NJA 2021 not 8

Högsta domstolen

K.S. ansökte om resning och yrkade att HD skulle frikänna honom från ansvar, ogilla skadeståndsyrkandet samt upphäva beslutet om utvisning. Han yrkade också att vidare verkställighet av hovrättens dom avseende beslutet om utvisning inte skulle få ske.

Riksåklagaren och målsäganden motsatte sig att K.S. skulle beviljas resning. Föredraganden föreslog att HD skulle meddela följande beslut. Skäl. (Bakgrund, rättslig reglering m.m.)

Bedömningen i detta fall

Det nya födelsebeviset ska ställas i relation till utredningen i brottmålet. Den tidigare utredningen ska i princip värderas och bedömas på det sätt som kommer till uttryck i brottmålsdomen. I den har utgångspunkten ansetts vara att målsäganden är född på den dag år 2002 som följer av hennes svenska per- sonnummer.

Av utredningen i ärendet framgår att födelsebeviset utfärdat 2010, dopbe- viset daterat 2002 och passet utfärdat 2010 har legat till grund för Migrationsver- kets beslut att utfärda målsägandens personnummer och bevilja henne perma- nent uppehållstillstånd i Sverige.

Den nya utredningen, som ska bedömas objektiverat, består av ett ytter- ligare födelsebevis utfärdat 2019. Av det framgår att målsäganden är född på samma dag som hennes svenska personnummer, dock år 2001, vilket innebär att hon inte var under femton år vid tidpunkten för de påstådda gärningarna.

I enlighet med vad som har anförts i det föregående ska det nya födelse- beviset emellertid tillföras den helhetsbedömning som ytterst avgör en domstols slutsats om målsägandens ålder.

Av det tidigare åberopade födelsebeviset framgår att det är utfärdat den 7 oktober 2010 och att målsäganden är född i Amasaman, Accra i Ghana. Det framgår vidare att det är målsägandens mamma som lämnat informationen till registreringsmyndigheten ”Registrar of Births and Deaths”.

Av det nya födelsebeviset framgår att det är utfärdat den 14 juni 2019 på Lekma Hospital, Ghana, och att målsäganden är född i Teshie, Accra i Ghana på Manna Mission Hospital. Det framgår vidare att det är målsägandens pappa som lämnat informationen till registreringsmyndigheten ”Registrar of Births and Deaths”.

Uppgifterna i dessa skiljer sig således åt i flera väsentliga avseenden. Båda födelsebevisen har samtidigt konstaterats ha samma äkthetsgrad (+2) med avse- ende på den tekniska utformningen. Inget av dessa vinner därmed försteg fram- för det andra i teknisk mening.

Det finns därmed anledning att närmare undersöka vilket slag av prövning som har föregått det tidigare åberopade födelsebeviset och vilken utredning som har legat till grund för den.

I brottmålsdomen har lagts vikt vid att målsägandens mamma bekräftat att målsäganden är född det datum som anges i födelsebeviset och att hon uppgett att det i hennes hemland kostar pengar att få ett födelsebevis samt att hon inte hade råd med det när målsäganden föddes. Vidare beaktades att hon berättat att hennes dåvarande make gått till en domstol för att få ett födelsebevis när det blev aktuellt för henne och barnen att söka uppehållstillstånd i Sverige. Särskild vikt lades vid att uppgifterna i födelsebeviset inte enbart grundade sig på muntliga uppgifter till domstolen, utan även på ett kort som en barnmorska skrivit när barn vägs vid födseln. Även K.S:s uppgifter om att den typen av kort kan utfärdas i samband med den första kontrollen av barnet, ansågs ge ytterligare stöd för att den i födelsebeviset angivna födelsetidpunkten var korrekt.

Under den återupptagna förundersökningen har målsägandens mamma emellertid lämnat andra uppgifter om hur det gick till när födelsebeviset utfär- dades. Hon har berättat att hon promenerade 25 minuter för att hämta ut födel- sebeviset vid en domstol, som hon inte minns namnet på, i Accra 2010 för att skaffa pass till dottern i och med en resa till Nigeria där de sedan spenderade en veckas semester. Vad som särskilt är att fästa avseende vid är att hon berättat att hon inte lämnade några handlingar i samband med denna ansökan, utan att hon uppgav muntligen när målsäganden var född. Därtill kan konstateras att kortet som barnmorskan ska ha skrivit inte finns tillgängligt i utredningen.

Under den återupptagna förundersökningen har det tillkommit ett nytt dopbevis som av NFC bedömts i någon mån, i teknisk mening, vara äkta (Grad +1). Det ger visserligen stöd för uppgifterna i det tidigare åberopade födelsebeviset om att målsäganden är född det datum som hennes personnummer anger. Av målsägandens mammas uppgifter framgår att hon erhöll dopbeviset en tid efter att hon döpt målsäganden i en kyrka i Accra. Det är dock oklart vilken utredning som har legat till grund för uppgifterna i dopbeviset. Det får därför anses ha ett begränsat bevisvärde.

Likaså måste anses gälla för passet, utfärdat 2010, eftersom målsägandens mammas uppgifter får tolkas som så att uppgifterna i det grundat sig på uppgif- terna i födelsebeviset från 2010, som behövdes inför resan till Nigeria.

I brottmålsdomen har det vidare beaktats att målsägandens mammas dåva- rande make uppgett att målsäganden är född det datum som hennes person- nummer anger. Målsägandens mamma har berättat att hon träffade honom i Ghana, att de gifte sig och sedan flyttade till Sverige 2012. Hon har dock inte kunnat minnas när hon träffade sin blivande make eller när de gifte sig. Av utredningen framgår vidare inte att han var närvarande vid målsägandens födsel cirka tio år tidigare. Hans uppgifter om att målsäganden är född det datum som hennes personnummer anger får därför anses ha ett begränsat bevisvärde.

Sammantaget kan alltså konstateras att riktigheten av målsägandens per- sonnummer, som härrör från födelsebeviset utfärdat 2010, som i sin tur härrör från målsägandens mamma, likaså dopbeviset och passet, kan sättas i fråga i lju- set av den nya utredningen i resningsärendet.

Mot den bakgrunden får K.S. anses ha gjort det sannolikt att bedömningen av målsägandens ålder skulle ha fått ett annat utfall om den hade kunnat grun- das på hela det nu tillgängliga materialet.

Resningsansökan ska därför bifallas enligt grunderna för 58 kap. 2 § 4 första ledet RB i fråga om skuld, påföljd, utvisning, skadestånd och avgift till brottsofferfonden. Målet ska i dessa delar tar upp i hovrätten.

Avgörande . HD bifaller K.S:s ansökan om resning. Målet ska i de resta delarna på nytt tas upp i hovrätten.

HD:s beslut. Skäl Bakgrund

K.S. åtalades för våldtäkt mot barn vid två tillfällen mellan den 1 och 7 september 2016 respektive den 1 juni 2017. I brottmålet invände K.S. bl.a. att målsäganden var över 15 år vid båda tillfällena och att gärningarna därmed inte utgjorde våldtäkt mot barn.

Tingsrätten fann att det inte hade framkommit sådana omständigheter som gjorde att det fanns anledning att betvivla att målsäganden var född vid den tidpunkt som anges i hennes personnummer, vilket innebar att hon bedömdes ha varit 14 år vid gärningstillfällena. Tingsrätten grundade sin bedömning bl.a. på ett födelsebevis som 2010 hade utfärdats av Registrar of Births and Deaths i Ghana.

Tingsrätten fann att åtalet även i övrigt var styrkt och dömde K.S. till fäng- else i två år och åtta månader. K.S. utvisades också ur riket enligt 8 a kap. 1 § utlänningslagen (2005:716) och förbjöds att återvända hit före den 8 juni 2028. Han förpliktades även att betala skadestånd till målsäganden.

Hovrätten, som kom till samma slutsats som tingsrätten när det gällde måls- ägandens ålder, fastställde tingsrättens domslut.

HD beviljade inte prövningstillstånd. Hovrättens dom fick därmed laga kraft.

Resningsansökan och återupptagande av förundersökningen

K.S. har som grund för resning anfört följande. Det har framkommit ny bevisning som utvisar att målsägandens ålder är en annan än den som hovrätten har funnit. Denna nya bevisning skulle sannolikt ha inneburit att han hade fri- känts från åtalet och att det enskilda anspråket hade ogillats. Med hänsyn till det nya bevisläget och till omständigheterna i övrigt finns det i vart fall synnerliga skäl att på nytt pröva frågan om han ska dömas för gärningarna.

Den nya bevisning som K.S. har åberopat utgörs av ett födelsebevis avseende målsäganden utfärdat den 14 juni 2019. Enligt detta födelsebevis är målsägan- den född samma datum som enligt det födelsebevis som åberopades i brottmå- let, men ett år tidigare. Det skulle innebära att hon var femton år vid tidpunkten för de gärningar som prövades i brottmålet och att dessa därmed inte utgjorde våldtäkt mot barn.

Riksåklagaren har med anledning av det nya födelsebeviset återupptagit för- undersökningen. Nytt förhör har hållits med bl.a. målsägandens mamma. Från Migrationsverket har inhämtats de handlingar som gavs in i samband med att målsäganden och hennes mamma ansökte om uppehållstillstånd i Sverige, näm- ligen födelsebeviset från 2010, kopia på pass utfärdat samma år och ett dopintyg från Ghana (Baptismal Certificate). I dessa handlingar anges att målsäganden är född vid den tidpunkt som domstolarna fann utredd i brottmålet.

HD har den 6 november 2019 beslutat att någon åtgärd för verkställighet av hovrättens dom såvitt avser utvisning tills vidare inte får vidtas.

K.S. frigavs villkorligt från det utdömda fängelsestraffet den 8 november 2019.

På K.S:s begäran framställde riksåklagaren i maj 2020 en begäran om inter- nationell rättslig hjälp i brottmål till Ghana. Ambassaden i Nigeria har bistått med kontakten med myndigheterna i Ghana, eftersom Sverige inte har något avtal med Ghana angående rättslig hjälp. I mars 2021 fick riksåklagaren beskedet från ambassaden att myndigheterna i Ghana inte hade svarat på begäran om rättslig hjälp trots flera påminnelser.

Parterna har därefter förelagts att slutföra sin respektive talan. De har vid- hållit sina tidigare ståndpunkter.

Rättslig reglering och utgångspunkter för prövningen

Enligt 6 kap. 4 § första stycket BrB, i dess här tillämpliga lydelse, ska den som har samlag med ett barn under femton år eller som med ett sådant barn genomför en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, dömas för våldtäkt mot barn. Bestämmelsen tar sikte på målsägandens faktiska levnadsålder. Vid prövningen av om målsäganden vid gär- ningstillfället var under femton år gäller beviskravet ”ställt utom rimligt tvivel”. (Se ”Målsägandens ålder” NJA 2019 s. 347 p. 21.)

Vid bedömningen av en persons ålder i ett brottmål finns det normalt anledning att tillmäta uppgifter i folkbokföringsdatabasen stor betydelse. Om det påstås att folkbokföringsuppgifterna inte är riktiga eller det annars kommer fram omständigheter som gör att uppgifternas riktighet kan sättas ifråga, måste det emellertid göras en närmare prövning. Av särskild betydelse blir då vilket slag av prövning som har föregått folkbokföringen och vilken utredning som har legat till grund för den. (Se bl.a. ”Målsägandens ålder” p. 22 och 24.)

Resning kan beviljas till förmån för en tilltalad om han eller hon åbe- ropar någon omständighet eller något bevis som inte tidigare har lagts fram. Enligt huvudregeln krävs det att förebringandet av omständigheten eller bevi- set sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade frikänts eller till att brottet hän- förts under en mildare straffbestämmelse än den som har tillämpats. Resning kan också beviljas om det, med hänsyn till vad som åberopats och i övrigt före- kommer, finns synnerliga skäl att på nytt pröva frågan om den tilltalades skuld. (Se 58 kap. 2 § 4 RB.)

När HD prövar en resningsansökan enligt dessa bestämmelser ska bedöm- ningen ta sikte på vilken betydelse den nya omständigheten eller det nya bevi- set skulle ha haft för hovrättens prövning. Den bevisning som presenterades i brottmålet ska då värderas på det sätt som har kommit till uttryck i hovrättens dom. HD ska i resningsärendet alltså inte göra någon fristående omvärdering av bevisningen i brottmålet. Detta hindrar inte att omständigheter och bevis ges en annan betydelse i ljuset av den nya utredningen och att de alltså i den meningen värderas annorlunda. (Se t.ex. ”Den nya DNA-analysen” NJA 2020 s. 1050 p. 16.)

Bedömningen i detta fall

Av hovrättens dom framgår att domstolen grundade sina slutsatser i fråga om målsägandens ålder på flera omständigheter och bevis. Utöver det i brott- målet åberopade födelsebeviset lade hovrätten vikt främst vid de uppgifter som

målsägandens mamma och hennes tidigare make lämnade i vittnesförhör. Sam- mantaget fann hovrätten det styrkt att målsäganden är född vid den tidpunkt som anges i hennes personnummer.

Frågan är om det är sannolikt att saken skulle ha bedömts annorlunda om hovrätten hade haft tillgång till den nya utredning som har åberopats i resnings- ärendet.

Både det nya födelsebeviset och det födelsebevis från 2010 som åberopa- des i brottmålet är utfärdade av Registrar of Births and Deaths i Ghana, men såvitt kan bedömas är bevisen utfärdade vid olika kontor. I fråga om äkthetsgrad med avseende på den tekniska utformningen har födelsebevisen bedömts som likvärdiga (grad +2) av Nationellt forensiskt centrum. I dessa avseenden finns det alltså inte grund för att ge den ena handlingen något försteg framför den andra. Det förhållandet att det långt i efterhand har gått att utverka två födelse- bevis med olika uppgifter om födelseår talar dock för att båda handlingarna bör värderas med betydande försiktighet.

I det nya födelsebeviset anges målsägandens biologiske far som uppgifts- lämnare. Det framgår inte av utredningen när han har lämnat sina uppgifter eller vad han har grundat dessa på. Inte heller framgår det i vilket sammanhang han har lämnat uppgifterna eller på vems initiativ det har skett. Omständigheterna kring det nya födelsebeviset är överhuvudtaget i hög grad oklara och de har, trots en begäran om internationell rättslig hjälp till Ghana, inte gått att klarlägga.

Sammantaget är förhållandena sådana att det nya födelsebeviset får anses ha ett lågt bevisvärde. Frågan är om det ändå skapar tillräckligt med tvivel om målsägandens ålder för att det ska anses sannolikt att hovrätten skulle ha kommit till en annan slutsats om handlingen hade åberopats redan i brottmålet. Det nya beviset ska då vägas mot den övriga utredningen om målsägandens ålder.

Som redan har framgått fann hovrätten att uppgifterna i födelsebeviset från 2010 vann stöd av vad målsägandens mamma och hennes tidigare make berättade i vittnesförhör. Även om det finns vissa oklarheter när det gäller hur det som mamman då uppgav förhåller sig till vad hon har uppgett i förhör under den återupptagna förundersökningen har det, utöver det nya födelsebeviset, inte framkommit något som ger anledning att i grunden ifrågasätta hennes upp- gift om när målsäganden är född. Denna uppgift har i resningsärendet dessutom fått visst ytterligare stöd genom det dopintyg som har getts in av riksåklagaren.

Det sagda leder till slutsatsen att det som har framkommit i resningsären- det inte med någon styrka talar emot det som domstolarna i brottmålet kom fram till i fråga om målsägandens ålder. Även med beaktande av det höga bevis- krav som gäller beträffande målsägandens ålder i ett fall som detta (jfr p. 13) är det därmed inte sannolikt att hovrättens bedömning skulle ha blivit en annan om den hade kunnat grundas på hela det nu tillgängliga materialet. Det finns inte heller synnerliga skäl att på nytt pröva frågan om K.S. har begått de brott som han har dömts för.

Resningsansökan ska därför avslås.

Avgörande. HD avslår resningsansökan.

N 9