NJA 2023 s. 315

Sökord Utevaro · Tredskodom · Kommunicering · Rättegångskostnad · Avskrivning

Käranden i ett dispositivt tvistemål uteblev från sammanträde för muntlig förberedelse. Tingsrätten beslutade att målet skulle skrivas av och tillerkände svaranden begärd ersättning för rättegångskostnad. Tingsrätten har ansetts skyldig att ge käranden tillfälle att yttra sig över kostnadsyrkandet före beslutet.

Lyckeby Bygg AB ansökte hos Kronofogdemyndigheten om betalningsföreläggande för M.E. och yrkade att hon skulle betala drygt 550 000 kr och ränta. Bolaget angav att fordran avsåg renovering av en fastighet. M.E. bestred ansökan och Kronofogdemyndigheten överlämnade ansökan till Eksjö tingsrätt på bolagets begäran.

Eksjö tingsrätt

Tingsrätten kallade parterna till sammanträde för muntlig förberedelse. Lyckeby Bygg AB kallades att närvara genom behörig ställföreträdare eller ombud. Det angavs i kallelsen att om bolaget inte inställde sig så kunde tredskodom meddelas och att det innebar att bolaget förlorade målet och kunde få betala eventuella rättegångskostnader som motparten haft.

När målet ropades på vid sammanträdet inställde sig inte någon behörig ställföreträdare eller något ombud för Lyckeby Bygg. Det antecknades i tingsrättens protokoll att bolaget delgetts kallelse till sammanträdet.

M.E. begärde genom sitt ombud att målet skulle skrivs av och yrkade ersättning för rättegångskostnad med 19 404 kr, varav 5 timmar à 1 425 kr för ombudsarvode, 5,5 timmar à 1 305 kr för tidsspillan, och 30,50 kr à 40 mil för utlägg, jämte mervärdesskatt på beloppen.

Tingsrätten (beredningsjuristen Johan Bengtsson) avkunnade den 30

juni 2021 följande slutliga beslut i närvaro av M.E. och hennes ombud.

1 Tingsrätten avskriver målet från vidare handläggning.

2 Lyckeby Bygg AB förpliktas att ersätta M.E. för rättegångskostnad med 19 404 kr, därav 7 125 kr för ombudsarvode, jämte ränta på 19 404 kr enligt 6 § räntelagen från denna dag till dess betalning sker.

Göta hovrätt

Lyckeby Bygg AB överklagade i Göta hovrätt och begärde i första hand att hovrätten skulle befria bolaget från skyldighet att ersätta M.E. för rättegångskostnader i tingsrätten och i andra hand att målet skulle återförvisas till tingsrätten.

Som grund för sin begäran i hovrätten anförde Lyckeby Bygg bl.a. att tingsrätten dömt ut rättegångskostnader utan att bolaget tagit del av M.E:s yrkande om det. Lyckeby Bygg hade inte ens tagit del av något yrkande om ersättning för rättegångskostnader med ett belopp som skulle preciseras senare. Lyckeby Bygg framhöll också att den begärda ersättningen framstod som oskälig med hänsyn till att ett motpartsombud inte ingivit något yttrande av substans i målet, samt att det kunde ifrågasättas om det funnits anledning för motparten att anlita ombud på annan ort.

Hovrätten (hovrättsråden Martin Andersson och Mikael Malm samt tf. hovrättsassessorn Carolin Tengroth) anförde följande i beslut den 7 oktober 2021.

HOVRÄTTENS SKÄL FÖR BESLUTET

Att skriva av ett mål och tillerkänna en part ersättning för rättegångskostnader utan att först kommunicera ett kostnadsyrkande med motparten har i praxis ansetts vara ett grovt rättegångsfel. Det har i rättsfallet NJA 1980 s. 635 setts som ett åsidosättande av den för rättegångsförfarandet grundläggande principen om att part ska få ta del av motparts yrkande. Situationen var dock en annan än i förevarande mål. I NJA 1980 s. 635 hade käranden själv återkallat sin talan och yrkat att målet skulle skrivas av. Käranden hade då kunnat vidta dispositioner med anledning av ett kostnadsanspråk från motparten, till exempel återta återkallelsen.

I det nu aktuella målet skrevs målet av sedan käranden inte inställt sig till muntlig förberedelse, till vilken käranden kallats vid äventyr av tredskodom. I den situationen kan svaranden yrka att tredskodom ska meddelas. Den mot vilken tredskodomen riktas behöver då inte ha fått del av ett kostnadsyrkade (se Fitger m.fl., Rättegångsbalken [1 april 2021, version: Suppl. 90, JUNO] kommentaren till 44 kap. 8 §).

Om svaranden inte yrkar att tredskodom ska meddelas ska målet skrivas av (se 44 kap. 2 § första stycket RB). Käranden ska då som huvudregel ersätta motparten för dennes rättegångskostnader (18 kap. 5 § andra stycket RB).

Enligt hovrätten bör dessa situationer behandlas lika. Bestämmelsen i 44 kap. 2 § första stycket RB syftar till att målet ska avslutas på ena eller andra sättet när en part inte kommer till förhandlingen. Svaranden bör då rimligen kunna framställa ett yrkande om rättegångskostnader oavsett om målet i samband med förhandlingen avslutas genom avskrivning eller tredskodom, och det utan att käranden fått del av kostnadsyrkandet.

Enligt hovrätten krävs alltså inte att en part får del av ett kostnadsyrkande oavsett om målet avslutas genom tredskodom eller avskrivning och detta är följden av att parten inte inställer sig till en förhandling.

Det har vidare hävdats att rättegångskostnader kan dömas ut i tredskodom endast om en part fått del av en uppgift om att motparten vill ha sina kostnader ersatta - utan att kostnaderna i och för sig närmare har preciserats (se Holmgård, Notarietvistemål [4:e uppl. 2014], s. 225 f.). I doktrinen har även den motsatta synpunkten förts fram. Att en part i en tredskodomssituation önskar ersättning för sina rättegångskostnader har setts som så förutsebart att dessa bör kunna dömas ut även om motparten inte fått del av en villkorad begäran (se Widebeck m.fl., Tvistemålsprocessen I [2016, version 5, JUNO], s. 72).

I målet företräddes svaranden av ett ombud från Göteborg. Denna uppgift hade kommunicerats med käranden. Käranden borde då kunnat förutse att svaranden skulle drabbas av kostnader och att svaranden rimligen önskade få dessa ersatta. Det framgår vidare av den kallelse som delgetts Lyckeby Bygg att tredskodom innebär att Lyckeby Bygg förlorar målet och kan få ersätta motpartens rättegångskostnader. Att M.E. skulle komma att framställa ett yrkande om rättegångskostnader vid Lyckeby Byggs utevaro får ses som klart förutsebart. Enligt hovrätten finns det därför inget hinder mot att pröva M.E:s yrkande om rättegångskostnader. Det finns inget skäl att frångå huvudregeln om att Lyckeby Bygg ska ersätta M.E:s rättegångskostnader. Det yrkade beloppet är skäligt, även med beaktande av att ombudet är från annan ort. Det finns inte heller någon grund för att återförvisa målet till tingsrätten. Tingsrättens beslut ska därför fastställas.

BESLUT

Hovrätten, som meddelar prövningstillstånd, fastställer tingsrättens beslut.

Högsta domstolen

Lyckeby Bygg AB överklagade och yrkade att HD skulle ändra hovrättens beslut och befria bolaget från skyldigheten att ersätta M.E. för hennes rättegångskostnad i tingsrätten. Bolaget yrkade i andra hand att HD skulle återförvisa målet till tingsrätten.

M.E. motsatte sig att hovrättens beslut ändrades.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Heléne Åberg Benalal, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut.

SKÄL

Bakgrund

Punkterna 1-5 överensstämmer i huvudsak med punkterna 1-7 i HD:s skäl.

Frågan i målet

Punkten 6 överensstämmer i huvudsak med punkten 8 i HD:s skäl.

Rättsliga utgångspunkter

Punkterna 7-9 överensstämmer i huvudsak med punkterna 9-11 i HD:s skäl.

10 Den kontradiktoriska principen är en grundläggande rättssäkerhetsgaranti som innefattas i såväl Europakonventionens artikel 6.1 som regeringsformens krav på en rättvis rättegång (2 kap. 11 § andra stycket). Utmärkande för ett kontradiktoriskt förfarande är bl.a. att parterna har haft möjlighet att argumentera och föra bevisning för sin sak, vilket främjar en materiellt riktig utgång och tilltron till det rättsliga förfarandet. I den kontradiktoriska principen kan även anses ligga att parterna utan att ha fått tillfälle att anföra synpunkter inte bör överraskas av rättens uppfattning om vad tvisten har rört eller av att avgörandet bygger på omständigheter som inte har varit föremål för någon av parternas uppmärksamhet under processen. (Se bl.a. prop. 2009/10:80 s. 159 f. och jfr Hans Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, En kommentar till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, 2021, ­version 5, JUNO).

11 Den närmare innebörden av den kontradiktoriska principen och hur långt den sträcker sig har diskuterats i den juridiska litteraturen (jfr bl.a. Per Olof Ekelöf m.fl., Rättegång I, 9 uppl. 2016, s. 74 ff., Lars Heuman, Grundsatsen om kontradiktoriskt förfarande och principen om bevisomedelbarhet i Festskrift till Per Henrik Lindblom, 2004 s. 261 ff. och Bengt Lindell, Civilprocessen - rättegång samt skiljeförfarande och medling, 2021, version 5, JUNO). Principen är generellt utformad och lämnar visst utrymme för lämplighetsöverväganden i det enskilda fallet.

12 Den kontradiktoriska principen kommer till uttryck i flera av RB:s regler, men finns inte uttryckligen lagfäst i RB. I linje med att den kontradiktoriska principen inte är lagfäst i RB finns det inte heller några generella bestämmelser i RB som uttryckligen tillförsäkrar en part att på eget initiativ eller genom kommunikation från domstolen få ta del av alla handlingar som finns i ett mål. Det finns dock bestämmelser om att vissa handlingar ska översändas till en part (jfr Per Olof Ekelöf m.fl., Rättegång, Fjärde häftet, 2016, version 7, JUNO). Att de i dessa fall finns en utvecklad kommunikationsplikt framgår tydligt av praxis. Bristande kommunikation och underlåtenhet att lämna part tillfälle att slutföra sin talan har i flera fall ansetts utgöra rättegångsfel. (Se t.ex. NJA 1992 s. 517 och NJA 2004 s. 844.)

Yrkande om rättegångskostnader och kommunicering med motparten

13 Den allmänna principen att en part ska få ta del av ett yrkande som den andra parten framställer gäller även yrkande om ersättning för rättegångskostnader. (Jfr prop. 1986/87:89 s. 121 f. och 162.)

14 Med hänsyn till den kontradiktoriska principen, bör en part beredas tillfälle att yttra sig över en motparts yrkande om rättegångskostnader. En part får inte åläggas någon betalningsskyldighet utan att ha fått del av kostnadsyrkandet i sådan tid att han eller hon kan vidta de dispositioner som kan befinnas påkallade med anledning av yrkandet (jfr NJA 1980 s. 635). Med hänsyn till principen om ett kontradiktoriskt förfarande är därmed skälen för att låta en part yttra sig över ett yrkande om ersättning för rättegångskostnader starka.

15 Avsteg från huvudregeln om kommunikation har emellertid ansetts kunna göras i rena undantagssituationer. Ett viktigt undantag från den allmänna principen att parten måste få ta del av motpartens yrkande om rättegångskostnader är tredskodomssituationer. Det gäller både tredskodom på grund av uteblivet svaromål och tredskodom på grund av utevaro från en förhandling.

16 I den juridiska litteraturen har det framförts olika uppfattningar gällande om det vid tredskodom krävs att parten tidigare i målet har framställt ett yrkande med innebörden att han eller hon kommer att begära ersättning för rättegångskostnader i målet. Vissa författare menar att det krävs att parten tidigare har framställt ett sådant yrkande och att motparten fått del av yrkandet (se t.ex. Lars Holmgård, Notarietvistemål, 2014, s. 267, Peter Fitger m.fl., Rättegångsbalken, kommentaren till 44 kap. 8 §, 2022, version 92, JUNO, och jfr Per Olof Ekelöf m.fl., Rättegång. Femte häftet. 2011, version 8, JUNO). Andra menar att det borde vara möjligt att döma ut rättegångskostnader trots att parten inte har fått del av någon uppgift om att motparten yrkar ersättning för sådana (se t.ex., Tore Brolin m.fl., Tvistemålsprocessen I, 2016, version 5, JUNO).

17 Det får emellertid med hänsyn till hur den kontradiktoriska principen ska tillämpas anses vara nödvändigt att parten har fått del av att motparten vill ha sina rättegångskostnader ersatta. Om den som begär en tredskodom först när den ska ges anger att han eller hon vill ha ersättning för sina rättegångskostnader, bör meddelandet av tredskodomen skjutas upp och motparten beredas tillfälle att yttra sig uteslutande över kostnadsyrkandet.

18 På motsvarande sätt måste det i de fall en part inte yrkar tredskodom och målet skrivs av anses vara nödvändigt att parten dessförinnan har fått veta att motparten vill ha sina rättegångskostnader ersatta. Frågan är av sådan betydelse att parten eller ombudet ska få tillfälle att yttra sig innan rätten tar ställning till frågan om avskrivning (jfr NJA 1980 s. 635). I dessa fall bör därför partens yrkande om ersättning för rättegångskostnader sändas till motparten med ett föreläggande att ange sin inställning.

19 En begränsning av den kontradiktoriska principen är att det inte får anses krävas kommunikation av ett preciserat kostnadsyrkande i tredskodomssituationer (jfr prop. 1986/87:89 s. 213). I tredskodomens karaktär av att utgöra en påföljd vid uteblivet svaromål eller på grund av utevaro från en förhandling ligger att parten kan komma att förpliktas att ersätta motparten dennes kostnader utan att i förväg ha delgetts deras storlek. I dessa fall finns det alltså möjlighet för en domstol att pröva ett yrkande om rättegångskostnader.

Bedömningen i detta fall

20 Tingsrättens har vid den muntliga förberedelsen omedelbart skrivit av målet och beslutat att Lyckeby Bygg AB skulle ersätta M.E. för hennes rättegångskostnader. M.E. hade inte före den muntliga förberedelsen framställt något yrkande om rättegångskostnader. Frågan är av sådan betydelse att Lyckeby Bygg AB borde ha fått tillfälle att yttra sig över yrkandet om rättegångskostnader innan tingsrätten slutligt avgjorde målet. Att tingsrätten fattat sitt beslut utan att ge Lyckeby Bygg AB tillfälle att yttra sig utgör i detta fall ett grovt rättegångsfel.

21 Att tingsrätten har beslutat om rättegångskostnader utan att ge Lyckeby Bygg AB tillfälle att yttra sig innebär en från rättssäkerhetssynpunkt väsentlig regel har åsidosatts. Det finns därför en presumtion för att felet har inverkat på målets utgång. För att en sådan presumtion ska kunna brytas krävs att det finns positivt stöd för antagandet att utgången i det konkreta fallet hade blivit densamma även om rättegångsfelet inte hade förekommit. (Se NJA 2001 s. 731.)

22 Lyckeby Bygg AB har - genom sitt ombud - i hovrätten redovisat sin inställning. Det framstår som klart att tingsrättens beslut inte skulle ha fått en annan utgång om Lyckeby Bygg AB getts tillfälle att yttra sig inför beslutet i fråga om rättegångskostnader. Det saknas därmed förutsättningar att undanröja tingsrättens beslut.

23 Tingsrätten har skrivit av målet på grund av Lyckeby Bygg AB:s utevaro vid den muntliga förberedelsen. Enligt huvudregeln ska Lyckeby Bygg AB därför ersätta M.E:s rättegångskostnader vid tingsrätten. Det finns inte några särskilda omständigheter som bör leda till avsteg från huvudregeln. Det belopp som tingsrätten har bestämt får anses skäligt. Överklagandet ska därför avslås.

HD:S AVGÖRANDE

Se HD:s avgörande.

HD (justitieråden Anders Eka, Sten Andersson, Stefan Johansson, referent, Cecilia Renfors och Christine Lager) meddelade den 5 april 2023 följande beslut.

SKÄL

Bakgrund

1 Lyckeby Bygg yrkade i en ansökan om betalningsföreläggande att M.E. skulle betala drygt 550 000 kr och ränta. Bolaget angav att fordran avsåg renovering av en fastighet.

2 M.E. bestred ansökan och Kronofogdemyndigheten överlämnade, sedan Lyckeby Bygg hade begärt det, ansökan till tingsrätten.

3 Tingsrätten kallade parterna till sammanträde för muntlig förberedelse. Lyckeby Bygg kallades att närvara genom behörig ställföreträdare eller ombud. Det angavs i kallelsen att om bolaget inte inställde sig så kunde tredskodom meddelas och att det innebar att bolaget förlorade målet och kunde få betala eventuella rättegångskostnader som motparten haft.

4 Lyckeby Bygg inställde sig inte till sammanträdet. M.E. yrkade att målet skulle skrivas av och begärde ersättning för rättegångskostnad med drygt 19 000 kr. Kostnaden hänförde sig till det ombud som hon hade anlitat och avsåg ersättning för arvode, tidsspillan och utlägg.

5 Tingsrätten skrev av målet från vidare handläggning. Lyckeby Bygg förpliktades - utan att bolaget dessförinnan hade fått tillfälle att yttra sig - att ersätta M.E. för hennes rättegångskostnad med det begärda beloppet.

6 Lyckeby Bygg överklagade tingsrättens beslut avseende rättegångskostnad. Bolaget yrkade att hovrätten skulle befria det från skyldigheten att ersätta M.E. för kostnaden. I andra hand yrkade bolaget att hovrätten skulle återförvisa målet till tingsrätten. Som skäl för yrkandena framförde bolaget dels att det inte hade fått tillfälle att yttra sig över kostnadsyrkandet, dels att det yrkade beloppet inte var skäligt.

7 Hovrätten har ansett att tingsrätten kunde pröva M.E:s yrkande om rättegångskostnad och har inte funnit skäl att frångå huvudregeln om att Lyckeby Bygg ska ersätta hennes rättegångskostnad. Hovrätten, som ansett att det yrkade beloppet är skäligt, har fastställt tingsrättens beslut.

Frågan i målet

8 Frågan i målet är om en part som har uteblivit från ett sammanträde för muntlig förberedelse i ett dispositivt tvistemål kan förpliktas att ersätta motpartens rättegångskostnad i samband med att målet skrivs av, trots att parten inte har fått del av kostnadsyrkandet.

Ansvar för rättegångskostnad vid parts utevaro i dispositiva tvistemål

9 Om en part uteblir från ett sammanträde under förberedelsen och parten har förelagts att inställa sig vid påföljd att tredskodom annars kan komma att meddelas, ska en sådan dom meddelas mot honom eller henne, om motparten yrkar det. Yrkas inte tredskodom ska målet skrivas av. (Se 44 kap. 2 § första stycket RB.)

10 Om ett mål skrivs av på grund av att en part har återkallat sin talan eller uteblivit, ska han eller hon ersätta motpartens rättegångskostnad, om inte särskilda omständigheter föranleder att ersättningsskyldigheten bestäms annorlunda (18 kap. 5 § andra stycket RB).

11 En part, som vill ha ersättning för rättegångskostnad, ska framställa sitt yrkande innan handläggningen har avslutats och ska då uppge vad kostnaden består i. Domstolen ska besluta i kostnadsfrågan när målet avgörs. (Se 18 kap. 14 §.)

12 Det är en grundläggande processrättslig princip att parterna ska få ta del av och bemöta varandras yrkanden innan domstolen beslutar i frågan (kontradiktionsprincipen). Detta gäller även yrkanden om ersättning för rättegångskostnad (jfr NJA 1980 s. 635).

13 Kontradiktionsprincipen gäller inte fullt ut i tredskodomssituationer. För att en part ska få ersättning för rättegångskostnad i samband med att tredskodom meddelas är det tillräckligt att parten tidigare i målet har framställt ett yrkande av innebörden att han eller hon yrkar ersättning för sin rättegångskostnad med ett belopp som senare kommer att anges samt att motparten har fått del av detta yrkande. I så fall kan alltså domstolen i en tredskodom förplikta en motpart som har uteblivit från ett sammanträde att betala partens rättegångskostnad. Detta gäller även om motparten inte har fått del av det preciserade kostnadsyrkande som framställs i samband med yrkandet om tredskodom. (Jfr bl.a. Per Olof Ekelöf m.fl., Rättegång. Femte häftet, 8 uppl. 2011, s. 252 not 27 och Peter Fitger m.fl., Rättegångsbalken, suppl. 93 oktober 2022, s. 18:63 f.)

14 Det avsteg från kontradiktionsprincipen som tillämpas i tredskodomssituationer hänger bl.a. samman med att en tredskodom har karaktär av påföljd när en part underlåter att iaktta ett föreläggande (jfr bl.a. Peter Fitger m.fl., Rättegångsbalken, suppl. 93 oktober 2022, s. 44:24). Med tanke på kontradiktionsprincipens centrala betydelse bör det inte komma i fråga att utsträcka detta avsteg även till fall då domstolen skriver av ett mål på grund av att ena parten har uteblivit. Om den part som har inställt sig då framställer ett yrkande om ersättning för rättegångskostnad innebär det att domstolen, innan beslut meddelas i frågan, måste bereda den part som har uteblivit tillfälle att yttra sig över kostnadsyrkandet. Och det gäller även om det tidigare har framställts ett opreciserat kostnadsyrkande.

Bedömningen i detta fall

15 Vid den muntliga förberedelsen skrev tingsrätten av målet och förpliktade Lyckeby Bygg att ersätta M.E. för hennes rättegångskostnad, utan att bolaget dessförinnan hade fått del av kostnadsyrkandet.

16 Att tingsrätten fattade sitt beslut utan att ge Lyckeby Bygg tillfälle att yttra sig över kostnadsyrkandet utgör ett grovt rättegångsfel. Felet är av sådant slag att det kan antas ha inverkat på målets utgång.

17 Lyckeby Bygg har emellertid i efterhand fått del av kostnadsyrkandet och har i hovrätten haft tillfälle att yttra sig över yrkandet. I detta fall är förhållandena sådana att det rättegångsfel som begicks i tingsrätten har blivit avhjälpt. Det finns därför inte skäl att undanröja tingsrättens beslut och återförvisa målet dit för fortsatt handläggning.

18 HD delar hovrättens bedömning att det yrkade beloppet är skäligt. Överklagandet ska därför avslås.