Klyvningen i Kungsör (NJA 2023 s. 329)
Sökord Initiativrätt · Klyvning · Fastighetsreglering · Fastighetsbildning
En delägare i en fastighet som ansöker om klyvning har rätt att även ansöka om efterföljande fastighetsreglering avseende klyvningslotterna, trots att någon annan delägare i fastigheten motsätter sig det.
Syskonen B.H., J.H. och U.U. ägde gemensamt fastigheterna L 3:17, S 6:1 och T 1:5 i Kungsörs kommun med en tredjedel vardera. Efter ansökan från U.U. handlade Lantmäteriet ett förrättningsärende om klyvning av fastigheterna, med efterföljande fastighetsreglering av U.U:s klyvningslotter från L 3:17 och S 6:1. I ett beslut den 1 juli 2019 lämnade Lantmäteriet tillstånd till klyvning av L 3:17 och S 6:1, med efterföljande fastighetsreglering av U.U:s klyvningslotter. Efter genomförd åtgärd bestod U.U:s fastighet med den preliminära beteckningen L 3:26 av tre skiften. B.H:s och J.H:s gemensamma klyvningslotter utgjordes av dels en fastighet med den preliminära beteckningen L 3:27, dels S 6:4 i tre skiften. Lantmäteriet avvaktade tills vidare med den fortsatta handläggningen av förrättningsärendet, innefattande hanteringen av T 1:5.
Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen
B.H. och J.H. överklagade Lantmäteriets tillståndsbeslut vid Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen. De yrkade i första hand att Lantmäteriets beslut skulle undanröjas och förrättningen förklaras inställd och i andra hand att ärendet skulle återförvisas till Lantmäteriet för ny prövning. För det fall tillståndsbeslutet skulle fastställas yrkade de att tork och maskinhall skulle läggas på deras lott och att Stenbys bruksenhet skulle läggas på U.U:s lott.
Till stöd för överklagandet anförde de i huvudsak följande.
Villkor i gåvobrev
Syskonen hade erhållit L 3:17 i gåva av sin far. B.H. och J.H. gjorde gällande på närmare utvecklade skäl att villkoren i gåvobrevet hindrade klyvning och fastighetsreglering vad gäller L 3:17.
Tvång och bristande initiativrätt
Rätten att påkalla fastighetsreglering tillkommer ägare av fastighet som berörs av regleringen. U.U. är inte ensam ägare av den klyvningslott på vilken hon grundar sin rätt att begära fastighetsreglering. Äganderättsövergång sker först i och med att ett beslut om klyvning vinner laga kraft. Parterna är delägare i L 3:17 och S 6:1. En fastighetsreglering kan inte tvingas fram mot en delägares vilja.
Klyvning försämrar fastigheternas bärkraft
En klyvning av de fastigheter som i dag ägs gemensamt medför att fastigheternas marknadsvärde minskar i betydande mån och att möjligheten till bärkraftigt lantbruk och skogsbruk kraftigt försämras.
Oklarheter i ansökan och yrkanden samt handläggningen i övrigt
B.H. och J.H. kritiserade Lantmäteriets handläggning i olika avseenden.
U.U. har bestritt ändring av det överklagade beslutet. Till stöd för sin inställning har hon anfört i huvudsak följande.
Förrättningen har pågått under lång tid och frågan om klyvning har blivit ordentligt utredd. Lantmäteriets beslut är välgrundat och leder till ett slutresultat som på ett bra sätt tillvaratar delägarnas intressen samt uppfyller fastighetsbildningslagens regler. Yrkandena har behandlats och klarlagts vid flera sammanträden. Vid ett sammanträde den 4 oktober 2018 behandlades detta utförligt.
Villkor i gåvobrev avseende L 3:17
U.U. delar inte uppfattningen att gåvobrevet hindrar att fastigheten kan klyvas. - - -
Allmänna lämplighetsvillkor
U.U. delar inte inställningen att en uppdelning av L 3:17 och S 6:1 kommer att försämra fastigheternas ändamål som jord- och skogsbruksfastigheter. - - -
Klyvning med efterföljande fastighetsreglering
En klyvningslott kan jämställas med en fastighet inom en förrättning. Fastighetsreglering kan alltså genomföras för överföring av U.U:s klyvningslotter till nybildade L 3:26. Vad gäller frågan om lämplighet är det fastighetens slutliga skick som ska läggas till grund för bedömningen.
Mark- och miljödomstolen (rådmannen Magnus Hjort och tekniska rådet Monica Haapaniemi) anförde följande i dom den 7 oktober 2020.
DOMSKÄL
Sammanträde och syn
Brister i Lantmäteriets handläggning
Domstolen bedömer att parternas yrkanden är tillräckligt klart återgivna i Lantmäteriets beslut. Även skälen för beslutet uppfyller de tydlighetskrav som kan ställas. Något annat handläggningsfel som skulle kunna medföra upphävande av det överklagade beslutet och återförvisning till Lantmäteriet har inte framkommit. Överklagandet kan alltså prövas i sak.
Gåvobrevet
På anförda skäl konstaterade domstolen att gåvobrevet och dess villkor inte utgjorde hinder mot de tillståndsgivna åtgärderna.
Initiativrätt till fastighetsreglering
J.H. och B.H. har gjort gällande att U.U. saknar rätt att ansöka om efterföljande fastighetsreglering av sina klyvningslotter och har till stöd för sin inställning i denna fråga hänvisat till rättsfallet NJA 1987 s. 730. I det fallet var det fråga om tvångsvis överföring av mark från en angränsande fastighet på ansökan av förvärvare av styckningslott. Såsom mark- och miljödomstolen uppfattar HD:s domskäl ansågs det i och för sig inte finnas något principiellt hinder mot att vid en kombinerad förrättning betrakta en styckningslott som en fastighet, vilken kan ge rätt att påkalla fastighetsreglering. Tvärtom uttalades att en sådan ordning i många fall kan framstå som praktisk och överensstämmande med att FBL utformats så att den vid tillämpningen ska ge utrymme för en avsevärd rörelsefrihet. HD fäste sig dock vid att ägarna till den angränsande marken genom förrättningen skulle tvingas avstå mark till förvärvaren av styckningslotten, trots att de själva ville utnyttja marken för bebyggelse. Övervägande skäl talade därför för att rätt att påkalla fastighetsreglering, i det aktuella fallet, skulle tillkomma endast ägare av fastighet. Två ledamöter var skiljaktiga och ansåg att behörighet att ansöka om fastighetsreglering förelåg även i detta fall.
Situationen i förevarande mål skiljer sig från den i rättsfallet, framförallt genom att det inte är fråga om någon tvångsvis överföring av mark från angränsande fastighet. All den mark som sammanförs genom fastighetsregleringen ingår i de ursprungliga klyvningsfastigheterna. U.U. är delägare i klyvningsfastigheterna och tillförs de klyvningslotter som omfattas av fastighetsregleringen genom klyvningen. De omständigheter som var avgörande för utgången i HD är således inte aktuella i detta fall. Att det är fråga om klyvningslotter och inte styckningslotter kan inte tillmätas någon betydelse i sammanhanget. Med beaktande härav och vad Lantmäteriet anfört i frågan konstaterar domstolen att U.U. har varit behörig att ansöka om efterföljande fastighetsreglering.
Villkor enligt FBL
Domstolen bedömer i likhet med Lantmäteriet att de fastigheter som bildas enligt tillståndsbeslutet blir varaktigt lämpade för sitt ändamål. De särskilda bestämmelserna om jord- och skogsbruksfastigheter utgör inte något hinder mot fastighetsbildningen, varvid beaktas att Länsstyrelsen i Västmanlands län i samrådsyttrande den 22 januari 2019 bedömt att U.U:s yrkande om klyvning av L 3:17 och S 6:1 med efterföljande sammanläggning (rätteligen fastighetsreglering) är genomförbar och inte strider mot 3 kap. 5-7 §§ FBL.
Med hänsyn till vad som framkommit under förrättningen bedömer domstolen också, i likhet med Lantmäteriet, att graderingsvärdet för varje klyvningslott inte väsentligt understiger delägares andel i fastighetens graderingsvärde eller i sådan omfattning överstiger samma andel att avsevärd olägenhet uppkommer för delägare. Även i övrigt är villkoren i 11 kap. FBL uppfyllda. Den efterföljande fastighetsregleringen är en förutsättning för att villkoren enligt 3 kap. FBL ska vara uppfyllda och uppfyller i sig villkoren enligt 5 kap. FBL.
Domstolen fann inte skäl att ändra gränsdragningen vid - - - gårdscentrum. Något skäl att lägga Stenbys bruksenhet på U.U:s lott hade inte heller framkommit.
Sammanfattning
Villkoren i gåvobrevet utgör inte hinder mot klyvning med efterföljande fastighetsreglering på det sätt Lantmäteriet beslutat om. U.U. har varit behörig att ansöka om fastighetsregleringen. De rättsliga villkoren för fastighetsbildningen är uppfyllda. Det saknas skäl att ändra den av Lantmäteriet beslutade gränsdragningen.
Överklagandet ska således avslås.
DOMSLUT
Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.
Svea hovrätt, Mark- och miljööverdomstolen
J.H. och B.H. överklagade i Mark- och miljööverdomstolen. De yrkade att domstolen i första hand skulle undanröja lantmäterimyndighetens beslut och ställa in förrättningen och i andra hand återförvisa målet till lantmäterimyndigheten för förnyad prövning. För det fall Mark- och miljööverdomstolen skulle fastställa tilltåndsbeslutet yrkade de att tork och maskinhall skulle läggas på deras lott och att Stenby bruksenhet skulle läggas på U.U:s lott.
U.U. motsatte sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.
REMISSYTTRANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Mark- och miljööverdomstolen har begärt att Lantmäteriet ska yttra sig i frågan om en delägare i fastigheter, som genom en förrättning om klyvning har tilldelats klyvningslotter, har behörighet att ansöka om fastighetsreglering berörande dessa klyvningslotter utan samtycke från de övriga delägarna till fastigheterna som klyvningslotterna ingår i.
Lantmäteriet anser att den som förvärvat en styckningslott bör ha rätt att vid förrättningen påkalla den fastighetsreglering som behövs för att styckningslotten ska uppfylla lämplighetsvillkoren i 3 kap. 1 § FBL (dvs. sådan fastighetsreglering som är en nödvändig förutsättning för genomförandet av avstyckningen) även utan att äga annan fastighet som berörs av regleringen och utan biträde av fångesmannen (stamfastighetens ägare). Vid bedömningen av om initiativrätt till fastighetsreglering föreligger enligt 5 kap. 3 § första stycket FBL, saknas det enligt Lantmäteriets uppfattning anledning att göra skillnad mellan den för vilken ett område av en fastighet avskiljs genom avstyckning och den för vilken särskild lott läggs ut när en fastighet delas upp genom klyvning. En sådan kombinerad förrättning bör alltså tillåtas såväl vid avstyckning som när det är fråga om klyvning.
Lantmäteriet anser sammanfattningsvis att en klyvningslott är att anse som fastighet i den mening som avses i 5 kap. 1 § FBL. Den delägare för vilken särskild lott utlagts ska därför inte vara underkastad den nödvändiga gemenskap som annars vid samäganderätt i processuella sammanhang framträder genom det principiella kravet på gemensamt handlande under samtliga delägares samverkan.
Mark- och miljööverdomstolen (hovrättsråden Lars Borg, Gösta Ihrfelt, referent, och Marianne Wikman Ahlberg samt tekniska rådet Karina Liljeroos) anförde följande i dom den 24 februari 2022.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Initiativrätt
Av handlingarna i målet framgår att fastigheterna L 3:17 och S 6:1 samägs av parterna i målet. U.U. har ansökt om klyvning av fastigheterna med efterföljande fastighetsreglering av hennes klyvningslotter. Lantmäterimyndigheten har bedömt att för att klyvningen ska uppfylla de allmänna lämplighetskraven i 3 kap. FBL krävs efterföljande fastighetsreglering. J.H. och B.H. har emellertid motsatt sig att fastighetsreglering sker av klyvningslotterna.
U.U. har som delägare till fastigheterna genom 11 kap. 1 § 1 st. FBL en rätt att ansöka om klyvning. Fråga i målet är om U.U. även har varit behörig att ansöka om den efterföljande fastighetsregleringen när två av delägarna i fastigheterna motsatt sig en sådan ansökan.
Av 5 kap. 3 § första stycket FBL framgår att rätt att påkalla fastighetsreglering har ägare av en fastighet som berörs av regleringen.
I motiven till 5 kap. 1 § FBL, som behandlar de olika åtgärderna som kan företas vid fastighetsreglering, uttalar departementschefen bl.a. att vid förrättning kan uppkomma behov av att kombinera avstyckning med fastighetsreglering och att den omständigheten att styckningslott inte formellt utgör en självständig fastighet innan den registreras inte hindrar att styckningslotten vid den kombinerade förrättningen behandlas som sådan enhet som avses i denna paragraf. Till styckningslotten kunde sålunda vid den kombinerade förrättningen överföras sådan andel i samfällighet som hörde till annan fastighet än stamfastigheten. Departementschefen menade att det också var möjligt att till förmån för styckningslott lägga servitut på annan fastighet än sådan som berördes av delningen (prop. 1969:128 del B s. 334-335). Det har således i förarbetena ansetts möjligt med en samtidig tillämpning av fastighetsreglering och avstyckning. Det saknas enligt Mark- och miljööverdomstolen anledning att, i detta hänseende, göra skillnad mellan den situationen att ett område av en fastighet avskilts genom avstyckning och den situationen, såsom fallet är här, att en särskild lott lagts ut när fastigheten delats upp genom klyvning.
Frågan om ägare av en styckningslott haft rätt att påkalla fastighetsreglering har blivit belyst i NJA 1987 s. 730. I samband med förrättning för avstyckning ansökte ägare av styckningslott om fastighetsreglering bestående i överföring av mark till styckningslotten från angränsande fastighet. Rätt att påkalla fastighetsreglering ansågs inte tillkomma sökande, eftersom han inte var ägare av fastighet, se 5 kap. 3 § FBL. I motiveringen till avgörandet återges ovan nämnda förarbetsuttalande och HD kom till slutsatsen att det måste antas att departementschefen inte avsett att vid kombination av avstyckning och fastighetsreglering ägaren av styckningslotten skulle ha en självständig rätt att påkalla fastighetsregleringen. HD fortsätter dock sitt resonemang i domen och tar sedan upp ett i målet ingivet yttrande av lantmäteriverket och anför:
Av lantmäteriverkets yttrande framgår att bestämmelsen i 5 kap. 3 § första stycket FBL i praxis har kommit att ges en vidare innebörd. Lantmäteriverket har sålunda bl.a. uttalat att det har ansetts möjligt att tillägga en styckningslott ett servitut på en grannfastighet genom fastighetsreglering både i det fallet då ett sådant servitut är nödvändig förutsättning för genomförandet av avstyckningen och i det fallet då servitut inte är en absolut förutsättning för avstyckningen.
En tillämpning enligt det anförda kan i många fall framstå som praktisk och överensstämmande med att FBL utformats så att den vid tillämpningen skall ge utrymme för en avsevärd rörelsefrihet. Emellertid måste också beaktas att fastighetsreglering kan innebära att enskild markägare tvingas avstå mark till annan. En vidsträckt tillämpning av reglerna om initiativrätt medför en motsvarande utvidgning av möjligheterna till tvångsförvärv av mark enskilda emellan. Detta utvisas också med all tydlighet av situationen i det nu aktuella målet, där förvärvare av en styckningslott med den av lantmäteriverket förfäktade tolkningen av FBL skulle kunna tvångsvis erhålla en del av en angränsande bestående fastighet, trots att ägarna av denna senare fastighet enligt vad de uppgivit i målet skulle själv vilja utnyttja området för bebyggelse.
Vid bedömningen av nu aktuellt fall kan inledningsvis konstateras att det inte rör sig om tvångsförvärv av mark enskilda emellan. Det rör sig inte heller om att U.U. tvångsvis skulle erhålla en angränsande bestående fastighet. All den mark som sammanförs genom fastighetsregleringen ingår i de ursprungliga klyvningsfastigheterna. U.U. är delägare i klyvningsfastigheterna och tillförs de klyvningslotter som omfattas av fastighetsregleringen. De omständigheter som var avgörande för utgången i HD i ovan nämnda fall är inte aktuella i detta fall. HD ger också i ovan nämnt avgörande utrymme för att det kan finnas skäl att göra en annan bedömning i andra fall. Detta genom vad som i domen uttalas om att en tillämpning i enlighet med vad lantmäteriverket yttrat i målet i många fall framstår som praktisk och överensstämmande med att FBL utformats så att den vid tillämpningen ska ge utrymme för avsevärd rörelsefrihet.
Utifrån ovan angiva överväganden finner Mark- och miljööverdomstolen att vad som stadgas om initiativrätt till fastighetsreglering i 5 kap. 3 § första stycket FBL inte utgör hinder mot förrättningens genomförande i förevarande fall.
Gåvobrevet
Enligt FBL har en delägare rätt att ansöka om klyvning. En sådan ansökan prövas utifrån FBL:s regler. Villkoren i ett avtal kan inte utgöra hinder mot den ansökta förrättningen utan ansökan prövas uteslutande utifrån FBL:s regler. Frågor om avtalets giltighet och huruvida någon av parterna begått ett avtalsbrott prövas i annan ordning. Det i målet åberopade villkoren i gåvoavtalet utgör således inte hinder mot förrättningen.
Villkor enligt FBL
Mark- och miljööverdomstolen bedömer i likhet med underinstanserna att de fastigheter som bildas enligt tillståndsbeslutet uppfyller både de allmänna lämplighetsvillkoren och de specifika villkoren för klyvning och fastighetsreglering. - - -
Mark- och miljööverdomstolen instämmer även i underinstansernas bedömning att graderingsvärdet för varje klyvningslott inte väsentligt understiger delägares andel i fastighetens graderingsvärde eller i sådan omfattning överstiger samma andel att avsevärd olägenhet uppkommer för delägare.
Mark- och miljööverdomstolen instämmer slutligen även i underinstansernas bedömning av att spannmålstorken och maskinhallen på L 3:17 läggs på U.U:s lott.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.
Högsta domstolen
B.H. och J.H. överklagade och yrkade i första hand att lantmäterimyndighetens beslut skulle undanröjas och förrättningen förklaras inställd. I andra hand yrkade de att tork och maskinhall skulle läggas på deras lott och att Stenbys bruksenhet skulle läggas på U.U:s lott.
U.U. motsatte sig B.H:s och J.H:s yrkanden.
HD meddelade prövningstillstånd i frågan om behörigheten för U.U. som delägare till fastigheterna att ansöka om klyvning och därefter följande fastighetsreglering när de två andra delägarna motsatte sig en sådan ansökan.
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, justitiesekreteraren Malin Broman Lindfors, föreslog i betänkande att HD skulle meddela dom i huvudsaklig överensstämmelse med HD:s dom.
HD (justitieråden Anders Eka, Johnny Herre, Petter Asp, Cecilia Renfors, referent, och Christine Lager) meddelade den 12 april 2023 följande dom.
DOMSKÄL
Bakgrund
1 B.H., J.H. och U.U. äger med en tredjedel var jordbruksfastigheterna L 3:17, S 6:1 och T 1:5 i Kungsörs kommun. Efter ansökan från U.U. lämnade Lantmäteriet tillstånd - genom ett särskilt tillståndsbeslut - till klyvning av L 3:17 och S 6:1 med efterföljande fastighetsreglering av U.U:s klyvningslotter.
2 Mark- och miljödomstolen avslog B.H:s och J.H:s överklagande. Mark- och miljööverdomstolen har avslagit överklagandet av mark- och miljödomstolens dom.
3 B.H. och J.H. har gjort gällande bland annat att U.U. inte har haft rätt att påkalla den efterföljande fastighetsregleringen.
Frågan i HD
4 Målet i HD gäller frågan om en delägare till en fastighet är behörig att i samband med en ansökan om klyvning även ansöka om en efterföljande fastighetsreglering när en annan delägare motsätter sig ansökan.
Allmänt om fastighetsbildning
5 Fastighetsbildning sker som fastighetsreglering, om den avser ombildning av fastigheter, och som avstyckning, klyvning eller sammanläggning om den avser nybildning av fastighet (se 2 kap. 1 § FBL).
6 Fastighetsbildning ska ske så att varje fastighet som nybildas eller ombildas blir med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar varaktigt lämpad för sitt ändamål (se 3 kap. 1 §). För varje fastighetsbildningsåtgärd gäller särskilda förutsättningar för tillstånd till åtgärden.
7 Frågor om fastighetsbildning prövas av lantmäterimyndighet vid förrättning och tas upp till prövning efter ansökan, om inte något annat föreskrivs (se 2 kap. 2 § första stycket). Rätten att ta initiativ till de olika fastighetsbildningsåtgärderna är särskilt reglerad för varje åtgärd.
8 Flera fastighetsbildningsåtgärder får handläggas gemensamt vid en förrättning eller, om de börjat handläggas gemensamt, delas upp på skilda förrättningar (se 2 kap. 2 § andra stycket).
9 Gemensam handläggning av olika fastighetsbildningsåtgärder och dess motsats - uppdelning på olika förrättningar - har ansetts vara viktiga medel för att åstadkomma ett rationellt fastighetsbildningsförfarande. Fastighetsbildningslagen har också utformats i syfte att ge utrymme för en större rörelsefrihet än tidigare. Mot den bakgrunden är det klart att olika fastighetsbildningsåtgärder, såsom klyvning och fastighetsreglering, kan kombineras. (Jfr prop. 1969:128 s. B 68 f. och B 334 f.)
10 Om det med hänsyn till förrättningens omfattning eller någon annan särskild omständighet är lämpligt att frågan om fastighetsbildningens tillåtlighet avgörs på förhand kan tillstånd till denna lämnas genom ett särskilt beslut (se 4 kap. 26 §).
Initiativrätten vid fastighetsreglering respektive klyvning
11 Fastighetsreglering kan avse överföring av mark från en fastighet till en annan (se 5 kap. 1 § 1). Rätten att påkalla en fastighetsreglering tillkommer ägare av en fastighet som berörs av regleringen (se 5 kap. 3 § första stycket). Vid en sådan fastighetsreglering har alltså både den avstående och den mottagande fastighetens ägare rätt att påkalla åtgärden. I den mån någon eller båda fastigheterna innehas med samäganderätt måste delägarna vara överens. En fastighetsreglering som begärs av en sakägare får som regel genomföras endast om den är nödvändig för att en fastighet som tillhör sökanden ska förbättras (se 5 kap. 5 § första stycket).
12 Klyvning innebär att en fastighet som innehas med samäganderätt delas upp i lotter som antingen kan bilda fastigheter för sig eller ingå i sammanläggning. Rätten att påkalla en sådan åtgärd tillkommer var och en av delägarna. En särskild lott utläggs för varje delägare som yrkar det och en gemensam lott läggs ut för de delägare som begär detta. Klyvning får ske endast om någon lott kan läggas ut enligt ett framställt yrkande. Regleringen bygger på principen att delningen inte ska drivas längre än vad som påkallas av sakägarna. (Se 11 kap. 1 § första och andra stycket samt 11 kap. 3 § första stycket.)
13 Ett särskilt fall av klyvning är när någon har förvärvat en andel i en fastighet och det i förvärvshandlingen bestämts att andelen ska brytas ut. I sådana fall får såväl förvärvaren som fångesmannen begära klyvning. (Se 11 kap. 2 § första stycket, jfr 4 kap. 7 § JB.)
14 Fastighetsreglering respektive klyvning kan under vissa förutsättningar genomföras utan ansökan eller efter ansökan av en myndighet (se 5 kap. 3 § tredje och fjärde stycket samt 11 kap. 1 § fjärde stycket).
Initiativrätten vid en kombinerad förrättning
15 När en delägare i en fastighet påkallar klyvning av fastigheten och samtidigt begär fastighetsreglering avseende klyvningslotterna uppkommer frågan om delägaren har initiativrätt även till den efterföljande fastighetsregleringen. Frågan är närmare bestämt hur begreppet "ägare av en fastighet som berörs" i 5 kap. 3 § ska tolkas och om en delägare i en sådan situation på egen hand kan påkalla den efterföljande fastighetsregleringen.
16 Frågan blir av betydelse framför allt när en kombination av de två fastighetsbildningsåtgärderna är en förutsättning för att en fastighet som uppfyller lagens lämplighetsvillkor ska kunna bildas eller för att en lämplig fastighetsbildning annars ska kunna åstadkommas.
17 I fråga om avstyckning uttalas i förarbetena att en efterföljande fastighetsreglering i samband med avstyckning inte bör hindras av att en styckningslott inte formellt utgör en självständig fastighet innan den registrerats; styckningslotten kan alltså vid den kombinerade förrättningen behandlas som en självständig fastighet vid fastighetsreglering (se prop. 1969:128 s. B 334 f.). Några förarbetsuttalanden som tar sikte på frågan hur man ska se på motsvarande situation vid klyvning av en fastighet finns inte.
18 I avgörandet "Avstyckningen i Sörbyn" NJA 1987 s. 730 ansågs initiativrätten inte omfatta den situationen att ägarna av en styckningslott samtidigt med ansökan om avstyckning begär fastighetsreglering. Av betydelse för utgången var att fastighetsregleringen avsåg tvångsvis överföring av mark från en angränsande fastighet.
19 Förhållandena är annorlunda när delägaren i en samägd fastighet samtidigt med klyvning begär fastighetsreglering avseende klyvningslotterna i syfte att lotterna ska kunna bli lämpliga fastigheter.
20 Delägaren kan ju ensam ansöka om klyvning. Att han eller hon då har initiativrätt även till en efterföljande fastighetsreglering är ändamålsenligt och bidrar till att fastighetsbildningslagens syften kan uppnås. Det finns inte heller några påtagliga nackdelar för övriga delägare. De materiella skyddsreglerna i fastighetsbildningslagen gäller även vid den efterföljande fastighetsregleringen. Till detta kommer att det i varje enskilt fall alltid ska göras en proportionalitetsavvägning mellan motstående intressen (jfr "Parkfastigheten" NJA 2018 s. 753).
21 Den rättsutveckling som har inneburit att enskildas intressen ytterst tillgodoses genom att en proportionalitetsavvägning alltid ska göras vid marköverföring talar också mer allmänt mot en restriktiv syn på initiativrätten. En mindre restriktiv syn ligger också väl i linje med att skyddet för enskildas intressen snarare bör tillhandahållas genom de materiella skyddsreglerna än genom begränsningar i initiativrätten.
22 Bestämmelsen i 5 kap. 3 § FBL ska mot bakgrund av det anförda tolkas så att en delägare till en fastighet som ansöker om klyvning har rätt att även ansöka om efterföljande fastighetsreglering avseende klyvningslotterna, trots att någon annan delägare till fastigheten motsätter sig det.
Bedömningen i detta fall
23 U.U., B.H. och J.H. samäger de två nu aktuella fastigheterna med en tredjedel var. U.U. har enligt 11 kap. 1 § FBL rätt att ansöka om klyvning av dem. Hon har därmed också rätt att begära en efterföljande fastighetsreglering avseende klyvningslotterna trots att B.H. och J.H. motsätter sig det.
24 Vid denna bedömning saknas skäl att meddela prövningstillstånd i målet i övrigt. Mark- och miljööverdomstolens avgörande ska därmed stå fast.
DOMSLUT
HD förklarar att U.U. vid ansökan om klyvning av fastigheterna L 3:17 och S 6:1 i Kungsörs kommun har rätt att även ansöka om efterföljande fastighetsreglering avseende klyvningslotterna trots att B.H. och J.H. motsätter sig det.
HD meddelar inte prövningstillstånd i målet i övrigt. Mark- och miljööverdomstolens avgörande står därmed fast.