NJA 2023 s. 770

Sökord Utlämning · Fängelseförhållanden · Krig

Utlämning till Ukraina har - med hänsyn till den rådande krigssituationen och dess verkningar för fängelseförhållandena - ansetts vara oförenlig med artikel 3 i Europakonventionen.

Till HD överlämnades ett ärende om utlämning till Ukraina av I.S.

Ärendet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Cecilia Andgren, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut.

Punkterna 1-6 motsvarar i huvudsak vad som i HD:s beslut anges under rubriken Utlämningsframställningen m.m. och i punkten 1 i HD:s skäl.

Punkterna 7-11 innehåller en redovisning av I.S:s uppgifter.

Utredning om situationen i Ukraina före februari 2022

12 I rapporter om läget i Ukraina från mitten av 2010 har rättsväsendet och fängelseförhållandena i Ukraina ansetts uppvisa allvarliga brister. Bl.a. har det förekommit rapporter om utbredd korruption, undermåliga fängelseförhållanden och tortyr (se Utrikesdepartementets rapport "Mänskliga rättigheter i Ukraina 2011" och jfr HD:s avgöranden Ö 4885-13 och Ö 384-14).

13 I Utrikesdepartementets rapport "Mänskliga rättigheter i Ukraina 2019" har situationen i landet beskrivits som förbättrad genom att det vidtagits en rad reformer som syftat till att stärka skyddet för de mänskliga rättigheterna. Av samma rapport framgår dock att det alltjämt ansetts föreligga allvarliga brister i såväl rättsväsendet som förhållandena i fängelserna (se även HD:s avgörande i Ö 3004-19).

Allmänt om den nuvarande situationen i Ukraina

14 I februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina. Den ukrainska regeringen har sedan dess utlyst allmänt undantagstillstånd och särskilda krigslagar gäller. I anledning av kriget har Ukraina också i en deklaration till Europarådet gjort reservationer i fråga om landets möjlighet att till fullo kunna uppfylla sina skyldigheter enligt vissa konventioner om internationellt samarbete (bl.a. rörande 1957 års europeiska utlämningskonvention).

15 Stridigheterna är för närvarande centrerade främst till Ukrainas östra delar men attacker med robotar och artilleri utförs över hela landet. Risken för att civilbefolkningen drabbas av konfliktvåld har bedömts hög och miljontals människor befinner sig för närvarande på flykt från Ukraina. EU har till följd härav aktiverat det s.k. massflyktsdirektivet (Rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001).

16 Det allmänna säkerhetsläget och den politiska situationen i Ukraina har av svenska Migrationsverket beskrivits som svårbedömd och snabbföränderlig. Den rådande osäkerheten har inneburit att myndigheten har gjort bedömningen att det i nuläget inte går att med tillräcklig säkerhet göra en framåtsyftande bedömning av behovet av skydd för personer hemmahörande i Ukraina. Migrationsverket har därför beslutat att asylärenden som rör personer från Ukraina tills vidare inte ska avgöras då det krävs ytterligare landinformation för att göra en rättssäker bedömning av skyddsbehovet.

17 Migrationsverket har också gjort bedömningen att den politiska situationen och säkerhetsutvecklingen i Ukraina - på både kort och lång sikt - är så pass svårbedömd att myndigheten beslutat att tillfälligt stoppa alla utvisningar och avvisningar dit. (Se Rättsligt ställningstagande. Asylärenden och verkställigheter till Ukraina, RS/002/2022.)

18 Sedan Rysslands invasion av Ukraina har det kommit flertalet internationella rapporter om att ryska styrkor utsatt civilbefolkningen för upprepade och allvarliga övergrepp i de ockuperade områdena.

19 Även från andra delar av Ukraina kommer det rapporter om att kriget påverkar de ukrainska myndigheternas möjlighet att garantera skyddet för de mänskliga rättigheterna. I t.ex. "Ukraine 2022 Human Rights report" beskrivs förhållandena för de intagna och frihetsberövade som undermåliga och i strid med internationell standard. Fysiska övergrepp, brist på mat och medicin och andra inhumana förhållanden beskrivs som återkommande problem. Villkoren i fängelserna har också ansetts utgöra ett allvarligt hot mot både liv och hälsa för de intagna. Exempelvis rapporteras det om våld mot och mellan de intagna och att personer som misstänks för samröre med Ryssland utsätts för tortyr.

20 Från den ukrainska människorättsorganisationen - - - kommer det även rapporter om att fängelsernas infrastruktur används för förvaring av bl.a. militärutrustning vilket gör dem till potentiella måltavlor. Det rapporteras också om stora brister och problem när det gäller rutinerna kring omlokalisering och evakuering av intagna.

HD:s bedömning

Kravet på dubbel straffbarhet i 4 och 10 §§ utlämningslagen

Punkterna 21-25 motsvarar i huvudsak punkterna 4-7 och 10 i HD:s skäl.

Risk för förföljelse (7 § utlämningslagen)

Allmänt om hinder på grund av risk för förföljelse

26 Utlämning får enligt 7 § utlämningslagen inte ske av den som på grund av sin härstamning, tillhörighet till viss samhällsgrupp, religiösa eller politiska uppfattning eller annars på grund av politiska förhållanden löper risk att i den främmande staten utsättas för svår förföljelse, som riktar sig mot hans liv eller frihet eller annars är av svår beskaffenhet. Bestämmelsen överensstämmer i stort med flyktingdefinitionen i 1954 års utlänningslag och 4 kap. 1 § i nu gällande utlänningslag (2005:716). (Se bl.a. NJA 2020 s. 426 p. 8-12 och NJA 2021 s. 1109 p. 66.)

27 För att 7 § ska hindra utlämning krävs det att det finns underlag för att det finns en konkret risk för förföljelse. Vid förföljelse på grund av t.ex. politiska förhållanden i den anmodande staten ska risken grundas på omständigheter hänförliga till den berörda personen. Det är alltså inte tillräckligt att förhållandena i landet är politisk besvärliga och att det förekommer förföljelse av politiska motståndare (se NJA 2021 s. 1109 p. 67).

Det föreligger inte hinder mot utlämning på grund av risk för förföljelse

28 Av utredningen framgår att det rapporteras om att personer som misstänks för samarbete med Ryssland utsätts för tortyr och till och med avrättning. I.S. har också anfört att han kommer att förföljas på grund av sitt tidigare samarbete med rysk säkerhetstjänst om han utlämnas.

29 På grund av den nuvarande situationen i Ukraina föreligger svårigheter att ta fram utredning till stöd för de påståenden som I.S. gör i denna del (jfr p. 16-17). Han har emellertid inte åberopat någon utredning till stöd för sina påståenden utöver sina egna uppgifter. Mot denna bakgrund kan - även med beaktande av rådande bevissvårigheter - vad som lagts fram i ärendet inte anses ge tillräckligt stöd för slutsatsen att det skulle föreligga en konkret risk för att I.S. skulle utsättas för förföljelse i den mening som avses i 7 §.

Hinder mot utlämning enligt 8 § utlämningslagen på grund av humanitetens krav

30 Enligt 8 § utlämningslagen får utlämning inte beviljas om utlämning i det särskilda fallet på grund av hans ungdom, hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt, med beaktande av gärningens beskaffenhet och den främmande statens intresse, är uppenbart oförenligt med humanitetens krav. Av bestämmelsens ordalydelse och dess förarbeten framgår att den ska tillämpas endast i sådana undantagsfall där hänsyn till personen väger ojämförligt tyngre än intresset av utlämning. Med hänsyn härtill kan vad som har framkommit i ärendet inte heller anses utgöra hinder enligt 8 § utlämningslagen.

Kravet på att det finns ett beslut om häktning och viss bevisning (9 § utlämningslagen)

Punkterna 31 och 32 motsvarar i huvudsak punkterna 11 och 12 i HD:s skäl.

Europakonventionen

Allmänt om prövningen enligt artikel 3 (om förbud mot tortyr eller annan inhuman behandling)

33 Enligt Europadomstolens praxis kan en stat som utlämnar en person till en annan stat göra sig skyldig till brott mot Europakonventionen om det finns skäl att anta att personen kan komma att utsättas för konventionskränkningar i den anmodande staten (jfr NJA 2019 s. 611 p. 49).

34 Av artikel 3 i Europakonventionen följer att en stat inte får lämna ut en person till ett annat land, om det finns starka skäl att tro att han eller hon löper en verklig risk för att i det landet utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Artikel 3 kan vara tillämplig också i fall då riskerna härrör från personer eller grupper som inte är offentliga befattningshavare i det mottagandet landet, om myndigheterna inte kan undanröja risken genom anordnande av erforderligt skydd (jfr t.ex. NJA 2007 s. 574). Vad som ska bedömas är den individuella risk som föreligger för den person som eftersöks.

35 En försäkran (garanti) från den anmodande staten om att den eftersökte inte kommer att utsättas för en behandling i strid med artikel 3 kan i vissa fall bidra till bedömningen att en utlämning inte står i strid med Europakonventionen. För att en sådan försäkran ska tillmätas en sådan betydelse, måste det emellertid finnas goda skäl att förlita sig på den försäkran som lämnats (jfr Europadomstolens avgörande Othman [Abu Qatada] v. United Kingdom, no 8139/09, § 188, ECHR 2012 [extracts] och NJA 2019 s. 611 p. 56).

36 Det ankommer enligt 12 § utlämningslagen på regeringen att ställa upp villkor för att bevilja utlämning. Det ankommer dock på HD att även yttra sig över möjligheten att godta försäkringar från den anmodande staten som ett led i bedömningen av om en utlämning strider mot Europakonventionen (se NJA 2019 s. 611 p. 57).

En utlämning skulle stå i strid med artikel 3 i Europakonventionen

37 Fängelseförhållandena i Ukraina har varit mycket bekymmersamma under lång tid. Sedan invasionen 2022 har förhållandena försämrats ytterligare och säkerhetssituationen är särskilt bekymmersam. Mot bakgrund av det pågående kriget och den nuvarande situationen får det därför anses framgå att det föreligger en generell risk för att ett överlämnande inte skulle vara förenligt med artikel 3. Det finns också skäl att anta att denna risk alltjämt kommer att föreligga när frågan om verkställighet av ett eventuellt utlämningsbeslut uppkommer (jfr 20 § utlämningslagen, "Utlämningshäktningen" NJA 2011 s. 518 och "Utvisningsverkställigheten I-III" NJA 2019 s. 47).

38 Frågan är då om det föreligger en verklig risk för omänsklig eller förnedrande behandling under de omständigheter som råder för just I.S.

39 Ukraina har lämnat försäkringar rörande bl.a. förhållandena under den tid I.S. kan förväntas vara frihetsberövad. Dessa garantier och de kompletterande försäkringar som lämnats genom skrivelsen den 11 juli 2023 är emellertid allmänt hållna och innehåller t.ex. endast vaga uppgifter om var I.S. kan antas placeras vid en eventuell utlämning och hur hans säkerhet ska kunna garanteras. Med hänsyn till den nuvarande situationen i Ukraina och även de uppgifter som I.S. lämnat i ärendet kan det också ifrågasättas om det för närvarande är möjligt att förlita sig på Ukrainas försäkringar om att I.S. inte kommer att utsättas för en behandling i strid med artikel 3 i Europakonventionen. De praktiska möjligheterna att kontrollera att en försäkran

från Ukraina efterlevs får dessutom anses mycket begränsade under rådande förhållanden.

40 En försäkran av ett sådant innehåll kan mot bakgrund av den aktuella situationen i landet inte ges någon avgörande betydelse för bedömningen av om det skulle strida mot Europakonventionen att utlämna I.S. Vid en sammantagen bedömning av vad som framkommit i ärendet får därför en utlämning till Ukraina under nuvarande förhållanden anses strida mot artikel 3 i Europakonventionen.

Sammanfattande bedömning

41 Det föreligger hinder mot en utlämning avseende den del av framställan som avser våldsamt motstånd enligt 10 § utlämningslagen. En utlämning skulle också stå i strid med artikel 3 i Europakonventionen. Mot denna bakgrund saknas anledning att närmare pröva om övriga förutsättningar för utlämning är uppfyllda.

HD:s avgörande

HD förklarar att det enligt 10 § andra stycket utlämningslagen finns hinder mot utlämning av I.S. till Ukraina i den del av framställningen som avser misstanke om våldsamt motstånd i april 2019.

HD förklarar att en utlämning av I.S. till Ukraina även i resterande del av framställningen är oförenlig med artikel 3 i Europakonventionen.

HD (justitieråden Gudmund Toijer, Stefan Johansson, Petter Asp, referent, Stefan Reimer och Christine Lager) meddelade den 31 oktober 2023 följande beslut.

UTLÄMNINGSFRAMSTÄLLNINGEN M.M.

Framställningen

Riksåklagaren i Ukraina har begärt att I.S. ska utlämnas dit för lagföring av gärningar som enligt svensk rätt motsvarar våld mot tjänsteman och våldsamt motstånd.

I utlämningsframställningen har Ukraina lämnat bl.a. följande garantier:

• att I.S. kommer att tillförsäkras en rättvis rättegång med en rätt till ett effektivt försvar,

• att I.S:s mänskliga rättigheter och grundläggande friheter kommer att garanteras såväl under tiden i häkte som vid ett eventuellt framtida fängelsestraff, och

• att svenska myndigheter får möjlighet att kontrollera hans förhållanden framgent.

I en skrivelse från den ukrainska generaladvokaten daterad den 11 juli 2023 har Ukraina förklarat att det kan lämnas ytterligare garantier om var i landet den eftersökte ska sitta frihetsberövad om den svenska regeringen anser det nödvändigt.

Riksåklagarens inställning

Enligt riksåklagaren finns det hinder mot utlämning enligt 10 § utlämningslagen i den del framställningen avser vad som enligt svensk rätt motsvarar våldsamt motstånd. I övrigt föreligger enligt riksåklagaren inte något hinder mot utlämning. Riksåklagaren har angett att den nuvarande situationen i Ukraina inte påverkar prövningen av utlämningsärendet.

I.S:s inställning m.m.

I.S. har motsatt sig utlämning. Han menar att det finns hinder mot utlämning enligt 7-9 §§ utlämningslagen och att en utlämning skulle vara oförenlig med artiklarna 3 och 6 i Europakonventionen.

I.S. har i utlämningsärendet varit frihetsberövad från och med den 9 mars 2023 och till dess att HD den 21 september 2023 beslutade att häva häktningsbeslutet.

SKÄL

Den påstådda brottsligheten och de åberopade besluten

1 I.S. misstänks för våldsamt motstånd och våld mot tjänsteman. Enligt utlämningsframställningen har han, i samband med att han ombetts legitimera sig på en plats där det nyligen hade begåtts ett inbrott, utövat våld mot poliser. Senare har han satt sig till motvärn inne på polisstationen. Brotten ska ha begåtts den 8 april 2019.

2 Riksåklagaren i Ukraina har till stöd för framställningen åberopat ett häktningsbeslut meddelat av distriktsdomstolen i Vinnytsia den 17 november 2020.

HD:s bedömning

Kravet på dubbel straffbarhet enligt 1, 4 och 10 §§ utlämningslagen

3 I.S. är i Ukraina misstänkt för brott enligt artiklarna 342 och 345 i den ukrainska strafflagen och han finns här i Sverige (jfr 1 § utlämningslagen).

4 Utlämning för lagföring får som huvudregel beviljas endast om de gärningar för vilka utlämning begärs motsvarar brott enligt svensk lag och brotten har ett maximistraff på åtminstone ett år (jfr 4 § första stycket utlämningslagen).

5 De gärningar som avses med utlämningsframställningen motsvarar båda brott enligt svensk lag (se bestämmelserna om våld mot tjänsteman och våldsamt motstånd i 17 kap. 1 och 4 §§ BrB).

6 Straffskalan för våld mot tjänsteman - böter eller fängelse i högst två år - är sådan att de förutsättningar som uppställs i 4 § utlämningslagen är uppfyllda. Straffskalan för våldsamt motstånd, som innebär att brottet har ett maximistraff på sex månaders fängelse, är emellertid inte sådan att utlämning kan ske för endast det brottet. Utlämning för brottet kan emellertid ändå beviljas om utlämning sker också för annat brott som uppfyller de krav som uppställs i paragrafen. Under förutsättning att utlämning sker för våld mot tjänsteman är alltså de förutsättningar för utlämning som anges i 4 § uppfyllda såvitt avser båda gärningarna.

7 Utlämning får enligt 10 § andra stycket utlämningslagen inte beviljas om preskription har inträtt enligt svensk lag. Preskriptionstiden för våldsamt motstånd är två år från den dag som brottet begicks (jfr 17 kap. 4 § och 35 kap. 1 § BrB). Preskriptionsfristen har alltså löpt ut, om ingen preskriptionsavbrytande åtgärd har vidtagits.

8 I.S. har i nära anslutning till gärningarna både delgivits misstanke för brotten och tagits i förvar. Förvarsbeslutet har gällt för 60 dagar. Han har emellertid släppts mot borgen bara någon dag efter beslutet och därefter har också den beslutade tiden för förvaret löpt ut. Vid bedömande av om dessa åtgärder avbrutit preskriptionsfristen bör åtgärderna bedömas som om de vidtagits här i landet (jfr NJA 2016 s. 1001).

9 Förvarstagandet får anses motsvara ett verkställt häktningsbeslut. Eftersom I.S. frigetts utan att han fått del av något åtal, kan förvarstagandet emellertid inte anses ha någon preskriptionsavbrytande verkan (jfr 35 kap. 3 § BrB). Av utlämningsframställningen framgår inte heller att I.S. senare fått del av åtal för brottet. Hinder mot utlämning föreligger därför såvitt avser misstanken om våldsamt motstånd.

10 Preskriptionstiden för våld mot tjänsteman är fem år (se 17 kap. 1 § och 35 kap. 1 § BrB). Preskription har inte inträtt avseende det brottet och något hinder mot utlämning på den grunden föreligger alltså inte när det gäller den gärningen.

Kravet enligt 9 § utlämningslagen på att det föreligger ett häktningsbeslut m.m.

11 Ukraina har till stöd för framställningen åberopat ett häktningsbeslut. Eftersom Ukraina har tillträtt 1957 års europeiska utlämningskonvention ska, enligt 9 § tredje stycket, häktningsbeslutet godtas under förutsättning att det inte är uppenbart oriktigt.

12 Det är inte uppenbart att häktningsbeslutet är oriktigt. De förutsättningar för utlämning som uppställs i 9 § är alltså uppfyllda.

Hinder enligt 7 § utlämningslagen på grund av risk för förföljelse

13 I.S. har gjort gällande att han 2014, i samband med Rysslands annektering av Krim, tvingades samarbeta med den ryska militären samt att han mot sin vilja rekryterades till den ryska säkerhetstjänsten; sedan de ukrainska myndigheterna fick vetskap om rekryteringen har de gjort livet svårt för honom. Hans uppgifter är emellertid allmänt hållna och får inte något egentligt stöd i utredningen. De kan därför inte medföra att det föreligger hinder mot utlämning av honom enligt 7 §.

Hinder enligt 8 § utlämningslagen med hänvisning till humanitära skäl

14 Det finns i materialet vissa uppgifter om att I.S. tidigare skadat sig själv och även hotat med att göra det igen för den händelse att han skulle utlämnas. Han har i utlämningsärendet anfört att han med största sannolikhet kommer att skickas vidare till Ryssland om han utlämnas till Ukraina. Uppgifterna, som också i den här delen är allmänt hållna, innebär inte att en utlämning skulle vara uppenbart oförenlig med humanitetens krav. Det föreligger alltså inte hinder mot utlämning av honom på den grunden.

Artikel 3 i Europakonventionen

15 Av artikel 3 i Europakonventionen följer att en stat inte får lämna ut en person till ett annat land, om det finns starka skäl att tro att han eller hon löper en verklig risk att i det landet utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Artikeln kan vara tillämplig också i fall då riskerna härrör från personer eller grupper som inte är offentliga befattningshavare i det mottagande landet, om myndigheterna inte kan undanröja risken genom anordnande av erforderligt skydd (jfr t.ex. NJA 2007 s. 574).

16 Vad som primärt ska bedömas är den individuella risk som föreligger för den person som eftersöks. En allomfattande, mycket våldsam situation i det mottagande landet kan emellertid i de allra allvarligaste fallen, så som när det pågår ett utbrett krig, innebära att en utlämning skulle stå i strid med artikel 3. (Jfr t.ex. NA. v. the United Kingdom, no. 25904/07, § 115, 17 July 2008, Sufi and Elmi v. the United Kingdom, nos. 8319/07 and 11449/07, §§ 218 och 248, 28 June 2011 och K.A.B. v. Sweden, no. 886/11, §§ 75 och 76, 5 September 2013; jfr även Khasanov and Rakhmanov v. Russia [GC], nos. 28492/15 and 49975/15, §§ 93-101, 29 April 2022.)

17 Vid bedömningen av om en utlämning är oförenlig med artikel 3 måste alltså hänsyn tas både till den individuella risken för den eftersökte och till den allmänna situationen i Ukraina, särskilt det förhållandet att landet sedan februari 2022 är utsatt för ett fullskaligt anfallskrig från Ryssland.

18 Vad gäller de allmänna förhållandena i Ukraina bör framhållas att utvecklingen av rättsväsendet under 2010-talet åtminstone i delar gått i positiv riktning (jfr Utrikesdepartementets rapport Ukraina - Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer: situationen den 31 december 2019). Denna utveckling återspeglas i HD:s yttranden i olika utlämningsärenden (jfr yttrandena som avgavs i mål Ö 4885-13 och Ö 384-14 med yttrandet i Ö 3004-19). Det ansågs inte i något av fallen föreligga hinder mot utlämning till Ukraina.

19 I de båda yttrandena från den första halvan av 2010-talet var emellertid reservationerna påtagliga och HD framhöll särskilt att regeringen vid sin prövning har möjlighet att göra en bredare bedömning av huruvida utlämning bör nekas, trots att det inte föreligger något hinder enligt utlämningslagen och trots att utlämning inte skulle vara oförenlig med Europakonventionen. I det senare fallet var reservationerna färre och någon erinran om regeringens vidare möjligheter till prövning gjordes inte. Även om utvecklingen i Ukraina under 2010-talet kan sägas ha varit positiv, så fanns emellertid - också före krigsutbrottet - fortsatta problem, bl.a. med utbredd korruption som påverkade rättsväsendets funktionalitet och bekymmersamma förhållanden i landets fängelser.

20 Till detta kommer de allmänna risker som kriget innebär. Kriget har fört med sig att det i Ukraina rått undantagstillstånd och att särskilda krigslagar har tillämpats. Den positiva utveckling under 2010-talet som HD fäste visst avseende vid i 2019 års mål har inte kunnat fortgå under kriget. Tvärtom har kriget fått negativa återverkningar för rättssystemet i vidsträckt bemärkelse. Av olika rapporter framgår det sålunda att förhållandena i fängelserna har försämrats, att risken för att utsättas för olika typer av övergrepp har ökat samt att förhållandena kan utgöra ett hot mot både liv och hälsa; tortyr och övergrepp har rapporterats bl.a. avseende personer som misstänks för samarbete med Ryssland (se t.ex. Ukraine 2022 Human Rights Report från utrikesdepartementet i USA). Även om detta är följder av ett anfallskrig som Ukraina utsatts för, går det inte att i utlämningsärendet bortse från den negativa utveckling som rent faktiskt har ägt rum på grund av kriget.

21 I sammanhanget kan framhållas att Migrationsverket har beslutat att utvisningar tills vidare inte får verkställas till Ukraina samt att situationen där är så svårbedömd att asylärenden tills vidare inte ska avgöras eftersom det inte går att göra en rättssäker bedömning av skyddsbehovet (se Migrationsverkets rättsliga ställningstaganden RS/002/2022). Vidare har EU aktiverat det s.k. massflyktsdirektivet vilket något förenklat innebär en rätt för ukrainska medborgare och vissa andra personkategorier att få tidsbegränsat uppehålls och arbetstillstånd i EU utan att behöva söka asyl.

22 Vid en samlad bedömning får det anses att en utlämning av I.S. i den rådande situationen skulle vara oförenlig med artikel 3 i Europakonventionen, trots de försäkringar som Ukraina har lämnat (jfr, angående försäkringar från den ansökande staten, Khasanov and Rakhmanov v. Russia, § 101).

Sammanfattande bedömning

23 Det föreligger hinder mot utlämning av I.S. enligt 10 § andra stycket utlämningslagen såvitt avser den gärning som enligt svensk rätt motsvarar våldsamt motstånd. En utlämning av honom skulle också vara oförenlig med artikel 3 i Europakonventionen.

Särskilt om andra möjligheter till lagföring

24 I situationer när utlämning inte kan ske, finns det möjlighet för den anmodande staten - i detta fall Ukraina - att begära att lagföring ska ske i Sverige. Detta kan ske med stöd av internationella överenskommelser om överförande av lagföring, men också bygga direkt på den jurisdiktion som Sverige enligt interna regler har (jfr t.ex. 2 kap. 3 § 2 c och 5 b BrB). I vissa situationer kan det t.o.m. finnas en mer eller mindre villkorslös skyldighet för Sverige att - oberoende av en begäran om detta - söka lagföra ett brott (jfr t.ex. artikel 7 i 1970 års konvention om bekämpande av olaga besittningstagande av luftfartyg och 2 kap. 3 § 5 c BrB; se även prop. 2020/21:204 s. 112 f.).

HD:S AVGÖRANDE

HD förklarar

att det enligt 10 § andra stycket lagen (1957:668) om utlämning för brott finns hinder mot att utlämna I.S. till Ukraina i den del framställningen avser misstanke om våldsamt motstånd i april 2019, och

att en utlämning skulle vara oförenlig med artikel 3 i Europakonventionen.