TV4:s minneskort (NJA 2024 s. 502)
Sökord Yttrandefrihet · Anskaffarfrihet · Beslag · Censurförbud · Fotografering · Hindrande åtgärder · Journalistiskt material · Tvångsmedel
Yttrandefrihet. Ett beslag av ett minneskort med journalistiskt material med stöd av straffbestämmelsen om fotograferingsförbud i och in i en rättssal har inte stått i strid med den grundlagsskyddade anskaffarfriheten. Beslaget har däremot ansetts utgöra en hindrande åtgärd enligt 1 kap. 11 § yttrandefrihetsgrundlagen.
Den 7 februari 2023 beslutade Polismyndigheten att beslagta ett minneskort i en kamera från en fotograf vid TV4 Aktiebolag. Ändamålet med åtgärden angavs vara att minneskortet kunde ha betydelse vid utredning av brott. Beslaget verkställdes hos fotografen, som misstänktes för brott mot fotograferingsförbudet i 5 kap. 9 b § RB, som är straffsanktionerat enligt 9 kap. 5 a § RB.
TV4 Aktiebolag begärde prövning av beslaget vid Attunda tingsrätt och yrkade att tingsrätten skulle häva beslaget.
Åklagaren bestred yrkandet.
Tingsrätten (chefsrådmannen Klas Reinholdsson) fastställde Polismyndighetens beslag i beslut den 16 februari 2023.
Det följer av 27 kap. 1 § RB att ett föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott får tas i beslag.
Vidare framgår av 5 kap. 9 b § första stycket RB att det vid rättens sammanträden är förbjudet att med tekniskt hjälpmedel ta upp bild i eller in i rättssalen, om inte annat följer av lag. Brott mot förbudet i 5 kap. 9 b § RB är straffsanktionerat enligt 9 kap. 5 a § RB. För brott döms till böter eller fängelse i högst sex månader. I ringa fall döms inte till ansvar.
Av 1 kap. 10 § YGL framgår att var och en äger rätt att anskaffa uppgifter i vilket ämne som helst i syfte att meddela eller offentliggöra dem i offentliga program eller genom tekniska upptagningar genom att uppgifterna lämnas till exempelvis utgivare, redaktioner eller nyhetsbyråer.
Anskaffarfriheten begränsas genom att vissa särskilt reglerade brott utgör anskaffarbrott. Av 5 kap. 5 § YGL följer att om någon enligt 1 kap. 10 § YGL anskaffar en uppgift och därigenom gör sig skyldig till något av de brott som anges i 5 kap. 4 § första stycket YGL gäller vad som föreskrivs i lag om det brottet. De brott som avses är bland annat uppror, högförräderi, spioneri och landsförräderi.
En ytterligare begränsning av anskaffarfriheten utgörs av bestämmelsen i 1 kap. 18 § YGL som anger att vad som sägs i 1 kap. 11 och 12 §§ TF om att det i lag får meddelas föreskrifter om bland annat tillvägagångssätt för anskaffande av uppgifter, även gäller i fråga om program och innehållet i tekniska upptagningar. Av 1 kap. 12 § 6 följer att de aktuella grundlagarna inte hindrar att det i lag meddelas föreskrifter om ansvar som avser det sätt som en uppgift anskaffats. Av förarbetena till nuvarande 1 kap. 12 § 6 TF framgår att de bestämmelser som åsyftas både i processuellt och straffrättsligt hänseende avsett att falla utanför TF:s särskilda reglering. Som exempel anges brott mot posthemligheten, intrång i förvar, olovlig avlyssning, hemfridsbrott, olaga tvång eller olaga hot (prop. 1975/76:204 s. 131).
Förbudet mot att fotografera i en rättssal infördes i samband med rättegångsbalken. I samband med att förbudet infördes uttalades i förarbetena att fotografering i rättssalen verkar i allmänhet störande på förhandlingen och kan, då det gäller tilltalad i brottmål, vara ägnat att utsätta denne för ett onödigt lidande (NJA II 1943:1 s. 63). Förbudet utvidgades den 1 juli 2020 till att omfatta även att med tekniskt hjälpmedel ta upp bild in i rättssalen. Det står klart att förbudet dels syftar till att upprätthålla ordningen i rättssalen, dels syftar till att skydda integriteten för de aktörer som närvarar vid förhandlingen, särskilt tilltalade och målsäganden i brottmål (se bland annat NJA II 1943:1 s. 63 och prop. 2018/19:81 s. 41).
Fotograferingsförbudet gäller vid rättens sammanträden. Med rättens sammanträden avses tiden från det att målet ropats på, till dess att parter, ombud, åhörare och andra som närvarar har lämnat rättssalen efter att en dom eller ett beslut har avkunnats eller en underrättelse om tid för meddelande av dom har lämnats (se prop. 2018/19:81 s. 44). Det råder inte något strikt förbud mot att med tekniskt hjälpmedel ta upp bild i en rättssal, vid ett tillfälle när rätten inte håller sammanträde. Det sagda leder till slutsatsen att fotograferingsförbudet inte tar sikte på informationsinnehållet som sådant utan på metoden för anskaffandet i sig. Bestämmelsen reglerar således sättet för anskaffandet. En tillämpning av fotograferingsförbudet i 5 kap. 9 b § RB står därför inte i strid med YGL och bestämmelsen om anskaffarfrihet utgör därmed inte heller ett hinder mot att minneskortet tas i beslag.
Enligt 1 kap. 11 § YGL gäller ett censurförbud, som innebär att det som är avsett att framföras i program eller genom teknisk upptagning inte först får granskas av en myndighet eller ett allmänt organ. Det är inte heller tillåtet för en myndighet eller ett annat allmänt organ att på grund av innehållet förbjuda eller hindra framställning, offentliggörande eller spridning bland allmänheten av ett program eller en teknisk upptagning, om åtgärden inte har stöd i YGL (det s.k. hinderförbudet).
TV4 Aktiebolag kan i praktiken vara förhindrade att framställa, offentliggöra eller sprida innehåll som omfattas av beslaget då de genom beslaget inte har tillgång till materialet. Polisens åtgärd innebär ingen granskning inför framställning m.m. och har inte skett för att på grund av innehållet uppställa något hinder för framställning, offentliggörande eller spridning. Det nu aktuella beslaget har gjorts i syfte att utreda brott. Åtgärden att ta minneskortet i beslag kan inte anses vara i strid med bestämmelsen i 1 kap. 11 § YGL.
TV4 Aktiebolag har gjort gällande att den som misstänks för brottet är fri från ansvar eftersom gärningen i vart fall är att anses som ett ringa brott. I förarbetena till bestämmelsen anges att ett exempel på en situation som kan vara att bedömas som ringa är när en person bryter mot fotograferingsförbudet utan att störa sammanträdet eller kränka någons personliga integritet (prop. 2018/19:81 s. 94). De invändningar som TV4 Aktiebolag framfört om brottets rubricering saknar i och för sig inte fog. Det har dock även framkommit omständigheter kring den påstådda gärningen som talar i motsatt riktning. Det finns därför skäl för åtgärden för att utreda brott.
TV4 Aktiebolag har vidare invänt att minneskortet och innehållet saknar betydelse för utredningen av brottet. Tingsrätten delar åklagarens uppfattning att materialet på minneskortet kan ha betydelse för utredningen av brottet utifrån principen om det bästa bevismedlet. Åtgärden att ta minneskortet i beslag uppväger det intrång eller men i övrigt som det innebär. Beslaget ska därför bestå.
TV4 Aktiebolag överklagade tingsrättens beslut i Svea hovrätt och yrkade att beslaget skulle hävas.
Åklagaren yttrade sig över överklagandet och begärde att beslaget skulle fastställas.
Hovrätten förordnade att, till dess något annat beslutades, vidare åtgärder för verkställighet av beslaget inte fick ske (inhibition).
Hovrätten (hovrättslagmannen Ragnar Palmkvist samt hovrättsråden Åsa Bokström, referent, och Mari-Ann Roos) hävde beslaget i beslut den 28 mars 2023. TV4 tillerkändes ersättning av staten med 95 625 kr.
Hovrätten instämmer i tingsrättens bedömning att förutsättningarna för beslag i 27 kap. 1 § första stycket 1 RB i och för sig är uppfyllda. Det som TV4 har anfört föranleder inte någon annan bedömning i den delen.
Hovrätten ansluter sig även till tingsrättens bedömning att fotograferingsförbudet i 5 kap. 9 b § RB reglerar det sätt på vilket uppgifter får anskaffas och att beslaget därför inte står i strid med reglerna om anskaffarfrihet i 1 kap. 10 § YGL.
Den fråga som kvarstår är om beslaget står i strid med förbudet mot censur och andra hindrande åtgärder i 1 kap. 11 § YGL. Av bestämmelsen framgår att det som är avsett att framföras i program eller genom tekniska upptagningar inte på förhand får granskas av en myndighet eller ett annat allmänt organ. Enligt samma bestämmelse är det inte heller tillåtet för en myndighet eller annat allmänt organ att på grund av innehållet förbjuda eller hindra framställning, offentliggörande eller spridning bland allmänheten av ett program eller en teknisk upptagning, om åtgärden inte har stöd i YGL (det s.k. hinderförbudet).
Hovrätten konstaterar inledningsvis att varken beslaget eller de utredningsåtgärder som kan komma att vidtas kan anses innefatta en sådan förhandsgranskning som avses i 1 kap. 11 § YGL, eftersom syftet med beslaget inte är att bedöma om innehållet ska få publiceras eller förbjudas. Som tingsrätten konstaterat leder beslaget emellertid till att TV4 förhindras att framställa, sprida och offentliggöra det innehåll som finns på minneskortet. Den omständigheten att materialet inte är tillgängligt för granskning eller andra förfoganden för TV4 medför också att den ansvarige utgivaren berövas möjligheten att bedöma om innehållet ska ingå i en framställning för publicering. Beslaget av minneskortet har skett på grund av innehållet för att utreda misstankar om brott. Åtgärden har inte skett med stöd av YGL och strider därför mot hinderförbudet i 1 kap. 11 § YGL. Beslaget ska på grund av det hävas.
Riksåklagaren överklagade och yrkade att HD skulle förklara att det inte hade förelegat något hinder mot att beslagta ett minneskort i en kamera från en fotograf vid TV4 Aktiebolag.
TV4 Aktiebolag bestred bifall till riksåklagarens talan och yrkade ersättning av allmänna medel för rättegångskostnader.
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, justitiesekreteraren Charlotta Hallgren, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut.
SKÄL
Bakgrund
Punkterna 1–5 överensstämmer i huvudsak med punkterna 1–5 i HD:s skäl.
6 HD har meddelat prövningstillstånd (jfr ”Den verkställda genomsökningen” NJA 2023 s. 143).
Vad målet gäller
7 Målet aktualiserar frågan om bevisbeslag av journalistiskt material står i strid med skyddet för yttrande- och informationsfriheten, särskilt bestämmelserna om anskaffarfrihet och censur- och hindersförbud i 1 kap. 10 och 11 §§ YGL.
Det s.k. fotograferingsförbudet i rättegångsbalken
8 Vid rättens sammanträden är det förbjudet att med tekniskt hjälpmedel ta upp bild i eller in i rättssalen, om inte något annat följer av lag (se 5 kap. 9 b § första stycket RB). Bestämmelsen syftar till att värna enskildas integritet såsom parters och vittnens, men också till att upprätthålla ordningen för att parterna ska känna sig trygga i rättegångssalen (se bl.a. prop. 2004/05:131 s. 113 f. och prop. 2018/19:81 s. 41 f.). Den som bryter mot bestämmelsen döms till böter i fängelse i högst sex månader (se 9 kap. 5 a § RB).
9 För brott mot nämnda fotograferingsförbud är det inte avgörande vad som fotograferas utan för ansvar är det tillräckligt att fotografering sker i eller in i rättegångssalen under pågående sammanträde. Däremot kan gärningen komma att bedömas som ringa brott, och därmed vara straffri, om fotografering sker utan att något av i ovan p. 8 nämnda skyddsintressen kränks (se 9 kap. 5 a § tredje stycket RB och prop. 2018/19:81 s. 94).
Yttrande- och informationsfriheten
10 Yttrandefriheten och informationsfriheten är grundlagsskyddade genom tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och regeringsformen. Avsikten med regleringen i grundlagarna är att skapa goda förutsättningar för ett fritt meningsutbyte, bl.a. genom att värna massmedias möjligheter att skaffa information för publicistiska syften. Yttrandefrihetsgrundlagarna bygger på vissa grundläggande principer, såsom meddelarskyddet vilket omfattar meddelar- och anskaffarfrihet, rätt till anonymitet och efterforskningsförbud. Yttrandefrihetsgrundlagarna innehåller också censurförbud liksom ett förbud mot publiceringshinder.
11 Inga andra begränsningar i tryck- och yttrandefriheten får göras än de som följer av de båda grundlagarna (se 1 kap. 1 § TF och 1 kap. 1 § YGL). Av den s.k. exklusivitetsprincipen följer också att straffrättsliga ingripanden till följd av missbruk av tryck- eller yttrandefriheten eller medverkan till sådant missbruk måste ha stöd i grundlag (se 1 kap. 9 § TF och 1 kap. 14 § YGL).
Anskaffarfriheten
12 Enligt 1 kap. 7 § andra stycket TF har var och en rätt att, om inte annat följer av förordningen, anskaffa uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst för att offentliggöra dem i tryckt skrift eller för att lämna dem vidare för publicering. Det innebär att anskaffandet i dessa fall inte får leda till straffansvar eller ersättningsskyldighet, även om sådan rättsverkan annars skulle vara förknippad med gärningen. (Se prop. 1975/76:204 s. 129.)
13 Anskaffarfriheten är emellertid inte obegränsad. Från den grundlagsskyddade anskaffarfriheten undantas det fallet att den som anskaffar en sådan uppgift därigenom gör sig skyldig till vissa allvarliga brott mot Sveriges säkerhet, såsom högförräderi, spioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift (se 7 kap. 22 första stycket 1 och 23 §§ TF). I de fallen gäller vad som i lag är stadgat om ansvar för brottet.
14 Från den grundlagsskyddade anskaffarfriheten undantas också ”det sätt på vilket” en uppgift har anskaffats. Det innebär att en journalist inte med åberopande av anskaffarfriheten kan gå fri från ansvar om anskaffandet av information har skett genom t.ex. olovlig avlyssning, inbrott eller olaga hot (se prop. 1975/76:204 s. 131). Det är däremot inte möjligt att i lag förbjuda anskaffande av viss slags information för publicering (se a. prop. s. 98 och 129 ff.).
15 Fotografering utgör ett tillvägagångssätt och en metod för att anskaffa information. Samtidigt kan brott begås genom fotografering, t.ex. vid nämnda överträdelse av rättegångsbalken (9 kap. 5 b § RB) eller vid brottet kränkande fotografering (4 kap. 6 a § BrB). Mot bakgrund av den grundlagsskyddande anskaffarfriheten kan dock inte fotografering straffbeläggas i vanlig lag om straffbestämmelsen tar sikte på innehållet i det som avbildas när fotograferingen sker i publiceringssyfte (se p. 11 och 14; jfr även NJA 2015 s. 298 samt bl.a. prop. 2018/19:81 s. 43 och prop. 2012/13:69 s. 14 f. och 61 f.).
16 Motsvarande bestämmelser rörande anskaffarfriheten finns i yttrandefrihetsgrundlagen (se 1 kap. 10 § andra stycket och 5 kap. 4 och 5 §§).
Censur- och hindersförbudet
17 Det som är avsett att framföras i ett grundlagsskyddat massmedium får inte först granskas av en myndighet eller något annat allmänt organ. Det är inte heller tillåtet för en myndighet eller ett annat allmänt organ att på grund av innehållet förbjuda eller hindra framställning, offentliggörande eller spridning bland allmänheten av ett program eller teknisk upptagning, om åtgärden inte har stöd i respektive grundlag. (Se 1 kap. 8 § TF och 1 kap. 11 § YGL.)
18 Det grundläggande syftet med censurförbudet är att en skrift eller ett program aldrig ska kunna hindras från att bli offentliggjord och att ett eventuellt ingripande mot dess innehåll får ske först efter publicering. Att i brottsutredande syfte granska t.ex. en skrift eller filmiskt material kan dock inte anses utgöra en förhandsgranskning i den bemärkelsen som avses i bestämmelsen (jfr prop. 2021/22:59 s. 23 och JO 1985/86 s. 224).
19 Däremot kan ett beslag av journalistiskt material som inte har publicerats i förekommande fall komma i konflikt med grundlagarnas förbud mot hindrande åtgärder. För det krävs dock att ingripandet har sådan påverkan att det utgör ett påtagligt hinder. För att undvika att hindersförbudet kränks kan journalistiskt material som tagits i bevisbeslag enligt vanlig lag ersättas med kopior varvid beslaget därefter kan hävas och återlämnas till medieföretaget eller journalisten. (Jfr Gunnel Lindberg, Straffprocessuella tvångsmedel, Norstedts Juridik, 5 uppl., 2022, s. 507; jfr även Justitiekanslerns beslut den 17 maj 2001, Dnr 2806-00-21.)
Beslag
20 Enligt 27 kap. 1 § första stycket RB får föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott tas i beslag. Som vid all användning av straffprocessuella tvångsmedel gäller att tvångsmedlet endast får användas om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse (tredje stycket).
21 Även journalistiskt material kan tas i beslag enligt reglerna i rättegångsbalken under förutsättning att beslaget inte står i strid med grundlagarnas exklusivitetsprincip (se 14 kap. 6 § TF och 12 kap. 4 § YGL). Vid beslag av journalistiskt material måste dock särskild försiktighet iakttas och hänsyn också tas till risken för att det på det beslagtagna föremålet kan finnas skyddad sidoinformation. För att ett sådant påstående ska godtas krävs emellertid någon form av konkretion (jfr ”Husrannsakan på Aftonbladet” NJA 2015 s. 631 p. 36 och prop. 2021/22:119 s. 167).
22 Sedan 2022 har möjligheten att kopiera beslag lagreglerats. I 27 kap. 17 a § RB stadgas numera att en handling som omfattas av ett beslag eller påträffas vid en husrannsakan eller en genomsökning på distans får kopieras om den skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott eller om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1 b § BrB. Kopiering av beslagtagna föremål syftar bl.a. till att begränsa olägenheterna för den som har drabbats av beslaget.
23 Lagregleringen av kopiering under förundersökningen har tillkommit för att stärka rättssäkerheten och öka rätten till domstolsprövning. Numera gäller att den som drabbas av en kopiering får begära rättens prövning av om kopian ska förstöras, även om det ursprungliga beslaget har hävts (se 27 kap. 17 e § RB; jfr ”Det hävda beslaget” NJA 1977 s. 573). En sådan prövning avser lagligheten i åtgärden på samma sätt som gäller för beslag. Man kan alltså inte kringgå beslagsförbudet i 27 kap. 2 § genom att kopiera handlingen. Det finns också en skyldighet att omedelbart förstöra kopior som omfattas av beslagsförbud (se 27 kap. 17 d §).
Bedömningen i detta fall
24 Fotografen är misstänkt för överträdelse av det s.k. fotograferingsförbudet i 5 kap. 9 b § RB. Det minneskort som togs i beslag hade kunnat bekräfta fotografens invändning om att hon inte filmade eller bevisa gärningen; minneskortet har alltså betydelse för utredningen. Förutsättningarna för bevisbeslag enligt 27 kap. 1 § första stycket 1 RB är alltså i och för sig uppfyllda.
25 Det avgörande för det brott som journalisten misstänks för är inte vad som avbildas. Det avgörande är i stället att fotografering sker in i eller i en rättssal under pågående sammanträde; det är alltså sättet för anskaffandet som har straffbelagts genom bestämmelsen i 5 kap. 9 b § RB (se p. 9 och 14). Åtgärden att ta minneskortet i beslag från TV4 står därmed inte i strid med anskaffarfriheten i 1 kap. 10 § YGL.
26 Varken beslaget eller de verkställighetsåtgärder som var planerade att genomföras av minneskortet i brottsutredande syfte strider heller mot censurförbudet i 1 kap. 11 § första stycket (se p. 18).
27 Beslaget, som har skett på grund av innehållet på minneskortet, innebär däremot att TV4 under en begränsad tid hindrats att framställa, sprida och offentliggöra innehållet. Syftet med beslaget var emellertid inte att hindra TV4 från detta utan tvärtom planerades verkställighetsåtgärder av beslaget i enlighet med regleringen i 27 kap. för att kunna häva beslaget och återlämna minneskortet. Beslaget, som mot den bakgrunden också får anses proportionerligt, kan därför inte heller anses strida mot hindersförbudet i 1 kap. 11 § YGL.
28 Beslaget var alltså lagligt grundat. Vid den bedömningen ska hovrättens beslut om att tillerkänna TV4 ersättning av allmänna medel för dess rättegångskostnader upphävas.
29 Eftersom minneskortet har återlämnats och inte längre finns tillgängligt ska HD:s ställningstagande i saken inte utmynna i ett beslut att ta det i beslag utan i stället ska målet skrivas av. (Jfr ”Den okända lagringsplatsen” NJA 2023 s. 231 p. 44, jfr även p. 6 ovan.)
HD:S AVGÖRANDE
HD ändrar hovrättens beslut i fråga om rättegångskostnader och upphäver beslutet om att tillerkänna TV4 Aktiebolag ersättning av allmänna medel (punkten 2 i hovrättens beslut).
HD avskriver målet från vidare handläggning.
HD (justitieråden Anders Eka, Agneta Bäcklund, Stefan Reimer, referent, Jonas Malmberg och Christine Lager) meddelade den 26 juni 2024 följande beslut.
1 Den 7 februari 2023 beslutade Polismyndigheten att beslagta ett minneskort i en kamera från en fotograf vid TV4, eftersom minneskortet kunde ha betydelse för utredning om brott. Fotografen misstänktes för brott mot förbudet att fotografera i eller in i en rättssal (se 5 kap. 9 b § första stycket RB).
2 Tingsrätten fann att beslaget var lagligen grundat och fastställde Polismyndighetens beslut.
3 TV4 överklagade beslutet och yrkade samtidigt att hovrätten skulle förordna att fortsatt verkställighet avseende beslaget tills vidare inte fick ske (inhibition). Hovrätten beslutade om inhibition innan några verkställighetsåtgärder hade genomförts.
4 Hovrätten har den 28 mars 2023 hävt beslaget. Som skäl har hovrätten anfört att beslaget av minneskortet ledde till att TV4 förhindrades att framställa, sprida och offentliggöra det innehåll som fanns på minneskortet. Beslaget hade enligt hovrätten skett på grund av innehållet på minneskortet. Det stred därför mot förbudet mot hindrande åtgärder i 1 kap. 11 § YGL.
5 Minneskortet har efter hovrättens beslut lämnats tillbaka till TV4.
6 Målet aktualiserar frågor om hur beslag av journalistiskt material för att utreda misstanke om brott mot förbudet att fotografera i eller in i en rättssal förhåller sig till regleringen i yttrandefrihetsgrundlagen, särskilt bestämmelserna om anskaffarfrihet och om förbud mot hindrande åtgärder.
7 Vid rättens sammanträden är det förbjudet att med tekniskt hjälpmedel ta upp bild i eller in i rättssalen, om inte något annat följer av lag (se 5 kap. 9 b § första stycket RB). Fotograferingsförbudet syftar till att upprätthålla ordningen för att parterna ska känna sig trygga i rättssalen men också till att värna enskildas integritet, särskilt för parter och vittnen (se bl.a. prop. 2004/05:131 s. 113 f. och prop. 2018/19:81 s. 41 f.).
8 Den som bryter mot bestämmelsen döms till böter eller fängelse i högst sex månader. I ringa fall ska det inte dömas till ansvar. (Se 9 kap. 5 a § och prop. 2018/19:81 s. 93 f.)
9 Enligt 27 kap. 1 § RB får föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott tas i beslag (bevisbeslag). Minneskort är föremål som kan tas i beslag. Även skriftliga handlingar kan tas i beslag och uttrycket omfattar också elektroniskt lagrade uppgifter. (Jfr ”Husrannsakan på Aftonbladet” NJA 2015 s. 631 p. 14 och 25.)
10 Ett beslut om beslag förutsätter, liksom all användning av straffprocessuella tvångsmedel, att ingripandet är proportionerligt. Beslag får endast användas om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse. (Se 27 kap. 1 § tredje stycket.)
11 Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen bygger på vissa grundläggande principer, såsom meddelar- och anskaffarfrihet, rätt till anonymitet och förbud mot efterforskning. Grundlagarna innehåller också ett censurförbud liksom ett förbud mot hindrande åtgärder.
12 Av grundlagarnas exklusivitetsprincip följer att det allmännas ingripanden till följd av missbruk av tryck- eller yttrandefriheten eller medverkan till sådant missbruk måste ha stöd i grundlagen (se 1 kap. 14 § YGL och 1 kap. 9 § TF). Det kan beskrivas som att grundlagarna är exklusiva sanktions- och processlagar inom det grundlagsskyddade området. Även andra åtgärder som framstår som en bestraffning eller reprimand mot den som har utnyttjat sin yttrandefrihet anses utgöra förbjudna myndighetsåtgärder (se ”Trisskrapningarna” NJA 2023 s. 211 p. 25). Beslag, liksom andra straffrättsliga ingripanden, måste alltså – för att de ska vara tillåtna – gå att förena med regleringen i grundlagarna.
13 Det står var och en fritt att anskaffa uppgifter i vilket ämne som helst i syfte att meddela eller offentliggöra dem i ett grundlagsskyddat medium. I detta ligger att anskaffandet inte får leda till straffansvar eller ersättningsskyldighet, om inte grundlagen ger stöd för det. På detta sätt skyddas rätten att inhämta uppgifter oavsett deras innehåll, något som i lagtexten kommer till uttryck genom orden ”i vilket ämne som helst”. (Se 1 kap. 10 § andra stycket YGL, jfr ”Minneskortet och ubåtsjakten” NJA 2015 s. 298 p. 7.)
14 Från anskaffarfriheten undantas det fallet att den som anskaffar en sådan uppgift därigenom gör sig skyldig till vissa allvarliga brott mot Sveriges säkerhet, såsom högförräderi, spioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift (se 5 kap. 5 § YGL). I de fallen gäller vad som i lag är stadgat om ansvar för brottet.
15 Av yttrandefrihetsgrundlagen framgår vidare att anskaffarfriheten inte hindrar att det i lag meddelas föreskrifter om ansvar och ersättningsskyldighet som avser ”det sätt på vilket” en uppgift har anskaffats (se 1 kap. 18 § YGL med hänvisning till tryckfrihetsförordningen). Metoden för att anskaffa en uppgift är alltså inte skyddad i grundlagen. Även om anskaffandet sker i publiceringssyfte går den som anskaffar informationen således inte fri från ansvar om anskaffandet har skett genom ett visst otillåtet tillvägagångssätt, t.ex. olovlig avlyssning, inbrott eller olaga hot (jfr prop. 1975/76:204 s. 131).
16 Motsvarande bestämmelser rörande anskaffarfriheten finns i tryckfrihetsförordningen (se 1 kap. 7 § andra stycket och 12 § 6 samt 7 kap. 23 §).
17 Det som är avsett att framföras i ett grundlagsskyddat massmedium får inte först granskas av en myndighet eller något annat allmänt organ. Det är inte heller tillåtet för en myndighet eller ett annat allmänt organ att på grund av innehållet förbjuda eller hindra framställning, offentliggörande eller spridning bland allmänheten av ett program eller en teknisk upptagning, om åtgärden inte har stöd i grundlagen. (Se 1 kap. 11 § YGL, jfr 1 kap. 8 § TF.)
18 Förbudet mot censur syftar till att förbjuda granskning i förhand från det allmännas sida av innehållet i det som är avsett att publiceras. Skyddet mot hindrande åtgärder är vidare och kompletterar censurförbudet genom att skydda mot andra åtgärder från det allmänna som hindrar publicering och spridning, även om det inte är fråga om någon förhandsgranskning. Bakom regleringen ligger bl.a. tanken att en ansvarig utgivare självständigt ska ta ställning till om ett visst material ska publiceras och att ett eventuellt ansvar för publiceringen får utkrävas först i efterhand. Alla hindrande åtgärder som sker ”på grund av innehållet” är förbjudna, om de inte har stöd i grundlagen.
19 Förbudet mot hindrande åtgärder tillkom efter andra världskriget för att motverka att myndigheter genom konfiskation eller andra spridningsinskränkningar i praktiken såg till att tryckta skrifter inte kunde publiceras. I samband med tryckfrihetsförordningens tillkomst uttalade departementschefen att det är av synnerlig vikt att förbudets syfte att skapa ett skydd för yttrandefriheten noga beaktas (se NJA II 1949 s. 385).
20 Hindret behöver inte vara oöverstigligt. Det är tillräckligt att den hindrande åtgärden i inte obetydlig grad påverkar möjligheten att nå ut i media. (Jfr Hans-Gunnar Axberger, Yttrandefrihetsgrundlagarna. Rättigheter och gränser för medier och medborgare, 5 uppl. 2023, s. 85 f.)
21 Fotografen från TV4 misstänktes för att ha filmat in i rättssalen på ett sätt som strider mot fotograferingsförbudet i 5 kap. 9 b § RB. Det minneskort som togs i beslag var av betydelse för utredningen av om så var fallet. Förutsättningarna för bevisbeslag enligt 27 kap. 1 § första stycket 1 RB har alltså i och för sig varit uppfyllda.
22 Eftersom minneskortet innehöll journalistiskt material som skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen uppkommer frågan hur beslaget av minneskortet förhåller sig till grundlagens reglering.
23 Som har framgått avsåg brottsmisstanken överträdelse av fotograferingsförbudet genom filmning in i rättssalen. Med hänsyn till den grundlagsskyddade anskaffarfriheten är förutsättningen för att straffbestämmelsen i 9 kap. 5 a § RB ska kunna tillämpas i ett fall som det aktuella att det straffbara handlandet tar sikte på det sätt på vilket informationen anskaffas. Om förbudet i stället tar sikte på att skydda vad som avbildas genom fotograferingen – informationsinnehållet – är regleringen inte förenlig med yttrandefrihetsgrundlagen. (Jfr ”Minneskortet och ubåtsjakten” p. 12–16, jfr även prop. 2012/13: 69 s. 61 f.)
24 Det brott som fotografen misstänks för tar inte sikte på vad som avbildas. Det är inte det som finns i rättssalen, vilka som deltar vid sammanträdet eller sammanträdets innehåll i övrigt som avgör om fotograferingen utgör en straffbar gärning. Det avgörande är i stället platsen för och tidpunkten när fotograferingen sker. Slutsatsen är därför att det är sättet för anskaffandet som har straffbelagts genom bestämmelserna i 5 kap. 9 b § och 9 kap. 5 a § RB. En tillämpning av bestämmelserna står alltså inte i strid med anskaffarfriheten.
25 Åtgärden att ta minneskortet i beslag från TV4 har därmed inte varit oförenlig med anskaffarfriheten i 1 kap. 10 § YGL.
26 Beslaget har skett för att gå igenom minneskortets innehåll i syfte att finna bevis för att filmning har skett in i rättssalen. Beslaget, som alltså har skett på grund av innehållet, har medfört att TV4 under en viss tid har hindrats att framställa, offentliggöra och sprida material på minneskortet i ett program eller en teknisk upptagning. Det har också fått till resultat att utgivaren på TV4 under denna tid har berövats möjligheten att ta ställning till om materialet skulle publiceras.
27 Något stöd i yttrandefrihetsgrundlagen för att genomföra en sådan åtgärd har inte funnits.
28 Beslaget av minneskortet från en fotograf vid TV4 har därmed stått i strid med förbudet mot hindrande åtgärder i 1 kap. 11 § andra meningen YGL.
29 Det nu anförda innebär sammanfattningsvis att en tillämpning av straffbestämmelsen om fotograferingsförbud i och in i rättssalen inte står i strid med den grundlagsskyddade anskaffarfriheten. Yttrandefrihetsgrundlagens anskaffarfrihet har därmed inte hindrat beslaget av minneskortet.
30 Det i målet aktuella beslaget av journalistiskt material har däremot stått i strid med grundlagens förbud mot hindrande åtgärder. Det har alltså inte funnits grund för att ta minneskortet i beslag.
31 Vid denna bedömning aktualiseras inte någon proportionalitetsprövning enligt 27 kap. 1 § tredje stycket RB (jfr p. 10).
32 TV4 ska tillerkännas ersättning av allmänna medel för rättegångskostnader i HD. Det begärda beloppet är skäligt.
33 Eftersom beslaget redan har hävts ska målet skrivas av (jfr ”Den okända lagringsplatsen” NJA 2023 s. 231 p. 44).
HD avskriver målet från vidare handläggning.
TV4 Aktiebolag tillerkänns ersättning av allmänna medel med 91 860 kr avseende ombudsarvode.