Villkorad häktning (NJA 2024 s. 81)

Sökord Häktning · Frihetsberövande · Rättighetsinskränkning · Tvångsmedel · Villkorad häktning

Villkorad häktning har inte ansetts kunna beslutas när åtal inte har väckts.

Den 26 januari 2024 häktade Vänersborgs tingsrätt M.G. såsom på sannolika skäl misstänkt för tre fall av stöld. Enligt ett strafftidsbeslut påbörjade M.G. samma dag verkställighet av en tidigare dom på en månads fängelse.

Allmän åklagare yrkade den 29 januari 2024 att tingsrätten skulle häva häktningsbeslutet och i stället förklara att M.G. omedelbart skulle träda i häkte den dag han frigavs från det fängelsestraff som han nu avtjänade. Åklagaren uppgav att hon alltjämt gjorde gällande att M.G. var på sannolika skäl misstänkt för stöld vid tre tillfällen samt att det fanns flykt- och recidivfara.

Vidare anförde åklagaren bl.a. följande. Häktningsbeslutet ska hävas med hänsyn till att M.G. nu avtjänar ett fängelsestraff. – – – Det finns en risk att huvudförhandling inte hinner hållas innan M.G. friges från fängelsestraffet. Ett beslut om villkorad häktning bör därför meddelas. Villkorad häktning innan åtal är förenligt med legalitetsprincipen och har även godtagits i praxis och doktrin (se NJA 1976 s. 522 och Holmgård m.fl., Häktning, 2023, s. 265–266).

M.G. yrkade att det tidigare häktningsbeslutet skulle hävas och bestred åklagarens yrkande om villkorad häktning. Frågan om villkorad häktning innan åtal är förenligt med legalitetsprincipen överlämnades till rättens prövning.

Tingsrätten (chefsrådmannen Anna Hjort Ööpik) anförde följande i beslut den 29 januari 2024.

Tingsrätten anser att det inte finns något lagstöd för att besluta om villkorad häktning. Det kan därför strida mot legalitetsprincipen. Villkorad häktning före åtal stämmer inte heller överens med bestämmelsen i 24 kap. 18 § första stycket RB om att rätten ska bestämma tid för åtals väckande.

Häktningsbeslutet hävs.

Tingsrätten avslår åklagarens yrkande om att M.G. ska förklaras villkorat häktad – – –.

Åklagaren överklagade i Hovrätten för Västra Sverige och yrkade att hovrätten skulle bifalla yrkandet om villkorad häktning.

M.G. bestred åklagarens ändringsyrkande.

Hovrätten (hovrättsråden Roy Johansson, Ola Zetterquist och Patrik Tilly) anförde följande i beslut den 1 februari 2024.

M.G. är på sannolika skäl misstänkt för stöld vid tre tillfällen. Det finns risk för att M.G. på fri fot avviker eller på annat sätt undandrar sig lagföring eller straff; och det finns även risk för att han på fri fot fortsätter sin brottsliga verksamhet. Skälen för häktning uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för M.G. eller för något annat motstående intresse.

I rättspraxis har det godtagits att häktningsbeslut kan villkoras på det sättet att den misstänkte ska vara häktad från och med den dag som han eller hon blir villkorligt frigiven från ett fängelsestraff eller annat frihetsberövande (se NJA 1976 s. 522 och därtill Welamson, Svensk rättspraxis: Civil- och straffprocessrätt 1973–1979, SvJT 1982 s. 133). Detta är även den förhärskande synen på frågan i den juridiska litteraturen (se bl.a. Cansu, Holmgård & Andersson, Häktning [2023, JUNO], s. 264-266; Fitger m.fl., Rättegångsbalken [Version 95, JUNO] kommentaren till 24 kap. 5 §; Lindberg, Straffprocessuella tvångsmedel [2022, JUNO], s. 124; och Nordh, Praktisk process IV [2019, JUNO], s. 73 f.).

Hovrätten anser därför att legalitetsprincipen i det här fallet inte hindrar ett villkorat beslut om häktning i enlighet med åklagarens framställan. Skulle M.G. friges från det fängelsestraff som han nu avtjänar innan huvudförhandling i tingsrättens mål har genomförts ska han därför omedelbart häktas.

Av 24 kap. 18 § första stycket RB framgår att rätten när den beslutar om häktning, om inte åtal redan har väckts, ska sätta ut den tid, inom vilken åtal ska väckas. I fjärde stycket samma lagrum framgår undantag från bestämmelsen om att bestämma tid för åtals väckande. Undantagen är inte tillämpliga i den aktuella situationen och hovrätten anser därför att tid för åtals väckande ska sättas ut.

Med ändring av tingsrättens beslut beslutar hovrätten att M.G. omedelbart ska träda i häkte när han friges från det fängelsestraff som han idag avtjänar – – –.

Åtal ska väckas vid Vänersborgs tingsrätt senast den 14 februari 2024, kl. 11.00.

M.G. överklagade och yrkade att HD skulle häva hovrättens beslut om häktning.

Riksåklagaren motsatte sig att hovrättens beslut ändrades.

HD meddelade prövningstillstånd med utgångspunkt i hovrättens bedömning att M.G. var på sannolika skäl misstänkt för de brott som hovrätten hade angett i sitt beslut.

Målet avgjordes efter föredragning.

HD (justitieråden Gudmund Toijer, Svante O. Johansson, Stefan Reimer, referent, Johan Danelius och Margareta Brattström) meddelade den 13 februari 2024 följande beslut.

1 Tingsrätten häktade M.G. den 26 januari 2024 som på sannolika skäl misstänkt för tre fall av stöld och angav som särskilda häktningsgrunder flyktfara och recidivfara.

2 Enligt ett strafftidsbeslut började M.G. samma dag verkställa en tidigare dom där han dömts till en månads fängelse. Frigivning kommer enligt strafftidsbeslutet att ske den 24 februari 2024.

3 Åklagaren yrkade vid en häktningsförhandling den 29 januari 2024 att tingsrätten skulle häva häktningsbeslutet och i stället besluta att MG omedelbart ska träda i häkte den dag han friges från det fängelsestraff som han verkställer (s.k. villkorad häktning). M.G. bestred åklagarens yrkande om villkorad häktning.

4 Tingsrätten hävde häktningsbeslutet men avslog åklagarens yrkande om villkorad häktning. Enligt tingsrätten finns det inte lagstöd för att besluta om villkorad häktning före åtal och ett sådant beslut kan därigenom strida mot legalitetsprincipen.

5 Hovrätten – som funnit att M.G. är på sannolika skäl misstänkt för stöld vid tre tillfällen – har ansett att legalitetsprincipen inte i det här fallet hindrar en villkorad häktning innan åtal har väckts och beslutat att han omedelbart ska träda i häkte, när han friges från det fängelsestraff som han verkställer. Hovrätten har också bestämt att åtal ska väckas senast den 14 februari 2024.

6 Det finns skäl att meddela prövningstillstånd i HD med utgångspunkt i hovrättens bedömning att M.G. är på sannolika skäl misstänkt för de brott som hovrätten har angett i sitt beslut.

7 Den fråga som särskilt aktualiseras i målet är om det är möjligt att besluta om villkorad häktning innan åtal har väckts.

8 Häktning och andra tvångsmedel förutsätter att det finns stöd i lag (se 2 kap. 8 och 20 §§ RF, jfr även artikel 5 i Europakonventionen). Av legalitetsprincipen följer att bestämmelser om tvångsmedel ska tolkas enligt sin ordalydelse. När det gäller bestämmelser som inskränker eller begränsar den enskildes rättighetsskydd enligt grundlagen finns det särskild anledning till restriktivitet vid tolkningen. (Jfr bl.a. ”Handlingen hos advokaten” NJA 1977 s. 403, ”Kroppsbesiktning och ålder” NJA 2016 s. 1165 p. 5 och ”Salivprovet” NJA 2021 s. 368 p. 24 samt Baranowski v. Poland, no. 28358/95, ECHR 2000-III och Laumont v. France, no. 43626/98, ECHR 2001-XI.)

9 Allmänna bestämmelser om häktning finns i 24 kap. RB. Enligt 1 § första stycket får den som är på sannolika skäl misstänkt för ett brott, för vilket är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver, häktas, om det med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller någon annan omständighet finns risk för att han eller hon avviker eller på annat sätt undandrar sig lagföring eller straff (flyktfara), genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning (kollusionsfara) eller fortsätter sin brottsliga verksamhet (recidivfara). Häktning får endast ske om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse (tredje stycket).

10 När rätten beslutar om häktning ska, om åtal inte redan har väckts, rätten bestämma när åtal ska väckas; tiden får inte bestämmas längre än vad som är oundgängligen nödvändigt (se 24 kap. 18 § första stycket). Ett beslut om häktning gäller omedelbart (se 30 kap. 12 § första stycket 3).

11 Det finns inga bestämmelser i rättegångsbalken som uttryckligen ger stöd för att ett häktningsbeslut kan villkoras på så sätt att det gäller först om den häktade friges från en pågående verkställighet av ett tidigare ådömt straff.

12 Ett skäl som talar mot en villkorad häktning är att ett häktningsbeslut, som utgångspunkt, ska grundas på de omständigheter som föreligger vid själva beslutstillfället. Ett beslut om villkorad häktning innebär i realiteten att häktningsbeslutet inte träder i kraft förrän vid en senare tidpunkt, när villkoret är uppfyllt, och att den misstänkte vid denna tidpunkt omedelbart träder i häkte utan att ha fått möjlighet att dessförinnan framföra synpunkter på häktningsfrågan utifrån hur situationen då ser ut. Häktningen verkställs också utan att rätten har prövat om det fortfarande finns behov av och förutsättningar för häktning.

13 I rättspraxis har det ändå sedan länge godtagits att villkorad häktning får ske i samband med eller efter en dom (se ”Svartlösadomen” NJA 1976 s. 522 och ”La Reine-häktningen” NJA 1993 s. 161, jfr Laumont v. France). Däremot finns det inte någon entydig rättspraxis om det rättsliga utrymmet för att villkora en häktning när åtal inte har väckts och en förundersökning fortfarande pågår. Frågan är om det finns skäl att utsträcka den möjlighet till villkorad häktning som har utvecklats i rättspraxis till att omfatta också den situationen.

14 Det kan då konstateras att det i aktuella avseenden finns väsentliga skillnader mellan sådana situationer där HD har godtagit en villkorad häktning och den situationen att åtal ännu inte har väckts. I den senare situationen är det endast åklagaren som kan begära en person häktad och det kan ske när som helst under förundersökningen.

15 Innan åtal har väckts innebär ett beslut om häktning att rätten får ett ansvar för att bevaka att förundersökningen bedrivs skyndsamt så att ett frihetsberövande inte pågår längre än nödvändigt. Det sker främst genom att rätten bestämmer tid för när åtal ska väckas och kontinuerligt håller omhäktningsförhandling (se 24 kap. 18 § andra och tredje styckena). Systemet med prövning av en begäran om förlängd tid för att väcka åtal och med förhandling när en omhäktning aktualiseras är svårt att förena med ett beslut om villkorad häktning, eftersom det inte verkställs förrän frigivning sker.

16 En villkorad häktning före åtal kan inte jämställas med det förfarande som tillämpas när en person som inte varit närvarande vid rätten häktas (utevarohäktning). Utevarohäktning är ett förfarande som tillämpas undantagsvis när den som begärs häktad inte närvarat vid rätten och därmed inte har lagt fram sina synpunkter på häktningsfrågan. Det finns då ett behov av att när häktningsbeslutet verkställs hålla en ny häktningsförhandling för att den misstänkte ska få möjlighet att komma till tals och för att rätten ska kunna ta ställning till om det fortfarande finns ett behov av att den misstänkte ska vara häktad. Förfarandet vid utevarohäktning har ett särskilt och uttryckligt lagstöd (se 24 kap. 17 § tredje och fjärde styckena).

17 Sammanfattningsvis framstår skälen för en villkorad häktning innan åtal har väckts som svaga. Med hänsyn härtill och med beaktande av den restriktivitet som bör prägla tolkningen och tillämpningen av bestämmelser om tvångsmedel talar övervägande skäl mot att villkorad häktning får beslutas i den situationen (jfr p. 8).

18 M.G. har villkorligt häktats innan åtal har väckts. Med hänsyn till det anförda ska häktningsbeslutet hävas.

HD meddelar prövningstillstånd med utgångspunkt i hovrättens bedömning att M.G. är på sannolika skäl misstänkt för de brott som hovrätten har angett i sitt beslut.

HD häver hovrättens beslut om häktning.