PMÖD 2021:4
Sökord Fildelning · Informationsföreläggande · Originalitet · Sannolika skäl · Verk · Ensamrätten · Preklusion · Bevis
Ett amerikanskt bolag har ansökt om informationsföreläggande mot en internetleverantör. Bolaget har yrkat att internetleverantören ska ge sökanden information om namn och adress till vissa av internetleverantörens kunder och gjort gällande att bolaget innehar rättigheterna till filmverk som kunder hos internetleverantören olovligen har kopierat och tillgängliggjort för allmänheten. Patent- och marknadsdomstolen, som fann att utredningen inte gav tillräckligt stöd för att sökanden var innehavare av rättigheterna, avslog ansökan. Patent- och marknadsöverdomstolen har uttalat att för att domstolen ska kunna sluta sig till att ansökan avser ett upphovsrättsligt skyddat verk, måste alstrets originalitet i någon mån komma till uttryck i det underlag som sökanden har gett in i ärendet. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att den utredning som getts in inte ger positivt stöd för slutsatsen att inspelningarna utgör resultat av intellektuellt skapande. Därmed förelåg inte sannolika skäl för upphovsrättsligt skydd för de alster som ansökan avsåg. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför avslagit överklagandet. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av beslutet.
RÄTTEN Hovrättsråden Ulrika Ihrfelt, Kerstin Norman, referent, och Sara Ulfsdotter
FÖREDRAGANDE Föredraganden Emma Sandler
PROTOKOLLFÖRARE Referenten
PARTER
Klagande XFC, Inc. 109 East 17th Street, Suite 80, Cheyenne, Wy 82001 USA
Ombud: J. B. C., medlem av danska advokatsamfundet
Motpart Telia Sverige AB, 556430-0142 161 94 Solna
Ombud: Bolagsjuristen P. H.
SAKEN Informationsföreläggande enligt upphovsrättslagen
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Patent- och marknadsdomstolens beslut 2021-01-20 i mål nr PMÄ 9351-20
Genom det överklagade beslutet avslog Patent- och marknadsdomstolen en ansökan om informationsföreläggande från XFC, Inc. Patent- och marknads-domstolen fann att bolaget inte hade åberopat tillräckligt stöd för att bolaget skulle vara innehavare av rättigheterna till de aktuella filmerna.
XFC har överklagat Patent- och marknadsdomstolens beslut och yrkat att Patent- och marknadsöverdomstolen ska bifalla bolagets ansökan om informationsföreläggande. Till stöd för sitt överklagande har XFC vidhållit vad bolaget anförde i Patent- och marknadsdomstolen.
XFC har i Patent- och marknadsöverdomstolen åberopat ny bevisning i form av ytterligare skärmdumpar från webbplatser. Som skäl för att den nya bevisningen ska tillåtas har bolaget anfört följande. Det underlag som bolaget i Patent- och marknadsdomstolen åberopade till stöd för upphovsrätten är tillräckligt enligt vedertagen praxis där. Patent- och marknadsdomstolen, som inte godtog underlaget i detta ärende, har dömt i strid med denna praxis. För det fall Patent- och marknadsöverdomstolen beslutar att ändra nuvarande praxis åberopas bevisningen till utvisande av upphovsrätten.
Efter föredragning fattar Patent- och marknadsöverdomstolen följande
BESLUT (att meddelas 2021-03-30)
1 Patent- och marknadsöverdomstolen ger prövningstillstånd.
2 Patent- och marknadsöverdomstolen tillåter inte den av XFC, Inc. åberopade bevisningen i form av skärmdumpar, aktbil. 7-12.
3 Patent- och marknadsöverdomstolen avslår överklagandet.
Skälen för beslutet
Av 3 kap. 9 § lag (2016:188) om patent- och marknadsdomstolar framgår att rättegångsbalkens preklusionsregler tillämpas även i indispositiva tvistemål och ärenden i Patent- och marknadsdomstolarna. Det innebär att en part i ett ärende i Patent- och marknadsöverdomstolen endast får åberopa nya bevis om parten gör sannolikt att beviset inte kunnat åberopas vid Patent- och mark-nadsdomstolen eller parten annars haft giltig ursäkt att inte göra det (se 50 kap. 25 § tredje stycket rättegångsbalken). I ärenden om informations-föreläggande kan det finnas anledning att utgå från att det har varit en betydligt lägre grad av processledning i Patent- och marknadsdomstolen än i tvistemål som avgjorts genom dom. Det kan därför finnas skäl att tillämpa en mildare syn på kravet på giltig ursäkt i denna typ av ärenden (jfr Patent- och marknadsöver domstolens beslut i PMÖÄ 9695-17, PMÖÄ 9696-17 och PMÖÄ 9614-17). Den av XFC åberopade bevisningen berör emellertid centrala och grundläggande frågor i ärenden om informationsföreläggande, nämligen sannolika skäl för ensamrättens existens och för innehavet av ensamrätten. Vad bolaget har anfört utgör inte giltig ursäkt. Bevisningen ska därför inte tillåtas.
Av 53 c § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk framgår bl.a. att rätten, på ansökan från upphovsman, upphovsmannens rättsinnehavare eller licenstagare får ålägga vissa aktörer en skyldighet att ge sökanden information om ursprung och distributionsnät för de varor eller tjänster som intrånget eller överträdelsen gäller (informationsföreläggande). Till den krets som kan åläggas ett informationsföreläggande hör den som i kommersiell skala har tillhandahållit en elektronisk kommunikationstjänst eller en annan tjänst som har använts vid intrånget eller överträdelsen. Det innebär att en internetleverantör kan föreläggas att lämna information om vilken abonnent som har haft en IP-adress när den har använts för att tillgängliggöra eller kopiera upphovsrättsligt skyddat material via internet (se prop. 2008/09:67 s. 263 och NJA 2012 s. 975).
En förutsättning för att ålägga någon ett informationsföreläggande är att sökanden visar sannolika skäl för att någon har gjort ett intrång eller gjort sig skyldig till en överträdelse som avses i 53 §. Kravet på sannolika skäl innebär i praktiken att sökanden måste visa sannolika skäl dels för den aktuella ensamrättens existens, dels för att intrång i denna ensamrätt har förekommit. Det krävs däremot inte att intrångsgöraren måste vara identifierad eller att intrånget har begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet (se NJA 2012 s. 975 p. 41).
Den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk, så som ett filmverk, har upphovsrätt till verket (se 1 § upphovsrättslagen). För att ett alster ska utgöra ett verk krävs att det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse. Det är nödvändigt och tillräckligt att alstret återspeglar upphovsmannens personlighet, genom att det ger uttryck för dennes fria och kreativa val. När förverkligandet av ett alster däremot har styrts av tekniska överväganden, regler eller krav som inte lämnar utrymme för något utövande av en kreativ frihet, ska alstret i fråga inte anses ha den originalitet som krävs. (Se EU-domstolens dom av den 11 juni 2020, Brompton Bicycle, EU:C:2020:461, C-833/18, punkterna 22-24 med de hänvisningar som görs där samt EU-domstolens dom den 4 oktober 2011, Football Association Premier League m.fl., de förenade målen C 403/08 och C 429/08, EU:C:2011:631, punkten 98, jfr även NJA 2015 s. 1097 p. 20.)
EU-domstolen har såvitt gäller porträttfotografer uttalat att upphovsmannen kan sätta sin personliga prägel på ett verk genom att exempelvis vid förbered-elserna välja iscensättning, vilken pose den fotograferade personen ska inta och belysning. Under fotograferingen kan upphovsmannen välja centrering, fotovinkel och även skapad atmosfär (se EU-domstolens dom den 1 december 2011, Painer, C-145/10, EU:C:2011:798, punkterna 90-92). Verkets konst-närliga kvalitet eller moraliska värden saknar betydelse för verksbedömningen (NJA 1998 s. 838, NJA 2015 s. 1097 p. 18 och Olsson och Rosén, Upphovs-rättslagstiftningen, JUNO, version 4A, kommentar till 1 §).
En upphovsman kan såvitt gäller en film av pornografisk karaktär ha utrymme att uttrycka sin kreativa frihet. Sådana alster kan därför i och för sig utgöra verk, om övriga förutsättningar är uppfyllda. En dokumentation genom ljud- och bildinspelning av ett händelseförlopp - även om det dokumenterade händelseförloppet avser en person som fått instruktioner att agera på visst sätt - behöver dock inte med nödvändighet utgöra ett verk i upphovsrättslagens mening.
Vilken utredning som, i ett ärende om informationsföreläggande, krävs för att rätten ska kunna ta ställning i verksfrågan kan variera. Många gånger ger sökanden in ett exemplar av det verk som ansökan gäller. Avser ansökan välkända filmer av namnkunniga upphovsmän kan emellertid en uppgift om filmens titel och upphovsmannens namn vara tillräckligt för att domstolen ska kunna sluta sig till att ansökan avser ett upphovsrättsligt skyddat verk. Men inte heller torde det alltid krävas att sökanden - när det är fråga om mindre kända, eller tidigare okända, filmer - ger in hela den aktuella inspelningen till domstolen. Sökanden kan istället ge in exempelvis filmmanus, lista över medverkande, registerutdrag från immaterialrättsmyndigheter, kortare film-sekvenser så som trailers, skärmdumpar eller annan liknande dokumentation som kan ge rätten ledning i verksbedömningen. Oavsett omfattningen av det underlag som sökanden ger in, måste alstrets originalitet i någon mån komma till uttryck i det ingivna underlaget.
XFC, som gör gällande att alstren utgör filmverk, har svepande och generellt för samtliga de 111 inspelningarna gjort gällande bland annat att det har medverkat skådespelare som agerat enligt instruktion från professionell regissör eller upphovsman och att upphovsmannen under inspelning har utfört professionellt ljussättningsarbete samt efter inspelning, klippt och redigerat filmerna. Den skärmdump från respektive inspelning som getts in, samt utredningen i övrigt, ger dock inte positivt stöd för slutsatsen att de aktuella inspelningarna utgör resultat av intellektuellt skapande. Patent- och marknadsöverdomstolen finner därför att det inte föreligger sannolika skäl för upphovsrättsligt skydd. Överklagandet ska redan av detta skäl avslås.
Överklagande
Det saknas skäl att göra undantag från huvudregeln att Patent- och marknads-överdomstolens beslut inte får överklagas (se 1 kap. 3 § tredje stycket lagen om patent- och marknadsdomstolar). Detta beslut får därför inte överklagas.
Kerstin Norman Protokollet uppvisat/