RÅ 1998 not 160

Sökord Rättsprövning - plan- och bygglagen - beslut att anta detaljplan för fritidsbebyggelse (avslag) · Byggnadsmål - detaljplanefrågor - beslut att anta detaljplan för fritidsbebyggelse (rättsprövning, avslag)

Not 160. Ansökan av Birgit A. och Tore A. m.fl. om rättsprövning av beslut att anta detaljplan. - Kommunfullmäktige i Askersunds kommun beslutade den 25 mars 1996 att anta detaljplan för Rävaberget i kommunen. - Sedan beslutet överklagats beslutade Länsstyrelsen i Örebro län den 17 oktober 1996 att avslå överklagandena. - Birgit A. och Tore A. m.fl. överklagade länsstyrelsens beslut. De vidhöll härvid i huvudsak de erinringar mot planen som de framfört tidigare. Det innebar bl.a. att de ansåg att detaljplanen skulle medföra ett väsentligt intrång i deras boendemiljö, att planen inte skulle medföra en säker trafikmiljö samt att i planen redovisad tomtplats- och bebyggelseutformning inte var anpassad till rådande förhållanden inom området. De ansåg inte heller att planen överensstämde med bestämmelserna i 2 kap. 1 § och 5 kap. 2 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL. De ansåg vidare att beslutet att anta planen stred mot gällande översiktsplan och mot 3 kap. 2 § lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m., NRL. - De angav härutöver att planen inte tillkommit i laga ordning och hänvisade bl.a. till innehållet i Karin I:s överklagande av kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplanen hos Länsrätten i Örebro län. Karin I. hade där bl.a. hävdat att kommunfullmäktiges ledamöter vid antagandet av planen inte haft tillgång till samtliga planhandlingar och att expedieringen av kommunfullmäktigebeslutet inte ägt rum på det sätt PBL anger. De ansåg också att länsstyrelsen borde ha inväntat med sitt beslut intill dess kammarrätten fattat beslut med anledning av Karin I:s överklagande enligt kommunallagen. - De framhöll vidare att länsstyrelsen inskränkt sin prövning till att enbart avse enskilda intressen och yrkade att regeringen skulle beakta också de erinringar som anförts vad avser planens inverkan på landskapsbild och natur- och kulturvärden. De hemställer även att regeringen måtte se till att det närmare preciseras vad riksintresset skall innehålla på basis av NRL samt att regeringen skulle undersöka om det fanns skäl att genomföra arkeologiska undersökningar inom planområdet. - Boverket avgav yttrande i ärendet den 20 maj 1997. Verket angav härvid bl.a. att de klagandes egna intressen sammanfaller med de allmänna intressen som enligt PBL och NRL skall beaktas vid beslut om markanvändning. Verket konstaterade att planområdet enligt kommunens översiktsplan var beläget inom ett område som enligt 3 kap. 1 § NRL är av riksintresse med hänsyn till områdets natur- och kulturvärden. Dessutom skall enligt 2 § turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag. Enligt Boverkets bedömning utgjorde inte 2 § hinder mot ett genomförande av planen. Ett genomförande medförde inte heller någon påtaglig skada på områdets natur- och kulturvärden. Detaljplanen överensstämde vidare enligt Boverket med det förslag till fördjupad översiktsplan för Norra Vättern och dess stränder som var under utarbetande. Vid en intresseavvägning ansåg Boverket att det allmänna intresset att genomföra planen vägde tyngre än de klagandes intresse av att närmiljön skulle förbli opåverkad. Verket angav vidare att detaljplanen skulle tillförsäkra erforderliga markområden för att vägarna skulle kunna uppfylla de krav som kunde ställas med hänsyn till planens syfte. Boverket fann inte heller att vad som i övrigt framförts mot planen skulle medföra att den borde upphävas varför verket avstyrkte bifall till överklagandena. - De klagande inkom med en skrivelse där de bl.a. anförde att Norra Kärras natur- och kulturvärden skulle komma att bli helt förstörda till följd av detaljplanen. De ansåg vidare att det var felaktigt att som såväl länsstyrelse som Boverket åberopa ett förslag till ny översiktsplan som omfattar detaljplaneområdet. -