RÅ 1998 not 260
Kammarrätten borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om fördelning av partistöd / Kammarrätten borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen (fördelning av partistöd) / Överklagande i Regeringsrätten ansågs inte ha förfallit på grund av att klaganden avlidit innan målet avgjorts (laglighetsprövning enligt kommunallagen)
Sökord Prövningstillstånd - kammarrätten borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen (fördelning av partistöd) · Laglighetsprövning enligt kommunallagen - kammarrätten borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om fördelning av partistöd · Förvaltningsprocess - övriga frågor - överklagande i Regeringsrätten ansågs inte ha förfallit på grund av att klaganden avlidit innan målet avgjorts (laglighetsprövning enligt kommunallagen)
Länsrätten i Göteborgs
Not 260. Överklagande av Roland M. ang. prövningstillstånd i mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen. - Kommunfullmäktige i Uddevalla kommun beslutade den 10 januari 1995 att det kommunala partistödet skulle fördelas så att varje parti gavs 25 000 kr för det första mandatet och att återstoden fördelades med lika belopp per återstående mandat. Sedan bl.a. Roland M. överklagat beslutet till Kammarrätten i Göteborg, upphävde kammarrätten genom dom den 26 september 1995 kommunfullmäktiges beslut. Som skäl anfördes att KdS genom den fördelning av det mandatbundna stödet som beslutet innebar i praktiken helt uteslöts från sådant stöd och att partistödet därför inte kunde anses ha utformats på sådant sätt som avsågs i 2 kap. 10 § första stycket kommunallagen (1991:900). - Kommunfullmäktige beslutade därefter den 14 november 1995 att det kommunala partistödet fr.o.m. år 1995 skulle fördelas så att varje parti erhöll ett grundstöd, motsvarande 42 procent av det för året gällande basbeloppet, och att återstoden av det i budgeten till partistöd anvisade beloppet skulle delas och utges till varje parti med samma belopp för varje plats som partiet hade i fullmäktige. Beslutet överklagades till Länsrätten i Göteborgs och Bohus län av bl.a. Roland M. Som skäl för att beslutet borde upphävas anförde de klagande i huvudsak att grundstödet utgjorde mindre än 10 procent av det totala partistödet, vilket innebar att det minsta partiet skulle erhålla cirka 31 000 kr och det största partiet över 465 000 kr av det för år 1995 gällande partistödet om 1 104 100 kr. Länsrätten avslog överklagandet genom dom den 18 mars 1996. Sedan Roland M. överklagat domen till Kammarrätten i Göteborg, beslutade kammarrätten enligt beslut i protokoll den 21 augusti 1996 att inte meddela prövningstillstånd. - Roland M. fullföljde sin i kammarrätten förda talan. Han avled den 21 augusti 1998. - Kommunen bestred bifall till överklagandet. - Svenska Kommunförbundet, som på Regeringsrättens begäran avgav yttrande i målet, anförde följande: "När det gäller argument för att det överklagade beslutet är lagligt kan konstateras att partistödet är uppdelat i både grundstöd och mandatstöd. I rättsfallet RÅ 1994 ref. 104 I har godtagits att andelen partistöd som utgår som grundstöd kan vara mindre än den del som utgår som mandatbundet stöd. Kammarrätten i Sundsvall har i en dom den 9 juni 1995, mål nr 802-1995, ansett att ett grundstöd som endast uppgår till 3 procent av det totala stödet inte var olagligt. – Det kan konstateras att grundstödet i fullmäktiges beslut uppgår till 12 procent av det totala partistödet mot 40 procent i RÅ 1994 ref. 104 I. Skillnaden i antalet mandat mellan partierna är större i det överklagade målet jämfört med mandatfördelningen i rättsfallet. Det skulle kunna hävdas att ju större skillnad som finns i fråga om partiernas mandatfördelning, desto viktigare blir grundstödet för de minsta partierna. - Vi vill slutligen framhålla att vi inte har utformat något underlag till kommunerna i fråga om partistöd." -
Lagrum
- Ej angivet