RÅ 1999 not 247

Sökord Resning - övriga frågor - invändningar mot Regeringsrättens rättsprövning av regeringens beslut om upphörande av rätten att driva kärnkraftsreaktorn Barsebäck 1 · Resning - oriktig rättstillämpning - invändningar mot Regeringsrättens rättsprövning av regeringens beslut om upphörande av rätten att driva kärnkraftsreaktorn Barsebäck 1

Not 247. Ansökan av Barsebäck Kraft AB och Sydkraft AB om resning. - Regeringen bestämde i beslut den 5 februari 1998 med hänvisning till lagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling (avvecklingslagen) att rätten enligt gällande tillståndsbeslut att driva reaktorn Barsebäck 1 för att utvinna kärnenergi skulle upphöra att gälla vid utgången av juni 1998. Barsebäck Kraft AB (BKAB), Sydkraft AB (Sydkraft) och det tyska bolaget PreussenElektra Aktiengesellschaft ansökte härefter hos Regeringsrätten om rättsprövning av regeringens beslut med yrkande att beslutet skulle upphävas. - Som grund för talan i rättsprövningsmålen anfördes i huvudsak följande. Regeringens beslut stod enligt bolagens uppfattning i strid med flera betydelsefulla rättsregler. Dessa regelkränkningar var av två slag. För det första hade beslutet tillkommit på sådant sätt att det såväl enligt grundlagen och nationella förvaltningsrättsliga principer som enligt den överordnade EG-rätten stred mot de skyldigheter som åvilade regeringen vid beredning och handläggning av beslut av det slag varom var fråga. För det andra var beslutet i sig inte förenligt med ett antal rättsregler i nationell och internationell rätt samt därtill grundat på en lag som inte beaktade de krav som uppställs enligt överordnade rättsliga normer för att lagen skulle få tillämpas såsom skett. - Beträffande handläggningen av ärendet anfördes sammanfattningsvis att regeringens beslut föregåtts av bristfällig utredning bl.a. i strid med den skyldighet att företa miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som följde av rådets direktiv den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (85/337/EEG), MKB-direktivet. - Såvitt gällde regeringens rättsliga bedömningar anfördes bl.a. att beslutet stod i strid med olika artiklar i EG-fördraget, däribland artiklarna 86 ⁸² och 90 ⁸⁶, och med 2 kap. 18 § regeringsformen (RF), Europakonventionen och EG-rätten genom att kraven på proportionslitet inte var uppfyllda. (