RÅ 2001 not 195

Sökord Laglighetsprövning enligt kommunallagen - rektors beslut att begränsa närvaron av en elevs personliga assistent under undervisningstid i skolan ansågs befogenhetsöverskridande · Skolväsendet - rektors beslut att begränsa närvaron av en elevs personliga assistent under undervisningstid i skolan ansågs befogenhetsöverskridande

Not 195. Överklagande av C.D. och J.D. ang. laglighetsprövning enligt kommunallagen. - Rektorn vid särskolan i Gärsnäs beslutade den 27 augusti 1999 att den personliga assistent som förordnats för eleven T.D. med stöd av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ej fick närvara vid undervisningen av eleven. - C.D. och J.D. överklagande beslutet och yrkade att beslutet skulle ogiltigförklaras och att beslutet även skulle inhiberas i avvaktan på laglighetsprövning. De anförde i huvudsak följande. Anledningen till deras begäran är att det är helt avgörande för T.D:s hälsa och välbefinnande att hon har tryggheten att ha sin personliga assistent med sig i skolan. För närvarande har hela hennes livssituation påverkats mycket negativt av rektorns beslut. T.D. är tolv år och går i särskolan. Sedan 1994 har hon varit beviljad personlig assistans och statlig assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning (LASS), bl.a. för tid i skolan. Delegation till rektor från kommunens barn- och utbildningsnämnd saknas. Rektorns beslut saknar laglig grund. Skollagen ger inte rektor stöd att fatta beslut rörande elevs personliga assistans. Rektorns agerande i detta fall kränker T.D:s rätt till personlig assistans enligt LASS. T.D. har en kombination av flera svåra funktionshinder. Hon har på grund av CP-skada omfattande rörelsehinder som gör att hon är rullstolsbunden. Därtill har hon en grav utvecklingsstörning och svår epilepsi. Hon saknar tal och kan inte heller kommunicera med teckenspråk. Hon kommunicerar på ett mycket personligt sätt med små signaler såsom ljud, ansiktsuttryck och kroppshållning. På grund av hennes funktionsbinder behöver hon hjälp med allt i sitt dagliga liv. För att kunna hjälpa henne krävs en ingående kunskap om hennes sätt att kommunicera och om hennes högst individuella omvårdnadsbehov. Det gäller i alla aspekter av T.D:s dagliga liv, även i skolsituationen. Hon har hittills under hela sin skolsituation haft personlig assistans enligt LSS och LASS i skolan. De hävdar att rektorn saknar lagligt stöd för sitt beslut av följande skäl. Särskolan har till uppgift att meddela undervisning - anpassad för elever med utvecklingsstörning och skall ha personal med den kompetens som krävs för detta. Skolans rektor har att leda utbildningen i skolan, dvs. den pedagogiska verksamheten, som genomförs av lärare och annan undervisningspersonal. Vissa barn måste emellertid ha ett mänskligt hjälpmedel - personlig assistent - för att överhuvudtaget kunna ta sig till skolundervisningen och i övrigt klara sina behov under skoldagen. Detta behov har förutsetts av lagstiftaren, som i 4 § LASS infört en rätt för svårt funktionshindrade barn med speciella behov, s.k. särskilda skäl, att ha personlig assistans, finansierad med statlig assistansersättning i skolan. Den personliga assistenten ingår inte i skolans personal. Inte heller kan eller skall den personliga assistenten ersätta skolans pedagogiska personal. Att elevens personliga assistans inte ingår i skolans verksamhet framgår också tydligt av 1 kap. 16 § skollagen (1985:1100), där det anges att LSS innehåller bestämmelser om "vissa andra särskilda insatser än utbildning. Enligt deras mening står det klart att skolans rektor enligt skollagen har rätt att fatta beslut rörande skolans verksamhet men inte beslut om personlig assistans. Vid konflikt mellan LSS/LASS och skollagen skall den förstnämnda lagstiftningen ges företräde framför den senare. LSS (och därmed även LASS) är en s.k. pluslag, vilket uttrycks i 4 §. Lagen ger den enskilde som omfattas av lagens personkrets rätt till insatser utöver de rättigheter han/hon har enligt annan lag. LSS/LASS har också karaktär av speciallag i jämförelse med skollagen, eftersom den reglerar särskilt angivna stödinsatser till en särskilt definierad personkrets bestående av personer med särskild angivna kvalificerade behov. - Rektorn vid särskolan i Gärsnäs vidhöll sitt beslut och anförde i huvudsak följande. Med stöd av förordningen om läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (SKOLFS 1994:1), hävdade hon att det var hennes rätt att avgöra vilken personal som skulle finnas i undervisningssituationen och att det var hennes skyldighet att tillse att elever med handikapp fick det stöd i undervisningen som elevens handikapp krävde. I det nu aktuella fallet hade skolan en anställd assistent som hade kompetens och förutsättningar att ge detta stöd. I delegeringsordningen för Barn- och utbildningsnämnden, antagen l997-10-30 § 62, sades i punkt VI, att ansvarsenhetschefen, dvs. rektor, hade ansvar för att syn-, hörsel- eller talskadade samt utvecklingsstörda barn fick speciellt anpassad undervisning. -