RÅ 2004 not 54

Länsrätten i Stockholms län

Not 54. Överklagande av Scandic Hotels AB ang. prövningstillstånd i kammarrätt i mål om särskild avgift enligt lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument. - Scandic Hotels AB (Scandic) förvärvade den 31 oktober 2000 med likviddag den 3 november 247 000 egna aktier. Anmälan om förvärvet kom in till Finansinspektionen den 29 november 2000. - Finansinspektionen beslöt den 15 oktober 2001 med stöd av 20 § 1 och 21 § första stycket 1 lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument (anmälningslagen) att Scandic skulle erlägga en särskild avgift om 350 000 kr för underlåtenhet att inom föreskriven tid göra anmälan enligt 4 § nämnda lag. Scandic överklagade Finansinspektionens beslut hos Länsrätten i Stockholms län och yrkade att den särskilda avgiften skulle undanröjas eller kraftigt sättas ned. Länsrätten avslog överklagandet i dom den 12 juni 2002. I överklagande hos Kammarrätten i Stockholm vidhöll bolaget sina yrkanden. Kammarrätten meddelade i beslut den 22 oktober 2002 inte prövningstillstånd. - Scandic överklagade och yrkade att Regeringsrätten skulle bevilja bolaget prövningstillstånd i kammarrätten och anförde bl.a. följande. Bolaget anmälde ett förvärv av egna aktier först den 29 november 2000 trots att anmälan borde ha kommit in senast den 14 november 2000. Den av Finansinspektionen och länsrätten tillämpade anmälningslagen hade inte trätt i kraft vid den tidpunkt då anmälan skulle ha gjorts utan så skedde först en och en halv månad senare, den 1 januari 2001. Av 1 kap. 1 § tredje stycket och 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen, RF, framgick att lagen därför inte kunde tillämpas beträffande en händelse som inträffade i november år 2000. Inte heller kunde den tidigare gällande insiderlagen (1990:1342) läggas till grund för Finansinspektionens beslut i oktober 2001. Av punkt 1 av övergångsbestämmelserna till den nya lagen framgick nämligen att den äldre lagen upphävdes då den nya lagen trädde i kraft, dvs. den 1 januari 2001. Möjligheten att i övergångsbestämmelserna ange att den äldre lagen även fortsättningsvis skulle tillämpas på förhållanden som inträffat före den nya lagens ikraftträdande hade inte tagits tillvara. Frågan var därför om statlig myndighet i strid med huvudregeln i 2 kap. 10 § andra stycket RF retroaktivt kunde tillämpa lag som innebar att statlig avgift togs ut, utan att stöd för sådan tillämpning förekom i lagtexten. Om så var fallet, kvarstod frågan om ett tillräckligt skäl för sådan retroaktiv tillämpning var att bestämmelsen i den nya lagen "i allt väsentligt" överensstämde med tidigare lag. - Bolaget genomförde under år 2000 återköp av egna aktier vid 43 tillfällen. Vid 42 av dessa gjordes anmälan i rätt tid och på rätt sätt. De aktuella aktierna motsvarade mindre än 0,4 procent av det totala antalet aktier i bolaget. Anledningen till dröjsmålet var att den person som hanterade frågan om anmälan var på resa och sedan glömde bort att göra anmälan. Så snart felet upptäcktes gjordes anmälan. Att dröjsmålet var relativt kort borde medföra att försummelsen betraktades som ringa. - Finansinspektionen bestred bifall till överklagandet. -