RH 2023:1

Sökord Konkurs · Delgivning · Jäv · Ställföreträdare

Ett bolag försattes i konkurs efter ansökan av en borgenär. Ställföreträdaren för konkursbolaget, som också var ställföreträdare för borgenären, har på grund av ställföreträdarjäv inte ansetts behörig att ta emot delgivning för konkursbolaget. Då konkursansökan och kallelse därmed inte delgetts konkursbolaget, har konkursbeslutet undanröjts.

Göteborgs tingsrätt

Zand Computing AB yrkade att iZwop AB skulle försättas i konkurs.

iZwop AB medgav ansökningen.

Tingsrätten (rådmannen Johan Wilhelmsson), som inte ansåg att det förelåg hinder mot att pröva konkursansökan, anförde i beslut den 19 december 2022 följande.

SKÄL

Eftersom gäldenären har medgett konkursansökan finner tingsrätten att gäldenären, med stöd av 2 kap. 7 § konkurslagen, är på obestånd.

BESLUT

1 Tingsrätten försätter iZwop AB i konkurs.

Hovrätten för Västra Sverige

I egenskap av styrelseledamot i konkursbolaget överklagade M.B. tingsrättens beslut och yrkade att hovrätten skulle i första hand upphäva konkursbeslutet och ogilla konkursansökan och i andra hand återförvisa målet till tingsrätten.

Till stöd för talan anförde M.B. i huvudsak följande. Den som har tagit emot delgivning för konkursbolaget, M.C., är jävig då han är ställföreträdare för både konkursbolaget och borgenären. Han hade därför inte rätt att ta emot delgivning för konkursbolaget. Konkursbolaget var inte heller behörigen företrätt vid konkursförhandlingen och kunde därför inte medge konkursansökan. Bolaget är inte på obestånd.

Borgenären motsatte sig att tingsrättens beslut ändrades.

Hovrätten (hovrättsråden Roy Johansson och Mia Schenck Blomqvist samt t.f. hovrättsassessorn Johan Gustafson) anförde i beslut den 8 februari 2023 följande.

SKÄL

Enligt 8 kap. 23 § första stycket 3 aktiebolagslagen får en styrelseledamot inte handlägga frågor om avtal mellan bolaget och en juridisk person som styrelseledamoten ensam eller tillsammans med någon annan får företräda. Enligt tredje stycket i samma bestämmelse jämställs med avtal även rättegång eller annan talan. Därmed avses bland annat varje form av process i allmän domstol så länge det föreligger tvist. Dessa regler om s.k. ställföreträdarjäv är ett uttryck för att bolagets ställföreträdare och ledning har en skyldighet att agera lojalt mot bolaget och därigenom värna bolagets intressen. (Se Nerep m.fl, Aktiebolagslagen, 2005:551, 8 kap. 23 §, Lexino 2021-09-01, JUNO.)

Av utredningen framgår att M.C. är styrelseledamot i såväl konkursbolaget som borgenärsbolaget och att han har rätt att företräda båda bolagen. Han omfattas därmed av reglerna om ställföreträdarjäv.

Handlingar i ett konkursärende delges enligt delgivningslagen. Av 13 § nämnda lag följer att vid delgivning med en juridisk person är en person som har rätt att företräda den juridiska personen delgivningsmottagare. Om flera är behöriga tillsammans är var och en av dem delgivningsmottagare. Delgivning förutsätter alltså att den som bekräftar delgivning är behörig att företräda bolaget.

Enligt hovrätten måste bestämmelsen i 8 kap. 23 § aktiebolagslagen, sett till dess syfte, ges den innebörden att en styrelseledamot som inte får handlägga en fråga om rättegång inte heller är behörig att bekräfta delgivning i motsvarande förfarande.

Av det som nu har sagts följer att M.C. inte var behörig att bekräfta delgivning av konkursansökan för konkursbolagets räkning. Bolaget var därmed inte delgivet ansökan jämte kallelse till förhandlingen. Det saknades därför förutsättningar för tingsrätten att besluta om konkurs (jfr Högsta domstolens beslut i Ö 3713-01, Ö 352-18 och NJA 2012 s. 97). Tingsrättens beslut ska därför undanröjas och målet ska återförvisas dit.

BESLUT

Hovrätten undanröjer tingsrättens beslut och återförvisar målet till tingsrätten för fortsatt handläggning.