RH 2025:16

Sökord Hets mot folkgrupp · Uppsåt · Missaktning

En person har i tingsrätten dömts för hets mot folkgrupp för att ha uttalat ”Jag kan identifiera mig som Hitler” och gjort en s.k. Hitler-hälsning under en lektion i samhällskunskap. Hovrätten frikände personen eftersom det inte var ställt utom rimligt tvivel att personen i gärningsögonblicket hade uppsåt att genom sitt handlande sprida ett uttryck för missaktning för någon folkgrupp.

Åklagaren yrkade att A.V. skulle dömas för hets mot folkgrupp (16 kap. 8 § brottsbalken) enligt följande gärningsbeskrivning.

A.V. har uttryckt missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med syftning på ras, etniskt ursprung och trosbekännelse. Han har därvid under en lektion på en gymnasieskola uttalat att han identifierar sig som Hitler samtidigt som han gjort en s.k. Hitler-hälsning. Hitler-hälsningen är ett uttryck som har en tydlig koppling till tredje riket och dess idéer om rasöverlägsenhet och rashat. Uttalandet/meddelandet spreds genom att det fanns andra elever och lärare i klassrummet där uttalandet gjordes. Det hände den 26 augusti 2024 i Malmö. A.V. begick gärningen med uppsåt.

A.V. vidgick att han hade uttalat sig så som åklagaren gjort gällande samt att han även hade gjort en Hitler-hälsning med ”fel” arm. Han förnekade brott då han saknat uppsåt till hets mot folkgrupp.

Utredningen i målet bestod i huvudsak av förhör med A.V. samt vittnet och tillika läraren L.Y.N. De hörda personerna uppgav sammanfattningsvis följande.

A.V: Under en lektion om frihet, respekt och integritet sa han att han inte hade något emot transsexualitet, men att han inte kunde identifiera sig med transsexuella. Han gav två exempel nämligen att man inte kan identifiera sig som en transformers, dvs. en seriefigur, eller som Cristiano Ronaldo. Läraren L.Y.N. sa att man måste respektera alla människor. Han höll inte med om detta eftersom han menar att om någon inte respekterar honom så är det han som tappar respekten för den personen. Läraren blev arg och sa att A.V. kunde identifiera sig som nazist. Han blev ledsen över vad läraren sa och upplevde det som att läraren menade att han var nazist. Av ren impuls gjorde han en Hitler-hälsning, med vänster arm, och sa ”jag kan identifiera mig som Hitler”.

L.Y.N: Under en lektion i samhällskunskap ställde A.V. en fråga som han inte förstod. När han bad A.V. att utveckla vad han menade sa A.V. att det finns folk som vill vara transformers och det kan man inte vara. Han känner till att transformers är ett uttryck i högerextrema kretsar för transsexuella. Det uppstod en diskussion och han förklarade för A.V. att i Sverige får man identifiera sig som vem man vill så länge man inte skadar någon annan. A.V. ville inte ge med sig och uttryckte att det inte var naturligt. Han förklarade för A.V. att man kan ha åsikter privat men man kan inte uttrycka åsikterna hur som helst. Det kan stämma att han tog nazism som ett exempel. A.V. sa då ”jag identifierar mig som Hitler” och gjorde samtidigt en Hitler-hälsning. Han uppfattade det som att A.V. ville markera eller göra sig lustig.

Tingsrätten (ordförande rådmannen Karolina Mellstrand) anförde i dom den 24 januari 2025 bl.a. följande.

Utredningen visar att A.V. har uttryckt sig på så sätt som åklagaren gjort gällande och att han även gjort en Hitler-hälsning – låt vara att den gjordes med vänster hand. A.V:s agerande anses i praxis omfattas av rekvisiten för brottet hets mot folkgrupp under förutsättning att meddelandet spritts till mer än ett fåtal människor. I detta fall fanns det omkring 20–25 elever i klassrummet som alla tog del av A.V:s uttalande och gest. Mot bakgrund av vad vittnet L.Y.N. har berättat om händelsen finns det inget som tyder på att A.V. missuppfattade situationen. Uttalandet och gesten kan därför inte ses som svaret på en slags provokation. Uttalandet har också gått klart över gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion. A.V. kan därmed inte undgå ansvar för hets mot folkgrupp.

Tingsrätten dömde A.V. för hets mot folkgrupp till villkorlig dom och dagsböter.

A.V. överklagade tingsrättens dom och yrkade att hovrätten skulle frikänna honom från åtalet.

Åklagaren motsatte sig att tingsrättens dom ändrades.

Hovrätten (hovrättsrådet Karin Mårtensson, tf. hovrättsrådet Sara Boklund och tf. hovrättsassessorn Rebecca Gustavsson Ekberg, referent) anförde i dom den 11 april 2025 följande.

Det är ostridigt att A.V. har gjort det uttalande och den gest som åklagaren påstått under de förhållanden som framgår av gärningsbeskrivningen. Åtalet för hets mot folkgrupp är därmed i objektivt hänseende styrkt.

Frågan är då om A.V. vid tillfället hade uppsåt att genom sitt agerande uttrycka en sådan missaktning som förutsätts i straffbestämmelsen vilket i subjektivt avseende krävs för fällande dom.

Av förarbetena framgår att inte varje yttrande som innehåller omdömen om en viss grupp eller varje uttryck för missaktning av en sådan grupp är straffbelagt. Uttalandet eller uttrycket måste bedömas i sitt sammanhang och motiven därför beaktas. Avgörande är hur agerandet framstår vid en objektiv bedömning. Det har vidare framhållits att det med hänsyn till sammanhanget måste stå klart att gärningsmannens uppsåt varit att sprida ett sådant uttalande eller meddelande som innefattar missaktning för gruppen i fråga. Detta har också Högsta domstolen särskilt framhållit i sin praxis. (Se prop. 2001/02:59 s. 41 och NJA 2005 s. 805.)

Av L.Y.N:s uppgifter har framgått att det förekom språkförbistringar i kommunikationen mellan honom och A.V. samt att han uppfattade att A.V. hade svårt att förstå en social kontext. L.Y.N. har vidare berättat att det var han som tog upp ämnet nazism genom att till A.V. säga ”Du kan till och med vara nazist (…) men du kan inte göra nazistiska saker”. A.V. har förklarat att han uppfattade detta som en anklagelse och att han därför som en omedelbar reaktion svarade ”Jag kan identifiera mig som Hitler” och gjorde en så kallad Hitler-hälsning med vänster hand. Det är ostridigt att A.V. dessförinnan inte sagt någonting med anknytning till nazismen.

Det saknas anledning att ifrågasätta A.V:s uppgifter om hur han upplevde situationen. Annat är därmed inte visat än att A.V:s agerande var i stunden framprovocerat och ogenomtänkt samt utgjorde en omedelbar reaktion på vad han uppfattade som en anklagelse från L.Y.N:s sida. I detta sammanhang är det inte ställt utom rimligt tvivel att A.V. i gärningsögonblicket hade uppsåt att genom sitt handlande sprida ett uttryck för missaktning för någon folkgrupp eller att han i stunden trodde att han gjorde det (jfr Hovrätten för Västra Sveriges dom den 1 juli 2019 i mål B 3121-19). A.V. ska därför frikännas från åtalet för hets mot folkgrupp och tingsrättens dom ändras i enlighet med detta.

Hovrätten ändrade tingsrättens domslut och frikände A.V. från åtalet.