RH 2026:2

Sökord Anslutningsöverklagande · Tillåtlighet av anslutningsöverklagande · Skadestånd

I ett brottmål har såväl målsäganden som den tilltalade överklagat tingsrättens avgörande inom tre¬veckors¬fristen. Sedan målsäganden fått del av den tilltalades överklagande har målsäganden överklagat tingsrättens avgörande även anslutningsvis. Anslutnings¬överklagandet har tillåtits eftersom det ursprungliga överklagan¬det endast avsett tingsrättens avgörande i fråga om skadestånd.

Åklagaren åtalade bl.a. M.H. för i första hand försök till mord och i andra hand grov misshandel. Målsäganden, som biträdde åtalet, yrkade skadestånd.

Tingsrätten (ordförande rådmannen Mikael Malm) dömde i dom den 5 december 2025 M.H. för bl.a. grov misshandel och förpliktade honom att betala skadestånd till målsäganden.

Målsäganden och M.H. överklagade tingsrättens dom. Såväl målsäganden som M.H. lämnade in sina överklaganden till tingsrätten den 29 december 2025, vilket var sista dagen för att överklaga domen.

Målsäganden yrkade att hovrätten skulle förplikta M.H. att till honom utge skadestånd med ytterligare 20 000 kr och ränta. M.H. yrkade att hovrätten skulle fri­känna honom från åtalet för grov misshandel och ogilla målsägandens en­skilda anspråk.

Efter att överklagandetiden löpt ut överklagade målsäganden tingsrättens dom även anslutningsvis. Han yrkade att hovrätten skulle döma M.H. för försök till mord, i stället för grov misshandel, och förplikta honom att utge skade­stånd med ytterligare 145 000 kr.

Hovrätten gav parterna tillfälle att yttra sig över frågan om målsäganden hade rätt att överklaga tingsrättens avgörande även anslutningsvis.

Hovrätten (hovrättsråden Christer Ganelind och Ingrid Brunmarker samt tf. hovrätts­assessorn Marie Gergy, referent) anförde i beslut den 14 januari 2026 följande.

Enligt 51 kap. 1 § rättegångsbalken ska en part som vill överklaga tingsrättens dom i ett brottmål göra detta skriftligen inom tre veckor från den dag då domen meddelades. Om ena parten överklagat tingsrättens dom har motparten enligt 51 kap. 2 § samma balk rätt att överklaga domen inom en vecka från den dag då den i 1 § angivna tiden gick ut.

I rättspraxis har rätten till anslutningsöverklagande i princip endast ansetts tillkomma den som inte tidigare överklagat mot samma part. Den som överklagat tingsrättens avgörande i själva saken inom ordinarie överklagandetid har alltså som huvudregel inte ansetts ha rätt att dessutom över­klaga an­slutningsvis. Ståndpunkten bygger på tanken att en part i ett brott­mål som inte är nöjd med tingsrättens bedömning i vissa avseenden, och som därför över­klagar inom ordinarie överklagandetid, får antas ha övervägt i vilka delar som han eller hon anser att tingsrättens dom ska ändras till nackdel för motparten. (Se RH 2012:60 med hänvisningar och jfr RH 2015:58.)

I detta fall har dock målsägandens överklagande inom treveckorsfristen endast avsett det enskilda anspråket. Ett sådant överklagande sett för sig skulle inte medföra en prövning av ansvarsfrågan i hovrätten utan handläggas som ett tvistemål. Det kan alltså finnas processekonomiska skäl för en part att begränsa sitt överklagande som målsäganden har gjort. Mot den bakgrunden bör målsäganden inte vara betagen rätten att överklaga domen anslutnings­vis beträffande ansvar och enskilt anspråk hänförligt till yrkandet i ansvars­delen när M.H. överklagat domen i ansvarsfrågan.

Hovrätten tillåter målsägandens anslutningsöverklagande.