Rapport om tillväxtavtalen - Tillväxt i hela Sverige

Rapport om tillväxtavtalen

Tillväxt i hela Sverige

Regeringens förord möjligheter till stor del är beroende av hur det

omgivande samhället fungerar - alltså måste politikens insatser på den lokala och regionala nivån bli

1. Inledning

kraftfullare för att en god utveckling i näringslivet Regeringens ambition är att skapa förutsättningar skall uppnås. för tillväxt, sysselsättning och välfärd i hela Sverige. Arbetet med den regionala näringspolitiken och Genom en politik för utveckling och jämlikhet kan tillväxtavtalen handlar alltså om att ge alla delar av regionala obalanser motverkas och landet hållas vårt land möjligheter att utvecklas utifrån sina egna samman. Tillväxten skall vara ekonomiskt, ekolo- förutsättningar och på egna villkor. Utgångsgiskt och socialt hållbar. punkten är att besluten skall fattas av dem som Sverige har nu en god ekonomisk tillväxt. Den berörs, att ansvaret skall tas lokalt och regionalt och ökande ekonomiska aktiviteten leder till att situa- att så många människor som möjligt skall engageras. tionen stadigt förbättras på arbetsmarknaden. Det regionala inflytandet över tillgängliga resurser Sysselsättningen stiger i både privat och gemensam skall öka, liksom möjligheterna att använda resurser sektor. Stadigt ökar möjligheten att nå målet att åtta mer flexibelt än tidigare. Med den lokala och regioav tio svenskar i arbetsför ålder skall vara i arbete år nala mobiliseringen som motor kan tillväxten och 2004. Arbetslösheten har sjunkit kraftigt under de sysselsättningen i hela landet få fart. senaste åren. Regeringens mål är att arbetslösheten Staten skall självfallet ha ett övergripande ansvar skall vara maximalt fyra procent under år 2000. för utvecklingen i alla Sveriges regioner. Men ing- Detta mål ligger inom räckhåll. enting kan och skall ersätta de insatser som regio- Men hela Sverige får inte del av de goda tiderna. nerna själva gör när det gäller att skapa förutsätt- Vi har tendenser till överhettning i vissa regioner ningar för tillväxt och nya jobb. samtidigt som det är knappt ljummet i andra.

Många län brottas med en negativ befolkningsut- 2. Regeringens syn på arbetet

veckling, stiltje på arbetsmarknaden och minskande

med de regionala tillväxtavtalen

offentlig och kommersiell service. Samtidigt har andra län problem med en stor och snabb inflytt- Regeringens initiativ med de regionala tillväxtavtaning, brist på arbetskraft, stigande fastighetspriser len har fått ett mycket bra gensvar runt om i landet. och växande sociala spänningar. Vi har ett Sverige Betydelsefulla processer har satts igång som engasom utvecklas i två hastigheter, och i vissa fall även gerar människor i ett konstruktivt samarbete för åt olika håll. den egna regionens utveckling. Detta är mycket Det är mot denna bakgrund som arbetet med att positivt. Den bredd och det engagemang som finns formulera en ny regional tillväxtpolitik skall ses. på många håll imponerar. Strategin är att på ett helt annat sätt än tidigare De regionala tillväxtavtalen har redan gett resulmobilisera alla goda krafter på den lokala och regio- tat genom det ökade samförstånd mellan parter och nala nivån för tillväxt och sysselsättning. En dyna- fördjupade samarbete som processen innebär. Det misk utveckling i Sveriges regioner kan stimuleras regionala partnerskapet följer och fördjupar en om konstruktiva parter samverkar och drar åt samarbetstradition som finns sedan lång tid i samma håll. Sverige. Arbetet ökar förståelsen för den egna regio- Bakgrund till beslutet och arbetet med de regio- nens möjligheter och problem samtidigt som det nala tillväxtavtalen är några viktiga insikter. sprider en insikt om egenansvaret för regionens Den första insikten är att förutsättningarna för utveckling. tillväxt och sysselsättning ser olika ut i olika delar av Många aktörer har valt att komma ut på ”spelplalandet – alltså måste politikens verktyg för att stöd- nen” för att diskutera och förhandla om hur man ja en god utveckling anpassas till de olika regioner- genom att lägga ihop sina gemensamma resurser nas skiftande förutsättningar. kan åstadkomma något bättre tillsammans med Den andra insikten är att en alltför stark sektors- andra än vad man kan göra själv. Särskilt välkommet indelning av politiken leder till revirtänkande och är det starka engagemang som näringslivet på ineffektiv resursanvändning. Politiken måste därför många håll har visat. bättre stimulera samverkan och samarbete mellan Regeringens intentioner med den regionala olika aktörer och samordning av resurser för att näringspolitiken och tillväxtavtalen är oförändrade. åtgärder skall bli mer välriktade och effektiva. Ambitionen är att anpassa politiken på olika områ- Den tredje insikten är att näringslivets tillväxt- den till ett större helhetstänkande kring frågor som

har betydelse för att främja tillväxt och sysselsätt- högskolan ut med 89 000 platser i hela landet. ning. Regeringen har en viktig uppgift i att på olika Syftet är att skapa starka högskolor i alla län. sätt bana väg för avtalsprocessen. Omfattande satsningar görs också genom Länen ligger före den nationella nivån i att närma Kunskapslyftet som ger vuxna, främst arbetslösa, sig ett sektorsövergripande arbete. Tillväxtavtalen möjlighet att skaffa gymnasiekompetens. har bidragit till detta. Närheten till verkligheten, till Försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbilddem det faktiskt berör, spelar också en roll. Här kan ning med stark anknytning till arbetslivet pågår konstateras att både regeringen och de nationella också. En effektiv arbetsmarknad med välutbildad myndigheterna också måste utveckla sina arbetsfor- arbetskraft är en av förutsättningarna för ekonomisk mer för en bättre sektorssamverkan. tillväxt. Arbetet med de regionala tillväxtavtalen visar att Tillväxtavtalen ger underlag på både regionalt och det finns stora skillnader i näringslivets villkor och nationellt plan för att bedöma hur den offentliga tillväxtmöjligheter runt om i landet. Avtalen för- sektorns utbud av näringslivsfrämjande verksamhet tydligar på ett mycket värdefullt sätt vilka behov relaterar till näringslivets efterfrågan. De ger efter näringslivet har och hur olika former av offentlig hand allt bättre underlag för att bedöma effektiviteverksamhet och investeringar påverkar näringslivets ten i olika åtgärder och därmed näringspolitikens förutsättningar. Regeringens uppgift är att göra de innehåll. En viktig iakttagelse är att näringslivet inte nationella avvägningar som är nödvändiga för att i första hand diskuterar finansiellt företagsstöd utan sammanjämka och tillgodose olika intressen, inte framför allt generella förutsättningar i samhället för bara näringslivets. att bedriva näringsverksamhet. Avtalsarbetet har Vissa politikområden är av olika skäl starkt upp- också uppmärksammat regeringen på att de nuvamärksammade i tillväxtavtalen. Några av dessa rande offentliga systemen för näringslivsfrämjande områden skall kommenteras här. tjänster bör anpassas bättre till näringslivets behov. I många län diskuteras arbetsmarknadspolitikens Baserat på dessa erfarenheter samt en nyligen överrelation till den regionala näringspolitiken. lämnad utredning om statens stöd för att stimulera Arbetsmarknadspolitiken är nationell och skall fler och växande småföretag, avser regeringen inom samtidigt utformas utifrån lokala förutsättningar kort lägga fram förslag om detta. och behov. En av de stora utmaningarna i hela lan- Nästan alla län har lyft fram investeringar i transdet är att stärka möjligheterna på arbetsmarknaden port- och IT-infrastrukturen som centrala för tillför de individer som drabbats av arbetslöshet under växten, trots att dessa åtgärder ligger utanför avtals- 90-talet. Målet att arbetslösheten skall nedbringas processen. I länen vill man kunna se investeringar i till fyra procent år 2000 kräver att stora arbets- infrastrukturen och åtgärder i tillväxtavtalen i ett marknadsresurser koncentreras på detta. Reg- sammanhang. Eftersom investeringar i transportineringen förbereder förslag till riksdagen om en s.k. frastrukturen kräver längre framförhållning än den övergångsarbetsmarknad som innebär att man som gäller för tillväxtavtalen, koncentreras infraredan i år i vissa av de län som har hög arbetslöshet, strukturplaneringen för närvarande till perioden får starta försöksverksamhet med en sådan arbets- 2002–2011. Regeringen avser att under våren lägga marknad. Samtidigt är satsningar på utbildning och fram en proposition om inriktning och åtgärder i kompetensutveckling för att undvika inflationsdri- transportinfrastrukturen för denna period. Regvande flaskhalsar prioriterade områden inom eringens uppfattning är att när den lokala och arbetsmarknadspolitiken. regionala nivån formulerar en samlad strategi för Åtgärder för att stärka utbildning och kompe- näringslivsutveckling bör den inkludera åtgärder på tensutveckling framhålls i alla tillväxtavtal som sär- både kort, medellång och lång sikt. Länsskilt viktiga för att möta ökad konkurrens. Många styrelserna/självstyrelseorganen har en central roll i företag pekar på behovet av att höja kunskapsnivån att sedan föra in slutsatserna och prioriteringarna i och öka kunskapsinnehållet i sina varor och tjänster. de olika processer där frågorna behandlas, bl.a. till- Försörjningen med kompetent arbetskraft lyfts växtavtalen och infrastrukturplaneringen. fram som en nyckelfaktor för en långsiktigt stark Regionalpolitiska åtgärder ingår i många län, både utveckling i näringslivet. genom den nationella regionalpolitiken och genom Regeringen delar länens uppfattning om utbild- de resurser som tillförs genom EG:s strukturfonder, ningens stora betydelse för att klara av strukturella som en mycket betydelsefull komponent i tillväxtförändringar. För att möta arbetsmarknadens ökade avtalen. efterfrågan på högskoleutbildad arbetskraft byggs På några områden konstateras brister i tillväxtav-

talen. Regeringen vill därför understryka hur viktigt De tillväxtavtal som nu sätts i sjön innebär på det är att i det fortsatta arbetet lyfta fram jäm- intet sätt slutet på flera års arbete. De markerar och ställdhet och miljöfrågor som en drivkraft för manifesterar istället början på en omvandling av utveckling och tillväxt. Regeringen går vidare den regionala näringspolitiken för mycket lång tid genom att ge fortsatt metodstöd till avtalsarbetet på framöver. dessa områden. Utvärderingar av både processen Rapporten som följer härefter är en granskning av och de faktiska resultaten av genomförda åtgärder samtliga läns regionala tillväxtavtal. Genomgången är också en viktig del där mycket återstår att göra i har utförts av en grupp tjänstemän i det fortsatta arbetet. Regeringskansliet och några nationella myndigheter. Det är regeringens uppfattning att processen med tillväxtavtal hittills gett flera värdefulla resultat både nationellt och ute i landet. Det är också uppenbart att arbetet med tillväxtavtalen har väckt stora förväntningar hos många på att avtalen skall leda till snabba förändringar på något område som är betydelsefullt just för dem. Arbetet går nu vidare med viktiga uppgifter att lösa för regeringen och för berörda parter på både nationellt, regionalt och lokalt plan. Tålamod och stort engagemang krävs Mona Sahlin även fortsättningsvis hos alla inblandade parter. Statsråd i Näringsdepartementet

Tillväxt i hela Sverige

Rapport från en granskningsgrupp för bedömning av länens arbete med regionala tillväxtavtal

Näringsdepartementet

Inledning

Regionala tillväxtavtal är ett instrument i en ny Den 15 april 1999 lämnade alla län utkast till regional näringspolitik som regeringen introducera- regionala tillväxtavtal till regeringen. Utkasten de våren 1998 . Målet är att utifrån de regionala utvärderades ex ante, dvs. under pågående process, förutsättningarna stimulera en hållbar ekonomisk av oberoende utvärderare. Slutsatser och rekomtillväxt som kan bidra till fler och växande företag mendationer förmedlades till samtliga län i juni och därmed ökad sysselsättning för både kvinnor 1999. Den 15 november 1999 lämnade länen en ny och män. Tillväxten skall vara hållbar också i ett redovisning av tillväxtavtalen till regeringen. En ekologiskt och socialt perspektiv. De regionala till- arbetsgrupp i Regeringskansliet har därefter granväxtavtalen syftar till effektivare samordning mel- skat samtliga avtal. Senast den 15 februari 2000 lan politikområden och sektorer som främjar till- skall de parter som kommit överens om samverkan, växt och sysselsättning. Utgångspunkter för arbetet underteckna och lämna avtalen till regeringen. med avtalen är att det regionala inflytandet över I denna rapport ingår granskningsgruppens näringspolitiken skall öka och att tillgängliga resur- bedömningar av samtliga läns avtal. Inledningsvis ser skall användas mer flexibelt. Avtalen skall ta sammanfattas de iakttagelser och slutsatser som hänsyn till skillnader i lokala och regionala förut- arbetsprocessen och läsningen av avtalen hittills sättningar för näringslivsutveckling. föranleder. Det är viktigt att understryka att rap- Alla län accepterade ett erbjudande från rege- porten är en tjänstemannaprodukt, inte ett politiskt ringen i maj 1998 att delta i arbetet med tillväxtav- dokument. Det skall också understrykas att bedömtal. En PM som bifogades erbjudandet beskrev hur ningarna av länens arbete i huvudsak baseras på processen och avtalen kunde utformas. Ett program länens avtalsdokument. Dokumenten säger inte skall utarbetas och innehålla prioriterade insatser allt. De fullödiga insikterna i vad som är starka och och åtgärder som skall genomföras under åren svaga inslag i varje enskilt läns avtalsprocess, kan 2000-02. Programmet skall tas fram och förankras i bara finnas inom länen själva. breda regionala partnerskap. Näringslivet skall ha stort inflytande. Regeringen betonade att arbetet med avtalen innebär en omfattande och långsiktig lärprocess. Anvisningar om processen och avtalen gavs också i ett regeringsbeslut i september 1999. Där angavs ett antal krav som statliga myndigheter skall ställa på avtalen vid förhandlingar om samverkan kring åtgärder. Kraven avser bl.a. förankring av processen och avtalets innehåll samt motiv och inriktning av programmet och möjligheter att utvärdera resultat. De olika kraven är därmed sammantaget kriterier på vad regeringen avser med avtal av god kvalitet. Regeringen har redovisat det pågående arbetet i en skrivelse till riksdagen i april 1999 (Skr. 1998/99:96) samt i budgetpropositionen för år 2000 (Prop.1999/2000:1, bil. 24). Där beskrivs arbetet med tillväxtavtalen mer utförligt. Länen har haft tillfälle att lämna förslag till regeringen om regeländringar som kan främja den bredare samverkan mellan parter och mer flexibla resursanvändning som tillväxtavtalen åsyftar. Regeringen har bl.a. givit sin syn på regelarbetet i redovisningarna till riksdagen.

Regional tillväxt – för arbete och välfärd (prop. 1997/98:62, bet. 7/98AU11, rskr. 1997/98:204)

Tillväxt i hela Sverige • 3

Sammanfattning

Följande är tjänstemannagruppens iakttagelser och underlättas om de förhandlande parterna har tillslutsatser mot bakgrund av granskningen av de gång till flexibla medel. De anser att regeringen regionala tillväxtavtalen: ännu inte har fullföljt sina intentioner för att förverkliga den regionala näringspolitiken. • Alla län har gått framåt i arbetet med sina regionala tillväxtavtal. Alla län vill fortsätta den pro- • Den statliga budgetprocessen är endast delvis cess som avtalsarbetet startat. Arbetet bör gå anpassad för att hantera långsiktiga tvärsektorielvidare och utvecklas mot bakgrund av de erfa- la program som de regionala tillväxtavtalen. renheter som är gjorda hittills. De horisontella perspektiven jämställdhet och ekologiskt hållbar • Tvärsektoriella uppföljningar och utvärderingar utveckling samt uppföljning och utvärdering är kan endast utföras i mycket begränsad omfattviktiga områden i det fortsatta arbetet. ning.

• Näringslivets efterfrågan på offentliga tjänster • Den statliga budgetprocessen och utvärderingsberör fler politikområden än den ”traditionella” systemen bör analyseras för att utröna hur de näringspolitiken. De lokala förutsättningarna har skall kunna svara bättre mot tillväxtavtalens idé. stor betydelse för hur näringslivets behov formuleras. • Det behövs tydligare information till länen om vad som sker med de olika förslagen till regeländ- • Parterna i avtalsarbetet önskar kunna diskutera ringar som de har lämnat. tillväxtfrågor i ett sammanhang, även om olika slags åtgärder kan behöva hanteras i olika plane- • Regelförslagen behöver ofta förtydligas. En idé är ringsprocesser. att den regionala nivån görs djupare delaktig i regelarbetet, t.ex. genom att svara för regionala • Utbildnings- och kompetensfrågor är högt prio- konsekvensstudier. riterade i tillväxtavtalen. De hanteras av ett stort antal aktörer inom både utbildnings- och arbetsmarknadspolitikens områden. Analysen av hur olika intressen skall balanseras och hur utbud och behov skall kunna matchas bättre bör fortsätta.

• Livsmiljön har i flertalet län framhållits som en viktig tillväxtfaktor och betydelsen av kulturutbudet samt natur- och kulturmiljön har i detta sammanhang ofta betonats. Livsmiljöns roll som tillväxtfaktor i ett långsiktigt perspektiv behöver dock preciseras.

• De regionala parterna upplever att det arbetsmarknadspolitiska målet att nedbringa arbetslösheten och den detaljreglering som finns för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna begränsar arbetsmarknadsorganisationens möjligheter att delta som en aktiv part i den regionala näringspolitiken, vars tyngdpunkt ligger på tillväxt och mer långsiktigt ökad sysselsättning.

• De regionala parterna anser att tvärsektoriella förhandlingar om samfinansiering av åtgärder

4 Tillväxt i hela Sverige •

Iakttagelser och slutsatser om länens arbete med regionala tillväxtavtal

1. Länen har kommit olika

logiskt hållbar utveckling. I de flesta län pågår fortfa-

långt och det ser olika ut

rande förhandlingar om genomförande och finansie- Länen har kommit olika långt i arbetet med de regio- ring och avtalen redovisar dessa punkter ofullständigt. nala tillväxtavtalen och det ser olika ut. Det främsta Några län framhåller att ett avtal måste vara en dynaskälet är att de regionala förutsättningarna skiljer sig åt misk produkt där delar fortlöpande förändras. – t.ex. när det gäller geografi, befolkning och närings- Mest kompletta och färdiga avtal har Jämtlands, livsstruktur. Länen har också på annat sätt haft olika Västerbottens och Östergötlands län, även om det förutsättningar. I flertalet län samordnar länsstyrelsen finns svaga delar också i dessa. Här måste tilläggas att arbetet med avtalen. I fyra försökslän för utvidgad alla län efter hand, i några fall från ett extra besvärligt regional självstyrelse samordnas arbetet av de s.k. utgångsläge, har lyckats få igång en process som kan självstyrelseorganen. De som är vana att arbeta med förväntas ge gott resultat. EG:s strukturfonder har haft fördel av det i arbetet med tillväxtavtalen, eftersom detta har strukturfonds- Slutsats: arbetet som förebild. Län som har mer fria ekonomis- Alla län har gått framåt i arbetet med sina regionala ka resurser, kan ha haft lättare att förhandla om sam- tillväxtavtal. Alla län vill fortsätta den process som finansiering av åtgärder i avtalen, än län som saknar avtalsarbetet startat. Arbetet bör gå vidare och sådana resurser. Om eldsjälar och drivande och krea- utvecklas mot bakgrund av de erfarenheter som är tiva krafter engagerat sig i arbetet, har också det betytt gjorda hittills. De horisontella perspektiven jämställdmycket för att föra avtalsprocessen framåt. het och ekologiskt hållbar utveckling samt uppfölj- Man kan också diskutera hur väl eller hur lika de ning och utvärdering är viktiga områden i det fortsatställda kraven på avtalen och de förekommande ta arbetet. begreppen har uppfattats och använts i arbetet. Kriterierna för vad som är en god process och ett bra avtal är ibland komplicerade och det har visat sig att

t.ex. begreppen tillväxt och avtal inte är självklara och 2. Företagen efterfrågar i första

entydiga. Det ligger i själva lärprocessen att successivt

hand utbildning, infrastruktur, god

dra slutsatser om hur arbetet skall beskrivas, förstås

samhällsservice samt stabila spelregler

2

och föras framåt. I alla län förefaller idén med de regionala tillväxtav- En av de viktigaste utgångspunkterna för arbetet med talen vara förankrad i näringslivet och hos offentliga tillväxtavtalen är att näringslivets behov skall vägleda lokala och regionala aktörer. Processen har lett till en de insatser som samhället gör för att skapa goda förlokal och regional mobilisering för frågor om tillväxt utsättningar för tillväxt och sysselsättning. och regional utveckling. Samarbetet mellan olika aktö- Avtalsprocessen har engagerat företrädare för näringsrer är omfattande och har fördjupats genom proces- livet i mycket större omfattning än vad som varit vansen. Däremot är det svårt att genomskåda om de del- ligt i det regionala utvecklingsarbetet. Det har innetagande aktörerna är de som mest kreativt kan disku- burit att diskussionen mellan näringslivets och den tera potentialer och lösningar för tillväxt och syssel- offentliga sektorns företrädare har fördjupats och blisättning. Vissa viktiga kompetenser, t.ex. på jämställd- vit mer systematisk och tydlig. hets- och miljöområdet, saknas i alltför hög grad i part- Runt om i landet har företagare deltagit i partnernerskapen. I samtliga län uppges att samarbete och skap och arbetsgrupper för att diskutera hur tillväxsamtalsklimat har gynnats av arbetet med tillväxtavta- ten och sysselsättningen kan främjas. Det visar sig len. Inget län vill återgå till traditionella arbetsformer, att företagare framför allt vill diskutera frågor om inte ens de län där avtalsarbetet går trögt. utbildning, infrastruktur, arbetskraftsförsörjning och Även om få avtal kan sägas vara helt färdiga, inne- annan basservice som den offentliga sektorn har ett håller samtliga exempel på god behandling av enskil- stort ansvar för. Ett problem är att de olika offentlida moment. Svagheterna i avtalen finns framför allt i ga aktörerna saknar beredskap och organisation de s.k. horisontella perspektiven jämställdhet och eko- för att diskutera dessa frågor i ett sammanhang

2

Nationella spelregler i form av skatte- och arbetsrättslagstiftning mm är frågor som är av stor betydelse för företagen men diskuteras inte vidare här.

Tillväxt i hela Sverige • 5

och ur ett näringslivsperspektiv. För företagen är sek- ter att stärka och utveckla befintliga strukturer som torsindelningar och skilda planeringsprocesser av lyfts fram. I många avtal diskuteras utvecklingscentra underordnad betydelse. Viktigt för dem är i stället de med olika inriktningar, avsedda att antingen fungera förutsättningar för näringsverksamhet som den som någon form av ”växthus” för företag eller som offentliga verksamheten totalt sett skapar. Av den länkar eller forum för samverkan mellan forskningen anledningen är det viktigt att olika offentliga aktörer och näringslivet. Avtalen innehåller också många förnår en ökad förståelse och samsyn kring företagens slag om filialer utanför högskoleorterna, alternativt villkor. utbyggd distansutbildning, bl.a. för att säkra närings- De olika offentliga verksamheterna präglas i hög livets tillgång till kompetent arbetskraft. Analyser av grad av olika och djupt rotade traditioner och kultu- utbildningssystemet i bl.a. Jönköpings län, visar att rer. Den ”ständiga kampen” om knappa resurser för det stora utbudet av utbildningar med många olika verksamheterna stimulerar ett konkurrens- och anordnare är svårt att överblicka för ”kunderna” i revirbeteende mellan områdena. Tilldelningen av systemet och ofta inte anpassat till företagens behov anslag till den egna verksamheten blir viktigare än för att öka kompetensen hos arbetskraften. vilka resultat som totalt sett uppnås. Terminsindelningar, behörighetskrav mm kan göra I den offentliga sektorn finns två basuppdrag. Det utbildningarna svåra att använda för fortbildning. ena går ut på att stärka och utveckla strukturer i sam- Miljökompetens efterfrågas t.ex. alltmer inom hället, det andra handlar om att tillgodose individers näringslivet, men det är oklart hur behovet kan behov. Närings-, regional- och infrastrukturpolitik är mötas. Olika utbildningsinsatser behövs också för att exempel på områden som har en stark koppling till reducera flaskhalsar eller på annat sätt korrigera de strukturuppdraget, medan bl.a. social, utbildnings- stora obalanser som finns på vissa arbetsmarknader. och arbetsmarknadspolitik har ett tydligt individre- Förväntningarna är alltså stora på att utbildningslaterat uppdrag. Den individrelaterade politiken har systemet skall tillgodose en rad olika behov. också en tydlig nationell profilering, med utgångs- Utbildningssystemets infrastruktur utformas till punkt från att människor skall ha lika rättigheter stora delar nationellt. Det är givet att enskilda indioavsett var i landet de bor. I den strukturutvecklan- vider skall ha möjlighet att kunna välja sin studiede politiken beaktas regionala skillnader i högre och yrkesinriktning. Sett från näringslivets utgångsgrad. Betydelsen av att strukturpolitiken och den punkt är det viktigt att även företagen är en målindividrelaterade politiken kompletterar varandra grupp för verksamheterna. bättre har tydligt uppmärksammats i de regionala Den mycket stora uppmärksamhet som utbildtillväxtavtalen. ning, kompetensutveckling och tekniköverföring får Utbildningssystemet har betydelse för den regiona- i tillväxtavtalen, visar att man vid sidan av individla utvecklingen på flera sätt. Goda utbildningsmöj- och utbudsorienteringen på området vill ha ett ligheter på alla nivåer är en faktor som har betydel- näringslivsperspektiv på frågorna. Inom näringslivet se för länens attraktivitet. Det anses t.ex. viktigt att inser man samtidigt att man måste bli bättre på att det finns en högskola där ungdomar kan få högre analysera och kommunicera företagens faktiska utbildning utan att tvingas lämna hemregionen. behov. Den offentliga sektorns roll bör vara att svara Universitet och högskolor framhålls också som för en så väl utvecklad och tydlig struktur för läran- ”motorer” för den regionala utvecklingen, genom de som möjligt och därmed ge både individer och den roll de har i överföringen av forskningsresultat företag goda förutsättningar att växa. En slutsats av och innovationer till näringslivet. I flera tillväxtavtal avtalen är att analysen av hur de olika intressena bör talar man om behovet av utbildningar i entreprenör- balanseras och hur utbud och behov skall kunna skap, bl.a. för att människors attityder till småföretag matchas bättre, bör fortsätta. och egenföretagande skall bli mer positiva. Infrastrukturfrågor har lyfts fram i tillväxtavtalen Betydelsen av vuxnas möjlighet till utbildning av många län. Dels påtalas behovet av investeringar poängteras och många län framhåller Kunskapslyftet i den fysiska infrastrukturen, dels av investeringar för och försöksverksamheten med kvalificerad yrkesut- IT-kommunikation. Infrastrukturinvesteringar i t.ex. bildning som viktiga satsningar. Vidare framhålls vägar och järnvägar kräver ett särskilt långsiktigt utbildningssystemets möjligheter att tillgodose tidsperspektiv på grund av de långa ledtiderna som näringslivets och individernas behov av kontinuerlig gäller från idé till genomförande. Den pågående plakompetensutveckling, livslångt lärande, som en allt neringen av investeringar i infrastrukturen avser viktigare faktor för tillväxt och sysselsättning. perioden 2002-2011. Av det skälet har infrastruktur- Framför allt är det utbildningssystemets möjlighe- området undantagits från arbetet med tillväxtavta-

6 Tillväxt i hela Sverige •

len. Trots detta tog 18 av de 21 länen upp fysisk dare bemärkelse i tillväxtavtalen utan anses som infrastrukturplanering i aprilversionen av tillväxtav- givna. Stockholms läns tillväxtavtal är ett av undantalen. Av dessa berörde 15 län infrastrukturen för IT- tagen. Det vill tydliggöra rollfördelningen mellan kommunikation. Infrastrukturfrågor återkommer i offentligt och privat genom att utpeka att det offentde flesta läns novemberversion av avtalen. Det måste liga engagemanget bör begränsas till näringslivsfrämtolkas så att näringslivet och de regionala offentliga jande tjänster. Dessa består huvudsakligen i att svara organen anser att infrastrukturen är en av de väsent- för sådant som marknaden själv inte klarar av. I ligaste förutsättningarna för tillväxt och sysselsätt- många avtal finns åtgärder som syftar till att ge förening. Man vill kunna diskutera dessa frågor i ett sam- tagare bättre samhällsinformation och råd på olika manhang, oberoende av hur planeringsprocesserna områden. I Stockholms län handlar det bl.a. om att är administrativt ordnade. Samtidigt kan konstateras förse svenska företag med kunskap om den östeuroatt de väginvesteringar som de regionala partnerska- peiska marknaden samt att länka ihop svenska förepen lyfter fram, i de flesta fall omfattas av de planer tag som kan utföra systemleveranser inom bl.a. vårdsom är under genomförande. För parterna i avtals- sektorn. Stockholms län markerar samtidigt i sitt processen verkar det alltså vara problematiskt att avtal att de eventuella affärsprojekt som följer i költillväxtåtgärder planeras på avtalens medellånga sikt vattnet av tjänsterna bör marknaden hantera. Den samtidigt som t.ex. väginvesteringar genomförs och offentliga sektorn bör enligt länet undvika inblandnya investeringsplaner upprättas i en särskild pro- ning i enskilda företags ekonomiska engagemang och cess, eftersom de kräver ett mer långsiktigt perspek- risktagande, som på olika sätt kan verka konkurtiv. Parterna önskar uppenbarligen att samband och renssnedvridande. beroenden skall kunna synliggöras bättre. Livsmiljö och regionens attraktivitet är viktiga teman Slutsatser: i många tillväxtavtal. Många företagare på mindre 1. Näringslivets efterfrågan på offentliga tjänster orter eller i glesbygd vittnar om svårigheten att attra- berör fler politikområden än den ”traditionella” hera kvalificerad arbetskraft. Många orter har ett näringspolitiken. De lokala förutsättningarna har underskott av unga människor. Bra natur-, kultur- stor betydelse för hur näringslivets behov formuleoch boendemiljöer, skolor, vård, utbud av fritidsakti- ras. viteter mm framhålls som betydelsefullt för var 2. Parterna i avtalsarbetet önskar kunna diskutera människor väljer att arbeta och bosätta sig. Ansvaret tillväxtfrågor i ett sammanhang, även om olika slags för många av dessa frågor ligger på kommunala åtgärder kan behöva hanteras i olika planeringsproorgan. Det finns exempel där företrädare för ortens cesser. näringsliv aktivt tar sig an frågor om det egna sam- 3 . Utbildnings- och kompetensfrågor är högt priorihällets utveckling. Företagare i Bispgården, Ragunda terade i tillväxtavtalen. De hanteras av ett stort antal kommun, har t.ex. beskrivit hur viktigt det är att pri- aktörer inom både utbildnings- och arbetsmarknadsvata och offentliga investeringar går hand i hand för politikens områden. Analysen av hur olika intressen att ge en långsiktigt god samhällsutveckling. Där skall balanseras och hur utbud och behov skall anser man att det avtal som träffas mellan offentliga kunna matchas bättre bör fortsätta. parter och näringslivet bör gå ut på att de offentliga 4. Livsmiljön har i flertalet län framhållits som en organen satsar på bättre vägstandard, vård och viktig tillväxtfaktor och betydelsen av kulturutbudet arbetskraftsförsörjning mot att företagen investerar i samt natur- och kulturmiljön har i detta sammansina verksamheter och sysselsätter fler människor. hang ofta betonats. Livsmiljöns roll som tillväxtfaktor Näringslivsfrämjande verksamhet i de offentliga i ett långsiktigt perspektiv behöver dock preciseras. organens regi tas upp av samtliga län. Avtalen visar att företagarna prioriterar generella åtgärder och investeringar som ligger utanför den traditionella

näringspolitiken, bl.a. sådana som beskrivits ovan. 3. Arbetsmarknadspolitiken spelar en stor

Direkta företagsstöd inom framför allt småföretags-

roll i de regionala tillväxtavtalen

och regionalpolitiken berörs nästan enbart i anslutning till förslag om regeländringar. Det kan tolkas Ökad sysselsättning är ett delmål i den regionala som att företagarna anser att de skall sköta sin affärs- näringspolitiken. Många avtal berör regioners akuta verksamhet själva utan de offentliga organens problem med sysselsättningen. Försörjningen med inblandning. Motiven för de offentliga organens kompetent arbetskraft lyfts också fram som en nyckinsatser för näringslivet diskuteras inte i någon bre- elfaktor för ett starkt näringsliv och en långsiktigt

Tillväxt i hela Sverige • 7

hållbar utveckling. De arbetsmarknadspolitiska rer är nyckelord. De statliga medel som kan använåtgärderna är därmed i fokus i flertalet läns avtals- das flexibelt, på det sätt länen önskar, finns för närarbete, vilket inte minst återspeglas i länens regel- varande i första hand inom anslaget för allmänna förslag. Dels berörs åtgärdernas karaktär, dels resur- regionalpolitiska åtgärder, det s.k. länsanslaget, och serna och administrationen i sektorns verksamhet. inom ramen för arbetsmarknadspolitikens anslag Särskilt uppmärksammas hur anslaget för arbets- för otraditionella åtgärder. I olika sammanhang har marknadspolitiska åtgärder får användas. Några län nämnts att det regionala inflytandet över tillgänganför att arbetsmarknadspolitikens individoriente- liga resurser skall öka, liksom möjligheterna att ring, kortsiktighet och starka detaljstyrning begrän- använda resurserna mer flexibelt än hittills. sar möjligheterna för de olika regionala aktörerna Regeringen har sagt sig vara beredd att i de fall då att samverka i åtgärder som främjar tillväxt och ger det är starkt motiverat och på förslag från länen, långsiktigt varaktiga arbetstillfällen. En uppfattning överväga att ändra regler som styr användningen av som framförs är att de arbetsmarknadspolitiska vissa statliga medel. insatserna i större utsträckning borde harmoniseras I länen uppges att det är svårt att komma överens med olika näringspolitiska insatser för att påverka om samfinansiering av åtgärder om de fria resurserstrukturella förhållanden och därmed på längre sikt na är små. Dels anses det nödvändigt att ha en viss skapa bättre förutsättningar på arbetsmarknaden. minsta volym av fria medel, dels anses krympande Alla län har förväntningar på medfinansiering av anslag vara ett problem. Den part som har flexibla åtgärder i tillväxtavtalen från de arbetsmarknadspo- medel är trovärdig i förhandlingarna och kan påverlitiska medlen. Flera län uppger att samarbetet har ka det totala utfallet. Den som enbart försöker ökat mellan länsarbetsnämnden och andra aktörer förmå andra att stå för finansieringen av åtgärderna på den regionala nivån genom avtalsprocessen och kan inte driva förhandlingen framåt. Tvärtom uppatt detta bidrar till ökad samsyn kring problem och ger representanterna i flera län att om länsstyrelmöjligheter. Medel till s.k. otraditionella åtgärder sen/självstyrelseorganet eller länsarbetsnämnden och s.k. frilänsförsök anses gå i linje med intentio- måste krympa sina insatser, så drar övriga parter nerna i den regionala näringspolitiken. Länen upp- ned sina i samma takt. I länen är man överlag besvifattar dock att arbetsmarknadspolitiken stramas åt ken över att inga regler hittills har förändrats i riktoch ger länsorganisationen mindre möjligheter att ning mot större regional rörelsefrihet. delta i arbetet med den regionala näringspolitiken. Det arbetsmarknadspolitiska anslaget svarar för Man pekar på en konflikt mellan arbetsmarknads- en mycket stor del av de statliga medel som kan politikens mål att snabbt få ner arbetslöshetstalet användas för medfinansiering av åtgärder i tillväxtoch den regionala näringspolitikens ambitioner att avtalen - det s.k. regionala tillväxtkapitalet. I alla län öka samordning och samverkan mellan olika sam- är därför länsarbetsnämndernas engagemang i hällsaktörer. avtalsprocessen starkt i fokus och många av parterna har förväntat sig att länsarbetsnämnden skall bli Slutsats: en betydande medfinansiär. I samtliga län är länsar- De regionala parterna upplever att det arbetsmark- betsnämnderna också delaktiga i avtalsarbetet. nadspolitiska målet att nedbringa arbetslösheten Alla parter som är insatta i förutsättningarna, vet och den detaljreglering som finns för de arbets- att avtalen inte innebär ”nya” pengar på något särmarknadspolitiska åtgärderna begränsar arbets- skilt tillväxtanslag. Däremot har många förväntat marknadsorganisationens möjligheter att delta som sig att beloppen på de statliga anslag som ingår i det en aktiv part i den regionala näringspolitiken, vars regionala tillväxtkapitalet, skulle vara minst lika tyngdpunkt ligger på tillväxt och mer långsiktigt stora år 2000 som tidigare. Medlen på det arbetsökad sysselsättning. marknadspolitiska anslaget är konjunkturberoende och har minskat för år 2000 i takt med sjunkande arbetslöshet. Frilänsförsöket har avslutats, vilket innebär att de län som omfattades av detta, får mindre resurser för otraditionella åtgärder. Med

4. Flexibla resurser efterfrågas

undantag för bortfallet av de extra resurser som fri- Ett av de viktigaste syftena med den regionala länen hade, är dock den totala medelsramen för näringspolitiken är att bidra till en effektivare otraditionella åtgärder oförändrad. Medlen fördelas användning av statliga medel för regional tillväxt. av AMS i förhållande till den planering länen redo- Samverkan och samfinansiering mellan olika aktö- visar.

8 Tillväxt i hela Sverige •

För det regionalpolitiska anslaget gäller att belop- enskommelser. Man vill helt enkelt veta i detalj vad pen för varje län är större år 2000 än föregående år. pengar och andra resurser skall användas till. Däremot har den s.k. bemyndiganderamen min- Budgetar är oftast ettåriga och gör det svårt för skat. Skillnaderna i belopp är naturligtvis stora mel- många att binda upp medel över flera år. Särskilt lan de regionalpolitiskt prioriterade länen och de kommunala aktörer, men också statliga som har övriga. svårt att överblicka resurser långsiktigt, kan ha I de flesta län uppfattar man att förändringarna av svårt att anpassa sig till det treårsperspektiv som de anslag som anses särskilt viktiga för att lyckas i gäller i tillväxtavtalen. Dessutom är statliga mynförhandlingarna, strider mot regeringens intentio- digheter med ett speciellt sakansvar och djup och ner med tillväxtavtalen. Särskilt i de sydsvenska exklusiv kompetens ofta inriktade på projekt inom länen där länsstyrelserna/självstyrelseorganen dis- sitt område och kan ha svårt att engagera sig i insatponerar små länsanslag, anses att avtalsprocessen ser eller åtgärder som inte är tydligt avgränsade till därmed har tagit ett steg tillbaka. den egna sektorn. En annan viktig iakttagelse är att de statliga syste- Slutsats: men för uppföljning och utvärdering är utformade De regionala parterna anser att tvärsektoriella för- för att bedöma verksamheters effektivitet och handlingar om samfinansiering av åtgärder under- resultat sektorsvis. Detta komplicerar naturligtvis lättas om de förhandlande parterna har tillgång till bedömningen av de samlade resultat som genereras flexibla medel. De anser att regeringen ännu inte genom tillväxtavtalen. har fullföljt sina intentioner för att förverkliga den regionala näringspolitiken. Slutsatser: 1. Den statliga budgetprocessen är endast delvis anpassad för att hantera långsiktiga tvärsektoriella program som de regionala tillväxtavtalen.

5. Den sektorsvisa projektkulturen utma- 2. Tvärsektoriella uppföljningar och utvärderingar

kan endast utföras i mycket begränsad omfattning.

nas av ett tvärsektoriellt programtänkande

3. Den statliga budgetprocessen och utvärderings- Program som arbetsform lanserades på allvar i regio- systemen bör analyseras för att utröna hur de skall nala utvecklingssammanhang genom EG:s struktur- kunna svara bättre mot tillväxtavtalens idé. fonder och har anammats i de regionala tillväxtavtalen. Arbetsformen innebär att berörda parter samverkar kring en utvecklingsstrategi, en gemensam uppfattning om mål och inriktning, hur stora finan-

6. Många regelförslag men få som gäller

siella resurser som bör avsättas samt vilka resultat

organisationsförändringar

som skall förväntas. Tanken är således att undvika att resurser splittras och låses i ad hoc-projekt som inte En av regeringens och riksdagens viktigaste uppgifpassar in i strategin. I stället skall man efter hand ter i arbetet med de regionala tillväxtavtalen är att kunna vaska fram de goda idéer och genomföra de svara för de lagstiftningsfrågor som arbetet aktualiprojekt som bidrar till att uppfylla målen. serar. Alla län har lämnat regelförslag på de områ- Programidén bygger också på att en högre beslutsni- den som är centrala i tillväxtavtalen, dvs. arbetsvå skall ansvara för strategin, de överordnade målen marknads-, närings- och utbildningspolitiken, men och utvärderingen, medan besluten om projekt för- även på infrastrukturområdet. Förslagen lyfter fram läggs till operativa nivåer. I många bemärkelser är problem snarare än motiv och lösningar. De är mesprogramformen väl anpassad för arbete över sek- tadels kortfattade men visar ändå tydligt att det torsgränser. Programmet blir den gemensamma finns ett stort behov av att belysa vilka konsekvenramen för aktörer med olika bakgrund och förut- ser olika regelsystem sammantaget får för ”kundersättningar att komma överens om samarbete. na” till systemen - individer och företag. Flera pekar Intrycket från genomgången av tillväxtavtalen är på problemet med mångfalden av aktörer med att man på den regionala nivån haft relativt lätt att näringslivsfrämjande verksamhet, men få har förange vilka resurser man avser att avsätta till ett slag om hur organisationen bör se ut. Åtskilliga förinsatsområde eller en åtgärd. Däremot verkar slag gäller speciella, avgränsade sakproblem eller beslutsfattare på såväl den kommunala som den näringar. Dessa förslag kan ha stor betydelse för de nationella nivån ha svårare att träffa sådana över- berörda verksamheterna, däremot liten betydelse

Tillväxt i hela Sverige • 9

för att utveckla arbetet med tillväxtavtalen. arbetet, t.ex. genom att svara för regionala konse- Det är naturligtvis viktigt med tydlig information kvensstudier. om hur regelförslagen har tagits emot och hanterats i Regeringskansliet. Regelreformer måste ofta förberedas genom långvariga utredningar, där förslagsställare inte alltid kan se hur deras idé har fångats upp.

Så bör arbetet med de regionala tillväxt-

Många anser att det är svårt att utläsa vad som skett

avtalen vidareutvecklas

i skrivelser och propositioner till riksdagen, där regeringen redovisar detta. Dessa dokument är troligen Arbetet med de regionala tillväxtavtalen är en långinte tillräckligt lättillgängliga och informationen kan siktig process som kräver uthållighet hos alla inblanalltså behöva vara mer direkt anpassad till en större dade. Iakttagelserna och slutsatserna ovan visar några publik. viktiga områden som det fortsatta arbetet bör inrik- Ett speciellt förslag kan tjäna som exempel på att tas på. Genomgången av de regionala tillväxtavtalen det ofta inte är möjligt att åstadkomma snabba för- och de samtal som har förts med företrädare för ändringar. Skåne har lämnat det enda utförliga för- länen, visar att det finns flera behov att möta. slaget om ändrad organisation och arbetsfördelning på den regionala nivån. Man anser att regionen fram- Gemensam agenda – gemensam för allt saknar s.k. såddkapital och att nyföretagandet rapportering – individuellt bemötande därför är lågt. Förslaget går i korthet ut på att i för- Företrädare för flertalet län anser att det bör finnas sta hand statliga resurser omdisponeras för bildandet en fortsatt gemensam tidtabell för arbetet. De tidav Skånes Entreprenörsfond. Fonden skall tillsammans punkter som finns inlagda i processen betraktas som med andra finansiärer bilda kommersiella riskkapi- viktiga farthållare. Det finns flera delar av arbetet talfonder, som kan bli aktiva minoritetsägare i före- som länen har nytta av att diskutera gemensamt och tag med hög tillväxtpotential. Trots att förslaget är utbyta erfarenheter omkring. Länen har t.ex. progenomarbetat, återstår ett helt komplex av frågor blem att hantera några av de krav som ställs i avtalssom måste belysas. Det visar att regionalt anpassade arbetet, bl.a. att jämställdhet och hållbar utveckling lösningar kan behövas, men också att det är svårt att från ekologisk synpunkt skall genomsyra arbetet. förändra system där organisationer, resurser och Rutiner för uppföljning och utvärdering skall diskumänniskor är direkt berörda. Särskilt svårt kan det teras och läggas fast. Det bör alltså fortsatt arrangevara att åstadkomma förändringar regionalt – dels ras tillfällen till gemensamma träffar mellan de tjändärför att nationellt giltiga system berörs, dels därför stemän som samordnar arbetet nationellt och regioatt regionala aktörer kan ha svårt att enas i organisa- nalt. tionsfrågor som berör dem själva. Regeringskansliet Utkasten till tillväxtavtal och novemberversionen bereder det skånska förslaget. har gjort det möjligt för Regeringskansliet att följa En idé som diskuteras mot bakgrund av det refe- hur processen har avancerat inför genomförandepererade förslaget, är att göra länen själva mer delakti- rioden. Under den löpande perioden behöver länen ga i regelarbetet än de har varit hittills. Ofta behövs inte redovisa kompletta avtal igen. Däremot behövs, utförliga allmängiltiga analyser och konsekvensbe- framför allt inledningsvis, återkommande rapporter skrivningar – något som oftast saknas i förslagen. Det om förändringar och anpassningar inom avtalens kan också behövas beskrivningar av regionala konse- ram. Dessa bör bl.a. belysa hur ofärdiga delar av kvenser av de föreslagna regeländringarna. Tanken är avtalet har vidareutvecklats samt redovisa konkreta inte att övervältra, utan att dela ansvaret för regelar- resultat från de insatser som finansieras via tillväxtbetet mellan den nationella och den regionala nivån. avtalen. Redovisningarna från länen ger regeringen Det ligger i tillväxtavtalens anda att etablera gräns- en fortsatt inblick i arbetet och tjänar som underlag överskridande nätverk och samarbete. Det bör också för den politiska beredningsprocessen. Det ger också kunna gälla för arbetet med regeländringar. regeringen möjlighet att ge samlad information till riksdagen om arbetet. Olika former av jämförelser Slutsatser: och återkopplingar till länen kan också göras. 1. Det behövs tydligare information till länen om Läsningen av avtalen visar att bara enstaka natiovad som sker med de olika förslagen till regelän- nella, statliga myndigheter hittills har engagerat sig i dringar som de har lämnat. avtalsarbetet i någon nämnvärd utsträckning. 2. Regelförslagen behöver ofta förtydligas. En idé är NUTEK, som både bistår länen som metodutvecklaatt den regionala nivån görs djupare delaktig i regel- re i arbetet och kommer i fråga som medfinansiär av

10 Tillväxt i hela Sverige •

åtgärder, är ett undantag. Organisationerna på turist- tvärregionalt samarbete som engagerar flera län. området har också engagerat sig på ett intressant sätt. Många avtal tar upp åtgärder för särskilda branscher, Resten av ca 15 berörda myndigheter är dock, trots bl.a. trä- och livsmedelsförädling. Många åtgärder har att de har regeringens uppdrag att delta, fortfarande en klar koppling till klimatfrågor. Eftersom dessa är obetydligt eller inte alls inne i operativt samarbete. En gränsöverskridande finns det anledning att särskilt förklaring kan vara att uppdraget inte har angivit rege- uppmärksamma samverkansmöjligheter. Även de ringens mer exakta förväntningar på myndigheterna. gentekniska satsningarna i avtalen bör ses över och De flesta myndigheterna har i regleringsbrevet för år marknadens eventuella tillväxtpotential analyseras. 2000 fått i uppdrag att till den 1 oktober 2000 rap- De ambitioner som återges och de förutsättningar för portera om sitt engagemang i de regionala tillväxtav- samarbete över länsgränser som finns, bör alltså anatalen. Regeringen har aviserat att närmare anvisningar lyseras noga, dels för att undvika överlappningar, dels kommer att lämnas senare. för att utbyta erfarenheter och uppnå samordnings- Hur rapporteringen från länen bäst skall ske, bör vinster. En stor del av ansvaret för att initiera tvärreutformas gemensamt av Regeringskansliet och före- gionala kontakter och samverkan bör kunna läggas på trädare från länen. De framtida rapporteringarna bör olika nationella myndigheter. anpassas till förslagen från den grupp i Tematiskt samarbete kan även avse annat än speci- Regeringskansliet som arbetar med rutinerna för ella, programlagda åtgärder. Det kan också gälla t.ex. uppföljning och utvärdering av tillväxtavtalen och kompetensutveckling och kunskapsutbyte kring anaskall rapportera sina slutsatser den 31 maj 2000. lyser av näringslivets förutsättningar, framgångsrika Länen har av olika skäl kommit olika långt i sin former för privat–offentlig samverkan, hur avtalen avtalsprocess. Problem och frågor kring den fortsatta bidrar till hållbar utveckling mm. processen kan därför variera från län till län. Flera län har uppgivit att man, parallellt med den gemensamma tidtabellen för tillväxtavtalen, vill ha möjlighet att föra upp och diskutera frågor i individuella kontakter med Regeringskansliet. Beredningen av förslaget om Skånes Entreprenörsfond som refererats ovan, är exempel på ett sådant bemötande.

Information på Internet

Flera län har på ett föredömligt sätt gjort det möjligt för intresserade i och utanför regionen att följa arbetsprocessen med tillväxtavtalen på hemsidor på Internet. Den nya tekniken har öppnat möjlighet för många fler än tidigare att ta del av och lämna synpunkter på hur regionalt tillväxt- och sysselsättningsfrämjande arbete skall bedrivas och hur offentliga resurser skall användas. Arbetet med tillväxtavtalen blir sannolikt ännu mer intressant när nu planerna skall genomföras. Det bör således finnas ett stort allmänt intresse för att innehåll och resultat från de åtgärder som finansieras via tillväxtavtalen i en lättöverskådlig form redovisas på Internet. Bl.a. i Kronobergs län finns idéer om hur sådan information enkelt och fortlöpande kan presenteras.

Tvärregionalt samarbete kring gemensamma teman

Genom tillväxtavtalen visar det sig att det finns eller bör finnas goda förutsättningar för regionöverskridande samarbete inom många olika områden. Samarbete kring näringsliv och hållbar utveckling i Östersjöregionen kan nämnas som exempel på ett

Tillväxt i hela Sverige • 11

Genomgång av de regionala tillväxtavtalen ler dynamiken i det arbete som pågår.

Granskningsgruppen har inte haft sådan insyn att

Utgångspunkter och metod den kan göra säkra bedömningar av den faktiska

Regeringskansliet ansvarar tillsammans med länen processen. Därtill kommer att kvalitetskraven överför att föra processen med tillväxtavtalen framåt satts till tämligen tekniska kriterier med viss strukoch att utveckla arbetsmetoden. En viktig uppgift tur. För att i någon mån få en bild av arbetsprocesför Regeringskansliet och de centrala myndigheter- sen har det därför också varit viktigt att se hur avtana är vidare att ha den nationella överblicken över let har utvecklats från utkastet till avtal den 15 april pågående regionala verksamheter. Syftet med till version två den 15 november och att ta hänsyn Regeringskansliets genomgång av tillväxtavtalen till vad som kommit fram om den länsspecifika prohar varit att sammanställa den information som cessen på andra sätt. krävs för att redovisa arbetet för regeringen och för Det måste mycket starkt understrykas att bedömatt utveckla det i dialog med berörda parter. ningen inte har kunnat göras med någon veten- Granskningen baserar sig av praktiska skäl framför skaplig precision. Det är inte möjligt att rangordna allt på vad som redovisas i avtalsdokumenten. Den länen från bäst till sämst utifrån de omdömen som har varit koncentrerad på hur länen har hanterat de granskningsgruppen ger. Det är länen själva som krav på processen och avtalsdokumentet som har bäst vet vilka de starka och svaga inslagen är i den ställts upp. En ytterligare uppgift har varit att lyfta egna avtalsprocessen. Däremot anser gruppen att fram exempel på väl genomförda arbetsmoment det är möjligt att urskilja goda exempel från olika och att genomskåda beröringspunkter mellan avtal. län på hur olika arbetsmoment har hanterats. Det är Den överblick som läsningen av samtliga avtals- också möjligt att urskilja avtal som visar vilka län dokument ger, kan avslöja områden som motiverar som förefaller ha kommit längst i arbetet. länsöverskridande samarbete och visa på risker för nationellt underutnyttjande av resurser. Däremot har granskningen inte varit inriktad på särskilda

Krav på de regionala

teman eller ämnesområden. Sedan utkasten till till-

tillväxtavtalen – goda exempel

växtavtalen avlämnats i april, har bl.a. NUTEK (Rapport 1999:12)gjort en utförlig genomgång av Bakgrund olika tematiska aspekter på tillväxtavtalen och Kvalitetskraven på avtalen och de kriterier som är pekat på ett antal möjligheter i anslutning till detta. formulerade utifrån dessa, anger kort regeringens Vad avser möjligheter att utveckla olika former av intentioner med den regionala näringspolitiken och samarbete hänvisas således till NUTEK:s rapport. tillväxtavtalen. De har därför valts som primär En arbetsgrupp med totalt 14 tjänstemän från utgångspunkt för granskningsgruppens genomgång Närings-, Utbildnings- och Finansdepartementen, av avtalen. Högskoleverket, NUTEK samt Naturvårdsverket har granskat tillväxtavtalen. Varje enskilt kvalitets- En viktig del i avtalsprocessens tidiga skede är att krav som ställs på avtalsarbetet har belysts av 2–3 säkra en bred förankring av processen och tillväxtpersoner. Dessa har läst samtliga avtal med avseen- avtalet. de på det specifika kravet. Varje avtal har också lästs • Avtalet – analysen och utvecklingsprogrammet grundligt i sin helhet av minst två personer. – skall vara väl förankrat i det regionala partner- Granskningsrapporten är sammanställd med skapet. Företrädare för näringslivet skall ha getts utgångspunkt från tjänstemännens bedömningar av möjlighet att medverka aktivt i utformningen av hur kvalitetskraven har mötts och hur de enskilda tillväxtavtalet. avtalen är utförda. Sammanställningen av iakttagelser och slutsatser grundar sig på de samlade bedöm- Följande krav på avtalens innehåll syftar till att hitta ningarna och har stämts av i tjänstemannagruppen. rätt och kunna motivera de insatser och åtgärder Det är nödvändigt att understryka att slutsatserna som ingår i avtalets programdel. dras utifrån de arbeten länen har redovisat. • Analysens kvalitet: Avtalet skall innehålla en Rapporten har därför en annan karaktär och är detaljerad och väl genomarbetad analys av hinstrikt skild från de politiska slutsatser och kom- der och möjligheter för en hållbar ekonomisk mentarer som lämnas i förordet. tillväxt och sysselsättning i regionen. Avtalet skall Arbetet med tillväxtavtalen är mångfasetterat. innehålla ett konkret program för tillväxt i Dokumenten återger inte alla nyanser och inte hel- näringslivet. Programmets innehåll skall följa

12 Tillväxt i hela Sverige •

logiskt på den analys som presenteras. En ytterligare skäl att eftersträva arbete i breda • Koncentration och fokusering: Avtalet skall vara partnerskap är att det kan komma fram många nya koncentrerat kring ett mindre antal prioritering- idéer och synpunkter som annars riskerar att förbli ar och åtgärder och skall syfta till att förbättra ohörda. Det finns demokratiaspekter att lägga på förutsättningarna för ökad tillväxt och sysselsätt- detta. I flera sammanhang har framhållits att andra ning i företag på kort och medellång sikt. än de traditionella organisationerna och grupperna i samhället så långt möjligt bör få komma till tals. Dessutom uppställs två horisontella krav på avtalen. Ungdomars och invandrargruppers kompetens och • Jämställdhet skall integreras i avtalets alla delar. kapacitet bör komma fram i avtalen. Jämställdhet • Ekologiskt hållbar utveckling skall genomsyra mellan män och kvinnor är ett uttalat krav på både

3

avtalets alla delar. representationen och avtalsarbetet i övrigt. Miljöhänsyn skall genomsyra avtalen, vilket förut- I processens senare skede är det viktigt att genom- sätter att det finns bred miljökompetens företrädd i förande samt uppföljning och utvärdering är väl partnerskapen. förberedda. I de län som är försökslänen för utökad regional självstyrelse (Gotland, Kalmar, Skåne och Västra • Tydlighet i genomförandet: Det skall finnas en Götaland) bidrar organisationen till att underlätta tydlig beskrivning av hur, när och av vem respek- en politisk förankring även om också övriga län kan tive insatsområde/åtgärd skall finansieras, lyckas väl. Flera av de län som sedan tidigare är vana genomföras, följas upp och utvärderas. Tilltänkta vid att arbeta i partnerskap för strukturfonderna, aktörer skall vara överens om finansieringen. förefaller ha haft lättare än andra att etablera part- Finansiärer som anges i avtalet skall ha deltagit i nerskap för arbetet med tillväxtavtalen. överläggningar om genomförande och finansie- Förankringsprocessen beskrevs utförligt i de flesring. ta avtalsutkasten men har i allmänhet berörts igen i • Uppföljning och utvärdering: De insatsområden version två av avtalen. Det är ändå svårt att få en och åtgärder som utgör programmets delar skall riktigt tillförlitlig bild. Delaktigheten i arbetet kan ha realistiska mål som är möjliga att följa upp beskrivas olika av olika individer, beroende på vilka och utvärdera. deras förväntningar är. Hur väl förankrade avtalens analyser och prioriteringar faktiskt är, sätts bl.a. på I det följande ges en beskrivning av bedömningen prov när de berörda parterna skall komma överens av respektive kriterium. För varje kriterium lyfts om genomförande och finansiering av åtgärder. goda exempel fram. Eftersom de flesta län uppger att finansieringsförhandlingarna pågår fram till den 15 februari 2000, Förankring av de regionala tillväxtavtalen är det fortfarande oklart hur dessa lyckas. Det finns flera skäl att säkra en bred förankring av till- Avtalen visar dock att regionala partnerskap har växtavtalen i de regionala partnerskapen och närings- etablerats och är brett sammansatta i praktiskt taget livet. Avtalen skall vara inriktade på åtgärder i sam- alla län. Förankringen av avtalen ser generellt ut att hället som företagen efterfrågar och definierar som vara god på regional nivå. I samtliga län uppges att tillväxtfrämjande. Resurser för näringslivsfrämjande samarbete och samtalsklimat gynnats av arbetet insatser finns fördelade på många händer, men det är med tillväxtavtalen. De flesta läns partnerskap är företagarna själva som bäst kan precisera näringslivets dock i stort sett traditionellt sammansatta, med behov. Avtalen förutsätts komma fram genom en representanter för de organisationer som normalt process där berörda parter gemensamt diskuterar pri- brukar delta i regionalt utvecklingsarbete. Det inneoriteringen av åtgärder och vilka aktörer som bör bär att tillväxtpotentialer inom områden som saksamverka för att genomföra dessa. Arbetet blir mer nat representation i partnerskapet, t.ex. kultur- och effektivt och utsikterna att komma överens betydligt miljösektorn, kan vara förbisedda. Kvinnor är bättre om berörda parter deltagit genom hela proces- genomgående svagt representerade i partnerskapen sen än om några som har enats om åtgärder, därefter och de särskilda arbetsgrupper som tillsatts, t.ex. för vänder sig till andra, tilltänkta finansiärer. programarbetet. Vissa intressegrupper har i skrivel-

3

Både begreppet ”Ekologiskt hållbar utveckling” och ”Hållbar utveckling från ekologiskt synpunkt” förekommer i denna rapport. Ibland används kortfattat miljöaspekter eller miljöperspektiv för att referera till det krav som ställs på tillväxtavtalen på området.

Tillväxt i hela Sverige • 13

ser till regeringen eller på andra sätt visat missnöje företagare har deltagit i programarbetet, främst på med att inte ha kommit in i arbetet och kunnat syn- lokal nivå. Också i Södermanlands län engagerades liggöra sina intressen i avtalen så som de önskat. kommunerna och experter på viktiga sakområden Granskningsgruppen anser att alltför få län har redan i tidigt skede. Flera län, tydligast Dalarnas, tänkt på att via representationen i partnerskap och Jönköpings, Värmlands och Västra Götalands län, har arbetsgrupper fånga upp idéer och förslag från den exempel på lokala eller delregionala avtal. De flesta stora del av de flesta regioners invånare som utgörs länen förefaller ha misslyckats med att engagera den av personer med utländsk bakgrund. De nationella lokala miljöorganisationen och ansvariga för lokalt myndigheterna har nästan undantagslös kommit in Agenda 21-arbete. I Hallands avtal anges dock att ett i arbetet först sedan prioriteringar och åtgärder pre- miljöinriktat arbete har byggts upp i samverkan melciserats på regional nivå, även då de är tilltänkta lan näringslivet och offentliga organ. Arbetet drivs som finansiärer. och samordnas av Miljöforum Halland, som också En processtudie av avtalsarbetet som pågår obe- ingår i partnerskapet. roende av gruppens läsning, visar att partnerskapen Förankringen förefaller också ha klarats av väl i ofta anser att arbetet domineras av läns- Gävleborgs, Hallands, Jämtlands, Kalmar, Norrstyrelsen/självstyrelseorganen. Det finns två sidor bottens, Skåne och Västerbottens län. Det är viktigt av detta. För att arbetet skall ge resultat kan det att åter markera att i län som inte nämns här, kan behövas drivande och operativa krafter som tar till förankringen och engagemanget i avtalsarbetet vara sig och förmedlar tillväxtavtalens idé till andra. gott även om det är mindre synligt i det avtalsdo- Samtidigt finns en risk att rollen blir dominerande. kument som har lämnats till Regeringskansliet. Företrädare för näringslivet och/eller aktiva företagare har, enligt avtalsdokumenten, deltagit mer Analysen och den röda tråden eller mindre intensivt i arbetet - mer kring insatser – viktiga för att hitta rätt och åtgärder än i analysarbetet. Det är svårt att få En väl genomförd analys är en grundförutsättning en riktigt klar uppfattning om vad uttalanden i för att man skall kunna dra slutsatser om vilka avtalen om näringslivets medverkan faktiskt står åtgärder som bör genomföras. Många har använt sig för. Det får anses naturligt att aktiva företagare säl- av s.k. SWOT-analyser (Strenghts, Weaknesses, lan har tid eller intresse av att delta i övergripande Opportunities, Threats). En SWOT kan ge en bra diskussioner om strategier och program för tillväxt översikt över regionens förutsättningar. Den synligoch hellre överlåter detta till sina organisationer. gör de viktigaste utvecklingsfrågorna och kan bidra Företagares engagemang visar sig snarare i det till att engagera berörda aktörer. Men en SWOT är direkta genomförandet av åtgärder i avtalet, genom otillräcklig för att analysera dynamiska processer att de t.ex. upprättar entreprenörsnätverk eller och tränger inte djupare in i särskilda problem. upplåter lärlingsplatser. I vissa avtal särredovisas Flera län har kompletterat SWOT-analyserna med kvinnors andel av partnerskapet; däremot redovisas fördjupnings- eller specialstudier. En SWOT bör inte i något fall aktiva företagares andel. inkludera även de horisontella målen. I Kronobergs län har ett mycket brett partnerskap Många analyser innehåller obearbetade beskrivetablerats med ca 150 personer från politik, förvalt- ningar eller referat. Den regionövergripande analyning och näringsliv. Samordningen har skett genom sen är ofta bred och därmed ganska intetsägande. en ledningsgrupp med landshövdingen som ordfö- En väl genomförd regionanalys kan lägga grunden rande och en aktiv företagare som vice ordförande. för ytterligare djupstudier av särskilt intressanta Ytterligare en aktiv företagare och två representan- områden. Genomgången har visat att län som dyker ter för näringslivsorganisationer har ingått i grup- ner på djupet i någon frågeställning och penetrerar pen. Sekretariatet har utgjorts av tjänstemän från denna, oftast uppvisar ett intressantare avtal än länsstyrelsen, landstinget, Kommunförbundet i andra. Flera län har t.ex. gjort intressanta klusterregionen samt ALMI Företagspartner. Seminarier analyser för att förstå och förklara vilka fördelar och konferenser har anordnats kring olika relevanta företag kan ha av att samverka i nya konstellationer. teman. Insatsområdet Företagsutveckling har enga- Den logiska linjen från slutsatser i analysen till gerat ca 100 personer och har bidragit till att för- strategier och program med mål, prioriterade stärka befintliga nätverk och att skapa nya. insatsområden och åtgärder är svår att se i många I Örebro län finns exempel på starkt lokalt engage- avtal. Det finns flera förklaringar. Om analysen är mang. Ett omfattande arbete har pågått i kommu- mycket bred kan kopplingen till programmet vara nerna som därmed är aktivt involverade. Enskilda svår att urskilja. I några avtal förefaller programmet

14 Tillväxt i hela Sverige •

delvis vara formulerat oberoende av slutsatserna i gen (1998/99:96) konstaterade regeringen: ”Det analysen. Län som har koncentrerat avtalet till ett regionala tillväxtavtalet skall ses som en fördjupad mindre antal insatsområden och åtgärder har i all- näringslivsorienterad del av en regions utvecklingsmänhet också en tydligare röd tråd mellan analys strategi och -program. I avtalen skall framför allt de och program. Vissa län har valt att lägga en del av frågor som berör företagens tillväxt- och utvecklingsanalysen som bakgrundsbeskrivning till respektive förutsättningar behandlas. Med denna fokusering på insatsområde. Det bidrar till att förstärka förståel- ekonomisk tillväxt bör avtalen rimligtvis utelämna sen för insatser och åtgärder men gör analysdelen flera av de områden som normalt ingår i regionens tunn. I de fall man i stället gjort återkopplingar till samlade utvecklingsstrategi.” analysen för att motivera de prioriterade insatsom- I ex ante-utvärderingen konstaterades att regiorådena har avtalet blivit mycket tydligt. Många län nerna i olika grad hade efterkommit detta krav. har haft svårt att integrera jämställdhets- och miljö- Avtalen innehöll oftare program av karaktären perspektiven i analysen. Skrivningar kring dessa kri- breda regionala utvecklingsprogram än näringslivsterier förefaller ofta ha hakats på i efterhand. inriktade tillväxtprogram. Antalet insatsområden Östergötlands län visar exempel på god analys. Den och åtgärder var ofta mycket stort. Länen rekomär väl strukturerad och relevanta data används menderades därför dels att minska antalet åtgärder, genomgående. Jämförelser görs inom regionen och dels att lyfta ut åtgärder som inte kan motiveras med riket som helhet. Man använder befintlig sta- som tillväxtfrämjande och utvecklande för näringstistik på ett föredömligt sätt för att påvisa specifika livet. Avtalen visar sig dock i version två vara något fenomen i länet. En analysbilaga innehåller omfat- mer koncentrerade än tidigare men fortfarande tande kartläggningar, bl.a. av länets starka industri- inriktade på ett brett spektrum av åtgärder. En vikella kluster, inklusive deras potentiella tillväxtför- tig fråga är således varför så många avtal fortfaranmåga. I varje delavsnitt i avtalet sammanfattas de lyfter fram åtgärder som kan uppfattas som minåtgärder som är relevanta utifrån analysen. Det är dre direkt riktade till näringslivet. Är det positivt lätt att se kopplingen mellan analys, slutsatser, eller negativt? Vad kan vi lära av erfarenheterna hitinsatsområden och åtgärder. Jämställdhetsaspekter tills? Några iakttagelser skall refereras. är väl integrerade i analys och program. Däremot Näringslivets faktiska medverkan spelar roll för prosaknas integreringen av hållbar utveckling. grammets innehåll. Tillväxtavtalet skall utgå ifrån Västra Götalands analys består av en nulägesbe- näringslivets behov och ju bättre avtalet är förankskrivning och en SWOT-analys. Dessa har en tydlig rat bland företagare, desto bättre återspeglar det regional profil och går systematiskt igenom aspek- näringslivets åsikter av vad som främjar tillväxten. ter kring regionen och dess näringslivs styrkor och Vad enskilda företagare efterfrågar varierar natursvagheter. I analysen identifieras också några kritis- ligtvis, men generellt visar avtalen att företagarna ka faktorer vars utveckling bedöms som avgörande prioriterar samhällsutvecklande åtgärder och invesför regionens utveckling. Styrkor och svagheter som teringar framför traditionella företagsstöd inom behandlas i analysen återkommer i form av åtgärder närings- och regionalpolitiken. Det talar för att i det länsövergripande programmet - dock saknas företagarna anser det viktigast att få sköta företagen åtgärder avseende de problem på miljöområdet själva och att samhället skall svara för basservice som analysen visar. och investeringar som skapar goda och rättvisa för- Flera län har kommit en god bit på väg i analysen utsättningar. Utbildning och kompetensutveckling av sina förutsättningar. Det gäller t.ex. Blekinge, lyfts fram som områden på samhällets ansvar som Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jönköping, är särskilt viktiga för näringslivet. Livsmiljö, regio- Kronoberg, Stockholm, Värmland, Västerbotten, nal attraktivitet och liknande behandlas också i Västmanland och Västra Götaland. många avtal och kan då omfatta boendemiljöer och social service men också information och rådgiv- Koncentration och fokusering ning för näringsverksamheten. Nästan alla avtal tar på tillväxt i näringslivet upp infrastrukturen - fysiska kommunikationer Tillväxtavtalens insatser och åtgärder skall bidra till såväl som IT. Området är undantaget från avtalsatt stärka näringslivets konkurrenskraft. I regeringens processen, eftersom planeringshorisonten avviker erbjudande till länen att utarbeta tillväxtavtal angavs från tillväxtavtalens, men är så viktiga att de ändå att det lokala och regionala näringslivets behov skall berörs. vara vägledande för de offentliga organens utbud av Representationen och förankringen spelar roll för näringslivsfrämjande tjänster. I skrivelsen till riksda- programmets karaktär. Ju fler intressen som finns

Tillväxt i hela Sverige • 15

representerade i partnerskapet, desto svårare att märksammat problemet i frågor, interpellationer förankra ett smalt program. Flera län förefaller ha och motioner. Regeringen har pekat på att jämlyckats väl med att förankra tillväxtavtalet såväl ställdhetsexpertis finns att tillgå i varje län och att lokalt som regionalt. Samtidigt är avtalen breda. NUTEK har i uppdrag att bistå länen i metodarbe- Den första ambitionen förefaller ha varit att alla tet, bl.a. när det gäller jämställdhetsaspekterna. skall ha fått med något som tillgodoser deras sektor Det övergripande målet för jämställdhetspolitieller intresseområde. Även om det framskymtar att ken är ett samhälle där kvinnor och män har samma olika intressen inte fått plats i avtalen som företrä- möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla darna önskat, så förefaller ändå parterna dela synen väsentliga områden i livet. Det innebär en jämn förpå universitetens och högskolornas betydelsefulla delning av makt och inflytande, samma möjligheter roll för regionens och näringslivets utveckling. till ekonomiskt oberoende, lika villkor och förut- Stockholms län har ett starkt koncentrerat och sättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillfokuserat avtal. Avtalet verkar vara förankrat i en kor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet. Det mycket liten krets av organisationer och personer innebär också lika tillgång till utbildning och möjsom på ett tidigt stadium bestämde att det skulle ligheter till utveckling av personliga ambitioner, inriktas på näringslivsfrämjande arbete i Östersjöre- intressen och talanger, delat ansvar för hem och gionen och utveckling inom några s.k. kluster. barn samt frihet från könsrelaterat våld. Eftersom intressentkretsen är begränsad, har den Det är regeringens uttalade vilja att ett jämställdsmala profilen inte inneburit några problem. hetsperspektiv skall genomsyra alla delar av dess Länens geografi inverkar på programmen. politik. Detta arbetssätt kallas även gender main- Geografiska förhållanden, liksom tolkningen av till- streaming. Mainstream kan översättas med det växt i avtalsarbetet, spelar också stor roll. I flera län svenska ordet huvudfåra. Mainstreaming används har diskuterats om åtgärder skall inriktas på de för att uttrycka ett strategiskt arbetssätt som inneexpansiva orterna och om detta i så fall skall ske på bär att en fråga flyttas från en sidoordnad position bekostnad av utvecklingen i svagare länsdelar. Man till att ingå i verksamhetens alla delar/huvudfåran. har frågat sig vilka mått på tillväxt som bör använ- Mainstreaming är en strategi ett sätt att arbeta, för das och om det är möjligt att tillgodose glesbygds- att nå uppsatta jämställdhetsmål och innebär att intressen. Om länen har ett starkt lokalt engagemang och således har god förankring i kommuner- - olika förhållanden och villkor för kvinnor och na, har avtalet oftare en bred profil som återspeglar män skall synliggöras, länsdelarnas olikheter och intressen. - varje fråga som berör individer skall prövas ur ett Värmlands län har lyckats hantera det lokala jämställdhetsperspektiv, avtalsarbetet på ett intressant sätt. Avtalet omfattar - konsekvenserna av hur förändringar kan tänkas sju olika profilområden eller kluster som dock väger utfalla för kvinnor respektive män skall analyseras. olika tungt i olika delar av länet. Avtalet skall finansieras via sju geografiskt neutrala insatsområden, På det hela taget saknas jämställdhetsperspektivet vilket rimligtvis bör minska risken för att ”så split” i också i version två av tillväxtavtalen. En jämn fördelrelationerna mellan olika länsdelar. ning av makt och inflytande är en viktig del av rege- Östergötlands län har ett tydligt fokus på tillväxt i ringens jämställdhetspolitik. Könsfördelningen i näringslivet. Ett skäl är att frågor om landsbygdens partnerskapet är mycket ojämn i de flesta län. Det utveckling har hänförts till ett särskilt program för gäller både sett till enskilda personer och represenlandsbygdsutveckling vid sidan om tillväxtavtalet. tanter för deltagande organisationer. Avtalen behöver alltså bli mycket bättre på detta område i alla län. Jämställdhet – utgångspunkter, Några län har dock hunnit lite längre än flertalet. bedömning och goda exempel Jämtlands och Västerbottens län uppmärksammar i Ett av kriterierna för statlig medverkan i tillväxtav- analyserna att olika villkor gäller för kvinnor och talen är att könsperspektivet beaktas i avtalets män. Länen lyfter fram strukturella orsaker som församtliga delar. Det innebär att mainstreaming- eller klarar varför villkoren på arbetsmarknaden är olika annan lämplig metod skall tillämpas, men någon för män och kvinnor. närmare vägledning lämnades inte i anvisningarna Norrbottens län konstaterar att företagsstöd oftast inför avtalsarbetet. I ex ante-utvärderingen konsta- är utformade för att passa manligt dominerade branterades att praktiskt taget alla avtal var ofullständi- scher och näringar. Strukturer och villkor tenderar ga på jämställdhetsområdet. Riksdagen har upp- att bli självcementerande. Risken är att utvecklingen

16 Tillväxt i hela Sverige •

av nya näringar hindras och att kompetensutveck- utvecklar miljöledningssystem. Detta är ett steg i lingen går i fel spår, om inte ett jämställdhetsper- rätt riktning där ekonomisk tillväxt och hållbar spektiv anläggs på tillväxtarbetet. utveckling går hand i hand. Östergötlands län har ett jämställdhetsperspektiv Avtalen avslöjar inte vilka kompetenser på miljöi alla åtgärder i avtalet. Där anges på vilket sätt jäm- området som har använts i arbetet eller ingått i ställdhetsfrågan skall hanteras och inte enbart att partnerskapen. Miljö är sällan en egen prioritering. den skall beaktas. Mät- och uppföljningsbara nyck- Däremot omfattar avtalen i flera fall åtgärder med eltal för jämställdhet har utarbetats. mer eller mindre tydlig miljöinriktning. Avtalen Flera län är starkt medvetna om bristerna i sina skulle vinna på tydligare koppling mellan analyser, avtal. De anger att de kommer att använda särskil- mål, prioriterade insatser och åtgärder där hållbar da metoder för jämställdhetsanalyser och bedöm- utveckling är en synlig röd tråd. Klart utformade ningar av projekt och har också intensifierat arbetet miljöindikatorer för uppföljning av avtalen förepå detta område. kommer i några fall men kan utvecklas ytterligare. Många åtgärder har en klar koppling till klimat- Ekologiskt hållbar utveckling frågor. Eftersom dessa är gränsöverskridande finns – utgångspunkter, bedömning och goda exempel det anledning att uppmärksamma samverkansmöj- Anvisningarna inför avtalsarbetet var kortfattade ligheterna. också när det gäller hur miljöperspektivet skall inte- Vidare konstateras att ganska många prioriterade greras. Något har förtydligats genom lägesrapporten insatsområden har mål som förefaller negativa för till riksdagen i april 1999, där det sägs att det skall miljön utan att detta diskuteras. Aktörer inom milframgå hur programmet i tillväxtavtalet påverkar jösektorn, t.ex. Naturvårdsverket, finns sällan omställningen till ekologisk hållbarhet, skyddet av angivna som medfinansiärer av åtgärder trots att miljön, en effektiv användning av jordens resurser detta är fullt möjligt. Naturvårdsverkets inköp av samt hur det integreras med tillväxt och ökad sys- mark kan t.ex. ge ökad sysselsättning inom turisselsättning, oavsett vilka samhällssektorer som avta- men. Ett annat exempel är verkets medel för sanelen berör. ring av förorenad mark, som skulle kunna leda till I ex ante-utvärderingen konstaterades att miljöfrå- möjligheter att utveckla exklusiv kompetens och gorna sällan var väl behandlade i avtalsutkasten. näringsverksamhet. Ofta var miljöaspekter behandlade i ett särskilt Dalarnas län har det bästa exemplet på ett tillavsnitt i avtalet där betydelsen av att ta miljöhänsyn växtavtal där miljö och ekologisk hållbarhet verkliunderströks. För övrigt var miljöperspektivet tämli- gen genomsyrar arbetet. Miljöaspekter ingår i gen osynligt. I budgetpropositionen för år 2000 utgångspunkter och övergripande mål. Avtalet nämner regeringen att samordning mellan tillväxt- innehåller sex insatsområden där samtliga har avtalen och de lokala investeringsprogrammen på någon form av miljöanknytning. Det syns tydligast i miljöområdet skall eftersträvas för att tillvarata möj- Livsmiljö och ett attraktivt Dalarna, där avsikten är ligheter till effektivare miljö- och tillväxtsatsningar. att marknadsföra länet som en föregångare när det I den förnyade läsningen konstateras att resone- gäller hållbar utveckling från ekologisk synpunkt. mangen om miljöaspekter och hållbar utveckling Miljörelaterade indikatorer anges för uppföljningsom helhet har kommit längre. Hållbar utveckling en, oftast anges indikatorn ”miljöcertifiering av är väl integrerad i några fall, men i flertalet avtal företag”. finns kriteriet endast med i vissa delar och bör fortfarande kunna integreras tydligare i andra delar. Tydlighet kring genomförande och finansiering Generellt kan sägas att kopplingen till miljömålen Steget från förankring i avtalet till överenskommelär svag i avtalen men att miljöfrågorna bedöms ser om genomförandet av åtgärderna i programmet kunna utvecklas ytterligare med relativt små insat- är kritiskt. Program och strategier för en regions ser. utveckling har formulerats tidigare. Det är dock för- Troligen skulle avtalen vinna mycket på att stra- sta gången som programarbetet skall utmynna i en tegiska miljöbedömningar genomförs. Om miljöfrå- konkret plan för genomförande och finansiering. gorna integreras i avtalen ökar sannolikheten för att Överenskommelser skall undertecknas av de samåtgärderna bidrar till en hållbar utveckling. verkande parterna och blir därmed förpliktigande - Det hade varit värdefullt om det framgått av avta- om än inte i juridisk mening bindande. Detta är len hur länen avser möta den ökade efterfrågan på nytt i svenskt regionalt utvecklingsarbete. miljökompetens i näringslivet. Allt fler företag Några län har inledningsvis i programarbetet

Tillväxt i hela Sverige • 17

inventerat tillgången på resurser - det s.k. regionala vara mycket få aktörer som är beredda att ingå tillväxtkapitalet. Det har gett ett värdefullt underlag överenskommelser som sträcker sig över mer än ett och utgångspunkt för diskussionerna om hur resur- år. Flera län lyfter fram vikten av att ha medel som ser används i länen och för de mer direkt överlägg- kan användas för relativt fria och regionalt passanningarna om finansieringen av insatser och åtgärder de ändamål. Det är, framhåller länen, bekymmeri avtalen. Detta har bl.a. gjorts i Gävleborgs, samt att det inom arbetsmarknadspolitiken lämnas Jönköpings, Kronobergs och Värmlands län. ett begränsat utrymme för denna typ av insatser. Flertalet län har haft svårt att bli klara med finan- Klagomålen är särskilt starka i södra Sverige där sieringen av avtalen till den 15 november. Ett stort länsstyrelsens/självstyrelseorganets fria resurser är antal anger dock att de till den 15 februari 2000 små. Detta anses i sin tur innebära att rollen som kommer att ha finansieringen klar, inklusive skrift- samordnare försvåras och trovärdigheten som förliga överenskommelser. Genomförandet beskrivs på handlingspart kraftigt ifrågasätts. Det är svårt att många olika sätt och med varierande detaljerings- komma överens med andra potentiella finansiärer grad. Tolv av totalt 21 län redovisar en finansie- om man inte själv har något att ”lägga i potten”. ringsbild för år 2000 – till ett sammanlagt belopp Genomgående framhålls att få nationella myndigom 6.4 miljarder kronor. Summan baserar sig på heter är beredda att ta aktiv del i genomförandet av länsvisa belopp som dock har mycket varierande avtalen. Undantaget är NUTEK som förväntas status. Ett litet antal län har fullföljt konkreta för- komma att bidra såväl finansiellt som med kompehandlingar om finansiering, i flertalet län är siffror- tens. Tydligare signaler till myndigheterna från regena indikativa och ger endast uttryck för en upp- ringen och Regeringskansliet efterfrågas. skattning av behovet. Nio av de tolv länen har också Tillväxtavtalen har bedömts med hänsyn till om lämnat preliminära uppgifter för hela treårsperio- det finns belopp angivna för finansieringen, vilken den, åren 2000–2002. tidsperiod som finansieringen avser och om belop- Nio län har specificerat vilka de medverkande pen faktiskt har överenskommits eller om de är aktörerna är. En sammanställning av dessa läns avtal uppskattningar. Vidare har studerats vilka finansiävisar följande finansiärer och genomsnittliga ande- rer som anges, om genomförandet beskrivs närmare lar av finansieringen: länsarbetsnämnder 23 %, pri- och om ansvariga finns utsedda för genomförandet vata företag 18%, EU (framför allt strukturfonder) av åtgärderna och för helheten. Den eventuella 14 %, kommuner 10 %, länsstyrelser/självstyrelse- kopplingen till arbete inom strukturfondprogram organ 9 %, landsting 3 % och universitet/högskolor har också studerats. 3 %. Andra relativt vanligt förekommande medfi- Östergötlands och Västerbottens län är exempel på nansiärer är Teknopol/teknikbroar samt ALMI. län som har arbetat målinriktat och strukturerat Antalet deltagande aktörer är särskilt stor i med finansiering och genomförande. Västerbottens och Örebro län. I Västerbottens avtal I Östergötlands avtalsdokument är förhandlingsanges ett antal parter som medverkar till genomfö- momentet särskilt tydligt. Arbetet var redan inledrandet på andra sätt än med finansiella medel. ningsvis målinriktat vad avser avtalets finansiering. Tilltron till privata företags medverkan är stor. En finansieringsgrupp bildades där de största regio- Uppgifterna som lämnas om insatsbelopp bygger nala finansiärerna i dag ingår. Ambitionerna i avtainte på faktiska överenskommelser. Ett par län let ställs mot tillgång till resurser. Finansieringsanger att uppskattningen utgår från tidigare erfa- tabellen uppdateras löpande och det framgår då hur renheter, vunna i arbetet med strukturfonderna. stort gapet är mellan partnerskapets ambition per Den andel av den totala finansieringen som avsätts åtgärd och de medel som de samverkande parterna för åtgärder med ren miljöinriktning är i några fall är beredda att skjuta till. Alla är medvetna om att förhållandevis stor - som mest 20%. Normalt är den man antingen måste sänka ambitionen eller skjuta betydligt mindre. Ofta tillkommer dock finansie- till resurser som sluter gapet. ring av miljösatsningar inom åtgärder med annan Västerbottens tillväxtavtal redovisar mest helgjuhuvudinriktning. tet hur genomförandet skall ske. Det finns för varje Vissa problem i finansieringen gäller i stort sett åtgärd en finansieringstabell som visar vilka de generellt. Flera län uppger att det inte alltid är avtalsslutande parterna är, och med hur mycket var framkomligt att diskutera finansiering på åtgärdsni- och en bidrar. Totalt har nio förhandlingsomgångar vå. Kommuner, nationella myndigheter, t.ex. genomförts. Den privata medfinansieringen har NUTEK, uppges vilja se åtgärderna först konkreti- bedömts av en särskild grupp och bygger bl.a. på serade i form av projekt. Det har vidare visat sig erfarenheter av tidigare programverksamheter. För

18 Tillväxt i hela Sverige •

varje åtgärd har en koordinator utpekats. Avtalet för Västerbottens län innehåller ett över- Koordinatorn har bl.a. till uppgift att samla in upp- gripande mål samt mål för varje insatsområde. För följningsresultat. De avtalsslutande parterna inom varje åtgärd anges s.k. aktivitetsmål som har fastrespektive åtgärd skall tillsammans diskutera strate- ställts av de avtalsslutande finansiärerna. För varje gier för att nå aktivitetsmålen. åtgärd finns också mål för de horisontella jämställd- Jämtland, Blekinge, Dalarna, Gävleborg, Halland, hets- och miljöperspektiven samt kärnindikato- Västernorrland, Västmanland och Örebro är exem- rer/måttenheter för att mäta projektens resultat. pel på län som också ligger jämförelsevis långt fram- Projektägare och finansiärer skall ta fram uppföljme när det gäller finansiering och genomförande. ningsrapporter. Koordinatörer är utsedda för genomförandet av åtgärderna. Ansvar och uppgifter på olika nivåer är noga angivna. Det betonas att all utvärdering skall upphandlas professionellt. I avta-

Uppföljning och utvärdering

let ingår även den matris och kriterielista för miljö- Uppföljning och utvärdering är nödvändiga för att bedömning av projekt som presenterats i bedöma resultatet av arbetet med tillväxtavtalen Naturvårdsverkets rapport Miljöprofil på EU:s strukoch ge underlag för att förbättra arbetsprocessen turfonder. samt för att öka kunskaperna om regional tillväxt. I Hallands läns avtal har en checklista för miljöbe- För närvarande utvärderas statliga aktörers insatser dömning utarbetats. Den skall användas vid bedömoftast sektorsvis. Genom tillväxtavtalen kommer ning av förslag till insatser och projekt, men kan effekterna av flera aktörers samlade agerande att även användas för bedömning av tillväxtavtalet i sin kunna värderas. Tillväxtavtalen bör innebära min- helhet. Listan bygger på de av riksdagen antagna 15 dre detaljstyrning men skärpt mål- och resultatstyr- miljömålen. Vidare har man tagit fram ett underlag ning. för miljökonsekvensbeskrivningar av de projekt som I september 1999 tillsatte Näringsdepartementet kommer att bedrivas inom ramen för avtalet. en arbetsgrupp med uppgift att till den 31 maj Flera andra län är på god väg i arbetet med upp- 2000 utarbeta förslag om uppföljning och utvärde- följning och utvärdering. Till dessa hör bl.a. ring av regionala tillväxtavtal. Arbetsgruppen har Dalarnas, Gävleborgs, Kronobergs, Västernorrlands, också till uppgift att föreslå var ansvaret för utvär- Västmanlands och Örebro län. En gemensam nämderingen bör ligga. nare för de län som hunnit längst, är att de har bred Avtalet skall enligt givna anvisningar innehålla ett erfarenhet av programarbete inom ramen för strukövergripande mål för regionen ur ett tillväxtper- turfonderna. spektiv. För varje prioriterat insatsområde skall konkreta, utvärderingsbara mål formuleras. Dessa kan uttryckas i kvalitativa och/eller kvantitativa termer.

Län med en avtalsprocess

I de fall kvalitativa mål anges bör en beskrivning ges

på frammarsch

av hur detta skall följas upp. Det skall finnas en tydlig beskrivning av hur, när och av vem respektive Genomgången av tillväxtavtalen visar tydligt att insatsområde/åtgärd skall finansieras, genomföras, arbetet är en process som fordrar att varje region följas upp och utvärderas. Det är värdefullt om det utgår ifrån sina specifika förutsättningar. Det är finns en koppling till uppföljnings- och utvärde- uppenbart att de steg som tas inte alltid kan vara ringssystemet för arbetet med EG:s strukturfonder. samtidiga i alla län. I Jämtlands län finns ett övergripande, mätbart Västra Götaland är exempel på ett län med mål för hela tillväxtavtalet samt mål för såväl insats- mycket specifika förutsättningar. Huvudmannaområden som åtgärder. Det konstateras att målen är skapet för de regionala utvecklingsfrågorna har flytsåväl kvalitativa som kvantitativa och att detta också tats från länsstyrelsen till självstyrelseorganet i skall prägla hur utvärderingen utformas. För varje Västra Götaland. I samband med detta bildades åtgärd anges ansvaret för uppföljning och utvärde- också länet genom en sammanläggning av tre tidiring, vanligen uttryckt i att man inom varje projekt gare län. Förändringarna sammanföll i tiden med att skall planera för hur detta skall ske och avsätta resur- arbetet med tillväxtavtalen startade. Det är granskser för ändamålet. Ibland specificeras vilka indikato- ningsgruppens uppfattning att självstyrelseorganet, rer som skall användas. Särskilda resurser finns trots att mycket kraft behövde ägnas åt att få föravsatta för utvärdering i finansieringsplanen. söksorganisationen att fungera väl, på ett beund- Samordning med mål 1-arbetet skall eftersträvas. ransvärt sätt har hanterat processen kring tillväxt-

Tillväxt i hela Sverige • 19

avtalen och är på god väg att lägga grunden för ett väsentliga faktorer i regionens tillväxtarbete. framgångsrikt arbete. Flertalet program har koncentrerats till ett något I Jönköpings län har man valt att hantera den mindre antal insatsområden och åtgärder. De har regionala processen och olikheterna mellan delar av därmed både fått en tydligare struktur och blivit länet med stor försiktighet. Det viktigaste har inte mer realistiska. Flertalet län har till den 15 novemvarit att till punkt och pricka följa den nationella ber haft svårt att få klarhet i hur avtalen skall finantidtabellen utan att uppnå den förankring och sam- sieras men uppger att de inom kort kommer att ha ling kring programmet som är nödvändig för att träffat betydligt fler överenskommelser. Tydligheten successivt komma vidare och närma sig genomfö- i beskrivningarna av hur åtgärderna i avtalen skall randet. genomföras varierar. Störst är svagheterna i avtalen avseende de horisontella perspektiven jämställdhet och ekologiskt

Avslutande kommentar

hållbar utveckling. Dessa återfinns mycket sällan i Regeringskansliets granskningsgrupp kan konstatera analyserna och följs inte heller upp i de olika åtgäratt avtalen har utvecklats betydligt sedan den första derna så som avsetts. Tankarna kring uppföljning och versionen redovisades. Generellt förefaller styrkan utvärdering samt formerna för finansiering och ligga i avtalens förankring. I de regionala partner- genomförande är mer genomarbetade än tidigare. En skapen ingår dock nästan uteslutande representan- hel del återstår dock att utveckla också på dessa ter för redan väletablerade organisationer och grup- områden. per. Det nya är att näringslivet och företagare enga- Sammantaget visar den genomgång av avtalen gerats. De flesta län har missat eller misslyckats som Regeringskansliets granskningsgrupp har gjort med att ge plats för fler nya grupper eller kompe- att tillväxtavtalen för tre län bäst uppfyller de kvatenser och riskerar därför också att missa nya och litetskrav som har angivits. Dessa är Västerbotten, originella idéer och infallsvinklar i arbetet. Kvinnor Jämtland och, trots brister vad gäller miljöperspekär genomgående underrepresenterade. Analysen har tivet, Östergötland. Väl utvecklade i flera avseenden inte genomförts fullt ut i alla avtal och det är inte är också avtalen för Blekinge, Dalarnas, Gävleborgs, alltid synligt att den utnyttjats som ett underlag och Hallands, Kronobergs, Västernorrlands, Västmaninstrument för att åstadkomma samsyn kring lands och Örebro län.

20 Tillväxt i hela Sverige •

Länsvisa beskrivningar och omdömen

Blekinge län

Avtalet är relativt svagt när det gäller uppföljning Profil och innehåll och utvärdering. Det återstår en hel del att göra när Tillväxtavtalet baseras på länets erfarenheter från det gäller integreringen av de horisontella perspekarbetet med strukturfonderna och är avsett att tiven jämställdhet och hållbar utveckling. Det sakutgöra underlag för kommande strukturfondspro- nas bl.a. definitioner av jämställdhet och mainstregram. Innehållet präglas av de förutsättningar som aming samt jämställdhetskrav i varje åtgärd. Det finns i informationstekniken vilket är en profilfråga särskilda insatsområdet Ekologiskt hållbart samhälle för Blekinge, högskolan i Karlskrona/Ronneby samt är centralt för avtalets miljöprofil. Det vore önskläget vid Östersjön. värt att perspektivet i större utsträckning berördes Fyra insatsområden prioriteras och sammanlagt även i andra insatsområden, särskilt angeläget är nio åtgärder. Den ekonomiska tyngdpunkten ligger detta i den del som behandlar östersjöfrågorna. på insatsområdet Kunskap, kompetens och IT, vilket Sammantaget har Blekinge län ett av de bättre bl.a. syftar till att tillgodose försörjningen med kva- utvecklade tillväxtavtalen. lificerad arbetskraft till framtidsbranscher samt kunskaps- och tekniköverföring från högskola till

näringsliv. Nästan lika mycket resurser avser man Dalarnas län

satsa på insatsområdet Företagande, drivkrafter och ekonomisk infrastruktur, som vänder sig till närings- Profil och innehåll livet som helhet. Insatser för små och medelstora Tillväxtavtalet omfattar sex prioriterade insatsomföretag liksom aktiviteter för ökat kvinnligt företa- råden, nämligen Regional och lokal samverkan som gande skall ges företräde. Blekinge utmärker sig stöd för företagsutveckling, Utveckling av små och genom en målmedveten satsning på en jämn köns- medelstora tillväxtföretag, Skog, Besöksnäringen, fördelning i partnerskapet. Livsmiljö och ett attraktivt Dalarna samt IT. Inom flera av insatsområdena ingår Kompetensutveckling Förändringar efter den 15 april och utbildning som åtgärd. Totalt finns 16 åtgärder. En starkare fokusering har skett på insatser som Den lokala nivån lyfts fram i avtalet. Avtalet grunmedverkar till tillväxt i det privata näringslivet. das på de lokala förutsättningarna och behoven. Antalet åtgärder har minskat från 17 till 9. Avtalet Det har inneburit att konkretiseringen är jämförelinnehöll redan den 15 april en finansieringstabell sevis hög. Lokala tillväxtavtal har utarbetats inom avseende indikativ finansiering. Denna har setts över enskilda kommuner eller kommungrupper. och formerna för genomförandet har utvecklats.

Förändringar efter den 15 april

Sammanfattande intryck Avtalet var någorlunda väl genomfört redan under De fyra insatsområdena följer på analysen och är våren, men har nu kompletterats på flera punkter väl valda med hänsyn till Blekinges förutsättningar. som var ofullständiga då. Nu redovisas en finansie- Programmet har blivit mer koncentrerat sedan för- ringsplan och en organisation för genomförande av sta versionen och ligger långt framme när det gäller avtalet. Arbetet uppges gå vidare på dessa områden. finansiering och genomförande. För varje åtgärd Det kommer att diskuteras och utformas fortlöpanfinns en beskrivning av huvudansvarig, medverkan- de, varefter program och projekt utvecklas. de, indikativ finansiering samt en skiss till avsikts- Till i februari 2000 kommer utveckling av spetsförklaring om medverkan. Länsstyrelsen har en kompetens att belysas mer grundligt och åtgärder framträdande roll som huvudansvarig för genomfö- att anges i mån av behov. Arbetet med mål och randet av samtliga åtgärder. indikatorer fortsätter och samordnas med mål i Utvärderarna av utkasten till avtal ifrågasatte i sin strukturfondsprogrammen. Tillväxtavtalets koppbedömning den uppdelade målsättningen mellan ling till utvecklingsprogram inom andra områden industriell produktion och tjänsteproduktion. och i olika utvecklingsfaser kommer att belysas. Uppdelningen kvarstår, vilket är tveksamt då utvecklingen inom näringslivet i stort visar på en Sammanfattande intryck tilltagande integration mellan industriell produk- Avtalet har kommit långt på väg och har potential tion och tjänsteproduktion. att börja fungera. Avtalet är väl förankrat, inte minst

Tillväxt i hela Sverige • 21

genom det lokala och delregionala engagemanget, met. En trolig orsak till att endast en åtgärd uteslusom har varit positivt för processen. Det finns tits, är att programmet tidigt var relativt väl föranambitioner att öka näringslivets deltagande. krat i ett bredare partnerskap, vilket har gjort det Analysen underbygger programmet och håller god svårt att ta bort fler. Förhandlingar om finansieringkvalitet. Den är väl inriktad på sektorer av betydel- en har påbörjats. Man anger att finansieringen skall se för tillväxt. Både inomregionala och nationella vara klar till den 15 februari. Förslag till regelänjämförelser förekommer. Programmet har utarbe- dringar som tidigare lämnats till regeringen återtats med strukturfondsprogrammen som förebild, kommer nu i anknytning till berörda åtgärder . vilket är en fördel för berörda parter. Linjen från analys och slutsatser till prioriteringar av insatsom- Sammanfattande intryck råden är inte helt klar. Det är positivt att målen för Avtalet förefaller vara relativt väl förankrat i det lilla jämställdhet integrerats på åtgärdsnivå. Hållbar partnerskapet, dvs. den grupp som arbetat fram utveckling från ekologisk synpunkt är fullständigt avtalet. Näringslivet har representerats av integrerad i avtalet. På detta område bedöms avta- Företagarnas riksorganisation och Östsvenska hanlet som ett av de bästa. delskammaren. Det finns också ett stort partner- Genomförande- och finansieringsplanerna är pre- skap som består av ”ett hundratal personer, allt från liminära och indikativa per år för hela avtalsperio- konstnärer och musiker till statliga och kommunaden. Ca 25 parter har lämnat uppgifter om vilka la byråkrater”. Dessa är ursprungliga idégivare till finansiella eller andra insatser man är beredd att åtgärdsförslagen. göra. Parterna har lämnat uppgifter för ett år. Dessa Avtalet har en mycket tydlig regional profil. har sedan räknats upp till att gälla treårsperioden. Analysen är genomarbetad och en bra grund för de Uppgifterna förefaller vara väl förankrade. åtgärder som tagits fram. Åtgärderna förefaller rele- Genomförandet kommer att följas av det regionala vanta även om den röda tråden från analysen inte allpartnerskapet. tid är helt tydlig. Man har kommit långt och har höga Målformuleringarna var bland de bättre redan i ambitioner när det gäller att analysera näringslivsversion två av avtalen. Mål finns genomgående på strukturen på ön. Studier av dynamiska processer insatsområdes- och åtgärdsnivå. På åtgärdsnivå och komplexa samband i länets näringsliv skulle anges också förväntade effekter och indikatorer. kunna fördjupa analysen ytterligare. Det regionala Arbetet med uppföljning och utvärdering har gått partnerskapet står som ansvarig för varje åtgärd. Det vidare men ansvaret för dessa moment finns inte finns också en initieringsansvarig utpekad. angivet. Jämställdhet nämns på ett ganska mekaniskt sätt vid varje åtgärd och hänskjuts till nästa fas i proces-

Gotlands län sen. Bedömningen är att Gotland bör precisera jäm-

ställdhetsaspekterna och mer noggrant analysera Profil och innehåll vilka olika förutsättningar kvinnor och män har. Tillväxtavtal är uppdelat i de tre insatsområdena Ekologisk hållbarhet är relativt väl integrerad i avta- Marknadsföring, Företagsklimat samt Distans- let. Varje delprogram har uppgifter om förväntade oberoende verksamheter. Det omfattar totalt 18 åtgär- effekter avseende ekologi, vilket är föredömligt. der. Åtgärderna anknyter tydligt till länets specifika Indikatorer diskuteras ej men bör vara möjliga att ta förutsättningar och näringar. Utveckling av jordbru- fram. Miljöförhållanden anges som positiv faktor i ket, livsmedelsindustrin och besöksnäringen har hög flera av åtgärderna. prioritet och återspeglas inom flertalet åtgärder. I avtalet anges ett befolkningsmål överordnat till- Gotlands läge i Östersjöregionen lyfts också fram. växtmålet. Relevansen i detta ifrågasattes i utvärde- För varje åtgärd anges särskilda motiv samt hur ringen i april. En hel del arbete återstår fortfarande åtgärden förväntas stärka länets förutsättningar. när det gäller utvecklingen av mål- och resultatstyrning.

Förändringar efter den 15 april

Kommunikationer har tagits bort som enskild

åtgärd. I stället beskrivs kommunikationerna som Gävleborgs län

den viktigaste förutsättningen för öns utveckling. Frågorna anses dock mer lämpliga att driva i andra Profil och innehåll fora än i avtalsprocessen. Ex ante-utvärderarna Tillväxtavtalet lyfter fram de tre insatsområdena rekommenderade länet att koncentrera program- Företagsamhet, Attraktionskraft samt Strategiska

22 Tillväxt i hela Sverige •

utvecklingsområden och tillväxtöar. Totalt ingår tio bl.a. kvinnors och mäns representation i avtalsarbeåtgärder. Avtalet är väl koncentrerat och i huvudsak tet framgår. Länets jämställdhetsexpert har koppnäringslivsinriktat. Inom området Attraktionskraft lats in i ett relativt sent skede. Nu diskuteras hur anges åtgärderna Regional mobilisering, lokal utveck- frågorna skall hanteras i genomförandefasen. Det ling, social ekonomi, Kultur och kulturmiljö som till- vittnar om att mycket återstår att göra men att man växtresurs samt Ekologiskt hållbar utveckling. Det är medveten om behovet. finns alltså en särskild åtgärd för miljöområdet. Övergripande mål anges för programmet och insatsområdena. Mål, förväntade effekter och indi- Förändringar efter den 15 april katorer anges för varje åtgärd. Särskilda instrument Samma insatsområden som tidigare prioriteras, och mallar kommer att tas fram för den löpande men antalet åtgärder har minskats betydligt. uppföljningen. Utvärderingen skall samordnas med Analysen var redan i utkastet till avtal av god kvali- utvärderingar inom ramen för EG:s strukturfonder. tet. I analysen illustreras bl.a. på ett intressant sätt Tillväxtrådet skall kunna initiera samlade och friden bristfälliga kopplingen mellan tillväxt och sys- stående utvärderingar på programnivå under avtalsselsättning i länet. Analysen innehåller också en perioden. På den operativa resursen skall läggas utförlig diskussion och redovisning av den offentli- ansvar för löpande sammanställningar och redovisga delen av det s.k. regionala tillväxtkapitalet. ningar av resultat och indikatorer. Målformuleringar och planer för genomförandet har konkretiserats och stärker därmed den logiska

kedjan i avtalet. Arbetet med att förbereda uppfölj- Hallands län

ning och utvärdering av avtalet har gått vidare och redovisas. Finansieringstablån är indikativ men man Profil och innehåll anger att den skall vara klar till den 15 februari Länet har en relativt stor mängd åtgärder i sitt pro- 2000. gram. Huvuddelen av resurserna satsas på Kompetensutveckling, följt av Miljö, natur och kultur samt Sammanfattande intryck Affärsutveckling och entreprenörskap. Mot bakgrund Tillväxtavtalet är brett förankrat i regionen. av länets småföretagarprofil anses kapitalförsörjning Näringslivet medverkan är god sedan tidigt. Man vara en särskilt viktig fråga. Länet har lämnat förslag har ansträngt sig för att anpassa arbetsmöten och om hur försörjning med bl.a. såddkapital kan annat till företagares praktiska möjligheter att när- underlättas. vara. Andra än traditionella företrädare för närings- Avtalet avser hela länet. Ett antal kommuner i liv och samhälle, t.ex. ungdomar, har inbjudits att Halland har emellertid tecknat ett samverkansavtal delta. Kommunföreträdare deklarerar att de avser med kommuner i Småland under namnet att stödja genomförandet och den fortsatta utveck- Entrepenörsregionen. Inom ramen för detta skall lingsprocessen i mån av resursmässigt utrymme. göras gemensamma insatser för att stärka regionens Avtalet är på väg att fullföljas. Det har stora för- ekonomiska utveckling, internationella förankring tjänster i de skarpa observationer som görs i analy- och konkurrenskraft. Partnerskapet i Halland anser sen av länets förutsättningar, möjligheter och pro- att det länsöverskridande arbetet bör utvecklas. blem. Prioriteringar och åtgärder följer väl på den gjorda analysen och är också relevanta för tillväxt. Förändringar efter den 15 april Genom att antalet åtgärder har minskats förefaller Partnerskapet har i första hand arbetat med finansiprogrammet realistiskt och genomförbart. eringen av tillväxtavtalet. Programutkastet som pre- Ansvariga för genomförandet och tänkbara eller senterades i april har legat till grund för förhandredan klara aktörer utpekas. Ansvaret för tillväxtav- lingar mellan lokala, regionala och nationella aktötalet i sin helhet ligger hos en regional lednings- rer. Utvärderarna påpekade att insatsområden och grupp som utgörs av åtta av de närmast berörda åtgärder saknade tillräckligt fokus. I den nya versiomyndigheterna och organisationerna i länet. Ett till- nen har antalet insatsområden reducerats från sju växtråd med operativa resurser skall finnas. till sex, antalet åtgärder från 24 till 18. Foku- Miljöperspektivet kan förstärkas med ganska små seringen har därmed blivit bättre. medel. Hållbarhetsaspekterna är inte framträdande i åtgärdsbeskrivningarna. I flera fall har den tillväxt- Sammanfattande intryck potential som kan finnas i miljöåtgärder helt mis- Regionala parter, inklusive näringslivet, har deltagit sats. Jämställdhet behandlas i ett särskilt avsnitt där aktivt och medverkat i analysen och i utarbetandet

Tillväxt i hela Sverige • 23

av enskilda åtgärder. Bedömningen är att man har små företag som näringslivet präglas av. lyckats att förena ett brett partnerskap med ett age- Branschspecifika åtgärder tas upp för bl.a. turism, rande. Här finns också ”otraditionella aktörer”. sport och fritid, kultursektorn, trä-, verkstads- och Analysen är kortfattad och tydlig och bygger på livsmedelsindustrin. Området Livsmiljö omfattar ett gediget underlag. Den berör relevanta områden åtgärder för att höja näringslivets miljöprofil. Där som skall ligga till grund för tillväxtavtalet. ingår också satsningar för fler företag inom den s.k. Empiriska data och djupanalyser (fallstudier) sak- sociala ekonomin. Det finns några allmänna välnas i avtalsdokumentet, men finns i länets under- färdsåtgärder, bl.a. kring hälsa och välbefinnande lagsmaterial. Kopplingen mellan analys och åtgär- hos befolkningen. der är logisk. Delar av analysen finns som motiv till respektive insatsområde. Förändringar efter den 15 april En tydlig bild presenteras av finansieringen, per Avtalet var väl framme redan våren 1999 och har åtgärd och aktör. Partnerskapet har därmed kommit konkretiserats sedan dess. Framför allt har förhandlängre än i många andra län. Några av åtgärderna lingar om genomförande och finansiering nu förts saknar dock en organisation för genomförandet. betydligt längre - dock utan att vara slutgiltigt klara. Kvalitativa mål presenteras per insatsområde men Nu understryks att tillväxtavtalet måste vara ett mer återstår att göra kring uppföljning och utvär- dokument i en ständigt pågående process där initiadering. Det saknas en beskrivning av hur uppfölj- tiv kommer fram och konkretiseringen av projekt ning skall ske. fortsätter. Jämställdhetshänsynen är i likhet med många andra avtal begränsade till kvinnors företagande. Sammanfattande intryck Det finns andra områden i avtalet där jämställd- Tillväxtavtalet har utarbetats av samma partnerskap hetsperspektivet också borde integreras. Miljöns som för strukturfondsprogrammet. Partnerskapet roll för samhällsutvecklingen lyfts fram i avtalet, har varit aktivt och avtalet är väl förankrat. Företag dock i huvudsak som en inledning till skilda avsnitt. har varit representerade i arbetsgrupperna och har Konkreta åtgärder är koncentrerade till delprog- deltagit i att ta fram de idéer och åtgärder som avtarammet för miljö. Denna del av avtalet har fått rela- let innehåller. Vissa företagare är mycket aktiva. tivt stora resurser och verkar väl genomtänkt och Avtalet är väl genomarbetat och ett av de få som utvecklingsbart. är praktiskt taget helt färdiga. Det innehåller en Sammantaget har Halland utarbetat ett mycket relativt väl utvecklad analys. Tillväxtproblematiken bra avtal. Det är framförallt formerna för uppfölj- i regionen diskuteras och slutsatser följer av de iaktning och utvärdering som behöver utvecklas. tagelser som görs. Överblicken över tillväxtproblem har förstärkts. Tillväxtstrategin är väl knuten till analysen. Möjligheter till tvärsamverkan mellan

Jämtlands län branscher, bl.a. på FoU-områden, kunde ha diskute-

rats tydligare. Ansvariga är utpekade för vissa av Profil och innehåll åtgärderna i avtalet. Genomgående markeras vilka Tillväxtavtalet bygger på utvecklingsprojektet aktörer som avses delta i genomförandet. Tankekraft som initierades redan 1996 och genom Samordning mellan åtgärder och genomförare har vilket en strategi för länet till år 2010 redan tagits påbörjats. Finansieringen bedöms kunna vara klar fram. Länet har också erfarenheter av program- och och förankrad hos såväl offentliga som privata aktöpartnerskapsorienterat arbete för EG:s strukturfon- rer senast den 15 februari 2000. der som gjort att man snabbt kommit framåt med I avtalet har jämställdhetsperspektivet inarbetats tillväxtavtalet. Man har i stort sett lyckats undvika föredömligt. Länet begär att få bli pilotlän för jämatt göra avtalet till ett brett utvecklingsprogram, där ställdhetsarbete i samband med tillväxtavtal. det ingår något åt alla. Det innehåller i hög grad Avtalet innehåller åtgärder med klar miljöinriktning sådana åtgärder som bedöms främja näringsliv och men det saknas indikatorer på hur ekologiskt hållföretagande. Insatsområdena är Lärande, Företags- bar utveckling skall behandlas och följas upp - på utveckling och Livsmiljö. Åtgärderna syftar till att den punkten kan tydligheten öka. stärka utbildnings- och kompetensbasen och även Målangivelser finns genomgående i avtalet. Man utveckla spetskompetens och forskning som länets uppmärksammar processens betydelse för prestanäringsliv kan dra nytta av. Vidare finns åtgärder för tioner och effekter till följd av avtalet och avser att att öka nyföretagandet och främja tillväxten hos de värdera denna. Uppföljning och utvärdering förbe-

24 Tillväxt i hela Sverige •

reds på ett kvalificerat sätt och det finns särskilda medvetet om ofullständigheterna. resurser avsatta i finansieringsplanen för utvärde- Länet förefaller ha lämnat tanken på delregionala ringen. avtal. Länsstyrelsen säger att de insatser som har tagits fram inom dessa, skall stödjas inom ramen för ordinarie utvecklingsarbete. Delar av delregionernas program har inarbetats i länsavtalet. Det är

Jönköpings län

tveksamt om avtalet har vunnit på denna sammanläggning. Tydlighet och logik går delvis förlorad, Profil och innehåll möjligen försvåras också förankringen. Tillväxtavtalet präglas av ett starkt fokus på kom- Frågetecken kan resas mot den starka inriktningpetensförsörjning och behovet att tillgodose en mot högskoleutbyggnad då det är svårt att se hur näringslivets efterfrågan på kvalificerade medarbe- genomförandet skall finansieras. tare. Avtalet innehåller fyra insatsområden där Generellt gäller att Jönköpings läns förhandlingshögre utbildning, fort- och vidareutbildning samt underlag är försiktigt när det gäller att slå fast vad utveckling av kluster dominerar. som skall gälla i olika avseenden. Det sägs en hel del Jönköpings län arbetade inledningsvis med läns- om vad som är viktigt att göra och detta ligger i delar, vilka var och en har formulerat delavtal. Den denfortsatta processen.

15 november lämnade länet ett avtal som inrym-

mer delar av de tidigare länsdelsavtalen.

Kalmar län

Förändringar efter den 15 april

I avtalet uppges att man har tagit till vara utvärde- Profil och innehåll rarnas synpunkter på behovet av ett mer samlat Tillväxtavtalet är koncentrerat till fem insatsområlänsprogram, en mer stringent målformulering, den, varav endast ett har underliggande åtgärder. utveckling av strategier inom insatsområdena, pre- Vissa av insatsområdena är närmast att likna vid cisering av resurser och finansieringsbehov samt stora projekt. Den ekonomiska tyngdpunkten ligger organisation för genomförandet av avtalet. Den tyd- på området Lokala utvecklingscentrum, med vilket ligaste förändringen är att delregionernas program avses mötesplatser för näringsliv, konsult- och har integrerats i länsprogrammet. Länet har också utbildningsverksamhet, fackföreningar m. fl. kartlagt det regionala tillväxtkapitalet. Regionalt strategiska kompetenser skall utnyttjas En viss precisering av finansieringsbehovet är för att ge dessa centra specifika profiler. I övrigt är gjord. Denna utgår i första hand från projekt. avtalet inriktat mot musik- och upplevelseindustrin i Hultsfred, kunskapsförsörjning och affärsutveck- Sammanfattande intryck ling, design samt tillskapandet av en handelshög- Länet har valt att bygga upp tillväxtavtalet som en skola för Östersjöområdet (Baltic Business School). regional utvecklingsstrategi med en tidshorisont på tio år. Avtalet för år 2000 är att betrakta som ett led Förändringar efter den 15 april i en gradvis infasning för att det år 2002 skall ha en Analysdelen i programmet har kompletterats med färdig form. Fördjupade behovs- och omvärldsana- mer kvanititativa data enligt utvärderarnas synlyser skall göras för att pröva om strategier och punkter. Målformuleringarna har utvecklats och för åtgärder håller. I detta avseende har länet tagit fasta varje insatsområde anges mål, förväntade resultat på utvärderarnas synpunkter. och utvärderingskriterier. Jämställdhetsperspektivet De analyser som har gjorts är metodologiskt har blivit tydligare. Det fanns en grov finansieringsintressanta, men det bör vara möjligt att dra fler bild redan i utkastet till avtal. Denna har preciserats slutsatser än vad som görs som en grund för prog- och utvecklats med kommentarer kring status. ramarbetet. Avtalet har en mer sammanhållen struktur än tidigare men kan fortfarande upplevas Sammanfattande intryck som ganska svåröverskådligt. Vissa delar är väl Länet har en styrka i att avtalet förefaller vara väl utvecklade, andra omfattar bara en rubrik. Avtalet förankrat, såväl generellt som hos näringslivet. byggs upp underifrån via projekt, vilket sannolikt Avtalet är komprimerat och därför lätt att överbidrar till att skapa förvirring, eftersom den stomme blicka. Delvis beror detta på att det på flera punksom projekten skall infogas i, inte är klar. Mål anges ter, bl.a. avseende de horisontella perspektiven, på olika nivåer och på olika sätt. Länet är dock väl hänvisas till RUPEN, det regionala utvecklingsprog-

Tillväxt i hela Sverige • 25

rammet som fanns redan före tillväxtavtalet. Det för arbetet har ökat. Avtalet förefaller vara starkt kan uppfattas som att regionen undviker de meto- förankrat i partnerskapet och näringslivet. Arbetet dologiskt svåra frågorna. I likhet med flertalet län har samordnats av en ledningsgrupp med en aktiv återstår alltså en hel del att göra kring jämställdhet företagare som vice ordförande. Ytterligare en föreoch hållbar utveckling från ekologisk synpunkt. tagare och två representanter för näringslivsorgani- Avtalet har vunnit på den komplettering av ana- sationer har ingått i gruppen. Sekretariatet har lysen som är gjord. Avsnittet är lättillgängligt och utgjorts av tjänstemän från länsstyrelsen, landstingväldisponerat och man lyfter på ett intressant sätt et, Kommunförbundet samt ALMI Företagspartner. fram regionens svagheter och vänder dem till styr- Ansatsen i länets olika delanalyser är kreativ och kor för framtiden. Avtalet tillhör också dem som framåtblickande. Styrkan är de olika infallsvinklarligger i fronten när det gäller finansieringen. Det är na, vilket ger mer än en vanlig SWOT-analys. dock svagt när det gäller att beskriva hur genomfö- Svagheten är att delarna inte knyts ihop ordentligt. randet skall gå till. Detsamma gäller utförandet av Det finns en ambition att se synergier mellan olika uppföljning och utvärdering. insatsområden och åtgärder, vilket ger intryck av att Avtalet är intressant då det på ett tydligt sätt det finns ett helhetstänkande. framhåller vikten av ett gränsöverskridande synsätt Avtalets svagheter ligger i förberedelserna för i sammanhang där länet inte alltid är den naturliga genomförandet och de horisontella perspektiven. avgränsningen. Delar av avtalet motiverar starkt Det saknas detaljerad information om finansiering länsöverskridande samarbete. Det gäller bl.a. Baltic och ansvar för genomförandet per åtgärd. Business School och designområdet inom vilket Jämställdhetsperspektivet genomsyrar inte avtalet. t.ex. Kronoberg har förslag i sitt tillväxtavtal. Jämställdhet har i princip likställts med kvinnligt Kalmar framhåller också betydelsen av synergier företagande. Det anges inte hur andra åtgärder gynmellan insatsområden. nar män respektive kvinnor. Länet har ännu inte utnyttjat det underlagsmaterial som finns avseende hållbar utveckling från ekologisk synpunkt.

Kronobergs län Kronoberg är ett av få län som tar upp de möjlig-

heter som integration av personer med utländsk Profil och innehåll bakgrund kan innebära för tillväxten. Denna fråga Kronobergs tillväxtavtal innehåller fyra insatsområ- är avsedd att hanteras som ett horisontellt perspekden och 15 åtgärder. Den ekonomiska tyngdpunk- tiv. Länet har utvecklat synen på uppföljning och ten ligger på insatsområdena Företagsutveckling utvärdering men en hel del arbete återstår när det respektive Lärande med betoning på bl.a. nyföreta- gäller formerna för detta. gande, design- och produktutveckling samt entreprenörskap och utveckling genom utbildning.

Under insatsområdet Attraktivitet innehåller avtalet Norrbottens län

en intressant delåtgärd som gäller ung kommunikation och ett nätverk för samarbete kring ungdomar, Profil och innehåll kommunikation, teknik och kultur. Tillväxtavtalet omfattar fem insatsområden, uppdelade på 22 åtgärder. Insatsområdena är Kunskap Förändringar efter den 15 april och kompetensutveckling, Kunskapsintensiva verk- Avtalet har sedan den 15 april koncentrerats något samheter och nätverk, Tillgänglighet och goda kom- – insatsområden och åtgärder är nu tydligare munikationer, Kultur, kulturmiljö och kulturarv, samt beskrivna. Länet har arbetat vidare med uppfölj- Rennäring och samekultur. Sju överordnade mål ning och utvärdering och också utvecklat hur anges för avtalet. Av dessa är fem direkt tillväxtregenomförandet skall gå till och organiseras. Avtalet laterade medan två gäller befolkningsutvecklingen. har utvecklats vad avser de horisontella perspektiven jämställdhet och miljö, särskilda checklistor Förändringar efter den 15 april har tagits fram för att beakta dessa. Tillväxtavtalet var ett gott stycke på väg i april. Därefter har länet huvudsakligen koncentrerat sitt Sammanfattande intryck arbete på att ta fram program och förvaltningsor- Kronoberg är ett av de län som på det tydligaste sät- ganisation för Mål två i EG:s strukturfonder. tet har arbetat processinriktat och successivt tagit Tillväxtavtalet ligger till grund för Mål 1-programsteg framåt allteftersom möjligheter och förtroende met och arbetet med detta har inneburit att avta-

26 Tillväxt i hela Sverige •

let har förankrats ytterligare sedan i våras. Finan- riskfinansiering i regionen omdisponeras och samsieringen av avtalet anges till stora delar komma att ordnas inom denna fondorganisation. ske via Mål 1-programmet. Därför anses det viktigt att program och processer i Mål 1- respektive Förändringar efter den 15 april avtalsarbetet kan samordnas. Förutom strukturfon- I en särskild promemoria som bifogas tillväxtavtaderna bedöms landstinget, kommunerna och läns- let, sägs att partnerskapet för Skånes tillväxtavtal styrelsen komma att svara för den absoluta mer- har tagit hänsyn till utvärderingarna i sitt arbete parten av den offentliga finansieringen av avtalet. och när det gäller innehållet i avtalet bl.a. inriktat Finansieringen var inte klar i november, men part- sig på koncentration och prioritering, en starkare nerskapet bedömer att det till den 15 februari skall skånsk profil samt fokusering på företagandets villvara möjligt att redovisa färdigförhandlade avtal på kor. Regionen har gjort stora förändringar sedan för ett antal åtgärder. den 15 april och det framgår tydligt att synpunkterna från utvärderarna har fått genomslag. Sammanfattande intryck Programmet har framför allt getts en tydligare Avtalet förefaller vara väl förankrat i det regionala struktur än i tidigare version. Skånes avtal har partnerskapet och näringslivet. Eftersom tillväxt- utvecklats starkt sedan den 15 april. Det är fortfaavtalet inte har förändrats sedan i april, måste anta- rande lite svåröverskådligt men ger intryck av att let åtgärder fortfarande bedömas som väl stort. vara på god väg att ta form. Inriktningen på tillväxt är tämligen god. Programmet pekar ut intressanta och konkurrenskraf- Sammanfattande intryck tiga kluster inom områden som profilerar regionen, Förankringen av tillväxtavtalet är nu något otydlig t.ex. rymd- och miljöforskning, geografisk informa- eftersom den förefaller ha fått stå tillbaka när tionsteknik samt testverksamhet. Jämställdhets- dokumentet som sådant strukturerades om. I tillperspektivet har integrerats någorlunda väl men växtavtalet ges en kort sammanfattning av styrkor arbetet behöver gå vidare. Där miljöaspekter och svagheter utgående från en analys gjord som berörs, sker det framför allt vertikalt. underlag för det skånska utvecklingsprogrammet Omständigheter som delvis ligger utanför avtals- Skånsk livskraft. Det är svårt att sluta sig till i vilprocessen har medfört att det fortfarande återstår ken utsträckning analysen har legat till grund för mycket arbete innan alla delar av avtalet är klara innehållet i programmet, alternativt det omvända. att genomföras. En slutsats är att länet bör få möj- Det påpekas att behovet av klusteranalys har aktulighet att komplettera tillväxtavtalet efter den 15 aliserats och att en stödjande organisation för anafebruari. Länet är ett tydligt exempel på att detta lys skall formeras. Det förefaller alltså som om datum inte bör få innebära att avtalsprocessen där- regionen avser att utveckla avtalets analysunderlag. efter är låst. Skånes tillväxtavtal är bristfälligt vad avser genusperspektivet. En enda jämställdhetsåtgärd skall vidtas; nätverk för resurscentrum för kvinnor.

Skåne län Det anges emellertid att en närmare genusanalys

av de föreslagna åtgärderna kommer att göras. Profil och innehåll Miljöprofilen i avtalet är relativt svag, förutom i Innehållet i Skånes tillväxtavtal är indelat i tre s.k. insatsområdet Ekologiska livsmedel som omfattar tillväxtpaket och tre kluster. Det i finansiella ter- åtgärden Projekt ekologiskt marknadscentrum. mer största tillväxtpaketet är området Kompetens- Enligt avtalet medverkar den offentliga sektorn till utveckling, som bl.a. innefattar etablering av regio- att internationellt marknadsföra bioteknikföretanala utvecklingscentra med nationell funktion och gen. Här vill granskningsgruppen tillföra att den distansutbildning och livslångt lärande. De tre framtida användningen av genmodifierade organisklustren är livsmedel, bioteknik/biomedicin samt mer inom livsmedelsindustrin och miljöaspekterna besöksnäringar och kultur. på denna är osäkra. Miljölagstiftningens försiktig- Skåne har i anslutning till arbetet med tillväxtav- hetsprincip bör råda i dessa sammanhang. talet till regeringen lämnat ett genomarbetat för- Avtalet har en god inriktning på tillväxt i näringsslag om försörjningen med framför allt såddkapital livet. Antalet insatsområden/kluster är litet. i nya företag genom vad som kallas Skånes Avtalet är emellertid inte koncentrerat när det Entreprenörsfond. Förslaget går ut på att en stor del kommer till åtgärdsnivån. Programmet innehållet av de nuvarande statliga ekonomiska resurserna för drygt 40 åtgärder. Det kommer sannolikt att bli

Tillväxt i hela Sverige • 27

svårt att hitta finansiering till samtliga dessa. svenska företag i större utsträckning skall kunna Finansieringen och genomförandet av tillväxtavta- kommersialisera sina produkter och tjänster i öst. let är också en av Skånes svagheter. En svårighet är Arbetet visar att offentliga aktörer kan spela stor roll att man har valt att utgå ifrån behovet av resurser för näringslivets utveckling genom att förse företag snarare än tillgången. eller grupper av företag, kluster, med relevanta Regionen förefaller relativt nyligen ha påbörjat omvärldsanalyser. diskussionerna om avtalets uppföljning och utvär- I avtalet förs ett intressant resonemang om skilldering. Det finns vissa målformuleringar men frå- naden mellan offentliga organs näringslivsfrämjande gan är inte konsekvent hanterad. tjänster och affärsprojekt. Där anförs att de näringslivsfrämjande tjänsterna är generella till sin karaktär - inte riktade till enskilda företag. De offentliga

Stockholms län aktörerna fattar ofta beslut i samråd med näringsli-

vets organisationer och enskilda företag. Profil och innehåll Affärsprojekten kännetecknas av att de bygger på Stockholms läns tillväxtavtal är helt inriktat på enskilda företags ekonomiska engagemang, att de näringslivsutveckling i Östersjöregionen. Som över- ingår i företagens konkurrensstrategier och är föregripande mål anges att Stockholmsregionen skall nade med ekonomiskt risktagande. Sambandet melutvecklas till ett centrum i Östersjöområdet. I avta- lan de två består i att det offentliga i sin näringslivslet ingår de fem insatsområdena IT-kommunikation, främjande verksamhet på olika sätt banar väg för Miljöexport och miljödriven tillväxt, Health Care, kommande affärsprojekt. Länet anger att endast Finansiell verksamhet, Livsmedel samt Utbildning, näringslivsfrämjande tjänster är aktuella i deras fall. vilka i sin tur består av en eller flera åtgärder. Eftersom flera affärsprojekt finns beskrivna under de olika insatsområdena, är avtalet delvis svåröver- Förändringar efter den 15 april skådligt. Vissa av de teman som presenterades i april har Utkastet till avtal har förankrats i det regionala utvecklats och fördjupats. Strukturen i dokumentet partnerskapets policygrupp som bl.a. består av flera har också förbättrats men är fortfarande något otyd- av Stockholmsregionens ledande politiker. Ett tiotal lig. Gemensamma insatser med län i Mälar- temagrupper har medverkat i utarbetandet av avtaldalsområdet och Gotland diskuteras, vilket är stexterna. Det är oklart i vilken omfattning repreväsentligt för att uppnå resurssamordning och und- sentanter för näringslivet har ingått. Vid området vika överlappningar. Länet har angivit att medfinan- Finansiell verksamhet framgår dock att flera av de siering från det statliga anslaget för utveckling i ledande finansiella aktörerna medverkat. Det samla- Östersjöregionen, den s.k. Östersjömiljard II, är en de intrycket är att avtalet har tagits fram i en relativt viktig förutsättning för att komma vidare med prog- snäv krets av personer. Den bredare förankringen rammet. Man bedömer preliminärt att aktörerna i saknas. Avtalet styrker tesen att det är betydligt lätdet regionala partnerskapet kan avsätta resurser tare att hålla en smal profil på programmet om den motsvarande cirka 50 miljoner kronor för de före- involverade gruppen är begränsad. slagna åtgärderna. Det förutsätter beslut i Miljöperspektivet är integrerat i viss utsträckning Landstingets och Stockholms stads beslutsorgan. En i insatsområdena Miljöexport och miljödriven tilldel kontakter har förekommit mellan länet och växt och Livsmedel. Hållbar utveckling från ekolointernationella finansiärer, bl.a. Världsbanken och gisk synpunkt bör dock integreras i avtalets samtliga Europeiska investeringsbanken. delar. Jämställdhet har inte beaktats i någon större utsträckning. De horisontella perspektiven behöver Sammanfattande intryck alltså arbetas in bättre i avtalet. Det saknas en samlad analys med motiv för den stra- Det finns skisser över hur flera av åtgärderna skall tegi och inriktning som valts. Något annat vägval genomföras. Finansieringen är fortfarande oklar. diskuteras inte. Däremot finns kvalificerade analyser Länet vill diskutera en eventuell medfinansiering som underbygger de valda åtgärderna. Situationen i från Östersjömiljard II och vill därför få klarhet i hur den östra delen av Östersjöregionen och inom olika detta statliga anslag kommer att förvaltas och fördesamhällssektorer samt olika framtidsscenarier redo- las. visas föredömligt. Denna analys länkas sedan ihop Uppföljning och utvärdering behandlas relativt med förutsättningarna i Stockholmsregionens ofullständigt. Uppsatta mål avser i första hand de näringsliv. Studien koncentreras kreativt på hur prestationer som skall utföras. Det förefaller osäkert

28 Tillväxt i hela Sverige •

vilka de faktiska resultaten kan komma att bli. Inget kommit i bakgrundsdelarna för respektive insatsomnämns om ansvar eller hur dessa moment skall gå råde/åtgärder. I vissa fall, bl.a. utveckling av kluster, till. En hel del arbete verkar återstå på området. finns en del av analysen i bakgrundsbeskrivningen till respektive åtgärdsområde.

Södermanlands län Det anges som självklart att åtgärder skall gälla

både män och kvinnor, t.ex. att satsningar på till- Profil och innehåll växtfrämjande branscher även skall gynna företag Tillväxtavtalet tar i höstversionen upp insatsområ- som leds och drivs av kvinnor. Det hade varit mer den och åtgärder. För information om länets syn på intressant att ta del av hur detta skall ske. Vidare tillväxt, analys och tillväxtfaktorer hänvisas till april- anges den metod som skall användas i arbetet med dokumentet. Det nya dokumentet skall enligt läns- jämställdhet. I avtalets inledning förs en bra diskusstyrelsen betraktas som en lägesredovisning i arbetet sion om ekologiskt hållbar utveckling. Miljönovember 1999. De olika delarna kommer löpande perspektivet kunde ha integrerats tydligare i de olika att konkretiseras inför det successiva genomförandet. insatsområdena. Programmet omfattar insatsområdena Näringslivs- En mängd åtgärder är fortfarande ofinansierade. I utveckling, Kompetensutveckling och högre utbildning vissa fall redovisas bara kostnader eller tänkbara samt Kommunikationer. Finansieringen är mycket finansiärer. Partnerskapet påpekar i sin skrivelse att oklar, varför det är svårt att avgöra var tyngdpunkten dokumentet inte är en katalog över konkreta projekt i avtalet ligger. där medfinansiering och annat klarats ut. Detta anses Arbete i partnerskap anses viktigt för att kraftsam- vara en löpande fråga under tiden framöver, där la, bl.a. finansiellt kring ett antal särskilt prioriterade respektive part får ta ställning när konkreta projektåtgärder. Detta förutsätter gemensamma mål och en ansökningar föreligger. gemensam strategi för länet. En sådan finns i det Målformuleringar kan utvecklas mer med hjälp av åtta-punktsprogram som formulerats av partnerska- de indikatorer som man arbetat fram. Det saknas pet Samling Sörmland. Tillväxtavtalet är en utveck- däremot övergripande mål för programmet, inget ling av några av dessa åtta punkter mot åtgärder som sägs heller om vem som skall svara för uppföljninghar särskilt fokus på tillväxt. en och hur den skall ske.

Förändringar efter den 15 april

Antalet åtgärder har reducerats och inriktats på till- Uppsala län

växtskapande åtgärder. Vissa åtgärder inom området kompetensutveckling har mer karaktären av långsiktig Profil och innehåll samhällsutveckling än direkta tillväxtsatsningar. I Uppsala län har man arbetat intensivt för att få Frågor kring jämställdhet och ekologiskt hållbar fram en profil som passar länets speciella förutsättutveckling har beaktats i något högre grad än tidigare. ningar. Stark tillväxt i Uppsala och de södra delarna av länet står i kontrast till den mer bekymmer- Sammanfattande intryck samma situationen i vissa av länets norra och östra Avtalet bedöms vara relativt väl förankrat bland tra- delar. Avtalet har en stark inriktning på Uppsala ditionella aktörer. Det är svårt att uppskatta närings- och de kunskapsintensiva verksamheter som är livets medverkan. Företag och näringsliv medverkar i lokaliserade dit. De mest intressanta förslagen organisationen för genomförande men kategorin sak- berör universiteten och de företag som har starka nas helt i finansieringsdelen. kopplingar till forskning och utveckling. Sektorn Kärnan i analysen är kortfattad och så gott som har en betydande ställning redan idag och syftet är uteslutande kvalitativ. En av de viktiga slutsatserna att stärka den ytterligare. Detta anses ligga väl i är att länets näringsliv präglas av företag som arbetar linje med tillväxtskapande åtgärder som erfordras på den lokala och regionala marknaden, inte den för att skapa ett starkare nätverk mellan universinationella och internationella. Flertalet företag finns tet, forskning och industri. Vidare diskuteras indusi branscher med låg tillväxt. Tillverkningsindustri triella utvecklingscentra på ett antal platser i länet, med relativt stora företag dominerar. Det finns ett satsningar på små- och medelstora företag, kompebegränsat entreprenörskap i länet och ett fåtal små- tensutveckling (s.k. Open College), ett centrum för företag med tillväxtpotential. Analysen underbygger kvinnligt företagande mm. En intressant åtgärd syfganska väl de valda prioriteringarna och åtgärderna. tar till att utveckla en modell för effektivare inte- Det finns en återkoppling till de resultat som fram- gration. Integration är, som också påpekas i avtalet,

Tillväxt i hela Sverige • 29

nödvändigt för att utnyttja den resurs som invan- tag(are), Större attraktionskraft på företag och kapital drarna utgör inte minst som entreprenörer. samt besökare och inflyttare, Tillgängligare arbets- Uppsala har här identifierat en viktig del i förut- marknad, Höga ambitioner när det gäller att söka, sättningarna för tillväxt. utveckla och förmedla kunskap samt Utveckla den sociala ekonomin och stärka det sociala kapitalet. Förändringar efter den 15 april Dessa utgör samtidigt sex delmål för tillväxtpro- Partnerskapet har under perioden april till novem- grammet. Fyra kommungrupper (delregionerna ber främst arbetat med frågor kring finansieringen Västra Värmland, Karlstadsregionen, Hagforsav avtalet och dess delar. Vidare har åtgärdsförslagen Munkfors samt Östra Värmland som också samarkonkretiserats och kostnadsberäknats. Partnerskapet betar med kommuner i Örebro län) spelar en viktig konstaterar att det är svårt att finna erforderliga roll i processen. resurser till de föreslagna åtgärderna, men har inte Insatsområdena/delmålen är formulerade på ett reducerat antalet åtgärder. Arbetet kommer i stället sätt som kan beskriva användningen av och syftet att intensifieras för att finna ytterligare resurser till med det s.k. regionala tillväxtkapitalet. På regional de områden som saknar finansiering. Länet betonar nivå formuleras dessutom sju profilområden. Dessa att nationella myndigheter måste medverka med har utformats utifrån ett länsperspektiv och är olika kompetens och resurser, bl.a. för att förverkliga de tunga i olika delar av länet. De lyfter fram Värmlands föreslagna centrumbildningarna. resurser och starka sidor och utgår från ett klustertänkande. Profilområdena skall vara verktyg för att Sammanfattande intryck uppnå och stödja delmålen och insatsområdena. Intrycket är att det finns en bred uppslutning Profilområdena är verksamhets- eller branschorienbakom tillväxtavtalet i Uppsala län. Förankringen är terade och omfattar skogsindustrin, IT-landskapet, god och länet har lyckats integrera företrädare för stål- och verkstadsindustrin, skogen och marken, näringslivet i arbetet. Avtalet är huvudsakligen besöksnäringen, kulturindustrin samt risk-, beredinriktat på tillväxtrelevanta områden. skaps- och trygghetsområdet. På kommunnivå över- Analysen bakom insatser och åtgärder är trubbig. sätts program och åtgärder till mer konkreta projekt. Länets förutsättningar för tillväxt beskrivs översikt- Man kan anta att redovisningen av profilområden i ligt men analysen är deskriptiv och det är svårt att det regionala avtalet är ett sätt att fånga upp och se vilka resultaten är. I det övergripande mål som sammanföra några viktiga områden som utkristalliseföljer på analysen betonas inledningsvis vikten av rat sig i det delregionala arbetet. Ett samspel mellan ett ekologiskt hållbart samhälle samt kravet på jäm- profilområden och kommunernas fortsatta arbete är ställdhet. Däremot finns ingen naturlig koppling centralt för att genomförandet skall lyckas. från analysen till denna tydliga markering i målet. Det är alltså svårt att se den röda tråden mellan Förändringar efter den 15 april analys - strategi - mål och insatser. Till stor del beror Prioriteringen, konkretiseringen och förankringen detta på att analysen är bred och saknar fokus. Den av avtalet har fördjupats och arbetet med att ordna disposition avtalet har underlättar inte heller. finansieringen har fortsatt. Den 15 november redo- Jämfört med andra län har Uppsala län lyckats visas inte en ny version av avtalet utan ges en lägesrelativt bra med att inarbeta hållbar utveckling från rapport om hur avtalsprocessen har förlöpt. Det är ekologisk synpunkt i avtalet. Frågorna kan dock uppenbart att man har arbetat intensivt med att med fördel lyftas fram tydligare i åtgärderna. strukturera avtalet på ett bra sätt. De avsnitt som behöver utvecklas berör framförallt den processdel som skall dra igång under början Sammanfattande intryck av år 2000. Partnerskapet behöver klara ut finansie- Avtalet är strukturerat enligt en matris och avviker ringen och de praktiska delarna i genomförandet av i det avseendet från flertalet läns. Strukturen är i sig tillväxtavtalet. Länet behöver också utveckla en själv intressant. Analys och strategi bedömdes redan strategi för uppföljning och utvärdering. under våren som tämligen goda. Värmland redovisade tidigt en översikt över det regionala tillväxtkapitalet och illustrerade därmed på ett intressant sätt

Värmlands län

hur redan tillgängliga medel potentiellt kan förme- Profil och innehåll ras om olika aktörer samverkar. Insatsområdena är Tillväxtavtalet omfattar de sex insatsområdena Mer väl inriktade på tillväxt, men det är svårt att följa en och fler konkurrenskraftiga företag, Fler nya små före- linje från analys till genomförande, eftersom åtgär-

30 Tillväxt i hela Sverige •

derna inte är utförligt beskrivna. Klusteridéerna Förändringar efter den 15 april som präglar profilområdena, är goda och klart till- Tillväxtavtalet var väl genomarbetat redan under växtinriktade. Fokuseringen på tillväxt har skärpts våren 1999. Under sommaren har länet med genom den tydligare struktur som avtalet har fått. utgångspunkt från avtalet tagit fram ett program för På det regionala planet fungerar det sedan tidigare strukturfondernas Mål 1. Arbetet har skett i sametablerade Värmlandsrådet för samverkan mellan verkan med Norrbottens län. Under perioden fram flertalet berörda länsorgan, inklusive universitetet. till avtalets version två har man vidareutvecklat Efter hand har det kommit fram exempel på initiativ avtalets horisontella mål, jämställdhet och ekolooch aktiviteter där näringslivets medverkan är tydlig. giskt hållbar utveckling. Förhandlingar har förts om Jämställdhet är någorlunda väl integrerad, men på avtalets aktivitetsmål och om finansieringen av detta område behöver arbetet fortsätta. En särskild åtgärderna. process har inletts. Bl.a. har en kvinnogrupp med politiker, företagare, forskare tillsatts och ett infor- Sammanfattande intryck mationsmaterial om metodfrågor tagits fram. Västerbottens län har kommit långt i arbetet med Miljöaspekter och frågor om hållbar utveckling sitt tillväxtavtal och resultatet är att man nu har ett omnämns mest i bakgrundsbeskrivningar och mer av de mest färdiga avtalen. Tillväxtavtalet har tagits sällan i samband med åtgärder. Miljöaspekterna fram av ett brett och aktivt partnerskap. Lokala uppmärksammas dock i särskilda dialoger med pro- aktörer har deltagit i stor skala och näringslivet har cessägarna inom profilområdena och arbetet fortsät- också medverkat. ter således. Analysen är god, även om den har tagits fram i bak- Det är oklart i dokumentet hur långt planeringen vänd ordning, efter det att insatsområdena preciseav genomförandet hunnit. Finansieringen av de sex rats. Med den metoden blir det naturligtvis lätt att insatsområden har angivits med ungefärliga belopp i följa den röda tråden från analys till prioriterade en indikativ plan för hela avtalsperioden. insatser. Däremot framgår det inte vad som grundar Finansiärerna är inte genomgående preciserade. urvalet av insatsområden. Prioriteringarna kan vara Aktörer, intressenter och målgrupper listas för områ- gjorda med utgångspunkt från länets långsiktiga straden. För profilområdena har särskilda processägare tegi som finns utarbetad fram till år 2006. Avtalet är utsetts. väl koncentrerat till åtgärder för tillväxt i näringsli- Mål och indikatorer (uppföljningskriterier) finns vet, även om det, liksom i många andra avtal, finns på insatsområdesnivå och på åtgärdsnivå. Det finns inslag av åtgärder som inte primärt är näringslivsinbra referensdata i avtalet. För profilområdena anges riktade utan mer av karaktären allmän samhällsserambitioner i allmänna ordalag och i några fall vad vice. man redan har eller förväntar sig uppnå. Avtalets Jämställdhetsaspekter berörs vid varje åtgärd intentioner skall redovisas i årliga möten med det genom att man hänvisar till en matris, kallad jämregionala partnerskapet. Däremot beskriver man ställdhetsreflexen, som skall användas för att bedöinte hur uppföljning och utvärdering är tänkt att ma hur jämställdheten främjas i respektive åtgärd. utföras. En viktig del är dock att fortsättningsvis visa På motsvarande sätt har en matris utarbetats för att hur det regionala tillväxtkapitalet används. göra miljöbedömningar av åtgärderna. Av de elva angivna åtgärderna bedöms åtta kunna främja hållbar utveckling från ekologisk synpunkt.

Västerbottens län Det finns koordinatörer utsedda för samtliga

åtgärder och det finns skriftliga överenskommelser Profil och innehåll om genomförandet. Kommunerna, landstinget och Tillväxtavtalet omfattar fem insatsområden med till- näringslivet förväntas medfinansiera de åtgärder sammans elva åtgärder. Områdena är Utbildning och som är direkt företagsinriktade. kompetens samt FoU, Infrastruktur, teknikutveckling Projektägare och finansiärer skall ta fram uppföljoch teknikspridning, Omvärld och marknad, Affärs- ningsdata som koordinatörerna har att sammanstälutveckling, finansiering och riskkapitalförsörjning samt la. Partnerskapet ansvarar för att följa upp mot Livmiljöfaktorer: Service och kultur för tillväxt. övergripande mål för insatsområdena. Kvalitativa Tyngdpunkten ligger på området för utbildning, mål anges per insatsområde. All utvärdering skall kompetensutveckling och forskning. Insatsområdena upphandlas och genomföras av professionella stämmer väl överens med tillväxtavtalets analys och utvärderare. Finansieringen av avtalet är klar för år åtgärderna är i allmänhet konkret angivna. 2000 men inte längre.

Tillväxt i hela Sverige • 31

och leva upp till miljömålen, men hur detta skall ske

Västernorrlands län

framgår inte tydligt i åtgärderna. Profil och innehåll Ansvariga anges för varje åtgärd, oftast fler än en I Västernorrlands läns tillväxtavtal prioriteras fyra aktör. Finansieringen förefaller vara åtminstone delvis insatsområden, nämligen Kunskaps- och kompetensut- förankrad. Västernorrland avser att ge den lokala veckling och forskning, Samverkan, attityder, informa- nivån en tydlig operativ uppgift och ett tydligt ansvar tion, marknadsföring, Näringslivsutveckling samt ett för genomförandet av åtgärderna. Däremot anges inte område som benämns Västernorrland - ett län att leva var ansvaret skall ligga för avtalet som helhet. i. Länet tar också upp Infrastruktur och tillgänglighet Det finns tydliga mål och indikatorer, vanligen kvasom ett femte område. 22 åtgärder anges, av vilka ett litativa, angivna för varje prioriterat insatsområde. antal har karaktären av utvecklingsåtgärder för gles- Det finns också mål och förväntade resultat angivna bygden. Flertalet åtgärder är ändå inriktade på per åtgärd. Uppföljning och utvärdering förbereds. näringslivet och utvecklingen av framför allt ny- och En intressant idé i avtalet är att dels externa utvärdesmåföretagandet. rare, dels kollegieutvärderare, dvs. bedömare i andra län, skall kunna svara för utvärderingarna. Resurser Förändringar efter den 15 april för utvärderingen skall avsättas inom respektive Länet framhåller att den negativa befolkningsutveck- åtgärd. lingen fortlöpande gör behovet av utvecklingsåtgärder allt större. Behovet har accentuerats, bl.a. till följd

av de aviserade neddragningarna i försvarsorganisatio- Västmanlands län

nen. Åtgärder för att främja tillväxten är därför nödvändiga - både sådana som ryms inom tillväxtavtalet Profil och innehåll och sådana som måste diskuteras utanför avtalets Västmanlands län bedömer det som speciellt viktigt att ramar. skapa förutsättningar som främjar ökad innovations- Målformuleringarna i avtalet har förtydligats. kraft. Den övergripande strategin för länets tillväxtav- Finansieringsdiskussionerna har intensifierats och nu tal är att offentliga organ på olika sätt skall stödja och finns en kostnads- och finansieringsöversikt redovi- stimulera företagen i deras strävan att höja kunskapssad, dock endast för år 2000. innehållet i varor och tjänster. Programmet består av två insatsområden med vardera tre åtgärder. Det första Sammanfattande intryck området är Tillväxt genom insatser för individer. Målet Tillväxtavtalet förefaller vara väl förankrat, både i det är att skapa en bättre grund för tillväxt genom en ökad regionala partnerskapet och lokalt, där kommunerna entreprenörsanda, höjd kunskap och kompetens, tillhar varit aktiva i arbetet. Företagare har lett arbets- gänglighet på arbetsmarknaden, samt att tydliggöra grupper som tagit fram åtgärder. Arbetet med till- och stärka kulturens och attitydernas roll som tillväxtväxtavtalet har samordnats med programarbetet för faktorer. Västmanland tillhör för övrigt de få län som EG:s strukturfonder. har en genomarbetad kulturstrategi för tillväxt. Det Avtalet är på god väg mot ett färdigt avtal. Det är andra området är Tillväxt genom insatser för företag och väl strukturerat men saknar fortfarande den skarpa näringsliv. Målet för detta är att bidra till utveckling av inriktningen på näringslivets utveckling. Avtalet har befintliga och nya företag, breddade marknader för viss karaktär av generellt utvecklingsprogram för företagen samt en bättre tillväxtmiljö i form av stratelänet. Flertalet åtgärder är inriktade på små- och gisk infrastruktur för företagen. nyföretagande, oftast inom traditionella verksamhetsområden. Analysen är genomarbetad och väl doku- Förändringar efter den 15 april menterad. Det finns företag i länet med mycket hög Skrivningar kring program, mål och indikatorer samt kompetens och kapacitet, t.ex. vad gäller industriella integrationen av de horisontella målen är mer konprocesser. Det är överraskande att detta inte är synligt centrerade. Mål och indikatorer har på ett bra sätt i avtalet som en resurs som kan utnyttjas inom flera formulerats och arbetats in på alla nivåer. Fyra s.k. delar av näringslivet. kärnindikatorer används på åtgärds- och aktivitetsni- Det finns en ambition att beakta jämställdheten i vå. Dessa utgår ifrån det förslag till indikatorer som det fortsatta arbetet, men detta är inte fullt ut NUTEK tagit fram som förslag för de kommande genomfört hittills eller syns inte genomgående i strukturfondsprogrammen. Genomförande och åtgärderna. Jämställdhet behandlas som en speciell ansvar med precisering av berörda organisationer åtgärd. På samma sätt uttalas ambitioner att beakta finns angivet på åtgärdsnivå. Diskussionerna om avta-

32 Tillväxt i hela Sverige •

lets finansiering har också avancerat. Uttrycket möjlig Norra Bohuslän, Sjuhärad och Skärgården. Det matefinansieringslösning används genomgående med hän- rial som lämnades den 15 november ger endast visning till pågående budgetarbete och annat. knapphändig information om avtalens inriktning och innehåll. Det länsövergripande avtal som lämnades Sammanfattande intryck den 15 april innehöll prioriteringarna Kom- Västmanlands län tillhör dem som har kommit rela- petensförsörjning, Förnyelse, Tillgänglighet och Social förtivt långt i sitt arbete med tillväxtavtalet. Avtalet före- nyelse. De delregionala avtalen anslöt tämligen väl till faller vara brett förankrat i såväl det regionala part- denna profil. nerskapet som på den kommunala nivån. Lokala partnerskap bildades tidigt. Det är oklart i vilken utsträck- Förändringar efter den 15 april ning näringslivet har deltagit i arbetet. Intrycket är att Västra Götalands län förefaller sedan den 15 april ha det har skett via organisationerna. koncentrerat sig på förhållandet mellan regionen som Analysen lägger en bra grund för hela avtalet. Bl.a. helhet och delregionerna. I det underlag som har finns ett intressant resonemang kring och studier av skickats in utvecklas tankar kring organisationen, som näringslivets regionala specialisering. Man går betyd- utgår ifrån delregionerna men där Västra ligt djupare än i SWOT-analysen genom att också för- Götalandsregionen vill ha ett inflytande och personer söka förstå dynamiken och förändringen i näringslivet. på plats. Kriterier ställs också upp för länets medfi- Därmed ökar sannolikheten för att ”pricka in” rätt nansiering av delavtalen. insatsområden och få bättre resultat av de insatser Västra Götaland har inte lämnat något länsövergrisom sedan görs. Två branscher med hög specialisering, pande avtal i november. Det är från det inlämnade industri för el- och optikproduktion samt transport- materialet svårt att sluta sig till om några förändringmedelsindustrin, pekas ut som motorer för tillväxten ar har gjorts av innehållet i delregionernas avtal. i länet. De utgör en komparativ fördel som bör vidareutvecklas. Man pekar också på att länet har en stör- Sammanfattande intryck re andel anställda inom kunskaps- och FoU-intensiv Länet förefaller ha ett grepp och en tanke om hur verksamhet än riket och konstaterar att de näringsgre- man skall hantera att arbeta med delregioner. Detta nar som har haft den bästa sysselsättningsutveckling- har i sig tagit mycket kraft varför andra saker har fått en på senare tid kännetecknas av ett högt kunskapsin- stå tillbaka. nehåll. Men man diskuterar också dilemmat att de I novemberdokumentet betonas att arbetet under stora företagen i länet minskar antalet anställda trots år 2000 kommer att inriktas på att finna former för att produktionsvolymen ökar. Intrycket är att det inte samarbete mellan kommuner, delregioner och länet med säkerhet går att fastställa att all kunskapsintensiv som helhet samt mellan lokala, delregionala och verksamhet genererar positiva sysselsättningsökningar. regionala partnerskap. Ambitionen är att också ta Därmed blir det naturligtvis också svårare att bestäm- fram ett länsövergripande avtal. ma en mer specifik strategi för åtgärderna. Styrkan i Västra Götalands avtal ligger i analysen. Jämställdhetsperspektivet är relativt bra integrerat. Denna är välskriven och genomarbetad. Den går på Det är viktigt att fortsätta utveckla detta, inte minst i ett systematiskt sätt igenom olika aspekter kring länet genomförandet av programmet. En hel del arbete samt styrka och svagheter i dess näringsliv. I analysen återstår för att integrera hållbarhetsperspektivet i identifieras några kritiska faktorer vars utveckling avtalet. Under de horisontella målen tas miljöaspek- bedöms vara avgörande för utvecklingen i länet. ten upp men det finns inte integrerat i åtgärderna. Analysen har en tydlig regional profil. Kopplingen Västmanlands ambition att höja kunskapsinnehållet i mellan analysen och programmet kunde emellertid produktionen bör kunna harmonisera väl med ökning vara tydligare på miljöområdet. T.ex. anges i analysen av miljökompetensen inom många områden. att försurning och övergödning är de största miljöhoten, men detta avspeglas inte i några åtgärder. Det faktum att länet utgår från delregionala avtal

Västra Götalands län kan antas skapa goda förutsättningar för väl förankra-

de program. Profil och innehåll Vad avser finansiering och genomförande är de del- Arbetet med det regionala tillväxtavtalet i Västra regionala avtalen relativt svaga, variationer finns mel- Götaland karakteriseras av att man har valt att utgå lan delregionerna. Organisationen och formerna för från åtta delregioner; Göteborgsregionen, Mellan- självstyrelseorganets finansiella medverkan i de delresjöregionen, Dalsland, Fyrstad, Västra Skaraborg, gionala avtalen är väl genomarbetad. Själv-

Tillväxt i hela Sverige • 33

styrelseorganet betonar att flexibiliteten i medelsan- na. Detta följer ett mönster som återkommer i flera vändningen måste öka. Konkreta förslag krävs som andra tillväxtavtal. Bred förankring resulterar ofta i underlättar en gränsöverskridande tillväxtpolitik. en ganska stor bredd i åtgärdsprogrammet. Västra Götaland förefaller ha ambitioner att inte- Resonemang om tillväxtavtalets uppföljning och grera jämställdhetsperspektivet. Merparten av arbe- utvärdering var långt framme redan i aprilversiotet återstår dock. Regiondelarna Dalsland och nen. Likaså fanns en redogörelse för finansieringslä- Fyrstad lyfter särskilt väl fram miljöaspekter på ett get. Detta har utvecklats ytterligare i den senaste konkret sätt. I övrigt behöver avtalen kompletteras versionen. för att begreppet hållbar utveckling från ekologisk synpunkt skall vara väl integrerat i åtgärderna. En Sammanfattande intryck bra grund finns i SWOT-analysen och de tre tidiga- Örebro län tillhör dem som har kommit relativt re länens strategiska mijö arbete. långt i arbetet med tillväxtavtalet. Avtalet förefaller Tillväxtavtalen är svaga när det gäller uppföljning tämligen väl förankrat i de enskilda kommunerna och utvärdering. Det sägs i den länsövergripande och även i näringslivet. Dokumentationen ger kappan att Utvecklingsgruppen i Västra Götaland intryck av att involverade parter har en samsyn bl.a. har till uppgift att ansvara för detta. Mellansjö- kring färdriktningen, vilket i sin tur ökar möjligheregionen har påbörjat målformuleringar per åtgärds- ten för ett bra genomförande. område, Norra Bohuslän anger att styrgruppen Analysen har förbättrats sedan aprilversionen ansvarar för uppföljning och utvärdering, Sjuhärad men bör i stora stycken kunna utvecklas ytterligare. har en något mer utvecklad struktur med övergri- Den är fortfarande ganska allmänt hållen och pande mål för regionen, mål per insatsområde och beskrivande till sin karaktär. Detta påverkar också effekt för åtgärder, inget sägs dock om ansvaret. helhetsintrycket av avtalet. Det finns en strategi för uppföljning och utvärdering samt relativt långt framskridna diskussioner om

Örebro län avtalets finansiering och ansvar för genomförandet.

Enligt uppgift skall detta vara slutfört till den 15 Profil och innehåll februari. Det finns mål uppställda för jämställdhet Örebro län lyfter liksom flertalet andra län fram men indikatorer saknas i flertalet fall. Ambitionen kompetensutveckling som ett prioriterat insatsområ- och ansatsen är bra. Miljömedvetandet finns men de. Såväl näringsliv som samtliga kommuner anser åtgärderna är inte tydligt belysta med avseende på att detta är av mycket stor betydelse. För företagen hållbar utveckling. Dock redovisas ett antal projekt handlar det framför allt om att kunna rekrytera som relaterar till ett kretsloppstänkande. kompetent arbetskraft. Näringslivsutveckling är ett andra insatsområde som prioriteras. Här lyfts bl.a.

tillgången till riskvilligt kapital fram som en av de Östergötlands län

viktigaste förutsättningarna för tillväxt i länet. Vidare framhålls att satsningar skall göras inom Profil och innehåll sådana områden där Örebro län har starka positio- Tillväxtavtalet består av sju insatsområden vilka i ner utifrån ett nationellt och ett internationellt per- sin tur är uppdelade på en eller flera åtgärder. spektiv. Länet som mötesplats, matkultur och krets- Insatsområdena är Entreprenörskap, Nyföretagande, lopps- och miljökunskap är områden som betraktas Utveckling av befintliga företag, Attrahera utländskt som starka i sammanhanget. kapital, Utbildning och kompetens, Starka industriella kluster samt Informationsteknisk infrastruktur.

Förändringar efter den 15 april

Analysen har utvidgats och fördjupats. Olika Förändringar efter den 15 april utvecklingsalternativ är tydligare beskrivna, något Östergötlands län hade redan i april kommit långt i som efterlystes i den tidigare ex ante-utvärdering- arbetet. I novemberversionen har antalet insatsomen. Kopplingen mellan analys och insatsområden råden begränsats från sju till sex, antalet åtgärder respektive åtgärder har också förstärks och den röda från 20 till 17. Intrycket är att länet sedan i april i tråden har blivit tydligare. Antalet åtgärder har första hand har koncentrerat sig på att lösa de svåra begränsats något, från 23 till 20. Två av insatsområ- frågorna kring finansiering, uppföljning och utvärdena har dock karaktär av uppsamlingsheat för det dering samt genomförandeorganisation. Man har som inte kom med i de först presenterade område- också lyckats med att ta fram ett mycket genomar-

34 Tillväxt i hela Sverige •

betat tillväxtavtal med endast några få svaga punk- ningar på genomförandet av åtgärderna. I jämförelter. Exempelvis är detta ett av de län som tydligast se med övriga tillväxtavtal framstår detta avtal som redovisar hur de finansiella överenskommelserna ett av de mest genomarbetade. Det anges tydligt mellan olika parter ser ut. vilka resurser som olika finansiärer har kommit överens om att sätta in i tillväxtavtalet. Arbetet med Sammanfattande intryck detta har bedrivits i en särskild finansieringsgrupp Tillväxtavtalet är förankrat i det regionala partner- som dels har definierat hur stor ambitionen är inom skapet som består av ledande representanter för ett respektive insatsområde, dels identifierat vilka antal viktiga regionala utvecklingsaktörer. Intrycket finansiella resurser som finns tillgängliga. är att länsstyrelsen har ett fast grepp om processen Förhandlingarna har gått ut på att försöka sluta men med god förankring i partnerskapet. Vad avser gapet mellan den gemensamma ambitionsnivån näringslivets medverkan så ingår näringslivets orga- och det som de olika finansiärerna är beredda att nisationer – FR, SAF, LRF, Handelskammaren – i satsa. Metoden har uppenbarligen varit framgångssåväl partnerskap som i arbetsgrupper. Enskilda rik i Östergötland och det kan finnas skäl för andra företagare finns med i samtliga arbetsgrupper. län att studera detta närmare. Stor vikt läggs vid Analysen är väl strukturerat och relevanta data uppföljning och utvärdering av tillväxtavtalet. används genomgående. Jämförelser görs inom Partnerskapet kommer att knyta en uppföljningsregionen och med riket som helhet. Östergötland grupp till sig som har till uppgift att bevaka att använder befintligt statistik på ett föredömligt sätt åtgärdernas effekter analyseras. 500 000 kronor för att påvisa specifika fenomen i länet och mellan avsätts för uppföljning och utvärdering vilket indilänets delar. I analysbilagan finns bl.a. en intressant kerar en insikt hos partnerskapet om att detta är kartläggning av länets starka industriella kluster. betydelsefullt. Fortfarande kvarstår en del arbete Här nöjer man sig inte, som många andra län, med med att utveckla mätbara mål mm. att identifiera att de finns, utan man går vidare och analyserar deras potentiella tillväxtförmåga. I varje delavsnitt redovisas en sammanfattning av åtgärder som anses relevanta med avseende på analysen. Metodvalet är pedagogiskt och smart. Det är lätt att se kopplingen mellan analys och slutsats. Sammantaget är det en god analys av Östergötland. Det finns en logisk koppling mellan de iakttagelser som gjorts i analysen och de åtgärder som föreslås. I vissa fall finns en naturlig återkoppling till analysarbetet, t.ex. klusterstudien, i diskussionen om insatsområden. Intrycket är att man har lagt ned stor möda på sin analys. Med denna som grund har man senare kunnat bygga ut ett program som är starkt inriktat på tillväxt. Man har lyckats behålla fokuseringen på tillväxtfrågor. En bidragande orsak kan vara att frågor kring landsbygdsutveckling drivs i ett eget forum, Östergötlands regionala landsbygdsprogram. Här redovisas ett mycket bra försök att integrera jämställdhetsperspektivet. Miljöaspekter har dock tonats ned i denna version. Exempelvis har den lovande studie som länsstyrelsen och Linköpings universitet genomfört, inte tagits upp. Avtalet innehåller ingen prioritering med miljöinriktning och hållbar utveckling från ekologisk synpunkt avspeglas endast svagt i avtalet som helhet. Intrycket är att det återstår en hel del arbete på detta område. Arbetet med att få fram en sammanhållen finansiering är imponerande och väcker stora förvänt-

Tillväxt i hela Sverige • 35

SOU och Ds kan – med undantag av 1999 års serie – köpas från Fritzes Kundservice.1999 års serie kan köpas från Fakta Info Direkt, Kundservice. För remissutsändningar av SOU och Ds fr.o.m. 2000 års nummerserie svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadresser: Fritzes Kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 E-post:fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen,1993. – En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Tel: 08-405 47 29 Fax: 08-405 42 95

Stockholm 2000 ISBN 91-38-21130-0 ISSN 0284-6012

Departementsserien 2000

Kronologisk förteckning

1. Kommittéhandboken. SB. 2. Internationellt tullsamarbete. Fi. 3. Sveriges tillträde till 1996 års EU-konvention om utlämning. Ju. 4. Ny insiderlagstiftning, m. m. Fi. 5. Omskärelse av pojkar. S. 6. Undantag från turordningen. N. 7. Tillväxt i hela Sverige. Rapport om tillväxtavtalen. N.

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Kommittéhandboken. [1] Justitiedepartementet Sveriges tillträde till 1996 års EU-konvention om utlämning. [3] Socialdepartementet Omskärelse av pojkar. [5] Finansdepartementet Internationellt tullsamarbete. [2] Ny insiderlagstiftyning, m. m. [4] Näringsdepartementet Undantag från turordningen. [6] Tillväxt i hela Sverige. Rapport om tillväxtavtalen. [7]

36 Tillväxt i hela Sverige •

Näringsdepartementet

103 33 Stockholm www.naring.regeringen.se