Rapport om tillväxtavtalen - Första året

Rappor

Rapport om tillväxtavtalen

t

Första året

om

tillväxt

avtalen

F ÖRST

A ÅRET

Ds 2001:15

ISBN: 91-38-21355-9

o ISSN: 0248-6012 postadress 106 47 stockholm fax 08-690 91 91, telefon 08-690 91 90 e-post : fritzes.order@liber.se internet: www.fritzes.se

Näringsdepartementet

GraÞsk produktion: NauclŽr AB Omslagsillustration: Tomas Lindell Rapporten Þnns tillgŠnglig pŒ: www.naring.regeringen.se/tillvaxt/avtal/index.htm

Rapport om tillvŠxtavtalen FšrstaŒret

NŠringsdepartementet

SOU och Ds kan kšpas frŒn Fritzes kundtjŠnst. Fšr remissutsŠndningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer pŒ uppdrag av Regeringskansliets fšrvaltningsavdelning.

BestŠllningsadress: Fritzes kundtjŠnst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara pŒ remiss. Hur och varfšr. StatsrŒdsberedningen, 1993. Ð En liten broschyr som underlŠttar arbetet fšr den som skall svara pŒ remiss.

Broschyren kan bestŠllas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08-405 42 95 Telefon: 08-405 47 29 www.regeringen.se/propositioner/sou/pdf/remiss.pdf

Stockholm 2001

ISBN 91-38-21434-2 ISSN 0284-6012

InnehŒll

7 Fšrord Ð Regional nŠringspolitik fšr en ny tid

9 Inledning

10 Syfte och metod 11 Sammanfattning

14 1 Partnerskapens roll i tillvŠxtavtalen

14 1.1 Varfšr regionala partnerskap? 14 1.2 Hur ser de partnerskap ut som arbetar med de regionala tillvŠxtavtalen? 15 1.3 Vilka Šr parterna och hur ser motiven ut fšr deras medverkan? 15 1.4 Hur sŒg engagemanget ut i planeringsfasen? 17 1.5 Sammanfattning och slutsatser

19 2 Finansiering, genomfšrande och utvŠrdering

19 2.1 Finansiering 21 2.2 Genomfšrande 23 2.3 Uppfšljning och utvŠrdering Ð en fšrutsŠttning fšr en lŠrande process 24 2.4 Uppfšljning av de horisontella komponenterna i tillvŠxtavtalen 25 2.5 Analys 26 2.6 Sammanfattning och slutsatser

27 3 Samverkan fšr tillvŠxt och sysselsŠttning

27 3.1 Samverkan och fšrtroende Ð resultat frŒn tillitsstudien 29 3.2 Samordnarna Ð viktiga farthŒllare i processen 30 3.3 Dialogen mellan privat och offentligt 31 3.4 MervŠrden av processen 31 3.5 Sammanfattning och slutsatser

32 4 SŒ vidareutvecklas arbetsformen Ð trender och tendenser

32 4.1 Iakttagelser om tillvŠxtavtalens genomslagskraft 32 4.2 Nya grepp fšr att fšrbŠttra samspelet mellan offentligt och privat Ð en klusterpolitik vŠxer fram 33 4.3 Sammanfattning och slutsatser

35 LŠnsvisa presentationer

36 Blekinge lŠn 38 Dalarnas lŠn 40 Gotlands lŠn 42 GŠvleborgs lŠn 44 Hallands lŠn 46 JŠmtlands lŠn 48 Jšnkšpings lŠn 50 Kalmar lŠn

52 Kronobergs län 54 Norrbottens län 56 Skåne län 58 Stockholms län 60 Södermanlands län 62 Uppsala län 64 Värmlands län 66 Västerbottens län 68 Västernorrlands län 70 Västmanlands län 72 Västra Götalands län 74 Örebro län 76 Östergötlands län

79 Bilaga

79 ”Några ögonblicksbilder över den regionala utvecklingen”, rapport från NUTEK:s analysenhet

Regional näringspolitik för en ny tid

šrutsŠttningarna fšr regional utveckling har un- de globaliseringen, škar ocksŒ den lokala och regionala

F

der det senaste decenniet fšrŠndrats hšgst vŠ- nivŒns betydelse. Studier av framgŒngsrika regioner har sentligt. Avregleringarna av vŠrldens nationella funnit att ett innovativt nŠringsliv vŠxer fram i samspel ekonomier i kombination med det framvŠxande infor- mellan olika aktšrer. Fšretagen bŒde konkurrerar och mationssamhŠllet Šr tvŒ viktiga fšrklaringar till detta. samverkar med varandra. Samspelet mellan fšretagen Œ Den fšrra i hšg grad driven av politiska visioner och Šnd- ena sidan, och forskningsinstitutioner, lokala politiker rade ekonomiska fšrutsŠttningar, den senare pŒskyndad och tjŠnstemŠn, Œ den andra, Šr ofta mycket intensivt. av snabb teknikutveckling och Internet. Denna utveck- Fšrtroende fšr varandra Šr ett viktigt inslag i samspelet. ling Ð globaliseringen Ð innebŠr mŒnga nya mšjligheter TillgŒngen till och dynamiken i utbytet av kunskap, ger fšr mŠnniskor, fšretag, regioner. kade mšjligheter fšr unika konkurrensfšrdelar. mŠnniskor att resa, studera och arbeta i andra lŠnder. Fšr att Sverige skall fortsŠtta att utvecklas i positiv kade mšjligheter fšr fšretag att snabbt och billigt fŒ riktning Šr det helt avgšrande att landets olika delar uttillgŒng till ny kunskap, att inleda nya typer av samarbe- vecklas pŒ ett konkurrenskraftigt sŠtt. Globaliseringen ten och, inte minst, att fŒ tillgŒng till en stšrre marknad ÓkrŠverÓ innovativa regioner. Vi kan med andra ord inte fšr avsŠttning av sina produkter. lŠngre sŠga att gŒr det bra fšr Sverige Enbart EU:s inre marknad bestŒr sŒ gŒr det bra fšr vŒra regioner. Vi har idag av 380 miljoner konsumenter. kommit till en punkt dŠr motsatsen Šr Mšjligheterna škar ocksŒ fšr regio- en bŠttre beskrivning av verkligheten: nerna. Det škade omloppet av GŒr det bra fšr vŒra regioner, sŒ gŒr mŠnniskor, kapital, information, det ocksŒ bra fšr Sverige! kunskap, varor och tjŠnster Šr vita- Utvecklingen av den regionala nŠrliserande och ger nya impulser. ingspolitiken och tillvŠxtavtalen inne- I takt med denna utveckling, bŠr ett betydelsefullt steg i rŠtt rikthŒrdnar naturligtvis ocksŒ konkur- ning fšr att kunna mšta fšrŠndringarrensen mellan fšretag och mellan na i omvŠrlden. Offentlig verksamhet regioner. Pressen škar pŒ beÞntliga Šr till stora delar organiserad utifrŒn strukturer. Sverige kan inte, och sektorer dŠr strukturerna lšper vertibšr inte, konkurrera med lŒglšne- kalt genom hela organisationen. I belŠnder i steuropa, Asien och Lati- grŠnsad utstrŠckning klarar denna ornamerika inom sŒdana omrŒden ganisation att ta en samlad hŠnsyn till dŠr produktionen Šr vŠldigt stan- skillnader i lokala och regionala fšrutdardiserad. Sverige skall istŠllet sat- sŠttningar. Eftersom det ocksŒ Þnns sa pŒ verksamheter dŠr design, kva- behov av att precisera den nationella litet och kunskapsinnehŒll, i stŠllet politiken inom olika omrŒden Šr det fšr pris, Šr avgšrande. VŒra produkter och tjŠnster mŒste med andra ord nšdvŠndigt att hitta nya former fšr ett med andra ord ha ett plusvŠrde och ha en hšgre fšrnyel- samspel som kombinerar ett horisontellt nŠtverkstŠnkansetakt Šn de som produceras globalt. Uppgiften Šr inte de pŒ lokal och regional nivŒ med tydliga nationella mŒl enkel, men Sveriges position inom en rad olika omrŒden inom olika politikomrŒden. t.ex. telekommunikation och IT, visar att det Šr lŒngt Den hŠr rapporten redovisar hur arbetet med de regiifrŒn omšjligt. onala tillvŠxtavtalen har utvecklats hittills. En stor del I takt med att de geograÞska marknaderna utvidgas handlar om hur de olika parterna Ð aktšrerna Ð har enga- škar mšjligheterna och motiven fšr en arbetsdelning gerat sig i arbetet men ocksŒ vad de anser att de fŒr ut av och specialisering inom olika nŠringar. Fšretag, regioner det. En viktig iakttagelse Šr att de regionala nŠtverken av och lŠnder specialiserar sig inom sŒdana omrŒden dŠr de offentliga aktšrer, nŠringslivsorganisationer och viss mŒn har stšrst mšjlighet att konkurrera. Till stora delar kommuner har stŠrkts av processen. Nya former fšr horihandlar det om att producera och utveckla varor och sontell samverkan har uppstŒtt med inriktning pŒ att tjŠnster som Šr unika pŒ vŠrldsmarknaden. Det kan skapa sŒ goda fšrutsŠttningar fšr regionens utveckling framstŒ som motsŠgelsefullt, men i takt med den škan- som mšjligt.

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T 7

Istället för att arbeta var och en för sig går olika aktö- Iakttagelserna från rapporten kommer också att utgöra rer ihop med syfte att åstadkomma resultat tillsammans. ett väsentligt underlag för utformningen av regeringens Näringslivet engagemang för frågor om regional utveck- fortsatta politik inom området. Detta gäller inte minst ling har ökat i processen kring tillväxtavtalen. Trots detta, hur processen med tillväxtavtal skall se ut efter det att visar rapporten, talar det privata och offentliga fortfaran- den första omgången är till ända, år 2002. de ”förbi varandra” och en hel del arbete återstår för att förbättra formerna för dialog. Hur detta kan gå till och Stockholm i februari 2001 hur arbetsformen kan vidareutvecklas, tas också upp i redovisningen. Rapporten utgör en viktig del i en långsiktig lärande process. Avsikten är att liknande redovisningar skall återkomma årligen. Rapportens innehåll kommer förhoppningsvis att stimulera till debatt och diskussion kring U L R I C A M E S S I N G frågor som är centrala för den regionala utvecklingen. Statsråd i Näringsdepartementet

8 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

Inledning

egeringen introducerade en ny regional när- konkreta projekt eller aktiviteter. Projekt kan tillkomma

R

ingspolitik år 1998 . Målet för politiken är att och preciseras efter hand. Jämställdhet mellan könen 1 utifrån de förutsättningar som finns i varje region och ekologisk hållbarhet skall genomsyra alla delar av stimulera en hållbar ekonomisk tillväxt som kan bidra till programmet och användas som en drivkraft för utveckfler och växande företag och därmed ökad sysselsättning ling och tillväxt. Ett väl genomarbetat tillväxtavtal är för både kvinnor och män.Tillväxten skall beakta jäm- koncentrerat till ett fåtal insatsområden som är prioriteställdhet mellan könen och ekologisk hållbarhet. Samti- rade av partnerskapet. Idén med programhierarkin är digt introducerades de regionala tillväxtavtalen som ett bl.a. att ringa in aktörer och resurser på respektive ininstrument för att genomföra den nya politiken. Länssty- satsområden, att uppnå samverkan mellan aktörerna och relserna och självstyrelseorganen i försökslän för ändrad att kunna bedöma enskilda projekt i större sammanhang. regional ansvarsfördelning initierar, driver och samordnar Det skall framgå i avtalet vilka aktörer som kommer arbetet med avtalen på regional nivå.Tillväxtavtalen syftar att finansiera och koordinera genomförandet samt hur till effektivare samordning och samverkan mellan sekto- uppföljning och utvärdering skall ske. Ett viktigt led i rer och aktörer som har till uppgift att främja tillväxt och arbetet med avtalet är alltså att identifiera de pengaresursysselsättning. Näringslivet bjuds in att ta aktiv del och ha ser och den kompetens som olika aktörer kan delta med i ett stort inflytande i utformningen av avtalen.Avsikten är genomförandet. Ett tillväxtavtal är inte juridiskt bindande. att det lokala och regionala inflytandet över den nationel- Benämningen avtal står i stället för överenskommelser la politiken skall öka och att statliga resurser för tillväxt mellan parter om samverkan och finansiering. och sysselsättning skall göras mer flexibla. Den första omgången av regionala tillväxtavtal utar- De regionala tillväxtavtalen är inspirerade av program- betades i samtliga län under åren 1998–1999. Genomföarbetet inom EU:s strukturfonder. Arbetet med tillväxt- randet pågår åren 2000–2002. Samtidigt som det nu är avtalen och programmen inför den nya strukturfonds- viktigt att studera hur tillväxtavtalen fungerar i praktisk perioden har ofta kunnat samordnas. Tillväxtavtalen är tillämpning och vilka resultat som uppnås, är det nödockså programinriktade. Såväl tillväxtavtal som målpro- vändigt att dra lärdom av erfarenheter från den arbetsgram utarbetas i breda partnerskap, dvs. nätverk som process då tillväxtavtalen togs fram. utgörs av olika offentliga och privata aktörer. Partner- I februari 2000 sammanställdes en rapport om tillväxtskapens engagemang är fundamentalt i arbetet. Det finns avtalen som då höll på att färdigställas. Där underströks 2 forskning som visar att regioner med hög grad av tillit bl.a. att utvärderingar av både processen och de faktiska och nära samspel mellan näringsliv, löntagare och offent- resultaten av genomförda åtgärder kommer att vara en liga företrädare oftare utvecklas mer gynnsamt än de viktig del av det fortsatta arbetet. I en senare rapport regioner där detta saknas. föreslogs att tillväxtavtalen skall följas upp löpande och Ett tillväxtavtal skall bygga på en grundlig analys av att en utvärdering skall ske år 2003, dvs. efter den första framför allt näringslivets utvecklingsförutsättningar i genomförandeperioden. Den uppföljning som bör göras regionen. I analysen ingår att synliggöra de resurser som på den nationella nivån, bör, enligt rapporten, i första hand kan främja en god utveckling, men också att påvisa de inriktas på att visa vad som sker i avtalsprocessens olika hot mot en önskad utveckling som det är nödvändigt att led.Viktiga frågor är om avtalen bidrar till ökad samvervara medveten om. Mot bakgrund av analysen utarbetas kan kring åtgärder och koncentration av resurser och om ett utvecklingsprogram som skall vara inriktat på att ta det går att dra slutsatser om att detta bidrar till ökade intillvara de möjligheter och behov av insatser för tillväxt vesteringar, ökat nyföretagande och annat som har betyi näringslivet som har identifierats. Utvecklingsprogram- delse för tillväxten. 3 met är uppbyggt i en hierarki med insatsområden – Regeringen anser att tillväxtavtalen är ett instrument åtgärder – projekt eller aktiviteter. Ett insatsområde, som som skall utvecklas och förbättras med hjälp av erfarent.ex. kan benämnas Utbildning och kompetens för nyfö- heter och utvärderingar och har uttalat sig om detta i retagare, kan omfatta ett antal mer preciserade åtgärder, Budgetpropositionen för 2001. t.ex. Lärande i arbetet, Nätverksbyggande och Entrepre- ÓRegeringen kommer lšpande att samla in information fšr nörskunskap. Åtgärderna kan i sin tur omfatta en rad att se hur arbetsformen fungerar. Regeringen ser redan nu

2 Ds 2000:7 ÓRapport om tillvŠxtavtalen , TillvŠxt i hela SverigeÓ. 1 ÓRegional tillvŠxt Ð fšr arbete och vŠlfŠrdÓ (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:AU11, 3 Slutrapport: ÓNationell uppfšljning och utvŠrdering av regionala tillvŠxtavtal, rskr. 1997/98:204). 2000-05-31Ó.

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T 9

stora fšrdelar med att arbeta i s.k. programform. Detta ger och idŽer om den arbetsform som avtalen innebŠr. Uppbl.a. parter med olika organisatorisk hemvist mšjligheter att fšljningen skall: samverka kring en gemensam lŒngsiktig utvecklingsstrategi,

¥

att bedriva ett mer kvaliÞcerat analysarbete, att arbeta mot ge en samlad lŠgesrapport om hur arbetet fortskrider gemensamma mŒl och att gšra tydligare prioriteringar av si- pŒ olika nivŒer, na resurser. (É) Regeringens avsikt med tillvŠxtavtalen Šr

¥

att dessa skall representera det svenska, regionala perspekti- ge en Œterkoppling till partnerskapen utifrŒn ett samvet fšr hur tillvŠxten och sysselsŠttningen skall gynnas. Den- lat nationellt perspektiv, na modell Šr lŒngsiktig och rikstŠckande och dŠrmed en vik-

¥

tig hšrnsten i den samlade nationella tillvŠxtpolitiken.Ó skapa underlag fšr rapporter till regering och riksdag,

¥

Denna rapport Šr den fšrsta av de uppfšljningar som bšr ge underlag fšr policyutveckling och fortsatt utvŠrdering. ske Œrligen. En arbetsgrupp bestŒende av medarbetare frŒn Regeringskansliet, NŠrings- och teknikutvecklings- Rapporten bygger dels pŒ regionala och nationella mynverket (NUTEK), Arbetslivsinstitutet, Skolverket och digheters redovisningar av deras erfarenheter av arbetet NaturvŒrdsverket har sammanstŠllt och analyserat mate- med tillvŠxtavtalen, dels pŒ en enkŠt till personer som rialet. En grupp tjŠnstemŠn i NŠringsdepartementet, det ingŒr i de regionala partnerskapen. s.k. TvŠrsekretariatet, har utarbetat rapporten. Under hšsten 2000 ombads ett drygt hundratal myn- Rapporten bestŒr av tvŒ huvuddelar samt en bilaga. digheter och regionala ALMI-bolag redovisa sina syn- Den fšrsta delen utgšr en samlad uppfšljning av hela punkter pŒ den dittillsvarande avtalsprocessen. Redovisprocessen. Den innehŒller avsnitt som behandlar de regio- ningarna innehŒller ocksŒ uppgifter om de svarandes nala partnerskapens roll i tillvŠxtavtalen och hur lŒngt Þnansiella engagemang i insatser och ŒtgŠrder i avtalen. man kommit i frŒga om Þnansiering och genomfšrande ALMI:s, universitetens och hšgskolornas medverkan av utvecklingsprogrammen. Vidare ingŒr avsnitt som re- var frivillig. dovisar hur partnerskapen bedšmer kvaliteten och effekterna av den škade samverkan som tillvŠxtavtalen bygger Tabell 1. Aktörer som rapporterat om arbetet med tillväxtavtal,

2000-10-01

pŒ. Vissa iakttagelser gšrs av hur arbetsformen fšr avtalen vidareutvecklas liksom av hur idŽn och uppmŠrksam- Aktör Antal mandet av klusterbildningar pŒverkar och pŒverkas av Nationella myndigheter 12 4 tillvŠxtavtalen. Slutsatserna i den hŠr delen Šr generella, Länsstyrelser/självstyrelseorgan 25 (21/4) vilket innebŠr att regionala avvikelser fšrekommer. En Länsarbetsnämnder 21 sammanfattning av de viktigaste iakttagelserna och slutsatserna Þnns direkt efter avsnittet Syfte och metod. Universitet/Högskola 24 (av totalt 29) Efter den samlade rapporten fšljer en redovisning av Regionala ALMI-bolag 18 (av totalt 21) hur processen utvecklas i lŠnen. Beskrivningarna utgŒr dels ifrŒn underlag frŒn de regionala samordnarna, lŠnsarbetsnŠmnder, ALMI, universitet och hšgskolor, dels EnkŠtundersškningen har genomfšrts av SCB pŒ uppfrŒn en enkŠtundersškning. drag av NUTEK. Syftet med undersškningen var att I en bilaga till rapporten Þnns en regionalekonomisk fŒnga in enskilda deltagares erfarenheter av arbetet. Enanalys. Syftet med den Šr att sŠtta in tillvŠxtavtalen i ett kŠten omfattade 39 frŒgor om bl.a. resursŒtgŒng och delstšrre sammanhang. Analysen Šr uppbyggd kring indika- aktighet, samverkan, fšrtroende och resultat. Undersšktorer som skall ge en bild av det ekonomiska tillstŒndet i ningen genomfšrdes under november-december 2000. landets olika delar. Tonvikt lŠggs vid faktorer som visar Adresslistan baserades pŒ tidigare insamlade uppgifter pŒ strukturomvandling, fšrutsŠttningar fšr tillvŠxt samt om vilka personer som ingick i de regionala partnerskafšrŠndringar av lšnesummorna. Indikatorerna Šr av prak- pen. I samband med utskicket av enkŠten framkom att tiska skŠl indelade pŒ lŠnsnivŒ men ambitionen fšr fram- listan var ofullstŠndig och att den delvis innehšll felaktitiden bšr vara att anvŠnda arbetsmarknadsregioner som ga uppgifter. Detta har pŒverkat studiens kvalitet. EnkŠindelningsgrund. Bilagan Šr sammanstŠlld av NUTEK:s ten gick till 2 418 personer. Av dessa svarade 18 % att de analysenhet. inte hade deltagit tillrŠckligt mycket i arbetet med tillvŠxtavtalen fšr att kunna besvara frŒgorna (s.k. švertŠckning). De ŒterstŒende, 1 989 personer, utgšr netto- SYFTE OCH METOD populationen fšr undersškningen. Av dessa besvarade Uppfšljningen av de regionala tillvŠxtavtalen syftar till att ška kunskaperna om det omfattande arbete som be- 4 NŠrings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Delegationen fšr utlŠndska investeringar (ISA), Energimyndigheten, Turistdelegationen, drivs pŒ lokal, regional och nationell nivŒ. Den skall bi- Skogsstyrelsen, Glesbygdsverket, NaturvŒrdsverket, Skolverket, RiksantikvarieŠmbetet, dra till att hŒlla en lŠrprocess vid liv och sprida kunskap Statens kulturrŒd, Riksarkivet.

1 0 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

Tabell 2. Svarsfrekvens samt antal svar fördelade per län och kategori

Län Svarsfrekv. Stat Landsting Kommun Ftg. org Annan org Privat ftg. Saknas Summa

5 7

Saknas 25 11 24 6 8 11 34 119 6

5 Svarsfrekvensen avser nettopopulationen. 6 Svarande som ej har uppgivit tillhšrighet till nŒgon kategori. 7 Svarande som ej har uppgivit tillhšrighet till nŒgot lŠn.

906 stycken enkŠten, vilket innebŠr ett bortfall pŒ 55%. kategorierna. Resultaten i denna grupp beaktas endast Bortfallet betraktas som stort fšr denna typ av undersšk- som individuella svar. De anges i rapportens tabeller och ningar och škar risken fšr skevhet i resultaten. Samtidigt diagram med en asterisk (*), men kommenteras inte. kan man dock anta att Šven en stor del av bortfallet bestŒr av švertŠckning. SAMMANFATTNING Kategori- och lŠnstillhšrighet skulle anges pŒ enkŠt- Redan tidigare har ßera studier och redovisningar gjorts svaret. De 906 personer som besvarat enkŠten, fšrdelas av planeringsfasen dŒ de regionala tillvŠxtavtalen arbetaenligt tabell 2 . ÿven om bortfallet Šr stort, Šr det mšjligt des fram i lŠnen. Ambitionen Šr att gšra Œrliga studier att anvŠnda svaren som underlag fšr uttalanden om netto- avseende bŒde processen fšr avtalsarbetet och avtalens populationen och fšr respektive kategori. PŒ lŠnsnivŒ Šr effekter. I den hŠr rapporten behandlas den fšrsta av de mšjligheterna att dra slutsatser betydligt mindre. Antalet planerade Œrliga uppfšljningarna. Nedan fšljer en šversikt svar, svarsfrekvens och spridning mellan kategorier varie- šver de sammanfattningar och slutsatser som avslutar rar kraftigt mellan lŠnen. Jšnkšpings lŠn mŒste lyftas bort varje avsnitt i denna del av rapporten. Sammanfattningur materialet, eftersom alltfšr fŒ svar inkommit dŠrifrŒn. en beršr inte de lŠnsvisa redovisningarna av avtalsarbetet vriga 20 lŠn kan indelas i tvŒ grupper. I fšrsta gruppen och inte heller den regionalekonomiska analysen i en biingŒr lŠn dŠr antalet svar, svarsfrekvens och spridning laga till rapporten. mellan respektive kategori anses vara acceptabel. Bedšmningen Šr att de svarande i denna grupp kan betraktas Partnerskapens roll i tillväxtavtalen som fšretrŠdare fšr partnerskapet i dessa lŠn, dock kan De regionala partnerskapen bšr vara brett sammansatta inga lŒngtgŒende slutsatser dras. Den andra gruppen lŠn med representanter fšr aktšrer pŒ regional och lokal nivŒ. uppvisar varierande svarsfrekvens. Antalet svarande Šr BŒde offentliga och privata organ bšr ingŒ. NŠringslivets generellt mycket lŒgt och det Šr en liten spridning mellan deltagande Šr vŠsentligt. Vissa nationella myndigheter

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T 1 1

beršrs, frŠmst i rollen som ÞnansiŠrer eller kompetens- ning. Den Þnansiella informationen Šr ofullstŠndig fšrsšrjare. och skall tolkas fšrsiktigt.

¥ ¥

TillvŠxtavtalen har škat medvetenheten om den LŠnsarbetsnŠmnderna och lŠnsstyrelserna/sjŠlvstyrelseregionala och lokala nŠringslivsmiljšns betydelse fšr organen svarar fšr 42% respektive 36% av den statliga fšretags konkurrenskraft. Detta har inneburit att finansieringen. Statens Þnansiella engagemang varierar betydelsen av nŠtverk och klusterbildningar har fŒtt mellan lŠnen, stšrst Šr det i Norrbotten och lŠgst i škad uppmŠrksamhet. Uppsala lŠn. Uppsala tillsammans med Stockholm och VŠstra Gštaland Šr de lŠn som uppvisar stšrst an-

¥

LŠnsstyrelserna och sjŠlvstyrelseorganen har en mycket tal olika ÞnansiŠrer till sina tillvŠxtavtal. viktig roll som samordnare och katalysator fšr att driva

¥

processen med tillvŠxtavtal framŒt. I genomsnitt har 18 lŠns tillvŠxtavtal omfattar sammanlagt 1 624 olika de lagt ned nŠra tre Œrsarbetskrafter pŒ att fšrbereda projekt. I genomsnitt avsŠtter man 1,5 miljoner kronor och utarbeta tillvŠxtavtalen under Œren 1998Ð1999. per projekt. NŠrmare hŠlften av medlen gŒr till fšretagvriga parter har i genomsnitt lagt ned tre timmar per sutveckling och entreprenšrskap. En fjŠrdedel satsas pŒ vecka. kompetensutveckling och forskning och utveckling.

¥ ¥

Fšretagens allmŠnna engagemang i frŒgor om regio- TillvŠxtavtalen leder till att offentliga och Šven privata nal utveckling har škat genom arbetet med tillvŠxtav- resurser som satsas fšr att frŠmja tillvŠxt och sysseltalen, anser en majoritet (65 %) av fšretagens organi- sŠttning blir synliga. sationer.

¥

TillvŠxtavtalen bidrar till effektivare samordning av

¥

Kommunernas engagemang under arbetet med till- resurser fšr regional tillvŠxt enligt en majoritet av vŠxtavtalen varierar. Av sammanstŠllningarna frŒn samordnarna i lŠnen. De fŒr stšd i sin uppfattning av bl.a. Halland, rebro, Dalarna och VŠstra Gštaland nŠrmare 70% av fšretrŠdare fšr stat, fšretagsorganisaframgŒr att kommunerna dŠr var aktiva redan frŒn tioner och landsting. DŠremot instŠmmer endast 30% bšrjan av arbetet. av fšretagen i detta.

¥ ¥

Universiteten och hšgskolorna Šr i allmŠnhet positiva TillvŠxtavtalen har medverkat till att s.k. en-dšrr-intill arbetet och ser tillvŠxtavtalen som en plattform va- lšsningar bildas i nŒgra lŠn. Arrangemanget skall dels rifrŒn de kan utveckla den s.k. samverkansuppgiften. underlŠtta fšr fšretag, organisationer m.ß. som ansšker om projektmedel, dels fungera som ett gemensamt

¥

LŠnsarbetsnŠmndernas engagemang varierar frŒn myck- forum fšr ÞnansiŠrer att diskutera projektansškningar et aktiva och ledande i processen till avvaktande.ALMI och bedšma om de šverensstŠmmer med det regionala Šr šverlag positiva och ser arbetet med avtalen som en tillvŠxtavtalets mŒl och intentioner. del av sin ordinarie verksamhet. Nationella myndig-

¥

heters medverkan varierar men Šr genomgŒende svag. Statens roll som medÞnansiŠr av tillvŠxtavtalen upp- NUTEK utgšr ett av undantagen och har lagt ned ett fattas som otydlig och olika statliga aktšrer har skilda stort engagemang under hela planeringsprocessen. uppfattningar om vilken deras roll i avtalsarbetet Šr. Detta har i sin tur skapat en osŠkerhet kring processen. Finansiering, genomfšrande och utvŠrdering TillvŠxtavtalets vŠrde som ett instrument fšr regionala Avsikten med de regionala tillvŠxtavtalen Šr att olika fšrhandlingar anses vara begrŠnsat. parter skall samordna resurser fšr Þnansiering av gemen-

¥

samt prioriterade ŒtgŠrder fšr tillvŠxt. Klarhet avseende En fšrutsŠttning fšr att de regionala tillvŠxtavtalen Þnansieringen Šr naturligtvis en fšrutsŠttning fšr att Œt- skall kunna vidareutvecklas som instrument fšr samgŠrderna skall kunna genomfšras. ordning av resurser fšr regional tillvŠxt och sysselsŠttning Šr att de statsÞnansierade aktšrer som medverkar

¥

Genomfšrandet av de ŒtgŠrder som har planerats in- i arbetet har tydliga mandat och riktlinjer. om ramen fšr de regionala tillvŠxtavtalen har kommit

¥

igŒng. 18 lŠn redovisar att per den 15 september 2000 De ßesta lŠn har svŒrt att integrera jŠmstŠlldhet och det har beslut tagits om totalt 2 585 miljoner kronor. Av ekologiska perspektivet i sina avtal. Det Þnns ett stort informationen frŒn 15 av lŠnen framgŒr att staten behov av bŠttre metoder och utbildning om hur man in- (49%), den privata sektorn (25%) och kommunerna fšrlivar dessa frŒgor i det tillvŠxtfrŠmjande arbetet. De (8 %) Šr de stšrsta ÞnansiŠrerna. EU-medel uppgŒr regionala partnerskapen Šr en bra plattform fšr tvŠrsekhittills endast till 6% men vŠntas ška i takt med att toriella diskussioner pŒ dessa omrŒden. Det Šr viktigt att strukturfondsprogrammen genomfšrs i škad utstrŠck- i det fortsatta arbetet lyfta fram dessa perspektiv som en

1 2 N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

drivkraft fšr utveckling och tillvŠxt. PilotlŠn har dŠrfšr trŠdare fšr fšretagsorganisationer. ALMI, som har i utpekats som skall intensiÞera arbetet med att integrera uppdrag att stimulera fšretagsamhet, har fšrlorat fšrjŠmstŠlldhet och ekologisk hŒllbar utveckling. troende hos de privata fšretagen.

¥ ¥

Uppfšljning och utvŠrdering Šr en fšrutsŠttning fšr att Majoriteten bedšmer att engagemanget fšr avtalsarkunna utveckla en lŠrande process. I vissa lŠn lŠgger par- betet ligger pŒ ofšrŠndrad nivŒ sedan avtalsprocessen terna gemensamt ut projektdatabaser pŒ Internet, vilket startade. skapar helt nya mšjligheter fšr škat kunskapsutbyte

¥

kring processen. NŒgra lŠn arbetar tillsammans med in- De regionala samordnarna Šr mycket betydelsefulla terna bedšmningsgrupper och externa konsulter fšr att farthŒllare i processen. Uppfšljningen visar att intensystematiskt kunna reßektera och dra lŠrdomar i det pŒ- siteten i kontakterna mellan olika parter sjunker i ßera gŒende arbetet. Detta stŠrker nŠtverket av aktšrer. av de lŠn dŠr samordnarna har sŠnkt sin ambitionsnivŒ.

¥

Samverkan fšr tillvŠxt och sysselsŠttning Fšretagare Šr i allmŠnhet skeptiska till att tillvŠxtavta- Det Þnns studier som visar att det s.k. sociala kapitalet Šr len kommer att leda till fšrbŠttringar fšr nŠringslivet. en viktig faktor i samhŠllsutvecklingen. Kontakter och Det tror dŠremot en majoritet inom fšretagarorganifšrtroendefullt samarbete mellan aktšrer škar det sociala sationerna, de statliga organen och landstingen. kapitalet. I tillvŠxtregioner Šr nŠtverk fšr sŒdant samar-

¥

bete typiska inslag. En tanke med de regionala partner- De regionala samordnarna Šr šverens om att tillvŠxtskapen Šr att de skall befrŠmja nŠtverksorienterat arbete. avtalen har tillfšrt ett mervŠrde. Merparten av statliga Inom ramen fšr enkŠtundersškningen genomfšrdes en aktšrer och landstingsfšretrŠdare delar denna uppfattsŠrskild studie fšr att undersška fšrtroende och tillit ning. Kommunerna och fšretagsorganisationerna Šr mellan de aktšrer som deltar i arbetet med tillvŠxtavtal. mer splittrade i frŒgan. En majoritet av fšretagarna anser inte att avtalen har inneburit ett mervŠrde fšr dem.

¥

Det tycks vara offentliga aktšrer i de regionala nŠtverken, nŠringslivsorganisationer samt vissa kommuner SŒ vidareutvecklas arbetsformen Ð trender och tendenser som hittills har haft det stšrsta utbytet av processen. Med de regionala tillvŠxtavtalen har regeringen introduce- Redan tidigare etablerade aktšrer har stŠrkt banden rat en arbetsform som pŒverkar och fšrŠndrar etablerade rumellan sig och utvidgat sina kontaktnŠt. tiner och mšnster i lokalt och regionalt utvecklingsarbete. Den fšrsta omgŒngen av planering och genomfšrande upp-

¥

Kontakterna mellan den regionala nivŒn och kommu- dagar mŒnga frŒgor och problem att lšsa.Alla som beršrs nerna har škat nŒgot. FrŒn kommunalt hŒll deltar fram- av avtalsarbetet blir delaktiga i en omfattande lŠrprocess. fšr allt nŠringslivsansvariga tjŠnstemŠn, medan den vik-

¥

tiga utbildningssektorn ofta stŒr utanfšr. Med undantag Det regionala tillvŠxtavtalets idŽ fšrefaller Šnnu vara frŠmav NUTEK som deltagit med metodstšd i processen mande fšr mŒnga lokala aktšrer och projektŠgare. Metooch kompetens och Þnansiering fšr genomfšrandet, har der fšr hur man kan agera ur ett lokalt perspektiv fšr att fŒ de nationella myndigheterna varit relativt osynliga. nytta av tillvŠxtavtalet bšr diskuteras och spridas.

¥ ¥

NŠringslivets engagemang har škat men det Šr svŒrt En klusterpolitik vŠxer fram pŒ lokal och regional nivŒ. att dra slutsatsen att dialogen mellan privat och of- Arbetet med tillvŠxtavtal har bidragit till detta. Klusterfentligt har utvecklats eller fšrdjupats som resultat av politiken framstŒr fšr mŒnga som attraktiv, eftersom avtalsprocessen. den bildar ett tydligt ramverk fšr samverkan mellan sŒvŠl privat och offentligt som mellan olika offentliga

¥

LŠnsstyrelsen Œtnjuter stŠrkt fšrtroende i egenskap av sektorsorgan. Den kan ocksŒ underlŠtta prioriteringar samordnare av tillvŠxtavtalen. Samtliga parter, utom av insatser som Šr viktiga fšr att stŠrka regionens inlandstingen, har ett stšrre fšrtroende fšr lŠnsstyrelsen ternationella konkurrenskraft. Šn innan avtalsprocessen startade. PŒ motsvarande sŠtt

¥

har samtligas fšrtroende fšr fšretagen škat. Staten har en viktig roll i den klusterpolitik som utvecklas. Kunskaperna om klusters effektivitet Šr be-

¥

Landstingen har fšrlorat fšrtroende bland alla repre- grŠnsade. Staten bšr medverka till att analysera och sentanter i partnerskapet utom hos sina egna. Fšrtro- dra slutsatser av de erfarenheter som uppnŒs runt om endet fšr kommunerna har minskat hos fšretrŠdare i landet och internationellt. De statliga aktšrer som fšr stat, fšretagsorganisationer samt privata fšretag Þnns pŒ regional nivŒ, och som medverkar aktivt i men škat hos landstinget och sina egna. ŒtgŠrder fšr att stŠrka geograÞskt avgrŠnsade kluster, bšr sŠkerstŠlla ett nationellt perspektiv och beakta

¥

NUTEK har fšrlorat fšrtroende frŠmst bland fšre- riskerna fšr geograÞska inlŒsningseffekter.

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T 1 3