Rapport om tillväxtavtalen, Tredje året - från tillväxtavtal till tillväxtprogram

Rapport om tillväxtavtalen

Tredje året

– från tillväxtavtal till tillväxtprogram

Produktion: Näringsdepartementet, juli 2003 Omslagsillustration: Tomas Lindell Tryck: Elanders Digitaltryck Stockholm AB Rapporten finns tillgänglig på: www.naring.regeringen.se

Rapport om tillväxtavtalen

Tredje året – från tillväxtavtal till tillväxtprogram

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993. – En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08–405 42 95 Telefon: 08–405 47 29 www.regeringen.se/propositioner/sou/pdf/remiss.pdf

Tryckt av Elanders Digitaltryck Stockholm AB Stockholm 2003

ISBN 91-38-21913-1 ISSN 0284-6012

Förord

et är knappast möjligt att diskutera politik inom något område idag utan att ta upp globaliseringen och dess konsekvenser. Globaliseringen och en krympande värld leder till ökade möjligheter men också till

D

ökade krav på flexibilitet och förändringsbenägenhet i våra ekonomier. Samtidigt som konkurrenstrycket ökar på varje enskilt land ökar naturligtvis också möjligheterna för företag att nå ut på nya marknader som tidigare knappast har varit tillgängliga.

Det krävs en målmedveten och tydlig politik för att medverka till att globaliseringens fördelar kommer alla till del. Min och regeringens ambition är att skapa förutsättningar för hållbar tillväxt, sysselsättning och välfärd i hela Sverige. I en programförklaring för tillväxt och livskraft i hela Sverige pekar regeringen ut tre väsentliga frågor som förs upp på dagordningen den kommande tiden. Det handlar om den regionala utvecklingspolitikens förverkligande, den långsiktiga planeringen för vägar, järnvägar och flyg samt reformeringen av EU:s regionalpolitik.

Frågor om regional utveckling är inte bara viktiga för de regioner som idag har en negativ utveckling. Det är avgörande för Sverige som tillväxt- och välfärdsnation att vi lyckas ta tillvara utvecklingspotentialen i hela landet. Arbetet med de regionala tillväxtavtalen och de kommande tillväxtprogrammen är för mig en viktig del i utvecklingen av en ny politik som utgår från att varje region får möjlighet att utnyttja sina särskilda förutsättningar på ett optimalt sätt. Arbetet är ett viktigt steg för att kunna möta förändringar i omvärlden.

Samtidigt som förutsättningarna för regional utveckling förändras i takt med globaliseringen så har också förutsättningarna för oss samhällsaktörer ändrats. Att förstärka den regionala konkurrenskraften, och därmed Sveriges konkurrenskraft, är en gemensam angelägenhet. Utveckling kan inte kommenderas fram. En förutsättning för att nå framgång är därför att etablera och utveckla strategiska samarbete mellan olika parter. Arbetet med tillväxtavtalen och tillväxtprogrammen bidrar till en sådan samverkansarena.

Men tillväxtarbetet ställer också nya krav på oss som arbetar med att genomföra politiken. Förmåga hos regioner att hantera oförutsägbarhet och översätta stora flöden av information till praktiskt handlande ersätter allt mer mekaniskt förvaltande av resurser och kunskap. Blomstrande regioner är regioner som tillämpar ett kontinuerligt lärande. De tillvaratar möjligheter till reflektion medan processen pågår och utvecklas. Denna rapport behandlar vunna erfarenheter och insikter från tillväxtavtalsarbetet utifrån perspektivet att nyttja dessa i kommande tillväxtprogram.

Stockholm i juli 2003

Ulrica Messing Statsråd i Näringsdepartementet

Innehållsförteckning

Huvudrapport

6 Att utgå från lokala och regionala 15 3. Finansiering av tillväxtavtalen 2002

förutsättningar Finansiering 2002

Insatsområden 7 Sammanfattning Viktiga finansiärer av tillväxtavtalen

Statlig finansiering

8 Uppföljning av tillväxtavtalen Sammanfattning

Syfte och disposition Underlag för uppföljningen 2002 19 4. Regionalt lärande Analys och metod Tillväxtavtalen – en långsiktig läroprocess

Lärandets geografiska dimension

9 1. Samverkansformer Det regionala lärandets handlingsnivåer

Regionala partnerskap – en arena för Lärande- och handlingsnivåer samverkan och samordning Lärandets bredd och höjd Samverkan och samordning Indikatorer i tillväxtavtalsarbetet Slutsatser Slutsatser – att stödja lärande i alla regioner

10 2. Erfarenheter och mervärden 23 5. Från tillväxtavtal till tillväxtprogram

Erfarenheter – samordnarna Inriktning och fokus i tillväxtprogrammen Erfarenheter – nationella myndigheter Det programbaserade arbetet

Högskolor och universitet stärker Universitet och högskolors syn på det framtida

sitt engagemang programarbetet Näringslivets medverkan – ett tvecklingsområde Den nationella nivåns roll Kommunernas och den lokala nivåns delaktighet Slutsatser allt mer i fokus Hållbarhetsaspekten i tillväxtavtalen Insatser under 2002 Slutsatser

27 Länsvisa presentationer

28 Blekinge län 33 Stockholms län 28 Dalarnas län 34 Södermanlands län 29 Gotlands län 34 Uppsala län 29 Gävleborgs län 35 Värmlands län 30 Hallands län 35 Västerbottens län 30 Jämtlands län 36 Västernorrlands län 31 Jönköpings län 36 Västmanlands län 31 Kalmar län 37 Västra Götalands län 32 Kronobergs län 37 Örebro län 32 Norrbottens län 38 Östergötlands län 33 Skåne län

Att utgå från lokala och regionala förutsättningar

Ökad internationell konkurrens och en insikt om att en Frågor som handlar om att skapa goda förutsättningar hållbar tillväxt förutsätter en positiv utveckling i alla för ett konkurrenskraftigt näringsliv är komplexa till delar av Sverige har bidragit till en positionsförändring sin karaktär. De är beroende av en rad faktorer som i den regionala utvecklingspolitiken. Politiken bygger exempelvis utbildning, forskning, infrastruktur, boenbl.a. på insikten att regioner är delar av ett samman- de, kommunal service och företagsservice. Vissa av hängande system med ömsesidiga beroendeförhållanden dessa frågor hanteras på lokal och regional nivå, andra där olika aktörers gemensamma intressen och aktivite- utgör delar i ett nationellt och ibland även internatioter bör stödjas och utvecklas. En bärande idé i arbetet nellt beslutssystem. Sektorsamordning och förmåga att med tillväxtavtal och tillväxtprogram är att stödja se till helheten är i detta sammanhang centrala inslag utvecklingen av dynamiska miljöer där människor och i en utvecklingspolitik som utgår från lokala och regioföretag kan utvecklas. nala miljöers särskilda förutsättningar.

Vad är ett regionalt tillväxtavtal?

Ett regionalt tillväxtavtal tas fram av ett regionalt partnerskap och består av en analys av regionens tillväxtförutsättningar, ett program

för tillväxt samt skriftliga överenskommelser mellan de parter som skall genomföra och finansiera programmet. Den första omgången

av tillväxtavtal har utarbetats under perioden 1998-1999. Ett väl genomarbetat tillväxtavtal består av ett fåtal insatsområden som är

prioriterade av partnerskapet. Det skall framgå i avtalet vilka aktörer som kommer att finansiera och koordinera genomförandet samt hur

uppföljning och utvärdering skall ske. Några nya statliga medel satsas inte på tillväxtavtalen. Syftet är i stället att använda nuvarande

statliga anslag inom olika utgiftsområden på ett kreativt och effektivt sätt för att främja tillväxt och sysselsättning. Alla län tackade ja

till ett erbjudande från regeringen att ta fram och genomföra regionala tillväxtavtal. De första tillväxtavtalen genomförs under perioden

2000-2003. Avtalen är inte juridiskt bindande. Från 2004 ersätts de regionala tillväxtavtalen av regionala tillväxtprogram.

För mer info se: http://www.naring.regeringen.se/tillvaxt/avtal/

6 NÄRINGSDEPARTEMENTET NÄRINGSDEPARTEMENTET 7

Sammanfattning

Nedan följer en översikt över de sammanfattningar och kommunala samverkansorgan har av naturliga skäl bidraslutsatser som avslutar varje avsnitt i rapporten. Över- git till detta. Det är viktigt att utvecklingen fortsätter sikten berör inte de länsvisa redovisningarna. inom ramen för arbetet med regionala tillväxtprogram,

inte minst för att ytterligare stärka en effektiv samord-

illväxtavtalen har bidragit till att ett regionalt sys- ning av kommunala och statliga insatser av betydelse för

temlärande växer fram. Staten har en viktig roll i hållbar tillväxt.

T

att stödja utvecklingen av det regionala lärandet och bör medverka till att sprida de erfarenheter som upp- n förutsättning för ett framgångsrikt arbete med nåtts runt om i landet. Kunskapen om regionalt lärande hållbarhetsaspekterna är att partnerskapen har en

E

är begränsad och metoder som främjar mellanregionalt förståelse för och insikt om dessa frågors betydelse i lärande bör utvecklas och spridas. ett långsiktigt perspektiv. Årets uppföljning indikerar

att arbetet med dessa aspekter har intensifierats. Sam-

amverkan mellan regionala sektorsföreträdare har tidigt föreligger även fortsättningsvis ett behov av att

etablerats inom ramen för tillväxtavtalsarbetet. fördjupa kunskapen och utveckla metoder kring hur

S

Ett fortsatt utvecklingsarbete är viktigt för att i högre man konkret införlivar hållbarhetsperspektivet i det utsträckning knyta sektorsföreträdare på nationell nivå regionala tillväxtprogramsarbetet. till det regionala tillväxtarbetet. I detta arbete är länsstyrelsernas samordningsansvar en viktig del. Staten eslutade medel uppgick 2002 till 11,9 miljarder krohar en viktig roll i att främja samspelet mellan nationell nor, en minskning med 11 procent eller 1,5 miljar-

B

och regional nivå. Att utveckla detta samspel är ett der kronor. Hälften av samordnarna redovisar minskade långsiktigt åtagande i vilket det s.k. samordningsupp- resurser under 2002. Fördelningen mellan olika insatsdraget utgör ett första viktigt steg. Erfarenheter från områden är relativ stabil över tiden. Knappt hälften av bl.a. tillväxtavtalsarbetet och samordningsuppdraget insatserna (5,6 miljarder kronor) satsas på olika former utgör även viktiga inslag i det centrala arbetet för effek- av näringslivsfrämjande insatser. Staten utgör den enskilt tiv samordning mellan olika politikområden. största finansiären av tillväxtavtalen (5,3 miljarder kro-

nor). EU-medlens andel av finansieringen har minskat

n klar majoritet av högskolorna och universiteten något.

upplever att deltagandet i tillväxtavtalsarbetet bidra-

E

git till ett mervärde i såväl den egna organisationen som lera samordnare konstaterar att tillväxtavtalen i allt i det regionala utvecklingsarbetet. för hög grad fokuserat på pågående eller nyskapade

F

projekt och i allt för liten grad uppmärksammat den

illväxtprogrammens fokus på kluster och innova- ordinarie verksamhetens inriktning och resultat. Sam-

tionssystem bedöms kunna bidra till att ytterligare ordnarna betonar även behovet av en tydlig fokusering

T

stärka samverkan mellan näringslivet, universitet och och avgränsning av tillväxtprogrammet utifrån ett högskolor och andra offentliga aktörer. näringslivsperspektiv. Det anses bl.a. vara nödvändigt

att i ökad utsträckning avgränsa målsättningarna, så att

ommunerna har successivt fått en allt mer aktiv roll de i högre grad korrelerar med de resurser och verktyg

i det regionala tillväxtavtalsarbetet. Bildandet av som man förfogar över i regionen.

K

6 NÄRINGSDEPARTEMENTET NÄRINGSDEPARTEMENTET 7

Uppföljning av de regionala tillväxtavtalen

Regeringen följer kontinuerligt arbetet med tillväxt-

Underlag för uppföljningen 2002

avtalen. Sedan 2000 har tre uppföljningsrapporter

Denna rapport bygger på årliga uppföljningar som om tillväxtavtalen publicerats av Regeringskansliet . 2

genomförs av Regeringskansliet där bl.a. samordnarna Utgångspunkt för rapporterna är de underlag som

av tillväxtavtalen samt nationella myndigheter ålagts att aktörer i tillväxtavtalen lämnat i form av regelbundna

inlämna rapporter till regeringen. Rapportmallarna har uppföljningar och enkätundersökningar. Denna rap-

utarbetats av Näringsdepartementet i samråd med regioport utgör den fjärde nationella uppföljningen sedan

nala företrädare. Uppföljningen bygger även på frivilliga tillväxtavtalen initierades 1998/1999.

rapporter som universitet och högskolor inlämnat.

Syfte och disposition Analys och metod

Uppföljningen av tillväxtavtalen syftar till att öka Denna rapport och dess analyser bygger på en kvalitativ kunskaperna om arbetet som bedrivs på lokal, regional och tolkande ansats av ett nittiotal rapporter från mynoch nationell nivå. Den ska bidra till en lärande regio- digheter och organisationer som deltar i arbetet med nal utvecklingspolitik och sprida kunskaper om den tillväxtavtalen. tvärsektoriella arbetsform som tillväxtavtalen innebär. Ur såväl ett vetenskapligt som ett metodologiskt Regional utvecklingspolitik är en lärande politik. Denna perspektiv finns det svagheter i denna typ av studie. rapport utgör underlag för fortsatt policyutveckling och Mycket av det skrivna materialet består av svar från utvärdering. enskilda tjänstemän som företräder olika myndigheter.

Tillväxtavtalen utgör viktiga strategiska verktyg i det Därmed finns det risk att svaren färgas av enskilda regionala utvecklingsarbetet. Erfarenheter och lärdomar tjänstemäns utgångspunkter och perspektiv. Om inforfrån tillväxtavtalsprocessen är värdefulla inför arbetet mationen uppfattas som personliga bedömningar finns med tillväxtprogrammen. Rapporten behandlar därmed det anledning att vara uppmärksam och beakta detta i vunna erfarenheter utifrån perspektivet att nyttja dessa analysarbetet. Materialet har dock stor relevans då det i kommande programarbete. avspeglar organisationers och individers samlade lärande

Uppföljningen inriktas i huvudsak på vad som sker under mer än tre års arbete. Det är samtidigt viktigt att i de utvecklingsprocesser som tillväxtavtalen medför. vara medveten om att tolkande studier kan ge låg relia- Rapporten behandlar bl.a. partnerskapens dynamik, bilitet. Detta medför att en motsvarande studie, utförd olika former av samverkan och samarbeten, arbetet med av någon annan, troligtvis inte skulle komma fram till de horisontella perspektiven, finansiell redovisning, regi- exakt samma resultat. De fullödiga insikterna om vad onalt lärande samt några iakttagelser av vad som händer i som är starka och svaga inslag i varje enskilt läns utveckövergången från tillväxtavtal till tillväxtprogram. lingsarbete kan bara finnas inom länen själva.

Tabell 1: Uppgiftslämnare för uppföljning av tillväxtavtalen 2002

Antal Källor

3 Nationella myndigheter 15 (av 15) Länsstyrelser/självstyrelseorgan 21 (av 21) Universitet och högskola (enkät) 37 (av 38) Länsarbetsnämnder som lämnat rapport till AMV 20 (av 21)

1 ”Rapport om tillväxtavtalen. Tillväxt i hela Sverige”, Ds 2000:7, Näringsdepartementet. ”Rapport om tillväxtavtalen. Första året”, Ds 2001:15, Näringsdepartementet, ”Rapport om tillväxtavtalen. Andra året”, Ds 2002:34, Näringsdepartementet. 2 Med samordnare avses de länsstyrelser eller regionala självstyrelseorgan som leder och koordinerar arbetet med tillväxtavtalet i varje län. 3 Arbetsmarknadsverket (AMV), Svenska ESF-rådet, Glesbygdsverket (GBV), Integrationsverket, Invest in Sweden Agency (ISA), Naturvårdsverket, Riksarkivet och Landsarkiven, Riksantikvarieämbetet, Skogsvårdsorganisationen, Statens energimyndighet, Statens kulturråd, Statens skolverk, Turistdelegationen, Verket för innovationssystem (VINNOVA) och Verket för näringslivsutveckling (NUTEK).

8 NÄRINGSDEPARTEMENTET NÄRINGSDEPARTEMENTET 9

1. Samverkansformer

Tillväxtavtalen tycks i första hand ha bidragit till att

Regionala partnerskap – en arena för

stärka samverkan mellan olika aktörer. Detta har för-

samverkan och samordning

modligen lett till en ökad samordning vilket också är De regionala partnerskapen utgör en viktig arena för

ett av syftena med avtalen. Det är dock svårare att få samverkan inom tillväxtavtalen och i den regionala

en klar bild av detta. Positivt är att flera samordnare utvecklingspolitiken. Partnerskapen utgörs av aktörer

upplever att arbetsmarknadspolitiken och universiteten som från olika utgångspunkt har intresse att bidra till

och högskolorna aktivt har engagerat sig i genomförandet regionens utveckling. Där ingår vanligtvis representan-

av tillväxtavtalen. Länsarbetsnämnderna upplever även ter för länsstyrelse/självstyrelseorgan/kommunalt sam-

själva ett genomslag för sina sakfrågor. Intresset har av verkansorgan, länsarbetsnämnd, universitet/högskola,

naturliga skäl varit starkast i län med strukturproblem på ALMI, landsting, kommunernas länsförbund, företags-

arbetsmarknaden vilket gäller flertalet norrlandslän men organisationer och arbetsmarknadens organisationer.

även mindre län i mellersta och södra delarna av landet. Samordnare för partnerskapen är länsstyrelser eller

4 Att det är just sektorerna arbetsmarknad och utbildregionala självstyrelseorgan där dessa är aktuella.

ning som lyfts fram kan eventuellt ha en organisatorisk

förklaring. I redovisningen av fördjupade samverkansfor- Samverkan och samordning mer är det främst aktörer som finns närvarande på lokal Samverkan och samordning är två begrepp som oftast eller regional nivå som omnämns. Exempelvis nämns i används för att beskriva grundprincipen med tillväxt- många sammanhang kommuner, landsting och vissa statavtalsarbetet. I många sammanhang används begreppen liga bolag med regional närvaro som delaktiga i tillväxtsom synonymer, men i detta sammanhang finns det skäl avtalens genomförande. Det bör därför noteras att de två att skilja begreppen åt. I de flesta fall går det att hävda områden som särskilt lyfts fram har en regional närvaro. att samverkan är en viktig grundförutsättning för att Detta är dock ingen garanti för framgångsrik samordning uppnå en ökad samordning av olika aktörers insatser och av sakfrågor. Erfarenheter från Skogsvårdsorganisationen resurser. Orsaken är helt enkelt att samverkan mellan samt Riksarkivet och Landsarkiven vittnar om svårigheaktörer leder till ökad tillit och samsyn som i sin tur läg- ter att se sina sakfrågors plats inom tillväxtavtalen men ger grunden till en ökad förståelse för hur egna insatser också ett upplevt ointresse från partnerskapen för mynoch resurser kan komplettera och därmed förstärka digheternas sakfrågor. gemensamma insatser. Samordning är en grundförut- Inför arbetet med de regionala tillväxtprogrammen sättning för ett systemperspektiv, genom vilket olika kan länsstyrelsernas stärkta statliga samordningsansvar aktörer tillsammans bidrar till att stärka olika sakom- vara viktigt att utveckla som hävstång för att i högre råden för att uppnå största möjliga effekt. Effekten blir grad öppna för de sektorer som under avtalen ej upplevs inte densamma om aktörerna inte känner till varandras vara delaktiga. Det faktum att kontakter mellan aktörer aktiviteter eller har ett gemensamt mål för dessa. växer fram över tiden ur ett sammanhang där samsyn

råder kan dock innebära att nya innovativa lösningar

och idéer inte ges tillräckligt utrymme. Det är därför

nödvändigt att öppna och släppa in nya aktörer för att

förhindra att så sker.

Samordningsuppdraget – nationell samordning för regional utveckling

4 I Gotlands och Kalmar län är det numera kommunala samverkansorgan som

samordnar tillväxtavtalen.

Regeringen gav våren 2002 ett antal myndigheter i uppdrag att

identifiera potentiella områden för samordning inom och mellan

5

sex utpekade politikområden. Syftet med uppdraget är att öka

den sammanlagda effektiviteten i de insatser som genomförs

Slutsatser

och att därigenom förstärka lokala arbetsmarknadsregioners

långsiktiga utveckling och därmed bidra till en hållbar tillväxt.

Uppdraget är ett viktigt led i utvecklingen av regionala

Samverkan mellan regionalt närvarande sektorsföre-

tillväxtprogram. Uppdraget omfattar totalt 27 myndigheter samt

trädare har etablerats inom ramen för tillväxtavtals-

ett 10-tal samrådsaktörer och skall avrapporteras den 1 oktober

arbetet. Ett fortsatt utvecklingsarbete är viktigt för

2003. NUTEK har rollen att leda och koordinera detta arbete.

att i högre utsträckning knyta sektorsföreträdare på

5 nationell nivå till den regionala nivån. I detta arbete

Regeringsbeslut N2002/2055/RUT

är länsstyrelsernas samordningsansvar en viktig del.

8 NÄRINGSDEPARTEMENTET NÄRINGSDEPARTEMENTET 9

2. Erfarenheter och mervärden

Framgångar inom ramen för partnerskapen bör ses ur len bidragit till att ge insatserna ett gemensamt samtvå perspektiv, dels insatser som partnerskapen utför manhang. gemensamt dels det som partnerskapen möjliggör för Av redovisningarna att döma sker resultatbedömaktörer att genomföra inom ramen för det gemensam- ningen i länens tillväxtavtal på olika nivåer. Vissa län ma åtagandet. Diskussioner inom partnerskapen kan hänvisar resultaten till övergripande effektmål, andra till tydliggöra och lyfta fram strategiska satsningar inom aktivitets- och resultatmål. Det är viktigt att länen medolika sakområden. Beslut om dessa satsningar tas dock vetet definierar mål på olika nivåer för att använda dessa av ansvariga myndigheter utifrån det myndighetsan- som styrinstrument för inriktning och konkret genomsvar som ålagts dem. Avtalens komplexitet med breda förande av olika insatser. En medvetenhet om detta spektra av aktörer och faktorer bidrar till svårigheter framgår också i länens redogörelser. Nedanstående citat att isolera enskilda processers effekter. Det krävs även belyser vikten av att så sker, men också svårigheterna att långa tidsspann innan utfall kan mätas som en följd av koppla relevanta mål till genomförandet: att attityder och upparbetade gränser förändrats hos aktörerna.

”…det [har] hittills i arbetet saknats tydliga mål. Därför

Förutsättningarna som gavs för arbetet med tillväxt-

går det inte med någon exakthet ange hur det som görs

avtalen fokuserade främst på processen och samverkan mellan aktörer. Detta bör beaktas när man betraktar förhåller sig till målen. Det blir en viktig uppgift för det länens förhållningssätt till måluppfyllnad under pågå- fortsatta arbetet att bli tydligare på den punkten.” ende genomförande. Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Att reflektera över ovanstående är dock viktigt inför arbetet med de regionala tillväxtprogrammen där mål,

”Den egentliga orsaken till utebliven måluppfyllelse är

indikatorer och ett mer resultatorienterat arbetssätt ges

svårigheten att sätta aktivitetsmål och resultatmål för en

en mer framträdande roll. Uppföljningar och utvärderingar som görs för respektive län kan i detta samman- längre tidsperiod.” hang vara av stor betydelse liksom på vilket sätt resul- Länsstyrelsen i Västerbottens län tatbedömningar används i genomförandet av avtalen.

Flera samordnare vittnar om att samarbeten eller sam-

verkan mellan aktörer är inne i en konsolideringsfas,

dvs. att det inte främst är nya aktörer eller samarbeten

Uppdrag att kartlägga uppföljningar och som prioriteras. I takt med att arbetet fortgår intensi-

6 fieras eller utvecklas redan etablerade samverkansfor-

utvärderingar av de regionala tillväxtavtalen

mer. Arbetsprocessen har även resulterat i ökad mog-

Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att kartlägga

nadsgrad i kontakterna som i sin tur leder till att även

och analysera genomförda och planerade uppföljningar och

konkreta verksamheter kan etableras. Nedanstående

utvärderingar av arbetet med regionala tillväxtavtal. Med

citat illustrerar detta:

utgångspunkt i en kartläggning ska även en samlad processbild

av arbetet med regionala tillväxtavtal utarbetas.

Uppdraget ska redovisas i sin helhet i februari 2004. ”Tillväxtavtalsprocessen har medfört att konkurrensen mel-

6 lan parter minskat och förståelsen för varandra ökat. Mer

Regeringsbeslut N2003/3791/RUT

kunskap om varandra ger kortare kontaktvägar. Genom att vi får information om vad som är på gång utnyttjar vi tillgängliga resurser optimalt. Positiva projektsamarbeten

Erfarenheter – samordnarna mellan näringsliv, högskola, forskning- och utvecklingsverk- Samordnarnas bild av hur tillväxtavtalsarbetet fortlö- samheter och offentlig sektor har utvecklats.” per är överlag positiv. Mål och intentioner uppges följas

Länsstyrelsen i Dalarnas län

på en övergripande nivå men avvikelser förekommer på insatsområdes- eller delmålsnivå. Överlag förmedlar samordnarna en positiv bild av tillväxtavtalsarbetets Erfarenheter – nationella myndigheter betydelse för att sammanföra olika aktörer. Avtalen För att nå framgång med den regionala utvecklingsframstår som viktiga styrdokument för det regionala politiken och de regionala tillväxtavtalen krävs att ett arbetet för hållbar tillväxt. Även om inte varje enskild flertal politikområden, och därmed deras ansvariga insats kan sägas vara innovativ och nydanande har avta- myndigheter, aktivt deltar i arbetet. Omvänt kan natio-

10 NÄRINGSDEPARTEMENTET NÄRINGSDEPARTEMENTET 11

nella myndigheters samverkan med aktörer på regional förutsättningar för utbildning som tillväxtfaktor. Skol-

nivå bidra till att stärka utfallet av myndigheternas verkets engagemang i tillväxtavtalsarbetet har i huvud-

egna arbete. sak varit kopplat till vuxenutbildningen i nära samråd

Överlag är nationella myndigheters erfarenheter av med de regionala kompetensråden och i dialog med

samverkan inom tillväxtavtalen positiva. Aktiviteten i berörda aktörer.

avtalen varierar men majoriteten nationella myndighe-

ter uppger att engagemanget har ökat under året, främst

Högskolor och universitet stärker sitt engagemang

till följd av utvecklandet av regionala tillväxtprogram.

Genom utbildning och spridning av forskningsresultat Förutom ett visst regionalt engagemang arbetar det

tillförs samhället fortlöpande ny kunskap och kompeövervägande antalet myndigheter aktivt på central nivå

tens. Det finns emellertid ett stort behov av att utnyttja för att stödja processen. Engagemang och aktiviteter i

och utveckla vägar att föra ut kunskap från lärosätena till det s.k. nationella partnerskapet och inom samordnings-

det omgivande samhället. Det finns samtidigt ett omvänt uppdraget anses vara centralt för att stödja det fortsatta

behov från högskolans sida att i ökad utsträckning ta del utvecklingsarbetet. Nationella myndigheter medverkar

av erfarenheter och kunskaper från näringslivet och som delfinansiärer av projekt drivna inom avtalen. De

andra delar av samhället. 1997 infördes därför högskobidrar också med information och kunskapsutveckling

lans uppgift att samverka med det omgivande samhället som stöd till tillväxtprogrammen.

i högskolelagen. I regleringsbrev för budgetåret 2003

En övervägande majoritet av myndigheterna anger

anför också regeringen att universitet och högskolor att tillväxtavtalen har bidragit till ett mervärde . I

utifrån lärosätets särskilda ansvars- och kompetensomhuvudsak framhålls mervärde i form av ökad insikt,

råden bör medverka i arbetet med tillväxtavtalen och översikt och förståelse om regionala tillväxtfrågor samt

tillväxtprogrammen för att därmed bidra till att målet fördjupade kontakter och bättre samarbete med andra

för den regionala utvecklingspolitiken uppnås. aktörer. Mervärdet är således en subjektiv bedömning

Samverkansuppgiften har efterhand utvecklats och för framgång som är svår att relatera till verkliga effek-

lärosätena samverkar i allt högre grad och i allt fler forter av utförda insatser.

mer med det omgivande samhället. Ett av de medel som

NUTEK, AMV, Naturvårdsverket och Integrations-

har varit viktiga för att stödja utvecklingen av samverkan verket beskriver mer påtagligt mervärdet av tillväxtav-

är de regionala tillväxtavtalen. Liksom samordnarnas talen som en positiv effekt på deras möjligheter att nå

upplevelse av ett stärkt engagemang från universitet och uppsatta mål. NUTEK framhåller länsdialogerna och

högskolor visar också denna uppföljning att så har skett. analysverktygen till länen som lyckosamma då de givit

De kommande regionala tillväxtprogrammen har förutstöd till det regionala utvecklingstänkandet. NUTEK

sättningar att få en än mer framskjutande position i detta är även aktivt i det nationella partnerskapet, samord-

arbete. Under 2002 har 29 lärosäten deltagit i arbetet ningsuppdraget och genom ett antal regeringsuppdrag

med tillväxtavtalen. Lärosätena har varit representerade som syftar till att utveckla arbetet med kommande

i olika former och med företrädare för i princip samtliga regionala tillväxtprogram. Flera länsarbetsnämnder

nivåer och delar av verksamheten. De flesta har också framhåller att samarbete om kompetensfrågor, bl.a.

deltagit i det egna länets partnerskap. Många universitet arbetsmarknadsutbildning varit framgångsrikt. Till-

och högskolor påpekar att avtalsarbetet stärkt ett redan gång till en arena liksom gemensamma seminarier där

gott samarbete med omgivande samhälle. arbetsmarknadsfrågor belysts i ett regionalt utveck-

En klar majoritet av högskolorna och universiteten lingsperspektiv lyfts också fram. Arbetet inom partner-

upplever att deltagandet i tillväxtavtalsarbetet bidragit skapen upplevs också av vissa län leda till förbättrade

till mervärden, både i den egna organisationen och i det möjligheter att anpassa arbetsmarknadsutbildningar

regionala utvecklingsarbetet. Upplevda mervärden rör, till näringslivets behov. Integrationsverket bedömer att

som vid tidigare uppföljningar, framförallt ökade konderas deltagande bidragit till att integrationsaspekterna

takter och bättre kommunikation mellan olika aktörer, fått bättre regional spridning och gensvar.

samsyn kring vad som är viktigt för regionen och en tyd-

Intresset i samband med tillväxtavtalen vad gäl-

ligare fokusering på detta, bättre förståelse för varandler utbildningsfrågor och livslångt lärande har i hög

ras verksamheter samt ett utökat informationsutbyte. utsträckning koncentrerats till högskoleutbildning. För

Omgivningen, men även den interna organisationen, har utbildning på andra nivåer finns ett begränsat men ökan-

fått en ökad förståelse för vad lärosätena kan bidra med de intresse enligt Skolverket. Under 2002 har utveckling

i det regionala utvecklingsarbetet. I citatet nedan exempav vuxenutbildning och infrastruktur för vuxnas lärande

lifieras högskolornas intryck: varit centralt för Skolverkets engagemang. Uppbyggnad

av lärcentra, utveckling av studie- och yrkesvägledning,

etablering av uppsökande verksamhet samt samverkan ”Tillväxtavtalsarbetet har lett till ett mycket gott samar-

med det lokala näringslivet anses utgöra betydelsefulla betsklimat i regionen vilket underlättar kontakter när olika

problem ska hanteras, universitetets kompetens efterfrågas på ett strukturerat sätt.”

7 Undantagen är Invest in Sweden Agency (ISA) samt Riksarkivet och Landsarkiven som bedömer att arbetet i mycket begränsad utsträckning medfört ett mervärde. Örebro Universitet

10 NÄRINGSDEPARTEMENTET NÄRINGSDEPARTEMENTET 11

även i de fall frågorna inte direkt berör det egna företa-

Näringslivets medverkan – ett utvecklingsområde

get. Detta eftersom sammanhanget och problemställ- Tillväxtavtalen och tillväxtprogrammen tar sin utgångs-

ningen ändå har en mer eller mindre direkt anknytning punkt i ett tydligt näringslivsperspektiv. Näringslivets

till företagets direkta omgivning. representation och aktiva deltagande är väsentligt för

Övriga myndigheter delar i stort samordnarnas att nå en ökad grad av efterfrågestyrning och förank-

upplevelse om näringslivets engagemang och att graring av de mål och insatser som partnerskapen föreslår.

den av samverkan inte ökat i nämnvärd utsträckning. Tillväxtavtalens utgångspunkt i just tillväxtfrågor har

En majoritet av länsarbetsnämnderna är dock positiva därmed bedömts som viktig för att attrahera näringsli-

och bedömer att kontakterna förbättrats i och med att vet att delta. Detta har i många fall visat sig vara svårt att

en arena för vidgad diskussion om de kortsiktiga och åstadkomma. Kontakterna mellan den offentliga sfären

långsiktiga behoven av arbetskraft skapats. Universitet och näringslivet behöver troligen utvecklas över tid för

och högskolor är mer kritiska än föregående år när det att hitta lösningar och former som fungerar bra. En av

gäller att partnerskapen inte lyckats knyta näringslivet samordnarna uttrycker problembilden på följande sätt:

närmare verksamheten.

”En grundbult i avtalsprocessen har varit näringslivets med-

Kommunernas och den lokala nivåns

verkan. Helt klart är att tillväxtavtalet engagerat närings-

delaktighet allt mer i fokus

livsorganisationer och enskilda personer i högre grad än i

I en allt mer internationaliserad ekonomi betonas ofta

det tidigare länsplaneringsarbetet. En viss otålighet kunde

den lokala miljöns betydelse för arbetet med en hållbar

under 2002 skönjas hos näringslivsaktörerna. Deras vana

tillväxt. Perspektivet har också belysts inom ramen för

vid snabba beslut och tydligt avläsbara resultat har varit

den regionala utvecklingspolitiken. Mellankommunal svår att förena med ett långsiktigt utvecklingsarbete. Inför samverkan är en viktig och flexibel form för att sam-

den fortsatta processen är det viktigt att åstadkomma en manföra lokalanknutna frågor med mer regionspecifika

bra balans mellan resultat på kort och på lång sikt.” frågor. Synsättet pekar på betydelsen av att även kommu-

Länsstyrelsen i Jönköpings län nerna på ett aktivt sätt engagerar sig i utvecklingsarbe-

tet. Stärkta samverkansformer mellan kommuner ligger

i linje med riktlinjerna för tillväxtprogrammen. I ljuset Citatet belyser vikten av att utveckla medvetna stra-

av att den lokala nivåns betydelse ökar ställs också krav tegier för kontakter med näringslivet baserat på gjorda

på att strategidokument som utarbetas på såväl regional erfarenheter. Arbetet inom s.k. agerande partnerskap

som lokal nivå samspelar med varandra. Underförstått är bedöms t.ex. kunna vara mer resultatorienterat än

det inte alltid storleken på finansieringen som avgör ett arbetet inom de representativa partnerskapen där mer

programs styrka, utan snarare på vilket sätt olika finanlångsiktiga frågeställningar diskuteras.

sieringskällor eller aktörer samspelar med varandra.

Flera av samordnarna lyfter, liksom tidigare år, fram

Flera av samordnarna upplever ett ökat engagemang klusterperspektivet som viktigt för att utveckla samver-

bland kommunerna även om erfarenheterna varierar. kan. Genom klusterperspektivet kan ett systemperspek-

Delaktigheten har bl.a. stimulerats via konkreta klustertiv uppnås inom utvecklingsarbetet. Med detta avses att

satsningar i vilken kommunerna och näringslivet kommit olika aktörer utgår från en gemensam problemställning

att spela en viktig roll. Gemensamt tycks i många fall och ser hur olika insatser gemensamt kan stödja särskilda

vara att kommunernas ansvarsområden har uppmärkinitiativ. Förmodligen innebär arbetssättet att företagen

sammats och stärkts. Kompetensutvecklingsåtgärder och upplever det som attraktivt att delta i utvecklingsarbetet

Nationellt program för innovationssystem och kluster

Delegationen för utländska investeringar i Sverige (ISA), Verket för innovationssystem (VINNOVA) och Verket för näringslivsutveckling

(NUTEK) har fått regeringens uppdrag att genomföra ett nationellt program för utveckling av innovationssystem och kluster. Programmet

finansieras av regeringen med 70 miljoner kronor och löper under perioden 2002-2004. Därtill kommer ytterligare finansiering av deltagande

aktörer. Programmet ska vara nära kopplat till nuvarande regionala tillväxtavtal och kommande regionala tillväxtprogram.

Läs mer: www.innovationssystemochkluster.nu

VINNVÄXT

Parallellt har VINNOVA lanserat ett program med målet att stärka tillväxten i ett antal regioner genom utveckling av dynamiska

innovationssystem – VINNVÄXT. Under loppet av en tioårsperiod planerar VINNOVA att fördela 400 miljoner kronor för detta ändamål.

Programmet vänder sig till alla företag, forskningsorganisationer, offentlig verksamhet eller nätverk som ser en möjlighet att utveckla effektiva

och internationellt konkurrenskraftiga innovationssystem.

Läs mer: www.vinnova.se

12 NÄRINGSDEPARTEMENTET NÄRINGSDEPARTEMENTET 13

bl.a. sysselsättning, jämställdhet och välfärd samt de

ekologiska aspekterna, bl.a. minskad miljöpåverkan av

Program för lokal näringslivsutveckling (LNU) mänskliga aktiviteter samt god hälsa och miljö. Det

är viktigt att sociala och miljömässiga frågor ses som

Programmet för lokal näringslivsutveckling ger stöd till insatser

drivkrafter och möjligheter för utveckling och tillväxt.

som främjar strategiskt arbete med näringslivsutveckling på

Hållbar tillväxt är såväl en ledningsfråga som ett förhåll-

den kommunala nivån och bidrar till ett förbättrat samspel

ningssätt och en kompetensfråga hos berörda myndighe-

mellan lokal och regional nivå. Programmet ska bl.a. ge

ter, organisationer och företag. kommunerna bättre förutsättningar att medverka i det regionala utvecklingsarbetet. Insatser koncentreras till de två första åren

Insatser under 2002

av programperioden så att kunskaper och erfarenheter kan

Tidigare uppföljningar har pekat på såväl brister i

integreras i de regionala tillväxtprogrammen. Programperioden

länens beaktande av de horisontella perspektiven som

är 2002 – 2004 och regeringen bidrar med 25 miljoner kronor.

behovet av att utveckla en tvärsektoriell metodik för

NUTEK ansvarar för programmets genomförande.

hållbar utveckling. Efter några års intensivt program-

Läs mer: www.nutek.se

arbete framstår det nu som om insikten och förståelsen

av behovet att hantera hela hållbarhetsdimensionen

successivt ökat inom partnerskapen. Under avtalspro-

cessen har flera län byggt upp olika kompetensnätverk bredbandsutbyggnad har medfört ett ökat kommunalt i syfte att hantera hållbarhetsfrågorna mer strategiskt. engagemang på den regionala arenan. I flera län, bl.a. Dessa grupperingar kan t.ex. medverka i olika analy- Östergötland, förklarar man det ökande engagemanget ser, förstudier och projektbeslut, främst inom miljö-, med satsningar på att genomföra lokala tillväxtavtal som jämställdhets- och integrationsområdet. Experter från stöd till de regionala. Även i Jönköping märks ett ökat länsstyrelsen ingår ofta i dessa nätverk. Kunskapsspridengagemang då kommuner beviljats stöd från program- ning och information i form av seminarier och kurser met för Lokal Näringslivsutveckling (LNU). Övriga utgör den vanligaste formen av insatser för att stärka myndigheter uttrycker inte explicit att samverkan med integreringen av hållbarhetsaspekterna i tillväxtavtalsarkommunerna ökat men en klar majoritet både bland betet. Skillnader i hur dessa frågor hanteras mellan olika myndigheter och universitet och högskolor framhäver att län är fortfarande stora. I vissa fall verkar det som om samarbetet med lokala myndigheter och organ ökat. hållbarhetsaspekterna bidragit till ett vidgat synsätt på

vad som kan generera tillväxt. I Stockholms tillväxtavtal

lyfts t.ex. vård och omsorg fram som potentiella tillväxt-

Hållbarhetsaspekten i tillväxtavtalen

områden. Dalarna framstår, i ett jämförande perspektiv, I tillväxtavtalen ska jämställdhet mellan könen och

som ett län där arbetet med hållbarhetsfrågorna fått en ekologisk hållbar utveckling vara inarbetade perspek-

god förankring inom prioriterade arbetsområden: tiv i avtalets samtliga dimensioner. Successivt har även integrationsperspektivet utvecklats inom ramen för det pågående arbetet. I den nya regionala utvecklingspoliti- ”Sammanfattningsvis kan sägas att länet under 2002 har ken tydliggör regeringen sin syn på hållbar utveckling. intensifierat sina insatser i arbetet för en hållbar utveck- Det regionala tillväxtavtalsarbetet ska medverka till en ling både finansiellt och aktivitetsmässigt. (…) Länshållbar utveckling. Med hållbar avses att politiken ska

styrelsens verksamhetsplan i sin helhet och budget för de

bidra till att nuvarande och kommande generationer

regionalpolitiska medlen har en klar inriktning för ökade

kan erbjudas sunda ekonomiska, sociala och ekologiska

insatser för en hållbar utveckling. Ekologisk hållbar utveckförhållanden. Politiken ska därmed bidra till att öka den

ling, och jämställdhet är horisontella mål i det regionala

ekonomiska tillväxten i alla lokala arbetsmarknadsregioner för att därigenom öka den nationella tillväxten. På tillväxtavtalet och genomsyrar därför allt arbete.” samma sätt ska politiken bidra till de sociala aspekterna, Länsstyrelsen i Dalarnas län

Tillväxt jämt – metoder för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i tillväxtprogram

Jämställdhet utgör ett viktigt perspektiv i hållbarhetsdimensionen. Mot bakgrund av detta skall jämställdhetsfrågorna genomsyra arbetet med tillväxtavtal och tillväxtprogram. Jämställdhet blir därmed ett ansvar för alla som på olika sätt är involverade i arbetet. För att detta skall kunna genomföras krävs utveckling av metoder och strategier som kan underlätta arbetet och sprida erfarenheter mellan länen. Därför utsåg regeringen Blekinge, Jämtland och Västra Götaland till pilotlän med uppdrag att arbeta med metodutveckling och spridning av erfarenheter av att integrera ett jämställdhetsperspektiv i tillväxtavtal och tillväxtprogram. Erfarenheter från arbetet och förslag på metoder för en framgångsrik integrering finns dokumenterade i boken ”Tillväxt jämt”. Läs mer: ”Tillväxt jämt”, 2002, Marianne Bull. Beställningar: Västra Götalandsregionen, tfn vxl: 031 - 63 05 00, webbplats: www.vgregion.se

12 NÄRINGSDEPARTEMENTET NÄRINGSDEPARTEMENTET 13

Intresset och engagemanget för hållbarhetsfrågor har i arbetet och att man har svårt att se målen som en drivenligt en majoritet av samordnarna intensifierats under kraft för tillväxt. Man upplever att målen är påklistrade”. de senaste åren. Samtidigt föreligger även fortsättnings- Länsstyrelsen i Västerbottens län vis ett behov av att fördjupa kunskapen och utveckla metoder kring hur man mer konkret införlivar hållbar- För att nå hållbarhet i regional utveckling krävs att hetsperspektivet i arbetet. Samordnaren i Gävleborg och de ekonomiska, sociala och ekologiska perspektiven Västerbotten uttrycker det på följande sätt: integreras horisontellt i verksamheten. Tidigare upp-

följningar visar på behovet av att integrera olika hållbar- ”Frågorna är i rätt hög grad närvarande men dokumenta- hetsaspekter och utarbeta en tvärsektoriell metodik för

hållbar utveckling. Fortfarande utvecklas arbetssätt och

tionen är dålig och systematiken och metodiken är bristfäl-

metodik för ekonomiska, sociala och ekologiska perspek-

lig. Hållbarhetsfrågorna har inte hittat sin form. (…) Det

tiv separat. I vissa län uttrycks dock en strävan mot att i

finns förvisso också många exempel på metodiska grepp

högre utsträckning integrera alla aspekter i den ordinarie

som checklistor, seminarier, deltagare i åtgärdsgrupperna

verksamheten. Citatet nedan exemplifierar detta:

mm. Fortfarande tycks det ändå vara så att en mera genomgripande metodik saknas. Viljan finns men metodiken ”Frågorna om hållbarhet har en självklar bäring på andra

är otydlig. Några tydliga strategier finns inte”. viktiga regionala “planerings”-processer som pågår – in-

Länsstyrelsen i Gävleborgs län frastrukturplaneringen och miljömålsarbetet. Det finns en

strävan – från länsstyrelsens sida och i länet – att ”få ihop” ”Inför revisionen under hösten 2002 av 2003 års tillväxt- dessa processer. Praktiken visar dock att det lätt blir så avtal diskuterades de horisontella målen med de 39 av- att olika personer deltar i de skilda processerna. Man ska talsslutande parterna. Även utvärderingen har intervjuat självfallet inte underskatta den problematik som ligger i projektägare och företag om de horisontella målen. Det detta, men inte heller överdriva de målkonflikter som finns.” har visat sig svårt att implementera de horisontella målen Länsstyrelsen i Värmlands län

Slutsatser

Tillväxtavtalsarbetet upplevs bidra till att arbets- kommunala samverkansorgan har av naturliga skäl

marknadsutbildningar bättre anpassas till närings- bidragit till detta. Det är viktigt att utvecklingen

livets behov. Också integrationsfrågornas betydelse fortsätter inom ramen för arbetet med regionala

för hållbar tillväxt har lyfts fram inom ramen för tillväxtprogram, inte minst för att ytterligare stärka

tillväxtavtalen. en effektiv samordning av kommunala och statliga

åtaganden av betydelse för hållbar tillväxt

En klar majoritet av högskolorna och universiteten

upplever att deltagandet i tillväxtavtalsarbetet har En förutsättning för ett framgångsrikt arbete med

bidragit till ett mervärde i såväl den egna organisatio- hållbarhetsaspekterna är att partnerskapet har en

nen som i det regionala utvecklingsarbetet. förståelse för och insikt om dessa frågors betydelse i

ett långsiktigt perspektiv. Årets uppföljning indike-

�Tillväxtprogrammens fokus på kluster och innova- rar att arbetet med hållbarhetsaspekterna har inten-

tionssystem bedöms kunna bidra till att ytterligare sifierats. Samtidigt föreligger även fortsättningsvis

stärka samverkan mellan näringslivet, lärosäten och ett behov av att fördjupa kunskapen och utveckla

andra offentliga aktörer. metoder kring hur man konkret införlivar hållbar-

hetsperspektivet i tillväxtprogramsarbetet. Kommunerna har successivt fått en allt mer aktiv roll i det regionala tillväxtavtalsarbetet. Bildandet av

14 NÄRINGSDEPARTEMENTET NÄRINGSDEPARTEMENTET 15

3. Finansiering av tillväxtavtalen 2002

Tillväxtavtalet i Stockholm redovisar däremot en kraftig

Finansiering 2002

Inför utarbetandet av de regionala tillväxtavtalen gavs ökning, mycket till följd av en utökad ram från Östersjöde regionala partnerskapen stor frihet att utveckla, miljarden II. Även Jönköping redovisar en kraftig ökning driva och följa upp resultat och effekter av tillväxtav- av tillväxtavtalets finansiering 2002. talsarbetet. Varje län har, utifrån egna analyser, bedömt Det finns en viss risk med att använda beslutade vilka insatser som prioriteras och vilka finansiärer som medel på årsbasis som grund för redovisningen. Uppföljdärmed bör ingå i arbetet. Avtalens innehåll är därmed ningen av avtalen 2002 tydliggör detta. Under tillväxtlokalt och regionalt utformade och anpassade efter avtalens första år bidrog bl.a. den försenade starten av länens specifika förutsättningar när det gäller struktur, EU: s strukturfonder till att beslut ämnade för år 2000 finansiering och uppföljningsmetodik. sköts fram till 2001.

Av redovisningen från länen framgår att beslutade medel inom ramen för samtliga 21 tillväxtavtal upp- Insatsområden går till 11,9 miljarder kronor 2002. Detta motsvarar Länens prioriteringar av medel inom tillväxtavtalen en minskning med 11 procent (1,5 miljarder kronor) redovisas inom nio insatsområden. I kapitlet med de jämfört med 2001 (13,4 miljarder). Hälften av länen länsspecifika uppgifterna redovisas även de enskilda tillredovisar en minskad finansiering för 2002. Bland de växtavtalens fördelning per insatsområde. Som framgår län som redovisar kraftigast minskning återfinns bl.a. av diagram 2 utgör Näringslivsutveckling det i särklass Gotland och Gävleborg vars finansiering sjönk med 66 största insatsområdet och motsvarar 47 procent av den respektive 55 procent i förhållande till föregående år. totala finansieringen (5,6 miljarder kronor). Andelen

8 Med beslutade medel avses medel knutna till insatsbeslut som partnerskapet fattat under året. Utbetalning av beslutade medel kan löpa även under kommande år. 9 Uppgift om beslutad finansiering 2001 har reviderats med 200 miljoner jämfört med uppföljningen av tillväxtavtalen Andra året Ds 2002:34

Diagram 1: Finansiering av tillväxtavtalen 2001 respektive 2002 (tkr)

Källa: Rapporter från länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan

14 NÄRINGSDEPARTEMENTET NÄRINGSDEPARTEMENTETNÄRINGSDEPARTEMENTET 15

redovisade insatser som främjar näringslivsutveckling En bidragande orsak är Mål 3 som av flera samordnare har ökat med fyra procentenheter jämfört med 2001. nämns som en betydelsefull finansieringskälla. Även Aktiviteter inom insatsområdet Näringslivsutveckling utveckling av högre utbildning och utökade kontaktytor syftar i första hand till att stödja och utveckla regionens mellan FoU-verksamhet och näringsliv samt övriga samnäringsliv bl.a. genom stöd till utveckling av innovations- hällsorganisationer utgör prioriterade områden. system och kluster, marknadsföring, selektiva regionala Livsmiljö och lokal utveckling utgör det tredje företagsstöd och företagsrådgivning. största insatsområdet och omfattar 1,3 miljarder kronor.

Insatser inom detta område kan exempelvis handla om

utveckling av Lokala utvecklingscentra, dvs. arenor och Diagram 2: Fördelning av beslutade medel per mötesplatser för näringsliv, offentliga aktörer m.fl. som

insatsområde 2002 syftar till informationsutbyte och kontaktskapande.

Insatsområdet Infrastruktur och IT utgör sju procent

Miljö, 0,5%

av tillväxtavtalen. Finansieringen av området har mel-

Integration, 0,3%

Breddade marknader, 1,3%

lan 2001 och 2002 minskat med 51 procent till 800

Övrigt, 3,5% Kultur och besöksnäring, 0,3%

miljoner kronor. Satsningar på infrastrukturprojekt som Infrastruktur och IT, 7% exempelvis bredbandsutbyggnad och andra IT-relaterade

investeringar ökade kraftigt under 2001 men minskade Livsmiljö och lokal

Näringslivs- under 2002 markant. utveckling, 11%

utveckling, Under rubriken Övrigt återfinns medel som inte kan

47% härledas till något annat insatsområde. Det handlar om

t.ex. viss finansiell verksamhet och vissa EU-medel som Kompetensutveckling särredovisats inom detta område. Övriga insatsområden och FoU, 30% Breddade marknader, Miljö, Integration samt Kultur och

besöksnäring utgör så små poster att särredovisning inte

medför någon ytterligare information.

Källa: Rapporter från länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan

Viktiga finansiärer av tillväxtavtalen

Tre fjärdedelar av beslutade medel inom ramen för till- Kompetensutveckling, forskning och utveckling utgör växtavtalen består av offentliga medel. Staten står för ett annat viktigt insatsområde och omfattar 3,5 miljar- 44 procent (5,3 miljarder kronor) av den totala finansieder kronor. Här återfinns exempelvis aktiviteter som syf- ringen och är därmed den i särklass största finansiären. tar till att höja kompetensen i arbetskraften vilket bland I förhållande till 2001 har statens finansiering minskat annat sker genom satsningar på vuxen- och arbetsmark- med 10 procent (560 miljoner kronor). nadsutbildningar. Näringslivets behov av arbetskraft Privata företags finansiering motsvarar 23 procent med rätt kompetens har i många avtal uppmärksammats (2,7 miljarder kronor). Andelen är i nivå med föreoch bidragit till prioriteringar av insatser som syftar till gående år men summan har minskat med 200 miljoner att främja arbetskrafts- och kompetensförsörjningen. kronor. De länsvisa skillnaderna är tydliga avseende den

Tabell 2: Finansiering av insatsområden inom ramen för regionala tillväxtavtal 2002

År 2002 Förändring Som andel

Källa: Rapporter från länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan

16 NÄRINGSDEPARTEMENTET NÄRINGSDEPARTEMENTET 17

privata finansieringen. I Örebro, Dalarna och Jämtland 200 miljoner kronor från föregående år. Landstingen motsvarar den privata finansieringen en tredjedel av finansiering motsvarade 400 miljoner kronor vilket är tillväxtavtalen. På Gotland och i Östergötland är däre- närapå en fördubbling från 2001. Kommunernas delmot andelen medel som privata finansiärer bidrar med aktighet i tillväxtavtalen tar sig bland annat uttryck i mycket liten. Skillnaderna kan till stor del tillskrivas de att de är huvudmän för olika former av utbildningssatsselektiva regionala företagsstöden vars regelverk innebär ningar för vuxna som exempelvis kvalificerade yrkesatt företag som erhåller stöd själva bidrar med viss finan- utbildningar och lokala lärcentra. Uppsala och Västra siering. Regionalt företagsstöd får bara ges i vissa delar Götalands län redovisar den största andelen kommunala av landet. Övrig privat finansiering sker oftast genom medel i tillväxtavtalen. Lägst andel redovisar Gotland, medfinansiering av projekt där företagen själva eller Skåne och Örebro län. tillsammans med andra företag är föremål för utveck- EU:s strukturfonder, såväl Mål 1, 2 och 3 som gemenlingsinsatser. skapsinitiativen (Interreg, Equal, Urban och Leader),

kompletterar och förstärker insatserna i tillväxtavtalen.

Jämfört med den relativt kraftiga ökningen under 2001

Diagram 3: Finansiering av tillväxtavtalen i

har EU-finansieringen minskat med 650 miljoner kronor

21 län 2002 (totalt 11,9 mdkr)

2002 och uppgick till 2,2 miljarder kronor.

Stiftelser, 1% Övriga, 2%

Statlig finansiering

Arbetsmarknadsverket via länsarbetsnämnderna är den

EU, 18%

Statliga medel, största finansiären av avtalen. Under 2002 avsattes

44%

totalt 2,8 miljarder kronor till åtgärder som ingår i till- Landsting, 3%

växtavtalen. Länsarbetsnämndernas medel finansierar i

huvudsak olika former av arbetsmarknadsutbildning. De Kommuner, 8%

årliga uppföljningarna visar att redovisningsprinciperna

länsarbetsnämnder emellan skiljer sig avsevärt. I några Privata företag, 23% län redovisas enbart olika kostnader för utbildning. I

andra län lyfts även aktivitetsstödet in som en del av

finansieringen. Källa: Rapporter från länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan

Diagram 4: Statlig finansiering av tillväxtavtalen

Samordnarnas rapportering indikerar att det främst är

2002 (totalt 5,3 mdkr)

små och medelstora företag som medfinansierar tillväxtavtalen. Fördelningen av aktiva företag som deltar

Övriga statliga i insatser motsvarar i stort den struktur som återfinns

medel, 11% Länsarbetsnämnder, i svenskt näringsliv. Uppsala, Skåne och Västra Göta- 54% land uppger att även större företag medverkar i avtalen. Övriga myndigheter, 11% Som exempel kan nämnas Oracle i Skåne och Cylinda i Universitet och Västra Götaland. högskolor, 3%

Kommuner och landsting står tillsammans för 11 procent av finansieringen varav den kommunala andelen uppgår till 8 procent. Kommunernas finansiering mot- Länsstyrelser och svarar 900 miljoner kronor vilket är en minskning med självstyrelseorgan, 21%

10 För mer information om de olika selektiva regionala företagsstöden hänvisas till NUTEK: s hemsida www.nutek.se Källa: Rapporter från länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan

Staten i samverkan – RRV studie om tillväxtavtalen

RRV har under 2001/2002 studerat de regionala myndigheternas (länsstyrelser, länsarbetsnämnder samt universitet och högskolor) roll och engagemang i de regionala tillväxtavtalen. RRV:s granskning av tillväxtavtalsprocessen har bidragit till en ökad kunskap om de möjligheter och problem som ett utvecklat tvärsektoriella arbetssätt medför. I rapporten lämnar myndigheten ett antal förslag med bäring på arbetet med regionala tillväxtprogram. Bland annat föreslås tydligare krav på löpande uppföljning av de aktiviteter och åtgärder som avses genomföras inom ramen för programmen, något som regeringen senare tydliggjort i de riktlinjer som styr arbetet med regionala tillväxtprogram. Läs mer: ”Staten i samverkan – Myndigheternas roll i de regionala tillväxtavtalen” (RRV 2002:23)

16 NÄRINGSDEPARTEMENTET NÄRINGSDEPARTEMENTET 17

Totalt fattade länsstyrelserna och regionala självstyrel- styrelsen och Statens energimyndighet. Flera av dessa seorgan beslut om finansiering av tillväxtavtalen mot- bidrar i första hand med metod- och kompetensstöd. svarande 1,1 miljard kronor 2002 vilket är i nivå med Universitet och högskolor deltar aktivt i tillväxtföregående års finansiering. avtalen. I första hand bidrar lärosätena med kompetens

Bland statliga finansiärerna märks också kategorin i form av personalresurser men också med finansiella Övriga myndigheter som tillsammans bidrar med 500 resurser. Förfogande av lärosätenas utbildningsinsatser miljoner kronor. Här återfinns exempelvis Skolverkets är naturligtvis också centralt för tillväxtavtalsarbetet. och Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildnings Flera av lärosätena har i sina svar angivit att bristen på (KY) satsningar på vuxenutbildning och lärcentra. resurser på regional nivå samt egna öronmärkta samver- Även VINNOVA och NUTEK bidrar med omfattande kansmedel försvårar arbetet med tillväxtavtalen. finansiering för att främja och förstärka regionala pro- Under posten Övriga statliga medel återfinns en jekt som bl.a. syftar till att utveckla innovationssystem heterogen blandning av finansiärer bl.a. statliga bolag och kluster, entreprenörskap och lokal näringslivsut- och stiftelser som TeliaSonera, 6:e AP-fonden och veckling. Riksantikvarieämbetet delfinansierar t.ex. en Svensk kärnbränslehantering AB. Sammantaget bidrar satsning i Blekinge för ökade kunskaper om kulturvär- dessa med 500 miljoner kronor. Här ingår även medel den och Naturvårdsverket har medverkat i pilotlänsar- från Östersjömiljarden II som bl.a. utgör ett dominebetet för ökad miljöintegration i tillväxtavtalen. Andra rande inslag i Stockholms tillväxtavtal. Till följd av att statliga finansiärer som samordnarna redovisar är bl.a. länen kategoriserar finansiärer på skilda sätt kan t.ex. ALMI Företagspartner AB, Försäkringskassorna, Väg- en offentlig stiftelse som ett län redovisar under Övriga verket, Statens Kulturråd, Integrationsverket, Ungdoms- statliga medel i ett annat län redovisas under Stiftelse.

Sammanfattning

Beslutade medel uppgick 2002 till 11,9 miljarder kro- Staten utgör fortfarande den enskilt största finansiä-

nor, en minskning med 11 procent eller 1,5 miljarder ren av tillväxtavtalen (5,3 miljarder kronor). Privata

kronor jämfört med 2001. Hälften av samordnarna företags andel av finansieringen är oförändrad medan

redovisar minskade resurser under 2002. Den största EU-medlens andel minskat något.

minskningen i förhållande till 2001 hade Gotland

och Gävleborg. Samverkan mellan aktörerna skapar bättre förutsätt-

ningar för samordning av såväl insatsers inriktning

Fördelningen mellan olika insatsområden är relativt som finansiering av dessa. Inför arbetet med regio-

stabil över tiden. Knappt hälften av insatserna (5,6 nala tillväxtprogram är det viktigt att understryka

miljarder kronor) satsas på olika former av närings- betydelsen av förbättrade redovisningsprinciper som

livsfrämjande verksamheter. Insatsområdet Infra- ett led i att åstadkomma en effektivare samordning

struktur och IT har minskat kraftigt jämfört med och därmed samordningsvinster. föregående år.

18 NÄRINGSDEPARTEMENTET NÄRINGSDEPARTEMENTET 19

4. Regionalt lärande

Tillväxtavtalen – en långsiktig lärprocess Indelningen av länen baseras främst på information Arbetet med tillväxtavtalen är en läroprocess som omfat- om eventuella jämförelser och erfarenhetsutbyten som tar både organisationer och individer. Syftet med en länen genomför för att förbättra lärandet i tillväxtavtalslärande process är att de som berörs löpande skall kunna arbetet. En analys av samordnarnas svar ger vissa indikadra nytta av gemensamma erfarenheter som uppnås och tioner för hur det regionala lärandets geografi utvecklas därmed successivt kunna lösa nya uppgifter bättre. över tiden.

Begreppet lärande region har under senare år blivit Av analysen framgår att merparten av länen utveckalltmer uppmärksammat bland forskare och politiker, lat ett inomregionalt och mellanregionalt lärande. dels som vision som syftar till praktiska åtgärder i den Bland de län som ingår i grupperingen inomregionalt regionala utvecklingen, dels som teoretiskt koncept för lärande (Värmland, Örebro, Uppsala, Kronoberg, Bleatt kunna studera och förstå särskilda processer. I detta kinge, Skåne, Västmanland) tycks det inte ske några avsnitt har samordnarnas rapporter analyserats med jämförelser eller systematiska erfarenhetsutbyten med utgångspunkt i ett antal begreppspar hämtade från andra län som bas för lärandet. I den kategori av län aktuell forskning inom lärandeområdet. I ett första steg som utvecklat ett mellanregionalt lärande sker i viss identifieras olika geografiska nivåer där det regionala utsträckning systematiska erfarenhetsutbyten. I de fyra lärandet sker. Därefter har olika handlings- och läran- nordliga länen anordnas t.ex. regelbundna träffar för att demönster i tillväxtavtalsarbetet kategoriserats. Avslut- utbyta idéer och erfarenheter. Även Halland, Krononingsvis redovisas hur länen arbetar med indikatorer för berg och Jönköping har i samma syfte medverkat i olika att följa och utvärdera arbetet. former av erfarenhetsutbyten. Stockholm, Gävleborg

och Östergötland anger även att denna typ av aktivi-

teter ingår i utvecklingsarbetet. Västra Götaland kan

Lärandets geografiska dimension

sägas ha utvecklat ett storregionalt lärande. I regionen Med utgångspunkt i en matris kan sex olika geografiska

tillämpas löpande jämförelser mellan delregionerna. nivåer i det regionala lärandet identifieras. I detta pers-

Dalarna har utvecklat ett lärande på nationell nivå, pektiv kan en region lära på global, nationell, mellan-

mycket på grund av ett aktivt engagemang i nationella regional, storregional, inomregional eller kommunal

och mellanregionala initiativ. Södermanland och Kalnivå. Dessa nivåer förekommer i renodlade former eller

mar uppvisar utifrån analysen ett lärande på global nivå. i olika typer av kombinationer. När en region lär på flera

Detta kännetecknas bl.a. av regelbundna kontakter och nivåer placeras den i den högsta lärandenivå.

erfarenhetsutbyten med andra regioner, även på inter-

nationell nivå.

Figur 1: Indikatormatris för lärandets geografiska nivåer

Det regionala lärandets handlingsnivåer

Olika nivåer av lärande hos regionerna motsvaras också

Lärandenivå Indikatornivå

av skillnader i handlingsnivåer. Man brukar skilja på fyra

olika, men samspelande handlingsnivåer:

I Global Nivå I

Rutinbaserat handlande, Nivå I

Regelbaserat handlande, Nivå II

II Nationell nivå II

Kunskapsbaserat handlande, Nivå III

Reflektivt handlande, Nivå IV

III Mellanregional nivå III

Den rutinbaserade nivån (Nivå I) innefattar automa-

tiserade handlingar som regionen utför utan medveten

IV Storregional nivå IV kontroll. Detta handlande kan betraktas som det rutin-

artade stadiet i en lärandeprocess. Det rutinbaserade

handlande ställer endast låga krav på uppmärksamhet

V Inomregional nivå V och medveten kontroll, något som är utmärkande för

väl inlärda färdigheter, och som leder till att regionen

kan utföra handlingar smidigt. Följande län karaktäri-

VI Kommunal nivå VI seras av ett rutinbaserat handlande: Blekinge, Gotland,

Norrbotten, Skåne, Värmland, Västerbotten, Väster-

18 NÄRINGSDEPARTEMENTET NÄRINGSDEPARTEMENTET 19

norrland och Västmanland. Dessa läns svar på frågor lärande. Det kan vara en förklaring till att Kalmar och angående vilka typer av uppföljningar och utvärdering- Södermanland lär på global nivå, men befinner sig på ar som har använts i tillväxtavtalsarbetet tyder på en lägre handlingsnivåer än Dalarna som i huvudsak lär på svag utvärderingskultur. Detta har de gemensamt med nationell nivå (se tabellen nedan). Uppsala, Örebro, Jönköping och Kronobergs län som uppvisar ett regelbaserat handlande. På den regelbaserade nivån (Nivå II) regleras handlandet av mer eller Tabell 3: Lärandenivå och handlingsnivå mindre medvetna regler. Här förutsätts alltså en förmåga hos regionen att kunna avgöra vilken av reglerna Lärandenivå Handlingsnivå Län som ska tillämpas.

Kunskapsbaserat Kalmar Det är medvetet analytiskt tänkande som styr det Global Kunskapsbaserat Södermanland

kunskapsbaserade handlandet (Nivå III). Denna typ av handlande krävs framför allt i nya och okända situa- Nationell Reflektivt Dalarna tioner, men även i välkända situationer när det uppstår problem som inte låter sig lösas med konventionella Kunskapsbaserat Halland metoder. Till denna grupp hör följande län: Gävleborg, Rutinbaserat Västernorrland

Kunskapsbaserat Jämtland Halland, Jämtland, Kalmar, Stockholm, Västra Göta-

Rutinbaserat Västerbotten land och Östergötland.

Mellanregional Rutinbaserat Norrbotten

Det reflektiva handlandet (Nivå IV) grundas på Kunskapsbaserat Stockholm regionens reflektioner över den uppgift som regionen Kunskapsbaserat Östergötland

Regelbaserat Jönköping förelagts eller valt själv, samt på verksamhetens mål

Kunskapsbaserat Gävleborg och underliggande värderingar tillsammans med regionens analys av det egna handlandet i förhållande till

Storregional Kunskapsbaserat Västra Götaland verksamhetsrelaterade mål. Denna typ av reflektion kräver att regionen har förmåga att distansera sig till

Rutinbaserat Blekinge sektoriellt lärande och tänka i alternativa nätverk och

Rutinbaserat Gotland kritiskt analysera förutsättningarna för sitt handlande

Regelbaserat Kronoberg och lärande i nätverk. Dalarnas län är ensamt om att Inomregional Rutinbaserat Skåne tillhöra denna krets. Regelbaserat Uppsala

Rutinbaserat Värmland Det är viktigt att påpeka att de fyra handlingsnivå- Rutinbaserat Västmanland

erna inte utesluter varandra, utan kompletterar snarare

Regelbaserat Örebro varandra. Man bör därför undvika att rangordna de olika handlingsnivåerna som om någon av dem vore mer eftersträvansvärd än någon annan. Naturligtvis blir det regionala lärandets utveckling tämligen begränsad

Lärandets bredd och höjd

om handlandet endast sker på rutinbaserad och regel-

Det regionala lärandet har ytterligare analyserats genom baserad nivå, men det motsatta är inte nödvändigtvis

en kodifiering av frågan om vilka typer av uppföljningar sant bara för att regionen ges möjlighet att handla på de

och utvärderingar som har genomförts och av vem. kunskapsbaserade och reflektiva nivåerna och uteslu-

Med utgångspunkt i regionernas utvärderingsbeteende tande handlar på dessa nivåer. Detta resonemang leder

har tre huvudtyper av lärande identifierats. Den första till att det inte är helt orimligt att anta att idealtypen

lärandekategorin har kallats för individuellt lärande. för lärande är den region som har förvärvat förmågan

Denna typ av lärande förekommer när varje aktör lär att vid behov förena lärandeformer på alla fyra hand-

för sig och utvärderingen av tillväxtavtalet utförs som lingsnivåer.

en enskild aktörs uppgift. Den andra typen av lärande

kan betecknas som teamlärande och förekommer när två Lärande- och handlingsnivåer eller fler aktörer från partnerskapet är direkt involverade

Såväl likheter som olikheter mellan länens lärande har i beställningen eller utförandet av utvärderings- eller analyserats och ett grundläggande mönster för det uppföljningsarbetet. Teamlärande kan innefatta nya sätt regionala lärandet kan utläsas utifrån arbetet med att forma teamets ansvar eller kan det innefatta olika regionala tillväxtavtal. Här konstateras att det inomre- former av samspel mellan team medlemmar. Systemlägionala lärandet domineras av regel- eller rutinbaserat rande är den tredje kategorin och förekommer när hela handlande. partnerskapet är aktivt involverat i utvärderings- och

Det är endast lärande på nationell och global nivå uppföljningsarbetet på ett kontinuerligt sätt. En slutsats som tycks gynna en högre form av lärande, där ett mer angående det regionala lärandets utveckling tycks vara kreativt lärande kombineras med reflektivt handlande. att ju högre geografisk lärandenivå desto större förutsätt- Lärande på global nivå utan en trygg förankring i ett ningar för förekomsten av systemlärande. Sambandet nätverkbaserat lärande på regional och nationell nivå mellan lärandets geografiska nivå och lärprocessen kan tycks inte ge optimala förutsättningar för regionalt illustreras enligt nedan

20 NÄRINGSDEPARTEMENTET NÄRINGSDEPARTEMENTET 21

som har störst betydelse är de som mäter förutsättningar

Figur 2: Geografisk nivå och lärandenivå

för företag att etablera sig på marknader i Östersjölän-

derna. Södermanland anger att de indikatorer som har

Lärandenivå

valts ut visat sig vara irrelevanta och det har varit svårt

med att hitta lämpliga indikatorer. Inom partnerskapet

i Kalmar pågår en kontinuerlig diskussion om relevanta

Nationell/global nivå uppföljningsindikatorer - under tiden används dock tra-

Systemlärande ditionella aktivitetsindikatorer.

I ovan nämnda grupp problematiserar regionerna

möjligheterna för ökat lärande. Uppgifterna och målen

Mellanregional nivå

är givna medan metoderna och angreppssätten skapas av

Teamlärande

regionen genom att de experimenterar. Det är lätt att tro

att denna form av lärande är överlägsen andra, men till

Inomregional nivå sin natur är detta inget mer än experimentell problem-

Individuellt lärande lösning inom ramen för på förhand givna problem.

Typ av lärande

Utvärderingsbeteendet i Dalarna tycks i vissa avse-

enden skilja sig från andra län. I länet är det partner-

skapet som utvärderar tillväxtavtalet. Tillväxtarbetets

sekretariat har varje år haft en dialog med varje part i

partnerskapet och diskuterat vad den anser om tillväxt-

Indikatorer i tillväxtavtalsarbetet

avtalsprocessen, vad som behöver förbättras och vad Länens arbete med olika former av indikatorer har iden-

som är på gång. Dialogen har följts av enkäter som samtifierats med utgångspunkt i en analys av samordnarnas

manställts och utvärderats. Länsstyrelsen gör månatliga svar på frågor som berör de indikatorer som används för

resultatuppföljningar av de regionala utvecklingspoliatt följa upp och utvärdera tillväxtavtalsarbetet.

tiska medlen samt en årlig uppföljning av hela partner-

Drygt hälften av länen uppger att det främst är tra-

skapets finansiering. Partnerskapet har själva under året ditionella åtgärds- och projektindikatorer eller en bland-

även gjort en förenklad utvärdering av insatsområdena ning av åtgärds- och regionalekonomiska indikatorer

i tillväxtavtalet och tittat bl.a. på måluppfyllelse och som används. Detta sker ofta utan att dessa indikatorer

effekter. på ett relevant sätt kopplas till det förväntade utfallet av arbetet med tillväxtavtalet. I Uppsala och Örebro län blandas regionalekonomiska och åtgärdsbaserade indikatorer. De län som uteslutande anger regionalekonomiska indikatorer som de viktigaste utvärderings- och uppföljningsmåtten är Jönköping, Kronoberg och Örebro. Huruvida den här typen av indikatorer är ändamålsenliga för uppföljningen av arbetet med tillväxtavtal problematiseras inte att döma av rapporteringen.

Ett antal län (Gävleborg, Halland, Jämtland, Kalmar, Södermanland, Stockholm, Västra Götaland och Östergötland) utmärker sig antingen med att ange processinriktade indikatorer eller problematiserar indikatorfrågan i förhållande till hur tillväxtavtalsarbetet ska följas upp och utvärderas. Stockholm anger t.ex. att de indikatorer

Figur 3: Indikatoranvändning i tillväxtavtalsarbetet

Projekt- Problematisering åtgärdsindikatorer Åtgärdsbaserade, av indikatorer Nätverksbaserade

Blekinge regionalekonomiska Gävleborg indikatorer

Gotland indikatorer eller både och Halland Dalarna

Norrbotten Uppsala Jämtland

Skåne Örebro Kalmar

Värmland Jönköping Stockholm

Västerbotten Kronoberg Södermanland

Västernorrland Östergötland

Västmanland Västra Götaland

20 NÄRINGSDEPARTEMENTET NÄRINGSDEPARTEMENTET 21

Slutsatser – att stödja lärande i alla regioner

Staten har en viktig roll i att stödja utvecklingen gynnar ett mera utvecklingsinriktat lärande än vad av det regionala lärandet. Kunskapen om regionalt inomregionalt lärande gör. Mellanregionalt lärande lärande är begränsad. Staten bör medverka till att förefaller ännu vara främmande för många regioner. sprida de erfarenheter som har uppnåtts runt om i landet. Metoder som främjar mellanregionalt lärande Trots att den samlade informationen kring länens bör utvecklas och spridas. arbete är summarisk kan det utläsas av samordnarnas

svar att de flesta län som lär på inomregional nivå Ett regionalt systemlärande växer fram och arbetet tenderar att uppvisa ett individuellt lärande. Föremed tillväxtavtal har bidragit till detta. Inomre- komsten av teamlärande och systemlärande är störst gionalt lärande är dock fortfarande den vanligaste bland de regioner som lär på storregional, mellanreformen för regionalt lärande. Mellanregionalt lärande gional, nationell eller global nivå.

22 NÄRINGSDEPARTEMENTET NÄRINGSDEPARTEMENTET 23

5. Från tillväxtavtal till tillväxtprogram

Från 2004 ersätts tillväxtavtalen med regionala tillväxt- Genomgående betonar samordnarna behovet av en tydprogram. Regeringen har inför utarbetandet av förslag lig fokusering och avgränsning av tillväxtprogrammet till program meddelat vilka riktlinjer och krav som gäller utifrån ett näringslivsperspektiv. Flertalet samordnare för arbetet. Med utgångspunkt i de regionala tillväxt- anser att tillväxtavtalsprocessen inneburit ökad samveravtalen arbetar partnerskapen för närvarande med att ta kan i olika regionala nätverk och att deltagarna i högre fram förslag till kommande program. Detta kapitel pre- utsträckning än tidigare blivit medvetna om regionens senterar tendenser och lärdomar som främst fokuserar tillväxtförutsättningar, dess möjligheter och problem. på övergången från tillväxtavtal till tillväxtprogram. Samtidigt tycks alltfler regioner inrikta tillväxtarbetet

mot mer avgränsade områden. De breda anslagen, som

många gånger bidragit till relativt omfattande tillväxt-

Inriktning och fokus i tillväxtprogrammen

avtal som sällan kunnat operationaliseras fullt ut, har Med undantag av län där kommunala samverkansorgan

enligt flera samordnare varit nödvändigt för att överhuhar bildats under 2002/2003 har arbetet med regionala

vudtaget få igång en kreativ process med en mångfald tillväxtprogram pågått sedan våren 2002. Analysarbetet

aktörer. Men för att framgent även kunna visa på tydliga har prioriterats. Ofta har olika fokusområden och därtill

resultat anses det vara nödvändigt att avgränsa målsätthörande arbetsgrupper bildats. De fokusområden som

ningarna så att de i högre grad korrelerar med de resurser nämns i rapporteringen från länen beskrivs som kärn-

och verktyg som man förfogar över i regionen. Ambitioverksamhet i pågående tillväxtavtalsarbete. Men det

nen kan sammanfattas i beskrivningen från Länsstyrelfinns också exempel på län som utökat antalet fokusom-

sen i Hallands län: råden. Det kan till exempel gälla frågor om regionförstoring och infrastruktur, ohälsofrågor och bostadsförsörjning. Frågor som berör internationell konkurrenskraft ”Ett mindre men mer konkret program än tillväxtavtalet.”

och mellanregional samverkan lyfts också fram som viktiga områden. Det handlar bl.a. om att verka för och i slutsatsen från Länsstyrelsen i Jämtlands län: ökat exportvärde i de företag som verkar i regionen men också att bygga upp tillväxtorienterade samarbeten över

”Omfattningen av tillväxtprogrammet för Jämtlands län

läns- och nationsgränser.

bör smalnas av till några fokusområden med tydlig tonvikt

Flera samordnare konstaterar att tillväxtavtalen i allt

på tillväxt utifrån näringslivets behov jämfört med det

för hög grad fokuserats på pågående eller nyskapade projekt och i allt för liten grad uppmärksammat den ordinarie nuvarande tillväxtavtalet.”

verksamhetens inriktning och resultat. I Västra Götaland har denna erfarenhet bidragit till en omorientering i arbe- För flertalet samordnare framstår de tre strategiska tet med tillväxtprogram vilket beskrivs i följande citat områdena i regeringens riktlinjer för tillväxtprogramfrån samordnaren i regionen: men – arbetskraftsförsörjning, entreprenörskap och

företagande samt innovationssystem och kluster – som

naturliga utgångspunkter i utformningen av det fortsatta

”Det regionala tillväxtprogrammet i Västra Götaland kom-

arbetet. Regeringens riktlinjer har enligt många samord-

mer att vara ett operativt program med inriktning mot ett

nare bidragit till en tydligare inriktning och avgränsning

fokuserat och systeminriktat förändringsarbete. Arbetssät-

i programutvecklingen.

tet innebär en nyorientering av det regionala utvecklingsarbetet med en tydligare målstyrning än tidigare. Istället för

Det programbaserade arbetet

att fokusera på problem och enskilda åtgärder handlar det

Av det pågående arbetet med att ta fram förslag till om att identifiera system och i samverkan med berörda regionala tillväxtprogram framgår att många län väljer

aktörer inom olika sektorer stärka svaga länkar. En tydlig att ompröva de arbetsformer och metoder som tilläm-

fokusering och kraftsamling kring de viktigaste utvecklings- pats i tillväxtavtalsprocessen. I framtagandet av tillväxtfrågorna (…) leder till ändrade prioriteringar av befintliga programmen lyfts kommuner och andra lokala aktörer

fram som viktiga parter – detta är inte minst påtagligt i

verksamheter. Därför utgör organisationers och myndig-

de län som nyligen bildat kommunala samverkansorgan. heters ordinarie resurser för utveckling en del i tillväxtpro-

En tydligare lokal förankring av tillväxtprogrammen

gramarbetet och det finns ett ökat behov av medvetenhet

förväntas även bidra till ett ökat deltagande av företag

hos medverkande aktörer att se sin ordinarie verksamhet

och företagare som därmed ges möjlighet att påverka som en aktiv resurs för genomförandet av programmet.” inriktning och prioriteringar i programmen. Tre tydliga

11 Uppdrag att utarbeta förslag till regionala tillväxtprogram. N2002/10715/RUT

22 NÄRINGSDEPARTEMENTET NÄRINGSDEPARTEMENTET 23

tendenser kan urskiljas i diskussionen kring partnerska- under perioden 2002–2004 stimulera samarbete om pets utformning och funktionalitet i tillväxtprograms- högre utbildning i syfte att skapa en hållbar regional processen: tillväxt samtidigt som rekryteringen till högskolan främ-

jas. Tillskapandet av Sveriges nätuniversitet är en viktig

Det finns ett behov av att tydliggöra sambandet åtgärd för att öka tillgängligheten till högre utbildning,

mellan regionala och lokala utvecklingsfrågor. Detta oavsett om den aktuella utbildningen anordnas på det

sker bl.a. genom en utvecklad dialog med kommu- mest närbelägna lärosätet eller i en annan del av landet.

ner och andra aktörer på det lokala planet. I denna process eftersträvas också en mobilisering av aktiva

Den nationella nivåns roll

och drivande lokala partnerskap. De lokala partner-

De regionala tillväxtavtalen och tillväxtprogrammen

skapen avses få en mer aktiv roll i genomförandet av

utgår från ställningstagandet att det är lokala och regio-

tillväxtprogrammen och samtidigt kunna arbeta med

nala aktörer som har den största kunskapen om sin region

frågor som är av stor betydelse för den lokala nivån

och därmed även vilka insatser som är lämpligast för att

men som kanske inte alltid återfinns inom ramen för

uppnå hållbar regional tillväxt. Ställningstagandet lig-

regionens tillväxtprogram.

ger också i linje med det faktum att den lokala miljöns

betydelse för näringslivets tillväxtförutsättningar ökar i

Många samordnare betonar även behovet av att

en allt mer internationaliserad ekonomi. Detta innebär

åstadkomma en mer process- och resultatorienterad

samtidigt att den nationella nivån har ett ökat intresse

arbetsform. Ett led i denna ambition är att finna for-

och ansvar för att stödja det arbete som bedrivs lokalt

mer för agerande partnerskap som kan ta ett opera-

och regionalt. Samspelet och anpassningen mellan vad

tivt ansvar för att genomföra olika typer av insatser. I

som sker på central nivå respektive lokal och regional

tillväxtavtalsarbetet har dessa mer funktionellt sam-

nivå måste därför successivt utvecklas och förbättras.

mansatta aktörsgrupperingar främst växt fram i olika

Vid lanseringen av tillväxtavtalen lyftes dessa aspekter

företagsnära klustergrupperingar.

fram och avtalen sågs som ett viktigt instrument för

olika former av avvägningar och prioriteringar.

Samordnare i län med regionalt självstyrelseorgan

Av det hittillsvarande arbetet att döma så har till-

eller kommunalt samverkansorgan betonar särskilt

växtavtalet i många län fungerat som ett instrument

arbetet med regionala utvecklingsprogram (RUP).

för samverkan och samordning, främst mellan olika

Dessa övergripande strategiprogram kan ses som

regionala aktörer. Erfarenheterna visar att det främst

ett paraply för regionalt initierade delprogram och

är aktörer på den regionala nivån som utvecklat en mer

aktiviteter. I detta sammanhang påpekar också

strategisk samverkan inom särskilda områden. Samtidigt

samordnarna möjligheten att göra distinktioner och

behöver samspelet mellan den nationella och den regio-

avvägningar vad gäller exempelvis inriktning, inne-

nala nivån utvecklas. Detta betonas också av regeringen

håll, representation i partnerskap mellan regionala

i den senaste regionala utvecklingspropositionen (prop.

utvecklingsprogram och regionala tillväxtprogram

2001/02:04). Där framhålls ambitionen att utveckla en

eller andra delprogram.

sammanhållen politik för en hållbar regional utveckling

där nationella sektorsmål och prioriteringar på ett syste- Universitet och högskolors syn på det matiskt sätt kan utformas utifrån skilda regionala behov

framtida programarbetet och förutsättningar. Ett viktig steg i utvecklingen av en Flera universitet och högskolor vill aktivt bidra i det fort- sådan politik utgörs av det så kallade samordningsuppsatta arbetet och vill att fler inom lärosätet involveras i draget som också ska stödja och utveckla arbetet med arbetet. I uppföljningen framkommer önskemål om att regionala tillväxtprogram. samla erfarenheter av arbetet hittills och skapa en tydlig Inför det fortsatta arbetet med tillväxtprogram strategi för framtida medverkan i tillväxtprogramsarbe- och regionala utvecklingsprogram finns det behov att tet. En önskan om att förbättra förankringen av arbetet utveckla samspelet mellan nationella myndigheter och samt samordningen och strukturen internt lyfts också den regionala nivån i den riktning som regeringen angett. fram. Några tydliga prioriteringar av ämnesområden ges Med detta följer ett antal utmaningar för den nationella inte. Enstaka lärosäten framhåller dock kommersialise- nivån. Inom olika samhällssektorer finns en bred komring av forsknings- och utvecklingsarbete, satsning på petens och kunskap om olika utvecklingsförutsättningar. att underlätta det livslånga lärandet och generellt fler Sällan görs dock någon sammanvägd syntetisering av direktkontakter med näringslivet. denna kunskap. Flera nationella myndigheter anger i

Den kraftiga expansionen av högre utbildning och årets uppföljning att de ser stora möjligheter att utvecsatsningen på att skapa starka lärosäten i alla delar av kla och fördjupa sitt engagemang i tillväxtprogrammen. landet har varit en viktig del i arbetet att öka tillgäng- Detta innebär t.ex. att verka för genomslag av frågor som ligheten till högre utbildning och skapa förutsättningar lyfts fram i tillväxtprogramsarbetet i den interna organiför ett utvecklat samarbete mellan lärosätena och det sationen och att anpassa organisationens roll till arbetet. omgivande samhället. Inrättandet av Delegationen för Myndigheterna efterfrågar även att tydligare relationer regional samverkan om högre utbildning syftar till att mellan regional och nationell nivå utvecklas.

24 NÄRINGSDEPARTEMENTET NÄRINGSDEPARTEMENTET 25

Slutsatser

Flera samordnare konstaterar att tillväxtavtalen i allt utveckla detta samspel är ett långsiktigt åtagande i för hög grad fokuserat på pågående eller nyskapade vilket det s.k. samordningsuppdraget utgör ett första projekt och i allt för liten grad uppmärksammat den viktigt steg. Erfarenheter från bl.a. tillväxtavtalsordinarie verksamhetens inriktning och resultat. arbetet och samordningsuppdraget utgör även vik- Samordnarna betonar även behovet av en tydlig tiga inslag i det centrala arbetet för effektiv samordfokusering och avgränsning av tillväxtprogrammet ning mellan olika politikområden. utifrån ett näringslivsperspektiv. Det anses bl.a. vara nödvändigt att i ökad utsträckning avgränsa Det finns ett behov av att tydliggöra sambandet melmålsättningarna, så att de i högre grad korrelerar lan regionala och lokala utvecklingsfrågor. Detta kan med de resurser och verktyg som man förfogar över bl.a. ske genom en utvecklad dialog med kommuner i regionen. och andra aktörer på det lokala planet. I denna pro-

cess eftersträvas också en mobilisering av aktiva och Staten har en viktig roll i att främja samspelet mellan drivande lokala partnerskap som bl.a. kan medverka nationella myndigheter och den regionala nivån. Att i genomförandet av regionala tillväxtprogram.

.

24 NÄRINGSDEPARTEMENTET NÄRINGSDEPARTEMENTET 25

26 NÄRINGSDEPARTEMENTET NÄRINGSDEPARTEMENTET 27

Länsspecifika uppgifter

26 NÄRINGSDEPARTEMENTET NÄRINGSDEPARTEMENTET 27

Östersjöperspektivet, 6%

Blekinge län

Under 2002 har länet genomfört halvtidsuppföljning

Företagande, drivkrafter

och finansiell översyn av de åtgärdsgrupper som verkar

och ekonomisk

inom tillväxtavtalet. Blekinges position inom IT och infrastruktur, 43% telekommunikation samt deras läge vid Östersjön har

Kunskap,

präglat valet av insatsområden:

kompetens och IT, 51%

• Östersjöperspektivet • Företagande, drivkrafter och ekonomisk infrastruktur • Kunskap, kompetens och IT

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

Finansiärer Mnkr

Statliga medel 73

Privata företag 25

Beslutade medel Mnkr

Kommuner 23 2000 80 Landsting 0 2001 188 EU 31 2002 155 Stiftelser 2

Källa: Länsstyrelsen i Blekinge län Övriga 0

IT, 2% Livsmiljö och Regional och

Dalarnas län

det attraktiva lokal samverkan, 6% Dalarna, 17%

Dalarna upplever ökad aktivitet under 2002. Bland

Besöksnäringen,

annat har länet i större utsträckning än tidigare

3%

fokuserat arbetet på att utveckla engagemanget för

Skog, 5%

hållbar utveckling inom ramen för tillväxtavtalsarbetet. Fokus för tillväxtavtalet är fortsatt de små och medelstora företagen. Totalt finns sex insatsområden: Utveckling av

små och medelstora

• Regional och lokal samverkan företag, 67% • Utveckling av små och medelstora företag • Skog

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

• Besöksnäringen • Livsmiljö och det attraktiva Dalarna • IT

Finansiärer Mnkr

Statliga medel 400

Privata företag 319

Beslutade medel Mnkr

Kommuner 49 2000 556 Landsting 14 2001 1614 EU 198 2002 1040 Stiftelser 15

Källa: Länsstyrelsen i Dalarnas län Övriga 48

28 NÄRINGSDEPARTEMENTET NÄRINGSDEPARTEMENTET 29

Gotlands län Distansoberoende

verksamheter,

50% Gotlands tillväxtavtal skiljer sig från övriga län i och Marknadsutveckling,

40% med kommunen driver en ny process för framtagande av en näringslivsutvecklingsplan vilken ska bilda bas för kommande tillväxtprogram. Gotland deltar i tillväxtavtalen inom följande områden: • Marknadsutveckling Företagsklimat, 10% • Företagsklimat • Distansoberoende verksamheter

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

Finansiärer Mnkr

Statliga medel 10

Privata företag 0

Övrigt, 1%

Gävleborgs län

Attraktiv livsmiljö, 13% Gävleborgs mål är kunskapsdriven tillväxt och under Infrastruktur, 4%

Företagsamhet, året har också utvärderingsfrågorna inom tillväxtavtalet 47% kommit allt mer i förgrunden. Länet fokuserar sitt arbete på fyra insatsområden:

Kompetens- • Företagsamhet utveckling

och FoU, 35% • Kompetensutveckling och FoU • Infrastruktur • Attraktiv livsmiljö

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

Finansiärer Mnkr

*Anledningen till minskad finansiering mellan 2001 och 2002 är förseningar i beslut rörande EU:s Mål 2. I praktiken EU 125 hamnade beslut för både 2000 och 2001 under 2001.

Stiftelser 0

Källa: Länsstyrelsen i Gävleborgs län Övriga 0

28 NÄRINGSDEPARTEMENTET NÄRINGSDEPARTEMENTET 29

Hallands län Integration, 3%

Miljö, natur, kultur, 14% Under året har uppföljning och utvärderingsfrågor fått en mer central del i arbetet med tillväxtavtalen i

Kapitalförsörjning, 6% Hallands län. I själva avtalet var fokus fortsatt i första hand på kompetensutvecklingsfrågor. Totalt finns fem

Affärsutveckling och insatsområden: entreprenörskap, 10%

Kompetens- • Kompetensutveckling

utveckling, 67% • Affärsutveckling och entreprenörskap • Kapitalförsörjning • Miljö, natur, kultur

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

• Integration

Finansiärer Mnkr

Statliga medel 140

Privata företag 70

Jämtlands län

Lärande, 23%

Livsmiljö, 25%

I Jämtland har tillväxtavtalsarbetet under 2002 i högre grad än under 2001 präglats av genomförande av utvecklingsprojekt. Olika parter har varit engagerade i att driva projekt. Myndigheterna har framför allt varit engagerade i att fortlöpande bereda ansökningar, att hantera rekvisitioner, läges- och slutrapporter och i Företags-

utveckling, 52%

uppföljningsaktiviteter. Länet har liksom tidigare år riktat sitt tillväxtavtal mot följande områden:

• Lärande

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

• Företagsutveckling • Livsmiljö

Finansiärer Mnkr

Statliga medel 402 Privata företag 350

Beslutade medel Mnkr

Kommuner 82 2000 1016 Landsting 17 2001 963 EU 315 2002 1167 Stiftelser 0

Källa: Länsstyrelsen i Jämtlands län Övriga 0

30 NÄRINGSDEPARTEMENTET NÄRINGSDEPARTEMENTET 31

Jönköpings län

Attraktivitet, 22% Tillväxtavtalet i Jönköping är det instrument som Näringsliv, 34% ska förverkliga regionens långsiktiga regionala Infrastruktur, 2% utvecklingsstrategi. Fyra områden står i fokus för arbetet:

• Attraktivitet

Utbildning, 42% • Infrastruktur • Utbildning • Näringsliv

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

Finansiärer Mnkr

Statliga medel 30

Privata företag 18

Beslutade medel Mnkr Kommuner 17

2000 31 Landsting 12

2001 58 EU 11

2002 107 Stiftelser 18 Källa: Länsstyrelsen i Jönköpings län Övriga 1

Kalmar län Rockcity, 3%

Lokala utvecklingscentra,

13% Regionförbundet i Kalmar leder utvecklingen av tillväxtavtalet i regionen. Länets egna regionala Näringslivs-

service, 9% utvecklingsprogram RUPEN utgör grunden för tillväxtavtalet. Utifrån denna övergripande strategi

Design, 8% arbetar länet med följande specifika frågor inom ramen för tillväxtavtalet: Baltic Business

School, 67% • Baltic Business School • Design • Näringslivsservice

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

• Lokala utvecklingscentra • Rockcity

Finansiärer Mnkr

Statliga medel 70

Kronobergs län

Lärande, 28%

Kompetens- och företagsutveckling liksom strukturfonder är centrala områden i Kronobergs Geografiska

strukturfonds-

tillväxtavtal. Insatsområdena är:

insatser, 44% • Lärande Attraktivitet, 9%

• Attraktivitet • Företagsutveckling • Geografiska strukturfondsinsatser

Företagsutveckling, 19%

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

Finansiärer Mnkr

Statliga medel 55

Privata företag 25

Program för rennäringen och

Norrbottens län

Kultur, kulturmiljö och samekulturen, 2%

kulturarv, 7%

I Norrbotten är den visionsdrivna processen grunden

Tillgänglighet och goda

i tillväxtavtalet framför ett formellt programarbete. kommunikationer, 9% Tillväxtavtalet betraktas som ett strategidokument. Kunskap och

kompetens-

Sambandet med strukturfondsarbetet är starkt,

utveckling, 36%

eftersom tillväxtavtalet ligger till grund för skrivningen av Mål 1-programmet och till stor del förverkligas genom Kunskapsintensiva detta. Norrbotten har valt fem insatsområden för sitt verksamheter och

nätverk, 46%

tillväxtavtalsarbete:

• Kunskap och kompetensutveckling

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

• Kunskapsintensiva verksamheter och nätverk • Tillgänglighet och goda kommunikationer • Kultur, kulturmiljö och kulturarv

Finansiärer Mnkr

• Program för rennäringen och samekulturen

Statliga medel 638

Privata företag 297

Beslutade medel Mnkr

Kommuner 119 2000 429 Landsting 15 2001 1110 EU 416 2002 1484 Stiftelser 0

Källa: Länsstyrelsen i Norrbottens län Övriga 0

32 NÄRINGSDEPARTEMENTET NÄRINGSDEPARTEMENTET 33

Infrastruktur för näringslivet, 4% Marknadsföring, 1% Skåne län Övrigt, 2%

Landsbygdsutveckling, 1%

Effektiviserad Tillväxtavtalet i Skåne leds av självstyrelseorganet

företagsservice, 2% Region Skåne. I länet har arbetet alltmer övergått

från ett projektbaserat arbetssätt till ett mer strategiskt där implementeringen av ett nytt skånskt Förnyelse av

befintliga näringar, näringslivsprogram utgjort instrumentet. Samtidigt har

24%

Vinnande arbetet med strategiska insatsområden som pekades ut

kluster, 65% i tillväxtavtalet fortsatt. Dessa är:

• Vinnande kluster • Förnyelse av befintliga näringar

Insatsområdenas andel av utbetalda medel under 2002

• Effektiviserad företagsservice • Landsbygdsutveckling

• Infrastruktur för näringslivet

Finansiärer Mnkr

• Marknadsföring

Statliga medel 21

* Region Skåne redovisar faktiska utbetalade medel till

Stiftelser 8 skillnad från övriga län som redovisar beslutade medel. Källa: Region Skåne Övriga 6

Finansiell verksamhet, 2% IT, 1%

Stockholms län

Utbildning, 10% Stockholms läns tillväxtavtal är helt inriktat på näringslivsutveckling i Östersjöregionen. Det Miljö, 34% övergripande målet är att Stockholmsregionen ska utvecklas till ett centrum i Östersjöområdet. Under 2002 har temat för tillväxtavtalet fördjupats till följd av ökad finansiering. Även samarbetet med nationella myndigheter och svenska företag har fördjupats under Health Care, 53% året. Insatserna koncentreras till följande områden:

• IT

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

• Miljö • Health Care • Utbildning

Finansiärer Mnkr

• Finansiell verksamhet

Statliga medel 27

Utveckling av lokal

Utvecklad

näringslivsmiljö, 10%

infrastruktur, 0,3%

Södermanlands län

Utveckling av kluster, 4%

Närings- och kompetensutveckling samt kommunika- Produkt- och marknads-

utveckling i företagen, 1,2% tioner utgör Sörmlands tillväxtavtal. Under året har länet också placerat uppföljning- och utvärderingsfrågorna i Ökad internationalisering fokus. Länet delar in sitt avtal i nio insatsområden: i företagen, 0,5%

Vuxnas • Utveckling av lokal näringslivsmiljö kompetens-

IT-aktivitet för tillväxt, 0,9%

höjning, 51% • Utveckling av kluster • Produkt- och marknadsutveckling i företagen

Utvecklad Kompetenshöjning i företagen, 31% • Ökad internationalisering i företagen ungdomsutbildning, 0,7% • IT-aktivitet för tillväxt

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

• Kompetenshöjning i företagen • Utvecklad ungdomsutbildning • Vuxnas kompetenshöjning

Finansiärer Mnkr

• Utvecklad infrastruktur

Statliga medel 120

Privata företag 44

Uppsala län

Länets tillväxtavtal har nära koppling till universitetet Integration, 41% och annan kunskapsintensiv verksamhet i Uppsala. Infrastruktur som

stöd för företags-

Integrationsfrågan utgör en viktig del i avtalet och har

utveckling, 48%

ökat under året. Insatserna riktas i första hand till:

• Infrastruktur som stöd för företagsutveckling

Entreprenörskap –

• Entreprenörskap – företagsutveckling företagsutveckling, 10% • Integration

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

Finansiärer Mnkr

Statliga medel 21

Privata företag 6

Beslutade medel Mnkr

Kommuner 12 2000 38 Landsting 2 2001 50 EU 9 2002 59 Stiftelser 8

Källa: Länsstyrelsen i Uppsala län Övriga 1

34 NÄRINGSDEPARTEMENTET NÄRINGSDEPARTEMENTET 35

Social ekonomi, 7%

Värmlands län

Konkurrenskraft, 31%

Kunskap, 12% Idén om ett statligt regionalt tillväxtkapital genomsyrar Värmlands tillväxtavtal. Tillväxtavtalet och dess insatsområden ska utgöra ett system för bättre samspel med andra finansiärer. Insatsområdena är:

• Konkurrenskraft Arbetsmarknad, Företagande, 11%

28% • Företagande • Attraktionskraft

Attraktionskraft, 9% • Arbetsmarknad • Kunskap

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

• Social ekonomi

Finansiärer Mnkr

Statliga medel 1081

Privata företag 503 Beslutade medel Mnkr Kommuner 93 2000 1558 Landsting 75 2001 1940 EU 75 2002 1860 Stiftelser 37

Källa: Länsstyrelsen i Värmlands län Övriga 19

Livsmiljöfaktorer: service och Västerbottens län kultur för tillväxt, 12%

Affärsutveckling, finansiering I Västerbotten har en ny genomförandeorganisation och riskkapitalförsörjning,

21% införts som fokuserar både på framtagande av tillväxtavtal och tillväxtprogram. Varje insatsområde har en insatsområdesgrupp som deltar i utformande av förslag. Tillväxtavtalet är kopplat till följande fem Utbildning,

Omvärld och

kompetens områden: marknad, 7%

samt FoU, 47% • Utbildning, kompetens samt FoU Infrastruktur, teknikutveckling • Infrastruktur, teknikutveckling och teknikspridning och teknikspridning, 14% • Omvärld och marknad

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

• Affärsutveckling, finansiering och riskkapitalförsörjning • Livsmiljöfaktorer: service, och kultur för tillväxt

Finansiärer Mnkr

Statliga medel 356

Kunskap och kompetens-

Västernorrlands län

utveckling, 21% Infrastruktur och tillgänglighet, 28%

Västernorrland uppger att aktiviteten i tillväxtavtalen

Samverkan: attityder

har höjts. Ett tillväxtsekretariat har upprättats som bl.a.

och info, 2%

arbetat för att vidga engagemanget för tillväxtfrågorna. Den länsstrategi som utvecklades 2001 ligger i botten för arbetet med tillväxtavtalet och Mål 1 program. Totalt Näringslivs-

utveckling, 29%

omfattar tillväxtavtalen fem insatsområden: Västernorrland –

ett län att leva i, 19%

• Kunskap och kompetensutveckling • Samverkan: attityder och info • Näringslivsutveckling

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

• Västernorrland – ett län att leva i • Infrastruktur och tillgänglighet

Finansiärer Mnkr

Statliga medel 406 Privata företag 235

Beslutade medel Mnkr Kommuner 132

2000 824 Landsting 11 2001 1271 EU 246 2002 1033 Stiftelser 3 Källa: Länsstyrelsen i Västernorrlands län Övriga 0

Strategisk infrastruktur, 6% Västmanlands län Breddade marknader, 2%

Entreprenörskap, 7% Utveckling

Avtalets strategi är att ett ökat kunskapsinnehåll i varor, produkter/tjänster, 11% processer och tjänster ska utgöra basen för tillväxten.

Kultur och attityder

Västmanland delar in tillväxtavtalet i sex insatsområden. för tillväxt, 5% Ett prioriterat område är kultur och attityder för tillväxt. Övriga är:

Kunskap och kompetens, 69%

• Entreprenörskap • Kunskap och kompetens • Utveckling produkter/tjänster • Breddade marknader

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

• Strategisk infrastruktur

Finansiärer Mnkr

Statliga medel 542

* Avser totala medel. Tidigare uppföljningar har enbart avsett offentliga medel. Stiftelser 2 Källa: Länsstyrelsen i Västmanlands län Övriga 19

36 NÄRINGSDEPARTEMENTET NÄRINGSDEPARTEMENTET 37

TA-medel, 1%

Västra Götalands län

Social förnyelse, 5%

Kompetensförsörjning, 14% Arbetet med Västra Götalands tillväxtavtal leds av

Tillgänglighet, 16% självstyrelse organet Västra Götalandsregionen. Arbetet baseras på den regionala utvecklingsstrategin och syftar till långsiktig förnyelse av hela länets näringsliv. Länet delas in i åtta regioner, var och en med eget delregionalt avtal (Göteborg, Mellansjö,

Förnyelse av Dalsland, Fyrstad, Västra Skaraborg, Norra Bohuslän, näringsliv, 65% Sjuhärad samt Skärgården). Avtalet delas in i följande insatsområden:

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

• Kompetensförsörjning • Förnyelse av näringsliv • Tillgänglighet Finansiärer Mnkr • Social förnyelse Statliga medel 141 • TA-medel

Privata företag 176

Kommuner 127

Källa: Västra Götalandsregionen

* Självstyrelseorganet förfogar över såväl statliga som regionala medel

och har beslutat om156 mnkr till tillväxtavtalen år 2002.

Lokal utveckling, 1%

Örebro län

Kompletterande

insatser, 16% Under året har Örebro län strävat efter att få in mer

Kompetens, 32% projekt inom området Kompetens. Länet har också utvecklat samarbetsformer för träffar mellan finansiärer och potentiella projektägare. Tillväxtavtalet inriktas främst mot små och medelstora företag. Följande

Näringslivsinsatsområden finns i länet: utveckling, 51%

• Kompetens • Näringslivsutveckling • Kompletterande insatser

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

• Lokal utveckling

Finansiärer Mnkr

Statliga medel 165

Informationsteknisk struktur, 1% FoU Klusterinfrastruktur,

Östergötlands län

12%

Den lokala/kommunala förankringen av tillväxtavtalen Nyföretagande och har varit en central del i arbetet för tillväxt i Östergötland. entreprenörskap,

40%

Under 2002 har även integrationsaspekten och

Utbildning

identifiering av ekonomiska resurser för genomförandet och kompetens, stått i fokus. Insatsområdena för avtalen är följande: 39%

Utveckling av

• Nyföretagande och entreprenörskap

befintliga företag, 6% Attrahera utländskt

• Utveckling av befintliga företag

kapital, 1%

• Attrahera utländskt kapital • Utbildning och kompetens

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

• FoU Klusterinfrastruktur • Informationsteknisk struktur

Finansiärer Mnkr

Statliga medel 184 Privata företag 3

Beslutade medel Mnkr Kommuner 31

2000 220 Landsting 14 2001 248 EU 25 2002 283 Stiftelser 23 Källa: Länsstyrelsen i Östergötlands län Övriga 3

38 NÄRINGSDEPARTEMENTET NÄRINGSDEPARTEMENTET 39

Departementsserien 2003

Kronologisk förteckning

1. Axel Oxenstierna – Furstespegel för 2000- 21. Översyn av Statens väg- och transportforsktalet. Fi. ningsinstituts (VTI) roll och finansiering. N. 2. Finansiell samordning inom rehabiliterings- 22. Icke koncessionspliktiga elnät. N. området. S. 23. Validering m.m. – fortsatt utveckling av 3. Ny ordning för utfärdande av rättsintyg. Ju. vuxnas lärande. U. 4. Magisterexamen i internationell belysning. U. 24. Åtgärder mot missbruk inom associations- 5. Stärkt rättsskydd för barn i gränsöver- rätten. Ju. skridande fall. Ju. 25. Självsanering av Internet. Ju. 6. Bostadsbyggandets hinderbana – en ESO- 26. Mellanstatlig enhetstillstånd – tillstånd till rapport om utvecklingen 1995–2001. Fi. förenklat tullförfarande baserat på en inter- 7. Förtjänst och skicklighet – om utnämningar nationell överenskommelse. Fi. och ansvarsutkrävande av generaldirektörer. 27. Företags- och anställningsformer i för- Fi. ändring. N. 8. Säkrare grannskap – osäker värld. 28. Kandidatländernas anslutning till den Säkerhetspolitisk rapport från försvars- Europeiska unionen. + Bilagor. UD beredningen. Fö. 29. Formel. Formkrav och elektronisk 9. Reformerade regler om värdesäkring av kommunikation. Fi. skadeståndslivräntor. Ju. 30. Läkare i allmän tjänst. S. 10. Ett sammanhållet bidragssystem för etniska 31. Politik på prov– en ESO-rapport om organisationer. Ju. experimentell ekonomi. Fi. 11. Historiska arrenden – en kartläggning. Ju. 32. Uppdelning av Luftfartsverket. N. 12. Efter skatt – om sanningen ska fram. Sociala 33. Skolmisslyckande – hur gick det sen? Fi. utgifter i Sverige 1991–2000. S. 34. Vårt militära försvar – vilja och vägval. 13. Överskottsinformation. Ju. Försvarspolitisk rapport från Försvars- 14. Förslag till ändringar i djurskyddslagen, beredningen. Fö. m.m. Jo. 35. Upphovsrätten i informationssamhället 15. Europabolag. Ju. – genomförande av direktiv 2001/29/EG,

m.m. Ju. 16. Precooking in the European Union – The World of Expert Groups. Fi. 36. Europeiska konventet om EU:s framtid 17. Lönegaranti vid företagsrekonstruktion. Ju. – Resultat och utgångspunkter inför nästa

regeringskonferens. UD. 18. Testverksamhet m.m. i övre Norrlands inland – en ny basindustri. Slutrapport – bil- 37. Avgiftsutjämningsskydd för luftfartsskydd. och komponenttestnäringen i Norrlands UD. inland. N. 38. Finansiella säkerheter. Fi./Ju. 19. Fastighetstaxering och beskattning av 39. Avgifter till Alfa-kassan. N. tredimensionellt avgränsade fastigheter. Fi. 40. Sjöfartsskydd. Författningsförslag. N. 20. Sweden’s first national report under the 41. Nya farledsavgifter. N. Joint Convention on the safety of spent fuel 42. Elektroniskt kungörande. Ju. management and on the safety of 43. Rapport om tillväxtavtalen. Tredje året – radioactive waste management. Swedish

från tillväxtavtal till tillväxtprogram. N. implementation of the obligations of the Joint Convention. M.

Departementsserien 2003

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Socialdepartementet

Ny ordning för utfärdande av rättsintyg. [3] Finansiell samordning inom rehabiliterings-

Stärkt rättsskydd för barn i gränsöverskridande området. [2]

fall. [5] Efter skatt – om sanningen ska fram.

Reformerade regler om värdesäkring av Sociala utgifter i Sverige 1991–2000. [12]

skadeståndslivräntor. [9] Läkare i allmän tjänst. [30]

Ett sammanhållet bidragssystem för etniska

Finansdepartementet

organisationer. [10]

Axel Oxenstierna – Furstespegel för 2000-talet. [1] Historiska arrenden – en kartläggning. [11]

Bostadsbyggandets hinderbana – en ESO- Överskottsinformation. [13]

rapport om utvecklingen 1995–2001. [6] Europabolag. [15]

Förtjänst och skicklighet – om utnämningar Lönegaranti vid företagsrekonstruktion. [17]

och ansvarsutkrävande av generaldirektörer. [7] Åtgärder mot missbruk inom associationsrätten.[24]

Precooking in the European Union Självsanering av Internet. [25]

– The World of Expert Groups. [16] Upphovsrätten i informationssamhället

Fastighetstaxering och beskattning av – genomförande av direktiv 2001/29/EG, m.m.

tredimensionellt avgränsade fastigheter. [19] [35]

Mellanstatlig enhetstillstånd – tillstånd till Finansiella säkerheter. [38]

förenklat tullförfarande baserat på en inter- Elektroniskt kungörande. [42]

nationell överenskommelse. [26]

Utrikesdepartementet Formel. Formkrav och elektronisk

Kandidatländernas anslutning till den kommunikation. [29]

Europeiska unionen. + Bilagor. [28] Politik på prov – en ESO-rapport om

experimentell ekonomi. [31] Europeiska konventet om EU:s framtid – Resultat och utgångspunkter inför nästa Skolmisslyckande – hur gick det sen? [33]

regeringskonferens. [36] Finansiella säkerheter. [38]

Avgiftsutjämningssystem för luftfartsskydd. [37]

Utbildningsdepartementet

Försvarsdepartementet Magisterexamen i internationell belysning. [4]

Säkrare grannskap – osäker värld. Säkerhets- Validering m.m. – fortsatt utveckling av vuxnas

politisk rapport från försvarsberedningen. [8] lärande. [23]

Vårt militära försvar – vilja och vägval.

Jordbruksdepartementet

Försvarspolitisk rapport från Försvars-

Förslag till ändringar i djurskyddslagen, m.m. [14] beredningen. [34]

Näringsdepartementet

Testverksamhet m.m. i övre Norrlands inland – en ny basindustri. Slutrapport – bil- och komponenttestnäringen i Norrlands inland. [18] Översyn av Statens väg- och transportforskningsinstituts (VTI) roll och finansiering. [21] Icke koncessionspliktiga elnät. [22] Företags- och anställningsformer i förändring. [27] Uppdelning av Luftfartsverket. [32] Avgifter till Alfa-kassan. [39] Sjöfartsskydd. Författningsförslag. [40] Nya farledsavgifter. [41] Rapport om tillväxtavtalen. Tredje året – från tillväxtavtal till tillväxtprogram. [43]

Miljödepartementet

Sweden’s first national report under the Joint Convention on the safety of spent fuel management and on the safety of radioactive waste management. Swedish implementation of the obligations of the Joint Convention. [20]]

ISBN: 91-38-21913-1

• ISSN:

POSTADRESS 106 47 STOCKHOLM

0248-6012

FAX 08-690 91 91, TELEFON 08-690 91 90 E-POST: fritzes.order@liber.se INTERNET: www.fritzes.se