Lönegaranti och utbetalande myndighet

Lönegaranti och utbetalande myndighet

Lönegaranti och utbetalande myndighet

Arbetsmarknadsdepartementet

SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90 E-post: kundservice@nj.se Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer

För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss – hur och varför Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02). En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser

Omslag: Regeringskansliets standard Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2018

ISBN 978-91-38-24743-3 ISSN 0284-6012

1 Sammanfattning

Promemorian innehåller förslag till ändringar i lönegarantilagen (1992:497). I lönegarantilagen anges i dag att det är länsstyrelsen som har till uppgift att betala ut garantibelopp. I promemorian föreslås att lönegarantilagen ändras så att det inte längre i lagen anges vilken myndighet som har denna uppgift. Det föreslås att det i lagen i stället anges att den myndighet som regeringen bestämmer betalar ut garantibelopp (utbetalande myndighet). I lagen föreslås även vissa följdändringar med anledning av detta. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

2 Förslag till lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497)

Härigenom föreskrivs i fråga om lönegarantilagen (1992:497) 1 dels att 22 § ska upphöra att gälla, dels att 6 a, 11, 12, 14, 15, 17, 18 och 24–26 §§ ska ha följande lydelse.

6 a §

Regeringen meddelar Den myndighet som föreskrifter om vilka länsstyrelser regeringen bestämmer betalar ut som ansvarar för uppgifter enligt garantibelopp (utbetalande denna lag. myndighet).

11 § Om bevakning förekommer i Om bevakning förekommer i konkursen, ska förvaltaren konkursen, ska förvaltaren snarast underrätta länsstyrelsen snarast underrätta den om sådana fordringar som utbetalande myndigheten om omfattas av garantin och som sådana fordringar som omfattas enligt förvaltarens bedömning är av garantin och som enligt klara. förvaltarens bedömning är klara. Underrättelse om övriga fordringar som omfattas av garantin ska lämnas utan dröjsmål sedan fordringarna har blivit utdelningsgilla.

1 Senaste lydelse av 22 § 2012:83. 2 Senaste lydelse 2012:83. Senaste lydelse 2012:83.

5

12 § Om förvaltaren, sedan han Om förvaltaren, efter att ha har lämnat underrättelse enligt lämnat en underrättelse enligt 11 § första stycket, får 11 § första stycket, får upplysningar enligt 10 § eller om upplysningar enligt 10 § eller på han på annat sätt får kännedom annat sätt får kännedom om om något förhållande som något förhållande som påverkar påverkar frågan till vilken del frågan till vilken del arbetstagarens fordran på arbetstagarens fordran på uppsägningslön omfattas av uppsägningslön omfattas av förmånsrätt, skall han snarast förmånsrätt, ska förvaltaren underrätta länsstyrelsen . snarast underrätta den utbetalande myndigheten .

14 § Den förvaltare, som efter att Den förvaltare, som efter att ha lämnat en underrättelse ha lämnat en underrättelse enligt 11 § avser att göra en enligt 11 § avser att göra en förskottsbetalning till arbets- förskottsbetalning till arbetstagaren enligt 13 §, skall tagaren enligt 13 §, ska underrätta länsstyrelsen innan underrätta den utbetalande betalningen görs. myndigheten innan betalningen görs.

15 § Förvaltaren skall för Förvaltaren ska för arbetstagarens räkning bevaka arbetstagarens räkning bevaka fordringar som enligt hans fordringar som enligt hans eller bedömning är klara. hennes bedömning är klara. Bevakningen får ske genom Bevakningen får ske genom att förvaltaren lämnar rätten två att förvaltaren till rätten lämnar kopior av en sådan underrättelse två kopior av en sådan som han har lämnat länsstyrelsen underrättelse som han eller hon enligt 11 § och anger att den har lämnat till den utbetalande avser bevakning. myndigheten enligt 11 § och anger att den avser bevakning. Förvaltaren skall genast Förvaltaren ska genast underrätta arbetstagaren om underrätta arbetstagaren om bevakningen. bevakningen.

17 § Om förvaltaren eller Om förvaltaren eller rekonstruktören finner att rekonstruktören finner att fordran ska betalas enligt fordran ska betalas enligt garantin, ska han eller hon garantin, ska han eller hon samma dag som beslutet samma dag som beslutet meddelas sända en underrättelse meddelas sända en underrättelse om beslutets innehåll till om beslutets innehåll till den länsstyrelsen . utbetalande myndigheten .

18 § 5 Om förvaltaren eller Om förvaltaren eller rekonstruktören, efter att ha rekonstruktören, efter att ha fattat beslut om betalning enligt fattat beslut om betalning enligt garantin, får upplysningar enligt garantin, får upplysningar enligt 10 § eller på annat sätt får 10 § eller på annat sätt får kännedom om något förhållande kännedom om något förhållande som påverkar frågan till vilken som påverkar frågan till vilken del arbetstagarens fordran på del arbetstagarens fordran på uppsägningslön omfattas av rätt uppsägningslön omfattas av rätt till betalning enligt garantin, till betalning enligt garantin, ska skall förvaltaren eller han eller hon snarast ompröva rekonstruktören snarast ompröva sitt beslut avseende sitt beslut avseende garantibelopp som ännu inte har garantibelopp som ännu inte har betalats ut. betalats ut. Om omprövningen medför Om omprövningen medför att utbetalning enligt garantin att utbetalning enligt garantin skall ske med ett annat belopp ska ske med ett annat belopp än än tidigare, skall förvaltaren eller tidigare, ska förvaltaren eller rekonstruktören samma dag rekonstruktören samma dag sända en underrättelse om sända en underrättelse om beslutets innehåll till beslutets innehåll till den länsstyrelsen . utbetalande myndigheten .

Senaste lydelse 2012:83. 5 Senaste lydelse 2005:273.

7

24 § Innan garantibelopp betalas Innan garantibelopp betalas ut skall länsstyrelsen verkställa ut ska den utbetalande skatteavdrag samt avdrag med myndigheten verkställa skattebelopp som skall innehållas på avdrag samt avdrag med belopp grund av beslut om utmätning som ska innehållas på grund av av lön. Dessutom skall beslut om utmätning av lön. avräkning göras för förskotts- Dessutom ska avräkning göras betalning som skett enligt för förskottsbetalning som skett 11 kap. 14 § konkurslagen enligt 11 kap. 14 § konkurslagen (1987:672) och som avser (1987:672) och som avser fordringar som omfattas av fordringar som omfattas av garantin. garantin.

25 § 7 Innan garantibelopp för Innan garantibelopp för fordran på uppsägningslön fordran på uppsägningslön betalas ut skall arbetstagaren till betalas ut ska arbetstagaren till länsstyrelsen lämna en försäkran den utbetalande myndigheten på heder och samvete om sina lämna en försäkran på heder och anställnings- och avlönings- samvete om sina anställningsförhållanden under upp- och avlöningsförhållanden sägningstiden. under uppsägningstiden. Om arbetstagaren under uppsägningstiden inte utför arbete för konkursgäldenären, gäldenären vid företagsrekonstruktion eller någon annan och inte heller driver egen rörelse, får garantibelopp för fordran på uppsägningslön betalas ut endast om arbetstagaren visar att han eller hon för den tid fordran avser har varit anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen.

26 § 8 Anser länsstyrelsen att Om den utbetalande uppgifterna som arbetstagaren myndigheten anser att har lämnat i en försäkran enligt uppgifterna som arbetstagaren 25 § kan påverka frågan till har lämnat i en försäkran enligt

Senaste lydelse 1995:310. 7 Senaste lydelse 2005:273. 8 Senaste lydelse 2005:273.

8

vilken del arbetstagarens 25 § kan påverka frågan till fordran på uppsägningslön vilken del arbetstagarens omfattas av rätt till betalning fordran på uppsägningslön enligt garantin, skall länsstyrelsen omfattas av rätt till betalning skyndsamt sända kopia av enligt garantin, ska den försäkran till förvaltaren eller utbetalande myndigheten rekonstruktören. skyndsamt sända en kopia av försäkran till förvaltaren eller rekonstruktören. I sådana fall får garantibelopp I sådana fall får garantibelopp för fordran på uppsägningslön för fordran på uppsägningslön inte betalas ut innan förvaltaren inte betalas ut innan förvaltaren eller rekonstruktören har eller rekonstruktören har omprövat sitt tidigare omprövat sitt tidigare ställningstagande i frågan om ställningstagande i frågan om lönegaranti eller underrättat lönegaranti eller underrättat den länsstyrelsen om att uppgifterna i utbetalande myndigheten om att försäkran inte ger anledning till uppgifterna i försäkran inte ger en ny bedömning. anledning till en ny bedömning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

3 Lönegaranti och utbetalande myndighet

Vad är statlig lönegaranti?

Statlig lönegaranti är ett skydd för arbetstagare som innebär att staten, upp till ett visst belopp, svarar för betalning av vissa löneoch pensionsfordringar hos en arbetsgivare som har försatts i konkurs i Sverige eller i annat nordiskt land, är föremål för företagsrekonstruktion enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion eller i ett annat land i EU eller inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) än Sverige är föremål för ett sådant insolvensförfarande som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG av den 22 oktober 2008 om skydd för arbetstagare vid arbetsgivarens insolvens, lönegarantidirektivet. En arbetstagares rätt till lönegaranti regleras i lönegarantilagen (1992:497), som också innehåller ett genomförande av bestämmelser i lönegarantidirektivet. Beslut om lönegaranti fattas av konkursförvaltare, rekonstruktörer eller Kronofogdemyndigheten medan utbetalning av garantibelopp sköts av länsstyrelsen. När det gäller konkurser med bevakningsförfarande meddelar konkursförvaltaren dock inget formligt beslut om lönegaranti. I dessa fall underrättar konkursförvaltaren länsstyrelsen om lönefordringar som enligt dennes uppfattning är klara och länsstyrelsen fattar i praktiken beslut i samband med utbetalning av garantibelopp (se Danhard, Erik, KonkursArbetsrätt, femte upplagan, 2013, s. 339).

Utbetalning av lönegarantimedel

Länsstyrelsen har till uppgift att betala ut lönegarantimedel. Det är för närvarande sju länsstyrelser som har denna uppgift. Länsstyrelsens uppgift är att verkställa konkursförvaltares eller rekonstruktörers beslut om lönegaranti, dvs. betala ut garantibelopp. Myndigheten har med andra ord en rent verkställande uppgift som ska ske med skyndsamhet (se JO 2007-10-30, dnr 766- 2006). Länsstyrelsen har enligt lönegarantilagen även andra uppgifter som är kopplade till utbetalningsfunktionen. Länsstyrelsen ska vid konkurser med bevakningsförfarande ta emot underrättelse från förvaltaren om sådana fordringar som omfattas av garantin och som enligt förvaltarens bedömning är klara. Vid sådana konkurser ska länsstyrelsen även ta emot underrättelse från förvaltaren om denne får upplysningar eller kännedom om något förhållande som påverkar frågan till vilken del arbetstagarens fordran på uppsägningslön omfattas av förmånsrätt. Länsstyrelsen ska också ta emot underrättelse från förvaltaren om denne avser att göra en förskottsbetalning till arbetstagaren vid konkurser med bevakningsförfarande. Länsstyrelsen ska vidare ta emot underrättelse från förvaltaren eller rekonstruktören om beslut att fordran ska betalas enligt garantin och ta emot underrättelse från förvaltaren eller rekonstruktören om de efter omprövning av sitt beslut finner att utbetalning enligt garantin ska ske med ett annat belopp än tidigare. Därutöver har länsstyrelsen till uppgift att verkställa skatteavdrag samt avdrag med belopp som ska innehållas på grund av beslut om utmätning av lön och göra avräkningar för förskottsbetalning som skett enligt konkurslagen (1987:672). Länsstyrelsen ska också hantera försäkran från arbetstagaren om dennes anställnings- och avlöningsförhållanden under uppsägningstiden och eventuellt intyg om att denne är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och ta kontakt med konkursförvaltare eller rekonstruktör om uppgifterna i en försäkran från en arbetstagare skulle kunna påverka rätten till betalning enligt garantin.

4 Utbetalande myndighet ska bestämmas av regeringen

Förslag: Lönegarantilagen ska inte längre ange vilken myndighet som betalar ut garantibelopp. I stället ska det i lönegarantilagen införas en bestämmelse som anger att regeringen bestämmer vilken myndighet som betalar ut garantibelopp (utbetalande myndighet). De bestämmelser i lagen som innehåller en hänvisning till länsstyrelsen ska ändras till att avse den utbetalande myndigheten.

Skälen för förslaget

Lönegarantilagen bör inte ange vilken myndighet som betalar ut garantibelopp

Uppgiften att betala ut lönegarantimedel ligger sedan 2012 på sju länsstyrelser och verksamheten regleras i lönegarantilagen och lönegarantiförordningen (1992:501). Fram till 2012 hade lönegarantiärenden handlagts på samtliga 21 länsstyrelser. I förarbetena till den ändring som ledde till att hanteringen koncentrerades till sju länsstyrelser anfördes att en uppgift normalt utförs bättre ju mer frekvent den görs och att arbetet som regel kan antas bli bättre utfört om flera personer arbetar med samma frågor så att de har möjlighet att utbyta erfarenheter med varandra (prop. 2011/12:31 s. 45). Vidare anfördes att ärendena, eftersom de utgör myndighetsutövning, bör utföras på ett likformigt sätt över hela landet. Redan vid införandet av lönegarantilagen, som ersatte den tidigare lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs, diskuterades frågan om var utbetalningsfunktionen skulle placeras.

I förarbetena angavs att den inte borde ligga hos länsstyrelsen utan i stället föras över till annan myndighet (prop. 1991/92:139 s. 37). Skälet till detta var att länsstyrelserna i övrigt inte har någon anknytning till konkursförfarandet. Det konstaterades dock att frågan krävde ytterligare utredning och utbetalningsfunktionen kom därför att ligga kvar hos länsstyrelsen tills vidare. Frågan om var utbetalningsfunktionen bör finnas har därefter varit föremål för diskussion i en rapport och två utredningar, slutrapport från Samverkan mellan myndigheter mot ekonomisk brottslighet (SAMEB) i Stockholms län av den 30 november 2011, Statens regionala förvaltning (SOU 2012:81) och Kvalificerad välfärdsbrottslighet (SOU 2017:37). Gemensamt för dessa är att de bland annat har lagt fram förslag om att en annan myndighet än länsstyrelsen ska hantera utbetalningarna. De föreslagna myndigheterna har varit myndigheter på nationell nivå. Som skäl har anförts att det finns fördelar i att minska antalet aktörer i hanteringen. Några av de fördelar som förts fram är följande. Ett samlat ansvar på nationell nivå ger möjlighet att bygga upp en god kompetens, minska sårbarheten i verksamheten och förbättra effektiviteten i handläggningen. Det möjliggör även en samlad ansats mot brottsliga angrepp. Ett nationellt myndighetsansvar ger också bättre förutsättningar att åtgärda problem med missbruk av lönegarantin. Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att utvärdera om utbetalning av garantibelopp och tillhörande uppgifter bör centraliseras till en nationell myndighet. Bakgrunden till detta arbete är att det bedöms kunna finnas effektiviseringsvinster samt ökad möjlighet att motverka fel och fusk i utbetalningen av lönegarantin med en sådan centralisering, något som också påpekats i de utredningar och den rapport som tidigare nämns. Det följer av 22 § lönegarantilagen att länsstyrelsen betalar ut garantibelopp. Det är lämpligare att regeringen kan bestämma vilken myndighet som ska ha denna uppgift, jfr 12 kap. 1 § regeringsformen. Det ger en större flexibilitet och förenklar förfarandet om regeringen skulle vilja lägga denna uppgift på någon annan myndighet. Mot denna bakgrund bör lönegarantilagen ändras så att det inte längre i lagen anges vilken myndighet som har till uppgift att betala ut garantibelopp. Vilken myndighet som har

till uppgift att betala ut garantibelopp bör i fortsättningen i stället regleras i förordning. Av den nuvarande upplysningsbestämmelsen i 6 a § lönegarantilagen följer att regeringen meddelar föreskrifter om vilka länsstyrelser som ansvarar för uppgifter enligt lagen. Eftersom det i lagen inte längre ska anges vilken myndighet som betalar ut garantibelopp bör paragrafen ändras. Bestämmelsen i 6 a § lönegarantilagen bör i stället ange att det är den myndighet som regeringen bestämmer som betalar ut garantibelopp. Eftersom lönegarantilagen inte längre ska ange vilken myndighet som betalar ut garantibelopp behövs inte 22 § längre. Bestämmelsen bör därför upphävas.

Följdändringar

Länsstyrelsen nämns i flera bestämmelser i lönegarantilagen utöver 6 a och 22 §§, nämligen 11, 12, 14, 15, 17, 18 och 24–26 §§. I samtliga av dessa bestämmelser nämns länsstyrelsen på grund av dess uppgift att vara utbetalande myndighet. Som exempel på uppgifter enligt bestämmelserna kan nämnas skyldighet att verkställa skatteavdrag samt avdrag med belopp som ska innehållas på grund av beslut om utmätning av lön och att göra avräkningar för förskottsbetalning som skett enligt konkurslagen. Som en konsekvens av förslaget att lönegarantilagen inte ska ange vilken myndighet som betalar ut garantibelopp bör ändringar göras även i de ovan nämnda bestämmelserna. Bestämmelserna bör ändras på det sättet att ordet länsstyrelsen byts ut mot den utbetalande myndigheten. Det bör även göras vissa språkliga ändringar, till exempel att göra vissa bestämmelser könsneutrala och i övrigt göra vissa språkliga moderniseringar.

5 Ikraftträdande och behovet av övergångsbestämmelser

Förslag: De föreslagna ändringarna i lönegarantilagen ska träda i kraft den 1 januari 2019. Bedömning: Det finns inget behov av övergångsbestämmelser.

Skälen för förslaget och bedömningen: Lagändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt. Det bedöms att lagändringarna bör kunna träda i kraft den 1 januari 2019. Det bedöms inte finnas något behov av övergångsbestämmelser eftersom lagändringarna endast är av lagteknisk karaktär.

6 Konsekvensbeskrivning

I lönegarantilagen anges i dag att det är länsstyrelsen som betalar ut garantibelopp. Det är inte nödvändigt att i lag ange vilken myndighet som har denna uppgift. De föreslagna ändringarna i detta avseende i lönegarantilagen syftar till att regeringen ska kunna bestämma vilken myndighet som har till uppgift att betala ut garantibelopp. Dessa lagändringar ger upphov till vissa följdändringar i lönegarantilagen. Ändringarna har beskrivits i avsnitt 4. De föreslagna ändringarna i lönegarantilagen är enbart lagtekniska. Förslagen har därför inga direkta konsekvenser i sig. Faktiska konsekvenser uppkommer först i samband med en eventuell verksamhetsflytt från länsstyrelsen till en annan myndighet. Dessa konsekvenser får bedömas inom ramen för arbetet med en sådan verksamhetsflytt. Eftersom lagändringarna enbart är lagtekniska bedöms de inte heller strida mot det EU-rättsliga regelverket avseende lönegaranti och bedöms även i övrigt vara förenliga med EU-rätten och övriga internationella åtaganden. Av samma skäl bedöms förslagen inte heller leda till några konsekvenser för kommuner eller landsting. Inte heller väntas förslagen leda till några konsekvenser för den kommunala självstyrelsen, brottsligheten, det brottsförebyggande arbetet, sysselsättning i olika delar av landet, offentlig service i olika delar av landet, jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Förslagen väntas inte heller leda till några konsekvenser för miljön.

7 Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497)

6 a §

Förslaget behandlas i avsnitt 4. Ändringen innebär att det i paragrafen anges att den myndighet som regeringen bestämmer betalar ut garantibelopp i stället för en upplysning om att regeringen meddelar föreskrifter om vilka länsstyrelser som ansvarar för uppgifter enligt lagen.

22 §

Förslaget behandlas i avsnitt 4. Paragrafen upphävs med anledning av att det inte längre i lagen ska anges vilken myndighet som betalar ut garantibelopp.

11, 12, 14, 15, 17, 18 och 24–26 §§

Förslagen behandlas i avsnitt 4. I paragraferna görs följdändringar med anledning av ändringen i 6 a § och av att 22 § upphävs. Ändringarna innebär att ordet länsstyrelsen ersätts med den utbetalande myndigheten. I övrigt görs vissa språkliga ändringar i paragraferna som inte innebär någon ändring i sak.

Departementsserien 2017

Kronologisk förteckning

1. Elektronisk övervakning 19. Anpassningar av de fastighetsrättsliga, av kontaktförbud. Ju. associationsrättsliga, transporträttsliga 2. Åldersdifferentierat underhållsstöd och immaterialrättsliga författningarna och höjt grundavdrag för till dataskyddsförordningen. Ju. bidragsskyldiga föräldrar. S. 20. Regionalt utvecklingsansvar 3. Genomförande av ICT-direktivet. Ju. i Stockholms, Kalmar och Blekinge län. Fi. 4. Sjukpenning i avvaktan på slutligt beslut. S. 21. Skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av 5. Effektivare sanktioner i livsmedelsfinansiella instrument. Fi. kedjan m.m. N. 22. Utstationering och vägtransporter. A. 6. Förslag till lag om ersättning till personer som har fått ändrad 23. Kompletterande bestämmelser könstillhörighet fastställd i vissa fall. S. till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning. Fi. 7. Kommunikation för vår gemensamma säkerhet. Uppdrag om en utvecklad 24. Skjutvapen och explosiva varor och säker kommunikationslösning – Skärpta straff för de grova brotten. Ju. för aktörer inom allmän ordning, 25. Nya ungdomspåföljder. Ju. säkerhet, hälsa och försvar. Ju. 26. En anpassning till dataskyddsförordningen 8. Kultursamverkan för ett Sverige – kreditupplysningslagen och några andra som håller ihop. Framtida inriktning författningar. Ju. och utvecklingsmöjligheter för 27. Genomförande av säsongsanställningskultursamverkansmodellen. Ku. direktivet. Ju. 9. Förstärkt rehabilitering för återgång 28. En anpassning till dataskyddsi arbete. S. förordningen av dataskyddsbestäm- 10. ILO:s konvention om anständiga melser inom Näringsdepartementets arbetsvillkor för hushållsarbetare. A. verksamhetsområde. N. 11. Ändrade regler om retroaktivitet 29. Utökade möjligheter till utbyte av avseende efterlevandestöd. S. läkemedel. S. 12. Om förenklat beslutsfattande och 30. Ett entreprenörsansvar i byggsärskilda boendeformer för äldre. S. och anläggningsbranschen. A. 13. Skadeståndets bestämmande 31. Elektroniska fakturor vid offentlig vid finansiell rådgivning. Fi. upphandling. Fi. 14. Vissa ändringar i läkemedelslagen. S. 32. Biologiskt mångfald och ekosystem- 15. Ökat konsulärt skydd för tjänster. Kontrollstation 2016. M. unionsmedborgare och deras 33. Anpassningar till dataskyddsfamiljemedlemmar. Genomförande av förordningen av registerförfattningar direktiv (EU) 2015/637. UD. inom Arbetsmarknadsdepartementets 16. Arbetsplatsinspektioner och höjd ansvarsområde. A. särskild avgift. Ju. 34. Ändringar i bestämmelser om val 17. En ny lag om försäkringsdistribution. till Sametinget. K. Fi. 35. Körkortslån. A. 18. Karensavdrag – en mer rättvis 36. En snabbare lagföring. Försöksprojekt självrisk. S. med ett snabbförfarande i brottmål. Ju.

37. Frekventa och omfattande ärenden om 58. EU:s dataskyddsreform – anpassningar utlämnande av allmän handling. Ju. av vissa författningar om allmän 38. Livstidsstraff för mord. Ju. ordning och säkerhet. Ju. 39. Legitimation för hälso- och 59. Regelförenklingar inom ekonomisk sjukvårdskuratorer. S. familjepolitik. S. 40. Ändringar i vissa författningar inom 60. Genomförande av webbtillgänglighets- Finansdepartementets ansvarsområde direktivet. Fi. med anledning av EU:s dataskydds- 61. Ett enhetligt regionalt utvecklingsreform. Fi. ansvar. Fi. 41. En omarbetad domstolsdatalag. 62. Ett särskilt straffansvar för deltagande Anpassning till EU:s i en terroristorganisation. Ju. dataskyddsförordning. Ju. 63. Reglering av ekonomiska förmåner för 42. Följdändringar till ny förvaltnings- förtroendevalda i Sametinget. Ku. lag. Ju. 64. Mindre eller obetydliga fel gällande 43. Konsultation i frågor som rör det villkoren för arbetstillstånd. Ju. samiska folket. Ku. 65. Säkerhetshöjande åtgärder vid 44. Elmarknadslag. M. Sametingets sammanträden. Ku. 45. En omarbetad utlänningsdatalag. 66. Motståndskraft. Inriktningen Anpassning till EU:s dataskydds- av totalförsvaret och utformningen förordning. Ju. av det civila försvaret 2021–2025. Fö. 46. Kriminalvårdens datalag. Anpassning 67. Lönegaranti och utbetalande till EU:s dataskyddsförordning. Ju. myndighet. A. 47. Utredningar avseende vissa skador och dödsfall. S. 48. Statistik på upphandlingsområdet. Fi. 49. Omedelbart omhändertagande av barn och unga i vissa internationella situationer. S. 50. Ett moderniserat medinflytande för totalförsvarspliktiga. Fö. 51. Sweden’s sixth national report under the Joint Convention on the safety of spent fuel management and on the safety of radioactive waste management. M. 52. Tillgång till upphovsrättsligt skyddat material för personer med läsnedsättning. Ju. 53. Rätten till offentlig försvarare. Genomförande av EU:s rättshjälpsdirektiv. Ju. 54. En anpassning till dataskyddsförordningen av författningar inom Miljö- och energidepartementets verksamhetsområde. M. 55. En karensdag mindre i arbetslöshetsförsäkringen. A. 56. Bastjänstgöring för läkare. S. 57. Följdändringar till ändrade mediegrundlagar. Ju.

Departementsserien 2017

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet Försvarsdepartementet

ILO:s konvention om anständiga Ett moderniserat medinflytande arbetsvillkor för hushållsarbetare. [10] för totalförsvarspliktiga. [50] Utstationering och vägtransporter. [22] Motståndskraft. Inriktningen Ett entreprenörsansvar i bygg- av totalförsvaret och utformningen och anläggningsbranschen. [30] av det civila försvaret 2021–2025. [66] Anpassningar till dataskyddsförordningen av registerförfattningar inom Justitiedepartementet Arbetsmarknadsdepartementets Elektronisk övervakning ansvarsområde. [33] av kontaktförbud. [1] Körkortslån. [35] Genomförande av ICT-direktivet. [3] En karensdag mindre i arbetslöshets- Kommunikation för vår gemensamma försäkringen. [55] säkerhet. Uppdrag om en utvecklad Lönegaranti och utbetalande och säker kommunikationslösning myndighet. [67] för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar. [7] Finansdepartementet Arbetsplatsinspektioner och höjd särskild avgift. [16] Skadeståndets bestämmande vid finansiell rådgivning. [13] Anpassningar av de fastighetsrättsliga, associationsrättsliga, transporträttsliga En ny lag om försäkringsdistribution. [17] och immaterialrättsliga författningarna Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, till dataskyddsförordningen. [19] Kalmar och Blekinge län. [20] Skjutvapen och explosiva varor – Skärpta Skyldighet för vissa offentliga straff för de grova brotten. [24] funktionärer att anmäla innehav av Nya ungdomspåföljder. [25] finansiella instrument. [21] En anpassning till dataskyddsförordningen Kompletterande bestämmelser till – kreditupplysningslagen och några EU:s förordning om personlig andra författningar. [26] skydds utrustning. [23] Genomförande av säsongsanställnings- Elektroniska fakturor vid offentlig direktivet. [27] upphandling. [31] En snabbare lagföring. Försöksprojekt med Ändringar i vissa författningar inom ett snabbförfarande i brottmål. [36] Finansdepartementets ansvarsområde med anledning av EU:s dataskydds- Frekventa och omfattande ärenden om reform. [40] utlämnande av allmän handling. [37] Statistik på upphandlingsområdet. [48] Livstidsstraff för mord. [38] Genomförande av webbtillgänglighets- En omarbetad domstolsdatalag. direktivet. [60] Anpassning till EU:s dataskyddsförordning. [41] Ett enhetligt regionalt utvecklings ansvar. [61] Följdändringar till ny förvaltningslag. [42] En omarbetad utlänningsdatalag. Anpassning till EU:s dataskyddsförordning. [45]

Kriminalvårdens datalag. Anpassning till Näringsdepartementets verksamhets- EU:s dataskyddsförordning. [46] område. [28]

Tillgång till upphovsrättsligt skyddat material för personer Socialdepartementet med läsnedsättning. [52] Åldersdifferentierat underhållsstöd och Rätten till offentlig försvarare. höjt grundavdrag för bidragsskyldiga Genomförande av föräldrar. [2] EU:s rättshjälpsdirektiv. [53] Sjukpenning i avvaktan på slutligt beslut. [4] Följdändringar till ändrade Förslag till lag om ersättning till personer mediegrundlagar. [57] som har fått ändrad könstillhörighet EU:s dataskyddsreform – anpassningar av fastställd i vissa fall. [6] vissa författningar om allmän ordning Förstärkt rehabilitering för återgång och säkerhet. [58] i arbete. [9] Ett särskilt straffansvar för deltagande i en Ändrade regler om retroaktivitet avseende terroristorganisation. [62] efterlevandestöd. [11] Mindre eller obetydliga fel gällande Om förenklat beslutsfattande och särskilda villkoren för arbetstillstånd. [64] boendeformer för äldre. [12]

Vissa ändringar i läkemedelslagen. [14]

Kulturdepartementet

Karensavdrag – en mer rättvis Kultursamverkan för ett Sverige självrisk. [18] som håller ihop. Framtida inriktning Utökade möjligheter till utbyte av och utvecklingsmöjligheter för läkemedel. [29] kultursamverkansmodellen. [8] Legitimation för hälso- och Ändringar i bestämmelser om val sjukvårdskuratorer. [39] till Sametinget. [34] Utredningar avseende vissa skador Konsultation i frågor som rör det samiska och dödsfall. [47] folket. [43] Omdelbart omhändertagande av barn Reglering av ekonomiska förmåner för och unga i vissa internationella förtroendevalda i Sametinget. [63] situationer. [49] Säkerhetshöjande åtgärder vid Bastjänstgöring för läkare. [56] Sametingets sammanträden. [65] Regelförenklingar inom ekonomisk familjepolitik. [59]

Miljö- och energidepartementet

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Utrikesdepartementet

Kontrollstation 2016. [32] Ökat konsulärt skydd för Elmarknadslag. [44] unionsmedborgare och deras Sweden’s sixth national report under the familjemedlemmar. Genomförande av Joint Convention on the safety of spent direktiv (EU) 2015/637. [15] fuel management and on the safety of radioactive waste management. [51]

En anpassning till dataskyddsförordningen av författningar inom Miljö- och energidepartementets verksamhetsområde. [54]

Näringsdepartementet

Effektivare sanktioner i livsmedelskedjan m.m. [5]

En anpassning till dataskyddsförordningen av dataskyddsbestämmelser inom

En departementspromemoria är en utredning som arbetats fram inom Regeringskansliet. Utredningen publiceras som en rapport i departementsserien, förkortad Ds.

ISBN 978-91-38-24743-3 ISSN 0284-6012