FFFS 2019:21

Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om tjänstepensionsverksamhet som drivs av tjänstepensionsföretag. Föreskrifterna kompletterar lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

Det som sägs om tjänstepensionsföretag i 3 kap. dessa föreskrifter gäller även utländska tjänstepensionsinstitut som avses i 1 kap. 5 § 3 lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.

Termer och uttryck i dessa föreskrifter har samma betydelse som i lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, om inte något annat anges.

Ett tjänstepensionsföretags verksamhet som avser försäkringar som inte är tjänstepensionsförsäkringar enligt 1 kap. 4 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, utgör en ringa andel av företagets verksamhet enligt punkten 3 i övergångsbestämmelserna till samma lag om den understiger fem procent av företagets totala försäkringstekniska avsättningar och eget kapital enligt lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Det följer av 2 kap. 13 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag att en ansökan om tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet som tjänstepensionsföretag ska innehålla en plan för den tilltänkta verksamheten (verksamhetsplan).

En verksamhetsplan ska innehålla

1. uppgifter om

a) den typ av risker eller åtaganden som tjänstepensionsföretagets verksamhet ska omfatta, med fördelning på försäkringsklasser,

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, i den ursprungliga lydelsen.

b) uppskattat antal anställda och ett schema över företagets organisation, c) företagets företagsstyrningssystem enligt 9 kap. 1 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, d) det huvudsakliga innehållet i de styrdokument och riktlinjer som företaget ska ha för verksamheten, e) grundprinciper för avgiven återförsäkring, och f) uppskattade kostnader för att bygga upp företagets administration och övriga nödvändiga företagsfunktioner samt för ändamålet avsatt kapital,

2. prognoser över

a) balansräkning enligt 3 kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, med uppgift om vilka värderingsprinciper som tjänstepensionsföretaget använt enligt 4 kap. samma lag, b) försäkringstekniska avsättningar enligt 5 kap. lagen om tjänstepensionsföretag med uppgift om vilka värderingsprinciper som företaget använt, c) kapitalbasens storlek, dess sammansättning och avräkningar enligt 7 kap. 2 och 4–7 §§ lagen om tjänstepensionsföretag, och d) intäkter och kostnader för direkt försäkring samt för avgiven återförsäkring,

3. skattningar av

a) det riskkänsliga kapitalkravet enligt 8 kap. 1–6 §§ lagen om tjänstepensionsföretag, och b) minimikapitalkravet enligt 8 kap. 7–12 §§ lagen om tjänstepensionsföretag med uppgifter om beräkningen gjorts med utgångspunkt i premiebasen eller i ersättningsbasen.

Ett tjänstepensionsföretags skattningar av kapitalkraven enligt 2 § 3 a och b ska grundas på den prognos över balansräkningen som avses i 2 § 2 a, och där de försäkringstekniska avsättningarna ska grundas på den prognos som avses i 2 § 2 b.

Ett tjänstepensionsföretags prognoser enligt 2 § 2 ska avse det antal år som det beräknas ta till dess att företaget redovisar en bestående vinst.

Prognoserna ska dock alltid avse minst tre räkenskapsår.

Ett tjänstepensionsföretag som ingår i, eller kan antas komma att ingå i, en sådan grupp som avses i 16 kap. lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag eller 19 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043), ska i sin verksamhetsplan ha en schematisk översikt över gruppens struktur och uppgifter om de enskilda företag som ingår i gruppen och deras eventuella ägande i tjänstepensionsföretaget. Samtliga led som ingår i ägarkedjan ska framgå av uppgifterna.

Företaget ska i verksamhetsplanen även ange om det ingår i, eller kan antas komma att ingå i, ett finansiellt konglomerat enligt lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

Bestämmelserna i 2–5 §§ gäller i tillämpliga delar när ett tjänstepensionsföretag ansöker om ändring av ett tillstånd som Finansinspektionen har meddelat.

Bestämmelser om skyldighet att lämna information och pensionsbesked finns i 4 kap. lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag och 8 kap. lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.

Information om förmånsbestämd tjänstepensionsförsäkring

Bestämmelserna i 7 §, 9 § första stycket, 10–13 och 17 §§ gäller inte i fråga om förmånsbestämd tjänstepensionsförsäkring.

Ett tjänstepensionsföretag ska innan det meddelar en tjänstepensionsförsäkring lämna den information som anges i 5–13 §§ till dem som har rätt att ansluta sig till en pensionsplan och som företaget har kännedom om, men som inte ansluts automatiskt.

Ett tjänstepensionsföretag ska, om en försäkrad har anslutits automatiskt till en pensionsplan, lämna den information som anges i 5–13 §§ till den försäkrade så snart som möjligt efter anslutning till försäkringsavtal som företaget meddelar.

Information om företaget

Ett tjänstepensionsföretag ska informera de försäkrade om

1. företagets namn, 2. i vilken medlemsstat företaget är registrerat eller auktoriserat, och 3. vilken behörig myndighet som utövar tillsyn över företaget.

Allmän information om pensionsplanen

Ett tjänstepensionsföretag ska informera de försäkrade om den pensionsplan som de omfattas av. Informationen ska avse de delar av pensionsplanen som tjänstepensionsföretaget förvaltar. Det ska av informationen åtminstone framgå

1. om pensionsplanen innehåller förmånsbestämd eller premiebestämd tjänstepensionsförsäkring eller kombinationer av båda, 2. vilka valmöjligheter som finns i pensionsplanen, såsom val av traditionell försäkring, fond- eller depåförsäkring och vilka former av efterlevandeförsäkring som de försäkrade kan välja, 3. vid vilka alternativa åldrar utbetalning av tjänstepensionsförsäkring kan påbörjas, 4. vilka utbetalningsalternativ som finns, 5. samtliga ickevalsalternativ, och 6. var ytterligare information om pensionsplanen finns tillgänglig.

Information om garantier

Om ett tjänstepensionsföretag garanterar en lägsta utbetalning från en tjänstepensionsförsäkring, ska de försäkrade informeras om detta. Företaget ska även upplysa de försäkrade om vilken garanterad förräntning och vilken andel av en inbetald premie som den garanterade lägsta utbetalningen baseras på. Ett företag som inte garanterar en lägsta utbetalning, ska informera om det och förklara varför någon sådan garanti inte lämnas.

Investeringsrisk

Med investeringsrisk i 9–12 §§ avses marknadsrisker kopplade till de tillgångar som ska täcka värdet på tjänstepensionsförsäkringar.

Information när tjänstepensionsföretaget bär investeringsrisken

Ett tjänstepensionsföretag som bär investeringsrisken ska informera de försäkrade om vilka långsiktiga mål som företaget har fastställt för investeringarna. Informationen ska vara översiktlig och fördelad på väsentliga tillgångsslag.

Om företaget beaktar miljöfaktorer, klimatfaktorer, sociala faktorer eller företagsstyrningsfaktorer i sin investeringsstrategi, ska företaget även informera om det och på vilket sätt det beaktar faktorerna.

Ett tjänstepensionsföretag som bär investeringsrisken, ska informera de försäkrade om företagets principer för hur överskott och underskott fördelas. Företaget ska även informera de försäkrade om att överskottet får användas till förlusttäckning.

Företaget ska informera de försäkrade om vilken form av återbäring eller överskott som kan komma tjänstepensionsförsäkringen tillgodo. Om återbäringen är villkorad ska de faktorer eller villkor som återbäringen beror på anges.

Företaget ska även informera de försäkrade om sina principer för kollektiv konsolidering samt för allokering och återtag av återbäring (reallokering). Det ska framgå av informationen var en uppgift om aktuell konsolideringsnivå finns tillgänglig.

Information när de försäkrade bär investeringsrisken

När de försäkrade bär investeringsrisken ska tjänstepensionsföretaget informera de försäkrade om utbudet av investeringsalternativ. Företaget ska särskilt informera om vilka fonder eller finansiella instrument som premierna placeras i, om de försäkrade inte gör ett aktivt val.

Företaget ska även informera om den historiska avkastningen och de avgifter som tagits ut för investeringar som premierna har placerats i. Avkastningshistoriken ska omfatta minst fem år, eller alla år som pensionsplanen förvaltats om den perioden understiger fem år.

När de försäkrade bär investeringsrisken ska tjänstepensionsföretaget informera de försäkrade om de avgifter som företaget tar ut för

1. eventuell skillnad i köp- och säljkurs för fondandelar eller andra investeringsalternativ, och

2. avdrag från värdet på fondandelar eller andra investeringsalternativ.

Information om skatteregler och uttag av avgifter

Ett tjänstepensionsföretag ska informera de försäkrade om huvuddragen av de skatteregler som påverkar tjänstepensionsförsäkringens värde. Företaget ska även informera de försäkrade om aktuella avgifter för att täcka företagets driftskostnader och om företagets kapitalförvaltningskostnader.

Ett tjänstepensionsföretag ska så snart som möjligt informera de försäkrade om väsentliga förändringar i de villkor som gäller för tjänstepensionsförsäkringen. Detsamma gäller om förutsättningarna för tjänstepensionsförsäkringen förändras väsentligt. Företaget ska särskilt upplysa de försäkrade om de väsentliga förändringar som har skett.

Företaget ska därutöver lämna information om hur väsentliga förändringar av de försäkringstekniska avsättningarna kan komma att påverka tjänstepensionsförsäkringens värdeutveckling.

Pensionsbeskedet ska innehålla ordet pensionsbesked i rubriken. Det ska även innehålla information om

1. tjänstepensionsföretagets namn och kontaktuppgifter, 2. den dag som informationen i pensionsbeskedet avser, 3. den försäkrades personuppgifter, 4. namn på den pensionsplan som den försäkrade tillhör, och 5. den pensionsålder som gäller den försäkrade och som antingen har fastställts i pensionsplanen eller som tjänstepensionsföretaget eller den försäkrade har angett.

Information om förmåner

Pensionsbeskedet ska innehålla information om samtliga aktuella utfästa individuella förmåner och eventuella tilläggsbelopp. Om tilläggsbeloppet utgörs av återbäring som är preliminärt fördelad mellan dem som är försäkrade (allokerad återbäring), ska det i pensionsbeskedet anges att återbäringen kan återtas.

Om pensionsplanen omfattar efterlevandeförsäkring, ska pensionsbeskedet innehålla information om förmånerna inklusive uppgift om eventuell återbäring som skulle ha betalats ut vid dödsfall på den dag som informationen i pensionsbeskedet avser. Det ska tydligt framgå om efterlevandeförmånerna betalas ut som ett engångsbelopp eller periodiskt över tid.

Information om pensionskapitalet

Pensionsbeskedet ska innehålla uppgifter om pensionskapitalets storlek vid början och vid slutet av den period som pensionsbeskedet avser. Orsaker till förändringar i pensionskapitalet ska framgå av beskedet.

Informationen ska åtminstone innehålla uppgifter om

1. premier som har betalats in till försäkringen, 2. den kapitalavkastning som har kommit försäkringen till del, 3. den arvsvinst som har kommit försäkringen till del, 4. det pensionsbelopp som har betalats ut, 5. de avgifter som tagits ut för att täcka driftskostnader, med specificering av avgifter för kapitalförvaltning, 6. de avgifter som har tagits ut för att täcka skatteuttag, och 7. den riskpremie som har tagits ut under den period som pensionsbeskedet avser.

Prognoser

Pensionsbeskedet ska innehålla information om prognos för den försäkrades ålderspension och en varning om att prognosen kan avvika från det slutliga värdet av mottagna förmåner.

Ett tjänstepensionsföretag ska beakta generella och produktspecifika faktorer när det fastställer de antaganden som ska ligga till grund för beräkningen av prognos enligt 18 §. Prognosen ska grundas på den pensionsålder som anges i 15 § 5.

De generella faktorerna ska utgöras av inflation, ekonomisk tillväxt i form av inkomstutveckling, framtida premier, kapitalavkastning under spartid och av avkastningsskatt.

De produktspecifika faktorerna ska utgöras av avgifter, efterlevandeförsäkring, arvsvinster, livslängdsantaganden och prognosräntor. För den enskilda produkten ska faktiska värden användas om de finns tillgängliga och sakliga skäl inte talar emot det.

Allmänna råd

När företaget beräknar prognoser bör det använda de antaganden som framgår av Standard för pensionsprognoser.

Kompletterande information i pensionsbeskedet

Det ska framgå av pensionsbeskedet var och hur den försäkrade kan ta del av kompletterande information om

1. de valmöjligheter som den försäkrade har enligt pensionsplanen, 2. årsbokslut och förvaltningsberättelse samt investeringsriktlinjer, 3. fortsatta förmåner, om den försäkrade avser att avsluta sin anställning och det påverkar förmånsnivån, 4. de investeringsalternativ som finns i de fall den försäkrade står investeringsrisk, och 5. kollektiv konsolidering.

Ett tjänstepensionsföretag ska i god tid före den pensionsålder som avses i 15 § 5, eller på den försäkrades begäran, informera om den planerade utbetalningen

av individuella förmåner. Informationen ska innehålla uppgifter om de alternativ som finns för utbetalning och om de villkor som gäller för återköp.

I det pensionsbesked som ett tjänstepensionsföretag lämnar till de försäkrade under utbetalningstiden ska informationen som anges i 15 § 1–4, 16 och 17 §§ och 20 § 1, 2 och 4 framgå.

Information om utbetalning

Om ett tjänstepensionsföretag bär investeringsrisken, ska företaget under utbetalningstiden informera de försäkrade och andra ersättningsberättigade om varje förändring av de belopp som ska utbetalas.

Om de försäkrade bär investeringsrisken, ska företaget under utbetalningstiden säkerställa att de försäkrade och andra ersättningsberättigade regelbundet får den information som de behöver.

Företaget ska minst en gång per år informera om förmånens storlek. Om det finns olika utbetalningsalternativ ska företaget även informera de försäkrade och andra ersättningsberättigade om dessa alternativ.

Ett tjänstepensionsföretag som har avsatt en konsolideringsfond eller motsvarande ska lämna information om den aktuella kollektiva konsolideringsnivån. Företaget ska i anslutning till informationen förklara begreppen kollektiv konsolidering och kollektiv konsolideringsnivå .

Informationen ska uppdateras per den sista dagen i varje månad.

Ett tjänstepensionsföretag ska på begäran av de försäkrade eller andra ersättningsberättigade tillhandahålla företagets årsbokslut och förvaltningsberättelse samt de investeringsriktlinjer som företaget ska upprätta enligt 9 kap. 4 § första stycket 8 lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

Ett tjänstepensionsföretag ska på begäran av de försäkrade lämna information om de antaganden som ligger till grund för de prognoser som avses i 18 §.

Den information som ett tjänstepensionsföretag ska lämna enligt detta kapitel ska vara på svenska och formulerad på ett enkelt och begripligt sätt. Informationen ska uppdateras regelbundet och får inte vara vilseledande.

Företaget ska tillhandahålla informationen avgiftsfritt och den ska finnas tillgänglig i elektronisk form på varaktiga medier, på företagets webbplats eller i pappersform.

På begäran av dem som enligt 4 kap. 3 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag har rätt till pensionsbesked ska ett sådant lämnas i pappersform.

Bestämmelser om försäkringstekniska avsättningar finns i 5 kap. lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

I detta kapitel betyder

1. diskonteringsräntekurva : en räntekurva för beräkning av nuvärdet av framtida kassaflöden för försäkringstekniska avsättningar,

2. räntekurva : räntesatser för olika löptider, och

3. ränteswap : ett avtal om byte av fast eller rörlig ränta.

Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna de försäkringstekniska avsättningarna med lämpliga försäkringsmatematiska och statistiska metoder.

När ett tjänstepensionsföretag beräknar de försäkringstekniska avsättningarna ska det beakta osäkerheter i

1. kassaflöden, 2. finansiella garantier, och 3. avtalade optioner.

De framtida kassaflöden som avses i 5 kap. 2 § första stycket lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag ska diskonteras med antagande om ränta beräknad enligt 11–15 §§.

Ett tjänstepensionsföretag som har beviljats undantag från skyldigheten enligt 5 kap. 5 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag att beräkna de försäkringstekniska avsättningarna minst en gång om året, ska de år som beräkningen inte görs lämna in en rapport med en skattning av de försäkringstekniska avsättningarna till Finansinspektionen.

Rapporten enligt första stycket ska ge en klar bild av utvecklingen av de försäkringstekniska avsättningarna och av förändringarna av de risker som täcks.

De framtida kassaflöden som avses i 5 kap. 2 § första stycket lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, ska omfatta åtminstone följande inkommande och utgående kassaflöden:

1. avtalade framtida utbetalningar till de försäkrade och andra ersättningsberättigade, 2. samtliga kostnader som är knutna till försäkringsavtalen, och 3. avtalade framtida premieinbetalningar som är knutna till försäkringsavtalen.

De antaganden som ett tjänstepensionsföretag enligt 5 kap. 3 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag ska använda för att beräkna de försäkringstekniska avsättningarna ska grundas på

1. uppdaterad och trovärdig information från de finansiella marknaderna, 2. uppdaterad och trovärdig information om framtida kostnader som är hänförliga till att fullgöra försäkringsavtalet, och 3. egna och allmänt tillgängliga uppgifter om försäkringsrisker.

Företaget ska beakta särdragen hos de försäkrade och försäkringsavtalen när det fastställer antaganden om försäkringsrisk. Företaget ska ta hänsyn till förväntade förändringar i de relevanta riskerna.

Ett tjänstepensionsföretag får använda approximationer när det beräknar de försäkringstekniska avsättningarna, om företaget

1. inte har tillräcklig data av tillfredsställande kvalitet för att kunna använda en tillförlitlig försäkringsmatematisk metod vid beräkningen, och 2. kan visa att användningen av approximationer är lämplig.

Ett tjänstepensionsföretag ska regelbundet jämföra gjorda erfarenheter med de antaganden som de försäkringstekniska avsättningarna bygger på.

Om en sådan jämförelse visar på en systematisk avvikelse mellan erfarenheter och företagets beräkningar, ska företaget anpassa sina försäkringsmatematiska metoder och antaganden.

Ett tjänstepensionsföretag ska bestämma en diskonteringsräntekurva enligt den metod som följer av 12–15 §§. När företaget tillämpar metoden ska det utgå från

1. gällande marknadsnoteringar för ränteswappar enligt 16 §, justerade enligt 17 §, 2. den långsiktiga terminsräntan beräknad enligt metoden i 18–22 §§, 3. den längsta löptiden för respektive valuta enligt 23 §, och 4. tidpunkten för konvergens för respektive valuta enligt 23 §.

Företaget ska fastställa en diskonteringsräntekurva för varje valuta som det har tjänstepensionsåtaganden i.

Diskonteringsräntan z ( t ) vid durationen t år ska bestämmas enligt formeln

Vikterna 𝑤𝑤 ( 𝑡𝑡 ) bestäms av löptiden 𝑡𝑡 , den längsta löptiden ( T 1) och tidpunkten för konvergens ( T 2) enligt följande: 0 för 𝑡𝑡 ≤ 𝑇𝑇 1 𝑤𝑤 ( 𝑡𝑡 ) = � ( 𝑡𝑡 − 𝑇𝑇 1)/( 𝑇𝑇 2 − 𝑇𝑇 1 + 1) för 𝑇𝑇 1 < 𝑡𝑡 ≤ 𝑇𝑇 2 1 för 𝑡𝑡 > 𝑇𝑇 2 Värden på T 1 och T 2 för olika valutor anges i 23 §. Beräkningar av nollkupongräntor

Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna nollkupongräntor genom att lösa följande ekvationer för 𝑧𝑧̃ ( 𝑡𝑡 ) 𝑡𝑡 1 1 𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝 ( 𝑡𝑡 ) ∙ � = 1 − 𝑖𝑖 ( )) 𝑡𝑡 𝑖𝑖=1 (1 + 𝑧𝑧̃ ( 𝑖𝑖 )) (1 + 𝑧𝑧̃ 𝑡𝑡 där 𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝 ( 𝑡𝑡 ) är den gällande marknadsnoteringen för en ränteswap enligt 16 § med löptid t år, justerad enligt 17 §, och 𝑧𝑧̃ ( 𝑡𝑡 ) är nollkupongräntan förenlig med gällande marknadsnoteringar vid löptiden t år.

Terminsräntan 𝑓𝑓̃ ( 𝑡𝑡 − 1, 𝑡𝑡 ) bestäms av följande formel och är då förenlig med gällande marknadsnoteringar: 𝑡𝑡 𝑡𝑡−1 𝑓𝑓̃ ( 𝑡𝑡 − 1, 𝑡𝑡 ) = � 1 + z � (t) � � � 1 + z � (t − 1) � − 1 , Om det saknas marknadsnotering för en given löptid ska ekvationerna lösas genom att företaget antar konstanta terminsräntor mellan de löptider för vilka det finns marknadsnoteringar. Formlerna ska tillämpas för varje framtida duration t.

Ett tjänstepensionsföretag ska när det bestämmer diskonteringsräntekurvan utgå från marknadsnoteringar för ränteswappar som handlas på aktiva marknader.

Allmänna råd

Företaget bör för svenska kronor använda ränteswappar med åtminstone de löptider som Finansinspektionen publicerar på myndighetens webbplats när det beräknar diskonteringsräntekurvan.

Den justering som avses i 11 § första stycket 1 ska ett tjänstepensionsföretag bestämma som ett fast avdrag på 15 baspunkter (bp) från gällande marknadsnoteringar för ränteswappar. Avdraget ska vara detsamma för samtliga löptider upp till och med tidpunkten för konvergens och för relevanta valutor.

Ett tjänstepensionsföretag ska bestämma den långsiktiga terminsräntan för varje år för valutan svenska kronor. Om företaget är exponerat mot valutorna norska kronor, danska kronor, euro, brittiska pund eller US-dollar, ska den långsiktiga terminsräntan årligen bestämmas även för de valutorna. För övriga valutor ska den långsiktiga terminsräntan för svenska kronor användas.

För varje valuta enligt första stycket, ska förändringen i den långsiktiga terminsräntan begränsas till en ökning eller minskning med 15 baspunkter (bp), eller förbli oförändrad enligt följande

𝐵𝐵 𝐵𝐵 𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈 𝑡𝑡−1 + 15 bp om 𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈 𝑡𝑡 ≥ 𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈 𝑡𝑡−1 + 15 bp 𝐵𝐵 = 𝐵𝐵 𝐵𝐵 𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈 𝑡𝑡 � 𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈 𝑡𝑡−1 − 15 𝑏𝑏𝑝𝑝 om 𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈 𝑡𝑡 ≤ 𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈 𝑡𝑡−1 − 15 bp 𝐵𝐵 𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈 𝑡𝑡−1 annars,

där

𝐵𝐵 𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈 𝑡𝑡 är den långsiktiga begränsade terminsräntan för år t,

𝐵𝐵 𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈 𝑡𝑡−1 är den långsiktiga begränsade terminsräntan för år t -1 och

UFR t är den långsiktiga terminsräntan för år t före begränsning i den årliga förändringen och bestäms som summan

UFR t = E ( R t ) + E ( I t ),

där

E(R t ) är den förväntade realräntan och

E ( I t ) är den förväntade inflationstakten.

Den förväntade realräntan E ( R t ) är samma för alla aktuella valutor och bestäms enligt 19–21 §§, medan den förväntade inflationstakten E ( I t ) bestäms separat för varje aktuell valuta enligt 22 §.

Allmänna råd

Företaget bör när det tillämpar 18 § använda den begränsade långsiktiga terminsränta för svenska kronor som Finansinspektionen publicerar på myndighetens webbplats.

Beräkning av den förväntade realräntan

Den förväntade realräntan är ett enkelt aritmetiskt medelvärde av årliga realräntor från år 1961 fram till och med året före omräkningen av den långsiktiga terminsräntan enligt följande formel:

𝑛𝑛 𝑡𝑡 1 𝐸𝐸 ( 𝑈𝑈 𝑡𝑡 ) = � 𝑝𝑝 1960+𝑖𝑖 𝑛𝑛 𝑡𝑡 𝑖𝑖=1 där

n t är antal år från slutet av 1960 och

r 1960 +i är den årliga realräntan för år 1960+ i .

För varje år sedan 1961 är den årliga realräntan det aritmetiska medelvärdet av de årliga realräntorna för Amerikas förenta stater, Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland. För varje land och varje år beräknas den årliga realräntan som

realräntan = ( kort nominell ränta – inflation )/(1 + inflation ),

där

kort nominell ränta hämtas från Europeiska kommissionens årliga makroekonomiska databas (AMECO database), och

inflation hämtas från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) databas Main Economic Indicators database.

Den förväntade realräntan ska avrundas till jämna fem hundradels procent. Om den inte avrundade realräntan är lägre än den avrundade realräntan året före, ska den avrundas uppåt. Om den inte avrundade realräntan är högre än den avrundade realräntan året före, ska den avrundas nedåt.

Beräkning av den förväntade inflationstakten

Om aktuell centralbank har ett angivet inflationsmål, ska den förväntade inflationen E ( I t ) för respektive valuta baseras på inflationsmålet enligt följande

Inflationsmål Förväntad inflation E(I t ) Lägre än eller lika med 1 % 1 % Högre än 1 % och lägre än 3 % 2 % Lika med eller högre än 3 % och lägre än 4 % 3 % Lika med eller högre än 4 % 4 %

Om en centralbank anger inflationsmålet som ett intervall, ska mittpunkten i detta intervall användas.

Om en centralbank inte har angett ett inflationsmål, ska den förväntade inflationen E ( I t ) bestämmas till 2 procent.

Ett tjänstepensionsföretag ska tillämpa följande värden på den längsta löptiden och tidpunkten för konvergens.

Valuta Längsta löptid Tidpunkt för konvergens (T1) till den långsiktiga terminsräntan (T2)

NOK 10 år Längsta löptid + 10 år DKK 20 år Längsta löptid + 10 år EUR 20 år Längsta löptid + 40 år GBP 50 år Längsta löptid + 40 år USD 30 år Längsta löptid + 40 år SEK och övriga 10 år Längsta löptid + 10 år valutor

Om det finns särskilda skäl, kan Finansinspektionen besluta om undantag från 11–23 §§.

Ett tjänstepensionsföretag får använda en tillfällig metod för att beräkna den långsiktiga terminsräntan, enligt vad som framgår av 26 §.

Ett tjänstepensionsföretag får beräkna den långsiktiga terminsräntan som ett viktat medelvärde mellan det värde som har beräknats enligt 18–22 §§ och värdet 4,2 procent. De vikter som ska tillämpas för värdet som beräknas enligt 18–22 §§, respektive värdet 4,2 procent, vid beräkning av försäkringstekniska avsättningar för olika kalenderår framgår av följande tabell.

År Vikten för värdet beräknat Vikten för värdet 4,2 % enligt 18–22 §§ 2020 och 2021 0 1 2022 0,2 0,8 2023 0,4 0,6 2024 0,6 0,4 2025 0,8 0,2 2026 och senare 1 0

Bestämmelser om investeringar finns i 6 kap. lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

Ett tjänstepensionsföretag ska när det använder derivatinstrument undvika en överdriven exponering gentemot en och samma motpart och gentemot andra risker i derivatverksamhet.

Ett tjänstepensionsföretag ska göra den värdering till verkligt värde av de tillgångar som avses i 6 kap. 14 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag enligt bestämmelserna om verkligt värde i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag och i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2019:23) om årsredovisning i försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag.

Ett tjänstepensionsföretag ska föra ett sådant skuldtäckningsregister som avses i 6 kap. 16 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag vid företagets huvudkontor.

Ett tjänstepensionsföretag ska föra och förvara sitt skuldtäckningsregister på ett sådant sätt att registret vid varje tidpunkt kan användas för att fastställa den särskilda förmånsrätt som gäller enligt 6 kap. 17 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

Allmänna råd

Företaget bör föra sitt skuldtäckningsregister i en läsbar och varaktig form. Registret bör förvaras på ett sätt som uppfyller höga krav på tillgänglighet och säkerhet mot skada.

Ett tjänstepensionsföretag ska föra och förvara sitt skuldtäckningsregister på ett sådant sätt att innehållet kan visas för varje tidpunkt under de senaste tolv månaderna.

Innehåll i skuldtäckningsregister

Av ett tjänstepensionsföretags skuldtäckningsregister ska det framgå vilka tillgångar som motsvarar följande slag av försäkringstekniska avsättningar:

1. garanterade försäkringsåtaganden och garanterad återbäring, och 2. villkorad återbäring och försäkringsåtaganden där försäkringstagarna, de försäkrade eller andra ersättningsberättigade bär investeringsrisken.

Ett tjänstepensionsföretags skuldtäckningsregister ska innehålla uppgifter om

1. storleken på de försäkringstekniska avsättningarna, 2. var tillgångar som används för att täcka de försäkringstekniska avsättningarna förvaras, och 3. värdet på varje enskild tillgång.

Registret ska också innehålla uppgifter om derivatinstrument som påverkar värdet av de tillgångar som används för att täcka de försäkringstekniska avsättningarna.

Uppgifterna ska vara så detaljerade att tillgångarna och derivatinstrumenten entydigt kan identifieras och spåras av en utomstående part.

Instruktion för att föra skuldtäckningsregister

Ett tjänstepensionsföretag ska ha en instruktion om hur företaget ska föra ett skuldtäckningsregister.

Instruktionen ska innehålla uppgifter om hur företaget fördelar ansvar och befogenheter när det gäller att föra, kontrollera och övervaka ett skuldtäckningsregister.

Anmäla brister i skuldtäckningsregister

Ett tjänstepensionsföretag ska omedelbart anmäla till Finansinspektionen, om

– företaget inte längre kan föra sitt skuldtäckningsregister enligt de författningar som reglerar detta, eller – registret inte upptar tillgångar som minst motsvarar de försäkringstekniska avsättningarna.

Detta kapitel innehåller bestämmelser om vilka poster, utöver de som anges i 7 kap. 2 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, som får ingå i ett tjänstepensionsföretags kapitalbas, omfattningen av dessa poster och villkoren för att ta in dem.

Utöver de poster som anges i 7 kap. 2 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag kan ett tjänstepensionsföretag hos Finansinspektionen ansöka om att följande poster ska ingå i kapitalbasen:

1. förlagslån, 2. värdepapper utan fast löptid och andra instrument, 3. öppet redovisade övervärden (netto) i tillgångar, 4. hälften av ännu ej inbetalt aktiekapital eller garantikapital, och 5. zillmeringsjustering.

Ett tjänstepensionsföretag ska se till att dess kapitalbas motsvaras av tillgångar som är fria från alla förutsebara förpliktelser.

Med förlagslån avses i detta kapitel ett lån med villkor om att lånefordran,vid likvidation eller konkurs, till såväl kapital som ränta, ska betalas först sedan övriga borgenärer blivit tillgodosedda.

Ett tjänstepensionsföretag ska i en ansökan om att få räkna in en sådan post som avses i 2 § 1 eller 2 i kapitalbasen ange

1. syftet med att räkna in posten i kapitalbasen, 2. företagets kapitalbas och minimikapitalkrav, såväl inklusive som exklusive posten, och 3. vilka förändringar företaget räknar med i fråga om sin kapitalbas och sitt minimikapitalkrav under de närmaste tre åren.

En ansökan om att få räkna in en sådan post som avses i 2 § 1 i kapitalbasen ska, utöver vad som anges i första stycket, innehålla det låneavtal som avses i 8 § 2.

En ansökan om att få räkna in en sådan post som avses i 2 § 2 i kapitalbasen ska, utöver vad som anges i första stycket, innehålla det avtal som avses i 19 § 2.

Ett tjänstepensionsföretag ska i en ansökan om återbetalning eller amortering av en sådan post som avses i 2 § 1 eller 2, ange uppgifter enligt 5 § första stycket 2 och 3. Företaget ska även ange syftet med att återbetala eller amortera posten.

Ett tjänstepensionsföretag ska i sin ansökan om att få räkna in en sådan post som avses i 2 § 3–5 i kapitalbasen, ange uppgifter enligt 5 § första stycket 1–3.

Ett tjänstepensionsföretag får endast räkna in ett förlagslån i kapitalbasen

1. till den del det är helt betalt, och 2. om företaget har ingått ett bindande låneavtal om förlagslånet.

Ett låneavtal enligt 8 § 2 ska innehålla villkor om att

1. förlagslånet har en efterställd betalningsrätt, 2. tjänstepensionsföretaget kan skjuta upp betalning av räntan om kapitalbasen understiger eller riskerar att understiga minimikapitalkravet genom sådan betalning, 3. tjänstepensionsföretaget kan ta upplupna och uppskjutna räntor och kapitalbelopp i anspråk för att täcka förluster så att företaget ges möjlighet att fortsätta sin verksamhet, och 4. lånet inte får sägas upp till betalning av innehavaren.

Låneavtalet ska även innehålla information om avtalets löptid och den modell för ränteberäkning som företaget ska tillämpa. Företaget ska i sin ränteberäkning utgå från en fast ränta eller en ränta som är relaterad till en räntebas. Om modellen för ränteberäkning innehåller villkor som anger att räntan eller räntepåslaget höjs efter en viss tid (step up-villkor), får ett sådant villkor inte innebära att räntan, eller räntepåslaget, ökar med mer än 1 procentenhet under lånets hela löptid.

Ett låneavtal enligt 8 § 2 får inte innehålla villkor som innebär att förlagslånet kan komma att förfalla till betalning före de avtalade förfallodagarna.

Ett låneavtal enligt 8 § 2 får ändras endast om Finansinspektionen har lämnat tillstånd till det.

Maximal andel som får ingå i kapitalbasen

Förlagslån får ingå i kapitalbasen med högst 50 procent av det lägsta beloppet av kapitalbasen och tjänstepensionsföretagets minimikapitalkrav. Högst 25 procent av det lägsta beloppet av kapitalbasen och minimikapitalkravet får bestå av tidsbundna förlagslån.

Uppsägningstid och återbetalning av eviga förlagslån

Ett evigt förlagslån ska ha en uppsägningstid på minst fem år.

Ett tjänstepensionsföretag får efter Finansinspektionens godkännande, återbetala ett evigt förlagslån i förtid. En ansökan om tillstånd till inlösen av lånet ska göras senast sex månader före det datum då inlösen ska ske.

En förutsättning för att Finansinspektionen ska godkänna inlösen är att företagets kapitalbas är tillfredsställande på lång sikt och att inlösen inte medför att kapitalbasen understiger, eller på lång sikt riskerar att understiga, minimikapitalkravet.

Löptid och återbetalning av tidsbundna förlagslån

Ett tidsbundet förlagslån ska ha en ursprunglig löptid på minst fem år.

Ett tjänstepensionsföretag ska senast ett år före förfallodagen lämna Finansinspektionen en plan för hur företaget ska kunna behålla kapitalbasen på en nivå som överstiger minimikapitalkravet eller ökas till minimikapitalkravet när lånet förfaller till betalning. Finansinspektionen ska godkänna planen.

Företaget behöver inte lämna in en plan enligt andra stycket om förlagslånets andel av kapitalbasen gradvis har minskat under de senaste fem åren före förfallodagen, och förlagslånet därmed inte längre kommer att ingå i kapitalbasen på förfallodagen.

Ett tjänstepensionsföretag får, efter Finansinspektionens godkännande, återbetala eller amortera ett tidsbundet förlagslån före förfallodagen.

En förutsättning för att Finansinspektionen ska godkänna en återbetalning enligt första stycket är att tjänstepensionsföretagets kapitalbas är tillfredsställande på lång sikt och att den inte genom återbetalning eller amortering kommer att understiga, eller på lång sikt riskerar att understiga, minimikapitalkravet.

Om ett tjänstepensionsföretag har emitterat ett tidsbundet förlagslån med rätt för företaget att lösa lånet före förfallodagen, ligger den tidigast möjliga återbetalningsdagen (call-dagen) till grund för beräkning av lånets löptid.

Ett tjänstepensionsföretag får efter Finansinspektionens godkännande, räkna in ett förlängt tidsbundet förlagslån i kapitalbasen.

Ett tidsbundet förlagslån som förlängs ska betraktas som ett nytt lån.

Värdepapper utan fast löptid och andra instrument får räknas in i kapitalbasen endast

1. till den del de är helt betalda, och 2. om ett tjänstepensionsföretag har ingått ett bindande avtal om värdepapperen eller instrumenten.

Ett låneavtal enligt 19 § 2 ska innehålla villkor om att

1. värdepapperet eller instrumentet har efterställd betalningsrätt, 2. tjänstepensionsföretaget kan skjuta upp betalning av räntan om kapitalbasen understiger, eller riskerar att understiga, minimikapitalkravet genom en sådan betalning, 3. tjänstepensionsföretaget kan ta upplupna och uppskjutna räntor och kapitalbelopp i anspråk för att täcka förluster så att företaget ges möjlighet att fortsätta sin verksamhet, och 4. avtalet inte får sägas upp till betalning av innehavaren.

Maximal andel som får ingå i kapitalbasen

Värdepapper utan fast löptid och andra instrument får ingå i kapitalbasen med högst 50 procent av det lägsta beloppet av kapitalbasen och minimikapitalkravet, för det sammanlagda beloppet av värdepapper utan fast löptid och andra instrument och sådana förlagslån som avses i 2 § 1.

Återbetalning av värdepapper utan fast löptid och andra instrument

Ett tjänstepensionsföretag får efter Finansinspektionens godkännande, återbetala värdepapper utan fast löptid och andra instrument.

En förutsättning för att Finansinspektionen ska godkänna en återbetalning enligt första stycket är att tjänstepensionsföretagets kapitalbas är tillfredsställande på lång sikt och inte därigenom kommer att understiga, eller riskerar att på lång sikt understiga, minimikapitalkravet.

Ett tjänstepensionsföretag får medräkna öppet redovisade övervärden i tillgångar i kapitalbasen, om övervärdena inte är av exceptionell natur och de framgår av företagets tilläggsupplysningar eller förvaltningsberättelse i årsredovisningen.

Ett tjänstepensionsföretag får medräkna hälften av ännu ej inbetalt aktiekapital eller garantikapital i kapitalbasen, om den inbetalda delen uppgår till minst 25 procent av det ännu ej inbetalda aktiekapitalet eller garantikapitalet.

Posten får utgöra högst 50 procent av den lägsta av kapitalbasen och tjänstepensionsföretagets minimikapitalkrav.

Ett tjänstepensionsföretag får i kapitalbasen medräkna skillnaden mellan en inte zillmerad eller delvis zillmerad försäkringsteknisk avsättning, och en försäkringsteknisk avsättning zillmerad med en faktor som motsvarar det tillägg för försäljningskostnader som ingår i premien, om

1. zillmering inte tillämpas, eller 2. om zillmering tillämpas, endast om skillnaden inte uppgår till de tillägg för försäljningskostnader som ingår i premien.

Beloppet som avses i första stycket får inte överstiga 3,5 procent av summan av skillnaderna mellan

1. kapitalbeloppen för livförsäkringar och tjänstepensioner, och 2. de försäkringstekniska avsättningarna för samtliga försäkringsavtal där zillmering är möjlig.

Den skillnad som avses i andra stycket ska företaget minska med beloppet för varje anskaffningskostnad som det redovisar som en tillgång och som därmed inte är avskriven. Det gäller oavsett om beloppet har särredovisats eller ingår som fordran på återförsäkrare.

Bestämmelser om beräkning av det riskkänsliga kapitalkravet finns i 8 kap. 1– 6 §§ lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

I detta kapitel betyder

1 . externt ratinginstitut : ett kreditvärderingsinstitut som är registrerat eller certifierat i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut,

2 . infrastrukturenhet : en sådan enhet eller företagsgrupp som avses i artikel 1.55 b i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkringsverksamhet (Solvens II),

3. infrastrukturtillgångar : sådana tillgångar, strukturer, anläggningar, system eller nätverk som avses i artikel 1.55 a i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35,

4 . kreditkvalitetssteg : kvalitetssteg i en objektiv kreditkvalitetsskala som används för att placera ett externt ratinginstituts kreditvärderingar och som är fastställd genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/633 av den 24 april 2018 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2016/1800 om fastställande av tekniska genomförandestandarder för placeringen av externa ratinginstituts kreditvärderingar

på en objektiv kreditkvalitetsskala för kreditkvalitetssteg i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG, och

5 . säkerställda obligationer : obligationer och andra jämförbara skuldförbindelser enligt lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2013:1) om säkerställda obligationer samt exponeringar i form av obligationer som avses i artikel 52.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag).

Allmänt om beräkning av det riskkänsliga kapitalkravet

Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna det riskkänsliga kapitalkravet, RKK, enligt följande formel:

𝑈𝑈𝑅𝑅𝑅𝑅 = 𝑈𝑈𝑅𝑅𝑅𝑅 𝑀𝑀𝑀𝑀 + 𝑈𝑈𝑅𝑅𝑅𝑅 𝑂𝑂𝑂𝑂𝑂𝑂𝑂𝑂𝑂𝑂𝑡𝑡𝑖𝑖𝑂𝑂 + 𝐽𝐽𝑏𝑏

där den justerade sammanläggningen av kapitalkraven för marknadsrisk och försäkringsrisk, RKK MF , ska beräknas enligt följande formel:

Ett tjänstepensionsföretag som driver fond- och depåförsäkringsverksamhet ska när det beräknar kapitalkrav för marknadsrisk undanta tillgångar, skulder och försäkringstekniska avsättningar för vilka försäkringstagarna bär risken.

Riskreducerande åtgärder

När ett tjänstepensionsföretag beräknar det riskkänsliga kapitalkravet enligt 3 § ska företaget beakta effekterna av de tekniker som det använder för att reducera sina risker.

Justerad sammanläggning av kapitalkrav för risker

Ett tjänstepensionsföretag ska när det beräknar kapitalkraven för marknadsrisk, försäkringsrisk, aktiekursrisk och tilläggsrisk, använda följande formel för justerad sammanläggning av kapitalkraven för de risker som ingår i respektive risk:

𝑈𝑈𝑅𝑅𝑅𝑅 = ∙ 𝑋𝑋 ∙ 𝑋𝑋 𝑅𝑅 �� 𝐶𝐶 𝑖𝑖 , 𝑗𝑗 𝑖𝑖 𝑗𝑗 𝑖𝑖 , 𝑗𝑗

I formeln är RKK R det riskkänsliga kapitalkravet för den aktuella risken. Kapitalkraven för de risker som ingår i den aktuella risken är X 1 , X 2 , …, X n och Ci,j är

korrelationskoefficienten för beroendet mellan den i :te och j :te risken. Summan ska innehålla alla möjliga kombinationer av i och j .

Ett tjänstepensionsföretag ska när det beräknar kapitalkravet för långlevnadsrisk och dödlighetsrisk använda följande formel för den justerade sammanläggningen av kapitalkraven för riskerna:

X LR = max[X L ;X D ],

där X L och X D är kapitalkraven för långlevnadsrisk respektive dödlighetsrisk.

Bestämmelser om vilka risker som ingår i kapitalkravet för marknadsrisk finns i 8 kap. 3 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

Beräkning av kapitalkrav för marknadsrisk

Ett tjänstepensionsföretag ska använda den formel som anges i 6 § när det gör den justerade sammanläggningen av de kapitalkrav som ingår i kapitalkravet för marknadsrisk enligt 8 kap. 3 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

Företaget ska när det beräknar enligt första stycket, använda följande korrelationsmatris:

Ränte- Aktie- Fastig- Ränte- Valuta- Koncen i \ j risk kurs- hets- skillnads- kursrisk trationsrisk prisrisk risk risk Ränterisk 1 0,50 0,50 0,50 0 0 Aktiekursrisk 0,50 1 0,75 0,50 0 0 Fastighets- 0,50 0,75 1 0,50 0 0 prisrisk Ränteskillnads- 0,50 0,50 0,50 1 0 0 risk Valutakursrisk 0 0 0 0 1 0 Koncentrations- 0 0 0 0 0 1 risk

Indirekta exponeringar

Ett tjänstepensionsföretag ska när det beräknar kapitalkravet för marknadsrisk beakta riskerna i företagets indirekta exponeringar genom att genomlysa företagets direkta exponeringar i fonder, kollektiva investeringar eller andra investeringar om de innebär indirekta exponeringar för marknadsrisk (genomlysning).

När företaget tillämpar det som anges i första stycket, ska det beakta värdeförändringen för sina indirekta exponeringar i respektive underkategori till marknadsrisk vid beräkningen av värdeförändringen i de direkta exponeringarna.

Företaget ska endast tillämpa genomlysningen på den del där information är tillgänglig på den detaljnivå som krävs för beräkningen av kapitalkravet.

Genomlysningen ska inte tillämpas på sådana typ A-aktier och typ B-aktier som avses i 16 § andra och tredje styckena.

Ett tjänstepensionsföretag får, om det inte kan tillämpa genomlysning enligt 10 §, beräkna kapitalkravet för marknadsrisk på grundval av den eftersträvade underliggande tillgångsallokeringen i fonder, kollektiva investeringar eller andra investeringar som innebär indirekta exponeringar.

Företaget får dock bara göra en sådan beräkning om

1. information om den eftersträvade tillgångsallokeringen är tillgänglig för företaget på den detaljnivå för undergrupper som krävs för beräkningen av det riskkänsliga kapitalkravet och de underliggande tillgångarna förvaltas enligt denna eftersträvade allokering, och 2. företaget inte är ensam investerare eller utövar kontroll över tillgångsallokeringen i de fonder, kollektiva investeringar eller andra investeringar som innebär indirekta exponeringar för marknadsrisk där kapitalkravet beräknas på grundval av den eftersträvade underliggande tillgångsallokeringen.

Ett tjänstepensionsföretag som inte kan genomlysa exponeringar enligt 10 § och som inte kan tillämpa 11 §, ska betrakta exponeringarna som typ C-tillgångar enligt 16 § fjärde stycket.

Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för ränterisk som summan av kapitalkraven för ränterisk för samtliga räntekänsliga exponeringar i form av tillgångar, skulder och försäkringstekniska avsättningar.

Enligt 1 kap. 6 § förordningen (2019:809) om tjänstepensionsföretag ska risken för negativa marknadsräntor inte beaktas. Om en sänkning av nivån för en viss marknadsränta som ett tjänstepensionsföretag använder vid värderingen av sina räntekänsliga exponeringar innebär att räntenivån blir negativ, ska sänkningen anses vara till marknadsräntan noll.

Ett tjänstepensionsföretag ska när det beräknar kapitalkraven för ränterisk, för de exponeringar som avses i 13 § första stycket, värdera exponeringarna med förändrade marknadsräntor.

Kapitalkravet för ränterisk för varje räntekänslig exponering utgör den största minskningen av kapitalbasen som uppstår vid en sänkning eller en höjning av marknadsräntorna enligt tredje och fjärde styckena.

Vid sänkning av marknadsräntorna ska företaget välja den största minskningen av kapitalbasen som uppstår vid absolut sänkning respektive relativ sänkning enligt tabellen nedan.

Vid höjning av marknadsräntorna ska företaget välja den största minskningen av kapitalbasen som uppstår vid absolut höjning respektive relativ höjning enligt tabellen nedan.

Med marknadsräntor ska i denna bestämmelse för försäkringstekniska avsättningar avses justerade marknadsnoteringar enligt 4 kap. 11 § första stycket 1.

Löptid Absolut förändring Relativ förändring (år) (baspunkter) ≤ 1 ± 50 ± 41 % 2 ± 53 ± 38 % 3 ± 56 ± 36 % 4 ± 60 ± 33 % 5 ± 62 ± 32 % 6 ± 64 ± 30 % 7 ± 65 ± 28 % 8 ± 66 ± 27 % 9 ± 67 ± 26 % 10 ± 68 ± 25 % 12 ± 69 ± 23 % 15 ± 70 ± 22 % ≥ 20 ± 70 ± 20 %

För löptider som inte anges i tabellen ska förändringen beräknas genom linjär interpolation.

Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för aktiekursrisk genom en justerad sammanläggning av kapitalkraven för de typer av tillgångar som anges i 16 §, enligt formeln i 6 § och med användande av följande korrelationsmatris:

i/j Typ A- Typ B- Typ Caktier aktier tillgångar Typ A-aktier 1 0,75 0,75 Typ B-aktier 0,75 1 0,75 Typ C-tillgångar 0,75 0,75 1

Typer av tillgångar

Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för aktiekursrisk för typ A-aktier, typ B-aktier och typ C-tillgångar.

Med typ A-aktier avses aktier som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller handlas på en MTF-plattform. Dessutom avses aktier som handlas på en handelsplats som motsvarar en reglerad marknad eller en MTF-plattform, utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i en stat som är medlem i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Med reglerad marknad och MTF-plattform avses detsamma som i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Med typ B-aktier avses andra aktier än typ A-aktier som handlas på handelsplatser som motsvarar de handelsplatser som avses i andra stycket utanför EES och OECD.

Med typ C-tillgångar avses dels andra aktier än typ A-aktier och typ B-aktier, dels tillgångar som inte omfattas av undergruppen för ränterisk, undergruppen för fastighetsprisrisk eller undergruppen för ränteskillnadsrisk.

Beräkning av kapitalkrav för olika typer av tillgångar inom aktiekursrisk

Kapitalkraven för olika typer av tillgångar enligt 16 § ska beräknas som minskningen av kapitalbasen som blir följden av att värdet av tillgångarna minskar enligt följande tabell:

Typ A-aktier 30 % Typ B-aktier 40 % Typ C-tillgångar 45 %

Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för fastighetsprisrisk som minskningen av kapitalbasen som blir följden av att marknadspriserna av företagets investeringar i fastigheter och byggnader minskar med 25 procent.

Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för ränteskillnadsrisk, RKK Sp , enligt följande formel:

𝑈𝑈𝑅𝑅𝑅𝑅 𝑆𝑆𝑂𝑂 = � 𝑆𝑆𝑡𝑡𝑝𝑝𝑆𝑆𝑆𝑆𝑆𝑆 𝑖𝑖 ∙ 𝐼𝐼𝑛𝑛𝑛𝑛𝑆𝑆ℎ𝑝𝑝𝑎𝑎 𝑖𝑖 𝑖𝑖 där

– summeringen görs av företagets alla exponeringar i med ränteskillnadsrelaterad duration i räntebärande tillgångar, – Stress i är ränteskillnadsfaktorn och bestäms för varje exponering i ur tabellen nedan genom att använda den formel och de parametrar a och b som gäller för exponeringens kreditkvalitetssteg och duration ( dur i ), – dur i är durationen för exponeringen i uttryckt i år, och – Innehav i är marknadsvärdet för exponeringen i .

Duration dur < 5 år 5 ≤ dur ≤ 15 år dur > 15 år Kreditkvalitetssteg (dur): Stress b ∙ dur i a + b∙ (dur i - 5) a + b ∙ (dur i - 15) (%): SOBL a - 4,5 10,5 b 0,9 0,6 0,3 0 a - 5 11 b 1 0,6 0,3 1 a - 6 12 b 1,2 0,6 0,3 2 a - 7 13 b 1,4 0,6 0,3 3 a - 9 15 b 1,8 0,6 0,3 4/5 a - 16 22 b 3,2 0,6 0,3 6 a - 25 31 b 5 0,6 0,3 Inget kreditbetyg a - 10 16 b 2 0,6 0,3

Ränteskillnadsrisk för säkerställda obligationer (SOBL)

Ett tjänstepensionsföretag ska när det beräknar kapitalkrav för ränteskillnadsrisk för sådana säkerställda obligationer som avses i artikel 52.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG, om obligationerna har ett kreditbetyg som motsvarar kreditkvalitetssteg noll eller ett, tillämpa kreditkvalitetssteg SOBL i 19 §.

Ränteskillnadsrisk för räntebärande tillgångar utgivna av stater eller institutioner

Ett tjänstepensionsföretag ska när det beräknar kapitalkrav för ränteskillnadsrisk, undanta räntebärande tillgångar som är utgivna av 1. en stat, 2. sådana internationella institutioner som avses i artikel 180.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35, eller 3. Kommuninvest i Sverige AB.

Det som anges i första stycket gäller endast om utgivaren har ett kreditbetyg som motsvarar kreditkvalitetssteg noll eller ett. Om en internationell institution som avses i första stycket 2 saknar kreditbetyg får företaget ändå undanta tillgångarna om det land som institutionen tillhör har ett kreditbetyg som motsvarar kvalitetssteg noll eller ett.

Ränteskillnadsrisk för infrastrukturinvesteringar

När ett tjänstepensionsföretag beräknar kapitalkravet för ränteskillnadsrisk enligt 19 §, ska företaget tilldela exponeringar i form av räntebärande tillgångar som uppfyller kriterierna för godkänd infrastrukturinvestering enligt 28 § en riskvikt på 70 procent. Det innebär att exponeringen ska utgöra 70 procent av marknadsvärdet.

Duration

När ett tjänstepensionsföretag tillämpar det som anges i 19 §, ska företaget beräkna de räntebärande tillgångarnas duration, uttryckt i år. Företaget ska göra beräkningen genom att använda en marknadsvärdesviktad ansats. För räntebärande tillgångar med rörlig ränta ska företaget beräkna durationen med den ränta som gäller vid beräkningstillfället.

Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för valutakursrisk genom att summera kapitalkraven enligt 25 § för valutakursrisk för varje valuta som företaget har valutaexponering mot.

Beräkning av kapitalkrav för valutakursrisk för varje valuta

Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för valutakursrisk för varje valuta som företaget har valutaexponering mot som den minskning av kapitalbasen som blir följden av att valutakursen skulle öka eller minska med 10 procent.

Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkrav för koncentrationsrisk, RKK Konc , genom att aggregera kapitalkraven för koncentrationsrisk, Konc i , för varje emittent i som företaget är exponerat mot. Företaget ska utföra aggregeringen enligt följande formel:

Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkrav för koncentrationsrisk, Konc i , för emittent i , enligt följande formel:

𝑅𝑅𝐾𝐾𝑛𝑛𝐾𝐾 𝑖𝑖 = 0,15 ∙ max (0; 𝐸𝐸 𝑖𝑖 − 0,05 ∙ 𝑇𝑇𝑖𝑖𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇 å 𝑛𝑛𝑇𝑇𝑝𝑝𝑝𝑝 ) ,

där

– E i är marknadsvärdet av företagets exponering mot emittent i , och – Tillgångar är värdet av tjänstepensionsföretagets totala placeringstillgångar.

Vid beräkningen av E i för emittent i ska säkerställda obligationer ha en riskvikt på 25 procent, vilket innebär att exponeringen för dessa ska utgöra 25 procent av marknadsvärdet.

Om en emittent ingår i en sådan grupp av emittenter som avses i 6 kap. 5 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, ska samtliga emittenter inom gruppen anses utgöra en och samma emittent.

Sådana räntebärande tillgångar som företaget ska undanta från beräkningen av kapitalkrav för ränteskillnadsrisk enligt 21 §, ska företaget även undanta från beräkningen av koncentrationsrisk.

Ett tjänstepensionsföretags godkända infrastrukturinvesteringar ska omfatta investeringar i en infrastrukturenhet som uppfyller följande kriterier:

1. Företaget gör investeringen antingen i form av räntebärande tillgångar eller i sådana typ C-tillgångar som avses i 16 § fjärde stycket.

2. De kassaflöden som infrastrukturenheten genererar åt sina kreditgivare och aktieinvesterare är förutsägbara.

3. Om företaget gör investeringen i form av räntebärande tillgångar, ska avtalsramen omfatta begränsningar av infrastrukturenhetens förmåga att utföra verksamhet som kan skada kreditgivarna. Det innebär att nya skulder kan utfärdas endast om de befintliga kreditgivarna medger det, såvida inte sådana nya emissioner av skulder är tillåtna enligt dokumentationen för den befintliga skulden.

4. Om en kreditvärdering av ett externt ratinginstitut är tillgänglig för infrastrukturenheten, ska enheten ha ett kreditbetyg som motsvarar ett kreditkvalitetssteg mellan noll och tre.

5. Om företaget gör investeringen i form av tillgångar för vilka det inte finns en kreditvärdering av ett externt ratinginstitut, ska tillgångarna finnas i länder som är medlemmar i EES eller OECD.

6. Om företaget gör investeringen inom en fondstruktur med möjlighet till inlösen av andelar, ska avtalsramen innehålla restriktioner för inlösen som syftar till att säkerställa att alla andelsägare likabehandlas ekonomiskt.

7. Om infrastrukturenhetens intäkter inte kommer från betalningar från ett stort antal användare, ska den part som har gått med på att köpa de varor eller tjänster som infrastrukturenheten tillhandahåller vara något av följande:

a) en enhet som räknas upp i artikel 180.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35, eller b) en enhet med en värdering av ett externt ratinginstitut med ett kreditbetyg som motsvarar ett kreditkvalitetssteg mellan noll och tre.

De kassaflöden som avses i första stycket 2 ska anses vara förutsägbara om allt utom en försumbar del av intäkterna uppfyller åtminstone ett av följande kriterier:

1. Intäkterna omfattas av bestämmelser i lag som reglerar pris eller avkastning för viss vara eller tjänst (avkastningsreglering). 2. Intäkterna omfattas av ett avtal som innehåller villkor om att en köpare ska betala ett fastställt belopp om köparen inte fullföljer köpet enligt avtalet (take or pay-avtal). 3. Nivån på produktionen och prisnivån eller användningen och prisnivån uppfyller var för sig ett av följande kriterier:

a) De är reglerade i lag eller i en annan författning. b) De är fastställda i avtal. c) De är förutsägbara på grund av låg efterfrågerisk.

Kapitalkrav för risken i godkända infrastrukturinvesteringar

Kapitalkrav för risken i godkända infrastrukturinvesteringar som utgörs av räntebärande tillgångar ska beräknas som kapitalkrav för ränteskillnadsrisk enligt 19–23 §§.

Kapitalkrav för risken i godkända infrastrukturinvesteringar som utgörs av typ C-tillgångar enligt 16 § fjärde stycket ska beräknas som kapitalkrav för fastighetsprisrisk enligt 18 §.

Bestämmelser om vilka olika typer av risker som ingår i kapitalkravet för försäkringsrisk finns i 8 kap. 4 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. Utöver dessa risker ska även tilläggsrisk ingå i den beräkning av kapitalkravet för försäkringsrisk som ett tjänstepensionsföretag ska göra.

Aggregering av kapitalkraven för försäkringsrisk

Ett tjänstepensionsföretag ska när det beräknar kapitalkravet för försäkringsrisk använda de formler som anges i 6 och 7 §§ vid den justerade sammanläggningen av riskerna enligt 31 §. Kapitalkravet för långlevnadsrisk och dödlighetsrisk ska aggregeras till ett kapitalkrav för livrisk.

Vid beräkningen enligt första stycket ska tjänstepensionsföretaget använda följande korrelationsmatris:

i \ j Livrisk Sjuklig- Tilläggs- Annullations- Kostnadshetsrisk risk risk risk Livrisk 1 0,25 0,25 0,25 0,5 Sjuklighets- 0,25 1 0,75 0,25 0,5 risk Tilläggsrisk 0,25 0,75 1 0,25 0,5 Annullations- 0,25 0,25 0,25 1 0,5 risk Kostnadsrisk 0,5 0,5 0,5 0,5 1

Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för livrisk som det största av kapitalkraven för långlevnadsrisk enligt 34 § och dödlighetsrisk enligt 35 §, med tillämpning av formeln som anges i 7 §.

Beräkning av kapitalkrav för långlevnadsrisk

Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för långlevnadsrisk som ökningen av de försäkringstekniska avsättningarna enligt 5 kap. lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag vid en minskning av sannolikheten att en person dör inom ett år (ettårig dödssannolikhet) med 15 procent.

Företaget ska i beräkningen anta att minskningen av dödligheten gäller under hela den återstående försäkringstiden. Beräkningen ska göras för hela beståndet av försäkringar.

Om det underlättar beräkningen kan företaget, i förekommande fall, vid stressningen multiplicera tillämpad dödlighetsintensitet med faktorn 0,85.

Beräkning av kapitalkrav för dödlighetsrisk

Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för dödlighetsrisk som ökningen av de försäkringstekniska avsättningarna enligt 5 kap. lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag vid en ökning av de ettåriga dödssannolikheterna med 15 procent.

Företaget ska i beräkningen anta att den ökade dödligheten gäller under hela den återstående försäkringstiden. Beräkningen ska göras för hela beståndet av försäkringar.

Om det underlättar beräkningen kan företaget, i förekommande fall, vid stressningen multiplicera tillämpad dödlighetsintensitet med faktorn 1,15.

Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för sjuklighetsrisk som ökningen av de försäkringstekniska avsättningarna enligt 5 kap. lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag när företaget tillämpar de stressfaktorer som framgår av nedanstående tabell:

Sannolikheten att en person insjuknar inom ett år ökas + 40 %

Sannolikheten att en person tillfrisknar eller dör (avveckling) - 15 % inom ett år minskas Invaliditetsgraden ökas + 15 %

Om företaget tillämpar en avvecklingsfunktion λ ( x,t ) ska den ökas så att [1- λ ( x,t )] ersätts med 0,85 ⋅ [1- λ ( x,t )] för alla åldrar x och durationer t . Invaliditetsgraderna igr ska ökas så att (1- igr ) ersätts med 0,85 ⋅ (1- igr ).

Kapitalkravet för tilläggsrisk ska omfatta ersättning vid

1. inkomstbortfall på grund av olycksfall i arbetet, arbetsskador och yrkessjukdomar (inkomstskydd), 2. arbetslöshet eller föräldraledighet (ekonomisk förlust), och 3. medicinsk behandling eller vård (sjukvårdskostnad).

Kapitalkrav för försäkringar med livrisk eller sjuklighetsrisk ska beräknas enligt 33–35 §§ respektive 36 §.

Ett tjänstepensionsföretag ska när det beräknar kapitalkravet för tilläggsrisk göra en justerad sammanläggning av kapitalkraven för de underkategorier till tilläggsrisk som framgår av 37 §, och tillämpa formeln i 6 § och använda följande korrelationsmatris:

i\j Inkomstskydd Ekonomisk Sjukvårdskostnad förlust Inkomstskydd 1 0,5 0,5 Ekonomisk 0,5 1 0,5 förlust Sjukvårdskostnad 0,5 0,5 1

Beräkning av kapitalkrav för inkomstskydd

Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för inkomstskydd, RKK Is , enligt följande formel:

Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för ekonomisk förlust, RKK Ef , enligt följande formel:

Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för sjukvårdskostnad, RKK Sv , enligt följande formel: 𝑈𝑈𝑅𝑅𝑅𝑅 𝑆𝑆𝑂𝑂 = 0,04 ∙ 𝑆𝑆𝐸𝐸 ∙ 𝑛𝑛 där – SE betecknar medeltalet av ersättningsbeloppen under de tre senaste åren avseende sjukvårdskostnader, och – n betecknar medeldurationen, uttryckt i år med två decimaler, av kassaflöden i de försäkringstekniska avsättningarna enligt 5 kap. lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag för sådana förpliktelser.

Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för annullationsrisk, RKK Ann , enligt följande formel: RKK Ann = 0,0015 ∙ PK T + 0,0036 ∙ PK F , där – PK T och PK F är pensionskapitalet för pensionsförmåner med flytträtt för traditionell försäkringsverksamhet ( T ) respektive fond- och depåförsäkringsverksamhet ( F ).

Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för kostnadsrisk, RKK Kost , enligt följande formel: RKK Kost = 0,08 ∙ Avskost T + 0,75 ∙ Kostnad F , där – Avskost T är företagets avsättning för fasta driftskostnader för verksamhet för traditionell försäkring, och

– Kostnad F är företagets fasta driftskostnader för verksamhet för fond- och depåförsäkring under de senaste tolv månaderna.

Med fasta driftskostnader avses företagets driftskostnader inklusive skaderegleringskostnader minskat med anskaffningskostnader.

Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för operativ risk, RKK Operativ , enligt följande formel:

RKK Operativ = min[0,25∙RKK MF ; Op] + 0,20∙Kostnad F ,

där

– RKK MF beräknas enligt 3 §, – Kostnad F är företagets fasta driftskostnader för verksamhet avseende fond- och depåförsäkring under de senaste tolv månaderna, och – Op beräknas som

Op = max ( Op Prem ; Op Avs ),

där

– Op Prem = 0,03 ∙ P T + max [0; 0,03 ∙ (P T – 1,2 ∙ pP T )] , – Op Avs = 0,0035 ∙ FTA T , – P T är företagets premieinkomst för verksamhet avseende traditionell försäkring under de senaste tolv månaderna, – pP T är företagets premieinkomst för verksamhet avseende traditionell försäkring under de tolv månaderna före de senaste tolv månaderna, och – FTA T är företagets försäkringstekniska avsättningar enligt 5 kap. lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag för verksamhet avseende traditionell försäkring.

Med premieinkomst avses premier utan avdrag för premier för avgiven återförsäkring.

Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna justeringsbeloppet, Jb, för den förlustabsorberande effekten av uppskjuten skatt och villkorad återbäring enligt följande formel:

Jb = Jb Skatt + Jb Våb ,

där

– Jb Skatt är justeringsbeloppet för uppskjuten skatt, där avdrag görs för den minskning av uppskjuten skatt som kan uppstå vid framtida förluster, och – Jb Våb är justeringsbeloppet för villkorad återbäring som beräknas enligt följande formel:

𝐽𝐽𝑏𝑏 𝑉𝑉 å 𝑏𝑏 = − max [0; min( 𝑉𝑉 å 𝑏𝑏 ; 𝑈𝑈𝑅𝑅𝑅𝑅 𝑀𝑀𝑀𝑀 − 𝑛𝑛𝑈𝑈𝑅𝑅𝑅𝑅 𝑀𝑀𝑀𝑀 )] ,

där

– Våb är den villkorade återbäringen enligt 5 kap. lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag , – RKK MF är den justerade sammanläggningen av kapitalkraven för marknadsrisk och försäkringsrisk som anges i 3 §, och – nRKK MF är beräknat på samma sätt som RKK MF men där företaget ska beakta de förlustabsorberande effekterna av villkorad återbäring.

Företaget ska när det beräknar nRKK MF även beakta eventuella framtida förvaltningsåtgärder samt rättsliga, regulatoriska och avtalsmässiga begränsningar vid fördelning och minskning av villkorade förmåner.

Bestämmelser om företagsstyrning finns i 9 kap. lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

Bestämmelserna i 17–19 och 22–25 §§, 27 § första stycket, 28 § andra stycket, 31–36 och 39 §§, 40 § första stycket, 51, 52, 56, 58 och 67 §§, samt 70 § 2, 3, 6, 10 och 11 gäller inte för ett tjänstepensionsföretag som har

– mindre än fem miljarder kronor i tillgångar, eller – mindre än 20 miljarder kronor i tillgångar och som driver tjänstepensionsverksamhet som huvudsakligen är avsedd för anställda i ett visst företag eller för personer som tillhör en viss yrkesgrupp.

Särskilda bestämmelser som är anpassade för tjänstepensionsföretag som avses i första stycket finns i 27 § andra stycket och 40 § andra stycket.

Ett tjänstepensionsföretag ska säkerställa att en person som avses i 9 kap. 3 § första stycket lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag har de insikter och den erfarenhet som krävs genom att granska personens utbildning, erfarenhet och kunskaper.

Tjänstepensionsföretaget ska, utöver vad som framgår av första stycket, se till att personen i övrigt är lämplig för uppgiften genom att granska personens ärlighet och ekonomiska ställning.

Allmänna råd

Tjänstepensionsföretagets granskning av personens ärlighet och ekonomiska ställning bör baseras på dokumentation av personens anseende, uppträdande och yrkesutövande. Den bör också ta hänsyn till relevanta straffrättsliga, finansiella och tillsynsrelaterade aspekter.

Ett tjänstepensionsföretag ska säkerställa att de personer som ingår i styrelsen tillsammans har de insikter och den erfarenhet som är nödvändiga inom de områden

som är relevanta för företagets tjänstepensionsverksamhet, så att de kan styra företaget på ett sunt och ansvarsfullt sätt.

Allmänna råd

Styrelsen i ett tjänstepensionsföretag bör ha nödvändiga insikter i och erfarenhet av

1. tjänstepensionsmarknaden, 2. affärsstrategi och affärsmodeller, 3. företagsstyrning, 4. finansiell analys och aktuariell analys, och 5. regler som gäller för den tillståndspliktiga verksamheten.

Bestämmelser om att ett tjänstepensionsföretag får uppdra åt någon annan att utföra ett visst arbete och vissa funktioner (uppdragsavtal), finns i 9 kap. 23 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

Allmänna råd

Ett tjänstepensionsföretag som har uppdragit åt någon annan att utföra arbete i en central funktion, bör utse en person inom det egna företaget som är ansvarig för den utlagda verksamheten.

Personen bör ha de insikter i och den erfarenhet av funktionens uppgifter som krävs, för att kunna kontrollera hur den utlagda verksamheten utförs och resultat av uppdraget.

Företaget bör anmäla den ansvariga personen till Finansinspektionen.

Villkor för behörighet – funktionen för internrevision

Ett tjänstepensionsföretag ska se till att funktionen för internrevision har tillräckliga kunskaper om och erfarenhet av funktionens uppgifter.

Kunskaperna och erfarenheterna som avses i första stycket, ska vara relevanta för företagets tjänstepensionsverksamhet och omfatta

1. processer och rutiner, 2. it-system, 3. risker, 4. de regler som gäller för verksamheten, inklusive regler för redovisning av tillgångar och försäkringstekniska avsättningar, och 5. standarder för internrevision.

En person som ansvarar för funktionen för internrevision i ett tjänstepensionsföretag som har ingått ett uppdragsavtal som omfattar funktionens samtliga uppgifter, behöver inte uppfylla kraven i 6 §, om minst en person som utför uppgifter i funktionen enligt uppdragsavtalet uppfyller kraven.

Villkor för behörighet - aktuariefunktionen

En person som utför uppgifter i aktuariefunktionen, ska ha kunskaper i försäkrings- och finansmatematik på en nivå som är lämplig med hänsyn till personens uppgifter i funktionen.

En person som ansvarar för aktuariefunktionen, ska ha tillräckliga språkkunskaper med hänsyn till funktionens uppgifter.

Allmänna råd

Den ansvariga personen bör ha tillräckliga kunskaper i svenska språket för att förstå de delar av regelverket om tjänstepensionsföretag som är av betydelse för funktionens uppgifter.

En person som ansvarar för aktuariefunktionen ska ha fullgjort en grundutbildning vid ett svenskt universitet, eller en svensk högskola, som omfattar minst 120 högskolepoäng i matematik och matematisk statistik, varav minst 45 högskolepoäng i vardera ämnet.

Grundutbildningen som avses i 10 § ska omfatta eller vara kompletterad med fullgjorda kurser i

1. svensk försäkringsredovisning och svensk försäkringsjuridik, och 2. livförsäkringsmatematik, skadeförsäkringsmatematik och finansiell matematik av en sådan omfattning som är lämplig med hänsyn till funktionens uppgifter.

Allmänna råd

Grundutbildningen bör ha kompletterats med en masterexamen i försäkringsmatematik.

En person som ansvarar för aktuariefunktionen kan i stället för att ha fullgjort en sådan utbildning som avses i 10 och 11 §§, uppnå motsvarande kunskaper genom att ha fullgjort en annan likvärdig utbildning vid ett universitet eller en högskola i Sverige eller utomlands. Utbildningen kan också ha anordnats av en aktuarieförening eller en utbildningsorganisation.

Allmänna råd

En likvärdig utbildning kan exempelvis omfatta en äldre examen i matematisk statistik eller en civilingenjörsexamen.

En person som ansvarar för aktuariefunktionen ska, om det behövs, genomgå vidareutbildning för att uppfylla de krav på tillräckliga kunskaper som följer av 9 kap. 13 § andra stycket lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. Personens kunskaper ska i relevanta delar hålla en god internationell standard.

En person som ansvarar för aktuariefunktionen ska när han eller hon utses till ansvarig, under minst tre av de senaste sju åren ha arbetat praktiskt med sådana uppgifter som funktionen utför.

En person som ansvarar för aktuariefunktionen i ett tjänstepensionsföretag som har ingått ett uppdragsavtal som omfattar funktionens samtliga uppgifter, behöver

inte uppfylla kraven i 9–14 §§, om minst en person som utför uppgifter i funktionen enligt uppdragsavtalet uppfyller kraven.

Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska innehålla en beskrivning av den ansvarsfördelning samt de strategier, processer och rapporteringsrutiner som ska säkerställa att företaget löpande kan identifiera, värdera, övervaka, hantera och rapportera risker.

Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska ha ett innehåll som stämmer överens med företagets övergripande affärsstrategi.

Försäkringsrisker

Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller försäkringsrisker, innehålla en beskrivning av

1. företagets beslutade risktoleransgränser, 2. hur företaget ska bedöma och hantera risken för förlust eller negativ förändring av de försäkringstekniska avsättningarna till följd av felaktiga tariffer och antaganden om avsättningar, 3. hur företaget ska säkerställa att de uppgifter som ska beaktas i processen för teckning av försäkringar och reservsättningsprocessen är tillräckliga och korrekta, och 4. hur företaget ska säkerställa skaderegleringens ändamålsenlighet.

Allmänna råd

Tjänstepensionsföretagets styrdokument för riskhantering bör, vad gäller försäkringsrisker, innehålla en beskrivning av hur företaget ska

1. avgöra vilka typer av försäkringsrisker som det ska acceptera, 2. säkerställa att premieinkomsterna täcker förväntade försäkringsfall och kostnader, 3. identifiera risker som följer av företagets försäkringsåtaganden, inklusive möjliga val och garanterade återköpsvärden i företagets produkter, 4. ta hänsyn till placeringsrestriktioner när företaget utformar nya försäkringsprodukter och när det beräknar premier, 5. ta hänsyn till återförsäkring och andra riskreduceringstekniker när företaget utformar nya försäkringsprodukter och när det beräknar premier, och 6. säkerställa att företaget gör en egen bedömning av försäkringsriskerna när försäkringar tecknas genom försäkringsförmedlare.

Matchningsrisker

Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller matchningsrisker, innehålla en beskrivning av företagets

1. beslutade risktoleransgränser,

2. principer för att hantera strukturella brister i matchning av tillgångars och skulders duration, 3. principer för att hantera beroenden mellan risker i tillgångar och skulder, 4. principer för att hantera exponeringar utanför balansräkningen, och 5. principer för att hantera riskreduceringsteknikers påverkan på företagets matchningstekniker.

Allmänna råd

Tjänstepensionsföretagets styrdokument för riskhantering bör, vad gäller matchningsrisker, i tillämpliga fall, innehålla en beskrivning av

1. de rutiner som finns för att identifiera och bedöma egenskaperna hos brister i matchning mellan tillgångar och skulder, åtminstone när det gäller villkor och valuta, 2. vilka riskreduceringstekniker som ska användas och teknikernas förväntade effekt, 3. avsiktliga brister i matchning mellan tillgångar och skulder som är tillåtna, 4. den metodik som ska användas, och 5. hur ofta stresstester och scenarioanalyser ska utföras.

Investeringsrisker

Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller investeringsrisker, innehålla en redogörelse för

1. hur företaget ska säkerställa att investeringar utförs med den aktsamhet som följer av 6 kap. 1 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, 2. företagets beslutade risktoleransgränser för investeringsrisker, inklusive exponeringar utanför balansräkningen, 3. hur företaget ska säkerställa att dess beslutade risktoleransgränser, solvenssituation och långsiktiga riskexponering beaktas i företagets investeringar, 4. de metoder som företaget ska tillämpa för att mäta investeringsrisker, särskilt marknadsrisk och motpartsrisk, även i de fall motparterna är stater, och 5. de metoder som företaget ska tillämpa när det utför stresstester och scenarioanalyser av extrema marknadsförändringar.

Ett tjänstepensionsföretag som använder derivatinstrument ska i styrdokument för riskhantering, vad gäller investeringsrisker, beskriva

1. hur dessa ska underlätta en effektiv portföljförvaltning eller bidra till att reducera riskerna, 2. hur företaget ska bedöma risken med dessa instrument, och 3. vilka principer företaget ska använda för att hantera de risker som uppstår till följd av användningen av dessa instrument.

Likviditets- och koncentrationsrisker

Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller likviditets- och koncentrationsrisker, innehålla en beskrivning av

1. företagets beslutade risktoleransgränser, 2. hur företaget ska hantera kortfristiga och långfristiga likviditetsrisker, 3. hur företaget ska bedöma ändamålsenligheten i tillgångarnas sammansättning, vad gäller förmågan att reglera åtaganden när de förfaller till betalning,

4. hur förändringar i förväntade in- och utflöden av likvida medel ska hanteras, 5. hur relevanta orsaker till koncentrationsrisk för att säkerställa att riskkoncentrationerna ligger inom beslutade risktoleransgränser ska identifieras, och 6. hur eventuella risker för spridning mellan koncentrerade exponeringar ska identifieras och hanteras.

Operativa risker

Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller operativa risker, innehålla en beskrivning av

1. företagets beslutade risktoleransgränser, och 2. hur företaget ska fördela ansvaret för att regelbundet identifiera, dokumentera och övervaka relevanta exponeringar för operativa risker.

Risker hänförliga till återförsäkring och andra riskreduceringstekniker

Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller risker hänförliga till återförsäkring och andra riskreduceringstekniker, i tillämpliga fall, innehålla en beskrivning av

1. företagets beslutade risktoleransgränser, 2. hur företaget ska säkerställa att det väljer lämplig återförsäkring och andra lämpliga riskreduceringstekniker, och 3. hur företaget ska bedöma vilka typer av riskreduceringstekniker som är lämpliga med hänsyn till de risker företaget åtagit sig och företagets förmåga att hantera risker som är förknippade med dessa tekniker.

Miljörisker, sociala risker och företagsstyrningsrisker hänförliga till investeringsportföljen

Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller miljörisker, sociala risker och företagsstyrningsrisker hänförliga till investeringsportföljen och dess förvaltning, innehålla en beskrivning av företagets beslutade risktoleransgränser.

Egen bedömning av externa kreditvärderingar

Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller den egna bedömningen av externa kreditvärderingar som avses i 9 kap. 17 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, innehålla en beskrivning av

1. vilken omfattning den egna bedömningen ska ha och hur ofta den ska utföras, 2. hur den egna bedömningen ska utföras, inklusive vilka antaganden som ska användas, och 3. hur ofta den egna bedömningen ska utvärderas och under vilka förutsättningar en utvärdering av den egna bedömningen ska utföras.

Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för internkontroll ska innehålla en beskrivning av ansvarsfördelning, mål och processer i företagets system för

internkontroll. Innehållet i styrdokumentet ska stämma överens med företagets övergripande affärsstrategi.

Om ett tjänstepensionsföretag är ett sådant företag som avses i 2 § ska, i stället för det som sägs i första stycket, företagets styrdokument för internkontroll innehålla en beskrivning av företagets system för internkontroll.

Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för internrevision ska innehålla en beskrivning av ansvarsfördelning, mål, processer och rapporteringsrutiner.

Innehållet i styrdokumentet ska stämma överens med företagets övergripande affärsstrategi.

Ett tjänstepensionsföretags försäkringstekniska riktlinjer ska innehålla en beskrivning av företagets viktigaste verksamheter och produkter.

Ett tjänstepensionsföretags försäkringstekniska riktlinjer ska innehålla en beskrivning av företagets principer för att

1. bestämma premier och förmåner, 2. beräkna försäkringstekniska avsättningar för solvensändamål och för finansiell redovisning, 3. återköpa försäkringar, 4. överföra en försäkrings värde till en annan försäkring, 5. fördela återbäring och överskott till de försäkrade och andra ersättningsberättigade, 6. bestämma vilka belopp som ska utbetalas, 7. styra konsolideringsnivån, och 8. täcka underskott.

Med konsolideringsnivå avses kvoten mellan tillgångarnas marknadsvärden och fördelade förmånsvärden. Fördelade förmånsvärden utgör summan av garanterade åtaganden och preliminärt fördelad (allokerad) återbäring.

Beskrivningen som följer av 30 § första stycket 1–6 ska, i tillämpliga fall, inkludera hur tjänstepensionsföretaget väljer antaganden om

1. avkastning, 2. dödlighet och livslängder, 3. sjuklighet, insjuknande och sjuktid, även för premiebefrielseskydd, 4. andra riskaspekter, exempelvis förhöjd risk och optioner inklusive att försäkringen avslutas i förtid, och 5. skatt och driftskostnader.

I den beskrivning som följer av första stycket 2 och 3 ska det framgå vilken typ av allmänt tillgänglig information som antagandena baseras på. Det ska även framgå om justeringar har skett med hänsyn till egenskaperna i tjänstepensionsföretagets egna försäkringsbestånd.

Beskrivningen som följer av 30 § första stycket 2 ska, vad gäller skadeförsäkringsliknande verksamhet, inkludera hur tjänstepensionsföretaget beräknar försäkringstekniska avsättningar för

1. ej intjänade premier, 2. kvardröjande risker, 3. oreglerade skador, och 4. skaderegleringskostnader.

Beskrivningen enligt 30 § första stycket 3 och 4 ska, i tillämpliga fall, inkludera hur tjänstepensionsföretaget

1. medger återköp och överföring av en försäkrings värde, 2. medger ändring av försäkringsavtal, 3. bestämmer hur stor andel av värdet av en överförd (mottagen) försäkring som ska utgöra garanterad förmån, villkorad återbäring respektive allokeras som ej garanterad återbäring, 4. beräknar värden på en ändrad försäkring, och 5. bestämmer återköpsvärde och överföringsvärde.

Av beskrivningen enligt första stycket ska det framgå vilken möjlighet tjänstepensionsföretaget har att kräva återköp, ändra försäkringsavtal och överföra en försäkrings värde.

Beskrivningen som följer av 30 § första stycket 5 ska, i tillämpliga fall, inkludera uppgifter om

1. vilka försäkringar eller grupper av försäkringar som har rätt till återbäring enligt försäkringsavtal eller annat avtal såsom avtal mellan arbetsmarknadens parter, 2. huruvida det finns någon bestämmelse om fördelning av återbäring i tjänstepensionsföretagets bolagsordning eller stadgar, 3. huruvida överskott fördelas som återbäring enligt skälighetsprincipen, kontributionsprincipen eller någon annan princip, 4. vilken metod som används för att fördela överskott, exempelvis retrospektivreservmetoden, och skälen för vald metod, 5. hur företaget återtar preliminärt fördelad (allokerad) återbäring och nedsätter kollektiv villkorad återbäring, 6. hur skillnader mellan försäkringars bidrag till resultatet av kapitalavkastning, försäkringsrisker och driftskostnader påverkar fördelningen av återbäring, 7. hur ej garanterad återbäring allokeras, 8. hur garanterad återbäring gottskrivs, 9. hur villkorad återbäring gottskrivs, och 10. eventuella skillnader i fördelningen av återbäring mellan försäkringar med rätt till överföring av en försäkrings värde och försäkringar utan sådan rätt.

Om ett tjänstepensionsföretag har en konsolideringsfond eller liknande, exempelvis kollektivt men ännu inte individuellt fördelad villkorad återbäring, ska beskrivningen som följer av 30 § första stycket 7 inkludera inom vilka gränser konsolideringsnivån normalt tillåts variera (konsolideringsintervall).

Av beskrivningen enligt första stycket ska det framgå inom vilken tidsram som en återgång till intervallet bör ske om en avvikelse inträffar.

Den beskrivning som avses i 30 § första stycket 8 ska inkludera hur underskott i en försäkringsgren eller i olika försäkringar kan täckas med överskott från andra

försäkringsgrenar, eller från andra försäkringar, och hur en sådan uppkommen skuld mellan grenar eller försäkringar ska regleras.

Ett tjänstepensionsföretags försäkringstekniska beräkningsunderlag ska innehålla information som, tillsammans med företagets försäkringstekniska riktlinjer och annan dokumentation som följer av lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, behövs för att en person som har de kunskaper och den erfarenhet som krävs för att utföra uppgifter i aktuariefunktionen, men inte är anställd i eller har ett uppdragsförhållande med företaget, ska kunna förstå och rekonstruera de försäkringstekniska beräkningarna.

Ett tjänstepensionsföretags försäkringstekniska beräkningsunderlag ska åtminstone innehålla uppgifter om

1. de beräkningsformler och metoder som används, 2. de beräkningsparametrar som ingår i beräkningsformlerna, 3. de statistiska och ekonomiska modeller som företaget använder när det skattar beräkningsparametrar, 4. eventuellt tillämpade expertbedömningar, och 5. ändringshistorik.

Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för verksamhet som omfattas av uppdragsavtal ska innehålla en beskrivning av ansvarsfördelning, mål, processer och rapporteringsrutiner. Innehållet i styrdokumentet ska stämma överens med företagets övergripande affärsstrategi.

Allmänna råd

Beskrivningen av tjänstepensionsföretagets processer bör omfatta perioden från att ett avtal ingås till dess att det löper ut. Styrdokumentet bör särskilt ange principerna för

1. hur en uppdragstagare ska väljas ut, 2. hur och hur ofta tjänstepensionsföretaget ska bedöma uppdragstagarens utförande och resultat inom ramen för den löpande uppföljningen, och 3. företagets beredskapsplaner, inklusive tillvägagångssätt för att avsluta ett uppdragsavtal.

Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för verksamhet som omfattas av uppdragsavtal ska innehålla en beskrivning av

1. de förväntade följderna av att verksamhet omfattas av uppdragsavtal, och 2. de principer som företaget har för att löpande följa upp verksamhet som omfattas av uppdragsavtal.

Om ett tjänstepensionsföretag är ett sådant företag som avses i 2 § ska, i stället för det som anges i första stycket, företagets styrdokument för verksamhet som omfattas av uppdragsavtal innehålla en beskrivning av hur företaget ska uppfylla de krav som följer av 9 kap. 23 § andra stycket lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

Bestämmelser om att ett tjänstepensionsföretag ska upprätta och följa styrdokument för uppgiftslämnande till Finansinspektionen och kvalitetskontroll av uppgifterna finns i 9 kap. 4 § första stycket 6 lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

Allmänna råd

Tjänstepensionsföretagets styrdokument för uppgiftslämnande till Finansinspektionen och kvalitetskontroll av uppgifterna bör innehålla

1. uppgifter om vilka funktioner som ska ansvara för att upprätta och granska de rapporter som ska skickas till Finansinspektionen, och 2. uppgifter om de rutiner och tidsramar som ska säkerställa att rapporterna i 1 upprättas, granskas, godkänns och skickas in i tid samt att uppgifterna i rapporterna är tillförlitliga, fullständiga och enhetliga.

Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för ersättningar ska innehålla en beskrivning av

1. de allmänna principer för ersättningar som företaget ska tillämpa, och 2. de åtgärder som företaget ska vidta för att undvika intressekonflikter.

Innehållet ska

1. vara förenligt med tjänstepensionsföretagets verksamhet, riskprofil, mål, långsiktiga intressen, finansiella stabilitet och resultat som helhet, 2. bidra till att företaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt och motverka ett överdrivet risktagande, 3. vara förenligt med en sund och effektiv riskhantering, och 4. vara förenligt med de långsiktiga intressen som de försäkrade och andra ersättningsberättigade har.

Ett tjänstepensionsföretag ska offentliggöra information om innehållet i styrdokument för ersättningar på sin webbplats.

Ett tjänstepensionsföretags investeringsriktlinjer ska innehålla en beskrivning av syftet med riktlinjerna.

Ett tjänstepensionsföretags investeringsriktlinjer ska, vad gäller investeringsstrategi, innehålla en beskrivning av

1. vilka tillgångar företaget får investera i, 2. företagets avkastningsmål och hur företaget avser att nå detta mål, 3. den eftersträvade risknivån i företagets samlade investeringsportfölj, och 4. i tillämpliga fall, hur företaget ska tillämpa normal- eller referensportföljer.

Ett tjänstepensionsföretags investeringsriktlinjer ska, vad gäller uppgifter som avses i 9 kap. 7 § tredje stycket 1 och 2 lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

innehålla en beskrivning av vad som anges i företagets styrdokument för riskhantering vad gäller

1. metoder för att mäta investeringsrisker enligt 20 § 4 och 5, och 2. införda processer för riskhantering enligt 16 §.

Ett tjänstepensionsföretags investeringsriktlinjer ska innehålla en beskrivning av företagets hantering av likviditetsrisker.

Ett tjänstepensionsföretags investeringsriktlinjer ska, vad gäller den fördelning som avses i 9 kap. 7 § tredje stycket 2 lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, ange en uppdelning på tillgångsslag och olika marknader.

Ett tjänstepensionsföretags konsekvensredogörelse, som följer av 9 kap. 7 § andra stycket lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, ska innehålla följande:

1. En beskrivning av företagets tillgångar och skulder. 2. En kvantifiering av den avkastning och risk som företagets investeringsstrategi förväntas medföra och de beräkningar som kvantifieringen grundar sig på. 3. En beskrivning av vilka effekter på företagets tillgångar och skulder som miljöfaktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer förväntas få – om företaget har beaktat sådana faktorer i sina investeringsbeslut. 4. En beskrivning av risken för att företaget inte kommer att kunna uppfylla sina åtaganden.

Bestämmelser om vissa uppgifter som funktionen för riskhantering ska utföra finns i 9 kap. 10 § andra stycket lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. Därutöver ska funktionen säkerställa att

1. den egna bedömningen av externa kreditvärderingar som följer av 9 kap. 17 § lagen om tjänstepensionsföretag utförs, och 2. resultaten av den egna bedömningen beaktas vid beräkningen av försäkringstekniska avsättningar och det riskkänsliga kapitalkravet.

Uppgifter som funktionen för regelefterlevnad utför

Bestämmelser om vissa uppgifter som funktionen för regelefterlevnad ska utföra finns i 9 kap. 11 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. Därutöver ska funktionen

1. bedöma om tjänstepensionsföretagets åtgärder för att förhindra bristande regelefterlevnad är ändamålsenliga, 2. upprätta och följa riktlinjer som beskriver funktionens ansvarsområden, befogenheter och rapporteringsskyldigheter, och 3. upprätta en arbetsplan som beskriver funktionens planerade aktiviteter med hänsyn till företagets samtliga relevanta verksamhetsområden och dess exponering för risken för bristande regelefterlevnad.

Uppgifter som funktionen för internrevision utför

Bestämmelser om vissa uppgifter som funktionen för internrevision ska utföra finns i 9 kap. 12 § första stycket lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. Därutöver ska funktionen

1. tillämpa en riskbaserad ansats, 2. upprätta och följa en revisionsplan som beskriver de granskningsåtgärder som ska utföras, 3. informera styrelsen om revisionsplanen, 4. utfärda rekommendationer baserade på resultatet av de aktiviteter som har utförts i enlighet med revisionsplanen, och 5. vid behov utföra granskningsåtgärder som inte ingår i revisionsplanen.

Uppgifter som aktuariefunktionen utför

Bestämmelser om vissa uppgifter som aktuariefunktionen ska utföra finns i 9 kap. 13 § första stycket lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. Därutöver ska aktuariefunktionen

1. bedöma om de metoder och antaganden som används vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna är lämpliga för företagets verksamhet och det sätt som tjänstepensionsföretaget styrs på, 2. bedöma om de it-system som används för att beräkna de försäkringstekniska avsättningarna är ett tillräckligt stöd för de aktuariella och statistiska metoderna, och 3. utföra den jämförelse med gjorda erfarenheter som följer av 4 kap. 10 §.

Aktuariefunktionen ska när den samordnar beräkningarna av de försäkringstekniska avsättningarna

1. använda metoder och rutiner för att bedöma om de försäkringstekniska avsättningarna är tillräckliga och säkerställa att beräkningen uppfyller kraven i 5 kap. 3– 5 §§ lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, 2. bedöma graden av osäkerhet i de skattningar som görs för att beräkna de försäkringstekniska avsättningarna, 3. granska relevant information från finansiella marknader och allmänt tillgängliga uppgifter om teckningsrisker samt säkerställa att relevant information om teckningsrisker har beaktats vid beräkningarna av de försäkringstekniska avsättningarna, 4. jämföra och motivera eventuella väsentliga skillnader i beräkningarna av de försäkringstekniska avsättningarna för olika år, 5. säkerställa att eventuella brister i de uppgifter som används vid beräkningarna av de försäkringstekniska avsättningarna hanteras på ett lämpligt sätt, 6. säkerställa att de mest lämpliga approximationerna som följer av 4 kap. 9 § i dessa föreskrifter används vid beräkningarna av de försäkringstekniska avsättningarna, 7. säkerställa att riskgrupper av försäkringsförpliktelser identifieras, med hänsyn till underliggande risker, och 8. säkerställa att optioner och garantier som ingår i försäkringsavtal bedöms korrekt.

Den information som aktuariefunktionen ska lämna till styrelsen och den verkställande direktören om beräkningarna av de försäkringstekniska avsättningarna, ska inkludera en analys av

1. beräkningarnas tillförlitlighet och ändamålsenlighet, 2. de antaganden som ligger till grund för beräkningarna, och 3. graden av osäkerhet i beräkningarna.

Analysen som avses i första stycket ska stödjas av en känslighetsanalys som omfattar en undersökning av hur känsliga de försäkringstekniska avsättningarna är för varje väsentlig risk som ingår i de förpliktelser som täcks av de försäkringstekniska avsättningarna.

Om aktuariefunktionen anser att det finns tveksamheter om huruvida de försäkringstekniska avsättningarna är tillräckliga, ska funktionen redogöra för dessa tveksamheter.

Aktuariefunktionen ska yttra sig över tjänstepensionsföretagets styrdokument för riskhantering, vad gäller försäkringsrisker.

Yttrandet ska innehålla slutsatser om

1. huruvida de premier som ska intjänas är tillräckliga för att täcka framtida kostnader, särskilt med hänsyn till underliggande risker (inklusive teckningsrisker) och effekten av de optioner och garantier som ingår i försäkringsavtal, 2. effekten av inflation, rättsliga risker och förändringar i sammansättningen av företagets försäkringsbestånd, och 3. huruvida ett bestånd av försäkringsavtal successivt tenderar att attrahera eller behålla försäkrade personer med högre riskprofil (moturval).

Aktuariefunktionen ska minst en gång per år lämna en skriftlig rapport till styrelsen och den verkställande direktören.

I rapporten ska aktuariefunktionen beskriva alla aktiviteter som funktionen har utfört och resultatet av dessa. Aktuariefunktionen ska också ta upp de brister som har identifierats och lämna rekommendationer om hur de bör åtgärdas.

Bestämmelser om vad systemet för riskhantering ska omfatta finns i 9 kap. 15 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. Därutöver ska systemet innehålla tydligt definierade tillvägagångssätt för företagets beslutsprocess.

Ett tjänstepensionsföretag ska säkerställa att företagets väsentliga risker analyseras och aktivt övervakas.

Ett tjänstepensionsföretag ska inom ramen för sitt system för riskhantering, och vid behov, genomföra stresstester och scenarioanalyser som beaktar företagets relevanta risker.

Regelbundna utvärderingar av känsligheten i de försäkringstekniska avsättningarna

Ett tjänstepensionsföretags regelbundna utvärderingar av känsligheten i de försäkringstekniska avsättningarna, ska omfatta en bedömning av känsligheten för förändringar i antagandena om

1. vilka finansiella instrument som har använts som underlag för interpoleringen och extrapoleringen, 2. nivåerna på den långsiktiga terminsräntan, och

3. hur snabbt räntesatserna vid långa löptider närmar sig den långsiktiga terminsräntan.

Egen bedömning av externa kreditvärderingar

Ett tjänstepensionsföretag ska i fråga om företagets egen bedömning av externa kreditvärderingar, dokumentera

1. hur den egna bedömningen utförs och resultaten av denna, och 2. i vilken utsträckning resultaten av den egna bedömningen beaktas vid beräkningarna av de försäkringstekniska avsättningarna och det riskkänsliga kapitalkravet.

Ett tjänstepensionsföretag ska utvärdera den egna bedömningen av externa kreditvärderingar när det behövs, dock minst en gång per år.

I dokumentationen av den egna risk och solvensbedömningen ska ett tjänstepensionsföretag ange

a) hur det beaktar den egna risk- och solvensbedömningen i företagets beslutsprocesser, och b) de åtgärder som företaget ska vidta för att komma tillrätta med avvikelser från företagets risktoleransgränser, i de fall utfallet av den egna risk- och solvensbedömningen indikerar sådana avvikelser.

I de bedömningar som ett tjänstepensionsföretag ska göra enligt 9 kap. 20 § andra stycket lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, ska företaget beakta

a) riskhanteringssystemets effektivitet, b) riskerna för försäkrade och andra ersättningsberättigade vad gäller utbetalningen av deras pensionsförmåner, inklusive en beskrivning av effektiviteten i eventuella korrigerande åtgärder och, i tillämpliga fall, med beaktande av indexeringsmekanismer, c) mekanismerna för att skydda pensionsförmåner, i tillämpliga fall, inklusive – garantier, – överenskommelser eller andra typer av finansiellt stöd från arbetsgivaren, – försäkring eller återförsäkring från ett företag som omfattas av Solvens IIdirektivet, – täckning genom ett pensionsgarantisystem till förmån för tjänstepensionsföretaget eller de försäkrade och andra ersättningsberättigade, och d) miljörisker, sociala risker och företagsstyrningsrisker hänförliga till investeringsportföljen och dess förvaltning, om sådana risker beaktas i företagets investeringsbeslut.

Allmänna råd

Styrelsen bör delta aktivt i den egna risk- och solvensbedömningen genom att styra processen och ifrågasätta slutsatserna.

Om en sådan väsentlig förändring som avses i 9 kap. 21 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag har skett och förändringen endast avser en viss pensionsplan, behöver tjänstepensionsföretagets nya egna risk- och solvensbedömning bara omfatta den pensionsplanen.

Ett tjänstepensionsföretag ska när det bedömer företagets totala solvensbehov beakta

1. eventuella framtida förändringar av företagets riskprofil på grund av företagets affärsstrategi och finansiella miljö, inklusive operativa risker, 2. storlek och kvalitet på kapitalbasposter eller andra resurser som är lämpliga för att täcka de risker som utgör grund för de totala solvensbehoven, 3. de tidsperioder som är relevanta för att beakta riskerna som företaget möter på lång sikt, 4. regler för värdering och redovisning som är lämpliga för företagets verksamhet och riskprofil, och 5. företagets internkontroll och riskhanteringssystem samt godkända risktoleransgränser.

Allmänna råd

Tjänstepensionsföretaget bör, i tillämpliga fall, genomföra stresstester och scenarioanalyser av företagets väsentliga risker som underlag till bedömningen av sitt totala solvensbehov.

Ett tjänstepensionsföretags rapportering till Finansinspektionen av den egna risk- och solvensbedömningen, ska innehålla

1. de kvalitativa och de kvantitativa resultaten av den egna risk- och solvensbedömningen samt de slutsatser som företaget har dragit av dessa resultat, 2. information om vilka metoder och huvudsakliga antaganden som har tillämpats i den egna risk- och solvensbedömningen, 3. information om företagets totala solvensbehov och en jämförelse mellan dessa solvensbehov, de lagstadgade kapitalkraven och företagets kapitalbas, 4. kvalitativ information om i vilken utsträckning företagets kvantifierbara risker inte beaktas i beräkningen av det riskkänsliga kapitalkravet.

Om ett tjänstepensionsföretag identifierar betydande avvikelser mellan företagets kvantifierbara risker och de risker som beaktas i beräkningen av det riskkänsliga kapitalkravet, ska rapporteringen innehålla kvantitativ information om dessa avvikelser.

Ett tjänstepensionsföretag som ingår ett uppdragsavtal som är av väsentlig betydelse för företagets tjänstepensionsverksamhet, ska välja uppdragstagare med omsorg genom att säkerställa att uppdragstagaren

1. har de kunskaper, den kapacitet och de rättsliga tillstånd som krävs för att utföra uppdraget på ett tillfredsställande sätt, 2. har säkerställt att det inte finns någon uttalad intressekonflikt, eller risk för intressekonflikt, som kan leda till att uppdragstagaren inte kan utföra uppdraget på ett ändamålsenligt sätt, och 3. omfattas av de regler som gäller för tjänstepensionsföretaget när det gäller informationssäkerhet för företaget eller dess försäkrade och andra ersättningsberättigade.

Allmänna råd

Tjänstepensionsföretaget bör bedöma och dokumentera om ett uppdragsavtal är av väsentlig betydelse för tjänstepensionsverksamheten. Företaget bör basera bedömningen på om verksamheten eller funktionen som omfattas av uppdragsavtalet behövs för företagets tjänstepensionsverksamhet och om företaget utan denna verksamhet eller funktion inte skulle kunna tillhandahålla tjänster till försäkringstagare, försäkrade eller andra ersättningsberättigade.

Ett tjänstepensionsföretag som ingår ett uppdragsavtal som är av väsentlig betydelse för företagets tjänstepensionsverksamhet, ska säkerställa att det av uppdragsavtalet framgår följande:

1. Uppdragstagaren ska åta sig att följa de regler som är tillämpliga för uppdraget.

2. Uppdragstagaren ska åta sig att följa de styrdokument som tjänstepensionsföretaget har antagit och som är relevanta för uppdraget.

3. Uppdragstagaren ska åta sig att samarbeta med Finansinspektionen när det gäller den verksamhet eller de funktioner som omfattas av uppdragsavtalet.

4. Uppdragstagaren ska informera om alla händelser som kan innebära att denne inte längre har förmåga att utföra uppdraget effektivt och i enlighet med tillämpliga lagar och föreskrifter.

5. Uppsägningstiden ska vara tillräckligt lång för att tjänstepensionsföretaget ska kunna hitta en alternativ lösning om uppdragstagaren vill häva avtalet.

6. Tjänstepensionsföretaget ska vid behov kunna avsluta uppdragsavtalet utan att det inkräktar på försäkringstagarnas, de försäkrades eller andra ersättningsberättigades möjlighet till tillfredsställande och fortlöpande service.

7. Tjänstepensionsföretaget ska ha rätt att få information från uppdragstagaren om den verksamhet eller de funktioner som omfattas av uppdragsavtalet och dess resultat.

8. Tjänstepensionsföretaget ska ha rätt att utfärda allmänna vägledningar och enskilda instruktioner till uppdragstagaren om vad som måste beaktas vid utförandet av den verksamhet eller de funktioner som omfattas av uppdragsavtalet.

9. Uppdragstagaren ska skydda alla konfidentiella uppgifter om tjänstepensionsföretaget och alla personer som tjänstepensionsföretaget har uppgifter om.

10. Tjänstepensionsföretaget, dess revisorer och Finansinspektionen ska ges tillgång till uppgifter som rör den verksamhet eller de funktioner som omfattas av uppdragsavtalet.

11. Finansinspektionen, tjänstepensionsföretaget och dess revisorer ska ges faktiskt tillträde till uppdragstagarens lokaler.

12. Finansinspektionen ska, när det krävs för tillsynen, få ställa frågor direkt till uppdragstagaren och uppdragstagaren ska besvara frågorna.

13. De villkor som ska gälla för att uppdragstagaren ska få lägga ut den verksamhet eller de funktioner som omfattas av uppdragsavtalet på underentreprenad.

14. Uppdragstagarens skyldigheter och ansvar enligt avtalet ska inte påverkas av att uppdragstagaren använder sig av en underentreprenör.

Ett tjänstepensionsföretag som ingår ett uppdragsavtal som är av väsentlig betydelse för företagets tjänstepensionsverksamhet, ska löpande följa upp den verksamhet som omfattas av uppdragsavtalet genom att

1. säkerställa att uppdragstagarens riskhanterings- och internkontrollsystem är ändamålsenligt i förhållande till de krav som följer av 9 kap. 24 § första stycket 1 och 2 lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

2. beakta de verksamheter och funktioner som omfattas av uppdragsavtal i sitt eget riskhanterings- och internkontrollsystem på ett ändamålsenligt sätt i förhållande till de krav som följer av 9 kap. 24 § första stycket 1 och 2 lagen om tjänstepensionsföretag,

3. kontrollera att uppdragstagaren har de ekonomiska resurser som krävs för att utföra uppdraget,

4. kontrollera att de personer som utför uppdraget har de insikter och den erfarenhet som krävs,

5. säkerställa att uppdragstagaren har ändamålsenliga beredskapsplaner för att hantera krissituationer eller störningar i de verksamheter och funktioner som omfattas av uppdragsavtalet, och

6. säkerställa att uppdragstagaren vid behov regelbundet testar systemen för säkerhetskopiering i de verksamheter och funktioner som omfattas av uppdragsavtalet.

Ett företag ska i samband med att det ansöker om tillstånd enligt 2 kap. 4 eller 5 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag skriftligen lämna de uppgifter som framgår av bilaga 2 a och bilaga 2 b . Uppgifterna som framgår av bilaga 2 a ska lämnas för de personer som avses i 2 kap. 4 § andra stycket 2 lagen om tjänstepensionsföretag.

Ett tjänstepensionsföretag ska, i samband med en sådan anmälan som avses i 9 kap. 3 § andra stycket lagen om tjänstepensionsföretag, skriftligen lämna de uppgifter som framgår av bilaga 2 a, och i tillämpliga fall bilaga 2 b.

Ett företag och dess ägare ska skriftligen lämna de uppgifter till Finansinspektionen som framgår av 3–7 §§.

Ansökan om tillstånd att förvärva aktier

En fysisk eller juridisk person ska, när den ansöker om tillstånd att förvärva aktier eller andelar i ett tjänstepensionsföretag, skriftligen lämna de uppgifter som framgår av bilaga 1 a eller bilaga 1 b .

Ansökan om tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet

Till en ansökan om tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet, ska det för en fysisk person som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i företaget bifogas de uppgifter som framgår av avsnitt 2 i bilaga 1 a. Om ägaren är en juridisk person, ska de uppgifter bifogas som framgår av avsnitt 2 i bilaga 1 b.

För en styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör och dennes ställföreträdare i ett företag som har ett kvalificerat innehav, ska det till en ansökan om tillstånd att driva verksamhet bifogas de uppgifter som framgår av bilaga 1 c .

Förenklad ansökan för juridisk person under finansiell tillsyn

En juridisk person som står under tillsyn av Finansinspektionen eller en behörig myndighet inom EES, behöver inte lämna de uppgifter som framgår av avsnitten 2.4.2 och 2.9 i bilaga 1 b, om inte Finansinspektionen begär detta.

Förenklad ansökan för juridisk eller fysisk person som är kvalificerad ägare eller ingår i ett finansiellt företags ledning eller styrelse

En juridisk eller fysisk person som är kvalificerad ägare eller som ingår i ledningen eller styrelsen för ett finansiellt företag, och som tidigare har ägarprövats eller ledningsprövats av Finansinspektionen eller en behörig myndighet inom EES, behöver inte lämna de uppgifter som framgår av avsnitten 2.4.2 och 2.9 i bilaga 1 b respektive avsnitten 2.3, 2.11.1, 2.11.2 och 2.11.3 i bilaga 1 a, om inte Finansinspektionen begär detta.

Om en prövning har gjorts av en annan behörig myndighet inom EES ska den juridiska eller fysiska personen bifoga en handling som styrker detta.

Ändring i ledningen i ett företag som har ett kvalificerat innehav i ett tjänstepensionsföretag

En anmälan om ändring i ledningen i ett företag som har ett kvalificerat innehav i ett tjänstepensionsföretag ska innehålla de uppgifter som framgår av bilaga 1 c.

Finansinspektionen kan besluta om undantag från kravet att lämna viss information som framgår av bilagorna 1 a–1 c samt bilaga 2 a och bilaga 2 b.

Ett tjänstepensionsföretag ska göra ett avtal om överlåtelse av försäkringsbestånd till ett utländskt tjänstepensionsinstitut tillgängligt för den som enligt 11 kap. 13 § första stycket lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag ska ta ställning till om överlåtelsen ska godkännas. Avtalet ska göras tillgängligt minst en månad innan ett godkännande inhämtas. Ett godkännande ska vara skriftligt.

Bestämmelser om åtgärdsplan och finansiell saneringsplan finns i 15 kap. lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

Ett tjänstepensionsföretags åtgärdsplan och finansiella saneringsplan ska innehålla uppgifter om företagets ekonomiska situation vid tidpunkten för planens upprättande och en beskrivning av de åtgärder som företaget avser att vidta för att åter uppfylla kapitalkraven.

Om företaget avser att utnyttja rätt till uttaxering eller garantier från arbetsgivare, ska handlingar som styrker denna rätt bifogas.

En åtgärdsplan och en finansiell saneringsplan ska innehålla uppgifter vid tidpunkten för planens upprättande och prognoser om

1. driftskostnader, särskilt i fråga om anskaffningskostnader och administrationskostnader, 2. premieinkomst och försäkringsersättningar, med specifikation av avgiven återförsäkring, 3. balansräkning, 4. kapitalbas enligt 7 kap. lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, 5. riskkänsligt kapitalkrav, och 6. minimikapitalkrav.

Ett tjänstepensionsföretag ska till en åtgärdsplan och en finansiell saneringsplan bifoga

1. de uppgifter som finns i företagets skuldtäckningsregister vid tidpunkten för planens upprättande, och 2. prognoser för skuldtäckningstillgångar som visar hur de åtgärder som tjänstepensionsföretaget avser att vidta påverkar de försäkrades och andra ersättningsberättigades förmånsrätt.

_______________

Dessa föreskrifter och allmänna råd träder i kraft den 1 januari 2020.

ERIK THEDÉEN

Leonard Weber Landgren _______________

Bilaga 1 a. Ansökan ägarprövning – fysisk person

Bilaga 1 b. Ansökan ägarprövning – juridisk person

Bilaga 1 c. Ansökan/anmälan för ledningspersoner i ett ägarbolag till ett tjänstepensionsföretag

Bilaga 2 a. Ansökan/anmälan – lämplighetsprövning av ledningspersoner och ansvariga för centrala funktioner

Bilaga 2 b. Ansökan/anmälan – styrelsens samlade kompetens

Bilaga 1 a