Om skyddsobjekt och skyddsvakter.

Denna författning innehåller bestämmelser om 1. utbildning och utrustning av skyddsvakter samt utformning av bevis om godkännande när det gäller Försvarsmaktens personal, 2. bevakningen av skyddsobjekt som disponeras huvudsakligen av Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt eller Totalförsvarets forskningsinstitut samt skyddsobjekt enligt 5 § 2–8 skyddslagen (2010:305), och 3. utformningen av skyltar.

Bestämmelserna i denna författning gäller även vakttjänst vid statschefens residens enligt 9 kap. 1 § förordningen (1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens personal.

Med utbildning avses grundläggande utbildning av skyddsvakter i Försvarsmakten enligt 4 § och fortbildning enligt 5 §. Den som har genomgått en utbildning och avlagt teoretiskt och praktiskt prov med godkänt resultat ska anses ha fullgjort utbildningen.

För att godkännas som skyddsvakt i Försvarsmakten ska sökanden 1. ha fullgjort grundläggande utbildning för skyddsvakter i Försvarsmakten, eller 2. vara godkänd som skyddsvakt av länsstyrelsen, ha fullgjort fortbildning enligt 5 § och uppfylla de krav på kunskaper i skjutvapenhantering som gäller för skyddsvakter i Försvarsmakten.

Endast den som har fullgjort fortbildning för skyddsvakter i Försvarsmakten får på nytt godkännas som skyddsvakt. Fortbildningen ska vara fullgjord senast fem år efter att ett godkännande enligt 4 § beslutades. Därefter ska fortbildning vara fullgjord senast vart femte år räknat från att föregående godkännande beslutades. Om ett godkännande som skyddsvakt har löpt ut utan att fortbildning har fullgjorts får ett nytt godkännande beslutas först när fortbildning har fullgjorts. Om mer än ett år har förflutit sedan godkännandet löpte ut ska sökanden i stället fullgöra en ny grundläggande utbildning för skyddsvakter i Försvarsmakten innan ett nytt godkännande som skyddsvakt får beslutas.

Om det råder höjd beredskap enligt 3 § lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap får den som har fullgjort grundläggande utbildning för skyddsvakter i Försvarsmakten godkännas på nytt som skyddsvakt, även om han eller hon inte uppfyller kraven i 5 §. Detsamma gäller om regeringen eller Försvarsmakten har beslutat om hemvärnsberedskap enligt 7 § hemvärnsförordningen (1997:146).

Utbildning enligt denna författning ska genomföras enligt en utbildningsplan som Försvarsmakten har beslutat. Av utbildningsplanen ska framgå vilka ämnesområden som utbildningen ska omfatta och antalet undervisningstimmar per ämnesområde. Utbildningen ska ledas av en instruktör som med godkänt resultat har fullgjort särskild instruktörsutbildning för skyddsvakter. Instruktörsutbildningen ska genomföras enligt en utbildningsplan som Försvarsmakten har beslutat.

Utrustning

Försvarsmaktens personal som fullgör bevakningsuppgift som skyddsvakt ska bära skyddsvaktsemblem som tjänstetecken. Skyddsvaktsemblem får kombineras med funktionsbeteckning med texten SKYDDSVAKT. Första stycket gäller inte när en skyddsvakt svarar för vakttjänst vid statschefens residens.

När en skyddsvakt som tillhör Försvarsmaktens personal fullgör sin bevakningsuppgift ska han eller hon vara utrustad med skjutvapen. Försvarsmakten får, om det finns särskilda skäl, besluta att skyddsvakten inte ska vara utrustad med skjutvapen. En skyddsvakt får endast använda utrustning som Försvarsmakten har anvisat. Försvarsmakten bestämmer i övrigt om skyddsvakters utrustning.

Ett bevis om godkännande ska innehålla uppgift om 1. vem som har fattat beslut om godkännandet och till vilken organisationsenhet i Försvarsmakten som han eller hon hör, 2. skyddsvaktens fullständiga namn och personnummer, 3. vilken personalgrupp skyddsvakten tillhör, 4. datum för godkännandet, 5. den tid under vilken godkännandet gäller, och 6. hur beviset kan kontrolleras.

Den som tilldelar en skyddsvakt uppgiften att bevaka ett skyddsobjekt ska dokumentera detta.

För varje skyddsobjekt ska det finnas en bevakningsinstruktion. Av bevakningsinstruktionen ska framgå vilka förbud enligt 7 § skyddslagen (2010:305) som gäller för skyddsobjektet. Om tillträdesförbud gäller för objektet ska det av bevakningsinstruktionen framgå vem som har rätt till tillträde till objektet och vad som gäller vid intrång med obemannad farkost.

Bestämmelser om skyddsvakters befogenhet att använda tvångsmedel och våld finns i 1. 24 kap. 7 § och 27 kap. 4 § rättegångsbalken om gripande och beslag, 2. 24 kap. 1, 2 och 5 §§ brottsbalken om allmänna grunder för ansvarsfrihet, 3. 10–17 §§ skyddslagen (2010:305) om skyddsvakters befogenhet att använda tvångsmedel, och 4. 10 § 1, 2 och 4, 19 § 1 och 29 § polislagen (1984:387) om användning av våld och kroppsvisitation.

Om användning av skjutvapen vid vakttjänst inom Försvarsmakten finns bestämmelser i förordningen (1992:98) om användande av skjutvapen vid vakttjänst inom Försvarsmakten och Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2010:7) om användande av skjutvapen vid vakttjänst m.m. inom Försvarsmakten.

Den organisationsenhet inom Försvarsmakten som nyttjar ett skyddsobjekt ska, om förutsättningarna för beslutet har ändrats väsentligt, underrätta den som enligt 20 § har fattat beslut om skyddsobjektet. Har en annan myndighet beslutat om skyddsobjektet ska Försvarsmakten enligt 24 § skyddslagen (2010:305) underrätta den myndigheten.

Enligt 22 § skyddslagen (2010:305) ansvarar den som äger eller nyttjar ett skyddsobjekt för att upplysning om beslutet om skyddsobjektet lämnas genom skylt eller på annat sätt. Upplysning om beslutet får lämnas muntligen i nära anslutning till skyddsobjektet.

En skylt med upplysning om beslutet om skyddsobjekt ska ha text på svenska. Om det finns behov får en sådan skylt kompletteras med en eller flera skyltar med text på andra språk.

En skylt ska tillverkas i ett beständigt material. Skyltar som sätts upp för anvisning av trafik ska vara retroreflekterande om de inte är belysta.

En skylt ska utöver vad som följer av 16–17 §§ ha den utformning som framgår av bilagan till denna författning.

En skylt med upplysning om beslutet om skyddsobjekt får kompletteras med tilläggsinformation på en särskild tilläggstavla.

Överbefälhavaren fattar beslut enligt 2 § skyddsförordningen (2010:523) i frågor om skyddsobjekt som gäller de vattenområden som avses i 5 § 7 skyddslagen (2010:305). Insatschefen fattar i övrigt beslut i frågor om skyddsobjekt enligt 2 § skyddsförordningen. Han eller hon får delegera sin rätt att fatta beslut till 1. en avdelningschef och operationsledare vid insatsstaben, 2. en chef för en militärregion, samt 3. chefen för Gotlands regemente.

Chefen för den organisationsenhet som en skyddsvakt tillhör, eller den han eller hon bestämmer, fattar beslut i fråga om 1. godkännande av skyddsvakter enligt 4–6 §§, och 2. att en skyddsvakt inte ska vara utrustad med skjutvapen enligt 9 § första stycket. Om Försvarsmakten är krigsorganiserad får även en chef för en militärbas eller annat krigsförband fatta beslut i frågor enligt första stycket. Den som fattar beslut om godkännande enligt första eller andra stycket ska utfärda det bevis om godkännande som avses i 10 §.

Produktionschefen, eller den han eller hon bestämmer, fattar beslut om 1. utbildningsplan enligt 7 § första stycket, 2. utbildningsplan enligt 7 § andra stycket, och 3. skyddsvakters utrustning i övrigt enligt 9 § tredje stycket.

Försvarsmakten får medge undantag från föreskrifterna i denna författning. Överbefälhavaren, eller den han eller hon bestämmer, fattar beslut i ärenden om undantag. ____________ 1. Denna författning träder i kraft den 1 november 2022. 2. Genom författningen upphävs Försvarsmaktens skyddsföreskrifter (FFS 2010:5). 3. Beslut om godkännande av en skyddsvakt som har fattats före ikraftträdandet gäller till dess godkännandet löper ut. 4. Skyltar för skyddsobjekt utformade enligt Försvarsmaktens skyddsföreskrifter (FFS 2010:5) får användas på objekten längst till och med den 31 december 2024.

Micael Bydén Carin Bratt