Riktlinjer för upplysningskrav i del åtta i förordning (EU) nr 575/2013

Riktlinjer för upplysningskrav i del åtta i förordning (EU) nr 575/2013 1. Efterlevnads- och rapporteringsskyldigheter

Riktlinjernas status

1. Detta dokument innehåller riktlinjer som har utfärdats enligt artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 . I enlighet med artikel 16.3 i förordning (EU) nr 1093/2010 måste behöriga myndigheter och finansinstituten med alla tillgängliga medel försöka följa riktlinjerna. 2. Avriktlinjerframgår Europeiska bankmyndighetens (EBA) syn på lämplig tillsynspraxis inom det europeiska systemet för finansiell tillsyn eller på hur unionslagstiftningen ska tillämpas inom ett särskilt område. Behöriga myndigheter enligt definitionen i artikel 4.2 i förordning (EU) nr 1093/2010 som berörs av riktlinjerna ska följa dem genom att på lämpligt sätt införliva dem i sin praxis (till exempel genom att ändra sina rättsliga ramar eller tillsynsrutiner), även när riktlinjerna i första hand riktas till finansinstitut.

Rapporteringskrav

3. Enligt artikel 16.3 i förordning (EU) nr 1093/2010 måste de behöriga myndigheterna meddela EBA om de följer eller avser att följa dessa riktlinjer, alternativt ange skälen till att de inte gör det, senast den 04.10.2017. Om någon sådan anmälan inte inkommer inom denna tidsfrist kommer EBA att anse att de behöriga myndigheterna inte följer riktlinjerna. Anmälningar ska lämnas på det formulär som tillhandahålls på EBA:s webbplats till compliance@eba.europa.eu med hänvisningen ”EBA/GL/2016/11”. Anmälningar ska inges av personer som har befogenhet att rapportera om hur reglerna efterlevs på de behöriga myndigheternas vägnar. Alla förändringar i graden av efterlevnad måste rapporteras till EBA. 4. Anmälningarna kommer att offentliggöras på EBA:s webbplats i enlighet med artikel 16.3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).

2. Syfte, tillämpningsområde och definitioner

Syfte

5. I dessa riktlinjer specificeras upplysningskraven i del åtta i förordning (EU) nr 575/2013 (kapitalkravsförordningen). Dessa specifikationer har formen av en vägledning om uppgifter som institut ska lämna vid tillämpningen av de relevanta artiklarna i del åtta, såväl som om hur de uppgifter som ska lämnas ska presenteras. Dessa riktlinjer innebär dock ingen ändring av de specifikationer för upplysningskrav som redan har införts genom genomförandeförordningar eller delegerade förordningar avseende specifika artiklar i del åtta i nämnda förordning. 6. I de specifikationer som införs genom dessa riktlinjer beaktas den pågående översynen av ramverket för de tredje pelaren av Baselkommittén för banktillsyn. I dessa riktlinjer tas särskild hänsyn till den reviderade versionen av ramverket för de tredje pelaren som offentliggjordes av Baselkommittén för banktillsyn i januari 2015.

Tillämpningsområde

7. Dessa riktlinjer gäller, förutom när annat föreskrivs i punkt 8 nedan, för institut som ska följa vissa eller alla av upplysningskraven i del åtta i kapitalkravsförordningen, i enlighet med artiklarna 6, 10 och 13 i samma förordning. Dessa institut uppfyller något av följande kriterier: a. Institutet har identifierats som globalt systemviktigt, i enlighet med vad som anges i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1222/2014 och alla efterföljande ändringar. b. Institutet har identifierats som ett annat systemviktigt sådant, vid tillämpningen av artikel 131.3 i direktiv 2013/36/EU, i enlighet med vad som fastställs i EBA:s riktlinjer 2014/10. 8. Oaktat vad som föreskrivs i punkt 7 ska följande aspekter gälla: Punkt 4.2 (allmänna upplysningskrav), avsnitt B (icke väsentliga upplysningar, företagshemligheter eller konfidentiell information) och avsnitt E (tidpunkt och frekvens för upplysningar); punkt 4.3 (riskhantering, riskmål och riskpolicyer), avsnitt C (uppgifter om styrningsformer); punkt 4.5 (kapitalbas); punkt 4.7 (makrotillsynsåtgärder); punkt 4.12 (icke intecknade tillgångar); punkt 4.14 (ersättning) och punkt 4.15 (bruttosoliditetsgrad) bör gälla för alla institut som ska följa vissa eller alla av upplysningskraven i del åtta i kapitalkravsförordningen, inbegripet betydande dotterföretag och dotterföretag av väsentlig betydelse för sin lokala marknad för de upplysningskrav som gäller för dem i enlighet med artikel 13 i kapitalkravsförordningen. 9. Behöriga myndigheter kan kräva att institut som varken är globalt systemviktiga eller systemviktiga på annat vis tillämpar viss eller all vägledning i dessa riktlinjer vid efterlevnad av kraven i del åtta i kapitalkravsförordningen. 10.Riktlinjerna gäller inte (varken delvis eller till fullo) för ett institut som inte hänvisas till i punkterna 7, 8 eller 9 ovan. Detta institut ska fortfarande följa kraven i del åtta i kapitalkravsförordningen och de relaterade delegerade förordningarna och genomförandeförordningarna samt EBA:s riktlinjer. Ett sådant institut kan dock frivilligt välja att följa viss eller all vägledning i de föreliggande riktlinjerna. Detta skulle kunna vara fallet när det (på eget initiativ) väljer att använda de format och den vägledning som tillhandahålls genom internationella standarder vid uppfyllande av vissa eller alla av upplysningskraven i del åtta i kapitalkravsförordningen. Instituten bör faktiskt säkerställa att de internationella format och den vägledning som används uppfyller kraven i den förordningen. Dessa riktlinjer erbjuder en version av internationella standarder som uppfyller kraven i kapitalkravsförordningen.

Adressater

11.Dessa riktlinjer riktar sig till behöriga myndigheter enligt definitionen i artikel 4.2 i)–ii) i förordning (EU) nr 1093/2010 och till finansinstitut enligt definitionen i artikel 4.1 i förordning (EU) nr 1093/2010.

3. Genomförande

Tillämpningsdatum

12.Dessa riktlinjer gäller från och med den 31 december 2017.

Ändringar

13.Följande riktlinjer ändras från och med den 31 december 2017: avdelning V, punkt 18 och avdelning VII i EBA:s riktlinjer 2014/14.

4. Riktlinjer för upplysningskrav i del åtta i förordning (EU) nr 575/2013

4.1 Upplysningskrav, vägledning och format

14.Dessa riktlinjer utgör inte en ersättning av de tillämpliga upplysningskraven i del åtta i kapitalkravsförordningen. 15.I dessa riktlinjer specificeras, delvis eller till fullo, uppgifter som krävs i specifika artiklar i del åtta i kapitalkravsförordningen. Frånvaro av vägledning i dessa riktlinjer för ett specifikt krav eller delkrav i en artikel i del åtta innebär inte att institut som omfattas av dessa riktlinjer, inbegripet genom tillsynsbeslut eller frivilliga beslut, inte längre ska följa detta krav eller delkrav. 16.Vägledningen i dessa riktlinjer ges genom tabeller för kvalitativa uppgifter och genom mallar för kvantitativa uppgifter, även om vissa tabeller även kan inbegripa kvantitativa uppgifter. Mallar har ett flexibelt eller fast format medan tabeller har ett flexibelt format. 17.Ifall en malls format beskrivs som fast gäller följande: a. Instituten bör fylla i fälten i enlighet med de givna instruktionerna. b. Institut får radera en specifik rad/kolumn som inte anses vara relevant för deras verksamhet eller vars tillhandahållna uppgifter inte skulle vara väsentliga vid tillämpningen av artikel 432.1 i kapitalkravsförordningen i enlighet med vad som fastställs i EBA:s riktlinjer 2014/14. Institut bör, i detta fall, ändå i) inte ändra numreringen av de efterföljande raderna och kolumnerna i mallen och ii) tillhandahålla de uppgifter som anges i punkt 19 i EBA:s riktlinjer 2014/14. c. Institut får lägga till extra rader och kolumner när detta behövs för att ge marknadsaktörerna en heltäckande bild av deras riskprofiler vid tillämpningen av artikel 431.3 i kapitalkravsförordningen, men bör inte ändra numreringen av de föreskrivna raderna och kolumnerna i mallen (se även punkt 18). 18.Ifall tabellens eller mallens format är flexibelt gäller följande: a. Institut får presentera uppgifterna i en tabell eller en flexibel mall, antingen i det format som tillhandahålls i detta dokument eller i ett som passar dem bättre. Formatet på de uppgifter som hänvisas till i en tabell föreskrivs inte och institut får välja vilket format som de föredrar för att lämna dessa uppgifter. b. Ifall det format som tillhandahålls i detta dokument inte används bör institut tillhandahålla uppgifter som är jämförbara med de som krävs i tabellen eller mallen. Institutets egna format bör ha en detaljrikedom som är jämförbar med den för formatet i dessa riktlinjer. 19.För varje mall, oavsett om den har ett fast eller flexibelt format, bör dess kvantitativa uppgifter kompletteras av en berättande kommentar för att (åtminstone) förklara alla väsentliga förändringar mellan rapporteringsperioderna och alla andra frågor som ledningen anser vara av intresse för marknadsaktörerna. 20.I mallar vari uppgifter för den aktuella perioden och föregående rapporteringsperioder ska lämnas krävs inte att uppgifter lämnas för den föregående perioden ifall uppgifterna rapporteras för första gången. 21.Ifall en eller flera rader läggs till i en mall bör den nya raden/de nya raderna bibehålla samma nummer men med ett suffix (exempelvis skulle ytterligare rader efter den nödvändiga rad 2 benämnas 2a, 2b, 2c etc.). 22.I mallar vari uppgifter för den aktuella perioden och föregående rapporteringsperioder ska lämnas avses med den föregående rapporteringsperioden alltid de senast lämnade uppgifterna i enlighet med frekvensen för mallen. I exempelvis mall EU OV1 (som ska lämnas in kvartalsvis) avses med den föregående perioden för andra kvartalets upplysningar det första kvartalets upplysningar, den föregående perioden för tredje kvartalets upplysningar det andra kvartalets upplysningar samt den föregående perioden för fjärde kvartalets upplysningar det tredje kvartalets upplysningar. I samtliga fall, både vad gäller aktuella och tidigare rapporteringsuppgifter, bör referensdatumet anges i mallarna. 23.När flödesuppgifter krävs inbegriper mallarna endast uppgifterna i perioden efter det senaste referensdatumet för upplysningar, och inte kumulativa uppgifter (såvida inte annat specificeras för specifika mallar): a. Om kvartalsvisa upplysningar lämnas den 31 mars bör institut tillhandahålla uppgifter om det första kvartalet. b. Om kvartalsvisa upplysningar lämnas den 30 juni bör institut tillhandahålla uppgifter om det andra kvartalet. c. Om halvårsvisa upplysningar lämnas den 30 juni bör institut tillhandahålla uppgifter om det första halvåret. d. Om halvårsvisa upplysningar lämnas den 31 december bör institut tillhandahålla uppgifter om det andra halvåret. 24.Något format för presentationen av kvalitativa uppgifter i tabeller föreskrivs inte. 25.Det är inte meningen att vägledningen i dessa riktlinjer, inbegripet utformningen, ska begränsa instituts möjligheter att lämna ytterligare upplysningar. Institut kan, vid tillämpningen av artikel 431.3, tillhandahålla ytterligare uppgifter om detta behövs för att ge användare en heltäckande bild av deras riskprofiler. 26.Ytterligare kvantitativa uppgifter som institut väljer att lämna utöver kraven i del åtta i kapitalkravsförordningen, oavsett om dessa krav specificeras i dessa riktlinjer, bör uppfylla specifikationerna i punkt 4.2 nedan. 27.Bestämmelserna i dessa riktlinjer påverkar inte strängare krav som kan fastställas av nationella behöriga myndigheter som en del av deras tillsynsbefogenheter som tilldelats dem genom direktiv 2013/36/EU eller genom andra relevanta europeiska eller nationella rättsakter.

4.2 Allmänna krav för upplysningar

28.I detta avsnitt specificeras de krav som är inbegripna i artikel 431, artikel 432, artikel 433 och artikel 434 i del åtta i kapitalkravsförordningen.

Avsnitt A – Principer för upplysningar

29.Institut bör, vid bedömning av sina upplysningars lämplighet vid tillämpningen av artikel 431.3 i kapitalkravsförordningen, säkerställa att upplysningarna följer följande principer: • Klarhet • Meningsfullhet • Konsekvens över tid • Jämförbarhet mellan institut 30.Upplysningar bör vara tydliga. Tydliga upplysningar kännetecknas av följande: • Upplysningar bör presenteras i ett format som är förståeligt för nyckelintressenter (såsom investerare, analytiker, finansiella kunder och andra). • Viktiga meddelanden bör framhävas och vara lätta att hitta. • Komplexa frågor bör förklaras med ett enkelt språk och viktiga termer bör förklaras. • Riskuppgifter som relaterar till varandra bör presenteras tillsammans. 31.Institut bör (i början av det enskilda medium eller på den enskilda plats som anges i punkt 39 nedan), för att säkerställa att användare lätt kan hitta upplysningar som krävs enligt del åtta i kapitalkravsförordningen, lämna en innehållsförteckning över upplysningar i tabellformat vari uppgifter tillhandahålls om var (i olika publikationer från institut) uppgifter som krävs enligt de olika artiklarna i del åtta i den förordningen återfinns. 32.Upplysningar bör vara meningsfulla för användare. I upplysningarna bör ett instituts mest väsentliga aktuella och framväxande risker (och hur dessa risker hanteras) framhävas, inbegripet uppgifter som troligen kommer att uppmärksammas av marknaden. Om de gör upplysningarna mer meningsfulla ska kopplingar till poster i balansräkningen eller resultaträkningen tillhandahållas. Att uppnå meningsfulla upplysningar bör följa som en konsekvens av genomförandet av kraven i artikel 432 i kapitalkravsförordningen om icke väsentliga upplysningar, i enlighet med vad som fastställs i EBA:s riktlinjer 2014/14. 33.Upplysningar bör vara konsekventa över tid för att möjliggöra för intressenter att identifiera tendenser i ett instituts riskprofil över alla väsentliga aspekter av dess verksamhet. Tillägg, strykningar och andra viktiga ändringar av upplysningarna i tidigare rapporter – inbegripet sådana som härrör från ett instituts specifika, regleringsrelaterade eller marknadsrelaterade utveckling – bör framhävas och förklaras. 34.Upplysningar bör vara jämförbara mellan institut. Dess detaljrikedom och presentationsformat bör möjliggöra för nyckelintressenter att göra meningsfulla jämförelser av affärsverksamheter, tillsynsmått, risker och riskhantering mellan institut och över jurisdiktioner. 35.Heltäckande upplysningar enligt vad som definieras i artikel 431.3 i kapitalkravsförordningen bör kännetecknas av följande: • I upplysningarna bör ett instituts huvudsakliga verksamhet och alla väsentliga risker beskrivas, styrkt av relevanta underliggande uppgifter och information. Väsentliga förändringar av riskexponering mellan rapporteringsperioder bör beskrivas, tillsammans med lämpligt svar från den verkställande ledningen eller ledningsorganet. • I upplysningarna bör tillräcklig information tillhandahållas både kvalitativt och kvantitativt med avseende på ett instituts processer och förfaranden för att identifiera, mäta och hantera dessa risker. Sådana upplysningars detaljrikedom bör stå i proportion till ett instituts komplexitet. • De sätt som upplysningar lämnas på bör vara tillräckligt flexibla för att återspegla hur den verkställande ledningen eller ledningsorganet internt bedömer och hanterar risker och strategi, och på så vis hjälpa användare att bättre förstå ett instituts risktolerans/riskbenägenhet.

Avsnitt B – Icke väsentliga upplysningar, företagshemligheter eller konfidentiell information

36.Vid tillämpningen av artikel 432 i del åtta i kapitalkravsförordningen bör institut vända sig till den vägledning som är inbegripen i avdelningarna I till IV och avdelning VI i EBA:s riktlinjer 2014/14 om väsentlighet, företagshemligheter, konfidentiell information och upplysningsfrekvens enligt artiklarna 432.1, 432.2 och 433 i kapitalkravsförordningen.

Avsnitt C – Verifiering av upplysningar

37.Vid tillämpningen av artikel 431.3 stycke 1 och artikel 434.1 i del åtta i kapitalkravsförordningen bör institut ha en policy för verifiering av upplysningar. Som en del av denna policy bör institut säkerställa att de upplysningar som ska lämnas i enlighet med del åtta i kapitalkravsförordningen är föremål för (minst) samma nivå av intern granskning och interna kontrollprocesser som de uppgifter som lämnas av institut för deras finansiella rapportering. Därför bör verifieringsnivån för de uppgifter som ska lämnas i enlighet med del åtta i kapitalkravsförordningen vara (minst) lika hög som för uppgifter som lämnas i förvaltningsberättelsen som en del av redovisningen (i de respektive meningar som avses i artikel 19 i direktiv 2013/34/EU och artikel 4 och 5 i direktiv 2004/109/EG). 38.I den formella policy som antas vid tillämpningen av artikel 431.3 för att följa upplysningskraven i del åtta i kapitalkravsförordningen bör interna kontroller och förfaranden fastställas för utlämnande av sådana uppgifter. De centrala delarna i denna policy bör beskrivas i den rapport vid årets slut som ska tillhandahållas i enlighet med del åtta i kapitalkravsförordningen. Alternativt bör en korshänvisning finnas till var de finns tillgängliga. Ledningsorganet och den verkställande ledningen är ansvariga för inrättande och upprätthållande av en verkningsfull intern kontrollstruktur för institutets upplysningar, inbegripet upplysningar som lämnas i enlighet med del åtta i kapitalkravsförordningen. De bör också säkerställa att en tillbörlig granskning sker av upplysningarna. En eller flera personer ur den verkställande ledningen för ett institut och en eller flera ledamöter i ledningsorganet för ett institut bör skriftligen intyga att de upplysningar som lämnats i enlighet med del åtta i kapitalkravsförordningen har tagits fram i enlighet med de interna kontrollprocesser som överenskommits på ledningsorgannivå.

Avsnitt D – Upplysningar: plats och hänvisningar

39.Vid tillämpning av artikel 434 i del åtta i kapitalkravsförordningen, när lämpligt medium och lämplig plats väljs för de upplysningar som krävs i den förordningen, bör institut (så långt möjligt) lämna alla upplysningar som krävs i enlighet med del åtta via samma medium eller på samma plats. Detta enskilda medium eller denna enskilda plats bör vara ett fristående dokument genom vilket användare tillhandahålls en lättillgänglig källa till tillsynsåtgärder. Detta fristående dokument kan ta formen av ett åtskilt avsnitt som är inbegripet i, eller som bifogats till, ett instituts redovisning. I så fall bör användare lätt kunna hitta det. 40.Kravet i artikel 434 i del åtta i kapitalkravsförordningen för institut att (så långt möjligt) lämna alla upplysningar via samma medium eller på samma plats gäller alla upplysningar som specificeras i dessa riktlinjer, oavsett om specifikationerna sker i form av fasta eller flexibla mallar. Oaktat detta bör institut göra sitt yttersta för att inbegripa alla mallar med ett fast format i samma medium eller på samma plats, dvs. de ska vara direkt tillgängliga, inte via hänvisning någon annanstans. 41.När institut (i enlighet med artikel 434) väljer att lämna upplysningar som krävs i del åtta i kapitalkravsförordningen – inbegripet de tabeller och mallar som fastställs i dessa riktlinjer – via mer än ett medium eller på mer än en plats, bör dessa institut dock ge tydliga hänvisningar till var upplysningskraven har offentliggjorts. Denna hänvisning i den rapport som tillhandahållits i enlighet med del åtta i kapitalkravsförordningen bör inbegripa följande: • Upplysningskravets benämning och nummer. • Fullständig benämning på det separata dokument i vilket upplysningskravet har offentliggjorts. • En webblänk, ifall detta är relevant. • Nummer för sida och stycke i det separata dokument där upplysningskraven återfinns. 42.När hänvisning sker till mallar med ett fast format som specificeras i dessa riktlinjer utanför det enskilda medium eller den enskilda plats som avses i punkt 39 ovan bör institut säkerställa följande: • Informationen i det dokument som hänvisas till ska motsvara vad som krävs i den fasta mallen vad gäller presentation och innehåll och användare ska kunna göra meningsfulla jämförelser med uppgifter som lämnas av institut som lämnar dessa i de fasta mallarna. • Uppgifterna i det dokument som hänvisas till ska vara baserade på samma omfattning av sammanställning som den som används i upplysningskravet. • Det är obligatoriskt att lämna upplysningar i det dokument som hänvisas till. 43.När institut använder sig av hänvisningar bör de säkerställa att de uppgifter som tillhandahålls i enlighet med del åtta i kapitalkravsförordningen når upp till en verifieringsnivå som motsvarar, eller överstiger, den miniminivå för verifiering som beskrivs i punkt 37. 44.Institut och behöriga myndigheter kan också, på sina webbplatser, tillhandahålla ett arkiv av uppgifter som ska lämnas ut vid tillämpningen av del åtta i kapitalkravsförordningen och som har anknytning till föregående perioder. Detta arkiv bör hållas tillgängligt under en lämplig tidsperiod som inte understiger den lagringsperiod som fastställs i nationell lagstiftning för uppgifter i redovisningar (enligt vad som fastställs i artikel 4 och 5 i direktiv 2004/109/EG).

Avsnitt E – Tidpunkt och frekvens för upplysningar

45.Enligt artikel 433 i kapitalkravsförordningen ska uppgifter som förtecknas i del åtta i samma förordning offentliggöras i samband med redovisningen. Även om institut bör se till att redovisningen och de uppgifter som krävs i del åtta i kapitalkravsförordningen endast offentliggörs med en rimlig tidsperiod mellan varandra och bör sträva efter att föra dessa datum ännu närmare varandra, krävs enligt kapitalkravsförordningen inte att redovisningarna och de uppgifter som förtecknas i del åtta i den förordningen offentliggörs på exakt samma dag. Denna rimliga försening bör stämma överens med eventuella tidsfrister för offentliggörande som fastställts av nationella behöriga myndigheter vid tillämpningen av artikel 106 i direktiv 2013/36/EU. 46.Avdelning V, punkt 18 och avdelning VII i EBA:s riktlinjer 2014/14 om väsentlighet, företagshemligheter, konfidentiell information och upplysningsfrekvens enligt artiklarna 432.1, 432.2 och 433 i kapitalkravsförordningen ändras enligt följande:

Avdelning V – Överväganden om behovet av bedömning av tillhandahållande av upplysningar mer frekvent än årligen

18. Trots det faktum att alla institut ska bedöma behovet av att lämna upplysningar mer frekvent genom användning av ett relevant bedömningsverktyg inom ramen för de delar som hänvisas till i artikel 433 i kapitalkravsförordningen bör institut i synnerhet bedöma sina behov att offentliggöra uppgifter mer frekvent än årligen ifall någon av följande indikatorer gäller för dem: a) Institutet är ett av de tre största instituten i sin hemmedlemsstat. b) Institutets konsoliderade tillgångar överstiger 30 miljarder euro. c) Institutets genomsnitt över fyra år för totala tillgångar överstiger 20 procent av genomsnittet över fyra år för dess hemmedlemsstats BNP. d) Institutet har konsoliderade exponeringar enligt artikel 429 i kapitalkravsförordningen som överstiger 200 miljarder euro eller motsvarande i utländsk valuta genom användning av den referensväxelkurs som offentliggörs av Europeiska centralbanken som gäller vid räkenskapsårets slut. e) Institutet har av behöriga myndigheter identifierats som ett globalt systemviktigt institut enligt vad som anges i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1222/2014 och alla efterföljande ändringar, eller som ett annat systemviktigt institut vid tillämpningen av artikel 131.1 i direktiv 2013/36/EU, enligt vad som fastställs i EBA:s riktlinjer från 2014.

Avdelning VII – Upplysningar som ska lämnas mer frekvent än årligen

23. Även om det ankommer varje enskilt institut att besluta om vilken typ av uppgifter och vilken detaljnivå som ska lämnas för att säkerställa effektiv förmedling av kunskaper om deras affärer och riskprofil bör institut som uppfyller någon av de indikatorer som specificeras i punkt 18 och som erfordras att följa de krav som specificeras i del åtta i kapitalkravsförordningen särskilt uppmärksamma det möjliga behovet av att lämna de uppgifter som förtecknas i dessa riktlinjer mer frekvent än årligen. 24. Den typ, det format och den frekvens vad gäller uppgifter som institut som uppfyller någon av de indikatorer som specificeras i punkt 18 särskilt bör uppmärksamma med avseende på det möjliga behovet av att lämna upplysningar mer frekvent än årligen beror på huruvida dessa institut även identifieras som globalt systemviktiga eller som andra systemviktiga sådana och huruvida de omfattas av tillämpningsområdet för EBA:s riktlinjer 2016/11. 25. Institut som uppfyller någon av de indikatorer som specificeras i punkt 18 a–d men som varken identifieras som globalt systemviktiga, andra systemviktiga sådana, eller omfattas av tillämpningsområdet för EBA GL/2016/11 bör särskilt uppmärksamma det möjliga behovet av att lämna följande uppgifter mer frekvent än årligen: a) Uppgifter om kapitalbas och relevanta förhållanden enligt vad som krävs i artikel 437 och artikel 492, enligt vad som är tillämpligt, i kapitalkravsförordningen, i synnerhet följande uppgifter (enligt vad som fastställs på de relevanta raderna i bilagorna IV och V till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1423/2013 av den 20 december 2013): i. Totalt belopp av kärnprimärkapital, enligt raderna 6 och 29. ii. Totalt belopp av primärkapitaltillskott, enligt raderna 36 och 44. iii. Totalt belopp av primärkapital, enligt rad 45. iv. Totalt belopp av supplementärkapital, enligt raderna 51 och 58. v. Totalt kapital, enligt rad 59. vi. Sammanlagda lagstiftningsjusteringar för varje sammanlagt belopp av kapital, enligt raderna 28, 43 och 57. vii. Kärnprimärkapitalrelationen, enligt rad 61. viii. Primärkapitalrelationen, enligt rad 62. ix. Total kapitalrelation, enligt rad 63. b)Uppgifter som krävs enligt artikel 438 c–f i kapitalkravsförordningen. i. Beloppen för riskvägda tillgångar och kapitalkrav per typ av risker som specificeras i artikel 92.3 i kapitalkravsförordningen. ii. Beloppen för riskvägda tillgångar och kapitalkrav per typ av risker som specificeras i artikel 92.3 i kapitalkravsförordningen och per de exponeringsklasser som hänvisas till i artikel 438 i samma förordning. c) Uppgifter om bruttosoliditetsgraden enligt vad som krävs i artikel 451 i kapitalkravsförordningen, i synnerhet följande uppgifter (enligt vad som fastställs på de relevanta raderna i bilaga I till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/200): i. Belopp av primärkapital som används som täljare såsom på rad 20, med den specifikation som krävs på rad EU-23. ii. Belopp av total exponering som används som nämnare såsom på rad 21. iii. Resulterande bruttosoliditetsgrad såsom på rad 22. d) Uppgifter om riskexponeringar, särskilt kvantitativa uppgifter om interna modeller enligt vad som krävs i artikel 452 d, e och f i kapitalkravsförordningen, separat för exponeringar för vilka institut använder egna skattningar av förlust vid fallissemang eller konverteringsfaktorer för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp och för exponeringar där de inte använder sådana skattningar. e) Uppgifter om andra poster som har en benägenhet att utsättas för snabba förändringar och om de poster som omfattas av del åtta i kapitalkravsförordningen som har förändrats väsentligt under rapporteringsperioden. 26. För institut som hänvisas till i punkt 25 bör upplysningsfrekvensen bero på de kriterier i punkt 18 som dessa institut uppfyller: a) Institut som uppfyller indikatorn i punkt 18 d bör särskilt uppmärksamma det möjliga behovet av att lämna upplysningar enligt följande: i. Uppgifter som förtecknas i punkt 25 a, b i, c och e kvartalsvis. ii. Uppgifter som förtecknas i punkt 25 d och b ii halvårsvis. iii. Den fullständiga uppsättning av uppgifter som krävs enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1423/2013 om upplysningskrav om kapitalbas och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/200) om upplysningskraven om bruttosoliditetsgrad på halvårsbasis. b) Institut som uppfyller någon av de indikatorer som förtecknas i punkt 18 a–c bör särskilt uppmärksamma det möjliga behovet av att halvårsvis lämna de upplysningar som förtecknas i punkt 25 a, b ii och c–e. 27. Institut som ska följa de krav som specificeras i del åtta i kapitalkravsförordningen och som identifierats som globalt systemviktiga, andra systemviktiga sådana, eller som omfattas av tillämpningsområdet för EBA:s riktlinjer 2016/11 bör särskilt uppmärksamma det möjliga behovet av att lämna följande uppgifter mer frekvent än årligen: a) Uppgifter om kapitalbas enligt vad som avses i punkt 25 a, med en kvartalsvis frekvens. b) Uppgifter om bruttosoliditetsgrad enligt vad som avses i punkt 25 c, med en kvartalsvis frekvens. c) Den fullständiga uppsättning av uppgifter som krävs enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1423/2013 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/200) på halvårsbasis. d) Andra uppgifter som förtecknas i vägledningen i EBA:s riktlinjer 2016/11, med den tillämpliga frekvensen, och i synnerhet följande: i. Uppgifter i artikel 438 c–f, enligt vad som specificeras i mallarna EU OV1, EU CR8, EU CCR7 och EU MR2-B. ii. Uppgifter om riskexponeringar, enligt vad som specificeras i mallarna EU CR5, EU CR6 och EU MR2-A. e) Uppgifter om andra poster som har en benägenhet att utsättas för snabba förändringar. 28. Institut bör lämna ytterligare mellanliggande uppgifter utöver de som förtecknas i punkterna 25 och 27 om resultatet av deras bedömning av behovet av att lämna upplysningar i enlighet med del åtta i kapitalkravsförordningen mer frekvent än årligen påvisar att dessa ytterligare uppgifter krävs för att förmedla deras fullständiga riskprofil till marknadsaktörerna. 29. Mellanliggande uppgifter som lämnas av institut i enlighet med punkterna 25, 27 och 28 bör vara konsekventa och jämförbara över tid. 30. De uppgifter om kapitalbas och bruttosoliditetsgrad som förtecknas i punkt 25 a och c och i punkt 27 a och b bör lämnas i de format som specificeras i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1423/2013 respektive kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/200. 31. Uppgifterna i punkterna 25, 27 och 28 bör offentliggöras i samband med offentliggörandet av delårsrapporter eller mellanliggande uppgifter, i enlighet med vad som är tillämpligt. Kraven i artikel 434 i kapitalkravsförordningen bör gälla (endast genom att göra de nödvändiga förändringarna) för uppgifter i punkterna 25, 27 och 28 när så är tillämpligt, med beaktande av vägledningen i EBA:s riktlinjer 2016/11. 32. Oberoende av huruvida institut identifieras som globalt systemviktiga, andra systemviktiga sådana eller huruvida de omfattas av tillämpningsområdet för EBA:s riktlinjer 2016/11 bör de, när de uppfyller minst en av de indikatorer som förtecknas i punkt 18 och väljer att inte lämna en eller flera av de upplysningar som förtecknas i punkterna 25 eller 27 mer frekvent än årligen, (åtminstone) ange detta i det årliga offentliggörandet av dokumentet med de upplysningar som krävs i enlighet med del åtta i kapitalkravsförordningen samt berätta om hur de kom fram till sitt beslut.

4.3 Mål och riktlinjer för riskhantering

47.I denna punkt specificeras kraven i artikel 435 i del åtta i kapitalkravsförordningen.

Avsnitt A – Allmänna uppgifter om mål och riktlinjer för riskhantering

48.Upplysningar som krävs enligt artikel 435.1 och som specificeras i tabell EU OVA bör lämnas för varje separat riskkategori som är väsentligt relevant (enligt vad som fastställs i enlighet med EBA:s riktlinjer 2014/14, inbegripet de som täcks i kapitalkravsförordningen). Upplysningarna bör omfatta alla risktyper och affärsområden, inbegripet nya produkter/marknader. 49.I detta syfte bör institut som är inbegripna i punkt 7 i dessa riktlinjer lämna upplysningar om sina mål och riktlinjer för riskhantering för följande risker om dessa är väsentliga för institutet: • Ryktesrisk. • Eventuella specifika mål och riktlinjer som fastställts för den underkategori för operativa risker med anknytning till uppförande, inbegripet risker med anknytning till vilseledande försäljning av produkter. Tabell 1: EU OVA – Institutets riskhanteringsmetod

Syfte: beskrivning av institutets riskstrategi och hur riskhanteringen fungerar och hur ledningsorganet bedömer och

hanterar risker och fastställer gränser, vilket ger användare en möjlighet att tydligt förstå institutets risktolerans/riskbenägenhet i förhållande till dess huvudsakliga verksamhet och alla väsentliga risker.

Tillämpningsområde: Tabellen är obligatorisk för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer.

Innehåll: kvalitativa uppgifter

Frekvens: årlig

Format: flexibelt

Institut bör beskriva sina mål och riktlinjer för riskhantering, i synnerhet följande:

Artikel a) I den kortfattade riskförklaringen, som har godkänts av ledningsorganet vid tillämpningen av 435.1 f artikel 435.1 f, bör beskrivas hur affärsmodellen bestämmer och samverkar med den övergripande riskprofilen, till exempel de avgörande riskerna med anknytning till affärsmodellen och hur var och en av dessa risker återspeglas och beskrivs i riskupplysningarna, eller hur institutets riskprofil samverkar med den risktolerans som godkänts av ledningsorganet.

Inom ramen för riskförklaringen vid tillämpningen av artikel 435.1 f bör institut även lämna upplysningar om slaget av, omfånget av, syftet med och den ekonomiska substansen för väsentliga transaktioner inom gruppen, dotterbolag och närstående parter. Upplysningarna bör begränsas till transaktioner som har en väsentlig inverkan på institutets riskprofil (inbegripet ryktesrisk) eller fördelningen av risker inom gruppen.

Artikel b) Uppgifter som ska lämnas vid tillämpningen av artikel 435.1 b inbegriper riskstyrningsstrukturen 435.1 b för varje typ av risk: ansvar som tillskrivs över hela institutet (inbegripet, där så är relevant, tillsyn och delegering av befogenhet samt uppdelning av ansvar mellan ledningsorgan, affärsområden och riskhanteringsfunktionen per typ av risk, affärsenhet och andra relevanta uppgifter); förhållanden mellan de organ och verksamheter som är involverade i riskhanteringsprocesser (inbegripet, enligt vad som är lämpligt, ledningsorganet, riskkommittén, riskhanteringsfunktionen, funktionen för regelefterlevnad, funktionen för internrevision); och förfaranden för organisation och intern kontroll.

När upplysningar lämnas om den relevanta riskhanteringsfunktionens struktur och organisation bör institut komplettera upplysningarna med följande uppgifter:

• Uppgifter om det övergripande ramverket för intern kontroll och hur dess kontrollfunktioner organiseras (befogenhet, resurser, stadga, oberoende), vilka huvudsakliga uppgifter de utför samt eventuella faktiska eller planerade väsentliga förändringar av dessa funktioner.

• De godkända gränser för risk som institutet är exponerat för. • Byten av chefer för intern kontroll, riskhantering, efterlevnad och intern revision.

Artikel c) Som en del av de uppgifter om de andra relevanta förhållandena för riskhanteringsfunktionen 435.1 b enligt artikel 435.1 b bör följande upplysningar lämnas: kanaler för att kommunicera, avstå från och upprätthålla riskkulturen inom institutet (till exempel huruvida det finns uppförandekoder, manualer med operativa gränser eller förfaranden för hantering av överträdelser av eller brott mot risktrösklar eller förfaranden för att ta upp eller dela med sig av riskfrågor affärsområden och riskfunktioner emellan).

Artikel d) Som en del av de upplysningar som krävs i artikel 435.1 c och 435.2 e bör institut lämna 435.1 c upplysningar om riskrapporterings- och/eller mätsystemens omfattning och karaktär samt Artikel beskrivningen av flödet med avseende på risk till ledningsorganet och den verkställande 435.2 e ledningen.

Artikel e) När uppgifter lämnas om huvuddragen hos riskrapporterings- och mätsystem vid tillämpningen 435.1 c av artikel 435.1 c bör institut lämna upplysningar om sina riktlinjer för systematisk och regelbunden granskning av riskhanteringsstrategier, och den periodiska bedömningen av deras effektivitet.

Artikel f) Upplysningar om strategierna och processerna för att hantera riskerna vid tillämpning av 435.1 a artikel 435.1 a bör inbegripa kvalitativa uppgifter om stresstester, såsom vilka portföljer som utsätts för stresstester, vilka scenarier som antas och metoder som används samt användningen av stresstester inom riskhantering.

Artikel g) Institut bör lämna uppgifter om strategierna och processerna för att hantera, säkra och reducera 435.1 a risker, såväl som om övervakningen av de risksäkrande och riskreducerande åtgärdernas och d effektivitet, i enlighet med artikel 435.1 a och d för risker som uppstår genom institutets affärsmodell.

Avsnitt B – Uppgifter om mål och riktlinjer för riskhantering per riskkategori

50.Vid tillämpningen av artikel 435.1 i kapitalkravsförordningen bör institut lämna uppgifter för varje separat riskkategori, inbegripet kreditrisk, motpartskreditrisk och marknadsrisk, för vilka upplysningsvägledning ges i detta avsnitt. 51.I detta syfte bör institut lämna upplysningar om mål och riktlinjer för riskhantering för varje typ av väsentlig risk som de lämnar upplysningar om i enlighet med ovannämnda artikel 435.1 och i enlighet med punkt 47 i dessa riktlinjer. 52.Institut bör specifikt för kreditrisk lämna följande uppgifter som specificeras i tabell EU CRA nedan som en del av de upplysningar som krävs enligt artikel 435.1: Tabell 2: EU CRA – Allmänna kvalitativa uppgifter om kreditrisk

Syfte: Beskriv de huvudsakliga dragen och delarna för kreditriskhanteringen (affärsmodell och kreditriskprofil,

organisation och funktioner som är involverade i kreditriskhantering, rapportering av riskhantering).

Tillämpningsområde: Tabellen är obligatorisk för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer.

Innehåll: kvalitativa uppgifter

Frekvens: årlig

Format: flexibelt

Institut bör beskriva sina mål och riktlinjer för riskhantering för kreditrisk genom att lämna följande uppgifter:

Artikel En kortfattad riskförklaring i enlighet med artikel 435.1 f om hur affärsmodellen påverkar delarna a) 435.1 f av institutets kreditriskprofil.

Artikel Vid diskussion av sina strategier och processer för hantering av kreditrisk och riktlinjer för 435.1 a säkring och minskning av den risken i enlighet med artikel 435.1 a och d, de kriterier och den b) och d strategi som används för fastställande av riktlinjerna för kreditriskhantering och fastställande av gränser för kreditrisk.

Artikel När upplysningar lämnas om den relevanta riskhanteringsfunktionens struktur och organisation i 435.1 b c) enlighet med artikel 435.1 b, strukturen och organisationen för kreditriskhanterings- och kontrollfunktionen.

Artikel d) När upplysningar lämnas om befogenhet, ställning och andra förhållanden för

435.1 b riskhanteringsfunktionen i enlighet med artikel 435.1 b, förhållandet mellan funktionerna för kreditriskhantering, riskkontroll, efterlevnad och intern revision.

53.För motpartskreditrisk bör institut lämna följande uppgifter som specificeras i tabell EU CCRA nedan angående institutets metod för motpartskreditrisk i enlighet med vad som avses i del tre, avdelning II, kapitel 6. Tabell 3: EU CCRA – Kvalitativa upplysningskrav med anknytning till motpartskreditrisk

Syfte: Beskriv de huvudsakliga dragen för hantering av motpartskreditrisk vad gäller, bland annat, operativa gränser,

användning av garantier och andra tekniker för kreditriskreducering samt påverkan av egen kreditbetygnedgradering.

Tillämpningsområde: Tabellen är obligatorisk för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer.

Innehåll: kvalitativa uppgifter

Frekvens: årlig

Format: flexibelt

Instituten bör tillhandahålla följande:

Artikel 4 a) Mål och riktlinjer för riskhantering med anknytning till motpartskreditrisk, inbegripet: 35.1 a

Artikel 4 Den metod som används för att fastställa operativa gränser som definieras i form av internt kapital b) 39 a för motpartskreditexponeringar.

Artikel 4 Strategier med anknytning till garantier och andra riskreducerande åtgärder samt bedömningar av c) 39 b motpartsrisk.

Artikel 4 d) Strategier för exponeringar med korrelationsrisk. 39 c

Artikel 4 Effekterna på beloppet av de säkerheter institutet skulle behöva ställa om dess kreditbetyg e) 39 d försämrades.

54.För marknadsrisk bör institut lämna följande uppgifter som specificeras i tabell EU MRA nedan. Tabell 4: EU MRA – Kvalitativa upplysningskrav med anknytning till marknadsrisk

Syfte: Lämna en beskrivning av mål och riktlinjer för riskhantering gällande marknadsrisk.

Tillämpningsområde: Tabellen är obligatorisk för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer som omfattas av kapitalkrav för marknadsrisker för sin handel.

Innehåll: kvalitativa uppgifter

Frekvens: årlig

Format: flexibelt

Institut bör beskriva sina mål och riktlinjer för riskhantering för marknadsrisk i enlighet med ramen nedan (uppgifternas detaljrikedom bör ligga på en nivå som gör dem meningsfulla för användare).

Artikel Upplysningar om strategierna och processerna vid institutet för att hantera marknadsrisk, såväl som 435.1 a riktlinjerna för att säkra och reducera marknadsrisk, vid tillämpning av artikel 435.1 a och d bör a) och d inbegripa en förklaring av ledningens strategiska mål vid genomförande av handel, såväl som de processer som införts för att identifiera, mäta, övervaka och kontrollera institutets marknadsrisker (inbegripet riktlinjer för risksäkring och strategier/processer för övervakning av de risksäkrande

åtgärdernas fortlöpande effektivitet).

Artikel Som en del av de upplysningar som krävs i artikel 435.1 b om marknadsriskhanteringsfunktionens 435.1 b struktur och organisation bör institut lämna en beskrivning av marknadsriskstyrningsstrukturen som b) inrättats för att genomföra strategierna och processerna för det institut som nämns på rad a ovan, och som beskriver förhållandet och kommunikationsmekanismen mellan de olika parter som är involverade i marknadsriskhanteringen.

Artikel c) Som en del av de upplysningar som krävs i artikel 435.1 a och c såväl som i artikel 455 c bör institut 455 c lämna en beskrivning av de förfaranden och system som införts för säkring av möjligheten att handla med för de positioner som inbegrips i handelslagret för att uppfylla kraven i artikel 104. anknytni Upplysningarna bör inbegripa en beskrivning av den metod som används för att säkra att de riktlinjer ng till och processer som införts för den övergripande hanteringen av handelslagret är lämpliga. artikel 1 04

55.För likviditetsrisk hänvisas instituten till EBA:s riktlinjer för redovisning av likviditetstäckningskvot som komplement till redovisningen av likviditetsriskhantering (EBA/GL/2017/01).

Avsnitt C – Uppgifter om styrformer

56.Vid tillämpningen av artikel 435.2 bör institut som ska följa vissa eller alla av upplysningskraven i del åtta i kapitalkravsförordningen – i enlighet med artiklarna 6, 10 och 13 i samma förordning – lämna följande uppgifter som specificeras i punkterna 57–59. 57.När uppgifter lämnas om antal styrelseuppdrag som medlemmarna i ledningsorganet har i enlighet med artikel 435.2 a gäller följande specifikationer: • Väsentliga institut bör lämna upplysningar om antal styrelseuppdrag i enlighet med hur dessa räknas i artikel 91.3 och 91.4 i direktiv 2013/36/EU. • Institut bör lämna upplysningar om antal styrelseuppdrag som faktiskt innehas för varje medlem av ledningsorganet (vare sig det är ett koncernbolag eller inte, ett kvalificerat innehav eller ett institut inom samma institutionella skyddssystem eller om styrelseuppdraget har en verkställande funktion eller inte) oavsett om styrelseuppdraget gäller en enhet som är kommersiell eller ideell. • När ett ytterligare styrelseuppdrag har godkänts av den behöriga myndigheten bör alla institut där denna medlem innehar ett styrelseuppdrag lämna upplysningar om detta tillsammans med namnet på den behöriga myndighet som godkände det ytterligare styrelseuppdraget. 58.När uppgifter lämnas om rekryteringspolicyn för val av medlemmarna i ledningsorganet (inbegripet den policy som möjligen följer av efterträdarplanering i enlighet med artikel 435.2 b) bör institut lämna upplysningar om förutsebara förändringar vad gäller ledningsorganets övergripande sammansättning. 59.När upplysningar lämnas om deras mångfaldspolicy i enlighet med artikel 435.2 c bör institut lämna upplysningar om jämställdhetspolicyn. Detta inbegriper: ifall ett mål har fastställts för det underrepresenterade könet och för policyerna för mångfald med avseende på ålder, utbildningsbakgrund, yrkesbakgrund och geografisk härkomst; när målet har fastställts; det fastställda målet; och till vilken utsträckning målen har uppnåtts. När ett mål inte uppnås bör institut lämna upplysningar om skälen till detta och, i förekommande fall, åtgärder som vidtagits för att uppnå målet inom en viss tidsperiod. 60.Som en del av uppgifterna om informationsflödet i fråga om risk till ledningsorganet vid tillämpning av artikel 435.2 e bör institut beskriva processen för riskrapportering till ledningsorganet, i synnerhet dess frekvens, omfattning och huvudsakliga delar av riskexponering samt hur ledningsorganet var involverat i fastställandet av det innehåll som ska rapporteras.

4.4 Uppgifter om regelverkets tillämpningsområde

61.I denna punkt specificeras kraven i artikel 436 i del åtta i kapitalkravsförordningen med avseende på tillämpningsområdet för del åtta. 62.Vid tillämpningen av artikel 436 b bör institut lämna uppgifter om skillnaderna i sammanställningsgrund i redovisnings- och tillsynssyfte. Institut bör först lämna uppgifter på koncernnivå, och därvid följa specifikationerna i mall EU LI1 nedan. 63.Uppdelningen av skillnaderna i omfattningen av sammanställningen på aggregerad basis bör sedan åtföljas av en beskrivning av skillnaderna i omfattningen av sammanställningen på nivån för varje enhet. Denna detaljerade beskrivning av skillnader på enhetsnivå bör ta formen av de beskrivningar och förklaringar som krävs enligt artikel 436 b, med de specifikationer som införs genom mall EU LI3. 64.Uppgifter om regelverkets tillämpningsområde på den aggregerade gruppnivån och på enhetsnivån (upplysningar ska lämnas i enlighet med artikel 436 b) bör kompletteras av en beskrivning av skillnaderna mellan redovisningarnas belopp för bokfört värde inom ramen för den lagstadgade omfattningen av sammanställning samt de exponeringsbelopp som används i regleringssyfte. Mall EU LI2 bör tillhandahållas i detta syfte. Mall 1: EU LI1 – Skillnader mellan omfattningen på den sammanställda redovisningen och den lagstadgade sammanställningen samt kartläggningen av redovisningskategorier med lagstadgade riskkategorier

Syfte: Kolumnerna a och b gör det möjligt för användare att identifiera skillnaderna mellan omfattningen av den sammanställda redovisningen och omfattningen av den lagstadgade

sammanställningen som gäller i syfte att lämna de uppgifter som krävs i del åtta i kapitalkravsförordningen. I kolumnerna c–g sker en uppdelning av hur de belopp som redovisas i kolumn b – vilka motsvarar de belopp som rapporterats i instituts redovisningar (rader) när den lagstadgade omfattningen av sammanställning tillämpas – ska fördelas till de olika riskkategorier som anges i del tre i kapitalkravsförordningen. Summan av de belopp som redovisas i kolumnerna c–g kan skilja sig från de belopp som redovisas i kolumn b eftersom vissa poster kan vara föremål för kapitalkrav för mer än en riskram som förtecknas i del tre i samma förordning.

Tillämpningsområde: Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer. För institut som inte behöver offentliggöra konsoliderade redovisningar bör upplysningar endast lämnas i kolumnerna b–g.

Innehåll: bokförda värden. I denna mall är de bokförda värdena de värden som rapporteras i redovisningarna.

Frekvens: årlig

Format: flexibelt, även om radstrukturen bör stämma överens med presentationen av institutets balansräkning i dess senaste årsredovisning.

Åtföljande beskrivning: Institut bör särskilt komplettera mall EU LI1 med de kvalitativa uppgifter som specificeras i tabell LIA. Institut förväntas lämna kvalitativa förklaringar om

tillgångar och skulder som är föremål för kapitalkrav för mer än en riskram som förtecknas i del tre i kapitalkravsförordningen.

a b c d e f g Bokförda värden för poster Bokförda värden Bokförda värden såsom de Inte föremål för inom ramen för Föremål för Föremål för Föremål för rapporteras i Föremål för kapitalkrav eller lagstadgad motpartskreditriskr värdepapperisering marknadsriskrame offentliggjorda kreditriskramen föremål för avdrag sammanställning amen sramen n redovisningar från kapital

Tillgångar Likvida tillgångar och saldon vid centralbanker Poster som håller på att samlas in från andra banker Tillgångar i handelsportföljen Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde Derivatinstrument

Lån och förskott till banker Lån och förskott till kunder Omvända repor och annan liknande utlåning mot säkerhet Finansiella investeringar som är tillgängliga för försäljning ….

Totala tillgångar

Skulder Insättningar från banker Poster som håller på att samlas in till andra banker Kundkonton Repor och andra liknande lån mot säkerhet Skulder i handelsportföljen Finansiella skulder värderade till verkligt värde Derivatinstrument ….

Totala skulder

Mall 2: EU LI2 – Huvudsakliga källor till skillnader mellan lagstadgade exponeringsbelopp och bokförda värden i redovisningar

Syfte: Lämna uppgifter om de huvudsakliga källorna till skillnader (förutom de som beror på olika omfattning av sammanställning, vilka visas i mall EU LI1) mellan redovisningarnas

bokförda värden och de exponeringsbelopp som används i regleringssyfte.

Tillämpningsområde: Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer.

Innehåll: bokförda värden. I denna mall motsvarar bokförda värden de värden som rapporteras i redovisningar enligt omfattningen av den lagstadgade sammanställning (raderna 1–3)

som fastställts i enlighet med de lagstadgade sammanställningskraven i del ett, avdelning II, avsnitten 2 och 3 i kapitalkravsförordningen samt belopp som beaktas i syfte avseende

lagstadgad exponering (rad 10).

Frekvens: årlig

Format: flexibelt. Raderna 1–4 är fasta och alla institut bör fylla i dessa. De andra anvisade rubrikerna nedan tillhandahålls endast i upplysningssyfte och bör anpassas av varje institut så

att de mest meningsfulla drivkrafterna beskrivs för skillnader mellan dess redovisningars bokförda värden enligt det lagstadgade tillämpningsområdet och de exponeringsbelopp som beaktas i regleringssyfte.

Åtföljande beskrivning: Se mall EU LIA

a b c d e Poster som är föremål för Summa motpartskreditriskra värdepapperiseri marknadsriskram kreditriskramen men ngsramen en

1 Belopp för tillgångars bokförda värde enligt omfattningen av den lagstadgade sammanställningen (enligt mall EU LI1)

2 Belopp för skulders bokförda värde enligt den lagstadgade omfattningen av sammanställningen (enligt mall EU LI1) 3 Totalt nettobelopp enligt den lagstadgade omfattningen av sammanställningen 4 Belopp utanför balansräkningen 5 Skillnader i värderingar 6 Skillnader på grund av olika nettningsregler, utöver

de som redan är inbegripna på rad 2

7 Skillnader på grund av beaktande av bestämmelser 8 Skillnader på grund av försiktighetsmarginaler 9 ⁞

10 Exponeringsbelopp som beaktas i regleringssyfte

Mall 3: EU LI3 – Grunddrag för skillnader i omfattningen av sammanställning (enhet per enhet)

Syfte: Lämna uppgifter om den sammanställningsmetod som tillämpas för varje enhet inom ramen för den redovisningsmässiga och lagstadgade omfattningen av sammanställning.

Tillämpningsområde: Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer.

Innehåll: Upplysningar ska lämnas för alla enheter, inbegripet inom ramen för den redovisningsmässiga och lagstadgade omfattningen av sammanställning i enlighet med definitionen i

enlighet med den tillämpliga redovisningsramen och del ett, avdelning II, avsnitten 2 och 3 i kapitalkravsförordningen, för vilka metoden för sammanställd redovisning skiljer sig från metoden för den lagstadgade sammanställningen. Institut bör kryssa i den tillämpliga kolumnen för att identifiera sammanställningsmetoden för varje enhet inom ramen för redovisningsramen och ange huruvida, inom ramen för den lagstadgade omfattningen av sammanställning, varje enhet är i) fullständigt konsoliderad, ii) proportionellt konsoliderad, iii) avdragen från kapitalbasen, iv) varken konsoliderad eller avdragen från kapitalbasen eller v) erkänd enligt kapitalandelsmetoden.

Frekvens: årlig

Format: flexibelt. Raderna är flexibla. Kolumnerna a–g motsvarar en miniminivå för detaljrikedom av upplysningar. Ytterligare kolumner kan inbegripas beroende på den

sammanställningsmetod som används i enlighet med del ett, avdelning II, avsnitt 2 och 3 i kapitalkravsförordningen enligt vad som specificeras genom någon delegerad förordning eller genomförandeförordning.

Åtföljande beskrivning: Se tabell EU LIA. Klargör om de enheter som varken är konsoliderade eller avdragna är riskviktade eller inte konsoliderade i enlighet med artikel 19 i kapitalkravsförordningen.

konsolidering

Enhet N Fullständig Kreditinstitut X konsolidering

Enhet Z Fullständig Försäkringsenhet X konsolidering

Enhet AA Fullständig Oväsentligt leasingföretag X konsolidering

65.Vid tillämpningen av artikel 436 b bör uppgifter i mall EU LI1 och mall EU LI2 åtföljas av de förklaringar som specificeras i tabell EU LIA. 66.Uppgifter i led c i tabell EU LIA bör lämnas både i förhållande till verkligt värde för uppmätta exponeringar i handelslagret (för vilka artiklarna 105 och 455 c i kapitalkravsförordningen gäller) och till exponeringar från utanför handelslagret (för vilka artikel 35 i samma förordning gäller). Tabell 5: EU LIA – Förklaringar till skillnader mellan exponeringsbelopp i redovisningen och lagstadgade sådana

Syfte: Lämna kvalitativa förklaringar till observerade skillnader mellan bokförda värden i redovisningen (enligt definitionen i

EU LI1) och belopp som beaktas i regleringssyfte (enligt definitionen i EU LI2) inom ramen för varje ram. Tillämpningsområde: Tabellen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer. Innehåll: kvalitativa uppgifter

Frekvens: årlig

Format: flexibelt

Artikel Institut bör förklara ursprungen till skillnaderna mellan de redovisade beloppen (såsom redovisas i redovisningar 436 b enligt den redovisningsmässiga omfattningen av sammanställning) och lagstadgade exponeringsbelopp (såsom visas i mallarna EU LI1 och EU LI2).

Artikel Institut bör förklara och kvantifiera ursprungen till alla väsentliga skillnader mellan beloppen i kolumnerna a 436 b a) och b i EU LI1, oavsett om skillnaden härrör från olika sammanställningsregler eller från användningen av olika redovisningsstandarder för den sammanställda redovisningen och den lagstadgade sammanställningen. Artikel Institut bör förklara ursprungen till skillnaderna mellan de bokförda värdena enligt den lagstadgade b) 436 b omfattningen av sammanställning och belopp som beaktas i regleringssyfte som visas i EU LI2. Artikel För exponeringar från handelslagret och utanför detsamma som mäts enligt verkligt värde i enlighet med den 455 c tillämpliga redovisningsramen och vilkas exponeringsvärde justeras i enlighet med del två, avdelning I, Artikel 34 kapitel 2, artikel 34 och del tre, avdelning I, kapitel 3, artikel 105 i kapitalkravsförordningen (såväl som kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/101) bör institut beskriva system och kontroller för att Artikel 105 säkerställa att värderingsbedömningarna är försiktiga och tillförlitliga. Dessa upplysningar kan lämnas som en Artikel del av upplysningarna för marknadsrisk för exponeringar från handelslagret och bör inbegripa följande: 435 a c) • Värderingsmetoder, inbegripet en förklaring av till vilken utsträckning marknadsvärderings- och Artikel modellvärderingsmetoderna används. 436 b • Beskrivning av den oberoende priskontrollprocessen. • Förfaranden för värderingsjusteringar eller reserver (inbegripet en beskrivning av processen och metoden för värdering av handelspositioner per typ av instrument).

4.5 Kapitalbas

67.De upplysningar som krävs enligt artikel 437.1 i kapitalkravsförordningen specificeras i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1423/2013 av den 20 december 2013.

4.6 Kapitalkrav

68.I dessa avsnitt specificeras kraven i artikel 438 i del åtta i kapitalkravsförordningen. 69.Institut bör i enlighet med artikel 438 c–f i kapitalkravsförordningen kvartalsvis lämna upplysningar via mall OV1. Mall 4: EU OV1 – Översikt av riskvägda exponeringsbelopp

Syfte: Ge en översikt av totalt riskvägt exponeringsbelopp som utgör nämnaren av de riskbaserade kapitalkrav som

beräknas i enlighet med artikel 92 i kapitalkravsförordningen. Ytterligare uppdelningar av riskvägda exponeringsbelopp presenteras i följande delar i dessa riktlinjer.

Tillämpningsområde: Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer. Innehåll: riskvägda exponeringsbelopp och minimikapitalkrav enligt del tre, avdelning I, kapitel 1 i

kapitalkravsförordningen.

Frekvens: kvartalsvis Format: fast Åtföljande beskrivning: Institut förväntas identifiera och förklara drivkrafterna bakom skillnaderna mellan

rapporteringsperioderna T and T-1 ifall dessa skillnader är väsentliga. När minimikapitalkraven vid tillämpning av artikel 92 i kapitalkravsförordningen inte motsvarar 8 procent av riskvägda exponeringsbelopp i kolumn a bör institut

förklara de justeringar som gjorts.

Riskvägda Minimikapital exponeringsbelo krav pp T T-1 T 1 Kreditrisk (exklusive motpartskreditrisk) Artikel 438 c 2 Varav schablonmetoden och d Artikel 438 c 3 Varav den grundläggande internmetoden och d Artikel 438 c 4 Varav den avancerade internmetoden och d Artikel 438 d 5 Varav den kapitalrelaterade internmetoden inom ramen för den enkla riskviktade metoden eller den interna modellen Artikel 107 6 Artikel 438 c Motpartskreditrisk och d Artikel 438 c 7 Varav marknadsvärdering och d Artikel 438 c 8 Varav ursprunglig exponering och d 9 Varav schablonmetoden 10 Varav metoden med interna modeller Artikel 438 c 11 Varav riskexponeringsbelopp för bidrag till en central och d motparts obeståndsfond Artikel 438 c 12 Varav kreditvärdighetsjustering och d Artikel 438 e 13 Avvecklingsrisk Artikel 14 Värdepapperiseringsexponeringar utanför 449 o i) handelslagret (efter taket) 15 Varav internmetoden 16 Varav den interna formelbaserade metoden 17 Varav internmetoden 18 Varav schablonmetoden Artikel 438 e 19 Marknadsrisk 20 Varav schablonmetoden 21 Varav den interna modellen

Artikel 438 e 22 Stora exponeringar Artikel 438 f 23 Operativ risk

24 Varav basmetoden

25 Varav schablonmetoden

26 Varav internmätningsmetoden Artikel 437.2, 27 Belopp under trösklarna för avdrag (föremål för artikel 48 och riskviktning på 250 procent) artikel 60 Artikel 500 28 Justering av minimigränsen

29 Summa

70.För att uppfylla den sista punkten i artikel 438 bör institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med artikel 153.5 eller artikel 155.2 för exponeringar som utgör specialutlåning respektive aktieexponeringar lämna upplysningar i mall EU CR10. Mall 5: EU CR10 – IRB (specialutlåning och aktier)

Syfte: Lämna kvantitativa upplysningar om instituts specialutlåning och aktieexponeringar genom användning av den enkla

riskviktade metoden.

Tillämpningsområde: Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer som använder en av de

metoder som inbegrips i mallen i enlighet med artiklarna 153.5 eller 155.2 i kapitalkravsförordningen.

Innehåll: bokförda värden, exponeringsbelopp, riskvägda exponeringsbelopp och kapitalkrav. Frekvens: halvårsvis Format: flexibelt Åtföljande beskrivning: Institut förväntas komplettera mallen med en beskrivande kommentar.

Specialutlåning

Riskvä Belopp gda Belopp i Lagstadgad utanför Riskvik Exponerin expon Förväntade Återstående löptid balansrä e kategorier balansräkning t gsbelopp erings förluster kningen en belop p

Mindre än 2,5 år 50 % Kategori 1 Lika med eller mer än 2,5 år 70 %

Mindre än 2,5 år 70 % Kategori 2 Lika med eller mer än 2,5 år 90 %

Mindre än 2,5 år 115 % Kategori 3 Lika med eller mer än 2,5 år 115 %

Mindre än 2,5 år 250 % Kategori 4 Lika med eller mer än 2,5 år 250 %

Mindre än 2,5 år - Kategori 5 Lika med eller mer än 2,5 år -

Summa Mindre än 2,5 år

Lika med eller mer än 2,5 år Aktier inom ramen för den enkla riskviktade metoden Riskvä Kapitalkrav Belopp gda Belopp i utanför Riskvik Exponerin expon Kategorier balansrä balansräkning t gsbelopp erings kningen en belop p Exponeringar i icke noterade aktier 190 % Börsnoterade aktieexponeringar 290 % Andra aktieexponeringar 370 % Summa

71.Moderinstitut, finansiella moderholdingföretag eller blandade finansiella moderholdingföretag eller blandade finansiella moderholdinginstitut bör lämna de uppgifter som krävs i artikel 438 c om exponeringar som är riskvägda i enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 2 eller 3 genom att specificera uppgifter om icke avdragna andelar som riskviktats enligt ovannämnda krav i kapitalkravsförordningen, när de är tillåtna (i enlighet med artikel 49.1 i kapitalkravsförordningen) att inte dra av sina innehav av kapitalbasinstrument i ett försäkringsföretag, återförsäkringsföretag eller försäkringsholdingföretag. Uppgifter bör lämnas separat enligt vad som specificeras i mall EU INS1. Mall 6: EU INS1 – Icke avdragna andelar i försäkringsföretag

Syfte: Lämna uppgifter till användare om effekten av riskvägda exponeringsbelopp vad gäller det tillstånd som beviljats

institut att inte dra av sina innehav av kapitalbasinstrument i ett försäkringsföretag, återförsäkringsföretag eller försäkringsholdingföretag i vilka institut har en väsentlig investering.

Tillämpningsområde: Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer som av de relevanta

behöriga myndigheterna erfordras eller tillåts tillämpa metod 1, 2 eller 3 i bilaga I i direktiv 2002/87/EG och (i enlighet med artikel 49.1 i kapitalkravsförordningen) tillåts att inte dra av sina innehav av kapitalbasinstrument i ett försäkringsföretag, återförsäkringsföretag eller försäkringsholdingföretag i syfte att beräkna sina kapitalkrav på enskild

nivå, undergruppsnivå eller gruppnivå.

Innehåll: bokfört belopp och riskvägda exponeringar.

Frekvens: halvårsvis

Format: fast

Åtföljande beskrivning: Institut bör redovisa alla relevanta uppgifter om förekomst av användning av behandling som

tillåts genom artikel 49.1 i kapitalkravsförordningen av deras riskvägda exponeringsbelopp och förändringar av denna

förekomst över tid.

Värde Innehav av kapitalbasinstrument i en enhet i den finansiella sektorn där institutet har en väsentlig investering som inte är avdragen från kapitalbasen (före riskviktning). Totala riskvägda exponeringsbelopp

4.7 Makrotillsynsåtgärder

72.De upplysningar som krävs enligt artikel 440 i kapitalkravsförordningen specificeras i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1555 av den 28 maj 2015. 73.De upplysningar som krävs enligt artikel 441 specificeras i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1030/2014 av den 29 september 2014 och EBA:s reviderade riktlinjer om ytterligare specificering av globalt systemviktiga indikatorer och offentliggörande av dessa (EBA:s riktlinjer 2016/01).

4.8 Kreditrisk och allmänna uppgifter om kreditriskreducering

74.I följande innehåll i dessa riktlinjer specificeras de krav på de upplysningar som ska lämnas i enlighet med artiklarna 442 och 453 i kapitalkravsförordningen. Uppgifter om kreditrisk som inbegrips i avsnitten nedan gäller endast för instrument som omfattas av del tre, avdelning II, kapitlen 2 och 3 för att beräkna deras riskvägda exponeringsbelopp i de syften som avses i artikel 92.3 a i samma förordning (kreditrisk enligt schablon- och internmetoden). 75.Instrument som omfattas av del tre, avdelning II, kapitel 6 i kapitalkravsförordningen (exponeringar som är föremål för motpartskreditrisk) samt instrument för vilka kraven i del tre, avdelning II, kapitel 5 i samma förordning gäller (exponeringar inom ramen för värdepapperiseringsramen) omfattas av upplysningskraven i följande avsnitt. Upplysningar om instrument som omfattas av del tre, avdelning II, kapitel 6 specificeras i punkt 4.11 i dessa riktlinjer.

Avsnitt A – Allmänna kvalitativa uppgifter om kreditrisk

76.Vid tillämpningen av artikel 442 a och b bör institut lämna de uppgifter som förtecknas i tabell EU CRB-A nedan. Tabell 6: EU CRB-A – Ytterligare upplysningar om tillgångars kreditkvalitet

Syfte: Komplettera de kvantitativa mallarna med uppgifter om kreditkvaliteten hos ett instituts tillgångar.

Tillämpningsområde: Tabellen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer.

Innehåll: ytterligare kvalitativa och kvantitativa uppgifter (bokförda värden).

Frekvens: årlig

Format: flexibelt

Institut bör lämna följande upplysningar när de (inom ramen för definitionen) redovisar förfallna och osäkra exponeringar som används för redovisningsändamål i enlighet med artikel 442 a: Kvalitativa upplysningar

Omfattningen och definitionerna av ”förfallna” och ”osäkra” exponeringar som används för Artikel redovisningsändamål och skillnaderna, i tillämpliga fall, mellan definitionerna av förfallen betalning och 442 a fallissemang för redovisningsändamål och lagstadgade ändamål enligt vad som specificeras i EBA:s riktlinjer för tillämpningen av definitionen av fallissemang.

Artikel Vidden av förfallna exponeringar (längre än 90 dagar) som inte anses vara osäkra och skälen till detta. 442 a Artikel Beskrivning av metoder som används för att fastställa allmänna och specifika kreditriskjusteringar. 442 b Institutets egna definition av en omstrukturerad exponering som används för genomförandet av Artikel artikel 178.3 d som specificeras i EBA:s riktlinjer om fallissemang ifall denna skiljer sig från definitionen 442 a av exponeringar med anstånd som definieras i bilaga V till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014.

Avsnitt B – Allmänna kvantitativa uppgifter om kreditrisk

77.Vid tillämpningen av artikel 442 c bör institut lämna uppgifter i mall EU CRB-B nedan. Mall 7: EU CRB-B – Totalt och genomsnittligt nettobelopp för exponeringar

Syfte: Lämna det totala och genomsnittliga beloppet för nettoexponeringar över perioden per exponeringsklass. Tillämpningsområde: Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer.

Innehåll: nettovärden i och utanför balansräkningen för exponeringar (motsvarande de redovisningsvärden som

rapporterats i redovisningar men enligt omfattningen av den lagstadgade sammanställningen i enlighet med

del ett, avdelning II, kapitel 2 i kapitalkravsförordningen). Frekvens: Årlig

Format: Flexibelt för raderna. Kolumnerna kan inte ändras. Raderna bör (som ett minimum) återspegla de

väsentliga exponeringsklasserna, i enlighet med definitionen av exponeringsklasser såsom den anges i

artiklarna 112 och 147 i kapitalkravsförordningen. Åtföljande beskrivning: Institut förväntas förklara drivkrafterna bakom alla väsentliga skillnader i belopp jämfört med den föregående rapporteringsperioden.

a b Genomsnittliga Exponeringarnas nettovärde nettoexponeringar över vid slutet av perioden perioden Nationella regeringar eller 1 centralbanker 2 Institut 3 Företag

4 Varav: Specialutlåning

5 Varav: Små och medelstora företag

6 Detaljhandel

7 Säkrad av fastighet

8 Små och medelstora företag

9 Andra företag

10 Kvalificerad rullande

11 Övrig detaljhandel

12 små och medelstora företag

14 Andra företag

14 Aktier

15 Summa – internmetoden

Nationella regeringar eller 16 centralbanker Delstatliga eller lokala 17 självstyrelseorgan och myndigheter 18 Offentliga organ 19 Multilaterala utvecklingsbanker 20 Internationella organisationer 21 Institut 22 Företag

23 Varav: Små och medelstora företag

24 Detaljhandel

25 Varav: Små och medelstora företag

Säkrade genom panträtt i fast 26 egendom

27 Varav: Små och medelstora företag

28 Fallerande exponeringar Poster förknippade med särskilt hög 29 risk 30 Säkerställda obligationer Fordringar på institut och företag 31 med kortfristig kreditvärdering 32 Företag för kollektiva investeringar 33 Aktieexponeringar 34 Övriga exponeringar

35 Summa – schablonmetoden

36 Summa

78.Institut bör, vid tillämpningen av artikel 442 d, lämna uppgifter om den geografiska fördelningen av exponeringarnas nettovärde via mall EU CRB-C nedan. Mall EU CRB-C kan, om så är relevant, göras mer detaljerad. Mall 8: EU CRB-C – Geografisk fördelning av exponeringar

Syfte: Lämna en fördelning av exponeringar per geografiska områden och exponeringsklasser.

Tillämpningsområde: Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer.

Innehåll: nettovärden i och utanför balansräkningen för exponeringar (motsvarande de redovisningsvärden som rapporterats i redovisningar men enligt omfattningen av den lagstadgade sammanställningen i enlighet med del ett, avdelning II, kapitel 2 i kapitalkravsförordningen). Frekvens: årlig

Format: flexibelt. De väsentliga geografiska områden där institut har väsentliga exponeringsklasser bör redovisas i kolumnerna. Raderna bör (som ett minimum) återspegla de väsentliga

exponeringsklasserna, i enlighet med definitionen av exponeringsklasser enligt artiklarna 112 och 147 i kapitalkravsförordningen. De kan kompletteras för att lämna ytterligare detaljer, i enlighet

med vad som är lämpligt. Åtföljande beskrivning: Institut förväntas förklara drivkrafterna bakom alla väsentliga skillnader i belopp jämfört med den föregående rapporteringsperioden. Om väsentlighet för geografiska

områden eller länder fastställs genom användning av en väsentlighetströskel bör denna tröskel redovisas, såväl som förteckningen över oväsentliga länder som inbegrips i kolumnerna ”övriga

geografiska områden” och ”övriga länder”.

a b c d e f h i j k l m n Nettovärde Väsentligt Väsentligt Land N Övriga Övriga område 1 Land 1 Land 2 Land 3 Land 4 Land 5 Land 6 Land N område N geografiska Summa länder områden Nationella regeringar eller 1 centralbanker 2 Institut 3 Företag 4 Detaljhandel 5 Aktier

6 Summa – internmetoden

Nationella regeringar eller 7 centralbanker Delstatliga eller lokala 8 självstyrelseorgan och myndigheter 9 Offentliga organ 10 Multilaterala utvecklingsbanker 11 Internationella organisationer

12 Institut 13 Företag 14 Detaljhandel Säkrade genom panträtt i fast 15 egendom 16 Fallerande exponeringar Poster förknippade med särskilt 17 hög risk 18 Säkerställda obligationer Fordringar på institut och företag 19 med kortfristig kreditvärdering Företag för kollektiva 20 investeringar 21 Aktieexponeringar 22 Övriga exponeringar

23 Summa – schablonmetoden

24 Summa

79.Institut bör, vid tillämpningen av artikel 442 e, lämna uppgifter om typ av bransch eller motpart för exponeringar i enlighet med mall CRB-D nedan, och om så är lämpligt lämna ytterligare detaljer. 80.I mall EU CRB-D nedan ges en uppdelning per bransch. Om ett institut väljer att ersätta eller komplettera uppdelningen per bransch med en uppdelning mellan motpartstyper (i enlighet med vad som tillåts enligt artikel 442 e) bör uppdelningen av kolumner anpassas och åtskillnad ska (som ett minimum) göras mellan motparter inom och utanför den finansiella sektorn enligt definitionen i artikel 4.27 i kapitalkravsförordningen. Ytterligare detaljer bör i tillämpliga fall lämnas. 81.Genom uppdelningen per exponeringsklasser, branscher eller motparter bör de exponeringsklasser, branscher eller motparter identifieras som anses väsentliga i enlighet med EBA:s riktlinjer 2014/14. Exponeringsklasser, branscher eller motparter som anses oväsentliga kan samlas i en rad eller kolumn benämnd ”övrigt”. Mall 9: EU CRB-D – Koncentration av exponeringar per typ av bransch eller motpart

Syfte: Lämna en uppdelning av exponeringar per typ av bransch eller motpart och exponeringsklasser.

Tillämpningsområde: Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer.

Innehåll: nettovärden i och utanför balansräkningen för exponeringar (motsvarande de redovisningsvärden som rapporterats i redovisningar men enligt omfattningen av den

lagstadgade sammanställningen i enlighet med del ett, avdelning II, kapitel 2 i kapitalkravsförordningen). Tilldelningen av motpartssektor är uteslutande baserad på den omedelbara motpartens slag. Klassificeringen av de exponeringar som är gemensamma för mer än en gäldenär bör göras på grundval av de kännetecken hos gäldenären som är

mest relevanta, eller avgörande, för det institut som beviljar exponeringen. Frekvens: årlig

Format: flexibelt. De väsentliga branscher eller motpartstyper gentemot vilka institut har exponeringar bör redovisas i kolumnerna. Väsentlighet bör bedömas på grundval av

EBA:s riktlinjer 2014/14 och oväsentliga branscher eller motpartstyper kan samlas i en kolumn benämnd ”övrigt”. Raderna bör (som ett minimum) återspegla de väsentliga exponeringsklasserna (i enlighet med definitionen av exponeringsklasser enligt artiklarna 112 och 147) och kan enligt vad som är lämpligt kompletteras för redovisning av

ytterligare detaljer. Åtföljande beskrivning: Institut förväntas förklara drivkrafterna bakom alla väsentliga skillnader i belopp jämfört med den föregående rapporteringsperioden.

a b c d e f g h i j l m n o p q r s u

a yl ,

k et er st r, er ch omi ion va st

on tjän rs ske g kat g jän me o del in ksamh ce, fi ni , ek töd rin a t är an er er vi ch ik ch fö v jh in gv er a s äk ial id o rs al et k ss oc id al as, as ur dr uk o et ran ommu ni lfö s , g g het ning ia g, br ner au amh el in et h d h k om j tek ig h an gs mi h mag ks alt oc ch frit er jn rest oc in ch ast ko oc er oc rv o st g av h et o , f k s s av sör sv er je in ksamh del t oc ion fö ap ng st h omsor jän uk, ng ning jn för or oc lig oris nö an het sk ni ning a t ni ver ll- mat jän at erk sp ig yr nt ild ur, in sör ten tih ksamh en d oc ig rdbr gg an for lig mma tv ote th ffe tb vr

Jo U Tillv För Vat By Par Tr H In Fast Ver vet U reset O ob U Vår Kult Ö Su

1 Nationella regeringar eller centralbanker

2 Institut

3 Företag

4 Detaljhandel

5 Aktier

6 Summa – internmetoden

7 Nationella regeringar eller centralbanker

8 Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och

myndigheter

9 Offentliga organ

10 Multilaterala utvecklingsbanker

11 Internationella organisationer

12 Institut

13 Företag

14 Detaljhandel

15 Säkrade genom panträtt i fast egendom

16 Fallerande exponeringar

17 Poster förknippade med särskilt hög risk 18 Säkerställda obligationer 19 Fordringar på institut och företag med kortfristig kreditvärdering 20 Företag för kollektiva investeringar 21 Aktieexponeringar 22 Övriga exponeringar

23 Summa – schablonmetoden

24 Summa

82.Institut bör, vid tillämpningen av artikel 442 f, lämna uppgifter om den återstående löptiden för sina nettoexponeringar i enlighet med mall CRB-E nedan, och om så är lämpligt lämna ytterligare detaljer. 83.Mall EU CRB-E bör endast inbegripa de exponeringsklasser som anses väsentliga vid tillämpningen av EBA:s riktlinjer 2014/14. Oväsentliga exponeringsklasser kan samlas på en rad benämnd ”övrigt”. Mall 10: EU CRB-E – Exponeringars löptid

Syfte: Lämna en fördelning av nettoexponeringar per återstående löptid och exponeringsklasser. Tillämpningsområde: Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer. Innehåll: nettovärden i balansräkningen för exponeringar (motsvarande de redovisningsvärden som rapporterats i

redovisningar men enligt omfattningen av den lagstadgade sammanställningen i del ett, avdelning II, kapitel 2 i

kapitalkravsförordningen). Frekvens: årlig Format: flexibelt. Raderna bör, som ett minimum, återspegla de väsentliga exponeringsklasserna (i enlighet med definitionen av exponeringsklasser enligt artiklarna 112 och 147 i kapitalkravsförordningen). Åtföljande beskrivning: Institut förväntas förklara drivkrafterna bakom alla väsentliga skillnader i belopp jämfört med den föregående rapporteringsperioden.

a b c d e f Exponeringens nettovärde Ingen På begäran <= 1 år > 1 år <= 5 år > 5 år angiven Summa löptid Nationella regeringar eller 1 centralbanker 2 Institut 3 Företag 4 Detaljhandel 5 Aktier

6 Summa – internmetoden

Nationella regeringar eller 7 centralbanker Delstatliga eller lokala 8 självstyrelseorgan och myndigheter 9 Offentliga organ Multilaterala 10 utvecklingsbanker Internationella 11 organisationer 12 Institut 13 Företag 14 Detaljhandel Säkrade genom panträtt i 15 fast egendom 16 Fallerande exponeringar Poster förknippade med 17 särskilt hög risk 18 Säkerställda obligationer Fordringar på institut och 19 företag med kortfristig kreditvärdering

Företag för kollektiva 20 investeringar 21 Aktieexponeringar 22 Övriga exponeringar

Summa –

23

schablonmetoden

24 Summa

85.De totala exponeringsbelopp som används i mall EU CR1-A bör delas upp per väsentliga branscher eller motpartstyper i enlighet med mall EU CR1-B, och per väsentligt geografisk område i enlighet med mall EU CR1-C. Mallarna EU CR1-B och EU CR1-C kan tillhandahållas separat för exponeringar som behandlas enligt schablon- och internmetoden. 86.Institut kan välja huruvida de vill redovisa en uppdelning av sina exponeringar per väsentlig bransch eller motpartstyp. Detaljrikedomen för den uppdelning som väljs i mall EU CR1-B, inbegripet när institut väljer att redovisa en uppdelning av både bransch och motpartstyp, bör vara konsekvent med detaljrikedomen för den uppdelning som används i mall EU CRB-D. På ett liknande sätt bör den geografiska uppdelningen i mall EU CR1-C vara konsekvent med den geografiska uppdelningen i mall EU CRB-C. 87.Vid uppdelningen av exponeringar och kreditriskjusteringar per exponeringsklass, bransch eller motpartstyp bör en individuell identifiering ske av de exponeringsklasser, branscher eller motpartstyper som anses väsentliga vid tillämpningen av EBA:s riktlinjer 2014/14. Exponeringsklasser, branscher eller motpartstyper som anses oväsentliga kan samlas och redovisas på en enskild rad eller i en enskild kolumn (enligt vad som är lämpligt) benämnd ”övrigt”. 88.Förfallna exponeringar (oberoende av dessas tillstånd vad gäller osäkerhet eller fallissemang) bör sedan delas upp per förfallointervall, i enlighet med vad som åskådliggörs i mall EU CR1-D. Förfallna exponeringar bör delas upp per typ av instrument. Mall 11: EU CR1-A – Kreditkvalitet för exponeringar per exponeringsklass och instrument

Syfte: Lämna en omfattande bild av kreditkvaliteten för ett instituts exponeringar i och utanför balansräkningen.

Tillämpningsområde: Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer.

Innehåll: nettovärden (motsvarande de redovisningsvärden som rapporterats i redovisningar men enligt omfattningen av den lagstadgade sammanställningen i enlighet med del ett, avdelning II, kapitel 2 i kapitalkravsförordningen). Frekvens: halvårsvis

Format: fast. Raderna bör, som ett minimum, återspegla de väsentliga exponeringsklasserna (i enlighet med definitionen av exponeringsklasser enligt artiklarna 112 och 147 i kapitalkravsförordningen).

Åtföljande beskrivning: Institut förväntas förklara drivkrafterna bakom alla väsentliga skillnader i belopp jämfört med den föregående rapporteringsperioden.

a b c d e f G Bokförda bruttovärden för Nettovärden Periodens Specifik Allmän Ackumulerade Fallerade exponeringar Exponeringar som inte har fallerat kostnader för kreditriskjustering kreditriskjustering avskrivningar (a+b-c-d) kreditriskjustering Nationella 1 regeringar eller centralbanker 2 Institut 3 Företag Varav:

4 Specialutlåning Varav: Små och 5 medelstora företag

6 Detaljhandel

7 Säkrad av fastighet Små och 8 medelstora företag

9 Andra företag Kvalificerad 10 rullande

11 Övrig detaljhandel

12 Små och

medelstora företag

13 Andra företag

14 Aktier

Summa –

15

internmetoden

Nationella 16 regeringar eller centralbanker Delstatliga eller lokala 17 självstyrelseorgan och myndigheter 18 Offentliga organ Multilaterala 19 utvecklingsbanker Internationella 20 organisationer 21 Institut 22 Företag

Varav: Små och 23 medelstora företag

24 Detaljhandel

Varav: Små och 25 medelstora företag

Säkrade genom 26 panträtt i fast egendom

Varav: Små och 27 medelstora företag

Fallerande 28 exponeringar Poster 29 förknippade med särskilt hög risk 30 Säkerställda

obligationer Fordringar på institut och 31 företag med kortfristig kreditvärdering Företag för 32 kollektiva investeringar 33 Aktieexponeringar Övriga 34 exponeringar

Summa –

35

schablonmetoden

36 Summa

37 Varav: Lån Varav: 38 Räntebärande värdepapper Varav: Exponeringar 39 utanför balansräkningen

89.I mall EU CR1-B nedan redovisas en uppdelning av de totala exponeringarna per bransch. Om ett institut väljer att ersätta eller komplettera uppdelningen per bransch med en uppdelning mellan motpartstyper (enligt vad som tillåts enligt artikel 442 g) bör uppdelningen av rader anpassas och åtskillnad bör (som ett minimum) göras mellan motparter inom och utanför den finansiella sektorn enligt definitionen i artikel 4.27 i kapitalkravsförordningen. Mall 12: EU CR1-B – Kreditkvalitet för exponeringar per bransch eller motpartstyp

Syfte: Lämna en omfattande bild av kreditkvaliteten för ett instituts exponeringar i och utanför balansräkningen per bransch eller motpartstyp.

Tillämpningsområde: Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer.

Innehåll: nettovärden (motsvarande de redovisningsvärden som rapporterats i redovisningar men enligt omfattningen av den lagstadgade sammanställningen i enlighet med del ett, avdelning II, kapitel 2 i kapitalkravsförordningen) för totala exponeringar som sammantaget behandlas enligt schablon- och internmetoden. Frekvens: halvårsvis Format: fast. Uppdelningen av raden är flexibel och bör vara konsekvent med den uppdelning som görs i mall EU CRB-D. Uppdelningen av kolumnen är dock fast.

Åtföljande beskrivning: Institut förväntas förklara drivkrafterna bakom alla väsentliga skillnader i belopp jämfört med den föregående rapporteringsperioden.

a b c d e f g Bokförda bruttovärden för Nettovärden Fallerade exponeringar Exponeringar som inte har Specifik Allmän Ackumulerade Kostnader för fallerat kreditriskjustering kreditriskjustering avskrivningar kreditriskjustering (a+b-c-d)

Jordbruk, skogsbruk och 1 fiske 2 Utvinning av mineral 3 Tillverkning Försörjning av el, gas,

4

värme och kyla 5 Vattenförsörjning 6 Byggverksamhet Partihandel och

7

detaljhandel 8 Transport och magasinering Hotell- och

9

restaurangverksamhet Informations- och

10

kommunikationsverksamhet 11 Fastighetsverksamhet Verksamhet inom juridik, 12 ekonomi, vetenskap och teknik Uthyrning, fastighetsservice, 13 resetjänster och andra stödtjänster Offentlig förvaltning och 14 försvar, obligatorisk socialförsäkring 15 Utbildning Vård och omsorg, sociala 16 tjänster 17 Kultur, nöje och fritid 18 Övriga tjänster

19 Summa

Mall 13: EU CR1-C – Exponeringars kreditkvalitet per geografiskt område

Syfte: Lämna en omfattande bild av kreditkvaliteten för ett instituts exponeringar i och utanför balansräkningen per geografiskt område.

Tillämpningsområde: Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer.

Innehåll: nettovärden (motsvarande de redovisningsvärden som rapporterats i redovisningar men enligt omfattningen av den lagstadgade sammanställningen i enlighet med del ett, avdelning II,

kapitel 2 i kapitalkravsförordningen) för totala exponeringar som sammantaget behandlas enligt schablon- och internmetoden, uppdelade per väsentliga geografiska områden och jurisdiktioner

gentemot vilka institut har exponeringar. Frekvens: halvårsvis Format: fast. Uppdelningen per geografiska områden och jurisdiktioner är flexibel och bör vara konsekvent med den uppdelning som görs i mall EU CRB-C. Uppdelningen av kolumnen är dock fast. Åtföljande beskrivning: Institut förväntas förklara drivkrafterna bakom alla väsentliga skillnader i belopp jämfört med den föregående rapporteringsperioden. Om väsentlighet för geografiska

områden eller länder fastställs genom användning av en väsentlighetströskel bör denna tröskel redovisas, såväl som förteckningen över oväsentliga länder som inbegrips i raderna ”övriga geografiska områden” och ”övriga länder”.

a b c d e f g Bokförda bruttovärden för Nettovärden Specifik Allmän Ackumulerade Kostnader för Fallerade exponeringar Exponeringar som inte har fallerat kreditriskjustering kreditriskjustering avskrivningar kreditriskjustering (a+b-c-d)

Geografiskt 1 område 1 2 Land 1 3 Land 2 4 Land 3 5 Land 4 6 Land N 7 Övriga länder Geografiskt 8 område 2 Geografiskt 9 område N Övriga 10 geografiska områden

11 Summa

Mall 14: EU CR1-D – Indelning av förfallna exponeringar efter antal kreditdagar

Syfte: Lämna en analys av redovisningen av förfallna exponeringar i balansräkningen efter antal kreditdagar, oberoende av dessas tillstånd vad gäller osäkerhet.

Tillämpningsområde: Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer. Innehåll: bokförda bruttovärden (motsvarande redovisningsvärdena före nedskrivningar och avsättningar men efter avskrivningar som rapporterats i redovisningar enligt omfattningen av den lagstadgade sammanställningen i enlighet med del ett, avdelning II, kapitel 2 i kapitalkravsförordningen).

Frekvens: halvårsvis Format: fast. Minimiantalet för förfallointervall kan kompletteras med ytterligare förfallointervall för att bättre återspegla indelningen av förfallna exponeringar efter antal kreditdagar för ett instituts portfölj. Åtföljande beskrivning: Institut förväntas förklara drivkrafterna bakom alla väsentliga skillnader i belopp jämfört med den föregående rapporteringsperioden.

a b c d e f

Bokförda bruttovärden

> 30 dagar > 60 dagar > 90 dagar ≤ 30 dagar > 180 dagar ≤ 1 år > 1 år ≤ 60 dagar ≤ 90 dagar ≤ 180 dagar 1 Lån 2 Räntebärande värdepapper

3 Summa – exponeringar

90.Uppgifter som lämnas vid tillämpningen av artikel 442 g och i om osäkra och förfallna exponeringar bör kompletteras med uppgifter om nödlidande exponeringar och sådana med anstånd i enlighet med mall EU CR1-E nedan. Mall 15: EU CR1-E – Nödlidande exponeringar och sådana med anstånd

Syfte: Lämna en översikt av nödlidande exponeringar och sådana med anstånd i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014.

Tillämpningsområde: Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer.

Innehåll: bokförda bruttovärden (motsvarande redovisningsvärdena före nedskrivningar, avsättningar och ackumulerade negativa justeringar för verkligt värde på grund av kreditrisk som rapporterats

i redovisningar men enligt omfattningen av den lagstadgade sammanställningen i enlighet med del ett, avdelning II, kapitel 2 i kapitalkravsförordningen). Om beloppet för ackumulerade nedskrivningar och avsättningar samt negativa justeringar för verkligt värde på grund av kreditrisk väsentligen skiljer sig från beloppet för de specifika och allmänna kreditriskjusteringar som redovisas

i mall EU CR1-A till D bör institut separat redovisa beloppet för ackumulerade negativa förändringar av verkligt värde på grund av kreditrisk. Frekvens: halvårsvis

Format: flexibelt Åtföljande beskrivning: Institut förväntas förklara drivkrafterna bakom alla väsentliga förändringar av beloppen från den föregående rapporteringsperioden och förklara skillnaderna mellan beloppen för nödlidande, osäkra och fallerade exponeringar.

a b c d e f g h i j k l m 91.Institut bör redovisa de avstämning av specifika och allmänna kreditriskjusteringar (visas separat) för osäkra exponeringar som krävs enligt artikel 442 i) i enlighet med mall EU CR2-A nedan. 92.Avstämningen av kreditriskjusteringar bör kompletteras med en avstämning av fallerade exponeringar, enligt vad som specificeras i mall EU CR2-B. Mall 16: EU CR2-A – Förändringar av mängden av allmänna och specifika kreditriskjusteringar

Syfte: Identifiera förändringar av ett instituts mängd av allmänna och specifika kreditriskjusteringar som innehas gentemot lån och räntebärande värdepapper som har fallerat eller är osäkra. Tillämpningsområde: Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer. Innehåll: Ackumulerade belopp för specifika och allmänna kreditriskjusteringar för osäkra eller fallerade lån och

räntebärande värdepapper (allmänna kreditriskjusteringar kan vara relaterade till lån och räntebärande värdepapper som

varken har fallerat eller är osäkra). Frekvens: halvårsvis Format: fast. Kolumnerna kan inte ändras. Institut får lägga till ytterligare rader. Åtföljande beskrivning: Institut bör beskriva typen av specifika och allmänna kreditriskjusteringar som inbegrips i mallen och förväntas förklara drivkrafterna bakom alla väsentliga förändringar av beloppen.

a b

Ackumulerad Ackumulerad specifik allmän kreditriskjustering kreditriskjustering

1 Ingående balans

Ökningar på grund av belopp som avsatts 2 för beräknade låneförluster under perioden Minskningar på grund av belopp som 3 avsatts för beräknade låneförluster under perioden Minskningar på grund av belopp som 4 avsatts för ackumulerade kreditriskjusteringar 5 Överföringar mellan kreditriskjusteringar 6 Konsekvenser av växelkursrörelser Företagssammanslagningar, inbegripet 7 förvärv och avyttringar av dotterföretag 8 Andra justeringar

9 Utgående balans

Återvinningar från kreditriskjusteringar 10 som angivits direkt i resultaträkningen Specifika kreditriskjusteringar som angivits 11 direkt i resultaträkningen

Mall 17: EU CR2-B – Förändringar i innehavet av fallerade och osäkra lån och räntebärande värdepapper

Syfte: Identifiera förändringarna i ett instituts innehav av fallerade lån och räntebärande värdepapper.

Tillämpningsområde: Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer.

Innehåll: Bokförda bruttovärden

Frekvens: halvårsvis

Format: fast

Åtföljande beskrivning: Banker förväntas förklara drivkrafterna bakom alla väsentliga förändringar av beloppen.

a

Bokfört bruttovärde för fallerade exponeringar

1 Ingående balans

Lån och räntebärande värdepapper som har fallerat eller skrivits 2 ned sedan den senaste rapporteringsperioden

3 Återgått till icke fallerat tillstånd

4 Avskrivna belopp

5 Andra förändringar

6 Utgående balans

Avsnitt C – Allmänna kvalitativa uppgifter om kreditriskreducering

93.Vid tillämpningen av artikel 453 a–e bör institut lämna uppgifter i tabell EU CRC nedan. Tabell 7: EU CRC – Kvalitativa upplysningskrav med anknytning till tekniker för kreditriskreducering

Syfte: Lämna kvalitativa uppgifter om kreditriskreducering.

Tillämpningsområde: Tabellen är obligatorisk för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer.

Innehåll: kvalitativa uppgifter

Frekvens: årlig

Format: flexibelt

Instituten bör lämna upplysningar om följande: Institut bör, när uppgifter lämnas om deras riktlinjer för nettning och användning av nettning i enlighet med artikel 453 a, ge en tydlig beskrivning av riktlinjer och processer för kreditriskreducering avseende nettning i och utanför balansräkningen. De bör också ange till vilken utsträckning nettning i och Artikel utanför balansräkningen har använts och dennas betydelse med avseende på kreditriskhantering. 453 a Institut bör i synnerhet ange detaljer om de tekniker som används med avseende på positioner som täcks av nettningsavtal i balansräkningen och de finansiella instrument som inbegrips i ramavtalen om nettning. Vidare kan även de förhållanden som krävs för att säkerställa dessa teknikers effektivitet och de kontroller som inrättats för juridisk risk beskrivas. Institut bör, som en del av sina upplysningar om de centrala egenskaperna för sina riktlinjer och metoder för värdering och hantering av säkerheter i enlighet med artikel 453 b, redovisa följande: – Grunden för bedömningen och valideringen av den intecknade säkerheten (marknadsvärde, andra värden). Artikel – Till vilken utsträckning det beräknade värdet av säkerheten reduceras av en nedsättning. 453 b – Den process och de metoder som inrättats för övervakning av värdet av säkerheten för inteckningen och andra fysiska säkerheter. Dessutom kan kreditinstitut också lämna upplysningar om huruvida det finns ett system inrättat för kreditexponeringsgränser och hur den godtagna säkerheten påverkar kvantifieringen av dessa gränser. Institut bör, vid beskrivningen av de huvudsakliga typer av säkerhet som antagits i enlighet med artikel 453 c, lämna en utförlig beskrivning av de huvudsakliga typer av säkerhet som godtagits för Artikel reducering av kreditrisk. Vidare bör institut, som god praxis, dela upp de godtagna finansiella 453 c säkerheterna per typ av kredittransaktion med säkerhet och ange säkerheternas kreditvärdering och återstående löptid.

Beskrivningen av de huvudsakliga typerna av garantigivare och motparter till kreditderivat och deras Artikel kreditvärdighet ska redovisas i enlighet med artikel 453 d och bör omfatta kreditderivat som används i 453 d syfte att reducera kapitalkrav, exklusive de som används som en del av strukturer för syntetisk värdepapperisering. Institut bör, när uppgifter lämnas om koncentrationer med avseende på marknads- eller kreditrisk inom de kreditreducerande åtgärder som vidtagits i enlighet med artikel 453 e, lämna en analys av en eventuell koncentration som uppstår till följd av kreditreducerande åtgärder och som kan hindra Artikel kreditreducerande instrument från att vara verkningsfulla. Koncentrationer inom ramen för dessa 453 e upplysningar kan inbegripa koncentrationer per typ av instrument som används som säkerhet, enhet (koncentration per garantigivartyp och kreditderivatgivare), sektor, geografiskt område, valuta, kreditvärdering eller andra faktorer som potentiellt påverkar värdet av skyddet och därmed reducerar detta skydd.

Avsnitt D – Allmänna kvantitativa uppgifter om kreditriskreducering

94.Vid tillämpningen av artikel 453 f och g menas med uppgifter om exponeringsvärde som täcks av finansiell säkerhet, annan säkerhet, garantier och kreditderivat uppgifter om utestående säkrade exponeringar och det säkrade beloppet inom ramen för dessa exponeringar. Uppgifter ska lämnas i enlighet med mall EU CR3 nedan. Mall 18: EU CR3 – Tekniker för kreditriskreducering – översikt

Syfte: Redovisa omfattningen av användningen av tekniker för kreditriskreducering.

Tillämpningsområde: Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer. Innehåll: bokförda värden. Institut bör inbegripa alla säkerheter, finansiella garantier och kreditderivat som används i syfte att reducera kreditrisken för alla säkrade exponeringar,

oberoende av huruvida schablon- eller internmetoden används för beräkningen av riskvägt exponeringsbelopp. Eventuella exponeringar säkrade genom säkerheter, finansiella garantier eller kreditderivat (som är godtagbart eller inte som tekniker för kreditriskreducering i enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 4 i kapitalkravsförordningen) som används för att reducera

kapitalkrav bör inte redovisas.

Frekvens: halvårsvis

Format: fast. Ifall institut inte kan kategorisera exponeringar säkrade genom säkerheter, finansiella garantier eller kreditderivat i lån och räntebärande värdepapper kan de antingen i) slå samman två motsvarande rutor eller ii) dela beloppet med den proportionella vikten av bokförda bruttovärden. De bör förklara vilken metod de har använt.

Åtföljande beskrivning: Institut förväntas komplettera mallen med en beskrivande kommentar för att förklara eventuella väsentliga förändringar under rapporteringsperioden och de huvudsakliga drivkrafterna bakom sådana förändringar.

a b c d e Osäkrade exponeringar – Säkrade exponeringar – Exponeringar med Exponeringar säkrade genom Exponeringar säkrade genom bokfört värde bokfört värde pantsäkerhet finansiella garantier kreditderivat 1 Summa – lån Summa – räntebärande 2 värdepapper

4.9 Kreditrisk och kreditriskreducering inom ramen för schablonmetoden

95.I följande innehåll i dessa riktlinjer specificeras de kraven på de upplysningar som ska lämnas i enlighet med artiklarna 444 och 453 i kapitalkravsförordningen. Uppgifter i avsnitten nedan gäller endast för instrument som omfattas av del tre, avdelning II, kapitel 2 (schablonmetoden) för att beräkna deras riskvägda exponeringsbelopp i de syften som avses i artikel 92.3 a i samma förordning. 96.Instrument som omfattas av del tre, avdelning II, kapitel 6 i kapitalkravsförordningen (exponeringar gentemot motpartskreditrisk) samt instrument för vilka kraven i del tre, avdelning II, kapitel 5 (värdepapperiseringsexponeringar) gäller omfattas inte av upplysningskraven i följande avsnitt. Upplysningar som omfattas av del tre, avdelning II, kapitel 6 i förordningen specificeras i punkt 4.11 i dessa riktlinjer.

Avsnitt A – Kvalitativa uppgifter om användningen av schablonmetoden

97.Vid tillämpningen av artikel 444 a–d i kapitalkravsförordningen bör institut lämna de uppgifter som specificeras i tabell EU CRD nedan. Tabell 8: EU CRD – Kvalitativa upplysningskrav för instituts användning av extern kreditvärdering inom ramen för schablonmetoden för kreditrisk

Syfte: Komplettera uppgifterna om ett instituts användning av schablonmetoden med kvalitativa uppgifter om användningen av extern kreditvärdering.

Tillämpningsområde: Tabellen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som beräknar de

riskvägda exponeringsbeloppen i enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 2 i kapitalkravsförordningen. Ett institut kan, i syfte att lämna meningsfulla uppgifter till användare, välja att inte lämna de uppgifter som erfordras i tabellen om de exponeringar och riskvägda exponeringsbelopp som beräknas i enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 2 i kapitalkravsförordningen inte är väsentliga i enlighet med artikel 432.1 i samma förordning, i enlighet med vad som specificeras i EBA:s riktlinjer 2014/14. I enlighet med den artikeln och punkt 19 i dessa riktlinjer bör institutet tydligt ange om ovanstående val görs. Dessutom bör det förklara varför det anser att uppgifterna inte är meningsfulla för användare och inte är väsentliga, inbegripet en beskrivning av exponeringsklasserna i fråga och den aggregerade totala riskexponering som dessa exponeringsklasser

representerar.

Innehåll: kvalitativa uppgifter

Frekvens: årlig

Format: flexibelt

A. För var och en av de exponeringsklasser som specificeras i artikel 112 i kapitalkravsförordningen, för vilka institut beräknar det riskvägda exponeringsbeloppet i enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 2 i kapitalkravsförordningen, bör institut lämna följande uppgifter: Artikel Namn på de externa ratinginstitut och exportkreditorgan som använts av institutet, och skäl till a) 444 a eventuella förändringar under rapporteringsperioden. Artikel b) De exponeringsklasser för vilka varje ratinginstitut eller exportkreditorgan används. 444 b Artikel En beskrivning av den process som används för att överföra emittentbetyg och kreditvärderingar för c) 444 c jämförbara tillgångar i handelslagret.

Artikel Anpassningen av den alfanumeriska skalan för varje institut/organ som används till de 444 d d) kreditkvalitetssteg som föreskrivs i del tre, avdelning II, kapitel 2 i kapitalkravsförordningen (förutom om institutet följer den inplacering som offentliggjorts av EBA).

Avsnitt B – Kvantitativa uppgifter om användningen av schablonmetoden

98.Institut bör lämna uppgifter om exponeringar som täcks av godtagbara finansiella säkerheter, andra godtagbara säkerheter samt garantier eller kreditderivat som redovisas vid tillämpningen av artikel 453 f och g, såväl som mall EU CR3 i dessa riktlinjer, genom att lämna uppgifter om effekten av kreditriskreducering i enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 4 i kapitalkravsförordningen för exponeringar som är riskvägda i enlighet med kapitel 2 i samma avdelning i samma förordning (schablonmetoden). 99.Uppgifter om effekten av tekniker för kreditriskreducering, i enlighet med punkt 95, bör följa de specifikationer som fastställts i mall EU CR4. Mall EU CR4 exkluderar exponeringar som är föremål för kraven i del tre, avdelning II, kapitlen 5 och 6 i kapitalkravsförordningen (exponeringar som är föremål för motpartskreditrisk- och värdepapperiseringsriskramen). Mall 19: EU CR4 – Schablonmetoden – kreditriskexponering och effekter av kreditriskreducering

Syfte: Åskådliggöra effekten av alla tekniker för kreditriskreducering i enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 4 i kapitalkravsförordningen, inbegripet den förenklade metoden för

finansiella säkerheter och den fullständiga metoden för finansiella säkerheter vid tillämpningen av artikel 222 och artikel 223 i samma förordning på kapitalkravsberäkningar med schablonmetoden. Densiteten av riskvägda exponeringsbelopp ger ett syntetiskt mått på varje portföljs risknivå.

Tillämpningsområde: Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som beräknar de riskvägda exponeringsbeloppen för kreditrisk i enlighet med del tre,

avdelning II, kapitel 2 i kapitalkravsförordningen. Mall EU CR4 täcker inte derivatinstrument, repor, värdepappers- och råvarulån eller lånetransaktioner baserade på värdepapper eller råvaror, transaktioner med lång avvecklingscykel eller marginalutlåning som omfattas av del tre, avdelning II, kapitel 6 i kapitalkravsförordningen eller av artikel 92.3 f i samma förordning, vilkas lagstadgade exponeringsvärde beräknas i enlighet med de metoder som fastställts i föregående kapitel. Ett institut som beräknar riskviktade exponeringsbelopp för kreditrisk också i enlighet med del 3, avdelning II, kapitel 3 i kapitalkravsförordningen kan anse att de exponeringar och riskvägda exponeringsbelopp som beräknas i enlighet med kapitel 2 inte är väsentliga i enlighet med artikel 432.1 i samma förordning (i enlighet med vad som specificeras i EBA:s riktlinjer 2014/14). Under sådana förhållanden – och i syfte att endast ge meningsfulla uppgifter till användare – får ett institut välja att inte lämna upplysningar i mall EU CR4. I enlighet med den artikeln och punkt 19 i dessa riktlinjer bör institutet tydligt ange om ovanstående tillvägagångssätt begagnas. Dessutom bör det förklara varför det anser att uppgifterna i mall EU CR4 inte är meningsfulla för användare. Förklaringen bör inbegripa en beskrivning av de exponeringar som inbegrips i respektive exponeringsklasser och den aggregerade

summan av riskvägda exponeringsbelopp från sådana exponeringsklasser.

Innehåll: lagstadgade exponeringsbelopp

Frekvens: halvårsvis

Format: fast. (Kolumnerna kan inte ändras. Raderna återspeglar exponeringsklasserna i artikel 112 i kapitalkravsförordningen.)

Åtföljande beskrivning: Institut förväntas komplettera mallen med en beskrivande kommentar för att förklara eventuella väsentliga förändringar under rapporteringsperioden och de

huvudsakliga drivkrafterna bakom sådana förändringar.

a b c d e f

100. Vid tillämpningen av artikel 444 e bör institut lämna upplysningar i mall EU CR5 (inbegripet en uppdelning av exponeringar efter konverteringsfaktor och efter tekniker för riskreducering). Mall 20: EU CR5 – Schablonmetoden

Syfte: Presentera uppdelningen av exponeringar som behandlas enligt schablonmetoden per tillgångsklass och riskvikt (motsvarande den risknivå som tilldelats exponeringen enligt

schablonmetoden). Riskvikterna i mall EU CR5 omfattar alla de som tilldelats varje kreditkvalitetssteg i artiklarna 113–134 i del tre, avdelning II, kapitel 2 i kapitalkravsförordningen.

Tillämpningsområde: Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som beräknar de riskvägda exponeringsbeloppen i enlighet med del tre, avdelning II,

kapitel 2 i kapitalkravsförordningen. Ett institut riskviktar exponeringar enligt kapitel 3 i samma förordning. De exponeringar och riskvägda exponeringsbelopp som beräknas i enlighet med kapitel 2 är inte väsentliga i enlighet med artikel 432.1 i samma förordning, enligt vad som specificeras i EBA:s riktlinjer 2014/14. Under sådana förhållanden – och i syfte att endast lämna meningsfulla uppgifter till användare – får ett institut välja att inte lämna upplysningar i mall EU CR5. I enlighet med den artikeln och punkt 19 i dessa riktlinjer bör institutet tydligt ange om ovanstående val görs. Dessutom bör det förklara varför det anser att uppgifterna i mall EU CR4 inte är meningsfulla för användare. Förklaringen bör inbegripa en beskrivning av de exponeringar som inbegrips i respektive exponeringsklasser och den aggregerade summan av riskvägda exponeringsbelopp från sådana exponeringsklasser.

Innehåll: lagstadgade exponeringsvärden uppdelade per riskvikter. Institut bör redovisa exponeringar efter konverteringsfaktor och efter tekniker för riskreducering. Den riskvikt som används för uppdelningen motsvarar de olika kreditkvalitetssteg som är tillämpliga i enlighet med artiklarna 113–134 i del tre, avdelning II, kapitel 2 i kapitalkravsförordningen.

Frekvens: halvårsvis

Format: fast

Åtföljande beskrivning: Institut förväntas komplettera mallen med en beskrivande kommentar för att förklara eventuella väsentliga förändringar under rapporteringsperioden och de

huvudsakliga drivkrafterna bakom sådana förändringar.

Riskvikt Summa Varav icke kreditvärderade

Exponeringsklasser 0 % 2 % 4 % 10 % 20 % 35 % 50 % 70 % 75 % 100 % 150 250 370 1 250 % Övrigt Avdragna % % %

4.10 Kreditrisk och kreditriskreducering inom ramen för internmetoden

101. I följande avsnitt i dessa riktlinjer specificeras de krav på de upplysningar som ska lämnas i enlighet med artiklarna 452 och 453 i kapitalkravsförordningen. Uppgifter i avsnitten nedan gäller endast för instrument som omfattas av del tre, avdelning II, kapitel 3 för att beräkna deras riskvägda exponeringsbelopp i de syften som avses i artikel 92.3 a i samma förordning (internmetoden). 102. Instrument som omfattas av del tre, avdelning II, kapitel 6 i kapitalkravsförordningen (exponeringar gentemot motpartskreditrisk) samt instrument för vilka kraven i del tre, avdelning II, kapitel 5 (exponeringar gentemot värdepapperiseringstransaktioner) gäller omfattas inte av upplysningskraven i följande avsnitt (exponeringar som är föremål för motpartskreditrisk- och värdepapperiseringsriskramen).

Avsnitt A – Kvalitativa uppgifter om användningen av internmetoden

103. Vid tillämpningen av artikel 452 a–c bör institut lämna uppgifter om IRB-modellernas kvalitativa miljö, i enlighet med specifikationerna i tabell EU CRE. Tabell 9: EU CRE – Kvalitativa upplysningskrav med anknytning till IRB-modeller

Syfte: Lämna ytterligare uppgifter om IRB-modeller som används för beräkning av riskvägt exponeringsbelopp.

Tillämpningsområde: Tabellen gäller för institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som tillåts använda

den avancerade eller den grundläggande internmetoden för vissa av eller alla sina exponeringar i enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 3 i kapitalkravsförordningen. Institut bör, i syfte att ge meningsfulla uppgifter till användare, beskriva de huvudsakliga dragen hos de modeller som används på gruppnivå (enligt omfattningen av den lagstadgade sammanställningen i enlighet med del ett, avdelning II i samma förordning) och förklara hur omfattningen av de beskrivna modellerna fastställdes. Kommentaren bör inbegripa procentsatsen för riskvägda exponeringsbelopp som täcks av modellerna för var och en av institutets lagstiftningsportföljer.

Innehåll: kvalitativa uppgifter

Frekvens: årlig Format: flexibelt Institut ska lämna följande uppgifter om sin användning av IRB-modeller: Artikel Beskrivningen av kontrollmekanismerna för riskklassificeringssystemen i enlighet med 452 b iv artikel 452 b iv bör omfatta utarbetande, kontroller och förändringar av interna modeller. Vid a) beskrivningen av oberoende, ansvarsfördelning och översyn av riskklassificeringssystemen bör rollen för de funktioner som är involverade i utarbetandet, godkännandet och efterföljande ändringar av kreditriskmodeller redovisas. Artikel Beskrivningen av rollen för de funktioner som hänvisas till ovan bör även inbegripa förhållandet 452 b iv mellan riskhanteringsfunktionen och funktionen för internrevision, såväl som förfarandet för att b) säkerställa oberoendet av den funktion som ansvarar för modellöversynen gentemot de funktioner som ansvarar för utarbetandet av modellen. Artikel Som en del av de uppgifter som lämnas i enlighet med artikel 452 b iv bör institut redovisa c) 452 b iv omfattningen och det huvuddelarna av rapportering med anknytning till kreditriskmodeller. Artikel d) Till vilken utsträckning tillsynsmyndigheten godkänner metoden.

452 a Artikel När uppgifter lämnas om den behöriga myndighetens godkännande av metod eller 452 a övergångsordning i enlighet med artikel 452 a bör institut (för varje exponeringsklass) ange e) delen av fallerade exponeringar inom gruppen (i procent av totala fallerade exponeringar) som täcks av schablonmetoden och den grundläggande och den avancerade internmetoden samt delen av exponeringsklasserna som omfattas av en införandeplan. Artikel Redovisningen av de interna riskklassificeringsförfarandena per exponeringsklasser som 452 c förtecknas i artikel 452 c bör inbegripa antalet nyckelmodeller som används med avseende på f) varje portfölj, med en kort diskussion om de huvudsakliga skillnaderna mellan modellerna inom samma portföljer. Artikel Redovisningen av de interna klassificeringsförfarandena per exponeringsklasser som förtecknas 452 c i artikel 452 c bör inbegripa en beskrivning av huvuddragen hos de godkända modellerna, i synnerhet följande: i) Definitioner, metoder och uppgifter för uppskattning och validering av PD, såsom hur PDvärden uppskattas för lågfallisemangsportföljer, huruvida det finns lagstadgade minimigränser (golv), och drivkrafterna bakom skillnader som observerats mellan PD och den faktiska andelen fallissemang för åtminstone de senaste tre perioderna. Vidare bör i tillämpliga fall följande inbegripas: g) ii) Definitioner, metoder och uppgifter för uppskattning och validering av LGD, såsom metoder för beräkning av LGD vid konjunkturnedgångar, hur LGD uppskattas för lågfallisemangsportföljer, tid som förflyter mellan fallissemanget och avslutandet av exponeringen. iii) Definitioner, metoder och uppgifter för uppskattning och validering av kreditkonverteringsfaktorer, inbegripet antaganden som gjordes för att ta fram dessa variabler. Beskrivningen av kännetecknen för den interna modellen för aktier i enlighet med artikel 452 c v bör omfatta de modeller som används för exponeringar som behandlas inom ramen för den interna modellen i enlighet med artikel 155.4.

Avsnitt B – Kvantitativa uppgifter om användningen av internmetoden

104. Vid tillämpningen av artikel 452 e och g bör institut lämna de uppgifter som specificeras i mall EU CR6 nedan. • Redovisningen av ”exponeringsvärdet” (i enlighet med vad som krävs i artikel 452 e i) uppfylls genom redovisningen av de ursprungliga exponeringsvärdena (både i och utanför balansräkningen) i kolumnerna a och b samt genom redovisningen av de fallerade exponeringarna i kolumn d. • Redovisningen av ”summan av outnyttjade kreditmöjligheter och exponeringsvägda genomsnittliga exponeringsvärden för alla exponeringsklasser” (såsom krävs enligt artikel 452 e iii) uppfylls genom redovisningen av den ”genomsnittliga kreditkonverteringsfaktorn”. • Redovisningen av exponeringsvägd genomsnittlig riskvikt (såsom krävs enligt artikel 452 e ii) uppfylls genom redovisningen av de riskvägda exponeringsbeloppen i kombination med densiteten av riskvägt exponeringsbelopp. • När uppgifter lämnas som är uppdelade per PD-intervall (såsom krävs enligt artikel 452 e) bör institut även redovisa det antal gäldenärer som motsvarar antalet enskilda PD-skattningar inom detta intervall. Det är godtagbart att göra en uppskattning (ett avrundat tal). 105. Institut bör också redovisa en uppdelning av genomsnittlig PD och genomsnittlig LGD per exponeringsklass (kolumnerna e och g). 106. Vid redovisning av värdejusteringar och avsättningar i enlighet med artikel 452 g bör institut lämna uppgifter om framtagandet av värdejusteringar och avsättningar, inbegripet specifika kreditriskjusteringar per exponeringsklass och hur de skiljer sig från tidigare erfarenheter, såväl som en beskrivning av de faktorer som påverkade erfarenheten av förlusten under den föregående perioden (artikel 452 h). 107. Uppdelningen i ett tillräckligt antal gäldenärsklasser bör justeras utöver det obligatoriska minimikravet för uppdelning ifall en justering behövs för att ge en representativ uppdelning av fördelningen av de klasser som används inom ramen för internmetoden av ett institut, inbegripet när dessa klasser är aggregerade. Ifall ytterligare PD-klasser införs i mall EU CR6 kan klasser aggregeras ifall uppdelningen förblir representativ för fördelningen av klasser som används inom ramen för internmetoden. Mall 21: EU CR6 – Internmetoden – kreditriskexponeringar per exponeringsklass och PD-intervall

Syfte: Lämna huvudsakliga parametrar som används vid beräkningen av kapitalkrav för IRB-modeller Detta upplysningskrav syftar till att visa exponeringsklasserna enligt PD-

klasser för att möjliggöra en bedömning av portföljens kreditkvalitet. Syftet med att redovisa dessa parametrar är att förbättra öppenheten för instituts beräkningar av riskvägt exponeringsbelopp och tillförlitligheten av lagstiftningsåtgärder.

Tillämpningsområde: Mallen gäller för institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som använder antingen den grundläggande eller den avancerade internmetoden för

vissa av eller alla sina exponeringar i enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 3 i kapitalkravsförordningen. Om ett institut använder både den grundläggande och den avancerade internmetoden bör det redovisa en mall för varje använd metod.

Innehåll: Kolumnerna a och b är baserade på exponeringsvärden före kreditkonverteringsfaktor och kreditriskreducering och kolumnerna c–l är lagstadgade värden som antingen

fastställs av institut eller som specificeras i det tidigare kapitlet. Alla värden i mall EU CR6 är baserade på omfattningen av den lagstadgade sammanställningen såsom definieras i del ett, avdelning II, kapitel 2 i kapitalkravsförordningen.

Frekvens: halvårsvis

Format: fast. Kolumnerna, innehållet i dessa samt PD-skalan för raderna får inte ändras, även om originalversionen av PD-skalan i mallen utgör den lägsta detaljnivå som ett institut bör redovisa (dvs. ett institut kan besluta om att göra den ursprungliga PD-skalan ännu mer finfördelad). Åtföljande beskrivning: Institut förväntas att komplettera mallen med en beskrivning för att förklara effekten av kreditderivat på riskvägda exponeringsbelopp.

108. Vid tillämpningen av artikel 453 g bör de uppgifter som ska redovisas om den totala exponeringen som täcks av garantier eller kreditderivat (såsom redan specificeras i mall EU CR3 i dessa riktlinjer) kompletteras med uppgifter om påverkan av kreditderivat på riskvägda exponeringsbelopp. Dessa kompletterande uppgifter specificeras i mall EU CR7 nedan. Mall 22: EU CR7 – Internmetoden – Effekt på riskvägda exponeringsbelopp av kreditderivat som används som tekniker för kreditriskreducering

Syfte: Åskådliggöra effekten av kreditderivat på beräkningar av kapitalkrav med internmetoden. De riskvägda

exponeringsbeloppen före kreditderivat, före beaktande av den reduceringseffekt genom kreditderivat som valts ut för att bedöma inverkan av kreditderivat på riskvägda exponeringsbelopp. Mall EU CR7 inbegriper den effekt av kreditderivat på riskvägda exponeringsbelopp som beror på substitutionseffekten och inverkan på PD- och LGDparametrar i enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 4 i kapitalkravsförordningen.

Tillämpningsområde: Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som använder

den avancerade och/eller den grundläggande internmetoden för vissa av eller alla sina exponeringar.

Innehåll: riskvägda exponeringsbelopp som är föremål för kreditriskbehandling.

Frekvens: halvårsvis

Format: fast. Redovisningarna av riskvägda exponeringsbelopp som beräknats genom antagande av frånvaro av

erkännande av kreditderivat som en teknik för kreditriskreducering (riskvägda exponeringsbelopp före kreditderivat) och riskvägda exponeringsbelopp som beräknas med beaktande av inverkan av teknik för kreditriskreducering på kreditderivaten (faktiska riskvägda exponeringsbelopp) bör presenteras separat för exponeringsklasser för vilka den grundläggande respektive den avancerade internmetoden tillämpas.

Åtföljande beskrivning: Institut kan komplettera mallen med en beskrivande kommentar för att förklara effekten

av kreditderivat på institutets riskvägda exponeringsbelopp.

a b Riskvägda exponeringsbelopp före Faktiska riskvägda kreditderivat exponeringsbelopp 1 Exponeringar som behandlas enligt den grundläggande internmetoden 2 Nationella regeringar och centralbanker 3 Institut 4 Företag – små och medelstora 5 Företag – specialutlåning 6 Företag – övriga 7 Exponeringar som behandlas enligt den avancerade internmetoden 8 Nationella regeringar och centralbanker 9 Institut 10 Företag – små och medelstora 11 Företag – specialutlåning 12 Företag – övriga 13 Detaljhandel – säkrad av fastighet (små och medelstora företag) 14 Detaljhandel – säkrad av fastighet (övriga företag)

15 Detaljhandel – kvalificerad rullande 16 Detaljhandel – övriga små och medelstora företag 17 Detaljhandel – övriga andra företag 18 Kapitalrelaterade internmetoden 19 Övriga motpartslösa tillgångar 20 Summa

109. Institut som lämnar uppgifter om kapitalkrav och riskvägda exponeringsbelopp (vid tillämpningen av artikel 92.3 a i kapitalkravsförordningen och av artikel 438 d i samma förordning) för exponeringar som är föremål för del tre, avdelning II, kapitel 3 i kapitalkravsförordningen (internmetoden) bör lämna uppgifter om variationer av de riskvägda exponeringsbeloppen under perioden. De uppgifter som ska redovisas om sådana variationer specificeras i mall EU CR8 nedan. Mall 23: EU CR8 – Flödesanalyser av riskvägt exponeringsbelopp avseende kreditriskexponeringar som behandlas enligt internmetoden

Syfte: Presentera en flödesanalys genom vilken variationer av exponeringars kreditriskvägda

exponeringsbelopp för vilka det riskvägda beloppet fastställs i enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 3 i kapitalkravsförordningen och de motsvarande kapitalkraven enligt vad som specificeras i artikel 92.3 a.

Tillämpningsområde: Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som använder den avancerade och/eller den grundläggande internmetoden.

Innehåll: Riskvägda exponeringsbelopp inbegriper inte riskvägda exponeringsbelopp för derivatinstrument, repor,

värdepappers- och råvarulån eller lånetransaktioner baserade på värdepapper eller råvaror, transaktioner med lång avvecklingscykel eller marginalutlåning som omfattas av del tre, avdelning II, kapitel 6 i kapitalkravsförordningen eller av artikel 92.3 f i samma förordning, vilkas lagstadgade exponeringsvärde beräknas i enlighet med de metoder som fastställts i föregående kapitel. Förändringar av riskvägda exponeringsbelopp under rapporteringsperioden för var och en av de huvudsakliga drivkrafterna bör baseras på ett instituts rimliga

uppskattning av siffran.

Frekvens: kvartalsvis

Format: fast. Kolumnerna och raderna 1 och 9 får inte ändras. Institut får lägga till ytterligare rader mellan

raderna 7 och 8 för redovisning av ytterligare faktorer som väsentligen bidrar till variationer av riskvägt exponeringsbelopp.

Åtföljande beskrivning: Institut förväntas komplettera mallen med en beskrivande kommentar för att förklara

eventuella väsentliga förändringar under rapporteringsperioden och de huvudsakliga drivkrafterna bakom sådana förändringar.

a b Riskvägda Kapitalkrav exponeringsbelopp

1 Riskvägda exponeringsbelopp vid slutet av den föregående rapporteringsperioden

2 Storlek på tillgångar 3 Tillgångskvalitet 4 Uppdateringar av modeller 5 Metoder och riktlinjer 6 Förvärv och avyttringar 7 Valutakursrörelser 8 Övrigt

9 Riskvägda exponeringsbelopp vid slutet av rapporteringsperioden

110. När uppgifter lämnas om utfallstester av PD i enlighet med de uppgifter som krävs om utfallstester av förväntade förluster enligt artikel 452 i) i kapitalkravsförordningen bör institut lämna uppgifter som specificeras i mall EU CR9 och (per exponeringsklass och intern klass) jämföra PD med den faktiska andelen fallissemang. 111. När uppgifter lämnas om utfallstester av andra modellparametrar kan institut välja att lämna uppgifter på ett liknande sätt som vid utfallstester av PD, enligt vad som specificeras i mall EU CR9. Institut bör, när uppgifter lämnas om utfallstester av modellparametrar utöver PD-värden, i synnerhet göra följande: • Lämna upplysningar om utfallstester på nivån för lagstadgade exponeringsklasser i enlighet med artiklarna 147 och 155 i kapitalkravsförordningen, med ytterligare detaljer om detta är lämpligt. • Definiera modelluppskattningar som utfallstestas (inbegripet de faktiska observationer gentemot vilka de utfallstestas) och ange huruvida det föreligger några begränsningar av möjligheten att jämföra modelluppskattningarna och de faktiska observationer som valts. Ett institut bör därför, vid utfallstester av förväntade förluster gentemot faktiska förluster, definiera konceptet förväntade förluster och konceptet faktiska förluster (inbegripet observationsperioden för dessa förväntade och faktiska förluster), och beskriva alla skillnader mellan dessa två koncept som skulle kunna göra jämförelsen mellan förväntade och faktiska förluster komplicerad. • Göra åtskillnad, för varje exponeringsklass, mellan modelluppskattningarna och de faktiska observationerna med anknytning till de gäldenärer som har fallerat och de som inte har gjort det. • Kvantifiera (ifall detta är relevant), för varje exponeringsklass, antalet gäldenärer som har fallerat och de som inte har gjort det. • Lämna uppgifter som utfallstester för alla modellparametrar, åtföljda av indikatorer eller av uppgifter om utfallstester från föregående perioder som gör det möjligt för användare att bedöma prestandan för ratingmodellerna över en tillräckligt lång tidsperiod (åtminstone 3 år). Mall 24: EU CR9 – Internmetoden – utfallstester av PD per exponeringsklass

Syfte: Lämna uppgifter om utfallstester för validering av tillförlitligheten hos beräkningar av PD. I mallen jämförs

specifikt det PD-värde som använts i kapitalkravsberäkningar med internmetoden med den faktiska andelen fallissemang bland instituts gäldenärer. En period på minst fem år för genomsnittlig årlig andel fallissemang krävs för att jämföra PD-värdet med en ”mer stabil” andel fallissemang, även om ett institut kan använda en längre historisk period som är förenlig med dess faktiska riskhanteringspraxis.

Tillämpningsområde: Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som använder

den avancerade och/eller den grundläggande internmetoden. Ifall ett institut använder sig av en grundläggande internmetod för vissa exponeringar och en avancerad internmetod för andra ska det redovisa två separata uppsättningar av uppdelningar av portföljen i separata mallar. Institut bör, i syfte att ge meningsfulla uppgifter till användare om utfallstester av institutets interna modeller genom denna mall, inbegripa de huvudsakliga modeller som används på gruppnivån (i enlighet med omfattningen av lagstadgad sammanställning) och förklara hur omfattningen av de beskrivna modellerna fastställdes. Kommentaren ska inbegripa procentsatsen för riskvägda exponeringsbelopp som täcks av de

modeller för vilka utfallstestresultaten visas här för var och en av institutets lagstiftningsportföljer.

Innehåll: modelleringsparametrar som används vid beräkningar inom ramen IRB-beräkningar.

Frekvens: årlig

Format: flexibelt. ”Exponeringsklass X” inbegriper separat de olika exponeringsklasser som förtecknas i artikel 147 i del tre, avdelning II, kapitel 3 i kapitalkravsförordningen, med en ytterligare uppdelning inom exponeringsklassen ”företag” i: små och medelstora företag, specialutlåning och förvärvade företagsfordringar; och för exponeringsklassen ”detaljhandel” genom identifiering av var och en av de exponeringskategorier de olika korrelationerna i artikel 154.1–154.4 motsvarar. Aktieexponeringarna inom ramen för var och en av regleringsmodellerna i artikel 155 bör redovisas separat. Ingen uppdelning per PD-intervall krävs för aktieexponeringar som behandlas enligt artikel 155.2

Åtföljande beskrivning: Institut förväntas komplettera mallen med en beskrivande kommentar för att förklara

eventuella väsentliga förändringar under rapporteringsperioden och de huvudsakliga drivkrafterna bakom sådana förändringar. Institut kan tänkas vilja komplettera mallen vid redovisning av beloppet för exponeringar och antalet gäldenärer vilkas fallerade exponeringar har åtgärdats under året.

a b c d e f g h i Exponeri PD- Motsvarig Viktad Aritmetisk Antal Fallerade Varav nya Genoms ngsklas interv het till genomsni t gäldenärer gäldenäre gäldenär nittlig

s all extern ttlig PD medelvärd Slutet r under er historisk kreditvärd e för PD av det Slutet året årlig ering per föregå av andel gäldenärer ende året fallissem året ang

4.11 Motpartskreditrisk

112. I följande avsnitt i dessa riktlinjer specificeras de krav på de upplysningar som ska lämnas i enlighet med artiklarna 439, 444 och 452 i kapitalkravsförordningen avseende instrument i handelslagret och utanför detsamma för vilka exponeringsvärdet mäts i enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 6 i kapitalkravsförordningen (motpartskreditriskramen) och riskviktningen vid tillämpningen av artikel 92.3 f i den förordningen görs i enlighet med kraven i del tre, avdelning II, kapitlen 2 och 3 (kreditriskramen) i den förordningen. 113. Specifika uppgifter inbegrips också om de instrument som hänvisas till i ovanstående punkter för vilka ett specifikt kapitalbaskrav beräknas antingen i enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 6, avsnitt 9 (kapitalbaskrav för exponeringar mot en central motpart) i kapitalkravsförordningen eller, vid tillämpningen av artikel 92.3 d, i enlighet med del tre, avdelning VI (kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjustering) i kapitalkravsförordningen.

Avsnitt A – Uppgifter om lagstiftningsåtgärder

114. Institut bör, vid tillämpningen av artikel 439 e, f och i) i kapitalkravsförordningen, lämna uppgifter som specificeras i mall EU CCR1 om de metoder som används för att mäta exponeringsvärdet för instrument som är föremål för kapitalkrav för motpartskreditrisk vid tillämpningen av artikel 92.3 f, såväl som nettoexponeringen för dessa instrument. Mall 25: EU CCR1 – Analys av motpartskreditriskexponering per metod

Syfte: Lämna en omfattande översikt av de metoder som används för beräkning av lagstadgade krav

för motpartskreditrisk och de huvudsakliga parametrar som används inom ramen för varje metod.

Tillämpningsområde: Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer för

instrument för vilka exponeringsvärdet beräknas i enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 6 i kapitalkravsförordningen.

Innehåll: lagstadgade exponeringar, riskvägda exponeringsbelopp och parametrar som används för

beräkning av riskvägt exponeringsbelopp för alla exponeringar som är föremål för motpartskreditriskramen (exklusive kostnader för kreditvärdighetsjustering eller exponeringar som clearas genom en central motpart).

Frekvens: halvårsvis

Format: fast

115. Vid tillämpningen av artikel 439 e och f bör exponeringsvärdet och riskexponeringsvärdet för transaktioner som är föremål för kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringar (i enlighet med del tre, avdelning VI i kapitalkravsförordningen) redovisas separat enligt specifikationerna i mall EU CCR2. Mall 26: EU CCR2 – Kapitalkostnad för kreditvärdighetsjustering

Syfte: Lämna lagstadgade beräkningar för kreditvärdighetsjustering (med en uppdelning per schablonmetoden

och den avancerade metoden).

Tillämpningsområde: Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som har

exponeringar som är föremål för kapitalkostnader för kreditvärdighetsjustering i enlighet med del tre,

avdelning VI, artikel 382 i kapitalkravsförordningen.

Innehåll: riskvägda exponeringsbelopp och motsvarande fallerade exponeringar

Frekvens: halvårsvis

Format: fast

Åtföljande beskrivning: Institut förväntas komplettera mallen med en beskrivande kommentar för att förklara

eventuella väsentliga förändringar under rapporteringsperioden och de huvudsakliga drivkrafterna bakom sådana förändringar.

a b

Riskvägda Exponeringsvärde exponeringsbelopp

116. Institut bör, vid tillämpningen av artikel 439 e och f, lämna de specifika uppgifter som specificeras i mall EU CCR8 om exponeringar gentemot derivat med centrala motparter och deras tillhörande riskexponeringsbelopp. Mall 27: EU CCR8 – Exponeringar gentemot centrala motparter

Syfte: Lämna en omfattande bild av institutets exponeringar gentemot centrala motparter i enlighet med

omfattningen av del tre, avdelning II, kapitel 6, avsnitt 9 i kapitalkravsförordningen. Mallen inbegriper specifikt alla typer av exponeringar (till följd av verksamhet, marginaler, och bidrag till obeståndsfonder) och relaterade kapitalkrav.

Tillämpningsområde: Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer.

Innehåll: fallerade exponeringar och riskvägda exponeringsbelopp som motsvarar exponeringar gentemot centrala motparter.

Frekvens: halvårsvis

Format: fast. Institut erfordras redovisa en uppdelning av exponeringarna per kvalificerade och icke kvalificerade

centrala motparter enligt vad som är tillämpligt för kraven i del tre, avdelning II, kapitel 6, avsnitt 9 i kapitalkravsförordningen.

Åtföljande beskrivning: Institut förväntas komplettera mallen med en beskrivande kommentar för att förklara

eventuella väsentliga förändringar under rapporteringsperioden och de huvudsakliga drivkrafterna bakom sådana förändringar.

a b Fallerade exponeringar Riskvägda efter exponeringsbelopp kreditriskreducering

1 Exponeringar gentemot kvalificerade centrala motparter (totala)

2 Exponeringar för transaktioner avseende kvalificerade centrala motparter (exklusive initialsäkerhet och bidrag till obeståndsfonder), varav: 3 i) OTC-derivat 4 ii) Börshandlade derivat 5 iii) Transaktioner för värdepappersfinansiering 6 iv) Nettningsmängder där produktövergripande nettning har godkänts 7 Segregerad initialsäkerhet 8 Icke-segregerad initialsäkerhet 9 Förfinansierade bidrag till obeståndsfond 10 Alternativ beräkning av kapitalbaskrav för exponeringar

11 Exponeringar gentemot icke-kvalificerade centrala motparter (totala)

12 Exponeringar för transaktioner avseende ickekvalificerade centrala motparter (exklusive initialsäkerhet och bidrag till obeståndsfonder), varav: 13 i) OTC-derivat 14 ii) Börshandlade derivat 15 iii) Transaktioner för värdepappersfinansiering

16 iv) Nettningsmängder där produktövergripande nettning har godkänts

17 Segregerad initialsäkerhet

18 Icke-segregerad initialsäkerhet

19 Förfinansierade bidrag till obeståndsfond

20 Ofinansierade bidrag till obeståndsfond

Avsnitt B – Uppgifter per lagstadgad riskviktningsmetod

117. När uppgifter lämnas i enlighet med kraven i artikel 444 e bör institut redovisa exponeringsvärden separat, vilka (i enlighet med artikel 107 i nämnda förordning) är föremål för del tre, avdelning II, kapitel 2 (schablonmetoden) inom ramen för tillämpningen av artikel 92.3 a och inom ramen för tillämpningen av artikel 92.3 f. Uppgifter om instrument för vilka artikel 92.3 f gäller bör redovisas i mall EU CCR3. Mall 28: EU CCR3 – Schablonmetoden – motpartskreditriskexponeringar per lagstiftningsportfölj och risk

Syfte: Lämna en uppdelning av motpartskreditriskexponeringar beräknade i enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 6 i kapitalkravsförordningen och riskviktade i enlighet med kapitel 3 i

samma avdelning: per portfölj (typ av motparter) och per riskvikt (risknivå tilldelad enligt schablonmetoden).

Tillämpningsområde: Mallen är obligatorisk för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som använder schablonmetoden för kreditrisk för att beräkna riskvägda

exponeringsbelopp för motpartskreditriskexponeringar i enlighet med artikel 107 i kapitalkravsförordningen, oberoende av vilken metod som används för att fastställa fallerade exponeringar i enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 6 i samma förordning. Ett institut kan, i syfte att lämna meningsfulla uppgifter till användare, välja att inte lämna de uppgifter som erfordras i mallen om de exponeringar och riskvägda exponeringsbelopp som fastställs i enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 2 i kapitalkravsförordningen inte är väsentliga i enlighet med artikel 432.1 i samma förordning, i enlighet med vad som specificeras i EBA:s riktlinjer 2014/14. I enlighet med den artikeln och punkt 19 i dessa riktlinjer bör institutet tydligt ange om ovanstående val görs. Dessutom bör det förklara varför det anser att uppgifterna inte är meningsfulla för användare och inte är väsentliga, inbegripet en beskrivning av exponeringsklasserna i fråga och den aggregerade totala riskexponering som dessa exponeringsklasser representerar.

Innehåll: kreditexponeringsbelopp.

Frekvens: halvårsvis

Format: fast

Riskvikt Summa Varav icke kreditvärderade

Exponeringsklasser 0 % 2 % 4 % 10 % 20 % 50 % 70 % 75 100 % 150 % Övrigt %

118. När uppgifter lämnas i enlighet med kraven i artikel 452 e i kapitalkravsförordningen bör institut redovisa de exponeringsvärden separat, vilka – i enlighet med artikel 107 i nämnda förordning – är föremål för del tre, avdelning II, kapitel 3 i den förordningen inom ramen för tillämpningen av artikel 92.3 a och inom ramen för tillämpningen av artikel 92.3 f i samma förordning. Uppgifter om instrument för vilka artikel 92.3 f gäller bör redovisas i mall EU CCR4. Mall 29: EU CCR4 – Internmetoden – motpartskreditriskexponeringar per portfölj och PD-skala

Syfte: Lämna alla relevanta parametrar som används vid beräkningen av kapitalkrav för motpartskreditrisk för IRB-modeller.

Tillämpningsområde: Mallen är obligatorisk för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som använder en avancerad eller en grundläggande

internmetod för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp för motpartskreditriskexponeringar i enlighet med artikel 107 i kapitalkravsförordningen, oavsett vilken motpartskreditriskmetod som används för att fastställa fallerade exponeringar i enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 6 i den förordningen. Ifall ett institut använder sig av en grundläggande internmetod för vissa exponeringar och en avancerad internmetod för andra ska det redovisa två separata uppsättningar av uppdelningar av portföljen i två separata mallar. Institutet bör, i syfte att ge meningsfulla uppgifter, (i denna mall) inbegripa de huvudsakliga modeller som används på gruppnivån (i enlighet med omfattningen av

lagstadgad sammanställning) och förklara hur omfattningen av de beskrivna modellerna i denna mall fastställdes. Kommentaren bör inbegripa procentsatsen för

riskvägda exponeringsbelopp som täcks av de modeller som visas här för var och en av institutets lagstiftningsportföljer.

Innehåll: riskvägda exponeringsbelopp och parametrar som används för beräkning av riskvägt exponeringsbelopp för exponeringar som är föremål för

motpartskreditriskramen (exklusive kostnader för kreditvärdighetsjustering eller exponeringar som clearas genom en central motpart) och där den kreditriskmetod

som används (i enlighet med artikel 107 i kapitalkravsförordningen) för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp är en internmetod.

Frekvens: halvårsvis

Format: fast. Kolumner och PD-skalorna på raderna är fasta.

Åtföljande beskrivning: Institut förväntas komplettera mallen med en beskrivande kommentar för att förklara eventuella väsentliga förändringar under

rapporteringsperioden och de huvudsakliga drivkrafterna bakom sådana förändringar.

119. När uppgifter lämnas vid tillämpningen av artikel 92.3 och 92.4 såväl som artikel 438 d i kapitalkravsförordningen bör institut lämna separata uppgifter om kapitalkraven och de riskvägda exponeringsbeloppen med anknytning till exponeringar som är föremål för del tre, avdelning II, kapitel 3 (internmetoden) och som mäts i enlighet med kapitel 5 (motpartskreditriskramen) i kapitalkravsförordningen. Dessa upplysningar bör kompletteras med uppgifter om variationer av de riskvägda exponeringsbeloppen under perioden enligt vad som specificeras i mall EU CCR7. Mall 30: EU CCR7 – Flödesanalyser av riskvägt exponeringsbelopp avseende motpartskreditriskexponeringar som behandlas enligt metoden med interna modeller

Syfte: Presentera en flödesanalys vari en förklaring görs av förändringar av riskvägda exponeringsbelopp för

motpartskreditrisk som fastställs enligt metoden för interna modeller för motpartskreditrisk (derivat och transaktioner för värdepappersfinansiering) i enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 6 i kapitalkravsförordningen.

Tillämpningsområde: Mallen är obligatorisk för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som

använder metoden för interna modeller för mätning av fallerade exponeringar för exponeringar som är föremål för motpartskreditriskramen i enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 6 i förordning (EU) nr 575/2013, oberoende av

vilken kreditriskmetod som används för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp från fallerade exponeringar.

Innehåll: riskvägda exponeringsbelopp som motsvarar motpartskreditrisk (kreditrisk som redovisas i EU CR8 ingår

ej). Förändringar av riskvägda exponeringsbelopp under rapporteringsperioden för var och en av de huvudsakliga

drivkrafterna bör baseras på ett instituts rimliga uppskattning av siffran.

Frekvens: kvartalsvis

Format: fast. Kolumnerna och raderna 1 och 9 är fasta. Institut får lägga till ytterligare rader mellan raderna 7 och 8 för

redovisning av ytterligare faktorer som bidrar till variationer av riskvägt exponeringsbelopp.

Åtföljande beskrivning: Institut förväntas komplettera mallen med en beskrivande kommentar för att förklara

eventuella väsentliga förändringar under rapporteringsperioden och de huvudsakliga drivkrafterna bakom sådana förändringar.

a b Riskvägda Kapitalkrav exponeringsbelopp

1 Riskvägda exponeringsbelopp vid slutet av den föregående rapporteringsperioden

2 Storlek på tillgångar 3 Motparternas kreditkvalitet 4 Uppdateringar av modeller (endast metoden för interna modeller) 5 Metoder och riktlinjer (endast metoden för interna modeller) 6 Förvärv och avyttringar 7 Valutakursrörelser 8 Övrigt

9 Riskvägda exponeringsbelopp vid slutet av den aktuella rapporteringsperioden

Avsnitt D – Övriga uppgifter om motpartskreditrisk

120. Institut bör, vid tillämpningen av artikel 439 e, lämna uppgifter om inverkan av nettning och säkerhet som innehas på exponeringsvärdet för derivat och transaktioner för värdepappersfinansiering i enlighet med specifikationerna i mall EU CCR5-A. Mall 31: EU CCR5-A – Inverkan av nettning och säkerhet som innehas på exponeringsvärden

Syfte: Lämna en översikt av inverkan av nettning och säkerhet som innehas på exponeringar för vilka

exponeringsvärdet mäts i enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 6 i kapitalkravsförordningen, inbegripet exponeringar som följer av transaktioner som clearas genom en central motpart.

Tillämpningsområde: Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer.

Innehåll: verkligt värde.

Frekvens: halvårsvis

Format: flexibelt för rader. Fast för kolumner.

Åtföljande beskrivning: Institut förväntas komplettera upplysningar per typ av underliggande exponeringar eller

per typ av instrument när det föreligger koncentrationer av specifika underliggande exponeringar/instrument som anses väsentliga i enlighet med EBA:s riktlinjer 2014/14.

a b c d e Verkligt positivt Nettnings Aktuell Säkerheter Nettokredit bruttovärde vinster kvittad som exponering eller bokfört kreditexpon innehas nettovärde ering

1 Derivat

2 Transaktioner för värdepappersfinansiering

3 Produktövergripande nettning

4 Summa

121. Erhållna säkerheter bör sedan delas upp per typ av instrument vid tillämpningen av mall EU CCR5-A, separat för derivat och transaktioner för värdepappersfinansiering. Dessa uppgifter bör kompletteras med uppgifter om ställda säkerheter. 122. Om centralbanker ger likviditetsstöd i form av säkerhetsswappar får en behörig myndighet besluta att instituten inte bör lämna in mall EU CCR5-B om den bedömer att upplysningar i det formatet skulle göra det möjligt att (nu eller i framtiden) upptäcka likviditetsstöd som centralbanker har gett genom säkerhetsswappar. Det undantag som den behöriga myndigheten beviljar bör baseras på gränsvärden och objektiva kriterier som offentliggörs. Mall 32: EU CCR5-B – Sammansättning av säkerheter för exponeringar gentemot motpartskreditrisk

Syfte: Lämna en uppdelning av alla typer av säkerheter (kontanta medel, statsskulder, företagsobligationer etc.) som

ställts eller mottagits av banker för att stödja eller reducera motpartskreditriskexponeringar med anknytning till derivattransaktioner eller till transaktioner för värdepappersfinansiering, inbegripet transaktioner som clearas genom en central motpart.

Tillämpningsområde: Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer.

Innehåll: bokförda värden för säkerheter som används inom ramen för derivattransaktioner eller transaktioner för

värdepappersfinansiering, oberoende av huruvida transaktionerna clearas genom en central motpart eller inte eller

huruvida säkerheterna ställts till en central motpart eller inte.

Frekvens: halvårsvis

Format: helt flexibelt.

Åtföljande beskrivning: Banker förväntas komplettera mallen med en beskrivande kommentar för att förklara

eventuella väsentliga förändringar under rapporteringsperioden och de huvudsakliga drivkrafterna bakom sådana förändringar.

Summa

123. Vid tillämpningen av artikel 439 g och h bör institut lämna de uppgifter som specificeras i mall EU CCR6. Mall 33: EU CCR6 – Kreditderivatexponeringar

Syfte: åskådliggöra omfattningen av ett instituts exponeringar gentemot kreditderivattransaktioner uppdelat i köpta

eller sålda derivat.

Tillämpningsområde: Denna mall gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer.

Innehåll: teoretiska belopp för derivat (före eventuell nettning) och verkliga värden.

Frekvens: halvårsvis

Format: flexibelt (kolumnerna är fasta men raderna i fetstil är flexibla).

Åtföljande beskrivning: Institut förväntas komplettera mallen med en beskrivande kommentar för att förklara

eventuella väsentliga förändringar under rapporteringsperioden och de huvudsakliga drivkrafterna bakom sådana förändringar.

a b c Kreditderivatsäkringar Övriga kreditderiva Kreditrisks Kreditrisksk t kydd som ydd som köpts sålts

Teoretiska belopp Kreditswappar som refererar till ett enda namn Indexerade kreditswappar Totalavkastningsswappar Kreditoptioner Övriga kreditderivat Summa teoretiska belopp Verkliga värden Positivt verkligt värde (tillgång) Negativt verkligt värde (skuld)

4.12 Icke intecknade tillgångar

124. Upplysningskraven i artikel 443 i kapitalkravsförordningen specificeras i EBA:s riktlinjer om de upplysningar som ska lämnas om intecknade och icke intecknade tillgångar (EBA:s riktlinjer 2014/03).

4.13 Marknadsrisk

125. I följande avsnitt i dessa riktlinjer specificeras de kraven på de upplysningar som ska lämnas i enlighet med artiklarna 445 och 455 i kapitalkravsförordningen. Uppgifterna i avsnitten nedan avser instrument i handelslagret och utanför detsamma vilkas kapitalkrav och riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med tillämpningen av artikel 92.3 b och c samt artikel 92.4 b beräknas i enlighet med del tre, avdelning IV i kapitalkravsförordningen. Kapitalkrav och riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med tillämpningen av artikel 92.3 b ii (stora exponeringar), artikel 92.3 c ii (avvecklingsrisker) och artikel 92.4 b – beräknade i enlighet med del tre, avdelning V, med undantag för artikel 379, och del fyra i kapitalkravsförordningen – specificeras i punkt 4.6 i dessa riktlinjer. 126. Uppgifter om instrument vilkas exponeringsvärde mäts i enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 6 (motpartskreditriskramen) i kapitalkravsförordningen inbegrips inte i följande avsnitt men inbegrips i punkt 4.11 i dessa riktlinjer.

Avsnitt A – Kapitalbaskrav för marknadsrisk som behandlas enligt schablonmetoden

127. Institut som beräknar sina kapitalkrav i enlighet med del tre, avdelning IV, och kapitlen 2– 4 i kapitalkravsförordningen (schablonmetoden) bör följa kraven i artikel 445 i samma förordning genom att lämna de uppgifter som täcks av mall EU MR1. Mall 34: EU MR1 – Marknadsrisk som behandlas enligt schablonmetoden

Syfte: Redovisa komponenterna av kapitalbaskrav som behandlas enligt schablonmetoden för marknadsrisk.

Tillämpningsområde: Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som beräknar sina

kapitalkrav i enlighet med del tre, avdelning IV, kapitlen 2–4 i kapitalkravsförordningen. När det gäller institut som använder interna modeller i enlighet med kapitel 5 i samma avdelning och för vilka de riskvägda exponeringsbelopp som behandlas enligt schablonmetoden kan anses vara oväsentliga i enlighet med artikel 432.1 i kapitalkravsförordningen enligt vad som specificeras i EBA:s riktlinjer 2014/14 kan institutet i syfte att endast lämna meningsfulla uppgifter till användare välja att inte lämna upplysningar i mallen EU MR1. I enlighet med den artikeln och punkt 19 i dessa riktlinjer bör institut tydligt ange om detta val görs och förklara varför de anser att uppgifterna inte är meningsfulla för användare. Förklaringen bör inbegripa en beskrivning av de exponeringar som inbegrips i respektive riskportföljer och den aggregerade summan av riskvägda exponeringsbelopp från sådana

exponeringar.

Innehåll: kapitalkrav och riskvägda exponeringsbelopp (såsom specificeras i artikel 92.4 b i kapitalkravsförordningen).

Frekvens: halvårsvis Format: fast Åtföljande beskrivning: Institut förväntas komplettera mallen med en beskrivande kommentar för att förklara

eventuella väsentliga förändringar under rapporteringsperioden och de huvudsakliga drivkrafterna bakom sådana förändringar.

a b Riskvägda exponeringsbel Kapitalkrav opp Direkta produkter 1 Ränterisk (allmän och specifik) 2 Aktiekursrisk (allmän och specifik) 3 Valutakursrisk 4 Råvarurisk Optioner 5 Förenklad metod 6 Delta-plus-metod 7 Scenariometod 8 Värdepapperisering (specifik risk) 9 Summa

Avsnitt B – Kvalitativa uppgifter om den interna modellen

128. Vid tillämpningen av artikel 455 i kapitalkravsförordningen bör institut lämna de uppgifter som specificeras i tabell EU MRB nedan. Tabell 10: EU MRB – Kvalitativa upplysningskrav för institut som använder den interna modellen

Syfte: Redovisa omfattningen av, de huvudsakliga dragen av, och de viktigaste modelleringsvalen för olika modeller (VaR,

stressjusterad VaR, kapitalbaskrav för tillkommande fallissemangs- och migrationsrisk – IRC, det övergripande riskmåttet) som

används för lagstadgad beräkning av marknadsrisker. Tillämpningsområde: Tabellen är obligatorisk för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som använder en

intern modell för att beräkna sina kapitalkrav för marknadsrisk i enlighet med del tre, avdelning IV, kapitel 5 i kapitalkravsförordningen. Institut bör, i syfte att ge meningsfulla uppgifter till användare om sin användning av interna modeller, beskriva de huvudsakliga dragen hos de modeller som används på gruppnivå (enligt omfattningen av den lagstadgade sammanställningen som fastställs i enlighet med del ett, avdelning II i samma förordning) och förklara till vilken utsträckning de representerar alla de modeller som används på gruppnivån. Kommentaren bör för var och en av regleringsmodellerna (VaR, stressjusterad VaR, IRC, det övergripande riskmåttet) inbegripa procentsatsen av de kapitalkrav som täcks av de beskrivna modellerna.

Innehåll: kvalitativa uppgifter Frekvens: årsvis Format: flexibelt

Artikel (A) Upplysningar i enlighet med artikel 455 a i för institut som använder VaR-modeller och stressjusterade 455 a i VaR-modeller bör täcka följande uppgifter: Artikel a) Vid beskrivning av omfattningen av användningen ifall den interna modellen i artikel 455 a och b används 455 bör institut beskriva verksamheter och risker som täcks av VaR och stressjusterad VaR, med specificering av hur de är fördelade i portföljer/underportföljer för vilka den behöriga myndigheten har gett sitt godkännande. Som en del av beskrivningen av tillämpningsområdet för VaR-modellen och den stressjusterade VaRmodellen vid tillämpningen av artikel 455 a bör institut specificera vilka enheter i gruppen som använder de modeller för vilka den behöriga myndigheten har gett sitt godkännande eller om samma modeller används för alla enheter med marknadsriskexponering. Artikel b) Specificera vilka enheter i gruppen som använder modellerna. 455 b Artikel c) De upplysningar som ska lämnas som en del av den allmänna beskrivningen av lagstadgade VaR-modeller 455 a i och stressjusterade VaR-modeller (i enlighet med artikel 455 a i) bör inbegripa följande: Artikel d) Diskussion om de huvudsakliga skillnaderna, ifall sådana existerar, mellan den modell som används i 455 a i förvaltningssyfte och den modell som används i regleringssyfte (10 dagar – 99 procent). För VaR-modeller och stressjusterade VaR-modeller. Artikel e) För VaR-modeller ska institut specificera följande: 455 a i e) i) Frekvens för uppdatering av uppgifter (artikel 455 a ii). e) ii) Längden på den period för uppgifter som används för kalibrering av modellen. Beskriv det viktningssystem som används (i tillämpliga fall). e) iii) Hur instituten fastställer innehavsperioden på tio dagar (ökar de till exempel en endags VaR med kvadratroten av 10 eller utformar de en tiodagars VaR direkt?). e) iv) Aggregeringsmetoden, som är metoden för aggregering av den specifika och allmänna risken (dvs. beräknar instituten den specifika kostnaden som en fristående kostnad genom användning av en annan metod än den som används för att beräkna den allmänna risken eller använder instituten en enskild metod som diversifierar allmän och specifik risk?). e) v) Värderingsmetoden (fullständig omvärdering eller användning av approximeringar). e) vi) Huruvida, vid simulering av möjliga rörelser vad gäller riskfaktorer, absolut eller relativ avkastning (eller en blandad metod) används (dvs. proportionella förändringar av priser eller kurser eller absoluta förändring av priser eller kurser). Artikel f) För stressjusterade VaR-modeller ska institut specificera följande: 455 a i f) i) Hur innehavsperioden på tio dagar fastställs. Ökar till exempel institutet en endags VaR med kvadratroten av 10 eller utformar det en tiodagars VaR direkt? Om metoden är densamma som för VaR-modellerna kan institut bekräfta detta och hänvisa till upplysningarna i e) iii) ovan. f) ii) Den stressperiod som valts av institutet och skälen till detta val. f) iii) Värderingsmetoden (fullständig omvärdering eller användning av approximeringar). Artikel g) Beskrivning av de stresstester som används för modelleringsparametrarna (huvudscenarier framtagna för 455 a iii att fånga dragen hos de portföljer för vilka VaR-modellen och den stressjusterade VaR-modellen tillämpas på gruppnivån). Artikel h) Beskrivning av den metod som används för utfallstester/validering av noggrannheten och den interna 455 a iv följdriktigheten för uppgifter och parametrar som används för de interna modellerna och modelleringsprocesserna. Artikel (B) Upplysningar vid tillämpningen av artikel 455 a ii för institut som använder interna modeller för att mäta

455 a ii risken för kapital avseende IRC bör täcka följande uppgifter:

Vid beskrivning av omfattningen av användningen ifall den interna modellen i artikel 455 a och b används bör institut beskriva verksamheter och risker som täcks av IRC-modellen, med specificering av hur de är fördelade i portföljer/underportföljer för vilka den behöriga myndigheten har gett sitt godkännande. Som en del av beskrivningen av tillämpningsområdet för IRC-modeller vid tillämpningen av artikel 455 a bör institut specificera vilka enheter i gruppen som använder de modeller för vilka den behöriga myndigheten har gett sitt godkännande eller om samma modeller används för alla enheter med marknadsriskexponering. Artikel a) Den allmänna beskrivningen av den metod som används för interna modeller för kapitalbaskrav för 455 a ii tillkommande fallissemangs- och migrationsrisk i enlighet med artikel 455 a ii bör inbegripa följande: a) i) Uppgifter om den övergripande modelleringsmetoden (i synnerhet användningen av spridningsbaserade modeller eller modeller som baseras på övergångsmatriser).

a) ii) Uppgifter om kalibreringen av övergångsmatrisen. a) iii) Uppgifter om korrelationsantaganden. a) iv) Metod som används för att fastställa likviditetshorisonter. a) v) Metod som används för att nå fram till en kapitalbedömning som är förenlig med den sundhetsstandard som krävs. a) vi) Metod som används vid valideringen av modellerna. Artikel b) Beskrivning av de stresstester som används för modelleringsparametrarna (huvudscenarier framtagna för 455 a iii att fånga dragen hos de portföljer för vilka IRC-modellerna tillämpas på gruppnivån). Artikel c) Beskrivning av den metod som används för utfallstester/validering av noggrannheten och den interna 455 a iv följdriktigheten för uppgifter och parametrar som används för de interna modellerna och modelleringsprocesserna för IRC. Artikel (C) Upplysningar vid tillämpningen av artikel 455 a iii för institut som använder interna modeller för att

455 a ii mäta risken för kapitalkrav för övergripande risk bör täcka följande uppgifter:

Vid beskrivning av omfattningen av användningen ifall den interna modellen i artikel 455 a och b används bör institut beskriva verksamheter och risker som täcks av modellerna för övergripande riskmått, med specificering av hur de är fördelade i portföljer/underportföljer för vilka den behöriga myndigheten har gett sitt godkännande. Som en del av beskrivningen av tillämpningsområdet för modellerna för övergripande riskmått vid tillämpningen av artikel 455 a bör institut specificera vilka enheter i gruppen som använder modellerna och för vilka den behöriga myndigheten har gett sitt godkännande eller om samma modeller används för alla enheter med marknadsriskexponering. Artikel a) Den allmänna beskrivningen av den metod som används för korrelationshandel i enlighet med 455 a ii artikel 455 a ii bör inbegripa följande: a) i) Uppgifter om den övergripande modelleringsmetoden (i synnerhet valet av modellkorrelation mellan fallissemang/migrationshändelser och spridning: i) separata med korrelerade stokastiska processer som driver migration/fallissemang och spridningsrörelser, ii) spridningsförändringar som driver migration/fallissemang, eller iii) fallissemang/migration som driver spridningsförändringar). a) ii) Uppgifter som används för att kalibrera parametrarna för baskorrelationen: LGD-prissättning av trancherna (konstant eller stokastisk). a) iii) Uppgifter om valet av huruvida positioner ska delas in efter antal återstående kreditdagar (vinster och förluster baserade på simulerade marknadsrörelser i modellen som beräknas baserat på tidpunkten för förfallodagen för varje position i slutet av den ettåriga kapitalhorisonten eller genom användning av deras tid till förfallodatum på beräkningsdatumet). b) Metod som används för att fastställa likviditetshorisonter. c) Metod som används för att nå fram till en kapitalbedömning som är förenlig med den sundhetsstandard som krävs. d) Metod som används vid valideringen av modellerna. Artikel g) Beskrivning av de stresstester som används för modelleringsparametrarna (huvudscenarier framtagna för 455 a iii att fånga dragen hos de portföljer för vilka modellerna för övergripande riskmått tillämpas på gruppnivån). Artikel h) Beskrivning av den metod som används för utfallstester/validering av noggrannheten och den interna 455 a iv följdriktigheten för uppgifter och parametrar som används för de interna modellerna för övergripande riskmått och modelleringsprocesserna.

Avsnitt C – Kapitalbaskrav för marknadsrisk som behandlas enligt den interna modellen

129. Vid tillämpningen av artikel 455 e i kapitalkravsförordningen bör institut som beräknar sina kapitalbaskrav i enlighet med del tre, avdelning IV, kapitel 5 i samma förordning (interna modeller för marknadsrisk) lämna uppgifter som specificeras i formatet av mall EU MR2-A, såväl som uppgifter som förtecknas i mall EU MR2-B nedan. Mall 35: EU MR2-A – Marknadsrisk som behandlas enligt den interna modellen

Syfte: Redovisa komponenterna av kapitalbaskrav som behandlas enligt den interna modellen för marknadsrisk.

Tillämpningsområde: Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som använder en

intern modell för marknadsrisk.

Innehåll: kapitalkrav och riskvägda exponeringsbelopp (såsom specificeras i artikel 92.4 b i

kapitalkravsförordningen).

Frekvens: halvårsvis Format: fast Åtföljande beskrivning: Institut förväntas komplettera mallen med en beskrivande kommentar för att förklara

eventuella väsentliga förändringar under rapporteringsperioden och de huvudsakliga drivkrafterna bakom sådana förändringar.

a b Riskvägda Kapitalkrav exponeringsb elopp

1 VaR (det högre av värdena a och b)

Föregående dagens VaR (artikel 365.1 i kapitalkravsförordningen a) [VaRt-1]) Genomsnitt för dagligt VaR (artikel 365.1) i kapitalkravsförordningen för samtliga föregående sextio b) affärsdagar (VaRavg), multiplicerat med multiplikationsfaktorn (mc) i enlighet med artikel 366 i kapitalkravsförordningen.

2 Stressjusterat VaR (det högre av värdena a och b)

Det senaste stressjusterade VaR (artikel 365.2 i a) kapitalkravsförordningen [SVaRt-1]) Genomsnitt för dagligt stressjusterat VaR (artikel 365.2 i kapitalkravsförordningen) under de föregående sextio b) affärsdagarna (SVaRavg), multiplicerat med multiplikationsfaktorn (mc) (i enlighet med artikel 366 i kapitalkravsförordningen).

3 IRC (det högre av värdena a och b)

Det senaste IRC-värdet (tillkommande fallissemangs- och a) migrationsrisker som beräknas i enlighet med artiklarna 370 och 371 i kapitalkravsförordningen) b) Genomsnitt för IRC-värdet under de föregående tolv veckorna. 4 Övergripande riskmått (det högre av värdena a, b och c) Det allra senaste riskvärdet för korrelationshandelsportföljen a) (artikel 377 i kapitalkravsförordningen) Genomsnitt för riskvärdet för korrelationshandelsportföljen b) under de föregående tolv veckorna c) 8 procent av kapitalbaskravet inom ramen för schablonmetoden avseende det allra senaste riskvärdet för korrelationshandelsportföljen (artikel 338.4 i kapitalkravsförordningen)

5 Övrigt

6 Summa

Mall 36: EU MR2-B – Flödesanalyser av riskvägt exponeringsbelopp avseende marknadsriskexponeringar som behandlas enligt den interna modellen

Syfte: Presentera en flödesanalys med en förklaring av variationer av marknadsriskvägda exponeringsbelopp (såsom

specificeras i artikel 92.4 b), fastställda i enlighet med del tre, avdelning IV, kapitel 5 i kapitalkravsförordningen (intern

modell). Tillämpningsområde: Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som tillåts använda

den interna modellen för beräkningen av sina kapitalkrav för marknadsrisk.

Innehåll: riskvägda exponeringsbelopp för marknadsrisk. Förändringar av riskvägda exponeringsbelopp under

rapporteringsperioden för var och en av de huvudsakliga drivkrafterna bör baseras på ett instituts rimliga uppskattning av siffran.

Frekvens: kvartalsvis Format: fast format för alla kolumner och för raderna 1 och 8. Institut får lägga till ytterligare rader mellan raderna 7

och 8 för redovisning av ytterligare faktorer som bidrar till variationer av riskvägt exponeringsbelopp.

Åtföljande beskrivning: Institut förväntas komplettera mallen med en beskrivande kommentar för att förklara

eventuella väsentliga förändringar under rapporteringsperioden och de huvudsakliga drivkrafterna bakom sådana förändringar.

a b c d e f g VaR Stressj IRC Övergripande Övrigt Totala Totala ustera riskmått riskvä kapitalkrav t VaR gda expon erings belop p

Riskvägda exponeringsbelopp vid slutet av 1 det föregående kvartalet

1a Regleringsjusteringar

Riskvägda exponeringsbelopp vid slutet av det 1b föregående kvartalet (vid slutet av dagen)

2 Rörelser av risknivåer 3 Uppdateringar/ändringar av modeller 4 Metoder och riktlinjer 5 Förvärv och avyttringar 6 Valutakursrörelser 7 Övrigt

8a Riskvägda exponeringsbelopp vid slutet av rapporteringsperioden (vid slutet av dagen)

8b Regleringsjusteringar

8 Riskvägda exponeringsbelopp vid slutet av rapporteringsperioden

Avsnitt D – Andra kvantitativa uppgifter för marknadsrisk som behandlas enligt den interna modellen

130. Vid tillämpningen av artikel 455 d i kapitalkravsförordningen bör institut lämna de uppgifter som specificeras i formatet av mall EU MR3 nedan. Mall 37: EU MR3 – Värden för den interna modellen för handelsportföljer

Syfte: Redovisa de värden (högsta, lägsta, genomsnitt och slutet för rapporteringsperioden) som följer av de lika

typerna av modeller som godkänts för användning för beräkning av det lagstadgade kapitalkravet på gruppnivå, innan något ytterligare kapitalkrav tillämpas på värdet i enlighet med artikel 365 i del tre, avdelning V, kapitel 5 i

kapitalkravsförordningen. Tillämpningsområde: Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som tillåts använda

en intern modell för beräkningen av sina kapitalkrav för marknadsrisk.

Innehåll: resultat från interna modeller som godkänts i enlighet med del tre, avdelning IV, kapitel 5 i

kapitalkravsförordningen för fastställande av lagstadgat kapital på gruppnivå (i enlighet med lagstadgad sammanställning enligt del ett, avdelning II i samma förordning).

Frekvens: halvårsvis Format: fast Åtföljande beskrivning: Institut förväntas komplettera mallen med en beskrivande kommentar för att förklara

eventuella väsentliga förändringar under rapporteringsperioden och de huvudsakliga drivkrafterna bakom sådana

förändringar.

a

VaR (10 dagar – 99 procent)

1 Högsta värde 2 Genomsnittligt värde 3 Lägsta värde 4 Periodens slut

Stressjusterat VaR (10 dagar – 99 procent)

5 Högsta värde 6 Genomsnittligt värde 7 Lägsta värde 8 Periodens slut

IRC (99,9 procent)

9 Högsta värde 10 Genomsnittligt värde 11 Lägsta värde 12 Periodens slut

Kapitalkrav för övergripande risk (99,9 procent)

13 Högsta värde 14 Genomsnittligt värde 15 Lägsta värde 16 Periodens slut

131. Vid tillämpningen av artikel 455 f bör institut redovisa de viktade genomsnittliga likviditetshorisonter som har beaktats inom ramen för de interna modeller som används för beräkning av kapitalkrav för tillkommande fallissemangs- och migrationsrisk och för korrelationshandel (såsom beskrivs i uppgifter med anknytning till krav i tabell EU MRB (B) (b) och EU MRB(C) (b)). Genom de redovisade uppgifterna bör en övervakning av likviditetshorisonter möjliggöras, i synnerhet i enlighet med artikel 374.3–374.5 och artikel 377.2 i kapitalkravsförordningen. 132. Vid tillämpningen av artikel 455 g i kapitalkravsförordningen bör institut lämna de uppgifter som specificeras i formatet av mall EU MR4. Mall 38: EU MR4 – Jämförelse av VaR-skattningar med vinster/förluster

Syfte: Presentera en jämförelse av resultaten av skattningarna från den lagstadgade VaR-modell som godkänts vid

tillämpningen av del tre, avdelning IV, kapitel 5 i kapitalkravsförordningen med både hypotetiska och faktiska handelsresultat, i syfte att belysa frekvensen och omfattningen av avvikelser från utfallstester och tillhandahålla en

analys av de huvudsakliga avvikande värdena i resultaten från utfallstesterna. Tillämpningsområde: Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som använder en

intern modell för sina marknadsriskexponeringar. Institut ska, i syfte att ge meningsfulla uppgifter till användare om utfallstester av sina interna modeller, (i denna mall) inbegripa de huvudsakliga modeller som godkänts för användning på gruppnivå (enligt omfattningen av lagstadgad sammanställning enligt del ett, avdelning I, kapitel 2 i samma förordning) och förklara till vilken utsträckning de representerar alla de modeller som används på gruppnivån. Kommentaren bör inbegripa procentsatsen för kapitalkrav som täcks av de modeller för vilka utfallstestresultat visas i mall EU MR4.

Innehåll: resultat från VaR-modeller Frekvens: halvårsvis Format: flexibelt Åtföljande beskrivning: Institut ska presentera en analys av ”avvikande värden” (avvikelser från utfallstester i

enlighet med artikel 366 i förordning (EU) nr 575/2013) i resultat från utfallstester, med specificering av datumen och det motsvarande överskridande värdet (VaR-vinst och förlust). I analysen bör åtminstone de huvudsakliga drivkrafterna bakom avvikelserna specificeras. Institut bör redovisa liknande jämförelser för faktisk vinst och förlust samt hypotetisk vinst och förlust (i enlighet med artikel 366 förordning (EU) nr 575/2013). Institut ska lämna uppgifter om faktiska vinster/förluster och i synnerhet klargöra huruvida de inbegriper reserver och, ifall de inte gör det, hur reserverna integreras i utfallstestprocessen.

4.14 Ersättning

133. Upplysningskraven i artikel 450 i kapitalkravsförordningen specificeras i EBA:s riktlinjer för en sund ersättningspolicy enligt artiklarna 74.3 och 75.2 i direktiv 2013/36/EU och upplysningar enligt artikel 450 i förordning (EU) nr 575/2013 (EBA:s riktlinjer 2015/22).

4.15 Bruttosoliditetsgrad

134. Upplysningskraven i artikel 451 i kapitalkravsförordningen specificeras i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/200 av den 15 februari 2016.

4.16 Spridning av uppgifter

135. Utöver det fristående dokument som hänvisas till i punkt 4.2, avsnitt D i dessa riktlinjer, kan ett institut ställa de kvantitativa upplysningar som lämnas i enlighet med artiklar i del åtta i kapitalkravsförordningen, för vilka vägledning ges i dessa riktlinjer, till förfogande på sin webbplats och i ett redigerbart format.

Bilaga 1 – Översikt av riktlinjerna

I bilaga I ges en separat översikt av riktlinjerna genom att för varje tabell, mall eller vägledningspost i texten i dessa riktlinjer visa följande: • Tillämpningsområdet. • Upplysningsfrekvensen (kvartals-, halvårs- eller årsvis) UPPLYSNINGS TABELL/MALL TILLÄMPNINGSOMRÅDE FREKVENS Tabell 1- EU OVA: Institutets riskhanteringsmetod Tabellen är obligatorisk för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer. Årlig Tabell 2- EU CRA: Allmänna kvalitativa uppgifter om Tabellen är obligatorisk för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer Årlig kreditrisk Tabell 3- EU CCRA: Kvalitativa upplysningskrav med Tabellen är obligatorisk för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer Årlig anknytning till motpartskreditrisk Tabell 4- EU MRA: Kvalitativa upplysningskrav med Tabellen är obligatorisk för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som omfattas av Årlig anknytning till marknadsrisk kapitalkrav för marknadsrisker för sin handel. Tabell 5- EU LIA: Förklaringar till skillnader mellan exponeringsbelopp i redovisningen och lagstadgade Tabellen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer Årlig sådana Tabell 6 - EU CRB-A: Ytterligare upplysningar om Tabellen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer Årlig tillgångars kreditkvalitet Tabell 7- EU CRC: Kvalitativa upplysningskrav med Tabellen är obligatorisk för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer Årlig anknytning till tekniker för kreditriskreducering Tabellen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som beräknar de riskvägda exponeringsbeloppen i enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 2 i förordning (EU) nr 575/2013. Ett institut kan, i syfte att lämna meningsfulla uppgifter till användare, välja att inte lämna de uppgifter som erfordras i tabellen om de exponeringar och riskvägda exponeringsbelopp som fastställs vid beräkning av de Tabell 8- EU CRD: Kvalitativa upplysningskrav för riskvägda exponeringsbeloppen i enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 2 i förordning (EU) nr 575/2013 instituts användning av extern kreditvärdering inom Årlig inte är väsentliga i enlighet med artikel 432.1 i samma förordning, i enlighet med vad som specificeras i EBA:s ramen för schablonmetoden för kreditrisk riktlinjer GL/2014/14. I enlighet med den artikeln och punkt 19 i dessa riktlinjer bör institutet tydligt ange om ovanstående val görs. Dessutom bör det förklara varför det anser att uppgifterna inte är meningsfulla för användare och inte är väsentliga, inbegripet en beskrivning av exponeringsklasserna i fråga och den aggregerade totala riskexponering som dessa exponeringsklasser representerar. Tabellen gäller för institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som tillåts använda den avancerade eller den grundläggande internmetoden för vissa av eller alla sina exponeringar i enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 3 i förordning (EU) nr 575/2013. Tabell 9- EU CRE: Kvalitativa upplysningskrav med Institut bör, i syfte att ge meningsfulla uppgifter till användare, beskriva de huvudsakliga dragen hos de Årlig anknytning till IRB-modeller modeller som används på gruppöverskridande nivå (enligt omfattningen av den lagstadgade sammanställningen i enlighet med del ett, avdelning II i samma förordning) och förklara hur omfattningen av de beskrivna modellerna fastställdes. Kommentaren bör inbegripa procentsatsen för riskvägda exponeringsbelopp som täcks av modellerna för var och en av institutets lagstiftningsportföljer. UPPLYSNINGS TABELL/MALL TILLÄMPNINGSOMRÅDE FREKVENS Tabellen är obligatorisk för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som använder en intern modell för att beräkna sina kapitalkrav för marknadsrisk i enlighet med del tre, avdelning IV, kapitel 5 i förordning (EU) nr 575/2013. Institut bör, i syfte att ge meningsfulla uppgifter till användare om sin användning av interna modeller, Tabell 10- EU MRB: Kvalitativa upplysningskrav för beskriva de huvudsakliga dragen hos de modeller som används på gruppöverskridande nivå (enligt Årlig institut som använder den interna modellen omfattningen av den lagstadgade sammanställningen som fastställs i enlighet med del ett, avdelning II i samma förordning) och förklara till vilken utsträckning de representerar alla de modeller som används på den gruppöverskridande nivån. Kommentaren bör för var och en av regleringsmodellerna (VaR, stressjusterad VaR, IRC, det övergripande riskmåttet) inbegripa procentsatsen av de kapitalkrav som täcks av de beskrivna modellerna. Mall 1- EU LI1: Skillnader mellan omfattningen på den sammanställda redovisningen och den lagstadgade Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer. För institut som inte behöver sammanställningen samt kartläggningen av Årlig offentliggöra konsoliderade redovisningar bör upplysningar endast lämnas i kolumnerna b–g. redovisningskategorier med lagstadgade riskkategorier Mall 2- EU LI2: Huvudsakliga källor till skillnader mellan lagstadgade exponeringsbelopp och bokförda Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer. Årlig värden i redovisningar Mall 3- EU LI3: Grunddrag för skillnader i Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer. Årlig omfattningen av sammanställning – enhet per enhet Mall 4- EU OV1: Översikt av riskvägt Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer. Kvartalsvis exponeringsbelopp Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer som använder en av de metoder som Mall 5- EU CR10: IRB (specialutlåning och aktier) Halvårsvis inbegrips i mallen i enlighet med artiklarna 153.5 eller 155.2 i förordning (EU) nr 575/2013. Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer som av de relevanta behöriga myndigheterna erfordras eller tillåts tillämpa metod 1, 2 eller 3 i bilaga I till direktiv 2002/87/EG och, i Mall 6- EU INS1: Icke avdragna andelar i enlighet med artikel 49.1 i förordning (EU) nr 575/2013, tillåts att inte dra av sina innehav av Halvårsvis försäkringsföretag kapitalbasinstrument i ett försäkringsföretag, återförsäkringsföretag eller försäkringsholdingföretag i syfte att beräkna sina kapitalkrav på enskild nivå, undergruppsnivå eller gruppnivå. Mall 7- EU CRB-B: Totalt och genomsnittligt Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer. Årlig nettobelopp för exponeringar Mall 8- EU CRB-C: Geografisk fördelning av Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer. Årlig exponeringar UPPLYSNINGS TABELL/MALL TILLÄMPNINGSOMRÅDE FREKVENS Mall 9- EU CRB-D: Koncentration av exponeringar per Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer. Årlig typ av bransch eller motpart Mall 10- EU CRB-E: Exponeringars löptid Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer. Årlig Mall 11- EU CR1-A: Kreditkvalitet för exponeringar per Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer. Halvårsvis exponeringsklass och instrument Mall 12- EU CR1-B: Kreditkvalitet för exponeringar per Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer. Halvårsvis bransch eller motpartstyp Mall 13- EU CR1-C: Exponeringars kreditkvalitet per Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer. Halvårsvis geografiskt område Mall 14- EU CR1-D: Indelning av förfallna Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer. Halvårsvis exponeringar efter antal kreditdagar Mall 15- EU CR1-E: Nödlidande exponeringar och Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer. Halvårsvis sådana med anstånd Mall 16- EU CR2-A: Förändringar av mängden av Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer. Halvårsvis allmänna och specifika kreditriskjusteringar Mall 17- EU CR2-B: Förändringar i innehavet av fallerade och osäkra lån och räntebärande Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer. Halvårsvis värdepapper Mall 18- EU CR3: Tekniker för kreditriskreducering – Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer. Halvårsvis översikt Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som beräknar de riskvägda exponeringsbeloppen i enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 2 i förordning (EU) nr 575/2013. Mall EU CR4 täcker inte derivatinstrument, repor, värdepappers- och råvarulån eller lånetransaktioner baserade på värdepapper eller råvaror, transaktioner med lång avvecklingscykel eller marginalutlåning som omfattas av del tre, avdelning II, kapitel 6 i förordning (EU) nr 575/2013 eller av artikel 92.3 f i samma förordning, vilkas lagstadgade exponeringsvärde beräknas i enlighet med de metoder som fastställts i Mall 19- EU CR4: Schablonmetoden – föregående kapitel. kreditriskexponering och effekter av Ett institut får riskvikta exponeringar enligt kapitel 3 i samma förordning, och de exponeringar och riskvägda Halvårsvis kreditriskreducering exponeringsbelopp som beräknas enligt kapitel 2 är inte väsentliga enligt artikel 432.1 i samma förordning (enligt vad som specificeras i EBA:s riktlinjer GL/2014/14). Under sådana förhållanden, och i syfte att endast ge meningsfulla uppgifter till användare, får ett institut välja att inte lämna upplysningar i mall EU CR4. I enlighet med den artikeln och punkt 19 i dessa riktlinjer bör institutet tydligt ange om ovanstående val görs. Dessutom bör det förklara varför det anser att uppgifterna i mall EU CR4 inte är meningsfulla för användare. Förklaringen bör inbegripa en beskrivning av de exponeringar som inbegrips i respektive exponeringsklasser och den aggregerade summan av riskvägda exponeringsbelopp från sådana exponeringsklasser. UPPLYSNINGS TABELL/MALL TILLÄMPNINGSOMRÅDE FREKVENS Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som beräknar de riskvägda exponeringsbeloppen i enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 2 i förordning (EU) nr 575/2013. Ett institut riskviktar exponeringar enligt kapitel 3 i samma förordning, och de exponeringar och riskvägda exponeringsbelopp som beräknas enligt kapitel 2 är inte väsentliga enligt artikel 432.1 i samma förordning (enligt vad som specificeras i EBA:s riktlinjer GL/2014/14). Under sådana förhållanden, och i syfte att endast Mall 20- EU CR5: Schablonmetoden Halvårsvis ge meningsfulla uppgifter till användare, får ett institut välja att inte lämna upplysningar i mall EU CR5. I enlighet med den artikeln och punkt 19 i dessa riktlinjer bör institutet tydligt ange om ovanstående val görs. Dessutom bör det förklara varför det anser att uppgifterna i mall EU CR5 inte är meningsfulla för användare. Förklaringen bör inbegripa en beskrivning av de exponeringar som inbegrips i respektive exponeringsklasser och den aggregerade summan av riskvägda exponeringsbelopp från sådana exponeringsklasser. Mallen gäller för institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som använder antingen den Mall 21- EU CR6: Internmetoden – grundläggande eller den avancerade internmetoden för vissa av eller alla sina exponeringar i enlighet med kreditriskexponeringar per exponeringsklass och PD- Halvårsvis del tre, avdelning II, kapitel 3 i förordning (EU) nr 575/2013. Om ett institut använder både den intervall grundläggande och den avancerade internmetoden bör det redovisa en mall för varje använd metod. Mall 22- EU CR7: Internmetoden – Effekt på riskvägt Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som använder den avancerade exponeringsbelopp av kreditderivat som används som Halvårsvis och/eller den grundläggande internmetoden för vissa av eller alla sina exponeringar. tekniker för kreditriskreducering Mall 23- EU CR8: Flödesanalyser av riskvägt Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som använder den avancerade exponeringsbelopp avseende kreditriskexponeringar Kvartalsvis och/eller den grundläggande internmetoden. som behandlas enligt internmetoden Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som använder den avancerade och/eller den grundläggande internmetoden. Ifall ett institut använder sig av en grundläggande internmetod för vissa exponeringar och en avancerad internmetod för andra ska det redovisa två separata uppsättningar av uppdelningar av portföljen i separata mallar. Institut bör, i syfte att ge meningsfulla uppgifter till användare om utfallstester av sina interna modeller Mall 24- EU CR9: Internmetoden – utfallstester av PD genom denna mall, i denna mall inbegripa de huvudsakliga modeller som används på den Årlig per exponeringsklass gruppöverskridande nivån (i enlighet med omfattningen av lagstadgad sammanställning) och förklara hur omfattningen av de beskrivna modellerna fastställdes. Kommentaren ska inbegripa procentsatsen för riskvägda exponeringsbelopp som täcks av de modeller för vilka utfallstestresultaten visas här för var och en av institutets lagstiftningsportföljer. Mall 25- EU CCR1: Analys av Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer för instrument för vilka Halvårsvis motpartskreditriskexponering per metod exponeringsvärdet beräknas i enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 6 i förordning (EU) nr 575/2013. Mall 26- EU CCR2: Kapitalkostnad för Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som har exponeringar som är Halvårsvis kreditvärdighetsjustering föremål för kapitalkostnader för kreditvärdighetsjustering i enlighet med del tre, avdelning VI, artikel 382 i UPPLYSNINGS TABELL/MALL TILLÄMPNINGSOMRÅDE FREKVENS förordning (EU) nr 575/2013. Mall 27- EU CCR8: Exponeringar gentemot centrala Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer. Halvårsvis motparter Mallen är obligatorisk för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som använder schablonmetoden för kreditrisk för att beräkna riskvägt exponeringsbelopp för motpartskreditriskexponeringar i enlighet med artikel 107 i förordning (EU) nr 575/2013, oberoende av vilken metod som används för att fastställa fallerade exponeringar i enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 6 i samma förordning. Mall 28- EU CCR3: Schablonmetoden – Ett institut kan, i syfte att lämna meningsfulla uppgifter till användare, välja att inte lämna de uppgifter som motpartskreditriskexponeringar per erfordras i tabellen om de exponeringar och riskvägda exponeringsbelopp som fastställs i enlighet med Halvårsvis lagstiftningsportfölj och risk del tre, avdelning II, kapitel 2 i förordning (EU) nr 575/2013 inte är väsentliga i enlighet med artikel 432.1 i samma förordning, i enlighet med vad som specificeras i EBA:s riktlinjer GL/2014/14. I enlighet med den artikeln och punkt 19 i dessa riktlinjer bör institutet tydligt ange om ovanstående val görs. Dessutom bör det förklara varför det anser att uppgifterna inte är meningsfulla för användare och inte är väsentliga, inbegripet en beskrivning av exponeringsklasserna i fråga och den aggregerade totala riskexponering som dessa exponeringsklasser representerar. Mallen är obligatorisk för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som använder en avancerad eller en grundläggande internmetod för att beräkna riskvägt exponeringsbelopp för motpartskreditriskexponeringar i enlighet med artikel 107 i förordning (EU) nr 575/2013, oberoende av vilken motpartskreditriskmetod som används för att fastställa fallerade exponeringar i enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 6 i den förordningen. Ifall ett institut använder sig av en grundläggande internmetod för Mall 29- EU CCR4: Internmetoden – vissa exponeringar och en avancerad internmetod för andra ska det redovisa två separata uppsättningar av motpartskreditriskexponeringar per portfölj och PD- Halvårsvis uppdelningar av portföljen i två separata mallar. skala Institutet bör, i syfte att ge meningsfulla uppgifter, (i denna mall) inbegripa de huvudsakliga modeller som används på den gruppöverskridande nivån (i enlighet med omfattningen av lagstadgad sammanställning) och förklara hur omfattningen av de beskrivna modellerna i denna mall fastställdes. Kommentaren bör inbegripa procentsatsen för riskvägda exponeringsbelopp som täcks av de modeller som visas här för var och en av institutets lagstiftningsportföljer. UPPLYSNINGS TABELL/MALL TILLÄMPNINGSOMRÅDE FREKVENS Mallen är obligatorisk för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som använder metoden Mall 30- EU CCR7: Flödesanalyser av riskvägt med interna modeller för mätning av fallerade exponeringar för exponeringar som är föremål för exponeringsbelopp avseende motpartskreditriskramen i enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 6 i förordning (EU) nr 575/2013, Kvartalsvis motpartskreditriskexponeringar som behandlas enligt oberoende av vilken kreditriskmetod som används för att beräkna riskvägt exponeringsbelopp från fallerade metoden med interna modeller exponeringar. Mall 31- EU CCR5-A: Inverkan av nettning och säkerhet Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer. Halvårsvis som innehas på exponeringsvärden Mall 32- EU CCR5-B: Sammansättning av säkerheter Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer. Halvårsvis för exponeringar gentemot motpartskreditrisk Mall 33- EU CCR6: Kreditderivatexponeringar Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer. Halvårsvis Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som beräknar sina kapitalkrav i enlighet med del tre, avdelning IV, kapitlen 2–4 i förordning (EU) nr 575/2013. För institut som använder interna modeller i enlighet med kapitel 5 i samma avdelning och för vilka de riskvägda belopp som behandlas enligt schablonmetoden kan anses vara oväsentliga i enlighet med Mall 34- EU MR1: Marknadsrisk som behandlas enligt artikel 432.1 i förordning (EU) nr 575/2013, enligt vad som specificeras i EBA:s riktlinjer GL/2014/14. Under Halvårsvis schablonmetoden sådana förhållanden, och i syfte att endast ge meningsfulla uppgifter till användare, får ett institut välja att inte lämna upplysningar i mall EU MR1. I enlighet med den artikeln och punkt 19 i dessa riktlinjer bör institut tydligt ange om detta val görs och förklara varför de anser att uppgifterna inte är meningsfulla för användare. Förklaringen bör inbegripa en beskrivning av de exponeringar som inbegrips i respektive riskportföljer och den aggregerade summan av riskvägda exponeringsbelopp från sådana exponeringar. Mall 35- EU MR2-A: Marknadsrisk som behandlas Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som använder en intern modell för Halvårsvis enligt den interna modellen marknadsrisk. Mall 36- EU MR2-B: Flödesanalyser av riskvägt exponeringsbelopp avseende Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som tillåts använda en intern Kvartalsvis marknadsriskexponeringar som behandlas enligt den modell för beräkningen av sina kapitalkrav för marknadsrisk. interna modellen Mall 37- EU MR3: Värden för den interna modellen för Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som tillåts använda en intern Halvårsvis handelsportföljer modell för beräkningen av sina kapitalkrav för marknadsrisk. UPPLYSNINGS TABELL/MALL TILLÄMPNINGSOMRÅDE FREKVENS Mallen gäller för alla institut som inbegrips i punkt 7 i dessa riktlinjer och som använder en intern modell för sina marknadsriskexponeringar. Institut ska, i syfte att ge meningsfulla uppgifter till användare om utfallstester av sina interna modeller, i Mall 38- EU MR4: Jämförelse av VaR-skattningar med denna mall inbegripa de huvudsakliga modeller som godkänts för användning på den gruppöverskridande Halvårsvis vinster/förluster nivån (enligt omfattningen av lagstadgad sammanställning enligt del ett, avdelning I, kapitel 2 i samma förordning) och förklara till vilken utsträckning de representerar alla de modeller som används på den gruppöverskridande nivån. Kommentaren bör inbegripa procentsatsen för kapitalkrav som täcks av de modeller för vilka utfallstestresultat visas i mall EU MR4.