Följdändringar med anledning av nya regler för bank- och finansieringsrörelse samt inlåningsverksamhet, Fi 2003/6026

Lagrådsremiss

Följdändringar med anledning av nya regler för bank- och finansieringsrörelse samt inlåningsverksamhet

Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Stockholm den 12 februari 2004

Bosse Ringholm

Carina Lindfelt (Finansdepartementet)

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

I lagrådsremissen behandlas följdändringar som aktualiseras i ett antal lagar med anledning av förslagen till ny lagstiftning för bank- och finansieringsrörelse samt inlåningsverksamhet i prop. 2002/03:139 Reformerade regler för bank- och finansieringsrörelse. Vissa förslag om lagändringar finns i den propositionen. De förslag till följdändringar som behandlas i denna lagrådsremiss är nya. I den nämnda propositionen föreslås bl.a. att det s.k. inlåningsmonopolet för banker avskaffas. Kreditmarknadsföretag, såsom finansbolag och bostadslåneinstitut, samt icke-finansiella företag som uppfyller vissa krav relaterade till verksamheten föreslås få möjlighet att ta emot inlåning från allmänheten. Kreditmarknadsföretagen skall enligt förslaget omfattas av en reglering och tillsyn som i allt väsentligt överensstämmer med den för banker. Icke-finansiella företags inlåningsverksamhet föreslås bli reglerad i en särskild lag, lagen om inlåningsverksamhet. I ett antal lagar utanför den näringsrättsliga regleringen av finansiella företag och deras verksamhet finns bestämmelser där begreppet bank används. Dessa bestämmelser har olika syften och bakgrund. I flera fall ställs t.ex. krav på att transaktioner och handlingar skall ske med hjälp av bank, sannolikt för att det anses ligga en viss form av trygghet i detta. Exempelvis finns det regler om att medel skall göras räntebärande genom att sättas in i bank. Eftersom kreditmarknadsföretag enligt förslaget i prop. 2002/03:139 kommer att underkastas i princip samma reglering och tillsyn som banker, föreslås här att flera lagbestämmelser som nu relaterar enbart till bank även skall omfatta kreditmarknadsföretag. I några bestämmelser som i dag refererar till bank bedöms det motiverat att även ta med företag som driver inlåningsverksamhet i sammanhanget. 1

De nu aktuella förslagen till följdändringar föreslås träda i kraft samma dag som förslagen i prop. 2002/03:139, dvs. den 1 juli 2004.

1 Beslut

Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling, 2. lag om ändring i checklagen (1932:131), 3. lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev, 4. lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva, 5. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 6. lag om ändring i lagen (1944:181) om redovisningsmedel, 7. lag om ändring i föräldrabalken, 8. lag om ändring i ärvdabalken, 9. lag om ändring i jordabalken, 10. lag om ändring i väglagen (1971:948), 11. lag om ändring i resegarantilagen (1972:204), 12. lag om ändring i sjömanslagen (1973:282), 13. lag om ändring i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan, 14. lag om ändring i utsökningsbalken, 15. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713), 16. lag om ändring i konkurslagen (1987:672), 17. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, 18. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m., 19. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, 20. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), 21. lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige, 22. lag om ändring i lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet, 23. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 24. lag om ändring i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden, 25. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, 26. lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i miljöbalken, 27. lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning.

2 Lagtext

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § Löpande skuldebrev, växlar, konossement eller andra handlingar vilkas företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning, att påkalla fullgörande av någon annan förpliktelse eller att antecknas som innehavare av en rättighet på ett konto som avses i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument får, om det kan antas att handlingen har förstörts eller kommit bort, dödas på begäran av den som har förlorat handlingen. Detsamma gäller i fråga om aktiebrev, pantbrev och företagsinteckningsbrev, liksom beträffande intecknade fordringshandlingar som är ställda till viss man. Denna lag tillämpas inte på Denna lag tillämpas inte på banksedlar. Den tillämpas inte banksedlar. Den tillämpas inte heller på obligationer eller för- heller på obligationer eller förlagsbevis utom i fråga om obliga- lagsbevis utom i fråga om obligationer med en löptid på högst ett år tioner med en löptid på högst ett år som har ställts till innehavaren och som har ställts till innehavaren och som ges ut av bankinstitut . som ges ut av bank eller kreditmarknadsföretag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

Senaste lydelse 2003:533. 6

2.2 Förslag till lag om ändring i checklagen (1932:131)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § checklagen (1932:131) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 3 § Check må ej dragas på annan än Check får inte dras på annan än bank. Sker det , gälle handlingen ej bank eller kreditmarknadsföretag . såsom check. Om det sker, gäller handlingen inte som check. Vad som sägs om bank i denna lag skall även gälla kreditmarknadsföretag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § och 4 kap. 32 § lagen (1936:81) om skuldebrev skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 4 § Utgivas i större antal obligationer eller andra skuldebrev som uppenbarligen äro avsedda för den allmänna rörelsen, varde, där ej annat förbehåll träffats, betalningen fullgjord i gäldenärens affärslokal. Lag samma vare i fråga om in- Detsamma gäller i fråga om insättningsbevis som utfärdats av sättningsbevis som utfärdats av bank . Med bank förstås i denna bank , kreditmarknadsföretag eller lag envar som äger driva bank- företag som driver verksamhet rörelse . enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet .

4 kap. 32 § Innehåller bevis rörande tillgo- Innehåller bevis rörande tillgodohavande hos bank förbehåll en- dohavande hos bank , kreditmarkligt vilket medlen ej må uttagas nadsföretag eller företag som driutan att beviset återställes eller ver verksamhet enligt lagen förses med påskrift, vare, i fråga (2004:000) om inlåningsverksamom bankens rätt att mot ny inne- het förbehåll enligt vilket medlen havare av beviset göra gällande inte får tas ut utan att beviset återinvändning som grundas å ställs eller förses med påskrift, bankens förhållande till tidigare vare, i fråga om bankens eller föinnehavare, tillämpat vad med retagets rätt att mot ny innehavare avseende å löpande skuldebrev är av beviset göra gällande invändstadgat; och skola de i 22 § givna ning som grundas på bankens eller bestämmelser om överlåtelses företagets förhållande till tidigare verkan mot överlåtarens innehavare, tillämpat vad med borgenärer äga tillämpning. avseende på löpande skuldebrev är Varder sådant bevis överlåtet till stadgat; och skola de i 22 § givna flere, äge den företräde som i god bestämmelser om överlåtelses tro fått beviset i besittning . verkan mot överlåtarens borgenärer äga tillämpning. Varder sådant bevis överlåtet till flere, äge den företräde som i god tro fått beviset i besittning . Beträffande motbok rörande Beträffande motbok rörande tillgodohavande hos bank skall tillgodohavande hos bank , vad i första stycket är stadgat kreditmarknadsföretag eller gälla, ändå att motboken ej företag som driver verksamhet innehåller förbehåll som där är enligt lagen (2004:000) om sagt. inlåningsverksamhet skall vad i första stycket är stadgat gälla, ändå

att motboken ej innehåller förbehåll som där är sagt. Enkla skuldebrev som, under namn av förlagsbevis eller eljest, utgivas i större antal och uppenbarligen äro avsedda för den allmänna rörelsen, vare ock, oaktat sådant förbehåll saknas, ansedda lika med löpande skuldebrev i de hänseenden nu äro angivna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 § Har någon såsom gåva åt annan Har någon såsom gåva åt annan till bank överlämnat penningar till bank , kreditmarknadsföretag eller annan lös egendom utan att eller företag som driver verksamförbehålla sig rätt att däröver för- het enligt lagen (2004:000) om foga, skall gåvan anses fullbordad inlåningsverksamhet överlämnat när det givna blivit av banken penningar eller annan lös egendom mottaget för gåvotagarens räkning; utan att förbehålla sig rätt att däroch skall detta gälla ändå att av över förfoga, skall gåvan anses banken utfärdat bevis, som i 3 § fullbordad när det givna blivit av sägs, behållits av givaren. banken eller företaget mottaget för gåvotagarens räkning; och skall detta gälla ändå att av banken eller företaget utfärdat bevis, som i 3 § sägs , behållits av givaren. Vad nu är sagt skall äga Detta skall tillämpas på motsvarande tillämpning där motsvarande sätt om givaren låtit givaren låtit å gåvotagarens för gåvotagarens räkning överföra räkning överföra medel som medel som givaren hade innestågivaren hade innestående i banken. ende i banken eller företaget.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att 36 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gå- 1 voskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

36 § Skattskyldighet inträder, såframt Skattskyldighet inträder, om inte ej annat följer av vad i nästa annat följer av nästa stycke, då stycke sägs , då gåvan blivit full- gåvan blivit fullbordad eller handbordad eller handling, innefattande ling, innefattande giltig utfästelse giltig utfästelse om gåva av lös om gåva av lös egendom, överegendom, överlämnats till motta- lämnats till mottagaren. När en garen. När en omyndigs förälder är omyndigs förälder är förmyndare förmyndare och som gåva åt den och som gåva åt den omyndige till omyndige till bank överlämnat sådant kreditinstitut som avses i pengar eller överfört medel som 2 kap. 4 a § inkomstskattelagen föräldern haft innestående i bank (1999:1229) eller företag som driutan att förbehålla sig rätt att för ver verksamhet enligt lagen egen räkning förfoga över gåvo- (2004:000) om inlåningsverksammedlen anses gåvan fullbordad het överlämnat pengar eller överenligt denna lag när gåvomedlen fört medel som föräldern haft inmottagits av banken för den nestående i sådant kreditinstitut omyndiges räkning eller överförts eller företag utan att förbehålla sig till den omyndiges konto. I fall, rätt att för egen räkning förfoga som avses i 37 § 2 mom., inträder över gåvomedlen anses gåvan skattskyldighet vid den tid, då fullbordad enligt denna lag när förmånstagaren erhåller förfogan- gåvomedlen mottagits av derätten över försäkringen; dock kreditinstitutet eller företaget för inträder, där på grund av försäk- den omyndiges räkning eller ringen utbetalning tidigare ägt rum överförts till den omyndiges till den berättigade, skattskyldighet konto. I fall, som avses i 37 § 2 för sådant belopp vid dess motta- mom., inträder skattskyldighet vid gande. den tid, då förmånstagaren erhåller förfoganderätten över försäkringen; dock inträder, där på grund av försäkringen utbetalning tidigare ägt rum till den berättigade, skattskyldighet för sådant belopp vid dess mottagande. Vad i fråga om arvsskatt är stadgat i 6–9 §§ skall vid beskattning av gåva äga motsvarande tillämpning. Föreskrifterna i 6 § om skattskyldighetens inträde först framdeles skola härvid, utan inskränkningar som angivas i andra stycket under c) och d), gälla jämväl i fall då givaren förbehållit sig själv nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst eller annan förmån av den bortgivna egendomen.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857. Senaste lydelse 1997:445. 11

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1944:181) om redovisningsmedel

Härigenom föreskrivs att lagen (1944:181) om redovisningsmedel skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad den som mottagit medel för Vad den som mottagit medel för annan, med skyldighet att redovisa annan, med skyldighet att redovisa för dem, för sådant ändamål har för dem, för sådant ändamål har innestående på räkning i bank eller innestående på räkning i bank , annorledes håller avskilt skall vara kreditmarknadsföretag eller förbehållet huvudmannen, såvitt företag som driver verksamhet beloppet avskilts utan dröjsmål. enligt lagen (2004:000) om Samma lag vare i fråga om belopp inlåningsverksamhet eller ansom avskilts senare, om den redo- norledes håller avskilt skall vara visningsskyldige ej var på obe- förbehållet huvudmannen, såvitt stånd, när beloppet avskildes. beloppet avskilts utan dröjsmål. Detsamma gäller i fråga om belopp som avskilts senare, om den redovisningsskyldige inte var på obestånd, när beloppet avskildes. Vad den redovisningsskyldige har omedelbart tillgängligt för att avskiljas vare ock förbehållet huvudmannen, såvitt dröjsmål med avskiljandet ej föreligger. Är bankräkning eller kassa av- Är räkning i bank, i kreditmarksedd för flera huvudmäns medel, nadsföretag eller i företag som njute de inbördes lika rätt, envar i driver verksamhet enligt lagen förhållande till sin redovisnings- (2004:000) om inlåningsverkfordran. samhet eller kassa avsedd för flera huvudmäns medel, har de inbördes lika rätt, envar i förhållande till sin redovisningsfordran.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

2.7 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 7, 8 och 19 §§, 14 kap. 7, 8 och 21 §§ 1 samt 16 kap. 11 § föräldrabalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 kap. 7 § Pengar som inte placeras enligt Pengar som inte placeras enligt 5, 6 eller 10 § och som inte heller 5, 6 eller 10 § och som inte heller omedelbart behöver användas omedelbart behöver användas skall göras räntebärande genom att skall göras räntebärande genom att sättas in hos bank. sättas in hos bank eller kreditmarknadsföretag. 8 § Pengar som har satts in hos bank Pengar som har satts in hos bank enligt 16 kap. 11 § eller med upp- eller kreditmarknadsföretag enligt gift till banken om att de skall stå 16 kap. 11 § eller med uppgift till under särskild överförmyn- banken eller kreditmarknadsdarkontroll får inte tas ut utan företaget om att de skall stå under överförmyndarens samtycke. särskild överförmyndarkontroll får inte tas ut utan överförmyndarens samtycke.

2 19 § Om det av någon särskild anledning behövs för att trygga förvaltningen, får överförmyndaren 1. bestämma att 3–7 §§ skall tillämpas även i annat fall än som följer av 2 §, 2. begränsa möjligheten att ta ut 2. begränsa möjligheten att ta ut pengar som har satts in hos bank , pengar som har satts in hos bank utöver vad som följer av 8 §, eller kreditmarknadsföretag , utöver vad som följer av 8 §, 3. bestämma att värdehandlingar skall förvaras och förvaltas av ett värdepappersinstitut enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse eller ett motsvarande utländskt institut som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för värdepappersinstitut här i landet, 4. bestämma att premieobligationer som har utfärdats av staten skall skrivas in i statsskuldboken med förbehåll att belopp som hänför sig till obligationerna inte får lyftas utan överförmyndarens samtycke, och 5. genom meddelande till den 5. genom meddelande till den som skall betala pengar till den som skall betala pengar till den omyndige bestämma att pengarna omyndige bestämma att pengarna skall sättas in hos bank. skall sättas in hos bank eller kreditmarknadsföretag .

1 Balken omtryckt 1995:974. 2 Senaste lydelse 1998:1483. 14

Meddelas beslut enligt första stycket 3, skall föräldrarna träffa avtal med värdepappersinstitutet på villkor som överförmyndaren har godkänt. I fråga om rättigheter som registreras enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument får föräldrarna, i stället för att träffa ett avtal om förvaring och förvaltning, på konto i avstämningsregister låta registrera eller, om rättigheten förvaltas av någon som har medgivande som förvaltare enligt den lagen, till denne anmäla att föräldrarna endast med överförmyndarens tillstånd får överlåta eller pantsätta rättigheten eller uppbära på rättigheten belöpande kapitalbelopp. Ett värdepappersinstitut är skyldigt att träffa ett sådant avtal om förvaring och förvaltning som avses i andra stycket. Avtalet får inte träffas på sämre villkor än de som värdepappersinstitutet erbjuder andra enskilda personer vid samma typ av avtal.

14 kap. 7 § Pengar som inte placeras enligt Pengar som inte placeras enligt 5, 6 eller 11 § och inte heller ome- 5, 6 eller 11 § och inte heller omedelbart behöver användas skall delbart behöver användas skall göras räntebärande genom att sät- göras räntebärande genom att sättas in hos bank. tas in hos bank eller kreditmarknadsföretag .

8 § Pengar som har satts in hos bank Pengar som har satts in hos bank får tas ut endast efter samtycke eller kreditmarknadsföretag får tas från överförmyndaren. ut endast efter samtycke från överförmyndaren. Samtycke krävs dock inte vid uttag av 1. ränta, eller 2. pengar som behöver hållas tillgängliga för den enskildes uppehälle eller vården av hans eller hennes egendom om den förordnade förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren vid insättningen gjort förbehåll om att de får tas ut utan överförmyndarens samtycke.

3 21 § Om det behövs för att trygga förvaltningen, får överförmyndaren 1. begränsa möjligheten att ta ut 1. begränsa möjligheten att ta ut pengar som har satts in hos bank, pengar som har satts in hos bank utöver vad som följer av 8 §, eller kreditmarknadsföretag , utöver vad som följer av 8 §, 2. bestämma att värdehandlingar skall förvaras och förvaltas av ett värdepappersinstitut enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse eller ett motsvarande utländskt institut som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för värdepappersinstitut här i landet, och 3. genom meddelande till den 3. genom meddelande till den som skall betala pengar till den som skall betala pengar till den

3 Senaste lydelse 1998:1483.

enskilde bestämma att pengarna enskilde bestämma att pengarna skall sättas in hos bank. skall sättas in hos bank eller kreditmarknadsföretag. Meddelas beslut enligt första stycket 2, skall ställföreträdaren träffa avtal med värdepappersinstitutet på villkor som överförmyndaren har godkänt. I fråga om rättigheter som registreras enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument får ställföreträdaren, i stället för att träffa ett avtal om förvaring och förvaltning, på konto i avstämningsregister låta registrera eller, om rättigheten förvaltas av någon som har medgivande som förvaltare enligt den lagen, till denne anmäla att ställföreträdaren endast med överförmyndarens tillstånd får överlåta eller pantsätta rättigheten eller uppbära på rättigheten belöpande kapitalbelopp. Ett värdepappersinstitut är skyldigt att träffa ett sådant avtal om förvaring och förvaltning som avses i andra stycket. Avtalet får inte träffas på sämre villkor än de som värdepappersinstitutet erbjuder andra enskilda personer vid samma typ av avtal.

16 kap. 11 § När en omyndig på grund av arv När en omyndig på grund av arv eller testamente har fått pengar till eller testamente har fått pengar till ett värde överstigande två gånger ett värde överstigande två gånger gällande basbelopp enligt lagen gällande prisbasbelopp enligt (1962:381) om allmän försäkring lagen (1962:381) om allmän eller med villkor om särskild över- försäkring eller med villkor om förmyndarkontroll, skall den som särskild överförmyndarkontroll, ombesörjer utbetalningen från skall den som ombesörjer dödsboet för den omyndiges räk- utbetalningen från dödsboet för ning sätta in medlen hos bank, den omyndiges räkning sätta in med uppgift om att medlen inte får medlen hos bank eller tas ut utan överförmyndarens till- kreditmarknadsföretag , med uppstånd. gift om att medlen inte får tas ut utan överförmyndarens tillstånd. Vad som nu sagts om skyldighet Vad som nu sagts om skyldighet att betala till bank skall även gälla att betala till bank eller kreditförsäkringsgivare vid utbetalning marknadsföretag skall även gälla av försäkringsbelopp som den försäkringsgivare vid utbetalning omyndige har rätt till samt pen- av försäkringsbelopp som den sionssparinstitut vid utbetalning omyndige har rätt till samt penenligt lagen (1993:931) om indivi- sionssparinstitut vid utbetalning duellt pensionssparande. Om be- enligt lagen (1993:931) om indivitalningen avser en periodisk för- duellt pensionssparande. Om bemån, gäller skyldigheten att betala talningen avser en periodisk förtill bank endast när den första ut- mån, gäller skyldigheten att betala betalningen görs. till bank eller kreditmarknadsföretag endast när den första utbetalningen görs. När utbetalning enligt första eller andra stycket görs, skall den som ombesörjer utbetalningen genast göra anmälan till förmyndaren och överförmyndaren. En sådan anmälan skall också göras om en omyndig på grund av arv eller testamente har fått värdehandlingar till ett värde

som överstiger i första stycket nämnt belopp eller med villkor om att värdehandlingarna skall stå under särskild överförmyndarkontroll. Vad som föreskrivs i första–tredje styckena gäller inte vid utbetalning av medel som den omyndige får förvalta själv. Andra och tredje styckena gäller inte heller om utbetalning görs från försäkring som tagits inom ramen för en rörelse. Bestämmelserna i denna paragraf gäller också vid betalning eller utgivande av värdehandlingar till någon för vilken det har förordnats god man med uppgift att förvalta egendom eller för vilken det har förordnats förvaltare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

2.8 Förslag till lag om ändring i ärvdabalken

1 Härigenom föreskrivs att 19 kap. 14, 14 a och 18 §§ ärvdabalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 kap. 14 § Till dödsboet hörande penning- Till dödsboet hörande penningmedel, som göras räntebärande medel, som görs räntebärande genom insättning i bank, skola genom insättning i bank eller kreinsättas i boets namn. Dödsboets ditmarknadsföretag , skall sättas in egendom må ej heller eljest sam- i boets namn. Dödsboets egendom manblandas med vad boutred- bör inte heller i övrigt samningsmannen eller annan tillhör. manblandas med vad boutred- Värdehandlingar skola nedsättas i ningsmannen eller annan tillhör. öppet förvar i bank, om det sam- Värdehandlingar skall nedsättas i manlagda värdet överstiger ett öppet förvar i bank eller belopp motsvarande två gånger kreditmarknadsföretag , om det gällande basbelopp enligt lagen sammanlagda värdet överstiger ett (1962:381) om allmän försäkring. belopp motsvarande två gånger gällande prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Utöver vad av 18 kap. 5 § föranledes må egendom ej förskottsvis utgivas till delägare, med mindre det kan ske utan men för annan, vars rätt är beroende av utredningen.

2 14 a § Före den 1 april varje år skall Före den 1 april varje år skall boutredningsmannen avge redo- boutredningsmannen avge redovisning för medelsförvaltningen visning för medelsförvaltningen under föregående kalenderår. I under föregående kalenderår. I redovisningen skola upptagas redovisningen skall tas upp saldo saldo vid årets början och slut vid årets början och slut samt insamt in- och utbetalningar under och utbetalningar under året. Har året. Ha medel innestått i bank medel innestått i bank eller annan eller annan inrättning skall vid inrättning skall vid redovisningen redovisningen fogas bevis om in- fogas bevis om insättningar och sättningar och uttag under året uttag under året samt behållning samt behållning vid årets slut. När vid årets slut. När värdehandlingar värdehandlingar nedsatts i bank nedsatts i bank eller skall vid redovisningen fogas be- kreditmarknadsföretag skall vid vis av motsvarande innehåll. redovisningen fogas bevis av motsvarande innehåll.

1 Balken omtryckt 1981:359. 2 Senaste lydelse 1988:1255. 18

Årsredovisning skall tillställas minst en delägare i boet. Övriga delägare samt rätten skall samtidigt underrättas om vem som tillställts redovisningen. Dödsbodelägare som inte har tillställts redovisningen har rätt att på begäran hos boutredningsmannen erhålla ett exemplar av den. Finns det delägare i boet som är underårig eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken skall ett exemplar tillställas överförmyndaren. Fullgör boutredningsman ej vad som åligger honom enligt denna paragraf, kan rätten vid vite förelägga honom att fullgöra sin skyldighet.

3 18 § Boutredningsman är pliktig att ersätta skada, som han uppsåtligen eller av vårdslöshet vållat dödsboet eller någon, vars rätt är beroende av utredningen. Är flera utredningsmän ersättningspliktiga, svarar de solidariskt. Ersättningsbeloppet skall utredningsmännen emellan slutligen fördelas efter den större eller mindre skuld som prövas ligga envar av dem till last. Om skyldighet att hos bank in- Om skyldighet att hos bank eller betala penningmedel, som till- kreditmarknadsföretag inbetala kommer omyndig eller den för penningmedel, som tillkommer vilken god man eller förvaltare omyndig eller den för vilken god förordnats, stadgas i föräldrabal- man eller förvaltare förordnats, ken. stadgas i föräldrabalken.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

3 Senaste lydelse 1994:1434.

2.9 Förslag till lag om ändring i jordabalken

1 Härigenom föreskrivs att 13 kap. 18 § jordabalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 kap. 2 18 § När fastighetsägaren är skyldig att lösa egendom, skall talan om lösesumman väckas inom ett år efter det att uppsägningen antecknades i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Om tomträttshavaren har klandrat uppsägningen enligt 16 §, får talan om lösesumman i stället väckas inom ett år efter det att domen i målet om klander vann laga kraft. Om tiden inte iakttas, förfaller uppsägningen. Talan får väckas av såväl fastighetsägaren som tomträttshavaren. Sedan domen om lösesumman har vunnit laga kraft, skall lösesumman inom en månad deponeras hos länsstyrelsen. Lösesumman behöver dock inte deponeras tidigare än en månad före den dag till vilken uppsägningen har ägt rum. Om lösesumman inte deponeras inom föreskriven tid, skall länsstyrelsen efter ansökan ta ut beloppet som om betalningsskyldighet hade ålagts genom domen. När lösesumman har deponerats, skall länsstyrelsen genast anmäla detta till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Medel som har deponerats skall Medel som har deponerats skall ofördröjligen sättas in i bank mot genast sättas in i bank eller kreränta. ditmarknadsföretag mot ränta.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

1 Balken omtryckt 1971:1209. 2 Senaste lydelse 2000:226.

2.10 Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948)

Härigenom föreskrivs att 67 § väglagen (1971:948) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 67 § Ersättning enligt 55, 58 eller 61 §, som ej avser personlig skada, jämte ränta skall nedsättas hos länsstyrelsen, om fastigheten genom den omständighet som föranlett rätt till ersättning så minskat i värde, att den kan antagas ej utgöra full säkerhet för borgenär, som när rätten till ersättning uppkom hade panträtt i fastigheten. Nedsatt belopp skall av länssty- Länsstyrelsen skall genast sätta relsen genast insättas i bank mot in nedsatt belopp i bank eller kreränta. Om fördelning och utbetal- ditmarknadsföretag mot ränta. Om ning av nedsatt belopp jämte ränta fördelning och utbetalning av nedsamt om verkan därav gäller i satt belopp jämte ränta samt om tillämpliga delar vad som är före- verkan därav gäller i tillämpliga skrivet för det fall att nyttjanderätt delar vad som är föreskrivet för eller servitutsrätt upplåtes genom det fall att nyttjanderätt eller serexpropriation. vitutsrätt upplåts genom expropriation.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

1 Senaste lydelse 1972:786.

2.11 Förslag till lag om ändring i resegarantilagen (1972:204)

1 Härigenom föreskrivs att 3 § resegarantilagen (1972:204) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 § Om Kammarkollegiet icke med- Om Kammarkollegiet inte medger annat, skall säkerhet bestå av ger annat, skall säkerhet bestå av en av bank eller försäkringsbolag en av bank , kreditmarknadsföretag utfärdad betalningsutfästelse, som eller försäkringsbolag utfärdad fullgöres vid anfordran. betalningsutfästelse, som fullgörs vid anfordran.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

1 Lagen omtryckt 1996:354.

2.12 Förslag till lag om ändring i sjömanslagen (1973:282)

Härigenom föreskrivs att 56 § sjömanslagen (1973:282) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

56 § Sjöman kan fordra, att lön, som En sjömans lön skall på begäran tillkommer honom, eller del därav av sjömannen helt eller delvis måefter dragsedel månatligen betalas nadsvis ut till bestämd person här i landet 1. betalas ut till en bestämd pereller för sjömannens räkning sättes son här i landet , eller in i svensk bank. 2. för sjömannens räkning sättas in i bank , kreditmarknadsföretag eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet. Utan sjömannens samtycke får Om det belopp som betalas ut avdrag göras i dragsedelsbeloppet eller sätts in endast utgör en del endast i den mån den övriga lönen av lönen får avdrag göras i ej förslår till att gälda belopp, för beloppet bara om vilket sjömannen enligt lag eller 1. sjömannen lämnat sitt samannan författning är skyldig vid- tycke, eller kännas avdrag i lön, eller till kvitt- 2. den resterande delen av lönen ning, när sådan får äga rum enligt inte räcker till betalning av sålagen (1970:215) om arbetsgivares dana belopp som sjömannen enligt kvittningsrätt. lag eller annan författning är skyldig att betala eller till kvittning , om sådan får göras enligt lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 5 § För lån från kassan skall vara För att få lån från kassan skall ställd betryggande säkerhet i form det finnas betryggande säkerhet i av inteckning i fartyg eller tillgo- form av inteckning i fartyg eller dohavande hos eller borgen av tillgodohavande hos eller borgen staten eller bank. av staten , bank eller kreditmarknadsföretag . Inteckning skall ligga inom sjuttio eller i särskilda fall åttio procent av det värde till vilket styrelsen uppskattar fartyget. Som säkerhet får inte godtas inteckning i fartyg som är äldre än tjugo år, om det inte finns särskilda skäl. I fråga om lån till den mindre skeppsfarten utfärdar regeringen ytterligare bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

1 Senaste lydelse 1998:310.

2.14 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 § utsökningsbalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 6 § Annan dom varigenom betal- Annan dom varigenom betalningsskyldighet har ålagts än som ningsskyldighet har ålagts än som avses i 5 § får verkställas genast, avses i 5 § får verkställas genast, om ej gäldenären hos kronofog- om inte gäldenären hos kronofogdemyndighet demyndighet nedsätter pengar till belopp som 1. nedsätter pengar till belopp svarar mot betalningsskyldigheten som svarar mot betalningsskyldigden dag nedsättningen sker jämte heten den dag nedsättningen sker förrättningskostnader eller jämte förrättningskostnader eller som pant ställer ett motsvarande 2. som pant ställer ett mottillgodohavande hos bank jämte svarande tillgodohavande hos den ränta som belöper på tillgo- bank eller kreditmarknadsföretag dohavandet för tiden därefter eller jämte den ränta som belöper på när domen har meddelats av un- tillgodohavandet för tiden därefter derrätt ställer annan säkerhet för eller betalningsskyldigheten jämte för- 3. när domen har meddelats av rättningskostnader . underrätt ställer annan säkerhet för betalningsskyldigheten jämte förrättningskostnader. Fullgör gäldenären vad som nu har sagts först sedan åtgärd har vidtagits för verkställighet av domen, skall åtgärden återgå, om det kan ske.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

2.15 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 16 §, 3 kap. 4 § och 7 kap. 10 § för- 1 säkringsrörelselagen (1982:713) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 16 § Innan styrelsen för ett försäk- Innan styrelsen för ett försäkringsbolag som är under bildande ringsbolag som är under bildande har valts, kan aktierna, garantika- har valts, kan aktierna, garantikapitalet eller försäkringarna betalas pitalet eller försäkringarna betalas endast genom insättning på sådan endast genom insättning på sådan räkning som stiftarna öppnat för räkning som stiftarna öppnat för detta ändamål hos ett svenskt detta ändamål hos en bank eller ett bankinstitut. kreditmarknadsföretag. Det på räkningen insatta beloppet får lyftas för bolaget när styrelsen valts. Har frågan om bolagets bildande fallit eller är teckningen av aktier, garantikapital eller försäkringar av annan orsak inte bindande, skall de inbetalda beloppen betalas tillbaka med gottgjord ränta till tecknarna.

3 kap. 2 4 § Aktiebrev skall ställas till viss man. Det får lämnas ut endast till sådan aktieägare som är införd i aktieboken och först när den eller de aktier brevet lyder på har betalats. Vidare fordras 1. att försäkringsaktiebolaget har registrerats, om aktien har tecknats vid bolagets bildande, eller 2. att nyemissionen eller fondemissionen har registrerats, om aktien tillkommit på grund av emissionen, eller 3. att registrering har skett enligt 5 kap. 15 §, om aktien har tillkommit på grund av utbyte eller nyteckning enligt 5 kap. Aktiebrevet skall undertecknas Aktiebrevet skall undertecknas av styrelsen eller enligt styrelsens av styrelsen eller enligt styrelsens fullmakt av en bank. Namnteck- fullmakt av en bank eller ett kreningarna får återges genom tryck- ditmarknadsföretag . Namnteckning eller på något annat liknande ningarna får återges genom trycksätt. Brevet skall ange bolagets ning eller på något annat liknande firma, ordningsnummer på den sätt. Brevet skall ange bolagets eller de aktier varpå brevet lyder, firma, ordningsnummer på den aktiens nominella belopp och da- eller de aktier varpå brevet lyder, gen för utfärdandet. Kan, när ak- aktiens nominella belopp och datiebrevet ges ut, aktier av olika gen för utfärdandet. Kan, när akslag finnas enligt bolagsordningen, tiebrevet ges ut, aktier av olika skall aktieslaget anges i brevet. slag finnas enligt bolagsordningen, Om bolagsordningen innehåller skall aktieslaget anges i brevet.

1 Lagen omtryckt 1995:1567. 2 Senaste lydelse 2000:37. 26

förbehåll enligt 1 § fjärde stycket, Om bolagsordningen innehåller 3 §, 8 § eller 6 kap. 8 §, skall detta förbehåll enligt 1 § fjärde stycket, tydligt anges i brevet på sådan 3 §, 8 § eller 6 kap. 8 §, skall detta aktie som avses med förbehållet. tydligt anges i brevet på sådan Uppgiften kan ges i förkortad aktie som avses med förbehållet. form. Förkortningsformerna fast- Uppgiften kan ges i förkortad ställs av regeringen eller den myn- form. Förkortningsformerna fastdighet som regeringen bestämmer. ställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. När utbetalning görs vid inlösen av en aktie eller vid minskning av dess nominella belopp eller vid skifte av bolagets tillgångar, skall aktiebrevet förses med påskrift om utbetalningen. Har en aktie dragits in utan återbetalning, skall så snart som möjligt en påskrift om detta göras på aktiebrevet. En påskrift skall också göras när det nominella beloppet har ändrats, dock inte när ändringen görs på grund av beslut om att aktiekapitalet skall vara bestämt i annan valuta än tidigare. Ett aktiebrev, som i samband med dödning eller vid utbyte ges ut i stället för ett annat, skall innehålla uppgift om detta. Utbyts ett aktiebrev mot ett eller flera andra aktiebrev skall det äldre aktiebrevet och de därtill hörande kupongarken makuleras på ett betryggande sätt. Emissionsbevis samt de skuldebrev och optionsbevis som avses i 5 kap. skall undertecknas på det sätt som anges i andra stycket.

Lydelse enligt prop. 2002/03:150 Föreslagen lydelse

7 kap. 10 § För skuldtäckning som avses i 9 § får, med de begränsningar som anges i andra–sjätte styckena och 10 a–10 d §§, följande tillgångar användas: 1. Obligationer eller andra skuldförbindelser som svenska staten, en svensk kommun eller därmed jämförlig samfällighet svarar för. 2. Obligationer eller andra skuldförbindelser som Europeiska gemenskaperna eller utländska stater eller centralbanker svarar för. 3. Obligationer eller andra skuldförbindelser som utländsk kommun eller därmed jämförlig utländsk samfällighet med befogenhet att kräva in offentlig uppbörd svarar för. 4. Obligationer eller andra skuldförbindelser som internationella organisationer svarar för. 5. Fordringar på premie eller andra fordringar på försäkringstagare som har samband med försäkringsavtal, om rättssubjekt som anges i 1–4 svarar för fordran. Ett försäkringsbolag som ingår i en koncern och vars verksamhet uteslutande består i att försäkra risker inom koncernen, får för skuldtäckning även använda fordringar som bolag inom koncernen svarar för. Om en fordran enligt denna punkt varit förfallen till betalning längre tid än tre månader, får den dock inte användas för skuldtäckning. 5a. Fordringar på premier för skadeförsäkring får, när flera premieperioder avtalats och fordringarna avser premier som inte förfallit till betalning för andra perioder än den första, användas för skuldtäckning upp till det belopp som svarar mot avsättningen för försäkringsåtagandet, om avsikten är att åtagandet skall sägas upp vid dröjsmål med betalningen.

6. Skuldförbindelser med säkerhet i bolagets livförsäkringsbrev, inom återköpsvärdet. 7. Medel på konto i svensk eller 7. Medel på konto i bank , utländsk bank . kreditmarknadsföretag eller utländskt kreditinstitut. 8. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag med tillstånd enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 och 5 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse svarar för. Med kreditinstitut avses bank, kreditmarknadsföretag, Svenska skeppshypotekskassan och Sveriges allmänna hypoteksbank. 9. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett utländskt kreditinstitut svarar för. 10. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett publikt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag svarar för. 11. Aktier och andra värdepap- 11. Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, per som kan jämställas med aktier, som har getts ut av ett publikt ak- som har getts ut av ett publikt aktiebolag, ett publikt bankaktiebo- tiebolag, ett publikt försäkringsaklag, ett publikt försäkringsaktie- tiebolag eller ett motsvarande utbolag eller ett motsvarande ut- ländskt bolag, med undantag av ländskt bolag, med undantag av bolag som avses i 12. bolag som avses i 12. 12. Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som har getts ut av ett publikt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag, under förutsättning att bolaget har till uppgift att äga sådana tillgångar som anges i 13. 13. Fastigheter, tomträtter och byggnader samt andelar i sådan egendom. 14. Skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än de som anges i 1–4 och 8–10 svarar för och som panträtt i fastighet eller tomträtt lämnats som säkerhet för. Panträtten skall ligga inom en viss andel av fastighetens eller tomträttens värde. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall meddela föreskrifter om andelens storlek och om värdering av fastigheter och tomträtter för tillämpningen av bestämmelserna i denna punkt. 15. Skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än de som anges i 1–4 och 8–10 svarar för och som annan betryggande säkerhet än panträtt i fastighet eller tomträtt lämnats som säkerhet för. 16. Kassa. 17. Andelar i investeringsfonder och i sådana fondföretag som avses i 1 kap. 7 § lagen (2004:000) om investeringsfonder, om de förvaltade tillgångarna huvudsakligen består av tillgångar som får användas för skuldtäckning. Vid tillämpningen av denna punkt krävs inte en sådan anmälan från fondförvaltaren som avses i nämnda paragraf. 18. Beslutad överskjutande skatt. 19. Återförsäkringsgivares fordran hos det avgivande försäkringsbolaget (återförsäkringstagaren) som grundas på att återförsäkringstagaren har hållit kvar tillgångar som motsvarar en avgiven återförsäkring. Andra fondpapper än som avses i 10 a § första stycket 1, får endast användas för skuldtäckning om de är kortfristigt realiserbara eller är föremål för handel på en reglerad marknad som är öppen för allmänheten.

Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som har getts ut av ett privat aktiebolag får användas för skuldtäckning under förutsättning att bolaget är ett dotterbolag som anges i 10 a § första stycket 1. Utländska tillgångar som avses i första stycket 2–4, 7 och 9–12 får användas för skuldtäckning i den mån det följer av föreskrifter som meddelats av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt 1. såvitt angår första stycket 2, om vilka utländska stater och utländska centralbanker som avses, 2. såvitt angår första stycket 4, om vilka internationella organisationer som avses, samt 3. såvitt angår första stycket 3, 7 och 9–12, om vilka stater de rättssubjekt som avses skall vara belägna eller ha sitt säte i. Tillgångar får användas för skuldtäckning endast till den del de inte belastas av panträtt eller annan säkerhetsrätt. För att tillgångar enligt första stycket 13 skall få användas för skuldtäckning skall byggnader som hör till fastigheter och tomträtter vara brandförsäkrade. Detsamma gäller byggnader som hör till fastigheter och tomträtter som utgör säkerhet för skuldförbindelser enligt första stycket 14. Förlagsbevis och förlagsandelsbevis skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 10 b och 10 c §§ jämställas med tillgångar som anges i första stycket 11 och 12. Finansinspektionen får, om det finns särskilda skäl, medge att även andra slag av tillgångar än som anges i första stycket tillfälligt får användas för skuldtäckning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

2.16 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 13, 18, 20 och 21 §§, 9 kap. 5 § och 12 kap. 2 § konkurslagen (1987:672) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap. 1 13 § Förvaltaren skall upprätta en bouppteckning. I denna skall boets tillgångar tas upp till noggrant uppskattade värden. Bouppteckningen skall vidare innehålla uppgift om varje borgenärs namn och postadress. Om det finns anledning, skall bouppteckningen också innehålla uppgift om egendom som inte ingår i boet på grund av att den finns utomlands. Har gäldenären uppgivit att sådan egendom saknas skall bouppteckningen innehålla uppgift om detta. I den utsträckning det behövs skall bouppteckningen också innehålla en förteckning över dels räkenskapsmaterial, dels andra handlingar som rör boet. Bouppteckningen skall av förvaltaren ges in till rätten och tillsynsmyndigheten så snart som möjligt och senast en vecka före edgångssammanträdet. Har en av gäldenären underskriven bouppteckning förut getts in till rätten, behöver någon ny bouppteckning inte upprättas, om förvaltaren anser att denna är tillförlitlig. I så fall skall han snarast anmäla det till rätten och tillsynsmyndigheten. Skall bevakningsförfarande äga Skall bevakningsförfarande äga rum och har någon bouppteckning rum och har någon bouppteckning ännu inte getts in till rätten, skall ännu inte getts in till rätten, skall förvaltaren så snart som möjligt förvaltaren så snart som möjligt och senast en vecka från beslutet och senast en vecka från beslutet om bevakningsförfarandet skicka om bevakningsförfarandet skicka en förteckning över borgenärerna en förteckning över borgenärerna med uppgift om varje borgenärs med uppgift om varje borgenärs postadress till rätten och tillsyns- postadress till rätten och tillsynsmyndigheten. I ett bankaktiebo- myndigheten. I konkurs hos en lags, en sparbanks eller en med- bank, ett kreditmarknadsföretag lemsbanks konkurs skall till bo- eller ett företag som driver verkuppteckningen eller borgenärsför- samhet enligt lagen (2004:000) om teckningen bifogas uppgift om inlåningsverksamhet skall till boinsättningsborgenärerna och deras uppteckningen eller borgenärsförfordringsbelopp med upplupen teckningen bifogas uppgift om ränta. Detsamma gäller i ett värde- insättningsborgenärerna och deras pappersbolags konkurs om bolaget fordringsbelopp med upplupen har tillstånd att ta emot insätt- ränta. Detsamma gäller i ett värningar på konto. I ett livförsäk- depappersbolags konkurs om boringsbolags konkurs skall på mot- laget har tillstånd att ta emot insvarande sätt bifogas uppgift om sättningar på konto. I ett livför-

1 Senaste lydelse 1996:129. 30

försäkringstagarna och deras ford- säkringsbolags konkurs skall på ringar. motsvarande sätt bifogas uppgift om försäkringstagarna och deras fordringar.

18 § Pengar som flyter in under för- Pengar som flyter in under förvaltningen av ett konkursbo skall valtningen av ett konkursbo skall snarast göras räntebärande genom snarast göras räntebärande genom insättning på boets räkning i bank. insättning på boets räkning i bank Detta behöver dock inte ske i den eller kreditmarknadsföretag . Detta mån medlen behövs till betalning behöver dock inte ske i den mån av löpande utgifter. medlen behövs till betalning av löpande utgifter. Även sedan konkursen har av- Även sedan konkursen har avslutats skall förvaltaren ha boets slutats skall förvaltaren ha boets medel insatta i bank mot ränta till medel insatta i bank eller kreditdess medlen betalas ut enligt marknadsföretag mot ränta till 11 kap. Förvaltaren skall under- dess medlen betalas ut enligt rätta tillsynsmyndigheten om i 11 kap. Förvaltaren skall undervilken bank medlen står inne. rätta tillsynsmyndigheten om i vilken bank eller vilket kreditmarknadsföretag medlen står inne.

20 § Om konkursen inte är avslutad Om konkursen inte är avslutad då sex månader har förflutit efter då sex månader har förflutit efter edgångssammanträdet, skall för- edgångssammanträdet, skall förvaltaren inom en månad därefter valtaren inom en månad därefter till tillsynsmyndigheten avlämna till tillsynsmyndigheten avlämna en berättelse, i vilken alla de åt- en berättelse, i vilken alla de åtgärder som har vidtagits för att gärder som har vidtagits för att avsluta konkursen skall anges avsluta konkursen skall anges noggrant. Berättelsen skall inne- noggrant. Berättelsen skall innehålla uppgifter om in- och utbetal- hålla uppgifter om in- och utbetalningar under den gångna perioden ningar under den gångna perioden eller en kronologisk och systema- eller en kronologisk och systematisk sammanställning av boets af- tisk sammanställning av boets affärshändelser. Har pengar under färshändelser. Har pengar under någon del av denna period stått någon del av denna period stått inne i bank, skall till berättelsen inne i bank eller kreditmarknadsbifogas en av banken bestyrkt företag , skall till berättelsen bifouppgift på de insättningar och ut- gas en av banken eller kredittag som har förekommit. marknadsföretaget bestyrkt uppgift på de insättningar och uttag som har förekommit. Senare under konkursen skall förvaltaren inom en månad från utgången av varje sexmånadersperiod avge en sådan berättelse som sägs i första stycket för den senaste perioden. Denna skall även innehålla fullständiga upplysningar om orsakerna till att konkursen inte har avslutats. Förvaltaren skall snarast skicka en kopia av berättelsen till rätten.

2 21 § Också sedan konkursen har av- Också sedan konkursen har avslutats skall förvaltaren, så länge slutats skall förvaltaren, så länge boets medel är insatta i bank, inom boets medel är insatta i bank eller en månad från utgången av varje kreditmarknadsföretag , inom en kalenderår till tillsynsmyndigheten månad från utgången av varje kalämna sådana uppgifter som sägs i lenderår till tillsynsmyndigheten 20 § första stycket andra och tredje lämna sådana uppgifter som sägs i meningarna. När några medel inte 20 § första stycket andra och tredje längre finns att lyfta, skall förval- meningarna. När några medel inte taren anmäla det till myndigheten. längre finns att lyfta, skall förval- Förvaltaren skall samtidigt redo- taren anmäla det till myndigheten. visa i vad mån utbetalning av ut- Förvaltaren skall samtidigt redodelningsmedel skett med stöd av visa i vad mån utbetalning av ut- 11 kap. 13 a §. delningsmedel skett med stöd av 11 kap. 13 a §.

9 kap. 3 5 § En borgenär som till säkerhet för sin fordran har panträtt i fast eller lös egendom behöver inte bevaka fordringen för att få rätt till betalning ur den pantsatta egendomen. En borgenär som har en fordran En borgenär som har en fordran hos ett bankaktiebolag, en spar- hos en bank, ett kreditmarknadsföbank eller en medlemsbank på retag eller ett företag som driver grund av en insättning på räkning verksamhet enligt lagen behöver inte bevaka sin fordran i (2004:000) om inlåningsverksamett sådant instituts konkurs, om het på grund av en insättning på uppgift om fordringen har lämnats räkning behöver inte bevaka sin enligt 7 kap. 13 § fjärde stycket. fordran i ett sådant instituts kon- Detsamma gäller beträffande vär- kurs, om uppgift om fordringen depappersbolag som har tillstånd har lämnats enligt 7 kap. 13 § att ta emot insättningar på konto. sjätte stycket. Detsamma gäller En försäkringstagare behöver inte beträffande värdepappersbolag bevaka sin fordran i ett livförsäk- som har tillstånd att ta emot insättringsbolags konkurs, om uppgift ningar på konto. En försäkringstaom fordringen lämnats enligt det gare behöver inte bevaka sin fordangivna lagrummet. ran i ett livförsäkringsbolags konkurs, om uppgift om fordringen lämnats enligt det angivna lagrummet.

12 kap. 2 § Ett beslut att lägga ned konkursen skall kungöras. Innan egendomen i boet återställs till gäldenären, skall konkurskostnaderna och andra skulder som boet har ådragit sig tas ut ur egendomen. Är någon kostnad eller skuld Är någon kostnad eller skuld

2 Senaste lydelse 1990:1072. 3 Senaste lydelse 1995:1584. 32

tvistig, skall förvaltaren sätta in tvistig, skall förvaltaren sätta in behövliga medel till betalning av behövliga medel till betalning av kostnaden eller skulden i den bank kostnaden eller skulden i den bank som parterna enas om. Räntan eller det kreditmarknadsföretag skall tillkomma den som slutligen som parterna enas om. Räntan blir berättigad till medlen. skall tillkomma den som slutligen blir berättigad till medlen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 7 § lagen (1988:1385) om Sveriges 1 riksbank skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap. 7 § Riksbanken får med eller utan Riksbanken får med eller utan räntegottgörelse ta emot insätt- räntegottgörelse ta emot insättningar i valuta eller guld från ningar i valuta eller guld från andra stater, mellanstatliga organ andra stater, mellanstatliga organ samt svenska och utländska ban- banker , kreditmarknadsföretag, ker. Riksbanken får göra sådana utländska bankföretag samt insättningar hos svenska och ut- utländska kreditföretag. Riksländska banker. banken får göra sådana insättningar hos banker, kreditmarknadsföretag, utländska bankföretag samt utländska kreditföretag. Riksbanken får även ingå avtal om skyldigheter och rättigheter som anknyter till de insättningar som anges i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

1 Lagen omtryckt 1999:19.

2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.

Härigenom föreskrivs att 5–8 och 12 §§ lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 § Vid varje tillfälle då ränta gott- Vid varje tillfälle då ränta gottskrivs ett konto enligt 3 § skall skrivs ett konto enligt 3 § skall banken för kontohavarens räkning kreditinstitutet för kontohavarens innehålla skatt på räntan. räkning innehålla skatt på räntan.

1 6 § Banken skall före utgången av Kreditinstitutet skall före utmånaden efter den månad då rän- gången av månaden efter den måtegottskrivning skett på blankett nad då räntegottskrivning skett på som fastställs av Skatteverket – blankett som fastställs av Skatteeller efter särskilt medgivande på verket – eller efter särskilt medgiannat lämpligt sätt – till Skattever- vande på annat lämpligt sätt – till ket lämna uppgifter om kontoha- Skatteverket lämna uppgifter om vare, kontoslag, kontobehållning, kontohavare, kontoslag, kontobegottskriven ränta och innehållen hållning, gottskriven ränta och skatt. innehållen skatt.

2 7 § Har banken underlåtit att inne- Har kreditinstitutet underlåtit att hålla skatt är banken betalnings- innehålla skatt är det betalningsskyldig för belopp som skulle ha skyldigt för belopp som skulle ha innehållits. Skatteverket får med- innehållits. Skatteverket får meddela beslut om sådan betalnings- dela beslut om sådan betalningsskyldighet senast femte året efter skyldighet senast femte året efter det år då beloppet skulle ha inne- det år då beloppet skulle ha innehållits. hållits.

3 8 § Banken skall betala skatten till Kreditinstitutet skall betala Skatteverket inom den tid som skatten till Skatteverket inom den anges i 6 §. Betalning skall göras tid som anges i 6 §. Betalning skall genom insättning på särskilt konto. göras genom insättning på särskilt Inbetalning anses ha skett den dag konto. Inbetalning anses ha skett inbetalningskort eller girerings- den dag inbetalningskort eller girehandlingar kommit in till Posten ringshandlingar kommit in till Aktiebolag eller, om staten har Posten Aktiebolag eller, om staten ingått avtal om förmedling av har ingått avtal om förmedling av skatteinbetalningen med en bank, skatteinbetalningen med en bank,

1 Senaste lydelse 2003:656. 2 Senaste lydelse 2003:656. 3 Senaste lydelse 2003:656. 35

till banken. till banken.

4 12 § För kontroll beträffande skatten För kontroll beträffande skatten kan Skatteverket meddela beslut kan Skatteverket meddela beslut om skatterevision hos banken . om skatterevision hos kredit- Därvid gäller i tillämpliga delar institutet . Därvid gäller i tillämpbestämmelserna i taxeringslagen liga delar bestämmelserna i taxe- (1990:324) om taxeringsrevision. ringslagen (1990:324) om taxeringsrevision.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

4 Senaste lydelse 2003:656. 36

2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 1 1 § Denna lag är tillämplig på kre- Denna lag är tillämplig på kreditinstitut och värdepappersbolag. ditinstitut och värdepappersbolag. Med kreditinstitut avses bankak- Med kreditinstitut avses bankaktiebolag, sparbanker, medlems- tiebolag, sparbanker, medlemsbanker, kreditmarknadsföretag banker, kreditmarknadsföretag (kreditmarknadsbolag respektive (kreditmarknadsbolag respektive kreditmarknadsföreningar), så- kreditmarknadsföreningar), institut dana finansbolag och kreditaktie- för elektroniska pengar, Sveriges bolag som driver verksamhet med allmänna hypoteksbank och stöd av punkterna 3–5 i över- Svenska skeppshypotekskassan. gångsbestämmelserna till lagen Med värdepappersbolag avses ett (1992:1610) om finansieringsverk- svenskt aktiebolag som fått tillsamhet, institut för elektroniska stånd att driva värdepappersrörelse pengar, Sveriges allmänna hypo- enligt lagen (1991:981) om värdeteksbank och Svenska skeppshy- pappersrörelse. potekskassan. Med värdepappersbolag avses ett svenskt aktiebolag som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Bestämmelserna om koncernredovisning i 7 kap. skall tillämpas på finansiella holdingföretag som uteslutande eller huvudsakligen förvaltar andelar i dotterföretag som är kreditinstitut eller värdepappersbolag eller utländska företag av motsvarande slag. Med finansiellt holdingföretag avses ett aktiebolag, ett handelsbolag eller en ekonomisk förening vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att i vinstsyfte förvärva och förvalta andelar i dotterföretag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

1 Senaste lydelse 2003:842. 37

2.20 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 12 § samt 17 kap. 3 och 6 b §§ skattebetalningslagen (1997:483) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap. 1 12 § En sådan säkerhet som avses i En sådan säkerhet som avses i 11 b § eller i 49 a kap. 13 § första 11 b § eller i 49 a kap. 13 § första stycket 3 inkomstskattelagen stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229) skall vara en av bank (1999:1229) skall vara en av bank utfärdad garantiförbindelse och eller kreditmarknadsföretag utfäravse det belopp som bestämts med dad garantiförbindelse och avse stöd av 11 a eller 11 b §. Ställd det belopp som bestämts med stöd säkerhet får tas i anspråk om den av 11 a eller 11 b §. Ställd säkerslutliga skatten inte betalas. Har het får tas i anspråk om den slutflera säkerheter ställts och översti- liga skatten inte betalas. Har flera ger säkerheterna den slutliga skat- säkerheter ställts och överstiger ten skall ianspråktagandet av sä- säkerheterna den slutliga skatten kerheterna fördelas efter skälig skall ianspråktagandet av säkerhegrund. I övrigt skall bestämmel- terna fördelas efter skälig grund. I serna om säkerhet i 10–12 §§ och övrigt skall bestämmelserna om 13 § 2 lagen (1993:891) om in- säkerhet i 10–12 §§ och 13 § 2 drivning av statliga fordringar lagen (1993:891) om indrivning av m.m. tillämpas. Vad som sägs där statliga fordringar m.m. tillämpas. om kronofogdemyndigheten gäller Vad som sägs där om kronofogdå i stället Skatteverket. demyndigheten gäller då i stället Skatteverket. Om säkerheten inte behöver tas i anspråk, skall skälig kostnad för ställd säkerhet ersättas av staten. Bestämmelserna i 6–11 §§ lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. skall tillämpas.

17 kap. 2 3 § Om det i de fall som avses i 2 § Om det i de fall som avses i 2 § första stycket 2 eller 3 kan antas första stycket 2 eller 3 kan antas att skatten inte kommer att betalas att skatten inte kommer att betalas i rätt tid, får anstånd beviljas en- i rätt tid, får anstånd beviljas endast om den skattskyldige ställer dast om den skattskyldige ställer säkerhet för beloppet genom en av säkerhet för beloppet genom en av bank utfärdad garantiförbindelse bank eller kreditmarknadsföretag eller någon annan form av borgen. utfärdad garantiförbindelse eller Anstånd får dock beviljas utan att någon annan form av borgen. Ansäkerhet ställs, om anståndsbelop- stånd får dock beviljas utan att

1 Senaste lydelse 2003:664. 2 Senaste lydelse 2003:664. 38

pet är förhållandevis obetydligt säkerhet ställs, om anståndsbelopeller det annars finns särskilda pet är förhållandevis obetydligt skäl. Ställd säkerhet får tas i an- eller det annars finns särskilda språk när anståndstiden gått ut. I skäl. Ställd säkerhet får tas i anövrigt skall bestämmelserna om språk när anståndstiden gått ut. I säkerhet i 10–12 §§ och 13 § 2 övrigt skall bestämmelserna om lagen (1993:891) om indrivning av säkerhet i 10–12 §§ och 13 § 2 statliga fordringar m.m. tillämpas. lagen (1993:891) om indrivning av Vad som sägs där om kronofog- statliga fordringar m.m. tillämpas. demyndigheten gäller då i stället Vad som sägs där om kronofog- Skatteverket. demyndigheten gäller då i stället Skatteverket. Om yrkandet i omprövningsärendet eller målet bifalls, skall kostnad för ställd säkerhet ersättas av staten. Ersättningen skall minskas om endast en del av yrkandet bifalls eller om det skulle vara oskäligt att ersättning lämnas. I övrigt skall bestämmelserna i 6–11 §§ lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. tillämpas. Första och andra styckena gäller inte i fråga om skattetillägg.

3 6 b § Anstånd enligt 6 a § får endast Anstånd enligt 6 a § får endast beviljas om den skattskyldige beviljas om den skattskyldige ställer säkerhet för beloppet ge- ställer säkerhet för beloppet genom en av bank utfärdad garanti- nom en av bank eller kreditmarkförbindelse eller någon annan form nadsföretag utfärdad garantiförav borgen. Då tillämpas bestäm- bindelse eller någon annan form melserna i 3 § första stycket av borgen. Då tillämpas bestämtredje–femte meningarna. melserna i 3 § första stycket tredje–femte meningarna. Första stycket gäller inte i de fall anståndet avser skatt som skall betalas för nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkastning eller annan förmån eller rätt som avses i 8 § andra stycket lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

3 Senaste lydelse 2001:328. 39

2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 och 12 §§ samt 6 kap. 8 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap. 1 § En försäkringsgivare från tredje En försäkringsgivare från tredje land skall som säkerhet för direkt land skall som säkerhet för direkt försäkringsrörelse i Sverige depo- försäkringsrörelse i Sverige deponera värdehandlingar i en svensk nera värdehandlingar i en svensk bank på det sätt och under de vill- bank eller ett kreditmarknadsfökor som Finansinspektionen be- retag på det sätt och under de villstämmer. Depositionen skall bestå kor som Finansinspektionen beav sådana värdehandlingar som stämmer. Depositionen skall bestå Finansinspektionen har godtagit av sådana värdehandlingar som som säkerhet. Finansinspektionen har godtagit som säkerhet. Innan koncession söks i Sverige skall försäkringsgivaren deponera värdehandlingar till ett värde som motsvarar 300 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde då ansökningen om koncession lämnades in till Finansinspektionen.

12 § En försäkringsgivare från tredje En försäkringsgivare från tredje land skall, utöver de tillgångar land skall, utöver de tillgångar som motsvarar de försäkringstek- som motsvarar de försäkringstekniska avsättningarna enligt 5 §, vid niska avsättningarna enligt 5 §, vid varje tidpunkt ha en tillräcklig ka- varje tidpunkt ha en tillräcklig kapitalbas. Kapitalbasens storlek pitalbas. Kapitalbasens storlek skall fastställas på grundval av den skall fastställas på grundval av den direkta försäkringsrörelse som direkta försäkringsrörelse som försäkringsgivaren bedriver i Sve- försäkringsgivaren bedriver i Sverige. Kapitalbasen skall när verk- rige. Kapitalbasen skall när verksamheten bedrivs minst uppgå till samheten bedrivs minst uppgå till en nivå som beräknas med ut- en nivå som beräknas med utgångspunkt i verksamhetens art gångspunkt i verksamhetens art och omfattning (solvensmarginal). och omfattning (solvensmarginal). Kapitalbasen får dock inte under- Kapitalbasen får dock inte understiga ett minimibelopp (garanti- stiga ett minimibelopp (garantibelopp). Tillgångar som en försäk- belopp). Tillgångar som en förringsgivare deponerat i bank enligt säkringsgivare deponerat i bank 1–3 §§ skall beaktas vid bedöm- eller kreditmarknadsföretag enligt ning av om kravet på garantibe- 1–3 §§ skall beaktas vid lopp är uppfyllt, dock högst till ett bedömning av om kravet på belopp som motsvarar hälften av garantibelopp är uppfyllt, dock det minsta beloppet för garantibe- högst till ett belopp som motsvarar 40

loppet. hälften av det minsta beloppet för garantibeloppet. De poster som ingår i kapitalbasen skall till ett belopp som minst motsvarar solvensmarginalen finnas i ett land som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Dessa poster skall till ett belopp som minst motsvarar en tredjedel av solvensmarginalen finnas i Sverige. Bestämmelserna om att Finansinspektionen i vissa fall får medge undantag från bestämmelserna om beräkning av solvensmarginalen och lokalisering av tillgångar finns i 16–18 §§.

6 kap. 1 8 § Finansinspektionen får i fråga om den verksamhet som en försäkringsgivare från tredje land bedriver här i landet meddela de erinringar som inspektionen anser är nödvändiga. Finansinspektionen skall förelägga försäkringsgivaren eller dennes företrädare att vidta rättelse om inspektionen finner att 1. avvikelse skett från denna lag eller någon annan författning som reglerar försäkringsgivarens näringsverksamhet, 2. de försäkringstekniska riktlinjerna, beräkningsunderlaget och placeringsriktlinjerna inte längre är tillfredsställande med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av försäkringsgivarens rörelse, 3. ett belopp som deponerats i 3. ett belopp som deponerats i bank enligt 5 kap. 1–3 §§ minskats bank eller kreditmarknadsföretag genom att värdehandlingarna enligt 5 kap. 1–3 §§ minskats gesjunkit avsevärt i värde eller av nom att värdehandlingarna sjunkit annan anledning, eller avsevärt i värde eller av annan anledning, eller 4. försäkringsgivarens företrädare eller, om företrädaren är en juridisk person, försäkringsgivarens ombud inte uppfyller de krav som anges i 4 kap. 5 § första stycket 3.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

1 Senaste lydelse 1999:602. 41

2.22 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 § Kammarkollegiet får placera fondmedlen 1. i skuldförbindelser med låg kreditrisk, och 2. i andra skuldförbindelser utfärdade av svenska aktiebolag eller ekonomiska föreningar, till belopp som för varje fond motsvarar högst fem procent av det totala marknadsvärdet av fondens tillgångar. Fondmedlen får inte placeras i skuldförbindelser utställda i utländsk valuta, i konvertibla skuldebrev eller i skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning. Kammarkollegiet får handla med optioner och terminer eller andra likartade finansiella instrument för att effektivisera förvaltningen av fondernas tillgångar eller för att skydda fondernas tillgångar mot kursförluster eller andra risker. Om det behövs för en tillfreds- Om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap får ställande betalningsberedskap får fondmedlen placeras hos Riksban- fondmedlen placeras hos Riksbanken eller annan bank. ken , annan bank eller kreditmarknadsföretag .

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

2.23 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 13 kap. 7 §, 21 kap. 21, 32, 35, 36 och 38 §§, 32 kap. 1, 5, 7, 8 och 10 §§, 34 kap. 23 §, 40 kap. 22 § och 41 kap. 8 § samt rubrikerna närmast före 21 kap. 38 § och 32 kap. 10 § skall ha följande lydelse, dels att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2003:1102) om ändring i inkomstskattelagen (1999: 1229) skall ha följande lydelse, dels att det skall införas en ny paragraf, 2 kap. 4 a §, samt närmast före 2 kap. 4 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

Kreditinstitut

4 a § Med kreditinstitut avses svensk bank och svenskt kreditmarknadsföretag samt utländskt bankföretag och utländskt kreditföretag enligt lagen (2004:000) om bank- och finansieringsrörelse.

13 kap. 7 § Delägarrätter, fordringsrätter, andelar i svenska handelsbolag och sådana tillgångar som avses i 52 kap. räknas inte som tillgångar i näringsverksamheten för enskilda näringsidkare. De skall dock räknas som tillgångar i näringsverksamheten om de är – lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande tillgångar, – inventarier eller fordringar på grund av avyttring av inventarier, – banktillgodohavanden som hör – tillgodohavanden i kreditintill näringsverksamheten, stitut eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet och tillgodohavandet hör till näringsverksamheten, – fordringar på sådana försäkringsersättningar eller skadestånd som skall tas upp i näringsverksamheten, – andelar i kooperativa föreningar förutsatt att innehavet av andelarna betingas av näringsverksamheten eller fordringar på grund av avyttring av sådana andelar, eller – fordringar som medlemmar i kooperativa föreningar har på föreningen förutsatt att medlemskapet i föreningen betingas av näringsverksamheten.

Vid tillämpning av denna paragraf anses patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 som inventarier även om de inte förvärvats från någon annan.

21 kap. 21 § En enskild näringsidkare som En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk (skogsin- har intäkt av skogsbruk (skogsintäkt) får göra avdrag enligt be- täkt) får göra avdrag enligt bestämmelserna i 23–40 §§ för be- stämmelserna i 23–40 §§ för belopp som sätts in på ett särskilt lopp som sätts in på ett särskilt bankkonto (skogskonto eller konto i ett kreditinstitut (skogsskogsskadekonto). konto eller skogsskadekonto).

32 § En skattskyldig får för ett visst En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra insättning beskattningsår inte göra insättning på skogskonto eller skogsskade- på skogskonto eller skogsskadekonto i mer än en bank . Om så konto i mer än ett kreditinstitut . ändå sker får avdrag göras bara för Om så ändå sker får avdrag göras insättning hos den först anlitade bara för insättning hos det först banken . anlitade kreditinstitutet .

35 § Som skogskonto och skogsska- Som skogskonto och skogsskadekonto godtas bara sådant konto dekonto godtas bara sådant konto hos en svensk bank eller en ut- hos ett svenskt kreditinstitut eller ländsk banks filial i Sverige för ett utländskt kreditinstituts filial i vilket ränta tillgodoräknas minst Sverige för vilket ränta tillgodoen gång per år. räknas minst en gång per år. I lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. finns bestämmelser om skatt på räntan.

36 § Uttag från ett skogskonto eller skogsskadekonto får göras tidigast fyra månader efter insättningsdagen. Ett uttag får avse hela det innestående beloppet eller en del av det, dock inte lägre belopp än 1 000 kronor. Sedan tio år eller, när det gäller Sedan tio år eller, när det gäller skogsskadekonto, tjugo år har gått skogsskadekonto, tjugo år har gått från ingången av det år då insätt- från ingången av det år då insättning enligt 33 § senast skulle gö- ning enligt 33 § senast skulle göras, skall banken betala ut kvarstå- ras, skall kreditinstitutet betala ut ende medel. kvarstående medel.

Byte av bank Byte av kreditinstitut 1 38 § Medel på ett skogskonto eller Medel på ett skogskonto eller skogsskadekonto får föras över till skogsskadekonto får föras över till en annan bank utan att beskattning ett annat kreditinstitut utan att be-

1 Senaste lydelse 2001:1242. 44

sker enligt 37 § under förutsätt- skattning sker enligt 37 § under ning att hela det innestående be- förutsättning att hela det inneståloppet direkt förs över till ett mot- ende beloppet direkt förs över till svarande konto i den mottagande ett motsvarande konto i det mottabanken. gande kreditinstitutet . När kontomedel förs över skall När kontomedel förs över skall den överförande banken lämna den det överförande kreditinstitutet mottagande banken de uppgifter lämna det mottagande kreditinstisom behövs för att den mottagande tutet de uppgifter som behövs för banken skall kunna fullgöra sina att det mottagande kreditinstitutet skyldigheter enligt detta kapitel skall kunna fullgöra sina skyldigoch lagen (2001:1227) om själv- heter enligt detta kapitel och lagen deklarationer och kontrolluppgif- (2001:1227) om självdeklarationer ter. och kontrolluppgifter.

32 kap. 1 § En enskild näringsidkare som En enskild näringsidkare som har intäkt i egenskap av upphovs- har intäkt i egenskap av upphovsman enligt lagen (1960:729) om man enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konst- upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsmannaintäkt) närliga verk (upphovsmannaintäkt) får enligt bestämmelserna i detta får enligt bestämmelserna i detta kapitel dra av belopp som sätts in kapitel dra av belopp som sätts in på ett särskilt bankkonto (upp- på ett särskilt konto i ett kreditinhovsmannakonto). Avdrag får inte stitut (upphovsmannakonto). Avgöras från en intäkt som avser fo- drag får inte göras från en intäkt tografiska verk. som avser fotografiska verk. Avdrag får inte göras av dödsbo. Avdrag får inte göras av dödsbo.

5 § En skattskyldig får för ett visst En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra insättning beskattningsår inte göra insättning på upphovsmannakonto i mer än på upphovsmannakonto i mer än en bank . Om så ändå sker får av- ett kreditinstitut . Om så ändå sker drag göras bara för insättning hos får avdrag göras bara för insättden först anlitade banken . ning hos det först anlitade kreditinstitutet .

7 § Som upphovsmannakonto god- Som upphovsmannakonto godtas bara sådant konto hos en tas bara sådant konto hos ett svensk bank eller en utländsk svenskt kreditinstitut eller ett utbanks filial i Sverige för vilket ländskt kreditinstituts filial i Sveränta tillgodoräknas minst en gång rige för vilket ränta tillgodoräknas per år. minst en gång per år. I lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. finns bestämmelser om skatt på räntan.

8 § Uttag från ett upphovsmannakonto får göras tidigast fyra månader efter insättningsdagen. Ett uttag får avse hela det innestående beloppet eller en del av det, dock inte lägre belopp än 1 000 kronor. Sedan sex år har gått från in- Sedan sex år har gått från ingången av det år då insättning en- gången av det år då insättning enligt 6 § senast skulle göras, skall ligt 6 § senast skulle göras, skall banken betala ut kvarstående me- kreditinstitutet betala ut kvarstådel. ende medel.

Byte av bank Byte av kreditinstitut 2 10 § Medel på ett upphovsmanna- Medel på ett upphovsmannakonto får föras över till en annan konto får föras över till ett annat bank utan att beskattning sker en- kreditinstitut utan att beskattning ligt 9 § under förutsättning att hela sker enligt 9 § under förutsättning det innestående beloppet direkt att hela det innestående beloppet förs över till ett motsvarande direkt förs över till ett motsvakonto i den mottagande banken. rande konto i det mottagande kreditinstitutet . När kontomedel förs över skall När kontomedel förs över skall den överförande banken lämna den det överförande kreditinstitutet mottagande banken de uppgifter lämna det mottagande kreditinstisom behövs för att den mottagande tutet de uppgifter som behövs för banken skall kunna fullgöra sina att det mottagande kreditinstitutet skyldigheter enligt detta kapitel skall kunna fullgöra sina skyldigoch lagen (2001:1227) om själv- heter enligt detta kapitel och lagen deklarationer och kontrolluppgif- (2001:1227) om självdeklarationer ter. och kontrolluppgifter.

34 kap. 23 § Med realtillgångar avses alla så- Med realtillgångar avses alla sådana tillgångar som räknas in i dana tillgångar som räknas in i kapitalunderlaget för expansions- kapitalunderlaget för expansionsfond i enskild näringsverksamhet fond i enskild näringsverksamhet med undantag av kontanter, bank- med undantag av kontanter, tillgotillgodohavanden och liknande dohavanden i kreditinstitut eller tillgångar. företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet och liknande tillgångar.

40 kap. 22 § Om staten äger samtliga andelar i Om staten äger samtliga andelar i ett sådant kreditinstitut som kunnat ett sådant institut som avses i 3 § få stöd enligt 3 § den upphävda den upphävda lagen (1993:765) om lagen (1993:765) om statligt stöd statligt stöd till banker och andra

2 Senaste lydelse 2001:1242. 46

till banker och andra kreditinstitut, kreditinstitut, och om staten överoch om staten överlåter sådana an- låter sådana andelar, får underskott delar, får underskott som uppkom- som uppkommit hos institutet före mit hos kreditinstitutet före det det beskattningsår då överlåtelsen beskattningsår då överlåtelsen skedde inte dras av. skedde inte dras av.

41 kap. 8 § Inkomster skall tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan disponeras. Sådana bankräntor som tillgo- Sådana räntor på tillgodohadoräknas insättaren per den 31 vanden i kreditinstitut eller företag december anses disponibla den som driver verksamhet enligt ladagen. gen (2004:000) om inlåningsverksamhet och som tillgodoräknas insättaren per den 31 december anses disponibla den dagen.

2 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången på det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2003. 2. Vid tillämpning av 17 kap. 2. Vid tillämpning av 17 kap. 20 § får kreditinstitut och värde- 20 § får kreditinstitut och värdepappersbolag använda nettoför- pappersbolag som avses i lagen säljningsvärdet i stället för det (1995:1559) om årsredovisning i verkliga värdet till och med det kreditinstitut och värdepappersbeskattningsår som avslutas senast bolag använda nettoförsäljningsden 31 december 2005. värdet i stället för det verkliga värdet till och med det beskattningsår som avslutas senast den 31 december 2005.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

2 SFS 2003:1102. 47

2.24 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § lagen (2000:193) om Sjätte APfonden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 5 § Om det behövs för en tillfreds- Om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap eller ställande betalningsberedskap eller för att tillgodose kravet på ända- för att tillgodose kravet på ändamålsenlig förvaltning, får fondme- målsenlig förvaltning, får fondmedel placeras hos Riksbanken, an- del placeras hos Riksbanken, annan bank eller postgirot. I samma nan bank , kreditmarknadsföretag syfte får fondmedel placeras i eller postgirot. I samma syfte får statsskuldväxlar, skattkammar- fondmedel placeras i statsskuldväxlar, bankcertifikat, företagscer- växlar, skattkammarväxlar, banktifikat samt andra värdepapper certifikat, företagscertifikat samt med hög likviditet, avsedda för andra värdepapper med hög likviden allmänna marknaden. ditet, avsedda för den allmänna marknaden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

2.25 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter

Härigenom förskrivs att 7 kap. 4 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap. 4 § Kontrolluppgift skall lämnas om uttag enligt 21 kap. 36 § inkomstskattelagen (1999:1229) från ett skogskonto eller ett skogsskadekonto och om uttag enligt 32 kap. 8 § den lagen från ett upphovsmannakonto. Kontrolluppgift skall lämnas för Kontrolluppgift skall lämnas för kontohavaren av den kontoförande kontohavaren av det kontoförande bank som gjort utbetalningen. kreditinstitut som gjort utbetalningen. I kontrolluppgiften skall uppgifter lämnas om 1. utbetalt belopp, och 2. förhållanden som avses i 21 kap. 40 § eller 32 kap. 11 § första stycket 1 eller 2 inkomstskattelagen, om de är kända.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004 och tillämpas första gången vid 2005 års taxering.

2.26 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i miljöbalken

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 3 § miljöbalken i stället för dess lydelse enligt lagen (2004:000) om ändring i nämnda balk skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2002/03:139 Föreslagen lydelse

10 kap. 3 § Kan inte någon verksamhetsutövare utföra eller bekosta efterbehandling av en förorenad fastighet är var och en efterbehandlingsansvarig som förvärvat fastigheten och vid förvärvet känt till föroreningarna eller då borde ha upptäckt dem. Avser förvärvet en privatbostadsfastighet enligt 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) ansvarar endast en förvärvare som känt till föroreningen. I fråga om förorenad byggnad eller anläggning gäller detsamma den som förvärvat den fastighet där byggnaden eller anläggningen är belägen. Med förvärv av fastighet likställs förvärv av tomträtt. Första stycket tillämpas inte när Första stycket tillämpas inte när en bank har förvärvat en fastighet en bank eller ett kreditmarknadsför att skydda fordran enligt 7 kap. företag har förvärvat en fastighet 3 § lagen (2004:000) om bank- för att skydda fordran enligt 7 kap. och finansieringsrörelse. 3 § lagen (2004:000) om bankoch finansieringsrörelse.

2.27 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning

Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning i stället för dess lydelse enligt lagen (2004:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2002/03:139 Föreslagen lydelse

11 § En övervakningskamera får efter En övervakningskamera får efter anmälan enligt 17 § sättas upp för anmälan enligt 17 § sättas upp för allmän kameraövervakning i en allmän kameraövervakning i en banklokal eller ett postkontor, i banklokal , en lokal hos ett området omedelbart utanför in- kreditmarknadsföretag eller ett och utgångar till en sådan lokal postkontor, i området omedelbart samt vid betalningsautomater eller utanför in- och utgångar till en liknande anordningar i anslutning sådan lokal samt vid till en sådan lokal, om betalningsautomater eller liknande anordningar i anslutning till en sådan lokal, om 1. övervakningen har till enda syfte att förebygga eller avslöja brott och 2. övervakningskameran är fast monterad och försedd med fast optik. Med banklokal avses en lokal Med banklokal och lokal hos där det huvudsakligen bedrivs kreditmarknadsföretag avses en bankrörelse enligt lagen lokal där det huvudsakligen (2004:000) om bank- och finansie- bedrivs bankrörelse respektive ringsrörelse. Med postkontor avses finansieringsrörelse enligt lagen en lokal där det huvudsakligen om bank- och finansieringsrörelse bedrivs verksamhet i vilken ingår (2004:000). Med postkontor avses postverksamhet enligt postlagen en lokal där det huvudsakligen (1993:1684). bedrivs verksamhet i vilken ingår postverksamhet enligt postlagen (1993:1684). Avlyssning eller upptagning av ljud får ske endast sedan anordning för avlyssning eller upptagning av ljud aktiverats på grund av misstanke om brott.

3 Ärendet och dess beredning

Under 2003 har inom Finansdepartementet utarbetats en promemoria i vilken följdändringar i olika lagar som aktualiserats med anledning av förslagen till ny lagstiftning för bank- och finansieringsrörelse samt inlåningsverksamhet i prop. 2002/03:139 Reformerade regler för bank och finansieringsrörelse behandlas. I promemorian föreslås ändringar i ett antal lagar utanför den näringsrättsliga regleringen av finansiella företag och deras verksamhet. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1 . Remissvaren finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr Fi2003/6026).

4 Följdändringar med anledning av förslagen i prop. 2002/03:139 med nya regler för bankoch finansieringsrörelse

4.1 Nya regler för bank- och finansieringsrörelse samt inlåningsverksamhet

Andra finansiella företag än banker är i dag förhindrade att ta emot inlåning på konto. Kreditmarknadsföretag får bara driva finansieringsverksamhet. Sådan verksamhet har som huvudsakligt syfte att lämna kredit, ställa garanti för kredit och medverka till finansiering, men innebär inte rätt att ta emot inlåning på konto. Inlåningen har gett bankerna möjlighet att tillhandahålla effektiva betalningstjänster till inlåningskunderna. Detta har gett dem en dominerande roll i betalningsväsendet. I prop. 2002/03:139 Reformerade regler för bank- och finansieringsrörelse övervägdes effekterna av detta system. Varken betalningssystemet eller konsumenternas skyddsintresse ansågs motivera att bankerna skulle förbehållas rätten att ta emot inlåning. Regeringen föreslog därför att inlåningsmonopolet för banker skulle avskaffas. Ett viktigt syfte med förslaget är att öka konkurrensen på inlåningsmarknaden. Detta förväntas resultera i ett bredare produktutbud och ökad service till lägre priser. Det är ur ett konsumentskyddsperspektiv angeläget att hushållen har tillgång till inlåning där de insatta medlen garanteras. Det bör dock även finnas andra placeringsalternativ som kanske i och för sig är mindre säkra, men som i stället kan ge en något högre avkastning. Tillgång till inlåning som är garanterad tillgodoses genom att inlåning i bank omfattas av lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. I prop. 2002/03:139 föreslås att även inlåning hos kreditmarknadsföretag skall omfattas av insättningsgarantin. Insättningsgarantin är en statligt administrerad garanti som garanterar inlåningskundens kapitalinsättningar upp till ett belopp om 250 000 kronor per kund och institut. Kreditmarknadsföretag föreslås därutöver, i den nämnda propositionen, bli underställda i princip samma regler och tillsyn som banker. Vid sidan av bank och kreditmarknadsföretag kommer andra företag att kunna driva inlåningsverksamhet. Denna verksamhet regleras i den nya lag om inlåningsverksamhet som föreslås i prop. 2002/03:139. Ett företag som driver inlåningsverksamhet får ta emot högst 50 000 kronor från varje konsument. Detta slag av inlåning omfattas inte av insättningsgarantin och företaget är enligt förslaget i den nämnda propositionen skyldigt att tydligt informera sina insättare om detta. Ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som avser att driva inlåningsverksamhet skall ansöka om registrering hos Finansinspektionen som skall föra ett särskilt register över företag som driver inlåningsverksamhet. I prop. 2002/03:139 uppmärksammades särskilt risken för att inlåningsverksamhet skulle inledas med avsikt att begå ekonomisk brottslighet och risken för penningtvätt. I syfte att motverka risken för brottslighet föreslogs därför i propositionen regler om bl.a. 53

kontroll av ägare och ledning, särskilt kapitalkrav och särskild rapporteringsplikt för företagets revisorer. Företag som driver inlåningsverksamhet skall vidare vara skyldiga att aktivt medverka till att förhindra penningtvätt och därvid omfattas av bestämmelserna i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt.

4.2 Följdändringar

I prop. 2002/03:139 föreslås bl.a. att rörelsereglerna för banker och kreditmarknadsföretag sammanförs i en ny lag; lagen om bank- och finansieringsrörelse. Förslag till följdändringar i vissa andra lagar med anledning av det förslaget finns i propositionen. Konsekvensändringar i ytterligare ett antal lagar behöver dock övervägas med anledning av den nya lagstiftningen för bank- och finansieringsrörelse. Även den föreslagna regleringen av inlåningsverksamhet fordrar överväga nden om konsekvensändringar i andra lagar. Med anledning av att inlåningsmonopolet för banker upphävs uppkommer frågan om i vilken utsträckning kreditmarknadsföretag och företag som driver verksamhet som regleras i den föreslagna lagen om inlåningsverksamhet skall likställas med bank i annan lagstiftning. Bestämmelser som knyter an till begreppet bank förekommer i en rad olika författningar. Det ser inte alltid ut att finnas någon tydlig förklaring till varför avgränsning till banker gjorts i alla de bestämmelser som refererar till detta begrepp. Det torde dock förhålla sig så att en bank rent allmänt ansetts borga för viss stabilitet och trygghet. Då annan än bank tidigare inte fått ta emot inlåning är det dessutom ganska självklart att bank valts i många fall . De aktuella bestämmelserna är inte i första hand handlingsregler för bankverksamheten som sådan, även om sådana också förekommer, utan reglerar snarare kunders och andra aktörers befattning med banken i vissa situationer. De bestämmelser som blir föremål för överväganden om följdändringar kan, lite förenklat, delas in i fyra huvudgrupper. Dessa är; – regler om garantier och säkerheter, – regler som ger en bankdisposition en viss rättsverkan, – regler om att medel skall eller får sättas in på konto, samt – övriga. Bestämmelser om garantier och säkerheter finns i resegarantilagen (1972:204), lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan, utsökningsbalken och skattebetalningslagen (1997:483). Lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt och lagen (1944:181) om redovisningsmedel innehåller bestämmelser om vilken rättsverkan en viss disposition där bank är inblandad har. Bestämmelser om att medel skall eller får placeras på konto i bank finns i föräldrabalken, ärvdabalken, jordabalken, väglagen (1971:948), sjömanslagen (1973:282), konkurslagen (1987:672), lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet samt lagen (2000:193) om Sjätte APfonden.

Därutöver finns det bestämmelser som innehåller begreppet bank i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling, checklagen (1932:131), lagen (1936:81) om skuldebrev, försäkringsrörelselagen (1982:713), konkurslagen (1987:672), lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m., lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige, miljöbalken, inkomstskattelagen (1999:1229), lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter och lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning. I samtliga nu redovisade författningar aktualiseras frågan om följdändringar.

4.3 När skall bank jämställas med kreditmarknadsföretag?

Regeringens förslag : Kreditmarknadsföretag behandlas genomgående lika med bank i de följdändringar som föreslås här.

Promemorians förslag : Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna lämnar förslaget utan erinran eller tillstyrker det. Riksbanken efterlyser en analys av om bestämmelserna står i samklang med EG-rättens regler om ömsesidigt erkännande av auktorisationer. Riksbanken anser att flera av de lagförslag som förs fram i promemorian förefaller diskriminerande i förhållande till kreditinstitut som är hemmahörande i ett annat EES-land. Som exempel nämns bestämmelser i lagen om redovisningsmedel, föräldrabalken, väglagen, resegarantilagen och utsökningsbalken. Kammarrätten i Göteborg anför beträffande lagen om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige att det bör övervägas om det inte skall framgå att även kreditmarknadsföretag skall vara svenskt för att undvika risken för feltolkning. Skälen för regeringens förslag : Kreditmarknadsföretag kommer enligt förslagen i prop. 2002/03:139 att få ta emot inlåning som omfattas av insättningsgarantin och underkastas i princip samma regler och tillsyn som banker. Detta talar för att behandla instituten lika också i de följdändringar som behandlas här. Möjligheterna till en ökad konkurrens och valfrihet ger ytterligare stöd för en sådan bedömning. I de fall där följdändringar nu föreslås kommer bestämmelserna att – förutom bank – också inrymma kreditmarknadsföretag. När det gäller de skatterättsliga bestämmelserna används dock andra begrepp. I vissa fall kan det dessutom bli aktuellt att utvidga kretsen av institut till att också omfatta företag vars verksamhet regleras i lagen om inlåningsverksamhet. Denna fråga behandlas i avsnitt 4.4. Flertalet av de lagar i vilka det nu är aktuellt att göra ändringar som innebär att kreditmarknadsföretag förs in i vissa bestämmelser, och på så vis likabehandlas med bank, har tillkommit före Sveriges medlemskap i EES och EU. I dessa lagar preciseras inte vad som avses med bank. Bland annat det förhållandet att lagarna härrör från tiden före nämnda medlemskap talar för att begreppet bank inte varit avsett att omfatta 55

annat än banker bildade här i Sverige, dvs. bankaktiebolag, sparbanker och medlemsbanker. Någon genomgång av dessa lagar med inriktning på att undersöka huruvida även utländska banker eller andra kreditinstitut borde kunna omfattas i berörda bestämmelser synes inte ha gjorts. Som Riksbanken påpekat bör en analys göras av bestämmelserna för att bedöma om de även bör utvidgas till att avse utländska kreditinstitut inom EES. En sådan översyn kan inte göras inom ramen för detta lagstiftningsärende, eftersom det skulle innebära att de lagändringar som är en direkt följd av reformeringen av reglerna för bank- och finansieringsrörelse inte kan sjösättas samtidigt med det reformerade regelverket. Dessutom bör översynen ges en bredare inriktning för att utröna om det finns andra lagar där motsvarande bedömningar kan behövas göras fast med avseende på andra finansiella institut än kreditinstitut. Det är angeläget att den nu beskrivna översynen kommer till stånd. En sådan översyn skulle kunna göras i samband med den översyn av sekretesskyddet i finansiell verksamhet som vi har för avsikt att vidta (se prop. 2002/03:139 s. 484).

4.4 När kan företag som driver verksamhet enligt lagen om inlåningsverksamhet jämställas med bank och kreditmarknadsföretag?

Regeringens förslag : Vissa bestämmelser i lagen (1936:81) om skuldebrev, lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva, lagen (1944:81) om redovisningsmedel, sjömanslagen (1973:282) och konkurslagen (1987:672) där begreppet bank används utvidgas till att omfatta, förutom kreditmarknadsföretag, företag som driver inlåningsverksamhet. Även vissa bestämmelser i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt samt inkomstskattelagen (1999:1229) skall omfatta företag som driver inlåningsverksamhet.

Promemorians förslag : Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna lämnar förslaget utan erinran eller tillstyrker det. Skälen för regeringens förslag: Som nämnts ovan omfattas inte medel i företag vars verksamhet regleras i den i prop. 2002/03:139 föreslagna lagen om inlåningsverksamhet av insättningsgarantin. Dessa företag skall inte heller stå under Finansinspektionens tillsyn. Företagen skall dock ansöka om registrering hos Finansinspektionen. Registreringen är ett villkor för att företaget skall få driva inlåningsverksamhet. Finansinspektionen skall därutöver kontrollera att vissa i lagen uppställda villkor är uppfyllda innan registrering sker, t.ex. såvitt avser det krav på eget kapital som föreskrivs. Mot bakgrund av den begränsade reglering och kontroll som företag som driver inlåningsverksamhet föreslås omfattas av bör sådana företag endast undantagsvis kunna jämställas med bank och kreditmarknadsföretag.

Garanti och säkerhet

Bestämmelser om garantier och säkerheter finns – såvitt här är av intresse – i resegarantilagen (1972:204), lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan och skattebetalningslagen (1997:483). Resegarantilagen (1972:204) innehåller bestämmelser om att arrangörer och återförsäljare av paketresor enligt lagen (1992:1672) om paketresor, skall ställa säkerhet innan de marknadsför en sådan resa. Lagens syfte är främst att ge konsumenter som köper paketresor ett ekonomiskt skydd om researrangören inte kan genomföra det avtalade arrangemanget. Den säkerhet som ställs skall, om inte Kammarkollegiet medger annat bestå av en betalningsutfästelse utfärdad av bank eller försäkringsbolag. Enligt lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan har kassan till uppgift att medverka vid finansiering av rederiverksamhet som bedrivs bland annat av svenskt rederi. Kassan lämnar huvudsakligen långfristiga lån och ikläder sig garanti för sådana lån. Kassan har en offentligrättslig ställning. För lån från kassan skall ställas betryggande säkerhet i form av inteckning i fartyg eller tillgodohavande hos eller borgen av staten eller bank. I skattebetalningslagen (1997:483) finns bestämmelser (se 11 kap. 12 § samt 17 kap. 3 och 6 b §§) om ställande av säkerhet för fullgörandet av skattebetalning. Sådan säkerhet skall bestå av en av bank utfärdad garantiförbindelse eller – i vissa fall – någon annan form av borgen. Av den föreslagna lagen om bank- och finansieringsrörelse framgår att bank och kreditmarknadsföretag i sin finansiella verksamhet får ikläda sig garantiförbindelser och göra liknande åtaganden (se 7 kap. 1 § andra stycket 6 nämnda lag). Någon motsvarande möjlighet finns inte för företag som driver inlåningsverksamhet att göra detta inom ramen för denna verksamhet. Anledning saknas därför att ändra de nu berörda bestämmelserna på annat sätt än att garanti eller säkerhet kan ställas, förutom av bank, av kreditmarknadsföretag. Enligt 3 kap. 6 § utsökningsbalken kan en gäldenär undvika verkställighet av en betalningsdom genom att nedsätta pengar hos kronofogdemyndigheten eller att ställa ett motsvarande tillgodohavande hos bank som pant. Det bedöms inte vara lämpligt ur trygghetssynpunkt att utvidga möjligheten att utnyttja tillgodohavande som pant till annat än tillgodohavande hos kreditmarknadsföretag. Således bör inte tillgodohavande hos företag som driver inlåningsverksamhet anses tillräckligt säkert i detta sammanhang. I 5 kap. 1 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige finns en bestämmelse om att en försäkringsgivare från tredje land som säkerhet för direkt försäkringsrörelse i Sverige skall deponera värdehandlingar i bank. Av trygghetsskäl bör inte deponering kunna ske hos annan än bank eller kreditmarknadsföretag.

Regler där insättning i bank får viss rättsverkan

Äganderätten till en gåva övergår till gåvotagaren vid tidpunkten för gåvans fullbordande. En gåva som överlämnas via bank till gåvotagaren anses fullbordad när det givna blivit mottaget av banken för gåvotagarens räkning under förutsättning att gåvotagaren inte förbehållit sig 57

förfoganderätten över gåvan. Några skäl som talar för att en gåva skall anses fullbordad vid olika tillfällen beroende på om den lämnats i bank, kreditmarknadsföretag eller företag som driver inlåningsverksamhet har inte framkommit. Skattskyldighet vid gåva bör också uppkomma vid samma tillfälle oavsett vilket företag som används för placering. I de regler som ger en bankdisposition viss rättsverkan bör därför bank och de andra företagen likabehandlas.

Medel som skall eller får sättas in på konto

Ett antal lagar innehåller bestämmelser om att någon skall eller får förfoga över annans medel utan direkt uppdrag att agera på visst sätt. En förmyndare skall t.ex. göra underårigs medel räntebärande under vissa förutsättningar. Det har ansetts självklart att föräldrar när de sätter in omyndigs medel i bank skall använda ett konto med så förmånliga villkor 1 som möjligt . Lika självklart bör det vara att sådan insättning endast får ske i företag som omfattas av insättningsgarantin. Därutöver finns det regler om att medel skall eller kan deponeras eller nedsättas under vissa förutsättningar t.ex. av länsstyrelsen. Det är rimligt att också sådan medelsplacering endast är möjlig i institut som omfattas av insättningsgarantin. Samma resonemang gör sig gällande i bestämmelser som reglerar var staten skall få placera sina medel. Bestämmelser av nu berört slag i föräldrabalken, ärvdabalken, jordabalken, väglagen (1971:948), konkurslagen (1987:672), lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet och lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden bör därför inte medge att medel placeras hos företag som driver verksamhet som regleras i lagen om inlåningsverksamhet. I vissa fall där någon förfogar över egna medel eller ger annan fullmakt att förfara med medlen på viss sätt, som exempelvis en sjöman som vill ha sin lön insatt på konto, bör denne själv kunna välja om bank, kreditmarknadsföretag eller företag som driver verksamhet enligt lagen om inlåningsverksamhet skall användas. Valet att placera medlen på konto som omfattas av insättningsgarantin eller ej bör således överlåtas på den enskilde i det fallet.

Övriga bestämmelser

När det gäller övriga bestämmelser hänvisas till författningskommentaren i de fall då huvudregeln (bank eller kreditmarknadsföretag) föreslås utvidgas till att omfatta även företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet.

1 Walin m.fl. Föräldrabalken, En kommentar, Del I s.13:18. 58

5 Ikraftträdande

Regeringens förslag : Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2004.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna lämnar förslaget utan erinran eller tillstyrker det. Skälen för regeringens förslag: De förslag till ny lagstiftning som läggs fram i propositionen 2002/03:139 om reformerade regler för bank och finansieringsrörelse föreslås träda i kraft den 1 juli 2004. Det är därför lämpligt att de nu aktuella följdändringarna träder i kraft vid samma tidpunkt.

6 Ekonomiska och andra konsekvenser

I lagrådsremissen föreslås vissa följändringar med anledning av de förslag som förs fram i prop. 2002/03:139 Reformerade regler för bankoch finansieringsrörelse. I den propositionen finns en analys av såväl budgetära konsekvenser som konsekvenser för små och medelstora företag. De lagändringar som nu föreslås bedöms inte få några ytterligare budgetära konsekvenser eller konsekvenser för små och medelstora företag utöver de som beskrivits i prop. 2002/03:139.

7 Författningskommentar

7.1 Förslaget till lag om ändring i checklagen (1932:131)

1 kap.

3 §

Checkar används numera i relativt begränsad omfattning. De förekommer dock alltjämt. Med hänsyn härtill har den bedömningen gjorts att det skall vara möjligt också för kreditmarknadsföretag att ge ut checkar. Ändringarna i paragrafen innebär därför att check får dras, förutom på bank, även på kreditmarknadsföretag. I ett nytt andra stycke har lagts till att vad som sägs om bank i lagen skall äga motsvarande tillämpning för kreditmarknadsföretag. Detta innebär att när det i lagen anges exempelvis trassatbank skall detta gälla också för ett motsvarande kreditmarknadsföretag.

7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev

1 kap. 4 § och 4 kap. 32 §

Det är rimligt att kreditmarknadsföretag och företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet likabehandlas med bank i aktuella bestämmelser. Begreppet motbok förekommer i 4 kap. 32 § andra stycket. Frågan om att eventuellt ta bort bestämmelsen om motbok från banklagstiftningen berörs i prop. 2002/03:139 (s. 362). Det konstaterades emellertid där att bestämmelsen om motböcker förekommer i andra lagar, bl.a. just i skuldebrevslagen och att inga förändringar borde göras i avvaktan på att det görs en samlad översyn av de lagbestämmelser som behandlar motbok i bank. Också här avstås från att föreslå en ändring som rör begreppet motbok i avvaktan på en mer allmän översyn av reglerna.

7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

36 §

I paragrafen finns bestämmelser som anger när skattskyldigheten inträder för en gåva. I fråga om gåva från förälder till omyndigt barn innehåller första stycket bestämmelser om när en gåva skall anses fullbordad då den sker genom att pengar eller medel överlämnas till en bank eller sätts in på den omyndiges konto i banken. Ändringarna i första stycket innebär att bestämmelserna inte bara skall gälla när dispositionerna görs hos bank utan även hos andra kreditinstitut, såsom dessa definieras i den nya 61

paragrafen 2 kap. 4 a § inkomstskattelagen, och företag som driver inlåningsverksamhet.

7.4 Förslaget till lag om ändring i sjömanslagen (1973:282)

56 §

Bestämmelsen har sin motsvarighet i 1922 års sjömanslag. I motiven till den lagen (prop. 1922 nr 13, bil A s.54) angavs att bestämmelsen syftade till att uppmuntra och underlätta sändandet av penningmedel till hemmen. Något skäl att inte tillåta också företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet att – på sjömans begäran – ta emot sådana medel har inte framkommit. Paragrafen har fått en ny språklig utformning, men någon ändring i sak – utöver den nämnda – är inte avsedd.

7.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

7 kap.

7 §

Riksbanken anför att innebörden av begreppet utländskt kreditinstitut i lagens 7 kap. 7 § bör tydliggöras. Synpunkten har tagits om hand genom att samma begrepp som används i lagen (2004:000) om bank- och finansieringsrörelse har tagits in i bestämmelsen. Begreppen har samma innebörd som i den lagen.

7.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.

5–8 och 12 §§

Ändringarna är konsekvensändringar till följd av ändringarna i 21 och 32 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) och bestämmelserna ansluter således till den terminologi som används i inkomsskattelagen.

7.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

1 kap.

1 §

I och med den nya lagen om bank- och finansieringsrörelse upphävs bl.a. lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet (se 2 § 2 i förslaget till lag om införande av lagen (2004:000) om bank- och finansieringsrörelse i prop. 2002/03:139). Därigenom upphävs även övergångsbestämmelserna till lagen om finansieringsverksamhet. Ändringen i första stycket är en konsekvens av detta.

7.8 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Svenska Bankföreningen anför att den föreslagna definitionen av kreditinstitut i 2 kap. 4 a § inkomstskattelagen inte används i huvuddelen av de paragrafer i lagen som berörs (21 och 32 kap.) och att det därför bör övervägas om inte den inledande definitionen bör anknytas till den vanligaste användningen i lagen och det som förefaller vara undantag definieras särskilt. Vi delar inte Bankföreningens synpunkt utan anser att den valda definitionen efter en smärre justering stämmer bäst överens med systematiken i inkomstskattelagen i övrigt.

2 kap.

4 a § I den nya paragrafen har införts en definition av kreditinstitut speciellt anpassad för behovet i den här lagen. Definitionen skiljer sig från den i lagen (2004:000) om bank och finansieringsrörelse. Bestämmelsen utgör en precisering i förhållande till den generella bestämmelsen i 2 kap. 2 § om utländska motsvarigheter.

13 kap.

7 §

I andra stycket har en konsekvensändring gjorts i anledning av att bankernas inlåningsmonopol avskaffas. Beträffande uttrycket kreditinstitut, se kommentaren till den nya 2 kap. 4 a §. Även tillgodohavanden hos företag som driver inlåningsverksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet omfattas av bestämmelsen. Någon förändring i övrigt av bestämmelsens räckvidd och tillämpningsområde är inte avsedd.

21 kap. 21, 32, 35, 36 och 38 §§ Uttrycken bank respektive bankkonto har ersatts med kreditinstitut och konto i ett kreditinstitut. Som skogskonto och skogsskadekonto godtas således bara konto i ett svenskt kreditinstitut, dvs. en svensk bank eller ett svenskt kreditmarknadsföretag samt konto i en filial i Sverige till ett utländskt kreditinstitut, dvs. ett utländskt bankföretag eller ett utländskt kreditföretag. Begränsningen till dessa företag föranleds av att det ur allmänt intresse är viktigt att upprätthålla nuvarande krav för insättning på skogskonto respektive skogsskadekonto, dvs. att likvida avsättningar som grundar avdragsrätt vid beskattningen och som skall återföras till beskattning vid en senare tidpunkt, sätts in på konto i ett institut som står under fullständig näringsrättslig reglering och tillsyn och som även omfattas av lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. 32 kap. 1, 5, 7, 8 och 10 §§ Avsättning till upphovsmannakonto får ske till konto hos ett svenskt kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstituts filial i Sverige. Se även kommentaren under 21 kap. 34 kap. 23 § Se kommentaren till 13 kap. 7 §. 40 kap. 22 § Med hänsyn till den nya definitionen av kreditinstitut i 2 kap. 4 a § har i paragrafen uttrycket kreditinstitut ersatts med institut. 41 kap. 8 § Se kommentaren till 13 kap. 7 §.

Övergångsbestämmelserna i lagen (2003:1102) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

Punkt 2

Med hänsyn till den nya definitionen av kreditinstitut i 2 kap. 4 a § har i bestämmelsen klargjorts att den avser kreditinstitut som avses i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

7.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter

Skatteverket har anfört att en följdändring bör göras även i 13 kap. 1 § lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Enligt vår bedömning är inte detta nödvändigt eftersom bestämmelsen redan i sin nuvarande utformning innefattar såväl utländska banker som kreditmarknadsföretag.

7 kap.

4 §

I bestämmelsen används begreppet kreditinstitut i samma betydelse som i inkomstskattelagen (1999:1229). Av 21 kap. 35 § och 32 kap. 7 § inkomstskattelagen framgår vilka kreditinstitut som avses.

7.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning

11 §

I förarbetena (prop. 1997/98:64 s. 34 ff. och 57 f.) till bestämmelsen uttalades att en förutsättning för den tillståndsfria kameraövervakningen, som dock skall anmälas, var att denna hade till enda syfte att förebygga eller avslöja brott och att de kategorier av lokaler som borde komma ifråga för detta i första hand var bl.a. banklokaler. Samma skäl gör sig gällande när det gäller lokaler hos kreditmarknadsföretag, eftersom sådana företag kommer att driva likartad verksamhet. Genom ändringen kan dessa företag använda kameraövervakning under samma förutsättningar som banker.

7.11 Övriga lagförslag

Övriga lagförslag innehåller i huvudsak sådana konsekvensändringar med anledning av införandet av lagen (2004:000) om bank och finansieringsrörelse och lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet som behandlas i avsnitten 4.3 och 4.4. 65

Vissa redaktionella ändringar och moderniseringar har också gjorts, exempelvis i 13 kap. 18 § jordbalken. Med anledning av en remissynpunkt kan förtydligas att bytet av ordet ”ofördröjligen” mot ”genast” i tredje stycket av den paragrafen inte innebär någon ändring i sak utan att det är fråga om en rent språklig justering.

Förteckning över remissinstanser

Efter remiss har yttrande över promemorian om följdändringar med anledning av nya regler för bank- och finansieringsrörelse samt inlåningsverksamhet avgetts av Sveriges riksbank, Justitiekanslern, Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Stockholms län, Rikspolisstyrelsen, Skatteverket, Finansinspektionen, Konsumentverket, Kammarkollegiet, Sjätte AP-fonden, Sjöfartsverket, Naturvårdsverket, Vägverket, Insättningsgarantinämnden, Resegarantinämnden, Överförmyndarnämnden i Stockholm, Svenska Bankföreningen, Fristående Sparbankers Riksförbund, Finansbolagens Förening, Sveriges försäkringsförbund, Sverige Advokatsamfund, Sjöbefälsförbundet, Fastighetsägarna Sverige, Institutet för fastighetsrättslig forskning, Lantmännens Riksförbund.

Föreningen Auktoriserade Revisorer, Svensk Handel, Sveriges Redareförening, SEKO sjöfolk, Hyresgästföreningen, Svenskt Näringsliv, Svenska Skeppshypotekskassan, Skogsägarnas riksförbund och Utländska försäkringsbolags förening har avstått från att yttra sig.