Tredimensionell fastighetsindelning - kompletterande lagtekniska frågor
Lagrådsremiss
Tredimensionell fastighetsindelning – kompletterande lagtekniska frågor
Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.
Stockholm den 12 maj 2005
Thomas Bodström
Sten Andersson (Justitiedepartementet)
Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
I lagrådsremissen föreslås ändringar av i huvudsak lagteknisk natur i expropriationslagen och vissa andra lagar på fastighetsrättens område. Genom ändringarna tydliggörs att sådana bestämmelser i de berörda lagarna som ger rätt att tvångsvis ta i anspråk eller på annat sätt förfoga över annans ”mark” även skall tillämpas på förfoganden som avser sådana utrymmen som inte omfattar någon del av markytan. Förslagen syftar till att lösa vissa utestående lagtekniska frågor med anledning av införandet av regler om tredimensionell fastighetsindelning den 1 januari 2004. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.
1 Beslut
Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i miljöbalken, 2. lag om ändring i väglagen (1971:948), 3. lag om ändring i expropriationslagen (1972:719), 4. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10), 5. lag om ändring i minerallagen (1991:45), 6. lag om ändring i lagen (1995:1649) 1om byggande av järnväg.
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om ändring i miljöbalken
Härigenom föreskrivs att 28 kap. 10 och 11 §§ miljöbalken skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
28 kap. 10 § Den som utför eller skall utföra Den som utför eller skall utföra en vattenverksamhet kan av miljö- en vattenverksamhet kan av miljödomstolen ges rätt att utföra an- domstolen ges rätt att utföra anläggningar eller åtgärder på fastig- läggningar eller åtgärder inom fasheter som tillhör någon annan och tigheter som tillhör någon annan ta i anspråk mark för detta, när det och ta i anspråk mark eller annat är fråga om utrymme för detta, när det är fråga om 1. vattenverksamhet som utförs av staten, kommuner eller vattenförbund och som är önskvärda från hälso- eller miljösynpunkt eller som främjar fisket, 2. vattenverksamhet för att motverka förorening genom avloppsvatten, 3. vattenverksamhet som avser tillgodogörande av yt- eller grundvatten, 4. vattenreglering, 5. vattenverksamhet som avser allmän farled eller allmän hamn, eller 6. markavvattning. Ett område som tas i anspråk enligt första stycket får lösas in, om det skall ingå i en strömfallsfastighet. Har rätten upphört enligt denna Har rätten upphört enligt denna paragraf att med annat än ägande- paragraf att med annat än äganderätt ta annans mark i anspråk, skall rätt ta annans fastighet i anspråk, anläggningar som uppförts eller skall anläggningar som har uppplacerats på marken tillfalla mark- förts eller placerats inom fastigägaren utan lösen, om de inte har heten tillfalla fastighetsägaren förts bort inom ett år från upp- utan lösen, om de inte har förts hörandet. bort inom ett år från upphörandet.
11 § Den som är skyldig att under- Den som är skyldig att underhålla en vattenanläggning har rätt hålla en vattenanläggning har rätt att nyttja annans mark för arbeten att nyttja annans mark eller annat eller åtgärder som behövs för att utrymme för arbeten eller åtgärder underhållsskyldigheten skall kun- som behövs för att underhålls-
na fullgöras. skyldigheten skall kunna fullgöras. Den underhållsskyldige skall betala ersättning för skada och intrång. Talan om ersättning skall väckas vid miljödomstol.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.
2.2 Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948)
Härigenom föreskrivs att 3, 7, 15–17, 20, 28, 30–33, 35, 36, 55, 57, 60, 63, 68 och 70 §§ väglagen (1971:948) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 § Vägområde utgöres av den Vägområde utgörs av den mark mark, som tagits i anspråk för eller det utrymme som har tagits i väganordning. anspråk för väganordning.
7 § Är staten väghållare inom ett Är staten väghållare inom ett område med detaljplan där kom- område med detaljplan där kommunen är huvudman för allmänna munen är huvudman för allmänna platser, skall kommunen tillhanda- platser, skall kommunen tillhandahålla den mark som behövs för väg hålla den mark eller det utrymme inom området. som behövs för väg inom området.
Lydelse enligt prop. 2004/05:129 Föreslagen lydelse
15 § För byggande av väg skall upp- Innan en väg byggs , skall en rättas en arbetsplan. arbetsplan upprättas . I arbetsplanen skall anges den I arbetsplanen skall anges den mark som behöver tas i anspråk mark eller det utrymme som beför väganordningar och för att höver tas i anspråk för väganordgenomföra vägbyggnadsprojektet. ningar och för att genomföra väg- Planen skall innehålla en miljö- byggnadsprojektet. Planen skall konsekvensbeskrivning och de innehålla en miljökonsekvensbeuppgifter som i övrigt behövs för skrivning och de uppgifter som i att genomföra projektet. Miljökon- övrigt behövs för att genomföra sekvensbeskrivningen skall god- projektet. Miljökonsekvensbekännas av berörda länsstyrelser skrivningen skall godkännas av innan den tas in i arbetsplanen. berörda länsstyrelser innan den tas in i arbetsplanen. När det gäller kraven på miljökonsekvensbeskrivningen samt planer och planeringsunderlag skall 6 kap. 3, 7, 10, 19 och 20 §§ miljöbalken tillämpas.
16 § Vid utarbetande av en arbetsplan skall samråd i fråga om vägens sträckning och vägförslagets utformning i övrigt ske med berörda fastighetsägare och myndigheter samt andra som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Samråd skall alltid ske med de miljövårdsmyndigheter som berörs. I de fall länsstyrelsen under förstudien har beslutat att
Lagen omtryckt 1987:459. 6
vägprojektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, skall samråd ske enligt 6 kap. 4 § första–tredje styckena miljöbalken och miljökonsekvensbedömning ske enligt 6 kap. 6 § miljöbalken, om inte samråd skett enligt 14 b §. Förfarandet enligt första stycket får efter omständigheterna förenklas i fråga om en arbetsplan för väg, som är förutsatt i en detaljplan eller i områdesbestämmelser. Avser arbetsplan endast om- Avser en arbetsplan endast ombyggnad av väg, får förfarandet byggnad av väg, får förfarandet enligt första stycket efter om- enligt första stycket efter omständigheterna förenklas med iakt- ständigheterna förenklas. Ägaren tagande av att ägare till en fastig- till en fastighet, som helt eller het, av vilken mark skall tas i delvis skall tas i anspråk, skall anspråk, alltid skall beredas till- dock alltid ges tillfälle att yttra sig. fälle att yttra sig. Detta skall även Det som har sagts nu skall även tillämpas på en arbetsplan som tillämpas på en arbetsplan som innefattar endast ändring av planen innefattar endast en ändring av för ett vägbyggnadsprojekt som planen för ett vägbyggnadsprojekt ännu inte är färdigställt. som ännu inte är färdigställt.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
17 § En arbetsplan skall ställas ut för granskning. Därvid gäller vad som i 6 kap. 8 § första stycket miljöbalken sägs om att miljökonsekvensbeskrivning skall kungöras och hållas tillgänglig för allmänheten. En arbetsplan för väg, som är förutsatt i en detaljplan eller i områdesbestämmelser, behöver inte ställas ut. Inte heller behöver en arbetsplan Inte heller behöver en arbetsplan som avser endast ombyggnad av som avser endast ombyggnad av väg ställas ut, om inte mark väg ställas ut, om behöver tas i anspråk med vägrätt 1 . mark eller annat utrymme eller rätt som avses i 35 § eller om inte behöver tas i anspråk med ett sådant ianspråktagande skrift- vägrätt eller rätt som avses i 35 §, ligen medgivits av berörda fastig- eller hetsägare och innehavare av 2. sådant ianspråktagande som nyttjanderätt eller servitutsrätt. avses i 1 skriftligen har medgetts Under samma förutsättningar kan av berörda fastighetsägare och utställelse underlåtas i fråga om innehavare av nyttjanderätt eller en arbetsplan som innefattar servitutsrätt. endast ändring av planen för ett vägbyggnadsprojekt som ännu inte är färdigställt . Under de förutsättningar som anges i tredje stycket behöver inte heller en arbetsplan ställas ut om den innefattar endast en ändring av planen för ett ännu inte färdig-
Senaste lydelse 1998:832. 7
ställt vägbyggnadsprojekt . Om en väg som avses i andra Trots bestämmelserna i andra – eller tredje stycket av läns- fjärde styckena skall en arbetsplan styrelsen har antagits medföra en ställas ut , om länsstyrelsen har anbetydande miljöpåverkan, skall tagit att vägen medför en bearbetsplanen ändå ställas ut enligt tydande miljöpåverkan. första stycket .
20 § Vid byggande av väg får endast När en väg byggs får endast oväsentlig avvikelse göras från oväsentlig avvikelse göras från arbetsplanen. Göres sådan avvikel- arbetsplanen. Om en sådan avse i fråga om den mark som enligt vikelse görs i fråga om den mark arbetsplanen skulle tagas i anspråk eller det utrymme som enligt för vägen, skall detta utan dröjs- arbetsplanen skulle tas i anspråk mål anmärkas i tillägg till planen. för vägen, skall detta utan dröjsmål anmärkas i ett tillägg till planen.
28 § Behöver för en väganordning , Om mark eller annat utrymme, vars utförande ingår i drift av väg , utöver vad som redan hör till tas i anspråk mark utöve r den som vägen, behöver tas i anspråk för redan hör till vägen, skall upp- en väganordning , vars utförande rättas en arbetsplan, vari anges ingår i drift av väg , skall en den mark som behöver tas i an- arbetsplan upprättas . I arbetsplaspråk. Bestämmelserna i 13–20 §§ nen skall den mark eller det utskall därvid tillämpas. Såvitt angår rymme som behöver tas i anspråk tillämpningen av 16 § tredje anges . Bestämmelserna i 13–20 §§ stycket, 17 § tredje stycket och skall därvid tillämpas. Vid 18 § andra stycket skall arbets- tillämpningen av 16 § tredje planen anses som en sådan plan stycket, 17 § tredje och fjärde som avser endast ombyggnad av styckena samt 18 § andra stycket väg. skall arbetsplanen anses som en sådan plan som avser endast ombyggnad av väg.
30 § Vägrätt innefattar befogenhet för Vägrätt innefattar rätt för vägväghållaren att, utan hinder av den hållaren att nyttja mark eller annat rätt som annan kan äga till fastig- utrymme som behövs för väg , trots heten, nyttja mark som behövs för den rätt som annan kan ha till väg och , i den mån inskränkning ej fastigheten. I den mån någon gjorts i arbetsplan eller i beslut om inskränkning inte har gjorts i förändring av enskild väg till arbetsplanen eller i ett beslut om allmän, även i övrigt i fastighets- förändring av enskild väg till ägarens ställe bestämma över mar- allmän, ger vägrätt även i övrigt kens använd-ning under den tid väghållaren rätt att i fastighetsvägrätten består samt tillgodogöra ägarens ställe
Senaste lydelse 1998:832. 8
sig alster och andra tillgångar som 1 . bestämma över markens eller kan utvinnas ur marken. utrymmets användning under den tid vägrätten består, och 2 . tillgodogöra sig alster och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet .
31 § Vägrätt uppkommer genom att Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark för väghållaren tar mark eller annat väg med stöd av upprättad och, i utrymme för väg i anspråk med fall då så behövs, fastställd arbets- stöd av en upprättad och, i fall då plan. Vägrätt uppkommer även så behövs, fastställd arbetsplan. genom att väghållaren övertager Vägrätt uppkommer även genom mark med stöd av beslut om att väghållaren övertar mark eller enskild vägs förändring till allmän. annat utrymme med stöd av beslut om enskild vägs förändring till allmän. Mark skall anses ha tagits i Mark eller annat utrymme skall anspråk för väg, när vägens sträck- anses ha tagits i anspråk för väg, ning över fastigheten blivit tydligt när vägens sträckning över fastigutmärkt på marken och i arbets- heten tydligt har utmärkts på planen angivet vägarbete påbörjats marken och det vägarbete som på fastigheten. anges i arbetsplanen har påbörjats inom fastigheten. Om utmärkning enligt andra stycket inte lämpligen kan göras, skall mark eller annat utrymme anses ha tagits i anspråk när marken eller utrymmet har angetts i en arbetsplan och det vägarbete som anges i planen har påbörjats inom fastigheten.
32 § Vägrätt upphör när vägen dras Vägrätt upphör när vägen dras in. Väghållaren är skyldig att i den in. Väghållaren är skyldig att i den omfattning det behövs ställa i ord- omfattning det behövs ställa i ordning vägområdet och vidta åtgär- ning vägområdet och vidta åtgärder för att förebygga att områdets der för att förebygga att områdets skick vållar störningar och olägen- skick vållar störningar och olägenheter i framtiden. Väghållaren får heter i framtiden. Väghållaren får föra bort vad som har anbringats föra bort vad som har anbringats inom vägområdet för vägändamål, inom vägområdet för vägändamål, om inte länsstyrelsen bestämmer om inte länsstyrelsen bestämmer annat med hänsyn till att fråga har annat med hänsyn till att fråga har uppkommit om markens använd- uppkommit om markens eller utning som enskild väg. rymmets användning som enskild väg.
Senaste lydelse 1998:832. 9
Vad som inte har förts bort inom ett år efter det att vägen dragits in tillfaller fastighetens ägare. Länsstyrelsen kan förlänga tiden, om särskilda skäl föreligger.
33 § I fråga om mark till väg, som I fråga om mark eller annat enligt en detaljplan där kommunen utrymme till väg, som enligt en är huvudman för allmänna platser detaljplan där kommunen är är avsedd till allmän plats, huvudman för allmänna platser är tillämpas inte 30–32 §§, sedan avsedd till allmän plats, tillämpas marken tagits i anspråk av kom- inte 30–32 §§, sedan marken eller munen för avsett ändamål. utrymmet har tagits i anspråk av kommunen för avsett ändamål.
5 35 § Har i fastställd arbetsplan för Har det i en fastställd arbetsplan vägbyggnadsprojekt mark i när- för ett vägbyggnadsprojekt avsatts heten av det i arbetsplanen upp- mark eller annat utrymme i närtagna vägområdet avsatts för heten av det vägområde som upplag eller liknande ändamål i upptas i arbetsplanen och är samband med byggandet av vägen, marken eller utrymmet avsett för skall till väghållaren upplåtas upplag eller liknande ändamål i nyttjanderätt till marken för den samband med byggandet av vägen, tid som angivits i planen. skall nyttjanderätt till marken eller utrymmet upplåtas till väghållaren för den tid som har angetts i planen.
36 § Kan på grund av pågående Om en väg på grund av påarbete eller till följd av jordras gående arbete eller till följd av eller översvämning eller av annan jordras eller översvämning eller av orsak väg ej användas utan risk för annan orsak inte kan användas olyckshändelse, kan länsstyrelsen utan risk för olyckshändelse, kan på framställning av väghållnings- länsstyrelsen på framställning av myndigheten föreskriva att nytt- väghållningsmyndigheten besluta janderätt till mark för tillfällig väg att nyttjanderätt till mark eller skall upplåtas för den tid sådan annat utrymme för tillfällig väg väg behövs till följd av hindret. skall upplåtas för den tid en sådan väg behövs till följd av hindret.
55 § Har väghållare erhållit vägrätt, Har väghållare fått vägrätt, är är fastighetens ägare berättigad att fastighetens ägare berättigad att av av väghållaren få intrångsersätt- väghållaren få intrångsersättning ning och ersättning för annan och ersättning för annan skada till skada till följd av vägens byg- följd av vägens byggande eller gande eller begagnande , om det ej användande , om det inte har av-
5 Senaste lydelse 1998:832. Senaste lydelse 1993:38. 10
avtalats eller uppenbarligen förut- talats eller uppenbarligen förutsatts att ersättning ej skall lämnas. satts att ersättning inte skall Samma rätt till ersättning har lämnas. Samma rätt till ersättning innehavare av nyttjanderätt eller har en innehavare av nyttjanderätt annan särskild rätt till fastighet , eller annan särskild rätt till såvida rätten inte upplåtits efter fastigheten , om rätten inte har det att marken togs i anspråk. upplåtits efter det att marken eller utrymmet togs i anspråk. Vid ersättningens bestämmande gäller 4 kap. expropriationslagen (1972:719) i tillämpliga delar. 4 kap. 3 § nämnda lag skall härvid tillämpas i fråga om värdeökning som ägt rum under tiden från dagen tio år före det talan väcktes vid domstol. På ersättningen utgår ränta På ersättningen skall det betalas enligt 5 § räntelagen (1975:635) ränta enligt 5 § räntelagen från den dag då marken togs i (1975:635) från den dag då anspråk till och med den dag då marken eller utrymmet togs i betalning skall ske och enligt 6 § anspråk till och med den dag då räntelagen för tiden därefter. betalning skall ske och enligt 6 § räntelagen för tiden därefter.
57 § Om mark till väg inom en Inom område med detaljplan detaljplan där kommunen är där kommunen är huvudman för huvudman för allmänna platser allmänna platser, gäller följande. har tagits i anspråk av kommunen Om mark eller annat utrymme till som allmän plats, skall väg har tagits i anspråk av väghållaren fullgöra dessförinnan kommunen som allmän plats, skall uppkommen ersättnings- och väghållaren fullgöra ersättningsinlösningsskyldighet enligt 55 och och inlösningsskyldighet enligt 55 56 §§, trots att vägrätten har och 56 §§ som har uppkommit upphört till följd av 33 §. dessförinnan , trots att vägrätten har upphört enligt 33 §.
60 § För att minska de olägenheter, För att minska de olägenheter, som genom vägran av tillstånd som genom vägran av tillstånd som avses i 39 § eller genom som avses i 39 § eller genom föreskrift eller förordnande som föreskrift eller förordnande som meddelats med stöd av 39–41 § har meddelats med stöd av 39– uppkommer för fastighet som haft 41 § § uppkommer för fastighet utfart till allmän väg, får väg- som har haft utfart till allmän väg, hållaren själv bygga nödvändig får väghållaren själv bygga nödutfartsväg för fastigheten. Väg- vändig utfartsväg för fastigheten. I hållaren får därvid, i den mån det sådana fall får väghållaren, om behövs för företagets genom- det behövs för bygget av utfartsförande, göra gällande den rätt att vägen, göra gällande den rätt som påkalla förrättning enligt anlägg- tillkommer ägaren av den fasningslagen (1973:1149) för ian- tighet, vars behov av utfartsväg språktagande av annan fastighet skall tillgodoses, tillhörig mark och att föra talan 1. att begära förrättning enligt vid förrättningen , som tillkommer anläggningslagen (1973:1149) för
ägaren av fastighet, vars behov av ianspråktagande av mark eller utfartsväg skall tillgodoses. annat utrymme som tillhör annan fastighet , och 2. att föra talan vid förrättningen .
63 § Väghållaren skall ersätta skador till följd av att han har förvärvat rätt 1. att inrätta särskild vinterväg, 2. att nyttja mark i närheten av 2. att nyttja mark eller annat vägområde för upplag eller utrymme i närheten av vägområde liknande ändamål i samband med för upplag eller liknande ändamål i byggande av väg, samband med byggande av väg, 3. att anordna tillfällig väg, 4. att intill vägområde sätta upp snöskärm. Väghållaren skall också ersätta skador till följd av åtgärder som avses i 34 §, 45 § fjärde stycket eller 53 § eller till följd av ett föreläggande som har meddelats med stöd av 52 §. För skador som har uppstått till följd av åtgärder som avses i 53 § utgår ersättning endast om skadorna är avsevärda. Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte om det har avtalats eller uppenbarligen förutsatts att ersättning inte skall lämnas.
68 § Om en borgenär som avses i 67 § första stycket lider förlust till följd av att nedsättning inte har skett, är han berättigad att av väghållaren få gottgörelse för förlusten mot avskrivning på fordringshandlingen. Detsamma gäller, om borgenären lider förlust därigenom, att ersättning enligt 55, 58 eller 61 § blivit för lågt beräknad och ersättningen till följd av överenskommelse mellan väghållaren och fastighetens ägare eller av annan anledning inte har prövats av domstol. I fråga om sådan gottgörelse skall 65 § tillämpas på förhållandet mellan väghållaren och borgenären. Om mark till väg inom en Inom område med detaljplan, detaljplan där kommunen är där kommunen är huvudman för huvudman för allmänna platser allmänna platser, gäller följande . har tagits i anspråk av kommunen Om mark eller annat utrymme har som allmän plats, skall tagits i anspråk av kommunen som väghållaren fullgöra dessförinnan allmän plats, skall väghållaren uppkommen skyldighet enligt fullgöra skyldighet enligt första första stycket, trots att vägrätten stycket som har uppkommit har upphört till följd av 33 §. dessförinnan , trots att vägrätten har upphört enligt 33 §. Talan om gottgörelse väcks vid den fastighetsdomstol som anges i 66 §. 70 § Om en kommun enligt 7 § har Om en kommun enligt 7 § har tillhandahållit staten mark för väg, tillhandahållit staten mark eller är kommunen berättigad att av sta- annat utrymme för väg, är
Senaste lydelse 1998:832. 12
ten erhålla ersättning för skäliga kommunen berättigad till ersättkostnader efter avdrag för förvalt- ning av staten för skäliga kostningskostnad. nader efter avdrag för förvaltningskostnad. Framställning om ersättning görs hos Vägverket. Om en överenskommelse inte kan träffas, väcks talan om ersättning vid den fastighetsdomstol som anges i 66 §.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.
2.3 Förslag till lag om ändring i expropriationslagen (1972:719)
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 §, 2 kap. 1 och 6 a §§ samt 4 kap. 1, 3 och 3 a §§ expropriationslagen (1972:719) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap. 2 § I denna lag förstås med särskild rätt till fastighet nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft samt liknande rätt. Utan hinder av att tomträtt enligt 13 kap. 26 § jordabalken vid expropriation är likställd med fast egendom får sådan rätt upphävas eller begränsas genom expropriation. Bestämmelsen i 1 § om särskild rätt gäller ej renskötselrätt enligt rennäringslagen (1971:437) eller vägrätt. Bestämmelserna i denna lag om Bestämmelserna i denna lag om fastighet äger motsvarande fastighet tillämpas också i fråga tillämpning i fråga om byggnad om byggnad eller annan anläggeller annan anläggning på annans ning inom annans fastighet . mark .
2 kap. 1 1 § Expropriation får ske för att ge Expropriation får ske för att ge kommun möjlighet att förfoga en kommun möjlighet att förfoga över mark som med hänsyn till över mark eller annat utrymme den framtida utvecklingen kräves som med hänsyn till den framtida för tätbebyggelse eller därmed utvecklingen krävs för tätbesammanhängande anordning. byggelse eller därmed sammanhängande anordning. Expropriation för ändamål som Expropriation för ändamål som anges i första stycket får avse anges i första stycket får avse endast mark som är belägen inom endast mark eller annat utrymme kommunens eget område. inom kommunens eget område. Inom tätbebyggt område får Inom tätbebyggt område får expropriation ske endast om det expropriation ske endast om med skäl kan antagas att marken 1. det med skäl kan antas att inom överskådlig tid kommer att marken eller utrymmet inom överberöras av byggnads- eller anlägg- skådlig tid kommer att beröras av ningsåtgärd, som är av väsentlig byggnads- eller anläggningsåtgärd, betydelse från allmän synpunkt, som är av väsentlig betydelse från eller om det till främjande av allmän synpunkt, eller planmässigt byggnadsskick eller 2. det med hänsyn till intresset av annan därmed jämförlig orsak av att främja ett planmässigt byggär angeläget att kommunen får nadsskick eller av annan därmed rådighet över marken. jämförlig orsak är angeläget att
1 Senaste lydelse 1979:896. 14
kommunen får rådighet över marken eller utrymmet . Med motsvarande tillämpning av första–tredje styckena får expropriation ske till förmån för landstingskommun eller kommunalförbund, som handhar sådan angelägenhet som första stycket avser att främja.
2 6 a § Expropriation får ske för att ge Expropriation får ske för att ge staten möjlighet att förfoga över staten möjlighet att förfoga över mark som genom en förestående mark eller annat utrymme som ändring av riksgränsen skall föras genom en förestående ändring av över till det andra landet. riksgränsen skall föras över till det andra landet.
4 kap. 3 1 § För fastighet, som exproprieras i För en fastighet, som expropsin helhet, skall, i den mån ej rieras i sin helhet, skall, i den mån annat följer av vad som sägs inte annat följer av vad som sägs nedan, betalas löseskilling med nedan, löseskilling betalas med ett belopp som motsvarar fastighetens belopp som motsvarar fasmarknadsvärde. Exproprieras del tighetens marknadsvärde. Exproav fastighet, skall intrångsersätt- prieras en del av en fastighet, skall ning betalas med belopp som intrångsersättning betalas med ett motsvarar den minskning av fas- belopp som motsvarar den minsktighetens marknadsvärde, som ning av fastighetens marknadsuppkommer genom expropria- värde, som uppkommer genom extionen. Uppkommer i övrigt skada propriationen. Uppkommer i övför ägaren genom expropriationen, rigt skada för ägaren genom exskall även sådan skada ersättas. propriationen, skall även sådan Expropriationsersättning skall skada ersättas. Expropriationserdock inte betalas för mark som in- sättning skall dock inte betalas för går i allmän väg och som enligt en mark eller annat utrymme som indetaljplan är avsedd för sådan all- går i allmän väg och som enligt en män plats för vilken kommunen är detaljplan skall användas för en huvudman. sådan allmän plats för vilken kommunen är huvudman. Har den exproprierande åtagit Har den exproprierande åtagit sig att vidtaga åtgärd för att sig att vidta åtgärd för att minska minska skada, skall hänsyn tagas skada, skall hänsyn tas till det när till det vid bestämmande av expro- expropriationsersättningen bepriationsersättning , om åtagandet stäms , om åtagandet är sådant att är sådant att det skäligen bör god- det skäligen bör godtas av den ertagas av den ersättningsberät- sättningsberättigade. tigade.
2 Senaste lydelse 1981:382. 3 Senaste lydelse 1987:123. 15
Exproprieras fastighet till vilken den exproprierande har nyttjanderätt eller servitutsrätt, skall vid bestämmande av fastighetens värde hänsyn icke tagas till förbättring, vilken fastigheten vunnit genom arbete eller kostnad, som den exproprierande eller föregående innehavare, vars rätt övergått till denne, nedlagt på fastigheten utöver vad som ålegat honom.
4 3 § Vid bestämmande av löseskilling När löseskillingen bestäms, skall sådan ökning av fastighetens skall sådan ökning av fastighetens marknadsvärde av någon betydelse marknadsvärde av någon betydelse som ägt rum under tiden från som har ägt rum under tiden från dagen tio år före ansökningen om dagen tio år före ansökan om expropriation, dock högst femton expropriation, dock högst femton år före talans väckande vid dom- år före talans väckande vid domstol, räknas ägaren tillgodo endast stol, räknas ägaren tillgodo endast i den mån det blir utrett, att den i den mån det blir utrett, att den beror på annat än förväntningar beror på annat än förväntningar om ändring i markens tillåtna an- om ändring i markens eller utvändningssätt. Avser expropria- rymmets tillåtna användningssätt. tionen del av fastighet, skall vad Avser expropriationen en del av en som sagts nu om beräkning av fastighet, skall vad som sagts nu marknadsvärde tillämpas i fråga om beräkning av marknadsvärde om värdet före expropriationen. tillämpas i fråga om värdet före Värderingen skall ske med hänsyn expropriationen. Värderingen skall till fastighetens skick när ersätt- göras med hänsyn till fastighetens ningsfrågan avgöres eller, om skick när ersättningsfrågan avgörs fastigheten dessförinnan har till- eller, om fastigheten dessförinnan trätts eller övergått på den har tillträtts eller övergått på den exproprierande enligt 6 kap. 10 §, exproprierande enligt 6 kap. 10 §, när tillträdet eller övergången när tillträdet eller övergången skedde. skedde. Har beslut om en detaljplan, Har det före ansökan om exproenligt vilken marken avses för priation meddelats beslut om en enskilt bebyggande, meddelats detaljplan och innebär planen att före ansökningen om expropria- marken eller utrymmet skall antion, skall första stycket tillämpas vändas för enskilt bebyggande, endast på värdestegring som in- skall första stycket tillämpas enträffat efter beslutet. dast på värdestegring som har inträffat efter beslutet. Avser expropriationen bebyggd fastighet som innehas i huvudsakligt syfte att bereda bostad åt ägaren och honom närstående, gäller den begränsningen för tillämpningen av första stycket att löseskillingen ej i något fall får bestämmas till lägre belopp än som fordras för anskaffning av annan likvärdig bostadsfastighet. I den mån det blir utrett att I den mån det blir utrett att värdestegringen utan att ha sam- värdestegringen utan att ha samband med förväntningar om änd- band med förväntningar om ändring i markens tillåtna använd- ring i markens eller utrymmets ningssätt beror på inverkan av det tillåtna användningssätt beror på
4 Senaste lydelse 1987:123. 16
företag för vars genomförande inverkan av det företag för vars expropriation äger rum, gäller 2 §. genomförande expropriation äger rum, gäller 2 §.
5 3 a § Expropriationsersättning för Expropriationsersättning för mark som enligt en detaljplan är mark eller annat utrymme som avsedd för allmän plats skall be- enligt en detaljplan skall användas stämmas med hänsyn till de plan- för allmän plats skall bestämmas förhållanden som rådde närmast med hänsyn till de planförhållaninnan marken angavs som allmän den som rådde närmast innan plats. marken eller utrymmet angavs som allmän plats.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.
5 Senaste lydelse 1987:123. 17
2.4 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 2, 24, 25 och 30 §§, 6 kap. 17–22, 24, 25 och 38 §§, 14 kap. 1 och 2 §§ samt 15 kap. 7 § plan- och bygglagen 1 (1987:10) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 kap. 2 § Vid utformningen av en detaljplan skall skälig hänsyn tas till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande. I de delar som planen medför att I de delar som planen medför att mark eller särskild rätt till mark mark eller annat utrymme eller kan komma att tas i anspråk enligt särskild rätt till mark eller annat 6 kap. 17–19 §§ skall planen utrymme kan komma att tas i dessutom utformas så att de anspråk enligt 6 kap. 17–19 §§ fördelar som kan vinnas med den skall planen dessutom utformas så överväger de olägenheter som att de fördelar som kan vinnas med planen orsakar enskilda. den överväger de olägenheter som planen orsakar enskilda. Detaljplanen får inte omfatta ett större område än som är befogat med hänsyn till syftet med planen och den tid för att genomföra den som skall bestämmas enligt 5 §.
24 § Kungörelse om utställningen av planförslaget skall minst en vecka före utställningstidens början anslås på kommunens anslagstavla och införas i ortstidning. Kungörandet får dock ske senast den dag då utställningstiden börjar, om denna bestämts till minst fyra veckor. Av kungörelsen skall framgå 1. var planområdet ligger, 2. om förslaget avviker från översiktsplanen, 3. vilken mark eller särskild rätt 3. i vilken utsträckning mark till mark som till följd av planens eller annat utrymme eller särskild antagande kan komma att tas i rätt till mark eller annat utrymme anspråk enligt 6 kap. 17–19 §§, till följd av planens antagande kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap. 17–19 §§ , 4. var utställningen äger rum, 5. inom vilken tid, på vilket sätt och till vem synpunkter på förslaget skall lämnas, 6. att den som inte senast under utställningstiden framfört synpunkter på förslaget enligt 13 kap. 5 § kan förlora rätten att överklaga beslut att anta planen.
1 Lagen omtryckt 1992:1769. 18
För kungörandet skall gälla vad som är föreskrivet i lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Ett exemplar av förslaget med en planbeskrivning enligt 26 §, en genomförandebeskrivning enligt 6 kap. 1 § och samrådsredogörelsen skall, innan förslaget ställs ut, sändas till länsstyrelsen och kommuner som berörs av förslaget.
25 § Underrättelse om innehållet i kungörelsen skall senast dagen för kungörandet i brev sändas till 1. kända sakägare, 2. känd organisation av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en fastighet som berörs av planförslaget eller, om förhandlingsordning inte gäller, känd förening av hyresgäster som är ansluten till en riksorganisation och inom vars verksamhetsområde fastigheten är belägen, 3. andra som har ett väsentligt intresse av förslaget. Om förslaget berör en samfällighet för vilken finns styrelse eller annan utsedd att förvalta samfällighetens angelägenheter, får underrättelsen sändas till en ledamot av styrelsen eller till förvaltaren. Saknas styrelse eller förvaltare, får underrättelsen sändas till en av delägarna för att hållas tillgänglig för alla. Underrättelse enligt första styck- Underrättelse enligt första stycket behöver inte sändas, om ett stort et behöver inte sändas, om ett stort antal personer skall underrättas antal personer skall underrättas och det skulle innebära större och det skulle innebära större kostkostnad och besvär än som är nad och besvär än som är förförsvarligt med hänsyn till ända- svarligt med hänsyn till ändamålet målet med underrättelsen att sända med underrättelsen att sända den den till var och en av dem. Ägare till var och en av dem. Ägare av av sådan mark och innehavare av sådan mark eller sådant utrymme sådan särskild rätt till mark som och innehavare av sådan särskild avses i 24 § första stycket 3 skall rätt till mark eller annat utrymme dock alltid underrättas enligt första som avses i 24 § första stycket 3 stycket. Detsamma gäller den som skall dock alltid underrättas enligt har meddelats ett föreläggande första stycket. Detsamma gäller enligt 28 a §. den som har meddelats ett föreläggande enligt 28 a §.
30 § Senast dagen efter det att justeringen av protokollet med beslut om antagande av detaljplanen har tillkännagetts på kommunens anslagstavla skall meddelande om tillkännagivandet, protokollsutdrag med beslutet samt uppgift om vad den som vill överklaga beslutet har att iaktta sändas i brev till 1. länsstyrelsen samt regionplaneorgan och kommuner som berörs av planen, 2. sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende samt sådan organisation eller förening som avses i 25 § första stycket 2, om de senast under utställningstiden eller under den i 28 § andra stycket angivna tiden skriftligen har lämnat synpunkter i ärendet som inte har 19
blivit tillgodosedda eller om de har rätt att överklaga på grund av bestämmelsen i 13 kap. 5 § andra stycket första meningen. Om ett stort antal personer skall Om ett stort antal personer skall underrättas enligt första stycket 2 underrättas enligt första stycket 2, och det skulle innebära större och det skulle innebära större kostnad och besvär än som är kostnad och besvär att sända försvarligt med hänsyn till ända- underrättelsen till var och en av målet med underrättelsen att sända dem än som är försvarligt med den till var och en av dem , får hänsyn till ändamålet med underunderrättelse i stället ske genom rättelsen, får underrättelse i stället kungörande på det sätt som anges i ske antingen genom kungörande 24 § eller genom en kungörelse på det sätt som anges i 24 § eller som anslås på kommunens an- genom en kungörelse som anslås slagstavla, informationsblad om på kommunens anslagstavla, inkungörelsen som sprids till de formationsblad om kungörelsen boende som berörs av beslutet och som sprids till de boende som bebrev till sådana sakägare och rörs av beslutet och brev till sådasådan organisation eller förening na sakägare och sådan organisasom avses i första stycket 2. Ägare tion eller förening som avses i av sådan mark och innehavare av första stycket 2. Ägare av sådan sådan särskild rätt till mark som mark eller sådant utrymme och kan komma att tas i anspråk enligt innehavare av sådan särskild rätt 6 kap. 17–19 §§ skall dock alltid till mark eller annat utrymme som underrättas enligt första stycket. kan komma att tas i anspråk enligt Detsamma gäller den som har 6 kap. 17–19 §§ skall dock alltid meddelats ett föreläggande enligt underrättas enligt första stycket. 28 a §. Detsamma gäller den som har meddelats ett föreläggande enligt 28 a §. Av kungörelse som avses i andra stycket skall framgå vad beslutet avser, tidpunkten för beslutets tillkännagivande på kommunens anslagstavla och vad den som vill överklaga beslutet har att iaktta. Om kungörelsen införs i ortstidningen, skall detta ske samma dag som beslutet tillkännages på anslagstavlan.
6 kap. 17 § Kommunen får lösa mark som Kommunen får lösa mark eller enligt en detaljplan skall användas annat utrymme som enligt en för allmänna platser för vilka detaljplan skall användas för kommunen är huvudman. allmänna platser för vilka kommunen är huvudman. Annan mark som enligt planen Annan mark eller annat utrymskall användas för annat än enskilt me som enligt planen skall anbebyggande får kommunen lösa, vändas för annat än enskilt bebygom markens användning för avsett gande får kommunen lösa, om ändamål inte ändå kan anses markens eller utrymmets användsäkerställd. ning för avsett ändamål inte ändå kan anses säkerställd. Besväras mark som kommunen Besväras mark eller annat 20
får lösa enligt första eller andra utrymme som kommunen får lösa stycket av särskild rätt, får enligt första eller andra stycket av rättigheten lösas. särskild rätt, får rättigheten lösas. Bestämmelser om skyldighet för Bestämmelser om skyldighet för kommunen att lösa mark i vissa kommunen att lösa mark eller fall finns i 14 kap. annat utrymme i vissa fall finns i 14 kap.
18 § Om kommunen inte skall vara Om kommunen inte skall vara huvudman för allmänna platser, är huvudman för allmänna platser, är den som äger obebyggd mark som den som äger obebyggd mark eller enligt detaljplanen är avsedd för annat obebyggt utrymme som allmän plats, skyldig att utan enligt detaljplanen skall användas ersättning upplåta marken, om den för allmän plats, skyldig att utan behövs för att kvartersmark som ersättning upplåta marken eller uttillhörde honom när planen antogs rymmet . Detta gäller dock endast skall kunna användas för avsett om marken eller utrymmet behövs ändamål. för att kvartersmark som tillhörde fastighetsägaren när planen antogs skall kunna användas för avsett ändamål.
19 § På ansökan av kommunen får På ansökan av kommunen får länsstyrelsen förordna att mark, länsstyrelsen förordna att mark som för områdets ändamålsenliga eller annat utrymme skall avstås användning enligt upprättat förslag till kommunen utan ersättning , om till detaljplan behövs för sådana marken eller utrymmet behövs för allmänna platser för vilka kom- områdets ändamålsenliga användmunen är huvudman eller för all- ning enligt upprättat förslag till männa byggnader, utan ersättning detaljplan för sådana allmänna skall avstås till kommunen . På platser för vilka kommunen är ansökan av kommunen får läns- huvudman eller för allmänna styrelsen också förordna att mark byggnader. På ansökan av komsom skall användas för allmänna munen får länsstyrelsen också platser för vilka kommunen inte förordna att mark eller annat skall vara huvudman, utan er- utrymme som skall användas för sättning skall upplåtas till huvud- allmänna platser för vilka mannen. Antagandet av detaljpla- kommunen inte skall vara huvudnen skall anstå till dess ansökning- man, utan ersättning skall upplåtas en har avgjorts genom beslut som till huvudmannen. Antagandet av vunnit laga kraft. detaljplanen skall anstå till dess ansökningen har avgjorts genom beslut som vunnit laga kraft. Förordnande får meddelas en- Förordnande får meddelas dast i den mån det kan anses skä- endast i den mån det kan anses ligt med hänsyn till den nytta skäligt med hänsyn till den nytta markens ägare kan väntas få av markens eller utrymmets ägare kan planen och till övriga omständig- väntas få av planen och till övriga heter. omständigheter. 21
Den mark som förordnandet Den mark eller det utrymme som avser skall anges till läge och förordnandet avser skall anges till gränser. Marken skall avträdas läge och gränser. Marken eller uteller upplåtas när den behöver tas i rymmet skall avträdas eller uppanspråk för avsett ändamål. låtas när marken eller utrymmet behöver tas i anspråk för avsett ändamål. Skall detaljplanen ändras, får Skall detaljplanen ändras, får länsstyrelsen på ansökan av länsstyrelsen på ansökan av komkommunen förordna att mark, som munen förordna att mark eller har avståtts eller skall upplåtas, annat utrymme, som har avståtts byts ut mot annan mark, om det är eller som skall upplåtas, byts ut lämpligt och kan ske utan mot annan mark eller annat utolägenhet för ägaren. rymme , om det är lämpligt och kan ske utan olägenhet för ägaren.
2 20 § När en fråga har väckts om När en fråga har väckts om tillämpning av 19 §, skall kom- tillämpning av 19 §, skall kommunen genast anmäla detta till munen genast anmäla detta till lantmäterimyndigheten för anteck- lantmäterimyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets allmänna ning i fastighetsregistrets allmänna del. Överlåtelse av mark, som sker del. Överlåtelse av mark eller efter det att sådan anmälan har annat utrymme , som sker efter det inkommit, inverkar inte på den att sådan anmälan har inkommit, bedömning som skall ske enligt inverkar inte på den bedömning 19 § andra stycket. som skall göras enligt 19 § andra stycket.
21 § Den som har avstått mark enligt Den som har avstått mark eller 19 § skall frigöra marken från annat utrymme enligt 19 § skall inteckning och annan särskild rätt. frigöra marken eller utrymmet från Kan detta inte ske , är han skyldig inteckning och annan särskild rätt. att ersätta skada som uppkommer Kan detta inte göras , är han eller för den som marken har avståtts hon skyldig att ersätta skada som till. uppkommer för den som marken eller utrymmet har avståtts till.
22 § I ett förordnande enligt 19 § får I ett förordnande enligt 19 § får länsstyrelsen, i den mån det är länsstyrelsen, i den mån det är skäligt, på kommunens begäran skäligt, på kommunens begäran föreskriva att markens ägare skall föreskriva att markens eller utvara skyldig att i den ordning som rymmets ägare skall vara skyldig länsstyrelsen bestämmer bekosta att i den ordning som länsstyrelsen anläggande av gator och vägar bestämmer bekosta anläggande av samt anordningar för vatten- gator och vägar samt anordningar försörjning och avlopp. för vattenförsörjning och avlopp.
2 Senaste lydelse 2000:248. 22
24 § Om kommunen är huvudman för allmänna platser, får kommunen efter genomförandetidens utgång lösa fastigheter eller delar av fastigheter som tillhör olika ägare och som enligt fastighetsplanen skall utgöra en fastighet. En kommun som är huvudman En kommun som är huvudman för allmänna platser får efter för allmänna platser får efter genomförandetidens utgång även genomförandetidens utgång även lösa mark, som inte har bebyggts i lösa mark eller annat utrymme huvudsaklig överensstämmelse som inte har bebyggts i huvudmed detaljplanen. Lösenrätt före- saklig överensstämmelse med ligger dock inte så länge det finns detaljplanen. Lösenrätt föreligger ett bygglov som kan tas i anspråk. dock inte så länge det finns ett bygglov som kan tas i anspråk. Besväras mark som avses i Besväras mark eller annat första och andra styckena av utrymme som avses i första och särskild rätt, får rättigheten lösas. andra styckena av särskild rätt, får rättigheten lösas.
25 § Rätt att använda mark enligt 18 Rätt att använda mark eller eller 19 § gäller framför annan rätt annat utrymme enligt 18 eller 19 § till marken som uppkommit efter gäller framför annan rätt till antagandet av detaljplanen. marken eller utrymmet som har uppkommit efter antagandet av detaljplanen.
38 § Vad som föreskrivs i detta ka- Vad som föreskrivs i detta kapitel om fastigheter skall tillämpas pitel om fastigheter skall tillämpas även på mark som är samfälld för även på sådan mark eller sådant flera fastigheter. Med fastighets- utrymme som hör till flera fastigägare avses därvid ägarna av de heter gemensamt. Med fastighetsfastigheter som har del i sam- ägare avses därvid ägarna av de fälligheten. Är samfälligheten inte fastigheter som har del i samavsedd för bebyggelse, skall den fälligheten. Är samfälligheten inte anses bebyggd när den väsentligen avsedd för bebyggelse, skall den tagits i anspråk för angivet anses bebyggd när den väsentligen ändamål. Den högsta tillåtna bygg- har tagits i anspråk för angivet nadshöjden antas därvid vara ändamål. Den högsta tillåtna byggmedeltalet av vad som gäller för nadshöjden antas därvid vara de fastigheter som har del i medeltalet av vad som gäller för samfälligheten. de fastigheter som har del i samfälligheten.
14 kap. 3 1 § Mark som enligt en detaljplan Mark eller annat utrymme som skall användas för allmänna enligt en detaljplan skall användas platser för vilka kommunen är för allmänna platser för vilka huvudman samt annan mark som kommunen är huvudman samt enligt planen skall användas för annan mark eller annat utrymme annat än enskilt bebyggande är som enligt planen skall användas kommunen skyldig att lösa, om för annat än enskilt bebyggande är fastighetsägaren begär det. Mark kommunen skyldig att lösa, om som enligt planen skall användas fastighetsägaren begär det. Mark för allmänna platser för vilka eller annat utrymme som enligt någon annan än kommunen är planen skall användas för allhuvudman, är den samfällighet männa platser för vilka någon som finns eller skall bildas för annan än kommunen är huvudändamålet skyldig att förvärva man, är den samfällighet som finns med äganderätt, nyttjanderätt eller eller skall bildas för ändamålet annan särskild rätt, om fastig- skyldig att förvärva med ägandehetsägaren begär det. Motsvarande rätt, nyttjanderätt eller annan skyldighet gäller för staten eller särskild rätt, om fastighetsägaren kommunen som väghållare enligt begär det. Motsvarande skyldighet väglagen (1971:948). Samfällig- gäller för staten eller kommunen heten eller väghållaren får bestäm- som väghållare enligt väglagen ma om förvärvet skall avse (1971:948). Samfälligheten eller äganderätt, nyttjanderätt eller väghållaren får bestämma om annan särskild rätt. förvärvet skall avse äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt. Om detaljplanen medger till- Om detaljplanen medger tillfällig användning av mark, skall fällig användning av mark eller första stycket inte tillämpas be- annat utrymme , skall första stycket träffande marken under den tid då inte tillämpas beträffande marken sådan användning får pågå. eller utrymmet under den tid då sådan användning får pågå. I fråga om mark som är belägen I fråga om mark eller annat inom ett samverkansområde enligt utrymme inom ett samverkanslagen (1987:11) om exploaterings- område enligt lagen (1987:11) om samverkan gäller särskilda be- exploateringssamverkan gäller särstämmelser. skilda bestämmelser.
2 § Finns det i en detaljplan be- Finns det i en detaljplan bestämmelser att mark som är av- stämmelser att mark eller annat sedd för enskilt bebyggande, skall utrymme för enskilt bebyggande användas även för en allmän skall användas även för en allmän trafikanläggning, för en trafik- trafikanläggning, för en trafikanläggning som är gemensam för anläggning som är gemensam för flera fastigheter eller för en allmän flera fastigheter eller för en allmän ledning, skall den som skall vara ledning, skall den som skall vara
3 Senaste lydelse 1997:618. 24
huvudman för anläggningen för- huvudman för anläggningen förvärva nyttjanderätt eller annan värva nyttjanderätt eller annan särsärskild rätt i den omfattning som skild rätt i den omfattning som behövs för ändamålet, om fastig- behövs för ändamålet, om fashetsägaren begär det. Huvud- tighetsägaren begär det. Huvudmannen får bestämma vilken rätt mannen får bestämma vilken rätt förvärvet skall avse. förvärvet skall avse.
15 kap. 7 § Om den ersättning som har Om den ersättning som har fastställts i ett mål om inlösen inte fastställts i ett mål om inlösen inte har nedsatts på det sätt som har nedsatts på det sätt som föreskrivs i expropriationslagen föreskrivs i expropriationslagen (1972:719) skall följande gälla. Om (1972:719), skall följande gälla. någon som är berättigad till er- Om någon som är berättigad till ersättning begär det, skall den väckta sättning begär det, skall den väckta frågan om avstående av mark för- frågan om avstående av mark eller falla såvitt den rör hans rätt, under annat utrymme förfalla såvitt den förutsättning att marken inte har rör hans eller hennes rätt, under tillträtts eller övergått enligt 6 kap. förutsättning att marken eller ut- 10 § expropriationslagen. rymmet inte har tillträtts eller övergått enligt 6 kap. 10 § expropriationslagen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.
2.5 Förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45)
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3 §, 5 kap. 1 §, 7 kap. 3 §, 9 kap. 1–3, 22 och 26 §§, 13 kap. 1 § och 16 kap. 2 § samt rubriken närmast före 9 kap. 26 § minerallagen (1991:45) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap. 1 3 § Undersökningsarbete får bedrivas endast för att visa att sådant mineral som omfattas av tillståndet finns inom området och för att ta närmare reda på fyndighetens storlek, beskaffenhet och brytvärdhet. Tillståndshavaren får i den Tillståndshavaren får i den ututsträckning det behövs använda sträckning det behövs använda väg väg till och inom området. Efter till och inom området. Efter tillstånd av bergmästaren får tillstånd av bergmästaren får tillståndshavaren också ta mark i tillståndshavaren också ta mark anspråk för att bygga nödvändig eller annat utrymme i anspråk för väg till och inom området. att bygga nödvändig väg till och inom området. Innan arbete påbörjas skall tillståndshavaren ha ställt säkerhet för ersättning enligt 7 kap. 1 §. Arbetet skall utföras så, att minsta skada och intrång vållas på någon annans egendom och på natur- och kulturmiljön.
5 kap. 2 1 § Den som har koncession får inom koncessionsområdet, i dagen eller under jord, dels bedriva undersökningsarbete enligt 3 §, dels utföra bearbetning och därmed sammanhängande verksamhet enligt 4–7 §§. För bearbetning och därmed sammanhängande verksamhet som sker i dagen får koncessionshavaren dock ta i anspråk endast mark som har anvisats för ändamålet. Mark utanför koncessionsom- Mark eller annat utrymme rådet får tas i anspråk för annat utanför koncessionsområdet får tas ändamål än undersökning eller i anspråk för annat ändamål än bearbetning enligt vad som undersökning eller bearbetning bestäms vid markanvisningen. enligt vad som bestäms vid markanvisningen. Ärenden om markanvisning prövas vid markanvisningsförrättning enligt bestämmelserna i 9 kap. Bergmästaren kan, sedan be- Bergmästaren kan, sedan beslutet om koncession har vunnit slutet om koncession har vunnit laga kraft, medge att mark får tas i laga kraft, medge att mark eller
1 Senaste lydelse 2005:161. 2 Senaste lydelse 2005:161. 26
anspråk i avvaktan på att frågan annat utrymme får tas i anspråk i om markanvisning avgörs. Sådant avvaktan på att frågan om medgivande får lämnas endast om markanvisning avgörs. Sådant koncessionshavaren ställer säker- medgivande får lämnas endast om het för den ersättning som avses i koncessionshavaren ställer säker- 7 kap. 3 §. het för den ersättning som avses i 7 kap. 3 §.
7 kap. 3 3 § Skada eller intrång som föran- Skada eller intrång som föranleds av att mark tas i anspråk för leds av att mark eller annat utbearbetning eller därmed samman- rymme tas i anspråk för bearbethängande verksamhet skall er- ning eller därmed sammanhängansättas av koncessionshavaren. de verksamhet skall ersättas av koncessionshavaren. Om det uppstår synnerligt men Om det uppstår synnerligt men för någon fastighet eller del därav för någon fastighet eller del därav på grund av att mark tas i anspråk, på grund av att mark eller annat skall koncessionshavaren lösa den utrymme tas i anspråk, skall konfastighet eller fastighetsdel som cessionshavaren lösa den fastighet lider sådant men, om ägaren begär eller fastighetsdel som lider sådant det. men, om ägaren begär det.
9 kap. 1 § Markanvisningsförrättning hålls på begäran av koncessionshavaren. Vid förrättningen bestäms den Vid förrättningen bestäms den mark inom koncessionsområdet mark inom koncessionsområdet som koncessionshavaren får ta i som koncessionshavaren får ta i anspråk för bearbetning av anspråk för bearbetning av mineralfyndighet. Vidare bestäms mineralfyndighet. Vidare bestäms den mark som koncessions- den mark eller det utrymme som havaren, inom eller utom kon- koncessionshavaren, inom eller cessionsområdet, får ta i anspråk utom koncessionsområdet, får ta i för verksamhet som hänger anspråk för verksamhet som samman med bearbetningen. hänger samman med bearbet- Härvid skall verksamhetens art ningen. Härvid skall verksamanges. hetens art anges.
2 § Är koncessionshavaren överens Är koncessionshavaren överens med markägaren och innehavarna med markägaren och innehavarna av särskild rätt till marken, skall av särskild rätt till marken, skall mark anvisas i enlighet med mark eller annat utrymme anvisas överenskommelsen. I den mån i enlighet med överenskommelsen. överenskommelse inte har träffats, I den mån överenskommelse inte
3 Paragrafen (tidigare 7 kap. 2 §) fick sin nuvarande beteckning genom 2005:161. 27
skall den mark anvisas som har träffats, skall den mark eller behövs. Om ett markområde inom det utrymme anvisas som behövs. eller utom koncessionsområdet Om ett markområde inom eller hotas av ras eller sättningar vid utom koncessionsområdet hotas av bearbetningen, kan även den ras eller sättningar vid bearbetmarken anvisas. ningen, kan även den marken anvisas. Anvisning får inte avse mark Anvisning får inte avse mark inom sådant område som avses i eller annat utrymme inom sådant 3 kap. 6 och 7 §§. område som avses i 3 kap. 6 och 7 §§.
3 § Mark anvisas tills vidare, om Mark eller annat utrymme inte sökanden begär något annat. anvisas tills vidare, om inte sökanden begär något annat.
4 22 § Beslut om markanvisning skall Beslut om markanvisning skall ange den anvisade markens läge, ange den anvisade markens eller omfattning och ändamål samt det anvisade utrymmets läge, innehålla avgörande i sådana omfattning och ändamål samt tvister om ersättning enligt 7 kap. innehålla avgörande i sådana 1–3 §§ som har prövats vid förrätt- tvister om ersättning enligt 7 kap. ningen. Dessutom skall beslutet 1–3 §§ som har prövats vid förrättinnehålla avgörande i sådana ningen. Dessutom skall beslutet frågor som anges i 20 och 21 §§. innehålla avgörande i sådana frågor som anges i 20 och 21 §§. Om löseskilling eller intrångsersättning bestäms, skall i beslutet också anges om belopp skall deponeras enligt 10 kap. 2 § och var depositionen skall ske.
Tillträde av mark Tillträde
5 26 § Anvisad mark får tillträdas Anvisad mark eller anvisat innan markanvisningsbeslutet har utrymme får tillträdas innan vunnit laga kraft, om sökanden har markanvisningsbeslutet har vunnit ställt säkerhet för den ersätt- laga kraft, om sökanden har ställt ningsskyldighet som avses i 7 kap. säkerhet för den ersättnings- 1–3 §§ och bergmästaren inte skyldighet som avses i 7 kap. 1– bestämmer annat. 3 §§ och bergmästaren inte bestämmer annat.
4 Senaste lydelse 2005:161. 5 Senaste lydelse 2005:161. 28
13 kap. 1 § När en bearbetningskoncession När en bearbetningskoncession upphör, förlorar koncessions- upphör, förlorar koncessionshavaren den rätt till marken som havaren den rätt till marken eller han har på grund av markan- utrymmet som koncessionshavaren visningen. har på grund av markanvisningen.
16 kap. 2 § Beslut under markanvisningsförrättning får överklagas särskilt om förrättningsmyndigheten har 1. ogillat jäv mot förrättningsman, 2. beslutat angående ersättning till sakkunnig eller tolk, eller 3. beslutat om ianspråktagande 3. beslutat om ianspråktagande av mark enligt 5 kap. 1 § fjärde av mark eller annat utrymme stycket. enligt 5 kap. 1 § fjärde stycket. Ett beslut av förrättningsmyndigheten att godta en invändning om jäv får inte överklagas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 c, 2 och 6–8 §§, 3 kap. 2–4 §§ samt 4 kap. 1, 2 och 4 §§ lagen (1995:1649) om byggande av järnväg skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap. 1 1 c Den som avser att bygga en järnväg skall upprätta en järnvägsplan. En järnvägsplan behöver dock inte upprättas för anläggande av industrispår eller hamnspår uteslutande på egen fastighet. En järnvägsplan får upprättas för avstängning av plankorsning, även när denna åtgärd inte är att betrakta som byggande av järnväg. I de delar som planen medför att I de delar som planen medför att mark eller särskild rätt till mark mark eller annat utrymme eller kan komma att tas i anspråk enligt särskild rätt till mark eller annat 4 kap. 1 § skall planen utformas så utrymme kan komma att tas i att de fördelar som kan vinnas med anspråk enligt 4 kap. 1 § skall den överväger de olägenheter som planen utformas så att de fördelar planen orsakar enskilda. som kan vinnas med den överväger de olägenheter som planen orsakar enskilda.
Lydelse enligt prop. 2004/05:129 Föreslagen lydelse
2 § I järnvägsplanen skall den mark I järnvägsplanen skall den mark och de särskilda rättigheter anges eller det utrymme och de särskilda som behöver tas i anspråk för rättigheter anges som behöver tas i järnvägen och för byggandet av anspråk för järnvägen och för järnvägen. Om mark behöver tas i byggandet av järnvägen. Om mark anspråk med tillfällig nyttjande- eller annat utrymme behöver tas i rätt, skall det av planen framgå anspråk med tillfällig nyttjandevilken mark som avses och under rätt, skall det av planen framgå vilken tid den skall nyttjas. Planen vilken mark eller vilket utrymme skall innehålla en miljökonsek- som avses och under vilken tid vensbeskrivning. I de fall läns- marken eller utrymmet skall styrelsen under förstudien har nyttjas. Planen skall innehålla en beslutat att järnvägsprojektet kan miljökonsekvensbeskrivning. I de antas medföra en betydande miljö- fall länsstyrelsen under förstudien påverkan, skall miljökonsekvens- har beslutat att järnvägsprojektet beskrivningen föregås av samråd kan antas medföra en betydande enligt 6 kap. 4 § första–tredje miljöpåverkan, skall miljökonsek-
1 Senaste lydelse 1998:850. 30
styckena och 6 § miljöbalken, om vensbeskrivningen föregås av inte ett sådant samråd har skett samråd enligt 6 kap. 4 § första– enligt 1 a §. Miljökonsekvens- tredje styckena och 6 § miljöbalbeskrivningen skall godkännas av ken, om inte ett sådant samråd har berörda länsstyrelser innan den tas skett enligt 1 a §. Miljökonsekin i järnvägsplanen. vensbeskrivningen skall godkännas av berörda länsstyrelser innan den tas in i järnvägsplanen. När det gäller kraven på miljökonsekvensbeskrivningen samt planer och planeringsunderlag skall 6 kap. 3, 7, 10, 19 och 20 §§ miljöbalken tillämpas. De skyddsåtgärder och försiktighetsmått som behövs för att förebygga störningar och andra olägenheter från trafiken eller anläggningen skall anges särskilt i planen. Till planen skall en genomförandebeskrivning fogas. I beskrivningen skall de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av planen redovisas.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 § Avser en järnvägsplan endast ändring av den plan som gäller för ett ännu inte färdigställt järnvägsbygge, får ett efter omständigheterna förenklat samrådsförfarande tillämpas. Ägare till sådan mark som kan Ägare till sådan mark eller komma att tas i anspråk eller till sådant utrymme som kan komma sådant vattenområde som kan att tas i anspråk eller till sådant komma att påverkas skall alltid vattenområde som kan komma att ges tillfälle att yttra sig. Detsamma påverkas skall alltid ges tillfälle att gäller innehavare av särskild rätt yttra sig. Detsamma gäller innetill sådan mark eller sådant havare av särskild rätt till sådan vattenområde. mark eller sådant utrymme eller vattenområde.
3 7 § Banverket skall ställa ut en järnvägsplan för granskning. Därvid gäller vad som i 6 kap. 8 § första stycket miljöbalken sägs om att miljökonsekvensbeskrivning skall kungöras och hållas tillgänglig för allmänheten. En järnvägsplan som enbart avser ombyggnad av järnväg behöver dock ställas ut endast 1. om ombyggnaden bedöms komma att medföra betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med naturresurser, eller 2. om någon annans mark 2. om någon annans mark eller behöver tas i anspråk eller särskild utrymme behöver tas i anspråk rättighet behöver upphävas eller eller särskild rättighet behöver begränsas och ett sådant ianspråk- upphävas eller begränsas och ett tagande eller upphävande eller en sådant ianspråktagande eller upp-
3 Senaste lydelse 1998:850. 31
sådan begränsning inte skriftligen hävande eller en sådan begränsmedgivits av berörda fastighets- ning inte skriftligen medgetts av ägare och innehavare av sär-skild berörda fastighetsägare och rätt. innehavare av särskild rätt. Vad som sägs i andra stycket gäller också i fråga om en järnvägsplan som endast innefattar ändring av planen för ett järnvägsbygge som ännu inte är färdigställt.
4 8 § En järnvägsplan fastställs av Banverket efter samråd med berörda länsstyrelser. Om Banverket och en länsstyrelse har olika uppfattningar, skall Banverket hänskjuta frågan om att fastställa planen till regeringens prövning. Om det i annat fall finns särskilda skäl, får Banverket hänskjuta frågan till regeringens prövning. Om planen innebär att mark Om planen innebär att mark eller särskild rätt kan tas i anspråk eller annat utrymme eller särskild enligt 4 kap. 1 §, skall Banverket rätt kan tas i anspråk enligt 4 kap. särskilt pröva om de fördelar som 1 §, skall Banverket särskilt pröva kan vinnas med planen överväger om de fördelar som kan vinnas de olägenheter som denna orsakar med planen överväger de olägenenskilda. Av beslutet att fastställa heter som denna orsakar enskilda. planen skall framgå om planen ger Av beslutet att fastställa planen rätt till sådant ianspråktagande. skall det framgå om planen ger rätt till ett sådant ianspråktagande. Innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen samt resultatet av samråd och yttranden skall beaktas då järnvägsplanen fastställs. Ett beslut om fastställelse av en järnvägsplan skall kungöras. Har samråd enligt 6 kap. 6 § miljöbalken hållits med ansvarig myndighet i annat land skall denna informeras.
3 kap. 2§ På den järnvägsmark som anges i en fastställd järnvägsplan får inte utan tillstånd av Banverket uppföras byggnader, göras tillbyggnader, utföras andra anläggningar eller vidtas andra åtgärder som väsentligt kan försvåra områdets användning för järnvägsändamål. Förbudet gäller från det att beslut att fastställa järnvägsplanen meddelas och upphör att gälla om beslut meddelas att upphäva fastställelsebeslutet eller om planen annars upphör att gälla. Förbudet är inte tillämpligt i fråga om åtgärder som lagligen har påbörjats innan förbudet började gälla. Om åtgärder vidtagits i strid med första stycket, får Banverket vidta de åtgärder som behövs för rättelse. Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för att rättelse skall kunna ske. Vad som sägs i denna paragraf om järnvägsmark gäller även annat utrymme avsett för järnväg.
4 Senaste lydelse 1998:850. 32
3 § Om mark i närheten av järnvägsmarken i en fastställd järnvägsplan avsatts för upplag eller liknande ändamål i samband med byggandet av järnvägen, skall länsstyrelsen på begäran av den som avser att bygga järnvägen besluta att marken får tas i anspråk med nyttjanderätt för den tid som angetts i planen. I samband med beslutet får länsstyrelsen meddela de villkor som behövs. Vad som sägs i denna paragraf om mark gäller även annat utrymme.
4 § Om träd eller buskar intill Om träd eller buskar intill mark järnvägsmark medför olägenheter eller annat utrymme som skall för trafik- eller driftsäkerheten på användas för järnväg medför järnvägen, får länsstyrelsen besluta olägenheter för trafik- eller att de skall avlägsnas eller driftsäkerheten på järnvägen, får beskäras genom järnvägsinne- länsstyrelsen besluta att de skall havarens försorg. I samband med avlägsnas eller beskäras genom beslutet får länsstyrelsen meddela järnvägsinnehavarens försorg. I de villkor som behövs. samband med beslutet får länsstyrelsen meddela de villkor som behövs.
4 kap. 1 § Den som i enlighet med en Den som i enlighet med en gällande järnvägsplan skall bygga gällande järnvägsplan skall bygga en järnväg som tillgodoser ett en järnväg som tillgodoser ett allmänt transportbehov får lösa allmänt transportbehov får lösa sådan mark som enligt planen inte sådan mark eller sådant utrymme endast tillfälligt skall användas för som enligt planen inte endast järnvägsändamål. tillfälligt skall användas för järnvägsändamål. Besväras sådan mark som får Besväras sådan mark eller lösas enligt första stycket av sådant utrymme som får lösas ensärskild rätt, får rättigheten lösas. ligt första stycket av särskild rätt, får rättigheten lösas.
2 § Om fastighetsägaren begär det, Om fastighetsägaren begär det, skall den som i enlighet med en skall den som i enlighet med en gällande järnvägsplan skall bygga gällande järnvägsplan skall bygga en sådan järnväg som avses i 1 § en sådan järnväg som avses i 1 § lösa sådan mark som enligt planen lösa sådan mark eller sådant inte endast tillfälligt skall använ- utrymme som enligt planen inte das för järnvägsändamål. endast tillfälligt skall användas för järnvägsändamål.
4 § Den som avser att bygga en Den som avser att bygga en järnväg skall ersätta skador till järnväg skall ersätta skador till följd av åtgärder som avses i följd av åtgärder som avses i 3 kap. 1 § och skador till följd av 3 kap. 1 § och skador till följd av att han förvärvat rätt att nyttja att mark eller annat utrymme mark enligt 3 kap. 3 §. Järnvägs- tagits i anspråk enligt 3 kap. 3 §. innehavaren skall ersätta skador Järnvägsinnehavaren skall ersätta till följd av åtgärder som avses i skador till följd av åtgärder som 3 kap. 4 §. avses i 3 kap. 4 §.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.
3 Ärendet och dess beredning
I syfte att skapa bättre förutsättningar för vissa former av fastighetsutnyttjande där olika verksamhetsutövare nyttjar skilda plan inom en fastighet (s.k. tredimensionellt fastighetsutnyttjande) föreslogs i propositionen Tredimensionell fastighetsindelning att det skulle införas regler om tredimensionell fastighetsindelning i jordabalken och fastighetsbildningslagen (1970:988). Sedan riksdagen antagit propositionens förslag, trädde de nya reglerna i kraft den 1 januari 2004 (se prop. 2002/03:116, bet. 2003/04:BoU2, rskr. 2003/04:1, SFS 2003:626–629). Som närmare utvecklas nedan aktualiserade införandet av reglerna om tredimensionell fastighetsindelning vissa lagtekniska komplikationer. Dessa löstes emellertid endast delvis genom förslagen i propositionen Tredimensionell fastighetsindelning. Enligt propositionen skulle det därför utan onödigt dröjsmål tas initiativ till en kompletterande lagteknisk översyn av viss annan lagstiftning på fastighetsrättens område. Översynen skulle avse vissa bestämmelser där begreppet ”mark” används. En sådan översyn har därefter gjorts inom Justitiedepartementet. Utfallet av översynen har redovisats i promemorian Tredimensionell fastighetsindelning – kompletterande lagtekniska frågor. I promemorian lämnas i förtydligande syfte förslag till ändringar av lagteknisk natur i expropriationslagen (1972:719) och viss annan lagstiftning på fastighetsrättens område. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1 . Promemorian, vars lagförslag finns i bilaga 2 , har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3 . Remissvaren över promemorian finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Ju2004/9259/L1). I denna lagrådsremiss behandlas förslagen i promemorian. Lagrådsremissens förslag till ändringar i 31 § väglagen (1971:948) har endast delvis en motsvarighet i promemorians förslag. Lagrådsremissens förslag i den delen har därför beretts med Lantmäteriverket och Vägverket.
4 Bakgrund
Vissa grundläggande principer för fastighetsindelningen
Den svenska fastighetsrätten bygger sedan länge på principen att fast egendom är jord och att jorden är indelad i fastigheter (1 kap. 1 § första stycket jordabalken). Begreppet ”jord” i jordabalken anses ha en särskild betydelse och omfatta inte bara själva markytan utan också visst annat utrymme i vertikalplanet (dvs. i höjd- och djupled). Fastigheter ny- och ombildas normalt genom beslut av lantmäterimyndigheten vid en förrättning enligt reglerna i fastighetsbildningslagen (1970:988). Efter införandet av de tidigare nämnda reglerna om tredimensionell fastighetsindelning den 1 januari 2004 finns det olika kategorier av fastigheter. De olika slagen av fastigheter skiljer sig åt genom de skilda sätt på vilka de avgränsas mot andra fastigheter (se vidare prop. 2002/03:116 s. 44 ff. och 118 ff. där det även finns förklarande bilder). En kategori av fastigheter är de traditionella fastigheterna. Sådana fastigheter avgränsas enbart horisontellt, genom fastställda gränser i 35
markplanet. I en traditionell fastighet ingår det alltid en viss avgränsad del av markytan samt, därutöver, ett visst annat utrymme ovanför respektive under den sålunda avgränsade markytan. Fastigheter av detta slag saknar fastställda gränser i höjd- och djupled och begränsas i sidled mot andra fastigheter av fastighetens gränser i markplanet. En annan kategori är de nya slag av fastigheter som bildas enligt reglerna om tredimensionell fastighetsindelning. Sådana fastigheter har, till skillnad från andra fastigheter, fastställda gränser såväl horisontellt som vertikalt, dvs. de utgör tredimensionellt avgränsade fastigheter. Nedan behandlas tredimensionellt avgränsade fastigheter mer utförligt.
Särskilt om tredimensionellt avgränsade fastigheter
Tredimensionellt avgränsade fastigheter bildas av tredimensionellt avgränsade utrymmen. Dessa utrymmen kan, men behöver inte, omfatta en viss avgränsad del av markytan. Som tidigare nämnts har syftet med reglerna om tredimensionell fastighetsindelning varit att skapa bättre förutsättningar för vissa former av tredimensionellt fastighetsutnyttjande, såsom för mer komplicerade infrastruktur- och förtätningsprojekt (se vidare a. prop. s. 30 ff.). Fastigheter som i sin helhet avgränsas såväl horisontellt som vertikalt har getts ett särskilt namn, tredimensionella fastigheter (se 1 kap. 1 a § första stycket 1 jordabalken och 1 kap. 1 a § första stycket 1 fastighetsbildningslagen). Enligt reglerna om tredimensionell fastighetsindelning kan det i fastigheter som inte är tredimensionella fastigheter ingå utrymmen vilka avgränsas både horisontellt och vertikalt. Dessa utrymmen har getts namnet tredimensionella fastighetsutrymmen (se 1 kap. 1 a § första stycket 2 jordabalken och 1 kap. 1 a § första stycket 2 fastighetsbildningslagen). Vissa särskilda regler gäller för tredimensionellt avgränsade fastigheter, bl.a. när det gäller fastighetsbildning enligt fastighetsbildningslagen (se bl.a. 3 kap. 1 a § fastighetsbildningslagen). Dessa regler innebär i korthet bl.a. att en tredimensionell fastighet skall vara avsedd att rymma en anläggning eller en del av en anläggning av viss storlek och med vissa egenskaper. Vid sidan av de särskilda reglerna för tredimensionellt avgränsade fastigheter gäller, om inte något annat sägs, vad som föreskrivs i lag eller annan författning om ”fast egendom” eller ”fastighet” även för tredimensionella fastigheter och sådana fastigheter som omfattar ett tredimensionellt fastighetsutrymme (a. prop. s. 120). Det innebär bl.a. att tredimensionella fastigheter kan köpas, säljas, lagfaras och intecknas med tillämpning av samma regler som gäller för andra fastigheter.
Vissa lagtekniska frågor i ärendet om tredimensionell fastighetsindelning
Det förhållandet att tredimensionella fastigheter inte behöver omfatta en viss avgränsad del av markytan i samma utsträckning som andra fastigheter föranledde i samband med tillkomsten av reglerna om tredimensionell fastighetsindelning särskilda lagtekniska överväganden. Övervägandena gällde bl.a. begreppen ”område”, ”ägovidd” och ”mark”. Såsom angavs i propositionen Tredimensionell fastighetsindelning an- 36
vänds dessa begrepp i central fastighetsrättslig lagstiftning vanligen för att beteckna en fastighet eller en del av en fastighet. Frågan aktualiserades i vilken utsträckning begreppen kan tillämpas på tredimensionella fastigheter. Begreppen ”område” och ”ägovidd” ansågs inte ge upphov till några särskilda problem. Dessa begrepp ansågs utan vidare kunna tolkas så att de omfattar även utrymmen ovanför eller under markytan (a. prop. s. 117). Risken för missförstånd ansågs emellertid större när det gäller ordet ”mark”. De särskilda problemen kring ordet ”mark” behandlas närmare i nästa avsnitt.
5 Behovet av en översyn
Regeringens bedömning : Det bör göras en lagteknisk översyn av vissa bestämmelser på fastighetsrättens område som innebär att expropriation eller andra tvångsförfoganden får ske över annans ”mark”.
Bedömningen i Justitiedepartementets promemoria : Bedömningen i promemorian överensstämmer med regeringens bedömning (se s. 34 i promemorian). Remissinstanserna : Remissinstanserna har godtagit eller inte invänt mot bedömningen i promemorian.
Skälen för regeringens bedömning De särskilda problemen kring begreppet ”mark”
Begreppet ”mark” används i central fastighetsrättslig lagstiftning vanligen för att beteckna en fastighet eller en del av en fastighet. Det för emellertid närmast tankarna till ett område på markytan. I lagstiftningsärendet om tredimensionell fastighetsindelning uttalades därför att begreppet ”mark” passar mindre väl som beteckning på en tredimensionell fastighet eller en del därav som inte omfattar en viss avgränsad del av markytan (prop. 2002/03:116 s. 47). Övervägandena kring denna fråga ledde fram till införandet av s.k. trolleribestämmelser i jordabalken och fastighetsbildningslagen ([1970:988], se 1 kap. 1 a § andra stycket jordabalken och 1 kap. 1 a § andra stycket fastighetsbildningslagen). Enligt dessa båda bestämmelser skall vad som sägs om mark i jordabalken respektive fastighetsbildningslagen även gälla annat utrymme som ingår i en fastighet eller är samfällt för flera fastigheter. Syftet med bestämmelserna är att tydliggöra att sådana bestämmelser där begreppet ”mark” förekommer även skall tillämpas på andra utrymmen ovanför eller under markytan (se a. prop. s. 48 och 120). Tillämpningsområdet för bestämmelserna är emellertid enligt deras ordalydelse begränsat till de två lagar där bestämmelserna finns, dvs. jordabalken respektive fastighetsbildningslagen. Frågan uppkommer då vad som bör gälla i fråga om annan fastighetsrättslig lagstiftning där begreppet ”mark” används. Denna fråga övervägdes redan i lagstiftningsärendet om tredimensionell fastighetsindelning. Lagrådsremissen i det ärendet byggde bl.a. på en promemoria med utkast till en lagrådsremiss. Promemorian, som hade 37
utarbetats inom Justitiedepartementet, innehöll inte någon motsvarighet till de trolleribestämmelser som sedermera föreslogs i propositionen. I stället föreslogs förhållandevis omfattande ändringar dels i jordabalken och fastighetsbildningslagen, dels i viss annan fastighetsrättslig lagstiftning som bedömdes vara av särskild betydelse för fastigheter av det nya slaget. Innebörden av promemorians förslag var att begreppet ”mark” i olika bestämmelser skulle kompletteras med begreppet ”utrymme”. I lagrådsremissen med förslag till regler om tredimensionell fastighetsindelning bedömdes emellertid att så omfattande ändringar inte var befogade. Lagrådsremissen innehöll i stället motsvarigheter till de trolleribestämmelser som senare föreslogs i propositionen. I lagrådsremissen uttalades att det kunde anföras skäl för att införa liknande bestämmelser i andra lagar där begreppet ”mark” används. Enligt lagrådsremissen borde emellertid behovet och lämpligheten av detta bedömas i anslutning till kommande översyner av respektive lagar. Lagrådet hade inte något att invända mot de i lagrådsremissen föreslagna s.k. trolleribestämmelserna i sig och uttryckte viss förståelse för bedömningen i lagrådsremissen att behovet av ändringar i annan lagstiftning där ordet ”mark” används borde övervägas vid kommande översyner av respektive lagar. Lagrådet ansåg det dock inte vara tillfredsställande att kommande översyner avvaktas innan en genomgång sker av sådana bestämmelser i andra lagar som ger rätt att tvångsvis ta i anspråk eller på annat sätt förfoga över annans ”mark”. Eftersom det här är fråga om bestämmelser som i princip skall tolkas restriktivt är det, enligt Lagrådet, angeläget att översynen sker utan onödig tidsutdräkt. Med hänvisning till Lagrådets överväganden i frågan uttalade regeringen i propositionen Tredimensionell fastighetsindelning att den avsåg att ta initiativ till att den av Lagrådet efterfrågade översynen kommer till stånd utan onödigt dröjsmål (a. prop. s. 48). Under riksdagsbehandlingen av propositionen gjordes inga särskilda uttalanden i frågan. Mot den angivna bakgrunden bör det nu göras en lagteknisk översyn av bestämmelser i expropriationslagen och annan fastighetsrättslig lagstiftning som reglerar tvångsförfoganden över annans ”mark”.
Behovet av lagändringar
Det finns enligt vår mening inte anledning att vidta lagstiftningsåtgärder i fråga om alla de bestämmelser där begreppet ”mark” används. Visserligen för, som tidigare nämnts, begreppet tankarna närmast till ett område på själva markytan trots att den avsedda innebörden oftast är ”fastighet” eller ”del av fastighet”. Normalt torde dock begreppet, satt i sitt sammanhang, utan vidare kunna tolkas så att det omfattar inte bara en viss del av markytan utan också visst annat utrymme ovanför eller nedanför markytan. En sådan tolkning är särskilt naturlig i ljuset av reglerna om tredimensionell fastighetsindelning. Dessa regler innebär ju, som tidigare har angetts, att det går att bilda fastigheter som inte behöver omfatta en viss avgränsad del av markytan. De tidigare berörda s.k. trolleribestämmelserna i jordabalken och fastighetsbildningslagen torde dessutom utan vidare få viss betydelse när det gäller tolkningen av begreppet ”mark” i annan fastighetsrättslig lagstiftning där begreppet används. Såsom Lagrådet uttalade i ärendet om tredimensionell fastighetsindelning får frågan 38
hur ordet ”mark” skall förstås i andra lagar som ännu inte har setts över prövas mot bakgrund av de bakomliggande motiven för regleringen i varje enskilt fall, ställt mot den utvidgade betydelse ordet har getts genom de nya reglerna i jordabalken och fastighetsbildningslagen (a. prop. s. 260). Vi har mot denna bakgrund inte ansett det nödvändigt att göra någon heltäckande kartläggning av användningen av ordet ”mark” på skilda håll i den fastighetsrättsliga lagstiftningen. Arbetet har i stället, i linje med Lagrådets uttalanden i lagstiftningsärendet om tredimensionell fastighetsindelning, inriktats på sådana bestämmelser som reglerar olika slag av tvångsförfoganden avseende annans ”mark”. Arbetet har vidare fokuserat på ett antal lagar som är av särskild betydelse vid användningen av fast egendom, däribland miljöbalken och plan- och bygglagen (1987:10). Det är också dessa principer för översynen som har legat till grund för övervägandena och förslagen i promemorian. Inte någon av remissinstanserna har ansett att den översyn som Lagrådet efterlyst borde göras mer vidsträckt än som förordas i promemorian. Med anledning av övervägandena och förslagen i promemorian föreslår vi i det följande vissa, förhållandevis begränsade, lagändringar i syfte att tydliggöra att tvångsförfoganden över annans ”mark” kan avse också utrymmen som inte omfattar någon del av markytan. Det kan emellertid inte uteslutas att det i klarhetens intresse borde göras ytterligare lagändringar med anledning av införandet av reglerna om tredimensionell fastighetsindelning, såsom andra ändringar av det slag som förordas nedan. Som har framhållits i tidigare sammanhang (se a. prop. s. 43 och 116, jfr prop. 2003/04:115 s. 34) skall det göras en utvärdering av reglerna om tredimensionell fastighetsindelning. Tanken är att det inom ramen för denna uppföljning bl.a. skall undersökas om det finns några brister i regelverket om tredimensionell fastighetsindelning som behöver åtgärdas. Det kan då finnas anledning att på nytt överväga behovet av ändringar.
6 Överväganden och förslag
Regeringens förslag : I miljöbalken, expropriationslagen, plan- och bygglagen, väglagen, lagen om byggande av järnväg och minerallagen klargörs att sådana bestämmelser i respektive lagar som ger rätt att tvångsvis ta i anspråk eller på annat sätt förfoga över annans ”mark” kan tillämpas vid motsvarande förfoganden över utrymmen som inte omfattar någon del av markytan.
Förslagen i Justitiedepartementets promemoria: Överensstämmer i allt väsentligt med regeringens förslag. I promemorian ansågs dock några ändringar i miljöbalken inte vara påkallade (se s. 35–39 i promemorian). Remissinstanserna : De flesta remissinstanser har tillstyrkt eller inte invänt mot promemorians förslag. Svea hovrätt och Lantmäteriverket har ansett att det bör göras vissa ytterligare ändringar av det slag som förordas i promemorian, bl.a. i miljöbalken. Svea hovrätt har vidare 39
ifrågasatt behovet av vissa av de föreslagna ändringarna i väglagen respektive lagen om byggande av järnväg. Skälen för regeringens förslag: Enligt expropriationslagen (1972:719) kan, om vissa villkor är uppfyllda, fastigheter eller delar av fastigheter tvångsvis tas i anspråk med äganderätt eller annan rätt. På motsvarande sätt kan äganderätten till fastigheter eller delar av fastigheter tas i anspråk enligt bestämmelser om inlösen i annan lagstiftning med expropriativa inslag, t.ex. väglagen (1971:948) eller plan- och bygglagen (1987:10). Vidare kan rätten att använda fastigheter eller delar av fastigheter inskränkas till följd av andra slag av beslut enligt olika lagar, exempelvis på grund av beslut om inrättande av naturreservat enligt bestämmelserna i miljöbalken (se vidare nedan). Expropriation eller annan inlösen av äganderätten till en del av en fastighet har fastighetsbildande verkan. Det innebär att den ianspråktagna fastighetsdelen, utan lantmäteriförrättning, kommer att avskiljas till en särskild fastighet när expropriationen eller motsvarande inlösenåtgärd är fullbordad (jfr 5 kap. 10 § och 6 kap. 9 § andra stycket expropriationslagen). Såsom uttalades i propositionen Tredimensionell fastighetsindelning avser ett expropriativt förfarande ofta enbart en del av en fastighet. Det kan ofta vara en fördel både för den som exproprierar och för fastighetsägaren om ett sådant förfarande kan begränsas till att avse enbart ett utrymme i stället för ett helt markområde. I den nämnda propositionen gjordes bedömningen att en möjlighet till expropriation eller annan inlösen av äganderätten till utrymmen följer utan vidare av införandet av reglerna om tredimensionell fastighetsindelning (se prop. 2002/03:116 s. 85 f.). Samtidigt är det naturligt, bl.a. av rättssäkerhetsskäl, att denna möjlighet att expropriera eller på annat sätt tvångsvis ta i anspråk begränsade utrymmen inom en fastighet kommer till tydligt uttryck i lagstiftningen. Mot denna bakgrund och med hänsyn till det som har sagts i avsnitt 5 övervägs i det följande i vilken utsträckning lagändringar kan anses påkallade.
Begreppet ”mark” förekommer på flera ställen i miljöbalken. Innebörden i begreppet torde växla något mellan olika bestämmelser. I de flesta fall är det tydligt att begreppet syftar på markytan inklusive det utrymme som finns i omedelbar anslutning till markytan och det som finns därunder (t.ex. i bestämmelser som talar om ”hushållningen av mark och vatten” eller i bestämmelserna om ”jordbruksmark”). I andra fall står det klart att begreppet har en mer begränsad innebörd och syftar enbart på markytan och vad som finns i omedelbar anslutning till markytan. Det förhållandet att det numera kan bildas tredimensionella fastigheter som inte behöver omfatta någon del av markytan torde inte medföra några egentliga problem vid tillämpningen av bestämmelser av de nu angivna slagen. Bestämmelserna kan tillämpas på samma sätt som tidigare. Av större intresse i detta sammanhang är sådana bestämmelser där begreppet ”mark” kan ges innebörden ”fastighet” eller ”del av fastighet”. En sådan bestämmelse finns i 31 kap. 4 § miljöbalken. Enligt denna paragraf har fastighetsägaren i vissa fall rätt till ersättning om ”mark” tas 40
i anspråk eller pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras. Bestämmelsen kan synas passa mindre väl i de situationer där det som har tagits i anspråk utgör endast ett utrymme som inte omfattar någon del av markytan. Rätten till ersättning enligt 31 kap. 4 § miljöbalken hänför sig emellertid i huvudsak till vissa beslut om åtgärder eller inskränkningar som kan meddelas enligt bestämmelserna om skydd av områden i 7 kap. miljöbalken. Som exempel på beslut av detta slag kan nämnas beslut om att ägaren av en fastighet där det har inrättats ett naturreservat skall vara skyldig att tåla att det inom området anläggs vägar och vissa andra anordningar eller att allmänheten ges tillträde till viss ”mark” (se vidare 7 kap. 6 § miljöbalken). De åtgärder eller inskränkningar som sålunda kan grunda en rätt till ersättning för fastighetsägaren enligt bestämmelserna i 31 kap. 4 § miljöbalken torde regelmässigt avse utrymmen med direkt anknytning till markytan. Vi bedömer därför att behovet av ett förtydligande i 31 kap. 4 § miljöbalken är försumbart. I 28 kap. miljöbalken finns bl.a. bestämmelser om att länsstyrelsen kan besluta om rätt till tillträde till annans ”mark” för att utföra undersökningsarbete eller vidta skadeförebyggande respektive avhjälpande åtgärder (se 28 kap. 3 och 4 §§). Bestämmelserna torde utan vidare kunna tolkas så att tillträde kan beslutas i fråga om utrymmen som inte omfattar någon del av markytan. Behovet av förtydliganden i lagtexten synes därför också i dessa delar vara försumbart. Av betydelse är också att de angivna bestämmelserna inte reglerar frågor om inlösen av äganderätten till fast egendom. Enligt 28 kap 10 § miljöbalken gäller att den som utför eller skall utföra en vattenverksamhet i vissa fall kan ges rätt att utföra anläggningar eller vidta åtgärder på fastigheter som tillhör någon annan och ta i anspråk ”mark” för detta. I 28 kap. 11 § miljöbalken finns bestämmelser om att den som är skyldig att underhålla en vattenanläggning har rätt att nyttja annans ”mark” för fullgörande av underhållsskyldigheten. I promemorian anfördes bl.a. att det knappast torde finnas något behov av att begränsa åtgärder av de aktuella slagen till att avse enbart utrymmen som inte omfattar någon del av markytan och att behovet av lagändringar därför framstod som litet. Några remissinstanser, bl.a. Svea hovrätt , har dock påpekat att utrymmen som inte omfattar någon del av markytan kan behöva tas i anspråk enligt de nu aktuella bestämmelserna för att t.ex. utföra och underhålla underjordiska vattenanläggningar och att detta bör komma till tydligt uttryck i lagtexten. Vi ansluter oss till remissinstansernas uppfattning och föreslår därför att 28 kap. 10 och 11 §§ miljöbalken förtydligas.
Väglagen m.m.
I väglagen (1971:948) respektive lagen (1995:1649) om byggande av järnväg finns, som närmare framgår nedan, ett antal bestämmelser om tvångsförfoganden över annans ”mark”. Väglagen innehåller bl.a. bestämmelser om s.k. vägrätt. Sådan rätt innefattar bl.a. en befogenhet för väghållaren att, utan hinder av den rätt som annan kan ha till fastigheten, nyttja den ”mark” som behövs för en väg. Vägrätt innefattar också, om någon inskränkning i rätten inte har 41
gjorts, rätt att även i övrigt i fastighetsägarens ställe bestämma över ”markens” användning under den tid vägrätten består samt att tillgodogöra sig alster och andra tillgångar som kan utvinnas ur ”marken” (30 § väglagen). Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk ”mark” för väg med stöd av en upprättad och, i fall då så behövs, fastställd arbetsplan för vägens byggande eller genom att väghållaren övertar ”mark” med stöd av beslut om enskilds väg förändring till allmän (31 §). I en arbetsplan eller, i vissa fall, i ett tillägg till denna skall anges bl.a. den ”mark” som behöver tas i anspråk för väganordningar och för att genomföra vägbyggnadsprojektet (se vidare 15 § andra stycket, 20 och 28 §§). I förarbetena till väglagen framhölls att väghållarens behov av viss mark kan vara av begränsad art, t.ex. när en vägbro dras på relativt stor höjd över ett markområde och möjligheterna att bruka marken under bron inte märkbart påverkas eller när en väg dras i en tunnel. Reglerna borde därför, sades det, utformas så att omfattningen av de befogenheter vägrättsupplåtelsen överför från fastighetsägaren till väghållaren vid behov kan differentieras (prop. 1971:123 s. 70, jfr s. 129). Såsom uttalades i förarbetena till väglagen kan det ibland vara lämpligt att begränsa ett tvångsförfogande enligt den lagen till att avse enbart ett utrymme som inte omfattar någon del av markytan. Så kan t.ex. vara fallet om vägen skall byggas i form av en bro eller en tunnel. Mot den bakgrunden är det naturligt att komplettera bestämmelserna om ianspråktagande av ”mark” genom upplåtelse av vägrätt så att det klart framgår att ett sådant ianspråktagande kan avse enbart ett begränsat utrymme ovanför eller under markytan. Väglagen innehåller vidare vissa kompletterande bestämmelser om tillfällig upplåtelse av annans ”mark” i vissa situationer (se 15, 30, 31 och 35–37 §§ väglagen). I promemorian föreslogs, i linje med det ovan sagda om ianspråktagande av ”mark” genom upplåtelse av vägrätt, att samtliga dessa bestämmelser – bl.a. bestämmelsen i 37 § om upplåtelse av nyttjanderätt till ”mark” för uppsättande av snöskärm – skulle kompletteras med begreppet ”utrymme”. Promemorians förslag har förutom i ett avseende godtagits av remissinstanserna. Svea hovrätt har nämligen ifrågasatt om det finns något praktiskt behov av rättighetsupplåtelser enligt 37 § väglagen avseende uppförande av snöskärmar inom utrymmen. Enligt vår bedömning torde sådana upplåtelser – som numera lär vara sällsynt förekommande – normalt avse enbart utrymmen med direkt markanknytning. Vi föreslår därför inte någon ändring i 37 § väglagen. Promemorians förslag i övriga nu aktuella delar bör däremot genomföras. I lagen (1995:1649) om byggande av järnväg finns i allt väsentligt motsvarande bestämmelser som i väglagen om tvångsförfoganden över annans ”mark” för byggande och drift av järnvägar. Vi delar promemorians och flertalet remissinstansers bedömning att de bestämmelser i lagen om byggande av järnväg där ordet ”mark” används bör kompletteras så att det klart framgår att ett ianspråktagande enligt lagen kan avse ett utrymme som inte omfattar någon del av markytan. På en punkt har promemorians förslag kritiserats. Svea hovrätt har nämligen ifrågasatt behovet av ändringar i 3 kap. 4 § lagen om byggande av järnväg. Enligt den paragrafen har länsstyrelsen rätt att i vissa fall besluta att träd eller 42
buskar i närheten av ”järnvägsmark” får avlägsnas eller beskäras genom järnvägsinnehavarens försorg. Enligt vår bedömning kan bestämmelsen ofta antas få betydelse just i fråga om utrymmen som inte omfattar någon del av markytan, exempelvis beträffande för järnvägsdriften störande trädgrenar intill ”järnvägsmark”. Enligt vår mening bör därför även 3 kap. 4 § lagen om byggande av järnväg justeras så att det klart framgår att ett beslut enligt paragrafen kan begränsas till att avse enbart ett utrymme.
Särskilt om ianspråktagande av mark m.m. enligt väglagen
I 31 § andra stycket väglagen finns en bestämmelse som preciserar när mark skall anses ha tagits i anspråk för en väg. Enligt bestämmelsen skall ”mark” anses ha tagits i anspråk för väg när vägens sträckning över fastigheten har blivit tydligt utmärkt på marken och i arbetsplanen angivet vägarbete har påbörjats på fastigheten. I promemorian föreslogs inte någon ändring av bestämmelsen om utmärkning på marken. Lantmäteriverket har dock menat att det sällan torde vara aktuellt eller ens praktiskt möjligt att på marken utmärka utrymmen som inte omfattar någon del av markytan och har därför ifrågasatt om bestämmelsen ger tillräckligt tydligt uttryck för när ett utrymme skall anses ha tagits i anspråk med vägrätt. Vidare kan det enligt uppgift från Vägverket i andra fall vara mycket svårt och kostsamt att åstadkomma en tydlig utmärkning av ett vägområde på marken, såsom när den mark som vägen skall byggas på består av kärr- eller myrmarker eller marken av någon annan anledning har dålig bärighet. En jämförelse kan göras med vad som gäller i fråga om redovisning av gränser i samband med fastighetsbildning. I samband med tillkomsten av lagstiftningen om tredimensionell fastighetsindelning infördes en ny bestämmelse som innebär att en gräns som tillkommer genom fastighetsbildning får redovisas i förrättningshandlingarna, om sedvanlig utstakning och utmärkning inte lämpligen kan ske på grund av fastighetens beskaffenhet (se 4 kap. 27 § tredje stycket fastighetsbildningslagen [1970:988]). Bestämmelsen motiverades i förarbetena bl.a. med att en redovisning av gränserna i förrättningshandlingarna torde vara det enda praktiskt möjliga när det gäller tredimensionella fastigheters gränser (se prop. 2002/03:116 s. 69). Mot denna bakgrund får bestämmelsen i väglagen om när en fastighet skall anses ha tagits i anspråk för väg anses bristfällig för de fall där någon tydlig utmärkning på marken inte alls eller endast med svårighet kan ske. Vad som dock kan synas tala mot införandet i väglagen av en kompletterande bestämmelse för de nu aktuella fallen – såsom en bestämmelse av det slag som finns i fastighetsbildningslagen – är att en vägrättsupplåtelse inte har någon fastighetsbildande verkan. Eftersom en sådan upplåtelse emellertid medför att väghållaren i flera hänseenden inträder i fastighetsägarens ställe, är det – inte minst i syfte att motverka tvister mellan fastighetsägaren och väghållaren – angeläget att reglerna är utformade så att risken för osäkerhet om en vägrättsupplåtelses uppkomst minimeras. Bestämmelserna om när vägrätt uppkommer bör därför 43
kompletteras. Detta aktualiserar frågan hur den nya bestämmelsen bör vara utformad. Eftersom vägrätt inte tillskapas genom en lantmäteriförrättning, kan den regel i fastighetsbildningslagen som gäller för redovisning av bl.a. tredimensionella fastigheters gränser inte utsträckas så att den även får gälla i fråga om vägrätt. Enligt väglagens bestämmelser skall i stället för en förrättning och förrättningshandlingar upprättas en arbetsplan. I arbetsplanen eller i ett tillägg till denna skall, som nämnts ovan, bl.a. anges den ”mark” som behöver tas i anspråk (se 15 § andra stycket, 20 och 28 §§ väglagen). En tänkbar lösning är att den nya bestämmelsen innebär att, om någon tydlig utmärkning på marken inte lämpligen kan ske, mark eller annat utrymme skall anses ha tagits i anspråk när marken eller utrymmet har angetts i en arbetsplan och i planen angivet arbete har påbörjats inom fastigheten. Detta framstår som en väl så ändamålsenlig ordning för de nu aktuella fallen. Vi föreslår därför att detta kommer till uttryck i en ny bestämmelse väglagen.
Som ovan har konstaterats kan, som en följd av lagstiftningen om tredimensionell fastighetsindelning, en äganderättsexpropriation numera begränsas till att avse enbart ett tredimensionellt utrymme som inte omfattar någon del av markytan. Det kan hävdas att detta stämmer mindre väl överens med expropriationslagens ordalydelse, eftersom lagen på flera ställen använder begreppet ”mark”. I 1 kap. 2 § andra stycket anges sålunda att lagens bestämmelser om fastighet äger motsvarande tillämpning i fråga om byggnad eller annan anläggning på annans ”mark”. Enligt 2 kap. 1 § får expropriation ske för att ge en kommun möjlighet att förfoga över ”mark” i visst hänseende. I 2 kap. 9 § finns bl.a. bestämmelser om att expropriation får ske för att tillgodose ett väsentligt behov av ”mark” för idrott eller friluftsliv. Begreppet ”mark” används också i vissa bestämmelser om beräkning av expropriationsersättning (se 4 kap 1, 3 och 3 a §§). Det är naturligt att de aktuella bestämmelserna tillämpas när fråga uppkommer om expropriation av enbart ett utrymme som inte omfattar någon del av markytan. I lagtexten bör därför förtydligas att bestämmelserna kan tillämpas också i fråga om utrymmen. Enligt 2 kap. 6 a § expropriationslagen får expropriation ske för att ge staten möjlighet att förfoga över ”mark” som genom en förestående ändring av riksgränsen skall föras över från Sverige till det andra landet. Behovet av att kunna expropriera ett utrymme inför en ändring av riksgränsen framstår i och för sig som litet. Det torde nämligen knappast bli aktuellt att bestämma riksgränsens sträckning annat än i det horisontella planet. Vid en eventuell framtida ändring av riksgränsen kan det emellertid finnas anledning att i samband med expropriation av äganderätten till en intill riksgränsen belägen ”markfastighet” expropriera också en tredimensionell fastighet som är belägen ovanför eller nedanför markfastigheten. Expropriationen av den tredimensionella fastigheten kommer då enbart att avse ett utrymme som inte omfattar någon del av markytan. Den aktuella bestämmelsen bör därför kompletteras med begreppet ”utrymme”. 44
Plan- och bygglagen m.m.
Plan- och bygglagen (1987:10) innehåller bl.a. bestämmelser om inlösen eller upplåtelse av ”mark” som enligt en detaljplan skall användas som allmän plats. I lagen finns även bestämmelser om annan inlösen av ”mark” eller av rättighet som besvärar ”mark” (se bl.a. 6 kap. 17 och 18 §§ samt 14 kap. 1 §). I linje med vad som framhölls i förarbetena till bestämmelserna om tredimensionell fastighetsindelning (se prop. 2002/03:116 s. 109) är det naturligt att bestämmelserna om inlösen och annat förfogande över ”mark” i bl.a. plan- och bygglagen kan tillämpas även i fråga om utrymmen som inte omfattar någon del av markytan. Som ovan har framgått torde detta i och för sig redan vara fallet. Vi föreslår emellertid att bl.a. de nämnda bestämmelserna i plan- och bygglagen ändras så att rättsläget kommer till tydligt uttryck. I 16 § lagen (1987:11) om exploateringssamverkan finns särskilda bestämmelser om fastighetsreglering. För sådan fastighetsreglering gäller, med vissa undantag, bestämmelserna i fastighetsbildningslagen. Ytterligare bestämmelser om överföring av ”mark” genom fastighetsreglering finns i 19 § lagen om exploateringssamverkan. En fastighetsreglering enligt lagen om exploateringssamverkan kan i viss utsträckning genomföras i strid mot en fastighetsägares vilja. Det är naturligt att en sådan åtgärd, i likhet med annan tvångsvis fastighetsreglering, bör kunna avse enbart ett utrymme som inte omfattar någon del av markytan (jfr a. prop. s. 50 f.). Som nyss nämnts gäller, med vissa undantag, bestämmelserna i fastighetsbildningslagen för en fastighetsreglering enligt lagen om exploateringssamverkan. Därmed gäller också den tidigare nämnda s.k. trolleribestämmelsen i fastighetsbildningslagen utan vidare för en sådan fastighetsreglering (se 1 kap. 1 a § andra stycket fastighetsbildningslagen). Det finns därför inte något behov av att göra några ändringar i lagen om exploateringssamverkan.
Minerallagen m.m.
Enligt minerallagen (1991:45) har den som har tillstånd att undersöka förekomsten av koncessionsmineral rätt att under vissa förutsättningar ta annans ”mark” i anspråk för att bygga väg (se 3 kap. 3 § andra stycket). Vidare får den som har koncession för bearbetning under vissa villkor ta i anspråk annans ”mark” utanför det s.k. koncessionsområdet (se 5 kap. 1 § andra stycket). Det bör vara möjligt att begränsa tvångsförfoganden av de nu aktuella slagen så att de avser enbart ett utrymme som inte omfattar någon del av markytan. Vi föreslår att detta tydliggörs i lagtexten. I minerallagen används begreppet ”mark” även i bestämmelser om rätt till bearbetning av mineralfyndigheter ”i dagen eller under jord” (se bl.a. 5 kap. 1 § första stycket minerallagen). I promemorian gjordes bedömningen att det inte finns något behov av att begränsa åtgärder av detta slag till att avse enbart ett utrymme och att några ytterligare ändringar i minerallagen därför inte framstod som motiverade. Lantmäteriverket har ifrågasatt om det inte borde vara möjligt att avgränsa en mineralfyndighet tredimensionellt, inte minst om den är lokaliserad långt under 45
markytan. Vi kan för vår del konstatera att nuvarande regler i minerallagen bl.a. innebär att det vid en förrättning av särskilt slag (en s.k. markanvisningsförrättning) bestäms vilken ”mark” som koncessionshavaren får ta i anspråk för bearbetning av en mineralfyndighet. I ett beslut (ett s.k. markanvisningsbeslut) skall den anvisade ”markens” läge, omfattning och ändamål anges (se 9 kap. 1 och 22 §§ minerallagen). Med hänsyn till det sammanhang där begreppet ”mark” används står det enligt vår mening utan vidare klart att begreppet när det gäller bearbetning av mineralfyndigheter omfattar inte bara ett visst område på markytan utan även vad som finns under markytan (jfr avsnitt 5). Något förtydligande i de bestämmelser som handlar om ianspråktaganden av annans ”mark” för bearbetning kan därför inte anses påkallat. För att klargöra i vilken utsträckning en fastighet har tagits i anspråk för bearbetning av en mineralfyndighet är det samtidigt naturligt att, som Lantmäteriverket har varit inne på, en sådan fyndighet kan avgränsas tredimensionellt. En sådan avgränsning kan antas vara av särskilt värde när det som skall tas i anspråk finns på stort djup och fastighetsägarens möjligheter att bedriva jordbruk eller annan verksamhet på markytan inte märkbart påverkas. Detta bör klargöras i lagen genom att bestämmelserna i 9 kap. 22 § minerallagen om vad ett markanvisningsbeslut skall innehålla kompletteras med begreppet ”utrymme”. Enligt 18 § lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter får länsstyrelsen lämna tillstånd till undersökning av fyndigheter av torv på annans ”mark”. Det har inte framkommit något som talar för att denna bestämmelse behöver ändras i detta sammanhang.
7 Ikraftträdande och kostnader
De förslagna lagändringarna bör kunna träda i kraft den 1 januari 2006. Några övergångsbestämmelser behövs inte. Förslagen är i allt väsentligt av lagteknisk karaktär. De bedöms inte medföra några kostnadsökningar eller andra beaktansvärda konsekvenser för enskilda eller för det allmänna.
8 Författningskommentar
8.1 Förslaget till lag om ändring i miljöbalken
(Paragraferna saknar motsvarighet i promemorians förslag.) De föreslagna ändringarna har tillkommit i förtydligande syfte och innebär väsentligen att ordet ”mark” i de berörda paragraferna kompletteras med uttrycket ”utrymme”. I något fall har ordet ”mark” ersatts med ”fastighet”. I 28 kap. 10 § har uttrycket ”på fastigheter” bytts ut mot ”inom fastigheter”. Någon saklig ändring är inte avsedd. I paragraferna används ”mark” för att beteckna en fastighet eller en del av en fastighet. Uttrycket ”mark” för tankarna till ett område på markytan och kan uppfattas som vilseledande när det gäller utrymmen som 46
inte omfattar någon del av markytan, såsom utrymmen under markytan. Genom ändringarna klarläggs att sådana bestämmelser som ger rätt till tvångsförfoganden över annans ”mark” skall tillämpas på motsvarande sätt på förfoganden som avser enbart utrymmen i stället för ett helt eller en del av ett markområde. Motiven till förslagen framgår av avsnitt 6. Vidare har vissa redaktionella ändringar gjorts.
8.2 Förslaget till lag om ändring i väglagen (1971:948)
(Jfr 3, 7, 15–17, 20, 28, 30–33, 35, 36, 55, 57, 60, 63, 68 och 70 §§ väglagen i promemorians förslag.) 31 § innehåller bestämmelser om när vägrätt uppkommer. I det nya tredje stycket har tagits in en kompletterande bestämmelse som preciserar när annans fastighet skall anses ha tagits i anspråk med vägrätt, om traditionell utmärkning på marken enligt andra stycket inte lämpligen kan ske. Avsikten med ordet ”lämpligen” är att markera att bestämmelsen kan tillämpas inte bara då det är fysiskt omöjligt att åstadkomma en tydlig utmärkning på markytan – något som normalt torde vara fallet när en väg skall byggas i form av en bro eller en tunnel – utan också då en sådan utmärkning skulle vara förenad med så stora kostnader och besvär att det inte kan anses rimligt att behöva göra den, såsom när en väg skall dras fram över myrmarker eller annan mark med dålig bärighet. – Avsikten med uttrycket ”vägarbete…inom fastigheten” är att tydliggöra att inte bara vägarbete på eller i omedelbar anslutning till fastighetens markyta skall omfattas utan även annat vägarbete, såsom underjordiska sprängnings- eller schaktningsarbeten i samband med framdragandet av en vägtunnel. Övriga ändringar är i allt väsentligt av samma slag som ändringarna i miljöbalken. Skälen för förslagen framgår av avsnitt 6. Vissa redaktionella ändringar har också gjorts.
8.3 Förslaget till lag om ändring i expropriationslagen (1972:719)
(Jfr 1 kap. 2 §, 2 kap. 1 och 6 a §§ samt 4 kap. 1, 3 och 3 a §§ expropriationslagen i promemorians förslag) Ändringarna är av samma slag som i fråga om bl.a. miljöbalken. I 1 kap. 2 § andra stycket har uttrycket ”på annans mark” ersatts med ”inom annans fastighet”. Någon saklig ändring är inte avsedd. Vissa redaktionella ändringar har också gjorts. Skälen för förslagen framgår av avsnitt 6.
8.4 Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)
(Jfr 5 kap. 2, 24, 25 och 30 §§, 6 kap. 17–22, 24 och 38 §§, 14 kap. 1 och 2 §§ samt 15 kap. 7 § i promemorians förslag.)
Ändringarna är av samma karaktär som ändringarna i bl.a. miljöbalken. Vissa redaktionella ändringar har också gjorts. Skälen för förslagen framgår av avsnitt 6.
8.5 Förslaget till lag om ändring i minerallagen (1991:45)
(Jfr 3 kap. 3 §, 5 kap. 1 §, 7 kap. 2 §, 9 kap. 1–3, 22 och 26 §§, 13 kap. 1 § samt 16 kap. 2 § minerallagen i promemorians förslag.) Ändringarna är av samma karaktär som ändringarna i bl.a. miljöbalken. Vissa redaktionella ändringar har också gjorts. Skälen för förslagen framgår av avsnitt 6.
8.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg
(Jfr 2 kap. 1 c §, 2 och 6–8 §§, 3 kap. 2–4 §§ samt 4 kap. 1, 2 och 4 §§ lagen om byggande av järnväg i promemorians förslag.) Ändringarna är av samma karaktär som ändringarna i bl.a. miljöbalken. Vissa redaktionella ändringar har också gjorts. Skälen för förslagen framgår av avsnitt 6.
Bilaga 1
Sammanfattning av promemorian Tredimensionell fastighetsindelning – kompletterande lagtekniska frågor
Den 1 januari 2004 trädde nya regler om tredimensionell fastighetsindelning i kraft. Promemorians förslag är föranledda av dessa regler. I promemorian föreslås ändringar av lagteknisk natur i expropriationslagen och vissa andra lagar. Genom ändringarna tydliggörs att sådana bestämmelser i de berörda lagarna som ger rätt att tvångsvis ta i anspråk eller på annat sätt förfoga över ”mark” även skall kunna tillämpas på förfoganden som avser utrymmen som inte omfattar någon del av markytan. Syftet med förslagen är att lösa återstående lagtekniska frågor med anledning av reglerna om tredimensionell fastighetsindelning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.
Bilaga 2
Lagförslagen i promemorian Tredimensionell fastighetsindelning – kompletterande lagtekniska frågor
Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948)
Härigenom föreskrivs att 3, 7, 15–17, 20, 28, 30–33, 35–37, 55, 57, 60, 1 63, 68 och 70 §§ väglagen (1971:948) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 § Vägområde utgöres av den Vägområde utgörs av mark eller mark, som tagits i anspråk för annat utrymme som har tagits i väganordning. anspråk för väganordning.
7 § Är staten väghållare inom ett Är staten väghållare inom ett område med detaljplan där kom- område med detaljplan där kommunen är huvudman för allmänna munen är huvudman för allmänna platser, skall kommunen tillhanda- platser, skall kommunen tillhandahålla den mark som behövs för väg hålla den mark eller det utrymme inom området. som behövs för väg inom området.
2 15 § För byggande av väg skall upprättas en arbetsplan. I arbetsplanen skall anges den I arbetsplanen skall anges den mark som behöver tas i anspråk mark eller det utrymme som för väganordningar och för att behöver tas i anspråk för genomföra vägbyggnadsprojektet. väganordningar och för att genom- Planen skall innehålla en miljö- föra vägbyggnadsprojektet. Planen konsekvensbeskrivning och de skall innehålla en miljökonseuppgifter som i övrigt behövs för kvensbeskrivning och de uppgifter att genomföra projektet. Miljökon- som i övrigt behövs för att sekvensbeskrivningen skall god- genomföra projektet. Miljökonsekännas av berörda länsstyrelser kvensbeskrivningen skall godinnan den tas in i arbetsplanen. kännas av berörda länsstyrelser innan den tas in i arbetsplanen. När det gäller kraven på miljökonsekvensbeskrivningen samt planer och planeringsunderlag skall 6 kap. 3 §, 7 § och 10–12 §§ miljöbalken tillämpas.
1 Lagen omtryckt 1987:459. 2 Senaste lydelse 1998:832. 50
3 16 § Bilaga 2 Vid utarbetande av en arbetsplan skall samråd i fråga om vägens sträckning och vägförslagets utformning i övrigt ske med berörda fastighetsägare och myndigheter samt andra som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Samråd skall alltid ske med de miljövårdsmyndigheter som berörs. I de fall länsstyrelsen under förstudien har beslutat att vägprojektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, skall ett utökat samråd med miljökonsekvensbedömning ske enligt 6 kap. 5–6 §§ miljöbalken, om inte ett sådant samråd har skett enligt 14 b §. Förfarandet enligt första stycket får efter omständigheterna förenklas i fråga om en arbetsplan för väg, som är förutsatt i en detaljplan eller i områdesbestämmelser. Avser arbetsplan endast om- Avser en arbetsplan endast ombyggnad av väg, får förfarandet byggnad av väg, får förfarandet enligt första stycket efter om- enligt första stycket efter omständigheterna förenklas med iakt- ständigheterna förenklas. Ägaren tagande av att ägare till en fastig- till en fastighet, som helt eller het, av vilken mark skall tas i delvis skall tas i anspråk, skall anspråk, alltid skall beredas till- dock alltid ges tillfälle att yttra sig. fälle att yttra sig. Detta skall även Detta skall även tillämpas på en tillämpas på en arbetsplan som arbetsplan som innefattar endast innefattar endast ändring av planen en ändring av planen för ett för ett vägbyggnadsprojekt som vägbyggnadsprojekt som ännu inte ännu inte är färdigställt. är färdigställt.
4 17 § En arbetsplan skall ställas ut för granskning. Därvid gäller vad som i 6 kap. 8 § första stycket miljöbalken sägs om att miljökonsekvensbeskrivning skall kungöras och hållas tillgänglig för allmänheten. En arbetsplan för väg, som är förutsatt i en detaljplan eller i områdesbestämmelser, behöver inte ställas ut. Inte heller behöver en arbetsplan Inte heller behöver en arbetsplan som avser endast ombyggnad av som avser endast ombyggnad av väg ställas ut, om inte mark väg ställas ut, om inte mark eller behöver tas i anspråk med vägrätt annat utrymme behöver tas i eller rätt som avses i 35 § eller om anspråk med vägrätt eller rätt som ett sådant ianspråktagande skrift- avses i 35 § eller om ett sådant ligen medgivits av berörda fastig- ianspråktagande skriftligen har hetsägare och innehavare av medgetts av berörda fastighetsnyttjanderätt eller servitutsrätt. ägare och innehavare av nyttjande- Under samma förutsättningar kan rätt eller servitutsrätt. Under utställelse underlåtas i fråga om en samma förutsättningar kan utarbetsplan som innefattar endast ställelse underlåtas i fråga om en ändring av planen för ett väg- arbetsplan som innefattar endast byggnadsprojekt som ännu inte är ändring av planen för ett färdigställt. vägbyggnadsprojekt som ännu inte är färdigställt.
3 Senaste lydelse 1998:832. 4 Senaste lydelse 1998:832. 51
Om en väg som avses i andra eller tredje stycket av länsstyrelsen har Bilaga 2 antagits medföra en betydande miljöpåverkan, skall arbetsplanen ändå ställas ut enligt första stycket.
20 § Vid byggande av väg får endast Vid byggande av väg får endast oväsentlig avvikelse göras från oväsentlig avvikelse göras från arbetsplanen. Göres sådan av- arbetsplanen. Om en sådan avvikelse i fråga om den mark som vikelse görs i fråga om den mark enligt arbetsplanen skulle tagas i eller det utrymme som enligt anspråk för vägen, skall detta utan arbetsplanen skulle tas i anspråk dröjsmål anmärkas i tillägg till för vägen, skall detta utan planen. dröjsmål anmärkas i ett tillägg till planen.
5 28 § Behöver för en väganordning, Behöver för en väganordning, vars utförande ingår i drift av väg, vars utförande ingår i drift av väg, tas i anspråk mark utöver den som tas i anspråk mark eller annat redan hör till vägen, skall utrymme utöver vad som redan hör upprättas en arbetsplan, vari anges till vägen, skall upprättas en den mark som behöver tas i arbetsplan, vari anges den mark anspråk. Bestämmelserna i 13– eller det utrymme som behöver tas 20 §§ skall därvid tillämpas. Såvitt i anspråk. Bestämmelserna i 13– angår tillämpningen av 16 § tredje 20 §§ skall därvid tillämpas. Såvitt stycket, 17 § tredje stycket och angår tillämpningen av 16 § tredje 18 § andra stycket skall arbets- stycket, 17 § tredje stycket och planen anses som en sådan plan 18 § andra stycket skall arbetsplasom avser endast ombyggnad av nen anses som en sådan plan som väg. avser endast ombyggnad av väg.
30 § Vägrätt innefattar befogenhet Vägrätt innefattar befogenhet för väghållaren att, utan hinder av för väghållaren att, utan hinder av den rätt som annan kan äga till den rätt som annan kan äga till fastigheten, nyttja mark som fastigheten, nyttja mark eller behövs för väg och , i den mån annat utrymme som behövs för inskränkning ej gjorts i arbetsplan väg. I den mån någon inskränkeller i beslut om förändring av ning inte har gjorts i arbetsplanen enskild väg till allmän, även i eller i ett beslut om förändring av övrigt i fastighetsägarens ställe enskild väg till allmän, ger vägrätt bestämma över markens använd- även i övrigt väghållaren rätt att i ning under den tid vägrätten består fastighetsägarens ställe bestämma samt tillgodogöra sig alster och över markens eller utrymmets andra tillgångar som kan utvinnas användning under den tid vägur marken. rätten består samt tillgodogöra sig alster och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet .
5 Senaste lydelse 1998:832. 52
31 § Bilaga 2 Vägrätt uppkommer genom att Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark för väghållaren tar i anspråk mark väg med stöd av upprättad och, i eller annat utrymme för väg med fall då så behövs, fastställd stöd av upprättad och, i fall då så arbetsplan. Vägrätt uppkommer behövs, fastställd arbetsplan. även genom att väghållaren Vägrätt uppkommer även genom övertager mark med stöd av beslut att väghållaren övertar mark eller om enskild vägs förändring till annat utrymme med stöd av beslut allmän. om enskild vägs förändring till allmän. Mark skall anses ha tagits i Mark eller annat utrymme skall anspråk för väg, när vägens anses ha tagits i anspråk för väg, sträckning över fastigheten blivit när vägens sträckning över fastigtydligt utmärkt på marken och i heten blivit tydligt utmärkt på arbetsplanen angivet vägarbete marken och i arbetsplanen angivet påbörjats på fastigheten. vägarbete har påbörjats på fastigheten.
6 32 § Vägrätt upphör när vägen dras Vägrätt upphör när vägen dras in. Väghållaren är skyldig att i den in. Väghållaren är skyldig att i den omfattning det behövs ställa i omfattning det behövs ställa i ordning vägområdet och vidta åt- ordning vägområdet och vidta gärder för att förebygga att om- åtgärder för att förebygga att rådets skick vållar störningar och områdets skick vållar störningar olägenheter i framtiden. Väghål- och olägenheter i framtiden. Väglaren får föra bort vad som har hållaren får föra bort vad som har anbringats inom vägområdet för anbringats inom vägområdet för vägändamål, om inte länsstyrelsen vägändamål, om inte länsstyrelsen bestämmer annat med hänsyn till bestämmer annat med hänsyn till att fråga har uppkommit om att fråga har uppkommit om markens användning som enskild markens eller utrymmets användväg. ning som enskild väg. Vad som inte har förts bort inom ett år efter det att vägen dragits in tillfaller fastighetens ägare. Länsstyrelsen kan förlänga tiden, om särskilda skäl föreligger.
7 33 § I fråga om mark till väg, som I fråga om mark eller annat enligt en detaljplan där kommunen utrymme till väg, som enligt en är huvudman för allmänna platser detaljplan där kommunen är är avsedd till allmän plats, huvudman för allmänna platser är tillämpas inte 30–32 §§, sedan avsedd till allmän plats, tillämpas marken tagits i anspråk av kom- inte 30–32 §§, sedan marken eller munen för avsett ändamål. utrymmet tagits i anspråk av kommunen för avsett ändamål.
6 Senaste lydelse 1998:832. 7 Senaste lydelse 1987:459. 53
8 35 § Bilaga 2 Har i fastställd arbetsplan för Har det i en fastställd arbetsplan vägbyggnadsprojekt mark i när- för ett vägbyggnadsprojekt avsatts heten av det i arbetsplanen upp- mark eller annat utrymme i närtagna vägområdet avsatts för heten av det i arbetsplanen uppupplag eller liknande ändamål i tagna vägområdet och är marken samband med byggandet av vägen, eller utrymmet avsett för upplag skall till väghållaren upplåtas eller liknande ändamål i samband nyttjanderätt till marken för den med byggandet av vägen, skall till tid som angivits i planen. väghållaren upplåtas nyttjanderätt till marken eller utrymmet för den tid som har angetts i planen.
36 § Kan på grund av pågående Om en väg på grund av påarbete eller till följd av jordras gående arbete eller till följd av eller översvämning eller av annan jordras eller översvämning eller av orsak väg ej användas utan risk för annan orsak inte kan användas olyckshändelse, kan länsstyrelsen utan risk för olyckshändelse, kan på framställning av väghållnings- länsstyrelsen på framställning av myndigheten föreskriva att nytt- väghållningsmyndigheten förejanderätt till mark för tillfällig väg skriva att nyttjanderätt till mark skall upplåtas för den tid sådan eller annat utrymme för tillfällig väg behövs till följd av hindret. väg skall upplåtas för den tid sådan väg behövs till följd av hindret.
37 § Länsstyrelsen kan på fram- Länsstyrelsen kan på framställning av väghållningsmyndig- ställning av väghållningsmyndigheten föreskriva att nyttjanderätt heten föreskriva att nyttjanderätt till mark intill vägområde skall till mark eller annat utrymme intill upplåtas för uppsättande av snö- vägområde skall upplåtas för uppskärm. sättande av snöskärm.
9 55 § Har väghållare erhållit vägrätt, Har väghållare erhållit vägrätt, är fastighetens ägare berättigad att är fastighetens ägare berättigad att av väghållaren få intrångsersätt- av väghållaren få intrångsersättning och ersättning för annan ning och ersättning för annan skada till följd av vägens byg- skada till följd av vägens byggande eller begagnande, om det ej gande eller begagnande, om det ej avtalats eller uppenbarligen förut- avtalats eller uppenbarligen förutsatts att ersättning ej skall lämnas. satts att ersättning ej skall lämnas. Samma rätt till ersättning har Samma rätt till ersättning har innehavare av nyttjanderätt eller innehavare av nyttjanderätt eller annan särskild rätt till fastighet, annan särskild rätt till fastighet, såvida rätten inte upplåtits efter såvida rätten inte upplåtits efter
8 Senaste lydelse 1998:832. 9 Senaste lydelse 1993:38. 54
det att marken togs i anspråk. det att marken eller utrymmet togs Bilaga 2 i anspråk. Vid ersättningens bestämmande gäller 4 kap. expropriationslagen (1972:719) i tillämpliga delar. 4 kap. 3 § nämnda lag skall härvid tillämpas i fråga om värdeökning som ägt rum under tiden från dagen tio år före det talan väcktes vid domstol. På ersättningen utgår ränta På ersättningen utgår ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) enligt 5 § räntelagen (1975:635) från den dag då marken togs i från den dag då marken eller anspråk till och med den dag då utrymmet togs i anspråk till och betalning skall ske och enligt 6 § med den dag då betalning skall ske räntelagen för tiden därefter. och enligt 6 § räntelagen för tiden därefter.
10 57 § Om mark till väg inom en Om mark eller annat utrymme detaljplan där kommunen är till väg inom en detaljplan där huvudman för allmänna platser har kommunen är huvudman för tagits i anspråk av kommunen som allmänna platser har tagits i allmän plats, skall väghållaren anspråk av kommunen som allmän fullgöra dessförinnan uppkommen plats, skall väghållaren fullgöra ersättnings- och inlösningsskyldig- dessförinnan uppkommen ersätthet enligt 55 och 56 §§, trots att nings- och inlösningsskyldighet vägrätten har upphört till följd av enligt 55 och 56 §§, trots att 33 §. vägrätten har upphört till följd av 33 §.
11 60 § För att minska de olägenheter, För att minska de olägenheter, som genom vägran av tillstånd som genom vägran av tillstånd som avses i 39 § eller genom som avses i 39 § eller genom föreskrift eller förordnande som föreskrift eller förordnande som meddelats med stöd av 39–41 § meddelats med stöd av 39–41 § uppkommer för fastighet som haft uppkommer för fastighet som haft utfart till allmän väg, får väg- utfart till allmän väg, får hållaren själv bygga nödvändig väghållaren själv bygga nödvändig utfartsväg för fastigheten. Väg- utfartsväg för fastigheten. hållaren får därvid, i den mån det Väghållaren får därvid, i den mån behövs för företagets genom- det behövs för företagets genomförande, göra gällande den rätt att förande, göra gällande den rätt att påkalla förrättning enligt anlägg- påkalla förrättning enligt anläggningslagen (1973:1149) för ian- ningslagen (1973:1149) för ianspråktagande av annan fastighet språktagande av mark eller annat tillhörig mark och att föra talan utrymme som tillhör annan fastigvid förrättningen, som tillkommer het och att föra talan vid förrättägaren av fastighet, vars behov av ningen, som tillkommer ägaren av utfartsväg skall tillgodoses. fastighet, vars behov av utfartsväg skall tillgodoses.
10 Senaste lydelse 1987:459. 11 Senaste lydelse 1973:1158. 55
12 63 § Bilaga 2 Väghållaren skall ersätta skador till följd av att han har förvärvat rätt 1. att inrätta särskild vinterväg, 2. att nyttja mark i närheten av 2. att nyttja mark eller annat vägområde för upplag eller utrymme i närheten av vägområde liknande ändamål i samband med för upplag eller liknande ändamål i byggande av väg, samband med byggande av väg, 3. att anordna tillfällig väg, 4. att intill vägområde sätta upp snöskärm. Väghållaren skall också ersätta skador till följd av åtgärder som avses i 34 §, 45 § fjärde stycket eller 53 § eller till följd av ett föreläggande som har meddelats med stöd av 52 §. För skador som har uppstått till följd av åtgärder som avses i 53 § utgår ersättning endast om skadorna är avsevärda. Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte om det har avtalats eller uppenbarligen förutsatts att ersättning inte skall lämnas.
13 68 § Om en borgenär som avses i 67 § första stycket lider förlust till följd av att nedsättning inte har skett, är han berättigad att av väghållaren få gottgörelse för förlusten mot avskrivning på fordringshandlingen. Detsamma gäller, om borgenären lider förlust därigenom, att ersättning enligt 55, 58 eller 61 § blivit för lågt beräknad och ersättningen till följd av överenskommelse mellan väghållaren och fastighetens ägare eller av annan anledning inte har prövats av domstol. I fråga om sådan gottgörelse skall 65 § tillämpas på förhållandet mellan väghållaren och borgenären. Om mark till väg inom en Om mark eller annat utrymme detaljplan där kommunen är till väg inom en detaljplan där huvudman för allmänna platser har kommunen är huvudman för tagits i anspråk av kommunen som allmänna platser har tagits i allmän plats, skall väghållaren anspråk av kommunen som allmän fullgöra dessförinnan uppkommen plats, skall väghållaren fullgöra skyldighet enligt första stycket, dessförinnan uppkommen skyldigtrots att vägrätten har upphört till het enligt första stycket, trots att följd av 33 §. vägrätten har upphört till följd av 33 §. Talan om gottgörelse väcks vid den fastighetsdomstol som anges i 66 §. 14 70 § Om en kommun enligt 7 § har Om en kommun enligt 7 § har tillhandahållit staten mark för väg, tillhandahållit staten mark eller är kommunen berättigad att av annat utrymme för väg, är staten erhålla ersättning för skäliga kommunen berättigad att av staten kostnader efter avdrag för förvalt- erhålla ersättning för skäliga ningskostnad. kostnader efter avdrag för förvaltningskostnad.
12 Senaste lydelse 1998:832. 13 Senaste lydelse 1987:459. 14 Senaste lydelse 1987:459. 56
Framställning om ersättning görs hos Vägverket. Om en överenskom- Bilaga 2 melse inte kan träffas, väcks talan om ersättning vid den fastighetsdomstol som anges i 66 §. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.
Förslag till lag om ändring i expropriationslagen (1972:719) Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 §, 2 kap. 1 och 6 a §§ samt 4 kap. 1, 3 och 3 a §§ expropriationslagen (1972:719) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap. 2 § I denna lag förstås med särskild rätt till fastighet nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft samt liknande rätt. Utan hinder av att tomträtt enligt 13 kap. 26 § jordabalken vid expropriation är likställd med fast egendom får sådan rätt upphävas eller begränsas genom expropriation. Bestämmelsen i 1 § om särskild rätt gäller ej renskötselrätt enligt rennäringslagen (1971:437) eller vägrätt. Bestämmelserna i denna lag om Bestämmelserna i denna lag om fastighet äger motsvarande fastighet tillämpas också i fråga tillämpning i fråga om byggnad om byggnad eller annan eller annan anläggning på annans anläggning som är belägen inom mark . annans fastighet .
2 kap. 1 1 § Expropriation får ske för att ge Expropriation får ske för att ge kommun möjlighet att förfoga en kommun möjlighet att förfoga över mark som med hänsyn till över mark eller annat utrymme den framtida utvecklingen kräves som med hänsyn till den framtida för tätbebyggelse eller därmed utvecklingen krävs för tätbesammanhängande anordning. byggelse eller därmed sammanhängande anordning. Expropriation för ändamål som Expropriation för ändamål som anges i första stycket får avse anges i första stycket får avse endast mark som är belägen inom endast mark eller annat utrymme kommunens eget område. inom kommunens eget område. Inom tätbebyggt område får Inom tätbebyggt område får expropriation ske endast om det expropriation ske endast om med skäl kan antagas att marken 1. det med skäl kan antas att inom överskådlig tid kommer att marken eller utrymmet inom beröras av byggnads- eller anlägg- överskådlig tid kommer att beröras ningsåtgärd, som är av väsentlig av byggnads- eller anläggningsbetydelse från allmän synpunkt, åtgärd, som är av väsentlig eller om det till främjande av betydelse från allmän synpunkt, planmässigt byggnadsskick eller eller av annan därmed jämförlig orsak 2. det med hänsyn till intresset är angeläget att kommunen får av att främja ett planmässigt byggrådighet över marken. nadsskick eller av annan därmed
1 Senaste lydelse1979:896. 58
jämförlig orsak är angeläget att Bilaga 2 kommunen får rådighet över marken eller utrymmet . Med motsvarande tillämpning av första–tredje styckena får expropriation ske till förmån för landstingskommun eller kommunalförbund, som handhar sådan angelägenhet som första stycket avser att främja.
2 6 a § Expropriation får ske för att ge Expropriation får ske för att ge staten möjlighet att förfoga över staten möjlighet att förfoga över mark som genom en förestående mark eller annat utrymme som ändring av riksgränsen skall föras genom en förestående ändring av över till det andra landet. riksgränsen skall föras över till det andra landet.
4 kap. 3 1 § För fastighet, som exproprieras i För en fastighet, som expropsin helhet, skall, i den mån ej rieras i sin helhet, skall, i den mån annat följer av vad som sägs inte annat följer av vad som sägs nedan, betalas löseskilling med nedan, betalas löseskilling med ett belopp som motsvarar fastighetens belopp som motsvarar fastighetens marknadsvärde. Exproprieras del marknadsvärde. Exproprieras en av fastighet, skall intrångsersätt- del av en fastighet, skall intrångsning betalas med belopp som ersättning betalas med ett belopp motsvarar den minskning av som motsvarar den minskning av fastighetens marknadsvärde, som fastighetens marknadsvärde, som uppkommer genom expropria- uppkommer genom expropriationen. Uppkommer i övrigt skada tionen. Uppkommer i övrigt skada för ägaren genom expropriationen, för ägaren genom expropriationen, skall även sådan skada ersättas. skall även sådan skada ersättas. Expropriationsersättning skall Expropriationsersättning skall dock inte betalas för mark som dock inte betalas för mark eller ingår i allmän väg och som enligt annat utrymme som ingår i allmän en detaljplan är avsedd för sådan väg och som enligt en detaljplan är allmän plats för vilken kommunen avsedd för en sådan allmän plats är huvudman. för vilken kommunen är huvudman. Har den exproprierande åtagit Har den exproprierande åtagit sig att vidtaga åtgärd för att sig att vidta åtgärd för att minska minska skada, skall hänsyn tagas skada, skall hänsyn tas till det när till det vid bestämmande av expro- expropriationsersättningen bepriationsersättning , om åtagandet stäms , om åtagandet är sådant att är sådant att det skäligen bör det skäligen bör godtas av den godtagas av den ersättnings- ersättningsberättigade. berättigade.
2 Senaste lydelse 1981:382. 3 Senaste lydelse 1987:123. 59
Exproprieras fastighet till vilken den exproprierande har nyttjanderätt Bilaga 2 eller servitutsrätt, skall vid bestämmande av fastighetens värde hänsyn icke tagas till förbättring, vilken fastigheten vunnit genom arbete eller kostnad, som den exproprierande eller föregående innehavare, vars rätt övergått till denne, nedlagt på fastigheten utöver vad som ålegat honom.
4 3 § Vid bestämmande av löseskilling När löseskillingen bestäms skall skall sådan ökning av fastighetens sådan ökning av fastighetens marknadsvärde av någon betydelse marknadsvärde av någon betydelse som ägt rum under tiden från som har ägt rum under tiden från dagen tio år före ansökningen om dagen tio år före ansökan om expropriation, dock högst femton expropriation, dock högst femton år före talans väckande vid år före talans väckande vid domdomstol, räknas ägaren tillgodo stol, räknas ägaren tillgodo endast endast i den mån det blir utrett, att i den mån det blir utrett, att den den beror på annat än förvänt- beror på annat än förväntningar ningar om ändring i markens om ändring i markens eller uttillåtna användningssätt. Avser rymmets tillåtna användningssätt. expropriationen del av fastighet, Avser expropriationen en del av skall vad som sagts nu om beräk- fastighet, skall vad som sagts nu ning av marknadsvärde tillämpas i om beräkning av marknadsvärde fråga om värdet före expropri- tillämpas i fråga om värdet före ationen. Värderingen skall ske expropriationen. Värderingen skall med hänsyn till fastighetens skick ske med hänsyn till fastighetens när ersättningsfrågan avgöres skick när ersättningsfrågan avgörs eller, om fastigheten dessförinnan eller, om fastigheten dessförinnan har tillträtts eller övergått på den har tillträtts eller övergått på den exproprierande enligt 6 kap. 10 §, exproprierande enligt 6 kap. 10 §, när tillträdet eller övergången när tillträdet eller övergången skedde. skedde. Har beslut om en detaljplan, Har det före ansökan om enligt vilken marken avses för expropriation meddelats beslut om enskilt bebyggande, meddelats detaljplan enligt vilken marken före ansökningen om expropria- eller utrymmet är avsedd för tion, skall första stycket tillämpas enskilt bebyggande, skall första endast på värdestegring som in- stycket tillämpas endast på värdeträffat efter beslutet. stegring som har inträffat efter beslutet. Avser expropriationen bebyggd fastighet som innehas i huvudsakligt syfte att bereda bostad åt ägaren och honom närstående, gäller den begränsningen för tillämpningen av första stycket att löseskillingen ej i något fall får bestämmas till lägre belopp än som fordras för anskaffning av annan likvärdig bostadsfastighet. I den mån det blir utrett att I den mån det blir utrett att värdestegringen utan att ha sam- värdestegringen utan att ha samband med förväntningar om band med förväntningar om ändring i markens tillåtna använd- ändring i markens eller utrymmets ningssätt beror på inverkan av det tillåtna användningssätt beror på
4 Senaste lydelse 1987:123. 60
företag för vars genomförande inverkan av det företag för vars Bilaga 2 expropriation äger rum, gäller 2 §. genomförande expropriation äger rum, gäller 2 §.
5 3 a § Expropriationsersättning för Expropriationsersättning för mark som enligt en detaljplan är mark eller annat utrymme som avsedd för allmän plats skall be- enligt en detaljplan är avsedd för stämmas med hänsyn till de allmän plats skall bestämmas med planförhållanden som rådde hänsyn till de planförhållanden närmast innan marken angavs som som rådde närmast innan marken allmän plats. eller utrymmet angavs som allmän plats.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.
5 Senaste lydelse 1987:123. 61
Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10) Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 2, 24, 25 och 30 §§, 6 kap. 17–22, 24 och 38 §§, 14 kap. 1 och 2 §§ samt 15 kap. 7 § plan- och bygglagen 1 (1987:10) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 kap. 2 § Vid utformningen av en detaljplan skall skälig hänsyn tas till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande. I de delar som planen medför att I de delar som planen medför att mark eller särskild rätt till mark mark eller annat utrymme eller kan komma att tas i anspråk enligt särskild rätt till mark eller annat 6 kap. 17–19 §§ skall planen utrymme kan komma att tas i dessutom utformas så att de anspråk enligt 6 kap. 17–19 §§ fördelar som kan vinnas med den skall planen dessutom utformas så överväger de olägenheter som att de fördelar som kan vinnas med planen orsakar enskilda. den överväger de olägenheter som planen orsakar enskilda. Detaljplanen får inte omfatta ett större område än som är befogat med hänsyn till syftet med planen och den tid för att genomföra den som skall bestämmas enligt 5 §.
24 § Kungörelse om utställningen av planförslaget skall minst en vecka före utställningstidens början anslås på kommunens anslagstavla och införas i ortstidning. Kungörandet får dock ske senast den dag då utställningstiden börjar, om denna bestämts till minst fyra veckor. Av kungörelsen skall framgå 1. var planområdet ligger, 2. om förslaget avviker från översiktsplanen, 3. vilken mark eller särskild rätt 3. i vilken utsträckning mark till mark som till följd av planens eller annat utrymme eller särskild antagande kan komma att tas i rätt till mark eller annat utrymme anspråk enligt 6 kap. 17–19 §§, till följd av planens antagande kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap. 17–19 §§ , 4. var utställningen äger rum, 5. inom vilken tid, på vilket sätt och till vem synpunkter på förslaget skall lämnas, 6. att den som inte senast under utställningstiden framfört synpunkter på förslaget enligt 13 kap. 5 § kan förlora rätten att överklaga beslut att anta planen.
1 Lagen omtryckt 1992:1769. 62
För kungörandet skall gälla vad som är föreskrivet i lagen (1977:654) Bilaga 2 om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Ett exemplar av förslaget med en planbeskrivning enligt 26 §, en genomförandebeskrivning enligt 6 kap. 1 § och samrådsredogörelsen skall, innan förslaget ställs ut, sändas till länsstyrelsen och kommuner som berörs av förslaget.
25 § Underrättelse om innehållet i kungörelsen skall senast dagen för kungörandet i brev sändas till 1. kända sakägare, 2. känd organisation av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en fastighet som berörs av planförslaget eller, om förhandlingsordning inte gäller, känd förening av hyresgäster som är ansluten till en riksorganisation och inom vars verksamhetsområde fastigheten är belägen, 3. andra som har ett väsentligt intresse av förslaget. Om förslaget berör en samfällighet för vilken finns styrelse eller annan utsedd att förvalta samfällighetens angelägenheter, får underrättelsen sändas till en ledamot av styrelsen eller till förvaltaren. Saknas styrelse eller förvaltare, får underrättelsen sändas till en av delägarna för att hållas tillgänglig för alla. Underrättelse enligt första styck- Underrättelse enligt första stycket behöver inte sändas, om ett stort et behöver inte sändas, om ett stort antal personer skall underrättas antal personer skall underrättas och det skulle innebära större och det skulle innebära större kostkostnad och besvär än som är nad och besvär än som är förförsvarligt med hänsyn till ända- svarligt med hänsyn till ändamålet målet med underrättelsen att sända med underrättelsen att sända den den till var och en av dem. Ägare till var och en av dem. Ägare av av sådan mark och innehavare av sådan mark eller sådant utrymme sådan särskild rätt till mark som och innehavare av sådan särskild avses i 24 § första stycket 3 skall rätt till mark eller annat utrymme dock alltid underrättas enligt första som avses i 24 § första stycket 3 stycket. Detsamma gäller den som skall dock alltid underrättas enligt har meddelats ett föreläggande första stycket. Detsamma gäller enligt 28 a §. den som har meddelats ett föreläggande enligt 28 a §.
30 § Senast dagen efter det att justeringen av protokollet med beslut om antagande av detaljplanen har tillkännagetts på kommunens anslagstavla skall meddelande om tillkännagivandet, protokollsutdrag med beslutet samt uppgift om vad den som vill överklaga beslutet har att iaktta sändas i brev till 1. länsstyrelsen samt regionplaneorgan och kommuner som berörs av planen, 2. sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende samt sådan organisation eller förening som avses i 25 § första stycket 2, om de senast under utställningstiden eller under den i 28 § andra stycket angivna tiden skriftligen har lämnat synpunkter i ärendet som inte har 63
blivit tillgodosedda eller om de har rätt att överklaga på grund av Bilaga 2 bestämmelsen i 13 kap. 5 § andra stycket första meningen. Om ett stort antal personer skall Om ett stort antal personer skall underrättas enligt första stycket 2 underrättas enligt första stycket 2 och det skulle innebära större och det skulle innebära större kostkostnad och besvär än som är för- nad och besvär än som är försvarsvarligt med hänsyn till ändamålet ligt med hänsyn till ändamålet med underrättelsen att sända den med underrättelsen att sända den till var och en av dem, får under- till var och en av dem, får underrättelse i stället ske genom kungö- rättelse i stället ske genom kungörande på det sätt som anges i 24 § rande på det sätt som anges i 24 § eller genom en kungörelse som eller genom en kungörelse som anslås på kommunens anslags- anslås på kommunens anslagstavla, informationsblad om kungö- tavla, informationsblad om kungörelsen som sprids till de boende relsen som sprids till de boende som berörs av beslutet och brev till som berörs av beslutet och brev till sådana sakägare och sådan organi- sådana sakägare och sådan organisation eller förening som avses i sation eller förening som avses i första stycket 2. Ägare av sådan första stycket 2. Ägare av sådan mark och innehavare av sådan mark eller sådant utrymme och särskild rätt till mark som kan innehavare av sådan särskild rätt komma att tas i anspråk enligt 6 till mark eller annat utrymme som kap. 17–19 §§ skall dock alltid kan komma att tas i anspråk enligt underrättas enligt första stycket. 6 kap. 17–19 §§ skall dock alltid Detsamma gäller den som har underrättas enligt första stycket. meddelats ett föreläggande enligt Detsamma gäller den som har 28 a §. meddelats ett föreläggande enligt 28 a §. Av kungörelse som avses i andra stycket skall framgå vad beslutet avser, tidpunkten för beslutets tillkännagivande på kommunens anslagstavla och vad den som vill överklaga beslutet har att iaktta. Om kungörelsen införs i ortstidningen, skall detta ske samma dag som beslutet tillkännages på anslagstavlan.
6 kap. 17§ Kommunen får lösa mark som Kommunen får lösa mark eller enligt en detaljplan skall användas annat utrymme som enligt en för allmänna platser för vilka detaljplan skall användas för kommunen är huvudman. allmänna platser för vilka kommunen är huvudman. Annan mark som enligt planen Annan mark eller annat utrymskall användas för annat än enskilt me som enligt planen skall anbebyggande får kommunen lösa, vändas för annat än enskilt bebygom markens användning för avsett gande får kommunen lösa, om ändamål inte ändå kan anses markens eller utrymmets användsäkerställd. ning för avsett ändamål inte ändå kan anses säkerställd. Besväras mark som kommunen Besväras mark eller annat får lösa enligt första eller andra utrymme som kommunen får lösa 64
stycket av särskild rätt, får rättig- enligt första eller andra stycket av Bilaga 2 heten lösas. särskild rätt, får rättigheten lösas. Bestämmelser om skyldighet för Bestämmelser om skyldighet för kommunen att lösa mark i vissa kommunen att lösa mark eller fall finns i 14 kap. annat utrymme i vissa fall finns i 14 kap.
18 § Om kommunen inte skall vara Om kommunen inte skall vara huvudman för allmänna platser, är huvudman för allmänna platser, är den som äger obebyggd mark som den som äger obebyggd mark eller enligt detaljplanen är avsedd för annat obebyggt utrymme som allmän plats, skyldig att utan enligt detaljplanen skall användas ersättning upplåta marken, om den för allmän plats, skyldig att utan behövs för att kvartersmark som ersättning upplåta marken eller uttillhörde honom när planen antogs rymmet . Detta gäller dock endast skall kunna användas för avsett om marken eller utrymmet behövs ändamål. för att kvartersmark som tillhörde fastighetsägaren när planen antogs skall kunna användas för avsett ändamål.
19 § På ansökan av kommunen får På ansökan av kommunen får länsstyrelsen förordna att mark, länsstyrelsen förordna att mark som för områdets ändamålsenliga eller annat utrymme , som för omanvändning enligt upprättat förslag rådets ändamålsenliga användning till detaljplan behövs för sådana enligt upprättat förslag till detaljallmänna platser för vilka kom- plan behövs för sådana allmänna munen är huvudman eller för all- platser för vilka kommunen är männa byggnader, utan ersättning huvudman eller för allmänna skall avstås till kommunen. På byggnader, utan ersättning skall ansökan av kommunen får läns- avstås till kommunen. På ansökan styrelsen också förordna att mark av kommunen får länsstyrelsen som skall användas för allmänna också förordna att mark eller platser för vilka kommunen inte annat utrymme som skall användas skall vara huvudman, utan er- för allmänna platser för vilka sättning skall upplåtas till huvud- kommunen inte skall vara huvudmannen. Antagandet av detalj- man, utan ersättning skall upplåtas planen skall anstå till dess till huvudmannen. Antagandet av ansökningen har avgjorts genom detaljplanen skall anstå till dess beslut som vunnit laga kraft. ansökningen har avgjorts genom beslut som vunnit laga kraft. Förordnande får meddelas en- Förordnande får meddelas dast i den mån det kan anses skä- endast i den mån det kan anses ligt med hänsyn till den nytta skäligt med hänsyn till den nytta markens ägare kan väntas få av markens eller utrymmets ägare kan planen och till övriga omständlig- väntas få av planen och till övriga heter. omständigheter. Den mark som förordnandet Den mark eller det utrymme som avser skall anges till läge och förordnandet avser skall anges till 65
gränser. Marken skall avträdas läge och gränser. Marken eller Bilaga 2 eller upplåtas när den behöver tas i utrymmet skall avträdas eller anspråk för avsett ändamål. upplåtas när den behöver tas i anspråk för avsett ändamål. Skall detaljplanen ändras, får Skall detaljplanen ändras, får länsstyrelsen på ansökan av länsstyrelsen på ansökan av kommunen förordna att mark, som kommunen förordna att mark eller har avståtts eller skall upplåtas, annat utrymme som har avståtts byts ut mot annan mark, om det är eller mark eller annat utrymme lämpligt och kan ske utan som skall upplåtas, byts ut mot olägenhet för ägaren. annan mark eller annat utrymme , om det är lämpligt och kan ske utan olägenhet för ägaren.
2 20 § När en fråga har väckts om När en fråga har väckts om tillämpning av 19 §, skall kom- tillämpning av 19 §, skall kommunen genast anmäla detta till munen genast anmäla detta till lantmäterimyndigheten för anteck- lantmäterimyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets allmänna ning i fastighetsregistrets allmänna del. Överlåtelse av mark, som sker del. Överlåtelse av mark eller efter det att sådan anmälan har annat utrymme , som sker efter det inkommit, inverkar inte på den att sådan anmälan har inkommit, bedömning som skall ske enligt inverkar inte på den bedömning 19 § andra stycket. som skall ske enligt 19 § andra stycket.
21 § Den som har avstått mark enligt Den som har avstått mark eller 19 § skall frigöra marken från annat utrymme enligt 19 § skall inteckning och annan särskild rätt. frigöra marken eller utrymmet från Kan detta inte ske, är han skyldig inteckning och annan särskild rätt. att ersätta skada som uppkommer Kan detta inte ske, är han skyldig för den som marken har avståtts att ersätta skada som uppkommer till. för den som marken eller utrymmet har avståtts till.
22 § I ett förordnande enligt 19 § får I ett förordnande enligt 19 § får länsstyrelsen, i den mån det är länsstyrelsen, i den mån det är skäligt, på kommunens begäran skäligt, på kommunens begäran föreskriva att markens ägare skall föreskriva att markens eller vara skyldig att i den ordning som utrymmets ägare skall vara skyldig länsstyrelsen bestämmer bekosta att i den ordning som länsstyrelsen anläggande av gator och vägar bestämmer bekosta anläggande av samt anordningar för vatten- gator och vägar samt anordningar försörjning och avlopp. för vattenförsörjning och avlopp.
2 Senaste lydelse 2000:248. 66
24 § Bilaga 2 Om kommunen är huvudman för allmänna platser, får kommunen efter genomförandetidens utgång lösa fastigheter eller delar av fastigheter som tillhör olika ägare och som enligt fastighetsplanen skall utgöra en fastighet. En kommun som är huvudman En kommun som är huvudman för allmänna platser får efter för allmänna platser får efter genomförandetidens utgång även genomförandetidens utgång även lösa mark, som inte har bebyggts i lösa mark eller annat utrymme huvudsaklig överensstämmelse som inte har bebyggts i huvudmed detaljplanen. Lösenrätt före- saklig överensstämmelse med ligger dock inte så länge det finns detaljplanen. Lösenrätt föreligger ett bygglov som kan tas i anspråk. dock inte så länge det finns ett bygglov som kan tas i anspråk. Besväras mark som avses i Besväras mark eller annat första och andra styckena av utrymme som avses i första och särskild rätt, får rättigheten lösas. andra styckena av särskild rätt, får rättigheten lösas.
38 § Vad som föreskrivs i detta ka- Vad som föreskrivs i detta kapitel om fastigheter skall tillämpas pitel om fastigheter skall tillämpas även på mark som är samfälld för även på mark eller annat utrymme flera fastigheter. Med fastig- som ingår i en samfällighet . Med hetsägare avses därvid ägarna av fastighetsägare avses därvid ägarde fastigheter som har del i sam- na av de fastigheter som har del i fälligheten. Är samfälligheten inte samfälligheten. Är samfälligheten avsedd för bebyggelse, skall den inte avsedd för bebyggelse, skall anses bebyggd när den väsentligen den anses bebyggd när den tagits i anspråk för angivet väsentligen tagits i anspråk för ändamål. Den högsta tillåtna bygg- angivet ändamål. Den högsta tillnadshöjden antas därvid vara åtna byggnadshöjden antas därvid medeltalet av vad som gäller för vara medeltalet av vad som gäller de fastigheter som har del i för de fastigheter som har del i samfälligheten. samfälligheten.
14 kap. 3 1 § Mark som enligt en detaljplan Mark eller annat utrymme som skall användas för allmänna enligt en detaljplan skall användas platser för vilka kommunen är för allmänna platser för vilka huvudman samt annan mark som kommunen är huvudman samt enligt planen skall användas för annan mark eller annat utrymme annat än enskilt bebyggande är som enligt planen skall användas kommunen skyldig att lösa, om för annat än enskilt bebyggande är fastighetsägaren begär det. Mark kommunen skyldig att lösa, om som enligt planen skall användas fastighetsägaren begär det. Mark för allmänna platser för vilka eller annat utrymme som enligt
3 Senaste lydelse 1997:618. 67
någon annan än kommunen är planen skall användas för all- Bilaga 2 huvudman, är den samfällighet männa platser för vilka någon som finns eller skall bildas för annan än kommunen är huvudändamålet skyldig att förvärva man, är den samfällighet som finns med äganderätt, nyttjanderätt eller eller skall bildas för ändamålet annan särskild rätt, om fastig- skyldig att förvärva med ägandehetsägaren begär det. Motsvarande rätt, nyttjanderätt eller annan skyldighet gäller för staten eller särskild rätt, om fastighetsägaren kommunen som väghållare enligt begär det. Motsvarande skyldighet väglagen (1971:948). Samfällig- gäller för staten eller kommunen heten eller väghållaren får bestäm- som väghållare enligt väglagen ma om förvärvet skall avse (1971:948). Samfälligheten eller äganderätt, nyttjanderätt eller väghållaren får bestämma om annan särskild rätt. förvärvet skall avse äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt. Om detaljplanen medger till- Om detaljplanen medger tillfällig användning av mark, skall fällig användning av mark eller första stycket inte tillämpas be- annat utrymme , skall första stycket träffande marken under den tid då inte tillämpas beträffande marken sådan användning får pågå. eller utrymmet under den tid då sådan användning får pågå. I fråga om mark som är belägen I fråga om mark eller annat inom ett samverkansområde enligt utrymme inom ett samverkanslagen (1987:11) om exploaterings- område enligt lagen (1987:11) om samverkan gäller särskilda exploateringssamverkan gäller särbestämmelser. skilda bestämmelser.
2 § Finns det i en detaljplan be- Finns det i en detaljplan bestämmelser att mark som är av- stämmelser att mark eller annat sedd för enskilt bebyggande, skall utrymme som är avsett för enskilt användas även för en allmän bebyggande, skall användas även trafikanläggning, för en trafik- för en allmän trafikanläggning, för anläggning som är gemensam för en trafikanläggning som är gemenflera fastigheter eller för en allmän sam för flera fastigheter eller för ledning, skall den som skall vara en allmän ledning, skall den som huvudman för anläggningen för- skall vara huvudman för anläggvärva nyttjanderätt eller annan ningen förvärva nyttjanderätt eller särskild rätt i den omfattning som annan särskild rätt i den omfattbehövs för ändamålet, om fastig- ning som behövs för ändamålet, hetsägaren begär det. Huvud- om fastighetsägaren begär det. mannen får bestämma vilken rätt Huvudmannen får bestämma förvärvet skall avse. vilken rätt förvärvet skall avse.
15 kap. Bilaga 2 7 § Om den ersättning som har Om den ersättning som har fastställts i ett mål om inlösen inte fastställts i ett mål om inlösen inte har nedsatts på det sätt som har nedsatts på det sätt som föreskrivs i expropriationslagen föreskrivs i expropriationslagen (1972:719) skall följande gälla. Om (1972:719) skall följande gälla. Om någon som är berättigad till någon som är berättigad till ersättning begär det, skall den ersättning begär det, skall den väckta frågan om avstående av väckta frågan om avstående av mark förfalla såvitt den rör hans mark eller annat utrymme förfalla rätt, under förutsättning att marken såvitt den rör hans rätt, under inte har tillträtts eller övergått förutsättning att marken eller enligt 6 kap. 10 § expropria- utrymmet inte har tillträtts eller tionslagen. övergått enligt 6 kap. 10 § expropriationslagen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.
Förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45) Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3 §, 5 kap. 1 §, 7 kap. 2 §, 9 kap. 1–3, 22 och 26 §§, 13 kap. 1 § och 16 kap. 2 § samt rubriken närmast före 9 kap. 26 § minerallagen (1991:45) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap. 3 § Undersökningsarbete får bedrivas endast för att visa att sådant mineral som omfattas av tillståndet finns inom området och för att ta närmare reda på fyndighetens storlek, beskaffenhet och brytvärdhet. Tillståndshavaren får ta mark i Tillståndshavaren får ta mark anspråk för att uppföra byggnader eller annat utrymme i anspråk för som är oundgängligen nödvändiga att uppföra byggnader som är för undersökningsarbetet. I den oundgängligen nödvändiga för utsträckning det behövs får han undersökningsarbetet. I den utockså ta mark i anspråk för att sträckning det behövs får bygga väg inom området eller tillståndshavaren också ta mark använda väg till och inom eller annat utrymme i anspråk för området. Efter tillstånd av att bygga väg inom området eller bergmästaren får han också ta använda väg till och inom mark i anspråk för att bygga området. Efter tillstånd av nödvändig väg till området. bergmästaren får tillståndshavaren också ta mark eller annat utrymme i anspråk för att bygga nödvändig väg till området. Arbetet skall utföras så, att minsta skada och intrång vållas.
5 kap. 1 § Den som har koncession får inom koncessionsområdet, i dagen eller under jord, dels bedriva undersökningsarbete enligt 3 §, dels utföra bearbetning och därmed sammanhängande verksamhet enligt 4–7 §§. För bearbetning och därmed sammanhängande verksamhet som sker i dagen får koncessionshavaren dock ta i anspråk endast mark som har anvisats för ändamålet. Mark utanför koncessionsom- Mark eller annat utrymme rådet får tas i anspråk för annat utanför koncessionsområdet får tas ändamål än undersökning eller i anspråk för annat ändamål än bearbetning enligt vad som undersökning eller bearbetning bestäms vid markanvisningen. enligt vad som bestäms vid markanvisningen. Ärenden om markanvisning prövas vid markanvisningsförrättning enligt bestämmelserna i 9 kap. Bergmästaren kan, sedan be- Bergmästaren kan, sedan beslutet om koncession har vunnit slutet om koncession har vunnit 70
laga kraft, medge att mark får tas i laga kraft, medge att mark eller Bilaga 2 anspråk i avvaktan på att frågan annat utrymme får tas i anspråk i om markanvisning avgörs. Sådant avvaktan på att frågan om medgivande får lämnas endast om markanvisning avgörs. Sådant koncessionshavaren ställer säker- medgivande får lämnas endast om het för den ersättning som avses i koncessionshavaren ställer säker- 7 kap. 2 §. het för den ersättning som avses i 7 kap. 2 §.
7 kap. 2 § Skada eller intrång som föran- Skada eller intrång som föranleds av att mark tas i anspråk för leds av att mark eller annat bearbetning eller därmed samman- utrymme tas i anspråk för behängande verksamhet skall er- arbetning eller därmed sammansättas av koncessionshavaren. hängande verksamhet skall ersättas av koncessionshavaren. Om det uppstår synnerligt men Om det uppstår synnerligt men för någon fastighet eller del därav för någon fastighet eller del därav på grund av att mark tas i anspråk, på grund av att mark eller annat skall koncessionshavaren lösa den utrymme tas i anspråk, skall konfastighet eller fastighetsdel som cessionshavaren lösa den fastighet lider sådant men, om ägaren begär eller fastighetsdel som lider sådant det. men, om ägaren begär det.
9 kap. 1 § Markanvisningsförrättning hålls på begäran av koncessionshavaren. Vid förrättningen bestäms den Vid förrättningen bestäms den mark inom koncessionsområdet mark inom koncessionsområdet som koncessionshavaren får ta i som koncessionshavaren får ta i anspråk för bearbetning av anspråk för bearbetning av mineralfyndighet. Vidare bestäms mineralfyndighet. Vidare bestäms den mark som koncessions- den mark eller det utrymme som havaren, inom eller utom kon- koncessionshavaren, inom eller cessionsområdet, får ta i anspråk utom koncessionsområdet, får ta i för verksamhet som hänger anspråk för verksamhet som samman med bearbetningen. hänger samman med bearbet- Härvid skall verksamhetens art ningen. Härvid skall verksamanges. hetens art anges.
2 § Är koncessionshavaren överens Är koncessionshavaren överens med markägaren och innehavarna med markägaren och innehavarna av särskild rätt till marken, skall av särskild rätt till marken, skall mark anvisas i enlighet med mark eller annat utrymme anvisas överenskommelsen. I den mån i enlighet med överenskommelsen. överenskommelse inte har träffats, I den mån överenskommelse inte skall den mark anvisas som har träffats, skall den mark eller 71
behövs. Om ett markområde inom det utrymme anvisas som behövs. Bilaga 2 eller utom koncessionsområdet Om ett markområde inom eller hotas av ras eller sättningar vid utom koncessionsområdet hotas av bearbetningen, kan även den ras eller sättningar vid bearbetmarken anvisas. ningen, kan även den marken anvisas. Anvisning får inte avse mark Anvisning får inte avse mark inom sådant område som avses i 3 eller annat utrymme inom sådant kap. 6 och 7 §§. område som avses i 3 kap. 6 och 7 §§.
3 § Mark anvisas tills vidare, om Mark eller annat utrymme inte sökanden begär något annat. anvisas tills vidare, om inte sökanden begär något annat.
22 § Beslut om markanvisning skall Beslut om markanvisning skall ange den anvisade markens läge, ange den anvisade markens eller omfattning och ändamål samt det anvisade utrymmets läge, innehålla avgörande i sådana omfattning och ändamål samt tvister om ersättning enligt 7 kap. innehålla avgörande i sådana 1 eller 2 § som har prövats vid tvister om ersättning enligt 7 kap. förrättningen. Dessutom skall 1 eller 2 § som har prövats vid beslutet innehålla avgörande i förrättningen. Dessutom skall sådana frågor som anges i 20 och beslutet innehålla avgörande i 21 §§. sådana frågor som anges i 20 och 21 §§. Om löseskilling eller intrångsersättning bestäms, skall i beslutet också anges om belopp skall deponeras enligt 10 kap. 2 § och var depositionen skall ske.
Tillträde av mark Tillträde
26 § Anvisad mark får tillträdas Anvisad mark eller anvisat innan markanvisningsbeslutet har utrymme får tillträdas innan vunnit laga kraft, om sökanden har markanvisningsbeslutet har vunnit ställt säkerhet för den ersätt- laga kraft, om sökanden har ställt ningsskyldighet som avses i 7 kap. säkerhet för den ersättnings- 1 och 2 §§ och bergmästaren inte skyldighet som avses i 7 kap. 1 bestämmer annat. och 2 §§ och bergmästaren inte bestämmer annat.
13 kap. Bilaga 2 1 § När en bearbetningskoncession När en bearbetningskoncession upphör, förlorar koncessions- upphör, förlorar koncessionshavaren den rätt till marken som havaren den rätt till marken eller han har på grund av mark- utrymmet som han eller hon har på anvisningen. grund av markanvisningen.
16 kap. 2 § Beslut under markanvisningsförrättning får överklagas särskilt om förrättningsmyndigheten har 1. ogillat jäv mot förrättningsman, 2. beslutat angående ersättning till sakkunnig eller tolk, eller 3. beslutat om ianspråktagande 3. beslutat om ianspråktagande av mark enligt 5 kap. 1 § fjärde av mark eller annat utrymme stycket. enligt 5 kap. 1 § fjärde stycket. Ett beslut av förrättningsmyndigheten att godta en invändning om jäv får inte överklagas.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.
Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande Bilaga 2 av järnväg
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 c, 2 och 6–8 §§, 3 kap. 2–4 §§ samt 4 kap. 1, 2 och 4 §§ lagen (1995:1649) om byggande av järnväg skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap. 1 1 c Den som avser att bygga en järnväg skall upprätta en järnvägsplan. En järnvägsplan behöver dock inte upprättas för anläggande av industrispår eller hamnspår uteslutande på egen fastighet. En järnvägsplan får upprättas för avstängning av plankorsning, även när denna åtgärd inte är att betrakta som byggande av järnväg. I de delar som planen medför att I de delar som planen medför att mark eller särskild rätt till mark mark eller annat utrymme eller kan komma att tas i anspråk enligt särskild rätt till mark eller annat 4 kap. 1 § skall planen utformas så utrymme kan komma att tas i att de fördelar som kan vinnas med anspråk enligt 4 kap. 1 § skall den överväger de olägenheter som planen utformas så att de fördelar planen orsakar enskilda. som kan vinnas med den överväger de olägenheter som planen orsakar enskilda. 2 2 § I järnvägsplanen skall den mark I järnvägsplanen skall den mark och de särskilda rättigheter anges eller det utrymme och de särskilda som behöver tas i anspråk för rättigheter anges som behöver tas i järnvägen och för byggandet av anspråk för järnvägen och för järnvägen. Om mark behöver tas i byggandet av järnvägen. Om mark anspråk med tillfällig nyttjande- eller annat utrymme behöver tas i rätt, skall det av planen framgå anspråk med tillfällig nyttjandevilken mark som avses och under rätt, skall det av planen framgå vilken tid den skall nyttjas. Planen vilken mark eller vilket utrymme skall innehålla en miljökonsek- som avses och under vilken tid vensbeskrivning. I de fall läns- marken eller utrymmet skall styrelsen under förstudien har nyttjas. Planen skall innehålla en beslutat att järnvägsprojektet kan miljökonsekvensbeskrivning. I de antas medföra en betydande fall länsstyrelsen under förstudien miljöpåverkan, skall miljökonsek- har beslutat att järnvägsprojektet vensbeskrivningen föregås av ett kan antas medföra en betydande utökat samråd enligt 6 kap. 5–6 §§ miljöpåverkan, skall miljökonsekmiljöbalken, om inte sådant sam- vensbeskrivningen föregås av ett råd har skett enligt 1 a §. Miljö- utökat samråd enligt 6 kap. 5–6 §§ konsekvensbeskrivningen skall miljöbalken, om inte sådant sam-
1 Senaste lydelse 1998:850. 2 Senaste lydelse 1998:850. 74
godkännas av berörda länsstyrelser råd har skett enligt 1 a §. Miljö- Bilaga 2 innan den tas in i järnvägsplanen. konsekvensbeskrivningen skall godkännas av berörda länsstyrelser innan den tas in i järnvägsplanen. När det gäller kraven på miljökonsekvensbeskrivningen samt planer och planeringsunderlag skall 6 kap. 3§, 7 § och 10-12 §§ miljöbalken tillämpas. De skyddsåtgärder och försiktighetsmått som behövs för att förebygga störningar och andra olägenheter från trafiken eller anläggningen skall anges särskilt i planen. Till planen skall en genomförandebeskrivning fogas. I beskrivningen skall de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av planen redovisas.
6 § Avser en järnvägsplan endast ändring av den plan som gäller för ett ännu inte färdigställt järnvägsbygge, får ett efter omständigheterna förenklat samrådsförfarande tillämpas. Ägare till sådan mark som kan Ägare till sådan mark eller komma att tas i anspråk eller till sådant utrymme som kan komma sådant vattenområde som kan att tas i anspråk eller till sådant komma att påverkas skall alltid vattenområde som kan komma att ges tillfälle att yttra sig. Detsamma påverkas skall alltid ges tillfälle att gäller innehavare av särskild rätt yttra sig. Detsamma gäller innetill sådan mark eller sådant havare av särskild rätt till sådan vattenområde. mark eller sådant utrymme eller vattenområde.
3 7 § Banverket skall ställa ut en järnvägsplan för granskning. Därvid gäller vad som i 6 kap. 8 § första stycket miljöbalken sägs om att miljökonsekvensbeskrivning skall kungöras och hållas tillgänglig för allmänheten. En järnvägsplan som enbart avser ombyggnad av järnväg behöver dock ställas ut endast 1. om ombyggnaden bedöms komma att medföra betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med naturresurser, eller 2. om någon annans mark 2. om någon annans mark eller behöver tas i anspråk eller särskild annat utrymme behöver tas i rättighet behöver upphävas eller anspråk eller särskild rättighet begränsas och ett sådant ianspråk- behöver upphävas eller begränsas tagande eller upphävande eller en och ett sådant ianspråktagande sådan begränsning inte skriftligen eller upphävande eller en sådan medgivits av berörda fastig- begränsning inte skriftligen hetsägare och innehavare av medgivits av berörda fastighetssärskild rätt. ägare och innehavare av särskild rätt.
3 Senaste lydelse 1998:850. 75
Vad som sägs i andra stycket gäller också i fråga om en järnvägsplan Bilaga 2 som endast innefattar ändring av planen för ett järnvägsbygge som ännu inte är färdigställt.
4 8 § En järnvägsplan fastställs av Banverket efter samråd med berörda länsstyrelser. Om Banverket och en länsstyrelse har olika uppfattningar, skall Banverket hänskjuta frågan om att fastställa planen till regeringens prövning. Om det i annat fall finns särskilda skäl, får Banverket hänskjuta frågan till regeringens prövning. Om planen innebär att mark Om planen innebär att mark eller särskild rätt kan tas i anspråk eller annat utrymme eller särskild enligt 4 kap. 1 §, skall Banverket rätt kan tas i anspråk enligt 4 kap. särskilt pröva om de fördelar som 1 §, skall Banverket särskilt pröva kan vinnas med planen överväger om de fördelar som kan vinnas de olägenheter som denna orsakar med planen överväger de olägenenskilda. Av beslutet att fastställa heter som denna orsakar enskilda. planen skall framgå om planen ger Av beslutet att fastställa planen rätt till sådant ianspråktagande. skall framgå om planen ger rätt till sådant ianspråktagande. Innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen samt resultatet av samråd och yttranden skall beaktas då järnvägsplanen fastställs. Ett beslut om fastställelse av en järnvägsplan skall kungöras. Har samråd enligt 6 kap. 6 § miljöbalken hållits med ansvarig myndighet i annat land skall denna informeras.
3 kap. 2§ På den järnvägsmark som anges i en fastställd järnvägsplan får inte utan tillstånd av Banverket uppföras byggnader, göras tillbyggnader, utföras andra anläggningar eller vidtas andra åtgärder som väsentligt kan försvåra områdets användning för järnvägsändamål. Förbudet gäller från det att beslut att fastställa järnvägsplanen meddelas och upphör att gälla om beslut meddelas att upphäva fastställelsebeslutet eller om planen annars upphör att gälla. Förbudet är inte tillämpligt i fråga om åtgärder som lagligen har påbörjats innan förbudet började gälla. Om åtgärder vidtagits i strid med första stycket, får Banverket vidta de åtgärder som behövs för rättelse. Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för att rättelse skall kunna ske. Vad som sägs i denna paragraf om järnvägsmark gäller även annat utrymme avsett för järnväg.
3 § Om mark i närheten av järnvägsmarken i en fastställd järnvägsplan avsatts för upplag eller liknande ändamål i samband med byggandet av järnvägen, skall länsstyrelsen på begäran av den som avser att bygga
4 Senaste lydelse 1998:850. 76
järnvägen besluta att marken får tas i anspråk med nyttjanderätt för den Bilaga 2 tid som angetts i planen. I samband med beslutet får länsstyrelsen meddela de villkor som behövs. Vad som sägs i denna paragraf om mark gäller även annat utrymme.
4 § Om träd eller buskar intill Om träd eller buskar intill mark järnvägsmark medför olägenheter eller annat utrymme som skall för trafik- eller driftsäkerheten på användas för järnväg medför järnvägen, får länsstyrelsen besluta olägenheter för trafik- eller att de skall avlägsnas eller driftsäkerheten på järnvägen, får beskäras genom järnvägs- länsstyrelsen besluta att de skall innehavarens försorg. I samband avlägsnas eller beskäras genom med beslutet får länsstyrelsen järnvägsinnehavarens försorg. I meddela de villkor som behövs. samband med beslutet får länsstyrelsen meddela de villkor som behövs.
4 kap. 1 § Den som i enlighet med en Den som i enlighet med en gällande järnvägsplan skall bygga gällande järnvägsplan skall bygga en järnväg som tillgodoser ett en järnväg som tillgodoser ett allmänt transportbehov får lösa allmänt transportbehov får lösa sådan mark som enligt planen inte sådan mark eller sådant utrymme endast tillfälligt skall användas för som enligt planen inte endast järnvägsändamål. tillfälligt skall användas för järnvägsändamål. Besväras sådan mark som får Besväras sådan mark eller lösas enligt första stycket av sådant utrymme som får lösas ensärskild rätt, får rättigheten lösas. ligt första stycket av särskild rätt, får rättigheten lösas.
2 § Om fastighetsägaren begär det, Om fastighetsägaren begär det, skall den som i enlighet med en skall den som i enlighet med en gällande järnvägsplan skall bygga gällande järnvägsplan skall bygga en sådan järnväg som avses i 1 § en sådan järnväg som avses i 1 § lösa sådan mark som enligt planen lösa sådan mark eller sådant inte endast tillfälligt skall använ- utrymme som enligt planen inte das för järnvägsändamål. endast tillfälligt skall användas för järnvägsändamål.
4 § Den som avser att bygga en Den som avser att bygga en järnväg skall ersätta skador till järnväg skall ersätta skador till följd av åtgärder som avses i följd av åtgärder som avses i 3 kap. 1 § och skador till följd av 3 kap. 1 § och skador till följd av 77
att han förvärvat rätt att nyttja att han förvärvat rätt att nyttja Bilaga 2 mark enligt 3 kap. 3 §. mark eller annat utrymme enligt 3 Järnvägsinnehavaren skall ersätta kap. 3 §. Järnvägsinnehavaren skador till följd av åtgärder som skall ersätta skador till följd av avses i 3 kap. 4 §. åtgärder som avses i 3 kap. 4 §.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.
Bilaga 3
Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över promemorian Tredimensionell fastighetsindelning – kompletterande lagtekniska frågor
Remissyttranden över promemorian Tredimensionell fastighetsindelning – kompletterande lagtekniska frågor har avgetts av Svea hovrätt (miljööverdomstolen), Umeå tingsrätt, länsstyrelsen i Stockholms län, Kungl. Tekniska Högskolan (Institutionen för infrastruktur), Boverket, Lantmäteriverket, Banverket, Vägverket, Sveriges Geologiska undersökning, Bergsstaten, Stockholms kommun, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges advokatsamfund, Fastighetsägarna Sverige och Institutet för Fastighetsrättslig forskning.