Lagrådsremiss

Vissa skattefrågor med anledning av ny aktiebolagslag, m.m.

Beteckning: Vissa skattefrågor med anledning av ny aktiebolagslag, m.m.
Typ: Lagrådsremiss
Datum: 2005-09-20

Lagrådsremiss

Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Stockholm den 15 september 2005

Pär Nuder

Hases Per Sjöblom (Finansdepartementet)

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

I lagrådsremissen lämnas förslag till följdändringar i inkomstskattelagen (1999:1229) och kupongskattelagen (1970:624) med anledning av den nya aktiebolagslagen (2005:551). De föreslagna ändringarna avser dels hänvisningar till aktiebolagslagen, dels vissa anpassningar till terminologin i den nya aktiebolagslagen. Därutöver föreslås några materiella ändringar som föranleds av att det införs vissa nya bestämmelser för aktiebolag. Det gäller exempelvis att nominellt värde för aktier slopas och ersätts med ett kvotvärde samt att aktiebolag får möjlighet att ta upp kapitalandelslån enligt den nya aktiebolagslagen. Det föreslås också, delvis som en följd av att nominellt värde för aktier avskaffas, att den kontantgräns som gäller vid vissa andelsbyten slopas. Slutligen lämnas ett förslag som gäller anskaffningsutgiften för inlösenrätter och säljrätter. Har sådana rätter erhållits på grundval av aktieinnehav föreslås att anskaffningsutgiften skall vara noll. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.

1 Beslut

Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624), 2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

1 Härigenom föreskrivs i fråga om kupongskattelagen (1970:624) dels att 2, 7, 12 och 27 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 11 a och 11 b §§, av följande lydelse, dels att punkterna 2 och 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (2004:50) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § I denna lag förstås med I denna lag förstås med avstämningsbolag: aktiebolag avstämningsbolag: aktiebolag som är avstämningsbolag enligt som är avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen 1 kap. 10 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 3 kap. 8 § för- (2005:551) eller 3 kap. 8 § försäksäkringsrörelselagen (1982:713), ringsrörelselagen (1982:713), central värdepappersförvarare: företag som har auktorisation som central värdepappersförvarare enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument, egen aktie: aktie som innehas av bolaget självt, fondbolag: aktiebolag som driver fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder, förvaringsinstitut: en bank eller ett annat kreditinstitut som enligt lagen om investeringsfonder förvarar tillgångarna i en investeringsfond och som sköter in- och utbetalningar avseende fonden, utdelningstillfälle: för avstäm- utdelningstillfälle: för avstämningsbolag den i 3 kap. 8 § aktie- ningsbolag den i 4 kap. 39 § aktiebolagslagen eller 3 kap. 8 § för- bolagslagen eller 3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen avsedda da- säkringsrörelselagen avsedda dagen för avstämning och för andra gen för avstämning och för andra aktiebolag liksom i fråga om inve- aktiebolag liksom i fråga om investeringsfond den dag då utdelning- steringsfond den dag då utdelningen blir tillgänglig för lyftning, en blir tillgänglig för lyftning, utdelningsberättigad: den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället. Med utdelning avses även utbe- Med utdelning avses även talning till aktieägare enligt 1. återbetalning till aktieägarna 12 kap. 1 § aktiebolagslagen och vid minskning av aktiekapitalet 12 kap. 1 § försäkringsrörelsela- eller reservfonden enligt 20 kap.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996. Senaste lydelse 2004:50. 4

gen vid nedsättning av aktiekapita- 1 § första stycket 3 eller 35 § 3 let, överkursfonden eller reserv- aktiebolagslagen, fonden samt vid bolagets likvida- 2. utskiftning vid bolagets likvition. Till utdelning hänförs också dation enligt 25 kap. 38 § aktieboutbetalning till aktieägare vid bo- lagslagen, lagets förvärv av egna aktier ge- 3. utbetalning till aktieägare ennom ett förvärvserbjudande som ligt 12 kap. 1 § försäkringsrörelsehar riktats till samtliga aktieägare lagen vid nedsättning av aktiekapieller samtliga ägare till aktier av talet, överkursfonden eller reservett visst slag. Till utdelning hän- fonden samt vid bolagets likvidaförs vidare utbetalning av fusions- tion, vederlag till aktieägare enligt 4. utbetalning till aktieägare vid 14 kap. 20 § aktiebolagslagen eller bolagets förvärv av egna aktier 15 a kap. 16 § försäkringsrörelse- genom ett förvärvserbjudande som lagen till den del vederlaget utgörs har riktats till samtliga aktieägare av annat än aktier i det övertagan- eller samtliga ägare till aktier av de företaget . ett visst slag, 5 . utbetalning av fusionsvederlag till aktieägare enligt 23 kap. 26 § aktiebolagslagen eller 15 a kap. 16 § försäkringsrörelselagen till den del vederlaget utgörs av annat än aktier i det övertagande bolaget, och 6. utbetalning av delningsvederlag till aktieägare enligt 24 kap. 28 § aktiebolagslagen som avser delning enligt 24 kap. 1 § andra stycket 1 samma lag till den del vederlaget utgörs av annat än aktier i de övertagande bolagen.

7 § En central värdepappersförvarare skall vid utbetalning av utdelning innehålla kupongskatt, om ej av tillgänglig uppgift om den utdelningsberättigade framgår, att denne ej är skattskyldig. Kupongskatt skall vidare innehållas i det fall att utdelning ej kunnat ske till följd av bristande uppgift om den utdelningsberättigade. Uppgift som avses i första Uppgift som avses i första stycket skall avges skriftligen och stycket skall lämnas skriftligen till lämnas till den centrala värdepap- den centrala värdepappersförvarapersförvararen i samband med ren i samband med begäran om begäran om införing i aktieboken införing i aktieboken, avstämeller i förteckning enligt 3 kap. ningsregister enligt 4 kap. 18 § 12 § aktiebolagslagen första stycket 6–8 lagen (1975:1385) eller 3 kap. 12 § för- (1998:1479) om kontoföring av säkringsrörelselagen (1982:713) finansiella instrument eller församt i övrigt när värdepappersför- teckning enligt 3 kap. 12 § försäkvararen begär det av den som av- ringsrörelselagen (1982:713), samt

Senaste lydelse 1998:1485. 5

ses med införingen. Ändras förhål- i övrigt när värdepappersförvaralande varom uppgift lämnats och ren begär det av den som avses som är av betydelse för bedöm- med införingen. Ändras något förning av frågan om skattskyldighet hållande som är av betydelse för enligt denna lag, skall uppgifts- bedömning av frågan om skattlämnaren utan dröjsmål skriftligen skyldighet enligt denna lag, skall anmäla detta till värdepappersför- uppgiftslämnaren utan dröjsmål vararen. skriftligen anmäla detta till värdepappersförvararen. Den centrala värdepappersförvararen skall senast fyra månader efter utdelningstillfället lämna den utdelningsberättigade skriftlig uppgift om det belopp som innehållits i kupongskatt för denne.

11 a § Om ett avstämningsbolag inte har uppdragit åt en central värdepappersförvarare att sända ut utdelningen, gäller bestämmelserna om central värdepappersförvarare i 7 §, 8 § första och andra styckena, 9–11, 20 samt 22 §§ denna lag i stället bolaget eller den som bolaget annars har anlitat för uppgiften.

11 b § Vid utdelning på andel i en investeringsfond skall fondbolaget ansvara för de uppgifter som den centrala värdepappersförvararen har enligt 7 §, 8 § första och andra styckena, 9–11, 20 och 22 §§. Uppgift enligt 7 § första stycket skall lämnas på det sätt som föreskrivs i 7 § andra stycket i samband med registreringen av andelsinnehavet samt i övrigt när fondbolaget eller förvaltaren begär det, av den som registreringen avser enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder. Om utdelning på andel i en investeringsfond inte betalats ut på grund av att andelsägaren inte registrerats, skall skatt inte innehållas före utbetalning av utdelningen. Vad som sägs om fondbolaget i denna paragraf gäller även värdepappersbolag och svenska kreditinstitut som har tillstånd för fondverksamhet enligt 1 kap. 5 § lagen

om investeringsfonder. Av 1 kap. 1 § 15 och 3 kap. lagen om investeringsfonder framgår att ett förvaringsinstitut sköter in- och utbetalningar avseende en investeringsfond.

12 § Vid förvaltarregistrering enligt Bestämmelserna om central vär- 3 kap. 10 § andra stycket aktiebo- depappersförvarare i 7 §, 8 § första lagslagen (1975:1385) eller 3 kap. och andra styckena, 9–11, 20 och 10 § andra stycket försäkringsrö- 22 §§ denna lag gäller i stället förrelselagen (1982:713) gäller be- valtaren vid förvaltarregistrering stämmelserna i 7 §, 8 § första och enligt andra styckena, 9–11, 20 samt a) 5 kap. 14 § aktiebolagslagen 22 §§ denna lag om central värde- (2005:551), pappersförvarare i stället förvalta- b) 3 kap. 10 § andra stycket förren. Vid utdelning på andel i en säkringsrörelselagen (1982:713), investeringsfond ansvarar i stället c) 4 kap. 12 § lagen (2004:46) fondbolaget för vad som enligt om investeringsfonder, eller bestämmelserna i 7 §, 8 § första d) 3 kap. 7 § lagen (1998:1479) och andra styckena, 9–11, 20 samt om kontoföring av finansiella in- 22 §§ denna lag åligger central strument. värdepappersförvarare. Om en andel är förvaltarregistrerad enligt 4 kap. 12 § lagen (2004:46) om investeringsfonder eller 3 kap. 7 § lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument, gäller bestämmelserna i 7 §, 8 § första och andra styckena, 9–11, 20 samt 22 §§ denna lag om central värdepappersförvarare i stället förvaltaren. Uppgift enligt 7 § första stycket skall lämnas på sätt som föreskrivs i 7 § andra stycket i samband med registreringen av andelsinnehavet samt i övrigt när fondbolaget eller förvaltaren begär det, av den som registreringen avser enligt lagen om investeringsfonder. Om utdelning på andel i en investeringsfond inte betalats ut på grund av att andelsägaren inte registrerats skall skatt inte innehållas före utbetalning av utdelning. Vad som sägs om fondbolaget i detta stycke gäller även värdepappersbolag och svenska kre-

Senaste lydelse 2005:348. 7

ditinstitut som har tillstånd för fondverksamhet enligt 1 kap. 5 § lagen om investeringsfonder. Av 1 kap. 1 § 15 och 3 kap. lagen om investeringsfonder framgår att ett förvaringsinstitut sköter in- och utbetalningar avseende en investeringsfond. En central värdepappersförvara- En central värdepappersförvarare skall vid redovisning enligt 8 § re eller den som annars ansvarar lämna uppgift till Skatteverket om för innehållande av kupongskatt förvaltning enligt 3 kap. 10 § and- enligt 11 a eller 11 b § skall vid ra stycket aktiebolagslagen eller redovisning enligt 8 § lämna upp- 3 kap. 10 § andra stycket försäk- gift till Skatteverket om förvaltringsrörelselagen. ning enligt första stycket denna paragraf.

27 § Har i annat fall än som avses i 9 eller 16 § kupongskatt innehållits fastän skattskyldighet ej förelegat eller har kupongskatt innehållits med högre belopp än vad som skall erläggas enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning, har den utdelningsberättigade rätt till återbetalning av vad som innehållits för mycket. Rätt till återbetalning föreligger även – om aktie förlorat sitt värde till – om aktie förlorat sitt värde till följd av att bolaget upplösts ge- följd av att bolaget upplösts genom likvidation inom två år efter nom likvidation inom två år efter det att sådan utbetalning som av- det att sådan utbetalning som avses i 2 § andra stycket blivit till- ses i 2 § andra stycket 2 eller 3 gänglig för lyftning, blivit tillgänglig för lyftning, – vid återbetalning till aktieägare enligt aktiebolagslagen (2005:551) i samband med minskning av aktiekapitalet som genomförts med indragning av aktier, – vid utbetalning till aktieägare i – vid utbetalning till aktieägare samband med nedsättning av ak- enligt försäkringsrörelselagen tiekapitalet som genomförts ge- (1982:713) i samband med nednom inlösen av aktier, och sättning av aktiekapitalet som genomförts genom inlösen av aktier, och – vid utbetalning till aktieägare vid bolagets förvärv av egna aktier genom ett förvärvserbjudande som har riktats till samtliga aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag. Underlaget för kupongskatten Underlaget för kupongskatten skall i de fall som avses i andra skall i de fall som avses i andra stycket beräknas på ett belopp som stycket beräknas på ett belopp som svarar mot skillnaden mellan utbe- svarar mot skillnaden mellan utbetalningen till aktieägaren och den- talningen till aktieägaren och den-

Senaste lydelse 2005:348. 8

nes anskaffningskostnad för akti- nes anskaffningskostnad för aktierna. Har aktierna förvärvats som erna. Har aktierna förvärvats som fusionsvederlag skall som an- fusionsvederlag eller delningsveskaffningskostnad för aktierna derlag skall som anskaffningsanses den anskaffningskostnad kostnad för aktierna anses den ansom aktieägaren hade för aktierna skaffningskostnad som aktieägaren i det övertagna aktiebolaget. För hade för aktierna i det överlåtande marknadsnoterade aktier får an- aktiebolaget. För marknadsnoteraskaffningskostnaden i stället be- de aktier får anskaffningskostnastämmas till 20 procent av utbetal- den i stället bestämmas till 20 proningen. cent av utbetalningen. Ansökan om återbetalning skall göras skriftligen hos Skatteverket senast vid utgången av femte kalenderåret efter utdelningstillfället. Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om att kupongskatt innehållits för sökanden liksom utredning till styrkande av att skattskyldighet ej föreligger för honom. Beslut rörande återbetalning får anstå intill dess fråga om skattskyldighet för utdelningen enligt inkomstskattelagen (1999:1229) slutligen prövats. Föreligger de förutsättningar för Föreligger de förutsättningar för återbetalning som anges i första återbetalning som anges i första stycket först sedan länsrätt, kam- stycket först sedan länsrätt, kammarrätt eller Regeringsrätten med- marrätt eller Regeringsrätten meddelat beslut angående utdelnings- delat beslut angående utdelningsbeloppet eller efter det att utdel- beloppet eller efter det att utdelningsberättigad åsatts eftertaxering ningsberättigad åsatts eftertaxering för detsamma, kan ansökan om för detsamma, kan ansökan om återbetalning göras hos beskatt- återbetalning göras hos Skatteverningsmyndigheten senast inom ett ket senast inom ett år efter det beår efter det beslutet meddelades slutet meddelades eller eftertaxeeller eftertaxeringen skedde. ringen skedde. Är den som har rätt till återbetalning av kupongskatt skyldig att betala skatt enligt denna lag eller skattebetalningslagen (1997:483), gäller 18 kap. skattebetalningslagen i tillämpliga delar.

2. Vad som sägs i 1, 2 och 12 §§ 2. Vad som sägs i 1, 2 och om investeringsfond skall också 11 b §§ om investeringsfond skall gälla sådan värdepappersfond som också gälla sådan värdepappersförvaltas av fondbolag eller annan fond som förvaltas av fondbolag fondförvaltare som med stöd av eller annan fondförvaltare som 3 § lagen (2004:47) om införande med stöd av 3 § lagen (2004:47) av lagen (2004:46) om invester- om införande av lagen (2004:46) ingsfonder driver verksamhet en- om investeringsfonder driver verkligt lagen (1990:1114) om värde- samhet enligt lagen (1990:1114) pappersfonder. om värdepappersfonder.

3. Vad som sägs i 2 och 12 §§ 3. Vad som sägs i 2, 11 b och om fondbolag skall också gälla 12 §§ om fondbolag skall också sådant fondbolag som driver verk- gälla sådant fondbolag som driver samhet med stöd av 3 § lagen verksamhet med stöd av 3 § lagen (2004:47) om införande av lagen (2004:47) om införande av lagen

(2004:46) om investeringsfonder. (2004:46) om investeringsfonder. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas på utdelning som lämnas efter ikraftträdandet.

2.2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 3 kap. 19 §, 10 kap. 3 §, 11 kap. 15 och 45 §§, 13 kap. 3 §, 15 kap. 3 §, 24 kap. 2 §, 25 a kap. 4 och 19 §§, 40 kap. 5 §, 42 kap. 15, 17 och 20 §§, 43 kap. 26 §, 44 kap. 10, 19 och 20 §§, 48 kap. 2, 6 a, 13 och 15 §§, 48 a kap. 2 §, 49 kap. 2 § och 57 kap. 2 §, rubrikerna närmast före 42 kap. 15 och 17 §§ samt 48 kap. 13 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 48 kap. 6 b och 28 §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 19 § Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för kapitalvinst på sådana tillgångar och förpliktelser som avses i andra stycket, om han vid något tillfälle under det kalenderår då avyttringen sker eller under de föregående tio kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Skattskyldigheten gäller oavsett i vilket inkomstslag kapitalvinsten skall tas upp. Skattskyldigheten gäller också belopp som motsvarar en kapitalvinst och som enligt 51 kap. 3 och 4 §§ skall tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet. Skattskyldigheten enligt första stycket omfattar 1. andelar i svenska aktiebolag, svenska handelsbolag och svenska ekonomiska föreningar med undantag för andelar i privatbostadsföretag, 2. konvertibla skuldebrev och 2. konvertibler, konvertibla konvertibla vinstandelsbevis som vinstandelsbevis och konvertibla getts ut av svenska aktiebolag, kapitalandelsbevis som getts ut av svenska aktiebolag, 3. köp- och teckningsoptioner som utfärdats i förening med skuldebrev av svenska aktiebolag, och 4. terminer och optioner som avser sådana tillgångar som anges i 1–3. Om ett utländskt aktiebolag tidigare har varit svenskt, skall vid tilllämpningen av andra stycket det som sägs om ett svenskt aktiebolag även gälla det utländska aktiebolaget till och med det femte året efter det år då bolaget upphörde att ha fast driftställe i Sverige, dock längst till och med det tionde året efter det år då bolaget upphörde att vara svenskt.

Lydelse enligt lagrådsremiss den Föreslagen lydelse 8 september 2005

10 kap. 3 § Till inkomstslaget tjänst räknas

Senaste lydelse 2004:494. 11

1. utdelningar och kapitalvinster på aktier m.m., i den utsträckning som anges i 57 kap., i företag som är eller har varit fåmansföretag, 2. kapitalvinster på andelar i ett svenskt handelsbolag i den utsträckning som anges i 50 kap. 7 §, 3. penninglån i strid med 3. penninglån i strid med 12 kap. 7 § aktiebolagslagen 21 kap. 1–7 §§ aktiebolagslagen (1975:1385) eller 11 § lagen (2005:551) eller 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pen- (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., sionsutfästelse m.m., 4. avskattning av pensionsförsäkring enligt bestämmelserna i 58 kap. 19 §, 5. avskattning av pensionssparkonto enligt bestämmelserna i 58 kap. 33 § och, 6. avskattning enligt 58 kap. 19 och 19 a §§ av sådana avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap. 15 § Förmånen för en anställd i ett aktiebolag att till ett lägre pris än marknadsvärdet förvärva aktier i bolaget eller i ett annat bolag i samma koncern skall inte tas upp, om 1. aktier enligt ett samtidigt erbjudande förvärvas på samma villkor som för den anställde av andra än dels bolagets anställda och aktieägare, dels anställda och aktieägare i andra bolag i samma koncern, 2. bolagets anställda och aktieägare samt anställda och aktieägare i andra bolag i samma koncern inte sammanlagt förvärvar mer än 20 procent av det totala antalet utbjudna aktier, och 3. den anställde på grund av anställningen inte förvärvar aktier för ett belopp som överstiger 30 000 kronor. Beräkningen enligt första styck- Beräkningen enligt första stycket 2 skall även omfatta sådana ak- et 2 skall även omfatta sådana aktier för vilka en aktieägare avyttrar tier för vilka en aktieägare avyttrar sin företrädesrätt att förvärva akti- sin företrädesrätt att förvärva aktier till andra än de anställda och er till andra än de anställda och aktieägarna. Vad som sägs om aktieägarna. Vad som sägs om aktier gäller också konvertibla aktier gäller också konvertibler , skuldebrev , vinstandelsbevis, vinstandelsbevis, kapitalandelsbeskuldebrev förenade med option vis , skuldebrev förenade med opoch liknande värdepapper som ger tion och liknande värdepapper som innehavaren en rätt att förvärva ger innehavaren en rätt att förväraktier. va aktier. Med anställda likställs styrelseledamöter och styrelsesuppleanter.

45 § Om penninglån har lämnats i Om penninglån har lämnats i strid med 12 kap. 7 § aktiebolags- strid med 21 kap. 1–7 §§ aktiebolagen (1975:1385) eller 11 § lagen lagslagen (2005:551) eller 11 § (1967:531) om tryggande av pen- lagen (1967:531) om tryggande av

sionsutfästelse m.m., skall lånebe- pensionsutfästelse m.m., skall låloppet tas upp som intäkt hos lån- nebeloppet tas upp som intäkt hos tagaren eller hos en fysisk person låntagaren eller hos en fysisk persom är delägare i ett svenskt han- son som är delägare i ett svenskt delsbolag som är låntagare, om det handelsbolag som är låntagare, om inte finns synnerliga skäl mot det- det inte finns synnerliga skäl mot ta. detta.

13 kap. 3 § Penninglån som lämnas till en Penninglån som lämnas till en juridisk person i strid med 12 kap. juridisk person i strid med 21 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385) 1–7 §§ aktiebolagslagen eller 11 § lagen (1967:531) om (2005:551) eller 11 § lagen tryggande av pensionsutfästelse (1967:531) om tryggande av penm.m., räknas till inkomstslaget sionsutfästelse m.m., räknas till verksamhet. inkomstslaget näringsverksamhet.

15 kap. 3 § Om penninglån har lämnats i Om penninglån har lämnats i strid med 12 kap. 7 § aktiebolags- strid med 21 kap. 1–7 §§ aktiebolagen (1975:1385) eller 11 § lagen lagslagen (2005:551) eller 11 § (1967:531) om tryggande av pen- lagen (1967:531) om tryggande av sionsutfästelse m.m., skall lånebe- pensionsutfästelse m.m., skall låloppet tas upp som intäkt hos lån- nebeloppet tas upp som intäkt hos tagaren eller hos en juridisk person låntagaren eller hos en juridisk som är delägare i ett svenskt han- person som är delägare i ett delsbolag som är låntagare, om det svenskt handelsbolag som är låninte finns synnerliga skäl mot det- tagare, om det inte finns synnerlita. ga skäl mot detta.

24 kap. 2 § I inkomstslaget näringsverksamhet tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget kapital om – utnyttjande av företrädesrätt – utnyttjande av företrädesrätt till teckning av vinstandelslån i till teckning av vinstandelslån eller 42 kap. 15 §, kapitalandelslån i 42 kap. 15 §, – utdelning av andelar i dotterbolag i 42 kap. 16 §, – utbetalningar vid nedsättning – utbetalningar vid minskning av av aktiekapital eller reservfond aktiekapital eller reservfond och och liknande förfaranden i 42 kap. liknande förfaranden i 42 kap. 17 §, 17 §, – utskiftning från ideella föreningar i 42 kap. 18 §, – utskiftning från ekonomiska föreningar i 42 kap. 19–21 §§, – insatsemission i ekonomiska föreningar i 42 kap. 21 a §, – utdelning från delägarbeskattade utländska juridiska personer i 42 kap. 22 §,

Senaste lydelse 2003:1075. 13

– utdelning och utskiftning från dödsbon efter personer som var begränsat skattskyldiga vid dödsfallet i 42 kap. 23 §, – skattetillgodohavanden i 42 kap. 24 §, och – lotterier i 42 kap. 25 §.

25 a kap. 8 4 § Med en aktiebaserad delägarrätt avses en – rätt på grund av teckning av aktier, – teckningsrätt, – delrätt , eller – fondaktierätt , eller – option avseende rätt för inne- – inlösenrätt eller säljrätt som havaren att avyttra aktier . avser aktier. Delägarrätten är aktiebaserad bara om innehavet av rätten grundas på innehav av aktier i det företag som rätten hänför sig till. Med en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt avses en aktiebaserad delägarrätt, om förvärvet av rätten grundats på näringsbetingade aktier i det företag som rätten hänför sig till.

19 § En kapitalförlust i ett sådant företag som anges i 3 § får inte dras av om den avser 1. en fordran på ett annat företag som uppkommer när företagen är i intressegemenskap, 2. en rätt till andel i vinst hos ett annat företag om rätten uppkommer när företagen är i intressegemenskap, 3. en rätt att till visst pris eller 3. en rätt att till visst pris eller ett pris som skall fastställas enligt ett pris som skall fastställas enligt bestämda grunder förvärva andelar bestämda grunder förvärva andelar eller aktiebaserade delägarrätter i eller aktiebaserade delägarrätter i ett annat företag eller förvärva ett annat företag eller förvärva tillgångar hos ett annat företag om tillgångar hos ett annat företag om rätten uppkommer när företagen är rätten uppkommer när företagen är i intressegemenskap, eller i intressegemenskap, 4. en tillgång eller förpliktelse 4. en tillgång eller förpliktelse där den underliggande tillgången, där den underliggande tillgången, direkt eller indirekt, är en närings- direkt eller indirekt, är en näringsbetingad andel eller en näringsbe- betingad andel eller en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt. tingad aktiebaserad delägarrätt, eller 5. ett kapitalandelsbevis om beviset ställs ut när företagen är i intressegemenskap. Detsamma gäller en tillgång eller förpliktelse där den underliggande tillgången, direkt eller indirekt, är ett sådant bevis.

8 Senaste lydelse 2003:224. Senaste lydelse 2003:1086. 14

Första stycket tillämpas på motsvarande sätt om företaget beskattas för verksamhet i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Om skattskyldigheten för andelen övergår till någon annan, gäller i stället bestämmelserna i första stycket denne.

40 kap. 5 § Ett företag anses i detta kapitel ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till det förra enligt – 1 kap. 5 § aktiebolagslagen – 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (1975:1385) , (2005:551) , – 1 kap. 4 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, – 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), – 1 kap. 5 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker, – 1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen (1982:713), eller – 1 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220). En svensk ideell förening anses ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till föreningen enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Ett utländskt bolag eller en sådan förvärvare som avses i 11 § anses ha bestämmande inflytande över ett företag om detta skulle ha varit ett dotterföretag till bolaget eller personen, om bolaget eller personen hade varit ett svenskt aktiebolag.

42 kap.

Vinstandelslån Vinstandelslån och kapitalandelslån

15 § Utnyttjandet av en företrädesrätt Utnyttjandet av en företrädesrätt att teckna ett vinstandelslån skall att teckna ett vinstandelslån eller inte medföra att värdet av rätten ett kapitalandelslån skall inte tas upp, om den som utnyttjar rät- medföra att värdet av rätten tas ten fått den på grund av sitt inne- upp, om den som utnyttjar rätten hav av andelar i det låntagande fått den på grund av sitt innehav företaget. av andelar i det låntagande företaget.

Nedsättning av aktiekapitalet m.m. Minskning av aktiekapitalet m.m.

Senaste lydelse 2000:1341. 15

2. reservfonden , eller 3. överkursfonden. Utbetalningar från en utländsk juridisk person vid ett förfarande som motsvarar något av dem som nämns i första stycket skall också behandlas som utdelning.

20 § Vid ombildning av en svensk ekonomisk förening till ett svenskt aktiebolag skall aktier i bolaget som skiftas ut till medlemmen inte behandlas som utdelning, om 1. den utskiftande föreningen inte är ett sådant fåmansföretag som avses i 56 kap. 2 § eller 57 kap. 3 §, 2. föreningen äger samtliga aktier i bolaget, 3. samtliga aktier i bolaget skiftas ut, och 4. värdet av vad medlemmarna 4. värdet av vad medlemmarna får utöver aktierna inte överstiger får utöver aktierna inte överstiger fem procent av aktiernas nominel- fem procent av aktiernas kvotvärla värde . de . Vad som utöver aktierna skiftas ut till medlemmen skall i sin helhet behandlas som utdelning. I 48 kap. 9 § finns bestämmelser om anskaffningsutgift för de utskiftande aktierna.

43 kap. 26 § Vinstutdelning som lämnas för senare räkenskapsår än som avses i 25 § skall minska kapitalunderlaget till den del utdelat belopp överstiger nettovinsten enligt fastställd balansräkning eller, i förekommande fall, fastställd koncernbalansräkning. Kapitalunderlaget i ett aktiebo- Kapitalunderlaget i ett aktiebolag skall minskas med belopp som lag skall minskas med belopp som motsvarar utbetalningar från bola- motsvarar utbetalningar från bolaget som gjorts i samband med ned- get som gjorts i samband med sättning av aktiekapitalet eller re- minskning av aktiekapitalet eller servfonden, om utbetalningen skett reservfonden, om utbetalningen efter utgången av det räkenskapsår skett efter utgången av det räkendå underlaget beräknades. skapsår då underlaget beräknades. Kapitalunderlaget i en ekonomisk förening skall minskas med belopp som motsvarar utbetalningar enligt 10 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar vid nedsättning av medlemsinsatsernas belopp eller enligt 4 kap. 3 § samma lag vid återbetalning av överskjutande medlemsinsatser. Detta gäller bara om utbetalningen skett efter utgången av det räkenskapsår då underlaget beräknades.

att förvärva aktier eller andra till- konvertibelt kapitalandelsbevis gångar, anses detta inte som avytt- utnyttjas för att förvärva aktier ring av det utnyttjade värdepappe- eller andra tillgångar, anses detta ret. inte som avyttring av det utnyttjade värdepapperet. I 20 § finns bestämmelser om anskaffningsutgiften för de förvärvade tillgångarna.

19 § Till anskaffningsutgiften för Till anskaffningsutgiften för tillgångar som innehavaren av en tillgångar som innehavaren av en säljoption avyttrar genom att ut- inlösenrätt, säljrätt eller annan nyttja optionen skall läggas vad säljoption avyttrar genom att uthan betalat för optionen. nyttja optionen skall läggas vad han betalat för optionen.

20 § I anskaffningsutgiften för en till- I anskaffningsutgiften för en tillgång som den skattskyldige för- gång som den skattskyldige förvärvar genom att utnyttja en teck- värvar genom att utnyttja en teckningsrätt, delrätt , företrädesrätt till ningsrätt, fondaktierätt , företrädesteckning av vinstandelslån, termin, rätt till teckning av vinstandelslån option, ett konvertibelt skuldebrev eller kapitalandelslån , termin, opeller konvertibelt vinstandelsbevis tion, konvertibel, konvertibelt skall det omkostnadsbelopp räknas vinstandelsbevis eller konvertibelt in som skulle ha använts om det kapitalandelsbevis skall det omutnyttjade värdepapperet hade av- kostnadsbelopp räknas in som yttrats vid tidpunkten för utnytt- skulle ha använts om det utnyttjajandet. de värdepapperet hade avyttrats vid tidpunkten för utnyttjandet.

48 kap. 2 § Med delägarrätt avses – aktie, – rätt på grund av teckning av aktier, – teckningsrätt, – delrätt , – fondaktierätt, – andel i en investeringsfond, – andel i en ekonomisk förening, och – annan tillgång med liknande konstruktion eller verkningssätt. Bestämmelserna om delägarrätter skall tillämpas också på – vinstandelsbevis som avser lån – vinstandelsbevis och kapitali svenska kronor, andelsbevis som avser lån i svenska kronor, – konvertibelt skuldebrev i – konvertibel i svenska kronor, svenska kronor, – inlösenrätt och säljrätt som avser aktier,

Senaste lydelse 2004:66. 17

– termin och option vars underliggande tillgångar består av aktier eller termin och option som avser aktieindex, och – annan tillgång med liknande konstruktion eller verkningssätt. Andel i privatbostadsföretag anses inte som delägarrätt.

6 a § Kapitalvinst som uppkommer då Kapitalvinst som uppkommer då ett aktiebolag som avses i 7 kap. ett aktiebolag som avses i 19 kap. 3 § första stycket aktiebolagslagen 13 § aktiebolagslagen (2005:551) (1975:1385) eller 6 a kap. 3 § för- eller 6 a kap. 3 § första stycket första stycket försäkringsrörelselagen säkringsrörelselagen (1982:713) (1982:713) avyttrar egna aktier avyttrar egna aktier skall inte tas skall inte tas upp. Detsamma gäller upp. Detsamma gäller för vinst då för vinst då bolaget utfärdar eller bolaget utfärdar eller avyttrar opavyttrar optioner, terminer eller tioner, terminer eller liknande inliknande instrument vars underlig- strument vars underliggande tillgande tillgångar består av sådana gångar består av sådana aktier. aktier.

6 b § Kapitalvinst som uppkommer då ett aktiebolag löser in ett kapitalandelsbevis som bolaget ställt ut, skall inte tas upp hos bolaget.

Teckningsrätter och delrätter Teckningsrätter, fondaktierätter, inlösenrätter och säljrätter

13 § För teckningsrätter och delrätter För teckningsrätter och fondaksom grundas på aktieinnehav i tierätter, samt inlösenrätter och bolaget är anskaffningsutgiften säljrätter som avses i 2 §, som noll. grundas på aktieinnehav i bolaget, är anskaffningsutgiften noll. Detsamma gäller teckningsrätter Detsamma gäller teckningsrätter och delrätter som grundas på in- och fondaktierätter som grundas nehav av ett konvertibelt skulde- på innehav av en konvertibel eller brev eller en liknande rätt till för- en liknande rätt till förvärv av akvärv av aktier i bolaget, om inne- tier i bolaget, om innehavaren vid havaren vid tilldelningen av aktier tilldelningen av aktier likställs likställs med en aktieägare. med en aktieägare.

Senaste lydelse 2000:78. 18

och optioner och inte heller sådana och optioner och inte heller sådana teckningsrätter och delrätter som teckningsrätter, fondaktierätter, inavses i 13 §. lösenrätter och säljrätter som avses i 13 §.

28 § Kapitalförlust på en tillgång eller förpliktelse får inte dras av hos ett aktiebolag om den underliggande förpliktelsen, direkt eller indirekt, är ett kapitalandelsbevis som bolaget ställt ut. Att kapitalförlust som uppkommer då ett aktiebolag löser in ett kapitalandelsbevis inte får dras av följer av 6 b § jämförd med 44 kap. 2 §.

48 a kap. 13 2 § Med andelsbyte avses ett förfarande som uppfyller villkoren i 5–8 §§ samt följande förutsättningar: 1. En fysisk person (säljaren) skall avyttra en andel (den avyttrade andelen) i ett företag (det avyttrade företaget) till ett annat företag (det köpande företaget). 2. Ersättningen skall vara mark- 2. Ersättningen skall vara marknadsmässig och lämnas i form av nadsmässig och lämnas i form av andelar i det köpande företaget andelar i det köpande företaget (mottagna andelar). Ersättningen (mottagna andelar). Ersättningen får till en del lämnas i pengar , får till en del lämnas i pengar. dock högst med tio procent av de mottagna andelarnas nominella värde. Om det saknas nominellt värde på de mottagna andelarna, skall den högsta ersättningen i pengar i stället beräknas på den del av det inbetalda kapitalet som belöper sig på andelarna.

49 kap. 2 § Med uppskovsgrundande andelsbyte avses ett förfarande som uppfyller villkoren i 8–13 §§ samt följande förutsättningar: 1. En säljare (säljaren) skall avyttra en andel (den avyttrade andelen) i ett företag (det avyttrade företaget) till ett annat företag (det köpande företaget). 2. Ersättningen skall vara mark- 2. Ersättningen skall vara marknadsmässig och lämnas i form av nadsmässig och lämnas i form av

13 Senaste lydelse 2002:1143. Senaste lydelse 2002:1143. 19

andelar i det köpande företaget andelar i det köpande företaget (mottagna andelar). Ersättningen (mottagna andelar). Ersättningen får till en del lämnas i pengar , får till en del lämnas i pengar. dock högst med tio procent av de mottagna andelarnas nominella värde. Om det saknas nominellt värde på de mottagna andelarna, skall den högsta ersättningen i pengar i stället beräknas på den del av det inbetalda kapitalet som belöper sig på andelarna. 3. Om den avyttrade andelen var en kapitaltillgång, skall säljaren vara en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag.

57 kap. 2 § Utdelning och kapitalvinst på Utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar skall hos kvalificerade andelar skall hos fysiska personer i den omfattning fysiska personer i den omfattning som anges i 7 och 12 §§ tas upp i som anges i 7 och 12 §§ tas upp i inkomstslaget tjänst i stället för i inkomstslaget tjänst i stället för i inkomstslaget kapital. Som utdel- inkomstslaget kapital. Som utdelning behandlas även vinst vid ned- ning behandlas även vinst vid sättning av aktiekapital genom minskning av aktiekapital med inlösen av aktier och vinst vid indragning av aktier och vinst vid överlåtelse till ett aktiebolag av överlåtelse till ett aktiebolag av dess egna aktier. dess egna aktier. Vid tillämpning av detta kapitel likställs med andelar andra delägarrätter som getts ut av företaget och med utdelning ränta på sådana delägarrätter.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering. 2. Äldre bestämmelser tillämpas i fråga om omständigheter som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Senaste lydelse 2000:78. 20

3 Ärendet och dess beredning

Den 10 mars 2005 beslutade regeringen propositionen Ny aktiebolagslag (prop. 2004/05:85). Den nya lagen har antagits av riksdagen (bet. 2004/05:LU23, rskr. 2004/05:291, SFS 2005:551) och träder i kraft den 1 januari 2006. Inom Finansdepartementet har en promemoria utarbetats med förslag till följdändringar i inkomstskattelagen (1999:1229) och kupongskattelagen (1970:624) med anledning av den nya aktiebolagslagen. I promemorian lämnades även förslag till ändrade regler för beskattningen av inlösenrätter och säljrätter. Bakgrunden till det senare förslaget är att ett antal stora aktiebolag under våren 2005 beslutat om inlösen eller återköp av aktier. Promemorians lagförslag finns i bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2 . Remissyttrandena och en remissammanställning finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi 2005/3215). I denna lagrådsremiss lägger regeringen fram förslag till ändringar i inkomstskattelagen och kupongskattelagen. Förslagen motsvarar i huvudsak förslagen i den remitterade promemorian.

4 Följdändringar med anledning av ny aktiebolagslag

4.1 Inledning

I regeringens proposition Ny aktiebolagslag (prop.2004/05:85) lämnades förslag till följdändringar i vissa lagar med anledning av den nya lagstiftningen. Inom Justitiedepartementet bereds för närvarande en proposition med förslag till ytterligare följdändringar. Propositionen kommer bl.a. att innehålla förslag till ändringar i vissa skattelagar som enbart innebär en anpassning till paragrafindelningen i den nya aktiebolagslagen. I föreliggande lagrådsremiss lämnas förslag till följdändringar i inkomstskattelagen (1999:1229) och kupongskattelagen (1970:624). I de båda lagarna finns hänvisningar till aktiebolagslagen som behöver ändras. Det behöver också göras vissa ändringar med anledning av att det förekommer ny terminologi i den nya aktiebolagslagen. Det gäller t.ex. uttrycket ”nedsättning av aktiekapitalet” som har ersatts med ”minskning av aktiekapitalet” och uttrycket ”konvertibelt skuldebrev” som har ersatts med ”konvertibel”. Därutöver har det skett vissa materiella ändringar i den nya aktiebolagslagen som får konsekvenser på skatteområdet. Det gäller t.ex. att nominellt värde för aktier slopas, att aktiebolag ges möjlighet att ta upp kapitalandelslån, att det införs ett delningsförfarande för aktiebolag och att överkursfonden i fortsättningen skall utgöra fritt eget kapital. I lagrådsremissen föreslås också, delvis som en följd av att det nominella värdet på aktier avskaffas, att den kontantgräns som gäller vid vissa andelsbyten slopas.

4.2 Den nya aktiebolagslagen

Den nya aktiebolagslagen (2005:551) innebär i förhållande till 1975 års lag en språklig och systematisk modernisering av den svenska aktiebolagsrätten. I det följande ges en kortfattad beskrivning av sakliga förändringar i den nya lagen som har betydelse för skatterlagstiftningen.

Aktier utan nominellt belopp

Aktier skall inte längre ha nominella värden utan i stället representera en viss andel i bolaget. Systemet med nominella belopp slopas för samtliga aktiebolag och ersätts med ett kvotaktiesystem. En akties kvotvärde utgörs av ett belopp som motsvarar aktiens andel i aktiekapitalet. Övergången till ett kvotaktiesystem har betydelse för bl.a. bestämmelserna om minskning av aktiekapitalet och förbudet mot utgivning av aktier till underkurs.

Kapitalandelslån

Enligt 1975 års aktiebolagslag (1975:1385) får ett aktiebolag ta upp lån på villkor att lånet skall betalas tillbaka med ett nominellt belopp eller med ett belopp som bestäms med hänsyn till penningvärdet. Bestämmelsen innebär ett förbud mot bl.a. kapitalandelslån, dvs. lån där det kapitalbelopp som skall återbetalas är beroende av utdelningen till aktieägarna i bolaget, bolagets vinst eller dess finansiella ställning. Däremot är det tillåtet att ta upp lån där räntan är helt eller delvis beroende av sådana faktorer (vinstandelslån). Genom den nya aktiebolagslagen tillåts även kapitalandelslån. Ett kapitalandelslån är ett lån där det belopp med vilket återbetalning skall ske helt eller delvis är beroende av utdelningen till aktieägarna, kursutvecklingen på bolagets aktier, bolagets resultat eller bolagets finansiella ställning. Ett vinstandelslån definieras som ett lån där räntan är beroende av någon av dessa faktorer.

Minskning av aktiekapitalet

Det nuvarande uttrycket ”nedsättning av aktiekapitalet” ersätts med ”minskning av aktiekapitalet”. Aktiekapitalet skall på samma sätt som tidigare kunna minskas för täckning av förlust, avsättning till fritt eget kapital och återbetalning till aktieägarna. Vidare skall minskning av aktiekapitalet kunna ske enligt förbehåll i bolagsordningen. Några särskilda regler om minskning av aktiekapitalet för avsättning till reservfonden finns inte i den nya lagen. Minskning skall kunna genomföras med eller utan indragning av aktier. Eftersom systemet med nominella värden på aktier avskaffas finns ingen bestämmelse om minskning av aktiekapitalet genom minskning av aktiernas nominella belopp.

Delning

Ett nytt förfarande för omstruktureringar förs in i den nya lagen. Förfarandet kallas delning och innebär att ett aktiebolag delas genom att bola-

gets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera andra aktiebolag mot vederlag till aktieägarna i det överlåtande bolaget. Delning skall kunna ske på två sätt. I det ena fallet övertas ett bolags samtliga tillgångar och skulder av två eller flera andra bolag, varvid det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation. Det andra fallet innebär att en del av ett bolags tillgångar och skulder övertas av ett eller flera bolag utan att det överlåtande bolaget upplöses. I båda fallen skall ersättning lämnas till aktieägarna i det överlåtande bolaget. Ersättningen (delningsvederlaget) skall utgå i form av aktier i de övertagande bolagen eller som kontant ersättning. Nya bolag skall kunna bildas genom delningsförfarandet.

4.3 Följdändringar i inkomstskattelagen

4.3.1 Aktier utan nominellt belopp

Regeringens förslag: Termen ”kvotvärde” ersätter ”nominellt värde” i inkomstskattelagen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i frågan har tillstyrkt promemorians förslag. Skälen för regeringens förslag: Enligt 1 kap. 3 § första stycket i 1975 års aktiebolagslag (1975:1385) skall ett aktiebolag ha ett aktiekapital. Om aktiekapitalet är fördelat på flera aktier, skall dessa lyda på lika belopp (det nominella beloppet). Bolagets aktiekapital utgörs av summan av de nominella beloppen av tecknade och tilldelade aktier. En akties nominella belopp skall anges i bolagsordningen och vara bestämt i samma valuta som aktiekapitalet. Det finns inte någon gräns för hur lågt det nominella beloppet får vara. Enligt den nya aktiebolagslagen (2005:551) skall aktier i fortsättningen inte ha nominella värden utan i stället representera en viss andel i bolaget. Om aktiekapitalet är fördelat på flera aktier, representerar varje aktie en lika stor andel av aktiekapitalet. Ett belopp motsvarande aktiens andel i aktiekapitalet utgör aktiens kvotvärde. För att underlätta övergången till det nya systemet kommer bolagen att få avvakta med att göra de ändringar i bolagsordningen som reformen föranleder till dess att bolagsordningen ändras för första gången efter den nya lagens ikraftträdande. Uttrycket ”nominellt värde” förekommer i inkomstskattelagen (1999:1229) dels i bestämmelserna om bolagisering av ekonomiska föreningar, 42 kap. 20 §, dels i bestämmelserna om vissa andelsbyten, 48 a kap. 2 § och 49 kap. 2 §. I den förstnämnda bestämmelsen finns ett krav på att vad som utskiftas till medlemmarna utöver aktier, inte får överstiga fem procent av aktiernas nominella belopp för att medlemmarna inte skall bli beskattade som för utdelning. Eftersom systemet med aktiers nominella värde försvinner, föreslår regeringen att uttrycket ”nominellt värde” ersätts med ”kvotvärde” i den aktuella paragrafen. När det gäller bestämmelserna om andelsbyten uppkommer frågan om motsvarande ändringar bör göras där eller om den s.k. kontantgränsen helt bör slopas. Denna fråga behandlas i följande avsnitt.

4.3.2 Kontantgränsen vid andelsbyten

Regeringens förslag: Den s.k. kontantgränsen som gäller vid vissa andelsbyten slopas.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag förutom att det i promemorian föreslogs att omkostnadsbeloppet på de avyttrade andelarna skall fördelas mellan kontantersättningen och de mottagna andelarna. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har berört förslaget har tillstyrkt att kontantgränsen slopas. Näringslivets Skattedelegation har ansett att en möjlighet bör införas för de skattskyldiga som begär det att få tillämpa de föreslagna bestämmelserna retroaktivt, att frågan om att införa en särskild regel för andelsbyten med små kontantbelopp bör övervägas ytterligare samt att vissa följdändringar bör göras i 48 a kap. 13 § och 49 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229). Sveriges advokatsamfund har förordat att förslaget om fördelning av anskaffningsutgiften genomförs för att undvika att beskattningen tidigareläggs. Skatteverket däremot har föreslagit att omkostnadsbeloppet inte skall fördelas mellan kontantersättningen och de mottagna andelarna. Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om andelsbyten gäller när ett företag köper andelar i ett annat företag mot ersättning i form av andelar i det köpande företaget. Reglerna har tillkommit för att strukturaffärer i näringslivet inte skall hindras av den beskattning som normalt skall ske när aktier och andra andelar byter ägare. När en fysisk person är säljare gäller regler om framskjuten beskattning vid andelsbyten (48 a kap. inkomstskattelagen). Om en juridisk person är säljare eller de avyttrade andelarna är lagerandelar, gäller i stället regler om uppskovsgrundande andelsbyten (49 kap. inkomstskattelagen). Bland villkoren för att få tillämpa reglerna finns en kontantgräns, dvs. en regel om att bara en mindre andel av ersättningen vid andelsbytet får vara kontanter. Enligt 48 a kap. 2 § respektive 49 kap. 2 § inkomstskattelagen får ersättningen i pengar vara högst tio procent av de mottagna andelarnas nominella värde. Om det saknas nominellt värde på de mottagna andelarna, skall den högsta ersättningen i pengar i stället beräknas på den del av det inbetalda kapitalet som belöper på andelarna. Överskrids kontantgränsen sker beskattning på vanligt sätt. När nu systemet med aktiers nominella värde avskaffas måste reglerna om kontantgränsen vid andelsbyten ändras. Kontantbegränsningen kan numera undvikas genom att det skrivs två avtal, jfr RÅ 2002 ref. 27. Regeringen anser att det mot denna bakgrund inte finns tillräckligt starka skäl för att behålla kontantgränsen. Regeringen föreslår därför att den s.k. kontantgränsen slopas. I dag tas hela den kontanta ersättningen upp som kapitalvinst utan avdrag för den del av anskaffningsutgiften på de avyttrade andelarna som belöper på denna del av ersättningen. Omkostnadsbeloppet för de mottagna andelarna blir i motsvarande mån högre. Detta innebär en tidigareläggning av beskattningen vid tillämpningen av reglerna om framskjuten beskattning. När kontantgränsen slopas och således en stor del av ersättningen vid ett andelsbyte kan utgå i kontanter, finns det anledning att överväga om omkostnadsbeloppet i stället skall fördelas på ersättningen i

pengar och mottagna andelar. I promemorian lämnades ett förslag av denna innebörd. Sveriges advokatsamfund har förordat att förslaget om fördelning av anskaffningsutgiften genomförs för att undvika att beskattningen tidigareläggs. Skatteverket å andra sidan har ansett att det inte bör ske någon fördelning utan har i stället förordat att de regler som gäller i dag avseende fördelningen behålls. Skatteverket har som skäl för sin ståndpunkt anfört bl.a. följande. Om en fördelning skall ske blir reglerna mer komplicerade. Genomförs ändringen kommer detta att innebära att alla som deltagit i bytet måste fördela omkostnadsbeloppet trots att endast en mindre eller t.o.m. obetydlig kontantersättning har lämnats. Aktieägaren skall dessutom, så länge han eller hon äger några av de mottagna andelarna, själv hålla reda på hur stor del av den ursprungliga anskaffningsutgiften som är utnyttjad och hur stor del som finns kvar till kommande försäljningar. Leder ändringen till att även de stora börsnoterade bolagen kommer att betala ut småsummor i kontantersättning i stället för andelar av en aktie, så innebär det att flera hundratusen aktieägare kan beröras av fördelningsregeln varje år. Om det går en längre tid från det att bytet sker till det att de mottagna andelarna säljs, finns det stor risk för att aktieägaren har svårt att redovisa sina försäljningar på ett riktigt sätt. Som det påpekas i promemorian innebär dagens regler en tidigareläggning av beskattningen. Detta går dock att undvika genom att det skrivs två avtal, jfr RÅ 2002 ref. 27. Förslaget om att ta bort kontantgränsen leder även till kontrollproblem. Regeringen anser att utgångspunkten bör vara att en tidigareläggning av beskattningen i och för sig bör undvikas. Denna effekt finns emellertid redan enligt dagens regler och bör kunna accepteras om skälen för en sådan ordning är tillräckligt starka. Regeringen vill i detta sammanhang erinra om att bestämmelserna om framskjuten beskattning och uppskovsgrundande andelsbyten i sig medför en förmån. Vidare är det möjligt att undvika tidigareläggning av beskattningen genom att skriva två avtal. Till detta kommer att deklarationsförfarandet skulle komma att försvåras för det stora antalet aktieägare som deltar i andelsbyten där börsnoterade bolag är inblandade. Regeringen anser därför att kontantersättningen vid andelsbyten även fortsättningsvis bör beskattas utan avdrag för något omkostnadsbelopp. Vid en sådan bedömning är det inte aktuellt med en särskild regel vid små kontantbelopp eller de följdändringar i 48 a kap 12 § och 49 kap. 13 § inkomstskattelagen som föreslagits av Näringslivets Skattedelegation. Näringslivets Skattedelegation har även ansett att det bör införas en möjlighet för de skattskyldiga som begär det att få tillämpa de föreslagna bestämmelserna om en slopad kontantgräns retroaktivt. Regeringens bedömning är att frågan om retroaktivitet inte bör behandlas i detta lagstiftningsärende utan i ett annat sammanhang.

4.3.3 Kapitalandelslån

Regeringens förslag: Termerna kapitalandelslån och kapitalandelsbevis förs in i inkomstskattelagen . Avyttringar av kapitalandelsbevis skall beskattas enligt reglerna för delägarrätter. Det företag som tagit upp ett ka-

pitalandelslån skall inte ta upp en kapitalvinst och får inte dra av en kapitalförlust i samband med att lånet löses in.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Sveriges advokatsamfund har ansett att samma regelverk bör gälla för kapitalandelslån som för vinstandelslån. En sådan lösning är enligt advokatsamfundet att föredra ur ett kapitalmarknads-, kapitalanskaffnings- och regelsymmetriskt perspektiv då den enda reella skillnaden mellan kapitalandelslån och vinstandelslån i princip utgörs av graden av risk. Vidare har advokatsamfundet anfört att kapitalandelsbevis till personer som inte är innehavare av kvalificerade andelar bör beaktas vid tillämpning av utomståenderegeln i 57 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229). Näringslivets Skattedelegation har föreslagit en justering av lagtexten i förtydligande syfte. Övriga remissinstanser har inte yttrat sig särskilt i frågan. Skälen för regeringens förslag: I 1975 års aktiebolagslag (1975:1385) skiljer man mellan kapitalandelslån och vinstandelsbevis. Det förra, som inte är tillåtet, är ett lån där kapitalförpliktelsen knyts till bolagets utdelning eller vinst, medan det senare, som är tillåtet, är ett lån där räntan är relaterad till utdelningen eller vinsten. Kapitalandelslån kallas även delägardebentures medan vinstandelsbevis, eller vinstandelslån, kallas lånedebentures. Genom den nya aktiebolagslagen (2005:551) upphävs det nu gällande förbudet mot att ta upp kapitalandelslån. En annan förändring är att det i lagtexten talas om vinstandelslån i stället för vinstandelsbevis. Definitionerna av de båda lånetyperna har också kommit till klarare uttryck i lagtexten. Ett vinstandelslån definieras som ett lån där räntan helt eller delvis är beroende av utdelningen till aktieägare i bolaget, kursutvecklingen på bolagets aktier, bolagets resultat eller bolagets finansiella ställning. Ett kapitalandelslån är ett lån där kapitalbeloppet som skall återbetalas är knutet till någon av dessa faktorer (se prop. 2004/05:85 s. 664). I inkomstskattelagen finns bestämmelser om den skattemässiga behandlingen av vinstandelslån och vinstandelsbevis. Med vinstandelslån avses ett lån där räntans storlek helt eller delvis är beroende av det låntagande företagets utdelning eller vinst. Termen vinstandelslån i inkomstskattelagen omfattar således inte sådana lån som i den nya aktiebolagslagen benämns kapitalandelslån. Det finns därför ett behov av att föra in särskilda bestämmelser om kapitalandelslån i inkomstskattelagen. När det gäller terminologin är det lämpligast att följa den som finns i den nya aktiebolagslagen. Lånen i fråga bör således kallas för kapitalandelslån även i inkomstskattelagen. I inkomstskattelagen förekommer även termen vinstandelsbevis. Härmed avses det värdepapper som utfärdas och som ger rätt till en andel i vinstandelslånet. En motsvarande term bör införas beträffande kapitalandelslån. Följaktligen bör en sådan rätt benämnas kapitalandelsbevis.

Beskattning av långivaren

Ett vinstandelsbevis anses inte vara en delägarrätt men bestämmelserna om avyttring av delägarrätter (aktievinstreglerna) skall tillämpas på vinstandelsbevis som avser lån i svenska kronor. Detta hänger samman med att räntan på ett vinstandelslån är relaterad till det låntagande bolagets vinst. En utgångspunkt bör vara att värdepapper vars avkastning är knuten till storleken på bolagets vinst eller utdelning, eller som i övrigt är utformat så att värdeutvecklingen liknar den för aktier, bör hänföras till delägarrätter i skattehänseende. Kapitalandelslån företer många likheter med aktier. Återbetalningen av lånet sker inte med ett i förväg bestämt nominellt belopp utan är beroende av bolagets resultat och finansiella ställning. Bortsett från att en innehavare av ett kapitalandelsbevis inte kan utöva de rättigheter som följer med ett aktieinnehav, intar han eller hon en ställning som på många sätt ligger nära aktieägarens. Regeringen anser därför att kapitalvinstbeskattningen av kapitalandelslån, i likhet med vad som gäller för vinstandelslån, bör ske med tillämpning av bestämmelserna om delägarrätter. Även i övrigt bör de bestämmelser som gäller för vinstandelslån gälla för kapitalandelslån när det handlar om beskattningen av långivaren. Det gäller t.ex. bestämmelserna om förlängd skattskyldighet, anställdas förvärv av aktier m.m. samt utnyttjande av rätt att förvärva tillgångar. I likhet med vad som gäller för vinstandelslån bör det även finnas bestämmelser om företrädesrätt till teckning av kapitalandelslån och om konvertibla kapitalandelsbevis. I 25 a kap. 19 § inkomstskattelagen finns ett avdragsförbud för vissa kapitalförluster. Bl.a. får en kapitalförlust inte dras av om förlusten avser en rätt till andel i vinst hos ett företag i intressegemenskap med det avyttrande företaget. I bestämmelsen bör anges att den även omfattar en kapitalförlust som avser ett kapitalandelsbevis som ställts ut av ett företag i intressegemenskap med det avyttrande företaget. Avdragsförbudet bör kompletteras med en regel som motverkar kringgåenden genom användningen av olika derivatstrategier.

Beskattning av låntagaren

När det gäller beskattningen av det företag som tagit upp ett kapitalandelslån bör följande uppmärksammas. Om det inte finns en spärr mot att dra av en kapitalförlust på ett kapitalandelsbevis för det företag som ställt ut beviset och tagit upp lånet, skulle det kunna medföra att det öppnas en möjlighet för företaget att göra avdrag för vad som i praktiken skulle kunna anses utgöra utdelning till en kreditgivare som i detta läge mer kommer att inta en ställning som investerare i företaget. En tänkbar lösning för att begränsa avdragsmöjligheten är att ha regler liknande dem för vinstandelslån som finns i 24 kap. 5–10 §§ inkomstskattelagen och som reglerar under vilka omständigheter ränta som betalas på ett vinstandelslån får dras av hos låntagaren. En sådan lösning har förordats av Sveriges advokatsamfund . Den skulle i princip innebära att kapitalförlusten får dras av om det är fråga om en emission på den allmänna marknaden eller om låntagaren vid riktade emissioner inte är del-

ägare i företaget. Särskilda regler skulle även behövas för det fall att det är ett fåmansföretag. Med utgångspunkten att kapitalandelslånet, trots sin form av förpliktelse, till sin karaktär i flera avseenden liknar en aktie utan rösträtt, finns det enligt regeringen dock skäl att i stället – och i likhet med vad som gäller för återköp av egna aktier – tillämpa en ordning som innebär att det låntagande företaget inte skall ta upp en kapitalvinst respektive dra av en kapitalförlust på lånet. Ett avdragsförbud för kapitalförluster bör kompletteras med en regel som motverkar kringgåenden genom användningen av olika derivatstrategier. Sveriges advokatsamfund har anfört att kapitalandelsbevis till personer som inte är innehavare av kvalificerade andelar bör beaktas vid tillämpningen av den s.k. utomståenderegeln i 57 kap. 5 § inkomstskattelagen. Samfundet menar att om så inte är fallet kommer full beskattning enligt 3:12-reglerna att ske för innehavare av kvalificerade andelar och detta trots att en del av vinsten tillfaller innehavare av icke kvalificerade andelar. Utomståenderegeln anger att om utomstående, direkt eller indirekt, i betydande omfattning äger del i företaget och, direkt eller indirekt, har rätt till utdelning, skall en andel anses kvalificerad bara om det finns särskilda skäl. Motiven för utomståenderegeln är att de utomstående ägarna i dessa fall får så stor del av avkastningen att uttag i form av utdelning eller kapitalvinst inte utgör någon fördel för ägarna av kvalificerade aktier. Risken för omvandling av arbetsinkomster till utdelning blir i dessa fall mindre, eftersom utdelningen tillfaller även den utomstående ägaren. När det gäller kapitalandelslånen är det emellertid inte fråga om utdelning till långivaren. Denne kan få sin rätt till återbetalning bestämd utifrån faktorer som vinst eller utdelning m.m. Lånen kommer att kunna utformas på många olika sätt där villkoren skiljer sig väsentligt från lån till lån. Villkoren behöver således inte vara beroende av utdelningen till aktieägare i bolaget. Utomståendes innehav av kapitalandelsbevis kan därför inte generellt jämställas med aktieägande vid tillämpning av utomståenderegeln. Vidare skulle regeln bli synnerligen komplicerad om man beroende på lånets villkor och för att motverka kringgåenden, skulle innefatta kapitalandelsbevis. I sammanhanget bör även framhållas att inte heller vinstandelsbevis omfattas av regeln. Även i dessa fall kan utrymmet för framtida utdelning begränsas. Regeringen anser därför sammanfattningsvis att det inte är motiverat att kapitalandelsbevisen omfattas av utomståenderegeln.

4.3.4 Minskning av aktiekapitalet m.m.

Regeringens förslag: Bestämmelserna i inkomstskattelagen om utbetalningar till aktieägarna i samband med minskning av aktiekapitalet anpassas materiellt och terminologiskt till den nya aktiebolagslagen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: De remissinstanser som har berört frågan har tillstyrkt promemorians förslag. Näringslivets Skattedelegation har föresla-

git att även 57 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ändras i enlighet med förslaget. Skälen för regeringens förslag: Vissa utbetalningar från ett aktiebolag till aktieägarna, som inte är att anse som vinstutdelning, skall inkomstskatterättsligt behandlas som utdelning. I 42 kap. 17 § inkomstskattelagen anges att som utdelning behandlas utbetalningar till aktieägarna i samband med nedsättning av aktiekapitalet genom minskning av aktiernas nominella belopp eller i samband med nedsättning av reservfonden eller överkursfonden. I den nya aktiebolagslagen (2005:551) avskaffas systemet med aktier med nominellt värde och ersätts med ett kvotvärde för varje aktie. Som en följd av det nya systemet kommer det inte längre att vara möjligt att sätta ned aktiekapitalet genom minskning av aktiernas nominella belopp. I stället skall en minskning av aktiekapitalet kunna genomföras med eller utan indragning av aktier. Den senare metoden innebär att en minskning av aktiekapitalet kommer att resultera i en minskning av aktiernas kvotvärde. En annan nyhet är att överkursfonden, som i dag utgör bundet eget kapital, i fortsättningen skall utgöra fritt eget kapital. Avsättningar som redan gjorts till överkursfonden kommer dock att förbli bundet eget kapital men skall i fortsättningen tas upp under reservfonden. Som en följd av de angivna förändringarna bör vissa anpassningar göras i 42 kap. 17 § inkomstskattelagen. För det första måste uttrycket ”minskning av aktiernas nominella belopp” ersättas med något annat. Det kan tyckas att det ligger nära till hands att ersätta ”nominellt värde” med ”kvotvärde”. Ett problem med en sådan lösning är dock att en minskning av aktiernas kvotvärde inte är en metod för minskning av aktiekapitalet utan snarare en följd av att aktiekapitalet minskas. Dessutom kan det tänkas att aktiernas kvotvärde kan minska i samband med andra typer av utbetalningar än de som är aktuella här. Risken är därför att lagrummet får ett för vitt tillämpningsområde om ”nominellt värde” byts ut mot ”kvotvärde”. Det framstår därför som en bättre lösning att byta ut ”minskning av nominellt värde” mot ”utan indragning av aktier”. Enligt den nya aktiebolagslagen skall en minskning nämligen kunna genomföras med eller utan indragning av aktier. Om aktiekapitalet minskas för återbetalning till aktieägarna och det genomförs utan indragning av aktier, innebär det att aktiernas kvotvärde förändras. I sak motsvarar det en återbetalning till aktieägarna genom minskning av aktiernas nominella belopp. Regeringen föreslår därför att utbetalningar till aktieägarna i samband med att ett aktiebolag minskar aktiekapitalet utan indragning av aktier skall behandlas som utdelning enligt inkomstskattelagen. Regeringen föreslår vidare att det som föreslås gälla för aktier även skall gälla för reservfonden. Det innebär att också utbetalningar till aktieägarna i samband med att ett aktiebolag minskar reservfonden utan indragning av aktier, skall behandlas som utdelning enligt inkomstskattelagen. Som en ytterligare följd av förändringarna i den nya aktiebolagslagen föreslås att bestämmelsen i 42 kap. 17 § inkomstskattelagen om nedsättning av överkursfonden tas bort. En sådan bestämmelse behövs inte längre eftersom överkursfonden i fortsättningen skall utgöra fritt eget kapital. Det innebär att sådana utbetalningar i stället kommer att omfattas av bestämmelserna om skattskyldighet för vinstutdelning.

Slutligen föreslås att uttrycket ”nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden” ersätts med ”minskning av aktiekapitalet eller reservfonden” på de ställen de förekommer i inkomstskattelagen samt att 57 kap. 2 § inkomstskattelagen ändras i enlighet med vad Näringslivets Skattedelegation föreslagit.

4.3.5 Lån till aktieägare

Regeringens förslag: I inkomstskattelagens bestämmelser om förbjudna lån hänvisas till den nya aktiebolagslagens bestämmelser om lån från bolaget till aktieägare m.fl.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte berört frågan eller haft några invändningar mot promemorians förslag. Skälen för regeringens förslag: I 11, 13 och 15 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns bestämmelser om s.k. förbjudna lån, dvs. penninglån i strid med 12 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385). Sådana lån skall tas upp i inkomstslaget tjänst eller – såvitt gäller juridiska personer – i inkomstslaget näringsverksamhet. I den nya aktiebolagslagen (2005:551) finns bestämmelserna om förbjudna lån i huvudsak oförändrade i 21 kap. Bestämmelsen i 1975 års aktiebolagslag är uppdelad i åtta stycken. Motsvarande reglering finns i 21 kap. 1–7 §§ i den nya lagen. Dessa paragrafer har följande innehåll. Det generella förbudet mot penninglån och definitionen av den förbjudna kretsen, dvs. de personer till vilka lån inte får lämnas, finns i 21 kap. 1 §, som motsvarar nuvarande 12 kap. 7 § första och sjunde styckena. I 21 kap. 2 § (nuvarande 12 kap. 7 § andra stycket) finns bestämmelser om undantag för fem grupper av lån, nämligen kommunlån, koncernlån, kommersiella lån, lån hos Riksgäldskontoret och s.k. småaktieägarlån. I detta sammanhang är bara undantagen för kommersiella lån och småaktieägarlån av intresse. I fråga om småaktieägarlån görs den ändringen att innehav i annat koncernföretag inte skall beaktas. Inte heller skall antalet aktier längre tillmätas någon betydelse. Tidigare krävdes bestämmande inflytande eller innehav av mer än 500 aktier i bolaget. I 21 kap. 3 § (motsvarande 12 kap. 7 § sjätte stycket) sägs att bestämmelserna om penninglån tillämpas även i fråga om ställande av säkerhet. Det särskilda förbudet mot förvärvslån, dvs. lån i syfte att förvärva aktier i bolaget eller annat bolag i samma koncern, finns i 21 kap. 5 § (tidigare 12 kap. 7 § tredje stycket). Uttrycket ”lämna penninglån” ersätts nu av uttrycken ”ge förskott” och ”lämna lån”. I praktiken blir bestämmelsen därmed att förstå på det sättet att bolaget inte på något sätt får ställa medel till förfogande för förvärv av det åsyftade slaget. Bestämmelsen i 21 kap. 6 § motsvarar nuvarande 12 kap. 7 § fjärde och femte styckena och gäller anställdas möjligheter till lån i bolaget. Lånebeloppet får inte överstiga två basbelopp och erbjudandet skall rikta sig till minst hälften av de anställda.

Av bestämmelserna i 21 kap. 4 och 7 §§ (motsvarar nuvarande 12 kap. 7 § åttonde stycket) framgår att den som innehar en andel i investeringsfond inte anses som aktieägare vid tillämpning av 1 respektive 5 §. Eftersom bestämmelserna om lån till aktieägare förs över i huvudsak oförändrade till den nya aktiebolagslagen, föreslås inga andra förändringar i inkomstskattelagens bestämmelser om förbjudna lån än att hänvisningen till aktiebolagslagens regler ändras.

4.3.6 Delning

Regeringens bedömning: Särskilda bestämmelser om beskattning vid partiell delning bör inte införas nu.

Remissinstanserna: Sveriges advokatsamfund har ansett att regler om partiella delningar bör införas snarast. Skälen för regeringens bedömning: Som redogjorts för i avsnitt 4.2 införs ett nytt förfarande för omstruktureringar, delning, i den nya aktiebolagslagen (2005:551). Delning skall kunna ske på två sätt. Den första metoden innebär att ett bolags samtliga tillgångar och skulder övertas av två eller flera andra bolag, varvid det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation (fullständig delning). Den andra metoden innebär att en del av ett bolags tillgångar och skulder övertas av ett eller flera andra bolag utan att det överlåtande bolaget upplöses (partiell delning). I båda fallen skall ersättning lämnas till aktieägarna i det överlåtande bolaget. Ersättningen skall utgå i form av aktier i det eller de övertagande bolagen eller såsom kontant ersättning. I 37 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns bestämmelser om beskattningen i samband med fissioner. Med fission avses en ombildning som innebär att samtliga tillgångar samt skulder och andra förpliktelser hos ett företag tas över av två eller flera andra företag varvid det överlåtande företaget upplöses utan likvidation. Förfarandet överensstämmer med fullständig delning enligt 24 kap. 1 § andra stycket 1 i den nya aktiebolagslagen. För partiell delning finns det däremot inga regler i inkomstskattelagen. I delbetänkandet Beskattningen vid omstruktureringar enligt fusionsdirektivet (SOU 2005:19), har 2002 års företagsskatteutredning lämnat förslag till hur rådets direktiv 2005/19/EG av den 17 februari 2005 om ändring av direktiv 90/434/EEG om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater (fusionsdirektivet) kan genomföras. Utredningen har bl.a. lämnat förslag till bestämmelser om hur beskattningen skall ske vid s.k. partiella fissioner som nu införs i direktivet. Enligt direktivet skall en partiell fission under vissa förutsättningar kunna genomföras utan att den leder till några omedelbara beskattningskonsekvenser. Ändringarna i direktivet som berör partiella fissioner skall genomföras av medlemsstaterna senast den 1 januari 2007. En partiell fission har flera likheter med en partiell delning men skiljer sig också från denna på några punkter. Vid partiella fissioner finns ett krav på att minst en verksamhetsgren skall finnas kvar i det överlåtande bolaget. Något sådant krav finns inte vid en partiell delning. Vidare finns

vid partiella fissioner till skillnad från partiella delningar en begränsning i hur stor del av vederlaget som kan utgöra kontant ersättning. Utredningens förslag till beskattning vid partiella fissioner har remissbehandlats. Remisstiden löpte ut så sent som den 27 juni 2005. Flera remissinstanser, däribland Skatteverket, har lämnat synpunkter på utformningen av bestämmelserna. Utredningens förslag innehåller en rad komplicerade frågor av såväl principiell som teknisk natur att ta ställning till. Utredningen föreslår bl.a. omfattande bestämmelser för att motverka kringgåenden av fåmansföretagsreglerna i 57 kap. inkomstskattelagen. Enligt regeringens bedömning kräver förslagen om införande av skatteregler vid partiell fission ytterligare beredning och överväganden innan de kan genomföras. Mot denna bakgrund och då ändringarna i fusionsdirektivet inte behöver genomföras förrän till den 1 januari 2007, lägger regeringen inte nu fram några förslag som rör beskattningen vid partiella delningar. Regeringen återkommer till frågan i samband med den fortsatta beredningen av utredningens betänkande. Fram till dess att särskilda bestämmelser införs kan beskattning av de inblandade parterna komma att aktualiseras vid en partiell delning. Utan någon särskild reglering torde t.ex. det värde som aktieägarna i det överlåtande bolaget tillförs behandlas som utdelning och för det överlåtande bolaget kan uttagsbeskattning komma i fråga.

4.3.7 Övrigt

Regeringens förslag: Hänvisningar och viss terminologi i inkomstskattelagen anpassas till den nya aktiebolagslagen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De remissinstanser som har berört frågan har tillstyrkt promemorians förslag. Skälen för regeringens förslag: Hänvisningar till aktiebolagslagen förekommer i ett flertal lagrum i inkomstskattelagen (1999:1229). Dessa hänvisningar behöver anpassas till paragrafindelningen i den nya aktiebolagslagen (2005:551). Det finns också skäl att göra vissa ändringar i inkomstskattelagens terminologi så att den överensstämmer med terminologin i den nya aktiebolagslagen. Ovan har nämnts att uttrycket ”nedsättning av aktiekapitalet” föreslås bytas ut mot ”minskning av aktiekapitalet”. Andra termer som bör ändras är ”konvertibelt skuldebrev” och ”delrätt” som föreslås bli ersatta med ”konvertibel” respektive ”fondaktierätt”.

4.4 Följdändringar i kupongskattelagen

4.4.1 Delningsvederlag

Regeringens förslag: Bestämmelser om utbetalningar i samband med sådan delning som sker genom att det överlåtande bolagets samtliga tillgångar och skulder övertas av två eller flera andra bolag, varvid det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation, förs in i kupongskatte-

lagen. Innebörden av bestämmelserna är att kupongskatt skall tas ut endast på den del av vederlaget som utgörs av annat än aktier i de övertagande bolagen. Regeringens bedömning: Några särskilda bestämmelser om sådan delning som sker genom att en del av det överlåtande bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera andra bolag utan att det överlåtande bolaget upplöses, bör inte föras in i kupongskattelagen nu.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian lämnades dock ett förslag om att kupongskatt skall utgå i samband med utbetalningar av delningsvederlag avseende s.k. partiella delningar. Något sådant förslag lämnas inte i lagrådsremissen. Remissinstanserna: VPC AB och Sveriges advokatsamfund har motsatt sig förslaget att kupongskatt skall tas ut på delningsvederlag som utgörs av aktier i de övertagande bolagen i samband med delning enligt 24 kap. 1 § andra stycket 2 aktiebolagslagen (2005:551). Skälen för regeringens förslag och bedömning: Kupongskatt tas ut på utdelning på aktier i svenska aktiebolag i de fall utdelningen betalas till personer som inte är bosatta eller hemmahörande i Sverige. Enligt 2 § kupongskattelagen (1970:624) avses med utdelning även utbetalning av fusionsvederlag vid fusioner mellan fristående aktiebolag till den del vederlaget utgörs av annat än aktier i det övertagande bolaget. På sådana utbetalningar skall därför kupongskatt tas ut. Som angetts i avsnitt 4.2 införs ett nytt förfarande för omstruktureringar, delning, i den nya aktiebolagslagen. Några särskilda regler för beskattningen i samband med delning finns för närvarande inte i kupongskattelagen. Det beror på att kupongskatt tas ut på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och att det hittills inte har funnits några associationsrättsliga bestämmelser om delning för svenska bolag. Som redogjorts för i avsnitt 4.3.6 skall delning kunna ske på två sätt. Den första metoden innebär att ett bolags samtliga tillgångar och skulder övertas av två eller flera andra bolag, varvid det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation (fullständig delning). Den andra metoden innebär att en del av ett bolags tillgångar och skulder övertas av ett eller flera andra bolag utan att det överlåtande bolaget upplöses (partiell delning). I båda fallen skall ersättning lämnas till aktieägarna i det överlåtande bolaget. Ersättningen skall utgå i form av aktier i det eller de övertagande bolagen eller såsom kontant ersättning. I inkomstskattelagen (1999:1229) finns redan bestämmelser om beskattningen i samband med fissioner (dvs. motsvarigheten till fullständiga delningar). Inkomstskatterättsligt behandlas fissioner och fusioner i allt väsentligt på samma sätt. Det innebär bl.a. att bestämmelserna om andelsbyten tillämpas på båda förfarandena. När det nu blir möjligt för svenska bolag att genomföra fullständiga delningar och det redan finns inkomstskatterättsliga bestämmelser om fissioner, finns det anledning att även införa en reglering av förfarandet i kupongskattelagen. Vid en sådan reglering finns det inga skäl att behandla fullständiga delningar på annat sätt än fusioner. Vid fusion gäller enligt kupongskattelagen att kupongskatt utgår på vederlag i form av kontanter och andra tillgångar än aktier i det övertagande bolaget. Vederlag som utgörs av aktier i det övertagande bolaget är fritt från kupongskatt. Regeringen föreslår således att be-

stämmelser förs in i kupongskattelagen om utbetalningar i samband med sådan delning som sker genom att det överlåtande bolagets samtliga tillgångar och skulder övertas av två eller flera andra bolag, varvid det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation. Innebörden av bestämmelserna bör vara att kupongskatt skall tas ut endast på den del av vederlaget som utgörs av annat än aktier i de övertagande bolagen. Beträffande partiella delningar föreslogs det i promemorian att det skulle införas bestämmelser om att kupongskatt skall utgå på utbetalning av delningsvederlag oavsett i vilken form vederlaget lämnas. Regleringen föreslogs gälla i avvaktan på regeringens beredning av delbetänkandet från 2002 års företagsskatteutredning. Sveriges advokatsamfund har anfört att kupongskatt inte bör tas ut på delningsverderlag vid partiella delningar, för det fall vederlaget består av aktier. Enligt samfundet innebär förslaget att reglerna inom kort kommer att behöva ändras eftersom de inte är förenliga med förslagen i Företagsskatteutredningens betänkande. Advokatsamfundet har vidare framhållit att förslaget kan verka avhållande på framtida omstruktureringar samt att det kan sägas strida mot skatteförmågeprincipen för det fall vederlaget enbart består av aktier. Även VPC AB har motsatt sig förslaget i denna del. Enligt VPC skulle en bestämmelse som den föreslagna bli svår att tillämpa eftersom innehållande av kupongskatt vid sakutdelningar förutsätter en orimlig manuell hantering som är mycket tidsödande och kostsam. När det gäller inkomstskattelagen har regeringen gjort bedömningen att några särskilda bestämmelser om beskattning vid partiell delning inte bör införas nu (se avsnitt 4.3.6). Ändringarna i fusionsdirektivet behöver inte genomföras förrän till den 1 januari 2007 och Företagsskatteutredningens förslag kräver ytterligare beredning och överväganden innan ändringarna kan genomföras. Regeringen kommer därför att återkomma till frågan i samband med beredningen av utredningens betänkande. Regeringen gör motsvarande bedömning när det gäller kupongskatten och lämnar därför inte något förslag i denna lagrådsremiss om den kupongskatterättsliga behandlingen av partiella delningar. I likhet med vad som sagts beträffande inkomstskatten återkommer regeringen till frågan i samband med beredningen av utredningens betänkande.

4.4.2 Ansvaret för innehållande av kupongskatt

Regeringens förslag: Om ett avstämningsbolag eller någon annan än en central värdepappersförvarare betalar ut utdelning, skall bolaget eller den som annars betalar ut utdelningen vara ansvarig för innehållande, redovisning och betalning av kupongskatt.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I promemorian föreslogs dock ingen reglering av det fallet att ett bolag anlitar någon annan än en central värdepappersförvarare för att sända ut utdelningen. Remissinstanserna: Näringslivets Skattedelegation har föreslagit att om bolaget anlitar någon annan för att sända ut utdelningen bör denne ansvara för innehållande, redovisning och betalning av kupongskatt.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 8 § tredje stycket aktiebolagslagen (1975:1385) skall en central värdepappersförvarare fullgöra vissa särskilt angivna förvaltningsfunktioner avseende bolagets aktiehantering. Dessa funktioner får i avstämningsbolag inte handhas av någon annan. Enligt punkten 5 i tredje stycket skall den centrala värdepappersförvararen utsända utdelning. Det innebär att bolaget självt inte kan sköta distribueringen av utdelningen. I den nya aktiebolagslagen (2005:551) motsvaras det aktuella lagrummet av 5 kap. 12 § andra stycket. Några av de skyldigheter en central värdepappersförvarare har enligt gällande aktiebolagslag har inte tagits med i den nya lagen. Det gäller bl.a. skyldigheten att sända ut utdelning till aktieägarna. Det har ansetts att det bör stå bolaget fritt att anlita en central värdepappersförvarare eller någon annan för denna uppgift. I fortsättningen kommer således avstämningsbolaget självt att kunna distribuera utdelningen till aktieägarna eller uppdra åt någon annan än en central värdepappersförvarare att göra det. Frågan är vem som i sådana fall skall ansvara för att det görs skatteavdrag på utdelningen. När det gäller skatt på utdelning enligt inkomstskattelagen (1999:1229) framgår av 5 kap. 1 § skattebetalningslagen (1997:483) att den som betalar ut utdelningen är skyldig att göra skatteavdrag. Om ett avstämningsbolag självt betalar ut utdelningen är det således bolaget som är skyldigt att göra avdraget. När det gäller kupongskatt är det däremot alltid den centrala värdepappersförvararen som skall innehålla skatten när det är fråga om utdelning i avstämningsbolag. Detta framgår av 7 § första stycket kupongskattelagen (1970:624). Om aktierna är förvaltarregistrerade skall förvaltaren innehålla kupongskatten (12 § kupongskattelagen). Någon bestämmelse som reglerar det fallet att någon annan än en central värdepappersförvarare eller en förvaltare betalar ut utdelningen finns inte i lagen. Det innebär att det inte heller finns någon skyldighet att innehålla kupongskatt i sådana fall. Kupongskattelagen bör därför kompletteras med en bestämmelse som reglerar situationen i fråga. I promemorian föreslogs att det skulle införas en bestämmelse som reglerar det fallet att bolaget självt sänder ut utdelningen. Näringslivets Skattedelegation har påpekat att ett avstämningsbolag enligt nya aktiebolagslagen även kan anlita någon annan än en central värdepappersförvarare för denna uppgift. Delegationen anser att skyldigheten i ett sådant fall bör åläggas den som sänder ut utdelningen. Regeringen delar Näringslivets Skattedelegations uppfattning i detta avseende och föreslår att det i kupongskattelagen förs in en bestämmelse som inte bara reglerar det fallet att bolaget självt sänder ut utdelningen, utan även det då bolaget anlitar någon annan än en central värdepappersförvarare för uppgiften. Bestämmelsens innebörd bör vara att de skyldigheter som en central värdepappersförvarare har i samband med utdelning i avstämningsbolag, skall i stället ligga på bolaget eller den som bolaget annars anlitar i de ifrågavarande situationerna.

4.4.3 Övrigt

Regeringens förslag: Hänvisningar, viss terminologi och vissa förfaranden i kupongskattelagen anpassas till den nya aktiebolagslagen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft några invändningar mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: Det förekommer hänvisningar till aktiebolagslagen i flera av kupongskattelagens (1970:624) paragrafer. Dessa hänvisningar behöver ändras och anpassas till den nya aktiebolagslagen (2005:551). Det finns också skäl att göra vissa terminologiska ändringar på grund av terminologin i den nya aktiebolagslagen. Det gäller t.ex. uttrycket ”nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden” som ersätts med ”minskning av aktiekapitalet eller reservfonden”. Slutligen medför det nya förfarandet delning att det i bestämmelsen om återbetalning av skatt i kupongsskattelagen bör föras in en bestämmelse om hur anskaffningskostnaden skall beräknas för aktier som erhållits genom delningsvederlag. Bestämmelsen föreslås bli densamma som den som gäller för aktier som har erhållits genom fusionsvederlag. Det innebär att anskaffningskostnaden skall anses vara den som aktieägaren hade för aktierna i det överlåtande bolaget.

4.5 Ikraftträdande

Regeringens förslag: Ändringarna skall träda i kraft den 1 januari 2006.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslogs dock särskilda övergångsbestämmelser för vissa andelsbyten. Dessa bestämmelser aktualiseras inte i och med lagrådsremissens förslag. Remissinstanserna: Näringslivets Skattedelegation har ansett att en särskild övergångsbestämmelse bör införas för omständigheter som hänför sig till tiden före ikraftträdandet men som på grund av brutet räkenskapsår redovisas vid 2007 års taxering. Skälen för regeringens förslag: Den nya aktiebolagslagen (2005:551) träder i kraft den 1 januari 2006. De ändringar som föreslås i inkomstskattelagen och kupongskattelagen med anledning av den nya lagen bör träda i kraft vid samma tidpunkt. Enligt regeringens mening bör omständigheter som hänför sig till tiden före ikraftträdandet av den nya aktiebolagslagen inte omfattas av de föreslagna bestämmelserna. Som Näringslivets Skattedelegation har påpekat bör en särskild övergångsbestämmelse av sådan innebörd införas avseende inkomstskattelagen (1999:1229).

5 Inlösenrätter och säljrätter

5.1 Bakgrund

Inlösenrätter

Enligt 6 kap. 1 § aktiebolagslagen (1975:1385) kan ett aktiebolag sätta ned aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna. I den nya aktiebolagslagen (2005:551) finns motsvarande bestämmelse i 20 kap. 1 § där åtgärden kallas för minskning i stället för nedsättning. Förfarandet kan ske genom inlösen av aktier vilket innebär att bolaget drar in aktierna mot återbetalning till aktieägarna. Ett sådant inlösenförfarande kan ske med eller utan användning av inlösenrätter. Nedan kommer endast inlösen med hjälp av inlösenrätter att behandlas. Beskattningen vid ett inlösenförfarande utan användning av inlösenrätter, som bygger på rättsfallet RÅ 1997 ref. 43 I, kommer således inte att omfattas av förslagen i denna lagrådsremiss. Vid inlösen av aktier genom användning av inlösenrätter tilldelas aktieägarna inlösenrätter i förhållande till sina aktieinnehav. Ett visst antal inlösenrätter ger aktieägaren rätt att lösa in en aktie till ett visst bestämt pris. Ofta kan inlösenrätterna avskiljas före inlösen och handlas separat. Det innebär att aktieägaren kan välja mellan att delta i inlösenförfarandet, att avyttra inlösenrätterna eller att inte göra någonting vilket får till följd att inlösenrätterna förfaller. Frågan om hur en avyttring av en inlösenrätt skall behandlas skattemässigt har avgjorts av Regeringsrätten (RÅ 1997 ref. 43 II). Av domen framgår att en separat avyttring av inlösenrätter skall behandlas enligt kapitalvinstreglerna. Anskaffningsutgiften för inlösenrätterna skall beräknas genom att den sammanlagda anskaffningsutgiften för de aktier som legat till grund för tilldelningen av inlösenrätter fördelas mellan aktierna och inlösenrätterna, med utgångspunkt i marknadsvärdena vid tidpunkten för utfärdandet av inlösenrätterna. Hur stor del av anskaffningsutgiften för en aktie som skall anses belöpa på inlösenrätt respektive aktie brukar fastställas av Skatteverket genom allmänna råd.

Säljrätter

Vissa publika aktiebolag får sedan ett antal år förvärva och överlåta egna aktier. Förvärvet kan ske på börs eller genom ett förvärvserbjudande till samtliga aktieägare i bolaget. Det senare kallas för ett riktat återköp. Vid ett riktat återköp erbjuder bolaget aktieägarna att till bolaget avyttra en del av sina aktier till ett fastställt pris. Aktieägarna erhåller säljrätter i förhållande till sitt aktieinnehav. Ibland används termerna återköpsrätter eller specialrätter i stället för säljrätter. Ett visst antal säljrätter ger innehavaren rätt att avyttra en aktie till bolaget till ett visst återköpspris. I likhet med vad som gäller för inlösenrätter kan säljrätterna avskiljas och handlas separat. Aktieägaren kan således välja mellan att sälja sina aktier i enlighet med återköpserbjudandet, att avyttra säljrätterna eller att låta dem förfalla. Enligt ett avgörande i Regeringsrätten (RÅ 2000 not. 209) skall vad som gäller för inlösenrätter även gälla för säljrätter. Det innebär att om

en säljrätt avyttras skall beskattning ske enligt kapitalvinstreglerna. Om säljrätten har erhållits på grundval av aktieinnehav skall anskaffningsutgiften beräknas i enlighet med den fördelningsmetod som gäller för inlösenrätter. Även beträffande säljrätter brukar Skatteverket ange i allmänna råd hur anskaffningsutgiften skall fördelas mellan aktie och säljrätt.

Inlösen- och återköpsprogram

Under våren 2005 har ett antal stora aktiebolag beslutat om inlösen eller återköp av aktier. Exempelvis har TeliaSonera AB, med ca 820 000 aktieägare, genomfört ett återköpsprogram. Många aktieägare har valt att behålla sina aktier och i stället sälja sina inlösenrätter och säljrätter. Det innebär att vid taxeringen år 2006 kommer ett stort antal aktieägare behöva deklarera sina försäljningar av inlösenrätter och säljrätter och i samband därmed beräkna den skattepliktiga vinsten eller förlusten. Som redogjorts för ovan är metoden för beräkning av anskaffningsutgiften på inlösenrätter och säljrätter relativt krånglig. Det kan antas att många deklaranter kommer att få problem med att redovisa sina försäljningar på ett korrekt sätt. Den stora mängden försäljningar kommer också att föra med sig ett omfattande arbete för Skatteverket, inte minst på grund av att anskaffningsutgiften inte kan förtryckas på deklarationsblanketten. Vid ett antagande om att utvecklingen mot allt fler inlösen- och återköpsprogram kommer att fortsätta framöver, finns det anledning att överväga om det bör införas bestämmelser som förenklar beräkningen av vinst och förlust vid försäljning av inlösenrätter och säljrätter.

5.2 Anskaffningsutgiften för vissa inlösenrätter och säljrätter skall vara noll

Regeringens förslag: För inlösenrätter och säljrätter, som erhållits på grundval av aktieinnehav, skall anskaffningsutgiften vara noll.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har tillstyrkt promemorians förslag. Skatteverket har föreslagit att det av lagtexten bör framgå att det endast är inlösenrätter och säljrätter avseende andelar som avses. Näringslivets Skattedelegation har anfört att det bör övervägas att införa en bestämmelse som innebär att anskaffningsutgiften på sälj- och inlösenrätter utan yrkande skall anses vara noll om den skattskyldige inte utnyttjat sin rätt och inte heller yrkat avdrag för en eventuell förlust på rätten. Delegationen har vidare menat att det bör övervägas att i 25 a kap. 4 § inkomstskattelagen (1999:1229) ersätta uttrycket ”option avseende rätt för innehavaren att avyttra aktier” med termerna sälj- och inlösenrätter. Sveriges advokatsamfund har anfört att det bör övervägas om inte anskaffningsutgiften för säljrätter skall vara den faktiska anskaffningsutgiften i stället för noll. Skälen för regeringens förslag: Den gällande metoden för beräkning av anskaffningsutgiften vid avyttring av inlösenrätter och säljrätter hade

tidigare en motsvarighet vid avyttring av teckningsrätter och delrätter. Vid beräkningen av anskaffningsutgiften för sådana rätter skulle anskaffningsutgiften på moderaktien proportioneras mellan moderaktien och rätten med utgångspunkt i förhållandet mellan marknadsvärdet på aktien och rätten före avskiljandet av rätten. I samband med 1990 års skattereform ändrades bestämmelserna på så vis att teckningsrätter och delrätter som grundades på aktieinnehav skulle anses anskaffade utan kostnad. I lagstiftningsärendet framhöll departementschefen att den gällande proportioneringsmetoden innebar en enhetlig och ekonomiskt sett riktigare tillämpning av genomsnittsmetoden än alternativet att ha noll kronor som anskaffningsutgift. Han fann dock att övervägande skäl talade för att bestämma anskaffningsutgiften till noll eftersom det skulle leda till att det blev enklare att beräkna den skattepliktiga vinsten vid försäljningar av teckningsrätter och delrätter. Bestämmelsen om anskaffningsutgiften för teckningsrätter och delrätter finns numera i 48 kap. 13 § inkomstskattelagen. Det resonemang som fördes om teckningsrätter och delrätter i samband med skattereformen kan åberopas även i fråga om inlösenrätter och säljrätter. Ekonomiskt sett innebär den gällande fördelningsmetoden att beskattningen blir mer korrekt. Däremot är det krångligt att beräkna anskaffningsutgiften vilket medför svårigheter för den som skall deklarera en avyttring. För Skatteverket innebär det att resurser måste avsättas till granskning av en stor mängd deklarationer vilket medför betydande kostnader. Förenklingsskäl och kostnadsskäl talar därför starkt för att anskaffningsutgiften vid avyttring av inlösenrätter och säljrätter bör bestämmas till noll. Om anskaffningsutgiften för inlösenrätter och säljrätter bestäms till noll, innebär det att beskattningen vid en avyttring av rätten blir något högre än enligt gällande regler. Det beror på att hela ersättningen för inlösenrätten eller säljrätten kommer att tas upp till beskattning. Enligt dagens regler får en del av aktiens anskaffningsutgift dras av mot ersättningen. Å andra sidan kommer en efterföljande avyttring av aktien att beskattas lägre i motsvarande mån eftersom aktien får behålla hela sin anskaffningsutgift. Sammantaget kommer beskattningen därför att vara oförändrad. Skillnaden är att en del av beskattningen kommer att tidigareläggas. Emellertid handlar det vanligtvis om mycket små belopp och den eventuella nackdel det kan innebära får anses uppvägas av förenklingsvinster och kostnadsbesparingar. Regeringen föreslår därför att vid avyttring av inlösenrätter och säljrätter, som erhållits på grundval av aktieinnehav, skall anskaffningsutgiften vara noll. Regeringen föreslår vidare att schablonmetoden för beräkning av omkostnadsbeloppet i 48 kap. 15 § inkomstskattelagen inte skall få användas för inlösenrätter och säljrätter som erhållits på grundval av aktieinnehav. Schablonmetoden innebär att omkostnadsbeloppet får bestämmas till 20 procent av ersättningen vid avyttring av marknadsnoterade delägarrätter. Förslaget kan illustreras med följande exempel. Antag att en aktie har förvärvats för 100 kronor och att innehavaren tilldelas en säljrätt som han eller hon avyttrar för fem kronor. Vid vinstberäkningen skall t.ex. två kronor av aktiens anskaffningsutgift anses belöpa på säljrätten. Enligt nuvarande regler blir vinsten på säljrätten tre kronor (5-2 kr). För aktien

skall anskaffningsutgiften justeras i motsvarande mån och ny anskaffningsutgift blir 98 kronor (100-2 kr). Vårt förslag innebär att säljrättens anskaffningsutgift i stället skall anses vara noll och vinsten vid en avyttring blir därmed fem kronor (5-0 kr). För aktien innebär förslaget att den behåller sin anskaffningsutgift på 100 kronor. Förslaget om ändrade regler för anskaffningsutgiften för inlösenrätter och säljrätter gäller endast när rätten har erhållits på grund av aktieinnehav i det bolag som har utfärdat rätten. Om inlösenrätter eller säljrätter förvärvats på marknaden skall anskaffningsutgiften vara vad innehavaren betalt för rätten. Som en följd av förslaget om anskaffningsutgiften för inlösenrätter och säljrätter bör de båda termerna inlösenrätt och säljrätt föras in i inkomstskattelagen. Inlösenrätter och säljrätter bör inte definieras som delägarrätter i inkomstskattelagen men väl som sådana värdepapper som bestämmelserna om delägarrätter skall tillämpas på. Skatteverket har påpekat att begreppen inlösenrätter och säljrätter rent språkligt kan avse en rätt att sälja annan egendom än aktier och andelar. Verket har därför föreslagit att det av lagtexten bör framgå att det endast är inlösenrätter och säljrätter avseende andelar som avses. Regeringen delar Skatteverkets synpunkt och menar att omfattningen av begreppen kan begränsas något mer än vad verket föreslagit. Syftet med förslaget är att endast reglera beskattningen i fråga om inlösenrätter och säljrätter som avser aktier. Enligt regeringens mening bör det därför framgå av lagtexten att det endast är sådana inlösenrätter och säljrätter som avses. Näringslivets Skattedelegation har ansett att det bör övervägas att införa en bestämmelse som innebär att anskaffningsutgiften på sälj- och inlösenrätter utan yrkande skall anses vara noll om den skattskyldige inte utnyttjat sin rätt och inte heller yrkat avdrag för en eventuell förlust på rätten. Som skäl härför har delegationen anfört att ett stort antal aktieägare i TeliaSonera AB inte har utnyttjat sina säljrätter i det återköpsprogram som genomfördes under våren 2005. Om dessa aktieägare inte yrkar avdrag för förlusten på outnyttjade säljrätter kommer en del av aktiens anskaffningsutgift att ”gå förlorad”. Den situation som Näringslivets Skattedelegation beskriver är inte ny. Med gällande regler finns det alltid en risk att aktieägare förbiser att yrka avdrag för en förlust på en inlösenrätt eller säljrätt. Skillnaden är att det i år rör sig om ett osedvanligt stort antal aktieägare som omfattas av inlösen- och återköpsprogrammen. Regeringen ställer sig tveksam till att genom särskild lagstiftning åtgärda något som i grunden är en informationsfråga. Därutöver skulle en reglering som den föreslagna medföra betydande administrativa problem. Skatteverket får nämligen inga uppgifter om vare sig tilldelning eller utnyttjande av inlösenrätter eller säljrätter och kan därför inte veta vilka aktieägare som inte har utnyttjat sina rätter. På grund av det anförda anser regeringen att det inte finns skäl att införa en sådan bestämmelse som Näringslivets Skattedelegation har föreslagit. Sveriges advokatsamfund har ansett att det bör övervägas om inte anskaffningsutgiften för säljrätter skall vara den faktiska anskaffningsutgiften i stället för noll. Som skäl härför har samfundet anfört att förslaget att anskaffningsutgiften skall vara noll i vissa fall kan leda till att beskattningen inte kommer att vara oförändrad. Det kan enligt samfundet uppstå

situationer där en förlust på moderaktien inte fullt ut kan användas för kvittning mot en vinst. Som ett alternativ till att behålla gällande regler har samfundet föreslagit att det införs en möjlighet för den skattskyldige till kvittning över tiden mellan kapitalvinster och kapitalförluster på inlösenrätter, säljrätter och aktier. Det är möjligt att det kan uppstå situationer där en aktieägare väljer att avyttra en aktie, som han eller hon annars skulle ha behållit, för att kunna utnyttja kvittningsreglerna fullt ut. Det förhållandet gäller inte bara vid inlösen- och återköpsaffärer utan vid alla typer av försäljningar av värdepapper och är en följd av hur reglerna för beskattning och kvittning av kapitalvinster är konstruerade. Vid en avvägning mellan förenklingsvinster och eventuella negativa konsekvenser för möjligheterna till kvittning, anser regeringen inte att det finns några skäl att behålla dagens bestämmelser. Regeringen ser inte heller att det finns några skäl att införa särskilda kvittningsbestämmelser för inlösenrätter och säljrätter. I 44 kap. 19 § inkomstskattelagen finns en bestämmelse som säger att om en tillgång har avyttrats genom utnyttjande av en säljoption, skall det som betalats för optionen läggas till anskaffningsutgiften för tillgången. I praxis har bestämmelsen tillämpats även i fråga om inlösenrätter och säljrätter. Det innebär att om en aktie har avyttrats genom utnyttjande av inlösenrätter eller säljrätter får vad som eventuellt betalats för rätterna läggas till anskaffningsutgiften för aktien. Genom förslaget om anskaffningsutgiften för inlösenrätter och säljrätter kommer de båda termerna inlösenrätt och säljrätt att föras in i inkomstskattelagen. För att det inte skall råda någon tvekan om vilka värdepapper som omfattas av bestämmelsen i 44 kap. 19 § inkomstskattelagen, bör det uttryckligen stadgas att inlösenrätter och säljrätter omfattas av bestämmelsen. Regeringen föreslår därför att det som i 44 kap. 19 § inkomstskattelagen sägs om säljoptioner även skall gälla för inlösenrätter och säljrätter. Näringslivets Skattedelegation har påpekat att det som en konsekvens av att termerna inlösenrätt och säljrätt förs in i inkomstskattelagen bör övervägas att i 25 a kap. 4 § första stycket inkomstskattelagen ersätta uttrycket ”option avseende rätt för innehavaren att avyttra aktier” med termerna säljrätt och inlösenrätt. Regeringen delar delegationens uppfattning. När det aktuella lagrummet infördes var det just inlösenrätter och säljrätter som avsågs med uttrycket i fråga (se prop. 2002/03:96 s. 107 f.). Vi föreslår därför att paragrafen ändras i enlighet med vad Näringslivets Skattedelegation föreslagit.

5.3 Ikraftträdande

Regeringens förslag: Bestämmelserna skall träda i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Näringslivets Skattedelegation har föreslagit att det i förenklingssyfte bör införas en möjlighet för skattskyldiga som så önskar att få tillämpa de nya reglerna redan vid 2006 års taxering. Skälen för regeringens förslag: Förslaget om anskaffningsutgiften för inlösenrätter och säljrätter innebär till viss del en tidigareläggning av

beskattningen. Det får anses vara till nackdel för den skattskyldige. De föreslagna förändringarna kan därför inte börja tillämpas under innevarande beskattningsår. Regeringen föreslår därför att bestämmelserna skall träda i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering. Näringslivets Skattedelegation har föreslagit att det bör införas en möjlighet för skattskyldiga som så önskar att få tillämpa de nya reglerna redan vid 2006 års taxering. En sådan möjlighet skulle i och för sig kunna medföra förenklingar i vissa avseenden. Den skulle å andra sidan innebära att det för framtiden skulle finnas två metoder för beräkningen av anskaffningsutgiften för de aktier som legat till grund för inlösenrätten eller säljrätten. I de fall den skattskyldige valde att tillämpa de nya reglerna skulle hela anskaffningsutgiften ligga på aktien. Tillämpades däremot gällande regler skulle en del av aktiens anskaffningsutgift föras över till inlösenrätten eller säljrätten. Förekomsten av två metoder för beräkningen av anskaffningsutgiften skulle komplicera det för såväl de skattskyldiga som Skatteverket. Regeringen anser därför att övervägande skäl talar för att inte införa en sådan möjlighet som delegationen föreslagit.

6 Ekonomiska konsekvenser

Följdändringar med anledning av ny aktiebolagslag

I propositionen Ny aktiebolagslag (prop. 2004/05:85) finns en analys av vilka ekonomiska konsekvenser den nya lagstiftningen förväntas medföra. Det konstateras att den nya lagen under en övergångsperiod kan föranleda vissa merkostnader för företagen avseende information, utbildning och experthjälp. Däremot förväntas lagen inte medföra några kostnadsökningar för det allmänna. De följdändringar som föreslås i denna lagrådsremiss förväntas inte medföra några kostnadsökningar vare sig för de enskilda eller för det allmänna.

Inlösenrätter och säljrätter

De föreslagna förändringarna innebär att beskattningstidpunkten för en del av ersättningen vid avyttringar av inlösenrätter och säljrätter tidigareläggs. Sammantaget kommer dock skatteintäkterna att vara oförändrade. Förslaget leder inte till några kostnadsökningar vare sig för de enskilda eller det allmänna. Tvärtom innebär förslaget administrativa förenklingar för Skatteverket samtidigt som det underlättar för de skattskyldiga att deklarera.

7 Författningskommentar

7.1 Förslaget till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

2 §

I andra stycket anges vilka utbetalningar till aktieägarna som skall anses som utdelning enligt kupongsskattelagen (1970:624) och på vilka kupongskatt följaktligen skall tas ut. Ändringen innebär att delningsvederlag som utgörs av annat än aktier i det övertagande bolaget i samband med delning enligt 24 kap. andra stycket 1 aktiebolagslagen (2005:551) fogas till uppräkningen av sådana utbetalningar. De delningar som avses är sådana som skett genom att det överlåtande bolagets samtliga tillgångar och skulder övertagits av två eller flera bolag varvid det överlåtande bolaget har upplösts utan likvidation. I likhet med vad som gäller i samband med fusioner undantas vederlag i form av aktier i det övertagande bolaget från beskattning. Förslaget behandlas närmare i avsnitt 4.4.1. Övriga ändringar i paragrafen innebär en anpassning till paragrafindelningen och terminologin i den nya aktiebolagslagen eller är redaktionella.

7 §

Ändringarna innebär en anpassning till paragrafindelningen i den nya aktiebolagslagen (2005:551) samt till åtföljande ändringar av bestämmelserna om avstämningskonto i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument.

11 a §

Bestämmelsen är ny och innebär att det införs en skyldighet för det utdelande bolaget eller den som bolaget anlitar att i vissa fall ansvara för sådana uppgifter som annars åvilar en central värdepappersförvarare. När ett avstämningsbolag sänder ut utdelning självt eller anlitar någon annan än en central värdepappersförvarare för uppgiften, skall bolaget eller den bolaget anlitar ansvara för innehållande, redovisning och betalning av kupongskatten. Ansvaret för bolaget eller den bolaget anlitar följer av att det i bestämmelsen sägs att de uppgifter som en central värdepappersförvarare har enligt kupongskattelagen (1970:624) i samband med utdelning i avstämningsbolag, skall i stället bolaget eller den som annars betalar ut utdelningen ha. Förslaget behandlas närmare i avsnitt 4.4.2.

11 b §

Paragrafen är ny och motsvarar, med undantag för förvaltarregistrerade andelar, vad som i nuvarande 12 § första stycket sägs om ansvaret vid utdelning på andel i en investeringsfond.

12 §

I första stycket har bestämmelserna om ansvaret vid utdelning på andel i en investeringsfond tagits bort. De finns i stället i den nya 11 b §. Ändringarna innebär att bestämmelsen endast reglerar vem som ansvarar för innehållande, redovisning och betalning av kupongskatt i samband med förvaltarregistrering. Punkten a) avser förvaltarregistrering av aktier i aktiebolag, b) förvaltarregistrering av aktier i försäkringsaktiebolag, c) förvaltarregistrering av andelar i investeringsfonder där fondbolaget för registret över andelsinnehavarna och d) förvaltarregistrering av andelar i investeringsfonder där registret förs av en central värdepappersförvarare. I samtliga fall är förvaltaren ansvarig för uppgifterna. I andra stycket finns en skyldighet för den centrala värdepappersförvararen att lämna uppgift till Skatteverket om förvaltarregistrering. Ändringen innebär att sådan uppgift i förekommande fall skall lämnas av den som enligt 11 a eller 11 b § ansvarar för innehållande, betalning och redovisning av kupongskatt. De aktörer som utöver den centrala värdepappersförvararen kan komma i fråga för att lämna uppgift om förvaltning är således det utdelande avstämningsbolaget självt eller den som bolaget har anlitat för att sända ut utdelning, eller, vid utdelning på andel i investeringsfond, fondbolaget eller ett värdepappersbolag eller ett svenskt kreditinstitut som har tillstånd för fondverksamhet.

27 §

I paragrafen anges att den skattskyldige i vissa situationer har rätt till återbetalning av skatt. I andra stycket har det gjorts vissa ändringar av terminologin som en anpassning till den nya aktiebolagslagen (2005:551). Eftersom den nya aktiebolagslagen i vissa avseenden har en annan terminologi än försäkringsrörelselagen (2005:551) har en ny strecksats förts in som syftar på återbetalningar till aktieägare i aktiebolag. Den äldre lydelsen av strecksatsen kvarstår men syftar nu endast på utbetalningar till aktieägare i försäkringsaktiebolag. Ändringarna medför inga förändringar i sak. I tredje stycket anges hur underlaget för kupongskatten skall beräknas i samband med återbetalning av skatt. Ändringen innebär att om aktierna har förvärvats som delningsvederlag, skall anskaffningskostnaden för aktierna i det övertagande bolaget anses vara den anskaffningskostnad som aktieägaren hade för aktierna i det överlåtande bolaget.

7.2 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

3 kap.

19 §

I paragrafen anges under vilka förutsättningar den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för kapitalvinst på vissa tillgångar. Ändringarna i andra stycket 2 medför att skattskyldigheten även omfattar konvertibla kapitalandelsbevis. Vidare byts orden ”konvertibla skuldebrev” ut

mot ”konvertibler” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551).

10 kap.

3 §

Ändringarna innebär en anpassning till paragrafindelningen i den nya aktiebolagslagen (2005:551). En ändring i paragrafen har även föreslagits i en lagrådsremiss den 8 september 2005, Vissa skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet.

11 kap.

15 §

I paragrafen anges under vilka förutsättningar anställdas förvärv av aktier till ett lägre pris än marknadsvärdet inte skall tas upp i inkomstslaget tjänst. Ändringarna i andra stycket medför att bestämmelserna även omfattar kapitalandelsbevis. Vidare byts orden ”konvertibla skuldebrev” ut mot ”konvertibler” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551).

45 §

Ändringarna innebär en anpassning till paragrafindelningen i den nya aktiebolagslagen (2005:551). I den nya lydelsen hänvisas till 21 kap. 1– 7 §§ i den nya aktiebolagslagen. Därmed omfattas således inte bara det direkta låneförbudet i 1 § och förbudet mot s.k. förvärvslån i 5 § utan även inskränkningarna och utvidgningarna som följer av 2–4 och 6–7 §§. I huvudsak innebär detta ingen förändring i förhållande till nuvarande regler. Bestämmelsen är tillämplig på låntagare eller fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag och innebär att dessa skall ta upp lånebeloppet som inkomst av tjänst. Beträffande låntagare som är juridiska personer finns bestämmelser i 13 kap. 3 § och 15 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229).

13 kap.

3 §

Se kommentaren ovan till 11 kap. 45 §.

15 kap.

3 §

Se kommentaren ovan till 11 kap. 45 §.

24 kap.

2 §

I paragrafen anges att vissa bestämmelser i inkomstslaget kapital skall tillämpas i inkomstslaget näringsverksamhet. Ändringarna medför att bestämmelserna om utnyttjande av företrädesrätt till teckning av kapitalandelslån skall tillämpas även i inkomstslaget näringsverksamhet. Vidare byts ordet ”nedsättning” ut mot ”minskning” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551).

25 a kap.

4 §

I första stycket byts ordet ”delrätt” ut mot ”fondaktierätt” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551). Som en följd av att termerna inlösenrätt och säljrätt förs in i inkomstskattelagen (1999:1229), byts vidare uttrycket ”option avseende rätt för innehavaren att avyttra aktier” ut mot ”inlösenrätt eller säljrätt som avser aktier”. Förslaget behandlas närmare i avsnitt 5.2.

19 §

Av punkten 5 , som är ny , framgår att en kapitalförlust inte får dras av om förlusten avser ett kapitalandelsbevis som ställts ut av ett företag i intressegemenskap med det avyttrande företaget. I andra meningen finns en bestämmelse som skall motverka att bl.a. olika derivatstrategier används för att kringgå avdragsförbudet. Bestämmelsen har utformats så att avdragsförbudet träffar en kapitalförlust på en tillgång eller förpliktelse där den underliggande tillgången, direkt eller indirekt, är ett kapitalandelsbevis.

40 kap.

5 §

Ändringarna i första stycket innebär en anpassning till paragrafindelningen i den nya aktiebolagslagen (2005:551).

42 kap.

15 §

I paragrafen anges att utnyttjande av en företrädesrätt att teckna ett vinstandelslån inte skall tas upp under vissa förutsättningar. Ändringen medför att motsvarande skall gälla för ett kapitalandelslån.

17 §

I paragrafen anges att vissa utbetalningar från aktiebolag till aktieägarna skall behandlas som utdelning. Ändringarna i rubriken och första stycket 46

innebär att det sker en anpassning till terminologin i den nya aktiebolagslagen (2005:551). Sålunda ersätts benämningen ”nedsättning” av aktiekapitalet m.m. med ”minskning”. Som en följd av att systemet med aktier med nominellt värde avskaffas, ersätts vidare ”genom minskning av aktiernas nominella belopp” med ”om minskningen genomförs utan indragning av aktier”. En annan förändring av förtydligande art är att det som enligt paragrafen gäller för aktier även skall gälla för reservfonden. Det innebär att som utdelning behandlas minskning av reservfonden om minskningen genomförs utan indragning av aktier. Slutligen tas bestämmelsen om utbetalningar i samband med nedsättning av överkursfonden bort. Förändringen är en följd av att överkursfonden i fortsättningen skall utgöra fritt eget kapital. Sådana utbetalningar kommer i fortsättningen att behandlas i enlighet med bestämmelserna om vinstutdelning. Frågorna behandlas närmare i avsnitt 2.3.4.

20 §

Som en följd av att systemet med aktier med nominellt värde avskaffas, ersätts i andra stycket orden ”nominella värde” med ”kvotvärde”. Frågan behandlas i avsnitt 4.3.1.

43 kap.

26 §

I andra stycket byts ordet ”nedsättning” ut mot ”minskning” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551).

44 kap.

10 §

I paragrafen anges att utnyttjandet av vissa derivat m.m. för att förvärva aktier inte skall anses som avyttring. Ändringarna medför att motsvarande skall gälla då ett konvertibelt kapitalandelsbevis utnyttjas. Vidare byts orden ”konvertibelt skuldebrev” ut mot ”konvertibel” och ”delrätt” mot ”fondaktierätt” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551).

19 §

Genom ändringarna förs termerna inlösenrätt och säljrätt in i paragrafen. Det innebär att om en aktie har avyttrats genom utnyttjande av inlösenrätter eller säljrätter, får vad som betalats för inlösenrätten eller säljrätten läggas till anskaffningsutgiften för aktien. Principen, som redan i dag tillämpas i praxis, blir därmed lagfäst. Förslaget behandlas närmare i avsnitt 5.2.

20 §

I paragrafen anges hur anskaffningsutgiften skall beräknas för en tillgång som har förvärvats genom utnyttjande av vissa derivat m.m. Ändringen medför att motsvarande skall gälla då ett konvertibelt kapitalandelsbevis utnyttjas. Vidare byts orden ”konvertibelt skuldebrev” ut mot ”konvertibel” och ”delrätt” mot ”fondaktierätt” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551).

48 kap.

2 §

I första stycket anges vilka slags värdepapper som utgör delägarrätter och i andra stycket vilka värdepapper som bestämmelserna om delägarrätter dessutom skall tillämpas på. Syftet med bestämmelsen är att ange vilka typer av värdepapper som skall kapitalvinstbeskattas enligt aktievinstreglerna. I första stycket byts ordet ”delrätt” ut mot ”fondaktierätt” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551). Ändringarna i andra stycket innebär att bestämmelserna om delägarrätter också skall tilllämpas på kapitalandelsbevis samt på inlösenrätter och säljrätter som avser aktier. Vidare byts ordet ”konvertibelt skuldebrev” ut mot ”konvertibel” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen.

6 a §

Ändringarna innebär en anpassning till paragrafindelningen i den nya aktiebolagslagen (2005:551).

6 b §

Bestämmelsen, som är ny, reglerar hur en kapitalvinst skall behandlas när ett aktiebolag löser in ett kapitalandelsbevis som utfärdats när bolaget tagit upp ett kapitalandelslån. Det som sägs i bestämmelsen om kapitalvinst gäller på motsvarande sätt kapitalförlust vilket framgår av 44 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229). Om bolaget återbetalar ett lägre belopp till innehavaren av kapitalandelsbeviset när lånet löses jämfört med det belopp som bolaget lånade upp när beviset ställdes ut, uppkommer en kapitalvinst. Denna vinst skall inte tas upp. I den motsatta situationen, dvs. att lösenbeloppet överstiger lånebeloppet när beviset ställdes ut, gäller att den uppkomna kapitalförlusten inte får dras av. För utställaren utgör beviset en förpliktelse. I 44 kap. 15 § första stycket inkomstskattelagen regleras vad som utgör ersättning och anskaffningsutgift i fråga om förpliktelser. Vad utställaren erhåller som lånebelopp när beviset utfärdas utgör därvid ersättning medan lösenbeloppet när lånet löses utgör anskaffningsutgift. Förslaget behandlas närmare i avsnitt 4.3.3.

13 §

Bestämmelserna i första stycket skall även gälla för inlösenrätter och säljrätter som avser aktier. Det innebär att vid avyttring av säljrätter och inlösenrätter som avser aktier och som erhållits på grundval av aktieinnehav, skall anskaffningsutgiften vara noll. Någon fördelning av anskaffningsutgiften mellan aktie och inlösenrätter eller säljrätter kommer inte att ske. I stället kommer hela ersättningen för rätterna att tas upp till beskattning. Vid en senare försäljning av aktien kommer å andra sidan hela anskaffningsvärdet att kunna dras av. Förslaget behandlas närmare i avsnitt 5.2. Ordet ”delrätter” i rubriken och i första och andra styckena byts ut mot ”fondaktierätter” och orden ”ett konvertibelt skuldebrev” i andra stycket mot ”en konvertibel” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551).

15 §

I paragrafen finns en schablonmetod som innebär att vid beräkningen av kapitalvinsten för marknadsnoterade delägarrätter får omkostnadsbeloppet bestämmas till 20 procent av ersättningen. Ändringarna innebär att schablonmetoden inte får användas för inlösenrätter eller säljrätter som erhållits på grundval av aktieinnehav. Förslaget behandlas närmare i avsnitt 5.2. Vidare byts ordet ”delrätter” ut mot ”fondaktierätter” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551).

28 §

Bestämmelsen, som är ny, skall motverka att bl.a. olika derivatstrategier – som t.ex. kan innehålla både köp- och säljoptioner – används för att kringgå avdragsförbudet för kapitalförluster vid inlösen av kapitalandelsbevis (se kommentaren till 6 b §). För att spärren skall vara effektiv är det inte möjligt att närmare definiera vilka typer av finansiella instrument som bör omfattas med tanke på den utvecklingstakt och innovationsförmåga som kännetecknar derivatmarknaden. Eftersom det inte kan anses uteslutet att ett instrument kan utgöra en tillgång eller en förpliktelse i det företag som har ställt ut kapitalandelsbeviset, omfattar avdragsförbudet för bolaget som ställt ut ett kapitalandelsbevis både tillgångar och förpliktelser där den underliggande förpliktelsen, direkt eller indirekt, utgörs av ett kapitalandelsbevis.

48 a kap.

2 §

I paragrafen anges förutsättningarna för framskjuten beskattning vid andelsbyten. I punkten 2 anges att ersättningen vid andelsbytet skall vara marknadsmässig, att den skall lämnas i form av andelar i det köpande företaget och att en del av ersättningen får lämnas i pengar. Ändringarna är en följd av att den s.k. kontantgränsen slopas och innebär att det hittills

gällande kravet på att ersättningen i pengar får lämnas med högst tio procent av de mottagna andelarnas nominella värde tas bort. I fortsättningen skall alltså framskjuten beskattning vid andelsbyten kunna medges oberoende av hur hög kontantersättningen är. Förslaget behandlas närmare i avsnitt 4.3.2.

49 kap.

2 §

I paragrafen anges förutsättningarna för uppskovsgrundande andelsbyten. Ändringen i punkt 2 är en följd av att den s.k. kontantgränsen vid andelsbyten slopas. Se kommentaren till 48 a kap. 2 §.

57 kap.

2 §

I första stycket byts uttrycket ”nedsättning av aktiekapital genom inlösen” ut mot ”minskning av aktiekapital med indragning” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551).

Bilaga 1

Lagförslaget i promemorian Vissa skattefrågor med anledning av ny aktiebolagslag, m.m. (Fi2005/3215)

Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

16 Härigenom föreskrivs i fråga om kupongskattelagen (1970:624) dels att 2, 7, 12, och 27 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 11 a och 11 b §§, av följande lydelse, dels att punkterna 2 och 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (2004:50) om ändring i kupongskattelagen (1970:624) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 2 § I denna lag förstås med I denna lag förstås med avstämningsbolag: aktiebolag avstämningsbolag: aktiebolag som är avstämningsbolag enligt som är avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen 1 kap. 10 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 3 kap. 8 § för- (2005:000) eller 3 kap. 8 § försäksäkringsrörelselagen (1982:713), ringsrörelselagen (1982:713), central värdepappersförvarare: företag som har auktorisation som central värdepappersförvarare enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument, egen aktie: aktie som innehas av bolaget självt, fondbolag: aktiebolag som driver fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder, förvaringsinstitut: en bank eller ett annat kreditinstitut som enligt lagen om investeringsfonder förvarar tillgångarna i en investeringsfond och som sköter in- och utbetalningar avseende fonden, utdelningstillfälle: för avstäm- utdelningstillfälle: för avstämningsbolag den i 3 kap. 8 § aktie- ningsbolag den i 4 kap. 39 § aktiebolagslagen eller 3 kap. 8 § för- bolagslagen eller 3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen avsedda da- säkringsrörelselagen avsedda dagen för avstämning och för andra gen för avstämning och för andra aktiebolag liksom i fråga om inve- aktiebolag liksom i fråga om investeringsfond den dag då utdelning- steringsfond den dag då utdelningen blir tillgänglig för lyftning, en blir tillgänglig för lyftning, utdelningsberättigad: den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället. Med utdelning avses även utbe- Med utdelning avses även talning till aktieägare enligt 1. återbetalning till aktieägarna 12 kap. 1 § aktiebolagslagen och vid minskning av aktiekapitalet 12 kap. 1 § försäkringsrörelsela- eller reservfonden enligt 20 kap.

16 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996. 17 Senaste lydelse 2004:50. 51

gen vid nedsättning av aktiekapita- 1 § första stycket 3 eller 35 § 3 Bilaga 1 let, överkursfonden eller reserv- aktiebolagslagen, fonden samt vid bolagets likvida- 2. utskiftning vid bolagets likvition. Till utdelning hänförs också dation enligt 25 kap. 38 § aktieboutbetalning till aktieägare vid bo- lagslagen, lagets förvärv av egna aktier ge- 3. utbetalning till aktieägare ennom ett förvärvserbjudande som ligt 12 kap. 1 § försäkringsrörelsehar riktats till samtliga aktieägare lagen vid nedsättning av aktiekapieller samtliga ägare till aktier av talet, överkursfonden eller reservett visst slag. Till utdelning hän- fonden samt vid bolagets likvidaförs vidare utbetalning av fusions- tion, vederlag till aktieägare enligt 4. utbetalning till aktieägare vid 14 kap. 20 § aktiebolagslagen eller bolagets förvärv av egna aktier 15 a kap. 16 § försäkringsrörelse- genom ett förvärvserbjudande som lagen till den del vederlaget utgörs har riktats till samtliga aktieägare av annat än aktier i det övertagan- eller samtliga ägare till aktier av de företaget. ett visst slag, 5 . utbetalning av fusionsvederlag till aktieägare enligt 23 kap. 26 § aktiebolagslagen eller 15 a kap. 16 § försäkringsrörelselagen till den del vederlaget utgörs av annat än aktier i det övertagande företaget, och 6. utbetalning av delningsvederlag till aktieägare enligt 24 kap. 28 § aktiebolagslagen med undantag för sådant vederlag som utgörs av aktier i de övertagande bolagen i samband med delning enligt 24 kap. 1 § andra stycket 1 aktiebolagslagen.

18 7 § En central värdepappersförvarare skall vid utbetalning av utdelning innehålla kupongskatt, om ej av tillgänglig uppgift om den utdelningsberättigade framgår, att denne ej är skattskyldig. Kupongskatt skall vidare innehållas i det fall att utdelning ej kunnat ske till följd av bristande uppgift om den utdelningsberättigade. Uppgift som avses i första Uppgift som avses i första stycket skall avges skriftligen och stycket skall avges skriftligen och lämnas till den centrala värdepap- lämnas till den centrala värdepappersförvararen i samband med persförvararen i samband med begäran om införing i aktieboken begäran om införing i aktieboken, eller i förteckning enligt 3 kap. införing i avstämningsregister en- 12 § aktiebolagslagen ligt 4 kap. 18 § första stycket 6–8 (1975:1385) eller 3 kap. 12 § för- lagen (1998:1479) om kontoföring säkringsrörelselagen (1982:713) av finansiella instrument eller insamt i övrigt när värdepappersför- föring i förteckning enligt 3 kap.

18 Senaste lydelse 1998:1485. 52

vararen begär det av den som av- 12 § försäkringsrörelselagen Bilaga 1 ses med införingen. Ändras förhål- (1982:713) samt i övrigt när värlande varom uppgift lämnats och depappersförvararen begär det av som är av betydelse för bedöm- den som avses med införingen. ning av frågan om skattskyldighet Ändras förhållande varom uppgift enligt denna lag, skall uppgifts- lämnats och som är av betydelse lämnaren utan dröjsmål skriftligen för bedömning av frågan om skattanmäla detta till värdepappersför- skyldighet enligt denna lag, skall vararen. uppgiftslämnaren utan dröjsmål skriftligen anmäla detta till värdepappersförvararen. Den centrala värdepappersförvararen skall senast fyra månader efter utdelningstillfället lämna den utdelningsberättigade skriftlig uppgift om det belopp som innehållits i kupongskatt för denne.

11 a § Om ett avstämningsbolag inte har uppdragit åt en central värdepappersförvarare att sända ut utdelningen, gäller bestämmelserna i 7 §, 8 § första och andra styckena, 9–11, 20 samt 22 §§ denna lag om central värdepappersförvarare i stället bolaget.

11 b §§ Vid utdelning på andel i en investeringsfond skall fondbolaget ansvara för de uppgifter som den centrala värdepappersförvararen har enligt 7 §, 8 § första och andra styckena, 9–11, 20 och 22 §§. Uppgift enligt 7 § första stycket skall lämnas på sätt som föreskrivs i 7 § andra stycket i samband med registreringen av andelsinnehavet samt i övrigt när fondbolaget eller förvaltaren begär det, av den som registreringen avser enligt lagen om investeringsfonder. Om utdelning på andel i en investeringsfond inte betalats ut på grund av att andelsägaren inte registrerats skall skatt inte innehållas före utbetalning av utdelning. Vad som sägs om fondbolaget i denna paragraf gäller även värdepappersbolag och svenska kreditinstitut som har tillstånd för fondverksamhet enligt 1 kap. 5 § lagen om investeringsfonder. 53

Av 1 kap. 1 § 15 och 3 kap. la- Bilaga 1 gen om investeringsfonder framgår att ett förvaringsinstitut sköter in- och utbetalningar avseende en investeringsfond.

19 12 § Vid förvaltarregistrering enligt Vid förvaltarregistrering enligt 3 kap. 10 § andra stycket aktiebo- a) 5 kap. 14 § andra stycket aklagslagen (1975:1385) eller 3 kap. tiebolagslagen (2005:000), 10 § andra stycket försäkringsrö- b) 3 kap. 10 § andra stycket förrelselagen (1982:713) gäller be- säkringsrörelselagen (1982:713), stämmelserna i 7 §, 8 § första och c) 4 kap. 12 § lagen (2004:46) andra styckena, 9–11, 20 samt om investeringsfonder, eller 22 §§ denna lag om central värde- d) 3 kap. 7 § lagen (1998:1479) pappersförvarare i stället förvalta- om kontoföring av finansiella inren. Vid utdelning på andel i en strument gäller bestämmelserna i investeringsfond ansvarar i stället 7 §, 8 § första och andra styckena, fondbolaget för vad som enligt 9–11, 20 samt 22 §§ denna lag om bestämmelserna i 7 §, 8 § första central värdepappersförvarare i och andra styckena, 9–11, 20 samt stället förvaltaren. 22 §§ denna lag åligger central värdepappersförvarare. Om en andel är förvaltarregistrerad enligt 4 kap. 12 § lagen (2004:46) om investeringsfonder eller 3 kap. 7 § lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument, gäller bestämmelserna i 7 §, 8 § första och andra styckena, 9–11, 20 samt 22 §§ denna lag om central värdepappersförvarare i stället förvaltaren. Uppgift enligt 7 § första stycket skall lämnas på sätt som föreskrivs i 7 § andra stycket i samband med registreringen av andelsinnehavet samt i övrigt när fondbolaget eller förvaltaren begär det, av den som registreringen avser enligt lagen om investeringsfonder. Om utdelning på andel i en investeringsfond inte betalats ut på grund av att andelsägaren inte registrerats skall skatt inte innehållas före utbetalning av utdelning. Vad som sägs om fondbolaget i detta stycke gäller även värdepappersbolag och svenska kreditinstitut som har tillstånd för

19 Senaste lydelse 2005:348. 54

fondverksamhet enligt 1 kap. 5 § Bilaga 1 lagen om investeringsfonder. Av 1 kap. 1 § 15 och 3 kap. lagen om investeringsfonder framgår att ett förvaringsinstitut sköter in- och utbetalningar avseende en investeringsfond. En central värdepappersförvara- En central värdepappersförvarare skall vid redovisning enligt 8 § re, ett sådant bolag som avses i lämna uppgift till Skatteverket om 11 a § eller fondbolaget skall vid förvaltning enligt 3 kap. 10 § and- redovisning enligt 8 § lämna uppra stycket aktiebolagslagen eller gift till Skatteverket om förvalt- 3 kap. 10 § andra stycket försäk- ning enligt första stycket denna ringsrörelselagen. paragraf.

20 27 § Har i annat fall än som avses i 9 eller 16 § kupongskatt innehållits fastän skattskyldighet ej förelegat eller har kupongskatt innehållits med högre belopp än vad som skall erläggas enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning, har den utdelningsberättigade rätt till återbetalning av vad som innehållits för mycket. Rätt till återbetalning föreligger även – om aktie förlorat sitt värde till – om aktie förlorat sitt värde till följd av att bolaget upplösts ge- följd av att bolaget upplösts genom likvidation inom två år efter nom likvidation inom två år efter det att sådan utbetalning som av- det att sådan utskiftning som avses ses i 2 § andra stycket blivit till- i 2 § andra stycket 2 blivit tillgänglig för lyftning, gänglig för lyftning, – vid utbetalning till aktieägare i – vid återbetalning till aktieägasamband med nedsättning av ak- re i samband med minskning av tiekapitalet som genomförts ge- aktiekapitalet som genomförts genom inlösen av aktier, och nom inlösen av aktier, och – vid utbetalning till aktieägare vid bolagets förvärv av egna aktier genom ett förvärvserbjudande som har riktats till samtliga aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag. Underlaget för kupongskatten Underlaget för kupongskatten skall i de fall som avses i andra skall i de fall som avses i andra stycket beräknas på ett belopp som stycket beräknas på ett belopp som svarar mot skillnaden mellan utbe- svarar mot skillnaden mellan utbetalningen till aktieägaren och den- talningen till aktieägaren och dennes anskaffningskostnad för akti- nes anskaffningskostnad för aktierna. Har aktierna förvärvats som erna. Har aktierna förvärvats som fusionsvederlag skall som an- fusionsvederlag eller delningsveskaffningskostnad för aktierna derlag skall som anskaffningsanses den anskaffningskostnad kostnad för aktierna anses den ansom aktieägaren hade för aktierna skaffningskostnad som aktieägaren i det övertagna aktiebolaget. För hade för aktierna i det överlåtande marknadsnoterade aktier får an- aktiebolaget. För marknadsnoteraskaffningskostnaden i stället be- de aktier får anskaffningskostna-

20 Senaste lydelse 2005:348. 55

stämmas till 20 procent av utbetal- den i stället bestämmas till 20 pro- Bilaga 1 ningen. cent av utbetalningen. Ansökan om återbetalning skall göras skriftligen hos Skatteverket senast vid utgången av femte kalenderåret efter utdelningstillfället. Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om att kupongskatt innehållits för sökanden liksom utredning till styrkande av att skattskyldighet ej föreligger för honom. Beslut rörande återbetalning får anstå intill dess fråga om skattskyldighet för utdelningen enligt inkomstskattelagen (1999:1229) slutligen prövats. Föreligger de förutsättningar för Föreligger de förutsättningar för återbetalning som anges i första återbetalning som anges i första stycket först sedan länsrätt, kam- stycket först sedan länsrätt, kammarrätt eller Regeringsrätten med- marrätt eller Regeringsrätten meddelat beslut angående utdelnings- delat beslut angående utdelningsbeloppet eller efter det att utdel- beloppet eller efter det att utdelningsberättigad åsatts eftertaxering ningsberättigad åsatts eftertaxering för detsamma, kan ansökan om för detsamma, kan ansökan om återbetalning göras hos beskatt- återbetalning göras hos Skatteverningsmyndigheten senast inom ett ket senast inom ett år efter det beår efter det beslutet meddelades slutet meddelades eller eftertaxeeller eftertaxeringen skedde. ringen skedde. Är den som har rätt till återbetalning av kupongskatt skyldig att betala skatt enligt denna lag eller skattebetalningslagen (1997:483), gäller 18 kap. skattebetalningslagen i tillämpliga delar.

21 2. Vad som sägs i 1, 2 och 2. Vad som sägs i 1, 2 och 12 §§ om investeringsfond skall 11 b §§ om investeringsfond skall också gälla sådan värdepappers- också gälla sådan värdepappersfond som förvaltas av fondbolag fond som förvaltas av fondbolag eller annan fondförvaltare som eller annan fondförvaltare som med stöd av 3 § lagen (2004:47) med stöd av 3 § lagen (2004:47) om införande av lagen (2004:46) om införande av lagen (2004:46) om investeringsfonder driver verk- om investeringsfonder driver verksamhet enligt lagen (1990:1114) samhet enligt lagen (1990:1114) om värdepappersfonder. om värdepappersfonder.

22 3. Vad som sägs i 2 och 12 §§ 3. Vad som sägs i 2 och 11 b §§ om fondbolag skall också gälla om fondbolag skall också gälla sådant fondbolag som driver verk- sådant fondbolag som driver verksamhet med stöd av 3 § lagen samhet med stöd av 3 § lagen (2004:47) om införande av lagen (2004:47) om införande av lagen (2004:46) om investeringsfonder. (2004:46) om investeringsfonder.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas på utdelning som lämnas efter ikraftträdandet.

21 Lag 2004:50. 22 Lag 2004:50. 56

Bilaga 1

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 3 kap. 19 §, 10 kap. 3 §, 11 kap. 15 och 45 §§, 13 kap. 3 §, 15 kap. 3 §, 24 kap. 2 §, 25 a kap. 4 §, 40 kap. 5 §, 42 kap. 15, 17 och 20 §§, 43 kap. 26 §, 44 kap. 10, 19 och 20 §§, 48 kap. 2, 6 a, 13 och 15 §§, 48 a kap. 2, 9, och 10 §§, 49 kap. 2 och 14 §§ och 57 kap. 2 och 11 a §§, rubrikerna närmast före 42 kap. 15 och 17 §§, 44 kap. 19 § samt 48 kap. 13 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 48 kap. 6 b §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 23 19 § Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för kapitalvinst på sådana tillgångar och förpliktelser som avses i andra stycket, om han vid något tillfälle under det kalenderår då avyttringen sker eller under de föregående tio kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Skattskyldigheten gäller oavsett i vilket inkomstslag kapitalvinsten skall tas upp. Skattskyldigheten gäller också belopp som motsvarar en kapitalvinst och som enligt 51 kap. 3 och 4 §§ skall tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet. Skattskyldigheten enligt första stycket omfattar 1. andelar i svenska aktiebolag, svenska handelsbolag och svenska ekonomiska föreningar med undantag för andelar i privatbostadsföretag, 2. konvertibla skuldebrev och 2. konvertibler, konvertibla konvertibla vinstandelsbevis som vinstandelsbevis och konvertibla getts ut av svenska aktiebolag, kapitalandelsbevis som getts ut av svenska aktiebolag, 3. köp och teckningsoptioner som utfärdats i förening med skuldebrev av svenska aktiebolag, och 4. terminer och optioner som avser sådana tillgångar som anges i 1–3. Om ett utländskt aktiebolag tidigare har varit svenskt, skall vid tilllämpningen av andra stycket det som sägs om ett svenskt aktiebolag även gälla det utländska aktiebolaget till och med det femte året efter det år då bolaget upphörde att ha fast driftställe i Sverige, dock längst till och med det tionde året efter det år då bolaget upphörde att vara svenskt.

10 kap. 24 3 § Till inkomstslaget tjänst räknas 1. utdelningar och kapitalvinster på aktier m.m., i den utsträckning som anges i 57 kap., i företag som är eller har varit fåmansföretag,

23 Senaste lydelse 2004:494. 24 Senaste lydelse 2000:1341. 57

2. kapitalvinster på andelar i ett svenskt handelsbolag i den utsträck- Bilaga 1 ning som anges i 50 kap. 7 §, 3. penninglån i strid med 3. penninglån i strid med 12 kap. 7 § aktiebolagslagen 21 kap. 1–7 §§ aktiebolagslagen (1975:1385) eller 11 § lagen (2005:000) eller 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pen- (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., sionsutfästelse m.m., 4. avskattning av pensionsförsäkring enligt bestämmelserna i 58 kap. 19 §, och 5. avskattning av pensionssparkonto enligt bestämmelserna i 58 kap. 33 §.

45 § Om penninglån har lämnats i Om penninglån har lämnats i strid med 12 kap. 7 § aktiebolags- strid med 21 kap. 1–7 §§ aktiebolagen (1975:1385) eller 11 § lagen lagslagen (2005:000) eller 11 § (1967:531) om tryggande av pen- lagen (1967:531) om tryggande av sionsutfästelse m.m., skall lånebe- pensionsutfästelse m.m., skall låloppet tas upp som intäkt hos lån- nebeloppet tas upp som intäkt hos tagaren eller hos en fysisk person låntagaren eller hos en fysisk persom är delägare i ett svenskt han- son som är delägare i ett svenskt delsbolag som är låntagare, om det handelsbolag som är låntagare, om inte finns synnerliga skäl mot det- det inte finns synnerliga skäl mot ta. detta. 58

13 kap. Bilaga 1 3 § Penninglån som lämnas till en Penninglån som lämnas till en juridisk person i strid med 12 kap. juridisk person i strid med 21 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385) 1–7 §§ aktiebolagslagen eller 11 § lagen (1967:531) om (2005:000) eller 11 § lagen tryggande av pensionsutfästelse (1967:531) om tryggande av penm.m., räknas till inkomstslaget sionsutfästelse m.m., räknas till verksamhet. inkomstslaget näringsverksamhet.

15 kap. 3 § Om penninglån har lämnats i Om penninglån har lämnats i strid med 12 kap. 7 § aktiebolags- strid med 21 kap. 1–7 §§ aktiebolagen (1975:1385) eller 11 § lagen lagslagen (2005:000) eller 11 § (1967:531) om tryggande av pen- lagen (1967:531) om tryggande av sionsutfästelse m.m., skall lånebe- pensionsutfästelse m.m., skall låloppet tas upp som intäkt hos lån- nebeloppet tas upp som intäkt hos tagaren eller hos en juridisk person låntagaren eller hos en juridisk som är delägare i ett svenskt han- person som är delägare i ett delsbolag som är låntagare, om det svenskt handelsbolag som är låninte finns synnerliga skäl mot det- tagare, om det inte finns synnerlita. ga skäl mot detta.

24 kap. 25 2 § I inkomstslaget näringsverksamhet tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget kapital om – utnyttjande av företrädesrätt – utnyttjande av företrädesrätt till teckning av vinstandelslån i till teckning av vinstandelslån eller 42 kap. 15 §, kapitalandelslån i 42 kap. 15 §, – utdelning av andelar i dotterbolag i 42 kap. 16 §, – utbetalningar vid nedsättning – utbetalningar vid minskning av av aktiekapital eller reservfond aktiekapital eller reservfond och och liknande förfaranden i 42 kap. liknande förfaranden i 42 kap. 17 §, 17 §, – utskiftning från ideella föreningar i 42 kap. 18 §, – utskiftning från ekonomiska föreningar i 42 kap. 19-21 §§, – insatsemission i ekonomiska föreningar i 42 kap. 21 a §, – utdelning från delägarbeskattade utländska juridiska personer i 42 kap. 22 §, – utdelning och utskiftning från dödsbon efter personer som var begränsat skattskyldiga vid dödsfallet i 42 kap. 23 §, – skattetillgodohavanden i 42 kap. 24 §, och – lotterier i 42 kap. 25 §.

25 Senaste lydelse 2003:1075. 59

Bilaga 1 25 a kap. 26 4 § Med en aktiebaserad delägarrätt avses en – rätt på grund av teckning av aktier, – teckningsrätt, – delrätt , eller – fondaktierätt , eller – option avseende rätt för innehavaren att avyttra aktier. Delägarrätten är aktiebaserad bara om innehavet av rätten grundas på innehav av aktier i det företag som rätten hänför sig till. Med en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt avses en aktiebaserad delägarrätt, om förvärvet av rätten grundats på näringsbetingade aktier i det företag som rätten hänför sig till.

40 kap. 27 5 § Ett företag anses i detta kapitel ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till det förra enligt – 1 kap. 5 § aktiebolagslagen – 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (1975:1385) , (2005:000) , – 1 kap. 4 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, – 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), – 1 kap. 5 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker, – 1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen (1982:713), eller – 1 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220). En svensk ideell förening anses ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till föreningen enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Ett utländskt bolag eller en sådan förvärvare som avses i 11 § anses ha bestämmande inflytande över ett företag om detta skulle ha varit ett dotterföretag till bolaget eller personen, om bolaget eller personen hade varit ett svenskt aktiebolag.

42 kap.

Vinstandelslån Vinstandelslån och kapitalandelslån

26 Senaste lydelse 2003:224. 27 Senaste lydelse 2000:1341. 60

Nedsättning av aktiekapitalet m.m. Minskning av aktiekapitalet m.m. Bilaga 1

17 § Som utdelning behandlas utbe- Som utdelning behandlas utbetalningar till aktieägarna i sam- talningar till aktieägarna i samband med att ett svenskt aktiebo- band med att ett svenskt aktiebolag sätter ned lag minskar 1. aktiekapitalet genom minsk- 1. aktiekapitalet till den del ning av aktiernas nominella be- minskningen genomförs utan inlopp , dragning av aktier, eller 2. reservfonden , eller 2 . reservfonden. 3. överkursfonden. Utbetalningar från en utländsk juridisk person vid ett förfarande som motsvarar något av dem som nämns i första stycket skall också behandlas som utdelning. 20 § Vid ombildning av en svensk ekonomisk förening till ett svenskt aktiebolag skall aktier i bolaget som skiftas ut till medlemmen inte behandlas som utdelning, om 1. den utskiftande föreningen inte är ett sådant fåmansföretag som avses i 56 kap. 2 § eller 57 kap. 3 §, 2. föreningen äger samtliga aktier i bolaget, 3. samtliga aktier i bolaget skiftas ut, och 4. värdet av vad medlemmarna 4. värdet av vad medlemmarna får utöver aktierna inte överstiger får utöver aktierna inte överstiger fem procent av aktiernas nominel- fem procent av aktiernas kvotvärla värde . de . Vad som utöver aktierna skiftas ut till medlemmen skall i sin helhet behandlas som utdelning. I 48 kap. 9 § finns bestämmelser om anskaffningsutgift för de utskiftande aktierna.

lemsinsatser. Detta gäller bara om utbetalningen skett efter utgången av Bilaga 1 det räkenskapsår då underlaget beräknades.

44 kap. 10 § Om en teckningsrätt, delrätt , fö- Om en teckningsrätt, fondaktiereträdesrätt till teckning av vinst- rätt , företrädesrätt till teckning av andelslån, termin, option, ett kon- vinstandelslån eller kapitalandelsvertibelt skuldebrev eller konverti- lån , termin, option, konvertibel, belt vinstandelsbevis utnyttjas för konvertibelt vinstandelsbevis eller att förvärva aktier eller andra till- konvertibelt kapitalandelsbevis gångar, anses detta inte som avytt- utnyttjas för att förvärva aktier ring av det utnyttjade värdepappe- eller andra tillgångar, anses detta ret. inte som avyttring av det utnyttjade värdepapperet. I 20 § finns bestämmelser om anskaffningsutgiften för de förvärvade tillgångarna.

Tillgångar som avyttras på grund Tillgångar som avyttras på grund av att en säljoption utnyttjas av att vissa värdepapper utnyttjas

19 § Till anskaffningsutgiften för Till anskaffningsutgiften för tillgångar som innehavaren av en tillgångar som innehavaren av en säljoption avyttrar genom att ut- säljoption , inlösenrätt eller säljrätt nyttja optionen skall läggas vad avyttrar genom att utnyttja värdehan betalat för optionen . papperet skall läggas vad han betalat för värdepapperet .

48 kap. 28 2 § Med delägarrätt avses – aktie, – rätt på grund av teckning av aktier,

28 Senaste lydelse 2004:66. 62

– teckningsrätt, Bilaga 1 – delrätt , – fondaktierätt, – andel i en investeringsfond, – andel i en ekonomisk förening, och – annan tillgång med liknande konstruktion eller verkningssätt. Bestämmelserna om delägarrätter skall tillämpas också på – vinstandelsbevis som avser lån – vinstandelsbevis och kapitali svenska kronor, andelsbevis som avser lån i svenska kronor, – konvertibelt skuldebrev i – konvertibel i svenska kronor, svenska kronor, – inlösenrätt, – säljrätt, – termin och option vars underliggande tillgångar består av aktier eller termin och option som avser aktieindex, och – annan tillgång med liknande konstruktion eller verkningssätt. Andel i privatbostadsföretag anses inte som delägarrätt.

29 6 a § Kapitalvinst som uppkommer då Kapitalvinst som uppkommer då ett aktiebolag som avses i 7 kap. ett aktiebolag som avses i 19 kap. 3 § första stycket aktiebolagslagen 13 § aktiebolagslagen (2005:000) (1975:1385) eller 6 a kap. 3 § för- eller 6 a kap. 3 § första stycket första stycket försäkringsrörelselagen säkringsrörelselagen (1982:713) (1982:713) avyttrar egna aktier avyttrar egna aktier skall inte tas skall inte tas upp. Detsamma gäller upp. Detsamma gäller för vinst då för vinst då bolaget utfärdar eller bolaget utfärdar eller avyttrar opavyttrar optioner, terminer eller tioner, terminer eller liknande inliknande instrument vars underlig- strument vars underliggande tillgande tillgångar består av sådana gångar består av sådana aktier. aktier.

6 b § Kapitalvinst som uppkommer då ett aktiebolag löser in ett kapitalandelsbevis som bolaget ställt ut, skall inte tas upp. En kapitalförlust på en tillgång eller förpliktelse får inte dras av hos bolaget om den underliggande förpliktelsen, direkt eller indirekt, är ett kapitalandelsbevis som ställts ut av bolaget.

Teckningsrätter och delrätter Teckningsrätter, fondaktierätter, inlösenrätter och säljrätter

13 § För teckningsrätter och delrätter För teckningsrätter, fondaktie-

29 Senaste lydelse 2000:78. 63

som grundas på aktieinnehav i rätter, inlösenrätter och säljrätter Bilaga 1 bolaget är anskaffningsutgiften som grundas på aktieinnehav i noll. bolaget är anskaffningsutgiften noll. Detsamma gäller teckningsrätter Detsamma gäller teckningsrätter och delrätter som grundas på in- och fondaktierätter som grundas nehav av ett konvertibelt skulde- på innehav av en konvertibel eller brev eller en liknande rätt till för- en liknande rätt till förvärv av akvärv av aktier i bolaget, om inne- tier i bolaget, om innehavaren vid havaren vid tilldelningen av aktier tilldelningen av aktier likställs likställs med en aktieägare. med en aktieägare.

15 § För marknadsnoterade delägar- För marknadsnoterade delägarrätter får omkostnadsbeloppet be- rätter får omkostnadsbeloppet bestämmas till 20 procent av ersätt- stämmas till 20 procent av ersättningen vid avyttringen sedan utgif- ningen vid avyttringen sedan utgifter i samband med denna dragits ter i samband med denna dragits av. Detta gäller dock inte terminer av. Detta gäller dock inte terminer och optioner och inte heller sådana och optioner och inte heller sådana teckningsrätter och delrätter som teckningsrätter, fondaktierätter, avses i 13 §. inlösenrätter och säljrätter som avses i 13 §.

48 a kap. 30 2 § Med andelsbyte avses ett förfarande som uppfyller villkoren i 5–8 §§ samt följande förutsättningar: 1. En fysisk person (säljaren) skall avyttra en andel (den avyttrade andelen) i ett företag (det avyttrade företaget) till ett annat företag (det köpande företaget). 2. Ersättningen skall vara mark- 2. Ersättningen skall vara marknadsmässig och lämnas i form av nadsmässig och lämnas i form av andelar i det köpande företaget andelar i det köpande företaget (mottagna andelar). Ersättningen (mottagna andelar). Ersättningen får till en del lämnas i pengar , får till en del lämnas i pengar. dock högst med tio procent av de mottagna andelarnas nominella värde. Om det saknas nominellt värde på de mottagna andelarna, skall den högsta ersättningen i pengar i stället beräknas på den del av det inbetalda kapitalet som belöper sig på andelarna.

31 9 § Ersättning i pengar skall tas upp Om ersättning lämnas i pengar som kapitalvinst det beskattningsår skall kapitalvinsten på kontantde-

30 Senaste lydelse 2002:1143. 31 Senaste lydelse 2002:1143. 64

då andelsbytet sker. len beräknas enligt 44 kap. 13 § Bilaga 1 och tas upp det beskattningsår då andelsbytet sker. Som anskaffningsutgift anses så stor del av omkostnadsbeloppet för de avyttrade andelarna som den kontanta ersättningen utgör av hela ersättningen. Om den avyttrade andelen var Om den avyttrade andelen var en kvalificerad andel tas ersätt- en kvalificerad andel tas kapitalningen upp i inkomstslaget kapital vinsten enligt första stycket upp i i den utsträckning ersättningen inkomstslaget kapital i den utryms inom kapitalbeloppet. Över- sträckning vinsten ryms inom kaskjutande del av ersättningen i pitalbeloppet. Överskjutande del pengar tas upp i inkomstslaget av vinsten tas upp i inkomstslaget tjänst. tjänst.

32 10 § Mottagna andelar skall anses Mottagna andelar skall anses förvärvade för en ersättning som förvärvade för en ersättning som motsvarar det omkostnadsbelopp motsvarar det omkostnadsbelopp som gällde för den avyttrade ande- som gällde för de avyttrade andelen. larna minskat med den anskaffningsutgift som beräknats enligt 9 §. Sparat lättnadsutrymme som Sparat lättnadsutrymme som hänför sig till de avyttrade ande- hänför sig till de avyttrade andelarna skall fördelas på de mottagna larna skall fördelas mellan konandelarna. tantdelen och de mottagna andelarna. Till kontantdelen hänför sig så stor del av det sparade lättnadsutrymmet som kontantdelen utgör av hela ersättningen. Den del som hänför sig till de mottagna andelarna skall fördelas på dessa. Om de mottagna andelarna hänför sig till ett företag som är marknadsnoterat, skall det sparade lättnadsutrymmet läggas till anskaffningsutgiften vid beräkning av omkostnadsbeloppet för de mottagna andelarna. Är andelarna i det marknadsnoterade företaget kvalificerade, skall i stället det sparade lättnadsutrymmet beaktas när kapitalvinsten fördelas enligt 57 kap. 12 §.

49 kap. 33 2 § Med uppskovsgrundande andelsbyte avses ett förfarande som uppfyller villkoren i 8–13 §§ samt följande förutsättningar:

32 Senaste lydelse 2004:1040. 33 Senaste lydelse 2002:1143. 65

1. En säljare (säljaren) skall avyttra en andel (den avyttrade andelen) i Bilaga 1 ett företag (det avyttrade företaget) till ett annat företag (det köpande företaget). 2. Ersättningen skall vara mark- 2. Ersättningen skall vara marknadsmässig och lämnas i form av nadsmässig och lämnas i form av andelar i det köpande företaget andelar i det köpande företaget (mottagna andelar). Ersättningen (mottagna andelar). Ersättningen får till en del lämnas i pengar , får till en del lämnas i pengar. dock högst med tio procent av de mottagna andelarnas nominella värde. Om det saknas nominellt värde på de mottagna andelarna, skall den högsta ersättningen i pengar i stället beräknas på den del av det inbetalda kapitalet som belöper sig på andelarna. 3. Om den avyttrade andelen var en kapitaltillgång, skall säljaren vara en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag.

34 14 § Om den avyttrade andelen var Om den avyttrade andelen var en kapitaltillgång hos säljaren, en kapitaltillgång hos säljaren och skall så stor del av kapitalvinsten ersättning lämnas i pengar , skall som motsvarar ersättningen i kapitalvinsten på kontantdelen pengar tas upp som intäkt det be- beräknas enligt 44 kap. 13 § och skattningsår då det uppskovsgrun- tas upp som intäkt det beskattdande andelsbytet sker. ningsår då det uppskovgrundande andelsbytet sker. Som anskaffningsutgift anses så stor del av omkostnadsbeloppet för de avyttrade andelarna som ersättningen i pengar motsvarar av den totala ersättningen. Återstående del av kapitalvinsten skall fördelas på de mottagna andelarna. Det belopp som fördelas på en andel benämns uppskovsbelopp.

57 kap. 35 2 § Utdelning och kapitalvinst på Utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar skall hos kvalificerade andelar skall hos fysiska personer i den omfattning fysiska personer i den omfattning som anges i 7 och 12 §§ tas upp i som anges i 7 och 12 §§ tas upp i inkomstslaget tjänst i stället för i inkomstslaget tjänst i stället för i inkomstslaget kapital. Som utdel- inkomstslaget kapital. Som utdelning behandlas även vinst vid ned- ning behandlas även vinst vid sättning av aktiekapital genom minskning av aktiekapital genom inlösen av aktier och vinst vid inlösen av aktier och vinst vid överlåtelse till ett aktiebolag av överlåtelse till ett aktiebolag av

34 Senaste lydelse 2002:1143. 35 Senaste lydelse 2000:78. 66

dess egna aktier. dess egna aktier. Bilaga 1 Vid tillämpning av detta kapitel likställs med andelar andra delägarrätter som getts ut av företaget och med utdelning ränta på sådana delägarrätter.

36 11 a § Om kvalificerade andelar avytt- Om kvalificerade andelar avyttras genom ett andelsbyte, skall ras genom ett andelsbyte, skall sparat utdelningsutrymme fördelas sparat utdelningsutrymme fördelas på de mottagna andelarna. mellan kontantdelen och de mottagna andelarna. Till kontantdelen hänför sig så stor del av det sparade utdelningsutrymmet som kontantdelen utgör av hela ersättningen. Den del som hänför sig till de mottagna andelarna skall fördelas på dessa.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering. 2. I fråga om andelsbyten som skett före den 1 januari 2006 tillämpas bestämmelserna i 48 a kap. 9 och 10 §§ samt 49 kap. 14 § i deras lydelse före ikraftträdandet.

36 Senaste lydelse 2004:1040. 67

Bilaga 1

Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1, 4 och 6 §§ lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap. 37 1 § Vid tillämpningen av punkt 1 a Vid tillämpningen av punkt 1 a av anvisningarna till 22 § i den av anvisningarna till 22 § i den upphävda kommunalskattelagen upphävda kommunalskattelagen (1928:370) skall uttagsbeskattning (1928:370) skall uttagsbeskattning inte ske om ett aktiebolag som inte ske om ett aktiebolag som avses 7 kap. 3 § första stycket ak- avses 19 kap. 13 § aktiebolagslatiebolagslagen (1975:1385) eller gen (2005:000) eller 6 a kap. 3 § 6 a kap. 3 § första stycket försäk- första stycket försäkringsrörelselaringsrörelselagen (1982:713) av- gen (1982:713) avyttrar egna aktiyttrar egna aktier. Detsamma skall er. Detsamma skall gälla då bolagälla då bolaget överlåter optioner, get överlåter optioner, terminer terminer eller liknande instrument eller liknande instrument vars unvars underliggande tillgångar be- derliggande tillgångar består av står av sådana aktier. sådana aktier

38 4 § Vid tillämpningen av 24 § Vid tillämpningen av 24 § 2 mom. i den upphävda lagen 2 mom. i den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (1947:576) om statlig inkomstskatt skall avyttring inte anses föreligga skall avyttring inte anses föreligga när ett aktiebolag som avses i när ett aktiebolag som avses i 7 kap. 3 § första stycket aktiebo- 19 kap. 13 § aktiebolagslagen lagslagen (1975:1385) eller (2005:000) eller 6 a kap. 3 § första 6 a kap. 3 § första stycket försäk- stycket försäkringsrörelselagen ringsrörelselagen (1982:713) över- (1982:713) överlåter egna aktier. låter egna aktier. Detsamma gäller Detsamma gäller då bolaget överdå bolaget överlåter optioner, ter- låter optioner, terminer eller likminer eller liknande instrument nande instrument vars underligvars underliggande tillgångar be- gande tillgångar består av sådana står av sådana aktier. aktier.

39 6 § Om ett aktiebolag som avses i Om ett aktiebolag som avses i

37 Senaste lydelse 2000:79. 38 Senaste lydelse 2000:79. 39 Senaste lydelse 2000:79. 68

7 kap. 3 § första stycket aktiebo- 19 kap. 13 § aktiebolagslagen Bilaga 1 lagslagen (1975:1385) eller (2005:000) eller 6 a kap. 3 § första 6 a kap. 3 § första stycket försäk- stycket försäkringsrörelselagen ringsrörelselagen (1982:713) av- (1982:713) avyttrar egna aktier, yttrar egna aktier, skall den upp- skall den upphävda lagen hävda lagen (1998:1600) om be- (1998:1600) om beskattningen vid skattningen vid överlåtelser till överlåtelser till underpris inte anunderpris inte anses tillämplig på ses tillämplig på överlåtelsen. Detöverlåtelsen. Detsamma skall gälla samma skall gälla då bolaget överdå bolaget överlåter optioner, ter- låter optioner, terminer eller likminer eller liknande instrument nande instrument vars underligvars underliggande tillgångar be- gande tillgångar består av sådana står av sådana aktier. aktier.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering.

Bilaga 2

Remissyttranden över promemorian Vissa skattefrågor med anledning av ny aktiebolagslag, m.m. (Fi2005/3215)

Följande remissinstanser har yttrat sig över promemorian Vissa skattefrågor med anledning av ny aktiebolagslag, m.m. (Fi2005/3215). Sveriges Riksbank, Hovrätten för Nedre Norrland, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i Skåne län, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Stockholms Handelskammare, Svenska Bankföreningen, Fondbolagens Förening, Svenska Fondhandlareföreningen, Föreningen Svenskt Näringsliv, VPC AB, Företagarna, Lantbrukarnas Riksförbund, Fastighetsägarna Sverige, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Bolagsverket, Verket för näringslivsutveckling Nutek, Sveriges Advokatsamfund och Skatteverket. Stockholms Handelskammare, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Föreningen Svenskt Näringsliv, och Fastighetsägarna Sverige, hänvisar i sina remissvar till ett yttrande från Näringslivets Skattedelegation (NSD). Statskontoret, Finansinspektionen, Riksrevisionen, Stockholmsbörsen AB, Samhällsekonomiska fakulteten vid Uppsala universitet, Handelshögskolan i Stockholm, Invest in Sweden Agency ISA, Svenska Revisorssamfundet SRS och Försäkringsförbundet har beretts tillfälle men avstått från att lämna synpunkter på promemorian.