Genomförande av EG-direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer för väktare

Lagrådsremiss

Genomförande av EG-direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer för väktare

Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Stockholm den 5 februari 2009

Beatrice Ask

Jacob Aspegren (Justitiedepartementet)

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

I lagrådsremissen lämnar regeringen förslag till hur EG-direktivet 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer för väktare ska genomföras. Genomförandet föreslås ske genom ändringar i lagen (1974:191) om bevakningsföretag. Förslaget innebär att det införs bestämmelser i fråga om auktorisation av bevakningsföretag och godkännande av personal hos auktoriserade bevakningsföretag när det gäller enskilda personer från en stat inom EES eller Schweiz som tillfälligt utövar verksamhet i Sverige. För dessa personer föreslås att en förhandsanmälan ska göras till länsstyrelsen och att de efter en sådan anmälan är auktoriserade eller godkända för den anmälda verksamheten. Länsstyrelsen ska i samband med anmälan kunna göra en förhandskontroll av personens yrkeskvalifikationer. Det föreslås också att en ansökan om auktorisation av ett bevakningsföretag som har sitt säte utanför Sverige ska prövas av Länsstyrelsen i Stockholms län. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2009.

1 Beslut

Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1974:191) om bevakningsföretag.

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:191) om bevakningsföretag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:191) om bevaknings- 2 företag dels att nuvarande 2 a § ska betecknas 16 §, dels att 5, 6, 8 och 9 §§ samt den nya 16 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 3 b, 4 a och 13 b §§, av följande lydelse.

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (EUT L 255, 30.9.2005, s. 22, Celex 32005L0036), ändrat genom rådets direktiv 2006/100/EG av den 20 november 2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 141, Celex 32006L0100). 2 Lagen omtryckt 1989:148.

4 a § Den som hos ett auktoriserat bevakningsföretag tillfälligt utövar verksamhet i Sverige är, utan hinder av 4 §, godkänd för verksamheten, om han eller hon 1. har gett in en fullständig förhandsanmälan, 2. uppfyller de villkor för godkännande av tillfällig verksamhet som gäller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag, samt 3. har underrättats skriftligen om att förutsättningarna enligt 1 och 2 är uppfyllda. Vad som nu har sagts gäller dock endast den som 1. är behörig att utöva verksamhet motsvarande sådan som omfattas av denna lag i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz, eller 2. under minst två år av de senaste tio åren har utövat sådan verksamhet i den andra staten, om yrket inte är reglerat där. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från kravet på underrättelse enligt första stycket.

5 § Frågor om auktorisation prövas Frågor om auktorisation prövas av länsstyrelsen i det län där före- av länsstyrelsen i det län där företagets ledning har sitt säte. tagets ledning har sitt säte. Om företagets ledning har sitt säte utanför Sverige, prövas frågan av Länsstyrelsen i Stockholms län. Länsstyrelsen skall inhämta Länsstyrelsen ska inhämta Riks- Rikspolisstyrelsens yttrande innan polisstyrelsens yttrande innan auktorisation beviljas. auktorisation beviljas. Verksamhet som avses i 3 b § anmäls till Länsstyrelsen i Stockholms län.

Senaste lydelse 2006:517. 5

6 § Prövning som avses i 4 § görs beträffande personalen hos ett auktoriserat bevakningsföretag av länsstyrelsen i det län där den som prövningen gäller avses huvudsakligen komma att tjänstgöra. I fråga om föreståndaren för verksamheten samt ledamöter och suppleanter i företagets styrelse görs prövningen av den länsstyrelse som utövar tillsyn över företaget. Godkännande enligt 4 § får begränsas till viss tid, när särskilda skäl föreligger. Verksamhet som avses i 4 a § anmäls till Länsstyrelsen i Stockholms län.

8 § Tillsyn över auktoriserade Tillsyn över auktoriserade bevaknings- och utbildningsföre- bevaknings- och utbildningsföretag utövas av länsstyrelsen i det tag utövas av länsstyrelsen i det län där företagets ledning har sitt län där företagets ledning har sitt säte. Andra myndigheter skall på säte eller, om företagets ledning begäran lämna länsstyrelsen den har sitt säte utanför Sverige, av hjälp som behövs för tillsynen. Länsstyrelsen i Stockholms län. Andra myndigheter ska på begäran lämna länsstyrelsen den hjälp som behövs för tillsynen. Vid tillsynen skall länsstyrelsen Vid tillsynen ska länsstyrelsen särskilt kontrollera att de villkor särskilt kontrollera att de villkor för auktorisation som anges i 3 § för auktorisation som anges i 3 § alltjämt är uppfyllda. fortfarande är uppfyllda.

9 § Auktoriserade bevaknings- och Auktoriserade bevaknings- och utbildningsföretag skall lämna utbildningsföretag ska lämna länslänsstyrelsen de upplysningar om styrelsen de upplysningar om verksamheten som den begär för verksamheten som den begär för sin tillsyn. sin tillsyn. Företagen skall årligen före Företagen ska före mars månads mars månads utgång till länsstyrel- utgång varje år skicka in en sen sända in en redogörelse för redogörelse för föregående års verksamheten under föregående verksamhet till länsstyrelsen. år . Vad som sägs i andra stycket gäller inte verksamhet som avses i 3 b §.

13 b § I fråga om verksamhet som avses i 3 b och 4 a §§ gäller att Länsstyrelsen i Stockholms län, om den finner att någon av grunderna för återkallelse av auktorisa-

Senaste lydelse 2006:517. 6

tion eller godkännande enligt 13 och 13 a §§ föreligger, får förklara att personen i fråga inte längre har auktorisation respektive är godkänd. Annars gäller bestämmelserna i 13 och 13 a §§ i tilllämpliga delar för sådan verksamhet.

5 6 2 a § 16 § Regeringen eller den myndighet Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur olika meddela ytterligare föreskrifter slag av verksamheter som utövas om auktorisation och godkännanmed stöd av auktorisation skall de samt om villkor för de verksambedrivas . heter som omfattas av denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2009.

5 Senaste lydelse av tidigare 2 a § 2006:517. Tidigare 16 § upphävd genom 2006:517. 7

3 Ärendet och dess beredning

Inom EG antogs 2005 ett direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer. Direktivet, som i de delar som är av intresse här finns intaget som bilaga 1 till denna lagrådsremiss, skulle vara genomfört i nationell rätt senast den 20 oktober 200 7. I lagrådsremissen behandlas endast genomförandet av direktivet för väktare. Genomförandet av direktivet i fråga om de många övriga yrkeskategorier som berörs av direktivet har behandlats i andra sammanhang. I Justitiedepartementet har promemorian Erkännande av yrkeskvalifikationer för fastighetsmäklare och väktare – genomförande av ett EGdirektiv (oktober 2007) utarbetats. Promemorian innehåller förslag till de lagändringar som bedöms vara nödvändiga för att genomföra direktivet i fråga om fastighetsmäklare och väktare. En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 2 . Lagförslagen i promemorian såvitt avser väktare återges i bilaga 3 . Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna när det gäller väktare finns i bilaga 4 . En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Ju2007/9676/PO). Även i departementspromemorian Ordningsvakter och väktare (Ds 2003:50) diskuteras lagändringar som har bäring på väktare och bevakningsföretag. Vissa av promemorians förslag har behandlats i prop. 2005/06:136 (bet. 2005/06:JuU35, rskr. 2005/06:299). I promemorian föreslås bl.a. att auktorisation av bevakningsföretag som saknar säte i Sverige ska prövas av Länsstyrelsen i Stockholms län. Detta förslag behandlas i denna lagrådsremiss. Promemorians lagförslag i den delen återges i bilaga 5 . Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6 . En sammanställning av remisssvaren finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Ju2003/8119/PO).

4 EG-direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer

4.1 Inledning

Syftet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer är att bidra till att avskaffa hindren för fri rörlighet mellan medlemsstaterna för personer och tjänster, i detta fall genom att medlemsstaterna ömsesidigt ska erkänna behörighet att tillhandahålla tjänster förvärvad genom examina och annan yrkesutbildning. För medlemsstaternas medborgare innebär detta en rätt att utöva ett yrke, som egenföretagare eller som anställd, i en annan medlemsstat än den där de har skaffat sig sina yrkeskvalifikationer. Direktivet, som gäller för stater inom EES samt Schweiz, ersätter en rad tidigare direktiv med liknande syfte.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (EUT L 255, 30.9.2005, s. 22, Celex 32005L0036). 8

Inom Justitiedepartementets ansvarsområde har direktivet betydelse bl.a. för väktare. Direktivets effekter på andra yrkeskategorier än väktare har beretts i särskild ordning.

4.2 Definitioner m.m.

Direktivets avdelning I (Allmänna bestämmelser) ger vissa grundläggande definitioner och regler för de fall en medlemsstat ( mottagande medlemsstat ) kräver bestämda yrkeskvalifikationer för tillträde till eller utövande av ett reglerat yrke. Direktivet avser erkännande av yrkeskvalifikationer som har förvärvats i en eller flera andra medlemsstater ( ursprungsmedlemsstat ) och som ger innehavaren av dessa kvalifikationer behörighet att utöva yrket i en sådan stat. Reglerna ska tillämpas för alla medborgare i EU som vill utöva ett reglerat yrke som egen företagare eller anställd i en annan medlemsstat än ursprungsmedlemsstaten. De gäller alltså inte för juridiska personer. Med ett reglerat yrke menas ett yrke där det genom lagar eller andra författningar krävs bestämda yrkeskvalifikationer för tillträde till eller utövande av yrkesverksamheten, inbegripet användande av en yrkestitel förbehållen den som har viss yrkeskvalifikation. Med yrkeskvalifikationer avses kvalifikationer intygade i ett bevis på formella kvalifikationer eller yrkeserfarenhet. Ett erkännande av yrkeskvalifikationer ger rätt att utöva det yrke som personen i fråga är behörig för i ursprungsmedlemsstaten på samma villkor som medborgarna i den mottagande staten, förutsatt att det gäller jämförbara verksamheter.

4.3 Frihet att tillhandahålla tjänster

Avdelning II (Frihet att tillhandahålla tjänster) innehåller regler avsedda att underlätta ett tillfälligt tillhandahållande av tjänster. En EU-medborgare som är lagligen etablerad i en medlemsstat ( etableringsmedlemsstaten ) får tillhandahålla temporära och tillfälliga tjänster i den mottagande medlemsstaten under den yrkestitel som används i etableringsmedlemsstaten utan att behöva ansöka om erkännande av sina kvalifikationer. Tjänsteleverantören ska då omfattas av de regler av arbetsrättslig och administrativ art som har direkt samband med yrkeskvalifikationerna samt de disciplinära bestämmelser som tillämpas på motsvarande yrkesutövare i den mottagande staten. Frågan om utövningen är temporär och tillfällig ska bedömas från fall till fall, i synnerhet på grundval av tjänstens varaktighet, frekvens, periodicitet och kontinuitet (artikel 5). Vidare ges bestämmelser om krav på skriftlig underrättelse på förhand till en behörig myndighet i den mottagande medlemsstaten och krav på att underrättelsen åtföljs av vissa handlingar (artikel 7), upplysningar från den behöriga myndigheten i etableringsmedlemsstaten (artikel 8) samt krav på information från tjänsteleverantören till mottagaren av tjänsten (artikel 9). När det gäller yrken som har betydelse för tjänstemottagarens hälsa eller säkerhet får den mottagande staten på förhand kontrollera

tjänsteleverantörens yrkeskvalifikationer med beaktande av proportionalitetsprincipen (artikel 7).

4.4 Etableringsfrihet

Avdelning III (Etableringsfrihet) bygger på regleringen i tidigare EGdirektiv och innehåller fyra kapitel. I kapitel I återges den s.k. generella ordningen, som innebär ett ömsesidigt erkännande av bevis för yrkeskvalifikationer. Denna ordning har utvidgats till att omfatta fall som inte omfattas av något särskilt system med krav på yrkeskvalifikationer, antingen därför att ett sådant system saknas eller därför att en tjänsteleverantör av ”en specifik och exceptionell anledning” inte uppfyller villkoren i kapitel II och III i samma avdelning. Kvalifikationerna ska erkännas om de minst motsvarar den nivå som ligger omedelbart under den nivå som mottagande medlemsstat kräver (artikel 13). Bestämmelser ges om den mottagande statens rätt att i vissa fall kräva kompensationsåtgärder (artikel 14). Kapitel IV innehåller gemensamma bestämmelser om etablering avseende handlingar, ansökningsförfarande och användning av yrkestitel. Bl.a. sägs att en ansökan om erkännande ska inlämnas till behörig myndighet i den mottagande staten och åtföljas av vissa handlingar och intyg vilka räknas upp i direktivets bilaga VII.

4.5 Övriga bestämmelser

Avdelning IV avser villkor för utövande av yrket. Medlemsländerna får, vid såväl tillfälligt tillhandahållande av tjänster som varaktig etablering, kräva de språkkunskaper som är nödvändiga för att utöva yrket (artikel 53). Detta får ske först efter det att yrkeskvalifikationerna har erkänts i det enskilda fallet, vid det faktiska tillträdet till yrket i fråga. Avdelning V och VI rör bl.a. administrativt samarbete mellan myndigheterna i den mottagande medlemsstaten och ursprungsmedlemsstaten för att underlätta tillämpningen av direktivet.

5 Svenska regler om bevakningsföretag och väktare

I Sverige har det sedan länge ansetts att det finns ett väsentligt intresse av att samhället har insyn i och kontroll av bevakningsföretagens verksamhet för att se till att den bedrivs under betryggande former. Den som anlitar ett bevakningsföretag bör ha en garanti för att företaget fullgör uppdraget på ett seriöst sätt. Mot denna bakgrund har det ställts upp lagstadgade krav på bl.a. auktorisation av bevakningsföretag och godkännande av personal hos sådana företag samt bestämmelser om att länsstyrelsen ska utöva tillsyn över företagen. I lagen finns även bestämmelser om återkallelse av auktorisation och godkännande samt om straffansvar. 10

Enligt lagen (1974:191) om bevakningsföretag krävs således auktorisation för att bedriva verksamhet som innebär yrkesmässig bevakning av visst angivet slag. Auktorisation krävs också för att få bedriva utbildning som gäller som förutsättning för att få utföra bevakningstjänst. Ett företag som sysslar med sådan utbildning utan att vara bevakningsföretag kallas utbildningsföretag (1 och 2 §§). Kravet på auktorisation gäller såväl för verksamhet som bedrivs av en juridisk person som för verksamhet som bedrivs av en enskild fysisk person (i enskild firma). Auktorisation får beviljas endast om det kan antas att verksamheten kommer att bedrivas på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt och i övrigt i överensstämmelse med god sed inom branschen, att den inte kommer att få en från allmän synpunkt olämplig inriktning och att den kommer att uppfylla de krav som ställs på verksamheten (3 §). All personal hos ett auktoriserat bevakningsföretag ska vara godkänd vid prövning med avseende på laglydnad, medborgerlig pålitlighet samt lämplighet i övrigt för anställningen. Detsamma gäller föreståndaren för verksamheten samt ledamöter och suppleanter i bevakningsföretagets styrelse (4 §). Frågor om auktorisation prövas av länsstyrelsen i det län där företagets ledning har sitt säte. Länsstyrelsen ska inhämta ett yttrande från Rikspolisstyrelsen innan auktorisation beviljas (5 §). Särskild prövning beträffande företagets personal sker hos länsstyrelsen i det län där personalen huvudsakligen kommer att tjänstgöra, medan föreståndare samt styrelseledamöter och suppleanter prövas av den länsstyrelse som utövar tillsyn över företaget, dvs. länsstyrelsen i det län där ledningen har sitt säte (6 och 8 §§). Auktoriserade bevaknings- och utbildningsföretag ska lämna länsstyrelsen de upplysningar om verksamheten som den begär för sin tillsyn (9 §). Länsstyrelsen har rätt att inspektera företagen och att ta del av samtliga handlingar som rör företagens bevakningsverksamhet eller utbildning av väktare (10 §). Om ett företag underlåter att lämna upplysningar eller att lämna ut handlingar, får länsstyrelsen förelägga vite (11 §). Länsstyrelsen får även vid vite förelägga ett företag att vidta de rättelser och andra åtgärder som föranleds av tillsynen (12 §). En auktorisation respektive ett godkännande kan återkallas när det inte längre finns de förutsättningar som lagen kräver eller när det i övrigt finns särskild anledning till återkallelse (13 och 13 a §§). Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bedriver auktorisationspliktig bevakningsverksamhet utan auktorisation döms till böter eller fängelse i högst sex månader (14 §). Närmare bestämmelser om innehållet i ansökningar om auktorisation av bevaknings- och utbildningsföretag finns i förordningen (1989:149) om bevakningsföretag m.m. Bl.a. ska en ansökan innehålla bevis på föreskriven utbildning och intyg som styrker erfarenhet från bevakningsverksamhet (6 §). Vid prövningen av en ansökan om godkännande inhämtas, för kontrollen av sökandens laglydnad och medborgerliga pålitlighet, uppgifter ur belastningsregistret och misstankeregistret (10 §). Enligt förordningen får Rikspolisstyrelsen efter samråd med berörda arbetsmarknads- och branschorganisationer meddela närmare föreskrifter om hur olika slag av verksamheter som utövas med stöd av auktorisation ska bedrivas. Styrelsen får också meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av lagen och förordningen (15 §). 11

I de föreskrifter som Rikspolisstyrelsen har meddelat med stöd av bemyndigandet (RPSFS 2006:15, FAP 579-2) återfinns bl.a. en närmare reglering av lämplighetskraven som anges i 4 § lagen om bevakningsföretag. I föreskrifterna regleras även frågor om utbildning för personal i bevaknings- och utbildningsföretag. Det finns sålunda bestämmelser om obligatorisk utbildning för väktare. Enligt föreskrifterna får väktare inte självständigt utföra bevakning innan han eller hon har genomgått väktargrundutbildning. För att en väktare ska få utföra värdetransport, bevakning med hund, butikskontroll eller bevakning av enskild person för dennes skydd krävs vidare att han eller hon, utöver väktargrundutbildning, har genomgått särskild föreskriven utbildning. Utbildningen regleras i detalj i bilagor till föreskrifterna. Förutom kravet på utbildning ställs krav på att en väktare ska ha goda kunskaper i svenska språket samt att väktaren besitter så god kännedom om svenska förhållanden att han eller hon har goda förutsättningar för att kunna utföra bevakning på ett rättssäkert och bra sätt.

6 Överväganden och förslag

6.1 Frihet att tillhandahålla bevakningstjänster

6.1.1 Särskilda bestämmelser i fråga om auktorisation och godkännande

Regeringens förslag: I lagen om bevakningsföretag införs bestämmelser som innebär att en enskild person som tillfälligt bedriver bevakningsverksamhet eller utbildning i Sverige är auktoriserad för verksamheten. Vidare ska gälla att en enskild person som, i egenskap av anställd hos ett auktoriserat bevakningsföretag, tillfälligt utövar yrkesverksamhet här är godkänd. Bestämmelserna ska gälla för den som är behörig att utöva motsvarande yrke i en annan stat inom EES eller Schweiz eller, om yrket inte är reglerat i den staten, den som under två år av de senaste tio åren utövat sådan verksamhet.

Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Promemorians förslag till genomförande av direktivet bygger på att det ska införas ett undantag från kravet på auktorisation. Vidare innehåller promemorian inte något förslag i fråga om personer som är anställda hos ett auktoriserat bevakningsföretag och tillfälligt utövar verksamhet här. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inte haft något att erinra mot promemorians förslag. Hovrätten för Övre Norrland , Länsrätten i Stockholms län och Svenska Transportarbetareförbundet har ifrågasatt promemorians tolkning av begreppet ”tillfälligt”. Hovrätten har även tagit upp frågan om inte direktivet, tillsammans med annan EG-rätt, medför en rätt för alla utländska företag att, utan krav på auktorisation, tillfälligt bedriva bevakningsverksamhet i Sverige. Dessutom har hovrätten anfört att promemorians förslag inte avspeglar direktivet eftersom det

inte omfattar personer som är anställda hos ett bevakningsföretag. Rikspolisstyrelsen har anfört att förutsättningarna för behörighet att bedriva bevakningsverksamhet bör förtydligas i lagtexten. Almega Tjänsteförbunden och Svenska Bevakningsföretag SWEGUARD har avstyrkt promemorians förslag med hänvisning till att det inte innefattar några bestämmelser om förhandskontroll. Även Svenska Transportarbetareförbundet har avstyrkt förslaget då direktivets intentioner inte har beaktats på ett tillfredsställande sätt.

Skälen för regeringens förslag

Behovet av nya bestämmelser om tillfällig verksamhet

Som beskrivits i avsnitt 4 innehåller direktivet nya regler för reglerade yrken avsedda att underlätta ett tillfälligt tillhandahållande av tjänster. En tjänsteleverantör som är lagligen etablerad i en stat som omfattas av direktivet ska således ha rätt att tillfälligt tillhandahålla tjänster i en annan sådan stat trots att den mottagande staten kräver bestämda yrkeskvalifikationer för tillträde till eller utövande av yrket. Detta gäller om det är fråga om ett reglerat yrke även i etableringsmedlemsstaten. Om så inte är fallet, innebär direktivet en rätt att tillfälligt tillhandahålla tjänster för den som har viss erfarenhet av yrket i etableringsmedlemsstaten (två års utövning under en period av tio år). Väktaryrket är reglerat i Sverige; det krävs bestämda yrkeskvalifikationer för tillträde till eller utövande av yrket (jfr avsnitt 5). Följaktligen ska ett enskilt bevakningsföretag som är etablerat i en annan medlemsstat, där väktaryrket också är reglerat, ha rätt att tillfälligt bedriva motsvarande verksamhet här. Detsamma gäller ett enskilt bevakningsföretag från en medlemsstat där yrket inte är reglerat, om kravet på yrkeserfarenhet är uppfyllt. I enlighet med den bedömning som görs i promemorian anser regeringen att nuvarande bestämmelser om auktorisation för att få bedriva bevakningsverksamhet inte går att förena med direktivets regler i denna del. Det går inte att hänvisa till den möjlighet till undantag som EG-fördraget ger i fråga om arbetsuppgifter som innefattar utövandet av offentlig makt. Inte heller lagens bestämmelser om auktorisation för utbildningsföretag är förenliga med direktivet. Regeringen föreslår därför särskilda bestämmelser i fråga om auktorisation för såväl bevaknings- som utbildningsföretag som tillfälligt bedriver bevaknings- eller utbildningsverksamhet i Sverige. I promemorian föreslås att nya bestämmelser om tillfällig verksamhet ska gälla för enskilda personer (firmor) från en stat inom EES eller Schweiz. Hovrätten för Övre Norrland har ifrågasatt om inte undantag i stället bör gälla för alla utländska företag. Som har framgått ovan gäller emellertid rätten att tillfälligt tillhandahålla tjänster enligt direktivet inte i fråga om bevakningsverksamhet som bedrivs av juridiska personer. Det

kan tilläggas att ”privata säkerhetstjänster” har undantagits från tillämp- 2 ningsområdet för det s.k. tjänstedirektivet (artikel 2.2 k). Däremot blir alltså, som anförs i promemorian, direktivet tillämpligt för verksamhet som bedrivs av enskilda personer inom ramen för en enskild firma. Flera enskilda firmor har auktorisation att bedriva bevakningsverksamhet i Sverige. Det finns anledning att räkna med att sådana firmor som är etablerade i andra medlemsstater kan ha intresse av att tillfälligt ägna sig åt verksamhet här i enlighet med de nya reglerna i direktivet. Som sagts ovan omfattar direktivet inte enbart enskilda personer som bedriver bevakningsverksamhet, utan också personer som utövar yrkesverksamhet som anställda. Även dessa personer har således, som Hovrätten för Övre Norrland har anfört, rätt att tillfälligt utöva yrkesverksamhet i Sverige. I lagen om bevakningsföretag anges att den som är anställd hos ett bevakningsföretag ska vara godkänd av länsstyrelsen. I Rikspolisstyrelsens föreskrifter finns det vidare krav på utbildning och erfarenhet när det gäller flera av de kategorier som utövar yrkesverksamhet enligt lagen om bevakningsföretag, bl.a. väktare och föreståndare (se avsnitt 5). Inte heller dessa bestämmelser kan, när det gäller ett tillfälligt tillhandahållande av tjänster, anses förenliga med direktivet.

De nya bestämmelsernas utformning

Frågan är hur de nya bestämmelserna om tillfällig verksamhet bör utformas. Utgångspunkten är att bestämmelserna inte får vara mer restriktiva än vad som gäller för övriga bevakningsföretag och inte heller i övrigt diskriminera den som utövar tillfällig verksamhet här. Å andra sidan följer av direktivet att även den som tillfälligt utövar bevakningsverksamhet ska omfattas av bestämmelser om tillsyn m.m. som tillämpas i fråga om andra bevakningsföretag i Sverige (artikel 5.3; jfr även avsnitt 4.3). Promemorians förslag bygger på att det görs ett undantag från kravet på auktorisation för vissa bevakningsföretag som tillfälligt bedriver bevakningsverksamhet här. Som framgår av avsnitt 6.4 leder en sådan lösning dock till att det uppkommer frågor om vad som ska gälla när det gäller tillsynen över verksamheten. Ett annat sätt att åstadkomma en ordning i överensstämmelse med direktivet är att i lagen om bevakningsföretag ange att ett bevakningsföretag under vissa förutsättningar har auktorisation. På så vis blir lagens allmänna bestämmelser om bl.a. tillsyn tillämpliga även för den tillfälliga verksamheten. En sådan ordning framstår som systematiskt enklare och närmare direktivets princip om likabehandling. Även praktiska skäl talar för lösningen. Lagförslaget bör därför utformas i enlighet härmed. En motsvarande särreglering som i fråga om auktorisation av bevakningsföretag bör lämpligen införas för personer som tillfälligt utövar verksamhet som anställda hos ett auktoriserat bevakningsföretag. En för-

2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (EUT L 376, 27.12.2006, s. 36, Celex 32006L0123).

del med detta är att även den som utövar tillfällig verksamhet i Sverige ges det förstärkta tjänstemannaskydd som övriga godkända väktare har (jfr 7 § lagen om bevakningsföretag och 17 kap. 5 § brottsbalken). När det gäller Rikspolisstyrelsens föreskrifter bör styrelsen, med stöd av gällande bemyndigande i lagen och förordningen, för de två typerna av tillfällig verksamhet meddela de ytterligare föreskrifter som behövs om auktorisation, godkännande och villkor för verksamheten, bl.a. i fråga om kraven på särskild utbildning och erfarenhet. Som anförts får sådana föreskrifter dock inte vara mer restriktiva än vad som gäller annars och inte heller i övrigt diskriminera tillfällig verksamhet som utövas här. I fråga om utformningen av de nya bestämmelserna har Rikspolisstyrelsen anfört att lagtexten bör ange vilka kriterier som ska gälla för att den enskilde ska anses vara behörig att utöva verksamheten i den andra staten. Lagförslaget har anpassats efter detta. Som har framgått ovan ska de nya bestämmelserna enbart gälla tillfälliga tjänster. Av direktivet framgår att bedömningen av om tillhandahållandet av en tjänst är ”temporärt och tillfälligt” ska göras från fall till fall, i synnerhet på grundval av tjänstens varaktighet, frekvens, periodicitet och kontinuitet. Enligt promemorian lär det i detta sammanhang ofta bli fråga om mycket kortvarig verksamhet, exempelvis vid tillfälliga värdetransporter över gränsen eller när någon enskild person vid ett helt tillfälligt besök i Sverige har med sig väktare för sitt personliga skydd. Ett par remissinstanser har ifrågasatt denna bedömning och menat att tillfällig verksamhet mycket väl kan ha längre varaktighet. Regeringen kan i och för sig instämma i detta. Den omständigheten att direktivet avser många vitt skilda yrken och tjänster gör det dock vanskligt att ange några generellt tillämpliga riktlinjer. När det gäller bevakningstjänster bör i vart fall utgångspunkten vara att en sådan tjänst är att anse som tillfällig endast om den är av kortvarig och icke periodisk karaktär. De två ovan nämnda exemplen på typfall av tillfälliga bevakningstjänster framstår mot denna bakgrund som relevanta. Det behov av gränsöverskridande bevakningsverksamhet som finns i gränsområden, t.ex. regelbundna värdetransporter mellan Sverige och Finland, torde alltså normalt inte vara att anse som tillfällig verksamhet. Sådan återkommande verksamhet av mer varaktig karaktär som sker i Sverige får även i fortsättningen endast bedrivas av bevakningsföretag som beviljats auktorisation enligt de allmänna bestämmelserna. Det bör dock understrykas att begreppet ”tillfälligt” ska tolkas i enlighet med gemenskapsrätten och att frågan om vilken verksamhet som faller under detta begrepp sist och slutligen blir beroende av den praxis som utvecklas av EG-domstolen. De invändningar mot promemorian som har föranlett Almega Tjänsteförbunden och Svenska Bevakningsföretag SWEGUARD att avstyrka promemorians förslag är främst hänförliga till frågorna om förhandsanmälan och förhandskontroll och behandlas i nästa delavsnitt.

6.1.2 Förhandsanmälan och förhandskontroll

Regeringens förslag: En förutsättning för att en enskild person tillfälligt ska få utöva bevakningsverksamhet etc. i Sverige med stöd av de särskilda bestämmelser som nu föreslås i fråga om auktorisation och godkännande ska vara att verksamheten i förväg har anmälts hos Länsstyrelsen i Stockholms län och att den enskilde uppfyller de villkor för auktorisation eller godkännande av tillfällig verksamhet som meddelats med stöd av lagen.

Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Eftersom promemorians förslag inte avser personer som utövar tillfällig verksamhet som anställda hos ett auktoriserat bevakningsföretag, saknar promemorian ett förslag om förhandsanmälan av sådan verksamhet. Enligt promemorian ger direktivet inte utrymme för att inrätta en förhandskontroll av utländska väktare och andra yrkesverksamma i bevakningsbranschen. Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft några invändningar mot promemorians förslag. Rikspolisstyrelsen har dock anfört att tillfällig verksamhet bör anmälas dit i stället för till länsstyrelsen. Styrelsen har även fört fram att det inte finns skäl att begränsa anmälningsskyldigheten mer än vad direktivet kräver. Vidare har Länsstyrelsen i Norrbottens län anfört att anmälan bör behandlas av den. Almega Tjänsteförbunden , Svenska Bevakningsföretag SWEGUARD och Svenska Transportarbetareförbundet har anfört att Sverige bör använda det utrymme som direktivet ger att föreskriva om förhandskontroll; utan kontroll i samband med att en förhandsanmälan görs uppkommer enligt organisationerna allvarliga konsekvenser för bevakningsbranschen. Organisationerna har vidare framhållit att direktivet i vart fall möjliggör att det för väktare krävs ett intyg om att vederbörande inte har dömts för något brott, liksom dokumentation av att personen i fråga behärskar svenska språket.

Skälen för regeringens förslag

Ett krav på förhandsanmälan

Frågan är hur den tillfälliga verksamhet som beskrivits i avsnitt 6.1.1 ska få utövas i Sverige och om det finns möjlighet och anledning att reglera den särskilt. Med hänsyn till vikten av att fullt ut upprätthålla förtroendet för bevakningsbranschen bör utgångspunkten vara att även den tillfälliga verksamheten bedrivs under betryggande former, att kundernas och allmänhetens säkerhet och hälsa inte äventyras samt att verksamheten står under insyn och kontroll. Ett sätt att säkerställa detta är att, som föreslås i promemorian, utnyttja den möjlighet direktivet ger att för tillfällig verksamhet kräva en skriftlig förhandsanmälan. En förhandsanmälan torde som regel utgöra en förutsättning för att den behöriga myndigheten i Sverige överhuvudtaget ska få kännedom om verksamheten.

Som Rikspolisstyrelsen har framhållit finns det inte anledning att begränsa anmälningsskyldigheten mer än vad som följer av direktivet. För att en ändamålsenlig insyn och kontroll ska kunna ske och för att oseriös verksamhet ska kunna upptäckas och förebyggas bör de möjligheter som direktivet ger att närmare reglera anmälningsskyldigheten utnyttjas fullt ut. En förhandsanmälan ska enligt direktivet få lämnas på valfritt sätt, t.ex. via e-post, och ska förnyas en gång per år. Den bör innehålla vissa närmare uppgifter om yrkesutövaren och om den tillfälliga verksamheten, t.ex. vilket eller vilka slag av verksamheter som avses att utövas i Sverige samt var och under vilken tid verksamheten avses att utövas. Dessa villkor, liksom de krav i övrigt som ska gälla för en förhandsanmälan, såsom att den ska förnyas en gång om året (jfr artikel 7.1), bör lämpligen regleras i föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Vilka handlingar som ska bifogas en förhandsanmälan bör slås fast i nämnda föreskrifter. Enligt direktivet kan det bl.a. vara frågan om bevis om yrkesutövarens nationalitet liksom ett intyg som visar att personen är lagligen etablerad i en medlemsstat för att där utöva yrket och att det när intyget utfärdats inte finns något förbud för honom eller henne att utöva yrket (jfr artikel 7.2). Yrkesutövaren torde också, som bl.a. Almega Tjänsteförbunden har varit inne på, kunna åläggas skyldighet att bifoga ett intyg om att han eller hon inte har dömts för något brott (jfr artikel 7.2 e).

Möjligheten till förhandskontroll och några ytterligare frågor

Direktivet ger även vissa möjligheter för den mottagande medlemsstaten att, med beaktande av proportionalitetsprincipen, förhandskontrollera tjänsteleverantörens yrkeskvalifikationer innan en tillfällig tjänst tillhandahålls första gången (artikel 7.4). Det gäller reglerade yrken som har ”konsekvenser för folkhälsa eller säkerhet”. En förhandskontroll kan innebära att en behörig myndighet i den mottagande medlemsstaten bedömer om tjänsteleverantörens kunskaper är i nivå med vad som annars krävs i den staten. Om det vid en sådan kontroll framkommer att det finns en väsentlig skillnad mellan tjänsteleverantörens yrkeskvalifikationer och den utbildning som krävs i den mottagande medlemsstaten ska, i den mån denna skillnad är skadlig för folkhälsa eller säkerhet, tjänsteleverantören erbjudas möjlighet att bevisa att han eller hon har förvärvat den kunskap eller kompetens som fattas, t.ex. genom ett lämplighetsprov. Om ett lämplighetsprov genomförts med icke godkänt resultat ska tjänsteleverantören ges möjlighet att göra om provet. Först när provet har genomförts med godkänt resultat får tjänsten tillhandahållas. Den behöriga myndigheten måste ta ställning i frågan om förhandskontroll inom vissa i direktivet angivna frister. Vid utebliven reaktion från myndigheten får tjänsten tillhandahållas (en s.k. omvänd stupstocksregel; artikel 7.4 fjärde stycket). Regleringen om förhandskontroll utgör ett undantag från ett av direktivets huvudsyften, nämligen att avskaffa hindren för fri rörlighet för personer och tjänster mellan medlemsstaterna och att möjliggöra för yrkes-

utövare att tillfälligt verka i en annan medlemsstat. Frågan är om undantagsbestämmelsen är tillämplig när det gäller personer som tillfälligt utövar verksamhet enligt lagen om bevakningsföretag och, om så är fallet, om direktivets möjlighet till sådan kontroll bör utnyttjas. Enligt promemorian är undantagsbestämmelsen inte tillämplig, eftersom väktaryrket inte har konsekvenser för folkhälsa eller säkerhet. Almega Tjänsteförbunden , Svenska Bevakningsföretag SWEGUARD och Svenska Transportarbetareförbundet har redovisat en annan mening än promemorian i denna del. Även EG-kommissionen har under arbetet med genomförandet av direktivet gett uttryck för att bevakningsverksamhet och bevakningstjänst rentav tillhör kärnan av sådana verksamheter för vilka möjligheten till förhandskontroll tillkommit. Regeringen instämmer i vad remissinstanserna har anfört. Också väktaryrket och näraliggande yrkesverksamhet bör anses vara ett sådant reglerat yrke som, när det utövas tillfälligt i en annan medlemsstat, får göras till föremål för en förhandskontroll. Frågan är då om bestämmelser om förhandskontroll bör införas. De nyssnämnda remissinstanserna har förordat denna möjlighet för att förhindra allvarliga konsekvenser för bevakningsbranschen. Regeringen delar remissinstansernas uppfattning i frågan. I syfte att även fortsättningsvis kunna säkerställa såväl att bevaknings- och utbildningsföretagens verksamhet bedrivs under betryggande former som att tjänstemottagarnas respektive allmänhetens säkerhet och hälsa inte äventyras föreslås därför att direktivets möjlighet till förhandskontroll används. Lämpligen bör regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter även i fråga om förhandskontroll. Om en fullständig förhandsanmälan med bifogade handlingar har getts in och övriga villkor för auktorisation eller godkännande av tillfällig verksamhet som meddelats med stöd av lagen är uppfyllda – t.ex. att yrkesutövaren godkänts vid förhandskontroll – ska yrkesutövaren, för den tid som förhandsanmälan gäller, vara auktoriserad eller godkänd för verksamheten. Förutom att yrkesutövaren ska ha gett in en fullständig förhandsanmälan och, vid en eventuell förhandskontroll, befunnits ha tillräckliga yrkeskvalifikationer, bör det krävas att den enskilde ska ha underrättats skriftligen om att förutsättningarna är uppfyllda innan den tillfälliga verksamheten får utövas. De föreskrifter om förhandskontroll som meddelas bör, för att direktivet ska anses korrekt genomfört, innehålla bestämmelser om verkan av att en myndighetsreaktion uteblir (jfr ovan om den omvända stupstocksregeln). Bestämmelserna om förhandsanmälan, förhandskontroll och skriftlig underrättelse bör vidare kombineras med den möjlighet som artikel 8 i direktivet ger att från etableringsmedlemsstaten inhämta upplysningar i olika avseenden – om den som ska utöva verksamheten är lagligen etablerad i etableringsmedlemsstaten, har följt god sed och inte har ådragit sig påföljder av olika slag. De behöriga myndigheterna i etableringsmedlemsstaten är enligt direktivet skyldiga att lämna dessa uppgifter. Den behöriga myndigheten i Sverige kan härigenom kontrollera att endast den som har rätt till det enligt direktivet utövar tillfällig verksamhet här. Om det skulle visa sig att förutsättningarna brister i något avseende, kan det finnas anledning för den behöriga myndigheten att påtala 18

detta för yrkesutövaren. Det kan också vara aktuellt att uppmärksamma kunden och den behöriga myndigheten i etableringsmedlemsstaten på förhållandet. Om förutsättningarna för auktorisationen eller godkännandet brister, kan det även bli fråga om att förklara att personen inte längre är auktoriserad respektive godkänd. Om tillfällig verksamhet utförs här i landet utan auktorisation, kan straffansvar bli följden (jfr avsnitt 6.1.3). I detta sammanhang bör även framhållas att direktivet anger att personer vars yrkeskvalifikationer erkänns ska ha nödvändiga språkkunskaper för att utöva yrket i den mottagande medlemsstaten (artikel 53). Enligt Rikspolisstyrelsens föreskrifter krävs för att bli godkänd för anställning i ett bevakningsföretag att personen har så god kunskap i svenska språket att han eller hon i tal och skrift kan redogöra för de juridiska och andra överväganden som föregått ett ingripande. Enligt regeringens mening bör utgångspunkten vara densamma för personer som tillfälligt tillhandahåller tjänster enligt direktivet. Också om det i samband med att den tillfälliga verksamheten utövas framkommer allvarliga brister i språkkunskaperna, bör det kunna bli aktuellt att förklara att personen inte längre är auktoriserad respektive godkänd. De särskilda bestämmelser som regeringen nu föreslår ska gälla för tillfällig verksamhet – i fråga om auktorisation, godkännande, förhandsanmälan, förhandskontroll m.m. – är proportionerliga och ger möjligheter att förhindra oseriös verksamhet.

Till vilken myndighet ska en förhandsanmälan göras?

En särskild fråga är till vilken myndighet en person ska anmäla att han eller hon har för avsikt att tillfälligt utöva verksamhet i Sverige. Enligt promemorians förslag ska en sådan anmälan göras till länsstyrelsen. Länsstyrelsen är i dag den myndighet som är ansvarig för frågor om auktorisation och godkännande samt tillsyn över bevakningsbranschen (se avsnitt 6.4). Rikspolisstyrelsen har föreslagit att tillfällig verksamhet i stället ska anmälas dit. Enligt regeringens bedömning finns det goda skäl för promemorians förslag. Om även tillfällig verksamhet anmäls till länsstyrelsen, får den överblick och kontroll över all den verksamhet som utövas i landet. Regeringen föreslår därför, i likhet med promemorian, att anmälan ska göras till länsstyrelsen. Givetvis bör länsstyrelsen ha ett nära samarbete med Rikspolisstyrelsen och andra myndigheter, inte minst om det finns anledning att misstänka att förutsättningarna för den tillfälliga verksamheten brister. För att skapa goda förutsättningar för ett sådant samarbete bör bl.a. Rikspolisstyrelsen underrättas om den tillfälliga verksamheten. En bestämmelse av denna innebörd bör lämpligen införas i förordning eller föreskrift. Frågan är då vilken länsstyrelse som ska anförtros uppgiften. Länsstyrelsen i Norrbottens län har anfört att den tillfälliga bevakningsverksamheten med stor sannolikhet kommer att bedrivas av personer med huvudsakligt verksamhetsområde i gränstrakter nära Finland och Norge. Den har därför föreslagit att en anmälan om tillfällig verksamhet bör handläggas där.

Av samordnings- och effektivitetsskäl bör enligt regeringens bedömning utgångspunkten vara att en förhandsanmälan ska ske till en och samma länsstyrelse oberoende av var i landet verksamheten ska utövas. Den länsstyrelsen ges då möjlighet att upparbeta den kompetens och de kanaler till de behöriga myndigheterna i etableringsmedlemsstaterna som krävs för en effektiv hantering av de sannolikt tämligen få ärenden som kan förväntas. Även om det finns goda skäl att anta att en del av den tillfälliga verksamhet som kommer att utövas i Sverige har anknytning till gränsområden i bl.a. Norrbotten, är det svårt att förutse i vilken utsträckning som detta blir fallet. Länsstyrelsen i Stockholms län är den länsstyrelse som har den största organisationen. Regeringen föreslår, i likhet med promemorian, att denna myndighet ska motta samtliga anmälningar om tillfällig verksamhet.

6.1.3 Straffansvar

Regeringens bedömning: Någon särskild bestämmelse om straffansvar i fråga om tillfällig bevakningsverksamhet behövs inte.

Promemorians bedömning: Promemorian behandlar inte frågan. Remissinstanserna: Rikspolisstyrelsen har anfört att det bör införas ett straffansvar för den som bedriver tillfällig verksamhet utan att göra en förhandsanmälan och för den som lämnar osann uppgift i en sådan anmälan. Övriga remissinstanser har inte berört frågan. Skälen för regeringens bedömning: Bevakningsföretag anlitas av såväl det allmänna som av enskilda för att trygga viktiga samhällsintressen och det är av stor vikt att det finns ett högt förtroende för branschen. Lagen om bevakningsföretag innehåller av detta skäl en straffbestämmelse som är tillämplig när någon bedriver bevakningsverksamhet utan auktorisation eller i vissa fall lämnar osann uppgift till länsstyrelsen (14 §). Straffansvaret gäller oavsett hur lång varaktighet som den olovliga verksamheten i fråga har. Även tillfällig bevakningsverksamhet av det slag som här är aktuellt omfattas alltså av straffansvaret. Det är enligt regeringens mening naturligt att straffansvaret täcker all olovlig bevakningsverksamhet. En sådan ordning är konsekvent och innebär att tillfälligt verksamma i straffrättsligt hänseende likställs med varaktigt etablerade yrkesutövare. De särskilda bestämmelser som regeringen nu föreslår ska gälla för den som tillfälligt bedriver bevakningsverksamhet (jfr avsnitt 6.1.1) innebär att yrkesutövaren har auktorisation för verksamheten. Tillfällig bevakningsverksamhet som bedrivs med stöd av dessa bestämmelser kommer därmed att vara tillåten. Däremot kommer, som redan har nämnts, sådan verksamhet som bedrivs här i Sverige utan auktorisation även fortsättningsvis kunna föranleda straffansvar utan att en särskild reglering behövs. Rikspolisstyrelsen har anfört att de nuvarande straffbestämmelserna bör kompletteras med ett straffansvar för den som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar osann uppgift i en förhandsanmälan om bedrivande av tillfällig verksamhet. Enligt regeringens mening finns det dock inte skäl 20

att införa en sådan särreglering, inte minst med hänsyn till direktivets princip om likabehandling av personer från andra medlemsstater.

6.2 Etableringsfrihet

Regeringens bedömning: De bestämmelser i direktivet som rör friheten att etablera sig i en annan medlemsstat för att stadigvarande utöva ett yrke där och erkännandet av yrkeskvalifikationer kräver inte någon lagreglering.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft några invändningar mot promemorians bedömning. Rikspolisstyrelsen har anfört att det av författning bör framgå att länsstyrelsen i samband med en godkännandeprövning av en väktare ska pröva den sökandes utbildning. Skälen för regeringens bedömning: Enligt gällande reglering av väktaryrket är uppgifterna fördelade mellan länsstyrelsen och polisen. Länsstyrelsen auktoriserar bevakningsföretagen och godkänner väktare m.fl. i företagen. Dess beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Rikspolisstyrelsen utfärdar med stöd av ett bemyndigande i lagen om bevakningsföretag föreskrifter i anslutning till lagen och förordningen om bevakningsföretag m.m. Föreskrifterna behandlar bl.a. de krav som uppställs för auktorisation, godkännande och tillsyn. EG-direktivet ger en person med en väktarutbildning från en medlemsstat rätt att åberopa utbildningen vid anställning i en annan medlemsstat. Om kraven på utbildning är strängare i den mottagande staten än i den stat där kvalifikationerna förvärvats, ger direktivet under vissa förutsättningar medlemsstaterna möjlighet att kräva kompensationsåtgärder, t.ex. att personen gör ett lämplighetsprov. Detta gäller bl.a. när personens utbildning väsentligt avviker från vad som krävs i den mottagande staten. Direktivet i denna del föranleder enligt regeringens bedömning inte någon ändring i lagen om bevakningsföretag. I enlighet med vad som föreslås i promemorian bör direktivet i stället genomföras genom ändringar i Rikspolisstyrelsens föreskrifter, varvid framförallt artiklarna 11– 13 i direktivet måste beaktas. Styrelsen bör enligt gällande bemyndigande i lagen och förordningen också kunna föreskriva sådana kompensationsåtgärder som anges i artikel 14 i direktivet. Även det i direktivet angivna kravet på språkkunskap bör kunna genomföras genom föreskrifter inom ramen för bemyndigandet (jfr artikel 53 och avsnitt 6.1.2).

6.3 Auktorisation av företag som har sitt säte utanför Sverige

Regeringens förslag: Frågor om auktorisation av företag vars ledning har sitt säte utanför Sverige ska prövas av Länsstyrelsen i Stockholms län.

Förslag i departementspromemorian Ds 2003:50: Överensstämmer i sak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot förslaget. Enligt Rikspolisstyrelsen bör frågan om auktorisation prövas av länsstyrelsen i det län där företaget kommer att bedriva sin huvudsakliga verksamhet. Länsstyrelsen i Norrbottens län har anfört att möjligheten att förlägga prövningen av auktorisation till annan länsstyrelse än den i Stockholms län bör prövas. Skälen för regeringens förslag: I 5 § lagen om bevakningsföretag anges att frågan om auktorisation ska prövas hos länsstyrelsen i det län där bevakningsföretagets ledning har sitt säte. Bestämmelsen lägger hinder i vägen för ett utländskt företag som vill bli auktoriserat i Sverige, eftersom det alltså inte finns någon länsstyrelse som är behörig att pröva frågan om auktorisation. EG-fördragets bestämmelser om frihet för rörlighet av arbetskraft och tjänster gör att det inte går att upprätthålla något krav på medborgarskap eller bosättning för den som vill starta en bevakningsverksamhet eller arbeta som väktare i Sverige. Även om det inte finns något direkt uttryckt krav på att ett bevakningsföretag ska vara etablerat i Sverige, leder den nämnda bestämmelsen till att ett utländskt bolag inte kan auktoriseras. Det är uppenbart att lagen måste ändras så att det blir möjligt för företag med säte utomlands att ansöka om auktorisation för verksamhet i Sverige. Regeringen föreslår, som en lösning på det beskrivna problemet, att det införs ett forum för ansökningar om auktorisation av företag med säte utomlands. En möjlig modell är att länsstyrelsen i det län där företaget kommer att bedriva sin huvudsakliga verksamhet prövar ansökan om auktorisation. Rikspolisstyrelsen och Länsstyrelsen i Norrbottens län har förordat denna. Hanteringen av frågor om auktorisation av utländska företag förutsätter ett väl utbyggt kontaktnät där de myndigheter i övriga länder som ansvarar för bevakningsföretag ingår. Enligt regeringens bedömning är det därför lämpligt att alla ansökningar från företag vars ledning har sitt säte utanför Sverige prövas vid en speciellt utpekad länsstyrelse. För en sådan lösning talar också att det, när t.ex. det utländska bevakningsföretaget avser att bedriva verksamhet på flera platser i landet, aldrig behöver uppstå tvekan om vilken länsstyrelse som är behörig. Länsstyrelsen i Stockholms län är den länsstyrelse som i dag prövar flest bevakningsföretag och har också den största organisationen. Mot denna bakgrund anser regeringen att samtliga ansökningar om auktorisation avseende företag med säte utanför Sverige bör prövas av Länsstyrelsen i Stockholms län.

6.4 Tillsynsfrågor

Regeringens förslag: Länsstyrelsen i Stockholms län ska utöva tillsyn över auktoriserade bevaknings- och utbildningsföretag vars ledning har sitt säte utanför Sverige. Vissa särskilda bestämmelser införs i fråga om tillsynen över bevaknings- och utbildningsföretag som efter förhandsanmälan bedriver tillfällig verksamhet i Sverige.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Promemorians förslag omfattar inte utbildningsföretag som utövar tillfällig verksamhet och behandlar inte närmare frågan om vad som bör gälla för tillsynen över den tillfälliga verksamheten. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller inte haft några invändningar mot promemorians förslag. Enligt Kammarrätten i Stockholm är dock omfattningen av tillsynsverksamheten när det gäller tillfällig verksamhet oklar. Rikspolisstyrelsen har anfört att tillsynen över tillfällig verksamhet bör utövas av polismyndigheten i det län där verksamheten huvudsakligen bedrivs. Styrelsen har vidare ansett att tillsynen över företag som inte har sitt säte i Sverige bör utövas av länsstyrelsen i det län där företaget huvudsakligen bedriver sin verksamhet. Länsstyrelsen i Norrbottens län har ansett att tillsynen över den tillfälliga verksamheten bör utövas av den. Enligt Länsstyrelsen i Stockholms län finns det anledning att peka ut en myndighet att vara s.k. behörig myndighet för väktaryrket. Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande bestämmelser ska länsstyrelsen utöva tillsyn över auktoriserade bevaknings- och utbildningsföretag. Vid tillsynen ska länsstyrelsen särskilt kontrollera att villkoren för auktorisation fortfarande är uppfyllda, t.ex. att företaget bedriver sin verksamhet på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt och i överensstämmelse med god sed inom branschen samt att verksamheten inte har en från allmänhetens synpunkt olämplig inriktning. Tillsynen utövas av länsstyrelsen i det län där företagets ledning har sitt säte. Andra myndigheter ska på begäran lämna länsstyrelsen den hjälp som behövs för tillsynen (jfr 3 och 8 §§ lagen om bevakningsföretag). Närmare föreskrifter om tillsynen har meddelats av Rikspolisstyrelsen. Som Svenska Transportarbetarförbundet har framhållit är det ett väsentligt samhällsintresse att bevakningstjänster utförs klanderfritt och står under offentlig tillsyn. Enligt direktivet ska också, som tidigare anförts, yrkesutövare som tillfälligt verkar i en annan medlemsstat omfattas av den statens regler om yrket. Utgångspunkten bör alltså vara att också tillfällig verksamhet står under det allmännas tillsyn. Det sagda har även varit promemorians utgångspunkt. Kammarrätten i Stockholm har dock pekat på att omfattningen av tillsynen som föreslås i promemorian är oklar. Regeringen kan instämma i detta. De särskilda bestämmelser som nu föreslås för sådan tillfällig verksamhet innebär, till skillnad från vad som föreslås i promemorian, att de allmänna reglerna om yrket blir direkt tillämpliga för sådan verksamhet (jfr avsnitt 6.1.1). Följaktligen kommer de allmänna bestämmelserna om tillsyn att gälla även för tillfällig verksamhet enligt direktivet.

I sakens natur ligger att den tillsyn som kan utövas över tillfällig verksamhet kommer att vara begränsad i förhållande till den som kan utövas över annan auktoriserad eller godkänd verksamhet. Med hänsyn till detta finns det anledning att införa viss särreglering. I lagen om bevakningsföretag bör det t.ex. införas särskilda bestämmelser i fråga om kravet på ingivande av årliga redogörelser för verksamheten. På motsvarande sätt bör Rikspolisstyrelsen, inom ramen för gällande bemyndigande och med beaktande av de krav som följer av direktivet och övriga gemenskapsrättsliga bestämmelser, meddela de ytterligare föreskrifter om tillsynen som behövs för den tillfälliga verksamheten. Om det vid tillsynen skulle visa sig att förutsättningarna för den tillfälliga verksamheten brister, kan det bli aktuellt att förklara att personen inte längre är auktoriserad. Även straffansvar kan komma i fråga. De förslag som regeringen har lagt fram i det föregående aktualiserar frågan om vilken myndighet som ska ansvara för tillsynen över utländska bevaknings- och utbildningsföretag som är auktoriserade. Enligt regeringens mening framstår det som lämpligt att den myndighet som har behandlat en ansökan om auktorisation respektive en anmälan om tillfällig verksamhet även bör ansvara för tillsynen över verksamheten. När det gäller de utländska bevaknings- och utbildningsföretagen föreslås därför att Länsstyrelsen i Stockholms län ska ansvara för tillsynen. I fråga om tillfällig verksamhet framstår det vidare som lämpligt att myndigheten som tar emot förhandsanmälan, dvs. Länsstyrelsen i Stockholms län, prövar frågor om huruvida en person inte längre ska vara auktoriserad respektive godkänd. Nuvarande reglering bör därför anpassas i enlighet härmed. Även vid tillsynen över de utländska företagen bör länsstyrelsen ha ett nära samarbete med andra myndigheter, t.ex. polismyndigheten i det län där verksamheten huvudsakligen utövas. Enligt direktivet ska varje medlemsstat utse en behörig myndighet med uppgiften att bl.a. utbyta information med behöriga myndigheter i andra medlemsstater. Som Länsstyrelsen i Stockholms län har påpekat bör detta lämpligen göras i författning. Regeringen avser att införa en förordningsbestämmelse om saken.

7 Ekonomiska konsekvenser

Regeringens förslag om tillfällig verksamhet, om auktorisation av företag som har sitt säte utanför Sverige och om tillsyn över dessa verksamheter medför att både Länsstyrelsen i Stockholms län och Rikspolisstyrelsen tilldelas nya uppgifter. De ökade kostnader som kan uppstå får dock förutsättas bli av så ringa omfattning att de ska rymmas inom befintliga anslagsramar. Vad gäller de förslag som tar sikte på möjligheten att inför ett godkännande som väktare här åberopa en utländsk utbildning kan den nya ordningen åtminstone till en början innebära vissa kostnader för det allmänna. Rikspolisstyrelsen har sålunda att utarbeta nya föreskrifter i frågan, vilka ska tillämpas av länsstyrelsen. De ökade kostnader som kan 24

uppstå i detta sammanhang torde dock inte heller bli större än att de ska finansieras inom befintliga ramar.

8 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Eftersom de föreslagna lagändringarna syftar till att genomföra ett EGdirektiv som skulle ha varit genomfört senast den 20 oktober 2007, är det angeläget att de kan träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har behandlats av riksdagen. Regeringen föreslår att lagändringarna träder i kraft den 1 juni 2009. Några övergångsbestämmelser bedöms inte nödvändiga.

9 Författningskommentar

3 b § En enskild person som tillfälligt bedriver bevakningsverksamhet eller utbildning i Sverige har, utan hinder av 3 §, auktorisation för verksamheten, om han eller hon 1. har gett in en fullständig förhandsanmälan, 2. uppfyller de villkor för auktorisation av tillfällig verksamhet som gäller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag, samt 3. har underrättats skriftligen om att förutsättningarna enligt 1 och 2 är uppfyllda. Vad som nu har sagts gäller dock endast den som 1. är behörig att bedriva bevakningsverksamhet eller utbildning i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz, eller 2. under minst två år av de senaste tio åren har bedrivit sådan verksamhet i den andra staten, om yrket inte är reglerat där. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från kravet på underrättelse enligt första stycket.

Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser i fråga om auktorisation för vissa bevaknings- och utbildningsföretag som bedriver tillfällig verksamhet i Sverige. Dess innebörd är att en person som tillfälligt bedriver verksamhet har auktorisation för verksamheten utan hinder av de allmänna auktorisationsbestämmelserna i 3 § och för den tid som förhandsanmälan gäller. Paragrafen tar enbart sikte på enskilda personer som bedriver verksamhet i enskild firma eller motsvarande. För andra bevaknings- och utbildningsföretag (juridiska personer) krävs fortfarande att de beviljas auktorisation enligt de allmänna bestämmelserna, oavsett verksamhetens varaktighet. Bestämmelserna ålägger den som har för avsikt att utöva den tillfälliga verksamheten att i förväg göra en anmälan om saken (förhandsanmälan). Av 5 § tredje stycket framgår att anmälan ska göras till Länsstyrelsen i Stockholms län. Yrkesutövaren är auktoriserad för verksamheten om han eller hon har gett in en fullständig förhandsanmälan med bilagor och

uppfyller de villkor för auktorisation av tillfällig verksamhet som meddelats med stöd av lagen, t.ex. att yrkesutövaren godkänts vid s.k. förhandskontroll. Förhandskontrollen avser att säkerställa att yrkesutövaren har tillräckliga yrkeskvalifikationer för verksamheten. Dessutom gäller att yrkesutövaren ska ha underrättats skriftligen om att förutsättningarna är uppfyllda, t.ex. via e-post. Den som är behörig att utöva motsvarande verksamhet i en annan stat inom EES eller i Schweiz omfattas av möjligheten att utöva tillfällig verksamhet med stöd av paragrafen ( andra stycket ). Behörighetskravets innebörd är beroende av att väktaryrket är reglerat i den andra staten. Vidare har den som under två år av de senaste tio åren bedrivit bevakningsverksamhet i den andra staten möjlighet att bedriva tillfällig verksamhet, förutsatt att yrket inte är reglerat i den andra staten. En ytterligare förutsättning för att paragrafen ska vara tillämplig är att den verksamhet som ska utövas i Sverige är ”tillfällig”. Detta begrepp används i det bakomliggande EG-direktivet (se artikel 5.2). Vad som avses med tillfällig får avgöras från fall till fall, särskilt med beaktande av tjänstens varaktighet, frekvens, periodicitet och kontinuitet. Även andra omständigheter kan beaktas. I tredje stycket har tagits in ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från kravet på underrättelse enligt första stycket. Regeringen avser att ta in bestämmelser i förordningen om bevakningsföretag av innebörd att en yrkesutövare får utöva verksamheten vid utebliven reaktion från länsstyrelsen (jfr artikel 7.4 fjärde stycket i direktivet). Närmare bestämmelser i övrigt om tillfällig verksamhet – vad en förhandsanmälan ska innehålla, vilka handlingar som ska ges in, hur eventuell förhandskontroll ska utföras, hur ofta anmälan ska förnyas, hur olika slag av tillfällig verksamhet ska utövas m.m. – kommer att införas i förordning eller myndighetsföreskrift. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.1 och 6.1.2.

4 a §

Den som hos ett auktoriserat bevakningsföretag tillfälligt utövar verksamhet i Sverige är, utan hinder av 4 §, godkänd för verksamheten, om han eller hon 1. har gett in en fullständig förhandsanmälan, 2. uppfyller de villkor för godkännande av tillfällig verksamhet som gäller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag, samt 3. har underrättats skriftligen om att förutsättningarna enligt 1 och 2 är uppfyllda. Vad som nu har sagts gäller dock endast den som 1. är behörig att utöva verksamhet motsvarande sådan som omfattas av denna lag i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz, eller 2. under minst två år av de senaste tio åren har utövat sådan verksamhet i den andra staten, om yrket inte är reglerat där. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från kravet på underrättelse enligt första stycket.

Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser i fråga om godkännande av vissa personer som i Sverige utövar tillfällig verksamhet hos auktoriserade bevakningsföretag. Dess innebörd är att en person som är anställd hos ett auktoriserat bevakningsföretag och tillfälligt utövar yrkesverksamhet är godkänd för verksamheten utan hinder av de allmänna bestämmelserna om godkännande i 4 § och för den tid som förhandsanmälan gäller. Bestämmelserna gäller i fråga om den som utövar verksamhet som motsvarar sådan verksamhet som omfattas av den svenska lagstiftningen om bevakningsföretag. I första hand torde det bli fråga om väktare som tillfälligt utövar bevakningstjänst i Sverige. Enligt bestämmelsen ska en förhandsanmälan göras av den som har för avsikt att utöva den tillfälliga verksamheten. Inget hindrar dock att anmälan i praktiken ges in av det auktoriserade bevakningsföretaget. Av 6 § tredje stycket framgår att anmälan ska göras till Länsstyrelsen i Stockholms län. I övrigt hänvisas till kommentaren till 3 b §. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.1 och 6.1.2.

5 §

Frågor om auktorisation prövas av länsstyrelsen i det län där företagets ledning har sitt säte. Om företagets ledning har sitt säte utanför Sverige, prövas frågan av Länsstyrelsen i Stockholms län. Länsstyrelsen ska inhämta Rikspolisstyrelsens yttrande innan auktorisation beviljas. Verksamhet som avses i 3 b § anmäls till Länsstyrelsen i Stockholms län.

Paragrafen innehåller bl.a. bestämmelser om vilken länsstyrelse som ska pröva en fråga om auktorisation av ett bevakningsföretag. Ändringen i första stycket innebär att även ett utländskt företag vars ledning har sitt säte utanför Sverige kan få en ansökan om auktorisation behandlad. Som behörig myndighet att pröva en sådan ansökan anvisas Länsstyrelsen i Stockholms län. I ett nytt tredje stycke har tagits in en forumregel i anslutning till den nya bestämmelsen om förhandsanmälan av tillfällig verksamhet som avses i det angivna lagrummet. Även i detta fall anvisas yrkesutövaren till Länsstyrelsen i Stockholms län. Ändringen i övrigt är språklig. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.2 och 6.3.

6 § Prövning som avses i 4 § görs beträffande personalen hos ett auktoriserat bevakningsföretag av länsstyrelsen i det län där den som prövningen gäller avses huvudsakligen komma att tjänstgöra. I fråga om föreståndaren för verksamheten samt ledamöter och suppleanter i företagets styrelse görs prövningen av den länsstyrelse som utövar tillsyn över företaget. Godkännande enligt 4 § får begränsas till viss tid, när särskilda skäl föreligger. Verksamhet som avses i 4 a § anmäls till Länsstyrelsen i Stockholms län.

Paragrafen innehåller bl.a. bestämmelser om vilken länsstyrelse som ska pröva en fråga om godkännande av personal hos ett auktoriserat bevakningsföretag. I ett nytt tredje stycke har tagits in en motsvarande bestämmelse i anslutning till den nya bestämmelsen om förhandsanmälan av tillfällig verksamhet. Yrkesutövaren anvisas även i detta fall till Länsstyrelsen i Stockholms län (jfr 5 § tredje stycket). Övervägandena finns i avsnitt 6.1.2 och 6.3.

8 §

Tillsyn över auktoriserade bevaknings- och utbildningsföretag utövas av länsstyrelsen i det län där företagets ledning har sitt säte eller, om företagets ledning har sitt säte utanför Sverige, av Länsstyrelsen i Stockholms län . Andra myndigheter ska på begäran lämna länsstyrelsen den hjälp som behövs för tillsynen. Vid tillsynen ska länsstyrelsen särskilt kontrollera att de villkor för auktorisation som anges i 3 § fortfarande är uppfyllda.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillsyn över auktoriserade bevaknings- och utbildningsföretag. Enligt ett tillägg till första stycket första meningen ska Länsstyrelsen i Stockholms län utöva tillsyn över utländska sådana företag. Ändringarna i övrigt är språkliga. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

9 § Auktoriserade bevaknings- och utbildningsföretag ska lämna länsstyrelsen de upplysningar om verksamheten som den begär för sin tillsyn. Företagen ska före mars månads utgång varje år skicka in en redogörelse för föregående års verksamhet till länsstyrelsen. Vad som sägs i andra stycket gäller inte verksamhet som avses i 3 b §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att bevaknings- och utbildningsföretag är skyldiga att lämna länsstyrelsen viss information om verksamheten som behövs för tillsynen.

Enligt andra stycket ska företagen varje år lämna redogörelser för verksamheten. I ett nytt tredje stycke anges att denna skyldighet inte gäller för tillfällig bevakningsverksamhet. Ändringarna i övrigt är språkliga. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

13 b § I fråga om verksamhet som avses i 3 b och 4 a §§ gäller att Länsstyrelsen i Stockholms län, om den finner att någon av grunderna för återkallelse av auktorisation eller godkännande enligt 13 och 13 a §§ föreligger, får förklara att personen i fråga inte längre har auktorisation respektive är godkänd. Annars gäller bestämmelserna i 13 och 13 a §§ i tillämpliga delar för sådan verksamhet.

Paragrafen är ny. Den innehåller bestämmelser om prövning av huruvida en person inte längre ska ha auktorisation respektive vara godkänd för tillfällig verksamhet enligt 3 b och 4 a §§. I paragrafen anges att det är Länsstyrelsen i Stockholms län som ska pröva sådana frågor, dvs. samma myndighet som har tagit emot förhandsanmälan avseende verksamheten. Med hänsyn till att det för tillfällig verksamhet inte föreligger något auktorisations- respektive godkännandebeslut som kan återkallas, får länsstyrelsen i förekommande fall i stället meddela ett beslut med en förklaring om att personen i fråga inte längre har auktorisation respektive är godkänd. En sådan förklaring kan komma i fråga t.ex. om det framkommer att yrkesutövaren inte längre är behörig att utöva motsvarande verksamhet i etableringsmedlemsstaten. Ett annat exempel är om yrkesutövaren inte följer gällande regler för verksamheten eller inte rättar sig efter ett föreläggande från tillsynsmyndigheten (jfr 12 §). Vidare anges att i övrigt gäller bestämmelserna i 13 och 13 a §§ i tillämpliga delar för tillfällig verksamhet som nu avses. Det innebär bl.a. att länsstyrelsen även i dessa fall kan inhämta Rikspolisstyrelsens yttrande inför sitt beslut i frågan (jfr 13 § tredje stycket) och att dess beslut med förklaring om att en person inte längre har auktorisation respektive är godkänd gäller omedelbart, om inte något annat förordnas (jfr 13 § fjärde stycket respektive 13 a § fjärde stycket). Övervägandena finns i avsnitt 6.1.2 och 6.4.

16 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om auktorisation och godkännande samt om villkor för de verksamheter som omfattas av denna lag .

Paragrafen har flyttats och motsvarar 2 a § i lagens hittills gällande lydelse. Den innehåller ett bemyndigande och har justerats språkligt. Någon ändring i sak är inte avsedd. Med stöd av bemyndigandet får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela ytterligare föreskrifter om bl.a. tillfällig verksamhet enligt 3 b och 4 a §§.

Bilaga 1 Utdrag ur Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer

Nedan redovisas de delar av direktivet som är av intresse för denna lagrådsremiss

L 255/22 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.9.2005

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2005/36/EG

av den 7 september 2005

om erkännande av yrkeskvalifikationer

(text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR (3) Den garanti som detta direktiv ger personer som har ANTAGIT DETTA DIREKTIV erhållit sina yrkeskvalifikationer i en medlemsstat att få tillträde till samma yrke och utöva det i en annan medlemsstat med samma rättigheter som dess medborgare utesluter inte att den som invandrat och utövar med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska yrket bör uppfylla de icke-diskriminerande villkor som gemenskapen, särskilt artikel 40, artikel 47.1, artikel 47.2 första uppställs av den senare staten, under förutsättning att och tredje meningarna samt artikel 55, villkoren är objektivt motiverade och proportionerliga.

med beaktande av kommissionens förslag ( 1 ),

(4) För att underlätta friheten att tillhandahålla tjänster bör särskilda regler föreskrivas för att utvidga möjligheten att med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit- utöva yrkesverksamhet under hemlandets yrkestitel. För téns yttrande ( 2 ), informationssamhällets tjänster som ges på distans gäller även bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget ( 3 ), och särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden ( 4 ).

av följande skäl:

(5) Mot bakgrund av de olika system som inrättats för å ena sidan temporärt och tillfälligt tillhandahållande av gräns- (1) Enligt artikel 3.1 c i fördraget är ett av gemenskapens överskridande tjänster och å andra sidan etablering bör mål att avskaffa hindren för fri rörlighet för personer kriterierna för att skilja mellan dessa två begrepp förtydoch tjänster mellan medlemsstaterna. För medlemssta- ligas, för det fall att den som tillhandahåller en tjänst ternas medborgare innebär detta bland annat rätten att flyttar till den mottagande medlemsstatens territorium. utöva ett yrke, som egenföretagare eller som anställd, i en annan medlemsstat än den där de har skaffat sig sina yrkeskvalifikationer. I artikel 47.1 i fördraget föreskrivs dessutom att direktiv skall utfärdas som syftar till ömsesidigt erkännande av examens-, utbildnings- och andra behörighetsbevis. (6) Det är nödvändigt att garantera att tillhandahållande av tjänster säkras under noggrant iakttagande av skydd för folkhälsa och säkerhet samt konsumentskydd. Särskilda bestämmelser bör därför införas för reglerade yrken som (2) Efter Europeiska rådets möte i Lissabon den 23—24 mars har konsekvenser för folkhälsa eller säkerhet, och som 2000 antog kommissionen ett meddelande om ”En stra- tillfälligt eller temporärt tillhandahåller gränsöverskritegi för tjänster på den inre marknaden”, som särskilt dande tjänster. syftar till att göra det lika enkelt att fritt tillhandahålla tjänster inom gemenskapen som inom en medlemsstat. Med anledning av kommissionens meddelande ”Nya europeiska arbetsmarknader, öppna och tillgängliga för alla” gav Europeiska rådet i Stockholm den 23-24 mars 2001 kommissionen i uppdrag att för Europeiska rådets (7) De mottagande medlemsstaterna får vid behov och i möte våren 2002 lägga fram ”särskilda förslag om en enlighet med gemenskapslagstiftningen föreskriva krav mera enhetlig, öppen och flexibel ordning för erkän- på underrättelse. Dessa krav bör inte leda till en opronande av kvalifikationer”. portionerlig börda för tjänsteleverantörer och hindra utövandet av friheten att tillhandahålla tjänster eller göra ( 1 ) EGT C 181 E, 30.7.2002, s. 183. det mindre attraktivt. Behovet av sådana krav bör ses ( över regelbundet mot bakgrund av de framsteg som görs 2 ) EUT C 61, 14.3.2003, s. 67. 3 ( ) Europaparlamentets yttrande av den 11 februari 2004 (EUT C 97 E, med att upprätta en gemenskapsram för administrativt 22.4.2004, s. 230), rådets gemensamma ståndpunkt av den samarbete mellan medlemsstaterna. 21 december 2004 (EUT C 58 E, 8.3.2005, s. 1) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 11 maj 2005 (ännu ej offentliggjord i EUT). Rådets beslut av den 6 juni 2005. ( 4 ) EGT L 178, 17.7.2000, s. 1.

30.9.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 255/23

(8) Tjänsteleverantören bör omfattas av de disciplinåtgärder erkännande bör under alla omständigheter göras med som tillämpas i den mottagande medlemsstaten och som beaktande av de minimivillkor för utbildningen som har direkt och specifik koppling till yrkeskvalifikatio- gäller för vissa yrken. nerna, t.ex. definition av yrket, den verksamhet som ett yrke omfattar eller som är reserverad för detta yrke, användningen av titlar och allvarlig försummelse i yrkesutövningen som har ett direkt och specifikt samband med konsumentskydd och konsumentsäkerhet.

(11) För de yrken som omfattas av den generella ordningen för erkännande av kvalifikationer, nedan kallad ”den generella ordningen”, bör medlemsstaterna behålla rätten att fastställa en lägsta kvalifikationsnivå i syfte att garan- (9) Medan man för etableringsfriheten bibehåller gällande tera kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls inom principer och garantier som ligger till grund för de olika deras respektive territorium. Enligt artiklarna 10, 39 och systemen för erkännande bör emellertid reglerna i dessa 43 i fördraget bör de dock inte ålägga en medborgare förbättras mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts. från en medlemsstat att skaffa sig kvalifikationer som de Dessutom har berörda direktiv ändrats vid flera tillfällen vanligen fastställer genom att endast hänvisa till de och bestämmelserna i dem bör omarbetas och förenklas examensbevis som utfärdas inom deras eget utbildningsgenom att de tillämpliga principerna görs mer enhetliga. system, när den berörda personen redan har skaffat sig Följaktligen måste följande rättsakter ersättas och samlas alla eller en del av dessa kvalifikationer i en annan i en enda text: rådets direktiv 89/48/EEG ( 1 ) och medlemsstat. Det bör följaktligen föreskrivas att varje 92/51/EEG ( 2 ) samt Europaparlamentets och rådets mottagande medlemsstat i vilken ett yrke är reglerat är direktiv 1999/42/EG ( 3 ) om införande av en ordning för skyldig att ta hänsyn till de kvalifikationer som har erkännande av kvalifikationer och rådets direktiv förvärvats i en annan medlemsstat och att bedöma om 77/452/EEG ( 4 ), 77/453/EEG ( 5 ), 78/686/EEG ( 6 ), dessa motsvarar de kvalifikationer den kräver. Detta 78/687/EEG ( 7 ), 78/1026/EEG ( 8 ), 78/1027/EEG ( 9 ), allmänna system för erkännande hindrar emellertid inte 80/154/EEG ( 10 ), 80/155/EEG ( 11 ), 85/384/EEG ( 12 ), att en medlemsstat ålägger en person som där utövar ett 85/432/EEG ( 13 ), 85/433/EEG ( 14 ) och 93/16/EEG ( 15 ) om yrke särskilda krav på grund av att landet tillämpar yrkena sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och yrkesbestämmelser som motiveras av allmänintresset. sjukvård, tandläkare, veterinär, barnmorska, arkitekt, Sådana bestämmelser kan bland annat avse yrkets orgafarmaceut och läkare. nisering, yrkesnormer, inklusive yrkesetiska regler, tillsyn och ansvar. Syftet med detta direktiv är inte att inkräkta på medlemsstaternas berättigade intresse att hindra att vissa medborgare försöker kringgå den nationella lagstiftning som gäller för olika yrken.

(10) Detta direktiv hindrar inte medlemsstaterna från att, i enlighet med den egna lagstiftningen, erkänna yrkeskvalifikationer som medborgare från tredjeland har erhållit utanför Europeiska unionens territorium. Varje

( 1 ) EGT L 19, 24.1.1989, s. 16. Direktivet ändrat genom Europaparla- (12) Detta direktiv avser medlemsstaters erkännande av mentets och rådets direktiv 2001/19/EG (EGT L 206, 31.7.2001, s. 1). yrkeskvalifikationer som förvärvats i andra medlems- ( 2 ) EGT L 209, 24.7.1992, s. 25. Direktivet senast ändrat genom stater. Direktivet omfattar dock inte medlemsstaters kommissionens beslut 2004/108/EG (EUT L 32, 5.2.2004, s. 15). erkännande av beslut om erkännande i enlighet med ( 3 ) EGT L 201, 31.7.1999, s. 77. detta direktiv som tagits av andra medlemsstater. En ( 4 ) EGT L 176, 15.7.1977, s. 1. Direktivet senast ändrat genom 2003 person vars yrkeskvalifikationer erkänts i enlighet med års anslutningsakt. detta direktiv kan följaktligen inte utnyttja detta erkän- ( 5 ) EGT L 176, 15.7.1977, s. 8. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2001/19/EG. nande för att i sitt ursprungsland åtnjuta andra rättig- ( 6 ) EGT L 233, 24.8.1978, s. 1. Direktivet senast ändrat genom 2003 heter än de som följer av de yrkeskvalifikationer som års anslutningsakt. erhållits i denna medlemsstat, såvida personen i fråga ( 7 ) EGT L 233, 24.8.1978, s. 10. Direktivet senast ändrat genom 2003 inte kan styrka att han/hon har förvärvat ytterligare års anslutningsakt. yrkeskvalifikationer i den mottagande medlemsstaten. ( 8 ) EGT L 362, 23.12.1978, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2001/19/EG. ( 9 ) EGT L 362, 23.12.1978, s. 7. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2001/19/EG. ( 10 ) EGT L 33, 11.2.1980, s. 1. Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt. ( 11 ) EGT L 33, 11.2.1980, s. 8. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2001/19/EG. ( 12 ) EGT L 223, 21.8.1985, s. 15. Direktivet senast ändrat genom 2003 (13) För att fastställa systemet för erkännande inom den geneårs anslutningsakt. rella ordningen är det nödvändigt att indela de olika ( nationella utbildnings- och yrkesutbildningssystemen i 13 ) EGT L 253, 24.9.1985, s. 34. Direktivet ändrat genom direktiv 2001/19/EG. olika nivåer. Dessa nivåer, som enbart upprättas för att ( 14 ) EGT L 253, 24.9.1985, s. 37. Direktivet senast ändrat genom 2003 den generella ordningen skall fungera, påverkar inte alls års anslutningsakt. de nationella strukturerna för utbildning och yrkesutbild- ( 15 ) EGT L 165, 7.7.1993, s. 1. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, ning eller medlemsstaternas befogenheter på detta 31.10.2003, s. 1). område.

L 255/24 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.9.2005

(14) Den ordning för erkännande som upprättas genom utsträckas till att omfatta de fall som inte täcks av något direktiven 89/48/EEG och 92/51/EEG ändras inte. Den särskilt system, både när yrket inte omfattas av något av som innehar ett examensbevis för postgymnasial yrkes- dessa system och när sökanden, trots att yrket omfattas utbildning på minst ett år bör således ges tillträde till ett av ett särskilt system, av särskilda och exceptionella skäl reglerat yrke i en medlemsstat där tillträdet är betingat inte uppfyller kraven för att omfattas av detta. av att sökanden innehar ett examensbevis för fyraårig universitets- eller högskoleutbildning, oavsett nivån på det examensbevis som krävs i den mottagande medlemsstaten. Omvänt gäller att om tillträdet till ett reglerat yrke är beroende av avslutad universitets- eller högskole- (18) Reglerna för att bevilja tillträde till ett antal industri-, utbildning på mer än fyra år bör detta tillträde beviljas handels- och hantverksverksamheter bör förenklas i de enbart för den som innehar ett examensbevis för univer- medlemsstater där dessa yrken är reglerade när verksamsitets- eller högskoleutbildning på minst tre år. heten i fråga har utövats i en annan medlemsstat under en skälig tidsperiod som inte ligger alltför långt tillbaka i tiden. Samtidigt bibehålls för dessa verksamheter ett system med automatiskt erkännande grundat på yrkeserfarenhet.

(15) I avsaknad av harmonisering av minimikraven i fråga om utbildning för tillträde till de yrken som regleras genom den generella ordningen bör de mottagande medlemsstaterna kunna införa en kompensationsåtgärd. (19) Den fria rörligheten och det ömsesidiga erkännandet av Denna åtgärd bör vara proportionerlig och särskilt ta bevis på formella kvalifikationer som läkare, sjuksköhänsyn till sökandens yrkeserfarenhet. Erfarenheten visar terska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandatt ett krav på lämplighetsprov eller anpassningsperiod, läkare, veterinär, barnmorska, farmaceut och arkitekt bör varvid invandraren själv får välja, ger tillräckliga garan- bygga på den grundläggande principen om automatiskt tier i fråga om sökandens kvalifikationsnivå, vilket erkännande av bevis på formella kvalifikationer på innebär att varje undantag från denna rätt i varje enskilt grundval av en samordning av minimikraven för utbildfall bör vara motiverat av tvingande hänsyn till allmänin- ningarna. För att få arbeta i medlemsländerna som tresset. läkare, sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandläkare, veterinär, barnmorska och farmaceut bör det dessutom krävas bevis på vissa formella kvalifikationer som garanterar att den berörda personen har fullgjort en utbildning som uppfyller de fastställda minimikraven. Detta system bör kompletteras med en (16) För att gynna den fria rörligheten för yrkesutövare och rad förvärvade rättigheter som de behöriga yrkessamtidigt säkerställa tillräcklig kvalifikationsnivå bör utövarna åtnjuter på vissa villkor. yrkessammanslutningar och yrkesorganisationer eller medlemsstater ha möjlighet att föreslå gemensamma europeiska plattformar. Det finns anledning att, på vissa villkor och med beaktande av medlemsstaternas behörighet, besluta vilka kvalifikationer som erfordras för (20) För att beakta de särdrag som kännetecknar läkarnas och utövande av ett yrke på deras respektive territorium och tandläkarnas utbildningssystem och gemenskapens regelinnehållet i och organisationen av utbildnings- och yrke- verk för ömsesidigt erkännande på detta område är det sutbildningssystem samt med beaktande av gemenskaps- för alla specialistkompetenser som är erkända vid detta rätten, i synnerhet gemenskapens konkurrensrätt, ta direktivs ikraftträdande motiverat att bibehålla principen hänsyn till sådana initiativ i detta direktiv och härvid om automatiskt erkännande av de specialistkompetenser främja att erkännanden under den generella ordningen för läkare och tandläkare som är gemensamma för minst sker med mer automatik. De yrkessammanslutningar två medlemsstater. För att förenkla systemet bör dock som kan lägga fram gemensamma plattformar bör vara principen om automatiskt erkännande, efter detta representativa på nationell och europeisk nivå. En direktivs ikraftträdande, begränsas till de nya specialistgemensam plattform är en samling kriterier som gör det kompetenser för läkare som är gemensamma för åtminmöjligt att kompensera för största möjliga antal av de stone två femtedelar av medlemsstaterna. Vidare inverkar väsentliga skillnader som har konstaterats i utbildnings- detta direktiv inte på medlemsstaternas möjlighet att kraven i minst två tredjedelar av medlemsstaterna inklu- sinsemellan komma överens om ett automatiskt erkänsive samtliga medlemsstater som reglerar yrket. Kriteri- nande, enligt sina egna bestämmelser, för vissa specialisterna kan till exempel omfatta krav på kompletterande kompetenser för läkare och tandläkare som är gemenutbildning, en handledd anpassningsperiod, lämplighets- samma för dem och som inte omfattas av något automaprov eller viss föreskriven lägsta nivå av praktik i yrket, tiskt erkännande enligt detta direktiv. eller kombinationer av dessa.

(21) Automatiskt erkännande av bevis på formella kvalifikationer som läkare med grundutbildning bör inte inverka (17) För att beakta alla situationer för vilka det fortfarande på medlemsstaternas behörighet att avgöra huruvida inte finns någon bestämmelse om erkännande av detta bevis på formella kvalifikationer ger rätt till yrkesyrkeskvalifikationer, bör den generella ordningen utövning eller inte.

30.9.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 255/25

(22) Alla medlemsstaterna bör behandla tandläkaryrket som (27) Arkitektur, byggnaders kvalitet, det sätt på vilket dessa ett särskilt yrke skilt från läkaryrket, oavsett eventuell smälter in i omgivningen, respekt för naturliga landskap specialisering i odonto-stomatologi. Medlemsstaterna bör och stadsmiljön samt det kollektiva och individuella se till att utbildningen av tandläkare ger de färdigheter kulturarvet är angelägenheter av allmänt intresse. Därför som krävs för att utöva alla former av verksamhet som bör det ömsesidiga erkännandet av kvalifikationer innebär förebyggande, diagnos och behandling av grundas på kvalitativa och kvantitativa kriterier, som anomalier och sjukdomar i tänder, mun, käkar och garanterar att innehavarna av erkända bevis på formella omkringliggande vävnader. Tandläkaryrket bör utövas av kvalifikationer kan förstå och ge praktiska uttryck åt personer som innehar det bevis på formella kvalifika- enskilda personers, samhällsgruppers och myndigheters tioner som tandläkare som anges i detta direktiv. behov i fråga om fysisk planering, utformning, projektering och uppförande av byggnader, bevarande och tillvaratagande av det arkitektoniska arvet och bevarande av jämvikt i naturen.

(23) Det har inte framstått som önskvärt att föreskriva en utbildningsväg för barnmorskor som är enhetlig för alla medlemsstaterna. De bör tvärtom ges största möjliga frihet att organisera sin egen utbildning. (28) De nationella bestämmelserna på arkitekturområdet och om tillträde till och utövande av yrkesverksamhet som arkitekt har mycket varierad räckvidd. I de flesta medlemsstater utövas verksamheten på arkitekturområdet rättsligt eller i praktiken av personer som har titeln arkitekt, antingen enbart eller tillsammans med en annan titel. Dessa personer har inte monopol på att utöva (24) För enkelhetens skull bör beteckningen ”farmaceut” denna verksamhet, utom när det föreskrivs i lag. Denna användas för att därmed avgränsa tillämpningsområdet verksamhet eller en del av den kan också utövas av för bestämmelserna om automatiskt erkännande av bevis andra yrkeskategorier, särskilt av ingenjörer som fått på formella kvalifikationer, utan att det påverkar de särskild utbildning i byggande eller byggnadskonst. För specifika nationella bestämmelser som reglerar dessa enkelhetens skull bör begreppet ”arkitekt” användas för verksamheter. att därmed avgränsa tillämpningsområdet för bestämmelserna om automatiskt erkännande av kvalifikationer på arkitekturområdet, utan att det påverkar de specifika nationella bestämmelser som reglerar dessa verksamheter.

(25) Personer som innehar bevis på formella kvalifikationer i farmaci är specialister på läkemedelsprodukter och bör i princip ha rätt till ett minimum av verksamhet på detta område i alla medlemsstater. Att ett sådant minsta verksamhetsområde fastställs i detta direktiv bör varken inne- (29) Om en nationell och europeisk yrkesorganisation eller bära någon begränsning av de former av verksamhet yrkessammanslutning för ett reglerat yrke inkommer som farmaceuter har tillgång till i medlemsstaterna, med en rimlig begäran om särskilda bestämmelser om bland annat när det gäller biomedicinska analyser, eller erkännande av kvalifikationer på grundval av en samordatt dessa yrkesutövare beviljas monopol, eftersom detta ning av minimikraven för utbildningarna, bör kommisfortfarande tillhör medlemsstaternas behörighetsområde. sionen avgöra om det är lämpligt att lägga fram ett Bestämmelserna i detta direktiv påverkar inte medlems- förslag om ändring av detta direktiv. staternas möjlighet att kräva ytterligare utbildning som villkor för tillträde till de former av verksamhet som inte ingår i det minsta samordnade verksamhetsområdet. En mottagande medlemsstat bör därför kunna kräva att de medborgare som innehar något av de bevis på formella kvalifikationer som enligt detta direktiv erkänns automa- (30) För att säkerställa att ordningen för erkännande av tiskt uppfyller dessa villkor. yrkeskvalifikationer blir effektiv bör enhetliga formföreskrifter och handläggningsregler fastställas för genomförandet samt vissa närmare bestämmelser för utövandet av yrket.

(26) Detta direktiv avser inte samordning av samtliga villkor för att få tillträde till och utöva farmaceutisk verksamhet. Särskilt bör den geografiska fördelningen av apotek och frågan om monopol på utlämning av läkemedel förbli (31) Eftersom genomförandet av detta direktiv och uppfylmedlemsstaternas ensak. Detta direktiv påverkar inte landet av de skyldigheter det medför underlättas av att medlemsstaternas lagar och andra författningar som medlemsstaterna samarbetar sinsemellan och med förbjuder eller uppställer vissa villkor för företagens kommissionen, bör närmare bestämmelser fastställas för utövande av viss farmaceutisk verksamhet. ett sådant samarbete.

L 255/26 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.9.2005

(32) Genom att på europeisk nivå införa yrkeskort utfärdade detta direktiv, blir det möjligt att bedöma effekten av av yrkessammanslutningar eller yrkesorganisationer kan ordningen för erkännande av yrkeskvalifikationer. man underlätta yrkesutövarnas rörlighet, särskilt genom att öka takten i utbytet av information mellan den mottagande medlemsstaten och ursprungsmedlemsstaten. Med hjälp av detta yrkeskort bör man kunna följa (37) Det bör finnas ett lämpligt förfarande för att anta tillfälkarriären för en yrkesutövare som etablerar sig i olika liga åtgärder, om tillämpningen av en bestämmelse i medlemsstater. Sådana yrkeskort skulle kunna innehålla detta direktiv skulle innebära större svårigheter i en uppgifter om yrkesutövarens yrkeskvalifikationer (studier medlemsstat. vid universitet eller andra läroanstalter, examensbevis, yrkeserfarenhet), dennes lagenliga etablering, påföljder som denne har ådragit sig i samband med yrkesutövandet samt uppgifter om behörig myndighet. Uppgif- (38) Bestämmelserna i detta direktiv påverkar inte medlemsterna bör vara helt förenliga med bestämmelserna om staternas rätt att själva utforma sina nationella system uppgiftsskydd. för social trygghet och att bestämma vilken verksamhet som måste utövas inom ramen för detta system.

(33) Upprättandet av ett nätverk av kontaktpunkter med Livslångt lärande har blivit särskilt viktigt för ett stort (39) uppgift att lämna information och bistånd till medlems- antal yrken i och med de snabba tekniska och vetenskapstaternas medborgare kommer att göra det möjligt att liga framstegen. I detta sammanhang ankommer det på säkerställa att systemet med erkännande är klart och medlemsstaterna att se till att yrkesutövarna genom tydligt. Dessa kontaktpunkter skall ge varje medborgare lämplig fortbildning håller sig underrättade om de som så begär och kommissionen all information och alla tekniska och vetenskapliga framstegen. adresser som behövs för erkännandeförfarandet. Att varje medlemsstat utser en enda kontaktpunkt inom detta nätverk påverkar inte organisationen av befogenheter på nationell nivå. I synnerhet utgör det inget (40) Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att rationalihinder för att på nationell nivå utse flera kontor, sera, förenkla och förbättra reglerna om erkännande av eftersom den kontaktpunkt som utses inom nämnda yrkeskvalifikationer, inte i tillräcklig utsträckning kan nätverk ansvarar för att samordna med övriga kontor uppnås av medlemsstaterna och de därför bättre uppnås och för att vid behov informera medborgaren om på gemenskapsnivå, får gemenskapen vidta åtgärder i närmare uppgifter om det relevanta behöriga kontoret. enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(34) Administrationen av de olika system för erkännande som har införts genom sektorsdirektiven och den generella ordningen har visat sig vara tung och komplicerad. (41) Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av artikel 39.4 Administrationen och uppdateringen av detta direktiv och artikel 45 i fördraget, som bland annat rör notarius för att beakta vetenskapliga och tekniska framsteg bör publicus. därför förenklas, särskilt när minimikraven för utbildningarna samordnas för att uppnå automatiskt erkännande av kvalifikationerna. En enda kommitté för erkännande av yrkeskvalifikationer bör inrättas för detta (42) I fråga om etableringsrätt och tillhandahållande av ändamål och det bör finnas garantier för lämplig tjänster åsidosätter detta direktiv inte andra särskilda medverkan av yrkesorganisationerna, även på EU-nivå. rättsliga bestämmelser för erkännandet av yrkeskvalifikationer, till exempel gällande bestämmelser för transportområdet, försäkringsförmedlare och lagstadgade revisorer. Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av rådets direktiv 77/249/EEG av den 22 mars 1977 om (35) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta underlättande för advokater att effektivt begagna sig av direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut friheten att tillhandahålla tjänster ( 2 ) eller Europaparla- 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden mentets och rådets direktiv 98/5/EG av den 16 februari som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens 1998 om underlättande av stadigvarande utövande av genomförandebefogenheter ( 1 ). advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls ( 3 ). Erkännande av juristers yrkeskvalifikationer i syfte att omedelbart utöva yrket under yrkestiteln i den mottagande medlemsstaten omfattas av det här direktivet. (36) Genom att medlemsstaterna utarbetar en periodisk ( 2 rapport med statistiska uppgifter om genomförandet av ) EUT L 78, 26.3.1977, s. 17. Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt. ( 3 ) EUT L 77, 14.3.1998, s. 36. Direktivet ändrat genom 2003 års ( 1 ) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. anslutningsakt.

30.9.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 255/27

(43) I den mån de är reglerade omfattar detta direktiv även nande ske i överensstämmelse med de minimikrav på utbildfria yrken, som enligt detta direktiv utövas av var och en ning som anges i det kapitlet. som på grund av särskilda yrkeskvalifikationer personligen, under eget ansvar och yrkesmässigt självständigt utför intellektuella tjänster i allmänhetens och uppdrags- 3. Om det för ett visst reglerat yrke finns andra särskilda givarens intresse. Yrkesutövningen är i medlemsstaterna regler för erkännande av yrkeskvalifikationer finns i ett separat vanligen, i överensstämmelse med fördraget, underkastad instrument i gemenskapslagstiftningen, skall motsvarande särskilda rättsliga förpliktelser i enlighet med den natiobestämmelser i det här direktivet inte gälla. nella lagstiftningen och de bestämmelser som inom lagstiftningens ramar fastställs under självständiga former av respektive representativ yrkesorganisation; genom dessa bestämmelser säkerställs och vidareutvecklas professionaliteten och kvaliteten och förtroendeförhållandet mellan den som utför tjänsten och uppdragsgivaren. Artikel 3

(44) Detta direktiv påverkar inte de åtgärder som är nödvän-

Definitioner

diga för att garantera hög hälso- och konsumentskyddsnivå.

1. I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. a) reglerat yrke : en eller flera former av yrkesverksamhet där det genom lagar och andra författningar direkt eller indirekt krävs bestämda yrkeskvalifikationer för tillträde till eller utövande av verksamheten eller någon form av denna; i synnerhet skall användandet av en yrkestitel som genom AVDELNING I bestämmelser i lagar och andra författningar enbart får användas av den som innehar en viss yrkeskvalifikation ALLMÄNNA BESTÄMMELSER utgöra en form av utövande. När första meningen inte är tillämplig, skall ett sådant yrke som avses i punkt 2 betraktas som ett reglerat yrke. Artikel 1

b) yrkeskvalifikationer : kvalifikationer som intygas i ett bevis på

Syfte

formella kvalifikationer, ett kompetensbevis enligt artikel 11 a i och/eller yrkeserfarenhet. I detta direktiv fastställs de regler enligt vilka en medlemsstat som kräver bestämda yrkeskvalifikationer för tillträde till eller c) bevis på formella kvalifikationer : examens-, utbildnings- eller utövande av ett reglerat yrke inom sitt territorium (nedan kallad annat behörighetsbevis för en yrkesutbildning som huvud- ”mottagande medlemsstat”) för tillträde till och utövandet av sakligen ägt rum i gemenskapen, utfärdat av en myndighet i detta yrke skall erkänna sådana yrkeskvalifikationer som förvären medlemsstat vilken utsetts i enlighet med denna stats vats i en eller flera andra medlemsstater (nedan kallad lagar och andra författningar. När första meningen inte är ”ursprungsmedlemsstat”) och som ger innehavaren av dessa tillämplig, skall ett sådant bevis på formella kvalifikationer kvalifikationer rätt att där utöva yrket. som avses i punkt 3 betraktas som bevis på formella kvalifikationer.

d) behörig myndighet : varje myndighet eller organ som Artikel 2 medlemsstaterna bemyndigat att utfärda eller ta emot utbildningsbevis och andra handlingar eller upplysningar, samt att Räckvidd ta emot ansökningar och fatta de beslut som avses i detta direktiv.

1. Detta direktiv skall gälla för alla de medborgare i en medlemsstat, inbegripet fria yrkesutövare, som vill utöva ett e) reglerad utbildning : all utbildning som särskilt utformats för reglerat yrke, antingen som egen företagare eller anställd, i en ett visst yrke och som omfattar en eller flera kurser som vid annan medlemsstat än den där de har förvärvat sina yrkeskvali- behov kompletteras genom yrkesutbildning, provtjänstfikationer. göring eller yrkesutövning.

2. Varje medlemsstat kan inom sitt territorium, enligt sin Utformningen av och nivån på yrkesutbildningen, provegen lagstiftning, tillåta medborgare från medlemsstaterna med tjänstgöringen eller yrkesutövningen skall fastställas i den yrkeskvalifikationer som inte erhållits i en medlemsstat att berörda medlemsstatens lagar och andra författningar, eller utöva ett reglerat yrke enligt artikel 3.1 a. För de yrken som övervakas eller godkännas av den för ändamålet utsedda omfattas av avdelning III kapitel III skall detta första erkän- myndigheten.

L 255/28 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.9.2005

f) yrkeserfarenhet : det faktiska och lagliga utövandet av ifrågava- 2. Ett yrke som utövas av medlemmarna i en sådan rande yrke i en medlemsstat. sammanslutning eller organisation som anges i bilaga I skall betraktas som ett reglerat yrke.

g) anpassningsperiod : utövande av ett reglerat yrke i den motta- De sammanslutningar eller organisationer som avses i första gande medlemsstaten under en behörig yrkesutövares stycket har särskilt till uppgift att främja och upprätthålla hög ansvar, eventuellt åtföljt av kompletterande utbildning. standard inom det berörda yrkesområdet. För detta syfte är de Denna praktik skall bedömas. De detaljerade bestämmelföremål för erkännande i en medlemsstat i en speciell form och serna för anpassningsperioden och dess utvärdering samt tilldelar sina medlemmar bevis på formella kvalifikationer, ser status för en migrerande praktikant skall fastställas av den till att medlemmarna iakttar de regler för yrkesmässigt uppföbehöriga myndigheten i den mottagande medlemsstaten. rande som de föreskriver och ger dem rätten att använda en titel eller en bokstavsförkortning eller att erhålla en ställning som motsvarar detta bevis på formella kvalifikationer. Den status som personen får i den mottagande medlemsstaten, särskilt när det gäller rätt till vistelse samt skyldig- När en medlemsstat erkänner en sådan sammanslutning eller heter, sociala rättigheter och förmåner, ersättningar och organisation som avses i första stycket, skall den underrätta arvoden, skall fastställas av de behöriga myndigheterna i kommissionen som skall offentliggöra informationen i Europenämnda medlemsstat i enlighet med tillämplig gemenskapsiska unionens officiella tidning . lagstiftning.

3. Som bevis på formella kvalifikationer skall också betraktas h) lämplighetsprov : ett prov som endast gäller sökandens yrkes- varje bevis på formella kvalifikationer som utfärdats i tredjekunnighet och som utarbetas av de behöriga myndigheterna land, om innehavaren har tre års yrkeserfarenhet inom det i den mottagande medlemsstaten i syfte att bedöma sökan- berörda yrket på den medlemsstats territorium där beviset på dens förmåga att utöva ett reglerat yrke i denna medlems- formella kvalifikationer erkändes i enlighet med artikel 2.2 och stat. För att bevilja genomförande av detta prov skall de detta har intygats av den medlemsstaten. behöriga myndigheterna upprätta en förteckning över de ämnen som, utifrån en jämförelse mellan den utbildning som krävs i medlemsstaten och den som sökanden har genomgått, inte omfattas av de examens- eller andra behö- Artikel 4 righetsbevis som sökanden har.

Verkan av erkännandet

Lämplighetsprovet skall utformas med beaktande av att sökanden är en behörig yrkesutövare i ursprungsmedlems- 1. Den mottagande medlemsstatens erkännande av yrkeskvastaten eller den medlemsstat han kommer ifrån. Det skall lifikationerna skall ge förmånstagaren möjlighet att på samma omfatta ämnen valda ur förteckningen och i vilka kunskap villkor som medborgarna i denna medlemsstat utöva det yrke är väsentlig för att kunna utöva yrket i den mottagande som personen i fråga är behörig för i ursprungsmedlemsstaten. medlemsstaten. Provet får också omfatta kännedom om de yrkesregler som gäller för ifrågavarande verksamhet i den mottagande medlemsstaten. 2. I detta direktiv skall det yrke som sökanden önskar utöva i den mottagande medlemsstaten vara detsamma som sökanden är behörig för i ursprungsmedlemsstaten, om det rör sig om jämförbara verksamheter. De närmare bestämmelserna för lämplighetsprovet och status i den mottagande medlemsstaten för den som vill förbereda sig för provet skall fastställas av de behöriga myndigheterna i denna medlemsstat. AVDELNING II

i) företagsledare : varje person som har varit verksam i ett FRIHET ATT TILLHANDAHÅLLA TJÄNSTER företag inom ifrågavarande yrkesgren

Artikel 5

i) som företagsledare eller chef för en filial, eller

Principen om friheten att tillhandahålla tjänster

ii) som ställföreträdare för ägaren till ett företag eller till en 1. Utan att det påverkar särskilda bestämmelser i gemensföretagsledare, om befattningen innebär att han/hon har kapslagstiftningen eller tillämpningen av artiklarna 6 och 7 i ett ansvar motsvarande ägarens eller företagsledarens, detta direktiv får inte medlemsstaterna av skäl som rör eller yrkeskvalifikationerna inskränka friheten att tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat

iii) i arbetsledande funktion med arbetsuppgifter av affärs- a) om tjänsteleverantören är lagligen etablerad i en medlemsmässig och/eller teknisk art och med ansvar för en eller stat för att där utöva samma yrke (nedan kallad ”etableringsflera avdelningar inom företaget. medlemsstaten”) och

30.9.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 255/29

b) om tjänsteleverantören förflyttar sig och om han/hon har från den behöriga myndigheten till den relevanta yrkesorgautövat yrket under minst två år i etableringsmedlemsstaten nisationen eller motsvarande organ, och detta skall betraktas under de tio år som föregår tillhandahållandet av tjänsten, som en automatisk tillfällig registrering eller ett proformaom yrket inte är reglerat i den medlemsstaten. Kravet på medlemskap, två års yrkespraktik skall inte tillämpas om yrket eller utbildningen för yrket är reglerad. b) anslutning till socialförsäkringssystemet, i syfte att med en försäkringsgivare göra avräkningar för tjänster som tillhandahållits personer som är försäkrade genom ett socialförsäk- 2. Bestämmelserna i denna avdelning skall tillämpas enbart ringssystem. om tjänsteleverantören flyttar till den mottagande medlemsstatens territorium för att temporärt och tillfälligt utöva ett yrke enligt punkt 1. Tjänsteleverantören skall emellertid på förhand eller, i brådskande fall, efteråt lämna upplysningar till det organ som avses i b om de tjänster som tillhandahålls.

Huruvida tillhandahållandet av tjänsten är temporärt och tillfälligt skall bedömas från fall till fall, i synnerhet på grundval av tjänstens varaktighet, frekvens, periodicitet och kontinuitet.

Artikel 7 3. En tjänsteleverantör som förflyttar sig skall omfattas av de yrkesregler av yrkesmässig, yrkesrättslig eller administrativ art som har direkt samband med yrkeskvalifikationerna, till

Förhandsunderrättelse om tjänsteleverantören förflyttar

exempel yrkesdefinitionen, användningen av titlar och allvarlig

sig

försummelse i yrkesutövningen som har direkt och specifikt samband med konsumentskydd och konsumentsäkerhet samt de disciplinära bestämmelser som tillämpas i den mottagande medlemsstaten på personer som utövar samma yrke i den 1. Medlemsstaterna får kräva att en tjänsteleverantör som medlemsstaten. för första gången förflyttar sig från en medlemsstat till en annan för att tillhandahålla tjänster på förhand skriftligen skall underrätta den behöriga myndigheten i den mottagande medlemsstaten, inklusive uppgifter om eventuellt försäkringsskydd eller annat personligt eller kollektivt skydd rörande yrkesansvar. En sådan underrättelse skall förnyas en gång om året om tjänsteleverantören har för avsikt att tillhandahålla temporära eller tillfälliga tjänster i den medlemsstaten under det Artikel 6 året. Tjänsteleverantören får lämna underrättelsen på valfritt sätt.

Undantag

2. Vid det första tillhandahållandet av tjänster eller om de faktiska omständigheter som avses i handlingarna ändrats, får medlemsstaterna kräva att underrättelsen åtföljs av följande I enlighet med artikel 5.1 skall den mottagande medlemsstaten handlingar: medge tjänsteleverantörer som är etablerade i en annan medlemsstat undantag från de krav som ställs på yrkesutövare a) Bevis på tjänsteleverantörens nationalitet. som är etablerade inom den mottagande medlemsstatens territorium i fråga om

b) Intyg som visar att innehavaren är lagligt etablerad i en medlemsstat för att där bedriva verksamheten i fråga och att a) tillstånd från, registrering eller medlemskap i en yrkesorganidet när intyget utfärdas inte finns något förbud, ens tillfälsation eller motsvarande organ; för att underlätta tillämpligt, för innehavaren att utöva sitt yrke. ningen av disciplinära bestämmelser som gäller på territoriet, enligt artikel 5.3 i detta direktiv, får medlemsstaterna föreskriva antingen automatisk tillfällig registrering eller c) Bevis på yrkeskvalifikationer. proformamedlemskap i en sådan yrkesorganisation eller motsvarande organ, på villkor att detta inte försenar eller på något sätt försvårar tillhandahållandet av tjänster och inte d) För de fall som avses i artikel 5.1 b bevis i någon form på medför extrautgifter för tjänsteleverantören. En kopia av den att tjänsteleverantören har bedrivit verksamheten i fråga underrättelse som avses i artikel 7.1 och i förekommande under minst två av de föregående tio åren. fall av en förnyad underrättelse, åtföljd, när det gäller yrken som har sådana konsekvenser för folkhälsa och säkerhet som avses i artikel 7.4 eller som omfattas av automatiskt e) För yrkesutövare i säkerhetsbranschen: intyg om att vedererkännande i enlighet med avdelning III kapitel III, av en börande inte har dömts för något brott, om medlemsstakopia av de handlingar som avses i artikel 7.2, skall skickas terna kräver ett sådant intyg av sina egna medborgare.

L 255/30 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.9.2005

3. Tjänsten skall tillhandahållas under den yrkestitel som Artikel 8 används i etableringsmedlemsstaten, om det i denna medlemsstat finns en sådan reglerad titel för yrkesverksamheten i fråga. Denna titel skall anges på (ett av) etableringsmedlemsstatens Administrativt samarbete officiella språk på ett sätt som gör att varje förväxling med yrkestiteln i den mottagande medlemsstaten undviks. I de fall då en sådan yrkestitel inte finns i etableringsmedlemsstaten, 1. De behöriga myndigheterna i den mottagande medlemsskall leverantören ange sitt bevis på formella kvalifikationer på staten får av de behöriga myndigheterna denna medlemsstats officiella språk eller ett av dem. Undan- i etableringsmedlemsstaten för varje tillhandahållande av tagsvis skall, i de fall som avses i avdelning III kapitel III, tjänster begära upplysningar om huruvida tjänsteleverantören tjänsten tillhandahållas under den yrkestitel som används i den är lagligen etablerad i denna medlemsstat, följer god sed och mottagande medlemsstaten. inte har ådragit sig yrkesmässiga disciplinära eller straffrättsliga påföljder. De behöriga myndigheterna i etableringsmedlemsstaten skall lämna dessa uppgifter i enlighet med artikel 56.

2. De behöriga myndigheterna skall se till att det sker utbyte 4. Vid första tillhandahållandet av tjänster, när det gäller de av alla uppgifter som är nödvändiga för att en tjänstemottareglerade yrken som har konsekvenser för folkhälsa eller gares klagomål mot en tjänsteleverantör skall kunna utredas på säkerhet och som inte automatiskt erkänns enligt avdelning III korrekt sätt. Tjänstemottagaren skall informeras om resultatet kapitel III, kan den behöriga myndigheten i den mottagande av klagomålet. medlemsstaten kontrollera tjänsteleverantörens yrkeskvalifikationer innan tjänsterna tillhandahålls för första gången. En sådan förhandskontroll skall vara möjlig endast om ändamålet med kontrollen är att undvika allvarlig skada för tjänstemottagarens hälsa eller säkerhet på grund av tjänsteleverantörens Artikel 9 bristande yrkeskvalifikationer och om detta inte går utöver vad som är nödvändigt för det ändamålet.

Uppgifter som skall lämnas till tjänstemottagarna

I de fall då tjänsterna tillhandahålls under etableringsmedlems- Inom högst en månad efter det att underrättelsen och åtföljande statens yrkestitel eller enligt tjänsteleverantörens bevis på handlingar inkommit skall den behöriga myndigheten efter- formella kvalifikationer, får de behöriga myndigheterna i den sträva att informera tjänsteleverantören om antingen sitt beslut mottagande medlemsstaten kräva att tjänsteleverantören, utöver att inte kontrollera hans/hennes kvalifikationer eller om resul- andra informationskrav som fastställs i gemenskapsrätten, tatet av denna kontroll. Om det uppstår problem som medför meddelar tjänstemottagaren vissa eller samtliga av följande försening, skall den behöriga myndigheten senast efter en uppgifter: månad meddela tjänsteleverantören om orsaken till förseningen och tidsplanen för beslutet som skall fattas senast två månader a) Om tjänsteleverantören är upptagen i ett handelsregister efter det att myndigheten mottagit de fullständiga handlingarna. eller annat liknande offentligt register: vilket register det gäller samt registreringsnummer eller motsvarande identifikationsuppgifter som finns i detta register.

b) Om verksamheten omfattas av ett tillståndssystem i etable- Om väsentlig skillnad föreligger mellan tjänsteleverantörens ringsmedlemsstaten: namn och adress till den behöriga tillyrkeskvalifikationer och den utbildning som krävs i den mottasynsmyndigheten. gande medlemsstaten skall, i den mån denna skillnad är skadlig för folkhälsa eller säkerhet, den mottagande medlemsstaten c) Yrkessammanslutning eller liknande organisation där tjänsteerbjuda tjänsteleverantören möjlighet att bevisa att han eller leverantören är medlem. hon har förvärvat den kunskap eller kompetens som fattas, exempelvis genom lämplighetsprov. Under alla omständigheter skall tjänsten kunna tillhandahållas inom en månad efter det att d) Yrkestiteln eller om sådan titel inte finns, tjänsteleverantöbeslutet fattats i enlighet med föregående stycke. rens bevis på formella kvalifikationer och den medlemsstat där tjänsteleverantören tilldelades denna titel.

e) Om tjänsteleverantören bedriver momspliktig verksamhet: det momsregistreringsnummer som avses i artikel 22.1 i Vid utebliven reaktion från den behöriga myndigheten inom de rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om tidsfrister som fastställs i föregående stycken får tjänsten tillhan- harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande dahållas. omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund ( 1 ).

f) Uppgifter om eventuellt försäkringsskydd eller annat personligt eller kollektivt skydd rörande yrkesansvar. I de fall då kvalifikationer har kontrollerats enligt denna punkt skall tjänsten tillhandahållas under den mottagande medlems- ( 1 ) EGT L 145, 13.6.1977, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv statens yrkestitel. 2004/66/EG (EUT L 168, 1.5.2004, s. 35).

30.9.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 255/31

AVDELNING III sjuksköterska inom allmän hälso- och sjukvård eller specialistsjuksköterskor med bevis på specialistutbildning som berättigar till en yrkestitel enligt punkt 5.2.2 i bilaga V.

ETABLERINGSFRIHET

g) För invandrare som uppfyller kraven i artikel 3.3.

KAPITEL I

Den generella ordningen för erkännande av bevis på formella kvalifikationer

Artikel 11

Kvalifikationsnivåer

Artikel 10

För tillämpningen av artikel 13 indelas yrkeskvalifikationerna i

Räckvidd

de nivåer som anges nedan:

a) ett kompetensbevis som har utfärdats av en behörig Detta kapitel gäller för alla yrken som inte omfattas av kapitlen II och III i denna avdelning och i följande fall där sökanden, av myndighet i ursprungsmedlemsstaten vilken utsetts i enlighet med denna stats lagar och andra författningar på en specifik och exceptionell anledning, inte uppfyller villkoren i grundval av de kapitlen:

a) För de verksamheter som förtecknas i bilaga IV när invand- i) en utbildning som inte utgör en del av ett utbildningsraren inte uppfyller kraven enligt artiklarna 17, 18 och 19. eller examensbevis enligt led b, c, d eller e eller ett särskilt prov som inte föregås av någon utbildning eller av att sökanden utövat yrket i en medlemsstat på heltid b) För läkare med grundutbildning, specialistläkare, sjukskö- under tre år i följd eller på deltid under motsvarande tid terskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandlä- under de senaste tio åren, eller kare, specialisttandläkare, veterinärer, barnmorskor, farmaceuter och arkitekter när invandraren inte uppfyller kraven i artiklarna 23, 27, 33, 37, 39, 43 och 49 för faktiskt och ii) en allmän utbildning på grundskole- eller gymnasienivå lagligt utövande av yrket. som visar att innehavaren besitter allmänna kunskaper.

c) För arkitekter när invandraren innehar ett utbildningsbevis b) ett bevis på avslutad gymnasieutbildning, omfattande som inte upptas i punkt 5.7.2 i bilaga V.

i) allmän utbildning, som kompletterats med annan utbildd) För läkare, sjuksköterskor, tandläkare, veterinärer, barn- ning än den som avses i led c och/eller med den provmorskor, farmaceuter och arkitekter med bevis på specialist- tjänstgöring eller yrkesutövning som krävs utöver denna behörighet efter utbildning som berättigar till en yrkestitel utbildning, eller enligt punkterna 5.1.1, 5.2.2, 5.3.2, 5.4.2, 5.5.2, 5.6.2 och 5.7.1 i bilaga V, dock endast för erkännande av specialiseringen i fråga och utan att artikel 21.1 och artiklarna 23 och ii) teknisk eller yrkesinriktad utbildning, som i förekom- 27 åsidosätts. mande fall kompletterats med allmän utbildning eller yrkesutbildning enligt led i och/eller med den provtjänstgöring eller yrkesutövning som krävs utöver denna e) För sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjuk- utbildning. vård samt specialistsjuksköterskor med bevis på specialistutbildning som berättigar till en yrkestitel enligt punkt 5.2.2 i bilaga V när invandraren ansöker om erkännande i en c) ett examensbevis över avslutad annan medlemsstat där yrkesverksamheten i fråga utövas av specialistsjuksköterskor utan utbildning till sjuksköterska inom allmän hälso- och sjukvård. i) annan postgymnasial utbildning än den som avses i led d och e på minst ett år eller på deltid under motsvarande tid, för vilken ett av tillträdesvillkoren som regel är en f) För specialistsjuksköterskor utan utbildning till sjuksköterska avslutad gymnasieutbildning med den inriktning som inom allmän hälso- och sjukvård när invandraren ansöker krävs för behörighet till universitetsstudier eller högskoleom erkännande i en annan medlemsstat där yrkesverksam- studier eller annan utbildning på likvärdig nivå, samt den heten i fråga bedrivs av sjuksköterskor inom allmän hälso- yrkesutbildning som eventuellt krävs utöver denna postoch sjukvård, specialistsjuksköterskor utan utbildning till gymnasiala utbildning, eller

L 255/32 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.9.2005

ii) i fråga om ett reglerat yrke, utbildning med särskild Artikel 13 uppläggning motsvarande den utbildningsnivå som anges i led i, som ingår i bilaga II och som ger jämförbar nivå av yrkesskicklighet och förbereder den studerande för

Villkor för erkännande

jämförbart ansvar och verksamhet. Förteckningen i bilaga II kan ändras i enlighet med förfarandet i artikel 58.2 för att ta hänsyn till utbildning som uppfyller de krav som anges i föregående mening. 1. När det i en mottagande medlemsstat krävs bestämda yrkeskvalifikationer för tillträdet till eller utövandet av ett reglerat yrke, skall den behöriga myndigheten i den medlemsd) ett examensbevis över avslutad utbildning på postgymnasial staten ge sökande tillträde till yrket och rätt att utöva det på nivå på minst tre år och högst fyra år, eller på deltid under samma villkor som gäller för landets egna medborgare, om motsvarande tid, vid universitet eller högskola eller annan sökandena innehar det kompetensbevis eller bevis på formella utbildningsanstalt på motsvarande nivå samt den yrkesut- kvalifikationer som krävs av en annan medlemsstat för tillträdet bildning som eventuellt krävs utöver den postgymnasiala till eller utövandet av yrket inom dess territorium. utbildningen.

Kompetensbevis eller bevis på formella kvalifikationer skall e) ett bevis över att innehavaren har avlagt examen från en uppfylla följande krav: postgymnasial utbildning på minst fyra år, eller på deltid under motsvarande tid, vid universitet eller högskola eller en a) De skall ha utfärdats av en behörig myndighet i en annan likvärdig utbildningsanstalt, samt vid behov den medlemsstat, vilken utsetts i enlighet med denna stats lagar yrkesutbildning som eventuellt krävs utöver den postgymnaoch andra författningar. siala utbildningen.

b) De skall intyga att innehavarens yrkeskvalifikationer minst motsvarar den nivå som ligger omedelbart före den som den mottagande medlemsstaten kräver, i enlighet med artikel 11.

Artikel 12 2. Tillträde till yrket och rätten att utöva det enligt punkt 1 skall också beviljas om sökanden utövat det yrke som avses i den punkten på heltid under minst två år under de senaste tio åren i en medlemsstat som inte reglerar detta yrke och Jämställda utbildningar personen i fråga har ett eller flera kompetensbevis eller bevis på formella kvalifikationer.

Kompetensbevis och bevis på formella kvalifikationer skall Varje bevis på formella kvalifikationer eller uppsättning bevis uppfylla följande krav: på formella kvalifikationer som utfärdats av en behörig myndighet i en medlemsstat skall, även vad beträffar nivån, jämställas med bevis på formella kvalifikationer över utbildning a) De skall ha utfärdats av en behörig myndighet i en enligt artikel 11, på villkor att beviset gäller en avslutad utbildmedlemsstat, vilken utsetts i enlighet med denna stats lagar ning som erhållits i gemenskapen och som är erkänd som och andra författningar. likvärdig av denna medlemsstat samt där ger samma rätt till tillträde eller utövande av ett yrke eller förbereder för utövande av detta yrke. b) De skall intyga att innehavarens yrkeskvalifikationer minst motsvarar den nivå som ligger omedelbart före den som den mottagande medlemsstaten kräver, i enlighet med artikel 11.

Enligt samma villkor som anges i första stycket skall även varje yrkeskvalifikation som, även om den inte uppfyller de krav som c) De skall visa att innehavaren förberetts för att utöva yrket. fastställts i ursprungsmedlemsstatens lagar och andra författningar för tillträde till eller utövande av ett yrke, tilldelar innehavaren förvärvade rättigheter i kraft av dessa bestämmelser Den yrkeserfarenhet på två år som avses i första stycket får jämställas med sådant bevis på formella kvalifikationer. Detta dock inte krävas, när det eller de bevis på formella kvalifikagäller i synnerhet om ursprungsmedlemsstaten höjer de utbild- tioner som sökanden har gäller som bevis på en reglerad utbildningskrav som är en förutsättning för tillträde till och utövande ning enligt artikel 3.1 d på de kvalifikationsnivåer som anges i av ett yrke, och om en person som genomgått tidigare utbild- artikel 11 b, c, d eller e. Som reglerade utbildningar på den ning, som inte uppfyller de nya kvalifikationskraven, åtnjuter nivå som anges i artikel 11 c betraktas de utbildningar som förvärvade rättigheter i kraft av nationella bestämmelser i lag avses i bilaga III. Förteckningen i bilaga III kan ändras enligt eller andra författningar. I detta fall betraktar den mottagande förfarandet i artikel 58.2, för att beakta reglerad utbildning som medlemsstaten, för tillämpningen av artikel 13, denna tidigare ger en jämförbar nivå av yrkesskicklighet och förbereder den utbildning som motsvarande nivån på den nya utbildningen. studerande för jämförbart ansvar och verksamhet.

30.9.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 255/33

3. Genom undantag från bestämmelserna i punkt 1 b och den mottagande medlemsstaten, med avvikelse från principen i punkt 2 b skall den mottagande medlemsstaten tillåta tillträde punkt 2 enligt vilken sökanden har rätt att välja, föreskriva till och utövande av ett reglerat yrke, när det för tillträde till antingen en anpassningsperiod eller lämplighetsprov. detta yrke inom dess territorium krävs bevis på formella kvalifikationer över en avslutad utbildning på högskole- eller universitetsnivå på fyra år och sökanden har bevis på de formella kvalifikationer som avses i artikel 11 c. Detta gäller även de fall som anges i artikel 10 b, 10 c, 10 d beträffande läkare och tandläkare, 10 f när invandraren ansöker om erkännande i en annan medlemsstat där yrkesverksamheten i fråga bedrivs av sjuksköterskor inom allmän hälso- och sjukvård eller specialistsjuksköterskor med bevis på formell specialistbehörighet efter utbildning som berättigar till en yrkestitel Artikel 14 enligt punkt 5.2.2 i bilaga V, och artikel 10 g.

Kompensationsåtgärder

I de fall som omfattas av artikel 10 a får den mottagande medlemsstaten kräva anpassningsperiod eller lämplighetsprov om invandraren avser att utöva yrkesverksamhet som egenföre- 1. Trots bestämmelserna i artikel 13 får den mottagande tagare eller som företagsledare som kräver kunskaper om och medlemsstaten kräva att sökanden slutför en anpassningsperiod tillämpning av de specifika nationella gällande bestämmelserna, som inte överskrider tre år eller genomgår lämplighetsprov i ett under förutsättning att de behöriga myndigheterna i den mottaav följande fall: gande medlemsstaten kräver kunskaper om och tillämpning av dessa bestämmelser för sina egna medborgares tillträde till a) När omfattningen av den utbildning som åberopas som stöd sådan verksamhet. för ansökan i enlighet med artikel 13.1 eller 13.2 är minst ett år kortare än den som krävs i den mottagande medlemsstaten. 4. För tillämpning av punkt 1 b och 1 c avses med ”utbildningsinnehåll som väsentligt avviker”, områden som är av b) När innehållet i den sökandens utbildning väsentligt avviker största vikt för utövandet av yrket och som i invandrarens från dem som omfattas av det bevis på formella kvalifika- utbildning uppvisar väsentliga avvikelser när det gäller längd tioner som krävs i den mottagande medlemsstaten. eller innehåll i förhållande till den utbildning som krävs i den mottagande medlemsstaten. c) När det i den mottagande medlemsstaten reglerade yrket omfattar en eller flera reglerade yrkesaktiviteter som inte ingår i motsvarande yrke i sökandens ursprungsmedlems- 5. Punkt 1 skall tillämpas med hänsyn till proportionalitetsstat, i enlighet med artikel 4.2, och denna skillnad motsvaras principen. Om den mottagande medlemsstaten ämnar kräva att av en särskild utbildning som krävs i den mottagande sökanden slutför en anpassningsperiod eller genomgår lämpligmedlemsstaten och utbildningen väsentligt avviker från dem hetsprov, skall den mottagande medlemsstaten först kontrollera som omfattas av det kompetensbevis eller bevis på formella om de kunskaper som sökanden har tillägnat sig genom sin kvalifikationer som sökanden stöder sig på. yrkesverksamhet, i en medlemsstat eller i tredjeland, är sådana att de helt eller delvis täcker den väsentliga avvikelse som avses 2. Om den mottagande medlemsstaten använder sig av den i punkt 4. möjlighet som avses i punkt 1, skall den ge sökanden rätt att välja mellan anpassningsperiod och lämplighetsprov.

Om en medlemsstat anser att det för ett bestämt yrke är nödvändigt att bevilja undantag från kravet på att ge sökanden Artikel 15 rätt att välja mellan anpassningsperiod eller lämplighetsprov enligt första stycket, skall den i förväg underrätta de andra medlemsstaterna och kommissionen om detta och lägga fram dokument som visar att detta undantag är berättigat. Befrielse från kompensationsåtgärder på grundval av

gemensamma plattformar

Om kommissionen efter att ha mottagit alla nödvändiga uppgifter anser att det undantag som avses i andra stycket inte 1. I denna artikel definieras ”gemensamma plattformar” som är berättigat eller strider mot gemenskapslagstiftningen, skall en samling kriterier för yrkeskvalifikationer som kan kompenden inom tre månader anmoda medlemsstaten att inte vidta sera för väsentliga skillnader som har konstaterats mellan de den planerade åtgärden. Har kommissionen inte reagerat inom olika medlemsstaternas utbildningskrav för ett visst yrke Dessa denna tidsfrist får undantaget tillämpas. väsentliga skillnader skall fastställas genom att utbildningarna jämförs med avseende på varaktighet och innehåll i minst två tredjedelar av medlemsstaterna inklusive alla medlemsstater 3. För de yrken som kräver exakta kunskaper i nationell rätt som reglerar detta yrke. Skillnaderna i utbildningens innehåll och där verksamheten till en väsentlig och konstant del består i kan bero på väsentliga skillnader i räckvidden för yrkesverkatt lämna råd och/eller hjälp i frågor som rör nationell rätt får samheten.

L 255/34 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.9.2005

2. Gemensamma plattformar enligt definitionen i punkt 1 a) under sex år i följd som egenföretagare eller företagsledare, får läggas fram för kommissionen av medlemsstaterna eller av eller yrkessammanslutningar eller yrkesorganisationer som är representativa på nationell och europeisk nivå. Om kommissionen efter samråd med medlemsstaterna anser att ett utkast till b) under tre år i följd som egenföretagare eller företagsledare, gemensam plattform underlättar ömsesidigt erkännande av om förmånstagaren visar att han för verksamheten i fråga yrkeskvalifikationer kan den lägga fram utkast till åtgärder som har genomgått en utbildning på minst tre år som styrks i ett skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 58.2. av medlemsstaten erkänt bevis eller som bedömts som fullgod av behörig yrkesorganisation, eller

3. När sökandens yrkeskvalifikationer uppfyller de kriterier som fastställs i en åtgärd som antagits enligt punkt 2, skall den c) under fyra år i följd som egenföretagare eller företagsledare, mottagande medlemsstaten ge dispens från tillämpning av om förmånstagaren kan visa att han för verksamheten i kompensationsåtgärder enligt artikel 14. fråga genomgått en utbildning på minst två år som styrks i ett av medlemsstaten erkänt bevis eller som bedömts som fullgod av en behörig yrkesorganisation, eller 4. Punkterna 1-3 skall inte påverka medlemsstaternas behörighet att bestämma vilka yrkeskvalifikationer som erfordras för utövande av ett yrke på deras respektive territorium och inne- d) under tre år i följd som egenföretagare eller företagsledare, hållet i och organisationen av deras utbildnings- och yrkesut- om förmånstagaren kan visa att han utövat verksamheten i bildningssystem. fråga som anställd under minst fem år, eller

5. Om en medlemsstat anser att de kriterier som fastställs i e) under fem år i följd i ledande ställning, varav minst tre år en åtgärd som antas enligt punkt 2 inte längre ger tillräckliga med tekniska uppgifter och med ansvar för minst en avdelgarantier för yrkeskvalifikationerna, skall den underrätta ning i företaget, om förmånstagaren kan visa att han för kommissionen, som i förekommande fall skall lägga fram ett verksamheten i fråga genomgått en utbildning på minst tre utkast till åtgärder enligt det förfarande som avses i artikel 58.2. år som styrks i ett av medlemsstaten erkänt bevis eller som bedömts som fullgod av en behörig yrkesorganisation.

6. Kommissionen skall senast den 20 oktober 2010 till Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om denna 2. I de fall som avses i a och d får verksamheten inte ha artikels användning och vid behov lämpliga ändringsförslag. upphört tidigare än tio år före den dag då den kompletta ansökan lämnas in hos den behöriga myndighet som avses i artikel 56.

KAPITEL II

3. Punkt 1 e skall inte tillämpas på verksamhetsformer i

Erkännande av yrkeserfarenhet

grupp Ex 855 enligt ISIC-nomenklaturen, hårfrisörsinrättningar.

Artikel 16

Krav när det gäller yrkeserfarenhet

Artikel 18

Om det i en medlemsstat för tillträde till eller utövande av någon av de verksamheter som anges i bilaga IV krävs kunskap och förmåga av allmän, affärsmässig eller yrkesmässig art, skall Verksamhetsformer i förteckning II i bilaga IV denna medlemsstat som tillräckligt bevis för att sådan kunskap och förmåga förvärvats godta utövande av denna verksamhet i en annan medlemsstat. Utövandet skall ha skett i enlighet med artiklarna 17, 18 och 19. 1. När det gäller verksamhetsformerna i förteckning II i bilaga IV skall den tidigare verksamheten ha utövats

a) under fem år i följd som egenföretagare eller företagsledare, Artikel 17 eller

Verksamhetsformer i förteckning I i bilaga IV b) under tre år i följd som egenföretagare eller företagsledare, om förmånstagaren visar att han för verksamheten i fråga har genomgått en utbildning på minst tre år som styrks i ett 1. När det gäller verksamhetsformerna i förteckning I i av medlemsstaten erkänt bevis eller som bedömts som bilaga IV skall den tidigare verksamheten ha utövats fullgod av en behörig yrkesorganisation, eller

30.9.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 255/35

c) under fyra år i följd som egenföretagare eller företagsledare, ansökan lämnas in hos den behöriga myndighet som avses i om förmånstagaren kan visa att han för verksamheten i artikel 56. fråga genomgått en utbildning på minst två år som styrks i ett av medlemsstaten erkänt bevis eller som bedömts som fullgod av en behörig yrkesorganisation, eller

d) under tre år i följd som egenföretagare eller företagsledare, Artikel 20 om förmånstagaren kan visa att han utövat verksamheten i fråga som anställd under minst fem år, eller

Ändringar i förteckningarna över verksamhetsformer i bilaga IV

e) under fem år i följd som anställd, om förmånstagaren kan visa att han för verksamheten i fråga genomgått en utbildning på minst tre år som styrks i ett av medlemsstaten Förteckningarna över de verksamhetsformer i bilaga IV som erkänt bevis eller som bedömts som fullgod av en behörig omfattas av ett erkännande av yrkeserfarenhet enligt artikel 16 yrkesorganisation, eller får ändras enligt det förfarande som avses i artikel 58.2 i syfte att uppdatera eller förtydliga nomenklaturen under förutsättf) under sex på varandra följande år som anställd, om ning att detta inte medför en ändring av verksamheten inom de förmånstagaren kan visa att han för verksamheten i fråga enskilda verksamhetsslagen. genomgått en utbildning på minst två år som styrks i ett av medlemsstaten erkänt bevis eller som bedömts som fullgod av en behörig yrkesorganisation.

KAPITEL III 2. I de fall som avses i a och d får verksamheten inte ha upphört tidigare än tio år före den dag då den kompletta

Erkännande på grundval av samordning av minimikraven för

ansökan lämnas in hos den behöriga myndighet som avses i

utbildning

artikel 56.

Kapitel III har tagits bort A vsni tt 1

A l lmänn a b est ämme lse r

Artikel 19

Artikel 21

Verksamhetsformer i förteckning III i bilaga IV

Principen om automatiskt erkännande

1. När det gäller verksamhetsformerna i förteckning III i bilaga IV skall den tidigare verksamheten ha utövats 1. Varje medlemsstat skall erkänna de bevis på formella kvalifikationer som läkare som ger tillträde till yrkesverksamhet a) under tre år i följd som egenföretagare eller företagsledare, som läkare med grundutbildning och som specialistläkare, som eller sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, som tandläkare, som specialisttandläkare, som veterinär, som farmaceut och som arkitekt, vilka avses i punkterna 5.1.1, 5.1.2, b) under två år i följd som egenföretagare eller företagsledare, om förmånstagaren kan visa att han för verksamheten i 5.2.2, 5.3.2, 5.3.3, 5.4.2, 5.6.2 respektive 5.7.1 i bilaga V, och som uppfyller minimikraven för utbildning som avses fråga genomgått en utbildning som styrks i ett av medlemsi artiklarna 24, 25, 31, 34, 35, 38, 44 respektive 46, genom att staten erkänt bevis eller som bedömts som fullgod av en ge innehavare av dessa bevis på formella kvalifikationer tillträde behörig yrkesorganisation, eller till och rätt att utöva yrket på samma villkor som innehavare av de bevis på formella kvalifikationer som utfärdats av denna c) under två år i följd som egenföretagare eller företagsledare, medlemsstat. om förmånstagaren kan visa att han utövat verksamheten i fråga som anställd under minst tre år, eller Sådana bevis på formella kvalifikationer skall vara utfärdade av medlemsstaternas behöriga myndigheter och vid behov skall de d) under tre år i följd som anställd, om förmånstagaren kan bevis som avses i punkterna 5.1.1, 5.1.2, 5.2.2, 5.3.2, 5.3.3, visa att han för verksamheten i fråga genomgått en utbild- 5.4.2, 5.6.2 respektive 5.7.1 i bilaga V bifogas. ning som styrks i ett av medlemsstaten erkänt bevis eller som bedömts som fullgod av en behörig yrkesorganisation.

Bestämmelserna i första och andra stycket påverkar inte de 2. I de fall som avses i a och c får verksamheten inte ha förvärvade rättigheter som avses i artiklarna 23, 27, 33, 37, 39 upphört tidigare än tio år före den dag då den kompletta och 49.

30.9.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 255/49

Artikel 49 De handlingar som avses i punkterna 1 d, e och f i bilaga VII får inte vara äldre än tre månader då de fogas till ansökan.

Förvärvade rättigheter som arkitekt

Medlemsstater, institutioner och andra juridiska personer skall behandla överlämnade uppgifter konfidentiellt. 1. Varje medlemsstat skall erkänna de bevis på formella kvalifikationer som arkitekt som anges i punkt 6.1 i bilaga VI vilka utfärdas av övriga medlemsstater avseende en utbildning som påbörjats senast under det referensläsår som anges i den 2. Om det finns skälig grund för tvivel får den mottagande bilagan, även om de inte uppfyller minimikraven enligt medlemsstaten kräva att de behöriga myndigheterna i en annan artikel 46, genom att ge innehavare av dessa bevis på formella medlemsstat styrker äktheten av de utbildnings-, examens- och kvalifikationer tillträde till och rätt att utöva verksamhet som andra behörighetsbevis som utfärdats i den andra medlemsarkitekt på samma villkor som innehavare av bevis på formella staten samt, i tillämpliga fall, intygar att personen i fråga, för de kvalifikationer som utfärdats av denna medlemsstat. yrken som avses i kapitel III i detta avsnitt, har uppfyllt de minimikrav på utbildning som avses i artiklarna 24, 25, 28, 31, 34, 35, 38, 40, 44 och 46. Intyg från de behöriga myndigheterna i Förbundsrepubliken Tyskland om att bevis på formella kvalifikationer som utfärdats från och med den 8 maj 1945 av de 3. Om det finns skälig grund för tvivel, och om bevis på behöriga myndigheterna i f.d. Tyska demokratiska republiken formella kvalifikationer i enlighet med artikel 3.1 c har utfärär likvärdiga med dem som avses i den bilagan skall följaktligen erkännas. dats av en behörig myndighet i en medlemsstat och innefattar utbildning som erhållits helt eller delvis vid en inrättning som etablerats lagligt i en annan medlemsstat, skall den mottagande medlemsstaten ha rätt att hos det behöriga organet i den 2. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 skall varje medlemsstat där examensbeviset har utfärdats kontrollera medlemsstat, när det gäller tillträde till och utövande av verksamhet som arkitekt med yrkestiteln arkitekt, som bevis på formella kvalifikationer erkänna intyg som utfärdas för medbora) huruvida utbildningskursen vid den institution som gav gare i medlemsstaterna av de medlemsstater där tillträde till och utbildningen har godkänts formellt av utbildningsanstalten i utövande av verksamhet som arkitekt var reglerad vid nedanståden medlemsstat där examensbeviset har utfärdats, ende datum och ge dessa intyg samma ställning på sitt territorium som de intyg medlemsstaten själv utfärdar: b) huruvida det utfärdade beviset på formella kvalifikationer är a) Den 1 januari 1995 för Österrike, Finland och Sverige. detsamma som skulle ha utfärdats om kursen hade följts helt och hållet i den medlemsstat där examensbeviset har utfärdats, b) Den 1 maj 2004 för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien. c) huruvida beviset på formella kvalifikationer ger samma c) Den 5 augusti 1987 för övriga medlemsstater. yrkesrättigheter i den medlemsstat där examensbeviset har utfärdats.

De intyg som avses i första stycket skall ange att innehavaren har fått tillstånd att bära yrkestiteln arkitekt senast detta datum 4. Om en mottagande medlemsstat av sina medborgare och har varit aktivt verksam på området enligt dessa bestäm- kräver edsavläggelse eller en högtidlig försäkran för tillträde till melser under minst tre år i följd under den femårsperiod som ett reglerat yrke och ordalydelsen i denna ed eller förklaring föregick utfärdandet av intyget. inte kan användas av medborgare i de andra medlemsstaterna, skall medlemsstaten sörja för att den berörde kan använda passande och likvärdiga formuleringar.

KAPITEL IV

Gemensamma bestämmelser om etablering

Artikel 51

Artikel 50

Förfarande för ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer Handlingar och formföreskrifter

1. När de behöriga myndigheterna i den mottagande 1. Den behöriga myndigheten i den mottagande medlemsmedlemsstaten fattar beslut om en ansökan om tillstånd att staten skall bekräfta mottagandet av ansökan inom en månad utöva ett reglerat yrke genom tillämpning av denna avdelning, från och med mottagandet och underrätta sökanden om handkan de begära de handlingar och intyg som nämns i bilaga VII. lingar eventuellt saknas.

L 255/50 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.9.2005

2. En ansökan om tillstånd att få utöva ett reglerat yrke skall ursprungsmedlemsstatens språk. Den mottagande medlemsbehandlas och ett vederbörligen motiverat beslut fattas av den staten får kräva att denna titel följs av namn och plats för den mottagande medlemsstatens behöriga myndighet snarast institution eller examensnämnd som utfärdat den. Om den möjligt och under alla omständigheter inom tre månader efter akademiska titel som används i ursprungsmedlemsstaten kan det att den fullständiga ansökan inkom. Denna tidsfrist kan förväxlas med en titel som i den mottagande medlemsstaten emellertid förlängas med en månad i fall som omfattas av kräver kompletterande utbildning, som personen i fråga inte kapitlen I och II i denna avdelning. har genomgått, får denna medlemsstat kräva att vederbörande använder den akademiska titeln från ursprungsmedlemsstaten i en lämplig form som den mottagande medlemsstaten anger. 3. Beslutet eller underlåtenhet att meddela beslut inom föreskriven tid kan överklagas hos domstol enligt nationell rätt.

Artikel 55 Artikel 52

Anslutning till försäkringskassa Användande av yrkestitel

1. Om användandet av yrkestiteln för en av yrkesverksamhe- Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5.1 och artikel 6 terna i fråga är reglerat i en mottagande medlemsstat, skall de första stycket b, skall de medlemsstater som kräver att de övriga medlemsstaternas medborgare vilka har tillstånd att personer som förvärvat sina yrkeskvalifikationer på deras terriutöva ett reglerat yrke med stöd av avdelning III bära den torium skall fullgöra en förberedande praktiktjänstgöring och/ yrkestitel som i den mottagande medlemsstaten motsvarar detta eller ha yrkeserfarenhet för att få anslutas till en försäkringsyrke och använda eventuell förkortning. kassa, ge innehavare av yrkeskvalifikationer som läkare och tandläkare som förvärvats i en annan medlemsstat dispens från detta krav. 2. Om ett yrke är reglerat i den mottagande medlemsstaten genom en sådan sammanslutning eller organisation som avses i artikel 3.2, får medlemsstaternas medborgare bara använda den yrkestitel eller den förkortning som sammanslutningen eller organisationen fastställt om de kan visa att de tillhör samman- AVDELNING V slutningen eller organisationen.

ADMINISTRATIVT SAMARBETE OCH GENOMFÖRANDEBEFO-

Om medlemskapet i sammanslutningen eller organisationen är GENHETER förenat med vissa kvalifikationer, kan detta krav då det gäller de övriga medlemsstaternas medborgare som innehar yrkeskvalifikationer bara göras gällande på de villkor som föreskrivs i Artikel 56 detta direktiv.

Behöriga myndigheter

AVDELNING IV 1. De behöriga myndigheterna i den mottagande medlemsstaten och ursprungsmedlemsstaten skall bedriva ett nära

DETALJERADE VILLKOR FÖR UTÖVANDE AV YRKET

samarbete och ge varandra ömsesidigt bistånd för att underlätta tillämpningen av detta direktiv. De skall garantera att de Artikel 53 upplysningar som utväxlas behandlas konfidentiellt.

Språkkunskaper 2. De behöriga myndigheterna i den mottagande medlemsstaten och ursprungsmedlemsstaten skall utbyta information om disciplinära åtgärder eller straffrättsliga påföljder som vidta- Personer som får sina yrkeskvalifikationer erkända skall ha gits eller andra allvarliga, specifika omständigheter som kan ha nödvändiga språkkunskaper för att utöva yrkesverksamheten i följder för utövandet av verksamheten enligt detta direktiv, med den mottagande medlemsstaten. iakttagande av lagstiftningen om skydd av personuppgifter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet Artikel 54 av sådana uppgifter ( 1 ) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektro-

Användande av akademisk titel

nisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk 2 kommunikation) ( ). Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 7 och 52 skall den mottagande medlemsstaten se till att de berörda personerna ( 1 ) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31. Direktivet ändrat genom förordning har rätt att använda akademiska titlar från ursprungsmedlems- (EG) nr 1882/2003. staten, och den eventuella förkortningen av denna, på ( 2 ) EGT L 201, 31.7.2002, s. 37.

30.9.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 255/51

Ursprungsmedlemsstaten skall kontrollera om förhållandena är 2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 riktiga och dess myndigheter avgöra typ och omfattning av de i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelundersökningar som skall göras och meddela den mottagande serna i artikel 8 i det beslutet. medlemsstaten vilka konsekvenser landet drar av de lämnade uppgifterna. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara två månader. 3. Senast den 20 oktober 2007 skall varje medlemsstat utse de behöriga myndigheter och organ som är bemyndigade att utfärda eller ta emot bevis på formella kvalifikationer och andra 3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning. handlingar eller upplysningar, samt de behöriga myndigheter och organ som är bemyndigade att motta ansökningarna och fatta de beslut som avses i detta direktiv, och de skall genast underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om detta. Artikel 59

4. Varje medlemsstat skall utse en samordnare för verksam-

Samråd

heten för de myndigheter som avses i punkt 1 och underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om detta. Kommissionen skall säkerställa att experter från de berörda Samordnarna skall ha följande uppgifter: yrkesgrupperna på lämpligt sätt rådfrågas, särskilt i anslutning till arbetet i den kommitté som avses i artikel 58, och kommissionen skall för denna kommitté lägga fram en rapport om a) Att främja enhetlig tillämpning av direktivet. dessa samråd. b) Att inhämta alla uppgifter av betydelse för tillämpningen av direktivet, bland annat uppgifter om tillträdesvillkor för reglerade yrken i medlemsstaterna…. AVDELNING VI För att utföra det som avses i b kan samordnarna vända sig till de kontaktpunkter som avses i artikel 57.

ANDRA BESTÄMMELSER

Artikel 60 Artikel 57

Rapportering Kontaktpunkter

1. Efter den 20 oktober 2007 skall medlemsstaterna Varje medlemsstat skall senast den 20 oktober 2007 utse en vartannat år lämna en rapport till kommissionen över tillämpkontaktpunkt som skall ha följande uppgifter: ningen av det inrättade systemet. Utöver allmänna kommentarer skall rapporten innehålla en statistisk översikt över de a) Att ge medborgarna och kontaktpunkterna i övriga beslut som fattats samt en beskrivning av de viktigaste medlemsstater all nödvändig information om erkännandet problemen som tillämpningen av direktivet fört med sig. av yrkeskvalifikationer enligt detta direktiv, i synnerhet information om nationell lagstiftning som reglerar dessa yrken och utövandet av dessa, inklusive sociallagstiftning 2. Efter den 20 oktober 2007 skall kommissionen och eventuella yrkesetiska regler. vart femte år utarbeta en rapport om genomförandet av detta direktiv. b) Att bistå medborgarna vid utövandet av deras rättigheter enligt detta direktiv, vid behov i samarbete med övriga kontaktpunkter och behöriga myndigheter i den mottagande medlemsstaten. Artikel 61

På begäran av kommissionen skall kontaktpunkterna underrätta kommissionen om resultatet av ärenden som de handlagt i Undantagsklausul enlighet med b senast två månader efter det att de mottagits.

Om större svårigheter på något visst område skulle uppstå för en viss medlemsstat vid tillämpningen av det här direktivet, skall kommissionen undersöka dessa svårigheter i samarbete Artikel 58 med medlemsstaten i fråga.

Kommittén för erkännande av yrkeskvalifikationer

I förekommande fall skall kommissionen enligt det förfarande som avses i artikel 58.2 medge undantag för ifrågavarande 1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté för erkän- medlemsstat vad gäller tillämpningen av bestämmelsen under nande av yrkeskvalifikationer, nedan kallad ”kommittén”. en begränsad tidsperiod.

L 255/52 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.9.2005

Artikel 62 Artikel 64

Upphävande Ikraftträdande

Direktiven 77/452/EEG, 77/453/EEG, 78/686/EEG, 78/687/EEG, 78/1026/EEG, 78/1027/EEG, 80/154/EEG, Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det 80/155/EEG, 85/384/EEG, 85/432/EEG, 85/433/EEG, har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning . 89/48/EEG, 92/51/EEG, 93/16/EEG och 1999/42/EG skall upphöra att gälla från och med den 20 oktober 2007. Hänvisningar till de upphävda direktiven skall anses som hänvisningar Artikel 65 till detta direktiv, och de rättsakter som har antagits på

Adressater

grundval av de direktiven skall inte påverkas av upphävandet.

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. Artikel 63

Införlivande

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta Utfärdat i Strasbourg den 7 september 2005. direktiv senast den 20 oktober 2007 De skall genast underrätta kommissionen om detta. På Europaparlamentets När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla vägnar På rådets vägnar en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan J. BORRELL FONTELLES C. CLARKE hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda. Ordförande Ordförande

Bilagorna I-VI har tagits bort

L 255/142 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.9.2005

BILAGA VII

Handlingar och intyg som kan krävas enligt artikel 50.1

1. Handlingar

a) Intyg om medborgarskap. b) Kopia på de kompetens- eller examensbevis som ger rätt att utöva yrket i fråga samt, i förekommande fall, ett intyg om vederbörandes yrkeserfarenhet. De behöriga myndigheterna i den mottagande medlemsstaten får uppmana sökanden att lämna upplysningar om sin utbildning i den mån detta är nödvändigt för att fastställa förekomsten av potentiella väsentliga olikheter i förhållande till den utbildning som krävs i den mottagande medlemsstaten i enlighet med artikel 14. Om det är omöjligt för sökanden att lämna dessa upplysningar skall de behöriga myndigheterna i den mottagande medlemsstaten vända sig till kontaktpunkten, den behöriga myndigheten eller något annat relevant organ i ursprungsmedlemsstaten. c) Ett intyg om verksamhetens karaktär och varaktighet, i de fall som avses i artikel 16, utfärdat av behörig myndighet eller behörigt organ i ursprungsmedlemsstaten eller den medlemsstat den utländske medborgaren kommer från. d) När en mottagande medlemsstats behöriga myndighet av personer som vill utöva ett reglerat yrke kräver bevis för att de har gott namn och rykte eller att de inte försatts i konkurs, eller temporärt upphäver eller förbjuder utövandet av yrket i fall av grav yrkesmässig försummelse eller brottslig handling, skall denna medlemsstat när det gäller andra medlemsstaters medborgare som vill utöva yrket inom landet som tillräcklig bevisning godta uppvisande av handlingar som utfärdats av behöriga myndigheter i den utländske sökandens ursprungsmedlemsstat eller den medlemsstat han kommer från och som utvisar att dessa krav är uppfyllda. Dessa myndigheter skall tillhandahålla de begärda handlingarna inom två månader. När de behöriga myndigheterna i den utländske sökandens ursprungsmedlemsstat eller den medlemsstat han kommer från inte utfärdar sådana handlingar som åsyftas i första stycket, skall dessa handlingar ersättas av en försäkran under ed — eller i stater där någon bestämmelse om försäkran under ed inte finns av en försäkran på heder och samvete — som lämnas av den berörda personen inför en behörig rättslig eller administrativ myndighet eller, i förekommande fall, av en notarie eller behörigt fackligt organ i personens ursprungsmedlemsstat eller den medlemsstat han kommer från. Denna myndighet eller notarie skall utfärda ett intyg som styrker äktheten av eden eller den högtidliga försäkran. e) När en mottagande medlemsstat kräver bevis på fysisk och psykisk hälsa av medborgare som vill utöva ett reglerat yrke, skall den medlemsstaten som tillräcklig bevisning godta att det dokument uppvisas som krävs i den utländske medborgarens ursprungsstat. När ursprungsmedlemsstaten inte utfärdar sådana dokument, skall den mottagande medlemsstaten godta ett intyg utfärdat av en behörig myndighet i denna stat. I sådana fall måste de behöriga myndigheterna i ursprungsstaten tillhandahålla den begärda handlingen inom två månader. f) När en mottagande medlemsstat av de av sina egna medborgare som vill utöva ett reglerat yrke kräver — intyg angående sökandens ekonomiska ställning, — bevis för att den berörda personen är försäkrad mot de ekonomiska risker som är förenade med deras yrkesansvar i enlighet med gällande lagar och bestämmelser i den mottagande medlemsstaten om försäkringsskyddets villkor och omfattning, skall denna stat som tillräcklig bevisning godta intyg beträffande detta utfärdade av banker och försäkringsföretag i andra medlemsstater.

2. Intyg

För att underlätta tillämpningen av avsnitt III kapitel III i detta direktiv får en medlemsstat föreskriva att personer som uppfyller utbildningsvillkoren samtidigt med de bevis över formella kvalifikationer skall förete ett intyg från de behöriga myndigheterna i ursprungsmedlemsstaten som visar att dessa examensbevis är de som avses i detta direktiv.

Bilaga 2

Sammanfattning av promemorian

I promemorian behandlas genomförande av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer i svensk rätt såvitt angår bl.a. väktare. De viktigaste ändringarna i direktivet avser möjligheterna att utöva tillfällig verksamhet. Beträffande väktare föreslås ett undantag från kravet på auktorisation när det gäller enskilda personer i berörda stater som tillfälligt bedriver verksamhet i Sverige. För dessa föreslås i stället en förhandsanmälan till länsstyrelsen. Vidare föreslås att undantag ska kunna meddelas från de krav på utbildning som annars gäller för väktaryrket, med innebörd att en utländsk utbildning ska kunna godkännas. Om en utländsk utbildning inte fullt ut motsvarar de krav som ställs här ska kompensationsåtgärder kunna krävas. Det föreslås också en särskild forumregel för prövning av auktorisation avseende sådana bevakningsföretag där företagets ledning saknar säte i Sverige.

Bilaga 3

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1974:191) om bevakningsföretag

1 Härigenom föreskrivs att 2, 2 a, 5 och 8 §§ lagen (1974:191) om bevakningsföretag ska ha följande lydelse.

2 §

ningstjänst får ske endast efter tjänst får ske endast efter auktoriauktorisation enligt denna lag. sation enligt denna lag. Företag Företag som utan att vara bevak- som utan att vara bevakningsföreningsföretag bedriver sådan ut- tag bedriver sådan utbildning kalbildning kallas utbildningsföretag. las utbildningsföretag. Utan hinder av vad som sägs i första stycket får en enskild person som är behörig att bedriva bevakningsverksamhet i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller Schweiz, tillfälligt bedriva sådan verksamhet i Sverige efter det att verksamheten anmälts hos länsstyrelsen.

3 2 a § Regeringen eller den myndighet Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur olika meddela föreskrifter slag av verksamheter som utövas 1. om hur olika slag av verkmed stöd av auktorisation skall samheter som utövas med stöd av bedrivas. auktorisation eller efter anmälan ska bedrivas samt 2. om sådan anmälan som avses i 2 §.

1 Jfr rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (EUT L 255, 30.9.2005 s. 22 (Celex 32005L0036). 2 Senaste lydelse 2006:517. 3 Senaste lydelse 2006:517.

4 5 § Bilaga 3 Fråga om auktorisation prövas Fråga om auktorisation prövas av länsstyrelsen i det län där före- av länsstyrelsen i det län där företagets ledning har sitt säte. tagets ledning har sitt säte. Om Länsstyrelsen skall inhämta företagets ledning saknar säte i Rikspolisstyrelsens yttrande innan Sverige prövas frågan av länsstyauktorisation beviljas. relsen i Stockholms län. Länsstyrelsen ska inhämta Rikspolisstyrelsens yttrande innan auktorisation beviljas. Verksamhet som avses i 2 § tredje stycket anmäls till länsstyrelsen i Stockholms län.

5 8 § Tillsyn över auktoriserade be- Tillsyn över auktoriserade bevaknings- och utbildningsföretag vaknings- och utbildningsföretag utövas av länsstyrelsen i det län utövas av länsstyrelsen i det län där företagets ledning har sitt säte. där företagets ledning har sitt säte Andra myndigheter skall på begä- eller, om säte saknas i Sverige, av ran lämna länsstyrelsen den hjälp länsstyrelsen i Stockholms län. som behövs för tillsynen. Tillsyn över sådan verksamhet Vid tillsynen skall länsstyrelsen som avses i 2 § tredje stycket utsärskilt kontrollera att de villkor övas av länsstyrelsen i Stockholms för auktorisation som anges i 3 § län. alltjämt är uppfyllda. Andra myndigheter ska på begäran lämna länsstyrelsen den hjälp som behövs för tillsynen. Vid tillsynen över auktoriserade bevaknings- och utbildningsföretag ska länsstyrelsen särskilt kontrollera att de villkor för auktorisation som anges i 3 § alltjämt är uppfyllda.

Denna lag träder i kraft den xx xx 2008.

4 Senaste lydelse 2006:517. 5 Senaste lydelse 1989:148. 52

Bilaga 4

Remissyttranden över promemorian – såvitt avser väktare

Efter remiss har yttrande över promemorian Erkännande av yrkeskvalifikationer för fastighetsmäklare och väktare – genomförande av ett EGdirektiv (oktober 2007), såvitt avser väktare, avgetts av Hovrätten för Övre Norrland, Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Stockholms län, Justitiekanslern, Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Brottsförebyggande rådet, Kommerskollegium, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Arbetsmiljöverket, Konkurrensverket, Sveriges advokatsamfund, ALMEGA Tjänsteförbunden, Företagarna, Svenska Bevakningsföretag SWEGUARD samt Svenska Transportarbetareförbundet. Svenskt Näringsliv, Svensk Handel, Svenska Bankföreningen, Svenska Stöldskyddsföreningen samt Svenska Säkerhetsföretag SWESEC har beretts tillfälle att avge yttrande men har avstått från att yttra sig.

Bilaga 5

Lagförslag i promemorian Ordningsvakter och väktare (Ds 2003:50) i aktuella delar

Förslag till lag om ändring i lagen (1974:191) om bevakningsföretag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:191) om bevakningsföretag dels att 1, 2, 4, 5, 6, 8 och 13 §§ skall ha följande lydelse, dels att det skall införas en ny paragraf, 13 a §, av följande lydelse.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

1 5 § Fråga om auktorisation prövas av Fråga om auktorisation prövas av länsstyrelsen i det län där företagets länsstyrelsen i det län där företagets ledning har sitt säte. ledning har sitt säte. Om företagets ledning saknar säte i Sverige prövas frågan av länsstyrelsen i Stockholms län. Länsstyrelsen skall inhämta riks- Länsstyrelsen skall inhämta Rikspolisstyrelsens yttrande i ärende om polisstyrelsens yttrande i ärende om auktorisation. auktorisation.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1 Senaste lydelse 1989:148. 54

Bilaga 6

Remissyttranden över promemorian Ordningsvakter och väktare (Ds 2003:50)

Efter remiss av promemorian Ordningsvakter och väktare (Ds 2003:50) har yttranden avgetts av Riksdagens ombudsmän, Hovrätten för Övre Norrland, Stockholms tingsrätt, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Skåne, Justitiekanslern, Domstolsverket, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Registernämnden, Brottsförebyggande rådet, Kommerskollegium, Statens folkhälsoinstitut, Riksskatteverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Konkurrensverket, Landskrona kommun, Malmö kommun, Arvika kommun, Ljusdals kommun, Sundsvalls kommun, Vilhelmina kommun, Näringslivets nämnd för regelgranskning, ALMEGA Tjänsteförbunden, Föreningen Svenskt Näringsliv, Företagarförbundet, Företagarnas Riksorganisation, Ordningsvakternas Riksorganisation, Svensk Handel, Svenska Bankföreningen, Svenska Kommunförbundet, Svenska Parkeringsföreningen, Svenska polisförbundet, Svenska Säkerhetsföretag, Swesec, Svenska Transportarbetareförbundet, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, Sveriges Förenade Ordningsvakter och Vägverket. Följande remissinstanser har inte inkommit med yttranden: Norrköpings kommun, Ale kommun, Götene kommun, Vårgårda kommun, Hotell- och Restaurang Facket och Svenska Kommunalarbetareförbundet. Företagarnas Riksorganisation och Företagarförbundet har uppgett att de avstår från att lämna synpunkter. Följande instanser har uppgett att de inte har något att erinra mot utredningens förslag: Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Domstolsverket, Landskrona kommun, Arvika kommun, Ljusdals kommun, Vilhelmina kommun, Svenska Kommunförbundet och Vägverket. Följande instanser har tillstyrkt förslagen: Brottsförebyggande rådet och Länsstyrelsen i Västmanlands län. Dessutom har yttrande inkommit från Sweguard, Sveriges Låssmedsmästares Riksförbund (SLR), Larm- och säkerhetsinstallatörernas organisation (Swelarm), Förvaringsskydd, Lås och Beslag (FLB Gruppen), Svenska Stöldskyddsföreningen (SSF), Coop Säkerhet, Rodamco Europe och Christian Moe.