Förändringar av husavdraget

Lagrådsremiss

Förändringar av husavdraget

Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Stockholm den 28 maj 2015

Magdalena Andersson

Peter Ljungqvist (Finansdepartementet)

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

I lagrådsremissen föreslås att matlagning inte ska omfattas av RUTavdraget, att RUT-avdraget för städarbete eller annat rengöringsarbete endast ska omfatta enklare städarbete eller annat rengöringsarbete samt flyttstädning, och att taket för RUT-avdraget ska halveras till 25 000 kronor per person och beskattningsår för skattskyldiga som inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång. Vidare föreslås att subventionsgraden vid köp av ROT-tjänster från ett företag och när en anställd får ROT-tjänster som förmån sänks från 50 procent till 30 procent. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

1 Beslut

Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 2. lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, 3. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

2 Lagförslag

2.1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 67 kap. 13 och 19 §§ inkomstskattelagen 1 (1999:1229) ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2014/15:99 Föreslagen lydelse

67 kap.

2 13 § Med hushållsarbete avses vid tillämpningen av detta kapitel följande. 1. Städarbete eller annat ren- 1. Enklare s tädarbete eller annat göringsarbete som utförs i bosta- rengöringsarbete samt flyttstädning den. som utförs i bostaden. 2. Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden. 3. Matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden. 4 . Snöskottning som utförs i 3 . Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden. nära anslutning till bostaden. 5 . Häck- och gräsklippning samt 4 . Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden. nära anslutning till bostaden. 6 . Barnpassning som inte mer än 5 . Barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete med läxor och annat skolarbete och som utförs i eller i nära anslut- och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning ning till bostaden samt lämning och hämtning till och från för- och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller skola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande. liknande. 7 . Annan omsorg och tillsyn än 6 . Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bank- samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller besök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden. andra liknande enklare ärenden.

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2012:829.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 19 § Skattereduktionen uppgår till 1. belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som avses i 18 § första stycket 1, 2. 50 procent av underlaget enligt 18 § första stycket 2, och 3. belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 18 § första stycket 3. Den sammanlagda skattereduk- Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 50 000 tionen får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår. kronor för ett beskattningsår. Om den skattskyldige inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets in gång, får den sammanlagda skattereduktionen för sådant hus hållsarbete som anges i 13 § uppgå till högst 25 000 kronor för ett beskattningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.

3 Senaste lydelse 2011:1256.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete

Härigenom föreskrivs att 7, 17 och 19 §§ lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 7 § Utbetalningen får uppgå till ett Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskill- belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade naden mellan den debiterade ersättningen för hushållsarbetet ersättningen för hushållsarbetet inklusive mervärdesskatt och inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för köparens faktiska betalning för arbetet till utföraren före begäran arbetet till utföraren före begäran om utbetalning , dock högst till om utbetalning. samma belopp som köparen har betalat . Utbetalningen får dock uppgå till högst 1. samma belopp som köparen har betalat om den avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), och 2. tre sjundedelar av det belopp som köparen har betalat om den avser annat hushållsarbete . Utbetalning får inte ske till den Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda preli- del köparens sammanlagda preliminära skattereduktion enligt 17 § minära skattereduktion enligt 17 § skulle uppgå till ett belopp som skulle uppgå till ett belopp som överstiger 50 000 kronor för ett överstiger 50 000 kronor för ett beskattningsår. beskattningsår. Om den skattskyl dige inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång, får ut betalning inte ske till den del den sammanlagda preliminära skatte reduktionen för sådant hushålls arbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) skulle överstiga 25 000 kronor för ett beskattningsår .

1 Senaste lydelse 2014:1458.

2 17 § Köparen ska tillgodoräknas preliminär skattereduktion med 1. ett belopp motsvarande den utbetalning som Skatteverket enligt 11 § beslutat om till utföraren, och 2. ett belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Om Skatteverket har beslutat om återbetalning enligt 14 §, ska den tidigare tillgodoräknade preliminära skattereduktionen minskas med belopp motsvarande den beslutade återbetalningen. Den preliminära skattereduk- Den preliminära skattereduktionen får sammanlagt uppgå till tionen får sammanlagt uppgå till högst 50 000 kronor för ett högst 50 000 kronor för ett beskattningsår. beskattningsår. Om köparen inte har fyllt 65 år vid beskattnings årets ingång, får den samman lagda preliminära skattereduk tionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomst skattelagen (1999:1229) uppgå till högst 25 000 kronor .

3 19 § Skatteverket ska så snart som möjligt skriftligen meddela köparen av hushållsarbetet om 1. beslut enligt 11 § om utbetalning, 2. beslut enligt 14 § om återbetalning, och 3. belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Meddelandet ska innehålla uppgifter om 1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för utföraren eller annan mottagare som avses i 13 § första stycket, 2. utbetalt belopp till eller återbetalt belopp från respektive utförare eller annan mottagare som avses i 13 § första stycket, och 3. den totala preliminära skatte- 3. den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats reduktionen som tillgodoräknats köparen enligt 17 §. köparen enligt 17 § och, om köpa ren inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång, hur stor del av denna skattereduktion som avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskatte -

2 Senaste lydelse 2011:1426. 3 Senaste lydelse 2011:1426.

lagen (1999:1229) . Skatteverket ska på begäran av Skatteverket ska på begäran av köparen lämna denne ett särskilt köparen lämna denne ett särskilt meddelande om den totala prelimi- meddelande om den totala preliminära skattereduktionen som till- nära skattereduktionen som tillgodoräknats enligt 17 §. godoräknats enligt 17 §. Om köpa ren inte har fyllt 65 år vid beskatt ningsårets ingång, ska det av meddelandet framgå hur stor del av denna skattereduktion som av ser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskatte lagen (1999:1229).

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.

2.3 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 14 § och 22 kap. 13 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

14 § Underlaget för beräkning av Skatteavdrag för förmån av skatteavdrag ska bestämmas utan hushållsarbete enligt 67 kap. hänsyn till förmån av hushålls- inkomstskattelagen (1999:1229) arbete enligt 67 kap. inkomst- ska reduceras , om den som har skattelagen (1999:1229), om den utfört arbetet var godkänd för Fsom har utfört arbetet var godkänd skatt vid någon av de tidpunkter för F-skatt vid någon av de tid- som anges i 67 kap. 16 § 1 punkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen. Detsamma inkomstskattelagen eller har ett gäller om utföraren har ett intyg intyg eller någon annan handling eller någon annan handling som som avses i 67 kap. 17 § samma avses i 67 kap. 17 § samma lag. lag. Reduktionen ska vara 1. 50 procent av värdet på för mån av sådant hushållsarbete som avses i 67 kap. 13 § inkomstskatte lagen, och 2. 30 procent av värdet på för mån av annat hushållsarbete . Första stycket gäller bara Skatteavdraget ska som mest förmån upp till ett värde av reduceras med 50 000 kronor per 100 000 kronor per beskattningsår. beskattningsår. I fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskatte lagen (1999:1229) ska dock skatte avdraget som mest reduceras med 25 000 kronor per beskattningsår, om arbetstagaren inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång .

22 kap.

13 § Kontrolluppgift ska lämnas om skattereduktion för förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), om den som utför arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen eller har ett intyg eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § samma lag. Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som har gett ut förmånen. I kontrolluppgiften ska uppgift I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om underlaget för skatte- lämnas om underlaget för skatte-

reduktionen. reduktionen och hur stor del av underlaget som avser sådant hus hållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) .

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 31 december 2015.

3 Ärendet och dess beredning

I budgetpropositionen för 2015 redovisade regeringen att den ansåg att det maximala RUT-avdraget bör halveras till 25 000 kronor per skattskyldig och år för personer som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år och att skattereduktion för t.ex. kockar och bartenders samt poolrengöring inomhus bör slopas. I samband med detta har regeringen även anfört att det bör undersökas om det finns anledning att begränsa antalet RUT-tjänster ytterligare. Inom Finansdepartementet har utarbetats en promemoria med förslag om förändringar av RUT-avdraget. Promemorian innehåller även förslag till förändring av ROT-avdraget. Promemorians lagförslag finns i bilaga 1 . Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2 . En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi2015/1728). I denna lagrådsremiss behandlas promemorians förslag.

4 Bakgrund och gällande rätt

4.1 Husavdragets omfattning

Den 1 juli 2007 trädde det så kallade RUT-avdraget i kraft. Det följdes av ROT-avdraget som gäller från och med den 8 december 2008. Syftet med ROT- och RUT-avdragen, gemensamt benämnda husavdraget, är bl.a. att öka arbetsutbudet och därigenom stimulera sysselsättningen och tillväxten genom att omvandla sådant arbete som utförs av hushållen själva, där det kan antas att den skattskyldige vid en valmöjlighet sannolikt skulle prioritera att arbeta mer, eller sådant arbete som utförs svart till vitt marknadsarbete. Av förarbetena till RUT-avdraget framgår att vad som i första hand bör omfattas av skattereduktionen är sådana tjänster som hör till vad som kan benämnas hushållsarbetets kärnområden (prop. 2006/07:94 s. 41). RUT-avdrag lämnas för följande arbeten. 1. Städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden. 2. Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden. 3. Matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden. 4. Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden. 5. Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden. 6. Barnpassning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande. 7. Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.

8. Hjälp med läxor och annat skolarbete till elever i skolformer som avses i 10-13, 15 och 18 kap. samt 24 kap. 2–7 §§ skollagen (2010:800) när hjälpen utförs i eller i nära anslutning till bostaden. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99) föreslås att skattereduktionen för hjälp med läxor och annat skolarbete slopas. ROT-avdrag lämnas för reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder. För att omfattas av skattereduktionen ska ROT-arbetet avse ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som begär skattereduktion. Med ägare avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska likställas med ägare. ROT-arbete som avser en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt omfattas också av skattereduktionen under förutsättning dels att lägenheten innehas av den som begär skattereduktion, dels att arbetet utförs i lägenheten och avser sådana åtgärder som bostadsrättshavaren svarar för, så kallat inre underhåll. En lägenhet som upplåtits till en medlem eller delägare i en bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag likställs med lägenhet som upplåtits med bostadsrätt. ROT-avdrag lämnas inte för nybyggnation. För att undvika kringgående av denna begränsning omfattar avdraget inte om- och tillbyggnader som görs på nybyggda småhus under de första fem åren efter småhusets färdigställande.

4.2 Husavdragets funktion

Husavdraget ges genom skattereduktion. De personer som har rätt till skattereduktion är de som vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år och är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret eller, i vissa fall, begränsat skattskyldiga. Dödsbon har rätt till skattereduktion för arbete som har utförts före dödsfallet. För rätt till skattereduktion krävs att det utförda arbetet är hänförligt till den som begär skattereduktion eller dennes förälders hushåll. Föräldern måste vara bosatt i Sverige. Den som begär skattereduktionen kan däremot ha sin bostad i ett annat EES-land. Arbetet får inte utföras av den som begär skattereduktion eller av en närstående till denne. Det går däremot bra att anlita ett eget bolag så länge inte den anställde som utför arbetet är den som begär reduktion eller någon närstående till denne. Det finns tre olika spår inom husavdragssystemet. För det första kan den enskilde anlita en näringsidkare som när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut är godkänd för F-skatt (eller, om arbetet utförs utanför Sverige och utföraren inte har bedrivit näringsverksamhet i Sverige, har intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för F-skatt). För det andra kan den enskilde anlita en privatperson som inte är godkänd för F-skatt (däremot inte en näringsidkare som av någon anledning inte är godkänd för Fskatt). För det tredje kan den enskilde få tjänsterna tillhandahållna som en skattepliktig löneförmån av sin arbetsgivare.

När en näringsidkare anlitas är skattereduktionen 50 procent av arbetskostnaden. Sedan köparen betalat 50 procent av arbetskostnaden betalar Skatteverket resterande 50 procent av arbetskostnaden till näringsidkaren på dennes begäran efter att arbetet är utfört. Systemet med att näringsidkaren bara debiterar halva arbetskostnaden och får resten av Skatteverket kallas fakturamodellen. Begäran om utbetalning ska ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari året efter det beskattningsår då arbetet betalades. När en privatperson anlitas motsvarar skattereduktionen de arbetsgivaravgifter som redovisas för privatpersonen i en förenklad arbetsgivardeklaration. För att den enskilde i dessa fall ska kunna få skattelättnaden direkt slipper den enskilde betala arbetsgivaravgifterna. Detta sker genom att den enskilde i den förenklade arbetsgivardeklarationen gör avdrag med ett belopp som motsvarar de redovisade arbetsgivaravgifterna. När arbetsgivaravgifter redovisas respektive Skatteverket betalar ut pengar till en näringsidkare tillgodoräknas den enskilde en preliminär skattereduktion. Den enskilde begär därefter slutlig skattereduktion i sin självdeklaration. Skatteverket ska på begäran av köparen lämna denne ett särskilt meddelande om den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats. När det gäller löneförmånerna är skattereduktionen 50 procent av arbetskostnaderna. Den enskilde får en lättnad direkt genom att arbetsgivaren inte gör något avdrag för preliminär skatt för förmån av RUTeller ROT-arbete. Detta gäller bara förmån upp till ett värde av 100 000 kronor per beskattningsår. Preliminär och slutlig skattereduktion kan aldrig överstiga 50 000 kronor per skattskyldig och år. Detsamma gäller följaktligen även för Skatteverkets utbetalningar enligt fakturamodellen. Skatteverket ska på begäran av köparen lämna denne ett särskilt meddelande om den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats. Syftet med detta är att i någon mån tillgodose utförarnas intresse av vetskap om köparens aktuella skattemässiga situation, vilket även ligger i köparens intresse (prop. 2008/09:178 s. 45).

5 Förändringar av husavdraget

5.1 Matlagning samt vissa städ- och rengöringsarbeten ska inte omfattas av RUTavdraget

Regeringens förslag: Bestämmelsen om skattereduktion för matlagning slopas. Bestämmelsen om skattereduktion för städarbete eller annat rengöringsarbete ändras så att den endast omfattar enklare städarbete eller annat rengöringsarbete samt flyttstädning.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. About Time AB , Almega , Näringslivets Skattedelegation , vars yttrande Föreningen Svenskt Näringsliv och Näringslivets Regelnämnd ansluter sig till, Före tagarna , HomeMaid Hemservice AB , Småföretagarnas Riksförbund och Svenska Badbranschen avstyrker förslaget. Landsorganisationen i Sve rige anför att det är bra att husavdraget får en bättre fördelningsprofil men anser att förslaget ökar komplexiteten i skattesystemet. Svenska Målareförbundet anför att förslaget är positivt och ett steg i rätt riktning. Kammarrätten i Jönköping anser att begreppet ”enklare städarbete” framstår som väl vagt och kan förutses medföra betydande tolkningsproblem för såväl utförare och företag som Skatteverket och domstolar. Kammarrätten anser därför att ett förtydligande bör ske. Även Coompa nion Sverige , som anser att argumentationen för förslaget är underbyggt och realistiskt, efterlyser ett tydliggörande av vad som avses med ”enklare städarbete”. Förvaltningsrätten i Linköping framför också synpunkter på begreppet ”enklare städarbete”. Skatteverket anser att förslaget avseende städ- och rengöringsarbete snarare är ett förtydligande av lagtexten än en begränsning och anför att det bör anges fler exempel på städarbeten som inte räknas som enklare arbete för att undvika nya gränsdragningsproblem. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) anser att förslaget om städ- och annat rengöringsarbete riskerar att skapa nya gränsdragningsproblem och oklarheter. About Time AB anser att definitionen av ”enklare städarbete” är förvirrande. Att utföraren använder sig av avancerad teknik och utrustning är enligt företaget en självklar utveckling av en professionell bransch och inget som ska motverkas. Företaget anser vidare att skälen för att undanta matlagning är svaga och bristfälliga. Även om RUT-avdraget används för professionella kockar och bartenders är det inte tillräckliga skäl att ändra lagen men däremot möjligen praxis. Företagarna och Näringslivets Skattedelegation, vars yttrande Föreningen Svenskt Näringsliv och Näringslivets Regelnämnd ansluter sig till, anser att det är märkligt att undanta matlagning när äldre personer får behålla det nuvarande taket för RUT-avdrag för att de kan ha ett förhöjt behov av hushållsarbete. Organisationerna befarar även att de föreslagna ändringarna ska leda till tillämpningsproblem och kontrollsvårigheter. IFAU anser dock att förslaget om matlagning är väl motiverat. Företagarna anför att om avsikten är att avgränsa professionella kockar och bartenders skulle ett alternativ kunna vara att kräva att det ska vara fråga om enkla, vardagliga åtgärder. HomeMaid Hemservice AB anför att matlagning utnyttjas av äldre personer och barnfamiljer som av ålders- eller tidsskäl inte klarar av eller hinner med denna syssla och anser att avgränsning i stället bör ske till ”enklare matlagning”, alternativt ”matlagning för vardagen”. Almega anför att det är systemförändringar – och i synnerhet upprepade sådana – som är skadliga för en bransch. Almega och Småföretagarnas Riksförbund anser att förslaget påverkar sysselsättningen negativt. Företagarna, Näringslivets Skattedelegation, vars yttrande Föreningen Svenskt Näringsliv och Näringslivets Regelnämnd ansluter sig till, och Svenska Badbranschen förutspår ökat svartarbete. Tillväxtverket anser att effekterna för svartjobb och illojal konkurrens bör utvärderas innan föränd- 14 ringar beslutas.

Skälen för regeringens förslag: Som beskrivits i avsnitt 4.1 omfattar skattereduktionen för hushållsarbete bl.a. matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden. Detta inbegriper t.ex. sådan matlagning som sker i trädgården, exempelvis grillning (prop. 2006/07:94 s. 41). Matlagning som sker på annan plats än i eller i nära anslutning till bostaden, t.ex. i ett restaurangkök, omfattas inte. Inte heller omfattas hemleverans av mat eller av s.k. matkassar. Kringtjänster vid matlagning som t.ex. dukning, servering, diskning och undanplockning omfattas inte. Om det är fråga om en sådan tjänst som mervärdesskatterättsligt utgör en cateringtjänst enligt 7 kap. 1 § första stycket 5 mervärdesskattelagen (1994:200) ger arbetet enligt 67 kap. 13 c § 5 inkomstskattelagen (1999:1229) inte samtidigt rätt till RUT-avdrag. Skattereduktionen för matlagning är inte begränsad till enklare matlagning i vardagen. Den omfattar även avancerad sådan utförd av professionella kockar, som inte utgör ett substitut för de skattskyldigas eget arbete, och har i rättstillämpningen även kommit att inkludera anlitande av bartenders. Åtskillig matlagning torde dessutom redan vara undantagen från skattereduktionen för matlagning till följd av att den mervärdesskatterättsligt utgör en cateringtjänst. Mot den nu angivna bakgrunden bör matlagning, vid en samlad bedömning, inte omfattas av skattereduktionen för hushållsarbete. Förslaget är därför att den särskilda bestämmelsen om skattereduktion för matlagning slopas. Att den renodlade skattereduktionen för matlagning slopas innebär t.ex. inte att en barnvakt inte kan laga mat till barnen inom ramen för skattereduktionen för barnpassning. En förutsättning är dock att det är fråga om sådan tillredning av mat som kan anses utgöra en normalt förekommande arbetsuppgift för en barnvakt. Företagarna och HomeMaid Hemservice AB har förordat att bestämmelsen om matlagning i stället begränsas till att omfatta enklare slag av matlagning. En sådan ordning kan vid en första anblick förefalla ändamålsenlig men skulle ge upphov till en mängd svåra gränsdragningsfrågor kring vad som omfattas när det gäller ingredienser, tekniker, redskap, användningstillfällen, etc. och leda till betydande osäkerhet bland såväl köpare som utförare. Regeringen anser därför att en sådan ordning inte är lämplig. Däremot bör bestämmelsen om skattereduktion för städarbete eller annat rengöringsarbete ändras så att den endast omfattar enklare städarbete eller annat rengöringsarbete samt flyttstädning. Med enklare arbete avses städning och annan rengöring av mer vardaglig karaktär inom ramen för hushållets kärnområde som inte utförs med mer avancerad städutrustning eller annan kringutrustning som inte är vanligt förekommande i en genomsnittlig bostad. Exempel på sådana moment som inte kan anses utgöra enklare städ- eller rengöringsarbete är grovstädning med mer avancerad utrustning och rengöring av inomhuspool. Det avgörande är, precis som för RUT-avdraget i övrigt, inte kvalifikationerna hos den som utför arbetet utan arbetets innehåll. Som mer avancerad städutrustning bör exempelvis räknas pooldammsugare och golvboningsmaskin. Det är varken möjligt eller lämpligt att ge en uttömmande beskrivning av vilka arbeten som inte längre ska omfattas. Den närmare gränsdragningen måste med nödvändighet ske i rättstillämpningen. Flytt-

städning omfattar såväl städning i den gamla bostaden som städning i den nya bostaden. Regeringen har förståelse för att förslaget ökar komplexiteten i husavdragssystemet men anser samtidigt att denna ökning inte ska överdrivas. När det gäller förslagets konsekvenser för företag, sysselsättning, svartarbete, m.m. redovisar regeringen sina bedömningar i avsnitt 6.

5.2 Halvering av RUT-avdragets storlek för personer som inte har fyllt 65 år

Regeringens förslag: Taket för RUT-avdraget sänks till 25 000 kronor per person och beskattningsår för skattskyldiga som inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Ekobrotts myndigheten , About Time AB , Almega , Näringslivets Skattedelegation , vars yttrande Föreningen Svenskt Näringsliv och Näringslivets Regel nämnd ansluter sig till, Företagarna , HomeMaid Hemservice AB , Småföretagarnas Riksförbund och Svenska Badbranschen avstyrker förslaget. Ekonomistyrningsverket är tveksamt till förslaget. Landsorganisa tionen i Sverige (LO) anför att det är bra att husavdraget får en bättre fördelningsprofil. Svenska Målareförbundet anför att förslaget är positivt och ett steg i rätt riktning. Coompanion Sverige anser att argumentationen för förslaget är underbyggt och att det mer realistiskt avspeglar det reella behov ett hushåll i Sverige faktiskt har. Ekonomistyrningsverket anför att förslaget framför allt väntas påverka barnfamiljer och att RUTavdraget ökar kvinnors arbetsmarknadsutbud och deras arbetsinkomst. Skatteverket och LO anser att förslaget ökar komplexiteten i skattesystemet. Verket påpekar att förslaget innebär en begränsning av möjligheten att köpa tjänster som utförs i föräldrars hem om den som köper tjänsten är under 65 år och anför att det finns risk att reglerna kringgås genom att föräldern får pengar i gåva och sedan betalar själv. About Time AB anser att skälen för att behålla nuvarande storlek på RUTavdraget för personer som fyllt 65 år är bristfälliga och att eventuella fördelningspolitiska fördelar kan uppnås på mycket effektivare sätt genom skattesystemet generellt. Förslaget skapar enligt företaget osäkerhet och oklarhet om vad som gäller, speciellt i kombination med förslaget om sänkt subventionsgrad för ROT-avdraget. Även Företagarna anser att förslaget komplicerar reglerna och inte kan anses motiverat. HomeMaid Hemservice AB anser att förslaget missar sitt syfte då flexibiliteten för köparna minskar och då regelförändringar och regelkomplexitet inverkar negativt och sätter branschen ur spel. Näringslivets Skattedelegation, vars yttrande Svenskt Näringsliv och Näringslivets Regelnämnd ansluter sig till, anser också att förslaget ökar komplexiteten i skattesystemet och risken för fel och oklarheter beträffande köpares kvarvarande utrymme för RUT- respektive ROT-avdrag under löpande

år. Almega anför att det är systemförändringar – och i synnerhet upprepade sådana – som är skadliga för en bransch. Almega och Småföretagarnas Riksförbund anser att förslaget påverkar sysselsättningen negativt. Ekobrottsmyndigheten bedömer att svartarbetet och därmed den ekonomiska brottsligheten riskerar att öka i väsentlig mån om förslaget genomförs. Även Företagarna, Näringslivets Skattedelegation, vars yttrande Föreningen Svenskt Näringsliv och Näringslivets Regelnämnd ansluter sig till, och Svenska Badbranschen förutspår ökat svartarbete. Tillväxtverket anser att effekterna för svartjobb och illojal konkurrens bör utvärderas innan förändringar beslutas. Skälen för regeringens förslag: Husavdragets subvention riktas enbart mot arbete och omfattar därför bara kostnader för arbete, inklusive mervärdesskatt. Taket på 50 000 kronor per beskattningsår innebär att den skattskyldige, vid en subvention på 50 procent, får en skattelättnad för arbetskostnader upp till 100 000 kronor under ett år. Detta är en omfattande subvention. År 2016 beräknas omkring 780 000 personer göra RUT-avdrag för i genomsnitt 5 000 kronor per person. Ungefär 2 procent av dessa beräknas göra RUT-avdrag för mer än 25 000 kronor. De personerna uppskattas ha en genomsnittlig årsinkomst på ca 840 000 kronor och en medianinkomst på 600 000 kronor. Med ett lägre tak för RUT-avdraget riktas avdraget mer till genomsnittliga hushålls behov av hushållsarbete och förändringen är därmed fördelningspolitiskt motiverad. Den maximala skattereduktionen bör därför halveras till 25 000 kronor per skattskyldig och år. Undantag bör dock göras för äldre personer eftersom dessa individer kan ha ett förhöjt behov av hushållsarbete. Sänkningen av den maximala reduktionen föreslås därför bara omfatta personer som inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång. Som Skatteverket påpekat påverkar förslaget även möjligheten för personer som inte har fyllt 65 år att köpa tjänster åt sina föräldrar, oavsett föräldrarnas ålder. Regeringen kan inte se något behov av att reglera en förälders rätt att för egen del göra RUT-avdrag olika beroende på om denne betalat för arbetet med egna medel eller med medel som lämnats till vederbörande som gåva. Regeringen har förståelse för synpunkterna att förslaget tillsammans med förslaget om sänkt subventionsgrad för ROT-avdraget (se avsnitt 5.3) ökar komplexiteten i husavdragssystemet. De eventuella svårigheterna för köparna, utförarna och Skatteverket att hantera detta ska dock inte överdrivas. Sänkningen bör lagtekniskt utformas så att av det gemensamma taket för RUT- och ROT-avdrag på 50 000 kronor får högst 25 000 kronor avse sådana tjänster som inryms i RUT-avdraget för de skattskyldiga som inte har fyllt 65 år vid årets ingång. Vid bedömning av rätten till skattereduktion kommer det således att göras en beloppsmässig skillnad beroende på om det är RUT- eller ROT-arbete som det är fråga om. Sänkningen medför behov av korresponderande ändringar av bestämmelserna om storleken på Skatteverkets utbetalningar enligt fakturamodellen och på den preliminära skattereduktionen, om avdrag för preliminär skatt för löneförmån (se förslag i avsnitt 5.3 om skatteavdrag för löneförmån) och om utformningen av Skatteverkets meddelanden till köparen om gjorda utbetalningar och tillgodoräknad preliminär skattereduktion samt om kontrolluppgifter för förmån av hushållsarbete. Detta eftersom dessa 17

bestämmelser i dag inte gör några beloppsmässiga skillnader på om det är fråga om RUT- eller ROT-tjänster. I den förenklade arbetsgivardeklarationen som används när en privatperson anlitas görs redan i dag åtskillnad mellan RUT- och ROT-tjänster när avdrag görs för belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter. Skatteverket får enligt 6 kap. 1 § skatteförfarandeförordningen (2011:1261) meddela föreskrifter om vilka uppgifter en förenklad arbetsgivardeklaration ska innehålla. Skatteförfarandelagen (2011:1244) eller skatteförfarandeförordningen behöver därför inte ändras för att möjliggöra att de beloppsmässiga skillnaderna mellan RUT- eller ROT-arbete kan hanteras vid anlitande av en privatperson. När det gäller förslagets konsekvenser för företag, sysselsättning, svartarbete, m.m. redovisar regeringen sina bedömningar i avsnitt 6.

5.3 Sänkt subventionsgrad för ROT-avdraget

Regeringens förslag: Subventionsgraden för ROT-tjänster sänks från 50 procent till 30 procent när det gäller köp av sådana tjänster från den som är godkänd för F-skatt, eller, i förekommande fall, från en utländsk utförare som har intyg eller annan handling om motsvarande kontroll i hemlandet, och när en anställd får ROT-tjänster som förmån. Vid beräkning av skatteavdrag för förmån av RUT- eller ROT-arbete ska avdraget reduceras med belopp motsvarande den skattereduktion som ska reducera den slutliga skatten. Bedömning: Subventionsgraden vid anlitande av någon som inte är godkänd för F-skatt bör inte ändras.

Promemorians förslag och bedömning: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Ekobrotts myndigheten , Ekonomistyrningsverket , Elektriska installatörsorganisa tionen (EIO) , Näringslivets Skattedelegation , vars yttrande Föreningen Svenskt Näringsliv och Näringslivets Regelnämnd ansluter sig till, Företagarna , Småföretagarnas Riksförbund , Svenska Badbranschen , Sveriges Byggindustrier , Glasbranschföreningen och Måleriföretagen i Sverige avstyrker förslaget. Coompanion Sverige anser att argumentationen för förslaget är underbyggt och realistiskt. Konjunkturinstitutet anser att det inte finns konjunkturella skäl att bibehålla ROT-avdraget i nuvarande omfattning och anför att den ökade efterfrågan till följd av avdraget leder till ökad sysselsättning genom att sysselsättningen i andra branscher minskar. Myndigheten delar bedömningen att förslaget har försumbar effekt på sysselsättningen på längre sikt. Institutet för arbets marknads- och utbildningspolitisk utvärdering anser att argumentationen om ett konjunkturberoende ROT-avdrag framstår som rimligt. Lands organisationen i Sverige (LO) anser också att ROT-avdraget bör vara en konjunkturåtgärd. Småföretagarnas Riksförbund och Måleriföretagen i Sverige anser dock att förslaget påverkar sysselsättningen negativt. Sveriges Byggindustrier anför att organisationen aldrig har sett ROT- 18 avdraget ur ett konjunkturåtgärdsperspektiv utan det har alltid handlat om

att skapa ett incitament för att göra tidigare svarta tjänster vita. Förslaget innebär enligt organisationen att konsumenterna i högre grad kommer att efterfråga svarta tjänster på bekostnad av vita tjänster, vilket i sin tur kommer att innebära ett ökat utanförskap på arbetsmarknaden. Organisationen anser att promemorian underskattar antalet trygga vita anställningar som kommit till stånd tack vare husavdraget. Ekobrottsmyndigheten bedömer att svartarbetet och därmed den ekonomiska brottsligheten riskerar att öka i väsentlig mån. Ekonomistyrningsverket anser att en så stor ändring kräver längre framförhållning. Om skattereduktion med 30 procent anses rimligt bör en anpassning till den nivån enligt myndigheten ske etappvis med en minskning med exempelvis 5 procentenheter per år. Ett alternativ vore att behålla nuvarande subvention men begränsa denna till exempelvis 150 000 kronor under en sexårsperiod. Myndigheten anser vidare att det finns en uppenbar risk att svartarbetet ökar med förslaget. EIO anser att det föreligger en stor risk att förslaget leder till ökat svartarbete, fler oseriösa aktörer och fler konsumenter som råkar illa ut. EIO anför att förslaget kan medföra att seriösa företag inte kan hävda sig i konkurrensen från oseriösa aktörer som erbjuder svarta tjänster. Företagarna anför att förslaget medför att svartjobben kommer att öka, vilket är allvarligt inte minst för att det riskerar att slå ut många seriösa små företag när konkurrensen från oseriösa aktörer ökar. Företagarna anför vidare att promemorians hänvisning till subventionsgraden på 30 procent för tidigare ROT-avdrag bortser från att effekterna då innebar ett lyft från noll till 30 procent, medan det nu aktuella förslaget är en betydande försämring av sedan länge etablerad nivå på 50 procent till en nära nog halvering, vilket inte kommer att gå spårlöst förbi. Näringslivets Skattedelegation, vars yttrande Svenskt Näringsliv och Näringslivets Regelnämnd ansluter sig till, anser att förslaget ökar komplexiteten i skattesystemet och ökar risken för fel och oklarheter beträffande köpares kvarvarande utrymme för RUT- respektive ROT-avdrag under löpande år. Organisationerna anför vidare att förslaget innebär sämre förutsättningar för en vit marknad och att det kan uppstå en regressiv effekt i form av att större skattereduktion i högre utsträckning torde tillfalla individer högt upp i inkomstfördelningen. Glasbranschföreningen anser att seriösa företag riskerar att konkurreras ut av mindre nogräknade företag. Organisationen anför att promemorians slutsats att minskad efterfrågan kan leda till att företagens utbud bättre motsvarar efterfrågan är anmärkningsvärd. I stället bör man se det som en möjlighet att få fler i arbete och efterfrågan kommer dessutom inte att minska utan omfördelas från den vita sektorn till den svarta. Måleriföretagen i Sverige anför att slutsatsen att ett minskat ROT-avdrag balanserar utbud och efterfrågan är märklig och måste uppfattas som en signal att minska utbudet av lediga tjänster. Organisationen anför vidare att förslaget påverkar jämställdheten eftersom ROT-sidan till skillnad från entreprenadsidan tycks attrahera yngre kvinnor som söker sig till branschen. Organisationen och Svenska Badbranschen förutspår även ökat svartarbete. Svenska Målareförbundet delar inte uppfattningen att svartarbetet självklart kommer att öka som en följd av förslaget. Tillväxtverket anser att effekterna för svartjobb och illojal konkurrens bör utvärderas innan förändringar beslutas. LO anför att det är bra att husavdraget får en bättre fördelningsprofil men anser att förslaget ökar komplexiteten i skattesystemet. Svenska 19

Målareförbundet anför att ROT-avdraget även med den föreslagna ändringen har fördelningspolitiska brister men att de förbättras. Skälen för regeringens förslag och bedömning: Under 2014 uppgick utbetalningarna enligt fakturamodellen för ROT-arbete till ca 16,9 miljarder kronor, en ökning med ungefär 2,2 miljarder kronor jämfört med 2013. Det finns därför offentligfinansiella skäl att begränsa ROTavdragets omfattning. Genom en begränsning av subventionen av reparation, underhåll och om- och tillbyggnad av befintliga bostäder frigörs medel för att bland annat öka byggandet av nya bostäder. Dessutom ger en begränsning av avdraget utrymme att använda ROT-avdraget som en konjunkturåtgärd genom att, när det uppstår behov av att möta en lågkonjunktur, höja subventionsgraden för att stimulera ekonomin. Det får anses som en hög skattereduktionen med 50 procent av arbetskostnaden när en person köper ROT-tjänster från ett företag eller får ROT-tjänster som en skattepliktig löneförmån. Skattereduktionen vid 1 tidigare tidsbegränsade ROT-avdrag uppgick till 30 procent av underlaget. 30 procent bedöms vara en lämplig subventionsgrad även för det nuvarande ROT-avdraget. Det föreslås därför att subventionsgraden ska sänkas från 50 till 30 procent. En maximal skattereduktion om 50 000 kronor om året kommer därmed att innebära ett maximalt underlag för skattereduktion om knappt 167 000 kronor om året. Regeringen har förståelse för synpunkterna att förslaget tillsammans med förslaget om halvering av RUT-avdragets storlek (se avsnitt 5.2) ökar komplexiteten i husavdragssystemet. De eventuella svårigheterna för köparna, utförarna och Skatteverket att hantera detta ska dock inte överdrivas. Som beskrivits i avsnitt 4.2 får en skattskyldig som får en skattepliktig löneförmån av RUT- eller ROT-arbete en skattelättnad direkt genom att arbetsgivaren inte gör något avdrag för preliminär skatt för förmånen, upp till ett förmånsvärde av 100 000 kronor per beskattningsår. Syftet är att minska arbetstagarens behov av att hos Skatteverket begära ändrad beräkning av skatteavdrag för att den preliminära skatten bättre ska motsvara den slutliga skatten (se prop. 2007/08:13 s. 21). Utgångspunkten är att förfarandet ger ett korrekt resultat i de fall arbetstagaren har en marginalskatt på 50 procent, eftersom skatten då är lika stor som skattereduktionen. Däremot blir den preliminära skatten för hög om marginalskatten är mindre än 50 procent och för låg om marginalskatten är högre än 50 procent. Bestämmelsen om arbetsgivarens avstående från skatteavdrag är utformad med utgångspunkten att subventionsgraden är 50 procent och maximal skattereduktion är 50 000 kronor. För att bestämmelsen inte ska bli onödigt komplicerad när ROT-avdraget får en annan subventionsgrad än RUT-avdraget samtidigt som taket för RUT-avdraget halveras utom för personer som har fyllt 65 år bör metoden för att ge den skattskyldige skattelättnad direkt ändras.

1 Lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus och lagen (2004:752) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus.

Förslaget är att arbetsgivaren, i stället för att helt bortse från förmånens värde vid beräkning av skatteavdrag, ska beakta förmånens värde men reducera avdraget för preliminär skatt med det belopp som motsvarar arbetstagarens skattereduktion. Avdraget för preliminär skatt ska således reduceras med 50 procent av värdet på förmån av RUT-arbete och 30 procent av värdet på förmån av ROT-arbete. Detta kan illustreras med ett exempel. Antag att en person från sin arbetsgivare får kontantlön med 33 000 kronor och förmån av RUT-arbete till ett värde av 2 000 kronor samt att preliminärskatt ska dras enligt skattetabell 31 avseende månadslön för år 2015, kolumn 1. Skatteavdraget ska beräknas på summan av kontantlön och förmån, dvs. (33 000 + 2 000 =) 35 000 kronor. Skatteavdraget enligt tabellen är då 8 455 kronor. Efter reducering med 50 procent av värdet av förmånen, dvs. (2 000 x 0,5 =) 1 000 kronor, blir skatteavdraget 7 455 kronor. På detta sätt får den skattskyldige en omedelbar skattelättnad vars storlek till skillnad från i dag är korrekt oavsett marginalskattens storlek. Detta under förutsättning att den skattskyldige har ett skatteavdrag som är minst lika stort som det belopp med vilket avdraget ska reduceras. Är skatteavdraget mindre blir det reducerat till noll utan att den skattskyldige kan tillgodogöra sig återstående del av reduceringsbeloppet. När en privatperson anlitar någon som inte är godkänd för F-skatt motsvarar subventionen redovisade arbetsgivaravgifter. Denna subventionsgrad bör av förenklingsskäl kvarstå oförändrad. När det gäller förslagets konsekvenser för företag, sysselsättning, svartarbete, m.m. redovisar regeringen sina bedömningar i avsnitt 6.

5.4 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt kommenterat förslaget. Skälen för regeringens förslag och bedömning: Regeringen anser att ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015. Vid tillämpning av fakturamodellen kommer äldre bestämmelser att tillämpas på arbeten som betalats i förskott under 2015 men som utförts under januari 2016, eftersom skattereduktionen enligt 67 kap. 12 § 1 inkomstskattelagen (1999:1229) hänförs till det beskattningsår då betalning har skett.

6 Konsekvensanalys

Offentligfinansiella effekter Den offentligfinansiella effekten av slopat RUT-avdrag för matlagning, förändring av RUT-avdraget med avseende på städarbete eller annat rengöringsarbete, samt halvering av taket för RUT-avdraget till 25 000 kronor per person och beskattningsår för skattskyldiga som inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång beräknas uppgå till 0,09 miljarder kronor år 2016. Den offentligfinansiella effekten av sänkt subventionsgrad för ROT-avdraget beräknas uppgå till 5,69 miljarder kronor samma år. Den sammanlagda offentligfinansiella effekten av de föreslagna begränsningarna av husavdraget beräknas således uppgå till 5,78 miljarder kronor år 2016.

Konsekvenser för skattskyldiga Ungefär 780 000 skattskyldiga beräknas göra RUT-avdrag år 2016 och knappt 2 procent av dem, ca 13 000 individer, förväntas vara under 65 år vid årets ingång och köpa tjänster till så stora belopp att de kommer att beröras av halveringen av RUT-avdragets tak. En stor del av dessa skattskyldiga, ca 60 procent, bedöms ha möjlighet att i stället låta en partner göra avdrag för överskjutande del. Förslaget att matlagning och vissa städ- och rengöringstjänster inte ska omfattas av RUT-avdraget påverkar de skattskyldiga som i dag köper sådana tjänster inom ramen för skattereduktionen. Uppskattningsvis rör det sig om ett mindre antal hushåll som kommer att påverkas av denna begränsning då merparten av de städtjänster som i dag utförs inom ramen för RUT-avdraget torde vara tjänster av mindre avancerad karaktär. Vad gäller matlagning är det svårt att göra en uppskattning av antalet berörda individer, men sannolikt är det relativt få. Nästan alla ca 1,1 miljoner skattskyldiga som beräknas göra ROTavdrag 2016 förväntas beröras av en begränsning av subventionsgraden. Undantaget är det fåtal procent som bedöms ha så stora arbetskostnader, knappt 167 000 kronor, att ROT-avdraget uppgår till den maximala reduktionen om 50 000 kronor per år även med 30 procents subventionsgrad. 2016 beräknas drygt 7 procent (ca 79 000 skattskyldiga) göra det maximala avdraget med 50 procents subventionsgrad, dvs. de har en arbetskostnad om 100 000 kronor eller mer för ROT-tjänster. För anställda som får förmån av RUT- eller ROT-tjänster av en arbetsgivare innebär förslaget om ändrad metod för beräkning av skatteavdrag att den omedelbara skattelättnadens storlek, utom i undantagsfall, blir korrekt oavsett marginalskattens storlek. Detta minskar de skattskyldigas behov av att begära ändrad beräkning av skatteavdrag.

Konsekvenser för företag Regelrådet efterlyser en redovisning av storleken på berörda företag och av förslagens effekter för små företag. Regelrådet anser vidare att promemorians redovisning av förslagens påverkan på företagens administrativa kostnader är bristfällig. Tillväxtverket påpekar att förslagen innebär en ökad administration för företagen.

Under 2014 tillhandahöll omkring 70 000 företag ROT-berättigande tjänster. Minskningen av subventionsgraden bedöms minska efterfrågan på dessa företags tjänster. I vilken mån företagen påverkas är dock oklart. En undersökning från Skatteverket indikerar att efterfrågan på ROT- 2 tjänster är relativt prisokänslig. Elektriska Installatörsorganisationen ifrågasätter dock att så skulle vara fallet. Enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer råder i dag en tydlig brist på arbetskraft inom branschen, vilket indikerar att företagen i dagsläget inte kan möta den 3 stora efterfrågan på tjänsterna. En minskad efterfrågan kan således leda till att företagens utbud av tjänsterna överlag bättre motsvarar efterfrågan snarare än att företagens aktivitet minskar. Att begränsa ROT-avdragets omfattning har bedömts nödvändigt av offentligfinansiella skäl. Vid en avvägning har en sänkning till 30 procents subventionsgrad bedömts vara det bästa alternativet (jfr avsnitt 5.3). Under 2014 tillhandahöll omkring 20 000 företag RUT-berättigande tjänster. Förslaget att halvera taket för RUT-avdraget för personer som inte har fyllt 65 år påverkar de företag som tillhandahåller tjänster till de berörda individerna i den utsträckning det leder till minskad efterfrågan på tjänsterna. Förhållandevis få personer gör dock RUT-avdrag för mer än 25 000 kronor per år. Vidare kan förslaget att matlagning och vissa städ- och andra rengöringsarbeten inte ska omfattas av RUT-avdraget påverka de företag som tillhandahåller sådana tjänster inom ramen för skattereduktionen. Det finns ingen statistik över exakt hur många företag det rör sig om. Enligt Statistiska centralbyråns FRIDA-databas uppgick antalet företag inom restaurang-, bar- och cateringbranschen som år 2012 utfört arbete med godkänt RUT-avdrag till 123 stycken. Detta motsvarar knappt 0,8 procent av det totala antalet företag som enligt Skatteverket begärt utbetalning för RUT-avdrag 2012. Om samma tillväxt antas för dessa företag som för antalet företag inom RUT-branschen i dess helhet skulle antalet berörda företag kunna uppgå till omkring 130 stycken 2014. Vad gäller slopandet av RUT-avdrag för mer avancerad rengöring görs bedömningen att få företag kommer att påverkas av förslaget och att omsättningen för berörda företag kommer att påverkas i liten utsträckning. Bedömningen grundar sig på att merparten av de städtjänster som i dag utförs inom ramen för RUT-avdraget torde vara tjänster av mindre avancerad karaktär. Vissa företag som är specialiserade inom någon form av mer avancerad städning kan dock komma att påverkas i stor utsträckning. Begränsningarna av RUT-avdragets omfattning har motiverats av främst fördelningspolitiska skäl. Det nya taket för avdraget är avvägt med detta som utgångspunkt (jfr avsnitt 5.2). När det gäller slopandet av RUT-avdrag för matlagning har alternativet att behålla avdraget men begränsa det till enklare matlagning bedömts vara ett sämre alternativ ur tillämpningsperspektiv (se avsnitt 5.1). Ändringen av RUT-avdraget för städ- och annat rengöringsarbete är enligt regeringens

2 Se ”Om RUT och ROT och VITT och SVART”, Rapport Skatteverket, SKV 2011:1. I undersökningen uppger 65 procent av de tillfrågade att de skulle köpa vita tjänster i samma utsträckning som i dag om subventionsgraden minskade till 25 procent. 3 Se Konjunkturbarometern februari 2015, Konjunkturinstitutet.

mening ett mer ändamålsenligt alternativ än att mer detaljerat reglera vilka specifika tjänster som ska omfattas. I den utsträckning de tjänster som berörda företag tillhandahåller exkluderas ur skattereduktionen för hushållsarbete eller antalet köp av tjänster minskar till följd av det sänkta taket för RUT-avdraget eller den sänkta subventionsgraden för ROT-avdraget, minskar samtidigt den administrativa börda som tillämpning av den s.k. fakturamodellen för skattereduktionen innebär. Tidsbesparingen för detta kan uppskattas med utgångspunkt i Tillväxtverkets databas MALIN. I databasen anges tidsåtgången för exempelvis lämnande av uppgifter om fulla arbetsgivaravgifter till två minuter och tidsåtgången för lämnande av information om sammanlagda avgifter till i genomsnitt en minut per tillfälle. Mot bakgrund av detta uppskattas tidsbesparingen till ca två minuter per köp, under förutsättning att företagens uppgiftshantering är anpassad till uppgiftslämnandet. Kostnadsbesparingen per köp beräknas då till ca nio kronor (vid en genomsnittlig timlön för administratören på 266 kronor enligt uppgifterna i MALIN). Skatteverket har under 2011 och 2012 registrerat över 3 miljoner köp per år inom ramen för husavdraget. Under 2013 registrerades närmare 4 miljoner köp och under 2014 registrerades ca 4,5 miljoner köp. Varje anlitande av utförare för en viss omfattning av RUT- eller ROT-arbete kan resultera i ett eller flera köp, beroende på bl.a. typ av arbete, avtalsutformning och antalet utförare som anlitas. Det totala antalet uteblivna köp till följd av förslagen är således beroende av flera olika faktorer och därför inte möjligt att beräkna. För arbetsgivare som tillhandahåller förmån av RUT- eller ROT-arbete till anställda innebär förslaget om ändrad metod för beräkning av skatteavdrag en marginell ökning av den administrativa bördan. Ändringen bedöms dock vara det minst komplicerade alternativet, givet de skillnader som nu föreslås i fråga om tak och subventionsgrader för RUTrespektive ROT-avdrag, samtidigt som det innebär en fördel för berörda arbetstagare. Förslagen att begränsa RUT- och ROT-avdragen kan i viss mån förbättra konkurrensen mellan företag som tillhandahåller tjänster inom ramen för dessa avdrag och företag som tillhandahåller motsvarande eller närliggande tjänster utanför ramen för avdragen samt företag i andra delar av tjänstesektorn. Någon närmare bedömning av enskilda branscher är inte möjlig att göra. Det kan noteras att Konkurrensverket inte har haft något att erinra mot konsekvensanalysen.

Fördelningseffekter Landsorganisationen i Sverige anför att det är bra att husavdraget får en bättre fördelningsprofil. Svenska Målareförbundet anför att ROTavdraget även med den föreslagna ändringen har fördelningspolitiska brister men att de förbättras. Elektriska Installatörsorganisationen anför att ROT-avdragets andel av arbetskostnaden torde ha en större betydelse för personer med lägre inkomster. Det är vanligare att personer med högre inkomster gör husavdrag. De genomsnittliga avdragsbeloppen är också större bland dem med högre inkomster. I diagram 6.1 visas den genomsnittliga procentuella förändringen av justerad disponibel inkomst per inkomstgrupp till följd av de

föreslagna begränsningarna i husavdraget. Den justerade disponibla inkomsten minskar marginellt för de lägsta inkomstdecilerna. Effekten stiger sedan över inkomstfördelningen och den största minskningen med knappt 0,5 procent sker i inkomstgruppen med högst disponibel inkomst.

Diagram 6.1 Effekter av förändringarna i husavdraget för olika

inkomstgrupper

Förändring av justerad disponibel inkomst, procent

0,0 -0,1 -0,2 -0,3 -0,4 -0,5 -0,6 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Låg inkomst Hög inkomst

Anm.: Information om den del av underlaget för ROT-avdraget som överstiger det maximala beloppet saknas. I diagrammet överskattas därför den negativa effekten av den förändrade subventionsgraden i ROT-avdraget. Denna effekt är sannolikt större bland dem med högre inkomst eftersom det är vanligare i dessa grupper att ha maximalt ROT-avdrag jämfört med i inkomstgrupperna med lägre inkomst. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Konsekvenser för sysselsättning Almega , Småföretagarnas Riksförbund och Måleriföretagen i Sverige anser att sysselsättningen påverkas negativt. Konjunkturinstitutet anför att myndigheten tidigare bedömt att ROT-avdraget har positiva men små varaktiga effekter på sysselsättningen och menar att den ökade efterfrågan till följd av ROT-avdraget leder till ökad sysselsättning genom att sysselsättningen i andra branscher minskar. Myndigheten delar bedömningen att förslaget om sänkt subventionsgrad för ROT-avdraget samt att de föreslagna förändringarna av RUT-avdraget förväntas få begränsade negativa effekter på sysselsättningen på längre sikt. Arbetsförmedlingen och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) bedömer att förslaget om nedsättningen av RUT-avdraget respektive det sänkta taket i RUT-avdraget inte leder till betydande negativa sysselsättningseffekter. Arbetsförmedlingen menar att de negativa sysselsättningseffekterna i ROT-branschen sannolikt blir begränsade, åtminstone i storstäder, men att konsekvenserna kan bli mer negativa för områden med ett sämre arbetsmarknadsläge. Det finns flera anledningar till att den föreslagna begränsningen av ROT-avdraget förväntas ha en liten effekt på sysselsättningen i ekonomin som helhet. Den ökning av sysselsättningen som skett i ROT-sektorn, till

följd av ROT-avdraget, bedöms på lång sikt till stor del ske på bekostnad av sysselsättningen i andra sektorer eller genom en ökad arbetskraftsinvandring av byggarbetare från EU. Att ökad efterfrågan i en sektor generellt sett förväntas leda till att sysselsättningen i övriga sektorer minskar, förklaras av att ökad efterfrågan på arbetskraft leder till högre löner och därmed högre arbetskraftskostnader, vilket i sin tur leder till minskad efterfrågan på arbetskraft i övriga sektorer. Att lönerna stiger vid ökad efterfrågan på arbetskraft kan t.ex. vara en följd av att löntagarnas förhandlingsposition, relativt arbetsgivarna, förbättras då arbetslösheten temporärt sjunker. Efterfrågeökningar förväntas endast ge varaktiga sysselsättningsökningar i ekonomin som helhet i den mån de riktar sig till personer med svag anknytning till arbetsmarknaden. Inom ROTsektorn bedöms en stor del ha god anknytning till arbetsmarknaden. En undersökning från Skatteverket indikerar vidare att efterfrågan på ROTtjänster är relativt prisokänslig och att minskad subventionsgrad därför 4 kan ha en förhållandevis liten effekt på efterfrågan. Sammantaget bedöms den negativa sysselsättningseffekten av begränsningar av ROTavdraget vara liten. ROT-avdraget är dock lämpligt att använda för att stimulera sysselsättningen vid lågkonjunktur. I samband med en lågkonjunktur kan ROTavdraget stimulera efterfrågan och hålla uppe sysselsättningen i ekonomin som helhet, eftersom efterfrågan vid en lågkonjunktur kan öka utan att det fullt ut vältras över till högre priser och löner. Konjunkturinstitutet och LO anser att ROT-avdraget är en effektiv konjunkturpolitisk åtgärd och IFAU menar att det är rimligt att koppla ROT-avdraget till konjunkturutvecklingen i branschen. Svensk ekonomi befinner sig för närvarande i en återhämtningsfas och sysselsättningen bedöms öka i god takt de närmsta åren. Inom byggsektorn är efterfrågeläget högt och det råder brist på arbetskraft. Givet nuvarande prognoser finns det således inget tydligt konjunkturellt skäl att bibehålla ROT-avdraget i sin nuvarande omfattning, vilket är en uppfattning som delas av Konjunkturinstitutet. Inom byggbranschen råder i dag en tydlig brist på arbetskraft. I Konjunkturinstitutets senaste Konjunkturbarometer anger mer än hälften av företagen i husbyggarbranschen att brist på arbetskraft är det främsta 5 hindret för ökat byggande. En begränsning av ROT-avdraget kan därför snarare leda till att efterfrågan på byggtjänster bättre motsvarar utbudet av arbetskraft inom byggbranschen, än att sysselsättningen i branschen minskar. Vad gäller RUT-avdraget påverkar de föreslagna förändringarna relativt få köpare och följaktligen bedöms den negativa sysselsättningseffekten av förslagen vara liten. Inte heller arbetade timmar bland köpare förväntas påverkas i någon större utsträckning. Många av de arbeten som utförs inom ramen för ROT-avdraget kräver mer kvalificerad arbetskraft och hade därmed inte

4 Se ”Om RUT och ROT och VITT och SVART”, Rapport Skatteverket, SKV 2011:1 för effekt på efterfrågan av minskad subventionsgrad. I undersökningen uppger 65 procent av de tillfrågade att de skulle köpa vita tjänster i samma utsträckning som i dag om subventionsgraden minskade till 25 procent. 5 Konjunkturbarometern februari 2015, Konjunkturinstitutet.

utförts av köparen själv, även om ROT-avdraget inte funnits. De arbeten som utförs inom ramen för RUT-avdraget kan i större utsträckning utföras av köparna själva. RUT-avdraget förväntas således bidra till att frigöra tid som kan spenderas på arbetsmarknaden. Den föreslagna halveringen av taket för RUT-avdraget förväntas dock inte påverka detta val för många familjer, då relativt få familjer köper RUT-tjänster för belopp över det nya taket. Att utesluta mer avancerad städning, och anlitandet av kvalificerad kock eller bartender, bedöms vidare ha liten påverkan på arbetsutbudet då denna typ av tjänster i mindre utsträckning kan utföras av köparna själva.

Konsekvenser för jämställdheten Ekonomistyrningsverket hänvisar till en forskningsstudie, enligt vilken gifta kvinnor som utnyttjar RUT-tjänster använder 60 procent av frigjord tid till ökat arbetsutbud. Måleriföretagen i Sverige anför att förslaget om sänkt subventionsgrad för ROT-avdraget påverkar jämställdheten eftersom ROT-sidan till skillnad från entreprenadsidan tycks attrahera yngre kvinnor som söker sig till branschen. Av köparna av ROT-tjänster är ca 60 procent män. Av det totala antalet RUT-köpare är ca 60 procent kvinnor, men av dem som gör RUT-avdrag för mer än 25 000 kronor per år är drygt 50 procent kvinnor. Könsfördelningen mellan ROT- och RUT-avdrag kan spegla ansvarsfördelningen inom hemmet, men även männens generellt sett större avdragsmöjligheter (p.g.a. högre inkomster) då ROT-avdrag ofta uppgår till större belopp än RUT-avdrag. Som framgår av diagram 6.2 kommer de föreslagna begränsningarna av husavdraget att påverka både kvinnors och mäns disponibla inkomst negativt med en något större effekt för män. Män tar i större utsträckning än kvinnor ansvar för de arbeten i hemmet som är berättigade till ROT-avdrag, medan kvinnor generellt sett tar större ansvar för de arbeten i hemmet som är RUT-avdragsberättigade. Eventuella förändringar av antalet arbetade timmar bland köparna förväntas uppkomma hos den som tar störst ansvar för sysslan i hemmet. Vad gäller sysselsättning och företagande är män överrepresenterade inom ROT-branschen, medan kvinnor är överrepresenterade inom RUT- 6 branschen. Som nämnts tidigare bedöms effekter på sysselsättning, företagande och antalet arbetade timmar av förändringarna vara begränsade. Sammanfattningsvis är det svårt att bedöma effekten på jämställdheten av de föreslagna förändringarna, men den förväntas vara liten.

6 Uppgifter om sysselsättning och enskilda näringsidkare är hämtade från FRIDA- och LISA-databaserna 2010 och 2011.

Diagram 6.2 Effekter av begränsningarna i husavdraget för

kvinnor och män (20 år eller äldre)

Förändring av individuell disponibel inkomst, procent

0,0

‐ 0,1

‐ 0,2

‐ 0,3

‐ 0,4 Kvinnor Män

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Konsekvenser för svartarbete Ekobrottsmyndigheten , Ekonomistyrningsverket , Elektriska Installatörs organisationen , Företagarna , Näringslivets Skattedelegation , vars yttrande Föreningen Svenskt Näringsliv och Näringslivets Regelnämnd ansluter sig till, Svenska Badbranschen , Sveriges Byggindustrier , Glasbranschföreningen och Måleriföretagen i Sverige förutspår ökat svartarbete. Svenska Målareförbundet anser dock beträffande förslaget om sänkt subventionsgrad för ROT-avdraget att svartarbetet inte självklart kommer att öka. Det kan noteras att Brottsförebyggande rådet inte har haft något att erinra mot konsekvensanalysen. Köp av svarta ROT- och RUT-tjänster ökar troligtvis i viss utsträckning till följd av begränsningarna av ROT- och RUT-avdraget. Begränsningarna av ROT- och RUT-avdraget innebär att relativpriset på vita gentemot svarta tjänster ökar. För RUT-avdraget får de som gör köp över det nya taket samt de som köper matlagning eller mer avancerade städtjänster en stor relativprisförändring medan för ROT-avdraget får i princip alla en mindre relativprisförändring. Relativprisförändringen förväntas leda till att köp av svarta tjänster ökar. Dock kan andra skäl för att köpa vitt finnas, såsom brist på garantier och försäkring vid svartarbeten. I en undersökning utförd av Skatteverket uppger 56 procent att de skulle fortsätta köpa vitt i samma utsträckning om ROT-avdraget inte funnits, 7 medan 6 procent av de tillfrågade uppgav att de skulle köpa svart. För RUT-avdraget är motsvarande siffor 26 procent respektive 8 procent. De föreslagna förändringarna innebär inte ett slopande av varken ROT- eller RUT-avdraget och således borde andelen personer som väljer att köpa fler tjänster svart vara mindre. Andelen som skulle köpa fler svarta tjäns-

7 Se ”Om RUT och ROT och VITT och SVART”, Rapport Skatteverket, SKV 2011:1, s. 76-77.

ter kan å andra sidan vara underskattad i Skatteverkets rapport då undersökningen bygger på intervjuer gjorda på uppdrag av Skatteverket. En ytterligare dimension som talar för att ökningen av svartarbete inom byggbranschen som helhet skulle bli mindre är att det fr.o.m. 1 januari 2016 införs personalliggare i byggbranschen. Ekobrottsmyndigheten , Elektriska Installatörsorganisationen och Sveriges Byggindustrier lyfter fram att skyldigheten att föra personalliggare inte omfattar en byggherre som är en fysisk person som inte i näringsverksamhet utför eller låter utföra arbeten. Införandet av personalliggare bidrar dock till att försvåra möjligheterna till svartarbete i byggbranschen som helhet. Tillväxtverket anser att effekterna för svartjobb och illojal konkurrens bör utvärderas innan förändringar beslutas. Att låta förslaget föregås av en sådan särskild utvärdering kan mot bakgrund av ovanstående bedömningar inte anses behövligt.

Konsekvenser för Skatteverket Halveringen av taket för RUT-avdraget för skattskyldiga som inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång och sänkningen av subventionsgraden för ROT-avdraget innebär att Skatteverket måste anpassa sina system så att RUT- och ROT-avdragen särskiljs och så att särskilda begränsningar gäller för respektive avdrag inom den gemensamma ramen för husavdraget. Vidare krävs ändringar av blanketter, formulär och upplysningsmaterial till såväl köpare som utförare samt till arbetsgivare som tillhandahåller förmån av RUT- eller ROT-arbete till anställda. Även slopandet av RUT-avdraget för matlagning och ändringen av RUTavdraget för städarbete eller annat rengöringsarbete kräver vissa ändringar. Dessa förändringar kommer att ingå i den anpassning som årligen görs med anledning av ny eller förändrad lagstiftning. Skatteverket uppskattar engångskostnaderna till ca 13 909 000 kronor och de årliga löpande kostnaderna till ca 9 143 000 kronor. Tillkommande utgifter för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Konsekvenser för de allmänna förvaltningsdomstolarna Förslagen innebär bl.a. viss ökad komplexitet i husavdragslagstiftningen och en begränsning av omfattningen av RUT-avdraget för städ- och annat rengöringsarbete. Dessa ändringar kan komma att innebära en viss mindre ökning av antalet mål, framför allt i ett inledningsskede. Förslagen bedöms dock inte påverka de allmänna förvaltningsdomstolarnas arbetsbörda eller kostnader annat än marginellt.

7 Författningskommentar

7.1 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

67 kap.

13 § Paragrafen definierar hushållsarbete. Första punkten ändras till att omfatta enklare städarbete eller annat rengöringsarbete samt flyttstädning som utförs i bostaden. Med enklare städarbete eller rengöringsarbete avses städning och annan rengöring av mer vardaglig karaktär inom ramen för hushållets kärnområde som inte utförs med mer avancerad städutrustning eller annan kringutrustning som inte är vanligt förekommande i en genomsnittlig bostad. Exempel på sådant arbete som inte omfattas är grovstädning med mer avancerad utrustning och rengöring av inomhuspool. Exempel på mer avancerad städutrustning är pooldammsugare och golvboningsmaskin. Vidare tas tredje punkten om matlagning bort. Ändringen innebär att tidigare fjärde – sjunde punkterna blir tredje – sjätte punkterna .

19 § Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår. Ändringen i paragrafens andra stycke innebär att om den skattskyldige inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång får den sammanlagda skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 §, dvs. RUT-arbete, uppgå till högst 25 000 kronor för ett beskattningsår.

7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete

7 § Paragrafen reglerar utbetalningens storlek. Regleringen av det utbetalade beloppets storlek i förhållande till det belopp som köparen betalat flyttas till det nya andra stycket . Om utbetalningen avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), dvs. RUTarbete, får utbetalningen som tidigare uppgå till högst samma belopp som köparen har betalat. Utbetalningen blir då maximalt 50 procent av vad köparen och Skatteverket betalat sammanlagt. I övriga fall, dvs. när utbetalningen avser ROT-arbete, får utbetalningen uppgå till högst tre sjundedelar av det belopp som köparen har betalat. Utbetalningen blir då maximalt 30 procent av den sammanlagda betalningen från köparen och Skatteverket. I det som nu blir tredje stycket anges att i de fall som köparen har tillgodoräknats maximal preliminär skattereduktion, ska ingen utbetalning till utföraren göras. Bestämmelsen ändras med anledningen av

ändringen i 17 § tredje stycket av storleken på den maximala preliminära skattereduktionen för RUT-arbete för personer som inte har fyllt 65 år.

17 § Ändringen i tredje stycket innebär att de sammanlagda preliminära skattereduktionerna enligt första stycket för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), dvs. RUT-arbete, inte får överstiga 25 000 kronor för ett beskattningsår om köparen inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång.

19 § Ändringarna i andra stycket tredje punkten och tredje stycket innebär att det i Skatteverkets meddelande till köparen ska anges hur stor del av den preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats köparen som avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), dvs. RUT-arbete, om köparen inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång.

7.3 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

11 kap.

14 § Paragrafen reglerar skatteavdrag vid förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). Ändringen i första stycket innebär att skatteavdraget ska reduceras med ett belopp motsvarande den del av förmånsvärdet som kan ges i skattereduktion, dvs. 50 procent för förmån av RUT-arbete ( första punkten ) och 30 procent för förmån av ROT-arbete ( andra punktent ). I andra stycket anges att reducering av skatteavdraget enligt första stycket endast gäller upp till ett belopp motsvarande maximal skattereduktion för RUT- och ROT-arbete för ett beskattningsår. Bestämmelsen har även kommenterats i avsnitt 5.3.

22 kap.

13 § Paragrafen reglerar kontrolluppgiftslämnandet för förmån av hushållsarbete. Ändringen i tredje stycket innebär att det av kontrolluppgiften ska framgå hur stor del av underlaget för skattereduktionen som avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), dvs. RUT-arbete, om köparen inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång.

Bilaga 1 Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 67 kap. 13 och 19 §§ inkomstskattelagen 1 (1999:1229) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

67 kap.

2 13 § Med hushållsarbete avses vid tillämpningen av detta kapitel följande. 1. Städarbete eller annat ren- 1. Enklare s tädarbete eller annat göringsarbete som utförs i bosta- rengöringsarbete samt flyttstädning den. som utförs i bostaden. 2. Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden. 3. Matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden. 4 . Snöskottning som utförs i 3 . Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden. nära anslutning till bostaden. 5 . Häck- och gräsklippning samt 4 . Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden. nära anslutning till bostaden. 6 . Barnpassning som utförs i 5 . Barnpassning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande. fritidsaktiviteter eller liknande. 7 . Annan omsorg och tillsyn än 6 . Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bank- samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller besök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden. andra liknande enklare ärenden. 8 . Hjälp med läxor och annat 7 . Hjälp med läxor och annat skolarbete till elever i skolformer skolarbete till elever i skolformer som avses i 10–13, 15 och 18 kap. som avses i 10–13, 15 och 18 kap. samt 24 kap. 2–7 §§ skollagen samt 24 kap. 2–7 §§ skollagen (2010:800) när hjälpen utförs i (2010:800) när hjälpen utförs i eller i nära anslutning till bostaden. eller i nära anslutning till bostaden.

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2012:829.

3 19 § Bilaga 1 Skattereduktionen uppgår till 1. belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som avses i 18 § första stycket 1, 2. 50 procent av underlaget enligt 18 § första stycket 2, och 3. belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 18 § första stycket 3. Den sammanlagda skattereduk- Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 50 000 tionen får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår. kronor för ett beskattningsår. Om den skattskyldige inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets in gång, får den sammanlagda skattereduktionen för sådant hus hållsarbete som avses i 13 § uppgå till högst 25 000 kronor för ett beskattningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.

3 Senaste lydelse 2011:1256.

Bilaga 1 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete

Härigenom föreskrivs att 7, 17 och 19 §§ lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 7 § Utbetalningen får uppgå till ett Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskill- belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade naden mellan den debiterade ersättningen för hushållsarbetet ersättningen för hushållsarbetet inklusive mervärdesskatt och inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för köparens faktiska betalning för arbetet till utföraren före begäran arbetet till utföraren före begäran om utbetalning , dock högst till om utbetalning. samma belopp som köparen har betalat . Utbetalningen får dock uppgå till högst 1. samma belopp som köparen har betalat om den avser sådant hushållsarbete som avses i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), och 2. tre sjundedelar av det belopp som köparen har betalat om den avser annat hushållsarbete . Utbetalning får inte ske till den Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda preli- del köparens sammanlagda preliminära skattereduktion enligt 17 § minära skattereduktion enligt 17 § skulle uppgå till ett belopp som skulle uppgå till ett belopp som överstiger 50 000 kronor för ett överstiger 50 000 kronor för ett beskattningsår. beskattningsår. Om den skattskyl dige inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång, får ut betalning inte ske till den del den sammanlagda preliminära skatte reduktionen för sådant hushålls arbete som avses i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) skulle överstiga 25 000 kronor för ett beskattningsår .

1 Senaste lydelse 2014:1458.

2 17 § Bilaga 1 Köparen ska tillgodoräknas preliminär skattereduktion med 1. ett belopp motsvarande den utbetalning som Skatteverket enligt 11 § beslutat om till utföraren, och 2. ett belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Om Skatteverket har beslutat om återbetalning enligt 14 §, ska den tidigare tillgodoräknade preliminära skattereduktionen minskas med belopp motsvarande den beslutade återbetalningen. Den preliminära skattereduk- Den preliminära skattereduktionen får sammanlagt uppgå till tionen får sammanlagt uppgå till högst 50 000 kronor för ett högst 50 000 kronor för ett beskattningsår. beskattningsår. Om köparen inte har fyllt 65 år vid beskattnings årets ingång, får den samman lagda preliminära skattereduk tionen för sådant hushållsarbete som avses i 67 kap. 13 § inkomst skattelagen (1999:1229) uppgå till högst 25 000 kronor .

3 19 § Skatteverket ska så snart som möjligt skriftligen meddela köparen av hushållsarbetet om 1. beslut enligt 11 § om utbetalning, 2. beslut enligt 14 § om återbetalning, och 3. belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Meddelandet ska innehålla uppgifter om 1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för utföraren eller annan mottagare som avses i 13 § första stycket, 2. utbetalt belopp till eller återbetalt belopp från respektive utförare eller annan mottagare som avses i 13 § första stycket, och 3. den totala preliminära skatte- 3. den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats reduktionen som tillgodoräknats köparen enligt 17 §. köparen enligt 17 § och, om köpa ren inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång, hur stor del av denna skattereduktion som avser sådant hushållsarbete som avses i 67 kap. 13 § inkomstskatte -

2 Senaste lydelse 2011:1426. 3 Senaste lydelse 2011:1426.

Bilaga 1 lagen (1999:1229) . Skatteverket ska på begäran av Skatteverket ska på begäran av köparen lämna denne ett särskilt köparen lämna denne ett särskilt meddelande om den totala prelimi- meddelande om den totala preliminära skattereduktionen som till- nära skattereduktionen som tillgodoräknats enligt 17 §. godoräknats enligt 17 §. Om köpa ren inte har fyllt 65 år vid beskatt ningsårets ingång, ska det av meddelandet framgå hur stor del av denna skattereduktion som av ser sådant hushållsarbete som avses i 67 kap. 13 § inkomstskatte lagen (1999:1229).

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen Bilaga 1 (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 14 § och 22 kap. 13 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

14 § Underlaget för beräkning av Vid beräkning av skatteavdrag skatteavdrag ska bestämmas utan för förmån av hushållsarbete enligt hänsyn till förmån av hushålls- 67 kap. inkomstskattelagen arbete enligt 67 kap. inkomst- (1999:1229) ska avdraget , om den skattelagen (1999:1229), om den som har utfört arbetet var godkänd som har utfört arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidför F-skatt vid någon av de tid- punkter som anges i 67 kap. 16 § 1 punkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen eller har ett inkomstskattelagen eller har ett intyg eller någon annan handling intyg eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § samma som avses i 67 kap. 17 § samma lag , reduceras med lag. 1. 50 procent av värdet på för mån av sådant hushållsarbete som avses i 67 kap. 13 § inkomstskatte lagen, och 2. 30 procent av värdet på förmån av annat hushållsarbete . Första stycket gäller bara Skatteavdraget ska dock som förmån upp till ett värde av mest reduceras med 50 000 kronor 100 000 kronor per beskattningsår. per beskattningsår. I fråga om för mån av sådant hushållsarbete som avses i 67 kap. 13 § inkomstskatte lagen (1999:1229) ska dock skatte avdraget som mest reduceras med 25 000 kronor per beskattningsår, om arbetstagaren inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång .

22 kap.

13 § Kontrolluppgift ska lämnas om skattereduktion för förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), om den som utför arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen eller har ett intyg eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § samma lag. Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som har gett ut förmånen. I kontrolluppgiften ska uppgift I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om underlaget för skatte- lämnas om underlaget för skattereduktionen. reduktionen och hur stor del av

Bilaga 1 underlaget som avser sådant hus hållsarbete som avses i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) .

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Lagen tillämpas första gången för skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 31 december 2015.

Förteckning över remissinstanserna Bilaga 2

Efter remiss har yttrande kommit in från Kammarrätten i Jönköping, Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Linköping, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Brottsförebyggande rådet, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Konjunkturinstitutet, Statskontoret, Konkurrensverket, Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), About Time AB, Almega, Elektriska installatörsorganisationen, Föreningen Svenskt Näringsliv, Företagarna, HomeMaid Hemservice AB, Landsorganisationen i Sverige (LO), Näringslivets Regelnämnd, Näringslivets Skattedelegation, Regelrådet, Småföretagarnas Riksförbund, Svenska Badbranschen, Svenska Målareförbundet, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) och Sveriges Byggindustrier. Yttrande har dessutom inkommit från Glasbranschföreningen, Måleriföretagen i Sverige och Coompanion Sverige. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), Arbetsgivarföreningen KFO, Byggbranschen i samverkan, FAR, Företagarförbundet Fria Företagare, Hemfrid i Sverige AB, HSB Omsorg AB, Intresseföreningen för hushållsnära tjänster, Pensionärernas Riksorganisation (PRO), Plåtslageriernas Riksförbund, Stockholms Handelskammare, Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Svenska Kommunalarbetareförbundet, Sveriges Pensionärers Riksförbund och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).