Handläggande myndighet för ärenden om stöd vid korttidsarbete

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen

Handläggande myndighet för ärenden om stöd vid korttidsarbete

September 2021

1 Sammanfattning

I promemorian föreslås att Skatteverket ska handlägga ärenden om stöd vid korttidsarbete som lämnas vid tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter hos en enskild arbetsgivare, dvs. stöd som lämnas enligt 5 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. I dag handläggs dessa ärenden av Tillväxtverket. Den föreslagna ändringen innebär att Skatteverket bland annat kommer att pröva frågor om godkännande, preliminärt stöd och ytterligare stöd samt ersättning för kostnader för kompetensinsatser vid korttidsarbete enligt lagen om stöd vid korttidsarbete. I promemorian föreslås också att Skatteverket ska pröva frågor om ersättning för kostnader för kompetensinsatser när stöd vid korttidsarbete lämnas vid en synnerligen djup lågkonjunktur, dvs. stöd som lämnas enligt 5 § lagen om stöd vid korttidsarbete. Stöd som lämnas av Skatteverket föreslås tillgodoföras arbetsgivaren genom kreditering på arbetsgivarens skattekonto. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 april 2022 och tillämpas första gången för ansökningar om godkännande som lämnas efter den 31 mars 2022. Tillväxtverket kommer därmed att handlägga de ärenden som har inletts hos Tillväxtverket genom en ansökan om godkännande som lämnats före ikraftträdandet.

2 Förslag till lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete

Härigenom föreskrivs att 2, 4, 5 a, 7 a, 17 a, 18, 29, 32 – 37 §§ och rubrikerna närmast före 5 a och 32 §§ lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete ska ha följande lydelse.

I denna lag finns bestämmelser om

– vilka arbetsgivare som omfattas av lagen (3 §),

– innebörden av vissa uttryck i denna lag (4 §),

– när stöd vid korttidsarbete får lämnas (5 – 8 §§),

– förutsättningar för preliminärt stöd (9 – 16 §§),

– beräkning av preliminärt stöd (17 – 17 a §§),

– ansökan om preliminärt stöd (18 §),

– avstämning av preliminärt stöd (19 – 27 §§),

– anmälan om avstämning (28 – 30 §§),

– återbetalningsskyldighet för felaktiga utbetalningar (31 §),

– handläggande myndighet (37 §), och

4 §

Vid tillämpning av denna lag ska följande gälla:

1. Ordinarie arbetstid är den tid som en arbetstagare skulle ha arbetat,

om han eller hon inte hade deltagit i korttidsarbete. Vid beräkning av den

ordinarie arbetstiden ska det bortses från frånvaro.

2. Ordinarie lön är den regelmässigt utgående kontanta lön som

arbetstagaren skulle ha haft under stödmånaden om han eller hon inte hade

deltagit i korttidsarbete. I den ordinarie lönen ingår dock inte löneökningar

som avser tid efter jämförelsemånaden. Inte heller ingår lön till den del

som den överstiger det belopp som regeringen bestämmer. Vid beräkning

av den ordinarie lönen ska det bortses från frånvaro. Om arbetstagaren har

deltagit i korttidsarbete under endast en del av stödmånaden, utgör den

3. Korttidsarbete är arbete där arbetstiden är kortare än den ordinarie

arbetstiden, eller där partiell arbetsbefrielse införs med stöd av ett centralt

kollektivavtal, under en begränsad period och lönen därför är lägre än den

4. Stödperiod är den tidsperiod när stöd vid korttidsarbete ska lämnas

Senaste lydelse 2020:1248. 2 Senaste lydelse 2020:1248.

5. Stödmånad är den kalendermånad som arbetsgivaren begär preliminärt stöd för. 6. Jämförelsemånad är den 6. Jämförelsemånad är den kalendermånad som infaller tre kalendermånad som infaller tre månader före den månad då månader före den månad då regeringen föreskriver att stöd vid regeringen föreskriver att stöd vid korttidsarbete ska lämnas enligt 5 § korttidsarbete ska lämnas enligt eller, när Tillväxtverket fattat beslut 5 § eller, när Skatteverket fattat om godkännande enligt 5 a §, den beslut om godkännande enligt kalendermånad som infaller tre 5 a §, den kalendermånad som månader före den månad då infaller tre månader före den beslutet fattades. månad då beslutet fattades. 7. Avstämningstidpunkt är den tidpunkt då skyldigheten att göra en avstämning har uppkommit. 8. Avstämningsperiod är en stödperiod eller den kortare period som skyldigheten att göra en avstämning avser. 9. Kompetensinsats är en insats som syftar till att höja eller validera kompetensen hos en arbetstagare.

Stöd efter godkännande från Stöd vid tillfälliga och allvarliga Tillväxtverket ekonomiska svårigheter

3 5 a § Stöd ska lämnas till en enskild Stöd ska lämnas till en enskild arbetsgivare efter godkännande av arbetsgivare efter godkännande av Tillväxtverket. Skatteverket . Ett sådant godkännande får bara lämnas om 1. arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter, 2. de ekonomiska svårigheterna har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll, 3. de ekonomiska svårigheterna inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas, och 4. arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft.

7 a § 4 Om de ekonomiska svårigheter som avses i 5 a § andra stycket förväntas kvarstå när den tidsperiod som anges i 6 a § löper ut får den förlängas en gång med tre kalendermånader. En ansökan om förlängning ska En ansökan om förlängning ska ha kommit in till Tillväxtverket ha kommit in till Skatteverket inom inom fyra kalendermånader från fyra kalendermånader från det att det att den tidsperiod som anges i den tidsperiod som anges i 6 a § 6 a § inletts. I annat fall får förläng- inletts. I annat fall får förlängning ning inte medges. inte medges.

3 Senaste lydelse 2020:207. 4 Senaste lydelse 2020:207.

17 a § I den utsträckning arbetsgivare I den utsträckning arbetsgivare och arbetstagare enligt 15 eller 16 § och arbetstagare enligt 15 eller 16 § reglerat att tid som frigörs i reglerat att tid som frigörs i samband med korttidsarbete ska samband med korttidsarbete ska användas till kompetensinsatser, användas till kompetensinsatser, ska ersättning lämnas till arbets- ska ersättning lämnas till arbetsgivaren för kostnader för enskilda givaren för kostnader för enskilda kompetensinsatser efter prövning kompetensinsatser efter prövning av den myndighet som avses i 37 § . av Skatteverket . Preliminär ersättning för kompetensinsatser ska betalas med ett belopp som motsvarar 60 procent av kostnaden för enskilda kompetensinsatser som planeras eller har genomförts under den tid som frigörs eller har frigjorts under perioden med stöd vid korttidsarbete. Ersättningen får dock uppgå till högst det belopp som följer av föreskrifter som avses i tredje stycket 2. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om 1. underlaget för preliminär ersättning för kompetensinsatser, 2. ett högsta belopp för ersättning för kompetensinsatser per arbetstagare, 3. vilka typer av kostnader som får ingå vid beräkning av ersättning för kompetensinsatser som genomförs av arbetsgivare internt eller av företag i samma koncern, och 4. ansökan om preliminär ersättning för kompetensinsatser, avstämning av preliminär ersättning för sådana insatser, anmälan om avstämning, återbetalningsskyldighet för felaktiga utbetalningar och kontroll.

6 18 § En ansökan om preliminärt stöd En ansökan om preliminärt stöd ska ha kommit in till handläggande ska ha kommit in till Skatteverket myndighet inom två kalender- inom två kalendermånader från månader från utgången av stöd- utgången av stödmånaden. I annat månaden. I annat fall får stöd inte fall får stöd inte lämnas för stödlämnas för stödmånaden. månaden. Vid stöd efter godkännande enligt 5 a § ska den första stödmånaden i stödperioden infalla senast 45 dagar efter godkännandet. I annat fall får stöd inte lämnas.

29 § 7 En arbetsgivare som är skyldig En arbetsgivare som är skyldig att göra en avstämning ska ge in en att göra en avstämning ska ge in en anmälan om avstämning. När anmälan om avstämning. När preliminärt stöd har lämnats enligt preliminärt stöd har lämnats enligt 5 § ska anmälan ha kommit in till 5 § ska anmälan ha kommit in till

Senaste lydelse 2020:1248. 6 Senaste lydelse 2020:207. 6 7 Senaste lydelse 2020:721.

Skatteverket inom två kalender- Skatteverket inom två kalendermånader från avstämningstid- månader från avstämningstidpunkten. När preliminärt stöd har punkten. När preliminärt stöd har lämnats enligt 5 a § ska anmälan ha lämnats enligt 5 a § ska anmälan ha kommit in till Tillväxtverket inom kommit in till Skatteverket inom fyra veckor från avstämningstid- fyra veckor från avstämningstidpunkten. I anmälan ska det anges punkten. I anmälan ska det anges om arbetsgivaren är skyldig att om arbetsgivaren är skyldig att betala tillbaka ett belopp efter betala tillbaka ett belopp efter sammanställning enligt 28 §. sammanställning enligt 28 §. En arbetsgivare som efter sammanställning enligt 28 § har rätt till ytterligare stöd ska begära detta i anmälan om avstämning. I annat fall betalas inte något ytterligare stöd ut för avstämningsperioden. Om det finns särskilda skäl, ska anstånd med att ge in anmälan om avstämning medges. Om förhållandena har ändrats så att det inte längre finns förutsättningar för anståndet, ska anståndet återkallas.

Kreditering och debitering av Kreditering av skattekonto och skattekonto återbetalning av stöd

32 § 8 Preliminärt stöd och ytterligare Stöd enligt denna lag ska tillstöd, som har lämnats enligt 5 §, godoföras arbetsgivaren genom ska tillgodoföras arbetsgivaren kreditering på ett sådant skattegenom kreditering på ett sådant konto som avses i 61 kap. 1 § skattekonto som avses i 61 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244). skatteförfarandelagen (2011:1244). Stödet ska krediteras arbetsgivarens skattekonto den 12 i månaden efter det att beslut om utbetalning fattats, med undantag för januari då stödet i stället ska krediteras den 17 och i augusti den 12 eller 17.

9 33 § Om en arbetsgivare är åter- Om en arbetsgivare är återbetalningsskyldig för stöd som har betalningsskyldig för stöd enligt lämnats enligt 5 §, ska Skatteverket denna lag, ska Skatteverket besluta besluta att återkräva beloppet. Ett att återkräva beloppet. Ett sådant sådant beslut ska innehålla uppgift beslut ska innehålla uppgift om det om det belopp som arbetsgivaren belopp som arbetsgivaren ska ska betala tillbaka och när beloppet betala tillbaka och när beloppet senast ska betalas. senast ska betalas. Senaste betalningsdagen ska bestämmas till den 12 eller 26 i en månad, i januari den 17 eller 26, i augusti den 12, 17 eller 26 och i december den 12 eller 27, och tidigast 30 dagar efter beslutet. Det belopp som arbetsgivaren är Det belopp som arbetsgivaren är skyldig att betala tillbaka ska skyldig att betala tillbaka ska debiteras ett sådant skattekonto återbetalas genom att sättas in på ett särskilt konto för återbetalning.

8 Senaste lydelse 2020:207. 9 Senaste lydelse 2020:207.

som avses i 61 kap. 1 § skatte- Återbetalningen ska anses ha gjorts förfarandelagen (2011:1244). den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot.

34 § 10 I fråga om stöd som har lämnats I fråga om stöd enligt denna lag enligt 5 § gäller vad som sägs i gäller vad som sägs i skatteförskatteförfarandelagen (2011:1244) farandelagen (2011:1244) om om 1. inbetalning till det särskilda kontot för skattebetalningar i 62 kap. 2 §, 2. avräkning i 62 kap. 11 – 14 §§, 1. avräkning i 62 kap. 11 – 14 §§, 3. vilken skatt eller avgift som är 2. vilken skatt eller avgift som är betald i 62 kap. 15 §, betald i 62 kap. 15 §, 4. inbetalda belopp som inte har 3. inbetalda belopp som inte har kunnat tillgodoräknas någon i kunnat tillgodoräknas någon i 62 kap. 19 §, 62 kap. 19 §, 5. anstånd med betalning av 4. anstånd med betalning av skatter och avgifter i 63 kap. 2, skatter och avgifter i 63 kap. 2, 4 – 6, 8 – 10, 13, 15, 16, 22 och 23 §§, 4 – 6, 8 – 10, 13, 15, 16, 22 och 23 §§, 6. återbetalning av skatter och 5. återbetalning av skatter och avgifter i 64 kap. 2, 4, 9 och 10 §§, avgifter i 64 kap. 2, 4, 9 och 10 §§, 7. ränta i 65 kap. 2 – 4, 7, 8, 13 – 16 6. ränta i 65 kap. 2 – 4, 7, 8, 13 – 16 och 18 §§, och 18 §§, 8. besluts verkställbarhet i 7. besluts verkställbarhet i 68 kap. 1 §, 68 kap. 1 §, 9. indrivning i 70 kap., och 8. indrivning i 70 kap., och 10. övriga bestämmelser om 9. övriga bestämmelser om verkställighet i 71 kap. verkställighet i 71 kap. En fordran enligt denna lag ska vid tillämpningen av lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. anses vara en sådan fordran som har påförts enligt skatteförfarandelagen.

11 35 § En arbetsgivare som har ansökt En arbetsgivare som har ansökt om eller fått stöd ska ge om eller fått stöd ska ge Skattehandläggande myndighet tillfälle verket tillfälle att granska verkatt granska verksamheten med samheten med avseende på arbetsavseende på arbetsgivarens rätt till givarens rätt till stöd och lämna de stöd och lämna de uppgifter som uppgifter som behövs för granskbehövs för granskningen. ningen.

10 Senaste lydelse 2020:207. 11 Senaste lydelse 2020:207.

36 § Handläggande myndighet får Skatteverket får förelägga en förelägga en arbetsgivare att arbetsgivare att fullgöra sina skylfullgöra sina skyldigheter enligt digheter enligt 35 §. 35 §. Ett föreläggande får förenas med vite. Ett föreläggande får dock inte förenas med vite om det finns anledning att anta att den som ska föreläggas har begått en gärning som är straffbelagd, och föreläggandet avser utredning av en fråga som har samband med den misstänkta gärningen.

13 36 a § Handläggande myndighet får Skatteverket får besluta om besluta om kontrollbesök för att kontrollbesök för att kontrollera att kontrollera att en arbetsgivare som en arbetsgivare som har ansökt om har ansökt om eller fått stöd är eller fått stöd är berättigad till stöd. berättigad till stöd. Kontrollbesök Kontrollbesök får bara genomföras får bara genomföras i verksamhets- i verksamhetslokaler och på annan lokaler och på annan plats där plats där arbetsgivaren bedriver arbetsgivaren bedriver verksamhet. verksamhet. Kontrollbesök får Kontrollbesök får dock inte genom- dock inte genomföras i en lägenhet föras i en lägenhet som är avsedd som är avsedd att helt eller till en att helt eller till en inte oväsentlig inte oväsentlig del användas som del användas som bostad. bostad. Myndigheten får vid kontroll- Skatteverket får vid kontrollbesöket begära att en person som besöket begära att en person som utför eller kan antas utföra arbets- utför eller kan antas utföra arbetsuppgifter i verksamheten styrker uppgifter i verksamheten styrker sin identitet. Myndigheten får vid sin identitet. Skatteverket får vid besöket även ställa frågor om besöket även ställa frågor om verksamheten. De uppgifter som verksamheten. De uppgifter som lämnas får kontrolleras mot upp- lämnas får kontrolleras mot uppgifterna i ansökan om preliminärt gifterna i ansökan om preliminärt stöd och anmälan om avstämning. stöd och anmälan om avstämning. Den som ska kontrolleras behöver inte underrättas om beslutet före kontrollbesöket. Kontrollbesöket ska genomföras på ett sådant sätt att verksamheten inte hindras i onödan.

14 37 § Regeringen prövar frågor enligt Frågor enligt denna lag, utom 5, 6, 7 och 8 §§. frågor som avses i 5, 6, 7 och 8 §§ , prövas av Skatteverket. Skatteverket prövar frågor efter Skatteverket ska handlägga en aktivering enligt 5 §. Den myndig- ansökan om godkännande enligt het som regeringen bestämmer 5 a § skyndsamt.

Senaste lydelse 2020:207. 13 Senaste lydelse 2020:378. 9 14 Senaste lydelse 2020:1248. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket tas bort.

prövar frågor enligt 17 a § efter sådan aktivering . Övriga frågor prövas av Tillväxtverket. Tillväxtverket ska handlägga en ansökan om godkännande enligt 5 a § skyndsamt.

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2022. 2. Ärenden som har inletts hos Tillväxtverket genom en ansökan om godkännande som lämnats före ikraftträdandet handläggs enligt äldre föreskrifter.

3 Bakgrund och gällande rätt

Korttidsarbete innebär att arbetstagare tillfälligt går ned i arbetstid och lön. Den 1 januari 2014 trädde ett system med statligt stöd vid korttidsarbete i kraft (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56). Stöd enligt det systemet får endast lämnas om det råder en synnerligen djup lågkonjunktur eller är sannolikt att en sådan är nära förestående. Syftet med stödet är att stödja sysselsättningen och dämpa arbetslösheten. Reglerna för statligt stöd vid korttidsarbete innebär att staten, arbetsgivaren och arbetstagaren delar på kostnaderna för korttidsarbete. Kostnaderna för korttidsarbete utgörs av den lön inklusive arbetsgivaravgifter som motsvarar arbetstidsminskningen. Bestämmelserna om stöd finns i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete samt förordningen (2020:208) om stöd vid korttidsarbete. Stödet aktiveras genom att regeringen meddelar föreskrifter för en stödperiod om tolv månader. Denna period kan förlängas en gång med tolv månader. Efter det att regeringen beslutat att stöd ska lämnas handläggs stödet av Skatteverket. Den 7 april 2020 trädde ett nytt system för stöd vid korttidsarbete i kraft (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:199). Systemet är ett komplement till det tidigare systemet. Stöd enligt det nya systemet kan lämnas under en begränsad tid till arbetsgivare som på grund av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter behöver införa korttidsarbete. Det nya systemet gäller för tid fr.o.m. den 16 mars 2020. Stödet handläggs av Tillväxtverket och lämnas efter att verket beslutat om godkännande för stöd. Ett godkännande får bara lämnas om 1. arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter, 2. de ekonomiska svårigheterna har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll, 3. de ekonomiska svårigheterna inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas, och 4. arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft.

Stödperioden är begränsad till sex månader i följd med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Efter att regeringen beslutat att stöd ska lämnas eller Tillväxtverket fattat beslut om godkännande ansöker arbetsgivaren om stöd (s.k. preliminärt stöd) som lämnas enligt tre fasta nivåer för arbetstids- och löneminskning. Staten står vid varje nivå för en tredjedel av lönekostnaden inklusive arbetsgivaravgifter för den uteblivna arbetstiden medan återstoden fördelas mellan arbetstagare och arbetsgivare med olika inbördes fördelning beroende på nivån av arbetstidsminskning. En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd är skyldig att göra en avstämning för att fastställa ett slutligt stöd. Från det att det nya systemet om stöd vid korttidsarbete trädde i kraft och under resterande del av 2020 samt under januari – september 2021 har stödet med anledning av pandemin varit tillfälligt förstärkt, s.k. korttidspermittering. Förstärkningen har bl.a. bestått i att staten stått för tre fjärde-

delar av den totala kostnaden i stället för den ordinarie nivån på en tredjedel av kostnaden. Stödperioden har också förlängts genom införandet och förlängning av den tillfälliga lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall. De tillfälliga förstärkningar och justeringar som gjorts med anledning av pandemin behandlas i propositionerna Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:132), Extra ändringsbudget för 2020 – Fler kraftfulla åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:166), Extra ändringsbudget för 2021 – Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:83), Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:121) och Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208). Den 1 januari 2021 trädde nya regler i kraft som innebär att stödet vid korttidsarbete kompletteras med ersättning för kostnader för kompetensinsatser vid korttidsarbete (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:145). Reglerna, som finns i lagen om stöd vid korttidsarbete och den nya förordningen (2020:1249) om ersättning för kostnader för kompetensinsatser vid korttidsarbete, innebär att arbetsgivare som får stöd vid korttidsarbete och som anordnar kompetensinsatser under den genom korttidsarbete arbetsbefriade tiden även ska kunna få ersättning för kostnader för sådana insatser. Med kompetensinsatser avses insatser som syftar till att höja eller validera kompetensen hos en arbetstagare. Reglerna innebär att staten ersätter 60 procent av kostnaden upp till ett visst takbelopp för kompetensinsatser som utförs under den arbetsbefriade tiden vid korttidsarbete. När Tillväxtverket prövar frågan om stöd vid korttidsarbete ingår även frågan om ersättning för kostnader för kompetensinsatser vid korttidsarbete ska lämnas. Om regeringen beslutar att stöd ska lämnas vid en synnerligen djup lågkonjunktur har regeringen emellertid bemyndigats att besluta vilken myndighet som ska pröva frågan om ersättning för kostnader för kompetensinsatser (37 § lagen som stöd vid korttidsarbete).

4 Skatteverket ska handlägga ärenden om stöd vid korttidsarbete som lämnas vid tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter hos en enskild arbetsgivare

Förslag: Skatteverket ska handlägga ärenden om stöd vid korttidsarbete som lämnas vid tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter hos en enskild arbetsgivare enligt lagen om stöd vid korttidsarbete.

Skälen för förslaget: Som beskrivs i avsnitt 3 kan stöd vid korttidsarbete lämnas enligt två olika system. Stöd lämnas enligt det första systemet efter att regeringen har beslutat att stöd ska lämnas. Stöd enligt det andra systemet, som är öppet och permanent, lämnas efter att respektive arbetsgivare har godkänts för stöd. Skatteverket prövar frågor om stöd enligt det första systemet och Tillväxtverket prövar frågor om godkännande och stöd enligt det andra systemet. Stöd enligt det första systemet är avsett att tillämpas i mycket allvarliga konjunkturella situationer. Valet av Skatteverket som handläggande myndighet motiverades av att den handläggande myndigheten, för att säkerställa en effektiv och snabb handläggning, inte borde bedriva en verksamhet som påverkas starkt av konjunkturvariationer och ha vana att handlägga ett stort antal ärenden på kort tid (prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.17.6.1). Stöd enligt det andra systemet kan lämnas oberoende av det allmänna konjunkturläget. Avgörande är i stället situationen hos den enskilde arbetsgivaren. Valet av Tillväxtverket som handläggande myndighet motiverades av att prövningen av godkännande för stöd bl.a. omfattar en bedömning av de ekonomiska förhållanden hos arbetsgivaren och att Tillväxtverket redan hanterade en rad företagsstöd samtidigt som handläggning av företagsstöd inte ingick i Skatteverkets ordinarie verksamhet (prop. 2019/20:132 s. 64). Stödet vid korttidsarbete har varit förstärkt under pandemin. Stödet har varit en av regeringens viktigare åtgärder för att lindra effekterna för näringsliv och samhällsekonomin av spridningen av sjukdomen covid-19. Prognoserna för antalet personer som omfattas av korttidsarbete har reviderats upp vid flera tillfällen och stödet har kommit att användas i en utsträckning som inte förutsågs när regelverket för det öppna och permanenta systemet togs fram. Erfarenheterna från pandemin visar att det även i det öppna och permanenta systemet kan bli aktuellt att skyndsamt hantera ett stort antal ärenden. Stödets omfattning har ställt stora krav på Tillväxtverket som är en mindre myndighet. För att säkerställa en effektiv och rättssäker handläggning bör därför stöd vid korttidsarbete enligt det permanenta och öppna systemet handläggas av en myndighet som har vana av och resurser att handlägga ett stort antal ärenden på kort tid och även större möjligheter att ställa om verksamheten. Bedömningen är att Skatteverket uppfyller dessa krav. Skatteverket har även en etablerad kontroll- och brottsbekämpande verksamhet. Om Skatteverket övertar handläggningen av stöd enligt 5 a § lagen om stöd vid korttidsarbete skulle det innebära att Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet kommer omfatta även sådana ärenden. Skatteverket bör därför handlägga ärenden som rör prövningen av frågor om stöd som lämnas efter godkännande av respektive arbetsgivare. Detta innefattar också den del av stödet som består av ersättning för kostnader för enskilda kompetensinsatser.

Lagförslag Förslaget medför ändringar av 4, 5 a, 7 a, 17 a, 18, 29, 35, 36, 36 a och 37 §§ lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete.

5 Skatteverket ska även handlägga ärenden om ersättning för kostnader för kompetensinsatser när regeringen beslutar att stöd vid korttidsarbete ska lämnas

Förslag: Skatteverket ska handlägga ärenden om ersättning för kostnader för enskilda kompetensinsatser när regeringen beslutar att stöd vid korttidsarbete ska lämnas.

Skälen för förslaget: När det gäller stöd vid korttidsarbete som lämnas efter beslut av regeringen, har regeringen i 37 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete bemyndigats att bestämma vilken myndighet som ska pröva frågor om ersättning för kostnader för enskilda kompetensinsatser. I avsnitt 4 föreslås att Skatteverket ska pröva frågor om stöd vid korttidsarbete vid tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter hos den enskilde arbetsgivaren, dvs. även frågor om ersättning för kostnader för enskilda kompetensinsatser. Skatteverket bör därför även pröva frågan om ersättning för sådana kostnader när stöd vid korttidsarbete lämnas efter beslut av regeringen. Något behov av att regeringen ska kunna bestämma vilken myndighet som ska administrera ersättningen, i samband med att regeringen beslutar att stöd vid korttidsarbete ska lämnas, bedöms därmed inte längre finnas. Samma ordning föreslås således gälla för båda systemen, dvs. att Skatteverket prövar alla frågor om ersättning för kostnader för kompetensinsatser enligt 17 a §. Bemyndigandet för regeringen att bestämma vilken myndighet som ska pröva sådana frågor bör därmed slopas. Det finns i förordningen (2020:1249) om ersättning för kostnader för kompetensinsatser vid korttidsarbete bestämmelser om Tillväxtverkets handläggning av sådana ärenden. Förslaget kommer således att kräva följdändringar i förordningen.

Lagförslag Förslaget medför ändringar av 17 a och 37 §§ lagen om stöd vid korttidsarbete.

6 Kreditering av skattekonto

Förslag: Bestämmelserna om kreditering av skattekonto i lagen om stöd vid korttidsarbete ska gälla när Skatteverket lämnar preliminärt stöd och ytterligare stöd till enskilda arbetsgivare samt beslutar om ersättning för kostnader för kompetensinsatser.

Skälen för förslaget: Om regeringen beslutar att stöd vid korttidsarbete ska lämnas enligt 5 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, dvs. vid

en synnerligen djup lågkonjunktur, tillgodoförs preliminärt stöd och ytterligare stöd genom kreditering på arbetsgivarens skattekonto. Bestämmelser om kreditering och debitering av skattekontot finns i 32 – 34 §§ lagen om stöd vid korttidsarbete. Av 32 § framgår att stödet ska krediteras arbetsgivarens skattekonto vid vissa angivna datum efter det att ett beslut om utbetalning har fattats. I 33 § finns bestämmelser om återkrav och det framgår även att skattekontot ska debiteras om arbetsgivaren blir återbetalningsskyldig för stöd som lämnats (se mer nedan under avsnitt 7 om återbetalningsskyldighet). I 34 § finns ett antal hänvisningar till bestämmelser i skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, som ska tillämpas vid Skatteverkets hantering i skattekontosystemet av stöd vid korttidsarbete enligt 5 §. Det är angeläget att stödet vid korttidsarbete snabbt kommer arbetsgivarna till del. Vid införandet av det ursprungliga stödet bedömdes det därför som nödvändigt att använda sig av befintliga rutiner hos Skatteverket (prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.17.6.6). Det är av samma skäl lämpligt att använda den befintliga ordningen för kreditering av skattekontot även när Skatteverket lämnar preliminärt stöd och ytterligare stöd enligt 5 a § samma lag samt ersättning för kostnader för kompetensinsatser. Bestämmelserna i 32 och 34 §§ lagen om stöd vid korttidsarbete föreslås därför ändras på så sätt att de är tillämpliga för allt stöd som lämnas enligt lagen om stöd vid korttidsarbete. I detta sammanhang bör det nämnas att skattekontot fungerar som ett avräkningskonto som inte gör skillnad mellan olika typer av debiteringar och krediteringar (se 61 kap. 1 § SFL). En kreditering av ett stöd vid korttidsarbete kommer därför att behandlas på samma sätt som exempelvis en inbetalning till skattekontot och räknas av från debiterade skatter och avgifter under samma period, ett eventuellt ingående underskott på skattekontot samt ränta. Detta gäller även för andra typer av stöd som krediteras skattekontot, t.ex. omställningsstödet. Utbetalning kan bli aktuellt först om det efter en avstämning på skattekontot finns ett överskott på detsamma. Det bör vidare nämnas att det kan finnas hinder mot utbetalning, även om det finns ett överskott på skattekontot. Det gäller t.ex. belopp som kan komma att behövas för betalning av sådan annan skatt än F-skatt och särskild A-skatt eller avgift som har beslutats men ännu inte ska ha betalats (se 64 kap. 4 § SFL). I sådana fall spärrar Skatteverket ett belopp för att i ett senare skede kunna ta det i anspråk för betalningen av skatten eller avgiften. För att utbetalningen till arbetsgivaren ska kunna ske så skyndsamt som möjligt bör överskottet på skattekontot, efter avstämning, automatiskt betalas ut. Det är dock något som bör regleras i förordningsform. Fördelen med att ha en bestämmelse med innebörden att beslut om stöd vid korttidsarbete automatiskt betalas ut från skattekontot om det finns ett överskott är att beloppet på ett enkelt och snabbt sätt kommer att betalas ut till kontohavarnas bankkonton. Krediteringen av stödet vid korttidsarbete påverkar inte eventuella tidigare beviljade anstånd med betalning av skatt eller avgift. Det finns i förordningen (2020:208) om stöd vid korttidsarbete bestämmelser om utbetalning av stöd som lämnas efter godkännande av Tillväxtverket. Förslaget kommer således att medföra följdändringar i förordningen. 15

Lagförsla g Förslaget medför ändringar av 32 och 34 §§ lagen om stöd vid korttidsarbete.

7 Återbetalning av stöd

Förslag: Bestämmelserna om återbetalningsskyldighet och återkrav ska gälla när Skatteverket lämnar preliminärt stöd och ytterligare stöd till enskilda arbetsgivare samt beslutar om ersättning för kostnader för kompetensinsatser. Ett återkrav av utbetalt stöd ska återbetalas genom insättning på ett särskilt konto för återbetalning. Återbetalningen ska anses ha gjorts den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot.

Skälen för förslaget: Stöd vid korttidsarbete ska, som framgår av avsnitt 6, tillgodoföras arbetsgivaren genom kreditering på arbetsgivarens skattekonto. Om återkrav avseende felaktigt utbetalt stöd skulle betalas genom insättning på skattekontot skulle återbetalningen komma att räknas av mot eventuellt underskott på kontot. En sådan ordning skulle alltså kunna medföra att återbetalningen i stället kommer arbetsgivaren till godo genom att stödet avräknas mot förfallna skatter och avgifter. Det bör därför i stället regleras att återbetalningen ska göras genom insättning på ett särskilt konto. Återbetalningen anses ha gjorts den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot. Det finns i förordningen (2020:208) om stöd vid korttidsarbete bestämmelser om återbetalning av stöd som lämnas efter godkännande av Tillväxtverket. Förslaget kommer således att medföra följdändringar i förordningen.

Lagförsla g Förslaget medför en ändring av 2 och 33 § lagen om stöd vid korttidsarbete.

8 Behandling av personuppgifter

Bedömning: Den befintliga reglering som finns på personuppgiftsområdet bedöms vara tillräcklig för den personuppgiftsbehandling som kommer att ske hos Skatteverket med anledning av förslaget. Det behöver således inte införas någon ytterligare reglering om denna behandling.

Skälen för bedömningen: Tillväxtverkets hantering av stödet vid korttidsarbete omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med 16 avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av

sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan kallad EU:s dataskyddsförordning, och lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Detsamma gäller Skatteverkets hantering, vars hantering av stödet vid korttidsarbete också omfattas av lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (se prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.17.6.10). De uppgifter som Skatteverket kan komma att behandla enligt förslaget är sådana som behandlas av Tillväxtverket i dag. Det rör sig bl.a. om uppgifter om arbetsgivare, uppgifter om namn, personnummer och samordningsnummer samt arbetstagares frånvaro från arbetet och inkomstuppgifter. Tillväxtverkets personuppgiftsbehandling har tidigare bedömts vara förenlig med EU:s dataskyddsförordning (se prop. 2019/20:132 s. 70 – 72). Något skäl att göra en annan bedömning om Skatteverket handlägger frågor enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete finns inte. Skatteverkets behandling av uppgifter i ärenden om korttidsstöd vid handläggning av stöd enligt 5 § lagen om stöd vid korttidsarbete är tillåten enligt lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (se prop. 2019/20:132 s. 71 och prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.17.6.10). I samband med införandet av lagen (2020:548) om omställningsstöd infördes i tydliggörande syfte en ny ändamålsbestämmelse i 1 kap. 4 § lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, som anger att uppgifter får behandlas för att tillhandahålla information som behövs hos Skatteverket för handläggning enligt lagen om stöd vid korttidsarbete och lagen om omställningsstöd (se prop. 2019/20:181 s. 90 f.). I sistnämnda förarbeten bedömdes att Skatteverket har motsvarande möjlighet att behandla uppgifter enligt lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet för att få fram ett urval av kontrollobjekt vid handläggning enligt lagen om omställningsstöd och lagen om stöd vid korttidsarbete som gäller för beskattningsverksamheten i övrigt (s. 91). De bestämmelser i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet som gäller för Skatteverkets handläggning av stöd enligt 5 § lagen om stöd vid korttidsarbete kommer också gälla om Skatteverket handlägger övriga frågor enligt samma lag (se 1 kap. 1 § och 4 § 6 f och 2 kap. 3 § 13 lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet). Skatteverket kommer vid handläggningen av ärenden om stöd vid korttidsarbete att kunna kontrollera och samköra uppgifter i ärendena mot uppgifter i beskattningsdatabasen som samlats in för andra ändamål, t.ex. uppgifter om att den sökande är registrerad som arbetsgivare och inkomstuppgifter på individnivå som arbetsgivaren normalt ska lämna månadsvis till Skatteverket i arbetsgivardeklarationen. En sådan behandling bedöms vara förenlig med de ändamål för vilka uppgifterna samlats in, den s.k. finalitetsprincipen. Det är dock bara uppgifter som är adekvata och relevanta och inte för omfattande i förhållande till de ändamål för vilka de behandlas som får behandlas (jfr prop. 2013/14:1 avsnitt 6.17.6.10, se även resonemangen i prop. 2019/20:181 s. 92). 17

Bedömningen är sammanfattningsvis att den befintliga reglering som finns för personuppgiftsbehandling är tillräcklig och att det inte behöver införas någon ytterligare reglering om denna behandling med anledning av förslaget.

9 Sekretessfrågor

Bedömning: Den befintliga reglering som finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) bedöms vara tillräcklig för den nya ärendehantering som kommer att ske hos Skatteverket med anledning av förslaget.

Skälen för bedömningen: Bestämmelserna i 28 kap. 11 och 12 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, gäller för Tillväxtverkets och Skatteverkets handläggning av ärenden enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. Enligt 28 kap. 11 § OSL gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men och uppgiften förekommer i ärende om bl.a. anställningsfrämjande åtgärder. För att tillgodose intresset av insyn i de ärenden som bestämmelsen omfattar föreskrivs att sekretessen inte gäller beslut i ärende (andra stycket). Enligt 28 kap. 12 § första stycket OSL gäller sekretess bl.a. i ärende enligt lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder för uppgift om en enskilds affärs- och driftförhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada. Sekretessen gäller således även här med ett omvänt skaderekvisit, dvs. det råder presumtion för sekretess. Bestämmelsen avser att skydda i allt väsentligt företag i deras egenskap av arbetsgivare, även om också fysiska personer omfattas. Det sagda framgår av att det i bestämmelsen anges affärs- eller driftförhållanden. På så sätt skiljer sig bestämmelsen från 28 kap. 11 § OSL som gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden. För att tillgodose intresset av insyn i ärenden om stöd vid korttidsarbete infördes den 1 augusti 2021 ett nytt andra stycke i 28 kap. 12 § OSL där det föreskrivs att sekretessen inte gäller beslut om stöd i ärende enligt lagen om stöd vid korttidsarbete eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen. Andra stycket innebär att besluten om stöd i ärenden om korttidsstöd och skälen för besluten är offentliga (prop. 2020/21:168, bet. 2020/21:KU32, rskr. 2020/21:373.). Förutom bestämmelserna i 28 kap. 11 och 12 §§ OSL aktualiseras vid Skatteverkets hantering av korttidsstödet även den s.k. databassekretessen i 27 kap. 1 § andra stycket 1 OSL, när Skatteverket behandlar uppgifter i beskattningsdatabasen. Enligt denna bestämmelse gäller absolut sekretess i verksamhet som avser förande av och uttag ur beskattningsdatabasen enligt lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet för uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen, dvs. något skaderekvisit finns inte.

Förhållandet mellan databassekretessen och sekretessbestämmelserna i 28 kap. OSL har tidigare behandlats av regeringen. Vid införandet av det ursprungliga systemet för stöd vid korttidsarbete gjorde regeringen bedömningen att insynsintresset vad gäller de uppgifter i ärenden om stöd vid korttidsarbete som läggs in i beskattningsdatabasen får anses tillgodosett i tillräcklig mån genom att uppgifterna kan begäras ut ur ärendet, där omvänt skaderekvisit enligt bestämmelserna i 28 kap. 11 och 12 §§ OSL kommer att gälla (jfr prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.17.6.11). När andra stycket tillkom i 28 kap. 12 § OSL hänvisade regeringen till dessa förarbetsuttalanden och bedömde att det inte finns någon regelkonkurrens mellan det föreslagna undantaget från sekretess och bestämmelsen om databassekretess i 27 kap. 1 § andra stycket 1 som kan aktualiseras för det fall Skatteverket är handläggande myndighet för stödet (prop. 2020/21:168 s. 14 f.). De bestämmelser i OSL som gäller för Skatteverkets handläggning av stöd enligt 5 § lagen om stöd vid korttidsarbete kommer också gälla om Skatteverket handlägger frågor enligt samma lag. Bedömningen är därför att den befintliga regleringen är tillräcklig och att någon ändring inte behöver göras av sekretesslagstiftningen.

10 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Förslag: De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 april 2022. Ärenden som har inletts hos Tillväxtverket genom en ansökan om godkännande som lämnats före ikraftträdandet handläggs enligt äldre föreskrifter.

Skälen för förslaget: De föreslagna ändringarna innebär att Skatteverket kommer att pröva nya ärenden som handläggande myndighet. Detta innebär att Skatteverket behöver få en viss tid före ikraftträdandet för att anpassa sin organisation. Det föreslås därför att bestämmelserna träder i kraft den 1 april 2022. För att övergången till en ny handläggande myndighet ska bli så smidig som möjlig bör de nya bestämmelserna tillämpas första gången för ansökningar om godkännande som lämnas efter den 31 mars 2022. Skatteverket kommer med andra ord endast att pröva frågor i ärenden som initierats genom en ansökan om godkännande som lämnas därefter. Tillväxtverket kommer fortsatt att handlägga de ärenden som initierats hos Tillväxtverket före ikraftträdandet genom en ansökan om godkännande. Detta innefattar bl.a. ansökan om preliminärt och ytterligare stöd, ersättning för kostnader för kompetensinsatser samt ansökan om förlängning av stöd som avser en stödperiod som omfattas av ett sådant godkännande. Om Tillväxtverkets beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol kommer också Tillväxtverket vara motpart i dessa ärenden (se 7 a § förvaltningsprocesslagen [1971:291]).

11 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Syfte och alternativa lösningar

Syftet med förslaget är att tillgodose att den myndighet som handlägger ärenden om stöd vid korttidsarbete enligt 5 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete har goda förutsättningar att handlägga ärendena under normala förhållanden samt när ett utökat behov uppstår och ett stort antal beslut måste fattas under kort tid. Erfarenheterna från pandemin har visat att en större myndighet än Tillväxtverket bör handlägga stödet. Skatteverket handlägger redan det stöd som regeringen kan besluta om vid en synnerligen djup lågkonjunktur enligt 5 § lagen om stöd vid korttidsarbete och har vana av att hantera stora ärendevolymer samt större möjligheter att snabbt kunna ställa om verksamheten om behovet uppstår. Skatteverket har även en etablerad kontroll- och brottsbekämpande verksamhet. Ett byte av handläggande myndighet från Tillväxtverket till Skatteverket bedöms därför uppfylla syftet med förslaget. En alternativ lösning skulle vara att Tillväxtverket ges ytterligare resurser för att myndigheten ska kunna växa i storlek och därigenom vara förberedda för att kunna hantera en liknande situation som under spridningen av sjukdomen covid-19. Detta alternativ skulle innebära att kostnaderna för Tillväxtverkets organisation ökar samtidigt som det inte går att förutse när stödet återigen kommer att nyttjas i samma omfattning som under pandemin. Att Skatteverket tar över handläggningen bedöms därför vara en lösning som är mer kostnadseffektiv. Förutom att det är viktigt att förslaget träder i kraft så snart som möjligt bedöms ingen ytterligare särskild hänsyn behöva tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande.

Effekter för företagen

Ett byte av myndighet för handläggning av ärenden om stöd vid korttidsarbete som lämnas till enskilda arbetsgivare som har tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter bedöms inte medföra några administrativa merkostnader för företagen. Att en större myndighet tar över handläggningen kan däremot förväntas medföra vissa positiva effekter. Skatteverket bedöms ha goda förutsättningar att hantera stödet även om en snabb omställning skulle krävas med anledning av att det uppstår ett oväntat stort behov av stödet. Detta är en fördel för de företag som är i behov av stödet, eftersom det minskar risken för att situationen hos beslutsmyndigheten förlänger handläggningstiderna.

Effekter för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet

En del av Skatteverkets verksamhet, den s.k. brottsbekämpande verksamheten, har till uppgift att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet. Bestämmelser om Skatteverkets brottsbekämpande verksam-

het finns i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet. Brottskatalogen i 1 § första stycket omfattar bl.a. olika grader av bedrägeribrott med koppling till bestämmelserna i lagen om stöd vid korttidsarbete. Att Skatteverket övertar handläggningen av stöd enligt 5 a § lagen om stöd vid korttidsarbete innebär att Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet kommer omfatta dessa ärenden. Det förhållandet att Skatteverket har en etablerad kontroll- och brottsbekämpande verksamhet bedöms förebygga risken för missbruk av stödet vid korttidsarbete. Vikten av en fungerande kontroll är även något som förs fram i slutrapporten för Uppdrag om förhindrande av brott kopplade till de stödåtgärder med statsfinansiella och samhällsekonomiska konsekvenser som vidtas med anledning av det nya coronaviruset (Ds 2020:28).

Effekter för förvaltningsmyndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Effekter för Skatteverket och Tillväxtverket Förslaget innebär att Skatteverket kommer att handlägga ärenden om stöd vid korttidsarbete som initieras efter den 31 mars 2022. I och med att systemet med stöd vid korttidsarbete varit i bruk under kort tid råder stor osäkerhet om hur många företag som årligen kommer att ansöka om stöd vid korttidsarbete. Under 2020 och 2021 kom det in totalt ca 123 000 ansökningar om stöd vid korttidsarbete. De nya bestämmelserna förväntas dock träda i kraft vid mer normala ekonomiska förhållanden och vid den ordinarie utformningen av stödet vid korttidsarbete, där statens andel motsvarar en tredjedel av kostnaden för den nedsatta arbetstiden i stället för 75 procent. Därför förväntas antalet ansökningar i genomsnitt vara betydligt lägre. Vid införandet av det öppna och permanenta systemet uppskattades att ca 240 företag per år kommer att ansöka om stöd vid korttidsarbete vid en balanserad konjunktur, dvs. när ekonomin varken befinner sig i hög- eller lågkonjunktur (prop. 2019/20:132 s. 84). En ny uppskattning har gjorts med utgångspunkt i det tyska systemet som 2015 – 2019 omfattade i genomsnitt 0,1 procent av de sysselsatta per månad. Motsvarande omfattning i Sverige skulle innebära att ca 5 000 anställda i genomsnitt skulle vara permitterade varje månad. Utifrån antaganden om en genomsnittlig permitteringstid på 3 månader och 20 anställda per ärende skulle det innebära ca 1 000 ärenden per år vid ett balanserat konjunkturläge. Under perioden 1 april till 31 december 2022 uppskattas antalet till ca 750. Konjunkturläget bedöms vara balanserat under 2022, även om arbetslösheten väntas vara på en förhöjd nivå och högre än vad den var innan pandemin. Samtidigt hålls volymerna under 2022 tillbaka av de karenstider som kvarstår för vissa företag. Skatteverket kommer att få ökade kostnader för hantering och kontroll av ansökningar, it-utveckling, informationsinsatser med anledning av förslaget samt kompetensutveckling av personal. Något behov av ytterligare särskilda informationsinsatser bedöms inte finnas. Tillkommande kostnader uppskattas till 7,5 miljoner kronor för 2022 och därefter till 10 miljoner kronor årligen. Förslaget innebär att några nya ärenden inte kommer att initieras hos Tillväxtverket efter den 31 mars 2022 och antalet nya ärenden hos Tillväxtverket under 2022 kommer därför att minska. Tillväxtverkets

kostnader för att administrera nya ärenden under 2022 bedöms därför minska med 7,5 miljoner kronor. Kostnaderna bedöms minska med 10 miljoner kronor fr.o.m. 2023.

Effekter för de allmänna förvaltningsdomstolarna Beslut enligt lagen om stöd vid korttidsarbete kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Den föreslagna ändringen av handläggande myndighet kommer inte att medföra några förändringar vad gäller ordningen för överklagande av beslut enligt lagen. Förslaget bedöms därför inte medföra några ökade kostnader för de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Förslagets förenlighet med EU-rätten

Förslaget bedöms vara förenligt med EU-rätten.

Övriga effekter

Förslaget bedöms inte medföra offentligfinansiella effekter eller påverka offentlig sektor, sysselsättning, miljön, den ekonomiska jämställdheten, jämlikhet, integration eller inkomstfördelning.

12 Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete

2 §

I paragrafen anges lagens innehåll. Den tionde strecksatsen har ändrats till följd av att återbetalning av stöd ska ske till ett särskilt konto enligt 33 § i stället för att skattekontot debiteras. Övervägandena finns i avsnitt 7.

4 §

Paragrafen innehåller definitioner av ett antal centrala uttryck i lagen. I sjätte punkten anges vilken månad som är jämförelsemånad när stöd lämnas enligt 5 § respektive 5 a §. Ändringen innebär att Skatteverket ersätter Tillväxtverket som handläggande myndighet och att jämförelsemånaden när stöd lämnas enligt 5 a § därmed ska beräknas utifrån när Skatteverket fattat beslut om godkännande enligt 5 a §. Övervägandena finns i avsnitt 4.

5 a §

Paragrafen innehåller bestämmelser om godkännande för stöd till arbetsgivare vid tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter.

Ändringen i första stycket innebär att Skatteverket ersätter Tillväxtverket som handläggande myndighet och att stöd således ska lämnas till en enskild arbetsgivare efter godkännande av Skatteverket. Övervägandena finns i avsnitt 4.

7 a §

Paragrafen innehåller bestämmelser om förlängning av den tidsperiod som enligt 6 a § gäller vid stöd vid korttidsarbete efter godkännande enligt 5 a §. I andra stycket ändras begreppet handläggande myndighet till Skatteverket. En ansökan om förlängning ska således ha kommit in till Skatteverket inom fyra kalendermånader från det att den tidsperiod som anges i 6 a § har inletts. Övervägandena finns i avsnitt 4.

17 a §

Paragrafen innehåller bestämmelser om ersättning för kostnader för kompetensinsatser. Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelserna om handläggande myndighet i 37 § tas bort och att det i stället anges att ersättning för kostnader för enskilda kompetensinsatser lämnas efter prövning av Skatteverket. Övervägandena finns i avsnitt 4 och 5.

18 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om ansökan om preliminärt stöd. I andra stycket ändras begreppet handläggande myndighet till Skatteverket. En ansökan om preliminärt stöd ska således ha kommit in till Skatteverket inom två kalendermånader från utgången av stödmånaden. Övervägandena finns i avsnitt 4.

29 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om anmälan om avstämning. I första stycket ändras begreppet handläggande myndighet till Skatteverket. Det innebär således att en anmälan om avstämning ska ha kommit in till Skatteverket inom fyra veckor från avstämningstidpunkten. Övervägandena finns i avsnitt 4.

32 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om kreditering av skattekontot för stöd som lämnas enligt 5 §. I första stycket tas hänvisningen till 5 § bort, vilket innebär att bestämmelsen är tillämplig för allt stöd som lämnas enligt lagen, dvs. både stöd som lämnas enligt 5 § och stöd som lämnas enligt 5 a §. Begreppen preliminärt stöd och ytterligare stöd ersätts av samlingsbegreppet stöd, som också innefattar ersättning för kostnader för enskilda kompetensinsatser. Övervägandena finns i avsnitt 6.

33 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om återbetalningsskyldighet och återkrav av utbetalt stöd. I första stycket tas hänvisningen till 5 § bort, vilket innebär att bestämmelsen är tillämplig för allt stöd som lämnas enligt lagen, dvs. både stöd som lämnas enligt 5 § och stöd som lämnas enligt 5 a §. Bestämmelsen gäller för preliminärt stöd och ytterligare stöd samt ersättning för kostnader för kompetensinsatser. Ändringen i tredje stycket innebär att det belopp som arbetsgivaren är skyldig att betala tillbaka ska återbetalas genom insättning på ett särskilt konto för återbetalning. Återbetalningen ska anses ha gjorts den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot. Övervägandena finns i avsnitt 7.

34 §

Paragrafen innehåller hänvisningar till bestämmelser i skatteförfarandelagen (2011:1244) som ska gälla när stöd har lämnats. I paragrafens första mening tas hänvisningen till 5 § bort, vilket innebär att bestämmelsen är tillämplig för allt stöd som lämnas enligt lagen, dvs. både stöd som lämnas enligt 5 § och stöd som lämnas enligt 5 a §. Bestämmelsen gäller för preliminärt stöd och ytterligare stöd samt ersättning för kostnader för kompetensinsatser. Även den första punkten, som innehåller en hänvisning till 62 kap. 2 § skatteförfarandelagen, tas bort eftersom den föreslagna ändringen av 33 § andra stycket reglerar när inbetalningar ska göras till särskilt konto. Att första punkten tas bort medför att numreringen av efterföljande punkter ändras. Övervägandena finns i avsnitt 6.

35 – 36 a §§

Paragraferna innehåller bestämmelser om vilka kontrollmöjligheter som handläggande myndighet har. I paragraferna ändras begreppet handläggande myndighet till Skatteverket. Övervägandena finns i avsnitt 4.

37 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om handläggande myndighet. Ändringen i första stycket innebär att Skatteverket prövar frågor enligt lagen, utom frågor som avses i 5, 6, 7 och 8 §§, vilka prövas av regeringen. Skatteverket prövar således stöd enligt både 5 och 5 a §§. I andra stycket tas bemyndigandet för regeringen att bestämma vilken myndighet som ska pröva frågor enligt 17 a § bort. I andra stycket anges i stället att Skatteverket ska handlägga en ansökan om godkännande enligt 5 a § skyndsamt. Motsvarande bestämmelse fanns tidigare i tredje stycket, men gällde då Tillväxtverkets handläggning. Tredje stycket tas bort. Övervägandena finns i avsnitt 4 och 5.