Förslag om höjd beloppsgräns för avgiftsfri ersättning till idrottsutövare

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen

Förslag om höjd beloppsgräns för avgiftsfri ersättning till idrottsutövare

April 2024

1 Inledning

I den sakpolitiska överenskommelsen mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna (Tidöavtalet) redovisas ett antal reformambitioner på skatteområdet som ska förverkligas under mandatperioden. Tidpunkten för när de olika reformerna ska genomföras är beroende av kommande bedömningar av det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet. När regeringen tillträdde inleddes arbetet med de olika reformerna. Därutöver har ett antal andra skattefrågor aktualiserats på olika politiska områden.

Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att skatteförslagen kan förberedas genom remittering. För att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter remitteras därför denna promemoria från Finansdepartementet. Om de skatteåtgärder som nu remitteras kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2025, och i vilken omfattning och med vilken dimensionering, blir beroende av det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen.

I denna promemoria föreslås att beloppsgränsen för avgiftsfri ersättning till en idrottsutövare från en ideell förening som har till ändamål att främja idrott och som uppfyller kraven i 7 kap. 4–6 och 10 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) höjs från ett halvt prisbasbelopp till ett prisbasbelopp. Eftersom det finns ett samband mellan socialförsäkringssystemet och socialavgiftssystemet ska sådan avgiftsfri ersättning till idrottsutövare varken vara sjukpenninggrundande eller pensionsgrundande. Idrottsföreningen ska inte heller göra skatteavdrag på den avgiftsfria ersättningen. Förslaget bedöms leda till lägre kostnader för berörda föreningar och möjliggör en högre avgiftsfri ersättning till idrottsutövare. Förslaget innebär också att den administrativa bördan för dessa idrottsföreningar minskar.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025 och tillämpas på ersättning som utges efter den 31 december 2024.

2 Lagförslag

2.1 Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 19 § socialavgiftslagen (2000:980) ska ha följande lydelse.

2 kap.

19 §

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

2. Lagen tillämpas på ersättning som utges efter den 31 december 2024.

2.2 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att 25 kap. 19 § och 59 kap. 24 § socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

25 kap.

19 §

59 kap.

24 §

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025. 2. Lagen tillämpas på ersättning som utges efter den 31 december 2024.

1

Senaste lydelse 2013:949.

2

Senaste lydelse 2013:949. 5

2.3 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

Skatteavdrag ska inte göras från ersättning för arbete om

2. det kan antas att den ersättning som utbetalaren sammanlagt kommer

att betala ut till mottagaren under kalenderåret understiger 1 000 kronor,

3. det kan antas att den ersättning som utbetalaren sammanlagt kommer

att betala ut till mottagaren under kalenderåret understiger 10 000 kronor

a) utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo,

b) ersättningen inte utgör utgift i en näringsverksamhet som utbetalaren

c) utbetalaren och mottagaren inte har träffat en sådan överenskommelse

som avses i 25 kap. 13 § 4 socialförsäkringsbalken om att ersättningen ska

d) det inte är fråga om sådan ersättning till en förmyndare, god man eller

förvaltare som avses i 12 kap. 16 § föräldrabalken, eller

4. ersättningen betalas ut till en 4. ersättningen betalas ut till en

idrottsutövare av en ideell förening idrottsutövare av en ideell förening

som har till ändamål att främja som har till ändamål att främja

idrott och som uppfyller kraven i idrott och som uppfyller kraven i

7 kap. 4–6 och 10 §§ inkomst- 7 kap. 4–6 och 10 §§ inkomst-

skattelagen (1999:1229) och det skattelagen (1999:1229) och det

kan antas att det som föreningen kan antas att det som föreningen

sammanlagt kommer att betala ut sammanlagt kommer att betala ut

under kalenderåret understiger ett under kalenderåret understiger ett

halvt prisbasbelopp. prisbasbelopp.

2. Lagen tillämpas på ersättning som utges efter den 31 december 2024.

3 Gällande rätt

Socialavgifter tas ut för finansiering av de sociala trygghetssystemen och utgörs av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Arbetsgivaravgifter betalas i första hand av arbetsgivare medan egenavgifter normalt betalas av fysiska personer som bedriver aktiv näringsverksamhet, dvs. enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Regler om socialavgifter finns i socialavgiftslagen (2000:980).

I 2 kap. 19 § socialavgiftslagen finns ett undantag från skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter. Ersättning till en idrottsutövare från en ideell förening som har till ändamål att främja idrott och som är inskränkt skattskyldig, dvs. uppfyller kraven i 7 kap. 4–6 och 10 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, är avgiftsfri om ersättningen från föreningen under året inte har uppgått till ett halvt prisbasbelopp. För det fall ersättningen uppgår till ett halvt prisbasbelopp eller mer ska avgifter betalas på hela beloppet. Av förarbetena till lagstiftningen framgår att med idrottsutövare åsyftas även bl.a. domare eller därmed jämställda slag av funktionärer (prop. 1990/91:76, s. 9). I Skatteverkets allmänna råd om beskattning av idrottsersättningar att tillämpas fr.o.m. beskattningsåret 2009 (SKV A 2008:31) anges att till idrottsutövare bör räknas aktiva deltagare i den idrottsliga verksamheten, liksom tränare, instruktörer, domare, linjemän, materialförvaltare, speaker och därmed jämställda slag av funktionärer. Vid beräkning av underlaget för arbetsgivaravgifter ingår normalt kontant ersättning och förmåner som en person får till följd av den idrottsliga verksamheten. Det är inte enbart lön och arvode som kan omfattas, utan också t.ex. prispengar, fickpengar, övergångssummor, sponsorersättning och vissa kostnadsersättningar.

Av 10 kap. 4 § 4 skatteförfarandelagen framgår att en ideell förening som har till ändamål att främja idrott och som uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet enligt 7 kap. IL inte ska göra skatteavdrag på ersättning till idrottsutövare om det kan antas att den sammanlagda ersättningen som föreningen kommer att betala ut under ett kalenderår understiger ett halvt prisbasbelopp.

Arbetsgivaravgifter tas ut för att finansiera socialförsäkringssystemet. Det innebär att på ersättningar som är förmånsgrundande för mottagaren ska arbetsgivaravgifter betalas. Att arbetsgivaravgifter inte tas ut på ersättningar till idrottsutövare innebär således att de inte heller är förmånsgrundande. Av 25 kap. 19 § socialförsäkringsbalken, förkortad SFB, framgår att ersättning som en idrottsutövare får från en ideell förening som har till ändamål att främja idrott och som uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet enligt 7 kap. IL inte räknas som sjukpenninggrundande inkomst av anställning, om ersättningen från föreningen under året kan antas bli mindre än ett halvt prisbasbelopp. I 59 kap. 24 § SFB anges att ersättning av anställning som en idrottsutövare får från en sådan ideell förening inte räknas som pensionsgrundande inkomst, om ersättningen från föreningen under ett år är mindre än hälften av det för året gällande prisbasbeloppet.

Prisbasbeloppet för 2024 är fastställt till 57 300 kronor, vilket innebär att ett halvt prisbasbelopp för 2024 är 28 650 kronor (2 kap. 6–10 §§ SFB

och förordningen [2023:532] om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år 2024).

4 Avgiftsfri ersättning till idrottsutövare – höjd beloppsgräns

Promemorians förslag: Beloppsgränsen för avgiftsfri ersättning till en idrottsutövare från en ideell förening som har till ändamål att främja idrott och som uppfyller villkoren för inskränkt skattskyldighet höjs från ett halvt prisbasbelopp till ett helt prisbasbelopp. Om det kan antas att den ersättning för arbete som föreningen sammanlagt kommer att betala ut till idrottsutövaren under kalenderåret understiger ett prisbasbelopp ska skatteavdrag inte göras från ersättningen.

Som sjukpenninggrundande inkomst av anställning räknas inte ersättning som en idrottsutövare får från föreningen, om ersättningen under året kan antas bli mindre än ett prisbasbelopp. Ersättningen räknas inte heller som pensionsgrundande inkomst av anställning, om ersättningen från föreningen är mindre än det prisbasbelopp som gäller för året.

Skälen för förslaget

Höjd beloppsgräns för avgiftsfri ersättning

En stark och livaktig ideell sektor har stor betydelse för samhällslivet. Idrottsrörelsen är en fri och självständig folkrörelse som engagerar många, är betydelsefull för gemenskap och folkhälsa och är inkluderande och tillgänglig. Engagemang i den svenska idrottsrörelsen gynnar både individer och samhället i stort. Medlemmarnas ideella arbete utgör en viktig grund för verksamheten i många av Sveriges idrottsföreningar. Majoriteten av svenska idrottsföreningar drivs helt eller till övervägande del av ideellt engagerade personer, men samtidigt finns det tecken på ett minskat ideellt engagemang och en delvis förändrad organisering och beteende inom idrottsrörelsen. I både små och större ideella föreningar kan det även ibland vara nödvändigt och lämpligt att ersätta t.ex. spelare, ledare, domare och funktionärer för deras arbete.

Ideella föreningar som har till ändamål att främja idrott och är inskränkt skattskyldiga, dvs. uppfyller kraven i 7 kap. 4–6 och 10 §§ IL, är befriade från att betala arbetsgivaravgifter på ersättning till en idrottsutövare, om den sammanlagda ersättningen under året understiger ett halvt prisbasbelopp (28 650 kronor för 2024). Om ersättningen till idrottsutövare överstiger beloppsgränsen på ett halvt prisbasbelopp ska avgifter tas ut på hela ersättningen. Bestämmelsen om avgiftsfrihet tillkom i samband med 1990 års skattereform. Undantaget från skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter motiverades då främst med att de inkomster som idrottsutövare hade ofta till stor del var ersättningar för utlägg, vilka i sin tur var avdragsgilla vid beskattningen och inte förmånsgrundande (prop. 1990/91:76 s. 8). Som anges i avsnitt 3 innefattar begreppet idrottsutövare inte enbart aktiva deltagare i den idrottsliga verksamheten, utan även

många andra personer som är nödvändiga eller till nytta för verksamheten, såsom tränare, instruktörer, domare, linjemän, materialförvaltare, speaker och därmed jämställda slag av funktionärer.

En höjning av beloppsgränsen för avgiftsfri ersättning till idrottsutövare innebär en kostnadsbesparing för de idrottsföreningar som omfattas av bestämmelserna och som i dag betalar ut ersättning till idrottsutövare som är högre än ett halvt prisbasbelopp per år, givet att ersättningen understiger den nya beloppsgränsen. Det är inte enbart ersättning i form av lön och arvode som kan omfattas, utan också t.ex. prispengar, fickpengar, övergångssummor, sponsorersättning och vissa kostnadsersättningar. En höjning av beloppsgränsen innebär även att berörda föreningar kan betala ut en högre kostnadsfri ersättning till idrottsutövare än vad de kan göra i dag. Det är också angeläget att minska föreningarnas administrativa börda. Den nuvarande regeln bedöms förenkla för ideella idrottsföreningar, av både större och mindre storlek, att fullgöra sin skyldighet att lämna uppgifter när de ersätter idrottsutövare för enstaka uppdrag och mindre arbeten. En höjning av beloppsgränsen för avgiftsfri ersättning skulle minska den administration som utbetalningar till idrottsutövare för med sig, och skulle på detta sätt gynna både idrottsutövare och idrottsföreningar.

Det bör vidare beaktas att indexeringen av prisbasbeloppet under en längre tid inte har följt samhällets löneutveckling i stort, vilket innebär att antalet arbetstimmar som ett halvt prisbasbelopp i genomsnitt motsvarar 2024 är lägre än antalet arbetstimmar när den nuvarande regeln lagfästes.

Sammanfattningsvis bedöms det lämpligt att höja beloppsgränsen för den avgiftsfria ersättning som en ideell idrottsförening som är inskränkt skattskyldig kan betala till en idrottsutövare. En höjning från ett halvt prisbasbelopp till ett helt prisbasbelopp framstår som rimlig.

Höjningen av beloppsgränsen till ett prisbasbelopp innebär att en motsvarande höjning av gränsbeloppet för när en idrottsförening inte behöver göra skatteavdrag på utbetald ersättning bör göras.

Avgiftsfri ersättning är inte förmånsgrundande

Arbetsgivaravgifter tas ut för att finansiera socialförsäkringssystemet, vilket innebär att på ersättningar som är förmånsgrundande för mottagaren ska arbetsgivaravgifter betalas. Att arbetsgivaravgifter inte tas ut på ersättningar till idrottsutövare innebär således att dessa ersättningar inte heller är förmånsgrundande.

Den föreslagna höjningen av beloppsgränsen för avgiftsfri ersättning från ett halvt till ett helt prisbasbelopp bör återspeglas i beräkningen av idrottsutövares sjukpenninggrundande respektive pensionsgrundande inkomst. Ersättning som en idrottsutövare får från en ideell förening som har till ändamål att främja idrott och som uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet enligt 7 kap. IL bör inte räknas som sjukpenninggrundande inkomst av anställning om ersättningen under året kan antas bli mindre än ett prisbasbelopp. Ersättning som en idrottsutövare får från en sådan förening bör inte heller räknas som pensionsgrundande inkomst av anställning, om ersättningen från föreningen under ett år är mindre än det för året gällande prisbasbeloppet.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 2 kap. 19 § socialavgiftslagen (2000:980), 25 kap. 19 § och 59 kap. 24 § socialförsäkringsbalken samt 10 kap. 4 § 4 skatteförfarandelagen (2011:1244).

5 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Promemorians förslag: Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2025 och tillämpas första gången på ersättning som utges efter den 31 december 2024.

Skälen för promemorians förslag: Det är angeläget att lagändringarna träder i kraft så snart som möjligt. Med hänsyn till att bestämmelsen om avgiftsfri ersättning till idrottsutövare utgår från ersättning som utges under ett år bör lagändringarna träda i kraft vid ett årsskifte. Lagändringarna bör därför träda i kraft den 1 januari 2025 och tillämpas på ersättning som utges efter den 31 december 2024.

6 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt och för att bedöma andra effekter än de offentligfinansiella effekterna kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen.

6.1 Syfte och alternativa lösningar

Förslaget syftar till att höja beloppsgränsen för avgiftsfri ersättning. Några alternativa lösningar finns inte.

6.2 Förslagets förenlighet med EU-rätten

Förslaget bedöms vara förenligt med EU-rätten.

6.3 Offentligfinansiella effekter

Förslaget leder till att mindre lönesummor för fler personer undantas från socialavgifter. Den offentligfinansiella effekten av de minskade socialavgifterna har beräknats till 40 miljoner kronor. Beräkningen baseras på att uppskattningsvis 50 000 kontrolluppgifter årligen lämnas av berörda föreningar, ett antagande om att cirka fem procent av dessa utbetalningar enligt gällande regler skulle beläggas med socialavgifter men nu kommer att undantas, samt att genomsnittsersättningen för dessa nya undantagna inkomster är 50 000 kronor per utbetalare.

6.4 Effekter för föreningar

För de berörda föreningarna minskar kostnaderna för socialavgifter sammanlagt med 40 miljoner kronor årligen. Det kan ge föreningarna bättre förutsättningar att betala ut ersättningar till idrottsutövare till ett högre belopp. Förslaget innebär även en något minskad administrativ börda för de berörda föreningarna.

6.5 Effekter för enskilda

För de enskilda får inte undantaget från socialavgifter några direkta effekter på inkomsterna. Indirekt kan förslaget få både positiva och negativa konsekvenser. Idrottsföreningar kan med anledning av förslaget få möjlighet att betala ut ett högre belopp i ersättning till den enskilde eftersom detta blir mindre kostsamt. De inkomster som undantas från socialavgifter blir inte heller förmånsgrundande. För personer som har inkomster som undantas från flera olika utbetalare kan den enskildas samlade undantagna inkomster vara betydande vilket i sin tur kan innebära ett problem vid exempelvis långvarig sjukdom eller pension.

6.6 Effekter för kommuner och regioner

Förslaget bedöms inte få några direkta effekter för kommuner och regioner.

6.7 Effekter för statliga myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Skatteverket behöver uppdatera myndighetens informationsmaterial till följd av förslaget. Dessa förändringar kommer att ingå i den anpassning som årligen görs med anledning av ny eller förändrad lagstiftning. Eventuella tillkommande kostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Förslaget bedöms inte medföra någon påverkan på antalet mål i förvaltningsdomstolarna.

6.8 Effekter för sysselsättning

Förslagets effekter på sysselsättningen bedöms vara försumbara.

6.9 Fördelningseffekter

Några effekter på inkomstfördelningen kan inte beräknas men bedöms vara mycket små eller försumbara.

6.10 Effekter för den ekonomiska jämställdheten

Några effekter på inkomstfördelningen kan inte beräknas men bedöms vara mycket små eller försumbara.

6.11 Övriga effekter

Förslaget bedöms inte ha några effekter för miljön eller i övrigt några effekter av betydelse utöver vad som beskrivs ovan.

7 Författningskommentar

7.1 Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

2 kap.

19 § En ersättning till en idrottsutövare från en ideell förening som har till ändamål att främja idrott och som uppfyller kraven i 7 kap. 4–6 och 10 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) är avgiftsfri, om ersättningen från föreningen under året inte har uppgått till ett prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.

Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar ersättning till idrottsutövare från en ideell förening som har till ändamål att främja idrott är avgiftsfri.

Ändringen innebär att beloppsgränsen för avgiftsfri ersättning till idrottsutövare höjs från ett halvt prisbasbelopp till ett prisbasbelopp.

Övervägandena finns i avsnitt 4.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025. 2. Lagen tillämpas på ersättning som utges efter den 31 december 2024.

I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 januari 2025.

Enligt andra punkten ska lagen tillämpas första gången på ersättning som utges efter den 31 december 2024. Det innebär att den äldre bestämmelsen gäller för ersättningar som utges till idrottsutövare till och med 31 december 2024.

Övervägandena finns i avsnitt 5.

7.2 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

25 kap.

19 § Som sjukpenninggrundande inkomst av anställning räknas inte ersättning som en idrottsutövare får från en ideell förening som har till ändamål att främja idrott och som uppfyller kraven i 7 kap. 4–6 och 10 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), om ersättningen från föreningen under året kan antas bli mindre än ett prisbasbelopp.

Paragrafen reglerar när ersättning till idrottsutövare från en ideell förening som har till ändamål att främja idrott räknas som sjukpenninggrundande inkomst av anställning.

Paragrafen anpassas till den nya lydelsen av 2 kap. 19 § socialavgiftslagen (2000:980). Ändringen innebär att beloppsgränsen för ersättning till idrottsutövare som kan räknas som inte

sjukpenninggrundande inkomst av anställning höjs från ett halvt prisbasbelopp till ett prisbasbelopp. Övervägandena finns i avsnitt 4.

59 kap.

24 § Som pensionsgrundande inkomst av anställning räknas inte ersättning som en idrottsutövare får från en ideell förening som har till ändamål att främja idrott och som uppfyller kraven i 7 kap. 4–6 och 10 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), om ersättningen från föreningen under ett år är mindre än det för året gällande prisbasbeloppet.

Paragrafen reglerar när ersättning till idrottsutövare från en ideell förening som har till ändamål att främja idrott räknas som pensionsgrundande inkomst av anställning. Paragrafen anpassas till den nya lydelsen av 2 kap. 19 § socialavgiftslagen. Ändringen innebär att beloppsgränsen för ersättning till idrottsutövare som inte räknas som pensionsgrundande inkomst av anställning höjs från ett halvt prisbasbelopp till ett prisbasbelopp. Övervägandena finns i avsnitt 4.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025. 2. Lagen tillämpas på ersättning som utges efter den 31 december 2024.

I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 januari 2025. Enligt andra punkten ska lagen tillämpas första gången på ersättning som utges efter den 31 december 2024. Det innebär att den äldre bestämmelsen gäller för ersättningar som utges till idrottsutövare till och med 31 december 2024. Övervägandena finns i avsnitt 5.

7.3 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

10 kap.

4 § Skatteavdrag ska inte göras från ersättning för arbete om

1. ersättningen understiger 100 kronor,

2. det kan antas att den ersättning som utbetalaren sammanlagt kommer att betala ut till mottagaren under kalenderåret understiger 1 000 kronor,

3. det kan antas att den ersättning som utbetalaren sammanlagt kommer att betala ut till mottagaren under kalenderåret understiger 10 000 kronor och

a) utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo,

b) ersättningen inte utgör utgift i en näringsverksamhet som utbetalaren bedriver,

c) utbetalaren och mottagaren inte har träffat en sådan överenskommelse som avses i 25 kap. 13 § 4 socialförsäkringsbalken om att ersättningen ska anses som inkomst av anställning, samt

d) det inte är fråga om sådan ersättning till en förmyndare, god man eller förvaltare som avses i 12 kap. 16 § föräldrabalken, eller

4. ersättningen betalas ut till en idrottsutövare av en ideell förening som har till ändamål att främja idrott och som uppfyller kraven i 7 kap. 4-6 och 10 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) och det kan antas att det som föreningen sammanlagt kommer att betala ut under kalenderåret understiger ett prisbasbelopp.

I paragrafen finns bestämmelser om när skatteavdrag inte ska göras från ersättning för arbete.

Punkt 4 justeras på så sätt att ersättning som betalas ut till en idrottsutövare utan att skatteavdrag kan behöva göras höjs från ett halvt prisbasbelopp till ett prisbasbelopp.

Övervägandena finns i avsnitt 4.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025. 2. Lagen tillämpas på ersättning som utges efter den 31 december 2024

I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 januari 2025.

Enligt andra punkten ska lagen tillämpas första gången på ersättning som utges efter den 31 december 2024. Det innebär att den äldre bestämmelsen gäller för ersättningar som utges till idrottsutövare till och med 31 december 2024.

Övervägandena finns i avsnitt 5.