om socialavgifter för vissa idrottsutövare
Regeringens proposition 1990/91:76
om socialavgifter för vissa idrottsutövare Prop.
1990/91: 76
Regeringen föreslär riksdagen att anta de förslag som tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 20 december 1990.
Pä regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Ulf Lönnqvist
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring och i lagen (1981:691) om socialavgifter i syfte att behälla den ordning som tidigare gällt för uttag av socialavgifter vid ersätming i samband med idrottslig verksamhet.
1 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 76
Propositionens lagförslag Prop. 1990/91:76
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § och 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
2 §2
Sjukpenninggrundande inkomst äx den årliga inkomst i pengar eller andra skattepliktiga förmåner som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete, antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst {inkomst av anställning) eller pä annan grand {inkomst av annat förvärvsarbete). Med inkomst av anställning likställs kostnadsersätming som inte enligt 10 § uppbördslagen (1953:272) undantas vid beräkning av preliminär A-skatt. Som inkomst av anställning räknas dock inte ersätming fi-än en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller en utiändsk juridisk person, om arbetet har utförts i arbetsgivarens verksamhet utom riket. I fråga om arbete som utförs utomlands av den som av en statlig arbetsgivare sänts till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning bortses vid beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst frän sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsätmingslandet. Som inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete räknas inte heller intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370) eller sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 2-6 lagen (1990:659) om särskild löneskatt utgör underlag för nämnda skatt. Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas inte sådan ersättning enligt grappsjukförsäkring eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada som enligt 2 § första stycket lagen om särskild löneskatt utgör underlag för nämnda skatt. Den sjukpenninggrundandc inkomsten fastställs av försäkringskassan. Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete skall därvid var för sig avrandas till närmast lägre hundratal kronor.
Vid beräkning av sjukpenning- Vid beräkning av sjukpenning-
grandande inkomst bortses från så- grandandc inkomst bonses frän sådan inkomst av anställning och annat dan inkomst av anställning och annat förvärvsarbete som överstiger sju förvärvsarbete som överstiger sju och en halv gånger basbeloppet. Det och en halv gånger basbeloppet. Det belopp som sålunda skall undantas belopp som sålunda skall undantas skall i första hand räknas av från in- skall i första hand räknas av från inkomst av annat förvärvsarbete. Er- komst av annat förvärvsarbete. Ersättning i pengar eller andra skatte- sättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för utfön arbete i pliktiga förmåner för utfört arbete i
1 Lagen omtryckt 1982:120.
2 Senaste lydelse 1990:1428.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
annan form än pension räknas som inkomst av anställning, såvida ersätmingen under ett är uppgår till minst 1 000 kronor, även om mottagaren inte är anställd hos den som utger ersättningen. I fräga om ersättning som utgör inkomst av näringsverksamhet, gäller vad nu har sagts endast under föratsättning att den försäkrade och den som utger ersättningen är ense om detta. I nu angivna fall skall den som utför arbetet anses såsom arbetstagare och den som utger ersättningen såsom arbetsgivare. Kan ersätming för arbete för någon armans räkning under året inte antas uppgå till minst 1 000 kronor, skall ersättningen frän denne inte tas med vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten i annat fall än dä den utgör inkomst av näringsverksamhet.
annan form än pension räknas som inkomst av anställning, såvida ersättningen under ett år uppgår till minst 1 000 kronor, även om mottagaren inte är anställd hos den som utger ersättningen. I fräga om ersättning som utgör inkomst av näringsverksamhet, gäller vad nu har sagts endast under föratsättning att den försäkrade och den som utger ersätmingen är ense om detta. I nu angivna fall skall den som utför arbetet anses såsom arbetstagare och den som utger ersättningen såsom arbetsgivare. Kan ersättning för arbete för nägon annans räkning under året inte antas uppgå till minst 1 (KX) kronor, skall ersätmingen från denne inte tas med vid berJikningen av den sjukpenninggrundande inkomsten i annat fall än dä den utgör inkomst av näringsverksamhet. Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkotnst av anställning skall bortses från ersättning som idrottsutövare får från sädan ideell förening som avses i7§ 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och som har tdl huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, om ersättningen från föreningen under året inte kan antas uppgå tiU minst en halvt basbelopp. Beräkningen av den sjukpenninggrandande inkomsten skall, där förhållandena inte är kända för försäkringskassan, grandas pä de upplysningar som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller som kan framgå av den uppskatming, som vid taxering gjorts av den försäkrades inkomst. Inkomst av arbete för egen räkning får ej beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Om inkomsten helt eller delvis utgörs av skattepliktiga förmåner skall de tas upp till ett värde som bestäms i enlighet med 8 § första-Qärde styckena uppbördslagen (1953:272).
11 kap.
2 §3
Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsom arbetstagare i
3 Senaste lydelse 1990:1428.
r Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 76
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1990/91: 76
allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kosmadsersättning som inte enligt 10 § uppbördslagen (1953:272) undantas vid beräkning av preliminär A-skatt. Till sädan inkomst räknas dock inte från en och samme arbetsgivare utgiven lön som under ett år ej uppgått till 1 000 kronor. Till sådan inkomst räknas inte heller intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370) eller sådan ersätming som enligt 1 § första stycket 2-6 lagen (1990:659) om särskild löneskatt utgör underlag för nämnda skatt. I fräga om arbete som har utförts utomlands bortses vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst från sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskosmader och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Såsom inkomst av anstälhiing anses även
a) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersätming som utgär enligt annan förfatming eller på grand av regeringens förordnande, i den män ersättningen träder i stället för försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,
b) föräldrapenningförmåncr,
c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersätming för merkostnader,
d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,
e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant ar betsmarknadsstöd,
f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering i form av dagpenning,
g) korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt studiestödslagen (1973:349),
h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensionsförsäkring,
i) dagpenning till värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga under repetitionsutbildning, frivilliga som genomgår utbildning under krigsförbands-övning eller särskild Övning inom vämpliktsutbildningcn, läkare under för-svarsmedicinsk tjänstgöring samt civilförsvarspliktiga,
j) utbildningsbidrag för doktorander,
k) timersättning vid grandutbildning för vuxna (grandvux), vid vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid grandläggandc svenskundervisning för invandrare,
1) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,
m) från Sveriges författarfond och konsmärsnämnden utgående bidrag som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den mån regeringen sä förordnar,
n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de startar egen rörelse,
o) värdet av vad den försäkrade tillgodoförs som följd av att en arbetsgivare lämnar sådant bidrag som likställs med lön enligt 2 kap. 3 § andra stycket lagen (1981:691) om socialavgifter,
p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersätming och ledighet för närståendevärd,
q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs själv ständigt. 4
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1990/91: 76
I fräga om ersättning i pengar el- I fräga om ersättning i pengar el-
ler andra skattepliktiga förmåner för ler andra skattepliktiga förmåner för utfört arbete i annan form än pension utfört arbete i annan form än pension gäller i tillämpliga delar be- samt i fråga om ersättning till stämmelsema i 3 kap. 2 § andra idrottsutövare frän visst slag av stycket. ideell förening gäller i tillämpliga
delar bestämmelsema i 3 kap. 2 § andra stycket.
Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller annan ersätming, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är bosatt utom riket eller är utiändsk juridisk person, endast i fall då den försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt 3 kap. 2 a § eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från utiändsk juridisk person, en svensk jiuidisk person, som äger ett bestämmande inflytande över den utiändska juridiska personen, enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.
Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersätming från främmande makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare, som tillhör sädan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i riket, om en utiändsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.
Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall anses såsom arbetsgivare.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1991. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om ersätming som avser tid före ikraftträdandet.
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § lagen (1981:691) om socialavgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap. 4 §2
Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses frän
1. ersätming till en och samme arbetstagare om den under året inte uppgått till 1 000 kronor,
2. ersättning till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 är,
3. ersätming till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av bam eller med anledning av baras födelse, till den del ersättningen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning som arbetsgivare får uppbära enligt 3 kap. 16 § eller 4 kap. 18 § lagen (1962:381) om allmän försäkring,
4. uppdragsersätming för vilken bevillningsavgift har erlagts enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter,
5. ersätming som en arbetsgivare utgett tifl bam för arbete som utförts i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersätmingen inte får göras vid inkomsttaxeringen,
6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som arbetstagare haft att täcka med ersättningen,
7. ersättning för tjänstgöring i verkskydd enligt 47 § tredje stycket civilförsvarslagen (1960:74), i den mån ersättningen utgör eller motsvarar dagpenning,
8. ersättning för arbete som har utförts utomlands, till den del denna inte räknas som lön enligt 11 kap. 2 § första stycket lagen om allmän försäkring,
9. ersättning för skiljemannauppdrag i fall där partema i skiljeförfarandet är av utiändsk nationalitet,
10. ersätming som pä grand av bestämmelsema i 5 § lagen (1984:947) om beskatming av utiändska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige inte utgör skattepliktig intäkt,
11. ersättning som avses i 3 kap. 2 a § lagen om allmän försäkring,
12. intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370),
13. sädan ersättning som enligt 13. sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 2-6 lagen 1 § första stycket 2-6 lagen (1990:659) om särskild löneskatt (1990:659) om särskild löneskatt utgör underlag för nämnda skatt. utgör underlag för nämnda skan,
1 Lagen omtryckt 1989:633.
2 Senaste lydelse 1990:1429.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1990/91: 76
14. ersättning tid en och samme idrottsutövare från en sådan ideell förening som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, om ersättningen från föreningen under året inte uppgått till ett halvt basbelopp enligt lagen om allmän försäkring. Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endast om kosmadema kan beräknas uppgä tUl minst 10 procent av arbetstagarens ersättning från arbetsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får fastställa schablon för beräkning av arbetstagares kosmader i viss verksamhet
I fräga om inkomst frän fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag skall föreskriftema i punkt 13 av anvisningama till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas vid bestämmande av avgiftsunderlaget.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1991. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fräga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet
Bostadsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 december 1990
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Engström, Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink
Föredragande: statsrådet Lönnqvist
Proposition om socialavgifter för vissa idrottsutövare
Mitt förslag: Ersättning frän en ideell förening till en idrottsutövare, som inte är att betrakta som näringsidkare, skall - om den per är understiger ett halvt basbelopp - inte räknas med vid beräkning av sjukpenning- och pensionsgrandande inkomst och inte utgöra underlag för arbetsgivaravgifter.
Skälen för mitt förslag: I allmänhet beskattas ersättning i samband med idrottslig verksamhet såsom inkomst av tjänst. Endast i undantagsfall sker beskatming enligt de regler som gäller för näringsverksamhet. Till tjänst hänförs fast eller tillfällig anställning och stadigvarande eller tillfälligt uppdrag eller därmed jämförlig inkomstgivande verksamhet i samband med tävlingar m.m. oavsett om det är fräga om hobbyverksamhet eller inte (jfr prop. 1989/90:110). Det finns dock undantag från huvudregeln. 119 § kommunalskattelagen (1928:370) sägs att tävlingsvinster som utgår i annan form än kontant ersätming är skattefria om vinsten avser minnesföremål eller om värdet inte överstiger 0,01 basbelopp avrandat till nämiaste hundratal kronor eller 300 kr. för är 1991 (basbeloppet för år 1991 är fastställt till 32 200 kr.). 1 dessa fall utgår inte heller socialavgifter. Någon skyldighet att lämna kontrolluppgift föreligger inte om angivna föratsätmingar är uppfyllda.
Sedan flera är tillbaka har riksskatteverket (RSV) gett ut rekommendationer vad gäller beskatming av ersätmingar i samband med idrottslig verksamhet, som kan hänföras till inkomstslaget tjänst. De senaste rekommenda-tionema betecknas RSV Dt 1990:15.1 dessa avhandlas bl.a. kosmadsersätt-ningar till idrottsutövare m.fl. och vilka schablonavdrag som får göras. Ett av skälen till dessa schabloner är att underlätta för idrottsutövare i samband med deklarationerna. Det har nämligen visat sig att de inkomster som idrottsutövare får frän en idrottsförening i samband med idrottslig verksamhet till viss del är kosmadsersätmingar som täcker de utgifter som personen har haft för verksamheten. Det är säledes i mångt och mycket en ersätming för de utlägg idrottsutövaren haft. Schablonavdraget enligt rekommendationerna för ersätmingar uppgår för närvarande till högst 3 000 kr. om idrottsutövaren
haft brattoinkomster inkl. rese- och traktamentsersättning som överstiger Prop. 1990/91: 76 4 000 kr.
Med idrottslig verksamhet avses normalt enligt rekommendationerna sädan verksamhet som anordnas av organisation ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund eller annan jämförlig organisation. Med idrottsutövare menas även tränare innefattande gymnastikinstraktörer, domare eller därmed jämställda slag av funktionärer. Med funktionärer avses i detta sammanhang ocksä sädana ledare i föreningar som regelmässigt medverkar vid träningar, matcher o.d. och vilkas medverkan är en direkt föratsätming för den idrottsliga verksamheten i föreningen. Däremot är sädana funktionärer vilkas verksamhet i föreningen huvudsakligen utgörs av administrativa uppgifter, t.ex. styrelseuppdrag och liknande, normalt inte att hänföra till denna grapp.
I rekommendationerna finns ocksä en punkt som gäller kontrolluppgifter m.m. (punkt 6). Där sägs att följande bedömning skall göras om en ersättning skall anses utgöra sjukpenning- och pensionsgrandande inkomst:
"Överstiger den ärliga ersätmingen i form av kontant lön, skattepliktiga naturaförmåner och kosmadsersätmingar till idrottsutövare ett halvt basbelopp (12 900 kr. är 1988, 13 950 kr. är 1989) anses den skattepliktiga delen av inkomsten i normalfallet sjukpenning- och pensionsgrandande och skall redovisas under rabrik 11-15 i kontrolluppgiften.
Understiger ersätmingen halva basbeloppet får om särskilda skäl inte föranleder annat ersätmingen tas upp i rata 52. Ersättning till idrottsdomare är inte sjukpenning- och pensionsgrundande och skall redovisas i rata 52."
Sammanfattningsvis kan sägas att dessa regler innebär att ersättningar till idrottsutövare som sammanlagt under ett år understiger ett halvt basbelopp är undantagna frän det underlag som ligger till grand för beräkning av den sjukpenning- och pensionsgrandande inkomsten och de har ocksä undantagits från underlaget frän arbetsgivaravgifter. Detta gäller dock under föratsättning att inkomsten är att hänföra till inkomstslaget tjänst.
I samband med ändringar i skattelagstifmingen fr.o.m. den 1 januari 1991 (prop. 1989/90:110, SkU30, rskr. 356) fattades också beslut i fräga om uttag av socialavgifter.
Alla förvärvsinkomster har belagts med socialavgift eller motsvarande skatt. Fulla avgifter i form av arbetsgivaravgifter och egenavgifter tas i princip ut dä inkomsten är förmånsgrandande. Detta innebär att i princip alla inkomster som skall tas upp till beskatming såsom inkomst av tjänst ocksä blir föremål för uttag av socialavgifter. Inkomstema skall vara förmånsgrandande och fulla socialavgifter skall därför tas ut. Avgifterna skall normalt betalas i form av arbetsgivaravgifter. I vissa fall där ett arbetstagar- eller uppdrags-tagarförhällande inte kan anses föreligga skall avgifterna tas ut i form av egenavgifter. Den allmänna gränsen för underlaget för uttag av egenavgifter är 1 000 kr. per försäkrad och år och för uttag av arbetsgivaravgifter 1 000 kr. per utbetalare och är.
Genom den beslutade skattereformen har föratsätmingama delvis ändrats för de rekommendationer som RSV ärligen ger ut. Helt klart är dock att de förslag som lades fram i nämnda proposition och som antogs av riksdagen
inte skulle ändra pä föratsätmingama att i inkomstslaget tjänst fä ett s.k. Prop. 1990/91: 76 schablonavdrag vid inkomstbeskattningen enligt RSVs rekommendationer (jfr prop. 1989/90:110 s. 344). Nägon motsvarande hänvisning beträffande uttag av socialavgifter finns inte i förarbetena till skattereformen.
För att den ordning som hittills tillämpats beträffande uttag av socialavgifter pä ersätmingar till idrottsutövare m.fl. skall bestå även i fortsättningen anserjag att lagstiftningsåtgärd är påkallad.
Detta innebär att ändringar bör ske i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL), närmare bestämt i 3 kap. 2 § som rör sjukpenninggrandande inkomst och 11 kap. 2 § som rör pensionsgrandande inkomst. Vidare bör en ändring ske i 2 kap. 4 § lagen (1981:691) om socialavgifter.
I nyss nämnda paragrafer i AFI. bör göras ett tillägg som innebär att i underlaget för sjukpenning- och pensionsgrandande inkomst inte skall medräknas sådan inkomst av anställning som en idrottsutövare har frän en ideell förening ull den del den ärliga ersätmingen undersuger ett halvt basbelopp. En motsvarande ändring görs vid bestämmandet av avgiftsunderlaget för ut-' tag av arbetsgivaravgifter*
Som framgått gäller förslaget endast om det är fråga om inkomst av tjänst På samma sätt som enligt RSVs rekommendationer bör även i fortsätmingen med idrottsutövare menas ocksä tränare, innefattande gymnastikinstruktörer, domare eller därmed jämställda slag av funktionärer. Med funktionärer avses i detta sammanhang också sädana ledare i föreningar som regelmässigt medverkar vid träningar, matcher o.d. och vilkas medverkan är en direkt föratsättning för den idrottsliga verksamheten i föreningen. Däremot är sädana funktionärer vilkas verksamhet i föreningen utgörs av administrativa uppgifter, t.ex. styrelseuppdrag och liknande inte att hänföra till denna grapp.
Vidare skall som krav gälla att ersätmingen har utgått från en sådan ideell förening som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statiig inkomstskatt och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet. Normalt är detta sädan organisation som är ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund eller annan jämförlig organisation.
Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag nu anfört har inom bostadsdepartementet upprättats förslag till
1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.
Förslagen har upprättats i samråd med chefen för socialdepartementet.
Förslaget under 2 gäller ett ämne som tillhör lagrådets gransknings-område. Detta förslag är enligt min mening av sädan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrädets yttrande över förslaget har därför inte inhämtats.
10 Hemställan Prop. 1990/91: 76
Med hänvisning till vad jag nu har anfön hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att anta lagförslagen.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.