Slopad stämpelskatt vid inteckning i skepp

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Slopad stämpelskatt vid inteckning i skepp Oktober 2024

1 Sammanfattning

Stämpelskatt ska betalas till staten vid bl.a. beviljande av ansökan om inteckning i skepp. I dessa fall är stämpelskatten fyra kronor för varje tusental kronor av det belopp som intecknas. I promemorian föreslås att stämpelskatten vid beviljande av ansökan om inteckning i skepp ska slopas.

Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

2 Författningsförslag

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter

dels att 38 b och 39 b §§ ska upphöra att gälla, dels att 3, 21, 24, 25 och 33 §§ ska ha följande lydelse.

3 §

Inskrivningsmyndigheten är beskattningsmyndighet.

21 §

23 §§ tas stämpelskatt ut vid 23 §§ tas stämpelskatt ut vid

beviljande av sådan ansökan om beviljande av sådan ansökan om

inteckning i fast egendom som inteckning i fast egendom som

avses i 22 kap. 2 § jordabalken, avses i 22 kap. 2 § jordabalken,

samt vid beviljande av samt vid beviljande av

motsvarande ansökan beträffande motsvarande ansökan beträffande

tomträtt, luftfartyg eller skepp. tomträtt eller luftfartyg. Detta

Detta gäller också vid beviljande av gäller också vid beviljande av

Senaste lydelse av

38 b § 2001:345.

39 b § 2005:153.

Senaste lydelse 1994:1026. Ändringen innebär att andra stycket tas bort. 4 Senaste lydelse 2004:777. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

24 §

Stämpelskatten är vid inteckning i

1) fast egendom och tomträtt 1. fast egendom och tomträtt tjugo kronor för varje fullt tusental tjugo kronor för varje fullt tusental kronor av det belopp som kronor av det belopp som intecknas, intecknas,

2) luftfartyg tio kronor för varje 2. luftfartyg tio kronor för varje fullt tusental kronor av det belopp fullt tusental kronor av det belopp som intecknas, som intecknas.

3) skepp fyra kronor för varje fullt tusental kronor av det belopp

som intecknas.

Vid företagsinteckning är stämpelskatten tio kronor för varje fullt tusental kronor av det belopp som intecknas.

Skatten är alltid lägst femtio kronor.

25 § Skattskyldighet inträder i fall som avses i a) 4 §, när ansökan om inskrivning beviljas, b) 21 §, när inteckning beviljas b) 21 §, när inteckning beviljas.

eller när inteckning förs över från fartygsregistrets skeppsbyggnads-

del till fartygsregistrets skeppsdel.

33 §

En handling som ligger till grund för skattens fastställande eller ett pantbrev får inte lämnas ut förrän skatten har betalats. Detta gäller inte om uppskov medgetts enligt bestämmelserna i 32 a § första stycket.

Har en inteckning förts över från fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel till fartygsregistrets skeppsdel i samband med att ett skeppsbygge registrerats som skepp, får inte nationalitetshandlingen för skeppet lämnas ut förrän skatten för

inteckningen har betalats.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

4 Senaste lydelse 2004:777. Senaste lydelse 2001:345. 6 Senaste lydelse 2005:153. Ändringen innebär att andra stycket tas bort. 5

2.2 Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 15 a § sjölagen (1994:1009) ska ha följande lydelse.

2 kap.

15 a §

Vid handläggningen hos registermyndigheten av registerärenden

tillämpas inte 22 § andra stycket och 37–39 §§ förvaltningslagen

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2.3 Förslag till förordning om ändring i förordningen (1984:406) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter

Härigenom föreskrivs att 16, 19 och 20 §§ förordningen (1984:406) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter ska ha följande lydelse.

16 §

19 §

Föreskrifter till 17 och 18 §§ meddelas av Lantmäteriet.

20 §

Senaste lydelse 2008:700. Senaste lydelse 2008:700. Senaste lydelse 2008:700. 7

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2025.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

3 Bakgrund och gällande rätt

Det svenska fartygsregistret som administreras av Transportstyrelsen är inrättat för registrering av skepp, skeppsbyggen och båtar. Den som äger ett skepp, dvs. ett fartyg med en största längd överstigande 24 meter, som anses som svenskt måste registrera det i fartygsregistret. Ett skepp anses som svenskt och är berättigat att föra svensk flagg om det ägs till mer än hälften av svenska medborgare eller svenska juridiska personer. Det finns dock flera undantag från denna regel. Efter att ett skepp har registrerats kan ägaren belåna det. Det krävs inteckning för att panträtt till säkerhet för en fordran ska kunna upplåtas i skepp. Inteckning sker genom att Transportstyrelsen beviljar inskrivning i skeppet med ett visst belopp. Regler om detta finns i sjölagen (1994:1009).

Stämpelskatt ska betalas till staten vid bl.a. beviljande av inteckningar. Reglerna om stämpelskatt finns i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, förkortad stämpelskattelagen, och i förordningen (1984:406) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter. Stämpelskatt tas ut dels vid beviljande av en sådan ansökan om inteckning i fast egendom som avses i 22 kap. 2 § jordabalken, dels vid beviljande av motsvarande ansökan beträffande tomträtt, luftfartyg och skepp. Med beviljande av ansökan om inteckning i skepp jämställs att inteckning i skeppsbygge förs över från fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel till fartygsregistrets skeppsdel (21 § stämpelskattelagen). Vid inteckning i skepp är stämpelskatten fyra kronor för varje fullt tusental kronor av det belopp som intecknas, men är som alltid lägst femtio kronor (24 § stämpelskattelagen). Skattskyldighet inträder när inteckning beviljas eller när inteckning förs över från fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel till fartygsregistrets skeppsdel (25 § stämpelskattelagen).

Det är inskrivningsmyndigheten som är beskattningsmyndighet. Med inskrivningsmyndighet avses också den i 1 kap. 2 § sjölagen angivna registermyndigheten (3 § stämpelskattelagen). Det är Transportstyrelsen som är registermyndighet och handlägger ärenden om inteckning i skepp (1 kap. 1 § fartygsregisterförordningen [1975:927]).

4 Slopad stämpelskatt vid beviljande av ansökan om inteckning i skepp

Promemorians förslag: Stämpelskatt vid beviljande av ansökan om inteckning i skepp ska slopas.

Skälen för promemorians förslag: Stämpelskatt ska betalas till staten vid bl.a. beviljande av inteckning i skepp. Uttag av stämpelskatt vid beviljande av inteckning i skepp utgör en kostnad i samband med finansiering av lån med skepp som säkerhet. Eftersom fartygsinvesteringar ofta är kostsamma kan denna tillkommande kostnad uppgå till betydande belopp. I flera länder där svenska rederier har valt att registrera skepp tas ingen motsvarande stämpelskatt ut (se promemorian Vågade skatter,

LI2024/00068). I syfte att främja den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft finns det därför skäl att slopa uttag av stämpelskatt vid beviljande av ansökan om inteckning i skepp.

Lagförslag

Förslaget medför ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, sjölagen (1994:1009) och förordningen (1984:406) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.

5 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Promemorians förslag: Författningsförslagen ska träda i kraft den 1 juli 2025.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Skälen för promemorians förslag: De föreslagna författningsändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 juli 2025. Äldre bestämmelser ska dock fortfarande gälla i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Det innebär t.ex. att stämpelskatt vid beviljande av ansökan om inteckning i skepp ska tas ut om skattskyldighet inträtt före den 1 juli 2025. Som redogjorts för i avsnitt 3 inträder skattskyldighet när inteckning beviljas eller när inteckning förs över från fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel till fartygsregistrets skeppsdel.

6 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. Enligt förordningen ska konsekvensutredningen stå i proportion till förslagets omfattning och effekter.

De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt, och för att analysera andra konsekvenser än de offentligfinansiella effekterna, kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen.

6.1 Syfte och alternativa lösningar

Förslaget syftar till att sänka kostnaderna för företag som intecknar skepp i det svenska fartygsregistret och på så sätt stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft. Andra sätt att sänka kostnaderna i samband med registrering i det svenska sjöfartsregistret vore att sänka de avgifter som Transportstyrelsen tar ut för att täcka kostnaderna som uppstår för myndigheten i samband med fartygsregistreringar. Den här typen av avgifter kan dock uppfattas som mer motiverade och förekommer också i andra länder. De kan därför inte på ett lika betydande sätt sägas påverka Sveriges attraktivitet som flaggstat på samma sätt som stämpelskatten vid inteckning i skepp. Ett annat alternativ är att inte göra några förändringar av stämpelskatten men då uteblir de effekter som beskrivs i denna konsekvensanalys.

Sett till förslagets relativt begränsade påverkan på de offentliga finanserna bedöms det inte proportionerligt att ytterligare utreda alternativa lösningar.

Som framgår av avsnitt 5 bör förslaget träda i kraft så snart som möjligt. Tidigaste möjliga datum bedöms vara den 1 juli 2025. Några ytterligare hänsyn vad gäller tidpunkten för ikraftträdandet bedöms inte som nödvändigt. Det beror på att regelförändringen inte bedöms kräva någon längre omställningstid för berörda parter. Eftersom förslaget är av jämförelsevis enkel karaktär bedöms det inte finnas något behov av andra informationsinsatser än sådana som ansvariga myndigheter generellt sett genomför vid uppdateringar av sitt informationsmaterial.

För att förslaget ska kunna utvärderas behöver en viss tid ha förflutit sedan skatten slopats.

6.2 Offentligfinansiella effekter

Baserad på tidigare års inbetalningar, preliminära uppgifter om innevarande års inbetalningar och variationen i skatteinbetalningar över tid bedöms statens intäkter från stämpelskatt vid inteckning i skepp uppgå till ca 10 miljoner kronor per år. Eftersom reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025 beräknas skatteintäkterna minska med ca 5 miljoner kronor ikraftträdandeåret och 10 miljoner kronor per år därefter.

6.3 Effekter för företagen

Förslaget om att slopa stämpelskatt vid beviljande av ansökan om inteckning i skepp påverkar företag som använder intecknade skepp i sin verksamhet. Företag som använder skepp i sin verksamhet bedöms i huvudsak vara verksamma inom SNI-koderna 50.1 Havs- och kustsjöfart, passagerartrafik, 50.2 Havs- och kustsjöfart, godstrafik samt 03.1 Fiske. Det är även tänkbart att företag verksamma inom 50.3 Sjöfart på inre vattenvägar, passagerartrafik och 50.4 Sjöfart på inre vattenvägar, godstrafik berörs av förslaget. Det saknas dock information om i vilken utsträckning respektive sektor tar ut inteckningar i sina skepp och hur de

minskade skattekostnaderna fördelar sig mellan dessa. Även andra sektorer kan påverkas indirekt genom att kostnadsminskningar i viss mån kan komma kunderna till godo.

Under perioden 2019–2022 gjordes i genomsnitt 24 inteckningar per år. Inteckningarnas storlek under samma period uppgick i genomsnitt till 80 miljoner kronor vilket resulterar i en stämpelskatt på 320 000 kronor per inteckning.

Många länder arbetar aktivt för att attrahera företag att registrera fartyg i sina fartygsregister. Intresset från olika länder att öka antalet registreringar av fartyg innebär att det ofta är relativt enkelt för rederier att registrera skepp i andra länders register om det anses vara mer fördelaktigt. Det är t.ex. avsevärt färre fartyg registrerade i det svenska fartygsregistret jämfört med de danska och norska fartygsregistren. De företag som väljer att registrera sina skepp i det svenska fartygsregistret kan därför antas ha en förhållandevis stark koppling till Sverige. Förslaget innebär att dessa företags kostnader sänks något och att deras konkurrenskraft gentemot företag som intecknar skepp i andra register stärks marginellt.

Skepp utgör en skattebas med betydande rörlighet. Det är därför tänkbart att förslaget, trots att det har en begränsad påverkan på företagens totala kostnadsmassa, kan leda till att nya företag väljer att registrera sina skepp i det svenska fartygsregistret. På marginalen kan därför antalet företag i berörda branscher komma att öka något.

Förslaget bedöms inte påverka företagens administrativa kostnader eftersom de ändå behöver inkomma med uppgifter till Transportstyrelsen av andra skäl i samband med att de intecknar sina skepp.

6.4 Effekter för enskilda

Även fysiska personer kan äga skepp privat och ta ut inteckningar i dessa. I den mån de påverkas av förslaget är det genom lägre skattekostnader. Det saknas uppgifter om hur vanligt förekommande detta är men det bedöms vara ovanligt att fysiska personer intecknar skepp och därmed berörs av skatten. I den mån de gör det rör det sig sannolikt om mindre skepp och därmed små skattekostnader.

6.5 Effekter för statliga myndigheter och de allmänna domstolarna

Förslaget medför endast marginella förändringar för Transportstyrelsen och ingår i den anpassning som görs årligen på grund av ny eller förändrad lagstiftning. Förslaget bedöms inte ge upphov till några betydande kostnadsbesparingar hos Transportstyrelsen eftersom de befintliga uppgifterna rörande registerhållning kvarstår.

För de allmänna domstolarna bedöms förslaget inte ha någon inverkan.

6.6 Förslagets förenlighet med EU-rätten

Förslaget bedöms vara förenligt med det EU-rättsliga regelverket.

6.7 Övriga effekter

Förslaget bedöms inte ha några effekter för inkomstfördelningen, den ekonomiska jämställdheten eller miljön. Förslaget bedöms ha en försumbar effekt på sysselsättningen i ekonomin som helhet.

7 Författningskommentar

7.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter

3 § Inskrivningsmyndigheten är beskattningsmyndighet.

I paragrafen regleras bl.a. att inskrivningsmyndigheten är beskattningsmyndighet.

I nuvarande andra stycket anges att med inskrivningsmyndighet avses också den i 1 kap. 2 § sjölagen (1994:1009) angivna registermyndigheten. Stycket tas bort till följd av att uttag av stämpelskatt vid beviljande av ansökan om inteckning i skepp slopas.

Övervägandena finns i avsnitt 4.

21 § Om inte annat framgår av 22 och 23 §§ tas stämpelskatt ut vid beviljande av sådan ansökan om inteckning i fast egendom som avses i 22 kap. 2 § jordabalken, samt vid beviljande av motsvarande ansökan beträffande tomträtt eller luftfartyg. Detta gäller också vid beviljande av ansökan om företagsinteckning.

I paragrafen regleras i vilka fall stämpelskatt ska tas ut vid inteckningar.

Ändringarna i första stycket innebär att beviljande av ansökan om inteckning i skepp inte längre utgör en stämpelskattepliktig händelse.

I nuvarande andra stycket anges att med beviljande av ansökan om inteckning i skepp jämställs att inteckning i skeppsbygge förs över från fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel till fartygsregistrets skeppsdel. Stycket tas bort till följd av att uttag av stämpelskatt vid beviljande av ansökan om inteckning i skepp slopas.

Övervägandena finns i avsnitt 4.

24 § Stämpelskatten är vid inteckning i

1. fast egendom och tomträtt tjugo kronor för varje fullt tusental kronor av det belopp som intecknas,

2. luftfartyg tio kronor för varje fullt tusental kronor av det belopp som intecknas.

Vid företagsinteckning är stämpelskatten tio kronor för varje fullt tusental kronor av det belopp som intecknas.

Skatten är alltid lägst femtio kronor.

I paragrafen anges skattesatserna vid inteckning.

Ändringen i första stycket innebär att tredje punkten rörande skattesats vid beviljande av ansökan om inteckning i skepp tas bort.

Övervägandena finns i avsnitt 4.

25 § Skattskyldighet inträder i fall som avses i

a) 4 §, när ansökan om inskrivning beviljas, b) 21 §, när inteckning beviljas.

I paragrafen regleras skattskyldighetens inträde.

Ändringen i punkt b innebär att skattskyldighet inte längre inträder vid överföring av inteckning från fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel till dess skeppsdel.

Övervägandena finns i avsnitt 4.

33 § En handling som ligger till grund för skattens fastställande eller ett pantbrev får inte lämnas ut förrän skatten har betalats. Detta gäller inte om uppskov medgetts enligt bestämmelserna i 32 a § första stycket.

I paragrafen regleras utlämnande av pantbrev och handling som ligger till grund för skattens fastställande.

Nuvarande andra stycket tas bort som en följd av att uttag av stämpelskatt vid beviljande av ansökan om inteckning i skepp slopas.

Övervägandena finns i avsnitt 4.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Lagen innebär att bestämmelserna om stämpelskatt vid beviljande av ansökan om inteckning i skepp upphör att gälla.

Av första punkten framgår att lagen träder i kraft den 1 juli 2025. Enligt andra punkten gäller dock äldre bestämmelser fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Det innebär t.ex. att stämpelskatt vid beviljande av ansökan om inteckning i skepp ska tas ut om skattskyldighet inträtt före den 1 juli 2025.

Övervägandena finns i avsnitt 5.

7.2 Förslaget till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)

2 kap.

15 a § Vid handläggningen hos registermyndigheten av registerärenden tillämpas inte 22 § andra stycket och 37–39 §§ förvaltningslagen (2017:900).

I paragrafen finns bestämmelser om handläggningen hos registermyndigheten.

I nuvarande andra stycket finns en hänvisning till bestämmelser i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter. Stycket tas bort till följd av att uttag av stämpelskatt vid beviljande av ansökan om inteckning i skepp slopas.

Övervägandena finns i avsnitt 4.