Sänkt skatt för företag

Finansdepartementet

Skatte- och tullavdelningen Fi2025/01067

Sänkt skatt för företag

Maj 2025

1 Inledning

Inför budgetpropositionen för 2026 är det angeläget att skatteförslagen kan förberedas genom remittering. För att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter remitteras därför denna promemoria från Finansdepartementet. Om de skatteåtgärder som nu remitteras kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2026, och i vilken omfattning och med vilken dimensionering, blir beroende av det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen.

I promemorian föreslås att bolagsskatten sänks med 0,6 procentenhet, till 20 procent. Syftet är att stärka förutsättningar för investering och tillväxt i Sverige mot bakgrund av att högre tullnivåer och osäkerhet kring tullar och handelshinder riskerar att påverka investeringsviljan negativt. Även expansionsfondsskatten föreslås sänkas i motsvarande mån. Skattesänkningarna medför en rad följdändringar i bestämmelserna om avsättning till expansionsfond och vad gäller skatteförfarandet.

För att säkerställa att den sänkta bolagsskatten endast omfattar inkomster som hänförs till tid efter det att sänkningen har trätt i kraft föreslås särskilda bestämmelser om återföring av periodiseringsfonder samt en begränsad avdragsrätt för lämnade koncernbidrag i vissa fall.

Förslagen bedöms minska skatteintäkterna med 6 miljarder kronor 2026 och 6,6 miljarder kronor fr.o.m. 2027.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

2 Lagförslag

2.1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)

dels att 33 kap. 8 och 16 §§, 34 kap. 6, 8, 10, 18 och 20 §§, 50 kap. 5 § och 65 kap. 8 och 10 §§ ska ha följande lydelse,

dels att punkt 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2018:1206) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse.

33 kap.

8 §

Med kapitalunderlaget för räntefördelning för en enskild näringsidkare

avses skillnaden mellan värdet på tillgångarna och värdet på skulderna i

näringsverksamheten vid det föregående beskattningsårets utgång

– underskott av näringsverksamheten under det föregående

beskattningsåret till den del avdrag för underskottet inte har gjorts enligt

någon av de bestämmelser som anges i 14 kap. 22 § första och andra

– kvarstående sparat fördelningsbelopp,

– en sådan övergångspost som avses i 14 §, och

– en sådan särskild post vid arv, gåva m.m. som avses i 15–17 §§,

– sådana tillskott till näringsverksamheten under det föregående

beskattningsåret som gjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i

16 §

Lagen omtryckt 2008:803.

Senaste lydelse 2018:1206. 4 Senaste lydelse 2018:1206.

värdet för fastigheten vid förvärvs- värdet för fastigheten vid förvärvstidpunkten enligt 12 § första tidpunkten enligt 12 § första stycket eller 13 § och ökad med stycket eller 13 § och ökad med 80 79,4 procent av en övertagen procent av en övertagen expansionsfond till den del den expansionsfond till den del den avser fastigheten. Ett åtagande att avser fastigheten. Ett åtagande att ta över expansionsfonden räknas ta över expansionsfonden räknas inte som ersättning. inte som ersättning.

Om en del av fastigheten övergår till någon annan ägare, ska posten minskas i motsvarande mån.

Om fastigheten och driften av den räknas till olika näringsverksamheter och förvärvaren eller hans närstående inom två år före förvärvet eller efter förvärvet skjutit till kapital i mer än obetydlig omfattning till den näringsverksamheten som driften räknas till, ska posten minskas i motsvarande mån.

34 kap.

6 §

För enskilda näringsidkare får För enskilda näringsidkare får expansionsfonden uppgå till högst expansionsfonden uppgå till högst ett belopp som motsvarar 125,94 ett belopp som motsvarar 125 procent av kapitalunderlaget för procent av kapitalunderlaget för expansionsfond. expansionsfond.

8 §

En särskild post får beräknas om En särskild post får beräknas om en fastighet förvärvas genom arv, en fastighet förvärvas genom arv, testamente eller gåva eller genom testamente eller gåva eller genom bodelning med anledning av bodelning med anledning av äktenskapsskillnad eller makes död äktenskapsskillnad eller makes död och summan av egen och övertagen och summan av egen och övertagen expansionsfond överstiger 125,94 expansionsfond överstiger 125 procent av summan av förvärvarens procent av summan av förvärvarens kapitalunderlag för expansionsfond kapitalunderlag för expansionsfond och det kapitalunderlag som hänför och det kapitalunderlag som hänför sig till förvärvet. Förvärvarens sig till förvärvet. Förvärvarens kapitalunderlag och expansions- kapitalunderlag och expansionsfond ska beräknas vid utgången av fond ska beräknas vid utgången av beskattningsåret före förvärvet beskattningsåret före förvärvet medan det kapitalunderlag som medan det kapitalunderlag som hänför sig till förvärvet och den hänför sig till förvärvet och den övertagna expansionsfonden övertagna expansionsfonden beräknas vid förvärvstidpunkten. beräknas vid förvärvstidpunkten.

Första stycket gäller bara under förutsättning att villkoren i 18 § är uppfyllda och om fastigheten är kapitaltillgång såväl hos den tidigare ägaren som hos förvärvaren.

4 Senaste lydelse 2018:1206. Senaste lydelse 2018:1206. 5

10 §

Den särskilda posten får öka Den särskilda posten får öka kapitalunderlaget för expansions- kapitalunderlaget för expansionsfond med ett så stort belopp att fond med ett så stort belopp att expansionsfonden motsvarar högst expansionsfonden motsvarar högst 125,94 procent av kapitalunder- 125 procent av kapitalunderlaget laget som avses i 8 §. som avses i 8 §.

Kapitalunderlaget får ökas med Kapitalunderlaget får ökas med posten bara så länge någon del av posten bara så länge någon del av fastigheten finns kvar i närings- fastigheten finns kvar i näringsverksamheten. Om expansions- verksamheten. Om expansionsfonden ett visst år uppgår till eller fonden ett visst år uppgår till eller är lägre än 125,94 procent av är lägre än 125 procent av kapitalunderlaget före ökningen kapitalunderlaget före ökningen med posten, upphör rätten att öka med posten, upphör rätten att öka kapitalunderlaget med posten. kapitalunderlaget med posten.

18 §

Om realtillgångar i en enskild näringsverksamhet övergår till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning och mottagaren tar över hela näringsverksamheten, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller av en verksamhetsgren, får mottagaren helt eller delvis ta över en expansionsfond, om

– mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att han tar över fonden eller delen av fonden, eller

– parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om övertagandet.

Utöver vad som sägs i första stycket krävs att

1. mottagaren övertar tillgångar 1. mottagaren övertar tillgångar vars värde, minskat med övertagna vars värde, minskat med övertagna skulder, motsvarar minst 79,4 skulder, motsvarar minst 80 procent av den övertagna procent av den övertagna expansionsfonden eller delen av expansionsfonden eller delen av fonden, och fonden, och

2. vad som övertas av fonden uppgår till högst så stor del av hela fonden som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar i näringsverksamheten.

Expansionsfonden får dock inte tas över till den del den överstiger 185 procent av det värde som realtillgångarna i näringsverksamheten uppgick till vid utgången av det tredje beskattningsåret före det aktuella beskattningsåret (jämförelsebeloppet). Om fonden bara delvis tas över, får den övertagna fondens värde högst uppgå till så stor del av jämförelsebeloppet som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar vid tidpunkten för överföringen. Värdet av realtillgångarna ska beräknas på det sätt som anges i 33 kap. 12 § första stycket och 13 §. Som skuld enligt första stycket 1 ska räknas också sådana avdrag som avses i 33 kap. 11 §.

Senaste lydelse 2018:1206. 7 6 Senaste lydelse 2018:1206.

Om expansionsfonden helt eller delvis tas över, anses den som tar över fonden själv ha gjort avsättningarna och avdragen för dem.

20 §

En expansionsfond upphör utan att bestämmelserna i 14–16 §§ blir tillämpliga om en enskild näringsidkare

– överlåter samtliga realtillgångar i näringsverksamheten till ett aktiebolag som han äger aktier i eller genom överlåtelsen kommer att äga aktier i,

– begär att expansionsfonden inte ska återföras, och

– gör ett tillskott till bolaget som – gör ett tillskott till bolaget som motsvarar minst 79,4 procent av motsvarar minst 80 procent av expansionsfonden. expansionsfonden.

I 48 kap. 12 § finns bestämmelser om beräkningen av omkostnadsbeloppet för aktierna.

50 kap.

5 §

Anskaffningsutgiften ska ökas med – den skattskyldiges tillskott till bolaget, – belopp som tagits upp som den skattskyldiges andel av bolagets inkomster, – 20,6 procent av avdrag för – 20 procent av avdrag för avsättning till expansionsfond avsättning till expansionsfond enligt 34 kap., enligt 34 kap., – 79,4 procent av expansionsfond – 80 procent av expansionsfond som förs över från andel i som förs över från en andel i handelsbolag till enskild handelsbolag till enskild näringsverksamhet enligt 34 kap. näringsverksamhet enligt 34 kap. 22 §, och 22 §, och – det belopp som framgår vid en tillämpning av bestämmelserna om överlåtelse av privata tillgångar till underpris i 53 kap. 5 §.

Anskaffningsutgiften ska minskas med – den skattskyldiges uttag ur bolaget, – belopp som dragits av som den skattskyldiges andel av bolagets underskott, – negativt fördelningsbelopp till den del räntefördelningen minskat ett underskott i inkomstslaget näringsverksamhet, – 20,6 procent av återförda avdrag – 20 procent av återförda avdrag för avsättning till expansionsfond för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap., och enligt 34 kap., och – 79,4 procent av expansionsfond – 80 procent av expansionsfond som förs över från enskild som förs över från enskild näringsverksamhet till andel i näringsverksamhet till andel i handelsbolag enligt 34 kap. 19 §. handelsbolag enligt 34 kap. 19 §.

8 Senaste lydelse 2018:1206. 9 Senaste lydelse 2018:1206. 7

65 kap.

8 §

Expansionsfondsskatten är 20,6 Expansionsfondsskatten är 20 procent av det belopp som dras av procent av det belopp som dras av vid avsättning till expansionsfond vid avsättning till expansionsfond enligt 34 kap. När avdraget enligt 34 kap. När avdraget återförs, ska ett belopp som återförs, ska ett belopp som motsvarar 20,6 procent av motsvarar 20 procent av minskningen av expansionsfonden minskningen av expansionsfonden tillgodoräknas vid debiteringen av tillgodoräknas vid debiteringen av slutlig skatt. slutlig skatt.

10 §

För juridiska personer är den För juridiska personer är den statliga inkomstskatten 20,6 statliga inkomstskatten 20 procent procent av den beskattningsbara av den beskattningsbara inkomsten. inkomsten.

5. Vid tillämpning av 30 kap. 7, 8 5. Vid tillämpning av 30 kap. 7, 8 och 10 a §§ ska avdrag för och 10 a §§ ska avdrag för avsättning till periodiseringsfond avsättning till periodiseringsfond som har gjorts vid beskattningsår som har gjorts vid beskattningsår som börjar före den 1 januari 2019 som börjar före den 1 januari 2019 återföras med 103 procent av återföras med 103 procent av avdraget, om återföringen görs av avdraget, om återföringen görs av en juridisk person vid en juridisk person vid beskattningsår som börjar efter den beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018 men före den 1 31 december 2018 men före den 1 januari 2021 och med 106 procent januari 2021 och med 106 procent av avdraget om återföringen görs av avdraget om återföringen görs vid beskattningsår som börjar efter vid beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020. Vid den 31 december 2020. Vid tillämpningen av samma tillämpningen av samma bestämmelser ska även avdrag för bestämmelser ska även avdrag för avsättning till periodiseringsfond avsättning till periodiseringsfond som görs vid beskattningsår som som görs vid beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018 börjar efter den 31 december 2018 men före den 1 januari 2021 men före den 1 januari 2021 återföras med 104 procent av återföras med 104 procent av avdraget, om återföringen görs av avdraget, om återföringen görs av en juridisk person vid en juridisk person vid beskattningsår som börjar efter den beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020. 31 december 2020 men före den

1 januari 2026 och med 107 procent av avdraget om åter-

10 Senaste lydelse 2018:1206. 11 8 Senaste lydelse 2018:1206.

föringen görs av en juridisk person vid beskattningsår som börjar efter

den 31 december 2025.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Bestämmelserna i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.

3. Vid tillämpning av 30 kap. 7, 8 och 10 a §§ ska avdrag för avsättning till periodiseringsfond som har gjorts vid beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020 men före den 1 januari 2026 återföras med 103 procent av avdraget, om återföringen görs av en juridisk person vid beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.

4. Företag med beskattningsår som börjar före den 1 januari 2026 och som avslutas efter den 31 december 2025 får vid tillämpningen av 35 kap. under det beskattningsåret bara göra avdrag med högst 97,1 procent för koncernbidrag som har lämnats till företag med beskattningsår som börjar efter den 1 januari 2026.

5. För det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025 ska samtliga kvarvarande avdrag för avsättning till expansionsfond som har gjorts enligt äldre bestämmelser anses återförda och genast återavsatta till expansionsfond vid beskattningsårets ingång. Vid återföringen tillämpas bestämmelserna i den äldre lydelsen och vid återavsättningen tillämpas bestämmelserna i den nya lydelsen. Vid bestämmande av det belopp som expansionsfonden högst får uppgå till gäller i fråga om återavsättningen 34 kap. 6 och 10 §§ i den äldre lydelsen och vid tillämpningen av 34 kap. 13 § gäller 50 kap. 5 § i den äldre lydelsen. Bestämmelsen i 34 kap. 13 § andra stycket tillämpas inte i fråga om återavsättning.

2.2 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 58 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

58 kap.

2 §

Om en fysisk person har förvärvat en andel i ett svenskt handelsbolag

eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, ska säkerhetens

storlek bestämmas till 40 procent av överskottet.

Om flera skalbolagsdeklarationer lämnas, ska kompletterande säkerhet

ställas för den ökning av överskottet som redovisas i förhållande till en

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Lagen tillämpas första gången på avyttringar av andelar i skalbolag

som sker efter den 31 december 2025. Om skalbolagsdeklarationen till

någon del avser tid före den 1 januari 2026, ska dock vid tillämpningen av

58 kap. 2 § första stycket procenttalet 20,6 användas i stället för 20.

3 Bakgrund och gällande rätt

3.1 Den statliga inkomstskatten för juridiska personer

Juridiska personer betalar statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet (1 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL). Vad som vid inkomstbeskattningen avses med juridiska personer framgår av 2 kap. 3 § IL. Sedan den 1 januari 2021 är den statliga inkomstskatten för juridiska personer (bolagsskatten) 20,6 procent av den beskattningsbara inkomsten (65 kap. 10 § IL). Innan dess sänktes bolagsskattesatsen också från och med den 1 januari 2019, från 22 procent till 21,4 procent.

3.2 Expansionsfondsskatten för enskilda näringsidkare och vissa delägare i handelsbolag

Fysiska personer betalar statlig inkomstskatt på avsättning till expansionsfond, s.k. expansionsfondsskatt (1 kap. 3 § IL). Avsättningar till expansionsfond får dras av (34 kap. 2 § IL) och återföring av avdrag för avsättning till expansionsfond ska tas upp till beskattning (34 kap. 14 § IL). Sedan den 1 januari 2021 är expansionsfondsskatten 20,6 procent och när expansionsfonden återförs dras motsvarande belopp av från den slutliga skatten (65 kap. 8 § IL).

Storleken på avsättningar till expansionsfond får inte överstiga resultatet av näringsverksamheten efter vissa justeringar (34 kap. 4 och 5 §§ IL). För enskilda näringsidkare får expansionsfonden inte överstiga 125,94 procent av kapitalunderlaget för expansionsfonden, dvs. skillnaden mellan värdet på tillgångar och värdet på skulder vid beskattningsårets utgång efter vissa justeringar (34 kap. 6–11 §§ IL). Detta motiveras av att den obeskattade delen av fonden måste ha täckning i ett kapitalunderlag. Den obeskattade delen uppgår till 79,4 procent (100–20,6 procents expansionsfondsskatt). Kapitalunderlaget måste således uppgå till 1/0,794≈125,94 procent av fonden. För fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag får expansionsfonden inte uppgå till ett så högt belopp att kapitalunderlag för expansionsfonden är negativt (34 kap. 12 och 13 §§ IL). Kapitalunderlaget utgörs av delägarens justerade anskaffningsutgift för andelen i handelsbolaget vid beskattningsårets utgång med vissa justeringar. När expansionsfond ska återföras och i vilka fall en fond kan överlåtas framgår av 34 kap. 14–23 §§ IL.

3.3 Resultatutjämning mellan olika beskattningsår

I 30 kap. IL finns bestämmelser om avdrag för avsättning till periodiseringsfonder. Reglerna innebär en möjlighet till resultatutjämning mellan olika beskattningsår i en näringsverksamhet. Juridiska personer får dra av högst ett belopp som motsvarar 25 procent av överskottet av

verksamheten före avdraget (30 kap. 5 § IL). Avdraget för avsättning till periodiseringsfond ska återföras senast det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då avdraget gjordes (30 kap. 7 § IL). Med återföring av ett avdrag avses att ett belopp som motsvarar ett gjort avdrag tas upp som intäkt (2 kap. 34 § IL).

3.4 Resultatutjämning inom en koncern

Bestämmelserna om koncernbidrag i 35 kap. IL innebär en möjlighet till resultatutjämning mellan företag som ingår i samma koncern. Reglerna innebär att ett givande koncernföretag gör en värdeöverföring till ett mottagande koncernföretag, varpå givaren får göra avdrag för bidraget och mottagaren tar upp detsamma till beskattning (35 kap. 1 § IL). En av flera förutsättningar för koncernbidragsrätt är att både givaren och mottagaren redovisar bidraget öppet i inkomstdeklarationen för ett beskattningsår som har samma deklarationstidpunkt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, eller som skulle ha haft det om inte givarens eller mottagarens bokföringsskyldighet upphör.

För juridiska personer är beskattningsåret detsamma som räkenskapsåret (1 kap. 15 § IL). Enligt 32 kap. 2 § SFL ska andra juridiska personer än dödsbon lämna inkomstdeklaration viss tid efter beskattningsårets utgång.

Av 3 kap. 1 och 2 §§ bokföringslagen (1999:1078), förkortad BFL, framgår att ett räkenskapsår som huvudregel ska omfatta tolv månader. När bokföringsskyldigheten inträder eller räkenskapsåret läggs om får dock räkenskapsåret omfatta kortare tid än tolv månader eller utsträckas till att omfatta högst 18 månader (3 kap. 3 § BFL). Företag som ingår i samma koncern ska som huvudregel ha samma räkenskapsår (3 kap. 5 § BFL). Om det finns synnerliga skäl kan dock Skatteverket medge att olika räkenskapsår får tillämpas.

4 Inkomstskatten för juridiska personer bör sänkas

4.1 Bolagsskatten bör sänkas

Promemorians förslag: Inkomstskatten för juridiska personer sänks från 20,6 procent till 20 procent.

Skälen för förslaget: För att skapa goda förutsättningar för tillväxt och välstånd måste Sverige ha ett konkurrenskraftigt näringsliv med hög produktivitet och gott investeringsklimat. Bolagsskattens nivå och utformning är centrala komponenter i detta sammanhang. Bolagsskatten anses vara en av de skatter som är mest skadliga för ett lands möjligheter till ekonomisk tillväxt. Det beror på skattens stora betydelse för företagens investerings- och lokaliseringsbeslut. En lägre bolagsskattesats sänker

företagens kapitalkostnader och gör att fler investeringar blir lönsamma. Det ökar investeringarna och bidrar till ekonomisk tillväxt.

Sverige är en öppen ekonomi, där företag konkurrerar på en global marknad om kapital och investeringar. Därför är det särskilt viktigt att bolagsskattereglerna är internationellt konkurrenskraftiga. En jämförelsevis hög bolagsskatt riskerar att försvaga Sveriges konkurrenskraft, leda till att investeringar sker i andra länder och minska incitamenten för företag att växa och expandera på hemmaplan. Sveriges bolagsskattesats har varit oförändrad sedan 2021. Den svenska nominella bolagsskattesatsen är i dag visserligen lägre än medelvärdet i såväl EU som OECD, men ett antal OECD-länder har en lägre nominell bolagsskattesats än Sverige och flera länder har aviserat sänkningar av skattesatsen.

I dag är oron stor kring tullar och handelshinder. Utöver de negativa konsekvenser som höjda tullar för med sig är den stora osäkerhet kring dessa handelshinder som råder i dag djupt problematisk. I en osäker värld riskerar konsumtion och investeringar att senareläggas, och också bli lägre än vad de annars skulle blivit. Företagen avvaktar med investeringar, särskilt när spelreglerna för internationell handel upplevs som instabila. Detta kan även få allvarliga negativa effekter på lång sikt eftersom en lägre kapitalstock hämmar den ekonomiska tillväxten och produktivitetsutvecklingen.

Mot denna bakgrund är det centralt att Sverige tydligt signalerar att vi är ett land som välkomnar investeringar och prioriterar stabila och konkurrenskraftiga förutsättningar för våra företag. Den ökade osäkerhet som råder i dag bör mötas med en kraftfull åtgärd för att förbättra investeringsvillkoren, stärka incitamenten för företag att investera i Sverige och motverka negativa effekter av global osäkerhet. Sänkt bolagsskatt är en sådan åtgärd. Bolagsskattesatsen föreslås därför sänkas från 20,6 till 20 procent.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 65 kap. 10 § IL.

4.2 Expansionsfondsskatten bör sänkas

Promemorians förslag: Expansionsfondsskatten sänks från 20,6 procent till 20 procent av det belopp som dras av vid avsättning till expansionsfond.

Skälen för förslaget: Genom att göra avsättningar till en expansionsfond kan enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i ett handelsbolag expandera sin verksamhet genom att behålla enkelbeskattat överskott i verksamheten på motsvarande sätt som ett aktiebolag. Skattemässigt behandlas därmed aktiebolag och enskilda näringsidkare samt fysiska personer som är delägare i ett handelsbolag likartat med hjälp av expansionsfondsskatten. Om bolagsskattesatsen sänks från 20,6 till 20 procent bör även expansionsfondsskatten sänkas i motsvarande mån. Följdändringar bör också göras vad gäller

kapitalunderlaget för expansionsfond. När expansionsfonds-skatten sänks till 20 procent får expansionsfonden högst uppgå till 125 procent av kapitalunderlaget (1/0,8 procent).

Vad gäller övergången till den lägre skattesatsen föreslås att nuvarande fondavsättningar omvandlas till avsättningar gjorda till den nya skattesatsen. Vad gäller dessa kan därefter befintliga regelverk tillämpas, med den enda skillnaden att skattesatsen, och andra procentsatser som har samband med skattesatsen, har ändrats. Övergången regleras i övergångsbestämmelser och övergången till den lägre skattesatsen kommer därigenom att ske med automatik och kan skötas av Skatteverket, utan att den skattskyldige behöver medverka. Om den skattskyldige vill göra nya avsättningar till eller återföringar från den omvandlade fonden görs det på vanligt sätt i inkomstdeklarationen.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 33 kap. 8 och 16 §§, 34 kap. 6, 8, 10, 18 och 20 §§, 50 kap. 5 § och 65 kap. 8 § IL.

4.3 Avdrag för avsättning till periodiseringsfond och återföring av detsamma bör beskattas likvärdigt

Promemorians förslag: Avdrag för avsättning till periodiseringsfond som har gjorts vid beskattningsår som börjar före den 1 januari 2026 och efter den 31 december 2020 ska återföras med 103 procent av avdraget, om återföringen görs av en juridisk person vid beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025. Avdrag för avsättning som har gjorts vid beskattningsår som börjar före den 1 januari 2021 ska återföras med 107 procent av avdraget, om återföringen görs av en juridisk person vid beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.

Skälen för förslaget: Juridiska personers avdrag för avsättning till periodiseringsfond har ett värde som motsvarar den bolagsskattesats som gäller vid avdragstidpunkten. Vad gäller beskattningsår som börjat efter den 31 december 2020 har bolagsskattesatsen varit 20,6 procent. Året dessförinnan var bolagsskattesatsen 21,4 procent. Om bolags- och expansionsfondsskatten sänks enligt vad som föreslås i avsnitt 4.1 och 4.2 kommer återföring av avdrag för avsättning till periodiseringsfond som sker under beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025 att beskattas med 20 procent.

För att avdrag respektive återföring av avdrag för avsättning till periodiseringsfond ska möta samma effektiva skattebelastning bör återföring av sådana avdrag som har gjorts före den skattesänkning som nu föreslås, tas upp till ett högre belopp när återföringen sker till den lägre skattesatsen. För att uppnå likvärdig skattebelastning mellan en avsättning som har gjorts till en skattesats om 20,6 procent och en återföring av samma avsättning till en skattesats om 20 procent, bör återföringen 14 motsvara 103 procent av avsättningen. Återföring av avdrag för avsättning

till periodiseringsfond som har gjorts vid beskattningsår som börjar före den 1 januari 2026 och efter den 31 december 2020 ska därför återföras med 103 procent av avdraget, om återföringen görs av en juridisk person vid beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025. Om avsättningen gjordes till en skattesats om 21,4 procent bör återföringen motsvara 107 procent av avsättningen. Avdrag för avsättning till periodiseringsfond som har gjorts vid beskattningsår som börjar före den 1 januari 2021 ska därför återföras med 107 procent av avdraget, om återföringen görs av en juridisk person vid beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.

Förslaget aktualiserar frågan om en eventuell konflikt med förbudet mot retroaktiv lagstiftning i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen (RF). Den regeln innebär att skatt inte får tas ut i vidare mån än som följer av föreskrifter som gällde när den omständigheten inträffade som utlöste skattskyldigheten. Förslaget om återföring av avdrag för avsättning till periodiseringsfond tillämpas på återföringar som sker efter ikraftträdandet. Det innebär att förslaget är i överensstämmelse med 2 kap. 10 § andra stycket RF (jfr t.ex. HFD 2011 ref. 73).

Regleringen är endast tänkt att gälla för de avsättningar som gjorts vid beskattningsår då bolagsskattesatsen var högre än vid tidpunkten för återföringen. När bolagsskattesatsen sänktes för beskattningsår 2019 och senare år gjordes motsvarande justering i form av en övergångsbestämmelse (prop. 2017/18:245 s. 267). Enligt den bestämmelsen gäller att avdrag för avsättning till periodiseringsfond som gjordes vid beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018 men före den 1 januari 2021 ska återföras med 104 procent av avdraget, om återföringen görs av en juridisk person vid beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020. Avsättningar till periodiseringsfond ska återföras senast det sjätte året efter avsättningen. Avdrag för avsättningar avseende beskattningsår 2019 måste därmed återföras senast under beskattningsår 2025 och avsättningar avseende beskattningsår 2020 måste återföras senast beskattningsår 2026. Den tidigare beslutade övergångsbestämmelsen bör ändras så att återföring av avdrag för avsättningar avseende beskattningsår 2020 ska göras med 107 procent av avdraget, om återföringen göras av en juridisk person vid beskattningsår som börjar efter den 1 januari 2026. För tid därefter föreslås att motsvarande reglering tas in i en ny övergångsbestämmelse.

Lagförslag

Förslaget tas in i punkt 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna och medför ändringar i punkt 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2018:1206) om ändring i inkomstskattelagen.

4.4 Avdragsrätten för koncernbidrag bör tillfälligt begränsas i vissa fall

Promemorians förslag: Företag med beskattningsår som börjar före den 1 januari 2026 och som avslutas efter den 31 december 2025 får vid tillämpningen av 35 kap. inkomstskattelagen under det beskattningsåret bara göra avdrag med 97,1 procent av koncernbidrag som har lämnats till företag med beskattningsår som börjar efter den 1 januari 2026. Det mottagande företaget ska ta upp hela koncernbidraget till beskattning.

Skälen för förslaget: Enligt svensk skattelagstiftning beskattas varje företag för sig oavsett om det är ett fristående företag eller om det ingår i en koncern. Skattelagstiftningen tar dock ändå hänsyn till koncernförhållanden, och tanken är att den sammanlagda skattebelastningen i en koncern inte ska vara större om en koncern bedriver sin verksamhet i flera företag i stället för ett enda företag. Det finns därför en möjlighet till koncernintern resultatutjämning i form av reglerna om s.k. koncernbidrag enligt bestämmelser i 35 kap. IL. Det innebär att ett givande koncernföretag gör en värdeöverföring till ett mottagande koncernföretag, varpå givaren får göra avdrag för bidraget och mottagaren beskattas för detsamma. En sådan ordning är ändamålsenlig så länge skattesatsen är densamma för såväl givande som mottagande företag.

Förslaget med sänkt bolagsskatt föreslås träda i kraft den 1 januari 2026 och gälla för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025. Det innebär att sänkningen endast är avsedd att omfatta vinster som är hänförliga till tid efter den 31 december 2025. Företag med s.k. brutna räkenskapsår som har påbörjats under år 2025 men som sträcker sig över årsskiftet och avslutas under år 2026, eller företag med förlängda räkenskapsår, beskattas med den lägre skattesatsen först under det följande räkenskapsåret, som påbörjas under år 2026. Koncernbidragsreglerna skulle kunna utnyttjas på så sätt att ett företag kan komma i åtnjutande av den lägre bolagsskattesatsen för vinster som är hänförliga till beskattningsår som börjat före den 1 januari 2026. Detta skulle t.ex. kunna ske om ett företag med brutet eller förlängt räkenskapsår som har påbörjats under år 2025 och som avslutas under år 2026 skaffar sig ett dotterföretag vars räkenskapsår börjar under år 2026, och om moderföretaget lämnar ett koncernbidrag till dotterföretaget. Moderföretagets vinster skulle då kunna flyttas till dotterföretaget och där beskattas med den lägre skattesats som nu föreslås.

Möjligheten att i praktiken tidigarelägga den skattesänkning som nu föreslås genom koncernbidrag bör förhindras. Företag med beskattningsår som börjar före den 1 januari 2026 och som avslutas efter den 31 december 2025 bör därför vid tillämpningen av 35 kap. IL under det beskattningsåret bara få göra avdrag med 97,1 procent av lämnade koncernbidrag, till den del koncernbidrag lämnas till företag med beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025. Eftersom det är fråga om en särskild problematik som endast uppstår när bolagsskattesatsen ändras från ett år till ett annat bör några materiella ändringar i reglerna om koncernbidrag i 35 kap. IL inte göras. I stället bör bestämmelserna införas i form av en övergångsbestämmelse. Det mottagande företagets skyldighet att, trots givarens

inskränkta avdragsrätt, ta upp hela koncernbidraget till beskattning följer av befintliga regler om koncernbidrag i 35 kap. IL.

Lagförslag

Förslaget tas in i punkt 4 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna.

4.5 Skatteförfarandet

Promemorians förslag: Procenttalet 20 ska användas vid tillämpningen av regeln om beslut om säkerhet för slutlig skatt för skalbolag.

Skälen för förslaget: I 58 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, finns bestämmelser om beslut om säkerhet för slutlig skatt för skalbolag. I 58 kap. 2 § SFL anges bl.a. att om säkerhet ska ställas ska storleken bestämmas till summan av företagets obetalda inkomstskatt för närmast föregående beskattningsår och 20,6 procent av det överskott som har redovisats i skalbolagsdeklarationen. Att procenttalet 20,6 anges beror på att bolagsskattesatsen är 20,6 procent. I och med att bolagsskattesatsen föreslås sänkas från 20,6 procent till 20 procent (avsnitt 4.1) bör procenttalet 20 användas vid tillämpningen av 58 kap. 2 § SFL.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 58 kap. 2 § SFL.

4.6 EU-rättsliga överväganden

Promemorians bedömning: Förslagen bedöms vara förenliga med de skyldigheter som följer av Sveriges medlemskap i EU. Förslagen bedöms inte utgöra något statligt stöd.

Skälen för bedömningen: Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) innehåller bestämmelser som tillförsäkrar fri rörlighet inom gemenskapen för arbetskraft, varor och kapital. Förslagen bedöms vara förenliga med de skyldigheter som följer av Sveriges medlemskap i EU och bedöms inte utgöra något statligt stöd.

5 Ikraftträdande- och övergångsregler

Promemorians förslag: De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2026 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.

Företag som har ett beskattningsår som börjar före den 1 januari 2026 och som slutar efter den 31 december 2025 får göra avdrag med högst 97,1 procent av koncernbidrag som under det beskattningsåret lämnas

till företag med ett beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.

I fråga om förslaget om sänkning av expansionsfondskatten behandlas också befintliga avsättningar till expansionsfond enligt de nya reglerna. Övergången till de nya reglerna sker genom att tidigare gjorda avsättningar anses återförda enligt nuvarande regler och genast återavsatta vid beskattningsårets ingång enligt de nya reglerna. Vid bestämmande av det belopp som expansionsfonden högst får uppgå till gäller i fråga om återavsättningen nuvarande regler.

Förslaget om att procenttalet 20 ska användas vid tillämpningen av regeln om beslut om säkerhet för slutlig skatt för skalbolag tillämpas första gången på avyttringar av andelar i skalbolag som sker efter den 31 december 2025. Om skalbolagsdeklarationen till någon del avser tid före den 1 januari 2026 ska dock vid tillämpningen av reglerna om beslut om säkerhetens storlek procenttalet 20,6 användas i stället för 20.

Skälen för promemorians förslag: De nya bestämmelserna bör träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 januari 2026.

Företag med beskattningsår som börjar före den 1 januari 2026 och som avslutas efter den 31 december 2025 bör vid tillämpningen av 35 kap. IL under det beskattningsåret bara kunna göra avdrag högst med 97,1 procent [≈1-(0,6/20,6)] av koncernbidrag som har lämnats till företag med beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025. Syftet med förslaget är att förhindra att företag med hjälp av koncernbidrag flyttar vinster hänförliga till beskattningsår som påbörjats före bolagsskattesänkningen till ett annat företag inom samma koncern, där vinsterna blir föremål för den lägre skattesats som gäller för beskattningsår som påbörjas efter bolagsskattesänkningen.

Vad gäller sänkningen av expansionsfondsskattesatsen bör också befintliga avsättningar till expansionsfond behandlas enligt de nya reglerna. Övergången till de nya reglerna föreslås ske genom att tidigare gjorda avsättningar anses återförda enligt nuvarande regler och genast åter anses avsatta enligt de nya reglerna. Det innebär att när den slutliga skatten bestäms efter övergången så kommer den skattskyldiga att tillgodoföras ett belopp motsvarande skillnaden (0,6 procentenheter) mellan den expansionsfondsskatt som belöper sig på det avsatta beloppet beräknad dels enligt de gamla reglerna (20,6 procent), dels enligt de nya (20 procent). Samtidigt leder en sänkning av expansionsfondsskatten till att kravet på kapitalunderlag i näringsverksamheten ökar i motsvarande mån. För att inte ytterligare tillskott ska krävas av den skattskyldige föreslås att det nya högre kravet på kapitalunderlag inte ska få genomslag i samband med att de gamla avsättningarna anses återavsatta vid beskattningsårets ingång, utan först därefter. Även andra materiella bestämmelser som utgår från storleken på näringsidkarens expansionsfond eller kapitalunderlag vid olika tidpunkter föreslås tillämpas i sina äldre lydelser vid omvandlingen.

Enligt regeln i 58 kap. 2 § SFL ska – om säkerhet ska ställas – storleken bestämmas till summan av företagets obetalda inkomstskatt för närmast föregående beskattningsår och 20,6 procent av det överskott som redovisats i skalbolagsdeklarationen. När det nu föreslås att bolagsskattesatsen ska sänkas till 20 procent bör också procentsatsen i nämnda bestämmelse ändras till 20. Detta bör gälla för avyttringar av andelar i

skalbolag som sker efter den 31 december 2025. Om skalbolagsdeklarationen till någon del avser tid före den 1 januari 2026 bör dock vid tillämpningen av reglerna om säkerhetens storlek vid beslut om säkerhet för slutlig skatt, procenttalet 20,6 alltjämt användas i stället för procenttalet 20.

Regler om att återföring av avdrag för avsättning till periodiseringsfond i vissa fall ska ske med en viss procent av avdraget (avsnitt 4.3) införs också i övergångsbestämmelserna.

6 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar.

De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt, och för att analysera andra konsekvenser än de offentligfinansiella effekterna, kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen.

6.1 Offentligfinansiella effekter

Intäkterna från bolagsskatten bedömdes i 2025 års ekonomiska vårproposition uppgå till 239 miljarder kronor 2026. Den implicita inkomst av näringsverksamhet som ligger till grund för prognosen är således 1 160 miljarder kronor. Om alla företag hade kalenderår som räkenskapsår skulle förslaget att sänka bolagsskattesatsen från 20,6 till 20 procent minska skatteintäkterna med 7 miljarder kronor per år. Cirka 20 procent av företagen har emellertid brutna räkenskapsår, vilket påverkar den offentligfinansiella effekten under införandeåret. Justerat för detta beräknas den offentligfinansiella bruttoeffekten 2026 uppgå till −6,3 miljarder kronor.

Vissa företag är statligt ägda. I Finansdepartementets beräkningskonventioner framgår att om skatten för ett statligt företag minskar antas utdelningen till staten från företaget öka i samma utsträckning, eller vice versa. Den offentligfinansiella nettoeffekten antas i dessa fall således vara noll för den del av en regeländring som påverkar resultatet i ett statligt ägt företag. Cirka 5 procent av bolagsskatteintäkterna kommer från företag som är statligt ägda. Den offentligfinansiella nettoeffekten 2026 beräknas därför uppgå till −5,9 miljarder kronor.

Från och med 2027, när effekten av de brutna räkenskapsåren har neutraliserats, bedöms den offentligfinansiella nettoeffekten vara −6,6 miljarder kronor per år, se tabell 6.1.

I avsnitt 4.2 föreslås att expansionsfondsskatten sänks från 20,6 procent till 20 procent av det belopp som dras av vid avsättning till expansionsfond. Vad gäller övergången till den lägre skattesatsen föreslås att nuvarande fondavsättningar omvandlas till avsättningar gjorda till den nya skattesatsen.

I slutet av 2024 uppgick de totala avsättningarna till expansionsfonder till 16,5 miljarder kronor enligt statistik från Skatteverkets statistikportal. Framskrivet med den förväntade utvecklingen av BNP i löpande priser till 2026 års priser och volymer motsvarar det 18 miljarder kronor. Finansdepartementets beräkningskonventioner redogör för beräkningen av den offentligfinansiella effekten av sänkt expansionsfondsskatt med det förfarande som föreslås i avsnitt 4.2. Under införandeåret anses de gjorda avsättningarna till expansionsfonden vara återförda till den gamla skattesatsen (20,6 procent) och återavsatta till den nya skattesatsen (20 procent). De som har avsättningar till expansionsfond får ett tillgodohavande på skattekontot som motsvarar skillnaden, dvs. 0,6 procent av avsättningarna. För staten innebär detta förfarande en förskjutning av skatteintäkter över tid och, allt annat lika, ett behov av högre upplåning under införandeåret. Den föreslagna sänkningen från 20,6 till 20 procent bedöms innebära ca 110 miljoner kronor i ökad upplåning 2026. Den offentligfinansiella bruttoeffekten inkluderar även kostnaden för den ökade upplåning som åtgärden ger upphov till. Prognosen för den nominella 10-åriga statsobligationsräntan 2026 är 2,46 procent och upplåningskostnaden blir således knappt 3 miljoner kronor. Bruttoeffekten för införandeåret beräknas uppgå till −0,11 miljarder kronor. Den offentligfinansiella nettoeffekten för införandeåret sammanfaller med bruttoeffekten. Från och med 2027 utgörs nettoeffekten enbart av kostnaden för den ökade upplåningen. Detta utgör även den varaktiga effekten.

Tabell 6.1 Offentligfinansiell effekt av sänkt bolagsskatt och expansionsfondsskatt

Miljarder kronor, ikraftträdandeårets priser och volymer

Sänkt bolagsskatt 2026-01-01 −6,30 −5,90 −6,60 −6,60 −6,60 Sänkt 2026-01-01 −0,11 −0,11 0,00 0,00 0,00 expansionsfondsskatt Summa −6,38 −6,03 −6,62 −6,62 −6,63

Förslaget i avsnitt 4.3 om att avdrag för avsättning till periodiseringsfond och återföring av detsamma bör beskattas likvärdigt samt förslaget i avsnitt 4.4 om att avdragsrätten för koncernbidrag tillfälligt bör begränsas i vissa fall påverkar inte de offentliga finanserna. Förslagen syftar till att avdragen för avsättning till periodiseringsfond ska ha ett värde som motsvarar den bolagsskattesats som gällde vid avdragstidpunkten och att företagen inte

2 20 Se t.ex. Beräkningskonventioner 2022 på www.regeringen.se.

ska komma i åtnjutande av den lägre bolagsskattesatsen för vinster som är hänförliga till beskattningsår som börjat före den 1 januari 2026. Under förutsättning att förslagen genomförs ger den offentligfinansiella effekt som redovisas i tabell 6.1 en rättvisande bild av hur förslaget om sänkt bolagsskatt påverkar de offentliga finanserna.

6.2 Effekter för företagen

Förslaget om sänkt bolagsskatt

Förslaget om sänkt bolagsskattesats berör juridiska personer som inte är handelsbolag. Det finns enligt SCB:s företagsregister i dag omkring 700 000 aktiva sådana företag. År 2023 redovisade ca 375 000, eller drygt hälften av dem, överskott av näringsverksamhet och betalade bolagsskatt. Övriga företag redovisade nollresultat eller underskott.

Liksom företagspopulationen i stort i Sverige är de flesta företag som betalar bolagsskatt små. För 2023 hade ca 85 procent av företagen en omsättning under 20 miljoner kronor, och klassas enligt EU:s definition av små och medelstora företag därför som mikroföretag. Cirka 7 procent hade en omsättning mellan 20 och 100 miljoner kronor, och klassas enligt samma definition som små företag. Samma sak gäller om företagets storlek mäts i termer av antalet anställda: ca 85 procent av företagen hade 2023 färre än 10 anställda (mikroföretag) och ca 10 procent hade mellan 10 och 50 anställda (små företag).

Den största delen av bolagsskatten betalas emellertid av stora företag. Cirka 40 procent av bolagsskatten 2023 betalades av företag med en omsättning över 500 miljoner kronor eller fler än 250 anställda. Dessa företag klassas som stora företag enligt EU:s företagsdefinition.

Alla branscher finns representerade bland de företag som betalar bolagsskatt. De flesta företag som betalade bolagsskatt 2023 fanns i branscherna verksamheter som utövas av huvudkontor, fastighetsverksamhet och specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet. Detta är även de tre största branscherna sett till totalt antal företag i respektive bransch. Den största andelen av bolagsskatten betalades av företag i branscherna finansiella tjänster, verksamheter som utövas av huvudkontor och parti- och provisionshandel. Branscherna finansiella tjänster och partioch provisionshandel är även stora i termer av antal företag.

Förslaget om sänkt bolagsskatt bedöms inte påverka företagens administrativa kostnader. Skatteförfarandet är detsamma som tidigare. Det enda som ändras är skattesatsen.

Förslaget om att avdrag för avsättning till periodiseringsfond och återföring av detsamma bör beskattas likvärdigt bedöms dock öka vissa företags administrativa kostnader under en övergångsperiod. Företagens administrativa kostnader består, i detta sammanhang, i att multiplicera återförda avdrag för avsättning till periodiseringsfond med en viss procentsats (103 eller 107). Dessutom leder förslaget till att företagen under sex år kommer att ha olika typer av periodiseringsfonder: dels sådana som gjordes före bolagsskattesänkningen, dels sådana som gjordes efter. De sistnämnda ska återföras med 100 procent. För företag med datoriserad bokföring bedöms beräkningen inte medföra några

administrativa kostnader. För företag som inte har det bedöms beräkningen vara så pass enkel att kostnaderna för den är små.

Större företag har i regel datoriserad bokföring. Mindre företag kan dock få en tillkommande administrativ kostnad av förslaget. I beräkningen av de administrativa kostnaderna antas att mindre företag är sådana som har en omsättning under en miljon kronor. Den tid det tar att utföra arbetsmomentet antas vara fem minuter och timkostnaden 450 kronor. Arbetet antas utföras av en redovisningsekonom i privat sektor med en månadslön på 43 200 kronor. Enligt rekommendationerna i Tillväxtverkets Regelräknare har lönen multiplicerats med schablonvärdet 1,84. Enligt Skatteverkets statistikportal hade ca 50 000 juridiska personer med en omsättning under 1 miljon kronor avsättningar till periodiseringsfond vid utgången av 2024. Den totala administrativa kostnaden kan då beräknas till 1,9 miljoner kronor (≈ 50 000 ⋅ 5 ∕ 60 ⋅ 450).

Eftersom förslaget om sänkt bolagsskatt gäller samtliga juridiska personer bedöms konkurrensförhållandena mellan företag som bedrivs som juridiska personer och som verkar på den svenska marknaden vara oförändrade. I ett internationellt perspektiv förbättras däremot förutsättningarna för svenska företag och konkurrenskraften stärks. För Sveriges del är det särskilt viktigt att bolagsskattereglerna är internationellt konkurrenskraftiga och den föreslagna sänkningen bidrar till detta.

Förslaget om sänkt expansionsfondsskatt

Förslaget om sänkt expansionsfondsskatt påverkar enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Enligt SCB:s företagsregister finns det i dag ca 565 000 aktiva enskilda näringsidkare och 30 000 aktiva handelsbolag. Enligt statistik från Skatteverkets statistikportal hade 45 000 skattskyldiga avsättningar till expansionsfond 2023. Av dessa var 41 000 enskilda näringsidkare och 4 000 fysiska personer som var delägare i handelsbolag.

De som har avsättningar till expansionsfond bedriver typiskt sett små verksamheter utan anställda och med en omsättning upp till 1 miljon kronor per år. Expansionsfonder är vanligast i branscherna skogsbruk och jordbruk. Ungefär hälften av alla företagare som har avsättning till expansionsfond verkar i dessa branscher och ca 40 procent av de sammanlagda avsättningarna finns här.

Förslaget bedöms inte leda till någon påverkan på de administrativa kostnaderna för de skattskyldiga eftersom återföringen av den gamla fonden och återavsättningen till den nya fonden sker med automatik. Den automatiska hanteringen gör att bedömningen är att ingen särskild hänsyn till små företag behöver göras vid reglernas utformning. Det tillvägagångssätt som föreslås bedöms vara det som har minst påverkan på företagens administration.

6.3 Effekter för enskilda, inkomstfördelningen och den ekonomiska jämställdheten

Det är i första hand juridiska personer och inte fysiska personer som berörs av förslaget om sänkt bolagsskatt. Konsekvenserna för den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män och inkomstfördelningen av förslaget är därför främst indirekta och beror på vilka individer det är som äger och driver företag.

Män äger och driver företag i större utsträckning än kvinnor. De indirekta konsekvenserna bedöms därför vara att män i större utsträckning än kvinnor gynnas av förslaget om sänkt bolagsskatt. Motsvarande bedömning gäller för konsekvenserna för inkomstfördelningen. Det är personer med jämförelsevis högre inkomst som äger och driver företag och som därmed gynnas mer av bolagsskattesänkningen än de med lägre inkomst.

Förslaget om sänkt expansionsfondsskatt påverkar enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Som framgår i avsnitt 6.2 hade 45 000 företagare avsättningar till expansionsfond 2023, varav 41 000 enskilda näringsidkare och 4 000 fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Statistiken visar vidare att 70 procent av dem är män och 30 procent kvinnor. Män har i genomsnitt högre avsättningar till expansionsfond än kvinnor: 435 000 kronor i genomsnitt för män jämfört med 225 000 kronor för kvinnor. Det medför att 80 procent av de sammanlagda avsättningarna finns hos män och 20 procent hos kvinnor. Därmed förväntas män i större utsträckning än kvinnor gynnas av den sänkta expansionsfondsskatten.

Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag återfinns i högre grad i inkomstgrupper med högre ekonomisk standard. Vidare är de genomsnittliga avsättningarna till expansionsfond högre för personer med högre inkomster och benägenheten att göra avsättningar ökar med inkomsten. Därmed förväntas förslaget bidra till att inkomsterna blir mer ojämnt fördelade i ekonomin.

Konsekvenserna för den ekonomiska jämställdheten mellan män och kvinnor och inkomstfördelningen av såväl förslagen om sänkt bolagsskatt som sänkt expansionsfondsskatt bedöms dock som marginella.

6.4 Effekter för investeringar, BNP och sysselsättning

Bolagsskatten påverkar investeringarna och kapitalstockens storlek via kapitalkostnaden. En sänkt bolagsskatt sänker företagens kapitalkostnader och gör att fler investeringar blir lönsamma på marginalen. Investeringarna förväntas öka, vilket leder till en högre kapitalstock och därmed högre BNP.

Bolagsskattens nivå och utformning är central för företagens investerings- och lokaliseringsbeslut. Den effektiva skattesatsen, som mäter den faktiska skatten i förhållande till den ekonomiska vinsten och även beaktar andra aspekter av bolagsskattereglerna än den nominella

skattesatsen, är ett viktigt konkurrensmedel i ett internationellt perspektiv. Om Sveriges effektiva skattesats sänks i förhållande till andra länders effektiva skattesatser kan utländska företags investeringar och nyetableringar i Sverige öka, vilket ytterligare kan höja kapitalstocken och BNP.

När kapitalstocken ökar, ökar mängden kapital per anställd. Detta stärker arbetskraftens produktivitet och ökar företagens efterfrågan på arbetskraft. Efterfrågeeffekten är särskilt stor under den tid när kapitalstocken växer men när reallönerna inte har hunnit anpassa sig till den högre produktivitetsnivån. På kort och medellång sikt gynnar en högre kapitalstock både produktion (BNP) och sysselsättning. På längre sikt innebär en högre kapitalintensitet högre produktivitet för arbetskraft och att reallönerna före skatt ökar.

Den högre nettoavkastningen på en investering som en bolagsskattesänkning ger upphov till leder enligt neoklassisk ekonomisk teori till en större optimal storlek på kapitalstocken. I praktiken kan det dock vara mer eller mindre svårt att på kort sikt öka kapitalstocken. Den långa livslängden hos realekonomiska investeringar kan därför innebära att förändringar av skattereglerna kapitaliseras i tillgångspriserna. En sänkt bolagsskattesats kan därför initialt öka värdet på företagens tillgångar.

Beräkningen av den offentligfinansiella effekten i avsnitt 6.1Fel! Hittar inte referenskälla. är statisk i den bemärkelsen att den bygger på antagandet att de individer och företag som berörs av förslaget inte ändrar sitt beteende till följd av skatteändringen. En ändring av bolagsskattesatsen kan dock leds till dynamiska förändringar av bolagsskattebasen, som gör att effekten på de offentliga finanserna blir en annan på längre sikt. Med hjälp av den långsiktiga offentligfinansiella effekten kan förslagets självfinansieringsgrad beräknas. Den långsiktiga effekten och självfinansieringsgraden utgör ett kompletterande beslutsunderlag till brutto- och nettoeffekterna.

Det finns flera faktorer som gör att bolagsskattebasen kan öka på lång sikt om bolagsskattesatsen sänks. Som tidigare diskuterats gör den lägre kapitalkostnaden att fler investeringar blir lönsamma och investeringarna ökar. Dessutom ökar viljan hos multinationella företag att göra investeringar och redovisa sina vinster i landet. Sammantaget kan detta bidra till att skatteintäkterna ökar på lång sikt och att effekten på de offentliga finanserna då blir mindre än den initiala skattesänkningen.

6.5 Effekter för kommuner och regioner

Bolagsskatt betalas av juridiska personer utom handelsbolag, oavsett vem ägaren är. Även företag som ägs av kommuner och regioner kan därmed ta del av den föreslagna skattesänkningen.

Beskattning av enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag påverkar kommuner och regioner då dessa betalar kommunal inkomstskatt. Så länge avsättningarna till expansionsfonderna är oförändrade påverkas emellertid inte kommunernas och regionernas ekonomi av förslaget om sänkt expansionsfondsskatt. En lägre expansionsfondsskatt kan göra det mer attraktivt att göra avsättningar till

expansionsfond. Eftersom den föreslagna sänkningen enbart är 0,6 procentenheter bedöms dock effekterna i detta fall vara försumbara och kommunernas och regionernas ekonomi bedöms inte påverkas av förslaget.

6.6 Övrigt

De nya bestämmelserna bör träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 januari 2026. Inga andra överväganden utöver vad som redogörs för i avsnitt 5 bedöms behöva göras.

Ägare av företag, enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag behöver få information om de nya reglerna. Utöver den information som Skatteverket bedömer är nödvändig att tillhandahålla bedöms inga speciella informationsinsatser krävas.

Frågan om bolagsskattens utformning och nivå är ständigt aktuell, såväl nationellt som internationellt. Universitet, myndigheter, organisationer och företag gör löpande analyser av skattereglerna. Det kommer därför med stor sannolikhet med tiden finnas flera olika analysunderlag, framtagna utifrån olika perspektiv, som kan användas för att få en uppfattning av förslagets sammantagna effekter. Hur förändringar i skattesystemet påverkar ekonomin är komplext och det kan ta tid innan effekterna uppstår och individer och företag har anpassat sig till en ny miljö. Det tar därför tid innan reformens effekter kan utvärderas fullständigt.

Förslaget bedöms inte få några konsekvenser för miljön.

6.7 Effekter för statliga myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Skatteverket kommer att behöva ändra informationsmaterial till följd av förslagen. Dessa förändringar kommer att ingå i den anpassning som görs med anledning av ny eller förändrad lagstiftning och det bedöms inte finnas behov av särskilda informationsinsatser utöver detta. Förslaget att sänka expansionsfondsskatten kommer övergångsvis att kräva ytterligare arbetsinsatser från Skatteverkets sida. Utgångspunkten är att eventuella tillkommande kostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Förslagen bedöms inte påverka de allmänna förvaltningsdomstolarnas arbetsbörda eller kostnader annat än marginellt.

7 Författningskommentar

7.1 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

33 kap.

8 § Med kapitalunderlaget för räntefördelning för en enskild näringsidkare avses skillnaden mellan värdet på tillgångarna och värdet på skulderna i näringsverksamheten vid det föregående beskattningsårets utgång

ökad med

– underskott av näringsverksamheten under det föregående beskattningsåret till den del avdrag för underskottet inte har gjorts enligt någon av de bestämmelser som anges i 14 kap. 22 § första och andra styckena,

– kvarstående sparat fördelningsbelopp, – en sådan övergångspost som avses i 14 §, och – en sådan särskild post vid arv, gåva m.m. som avses i 15–17 §§,

minskad med

– 80 procent av expansionsfonden enligt 34 kap. vid det föregående beskattningsårets utgång, och

– sådana tillskott till näringsverksamheten under det föregående beskattningsåret som gjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten.

I paragrafen anges vad som avses med kapitalunderlag för räntefördelning för en enskild näringsidkare. Ändringen i femte strecksatsen är en följd av att expansionsfondskatten sänks. Procentsatsen som anges i strecksatsen motsvarar den andel av expansionsfonden som ska ha täckning i ett kapitalunderlag som motsvarar vad som återstår av de avsättningar som har gjorts till fonden sedan expansionsfondsskatten har betalats. Eftersom expansionsfondsskatten sänks med 0,6 procentenheter till 20 procent kommer det att återstå 80 procent av avsättningen när skatten har betalats. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

16 § Den särskilda posten uppgår till ett belopp som motsvarar det negativa kapitalunderlag för räntefördelning som hänför sig till förvärvet, beräknat vid förvärvstidpunkten. Posten får dock inte överstiga ett belopp som motsvarar den ersättning som lämnas för fastigheten minskad med det högsta värdet för fastigheten vid förvärvstidpunkten enligt 12 § första stycket eller 13 § och ökad med 80 procent av en övertagen expansionsfond till den del den avser fastigheten. Ett åtagande att ta över expansionsfonden räknas inte som ersättning.

Om en del av fastigheten övergår till någon annan ägare, ska posten minskas i motsvarande mån.

Om fastigheten och driften av den räknas till olika näringsverksamheter och förvärvaren eller hans närstående inom två år före förvärvet eller efter förvärvet skjutit till kapital i mer än obetydlig omfattning till den näringsverksamheten som driften räknas till, ska posten minskas i motsvarande mån.

I paragrafen finns bestämmelser om en särskild post. Ändringen i första stycket är en följd av att expansionsfondskatten sänks. Procentsatsen som anges i första stycket motsvarar den andel av expansionsfonden som motsvarar vad som återstår av de avsättningar som

26 har gjorts till fonden sedan expansionsfondsskatten har betalats. Eftersom

expansionsfondsskatten sänks med 0,6 procentenheter till 20 procent kommer det att återstå 80 procent av avsättningen när skatten har betalats.

Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

34 kap.

6 § För enskilda näringsidkare får expansionsfonden uppgå till högst ett belopp som motsvarar 125 procent av kapitalunderlaget för expansionsfond.

I paragrafen anges en begränsning av expansionsfondens storlek.

Ändringen är en följd av att expansionsfondsskatten sänks. Expansionsfonden måste ha täckning i ett kapitalunderlag i näringsverksamheten som motsvarar vad som återstår av de avsättningar som har gjorts till fonden när expansionsfondsskatten har betalats. Eftersom expansionsfondsskatten sänks med 0,6 procentenheter till 20 procent kommer det att återstå 80 procent av avsättningen när skatten har betalats. Annorlunda uttryckt innebär det att fonden högst får uppgå till 125 procent (=1/80) av kapitalunderlaget.

Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

8 § En särskild post får beräknas om en fastighet förvärvas genom arv, testamente eller gåva eller genom bodelning med anledning av äktenskapsskillnad eller makes död och summan av egen och övertagen expansionsfond överstiger 125 procent av summan av förvärvarens kapitalunderlag för expansionsfond och det kapitalunderlag som hänför sig till förvärvet. Förvärvarens kapitalunderlag och expansionsfond ska beräknas vid utgången av beskattningsåret före förvärvet medan det kapitalunderlag som hänför sig till förvärvet och den övertagna expansionsfonden beräknas vid förvärvstidpunkten.

Första stycket gäller bara under förutsättning att villkoren i 18 § är uppfyllda och om fastigheten är kapitaltillgång såväl hos den tidigare ägaren som hos förvärvaren.

I paragrafen regleras beräkning av en särskild post i vissa fall.

Ändringen i första stycket är en följd av att expansionsfondskatten sänks. Expansionsfonden måste ha täckning i ett kapitalunderlag i näringsverksamheten som motsvarar vad som återstår av de avsättningar som har gjorts till fonden när expansionsfondsskatten har betalats. Eftersom expansionsfondsskatten sänks med 0,6 procentenheter till 20 procent kommer det att återstå 80 procent av avsättningen när skatten har betalats. Annorlunda uttryckt innebär det att fonden högst får uppgå till 125 procent (=1/80) av kapitalunderlaget.

Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

10 § Den särskilda posten får öka kapitalunderlaget för expansionsfond med ett så stort belopp att expansionsfonden motsvarar högst 125 procent av kapitalunderlaget som avses i 8 §.

Kapitalunderlaget får ökas med posten bara så länge någon del av fastigheten finns kvar i näringsverksamheten. Om expansionsfonden ett visst år uppgår till eller är lägre än 125 procent av kapitalunderlaget före ökningen med posten, upphör rätten att öka kapitalunderlaget med posten.

I paragrafen regleras beräkning av en särskild post i vissa fall.

Ändringarna i första och andra styckena är en följd av att expansionsfondsskatten sänks. Expansionsfonden måste ha täckning i ett

kapitalunderlag i näringsverksamheten som motsvarar vad som återstår av de avsättningar som har gjorts till fonden när expansionsfondsskatten har betalats. Eftersom expansionsfondsskatten sänks med 0,6 procentenheter till 20 procent kommer det att återstå 80 procent av avsättningen när skatten har betalats. Annorlunda uttryckt innebär det att fonden högst får uppgå till 125 procent (=1/80) av kapitalunderlaget. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

18 § Om realtillgångar i en enskild näringsverksamhet övergår till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning och mottagaren tar över hela näringsverksamheten, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller av en verksamhetsgren, får mottagaren helt eller delvis ta över en expansionsfond, om

– mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att han tar över fonden eller delen av fonden, eller

– parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om övertagandet. Utöver vad som sägs i första stycket krävs att

1. mottagaren övertar tillgångar vars värde, minskat med övertagna skulder, motsvarar minst 80 procent av den övertagna expansionsfonden eller delen av fonden, och 2. vad som övertas av fonden uppgår till högst så stor del av hela fonden som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar i näringsverksamheten.

Expansionsfonden får dock inte tas över till den del den överstiger 185 procent av det värde som realtillgångarna i näringsverksamheten uppgick till vid utgången av det tredje beskattningsåret före det aktuella beskattningsåret (jämförelsebeloppet). Om fonden bara delvis tas över, får den övertagna fondens värde högst uppgå till så stor del av jämförelsebeloppet som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar vid tidpunkten för överföringen. Värdet av realtillgångarna ska beräknas på det sätt som anges i 33 kap. 12 § första stycket och 13 §. Som skuld enligt första stycket 1 ska räknas också sådana avdrag som avses i 33 kap. 11 §.

Om expansionsfonden helt eller delvis tas över, anses den som tar över fonden själv ha gjort avsättningarna och avdragen för dem.

I paragrafen regleras övertagande av expansionsfond i vissa fall. Ändringen i andra stycket 1 är en följd av att expansionsfondskatten sänks. Procentsatsen som anges i andra stycket 1 motsvarar den andel av expansionsfonden som ska ha täckning i ett kapitalunderlag som motsvarar vad som återstår av de avsättningar som har gjorts till fonden sedan expansionsfondsskatten har betalats. Eftersom expansionsfondsskatten sänks med 0,6 procentenheter till 20 procent kommer det att återstå 80 procent av avsättningen när skatten har betalats. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

20 § En expansionsfond upphör utan att bestämmelserna i 14–16 §§ blir tillämpliga om en enskild näringsidkare

– överlåter samtliga realtillgångar i näringsverksamheten till ett aktiebolag som han äger aktier i eller genom överlåtelsen kommer att äga aktier i,

– begär att expansionsfonden inte ska återföras, och

– gör ett tillskott till bolaget som motsvarar minst 80 procent av expansionsfonden.

I 48 kap. 12 § finns bestämmelser om beräkningen av omkostnadsbeloppet för aktierna.

I paragrafen regleras upphörande av expansionsfond i vissa fall.

Ändringen i första stycket tredje strecksatsen är en följd av att expansionsfondskatten sänks. Procentsatsen som anges i första stycket tredje strecksatsen motsvarar den andel av expansionsfonden som motsvarar vad som återstår av de avsättningar som har gjorts till fonden sedan expansionsfondsskatten har betalats. Eftersom expansionsfondsskatten sänks med 0,6 procentenheter till 20 procent kommer det att återstå 80 procent av avsättningen när skatten har betalats.

Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

50 kap.

5 § Anskaffningsutgiften ska ökas med – den skattskyldiges tillskott till bolaget, – belopp som tagits upp som den skattskyldiges andel av bolagets inkomster, – 20 procent av avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap., – 80 procent av expansionsfond som förs över från en andel i handelsbolag till enskild näringsverksamhet enligt 34 kap. 22 §, och – det belopp som framgår vid en tillämpning av bestämmelserna om överlåtelse av privata tillgångar till underpris i 53 kap. 5 §.

Anskaffningsutgiften ska minskas med – den skattskyldiges uttag ur bolaget, – belopp som dragits av som den skattskyldiges andel av bolagets underskott, – negativt fördelningsbelopp till den del räntefördelningen minskat ett underskott i inkomstslaget näringsverksamhet, – 20 procent av återförda avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap., och – 80 procent av expansionsfond som förs över från enskild näringsverksamhet till andel i handelsbolag enligt 34 kap. 19 §.

I paragrafen behandlas omkostnadsbeloppet för andelar i svenska handelsbolag.

Ändringarna i första stycket tredje och fjärde strecksatserna respektive andra stycket fjärde och femte strecksatserna är en följd av att expansionsfondsskatten sänks. Procentsatserna i bestämmelsen motsvarar dels den andel av expansionsfonden som motsvaras av expansionsfondsskatten, dels den andel som motsvaras av vad som återstår av de avsättningar som har gjorts till fonden sedan expansionsfondsskatten har betalats. Eftersom expansionsfondsskatten sänks med 0,6 procentenheter till 20 procent kommer det att återstå 80 procent av avsättningen när skatten har betalats.

Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

65 kap.

8 § Expansionsfondsskatten är 20 procent av det belopp som dras av vid avsättning till expansionsfond enligt 34 kap. När avdraget återförs, ska ett belopp som motsvarar 20 procent av minskningen av expansionsfonden tillgodoräknas vid debiteringen av slutlig skatt.

I paragrafen behandlas expansionsfondsskatten.

Ändringen innebär att expansionsfondsskatten sänks från 20,6 till 20 procent av det belopp som dras av vid avsättning till expansionsfond. När avdraget återförs tillgodoräknas ett belopp motsvarande 20 procent av minskningen av expansionsfonden vid debitering av slutlig skatt.

Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

10 § För juridiska personer är den statliga inkomstskatten 20 procent av den beskattningsbara inkomsten.

I paragrafen anges den statliga inkomstskatten för juridiska personer. Ändringen innebär att den statliga inkomstskatten för juridiska personer sänks med 0,6 procentenheter från 20,6 procent till 20 procent. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Punkt 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2018:1206) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

5. Vid tillämpning av 30 kap. 7, 8 och 10 a §§ ska avdrag för avsättning till periodiseringsfond som har gjorts vid beskattningsår som börjar före den 1 januari 2019 återföras med 103 procent av avdraget, om återföringen görs av en juridisk person vid beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018 men före den 1 januari 2021 och med 106 procent av avdraget om återföringen görs vid beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020. Vid tillämpningen av samma bestämmelser ska även avdrag för avsättning till periodiseringsfond som görs vid beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018 men före den 1 januari 2021 återföras med 104 procent av avdraget, om återföringen görs av en juridisk person vid beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020 men före den 1 januari 2026 och med 107 procent av avdraget om återföringen görs av en juridisk person vid beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.

I femte punkten regleras att återföring av avsättning till periodiseringsfond i vissa fall ska ske till högre belopp. Ändringen är en följd av att bolagsskatten sänks och innebär att återföring av avsättning till periodiseringsfond som görs vid beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018 men före den 1 januari 2021 ska återföras med 107 procent av avdraget, om återföringen görs av en juridisk person vid beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Bestämmelserna i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.

3. Vid tillämpning av 30 kap. 7, 8 och 10 a §§ ska avdrag för avsättning till periodiseringsfond som har gjorts vid beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020 men före den 1 januari 2026 återföras med 103 procent av avdraget, om återföringen görs av en juridisk person vid beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.

4. Företag med beskattningsår som börjar före den 1 januari 2026 och som avslutas efter den 31 december 2025 får vid tillämpningen av 35 kap. under det beskattningsåret bara göra avdrag högst med 97,1 procent för koncernbidrag som har lämnats till företag med beskattningsår som börjar efter den 1 januari 2026.

5. För det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025 ska samtliga kvarvarande avdrag för avsättning till expansionsfond som har gjorts enligt äldre bestämmelser anses återförda och genast återavsatta till expansionsfond vid beskattningsårets ingång. Vid återföringen tillämpas bestämmelserna i den äldre lydelsen och vid återavsättningen tillämpas bestämmelserna i den nya lydelsen. Vid bestämmande av det belopp som expansionsfonden högst får uppgå till gäller i fråga om återavsättningen 34 kap. 6 och 10 §§ i den äldre lydelsen och vid tillämpningen av 34 kap. 13 § gäller 50 kap. 5 § i den äldre lydelsen. Bestämmelsen i 34 kap. 13 § andra stycket tillämpas inte i fråga om återavsättning.

Av första punkten framgår att lagen träder i kraft den 1 januari 2026.

Av andra punkten framgår att bestämmelserna i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.

Av tredje punkten framgår att återföring av avdrag för avsättning till periodiseringsfond i vissa fall ska ske till högre belopp. Ett avdrag för avsättning till periodiseringsfond som har gjorts vid beskattningsår som börjat mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2025 har gjorts när bolagsskattesatsen varit 20,6 procent. Det innebär att ett avdrag om 100 har medfört en minskad skattekostnad om 20,6. Om avdraget återförs vid beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025 innebär den sänkta bolagsskattesatsen att skattekostnaden minskar till 20. För att skattebelastningen ska motsvara den som gällde vid avdraget, 20,6, ska återföring ske med 103 procent av avdraget, dvs 103. Skattekostnaden för återföringen kommer då att uppgå till 20,6 (103*0,2=20,6).

Periodiseringsfonder kan i vissa fall tas över av annan skattskyldig än den som gjort avsättningen (30 kap. 11–14 §§ IL). Enligt 30 kap. 15 § IL anses den som tar över fonden själv ha gjort avsättningen och avdraget för denna för det beskattningsår som avdraget faktiskt hänför sig till. Skyldigheten att i vissa fall återföra ett avdrag för avsättning till periodiseringsfond med ett förhöjt belopp gäller oavsett om periodiseringsfonden har tagits över från någon annan, förutsatt att den som återför avsättningen är en juridisk person.

Av tredje punkten framgår att avdragsrätten för koncernbidrag enligt 35 kap. IL i vissa fall begränsas. Det gäller om företag med beskattningsår som börjar före den 1 januari 2026 och som avslutas efter den 31 december 2025 lämnar koncernbidrag till ett företag med beskattningsår som börjar efter den 1 januari 2026. Inkomster hänförliga till beskattningsår som börjar före den 1 januari 2026 beskattas med bolagsskattesatsen 20,6. Inkomster hänförliga till beskattningsår som börjar efter den 1 januari 2026 kommer däremot att beskattas med bolagsskattesatsen 20. För att uppnå samma effektiva skattebelastning för givande och mottagande företag med beskattningsår som börjar före respektive efter den 1 januari 2026, medges i sådana fall avdrag bara med 97,1 procent av det lämnade koncernavdraget. Mottagande företags skyldighet att ta upp koncernbidraget i sin helhet påverkas inte av bestämmelsen.

Ett exempel kan illustrera.

Givande företag A:s beskattningsår löper från den 1 juli 2025 till den 30

juni 2026. Mottagande företag B:s beskattningsår är den 1 januari 2026

till den 30 juni 2026. Ett koncernbidrag om 100 motsvaras vid full

avdragsrätt för givaren A av en lägre skattekostnad om 20,6

(100*0,206). För mottagaren B är motsvarande ökade skattekostnad 20

(100*0,2). Att avdragsrätten begränsas till 97,1 procent gör att givande

företags minskade skattekostnad motsvarar mottagande företags ökade

skattekostnad om 20 ((0,971*100)*0,206).

Av fjärde punkten framgår att för det första beskattningsåret som börjar närmast efter den 31 december 2025, ska samtliga kvarvarande avdrag för avsättning till expansionsfond som har gjorts enligt äldre bestämmelser

anses återförda och genast återavsatta till expansionsfond vid beskattningsårets ingång. Dessa åtgärder kommer med automatik att vidtas av Skatteverket. Vid återföringen tillämpas bestämmelserna i den äldre lydelsen och vid återavsättningen tillämpas bestämmelserna i sin nya lydelse. Vid bestämmande av det belopp som expansionsfonden högst får uppgå till i samband med omvandlingen av fonden tillämpas i fråga om återavsättningen 34 kap. 6 och 10 §§ i den äldre lydelsen och vid tillämpningen av 34 kap. 13 § tillämpas 50 kap. 5 § i den äldre lydelsen. Bestämmelsen i 34 kap. 13 § andra stycket tillämpas inte i fråga om återavsättningen. Anledningen till detta är att den skattskyldige inte ska tvingas återföra delar av återavsättningen.

Om den skattskyldige samma år som fonden omvandlas vill återföra hela eller delar av fonden måste det göras på vanligt sätt i inkomstdeklarationen. Detsamma gäller om den skattskyldige kan göra och gör ytterligare avsättningar till expansionsfonden. På en sådan avsättning tillämpas de nya bestämmelserna fullt ut.

7.2 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

58 kap.

2 § Om säkerhet ska ställas, ska storleken bestämmas till summan av företagets obetalda inkomstskatt för närmast föregående beskattningsår och 20 procent av det överskott som har redovisats i skalbolagsdeklarationen. I fråga om svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer ska säkerheten bara avse överskottet i skalbolagsdeklarationen.

Om en fysisk person har förvärvat en andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, ska säkerhetens storlek bestämmas till 40 procent av överskottet.

Om flera skalbolagsdeklarationer lämnas, ska kompletterande säkerhet ställas för den ökning av överskottet som redovisas i förhållande till en tidigare deklaration.

I paragrafen finns bestämmelser om ställande av säkerhet i vissa fall.

Ändringen i första stycket är en följd av att bolagsskatten sänks från 20,6 procent till 20 procent (se 65 kap. 10 § inkomstskattelagen [1999:1229]).

Övervägandena finns i avsnitt 4.5.