Sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Finansdepartementet

Skatte- och tullavdelningen

Sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Maj 2025

1 Sammanfattning

Inför budgetpropositionen för 2026 är det angeläget att skatteförslagen kan förberedas genom remittering. För att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter remitteras därför denna promemoria från Finansdepartementet. Om de skatteåtgärder som nu remitteras kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2026, och i vilken omfattning och med vilken dimensionering, blir beroende av det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen.

I denna promemoria föreslås att skattesatsen för den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta ska sänkas från 25 procent till 20 procent av skattepliktig inkomst som inte utgör sjöinkomst. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026 och tillämpas på inkomster som tas emot efter den 31 december 2025.

2 Förslag till lag om ändring i lagen

(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ska ha följande lydelse.

7 §

Öretal som uppkommer vid beräkning av skatten bortfaller.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2. Lagen tillämpas på inkomster som tas emot efter den 31 december

3 Gällande rätt

I svensk beskattningsrätt finns en skiljelinje mellan obegränsat och begränsat skattskyldiga. Den som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, eller som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här, är obegränsat skattskyldig (3 kap. 3 § inkomstskattelagen [1999:1229], förkortad IL). Begränsat skattskyldig är i huvudsak den som inte är obegränsat skattskyldig (3 kap. 17 § IL).

Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet, medan den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig endast för vissa inkomster med anknytning till Sverige (3 kap. 8 och 18–19 a §§ IL).

Inkomster från arbete i Sverige och vissa andra inkomster som tas emot av fysiska personer som är bosatta utomlands (med undantag för artister och idrottsmän) beskattas enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, förkortad SINK. Med bosatt utomlands avses en fysisk person som är begränsat skattskyldig enligt inkomstskattelagen (2 § SINK).

Särskild inkomstskatt tas ut med 25 procent av de skattepliktiga inkomsterna, med undantag för sjöinkomst där skattesatsen är 15 procent (7 § SINK). Den skattskyldige får inte göra avdrag från inkomsterna. Inte heller får skattereduktion räknas av mot skatten. Den skattskyldige behöver inte deklarera inkomsterna, eftersom skatten är definitiv.

Det finns en möjlighet för den skattskyldige att begära att bli beskattad enligt inkomstskattelagen i stället för SINK (4 § SINK). Beskattning sker då enligt en för riket genomsnittlig kommunal skattesats (65 kap. 4 § andra stycket IL). Vid högre inkomster tillkommer även statlig inkomstskatt. Den skattskyldige har rätt till avdrag för kostnader i inkomstslaget tjänst enligt reglerna i inkomstskattelagen. Om den skattskyldiges överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige har den skattskyldige dessutom rätt till personliga avdrag. Med personliga avdrag avses bland annat allmänna avdrag, grundavdrag och jobbskatteavdrag (62 kap. 9 §, 63 kap. 2 § och 67 kap. 5 § IL).

4 Sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Promemorians förslag: Den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta sänks från 25 procent till 20 procent av skattepliktig inkomst, som inte utgör sjöinkomst.

Skälen för promemorians förslag: Skatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, förkortad SINK, tas ut med 25 procent av skattepliktiga inkomster som inte utgör sjöinkomst. Några kostnadsavdrag får inte göras. Inte heller ges till exempel jobbskatteavdrag vid en beskattning enligt SINK. Eftersom det i vissa fall kan vara till

nackdel för den skattskyldige att beskattas enligt SINK finns det en möjlighet att i stället välja beskattning enligt inkomstskattelagen (1999:1229).

Syftet med SINK är att underlätta för den skattskyldige och förenkla hanteringen för Skatteverket (se prop. 1990/91:107 s. 25). För utomlands bosatta bör det därför endast undantagsvis vara mer förmånligt att välja beskattning enligt inkomstskattelagen framför SINK. Mot bakgrund av de senaste årens skattesänkande reformer i inkomstskattelagen finns det av förenklings- och neutralitetsskäl anledning att sänka den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta med skattepliktiga inkomster som inte utgör sjöinkomst.

Eftersom det inte är önskvärt att justera skattesatsen i SINK så snart en skattesänkande ändring genomförs i inkomstskattelagen behöver den nu aktuella sänkningen göras med en viss marginal. Det bedöms därför vara lämpligt att sänka skattesatsen med fem procentenheter från 25 procent till 20 procent.

Sänkt skatt i SINK genomförs enklast genom en procentuell sänkning av skattesatsen. Några alternativa lösningar har därför inte prövats. Förslaget bedöms vara förenligt med det EU-rättsliga regelverket.

Lagförslag

Förslaget medför en ändring i 7 § SINK.

5 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Promemorians förslag: Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2026 och tillämpas på inkomster som tas emot efter den 31 december 2025.

Skälen för promemorians förslag: Det är angeläget att lagändringen träder i kraft så snart som möjligt. Lagändringen bör därför träda i kraft den 1 januari 2026 och tillämpas på inkomster som tas emot efter den 31 december 2025.

6 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar.

De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet

om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt, och för att analysera andra konsekvenser än de offentligfinansiella effekterna, kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen. Syftet med det aktuella förslaget är som tidigare nämnt att öka neutraliteten i beskattningen av utomlands bosatta mot bakgrund av de senaste årens skattesänkningar vid beskattning enligt inkomstskattelagen. Att syftet uppnås med förslaget i promemorian är tydligt. Någon utvärdering av förslaget bedöms därför inte vara nödvändig.

6.1 Offentligfinansiella effekter

Enligt statistik från Skatteverket beskattas i genomsnitt runt 90 000 personer varje år enligt SINK, varav knappt 2 000 har sjöinkomst. Skatteintäkterna från de utan sjöinkomst har de senaste två kompletta åren uppgått till knappt 3,4 miljarder kronor. En sänkning av skattesatsen med 5 procentenheter till 20 procent bedöms minska skatteintäkten med knappt 700 miljoner kronor årligen.

Tabell 1 Offentligfinansiella effekter

Miljarder kronor, fasta priser och volymer

Bruttoeffekt Nettoeffekt Nettoeffekt Nettoeffekt Varaktig

2025 2025 2026 2027 effekt

Offentligfinansiell effekt 0,68 0,68 0,68 0,68 0,68

6.2 Effekter för enskilda

Förslaget innebär sänkt skatt för knappt 90 000 utomlands boende personer årligen. Skatten för dessa personer minskar med fem procent av den del av deras inkomster som beskattas enligt SINK. Den genomsnittliga skattesänkningen för de som berörs beräknas till cirka 7 700 kronor per år.

6.3 Effekter för statliga myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förslaget att sänka den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta bedöms medföra endast en marginell förändring för Skatteverket, vilken kommer att ingå i den anpassning som årligen görs på grund av ny eller förändrad lagstiftning. Eventuella ekonomiska konsekvenser för Skatteverket får hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslaget inte få någon budgetpåverkan.

6.4 Fördelningseffekter

Förslaget påverkar runt 90 000 utomlands boende personer årligen. Deras genomsnittliga inkomst som SINK-beskattas uppgår till drygt 150 000 kronor per år. Det saknas dock uppgifter om personernas totala inkomster. Någon analys av fördelningseffekter är därför inte möjlig.

6.5 Effekter för den ekonomiska jämställdheten

Förslaget innebär sänkt skatt för cirka 53 000 män och 33 000 kvinnor. Männen som berörs har också i genomsnitt högre inkomster som SINKbeskattas, vilket innebär att knappt 75 procent av skattesänkningen beräknas tillfalla män.

6.6 Övriga effekter

Förslaget kan ha en positiv effekt på svensk konkurrenskraft. Förslaget bedöms i övrigt inte ha några direkta effekter för företag, kommuner och regioner, sysselsättningen eller miljön.

7 Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

7 § Särskild inkomstskatt tas ut med 20 procent av skattepliktig inkomst. Särskild inkomstskatt tas dock ut med 15 procent av skattepliktig inkomst beträffande inkomster som avses i 5 § första stycket 12.

Öretal som uppkommer vid beräkning av skatten bortfaller.

I paragrafen anges vilka skattesatser som gäller för särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

I första stycket görs en ändring som innebär att den särskilda inkomstskatten sänks från 25 procent till 20 procent för skattepliktiga inkomster som inte utgör sjöinkomst.

Övervägandena finns i avsnitt 4.