om beskattning av inkomst av tjänst från Sverige m.m.

Regeringens proposition 1990/91:107

om beskattning av inkomst av tjänst från Sverige m.m.

Prop. 1990/91:107

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 21 mars 1991.

På regeringens vägnar

Odd Engström

Erik Åsbrink

Propositionens huvudsakliga innehåll

Riksdagen beslutade i december 1990 om en proportionell bruttobeskattning för utomlands bosatta personer som uppbär inkomst av tjänst från Sverige. Skattesatsen bestämdes till 25 %. De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 1991.

I propositionen föreslås i syfte att ytterligare förenkla beskattningen av utomlands bosatta för inkomst av tjänst från Sverige att en statlig definitiv källskatt på 25 % - särskild inkomstskatt - införs fr.o.m. år 1992. Detta förslag innebär att deklarationsskyldigheten för inkomst av tjänst upphör för den som är bosatt utomlands och att taxering av sådan inkomst inte längre skall ske.

Vidare föreslås som en följd av reformeringen av företagsbeskattningen vissa ändringar av bestämmelserna om befrielse för svenskt moderföretag från skattskyldighet för utdelning på aktier i utländskt bolag. Bestämmelserna föreslås bli tillämpliga även i fråga om utdelningar från land med vilket Sverige har dubbelbeskattningsavtal och dessutom direkt verkande så att de skall handläggas av skattemyndigheterna vid den årliga taxeringen.

Skattskyldigheten till kupongskatt föreslås slopad för den som är bosatt i Sverige och som är utdelningsberättigad utan att vara ägare till aktien vilket innebär att dubbelbeskattning av utdelning undviks i dessa fall.

1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 107

1 Förslag till Prop.

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 1990/91:107

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)' dels att punkt 2 av anvisningarna till 53 § skall upphöra att gälla, dels att 33§ 1 och 2 mom., 53 § 1 mom. och punkt 1 av anvisningarna till 48 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

33 §

1 mom.- Från intäkt av tjänst får 1 mom. Från intäkt av tjänst får

fysisk person, för tid under vilken avdrag göras för samtliga utgifter, han varit här i riket bosalt göra av- vilka är att anse som kostnader för drag för samtliga utgifter, vilka är att fullgörande av tjänsten, såvitt inte anse som kostnader för fullgörande för samma kostnader anvisats sär-av tjänsten, såvitt inte för samma skilt anslag, som, på sätt i 32§ 3 kostnader anvisats särskilt anslag, mom. är sagt, ej skall tas upp såsom som, på sätt i 32 § 3 mom. är sagt, ej intäkt, skall tas upp såsom intäkt.

Avdrag får i enlighet härmed ske för, bland annat:

avgifter som den skattskyldige i samband med tjänsten erlagt för egen eller efterlevandes pensionering annorledes än genom försäkring;

hyra eller annan kostnad för tjänste- eller arbetslokal, för vilken den skattskyldige haft att själv vidkännas utgift;

kostnad för arbetsbiträde, som den skattskyldige använt för tjänsts utförande och som han själv avlönat;

förlust å medel, för vilka den skattskyldige varit på grund av sin tjänst redovisningsskyldig;

ökad levnadskostnad vid resa i tjänsten utom den vanliga verksamhetsorten som varit förenad med övernattning;

färdkostnad vid resa i tjänsten;

kostnad för facklitteratur, instrument och dylikt, som varit nödigt för tjänstens fullgörande.

1 fråga om en inkomstgivande självständigt bedriven verksamhet som ej skall hänföras till näringsverksamhet gäller följande. Avdrag får göras för utgifter som är att anse som kostnader för intäktens förvärvande om de beta lats under beskattningsåret. Avdrag får också ske för sådana kostnader om de betalats under året före beskattningsåret i den mån de överstiger det årets intäkter. Avdrag får inte ske med större belopp än som motsvarar beskatt ningsårets intäkt av verksamheten. Underskott av en verksamhet får inte dras av mot överskott i en annan verksamhet.

Ränta på skuld som den skattskyldige ådragit sig för sin utbildning eller annars i och för tjänsten hänförs till inkomst av kapital enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

2 mom. Skattskyldig, som någon 2 mom. Skattskyldig, som haft in gång under inkomståret varit här i ri- takt av tjänst i form av kontant lön ket bosatt och som haft intäkt av eller sådan annan ersättning, som tjänst i form av kontant lön eller så- enligt 11 kap. 2§ lagen (1962:381) dan annan ersättning, som enligt 11 om allmän försäkring skall anses kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän som inkomst av anställning, dock

'Senaste lydelse av punkt 2 av anvisningarna till 53 § 1990:1421. Senaste lydelse 1990:1421. 'Senaste lydelse 1990:1421.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop.

försäkring skall anses som inkomst inte intäkt av verksamhet som avses 1990/91:107 av anställning, dock inte intäkt av i 1 mom. tredje stycket, skall utöver verksamhet som avses i 1 mom. kostnader som avses i 1 mom. tredje tredje stycket, skall utöver kostna- stycket och punkterna 3—3 c och 7 der som avses i 1 mom. tredje av anvisningarna anses ha haft utgif- stycket och punkterna 3-3 c och 7 ter till ett belopp av minst 4 000 kro- av anvisningarna anses ha haft utgif- nor. Avdraget får dock inte överstiga ter till ett belopp av minst 4 000 kro- tio procent av intäkten avrundat till nor. Avdraget får dock inte överstiga närmast högre hundratal kronor, tio procent av intäkten avrundat till och ej heller ensamt eller tillsam- närmast högre hundratal kronor, mans med kostnader som avses i 1 och ej heller ensamt eller tillsam- mom. tredje stycket och ny mans med kostnader som avses i ssnämnda anvisningspunkter över- 1 mom. tredje stycket och nyss- stiga intäkten, nämnda anvisningspunkter över stiga intäkten.

53§

1 mom.'* Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som förvärvats inom eller utom riket; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller fast driftställe här i riket;

för inkomst av näringsverksamhet som utgör intäkt när egendom som avses i 26 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket övergår till privatbostad eller avyttras;

för inkomst vid avyttring dels av aktier och andelar i andra svenska aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar än sådana som avses i 2§ 7 mom. lagen om statlig inkomstskatt, dels av konvertibla skuldebrev och konvertibla vinstandelsbevis som utgetts av svenska aktiebolag, dels av sådana av svenska aktiebolag utfästa optionsrätter som avser rätt till nyteckning eller köp av aktie och blivit utfästa i förening med skuldebrev och dels optioner och terminer som avser något av nu nämnda finansiella instrument, om överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast föregått det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här i riket eller stadigvarande vistats här;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, i den män inkomsten förvärvats genom verksamhet här i ri-

"Senaste lydelse 1990:1421.

Nuvarande lydelse

ket;

för arvode och annan liknande ersättning som uppburits i egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten utövats;

för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den som uppburit folkpension i form av förtidspension, till den del beloppet överstiger uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som uppburits enligt2 a§sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt bestämmelserna i 17 kap. 2§ lagen om allmän försäkring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta, till den del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän försäkring;

för pension pä grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbets skadeförsäkring och lagen (1989:225) om ersättning till smittbä rare samt enligt annan lag eller för fattning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kon-

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:107

Nuvarande lydelse

tant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgif-ter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, för restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter i den mån avdrag har medgetts för avgifterna samt för avgifter som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3 och som satts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna;

b) dödsbo:

för all inkomst som förvärvats inom

Föreslagen lydelse

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, för restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter i den mån avdrag har medgetts för avgifterna samt för avgifter som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3 och som satts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna och dessa hänför sig till näringsverksamhet;

eller utom riket.

(Se vidare anvisningarna.)

Prop. 1990/91:107

Anvisningar till 48 §

För gift skattskyldig, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, uppgår det särskilda grundavdraget till 1,325 basbelopp. För övriga skattskyldiga uppgår avdraget till 1,5 basbelopp. För gift skattskyldig, som under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension, uppgår avdraget till 1,5 basbelopp. Har folkpension enligt bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda

1.' Vid tillämpningen av 48 § 4mom. och denna anvisningspunkt samt 53 § 1 mom. a iakttas följande. Som folkpension räknas inte barnpension eller vårdbidrag. Folkpension skall anses utgöra en inte obetydlig del av den skattskyldiges inkomst, om den uppgått till minst 6 000 kronor eller minst en femtedel av den sammanräknade inkomsten. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.

1. Vid tillämpningen av 48 § 4 mom. och denna anvisningspunkt iakttas följande. Som folkpension räknas inte barnpension eller vårdbidrag. Folkpension skall anses utgöra en inte obetydlig del av den skattskyldiges inkomst, om den uppgått till minst 6 000 kronor eller minst en femtedel av den sammanräknade inkomsten. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.

'Senaste lydelse 1990:1421.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop.

lagrum angiven livränta skall det särskilda grundavdraget beräknas med led- 1990/91:107

ning av den folkpension som skulle ha utgått om sådan samordning inte

skett.

Det särskilda grundavdraget får dock inte överstiga uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt 2 § lagen om pensionstillskott. För den som uppburit folkpension i form av förtidspension gäller att det särskilda grundavdraget inte får överstiga uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som uppburits enligt 2 a § nämnda lag.

Det särskilda grundavdraget reduceras med 65 procent av den del av uppburen pension som överstiger det för den skattskyldige enligt andra stycket gällande avdragsbeloppet. Pension som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring reducerar dock inte det särskilda grundavdraget.

För den som vid utgången av året före beskattningsåret inte uppbar folkpension reduceras det särskilda grundavdraget i stället med 65 procent av den del av taxerad inkomst som överstiger det för den skattskyldige enligt andra stycket gällande avdragsbeloppet.

Oavsett vad som i det föregående sagts om reducering föreligger alltid rätt till särskilt grundavdrag med så stort belopp som den skattskyldige skulle ha fått i grundavdrag enligt 48 § 2 eller 3 mom. om dessa bestämmelser i stället hade tillämpats.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången vid 1993 års taxering.

2 Förslag till Prop.

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt 1990/91:107

Härigenom föreskrivs att 7§ 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§

8 mom.- Mottagare av utdelning från svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening är frikallade från skattskyldighet i den omfattning som anges nedan. Med utdelning förstås sådan utdelning som har uppburits i förhållande till innehavda aktier eller andelar eller som har uppburits efter annan grund men inte är avdragsgill för det utdelande företaget enligt 2§ 8 mom. första stycket. Bestämmelserna i tredje stycket nedan gäller inte sådan utdelning på förlagsinsatser, som är avdragsgill för det utdelande företaget.

Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som förvaltar värdepapper eller likartad lös egendom och därutöver inte - direkt eller indirekt -bedriver någon eller endast obetydlig verksamhet (förvaltningsföretag), är frikallat från skattskyldighet för utdelning i den mån sammanlagda beloppet av utdelningen motsvaras av utdelning som företaget har beslutat för samma beskattningsår. Som förvaltningsföretag anses inte investmentföretag som avses i 2§ 10 mom.

Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening är med undantag av livförsäkringsföretag, investmentföretag och förvaltningsföretag, frikallat från skattskyldighet för utdelning på näringsbetingade aktier eller andelar. Detsamma gäller svensk sparbank och svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag. Med näringsbetingad aktie eller andel avses aktie eller andel som inte utgör omsättningstillgång i företagets verksamhet under förutsättning att

a) det sammanlagda röstetalet för företagets aktier eller andelar i det utde lande företaget vid beskattningsårets utgång motsvarade en fjärdedel eller mer av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det utdelande företaget, eller

b) det görs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen betingas av verksamhet som bedrivs av företaget eller av företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.

Skattefrihet enligt tredje stycket föreligger dock inte för utdelning på aktie eller andel i förvaltningsföretag eller investmentföretag, om detta äger mer än enstaka aktier eller andelar på vilka utdelning skulle ha varit skattepliktig om aktierna eller andelarna hade ägts direkt av det företag som äger aktien eller andelen i förvaltningsföretaget eller investmentföretaget.

Förvärvar företag aktie eller andel i annat företag och är det inte uppenbart att det företag som gör förvärvet därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till ägarföretagets verksamhet, föreligger inte skattefrihet enligt detta moment för utdelning på aktien eller andelen av sådana medel som vid förvärvet fanns hos det utdelande företaget och som inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats. Utdelning anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats.

Riksskatteverket kan på ansökan Svenskt företag är frikallat från

'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770. Senaste lydelse 1990:651.

Nuvarande lydelse

förklara att svenskt företag skall vara frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie eller andel i utländskt bolag.

Som förutsättning för att en sådan förklaring skall lämnas gäller

a) att utdelningen skulle ha varit skattefri enligt vad som ovan i detta mo ment sagts för det fall det utdelande bolaget hade varit svenskt och

b) att den inkomstbeskattning b) att den inkomstbeskattning som det utländska bolaget är under- som det utländska bolaget är under-

kastat / den stat där det är hemmahörande är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett enligt denna lag, om inkomsten hade förvärvats i Sverige av svenskt företag.

Förklaring som nyss sagts får inte lämnas i de fall då skattebefrielse eller nedsättning av skatt kan följa av bestämmelse i överenskommelse enligt 20 §.

Riksskatteverkets beslut i fråga som här avses får överklagas hos regeringen genom besvär

skattskyldighet för utdelning på aktie eller andel i utländskt bolag under förutsättning

Föreslagen lydelse

kastat är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett enligt denna lag, om inkomsten hp-Je förvärvats av svenskt företag.

Prop. 1990/91:107

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas på utdelning som blir tillgänglig för lyftning efter utgången av år 1991. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tillämpas i fråga om företag som frikallats från skattskyldighet för utdelning genom förklaring om skattebefrielse som lämnats före ikraftträdandet.

3 Förslag till Prop.

Lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta 1990/91:107

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Till staten skall särskild inkomstskatt betalas enligt bestämmelserna i denna lag.

2§ Beteckningar som används i kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och uppbördslagen (1953:272) har samma betydelse i denna lag, om inte annat anges eller framgår av sammanhanget. I denna lag avses med bosatt utomlands: om fysisk person att denne inte är bosatt här i riket eller stadigvarande vistas här, samt med hemmahörande i utlandet: om fysisk person att denne är bosatt utomlands och om juridisk person att denne inte är registrerad här i riket och inte heller har fast driftställe här.

Skattskyldighet

3 § Skattskyldiga är fysiska personer som är bosatta utomlands och uppbär enligt denna lag skattepliktig inkomst.

Sådana personer som avses i 69 § kommunalskattelagen (1928:370) är inte skattskyldiga enligt denna lag.

Betalningsskyldighet

4 § Ansvarig för betalningen av särskild inkomstskatt är den som enligt 9 § har att göra skatteavdrag. Är denne hemmahörande i utlandet svarar den skattskyldige själv för betalningen.

Betalningsskyldigheten för den som har att betala annans skatt får efterges av beskattningsmyndigheten, om särskilda skäl föreligger.

Skattepliktig inkomst

5 § Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:

1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;

3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten utövats;

4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den som uppburit folkpension i form av förtidspension, till den del beloppet överstiger uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som uppburits enligt 2 a § sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt bestämmelserna i 17 kap. 2§ lagen om allmän försäkring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta, till den del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän försäkring;

5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller Prop.

svensk kommun; 1990/91'107

6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse;

7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension eller förmån, om förmånen utgår från Sverige på grund av förutvarande tjänst och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;

8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;

9. dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

10. korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349);

11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

12. återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter i den mån avdrag har medgetts för avgifterna samt avgifter som avses i 46§ 2 mom. första stycket 3 kommunalskattelagen (1928:370) och som satts ned genom ändrad debitering i'den mån avdrag har medgetts för avgifterna och dessa inte hänför sig till näringsverksamhet.

Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. Däremot räknas inte barnpension eller vårdbidrag som folkpension.

Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här i riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra tillfälliga besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under kringresande (t.ex. handelsresande).

Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst som är skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen.

6 § Från skatteplikt enligt denna lag undantas utomlands bosatt person för:

1. avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan an ställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, om

a) mottagaren av inkomsten vistas här i riket, under tidrymd eller tidrymder, som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånaderspe-riod, och

b) ersättningen betalas av arbetsgivare, som inte har hemvist här i riket eller på dennes vägnar, samt

c) ersättningen inte belastar fast driftställe, som arbetsgivaren har här i riket;

2. ersättning som vid tillfällig anställning i Sverige betalats av arbetsgivare för kostnad

a) för resa till respektive från Sverige vid anställningens början respektive slut och

b) för logi för den tid under vilken arbetet utförts i Sverige;

3. ersättning som sådan person i sin egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk

juridisk person uppburit i samband med förrättning i Sverige och som beta- Prop.

lats av bolaget eller den juridiska personen för kostnad 1990/91 '107

a) för resa till respektive från förrättningen och

b) för logi i samband med förrättningen;

4. sådan inkomst för vilken skatt enligt lagen (1991:000) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. skall betalas;

5. avlöning eller därmed jämförlig förmån eller pension, som utgått på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten, om mottagaren är medborgare i anställningslandet och anställts av svensk utlandsmyndighet eller utomlands för fältprojekt för bilateral biståndsverksamhet (lokalanställd);

6. inkomst som är undantagen från beskattning på grund av överenskommelse eller beslut som avses i 72 § kommunalskattelagen (1928:370).

Skattesats

7 § Särskild inkomstskatt tas ut med 25 procent av skattepliktig inkomst. Öretal som uppkommer vid beräkning av skatten bortfaller.

Beskattningsmyndighet m.m.

8§ Beslut om särskild inkomstskatt meddelas av beskattningsmyndigheten. Beskattningsmyndighet är skattemyndigheten i Stockholms län, utom i fall som sägs i andra stycket.

Beskattningsmyndighet för skattskyldig som vistas tillfälligt här i riket och uppbär inkomst av arbete som utförs här är skattemyndigheten i det län där den som betalar ut ersättningen är registrerad som arbetsgivare. Är utbetalaren inte registrerad men bosatt här är skattemyndigheten i det län där han är bosatt beskattningsmyndighet.

Skatteavdrag m.m.

9 § Den som betalar ut kontant belopp eller annat vederlag, som för mottaga ren utgör skattepliktig inkomst enligt denna lag, skall göra skatteavdrag för betalning av mottagarens särskilda inkomstskatt. Detta gäller inte, om utbe talaren är hemmahörande i utlandet.

Åtnjuter mottagaren jämte kontant belopp andra skattepliktiga förmåner, skall skatteavdraget för dessa beräknas med tillämpning av 8 § uppbördslagen (1953:272).

Om det kontanta beloppet inte är så stort att föreskrivet avdrag kan göras, är utbetalaren betalningsansvarig för mellanskillnaden, som om skatteavdrag gjorts.

Har den som har att vidkännas skatteavdrag för särskild inkomstskatt enligt denna lag att betala kvarstående skatt, som har debiterats året före det år skatteavdraget skall göras, är utbetalaren skyldig att vid utbetalningen göra avdrag också för den kvarstående skatten, om han har erhållit beslut av skattemyndigheten om detta. Betalningen av den kvarstående skatten skall ske i enlighet med vad som sägs i 39§ 1 mom. andra stycket tredje och fjärde meningarna uppbördslagen och i övrigt enligt punkterna 3 och 4 av anvisningarna till 39 § uppbördslagen i tillämpliga delar.

10 § Den som skall vidkännas avdrag för särskild inkomstskatt skall omedel bart efter det han erhållit beslutet från skattemyndigheten överlämna detta till den som har att göra avdraget.

Fullgörs inte skyldigheten enligt första stycket och är inte förhållandena sådana som sägs i 40 § 3 mom. uppbördslagen (1953:272), skall avdrag såsom 11

för preliminär skatt och i förekommande fall kvarstående skatt göras i enlig- Prop het med vad som sägs i 40§ 1 mom. andra-fjärde styckena och 2 mom. 199n/91-1ft7 samma lag. I övrigt gäller vad som sägs i tredje-femte samt sjunde styckena av anvisningarna till 40 § uppbördslagen.

11 § Om det belopp som betalas ut inte är så stort att skatteavdrag kan göras för både särskild inkomstskatt och den kvarstående skatt som belöper på utbetalningstillfället skall det belopp som kan innehållas i första hand anses avse den särskilda inkomstskatten. I övrigt gäller 42 § uppbördslagen (1953:272) i tillämpliga delar.

12 § I fråga om skyldighet att lämna uppgift till den skattskyldige om det belopp som innehållits genom skatteavdrag gäller vad som i fråga om arbetsgivare sägs i 43§ 1 mom. första stycket första meningen uppbördslagen (1953:272).

13 § Beskattningsmyndigheten skall övervaka att den som är ansvarig för betalningen av särskild inkomstskatt enligt denna lag behörigen fullgör sina skyldigheter.

Beskattningsmyndigheten skall på begäran lämna besked i frågor, som angår skyldigheten att verkställa skatteavdrag, beräknandet av sådant avdrag eller tillämpningen i övrigt av bestämmelserna i 9-12 §§.

14 § Utför någon, som har hemvist i en främmande stat med vilken Sverige har ingått överenskommelse för undvikande av att skatt tas ut i mer än en av staterna (s.k. uppbördsöverenskommelse), arbete här i riket, får beskatt ningsmyndigheten enligt de närmare föreskrifter som meddelas av rege ringen eller den myndighet regeringen bestämmer besluta att skatteavdrag enligt denna lag får underlåtas, om avdrag för skatt på grund av arbetet görs i den främmande staten.

Har beskattningsmyndigheten meddelat ett beslut enligt första stycket, får myndigheten enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer besluta att skatt, som på grund av arbetet har innehållits dessförinnan enligt denna lag, skall överföras till den främmande staten för att där gottskrivas den skattskyldige. I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 69 a § andra—femte styckena uppbördslagen (1953:272).

Uppbörd av skatt

15 § Särskild inkomstskatt, som innehållits genom skatteavdrag, skall betalas senast den 18 i den uppbördsmånad som infaller närmast efter utgången av den månad, då skatteavdraget gjordes. Om inbetalningen och uppgifter i samband därmed, om anstånd med betalningen samt om skyldighet att avge uppbördsdeklaration och påföljder av att skyldigheten underlåts gäller 52—54§§ uppbördslagen (1953:272) i tillämpliga delar. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämme;r får dock besluta om avvikelser från be stämmelserna om inbetalningssätt och om uppbördsdeklarationens innehåll.

Om redovisning av inne;hållen kvarstående skatt gäller 55 § 2 mom. uppbördslagen.

16 § Den som till någon som är skattskyldig enligt denna lag betalat ut belopp, som är undantaget från skatteplikt enligt denna lag på grund av överenskommelse eller beslut som avses i 72 § kommunalskattelagen (1928:370), skall senast vid tid som sägs i 17 § tillställa beskattningsmyndigheten meddelande om detta.

17 § Skatt, som skall betalas av den skattskyldige själv, skall erläggas och 12

redovisas senast den 18 i månaden efter den månad då inkomsten uppbars. Prop.

Om inbetalningssättet och redovisningen meddelas särskilda föreskrifter av 1990/91 • 107

regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

Kontrolluppgift

18 § Den som har gjort skatteavdrag enligt denna lag är skyldig att lämna kontrolluppgift. För sådan uppgift gäller bestämmelserna om kontrollupp gift i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter i tillämpliga delar.

Skönstaxering

19 § Har den som är skyldig att lämna uppbördsdeklaration enligt denna lag eller föreskrifter med stöd av lagen underlåtit att fullgöra denna skyldighet och har underlåtenheten medfört att skatt inte betalats eller betalats med för lågt belopp eller föreligger annars grundad anledning att anta att skatt inte betalats eller betalats med för lågt belopp, skall beskattningsmyndigheten besluta om den skatt som skall betalas. Därvid får underlaget för beskatt ningsbeslutet bestämmas efter skälig grund.

Beslut enligt första stycket skall meddelas av beskattningsmyndigheten före utgången av det sjätte året efter det kalenderår under vilket det uppbördsår, då skatten rätteligen skulle ha redovisats, har gått ut.

Återbetalning av skatt

20 § Har särskild inkomstskatt inbetalats i strid med bestämmelserna i denna lag har den skattskyldige rätt till återbetalning av vad som inbetalats för mycket.

Ansökan om återbetalning skall göras skriftligen hos beskattningsmyndigheten senast vid utgången av sjätte kalenderåret efter det år då inkomsten uppbars. Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om att särskild inkomstskatt inbetalats för sökanden.

På vad som återbetalas enligt första stycket utgår ränta enligt vad som föreskrivs i 69§ 2 mom. uppbördslagen (1953:272). I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 68 § 6 mom. uppbördslagen.

Om det följer av avtal för undvikande av dubbelbeskattning att Sverige som källstat skall medge avräkning för den skatt som betalats i den andra avtalsslutande staten av skattskyldig med hemvist där för inkomst som är skattepliktig enligt denna lag har den skattskyldige rätt till återbetalning av ett belopp motsvarande den skatt som erlagts i denna andra stat på inkomsten. Detta belopp får dock inte överstiga den särskilda inkomstskatten på inkomsten i fråga. Vid ansökan om sådan återbetalning av skatt skall fogas intyg eller annan utredning om den särskilda inkomstskatt respektive den utländska skatt som erlagts pä inkomsten.

Övrigt

21 § I fråga om särskild inkomstskatt gäller i tillämpliga delar vad som sägs om anstånd med inbetalning av skatt i 49 och 51 §§, om indrivning m.m. i 57 a—59 och 61—64§§, om avkortning och avskrivning av skatt i 65-67 §§, om central tillsyn m.m. i 72 §, om rätt att taga del av preliminär självdeklaration m.m. i 73 §, om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt, m.m. i 77, 77 a och 78 §§, om straffbestämmelser m.m. i 79-81 och 83 §§, om ompröv ning m.m. i 84—94 §§, om beslut om särskilda debiteringsåtgärder i 95 § samt

om överklagande m.m. i 96-103§§ uppbördslagen (1953:272). Beslut om 13

anstånd som avses i 49 § nämnda lag meddelas av beskattningsmyndigheten. Prop. Beslut om anstånd skall skyndsamt meddelas den skattskyldige utan kostnad ■, 990/91 • 107 för denne.

22 § Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum för skatt som tas ut enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas på inkomst som uppbärs efter utgången av år 1991.

4 Förslag till Prop.

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) 1990/91:107

Härigenom föreskrivs att 27 § 2 mom. och 68 § 5 mom. uppbördslagen (1953:272)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

27§ 2 mom. Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig gottskrivas:

1) debiterad preliminär B-skatt;

2) sådan preliminär A-skatt, som den skattskyldiges arbetsgivare i strid mot denna lag eller med stöd av lagen meddelade bestämmelser underlåtit att innehålla genom skatteavdrag och som till följd härav fastställts till betalning;

3) annan än under 1) och 2) avsedd preliminär skatt, som av den skattskyldige erlagts; samt

4) överskjutande ingående mervärdeskatt.

Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig också gottskrivas särskild inkomstskatt som betalats enligt lagen (1991:000) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta för tid under beskattningsåret då den skattskyldige varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här

68 §

5 mom. Vad i 3 och 4 mom. sägs 5 mom. Vad i 3 och 4 mom. sägs äger motsvarande tillämpning, då äger motsvarande tillämpning, då den som är berättigad att återbe- den som är berättigad att återbe- komma skatt har att erlägga sjö- komma skatt har att erlägga sjö mansskatt eller bevillningsavgift för mansskatt, bevillningsavgift för sär- särskilda förmåner och rättigheter skilda förmåner och rättigheter, sär- eller kupongskatt. skild inkomstskatt för utomlands bo-

satta eller kupongskatt.

I lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter finns också föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

'Lagen omtryckt 1991:97.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771. 15

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av

pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha följande lydelse.

Prop. 1990/91:107

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §2

Inkomst av anställning, för vilken den försäkrade inte är skattskyldig här i riket, skall bestämmas med ledning av särskild uppgift från arbetsgivaren. Sådan uppgift skall senast den 31 januari året näst efter det år, som inkomsten avser, avlämnas till den myndighet, som avses i 3 kap. 58 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter. I uppgiften skal) anges den försäkrades fullständiga namn, födelsetid och adress samt beloppet av den utbetalade lönen eller ersättningen och den tidrymd som denna avser. Vidare skall i uppgiften anges, om den försäkrade fått skattepliktiga naturaförmåner. Ett exemplar av uppgiften skall inom tid som nyss sagts av arbetsgivaren sändas till den försäkrade.

Inkomst av anställning, för vilken den försäkrade inte är skattskyldig här i riket enligt kommunalskattelagen (1928:370) samt inkomst av anställning, för vilken den försäkrade är skattskyldig enligt lagen (1991:000) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, skall bestämmas med ledning av särskild uppgift från arbetsgivaren. Sådan uppgift skall senast den 31 januari året näst efter det år, som inkomsten avser, avlämnas till den myndighet, som avses i 3 kap. 58 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter. I uppgiften skall anges den försäkrades fullständiga namn, födelsetid och adress samt beloppet av den utbetalade lönen eller ersättningen och den tidrymd som denna avser. Vidare skall i uppgiften anges, om den försäkrade fått skattepliktiga naturaförmåner. Ett exemplar av uppgiften skall inom tid som nyss sagts av arbetsgivaren sändas till den försäkrade. Med arbetsgivare förstås vid tillämpningen av denna lag även den som utgivit bidrag som avses i 11 kap. 2§ första stycket m) lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Inkomst av anställning, som avses i 11 kap. 2 § första stycket o) lagen om allmän försäkring, skall bestämmas med ledning av uppgift om det värde som den försäkrade tillgodoförts som följd av bidraget. Sådan uppgift skall av arbetsgivaren lämnas

1. för en försäkrad, som inte är skattskyldig här i riket, i särskild uppgift enligt första stycket,

2. för en försäkrad, som avses i 1 § första stycket lagen (1958:295) om sjömansskatt, i redares redovisning enligt 14 § samma lag,

3. för annan försäkrad, i kontrolluppgift enligt 3 kap. 4 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter.

'Lagen omtryckt 1976:1015.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015.

'Senaste lydelse 1990:349.

------- ------------------------------------------------- Prop.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. 1990/91:107

17 2 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 107

6 Förslag till Prop.

Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624) 1990/91:107

Härigenom föreskrivs att 4§ kupongskattelagen (1970:624)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §2

Skattskyldighet föreligger för utdelningsberättigad, om denne är fysisk person, som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här i riket, dödsbo efter sådan person eller utländsk juridisk person, och utdelningen ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket. Skattskyldighet föreligger dock inte för utdelningsberättigad utländsk juridisk person för den del av utdelningen som enligt punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370) har beskattats hos delägaren.

För handelsbolag, kommanditbolag, rederi och dödsbo, på vilket enligt 53 § 3 mom. tredje stycket kommunalskattelagen skall tillämpas bestämmelserna om handelsbolag, föreligger skattskyldighet för den del av utdelningen som ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket och som belöper på delägare som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här.

Skattskyldighet föreligger vidare för utdelningsberättigad, om denne genom annat fång än arv eller testamente innehar rätt till utdelningen utan att ha förvärvat även aktien. Detta gäller dock ej om den utdel-ningsberättigade enligt 7§ lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall likställas med ägare ifråga om skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet för den aktie, på vilken utdelningen belöper, eller, ifall han ej är underårig, genom gåva erhållit rätten till utdelningen för en lid icke understigande tio år eller för sin återstående livstid.

Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad, som innehar aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen beredes förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner befrielse från kupongskatt.

Skattskyldighet föreligger icke för Skattskyldighet föreligger icke för

person, som avses i 17§ eller 18§ person, som avses i 17§ eller 18§ 1 mom. lagen om statlig inkomst- 1 mom. lagen (1947:576) om statlig skatt. inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. Den nya bestämmelsen tillämpas på utdelning som blivit tillgängliga för lyftning efter utgången av år 1990.

'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996.

-Senaste lydelse 1990:1434. 18

7 Förslag till Prop.

Lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk 1990/91:107 skatt

Härigenom föreskrivs att 1 och 5 §§.lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§' Om fysisk person, under tid då han varit bosatt här i riket, eller inländsk juridisk person har haft intäkt

a) som medtagits vid taxering enligt kommunalskattelagen (1928:370) eller lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

b) för vilken han beskattats i utländsk stat och

c) som enligt skattelagstiftningen i den utländska staten anses härröra därifrån,

har han - med den inskränkning som följer av 2 § - genom avräkning av den del av den utländska skatten som belöper på intäkten rätt att erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt i enlighet med vad som framgår av 4—11 §§.

Motsvarande gäller i tillämpliga delar i fall då fysisk person enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt har att erlägga fastighetsskatt för en i utlandet belägen privatbostad.

Kan ett svenskt företag vid prövning enligt 7§ 8 mom. sjätte stycket lagen om statlig inkomstskatt inte visa att den inkomstbeskattning som det utländska bolaget är underkastat är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett enligt lagen om statlig inkomstskatt om inkomsten hade förvärvats av svenskt företag, och är mottagen utdelning därför skattepliktig i Sverige, men är övriga förutsättningar för att erhålla skattefrihet för utdelningen i nämnda moment uppfyllda har företaget, utöver den avräkning som medges enligt första stycket och enligt dubbelbeskattningsavtal, genom avräkning rätt att erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt med ett belopp motsvarande tio procent av den skattepliktiga utdelningens bruttobelopp. Vid sådan avräkning gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 4—11 §§.

5§ Avräkning får ske med ett belopp som motsvarar summan av a) den utländska skatt som får av- a) den utländska skatt som får av-

'Senaste lydelse 1990:1443. 19

Nuvarande lydelse räknas enligt 1 § .'>aml

b) sådan utländsk skatt vartill rätt till avräkning föreligger enligt dubbelbeskattningsavtal.

Föreslagen lydelse

räknas enligt 1 § första och andra styckena,

b) sådan utländsk skatt vartill rätt till avräkning föreligger enligt dubbelbeskattningsavtal samt

c) det belopp som får avräknas enligt 1 S tredje stycket.

Prop.

1990/91:107

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas på utdelning som blir tillgänglig för lyftning efter utgången av år 1991. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tillämpas i fråga om företag som frikallats från skattskyldighet för utdelning genom förklaring om skattebefrielse enligt 7 § 8 mom. sjätte och nionde styckena lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i dess lydelse före den 1 januari 1992.

20

8 Förslag till Prop.

Lag om ändring i lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa 1990/91:107

fall från folkpension m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§' Preliminär A-skatt skall betalas för

1. tilläggspension och vårdbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, dock inte för barnpension till den del pensionen efter varje avliden förälder understiger 0,4 basbelopp,

2. delpension enligt lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring,

3. livränta enligt

a) lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,

b) lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

c) lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och

d) lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän,

4. folkpension som tillsammans med annan pension, livränta eller lik nande förmån utbetalas av

a) riksförsäkringsverket,

b) allmän försäkringskassa,

c) statens löne- och pensionsverk, eller

d) kommunernas pensionsanstalt, samt

5. folkpension i annat fall, om det är sannolikt att slutlig skatt kommer att påföras.

Bestämmelser om skatteavdrag för sådan ersättning för vilken skatteplikt föreligger enligt lagen (1991:000) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta finns i den lagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

'Senaste lydelse 1990:1445. 21

Finansdepartementet Prop.

1990/91:107 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991

Närvarande: statsrådet Engström, ordförande, och statsråden Hjelrri-Wal-lén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wall-ström, Lööw, Persson, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Åsbrink

Proposition om beskattning av inkomst av tjänst från Sverige m.m.

1 Inledning

I samband med den översyn av reglerna för beskattning av inkomst av tjänst som uppbärs av person bosatt utomlands vilken föranleddes av den reformering av inkomst- och företagsbeskattningen, som beslutats av riksdagen under år 1990 (prop. 1989/90:110, SkU30, rskr. 356, SFS 1990:650-651), föreslogs i en promemoria som upprättats inom finansdepartementet (Ds 1990:51) Beskattning av inkomst av tjänst från Sverige m.m. en övergång till ett system med definitiv källskatt för beskattning av sådana tjänsteinkomster. Övergången till ett källskattesystem föreslogs ske i två steg. Riksdagen fattade i december 1990 beslut (prop. 1990/91:54, SkUlO, rskr. 106, SFS 1990:1421-1422 och 1437) om sådana ändringar i de materiella reglerna som innebär samma beskattningsresultat för de enskilda som om källskattesyste-met hade genomförts. Nu är avsikten att genomföra steg två, dvs. att införa det i promemorian föreslagna källskattesystemet.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över de remissinstanser som har yttrat sig bör fogas som bilaga 1 till protokollet i detta ärende.

Reformeringen av företagsbeskattningen har medfört ett behov av ändring av nu gällande regler för skattebefrielse i vissa fall för utdelning från utländskt bolag. Då villkoren för skattebefrielse inte är uppfyllda föreslås vidare en alternativ regel om rätt i vissa fall till avräkning med ett schablonbelopp - 10 % av utdelningens bruttobelopp - för att undvika kedjebeskattning av utländska dotterbolagsvinster.

Med hänsyn till de ändringar som genomförts i inkomstbeskattningen föreligger inte längre skäl att i vissa fall ta ut såväl kupongskatt som statlig inkomstskatt på utdelning som uppbärs av den som är bosatt i Sverige men inte är ägare till aktien.

22

Lagrådet Prop.

Regeringen beslutade den 1 februari 1991 att inhämta lagrådets yttrande 1990/91:107 över de lagförslag som upprättats inom finansdepartementet. Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Lagrådet har vid sin granskning av överlämnade lagförslag funnit att förslaget till lag om särskild inkomstskatt har ett sådant samband med ett till lagrådet senare remitterat förslag till lag om särskild inkomstskatt för utländska artister att lagarna måste samordnas. Ett utkast till en gemensam lag har upprättats av lagrådet. Lagrådet har angivit att ett alternativ till en gemensam lag är att ge de bada lagarna en så långt möjligt enhetlig utformning. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 3.

Liksom lagrådet anser jag att en närmare samordning bör ske av de två lagarna. När det gäller hur en sådan samordning bör ske gör jag följande bedömning. Beträffande arbetstagare som vistas tillfälligt i Sverige under sådana förhållanden att skattskyldighet föreligger anser jag det vara av största vikt att de i huvudsak likabehandlas med här bosatta arbetstagare. De uppbär ersättning för sitt arbete som i allt väsentligt är att jämställa med lön som uppbärs av andra anställda. Artister som tillfälligt vistas här uppbär i allmänhet ersättningar som är av annat slag och som är avsedda att täcka en rad direkta och indirekta kostnader som en löntagare i normalfallet inte har. Av det skälet är också skattesatsen lägre vid beskattningen av utomlands bosatta artister. Anmärkas kan också att en artist enligt förslaget till lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. beskattas för härifrån uppburen ersättning oavsett om vistelsen är mycket kortvarig och oberoende av huruvida utbetalaren av ersättningen har fast driftställe eller annan anknytning till Sverige. Detta är inte fallet beträffande en löntagare som tillfälligt vistas här. Medan en artist som tillfälligt vistas här beskattas för emottagen ersättning beskattas som regel inte eventuellt medföljande scenarbetare och andra som avlönas av artisten. (Jfr den s.k. 183-dagarsregeln i förslaget till lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och motsvarande regler i dubbelbeskattningsavtalen.) Sammantaget kan konstateras att skattskyldighetsreglerna beträffande utländska artister och utländska arbetstagare såväl genom de föreslagna interna reglerna som på grund av åtaganden i dubbelbeskattningsavtalen skiljer sig åt samt att de ersättningar som beskattas enligt de föreslagna lagarna är av skilda slag. Den omständigheten att en artist i vissa speciella situationer också kan erhålla ersättning i form av lön samtidigt som han uppbär ersättning i sin egenskap av artist motiverar inte enligt min uppfattning att regler om beskattningen av de två slagen av ersättning skall finnas i samma lag. Vidare kan nämnas att det bl.a. beträffande beskattningen av naturaförmåner är motiverat med skilda materiella regler för utländska artister och andra grupper skattskyldiga.

Lagrådets förslag innebär också att riksskatteverket, RSV, inte skulle bli beskattningsmyndighet när det gäller beskattning av utomlands bosatta artister. Med hänsyn till den särskilda kompetens som byggts upp hos RSVs beskattningsavdelning i Ludvika när det gäller beskattningen av utländska artister och då dessa ärenden på grund av sin speciella karaktär bör hållas samlade hos en beskattningsmyndighet är det inte lämpligt med samma fo-

23

rumregler för ärenden rörande utländska artister som beträffande övriga kategorier skattskyldiga. Även i övrigt finns det bärande skäl för att i vissa avseenden ha andra förfaranderegler för utländska artister än de som bör gälla övriga kategorier skattskyldiga.

I en gemensam lag skulle det således bli nödvändigt att ha betydelsefulla skillnader såväl i de materiella som de processuella reglerna för utländska artister resp. för de övriga grupper av skattskyldiga som skulle omfattas av lagen. Enligt min uppfattning skulle därför en gemensam lag snarast leda till att det blir svårare för såväl skattskyldiga som skatteförvaltning att överblicka vilka regler som gäller i olika situationer. Jag anser inte att de fördelar av närmast lagtekniskt slag, som en gemensam lag skulle innebära uppväger dessa nackdelar. Min uppfattning är således att regleringen av beskattningen av utomlands bosatta artister resp. övriga utomlands bosatta bör ske i två separata lagar, men med största möjliga samordning mellan de regler som har nära samband.

Förslaget har omarbetats i nära överensstämmelse med de av lagrådet redovisade synpunkterna. Samordning har därvid skett med förslaget till lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. I förslaget har dock bibehållits överensstämmelse med de materiella regler för beskattningen av utomlands bosatta för här ifrågavarande inkomster som riksdagen redan beslutat om. Vidare har i 20 § i förslaget tagits in en bestämmelse som möjliggör återbetalning av särskild inkomstskatt då detta följer av dubbelbeskattningsavtal.

De förslag jag nu lägger fram skiljer sig i övrigt från lagrådsremissens endast genom att vissa redaktionella ändringar har gjorts.

Prop. 1990/91:107

2 Beskattning av inkomst av tjänst från Sverige

Mitt förslag: Inkomst av tjänst som utbetalas till personer bosatta utomlands beskattas med en definitiv statlig inkomstskatt på 25 %.

Promemorieförslaget: Överensstämmer i princip med mitt.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget.

Skälen för mitt förslag: I prop. 1990/91:54 (s. 286) förutskickade jag, att ett förslag till lag om en definitiv källskatt på inkomst av tjänst som uppbärs av utomlands bosatta, i enlighet med promemorieförslaget, att tillämpas fr.o.m. inkomståret 1992, skulle läggas fram senare. Genom riksdagens beslut att fr.o.m. inkomståret 1991 införa en proportionell beskattning av inkomst av tjänst som uppbärs av utomlands bosatta togs det första steget mot ett införande av en definitiv källskatt. Skatten för gemensamt kommunalt ändamål höjdes till 25 % samtidigt som utomlands bosatta frikallades från skyldighet att erlägga statlig inkomstskatt för i princip all inkomst av tjänst. Rätten till avdrag för kostnader hänförliga till sådan inkomst togs bort. Vissa kostnadsersättningar undantogs dock från beskattning. Vidare undantogs från beskattning såvitt avser pension enligt lagen (1962:381) om allmän för-

24

säkring, AFL, ett belopp motsvarande uppburen folkpension eller den folk- Prop. pension som skulle ha uppburits om samordning inte skett med yrkesskade- 1990/91:107 livränta eller annan livränta som anges i 17 kap. 2 § AFL samt uppburet pensionstillskott eller motsvarande ATP.

För den som är bosatt utomlands och har tillfälliga arbetsinkomster här för vilka skattskyldighet föreligger i Sverige gäller i princip samma regler för betalning av skatt och för taxering som för en här i riket bosatt person. Arbetsgivaren är skyldig att innehålla preliminär skatt. Taxering av en person bosatt utomlands sker på samma sätt som i fråga om en här bosatt person, dvs. med utgångspunkt i deklaration och kontrolluppgifter. Den skattskyldige skall deklarera sina inkomster på vanligt sätt året efter inkomståret så snart bruttointäkterna sammanlagt uppgår till minst 100 kr. Den skattskyldige har emellertid ofta lämnat Sverige när det är dags att lämna självdeklaration och har kanske dessutom inte uppfattat att han är deklarationsskyldig här. Härtill kommer att myndigheterna sällan har tillgång till den skattskyldiges hemadress och därför inte kan inhämta upplysningar från honom. Konsekvenserna härav blir att taxering får ske med utgångspunkt i kontrolluppgifter eller erlagd preliminärskatt. Därvid kan av förklarliga skäl hänsyn inte tas till eventuella kostnadsavdrag utan fråga blir i huvudsak om en bruttobeskattning.

I syfte att underlätta för den skattskyldige och även förenkla hanteringen för skattemyndigheterna föreslås att en statlig definitiv källskatt - särskild inkomstskatt - införs på tjänsteinkomster som uppbärs av personer som är bosatta utomlands. Skattskyldig enligt den föreslagna lagen är således endast den som enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen (1928:370), KL, är att anse som bosatt utomlands, s.k. inskränkt skattskyldig. Detta gäller såväl den som vistas här en kortare period som övriga utomlands bosatta. Relativt blygsamma inkomster som uppbärs av i utlandet bosatta förorsakar i dag ett mycket stort merarbete för skattemyndigheterna. Detta kan undvikas i ett system med en definitiv källskatt. I ett sådant system är ärendet i normalfallet avslutat i samband med att lönen är utbetald och skatten inlevererad . I fråga om skattskyldig som kommer hit för ett korttidsuppdrag hos en svensk arbetsgivare kan ärendet således vara avslutat när den skattskyldige lämnar Sverige.

Alla de inkomster, som en inskränkt skattskyldig uppbär och för vilka skattskyldighet föreligger här i riket, lämpar sig inte för en definitiv källskatt. Skatteplikten enligt den föreslagna lagen omfattar därför endast intäkter hänförliga till inkomst av tjänst. Enligt förslaget bryts bestämmelserna om skattskyldighet för inkomst av tjänst för inskränkt skattskyldiga ut ur KL och förs in i en ny lag, lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Vad som föreslås bli skattepliktig inkomst enligt den föreslagna lagen är således i princip identiskt med vad som nu är skattepliktig inkomst av tjänst enligt KL. Den som enligt förslaget skall erlägga särskild inkomstskatt för viss inkomst frikallas enligt KL från skattskyldighet för denna inkomst.

Från tillämpligheten av den föreslagna lagen har undantagits sådan i ut landet bosatt personal vid svenska beskickningar, delegationer och lönade svenska konsulat samt deras, medföljande familjer på vilka KLs regler om här bosatta skall tillämpas enligt 69 § KL och motsvarande bestämmelse i 25

lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL. Vidare undantas från beskatt- Prop. ning enligt den s.k. 183-dagarsregeln ersättning till person som är hitsänd till 1990/91:107 Sverige av utländsk arbetsgivare, kostnadsersättningar för resor till och från Sverige samt för logi vid tillfällig anställning här eller för den som bevistar styrelsemöten här, inkomst på vilken lagen om särskild inkomstskatt för utländska artister är tillämplig samt ersättning till SIDA-anställd som är medborgare i anställningslandet. Dessutom är vissa andra inkomster som är helt eller delvis undantagna från beskattning enligt KL inte heller skattepliktiga enligt den föreslagna lagen.

Den särskilda inkomstskatten föreslås i likhet med fastighetsskatten, kupongskatten, sjömansskatten och skatten på inkomst av kapital tas ut i form av en separat statlig inkomstskatt. Skattesatsen föreslås bli 25 % av den skattepliktiga inkomsten, dvs. lika med den skatt som tas ut för gemensamt kommunalt ändamål fr.o.m. inkomståret 1991. Någon avrundning av utbetalat belopp föreslås inte ske. Skatteuttaget blir därmed i princip detsamma inkomståret 1991 som inkomståret 1992. Att differentiera skatten i olika inkomstlägen är praktiskt ogenomförbart när det gäller en definitiv källskatt såvida inte varje skattskyldig har endast en arbetsgivare/utbetalare. Även om det vore möjligt att hantera ett system med en högre skattesats över en viss inkomstnivå skulle det ändå inte innebära att skatt skulle komma att tas ut efter förmåga eftersom skattemyndigheterna här inte har möjlighet att beakta den i utlandet bosatte skattskyldiges hela situation när det gäller intäkter och utgifter eller levnadsomständigheter i övrigt.

Ansvarig för inbetalning av skatten är enligt förslaget utbetalaren av den skattepliktiga inkomsten eller den skattskyldige själv i de fall utbetalaren har hemvist i utlandet.

För den som är skattskyldig enligt den föreslagna lagen skall beslut om särskild inkomstskatt meddelas. Sådant beslut skall meddelas på ansökan antingen av den skattskyldige själv eller av den som utbetalar ersättningen.

Beslut om särskild inkomstskatt föreslås meddelas av skattemyndigheten i Stockholms län utom i det fall då fråga är om sådant beslut för skattskyldig som kommer hit och utför arbete hos arbetsgivare här. I det senare fallet synes det lämpligt att skattemyndigheten i det län där den skattskyldiges arbetsgivare är registrerad för inbetalning av skatt meddelar beslutet. Är arbetsgivaren inte registrerad föreslås i stället att skattemyndigheten i det län där arbetsgivaren är bosatt skall meddela beslut om särskild inkomstskatt.

Avdrag för särskild inkomstskatt skall göras av den som utbetalar skatte pliktig ersättning. Den som har sin arbetsgivare i utlandet och därför har att erlägga preliminär B-skatt i nuvarande system blir dock även i det föreslagna systemet skyldig att själv inbetala skatten. Redovisning och inbetalning av särskild inkomstskatt föreslås ske enligt vissa huvudregler som anges i den föreslagna lagen. I den mån dessa behöver kompletteras avses reglerna i uppbördslagen (1953:272), UBL, gälla i tillämpliga delar. I den föreslagna lagen finns därför hänvisningar till bestämmelser i UBL. Vidare avses rege ringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddela närmare före skrifter bl.a. om inbetalningssättet och redovisningen i det fall skatt skall be talas av den skattskyldige själv. Åtnjuter den skattskyldige naturaförmåner i sådan utsträckning att det kontant utbetalda beloppet inte förslår till före- 26

skrivet skatteavdrag för såväl detta belopp som förmånerna föreslås utbeta- Prop. låren bli ansvarig för mellanskillnaden. 1990/91:107

Med hänsyn till att den som är skattskyldig till särskild inkomstskatt även kan ha inkomster för vilka skatteplikt föreligger enligt KL och SIL föreslås att utbetalaren skall göra avdrag för kvarstående skatt om han erhållit beslut av skattemyndigheten om detta. UBLs regler om skyldighet att göra avdrag för kvarstående skatt föreslås därvid bli tillämpliga.

Skattemyndigheten föreslås få rätt att enligt en särskild bestämmelse fatta beslut om uttag av skatt beräknad på en inkomst uppskattad efter skönsmäs-siga grunder om det visar sig att arbetsgivaren underlåtit att betala in skatt eller betalat in skatt med för lågt belopp.

I fråga om arbetstagare som har hemvist i en främmande stat med vilken Sverige ingått överenskommelse för undvikande av att skatt tas ut i mer än en av staterna (s.k. uppbördsöverenskommelse) föreslås att skatteavdrag får underlåtas om avdrag för skatt på grund av arbetet görs i den främmande staten i likhet med vad som nu gäller i fråga om preliminär skatt. Sverige har för närvarande endast en sådan överenskommelse, bilaga 3 till förordningen (1982:909) om avtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden. Avsikten är att vid de förhandlingar som pågår om en ny sådan överenskommelse mellan de nordiska länderna söka få till stånd en motsvarande ordning i fråga om sådan slutlig skatt som den här föreslagna.

Den som har gjort skatteavdrag enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta föreslås bli skyldig att lämna kontrolluppgift. Skälet till detta är att man behöver kunna hänföra inbetald särskild inkomstskatt till en enskild skattskyldig för det fall att han antingen flyttar hit eller vistas så länge i Sverige att han blir oinskränkt skattskyldig här. Sådan särskild inkomstskatt som betalats för tid under vilken den skattskyldige varit bosatt här skall därvid gottskrivas honom som preliminär skatt.

Vidare föreslås bestämmelsen i UBL om arbetsgivares ansvar för skatt för vilken han har gjort avdrag från lön bli tillämplig även i fråga om särskild inkomstskatt.

Har särskild inkomstskatt betalats in i strid med bestämmelserna i lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta föreslås den skattskyldige efter ansökan ha rätt till återbetalning av vad som betalats in för mycket. Sådan ansökan skall enligt förslaget göras skriftligen och vara skattemyndigheten till hända senast vid utgången av det sjätte kalenderåret efter det år då inkomsten uppbars.

I fråga om anstånd med betalning och indrivning av skatt samt omprövning och överklagande m.m. synes det lämpligt att låta UBLs bestämmelser gälla i tillämpliga delar.

Ändringar föreslås förutom i KL, SIL och UBL även i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän

27

försäkring och lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension Prop. m.m. 1990/91:107

3 Skattebefrielse för utdelning från utländska dotterbolag

Mitt förslag: Bestämmelserna om skattebefrielse för utdelning från utländska dotterbolag blir tillämpliga även i fråga om utdelning från länder med vilka Sverige ingått dubbelbeskattningsavtal. Dessa bestämmelser kompletteras dessutom med en rätt till avräkning med 10 % av utdelningens bruttobelopp - utöver avräkning för på utdelningen belöpande källskatt - i det fall ett företag inte förmår visa att det utländska dotterbolaget är underkastat en inkomstbeskattning jämförlig med en beskattning enligt svenska regler. Beslut om skattebefrielse resp. rätt till schablonmässig avräkning av bakomliggande bolagsskatt handläggs som ett led i den årliga taxeringen.

Skälen för mitt förslag: Genom den lagstiftning om ändrad företagsbeskattning som riksdagen beslutade år 1979 (prop. 1978/79:210, SkU57, rskr. 389, SFS 1979:612) infördes i KL och SIL nu gällande bestämmelser om skattebefrielse för utdelning från utländskt dotterbolag (även inbegripet utdelning av övriga näringsbetingade aktier) till svenskt moderföretag. Bestämmelserna utformades som en dispens som handläggs av RSV. Förutsättningarna för sådan befrielse är dels att utdelningen skulle ha varit skattefri om den skett mellan svenska bolag, dels att den inkomstbeskattning som det utländska bolaget är underkastat i den stat där det är hemmahörande är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett om inkomsten hade förvärvats i Sverige av ett svenskt företag. RSVs möjligheter att medge sådan skattebefrielse inskränktes till de fall då det utdelande bolaget är hemmahörande i ett land med vilket Sverige inte har ingått något dubbelbeskattningsavtal. Dessa regler överfördes till 7§ 8 mom. SIL i samband med att den kommunala beskattningen av juridiska personer slopades (prop. 1984/85:70, SkU23, rskr. 110, SFS 1984:1061). Skatteavräkningssakkunniga framlade i sitt slutbetänkande, (SOU 1988:45) Vissa internationella skattefrågor, ett förslag till en definition av utländskt bolag i inkomstskattelagstiftningen. Genom den efterföljande lagstiftningen (prop. 1989/90:47, SkU16, rskr. 102, SFS 1989:1040) infördes en sådan definition i 16§ 2 mom. SIL. I lagrådets yttrande (s. 66 i propositionen) anmärkte lagrådet att denna definition skulle kunna innebära en begränsning av det i 7 § 8 mom. SIL använda begreppet utländskt företag och förordade att detta moment ändrades så att samma begrepp användes i både 7§ 8 mom. och 16 § 2 mom. SIL vilket också skedde. En första förutsättning för att RSV skall kunna lämna sådan förklaring som avses i 7 § 8 mom. SIL är därmed att det utdelande bolaget är att anse som ett utländskt bolag enligt definitionen i 16 § 2 mom. SIL. Det krävs således att RSV kan konstatera att det utdelande bolaget är en utländsk juri-

disk person som är hemmahörande i ett land som har ett system för beskatt- Prop. ning som är likartat med den svenska beskattningen av aktiebolag. Därefter 1990/91:107 gäller det att konstatera att den inkomstbeskattning som det utländska bolaget i fråga är underkastat är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett enligt svenska regler för beskattning. Enligt vad föredraganden anförde vid införandet av bestämmelserna om skattebefrielse (prop. 1978/79:210 s. 159) "bör man i detta sammanhang kunna anse en skatt av ungefär 30 % på beskattningsunderlaget, sådant det skulle ha beräknats enligt svenska regler, som 'jämförlig' med svensk bolagsskatt". I prop. 1989/90:47 s. 71 uttalades att när det gäller att avgöra om beskattningen är likartad med den svenska aktiebolagsbeskattningen kan ett något generösare synsätt på skattenivån tillämpas än när det vid förklaring om skattebefrielse är fråga om att avgöra om den inkomstbeskattning som det utländska bolaget är underkastat i den stat där det är hemmahörande är jämförlig med motsvarande svenska.

Vid den reformering av företagsbeskattningen som genomförts har skatte satsen för bolag sänkts från 52 % - från 57 % om även vinstdelningsskatten inräknas - till 30% samtidigt som skattebasen breddats. Detta motiverar, enligt min mening, en justering av det skatteuttag som i detta sammanhang bör kunna accepteras såsom "jämförligt". Vid den tidpunkt då dispensregeln för utdelning från utländska dotterbolag infördes beräknades den totala skattesatsen för aktiebolag till i genomsnitt 52,6 %. Med hänsyn till de osä kerhetsmoment som alltid föreligger vid jämförelser mellan olika skattesys tem ansågs ett skatteuttag med 30% på ett beskattningsunderlag beräknat enligt svenska regler för beskattning som en i sammanhanget jämförbar nivå. Samma osäkerhet föreligger även i dag vid jämförelser av verklig skat tebelastning i olika skattesystem. Skattebefrielsen mellan svenska bolag grundar sig på kunskap om den skattemässiga behandlingen av den bakom liggande bolagsvinsten. Generellt sett föreligger inte motsvarande situation när det gäller ett svenskt företag och dess utländska dotterbolag. Det väsent liga är dock att det utdelande bolaget beskattas med en jämförbar bolags skatt. I det begreppet ligger att det skall vara fråga om en direkt skatt på inkomst. Kravet på jämförlighet med den svenska skatten bör dock inte dri vas för långt. Utländska dotterbolag verkar under andra ekonomiska villkor och i en annan konkurrenssituation än motsvarande svenska. Skattebelast ningen är beroende av utformningen av skattesystemet i sin helhet. Syftet med skattebefrielsen är att undvika den kedjebeskattningssituation som an nars skulle uppkomma. Med hänsyn till dels de skillnader som föreligger mellan skattesystemen i olika länder, dels att den bas som utgör underlag för beräkning av skatten i Sverige avsevärt breddats bör man, enligt min me ning, numera kunna acceptera en skatt på 15 % på ett underlag beräknat enligt svenska regler för beskattning såsom "jämförlig". Vid beräkning av det fiktiva beskattningsunderlaget skall dock bortses från reglerna om av sättning till skatteutjämningsreserv. I de länder som har en reell bolagsbe skattning torde skatten oftast ligga på en sådan nivå att villkoret att en jäm förlig beskattning skall ha skett är gott och väl uppfyllt. Detta torde under lätta såväl skattemyndigheternas bedömning av om rätt till befrielse förelig ger som bolagens möjlighet att visa att villkoret är uppfyllt. Därvid bör god- 29

tas att utdelningen ett visst år kan innefatta vinster som inte beskattats på Prop. grund av t.ex. regler om förlustutjämning. Inte heller bör enstaka realisa- 1990/91:107 tionsvinster som undantagits från beskattning enligt lagstiftningen i det land varifrån de härrör påverka bedömningen av skattenivån. Jag tänker då främst på realisationsvinster vid försäljning av fastighet som utgjort anläggningstillgång i bolaget, vilka vinster kan vara helt skattebefriade. Är däremot företagets verksamhet inriktat på att skapa lågbeskattade eller obeskattade vinster måste sådana vinster läggas till det fiktiva beskattningsunderlaget vid bedömningen av om skatten är jämförlig med en svensk beskattning. Beskattningsunderlaget för det utdelande bolaget skall bestämmas på samma sätt som för ett svenskt bolag - dock med undantag för avsättning till skatteutjämningsreserv - vid bedömningen av om den skatt som bolaget underkastats är jämförlig. Det innebär att inkomster som på grund av bestämmelser i SIL eller i dubbelbeskattningsavtal inte skall vara med i beskattningsunderlaget vid beskattning av ett svenskt bolag inte heller skall vara med i det fiktiva beskattningsunderlaget för det utländska bolaget. Det kan t.ex, vara fråga om utdelningsinkomster som skulle ha undantagits från beskattning på grund av bestämmelserna i 7 § 8 mom. sjätte stycket SIL om det mottagande bolaget varit svenskt eller filialinkomster som undantagits från svensk beskattning genom bestämmelse i dubbelbeskattningsavtal. Skulle den situationen uppkomma att beskattningsunderlaget vid den fiktiva beräkningen blir noll bör, enligt min mening, bolaget trots detta i vissa fall kunna anses ha blivit föremål för en jämförlig beskattning. Det kan, även om övriga förutsättningar är uppfyllda, inträffa att det utdelande bolaget (bolag A) som enda inkomst erhåller utdelning från ett dotterbolag (bolag B) som varit föremål för en beskattning som är lika med eller överstiger 15 %. I sådant fall skulle utdelningen inte ha ingått i ett svenskt beskattningsunderlag. Är däremot den beskattning som bolag B underkastats inte jämförlig dvs. är den lägre än 15 % skall utdelningsinkomsten ingå i bolaget As fiktiva beskattningsunderlag och därvid kan utdelningsskattebefrielse inte komma i fråga för bolaget As utdelning till det svenska moderbolaget.

I det fall det utdelande bolaget i det land där det är hemmahörande erhållit avdrag för utdelningen bör, vid bedömningen av om en jämförlig beskattning skett, jämförelsen göras med ett vanligt svenskt aktiebolag och inte med ett svenskt förvaltningsföretag. Vid jämförelsen bör således bortses från avdraget för utdelningen och de övriga regler som är specifika för förvaltningsföretag. Anledningen är att då fråga är om svenskt förvaltningsföretag som uppbär svenska utdelningsinkomster kunskap finns om bakomliggande beskattning. Samma situation föreligger inte beträffande utländska förvaltningsföretag som uppbär utländska utdelningar.

I detta sammanhang förtjänar det att påpekas att det i avtalens bestäm melser om utdelningsskattebefrielse ofta krävs att "den vinst av vilken utdel ningen härrör skall ha varit underkastad normal bolagsskatt i den andra av talsslutande staten". I sådant fall är det således endast beskattningen av den utdelade vinsten som är i fråga och inte som enligt bestämmelsen i SIL be skattningen av bolaget som sådant. Skulle en tillämpning av SILs bestäm melser vara mera gynnsam hindrar inte avtalets regler att SILs bestämmelser tillämpas eftersom avtalens bestämmelser endast kan lindra beskattningen. 30

Nu torde detta mera sällan inträffa eftersom bolagen i de fall då nämnda ly- Prop. delse finns intagen i ett avtal kan välja att i form av utdelning ta hem de vins- 1990/91:107 ter som blivit beskattade med normal bolagsskatt.

Vid bedömningen av om rätt till utdelningsskattebefrielse föreligger bör varje år bedömas för sig. Ett bolag, som t.ex. är etablerat i ett stödområde i utlandet där bolagsvinster under viss begränsad tid antingen undantas från beskattning eller beskattas med en reducerad skatt, får således inte ett senare år då bolaget varit föremål för en jämförlig beskattning skattefritt ta hem de vinster som uppsamlats under de år då bolaget åtnjutit skattelättnader.

Givetvis är det endast den skatt som betalats på de inkomster som ingår i det fiktiva beskattningsunderlaget som skall beaktas vid jämförelsen och således inte t.ex. källskatter på utdelning som inte ingår i detta beskattningsunderlag.

Med nuvarande lydelse av bestämmelsen uppställs endast krav på en jämförlig beskattning i den stat där det utdelande bolaget är hemmahörande. Uppbär detta bolag filialinkomster från ett tredje land och är dessa filialinkomster undantagna från beskattning i det land där det utdelande bolaget är hemmahörande genom t.ex. ett skatteavtal mellan dessa båda länder ingår inte filialinkomsten i beskattningsunderlaget där. I sådant fall bör, enligt min mening, skatten på filialinkomsten i det tredje landet beaktas vid bedömningen av om det utdelande bolaget är underkastat en med svensk beskattning jämförlig beskattning i det fall denna inkomst skall ingå i det svenska underlaget. Jag föreslår därför att orden "i den stat där det är hemmahörande" tas bort. I syfte att klargöra att ett svenskt företags utländska inkomster även skall beaktas vid jämförelsen enligt 7 § 8 mom. sjätte stycket b SIL föreslås att även orden "i Sverige" tas bort.

Även med den generösare tillämpning av begreppet jämförlig beskattning som nu förordas kommer fall av kedjebeskattning av bolagsvinst från utländska dotterbolag att uppkomma. Bestämmelserna i 7 § 8 mom. SIL är endast tillämpliga på utländska bolag. Såsom tidigare siigts krävs det i princip att en utländsk juridisk person för att bli betraktad som utländskt bolag skall vara föremål för en beskattning som är likartad med den som svenska aktiebolag är underkastade. Fastän ett generösare synsätt bör tillämpas i fråga om skatteuttaget vid denna bedömning än vid bedömningen av om jämförlig beskattning föreligger, bör, enligt min mening, införas möjlighet att lindra kedjebeskattning även i det fall då det utdelande bolaget inte visats vara föremål för en jämförlig beskattning men det utdelande bolaget är att anse som ett utländskt bolag och övriga förutsättningar för befrielse föreligger.

I de fall det svenska företaget inte förmår visa att den inkomstbeskattning som det utländska bolaget varit underkastat är jämförlig med en beskattning enligt svenska regler föreslås därför att företaget i stället - om övriga förut sättningar för befrielse är uppfyllda - skall vara berättigat till avräkning med 10 % av utdelningens bruttobelopp. En sådan schablonregel torde eliminera de allra flesta kvarvarande fall av egentlig kedjebeskattning av bolagsvinst. Ett annat sätt att undvika sådan kedjebeskattning vore att medge avräkning för den faktiska bakomliggande bolagsskatten (s.k. underlying credit). I de länder där detta system tillämpas har det dock oftast visat sig att de utred- 31

ningar som krävs för att få fram erforderliga uppgifter är så resurskrävande Prop. att endast mycket stora företag, som förfogar över en sådan organisation 1990/91:107 som gör det möjligt att utreda skattebelastningen för varje transaktion, kan erhålla den avräkning som företaget är berättigat till. Jag förordar därför den . ,

föreslagna schablonregeln som är enkel att tillämpa och föga resurskrävande.

Det framlagda förslaget innebär att bestämmelserna om skattefrihet för utdelning från utländskt dotterbolag och i förekommande fall en schablonmässig avräkning av bakomliggande skatt blir direkt verkande och att dessa ärenden förs över från RSV till skattemyndigheterna för att handläggas vid den årliga taxeringen. Vidare föreslås bestämmelserna bli tillämpliga även i fråga om utdelning från länder med vilka Sverige har ingått dubbelbeskattningsavtal. Utvidgningen till att låta reglerna gälla för samtliga fall då fråga är om utdelning från dotterbolag i utlandet är ett led i strävan att ha ett enhetligt system för behandlingen av samma slag av transaktioner vare sig de härrör från avtalsland eller icke avtalsland. Ett sådant regelsystem kan därefter byggas på med bestämmelser i varje särskilt avtal om Sverige i förhållande till visst land är berett att i utbyte mot fördelar för svenska investeringar avstå sin beskattningsrätt i vissa bestämda situationer. Jag tänker härvid på att Sverige för att främja investeringar i utvecklingsländer ofta genom bestämmelser i avtal godtar att skattebefrielse medges under begränsade tidsperioder trots att en reducerad skatt eller i vissa fall ingen skatt alls tas ut på bolagsvinster. Sådan befrielse bör enligt min mening inte förekomma utan en uttrycklig bestämmelse i avtal. I praktiskt taget alla dubbelbeskattningsavtal som Sverige ingått finns bestämmelser om utdelningsskattebefrielse eller en hänvisning till bestämmelserna i SIL antingen i den artikel som behandlar utdelning eller i metodartikeln.

Att låta samma regler gälla för såväl avtals- som icke-avtalsland eliminerar dessutom risken för att en inkomst från ett icke-avtalsland i en viss situation skulle kunna få en mera gynnsam behandling än motsvarande inkomst från ett avtalsland. En intern regel som gäller i förhållande till alla länder får även den effekten att avtalens regler blir tillämpliga endast om de medför ett mera gynnsamt resultat än det som uppnås enligt den interna regeln. Bestämmelserna i avtalen kan således endast utvidga skattefriheten till att omfatta situationer som inte täcks av bestämmelserna i SIL. Bestämmelserna i SIL blir så att säga minimiregler.

Till skillnad mot bestämmelserna om skattebefrielse för utdelning från ut ländskt dotterbolag i SIL tillåter bestämmelserna i dubbelbeskattningsavta len ofta s.k. slussning av utdelning som dotterbolaget i den andra avtalsslu tande staten erhåller på grund av innehav av aktier och andelar i ett bolag i tredje land. Förutsättningen för skattebefrielse i dessa fall är att utdelningen skulle ha varit skattefri om de aktier eller andelar av vilken utdelningen beta las hade innehafts direkt av bolaget med hemvist i Sverige. Föredraganden har i prop. 1983/84:19 s. 145 och prop. 1989/90:33 s. 47 uttalat att detta vill kor inte kan anses uppfyllt i de fall då Sverige inte har något dubbelbeskatt ningsavtal med denna tredje stat. Skälet till detta är att frågan om skattefri het för utdelning enligt gällande regler avgörs vid den årliga taxeringen i fråga om utdelning som omfattas av dubbelbeskattningsavtal medan prov- 32

ningen i de fall då utdelningen kommer från icke-avtalsländer görs av RSV efter ansökan. För att villkoret skulle vara uppfyllt skulle krävas en prövning av en hypotetisk ansökan om dispens vilket ansetts uteslutet. När frågan om skattefrihet för utdelning enligt det framlagda förslaget i samtliga fall hanteras som ett led i den årliga taxeringen, såväl i fråga om utdelning från avtalsland som i fråga om utdelning från icke-avtalsland, kommer saken i ett annat läge. Enligt min mening bör därför även utdelning från ett icke-avtalsland kunna undantas från beskattning när slussning är tillåten enligt tillämpligt dubbelbeskattningsavtal under förutsättning att den bolagsbeskattning som bolaget underkastats i detta land är att anse som jämförlig med en beskattning enligt svenska regler.

Jag förutsätter att RSV som har erfarenhet av handläggningen av ansökningar om skattebefrielse i här aktuella fall är väl rustat att bistå skattemyndigheterna med råd och rekommendationer. Med hänsyn till att handläggningen kräver kunskap om utländska skattesystem är det av vikt att RSV förser skattemyndigheterna med uppgift inte bara om de länder vilkas bolagsbeskattning är jämförlig utan även om det i vissa länder finns regioner där bolag som är etablerade i dessa regioner åtnjuter sådana skattemässiga fördelar att inkomstbeskattningen inte kan anses jämförlig med den svenska. Det är därvid viktigt att uppmärksamma att det även i länder med en normalt sett jämförlig beskattning kan finnas vissa typer av verksamheter liksom vissa företagsformer som beskattas mycket lågt eller inte alls. Jag tänker då på vissa coordination centres och huvudkontor (s.k. operational headquar-ters) vilka ibland beskattas med utgångspunkt i en skattebas som leder fram till ett skatteuttag som inte kan accepteras som jämförbart. Skattebefrielsen bör således inte omfatta utdelning från sådana lågbeskattade verksamheter eller företagsformer, däremot kan avräkning med 10 % av utdelningens bruttobelopp komma i fråga om bolaget som sådant omfattas av ett dubbelbeskattningsavtals regler om begränsning av beskattningsrätten och således på den grunden är att anse som ett utländskt bolag. De av RSV meddelade besluten avser ofta flera år. Genom att frågan om skattebefrielse enligt det framlagda förslaget skall behandlas av skattemyndigheten i samband med den årliga taxeringen kan sådan befrielse endast avse varje taxeringsår för sig.

De framlagda förslagen föranleder ändring i 7§ 8 mom. SIL samt 1 och 5 §§ lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt.

Prop.

1990/91:107

4 Viss dubbelbeskattning av utdelning

Mitt förslag: Den som är utdelningsberättigad utan att äga aktie skall inte längre betala kupongskatt för utdelningen.

Skälen för mitt förslag: För närvarande skall kupongskatt betalas även för utdelning till den som är bosatt i Sverige om han, genom annat fång än arv eller testamente, förvärvat rätt till utdelningen utan att ha förvärvat aktien

33

3 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 107

[4§ tredje stycket kupongskattelagen (1970:624)]. Skattskyldigheten gäller Prop. dock inte för rättighetshavare som jämställs med ägare i förmögenhetsskat- 1990/91:107 tehänseende eller den som fyllt 18 år och lyfter avkastning under minst tio år. Kupongskatten är 30% av utdelningen och innehålls resp. inbetalas av Värdepapperscentralen (VPC) AB eller utbetalaren. Härutöver skall den utdelningsberättigade betala statlig inkomstskatt med 30% för utdelningen (3 §9 mom. SIL).

Den dubbelbeskattning som därigenom uppkommer har haft till syfte att hindra ett kringgående av beskattningsbestämmelserna. I det nya skattesystemet beskattas kapitalinkomster med en proportionell statlig inkomstskatt på 30%. Grundavdrag medges inte från inkomst av kapital. Det s.k. sparav-draget har slopats. Endast fysiska personer och dödsbon skall beskattas i det nya inkomstslaget kapital.

Det har vidare införts en skyldighet för fysiska personer som är bosatta i Sverige och för svenskt dödsbo att betala preliminär skatt med 30 % på bl.a. utdelning. Denna skyldighet gäller fr.o.m. april i år.

Efter ändringarna i inkomstbeskattningen finns det inte längre skäl att behålla den aktuella dubbelbeskattningen. Kupongskatten bör därför slopas för utdelning till den som är bosatt i Sverige och som är utdelningsberättigad utan att äga aktien.

5 Följdändringar i annan lagstiftning

I ett antal lagar angående skatt och förmånsrätt för skattefordring finns hänvisningar till KL och UBL. Eftersom lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta innehåller vissa bestämmelser som överförts från KL och andra bestämmelser som motsvarar UBLs bestämmelser bör även hänvisningar till denna nya lag inarbetas i dessa lagar. Förslag om nödvändiga ändringar kommer att läggas fram i annat sammanhang.

6 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,

4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

5. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

6. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

7. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,

8. lag om ändring i lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m.

Förslaget under 5 har upprättats i samråd med chefen för socialdepartementet.

34

7 Författningskommentar

7.1 Kommunalskattelagen (1928:370)

33 § 1 och 2 mom.

Eftersom skattskyldighet enligt KL för inkomst av tjänst i princip inte längre föreligger för den som är bosatt utomlands fyller förbudet att göra kostnads-resp. schablonavdrag från sådana inkomster numera inte någon funktion.

53 § 1 mom.

Uppräkningen av de inkomster hänförliga till inkomst av tjänst för vilka skattskyldighet föreligger i Sverige för dem som är inskränkt skattskyldiga har flyttats från KL till 5 § lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Därmed upphör skattskyldigheten enligt KL samtidigt som inkomsterna blir skattepliktiga enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Skattskyldigheten enligt KL bibehålls dock för vinst vid avyttring av aktier m.m. i fåmansföretag som enligt 3 § 12 mom. SIL skall redovisas som inkomst av tjänst.

Anvisningar

till 48 §

Punkt 1

Hänvisningen till 53 § 1 mom. a KL har tagits bort med hänsyn till att definitionen av vad som anses utgöra folkpension vid tillämpning av lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta tagits in i 5 § i denna lag.

till 53

Punkt 2

Bestämmelserna i denna anvisningspunkt har, utan ändringar i sak, förts över till lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, se nedan under 5-6 §§ i den nya lagen.

7.2 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

7§ 8 mom.

Bestämmelserna om utdelningsskattebefrielse har utvidgats till att omfatta utdelning från dotterbolag i land med vilket Sverige ingått dubbelbeskattningsavtal. Bestämmelserna blir direkt verkande så att handläggning av dessa frågor skall ske inom ramen för den årliga taxeringen.

Prop.

1990/91:107

7.3 Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Prop.

j§ 1990/91:107

3 mom. uppbördslagen skall utbetalaren av den skattepliktiga inkomsten Prop.

38

18 § Prop.

7.4 Uppbördslagen (1953:272)

27§ 2 mom.

Särskild inkomstskatt som betalats för tid under vilken den skattskyldige varit bosatt eller stadigvarande vistats här skall gottskrivas honom vid debitering av slutlig skatt.

68§5mom. Prop.

Enligt denna bestämmelse får skatt som av någon anledning skall restitueras 1990/91:10/ tas i anspråk för att betala ogulden särskild inkomstskatt.

7.5 Lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

7.6 Kupongskattelagen (1970:624)

7.7 Lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt

7.8 Lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m.

i§

Ändringen innebär att preliminär A-skatt inte skall betalas för de pensioner och andra ersättningar som räknas upp i denna paragraf och som uppbärs av utomlands bosatta vilka är skattskyldiga enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

8 Hemställan Prop.

1990/91:107 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,

4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

5. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

6. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

7. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,

8. lag om ändring lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m.

9 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

42

Prop.

1990/91:107 Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över betänkandet (Ds 1990:51) Beskattning av inkomst av tjänst från Sverige m.m.

Efter remiss har yttrande över promemorian avgetts av riksförsäkringsverket (RFV), riksskatteverket (RSV), statens löne- och pensionsverk (SPV), kammarrätten i Göteborg, kammarrätten i Jönköping, Centralorganisationen SACO/SR, Företagareförbundet, Företagens Uppgiftslämnardelega-tion. Försäkringsbolaget Pensionsgaranti, ömsesidigt (FPG), Landsorganisationen i Sverige (LO), Landstingsförbundet, Pensionärernas Riksorganisation, Småföretagens Riksorganisation, Svensk Industriförening, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska Bankföreningen, Svenska Försäkringsbolags Riksförbund, Svenska kommunförbundet, Svenska Livförsäkringsföreningars Riksförbund samt Sveriges Industriförbund.

Yttrande har också inkommit från Föreningen Sveriges Uppbördschefer.

43

Prop.

1990/91:107 Bilaga 2

LAGRÅDSREMISSENS FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)' dels att punkt 2 av anvisningarna till 53 § skall upphöra att gälla, dels att 53 § 1 mom. och punkt 1 av anvisningarna till 48 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

44

Nuvarande lydelse

i riket eller stadigvarande vistats här;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag ån hos svenska staten eller svensk kommun, i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;

för arvode och annan liknande ersättning som uppburits i egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten utövats;

för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den som uppburit folkpension i form av förtidspension, till den del beloppet överstiger uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som uppburits enligt 2 a§ sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt bestämmelserna i 77 kap. 2 § lagen om allmän försäkring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta, till den del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän försäkring;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbets skadeförsäkring och lagen

Föreslagen lydelse

i riket eller stadigvarande vistats här.

Prop.

1990/91:107 Bilaga 2

45 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop.

(1989:225) om ersättning till smittbä- 1990/91:107

rare samt enligt annan lag eller för- Bilaga 2

fattning, som utgått till någon vid

sjukdom eller olycksfall i arbete eller

på grund av mditärtjänstgöring eller i

fall som avses i lagen (1977:265) om

statligt personskadeskydd eller lagen

(1977:267) om krigsskadeersättning

till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, för restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter i den mån avdrag har medgetts för avgifterna samt för avgifter som avses i 46§ 2 mom. första .stycket 3 och som satts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna;

b) dödsbo:

för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 48 §

1. Vid tillämpningen av 48 § 4 1. Vid tillämpningen av 48 § 4 mom. och denna anvisningspunkt mom. och denna anvisningspunkt samt 53 § 1 mom. a iciknasfö\\3.nde. iakttas följande. Som folkpension Som folkpension räknas inte barn- räknas inte barnpension eller vård pension eller vårdbidrag. Folkpen- bidrag. Folkpension skall anses ut- sion skall anses utgöra en inte obe- göra en inte obetydlig del av den tydlig del av den skattskyldiges in- skattskyldiges inkomst, om den upp komst, om den uppgått till minst gått till minst 6000 kronor eller 6000 kronor eller minst en femtedel minst en femtedel av den samman- av den sammanräknade inkomsten. räknade inkomsten. Som folkpen- Som folkpension behandlas även sion behandlas även tilläggspension tilläggspension i den mån den enligt i den mån den enligt lagen

Senaste lydelse 1990:1421. 46

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop.

lagen (1969:205) om pensionstill- (1969:205) om pensionstillskott för- 1990/91:107 skott föranlett avräkning av pen- anlett avräkning av pensionstill- Bilaga 2 sionstillskott. skott.

För gift skattskyldig, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, uppgår det särskilda grundavdraget till 1,325 basbelopp. För övriga skattskyldiga uppgår avdraget till 1,5 basbelopp. För gift skattskyldig, som under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension, uppgår avdraget till 1,5 basbelopp. Har folkpension enligt bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta skall det särskilda grundavdraget beräknas med ledning av den folkpension som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett.

Det särskilda grundavdraget får dock inte överstiga uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt 2 § lagen om pensionstillskott. För den som uppburit folkpension i form av förtidspension gäller att det särskilda grundavdraget inte får överstiga uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som uppburits enligt 2a§ nämnda lag.

Det särskilda grundavdraget reduceras med 65 procent av den del av uppburen pension som överstiger det för den skattskyldige enligt andra stycket gällande avdragsbeloppet. Pension som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring reducerar dock inte det särskilda grundavdraget.

För den som vid utgången av året före beskattningsåret inte uppbar folkpension reduceras det särskilda grundavdraget i stället med 65 procent av den del av taxerad inkomst som överstiger det för den skattskyldige enligt andra stycket gällande avdragsbeloppet.

Oavsett vad som i det föregående sagts om reducering föreligger alltid rätt till särskilt grundavdrag med så stort belopp som den skattskyldige skulle ha fått i grundavdrag enligt 48 § 2 eller 3 mom. om dessa bestämmelser i stället hade tillämpats.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången vid 1993 års taxering.

47

2 Förslag till Prop.

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt 1990/91:107

Härigenom föreskrivs att 7§ 8 mom. lagen (1947:576) om statlig Bilaga 2 inkomstskatt' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7§

8 mom. Mottagare av utdelning från svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening är frikallade från skattskyldighet i den omfattning som anges nedan. Med utdelning förstås sådan utdelning som har uppburits i förhållande till innehavda aktier eller andelar eller som har uppburits efter annan grund men inte är avdragsgill för det utdelande företaget enUgt 2§ 8 mom. första stycket. Bestämmelserna i tredje stycket nedan gäller inte sådan utdelning på förlagsinsatser, som är avdragsgill för det utdelande företaget.

Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som förvaltar värdepapper eller likartad lös egendom och därutöver inte - direkt eller indirekt -bedriver någon eller endast obetydlig verksamhet (förvaltningsföretag), är frikallat från skattskyldighet för utdelning i den mån sammanlagda beloppet av utdelningen motsvaras av utdelning som företaget har beslutat för samma beskattningsår. Som förvaltningsföretag anses inte investmentföretag som avses i 2§ 10 mom.

Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening är med undantag av livförsäkringsföretag, investmentföretag och förvaltningsföretag, frikallat från skattskyldighet för utdelning på näringsbetingade aktier eller andelar. Detsamma gäller svensk sparbank och svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag. Med näringsbetingad aktie eller andel avses aktie eller andel som inte utgör omsättningstillgång i företagets verksamhet under förutsättning att

a) det sammanlagda röstetalet för företagets aktier eller andelar i det utde lande företaget vid beskattningsårets utgång motsvarade en fjärdedel eller mer av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det utdelande företaget, eller

b) det görs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen betingas av verksamhet som bedrivs av företaget eller av företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.

Skattefrihet enligt tredje stycket föreligger dock inte för utdelning på aktie eller andel i förvaltningsföretag eller investmentföretag, om delta äger mer än enstaka aktier eller andelar på vilka utdelning skulle ha varit skattepliktig om aktierna eller andelarna hade ägts direkt av det företag som äger aktien eller andelen i förvaltningsföretaget eller investmentföretaget.

Förvärvar företag aktie eller andel i annat företag och är det inte uppenbart att det företag som gör förvärvet därigenom erhåller tillgång av verkhgt och särskilt värde med hänsyn till ägarföretagets verksamhet, föreligger inte skattefrihet enligt detta moment för utdelning på aktien eller andelen av sådana medel som vid förvärvet fanns hos det utdelande företaget och som inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats. Utdelning anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats.

Riksskatteverket kan på ansökan Svenskt företag är frikallat från

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770. - Senaste lydelse 1990:651.

48

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

förklara au svenskt företag skall vara frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie eller andel i utländskt bolag.

Som förutsättning/ör att en sådan förklaring skall lämnas gäller

a) att utdelningen skulle ha varit skattefri enligt vad som ovan i detta mo ment sagts för det fall det utdelande bolaget hade varit svenskt och

b) att den inkomstbeskattning b) att den inkomstbeskattning som det utländska bolaget är under- som det utländska bolaget är under-

skattskyldighet för utdelning på aktie eller andel i utländskt bolag under förutsättning

kastat / den stat där det är hemmahörande är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett enligt denna lag, om inkomsten hade förvärvats i Sverige av svenskt företag.

Förklaring som nyss sagts får inte lämnas i de fall då skattebefrielse eller nedsättning av skatt kan följa av bestämmelse i överenskommelse enligt 20 §.

Riksskatteverkets beslut i fråga som här avses får överklagas hos regeringen genom besvär

kastat är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett enligt denna lag, om inkomsten hade förvärvats i Sverige av svenskt företag.

Prop.

1990/91:107 Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas på utdelning som blir tillgänglig för lyftning efter utgången av år 1991. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tillämpas i fråga om utdelning som frikallats från skattskyldighet genom förklaring om skattebefrielse som lämnats före ikraftträdandet.

4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 107

3 Förslag till Prop.

Lag om särskild inkomstskatt 1990/91:107

Härigenom föreskrivs följande. Bilaga Z

Inledande bestämmelser

1 § Till staten skall särskild inkomstskatt betalas enligt bestämmelserna i denna lag.

2§ Beteckningar som används i kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och uppbördslagen (1953:272) har samma betydelse i denna lag, om inte annat anges eller framgår av sammanhanget.

Skattskyldighet

3 § Skattskyldig är fysisk person för tid under vilken han varken varit här i riket bosatt eller stadigvarande vistats här. Detta gäller dock inte om något annat föreskrivs i denna lag eller i särskilda bestämmelser meddelade på grund av överenskommelse eller beslut som sägs i 72 § kommunalskattelagen (1928:370) och 20 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Ansvarig för skatt som skall betalas enligt bestämmelserna i denna lag är sådan arbetsgivare som sägs i 10 § eller sådan arbetstagare som sägs i 14 §.

Skattepliktig inkomst

4§ Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:

1. avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

2. avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;

3. arvode och annan liknande ersättning som uppburits i egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten utövats;

4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den som uppburit folkpension i form av förtidspension, till den del beloppet överstiger uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som uppburits enligt 2 a § sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt bestämmelserna i 17 kap. 2§ lagen om allmän försäkring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta, till den del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän försäkring;

5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse;

7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension eller förmån, om förmånen utgår härifrån på grund av förutvarande tjänst och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;

8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen

(1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om ersättning till 50

smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid Prop. sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i 1990/91-107 fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän; Bilaga 2

9. dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

10. timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349);

11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

12. återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter i den mån avdrag har medgetts för avgifterna samt avgifter som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3 kommunalskattelagen (1928:370) och som satts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna och dessa inte hänför sig till näringsverksamhet.

Vid tillämpning av denna paragraf iakttas följande. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. Däremot räknas inte barnpension eller vårdbidrag som folkpension.

Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här i riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra tillfälliga besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under kringresande (t.ex. handelsresande).

Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst som är skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen.

Begränsning av skattskyldigheten

5 § Skattskyldighet enligt denna lag föreligger inte för sådan person som avses i 69 § kommunalskattelagen (1928:370) och 17 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

6 § Från skattskyldighet enligt denna lag frikallas utomlands bosatt person för:

1. avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan an ställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, om

a) mottagaren av inkomsten vistas här i riket, under tidrymd eller tidrymder, som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånaderspe-riod, och

b) ersättningen betalas av arbetsgivare, som inte har hemvist här i riket eller på dennes vägnar, samt

c) ersättningen inte belastar fast driftställe, som arbetsgivaren har här i riket;

2. ersättning som vid tillfällig anställning i Sverige betalats av arbetsgivare för kostnad

a) för resa till respektive från Sverige vid anställningens början respektive slut och

b) för logi för den tid under vilken arbetet utförts i Sverige;

3. ersättning som sådan person i sin egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person uppburit i samband med förrättning i Sverige och som beta lats av bolaget eller den juridiska personen för kostnad 51

a) för resa till respektive från förrättningen och Prop.

b) för logi i samband med förrättningen; 1990/91 • 107

4. sådan inkomst för vilken avgift enligt lagen (1908:128 s. 1) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter skall betalas eller beträf- Bilaga I fande vilken befrielse från sådan avgift skall åtnjutas jämlikt särskilt stadgande i samma lag;

5. avlöning eller därmed jämförlig förmån eller pension som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten, om mottagaren anställts av svensk utlandsmyndighet eller utomlands för fältprojekt för bilateral biståndsverksamhet (lokalanställd) och är medborgare i anställningslandet.

Beskattningsbar inkomst

7§ Beskattningsbar inkomst är den skattepliktiga inkomsten.

Skattesats

8§ Särskild inkomstskatt utgår med 25 procent av den beskattningsbara inkomsten. Öretal som uppkommer vid beräkning av skatten bortfaller.

Beslut om särskild inkomstskatt

9§ För skattskyldig skall beslut om särskild itikomstskatt meddelas av skattemyndigheten i Stockholms län.

För skattskyldig som vistas tillfälligt här i riket och uppbär lön för arbete som utförs här skall dock sådant beslut meddelas av skattemyndigheten i det län där arbetsgivaren är registrerad för inbetalning och redovisning av arbetstagares skatt. Är arbetsgivaren inte registrerad, skall beslutet meddelas av skattemyndigheten i det län där han är bosatt.

Saknar skattskyldig arbetsgivare här i riket skall beslut om särskild inkomstskatt meddelas av skattemyndigheten i Stockholms län.

Skatteavdrag m.m.

10 § Vid utbetalning av kontant belopp, som för mottagaren (arbetstagaren) utgör sådan inkomst som avses i 4 § (lön) skall den som utbetalar beloppet (arbetsgivaren) göra skatteavdrag för betalning av särskild inkomstskatt som arbetstagaren har att betala.

Åtnjuter arbetstagaren jämte kontant belopp andra förmåner skall skatteavdraget beräknas efter inkomstförmånernas sammanlagda värde med till-lämpning av 8 § uppbördslagen (1953:272).

Om kontant lön inte är så stor att föreskrivet avdrag kan göras från lönen ansvarar arbetsgivaren för mellanskillnaden.

Har en arbetstagare, vilken har att vidkännas skatteavdrag för särskild inkomstskatt, att betala kvarstående skatt, som har debiterats året före det år skatteavdraget skall göras, är arbetsgivaren skyldig att vid utbetalning av lön göra skatteavdrag även för sådan skatt om skattemyndigheten meddelat beslut om detta. Betalningen av den kvarstående skatten skall ske i enlighet med vad som sägs i 39 § 1 mom. andra stycket tredje och fjärde meningarna uppbördslagen.

I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i punkterna 3 och 4 av anvisningarna till 39 § uppbördslagen.

11 § En arbetstagare, som skall vidkännas avdrag för särskild inkomstskatt, skall överlämna beslut om sådan skatt till arbetsgivaren omedelbart efter det

han mottagit det. -"

Fullgör inte arbetstagaren sin skyldighet enligt första stycket, skall skatte- Prop.

avdrag göras i enlighet med vad som sägs i 40 § 1 mom. andra - fjärde styck- i qqn/q i. i ht ena uppbördslagen (1953:272). I övrigt gäller vad som sägs i tredje - femte

samt sjunde styckena av anvisningarna till 40 § uppbördslagen. Bilaga

12 § Om utbetald lön inte är så stor att skatteavdrag kan göras för både särskild inkomstskatt och den kvarstående skatt som belöper på utbetalningstillfället gäller 42 § uppbördslagen (1953:272) i tillämpliga delar.

13 § I fråga om arbetsgivares skyldighet att lämna uppgift om det belopp som innehållits genom skatteavdrag på lön gäller vad som sägs i 43 § 1 mom. första stycket första meningen uppbördslagen (1953:272).

14 § Arbetstagare som saknar arbetsgivare här i landet och som har att betala särskild inkomstskatt är skyldig att själv betala in den skatt som belöper på lönen.

15 § Skattemyndigheten skall övervaka att arbetsgivare och arbetstagare behörigen fullgör sina skyldigheter enligt bestämmelserna i 10—14§§.

På begäran av arbetsgivare eller arbetstagare skall skattemyndigheten lämna besked i frågor, som angår skyldigheten att verkställa skatteavdrag, beräknandet av sådant avdrag eller tillämpningen i övrigt av bestämmelserna i 10—14§§. Sådana besked skall lämnas av den skattemyndighet som sägs i 9§.

16 § Har den som är skyldig att lämna uppbördsdeklaration i fråga om skatt enligt denna lag underlåtit att fullgöra denna skyldighet och har underlåten heten medfört att skatt inte betalats eller betalats med för lågt belopp eller föreligger annars grundad anledning att anta att skatt inte betalats eller beta lats med för lågt belopp skall skattemyndigheten besluta om den skatt som skall betalas. Därvid får beskattningsbeslutet fattas efter skälig grund.

Beslut enligt första stycket skall meddelas av den skattemyndighet som sägs i 9 §. Skattemyndighetens beslut skall meddelas före utgången av det femte året efter det kalenderår under vilket det uppbördsår, då skatten rätteligen skulle ha redovisats, har gått ut.

17 § Utför en arbetstagare, som har hemvist i en främmande stat med vilken Sverige har ingått överenskommelse för undvikande av att skatt tas ut i mer än en av staterna (s.k. uppbördsöverenskommelse), arbete här i riket, får skattemyndigheten enligt de närmare föreskrifter som meddelas av rege ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta att skatteav drag enligt denna lag får underlåtas, om avdrag för skatt på grund av arbetet görs i den främmande staten.

Uppbörd av skatt

18 § Särskild inkomstskatt, som innehållits genom skatteavdrag som avses i 10 §, skall betalas senast den 18 i den uppbördsmånad som infaller närmast efter utgången av den månad, då skatteavdraget gjordes.

19 § I fråga om skatt, som har innehållits genom skatteavdrag enligt denna lag, gäller vad som sägs i 52-54 §§ och 55 § 2 mom. uppbördslagen (1953:272) i tillämpliga delar.

20 § Skatt, som enligt 14 § skall betalas in till skattemyndigheten av arbetstagaren själv, skall redovisas och betalas senast den 18 i månaden efter den månad då lönen uppbärs. Därvid gäller vad som sägs i 52-54 §§ och 55 § 2 mom. uppbördslagen (1953:272). Vad som där sägs om arbetsgivare skall

då gälla arbetstagaren. 53

Kontrolluppgift Prop.

21 § En arbetsgivare som har gjort skatteavdrag enligt denna lag är skyldig 1990/91:107 att lämna kontrolluppgift om lön. För sådan uppgift gäller bestämmelserna Bilaga 2

om kontrolluppgift i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter i tillämpliga delar.

Restitution

22 § Har särskild inkomstskatt inbetalats i strid med bestämmelserna i denna lag har den skattskyldige rätt till restitution av vad som inbetalats för mycket.

Ansökan om restitution skall göras skriftligen hos skattemyndigheten senast vid utgången av sjätte kalenderåret efter det år då inkomsten uppbars. Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om att särskild inkomstskatt inbetalats för sökanden.

Övrigt

23 § För skatt som tas ut enligt denna lag gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 49-51, 57a-59, 61-63, 65-67, 68§ 6mom., 69§ 2mom., 69a-73, 77, 77 a och 78-103 §§ uppbördslagen (1953:272).

24 § Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum för skatt som tas ut enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas på inkomst som uppbärs efter utgången av år 1991.

4 Förslag till Prop.

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) 1990/91:107

Härigenom föreskrivs att 27 § 2 mom. och 68 § 5 mom. uppbördslagen Bilaga z (1953:272)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

27 § 2 mom.- Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig gottskrivas:

1) debiterad preliminär B-skatt;

2) sådan preliminär A-skatt, som den skattskyldiges arbetsgivare i strid mot denna lag eller med stöd av lagen meddelade bestämmelser underlåtit att innehålla genom skatteavdrag och som till följd härav fastställts till betalning;

3) annan än under 1) och 2) avsedd preliminär skatt, som av den skattskyldige erlagts; samt

4) överskjutande ingående mervärdeskatt.

Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig också gottskrivas särskild inkomstskatt som betalats enligt lagen (1991:000) om särskild inkomstskatt av skattskyldig för tid under vilken han varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här

68 §

5 m o m.-* Vad i 3 och 4 mom. sägs 5 m o m. Vad i 3 och 4 mom. sägs äger motsvarande tillämpning, då äger motsvarande tillämpning, då den som är berättigad att återbe- den som är berättigad att återbe- komma skatt har att erlägga sjö- komma skatt har att erlägga sjö mansskatt eller bevillningsavgift för mansskatt, särskild inkomstskatt, särskilda förmåner och rättigheter bevillningsavgift för särskilda for eller kupongskatt. maner och rättigheter eller kupong skatt.

I lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter finns också föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

' Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

- Senaste lydelse 1990:579.

' Senaste lydelse 1985:149. 55

5 Förslag till Prop.

Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av 1990/91:107

pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:.>81) om allmän Bilaga 2 försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Inkomst av anställning, för vilken Inkomst av anställning, för vilken

den försäkrade inte är skattskyldig den försäkrade inte är skattskyldig här i riket, skall bestämmas med led- här i ri .et samt inkomst av anställ ning av särskild uppgift från arbets- ning för vilken den försäkrade är givaren. Sådan uppgift skall senast skattskyldig enligt lagen (1991:000) den 31 januari året näst efter det år, om särskild inkomstskatt, skall be- som inkomsten avser, avlämnas till stämmas med ledning av särskild den myndighet, som avses i 3 kap. uppgift från arbetsgivaren. Sådan 58 § lagen (1990:325) om självdekla- uppgift skall senast den 31 januari ration och kontrolluppgifter. I upp- året näst efter det år, som inkomsten giften skall anges den försäkrades avser, avlämnas till den myndighet, fullständiga namn, födelsetid och som avses i 3kap. 58§ lagen adress samt beloppet av den utbeta- (1990:325) om självdeklaration och lade lönen eller ersättningen och kontrolluppgifter. I uppgiften skall den tidrymd som denna avser. Vi- anges den försäkrades fullständiga dåre skall i uppgiften anges, om den namn, födelsetid och adress samt försäkrade fått skattepliktiga natu- beloppet av den utbetalade lönen el- raförmåner. Ett exemplar av uppgif- ler ersättningen och den tidrymd ten skall inom tid som nyss sagts av som denna avser. Vidare skall i upp- arbetsgivaren sändas till den försäk- giften anges, om den försäkrade fått rade. skattepliktiga naturaförmåner. Ett

exemplar av uppgiften skall inom tid som nyss sagts av arbetsgivaren sändas till den försäkrade.

Med arbetsgivare förstås vid tillämpningen av denna lag även den som utgivit bidrag som avses i 11 kap. 2§ första stycket m) lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Inkomst av anställning, som avses i 11 kap. 2§ första stycket o) lagen om allmän försäkring, skall bestämmas med ledning av uppgift om det värde som den försäkrade tillgodoförts som följd av bidraget. Sådan uppgift skall av arbetsgivaren lämnas

1. för en försäkrad, som inte är skattskyldig här i riket, i särskild uppgift enligt första stycket,

2. för en försäkrad, som avses i 1 § första stycket lagen (1958:295) om sjömansskatt, i redares redovisning enligt 14 § samma lag,

3. för annan försäkrad, i kontrolluppgift enligt 3 kap. 4 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

' Lagen omtryckt 1976:1015. Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015.

- Senaste lydelse 1990:349. 56

6 Förslag till Prop.

Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624) 1990/91:107

Härigenom föreskrivs att 4§ kupongskattelagen (1970:624)' skall ha föl- Bilaga 2 jande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §2

Skattskyldighet föreligger för utdelningsberättigad, om denne är fysisk person, som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här i riket, dödsbo efter sådan person eller utländsk juridisk person, och utdelningen ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket. Skattskyldighet föreligger dock inte för utdelningsberättigad utländsk juridisk person för den del av utdelningen som enligt punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370) har beskattats hos delägaren.

För handelsbolag, kommanditbolag, rederi och dödsbo, på vilket enligt 53 § 3 mom. tredje stycket kommunalskattelagen skall tillämpas bestämmelserna om handelsbolag, föreligger skattskyldighet för den del av utdelningen som ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket och som belöper på delägare som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här.

Skattskyldighet föreligger vidare för utdelningsberättigad, om denne genom annat fång än arv eller testamente innehar rätt till utdelningen utan att ha förvärvat även aktien. Detta gäller dock ej om den utdelningsberättigade enligt 7§ lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall likställas med ägare ifråga om skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet för den aktie, på vilken utdelningen belöper, eller, ifall han ej är underårig, genom gåva erhållit rätten till utdelningen för en tid icke understigande tio år eller för sin återstående livstid.

Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad, som innehar aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen beredes förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner befrielse från kupongskatt.

Skattskyldighet föreligger icke för person, som avses i 17 § eller 18 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. Den nya bestämmelsen tillämpas på utdelningar som blivit tillgängliga för lyftning efter utgången av år 1990.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996.

- Senaste lydelse 1990:1434. 57

7 Förslag till Prop.

Lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk 1990/91:107 skatt Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 1 och 5 §§ lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§' Om fysisk person, under tid då han varit bosatt här i riket, eller inländsk juridisk person har haft intäkt

a) som medtagits vid taxering enligt kommunalskattelagen (1928:370) eller lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

b) för vilken han beskattats i utländsk stat och

c) som enligt skattelagstiftningen i den utländska staten anses härröra därifrån,

har han - med den inskränkning som följer av 2 § - genom avräkning av den del av den utländska skatten som belöper på intäkten rätt att erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt i enlighet med vad som framgår av 4—11 §§.

Motsvarande gäller i tillämpliga delar i fall då fysisk person enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt har att erlägga fastighetsskatt för en i utlandet belägen privatbostad.

Kan ett svenskt företag vid prövning enligt 7 § 8 mom. sjätte stycket lagen om statlig inkomstskatt inte visa att den inkomstbeskattning som det utländska bolaget är underkastat är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett enligt lagen om statlig inkomstskatt om inkomsten hade förvärvats i Sverige av ett svenskt företag, och är mottagen utdelning därför skattepliktig i Sverige, men är övriga förutsättningar för att erhålla skattefrihet för utdelningen i nämnda moment uppfyllda har företaget, utöver den avräkning som medges enligt första stycket och enligt dubbelbeskattningsavtal, genom avräkning rätt att erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt i en-lighetmed vad som framgår av 4— 11 §§ med ett belopp motsvarande tio procent av utdelningens bruttobelopp.

5§ Avräkning får ske med ett belopp som motsvarar summan av a) den utländska skatt som får av- a) den utländska skatt som får av-

räknas enligt 1 § samt räknas enligt 1 §,

' Senaste lydelse 1990:1443. 58

Nuvarande lydelse

b) sådan utländsk skatt vartill rätt till avräkning föreligger enligt dubbelbeskattningsavtal.

Föreslagen lydelse

b) sådan utländsk skatt vartill rätt till avräkning föreligger enligt dubbelbeskattningsavtal samt

c) det belopp med vilket rätt till avräkning föreligger enligt 1 § tredje stycket.

Prop.

1990/91:107 Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas på utdelning som blir tillgänglig för lyftning efter utgången av år 1991. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tillämpas i fråga om utdelning som frikallats från skattskyldighet genom förklaring om skattebefrielse enligt 7 § 8 mom. sjätte stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt som lämnats före ikraftträdandet.

8 Förslag till Prop.

Lag om ändring i lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa 1990/91:107

fall från folkpension m.m. Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§' .

Preliminär A-skatt skall betalas för

1. tilläggspension och vårdbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, dock inte för barnpension till den del pensionen efter varje avliden förälder understiger 0,4 basbelopp,

2. delpension enligt lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring,

3. livränta enligt

a) lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,

b) lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

c) lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och

d) lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän,

4. folkpension som tillsammans med annan pension, livränta eller lik nande förmån utbetalas av

a) riksförsäkringsverket,

b) allmän försäkringskassa,

c) statens löne- och pensionsverk, eller

d) kommunernas pensionsanstalt, samt

5. folkpension i annat fall, om det är sannolikt att slutlig skatt kommer att påföras.

Preliminär A-skatt skall dock inte betalas för sådan ersättning för vilken skattskyldighet föreligger enligt lagen (1991:000) om särskild inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

' Senaste lydelse 1990:1445. 60

9 Förslag till Prop.

Lag om ändring i lagen (1990:327) om skatteavdrag från 1990/91:107

sjukpenning m.m. Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:327) om skatteavdrag från sjukpenning m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

För inkomst som avses i punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) med undantag för vårdbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, skall preliminär A-skatt betalas enligt bestämmelserna i denna lag oberoende av om inkomsten utgör den skattskyldiges huvudsakliga inkomst av tjänst enligt 3 § 2 mom. uppbördslagen (1953:272) eller inte.

Ii

För inkomst som avses i punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) med undantag för vårdbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, skall, om inte annat framgår av andrastycket, preliminär A-skatt betalas enligt bestämmelserna i denna lag oberoende av om inkomsten utgör den skattskyldiges huvudsakliga inkomst av tjänst enligt 3§ 2 mom. uppbördslagen (1953:272) eller inte. Preliminär A-skatt skall inte betalas för sådan ersättning för vilken skattskyldighet föreligger enligt lagen (1991:000) om särskild inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

61 Prop.

1990/91:107 Bilaga 3

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-03-14

Närvarande: justitierådet Böret Palm, regeringsrådet Sigvard Berglöf, justi-tierådet Lars K Beckman.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 7 februari 1991 har regeringen på hemställan av statsrådet Erik Åsbrink beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om särskild inkomstskatt,

4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

5. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

6. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

7. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,

8. lag om ändring i lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m.,

9. lag om ändring i lagen (1990:327) om skatteavdrag från sjukpenning m.m.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av departementssekreteraren Kerstin Boström.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 14 februari 1991 har regeringen på hemställan av statsrådet Allan Larsson beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om särskild inkomstskatt för utländska artister m.fl.,

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

4. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

5. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen,

6. lag om ändring i allmänna ordningsstadgan (1956:617),

7. lag om ändring i lagen (1956:618) om allmänna sammankomster,

8. lag om ändring i lagen (1990:328) om skatteavdrag i vissa fall från artistersättning m.m.,

9. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av departementsrådet Carl Gustav Fernlund och kammarrättsassessorn Ulla Werkell. Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet.

Inledning

Förevarande två lagrådsremisser (i fortsättningen kallade förslag I och för slag II) har föredragits i en följd inför lagrådet. Lagrådet har funnit dem ha "

ett sådant samband att de måste handläggas gemensamt. Detta yttrande om- Prop. fattar därför båda remisserna. 1990/91:107

I båda ärendena föreslår regeringen en ny beskattningsform för utomlands Bilaga 3 bosatta personer. I syfte att nå ett enkelt skattesystem har skatten, som kallas särskild inkomstskatt, i princip utformats som en definitiv källskatt på bruttoinkomsten.

En väsentlig grupp i kretsen av skattskyldiga enligt förslag I är utflyttade svenska medborgare som uppbär pension och annan inkomst av tidigare verksamhet i Sverige. Förslaget omfattar emellertid också alla utomlands bosatta som tillfälligt kommer hit och uppbär inkomster av olika tjänster och uppdrag. Förslag II träffar också personer i denna senare kategori, nämligen om deras inkomster härrör från vad som enligt förslaget utgörs av artistisk eller idrottslig verksamhet. Enligt detta förslag "inkomstbeskattas" också vissa former av rörelse, nämligen tillhandahållande av artister eller idrottsmän för verksamhet i Sverige samt anordnande av artistiska eller idrottsliga tillställningar här.

Det är tydligt att båda lagarna kan bli samtidigt tillämpliga för en arbetsgivare som skall betala ersättning till personer med olika arbeten och uppgifter. Förhållandet har berörts i motiven till förslag II (se avsnitt 2.2 under rubriken "Artistbegreppet"). Likaså står det klart att en och samma person vid en tillfällig vistelse här kan bli underkastad båda systemen för skatteuttag. Ändå har systemen utformats helt olika, inte bara när det gäller skattesats utan också - såvitt lagrådet kan se utan några tvingande skäl - när det gäller både grundläggande regler och detaljerna i själva förfarandet. Såvitt gäller artistisk och idrottslig verksamhet skall beskattningen hanteras av riksskatteverket och speciella, från det vanliga beskattningsförfarandet skilda regler har utformats för bl.a. redovisning till myndigheten. För andra typer av arbeten eller uppdrag har däremot i förslag I förfarandet så långt möjligt inordnats i sedvanliga rutiner för beskattning såväl när det gäller val av myndigheter som arbetsgivarnas och inkomsttagarnas åligganden. Förslagen skiljer sig åt också bl.a. såtillvida att enligt förslag I det förutsätts att särskilt beslut fattas av en beskattningsmyndighet om den särskilda inkomstskatten. Vidare undantas i förslag II förmåner i form av kost, logi etc. från beskattning enligt regler som inte stämmer överens med den lösning som valts i förslag I. Lagförslagen har också språkligt och redaktionellt i övrigt utformats på helt olika sätt.

Komplikationer av denna karaktär kan i och för sig uppstå också med da gens system, där beskattningsreglerna avseende artistisk verksamhet i 1908 års lag om bevillningsavgifter skiljer sig avsevärt från annars tillämpliga skat teregler. Tillämpningsproblem av denna art kan emellertid inte godtas vid en ny lagstiftning annat än om de kan väntas uppstå bara i undantagsfall. Enligt lagrådets mening torde det emellertid tvärtom vara så att vid artist- och idrottsframträdanden den typiska situationen är att scenarbetare, funk tionärer av olika slag och andra personer som inte är artister eller idrottsmän medverkar. I sådana fall kan bl.a. en högre skattesats bli tillämplig för de lägre avlönade. Tänkbara exempel på fall där problemen kan uppkomma beträffande en och samma person som besöker Sverige kan vara att någon ägnar sig åt både undervisning och framträdanden inför publik eller att en 63

representant för idrotten dels arbetar som tränare och dels uppbär ersättning Prop. när han själv deltar i tävlingar. I motiven till förslag II har andra situationer 1990/91:107 antytts där gränsdragningsproblem eller en given uppdelning mellan de två Bilaga 3 beskattningssystemen kan bli aktuella.

Lagrådet anser alltså att de två lagarna måste samordnas. Ett av de valda beskattningssystemen får då väljas. Lagrådet har undersökt hur en gemensam lag skulle kunna utformas och fogar till detta yttrande ett utkast som har upprättats (se Bilaga). Utkastet kan inte tolkas som ett bestämt ställningstagande till vilket system som bör väljas. Inte heller den närmare utformningen skall betraktas som ett förslag av lagrådet utan enbart som ett underlag för fortsatta överväganden.

Ett alternativ till en gemensam lag är att ge de båda lagarna en så långt möjligt enhetlig utformning. Det har inte angetts i någon av remisserna varför en uppdelning har skett. Förutom att artistverksamheten f.n. särbehandlas kan det givetvis anföras att skattesubjekten i de två lagarna är av olika karaktär. Detta förefaller emellertid lagrådet snarast böra leda till en uppdelning så att personer som uppbär inkomster från arbeten och uppdrag vid tillfällig vistelse i Sverige, inklusive artister och idrottsmän, särbehandlas i förhållande till de i utlandet stationära, som uppbär pension eller andra fortlöpande inkomster på grund av tidigare anställningar här eller statliga eller kommunala uppgifter utomlands. Vid en sådan uppdelning borde man kunna uppnå en större överensstämmelse i beskattningen av alla inkomster som härrör från olika slag av tillfällig verksamhet här. De mer komplicerade regler som behövs för den sistnämnda kategorin kan då för de tillfälliga inkomsttagarna ersättas av enklare regler (jfr t.ex. reglerna om skattepliktig inkomst i 4 § i förslag I och 8 § i förslag II).

I det följande redovisas vissa synpunkter på olika bestämmelser i de två remitterade lagförslagen angående särskild inkomstskatt, vilka synpunkter har påverkat utformningen av det av lagrådet utarbetade utkastet till gemensam lag.

Förslaget till lag om särskild inkomstskatt (förslag I)

2§

Begreppen arbetsgivare och arbetstagare används i lagförslaget på ett sätt motsvarande det som gäller för uppbördslagen enligt 39 § 1 mom. i den lagen. Detta framgår av 10 § i förslaget. Denna grundläggande bestämning hör bättre hemma i ett andra stycke i 2 §. De särskilda beteckningarna kan emellertid avvaras, om i stället orden utbetalare och mottagare av skattepliktig inkomst används på samma sätt som i förslag II.

3-6§§

3 § innehåller vissa regler om skattskyldighet och vidare bestämmelser om vem som skall vara ansvarig för den särskilda inkomstskatten. I 4 § anges de skattepliktiga inkomsterna. De två följande paragraferna har som gemen sam rubrik "Begränsning av skattskyldigheten". Enligt 5 § är svenska diplo mater i utlandstjänst och deras familjer frikallade från skattskyldighet enligt 64 lagen. 6§ innehåller en uppräkning av inte skattepliktiga inkomster.

Enligt lagrådets mening bör under rubriken "Skattskyldighet" samlas alla Prop. regler om skattskyldighet. 1990/91:107

Undantaget i första stycket rörande de s.k. dubbelbeskattningsavtalen bör Bilaga 3 tas upp bland undantagen från vad som annars utgör skattepliktig inkomst. Bestämmelsen i 3 § andra stycket i förslaget om vem som är ansvarig för att skatten betalas in hör inte heller samman med skattskyldigheten utan bör brytas ut till en särskild bestämmelse.

Arbetsgivarens ansvar har i det remitterade förslaget gjorts absolut. Lagrådet ifrågasätter om inte omständigheterna kan vara sådana att en eftergift från betalningsansvaret är motiverad. Arbetsgivaren kan ha haft skälig anledning att underlåta avdrag för särskild inkomstskatt. Har det till exempel av misstag eller på grund av felaktiga upplysningar utfärdats en skattsedel avseende preliminär A-skatt och har arbetsgivaren innehållit ett belopp för skatten enligt tabell, bör han normalt inte anses ansvarig för ytterligare skatt, om det senare visar sig att skatt hade bort innehållas enligt reglerna i den föreslagna lagen och den skatten skulle vara högre.

Bestämmelserna om betalningsansvaret och möjligheten till eftergift kan lämpligen få den särskilda rubriken "Betalningsskyldighet".

Den uppräkning som finns i 6 § i det remitterade förslaget innefattar undantag från de i 4§ angivna skattepliktiga inkomsterna. Den inledande raden i 6 § bör därför lyda: "Från skatteplikt enligt denna lag undantas:". De båda paragraferna bör följa på varandra under den gemensamma rubriken "Skattepliktig inkomst". Rubriken närmast före 5 § i förslaget skall då utgå.

I fråga om undantaget för resekostnader m.m. i 6§ hänvisar lagrådet till sitt yttrande vid 8 § förslaget till lag om särskild inkomstskatt för artister m.fl.

7och8§§

Det sägs i 7 § att den beskattningsbara inkomsten skall vara den skattepliktiga inkomsten. I 8§ anges att den särskilda inkomstskatten skall utgå med 25 procent av den beskattningsbara inkomsten.

Den särskilda inkomstskatten skall enligt förslaget inbetalas varje månad, i regel av en arbetsgivare i den mening den termen har i lagen. Det kan alltså förekomma att flera arbetsgivare betalar in skatt för samma period. Den er-lagda skatten är en definitiv källskatt och det medges enligt förslaget inte något grundavdrag eller kostnadsavdrag från den skattepliktiga inkomsten.

Enligt lagrådets mening föreligger det inte någon anledning att fastställa en beskattningsbar inkomst. Ett sådant begrepp kan uppfattas avse inkomst för en normal skatteperiod. Vidare kan begreppet ge intryck av att fråga är om den totala skattepliktiga inkomsten för avsedd period från samtliga arbetsgivare. Slutligen kan det ge intryck av att ett nettobelopp skall räknas fram.

Med hänsyn till det anförda anser lagrådet att föreslagna 7 § jämte rubriken före det lagrummet bör utgå.

Om den föreslagna skattesatsen, 25 procent, förtjänar det att anmärkas att den inte i alla lägen framstår som låg. Enligt en skattetabell, beräknad på en kommunal skattesats om 28 procent, ger som en följd av grundavdraget den sedvanliga beskattningen en lägre skatt vid en tvåveckorslön om högst ca 5 800 kronor, dvs. en månadslön om högst ca 12 500 kronor. "

5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 107

9§ Prop.

Enligt huvudregeln i den föreslagna paragrafen skall beslut om särskild in- 1990/91:107 komstskatt meddelas av skattemyndigheten i Stockholms län. Har någon un- Bilaga 3 der tillfällig vistelse här inkomst för arbete som utförs här, skall beslut i stället meddelas av skattemyndigheten i det län där arbetsgivaren är registrerad eller, om arbetsgivaren inte är registrerad, i det län där han är bosatt. Det sägs i motiven att såväl arbetsgivare som arbetstagare kan ansöka om beslut men det framgår inte om avsikten är att ett beslut alltid måste meddelas i frågan huruvida särskild inkomstskatt enligt lagen skall utgå eller inte. Bl.a. innehållet i 11 § tyder emellertid på att detta är tanken. Har någon ansökan inte gjorts innan utbetalning av den skattepliktiga ersättningen skett och har skattemyndigheten inte på eget initiativ beslutat dessförinnan, bör arbetsgivaren - p.g.a. bestämmelserna i 40§ 1 mom. uppbördslagen - ha innehållit ett belopp motsvarande preliminär A-skatt enligt vanlig skattetabell. Eftersom det därmed normalt finns medel för skatten fyller ett beslut även i efterhand en funktion.

Det framgår inte av remissprotokollet eller lagförslaget om skattemyndighetens beslut skall avse den konkreta utbetalningen eller om beslutet kan meddelas att gälla tills vidare i fråga om exempelvis pensionsutbetalningar till en viss pensionär. Det senare alternativet, som förefaller praktiskt, möjliggörs om lagrådets förslag godtas, att eventuellt meddelande om skatteavdrag för kvarskatt inte behöver tas in i beslutet (se vid 10§).

10 §

Första stycket skall ändras om lagrådets förslag vid 2 § följs. Beteckningen "lön", som föreslås här för alla typer av inkomster enligt lagen, är missvisande för en del inkomstslag och kan i de paragrafer där den använts lätt ersättas med andra uttryck.

Enligt 14 § i förslaget svarar arbetstagaren själv för skatten, när han saknar arbetsgivare här i landet. 110 § första stycket har emellertid inte gjorts något undantag för arbetsgivare i utlandet när det gäller skyldigheten att göra skatteavdrag. Detta måste uttryckligen ske.

Det sägs i tredje stycket att arbetsgivaren skall svara för mellanskillnaden, om skatten-på grund av utgivna förmåner-är så stor att den kontanta utbetalningen inte förslår till fullt skatteavdrag. Detta följer emellertid redan av 3§ andra stycket. För att uppbördsreglerna skall fungera är det däremot lämpligt att ange att arbetsgivaren svarar för betalning av mellanskillnaden så som om skatteavdrag gjorts.

Enligt fjärde stycket av förslaget skall arbetsgivare vid betalning av "lön" som är skattepliktig enligt lagen göra skatteavdrag också för kvarskatt "om skattemyndigheten meddelat beslut om detta". I specialmotiveringen sägs detta innebära att arbetsgivarens skyldighet till kvarskatteavdrag inträder om beslut i fråga om avdraget meddelats "i beslutet om särskild inkomstskatt". Är avsikten denna måste lagtexten ändras. Villkoret förefaller emellertid inte praktiskt lämpligt. Arbetsgivarens åliggande i detta avseende är motiverat så snart han innan någon utbetalning skett får meddelande om skattemyndighetens beslut angående avdrag för kvarskatt. Lagtexten enligt

66

förslaget bör därför ändras endast så att det - med hänsyn till att arbetsgiva- Prop.

ren enligt lagen är ansvarig för skatten - framgår klart att meddelande om 1990/91:107

skatteavdraget skall ha kommit honom tillhanda före betalningen. Bilaga 3

11§

Enligt första stycket i paragrafen skall en arbetstagare, som skall vidkännas avdrag för särskild inkomstskatt, överlämna beslut om sådan skatt till arbetsgivaren omedelbart efter det att han mottagit det. Fullgör inte arbetstagaren sin skyldighet enligt första stycket, skall enligt andra stycket skatteavdrag göras i enlighet med vad som sägs i 40 § 1 mom. andra-fjärde styckena uppbördslagen, dvs. förhöjt avdrag för sedvanlig preliminärskatt skall göras.

Enligt 40§ 3 mom. uppbördslagen tillämpas inte de bestämmelser om skatteavdrag som gäller när skattsedel inte lämnats, om arbetsgivaren erhållit besked av skattemyndigheten beträffande vederbörligt skatteavdrag från arbetstagarens lön. I sådant fall skall arbetsgivaren göra skatteavdrag enligt det erhållna beskedet. Motsvarande bör gälla här.

140 § 2 mom. uppbördslagen finns bestämmelser om skyldighet för arbetsgivaren att göra ett schabloniserat avdrag för kvarstående skatt, om inte arbetstagaren visar att han inte är skyldig att erlägga kvarstående skatt. Förevarande paragraf behandlar fallet att arbetsgivaren inte känner till att arbetstagaren skall vidkännas avdrag för särskild inkomstskatt. Det är därför naturligt att angivna bestämmelser om skyldighet att göra avdrag för kvarstående skatt görs tillämpliga här.

Det bör anmärkas att den omständigheten att skatteavdrag görs för preliminärskatt inte innebär en övergång till vanlig beskattning.

17 §

Enligt förslaget får skattemyndigheten, om det föreligger en s.k. uppbördsöverenskommelse, under vissa förutsättningar besluta att skatteavdrag inte skall göras. Bestämmelsen, som motsvarar 44 a § uppbördslagen, kompletteras av bestämmelserna i 69 a§ uppbördslagen, som på grund av en hänvisning i 23 § i det remitterade förslaget gäller även här. Hänvisningen till 69 a § uppbördslagen bör enligt lagrådets mening göras i förevarande paragraf. Härvid bör första stycket i 69 a § skrivas ut och anknytas till beslut enligt förevarande lag.

18-20 §§

I dessa paragrafer har tagits upp de bestämmelser som avses gälla i fråga om uppbörd av skatt enligt lagen. Ett sista datum för inbetalning anges för arbetsgivare i 18 § och för arbetstagare utan svensk arbetsgivare (jfr 14 § i det remitterade förslaget) i 20 § första meningen. Vidare hänvisas - såvitt gäller arbetsgivare i 19 § och såvitt avser arbetstagare i 20 § andra meningen - till 52-54 §§ och 55 § 2 mom. uppbördslagen.

52 § uppbördslagen innehåller regler om hur inbetalning skall göras och när den skall tillgodoräknas betalaren vid girering. Det anges också att inbe talningen skall vara kostnadsfri. Reglerna kan utan svårighet tillämpas för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Bestämmelserna i 53 och 54 §§ är där- 67

emot, frånsett att de rör skatter av andra slag, avfattade så att det inte är lätt Prop.

att se hur de skall tolkas när det gäller en betalningsskyldig arbetstagare. 55 § 1990/91:107

2 mom. kan överhuvudtaget inte vara aktuell annat än för en arbetsgivare. Bilaga 3

Även om betalningsskyldighet för arbetstagare enligt 14 § är ett ovanligt fall, måste det krävas att lagtexten är sådan att personer utan specialkunskap om det svenska skattesystemet skall kunna förstå dem. Enligt lagrådets mening bör det för dessa fall kunna föreskrivas en särskild, enkel rutin.

När det gäller såväl den som betalar ut ett skattepliktigt belopp som mottagaren bör särskilda, anpassade föreskrifter om innehåll i uppbördsdeklaration och annan redovisning kunna meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

I förslag II har en redovisningsskyldighet gentemot beskattningsmyndigheten föreskrivits inte bara efter det skatteavdrag gjorts utan också när arbetsgivaren underlåter avdrag för att han anser att ett dubbelbeskattningsavtal befriar från skatt. Motivet för denna föreskrift, att ett sådant ställningstagande bör kunna överprövas av myndigheten, torde gälla också fall som omfattas av förslag I.

22 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om restitution av skatt. På grund av en hänvisning i 23 § i det remitterade förslaget gäller bestämmelserna om restitution i 68 § 6 mom. och 69 § 2 mom. uppbördslagen även här. Hänvisningen till dessa bestämmelser i uppbördslagen bör enligt lagrådets mening göras i förevarande paragraf. Hänvisningen bör utformas så att det klart framgår att ränta skall utgå vid återbetalning av särskild inkomstskatt.

23 §

I paragrafen hänvisas till ett stort antal paragrafer i uppbördslagen. Enligt vad lagrådet föreslagit vid 17 respektive 22 § bör hänvisningen här inte avse 68 § 6 mom., 69 § 2 mom. eller 69 a § uppbördslagen. Hänvisningen bör inte heller omfatta paragrafer som har upphävts (70, 71, 72 a och 82§§). Enligt 50 § uppbördslagen meddelas beslut om anstånd av den skattemyndighet som har utfärdat skattsedel på den skatt som anståndet avser. Den bestämmelsen kan inte tillämpas här och bör ersättas av en bestämmelse om att anståndsbeslut meddelas av den skattemyndighet som meddelat beslut om särskild inkomstskatt. I övrigt behövs av 50 § endast en motsvarighet till bestämmelsen i tredje stycket om att beslut om anstånd skyndsamt skall meddelas den skattskyldige utan kostnad för denne. 64 §, som medtagits i uppräkningen i förslag II, bör tas med också här.

Uppräkningen av paragrafer kan lämpligen kompletteras med de rubriker under vilka paragraferna hör i uppbördslagen.

Förslaget till lag om särskild inkomstskatt för utländska artister m.fl. (förslag II)

3§

Paragrafen innehåller enligt det remitterade förslaget de särskilda definitioner som funnits behövliga. Med artist avses den som utövar artistisk verk-

samhet och med idrottsman den som utövar idrottslig verksamhet. Artistisk Prop. verksamhet har fått en särskild definition men däremot inte idrottslig verk- 1990/91:107 samhet. Lagrådet anser att lagtexten bör återge uttalandet i motiven (avsnitt Bilaga 3 2.2) att med idrottslig verksamhet avses framträdande inför publik direkt eller genom ljud- eller bildupptagning.

I det remitterade förslaget definieras "svenskt fartyg" som sådant svenskt eller därmed likstälh handelsfartyg som avses i 1 § lagen (1958:295) om sjömansskatt. Enligt punkt 1 av anvisningarna tilj nämnda paragraf i lagen om sjömansskatt likställs med anställning på svenskt handelsfartyg anställning på utländskt handelsfartyg som svensk redare förhyr i huvudsak obemannat, om anställningen sker hos denne eller någon av honom anlitad arbetsgivare. Definitionen på svenskt fartyg i förevarande paragraf bör ges följande lydelse: "sådant svenskt handelsfartyg som avses i 1 § lagen (1958:295) om sjömansskatt eller sådant utländskt handelsfartyg som avses i punkt 1 av anvisningarna till nämnda paragraf."

6§

Bestämmelsen i andra stycket rörande s.k. dubbelbeskattningsavtal synes inte ha samband med skattskyldighet utan bör tas upp som ett undantag från vad som utgör skattepliktig inkomst.

7§

Enligt paragrafen skall bl.a. en artist under tid då han inte är bosatt eller stadigvarande vistas här beskattas för inkomst av artistisk verksamhet om inkomsten uppburits från Sverige och verksamheten bedrivits här eller på svenskt fartyg. Det påpekas i den allmänna motiveringen, avsnitt 2.3, under rubriken "Inkomsten skall ha uppburits från Sverige" att med uttrycket "uppburits från Sverige" skall avses även ersättning som utländsk arrangör utger till bl.a. utländsk artist för artistisk verksamhet här i riket. Samtidigt avses uttrycket innebära att ersättning från ett utländskt artistföretag till en utländsk artist som uppträtt i Sverige inte skall beskattas hos artisten utan bara hos artistföretaget. Lagtexten är enligt lagrådets mening alltför otydlig i dessa avseenden.

I första stycket första punkten i det remitterade förslaget undantas från skatteplikt ersättning som utbetalas av en fysisk person eller dödsbo och som avser framträdande vid en privat tillställning. Som skäl för detta undantag anges i remissprotokollet (se avsnitt 2.4) kontrollaspekten och svårigheten för privatpersoner att tillämpa de särskilda skattereglerna. Resultatet av det föreslagna undantaget kan emellertid bli att den föreslagna lagen i förslag I i stället skall tillämpas. Det är alltså angeläget att det i 6§ fjärde punkten sistnämnda lag föreslagna undantaget - som avser 1908 års bevillningslag och som inte föreslagits ändrat i förslag II - utformas så att det omfattar de undantag från skatteplikt som görs i förslag II.

I första stycket fjärde punkten undantas inkomst av royaity eller periodvis utgående avgift. Sistnämnda uttryck bör anknytas närmare till formuleringen i punkt tre av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen och ges följande lydelse: "4. inkomst av royaity eller periodvis utgående avgift för utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar."

8§ Prop.

I paragrafen föreslås vissa undantag från skatteplikten när det gäller resa 1990/91.10/ m.m. De föreslagna bestämmelserna överensstämmer inte med motsva- Bilaga 3 rande undantag i 6 § förslaget till lag om särskild inkomstskatt. Det framstår som särskilt angeläget att dessa undantagsbestämmelser ges en enhetlig utformning. Härvid bör utgångspunkten vara att det tydligt framgår av lagtexten och inte bara av motivuttalandena att, förutom direkt utgivna förmåner, också styrkta kostnader undantas.

9§

I fråga om möjlighet till eftergift av en utbetalares ansvar för betalning av mottagarens skatt hänvisas till vad lagrådet anfört vid 3—6§§ i förslag I.

Se beträffande betalningsansvaret också vad lagrådet anför i anslutning till 12§.

10 och 11 §§

Det sägs i 10 § att den beskattningsbara inkomsten skall vara den skattepliktiga inkomsten. 111 § anges att den särskilda inkomstskatten skall tas ut med 15 procent av den beskattningsbara inkomsten. Lagrådet hänvisar till vad som ovan anförts angående 7 och 8 §§ förslaget till lag om särskild inkomstskatt.

Skattesatsen 15 procent, som valts för att systemet i princip inte medger avdrag för omkostnader, måste trots den låga nivån i vissa fall kunna leda till en hög beskattning om man jämför med den "normala" beskattningen i Sverige. Till förhållandet att de icke avdragsgilla kostnaderna i vissa företag kan uppgå till en stor andel av intäkterna kommer att den del som slutUgen utgår i ersättning till artisten, idrottsmannen eller artistföretaget innebär en dubbel beskattning av beloppet (jfr vid 7 §).

12§

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet att göra skatteavdrag. Lagrådet hänvisar i tillämpliga delar till vad som ovan anförts angående 10 § förslaget till lag om särskild inkomstskatt. Av vad som anförts där framgår bl.a. att i 14 § av det förslaget gjorts ett undantag för "arbetsgivarens" ansvar för betalning av "arbetstagarens" skatt, nämligen för det fall arbetsgivaren inte finns här i landet. I förevarande förslag förutsätts däremot att, när arrangören av en artistisk eller idrottslig tillställning är hemmahörande i utlandet, arrangören ändå skall vara den betalningsansvarige för artistens, idrottsmannens eller artistföretagets skatt. Arrangören har därmed att verkställa skatteavdrag och följa alla de regler angående uppbörd m.m. i uppbördslagen som hänvisas till i 22 §. Lagrådet finner att detta, även om efterlevnaden underlättas genom blanketter och anvisningar, inte är en rimlig reglering.

13 §

I paragrafen anges när särskild inkomstskatt skall redovisas. Enligt andra

stycket i det remitterade förslaget lämnas i de fall en betalningsmottagare är 'O

företrädare för en grupp av artister utan att vara ett artistföretag uppgift om Prop. inkomstens och skattens fördelning på medlemmar i gruppen. Det kan påpe- 1990/91:107 kas att bestämmelsen endast avser artister och inte idrottsmän. Enligt lagra- Bilaga 3 dets mening är den föreslagna bestämmelsen emellertid närmast ägnad att skapa oreda, eftersom en betalningsmottagare bör vara antingen ombud för artisterna eller också ett artistföretag som tillhandahåller artisterna. Lagrådet anser därför att bestämmelsen bör utgå.

14 §

Med hänvisning till vad lagrådet anfört vid 18-20 §§ i förslag I förordar lagrådet att detaljföreskrifterna i denna paragraf ges i form av tillämpningsbestämmelser. Jfr också vad som anförts om beskattningsbar inkomst under 10 och 11 §§.

17 §

Föreskrifterna i andra och tredje styckena är av den karaktären att de lämpligast meddelas som tillämpningsbestämmelser.

19 §

Tidsfristen för ansökan om restitution måste överensstämma med fristen i 22 § i förslag I.

20-22 §§

Med den ordning beträffande beskattningsmyndighet som valts i detta förslag har lagrådet inte någon anledning till erinran mot bestämmelserna frånsett ett par påpekanden.

121 § anges att vid överklagande bestämmelserna i 8 kap. lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter (förfarandelagen) skall gälla i tillämpliga delar. Lagrådet anmärker att uttrycket beskattningsår som används i 8 kap. 2 § förfarandelagen inte är tillämpligt när det gäller den särskilda inkomstskatten.

Enligt 22 § skall i ett flertal avseenden bestämmelserna i uppbördslagen i tillämpliga delar gälla för den i förslaget angivna skatten. Hänvisningen till bestämmelserna i 96—103§§ uppbördslagen är emellertid felaktig såtillvida att 98 § bör utgå.

Övriga lagförslag iförslag I och II

Lagrådet har med hänsyn till sin principiella inställning inte funnit det påkallat att lämna synpunkter på de remitterade förslagen.

71 Bilaga

Prop.

till lagrådets

1990/91:107

yttrande

Bilaga

1991-03-14

Lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta personer m.fl.

Inledande bestämmelser

Jfr i förslag I: 1§ och II: 1 §

1 § Till staten skall särskild inkomstskatt betalas enligt bestämmelserna i denna lag.

I:2§ II: 2§

2§ Beteckningar som används i kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och uppbördslagen (1953:272) har samma betydelse i denna lag, om inte annat anges eller framgår av sammanhanget.

I: -

II: 3 §

3 § I denna lag avses med

bosatt utomlands: om fysisk person att denne iiite är bosatt här i riket eller stadigvarande vistas här,

hemmahörande i utlandet: om fysisk person att denne är bosatt utomlands och om juridisk person att denne inte är registrerad här i riket och inte heller har fast driftställe här,

artistisk verksamhet: personligt framträdande inför publik eller vid Ijud-eller bildupptagning med sång, musik, dans, teater, cirkus eller liknande,

artist: den som utövar artistisk verksamhet,

idrottslig verksamhet: personligt framträdande inför publik direkt eller genom ljud- eller bildupptagning,

idrottsman: den som utövar idrottslig verksamhet,

artistföretag: fysisk eller juridisk person som utan att vara arrangör mot ersättning tillhandahåller artist eller idrottsman,

arrangör: fysisk eller juridisk person som anordnar tillställning med artistisk eller idrottslig verksamhet,

svenskt fartyg: sådant svenskt handelsfartyg som avses i 1 § lagen (1958:295) om sjömansskatt eller sådant utländskt handelsfartyg som avses i punkt 1 av anvisningarna till nämnda paragraf.

72

Skattskyldighet Prop.

I:3§ 1990/91:107

II: 6§ Bilaga

4 § Skattskyldiga är fysiska personer som är bosatta utomlands och uppbär enligt 7-11 §§ skattepliktig inkomst.

Skattskyldighet föreligger också för juridiska personer som är hemmahörande i utlandet och uppbär enligt 8, 10 och 11 §§ skattepliktig inkomst av artistisk eller idrottslig verksamhet.

I:5§ II: -

5 § Skattskyldighet föreligger inte för en artist eller idrottsman, om han upp bär inkomsten från ett artistföretag som är hemmahörande i utlandet.

Sådana personer som avses i 69 § kommunalskattelagen (1928:370) är inte skattskyldiga enligt denna lag.

Betalningsskyldighet

I:3§ II: 9§

6 § Ansvarig för betalningen av särskild inkomstskatt är den som enligt 14 § har att göra skatteavdrag. Är denne hemmahörande i utlandet svarar den skattskyldige själv för betalningen på samma sätt som gäller för arrangör i fall som avses i 8 § sista stycket.

Betalningsskyldigheten för den som har att betala annans skatt får efterges av beskattningsmyndigheten, om särskilda skäl föreligger.

Skattepliktig inkonut

I:4§ II: -

7 § Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:

1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;

3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten utövats;

4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den som uppburit folkpension i form av förtidspension, till den del beloppet överstiger uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som uppburits enligt 2 a § sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt bestämmelserna i 17 kap. 2§ lagen om allmän försäkring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i

nämnda lagrum angiven livränta, till den del beloppet överstiger den pension -73

som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän försäkring;

5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller Prop. svensk kommun; 1990/91:107

6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepen- Bilaga sionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäk ringsrörelse;

7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension eller förmån, om förmånen utgår från Sverige på grund av förutvarande tjänst och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;

8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;

9. dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

10. timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349);

11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

12. återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter i den mån avdrag har medgetts för avgifterna samt avgifter som avses i 46§ 2 mom. första stycket 3 kommunalskattelagen (1928:370) och som satts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna och dessa inte hänför sig till näringsverksamhet.

Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. Däremot räknas inte barnpension eller vårdbidrag som folkpension.

Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här i riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra tillfälliga besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under kringresande (t.ex. handelsresande).

Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst som är skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen.

I:-

II: 8 §

8 § Såvitt gäller artistisk och idrottslig verksamhet gäller följande i stället för bestämmelserna i 7 §.

Skattepliktig inkomst för artist, idrottsman eller artistföretag är kontant ersättning eller annat vederlag för artistisk eller idrottslig verksamhet i Sverige eller på svenskt fartyg.

Skattepliktig inkomst för arrangör är de inkomster i form av biljettintäkter, reklamintäkter eller andra intäkter av en tillställning som arrangören uppbär.

74

I:6§ Prop.

"•" 1990/91:107

9 § Från skatteplikt enligt 7 § undantas utomlands bosatta personer för: Bilaga

1. avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan an ställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, om

a) mottagaren av inkomsten vistas här i riket, under tidrymd eller tidrymder, som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånaderspe-riod, och

b) ersättningen betalas av arbetsgivare, som inte har hemvist här i riket eller på dennes vägnar, samt

c) ersättningen inte belastar fast driftställe, som arbetsgivaren har här i riket;

2. avlöning eller därmed jämförlig förmån eller pension, som utgått på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten, om mottagaren är medborgare i anställningslandet och anställts av svensk utlandsmyndighet el ler utomlands för fältprojekt för bilateral biståndsverksamhet, (lokalan ställd).

I:--II: 7 §

10 § Från skatteplikt enligt 8§ undantas

1. ersättning som utbetalas av en fysisk person eller ett dödsbo och som avser framträdande vid en privat tillställning,

2. frivilliga betalningar som gatumusikanter och liknande får,

3. inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fast driftställe i Sverige,

4. inkomst av royaity eller periodvis utgående avgift för utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar.

Vid tillämpning av första stycket 4 skall ersättning från ljudradio eller television anses som inkomst av royaity eller periodvis utgående avgift till den del den inte avser förstagångssändning från sändare här i riket.

I: 3 och 6 §§ II: 6 och 8 §§

11 § Från skattepUkt enligt denna lag undantas

1. inkomst som är undantagen från beskattning på grund av överenskommelse eller beslut som avses i 72 § kommunalskattelagen (1928:370),

2. vederlag för nödvändig resa eller transport samt förmån av kost och logi i samband med inkomsternas förvärvande eller styrkta kostnader härför,

3. ersättning i annan form än kontanter och därmed likställt vederlag, om det sammanlagda värdet från en utbetalare under en uppbördsmånad uppgår till högst 0,03 basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, avrundat till närmaste hundratal kronor.

75

Skattesats

I:8§ II:11§

12 § Särskild inkomstskatt tas ut med 15 procent av skattepliktig inkomst av artistisk eller idrottslig verksamhet och med 25 procent av annan enligt denna lag skattepliktig inkomst.

Öretal som uppkommer vid beräkning av skatten bortfaller.

Beskattningsmyndighet m.m.

I:9§ II: 4 §

13 § Beslut om särskild inkomstskatt meddelas av skattemyndigheten i Stockholms län, som också är beskattningsmyndighet utom i fall som sägs i andra stycket.

Beskattningsmyndighet för skattskyldig som vistas tillfälligt här i riket och uppbär inkomst av arbete som utförs här är skattemyndigheten i det län där den som betalar ut ersättningen är registrerad som arbetsgivare. Är arbetsgivaren inte registrerad men bosatt här är skattemyndigheten i det län där han är bosatt beskattningsmyndighet.

Skatteavdrag m.m.

I:10§ II:12§

14 § Den som betalar ut kontant belopp eller annat vederlag, som för motta garen utgör skattepliktig inkomst enligt lagen, skall göra skatteavdrag för betalning av mottagarens särskilda inkomstskatt. Detta gäller inte, om utbe talaren är hemmahörande i utlandet.

Åtnjuter mottagaren jämte kontant belopp andra skattepliktiga förmåner, skall skatteavdraget för dessa beräknas med tillämpning av 8 § uppbördslagen (1953:272).

Om det kontanta beloppet inte är så stort att föreskrivet avdrag kan göras, är utbetalaren betalningsansvarig för mellanskillnaden så som om skatteavdrag gjorts.

Har den som har att vidkännas skatteavdrag för särskild inkomstskatt, att betala kvarstående skatt, som har debiterats året före det år skatteavdraget skall göras, är utbetalaren skyldig att vid utbetalningen göra avdrag också för den kvarstående skatten, om han erhållit beslut av skattemyndigheten om detta. Betalningen av den kvarstående skatten skall ske i enlighet med vad som sägs i 39 § 1 mom. andra stycket tredje och fjärde meningarna uppbördslagen och i övrigt enligt punkterna 3 och 4 av anvisningarna till 39 § i tillämpliga delar.

I: 11 § II:-

15 § Den som skall vidkännas avdrag för särskild inkomstskatt skall omedel bart efter det att han erhållit beslutet från skattemyndigheten överlämna det till den som har att göra avdraget.

Prop.

1990/91:107 Bilaga

76 Fullgörs inte skyldigheten enligt första stycket och är inte förhållandena Prop. sådana som sägs i 40§ 3 mom. uppbördslagen (1953:272), skall avdrag såsom 1990/91:107 för preliminär skatt och i förekommande fall kvarstående skatt göras i enlig- Bilaga het med vad som sägs i 40§ 1 mom. andra-fjärde styckena och 2 mom. samma lag. I övrigt gäller vad som sägs i tredje-femte samt sjunde styckena av anvisningarna till 40 § uppbördslagen.

I: 12 § II:-

16 § Om det belopp som skall betalas ut inte är så stort att skatteavdrag kan göras för både särskild inkomstskatt och den kvarstående skatt som belöper på utbetalningstillfället skall det belopp som kan innehållas i första hand an ses avse den särskilda inkomstskatten. I övrigt gäller 42 § uppbördslagen (1953:272) i tillämpliga delar.

I: 13 § II: 16 §

17 § I fråga om skyldighet att lämna uppgift till den skattskyldige om det be lopp som innehållits genom skatteavdrag enligt 12 § gäller vad som i fråga om arbetsgivare sägs i 43 § 1 mom. första stycket första meningen uppbördslagen (1953:272).

I: 15 § II: 17 §

18 § Beskattningsmyndigheten skall övervaka att de som är redovisnings skyldiga enligt 20-22 §§ behörigen fullgör sina skyldigheter.

Beskattningsmyndigheten skall på begäran lämna besked i frågor som angår skyldigheten att verkställa skatteavdrag, beräknandet av sådant avdrag eller tillämpningen i övrigt av bestämmelserna i 14-17§§.

I: 17 § II:-

19 § Utför någon, som har hemvist i en främmande stat med vilken Sverige har ingått överenskommelse för undvikande av att skatt tas ut i mer än en av staterna (s.k. uppbördsöverenskommelse), arbete här i riket, får skattemyn digheten enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta att skatteavdrag enligt denna lag får underlåtas, om avdrag för skatt på grund av arbetet görs i den främmande staten.

Har skattemyndigheten meddelat ett beslut enligt första stycket, får myndigheten enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta att skatt, som på grund av arbetet har innehållits dessförinnan enligt denna lag, skall överföras till den främmande staten för att där gottskrivas den skattskyldige. I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 69 a § andra-femte styckena uppbördslagen (1953:272).

77

Uppbörd av skatt Prop.

I:18-19§§ 1990/91:107

II: 13-14 §§ Bilaga

20 § Den som enligt 14 § har att göra skatteavdrag skall betala den särskilda inkomstskatten senast den 18 i den uppbördsmånad som infaller närmast ef ter utgången av den månad då skatteavdraget gjordes. Om inbetalningen och uppgifter i samband därmed, om anstånd med betalningen samt om skyl dighet att avge uppbördsdeklaration och påföljder av att skyldigheten under låts gäller 52—54§§ uppbördslagen (1953:272) i tillämpliga delar. Rege ringen eller den myndighet regeringen bestämmer får dock besluta om avvi kelser från bestämmelserna om inbetalningssätt och om uppbördsdeklaratio nens innehåll.

Om redovisning av innehållen kvarskatt gäller 55 § 2 mom. uppbördslagen.

21 § Den som till någon som är skattskyldig enligt 4 och 5 §§ betalat ut be lopp, som är undantaget från skatteplikt enligt denna lag enbart på grund av bestämmelsen i 11 § 1, skall senast vid tid som sägs i 20 § tillställa beskatt ningsmyndigheten meddelande om detta.

I:20§

II: 13-14§§

22 § Skatt som skall betalas av den skattskyldige själv skall erläggas och redo visas senast den 18 i månaden efter den månad då inkomsten uppbars. Om inbetalningssättet och redovisningen meddelas särskilda föreskrifter av rege ringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

Kontrolluppgift

I:21§ II:-

23 § Den som har gjort skatteavdrag enligt denna lag är skyldig att lämna kontrolluppgift. För sådan uppgift gäller bestämmelserna om kontrollupp gift i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter i tillämpliga delar.

Skönslaxering

I: 16§ II: 18 §

24 § Har den som är skyldig att lämna uppbördsdeklaration eller redovisning enligt denna lag eller föreskrifter med stöd av lagen underlåtit att fullgöra denna skyldighet och har underlåtenheten medfört att skatt inte betalats el ler betalats ined för lågt belopp eller föreligger annars grundad anledning att anta att skatt inte betalats eller betalats med för lågt belopp, skall skattemyn digheten besluta om den skatt som skall betalas. Därvid får underlaget för beskattningsbeslutet bestämmas efter skälig grund.

Beslut enligt första stycket meddelas av beskattningsmyndigheten. Beslu tet skall meddelas före utgången av det sjätte året efter det kalenderår under 78 vilket det uppbördsår, då skatten rätteligen skulle ha redovisats har gått ut.

Å terbetalning a v skatt Prop

1990/91:107 I:22§ II:19§ Bilaga

25 § Har särskild inkomstskatt inbetalats i strid med bestämmelserna i denna lag har den skattskyldige rätt till återbetalning av vad som inbetalats för mycket.

Ansökan om återbetalning skall göras skriftligen hos skattemyndigheten senast vid utgången av sjätte kalenderåret efter det år då inkomsten uppbars. Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om att särskild inkomstskatt inbetalats för sökanden.

På vad som återbetalas enligt första stycket utgår ränta enligt vad som föreskrivs i 69§ 2 mom. uppbördslagen (1953:272). I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 68 § 6 mom. uppbördslagen.

Övrigt

I:23§ II: 22 §

26 § I fråga om särskild inkomstskatt gäller i tillämpliga delar vad som sägs om anstånd med inbetalning av skatt i 49 och 51 §§, om indrivning m.m. i 57 a—59 och 61-64 §§, om avkortning och avskrivning av skatt i 65-67 §§, om central tillsyn m.m. i72§, om rätt att taga del av preliminär självdeklara tion m.m. i 73 §, om arbetsgivares ansvarighet i 77, 77 a och 78 §§, om straff bestämmelser m.m. i 79, 81 och 83§§, om omprövning m.m. i 84-94 §§, om beslut om särskilda debiteringsåtgärder i 95 § samt om överklagande m.m. i 96—103§§ upphördslagen (1953:272). Beslut om anstånd som avses i 49 § nämnda lag meddelas av den skattemyndighet som är beskattningsmyndig het enligt denna lag. Beslut om anstånd skall skyndsamt meddelas den skatt skyldige utan kostnad för denne.

1:24§ 1I:23§

27 § Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum för skatt som tas ut enligt denna lag.

79 Innehåll

Propositionens huvudsakliga innehåll .........................

Författningsförslag

1 Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

2 Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt...

3 Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

4 Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) .........

5 Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring ....................................................

6 Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)...

7 Lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt

8 Lag om ändring lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991 .

1 Inledning ................................................................

2 Beskattning av inkomst av tjänst från Sverige........

3 Skattebefrielse för utdelning från utländska dotterbolag

4 Viss dubbelbeskattning av utdelning......................

5 Följdändringar i annan lagstiftning .........................

6 Upprättade lagförslag.............................................

7 Författningskommentar...........................................

7.1 Kommunalskattelagen (1928:370)...................

7.2 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt......

7.3 Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ..

7.4 Uppbördslagen (1953:272)..............................

7.5 Lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring ....

7.6 Kupongskattelagen (1970:624).......................

7.7 Lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt

7.8 Lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m

8 Hemställan..............................................................

9 Beslut......................................................................

Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser (Ds 1990:51)

Bilaga 2 Lagrådsremissens författningsförslag...........

Bilaga 3 Lagrådets yttrande ......................................

Prop. 1 1990/91:107

16 18

21 22 22 24 28 33 34 34 35 35 35 36 39

40 40 40

41 42 42

43 44 62

gotab 97998. Stockholm 1991

80