Avveckling av Skatteverkets id-kortsverksamhet

Skatte- och tullavdelningen Avveckling av Skatteverkets id-kortsverksamhet Juni 2026

1 Sammanfattning

I promemorian lämnas förslag om att avveckla Skatteverkets idkortsverksamhet. Vidare föreslås ett antal författningsändringar som följer av att verksamheten avvecklas.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 mars 2027.

2 Författningsförslag

2.1 Förslag till lag om upphävande av lagen (2015:899) om identitetskort för folkbokförda i Sverige

Härigenom föreskrivs att lagen (2015:899) om identitetskort för folkbokförda i Sverige ska upphöra att gälla.

1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2027.

2. Identitetskort för folkbokförda i Sverige gäller för identifiering till dess att giltighetstiden för korten har gått ut.

3. Den upphävda lagen gäller fortfarande för

a) ansökningar om identitetskort för folkbokförda i Sverige som har gjorts före ikraftträdandet,

b) återkallelse av identitetskort för folkbokförda i Sverige som har utfärdats enligt den lagen, och

c) överklagande av beslut som har fattats enligt den lagen.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1024)

om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1997:1024) om Skatteverkets

1 brottsbekämpande verksamhet ska ha följande lydelse.

8 §

Medan det pågår en förundersökning avgör förundersökningsledaren om

och i så fall när det är lämpligt att lämna uppgifterna.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2027.

Senaste lydelse av lagens rubrik 2017:453. 6 Senaste lydelse 2025:171.

2.3 Förslag till förordning om upphävande av förordningen (2015:904) om identitetskort för folkbokförda i Sverige

Härigenom föreskrivs att förordningen (2015:904) om identitetskort för folkbokförda i Sverige ska upphöra att gälla.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2027. 2. Den upphävda förordningen gäller fortfarande för

a) ansökningar om identitetskort för folkbokförda i Sverige som har gjorts före ikraftträdandet, och

b) återkallelse av identitetskort för folkbokförda i Sverige som har utfärdats enligt den upphävda lagen (2015:899) om identitetskort för folkbokförda i Sverige.

3. Ett identitetskort för folkbokförda i Sverige ska ges in till Polismyndigheten för makulering senast när en bärare av den statliga elegitimationen utfärdad med stöd av lagen (2026:000) om statlig elegitimation och elektronisk identifiering lämnas ut, om det förstnämnda kortet inte har förstörts, kommit bort eller makulerats.

2.4 Förslag till förordning om ändring i offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641)

Härigenom föreskrivs att 6 § offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) ska ha följande lydelse.

6 §

Sekretess gäller i nedan angiven verksamhet, som avser registrering av

1. uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild

anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till honom eller

henne lider men om uppgiften röjs, och

2. uppgift i form av en fotografisk bild av den enskilde, om det inte står

klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

passregister och register över nationella identitetskort

Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

och personal med bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska

Statens jordbruksverks register över hund- och kattägare

Statens tjänstepensionsverks pensionsregister

Totalförsvarets plikt- och prövningsverks register över totalförsvarets

Transportstyrelsens vägtrafikregister

1. Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2027.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ärenden om identitetskort

2.5 Förslag till förordning om ändring i utlänningsdataförordningen (2016:30)

Härigenom föreskrivs att 13 § utlänningsdataförordningen (2016:30) ska upphöra att gälla.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2027.

2. Den upphävda paragrafen gäller dock fortfarande för handläggning av en ansökan om identitetskort enligt lagen (2015:899) om identitetskort för folkbokförda i Sverige som har inletts hos Skatteverket före ikraftträdandet men ännu inte har avgjorts.

2.6 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2017:154) med instruktion för Skatteverket

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2017:154) med instruktion för Skatteverket

dels att 3 § ska upphöra att gälla,

dels att 38 § ska ha följande lydelse.

38 §

Skatteverket ska disponera intäkter från avgifter som myndigheten tar ut

1. lagen (2009:1289) om prissättningsbesked vid internationella

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2027.

3 Identitetshandlingar och e-legitimation

3.1 Identitetskort för folkbokförda

Skatteverket utfärdar sedan den 1 juni 2009 ett särskilt identitetskort för folkbokförda i Sverige. Kortet infördes för att säkerställa att personer som inte är svenska medborgare kan få en identitetshandling. Identitetskortet regleras i lagen (2015:899) och förordningen (2015:904) om identitetskort för folkbokförda i Sverige. Kompletterande föreskrifter har meddelats av Skatteverket, se Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2009:14) om identitetskort. Identitetskortet kan inte användas som resehandling.

Lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige gäller enligt 1 § för den som är folkbokförd i landet enligt folkbokföringslagen (1991:481). Det innebär att lagen inte gäller för t.ex. den som har tilldelats ett personnummer enligt 18 b § folkbokföringslagen och som omfattas av lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall eller den som har tilldelats ett samordningsnummer enligt lagen (2022:1697) om samordningsnummer.

Identitetskortet innehåller också en e-legitimation. När någon ansöker om ett identitetskort hos Skatteverket får personen alltså samtidigt en elegitimation. E-legitimationen utfärdas av AB Svenska Pass. Den är godkänd enligt Myndigheten för digital förvaltnings tillitsramverk på tillitsnivå 4, som svarar mot den högsta graden av skydd. E-legitimationen är inte anmäld för gränsöverskridande användning inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, dvs. EU:s förordning om elektronisk identifiering. I praktiken används den här e-legitimationen endast för identifiering gentemot Skatteverket.

3.2 Den statliga e-legitimationen

Regeringen beslutade den 7 maj 2026 propositionen En statlig elegitimation (prop. 2025/26:250). I propositionen föreslås en ny lag om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering. En statlig elegitimation ska kunna ges till personer med svenskt medborgarskap, utlänningar som är folkbokförda i Sverige och personer som har tilldelats ett personnummer enligt 18 b § folkbokföringslagen och som omfattas av lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Förslaget syftar till att säkra samhällets tillgång till elektronisk identifiering och säkerställa att kraven i EU:s förordning om elektronisk identifiering uppfylls. För att säkerställa att svenska invånare inte utesluts från tillgång till digitala tjänster i andra EU-länder och för att uppfylla kraven i den nämnda EU-förordningen bör e-legitimationen utformas på tillitsnivå hög vilket motsvarar tillitsnivå 4 enligt det svenska tillitsramverket.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 december 2026.

3.2.1 En statlig e-legitimation ska kunna ges till personer med svenskt medborgarskap och till vissa utlänningar

Den statliga e-legitimationen ska kunna utfärdas till personer som kvalificerar sig för någon av de statliga fysiska identitetshandlingarna. Det innefattar personer som är svenska medborgare och personer som är folkbokförda i Sverige, se 1 § lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige, 4 § passlagen (1978:302) och 1 § förordningen (2005:661) om nationellt identitetskort.

Personer som enligt 5 § folkbokföringslagen inte ska folkbokföras på grund av att de omfattas av lagen om immunitet och privilegier i vissa fall får under vissa förutsättningar tilldelas ett personnummer. Syftet med att tilldela dessa personer personnummer har varit att göra det lättare för dem att ta del av olika tjänster i samhället. Därför ska även personer som har tilldelats ett personnummer enligt 18 b § folkbokföringslagen ges möjlighet att få en statlig e-legitimation.

En avgränsning av personkretsen till de som är svenska medborgare, utlänningar som är folkbokförda i Sverige eller personer som har tilldelats ett personnummer enligt 18 b § folkbokföringslagen utesluter många som har anknytning till Sverige, t.ex. de som har ett tillfälligt arbete i landet, men som inte är bosatta här och därmed inte ska folkbokföras. Sådana personer har möjlighet att under vissa förutsättningar tilldelas ett samordningsnummer.

I propositionen gör regeringen bedömningen att personer med samordningsnummer och som inte är svenska medborgare för närvarande inte kan omfattas av den personkrets som bör ges möjlighet att få en statlig e-legitimation. Regeringen har dock för avsikt att återkomma i frågan.

3.2.2 Utfärdande myndighet

Den statliga e-legitimationen ska utfärdas av en utfärdande myndighet. Den utfärdande myndigheten ska fullgöra de uppgifter som anges i den nya lagen om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering och de föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Polismyndigheten ska vara utfärdande myndighet inom riket. Utom riket ska beskickningar och karriärkonsulat fullgöra uppgifter som utfärdande myndighet i den utsträckning som beslutas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Polismyndigheten ansvarar i dag för utfärdandet av pass och nationellt identitetskort inom riket (se 2 § passlagen och 1 § förordningen om nationellt identitetskort). Polismyndigheten har därigenom en upparbetad kunskap och tillgång till utrustning för att hantera utfärdandet av nationella identitetshandlingar. Regeringen har i ovan nämnda proposition därför gjort bedömningen att det är lämpligt att Polismyndigheten även ansvarar för utfärdandet av den statliga e-legitimationen. Den statliga elegitimationen ska dessutom kunna utfärdas på en nationell identitetshandling, vilket även det talar för att uppgiften ges till den myndigheten.

Genom den valda lösningen kommer en myndighet att ansvara för såväl grundidentifieringen som utfärdandet av e-legitimationen. Förslaget utgör

dock inte något hinder för att den utfärdande myndigheten kan ingå serviceavtal med en annan myndighet om att för dennes räkning lämna upplysningar, vägledning, råd och i övrigt handlägga förvaltningsärenden enligt lagen (2019:212) om viss gemensam offentlig service.

Utom riket ansvarar bl.a. beskickningar och karriärkonsulat för utfärdandet av pass och nationellt identitetskort (se 2 § passlagen och 1 § förordningen om nationellt identitetskort). Beskickningarna och karriärkonsulaten har därigenom en upparbetad kunskap och tillgång till utrustning för att hantera utfärdandet av nationella identitetshandlingar. I nämnda proposition gör regeringen därför bedömningen att det är lämpligt att dessa myndigheter även ansvarar för utfärdandet av den statliga elegitimationen. Den statliga e-legitimationen ska dessutom kunna utfärdas på en nationell identitetshandling, vilket även det talar för att uppgiften ges till dessa myndigheter.

3.2.3 En fysisk bärare för den statliga e-legitimationen

För folkbokförda utlänningar kommer den statliga e-legitimationen av den utfärdande myndigheten (jfr ovan) att placeras på en fysisk bärare som kan komma att innehålla samma uppgifter om innehavaren som finns på det identitetskort som Skatteverket för närvarande utfärdar för folkbokförda i Sverige. Vidare kan denna bärare komma att utformas på ett sätt som motsvarar det nationella identitetskortet som regleras i förordningen om nationellt identitetskort. Utformningen av den fysiska bäraren för den statliga e-legitimationen har dock ännu inte fastställts.

3.3 Förslag om ett statligt identitetskort

I mars 2019 överlämnade 2017 års ID-kortsutredning betänkandet Ett säkert statligt ID-kort –med e-legitimation (SOU 2019:14). I betänkandet föreslås en ny lag och en ny förordning om statliga identitetshandlingar med bestämmelser om ett statligt identitetskort och en statlig elegitimation. Det statliga identitetskortet ersätter både det nationella identitetskortet och identitetskortet för folkbokförda i Sverige. Det kan utfärdas med eller utan funktion som resehandling.

Identitetskort med eller utan funktion som resehandling får utfärdas till svenska medborgare. Ett identitetskort utan funktion som resehandling får även utfärdas till personer som inte är svenska medborgare men som är folkbokförda i Sverige enligt folkbokföringslagen.

Utredningen föreslår även att en statlig e-legitimation på högsta tillitsnivå får finnas på det statliga identitetskortet. Den kan utfärdas till personer som har fyllt 13 år och som är svenska medborgare eller folkbokförda i landet. Utfärdandet ska följa processen för utfärdande av identitetskortet. Härigenom uppnås samma höga nivå av säkerhet som för statliga fysiska identitetshandlingar.

I betänkandet föreslås vidare att Polismyndigheten ska ha det huvudsakliga ansvaret för utfärdandet av de statliga identitetshandlingarna. Genom att låta en myndighet ansvara för utfärdandet skapas förutsättningar för att göra processen mer enhetlig och säker, att förbättra

handlingarnas säkerhetsnivå och att åstadkomma bättre kontroll. Utlandsmyndigheterna och Utrikesdepartementet ska på samma sätt som i dag kunna utfärda pass och identitetskort till svenska medborgare. Även de statliga identitetskort som utfärdas av utlandsmyndigheterna kan innehålla en statlig e-legitimation.

De nya bestämmelserna kommer heltäckande att reglera processen för utfärdande av statliga identitetskort och e-legitimationer. Identitetskortet ska vara giltigt i fem år. Ett tidigare utfärdat statligt identitetskort ska lämnas in för makulering vid utlämnande av ett nytt identitetskort. Detta gäller oavsett om det gamla kortet var utfärdat med eller utan funktion som resehandling. En och samma person ska alltså endast kunna inneha ett statligt identitetskort.

Ett statligt identitetskort ska återkallas om någon väsentlig uppgift som framgår av kortet är felaktig eller inte längre gäller och om det är trasigt, utslitet eller obehörigen ändrat. Dessutom ska återkallelse ske om det fanns hinder mot att utfärda identitetskortet vid tiden för utfärdandet och hindret fortfarande består samt om någon annan än den som identitetskortet är utställt på förfogar över kortet. Om kortet återkallas ska även den statliga e-legitimationen som finns på kortet upphöra att gälla. Elegitimationen ska dessutom återkallas om det är nödvändigt av säkerhetsskäl.

På samma sätt som i dag ska det finnas register över identitetskorten. Även uppgifter om den statliga e-legitimationen ska registreras.

I och med att det statliga identitetskortet ska ersätta identitetskortet för folkbokförda i Sverige föreslås i betänkandet att lagen och förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige ska upphöra att gälla. Därmed finns ett behov av övergångsbestämmelser. Identitetskort för folkbokförda i Sverige ska kunna användas under kortens kvarstående giltighetstid vid en ansökan om en statlig identitetshandling. Tidigare utfärdade identitetskort för folkbokförda i Sverige ska ges in och makuleras när ett nytt statligt identitetskort lämnas ut. Ärenden om utfärdande av identitetskort som har inletts hos Skatteverket före ikraftträdandet men som ännu inte har avgjorts ska handläggas och avslutas hos den myndigheten enligt äldre föreskrifter. Däremot ska den nya regleringen beträffande återkallelse och makulering även gälla för dessa id-kort som utfärdats före ikraftträdandet.

Uppgifter och handlingar som finns i databasen med uppgifter om identitetskort för folkbokförda i Sverige ska föras över till registret över statliga identitetskort hos Polismyndigheten. För att avsluta pågående ärenden får Skatteverket dock behandla uppgifter och handlingar i databasen med uppgifter om identitetskort för folkbokförda i Sverige under sex månader efter ikraftträdandet. Uppgifter och handlingar som avser ansökningar om identitetskort som avslutats hos Skatteverket under denna övergångstid ska föras över till det nya id-kortsregistret.

Betänkandet har remitterats och bereds inom Regeringskansliet.

4 Avveckling av Skatteverkets verksamhet för utfärdande av identitetskort

4.1 Bestämmelserna om identitetskort för folkbokförda i Sverige upphävs

Promemorians förslag

Skatteverkets verksamhet för utfärdande av identitetskort ska avvecklas. Lagen och förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige ska därför upphävas.

Promemorians bedömning

Införandet av den statliga e-legitimationen kommer att medföra att behovet av de identitetskort för folkbokförda som Skatteverket utfärdar kommer att minska för att slutligen upphöra helt.

Skälen för promemorians förslag och bedömning

Den statliga e-legitimationen föreslås införas den 1 december 2026. Den kommer att kunna utfärdas på en nationell identitetshandling, t.ex. ett nationellt identitetskort för svenska medborgare, eller en egen fysisk bärare för folkbokförda utlänningar.

För folkbokförda utlänningar kommer alltså den statliga elegitimationen att placeras på en egen fysisk bärare. Denna bärare kan komma att innehålla samma uppgifter om innehavaren som finns på det identitetskort som Skatteverket utfärdar för personer som är folkbokförda i Sverige. Bäraren kan också komma att utformas på ett sätt som i fråga om utformning och innehåll motsvarar det nationella identitetskortet.

En konsekvens av förslaget om en statlig e-legitimation är alltså att det införs en ny möjlighet för utländska medborgare i landet att få en identitetshandling. Det är sannolikt att den lösning som Polismyndigheten kommer att erbjuda folkbokförda utlänningar kan medföra att flera väljer att ansöka om en statlig e-legitimation hos Polismyndigheten i stället för en identitetshandling hos Skatteverket. Den nya statliga e-legitimationen kan på sikt förväntas få ett bredare användningsområde än den elegitimation som finns på det identitetskort som Skatteverket utfärdar eftersom den i praktiken endast används för identifiering gentemot Skatteverket.

Införandet av den statliga e-legitimationen bedöms därför medföra att behovet av det identitetskort för folkbokförda som Skatteverket utfärdar kommer att minska för att slutligen upphöra helt. Den verksamheten hos Skatteverket bör därför avvecklas. Det bör ske genom att lagen och förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige upphävs. Formerna och tidpunkten för avvecklingen av identitetskortsverksamheten vid Skatteverket utvecklas närmare i avsnitten 4.2–4.6 och 5.

Författningsförslag

Förslagen medför att lagen och förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige upphävs.

4.2 Giltighetstiden för identitetskort för folkbokförda

Promemorians förslag

Identitetskort för folkbokförda i Sverige ska gälla för identifiering till dess att giltighetstiden för korten har gått ut.

Om den som har ett identitetskort för folkbokförda i Sverige ansöker om en statlig e-legitimation, ska innehavaren ge in det gamla identitetskortet till Polismyndigheten för makulering senast när bäraren av den statliga e-legitimationen lämnas ut. Detta ska gälla om det gamla kortet inte har förstörts, kommit bort eller makulerats.

Skälen för promemorians förslag

Fram till dess att lagen och förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige upphör att gälla, kommer det att vara möjligt att ansöka hos Skatteverket om sådana identitetskort. Identitetskorten är i regel giltiga i fem år (jfr 8 § förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige).

Identitetskorten håller en hög säkerhetsnivå (jfr avsnitt 3.1) och enskilda har betalat en avgift när ansökan gavs in (jfr 16 § förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige). Ett identitetskort för folkbokförda i Sverige bör därför kunna accepteras som identitetshandling under hela sin återstående giltighetstid. Säkerhetsriskerna med att korten fortsätter att användas torde vara begränsade.

I denna promemoria föreslås därför att identitetskort för folkbokförda i Sverige ska fortsätta att gälla för identifiering, fram till dess att deras giltighetstid har gått ut. Detta bör framgå av en övergångsbestämmelse till lagen om upphävande av lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige. Vid fel eller missbruk av korten bör de kunna återkallas (jfr avsnitt 4.4).

I linje med vad som redan gäller enligt 6 och 15 §§ förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige föreslås i denna promemoria även att om den som har ett sådant identitetskort ansöker om en bärare av den statliga e-legitimationen utfärdad med stöd av lagen (2026:000) om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering, ska innehavaren senast ge in det gamla identitetskortet till Polismyndigheten för makulering när det nya kortet lämnas ut. Detta ska gälla om det gamla kortet inte har förstörts, kommit bort eller makulerats. Denna ordning bör framgå av en övergångsbestämmelse till förordningen om upphävande av förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige.

Författningsförslag

Förslagen medför att en övergångsbestämmelse införs till lagen om upphävande av lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige och att en övergångsbestämmelse införs till förordningen om upphävande av förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige.

4.3 Hanteringen av ansökningar om identitetskort

Promemorians förslag

Lagen och förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige ska fortsätta att gälla för ansökningar om sådana identitetskort som har gjorts innan lagen och förordningen upphör att gälla den 1 mars 2027.

Bestämmelserna om överklagande i den upphävda lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige ska fortsätta att gälla för beslut om ansökningar om identitetskort i sådana ärenden som har inletts innan men avgjorts efter bestämmelserna upphör att gälla.

Skälen för promemorians förslag

Den statliga e-legitimationen föreslås införas den 1 december 2026. Som en följd av det kan ett nytt identitetskort komma att utfärdas av Polismyndigheten. Kortet kommer att fungera som bärare för elegitimationen och innehålla samma uppgifter om innehavaren som finns på det identitetskort som Skatteverket utfärdar för personer som är folkbokförda i Sverige.

Fram till utgången av februari 2027 kommer det att gå att ansöka om identitetskort för folkbokförda i Sverige på samma sätt som i dag. Införandet av den statliga e-legitimationen och en särskild bärare av den statliga e-legitimationen för folkbokförda utlänningar gör dock att en ansökan om ett identitetskort för folkbokförda från och med den 1 december 2026 till och med den 28 februari 2027 i praktiken i stället lika gärna kan göras hos Polismyndigheten. Den som under den här perioden ansöker om ett identitetskort för folkbokförda hos Skatteverket bör informeras om det nya identitetskortet och uppmuntras att i stället ansöka om ett sådant kort hos Polismyndigheten. Den som ändå vill fullfölja sin ansökan om ett identitetskort för folkbokförda har dock rätt till det så länge bestämmelserna gäller.

De ansökningsärenden som har inletts innan men ännu inte har avgjorts när bestämmelserna upphör att gälla den 1 mars 2027 bör avslutas av Skatteverket enligt bestämmelserna i lagen och förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige. Skatteverkets avtal om teknisk utrustning upphör att gälla vid utgången av februari 2027 med begränsad möjlighet till förlängning.

Av en övergångsbestämmelse till lagen om upphävande av lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige bör det därför framgå att den upphävda lagen fortfarande gäller för ansökningar om identitetskort som har gjorts före den 1 mars 2027. En motsvarande bestämmelse bör även tas in i förordningen om upphävande av förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige.

Ett beslut i ett ansökningsärende får överklagas till allmän förvaltningsdomstol (jfr 19 § lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige). Det ska gälla även för beslut i sådana ärenden som har inletts innan men avgjorts efter det att bestämmelserna har upphört att gälla. Detta bör framgå av en övergångsbestämmelse till lagen om upphävande av lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige.

Författningsförslag

Förslagen medför att två övergångsbestämmelser införs till lagen om upphävande av lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige och att en övergångsbestämmelse införs till förordningen om upphävande av förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige.

4.4 Hanteringen av ärenden om återkallelse av identitetskort

Promemorians förslag

Bestämmelserna om återkallelse i lagen och förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige ska fortsätta att gälla dels för ärenden om återkallelse som har inletts innan bestämmelserna upphör att gälla den 1 mars 2027, dels för sådana ärenden som har inletts efter det datumet.

Bestämmelserna om överklagande i den upphävda lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige ska fortsätta att gälla för beslut om återkallelse av identitetskort som har fattats efter att bestämmelserna i lagen och förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige har upphört att gälla.

Skälen för promemorians förslag

Bestämmelser om återkallelse

Bestämmelser om återkallelse av identitetskort för folkbokförda i Sverige finns i 6 och 7 §§ lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige. Sådana bestämmelser finns även i 10 § förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige.

Enligt huvudregeln i 6 § den nämnda lagen ska ett identitetskort återkallas om det fanns hinder mot att utfärda kortet vid tiden för utfärdandet och hindret fortfarande består, någon väsentlig uppgift som framgår av kortet är felaktig eller inte längre gäller, eller någon annan än den som kortet är utställt på förfogar över kortet.

Hanteringen av återkallelseärenden

Lagen och förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige upphör att gälla den 1 mars 2027. För att Skatteverket ska kunna hantera återkallelseärenden som har inletts innan men inte avgjorts när bestämmelserna upphör att gälla, behöver den upphävda lagen och förordningen fortfarande gälla.

Eftersom identitetskorten för folkbokförda i regel är giltiga i fem år (jfr 8 § förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige), kommer sådana identitetskort att behöva återkallas vid olika typer av fel eller missbruk även efter att lagen och förordningen upphört att gälla. Även i dessa fall behöver den upphävda lagen och förordningen fortfarande gälla.

Av en övergångsbestämmelse till lagen om upphävande av lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige, bör det därför framgå att den upphävda lagen fortfarande gäller för återkallelse av sådana identitetskort som har utfärdats enligt den lagen. En motsvarande övergångsbestämmelse bör tas in i förordningen om upphävande av förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige.

Överklagande

Ett beslut i ett ärende om återkallelse får överklagas till allmän förvaltningsdomstol (se 19 § lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige). Det ska gälla även för beslut i sådana ärenden som Skatteverket har avgjort efter det att bestämmelserna har upphört att gälla. Detta bör framgå av en övergångsbestämmelse till lagen om upphävande av lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige.

Författningsförslag

Förslagen medför att två övergångsbestämmelser införs till lagen om upphävande av lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige och att en övergångsbestämmelse införs till förordningen om upphävande av förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige.

4.5 Databasen med uppgifter om identitetskort för folkbokförda i Sverige

Promemorians förslag

Skatteverket får behandla uppgifter och handlingar i databasen med uppgifter om identitetskort för folkbokförda i Sverige för handläggningen av ansökningsärenden och av återkallelseärenden. För denna behandling gäller fortfarande den upphävda lagen och förordningen.

Skälen för promemorians förslag

Databasen med uppgifter om identitetskort för folkbokförda i Sverige Den utfärdande myndigheten, dvs. Skatteverket, ska föra en databas med en samling uppgifter om identitetskort för folkbokförda i Sverige. Detta framgår av 8 § lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige. Ytterligare bestämmelser om databasen och behandling av personuppgifter finns i 10–18 §§ den lagen och 11–14 §§ förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige.

Personuppgifter får behandlas i databasen om det behövs i verksamheten för utfärdande av identitetskort (jfr 12 § första stycket den nämnda lagen). Som personuppgift räknas även en uppgift om att ett identitetskort har

återkallats och vad som har utgjort skäl för beslutet om återkallelse (jfr 11 § första stycket 7 den nämnda förordningen). Uppgifter och handlingar i databasen ska gallras senast ett år efter det att giltighetstiden för ett identitetskort har gått ut. Om en ansökan om identitetskort har avslagits ska uppgifterna och handlingarna i databasen gallras senast ett år efter det att avslagsbeslutet har fått laga kraft (jfr 13 § den nämnda förordningen).

Ansökningar om identitetskort

Fram till utgången av februari 2027 kommer det att gå att ansöka om identitetskort för folkbokförda i Sverige på samma sätt som i dag. De ansökningsärenden som har inletts men ännu inte har avgjorts när bestämmelserna i lagen och förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige upphör att gälla den 1 mars 2027 bör avslutas av Skatteverket enligt bestämmelserna i den nämnda lagen och förordningen (se avsnitt 4.3).

Skatteverket kommer därför att behöva behålla och använda sin databas en tid efter det att bestämmelserna har upphört att gälla, så att myndigheten kan avsluta de återstående ansökningsärendena. Den upphävda lagen och förordningen bör fortfarande gälla för den personuppgiftsbehandling som aktualiseras i dessa ärenden. Att så är fallet följer av de övergångsbestämmelser som säger att den upphävda lagen och förordningen fortfarande gäller för ansökningar om identitetskort för folkbokförda i Sverige som har gjorts före ikraftträdandet, dvs. den 1 mars 2027.

Ärenden om återkallelse av identitetskort

Bestämmelserna om återkallelse i lagen och förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige ska fortsätta att gälla dels för ärenden om återkallelse som har inletts innan det att bestämmelserna har upphört att gälla, dels för sådana ärenden som har inletts efter det att bestämmelserna har upphört att gälla (se avsnitt 4.4).

Skatteverket kommer att behöva behålla och använda sin databas en tid efter det att bestämmelserna har upphört att gälla, så att myndigheten kan avsluta de ärenden om återkallelse som myndigheten har inlett. Den upphävda lagen och förordningen bör fortfarande gälla för den personuppgiftsbehandling som aktualiseras i dessa ärenden. Att så är fallet följer av de övergångsbestämmelser till lagen om upphävande av lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige och förordningen om upphävande av förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige som säger att den upphävda lagen fortfarande gäller för återkallelse av identitetskort för folkbokförda i Sverige som har utfärdats enligt den lagen.

Författningsförslag

Förslagen medför att en övergångsbestämmelse införs till lagen om upphävande av lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige och att en övergångsbestämmelse införs till förordningen om upphävande av förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige.

4.6 Följdändringar

Promemorians förslag

Till följd av att lagen om Skatteverkets identitetskort för folkbokförda i Sverige upphävs görs följdändringar i ett antal författningar.

Skälen för promemorians förslag

Avvecklingen av Skatteverkets verksamhet för utfärdande av identitetskort föranleder, förutom att lagen och förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige upphör att gälla, att ett antal följdändringar i andra lagar och förordningar behöver göras.

I lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet behöver en ändring göras i 8 §. Där finns en hänvisning till Skatteverkets ”verksamhet för utfärdande av identitetskort för folkbokförda i Sverige” som behöver tas bort.

En ändring behöver även göras i 6 § offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641). Bestämmelsen reglerar i dag sekretess i Skatteverkets databas över identitetskort för folkbokförda i Sverige.

Vidare bör bestämmelsen i 13 § utlänningsdataförordningen (2016:30) upphävas. Den ger Skatteverket direktåtkomst till de personuppgifter hos Migrationsverket som behövs för handläggning av en ansökan om identitetskort för folkbokförda.

Slutligen behöver vissa ändringar göras i förordningen (2017:154) med instruktion för Skatteverket. Bestämmelsen i 3 §, som anger att Skatteverket utfärdar identitetskort för folkbokförda i Sverige, bör upphävas. Även i 38 §, som bl.a. anger att Skatteverket ska disponera intäkter från avgifter som myndigheten tar ut i sin verksamhet för utfärdande av identitetskort, behöver vissa ändringar göras.

Frågan om övergångsbestämmelser berörs i avsnitt 5.

Författningsförslag

Förslagen medför ändringar i lagen om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet, offentlighets- och sekretessförordningen, utlänningsdataförordningen och förordningen med instruktion för Skatteverket.

5 Ikraftträdandebestämmelser och vissa övergångsbestämmelser

Promemorians förslag

Författningsförslagen ska träda i kraft den 1 mars 2027.

Sekretess i verksamhet som avser Skatteverkets databas över identitetskort för folkbokförda i Sverige ska fortsätta att gälla för ärenden om identitetskort för folkbokförda i Sverige som har inletts före den 1 mars 2027.

Den upphävda 13 § utlänningsdataförordningen ska fortfarande gälla för handläggning av en ansökan om identitetskort som har inletts hos Skatteverket innan paragrafen upphör att gälla men ännu inte har avgjorts.

Skälen för promemorians förslag

De föreslagna författningsändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt. Den tidigaste tidpunkt som de föreslagna ändringarna kan träda i kraft bedöms vara den 1 mars 2027.

Till lagen och förordningen som upphäver lagen och förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige bedöms det behövas övergångsbestämmelser. Dessa behandlas i avsnitten 4.2–4.5.

Även när det gäller ändringarna i offentlighets- och sekretessförordningen och utlänningsdataförordningen bedöms det behövas övergångsbestämmelser. Till ändringen i offentlighets- och sekretessförordningen föreslås en övergångsbestämmelse som innebär att sekretess i verksamhet som avser Skatteverkets databas över identitetskort för folkbokförda i Sverige ska fortsätta att gälla för ärenden om identitetskort för folkbokförda i Sverige. Bestämmelsen tar sikte på Skatteverkets hantering av ansökningsärenden och återkallelseärenden efter det att bestämmelserna i lagen och förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige har upphört att gälla den 1 mars 2027 (se avsnitten 4.3 och 4.4). Till ändringen i utlänningsdataförordningen föreslås en övergångsbestämmelse som innebär att den upphävda paragrafen, dvs. 13 § utlänningsdataförordningen, fortfarande gäller för handläggning av en ansökan om identitetskort enligt lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige som har inletts hos Skatteverket innan paragrafen upphör att gälla men ännu inte har avgjorts (jfr avsnitt 4.3).

6 Konsekvensanalys

6.1 Ökade kostnader för staten om id-kort för folkbokförda inte avvecklas

Den statliga e-legitimationen kommer för folkbokförda utlänningar att placeras på en fysisk bärare som kan komma att innehålla samma uppgifter om innehavaren som finns på det identitetskort som Skatteverket utfärdar, nämligen identitetskortet för folkbokförda i Sverige. Vidare kan bäraren av den statliga e-legitimationen för denna persongrupp komma att utformas på ett sätt som i fråga om utformning och innehåll motsvarar det nationella identitetskortet. Genom förslaget införs ytterligare en möjlighet för utländska medborgare i landet att få en identitetshandling. Det kan därför inte uteslutas att den lösning som Polismyndigheten kommer att erbjuda folkbokförda utlänningar kan medföra att enskilda väljer att ansöka om en statlig e-legitimation hos Polismyndigheten i stället för en identitetshandling hos Skatteverket. Förslaget bedöms därför kunna 22 medföra ett minskat behov av identitetskortet för folkbokförda som

Skatteverket utfärdar. Staten kommer under en övergångsperiod från den 1 december 2026 att ha kostnader för de två parallella korten.

I Skatteverkets årsredovisning för 2025 framgår att det var ca 143 000 personer som ansökte om identitetskort under 2025. Det var färre kort som utfärdades jämfört med både utfallet de senaste fem åren och färre än genomsnittligt antal utfärdade identitetskort de senaste tio åren. I förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige fastställs att avgiften för ett identitetskort är 400 kronor (samma avgiftsstorlek som Polismyndighetens nationella identitetskort för medborgare). Det har aldrig varit möjligt för Skatteverket att uppnå en lika kostnadseffektiv verksamhet som Polismyndighetens nationella identitetskort och nå full kostnadstäckning med avgiften om 400 kronor per identitetskort. Förklaringen är att volymerna är blygsamma i jämförelse med Polismyndighetens pass och nationella identitetskort. I förordningen med instruktion för Skatteverket framgår att avgiftsintäkterna ska disponeras så att minst hälften av verksamhetens kostnader täcks. Under 2025 var kostnaderna för id-kortsverksamheten 95,7 miljoner kronor vilket finansierades med 59,1 miljoner kronor i avgiftsintäkter och 36,6 miljoner kronor från Skatteverkets förvaltningsanslag. När den statliga elegitimationen införs kan antalet ansökningar komma att minska ytterligare och ge ett visst intäktsbortfall. Det kommer att innebära att en större del av Skatteverkets id-kortsverksamhet kommer att behöva finansieras från förvaltningsanslaget jämfört med i dag eftersom fasta kostnader för verksamheten inte påverkas av minskat antal ärenden.

Med två kort finns även risk för otydlighet om vilken myndighet som ansvarar för utfärdande av id-handlingar och vad som är kraven för ett utfärdande. En rimlig förväntan är ökat behov av information till dem som ansöker om id-kort och att det kan bidra till onödig efterfrågan hos Polismyndigheten, Skatteverket och framför allt Statens servicecenter, när de enskilda vänder sig till fel myndigheter.

6.2 Konsekvenser för Skatteverket

Skatteverket har, sedan en längre tid, kompetensmässiga utmaningar att upprätthålla kvaliteten i handläggningen av identitetskort för folkbokförda. Ovisshet om verksamhetens framtid har inneburit att medarbetare lämnat verksamheten och att återrekrytering varit svårt vilket innebär att Skatteverkets ärendehandläggning i dag utförs av konsulter. Även Skatteverkets ansvar för att utbilda den personal som utför uppgifter på servicekontoren försvåras när myndighetens egen kompetens försvagas. Möjligheterna att genomföra verksamheten kommer att försvåras ytterligare våren 2027 när kontraktet med leverantören av den tekniska utrustningen som finns på servicekontoren för att bl.a. fotografera löper ut. Skatteverket mottog inga anbud i en upphandling och möjligheterna att förlänga befintligt kontrakt är mycket begränsade. Mot bakgrund av detta behöver verksamheten avvecklas på ett ordnat men samtidigt skyndsamt sätt. Skatteverket uppger att förberedelserna för en eventuell avveckling av verksamheten redan har påbörjats tillsammans med Statens servicecenter och Polismyndigheten. Myndigheterna har haft

dialog med varandra om detta under hela 2025. Skatteverkets avvecklingskostnader kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

När id-kortsverksamheten avvecklas kommer såväl kostnaderna som avgiftsintäkterna att upphöra. Kostnaderna för Skatteverkets id-kortsverksamhet har delvis belastat förvaltningsanslaget med ca 20–30 miljoner kronor årligen. Förslaget innebär att dessa kostnader inte längre belastar förvaltningsanslaget.

6.3 Konsekvenser för Statens servicecenter

För Statens servicecenter innebär förslaget att myndigheten inte längre kommer att utföra uppgifter för Skatteverkets räkning i verksamheten med identitetskort för folkbokförda i Sverige. Statens servicecenters avgiftsintäkter från Skatteverket för detta kommer att upphöra. Det är verksamhet vid 48 servicekontor som påverkas direkt av minskat antal ärenden, men förändringen påverkar också servicekontorens verksamhet som helhet eftersom en finansieringskälla för fasta kostnader försvinner. Statens servicecenters avvecklingskostnader kan i första hand vara kostnader i samband med omställning av personal och lokaler. Verksamheten vid servicekontoren kan ställas om genom personalomsättning och omställning av lokalanvändningen. Det förutsätter dock att myndigheten får en förberedelsetid (9–12 månader) för att myndigheten ska hinna planera och genomföra omställning och anpassning till att idkortsärendena upphör. Förändringen behöver göras med beaktande av hur andra myndigheter kan komma att använda servicekontoren. Exempelvis genomförde regeringen regeländringar hösten 2025 som innebär mer flexibilitet i hur samverkan ska utformas. Det pågår ett arbete som innebär att service rörande fler av Migrationsverkets ärenden erbjuds på servicekontoren. Statens servicecenters avvecklingskostnader kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar under förutsättning att myndigheten får förberedelsetid för omställning av verksamheten.

6.4 Konsekvenser för Polismyndigheten

Förslaget att avveckla Skatteverkets identitetskortsverksamhet innebär att den statlig e-legitimationen, som Polismyndigheten ska ansvara för, blir den identitetshandling som kommer att finnas tillgänglig för folkbokförda utlänningar. Det medför att flera kommer att ansöka om en statlig elegitimation hos Polismyndigheten än om Skatteverkets idkortsverksamhet skulle finnas kvar. Omfattningen av verksamheten vid Polismyndigheten kan därför förväntas bli något större. Enligt förslagen i propositionen En statlig e-legitimation (prop. 2025/26:250) ska den statliga e-legitimationen vara avgiftsfinansierad och regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om avgifterna. Fler ansökningar om e-legitimation kommer att påverka både kostnader och intäkter för den avgiftsbelagda verksamheten för den statliga e-legitimationen vid Polismyndigheten.

6.5 Konsekvenser för domstolarna

Bestämmelserna om överklagande i den upphävda lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige ska fortsätta att gälla för beslut om ansökningar om identitetskort i sådana ärenden som har inletts innan men avgjorts efter bestämmelserna upphör att gälla samt för beslut om återkallelse av identitetskort som har fattats efter att bestämmelserna i lagen och förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige upphör att gälla. När möjligheten att överklaga sådana beslut löpt ut kommer förvaltningsdomstolarna inte längre hantera mål om identitetskort för folkbokförda i Sverige vilket innebär att domstolarna inte längre kommer att ha kostnader för sådana mål.

6.6 Konsekvenser för enskilda

Konsekvenserna för enskilda av avvecklingen av Skatteverkets idkortsverksamhet torde bli begränsade. I och med införandet av den statliga e-legitimationen (Sverige-id) införs även en ny möjlighet för utländska medborgare i landet att få en identitetshandling. Förutom att denna handling kommer att innehålla samma uppgifter om innehavaren som finns på det identitetskort som Skatteverket utfärdar för personer som är folkbokförda i Sverige, så kommer den även att vara bärare av en elegitimation som på sikt kommer att få ett bredare användningsområde än den e-legitimation som finns på det identitetskort som Skatteverket utfärdar eftersom den i praktiken endast används för identifiering gentemot Skatteverket.

6.7 Konsekvenser för identitetsförvaltningen i Sverige

Brister i identitetsförvaltningen har bidragit till att problemen med organiserad brottslighet, utanförskap och bidragsbrottslighet är så pass omfattande i Sverige. Svensk identitetsförvaltning måste utvecklas till att bli tillförlitlig och solid och inte kunna utnyttjas för olika former av missbruk och brottslighet. En viktig orsak till att det går att missbruka svenska identitetshandlingar är att det i dag finns ett flertal olika handlingar som allmänt accepteras som bevis för en persons identitet och som utfärdas av olika aktörer och som är olika säkra. Förslaget i promemorian innebär dels att en av dessa handlingar inte längre kommer att utfärdas, dels att Skatteverket inte längre är en av flera statliga aktörer som utfärdar identitetskort vilket bidrar till en mer sammanhållen identitetsförvaltning där det är svårare att skaffa och använda oriktiga identitetshandlingar.

6.8 Övriga konsekvenser

Förslagen bedöms inte medföra några andra konsekvenser. Förslagen bedöms exempelvis inte ha någon betydelse för sysselsättningen eller för

offentlig service i olika delar av landet. Förslaget bedöms inte heller påverka små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags. Förslagen träffar vidare kvinnor och män på samma sätt och bedöms inte medföra några ekonomiska eller andra effekter för jämställdheten mellan kvinnor och män.

7 Författningskommentar

7.1 Förslaget till lag om upphävande av lagen (2015:899) om identitetskort för folkbokförda i Sverige

Härigenom föreskrivs att lagen (2015:899) om identitetskort för folkbokförda i Sverige ska upphöra att gälla.

Ikraftträdande

1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2027.

I lagen föreskrivs att lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige upphör att gälla den 1 mars 2027.

Övervägandena finns i avsnitten 4.1 och 5.

Övergångsbestämmelser

2. Identitetskort för folkbokförda i Sverige gäller för identifiering till dess att giltighetstiden för korten har gått ut.

3. Den upphävda lagen gäller fortfarande för

a) ansökningar om identitetskort för folkbokförda i Sverige som har gjorts före ikraftträdandet,

b) återkallelse av identitetskort för folkbokförda i Sverige som har utfärdats enligt den lagen, och

c) överklagande av beslut som har fattats enligt den lagen.

Enligt punkt 2 gäller identitetskort för folkbokförda i Sverige för identifiering till dess att giltighetstiden för korten har gått ut. Identitetskorten håller en hög säkerhetsnivå. De bör därför kunna accepteras för identifiering under hela sin återstående giltighetstid. Korten bör exempelvis kunna användas vid ansökningar om både pass för svenska medborgare (jfr 3 kap. 2 § Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd [PMFS 2021:3, FAP 530-1] om pass och nationellt identitetskort) och en bärare av den statliga e-legitimationen för folkbokförda utlänningar. Om ett identitetskort återkallas ska dess giltighetstid anses ha gått ut.

Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Enligt punkt 3 a gäller den upphävda lagen fortfarande för ansökningar om identitetskort för folkbokförda i Sverige som har gjorts före ikraftträdandet. Bestämmelsen gör det möjligt för Skatteverket att avsluta

ansökningsärenden som har inletts innan men inte har avgjorts när lagen upphör att gälla den 1 mars 2027.

Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

Enligt punkt 3 b gäller den upphävda lagen fortfarande för återkallelse av identitetskort för folkbokförda i Sverige som har utfärdats enligt den lagen. Bestämmelsen gör det möjligt för Skatteverket att avsluta återkallelseärenden efter det att lagen har upphört att gälla den 1 mars 2027.

Övervägandena finns i avsnitt 4.4.

Enligt punkt 3 c gäller den upphävda lagen fortfarande för överklagande av beslut som har fattats enligt den lagen. För beslut i ansöknings- och återkallelseärenden som har fattats efter det att lagen upphör att gälla den 1 mars 2027, gäller med andra ord fortfarande bestämmelserna i 19 § i den upphävda lagen.

Övervägandena finns i avsnitten 4.3 och 4.4.

7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet

8 § Uppgifter som förekommer i Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet och som kan antas ha särskild betydelse för ett ärende i Skatteverkets beskattningsverksamhet eller folkbokföringsverksamhet ska lämnas till den verksamheten.

Medan det pågår en förundersökning avgör förundersökningsledaren om och i så fall när det är lämpligt att lämna uppgifterna.

Paragrafen reglerar en skyldighet för Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet att lämna uppgifter till vissa andra verksamheter inom Skatteverket.

Första stycket ändras på så sätt att hänvisningen till Skatteverkets verksamhet för utfärdande av identitetskort för folkbokförda i Sverige tas bort.

Övervägandena finns i avsnitt 4.6.