Elstöd till konsumenter för januari–februari 2026

Promemoria

2026-04-02

Klimat- och näringslivsdepartementet

Elstöd till konsumenter för januari–februari 2026

I denna promemoria redovisas bedömningar i frågor om behandling av personuppgifter med anknytning till ett förslag om förordning om elstöd till konsumenter för januari–februari 2026 (se bilaga) och en konsekvensanalys för förordningen.

Förslaget om förordning om elstöd till konsumenter för januari– februari 2026 Förslaget innebär följande.

Den som enligt ett avtal med ett elnätsföretag har tagit ut el från elnätet i en eller flera uttagspunkter för konsumentändamål har rätt att utan ansökan få elstöd i den utsträckning som anges i förordningen. Enligt förordningen avses med elstöd ersättning till elanvändare för att mildra effekterna av höga elpriser.

En fysisk person, eller ett dödsbo efter en fysisk person, som tar ut el från ett nätföretags elnät i en eller flera uttagspunkter för konsumentändamål i Sverige (elkonsument) ska ha rätt till elstöd om

• uttagspunkten finns i något av elområdena 1, 2, 3 eller 4,

• el togs ut för förbrukning i uttagspunkten någon gång under januari– februari 2026, och

• elkonsumenten hade rätt att ta ut el i uttagspunkten enligt ett avtal med nätföretaget den 28 februari 2026.

En elkonsument som är ett dödsbo efter en fysisk person som har avlidit den 28 februari 2026 eller senare har under samma villkor rätt till elstöd.

Elstödet ska lämnas för el som har tagits ut för förbrukning under januari– februari 2026. Elstödet betalas ut för en sammanlagd förbrukning upp till 10 000 kilowattimmar för en uttagspunkt. Elstödet lämnas med:

• 29 öre per kilowattimme för en uttagspunkt som finns i elområde 4,

• 26 öre per kilowattimme för en uttagspunkt som finns i elområde 3, och

• 14 öre per kilowattimme för en uttagspunkt som finns i elområdena 1 och 2.

Ett nätföretag ska i fråga om uttagspunkter för konsumentändamål till Försäkringskassan rapportera följande uppgifter som behövs för att besluta om elstöd:

• uppgift om mängden el som tagits ut för förbrukning i uttagspunkten under januari–februari 2026,

• uppgift om den elkonsument som hade rätt att ta ut el i uttagspunkten enligt ett avtal med nätföretaget den 28 februari 2026, med angivande av namn, person- eller samordningsnummer och faktureringsadress,

• uppgift om i vilket elområde uttagspunkten finns, och

• anläggningsidentitet.

Försäkringskassan prövar frågor om elstöd och betalar ut elstöd. I ett ärende om elstöd ska Försäkringskassan beräkna stödets storlek och fatta beslut med ledning av de uppgifter som nätföretagen har rapporterat in. Försäkringskassan behöver inte tillämpa 25 § förvaltningslagen (2017:900) i ärenden om elstöd, vilket innebär att Försäkringskassan inte behöver underrätta parten om allt material i ärendet och ge parten möjlighet att yttra sig innan beslut fattas.

Försäkringskassan får meddela föreskrifter om verkställigheten av förordningen.

2 (8)

Pensionsmyndigheten ska på begäran lämna ut kontonummer till elkonsumenter för att Försäkringskassan ska kunna betala ut elstöd direkt till ett bankkonto.

En mottagare av elstöd är återbetalningsskyldig om ersättningen har betalats ut felaktigt eller med för högt belopp. Försäkringskassan ska besluta att helt eller delvis kräva tillbaka stödet tillsammans med ränta. Kravet eller räntan får sättas ned helt eller delvis om det finns särskilda skäl. Belopp under 300 kronor ska inte krävas tillbaka.

Behandling av personuppgifter Förslaget innebär att nätföretagen ska rapportera uppgifter om bl.a. kundernas identitet till Försäkringskassan. Uppgifterna kommer att ingå i underlaget för Försäkringskassans beslut om elstöd. Förslaget innebär inte ett sådant betydande intrång i den personliga integriteten att grundlagsskyddet i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen blir tillämpligt.

Det står dock klart att förslaget kommer att ge upphov till behandling av personuppgifter. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning, och lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning är därmed tillämpliga. När det gäller behandlingen hos Försäkringskassan är även 114 kap. socialförsäkringsbalken tillämpligt.

Den rättsliga grunden för behandlingen hos nätföretagen är i första hand att den är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse på det sätt som anges i artikel 6.1 c i EU:s dataskyddsförordning. Detta är också den rättsliga grunden för behandlingen av personuppgifter hos Pensionsmyndigheten. Hos Försäkringskassan är den rättsliga grunden för behandlingen i första hand att den är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse enligt artikel 6.1 e i EU:s dataskyddsförordning. Grunden för behandlingen är vidare fastställd i den nationella rätten på det sätt som krävs enligt artikel 6.3 i dataskyddsförordningen. Det framgår av förordningen att syftet med personuppgiftsbehandlingen är att Försäkringskassan ska kunna besluta om elstöd. De uppgifter som kommer att behandlas är inte sådana känsliga personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning. Vidare

3 (8)

får Försäkringskassan enligt 114 kap. 8 § 3 socialförsäkringsbalken behandla personuppgifter för att handlägga ärenden.

I 28 kap. 4 a och 4 b §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns bestämmelser om sekretess hos Försäkringskassan i ärenden om elstöd för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden och för uppgifter som kan användas för att identifiera elektriska anläggningar. Sekretess för en enskilds personliga förhållanden gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Sekretess för uppgift som kan användas för att identifiera elektriska anläggningar gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att en enskild lider skada.

Behandlingen bedöms sammantaget vara proportionerlig i förhållande till ändamålet, som är att mildra effekterna av höga elpriser för enskilda elkonsumenter.

Konsekvensanalys Förordningen har konsekvenser för elkonsumenter, elnätföretagen, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten, förvaltningsdomstolarna och kommunerna.

Konsekvenser för elkonsumenterna

Under januari och februari 2026 har det varit ovanligt höga elpriser i Sverige samtidigt som hushållen har haft en högre elförbrukning, främst på grund av uppvärmning av bostäder på grund av den stränga vintern. Till skillnad mot hur det normalt brukar vara har det varit relativt små skillnader i elpriset mellan södra och norra Sverige under dessa månader. Hushållen i hela landet bör därför stödjas för de höga elpriserna under dessa månader.

Elstödet betalas ut till berörda elkonsumenter med elnätsavtal. En elkonsument kan ha flera elnätsavtal och får ersättning för varje avtal. Det krävs inte någon ansökan eller att elkonsumenten kontaktar någon aktör som t.ex. en myndighet eller ett elnätsföretag. Stödet betalas ut av Försäkringskassan direkt till elkonsumenterna. Det krävs vissa förberedelser innan elstödet kan börja betalas ut till de elkonsumenter som har rätt till stödet.

Elstödet betraktas som inkomst vid bedömningen av rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen (2025:400). För sådana hushåll med ekonomiskt bistånd

4 (8)

som får elstöd kommer därför den ekonomiska situationen att förbli oförändrad, eftersom biståndet minskas i samma utsträckning som elstödet ökar den disponibla inkomsten. Kronofogdemyndigheten har även möjlighet att utmäta stödet för skulder som har lämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning.

Konsekvenser för elnätsföretagen

Nätföretagen ska beräkna elkonsumenternas förbrukning för januari och februari 2026 och sedan rapportera förbrukningen tillsammans med vissa uppgifter om elkonsumenten till Försäkringskassan.

Redan i dag utför nätföretagen rapporteringar och beräkningar av mätvärden. Uppgifterna ingår i deras skyldigheter enligt ellagen (1997:857) och nätföretagen får ersättning för dessa uppgifter inom intäktsramarna. Elnätsföretagen har tidigare rapporterat in uppgifter till Försäkringskassan enligt förordningen (2022:1872) om elstöd till konsumenter för oktober 2021–september 2022 och förordningen (2023:108) om elstöd till konsumenter för november–december 2022. De uppgifter som elnätsföretagen ska rapportera till Försäkringskassan enligt detta förslag är till stora delar samma uppgifter som elnätsföretagen har rapporterat in till Försäkringskassan enligt de tidigare förordningarna.

Nätföretagen behöver också förbereda sig för att kunna besvara elkonsumenternas frågor om beräkningen av elstödet före, under och efter utbetalningen.

Konsekvenser för Försäkringskassan

Utbetalningar av elstödet till elkonsumenter i hela landet ska ske så snart som möjligt med beaktande av kapaciteten i Försäkringskassans övriga verksamhet och utan att socialförsäkringens funktionalitet påverkas. För att betala ut elstödet kommer Försäkringskassan att behöva hantera cirka 5 miljoner utbetalningar, vilket är en mycket stor volym för Försäkringskassan. Varje år genomför Försäkringskassan i sin verksamhet cirka 60 miljoner utbetalningar. Det innebär att antalet utbetalningar av elstöd kommer att motsvara ungefär lika många utbetalningar som Försäkringskassan verkställer under en månad för samtliga förmåner som myndigheten hanterar.

5 (8)

Försäkringskassan hade tidigare i uppdrag att administrera och betala ut elstöd till hushåll enligt de tidigare förordningarna om elstöd till konsumenter. Försäkringskassan utförde dessa utbetalningar på ett framgångsrikt sätt. Det gör myndigheten lämpad att säkerställa att även detta elstöd kommer att utbetalas till elkonsumenter i hela landet.

Administrationen av utbetalningarna kommer att ske på så sätt att elnätsföretagen till Försäkringskassan bland annat ska rapportera förbrukningen i uttagspunkten under januari och februari 2026, namn, faktureringsadress, person- eller samordningsnummer och i vilket elområde uttagspunkten finns. Besluten i sig kommer att vara okomplicerade så till vida att de avser utbetalning av ett visst belopp till en viss elkonsument. Med hänsyn till ärendenas enkelhet och för att elkonsumenterna snabbt ska få del av elstödet kommer bestämmelserna om kommunikation i 25 § förvaltningslagen (2017:900) inte att tillämpas.

Det är i dag mycket svårt att uppskatta hur många personer som kommer att vända sig till Försäkringskassan med frågor om beräkning och utbetalning. Även om det blir en liten andel av samtliga elkonsumenter som har frågor finns det en risk, givet den enorma mängden mottagare av elstödet, att det blir väldigt många som vänder sig till Försäkringskassan.

Systemet med utbetalning av elstödet är uppbyggt så att det bör bli få felaktiga utbetalningar. Det kan dock inte uteslutas att ersättningen i enstaka fall bestäms felaktigt eller med för högt belopp. Om Försäkringskassan får kännedom om en oriktig utbetalning ska Försäkringskassan kräva tillbaka beloppet eller den del som överstiger det belopp som mottagaren hade rätt att få utbetalat till sig. En förutsättning är dock att beloppet är minst 300 kronor. På det belopp som en mottagare är återbetalningsskyldig för ska ränta enligt räntelagen (1975:635) betalas. Försäkringskassan får om det finns särskilda skäl helt eller delvis sätta ned återbetalningsskyldigheten eller räntan.

Utbetalningarna av detta elstöd kräver bland annat att Försäkringskassan anpassar it-system och vidtar andra förberedande åtgärder. Försäkringskassan har uppskattat behovet av kostnadstäckning för arbetet med detta elstöd till ett sammanlagt belopp om cirka 120 miljoner kronor. Utbetalningarna av elstödet kräver alltså att Försäkringskassan får ytterligare medel för att kunna utföra arbetet.

6 (8)

Försäkringskassan kan komma att behöva göra vissa om- och nedprioriteringar av planerad it-utveckling mot bakgrund av de förberedelser som krävs för att kunna betala ut elstöd till elkonsumenter.

Konsekvenser för Kronofogdemyndigheten

Försäkringskassans beslut om återkrav av elstöd som betalats ut felaktigt eller till ett för högt belopp är en exekutionstitel och får verkställas sedan det fått laga kraft (3 kap. 1 § första stycket 6 a och 23 § utsökningsbalken). Försäkringskassan fattade 420 beslut om återkrav enligt de tidigare förordningarna om elstöd till konsumenter, dvs. cirka 210 beslut per typ av elstöd. Det finns därför anledning att anta att det i sammanhanget kommer att bli relativt få beslut om återkrav och endast en mindre andel av dessa beslut kommer att kräva verkställighet. Den föreslagna regleringen bedöms därför inte medföra något utökat resursbehov hos Kronofogdemyndigheten.

Konsekvenser för Pensionsmyndigheten

Pensionsmyndigheten ska på begäran från Försäkringskassan lämna ut kontonummer till elkonsumenter för att Försäkringskassan ska kunna betala ut elstöd direkt till ett bankkonto.

Utlämnade av dessa uppgifter får anses vara en del av de arbetsuppgifter som Pensionsmyndigheten normalt utför i sin verksamhet. Den föreslagna regleringen bedöms därför inte medföra något utökat resursbehov hos Pensionsmyndigheten.

Konsekvenser för förvaltningsdomstolarna

Det kommer att vara möjligt att överklaga Försäkringskassans beslut om elstöd. Ett beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol, i dessa ärenden Förvaltningsrätten i Stockholm. Förvaltningsrättens avgöranden överklagas till Kammarrätten i Stockholm.

På grundval av uppgifter om överklagande av beslut om elstöd enligt de tidigare förordningarna om elstöd till konsumenter är uppskattningen att det kommer att ske cirka 1 100 överklaganden.

Den aktuella regleringen är tillfällig och besluten innebär en förmån för elkonsumenterna som får del av elstödet. Stödet kommer att betalas ut utan att elkonsumenterna behöver ansöka om stödet. Besluten innehåller få uppgifter som kan vara tvistiga och bör vara okomplicerade att bedöma. Den

7 (8)

föreslagna regleringen bedöms därför inte medföra något utökat resursbehov hos domstolarna.

Konsekvenser för kommunerna

För hushåll som samtidigt får ekonomiskt bistånd från sin kommun kommer en utbetalning av elstödet att leda till att det ekonomiska biståndet sänks i motsvarande grad. Kostnaden för ekonomiskt bistånd kan därmed förväntas bli något lägre under 2026. Det är dock svårt att uppskatta omfattningen, eftersom en majoritet av biståndsmottagarna bor i hyreslägenhet och därmed kan förväntas ha begränsade kostnader för sin elkonsumtion.

8 (8)