Promemoria

Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för mindre enskilda huvudmän i skolväsendet

Beteckning: U2024/01169
Typ: Promemoria
Datum: 2024-08-21

Promemoria

2024-08-21

Utbildningsdepartementet

1 Förslag till lagtext

1.1 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs i fråga om offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) dels att 4 kap. 4 §, 6 kap. 11 §, 13 kap. 2 § och 19 kap. 2 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas åtta nya paragrafer, 2 kap. 3 a och 3 b §§, 4 kap. 2 a §, 5 kap. 2 a §, 6 kap. 1 b–1 d §§ och 19 kap. 1 a §, av följande lydelse.

2 kap.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	3 a §
	Det som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter ska i tillämpliga delar gälla också handlingar hos enskilda juridiska personer som är godkända som huvudmän inom skolväsendet enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800), om handlingarna hör till den verksamhet som omfattas av godkännandet. Sådana huvudmän ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter.
	3 b §
	För sådana juridiska personer som avses i 3 a § och som har godkännande som huvudman för högst två enheter, som kan vara förskoleenheter, skolenheter eller fristående fritidshem, eller som ingår i en koncern där koncernföretagen sammantaget är godkända som huvudman inom skolväsendet för högst två sådana enheter, gäller 6 kap. 1 c och 1 d §§ i stället för 2 kap. 15 och 16 §§ tryckfrihetsförordningen. En sådan sammanställning som avses i 2 kap. 6 § andra stycket tryckfrihetsförord-
2

ningen anses inte förvarad hos en sådan huvudman. För sådana huvudmän gäller inte heller 2 kap. 18 § tryckfrihetsförordningen.

4 kap.

2 a § Bestämmelserna i 2 § gäller inte för huvudmän som avses i 2 kap. 3 b §.

4 § I arkivlagen (1990:782) finns bl.a. bestämmelser om att hänsyn ska tas till arkivvården vid framställning och registrering av allmänna handlingar, om gallring, överlämnande av arkiv eller annat avhändande av allmänna handlingar samt om arkivmyndigheter och deras uppgifter. Enligt 2 a § andra stycket arkivlagen (1990:782) gäller den lagen inte för huvudmän som avses i 2 kap. 3 b §. För sådana huvudmän finns bestämmelser om bevarande och vård av allmänna handlingar i skollagen (2010:800).

5 kap.

2 a § Bestämmelserna i 1 och 2 §§ gäller inte huvudmän som avses i 2 kap. 3 b §. Sådana huvudmän behöver endast hålla allmänna handlingar ordnade så att det utan svårighet kan fastställas om de har kommit in eller upprättats. Allmänna handlingar som uppenbart är av ringa betydelse för verksamheten behöver dock inte hållas ordnade.

6 kap.

1 b § Regeringen får meddela föreskrifter om i vilken utsträckning huvudmän som avses i 2 kap. 3 a § får ta ut avgifter för avskrift eller kopia av allmän handling och för

elektroniskt utlämnande av sådan handling.

1 c § Sådana huvudmän som avses i 2 kap. 3 b § ska behandla en begäran om att få ta del av en handling inom den tid som är rimlig med hänsyn till vad begäran omfattar, verksamhetens organisation och omfattning samt andra särskilda omständigheter.

1 d § Den som hos en huvudman som avses i 2 kap. 3 b § begär att få ta del av en allmän handling som får lämnas ut, ska få ta del av handlingen på det sätt som huvudmannen bestämmer och som är lämpligt i det enskilda fallet.

11 § 1 Vid överklagande enligt 7 § Vid överklagande enligt 7 § första eller andra stycket av beslut första eller andra stycket av beslut av sådana organ som avses i 2 kap. av sådana organ som avses i 2 kap. 3 och 4 §§ tillämpas 43–47 §§ 3–4 §§ tillämpas 43–47 §§ förvaltförvaltningslagen (2017:900). ningslagen (2017:900).

13 kap.

2 § 2 I förhållandet mellan å ena sidan I förhållandet mellan å ena sidan ett sådant organ som avses i 2 kap. ett sådant organ som avses i 2 kap. 4 § , beträffande den verksamhet 4 § beträffande den verksamhet som anges i bilagan till denna lag, som anges i bilagan till denna lag, eller ett sådant organ som avses i eller ett sådant organ som avses i 2 kap. 3 §, och å andra sidan 2 kap. 3 §, eller en sådan huvudorganets anställda eller uppdrags- man som avses i 2 kap. 3 a § tagare enligt 2 kap. 1 §, gäller vad beträffande sådan verksamhet som som föreskrivs i tryckfrihets- avses i samma bestämmelse, och å förordningen och yttrandefrihets- andra sidan organets anställda eller grundlagen om uppdragstagare enligt 2 kap. 1 §, gäller vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen om 1. rätt att lämna uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande,

1 Senaste lydelse 2018:1968. 2 Senaste lydelse 2010:1348.

2. förbud mot att ingripa mot bruk eller missbruk av tryckfriheten eller yttrandefriheten eller medverkan till sådant bruk eller missbruk, och 3. förbud mot att efterforska upphovsman, meddelare, den som har utgett eller avsett att utge en framställning i tryckt skrift, den som har tillhandahållit eller avsett att tillhandahålla en framställning för offentliggörande i ett radioprogram eller en teknisk upptagning och den som har framträtt i en sådan framställning. Vad som föreskrivs i första stycket om anställda och uppdragstagare gäller inte verkställande direktör, vice verkställande direktör, styrelseledamot eller styrelsesuppleant i organet. I 14 kap. 1 § finns bestämmelser om ansvar för vissa överträdelser av förbuden i första stycket 2 och 3.

19 kap.

1 a § Sekretess enligt 1 § gäller inte hos sådana juridiska personer som avses i 2 kap. 3 a § denna lag för uppgifter i underlag för mottagande och urval, anställningsförfarande eller om lön. Detsamma gäller uppgifter om antal barn eller elever, sammansättning av grupper av barn eller elever, betyg eller andra resultat, lärartäthet och personalomsättning.

2 § Får en myndighet en uppgift som är sekretessreglerad i 1 § från en annan myndighet, blir 1 § tillämplig på uppgiften också hos den mottagande myndigheten. Sekretessen gäller dock inte om uppgiften ingår i ett beslut av den mottagande myndigheten. Första stycket gäller inte för uppgifter som en sådan huvudman som avses i 2 kap. 3 a § lämnar till Statistiska centralbyrån, Statens skolverk eller någon annan myndighet för att följa uppgiftsskyldigheter i den skollagsreglerade verksamheten.

3. Under 2027 ska undantagsbestämmelserna i 2 kap. 3 b §, 4 kap. 2 a och 4 §§, 5 kap. 2 a § och 6 kap. 1 c och 1 d §§ gälla för samtliga enskilda huvudmän inom skolväsendet som avses i 2 kap. 3 a §.

1.2 Förslag till lag om ändring i arkivlagen (1990:782)

Härigenom föreskrivs i fråga om arkivlagen (1990:782) dels att 2 a och 8 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 16 a §, av följande lydelse.

2 a §

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Det som enligt denna lag gäller för kommunala myndigheters arkiv ska gälla även för arkiv hos sådana	Det som enligt denna lag gäller för kommunala myndigheters arkiv ska gälla även för arkiv hos

juridiska personer som avses i 1. sådana juridiska personer som 2 kap. 3 § offentlighets- och avses i 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). sekretesslagen (2009:400), och 2. sådana huvudmän som avses i 2 kap. 3 a § offentlighets- och sekretesslagen till den del arkivet hör till sådan verksamhet som avses i samma bestämmelse . Första stycket 2 gäller dock inte sådana huvudmän som avses i 2 kap. 3 b § offentlighets- och sekretesslagen. För sådana huvudmän finns bestämmelser om vård och bevarande av allmänna handlingar i skollagen (2010:800).

8 § 2 Regeringen bestämmer vilken arkivmyndighet som ska finnas för tillsynen över de statliga myndigheterna. Tillsynen över att sådana organ som avses i 2 § fullgör sina skyldigheter enligt 3–6 §§ ska skötas av den statliga arkivmyndigheten. Kommunstyrelsen är arkivmyndighet i kommunen och regionstyrelsen i regionen, om inte kommunfullmäktige eller regionfullmäktige har utsett någon annan nämnd eller styrelse till arkivmyndighet. Den kommunala arkivmyndig- Den kommunala arkivmyndigheten ska se till att sådana juridiska heten ska se till att sådana juridiska personer som avses i 2 kap. 3 § personer som avses i 2 a § fullgör offentlighets- och sekretesslagen sina skyldigheter enligt 3–6 §§. I de (2009:400) fullgör sina skyldig- fall flera kommuner eller flera heter enligt 3–6 §§ denna lag. I de regioner bestämmer tillsammans i fall flera kommuner eller flera ett sådant företag som avses i 2 a § regioner bestämmer tillsammans i första stycket 1 fullgörs uppgiften ett sådant företag fullgörs uppgiften av arkivmyndigheten i den kom-

1 Senaste lydelse 2009:445. 2 Senaste lydelse 2019:866.

av arkivmyndigheten i den kom- mun eller region som kommunerna mun eller region som kommunerna eller regionerna kommer överens eller regionerna kommer överens om. För sådana huvudmän som om. avses i 2 a § första stycket 2 och andra stycket samma paragraf fullgörs uppgiften av arkivmyndigheten i den kommun där huvudmannen bedriver sådan verksamhet som avses i 2 kap. 3 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I de fall huvudmannen bedriver sådan verksamhet i flera kommuner fullgörs uppgiften för handlingar som avser en viss förskole- eller skolenhet eller ett fritidshem eller en viss administrativ enhet av den kommun där enhetens arkiv bildas. Tillsynen över att sådana enskilda organ som avses i 1 § tredje stycket 1 fullgör sina skyldigheter enligt 3–6 §§ ska skötas av den statliga arkivmyndigheten i de fall det enskilda organet förvarar ett statligt arkiv och av de kommunala arkivmyndigheterna i de fall det enskilda organet förvarar ett kommunalt arkiv. Den statliga arkivmyndigheten ska också sköta tillsynen över att Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar fullgör sina skyldigheter enligt 3–6 §§ avseende handlingar som förvaras med stöd av lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.

16 a § Regeringen eller den kommun som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om arkivvården hos sådana huvudmän som avses i 2 kap. 3 a § offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400). En kommun får meddela föreskrifter om avgifter för tillsyn av arkiven hos sådana huvudmän och för mottagande och förvaring av övertagna arkiv från sådana huvudmän.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027.

1.3 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800) dels att 9 kap. 22 §, 10 kap. 41 §, 11 kap. 40 §, 14 kap. 18 §, 15 kap. 34 §, 18 kap. 37 § och 29 kap. 14 och 18 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 23 kap. 8 a §, av följande lydelse.

9 kap.

22 §

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag och tillgodose allmänhetens behov av insyn .	Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag.

10 kap.

41 §

Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag och tillgodose allmänhetens behov av insyn .

Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag.

11 kap.

40 §

Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag.

Senaste lydelse 2014:903. 2 Senaste lydelse 2014:903. 3 Senaste lydelse 2014:903.

14 kap.

18 § Den kommun där den fristående Den kommun där den fristående skolan som anordnar fritidshem är skolan som anordnar fritidshem är belägen har rätt till insyn i verk- belägen har rätt till insyn i samheten så att kommunen ska verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag och tillgodose all- enligt denna lag. mänhetens behov av insyn .

15 kap.

34 § 5 Den kommun där den fristående Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten så att kommunen i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldig- ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag och till- heter enligt denna lag. godose allmänhetens behov av insyn .

18 kap.

37 § 6 Den kommun där den fristående Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten så att kommunen i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldig- ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag och tillgodo- heter enligt denna lag. se allmänhetens behov av insyn .

23 kap.

Senaste lydelse 2014:903. 5 Senaste lydelse 2014:903. 10 6 Senaste lydelse 2014:903.

4. verksamhetsanknutna handlingar. Med handlingar hänförliga till elever avses 1. betygsdokument, 2. elevlösningar som inte avser nationella prov, 3. individuell studieplan, 4. dokumentation av disciplinära och andra särskilda åtgärder, 5. elevs närvaro och frånvaro, och 6. elevers scheman. Med handlingar hänförliga till personal avses 1. ansökningshandlingar och andra handlingar i ett anställningsärende, 2. personals scheman, 3. disciplinära beslut och utredningar i disciplinärenden, 4. beslut om omplacering eller pensionering av en anställd, 5. handlingar om lön, och 6. lönekartläggning. Med räkenskapshandlingar och liknande avses 1. grundbokföring och huvudbokföring, 2. sidoordnad bokföring, 3. verifikationer, 4. handling som en verifikation hänvisar till, 5. systemdokumentation och behandlingshistorik, 6. årsredovisning och årsbokslut, 7. avtal och handlingar av särskild betydelse för att belysa verksamhetens ekonomiska förhållanden, och 8. handlingar i övrigt som är av betydelse för att det ska gå att följa och förstå de enskilda bokföringsposternas behandling i bokföringen. Med verksamhetsanknutna handlingar avses 1. handling som visar utförarens interna struktur, 2. budget, 3. utbildningskoncept, 11

4. underlag för mottagande och urval av elever, 5. dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete, och 6. dokumentation av åtgärder mot diskriminering och mot kränkande behandling.

29 kap.

14 § 7 Den som är eller har varit verksam i enskilt bedriven förskola, enskilt bedrivet fritidshem eller enskilt bedriven förskoleklass eller inom sådan enskilt bedriven verksamhet som avses i 25 kap., får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden. Den som är eller har varit verksam inom annan enskilt bedriven verksamhet enligt denna lag än som avses i första stycket får inte obehörigen röja vad han eller hon i sådan elevhälsoverksamhet som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats eller i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt har fått veta om någons personliga förhållanden. Han eller hon får inte heller obehörigen röja uppgifter i ett ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier. Den som är eller har varit verksam inom enskilt bedriven gymnasieskola eller enskilt bedriven anpassad gymnasieskola får inte obehörigen röja vad han eller hon har fått veta om någons personliga förhållanden i ett ärende enligt 22 kap. 14 § om mottagande till utbildning där distansundervisning används. För det allmännas verksamhet För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlig- och för verksamhet hos enskilda hets- och sekretesslagen huvudmän inom skolväsendet som (2009:400). avses i 2 kap. 3 a § offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400) gäller bestämmelserna i den lagen .

18 § Huvudmannen för en fristående Sådana huvudmän som avses i skola där betyg sätts ska lämna över 2 kap. 3 b § offentlighets- och elevernas slutbetyg eller de betygs- sekretesslagen (2009:400) ska dokument som eleven får efter full- bevara och vårda allmänna följd gymnasieutbildning till den handlingar så att rätten att ta del av kommun där skolan är belägen. dem kan tillgodoses i minst sju år. Handlingarna får dock gallras tidigare i samma utsträckning som är föreskrivet för motsvarande kommunal verksamhet i den kommun där huvudmannens verksamhet bedrivs.

7 Senaste lydelse 2022:1315.

En fysisk person eller en sådan juridisk person som avses i 2 kap. 3 b § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som är huvudman för en fristående skola där betyg sätts ska lämna över elevernas slutbetyg eller de betygsdokument som eleven får efter fullföljd gymnasieutbildning till den kommun där skolan är belägen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027. 2. Tystnadsplikten enligt 29 kap. 14 § skollagen ska fortfarande gälla för den som är eller har varit verksam i enskilt bedriven verksamhet när det gäller förhållanden före ikraftträdandet.

1.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter ska ha följande lydelse.

3 §

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Lagen gäller inte för aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner, regioner eller kommunalförbund utövar eller har utövat ett rättsligt	Lagen gäller inte för
	1. aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner, regioner eller kommunalförbund utövar eller har

bestämmande inflytande enligt utövat ett rättsligt bestämmande

2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och inte heller för de organ som anges i bilagan till offentlighets- och	inflytande enligt 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
	2. sådana enskilda huvudmän

sekretesslagen beträffande den inom skolväsendet som avses i

verksamhet som anges där.	2 kap. 3 a § offentlighets- och sekretesslagen beträffande den verksamhet som anges där, och
	3. de organ som anges i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen beträffande den verksamhet som anges där.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027.

Senaste lydelse 2019:974.

2 Insynen i fristående skolor behöver förbättras

Principen om lika villkor för offentligfinansierad verksamhet är en hörnsten inom skollagstiftningen. Ändå råder i dag inte lika villkor när det gäller allmänhetens möjlighet till insyn i verksamheten hos olika typer av huvudmän. Möjligheten till insyn beror på om huvudmannen är offentlig eller enskild. Hos offentliga huvudmän råder offentlighetsprincipen. När det gäller enskilda huvudmän har allmänheten ingen motsvarande rätt till insyn i verksamheten. Fristående förskolor, skolor och fritidshem bedrivs av enskilda huvudmän och finansieras med offentliga medel. Alla skolhuvudmän har i uppdrag att bedriva utbildning för barn och unga och får sin verksamhet finansierad av skattemedel för att utföra det uppdraget. Det är fråga om en verksamhet som är mycket viktig både för individer och för samhället där det också ingår myndighetsutövning som t.ex. betygssättning. Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna ingick 2022 det s.k. Tidöavtalet. Av avtalet framgår att det behövs bättre insyn i fristående skolor, både juridisk, ekonomisk och pedagogisk, men att offentlighetsprincipen lämpar sig dåligt för mindre friskolor. Enligt avtalet bör insynen klargöras i en insynsprincip som gäller fristående skolor och blir motsvarigheten till offentlighetsprincipen för kommunala huvudmän. Med utgångspunkt i Tidöavtalets överenskommelse om förbättrad insyn i fristående skolor gav regeringen den 2 mars 2023 den redan sittande Skolinformationsutredningen (U 2021:04) tilläggsdirektiv (dir. 2023:34) med uppdraget att utreda och föreslå hur en insynsprincip kan utformas för fristående skolor, förskolor, fritidshem och för sådan verksamhet hos enskilda utbildningsanordnare som avser kommunal vuxenutbildning på entreprenad. Sedan tidigare hade utredningen i uppdrag att identifiera och analysera för- och nackdelar med två olika alternativ för att lösa ett problem som uppstått vid tillämpningen av förordningen (2015:195) om ett nationellt informationssystem för skolväsendet. Enligt förordningen ska Statens skolverk göra vissa uppgifter om skolenheter i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan tillgängliga för allmänheten i ett nationellt informationssystem. Informationen ska göra det möjligt att jämföra olika skolenheter. Uppgifterna i registret hämtas från sådan särskild verksamhet hos Skolverket som avser framställning av den officiella statistiken för statistikområdet skolväsende och barnomsorg. En praxisändring när det gäller tolkningen av den absoluta statistiksekretess som enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, gäller till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden i sådan verksamhet hade dock medfört att uppgifter om t.ex. andelen behöriga lärare, elevernas meritvärden etc. hos fristående verksamheter anses vara ekonomiska förhållanden. Detta innebar att sådana uppgifter inte längre kunde lämnas ut från statistikverksamheten till den del av Skolverket som hanterar skolinformationssystemet. Skolverket kan numera med stöd av en tidsbegränsad sekretessbrytande bestämmelse i OSL tillse att vårdnadshavare, elever, 15

kommuner, myndigheter och andra kan få tillgång till information även om fristående skolenheter i skolinformationssystemet. Skälet till att den sekretessbrytande bestämmelsen är tillfällig är att det finns starka principiella argument mot att bryta statistiksekretessen, bl.a. att det är viktigt att enskilda vågar lämna uppgifter till statistikansvariga myndigheter så att det finns tillförlitlig statistik som kan ligga till grund för politiska beslut, forskning, allmän upplysning m.m. (se prop. 2020/21:141). Med hänsyn till att den sekretessbrytande bestämmelsen är tidsbegränsad (den upphör, efter en förlängning som beslutades den 1 juni 2023, att gälla den 1 juli 2026) hade Skolinformationsutredningen fått i uppdrag att lämna förslag på två alternativa långsiktiga lösningar för att säkerställa tillgång till skolinformation om fristående verksamheter. Det ena alternativet var att göra offentlighetsprincipen tillämplig i bl.a. fristående förskolor, skolor och fritidshem. Den lösningen innebär att fristående verksamheter jämställs med myndigheter vid tillämpningen av OSL och därmed inte länge omfattas av statistiksekretessen. Det andra alternativet var att bygga upp en ny insamlingsorganisation hos Skolverket, utanför sådan verksamhet där statistiksekretessen gäller, i syfte att utan hinder av sekretess kunna offentliggöra sådana uppgifter om fristående verksamheter som ska finnas i skolinformationssystemet. Tilläggsdirektiven 2023:34 innebar att utredningen inte bara skulle lämna förslag till en långsiktig lösning på tillgången till uppgifter om fristående verksamheter i skolinformationssystemet utan också lämna förslag på en reglering om en insynsprincip som ska gälla bl.a. hos fristående förskolor, skolor och fritidshem. I maj 2023 lämnade Skolinformationsutredningen delbetänkandet Informationsförsörjning på skolområdet - Skolverkets ansvar (SOU 2023:21), med förslag på en ny insamlingsorganisation hos Skolverket. Den 18 april 2024 lämnade Skolinformationsutredningen sitt slutbetänkande Offentlighetsprincipen eller insynslag – allmänhetens insyn i enskilda aktörer inom skolväsendet (SOU 2024:28). Slutbetänkandet innehåller omfattande analyser och erbjuder tre olika alternativ till hur insynen och transparensen i enskilt bedriven verksamhet inom skolväsendet kan förbättras. Alternativen består av att göra offentlighetsprincipen tillämplig i bl.a. fristående förskolor, skolor och fritidshem genom ändringar i OSL och två olika varianter av en ny lag om insyn hos enskilda huvudmän inom skolväsendet. Skolinformationsutredningens förslag om att göra offentlighetsprincipen tillämplig i fristående förskolor, skolor och fritidshem baseras på förslag från två tidigare utredningar, dels betänkandet Ökad insyn i fristående skolor (SOU 2015:82) när det gäller fristående skolor, dels betänkandet Ökad insyn i välfärden (SOU 2016:62) när det gäller fristående förskolor och fritidshem. Förslagen i betänkandet Ökad insyn i fristående skolor (SOU 2015:82) låg till grund för lagrådsremissen Offentlighetsprincipen ska gälla i fristående skolor (U2018/00617) som, efter att Lagrådet hade yttrat sig, kompletterades genom promemorian Offentlighetsprincipen hos börsnoterade skolföretag (U2019/00336). Den dåvarande regeringen lämnade dock aldrig någon proposition till riksdagen med sådana förslag. Skolinformationsutredningens förslag till lag om insyn hos enskilda huvudmän inom skolväsendet (hädanefter kallad insynslagen) är utformad 16 för att ge rätt till insyn hos enskilda huvudmän inom skolväsendet, sam-

tidigt som det administrativa arbetet hålls nere. I båda varianterna av insynslag finns s.k. lättnadsregler som innebär att de till offentlighetsprincipen anslutande bestämmelserna om registreringsskyldighet och om när och hur allmänna handlingar ska lämnas ut samt bestämmelserna i arkivlagen har ersatts av andra bestämmelser som är enklare att administrera för de enskilda huvudmännen. I den variant som utgör utredningens huvudförslag begränsas dessutom vilka handlingstyper rätten till insyn omfattar. På så sätt begränsas det administrativa arbetet men också insynen (se vidare SOU 2024:28 avsnitt 17.1). Varken i Skolinformationsutredningens förslag om införande av offentlighetsprincipen eller förslagen till två olika varianter av en insynslag görs någon åtskillnad mellan stora och små huvudmän. I denna promemoria presenteras ett fjärde alternativ som innebär att offentlighetsprincipen görs tillämplig i fristående förskolor, skolor och fritidshem genom ändringar i OSL och att det även införs särskilda undantagsregler, s.k. lättnadsregler, i OSL för mindre huvudmän. Dessa lättnadsregler motsvarar i princip de lättnadsregler som finns i Skolinformationsutredningens förslag till insynslag, men föreslås alltså bara gälla för mindre huvudmän. Det föreslås även att större huvudmän ska kunna tillämpa lättnadsreglerna under en övergångsperiod om ett år efter att offentlighetsprincipen har införts hos enskilda huvudmän. Då förslagen i denna promemoria utgör ett komplement till Skolinformationsutredningens betänkande Offentlighetsprincipen eller insynslag – allmänhetens insyn i enskilda aktörer inom skolväsendet (SOU 2024:28) är avsikten att förslagen nedan ska läsas i anslutning till nämnda betänkande. Det kan redan här nämnas att Skolinformationsutredningen i sin analys av den administrativa bördan vid införande av såväl offentlighetsprincipen som insynslagen, delar in enskilda huvudmän i tre kategorier: små, medelstora och stora huvudmän. De allra flesta av de enskilda huvudmännen – nio av tio i grundskolan, och åtta av tio i gymnasieskolan – driver bara en enda skola, vilket framgår av Skolverkets rapport Enskilda huvudmän i grund- och gymnasieskolan (rapport 2024:4). Även bland huvudmän för förskolor är det en stor majoritet som driver en enda enhet. Enligt statistik från Skolverket bedrev 87 procent (1 727 av totalt 1 972 huvudmän) av de enskilda huvudmännen för förskolor bara en enda förskola 2022. Skolinformationsutredningen har dock inte kategoriserat huvudmännen utifrån antal skolenheter eller förskoleenheter utan utifrån elevantal och dragit en gräns så att små huvudmän definieras som huvudmän med mindre än 200 barn och elever. Av dessa driver enligt utredningen omkring en tredjedel såväl skolenhet som förskoleenhet. I denna promemoria föreslås att gränsen för vilka som ska få tillämpa s.k. lättnadsregler i OSL inte ska dras utifrån elevantal, utan att sådana regler ska få tillämpas av huvudmän som har högst två enheter (skolenheter, förskoleenheter eller fristående fritidshem) eller som ingår i en koncern där koncernföretagen sammantaget är godkända som huvudman inom skolväsendet för högst två enheter (förskoleenheter, skolenheter eller fristående fritidshem), dvs. i huvudsak sådana huvudmän som utredningen benämner som små huvudmän men även vissa som utredningen benämner som mellanstora huvudmän (se vidare avsnitt 3.1 och 5 i denna promemoria). I bilagan till denna promemoria finns en jämförelsetabell där förslagen till lag om ändring i OSL och lag om ändring i arkivlagen i SOU 2024:28 17

anges i vänsterspalten och förslagen till lagar om ändring i nämnda lagar i denna promemoria anges i högerspalten.

3 Ett fjärde alternativ – offentlighetsprincipen införs hos enskilda huvudmän men med vissa lättnader för mindre huvudmän

3.1 Åtskillnad mellan mindre och större huvudmän vid ett införande av offentlighetsprincipen

Förslag: Bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter ska i tillämpliga delar gälla hos enskilda juridiska personer som är godkända som huvudmän inom skolväsendet för handlingar som hör till den verksamhet som godkännandet omfattar. Sådana huvudmän ska vid tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagen jämställas med myndigheter. För huvudmän som har högst två enheter, som kan vara förskoleenheter, skolenheter eller fristående fritidshem, eller som ingår i en koncern där koncernföretagen sammantaget är godkända som huvudman inom skolväsendet för högst två sådana enheter (mindre huvudmän) ska vissa lättnader gälla i förhållande till tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Lättnadsreglerna ska motsvara de som ingår i Skolinformationsutredningens förslag till insynslag. Bedömning: Bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter bör inte gälla hos enskilda utbildningsanordnare som utför uppgifter inom kommunal vuxenutbildning på entreprenad eller folkhögskolor som bedriver utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare.

Skälen för förslaget och bedömningen

Det saknas ett förslag om ökad insyn genom offentlighetsprincipen som tar hänsyn till olika huvudmäns förutsättningar De regler i tryckfrihetsförordningen (TF) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400; OSL) som utgör offentlighetsprincipens olika beståndsdelar – handlingsoffentlighet, meddelarfrihet och meddelarskydd – gäller som utgångspunkt bara för myndigheter och andra offentliga organ. I OSL finns det dock bestämmelser som innebär att regleringen om rätt att ta del av allmänna handlingar också ska gälla vissa privata organ och att dessa vid tillämpningen av lagen ska jämställas med myndigheter.

Frågan om att införa offentlighetsprincipen hos enskilda aktörer som bedriver utbildning som regleras i skollagen (2010:800) har, som framgår av avsnitt 2, övervägts i flera olika sammanhang. Utöver att ge en ökad insyn i sådan verksamhet som ett mål i sig kan detta även utgöra ett alternativ för att långsiktigt lösa problemet med att säkerställa tillgången till skolinformation utan hinder av statistiksekretess. Detta syfte uppnås genom att de enskilda huvudmännen vid ett sådant införande jämställs med myndigheter och därmed faller utanför bestämmelsen om statistiksekretess då den bara gäller till skydd för enskilda. Skolinformationsutredningen har haft i uppdrag att identifiera för- och nackdelar med att införa offentlighetsprincipen i fristående förskolor, skolor och fritidshem och att lämna förslag i den mån sådana inte redan finns. Skolinformationsutredningen drar slutsatsen att små huvudmän vid ett införande av offentlighetsprincipen, till följd av begränsade administrativa resurser, riskerar att i högre utsträckning än stora huvudmän belastas av administrativt arbete, och därmed också av vissa kostnader. Det har dock inte ingått i den del av utredningens uppdrag som avser offentlighetsprincipen att föreslå undantagsregler som skulle medföra lättnader för mindre enskilda huvudmän. Utredningens förslag i slutbetänkandet Offentlighetsprincipen eller insynslag – allmänhetens insyn i enskilda aktörer inom skolväsendet (SOU 2024:28) gör således inte skillnad mellan olika enskilda huvudmän med hänsyn till deras olika förutsättningar på grund av deras storlek. Mot denna bakgrund görs bedömningen att det bör övervägas ytterligare ett alternativ som långsiktigt kan säkerställa tillgången till skolinformation och ge ökad insyn i enskilt bedriven verksamhet, samtidigt som hänsyn tas till att många enskilda huvudmän är små och har begränsade administrativa resurser. Ett införande av offentlighetsprincipen med vissa s.k. lättnadsregler för mindre enskilda huvudmän är ett alternativ som har förutsättningar att uppnå detta. En sådan lösning har även fördelen att Skolverket inte behöver bygga upp en ny insamlingsorganisation. Att införa offentlighetsprincipen innebär vidare att använda sig av en befintlig och beprövad lagstiftning, som det finns tidigare erfarenheter av att införa hos privata organ. Den föreslagna insynslagen är däremot ny och oprövad. Hur stor insynen och den administrativa bördan blir för de enskilda huvudmännen om insynslagen införs är därmed i dag osäkert. Skolinformationsutredningen gör bedömningen att intresset för insyn generellt kommer att vara större när det gäller enskilda huvudmän än det är för offentliga huvudmän, åtminstone under de första åren efter att en rätt till insyn införts. Störst bedöms dock intresset vara för stora huvudmän som har flera enheter eller ingår i en koncern. Under en begränsad tid kan det därför bli så att stora och medelstora enskilda huvudmän får hantera en stor mängd ärenden om utlämnande av handlingar. Å andra sidan konstaterar utredningen att det är troligt att stora huvudmän, särskilt sådana som ingår i koncerner, har betydligt större administrativa resurser än små huvudmän. Mot denna bakgrund bedöms det på kort sikt finnas behov av att ta hänsyn till den administrativa belastningen även för stora och medelstora huvudmän (se vidare avsnitt 4). På sikt kan dock sådana huvudmän bedömas ha lika stora möjligheter att hantera de krav som handlingsoffentligheten för med sig som offentliga huvudmän.

Förslaget om att införa offentlighetsprincipen hos enskilda aktörer bör avgränsas Skolinformationsutredningens förslag om införande av offentlighetsprincipen, liksom tidigare utredningars förslag, innebär att reglerna om handlingsoffentlighet föreslås gälla för enskilda huvudmän inom skolväsendet, enskilda utbildningsanordnare som utför uppgifter inom kommunal vuxenutbildning (komvux) på entreprenad samt folkhögskolor i den del de bedriver utbildning som motsvarar komvux i svenska för invandrare (sfi). I denna promemoria görs ingen annan bedömning när det gäller enskilda huvudmän för fristående förskolor, fristående skolor och fristående fritidshem. När det gäller andra enskilda aktörer på skollagens område görs däremot en annan bedömning i denna promemoria. Skolinformationsutredningen har påpekat flera problem med att införa offentlighetsprincipen hos enskilda utbildningsanordnare som utför uppgifter inom komvux på entreprenad. Det rör sig främst om svårigheter som uppkommer på grund av att de berörda företagen bedriver den aktuella typen av verksamhet med stöd av tidsbegränsade avtal (se SOU 2024:28 avsnitt 11.2.2, 11.5.4 och 11.6). Det finns även motsvarande svårigheter med att göra en insynslag tillämplig på sådana utbildningsanordnare. Skolinformationsutredningen har därför föreslagit att dess förslag till ny insynslag inte ska omfatta enskilda utbildningsanordnare som utför uppgifter inom komvux på entreprenad (SOU 2024:28 avsnitt 17.4). Den lagen föreslås alltså bara omfatta enskilda huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och fritidshem. När det gäller enskilda utbildningsanordnare som utför uppgifter inom komvux på entreprenad har utredningen i stället föreslagit ändringar i skollagen. Ändringarna innebär att om en kommun överlämnar uppgifter inom komvux på entreprenad ska kommunen, för att ge allmänheten insyn i verksamheten, genom avtalet tillförsäkra sig tillgång till sådana handlingar från den överlämnade verksamheten som anges i insynslagen (SOU 2024:28 avsnitt 17.4). Ett motsvarande förslag till ändring i skollagen, som innebär att kommunen genom avtalet med den enskilda utbildningsanordnaren tillförsäkrar sig tillgång till handlingar för att ge allmänheten insyn i verksamheten, bedöms kunna kombineras med det förslag till införande av offentlighetsprincipen hos enskilda huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och fritidshem som lämnas i denna promemoria (se vidare avsnitt 3.5). När det gäller folkhögskolor som bedriver sfi finns information enligt Skolinformationsutredningen redan tillgänglig i stor utsträckning. Inte heller folkhögskolor som bedriver sådana utbildning omfattas därför av förslaget i denna promemoria om att göra offentlighetsprincipen tillämplig i vissa enskilda verksamheter.

Offentlighetsprincipen ska tillämpas hos enskilda som godkänts som huvudmän enligt skollagen Varje fristående skola, fristående förskola eller fristående fritidshem har en huvudman, oavsett hur ägarförhållandena ser ut. Huvudmannen är den enskilda fysiska eller juridiska person som har ansökt om godkännande

hos Statens skolinspektion, när det gäller fristående skolor, eller hos den kommun där verksamheten ska bedrivas, när det gäller fristående förskolor och fristående fritidshem, och har blivit godkänd som huvudman genom ett beslut av denna myndighet. Det är den som är huvudman som ansvarar för att utbildningen bedrivs i enlighet med de krav som ställs i skollagen och andra författningar (2 kap. 8 § skollagen). Vidare är det huvudmannen som är den vars verksamhet står under tillsyn av Skolinspektionen eller lägeskommunen. Det är också huvudmannen som tar emot bidraget för varje barn eller elev vid förskole- eller skolenheten från hemkommunen (se t.ex. 8 kap. 21 § och 10 kap. 37 § skollagen). Huvudmannaskapet för en fristående skola, fristående förskola eller fristående fritidshem framgår av Skolinspektionens eller kommunens beslut om godkännande och kan inte ändras utan en ny ansökan och ett nytt beslut om godkännande. I tidigare förslag om att införa offentlighetsprincipen för privata aktörer på skollagens område har den som är huvudman för den fristående skolan, förskolan eller fritidshemmet jämställts med en myndighet vid tillämpningen av OSL (se SOU 2015:82 s. 97, SOU 2016:62 s. 179 och lagrådsremissen Offentlighetsprincipen ska gälla i fristående skolor s. 33–34). Skolinformationsutredningen har gjort samma bedömning. Även i denna promemoria görs samma bedömning. Regleringen om handlingsoffentlighet bör så långt som möjligt vara enkel, lätt att tillämpa i praktiken och förutsägbar. Juridiska personer som är huvudmän inom skolväsendet kan ha utländska ägare och ägarstrukturen kan vara komplicerad. En reglering som skulle utsträcka handlingsoffentligheten till en juridisk persons ägare skulle sannolikt bli komplicerad och svårtillämpad. Det bör därför vara huvudmännen för fristående skolor, förskolor eller fritidshem som ska jämställas med myndigheter vid tillämpningen av OSL.

Offentlighetsprincipen ska bara gälla hos huvudmän som är juridiska personer Enligt skollagen kan både fysiska och juridiska personer godkännas som enskilda huvudmän inom skolväsendet (2 kap. 5 §). Endast ett fåtal huvudmän för fristående förskolor och fritidshem är fysiska personer och ingen av huvudmännen för fristående skolor (se SOU 2024:28, avsnitt 11.2.1). Skolinformationsutredningen har övervägt frågan om offentlighetsprincipen bör gälla fysiska personer som är huvudmän för fristående förskolor, skolor och fritidshem och bedömt att sådana huvudmän inte bör omfattas av offentlighetsprincipen. I likhet med vad Skolinformationsutredningen föreslår görs i denna promemoria bedömningen att fysiska personer inte bör omfattas, och inte heller dödsbon och konkursbon efter fysiska personer (se SOU 2024:28 avsnitt 11.2.1). I motsats till utredningen görs dock bedömningen att det inte behöver anges uttryckligen i lagtexten att dödsbon och konkursbon efter fysiska personer undantas. Lagförslaget i denna promemoria innebär att reglerna om handlingsoffentlighet ska gälla hos enskilda juridiska personer som är godkända som enskild huvudman inom skolväsendet. När det gäller dödsbon och konkursbon efter fysiska personer har dessa juridiska personer inte ansökt om och fått godkännande som huvudman. Om en enskild huvudman försatts i konkurs utgör det grund för återkallelse av

godkännandet därför att kravet på ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten inte längre är uppfyllda (se prop. 2017/18:158 s. 53 f.).

Offentlighetsprincipen ska bara gälla handlingar som hör till den verksamhet som omfattas av godkännandet När offentlighetsprincipen har införts för de privata organ som anges i bilagan till OSL har den gjorts tillämplig antingen på all verksamhet eller endast på viss verksamhet hos respektive organ. Det finns inte något hinder för den som är godkänd som enskild huvudman inom skolväsendet att även driva annan verksamhet än den som omfattas av godkännandet. Det bör därför tydliggöras att reglerna om handlingsoffentlighet ska tillämpas på handlingar som hör till den verksamhet som huvudmannen bedriver i egenskap av huvudman inom skolväsendet. Det bör inte bara vara den verksamhet som utgör den egentliga utbildningen i snäv mening som omfattas. Exempelvis bör personaladministrativ verksamhet som avser den personal som utför arbetsuppgifter inom utbildningen anses utgöra verksamhet som omfattas av godkännandet, liksom verksamhet som består i att anskaffa, förvalta och underhålla de lokaler där utbildningen bedrivs.

För mindre huvudmän bör vissa lättnader gälla Att reglerna om allmänna handlingars offentlighet införs i en verksamhet medför ett antal krav på verksamhetsutövaren. Denna ska avgöra om en handling är allmän eller inte och om en allmän handling ska registreras. De allmänna handlingar som inte registreras ska hållas ordnade med undantag för handlingar som är av ringa betydelse för verksamheten. Allmänheten har rätt att ta del av allmänna handlingar om det inte finns hinder på grund av sekretess, och en begäran om att få ta del av en handling måste handläggas skyndsamt. När förslag om att införa offentlighetsprincipen har lagts fram tidigare har företrädare för de enskilda huvudmännen fört fram att de anser att de små huvudmännen drabbas oproportionerligt hårt vilket innebär etableringshinder, att sektorns särart inte värnas och att mångfalden riskerar försämras. Andra remissinstanser (vissa myndigheter, kommuner och organisationer) har däremot ansett att det inte finns tillräckliga skäl att göra skillnad mellan verksamheter med olika omfattning. Utredningar har vidare ansett att det är svårt att utforma en undantagsreglering som inte riskerar att leda till praktiska tillämpningsproblem (se SOU 2015:82 s. 98– 100, SOU 2016:62 s. 161–163 och lagrådsremissen Offentlighetsprincipen ska gälla i fristående skolor s. 34–35). Det har bl.a. anförts att det är svårt att dra en gräns mellan små och större huvudmän t.ex. utifrån elevantal, då detta kan komma att variera från år till år. Som framgår ovan finns fördelar med att låta enskilda huvudmän omfattas av den befintliga regleringen om handlingsoffentlighet, både med hänsyn till att införandet av en sådan ordning medför en lösning på problemet med informationsförsörjningen och till att det är en beprövad lagstiftningsmodell. Det bör därför på nytt övervägas om det på ett träffsäkert sätt kan avgränsas vilka huvudmän som är i behov av lättnader för de krav som offentlighetsprincipen för med sig.

Som invändning mot att de krav offentlighetsprincipen för med sig skulle vara alltför betungande för små fristående skolor och förskolor förs ibland fram att även offentliga huvudmäns verksamhet kan ha en begränsad omfattning, men att det inte finns något undantag från offentlighetsprincipen för små kommunala skol- eller förskoleenheter. Kommunala skolor, förskolor och fritidshem ingår dock alltid i en större organisation och kan få stöd av gemensamma funktioner på nivåer ovanför enhetsnivån inom den kommunala förvaltningsorganisationen. Mindre enskilda huvudmän som är huvudman för bara en eller två fristående skolor eller förskolor eller fristående fritidshem har inte motsvarande förutsättningar. Enskilda huvudmän som har godkännande för fler än två enheter kan däremot ha förutsättningar som kan bedömas som mer likartade med kommuner. Sådana huvudmän kan antas ha möjlighet och incitament att uppnå administrativa fördelar genom samordning av enhetsgemensamma funktioner.

Möjligheten till lättnader bör träffa de huvudmän som har begränsade administrativa resurser Som berörts ovan är t.ex. elevantal inte ett tillräckligt träffsäkert mått för att avgränsa vilka huvudmän som saknar administrativa resurser och som därför riskerar att belastas av det administrativa arbete som offentlighetsprincipens krav för med sig med hänsyn till att elevantal kan variera över tid. Det gäller att hitta en annan avgränsning som inte kan fluktuera från år till år. Enligt 2 kap. 5 § sjätte stycket skollagen ska ett godkännande som huvudman avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller förskoleenhet. Som nämnts i avsnitt 2 har Skolinformationsutredningen i sin analys av den administrativa bördan vid införande av såväl offentlighetsprincipen som insynslagen, delat in enskilda huvudmän i tre kategorier: små, medelstora och stora huvudmän. Utredningen har dragit en gräns utifrån elevantal så att små huvudmän av utredningen definieras som huvudmän med mindre än 200 barn och elever. Av dessa driver omkring en tredjedel även förskola. För att både fånga in små huvudmän som bedriver såväl en skolenhet som en förskoleenhet, och uppnå en juridiskt stringent gräns, föreslås i denna promemoria att möjligheten till lättnader ska gälla enskilda huvudmän som har godkännande som huvudman för högst två enheter (förskoleenheter, skolenheter eller fristående fritidshem), eller som ingår i en koncern där koncernföretagen sammantaget är godkända som huvudman inom skolväsendet för högst två enheter (förskoleenheter, skolenheter eller fristående fritidshem). Eftersom många av dessa huvudmän driver en liten verksamhet med få barn och elever och få anställda i den pedagogiska personalen har denna avgränsning potential att nå de huvudman som kommer att vara i störst behov av lättnader och samtidigt innebära en gränsdragning som minskar utrymmet för tillämpningsproblem. Huvudmän som faller inom denna avgränsning benämns härefter mindre huvudmän i denna promemoria. Med koncern och koncernföretag bör avses detsamma som i årsredovisningslagen (1995:1554). Enligt denna lag utgör moderföretag och dotterföretag tillsammans en koncern. Med koncernföretag avses i årsredovisningslagen företag i samma koncern. I årsredovisningslagen finns detaljerade definitioner av begreppen moderföretag och dotterföretag (se

1 kap. 4 §). Dessa definitioner i årsredovisningslagen överensstämmer med motsvarande definitioner i stiftelselagen (1994:1220), aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar (se 1 kap. 5 § stiftelselagen, 1 kap. 11 § aktiebolagslagen och 1 kap. 10–12 §§ lagen om ekonomiska föreningar). I Skolinformationsutredningens slutbetänkande (SOU 2024:28, kapitel 6) finns beskrivningar av enskilda huvudmän i skolväsendet. Enskilda huvudmän kan ingå i en större koncern som består av ett moderbolag och ett eller flera dotterbolag där moderbolaget har ett bestämmande inflytande över alla sina dotterföretag. Bolagen kan också ingå i en hierarki med flera nivåer där även moderföretaget kan ha ett ytterligare moderföretag över sig. Enligt Skolinformationsutredningen ingick 515 av de totalt 2 476 enskilda huvudmännen (motsvarande 21 procent) i en koncern (SOU 2024:28 avsnitt 6.2 tabell 6.10). De huvudmän som ingår i koncerner är till övervägande delen aktiebolag, även om det förekommer att enstaka ekonomiska föreningar och stiftelser ingår i koncerner. Under 2021 fanns det totalt 256 koncerner bland huvudmännen i skolväsendet. Sett endast till förskole- och skolverksamhet är de flesta av koncernerna relativt små. Av samtliga 256 koncerner hade 194 endast en huvudman i sin bolagsstruktur, se SOU 2024:28 avsnitt 6.3 figur 6.7. Av figuren framgår att det är knappt 90 % av koncernerna som innehåller högst två enheter.

Insynsintresset kan komma att vara störst under den första tiden Skolinformationsutredningen drar slutsatsen att små huvudmän till följd av begränsade administrativa resurser riskerar att i högre utsträckning än stora och medelstora huvudmän belastas av administrativt arbete, och därmed också av vissa kostnader. Utredningen gör också bedömningen att intresset för insyn generellt kommer att vara större när det gäller enskilda huvudmän än det är för de offentliga, åtminstone under de första åren efter att en rätt till insyn införts. Som störst bedöms intresset vara för stora huvudmän som har flera enheter eller ingår i en koncern. Under en begränsad tid kan det därför bli så att stora och medelstora enskilda huvudmän får hantera en stor mängd ärenden om utlämnande av handlingar. Å andra sidan konstaterar utredningen att det är troligt att stora huvudmän, särskilt sådana som ingår i koncerner, har betydligt större administrativa resurser än små huvudmän. Mot denna bakgrund bedöms det på kort sikt finns behov av att ta hänsyn till den administrativa belastningen även för huvudmän som har flera enheter eller ingår i en koncern där ett annat koncernföretag är huvudman (se förslag till övergångsbestämmelse i avsnitt 4). På sikt kan dock huvudmän med flera enheter och huvudmän som ingår i koncerner bedömas ha lika stora möjligheter att hantera de krav som handlingsoffentligheten för med sig som offentliga huvudmän.

3.2 Lättnader för mindre huvudmän när det gäller handläggning av en begäran att få ta del av en handling

Förslag: Mindre huvudmän ska behandla en begäran att få ta del av en handling inom rimlig tid. De ska inte vara skyldiga att på begäran låta den enskilde ta del av handlingen på visst sätt, t.ex. på plats, utan ska få bestämma hur den enskilde ska få ta del av en allmän handling som ska lämnas ut. Det ska dock ske på lämpligt sätt i det enskilda fallet. För sådana huvudmän ska det inte gälla ett förbud att fråga den som begär att få ta del av en handling vem han eller hon är. Rätten att ta del av allmänna handlingar hos sådana huvudmän ska inte gälla en sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling. Sådana huvudmän ska inte heller vara skyldiga att upprätta en beskrivning över allmänna handlingar.

Skälen för förslaget

Handläggning inom rimlig tid i stället för skyndsamt Enligt TF har den som begär att få ta del av en handling rätt att genast eller så snart det är möjligt utan avgift få ta del av handlingen på stället, eller mot avgift få en avskrift eller kopia av handlingen (2 kap. 15 § första stycket och 16 § första stycket). En begäran att få en kopia eller en avskrift av en handling ska behandlas skyndsamt (2 kap. 16 § andra stycket). Ett besked i en utlämnandefråga bör normalt lämnas redan samma dag som en begäran har gjorts. Någon eller några dagars fördröjning kan godtas om den är nödvändig för att myndigheten ska kunna ta ställning till om den efterfrågade handlingen är allmän och innehåller sekretessbelagda uppgifter. Dessutom är en viss fördröjning ofrånkomlig om framställningen avser eller kräver genomgång av ett omfattande material (se vidare SOU 2024:28 avsnitt 4.3). Detta krav bör kunna uppfyllas av enskilda huvudmän i allmänhet. För mindre enskilda huvudmän (se definitionen i avsnitt 3.1) kan dock ett sådant krav vara betungande på ett sätt som inte innebär lika villkor i jämförelse med offentliga huvudmän. Skolinformationsutredningen har i sitt förslag till insynslag föreslagit att huvudmän som omfattas av insynslagen ska ge insyn inom rimlig tid. Här görs bedömningen att en sådan lättnad är lämplig för små huvudmän. För sådana huvudmän bör således gälla att de ska behandla en begäran att få ta del av allmän handling inom rimlig tid. Behandling inom rimlig tid bör i normalfallet innebära inom en vecka. När det gäller okomplicerade framställningar som avser enstaka eller ett fåtal handlingar, eller handlingar som typiskt sett inte innehåller sekretessbelagda uppgifter som t.ex. betyg, är det dock rimligt att huvudmannen tar ställning inom kortare tid än en vecka. Det kan också vara så att behandlingen av en begäran kan ta längre tid än en vecka. Det kan exempelvis gälla en begäran som avser ett stort antal handlingar som typiskt sett innehåller sekretessbelagda uppgifter. Så kan också vara fallet om det inte finns resurser att hantera en begäran inom en vecka, t.ex. under uppehåll mellan läsår eller mellan höst- och vårterminerna (dvs. sommarlov och

jullov). Vid en bedömning av om en begäran hanteras inom rimlig tid bör verksamhetens förutsättningar och resurser beaktas. Det bör således vara relativt ovanligt att exempelvis en huvudman som har två skolenheter, men har hundratals elever och behöver ha administrativ personal i proportion till detta, kan hävda att en längre tid än en vecka är rimligt. Även för sådana huvudmän bör det dock finnas större utrymme under semestertid eller lov under terminstid (jämför SOU 2024:28 s. 448).

Sättet för utlämnande av allmänna handlingar Skolinformationsutredningen har i sitt förslag till insynslag föreslagit att huvudmannen ska få bestämma hur insyn ska ges i det enskilda fallet. I sin motivering har utredningen bedömt att många små verksamheter troligen inte har möjlighet att ge insyn genom att sökanden kommer till huvudmannens lokaler. Även i denna promemoria görs bedömningen att en absolut rätt att ta del av allmänna handlingar på plats i huvudmannens lokaler kan vara betungande för mindre enskilda huvudmän på ett sätt som inte innebär lika villkor i jämförelse med offentliga huvudmän. Det bör därför inte finnas någon absolut skyldighet för sådana huvudmän att låta en sökande ta del av allmänna handlingar på något särskilt sätt. Sådana huvudmän bör få bestämma hur sökanden ska få ta del av en allmän handling som ska lämnas ut. Huvudmannen kan välja att låta sökanden ta del av handlingarna på plats i huvudmannens lokaler eller lämna ut kopior i pappersform eller elektronisk form. I många fall kan det vara enklast för huvudmannen att lämna ut handlingar i digitalt format. Huvudmannen får dock inte välja ett sätt för utlämnande som försvårar för allmänheten att utöva sin rätt att få ta del av en allmän handling hos huvudmannen. Det bör därför komma till uttryck i lagtexten att huvudmannen alltid ska lämna ut handlingar på det sätt som är lämpligt i det enskilda fallet. Vad som är lämpligt måste bedömas med hänsyn till både verksamheten och till den sökande. Som utgångspunkt bör förslagen till lättnadsregler i denna promemoria motsvara vad som gäller enligt Skolinformationsutredningens förslag till insynslag. Ingen av de två varianterna av insynslag medför någon rätt till insyn i en sammanställning av uppgifter från handlingar som var och en omfattas av rätt till insyn (SOU 2024:28 avsnitt 18.1.2 och 25.2). Därför bör inte heller de bestämmelserna i 2 kap. TF som innebär att en sammanställning av uppgifter ur elektroniska handlingar under vissa förutsättningar också kan betraktas som en allmän handling som ska lämnas ut gälla för huvudmän som föreslås omfattas av lättnadsreglerna. Med den nämnda utgångspunkten uppkommer frågor vad som bör gälla i förhållande till bestämmelser i OSL som inte har någon motsvarighet i förslaget till insynslag. Skolinformationsutredningen har inte föreslagit någon motsvarighet till det s.k. frågeförbudet i 2 kap. 18 § TF, dvs. bestämmelsen som innebär ett förbud mot att efterforska vem det är som begär ut en allmän handling eller i vilket syfte, om det inte behövs för att kunna göra en sekretessprövning (SOU 2024:28 avsnitt 21.1.7). Eftersom de huvudmän som omfattas av lättnadsregler föreslås få avgöra på vilket sätt en allmän handling ska lämnas ut skulle det kunna uppstå problem om huvudmannen väljer att lämna ut handlingen genom att t.ex. skicka den med e-post och då inte kan fråga efter kontaktuppgifter. Om det inte finns

någon rätt att vara anonym hos en huvudman som omfattas av lättnadsregler kan det också tänkas i viss utsträckning innebära ett skydd mot ansökningar som görs enbart för att orsaka besvär för huvudmannen. I OSL finns vidare bestämmelser som innehåller krav på myndigheternas beskrivning av allmänna handlingar och information som kan underlätta tillämpningen av offentlighetsprincipen (se 4 kap. 2 §). Någon motsvarighet till dessa bestämmelser finns inte heller i förslaget till insynslag. Det görs här bedömningen att dessa bestämmelser inte heller bör gälla vid ett införande av offentlighetsprincipen för mindre enskilda huvudmän.

3.3 Lättnader för mindre huvudmän när det gäller registrerings- och arkiveringsskyldigheterna

Förslag: Mindre huvudmän ska hålla allmänna handlingar ordnade så att det utan svårighet kan konstateras vilka handlingar som kommer in eller upprättas. Allmänna handlingar som uppenbart är av ringa betydelse för verksamheten ska dock inte behöva hållas ordnade. Vidare ska inte arkivlagen gälla för sådana huvudmän. Bestämmelser om skyldighet att bevara och vårda allmänna handlingar ska finnas i skollagen.

Skälen för förslaget

Skyldigheten att registrera allmänna handlingar För att handlingsoffentligheten ska kunna fungera i praktiken på det sätt som är avsett i TF är det nödvändigt att myndigheterna håller sina allmänna handlingar ordnade så att det utan svårighet kan konstateras vilka handlingar som kommer in eller upprättas. Syftet med bestämmelserna om registrering av allmänna handlingar är att garantera allmänhetens rätt att få tillgång till allmänna handlingar. Det gäller oavsett inom vilken organisation de allmänna handlingarna finns. I och med att enskilda huvudmän inom skolväsendet ska jämställas med myndigheter vid tillämpningen av OSL blir också den lagens bestämmelser om registrering tillämpliga. De krav som ställs innebär att vissa specifika uppgifter måste finnas med. När det gäller handlingar som ska registreras ska det av registret framgå datum då handlingen kom in eller upprättades, diarienummer eller annan beteckning handlingen fått vid registreringen, i förekommande fall uppgifter om handlingens avsändare eller mottagare, och i korthet vad handlingen rör (5 kap. 2 § OSL). I övrigt finns det inga formella krav på registrering. För de flesta handlingar ställs inte särskilt höga krav på hur registreringen ska ordnas. Bestämmelserna ger myndigheter en betydande frihet att ordna sin registrering efter vad som är lämpligast efter för den aktuella myndigheten (se prop. 1979/80:2 del A s. 356). Även enskilda huvudmän inom skolväsendet bör ha frihet att ordna sin registrering utifrån vad som framstår som bäst för den egna verksamheten. Det som kan vara avgörande är t.ex. hur många allmänna handlingar som måste registreras.

När det gäller mindre enskilda huvudmän bedöms att en skyldighet att registrera allmänna handlingar kan vara betungande på ett sätt som inte innebär lika villkor i jämförelse med offentliga huvudmän. Det bedöms vara tillräckligt att sådana enskilda huvudmän är skyldiga att hålla allmänna handlingar ordnade så att det utan svårighet kan konstateras vilka handlingar som kommer in eller upprättas. Detta kan t.ex. innebära att sådana handlingar finns inlagda i tidsföljd i en akt eller att handlingarna annars är ordnade enligt något system som gör det lätt för en utomstående att skaffa sig en överblick över vilka handlingar som finns (se SOU 2024:28, avsnitt 21.4).

Skyldigheten att arkivera allmänna handlingar Ett av syftena med arkivbildningen enligt arkivlagen (1990:782) är att tillgodose rätten att ta del av allmänna handlingar. Myndigheternas arkiv ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rättskipningen och förvaltningen samt forskningens behov (3 §). Varje myndighet ska svara för vården av sitt arkiv, om inte en arkivmyndighet har övertagit ansvaret (4 §). Som grund för arkivvården ska myndigheterna bl.a. organisera arkivet på ett sådant sätt att rätten att ta del av allmänna handlingar underlättas, skydda arkivet mot t.ex. förstörelse och tillgrepp och verkställa föreskriven gallring i arkivet (6 §). Allmänna handlingar får gallras (10 §). Det som enligt arkivlagen gäller för statliga myndigheters arkiv gäller också för arkiv hos sådana enskilda organ som avses i 2 kap. 4 § OSL till den del arkivet härrör från den verksamhet som avses i bilagan till OSL (2 § arkivlagen). När det gäller kommunala företag som ska tillämpa reglerna om handlingsoffentlighet har det i arkivlagen föreskrivits att den gäller även dessa organ (2 a § arkivlagen). Tidigare förslag innebär att det som enligt arkivlagen gäller för kommunala myndigheters arkiv ska gälla för arkiv hos enskilda huvudmän inom skolväsendet (se SOU 2015:82 avsnitt 7.10.1, SOU 2016:62 avsnitt 6.10.2 och lagrådsremissen Offentlighetsprincipen ska gälla i fristående skolor avsnitt 7). I denna promemoria görs ingen annan bedömning när det gäller enskilda huvudmän inom skolväsendet i allmänhet. De skyldigheter som följer av arkivlagen bör dock inte gälla för mindre enskilda huvudmän. För offentliga huvudmän gäller att allmänna handlingar ska bevaras. Allmänna handlingar får dock gallras enligt föreskrifter och särskilda beslut. Myndigheter ska även upprätta en arkivbeskrivning för sina allmänna handlingar (4 kap. 2 § OSL och 6 § 2 arkivlagen), och arkiven står under tillsyn av arkivmyndigheten, vilket innebär att arkivmyndigheten kan ställa krav på hur arkiveringen ska göras. I sitt förslag till insynslag föreslår Skolinformationsutredningen att huvudmännen ska bevara de handlingar som omfattas av insynslagen i minst sju år från det att handlingen kom in till huvudmannen eller skapades hos denne, samt att handlingarna under bevarandet ska hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser syftet med insynslagen. En motsvarande reglering bedöms vid ett införande av offentlighetsprincipen lämplig för mindre enskilda huvudmän. Eftersom förslaget i denna promemoria omfattar fler typer av handlingar än förslaget till insynslag bör det dock finnas möjlighet till gallring tidigare än så. Det bör vara möjligt i samma utsträckning som det

är möjligt att gallra allmänna handlingar i motsvarande kommunal verksamhet i den kommun där huvudmannens skola, förskola eller fritidshem ligger. Bestämmelser om detta bör tas in i skollagen.

3.4 Avgifter vid utlämnande av allmänna handlingar

Förslag: Regeringen ska få meddela föreskrifter om i vilken utsträckning enskilda huvudmän inom skolväsendet ska få ta ut avgifter för att lämna ut kopior eller avskrifter av allmänna handlingar eller för elektroniskt utlämnande av sådana handlingar. Avgiften ska få tas ut i förskott. Bedömning: Avgifterna bör beräknas på motsvarande sätt som enligt de bestämmelser som gäller för statliga myndigheter.

Skälen för förslaget

Av 2 kap. 16 § TF följer att den som önskar ta del av en allmän handling har rätt att mot en fastställd avgift få en avskrift eller kopia av handlingen till den del handlingen får lämnas ut. Det gäller olika regler för sådana avgifter för statliga och kommunala myndigheter. För statliga myndigheter gäller avgiftsförordningen (1992:191). I kommunal verksamhet gäller kommunala taxor som beslutats i kommunen. Skolinformationsutredningen bedömer att det är lämpligt att enskilda huvudmän tillämpar de bestämmelser som gäller för statliga myndigheter och att avgifterna inte får vara högre än hos statliga myndigheter (se SOU 2024:28 avsnitt 11.3.2). I denna promemoria görs samma bedömning. I likhet med utredningen bedöms att det är lämpligt att enskilda huvudmän, liksom offentliga organ inom staten och kommuner, ska ha rätt att ta ut avgifter för kopior av allmänna handlingar. Som utredningen konstaterar kan därmed kostnaderna för utlämnande av kopior av allmänna handlingar bli delvis självfinansierade och inte belasta de enskilda huvudmännen, samtidigt som en rätt att ta ut avgifter för kopior av allmänna handlingar också bör kunna bidra till att i viss mån hämma missbruk av offentlighetsprincipen. Skolinformationsutredningen föreslår att bestämmelser motsvarande avgiftsförordningen tas in i OSL. Som utredningen konstaterar är det avgörande för om regleringen måste finnas i lag eller kan finnas i förordning, om en reglering av hur enskilda organ som ska tillämpa offentlighetsprincipen ska ta ut avgifter för kopior av allmänna handlingar är en civilrättslig eller offentligrättslig reglering enligt 8 kap. regeringsformen (RF). Utredningen sammanfattar sin bedömning med att det finns skäl som talar både för och mot att en sådan reglering ska ses som en civilrättslig reglering enligt 8 kap. 2 § RF. Eftersom det enbart är möjligt att delegera normgivningsmakt till regeringen på det offentligrättsliga området, t.ex. enligt 8 kap. 3 § RF, anser utredningen att regleringen under dessa omständigheter bör ske i lag. I denna promemoria bedöms däremot att övervägande skäl talar för att en sådan reglering kan finnas i förordning. Vid denna bedömning är det avgörande att avgifter för kopior av allmänna handlingar har ett omedel-

bart samband med själva rätten att ta del av allmänna handlingar, som otvivelaktigt är av offentligrättslig karaktär. När det är fråga om offentligrättsliga föreskrifter finns det en möjlighet för riksdagen att delegera föreskriftsrätten till regeringen (8 kap. 2 § 2 och 3 § RF). Bestämmelser om hur avgifter för kopior och avskrifter eller utskrifter beräknas för statliga myndigheter finns i 15–22 §§ avgiftsförordningen. I Skolinformationsutredningens förslag till införande av offentlighetsprincipen ingår att motsvarande bestämmelser om avgiftsuttag införs i OSL. Bestämmelserna i 15 § 1 avgiftsförordningen avser dock endast kopior i pappersform. Öppna data-utredningen har i sitt slutbetänkande Avgifter för information i elektronisk form (SOU 2020:82) lämnat förslag till bestämmelser som ska gälla för statliga myndigheter vid uttag av avgift för elektroniska handlingar. Förslaget bereds för närvarande i Regeringskansliet. Skolinformationsutredningen konstaterar att det finns andra möjliga principer för avgiftsuttag, särskilt vad gäller digitalt material. Av praxis framgår att statliga myndigheter har möjlighet att ta ut en avgift för att på begäran tillhandahålla begärda handlingar i digital form med stöd av 4 § första stycket 8 avgiftsförordningen (se HFD 2013 ref. 21 och Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 4805–14 samt SOU 2010:4 s. 172). I Skolinformationsutredningens förslag om införande av offentlighetsprincipen ingår dock inte något förslag till reglering av avgiftsuttag för digitala kopior i OSL (SOU 2024:28 s. 178). Däremot ingår i Skolinformationsutredningens förslag till insynslag en bestämmelse som ger huvudmannen rätt att ta ut en avgift om en kopia av handlingen – fysisk eller digital – skickas eller överlämnas till den som har begärt insyn. Avgiften föreslås uppgå till 50 kronor om insynen avser tio sidor. För varje sida därutöver föreslås avgiften vara två kronor (SOU 2024:28 avsnitt 21.2 och 11.3). Det bedöms här lämpligt att föreskrifter om avgifter för kopior eller avskrifter av allmänna handlingar meddelas av regeringen i förordning. Ett bemyndigande för regeringen att meddela sådana föreskrifter bör därför införas i 6 kap. OSL. Sådana föreskrifter bör som utgångspunkt utformas i överensstämmelse med vad som gäller för statliga myndigheter. I likhet med vad Skolinformationsutredningen föreslagit bör avgifter inte kunna tas ut med högre belopp eller för andra typer av kostnader än som är möjligt hos statliga myndigheter. Det bör alltså exempelvis inte vara möjligt att ta ut avgift för nedlagd tid för att ta fram och sekretesspröva handlingar. Här görs vidare bedömningen att även avgiftsuttag för elektroniskt utlämnande bör regleras. Som framgår ovan har statliga myndigheter möjlighet att ta ut en avgift för att på begäran tillhandahålla begärda handlingar i digital form med stöd av 4 § första stycket 8 avgiftsförordningen. Enligt 5 § tredje stycket avgiftsförordningen får en myndighet själv, upp till full kostnadstäckning, besluta om storleken på sådana avgifter om inte regeringen har föreskrivit något annat. För att kostnaderna för elektroniska utlämnanden ska bli förutsebara görs här bedömningen att den kommande regleringen även bör omfatta elektroniska utlämnanden. I avvaktan på beredningen av Öppna-data-utredningen kan följande principiella överväganden utgöra en utgångspunkt för en reglering. Närmare överväganden kommer dock att behöva göras när förordningsregleringen tas fram. Som en utgångspunkt uppmärksammas att det är skillnad mellan att å 30 ena sidan skanna in handlingar i pappersform och att å andra sidan t.ex.

genom e-post lämna ut en handling som upprättats i form av en fil, och som därmed redan finns i digital form. I det förstnämnda fallet utförs ett arbete som motsvarar framställning av papperskopior. I det sistnämnda fallet är kostnaderna minimala. Om ett dokument som tagits fram elektroniskt innehåller sekretessbelagda uppgifter kan dock dokumentet behöva dras ut på papper och sekretessbelagda uppgifter maskas innan papperskopiorna lämnas ut eller skannas för att lämnas ut i elektronisk form. Enligt TF och avgiftsförordningen är det som nämnts, inte tillåtet att ta ut en avgift för själva sekretessprövningen, men om ett elektroniskt dokument behöver skrivas ut på papper uppstår en kostnad för pappershanteringen och eventuell skanning av maskerade dokument. Det bedöms därför att en enskild huvudman bör kunna ta ut en avgift för utlämnande av allmänna handlingar som överförts från papper till elektronisk form, oavsett om det beror på att originaldokumentet finns i pappersform eller pappershanteringen beror på en sekretessprövning av ett elektroniskt dokument. Vid ett sådant utlämnande görs här bedömningen att avgiften bör vara densamma som för utlämnande av papperskopior hos statliga myndigheter, dvs. för närvarande 50 kronor vid en beställning som motsvarar tio sidor och två kronor för varje sida därutöver. Om huvudmannen av lämplighetsskäl eller på begäran lämnar ut en handling i elektronisk form på ett fysiskt lagringsmedium, t.ex. ett USB-minne eller en DVD-skiva, bör en avgift kunna tas ut som motsvarar styckkostnaden vid inköpet för lagringsmediet.

3.5 Ändringar i skollagen

Förslag: Det ska i skollagen införas mer detaljerade bestämmelser om insyn vid entreprenad inom komvux än vad som följer av kommunallagen. Det ska i skollagen anges att om en kommun överlämnar uppgifter som avser utbildning inom komvux på entreprenad ska kommunen, för att ge allmänheten insyn i verksamheten, genom avtalet tillförsäkra sig tillgång till i lagen angivna handlingstyper som hör till den verksamhet som omfattas av avtalet. Förslaget motsvarar Skolinformationsutredningens kompletterande förslag till insynslagen. Mindre huvudmän ska bevara och vårda allmänna handlingar så att de är tillgängliga i minst sju år. En sådan huvudman ska dock få gallra allmänna handlingar tidigare än sju år i enlighet med vad som gäller om gallring av allmänna handlingar i den kommun där huvudmannens skola, förskola eller fritidshem ligger. Bestämmelsen om skyldighet för huvudmän för fristående skolor som sätter betyg att överlämna betygshandlingar till den kommun där skolan är belägen ska ändras till att bara gälla huvudmän som inte omfattas av arkivlagen.

Skälen för förslaget

Skolinformationsutredningen föreslår i sitt slutbetänkande ändringar i skollagen och kommunallagen som har samband med såväl utredningens förslag om införande av offentlighetsprincipen som dess förslag till insynslag. De föreslagna ändringarna i skollagen och kommunallagen som

har samband med förslaget till insynslag är en följd av att insynslagen inte föreslås omfatta enskilda utbildningsanordnare som bedriver komvux på entreprenad (SOU 2024:28 avsnitt 17.4.3 och 23). Vidare föreslås i denna promemoria, till skillnad mot utredningens förslag om offentlighetsprincipen, som även omfattar enskilda utbildningsanordnare som utför utbildning inom komvux på entreprenad, att ett införande av offentlighetsprincipen ska begränsas till enskilda huvudmän inom skolväsendet. Till följd av detta behöver justeringar göras i utredningens förslag till ändring i skollagen. Skolinformationsutredningen föreslår att det i en ny bestämmelse i 23 kap. skollagen, som innehåller bestämmelser om entreprenad inom skolväsendet, anges att om en kommun överlämnar uppgifter inom kommunal vuxenutbildning på entreprenad ska kommunen, för att ge allmänheten insyn i verksamheten, genom avtalet tillförsäkra sig tillgång till vissa handlingstyper från den överlämnade verksamheten som anges i 2 kap. 1–5 §§ insynslagen. När det gäller den bestämmelse i skollagen som föreslås i denna promemoria bör de handlingstyper som anges i bestämmelsen motsvara de flesta handlingstyper som räknas upp i insynslagen. Att överensstämmelsen inte bör vara fullständig beror på att vissa i insynslagen angivna handlingstyper inte förekommer i komvux, exempelvis åtgärdsprogram. Som utredningen framhåller bör paragrafen i ett upphandlingsförfarande beaktas redan vid upprättandet av förfrågningsunderlaget vid en entreprenad avseende komvux. Skolinformationsutredningen föreslår i sitt förslag till insynslag att huvudmännen som huvudregel ska bevara de handlingar som omfattas av insynslagen i minst sju år från det att handlingen kom in till huvudmannen eller skapades hos denne, samt att handlingarna under bevarandet ska hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser syftet med insynslagen. En motsvarande reglering bedöms vid ett införande av offentlighetsprincipen lämplig för mindre enskilda huvudmän. Eftersom förslaget i denna promemoria omfattar fler typer av handlingar än förslaget till insynslag bör det dock finnas möjlighet till gallring tidigare än sju år. Det bör vara möjligt i samma utsträckning som det är möjligt att gallra allmänna handlingar i motsvarande kommunal verksamhet i den kommun där huvudmannens skola, förskola eller fritidshem ligger. Bestämmelser om detta bör tas in i skollagen. Enligt skollagen ska huvudmannen för en fristående skola där betyg sätts lämna över elevers slutbetyg eller de betygsdokument som eleven får efter fullföljd gymnasieutbildning till den kommun där skolan är belägen (29 kap. 18 §). Syftet är att ge eleverna i fristående skolor en möjlighet att i efterhand kunna begära uppgifter om genomförd skolgång om t.ex. ett originalbetygsdokument går förlorat, eftersom fristående skolor i dag inte har någon skyldighet att tillämpa arkivlagen och därmed inte heller någon skyldighet att bevara sina elevers betygshandlingar. I denna promemoria föreslås att arkivlagens bestämmelser om kommunala arkiv ska gälla för enskilda juridiska personer som är huvudmän inom skolväsendet, med undantag för huvudmän som bara har två enheter eller ingår i en koncern som totalt har högst två enheter. För huvudmän som blir skyldiga att arkivera sina allmänna handlingar och att överlämna sitt arkiv till de kommunala arkivmyndigheterna blir därmed bestämmelsen om över- 32 lämnande av betygshandlingar i skollagen överflödig. Bestämmelsens

tillämpningsområde bör därför begränsas till att avse sådana huvudmän som inte omfattas av arkivlagen, dvs. dels fysiska personer, dels juridiska personer som har godkännande som huvudman för högst två enheter, och som inte ingår i en koncern med fler än två enheter.

4 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Förslag: Lagändringarna i offentlighets- och sekretesslagen ska träda i kraft den 1 januari 2027. Handlingar som kommit in eller upprättats före denna dag ska inte omfattas av reglerna om handlingsoffentlighet. Även de ändringar i arkivlagen, skollagen och lagen om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter som föreslås med anledning av offentlighetsprincipens införande hos huvudmän för fristående skolor ska träda i kraft den 1 januari 2027. Skyldigheten att arkivera allmänna handlingar ska inte gälla handlingar som före ikraftträdandet kommit in till eller upprättats hos sådana huvudmän. Bestämmelserna om tystnadsplikt i skollagen ska gälla i sin äldre lydelse för förhållanden som avser tid före den 1 januari 2027. Äldre föreskrifter ska vidare gälla för slutbetyg och andra betygsdokument som en huvudman för en fristående skola har överlämnat eller skulle ha överlämnat till den kommun där skolan är belägen före ikraftträdandet. Under 2027 ska de s.k. lättnadsregler i offentlighets- och sekretesslagen och undantaget från arkivlagens tillämpningsområde som i lagförslagen föreslås gälla för mindre enskilda huvudmän även tillämpas på andra enskilda huvudmän som omfattas av förslagen till ändring i lagarna.

Skälen för förslaget

Ändringarna i OSL bör träda i kraft vid en tidpunkt som ger de berörda enskilda huvudmännen en rimlig tid för förberedelser. Skolinformationsutredningen föreslår den 1 juli 2026 som ikraftträdande för sina förslag till ändringar i OSL. Eftersom det gått en viss tid sedan utredningens slutbetänkande överlämnades bedöms den 1 januari 2027 vara en lämplig tidpunkt för ikraftträdandet av de ändringar som föreslås i denna promemoria. Även de följdändringar som föreslå i andra lagar bör träda i kraft samma datum. Som anges i avsnitt 3 kan intresset för insyn generellt förväntas vara större när det gäller enskilda huvudmän än det är för offentliga huvudmän, åtminstone under en tid efter att offentlighetsprincipen införts, och som störst för enskilda huvudmän som har flera enheter eller ingår i en koncern. Under en begränsad tid kan det därför bli så att sådana huvudmän får hantera en stor mängd ärenden om utlämnande av handlingar. Mot denna bakgrund bedöms det på kort sikt finns behov av att ta hänsyn till den administrativa belastningen även för stora huvudmän som ingår i koncerner, men detta behov kan förutses vara övergående. Det bör därför införas en övergångsbestämmelse som innebär att de lättnadsregler som föreslås i 33

denna promemoria för huvudmän som bara har två enheter eller ingår i en koncern där det totalt finns högst två enheter, under ett års tid efter ikraftträdandet ska gälla för samtliga enskilda huvudmän som föreslås omfattas av offentlighetsprincipen. I övrigt hänvisas till Skolinformationsutredningens slutbetänkande (se SOU 2024:28 avsnitt 15.1 och 15.2).

5 Konsekvenser

5.1 Konsekvenser för enskilda huvudmän

Om offentlighetsprincipen införs i fristående skolor, förskolor och fritidshem kommer nya krav att ställas på de enskilda huvudmännen inom skolväsendet. I denna promemoria föreslås dock lättnader i hanteringen vid införande av offentlighetsprincipen för mindre enskilda huvudmän. De som berörs av lättnaderna är enskilda huvudmän som har högst två enheter (förskole- eller skolenheter eller fristående fritidshem) eller som ingår i en koncern där koncernföretagen sammantaget är godkända som huvudman inom skolväsendet för sammanlagt högst två enheter (förskoleenheter, skolenheter eller fristående fritidshem), här benämnda mindre huvudmän. Läsåret 2022/23 fanns nästan 2 800 enskilda huvudmän i skolväsendet. Ca 2 260 av dessa bedrev förskola och ca 750 bedrev grundskola och gymnasieskola. De allra flesta enskilda huvudmän är små och har endast en skol- eller förskoleenhet. Hösten 2022 var det 1 727 av 1 972 enskilda huvudmän som endast bedrev en förskola. Läsåret 2022/23 var det 37 enskilda huvudmän som drev fem förskolor eller fler. Även när det gäller grundskolor och gymnasieskolor är det vanliga att en enskild huvudman bedriver en enda skolenhet. Läsåret 2022/23 fanns det 650 enskilda huvudmän (ca 85 procent) i grund- och gymnasieskolan som bara drev en skolenhet. Det betyder att nio av tio huvudmän för grundskolor och åtta av tio huvudmän för gymnasieskolor endast driver en enda skola. Det fanns 26 enskilda huvudmän (ca 3 procent) som drev fem skolor eller fler. Promemorian innehåller också i avsnitt 4 förslag om att även enskilda huvudmän som inte är små, dvs. huvudmän som bedriver fler än två förskole- eller skolenheter eller ingår i en koncern med fler än två enheter, ska kunna få lättnader under det första året efter att offentlighetsprincipen införts hos enskilda huvudmän. Under denna övergångsperiod gäller alltså lättnader för samtliga enskilda huvudmän. Konsekvensbeskrivningen begränsas till konsekvenserna av de förslag i denna promemoria som avviker från Skolinformationsutredningens förslag till införande av offentlighetsprincipen. För en beskrivning av konsekvenserna av att införa offentlighetsprincipen hos enskilda huvudmän med samma krav som de som gäller för offentliga huvudmän, hänvisas till Skolinformationsutredningens slutbetänkande (SOU 2024:28, kapitlen 13 och 14) som remitteras samtidigt som denna promemoria.

5.1.1 Ekonomiska konsekvenser för huvudmän

Skolinformationsutredningen har genomfört omfattande analyser av de ekonomiska konsekvenserna för enskilda huvudmän för fristående skolor, förskolor och fritidshem såväl utifrån ett införande av offentlighetsprincipen som utifrån ett införande av utredningens förslag om en särskild lag om insyn i enskilda huvudmän (insynslagen). Som underlag för sina analyser har utredningen låtit göra en undersökning om offentliga skolors och förskolors kostnader för offentlighetsprincipen. Vidare har utredningen gjort antaganden om vilka kostnader som kan uppstå för de enskilda huvudmännen vid införande av såväl offentlighetsprincipen som insynslagen. Som nämnts i avsnitt 3.1. har Skolinformationsutredningen valt att analysera konsekvenserna för små, stora och medelstora huvudmän utifrån barn- eller elevantal (se SOU 2024:28, avsnitt 14.1). Utmärkande drag för små huvudmän enligt Skolinformationsutredningens klassificering är att de i regel endast bedriver en skolenhet, och i en tredjedel av fallen, en skolenhet och en förskoleenhet (s. 279). Det är mycket ovanligt att de ingår i en koncern. Den typiska medelstora huvudmannen har en till två förskoleenheter eller en till två skolenheter. Som framgår av avsnitt 3.1 har de förslag till lättnadsregler som föreslås i denna promemoria avgränsats till att gälla enskilda huvudmän som har högst två enheter (förskoleenheter, skolenheter eller fristående fritidshem), eller som ingår i en koncern där koncernföretagen sammantaget är godkända som huvudman inom skolväsendet för högst två enheter (förskoleenheter, skolenheter eller

fristående fritidshem ) , dvs. huvudmän som i de flesta fall kan antas ha

begränsad tillgång till administrativ personal. Detta innebär att de förslag om s.k. lättnadsregler i OSL som lämnas i denna promemoria träffar sådana huvudmän som utredningen benämner små huvudmän, men även vissa huvudmän som den benämner som medelstora. För att det ska vara möjligt för remissinstanserna att jämföra konsekvenserna av de olika alternativen för ökad insyn, används i denna promemoria samma underlag, antaganden och uppskattningar som i Skolinformationsutredningen (se SOU 2024:28, avsnitten 14.1–14.4 och 28.1– 28.3). Det görs här bedömningen att de uppskattningar som utredningen gör beträffande små och medelstora huvudmän är relevanta för sådana huvudmän som omfattas av lättnadsreglerna. Huvudmän med fler än två enheter, men som med utredningens definition är medelstora, kommer dock inte att omfattas av lättnadsreglerna annat än under det första året efter att offentlighetsprincipen införts. För varje kategori enskilda huvudmän (små, medelstora och stora) specificerar utredningen i sin analys de ekonomiska konsekvenserna för huvudmän som endast bedriver förskola respektive för huvudmän som, förutom förskola, också bedriver skola och fritidshem. Detta beror på att kostnaderna skiljer sig åt mellan förskola och skola. För att underlätta jämförelser mellan betänkandet och promemorian redovisas kostnaderna på motsvarande sätt här.

Kostnader uppstår utifrån personalens arbetstid, juridiskt stöd och kompetensutveckling

Som framgår av avsnitt 3 innebär förslagen i denna promemoria att kraven som följer av offentlighetsprincipen kommer att ställas lägre för mindre enskilda huvudmän, när det gäller • skyndsamhet, • registrering av handlingar, • i vilken form allmänheten kan ta del av handlingen, och • arkiveringstid.

Förslagen innebär att mindre enskilda huvudmän omfattas av möjligheten till lättnader i hanteringen av allmänna handlingar i jämförelse med de krav som ställs på offentliga huvudmän. De huvudmän som omfattas av lättnaderna ska hålla allmänna handlingar ordnade och vårda dem. På begäran ska huvudmännen lämna ut en allmän handling inom rimlig tid och handlingarna ska som huvudregel bevaras under sju år. De kostnader som följer av förslagen i denna remisspromemoria bedöms uppstå i fråga om • personalens arbetstid, • juridiskt stöd, och • utbildning och kompetensutveckling.

Skolinformationsutredningen bedömer att ett införande av offentlighetsprincipen med samma krav som för offentliga huvudmän medför att de enskilda huvudmännen kommer att behöva betala en avgift för tillsyn från en kommunal arkivmyndighet. Eftersom förslaget i denna promemoria är att arkivlagen inte ska gälla för mindre huvudmän, beräknas ingen sådan avgift för sådana huvudmän.

Kostnader uppskattas främst uppstå för personalens arbetstid Kostnader för förslagen i promemorian bedöms främst uppstå för mindre huvudmän för den arbetstid personalen behöver avsätta för att hantera allmänna handlingar. I personalkostnaderna ingår den arbetstid som behövs för att: • hålla allmänna handlingar ordnade och vårda dem, • hantera framställningar om utlämnande av allmänna handlingar • efterleva krav på tillgänglighet, och • bevara handlingar.

Skolinformationsutredningen bedömer att det är mycket svårt att uppskatta hur många handlingar de enskilda huvudmännen kommer att behöva hantera (se vidare SOU 2024:28, avsnitten 14.15.1 och 14.15.2). Av den undersökning utredningen har låtit göra hos offentliga huvudmän framgår att det är ytterst ovanligt att handlingar begärs ut från de kommunala förskolor som intervjuats. Även när det gäller skolor förekommer ett mycket begränsat antal förfrågningar om allmänna handlingar. De ärenden som hos kommunala förskolor i störst utsträckning medför diarieföring och arkivering är handlingar som rör driften av förskolan, t.ex. ansökningar om 36 tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd, och inspektions-/kontroll-

rapporter från Miljöförvaltningen. För skolor är dokumentationskraven högre. Där finns t.ex. betygsdokumentation. Det betyder att fler handlingar hanteras inom skolan. Utredningen bedömer att de enskilda huvudmännen kommer att få lägga mer tid på den handläggning som följer av offentlighetsprincipen än offentliga huvudmän, eftersom de väntas få fler förfrågningar om insyn i allmänna handlingar. Särskilt gäller det den första tiden när offentlighetsprincipen införts. Vidare uppskattar utredningen att huvudmän för skolor kommer att få fler förfrågningar om handlingar än huvudmän som endast bedriver förskolor. Enligt utredningen är det troligt att en hel del av förfrågningarna hos huvudmän för skolor kan komma gälla handlingar som rör elever, t.ex. åtgärdsprogram. Handläggningen av sådana handlingar kräver sekretessprövning vilket är tidskrävande. De lättnader i hanteringen som i denna promemoria föreslås för mindre enskilda huvudmän bedöms vara tidsbesparande i jämförelse med om offentlighetsprincipen skulle införas med samma krav som för offentliga huvudmän. Förslagen innebär att huvudmannen, för varje dokument i verksamheten, måste fastställa om handlingen är inkommen eller upprättad, och hålla de handlingar som bedöms falla inom dessa kategorier ordnade och vårdade. Detta är en förutsättning för att handlingarna i praktiken ska finnas tillgängliga. Ett sådant krav borde därmed endast medföra marginellt ökad arbetstid för personalen. Även lättnaden i relation till skyndsamhetskravet bedöms vara tidsbesparande för en enskild huvudman som får en begäran om utlämnande av en allmän handling. En offentlig huvudman ska vid en begäran skyndsamt lämna ut handlingen. För en enskild huvudman som saknar administrativ personal skulle detta krav vara tidskrävande. Med den föreslagna lättnaden har huvudmannen i stället möjlighet att anpassa tillgängligheten efter förutsättningarna för huvudmannens förskole- eller skolenheter, dvs. att i vissa situationer dröja något med att hantera begäran om utlämnade av en allmän handling (se vidare avsnitt 3.2 och 3.3. i denna promemoria). Vidare kan en anställd inom en liten huvudman hantera en begäran när verksamheten i övrigt ger mer utrymme att göra det. Beräkningarna i denna promemoria om kostnaderna för personalens arbetstid utgår från Skolinformationsutredningens beräkningar för införande av offentlighetsprincipen och insynslagen. Utredningen uppskattar att det hos små och medelstora huvudmän främst kommer att vara rektor som ansvarar för handläggningen av handlingar. Hos stora huvudmän, som i högre utsträckning har tillgång till administrativ personal, antas handläggningen skötas av både av rektor och administratör. Utifrån detta baserar utredningen sina beräkningar av personalens lönekostnader på uppgifter om löner för rektorer och administratörer (se vidare SOU 2024:28, bilaga 5). Om offentlighetsprincipen införs hos enskilda huvudmän med samma krav som de som ställs på offentliga huvudmän, uppskattar utredningen att arbetstiden för den personal som kommer att hantera utlämnanden av allmänna handlingar kommer att öka med 10 procent hos små och medelstora huvudmän som endast bedriver förskola, och med 15 procent hos stora huvudmän inom samma skolform. Arbetstiden för den personal som kommer att hantera utlämnanden av allmänna handlingar hos huvudmän 37

som också bedriver skolor och fritidshem uppskattas öka med 15 procent hos små huvudmän, med 20 procent hos medelstora huvudmän, samt med 25 procent hos stora huvudmän. För Skolinformationsutredningens definition av små, stora och medelstora huvudmän, se tabell 14.1 i SOU 2024:28. Kostnadsberäkningar finns i avsnitt 14.5. Skolinformationsutredningens huvudförslag till insynslag innehåller motsvarande förslag till lättnader för hanteringen av handlingar som promemorian (se SOU 2024:28, kapitel 21). Dessutom specificeras i huvudförslaget till insynslag vilka handlingstyper som rätten till insyn omfattar, vilket innebär att färre handlingar behöver hanteras (se SOU 2024:28, kapitel 19). Denna lista är utformad på ett sådant sätt att den endast i liten utsträckning innehåller handlingar med uppgifter som inte bör spridas (se SOU 2024:28, kapitel 20). Därmed antas behovet av en prövning som motsvarar sekretessprövningen minska, vilket i sin tur minskar den administrativa bördan. I fallet med insynslagen med lista uppskattar utredningen att arbetstiden för den personal som kommer att hantera utlämnande av allmänna handlingar kommer att öka med 7 procent för små huvudmän som endast bedriver förskola och med 10,5 procent för små huvudmän som bedriver skola och fritidshem (se SOU 2024:28, avsnitt 28.4). Utredningen uppskattar att lönekostnaderna vid införande av insynslagen uppgår till 70 procent av lönekostnaderna vid införande av offentlighetsprincipen med samma krav som för offentliga huvudmän. Utredningen lämnar också förslag till en variant av insynslagen: en insynslag utan lista över vilka handlingstyper som rätten till insyn omfattar (se SOU 2024:28, kapitel 25). Det förslaget innehåller samma lättnadsregler som insynslagen men saknar listan. Förslaget är inte kostnadsberäknat, men utredningen konstaterar att mängden handlingar som ska hanteras innebär att det administrativa arbetet ökar i jämförelse med insynslagen med lista. Som nämnts innehåller förslagen i denna promemoria motsvarande lättnader i hanteringen som förslaget till insynslag. Om förslagen införs uppskattas ökningen av berörd personals arbetstid därför bli mindre än om offentlighetsprincipen införs med samma krav som på offentliga huvudmän. Eftersom förslaget inte specificerar några handlingstyper, utan rätten till insyn gäller alla allmänna handlingar som finns hos huvudmannen, uppskattas en något större ökning av personalens arbetstid än för insynslagen med lista. Mot bakgrund av detta uppskattas de ökade personalkostnaderna vid införande av förslagen i denna promemoria uppgå till 80 procent av de uppskattade lönekostnaderna vid införande av offentlighetsprincipen med samma krav som ställs på offentliga huvudmän. Med utgångspunkt i utredningens typfall – där en typisk liten huvudman bedriver en enhet och en typisk medelstor huvudman bedriver två enheter – kan den årliga lönekostnaden uppskattas på följande sätt. För en typisk liten förskolehuvudman som bara bedriver en förskoleenhet uppskattas den årliga lönekostnaden till 62 400 kronor. För en typisk medelstor förskolehuvudman med två enheter uppskattas den årliga lönekostnaden till totalt 124 800 kronor. För huvudmän med endast en skolenhet uppskattas den årliga lönekostnaden till 123 520 kronor. För en huvudman med två skolenheter, som med utredningens definition anses som medelstor, uppskattas den årliga lönekostnaden till 246 400 kr. Den årliga

lönekostnaden för en medelstor huvudman som har en förskoleenhet och en skolenhet uppskattas till 227 200 kronor.

Vid vissa tillfällen kan huvudmännen komma att behöva köpa in juridiskt stöd Skolinformationsutredningen konstaterar att de privata aktörerna kommer att behöva göra sekretessprövningar vid utlämnande av handlingar. Ibland kan dessa bedömningar vara förhållandevis komplicerade och förutsätta juridisk kompetens som de enskilda huvudmännen inte nödvändigtvis besitter. Det gäller särskilt under den första tiden efter att offentlighetsprincipen införts då huvudmännen inte har vana att genomföra dessa sekretessprövningar (se SOU 2024:28, avsnitten 14.4.4 och 28.3.4). Större enskilda huvudmän och sådana huvudmän som ingår i en koncern kan förväntas få juridiskt stöd inom sin organisation, medan mindre huvudmän kan behöva köpa in juridiska tjänster. Kostnaderna för juridiskt stöd vid införande av förslagen i promemorian bedöms motsvara de kostnader som Skolinformationsutredningen uppskattar till följd av införande av insynslagen med lista. Visserligen är listan avsedd att underlätta bedömningar på så sätt att antalet handlingar som omfattas begränsas, och på så sätt att handlingstyperna på listan är utvalda för att antalet prövningar som motsvarar sekretessprövning ska minska. Å andra sidan konstaterar utredningen att listan medför gränsdragningsproblem när det gäller om en handling är hänförlig till någon av handlingstyperna i insynslagen (se vidare SOU 2024:28, avsnitt 19.1). Det är därför oklart i vilken utsträckning listan begränsar behovet av juridiska bedömningar. Mot bakgrund av detta uppskattas kostnaden för juridiska tjänster till 12 000 kronor per år för mindre huvudmän som omfattas av lättnadsregler och som endast bedriver en enhet inom förskola. För förskolehuvudmän som bedriver två enheter uppskattas kostnaderna till 20 000 kronor per år. När det gäller huvudmän som omfattas av lättnadsregler och som bedriver en enhet inom skola och fritidshem uppskattas den årliga kostnaden till 20 000 kronor per år. För sådana huvudmän som bedriver två enheter inom skola och fritidshem uppskattas den årliga kostnaden för juridiska tjänster till 40 000 kronor per år, och för huvudmän med en skolenhet och en förskoleenhet till 28 000 kronor per år.

Viss utbildning och kompetensutveckling kommer att behövas Skolinformationsutredningen bedömer att offentlighetsprincipen innebär nya arbetsuppgifter för de privata aktörerna som innebär att personal kommer att behöva utbildas i regelverket. Kostnaden för utbildning uppskattas till 2 200 kronor per år för typfallet av små huvudmän inom förskola som endast bedriver en enhet. För typiska medelstora huvudmän som bedriver två enheter inom förskola uppskattas den årliga kostnaden till 4 400 kronor. Utredningen uppskattar den årliga kostnaden till 2 540 kronor per år för typiska små huvudmän som bedriver skola och fritidshem med endast en enhet. För typfallet av medelstora huvudmän som bedriver två enheter inom skola och fritidshem uppskattas den årliga kostnaden till 5 080 kronor per år, och för huvudmän med en skolenhet och en förskoleenhet till 4 700 kronor per år. (Se vidare SOU 2024:28,

tabellerna 14.5 och 14.6). Förslagen i denna promemoria bedöms varken öka eller minska dessa kostnader.

Totala årliga kostnader för huvudmän som föreslås omfattas av lättnadsregler Den totala årliga kostnaden för offentlighetsprincipen med de lättnader för vissa huvudmän som förslagen i denna promemoria innebär, framgår av tabell 5.1.

Tabell 5.1 Totala uppskattade årliga kostnader för offentlighetsprincipen för huvudmän som föreslås omfattas av lättnadsregler

Huvudmän som endast Andra mindre huvudmän bedriver förskola

Kostnader Typisk liten Typisk Typisk liten Typisk Typisk huvudman medelstor huvudman medelstor medelstor med en huvudman med en huvudman huvudman förskole- med två skolenhet med en med två enhet förskole- förskole- skolenheter enheter och en skolenhet Personalkost- 62 400 kr 124 800 kr 123 520 kr 227 200 kr 246 400 kr nader Juridiskt stöd 12 000 kr 20 000 kr 20 000 kr 28 000 kr 40 000 kr Utbildning och 2 200 kr 4 400 kr 2 540 kr 4 700 kr 5 080 kr kompetensutveckling

Total kostnad 76 600 kr 149 200 kr 146 060 kr 259 900 kr 291 080 kr per år

Klicka här för att ange Källa eller Anm.

En sammanfattning av den beräknade totala kostnaden för små och medelstora enskilda huvudmän för att införa offentlighetsprincipen med samma krav som för offentliga huvudmän respektive insynslagen med lista framgår av tabellerna 14.5 och 14.6 i SOU 2024:28.

Under en begränsad tid bör alla huvudmän få lättnader För att underlätta för alla enskilda huvudmän under den första tiden efter att offentlighetsprincipen har införts, föreslås lättnaderna i hanteringen av allmänna handlingar även gälla huvudmän med fler än två enheter, under ett års tid (se avsnitt 4). Utredningen bedömer att intresset för insyn hos enskilda huvudmän kan komma att vara särskilt stort den första tiden efter att offentlighetsprincipen har införts. Handläggningen bedöms medföra att arbetstid läggs på hanteringen och riskerar också att medföra vissa kostnader. I och med att även stora huvudmän föreslås omfattas av lättnadsregler under det första året får de möjlighet att bygga upp rutiner för handläggningen. Lättnadsreglerna medför också kostnadslättnader.

De lättnadsregler som föreslås gälla även huvudmän med fler än två enheter och huvudmän som ingår i en koncern med fler än två enheter, under det första året efter att offentlighetsprincipen införts, är samma som för mindre huvudmän, nämligen att kraven som följer av offentlighetsprincipen kommer att ställas lägre när det gäller • skyndsamhet, • registrering av handlingar, • i vilken form allmänheten kan ta del av handlingen, och • arkiveringstid.

På sikt bör dessa enskilda huvudmän ha lika goda möjligheter att hantera de krav som offentlighetsprincipen för med sig som offentliga huvudmän. Nedan görs en konsekvensanalys som gäller övergångsåret. Som nämnts ovan delar Skolinformationsutredningen in enskilda huvudmän utifrån elevantal, i små, stora och medelstora huvudmän (se SOU 2024:28, avsnitt 14.1). Utifrån storleksklassificeringen sammanfattar utredningen karaktärsdrag hos de olika huvudmannastorlekarna, se vidare figur 14.1. Stora huvudmän för endast förskola har enligt tabellen 15 enheter, och det är också utifrån det typfallet kostnaderna för sådana huvudmän är beräknade. Stora huvudmän som förutom förskola också har skola och fritidshem bedriver enligt tabellen 19 enheter. Utredningens kostnadsberäkningar för sådana huvudmän utgår dock från ett typfall där huvudmannen bedriver nio enheter (se SOU 2024:28, 14.15.2, sidan 334). Varför utredningen har valt detta antal enheter för detta typfall framgår inte. För jämförbarhetens skull utgår beräkningarna i denna promemoria dock från samma beräkningsgrund som utredningen, där huvudmannen som typfall har nio enheter. Också för enskilda huvudmän som har fler än två enheter antas kostnader för offentlighetsprincipen uppstå utifrån personalens arbetstid, behov av juridiskt stöd, samt utifrån behov av utbildning och kompetensutveckling. När det gäller lönekostnader görs i promemorian antagandet att förslagen om lättnader medför att lönekostnaden uppgår till 80 procent av de kostnader som utredningen beräknar för införande av offentlighetsprincipen med samma krav för hanteringen som för de offentliga huvudmännen (se SOU 2024:28, avsnitt 14.5). Utifrån detta antagande uppskattas den årliga lönekostnaden för stora enskilda huvudmän som endast bedriver förskola till 1 182 400 kronor. Den årliga lönekostnaden för en stor huvudman med nio enheter inom förskola, skola och fritidshem uppskattas till 1 224 000 kronor. Kostnaderna för juridiskt stöd vid införande av förslagen i denna promemoria bedöms även för stora huvudmän motsvara de kostnader som Skolinformationsutredningen uppskattar till följd av införande av insynslagen med lista (se SOU 2024:28, avsnitt 28.3.3). Till skillnad från små och medelstora huvudmän antas stora huvudmän ha en jurist anställd centralt hos huvudmannen som kan hantera de juridiska bedömningar som krävs till en kostnad om 35 100 kronor per år. Denna uppskattade kostnad gäller såväl stora enskilda huvudmän som enbart bedriver förskola som sådana som också bedriver skola och fritidshem.

När det gäller kostnader för utbildning och kompetensutveckling uppskattas kostnaderna för stora enskilda huvudmän vara desamma som de Skolinformationsutredningen beräknar för att införa offentlighetsprincipen. I fråga om stora huvudmän som endast bedriver förskola beräknas kostnaden till 62 500 kronor per år. För stora huvudmän som också bedriver skola och fritidshem uppskattas den årliga kostnaden till 40 500 kronor. Skälet till att kostnaden här blir högre för huvudmän för endast förskola är att den kostnaden uppskattas för huvudmän med 15 enheter, medan kostnaden för huvudmän som även har skola och fritidshem uppskattas för endast nio enheter (se ovan).

Total årskostnad för stora huvudmän Huvudmän som har fler än två enheter och som ingår i en koncern som omfattar fler än två enheter föreslås alltså omfattas av lättnader under ett år. Den totala uppskattade årskostnaden för sådana huvudmän (se Skolinformationsutredningens klassificering i SOU 2024:28, figur 14.1) under denna tid framgår av tabell 5.2.

Tabell 5.2 Total uppskattad årlig kostnad för offentlighetsprincipen för huvudmän som bedriver fler än två enheter och ingår i en koncern med fler än två enheter

Kostnader Huvudmän som endast Huvudmän som utöver förskola bedriver förskola också bedriver skola och fritidshem

Personalkostnader 1 182 400 kr 1 224 000 kronor Juridiskt stöd 35 100 kr 35 100 kr Utbildning och kompetensutveckling 62 500 kr 40 500 kr

Total kostnad per år 1 280 000 kr 1 299 600 kr

En sammanfattning av den beräknade totala årliga kostnaden för enskilda huvudmän som enligt utredningens definitioner betecknas som medelstora eller stora för att införa offentlighetsprincipen respektive insynslagen med lista, framgår av tabeller och löptext i avsnitten 14.5 och 28.4 i SOU 2024:28.

Enskilda huvudmän ersätts för sin verksamhet genom bidrag från kommunerna Ett införande av offentlighetsprincipen för enskilda huvudmän bedöms enligt vad som beskrivits ovan medföra vissa kostnader. Förslagen i denna promemoria syftar till att underlätta det administrativa arbetet för vissa huvudmän som har begränsad tillgång till administrativ personal. Det ökade administrativa arbetet bedöms vara rimligt i relation till möjligheten för elever, vårdnadshavare och allmänheten att få insyn i enskilda huvudmäns verksamhet. Enskilda huvudmän ersätts för sin verksamhet genom bidrag från kommunerna. Bidraget består av ett grundbelopp och i vissa fall ett tilläggsbelopp för bl.a. elever med omfattande behov av särskilt stöd. Huvudregeln är att grundbeloppet till den enskilda huvudmannen ska vara

detsamma som den genomsnittliga kostnaden i kommunernas egen skolverksamhet. I grundbeloppet ska det bl.a. ingå ersättning för administrativa kostnader motsvarande tre procent av grundbeloppet. Skolinformationsutredningen konstaterar att enskilda huvudmän genom detta ersättningssystem redan får bidrag för administrativa kostnader, och att de kostnader som uppkommer genom offentlighetsprincipens införande får anses ingå i den delen av bidraget. Samma bedömning görs i denna promemoria. Bedömningen går i linje med den bedömning som har gjorts i samband med att offentlighetsprincipen införts i andra privaträttsliga organ, t.ex. privata utbildningsanordnare såsom Chalmers Tekniska högskola AB och Internationella Handelshögskolan i Jönköping AB, genom att upptas i bilagan till OSL. Inte heller då har någon ersättning utgått för ökade administrativa kostnader.

5.1.2 Konsekvenser för konkurrensförhållanden för företagen

Enligt Skolinformationsutredningen kan privata aktörer som driver verksamhet av mer begränsad omfattning få en mer omfattande administrativ belastning till följd av offentlighetsprincipen än aktörer med större verksamheter. Utredningen framför att detta kan försämra de små aktörernas konkurrensförmåga (se SOU 2024:28, avsnitt 27.2.1). Eftersom förslagen i denna promemoria innebär lättnader för mindre huvudmän, görs här bedömningen att förslagen värnar de mindre huvudmännens konkurrensförmåga. Förslaget om att kommuner som överlämnar uppgifter som avser utbildning inom komvux på entreprenad genom avtal ska tillförsäkra sig tillgång till i lagen angivna handlingstyper, kan innebära en administrativ belastning för enskilda utbildningsanordnare som bedriver kommunal vuxenutbildning (komvux) på entreprenad. Den administrativa belastningen består i så fall av att företagen måste ge kommunerna tillgång till vissa handlingar. Redan i dag har kommunen en skyldighet att, när de sluter avtal med en enskild utbildningsanordnare, tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över (10 kap. 9 § kommunallagen). I praktiken överlämnar alltså enskilda utbildningsanordnare handlingar redan i dag, varför den eventuellt ökade administrativa belastningen sannolikt kommer att vara begränsad. Förslaget kommer att i högre grad än i dag innebära samma villkor för enskilda utbildningsanordnare inom komvux avseende vilka handlingar som ska görs tillgängliga för kommunen. Detta bidrar till mer likvärdiga konkurrensförhållanden mellan företag. Den eventuellt ökade administrativa belastningen får dessutom anses befogad utifrån förslagets syften, bl.a. att säkerställa insynen i komvux som bedrivs på entreprenad.

5.2 Konsekvenser för offentlig verksamhet

5.2.1 Konsekvenser för kommuner

Kommunerna bedöms påverkas i viss mån av promemorians förslag genom att visst förberedande arbete kommer att behöva göras inför att författningsändringar träder i kraft. Förberedelserna bedöms motsvara de som Skolinformationsutredningen beskriver för införande av insynslagen (se vidare 2024:28, avsnitt 27.4.1). Utredningen bedömer att kommunernas kostnader kommer att påverkas endast marginellt av införandet av insynslagen. Samma bedömning görs i denna promemoria av promemorians förslag.

5.2.2 Konsekvenser för det kommunala självstyret

Promemorians förslag om att i skollagen förtydliga att kommunerna genom avtalet med anordnare av komvux på entreprenad ska tillförsäkra sig tillgång till sådana handlingar från den överlämnande verksamheten som anges i skollagen bedöms innebära ett förtydligande av de bestämmelser som redan gäller och därmed innebära en mycket begränsad inskränkning av det kommunala självstyret. Inskränkningen bedöms med hänsyn till syftet med förslaget – att säkerställa likvärdiga förutsättningar i hela landet för insyn i utbildning som bedrivs inom komvux på entreprenad – vara proportionerligt.

5.2.3 Konsekvenser för statliga myndigheter

Statens skolverk

Skolinformationsutredningen bedömer att förslaget om att införa offentlighetsprincipen hos enskilda huvudmän kommer att ha viss påverkan på Statens skolverk (Skolverket), i och med att myndigheten ska tillhandahålla stöd för huvudmännen (se SOU 2024:28, avsnitt 13.3.3). Enligt utredningen har Skolverket redan i dag ett sådant material. Som en följd av förslagen i denna promemoria kan Skolverket komma att behöva anpassa materialet. Eventuella kostnader bör hanteras inom ramen för myndighetens förvaltningsanslag. Om Skolverket bedömer att det behövs en informationsinsats riktad till de enskilda huvudmännen bör även kostnaderna för denna hanterar inom ramen för myndighetens förvaltningsanslag.

Statens skolinspektion

Statens skolinspektion begär in olika dokument i sitt arbete med prövning av enskilda som vill godkännas som huvudmän för fristående skolor och fritidshem, liksom i sin tillsyn av huvudmännens verksamheter. Det förekommer att Skolinspektionen får framställningar om att lämna ut sådana handlingar som inkommit till myndigheten från de enskilda huvudmännen. Att enskilda huvudmän ska omfattas av offentlighetsprincipen kan komma

att leda till att antalet framställningar till Skolinspektionen om att lämna ut handlingar minskar. Detta bedöms dock endast påverka verksamheten på marginalen och inte innebära någon påverkan av betydelse för myndighetens kostnader. (Se vidare SOU 2024:28, avsnitt 13.3.3.)

Sveriges Domstolar

Promemorians förslag innebär ingen skillnad mot Skolinformationsutredningens förslag om införande av offentlighetsprincipen när det gäller vilka typer av beslut som kan överklagas till domstol. Se vidare SOU 2024:28, avsnitt 13.3.3.

Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern

Promemorians förslag innebär ingen skillnad mot Skolinformationsutredningens förslag om införande av offentlighetsprincipen när det gäller JO:s och JK:s tillsyn. (Se vidare SOU 2024:28, avsnitt 13.3.3.)

5.3 Integritetsanalys

Förslagen i denna promemoria innebär att enskilda och myndigheter ska ha rätt till insyn i vissa handlingar hos enskilda huvudmän. Skolinformationsutredningen analyserar konsekvenserna för barns, elevers och anställdas integritet vid införande av offentlighetsprincipen hos enskilda huvudmän (se vidare SOU 2024:28, avsnitt 13.4). Bedömningen när det gäller förslagen i promemorian skiljer sig inte från utredningens.

5.4 Konsekvenser för barn och elever

Barn och elever påverkas indirekt av förslagen i promemorian genom att de utgör en stor del av de individer vars uppgifter kommer att finnas i de handlingar som blir allmänna och kan begäras ut hos de enskilda huvudmännen om förslagen införs. Förslagen omfattar de barn och elever som går i fristående förskola eller är elever i fristående skola eller fritidshem. År 2022 omfattade de enskilda huvudmännens verksamhet inom dessa skolformer drygt 403 000 barn och elever. Skolinformationsutredningen analyserar konsekvenserna för barn och elever vid införande av offentlighetsprincipen (se vidare SOU 2024:28, avsnitt 13.5). Bedömningen avseende promemorians förslag skiljer sig inte från utredningens.

5.5 Övriga konsekvenser

5.5.1 Konsekvenser för jämställdhet och integration

Förslagen och bedömningarna i denna promemoria bedöms inte medföra några konsekvenser för jämställdheten. Förslagen och bedömningarna

bedöms inte heller påverka möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen

5.5.2 Konsekvenser i förhållande till EU-rätten

Förslagen berör inte frågor som regleras i EU-rätten.

6 Författningskommentar

6.1 Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

2 kap.

3 a § Det som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter ska i tillämpliga delar gälla också handlingar hos sådana enskilda juridiska personer som är godkända som huvudmän inom skolväsendet enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800), om handlingarna hör till den verksamhet som omfattas av godkännandet. Sådana huvudmän ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter.

Paragrafen, som är ny, innebär att regleringen om allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen (TF) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, ska gälla för enskilda huvudmän inom skolväsendet som är juridiska personer, för handlingar som hör till den verksamhet som den juridiska personen bedriver i egenskap av huvudman. Av första meningen framgår att bestämmelserna i 2 kap. TF om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter ska gälla hos enskilda juridiska personer som är godkända som huvudmän inom skolväsendet. Bestämmelser om godkännande av enskilda som huvudmän inom skolväsendet finns i skollagen (2010:800). Enskilda fysiska eller juridiska personer kan godkännas som huvudmän för förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola eller fritidshem (2 kap. 5 § skollagen). Bestämmelserna i förevarande paragraf gäller endast för enskilda juridiska personer, t.ex. aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar, ideella föreningar eller stiftelser. Enskilda fysiska personer som är huvudmän inom skolväsendet omfattas således inte. Dödsbon och konkursbon efter fysiska personer omfattas inte heller av bestämmelsens tillämpningsområde. Detta behöver inte anges särskilt. Dödsbon och konkursbon faller utanför tillämpningsområdet redan på grund av att det är den fysiska personen som är godkänd som huvudman och såväl dödsbon som konkursbon efter en fysisk person är juridiska personer och huvudmannaskapet tas inte automatiskt över av dödsboet eller konkursboet. Av första meningen framgår vidare att rätten att ta del av allmänna handlingar hos huvudmannen endast gäller sådana handlingar som hör till 46 den verksamhet som omfattas av godkännandet. Om en juridisk person

som är godkänd som huvudman bedriver även annan verksamhet gäller således inte reglerna om allmänna handlingars offentlighet för handlingar som hör till den verksamheten. Med verksamhet som hör till den verksamhet som omfattas av godkännandet avses all den verksamhet som den juridiska personen bedriver i egenskap av huvudman. Det är således inte bara handlingar som hör till den verksamhet som utgör den egentliga utbildningen i snäv mening som omfattas. Exempelvis omfattas även personaladministrativ verksamhet som avser den personal som utför arbetsuppgifter inom utbildningen, liksom handlingar som hör till den del av verksamheten som består i att anskaffa, förvalta och underhålla de lokaler där utbildningen bedrivs. Av andra meningen framgår att de enskilda huvudmän som omfattas av bestämmelsen ska jämställas med myndigheter vid tillämpningen av denna lag. Det innebär bl.a. att enskilda huvudmän ska tillämpa bestämmelserna i 4 – 6 kap. om myndigheters hantering av allmänna handlingar. Vissa undantag från detta finns för mindre huvudmän, se 2 kap. 3 b §, 4 kap. 2 a §, 5 kap. 2 a § och 6 kap. 1 b – 1 d §§, se kommentaren till dessa bestämmelser. Bestämmelsen innebär också att enskilda huvudmän ska jämställas med myndigheter vid tillämpning av sekretessbestämmelser. Det innebär att sekretessbestämmelser som gäller hos myndigheter till skydd för allmänna intressen blir tillämpliga hos enskilda huvudmän. Exempelvis kan bestämmelsen om sekretess för uppgift om myndighets affärs- och driftsförhållanden, 19 kap. 1 §, bli tillämplig på uppgifter om en enskild huvudmans verksamhet. När det gäller bestämmelser om sekretess till skydd för enskilda görs en åtskillnad mellan uppgifter om en enskild huvudman och uppgifter om enskilda i huvudmannens verksamhet, t.ex. elever. När en myndighet, t.ex. en statistikmyndighet, tillämpar bestämmelser om sekretess till skydd för enskilda ska bestämmelserna, t.ex. den s.k. statistiksekretess som gäller enligt 24 kap. 8 § till skydd för enskilda, inte tillämpas på uppgifter om enskilda huvudmän eftersom de jämställs med myndigheter. Däremot ska enskilda huvudmän i sin verksamhet – i likhet med myndigheter – tillämpa bestämmelser om sekretess till skydd för enskilda på sådana enskilda som förekommer i huvudmannens verksamhet, t.ex. elever. Exempelvis gäller enligt 23 kap. 2 § första stycket sekretess i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i sådan elevhälsa som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Det ska här uppmärksammas att sekretess till skydd för enskilda inte gäller gentemot den enskilde själv, se 12 kap. 1 § OSL och som huvudregel inte heller i förhållande till den enskildes vårdnadshavare, se 12 kap. 3 § OSL. Den enskilde kan också efterge sådan sekretess, se 12 kap. 2 § OSL. Övervägandena finns i avsnitt 3.1.

förordningen. En sådan sammanställning som avses i 2 kap. 6 § andra stycket tryckfrihetsförordningen anses inte förvarad hos en sådan huvudman. För sådana huvudmän gäller inte heller 2 kap. 18 § tryckfrihetsförordningen.

Paragrafen, som är ny, innebär att vissa undantag från bestämmelserna i 2 kap. tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar ska gälla hos vissa enskilda juridiska personer som är huvudmän inom skolväsendet. Av första meningen framgår att detta gäller enskilda huvudmän som har godkännande för högst två enheter (förskoleenheter, skolenheter eller fristående fritidshem). Med förskoleenhet, skolenhet och fristående fritidshem avses detsamma som i 1 kap. 3 § skollagen (2010:800). Med förskoleenhet avses således av en huvudman för förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon förskolebyggnad. Med skolenhet avses av en huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad. Med fristående fritidshem avses sådant fritidshem som bedrivs av en enskild och som avses i 2 kap. 7 § andra stycket skollagen. Det framgår vidare av första meningen att en huvudman, som visserligen bara har godkännande för en sådan enhet, men som ingår i en koncern där även ett annat koncernföretag är godkänt som huvudman inom skolväsendet, bara omfattas av undantagen om även det andra koncernföretaget bara har ett godkännande för enhet. En huvudman omfattas inte av undantagen om det i koncernen totalt, inklusive huvudmannens egen enhet, finns fler än två enheter (förskoleenheter, skolenheter eller fristående fritidshem). Om exempelvis ett aktiebolag, som är huvudman för bara en fristående skola, är dotterbolag i en koncern där ett eller flera andra dotterföretag är godkända som huvudmän, och företagen som ingår i koncernen tillsammans är huvudmän för minst tre enheter, gäller alltså inte de aktuella undantagen utan bolaget ska fullt ut tillämpa regleringen om handlingsoffentlighet i 2 kap. TF och OSL. Med koncern och koncernföretag avses detsamma som i relevanta lagar på det associationsrättsliga området, främst årsredovisningslagen (1995:1554), stiftelselagen (1994:1220), aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Enligt dessa lagar utgör moderföretag eller moderbolag och dotterföretag eller dotterbolag tillsammans en koncern. Med koncernföretag avses företag i samma koncern. I de nämnda lagarna finns detaljerade definitioner av begreppen moderföretag och dotterföretag (se 1 kap. 4 § årsredovisningslagen, 1 kap. 5 § stiftelselagen, 1 kap. 11 § aktiebolagslagen och 1 kap. 10–12 §§ lagen om ekonomiska föreningar). Av andra meningen framgår att rätten att ta del av sådana sammanställningar av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling som kan göras med rutinbetonade åtgärder inte gäller hos sådana huvudmän som avses i första meningen. Inte heller det s.k. frågeförbudet enligt 2 kap. 18 § tryckfrihetsförordningen gäller hos sådana huvudmän. Övervägandena finns i avsnitt 3.2.

4 kap.

2 a § Bestämmelserna i 2 § gäller inte för huvudmän som avses i 2 kap. 3 b §.

Paragrafen, som är ny, innebär att huvudmän som enligt 3 b § omfattas av lättnader i förhållande till vissa bestämmelser i tryckfrihetsförordningen undantas från skyldigheten att upprätta en beskrivning över allmänna handlingar. Övervägandena finns i avsnitt 3.2.

Paragrafen innehåller en hänvisning till vissa bestämmelser i arkivlagen. I det nya andra stycket finns en upplysning om att arkivlagen inte gäller sådana huvudmän som avses i 2 kap. 3 b §. Vidare finns en upplysning om att bestämmelser om bevarande och vård av allmänna handlingar hos sådana huvudmän i stället finns i skollagen. Övervägandena finns i avsnitt 3.3.

5 kap.

2 a § Sådana huvudmän som avses i 2 kap. 3 b § behöver endast hålla allmänna handlingar ordnade så att det utan svårighet kan fastställas om de har kommit in eller upprättats. Allmänna handlingar som uppenbart är av ringa betydelse för verksamheten behöver dock inte hållas ordnade.

Paragrafen, som är ny, innebär att huvudmän som enligt 2 kap. 3 b § omfattas av lättnader i förhållande till vissa bestämmelser i tryckfrihetsförordningen, undantas från skyldigheten att registrera allmänna handlingar. Av första meningen framgår att sådana huvudmän inte behöver registrera allmänna handlingar. Handlingarna ska dock som huvudregel hållas ordnade så att det utan svårighet kan fastställas om de har kommit in eller upprättats. Detta kan exempelvis innebära att sådana handlingar läggs i tidsföljd i en akt eller att handlingarna annars ordnas enligt något system som gör det lätt för en utomstående att skaffa sig en överblick över vilka handlingar som finns (Lenberg, Geijer, Tansjö, Offentlighets- och sekretesslagen – En kommentar, s. 5:1:4). Detta motsvarar vad som gäller för offentliga huvudmän inom skolväsendet när det gäller allmänna handlingar som inte omfattas av sekretess (5 kap. 1 § tredje stycket OSL). Bestämmelsen innebär att informationshanteringen ska kunna anpassas oavsett i vilken grad handlingarna är i digital form eller i pappersform. Det centrala är att handlingarna systematiseras så att de berörda enskilda huvudmännen har förutsättningar att tillgodose rätten att ta del av allmänna handlingar så snabbt som möjligt. Av andra meningen framgår att allmänna handlingar som uppenbart är av ringa betydelse inte behöver hållas ordnade.

Övervägandena finns i avsnitt 3.3.

6 kap.

1 b § Regeringen får meddela föreskrifter om i vilken utsträckning huvudmän som avses i 2 kap. 3 a § får ta ut avgifter för avskrift eller kopia av allmän handling och för elektroniskt utlämnande av sådan handling.

Paragrafen, som är ny, innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om avgifter som huvudmän som avses i 2 kap. 3 a § ska få ta ut för avskrift eller kopia av allmän handling och för elektroniskt utlämnande av sådan handling. Av 2 kap. 3 a § framgår att det som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen (TF) om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter i tillämpliga delar ska gälla också handlingar hos sådana enskilda huvudmän inom skolväsendet som anges i paragrafen. Av 2 kap. 16 § första stycket TF följer att det finns en rätt att få ta del av en allmän handling genom att få en kopia eller avskrift av handlingen mot fastställd avgift. Av 2 kap. 3 b § förevarande lag framgår att bl.a. denna bestämmelse i TF inte gäller för vissa huvudmän. För sådana huvudmän gäller i stället 6 kap. 1 c och 1 d §§ i denna lag. Bemyndigandet i förevarande paragraf gäller dock för samtliga huvudmän som omfattas av regleringen om handlingsoffentlighet enligt 2 kap. 3 a §. Övervägandena finns i avsnitt 3.4.

Paragrafen, som är ny, reglerar vad sådana mindre huvudmän som avses i 2 kap. 3 b §, och som där undantas bl.a. från kravet i 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen (TF) att skyndsamt behandla en begäran om att få ta del av en allmän handling, hur sådana huvudmän ska behandla en sådan begäran i stället. Av paragrafen framgår att sådana huvudmän ska behandla en begäran om att få ta del av en handling inom den tid som är rimlig med hänsyn till vad begäran omfattar, verksamhetens organisation och omfattning samt andra särskilda omständigheter. Behandling inom rimlig tid bör i normalfallet innebära inom en vecka. Så kan vara fallet om begäran gäller ett begränsat antal handlingar och framställs under pågående läsår. När det gäller okomplicerade framställningar som avser enstaka handlingar som inte omfattas av sekretess är det dock rimligt att huvudmannen tar ställning inom kortare tid än en vecka. Samtidigt behövs det utrymme för andra situationer, som exempelvis då begäran om få ta del av handlingar avser ett stort antal handlingar eller om det av något skäl inte finns resurser att hantera en begäran inom en vecka, t.ex. under uppehåll mellan läsår eller mellan höst- och vårterminerna. Vid en bedömning av om en tidsutdräkt är rimlig eller inte kan verksamhetens förutsättningar och resurser spela in. Det bör dock krävas något utöver det vanliga för att en tidsfrist om en vecka ska få överskridas. Det bör således vara relativt ovanligt att de 50 huvudmän som har en stor enhet med administrativ personal kan hävda att

en längre tid än en vecka är rimligt. För de mindre huvudmännen kan det dock finnas större utrymme särskilt under semestertid eller lov. Övervägandena finns i avsnitt 3.2.

Paragrafen, som är ny, reglerar hur en sådan mindre enskild huvudman som enligt 2 kap. 3 b § omfattas av lättnader i förhållande till vissa bestämmelser i tryckfrihetsförordningen (TF), ska lämna ut en allmän handling. Det finns inte någon skyldighet för sådana huvudmän att på begäran lämna ut en handling på något särskilt sätt. Sådana huvudmän får besluta hur den som har begärt handlingen ska få ta del av den. Huvudmannen får dock inte välja ett sätt för utlämnande som försvårar för allmänheten att utöva sin rätt att få ta del av en allmän handling hos huvudmannen. Detta framgår av att det i lagtexten anges att huvudmannen alltid ska lämna ut handlingar på det sätt som är lämpligt i det enskilda fallet. Vad som är lämpligt måste bedömas med hänsyn till både verksamheten och till den sökande. I många fall kan det vara enklast för huvudmannen att ge insyn i handlingar i digitalt format. Huvudmannen kan även välja att exempelvis lämna ut papperskopior eller att låta sökanden ta del av handlingen på plats i huvudmannens lokaler. Någon rätt att ta del av handlingar på det sättet finns dock inte hos aktuella huvudmän. Övervägandena finns i avsnitt 3.2.

11 § Vid överklagande enligt 7 § första eller andra stycket av beslut av sådana organ som avses i 2 kap. 3–4 §§ tillämpas 43–47 §§ förvaltningslagen (2017:900).

Paragrafen innebär att privaträttsliga organ som ska tillämpa bestämmelserna i 2 kap. tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar, och som ska jämställas med myndigheter vid tillämpningen av denna lag, ska tillämpa vissa bestämmelser i förvaltningslagen (2017:900) när ett beslut om att inte lämna ut en allmän handling eller att lämna ut handlingen med förbehåll överklagas. Paragrafen kommenteras i Skolinformationsutredningens slutbetänkande (SOU 2024:28 avsnitt 30.1).

13 kap.

2 § I förhållandet mellan å ena sidan ett sådant organ som avses i 2 kap. 4 § beträffande den verksamhet som anges i bilagan till denna lag, eller ett sådant organ som avses i 2 kap. 3 §, eller en sådan huvudman som avses i 2 kap. 3 a § beträffande sådan verksamhet som avses i samma bestämmelse, och å andra sidan organets anställda eller uppdragstagare enligt 2 kap. 1 §, gäller vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen om 1. rätt att lämna uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande, 2. förbud mot att ingripa mot bruk eller missbruk av tryckfriheten eller yttrandefriheten eller medverkan till sådant bruk eller missbruk, och 3. förbud mot att efterforska upphovsman, meddelare, den som har utgett eller avsett att utge en framställning i tryckt skrift, den som har tillhandahållit eller avsett att tillhandahålla en framställning för offentliggörande i ett radioprogram eller en teknisk upptagning och den som har framträtt i en sådan framställning. 51

Vad som föreskrivs i första stycket om anställda och uppdragstagare gäller inte verkställande direktör, vice verkställande direktör, styrelseledamot eller styrelsesuppleant i organet. I 14 kap. 1 § finns bestämmelser om ansvar för vissa överträdelser av förbuden i första stycket 2 och 3.

Paragrafen innehåller bestämmelser om meddelarfrihet samt efterforsknings- och repressalieförbud när det gäller anställda och uppdragstagare hos sådana privaträttsliga företag och organ som ska tillämpa bestämmelserna i 2 kap. tryckfrihetsförordningen (TF) om allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar och som ska jämställas med myndigheter vid tillämpningen av denna lag. I paragrafens första stycke görs ett tillägg genom vilket även enskilda huvudmän inom skolväsendet samt anställda och uppdragstagare hos sådana huvudmän omfattas av bestämmelserna i paragrafen. Ändringen innebär att meddelarfrihet och meddelarskydd ska gälla för anställda och uppdragstagare hos sådana huvudmän. Genom bestämmelsen begränsas möjligheterna att sluta avtal som inskränker meddelarfriheten. Enligt första punkten har anställda eller uppdragstagare hos en enskild huvudman inom skolväsendet i verksamhet som godkännandet omfattar, rätt att i enlighet med TF och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) lämna uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande. Med detta avses lämnande av uppgifter för publicering i medier som omfattas av TF och YGL, bl.a. ljudradio, tv, tidningar och vissa webbplatser (1 kap. 1 § TF och 1 kap. 1–2 §§ YGL). Begreppet uppdragstagare hos enskilda huvudmän omfattar personer som på grund av uppdrag m.m. hos den enskilda huvudmannen har fått kännedom om uppgiften genom att delta i verksamhet som omfattas av godkännandet som huvudman (jfr 2 kap. 1 §). En uppdragstagare har tillräcklig anknytning till den verksamhet som omfattas av godkännandet om hon eller han utför en uppgift som vanligen ska fullgöras av en anställd i verksamheten eller som i vart fall naturligen skulle kunna utföras av en anställd. Även personer som är inhyrda från ett bemanningsföretag under kortare eller längre tid för att arbeta i den aktuella verksamheten omfattas av bestämmelsen i förhållande till den inhyrande huvudmannen när de lämnar uppgifter om den verksamhet som omfattas av dennes godkännande enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800). Om uppdragstagarens anknytning till den aktuella verksamheten är alltför vag är det inte fråga om en sådan uppdragstagare som avses i bestämmelsen. Ett exempel på det är en tillfälligt inhyrd entreprenör som utför arbete på en skolfastighet. Enligt andra punkten gäller ett repressalieförbud för huvudmannen, dvs. ett förbud mot att ingripa mot bruk eller missbruk av tryckfriheten eller yttrandefriheten eller medverkan till sådant bruk eller missbruk. Ett ingripande som är förbjudet för huvudmannen enligt denna punkt kan vara t.ex. uppsägning men också andra åtgärder som en utebliven löneökning eller befordran eller att den anställde fråntas vissa arbetsuppgifter på grund av ett utnyttjande av meddelarfriheten (prop. 2005/06:162 s. 19). Förbudet omfattar också andra åtgärder med mindre påtagliga konsekvenser, såsom tillrättavisande utskällningar och utfrysning på arbetsplatsen (Lenberg m.fl., Offentlighets- och sekretesslagen – en kommentar s. 13:2:2). Den som uppsåtligen ingriper i strid med denna punkt döms, om åtgärden utgör

avskedande, uppsägning, meddelande av disciplinpåföljd eller liknande åtgärd, till böter eller fängelse i högst ett år (14 kap. 1 § OSL). Med ”liknande åtgärd” avses en åtgärd som har en effekt som kan jämföras med avskedande, uppsägning eller meddelande av disciplinpåföljd, t.ex. ett fråntagande av merparten av en persons arbetsuppgifter eller vissa allvarligare fall av utebliven löneökning. Andra ingripanden som i och för sig är förbjudna enligt denna punkt i 13 kap. 2 § omfattas inte av straffbestämmelsen i 14 kap. 1 §. Utanför det straffbelagda området är företrädare för staten, kommuner, regioner och kommunalförbund underkastade JK:s och JO:s tillsyn och det har förutsatts att de rättar sig efter de uttalanden som dessa tillsynsorgan gör i hithörande frågor (prop. 2009/10:81 s. 42). Det förutsätts på motsvarande sätt att enskilda huvudmän inom skolväsendet och andra privaträttsliga subjekt som jämställs med myndigheter vid tillämpningen av OSL låter sig vägledas av tillsynsorganens uttalanden. Efterforskningsförbudet i tredje punkten innebär att det är förbjudet för huvudmannen att efterforska en upphovsman, meddelare, den som har utgett eller avsett att utge en framställning i tryckt skrift, den som har tillhandahållit eller avsett att tillhandahålla en framställning för offentliggörande i ett radioprogram eller en teknisk upptagning och den som framträtt i en sådan framställning (3 kap. 4 § TF och 2 kap. 4 § YGL). Förbudet riktas inte bara mot det privaträttsliga organets legala företrädare utan mot var och en som kan sägas agera för företagets räkning. På motsvarande sätt som när det gäller efterforskningsförbudet i grundlagarna får man i det enskilda fallet ta ställning till om den efterforskande har en sådan ställning eller ett sådant uppdrag att denne kan sägas agera för företagets räkning (jfr t.ex. NJA 2001 s. 673). Det är bara Justitiekanslern (JK), som är ensam åklagare på det tryckoch yttrandefrihetsrättsliga området, som får efterforska och vidta åtgärder som är nödvändiga för att åtal ska kunna väckas. En arbetsgivare som misstänker att någon gjort sig skyldig till brott enligt 7 kap. 3 § TF eller 3 kap. 5 § YGL, dvs. ett brott mot en tystnadsplikt som inskränker meddelarfriheten, får alltså inte själv försöka ta reda på vem som lämnat uppgifterna till media utan har att vända sig till JK med en anmälan. Det är sedan en uppgift för JK att ta ställning till om förundersökning ska inledas och vilka efterforskningsåtgärder som eventuellt ska vidtas. Efterforskning från arbetsgivarens sida får bara ske för att ingripa mot ageranden som helt faller utanför grundlagarnas materiella tillämpningsområde, t.ex. spridning av barnpornografi.

19 kap.

1 a § Sekretess enligt 1 § gäller inte hos sådana huvudmän som anges i 2 kap. 3 a § för uppgifter i underlag för mottagande och urval, anställningsförfarande eller om lön. Detsamma gäller uppgifter om antal barn eller elever, sammansättning av grupper av barn eller elever, betyg eller andra resultat, lärartäthet och personalomsättning.

Paragrafen kommenteras i Skolinformationsutredningens slutbetänkande (SOU 2024:28 avsnitt 30.1).

2 § Får en myndighet en uppgift som är sekretessreglerad i 1 § från en annan myndighet, blir 1 § tillämplig på uppgiften också hos den mottagande myndigheten. Sekretessen gäller dock inte om uppgiften ingår i ett beslut av den mottagande myndigheten. Första stycket gäller inte för uppgifter som en huvudman som avses i 2 kap. 3 a § lämnar till en myndighet för att fullgöra en uppgiftsskyldighet enligt skollagen (2010:800) eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen i den utsträckning som behövs för att den mottagande myndigheten ska kunna tillgodose allmänhetens behov av insyn i huvudmannens verksamhet .

Paragrafen kommenteras i Skolinformationsutredningens slutbetänkande (SOU 2024:28 avsnitt 30.1).

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027. 2. Rätten att ta del av allmänna handlingar enligt 2 kap. 3 a § gäller inte handlingar som kommit in till eller upprättats hos huvudmannen före ikraftträdandet. 3. Under 2027 ska undantagsbestämmelserna i 2 kap. 3 b §, 4 kap. 2 a och 4 §§, 5 kap. 2 a § och 6 kap. 1 c och 1 d §§ gälla för samtliga enskilda huvudmän inom skolväsendet som avses i 2 kap. 3 a §.

Av första punkten framgår att lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2027. Av andra punkten framgår att rätten att ta del av allmänna handlingar hos enskilda juridiska personer som är godkända som huvudmän inom skolväsendet inte gäller handlingar som kommit in till eller upprättats hos huvudmannen före ikraftträdandet. Av tredje punkten framgår att de lättnadsregler i förhållande till vissa bestämmelser i tryckfrihetsförordningen (TF), som enligt 2 kap. 3 b § gäller för mindre huvudmän, under en övergångsperiod på ett år även ska gälla för övriga enskilda huvudmän som enligt 2 kap. 3 a § ska tillämpa regleringen om handlingsoffentlighet i TF och regleringen i denna lag. Under denna övergångstid kommer alltså lättnadsreglerna att gälla för samtliga enskilda juridiska personer som är godkända som huvudmän inom skolväsendet. Från och med den 1 januari 2028 ska sådana huvudmän, som har minst tre enheter (förskoleenheter, skolenheter eller fristående fritidshem) eller ingår i en koncern som sammantaget har minst tre sådana enheter, fullt ut tillämpa samma bestämmelser som gäller för statliga och kommunala myndigheter. Övervägandena finns i avsnitt 4.

6.2 Förslaget till lag om ändring i arkivlagen (1990:782)

2 a § Det som enligt denna lag gäller för kommunala myndigheters arkiv ska gälla även för arkiv hos 1. sådana juridiska personer som avses i 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), och 2. sådana huvudmän som avses i 2 kap. 3 a § offentlighets- och sekretesslagen till den del arkivet hör till sådan verksamhet som avses i samma bestämmelse. Första stycket 2 gäller dock inte sådana huvudmän som avses i 2 kap. 3 b § offentlighets- och sekretesslagen. För sådana huvudmän finns bestämmelser om bevarande och vård av allmänna handlingar i skollagen (2010:800).

Paragrafen innebär att tillämpningen av de bestämmelser som gäller för kommunala myndigheters arkiv utvidgas till att gälla även för arkiv hos vissa privaträttsliga organ som ska tillämpa bestämmelserna om rätt att ta del av allmänna handlingar och som ska jämställas med myndighet vid tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL. Paragrafen delas upp i två stycken och första stycket delas upp i två punkter. Den nya andra punkten innebär att det som enligt arkivlagen gäller för kommunala arkiv också ska gälla för arkiv hos sådana juridiska personer som har godkänts som enskilda huvudmän för fristående skolor enligt 2 kap. 5 § skollagen (2020:800) till den del arkivet hör till verksamhet som omfattas av godkännandet. Av andra stycket framgår att första stycket andra punkten inte gäller sådana huvudmän som enligt 2 kap. 3 b § OSL omfattas av lättnader i förhållande till vissa bestämmelser i tryckfrihetsförordningen. För sådana huvudmän finns i stället bestämmelser om bevarande och vård av allmänna handlingar i 29 kap. 18 § skollagen. Övervägandena finns i avsnitt 3.3.

8 § Regeringen bestämmer vilken arkivmyndighet som ska finnas för tillsynen över de statliga myndigheterna. Kommunstyrelsen är arkivmyndighet i kommunen och regionstyrelsen i regionen, om inte kommunfullmäktige eller regionfullmäktige har utsett någon annan nämnd eller styrelse till arkivmyndighet. Den kommunala arkivmyndigheten ska se till att sådana juridiska personer som avses i 2 a § fullgör sina skyldigheter enligt 3–6 §§. I de fall flera kommuner eller flera regioner bestämmer tillsammans i ett sådant företag som avses i 2 a § första stycket 1 fullgörs uppgiften av arkivmyndigheten i den kommun eller region som kommunerna eller regionerna kommer överens om. För sådana huvudmän som avses i 2 a § första stycket 2 och andra stycket samma paragraf fullgörs uppgiften av arkivmyndigheten i den kommun där huvudmannen bedriver sådan verksamhet som avses i 2 kap. 3 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I de fall huvudmannen bedriver sådan verksamhet i flera kommuner fullgörs uppgiften för handlingar som avser en viss förskole- eller skolenhet eller ett fritidshem eller en viss administrativ enhet av den kommun där enhetens arkiv bildas. Tillsynen över att sådana enskilda organ som avses i 1 § tredje stycket 1 fullgör sina skyldigheter enligt 3–6 §§ ska skötas av den statliga arkivmyndigheten i de fall det enskilda organet förvarar ett statligt arkiv och av de kommunala arkivmyndigheterna i de fall det enskilda organet förvarar ett kommunalt arkiv.

Den statliga arkivmyndigheten ska också sköta tillsynen över att Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar fullgör sina skyldigheter enligt 3–6 §§ avseende handlingar som förvaras med stöd av lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.

I paragrafen finns bestämmelser om statliga och kommunala arkivmyndigheter. Ändringarna i tredje stycket innebär att den kommunala arkivmyndigheten ska vara tillsynsmyndighet för arkiv hos sådana enskilda huvudmän inom skolväsendet som inte är undantagna från arkivlagens tillämpningsområde enligt 2 a § andra stycket, och ska se till att dessa fullgör sina skyldigheter enligt 3–6 §§ arkivlagen. Det är den kommunala arkivmyndigheten i den kommun där verksamheten bedrivs, dvs. den kommun där den fristående förskolan, den fristående skolan eller det fristående fritidshemmet ligger, som ska fullgöra uppgiften som arkivmyndighet för dessa arkiv. I det fall enhetens arkiv bildas på en annan plats än i den kommun där verksamheten bedrivs, t.ex. i ett centralt arkiv, ska tillsynen i stället utövas av arkivmyndigheten i den kommun där arkivet bildas. Av 3 § arkivlagen framgår var arkiv bildas. En huvudman kan även bedriva annan verksamhet som omfattas av godkännandet än själva förskolan, skolan eller fritidshemmet, t.ex. administrativa funktioner, i någon annan kommun än den eller där huvudmannens förskola, skola eller fritidshem ligger. I ett sådant fall har den kommun där den administrativa verksamheten bedrivs tillsyn över denna enligt arkivlagen.

16 a § Regeringen eller den kommun som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om arkivvården hos sådana huvudmän som avses i 2 kap. 3 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). En kommun får meddela föreskrifter om avgifter för tillsyn av arkiven hos sådana huvudmän och för mottagande och förvaring av övertagna arkiv från sådana huvudmän.

Paragrafen, som är ny, innehåller bemyndiganden att meddela föreskrifter som gäller för enskilda huvudmän inom skolväsendet som omfattas av arkivlagen. Enligt första stycket får regeringen, eller efter regeringens bemyndigande en kommun, meddela föreskrifter om arkivvården hos sådana enskilda huvudmän inom skolväsendet som inte är undantagna från arkivlagens tillämpningsområde enligt 2 a § andra stycket. I andra stycket införs ett bemyndigande för kommunen att meddela föreskrifter om avgifter för tillsyn och för mottagande och förvaring av övertagna arkiv från sådana huvudmän.

6.3 Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)

9 kap.

22 § Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag.

Paragrafen reglerar en rätt till insyn i verksamheten vid en fristående förskoleklass för den kommun där förskoleklassen är belägen. Ändringen innebär att lägeskommunens rätt till insyn inte längre ska utövas för att allmänhetens behov av insyn ska tillgodoses. Allmänhetens insynsbehov tillgodoses i stället genom att bestämmelserna i 2 kap. tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar gäller hos enskilda huvudmän inom skolväsendet enligt 2 kap. 3 a § offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400).

10 kap.

41 § Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag.

Se kommentaren till 9 kap. 22 §.

11 kap.

40 § Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag.

Se kommentaren till 9 kap. 22 §.

14 kap.

18 § Den kommun där den fristående skolan som anordnar fritidshem är belägen har rätt till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag.

Se kommentaren till 9 kap. 22 §. Bestämmelsen gäller endast fritidshem som anordnas vid en fristående skola. Fristående fritidshem, dvs. sådant fritidshem som bedrivs av en enskild och som inte anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola (1 kap. 3 § och 2 kap. 7 § andra stycket) står enligt 26 kap. 4 § under tillsyn av den kommun där fritidshemmet är beläget. Någon särskild bestämmelse om insynsrätt för lägeskommunen när det gäller ett fristående fritidshem har därför inte ansetts behövas.

15 kap.

34 § Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag.

Se kommentaren till 9 kap. 22 §.

18 kap.

37 § Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag.

Se kommentaren till 9 kap. 22 §.

23 kap.

8 a § Om en kommun överlämnar uppgifter som avser undervisning inom kommunal vuxenutbildning på entreprenad ska kommunen för att ge allmänheten insyn i verksamheten genom avtalet tillförsäkra sig tillgång till handlingar som hör till den verksamhet som omfattas av avtalet och är 1. hänförliga till elever, 2. hänförliga till personal, 3. räkenskapshandlingar, 4. verksamhetsanknutna handlingar. Med handlingar hänförliga till elever avses 1. betygsdokument, 2. elevlösningar som inte avser nationella prov, 3. individuell studieplan, 4. dokumentation av disciplinära och andra särskilda åtgärder, 5. elevs närvaro och frånvaro, och 6. elevers scheman. Med handlingar hänförliga till personal avses 1. ansökningshandlingar och andra handlingar i ett anställningsärende, 2. personals scheman, 3. disciplinära beslut och utredningar i disciplinärenden, 4. beslut om omplacering eller pensionering av en anställd, 5. handlingar om lön, och 6. lönekartläggning. Med räkenskapshandlingar och liknande avses 1. grundbokföring och huvudbokföring, 2. sidoordnad bokföring, 3. verifikationer, 4. handling som en verifikation hänvisar till, 5. systemdokumentation och behandlingshistorik, 6. årsredovisning och årsbokslut, 7. avtal och handlingar av särskild betydelse för att belysa verksamhetens ekonomiska förhållanden, och 8. handlingar i övrigt som är av betydelse för att det ska gå att följa och förstå de enskilda bokföringsposternas behandling i bokföringen. Med verksamhetsanknutna handlingar avses 1. handling som visar utförarens interna struktur, 2. budget, 3. utbildningskoncept, 4. underlag för mottagande och urval av elever, 5. dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete, och 6. dokumentation av åtgärder mot diskriminering och mot kränkande behandling.

Paragrafen är ny och reglerar kommunernas skyldighet att tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i kommunal vuxenutbildning (komvux) som har överlämnats på entreprenad enligt

23 kap. 8 § skollagen.

I 10 kap. 9 § kommunallagen (2017:725) anges att om en kommun sluter avtal med en privat utförare, ska kommunen genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. I den nya paragrafen preciseras den skyldigheten avseende komvux på entreprenad, genom att det föreskrivs att kommunen genom avtalet ska tillförsäkra sig tillgång till handlingar som omfattas av de handlingstyper som anges i paragrafen. I första stycket anges vilka handlingstyper som kommunen ska försäkra sig tillgång till. Dessa är handlingar hänförliga till elever, handlingar hänförliga till personal, räkenskapshandlingar samt verksamhetsanknutna handlingar. Av andra stycket framgår vilka handlingar som utgör handlingar hänförliga till elever som kommunen ska försäkra sig tillgång till. För en kommentar hänvisas till författningskommentaren till Skolinformationsutredningens förslag till insynslag (SOU 2024:28 avsnitt 31.1). Av tredje stycket framgår vilka handlingar som utgör handlingar hänförliga till personal som kommunen ska försäkra sig tillgång till. För en kommentar hänvisas till författningskommentaren till Skolinformationsutredningens förslag till insynslag (SOU 2024:28 avsnitt 31.1). Av fjärde stycket framgår vilka handlingar som utgör räkenskapshandlingar som kommunen ska försäkra sig tillgång till. För en kommentar hänvisas till författningskommentaren till Skolinformationsutredningens förslag till insynslag (SOU 2024:28 avsnitt 31.1). Av femte stycket framgår vilka handlingar som utgör verksamhetsanknutna handlingar som kommunen ska försäkra sig tillgång till. För en kommentar hänvisas till författningskommentaren till Skolinformationsutredningens förslag till insynslag (SOU 2024:28 avsnitt 31.1). Övervägandena finns i avsnitt 3.5.

29 kap.

14 § Den som är eller har varit verksam i enskilt bedriven förskola, enskilt bedrivet fritidshem eller enskilt bedriven förskoleklass eller inom sådan enskilt bedriven verksamhet som avses i 25 kap., får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden. Den som är eller har varit verksam inom annan enskilt bedriven verksamhet enligt denna lag än som avses i första stycket får inte obehörigen röja vad han eller hon i sådan elevhälsoverksamhet som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats eller i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt har fått veta om någons personliga förhållanden. Han eller hon får inte heller obehörigen röja uppgifter i ett ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier. Den som är eller har varit verksam inom enskilt bedriven gymnasieskola eller enskilt bedriven anpassad gymnasieskola får inte obehörigen röja vad han eller hon har fått veta om någons personliga förhållanden i ett ärende enligt 22 kap. 14 § om mottagande till utbildning där distansundervisning används. För det allmännas verksamhet och för verksamhet hos enskilda huvudmän inom skolväsendet som avses i 2 kap. 3 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller bestämmelserna i den lagen .

Paragrafen reglerar tystnadsplikt i enskilt bedriven utbildning inom skolväsendet eller inom sådan enskilt bedriven verksamhet som avses i 25 kap. samt i annan enskilt bedriven verksamhet enligt skollagen. 59

I tredje stycket görs en ändring så att det framgår att verksamheten hos enskilda juridiska personer som är godkända som huvudmän inom skolväsendet omfattas av bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL. Verksamhet inom skolväsendet som har en enskild fysisk person som huvudman omfattas däremot fortfarande av bestämmelserna om tystnadsplikt i denna paragraf. I förslaget till ändring i 2 kap. 3 a § OSL anges att det som föreskrivs i TF om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter i tillämpliga delar ska gälla hos enskilda juridiska personer som har godkänts som huvudmän inom skolväsendet för handlingar som hör till den verksamhet som godkännandet omfattar, samt att sådana huvudmän vid tillämpningen av OSL ska jämställas med myndigheter, se kommentaren till 2 kap. 3 a § OSL. Övervägandena finns i avsnitt 3.5.

18 § Sådana huvudmän som avses i 2 kap. 3 b § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska bevara och vårda allmänna handlingar så att rätten att ta del av dem kan tillgodoses i minst sju år. Handlingarna får dock gallras tidigare i samma utsträckning som är föreskrivet för motsvarande kommunal verksamhet i den kommun där huvudmannens verksamhet bedrivs. En fysisk person eller en sådan juridisk person som avses i 2 kap. 3 b § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som är huvudman för en fristående skola där betyg sätts ska lämna över elevernas slutbetyg eller de betygsdokument som eleven får efter fullföljd gymnasieutbildning till den kommun där skolan är belägen.

Paragrafen reglerar en skyldighet för huvudmän för fristående skolor där betyg sätts att lämna över betygsdokument till den kommun där skolan ligger. Den ändras till följd av att offentlighetsprincipen införs för enskilda juridiska personer som är godkända som huvudmän inom skolväsendet, samtidigt som vissa lättnadsregler ska gälla för vissa sådana huvudmän. I det nya första stycket finns bestämmelser om skyldighet att bevara och vårda allmänna handlingar som gäller i stället för arkivlagen (1990:782) för sådana huvudmän som enligt 2 kap. 3 b § OSL omfattas av lättnader i förhållande till vissa bestämmelser i tryckfrihetsförordningen. Skyldigheten att bevara allmänna handlingar gäller som huvudregel i minst sju år från det att handlingen kom in till eller upprättades hos huvudmannen. Ordet ”minst” markerar att det kan vara önskvärt att vissa handlingar bevaras längre än så. Huvudmannen får dock gallra allmänna handlingar tidigare än sju år i samma utsträckning som är föreskrivet för motsvarande kommunal verksamhet i den kommun där huvudmannens skola, förskola eller fritidshem ligger. Att handlingarna ska hållas vårdade innebär att de ska skyddas mot förstöring, skada, tillgrepp och obehörig åtkomst. Det innebär att handlingarna måste skyddas mot yttre faktorer som brand eller fukt. Det innebär också att informationssystem för bevarande av handlingar måste ha en viss nivå av säkerhet så att systemet inte drabbas av tekniska problem eller att handlingar försvinner av någon annan anledning. I andra stycket finns den nuvarande bestämmelsen om en skyldighet för huvudmän för fristående skolor där betyg sätts att lämna över betygsdokument till den kommun där skolan ligger. Tillämpningsområdet begränsas till att avse sådana huvudmän som inte omfattas av arkivlagen, 60 dvs. dels fysiska personer, dels juridiska personer som har godkännande

som huvudman för högst två enheter (förskoleenheter, skolenheter eller fristående fritidshem), och som inte heller ingår i en koncern där koncernföretagen sammantaget är godkända som huvudman för högst två sådana enheter. Övervägandena finns i avsnitt 3.5.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Av första punkten framgår att lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2027. Av andra punkten framgår att, när det gäller förhållanden före ikraftträdandet, ska den tystnadsplikt som följer av 29 kap. 14 § fortsätta gälla hos de enskilda huvudmän inom skolväsendet som från och med ikraftträdandet ska tillämpa regleringen om offentlighet och sekretess i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Jämförelse mellan vissa lagförslag i SOU

Bilaga

2024:28 och lagförslagen i denna promemoria

OBS! Kursiveringar görs i jämförelse mellan de rubricerade lagförslagen, inte i förhållande till gällande lydelse.

1. Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Lydelse enligt SOU 2024:28	Föreslagen lydelse enligt PM
Härigenom föreskrivs i fråga om	Härigenom föreskrivs i fråga om

offentlighets- och sekretesslagen offentlighets- och sekretesslagen

(2009:400)	(2009:400)
dels att 6 kap. 11 §, 13 kap. 2 § och 19 kap. 2 § ska ha följande lydelse,	dels att 4 kap. 4 §, 6 kap. 11 §, 13 kap. 2 § och 19 kap. 2 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas nya dels att det ska införas åtta nya

paragrafer, 2 kap. 3 a §, 6 kap. 1 b– e §§ och 19 kap. 1 a § och närmast före 19 kap. 1 a § en ny rubrik med följande lydelse.

paragrafer, 2 kap. 3 a och 3 b § § , 4 kap. 2 a §, 5 kap. 2 a §, 6 kap. 1 b –1 d §§ och 19 kap. 1 a §, av följande lydelse.

2 kap.

3 a §

Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter ska i tillämpliga delar gälla

Det som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter ska i tillämpliga delar gälla

också handlingar hos enskilda också handlingar hos enskilda juri-

juridiska personer, med undantag

diska personer som är godkända

för dödsbo och fysisk persons som huvudmän inom skolväsendet

konkursbo , som bedriver offentligt finansierad verksamhet och som

enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800), om handlingarna hör

1. enligt 2 kap. 5 § skollagen till den verksamhet som omfattas av

(2010:800) är godkända huvudmän för förskolor, förskoleklasser, grundskolor, gymnasieskolor eller fritidshem som avses i 2 kap. 7 § andra stycket skollagen,

godkännandet. Sådana huvudmän ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter.

2. enligt avtal utför uppgifter

enligt 23 kap. skollagen (entreprenad) med undantag av verksamhet som regleras i 25 kap. skollagen, eller
3. enligt 24 kap. 11–15 §§ skol-

lagen bedriver utbildning vid

folkhögskola som motsvarar kom- Bilaga munal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Första stycket gäller handlingar som hör till den offentligt finansierade verksamheten . Sådana juridiska personer som avses i första stycket ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter .

3 b § För sådana juridiska personer som avses i 3 a § och som har godkännande som huvudman för högst två enheter, som kan vara förskoleenheter, skolenheter eller fristående fritidshem, eller som ingår i en koncern där koncernföretagen sammantaget är godkända som huvudman inom skolväsendet för högst två sådana enheter, gäller 6 kap. 1 c och 1 d §§ i stället för 2 kap. 15 och 16 §§ tryckfrihetsförordningen. En sådan sammanställning som avses i 2 kap. 6 § andra stycket tryckfrihetsförordningen anses inte förvarad hos en sådan huvudman. För sådana huvudmän gäller inte heller 2 kap. 18 § tryckfrihetsförordningen.

4 kap.

2 a § Bestämmelserna i 2 § gäller inte för huvudmän som avses i 2 kap. 3 b §.

Bilaga och vård av allmänna handlingar i skollagen (2010:800).

5 kap.

2 a §§ Bestämmelserna i 1 och 2 §§ gäller inte huvudmän som avses i 2 kap. 3 b §. Sådana huvudmän behöver endast hålla allmänna handlingar ordnade så att det utan svårighet kan fastställas om de har kommit in eller upprättats. Allmänna handlingar som uppenbart är av ringa betydelse för verksamheten behöver dock inte hållas ordnade.

6 kap.

1 b § Juridiska personer som avses i Regeringen får meddela före- 2 kap. 3 a § denna lag ska när de skrifter om i vilken utsträckning tar ut avgift för avskrift eller kopia huvudmän som avses i 2 kap. 3 a § av allmän handling enligt 2 kap. får ta ut avgifter för avskrift eller 16 § första stycket tryckfrihetsför- kopia av allmän handling och för ordningen tillämpa bestämmel- elektroniskt utlämnande av sådan serna 1 c–1 e i detta kapitel. handling.

1 c § Juridiska personer som avses i Sådana huvudmän som avses i 1 b § ska ta ut en avgift för att de 2 kap. 3 b § ska behandla en begäefter särskild begäran lämnar ut ran om att få ta del av en handling 1. kopia eller avskrift av allmän inom den tid som är rimlig med handling, hänsyn till vad begäran omfattar, 2. utskrift av upptagning för verksamhetens organisation och automatisk databehandling, eller omfattning samt andra särskilda 3. kopia av video- eller ljud- omständigheter. bandsupptagning eller utskrift av ljudbandsupptagning. När en avgift tas ut ska den juridiska personen samtidigt ta ut ersättning för kostnaden för att sända den begärda handlingen eller kopian till mottagaren.

1 d § Bilaga Om en beställning omfattar tio Den som hos en huvudman som sidor eller mer, ska avgift tas ut för avses i 2 kap. 3 b § begär att få ta kopior av allmänna handlingar och del av en allmän handling som får för utskrifter av upptagningar för lämnas ut, ska få ta del av handautomatisk databehandling enligt lingen på det sätt som huvud- 1 c § 1 och 2. mannen bestämmer och som är Avgiften för en beställning av tio lämpligt i det enskilda fallet. sidor är 50 kronor. För varje sida därutöver är avgiften två kronor. Den juridiska personen får besluta om undantag från första och andra styckena om det finns sär-skilda skäl. Första–tredje stycket gäller även när en handling sänds till beställaren via telefax. Vid beställning av kopia bestäms avgiften efter det antal sidor som fordras för att utföra beställningen med den utrustning som den juridiska personen normalt använder för sådant ändamål.

1 e § Avgiften för avskrift av allmän handling enligt 1 c § 1 eller för utskrift av ljudbandsupptagning enligt 1 c § 3 är 125 kronor per påbörjad fjärdedels arbetstimme. Avgiften för kopia av videobandsupptagning enligt 1 c § 3 är 600 kronor per band. Avgiften för kopia av ljudbandsupptagning enligt 1 c § 3 är 120 kronor per band.

11 § 13 Vid överklagande enligt 7 § första eller andra stycket av beslut av sådana organ som avses i 2 kap. 3–4 §§ tillämpas 43–47 §§ förvaltningslagen (2017:900).

13 Senaste lydelse 2018:1968.

13 kap. Bilaga 2 § 14 I förhållandet mellan å ena sidan I förhållandet mellan å ena sidan ett sådant organ som avses i 2 kap. ett sådant organ som avses i 2 kap. 4 §, beträffande den verksamhet 4 § beträffande den verksamhet som anges i bilagan till denna lag, som anges i bilagan till denna lag, eller ett sådant organ som avses i eller ett sådant organ som avses i 2 kap. 3 § eller, beträffande offent- 2 kap. 3 §, eller en sådan huvudligt finansierad verksamhet, i man som avses i 2 kap. 3 a § 2 kap. 3 a § och å andra sidan orga- beträffande sådan verksamhet som nets anställda eller uppdragstagare avses i samma bestämmelse, och å enligt 2 kap. 1 §, gäller vad som andra sidan organets anställda eller föreskrivs i tryckfrihetsförord- uppdragstagare enligt 2 kap. 1 §, ningen och yttrandefrihetsgrund- gäller vad som föreskrivs i trycklagen om frihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen om 1. rätt att lämna uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande, 2. förbud mot att ingripa mot bruk eller missbruk av tryckfriheten eller yttrandefriheten eller medverkan till sådant bruk eller missbruk, och 3. förbud mot att efterforska upphovsman, meddelare, den som har utgett eller avsett att utge en framställning i tryckt skrift, den som har tillhandahållit eller avsett att tillhandahålla en framställning för offentliggörande i ett radioprogram eller en teknisk upptagning och den som har framträtt i en sådan framställning. Vad som föreskrivs i första stycket om anställda och uppdragstagare gäller inte verkställande direktör, vice verkställande direktör, styrelseledamot eller styrelsesuppleant i organet. I 14 kap. 1 § finns bestämmelser om ansvar för vissa överträdelser av förbuden i första stycket 2 och 3.

19 kap.

14 Senaste lydelse 2010:1348.

Bilaga

1. Denna lag träder i kraft den 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026 . 1 januari 2027 . 2. Rätten att ta del av allmänna 2. Rätten att ta del av allmänna handlingar gäller inte handlingar handlingar enligt 2 kap. 3 a § gäller som kommit in till eller upprättats inte handlingar som kommit in till hos en sådan juridisk person som eller upprättats hos huvudmannen avses i 2 kap. 3 a § före ikraft- före ikraftträdandet. trädandet. 3. Under 2027 ska undantagsbestämmelserna i 2 kap. 3 b §, 4 kap. 2 a och 4 §§, 5 kap. 2 a § och 6 kap. 1 c och 1 d §§ gälla för samtliga enskilda huvudmän inom skolväsendet som avses i 2 kap. 3 a §.

2. Förslag till lag om ändring i arkivlagen (1990:782)

Härigenom föreskrivs i fråga om arkivlagen (1990:782) dels att 2 a och 8 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 16 a §, av följande lydelse.

2 a §

Lydelse enligt SOU 2024:28	Föreslagen lydelse enligt PM
Det som enligt denna lag gäller för kommunala myndigheters arkiv ska gälla även för arkiv hos sådana	Det som enligt denna lag gäller för kommunala myndigheters arkiv ska gälla även för arkiv hos

juridiska personer som avses i 1. sådana juridiska personer som 2 kap. 3 –3 a § § offentlighets- och avses i 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). sekretesslagen (2009:400), och 2. sådana huvudmän som avses i 2 kap. 3 a § offentlighets- och sekretesslagen till den del arkivet hör till sådan verksamhet som avses i samma bestämmelse . Beträffande sådana juridiska Första stycket 2 gäller dock inte personer som avses i 2 kap. 3 a § sådana huvudmän som avses i gäller första stycket endast till den 2 kap. 3 b § offentlighets- och del arkivet härrör från offentligt sekretesslagen. För sådana huvudfinansierad verksamhet . män finns bestämmelser om vård och bevarande av allmänna handlingar i skollagen (2010:800).

1 Senaste lydelse 2009:445.

8 § 2 Bilaga Regeringen bestämmer vilken arkivmyndighet som ska finnas för tillsynen över de statliga myndigheterna. Tillsynen över att sådana organ som avses i 2 § fullgör sina skyldigheter enligt 3–6 §§ ska skötas av den statliga arkivmyndigheten. Kommunstyrelsen är arkivmyndighet i kommunen och region-styrelsen i regionen, om inte kommunfullmäktige eller regionfullmäktige har utsett någon annan nämnd eller styrelse till arkivmyndighet. Den kommunala arkivmyndig- Den kommunala arkivmyndigheten ska se till att sådana juridiska heten ska se till att sådana juridiska personer som avses i 2 kap. 3– personer som avses i 2 a § fullgör 3 a §§ offentlighets- och sekretess- sina skyldigheter enligt 3–6 §§. I de lagen (2009:400) fullgör sina fall flera kommuner eller flera skyldigheter enligt 3–6 §§ denna regioner bestämmer tillsammans i lag . I de fall flera kommuner eller ett sådant företag som avses i 2 a § flera regioner bestämmer till- första stycket 1 fullgörs uppgiften sammans i ett sådant företag som av arkivmyndigheten i den komavses i 2 kap. 3 § offentlighets- och mun eller region som kommunerna sekretesslagen fullgörs uppgiften eller regionerna kommer överens av arkivmyndigheten i den kom- om. För sådana huvudmän som mun eller region som kommunerna avses i 2 a § första stycket 2 och eller regionerna kommer överens andra stycket samma paragraf om. För sådana juridiska personer fullgörs uppgiften av arkivmyndigsom avses i 2 kap. 3 a § offent- heten i den kommun där huvudlighets- och sekretesslagen fullgörs mannen bedriver sådan verksamhet uppgiften av arkivmyndigheten i som avses i 2 kap. 3 a § offentligden kommun där verksamheten hets- och sekretesslagen bedrivs. (2009:400). I de fall huvudmannen bedriver sådan verksamhet i flera kommuner fullgörs uppgiften för handlingar som avser en viss förskole- eller skolenhet eller ett fritidshem eller en viss administrativ enhet av den kommun där enhetens arkiv bildas. Tillsynen över att sådana enskilda organ som avses i 1 § tredje stycket 1 fullgör sina skyldigheter enligt 3–6 §§ ska skötas av den statliga arkivmyndigheten i de fall det enskilda organet förvarar ett statligt arkiv och av de kommunala arkivmyndigheterna i de fall det enskilda organet förvarar ett kommunalt arkiv. Den statliga arkivmyndigheten ska också sköta tillsynen över att Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar fullgör sina skyldigheter enligt 3–6 §§ avseende handlingar som förvaras med stöd av lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.

16 a § Regeringen eller den kommun Regeringen eller den kommun som regeringen bestämmer får som regeringen bestämmer får

2 Senaste lydelse 2019:866.

meddela föreskrifter om arkiv- meddela föreskrifter om arkiv- Bilaga vården hos sådana juridiska perso- vården hos sådana huvudmän som ner som avses i 2 kap. 3 a § offent- avses i 2 kap. 3 a § offentlighetslighets- och sekretesslagen och sekretesslagen (2009:400). (2009:400). En kommun får meddela före- En kommun får meddela föreskrifter om avgifter för tillsyn av skrifter om avgifter för tillsyn av arkiven hos sådana huvudmän som arkiven hos sådana huvudmän och avses i 2 kap. 3 a § offentlighets- för mottagande och förvaring av och sekretesslagen och för mottag- övertagna arkiv från sådana huvudande och förvaring av övertagna män. arkiv från sådana huvudmän.