Dataskyddsmyndigheten – nytt namn för Integritetsskyddsmyndigheten

Dataskyddsmyndigheten – nytt namn för Integritetsskyddsmyndigheten

Promemorians huvudsakliga innehåll

I promemorian föreslås att Integritetsskyddsmyndigheten ska byta namn till Dataskyddsmyndigheten för att tydligare återspegla myndighetens uppdrag. Genom namnbytet betonas myndighetens roll som central tillsynsmyndighet inom dataskyddsområdet. Det nya namnet föreslås gälla från och med den 1 juni 2027.

1 Lagförslag

1.1 Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)

Härigenom föreskrivs att 1, 3, 4, 5 a, 6, 7, 11, 13, 15 – 18, 22 och 23 §§ kreditupplysningslagen (1973:1173) 1 ska ha följande lydelse.

1 §

Denna lag gäller kreditupplysningsverksamhet som innebär att någon, utom i enstaka fall, lämnar kreditupplysningar mot ersättning eller som ett led i näringsverksamhet. Lagen gäller också annan kreditupplysningsverksamhet, om den är av större omfattning. Lagen gäller inte när en myndighet lämnar ut uppgifter med stöd av lag, förordning eller ett särskilt beslut av regeringen eller en myndighet som regeringen har bestämt. Lagen gäller inte heller för Lagen gäller inte heller för förmedling av kreditupplys- förmedling av kreditupplysningar mellan företag inom ningar mellan företag inom samma koncern, utom när samma koncern, utom när upplysningen lämnas av ett upplysningen lämnas av ett företag som har tillstånd av företag som har tillstånd av Integritetsskyddsmyndigheten en- Dataskyddsmyndigheten enligt ligt 3 § första stycket. 3 § första stycket.

3 § Kreditupplysningsverksam- Kreditupplysningsverksamhet får bedrivas endast efter het får bedrivas endast efter

1 Lagen omtryckt 1981:737. 2 Senaste lydelse 2020:1109. Senaste lydelse 2020:1109.

4

tillstånd av Integritetsskydds- tillstånd av Dataskyddsmyndigheten . myndigheten . Integritetsskyddsmyndighetens Dataskyddsmyndighetens tilltillstånd behövs dock inte för stånd behövs dock inte för följande företag, om deras följande företag, om deras grundläggande tillstånd omfattar grundläggande tillstånd omfattar kreditupplysningsverksamhet: kreditupplysningsverksamhet: 1. ett svenskt kreditinstitut, 2. ett utländskt kreditinstitut som driver verksamhet i Sverige enligt 4 kap. 1 eller 2 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, eller 3. ett utländskt kreditinstitut som har tillstånd att driva verksamhet i Sverige enligt 4 kap. 4 § lagen om bank- och finansieringsrörelse. Ett företag som avses i andra Ett företag som avses i andra stycket 1 eller 3 får börja bedriva stycket 1 eller 3 får börja bedriva kreditupplysningsverksamhet kreditupplysningsverksamhet två månader efter det att två månader efter det att Integritetsskyddsmyndigheten har Dataskyddsmyndigheten har tagit tagit emot en anmälan från emot en anmälan från företaget företaget om att det avser att om att det avser att bedriva sådan bedriva sådan verksamhet. verksamhet. Tillstånd behövs inte för Tillstånd behövs inte för kreditupplysningsverksamhet, i kreditupplysningsverksamhet, i den mån den bedrivs genom den utsträckning den bedrivs offentliggörande av kreditupp- genom offentliggörande av lysning på ett sådant sätt som kreditupplysning på ett sådant avses i tryckfrihetsförordningen sätt som avses i tryckfrihetseller yttrandefrihetsgrundlagen. förordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

4 § Tillstånd att bedriva kredit- Tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet får upplysningsverksamhet får ges meddelas endast om verksam- endast om verksamheten kan heten kan antas bli bedriven på antas bli bedriven på ett ett sakkunnigt och omdömes- sakkunnigt och omdömesgillt gillt sätt. sätt.

Senaste lydelse 2020:1109.

5

Integritetsskyddsmyndigheten Dataskyddsmyndigheten får får besluta om villkor för hur ett besluta om villkor för hur ett företags kreditupplysningsverk- företags kreditupplysningsverksamhet ska bedrivas och om samhet ska bedrivas och om skyldighet för ett företag att skyldighet för ett företag att anmäla ändring av förhållanden anmäla ändring av förhållanden som har betydelse för rätten att som har betydelse för rätten att bedriva verksamheten. bedriva verksamheten.

5 a § Vad som gäller om Vad som gäller om tystnadsplikt i verksamheten tystnadsplikt i verksamheten hos svenska kreditinstitut, hos svenska kreditinstitut, betalningsinstitut, institut för betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar, värdepap- elektroniska pengar, värdepappersbolag och företag som med persbolag och företag som med tillstånd driver verksamhet tillstånd driver verksamhet enligt lagen (2016:1024) om enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskredi- verksamhet med bostadskrediter, hindrar inte att uppgifter om ter, hindrar inte att uppgifter om lämnade krediter, betalningsför- lämnade krediter, betalningsförsummelser och kreditmissbruk summelser och kreditmissbruk utväxlas för kreditupplysnings- utväxlas för kreditupplysningsändamål inom en krets som ändamål inom en krets som utgörs av dessa företag samt utgörs av dessa företag samt sådana företag som har tillstånd sådana företag som har tillstånd av Integritetsskyddsmyndigheten av Dataskyddsmyndigheten enligt enligt 3 § första stycket. 3 § första stycket. I den krets som anges i första stycket ingår även utländska kreditinstitut som avses i 4 kap. 1, 2, 4 och 6 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, utländska företag som avses i 3 kap. 26 och 27 §§ lagen (2010:751) om betaltjänster, utländska företag som avses i 3 kap. 26-28 §§ lagen (2011:755) om elektroniska pengar, utländska företag som avses i 4 kap. 1 och 4 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och utländska företag som avses i 1 kap. 3 § lagen om verksamhet med bostadskrediter. Bestämmelser om användningen av uppgifter om betalningsförsummelser och kreditmissbruk finns även i 7 §.

Senaste lydelse 2025:597.

6

6 § Personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning (känsliga personuppgifter) får inte behandlas i kreditupplysningsverksamhet. Det hindrar inte att uppgifter om förvaltarskap enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken behandlas. Uppgifter om lagöverträdel- Uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i ser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden får inte utan frihetsberövanden får inte utan medgivande av Integritetsskydds- medgivande av Dataskyddsmyndigheten behandlas i kredit- myndigheten behandlas i kreditupplysningsverksamhet. Ett upplysningsverksamhet. Ett medgivande får lämnas endast medgivande får lämnas endast om det finns synnerliga skäl för om det finns synnerliga skäl för det. det. Andra stycket hindrar inte att uppgifter om betalningsförsummelser, kreditmissbruk eller näringsförbud behandlas i kreditupplysningsverksamhet.

7 § 7 Kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare får inte innehålla uppgifter om andra betalningsförsummelser än sådana som 1. har slagits fast genom en domstols eller en annan myndighets avgörande eller åtgärd, eller 2. har lett till ett inledandebeslut om skuldsanering eller Fskuldsanering eller till betalningsinställelse, konkursansökan eller ackord. Kreditupplysningar som avses i första stycket får inte heller innehålla uppgifter om kreditmissbruk, utom när krediten har lämnats av ett företag som står under Finansinspektionens tillsyn och kredittagaren i avsevärd utsträckning överskridit gällande kreditgräns eller på något annat sätt allvarligt missbrukat krediten. Om det finns särskilda skäl Om det finns särskilda skäl får Integritetsskyddsmyndigheten får Dataskyddsmyndigheten besluta att ett företag ska besluta att ett företag ska

Senaste lydelse 2023:715. 7 Senaste lydelse 2020:1109.

7

undantas helt eller delvis från undantas helt eller delvis från första och andra styckena. första och andra styckena. Uppgifter som enligt första och andra styckena inte får lämnas ut får inte heller lagras i register som används i kreditupplysningsverksamhet. Denna paragraf gäller inte uppgifter om betalningsförsummelser i allmänna mål om verkställighet. Bestämmelser om sådana uppgifter finns i 7 a §.

11 § När en kreditupplysning om en fysisk person lämnas ut, ska till den som avses med upplysningen samtidigt och kostnadsfritt sändas ett skriftligt meddelande om 1. vem som bedriver kreditupplysningsverksamheten och kontaktuppgifter till dataskyddsombudet, om ett sådant ombud krävs enligt artikel 37 i EU:s dataskyddsförordning, 2. ändamålen med och den rättsliga grunden för behandlingen, 3. vilka kategorier av personuppgifter som behandlas, varifrån uppgifterna hämtats och hur länge uppgifterna kommer att lagras, 4. de uppgifter, omdömen och råd som upplysningen innehåller om honom eller henne, 5. möjligheten att få tillgång till och rättelse av de uppgifter som rör honom eller henne, 6. vilka kategorier av mottagare som kan ta del av personuppgifterna och vem som har begärt upplysningen, och 7. möjligheten att framställa 7. möjligheten att framställa klagomål till Integritetsskydds- klagomål till Dataskyddsmyndigheten . myndigheten . Om kreditupplysningen lämnas ut till ett svenskt kreditinstitut eller ett bolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c-g lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, eller till ett motsvarande utländskt företag, för att användas endast som underlag för beräkning av kapitalkravet för kreditrisker med en sådan metod som avses i artikel 143.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, får meddelandet sändas senare men utan onödigt dröjsmål och begränsas till information enligt första stycket 1, 2 och 6. Om den som avses med upplysningen begär det,

Senaste lydelse 2022:191.

ska även information enligt 3, 4, 5 och 7 sändas till honom eller henne. Första och andra styckena gäller också när en kreditupplysning lämnas om ett handelsbolag eller kommanditbolag. Första – tredje styckena gäller inte kreditupplysningar som lämnas genom offentliggörande på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningarna tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 2 a – c.

13 § 9 Register som används i Register som används i kreditupplysningsverksamhet kreditupplysningsverksamhet får överlåtas eller upplåtas till får överlåtas eller upplåtas till någon annan endast efter någon annan endast efter medgivande av Integritetsskydds- medgivande av Dataskyddsmyndigheten . myndigheten . Den som upphör att bedriva Den som upphör att bedriva kreditupplysningsverksamhet kreditupplysningsverksamhet eller som avser att flytta sådan eller som avser att flytta sådan verksamhet till ett annat land verksamhet till ett annat land eller att kassera ett register som eller att kassera ett register som används i sådan verksamhet ska används i sådan verksamhet ska anmäla detta till Integritets- anmäla detta till Dataskyddsskyddsmyndigheten . Myndig- myndigheten . Myndigheten heten beslutar i sådana fall hur beslutar i sådana fall hur register register som berörs av åtgärden som berörs av åtgärden ska ska hanteras. hanteras.

15 § Integritetsskyddsmyndigheten Dataskyddsmyndigheten utövar tillsyn över efterlevnaden utövar tillsyn över efterlevnaden av denna lag. av denna lag. Tillsynen ska utövas så att den inte vållar större kostnad eller olägenhet än som är nödvändig. Vid tillsyn över sådan Vid tillsyn över sådan behandling av personuppgifter behandling av personuppgifter

9 Senaste lydelse 2020:1109. Senaste lydelse 2020:1109.

9

som omfattas av EU:s som omfattas av EU:s dataskyddsförordning gäller dataskyddsförordning gäller Integritetsskyddsmyndighetens Dataskyddsmyndighetens befogenheter enligt denna lag befogenheter enligt denna lag utöver de befogenheter som utöver de befogenheter som tillsynsmyndigheten har enligt tillsynsmyndigheten har enligt artikel 58.1 – 58.3 i den artikel 58.1 – 58.3 i den förordningen. förordningen.

16 § 11 Integritetsskyddsmyndigheten Dataskyddsmyndigheten har har rätt att göra inspektion hos rätt att göra inspektion hos den den som bedriver kreditupplys- som bedriver kreditupplysningsverksamhet och att ta del ningsverksamhet och att ta del av samtliga handlingar som rör av samtliga handlingar som rör verksamheten. verksamheten. Den som bedriver kredit- Den som bedriver kreditupplysningsverksamhet ska upplysningsverksamhet ska lämna de upplysningar om lämna de upplysningar om verksamheten som Integritets- verksamheten som Dataskyddsskyddsmyndigheten begär för sin myndigheten begär för sin tillsyn. tillsyn. Om kreditupplysningsverk- Om kreditupplysningsverksamhet bedrivs genom offentlig- samhet bedrivs genom offentliggörande av kreditupplysning på görande av kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen och tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, ska yttrandefrihetsgrundlagen, ska den som bedriver verksamheten den som bedriver verksamheten inom en vecka efter inom en vecka efter offentliggörandet se till att offentliggörandet se till att Integritetsskyddsmyndigheten Dataskyddsmyndigheten kostnadsfritt får del av det som kostnadsfritt får del av det som har offentliggjorts. har offentliggjorts.

17 § Om den som har rätt att Om den som har rätt att bedriva kreditupplysningsverk- bedriva kreditupplysningsverk-

11 Senaste lydelse 2020:1109. Senaste lydelse 2020:1109.

10

samhet åsidosätter en samhet åsidosätter en bestämmelse i denna lag eller ett bestämmelse i denna lag eller ett villkor som har meddelats med villkor som har meddelats med stöd av 4 § andra stycket, får stöd av 4 § andra stycket, får Integritetsskyddsmyndigheten Dataskyddsmyndigheten förelägga honom eller henne att förelägga honom eller henne att vidta rättelse, besluta om att vidta rättelse, besluta om att ändra ett villkor som tidigare har ändra ett villkor som tidigare har meddelats eller meddela ett nytt meddelats eller meddela ett nytt villkor. villkor. Om rättelse inte kan Om rättelse inte kan åstadkommas på något annat åstadkommas på något annat sätt, när det gäller någon som har sätt, när det gäller någon som har tillstånd enligt 3 § första stycket, tillstånd enligt 3 § första stycket, får Integritetsskyddsmyndigheten får Dataskyddsmyndigheten återkalla tillståndet. Detsamma återkalla tillståndet. Detsamma gäller om förutsättningarna för gäller om förutsättningarna för tillståndet i övrigt inte längre är tillståndet i övrigt inte längre är uppfyllda. uppfyllda. Om ett företag som avses i Om ett företag som avses i 3 § andra stycket 1 eller 3 inte 3 § andra stycket 1 eller 3 inte vidtar rättelse, ska Integritets- vidtar rättelse, ska Dataskyddsskyddsmyndigheten underrätta myndigheten underrätta Finans- Finansinspektionen. inspektionen. Om ett företag som avses i Om ett företag som avses i 3 § andra stycket 2 inte vidtar 3 § andra stycket 2 inte vidtar rättelse, ska Integritetsskydds- rättelse, ska Dataskyddsmyndigheten underrätta den myndigheten underrätta den behöriga myndigheten i behöriga myndigheten i företagets hemland. Om rättelse företagets hemland. Om rättelse ändå inte sker, får Integritets- ändå inte sker, får Dataskyddsskyddsmyndigheten förbjuda myndigheten förbjuda företaget företaget att göra nya åtaganden att göra nya åtaganden här i här i landet. Innan förbud landet. Innan förbud meddelas meddelas ska Integritetsskydds- ska Dataskyddsmyndigheten myndigheten underrätta den underrätta den behöriga behöriga myndigheten i myndigheten i företagets företagets hemland. I hemland. I brådskande fall får brådskande fall får Integritets- Dataskyddsmyndigheten meddela skyddsmyndigheten meddela förbud utan föregående

förbud utan föregående underrättelse till hemlandsunderrättelse till hemlands- myndigheten. Denna ska då myndigheten. Denna ska då underrättas så snart det kan ske. underrättas så snart det kan ske.

13 18 § Regeringen får meddela Regeringen får meddela föreskrifter om skyldighet för föreskrifter om skyldighet för den som bedriver kreditupp- den som bedriver kreditupplysningsverksamhet att betala lysningsverksamhet att betala avgift för Integritetsskydds- avgift för Dataskyddsmyndighetens tillsynsverksamhet myndighetens tillsynsverksamhet enligt denna lag. enligt denna lag. En sådan avgift tas ut av En sådan avgift tas ut av Integritetsskyddsmyndigheten . Dataskyddsmyndigheten .

22 § 14 Om den som bedriver Om den som bedriver kreditupplysningsverksamhet kreditupplysningsverksamhet inte fullgör sina skyldigheter inte fullgör sina skyldigheter enligt 10, 11 eller 12 §, får enligt 10, 11 eller 12 §, får Integritetsskyddsmyndigheten Dataskyddsmyndigheten förelägga vite. Detsamma gäller förelägga vite. Detsamma gäller om den som bedriver sådan om den som bedriver sådan verksamhet underlåter att ge verksamhet underlåter att ge tillgång till en handling eller att tillgång till en handling eller att lämna en upplysning i fall som lämna en upplysning i fall som avses i 16 § första eller andra avses i 16 § första eller andra stycket. stycket.

23 § Integritetsskyddsmyndighetens Dataskyddsmyndighetens beslut enligt denna lag får beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvalt- överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Justitiekanslern ningsdomstol. Justitiekanslern får föra talan för att ta till vara får föra talan för att ta till vara allmänna intressen. allmänna intressen.

13 Senaste lydelse 2020:1109. 14 Senaste lydelse 2020:1109. Senaste lydelse 2020:1109.

12

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten av beslut om föreläggande av vite. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2027.

1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1998:620) om belastningsregister ska ha följande lydelse.

6 §

Personuppgifter ur belastningsregistret ska lämnas ut om det begärs av 1. Riksdagens ombudsmän, 1. Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Integritets- Justitiekanslern, Dataskyddsskyddsmyndigheten eller Myn- myndigheten eller Myndigheten digheten för säkerhet och för säkerhet och integritetsintegritetsskydd för deras skydd för deras tillsynsverktillsynsverksamhet, samhet, 2. Säkerhetspolisen, Skatteverket, Tullverket, Kustbevakningen, en åklagarmyndighet eller allmän domstol för sådan verksamhet som avses i 2 § första stycket 1 – 3, 3. allmän förvaltningsdomstol för prövning enligt 2 § första stycket 4, eller 4. en myndighet i övrigt i den utsträckning regeringen för vissa slag av ärenden föreskriver det eller för ett särskilt fall ger tillstånd till det. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att en myndighet som avses i första stycket får ha direktåtkomst till registret. Uppgifter som har förts in i registret med stöd av 4 a § och som avser en gärning som inte motsvarar brott enligt svensk lag eller en gärning som någon har begått innan han eller hon har fyllt 15 år, får dock endast lämnas ut till dem som anges i första stycket 1 och endast om uppgifterna behövs där för tillsynen över Polismyndighetens personuppgiftsbehandling enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2027.

Senaste lydelse 2025:1467.

14

1.3 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs i fråga om offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) dels att 32 kap. 1 § ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast efter rubriken till 32 kap. ska lyda ” Dataskyddsmyndigheten ”.

32 kap.

1 §

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2027.

Senaste lydelse 2020:1112.

15

1.4 Förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696)

Härigenom föreskrivs att 16 kap. 4 a § och rubriken närmast före 16 kap. 4 a § radio- och tv-lagen (2010:696) ska ha följande lydelse.

16 kap.

4 a §

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2027. Senast lydelse 2022:460.

16

2 Ärendet

Integritetsskyddsmyndigheten har i en hemställan till regeringen i maj 2026 begärt att myndighetens namn ändras till Dataskyddsmyndigheten (Ju2026/01140). I denna promemoria, som har tagits fram inom Regeringskansliet (Justitiedepartementet), behandlas Integritetsskyddsmyndighetens hemställan.

3 Nytt namn för Integritetsskyddsmyndigheten

Förslag

Integritetsskyddsmyndigheten ska byta namn till Dataskyddsmyndigheten. Det nya namnet medför ändringar i kreditupplysningslagen, lagen om belastningsregister, offentlighets- och sekretesslagen samt radio- och tv-lagen. Hänvisningar till ”Integritetsskyddsmyndigheten” i dessa lagar ska ersättas med hänvisningar till ” Dataskyddsmyndigheten ”. Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juni 2027.

Bedömning

Några övergångsbestämmelser behövs inte. De kostnader av engångskaraktär som förslaget medför för myndigheten kan hanteras inom myndighetens befintliga anslagsram.

Skälen för förslaget och bedömningen

Av förordningen (2007:975) med instruktion för Integritetsskyddsmyndigheten framgår att myndighetens uppgift är att arbeta för att människors grundläggande fri- och rättigheter skyddas i samband med behandling av personuppgifter och att underlätta det fria flödet av sådana uppgifter inom Europeiska unionen (EU). Myndigheten inrättades 1973 som Datainspektionen och sedan dess har myndighetens uppdrag genomgått väsentliga förändringar.

Sådana förändringar skedde exempelvis i samband med den genomgripande dataskyddsreform som genomfördes inom EU 2018. Regeringen utsåg då Datainspektionen till svensk nationell tillsynsmyndighet enligt både EU:s dataskyddsförordning och det nya dataskyddsdirektivet 20 (regeringens proposition Ny dataskyddslag, prop. 2017/18:105). Frågan om Datainspektionens namn behandlades i betänkandet Ett samlat ansvar för tillsyn över den personliga integriteten (SOU 2016:65). Utredningen gjorde överväganden om ett namnbyte till Dataskyddsmyndigheten, Integritetsmyndigheten eller Integritetsskyddsmyndigheten, men stannade vid bedömningen att myndigheten borde behålla sitt dåvarande namn. Regeringen gjorde dock en annan bedömning och den 1 januari 2021 bytte Datainspektionen namn till Integritetsskyddsmyndigheten (regeringens proposition 2020/21:1, utgiftsområde 1). Sedan namnbytet 2021 har Integritetsskyddsmyndighetens uppdrag förändrats ytterligare och det har samtidigt skett en omfattande teknikutveckling. Bland annat har myndigheten fått ytterligare uppgifter kopplade till dataskydd med anledning av ny EU-reglering, där myndigheten i många fall har fått i uppdrag att samverka, rapportera och bevaka frågor om dataskydd och personuppgiftshantering. Den nya regleringen återfinns bl.a. inom områdena hälsodata, gränskontroll, viseringar, straffrättsligt samarbete och polissamarbete, samt inre marknad och konkurrenskraft. Myndigheten kommer också att få ett utökat uppdrag när det gäller dataskydd kopplat till EU:s förordning om artificiell intelligens 21 . Under de senaste åren har Integritetsskyddsmyndigheten också fått ett ökat ansvar när det gäller vägledning inom dataskyddsområdet. Myndigheten har numera en viktig roll att ge vägledning till dem som behandlar personuppgifter i samhället, de

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) 20 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personupp gifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF 21 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1689 av den 13 juni 2024 om harmoniserade regler för artificiell intelligens och om ändring av förordningarna (EG) nr 300/2008, (EU) nr 167/2013, (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1139 och (EU) 2019/2144 samt direktiven 2014/90/EU, (EU) 2016/797 och (EU) 2020/1828 (förordning om artificiell intelligens)

personuppgiftsansvariga och till dem vars uppgifter behandlas. Myndigheten följer utvecklingen på dataskyddsområdet och tar fram rapporter och vägledningar. Integritetsskyddsmyndigheten har nu begärt att myndighetens namn ändras till Dataskyddsmyndigheten. Som skäl för detta anförs att ett namnbyte behövs för att myndighetens namn på ett klart och begripligt sätt ska återspegla myndighetens uppdrag inom dataskyddsområdet. Myndigheten anser inte att det nuvarande namnet är rättvisande eftersom det finns en rad integritetsfrågor som ligger utanför myndighetens uppdrag. Enligt myndigheten leder det nuvarande namnet återkommande till missförstånd och det finns även en risk för sammanblandning med andra myndigheter såsom Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd, som har ett delvis överlappande uppdrag. Vidare framhåller myndigheten att det nuvarande namnet avviker i det europeiska samarbetet, där myndigheter med motsvarande uppdrag brukar kallas dataskyddsmyndigheter. Mot bakgrund av detta bör Integritetsskyddsmyndighetens namn ändras till Dataskyddsmyndigheten. Det nya namnet återspeglar på ett tydligare sätt myndighetens nuvarande uppdrag. Genom namnbytet betonas myndighetens roll som central tillsynsmyndighet inom dataskyddsområdet. På så sätt blir det tydligare för enskilda, företag och offentliga aktörer vilket ansvar myndigheten har. Förslaget medför ändringar i ett antal lagar. Namnet på myndigheten förekommer i kreditupplysningslagen (1973:1173), lagen (1998:620) om belastningsregister, offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) samt radio- och tv-lagen (2010:696). I bestämmelser i dessa lagar där ordet ” Integritetsskyddsmyndigheten ” förekommer i olika böjningsformer föreslås det bytas ut mot ” Dataskyddsmyndigheten ” i motsvarande form. Samtidigt föreslås en modernisering av språket i några av dessa bestämmelser. Namnet på myndigheten förekommer även i en övergångsbestämmelse till inkassolagen (1974:182). Eftersom övergångsbestämmelsen numera är överspelad saknas anledning att ändra namnet på myndigheten i denna bestämmelse. Förslaget medför även ändringar i ett antal förordningar där ordet ” Integritetsskyddsmyndigheten ” förekommer. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2027. Några övergångsbestämmelser behövs inte.

Förslaget bedöms inte leda till några ökade kostnader för Integritetsskyddsmyndigheten eller enskilda, utöver mindre kostnader av engångskaraktär för myndigheten i direkt anslutning till namnbytet. Dessa kostnader bedöms kunna hanteras inom myndighetens befintliga anslagsram.