Myndigheten för civilt försvar – Ett nytt namn för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och vissa organisatoriska förändringar

Försvarsdepartementet

Promemoria

Myndigheten för civilt försvar – Ett nytt namn för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och vissa organisatoriska förändringar

1 Promemorians huvudsakliga innehåll

I promemorian föreslås att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska byta namn till Myndigheten för civilt försvar. Det nya namnet syftar till att tydliggöra och markera myndighetens uppdrag inom civilt försvar. Vidare föreslås att myndighetens verksamhet när det gäller skydd mot olyckor och åtgärder inom befolkningsskydd ska bedrivas inom en egen del av myndigheten och att regeringen ska utse chefen för denna verksamhet. Syftet med organisationsförändringen är att ge myndigheten en bättre struktur för att på nationell nivå kunna hålla samman planeringen och förberedelserna för det civila försvaret i dessa delar. Förändringen bedöms kunna tydliggöra den aktuella verksamheten både inom myndigheten och utåt mot andra aktörer. Namnbytet innebär att författningar där myndighetens namn förekommer behöver ändras. Denna författningsändring föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Organisationsförändringen innebär ändringar i myndighetens instruktion. Denna författningsändring föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

2 Författningsförslag

2.1 Förslag till lag om ändring i miljöbalken

Härigenom föreskrivs att 22 kap. 4 och 6 §§, 24 kap. 11 § och 25 kap. 3 § miljöbalken ska ha följande lydelse.

22 kap.

4 §

Kungörelsen ska även skickas till berörda kommuner och andra myndigheter vars verksamhet kan beröras av ansökan. Senaste lydelse 2012:430.

7

Om målet avser geologisk lagring av koldioxid, ska domstolen alltid skicka ett exemplar av ansökningshandlingarna till Sveriges geologiska undersökning och Europeiska kommissionen och underrätta dem om hos vilken aktförvarare handlingarna i målet finns tillgängliga. Detta ska göras inom en månad från det att ansökan kom in till domstolen.

6 § 2 Naturvårdsverket, Havs- och Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Myndigheten Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för civilt försvar och och länsstyrelsen ska, när det länsstyrelsen ska, när det behövs, föra talan i målet för att behövs, föra talan i målet för att tillvarata miljöintressen och tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen. andra allmänna intressen. En kommun får föra talan för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen inom kommunen.

24 kap.

11 § En ansökan om prövning En ansökan om prövning som som avses i 3, 4, 5, 6, 7, 8 eller 9 avses i 3, 4, 5, 6, 7, 8 eller 9 § får § får göras hos mark- och göras hos mark- och miljödomstol av Naturvårds- miljödomstol av Naturvårdsverket, Havs- och vatten- verket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, myndigheten, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd Myndigheten för civilt försvar och och beredskap och länsstyrelsen. länsstyrelsen. Om frågan ska Om frågan ska prövas av någon prövas av någon annan annan myndighet än en domstol myndighet än en domstol eller eller av en kommun, får den tas av en kommun, får den tas upp upp utan någon särskild utan någon särskild framframställning. Frågor om ställning. Frågor om omprövomprövning enligt 8 § får tas upp ning enligt 8 § får tas upp utan utan särskild ansökan. särskild ansökan.

2 Senaste lydelse 2011:608. Senaste lydelse 2018:1407.

8

En ansökan om sådan prövning som avses i första stycket får även göras av en kommun i den utsträckning kommunen har övertagit tillsynen med stöd av 26 kap. 3 § fjärde stycket. Om tillståndet har getts av länsstyrelsen, görs ansökan hos länsstyrelsen. I fråga om verksamheter som får bedrivas med stöd av 11 kap. 27 § andra stycket, får en ansökan om prövning som avses i 3 eller 5 § grundas på en omständighet som anges i de paragraferna endast om 1. omständigheten är så allvarlig att den inte tål att vänta på att prövningen för moderna miljövillkor blir klar, och 2. den olägenhet som omständigheten innebär inte kan avhjälpas genom ett föreläggande om försiktighetsmått eller förbud i väntan på att prövningen blir klar.

25 kap.

3 § I mål som gäller återkallelse, I mål som gäller återkallelse, förbud mot fortsatt verksamhet förbud mot fortsatt verksamhet eller omprövning enligt någon av eller omprövning enligt någon av bestämmelserna i 24 kap. 3 – 9 §§ bestämmelserna i 24 kap. 3 – 9 §§ eller 7 kap. 15 § lagen (1998:812) eller 7 kap. 15 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet ska Natur- vattenverksamhet ska Naturvårdsverket, Havs- och vatten- vårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, myndigheten, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd Myndigheten för civilt försvar , och beredskap , länsstyrelsen och länsstyrelsen och tillståndstillståndshavaren svara för sina havaren svara för sina kostnader kostnader vid mark- och vid mark- och miljödomstolen. miljödomstolen. I mål enligt 24 kap. 5 § som avser omprövning för att tillgodose allmänna intressen ska den myndighet som ansökte om omprövning dessutom svara för kostnader vid mark- och miljödomstolen som uppkommer för andra motparter än tillståndshavaren. Detta gäller dock inte omprövning enligt 24 kap. 5 § första stycket 11. Trots andra stycket första meningen ska tillståndshavaren i stället för den myndighet som ansökte om omprövningen svara för de andra motparternas kostnader, om målet gäller

Senaste lydelse 2018:1407.

9

1. omprövning enligt 24 kap. 5 § första stycket 10 för att förbättra en anläggnings säkerhet, eller 2. omprövning enligt 24 kap. 5 § av en sådan särskild rättighet att förfoga över vatten som avses i 2 kap. 41 § vattenlagen (1918:523).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor

Härigenom föreskrivs att 15 och 25 §§ lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor ska ha följande lydelse.

15 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om tillsyn enligt denna lag.

25 § Myndigheten för samhälls- Myndigheten för civilt försvars skydd och beredskaps eller eller länsstyrelsens beslut enligt länsstyrelsens beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av som har meddelats med stöd av lagen får överklagas till marklagen får överklagas till mark- och miljödomstol enligt 21 kap. och miljödomstol enligt 21 kap. 1 § andra stycket miljöbalken. 1 § andra stycket miljöbalken. Beslut om tillsynsplan och tillsynsprogram får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

1 Senaste lydelse 2015:233. Senaste lydelse 2015:233.

11

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 §, 3 kap. 10 §, 5 kap. 1 a, 1 b och 2 a §§, 6 kap. 8 a § och 10 kap. 6 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ska ha följande lydelse.

1 kap.

5 §

Myndigheten ska också samordna kommunerna på nationell nivå och stödja dem med råd och information i deras verksamhet enligt denna lag.

3 kap.

10 § När en räddningsinsats är avslutad ska kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. Den som utför en sådan undersökning har rätt att få tillträde till olycksplatsen. Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs. Efter avslutad undersökning Efter avslutad undersökning ska kommunen skicka en ska kommunen skicka en undersökningsrapport till undersökningsrapport till Myndigheten för samhällsskydd Myndigheten för civilt försvar . och beredskap . Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad undersökningsrapporten ska innehålla.

1 Senaste lydelse 2020:882. Senaste lydelse 2020:882.

12

5 kap.

1 a § Myndigheten för samhälls- Myndigheten för civilt försvar skydd och beredskap ska ha tillsyn ska ha tillsyn över att över att kommunerna följer kommunerna följer denna lag denna lag och föreskrifter som och föreskrifter som har har meddelats i anslutning till meddelats i anslutning till lagen. lagen. Länsstyrelserna ska på Länsstyrelserna ska på begäran begäran lämna information om lämna information om lokala lokala och regionala och regionala förhållanden. förhållanden.

4 1 b § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha tillsyn över statlig räddningstjänst. Myndigheten för samhälls- Myndigheten för civilt försvar skydd och beredskap ska i andra ska i andra fall ha tillsyn över att fall ha tillsyn över att statliga statliga myndigheter följer myndigheter följer denna lag denna lag och föreskrifter som och föreskrifter som har har meddelats i anslutning till meddelats i anslutning till lagen. lagen.

5 2 a § Statliga tillsynsmyndigheter har rätt att av den som tillsynen avser få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Om en kommun inte fullgör Om en kommun inte fullgör sina skyldigheter enligt denna sina skyldigheter enligt denna lag eller föreskrifter som har lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, meddelats i anslutning till lagen, får Myndigheten för får Myndigheten för civilt försvar samhällsskydd och beredskap förelägga kommunen att åtgärda förelägga kommunen att åtgärda bristerna. bristerna.

Senaste lydelse 2020:882. 4 Senaste lydelse 2020:882. 5 Senaste lydelse 2020:882.

13

6 kap.

8 a § Om det vid omfattande Om det vid omfattande kommunala räddningsinsatser kommunala räddningsinsatser finns ett konkurrerande behov finns ett konkurrerande behov av förstärkningsresurser får av förstärkningsresurser får Myndigheten för samhällsskydd Myndigheten för civilt försvar , på och beredskap , på begäran av en begäran av en eller flera eller flera räddningschefer, räddningschefer, prioritera och prioritera och fördela tillgängliga fördela tillgängliga resurser. resurser. Myndigheten får begära att statliga myndigheter och kommuner ska lämna upplysningar om vilka resurser de har tillgängliga och att de ska delta i räddningsinsatsen med dessa. En statlig myndighet eller en kommun är skyldig att delta endast om det inte allvarligt hindrar myndighetens eller kommunens vanliga verksamhet.

10 kap.

6 § 7 En statlig tillsynsmyndighets beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller en statlig myndighets beslut enligt 6 kap. 2 och 5 §§ eller 7 kap. Beslut av en statlig myndighet enligt 7 kap. 1 § får dock inte överklagas. Om en kommun överklagar Om en kommun överklagar ett beslut enligt 5 kap. 2 a § eller ett beslut enligt 5 kap. 2 a § eller 7 kap. 2 eller 3 §, ska 7 kap. 2 eller 3 §, ska Myndigheten för samhällsskydd Myndigheten för civilt försvar och beredskap vara kommunens vara kommunens motpart sedan motpart sedan handlingarna i handlingarna i ärendet har ärendet har överlämnats till överlämnats till domstolen. domstolen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

Senaste lydelse 2020:882. 7 Senaste lydelse 2020:882.

14

2.4 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 14 § plan- och bygglagen (2010:900) ska ha följande lydelse.

13 kap.

14 §

Ett beslut om lov eller förhandsbesked inom sådana skydds- eller säkerhetsområden som avses i 9 kap. 13 § får överklagas av 1. Transportstyrelsen, om beslutet rör en civil flygplats, 2. Strålsäkerhetsmyndigheten, om beslutet rör en kärnkraftsreaktor eller annan kärnteknisk anläggning, och 3. Försvarsmakten eller 3. Försvarsmakten eller Myndigheten för samhällsskydd Myndigheten för civilt försvar , i och beredskap , i andra fall än de andra fall än de som anges i 1 och som anges i 1 och 2. 2.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor

Härigenom föreskrivs att 17, 18, 21, 22, 23 och 34 §§ lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor ska ha följande lydelse.

17 §

Frågor om tillstånd till hantering av brandfarliga varor i övriga fall ska prövas av den kommun där hanteringen ska bedrivas.

18 § 2 Myndigheten för samhälls- Myndigheten för civilt försvar skydd och beredskap ska pröva ska pröva frågor om tillstånd till frågor om tillstånd till explosiva explosiva varor som avser varor som avser 1. tillverkning, bearbetning, behandling, destruktion, underhåll och återvinning, 2. annan hantering som sker i anslutning till sådan hantering som nämns i 1, 3. gränsöverskridande överföring, 4. import, 5. export, och 6. sådan hantering som Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Totalförsvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket behöver ha tillstånd till.

1 Senaste lydelse 2023:391. 2 Senaste lydelse 2023:391

Frågor om tillstånd till hantering och överföring av explosiva varor i övriga fall ska prövas av den kommun där varorna ska hanteras. Om frågan gäller förvaring i ett flyttbart förråd och förvaringen ska ske i mer än en kommun, ska frågan prövas av den kommun där sökanden är bosatt eller där verksamheten huvudsakligen ska bedrivas.

21 § 3 Den myndighet som prövar frågor om tillstånd enligt denna lag har också, inom sitt verksamhetsområde, tillsyn över att lagen och föreskrifter och beslut som har meddelats i anslutning till lagen följs. Försvarsmakten får, efter Försvarsmakten får, efter medgivande av Myndigheten för medgivande av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap , i civilt försvar , i stället för stället för Myndigheten för Myndigheten för civilt försvar samhällsskydd och beredskap utöva viss tillsyn över utöva viss tillsyn över Försvarsmaktens, Försvarets Försvarsmaktens, Försvarets materielverks, Försvarets materielverks, Försvarets radioanstalts, Totalförsvarets radioanstalts, Totalförsvarets forskningsinstituts och forskningsinstituts och Fortifikationsverkets hantering Fortifikationsverkets hantering och import av brandfarliga och och import av brandfarliga och explosiva varor. explosiva varor. Myndigheten för samhälls- Myndigheten för civilt försvar skydd och beredskap eller den eller den myndighet som myndighet som regeringen regeringen bestämmer har tillsyn bestämmer har tillsyn över över hanteringen av brandfarliga hanteringen av brandfarliga varor som transporteras i en varor som transporteras i en sådan rörledning som det har sådan rörledning som det har meddelats koncession för enligt meddelats koncession för enligt lagen (1978:160) om vissa lagen (1978:160) om vissa rörledningar eller enligt rörledningar eller enligt naturgaslagen (2005:403). naturgaslagen (2005:403).

3 Senaste lydelse 2023:391.

17

22 § 4 Myndigheten för Myndigheten för civilt försvar samhällsskydd och beredskap utövar tillsyn över utövar tillsyn över 1. brandfarliga och explosiva varors egenskaper, utsläppande och tillhandahållande på marknaden, samt 2. utsläppande och tillhandahållande på marknaden av sådana produkter som används för hanteringen av brandfarliga och explosiva varor och för vilka myndigheten har utfärdat föreskrifter.

23 § Myndigheten för samhälls- Myndigheten för civilt försvar skydd och beredskap ska ska samordna tillsynsmyndigsamordna tillsynsmyndig- heternas verksamhet och hjälpa heternas verksamhet och hjälpa dem i deras arbete med tillsynen dem i deras arbete med tillsynen enligt denna lag. enligt denna lag.

34 § En kommuns beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen får överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Myndigheten för samhälls- Myndigheten för civilt försvars skydd och beredskaps beslut beslut enligt denna lag eller enligt denna lag eller enligt enligt föreskrifter som har föreskrifter som har meddelats i meddelats i anslutning till lagen anslutning till lagen får får överklagas hos allmän överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

4 Senaste lydelse 2022:1123.

18

2.6 Förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § tullagen (2016:253) ska ha följande lydelse.

1 kap.

4 §

Tullverket ska på begäran tillhandahålla följande myndigheter uppgifter som förekommer hos Tullverket och som rör import eller export av varor: – Arbetsmiljöverket, – Boverket, – Elsäkerhetsverket, – Folkhälsomyndigheten, – Havs- och vattenmyndigheten, – Kemikalieinspektionen, – Kommerskollegium, – Konsumentverket, – Kronofogdemyndigheten, – Livsmedelsverket, – Läkemedelsverket, – Mediemyndigheten, – Myndigheten för samhälls- – Myndigheten för civilt försvar , skydd och beredskap , – Naturvårdsverket, – Post- och telestyrelsen, – Skatteverket, 1 Senaste lydelse 2023:843.

19

– Skogsstyrelsen, – Statens energimyndighet, – Statens jordbruksverk, – Statistiska centralbyrån, – Strålsäkerhetsmyndigheten, – Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, – Sveriges riksbank, och – Transportstyrelsen. Tullverket ska på begäran tillhandahålla Inspektionen för strategiska produkter och Säkerhetspolisen uppgifter som förekommer hos Tullverket och som rör export av varor. I lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet finns bestämmelser om Tullverkets behandling av uppgifter i vissa fall.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

20

Ds

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § och 5 kap. 3 § lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät ska ha följande lydelse.

1 kap.

3 §

Denna lag gäller inte fysisk infrastruktur som används för att tillhandahålla dricksvatten. Denna lag gäller inte Denna lag gäller inte Polismyndigheten, Säkerhets- Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Myndigheten för polisen, Myndigheten för civilt samhällsskydd och beredskap , försvar , Försvarsmakten, För- Försvarsmakten, Försvarets svarets materielverk och materielverk och Fortifikations- Fortifikationsverket. verket.

5 kap.

3 § Tvistlösningsmyndigheten Tvistlösningsmyndigheten ska höra Försvarsmakten och ska höra Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd Myndigheten för civilt försvar i och beredskap i ärenden som rör ärenden som rör totalförsvaret totalförsvaret och och Säkerhetspolisen i ärenden Säkerhetspolisen i ärenden som som rör Sveriges säkerhet i rör Sveriges säkerhet i övrigt. övrigt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

21

2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2021:319) om Transportstyrelsens olycksdatabas

Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (2021:319) om Transportstyrelsens olycksdatabas ska ha följande lydelse.

15 §

Universitet och högskolor som är myndigheter eller som vid tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska jämställas med myndigheter får medges direktåtkomst till personuppgifter i databasen, om uppgifterna behövs för forskning som avser trafiksäkerhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

22

2.9 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap dels att rubriken till förordningen samt 1, 18 l och 19 §§ och rubriken närmast före 19 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 23 a §, av följande lydelse.

1 §

1. utveckla och stödja arbetet med civilt försvar, 2. utveckla och stödja samhällets beredskap mot olyckor och kriser och vara pådrivande i arbetet med förebyggande och sårbarhetsreducerande åtgärder, 3. arbeta med och verka för samordning mellan berörda samhällsaktörer för att förebygga och hantera olyckor, kriser och konsekvenser av krig och krigsfara,

1 Senaste lydelse 2020:885.

23

4. samordna kommunerna på nationell nivå och stödja dem med råd och information i deras verksamhet enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor samt utföra tillsyn enligt samma lag, 5. bidra till att minska konsekvenser av olyckor, kriser, krig och krigsfara, 6. följa upp och utvärdera samhällets arbete med krisberedskap och civilt försvar, 7. se till att utbildning och övningar kommer till stånd inom myndighetens ansvarsområde, och 8. företräda det civila försvaret på central nivå i frågor som har betydelse för avvägningen mellan civila och militära behov av samhällets resurser om inte något annat följer av annan författning.

18 l § 2 Myndigheten ska ha Myndigheten ska ha beredskap att kunna bistå beredskap att kunna bistå regeringen med att kungöra regeringen med att kungöra författningar genom att de författningar genom att de publiceras på webbplatsen msb.se . publiceras på myndighetens Författningar ska kunna webbplats. Författningar ska publiceras där om regeringen kunna publiceras där om inte kan publicera författningar regeringen inte kan publicera på Svensk författningssamlings författningar på Svensk webbplats. författningssamlings webbplats.

Myndighetsledning Myndighetsledning och organisation

19 § Myndigheten leds av en myndighetschef. Verksamheten som gäller skydd mot olyckor och åtgärder inom befolkningsskyddet ska bedrivas inom en egen del av myndigheten.

2 Senaste lydelse 2022:1703.

24

23 a § Regeringen beslutar om anställning av chefen för verksamheten som gäller skydd mot olyckor och åtgärder inom befolkningsskyddet.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2025 i fråga om 19 och 23 a §§ och i övrigt den 1 januari 2026.

25

3 Ärendet

Försvarsberedningen framför i delrapporten Kraftsamling – inriktning av totalförsvaret och utformning av det civila försvaret (Ds 2023:34) att MSB:s uppgifter bör förändras och att myndighetens uppgift att ge stöd till regeringens samordning av det civila försvaret på nationell nivå bör ges en ökad betydelse utifrån det säkerhetspolitiska läget. Försvarsberedningen anför bland annat att det bör övervägas om ansvaret avseende skydd mot olyckor samt nödvändiga åtgärder inom befolkningsskyddet inklusive sektorsansvaret för räddningstjänsten och skydd av civilbefolkningen bör föras över till en annan huvudman. Försvarsberedningen anser att omformningen av myndigheten gör att myndigheten också bör ges en ny benämning som bättre återspeglar det nya uppdraget. Försvarsberedningen framhåller också att de uppgifter avseende psykologiskt försvar som i dag organiseras inom MSB bör överföras till Myndigheten för psykologiskt försvar. I denna promemoria behandlas de ovannämnda förslagen och förslag lämnas på de författningsändringar som bedöms behövas med anledning av detta.

27

4 MSB:s uppgifter och organisation

MSB har ett brett uppdrag

MSB ansvarar för frågor om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar, i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret. Ansvaret avser åtgärder före, under och efter en olycka, kris, krig eller krigsfara. I myndighetens uppgifter ingår bland annat att utveckla och stödja arbetet med civilt försvar och att följa upp och utvärdera samhällets arbete med krisberedskap och civilt försvar (1 § förordningen [2008:1002] med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). I MSB:s förebyggande och förberedande arbete ingår att stödja berörda aktörer i planeringen för civilt försvar. Myndigheten ska särskilt verka för att aktörerna samordnar planeringen samt för att samordning sker i förhållande till det militära försvaret. Vid olyckor och kriser samt vid höjd beredskap ska MSB stödja myndigheternas samordning av åtgärder och också bistå Regeringskansliet med underlag och information av betydelse för myndighetens ansvarsområde (7 §). MSB ska tillsammans med andra berörda aktörer verka för att skapa en sammanhållen information om skydd mot olyckor, krisberedskap och totalförsvar samt om säkerhetspolitik. Myndigheten ska vidare stärka samhällets förmåga att hantera olyckor, kriser och konsekvenser av krig och krigsfara genom samverkan med organisationer som har uppgifter inom krisberedskapsområdet och civilt försvar. Myndigheten ska också stödja medieföretagens beredskapsplanering (15 §). I verksamhetsområdet för skydd mot olyckor ingår bland annat att verka för samordning mellan berörda samhällsaktörer för att förebygga och hantera olyckor och kriser samt att bidra till att

28

minska konsekvenser av olyckor och kriser. MSB ska också samordna kommunerna på nationell nivå och stödja dem med råd och information i deras verksamhet enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor samt utföra tillsyn enligt samma lag. Myndigheten ska också se till att nödvändiga åtgärder vidtas inom befolkningsskyddet (6 §). MSB är beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn räddningstjänst och skydd mot olyckor enligt förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap. Myndigheten medverkar också med insatser i Sveriges humanitära verksamhet och deltar i räddnings- och katastrofinsatser vid katastrofer i andra länder som kräver omedelbara åtgärder. MSB har också förmåga att kunna stödja biståndsinsatser som avser humanitär minhantering, stärkande av katastrofberedskap och tidig återuppbyggnad efter katastrofer (8 §). I myndighetens uppgifter ingår också att vara Sveriges kontaktpunkt och behörig myndighet när det gäller civilskyddsmekanismen (9 §). MSB:s ska också stödja och samordna arbetet med samhällets informationssäkerhet. I detta ingår bland annat att analysera och bedöma omvärldsutvecklingen inom området och att lämna råd och stöd i fråga om förebyggande arbetet till andra statliga myndigheter, kommuner och regioner samt företag och organisationer. MSB ansvarar även för att Sverige har en nationell funktion med uppgift att stödja samhället i arbetet med att förebygga och hantera itincidenter. I detta ingår att vara Sveriges kontaktpunkt gentemot motsvarande funktioner i andra länder och att utveckla samarbetet och informationsutbytet med dessa (11 b §). MSB delar in myndighetens verksamhet i fyra områden: Skydd mot olyckor, Operativ hantering av samhällsstörningar, Cybersäkerhet och säkra kommunikationer och Beredskap för kriser och krig. Myndigheten är i dag indelad i åtta avdelningar; avdelningen för räddningstjänst och skydd av befolkning, operativa avdelningen, avdelningen för internationella relationer, forskning och innovation, avdelningen för krisberedskap och civilt försvar, avdelningen för cybersäkerhet och säkra kommunikationer, avdelningen för kommunikation och befolkningens beredskap, avdelningen för rättsligt stöd samt avdelningen för verksamhetsstöd. På myndigheten finns också generaldirektörens kansli och internrevision.

29

5 En egen verksamhetsdel inom MSB för skydd mot olyckor och åtgärder inom befolkningsskyddet

Förslag : Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) uppgifter när det gäller skydd mot olyckor och åtgärder inom befolkningsskyddet ska organiseras inom en särskild del av myndigheten. Chefen för den nämnda verksamheten ska utses av regeringen. Detta ska regleras genom ändringar i myndighetens instruktion. Bedömning : Det finns inte skäl att föra över verksamheten som avser skydd mot olyckor och befolkningsskydd till en annan huvudman eller att verksamheten organiseras som en ny myndighet. Verksamheten som avser uppgifter inom psykologiskt försvar bör även fortsättningsvis finnas inom MSB.

Skälen för förslagen och bedömningarna

Försvarsberedningen anför i delrapporten Kraftsamling – inriktning av totalförsvaret och utformning av det civila försvaret (Ds 2023:34) att under höjd beredskap och krig ska regeringen kunna fokusera på de inriktande och strategiska besluten och för detta krävs relevanta, avvägda och sammanställda underlag från myndigheterna i det civila försvaret. För att åstadkomma detta anser Försvarsberedningen att det behövs en central förvaltningsmyndighet som har en tydlig roll att stödja regeringens arbete på den nationella nivån.

30

Försvarsberedningen anser att det bör övervägas om ansvaret avseende skydd mot olyckor samt nödvändiga åtgärder inom befolkningsskyddet, inklusive sektorsansvaret för räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen, ska föras över till en annan huvudman eller att verksamheten organiseras som en ny myndighet. Vidare konstaterar Försvarsberedningen att MSB i dag genomför internationella fredsfrämjande och humanitära insatser i konfliktoch katastrofområden. Det kan handla om sjukvårdsstöd, kapacitetsuppbyggnad, bistånd med nödboenden, upprättande av flyktingläger och hygienfaciliteter. Denna internationella verksamhet är nära kopplad till uppgifterna avseende räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen och bör enligt beredningen därmed också ingå i de delar som bör föras över till en annan huvudman eller organiseras som en ny myndighet. MSB:s verksamhet för skydd mot olyckor, åtgärder inom befolkningsskyddet och internationella hjälpinsatser är välfungerande verksamheter. Som regeringen konstaterar i propositionen Totalförsvaret 2025 – 2030 (prop. 2024/25:34) är det av vikt att organisatoriska förändringar kan genomföras utan att uppta tid och kraft från de berörda verksamheterna, eftersom de är centrala i utvecklingen av ett starkt civilt försvar. Det bedöms därför inte finnas skäl att flytta dessa verksamheter till en annan huvudman eller för att bilda en ny myndighet med detta uppdrag. Sådana åtgärder skulle kunna innebära att tid och kraft ägnas åt organisatoriska och administrativa frågor i stället för att fokusera på kärnverksamheten, vilket skulle vara olyckligt med tanke på det rådande säkerhetspolitiska läget och att det civila försvaret är under uppbyggnad. En förändring av MSB:s organisation genom att myndighetens verksamhet när det gäller skydd mot olyckor och åtgärder inom befolkningsskyddet bedrivs inom en egen del av verksamheten bedöms emellertid kunna medföra fördelar. Även ansvaret som sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen bör ingå i den aktuella delen av MSB:s verksamhet. Den föreslagna förändringen bedöms kunna dels tydliggöra den aktuella verksamheten inom myndigheten, dels tydliggöra verksamhet gentemot övriga aktörer som arbetar inom de nämnda områdena. Organisationsförändringen bedöms också kunna ge en bättre struktur för myndighetens arbete med att hålla samman

31

planeringen och förberedelserna för det civila försvaret på en nationell nivå. MSB:s roll som stöd till regeringen när det gäller samordningen av det civila försvaret blir därmed tydligare. När det gäller den internationella insatsverksamheten har denna verksamhet nära kopplingar till både civilt försvar och till skydd mot olyckor och befolkningsskydd. De nationella och internationella insatsverksamheterna stödjer dessutom ofta varandra. Mot denna bakgrund bedöms det i nuläget inte vara lämpligt att föra över den internationella insatsverksamheten till den särskilda verksamhetsdelen skydd mot olyckor och åtgärder inom befolkningsskyddet. Chefen för verksamheten för skydd mot olyckor och åtgärder inom befolkningsskyddet bör utses av regeringen. På så sätt möjliggörs effektivare styrning av verksamheten på området för skydd mot olyckor och åtgärder inom befolkningsskyddet. Ansvarsförhållanden och mandat både internt och externt kommer därmed att tydliggöras och bidra till effektivitet, struktur och tydlighet. Enligt 3 § myndighetsförordningen (2007:515) ansvarar myndighetens ledning, i det här fallet myndighetschefen, inför regeringen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt. Myndighetschefen beslutar enligt 4 § samma förordning om arbetsordningen, vilken reglerar ansvaret mellan å ena sidan myndighetschefen och å andra sidan övrig personal i myndigheten. Den omständigheten att regeringen föreslås utse chefen för verksamheten skydd mot olyckor och åtgärder inom befolkningsskyddet innebär inte något avsteg från 3 § och 4 § myndighetsförordningen. De nu nämnda ändringarna bör genomföras genom ändringar i MSB:s instruktion. Försvarsberedningen föreslår också att de uppgifter inom psykologiskt försvar som idag hanteras av MSB överförs till MPF. MSB:s ansvar inom det psykologiska försvaret beskriver Försvarsberedningen bland annat utifrån följande fyra uppgifter: – MSB ska verka för en sammanhållen information om totalförsvar och säkerhetspolitik, – MSB ska ge stöd till medieföretagens beredskapsplanering, – MSB ska förmedla medel för att säkerställa etermediernas distribution vid fredstida kriser och höjd beredskap, samt

32

– MSB ska samordna information till allmänhet och medier vid höjd beredskap.

Sedan 1 januari 2022 finns Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) vars huvuduppdrag är att leda arbetet med samordning och utveckling av myndigheters och andra aktörers verksamhet inom Sveriges psykologiska försvar. Det psykologiska försvaret är samhällets gemensamma förmåga att upptäcka och stå emot otillbörlig informationspåverkan som riktas mot Sverige från främmande makt. Det psykologiska försvaret handlar också om att säkerställa snabb och effektiv informationsförmedling under störda förhållanden samt stärkandet av befolkningens motståndskraft och försvarsvilja i övrigt. Det psykologiska försvaret är alltså ett område där flertalet aktörer och myndigheter bidrar. Även om MPF har flertalet uppgifter inom psykologiskt försvar är det därmed inte självklart att allt som rör det psykologiska försvaret hör hemma hos MPF. Flera av uppgifterna inom psykologiskt försvar som ligger hos MSB har en nära koppling och relevans för MSB:s uppgifter i övrigt och bör därför vara kvar hos MSB. Som Försvarsberedningen framhåller har MSB bland annat i uppgift att hålla samman information om totalförsvaret och säkerhetspolitik samt samordna information till allmänheten vid höjd beredskap. Dessa uppgifter bör inte särskiljas från MSB:s uppgift att hålla samman och samordna information om och vid olyckor eller kriser. Även uppgiften att ge stöd till medieföretagens beredskapsplanering bör ligga kvar hos MSB. Samverkan med medieföretag och berörda myndigheter sker i Mediernas beredskapsråd, där MSB:s generaldirektör är ordförande. Medieberedskapen syftar bland annat till att varningsmeddelanden, nyheter och samhällsinformation ska kunna produceras och distribueras även vid extraordinära händelser. Lämplighet, teknik och infrastruktur är avgörande för att denna uppgift ska kunna utföras. Inom MSB:s organisation finns i dag både kunskap och teknisk kapacitet på detta område och som också anknyter till andra uppgifter MSB har. Om denna uppgift skulle flyttas över till MPF skulle det innebära att MPF behöver bygga upp den kompetens och tekniska kapacitet som behövs, vilket bedöms vara tidskrävande och riskera medföra högre kostnader än om uppgiften är kvar hos MSB. Medieberedskapen syftar också till att kunna ge stöd vid exempelvis informationspåverkan. I dessa delar har MPF redan i dag uppgiften i

33

sin instruktion. Ett förändrat ansvar bedöms också riskera att leda till dubbelarbete och otydliga ansvarsförhållanden mellan MSB och MPF. Sammantaget bedöms därmed att MSB fortsatt bör ha de ovan nämnda uppgifter myndigheten har i dag gällande det psykologiska försvaret. Ansvaret för andra uppgifter med bäring på det psykologiska försvaret kan eventuellt behöva ses över i särskild ordning. Försvarsberedningen för även fram att det kan övervägas om det ansvar som MSB har i dag för cyber- och informationssäkerhet bör överföras till en ny myndighet. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) bedömer regeringen den har för avsikt att tillsätta en utredning för att analysera en överflytt. Slutligen anser Försvarsberedningen att en ny beredskapssektor för planering, ledningsförmåga och samordning bör införas. Den nya sektorn bör enligt beredningen säkerställa att det civila försvarets ledningsförmåga, inom ramen för ett samlat totalförsvar, är ändamålsenlig vid höjd beredskap och krig. Regeringen konstaterar i propositionen Totalförsvaret 2025 – 2030 att den delar Försvarsberedningens uppfattning att förmågan till samordnad planering och ledning inom det civila försvaret behöver stärkas. Eftersom dessa frågor berör en mycket stor del av myndigheterna inom det civila försvaret bedömer regeringen i propositionen att en sektor för frågorna inte vore ändamålsenlig, utan att ansvaret i stället bör utformas som en funktion. En funktion möjliggör ett tvärsektoriellt arbete och är mer flexibelt. Mycket av det som Försvarsberedningen anser ska finns i sektorn, görs redan i dag på MSB. Därmed bedöms det vara mer kostnadseffektivt att bygga vidare det som redan finns, i stället för att skapa en helt ny sektor. Frågan om hur en sådan funktion för planering, ledningsförmåga och samordning bör utformas bereds inom Regeringskansliet.

34

6 Ett nytt namn på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Förslag: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska byta namn till Myndigheten för civilt försvar. Det nya namnet innebär ändringar i miljöbalken, lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, plan- och bygglagen (2010:900), lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, tullagen (2016:253), lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät och lagen (2021:319) om Transportstyrelsens olycksdatabas. I dessa lagar ska ”Myndigheten för samhällsskydd och beredskap” i olika böjningsformer bytas ut mot ”Myndigheten för civilt försvar” i motsvarande form. Namnändringen kommer också att leda till ändringar i ett antal förordningar där namnet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap finns med.

Skälen för förslaget

Försvarsberedningen konstaterar i delrapporten Kraftsamling att det vid höjd beredskap och krig ställs krav på att regeringen i tid ska kunna fatta relevanta, strategiska och inriktade beslut. Samtidigt ska regeringen koordinera och prioritera såväl resurser som åtgärder mellan beredskapssektorer, mellan civilområden samt mellan de civila och militära delarna av totalförsvaret, i de fall dessa aktörer inte kan komma överens. Försvarsberedningen anser att MSB behöver,

35

förutom att omformas för att bättre utgöra ett stöd för regeringens samordning av det civila försvaret på nationell nivå, ges ett nytt namn som bättre återspeglar myndighetens verksamhet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap fick sitt namn när myndigheten bildades den 1 januari 2009. Myndigheten bildades genom att delar ur Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar slogs ihop till en myndighet. MSB bildades under en tid då fokus låg på samhällets krisberedskap, samtidigt som hotet om ett väpnat angrepp ansågs som lågt eller icke-existerande under en överskådlig tid. Detta återspeglas också i myndighetens namn. Det säkerhetspolitiska läget har kraftigt försämrats bland annat i och med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Under senare år har stort fokus inom MSB legat på det säkerhetspolitiska läget, där MSB dels bidragit med insatser, åtgärder och stöd, dels drivit utveckling inom det civila försvaret. Denna del av myndighetens uppdrag har fått en ökad betydelse mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget. I den säkerhetspolitiskt svåra tid som Sverige och Europa för närvarande befinner sig i kommer MSB:s uppgift att utgöra ett stöd till regeringens arbete med att samordna det civila försvaret på nationell nivå att få en ökad betydelse. För att myndighetens namn bättre ska spegla det ansvar som myndigheten bär, bör MSB, i likhet med vad Försvarsberedningen för fram, byta namn. Genom ett namnbyte till Myndigheten för civilt försvar betonas vikten av myndighetens arbete med civilt försvar och med att utgöra ett stöd för regeringens samordning av det civila försvaret på nationell nivå. Förslaget att myndigheten ska byta namn föranleder ändringar i ett antal författningar. Namnet på myndigheten MSB förekommer i miljöbalken, lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, plan- och bygglagen (2010:900), lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, tullagen (2016:253), lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät och lagen (2021:319) om Transportstyrelsens olycksdatabas. I bestämmelser i dessa lagar där namnet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förekommer i olika böjningsformer föreslås det bytas ut mot Myndigheten för civilt försvar i motsvarande form.

36

MSB nämns även i övergångsbestämmelserna till lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material. Denna lag trädde i kraft den 1 juli 2012 och ska tillämpas på elektroniskt material som görs tillgänglig för allmänheten här i landet genom överföring via nätverk efter den 31 december 2014. Enligt en övergångsbestämmelse ska lagen tillämpas på elektroniskt material som vissa i bestämmelsen uppräknade myndigheter gör tillgängliga för allmänheten efter den 31 mars 2013. Bland de uppräknade myndigheterna finns MSB. Denna författning bedöms inte behöva ändras eftersom föreskriften i övergångsbestämmelsen inte längre är aktuell. Förslaget om ett namnbyte kommer även att innebära behov av ändringar i ett 90-tal förordningar där namnet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förekommer (se bilaga).

37

7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Förslag: Den föreslagna organisationsförändringen ska träda i kraft den 1 juli 2025. Namnändringen ska träda i kraft den 1 januari 2026. Bedömning: Det finns inget behov av övergångsbestämmelser.

Skälen för förslaget och bedömningen

Med hänsyn till det rådande säkerhetspolitiska läget och behovet av att betona Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps arbete när det gäller civilt försvar är det angeläget att de föreslagna ändringarna träder i kraft så snart som möjligt. Samtidigt måste det finnas viss tid för myndigheten att förbereda organisationsförändringen och namnbytet. Det föreslås därför att bestämmelserna om organisationsförändringen ska träda i kraft den 1 juli 2025 och att namnändringen ska träda i kraft den 1 januari 2026. Det bedöms inte finnas behov av några övergångsbestämmelser.

38

8 Konsekvenser

Bedömning: Den förändring av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) organisation som föreslås – att räddningstjänst och åtgärder inom befolkningsskyddet ska bedrivas inom en egen del av verksamheten – bedöms inte innebära några kostnadsökningar annat än rena omställningskostnader, som kan antas vara marginella. Ett namnbyte bedöms innebära kostnadsökningar för MSB som kan förväntas uppgå till cirka 10 miljoner kronor. Kostnaden bedöms kunna finansieras inom myndighetens befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms i övrigt inte medföra några kostnader för kommuner, regioner, företag och enskilda.

Skälen för bedömningen

MSB är en myndighet med många olika verksamheter. Syftet med förslaget, att myndighetens verksamhet när det gäller skydd mot olyckor och åtgärder inom befolkningsskyddet ska bedrivas inom en egen del av verksamheten, är att tydliggöra MSB:s roll som stöd till regeringen när det gäller samordningen av det civila försvaret. Organisationsförändringen bedöms också kunna ge en bättre struktur för myndighetens arbete med att hålla samman planeringen och förberedelserna för det civila försvaret på en nationell nivå. Organisationsförändringen bedöms vidare tydliggöra verksamheten skydd mot olyckor och åtgärder inom befolkningsskyddet inom myndigheten gentemot övriga aktörer som arbetar inom nämnda områden. Förslaget bedöms inte föranleda annat än rena omställningskostnader för MSB, som torde vara marginella.

39

Det namn som MSB har i dag speglar den tid då myndigheten bildades år 2009 och då fokus låg på samhällets krisberedskap, samtidigt som hotet om ett väpnat angrepp ansågs som lågt eller icke-existerande under en överskådlig tid. Det säkerhetspolitiska läget har kraftigt försämrats bland annat i och med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Under 2023 och framåt har stort fokus inom MSB legat på det försämrade säkerhetspolitiska läget och tyngdpunkten i myndighetens verksamhet har därmed förändrats. Genom ett namnbyte bedöms myndighetens verksamhet speglas på ett mer rättvisande och tydligt sätt. Regeringen gav den 21 december 2023 i uppdrag till MSB att göra en samlad bedömning av genomförbarheten av de åtgärder som föreslås i Försvarsberedningens delrapport Kraftsamling (Fö2023/01997). Uppdraget redovisades den 5 april 2024. I sin redovisning bedömer MSB att det skulle kosta minst 10 miljoner kronor att byta namn på myndigheten. Kostnaderna avser bland annat en ny grafisk profil, omprofilering av material, utrustning och kläder inom utbildningsverksamheten, omskyltning av lokaler på sex verksamhetsorter, omprofilering och kommunikationsinsatser inom den internationella insatsverksamheten samt omprofilering av visst informationsmaterial som riktar sig till bredare målgrupper, inklusive allmänheten. Det kommer även finnas behov av justeringar i it-system samt en samlad kommunikation kring namnbytet. De aktuella kostnaderna bedöms kunna hanteras inom myndighetens befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte medföra några kostnader för kommuner, regioner, företag eller enskilda.

40

Bilaga

Förordningar som innehåller MSB:s namn

Förordning (2024:664) om stöd till åtgärder för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning Förordning (2023:624) om granskning av utländska direktinvesteringar Förordning (2023:579) om viktigt meddelande till allmänheten Förordning (2023:489) om statsbidrag till regioner för hälso- och sjukvårdens beredskap Förordning (2023:30) om statsbidrag till regioner för åtgärder för att höja driftsäkerheten på hälso- och sjukvårdens fastigheter Förordning (2022:1395) om statsbidrag till kommuner för förebyggande åtgärder mot naturolyckor Förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap Förordning (2022:511) om elektronisk kommunikation Förordning (2022:127) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om en gemensam digital ingång Förordning (2021:1208) om behandling av personuppgifter vid Försvarets radioanstalt Förordning (2021:1207) om behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten Säkerhetsskyddsförordning (2021:955) Förordning (2021:949) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden Förordning (2020:115) om utbildning på skolområdet och annan pedagogisk verksamhet vid spridning av viss smitta Kustbevakningsdataförordning (2019:438) Förordning (2018:2014) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument

41

Bilaga

Förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete Förordning (2018:1264) om digitalt inhämtande av uppgifter från företag Förordning (2018:1179) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar Förordning (2018:1175) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster Förordning (2017:1249) om medinflytande för totalförsvarspliktiga Förordning (2017:870) om länsstyrelsernas krisberedskap och uppgifter inför och vid höjd beredskap Förordning (2016:986) om avgifter för tillsyn av åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Förordning (2016:576) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering Förordning (2016:320) om skydd för geografisk information Förordning (2016:157) om erkännande av yrkeskvalifikationer Förordning (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap Förordning (2015:665) om statliga myndigheters användning av Statens servicecenters tjänster Förordning (2015:236) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Klimatrapporteringsförordning (2014:1434) Förordning (2014:1039) om marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn Förordning (2014:880) om sprängämnesprekursorer Förordning (2014:520) med instruktion för Statens energimyndighet Förordning (2013:319) om utvinningsavfall Förordning (2011:931) om planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare Förordning (2011:703) om leksakers säkerhet Miljötillsynsförordning (2011:13) Förordning (2010:1770) om geografisk miljöinformation Förordning (2010:1098) om gränsälvsöverenskommelsen med Finland Förordning (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor Postförordning (2010:1049) Luftkvalitetsförordning (2010:477) Förordning (2010:185) med instruktion för Trafikverket

42

Bilaga

Förordning (2009:956) om översvämningsrisker Förordning (2009:946) med instruktion för Lantmäteriet Förordning (2009:945) med instruktion för Statens geotekniska institut Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Offentlighets- och sekretessförordning (2009:641) Fordonsförordning (2009:211) Förordning (2009:186) om utbildning till förare av mopeder, snöskotrar och terränghjulingar Förordning (2009:93) med instruktion för Finansinspektionen Förordning (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Förordning (2008:553) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands Förordning (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer Förordning (2007:1119) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät Förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan Naturgasförordning (2006:1043) Förordning (2006:639) om utrymning och inkvartering m.m. under höjd beredskap Förordning (2006:638) om skyddsrum Förordning (2006:637) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Förordning (2006:421) om säkerhet i vägtunnlar Förordning (2006:311) om transport av farligt gods Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Förordning (2003:477) om utbildning i skydd mot olyckor Förordning (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön Studiestödsförordning (2000:655) Förordning (2000:308) om fastighetsregister Förordning (2000:278) om gåvor och överföringar av överskottsmateriel hos Försvarsmakten Förordning (2000:271) om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer Förordning (1999:1135) om misstankeregister Förordning (1999:1134) om belastningsregister

43

Bilaga

Trafikförordning (1998:1276) Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förordning (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden Förordning (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet Förordning (1996:1475) om skyldighet att lämna upplysningar m.m. rörande krigsfångar och andra skyddade personer Förordning (1995:649) om ledighet och fritid för totalförsvarspliktiga under tjänstgöring Förordning (1995:241) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. Förordning (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga Förordning (1995:238) om totalförsvarsplikt Vägtrafikförordning (1995:137) för den kommunala organisationen för räddningstjänst under utbildning och höjd beredskap Förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet Förordning (1994:523) om förmåner till frivilliga Förordning (1994:522) om förmåner till instruktörer inom frivillig försvarsutbildning Förordning (1993:1633) om besiktning av samlingstält Förordning (1993:243) om undanförsel och förstöring Förordning (1992:391) om uttagning av egendom för totalförsvarets behov Förordning (1990:717) om undersökning av olyckor Totalförsvarets folkrättsförordning (1990:12) Förordning (1982:1005) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen Förordning (1982:517) om beredskapsersättning, beredskapslån och beredskapsgaranti Förfogandeförordning (1978:558) Förordning (1978:164) om vissa rörledningar Förordning (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd Författningssamlingsförordning (1976:725)

44