En nationell kontrollförteckning över produkter med dubbla användningsområden
Promemoria
En nationell kontrollförteckning över produkter med dubbla användningsområden
Dnr UD2025/01301
Utrikesdepartementet
1 Promemorians huvudsakliga innehåll
I promemorian lämnas förslag om att det ska införas en nationell kontrollförteckning över produkter med dubbla användningsområden som inte är förtecknade i bilaga I till EU:s PDAförordning. Tillstånd ska krävas för export av de produkter med dubbla användningsområden som anges i kontrollförteckningen.
Syftet med att införa en nationell kontrollförteckning är att säkerställa en effektiv exportkontroll som bidrar till att stärka den allmänna säkerheten och att uppfylla målsättningarna i det internationella samarbetet om exportkontroll.
Det föreslås att den nationella kontrollförteckningen införs genom ändringar i förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd.
Förordningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2025.
2 Författningsförslag
2.1 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd
Härigenom föreskrivs att det i förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd ska införas en ny paragraf, 4 g §, en bilaga och närmast före 4 g § en ny rubrik av följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
|---|---|
| Nationell kontrollförteckning | |
| 4 g § | |
| Tillstånd krävs för export av de produkter med dubbla användningsområden som anges i bilagan till denna förordning. |
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2025. ________________________________________________________
Författningsförslag
Bilaga
Nationell kontrollförteckning
I denna bilaga tillämpas de allmänna anmärkningar, akronymer, förkortningar och definitioner som finns i del I i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 av den 20 maj 2021 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden.
Definitioner av termer som ges mellan ”dubbla citattecken” återfinns i del I i bilaga I till förordning (EU) 2021/821.
Definitioner av termer mellan ’enkla citattecken’ ges i en teknisk anmärkning till den berörda produkten.
Kategori 2: Materialbearbetning
2B Test-, inspektions- och produktionsutrustning
2B901 Följande utrustning för additiv tillverkning som är konstruerad för framställning av metaller eller legeringskomponenter och som har de egenskaper som räknas upp i punkterna a) – d), samt särskilda konstruerade komponenter till dessa: a) Har minst en av följande konsolideringskällor:
1. "laser”,
2. elektronstråle,
3. ljusbåge. b) Har någon av följande kontrollerade processatmosfärer:
1. inert gas, 2. vakuum (tryck 100 Pa eller mindre).
c) Har någon av följande utrustning för ’övervakning under
processens gång’ i ’koaxialkonfiguration’ eller ’paraxiell
konfiguration’:
Författningsförslag
1. bildkamera som har sin maximala känslighet inom ett
våglängdsområde som överstiger 380 nm men inte 14 000
nm,
2. pyrometer som är konstruerad för att mäta temperaturer på
över 1273,15 K (1 000 ˚C),
3. radiometer eller spektrometer som har sin maximala
känslighet inom ett våglängdsområde som överstiger 380 nm
men inte 3 000 nm. d) Ett sådant styrsystem för ett slutet system som är konstruerat
för att ändra konsolideringskällans parametrar, byggstig eller
inställningar under byggperioden på grundval av återkoppling
från den utrustning för ’övervakning under processens gång’
som specificeras i avsnitt 2B901.c.
Teknisk anmärkning: Vid tillämpning av avsnitt 2B901
1. ’Övervakning under processen gång’ som även kallas in situ-
processövervakning, avser observation och mätning av processen
för additiv tillverkning, inklusive elektromagnetisk strålning eller
värmestrålning från smältbassängen.
2. ’Koaxialkonfiguration’ som även kallas axel- eller diagonalkonfiguration, avser en eller flera sensorer som är
installerade på en optisk väg som delas med ”laser”-konsoliderings-
källan. 3. ’Paraxiell konfiguration’ avser en eller flera sensorer som är fysiskt
installerade på eller integrerade i en komponent i ”laser-”,
elektronståls- eller ljusbågskonsolideringskällan. 4. Både i ’koaxialkonfiguration’ och ’paraxiell konfiguration’ är
sensorns eller sensorernas synfält fäst vid konsolideringskällans
rörliga referensram och synfältet rör sig längs samma avsöknings-
linjer som konsolideringskällan under hela byggprocessen.
Författningsförslag
2E Teknik
2E901 ”Teknik” i enlighet med den allmänna anmärkningen rörande teknik för ”utveckling” eller produktion av den utrustning som specificeras i avsnitt 2B. 2E902 ”Teknik” som inte specificeras särskilt någon annanstans för ”utveckling” eller ”produktion” av ’ytbeläggningssystem’ som har alla följande egenskaper: a) Konstruerad för att skydda i avsnitt 1C007 i bilaga I till
förordning (EU) 2021/821 specificerade keramiska ”matris”-
”komposit”-material mot korrosion. b) Konstruerad för drift i temperaturer på över 1373,15 K (1 100
˚C).
Teknisk anmärkning: Vid tillämpning av avsnitt 2E902 ska
’ytbeläggningssystem’ bestå av ett eller flera materialskikt (till exempel bindlager, mellanskikt, skyddsbeläggning) som belägger substratet.
Kategori 3: Elektronik
3A System, utrustning och komponenter
3A901 Elektroniska produkter enligt följande: Anmärkning: Integrerade kretsar omfattar följande typer: - ”monolitiska integrerade kretsar” - ”integrerade hybridkretsar” - ”integrerade multikretsar” - ”integrerade kretsar av filmtyp”, inklusive integrerade kretsar av
typ kisel på safir
- ”optiska integrerade kretsar” - ”tredimensionella integrerade kretsar” - ”monolitiska integrerade mikrovågskretsar” (”MMIC”)
Författningsförslag
a) Integrerade komplementära metalloxidhalvledarkretsar (CMOS-kretsar) som inte specificeras i avsnitt 3A001.a.2 i bilaga I till förordning (EU) 2021/821 och som är konstruerade för drift i en temperatur på högst 4,5 K (−268,65 ˚C).
Anmärkning: Statusen för wafers (färdigbearbetade eller
obearbetade) vars funktion har fastställts, ska bedömas efter parametrarna i 3A9 01.a.
Teknisk anmärkning: Vid tillämpning av avsnitt 3A901.a används också termerna kryogen CMOS eller kryo-CMOS för
integrerade CMOS-kretsar.
b) Parametriska signalförstärkare som har alla följande egenskaper: 1. Konstruerad för drift i en temperatur på mindre än 1 K
(−272,15˚C). 2. Konstruerad för att fungera vid någon frekvens från
2 GHz upp till och med 15 GHz. 3. Brustalet är lägre (bättre) än 0,015 dB vid någon frekvens
från 2 GHz upp till och med 15 GHz vid en temperatur på 1 K (−272,15 ˚C).
Anmärkning: Parametriska förstärkare omfattar parametriska förstärkare för vandringsvågor (traveling wave parametric
amplifier, TWPA).
Teknisk anmärkning: Parametriska förstärkare kallas också
kvantbegränsade förstärkare (quantum-limited amplifier, QLA).
c) Integrerade kretsar vars totala överföringshastighet i båda riktningar är minst 600 gigabyte per sekund vid alla ingångar och utgångar samt mellan integrerade kretsar, med undantag för flyktiga minnen, och som har eller kan programmeras med något av följande:
Författningsförslag
1. En eller flera digitala processorer som utför maskin-
instruktioner vars ’totala prestanda’ är minst 6 000. 2. En eller flera digitala ’primitiva beräkningsenheter’, med
undantag för de enheter som deltar i utförandet av
maskininstruktioner och som specificeras i avsnitt 3A901.c,
vars ’totala prestanda’ är minst 6 000. 3. En eller flera analoga ’primitiva beräkningsenheter’ vars
’totala prestanda’ är minst 6 000. 4. Vilken som helst kombination av digitala processorer och
’primitiva beräkningsenheter’ på en integrerad krets där
kombinationens sammanräknade ’totala prestanda’ i avsnitt
3A901.c.1, 3A901.c.2 och 3A901.c.3 sammantaget är minst
6 000.
Anmärkning: De integrerade kretsar som specificeras i avsnitt
3A901.c omfattar grafikprocessorer (GPU), tensorprocessorer
(TPU), neuroprocessorer, minnesprocessorer, bildprocessorer, textprocessorer, hjälpprocessorer/acceleratorer, adaptiva processorer,
fältprogrammerbara logiska komponenter (FPLD) och
applikationsspecifika integrerade kretsar (ASIC).
Anmärkning: I fråga om ”digitala datorer” och ”elektroniska sammansättningar” som innehåller de integrerade kretsar som
specificeras i avsnitt 3A901.c, se avsnitt 4A902 i denna bilaga.
Teknisk anmärkning: Vid tillämpning av avsnitt 3A901.c.
1. ’Total prestanda’ (’TPP’) avser bitlängd per räkneoperation
multiplicerad med den prestanda som uppmätts i teraoperationer (10 ) per sekund (TOPS) i alla processorer i den
integrerade kretsen. Till exempel när den integrerade kretsen
har två digitala processorer där båda processorernas prestanda
är 200 tera-operationer per sekund per 16 bit, är dess ’TPP’ 6
400 (2 processorer x 200 TOPS x 16 bit = 6 400). I avsnitt
3A901.c.3 är ’TPP’ för varje analog ’primitiv beräkningsenhet’
prestandan uttryckt i tera-operationer per sekund multiplicerat
med 8. 2. ’Primitiv beräkningsenhet’ avser en enhet som innehåller noll
eller flera modifierbara viktkoefficienter där det finns en eller
Författningsförslag
flera ingångar och en eller flera utgångar. Beräkningsenheten
anses utföra 2N-1 räkneoperationer alltid när en utgång uppdateras utifrån N ingångar, och varje sådan vikt i
processorelementet som ska modifieras räknas som en utgång.
Varje ingång, vikt och utgång kan vara en analog signalnivå
eller ett skalärt digitalt värde som beskrivs med hjälp av en eller
flera bitar. Sådana enheter är
- artificiella neuroner
- multiplicera/ackumuleraenheter (MAC-enheter)
- flyttalsenheter (FPU)
- analoga multiplikatorenheter
- processorer som använder memristorer, spinntronik eller magnonik
- processorer som använder fotonik eller icke-linjär optik
- processorer som använder analoga eller icke-flyktiga viktkoefficienter i flera nivåer
- processorer som använder flernivåminnen eller analoga minnen
- pluralistiska enheter eller flernivåenheter
- spikande(artificiella)neuroner
3. Räkneoperationer som är väsentliga för beräkningen av TOPS
är både beräkningar av skalära tal och skalära delar av kompositberäkningar, såsom vektorberäkningar, matrisberäkningar och tensorberäkningar. Skalära beräkningar är heltalsoperationer, flyttalsoperationer (som ofta mäts som flyttalsoperationer per sekund, FLOPS), beräkningar av
fixpunkter och bitoperationer. 4. TOPS-hastigheten är det högsta teoretiskt sett möjliga värdet när alla processorer körs samtidigt. TOPS-hastigheten och den
sammanräknade överföringshastigheten i båda riktningar antas vara det högsta värde som tillverkaren anger för chipet i en
manual eller broschyr.
Författningsförslag
5. Bitlängden för beräkningen är lika stor som den största bitlängden för någon av ingångarna eller utgångarna i samma beräkning. Om processorn är konstruerad för beräkningar som ger olika bitar x TOPS-värden ska dessutom det högsta värdet
för bitar x TOPS användas.
6. TOPS-värdena för processorer som processar glesa och täta
matriser är processvärdena för täta matriser (till exempel utan
gleshet).
3A902 Kryogena kylsystem och komponenter till dem, enligt följande: a) System som är dimensionerade för att producera en kyleffekt på
minst 600 µW i en temperatur på högst 0,1 K (−273,05 ˚C) i
mer än 48 timmar. b) Tvåfasiga pulse tube-kryokylare som är dimensionerade för att
hålla en temperatur på under 4 K (−269,15 ˚C) och producera
en kyleffekt på minst 1,5 W vid en temperatur på högst 4,2 K
(−268,95 ˚C).
3B Test, inspektions- och produktionsutrustning
3B901 Utrustning konstruerad för tillverkning av halvledarenheter eller material, enligt följande, och för dessa utrustningar särskilt konstruerade komponenter och tillbehör: a) Utrustning konstruerad för torretsning, med någon av följande
egenskaper:
1. Utrustning konstruerad eller modifierad för isotrop
torretsning med en största ’etsselektivitet, kiselgermanium-
till-kisel, (SiGE:Si)’ som är minst 100:1.
2. Utrustning konstruerad eller modifierad för anisotrop
torretsning med samtliga följande egenskaper: a. radiofrekvenskällor med minst en pulsad
radiofrekvensutgång,
b. snabba gasomkopplare med en omkopplingstid på
mindre än 300 millisekunder,
Författningsförslag
c. elektrostatisk chuck med tjugo eller fler separat
reglerbara variabla temperaturelement.
Anmärkning 1: Avsnitt 3B901.a omfattar etsning genom ’radikaler’,
joner, sekventiella reaktioner eller icke-sekventiella reaktioner.
Anmärkning 2: Avsnitt 3B901.a.2 omfattar etsning med hjälp av
RF-pulsexciterad plasma, pulsad exciterad plasma med hög
pulskvot, plasma modifierad med pulsad spänning på elektroder,
cyklisk injektion och urluftning av gaser i kombination med plasmaetsning, plasmaatomlageretsning eller plasmakvasiatom-
lageretsning.
Teknisk anmärkning 1: I avsnitt 3B901.a mäts ’etsselektiviteten
kiselgermanium-till-kisel (SiGe:Si)’ för en koncentration av Ge på
minst 30 procent (Si0,70Ge0,30).
Teknisk anmärkning 2: I avsnitt 3B901.a definieras en ’radikal’
som en atom, molekyl eller jon som har en oparad elektron i en
öppen elektronskalskonfiguration. b) ’EUV’-masker och ’EUV’-mastermasker som är konstruerade
för integrerade kretsar och som inte specificeras i avsnitt
3B001.g i bilaga I till förordning (EU) 2021/821 och som har
mask-”skivor” som specificeras i avsnitt 3B001.j i bilaga I till
förordning (EU) 2021/821.
Teknisk anmärkning 1: ’EUV’ (’extremt ultraviolett’) avser att det
elektromagnetiska spektrumet har våglängder som är större än 5 nm
och mindre än 124 nm.
Teknisk anmärkning 2: Vid tillämpning av avsnitt 3B901.b ska masker och mastermasker som försetts med skyddsöverdrag
betraktas som masker och mastermasker. 3B902 Utrustning för svepelektronmikroskop, konstruerad för avbildning av halvledarkomponenter eller integrerade kretsar, med samtliga följande egenskaper: a) en positioneringsnoggrannhet som är högst 30 nm, b) positioneringsnoggrannhet genom laserinterferometri, c) positionskalibrering inom ett synfält baserat på längdmätning
med laserinterferometer,
Författningsförslag
d) förmåga att samla in och lagra bilder med mer än 2 x 10 pixlar, e) en synfältsöverlappning på mindre än 5 procent i vertikala och
horisontella riktningar, f) en sammanfogningsöverlappning av synfältet på mindre än 50
nm, g) en accelerationsspänning som är mer än 21 kV. Anmärkning 1: Avsnitt 3B902 omfattar utrustning för svepelektronmikroskop som är konstruerad för att återställa kretsmönster från mikroskopfoton. Anmärkning 2: Avsnitt 3B902 omfattar inte utrustning för svepelektronmikroskop som är konstruerad för att ta emot en standard-
enlig Semiconductor Equipment and Materials International (SEMI)-inkapslad wafer, såsom en 200 mm eller större Front
Opening Unified Pod (FOUP)-kapsel.
3B903 Sådan kryogen utrustning för testning av wafers som har alla följande egenskaper: a) Konstruerad för testning av utrustning i temperaturer på högst
4,5 K (−268,65 ˚C). b) Konstruerad för wafers vars diameter är minst eller lika med 100
mm.
3C Material
3C901 Epitaxiella material som består av ett ”substrat” som har minst ett epitaxiellt tillvuxet lager av något av följande: a) kisel som innehåller mindre än 0,08 procent andra kiselisotoper
än kisel-28 eller kisel-30 som isotopiska föroreningar, b) germanium som innehåller mindre än 0,08 procent andra ger-
maniumisotoper än germanium-70, germanium-72, germanium-
74 eller germanium-76 som isotopiska föroreningar.
Författningsförslag
3C902 Sådana fluorider, hybrider eller klorider av kisel och germanium som består av något av följande: a) kisel som innehåller mindre än 0,08 procent andra kiselisotoper
än kisel -28 eller kisel-30 som isotopiska föroreningar, b) germanium som innehåller mindre än 0,08 procent andra
germaniumisotoper än germanium-70, germanium-72,
germanium-74 eller germanium-76 som isotopiska föroreningar.
3C903 Kisel, kiseloxider, germanium eller germaniumoxider som består av något av följande: a) kisel som innehåller mindre än 0,08 procent andra kiselisotoper
än kisel-28 eller kisel-30 som isotopiska föroreningar, b) germanium som innehåller mindre än 0,08 procent andra
germaniumisotoper än germanium-70, germanium-72,
germanium-74 eller germanium-76 som isotopiska föroreningar. Anmärkning: Avsnitt 3C903 omfattar ”substrat”, stycken, tackor, stavar och skivor.
3D Programvara
3D901 ”Programvara” konstruerad för att extrahera ’GDSII’ eller motsvarande standardiserade layoutdata och utföra lager- till lageruppriktning från svepelektronikmikroskopbilder samt generera ’GDSII’-data i flera lager eller en kretsnätlista. Teknisk anmärkning: ’GDSII’ (’Graphic Design System II’) är ett databasfilformat för datautbyte avseende ritningar (artwork) över integrerade kretsar eller integrerade kretsars layout.
3D902 ”Programvara” som är särskilt konstruerad för ”användning” av den utrustning som specificeras i avsnitt 3B901.a.
3D903 ”Programvara” som är särskilt konstruerad för ”utveckling” eller ”produktion” av den utrustning som specificeras i avsnitt 3A901.b eller 3B.
Författningsförslag
3E Teknik
3E901 ”Teknik” i enlighet med den allmänna anmärkningen rörande teknik för ”utveckling” eller ”produktion” av den utrustning och de material som specificeras i avsnitt 3A, 3B eller 3C.
3E902 ”Teknik” enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för ”utveckling” eller ”produktion” av integrerade kretsar eller anordningar med hjälp av ”GAA-fälteffekttransistor”-strukturer (”GAAFET”).
Anmärkning 1: 3E902 omfattar ’processanvisningar’.
Anmärkning 2: 3E902 omfattar inte besiktning eller underhåll av verktyg.
Anmärkning 3: 3E902 omfattar inte ’processdesignsatser’ (’Process design Kits’) (’PDK’) om de inte omfattar bibliotek som genomför funktioner eller tekniker för föremål som specificeras i avsnitt 3A001 i bilaga I till förordning (EU) 2021/821 eller avsnitt 3A901 i denna bilaga.
Teknisk anmärkning: ’Processanvisning’ avser en uppsättning villkor och parametrar för en viss del av en process.
Teknisk anmärkning: En ’processdesignsats’ (’PDK’) är en
programvara som tillhandahålls av en halvledartillverkare för att säkerställa att gällande praxis och regler för design beaktas så att det framgångsrikt kan produceras en särskild integrerad kretskonstruktion
i en särskild halvledarprocess, i enlighet med tekniska och
tillverkningsmässiga krav (alla tillverkningsprocesser för halvledare har sin egen ’processdesignsats’).
Författningsförslag
Kategori 4: Datorer
4A System, utrustning och komponenter
4A901 Kvantdatorer och tillhörande ”elektroniska sammansättningar” och komponenter till dessa enligt följande: a) Kvantdatorer enligt följande: 1. Kvantdatorer som stödjer minst 34, men färre än 100, ’helt kontrollerade’, ’anslutna’ och ’fungerande’ ’fysiska
-4 kvantbitar’ och vars C-NOT-fel är högst 10 . 2. Kvantdatorer som stödjer minst 100 men färre än 200 ’helt kontrollerade’, ’anslutna’ och ’fungerande’ ’fysiska
-3 kvantbitar’ och vars C-NOT-fel är högst 10 . 3. Kvantdatorer som stödjer minst 200 men färre än 350 ’helt kontrollerade’, ’anslutna’ och ’fungerande’ ’fysiska
-3 kvantbitar’ och vars C-NOT-fel är högst 2 x 10 . 4. Kvantdatorer som stödjer minst 350 men färre än 500 ’helt kontrollerade’, ’anslutna’ och ’fungerande’ ’fysiska
-3 kvantbitar’ och vars C-NOT-fel är högst 3 x 10 . 5. Kvantdatorer som stödjer minst 500 men färre än 700 ’helt kontrollerade’, ’anslutna’ och ’fungerande’ ’fysiska
-3 kvantbitar’ och vars C-NOT-fel är högst 4 x 10 . 6. Kvantdatorer som stödjer minst 700 men färre än 1 100 ’helt kontrollerade’, ’anslutna’ och ’fungerande’ ’fysiska
-3 kvantbitar’ och vars C-NOT-fel är högst 5 x 10 . 7. Kvantdatorer som stödjer minst 1 100 men färre än 2 000 ’helt kontrollerade’, ’anslutna’ och ’fungerande’ ’fysiska
-3 kvantbitar’ och vars C-NOT-fel är högst 6 x 10 . 8. Kvantdatorer som stödjer minst 2 000 ’helt kontrollerade’, ’anslutna’ och ’fungerande’ ’fysiska kvantbitar’. b) Kvantbitenheter och kvantbitkretsar som innehåller eller stödjer system med ’fysiska kvantbitar’ och som är särskilt konstruerade för produkter som anges i avsnitt 4A901.a. c) Kvantkontrollkomponenter och kvantmätningsutrustning som är särskilt konstruerade för produkter som anges i avsnitt 4A901.a.
Författningsförslag
Anmärkning 1: Avsnitt 4A901 gäller kvantdatorer av kretsmodell (eller gatebaserade kvantdatorer) och envägs-kvantdatorer (eller
mätningsbaserade kvantdatorer). Detta avsnitt omfattar inte
adiabatiska kvantdatorer eller annealing-kvantdatorer.
Anmärkning 2: Produkter som anges i avsnitt 4A901 behöver inte
nödvändigtvis fysiskt innehålla några kvantbitar. Exempelvis
innehåller kvantdatorer som bygger på fotonik inte permanent någon fysisk enhet som kan identifieras som en kvantbit. De fotoniska kvantbitarna genereras medan datorn är i drift och kasseras därefter.
Anmärkning 3: Produkter som anges i avsnitt 4A901.b omfattar
halvledare, supraledare, fotoniska kvantbitchip och chipsystem, ytjonfällor, annan teknik för inneslutning av kvantbitar, samt koherenta sammankopplingar mellan sådana produkter.
Anmärkning 4: Avsnitt 4A901.c gäller enheter som är konstruerade för kalibrering, initiering, manipulering eller mätning av stationära kvantbitar i en kvantdator.
Teknisk anmärkning: Vid tillämpning av avsnitt 4A901: 1. En ’fysisk kvantbit’ är ett kvantsystem i två nivåer som används för
att representera den elementära enheten inom kvantlogiken genom
manipulationer och mätningar som inte är felkorrigerade. De
’fysiska kvantbitarna’ skiljer sig från de logiska kvantbitarna genom
att de senare är felkorrigerade kvantbitar som består av många
fysiska kvantbitar. 2. ’Helt kontrollerad’ innebär att den fysiska kvantbiten vid behov
kan kalibreras, initieras, styras och avläsas. 3. ’Anslutna’ innebär att tvåkvantbitsgrindoperationer kan utföras
mellan vilket godtyckligt par som helst av de tillgängliga ’fungerande’ ’fysiska kvantbitarna’. Detta innebär inte
nödvändigtvis alla-till-alla-anslutning. 4. ’Fungerande’ innebär att en ’fysisk kvantbit’ utför beräkningar med
universell kvantdatorteknik i enlighet med den
kvantbitnoggrannhet som fastställts för systemet.
Författningsförslag
5. Som stöder minst 34 ’helt kontrollerade’, ’anslutna’ och
’fungerande’ ’fysiska kvantbitar’ avser förmågan hos en kvantdator
att innesluta, kontrollera, mäta och behandla den
kvantinformation som finns i 34 eller fler ’fysiska kvantbitar’. 6. ’C-NOT-fel’ är den genomsnittliga felfrekvensen för fysisk grind
hos två ’fysiska kvantbitars’ CNOT (Controlled-NOT)-
närmaste-granne-grindar.
4A902 Datorer, ”elektroniska sammansättningar”, och ”komponenter” med en eller flera integrerade kretsar som beskrivs i avsnitt 3A901.c.
Teknisk anmärkning: Vid tillämpning av avsnitt 4A902 är datorer ”digitala datorer”, hybriddatorer och analoga datorer.
4D Programvara
4D901 ”Programvara” som är särskilt konstruerad eller modifierad för ”utveckling” eller ”produktion” av produkter som specificeras i avsnitt 4A901.b eller 4A901.c.
4E Teknik
4E901 ”Teknik” enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för ”utveckling” eller ”produktion” av de produkter som specificeras i avsnitt 4A901.b, 4A901.c eller 4D901.
4E902 ”Teknik” i enlighet med den allmänna anmärkningen rörande teknik för ”utveckling”, ”produktion” eller ”användning” av den utrustning som specificeras i avsnitt 4A902.
3 Ärendet
Den mycket snabba utveckling som sker inom flera teknikområden, exempelvis avancerade halvledare, artificiell intelligens, kvantteknik och bioteknik, får alltmer påtagliga säkerhetspolitiska konsekvenser. Tillgång till teknik är avgörande för militära och ekonomiska maktförhållanden. Detta gör att en fortsatt effektiv och väl avvägd strategisk exportkontroll är angelägen, vilket gäller inte minst ett handelsberoende och högteknologiskt land som Sverige.
Samtidigt har det geopolitiska läget påverkat det internationella samarbetet kring exportkontroll negativt, vilket har lett till svårigheter att multilateralt besluta om att föra ny teknik under kontroll. Detta gäller särskilt så kallad framväxande teknik, som ännu inte är fullt utvecklad teknik för kommersiella produkter. Det finns därför behov av att Sverige, på samma sätt som flera andra EUmedlemsstater och med Sveriges likasinnade stater, tillfälligt vidtar nationella åtgärder. När en produkt får motsvarande kontroll i de internationella exportkontrollregimernas listor kan produkten avföras från den nationella kontrollförteckningen. Syftet är att stärka den allmänna säkerheten genom att förbättra kontrollen av produkter med dubbla användningsområden och uppfylla grundläggande målsättningar för de internationella exportkontrollregimerna, nämligen värnande av internationell fred och säkerhet.
Denna promemoria innehåller förslag till förordningsändringar som innebär att det införs en nationell kontrollförteckning över produkter med dubbla användningsområden som inte är förtecknade i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 av den 20 maj 2021 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden (PDA-förordningen).
4 Exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden – målsättningar och internationell reglering
4.1 Målsättningar med exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden
För att förebygga spridning av massförstörelsevapen och deras bärare, och därigenom bidra till internationell säkerhet, är export av produkter med dubbla användningsområden (PDA) föremål för särskild reglering på internationell nivå. Produkter med dubbla användningsområden är produkter, programvara och teknik avsedda för civilt bruk som även kan användas för militära ändamål eller för tillverkning av massförstörelsevapen eller deras bärare. Exempel på sådana produkter är olika slags kemikalier, kärnämnen (uran, plutonium och torium), värmeväxlare, verktygsmaskiner, ventiler och pumpar. Som produkter med dubbla användningsområden klassificeras också vissa andra produkter med särskild strategisk betydelse, t.ex. kryptosystem.
Med massförstörelsevapen avses vanligtvis kärnvapen samt kemiska och biologiska stridsmedel, men även radiologiska vapen kan omfattas. Med bärare avses t.ex. ballistiska robotar och andra obemannade flygande farkoster som har kapacitet att föra massförstörelsevapnen till avsett mål för detonering.
Exportkontrollen är nödvändig för att förhindra att stater eller andra aktörer, såsom terroristorganisationer, får tillgång till produkterna och använder dessa för framställning, spridning eller användning av massförstörelsevapen. Exportkontroll krävs även för
Exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden – målsättningar och internationell reglering
att minska oönskad och destabiliserande utveckling av konventionella militära förmågor.
Sverige är rättsligt bundet av åtaganden beslutade av Förenta nationerna (FN) och Europeiska unionen (EU) samt av politiska åtaganden inom ramen för de internationella exportkontrollregimerna (se avsnitt 3.2 och 3.3). Exportkontrollen utförs i enlighet med dessa åtaganden på nationell nivå.
4.2 Det internationella samarbetet kring exportkontroll
Grunden för det internationella regelverket för exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden finns i internationella överenskommelser. Det huvudsakliga syftet med dessa internationella avtal är att förhindra spridningen av massförstörelsevapen.
Det finns tre viktiga internationella överenskommelser som Sverige är part till och därmed folkrättsligt bundet att följa: • 1968 års fördrag om förhindrande av spridning av kärnvapen
(icke-spridningsavtalet NPT), • 1972 års konvention om förbud mot utveckling, framställning
och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen
samt om deras förstöring, och • 1993 års konvention om förbud mot utveckling, produktion,
innehav och användning av kemiska vapen samt om deras
förstörning.
Sverige deltar även i samarbetet inom de fem viktigaste internationella exportkontrollregimerna: • Australiengruppens verksamhet syftar till att harmonisera
deltagarländernas exportkontroll för att förhindra spridning av
kemiska och biologiska vapen. • Missilteknologikontrollregimen (MTCR) hanterar frågor om
exportkontroll av fullständiga robotsystem (inklusive ballistiska
robotar och bärraketer för rymduppskjutningar samt sond-
Exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden – målsättningar och internationell reglering
raketer) och vissa andra obemannade luftfarkoster med en räckvidd på 300 kilometer eller mer.
• Nuclear Suppliers Group (NSG) arbetar med exportkontroll
avseende produkter för nukleärt bruk samt andra produkter med dubbla användningsområden som kan användas i samband med utveckling eller produktion av kärnvapen.
• Wassenaar-arrangemanget hanterar frågor relaterade till
konventionella vapen samt produkter och teknik med dubbla användningsområden som inte kontrolleras i andra regimer.
• Zanggerkommittén behandlar frågor om exportkontroll
relaterade till icke-spridningsavtalet (NPT), delvis överlappande med NSG:s ansvarsområde.
Inom ramen för dessa samarbeten fastställs förteckningar, även kallade kontrollistor, över vilka produkter som ska vara föremål för tillståndsprövning. Beslut om att lägga till produkter på kontrollförteckningarna fattas med konsensus. Exportkontrollregimerna har även beslutat om riktlinjer som är politiskt bindande och bör följas av samtliga stater för att värna internationell fred och säkerhet. Regimerna har vardera omkring 40 medlemsstater, däribland majoriteten av EU-medlemsstaterna. EU är även i egen kapacitet medlem i Australiengruppen och är observatör i Nuclear Suppliers Group. Exportkontrollregimerna arbetar sedan länge med att tidigt identifiera nya icke-kontrollerade produkter och teknik som kan användas militärt.
4.3 EU:s PDA-förordning
EU:s arbete inom exportkontroll av PDA är nära kopplat till verksamheten inom exportkontrollregimerna. De förändringar som görs under ett år i exportkontrollregimernas kontrollförteckningar överförs till bilaga I till PDA-förordningen. För export av de produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I krävs tillstånd. Tillståndskravet följer av artikel 3.1 i PDAförordningen. PDA-förordningen innebär, med vissa undantag, fri rörlighet för produkter med dubbla användningsområden inom EU
Exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden – målsättningar och internationell reglering
och gemensam exportkontroll gentemot tredje land. PDAförordningen är direkt tillämplig i alla EU:s medlemsstater och exportkontrollen utövas alltid nationellt. Detta är några av de viktigaste delarna i PDA-förordningen: • Produkter med dubbla användningsområden är produkter, inbegripet programvara och teknik, som kan användas för både civila och militära ändamål, och inbegriper produkter som kan användas för utformning, utveckling, produktion eller användning av kärnvapen, kemiska vapen eller biologiska vapen eller bärare av dessa (artikel 2.1). • Vid beslut om tillstånd för export av en produkt med dubbla användningsområden ska medlemsstaterna beakta alla relevanta aspekter, inbegripet följande: a) Unionens och medlemsstaternas internationella skyldig-
heter och åtaganden, särskilt de skyldigheter och åtaganden de accepterat i egenskap av medlemmar i de relevanta internationella icke-spridningssystemen och överenskommelser om exportkontroll eller genom ratificering av internationella fördrag.
b) Skyldigheter enligt de sanktioner som införts genom ett
beslut eller en gemensam ståndpunkt som antagits av rådet eller genom ett beslut av OSSE eller genom en bindande resolution av FN:s säkerhetsråd.
c) Nationella utrikes- och säkerhetspolitiska aspekter,
inbegripet de som täcks av gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp.
d) Den avsedda slutanvändningen och risken för avledning
(artikel 15.1). • Kommissionen har, med vissa närmare angivna villkor, givits befogenheter att ändra bilagorna till förordningen genom delegerade akter (artiklarna 17–20). • En medlemsstat får med hänsyn till den allmänna säkerheten, inbegripet förebyggande av terroristhandlingar eller till överväganden som rör mänskliga rättigheter, förbjuda eller kräva tillstånd för export av PDA som inte förtecknas i bilaga I (artikel 9.1).
Exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden – målsättningar och internationell reglering
• Enligt den så kallade generalklausulen (”catch-all” på engelska)
krävs det i vissa fall tillstånd för export av produkter som inte är förtecknade i bilaga I. I generalklausulen uppställs ett tillståndskrav om den behöriga myndigheten har underrättat exportören om att produkterna helt eller delvis är eller kan vara avsedda att användas i samband med produktion m.m. av massförstörelsevapen. Mekanismen kan även tillämpas i andra fall, t.ex. om produkterna är avsedda för militär slutanvändning om det land som köper produkterna eller destinationslandet är föremål för ett rättsligt bindande vapenembargo. En exportör har också en skyldighet att underrätta den behöriga myndigheten om exportören känner till att de produkter som denne avser att exportera är avsedda för någon av dessa användningar (artikel 4).
• En medlemsstat får även anta eller behålla nationell lagstiftning
om tillståndskrav för export av produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I om exportören har anledning att misstänka att produkterna helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för någon av de användningar som anges i artikel 4.1. Sverige har utnyttjat detta och har infört krav på att exportörer underrättar den behöriga myndigheten om sådan misstanke.
• För vissa känsliga produkter krävs tillstånd för överföringar inom
EU. Dessa produkter förtecknas i bilaga IV (artikel 11). Detta är ett avsteg från den grundläggande principen om fri rörlighet för varor inom EU.
Bilaga I till PDA-förordningen utgör en lista med de produkter och den teknik som ska vara tillståndspliktiga vid export från EU. De listas enligt följande tio kategorier: • kärnmaterial, anläggningar och utrustning • särskilda material och därtill hörande utrustning • materialbearbetning • elektronik • datorer • telekommunikation och informationssäkerhet
Exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden – målsättningar och internationell reglering
• sensorer och lasrar • navigation och avionik • marint • rymd och framdrivning.
Inom varje kategori finns fem undergrupper: system, utrustning och komponenter; test-, inspektions- och produktionsutrustning; material; programvara; teknik.
Tillståndskrav för viss teknik definieras i bilaga I som specifik information som är nödvändig för utveckling, produktion eller användning av varor. Sådan information kan bland annat ha formen tekniskt bistånd, vilken kan avse exempelvis instruktioner, färdigheter, träning, arbetsmetoder, kompetensöverföring och konsulttjänster. Den kan också innebära överförande av tekniska uppgifter, t.ex. ritningar, planer, diagram, modeller, formler, tabeller, manualer och instruktioner.
5 EU-rättslig reglering av nationella kontrollförteckningar
5.1 Bestämmelser i EU:s PDA-förordning om nationella kontrollförteckningar
PDA-förordningen anger vissa kriterier för medlemsstaternas upprättande av nationella kontrollförteckningar. En medlemsstat får med hänsyn till den allmänna säkerheten, inbegripet förebyggande av terroristhandlingar, eller till överväganden som rör mänskliga rättigheter, förbjuda eller kräva tillstånd för export av produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I (artikel 9.1).
Uttrycket allmän säkerhet återfinns i artikel 52 respektive 65 i EUF-fördraget som avser avsteg från etableringsfriheten och principen om fri rörlighet för kapital. Allmän säkerhet hänvisar till skydd av en medlemsstats institutioner, dess väsentliga offentliga tjänster och dess invånares överlevnad. Medlemsstaterna är i princip fria att utifrån nationella behov bestämma vad hänsynen till allmän säkerhet kräver. EU-domstolen har tolkat begreppet på ett likartat sätt oavsett vilken frihet i EUF-fördraget det har varit fråga om.
Begreppet allmän säkerhet förekommer också i artikel 36 EUFfördraget som gör det möjligt för medlemsstaterna att göra undantag från principen om fri rörlighet för varor. I det sammanhanget omfattar uttrycket både en medlemsstats inre och yttre säkerhet. Import, export och transitering av varor som kan användas i strategiskt syfte kan påverka en medlemsstats allmänna säkerhet som staten har rätt att skydda i enlighet med artikel 36 EUFfördraget (se Richardt, C-367/89, EU:C:1991:376).
Om en medlemsstat inför en nationell kontrollförteckning ska detta enligt PDA-förordningen utan dröjsmål anmälas till kommissionen och övriga medlemsstater med angivande av de exakta skälen
EU-rättslig reglering av nationella kontrollförteckningar
till åtgärden. Kommissionen och övriga medlemsstater ska också informeras om beskrivningen av de kontrollerade produkterna (artikel 9.2).
Medlemsstaterna ska också utan dröjsmål anmäla ändringar i den nationella kontrollförteckningen till kommissionen och övriga medlemsstater (artikel 9.3). Kommissionen ska offentliggöra de åtgärder som anmälts i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning (artikel 9.4). PDA-förordningen innehåller inte några bestämmelser som reglerar hur en nationell kontrollförteckning bör utformas, utan detta avgörs av den enskilda medlemsstaten. Detta gör att de nationella kontrollförteckningar som antagits av medlemsstater skiljer sig både i omfattning av antalet produkter och i beskrivning av de kontrollerade produkterna.
5.2 Flera av EU:s medlemsstater och andra länder har infört eller planerar att införa nationella kontrollförteckningar
Under det senaste året har bland annat Frankrike, Nederländerna, Spanien och Tyskland infört nationella kontrollförteckningar med grund i PDA-förordningens artikel 9.1. Finland uppdaterade i september 2024 sin lagstiftning i enlighet med PDA-förordningen och införde samtidigt en nationell kontrollförteckning. Dessa länders kontrollförteckningar inkluderar bland annat kvantdatorer, utrustning, programvara och teknik för produktion av integrerade kretsar. Uppdateringarna överensstämmer i hög grad med varandra, inklusive med förteckningen i denna promemoria. Även länder utanför EU har, eller förbereder, motsvarande nationella kontroller för produkter som ännu inte beslutats inom exportkontrollregimerna. Till dessa länder hör bland annat USA, Japan och Norge.
5.3 Exportkontroll som en del av EU:s strategi för ekonomisk säkerhet
I juni 2023 presenterade kommissionen ett meddelande om en europeisk strategi för ekonomisk säkerhet. Där framgick bland annat att kommissionen skulle föreslå åtgärder som syftade till att
EU-rättslig reglering av nationella kontrollförteckningar
fullt ut genomföra PDA-förordningen och säkerställa att den är ändamålsenlig och effektiv. Som uppföljning presenterade kommissionen i januari 2024 flera initiativ, bland annat en vitbok om exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden. Vitboken innehåller kommissionens förslag om hur en enhetlig och effektiv exportkontroll kan säkerställas. Ett sådant förslag är att utöka PDA-förordningens bilaga I med produkter som blockeras från beslut, särskilt av Ryssland, i de multilaterala exportkontrollregimerna. En utökad bilaga I skulle bli tillämplig i samtliga medlemsstater, och nationella kontrollförteckningar för dessa produkter skulle därmed inte behövas. Kommissionen föreslår två möjliga tillvägagångssätt för att utöka bilaga 1: antingen genom en ändring av PDA-förordningen som beslutas av Europaparlamentet och rådet genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet, eller genom att kommissionen antar en delegerad akt enligt artikel 17 i PDAförordningen och kompletterar bilaga I. Det är för närvarande oklart om, hur och när kommissionens förslag kan genomföras.
Regeringen har i den faktapromemoria som överlämnats till riksdagen avseende detta förslag välkomnat åtgärder för mer samarbete och samordning av exportkontrollen för produkter med dubbla användningsområden i EU (2023/24: FPM39). Samtidigt har regeringen slagit fast att det fortsatt måste lämnas utrymme åt medlemsstaterna att göra sina egna säkerhetspolitiska bedömningar och att införa nationella exportkontrollåtgärder när så är nödvändigt från ett säkerhetsperspektiv. Regeringen har även lyft fram de internationella exportkontrollregimernas betydelse för exportkontrollens effektivitet och likvärdiga konkurrensförhållanden.
6 Förslag om att införa en nationell kontrollförteckning
Förslag: Det ska införas en nationell kontrollförteckning över produkter med dubbla användningsområden som inte är förtecknade i bilaga I till EU:s PDA-förordning. Tillstånd ska krävas för export av produkter med dubbla användningsområden som anges i kontrollförteckningen.
Skälen för förslaget: Av PDA-förordningen följer att medlemsstaterna, med hänsyn till den allmänna säkerheten, inbegripet förebyggande av terroristhandlingar, eller till överväganden rörande mänskliga rättigheter, får kräva tillstånd för export av produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i förordningens bilaga I (artikel 9.1). Detta kan ske genom att en medlemsstat upprättar en nationell kontrollförteckning med produkter utöver de som finns listade i bilaga I. En nationell kontrollförteckning har ännu inte införts i svensk rätt, men enligt 5 § lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd får regeringen meddela föreskrifter om att produkter med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 9.1 i PDA-förordningen.
Ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv är särskilt kontrollerna av framväxande teknik viktiga att utveckla. Framväxande teknik kan bidra till avsevärd ökad militär förmåga, vidare har sådan teknik ännu inte hunnit kartläggas och avgränsas på samma sätt som inom existerande regimkontroller avseende andra produkter med dubbla användningsområden. Den militära utvecklingspotentialen finns både för konventionella vapen och massförstörelsevapen. Med framväxande teknik avses till exempel artificiell intelligens,
Förslag om att Sverige inför en nationell kontrollförteckning
avancerade material, halvledarteknik, additiv tillverkning (3Dskrivare), dataanalys (till exempel hantering av ”big data” och maskinlärning), hypersoniska farkoster, kvantteknik och bioteknik. Inom vissa områden finns tekniken redan på marknaden, medan annan teknik endast är på forsknings- och utvecklingsstadiet.
Den tekniska utvecklingen går snabbt framåt. Utvecklingstiden för en produkt att gå från forskningsprototyp till kommersiellt tillgänglig produkt blir allt kortare. Sverige, ett handelsberoende och högteknologiskt land, berörs i hög grad av det allt tydligare sambandet mellan säkerhetspolitik och framväxande tekniker, särskilt givet det allvarliga säkerhetsläget i vårt närområde genom Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina som tydligast exempel. En fortsatt effektiv, uppdaterad och väl avvägd svensk exportkontroll blir därför alltmer angelägen för att skydda svenska utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska intressen, men även för att främja svensk industri, forskning och innovationsförmåga.
Samtidigt har ökade geopolitiska spänningar medfört att det har blivit svårare att nå enighet om att lägga till produkter och teknik på exportkontrollregimernas kontrollförteckningar (se avsnitt 3). Detta innebär att produkterna inte heller läggs till i bilaga I till PDAförordningen, eftersom denna är en återspegling av de beslut som fattas med konsensus inom exportkontrollregimerna. Det finns mot denna bakgrund ett ökat behov av att nationellt fatta beslut som bidrar till ökad säkerhet och till att uppfylla målsättningarna med de internationella exportkontrollregimernas verksamhet genom att föra upp sådana produkter på en nationell lista.
Flera medlemsstater i EU och andra likasinnade stater har infört nationella kontrollförteckningar. Parallellt bör Sverige och EU fortsatt sträva efter så globala och enhetliga regler som möjligt för att främja effektiv exportkontroll och lika villkor för industrin. Det är eftersträvansvärt med mer samarbete och samordning av exportkontrollen i EU, särskilt mellan medlemsstaternas nationella exportkontrollåtgärder.
Den nationella kontrollförteckningen ska ses som en tillfällig åtgärd. Om och när en produkt får motsvarande kontroll i någon av de internationella exportkontrollregimernas listor, och därmed inkluderas i bilaga I till PDA-förordningen, kan produkten avföras från den nationella listan. Det finns behov av att regelbundet se över den nationella kontrollförteckningen i ljuset av teknisk utveckling,
Förslag om att Sverige inför en nationell kontrollförteckning
säkerhetspolitiskt läge och arbetet i de internationella exportkontrollregimerna.
Med hänsyn till den allmänna säkerheten föreslås därmed att det ska införas en nationell kontrollförteckning över produkter med dubbla användningsområden som inte är förtecknade i bilaga I till PDA-förordningen. Tillstånd ska krävas för export av produkter med dubbla användningsområden som anges i kontrollförteckningen. Kontrollförteckningen föreslås omfatta väl avgränsade produkter, bl.a. produkter som rör kvantteknik, avancerade integrerade kretsar, teknik för tillverkning av avancerade halvledare samt avancerad utrustning för additiv tillverkning (se avsnitt 2).
Den nationella kontrollförteckningen bör införas i en bilaga till förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd.
7 Ikraftträdande
Förslag: Ändringarna ska träda i kraft den 1 oktober 2025. Skälen för förslaget: Det är angeläget att förordningsändringarna träder i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 oktober 2025. Det finns inget behov av övergångsbestämmelser.
8 Konsekvenser
8.1 Konsekvenser för statens budget och statens myndigheter, kommuner, regioner och enskilda
Förslagen innebär att Inspektionen för strategiska produkter (ISP) får ansvar för att upprätta en nationell kontrollförteckning. Arbetet bedöms ligga inom myndighetens kärnuppdrag och ska genomföras inom ramen för befintliga tilldelade anslagsmedel. Några andra konsekvenser för statens myndigheter förutses inte. Det förutses heller inga konsekvenser för kommuner, regioner eller andra enskilda än de som nämns under avsnitt 8.2.
8.2 Konsekvenser för svensk industri och export
Genom att en nationell kontrollförteckning införs sker en viss begränsning av svensk exports avsättningsmarknader. Samtidigt omfattas endast ett begränsat antal produkter som för närvarande endast berör ett fåtal företag och forskningsinstitut i Sverige. Exportkontroll är inte detsamma som ett exportförbud. Det handlar om att göra en riskbedömning av om en export vore negativ för Sveriges säkerhet eller om den bidrar till spridning av massförstörelsevapen. Enligt det svenska regelverket är det ansvariga tillståndsmyndigheter, Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndigheten, som gör tillståndsbedömningar utifrån kriterierna i PDA-förordningen, särskilt artikel 15. Inspektionen för strategiska produkter kan om den anser det lämpligt lämna generella tillstånd även på kontrollerade produkter med dubbla användningsområden. Detta ger företag som exporterar till lågriskländer ett minimum av betungande administration.
Konsekvenser
Förslagen innebär även konkurrensfördelar för svensk industri. Genom införandet av en nationell kontrollförteckning tydliggörs att Sverige är en trovärdig samarbetspartner som skyddar framväxande teknik från spridning till antagonistiska aktörer. Detta underlättar för förtroendefulla relationer och samarbeten, särskilt med tekniskt avancerade länder med vilka vi delar intressen och värderingar. Denna fördel gäller inte enbart mellan stater, utan även för privata aktörer. Ansvarsfull svensk exportkontroll bidrar till att industrioch forskningssamarbeten får ett bättre inflöde av kritisk teknik till Sverige, vilket främjar svensk innovation och framtida exportmöjligheter.
8.3 Konsekvenser för synen på Sverige som multilateral aktör och relationer till andra länder
Sverige har inte tidigare utnyttjat den möjlighet som EU-rätten ger medlemsstaterna att införa en nationell kontrollförteckning enligt PDA-förordningens artikel 9.1. Hittills har kontrollförteckning i bilaga I till PDA-förordningen bedömts vara tillräcklig. Förslagen att i svensk rätt nu införa en nationell kontrollförteckning bedöms leda till en fortsatt effektiv exportkontroll som stödjer de grundläggande målsättningarna med de internationella exportkontrollregimernas arbete, nämligen att förebygga spridning av massförstörelsevapen och därigenom bidra till internationell fred och säkerhet samt att minska oönskad och destabiliserande utveckling av konventionella militära förmågor.
Sverige deltar och avser fortsätta delta lika aktivt som tidigare i de internationella exportkontrollregimerna. Regeringens uppfattning är att dessa fortsatt ska utgöra grunden för Sveriges och EU:s exportkontroll.
8.4 Övriga konsekvenser
Förslagen bedöms inte få några konsekvenser för jämställdheten mellan män och kvinnor, de integrationspolitiska målen eller miljön, och inte heller i övrigt några konsekvenser av det slag som bör redovisas.