Doc 1868:1
Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1868.
1 KONGL. MAJ.TS
NÅDIGA
P R O P O S I T I O N
TILL
I{ iksdag en
angående Statsverkets tillstånd och behof.
Gifven Stockholms Slott den 10 Januari 1868.
Jemlik! Grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed nådig Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof.
Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod af Statsverkets inkomster, såväl de ordinarie som de extraordinarie; Och anser Kongl. Maj:t, med bibehållande för den bland förstnämnda inkomster ingående spannmål af det ända sedan 1856—8 årens Riksdag antagna förslagspriset, 2 R:dr kubikfoten, ifrågavarande beräkning höra uppgöras på följande sätt:
Ordinarie eller ständiga inkomster.
l:o Ordinarie räntan, hvilken är antingen indelt på vissa embets- och tjensteman, stater och inrättningar eller ock Kronan behållen, uppskattades, såvidt densamma är indelt, vid nästlidna års Riksdag till 2,671,300 R:dr. Härifrån bör likväl nu afräknas:
Bill. till Riksd. Prot. 1868. 1 Sami., 1 Afd.
i
2 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
a) Värdet af åtskilliga under Sjunde Hufvudtitelns anslag till Postverket
uppförda indelta räntor, hvilka numera, i följd af Posthemmans befriande från Postföringsskyldighet ingå till Statsverket ........................ k:dr 330: so.
b) Värdet af sådana under samma Hufvudtitels anslag till Jägeristaten inbegripna indelningar, som, i följd af Jägeritjenste-
mäns eller betjente afgång från sina platser, blifvit indragna......... 496: —
c) Skarprättare^ i Gefleborgs län å Allmänna Indragnings-
staten uppförda lön, hvilken numera Statsverket besparas.................. 126: -
cl) Värdet af åtskilliga afskrift^ indelta räntor af Mjöloch Sågqvarnar, beräknadt på sätt härvid bilagda Utdrag af Protokollet för Finansärenden den 4 innevarande månad närmare
utvisar .................................................................................................................. 931: 64.
e) Värdet af de å Sjette Hufvudtitelns anslag till Landsstaterna i länen uppförda räntor af sådana landsstatsboställen, från hvilka innehafvarne afstått mot åtnjutande af boställs- och hyres ersättning, och hvilka derefter blifvit för Statsverkets räkning utarrenderade........................................................................................................ 617: il.
Summa R:dr 2,501: 55.
Efter afdrag af denna summa från ofvanstående belopp 2,671,300 It:dr linnés alltså den indelta ordinarie räntan i jemnadt tal nu utgöra....................................................................................................... Rall1 2,668,800: —
Den till Statsverket ingående eller Kronan behållna delen af ordinarie väntan, hvilken vid nästlidna års Riksdag, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad densamma år 1864 en-
ligt räkenskaperna verkligen utgjort, beräknades till 2,013,700 R:dr, har år 1865 icke inbringat mera än........... 1,996,568: —-
Till denna summa bör likväl nu läggas: dels det belopp, hvartill under sistnämnde år uppgått Chefslönen vid f. d. Adelsfahne-Regementet och den för Landshöfdingen i Wester- Norrlands län till utgående af ordinarie räntan förut uppförda aflöning, hvilka numera blifvit till
Statsverket indragna ................................................... 20,569: —
och dels den ersättning, som från åtskilliga hemman i Christianstads län utgöres för uppbörd boven- eller dagsverksskyldighet till de såsom boställen anslagna Kungsgårdar inom länet, hvilken afgift förut upptagits bland extra medel och upp-
Transport Rdr 2,017,137: — 2,668,800:
Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
3 Transport Edr 2,017,137: börder, men nu funnits rätteligen böra debiteras och redovisas såsom behållen ordinarie ränta...... 7,419:
Tillhopa R:dr 2,024,556: —
Härifrån höra deremot afdragas räntorna af Valk- och Stampverk, hvilka från och med innevarande år icke vidare utgöras och, sammanräknade uppgående till 7 kubikfot 5,6 kannor spanmål och 353 Rdr 17 öre i penningar, samtliga, med undantag af ett mindre belopp, varit Kronan behållna; med iakttagande af hvilket afdrag den till Statsverket ingående ordinarie räntan kan beräknas i jemn ad summa till .......................
2:o Tiondespanmälen.
Den indelta tiondespanmälen beräknades vid nästlidna års Riksdag till 653,010 kubikfot med ett värde af 1,306,020 R:dr.
Från nämnda spanmålsbelopp.....................kubikfot 653,010
bör dock nu afräknas:
a) Under Sjunde Hufvudtitelns anslag till Postverket
uppförd indelt spanmål, som numera ingår till Statsverket................................................................... kub.-fot 37,8.
b) Under samma Hufvudtitels anslag till
Tiondeprofvare uppförd indelt spanmål, som ej vidare för ändamålet disponeras ................................. 538,6.
c) Under Åttonde Hufvudtitelns anslag till
Kleresistaten uppförd indelt spanmål, som numera blifvit till Statsverket indragen .................................. 191,».
d) Under sistnämnde Hufvudtitels anslag till
Elementarläroverken för en kollega vid Skenninge skola uppförd spanmål, som numera ingår till Statsverket ..................................................................... 143,9.
e) Under samma Hufvudtitels anslag till Pe-
dagogier och Folkskolor för f. d. pedagogien i Hufva församling uppförd, numera till Statsverket indragen spanmål.............................................................. 56,o. »xiS.s.
Efter dessa afdrag utgör den indelta tionde-
spanmålen................................................................ kub.-fot 652,041,9.
och upptages alltså här i jemnadt till 652,040 kub.-fot med
ett värde af................................................................................................
Den Kronan behållna Tiondespanmälen beräknades vid nästlidna års Riksdag till 150,000 kub.-fot med värde af 300,000 Rdr och har utgjort:
2,668,800: —
2,024,000: —
1,304,080: —
Transport R:dr 5,996,880:
4 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1868.
Transport R:dr 5,996,880: — är 1863 ......kubikfot 147,029, värde R:dr 332,626.
1864 ....................... 150,026, » » 335,508.
1865 ..................... 149,954, » » 329,412.
Ehuru under sistnämnda år spanmålsbeloppet något nedgått anser Kongl. Maj:t likväl förevarande inkomst kunna lika som vid senaste Riksdag beräknas till jemna 150,000 kubikfot
med värde af............................................................................................... 300,000: —
3:o Tiondespanmålslösen efter bestämda priser bär under åren 1863—5 i medeltal utgjort 6,800 R:dr 46 öre och upptages alltså här, likasom vid de båda senaste Riksdagarne, till... 6,800: —
4:o Arrendemedel af Kungsgårdar och andra Kronolägenheter, hvilka vid 1867 års Riksdag beräknades till 385,000 R:dr, hafva under de senare åren i följd af indragna landsstatsboställens utarrendering varit i stigande; och anser Kongl. Maj:t denna inkomst, som år 1865 utgjort:
penningar spanmål.
R:dr 69,385. kubikfot 153,870. nu böra, med tillägg dertill af arrendeafgiftérna för åtskilliga indragna
och utarrenderadelandsstatsboställen 600. 8,636.
men med afdrag:
dels för arrendet af Kronosäteri^ ölstorp N:o 1 i Skaraborgs län, hvilket hemman för skatterättsfordran af-
trädts till enskild man ........................
och dels för arrendet af Nyqvarns gamla bro, hvilket i följd af arrendekontraktets upphäfvande ej vidare utgår ........................................................
hvarefter återstå: Rdr upptagas till i jemna tal:
penningar...................................................
spanmål, 162,000 kubikfot ä 2 R:dr
39,985. 162,506.
345.___—
69,640. kubikfot 162,169.
................................. 70,000.
............................ 324>QQQ- 394,000: -
5:o Silf ver tionde, Myntarelön och Slagskatt beräknades vid senaste Riksdag till 17,000 R:dr, men har under de 3 åren 1863, 1864 och 1865 i medeltal inbringat 18,992 R:dr och upptages derföre nu till .................................................................... 18,000: —
Transport R:dr 6,715,680: —
Kongl. May.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1868.
Transport R:dr 6,715,680: — 6:o Köp par räntan, hvilken beräknades vid 1865—6 årens Riksdag till 1,100 c:tr ä 69 R:dr eller till 75,900 R:dr och vid 1867 års Riksdag till 1,150 c:tr ä 61 R:dr eller till 70,150 R:dr, har val under de 3 åren 1863, 1864 och 1865 i medeltal inbringat, för 1,243 centner, 82,795 R:dr, men, då priset för den under 1866 och 1867 för Statsverkets rakning försålda koppar icke obetydligt understigit de vid senaste båda statsreglering^ antagna medelpris, anser Kongl. Maj:t kopparräntan bär höra beräknas till 1,200 c:tr efter ett medelpris af allenast 57 R:dr eller till ....................................................................................................... 68,400: —
7:o Tiondetackjernet. Då inkomsten häraf, hvilken vid nästlidna års Riksdag beräknades till 16,500 c:tr med ett värde efter 2 R:dr 50 öre för centnern af 41,250 R:dr, under åren 1863,
1864 och 1865 i medeltal utgjort 17,575 centner med ett värde af 43,211 R:dr, hvilket motsvarar 2 R:dr 46 öre för centnern, anser Kongl. Maj:t densamma kunna för 1869 beräknas till
17,000 centner ä 2 R:dr 40 öre eller .............................................. 40,800: —
8:o Svafvelbrukstionden antogs vid 1867 års Riksdag till endast 2,700 R:dr, men har under åren 1863—5 i medeltal uppgått till 3,216 Rall- om året och kan således nu beräknas till 3,000: —
9:o Mantalspenningarne, hvilka före år 1864 erlades med 40 öre för person, men från och med nämnda år för qvinna nedsattes till hälften eller 20 öre, hafva derefter inbringat:
år 1864............................................................ 574,491: —
1865................................................................. 579,160: —
Och anser Kongl. Maj:t donna inkomst fortfarande kunna uppföras med samma belopp, hvartill den vid senaste Riksdag beräknades eller ..................................................................................................... 600,000: —
10:o Bötesmedlen. Om förhållandet med denna inkomst efter den nya strafflagens trädande i gällande kraft har nu vunnits någon erfarenhet så till vida, att dels Rikshufvudboken för år
1865 utvisar, det ifrågavarande inkomst nämnda år utgjort 161,696 R:dr, dels ock ett på grund af 1866 års summariska räkningar i Statskontoret upprättadt sammandrag öfver Kronans behållna bötesandelar under sistnämnde år gifver vid handen, att desamma uppgått till 163,795 R:dr. Med afseende härå finner Kongl. Maj:t förevarande inkomst, som vid senaste Riksdag beräknades till 300,000 R:dr, nu böra upptagas betyd-
Transport R:dr 7,427,880: —
6 Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Slatsverleet 1868.
Transport R:dr
ligt lägre eller till i jemnad summa hvad den under 1865 och 1866 i medeltal utgjort.............................................................................
ll:o. Kavalleriregementenas hästvakanssp anmäl, som till och med åren 1870 och 1871 utgår på grund af kontrakter, upptages enligt dessa, nu likasom förut, till 140,175 kubikfot, hvithet efter 2 Kalf kubikfoten gör............................................................
12:o. Tillfälliga Rotevakansafgifter hafva under åren 1863— 65 i medeltal uppgått till 7,672 k:dr om året och upptagas
derföre här likasom i Riksstaten för innevarande år till ...........
13:o. Vakansafgifter af nyroterad jord hafva år 1865 utgjort 75,105 R:dr, hvadan och då det icke lärer kunna antagas, att de 1869 skola komma att nedgå under detta belopp, ifrågavarande afgifter beräknas i jemnad summa till...........................
14:o. Rotevakansaf gift af utsockne frälsehemman i Halland beräknades vid de båda senaste statsregleringarne till 18,000 R:dr, men har åren 1863—5 i medeltal inbringat 20,150 R:dr om året, samt upptages derföre och emedan donna inkomst
visat sig vara i stigande nu till...........................................................
15:o. Trosspassevolansafgiften. Denna föga föränderliga inkomst, som åren 1863—5 uppgått årligen till i medeltal 26,521 R:dr, beräknas derföre bär likasom vid de 2 senaste
statsregleringarne till................................................................................
16:o. Båtsmansvakansafgiften har åren 1863—5 i medeltal utgjort 60,771 R:dr om året och upptages derföre fortfarande likasom vid senaste två statsreglering^ till ....................
17:o. Kontrollstämpelmedel hafva val under åren 1863—5 utgjort i medeltal 19,224 R:dr om året, men, då desamma derunder visat sig vara i fallande, anser Kongl. Maj:t donna inkomst för 1869 icke höra beräknas högre än till...........................
18:o. Fyr- och Bäkmedel eller de förut så kallade »Båkoch Rotsmedlen» hafva vid de två senaste statsregleringarne beräknats till 600,000 R:dr och utgjort:
år 1864 ................................................. R:dr 551,375: —
» 1865 ..................................................... » 667,561: —
» 1866 .................................................... » 703,107: —
Ehuru genom Kongl. Kungörelsen den 11 April 1867 lindring i fyr- och båkafgiften blifvit i viss mån medgifven och ehuru uppbörden af den uti donna inkomst ingående särskilda afgif-
Transport R:dr
7,427,880: — 162,700: —
280,350: —
7,500: —
75,000: —
V
20,000: —
26,500: — 60,000: —
18,000: —
8,077,930: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. iV;o 1, om Statsverket 1868.
i
Transport R:dr 8,077,930: —
ten för underhållet af Landsorts fyrbåk numera upphört, finner
Kongl. Maj:t inkomsten likväl fortfarande höra beräknas till ... 600,000: —
19:o. Observationsmedel. Denna af tillfälliga omständigheter beroende inkomst upptages bär likasom vid de tvänne senaste statsregleringarne till................................................................. 3,000: —
20:o. Extra medel och, uppbörder hafva, efter afdrag af stubböresafgifterna, som från och med 1867 ingått till skogsplanteringskassan, i medeltal under åren 1863—5 utgjort 76,686 R:dr om året. Från donna inkomsttitel afgår dock numera bär ofvan vid »Ordinarie räntan» omförmälda afgäld af åtskilliga hemman i Christianstads län för uppbörd hoverieller dagsverksskyldighet; Och upptages förevarande inkomst, på grund häraf samt med afseende jemväl å dess föränderlighet och beroende af tillfälliga omständigheter, nu icke högre än till samma belopp, som 1867 beräknades, eller............................. 63,000: —
21:o. Intressemedel, bestående hufvudsakligen af räntan ä Lappmarks Ecklesiastikverks år 1835 till Riksgäldskontoret öfverlemnade fond, hafva under åren 1863—5 i medeltal uppgått till 5,482 R:dr och beräknas derföre likasom vid föregående statsreglering'^ till .................................................................... 5,000: —
Vidare och då inkomsten af Statens jernvägstrafik numera stigit till sådant belopp, att ett väsendtligt bidrag till bestridande af Statens utgifter bör vara att årligen deraf påräkna, anser Kongl. Maj:t, som till Riksdagen, i enlighet med dess begäran, vill årligen framlägga förslag å samtliga med trafiken ä Statens jernbanor förenade kostnader och utgifter, att bland Statsverkets ordinarie inkomster bör hädanefter upptagas jemväl bruttobeloppet af
22:o. Jernvägstrafikmedlen. Dessa medel utgjorde:
år 1866..... R:dr 5,064,370: 73.
och beräknas af Trafikstyrelsen
hafva utgjort ......................................... 1867 ............. 5,900,000: -
') samt antagligen komma att uppgå 1868 till ...... 6,200,000: -
och 1869 » ...... 6,400,000: -
med hvilket sistnämnda belopp ifrågavarande trafikmedel alltså
här utföras............................................................................................... 6,400,000: —
Summa ordinarie inkomster R:dr 15,148,930: —
t
8 Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
Extraordinarie inkomster,
hvilka jemlikt 60 § Regeringsformen utgå såsom Bevillning, åro:
A) Tullmedlen. Tullverkets bruttoinkomst beräknades vid 1865—1866 årens Riksdag till 13,500,000 R:dr och har utgjort:
år 1864......................................... 13,861,860
» 1865.......................................... 13,999,556
» 1866......................................... 13,214,931.
Medeltalet häraf är väl endast 13,692,118 R:dr årligen, och, då under de 11 första månaderna af 1867 beloppet af debiterade tullmedel utgjort endast 12,056,868 R:dr, kommer tullinkomsten för nämnde år, oaktadt den förhöjning i tullafgifterna å åtskilliga de förnämsta kassaartiklarne, nemligen socker, kaffe och tobak, som, enligt beslut vid senaste Riksdag, tillämpats under större delen af året, sannolikt att, visa sig icke hafva uppgått ens till 13 millioner; men då förhållandet under 1867, i anseende till då undantagsvis rådande särdeles ofördelaktiga konjunkturer, icke skäligen torde höra läggas till grund för en beräkning af det resultat, som tullinkomsten 1869 kan komma att lemna, och det deremot måste antagas, att nyssbeiorda förhöjning skall medföra en tillökning i samma inkomst, anser Kongl. Maj:t denna inkomst kunna nu likasom vid närmast föregående statsreglering beräknas till ......................................................................................R:dr 14,000,000: —
B) Postmedlen beräknades vid de begge senaste statsregleringarne till 2,000,000 R:dr samt hafva uppgått:
år 1863........................................R:dr 2,128,820
» 1864.......................................... « 2,279,187
» 1865.......................................... ” 2,331,443.
Och, som denna inkomst således visat sig vara i ständigt stigande, anser Kongl. Maj:t densamma kunna nu upptagas till......................................................................................_....................;......
C) Stämpelpapper smedlen, h vilka vid nästlidna års Riksdag beräknades till 1,500,000 R:dr, hafva inbringat:
år 1864..................................Rall' 1,445,851
» 1865....................................... " 1,405,727
» 1866 omkring........................ » 1,341,270.
Då således denna inkomst synes årligen minskas beräknas den nu endast till ............................................................
1)) Bränvinstillverkningsafgiften. Inkomsten häraf, som uppskattades vid nästlidna års Riksdag till 10,500,000 R:dr, har i verkligheten utgjort: ___
2,300,000:
1,300,000:
Transport R:dr 17,600,000:
Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1868.
9 Transport R:dr
år 1864..........................................Knip 9,015,187
» 1865......................................... » 10,069,645
» 1866......................................... » 9,280,000
» 1867.......................................... » 7,914,000, hvar-
jemte tillverkningsbeloppet under 1867 uppgått allenast till 12,215,000 kannor.
Då emellertid resultatet för sistnämnda år, på sätt här ofvan i fråga om tullmedlen redan blifvit anmärkt, måste anses utvisa ett undantagsförhå,Ilande, som icke skäligen kan läggas till grund för beräkningen af resultatet år 1869 och Kongl. Maj:t således icke häruti finner skäl att antaga, det bränvinstillverkningen under sistnämnda år skall komma att understiga det af Kongl. Maj:t vid senaste Riksdag beräknade belopp, 14 millioner kannor, hvilket belopp i allt fall är lägre än det, hvartill ifrågavarande tillverkning under flera af de senare åren uppgått, anser Kongl. Maj:t, under förutsättning att afgiften fortfarande kommer att utgå med den vid senaste Riksdag bestämda förhöjning eller med 70 öre per kanna, förevarande inkomst kunna här upptagas till ..............................
Om efter tilläggande
Summa Extraordinarie inkomster af de Ordinarie inkomsterna ,
Rall-
hela det sammanlagda beloppet....................................,........... Rall-
jemföres med de vid senaste Riksdag för nu innevarande år påräknade:
Ordinarie inkomster...................................Rall' 8,861,270: —
och Extraordinarie inkomster........................... 28,000,000: —
så finnes beräkningen af Statsverkets inkomster, i följd af Jernvägstrafikmedlens upptagande bland de Ordinarie intraderna, utvisa en förökning af................................................... R:dr
17,600,000: —
9,800,000: —
27,400,0007^—
15,148,930: —
42,548,930: —
36,861,270: —
5,687,660: —
Kongl. Maj:t öfvergår nu till framställning af de utgifter, som under de särskilda Hufvudtitlarne funnits nödiga; och komma dervid, såsom i senare tider varit brukligt, att under hvarje hufvudtitel upptagas först de anslag, som äro af stadigvarande natur, och derefter, när anledning dertill förefinnes, sådana till hufvudtiteln hänförliga utgifter, hvilka äro af mer tillfällig och öfvergående beskaffenhet.
Bill. till Riksd. Prof. 1868, l:a Samt., ha Afd.
10 Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
Första Hat vildt! teln,
innefattande Kongl. Hof- och Slottsstaterna, upptager för närvarande de
förra till ...................................................................................R:dr 1,293,900: —
samt de senare till ................................................................................... 123,100:_
tillsammans R:dr 1,417,000: — Och föreslår Kongl. Maj:t häruti icke någon förändring.
Andra IliitVinltitel* i,
innefattande anslagen till Justitie-Departementet.
Nu gällande riksstat upptager för detta Departement:
Penningar.......................................................................Knut Rall- 2,347,196: u.
Indelta räntor, enligt markegång förslagsvis beräknade till......................................................... » » 5,903 : 89.
Summa R:mt R:dr 2,353,100 - I öfverensstämmelse med det beslut, som uti bilagda utdrag af det inför Kongl. Maj:t i Statsrådet den 4 innevarande månad torda protokoll öfver Justitie-Departementsärenden omförmäles, föreslår Kongl. Maj:t i afseende å regleringen af denna Hufvudtitcl ingen annan förändring i hvad nu gällande Riksstat för densamma upptager, än att, i fråga om
Anslaget till fångars vård och underhäll,
å den del af detta anslag, hvilken, såsom »bestämdt anslag» omfattar aflöningen till vissa fångvårdens embets- och tjensteman samt betjente, måtte å den ordinarie aflöningsstaten för Landskrona straffängelse, i stället för derstädes nu åt Direktörs- och Redogörarebefattningarne, utom ved och ljus, boställsrum samt arbetsprovision, upptagne, lön 2,000 R:dr, skrifvarearfvode 300 R:dr samt redogörarearfvode 1,000 R:dr, uppföras följande löner och arfvoden, nemligen:
jemte arbetsprovision på sätt nu eger ruin.
Transport R:dr 2,800: —
Kotigl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
11 Transport R:dr 2,800: —
1 Kamererare, lön ..........................R:dr 1,200: —
skrifvarearfvode ... » 300: — ^ ^qq. _
Tillsammans R:dr 4,300: —
När denna sålunda äskade förhöjning i anslag, uppgående till..................................................................................................... 1,000: —
lägges till hufvudtitelns nuvarande slutsumma .............................. 2,353,100: —
kommer hufvudtitelns slutsumma för nästa statsreglering att
utgöra .................................................................................................R:dr 2,354,100: —
Dessutom äskar Kongl. Maj:t, under åberopande af ofvannämnda Statsrådsprotokoll öfver Justitie-Departementsärenden, att ett för slag s-anslag af
20,000 R:dr måtte anvisas för att användas till bestridande af kostnader dels för utarbetande af förslag till ny utsökningslag och dels, i den mån Kongl. Maj:t finner besparingarne å Andra Hufvudtiteln icke kunna dertill anlitas, till beredning af andra lagförslag, som blifvit af Riksdagen begärda och ej kunna inom Justitie-Departementet utan särskild! biträde utarbetas.
Hufvudsummorna å donna hufvudtitcl skulle i följd häraf blifva:
för ständiga utgifter.............................................................R:dr R:mt 2,354,100: —
deraf förslags-anslag R:dr 1,341,939: 52. för tillfälliga utgifter............................................................... » » 20,000: —
Tredje Hvit viixltitelii,
innefattande anslagen till Utrikes-Departementet, hvilka i nu gällande Riksstat upptagas till ett sammanlagdt belopp af 479,200 R:dr R:mt.
I öfverensstämmelse med det beslut, som innefattas uti bilagde utdrag af Protokollet öfver Utrikes-Departementsärenden för den 4 i donna månad, vill Kongl. Näjd i fråga om regleringen af donna Hufvudtitel föreslå den förändring,. att ett till 457,950 R:dr Runt nedsatt belopp, fördeladt uti de särskilda anslag Protokollet omförmäler, måtte af Riksdagen varda anvisadt att under instundande statsregleringsperiod på samma vilkor, som nu äro stadgade, till Utrikes-Departementet utgå.
12 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
Ij erde I IiilV ucl titel 11,
innefattande anslagen för Landtförsvars-Departem entet.
För de årliga eller ständiga utgifterna under donna hufvud t Stel finnes enligt 1868 års riksstat anvisadt:
penningar........................................................................... 6,889.799: 98.
indelta räntor enligt markegång på förslag ................................... 2,100,760: «s.
indelt spån in ål på förslag 125,955 kub.fot 9 kannor ä 2 R:dr kubikfoten............................................................................................. 251,911: so.
oindelt spanmål 127,763 kub.fot 8 kannor, förslagsvis å 2 R:dr
kubikfoten .................................................................................... 255,527: oo.
Tillhopa R:dr Runt 9,498,000: -.....
I öfverensstämmelse med de beslut, som innefattas i bär bilagde utdrag af det inför Kongl. Maj:t uti Statsrådet den 4 innevarande månad förda protokoll öfver Landtförsvars-ärenden, vill Kongl. Maj:t, beträffande regleringen af utgifterna under donna hufvudtitel för år 1869, till Riksdagen afgifva följande förslag:
LandtförsvarsrDepartementet.
Sedan Kongl. Maja, i anledning af det vid flera tillfällen anmälda behofvet af ständiga embetslokaler för flora embetsverk, hvilka mot hyra voro i enskilda hus inrymda, funnit godt i Nåder förklara Chefen för Landtförsvars- Departeinentet skola frånträda den åt honom förut upplåtna bostälisvåning i det f. d. Preissiska huset, mot enahanda hyresersättning, som tilldelats andre Departements-Chefer, hvilka fatt afstå från förut innehafvande embetsvåningar, eller
2,000 R:dr årligen, samt detta hyresersättningsbelopp anvisats att, intilldess detsamma kunde varda i stat uppför dt,1 utgå från 4:de hufvudtitelns anslag till extra utgifter, vill Kongl. Maj:t nu i Nåder föreslå Riksdagen att å samma hufvudtitel, till utgående från början af år 1869, uppföra en årlig hyresersättning åt Chefen för Landtförsvars-Departementet till lika belopp, som blifvit Cheferna för Civil-, Finans- och Ecklesiastik-Departementerna beviljadt,
eller........................................................4-..................................... Runt R:dr 2,000: —
Departementets Kommando-Expedition. Enär den vid bemälda Expedition anställde vaktmästare för närvarande åtnjuter, utom fri bostad, eu kontant lön af endast 450 R:dr årligen, vill Kongl. Maj:t i Nåder föreslå Riksdagen, att ifrågavarande vaktmästare-lön må ökas med ett belopp för år af.................................... 150: —
hvarigenom Kommando-Expeditionens anslag komme att ökas från 12,550 R:dr till 12,700 R:dr.
2,150: -
Transport Runt R:dr
Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
13 Transport Kant R:dr
Indelta Arméen.
Kavalleri- och Infanteri-regementena. Stats-Kontoret har i sin underdåniga berättelse af den 15 nästlidne November, angående statsverkets tillstånd och förvaltning, anmält, att den, jemlik!, Kongl. Kungörelsen den 30 December 1863, eu del indelta regementen tillkommande ersättning för anordnade, men i jordeböcker och räkenskaper afskrifva räntor af mjöl- och sågqvarnar påkallade tillökning i de uti anslaget till Kavalleri- och Infanteriregementena ingående penninge- och oindelta spanmålsbelopp, nemligen:
penningar med ..................................................................... R:dr 265: Al.
oindelt spannmål med 332 kub.fot 3 kannor, värde förslagsvis ä 2 R:dr kubikfoten......................................... 664: oo.
tillhopa R:dr 930: 51.
I anledning häraf och enär en emot sistnämnda belopp svarande minskning i de under ifrågavarande anslag upptagna indelta räntors värde bör ega ruin, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen:
att det uti förenämnda anslag, under rubrik »penningar», nu
ingående belopp .................................................................. 409,302: ii.
må med ................................................................................. 265: 91.
förhöjas till ................................................................. 409,568: 02;
att värdet af de i anslaget ingående indelta räntor 2,100,760: 02. må med ............................................................................... 930: 51.
minskas till ......................................................................... 2,099,830: 11,
samt
att beloppet af den under anslaget upptagna oindelta spaning............... 15,530 kub.fot 1 k:a, i värde utgörande R:dr 31,060: 20.
må ökas med 332 » 3 k:r, » » 664: cd.
till.................. 15,862 kub.fot 4 k:r, i värde utgörande R:dr 31,724: so.
hvarigenom alltså anslaget tilli kavalleri- och infanteri-regementena skulle komma att utgöra:
penningar .............................................................................. 409,568: 02.
indelta räntor enligt markegång på förslag............... 2,099,830: 11.
Transport Runt R:dr 2,509,398: 13.
2.150: —
V
2,150: —
14 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
Transport R:dr 2,509,398: is. 2,150 indelt spanmål pa förslag 125,955 kub.fot 9 k:r, i
värde utgörande, a 2 R:dr kubikfoten ..................... 251,911: so.
oindelt d:o 15,862 kub.fot 4 k:r .................................... 31,724: so.
Summa R:dr R:mt 2,793,034: 73. eller samma belopp som i Riksstaten för år 1868 finnes utfördt.
Löneförbättringar vid indelta arméen. Kongl Maj:t föreslår, att det för ifrågavarande ändamål under flera föregående år och äfven för 1868 anvisade anslag af 100,000 R:dr måtte jemväl för år 1869 få med oförändradt belopp utgå och enligt förut meddelade föreskrifter användas.
Indelta arméens vapenöfningar. På grund af hvad senast åberopade Statsrådsprotokoll för den 4 innevarande månad härom innehåller föreslår Kongl, Maj:t, att till detta anslag må från anslaget för Wermlands Fältjägare-regemente öfverföras dels det till kostnaders bestridande för nämnda regementes vapenöfning'^
afsedda belopp........................................... 13,200: —
dels ock under anslaget inbegripna, till arfvoden åt regementets skarpskyttar
afsedda ......................................................... 384: — _
hvarigenom anslaget till indelta arméens vapenöfningar, hvithet anslag nu utgör ................................ 870,416: 48.
skulle komma att uppgå till............................................. 884,000: 48.
hvarefter från detta sålunda förökade anslag höra bestridas kostnaderna jemväl för Wermlands Fältjägare-Regementes årliga vapenöfningar.
Värf vilde arméen.
Wermlands Fältjägare-regemente. Till följd af hvad i nästföregående punkt blifvit föreslaget bör detta regementes anslag
Fortifikationen. Enär det, enligt nu gällande Riksstat, under anslaget för Ingeniör-corpsen inbegripna reservationsanslag,
5,000 R:dr för corpsens praktiska öfningar befunnits för ändamålet otillräckligt, synnerligen sedan 3:dje Pontonierkompaniet tillkommit, vill Kongl. Maj:t af Riksdagen äska, att, för tillvägabringande af förhöjning till 7,500 R:dr af ofvanberörda, med
Transport R,:dr
2,150:
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1868.
15 Transport R:dr 2,150: —
endast 5,000 R:dr under Ingeniör-corpsen upptagna reservationsanslag till corpsens praktiska öfningar, det under rubrik: penningar, i corpsens anslag ingående belopp, 163,620 R:dr 11 öre, må förhöjas med............................................................................ 2,500- _
hvarigenom nyssnämnda anslagsrubrik skulle komma att upp- ~ taga ett belopp af 166,120 R:dr 11 öre samt anslagets slutsumma, som i 1868 års Riksstat finnes utförd med 169,985 51 öre, komma att utgöra 172,485 R:dr 51 öre.
Derjemte och i anledning af den åt Ingeniör-corpsen, enligt Kongl. Maj:ts beslut, numera gifna förändrade benämningen, anser Kong]. Näjd den för ifrågavarande anslag hittills och jemväl i 1868 års Riksstat begagnade rubriken: »Ingeniörcorpsen» böra utbytas mot rubriken: »Fortifikationen».
Hela tillökningen på hufvudtitelns ordinarie anslag skulle
sålunda blifva........................................................................................... 4 ggQ.
Och då detta belopp tillägga hufvudtitelns nuvarande slutsumma ................................................................................................. 9,498,000: -
skulle slutsumman för år 1869 blifva.......................... R:mt Rall- 9,502 650:
deraf förslagsanslag 1,127,3 8 5: 32.
Vidkommande härefter de landtförsvarets behof, för Indika tillfälliga eller extra anslag erfordras, finner Kongl. Näjd, på grund af hvad uti förut -åberopade Statsrådsprotokoll öfver Landtförsvarsärenden för den 4 innevarande månad blifvit utredt och upplyst om hvart och ett af nedannämnda föremål, hvartill medel behöfva för år 1869 anvisas, Sig föranlåten att af Riksdagen åska beviljandet af följande extra anslag.
l:o. Artiller i,-behof.
För fält-artilleriet.................................................. R:dr 14,120: —
» nya infanterigevär................................................... 733,500: _
» kopparpatroner ....................................................... 140,000: —
» grafva kanoner ...................................................... 100,000: —
» förändring af äldre gevär till gevär af Re-
mingtons modell.............................................12,380: — 1 200 000- —
dock att, utaf den, till följd af redan fattadt beslut om inställande af indelta arméens regementsmöten innevarande år, å anslaget till denna armées vapenöfningar med omkring hälften af anslaget för året uppkommande besparing, ett belopp af 400,000 R:dr må för ofvanberörda materiel anskaffande an-
16 Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
våndas, samt återstoden af den dertill erforderliga summan af
visas med............................................................... &dr 800,000: —
med rättighet derjemte för Kongl. Maj:t att, inom summan af de härigenom tillgängliga medlen, efter omständigheterna öka och minska de för anskaffning af gevär och kopparpatroner samt förändring af äldre gevär beräknade belopp.
För en laboratoriibyggnad och ett vakthus 33,200: —
2:o Fortifikations-behof.
För befästningsarbeten vid Carl sborg samt i Stockholms och
Carlskrona skärgårdar.................................... 231,400: —
» fullbordande af Pontonier-bataljonens kasern
och kokhus....................................................... 55,190: —
3:o Beklädnads-behof.
Till underhåll af beväringsmanskapets beklädnad .......................
4:o Topografiska corpsens arbeten.
Till fortsättande af dessa arbeten .....................................................
ö:o Officerares anställande i utländsk krigstjenst. Till understöd åt Officerare, som vunnit dylik anställning........
6:o De frivilliga skarpskytteföreningarne.
Till skarpskytteväsendets befrämjande................................................
att efter Kongl. Maj:ts hoproffande användas dels till priser vid större skjuttäfiingsfester, dels till utdelning åt skarpskytteföreningarne, dels ock för andra föremål, egnade för skarpskytteväsendets befrämjande, såsom skjutbanors inrättande in. in.; hvarjemte Kongl. Maj:t äskar, att en dylik dispositionsrätt, som den sålunda för år 1869 föreslagna, äfven må i afseende å 1868 års anslag till skarpskytteföreningarnas understödjande af Riksdagen medgifvas.
7:o Arméens pensionering.
För upprätthållande af Arméens Pensionskassas egen pensionering..................................................................... 85,500: —
jemte medgifvande, att de för åren 1861—65 uppkomna brister, utgörande 42,031 R:dr 16
Transport R:dr 85,500: —
/
Riksdagen an-
833,200: —
286,590: — 189,000: — 75,000: — 9,000: — 90,000: -
1,482,790: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1868.
17 Transport 85,500: —
öre må af möjligen uppkommande öfverskott under påföljande åren kassan ersättas.
För fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater af den 9 Februari 1858 och den 6 November 1860 ett kreditiv å..................... 190,000: —
att användas till betäckande af den skilnad, som för Arméens Pensionskassa kan uppstå under år 1869 till följd af donna pensionering.
8:o Arrestlokaler vid indelta Arméen.
Till kostnader för arreststraffets tillämpning vid indelta arméen
Summa extra anslag R:dr
1,482,790:
275,500: —
5,000: — 1,763,290: —
Hufvudsummorna af de till 4:de hufvudtiteln eller Landtförsvaret hörande anslag skulle i följd häraf komma att utgöra:
för utgifter på ordinarie stat............................................................... 9,502,650: —
deraf förslagsanslag 1,127,385: 32.
för extra ordinarie behof........................................................................ 1,763,290: —-
Summa för år 1869 R:dr 11,265,940: —
Femte 1111 t v 11 d t i i t Fi i.
innefattande anslagen till Sjöförsvars-departementet.
A denna Hufvudtitel finnes, enligt nu gällande Riksstat, till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
i penningar............................................................................................ R:dr 3,752,150: 08.
» indelta räntor, efter markegång, på förslag ................................ 81,423: 92.
» oindelt spanmål, 59,663 kubikfot, förslagsvis ä 2 R:dr kubikfoten....................................................ij.l.i....................................... 119,326: -
tillhopa R:mt R:dr 3,952,900: — Då Kongl. Maj:t anser fordringar på nya eller förhöjda anslag icke, under nu för handen varande förhållanden, höra ifrågakomma, der de ej af särskilda omständigheter föranledas, vill Kongl. Maj:t fördenskull, i enlighet med de beslut, som innefattas i närlagda protokoll öfver Sjöförsvars-
Bih. till Riksd. Prot. 1868. 1 Sami., 1 Afd. 3
18 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1868.
ärenden af den 4 innevarande Januari, nu i afseende på regleringen af 5:te Hufvudtiteln endast framställa följande förslag:
Aflöningsstater.
På de skäl, som uti nyssberörda protokoll finnas närmare utvecklade, föreslår Kongl. Maj:t härmed Riksdagen att, till fullständigande af den nybildade Marin-ingeniörstatens organisation, bevilja och på aflöningsanslaget för nämnda stat uppföra en summa af 5000 Riksdaler årligen, att till' aflönande af nödiga Ritarebiträden vid Öfverdirektörens Kontor, i man af behof och på sätt i protokollet uppgifvet är, användas.
Af Statskontoret har blifvit föreslaget, att från indelta räntorna under det å 5:te Hufvudtiteln uppförda anslag till Båtsmansindelningen måtte med 1 R:dr 13 öre afräkna^ värdet å sådana, jemlik! Kongl. Kungörelsen den 30 December 1863 afskrift^ räntor å mjöl- och sågqvarnar, för hvilka ersättning af statsmedel blifvit vederbörande indelningshafvare tillerkänd, och deremot enahanda belopp 1 R:dr 13 öre på samma anslag i kolumnen för penningar uppföras, i följd hvaraf penningebeloppet i donna kolumn komrne att ökas till 7" R:dr 61 öre och den uti rån tekolumnen nu upptagna summa i stället att till 80,962 R:dr 79 öre nedsättas; Och vill Kongl. Maj:t fästa Riksdagens uppmärksamhet på den sålunda föreslagna regleringen af ifrågavarande anslag.
Materielen.
Med föranledande af den utredning öfver behofvet af medel intill nästkommande års slut till anskaffning af ny sjökrigsmateriel och öfver derför befintliga tillgångar, som Departements-Chefen framlagt uti förberörda protokoll och hvartill härigenom hänvisas, vill Kongl. Maj:t, på det att medel till fyllande af den brist, stor 545,040 Rdr, i tillgångarna för omförmälda ändamål, som visats vid förenämnda tidpunkt komma att uppstå, nu icke må behöfva anvisas, i öfverensstämmelse med hvad Departements-Chefen alternativt hemställt, endast föreslå Riksdagen att medgifva, det må anslaget på 5:te Hufvudtiteln till Flottans nybyggnad för år 1869 få användas icke allenast till nybyggnad, utan äfven till förändring af sjökrigsmateriel och för minväsendets behof; hvarvid likväl förutsattes, att bär förut antydda brist af den nästa år sammanträdande Riksdagen medelst särskild! anslag betäckes.
Handeln.
Jemte det Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen att vid nu varande belopp 600,460 R:dr bibehålla det under donna rubrik förekommande reservationsanslaget till Lots- och Fyr-inrättningen med dertill hörande personal, begär Kongl. Magt tillika Riksdagens medgifvande, att öfverskotten å statsinkomsten: »fyr- och båkmedel» må fortfarande, såsom hittills, få för det med samma anslag afsedda behof användas.
19 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1868.
Om till 5:te Hufvudtitelns nuvarande slutsumma R:dr 3,952,900: — lägges den här ofvan föreslagna tillökning i aflöningsanslaget för Marin-ingeniörstaten.........................................................................5,000: —
kommer Hufvudtitelns slutsumma att uppgå till.............. R:dr 3,957,900: —
deraf på förslagsanslagen belöpa 187,423 R:dr.
För öfrigt och under hänvisande till de framställningar i afseende på nedannämnda behof, som uti Protokollet af den 4 innevarande Januari förekomma, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att, såsom extra anslag för Sjöförsvaret, på Riksgäldskontor^ för år 1869 anvisa följande 2:ne kreditiv, nemligen:
För att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets-Krigsmanskassan i stånd att till de Sjöförsvarets einbets- och tjensteman, som söka afsked, genast utgifva pensioner enligt de för Kassan nu gällande pensioneringsgrunder, än äfven utgöra tillgång till de dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande ......... 72,000: -
samt för upprätthållande af den Sjöförsvarets afskedade
gemenskap förunnade förbättrade pensionering ........................... 40,000: —
R:dr 112,000: —
med Direktionen öfver förenämnda Kassa lemnad rättighet att å berörde 2:ne kreditiv under loppet af år 1869 lyfta hvad för omförmälda behof blifver erforderligt, sedan styrkt blifvit, i hvad mån de för innevarande år beviljade enahanda kreditiv för pensioneringen åtgått, dock att hvad under sistnämnda år icke för ändamålet erfordrats må för 1869 års pensionering i mån af behof användas; hvarjemte Kongl. Maj:t begär Riksdagens medgifvande, att till förstberörda pensionering jemväl få användas de besparingar, som möjligen kunna uppstå på det å 5:te Hufvu dtiteln upptagna anslag till Flottans gamla Reservstat.
Sjette HiitVnd-titelii,
innefattande anslagen för Civildepartementet.
Nu gällande Riksstat upptager för denna hufvudtitel:
Penningar.......................................................................................... R:dr 3,696,718:
Indelta räntor, enligt markegång förslagsvis beräknade till ...... 198,479:
Indelt spannmål 5,908 kubikfot 4 kannor efter 2 R:dr kubikfoten 11,816:
Oindelt spannmål 9,942 kubikfot 6 kannor efter 2 R:dr kubikfoten 19,885:
Tillhopa R:mt R:dr 3,926,900: — Enligt närlagd a den 4 innevarande månad öfver civilärenden förda protokoll föreslår Kongl. Maj:t följande förändringar å denna hufvudtitel, nemligen, beträffande:
32.
68.
80.
20.
20 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1868.
Ro Departementets Expedition,
att, såsom arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning och expedierande, ett extra anslag fortfarande anvisas med .......................................................................... 1,800: —
2:o Commerce-Collegium,
att, sedan en Registratorstjenst blifvit indragen, af lönen för samma tjenst, 2,200 R:dr, 400 R:dr må tills vidare få utgå såsom arfvode till den qvarvarande Registrator!! och Arkivarien hos (kollegium såsom ersättning för honom i följd af berörda tjensteindragning ålagd ökad tjenstgöring, men att återstående lönebeloppet, 1,800 R:dr, må ur riksstaden uteslutas.
3:o Rikets Ekonomiska karteverk,
att, utöfver det för karteverket å ordinarie stat uppförda belopp, 6,000 R:dr, må anvisas ett extra anslag af 20,000 R:dr för arbetena i Norrbottens län och 40,000 R:dr för arbetena i öfriga delar af riket eller tillsammans ........................ 60,000: _
4:o Landsstaterne i länen,
dels att från detta anslag afföras:
a) 1 kub.fot 2 kannor af den oindelta spanmål, som vid sista Riksdag uppfördes såsom ersättning till Landshöfdingen i Skaraborgs län för mistade såg- och mjölqvarnsräntor;
b) 125 R:dr af Landshöfdingens i Kronobergs län kontanta aflöning; och
c) 94 R:dr 40 öre, utgörande summan af två å aflöningsstaterne i Skaraborgs och Gefleborgs län disponerade belopp;
dels att, emot indragning af den under Landskamererarelönen i Skaraborgs län inbegripna oindelta spanmål 214 kub.fot 2 kannor, motsvarande kontant belopp anvisas med 4 2 8: 40.
dels ock att det kontanta anslaget, med anledning af erforderlig ersättning åt Landsstatstjenstemän för afträdde boställe!!, ökas med........................... 6,474: —
men deremot minskas med ett belopp, motsvarande det, hvartill de afträdda boställena varit i stat beräknade eller 617 R:dr 41 öre.
Transport R:mt R:dr
6,902: 40.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1868.
Transport R:mt R:clr
Jordbruket, handeln och Härin garne.
5:o Skiften och afvittringar,
att, utöfver de å riksstaten uppförde 63,000 R:dr, till skiften och afvittringar å extra stat anvisas.................. 120,000: —
6:o Landtbruksingeniörer och deras biträden,
att, för 2 ingeniörers uppflyttning i högre lönegrad, detta anslag ökas med......................................................................................
7:o Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar,
dels att följande vid sista Riksdag beviljade anslag må äfven för år 1869 anvisas, nemligen:
a) till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för
husdjur, redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster................................................ 6,000: —
b) till prisbelöningar vid täflingsmöten med
gödboskap, smör, ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan finnas tjenligast dem anställa och der Hushållningssällskapen vilja förena sig om sammanskott af medel till dessa utställningar ......... 3,000: —
c) till understöd åt personer af mankönet,
som genomgå fullständig lärokurs i boskapens uppfödande, skötsel och mjölkning m. m................ 2,000: —
d) till reseunderstöd åt utexaminerade landt-
brukslärlingar för att i främmande länder taga anställning såsom arbetare och efter genomgången lärokurs till fäderneslandet återvända samt sedermera vid något af landtbruksläroverken antaga tjenst såsom rättare eller förmän för jordbruksarbeten ....................................................................... 1,500: —
och e) till Svenska Trädgårdsföreningen......... 4,500: —
dock med vilkor, som vid sista Riksdag blefvo för åtnjutande af dylikt anslag bestämde.
tillhopa R:dr 17,000:
dels ock att för fortsättande af de geologiska undersökningarne på extra stat anvisas .................. 60,000:
Transport Runt R:dr
6,902: 40.
1,000: —
7,902: 40.
22 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1868.
Transport R:mt R:dr
7,902: 40.
8:o Undervisningsanstalter för slöjderne,
a) att af den vid 1865—1866 års Riksdag fastställda tillökning i Teknologiska Institutets anslag anvisas, utöfver de vid sista Riksdag anvisade 1,900 R:dr, ytterligare... 6,000: —
att detta belopp, jemte förut anvisade 57,400 R:dr, uppföres på ordinarie stat och att till Institutets anslag öfverföras de under anslagstiteln
undervisningsanstalter för bergsbruket uppförde...... 7,500: —
hvarigenom Institutets hela anslagsbelopp blifver 70,900.
b) att utaf den vid 1865—1866 års Riksdag
beviljade förhöjning i anslaget till Chalmerska slöjdskolan i Göteborg å stat uppföres ett ännu ej anvisadt, belopp ................................................................. 5,250: -—
c) att af det vid sista Riksdag till Slöjdskolan i Stockholm anvisade belopp, 64,000 R:dr, må, efter afdrag af 5,100 R:dr, motsvarande odisponerad, approximativt beräknad besparing å 1867 års anslag till skolan, få bibehållas 58,900 R:dr, under vilkor att, om å 1868 års anslag besparing uppstår, beloppet af sådan besparing skall afräknas från det anslag, som för år 1870 kan blifva skolan beviljadt.
d) att, för inrättande af en i samband med den tekniska elementarskolan i Borås stående väfskola, må anvisas dels för en gång till första uppsättningen af maskiner och redskap 4,500 R:dr, och dels tills vidare årligen på extra stat för skolans underhåll ett lika belopp eller 4,500 R:dr; dock med vilkor att, om ifrågavarande väfskola skulle blifva i behof af ytterligare penningeanslag, sådant bör vid länets landsting eller eljest inom orten beredas till belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget.
e) att, för ifrågasatt utvidgning af Malmö tek-
niska elementarskola, erforderlig tillökning i skolans anslag beviljas med ................................................ 4,500: —
23,250: —
Transport R:mt R:dr
31,152: 40.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1868.
23 Transport R,:mt R:dr
f) att, då hela det till Fall! Bergsskola nu utgående anslag, under anslagstiteln undervisningsanstalter för bergsbruket 7,500 R:dr, enligt ofvan gjordt förslag, skulle hänföras till Teknologiska Institutet och nämnda anslagstitel ur riksstaten utgå, det anslag, hvarifrån ej mindre berörda Institut än öfriga. tekniska läroanstalter för närvarande utan ordnas eller det till undervisningsanstalter för slöjderna må i riksstaten erhålla en mera omfattande rubrik och sålunda benämnas anslaget till »undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjden.
9:o Undervisningsanstalter för handel och sjöfart,
dels att, för ordnandet af undervisning i skeppsbyggeri vid navigationsskolan i Göteborg, förhöjning i nämnda skolas
ordinarie anslag må beviljas till belopp af.......................................
dels och att, för beredande af fortsatt undervisning åt de elever, som nu äro vid Skeppsbyggeri-Institutet i Carlskrona inskrifne, så att åtminstone de, hvilka sluta sin kurs våren 1869 må kunna der få undergå afgångsexamen, Riksdagen må på Riksgäldskontoret anvisa ett extra anslag, att i mån af behof få användas, till belopp af högst........................... 3,000: —
Derjemte äskar Kongl. Näjd att å extra stat uppföras:
10:o.
Till aflöning för Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden i hufvudstaden och landsorten ...................................................................................... 32,800: —
U:o.
Till undersökningar och expenser för allmänna arbeten ................................................................................ Rall- 30,000: —
12:o.
Till arfvoden för ingeniörselevers undervisande vid krigshögskolan..................................................................... R:dr 3,000: —
13:o.
Till stipendier för medlemmar af väg- och vattenbyggnadskorpsen för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna arbeten ..................................................... 2,000: —
Transport R:mt R:dr
31,152: 40.
4,150: —
35,302: 40.
24 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1868.
Transport Runt R:dr 35,302: 40. Enär Kongl. Maj:t genom beslut den 15 sistlidne November förordnat, att Konvojkommissariatet skulle med 1867 års slut upphöra såsom särskild! embetsverk samt att Handelsoch sjöfartsfondens tillgångar då skulle öfverlemnas till Statskontoret, föreslår Kongl. Maj:t nu, att den under »Diverse anslag» förekommande rubriken
14:o Konvojkommissariatet
må förändras till »Handels- och sjöfartsfonden», förslagsanslag att utgå direkte af tullmedlen.
Beträffande
15:o Statens jernväg strafik
föreslår Kongl. Maj:t, som framdeles vill aflåta proposition angående bland annat erforderliga medel till de med donna trafik förenade utgifter, att nämnde utgifter emellertid beräknas till ......................................................................................................... 4,150,000: —
Hvad slutligen angår anslaget till
14:o Skrifmaterialier, expenser, ved m. m.
så äskar Kongl. Maj:t, för jemnande af slutsumman i hufvud-
titeln, en tillökning i detta anslag med............................................. 65: 21.
De belopp, Kongl. Maj:t nu begärt såsom ordinarie anslag
utgöra tillhopa ..........................................................................................
men då härifrån afräkna^ de belopp, hvilka, enligt hvad bär ofvan föreslagits, skola ur riksstaten uteslutas, nemligen:
under anslagstiteln Comrnerce-Collegium..................... 1,800: —
» » Landsstaterne i länen 215 kubikfot 4 kannor oindelt spann!ål ... 430: so.
kontant ................................................. 836: 81. | ggy.
» anslagstitlarne undervisningsanstalter för slöjderne och bergsbruket...................................................... 12,600: —
blifver den verkliga tillökningen ......................................................... 4,169,700: —
deruti dock är inberäknad en utgiftspost å 4,150,000 för Statens jern vägstrafik, hvars omkostnader förut ej varit i Riksstaten synlige.
4,185,367: 61;
15.667: 61.
Transport R:mt R:dr 4,169,700:
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
25 Transport R:mt R:dr 4,169,700: — Om nu till den begärda tillökningen lägges gällande stats slutsumma ................................................................................................. 3,926,900: —
så er hålles det belopp.............................................................................. 8,096,600: —
hvartill sjette hufvudtiteln, enligt Kongl. Maj:ts förslag, skulle uppgå.
börda belopp, hvilka af sjette hufvudtiteln
Kong!.
De inom linien ordinarie reglering^ slag, äro:
l:o under rubriken: Departementets Expedition
Maj:t i bär ofvan
sammanhang äskat såsom
7:o till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden...............................................
8:o till undersökningar och expenser för allmänna arbeten.........
9:o till arfvoden för ingeniörselevers undervisning vid krigshögskolan .......................................................................................
10:o till stipendier åt medlemmar af väg- och vattenbyggnadskorpsen för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna arbeten............................................................
med den extra an-
1,800: —
32,800:
30,000:
3,000:
2,000:
Tillhopa R:dr 338,600: — Hvad angår de under sjette hufvudtiteln hänförliga allmänna arbeten, vill Kongl. Näjd, med tillkännagifvande, att särskild proposition om anslag till fortsättande af statens jernvägsbyggnader skall till Riksdagen aflåtas, härmed äska:
dels att, sedan af det vid 1862—1863 års riksdag, för anläggning af väg från Öhrträsk till Fredrika kyrka och vidare till Asele i Westerbottens län, beviljade anslag, 100,000 R:dr, tillhopa 90,000 R:dr blifvit anvisade; samt Kongl. Maj:t ej mindre godkänt ändring i planen för arbetsföretaget sålunda, att vägen skall byggas icke från Öhrträsk öfver Lögdasund till Fredrika utan från Bjurholm öfver Nyland till Lögdasund och
Transport Runt R:dr 338,600: —
4 Bih. till Rihsd. Prot. 1868. Va Sami., Va Afd.
26 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
Transport Kant R:dr
derifrån efter äldre planen till Fredrika och Asele, än äfven af särskild! anvisade undsättningsmedel beviljat ett ytterligare anslag af 12,000 R:dr, på det arbete! må kunna utföras efter den förändrade planen, Riksdagen nu må medgifva, att till arbete! redan anvisade men ännu icke lyftade medel få användas på den nya vägsträckningen mellan Lögdasund och Rjurkoka samt anvisa återstoden af det beviljade anslaget med......
dels att af förut beviljad! anslag till anläggning af väg mellan sjön Bolmens strand och Wieslanda jernvägsstation i Kronobergs län, må anvisas ..................................................................
öfverlemnande Kongl. Maj:t härvid till Riksdagens hoproffande, huruvida, på sätt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader ifrågasatt, halfva beloppet eller någon del deraf må för arbetets bedrifvande få lyftas redan år 1868, eller, såsom direktionen för väganläggningen begär!, ett ännu högre belopp eller 50,666 R:dr må göras disponibelt för arbete! under samma år likasom under år 1869;
dels att till fortsättning af nedannämnda arbetsföretag, för hvilka statsbidrag vid föregående Riksdagar beviljats men icke till fidla beloppet anvisats, nu må anslås medel till följande belopp, nemligen:
a) till väganläggning från Ramsele sockens gräns genom
Fjellsjö och Bodums socknar till Tåsjö kyrkoby i Westernorrlands län...............................................,d......................................................
b) till väganläggning mellan Asele och Wilhelmina kyrko-
byar i Westerbottens län.......................................................................
c) till utvidgande af hamnen vid Ystad .................................
d) till utvidgande af hamnen vid Uddevalla...........................
e) till kanal- och slussanläggning mellan sjöarne östra och
vestra Silen på Dalsland, anslag....................................... 2,750: —
lån............................................. 8,200: —
f) till Kinda båtled eller anläggning af kanaler och slussar mellan Din köping och sjön Rengen i Östergötlands län,
anslag...................................................................................... 50,000: —
lån ......................................................................................... 50,000: —
g) till rensningar för sänkning af Lida-åns vattenyta,
lån..................................................................................................................
och h.) till Bergsforsens rensning i Umeå eif........................
Transport Rån t R:dr
338,600: —
10,000: —
75,000: —
20,000: —
20,000: — 13,000: — 24,000: —
10,950: —
100,000: —
10,000: — 2,000: —
623,550: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868. 27
Transport R:<1r 628,550: — • och dels att medel anslås och ställas till Kong]. Maj:ts disposition för följande ändamål, nemligen:
a) för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre göda vägar till belopp af 150,000: —
b) för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader
samt upprensningar af åar och farleder till belopp af ............... 20,000: —
c) för sådane utdikning^ och aftappning'^ i Norrbottens, Westerbottcns, Westernorrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som hufvudsakligen afse att förmin-
ska frostländigheten, till belopp af...................................................... 120,000: —
och d) för att genom låneunderstöd befrämja utdikningar och aftappningar af sänka traktör och sjöar för beredande af odlingsföretag inom rikets mellersta och sydliga län till belopp af................................................................................................ 50,000: —
Tillhopa It:dr 963,550: —
Beträffande så väl vilkoren för erhållande och åtnjutande af statsbidrag till allmänna arbeten af ofvan omförmäla särskilda slag, som kontrollen å arbetenas utförande enligt fastställda planer, föreslår Kongl, Maj:t bibehållande af de i berörda hänseenden nu gällande föreskrifter.
Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader generalförslag rörande understöd för ifrågasätta allmänna arbetsföretag skall meddelas Riksdagens Statsutskott; och de kartor, kostnadsförslag och öfrige handlingar, hvilka för vidare upplysning i dessa ämnen kunna blifva för Riksdagen erforderlige, skola vara hos styrelsen att tillgå.
Enligt hvad Kongl. Maj:t nu föreslagit skulle såsom ordinarie anslag för
Sjette Hufvudtiteln under 1869 utgå...................................... R:dr 8,096,600: —
och dessutom till föremål hörande under Civildepartementets handläggning erfordras tillhopa............................................................ 963,550:
Sjunde Hnf Vildt! teln,
innefattande anslagen för Finansdepartementet, Indika anslag i nu gällande Riks-
stat utgöra:
Penningar .......................................................................................... 5,971,118:
Indelta räntor, förslagsvis beräknade enligt markegång...... 23.800: 71.
Transport R:dr 5,994,919: so.
28 Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1868.
Transport R:dr 5,994,919: 20.
Indelt spanmål, 967 kubikfot 4 kannor, värderad efter 2
R:dr kubikfoten till ................................................................................. 1,934: so.
Oindelt spanmål, 623 kubikfot, efter samma värderiugsgrund 1,246: -
Tillsammans R:dr 5,998,100: —
Enligt de beslut, som innefattas i härvid bilagda Utdrag af det inför Kongl. Maj:t den 4 innevarande månad förda protokoll öfver Finansärenden, vill Kong]. Maj:t, i fråga om reglering af anslagen under Sjunde Hufvudtiteln, föreslå följande förändrade bestämmelser, nemligen:
l:o.
att den för numera indragna Kronoinspektorsbefattningen i Avesta under anslaget till Statskontoret med kronomagasinerna samt vågstaterna i Falun och Avesta uppförda aflöning, 750 R:dr, från berörda anslag utesluta och att anslagets benämning förändras till: Statskontoret med kronomagasinerna samt vågstaten i Falun.
2:o.
att, derest Riksdagen, i enlighet med hvad,, Kongl. Maj:t genom särskild nådig Proposition kommer att föreslå, under Åttonde hufvudtiteln uppför det anslag, som till de i Nationalmuseum förvarade konstsamlingars vård och underhåll erfordras, såsom en följd häraf de nu i Sjunde Iiufvudtitelns anslag till Ofverintendentsembetet ingående belopp dels till aflöning för Intendenten och tvänne Vaktmästare vid nämnde samlingar 2,900 R:dr och dels till samlingarnes underhåll 1,500 R:dr eller tillsammans 4,400 R:dr uteslutas från sistnämnda anslag, hvithet derigenom koinme att nedsättas till 25,400 R:dr.
Z:o.
att, sedan dels inkomsten af Postmedlen härofvan blifvit beräknad till 2,300,000 R:dr, dels ock Kongl. Maj:t, för Dess del, vid pröfning af Postverkets utgiftsstater för år 1869, hvilka komma att underställas jemväl Riksdagens ompröfvande, fastställt slutsumman å berörda stater till enahanda belopp, i öfverensstämmelse dermed äfven det under förevarande hufvudtitel uppförda kontanta anslag, förslagsvis beräknadt att af Postmedlen direkte utgå till Postverket, bestämmes till 2,300,000 R:dr och således förhöjes med 300,000 R:dr; hvarigenom samma anslag kommer att bättre än hittills angifva det belopp, hvartill Postverkets utgifter verkligen uppgå och redan sedan flera år tillbaka uppgått.
4:o.
att deremot från nyssnämnda anslag uteslutas dels hela det derunder nu uppförda indelta spanmålsbelopp 37 kubikfot 8 kannor med förslagsvärde
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1868.
af 75 R:dr 60 öre, dels ock i samma anslag nu inbegripna indelta räntor till belopp af 330 R:dr 50 öre, hvilka belopp, på sätt härofvan vid beräkningen af inkomsttitlarne »Ordinarie ränta» och »Tiondespanmål» redan blifvit anmärkt, numera ingå till Statsverket.
5:o.
att då nuvarande reservationsanslag af 70,000 R:dr till 'postdiligensernas fortskaffande på sådant sätt, att de skjutsskyldige ej dermed betungas, funnits vara för år 1869 obehöfligt och det icke torde kunna betviflas, att, i händelse behof deraf framdeles skulle sig yppa, Riksdagen då skall medgifva detsainmas återuppförande, samma anslag utesluta ur Riksstaten för år 1869.
6:o.
att det under Hufvudtiteln upptagna förslagsanslag, att af Tullmedlen direkte utgå till Tullverket, bestämmes till 2,000,000 R:dr och således förhöjes med 200,000 Rdr; Viljande Kongl. Maj:t i sammanhang härmed tillkännagifva, att Tullverkets Utgiftsstater för år 1869, sedan desamma blifvit pröfvade af Kongl. Maj:t, komma att framläggas till granskning äfven af Riksdagen.
7:o.
att från anslaget till Jägeristaten afdrages dels en, enligt hvad Statskontoret anmält, å anslagets kontanta del uppkommen behållning af 55 R:dr och dels i anslaget nu ingående indelta räntor med ett förslagsvärde af 496 R:dr, hvilka, på sätt härofvan vid beräkningen af Ordinarie räntan anmärkts, numera blifvit till Statsverket indragna.
8:o.
att deremot kontanta anslaget till skogsplantering skassan ökas med ett belopp, motsvarande ej mindre omförmälda på anslaget till Jägeristaten uppkomna behållning 55 R:dr, än äfven 553 R:dr 10 öre, hvartill de kassan tillkommande ersättningar för nyssberörda till Statsverket indragna indelta räntor uppgå, eller, i jemnad summa, med tillsammans 588 R:dr.
9:o.
att så stort belopp, som af det för närvarande under Åttonde Hufvudtiteln till vård och underhåll af nationalmusei-byggnaden och der förvarade samlingar m. in. uppförda extra anslag af 22,750 R:dr kan anses vara afsedt, för bekostande af erforderliga reparationer å nämnde byggnad samt för underhåll af dess tak, eller 2,600 R:dr, tillägges nuvarande reservationsanslag för
30 Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1868.
byggnader och reparationer i Stockholm för att jemte samma anslag i öfrig!, användas till underhåll såväl af Nationalmusei-byggnaden som de öfriga Kronan tillhöriga byggnader in. m. i Stockholm, för h vilka sistnämnda anslag, hvilket genom berörda tillägg kommer att förhöjas till 50,600 Rall', hittills varit afsédt.
10:o.
att, emot det ett under Sjunde Hufvudtitelns anslag till Tiondeprofvare inbegripet spanmålsbelopp 31 kubikfot 5 kannor med ett förslagsvärde af 63 R:dr, hvilket spanmålsbelopp för närvarande under benämning dammspann utgår till Häradsskrifvarne i Kopparbergs Län, öfverflyttas till samma hufvudtitels anslag för Observations- och Uppbördsprocenter m. M., hela förstnämnda anslag ur Riksstaten uteslutes.
För öfrig! har Kongl. Maj:t icke anledning att, rörande de i nuvarande Riksstat under Sjunde Hufvudtiteln upptagna anslag, föreslå någon annan förändring, än att, för vinnande af jemn! tal i hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser ro. ro., med en nedsättning deri af 3 R:dr 70 öre, bestämmes till 18,597 R:dr 81 öre.
Sammanställes nu Hufvudtitelns nuvarande slutsumma med de af Kongl. Maj:t härofvan gjorda, till dess ökande eller minskande föranledande förslag,
så visar sig det resultat, att nämnda summa........................ R:dr 5,998,100: —
komma att enligt samma förslag ökas med följande förhöjnin-
503,251:
6,501,351: —
äfvensom genom uteslutande i sin helhet af anslagen:
till Postdiligensernas fortskaffande o.
8. V.
Tiondeprofvare
70,000:
1,140:
20.
77,251: —
så att Hufvudtitelns nya slutsumma komma att blifva...... R:dr 6,424,100: —
hvilket resultat väl synas utmärka, att summan på det hela bl hvit förhöjd med
31 Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1868.
426,000 R:dr, men i anseende dertill, att förhöjningen af anslagen till Postoch Tullverken hufvudsakligen är endast nominell, i sjelfva verket innebär eu minskning på det hela af öfver 70,000 R:dr.
Dessutom föreslår Kongl. Maj:t, enligt beslut, som vidare omförmälas i bilagda protokollsutdrag rörande Finansärenden dels af den 1 5 nästlidna Oktober och dels af ofvannämnda den 4 innevarande månad, att såsom tillfälliga anslag för år 1869 må under denna hufvudtitel anvisas:
1) Till arfvoden åt Jordebokskontorets tjensteman ............ R:dr
2) Till bestridande af utgifter för kolonien S:t Barthelemy,
förslagsanslag ..............................................................................
3) Till ett nytt Landshöfdingeresidens i Carl stad, som beräk-
nats i sin helhet komma att kosta 145,000 R:dr...............
4) Till inköp af en tomt i Wisby för utvidgning af Landshöf-
dingeresidenset derstädes...........................................................
Summa R:dr 93,700: —
24,700: — 25,000: — 80,000: — 14,000: —
Åttonde HiifViid.titeln,
innefattande anslagen för Ecklesiastik-Departementet, upptager i nu gällande Riksstat:
Penningar....................................................................................R:dr 3,246,675: si.
Indelta räntor, efter förslagsvis beräknadt markegångspris 258,954: 59. Indelt sparunål, 520,092 kubikfot 1 kanna, efter 2 R:dr
kubikfoten ................................................................................................ 1,040,184: 20.
Oindelt spanmål, 26,442 kubikfot 8 kannor, efter samma värde .............................................................................................................52,8 8 5 : 60.
Tillsammans R:dr 4,598,700: —
På sätt bilagda utdrag af protokollen öfver Ecklesiastikärenden för den 24 Maj, den 20 Juni, den 20 Augusti och den 20 December 1867 samt den 3 innevarande Januari utvisa, har Kongl. Maj:t beträffande regleringen af utgifterna under denna hufvudtitel funnit nedannämnda förändrade bestämmelser rörande de under följande rubriker upptagna anslag erforderliga, nemligen:
32 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868. l:o Kleresi-staten:
att såsom prosttunna åt Kontraktsprosten öfver Kållands kontrakt i Skara stift för Häreneds nybildade pastorat uppföres 7 kubikfot 6 kannor oindelt
spannmål, motsvarande efter 2 R:dr kubikfoten...... R:dr 15: 20.
att till fyllnad i prosttunna åt Kontraktsprosten i Norra Wadsbo kontrakt i samma stift för Finnerödja församlings likaledes nybildade pastorat beviljas 5 kubikfot 0,40 kanna oindelt spanmål, efter nyssnämnda beräkning utgörande................................................ 10: 08. 25- ,g
hvaremot från den indelta spanmål, som i nu gällande Riksstat tinnes under detta anslag uppförd, bör afräkna^ 191 kubikfot 9 kannor till statsverket indragen behaglig-tids-förlänings-spanmål, motsvarande R:dr 383: 80.
2:o Karolinska Medico-Kirurgiska Institutet:
att till bränsle för uppvärmnings- och luftvexlings-apparaten i det för undervisning i pathologisk anatomi och kemi
vid Institutet uppförda hus anslås........................ R:dr 1,115: —
och till arfvode för apparatens skötsel.................. 200: —
samt att för bestridande af kostnaden för förbrukning af vatten i den uti Institutets lägenheter anbragta vattenledning beviljas ...................................... 236: —
3:o Elementarläroverken:
att till aflöning, efter gällande grunder, för elementarläroverkens Rektorer, Lektorer, Adjunkter och Kolleger, äfvensom för de vid de fullständiga läroverken anställde öfningslä-
rare må, utöfver nuvarande anslaget, utgå...... R:dr 16,200: —
att såsom ersättning för det till aflöning åt lärare vid elementarläroverken i Stockholm från
kommunen hittills utgående bidrag beviljas............... 15,000: —
att utgå från och med det år, då bekostande af läroverkshus och rektorsboställen blifvit af Stockholms kommun fullständigt öfvertagen;
att till fyllnad i hyresersättning för Rektorn
vid elementarläroverket i Strengnäs anslås .............. 350: —
att utgå från den 1 Juli 1866 till dess Rektorn kommer i åtnjutande af den för honom afsedda boställslägenhet; samt
Transport Runt R:dr 31,550: —
1,576: 28.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1868.
33 Transport ti,: in t R:dr 31,550: —
att till godt.görelse för de från Landskrona stad och kyrka förut utgående bidrag till aflöning för Rektorn, äldste Kollegan och Sångläraren vid dervarande läroverk anvisas............................................. 41: so.
hörande från den under anslaget till elementarläroverken uppförda indelta spån mål afräknas det belopp, som tillförene utgått till en Kollega vid Skenninge skola med 143 kubikfot 9 kannor, motsvarande ti:dr 287,80, men nu mera till statsverket ingår; hvaremot till detta anslag bör omföras det för närvarande under anslaget till »pedagogier och folkskolor» uppförda belopp 1,156 kubikfot 9 kannor indelt spån mål, med förslagsvärde R:dr 2,313,80, som ingår i lärarnes vid elementarläroverken löner.
4:o Pedagogier och folkskolor:
att ej mindre nyssnämnda spanmålsbelopp, 1,156 kubikfot 9 kannor, än äfven den för f. d. pedagogien i Hofva församling uppförda, nu mera till statsverket indragna, indelta spannmål, 56 kubikfot 6 kannor, beräknad till ett värde af R:dr 113,20, från ifrågavarande anslag uteslutes.
5:o Folkundervisningen:
att bär uppföres och med anslaget för löneförbättring till minimilönen för examinerade folkskolelärare sammanslås det tillförene å Riksgäldskontoret anvisade anslag för höjande af dessa lärares löner utöfver minimibeloppet.............................. Rdr
De nu föreslagna tillökningarne utgöra således.....................
och med ^beräkning af det belopp, Kongl. Maj:t, enligt särskild nådig proposition, vill för Nationalmuseum åska............
Tillsammans
hvarifrån åter, på sätt ofvan förmäles, bör afräknas 392 kubikfot 4 kannor indelt spannmål, motsvarande ett värde af ...
Om till återstående................b.........................................................
lägges nuvarande beloppet af Åttonde hufvudtitelns samtliga
anslag................................................................................. 4,598,700: —
utan vidare förändring i öfrigt, än att, för jemnande af slutsumman, anslaget till »skrifmateria-
Transport Runt ti:dr 4,598,700: —
Bih. till RiJcsd. Prof. 1868. 1 Sami., 1 Afd.
1,5 7 6 : 28.
31,591: 50.
I
30,000: — 63,167 : 78.
31,550: — 94,717: 78.
784: 80. 93,932: 98.
93,9 3 2: 98. 5
34 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1868.
Transport Kant R:dr 4,598,700: — 93,932: 98.
lier och expenser m. ra.» från dess nuvarande summa.................................... 16,886: 21.
minskas till........................... 16,853: 28, eper me(j ZZ. 98_
Och sålunda här utföres 4,59 8,6 6 7 : 02.
komma denna hufvudtitels anslag för ständiga behof att uppgå
till.......................................................................................... summa R:dr 4,692,600: —
hvaraf förslagsanslag 132,563 R:dr 23 öre.
Derjemte vill Kongl. Maj:t föreslå, att för följande tillfälliga behof, hänförliga under åttonde hufvudtiteln, anslag varda af Riksdagen beviljade att utgå under år 1869, nemligen:
l:o för biträde vid handläggning i Ecklesiastik-Departementet af ärenden rö-
rande löneregleringen för presterskap^ i riket........................ 3,000: —
2:o till förbättring af de svagast afiönade Komministrars, Kapellpredikanters samt Pastorats- och Socken-adjunkters löne-
vilkor ................................................................................................... 10,000: —
3:o för fullbordande af reparationen af domkyrkan i Linköping 13,500: — 4:o till uppköp af dyrbarare instrumenter för den utvidgade fysiologiska institutionen vid universitetet i Upsala, återstoden af det erforderliga beloppet............................................................ 3,000: —
5:o till Karolinska Medico-Kirurgiska Institutet:
för utvidgning och fullbordande af gasledningen i Institutets ofvan omförm äkta ny byggnad......... R:dr 2,095: —
och till materiel för den pathologiskt-anato-
miska institutionen...................................................... 3,000: — r, 095. _
6:0 för uppförande af byggnad för elementarläroverket i hopsala, återstående anslagsbeloppet................................................... 40,000: —
7:o för förändring och tillbyggnad af elementarläroverksbygg-
naden i Skara, återstoden............................................................... 7,500: —
8:0 till understöd för sådana församlingar, som ej förmå till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare ........................................................................ R:dr 20,000: —
och för undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärareseminarier............................................ 3,000: — 23 000: _
Viljande Kongl. Maj:t tillika föreslå, att besparingar, som möjligen uppkomma å berörda två anslag till folkskoleväsendet, må af Kongl. Maj:t få användas för folkundervisningen tillhörande ändamål;
Transport Runt R:dr 105,095: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1868.
35 Transport R:mt R:dr
9:o till löneförbättring åt Sundhets-Kollegii ordförande samt embets- och tjensteman, jemte Kollegii förste vaktmästare
10:o till Farmaceutiska Institutet.........................................................
ll:o såsom bidrag till vård och skötsel af personer i Helsing-
land, behäftade med sjukdomen spetälska..............................
12:o till hospitalsfondens förstärkning, ett kreditiv 13:o till arfvode och resekostnadsersättnin
intendent.............................................
för runstenars uppsökande och aftecknande
samt teckningarnes utgifvande..............................
för undersökning af fäderneslandets fornlemningar och upprättande af förteckningar
öfver sådana ...............................................................
till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra historiska märkvärdigheter i
ö för en Antiqvitets- R:dr 3,500: —
1,500:
2,000: —
statens historiska museum samt svenska sigillfrän medeltiden ......................................................... 2,000:
till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet af statens under Witterhets- Historie- och Antiqvitets-Akademiens vård ställda samlingar.......................................... 1,500: —
tjll aflöning åt vaktbetjening...... 1,936: — g ^gg.
14:o för tillsyn och vård om Lifrustkammarens samlingar.........
15:o för bekostande af offentliga vetenskapliga föredrag i hufvud staden, företrädesvis i sådana ämnen, som tillhöra
statsvetenskaperna och häfdeforskningen .................................
16:o för fortsatt utgifvande af arbetet »Svenska språkets lagar»
hvarförutan Kongl. Maj:t föreslår, att för år 1869 må utgå: dels återstoden af det till läroverksbyggnaden i Skara
förut beviljade låneunderstöd................................. R:dr 20,000: —
och dels lån för reparation af domkyrkan i Carlstad ............................................................................... 25,000: —
Utgörande sålunda de för tillfälliga utgifter under donna hufvudtitel erforderliga medel ett sammanlagdt belopp af R:dr
105,095: —
8,050: — 6,875: —
3,000: — 100,000: —
12,436: — 600: —
10,000: — 1,500: —
247,556: —
45,000: —
292,556: —
36 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1868.
INTioiide Hiifvudtiteln,
innefattande Pensions- och Indragningsstaterna, upptager i nuvarande Riksstat för den förra eller
Pensionsstaten.
Penningar ........................................................................................ Rdr 508,068: 98.
Oindelt spaninål, 24,713 kubikfot 3 kannor efter 2 R:dr kubikfoten .................................................................................................. 49,426: 60.
Tillsammans R:dr 5 5 7,4 9 5: 58. Och föreslår Kongl. Maj:t häri icke någon förändring.
Beträffande åter
Allmänna Indragning sstaten,
hvarunder linnés i nuvarande Riksstat uppfördt:
penningar ........................................................................................ R:dr 759,372: 43.
indelta räntor enligt markegång på förslag .................................... 1,976: 59.
indelt spaninål, 86 kubikfot 2 kannor, k 2 R:dr kubikfoten...... 172: 40.
oindelt spaninål efter samma värderingsgrund................................. 83: -
Tillsammans R:dr 761,604: 42.
vill Kong]. Maj:t i nåder föreslå:
l:o. Enligt bilagde Protokolls-utdrag öfver Justitie-ärenden:
a) att ersättning för biträde och andra kostnader vid utgifvande af Sveriges gamla lagar, hvarmed Professorn, Doktor C. J. Sclilyter fortfarande är sysselsatt, må å Allmänna Indragningsstaten jemväl för nästkommande statsregleringsperiod uppföras med ett årligt belopp af 900 R:dr att af utgifvaren uppbäras emot redovisning i vanlig ordning,
b) att f. Direktören och Redogöraren vid numera upplösta fästningsfängelset i Carlshrona Mathias Larsson må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af årlig pension till belopp af 1,200 R:dr, dock med vilkor att, så länge Larsson af Statsmedel uppbär arfvode för något honom lemnadt uppdrag, deremot svarande afdrag bör å pensionsbeloppet ega ruin,
c) att Fånggevaldigern Hans Nilsson må berättigas att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från Fånggevaldigersbefattningen, för sin återstående lifstid å Allmänna Indragningsstaten uppbära en årlig pension till belopp af 400 R:dr Funt,
d) att Vaktknekten vid straffängelset i Göteborg Anders Bengtsson må berättigas att från och med månaden näst efter den, då lian erhåller afsked
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
från berörda Vaktknektsbefattning, å Allmänna Indragningsstaten uppbära för sin återstående lifstid en årlig pension till belopp likaledes af 400 Rall* Runt.
2:o. Enligt bilagde Protokolls-utdrag öfver Landtförsvars-ärenden.
a) Att Regements-kommissarien vid Hallands infanteribataljon Christian Magnus Almberg må med månaden näst efter den, i hvilken lian entledigas från Regementskommissarie-befattningen, på Allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af eu årlig pension utaf 400 R:dr, motsvarande det med samma befattning nu förenade arfvode;
b) att Kaptenen vid Vendus Artilleriregemente Johan Göran Hertzman må, vid afsked från sin innehafvande kaptensbeställning, få uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension å 1,750 Rall-, i rundt tal motsvarande yngre kaptensaflöning på stat vid nämnda regemente, efter afdrag af tjenstgöringspenningar samt stadgade utgifter till Arméens pensionskassa och ackordsamorteringsfond; dock med vilkor att Kaptenen Hertzman från tjenstfri afgå]' innan han blifver till pension ur Arméens pensionskassa berättigad;
c) att Sergeanten vid Svea Lifgarde Johan Magnus Bergström må med månaden näst efter den, i hvilken han från regementet afsked erhåller, få uppföras å Allmänna Indragningsstaten till årlig pension för sin återstående lifstid af 490 R:dr, i rundt tal motsvarande hans, efter afdrag af stadgad afgift till Arméens pensionskassa, behållna Sergeantslön på stat; dock med vilkor att Bergström från tjensten afgar innan han blifver till pension ur nyssnämnda pensionskassa berättigad;
d) att aflidne Kaptenen vid Gotlands Nationalbeväring och Tygförvaltaren i Wisby Nils Axel Planting-Berglods enka Edla Josef na Planting-Berglod, född Poignant, må uppföras på Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension å 400 R:dr, att från 1868 års början beräknas; samt
e) att Kaptenen vid Jönköpings regemente (Jarl Johan Hellman må med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller nådigt afsked ur krigstjenst^), på Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp motsvarande Hellmans lön efter normalstat, eller 1,200 R:dr; dock med vilkor att Kaptenen Hellman, som är född 1821 och kommit i tjenst 1836 samt alltså, jemlikt föreskrifterna i det för Arméens pensionskassa gällande reglemente af den 21 November 1865, redan är berättigad att, med expektansafgifters erläggande efter afgång ur tjensten, framdeles komma i åtnjutande af pension från nämnda kassa, skall åligga att, från den tidpunkt, då han sålunda eger tillträda pension från nyssberörda kassa, vidkännas en mot beloppet deraf svarande minskning i pensionen på indragningsstat; äfvensom
38 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1868.
f) att till understöd åt de sedan 1808 och 1809 års krig qvarlefvande landtvärnsman, som deraf äro i behof, må å allmänna indragningsstaten uppföras ett belopp af 20,000 R:dr.
3:o. Enligt härvid bilagde Protokolls-utdrag öfver Civil-ärenden:
dels att nedannämnde personer må förklaras berättigade att, vid afgång från innehafvande befattningar, från Allmänna Indragningsstaten erhålla pensioner, nämligen:
a) Land skanslisten i Blekinge län, Fredrik Westin, med ett landskanslistlönen motsvarande belopp, 500 R:dr;
b) Länsmannen i Oppmanna, Wånga, Österslöfs, Fjelkestads, Råbelöfs och Nosaby socknars distrikt i Willands härad af Christianstads län, Claes Edelfelt, med ett mot tre fjerdedelar af länsmanslönen svarande belopp, 525 R:dr;
c) Länsmannen i Högsta och Ilsbo socknar af Gefleborgs län, Lars Wannberg, till belopp, motsvarande tre fjerdedelar af länsmanslönen eller 525 R:dr;
d) Länsmannen i Sidensjö distrikt af Westernorrlands län, Erik Niklas Meijerhöfer, till belopp, motsvarande länsmanslönen eller 700 R:dr;
e) Vaktmästaren vid Landskansliet i Blekinge län, Sven Johansson, till belopp, motsvarande vaktmästarelönen eller 400 R:dr;
f) Kommissionslandtmätaren i Jönköpings län, Ture Ludviq Ryberq, till belopp af 800 R:dr;
g) Kommissionslandtmätaren i Östergötlands län, Erik Theodor Marin, till belopp af 600 R:dr;
dels ock h) att Andre läraren vid Bergsskolan i Falun, Professoren m. in. Jonas Samuel Bagge, må från 1869 års ingång få uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande för sin återstående lifstid af en pension af 2,850 R:dr.
4:o. Enligt bilagde Protokolls-utdrag öfver Finans-ärenden:
a) att Intendenten vid Telegrafstyrelsens kameralafdelning, Liniechefen för de Optiska telegraferna i Stockholms skärgård, Öfverstelöjtnanten Isak Fredrik von Feland må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande derifrån under sin återstående lifstid från och med månaden näst efter den, hvari afsked från hans nu innehafvande befattningar vid Telegrafverket honom beviljas, af en årlig pension till belopp af 2,770 R:dr, hvilket belopp, sammanlagd! med den pension, han redan eger uppbära från Arméens pensionskassa, 750 R:dr, motsvarar 80 procent af de aflöningar, han för närvarande åtnjuter vid telegrafverket;
b) att f. Landshöfdingen G. A. Montgomerys enka Hedvig Elisabeth Montgomery, född Wallmark, må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande derifrån af en årlig pension till belopp af 600 R:dr;
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1868.
c) att Sekreteraren vid Statistiska Centralbyrån Fredrik Edvard Fåhrtei Enka Carolina Matliilda Fåhrceus, född Nytzell, må berättigas att årligen, så länge hon lefver ogift, å Allmänna Indragningsstaten uppbära en pension af 400 R:dr och
d) att å Allmänna Indragningsstaten må uppföras ett belopp af 54 R:dr 50 öre, hvilken motsvarande i jemnadt tal 5 procent af den summa, som influtit i ersättning för till Nordvestra stambanan exproprierad mark från utarrenderade f. Häradsskrifvarebostället Westra Haaf i Wermlands län, blifvit arrendatorn af nämnda boställe tillerkändt att årligen i Statskontoret uppbära.
5:o. Enligt bilagde Protokolls-utdrag öfver Ecklesiastik-ärenden:
a) att för år 1869 må under donna hufvudtitel såsom tillförene anvisas ett belopp af 1,200 R:dr för anskaffande af originalmålningar utaf växter ur Sveriges Flora samt utgifvande af teckningar utaf zoologiska föremål;
b) att Rektorn vid Wenersborgs högre elementarläroverk m. m. Carl Samuel Hultström må uppföras till åtnjutande af årlig pension från Allmänna Indragningsstaten till belopp af 3,200 R:dr efter det lian erhållit afsked;
c) att Professorn Carl Gustaf Qvarnströms enka Carolina Qvarnström, född Tivander, må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till erhållande under sin återstående lifstid af en pension af 600 R:dr årligen, att utgå från och med innevarande års början;
d) att Medicinalrådet m. m. Carl Ulrik Sondén må efter afskedstagande från Medicinalråds-embetet på Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lefnad af årlig pension å 4,000 R:dr, att tillträdas från och med månaden näst efter den, då afsked varder honom beviljadt;
e) att Provincialläkaren i Haparanda distrikt in. m. Carl -lösna Wretholms enka Maria Lovisa Wretholm, född Calmeijer, må berättigas att från Allmänna Indragningsstaten åtnjuta från och med år 1868 under sin återstående lifstid en årlig pension af 300 R:dr, samt
f) att, sedan läraren i sång vid Elementarläroverket i Nyköping Cad (lustaf Hellberg med behörigt läkarebetyg styrkt sig vara till vidare tjenstgöring oförmögen, ett belopp af 375 R:dr må å Allmänna Indragningsstaten uppföras för att af Hellberg såsom pension åtnjutas från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked honom beviljas.
Då riksmarkegångspriset å spanmål för åren 1865, 1866 och 1867 utgjort i medeltal 1 R:dr 87 öre per kubikfot, motsvarande 11 R:dr 78 öre per tunna eller 1 R:dr 28 öre utöfver det värde, 10 R:dr 50 öre för tun-
40 Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 18S8\
nan, hvartill spanmålen vid 1841 års statsreglering beräknades, lärer den lönefyllnad, hvarom, jemlikt då stadgade grunder, de embets- och tjensteman m. fl., som före vidtagande af berörda statsreglering tillträdt och ännu bibehålla löner med derunder beräknad spannmål, äro tillförsäkrade, böra af Riksdagen efter nämnda prisskillnad, 1 R:dr 28 öre för tunnan, bestämmas till utgående från Allmänna Indragningsstaten.
Vid det af Statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af den spannmål, som inbegripa under lönerna för sådana äldre löntagare, för närvarande utgör 1,197 tunnor, erfordras således till bestridande af ifrågarande utgift i jemnadt tal en summa af 1,500 R:dr.
Enär de ytterligare anvisningar å anslaget för Allmänna Indragningsstaten, hvarom Kong!. Näjd här förut gjort framställning, kunna skäligen an tågas ungefärligen motsvaras af de besparingar i utgifter från samma stat, Indika uppkomma genom äldre pensionstagares afgång äfvensom i följd af Kong!. Maj ds den 31 nästlidne December fatt ade beslut om såväl Serafimer Ordens Gillets som Öfverintendents-ernbetets inrymmande i det Kronan tillhöriga s. k. Preissiska huset vid Drottninggatan här i staden, hvarigenom det nu till förhyrande af embetslokaler för nämnda embetsverk å Allmänna Indragningsstaten uppförda årsanslag, 2,900 R:dr, kommer att blifva för ändamålet obehöflig! åtminstone från och med den 1 Oktober 1869, då de om ifrågavarande embetsverk nu begagnade lokaler uppgjorda hyreskontrakter gå till ända, så anser Kongl. Näjd någon förhöjning af nuvarande anslag för Allmänna Indragningsstaten icke behöfvas.
Deremot bör, i öfverensstämmelse med hvad här ofvan vid beräkningen af den »indelta ordinarie räntan» blifvit iakttaget, det i anslaget ingående indelta räntebeloppet minskas med beloppet af skarprättare^ i Gefleborgs län indelta och numera besparade lön, 126 R:dr, hvarvid likväl till vinnande af jemn slutsumma för hela Riksstaden, det ifrågavarande anslagets slutsumma, som i nu gällande Riksstat finnes upptagen till 761,604 R:dr 42 öre. och genom afdrag af nyssberörda belopp, 126 R:dr, skulle nedgå till 761,478 E:dr 42 öre, torde böra, genom förhöjning med 26 R:dr af anslagets kontanta del, bibehållas
vid ett belopp af .............................................................................. R:dr 761,504: 42.
Lägges nu härtill beloppet af Pensionsstatsanslagen........................ 557,495: 58.
så finnes slutsumman af hela Nionde Hufvudtiteln komma att
blifva .............................................................................................. Rall1 1,319,000: —
41 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1868.
Då enligt, härofvan gjorda beräkning, Statsverkets inkomster under ifrågavarande statsregleringsperiod uppgå till ................................. R:dr 42,548,930: —
och ordinarie statsreglering en omfattar följande anslagssummor, nemligen
38,221,900: — _ 4,327,030: —
att till Riksgäldskontoret öfverlemnas såsom bidrag till bestridande af de på detta kontor anvisade utgifter, bland hvilka förekomma anslag tillhörande Extra statsreglering en till följande belopp, nemligen:
under Andra Hufvudtiteln
............... Rall- 20,000: —
........................ 1,762,792: —
........................ 112,000: —
........................ 963,550: —
........................ 93,700: —
........................ 292,556: —
Summa R,:dr 3,244,598: —
Härtill kommer dels att, enligt en af Statskontoret aflemnad förteckning, de utgifter till oförutsedda behof, bvilka blifvit af nämnda kontor under förskottstitel anordnade för att hos Riksdagen till ersättande anmälas, den 15 nästlidna November utgjort 117,853 R:dr 81 öre, dels ock att Riksgäldskontoret jemväl bör ersätta en summa af 97,995 R:dr 42 öre, utgörande, på sätt en af Statskontoret likaledes afgifven uppgift utvisar, under åren 1865 och 1866 af åtskilliga länsstyrelser anordnade belopp, bvilka jemlik! Kongl. Brefvet den 3 Februari 1860 blifvit uti Rikshufvudböckerna under förskottstitel uppförda; uppgående således samtliga under förskottstitel anordnade medel tillhopa till 215,849 R:dr 23 öre, hvithet Kongl. Maj:t för de förskjutna beloppens ersättande velat härmed tillkännagifva.
Bih. till Riksd. Prot. 1868. Va Sami., Va Afd.
42 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1868.
Såsom af härvid bilagda Protokolls-utdrag öfver Finansärenden för den 4 innevarande månad vidare inhemta^ hafva uti en af Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppgjord beräkning nämnda kontors för år 1869 förväntade inkomster
upptagits till....................................................................................... R:dr 7,226,222: —
samt kontorets nu kända och påräkneliga utgifter under samma
år till ......................................................................................................... 6,776,512: cs.
enligt hvilken beräkning de förra skulle öfverstiga de senare
med ................................................................................................... R:dr 449,709: 37.
Detta resultat beror likväl derpå, att det af Statsverkets inkomster till bestridande af Riksgäldskontorets utgifter anvisade bidrag för år 1868, 3,818,270 R:dr, blifvit i beräkningen upptaget såsom en inkomst år 1869.
Då emellertid detta bidrag blifvit af Riksdagen beräknadt såsom en tillgång för 1868 och jemväl bör, så framt Statsverkets inkomster för nämnda år uppgå till de beräknade beloppen, successive utbetalas till Riksgäldskontoret i den mån Statskontorets tillgångar det medgifva, så förefinnes, innan det visat sig, att ifrågavarande bidrag icke är för Riksgäldskontoret att påräkna under år 1868, för hvilket, år detsamma blifvit af Riksdagen anvisadt, efter Kong!. Maj:t åsigt, ingen giltig anledning att antaga omförmälda bidrag såsom tillgång för något annat år, hvarföre Kongl. Maj:t ock anser detsamma höra afräknas från Riksgäldskontorets i ofvannämnda beräkning för år 1869 uppförda inkomster. Med iakttagande häraf blir resultatet af nyssberörda beräkning, att Riksgäldskontoret, i stället för att vid 1869 års slut ega förenämnda behållning, 449,709 R:dr 37 öre, finnes till bestridande af sina i beräkningen upptagna utgifter under samma år behöfva en ytterligare' tillgång af R:dr
Härtill komma de extra anslag, hvilka Kongl. Maj:t under de särskilda Hufvudtitlarne härofvan af Riksdagen äskat......
samt de förskottsvis utanordnade medel, som höra ersättas
Derjemte och då af anledning, för hvilken härnedan kommer att närmare redogöras, det kan blifva för Riksgäldskontoret nödigt att under innevarande år upptaga ett lån till belopp af omkring 7,800,000 R:dr, anser Kongl. Maj:t bär äfven höra beräknas ränta för år 1869 å ett sådant lån....................................
hvaremot i fråga om den upplåning, som till fortsättande af Statens jernvägsbyggnader år 1869 kan finnas böra eg a rum, om någon ränta derför skulle komma att redan under samma år utgå, denna i allt fall ej särdeles betydliga utgift synes bär kunna förbigås.
Riksgäldskontorets behof för år 1869 utöfver dess ofvannämnda inkomster för samma år finnes således utgöra tillsammans ...................................................................................................... R:dr 6,789,007: so.
2,8 6 8,5 6 0: 63.
3,244,598: — 215,849: 23.
460,000: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
43 Till betäckande häraf kunna beräknas:
Ofvan upptagna bidrag af Statsverkets inkomster .................................................................. R:dr 4,327,030: —
den Allmänna Bevillning för år 1869, som Riksdagen kan komma att sig åtaga, hvilken Bevillning med anmärkning, att den inflyter först år 1870 och att således ett förskott af Riksgäldskontoret kan behöfva anlitas, bär upptages till
samma belopp som vid senaste Riksdag ............... 2,600,000: — 6,927,030: -_
Och förefinnes således för år 1869 en ännu odisponerad behållning af mer än 130,000 R:dr.
Efter sålunda fullbordad framställning af de frågor, som tillhöra statsregleringen för år 1869, anser Sig Kongl. Maj:t jemväl höra fästa Riksdagens uppmärksamhet på Riksgäldskontorets ställning innevarande år.
Enligt Fullmäktiges i bemälda kontor ofvanberörda beräkning skulle kontorets utgifter intill innevarande års slut komma att öfverstiga dess kända och påräknade inkomster under samma tid med icke mindre än É:dr 10,543,147: 61.
Dervid hafva likväl Fullmäktige antagit, att det af Rikets Ständer vid 1865—6 års Riksdag till bestridande af Riksgäldskontorets utgifter anvisade bidrag af Statsverkets inkomster för år 1867, 2,209,740 R:dr, skulle komma att till kontoret inflyta under innevarande år. Men, då Statsverkets hufvudsakliga inkomsttitlar, Tullmedlen och Bränvinstillverknings-afgiften, långt ifrån att sistlidna år uppgå till de af Rikets Ständer för samma år beräknade belopp, eller förstnämnda medel till 13,500,000 R:dr och sistnämnda afgift till 9,500,000 R:dr, i stället lemna! en brist, som, hvad Tullmedlen angår, val ännu icke kan med full säkerhet till siffran beräknas, men dock icke kan antagas utgöra mindre än 700,000 R:dr, och, hvad Bränvinstillverknings-afgiften beträffar, uppgår till 1,585,730 R:dr 50 öre eller tillsammans med nyssnämnda belopp till omkring 2,300,000 R:dr, så lära Statsverkets inkomster för samma år icke medgifva utbetalande af ifrågavarande bidrag; och kommer således Riksgäldskontorets ofvanuppgifna kassabrist att ökas med ett detta bidrag motsvarande belopp eller .......................................................................................... R:dr 2,209,740: —
Deremot och enär af skäl, som härofvan, i fråga om Riksgäldskontorets ställning år 1869, blifvit anförda, Kongl. Maj:t funnit det af Riksdagen för innevarande år af Statsverkets inkomster anvisade bidrag 3,318,270 R:dr höra uteslutas från de af Fullmäktige för år 1869 beräknade tillgånger och fortfarande upptagas såsom eu tillgång för år 1868, så följer häraf, att den kassa-
44 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1868.
brist vid innevarande års slut, som Fullmäktige beräknat, enligt Kongl. Maj:ts åsigt kommer att minskas med det belopp, hvarmed sistnämnda
summa................................................................................................ Rall- 3,318,270: —
öfverskjuter ofvanberörda........................................................................ 2,209,740: _
eller med .......................................................................................... Rall- 1,108,530: —
och således i sjelfva verket uppgå till.................................... R:dr 9,434,617: 61.
Genom Kongl. Maj:ts den 20 och 31 December nästlidna år meddelade
särskilda beslut, att till Riksgäldskontoret skola öfverlemnas dels 40,000 R:dr af Mynt- och Kontrollverkens reserverade tillgångar och dels 100,000 R:dr af Åttonde hufvudtitelns Allmänna besparingar, minskas dock donna brist ytterligare med 140,000 Rall- till......................................................... Rall- 9,294,617: ki.
hvartill emellertid måste läggas såväl det anslag till allmänna arbeten för nödens lindrande, hvilket Kongl. Maj:t äskar
för år 1868.............................................................. Rall- 500,000: —
som ock hvad som ännu erfordras att af Mindre Kreditivet lyfta till ersättande af förskottsvis bestridda utbetalningar för de Norra länens undsättande .................................................................................. 130,000: — 630 000- —
Och linnés härefter Riksgäldskontorets nu beräkneliga kassabrist vid innevarande års slut utgöra....................................... R:dr 9,924,617: 61.
Donna betydliga brist har, på sätt Fullmäktige anfört, sin förklaringsgrund dels deruti att Kontoret icke fått uppbära inkomster, som af Riksdagen till Kontorets utgifter blifvit anvisade, dels deruti att Kontoret fått vidkännas högst betydliga utgifter, som icke kunnat af Riksdagen på förhand beräknas, dels slutligen deruti, att Riksdagen ålagt Kontoret utgifter, för hvilkas bestridande någon annan utväg än upplåning icke blifvit af Riksdagen anvisad, eller ock medel anvisats, Indika först under ett senare år komma Kontoret tillhanda.
Så hafva Statsverkets inkomster icke medgifvit utbetalande till Riksgäldskontoret vare sig af härofvan omförmälda för år 1867 beräknade bidrag...................................................................................................... Rall- 2,209,740: —
eller af det belopp, som förväntades skola under samma år inflyta till följd af senaste Riksdags beslut om tilläggsafgif-
ter till vissa tullsatser och till bränvinstillverkningsafgiften......
Så har Riksgäldskontoret redan fatt och kommer ytterligare att få vidkännas utbetalningar för de af sistlidna års
missväxt föranledda undsättningar till belopp af...........................
Så åligger det Riksgäldskontoret att innevarande år utbetala det af senaste Riksdag beviljade anslag till Nordvestra
stambanan .................................................................................................
för hvilken utbetalning ingå befintliga tillgångar blifvit anvisade, och
1,400,000: —
1,873,731: 36.
2,000,000:
Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868. 45
Så bär slutligen för Riksgäldskontorets utgifter under innevarande år anvisats allmänna bevillning^ för samma år,
beräknad till................................................................................................ 2,600,000: —
hvilken bevillning dock inflyter först 1869.
Beträffande de åtgärder, som för betäckande af ofvan omförmälda kassabrist böra vidtagas, vill Kongl. Maj:t härnedan angifva de utvägar, som synas Kongl. Maj:t under nuvarande förhållanden lämpliga att anlita.
I sådant afseende finner Sig Kongl. Maj:t i framstå rummet höra fästa uppmärksamheten derpå, att Staten redan eger en tillgång, hvarmed en icke obetydlig del af ifrågavarande brist skulle kunna betäckas, nemligen Bancovinsten för åren 1866 och 1867. För det förstnämnda året uppgår donna vinst till 2,112,604 R:dr 28 öre; för det sistnämnda åter kan beloppet ännu icke vara kändt, men, äfven om, såsom möjligt är, detta belopp kommer att understiga vinsten för föregående år, så lärer det dock icke kunna beräknas till mindre än 1,500,000 R:dr. Huru stor del af dessa vinstmedel må kunna för ifrågavarande ändamål användas, tillkommer det Riksdagen, under hvars garanti och vård Riksbanken är ställd, att sjelf bestämma; Kongl. Maj:t antager dock för sin del, att af ofvan!) er orda vinstmedel åtminstone så mycket, som motsvarar den för år 1866 upplupna, till siffran kända vinsten eller i jemnt tal 2,100,000 R:dr kan för Riksbanken utan olägenhet undvaras och sålunda redan under innevarande år blifva för Riksgäldskontoret tillgängligt.
För betäckande af det derefter å bristen återstående belopp, 7,824,617 R:dr 61 öre, hvilket kan anses till stor del bero på utbet-alningarne af betydliga belopp till de norra provinsernas undsättning, äfvensom till nordvestra stambanan, lärer, då under nuvarande förhållanden ökad beskattning synes, om möjligt, böra undvikas, någon annan utväg icke återstå än upplåning. Denna utväg torde ock vara så mycket lämpligare att härtill anlita, som dels, beträffande anslaget till Nordvestra stambanan, Riksdagen redan vid dess beviljande förutsatt, att medel dertill skulle genom upplåning anskaffas, och dels, hvad angår de utbetalta undsättningsbeloppen, hvilka till största delen utlemnats mot återbetalningsskyldighet, det icke ens torde kunna ifrågasättas att nu betacka dem genom särskild beskattning.
Derjemte bör ock tagas i betraktande, att Riksgäldskontorets nuvarande mindre gynnsamma kassaställning ytterst har sin grund deruti, att bemälda Kontor fått till jernvägsanläggningarne i riket vidkännas högst betydliga utgifter utöfver hvad som för dessa arbeten upplånats. Af eu i Riksgäldskontoret anställd noggrann utredning rörande detta förhållande framgår nemligen:
46 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
att de för Statens jernvägsbyggnader från Riksgäldskontoret hittills utbetalta anslag uppgå till ett belopp af.................................... R:dr 85,477,826: 54.
samt de för enskilda jern vägsanläggningar från Riksgäldskontoret utbekomna anslag utan återbetalningsskyldighet till ......... 272,500: —
och låneunderstöden till........................................................................... 15,825,000: —
eller tillsammans R:dr 101,575,326: 54. att deremot de medel, som Riksgäldskontoret erhållit genom de fonderade statslån, hvilka, på grund af Rikets Ständers vid 1853—1854, 1856—1858, 1859—1860 och 1862—1863 årens Riksdagar fattade beslut, blifvit upptagna, utgjort tillsammans ........................................................................ 80,677,112: n.
hvarförutom genom sistlidna års å 6 millioner R:dr upptagna inhemska statslån influtit 5,850,248: 85.
att Riksgäldskontoret dessutom till jernvägsanläggningarne fatt uppbära särskilda af beskattning oberoende medel, såsom anslag af trafikmedel, ersättning för expropriationer in. m.
till belopp af............................................................... 1,086.924: 05.
att såsom afbetalning å till enskilda jernvägsanläggningar utlemnade lån hittills influtit 1,209,816: 26. 88,824,101: 57.
och att följaktligen de Riksgäldskontoret för jernvägsanläggningarne ålagda och hittills af Kontoret verkställda utbetalningar med icke mindre än.............................................................. R:dr 12,751,224: 97.
öfverstiga de tillgångar, som för dessa utbetalningars fullgörande varit anvisade.
Till så stort belopp som detta öfverskott uppgår icke den kassabrist, som vid innevarande års slut för Riksgäldskontoret antagligen förefinnes, och derutaf hemtar Kongl. Maj:t ett ytterligare stöd för sin här ofvan uttalade åsigt, att denna brist, der den ej af befintliga tillgångar kan betäckas, bör fyllas genom upplåning.
Den upplåning, som i sådant afseende erfordras, skulle, enligt den beräkning, som blifvit bär ofvan uppställd, omfatta något öfver 7,800,000 R:dr, hvilken summa dock, derest Riksdagen finner, att af förenämnda vinstmedel större andel, än Kongl. Maj:t antagit, kan under innevarande år till Riksgäldskontoret öfverlemnas, kommer att minskas med motsvarande belopp; men i sammanhang härmed bör tagas i öfvervägande, att, i händelse Riksdagen bifaller den framställning om fortsättande af arbetena å Nordvestra stambanan, som Kongl. Maj:t kommer att till Riksdagen aflåta, och hvilken framställning tager i anspråk omkring 4,600,000 R:dr för år 1869, en upplåning, motsvarande donna summa, blir sistnämnda år erforderlig. Under förutsättning, att jernvägsarbetena komma att bedrifvas i den utsträckning, Kongl. Maj:t sålunda ärnar före-
Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1868.
slå, äfvensom att till Riksgäldskontoret öfverlemnas Bankovinsten allenast för år 1866, skulle den upplåning, som behöfves under åren 1868 och 1869, sammanlagd t uppgå till omkring 12,400,000 R:dr, och som upplåningen för båda åren synes böra ske emot obligationer, kunde det ifrågasättas, om det ej skulle vara lämpligt att på en gång upplåna hela beloppet. Då emellertid Riksdagen åter sammanträder i Januari 1869 och den verkliga ställningen under sistnämnda år, likasom det häraf föranledda större eller mindre lånebehofvet för samma år och det fördelaktigaste sättet att fylla detta behof, då kan med mera säkerhet bestämmas än nu är möjligt, anser Kongl. Maj:t bäst, att för närvarande beslut fattas om upplåning mot obligationer allenast af så stort belopp, som för innevarande år erfordras, och deremot åt kommande Riksdag öfverlemnas att angående sättet för fyllande af lånebehofvet år 1869 besluta; sådant dock under förutsättning, att Riksdagen lemnar Fullmäktige i Riksgäldskontoret för sistnämnde år enahanda bemyndigande, som finnes dem meddeladt i 62 § af nu för Kontoret gällande Reglemente, nemligen att genom upplåning mot Kontorets förbindelser eller begagnande af krediter anskaffa erforderliga medel.
Beträffande slutligen de obligationer, som skulle komma att utfärdas för innevarande års of vanberörda upplåning, finner Kongl. Maj:t de närmare bestämmelser lämpliga, som varit meddelade i afseende å nästlidna års upplåning, med tillägg dervid, att förfallotiderna icke torde böra utsättas tidigare än efter år 1872, då nyssnämnda under nästlidna år upptagna lån å 6 millioner R:dr skall vara till fullo inbetaldt.
Kongl. Maj:t anser således för Sin del under närvarande förhållanden den tjenligaste utvägen för beredande af tillgång till fyllande af Riksgäldskontorets bär ofvan beräknade kassabrist till så stor del, som icke betäckes af de vinstmedel, hvilka kunna blifva från Riksbanken dertill anvisade, vara, att Riksdagen åt sina Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdrager att för Kontorets räkning under innevarande år anskaffa erforderliga medel genom upplåning emot Obligationer i Svenskt mynt, löpande med 5 procent ränta och försedda med halfårskuponger samt ställda till innehafvare!! att återbetalas på bestämda förfallotider, hvilka dock icke må utsättas tidigare än efter år 1872.
Samtliga de i donna Proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringen sammanhang egande handlingar skola Riksdagens Stats-Utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen.
C A R L.
Gustaf af Ugglas.
Bil. N:o 1 till Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1868.
1 Utdrag af Protokollet öfver Justitie-Departements-Ärenden, hållet inför Hans Magt Lönnligen uti Statsrådet å Stockholms Slott Tisdagen den 10 December 1867,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern. Friherre De Geek,
Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Mandekström,
Statsråden: Herr Grefve von Plåten,
Friherre ae Ugglas,
Lagekstkåle,
Bredberg,
Thulstrup,
Carlson,
Ehrenheim,
Abelin.
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern anmälde i underdånighet:
I fråga om utgifvande af Sveriges gamla lagar, att, enligt hvad af Professorn rn. ra. Doktor C. J. Schiffer meddelats, arbetet med Christoffers Landslag numera så fortskridit, att kollationeringen af handskrifterna emotsågs kunna vara fullbordad tidigt 1868 års vår samt att, sedan derefter den slutliga redaktionen af text och noter försiggått och glossarium blifvit utarbetad t, tryckningen af donna Lag torde före samma års slut kunna börjas; och hemställde Hans Excellens att, i öfverensstämmelse, med Professor Schlyters derom gjorda framställning, Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att ersättning för biträde och andra kostnader vid arbetets utförande finge å Allmänna Indragningsstaten jemväl för nästkommande statsreglering uppföras med ett ärligt belopp af Niohundra Riksdaler, att af utgifvaren uppbäras emot redovisning i vanlig ordning.
Hvad Hans Excellens sålunda hemställt täcktes, enligt Statsrådets öfrige ledamöters tillstyrkande, Hans Maj:t Konungen gilla; Och skulle detta beslut, genom note ur protokollet, Finans-Departementet meddelas, för att vid regleringen af utgifterna å Riksstatens Nionde Hufvudtitel iakttagas.
Bih. till Riksdagens Prot. 1808. 1 8aml. 1 Afd.
Ex protocollo
Sv. P. Ekstrand.
Bil. N:o 1 till KongL Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1868.
o
Utdrag af Protokollet öfver Justitie-Departements-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet å Stockholms Slott Tisdagen den 28 Maj 1867.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Manderström,
Statsråden: Grefve von Plåten,
Lagerstråle,
Bredberg,
Thulstrup,
Reuterskiöld,
Carlson, von Ehrenheim.
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern anmälde i underdånighet:
Fångvårds-Styrelsens underdåniga skrifvelse den 13 innevarande månad, deruti förmäles att, sedan de å gamla fästningsfängelset i Carlskrona förvarade fångar blifvit, jemnlikt Kongl. Brefvet den 20 November 1866, under påföljande December månad till nya straffängelset i Carlskrona förflyttade samt förstnämnda fängelse sålunda blifvit upplöst, färre Direktören och Redogöraren vid samma fängelse, Mathias Larsson, uti en till Kongl. Maj:t ställd och vid Fångvårds-Styrelsens skrifvelse öfverlemnad underdånig ansökning, jemte dervid fogade handlingar, anhållit att få under sin återstående lifstid såsom pension bibehålla den med förenämnde Direktörs- och Redogörare-tjenst förenade lön, äfvensom att, från och med innevarande års början intill dess pensionen kunde varda beviljad, få pensionsbeloppet såsom gratifikation uppbära; utvisande ansökningshandlingarna att sökanden, som är född den 1 Januari 1812, blifvit, efter att hafva varit anställd såsom K u stu ^syningsmän vid tullstaten, år 1833 antagen såsom Vaktmästare vid korrektionella arbetsfängelset i Malmö, år 1837 befordrad till Ofver-vaktmästare vid samma fängelse och den 27 November 1854 utnämnd till Direktör och Redogörare vid fästningsfängelset i Carlskrona; att Larsson under sin tjenstgöring vid fångvården iakttagit ett hedrande uppförande och sina skyldigheter val fullgjort; äfvensom att han vid två särskilda tillfällen, åren 1836 och 1840, blifvit, under tjensteutöfning, af fångar med knif svårt sårad och att, enligt läkares omdöme, sannolikt vore att de sålunda tillkomna skadorna i sin män inverka! på det allmänna sjukliga utseendet hos Larsson och det speciella men, han emellanåt öfverklagade; hvarjemte läkaren in-
Bil. N:o 1 till Kongl. Majte Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1868. 3
tygat att Larsson under senare månader besvärats af betydlig svullnad i venstra underbenet, förorsakande synnerlig svårighet vid gåendet; och har Fångvårds-Styrelsen, i häröfver afgifvet underdånigt yttrande, enär sökanden under mer än 33 år vid fångvården nöjaktigt tjenstgjort, derunder han genom våld af fångar erhållit svåra skador, och han vid sin nu framskridna ålder af 55 år och sitt sjukliga helsotillstånd svårligen kunde såsom tjensteman vid någon fångvårdsinrättning användas eller på annan väg bereda sig medel till försörjning, i underdånighet förordat ifrågavarande ansökning om pension; dervid Styrelsen, med anmälan, dels att Larsson, såsom Direktör och Redogörare, åtnjutit i lön 1,200 Riksdaler, uti skrifvare-arfvode 150 Riksdaler samt fri bostad jemte ved och ljus, och dels att Larsson, enligt hvad Kommendanten i Carlskrona upplyst, fortfarande, såsom hittills, hade sig anförtrodd tillsyn å Flottans fångar mot årligt arfvode af 200 Riksdaler, men att detta uppdrag vore af tillfällig beskaffenhet och således kunde när som helst upphöra, i underdånighet hemställt, huruvida icke Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen föreslå Larsson till erhållande af pension å Indragningsstaten till belopp af 1,200 Riksdaler Riksmynt, samt tillika i nåder medgifva att Larsson måtte, från och med innevarande års början intill dess han af pensionen kunde komma i åtnjutande, få af allmänna medel uppbära en gratifikation af lika stort belopp, dock under vilkor att, så länge Larsson åtnjöte ofvannämnda arfvode för tillsynen å Flottans fångar, deremot svarande afdrag borde å gratifikations- eller pensionsbeloppet göras; varande tillika af Fångvårds-Styrelsen meddelad upplysning, att Larsson, efter fästningsfängelsets upplösning i sistlidne December månad, haft till åliggande att uppgöra årsredogörelsen för fängelset, äfvensom åtskilliga andra af Direktörs- och Redogörare-befattningen föranledda bestyr.
På Statsrådets hemställan täcktes Kongl. Maj:t, med afseende å hvad Fångvårds-Styrelsen anfört, dels tillåta, att sökanden finge för innevarande år af det å Riks-statens Andra Hufvudtitel uppförda förslagsanslag till fångars vård och underhåll uppbära en gratifikation af 1,000 Riksdaler, dels ock förklara, det nådig Proposition skulle till nästkommande Riksdag aflåtas om sökandens uppförande å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af årlig pension till belopp af Ett tusen tvåhundra Riksdaler; dock med vilkor att, så länge sökanden af statsmedel uppbär arfvode för något honom lemnadt uppdrag, deremot svarande afdrag bör å pensionsbeloppet göras; och skulle detta beslut genom nöte ur protokollet meddelas Finans-Departementet, för att vid regleringen af utgifterna å Nionde Hufvudtiteln iakttagas.
Ur protokollet
E. Adlersträhle.
4 Bil. N:o 1 till Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1868.
Utdrag af Protokollet öfver .Tustitie-I)epartements-AreiKlen, hållet infor Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet å Stockholms Slott Tisdagen den 3 December 1867, '
i närvaro af:
Hans Excellens Herr J ustitie-Statsministern, Friherre De Ge er,
Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Manderström,
Statsråden: Herr Grefve von Plåten,
Friherre ap Ugglas,
Lagerstråle,
Bredberg,
Tholstrup, von Ehrenheim,
Abelin.
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern anmälde i underdånighet:
Fångvårds-Styrelsens underdåniga skrifvelse den 25 sistlidne November, deruti, sedan Fånggevaldigern Hans Nilsson uti en af Landshöfdinge-embetet i Christianstads län till Fångvårds-Styrelsen insänd och förordad ansökning anhållit, att han, som under fångtransport i Augusti månad 1866 fatt venstra lårbenshalsen afbruten och i följd deraf vore oförmögen att utöfva sin tjenst, måtte få sig årlig pension beviljad, Fångvårds-Styrelsen öfverlemnat berörde till Styrelsen ställda ansökning med tillhörande handlingar, hvaraf inhemtas, att Nilsson är född den 22 Januari 1806; att han tjenstgjort i egenskap af Fånggevaldiger från den 18 Oktober 1848 till den 6 Augusti 1866, hvarefter han i följd af ofvanomförmälda skada åtnjutit tjenstledighet; att samma skada, enligt läkares vitsord, vore af beskaffenhet att Nilsson icke någonsin kunde blifva duglig till tjenstens bestridande; och att Nilsson under sin nära adertonåriga tjenstgöring skott sin befattning särdeles väl; varande af Fångvårds-Styrelsen yttradt, att fånggevaldigers aflöning utgöres af lön Fyrahundra R:dr och beklädnadsbidrag Femtio E:dr, förutom arfvode enligt Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes bestämmande, beräknadt till Etthundra R:dr för hvarje gevaldiger; och har Styrelsen hemställt, att Kongl. Maj:t måtte täckas, i likhet med hvad tillförene med fångvårdsbetjente egt runa, hos Riksdagen föreslå Fånggevaldigern Nilsson till erhållande af årlig pension å Allmänna In dragningsstaten till belopp af Fyrahundra Riksdaler Riksmynt.
5 Bil. N:o 1 till Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1868,
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern hemställde att, med afseende å hvad sålunda förekommit, Kongl. Maj:t behagade förklara att nådig Proposition till nästkommande Riksdag skall aflåtas derom, att Fånggevaldigern Nilsson må berättigas att, från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från fånggevaldigersbefattningen, för sin återstående lifstid å Allmänna Indragningsstaten uppbära en årlig pension till belopp af Fyrahundra Riksdaler Riksmynt,
Hvad Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern sålunda hemställt täcktes, uppå tillstyrkan af Statsrådets öfråga ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll till Finans-Departementet öfverlemnas, på det att berörde framställning må vid förslaget till reglering af Nionde Hufvudtiteln iakttagas.
Ex protocollo
E. Helting.
6 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd Proposition N:o 1, om Statsverket 1868.
Utdrag af Protokollet öfver Justitie-Departements-Äreiiden, hållet infor Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet å Stockholms Slott Tisdagen den 3 December 1867,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministcrn, Friherre De Ge er,
Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Manderström,
Statsråden: Herr Grefve von Plåten,
Friherre af Ugglas,
Lagerstråle,
Bredberg,
Thulstrup, von Ehrenheim,
Ap, ELIN.
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern anmälde i underdånighet:
En af Vaktknekten vid straffängelset i Göteborg Anders Bengtsson i underdånighet afgifven, af Fång vår ds-Styrelsen med underdånig skrifvelse den 18 sistlidne November insänd ansökning, att han, som, efter uppnådd 60 års ålder och nära 19 års tjenstgöring såsom vaktknekt, vore, i följd af sjuklighet, urståndsatt att sin tjenst vidare fullgöra, måtte vid afskedstagande! få sig beviljadt en årlig pension, motsvarande det belopp af 400 K:dr R:mt, som sökanden i lön vid fängelset uppburit; varande af Styrelsen an för dt, hurusom af de vid ansökningen fogade betyg vitsordades, dels att sökanden, som vore född den 5 April 1807, sedan den 1 Augusti 1848 varit såsom vaktknekt vid straffängelset i Göteborg anställd samt skott donna sin befattning val och utan anmärkning, dels ock att sökanden, som år 1866 träffats af ett slaganfall, allt sedermera varit lam i hela hägra sidan och oredig till själsförmögenheterna samt understundom angrepes af epileptisk anfall, hvarigenom han vore fullkomligt hjelplös och oförmögen till någon sysselsättning; hvarjemte Styrelsen underdånigst upplyst att sökanden den 8 Juli sistlidne år, på grund af styrkt sjukdom, erhållit och sedermera fortfarande åtnjutit tjenstledighet samt att nuvarande vaktknektsaflöningen å fångvårdens stat vid ofvanberörde fängelse utgjorde 400 R:dr Bunt jemte beklädnad; och har Fångvårds-Styrelsen hemställt, att Kongl. Näjd, i likhet med hvad i dylika fall till-
Bil. N:o 1 till Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1868. 7
förene egt rum, täcktes hos Riksdagen föreslå sökanden till erhållande af årlig pension å Allmänna Indragningsstaten, motsvarande vaktknektsaflöningen Fyrahundra Riksdaler Riksmynt.
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern hemställde i underdånighet att, med afseende å hvad sålunda förekommit, Kongl. Maj:t behagade besluta att till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig Proposition derom, att Vaktknekten Bengtsson må berättigas att, från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från vaktknektsbefattningen vid straffängelset i Göteborg, å Allmänna Indragningsstaten uppbära en årlig pension för sin återstående lifstid till belopp af Fyrahundra Riksdaler Riksmynt.
Hvad Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern sålunda hemställt täcktes, uppå tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll till Finans-Departementet öfverlemnas, på det att berörde framställning må vid förslaget till reglering af Nionde Hufvudtiteln iakttagas.
Ex prutocollo
E. Helting.
8 Bil. N:o 1 till Kotigl May.ts Nåd. Proposition N;o 1, om Statsverket 1868.
Utdrag af Protokollet öfver Justitie-Departements-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet å Stockholms Slott Lördagen den 4 Januari 1868,
i närvaro åt:
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Manderström,
Statsråden: Herr Grefve von Plåten,
Friherre af Ugglas,
Lagerstråle,
Bredberg,
Thulstrup,
Carlson, von Ehrenheim,
Abelin.
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern anförde i underdånighet:
Vid aflåtande af nådig Proposition till näst sammanträdande Riksdag angående Statsverkets tillstånd och behof, torde Eders Kong!. Maj:t, i afseende å Andra Hufvudtiteln, finna endast följande framställningar höra ske:
1 :o. Angående anslaget till fångars vård och underhåll.
I underdånig skrifvelse den 13 sistlidne Maj, som jag härmed har nåden för Eders Kong!. Maj:t anmäla, har Fångvårds-Styrelsen anfört, hurusom enligt gällande stat Direktörs- och Redogörare-befattningarne vid straffängelset i Landskrona voro förenade hos en person, hvaremot vid alla öfriga straff- och arbetsfängelser, med undantag af det mindre straffängelset i Göteborg, öfver hvilket er. särskilt direktion vore förordnad att, enligt Fångvårds-Styrelsens föreskrifter, utöfva tillsyn, särskilta tjensteman bestridde ifrågavarande t v än ne befattningar; och föreningen af dessa tjenstår hos en person vore, enligt Styrelsens åsigt, mindre lämplig. Jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga Instruktion för embets- och tjensteman vid rikets straff- och arbetsfängelser den 11 December 1860, tillkommer det fängelsedirektör att kontrollera redogöraren i hans uppbördsmannabefattning. Väl är, i afseende å straffängelset i Landskrona, genom nådigt Bref af nyssnämnde dag, särskilt föreskrifvet, att Kommendanten i Landskrona skall, i enlighet med Fångvårds-Styrelsens närmare föreskrifter, kontrollera fängelsets kassa och till riktigheten attestera de kassarapporter, hvilka hvarje månad skola till Styrelsen insändas; men donna kontroll, som, då Kommendanten icke har några åligganden i af-
Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1868. 9
seende å den egentliga förvaltningen vid fängelset, svårligen kan med noggrannhet utöfvas, är, såsom Styrelsen anmärker, i allt fall inskränkt endast till fängelsets kassa, hvaremot kontroll öfver redogörarens uppbördsförvaltning i öfrig! saknas. Enligt 2 § af ofvanberörde nådiga Instruktion tillhör det fängelsedirektör, bland annat, att tillse, det fånge utfår hvad honom tillkommer, — att de om fångdagsverkens användande afslutade kontrakt behörigen iakttagas, — och att den fängelset och fången tillkommande godtgörelse för arbeten erlägges, äfvensom att bestyrka premielistor och arbetsrapporter samt inventera förråden, med flera åligganden, hvilka alla, jemte den egentliga kassakontrollen, afse fullgörandet af de för kamrerare i Instruktionens 3 § bestämda tjenstepligter. Och anmärker Fångvårds-Styrelsen att, utom donna vigtiga omständighet, derjemte förekommer, att de till direktörs- och redogörarebefattningarne hörande göromål dels äro så många, att, om direktörstjensten icke skall eftersättas, en del äfven vigtigare redogörarebestyr icke kunna, utan begagnande af enskild! biträde, af en person medhinnas, dels äro af så olikartad beskaffenhet, att de särskilda egenskaper, som fordras för hvar och en af dessa tjenstår, sällan äro att återfinna hos en och samma person. Af dessa skål och med upplysning derom att, sedan förre innehafvare!! af direktörs- och redogörarebefattningarne vid Landskrona straffängelse blifvit till annan tjenst förflyttad, dessa befattningar äro lediga, har Fångvårds-Styrelsen underdånigst hemställt att desamma måtte få med särskilda personer återbesättas.
Vidare har Styrelsen anfört, att enligt nu gällande stat vore för dessa befattningar anslaget, utom ved och ljus, boställsrum samt arbetsprovision, lön 2,000 IL dr, skrifvarearfvode 300 R:dr samt redogörarearfvode 1,000 R:dr; men om befattningarne körnare att innehafvas af särskilta personer, har Styrelsen ansett att direktörsaflöningen borde bestämmas i likhet med hvad som vore anslaget för sådan tjensteman vid nya straffängelset i Carlskrona, der, liksom vid Landskrona, med direktörsbefattningen icke, såsom vid de öfriga straff- och arbetsfängelserna för mankön, vore förenad! kommendants- eller tillsyningsmanna-arfvode, och sålunda utgå med 2,000 R:dr såsom lön, 500 R:dr såsom arfvode samt 300 R:dr såsom skrifvarearfvode, utom ljus och ved, boställsrum och arbetsprovision, på sätt som nu egde rum, samt att för redogörare-tjenst en, hvars innehafvare enligt Instruktionen syntes höra benämnas Kamrerare, aflöningsfurmånerna, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad för dylik tjensteman vid öfrige likartade fängelser vore anslaget, herde bestämmas till 1,200 R:dr såsom lön och 300 R:dr såsom skrifvarearfvode samt ljus och ved tillika med bostad eller, intill dess sådan kunde vid fängelse! beredas, hyresersättning till belopp af 300 R:dr årligen; och skulle således dessa afloma »storma ner, h vilka, med undantag af hvad angår ljus och ved samt hyresersättning, äro af beskaffenhet att höra å ordinarie aflöningsstaten uppföras, öfverstiga hvad å ifrågavarande stat nu är för dessa befattningar upptaget med 1,000 R:dr.
På de af Fångvårds-Styrelsen anförda skal hemställer jag i underdånighet att Eders Kongl. Maj:t täcktes besluta framställning till instundande Riksdag om uppförande å ordinarie stat af följande löner och arfvoden, nemligen:
Bill. till Riksdagens Prot. 1868. 1 Samt. 1 Afd.
10 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1868.
för Landskrona straffängelse:
1 Direktör, lön....................................................................................... R:dr 2,000.
arfvode ........................................................................................ 500.
skrifvarearfvode ........................................................................ 300. 2 800
jemte arbetsprovision, på sätt nu eger ram.
1 Kamrerare, lön ......................................................................................... 1,200.
skrifvarearfvode ...................................................................... 300. j ^qq
Tillsammans R:dr 4,300.
Kommande, i händelse af bifall härtill, ordinarie aflöningsstaten för detta fängelse att ökas med 1,000 R:dr.
2:o. Extra anslag till beredning af lagärender.
Af de vid 1867 års början a Andra Hufvudtiteln upplupna besparingar fanns, enligt uppgift från Statskontoret, sedan alla under föregående året gifna anordningar blifvit fullgjorda, en behållning af 9,501 K:dr. Med donna behållning jemte hvad under loppet af ar 1867 ytterligare besparats måste, utom de utgifter, som vanligen å dessa besparingar anvisas, för detta år bestridas kostnaderna icke allenast för Hofrättens öfver Skåne och Blekinge tillökning under två månader med en tredje division, som Eders Kongl. Maj:t, på Hofrättens framställning, funnit nödig till följd af den betydligt ökade balansen af omgjorda mål, utan äfven för den af Eders Kongl. Maj:t tillsätta komité för utarbetande af förslag till förändrad sammansättning af Häradsrätt m. m., hvilken sistnämnde kostnad icke bort anvisas å förskottstitel, såsom skott med flera tillförene å Justitie-Departemcntets föredragning tillsätta komitéer, enär Rikets Ständer, uti underdånig skrifvelse den 19 Juni 1866, uttalat den grundsats, att, sedan tiden för den samma år fastställda statsreglering tilländagå^ statsutgifters anvisande på förskottstitel icke må ega ram. Då nu Hofrättens öfver Skåne och Blekinge arbetande å tre divisioner, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut, kommer att fortfara jemväl under fyra månader af 1868, är det ganska möjligt att Hufvudtitelns besparingar icke skola förslå att, jemte kostnaderne härför och de vanliga utgifterna för året, betacka utgifterna för den del af nämnda komités sammanträden, som under samma år komma att hållas. Men härtill komma äfven nya behof. Utom de lagförslag, som redan undergå behandling, äro genomgripande förändringar i andra delar af vårt lagverk af behofvet högeligen påkallade, och deribland måhända främst en revision af våra utsöka inge lagar. Redan uti en underdånig skrifvelse den 26 Oktober 1860 fäste Rikets Ständer på detta ämne Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet, och endast mängden af andra lagreformer, som synts mig ännu angelägnare, har hittills hindrat mig att föreslå vidtagande af åtgärder för denna frågas fösning. Ett så omfattande arbete, hvithet lika mycket kräfver juridiska insignier som erfarenhet af nuvarande lagstiftnings brister, torde emellertid icke med framgång kunna företagas annorlunda än förmedelst en af flora
Bil. N:o 1 till Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o i, om Statsverket 1868. 1 i
personer sammansatt komité. Men för de af en sådan komité föranledda kostnader erfordras särskild! anslag, hvarom jag anhåller, att nådig framställning nu måtte ske. Ehuru jag föreställt mig, att en komité för ifrågavarande ändamål bör redan under loppet af år 1868 börja sina arbeten, torde det icke vara oundgängligt, att det anslag, som för densamma begäres, kommer att utgå före det år, som med nu ifrågavarande statsreglering afses, allenast tillräckliga medel anvisas, och det medgifves, att anslaget må användas jemväl till godtgörelse för sådana kostnader under år 1868, som antingen af Statskontoret må kunna förskjutas, eller i vidrigt fall icke anordnas till utbetalning förr än efter 1869 års ingång.
På grund af hvad jag nu halt nåden anföra, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maja täckes af Riksdagen åska ett förslagsanslag af 20,000 R:dr att användas till bestridande af kostnader, dels för utarbetande af förslag till ny utsökningslag och dels, i den mån Kongl. Maj:t finner besparingarne å Andra Hufvudtiteln icke kunna dertill anlitas, till beredning af andra lagförslag, som blifvit af Riksdagen begärda och icke kunna inom Justitie-Departementet utan särskild! biträde utarbetas.
Till hvad Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern sålunda hemställt täcktes, uppå tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter, Kongl. Maja i nåder lemna bifall: och skulle utdrag af protokollet härom expedieras till Finans-Departementet.
Ex protocollo
C. J. E. Åkerstedt.
Bil. N:o 2 till Kongl. May.ts Proposition N:o I om Statsverket 1868.
Utdrag af Protokollet öfver Utrikes Departements-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott den 4 Januari 1868.
Närvarande:
Hans Excellens Justitie-Stats-Ministern, Herr Friherre De Geek, Hans Excellens Stats-Ministern för Utrikes Ärendena, Herr Grefve Mandersteöm,
Stats-Eåden: Herr Grefve von Plåten,
Friherre ap Ugglas,
Lagerstråle,
Bredberg,
Thulstrur,
Carlson, von Ehrenheim,
Abelin.
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena föredrog i underdånighet frågan om regleringen af utgifterna under Eiksstatens Tredje Hufvudtitel, och anförde dervid följande:
Uti den underdåniga skrifvelse af den 8 Maj sistlidne år, hvarigenom Riksdagen anmält, att den funnit skäligt bevilja hvad Eders Kongl. Maj:t under donna Hufvudtitel uti sin till Riksdagen aflåtna Nådiga Proposition äskat, har den tillika i underdånighet anhållit, att då Sveriges diplomatiska interessen i flera länder torde kunna utan men besörjas på ett mindre kostsamt sätt än hittills ansetts vara erforderligt, Eders Kongl. Maj:t täcktes låta tillse och utreda, huruvida icke inskränkningar å anslagen under Tredje Hufvudtiteln skulle kunna vidtagas, samt för näst sammanträdande Riksdag framlägga förslag till nedsatt utgiftsstat för nämnde Hufvudtitel.
Det är en sådan utredning jag, på grund af den utaf Riksdagen sålunda framstälda önskan, nu anhåller att inför Eders Kongl. Maj:t få i underdånighet framlägga.
Dervid torde det i främsta rummet tillåtas mig dels att med anledning af den uti Riksdagens underdåniga skrifvelse förekommande påminnelse derom att anslagen till Utrikes-Departementet vid '1856—1858 årens Riksdag blifvit höjda till det betydliga belopp som sedermera bibehållits, i underdånighet fästa uppmärksamheten derpå, att Tredje Hufvudtiteln är den enda för hvilken någon förhöjning sedermera icke blifvit Bill. till Riksdagens Prat. 1868. l:a Sami. l:a Afd.
2 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1868.
begärd, dels ock att redogöra för de belopp, hvarmed utgifterna för Ministerstaten under särskilda tidpunkter utgått.
Enligt den stat som år 1765 uppgjordes och då blef Rikets Ständer meddelad, utgjorde det normala beloppet af de i utlandet anstälde diplomatiske embetsoch tjenstemännens traktamenten, förutom hvad redan då från Konvoj-komrnissariatets stat utgick, en i Hamburger-Banco bestämd årlig summa af R:dr 64,000, hvarjemte till extra utgifter, centralförvaltning m. m. var anslaget ett särskilt belopp.
Under konung Gustaf III.s regering, då Sveriges diplomatiska angelägenheter vid bofven i Köpenhamn, Paris och Petersburg ombesörjdes af Ambassadörer, hvilkas representationskostnader voro ganska betydliga, öfversteg sammanlagda beloppet af dessa traktamenten, som under olika förhållanden voro sinsemellan ganska olika, i väsendtlig mån nämnda summa, men under de första åren af konung Gustaf IV Adolphs regering nedgick det, till följd deraf att de diplomatiska förbindelserna med främmande makter då ofta och länge voro afbrutna. Detta förhållande fortfor under och efter krigsåren 1808—1814, men den minskning i de utgående traktamentenas totalbelopp, som härigenom uppkom, medförde dock icke någon egentlig besparing, enär under denna tid de brydsamma politiska förvecklingarne gåfvo anledning till många och ganska kostsamma utomordentliga beskickningar. Sedan, efter det allmänna fredsslutet och Norges förening med Sverige, vår politiska ställning lyckligen erhållit en stadga, som oafbrutet fortfarit, har organisationen af våra diplomatiska förbindelser med utlandet endast undergått mindre betydande förändringar. Aflöningarne till de diplomatiska embete- och tjenstemännen utgingo under tiden från 1815 till 1832 med hufvudsakligen oförändradt belopp; — enligt den stat, som till 1832 var gällande, utgjorde anslaget till de ordinarie diplomatiska aflöningarne, jemte pensioner, Hamburger-Banco R:dr 110,600, eller Svenskt Runt R:dr 442,400 årligen.
Förhållanden, hvilka det torde vara skäligt att här icke uti minnet återkalla, men som hade sitt ursprung uti de till de diplomatiska utgifterne anslagna belopps otillräcklighet, föranledde Kongl. Maj:t att, för fyllande af den brist som sålunda uppstått, genom Nådigt bref af den 25 Juli 1832 förordna, att från och med samma års 3:dje qvartal en minskning af 10 procent skulle ega rum uti de åt beskickningarna i Wien, Petersburg, Paris, London, Köpenhamn, Berlin, Haag och Hamburg anslagna traktamenten. Härigenom, äfvensom genom andra under tiden anbefallda nedsättningar och besparingar, nedgingo dessa till en summa af i rundt tal Hamburger-Banco R:dr 95,000, som de år 1840 utgjorde, och vid hvilket ungefärliga belopp de måste bibehållas till dess Rikets Ständer vid 1856—1858 årens riksdag, på Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, höjde anslaget till Tredje Hufvudtiteln till 479,200 R:dr Runt, hvilket ännu utgående anslag icke är högre, men väl lägre, än det som till detta föremål under tiden från 1815 till 1840 utgått.
Skälen till den förhöjning som af Kongl. Maj:t vid 1856 års riksdag föreslogs och af Rikets då församlade Ständer beviljades, äro uti min företrädares, framlidne
8 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1868.
Hans Excellens Herr Stats-Ministern, Friherre Lagerkeims till Stats-Råds-Pvotokollet den 'i 4 Oktober nämnde år afgifva utlåtande fullständigt utvecklade, och synas mig till den grad i sin falla bevisningskraft Kvarstående, att jag bär tillåter mig endast åberopa hvad uti detta anförande linnés upptaget. Det då af Kongl. Maj:t föreslagna och af Rikets Ständer beviljade bidrag af svenska statsmedel till Ministerstaten utgjorde en summa af 359,700 R:dr R:mt. Uti donna stat hafva tid efter annan, till följd af Kongl. Maj:ts vid särskilda tillfällen fattade beslut, mindre väsendtliga förändringar blifvit vidtagne, hvilka likväl icke till någon anmärkningsvärd förhöjning föranledt, då summan af svenska statsverkets bidrag till Ministerstaten uppgår till 360,195 Riksdaler Riksmynt.
Uti det förslag, som vid den till nämnde Riksdag afgifna Proposition lädes till grund för beräkningen, upptogs förslagsvis för pensionsstaten en summa af 10,000 R:dr Hamburger-Banco eller 40,000 R:dr R:mt, såsom ”det minsta belopp som för donna stat kunde afses.” Detta belopp inbegreps i anslaget till Ministerstaten, och har varit i sammanhang med detta beräknadt och bokfördt. Det ligger i sakens natur att dessa utgifter, såsom beroende på ålders- och lifstidsförhållanden, icke med någon säkerhet kunna ens approximativ till siffran på förhand för en längre tidrymd beräknas. Det har också visst sig att under de 11 år, hvilka sedan donna förslagsberäkning
uppgjordes förflutit, donna utgift icke alltid kunnat inskränkas till det såsom minimum
upptagna belopp. Den vid 1866 års slut till pensioner å Utrikes-Departementets stat
utgående summa utgjorde nemligen i svenskt Riksmynt 50,500 R:dr. Genom, under
sistliden år inträffade dödsfall, hafva pensionerna nedgått till 44,275 R:dr Runt. De uppgång0 då jag i April månad, omedelbart efter riksdagens slut, tillträdde Stats- Ministers-embetet i det närmaste till det i förslaget beräknade minimibelopp eller 10,000 R:dr Hamburger-Banco.
I öfrig! upptager den Rikets Ständer vid 18 5 (i—1858 årens riksdag meddelade gemensamma stat för Utrikes-Departementet särskilda anslag till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, samt till Departementets chef och expedition.
Anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, som i det vid den Nådiga Propositionen till 1856 års riksdag fogade memorial var förslagsvis upptaget att utgå med 100,000 R:dr Runt, hvartill Rikets Ständer beviljade ett bidrag från svenska statsverket af 70,000 R:dr Runt, redovisas, enligt de af Kongl. Maj:t den 27 April 1858 och den 23 Oktober 1863 meddelade Nådiga föreskrifter, under följande titlar, nemligen:
1:o. Skrifmaterialier, tryckningskostnader, ved och lyshållning. Dessa utgifter, som egentligen med afseende å vedprisen och förefallande tryckningskostnader varierat, hafva under de 5 sednast-0 åren, 1862—1866, i medeltal uppgått till R:dr Runt 2,491: 48.
2:o. Möblers anskaffande och underhåll, böckers inköp och inbindning, fraktkostnader in. m., hafva under samma tid i medeltal kostat 2,117: 76.
li-
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1868.
3:o. Prenumeration å in- och utländska tidningar och tidskrifter för samma tid ................................................................................ Kant R:dr 1,4 8 9: 55.
4:o. Telegrafkostnader för afsända och mottagna telegrammer......... 13,517: 38.
5:o. Postporto, jemte ersättning för den ministeriella brefväxlingen 5,5 0 5 : 74.
6:o. Equiperingspenningar. Penna titel, såsom beroende af oförutsedda tilldragelser, såsom afskedstagande och dödsfall, äfvensom af förändringar, hvilka af politiska eller enskilda förhållanden föreskrifvas, är af alla den svåraste att med någon tillförlitlighet på förhand beräkna. Väl hafva dessa utgifter, såsom äfven i andra länder är öiligt, till största delen kunnat bestridas derigenom att vid en Ministers afträdande från sin plats, donna, i de fall der det utan skada för Kongl. Maj:ts och kronans tjenst kunnat ske och bibehållandet af ett vänskapligt förhållande till främmande makter sådant medgifvit, under en längre tid förblifvit obesatt, så att de besparade löneförmånerna utgjort det hufvudsakligaste bidraget till betäckande af de genom equiperingspenningarne förorsakade kostnader.
På emellertid donna utgiftstitel under särskilda år, till följd af anförda omständigheter, så högst betydligt varierat, anser jag mig bär höra upptaga hvad den för hvarje särskilt år alltifrån anslagets förhöjande med ingången af år 1858, utgjort. Passa belopp utfalla som följer:
eller i medeltal för hvarje af dessa år ...(................................................... 34,915: 75.
medeltalet för de 5 sista af dessa år utgör...................................................... 29,8 4 0: 40,
Härvid bör dock anmärkas att, såsom jag redan anfört, under de år som equiperingspenningarne till högsta belopp utgått, har utgiften för Ministrarnas traktamenten, i ungefärligen motsvarande förhållande, genom besparing derå under fortfarande ledigheter understigit det normala beloppet.
Detta utgör, jemte de å Ministerstaten utgående pensioner, en summa af omkring 510,000 R:dr Pant årligen. Under år 1865, då equiperingspenningarne stege till det högsta belopp, de under dessa 9 år utgjort, eller 76,322 P:dr Pant, nedgingo utgående traktamenten och pensioner till cirka 468,000 B:dr Pant eller 12,000 R:dr Pant under normal-beloppet.
5 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1868.
För ofri ge år har proportionell varit vida fördelaktigare, särdeles då man tagel- i betraktande att under \ af dessa 9 år ingå equiperingspenningar utgått, och under 3 andra till ett jemförelsevis ringa belopp.
7:o. Vexelomkostnader. Denna utgift, oskiljaktig från en så vid-
lyftig, öfver hela verlden sig sträckande vexelrörelse, hvartill för vinnande af behörig säkerhet och trygghet, mäklarebiträde måste begagnas, har i medeltal under åren 1862—1866 utgjort....................................Bunt Ridt- 329: 41.
8:o. Beskickningarnes extra utgifter. Äfven dessa äro bland dem, som efter olika tidsförhållanden stundom icke obetydligt vexla. De hafva under sistomförmälda år i medeltal utgått med......................................... 7,023: 90.
9:o. Rese- och kurirkostnader. Dessa kunna likaledes ej på förhand till någon viss summa bestämmas, men till följd af lättade kommunikationer och nedsätta befordringskostnader utgå de med betydligt lägre belopp än som dertill i en icke aflägsen tid måste beräknas. De hafva
under de 5 sednaste åren i medeltal stigit till............................................... 7,922: 29.
'10:o. Expectancelöner och tillfälliga uppdrag. Om äfven den förra af dessa bär sammanförda utgiftstitlar någorlunda kall på förhand beräknas, och icke till särdeles högt belopp uppgår, — det utgör för närvarande 6,400 R:dr R:mt, men har oftast sedan 1858 öfverstigit detta belopp, — är icke samma förhållande med den sednare. Omöjligt är nemligen att beräkna hvilka tillfälliga uppdrag härifrån kunna af förefallande omständigheter påkallas; ännu mera omöjligt att förutse hvilka beskickningar af sådan natur kunna från främmande makter till Eders Maj:t ankomma, och sålunda gorå ett besvarande från Dess sida, hvithet lika mycket af bruket som af skyldig aktning för vederbörande Monarker och Stater föreskrifves, nödvändigt. Emedlertid har det undvikits att oftare än af verkligt behof varit förestafvadt härifrån taga initiativet till dylika tillfälliga uppdrag, och genom meddelade föreskrifter hafva de som ej kunnat undvikas gjorts mindre kostsamma än de under förra tider varit. Medelbeloppet af de tvenne under denna titel sammanförde utgiftsposter har för åren 1862—
1866 stigit till.................................................................................................... 16,079: 91.
\ Ro. Hemliga utgifter. De under denna rubrik uppförde kostnader hafva under de sednare åren ej obetydligt förminskats. På grund af Eders Maj:ts vid 1862 års Riksdag aflåtna Nådiga Proposition, b i folio Rikets då församlade Ständer, att under denna titel finge afföras ett ärligt belopp af högst 34,000 R:dr Runt, och då sednaste Riksdagar beviljat anslagen till Utrikes Departementet mot samma redovisningsskyldighet och i öfrig! på samma vilkor som dittills, qvarstå!’ samma bestämmelse oförändrad. För de sednaste 5 åren utgör emedlertid det å denna titel utpina belopp i medeltal...................................................................................
23,014: is.
6 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1868.
12 :o. Diverse utgifter. Under denna titel upptagas alla öfriga utgifter, som icke lämpligen kunna under någon af de här ofvan förut uppräknade titlar finna plats. Äfven dessa hafva undergått betydliga skiftningar, hufvudsakligen till följd af svårigheten att bestämma Indika utgifter hit egentligen höra hänföras, men de hafva emedlertid under de sednare 5 åren utgjort omkring......................................................................................... 12,994: 17.
Alltsedan 1856—1858 årens Riksdag har Utrikes Departementet, hvad beträffa!- anslagen till Ministerstaten samt till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, varit bemyndiga!!! att utan hinder af fördelningen i dessa utgiftstitlar eller inskränkning till något visst år använda samma anslag till att fylla möjligen uppkommande brist å någon af dessa titlar, en anordning så mycket mera nödvändig som en stor del af utgifterna äro af så tillfällig och föränderlig natur att de utgifter som under ett räkenskapsår, till följd af inträffade förhållanden, å en titel uppgått till ett ganska ringa belopp, under ett följande år lätt kunna komma att betydligt öfverstiga den förslagsvis beräknade summan, under det att med en annan titel förhållandet kan vara alldeles motsatt.
De återstående anslagen till Tredje Hufvudtiteln äro de som utgöras af lönerna till Departementets Chef, .................. Runt R:dr 24,000
samt till Departementets expedition .................................................... 25,500
eller tillsammans................................................................................................... 49,500: _
Dessa anslag få enligt gällande föreskrifter icke med de öfriga sammanblandas, och de derå, till följd af tillfälliga vakanser, uppkommande besparingar få endast inom föremålen för samma anslag användas, och höra särskild! redovisas.
Sedan jag nu i underdånighet redogjort för anslagens nuvarande belopp och deras användande under sednast förflutna tid, åligger det mig, att på grund af senaste Riksdags önskan att inskränkningar uti dessa utgifter måtte vidtagas och med tillbörligen fästadt afseende å de meningar, hvilka under öfverläggningarne härom blifvit uti Riksdagens begge kamrar yttrade, inför Eders Maj:t framlägga mitt underdåniga förslag till hvad jag i detta afseende tror Eders Maj:ts och Rikets tjenst medgifva. Med fullkomlig kännedom af Eders Maj:ts lifliga önskan om iakttagande af sparsamhet med statens medel och nedsättande af de utgifter som deraf skola bestridas, samt med fullt uppskattande af de bekymmer som äro rådande i afseende å fyllandet af Statsverkets behof utan tryckande pålagor för de skattskyldige, fullgör jag ej annat än en skyldighet, då jag, vid afgifvande! af det mig nu åliggande förslag till reglering, söker att uti mitt underdåniga tillstyrkande, så vidt jag anser det vara möjligt, gå Riksdagens önskan till mötes. Men jemte donna skyldighet åligger mig äfven en annan, den att icke afgifva mina råd uti en riktning som jag anser vara stridande mot statens värdighet och dess sannskyldiga nytta, och att affatta dem så, att i jemnbredd med
■ Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1868. 7
omsorgen om statens medel äfven tillfredsställandet af statstjenstens fordringar göres gällande.
Innan jag öfvergår till en närmare detalj-granskning, torde mig emedlertid 1
nåder tillåtas att förutskicka några allmänna betraktelser rörande det mer eller mindre
berättigade uti påståendet att Sveriges anslag till nu ifrågavarande föremål verkligen äro för höga. Ett sådant påstående måste hemta sin bevisning antingen från absoluta grunder, utgående vare sig derifrån att utgiften, såsom obehöflig, är oberättigad, eller att beloppet är alltför tryckande för de skattdragande, eller ock från mera relativa grunder, hemtade från jern före! sen med hvad af andra stater till samma föremål
blifvit anslaget. Jag ber att få särskildt upptaga till granskning hvarje af dessa
invändningar.
Nyttan af ständigt bestående diplomatiska beskickningar har, mig veterligen, icke blifvit bestridd, och behöfver således ej af mig vidlyftigt försvaras. Samtidigt med det nuvarande europeiska statsskicket, — för omkring 300 år sedan, — blef bruket af permanenta beskickningar infördt, och särdeles vid tiden efter Westfaliska fredens af: slutande af alla oberoende stater allmänt antaget. I jemnbredd med civilisationens framsteg har det alltsedan utvecklat sig, och torde af hvarje upplyst och opartisk person anses snarare som ett statsbehof än som en statslyx. Det bästa beviset härför torde vara det som hemtas derutaf att detta bruk af alla stater iakttaga, så val i den nya som i den gamla veriden, under den republikanska så väl som under den monarkiska styrelseformen, i konstitutionella så val som i despotiskt stater. Det större eller mindre omfånget af donna representation bestämmes naturligtvis hufvudsakligen af hvarje stats egna tillgångar och behof; men tillbörligt afseende måste äfven fästas på iakttagandet af reciprocitet, och det beror icke i alla händelser af hvarje stat att sjelf härom bestämma, utan nödsakas den ofta rådfråga hvad som lämpar sig för en annan stat, hvilken härutinnan kan hysa en olika uppfattning. Det är på denna ömsesidiga aktning för hvarandras åsigter som upprätthållandet af det göda förståndet staterna emellan ytterst hvila!', och omsorgen om bibehållandet af detta göda förstånd och aflägsnande af hvarje anledning till billigt missnöje utgöra diplomatiens hufvudsakliga uppgifter. Det synes mig vara på dessa förhållanden som omdömet, huru många permanenta beskickningar de förenade rikena höra underhålla, måste grundas. Det påstående har blifvit framstäldt att dessa borde inskränkas till stormakterna och till de närmaste grannländerna. Donna åsigt, som vid första påseendet kan synas hafva något skål för sig, torde likväl svårligen kunna försvaras. Man behöfver endast påminna sig, att hela det Europeiska statsförbundets interesse!! uti många afseende!! äro så solidariska, att det ofelbart vore ensidigt att vara representerad hos alla dess medlemmar. De enda undantag jag i sådant afseende skulle anse mig berättigad föreslå vore de, hvilka så godt som framtvingas genom från ändra makters sida uteblifven diplomatisk representation, såsom förhållandet varit med Grekland, Schweitz, Saxen, Wurtemberg, Baden och en del mindre tyska stater. Ty om äfven, under vanliga förhållanden, de
8 Bil. N:o 2 till Korujl. May.ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1868.
förenade rikena icke kunna hafva betydliga politiska angelägenheter att hos en del af de europeiska regeringarne bevaka, finnes dock öfverallt kommersiella och individuella interesse!! att iakttaga, och dessutom är kostnaden för våra beskickningar hos de af dessa regeringar, hos Indika vi ega representanter, jemförelsevis så ringa, att den icke bör kunna anses uppväga olägenheterna och obehaget af ett formelt frånträdande å vår sida af all rättighet att deltaga i ordnandet af Europas allmänna angelägenheter, såsom det otvifvelaktigt lcomme att uppfattas, om vi skulle besluta att på en gång indraga ett större antal af våra beskickningar. Icke heller får man lemna ur sigte de verkliga olägenheter, som för våra landsmän, under vistande i dessa länder, äfvensom med afseende å deras affärsförhållanden inom desamma, ofelbart skulle uppstå om der från hemlandet icke funnes anställd en officiel organ som innehade en ställning hvilken satte denne i tillfälle att kunna gorå deras talan gällande.
Detta biträde, som af våra beskickningar icke sällan och merendels med framgång lem nas, skulle med all säkerhet komma att känbart saknas, ehuru det nu oftast förblifver obemärkt af andra, än af dem hvilka det personligen kommer till godo. Det ligger nemligen i sakens natur att fullgörandet af de tjenstepligter, hvilka tillkomma den diplomatiske tjenstemannen, icke lika lätt och på samma sätt kunna offentligen styrkas, som uppfyllandet af de åligganden, hvilka utgöra föremål för andre inom riket anstälde tjenstemäns verksamhet, och det är sannerligen icke på antalet af afgifna rapporter som omdömet om en diplomats mer eller mindre nyttiga verksamhet på sin plats kan och bör bero. Han kan, om han rätt uppfattar sitt kall, och af sin regering sättes i tillfälle att intaga en ställning som bereder honom förtroendefullt tillträde till de maktegande, och ett oberoende samt aktningsbjudande uppträdande i umgängeslifvet, stundom genom ett kort samtal uträtta mera till sitt lands och sina landsmäns gagn, än genom de bäst genomtänkta och skickligast affattade skrivelser. Men för detta ändamål måste han kunna lefva på en fot af jemnlikhet med de personer, med hvilka han har att samtala och underhandla, och en underordnad ställning har i dessa af~ seenden ett mera hämmande inflytande än man i allmänhet utan egen erfarenhet kan föreställa sig. Väl har det blifvit sagdt, att i närvarande tid då publiciteten vunnit en sådan utsträckning, äfven uti de länder som ännu ej lyckats förskaffa sig alla tryckfrihetens fördela!, blir diplomatien mer och mer öfverflödig, då alla märkliga tilldragelser ögonblickligen bringas till allmänhetens kännedom, och uppgifter om motiverne till de beslut som blifvit fattade ingalunda saknas. Med fullt erkännande af det störa omfång som publiciteten vunnit och af den de partiella olägenheterna långt öfvervägande och fördelaktiga nytta den utöfvat, vågar jag dock hysa den åsigt att långt ifrån att hafva gjort diplomatien öfverflödig, publiciteten snarare gjort densamma ännu merit nödvändig än förut; ty i främsta rummet lärer val aldrig äfven den mest upplysta och af den redligaste sanningskärlek lifvade press kunna undgå att stundom, om äfven oftast emot sin egen vilja, lemna missledande och emot det råtta förhållandet stridande uppgifter, och dernäst måste pressen, huru opartisk den äfven må bemöda sig
Bil. N:o 2 till Kongl. May.ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1868. V
om att vara, bekänna sig till en partiåsigt, som ligger till grund för den utgångspunkt, hvarifrån dess ofta, inom olika organer, vidt åtskilja uppfattningar och omdömen härflyta. Eu diplomat, som vet att uppskatta sitt värf och förstått att förskaffa sig den personliga ställning detsamma klöfver, har, i förra händelsen, tillgång till de säkraste källor, och kan i den sednare, genom sin egenskap af fremling och genom de förbindelser han med personer af olika politiska åsigter måste underhålla, med mera lugn och oberoende uppfatta de särskilda intrycken och deraf bilda ett på opartisk pröfning grundad! omdöme. Dessutom inträffar icke sällan ej allenast att diplomaten tidio-are än pressen och den störa allmänheten kommer i erfarenhet af hvad inom po- Uitikens område förehafves, hvilket man stundom på det omsorgsfullaste, af lätt insedda skal, måste åtminstone tills vidare söka förhemliga för alla andra, utan ock, hvad beträffar beslutade åtgärder eller ingångna överenskommelser, att de egentliga orsakerna dertill, på kännedomen hvaraf ligger så väsendtlig vigt, endast för honom blifva bekanta. Att donna åsigt om diplomatiens nytta allmänt gjort sig gällande, torde bäst bevisas deraf att donna hjelpkälla af alla stater fortfarande begagnas: ty icke bör man kunna tro att då dessa, hvar och en i mån af sitt behof och sina tillgångar, men alla utan undantag, fortfarande begagna sig af diplomatiska ombud, de endast tillfredsställa en nyck eller följa ett gammalt bruk, och att de, blott för några få individers nöje och beqvämlighet, med betydliga kostnader i fremmande länder underhålla en, då den sammanräknas, ganska betydlig personal. Hvad som af hela den civiliserade verlden är antaget och tillämpad!, kan icke gerna i grunden vara oriktigt, och det skulle ligga alltför mycken egenkärlek uti att föreställa sig att vi, om vi följde egna vägar, kunde ordna dessa förhållanden på ett bättre och klokare sätt än hela den öfriga verlden. Jag måste häraf draga den slutsats att de utgifter, som svenska statsverket för underhållet af dess diplomatie vidkännes, hvarken äro obehöflig^ eller oberättigade.
Jag öfvergår nu till frågan huruvida det belopp, som svenska statsverket anslå o-it till den diplomatiska representationen, kan anses alltför högt, och såsom för de skattdragande i betydlig mån tryckande. Det förefaller mig riktigast att härvid betrakta detta anslag helt och hållet för sig sjelf och icke i förening med öfriga skattetitlar; ty, om ock anslagen till samtlige hufvudtitlarne uppgå till ett ganska betydlig! belopp och för de skattdragande kunna kännas tryckande, vore det likväl obilligt att lösrycka en enda Hufvudtitel, — och af alla den minst kostsamma och den enda för hvilken någon förhöjning på 11 år icke hlifvit begärd, — för att förklara att det är denna som utgör deri tunga hvaröfver klagan föres. När man sålunda betraktar denna Hufvudtitel per se, känner jag ingen bättre jemförelse- och beräkningsgrund än folkmängdens. Enligt sednaste officiel uppgift af den 31 December 1866, utgjorde Sverige” folkmängd ett antal af 4,160,677 personel-. När man på den fördelar det anslag af” 479,200 R:dr lian!, som till Utrikes-Departementet utgår, finner man att den skatt som drabbar hvarje innevånare belöper sig i det närmaste till 1 U öre. Detta belopp i och för sig sjelf! torde ej kunna anses särdeles högt, och sådan! måste omdöme!
Bill. till Riksdagens Prat. 18t>8. 1:a Samt. Pa Afd.
10 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1868.
ännu mera blifva, om man jemför detsamma med hvad som för enahanda föremål i andra länder utbetalas. För att undvika alltför stor vidlyftighet, måste jag inskränka donna jemförelse till de länder, hvilkas exempel blifvit åberopadt såsom efterföljansvärdt, och med hvilka Sverige anses lämpligen kunna ställas i bredd, nemligen Belgien, Holland, Danmark, Portugal och Bayern, hvartill jag vill foga tvenne större länder: Frankrike och England, för att visa att äfven derstädes förhållandena på det hela äro ungefärligen enahanda.
Bo Belgien. Enligt sednast^ uppgift utgjorde detta till sitt område obetydliga, men tätt befolkade, lands folkmängd ett antal af nära 5 millioner personel-.
Budgeten för detta lands Utrikes-Departement uppgår för år 1868 till 3,456,812 francs. Men då häruti ingå anslag till Konsulaterna, Sjöfarten, Fiskerierna m. fl. för vår motsvarande budget främmande föremål, upptagas här endast följande titlar, nemligen:
Bo Central-Administrationen................................................. Francs 204,300
2:o Traktamenten till diplomatiska embete- och tjensteman » 694,470
3:o Rese- och Kurir-kostnader ............................................ » 70,500
4:o Post- och Telegraf- med flera kostnader 99,750 francs, men då häruti äfven dylika ersättningar tilll Konsulaterna äro inbegripna, upptages bär blott.................... » 58,000
5:o Särskilda Beskickningar................................................... » 47,000
Summa Francs 1,074,270;
hvarvid bör anmärkas att ingen pensions-stat finnes bär uppförd, såsom utgående från anslagen till Finans-Departementet.
Då Belgiens folkmängd den 3 1 December 1864 utgjorde 4,940,000 menniskor, gör detta anslag ungefär 21| cent!nies, eller något öfver 15 öre för hvarje innevånare.
2:o Holland. Utrikes-Departementets för år 1868 föreslagna utgifts-stat utgör 517,484 Holländska Floriner, men äfven här måste en del, för vår uppställning af budgeten fremmande, utgifter frånräknas och upptagas derföre endast följande titlar:
Bo Central Administrationen................................................... Floriner 64,850
2:o Traktamenten till diplomatiska embete- och tjensteman » 260,000
3:o Rese- och utrustningskostnader omkring........................ » 10,000
4:o Post- och Telegraf- med flera kostnader omkring ...... » 10,000
5ro Utomordentliga Beskickningar.......................................... » 3,000
6:o Pensioner och expectance-traktamenten........................... » 60,934
7:o Oförutsedda utgifter m. in........... » 12,000
Summa Floriner 420,784.
Fördelad t på Hollands folkmängd, som den 31 December 1865 beräknades till
3,735,000 personer, belöper på hvarje innevånare en qvot af något öfver 11 cents, eller i det närmaste 17 öre.
Bil. N:o 2 till Kongl. Ma,j:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1868. 11
3:o Danmark. Den för detta land för åren 1867—1868 voterade budget upptager en summa af '180,230 Rigsbanksdaler, hvarifrån dock bör afräknas 40,000 Rbdlr, utgående till ett föremål, hvilket i Sveriges motsvarande budget icke är upptaget. Återstoden blir då, fördelad i följande Hufvudtitlar:
4:o Central-administrationen .................................................... Rbdlr 4 6,930
2:o Traktamenten och extra utgifter......................................... » 4 32,600
3:o Öfriga utgifter.......................... » 20.700
Summa Rbdlr 4 70,230, eller i svenskt Riksmynt 340,460 R:dr.
Då Danmarks folkmängd, efter det sednaste fredsslutet, upptages till 4,608,095 innevånare, blifver, efter samma beräkningsgrund som bär ofvan, den på hvarje af dem fallande andelen något mera än 24 öre. Härvid bör dock märkas att å Danmarks utrikes budget icke är uppförd Utrikes-Ministerns aflöning, ej heller den diplomatiska pensions-staten, hvilka begge utgiftstitlar äro på annat ställe i budgeten upptagne. Enligt fullt tillförlitlig uppgift utgjorde dessa belopp i sistlidne Augusti månad:
4:o Utrikes-Ministerns lön.................................................. Rbdlr 42,000: —
2:o Diplomatiska pensions- och expektans-arvoden............ » 28,7 0 5: 38.
Summa Rbdlr 40,705: 38 eller omkring svenskt Riksmynt 84,400 R:dr.
Dessutom upptagas ep del af utgifterna under danska Utrikes-Departementet, som till siffran icke kunna på förhand bestämmas, endast kalkulationsvis, så att den verkliga utgiften icke kan bestämdt beräknas. Aldraminst uppgår den dock till 424,860 R:dr R:mt, hvarigenom det på hvarje person af folkmängden belöpande bidrag kan antagas utgöra något mera än 26 öre.
4:o För Bayern, hvars befolkning vid slutet af år 4864 utgjorde omkring 4,7 50,000 innevånare, är anslaget till Utrikes-Ministeren 472,74 2 Flori ner, och utgör sålunda i det närmaste 15 öre för hvarje person.
5:o För Portugal åter, med 4,350,000 innevånare, synes utgiften, för hvarje af dessa beräknad, uppgå till omkring 23 öre.
Man skulle föreställa sig att uti länder med större befolkning qvoten på hvarje innevånare herde vara mindre. Att så emellertid icke alltid är förhållandet, visas af följande tvenne exempel:
6:o Frankrike. De år 1866 till Utrikes-Ministerium i detta land beviljade anslag uppgå till 4 2,783,200 francs. Likasom i förut omförmäla fall måste dock äfven bär afskiljas en stor del för vårt Utrikes-Departements budget främmande anslagsposter. De återstående, som hos oss finna sin motsvarighet, utgöra i rundt tal en summa af
9,600,000 francs, hvilka, efter bär ofvan tillämpade grunder, och med beräkning af folkmängden, enligt sednaste för mig tillgängliga folkräkning af 4862, till 37,472,000 innevånare, fördelas på hvarje person med 25f centimes, motsvarande i det aldra närmaste 4 9 öre.
12 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1868.
7:o. I England belöper sig qvoten till omkring dubbelt mot i Frankrike eller till ungefärligen 37^ öre.
Emot dessa beräkningar, som ej kunna vara annat än approximativa, torde möjligen i vissa fall, då det varit ganska svårt att urskilja huru stor del af ett anslag faller inom det egentliga diplomatiska gebietet, en och annan anmärkning kunna framställas, men jag tror mig kunna såga att beräkningen af de främmande ländernas anslag snarare är för låg än för hög, och att den icke i någon väsendtlig mån afviker från råtta förhållandet.
Af hvad sålunda blifvit anfördt, torda vara ådagalagdt att anslagen till detta föremål äro uti Sverige mindre tryckande än uti något annat dermed jemförlig! Europeiskt land. Att här anföra exemplet af Schweitz, torda icke vara i något afseende lämplig!: donna republik underhåller endast 4 diplomatiska sändebud, nemligen Ministrar i Frankrike, Italien och Preussen samt en Chargé d’Affaires i Wien, hvilkas sammanräknade aflöning uppgår blott till I 16,000 francs, utgörande icke fullt 4 öre för hvarje innevånare. Men man må icke förgäta att denna stats neutralitet är af hela Europa erkänd och garanterad, och dess beskickningar hafva också mera att vårda kommersiella och individuella än egentligen politiska interessen.
Sedan jag nu utveckla! förhållandet på det hela mellan anslagen till vårt diplomatiska departement och fremmande länders, återstår att tillse huru med de särskilda traktamentena för de diplomatiska embete- och tjenstemännön förhåller sig. Jag torde härvid i framstå rummet få anmärka, att under det aflöningarne till Kongl. Maj:ts beskickningar i utlandet i allmänhet, äfven efter den förhöjning som år 1858 egde rum, icke äro högre än de voro redan för 40 ä 50 år tillbaka, hafva de nästan öfverallt annorstädes under donna tid mast icke obetydligt höjas, med undantag af de från England, hvilka i allt fall ännu, öfverhufvud taget, äro särdeles mycket högre än för öfriga länder. Orsakerna dertill äro lätt tunna: dels hafva de snabbare och fattare kommunikationerna i icke ringa grad utvidga! de internationella förbindelserna och i betydlig mån ökat antalet af resande landsman, dels har värde! af den metalliska valutan, af kapitalet i jemförelse med produkten, så val i Europa som i den öfriga vedel en, betydlig! fallit. När sålunda, för ett århundrade sedan, Svenska Ministern i Paris både sig anslaget ett traktamente af 7,000 R:dr Hand». Banco, torde, utan beskyllning för öfverdrift, tryggt kunna påstås, att donna summa för hans lefnads- och representationskostnad var långt mera tillräcklig än det traktamente af 16,000 Kali- Hamb. Banco, som han nu uppbär.
Vid framställningen af våra diplomatiska agenters aflöning i jemförelse med utlandets, anhåller jag underdånigst att få förutskicka den anmärkningen, att det icke kan falla mig mera än någon annan in, att i afseende å beloppet af de traktamenten som böra tillkomma våra Ministrar sammanställa desse med vissa större makters Ambassadörer och Ministrar, likasom, å andra sidan, det ej bör förbises att i några länder, der aflöningarne utgå med lägre belopp än hos oss, såsom t. ex. i Belgien och Holland, svårighet sällan gifves att träffa personel- som med öfriga önskvärda egenskaper förena betydlig enskild för-
Bil. N:o 2 till Rongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1868.
mögenhet, hvilken de villigt använda för att vinna hedrande och ansedda ställningar i utlandet. Hos oss, — donna omständighet är allt för väl känd för att tarfva en närmare utveckling, — är detta icke förhållandet: antalet af personer, som kunna offra någon betydligare enskild inkomst åt sådana föremål, är ganska ringa och, såsom jag vid mer än ett tillfälle haft anledning yttra, det skulle synas mig i alla afseende:! mindre välbetänkt att nedsätta våra aflöningar under de länders med hvilka vi kunna gorå anspråk på att jemföras, enär deraf endast blefve en följd, att de diplomatiska tjenst erna komma att utgöra ett monopolium för den enskilda förmögenheten, och att, vid deras tillsättande, en bjudande nödvändighet föreskrefve att i främsta rummet taga tjänstemännens förmåga att sjelfva till stor del bekosta sina utgifter i betraktande.
Jag anhåller nu att få öfvergå till en framställning af de diplomatiska aflöningarne i främmande länder, hvarvid specifika uppgifter likväl icke från alla håll varit tillgängliga.
Vid förvandling af de olika myntslagen äro kurserna beräknade i rundt tal utan anspråk på en alltför minutiös noggrannhet. Således är en franc och ! italiensk lira beräknad till 70 öre; 1 holländsk florin till 1,50 R:dr Runt; I £. St. till 17,50 R:dr R:mt; 1 thaler preussisk courant till 2,66 R:dr R:mt; 1 spansk escudo till 2,65 francs — 1,86 R:dr R:mt; 3 milreis till 1 £. St., efter hvilken kurs de portugisiska diplomaterna uppbära sin aflöning; 1 dansk Riksbanksdaler till 2 R:dr R:mt; I silfverrubel till’2,50 R:dr Runt; och 1 amerikansk dollar till 3,60 R:dr Runt, emedan aflöningarne för Förenta Staternas diplomater utgå i guld.
Jt' Iso. Belgien.
I detta land representeras de förenade rikena af en Minister-Resident, som i
donna egenskap uppbär 4,000 Ridt Hamb. Banco, eller.................. R:mt R:dr 16,000.
Danmark har i Brussel intill nu haft en Chargé d Affaires, tillika anställd i Haag, som åtnjutit 6,000 Riksbanksdaler, eller .................................... 12,000.
England: en Envoyé och 2 Legations-Sekreterare, hvilkas aflöningsförmåner uppgå till 4,750 £. St., eller........................................................................ 83,125.
Frankrike: en Envoyé och 2 Legations-Sekreterare, som aflönas med 102,000 francs eller ............................................................................................ 71,400.
Förenta Staterna aflöna en Minister-resident och en Legations-Sekreterare med tillsammans 9,000 dollars eller..................................................................... 32,400.
Italien: en Envoyé och 1 Legations-sekreterare, som erhålla 43,000 lire, eller.............................................................................................................. 30,100.
Nederländerna: en Envoyé, 1 Legations-Sekreterare och 1 Chancelier,
22,500 floriner, eller ........................................................................................... 33,750.
Portugal aflönar en Envoyé och 1 Legations-Sekreterare med 3,900 milreis, eller ....................................,......................................................................... 22,750.
1 4 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om, Statsverket 1868.
Preussen har anstäld en Envoyé och 2 Legations-Sekreterare, som erhålla 17,100 thaler, eller.......................................................................Kant Rzdr 45,480.
Rysslands beskickning, som utgöres af en Envoyé och 2 Legationssekreterare, har sig anslaget 24,786 sifverrubel, eller .................................... 61,965.
Spanien aflönar en Envoyé och 2 Legations-Sekreterare med 22,800 escudos, eller ....................................................................................................... 42,408.
För Österrike saknas specifika uppgifter, så att det exakta beloppet för hvarje beskickning icke kan uppgifvas: det synes dock öfverhufvud vara lika med Preussens.
2:i». Danmark.
Kongl. Maj:ts beskickning i Köpenhamn består af en Envoyé med 9,000 R:dr och I Legations-Sekreterare med 1,000 K:dr Hamb. Banco, tillsammans 10,000 K:dr Hamb. Banco................................................................................... Kant R:dr 40,000.
Belgien, hvars Minister-resident tillika är anställd i Stockholm, anslår till honom 20,000 francs, eller.............................................................................. 14,000.
Englands beskickning med en Envoyé och 2 Legations-Sekreterare är upptagen till 4,750 £. St., eller................................................................................. 83,125.
Frankrikes beskickning: en Envoyé och 1 Legations-Sekreterare, aflönas med 60,000 francs, eller............................................................................ 42,000.
Förenta Staterna: en Minister-resident och 1 Legations-Sekreterare 9,000 dollars, eller.............................................................................................................. 32,400.
Italien anslår åt en Minister-Resident och 1 Legations-Sekreterare
32,000 lire, eller ............................................................................................... 22.400.
Nederländerna: Minister-Resident, tillika anstäld i Stockholm, 11,000 flori ner, eller ........................................................................................................... 16,500.
Portugals beskickning, äfven anstäld i Stockholm, består af en Minister- Resident och 1 Legations-Sekreterare, som tillsammans uppbära 3,700 milreis, eller...........................................................................................................■.............. 21,583.
Preussen har en Envoyé och 1 Legations-Sekreterare, som aflönas med 11,900 thaler, motsvarande.................................................................................. 31,654.
Rysslands beskickning med en Envoyé och 2 Legations-Sekreterare aflönas tillsammans med 23,114 silfver-,ubel, eller ........................................ 57,785.
Spanien: en Minister-Resident och 1 Legations-Sekreterare med 11,800 escudos, eller............................................................................................................ 21,948.
3:o. England.
Från de Förenade rikena finnas bär anstäld en Envoyé med 16,000 R:dr, 1 Legations-Sekreterare med 2,000 R:dr: 1 Militär-Attaché med 1,200 R:dr och en Legations-Predikant med 1,000 Rall Hand,. Banco. Dessa begge sednare personel'
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1868. 1 i)
torde dock ej böra intagas i beräkningen, då motsvarande tjensteman icke äro uppförda under nedannämnde länders diplomatiska agenter. Den egentliga kostnaden för Kongl.
Maj.-ts beskickning utgör sålunda 18,000 R:dr Hamb. Banco, eller R:mt R:dr 72,000,
Belgien ållon ar bär en Envoyé och 1 Legations-Sekreterare med
71,000 francs, eller ......................................................................................... 49,70 0.
Danmarks beskickning: en Envoyé och 1 Legations-Sekreterare, uppbär 26.200 Rigsbankdaler, eller .......................................................................... 52,400.
Frankrike: en Ambassadör och 4 Ambassad-Sekreterare, med tillsammans 316,000 francs, eller................................................................................. 221,200.
Förenta Staterna: en Envoyé och 2 Legations-Sekreterare med 2 1,625 dollars, eller ........................................................................................................... 77,850.
Italien: en Envoyé och 2 Legations-Sekreterare, med 1 16,000 lire eller 81,200.
Nederländerna: en Envoyé och 1 Legations-Sekreterare 35,000 Honnör, eller .................................................................................................. 52,500.
Portugals beskickning, som består af en Envoyé och 1 Legationssekreterare, har sig anslaget 13,400 milreis, eller ......................................... -78,166.
Preussen aflönar sin Ambassadör och de vid Ambassaden anstälde tjensteman med 51,500 thaler, eller ....................................................................... 136,990.
Ryssland: en Ambassadör och 4 Ambassad-Sekreterare erhålla 79,935 silfver-rubel, eller ............................................................................................ 199,837.
Spaniens beskickning:! en Envoyé och 3 Legations-Sekreterare, uppbär såsom aflöning 47,800 escudos, eller .................................................. 88,908'
4:o. Frankrike.
Den aflönade personalen vid Svenska och Norska beskickningen utgöres af eu Envoyé, 1 Legations-Sekreterare och 1 Militär-Attaché. Såsom vid beskickningen i London upptagas endast de tvenne förstnämnde med samma aflöning som derstädes,
18,000 R:dr Hamb. Banco, eller..................................................... Knut R:dr 72,000.
Belgiens beskickning: en Envoyé och 1 Legations-Sekreterare, uppbär 64,500 francs, eller ............................................................................................ 45,150.
Danmark anslår till en Envoyé och 1 Legations-Sekreterare 24,000 Rigsbanksdaler, eller ............................................................................................ 48,000.
Englands Ambassadör, som bebor ett staten tillhörigt hotel, samt 3 Ambassad-Sekreterare uppbära 11,920 £. St., eller.............................................. 208,600.
Det torde förtjena omnämnas att de för engelska beskickningarne utgående extra utgifter, — hvaruti äfven ingå aflöning^!1 till Attachéer, — stiga till ganska betydliga belopp, och att enligt sednaste, från Mars 1866 till Mars 1867 gjorda beräkning, dessa utgifter vid Ambassaden i Paris beräknades till 3,315 £1. St. eller 58,012 R:dr Runt.
I(]
Bil. N:o 2 till Kong! Maj:ts Proposition Nio 1 om Statsverket 1868.
Förenta Staterna: En Envoyé och 2 Legations - Sekreterare uppbära 2 1,625 dollars, eller ................................................................................................ 77,850.
Italien aflunar en Envoyé och 3 Legations-Sekreterare med 154,000 lire, eller.................................................................................................................... 107,800.
Nederländerna: en Envoyé, 1 Legations-Sekreterare och 1 Chancelier
33,000 floriner, eller.............................................................................................. 49,500.
Portugal aflöna!’ 1 Envoyé och 2 Legations-Sekreterare med 8,840 milreis, eller ............................................................................................................... 51,566.
Preussens Ambassadör bebor ett staten tillhörigt hotel, och aflöningen för honom samt 2 Legations-Sekreterare och 2 Chanceliers utgår med 42,100 thaler, eller ............................................................................................................. 111,986.
Rysslands Ambassadör, som har fri bostad, samt 4 Ambassad-Sekreterare erhålla 65,405 silfver-rubel, eller............................................................... 163,512.
Svaniens Ambassadör och 3 Ambassad-Sekreterere, 67,200 .gscudos, eller......'..................................................................................................................... 124,992.
5:o Förenta Staterna.
Kongl. Maj:ts Envoyé härstädes, hvilken af Konsuls-fonden uppbär 3,000 R:dr flarn b. Banco, har på Ministerstaten 4,000 R:dr samma mynt, eller Runt R;dr 16,000.
Belgiens Minister-Resident uppbär 30,000 francs, eller......................... 21,000.
Danmark anslår till en Chargé (^Affaires 8,000 Rigsbanksdaler, eller 16,000.
Englands beskickning: en Envoyé och 4 Legations-Sekreterare, aflönas med 6,600 £, eller................................................................................................. 1 15,500.
Frankrike: en Envoyé och 3 Legations-Sekreterare uppbära 110,000 francs, eller.............................................................................................................. 77,000.
Italien: en Envoyé och 1 Legations-Sekreterare, 78,000 lire, eller 54,600.
Nederländerna: en Envoyé och 1 Chancelier, 14,000 floriner, eller...... 21,000.
Portugal: en Minister-Resident och 1 Legations-Sekreterare erhålla 4,200 milreis, eller ................................................................................................ 24,500.
Preussen: en Envoyé, 1 Legations-Sekreterare och 1 Chancelier, 23,100 thaler, eller................................................................................................................ 61,446.
Ryssland: en Envoyé och 2 Legations-Sekreterare, 25,695 silfverrubel, eller........................................................................................................... 64,237.
Spanien aflöna!- en Envoyé och 3 Legations-Sekreterare med 35,200 escudos, eller.......................................................................................................... 65,472.
ö:o Grekland.
1 detta land uppbär de förenade rikenas Chargé d’Affaires i denna egenskap endast ett belopp af 500 R:dr kläm b. Banco såsom fyllnad i General-Konsuls-aflönin-
17 Bil. N:o 2 till Kongl. May.ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1868.
gen, och kan således någon jemförelse med andra länder, med afseende å donna beskickning, icke ega rum.
7:o Hamburg.
Här har vår Minister-Resident, såsom sådan, ingen aflöning: hela hans traktamente utgår ifrån Konsuls-fonden.
8:o Italien.
Kongl. Maj:ts beskickning härstädes uppbär: en Envoyé, 3,500 R:dr Hamb. Banco (utom 2,500 R:dr Hamb. Banco såsom General-Konsul) och 1 Legations-Sekretcrare, 1,200 R:dr, tillsammans 4,700 R:dr Hamb. Banco, eller R:mt R:dr 18,800.
Belgiens beskickning i detta land består af en Envoyé och 1 Legationssekreterare, som erhålla 41,500 francs, eller ...................................................... 29,050.
Danmark, som på någon tid icke haft någon beskickning i Italien, har nyligen der anstalt en Envoyé, hvars aflöning jag icke bestämdt kan uppgifva.
England aflönar en Envoyé och 3 Legations-Sekreterare med 7,150
£ St., eller ............................................................................................................... 125,125.
Frankrike: en Envoyé och 3 Legations-Sekreterare, 137,000 francs, eller 95,900. Förenta Staterna: en Envoyé och 1 Legations-Sekretarare erhålla
13,800 dollars, eller ................................................................................................ 49,680.
Nederländerna: en Minister-Resident, 12,000 floriner, eller..................... 18,000.
Portugal: en Envoyé och 2 Legations-Sekreterare, 8,800 milreis, eller 51,333.
Preussen. Beskickningen i Florens, som består af en Envoyé, 1 Le-
gations-Sekreterare och 1 Chancelier, har sig anslaget 29,700 thaler, eller 79,002. Ryssland: en Envoyé och 2 Legations-Sekreterare erhålla 30,650
silfver-rubel, eller ...................................................................................................... 76,625.
Spaniens beskickning: en Envoyé och 2 Legations-Sekreterare, 31,800 escudos, eller................................................................................................................ 59,148.
9:o Nederländerna.
Vår Minister-Resident i Haag uppbär 4,000 R:dr Hamb. Banco,
eller ........................................................................................................ R:mt R:dr 16,000.
Belgien representeras i detta land af en Envoyé med 1 Legationssekreterare, som aflönas med 46,500 francs, eller ............................................. 32,550.
Danmark. Se Belgien.
England: en Envoyé och 2 Legations-Sekreterare erhålla 4,750 £ St., eller 83,125.
Bill. till Riksdagens Prot. 1968. l:a Sami. l:a Afd. 3
18 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket, 1868.
Frankrike: en Envoyé och 2 Legations-Sekreterare, 87,000 francs, eller 60,900.
Förenta Staternas anslag till en Minister-Resident och I Legationssekreterare utgör 9,000 dollars, eller .................................................................. 32,400.
Italien aflönar en Minister-Resident och 1 Legations-Sekreterare med
37,000 lire, eller......................................................................................................... 25,900.
Portugal. Se Belgien.
Preussen: en Envoyé, 1 Legations-Sekreterare och I Chancelier aflönas med 48,'100 thaler, eller ...................................................................................... 48,146.
Ryssland. Beskickningen består af en Envoyé och 2 Legations-Sekreterare, som erhålla 23,090 silfver-rubel, eller...................................................... 57,725.
Spanien anslår till en Envoyé och I Legations-Sekreterare 20,000 escudos, eller............................................................................................................... 37,200.
IO:o Portugal.
Äfven här uppbär Minister-Residenten, som i egenskap af General-Konsul aflönas med 2,500 R:dr Hamb. Banco, endast 1,000 R:dr Hamb. Banco å Ministerstaten, hvarföre någon jemförelse ej lämpligen kan ega rum.
ll:o Preussen.
Kongl. Maj:ts Envoyé uppbär 8,000 R:dr Hamb. Banco och Legations-Sekre-
teraren 1,000 R:dr, tillsammans 9,000 R:dr Hamb. Banco, eller R:mt R:dr 36,000.
Belgiens beskickning i Berlin, som består af en Envoyé och 1 Legations-Sekreterare, aflönas med 51,500 francs, eller.......................................... 36,050.
Danmarks beskickning i detta land har, under de sednare åren, icke varit på. normalt sätt ordnad: för närvarande utgör anslaget till en Envoyé och 1 Legations-Sekreterare omkring 15,800 Rigsbanksdaler, eller ............... 31,600.
Englands Ambassadör och 3 Ambassad-Sekreterare uppbära 8,500 £ St., eller.................................................................................................................. 148,750.
Frankrike aflöna!’ en Ambassadör och 3 Ambassad-Sekreterare med
167,000 francs, eller..................... .......................................................................... 116,900.
Förenta Staterna: en Envoyé och 1 Legations-Sekreterare, 13,800 dollars, eller.............................................................................................................. 49,680.
Italien: en Envoyé och 2 Legations-Sekreterare, 129,000 lire, eller... 90,300.
Nederländerna: en Envoyé och 1 Legations-Sekreterare, 26,500 florin er, eller ................................................................................................................. 39,750.
Portugal: en Envoyé och 1 Legations-Sekreterare uppbära 3,400 milreis, eller............................................................................................................... 19,833.
Ryssland aflöna!- en Envoyé och 3 Legations-Sekreterare med 40,854 silfver-rubel, eller................................................................................................... 102,135.
19 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket, 1868.
Spaniens beskickning härstädes består af en Envoyé och ! Legationssekreterare, och utgör anslaget 24,600 escudos, eller....................................... 45,756.
12:o Hyssland.
Kongl. Maj:ts Envoyé i detta land erhåller 15,000 R:dr Hamb. Banco, och
Legations-Sekreteraren 2,000 B:dr, tillsammans 17,000 R:dr Hamb. Banco,
eller........................................................................................................ R:mt Ridt 68,000.
Belgien anslår till en Envoyé och I Legations-Sekreterare 71,000 francs, eller.................................................................................................................. 49,700.
Danmark. Anslaget till en Envoyé och 1 Legations-Sekreterare är för närvarande 26,800 Rigsbanksdaler, eller...........................................1............ 53,600.
England underhåller här en Ambassadör och 4 Ambassad-Sekreterare med 1 1,000 £ St., eller........................................................................................ 192,500.
Frankrike: en Ambassadör och 3 Ambassad-Sekreterare, 335,000 francs, eller .......................... 234,500.
Förenta Staterna: en Envoyé och 1 Legations-Sekreterare uppbära 16,800 dollars, eller................................................................................................. 60,480.
Italien: en Envoyé och 2 Legations-Sekreterare ahönas med 116,500 lire, eller.................................................................................................................... 81,550.
Nederländerna: en Envoyé och 1 Legations-Sekreterare, 31,000 floriner, eller.......................................... 46,500.
Portugal: en Envoyé och 2 Legations-Sekreterare erhålla 8,500 milreis, eller............................................................................................................................. 49,583.
Preussen. Beskickningen består af en Envoyé, 2 Legations-Sekreterare och 3 Chanceliers, som aflönas med tillsammans 51,300 thaler, eller ............ 136,458.
Spanien anslår till en Ambassadör och 3 Ambassad-Sekreterare 52,200 escudos, eller............................................................................................................... 97,092.
13:o Spanien.
Kongl. Maj:ts Minister-Resident härstädes uppbär 4,000 R:dr Hamb. Banco, eller ......................................................................................................... Bunt R:dr 16,000.
Belgien aflönar en Minister-Resident med 22,000 francs, eller ............ 15,400.
Danmark underhåller här för närvarande ingen beskickning.
England: en Envoyé och 2 Legations-Sekreterare uppbära 6,450 £ St., eller ............................................................................................................... 112,875.
Frankrike: en Ambassadör och 3 Ambassad-Sekreterare, 178,000 francs, eller................................................................................................................. 124,600.
Förenta Staterna: en Envoyé och 1 Legations-Sekreterare, 13,800 dollars, eller
49,680.
20 Bil. N:e 2 till Kongl. Maj;ts Proposition N:o 1 om Statsverket, 1868.
Italien: en Envoyé och 1 Legations-Sekreterare, 70,000 lire, eller 49,000.
Nederländernas Minister-Resident, 1 0,000 floriner, eller ........................ 15,000.
Portugal anslår till en Envoyé och 2 Legations-Sekreterare 9,000 milreis, eller .............................................................................................................. 52,500.
Preussen: en Envoyé, 1 Legations-Sekreterare och 1 Chancelier aflönas med 22,200 thaler, eller .............................................................................. 59,052.
Ryssland: en Envoyé och 2 Legations-Sekreterare, 44,831 silfverrubel, eller.................................................... 112,077.
14:o Tnrkiet.
Kongl. Maj:ts Envoyé uppbär, — förutom 2,500 R:dr Hamb. Banco å Konsuls-fonden, — en aflöning af 4,500 R:dr; Legations-Sekreteraren, 1,200 R:dr och Drogmannen, 1,000 R:dr utöfver de honom å Konsulsfonden an slag ne 500 R:dr, summa 6,700 R:dr Hamb. Banco, eller .......................................... Runt R:dr 26,800
Belgiens beskickning, som består af en Minister-Resident, 1 Chancelier och 2 Drogmän, aflönas med 45,970 francs, eller ............................................. 32,179
Dessutom upptager budgeten ett anslag af 8,030 francs = 5,62 I R:dr Runt ”till en Drogman och andra tjensteman i Orienten.”
Danmarks angelägenheter i Constantinopel äro för närvarande åt Kongl.
Maj:ts beskickning uppdragna.
England, hvars beskickning består af en Ambassadör och 6 diplomatiska tjensteman, — förutom Drogmän, hvilkas aflöning ej bär inbegripas, —
anslår för detta ändamål 10,800 £ St., eller .................................................. 189,000.
De extra utgifterna vid denna beskickning äro särdeles höga, och enligt den från Mars 1866 till Mars 1867 uppgjorda beräkning uppgingo de till 10,092 £ St., eller.................................................................................................. 176,610.
Frankrike: en Ambassadör och 3 Ambassad-Sekreterare uppbära, — utom anslaget till Drogmän, — 167,000 francs, eller...................................... 1 16,900.
Förenta Staterna aflöna en Minister-Resident och 1 Legations-Sekreterare, — förutom Drogmän, — med 10,500 dollars, eller.............................. 37,800.
Italien har anslagit för en Envoyé och 3 Legations-Sekreterare, — förutom Drogmän, — 93,000 lire, eller............................................................... 65,100.
Nederländerna: en Minister-Resident, Drogmän och Tolkar, 20,200 floriner, eller............................................................................................................... 30,300.
Portugal synes för närvarande icke vara i Constantinopel representeradt.
Preussens beskickning: en Envoyé, I Legations-Sekreterare, 3 Chancellers och 2 Drogmän, uppbär 36,500 thaler, eller.......................................... 97,090.
Ryssland. Beskickningens personal, bestående utom Ambassadören af 14 högre och lägre tjensteman, uppbär 69,500 silfver-rubel, eller..".............. 173,750
21 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1868.
Spaniens beskickning: en Envoyé och 4 tjensteman, erhåller i aflöning 17,400 escudos, eller..........................«....................................................................
32,364.
15 so Österrike.
Kong!, Maj:ts härvarande Envoyé, som äfven är ackrediterad i Munchen, erhåller 1 1,000 R:dr och Legations-Sekreteraren 1,200 R:dr, tillsammans 12,200 R:dr
Ilamb. Banco, eller................................................................................. R:mt R:dr 48,800.
Belgien aflönar en Envoyé och 1 Legations-Sekreterare med 51,500
francs, eller .............................................................................................................. 36,050.
Danmark representeras för närvarande af en Envoyé, som uppbär
10.000 Rigsbankdaler, eller................................................................................... 20,000.
England: en Ambassadör och 4 Ambassad-Sekreterare uppbära tillsammans 11,150 £ St., eller.................................................................................. 195,125.
Frankrike: en Ambassadör och 3 Ambassad-Sekreterare, tillsammans
228.000 francs, eller.............................................................................................. 159,600.
Förenta Staterna: en Envoyé och 1 Legations-Sekreterare erhålla 13,800
dollars, eller............................................................................................................. 49,680.
Italien anslår till en Envoyé och 2 Legations-Sekreterare 131,000
lire, eller................................................................................................................... 91,700.
Nederländerna: en Envoyé och 1 Legations-Sekreterare, 21,000 fiori-
ner, eller..................................................................................................................... 31,500.
Portugal: en Envoyé och 1 Legations-Sekreterare, 3,400 milreis, eller 19,833. Preussen: en Envoyé, 2 Legations-Sekreterare och 2 Chanceliers af-
lönas med 38,400 thaler, eller .............................................................................. 102,144.
Ryssland. En Ambassadör och 4 Ambassad-Sekreterare uppbära tillsammans 74,565 silfver-rubel, eller........................................................................ 186,412.
Spanien: en Envoyé och 2 Legations-Sekreterare, 28,600 escudos, eller 53,196.
Efter donna utredning, hvilken måste tillerkännas synnerlig vigt, då alldeles uppenbart är att Eders Kongl. Maj:ts diplomatiska ombud, hvilka till största delen icke ega någon betydligare förmögenhet att i statens tjenst uppoffra, likväl måste kunna intaga en med afseende å ej allenast statens värdighet, utan ock dess interessens bevakande med andra makters representanters jemförlig ställning,7 lärer det få medgifvas, att de Förenade Rikenas diplomatiska tjensteman aflöningar vid den år 1858 beslutade reglering, hvilken, med få förändringar, ännu tillämpas, blifvit bestämda efter en på riktiga grunder fotad medelberäkning: långt ifrån så höga som de flesta andra makters, men icke heller så låga som 2 eller 3 bland dessa ansett sig kunna bestämma. Denna grundsats synes mig också vara fullkomligt logisk: hvarken bör det kunna falla oss in att täfla med stormakterne, ej heller höra vi underkasta våra ombud att i htifvudstäder der lefnadskostnaden under sednare tider stigit till en förut okänd höjd, uppträda med en* sparsamhet som för dem sjelfva blefve tryckande, och på deras
22 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1868.
sociala ställning och förhållande till de kretsar, inom hvilka de höra söka sitt umgänge, skulle utöfva ett menligt inflytande.
Om emedlertid Eders Maj:t täckes besluta att någon minskning af anslaget bör, till lättande af statens börda, ega rum, kan sådant icke ske annorlunda än antingen genom nedsättning af de hittills utgående traktaments-beloppen, eller genom indragning af en eller annan post, eller dess sammanslående med en annan, då samma diplomatiska ombud borde hos tvenne särskilda regeringar ackrediteras. Jag skall försöka att i det underdåniga förslag jag nu har att afgifva gå Eders Maj:ts i detta afseende mig bekanta Nådiga afsigter till mötes, så vidt jag anser det med statens och tjenstens nytta förenligt; men anhåller att förut få yttra några ord om de grundsatser, på hvilka jag härvid hardt städja mig.
Hvad beträffar nedsättning af traktaments-beloppen, kan jag icke föreställa mig, och har ej heller hört yrkas, att en sådan borde drabba de nuvarande innehafvarne, som deraf skulle försättas i den mest kritiska belägenhet. Ingenting är nemligen förenad! med större svårighet, och ännu mera i utlandet än hemma, då man bekläder ett offentligt embete, än att inskränka de utgifter, som man under åratal kunnat bestrida, så val med afseende å bostad som lefnadssätt i öfrig!, och den störa allmänheten, som ej har sig bekant de orsaker som dertill skulle gifva anledning, vore alltid färdig att tillskrifva en dålig och illa beräknad hushållning från diplomatens sida, hvad so in vore en följd af minskad inkomst; ett omdöme hvilket ej kunde annat än menligt inverka på hans anseende, och möjligen äfven på den kredit, hvaraf han till utförande af från sin regering erhållna befallningar, stundom är i behof. Äfven för en efterträdare blifver det alltid svårt att i någon betydlig män inskränka sin lefnadskostnad mot sin företrädares, men detta kan emedlertid ske med relativt mindre olägenhet, och utan att hans personliga kredit derigenom sättes på spel. Jag antagen således att Riksdagens, likasom Eders Kongl. Maj:ts afsigt är att de nedsättningar jag kommer att föreslå först vid de nu anställde innehafvarnes successiva afgång bör inträda.
Att helt och hållet afbryta de diplomatiska förbindelserna med vissa stater tror jag icke blifvit mera allmänt ifrågasatt. Med afseende å Ministerplatsen i London, har blifvit yttradt den förmening, att densamma skulle kunna förenas med General- Konsuls-befattningen derstädes. För min del får jag förklara att jag anser detta alldeles overkställbar!. Ministern och General-Konsuln hafva en fullkomligt olikartad sfer för sin verksamhet, och att i ett land sådant som England, der de förenade rikena hafva så vigtiga, utvecklade och ingripande handels-intressen, sammanblanda de politiska och de kommersiella ärendernas skötande kunde ej blifva till annat än skada för det sätt hvarpå begge skulle handläggas. General-Konsuln i London är utan tvifvel den mest sysselsatte af alla våra konsulära embetsman: till bevis hvarå må anföras, att jemte honom sjelf, tre af honom aflönade tjensteman ständigt äro å kontoret sysselsatte, och att i vissa fall extra biträden måste anlitas. Att draga honom från donna verkningskrets, der hans närvaro ständigt är af nöden, för att tvinga honom in i det politiska utngängeslifvet, hvaråt han, i allt fall, blott kunde egna en inskränktare tid,
23 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1868.
vore ett säkert sätt att få begge befattningarne illa skötta. Dessutom skulle General- Konsuln härigenom gå i mistning om den instans som Ministern, i vissa vigtigare fall, bildar mellan honom och regeringen; och med de seder och bruk som i England äro gällande, och som det icke kan bero af oss att förändra, förefaller det nog ovisst om General-Konsuln alltid skulle kunna påräkna samma tillträde och samma inflytande som af Ministern erhålles och utöfvas. Jag måste, ensamt på dessa skäl, på det bestämdaste afstyrka ett afbrytande af det sedan sekler beståenda förhållandet.
Deremot har den mening mera allmänt blifvit uttalad att de förenade rikena i vissa länder kunde representeras af Ministrar af lägre rang och att flera missioner kunde sammanslås och anförtros åt en och samma person.
I första hänseendet hafva beskickningarne i Wien och Constantinopel egentligen blifvit framstälde såsom i sin nuvarande form mindre behöfliga. Hvad angår den förra tror jag icke att en förändring vore hvarken lämplig, politisk eller med antaget skick öfverensstämmande. Vid det Kejserliga hofvet i Wien bär Sverige alltsedan Westphaliska freden, — med de afbrott som af krigshändelser varit föranledda, -— alltid varit representeradt af en Envoyé, och ingen europeisk makt af någon betydenhet, ägor derstädes sändebud med lägre rang än Envoyé. Att vi skulle vara de första, som förändrade detta gamla bruk i afseende å en stat, hvilken, oaktadt de motgångar hvaraf den träffats, dock alltid bildar en af de förnämsta länkarne i det Europeiska Statsförbundet, skulle jag icke kunna anse välbetänkt, och min öfvertygelse är att en sådan förändring skulle, oberäknad! det mindre angenäma intryck den k om me att. förorsaka, kunna medföra verkliga olägenheter. Dessutom bör man alltid påminna sig, att hvarje sådan inskränkning skulle från den andra sidan finna sin motsvarighet, och medföra en likartad inskränkning uti antalet af främmande länders sändebud härstädes, så att en dylik åtgärd visserligen icke skulle för landet bilda eu lika säker ekonomisk vinst som för statsverket.
Sammanslåendet af flera beskickningar till en enda är en åtgärd, som val kan åstadkomma någon besparing, — ehuru ej så stor som man vid första påseendet föreställer sig, — men som icke saknar motsvarande olägenheter. Om man måste antaga att en person, som i hemlandet har två tjänster att skota, icke, äfven då han är fullt utrustad med duglighet och god vilja, kan förekomma att'den ena af dessa befattningar någon gång får stå tillbaka för den andra, så måste detta i en ännu högre grad blifva förhållandet om en och samma person samtidigt skulle utöfva tjenstebefattning uti tvenne länder. Huru ofta skall ej komma att inträffa, att då man till följd af oförutsedda händelser herde vara på det ena stället, man befinner sig på det andra, och tvärtom? De diplomatiska befattningarne äro ej att jemföra med alla andra: den nytta de äro afsedda att åstadkomma beror ofta på ögonblicket, och detta kan lätt, då man efter en resa inställer sig, vara förloradt. Naturligtvis kan ej komma i fråga att sammanslå missionerna i andra än närbelägna länder, men detta som i visst fall skulle kunna anses erbjuda någon fördel, bildar i andra afseende:, en olägenhet. Vanligen äro de närmast angränsande länderna de som hafva de mest. skilj da interesse:,, de oftast
24 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1868.
förefallande tvistefrågor, och den snarast utbrytande anledning till misshällighet. Den i begge länderna ackrediterade diplomaten kommer då uti en ofta brydsam belägenhet, och då han stundom, dels på grund af hemifrån erhållna föreskrifter, dels genom personlig beröring kan blifva försatt i nödvändighet att yttra ett omdöme om tvistepunkterna, följer derutaf lätt, att om han är val ansedd i det ena landet, han blir föremål för köld och obehag i det andra. Att anställa samma Minister på mer än två ställen, skulle jag icke kunna tillråda; de äro ej afsedda att tillbringa sin tid på resor, och förbindelsen att ömsevis bebo flera hufvudstäder skulle betydligt öka deras utgifter samt föranleda icke obilliga anspråk på förhöjd aflöning. Men äfven med inskränkning till två hufvudstäder, blir nödvändigt att höja Ministerns traktamente: han måste i den ena hafva en ständig, för år hyrd bostad, och hans årliga vistande någon tid i den andra kommer, då han der måste bo som resande, att medföra icke obetydliga kostnader, hvarjemte sjelfva resorna, som kunna blifva af nöden flera gånger om året, skola medföra en stundom icke så ringa tillökning af hans utgifter.
Jag anhåller nu att få framställa det underdåniga förslag, som jag, med stöd af hvad jag ofvan haft nåden anföra, och med tillämpning af nuvarande förhållanden, tror mig kunna tillstyrka.
Till fullständig indragning vid nuvarande innehafvares afgång tror jag mig kunna föreslå 2 diplomatiska poster, nemligen:
Minister-platsen i Hamburg och Chargé d'Affaires-befattningen i Athén.
Hvad Minister-Besident-befattningen i Hamburg beträffar, synas sednaste förändringar i Norra Tyskland komma att gorå den ej allenast öfverflödig, utan äfven olämplig. Som emedlertid Minister-Eesidenten icke å Minister-staten åtnjuter någon aflöning, uppstår härigenom å donna stat ingen besparing.
Äfven i Athén torde en diplomatisk agent kunna undvaras, helst Grekland aldrig härstädes anstalt någon sådan representant. Härigenom skulle vid nuvarande Chargé dAffaires’ afgång uppkomma en besparing af 500 B:dr Hamb. Banco.
Någon allmän nedsättning i nu utgående traktamenten anser jag mig, på ofvan anförda skal, icke kunna i underdånighet tillstyrka. Hvad jag tror mig kunna föreslå vore följande:
Uti Constantinopel hafva de såkallade garanterande makternas, d. v. s. Englands, Frankrikes, Preussens, Eysslands och Österrikes sändebud, hvartill numera äfven kan liknas Italiens, dels till följd af några af dessa länders geografiska läge, dels till följd af ingångna fördrag, ett så öfvervägande inflytande, att de öfriga ländernas representanter icke kunna, i jemförelse med deras, intaga annat än en föga afundsvärd, och man må erkänna det, underordnad ställning. Deraf följer att hos den Ottomanniska Porten till och med en Chargé dAffaires från en af dessa stater ofta kan utöfva ett större inflytande än en Envoyé från en annan makt. Under sådana förhållanden kan väl en diplomatisk agent med sistnämnde rang i Turkiet undvaras, men en diplomatisk beskickning från de förenade rikena måste dock alltid der bibehållas. Nädvändigheten deraf framgår i främsta rummet af den genom de s. k. Kapitulationerna med Otto-
25 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1868.
toanniska Porten åt de kristna makternas beskickningar medgifva rättighet att utöfva domsrätt, ej allenast med afseende å egna undersåter. utan äfven öfver främmande trosförvandter, som ställt sig under de särskilda beskickningarnes beskydd. Ehuru antalet af svenske och norske i Turkiet bosatte undersåter är ganska ringa, äger samma rätt äfven tillämpning på de talrika sjöfarande, med afseende å hvilka rättstvister icke sällan uppstå; och ehuru Kong]. Maj:t föreskrifvit att beskickningen icke vidare får upptaga främmande så kallade protegés, kan dock detta skydd ej undandragas dem, åt hvilkas familjer det af ålder varit tillerkändt, och icke heller de personel-, som stå i beskickningens eller konsulaternas tjenst, och som utan detsamma skulle vara hemfallna under den i Orienten nog godtyckliga lagskipning^. Jag tillåter mig således föreslå, att Eders Maj:t hädanefter i Constantinopel later representera sig af en Chargé ^Affaires, hvilken dock, i anseende till dyrheten derstädes, och det föga lockande af en anställning på ett så aflägset och så godt som utom Europa beläget ställe, bör erhålla en något högre aflöning än på annan ort, särdeles som han med sin diplomatiska befattning måste förena den af General-Konsul, emedan Ottomanniska Porten ej beviljar exequatur åt Konsuler i Constantinopel, och dessas för handeln och sjöfarten här på grund af särskilda förhållanden serdeles behöflig!» platser måste fyllas af Missions-cheferna.
Den å Minister-staten nu utgående aflöning till denna beskickning utgör, såsom jag redan haft nåden anföra:
För en Envoyé......................................................... R:dr Hamb. Banco 4,500
» » Legations-Sekreterare ................................. » » 1,200
d » Förste Drogman.......................................... » » 1,000
Summa R:dr Hamb. Banco 6,700.
Om Eders Maj:t redan under loppet af år 1868 täckes besluta den af mig föreslagna förändring, skulle från Minister-staten derefter utgå till en Chargé d'Affaires — som, i egenskap tillika af General-Konsul, från Konsuls-fonden ägde uppbära
2,500 R:dr Hamb. banco — ................................................... R:dr Hamb. Banco 1,500,
samt till en Förste Drogman ................................................... » » 1,000
Summa R:dr Hamb. Banco 2,500,
hvarigenom nppkomme en årlig besparing af 4,200 R:dr Hamb. Banco.
Då emellertid den nuvarande Envoyén, — som förklarat sig villig att härpå ingå, — intill dess han å denna eller annan rikets stat kunde erhålla motsvarande löneförmåner, bör kunna påräkna det för Envoyéer vanliga expektans-traktamente af 1,200 R:dr Hamb. Banco, skulle den inträdande besparingen utgöra 3,000 R:dr Hamb. Banco. Härvid bör dock anmärkas, att Legations-Predi kan tens befattning, med anslagen lön af 750 R:dr Hamb. Banco, bör tillsättas när det lyckats att försälja beskickningens nuvarande hotel: men då vid detta tillfälle äfven andra omregleringar måste ega rum, torde denna fråga tillsvidare kunna reserveras.
Bih. till Riksdagens Prof. 1868. l:a Sami, l;a Afd.
26 Bil. N:o 2 till Ronyl. MajUs Proposition N:o 1 om Statsverket 1868.
Likaledes bur anmärkas, att då Förste Drogmannen numera är en äldre person, det blir nödigt att, inom en ej aflägsen framtid, antaga en Andre Drogman, som kan bildas att efterträda honom; men äfven donna fråga torde kunna för närvarande uppskjutas.
För beskickningar'-^ i London och Paris anser jag mig ej kunna föreslå annan nedsättning, än den som kunde beredas genom indragning af en Attaché-befattning vid den förstnämnda af dessa beskickningar. I Paris, der det störa antalet af besökande landsmän i hög grad påkallar en mera talrik personal, anser jag deremot en Attachéplats fortfarande vara af nöden. Den höga lefnadskostnaden och de oerhördt uppdrifna prisen för bostad i dessa hnfvudstäder äro väl hända, likasom de nära förbindelser som med dessa hof äro rådande, och Indika Eders Kong!. Maj:t har sig angeläget att bibehålla.
Icke heller anser jag någon nedsättning kunna ifrågakomma för beskickningen i Petersburg, der lefnadskostnaden är med den i de tvenne förenämnde hufvudstäderne fullt jemförlig. Vid nuvarande innehafvares utnämning år 1865 nedsattes ministerlönen med 1,000 R:dr Hamb. Banco, och någon ytterligare förminskning finner jag mig icke kunna föreslå.
I Köpenhamn är mängden af resande landsmän, bland hvilka de behöfvande, likasom i Paris och Petersburg, bilda ett icke ringa antal, större än på något annat ställe, och platsens vigt fordrar Ministerns nästan oafbrutna närvaro på sin post. Då nuvarande innehafvare år 1865 hit återgick från den långt högre aflönade platsen i London, erhöll han en val behöflig förhöjning af 1,000 R:dr Hamb. Banco, och uti det sålunda till 9,000 Ii:dr Hamb. Banco bestämda traktamentet kan någon förändring icke skäligen vidtagas.
Uti Wien blef traktamentet för Envoyén, som tillika är ackrediterad i Munchen, år 1858 förhöjdt till 11,000 R:dr Hamb. Banco, af det skäl att lefnadskostnad och bostad der äro serdeles dyra. I jemförelse med hvad öfriga Ministrar åtnjuta, och med tillika skäligen fästadt afseende på inträffade förändringar uti en del af omförmälde förhållanden, anser jag dock att vid ett ombyte Ministerlönen skulle kunna bestämmas till 9,000 R:dr Hamb. Banco årligen, hvarigenom uppkomme en besparing af 2,000 R:dr Hamb. Banco.
Uti Envoyéns i Berlin traktamente, hvilket af ålder varit 8,000 R:dr Hamb. Banco, anser jag mig icke kunna föreslå någon förändring.
Uti Italien är lönen för dervarande Envoyé föga högre än hvad i allmänhet bestås en Minister-Resident och den lägsta af alla för Envoyé-platser anslagna eller 6,000 R:dr Hamb. Banco, inbegripet det belopp af 2,500 R:dr samma mynt, hvilket han i egenskap af General-Konsul åtnjuter. Äfven här, för reciprocitetens skull, och då Italien numera med fullt skål kan . räknas för en stormakt, bör en Envoyé bibehållas, och någon nedsättning i traktamentet kan bär aldraminst ifrågakomma.
Med afseende å Förenta Staterna af Norra Amerika kan anmärkas att Kong!. Maj:t till 1860 der endast haft en Minister-Resident anstalt!, och att derifrån endast
n
Bil. N:o 2 till Kongl. May.ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1868.
en Minister med sistnämnda rang finnes afsänd. När emedlertid Envoyé-platsen i Haag nedsattes till en Minister-Resident-post, ansåg Eders Maj:t lämpligare att åt den då från Haag rappellera^ Envoyén uppdraga att till Amerika afgå, än att förse honom med ett expektans-traktamente. Han kunde emedlertid ej nämnas till en ringare plats än den lian redan bekläda och afsända derföre såsom Envoyé med 7,000 R:dr Hämd. Banco i traktamente, hvilket i allt fall utgjorde 1,000 R:dr Ilamb. Banco mindre än han i Haag uppburit. Han uppbär nu af Minister-staten 4,000 R:dr Hamb. Banco, och af Konsuls-fonden 3,000 R:dr samma mynt. Då nuvarande innehafvare lemnar denna plats, skulle emedlertid en Minister-Resident kunna åter der anställas, men uti detta dyra land, der de förenade rikena hafva vigtiga interesse!), torde hans aflöning icke kunna bestämmas lägre än till 6,000 R:dr Hamb. Banco, att utgå med hälften från Minister-staten och hälften från Konsuls-fonden. Den sålunda eventuel! uppkommande besparing skulle utgöra 1,000 R:dr Hamb. Banco.
Beskicka i ngarne i Haag och Brilsscl som under flera ar varit sammanslagna, hafva sedan år 1848 af särskilda diplomatiska ombud varit förvaltade. Af alla äro emedlertid dessa de som med minsta olägenhet torde kunna förenas, då likväl innehafvare!) af de sammanslagna missionerna borde erhålla en billig förhöjning. På hvardera stället är nu en Minister-Resident, med 4,000 R:dr Hamb. Banco såsom traktamente. Om den ena af dessa poster indroges, anser jag att detsamma, för bekostande af dubbel bostad och såsom ersättning för resekostnader, bör höjas till b,000 R:dr R:dr Hamb. Banco. Härigenom skulle beredas en årlig besparing, uppgående till 3,000 R:dr Hamb. Banco, från hvilken summa likväl borde afräknas ett temporärt cxpect ansar vode åt den återkallade Minister-Residenten, hvilket lämpligen toi de kunna bestämmas till 1,000 R:dr Hamb. Banco.
Enahanda förändring har blifvit ifrågasatt med afseende å beskickningarne i Madrid och Lissabon, som man förmenat likaledes kunna utan olägenhet sammanslas. Ehuru förhållandena bär teckna sig något annorlunda, anser jag mig likväl höra tillstyrka en sådan anordning. Ministern i Madrid uppbär nu 4,000 R:dr årligen, men Ministern i Lissabon, som i egenskap af General-Konsul å Konsuls-fonden åtnjuter 2,500 R:dr Hamb. Banco, har å Minister-staten endast ett tillägg af 1,000 R:dr samma mynt. Om nu dessa platser åt en och samma person uppdragas, med skyldighet att särdeles under sommarmånaderna vistas på den för handeln vigtigare platsen eller Lissabon, borde han, såsom tillägg till hvad han å Konsuls-fonden nu uppbät, å Minister-staten erhålla ett traktamente af 2,500 R:dr Hamb. Banco. Da den rapellerade, af samma skal som bär ofvan blifvit an förd t, bolde erhålla ett expektans-traktamente af 1,000 R:dr Hamb. Banco, skulle den framdeles inträdande besparingen, 2,500 R;dr Hamb. Banco för det närvarande inskränkas till 1,500 R:dr samma mynt.
Enligt härhos underdånigst bifogade Tab. Ditt. A, utgör beloppet af de nu till traktamenten och pensioner anslagna medel en summa af 127,569 R:dr Hamb. Banco, eller, h pari kurs, 510,276 R:dr Kant, hvaraf Sveriges andel, eller utgör 360,195 R:dr R:mt.
n
Bil. N:o 2 till Kongl. Majtfs Proposition N:o 1 om Statsverket 1868.
De af mig underdånigst föreslagna besparingar och indragningar äro följande nemligen:
Summa R:dr Hamb. Banco 14,400
hvarjemte pensions-staten, som nu uppgår till 11,069 R:dr Hamb. Banco, framdeles och i mån af nuvarande innehafvares afgång torde kunna återföras till det år 1856 beräknade minimum eller 10,000 B:dr Hamb. Banco, hvarigenom uppkommer en ytterligare besparing af..................................................... 1,069
Summa R:dr Hamb. Banco 15,469
derifrån dock höra afräkna^ de uti den ursprungliga staten beräknade lönerna för Legations-Predikanter i Haris och Constantinopel, hvilka framdeles höra tillsättas, och sålunda i normalstaten beräknas med 750 R:dr Hamb. Banco för hvardera, eller ...................................................................................... zj jqq
Summa besparing R:dr Hamb. Banco 13,969.
Enligt donna beräkning skulle beloppet af normalstaten, då den, till följd af inträffade förändringar, kan vinna full tillämpning, såsom underdånigst bifogade Tab. Litt. C utvisar, uppgå till 113,600 R:dr Hamb. Banco, eller 454,400 R:dr R:mt, hvaraf på Sveriges andel ^ eller 320,753 R:dr Bunt.
Då emedlertid nedsättningarne å vissa beskickningar icke kunna förr än vid nuvarande innehafvares afgång inträda, och särskilda belopp höra för de uti disponibilitet försatte diplomatiska tjensteman beräknas, måste den stat som jag för 1869 underdånigst kan föreslå, enligt hvad bifogade Tab. Litt. B närmare utvisar, upptaga ett belopp af 119,869 R:dr Hamb. Banco eller 479,476 R:dr Bunt, hvaraf på Sveriges andel belöpa med 338,454 R:dr Bunt.
Jag öfvergår nu till anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, som i det vid 1856 års riksdag framlagda förslag till gemensam stat för Utrikes- Departementet beräknades till 100,000 R:dr R:mt och för Sveriges del är å Tredje Hufvud titeln uppfördt med 70,000 R:dr R:mt.
Med ledning af här ofvan intagne, på 5 års erfarenhet grundade medelberäkning, tror jag mig till följande belopp kunna beräkna de särskilda titlar, hvarunder detta anslag redovisas, nemligen:
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket '1868. 29
1 ro Skrifmaterialier, tryckningskostnad, ved och lyshållning......... R:dr E:mt 2,500
2:o Möblers anskaffande och underhåll, böckers inköp, inbindning etc.......... 2,500
3:o Prenumeration å in- och utländska tidningar och tidskrifter .................. 1,500
4:o Telegrafkostnader. Medelbeloppet har utgjort 13,517 R:dr R:mt, men till följd dels af telegraftaxornas allmänna nedsättning, dels af en till besparing ledande nyligen vidtagen anordning, anser jag detta anslag
kunna beräknas till ett nedsatt belopp af................................................... 10,000
5:o Postporto jemte ersättning för den Ministeriella brefvexling^!.................. 6,000
6:o Equiperingspenningar. Af bär ofvan anförda skäl tror jag, att detta anslag kan fortfarande förslagsvis uppföras till det år 1856 beräknade
belopp, eller..................................................................................................... 16,000
7:o Vexel-omkostnader .......................................................................................... 500
8:o Beskickningarnes extra-utgifter........................................................................ 8,000
9:o Rese- och kurirkostnader ................................................. 8,000
10:o Expektans-löner och tillfälliga uppdrag. Då de, genom bär ofvan föreslagna indragningar, uppkommande tillfälliga expektans-löner äro uti Minister-staten inberäknade, uppföres detta förslagsanslag, som år 1856
beräknades till 15,000 R:dr R:mt, med ...................................................... 10,000
11:o Hemliga utgifter, förslagsvis, efter 5 års medelberäkning ................ 25,000
12:o Diverse utgifter, likaledes efter samma medelberäkning .......................... 15,000
Summa R:dr R:mt 105,000.
Men då någon förhöjning icke bör ifrågakomma, och dessa förslagsanslag i någon man torde kunna inskränkas, tillåter jag mig underdånigst föreslå, att denna Titel fortfarande må utgå med 100,000 R:dr R:mt, hvarå belöper, för Sveriges andel, en till 70,000 R:dr samma mynt jemnad summa.
De återstående anslagen å denna Hufvudtitel utgöras af anslagen till Departe-
ments-Chefen ........................................................................................................... 24,000
samt till Departementets Expedition....................................................................... 25,500
Summa E:dr Runt 49,500,
hvilka båda anslag äro å ordinarie stat uppförda.
Utrikes-Departementets expedition leder sitt ursprung från det under frihetstiden och Gustaf Hirs regering bestående s. k. Presidentskontoret (Kansli-Presidentens expedition). Detta bestod redan vid utfärdandet af 1773 års kansliordning af 8 tjensteman, och dessutom handlades en icke obetydlig del af de nu till Utrikes- Departementet hörande ärenden af tvenne andra samtidigt bestående embetsverk, nemligen Utrikes Stats-Expeditionen och Hofkansler-Expeditionen, af hvilka den sednare fortfarande egde bestånd till år 1840. De härmed sammanhängande förhållanden äro vidlyftigt och historiskt utvecklade uti ett underdånigt Memorial, hvilket åtföljde det vid Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till 1856 års Riksdag fogade Statsråds-protokoll af den 14 Oktober 1856. Uti detta Memorial, som jag tillåter mig till alla delar åberopa, äro full-
30 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1868.
ständiga skal anförda för den nya organisation af detta Departement, som då meddelades Rikets Ständer och vid 1860 års Riksdag af dem godkändes. Tjenstemännens antal är nu 13 (utom tvenne till Utrikes-Departemehtet hörande, men inom detsamma endast tillfälligtvis tjenstgörande tjensteman — Öfver-Ceremonimästaren och Skönskrifvare — samt vaktbetjening). I anseende till omfånget af de ärenden, som uti detta Departement handläggas, och den snabbhet vid expeditionerna, som derstädes ännu mera än inom de öfriga Stats-Departementen ofta är af ett oafvisligt behof påkallad, kan detta antal icke anses vara för talrikt, särdeles då man derjemte tager i betraktande att, i motsats mot hvad förhållandet är i öfrige Stats-Departementer, E. o. tjensteman i Utrikes-Departementet icke finnas anställde, samt att understundom inträffar att flere bland tjenstemännen måste afgå till utlandet för att förrätta vid Beskickningarne anställde personers tjenst under desse beviljad tjenstledighet. Det har blifvit anmärkt att de tjänster, som äro Chefen för Kameralafdelningen och Arkivarien anförtrodda, skulle kunna förenas. För den som känner omfånget och beskaffenheten af dessa tjenstemäns embetsåligganden företer sig likväl förhållandet helt annorlunda. Den färre har att besörja, bokföra och redovisa alla så väl från Tredje Hufvudtiteln som från Konsulsfonden utgående aflöningar, ersättningar och liqvider, så väl hemma som i de särskilda länder inom och utom Europa, der diplomatiska och konsulära agenter äro anställde, äfvensom att ombesörja förvaltningen och redovisningen af de häruti ingående Norska statsmedel. Han är för detta ändamål uti en ständig brefvexling, som sträcker sig så godt som öfver hela verlden, och måste beräkna och besörja liqvider uti snart sagdt alla möjliga myntslag, hvartill kommer den granskning som de inkommande reklamationerna måste undergå, innan de kunna till betalning godkännas, och till följd hvaraf ofta nog ytterligare upplysningar måste inhemtas, och verifikationer infordras, hvilket allt bidrager till ytterligare brefvexling å alla dessa håll. Den ordning och noggrannhet, som härvid fordras, torde lätt inses af hvar och en, som med dylika ärenden haft befattning, och det kan icke med fog påstås, att donna sysselsättning ej är fullt tillräcklig att upptaga en tjensteman hela tid. Aldra minst skulle han kunna egna någon del deraf åt bestridande af en sådan befattning som Arkivariens, hvilken ständigt måste vara tillgänglig för att anskaffa de handlingar och meddela de upplysningar, hvilka af honom begäras. Utrikes-Departementets arkiv består af äldre och nyare handlingar, af så val allmän som enskild beskaffenhet och till stor del af största vigt, hvilka måste vara kronologiskt och systematiskt ordnade, för att kunna med nytta rådfrågas, då ganska ofta är af nöden att der söka underrättelser och upplysningar. En sådan befattning fordrar speciella historiska studier, stort ordningssinne och en stadigvarande kontinuitet, om icke mycken tid skall förspillas genom forskning efter handlingar, som af en ovan person sent och med stor svårighet återfinnas, under det att en van, erfaren och åt detta värf uteslutande egnad tjensteman med största lätthet omedelbart återfinner desamma. Dessutom är hela arten och egenskapen af de begge tjenstebefattningarne —- hvardera i sitt slag maktpåliggande —så olika, att en person fullt lämplig och utmärkt skicklig för den ena möjligen illa
31 Bil. No 2 till Kongl. Maj:ts Proposition Nio 1 om Statsverket 1868.
skulle uppfylla de anspråk, som ställas på den andra. Den ene har sin mesta beröring med personalen inom Departementet; den andre, jemte donna, med så val de till Departementet hörande, men i skiljda verldsdel anställde tjensteman, som äfven med personer utom Departementet. Att sammanblanda ordnandet af traktater, depescher och öfriga handlingar af alla slag med liqvider och räkenskaper vore, i min tanke, föga välbetänkt, och skulle icke leda till den ordning som är och bör vara inom hvarje Stats-Departement rådande.
Icke heller synes någon anledning vara för handen att rubba en af Rikets Ständer pröfvad och nyttig befunnen organisation, som visat sig vara fullt tillfredsställande, för att införa en annan, mindre fullständig, endast för att åstadkomma en besparing, som i allt fall icke kunde blifva af någon särdeles betydenhet.^ Man får ej heller förbise de ökade anspråk på ständig och snabb tjenstgöring, som senare tiders förbättrade land- och sjökommunikationer, med deraf följande daglig postgång i alla riktningar medfört: man jemföra dermed den icke 30 år aflägsna tid, da posten ankom och åtgick endast tvenne gånger i veckan, och man lärer få medgifva att dessa förändrade förhållanden i hög grad bidragit att gorå tjenstgöringen inom detta Departement oaflåtligare och trägnare.
Med anledning af hvad jag sålunda haft nåden anföra, får jag i underdånighet hemställa att de förenade rikenas anslag till Utrikes-Departementet, hvilka allt sedan 1858 utgått med 679,200 R:dr R:mt, och som efter ofvan beräknade nedsättning å Minister-staten skulle utgöra 623,324 R:dr Runt, måtte af Eders Kongl. Maj:t för år 1869 och framgent, i ändamål att, för iakttagande af proportionen emellan anslagen från Sverige och Norge, införa en jemn summa, upptagas till 623,750 R:dr Runt; att Svenska statsverkets andel deruti måtte bestämmas till 440,250 R:dr Runt, samt att Eders Kongl. Maj:t i sinom tid torde föreslå att Norska statsverket, med tillämpning af den hittills följda proportionen af ppdelar, dertill bör bidraga med 45,875 Species, motsvarande 183,500 R:dr Runt.
Då emellertid, såsom bär ofvan blifvit utveckladt, alla de nu föreslagna bespal-ingarne icke omedelbart, utan först i mån af nuvarande innehafvares afgång och då tillfälle att i andra befattningar använda de till expektans-traktamenten i andra kolumnen af bifogade tabell upptagna personer yppats, kunna vidtagas, måste utöfver det nu angifna beloppet för år 1869 äskas ett extra anslag af 17,700 R:dr Runt — likasom äfven af Norska Stor-Thinget ett motsvarande belopp af 1,800 Species eller 7,200 R:dr Runt, — hvithet komma att efter hand förminskas och slutligen försvinna.
Om detta underdåniga förslag gillas och bifalles, torde för Tredje Hufvudtiteln af Eders Kongl. Maj:t för nu instundande statsreglering, såsom Svenska statsverkets bidrag, uppföras:
1:o till Minister-staten ett belopp af............................................................ Kull-
2:o till expenser och extra utgifter
V X * X VXVjXVXluwx wx* ----— — ---o
samt 3:o såsom extra anslag till öfvergående utgifter .............................. »
320,750.
70,000.
17,700.
eller Runt R:dr 408,450.
32 Bit. V: o 2 till Rongl. Maj ds Proposition N:o 1 om Statsverket 1868.
Transport R:dr 408,450.
så att anslaget till Tredje Hufvudtiteln, inbegripet de ordinarie anslagen till Departements-Chefen.................................................................. » 24,000.
och till Departementets expedition................................................................. » 25,500.
skulle för år 1869 komme att utgå med.......................................... R:mt R:dr 457,950.
Normal-staten, upptagande för Sverige................................................ » 440,250.
och för Norge 45,875 Sp:dlr eller...................................................... » 183,500.
Summa Runt R:dr 623,750.
skulle sålunda understiga det no från de förenade rikena utgående anslaget 679,200 R:dr med 55,450 Ridt1, och den för 1869 föreslagna stat, upptagande
för Sverige......................................................................................................... R:dr 457,950.
och för Norge 47,675 Sp:dr eller .............................................................. ,, 190,700.
Summa R:mt R:dr 648,650.
understiga samma anslag med 30,550 R:dr R:mt. Den för Svenska statsverket efter normalstaten beräknade minskning skulle uppgå till 38,950 R:dr och för år 1869 skulle nedsättningen utgöra 21,250 R:dr Runt.
Derjemte torde Eders Rongl. Maj:t nådigst täckas föreslå Riksdagen att ofvanberörde belopp, 457,950 R:dr Runt, må på samma vilkor som hittills till Utrikes- Departementet utgå;
Och behagade Rongl. Maj:t, med gillande af hvad Herr Statsministern för Utrikes Ärendena sålunda hemställt och jemlik! Stats- Rådets underdåniga tillstyrkande, i nåder besluta att för Tredje Hufvudtitelns behof bör uti den nådiga Propositionen om statsregleringen uppföras ett belopp af 457,950 R:dr Runt, att på samma vilkor som hittills utgå; hörande afskrift af detta protokoll till Finans-Departementet öfverlemnas, för att tjena till grund vid författandet af Rongl. Maj:ts nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof.
In fidem
H. Åkerman.
Tab. lätt. A.
Tab. lätt B.
Tab. kitt. C.
Tillhör Utrikes-Departemevtets prat.
Tal). lätt. A.
Tab. Lätt. B.
Tab. Titt. C.
Stockholm, 1868. P. A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckare.
»
Bil. N:o 3 a till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om {Statsverket 1868.
1 Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvars-År suden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Siats-Rådet å Stockholms Slott den 4 Januari 1868.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Manderström,
Stats-Råden: Herr Grefve von Plåten,
Friherre af 'Ugglas,
Lagerstråle,
Bredberg,
Thulstrup,
Carlson,
von Ehrenheim och Abelin.
Sedan Chefen för Landtförsvars-Departementet, Stats-Rådet Abelin, i underdånighet tillkännagifvit, att lian enligt Kongl. Maj:ts nådiga befallning vore sysselsatt med utarbetande af förslag till förändrad organisation af Rikets försvarsväsende till lands, samt att genom berörda förslag, hvithet ännu icke vore till föredragning beredd ej afsåges någon inverkan på statsregleringen för år 1869. anhöll Departements-Chefen, att nu måtte till pröfning få anmälas de ärenden, hvilka vid upgörande af förslag till reglering af utgifterna under Riks- Statens Fjerde Hufvudtitel för nämnda år borde tagas under öfvervägande; hvarvid, — sedan, i sammanhang med skodd utnämning den 5 sistlidne Juli af Stads-Råd och Chef för Landtförsvars-Departementet, Kongl. Näjd i anledning af det vid flera tillfällen hos Kongl. Näjd i underdånighet anmälda behofvet af ständiga embetslokaler för flera embetsverk, hvilka för närvarande funnes mot hyra i enskilda hus inrymda, funnit godt i Nåder förklara, att Chefen för nämnda
Bih. till Pdksd. Prof. 1868. 1 Sand. 1 Åfd. 1
2 Bil. N:o 3 a till Kongl. Majds Nåd. Prop, N:o 1, om Statsverket 1868.
Departement borde frånträda den åt honom dittills uplåtna boställsvåning i det så kallade f. d. Preissiska huset, mot enahanda hyresersättning, som tilldelats andra Departements-Chefer, hvilka fått afstå från förut innehafvande embetsvåningar, eller 2,000 Rdr årligen, räknadt från och med den 1 derpåföljande Oktober, då ifrågavarande embetsvåning eljest skolat af nyutnämnde Departementschefen, Stats-Eådet Abelin tillträdas, samt Kongl. Maj:t derefter, under den 26 nästlidna November i Nåder förordna!, att berörda hyresersättning, intilldess densamma blefve, såsom förhöjning i aflöningsförmånerna, å stat upförd, skulle med ofvannämnda belopp af Två tusen R:dr årligen, från nästförutgångna Oktober månads början, utgå från Fjerde Hufvudtitelns anslag till extra utgifter —, frågan om framställning till Riksdagen i nämnda afseende först togs till afgörande; och som Departements-Chefen, Stats-Rådet Abelin, hvars rätt vore af detta ärendes utgång beroende, alltså var af jäf hindrad att samma ärende föredraga eller i öfverläggningen derom deltaga, anmälde, enligt Nådigt förordnande, Stats-Rådet Herr Grefve von Plåten ofvanberörda ersättningsfråga, och hemställde i underdånighet, att, enär Chefen för Landtförsvars- Departementet genom först omforma!da beslut den 5 Juli 1867 gått i mistning af förut åtnjuten bostadsförmån, Kongl. Maj:t måtte i Nåder föreslå Riksdagen att åt nämnde Departements-Chef från början af år 1869 å Fjerde Hufvudtiteln upföra en årlig hyresersättning af 2,000 R:dr, eller lika belopp med hvad redan vore Cheferne för Civil-, Finans- och Ecklesiastik-Departementen bevilja»!!.
I donna hemställan instämde Stats-Rådets öfriga ledamöter.
Departements-Chefen, Stats-Rådet Abelin, föredrog derefter öfriga frågor rörande regleringen af förberörda Hufvudtitel för år 1869, hvarvid anmäldes nedannämnda till Kongl. Maj it ingifna underdåniga framställningar, nemligen:
Do. Stats-Kontorets underdåniga berättelse af den 15 November 1867, angående Statsverkets tillstånd och förvaltning, i hvad samma berättelse rörde en del anslag under Riks-Statens Fjerde Hufvudtitel;
2:o. Tillförordnade Chefens för Armé-Förvaltningens Artilleri-Departement underdåniga memorial åt Len 30 sistlidne December med förslag öfver ordinarie och extra anslagsbehof för nämnda Departement;
3:o. Chefens för Armé-Förvaltningens Fortifikations-Departement underdåniga memorial af den 20 nästlidne December med förslag öfver detta Departements ordinarie anslagsbehof samt för fästningsbyggnadsarbeten erforderliga extra anslag;
4:o. Armé-Förvaltningens Intendents-Departements underdåniga betänkande af den 18 Oktober 1867, rörande för Departementet erforderliga ordinarie och extra anslag;
3 Bil, N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1868.
5:o. Armé-Förvaltningens Civila Departements underdåniga betänkande af den 30 i sistnämnda månad, med förslag öfver Departementets ordinarie och extra anslagsbehof;
6:o. Direktionens öfver Arméens Pensionskassa underdåniga skrifvelse af den 20 November 1867, angående de för uprätthållande af pensionskassans egen pensionering, äfvensom till fyllnadspensioner erforderliga statsanslag; samt
7:o. Vaktmästarens vid Landtförsvars-Departementets Kommando-Expedition L. E. Erikssons underdåniga ansökning om löneförhöjning.
Och afgaf Departements-Chefen i afseende å förevarande statsregleringsärenden ett skriftligt yttrande af följande lydelse:
Lamltförsvars-ttepartemcntets Kommando-Expedition,
Uti ofvanberörda till Eders Kongl. Näjd ställda ansökning har Vaktmästaren vid Landtförsvars-Departementets Kommando-Expedition Lars Erik Eriksson, hvilken i nämnda egenskap för närvarande ripbär i kontant lön årligen 450 R:dr och derjemte åtnjuter fri bostad i Kanslihuset, i underdånighet anhållit att, enär han icke kunde försörja sig och de sina med den nuvarande aflöningen, helst lian, såsom ensam Vaktmästare i Expeditionen, der hans påpasslighet erfordrades både sön- och söcknedagar, vore genom tj ensten urståndsätta att förskaffa sig extra förtjenster, honom måtte beviljas lika lön med den, som af Vaktmästaren i Sjöförsvars-Departementets Kommando-Expedition åtnjötes, eller 600 R:dr.
Alldenstund vid ofvan förstberörda Expedition endast en Vaktmästare linnés anställd, och denne alltså, utom vanlig uppassning derstädes, har att ensam besörja embetsrummens eldning och städning, hvarmed äfven följer närmaste vården och tillsynen å rummen, samt lian till följd deraf måste åt Expeditionens tjenst nästan uteslutande egna sin tid, lärer den nuvarande aflöningen icke kunna anses stå i ett lämpligt förhållande till de med tj ensten förenade åligganden, och då donna aflöning derjemte finnes vara lägre än hvad för dylika befattningar numera i allmänhet är bestämdt, anser jag mig böra, i anledning af Vaktmästare!! Erikssons förevarande underdåniga ansökning, hemställa, det Eders Kongl. Näjd täcktes föreslå Riksdagen, att den för Vaktmästare!! vid Landtförsvars-Departementets Kommando-Expedition till 450 R:dr årligen i Expeditionens stat nu uptagna lön, måtte med 150 R:dr förhöjas till 600 R:dr.
Vid nådigt bifall härtill skulle den för meranämnda Expedition i 1868
års riksstat utförda anslagssumma.................................................. R:dr 12,550: —
komma att med ........................................................................... ”_15(b--
ökas till............................................................................................ R'dr 12,700
4 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1868
Indelta Armén.
Kavalleri- och Kavalleri och Infanteri-regementena. Uti till Edors Kongl. Maj:t under regenumiena. ^en ^ nästliclne NovemLenr genom Fmans-Departementet afgifven underdånig berättelse om Statsverkets tillstånd och förvaltning liar Stats-Kontoret, enligt mig meddela dt transsumt åt berättelsen, till iakttagande föreslagit, att den ersättning, som, jemlikt Nådiga Kungörelsen den 30 December 1863, bör, på sätt ett vid berättelsen fogadt »sammandrag» närmare utvisade, tillkomma nedannämnda regementen för anordnade, men i jordeböcker och räkenskaper afskrida räntor af mjöl- och såg-qvarnar, måtte å detta anslag varda upförd, nemligen:
Oindelt spanmål.
Penningar Mått. Värde förslags™ Summa.
a l R:dr kub.-fot.
för Westgöta. regemente..... 12 R:dr 92 ö. 326 k.-f. 1 k. 652 R:dr 20 ö. 665 R:dr 12 ö.
tillsammans 265 R:dr 91 ö. 332 k.-f. 3 k. 664 Ridt 60 ö. 930 R:dr 51 ö.,
men att från de under samma anslag uppförda indelta räntor ett motsvarande belopp af 930 R:dr 51 öre måtte af dragas.
I anledning häraf får jag i underdånighet föreslå: att det uti ifrågavarande anslag under rubrik »penningar» ingående
belopp ............................................................................................ M.-dr 409,302: 11.
måtte få ökas med........................................................................ » 265: 91.
till ...................................................................................................Hall- 409,568: 02,
att värdet af de i anslaget ingående indelta räntor... K:dr 2,100,760: 62.
måtte med ................................................................................. » 93O: 51.
minskas till................................................................................. Rall- 2,099.830: 11.
samt
att beloppet af den under anslaget upptagna oindelta spanmål
15,530 kub.-fot 1 k. i värde utgörande K:dr 31,060: 20. måtte ökas med...... 332 » 3 » » » » 664: 60.
till ........................... 15,862 kub. fot 4 k. i värde utgörande K:dr 31,724: 80,
hvarigenom alltså anslaget till Kavalleri- och Infanteriregementena skulle komma att utgöra:
Penningar................................................................. R:dr 409,568: 02.
indelta räntor enligt markegång på förslag........................ » 2,099,830: 11.
Transport K:dr 2,509,398: 13.
Bil. N:o 3 a till Kongl. Ma,j:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1868.
5 Transport 2,509,398: 13.
indelt spanmål på förslag 125,955 kub.f. 9 k:r, i värde utgörande................................................................................................ 251,911: 80.
oindelt d:o 15,862: 4...................................................................... 31,724: 80.
Summa flint Edr 2,793,034: 73. eller samma belopp, som i riksstaten för år 1868 finnes utfärd!.
Löneförbättringar vid indelta arméen. I likhet med hvad för flera före- umfMäurmgående år egt rum, finnes för år 1868 anvisadt ett anslag af 100,000 Rdr tillggrfT^^<d förbättrande åt en del utaf indelta arméens tjenstemanna-personals aflöningsvilkor; och enär detta anslag fortfarande blifver för det dermed afsedda ändamål af behof påkalladt, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Näjd täcktes i nåder föreslå riksdagen att anslaget må till oförändrad! belopp, 100,000 Rdr, äfven för år 1869 få utgå och enligt förut meddelade föreskrifter användas.
Indelta arméens vapenöfningar. I anledning af Eders Kongl. Maj:ts till indelta armient 1867 års riksdag gjorda framställning om ökadt anslag för Wermlands vaPenöfnmoar- Fältjägare-regementes vapenöfningar beviljade riksdagen en anslagstillökning
af............................................................................................................... Rdr 8,100,
att från och med innevarande år för nämnda ändamål utgå; hvarigenom, med tillägg af- förut anvisade .......................................... » 5,100,
anslaget för detta regementes vapenöfningar upgick till ............... » 13,200.
Och afsågs dermed, att åt regementets vapenöfningar för framtiden skulle kunna gifvas enahanda utsträckning som åt indelta arméens öfningar. De under innevarande år högt stegrade pris å nästan alla slags lifsförnödenheter hafva emellertid ådagalagt, att anslaget är för ifrågavarande ändamål otillräckligt; men då den häraf upkommande olägenheten torde, åtminstone till någon del, kunna utan särskild ytterligare anslagstillökning afhjelpas derigenom, att berörda anslag, jemte de till arvoden åt regementets skarpskyttar särskild! anvisade medel, sammanslås med anslaget för indelta arméens vapenöfningar, hvarifrån sedermera kostnaderna äfven för Wermlands Fältjägare-regementes öfningar herde bestridas, lika med dem för indelta arméens; får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd täcktes föreslå riksdagen att från anslaget för Wermlands Fältj ägare-regemente till anslaget för indelta arméens vapenöfningar öfverföra det för vapenöfningarna vid nämnda regemente nu afsedda
belopp .................................................................................... 13,200.
äfvensom under anslaget inbegripna, till arvoden åt regementets skarpskyttar afsedda....................................... 384. 13 584: -
hvarigenom anslaget för indelta arméens vapenöfningar, hvithet
anslag nu utgör .............................................................................. 870,416: 48.
skulle komma att upgå till............................................................... 884,000: 48.
6 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
Wermlands
Fältjägare-
regemente.
Fortifikationen.
Värfvade Ariucen.
Wermlands Fältjägareregemente. På grund af hvad i nästföregående punkt hlifvit anfördt, torde detta regementes anslag få från sitt nuvarande
belopp........................................................................................................ 83,074: 50.
med........................................................................................................ 13,584: -
nedsättas till ........................................................... 69,490: 50.
Fortifikationen. Chefen för Fortifikationen har uti sitt ofvannämnda underdåniga memorial af den 20 nästlidne December anmält hurusom det för omkring 10 år tillbaka till sitt nuvarande belopp, 5,000 Rdr årligen, beviljade reservationsanslag för dåvarande Ingeniörkorpsens, numera Fortifikationens praktiska öfningar icke kamrat tillgång till beredande af öfning för Fortifikationens befäl, utan måst uteslutande användas till vinnande af truppens färdighet i broslagning in. m. Så länge blott ett kompani fanns, hade ock denna summa varit för berörda ändamål tillräcklig, men blef det mindre, när 2:dra kompaniet hunnit uppsättas och måste af lätt begripliga skål befinnas alldeles otillräckligt, då nu ett 3:dje kompani tillkommit. Då användbarheten hos donna trupp måhända mer än hos någon annan vore beroende af de praktiska öfningar, som kunde densamma bibringas, har Chefen för Fortifikationen, med erinran om nödvändigheten att detta anslag bringades någorlunda i förhållande till Pontonierbataljonens ökade styrka, i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj :t täcktes hos den snart sammanträdande riksdagen gorå nödig framställning derom, att ifrågavarande anslag måtte förhöjas med 500 Rdr årligen, att utgå från och med 1869 års början.
Då det obestridligen är åt stor vigt, att behörig omsorg egnas åt Fortifikationens praktiska öfningar, men, vid 2:dra kompaniets insättning, någon förhöjning i det för dessa öfningar redan då bestämda och ännu alltjemt utgående beloppet, 5,000 Rdr, icke blifvit ifrågasatt, torde upsättningen åt ett 3:dje kompani, åtminstone för närvarande, icke böra föranleda större förhöjning uti ifrågavarande anslag än med hälften af dess nuvarande belopp eller 2,500 Rdr; och tår jag alltså, i anledning af Chefens för Fortifikationen förevarande framställning, i underdånighet anhålla, det täcktes Eders Kongl. Maj:t åt riksdagen äska, att, för tillvägabringande af förhöjning till 7,500 Rdr af det i 1868 års riksstat med endast 5,000 Rdr under Ingeniör-corpsen uptagna reservationsanslag till corpsens praktiska öfningar, det under rubrik penningar
i corpsens anslag ingående belopp............................................. Rdr 163,620: 11.
må med.......................................................................................... B 2,500:
förhöjas till.................................................................................... Pdr 166,120: 11,
Bil. No 3 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1868. 7
hvarigenom anslagets slutsumma, som i nämnda riksstat finnes utförd
med .......................................................................................... 169,985 Rdr 51 öre,
skulle komma att utgöra...................................................... 172,485 Rdr 51 öre.
Derjemte och i anledning af den åt Ingeniör-corpsen enligt Eders Kong!. Maj ds beslut numera gifna förändrade benämning, lärer den för ifrågavarande anslag hittills och jemväl i 1868 års riksstat begagnade rubriken: »Ingeniörcorpsen» böra utbytas mot rubriken: »Fortifikationen».
Derest hvad sålunda i afseende å de till ständiga utgifter under riksstadens 4:de hufvudtitel uptagna anslag, eller de så kallade ordinarie anslagen, blifvit i underdånighet föreslaget, vinner Eders Kong!. Maj ds och riksdagens bifall,
komma berörda anslag att ökas med............................................ Rdr 4,650.
samt då detta belopp tillägges 4:de hufvudtitelns nuvarande
slutsumma...................................................................................... » 9,498,000.
donna således att blifva förhöjd till............................................. Rdr 9,502,650.
Innan jag härefter öfvergår till framställningen rörande de för utgifter af F- d- Land‘mera tillfällig art under 4:de hufvudtiteln erforderliga anslag eller den så kallade extra statsregleringen, bör jag i underdånighet anmäla, att det å allmänna indragningsstaten för år 1868 af riksdagen anvisade anslag åt 20,000 Rdr, till understöd åt i behof stadde f. d. landtvärnsman äfven för år 1869 synes till oförminskadt belopp blifva erforderligt. Sedan ifrågavarande anslag, som för tiden intill år 1867 utgått årligen med 10,000 Rdr, från och med sistnämnda år blifvit bestämdt till sitt nuvarande belopp 20,000 Rdr, hafva visserligen alla de sökande, som kunnat till understöd från samma anslag anses berättigade, kommit deraf i åtnjutande; men i anseende till det icke obetydliga antal nya sökande som sistlidna år sig anmält, hafva understödsbeloppen,
Indika för år 1866 utgått med 10 ä 12 Rdr för hvarje understödstagare, under år 1867, oaktadt den ökade anslagssumman, icke kunnat höjas utöfver 18 Rdr 50 öre.
Vid dessa förhållanden anser jag mig derföre höra i underdånighet hemställa, det Eders Kong!. Maj:t måtte täckas besluta att till understöd åt de sedan 1808 och 1809 års krig qvarlefvande landtvärnsman, Indika deraf äro i behof, af riksdagen begära anvisandet för år 1869 af enahanda belopp, som, enligt hvad nyss nämndt är, för år 1868 blifvit beviljadt eller 20,000 Rdr; och lärer i sådant fall underrättelse derom få meddelas Finans-Departementet, till iakttagande vid förslag till reglering af utgifterna under riksstatens 9:d-, hufvudtitel.
8 Fält-Artilleriet.
Bil. N:o 3 a till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
I afseende å extra statsregleringen under 4:de lmfvudtiteln förekomma följande frågor.
Iso Artilleri-behof,
I afseende å de under denna rubrik förekommande särskilda ämnen bär t. f. General-Fälttygmästaren, i egenskap af jemväl tjenstförrättande Chef för Armé-Förvaltningens Artilleri-Departement, uti memorial af den 30 nästlidne December öfverlemnat ett af honom uppgjordt förslag, afhandlande följande frågor:
Fält-Artilleriet. Härom anmäler t. f. General-Fälttygmästaren att samtliga batterier vid de tre artilleri-regementena äfvensom Gotlands Nationalbevärings 3:ne artilleri-batterier numera äro försedda med refflade kanoner, ä 8 per batteri, med undantag af Hernösandsbatteriet, som har 6, hvarjemte dem tillhörande materiel blifvit, så långt tillgångarna i förråden medgifvit, kompletterad med såväl fordon som öfriga persedlar.
Fält-Artilleriet räknade nu, utom batterierna på Gotland, 9 st. 3" 24:s, af Indika 2 i reserv, och 11 st. 2" 58:s refflade batterier, alla på 8 kanoner samt 1 st. 2" 25:s reffladt batteri på 6 kanoner, eller 21 st. refflade batterier med tillsammans 166 kanoner.
Beträffande dessa batteriers organisation och antal hade Landtförsvars- IComitéen, uti sitt underdåniga betänkande angående Landtförsvaret, föreslagit den förras förändring från 8 kanoner till 6, och ansett Svenska artilleriet höra ega 25 fält-batterier och 8 batterier reserv-artilleri samt tillstyrkt, att materielen till dessa 33 batterier måtte snarast möjligen anskaffas och blifva af förut tidsenlig beskaffenhet.
Under antagande att, vid arméens blifvande reorganisation, fält-batteriernas antal komme att beräknas för omkring 60,000 man infanteri, som genast vore färdiga att gå i fält, skulle det af Landtförsvars-Komitéen föreslagna antal batterier vara erforderligt, och med den af samma Komité tillstyrkta batteri-indelning på 6 kanoner ega vi för närvarande materiel till 27| fältbatterier, deraf 12 st. 3" 24:s, 14| st. 2//58:s och 1 st. 2"25:s.
Ett sådant förhållande emellan antalet af de olika slagen fältbatterier vore emellertid, enligt t. f. General-Fälttygmästårens åsigt, mindre lämpligt, då nemligen de lättare borde ingå uti vida större proportion.
Toges härvid den nuvarande tillgången äfven i betraktande, så syntes fältartilleriet böra utgöras af 6 st. 3//24:s, 17 st. 2" 58:s och 2 st. 2" 25:s och reserv-artilleriet af 2 st. 3" 24:s, och 6 st, 2" 58:s batterier, hvardera bestående af 6 pjeser.
Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
9 Utöfver redan befintlig materiel skulle för dessa batterier samt för fördelningsparker och staber behöfva anskaffas följande antal kanoner, fordon, redskap, rid-, anspanns- och stall-persedlar samt ammunitions-effekter m. in., nemligen :
Kanoner och. fordon. ,
44 st. 2//58:s kanoner med 2 kontrollpjeser... ä 300 R:dr 47 » » lavetter med föreställare ............ a 1,250 »
4 „ 2//25:s d:o d:o ............ ä 1,075 »
75 » 2//58:s ammunitionsvagnar ..................... a 1,200 »
8 » 2,/25:s d:o " ..................... ä 1,025 »
144 » infanteri-ammunitionsvagnar ..................... a 575 »
29 » fältsmedjor med materialvagnar............... ä 1,600 »
5 » 3//24:s reserv-lavetter.............................. ä 1,450 »
10 » 2"58:s d:o .............................. ä 1,350 »
1 » 2/'25:s d:o .............................. ä 1,135 »
180 » trossvagnar ................................................ a 550 »
Redskap, rid-, anspanns- och stallpersedlar, instrumenter, verktyg och materialier till 4 st. batterier ..................................................................... ix 30,000 »
parkernas och stabernas fordon..........................................
Kanoner och fordon.
13.800 R:dr.
58,750 »,
4,300 »
90.000 »
8,200 »
82,800 » 46,400 »
7,250 »
13,500 »
1,135 »
99.000 »
120.000 »
80,000 »
Redskap, rid-, anspanns- och stall-persedlar, instrumenter, verktyg och materialier.
Ammunilionsper sedlar.
10 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
Transport
Då hela beliofvet af den materiel, som erfordrades för kompletterande af ofvannämnda 33 st. artilleri-batterier härutinnan blifvit intaget, med undantag af sjuk- och medicinalvagnar, af hvilka fordon artilleriet icke hade något särskild! behof, och fouragevagnar, Indika kunde ersättas med bondvagnar, så borde nedannämnda redan beviljade, ännu icke använda, anslag från förenämnda summa afdragas, nemligen:
1867 års extra statsanslag till
4 st. fältsmedjor............................................................... 4,800: -—
4 » sjuk- och medicinalvagnar.................................... 3,400: —
4 » fourage-vagnar ...................................................... 3,200: —
rid- och anspanns-persedlar .......................................... 50,373: 40.
1868 års enahanda anslag till
6 st. sjuk- och medicinal-vagnar................................. 5,100: —
5 » fourage-vagnar ...................................................... 4,000: —
rid- och anspanns-persedlar.......................................... 38,075: —
och alltså................................................................................................
nu erfordras för de behöfliga 33 batteriernas kompletterande äfvensom för parkernas och stabernas fordon; men emedan förenämnda kompletteringsmateriel icke torde behöfva på en gång anskaffas, ej heller kunde hinna att under loppet af åren 1868 och 1869 uti artilleriets verkstäder tillverkas, så anhölle t. f. General-Fälttygmästaren i underdånighet, att Eders Kongl. Maj :t täcktes i Nåder af näst sammanträdande Riksdag äska ett anslag
till fält-artilleriets kompletterande af................................................
hvarigenom med nämnda, redan beviljade, anslag 108,948 R:dr 40 öre, anslagstillgångarne under åren 1868 och 1869 skulle tillsammans utgöra en summa af 123,069 R:dr.
773,069: —
108,948 40, 664,120: 60
14,120: 60,
infanterigevär. ■ Infanterigevär. "Vid början af sistlidne Riksdag var den, till följd af Nådiga General-Order den 25 Oktober 1866 nedsatta Svensk-Norska Komité, som hade till uppgift, att afgifva underdånigt förslag till en tidsenlig konstruktion af infanterigevär, fortfarande i verksamhet, hvilken ledde till det resultat, att Komitén uti utlåtande af den 12 April 1867 föreslog vapen-_
Transport 14,120: 60
Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868. 11
Transport 14.120: 60.
fabrikanten i Amerika Remingtons system, att användas vid tillverkning af arméens gevär.
Med föranledande häraf och uppå derom af General-Fälttygmästaren gjord underdånig framställning anbefalldes Styresmannen vid Carl Gustafs städs Gevärsfaktori, Majoren m. in.,
C. L. Fries, genom Nådigt Bref den 11 sist!) er orda månad, att, biträdd af sakkunnig person, så snart ske kunde, afresa till Norra Amerika, i ändamål att ej mindre inhemta närmare kännedom om de vid infanterigevärs tillverkning derstädes brukliga arbetsmethoder samt om de maskiner, som särskild! för tillverkning af Remingtonsgevär kunde vara erforderliga, än äfven utaf sådana maskiner inköpa och hemsända hvad för dylika gevärs förfärdigande vid Carl Gustafs städs gevärsfaktori funnes behöfligt och lämpligt.
Genom serskild af General-Fälttygmästaren för bemälde Major utfärdad instruktion af den 20 nästlidne Maj hade derjemte blifvit honom anbefaldt, bland annat, att resan skulle anträdas så snart tillverkningen af Remingtonsgevär vid faktoriet hunnit så ordnas, att den utan afbrott kunde derstädes fortgå under hans frånvaro; att, under utresan till Amerika, vägen skulle tagas öfver Witten an der Ruhr och Binge, icke blott för inhemtande af kännedom om på dessa ställen begagnade arbetsmethoder vid tillverkning af infanteri-gevärspipor och gevär samt om dertill använda maskiner, utan äfven för att underhandla om vilkoren för tillverkning och leverans för Kronans räkning af 10 ä 20 tusen gjutstålspipor till gevär af Remingtons konstruktion; samt att från sistnämnda stad afresa direkt till Norra Amerika.
Åtföljd af till biträde utsedde Ingeniören vid Direktör Munktells i Eskilstuna mekaniska verkstad T. Boberg, hade Majoren Fries anträdt afresan från Stockholm den 4 sistlidne Juni och afgått från Brest till New-Tork den 22 samma månad, efter att hafva besökt Witten an der Ruhr och Binge samt på förstnämnda ställe beställt 1,000 st. gjutstålspipor.
Efter fulländad! uppdrag hade Majoren Fries återkommit till Stockholm den 20 sistlidne December; och voro af honom under hans vistande i Amerika, dels med korvetten Norrköping, dels ock hufvudsakligen, med privata lägenheter från New-Tork hemsända omkring 50 st. maskiner för gevärstillverkningen, af
Transport 14,120: 60-
12 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1868.
Transport 14,120: 60, hvilka största delen voro vid Carl Gustafs städs gevärsfaktori aflemnade, de öfriga på väg dit.
Med tillkännagifvande att Remingtons system blifvit antaget för anskaffning af nya infanterigevär, hade Eders Kongl. Maj:t tillika, genom Nådigt Bref den 3 sistlidnc Maj, bland annat, anbefallt Arméförvaltningen, ej allenast att så ordna arbetena vid Carl Gustafs städs faktori, att endast sådana gevärsdelar, som voro lämpade efter den nya modellen, derstädes blefve tillverkade, utan äfven att med Styrelsen för Husqvarna gevärsfaktori söka tillvägabringa öfverenskommelse om inställande derstädes af all vidare tillverkning för arméens behof af 1864 års kammarladdningsgevär mot det att faktoriet erhölle beställning af gevär efter den antagna nya modellen, hvarförutan Arméförvaltningen förständigades att, jemte afgifvande af berättelse om de åtgärder, som i ofvanberörda hänseenden vidtogos, till Eders Kongl. Maj:t inkomma med förslag till lämplig fördelning af de arbeten, hvilka för gevärstillverkning inom landet kunde innevarande år verkställas.
Under den 13 påföljande September afgaf Arméförvaltningens Artilleri-Departement den infordrade underdåniga berättelsen, jemte förslag till fördelning faktorierna emellan af befintliga extra statsmedel för anskaffande af nya infanterigevär, hvarvid i berättelsen redogjordes för de åtgärder, som i ofvanberörda hänseenden blifvit vidtagna och de arbeten, som utförts vid faktorierna intill nyssnämnda dag. Sedan dess hade
vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori tillverkningen af Remingtonsgevär fortgått så skyndsamt som omständigheterna medgifvit, och uppginge vid sistlidet års slut antalet af derstädes förfärdigade dylika gevär till 1,000 st.; hvarförutan 2,000 st. voro under arbete, till hvilka största antalet delar vore färdigt;
vid Husqvarna gevärsfaktori hade besigtningen af 1864 års gevär och de gevärsdelar till samma modell, hvilka för Eders Kongl. Maj:ts och Kronans räkning, enligt derom träffad öfverenskommelse af den 28 sistlidne Juni, skulle, såsom vilkor för upphörande med vidare arbeten på kontrahera»! beställning af nämnda slags gevär, inlösas, fortgått intill den 6 der påfölj ande Oktober; men någon liqvid om dessa gevär och delar hade ännu icke kunnat afslutas, af skäl, bland andra, att det vapenfabriks-
Transport 14,120: 60.
13 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts N åd. Trop. N:ol, om Statsverket 1868.
Transport 14,120: 60.
aktiebolag, som blifvit bildadt för gevärstillverkningens bedrifvande vid Husqvarna, och som tillika öfvertagit faktoriets äldre förbindelser i nämnda hänseende, först i dessa dagar styrkt sig hafva fullgjort de föreskrifter, hvilka enligt de af Eders Kongl.
Näjd för detsamma Nådigst stadfästade bolagsreglor erfordrats för dess konstituerande.
Af samma orsak hade ej heller något kontrakt om ny gevärsleverans kunnat i laga form med bolaget afslutas, hvaremot hinder dessutom fortfarande mötte i de uti ofvannämnda underdåniga berättelse omförmälda omständigheter, hvilka dock snart torde blifva undanröjda.
Gevärstillverkningen vid faktoriet hade emellertid fortgått efter den af Eders Kongl. Maj:t Nådigst fastställda modell, men i anseende dertill att faktoriet erhållit föreskrift, att vissa delar af gevären icke Unge tillverkas, andra åter icke fullbordas, såsom ifrågasätta att erhålla förändrad konstruktion, så kunde några fullständiga gevär vid årets slut från detta faktori icke påräknas; och då härtill korning att faktoriet gått i författning om uppbyggande af ny maskinverkstad samt ännu vore i saknad af tillräckligt antal, för ifrågavarande tillverkning erforderliga, special-maskiner, så vore all anledning till den förmodan, att någon större gevärstillverkning derstädes icke heller under loppet af innevarande år 1868 kunde ega ruin.
Antalet af vid 1867 års slut vid faktoriet befintliga, med undantag af ofvannämnda delar, färdiga Remingtonsgevär, tillverkade sedan sistlidne Juli månad, ansågos komma att uppgå till högst 500 st.
För möjliggörandet af en skyndsammare gevärstillverkning hade, enär antagliga anbud på leverans af gevärspipor, oaktadt derom utfärdad kungörelse, inom landet icke erhållits, från Witten an der Ruhr införskrifvits 1,000 st. gjutstålspipor utöfver de i den ofvan åberopade underdåniga berättelsen omnämnda 1,000 st., hvarjemte med egarne af gjutstålsfabriken derstädes kontraherats om leverans intill den 10 Januari 1868 af 6,500 st. och under loppet af samma år till den 10 Oktober af 22,500 st. dylika gevärspipor, att aflemnas 2,500 st. månadtligen.
Utaf dem, som införskrifvits och de hvilka skolat levereras inom den 10 Januari 1868, vore 3,366 st. levererade, deraf 2,335 st. till Carl Gustafs Stads och 1,031 st. till Husqvarna faktori;
Transport 14,120: 60.
14 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
Transport 14,120: 60.
2,700 st. voro på väg, men hade, i anseende till afbrutna kommunikationer, ej hunnit destinationsorten. Åsterstående 2,434 st. skulle levereras innan sistnämnde dag.
Vidare vore i härvarande Tygverkstäder förfärdigad en sats maskiner för tillverkning af gevärs-stockar, afsedd att, någon af de första dagarne i innevarande månad, uppställas i det tillbyggda och derför inredda s. k. qvarnhuset vid Carl Gustafs stad. En annan sats maskiner för enahanda tillverkning vore under arbete i förenämnda verkstäder för Husqvarna faktoris behof.
Enligt det med John Norris upprättade, i Artilleri-Departementets åberopade underdåniga berättelse omförmälda, kontrakt om leverans åt 10,000 st. Remingtonsgevär och 20,000 st. läder med mekanism, skulle de förra aflemnas innan 1867 års slut och de sednare successivt inom samma tid, men minst 5,000 skulle hafva levererats innan slutet af nästlidna November månad. Kontraktet stadgade derjemte, bland annat, att nämnda gevär och läder emottoges af Svenska Regeringen först efter det de blifvit besigtiga^ och godkända af Svenska officerare, som för detta ändamål skulle beordras till Amerika under tillverkningstiden; hvarjemte bemälde Norris förbundit sig att i god tid underrätta Regeringen om tiden för officerarnes inställelse, så beräknad, att besigtningen kunde ske med minsta möjliga afbrott och tidsförlust.
I anledning häraf hade Eders Kong!. Näjd, uppå General- Fälttygmästarens underdåniga framställning, genom Nådigt Bref den 7 sistlidne Augusti bland annat tillåtit, att två artilleriofficerare finge beordras att, vid den tid, som med afseende å gevärstillverkningens fortgång funnes lämplig, till Amerika afresa, för att förenämnda besigtning verkställa, samt i Nåder förordnat, att ersättningen för de till följd af uppdraget för dem uppkommande kostnader skulle utgå af det under Fjerde Hufvudtiteln beviljade extra anslag till anskaffning af infanterigevär.
Någon underrättelse från John Norris om tiden för nämnde de officerares inställelse i Amerika hade icke blifvit lemnad, men dels i följd af under hand meddelade upplysningar rörande gevärstillverkningens fortgång derstädes, dels med afseende derå att, såsom nämndt, 5,000 lådor skulle levereras innan No- _
Transport 14,120: 60.
Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1868. 15
Transport 14,120: 60.
vember månads utgång, hvilket ännu icke skett, dels ock för att erhålla visshet om huru långt den Svenska beställningen framskridit , vore två artilleri-officerare för ofvanberörda ändamål beordrade att dit afresa, och hade enligt ingången underrättelse den 3 sistlidne December inträffat i New-York, hvarifrån de oförtöfvadt ämnade afresa till Remingtons vapenfabrik i Ilion. Dit ankomna, hade de ordres att emottaga och uppräkna samtliga för Svensk rakning till besigtning då färdiga gevär och lås-mekanismer; om fullgörande hvaraf rapport ännu icke hunnit ingå.
Så vidt t. f. General-Fälttygmästaren hade sig bekant, förefunnes ej någon anledning att för närvarande befara, det nämnda kontraherade gevärsleverans skulle lemnas ofullgjord, i hvilket fall åter de härtill anvisade medel blefve disponibla för gevärstillverkning inom landet, hvaremot påräknadt antal gevär vid 1868 års slut icke kunde erhållas, men att leveransens fullgörande i kontraktsenlig tid icke komme att ega rum, ansåge t. f. General- Fälttygmästaren sig kunna med säkerhet antaga. För sådan händelse bestämde kontraktet, att Svenska Regeringen, om den så för godt syntes, egde rätt, att på det öfverenskomna' priset gorå afdrag för hvarje veckas dröjsmål med \ eng. shilling per låda och med 1 eng. shilling för hvarje gevär.
Af 1867 års Riksdag hade anvisats för anskaffning af tidsenliga gevär 1,500,000 R:dr, deraf 500,000 Rxlr att utgå under år 1867 och 1,000,000 Rdr under år 1868.
Sedan arbetena med gevär af 1864 års kammarladdningsmodell blifvit afslutade, återstodo:
af 1865 års gevärs-anslag, i följd af uppgörelse med Husqvarna faktori om nedläggande af arbetena på kontraherade ge-
vär af sistnämnda modell ....................................... 31,000: —
af 1866 års gevärsanslag.............................. 145,851: 03
» 1867 » » 457,500: —
så att med ofvannämnda .............................. 500,000: —
en tillgång af............................................................ 1,134,351: 03
fanns att använda till förfärdigande af Remingtonsgevär under loppet af år 1867.
Genom ofvannämnda Nådiga Bref den 3 sistlidne Maj hade Eders Kongl. Maj:t af befintliga anslagstillgångar anvisat:
Transport 1,134,351: 03. 14,120: 60.
16 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1868.
Transport 1,134,351: 3. 14,120: 60
till inlösen af patentet å tillverkningen af Remingtonsgevär samt till anskaffning åt maskiner
för gevärstillverkningen..................... 100,000: —-
till införskrifning från utrikes ort af 10,000 st. gevär af nämnda konstruktion, förslagsvis beräknade
till 63 R:dr st..................................... 630,000: —
och 20,000 st. lådor till nya gevär af samma konstruktion, beräknade till 27 R:dr st................... 540,000: —
eller tillsammans...................................................... 1,270,000: —
dock med föreskrift dervid, att liqviderna för dessa anskaffningar så ordnades, att utgifterna under sistlidet år, så väl derför som för gevärstillverkningen inom riket, icke öfverstege de för året tillgängliga medlen.
Uti ofvannämnda, den 13 sistlidne September ingifna, underdåniga förslag till fördelning emellan faktorierna af befintliga extra statsmedel till anskaffande af nya infanterigevär, hvittrut förslag, jemte hvad Arméförvaltningen dervid hemställt rörande liqvidernas ordnande och bestridandet af de utgifter, som genom härofvan åberopade Nådiga Bref den 7 Augusti fortidet år blifvit anvisade å nyssnämnda medel för 2:ne Officerares beordrande till Amerika, Eders Kongl. Maj:t genom Nådigt Bref den 15 sistlidne Oktober behagat gilla och bifalla, var, utaf nämnda 1,270,000 R:dr, en summa af 900,000 R:dr påräknad att utgå under sistlidna år, hvarigenom qvarvarande behållningen af årets gevärs-
anslag skulle utgöra......................................................234,351: 3.
Återstående 370,000 R:dr voro upptagna att utgå först år 1868, hvadan på detta års anslag,
1,000,000 R:dr, skulle återstå....................................630,000: —
tillsammans R:dr 864,351: 3.
Dessa för åren 1867 och 1868 odisponerade medel hade genom sistnämnda Nådiga Bref blifvit på följande sätt fördelade, nemligen:
till anskaffning af gevärsdelar till 20,000 st. i Amerika beställda lådor med låsmekanismer:
under år 1867 .....................R:dr 114,325: —
» ». 1868 ..................... » 151,675: —266,000: —
Transport 266,000: — 14,120: 60
\
Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1868. 17
Transport 266.000: — 14.120: 60
åt Carl Gustafs stads gevärsfaktori, dels för komplettering af 20,000 st. gevär, dels ock till nya gevär
under år 1867 .....................R:dr 112,000: —
» » 1868..................... » 178,225: — 290,225: —
åt Husqvarna gevärsfaktori, för tillverkning af nya gevär samt för deras besigtning,
under år 1867.....................R:dr 120,000: —
>' » 1868..................... » 188,126: 3. 308,126: 3.
tillhopa R:dr 864,351: 3.
Utaf de gevärsdelar, hvilka skulle anskaffas till 20,000 lådor för anvisade 266,000 R:dr under åren 1867 och 1868, vore en stor del kontraherade och åtskilliga redan levererade; de återstående kunde anskaffas under 1868.
Åt Carl Gustafs städs gevärsfaktori för 1867 och 1868
anvisade...........................................................................290,225: —
vore afsedda till komplettering af 20,000 st. gevär
under år 1867.............................. 28,175: —
» » 1868.............................. 178,225: —
till nya gevär under år 1867 ............ 83,825: — 290,225: _
För dessa till nya gevär afsedda 83,825 R:dr, hvilka, efter den vid faktoriet nu gällande taxa för Remingtons gevär af omkring 35 R:dr per stycke, motsvarade cirka 2,400 gevär, blefve 1000 st., enligt hvad redan vore nämndt, färdiga vid 1867 års slut och största antalet delar funnes redan till 2000 gevär, så att omkring 600 st. blifvit tillverkade utöfver det afsedda antalet. Öfriga till kompletteringsarbeten anvisade 206,400 R:dr blefve uparbetade under detta år, äfven i händelse att den amerikanska beställningen skulle uteblifva.
Till Husqvarna faktori voro anvisade under år 1867 till 3,000 st. nya gevär ä 40 R:dr 120,000: —
» » 1868 till 4,500 d:o ä d:o 180,000: —
Såsom ofvan vore omförmäldt, ansåges endast 500 st. nya gevär derstädes blifva förarbetade vid 1867 års slut, så långt de enligt lemnade föreskrifter finge fullbordas, och erfordrade således åtskilliga mindre kompletteringsarbeten. Med afseende å
Transport 14.120: 60.
3 Bih. till RiJcsd. Prot. 1868. 1 Sand. 1 Afd.
18 Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverlcet 1868.
Transport
förestående anskaffning af maskiner, hvilkas förfärdigande erfordrade tid, kunde antagligen högst 3000 nya gevär hinna derstädes tillverkas under loppet af år 1868, då faktoriet efter leverans af 3500 st. gevär hade att upbära ä 40 B,:dr 140,000: — och af de för faktoriet afsedda medel återstode...... 160,000: —
Utaf dessa erfordrades omkring 50,000 B:dr till liqviderande af, i Witten an der Ruhr kontraherade, 10,000 st. gjutstålspipor utöfver de, till 20,000 st. lådors kompletterande till gevär, jemväl kontraherade 20,000 st. gevärspipor. Återstående cirka 110,000 R:dr kunde under innevarande år användas till förfärdigande af lådor, bajonetter m. fl. gevärsdelar antingen vid faktorierna eller genom privata personer och af dem jemväl bestridas ofvannämnde till Amerika beordrade 2:ne artilleriofficerares rese- och traktaments-ersättningar.
Öfriga anvisade medel voro afsedda till bestridande af besigtningskostnader:
under år 1867 till ett belopp af..................R:dr 2,250: —
» » 1868 d:o .................. » 5,876: 3.
tillsammans R:dr 8,126: 3.
Genom Nådiga Brefvet den 3 sistlidna Maj vore slutligen
1,270,000 R:dr af 1867 och 1868 års gevärsanslag disponerade. Deraf äro använda:
till inlösen af patenträtten ................................. R:dr 36,000: —
till inköp af maskiner ....................................... » 64,000: —
tillsammans R:dr 100,000: —
Återstående R:dr 1,170,000 voro afsedda till liqviderande af i Amerika kontraherade 10,000 st. gevär med bajonetter och
20,000 lådor med mekanismer.
Enligt hvad hårdvall vore af t. f. General-Fälttygmästaren i underdånighet anfördt, förefunnes för närvarande ingen anledning till det antagande att nämnda leverans skulle uraktlåtas.
Det kunde derföre antagas, att leveransen komme att ske temligen tidigt under loppet af innevarande år, i anseende till det betingade afdraget på leveranspriset för hvarje veckas dröjsmål utöfver den bestämda tiden med gevärens och lådornas aflemnande. I sådant fall komme de härtill afsedda medlen att utgå,
Transport
14,120: 60.
14,120: 60.
19 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
Transport 14,120: 60-
med undantag möjligen af det belopp, hvartill berörda afdrag för fördröjd leverans kunde komma att upgå; men hvilket, såsom varande dels beroende på eftergift, enligt Eders Kongl.
Maj ds bepröfvande, dels ock till beloppet omöjligt att ännu bestämma, icke här kunde tagas i beräkning.
Lemnades åter leveransen helt och hållet ofullgjord, kunde disponerade 1,170,000 Rdr icke under loppet af detta år inom landet användas till nya gevärs förfärdigande eller äldres förändring, hvarföre de i sådan händelse, enligt t. f. General-Fälttygmästarens åsigt, borde reserveras för dessa ändamål till år 1869.
Under antagande att berörda leverans blefve fullgjord, skulle, på grund af det ofvan anförda, vid 1868 års slut finnas följande
antal nytillverkade Remingtonsgevär, nemligen:
från Amerika levererade ................................................ 10,000 st.
från Amerika levererade 20,000 läder med mekanismer, kompletterade till gevär vid Carl Gustafs
städs gevärsfaktori ...................................................... 20,000 »
vid samma faktori under år 1867 fullbordade ......... 1,000 »
under innevarande år ...................................................... 2,000 »
vid Husqvarna gevärsfaktori jemte de under nästlidna
år påbörjade.................................................................. 3.500 »
eller tillsamman ............................................................... 36,500 st.
Då nu Eders Kongl. Maj:t under den 23 sistlidne December i nåder fastställt modell till förändring af 1860 års gevär från mynnings- till baldaddningsgevär enligt Remingtons system, och den vid gevärs-reparationsverkstäderna i Stockholm, Christianstad och å Carlsborg anställda handtverkspersonal lämpligast skulle kunna sysselsättas med nämnda gevärs förändring redan i början af år 1868, så, och i händelse Eders Kongl. Maj:t skulle i nåder finna för godt att af Riksdagen härtill åska anslag att utgå redan under år 1868, kunde derigenom ytterligare erhållas till nyssnämnda års slut 7,000 st. bakladdningsgevär i enlighet med Remingtons system, eller sammanlagd! vid 1868 års slut 43,500 st.
Men för arméens beväpning med tidsenliga gevär erfordrades ett vida större antal.
Under förutsättning att den styrka, som skulle vara färdig ___
Transport 14 120: 60.
20 Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1868.
Transport 14,120: 60.
att genast utrycka i tält, borde utgöra 60,000 man och att, för arméens bibehållande vid donna numerär i fält m. in., eu reserv borde finnas af 40,000 man, eller tillhopa 100,000 man infanteri, Indika alla oundgängligen måste vara beväpnade med tidsenliga gevär, erfordrades, med beräkning af 3 gevär per man,
300.000 gevär. Af dessa borde 43,500 st. vara färdiga vid 1868 års slut, och 256,500 st. återstod^ således att anskaffa.
Den tid, inom hvilken donna anskaffning kunde vara fullbordad genom tillverkning inom landet, vore naturligen beroende icke blott af de anslag, som för ändamålet kunde varda beviljade, utan äfven af det antal gevär, som vid faktorierna årligen kunde tillverkas; dessa omständigheter berodde åter af politiska och andra förhållanden.
Med säkerhet kunde antagas, att gevärstillverkningen vid Carl Gustafs städs faktori vid 1869 års början vore så vidt updrifven, att 10,000 st. gevär kunde derstädes årligen förfärdigas, och då det af flera skål måste vara med Husqvarna vapenfabriks-aktiebolags intresse förenligt, att vid detta faktori söka utbringa tillverkningen till åtminstone samma antal gevär årligen, under förutsättning att arméens förseende med tidsenliga gevär till minst ofvannämnda antal hädanefter kunde påräknas ske i oafbruten följd, med beräkning af minst 20,000 gevär årligen, i hvilket fall bolaget tills vidare borde kunna vara förvissadt om en årlig beställning af 10,000 gevär, så borde 20,000 gevär kunna tillverkas vid båda faktorierna under loppet af år 1869.
Enligt donna beräkningsgrund af sammanlagd! 20,000 st. gevärs förfärdigande vid båda faktorierna årligen och under förutsättning att erforderliga anslag dertill, beviljades, skulle Svenska Arméens ofvan angifna oundgängligaste behof af tidsenliga gevär vara fyldt efter cirka 14 års förlopp.
Skulle likväl Eders Kongl. Näjd framdeles finna för godt i nåder anbefalla förändring till bakladdningsgevär jemväl af 1860 års till kammarladdning förändrade och 1864 års kammarladdningsgevär, ingående de förra till ett antal af cirka
4.000 st. och de sednare till omkring 16,000, äfvensom att årligen, tills förändringen vore verkställd, af riksdagen i nåder aska anslag till 7,000 st. gevärs förändring på nämnda sätt, kunde förberörda behof vara fyldt efter 13 års förlopp.
Transport 14,120: 60.
Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1868. 21
Transport 14,120: 60.
På grund af och i enlighet med hvad nu anfördt blifvit, har t. f. General-Fälttygmästarcn underdånigst anhållit, att Eders Kongl. Näjd, täcktes af nästsammanträdande riksdag åska följande anslagsbelopp. nemligen:
till 20,000 nya gevär af Remingtons konstruktion, med besigt-
ningskostnader ä 40,75 för år 1869 ......... Rdr 815,000: —
till förändring af 7,000 st. 1860 års gevär, från mynnings- till bakladdning, ä 20 Rdr att utgå
under år 1868......................................................... 140,000 —
till förändring på enahanda sätt af återstående 1860 års gevär, äfvensom af sådana i förråden befintliga gevär, som dertill ansåges lämpliga, till ett antal af 7,000 st., ä 20 Rdr för år
1869 ........................................................................ 140,000: — 1,095,000: —
hvartill tillgång funnes om, mot förmodan, den amerikanska beställningen icke skulle gå i verkställighet, i hvithet fall den här ofvan beräknade erforderliga tiden för arméens förseende med tidsenliga gevär komme att förlängas, så framt ett mot de icke levererade gevären svarande antal skulle inom landet tillverkas.
Sedan Arméförvaltningen genom nådigt Bref d. 22 Mars 1867 blifvit anbefalld att gå i författning om inköp af maskiner för kopparpatroners tillverkning, och förvaltningen derefter uti underdånig skrifvelse d. 17 påföljande Maj, i fråga om beredande af lokal för dessa maskiners inställning, föreslagit den s. k. gjuteribyggnaden å kronoegendomen Marieberg att dertill användas, hade Eders Kongl. Maj:t genom nådigt Bref den 20 derpåföljde Juni behagat i nåder bland annat tillåta:
att salpeter-reservförrådet finge förflyttas från Marieberg till Stockholms ammunitionsförråd;
att Arméförvaltningens då på Marieberg förvarade arkiv skulle, efter behörig gallring, få flyttas till f. d. Brandelska Sockerbruket på Ladugårdslandet, med förbehåll att, till följd af arkivets inrymmande derstädes, något hinder ej finge uppstå för denna byggnads begagnande jemväl till kolera-sjukhus, derest behof deraf framdeles skulle yppas; och
att de derigenom ledigblifvande lokalerna i den s. k. gjuteribyggnaden vid Marieberg finge inredas till verkstad för kopparpatroners tillverkning.
Transport 1,109,120: 60.
22 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
Transport 1,109,120: 60.
Efter det, till följd häraf, nödigt ansedt antal maskiner blifvit dels från Amerika införskrifna, dels härstädes tillverkade, och flyttning af såväl salpeter-reservförrådet som Arméförvaltningens arkiv till nyss upgifna ställen egt rum, samt vid sistlidna riksdag anvisats medel för år 1868 till kopparpatroners anskaffande eller tillverkning, hade med dertill afsedda lokalers förändrade inredning och inrättande till verkstäder för ifrågavarande tillverkning i gjuteri byggnaden å Marieberg så vida fortskridit, att förfärdigande af kopparpatroner kunde taga sin början och obehindradt derstädes fortgå från medlet af innevarande Januari månad. Med nu anskaffade 2: ne satser maskiner och vanlig arbetstid per dag påräknades eu årlig tillverkning af 5 ä 6 millioner patroner.
För erhållande af tjenlig kopparplåt för donna tillverkning hade prof blifvit anskaffade från England och flera sådana lemnade från Skultuna bruk. Vid anställda jemförelseförsök dessa profver emellan hade den Engelska plåten visat sig ega företräde ; dock hade några af Skultuna profver med donna varit i det närmaste jemngoda och för afsedda ändamålet lämpliga, hvarföre ock mindre partier plåt blifvit från detta bruk uppå reqvisition levererade och jemväl använda vid tillverkning af patroner till åtskilliga försöksskjutningar i större skala, vid Indika hittills ingen afsevärd anmärkning förekommit mot plåtens hållfasthet.
Kontrakt om leverans af ett större parti plåt för Eders Kongl.
Maj:ts och Kronans räkning komme derföre att med snaraste afslutas med Skultuna aktiebolag, och då detta hade all möda ospard för åstadkommande af plåtens lämpligaste sammansättning till sina beståndsdelar, för ifrågavarande ändamål, vore anledning till den förmodan att för kopparpatrontillverkningen behöflig plåt kunde från nämnda bruk allt framgent erhållas.
I händelse Eders Kongl. Maj:t skulle för godt finna att aflåta nådig proposition till Riksdagen om anslags beviljande till här ofvan ifrågaställda anskaffning af nya och förändring af äldre gevär samt att Riksdagen dem beviljade, borde, enligt beräkning, vid 1869 års slut finnas 56,500 st. nya och 14,000 st. till bakladdning förändrade, eller tillsammans 70,500 st. bakladdningsgevär. Om den till dessa erforderliga ammunitionen beräknades, till en början, till endast 200 patroner per gevär, er-_
Transport 1,109,120: 60.
Bil. N:o 3 a till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1868. 23
Transport 1,109,120: 60.
fordrades 14,100,000 st., hvilka kunde åstadkommas med befintligt antal maskiner under åren 1868 och 1869 genom ökad arbetstid och för Indika, då krut och bly icke inbegrepp i tillverkningspriset, öfriga kostnader upginge ä 28,000 Rdr för
hvarje million till............................................... Rdr 394,800: —•
På 1868 års anslag till kopparpatroners anskaffning eller tillverkning, utgörande Rdr 175,000: — sedan derifrån afdragits kostnaderna för gjuterihusets å Marieberg ofvannämnda förändrad inredning samt för maskiner och inventarii-persedlar m. m., hvithet allt vore beräk-
nadt till omkring.............................. 50,000 —
återstod för patrontillverkning ................................. 125,000: —
hvarförutan alltså erfordrades till förenämnda antal
patroners anskaffande............................................. 269,800: —
Om härtill lades kostnsderna för anskaffande af nödiga exercispatroner, ansåge t. f. General-Fälttygmästaren en summa af minst 280,000 Rdr vara för ifrågavarande ändamål behöflig.
Till anskaffning af kopparpatroner under år 1869 anhölle t. f. General-Fälttygmästaren alltså underdånigst, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes i nåder af riksdagen begära ett anslag af............. 280,000: -
Byggnader. För härvarande ammunitionsförråds behof vid ammunitionstillverkning och vid pyrotekniska arbetens utförande saknades helt och hållet ett laboratorium, uti hvithet dylika arbeten kunde verkställas under den källare årstiden. Den laboratorii-byggnad som funnes vore af trä och endast användbar för nämnda ändamål under den blidare årstiden, i anseende till väggarn es tunnhet samt byggnadens i allmänhet luftiga beskaffenhet och brist på allt slags inrättning för svärmning, hvilken sednare af nämnda orsaker skulle vara utan ändamål att söka åstadkomma.
År 1864 hade, uppå derom gjord framställning, Eders Kongl.
Maj:ts Flottas i närheten af ofvannämnda förråd belägna labora-
Transport 1,389,120: 60.
Byggnader.
24 Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1868.
Transport 1,389,120: 60.
torium blifvit uplåtet till begagnande vid då anbefalld större ammunitionstill verkning, hvarförutan denna icke kunnat utföras så skyndsamt som då ansågs erforderligt. Denna byggnad hade sedermera fått disponeras till medlet af sistlidne år, 1867, då den återfordrades och aflemnades till Eders Kongl. Maj:ts här stationerade Skärgårds-artilleri för dess behof. Några arbeten hade af donna orsak icke hittills kunnat vid ammunitionsförrådet utföras under 1867 års höst, hvithet föranledt förnyad framställning om inlåtande tills vadare af nämnda laboratorium för Landtartilleriets behof.
Enligt ett år 1865 upgjordt kostnadsförslag, vore kostnaden för upförande af en ny laboratoriibyggnad af sten, inredd för ammunitionstillverkning af 150 arbetare, beräknad till 22,800 K:dr.
Donna byggnad, afsedd att upföras å ammunitionsförrådet tillhörande tomt på höjden som sträcker sig långs efter Brunnsviken och i rigtning från ofvannämnda Skärgårds artilleriets laboratorium mot det angränsande Skogsinstitutet, skulle enligt förslaget förses med kök för eldstad och värmeapparat samt rum för kulstöpning med 3 smältgrytor och egen eldstad i rummet.
Då behofvet oundgängligen kräfde en dylik byggnads snara upförande icke blott för de vid ammunitionsförrådet vanligen förekommande arbeten, utan ock för en, i händelse af Arméens mobilisering, ifrågakommande större anununitionstillverkning, i hvithet fall det hittills uplåtna laboratorium för Skärgårds-artilleriets och Flottans behof ej längre kunde påräknas, samt detta dessutom icke medgåfve tillräckligt utrymme och vid påfordran måste återlemnas, samt Artilleri-Departementets andel i Fjerde Hufvudtitelns ordinarie statsanslag, utöfver dermed utsudda behofs fyllande, icke lemnade tillgång till donna byggnads upförande; så anhöll t. f. General-Fälttygmästaren i underdånighet, att Eders Kongl. Näjd täcktes af Riksdagen härtill begära ett anslag af... 22,800: —
Vid sistlidet års besigtning af Eders Kongl. Maj ds och Kronans, åt Stockholms hufvudförråd uplåtna, hus och byggnader hade besigtningsförrättningen
dels utdömt det vid ammunitionsförrådet befintliga vakthuset, hvithet innehölle ruin för vaktstyrkan, kontor för arnrnunitions-förråds-förvaltaren, ett verkstadsrum och portgång, såsom
Transport 1,411,920: 60.
Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1868. 25
Transport 1,411,920: 60.
varande olämpligt till boningsrum, af skäl, att yttre stenfot felades, att golfven läge under jorden, att vestra gafveln både en större sättning och huset i allmänhet vore i dåligt skick, samt på grund häraf föreslagit detsamma nedrifning och införande af ett nytt, hvarför, med hufvudsakligen enahanda inredning, kostnaden enligt upgjordt kostnadsförslag och värderingsinstrument, efter afdrag af påräknad inkomst för försäljning af materialierna till det gamla vakthuset, upgifvits till 10,400 R:dr;
dels ock föreslagit norra tredje delen af det för Tyg-förförrådets behof uplåtna, vid nämnda ammunitionsförråd belägna s. k. långa träskjulet N:o 12 att ombyggas, med användande af det gamla friska virket och takteglet, samt att förses med ny gråstensfot i anseende dertill att skjulet läge lågt, till en del under jorden, till följd hvaraf syllarne voro upruttnade, ingående den enligt ingifvet kostnadsförslag för ombyggnaden beräknade kostnaden till 7,000 R:dr.
I anledning häraf och enär icke heller härtill funnes tillgångar att påräkna af Artilleri-departementets andel i Fjerde Hufvudtitelns ordinarie statsanslag, har t. f. General-Fälttygmästaren underdånigt anhållit, att Eders Kongl. Näjd af Riksdagen i Nåder måtte åska följande anslag, nemligen:
till gamla vakthusets nedrifning och upbygggande af ett nytt 10,400: — samt till ombyggnad af en tredjedel utaf långa träskjulet
N:o 12...................................................................................... 7,000: —
Sedan Eders Kongl. Näjd, genom särskilda, år 1864 meddelade Nådiga General-ordres, befallt, dels att 8,000 st. infanterigevär af 1857 års modell skulle till de norra orterna af riket afsändas och, efter bestämd fördelning, i framtiden förvaras och vårdas å mötesplatserna Trösön, Sångamo, Gumboda och Pitholmen, uti derstädes befintliga förrådshus, dels att samtliga infanteri- och jägare-regementen och corpser, utom de afsutna rusthålls-regementena samt Gotlands Nationalbeväring, skulle förses med ett för dem hvardera bestämdt större antal för krigsbruk afsedda gevär af 1854 års uprefflingsmodell, att likaledes allt framgent förvaras och vårdas uti regementenas förråder å mötesplatserna, dels ock att Krigs-Kollegium borde hos Eders Kongl.
Näjd i underdånighet föreslå erforderliga förbättringar eller tillbyggnader af å mötesplatsen befintliga förrådshus
Transport 1,429,320: 60.
Bih. till Riksd. Prof. 1868. 1 Sami. 1 Afd. 4
26 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1868.
Transport 1,429,320: 60.
så och efter att förut hafva hört vederbörande Chefs-Embeten och från dem inhemta! förslag i ämnet, hade ICrigs-Collegium i underdånig skrifvelse den 28 September 1865 hemställt, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Rikets Ständer åska ett extra anslag för en gång af 74,262 R:dr 52 öre, att användas för
dels nya förrådsbyggnaders införande med tillhörande besigtnings- och rengörings-lokaler samt med utrymme till förvarande af gevärs- och ammunitions-kistor m. in. vid följande regementen och corpser, nemligen:
Södermanlands regemente för en kostnad Jönköpings d:o d:o
Helsinge d:o d:o
Westgöta-Dals d:o d:o
Norrbottens Fältjägarecorps d:o
Kalmar regemente d:o
Nerikes d:o d:o
Wermlands d:o d:o
Norra Skånska Infanteri-regementet d:o Wermlands Fältjägare-regemente d:o
dels tillbyggnader och mindre nybyggnader, såsom smedjor, besigtningslokaler in. m., inredning och iståndsättande af redan befintliga förrådslokaler m. in., vid nedannämnda regementen och corpser, nemligen:
Första Lif-Grenadier-regementet mot en beräknad
60,033: 20. 1,429,320: 60.
27 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
Transport R:dr 13,829: 32. 60,033: 20. 1,429,320: 60. Wester-Norrlands Beväringsbataljon
mot en beräknad kostnad af...... B:dr 400: — 14,229: 32.
~ 74,262: 52.
såsom varande alldeles oundgängliga, såvida undvikas skulle att gevären, genom otillräckliga eller otjenligt lokaler för deras förvarande samt rengöring och reparation, toge skada, och gevärsvården i öfrig! skulle kunna på tillbörligt sätt handhafvas.
Uppå af Eders Kongl. Maj:t i anledning häraf till Rikets Ständer vid 1865—1866 års Riksdag aflåtna Nådiga Proposition om anvisande af ifrågavarande anslagsbelopp, hade Rikets Ständer förklarat, att då Eders Kongl. Maj:t funnit nödigt att för krigsbruk afsedda gevär vid samtliga Infanteri-regementens och corpsers mötesplatser uplades, borde jemväl för gevärens omsorgsfulla vårdande lämpliga byggnader, der sådana icke redan funnes att tillgå vid mötesplatserna upföras eller inredas, men att, då det icke torde vara oundgängligen nödigt att dessa byggnader på eu gång vid alla de ifrågakomna mötesplatserna iordningställdes, ansåge Rikets Ständer det begärda anslaget utan väsendtlig olägenhet kunna på flera år fördelas och anvisade sålunda för år 1867 ett extra anslag af 25,000 R:dr.
Af dessa 25,000 R:dr voro använda till uppförande af nya
förrådsbyggnader vid
Södermanlands regemente............................................. 5,000: —
Norrbottens Fältjägarecorps ........................................ 4,479: -
Wermlands regemente ................................................ 4,275: -—
Wermlands Fältjägare-regemente .............................. 4,275: —
Norra Skånska Infanteriregementet........................ 6,200: —
24,229: —
återstår således ........................................................... 771: —
25,000: —
Uti underdånig skrifvelse den 20 November 1866 hade Armé-Förvaltningen hemställt om erhållande vid nästsammanträdande Riksdag af ytterligare 49,262 R:dr 52 öre, men på Eders Kongl. Maj:ts härom aflåtna Nådiga Proposition hade Riksdagen förklarat att den funnit sig förhindrad att denna Nådiga framställning bifalla.
Transport R:dr 1,429,320: 60-
28 Bil. N:o 3 a till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
Transport 1,429,320: 60.
Enligt t. f. General-Fälttygmästarens åsigt skulle gevärsvården otvifvelaktigt vida iller än hittills befordras inom armén och gevärens underhåll för Eders Kongl. Maj:t och kronan blifva mindre kostsamt, om hvarje indelt soldat emellan de årliga mötestiderna förvarade och vårdade det gevär på roten, med hvithet han skulle gå i fält, eller krigsgeväret, på sätt nu sker med exercisgeväret, lian blefve tillika derigenom mera förtrogen med sitt gevär och befälet skulle derigenom erhålla eu säkrare kännedom om huru hvarje soldat förstode att vårda detsamma, hvithet allt vore af synnerlig vigt enär soldatens stridbarhet till så väsendtlig del deraf berodde. Men att nu, då regementen och corpser voro tilldelade särskilda exercisoch krigsgevär, Indika icke voro tidsenliga, vidtaga en dylik förändring i fråga om gevärens förvarande och vårdande, skulle vara utan ändamål; först när de nya Remingtonsgevären kunde blifva regementen och corpser tilldelade och särskilda exercisgevär af annan modell icke för stammen torde komma att bibehållas, ansåge t. f. General-Fälttygmästaren tidpunkten vara inne för införande af nämnda förändring.
Dock, äfven om Eders Kongl. Maj t skulle i Nåder gilla donna t. f. General-Fälttygmästarens åsigt, åtginge härtill ännu någon tid, under hvilken nuvarande förhållanden uti ifrågavarande hänseende förblefve oförändrade, och Indika icke talade till fördel för gevärsvården. Från åtskilliga regementen, som saknade eller saknat särskilda gevärsförrådsbyggnader, hade nemligen ingått anmälande!! om svårigheten att de dem tilldelade gevär förvara och vårda, enär dessa i saknad af både utrymme härtill och tjenliga ställningar för gevärens placerande, måste hoptals upställas endera i de för beklädnadspersedlars förvarande utsudda lokaler och i samma rum som dessa persedlar, Indika efter slutade möten ofta måste i förrådet intagas i fuktigt, till och med genomblött tillstånd, eller och uti sådana lägenheter, såsom sjukhus, hvarest ringa säkerhet förefunnes, att icke gevären kunde på olofligt sätt åtkommas och hvarför regementena icke kunde åläggas ansvarsskyldighet. Dessutom komme vid regementen och corpser framgent att förvaras och vårdas de för beväringsmanskapet utsudda gevär, för Indika särskilda förrådsbyggnader erfordrades vid de af ofvanupräknade
Transport 1.429,320: 60-
29 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
Transport 1,429,320: 60.
regementen och corpser, hvilka icke redan tätt gå i författning med dylika byggnaders npförande eller hvarest uti förut befintliga,
Eders Kongl. Maj ds och Kronans byggnader, icke kunnat beredas utrymme för gevärens ordentliga inställning eller inläggning och behöriga eftersyn.
Af dessa skal och då den i många afseende!! särdeles vigtiga gevärsvården inom arméen, när icke hvarje soldat förvarade och vårdade sitt gevär, bäst främjades genom tillgång på ändamålsenliga förrådsbyggnader, uti Indika gevären kunde på lämpligt sätt förvaras, lätt åtkommas och hastigt öfverses, samt hvarest utrymme funnes för deras söndertagning, iståndsättning och rengöring m. in., anhöll t. f. General-Fälttygmästaren underdånigst att Eders Kongl. Maj it täcktes för detta ändamål och till fortsättande af ofvan angifna, till en del utförda plan, af nästsammanträdande Riksdag åska ett
anslag af.............................................................. 25,000: —
Summa Kant R:dr 1,454,320: 60-
Efter hvad t. f. General-Fälttygmästaren sålunda anfört och jemte det jag till alla delar instämmer i hvad af honom i afseende å behofvet af fortsatt anskaffning af vapen för arméen blifvit yttradt, anser jag dock, — vid det förhållande, att de för eu ökad gevärstillverkning vid gevärsfaktorierna vidtagna anordningar, medelst nya maskiners anskaffande in. in., icke så hastigt som beräknadt varit kunna fullbordas, samt att till följd häraf det för gevärs anskaffning under år 1868 anvisade anslag sannolikt icke kan till hela beloppet under samma år hinna för ändamålet användas —, de för anskaffning af infanterigevär och kopparpatroner under år 1869 af t. f. General-Fälttygmästaren ifrågaställda anslag, kunna i någon mån nedsättas.
Deremot anser jag mig pligtig fästa Eders Kongl. Maj:ts Nådiga upmärksamhet å nödvändigheten af åtgärders vidtagande för anskaffning af grofva fästningskanoner.
Den Komité, som under sistlidet år, till följd af Riksdagens derom gjorda underdåniga framställning, varit sysselsatt med granskning af planerna för eu del af rikets befästningar, har, beträffande försvaret af Stockholms skärgård, föreslagit, bland annat, att inloppet till Stockholm måtte förflyttas från det s. k. Kodjupet till Fredriksborgssundet, der ett starkt försvar borde anordnas; — Och ehuru jag nu icke är i tillfälle att till slutlig pröfning kunna anmäla detta eller öfriga af bemälda Komité framställda förslag, är det dock otvifvelaktigt att, hvad beslut i anledning deraf än må komma att fattas, behofvet af grofva
30 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Krog). N:o 1, om Statsverket 1868.
pansarbrytande kanoner oundvikligen kommer att gorå sig gällande. Och då anskaffningen af dylika kanoner bör verkställas samtidigt med upförandet af de verk, der de afses att upställas, synes det mig, med afseende å de åt Komitén upgjorda bestyckningsplaner, vara af oundgängligt behof påkalladt, att medel för anskaffning af åtminstone fyra dylika kanoner med lavetter och projektiler redan under år 1869 finnas att tillgå, och hvartill kan beräknas:
för 4 st. pansarbrytande kanoner ä 17,000 R:dr........................ 68,000: —-
» 4 » lavetter till d:o ä 4,000 » ........................ 16,000: —
» 200 » projektiler till d:o ä 80 » 16,000: —
eller tillhopa K:dr 100,000
utan att härvid för närvarande kan bestämmas, huruvida dessa kanoner komma att blifva refflade eller slätborrade, enär frågan om det ena eller andra slagets företräde för nu ifrågavarande ändamål ännu ej kan anses afgjord.
I anledning af t. f. General-Fälttygmästarens ofvannämnda förslag, jemte hvad nu af mig blifvit anfördt, anser jag medel för anskaffning af gevär och patroner samt artillerimateriel böra beredas till följande belopp, nemligen:
för fältartilleriet........................................................................... R:dr 14,120: —
» nya infanterigevär af Kemingtons modell........................ » 733,500: —
» kopparpatroner ..................................................................... » 140,000: —
» 4 grafva kanoner med lavetter och projektiler............... » 100,000: —
>' förändring af äldre gevär till bakladdningsgevär............ » 212,380: —
eller tillhopa Rdr 1,200,000
Då det likväl, med afseende å Statsverkets nuvarande inskränkta tillgångar, torde mota svårighet för Riksdagen att kunna nu anvisa den sålunda för ofvannämnda ändamål erforderliga betydliga summan, samt, till följd af Eders Kongl. Maj:ts redan meddelade beslut om regememtsmötenas vid indelta arméen inställande för innevarande år, omkring hälften af årets anslag för indelta arméens vapenöfningar kommer att besparas, tillstyrker jag i underdånighet, det Eders Kongl. Näjd täcktes föreslå Riksdagen, att, utaf den härigenom för innevarande år inkommande besparingen å detta anslag, ett belopp af 400,000 R:dr må för anskaffning af gevär och patroner samt artilleri-materiel användas, samt återstoden af den härtill erforderliga summan af Riksdagen anvisas med 800,000 R:dr; dock med rättighet för Eders Kongl. Näjd att, inom summan af de härigenom tillgängliga medlen, efter omständigheterna öka eller minska de för anskaffning och förändring af gevär samt anskaffning af patroner beräknade belopp.
Hvad angår de af t. f General-Fälttygmästaren upgifna byggnadsföretagen, finner jag mig böra i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Näjd måtte af Riksdagen äska följande belopp, nemligen:
Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1868. 31
för införande af en ny laboratoriibyggnad å Ladugårdsgärdet R:dr 22,800: — » dito af ett nytt vakthus vid ammunitionsförrådet.................. » 10,400: —
tillhopa R:dr 33,200: —
hvaremot, i betraktande af Statsverkets hårdt anlitade tillgångar, jag anser mig ej kunna tillstyrka Nådig framställning om anvisande af jemväl begärda medel för ombyggnad af ett tygförrådsskjul i Stockholm samt för byggnader till förvarande och vård af till regementen och corpser utlemnade gevär.
I (Ifrigt och ehuru, med afseende å den ständigt fortgående utvecklingen till allt större fullkomlighet af den för arméernas beväpning erforderliga materiel, det måste vara af synnerlig vigt att, innan nya vapen till anskaffning anbefallas, nödiga försök dermed anställas; likväl och då för dylika försök, Indika, till beredande af minskning i kostnaderna, lämpligen böra, så vidt ske kan, verkställas ' gemensamt för landå- och sjöförsvaret, för närvarande linnés att tillgå en summa af 86,000 R:dr, anser jag oågon framställning till den nu snart sammanträdande Riksdagen om ytterligare medels beviljande för ifrågavarande ändamål icke vara af behof påkallad.
2:o Fortifikations-behof.
Sedan Eders Kongl. Maj:t, —- med föranledande af den år 1867 församlade Riksdagens uti underdånig skrifvelse af den 8 Maj nämnda år, i afseende å fästningsbyggnaderna vid Carlsborg, Waxholm och i Carlskrona skärgård meddelade beslut och uttalade önskningar —, täckts i Nåder förordna en särskild Komité, med updrag att, på sätt här ofvan, vid behandlingen af frågorna rörande artilleri behof blifvit i underdånighet erinradt, granska de planer, hvarefter ofvannämnda fåstningsbyggnader vore afscdda att utföras, och deröfver afgifva betänkande; har bemälda Komité, hvilken enligt Nådig föreskrift sammanträdde i hufvudstaden den 2 Augusti nämnde år, sedermera oafbrutet fortsatt sina maktpåliggande arbeten tilldess densamma, under den 7 sistlidne December till Eders Kongl. Maj:t afgaf underdånigt betänkande i förevarande ämne.
Derefter har äfven Chefen för Fortifikationen inkommit med underdånig framställning rörande de befästnings- in. fl. arbeten, som af honom ansåges höra under år 1869 utföras, hvilken framställning hufvudsakligen innefattar förslag å de under nämnda år erforderliga medel för en del af de arbeten, som af förenämnda Komité ansetts böra bringas till utförande.
Uti det härom aflåtna ofvanåberopade underdåniga memorial af den 20 nästlidne December har bemälde Chef anfört, att, sedan lian år 1866 till Eders Kongl. Maj:t afgaf underdånigt förslag till fortsättande under år 1868 af fästningsbyggnaderna vid Carlsborg, Waxholm och Carlskrona, några förändringar
32 Bil. No .5 a till Kong1. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1868.
af så anmärkningsvärd beskaffenhet icke i afseende å fåstningsförsvaret och åsigterna derom inträffat, att de derpå utöfvat något större inflytande. Den alltjemnt fortgående utvecklingen af den del af artillerivapnet, som egentligen omfattade pansarfartygs och fästningars armering samt de nya och förbättrade konstruktioner, Indika ständigt framträdde för att, så vidt möjligt vore, gorå de förstnämnda osårbara, — donna emellan anfallet och försvaret framträdande täflan att, med begagnande af alla utvägar, som konst och vetenskap erbjöde, söka vinna öfvervigt, utgjorde den ledning, som för närvarande Ingeniörerne i alla länder måste följa, då fråga vore om att antingen upföra nya eller i tidsenligt skick försätta äldre befästningar. I detta sednare hänseende, eller i fråga om äldre sjöbefästningar, hade dessa sfi hastigt på hvarandra följande förändringar i sjö vapnet haft till närmaste följd, att medelst skyddsvallar af jord söka täcka allt blodnät murverk, sä vida icke antingen dermed åsyftades sådana ändamål, som icke medgåfvc användandet af så beskaffad skyddsmedel, i hvilket fall pansarbeklädnad under en eller annan form utgjorde det enda sättet att försvara dylikt murverk mot det grof va artilleriets förstörande verkan, eller ock sjelfva lägel vore så undandraget den fiendtligt elden, att något särskild!: skydd icke behöfdes. Dessa olika syften, nemligen å ena sidan att söka skydda ett kasematteradt verk, och å den andra att kunna till försvaret begagna de deruti upställda pjcscr, både gifvit anledning till införandet uti befästningskonst! in af jernkonstruktioner af åtskilliga slag, såsom jemföra, fristående jörnsköldar, vridbara jernblinderingar in. m., mer eller mindre liknande dem, som begagnades å pansarfartyg, Indika konstruktion! ^r likväl hvarken till form eller användande ännu vunnit full stadga. Eu skyddande jordvall eller contregarde vore det både enklaste och minst kostsamma sätt att täcka ett murverk och skulle till följd deraf alltid blifva det mest användbara, der icke, såsom förut vore nämndt, andra syftemål i försvaret derför hide hinder i vägen. — Hvad landbefästningar anginge vore förhållandet annorlunda. I afseende å dessa hade i alla tider, allt sedan krutet till krigsbruk infördes, varit såsom regel antaget, att på förutnämnda sätt skydda ett murverk, så att ett framför liggande verk mer eller mindre fullkomligt täckt det bakom varande. Detta hade sin egentliga grund uti det anfallssätt, som mot landbefästningar måste begagnas. Derföre hade icke eller de nya förhållandena vållat så störa förändringar här, som i fråga om sjöbefästningar. — De förut nämnda jernkonstraktionerna skulle likväl utan tvifvel äfven här finna användande och kunna lättare tillämpas i anseende till den mindre grafva armering, som här kunde ifrågakomma, på samma gång försvaret derigenom vunne en gifven öfvervigt, beroende på de störa svårigheter, som läge i vägen för den anfallande att betjena sig af enahanda skyddsmedel.
Genom
Bil- N:o 3 a till KonjL Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868. 33
Genom i England anställda försök mot pansarbatterier efter Kapiten eu Inglis konstruktion, bestående af kasematter med fristående j örnsköldar emellan stärka granitpelare, och hvaraf ett stort antal redan blifvit vid landets sjöbefästningar utförda, hade blifvit utrönt, att dessa granitblock icke motstå en ihållande beskjutning af gröfre refflade artilleripjeser inom eu kortare skottvidd, hvarföre man ock vore betänkt på att förse dessa granitmurar med bepansring. Sålunda skyddade, vcre, enligt Chefens för Fortifikationen åsigt, dessa pansarkasematter de bästa hittills konstruerade. I England tänkte man icke heller, så vidt Chefen för Fortifikationen hade sig bekant, öfvergifva donna konstruktion, utan endast något förändra densamma, på det den måste bättre lämpa sig för bepansring.
I Sverige funnes två sådana batterier utförda, nemligen å skansen på Hästholmen vid Carlskrona och ä Waxholms fästnings östra front. Å förstnämnda ställe vore batteriets läge så skyddadt, att någon bepansring der icke herde ifrågakomma. A Waxholm deremot vore batteriet mera blottstäldt och och tarfvade utan tvifvel en bepansring. Då emellertid båda dessa batterier vore med största omsorg upförda af de gröfsta granitblock, som man förmått åstadkomma, sinsemellan förenade medelst grafva jernförankringar, sä hade Fortifikation s-Chefen grundad anledning till den förmodan, att enkel bepansring rund ( omkring granitpelaren samt granithvalfvets framsida här skulle gorå tillfyllest, helst en beskjutning från Hästholmen, — det enda ställe der ett fast batteri humle anläggas —. blefve något sned och på ett afstånd af omkring 5,000 fot. Ville man vara fullt säker, så vore blott fråga om att öka donna bepansring å batteriets frontsida. Eu så beskaffad kasematt jemte bepansring medförde i alla fall blott en ringa del af den kostnad, som ett jemföra kräfde. Beträffande dessa jemföra eller vridbara jernblinderingar i allmänhet, hade åtskilliga förslag för deras användande till fäst försvar eller till lands redan framstått, och det vore således att hoppas,- att en fullt ändamålsenlig och icke alltför dyr konstruktion derå slutligen skulle gorå sig gällande.
Hvad i öfrig! anginge båda dessa olika sätt att skydda eu pansarbrytande kanon eller annan dyrbar artilleripjes, så egde de hvar sina fördelar. Det berodde således på att med urskiljning bedöma, hvarest en vridbar jernblindering företrädesvis borde användas, eller der ändamålet bäst vunnes genom en pansarkasematt.
Efter denna redogörelse för de nu rådande åsigterna angående ifrågavarande ämne har Chefen för Fortifikationen i afseende å de pågående fästningsbyggnadernas fortsättande under år 1869 framställt följande förslag, hvilka, på sätt här ofvan blifvit i underdånighet anmäldt, hufvudsakligen omfatta arbeten, som äfven af förenämnda Komité ansetts böra utföras, nemligen beträffande:
Bih. till RiJcsd. Prof. 1868. 1 Sami. 1 Afä. 5
34 Bil. N:o 3 a till Kongl■ Maj:ts Nåd■ Prop■ N:o 1, om .Statsverkt 1868.
Carlsborgs fästningsbyggnad.
Sedan numera å sj elfva slutvärnet endast inredningen återstode, inginge uti 1869 års arbetsplan fullbordandet af 12 kasematter i Hedra och Sira våningarna. Det egentliga murarbetet fortginge å inre retranchementet, Liden N:o IL, hvars reveteringsmur med dechargehvalf uptoges till upförande så långt medlen försloge. Då det belopp, hvartill 1868 års anslag till Carlsborgs fästningsbyggnad blifvit af sednaste Riksdag nedsatt, eller 50,000 R:dr, för framtiden icke skulle medgifva bibehållandet af disciplinkompaniet vid Borghamns kalkstensbrott, men kompaniets förflyttning derifrån ansåges både innebära förlust för fästningsbyggnaden och kunna medföra menliga följder för nämnda trupp, hade 1869 års arbetsplan för Carlsborg blifvit grundad på ett byggnadsanslag af 66,000 R:dr, hvarigenom en rubbning af nyssnämnda beskaffenhet skulle undvikas. Eu sådan förhöjning i anslaget hade Chefen för Fortifikationen desto hellre ansett sig kunna föreslå, som förra Riksdagen, då den så betydligt nedsatte de förut för fästningsbyggnaderna utgående anslagsbeloppen, likväl syntes hafva velat bibehålla dessa till så stor del, som erfordrades för att sysselsätta omförmälda arbetspersonal.
Ehuru behofvet af permanenta förrådsskjul uti norra borgen, hvartill Eders Kongl. Näjd redan år 1865 uti då till Rikets Ständer afliden proposition begärt anslag, vore ytterst angeläget, för att bereda nödigt förrådsutrymme såväl för Artilleriet som för Fortifikationen, förmäler sig Chefen för Fortifikationen likväl hafva vid närvarande tidpunkt ansett sig icke kunna framkomma med begäran om anslag dertill, utan har han endast i underdånighet anhållit att för Carlsborgs fästning måtte för år 1869 begäras ett byggnadsanslag af 66,000 R:dr.
Befästningarna i Stockholms skärgård.
Skansen vid Oxdjupet.
I afseende å (Luna befästning erinrar Chefen för Fortifikationen i underdånighet derom, att han i det underdåniga memorial, som åtföljde arbetsförslagen för innevarande år 1868, i korthet redogjort för de förändringar uti den nådigst stadfästade planen för befästningen vid Oxdjupet, som af Kemi ten för undersökning rörande rikets befästningar blifvit föreslagna. De innefattade icke några större afvikelser derifrån och voro dels af Chefen för Fortifikationen uti Komité!! föreslagna och dels af beskaffenhet, att han icke haft något att der-
35 Bil. N:o 3 a till Kongl■ Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868-
emot invända; hvadan lian ock nu underdånigst föresloge, att Eders Kongl. Maj:t täcktes desamma nådigst gilla, så vidt de rörde sj elfva skansbyggnaden. Beträffande åter de två föreslagna jerntornen vid foten af Hedra verket, yttrades af bemälde Chef den förmodan, att för dylika vridbara jernblinderingar fullt ändamålsenliga konstruktioner torde hafva gjort sig gällande, när ordningen kom me till utförande af denna del af försvaret.
Som hela skansen vid Oxdjupet vore beräknad att kosta 499,590 Rdr och då deraf för åren 1867 och 1868 redan vore anvisade 150,000 Rdr, . återstodo alltså eu summa af 349,590 Rdr; och anhåller Chefen för Fortifikationen i underdånighet att en fjerdedel af sistnämnda summa, eller i rundt tal 87,400 R:dr måtte af Eders Kongl. Maj:t hos Riksdagen begäras såsom anslag för år 1869 till fortsättande af skansbyggnaden vid Oxdjupet. De arbeten, som dermed till utförande åsyftades, bestode uti kasernens och södra kaponieriens införande jemte åtskilliga andra arbeten å hufvudverket.
Försvaret vid Carlskroua.
* Skansen & Hästholmen.
Beträffande detta fästningsbyggnadsarbete, hvartill några medel för år 1868 icke funnes af Riksdagen beviljade och icke heller nu af Chefen för Fortifikationen ifrågaställdes att af Riksdagen begäras, har bemälde Chef, jemte anmälan att, utaf den för skansens fullbordande beräknade summa, ännu återstode att anvisa 108,000 R:dr, förmält sig anse hälften af nämnda summa, eller 54,000 R:dr, för skansbyggnadens fortsättande under år 1869 samt dessutom 24,000 R:dr till försänkningarna vid Hästholmen, höra med tillsammans 78,000 Rdr begäras; genom Indika medel följande arbeten skulle kunna utföras, nemligen: terrassens och bröstvärnets fulländning; rappning och inredning af kasernen; contreescarpens samt glacisens fullbordan jemte en del af fristående muren.
Såsom tillägg uti denna skansbyggnad hade Komitéen för granskning af befästningsplanerna föreslagit upförande af två sky dds vallar, nemligen eu travers inuti skansen samt en contregarde å södra sidan för en sammanlagd kostnad åt 52,499 R:dr 50 öre; och anmäler Chefen för Fortifikationen i afseende härå, att lian instämt i berörda förslag och tillstyrkte, att detsamma finge under ett kommande år utföras.
Pontonier-bataljonens (Ingeniörtruppens) etablissement vid Jaktvar/vet.
För upförande af ny kasernbyggnad samt kokhus för Ponton!er-bataljonen, hvartill kostnaden beräknats till sammanlagdt 165,570 R:dr 74 öre, har
36 Bil N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
för hvardera af åren 1867 och 1868 anvisats en tredjedel af nämnda summa eller 55,190 E:dr 25 öre; anhållande Chefen för Fortifikationen nu i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes för fullbordande af ifrågavarande byggnader af Riksdagen åska återstående tredjedelen af den beräknade kostnadssumman, att med 55,190 B dr 24 öre under år 1869 utgå.
För utförande af de utaf Chefen för Fortifikationen sålunda i afseende å befästningsarbetena vid Carlsborg, Oxdjupet i Stockholms skärgård samt Hästholmen i Carlskrona skärgård afgifna förslag, hvilka öfverensstämma med dem, som af förbemälda Komité jemväl blifvit enhälligt för nämnda platser framställda,
skulle följande anslagsbelopp erfordras, nemligen:
för fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad.............................. B:dr 66,000.
» skansen vid Oxdjupet eller Fredriksborgs sund ...... » 87,400.
» skansen vid Hästholmen ............................................................ » 54,000.
» försänkningen derstädes............................................................... » 24,000.
eller tillhopa.......................................................................................... B:dr 231,400.
Då det otvifvelaktigt är af högsta vigt att befästningsarbetena vid ifrågavarande ställen icke afbrytas eller afstadna, men jag ännu cj varit i tillfälle att underställa Eders Kongl. Maj ds nådiga pröfning den för försvaret ytterst vigtiga frågan om rikets befästningar i dess helhet, i afseende hvarå omförmalda Komité helt nyligen afgifvit sitt betänkande, och vid hvilken pröfning afvikelse från Komiténs och Fortifikationschefens förslag möjligen kunna i ett eller annat hänseende ifrågakomma; hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Majd täcktes af Riksdagen begära, att ofvannämnda summa, 231,400 B:dr, må såsom extra anslag till rikets befästningar för år 1869 anvisas, att af Eders Kongl. Majd, efter pröfning af hithörande frågor, för ändamålet disponeras.
För fullbordande af Pontonierbataljonens kasern- och kokhusbyggnader hemställer jag, att Eders Kongl. Majd, enligt Chefens för Fortifikationen jemväl gjorda anhållan, täcktes af Riksdagen åska anvisandet af 55,190 Bdr, utgörande i rundt tal återstående tredjedelen af den för dessa byggnader tillsammanlagdt 165,570 B:dr 74 öre beräknade kostnadssumma.
I öfrig! hemställer jag i underdånighet, att det af förbemälda Komité afgifna underdåniga betänkande måtte få till trycket befordras, för att till Riksdagens medlemmar utdelas.
3:o Beklädnadsbekof.
Till följd af den förlängning i beväringsmanskapets vapenöfningar, hvilken med år 1859 vidtog, har för vidmakthållande af nämnda manskaps beklädnad
37 Bil, N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
erfordrats ett extra anslag, hvilket från och med år 1861 utgått med 189,000 R:dr årligen; och enär, enligt hvad Arméförvaltningens Intendents-Departement, uti dess underdåniga skrifvelse af den 18 nästlidne Oktober med förslag öfver Departementets ordinarie och extra anslagsbehof för år 1869, anmält, berörda anslagsbelopp fortfarande är för ifrågavarande ändamål behöfligt, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Majd täcktes till underhåll af beväringsmanskapets beklädnad jemväl för år 1869 af Riksdagen åska ett extra anslag af otvanstående belopp eller 189,000 R:dr.
4:o. Topografiska corpsens arbeten.
Då angeläget är att Topografiska corpsens arbeten, till fullbordande af dess karteverk, få utan afbrott och i oförminskad omfattning fortgå, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Näjd täcktes af Riksdagen begära, att ett lika belopp, som vid sistlidna Riksdag blifvit för år 1868 beviljadt, eller 75,000 R.xlr, äfven måtte för år 1869 hos Riksdagen begäras, att för ifrågavarande ändamål utgå.
5:o. Officerares anställande i utländsk krigstjenst.
I likhet med hvad vid flera föregående Riksdagar. egt ruin, blef äfven vid 1867 års Riksdag, uppå Eders Kongl. Maj ds nådiga framställning, ett extra anslag af 9,000 R:dr anvisadt, att för år 1868 utgå och enligt Eders Kongl. Maj ds disposition användas till understöd åt officerare af arméens särskilda hufvud vapen, som kunde vara hugade att inträda i aktiv krigstjenst hos någon i vänskapligt förhållande med Sverige stående makt, hvars armé till större eller mindre del befunne sig på krigsfot, med Eders Kongl. Majd förbehållen rätt att hvad af anslaget kunde inom året komma att besparas, få under ett följande år disponera.
Med anmälan, att de härtill anvisade medlen för de förflutna åren till och med år 1867 äro disponerade, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Majd måtte täckas föreslå Riksdagen, att under samma vilkor, som, enligt hvad nyss nämndt är, blifvit vid beviljandet af de förra anslagen fästade, för år 1869 anvisa ett extra anslag af 9,000 R:dr, att till understöd af ifrågavarande beskaffenhet användas.
6:o. De frivilliga Skarpskytteföreningarna.
När frågan om fördelning af de för år 1867 till förmån för de frivilliga Skarpskytteföreningarna beviljade anslag den 17 Maj samma år hos Eders
38 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
Kong!. Maj:t till pröfning förekom, anmäldes af föredragande Departements chefen:
att enligt nämnda och föregående år från Öfverbefalhafvarne för Skarpskytteföreningarna ingångna rapporter, föreningarnas styrka då npginge till 42,463 man; samt
att föreningarnas antal utgjorde 304, af hvilka 56 det året underlåtit att, på sätt föreskrifvet blifvit, till Eders Kongl. Näjd insända rapporter om sin styrka och verksamhet, och 5 aldrig inkommit med dylika rapporter.
I afseende å frågan om anslagens fördelning täcktes Eders Kongl. Näjd, jemte förklarande, att sistnämnda 5 föreningar icke finge komma i beräkning vid fördelningen af ifrågavarande medel, i Nåder förordna, bland annat, att grunden för fördelningen af de anslagna medlen skulle, lika med hvad de föregående åreu iakttagits, hufvudsakligen blifva den effektiva styrkan, med de jemkningar deruti, som kunde påkallas af de större svårigheter, hvilka i vissa orter upstode mot föreningarnas utveckling.
Beträffande de 56 föreningar, från hvilka rapporter om styrka och verksamhet under året ej inkommit, föreskref Eders Kongl. Näjd, att de då icke finge tilldelas något understöd, men att medel dertill, dock ej för större styrka än den för föregående år upgifna, skulle reserveras till dess föreningarna, genom gittra föreskrifters up fy Ilande, gjorde sig berättigade att understöd erhålla.
De belopp, som sålunda för dessa föreningar reserverades, utgjorde:
af anslaget till instruktörers aflöning............................................ B:dr 8,325: —
» d:o för beredande af tillgång på målskjutningspremier » 3,349: —
» d:o för skarp ammunitions anskaffande.......................... » 3,349: —
eller tillhopa Bunt B:dr 15,023: -—
Och oaktadt föreningarna blefvo om Eders Kongl. Maj ds omförmälda beslut i behörig ordning underrättade, har dock icke något betydligare antal föreningar hittills fullgjort de för medlens utbekommande stadgade vilkor, hvadan ock af ifrågavarande medel ännu finnes i behåll en sammanlagd summa af 10,027 B:dr.
Ehuru nu anförda omständigheter obestridligen häntyda på ett i viss mån minskadt intresse för skarpskytteväsendet, kan dock sådant, i förhållande till det hela, lyckligtvis anses gälla endast ett mindre antal föreningar, hvaremot det störa flertalet af ifrågavarande föreningar, likasom i allmänhet den vida öfvervägande delen af landets befolkning, fortfarande synes med värma omfatta den idé, som för skarpskytteväsendet ligger till grund; — och då, för donna idés vidmagthållande och utveckling, angeläget är, att skarpskytteväsendet från Statens sida i materiell hänseende fortfarande understödjes och upmuntras, får
t
Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
jag i underdånighet anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska de härför erforderliga medel.
För år 1868 finnes i sådant afseende anvisadt:
för instruktörers aflöning .............................................................. R:dr 50,000: —
» beredande af tillgång å målskjutningspremier ..................... » 20,000: —
» skarp ammunition .................................................................... » 20,000: —
eller tillhopa R:dr 90,000
och anser jag en lika summa, eller 90,000 R:dr, äfven för år 1869 höra vara att för skarpskyttevägendets befrämjande påräkna.
Men enär en bland landets manliga befolkning starkt utbildad skjutfärdighet är den egenskap, som vore för ortförsvaret af så utomordentlig vigt och till hvars förvärfvande de frivilliga Skarpskytte-corpserna både genom egen verksamhet och genom föresyn för den öfriga befolkningen skulle kunna och höra i hög grad medverka, samt då utbildandet af en sådan färdighet utan tvifvel skulle i väsendtlig mån befrämjas genom anordnandet af större skjuttäflingsfester, med vissa af staten anslagna pris, Indika borde utgöra föremål för täflan emellan skarpskyttar från alla delar af landet; — hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen åska anvisandet för år 1869 af ett extra anslag af 90,000 R:dr till skarpskytteväsendets befrämjande, med rätt för Eders Kongl. Maj:t ej allenast att af berörda anslag afsätta ett visst belopp, att efter af Eders Kong! Maj:t meddelade bestämmelser användas till priser vid större skjuttäflingar, utan äfven att, efter nådigt bepröfvande, disponera återstående anslagsbeloppet, dels till utdelning åt Skarpskytteföreningarna för de ändamål, som under ofvanstående anslagsrubriker innefattas, dels ock till andra föremål, såsom allmännare inrättande af skjutbanor m. in., egnade att befrämja skarpskytteväsendets utveckling i den riktning, som kan verksammast bidraga till förstärkande af landets försvarskrafter. Och anhåller jag derjemte i underdånighet, att en dylik dispositionsrätt, som den sålunda för 1869 ifrågas tällda, äfven i afseende å 1868 års extra anslag till skarpskytte-föreningarnas understödjande måtte i Nåder äskas.
7:o. Arméens pensionering.
Uti underdånig skrifvelse af den 20 nästlidne November har Direktionen öfver Arméens pensionskassa redogjort för förhållandet under sednare tiden med de dels för uprätthållande af nämnda kassas egen pensionering, dels till fyllnadspensioner enligt Kongl. Brefvet den 9 Februari 1858 beviljade anslag.
Hvad härvid först beträffar det för kassans egen pensionering beviljade anslag, hvithet, inberäknadt det pensionskassan med 8,820 R:dr tillkommande
40 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
förhöjda vederlag för de uti Wadstena krigsmanshuskassas äldre inkomster ingående, men till Statsverket indragna rusthållsafgifterna, från och med år 1856 utgått med 85,500 E:dr, så hade, enligt hvad Direktionen uti underdånig skrifvelse den 14 November 1866 upgifvit, de utöfver detta anslag för åren 1861 —1864 upkomna brister upgått till sammanlagd! 35,400 Emir 86 öre hvartill nu komme bristen för år 1865 med 6,630 Emir 30 öre, eller tillhopa 42,031 E:dr 16 öre.
Alldenstund, af upgifven orsak, pensionskassans räkenskaper för år 1866 ännu ej kunnat afslutas, kunde till följd deraf icke heller förhållandet emellan inkomster och utgifter under samma år för närvarande* till siffran upgifvas men efter hvad redan känd! vore, komme dock den afslutade räkenskapen att utvisa, att ofvanberörda brist under året blffvit minskad med omkring 18,000 E:dr; vid hvithet förhållande, och då tillkomst och afgång bland kassans pensionärer under sednare liden i allmänhet motsvarat hvarandra, Direktionen ansett ifrågavarande anslag till sitt nuvarande belopp kunna jemväl för år 1869 blifva för ändamålet tillräckligt och äfven lemna något öfverskott till betäckande af de under föregående åren upkomna brister.
Vidkommande derefter det till fyllnadspensioner beviljade anslag, hvithet, med ledning af förhållandet under de föregående åren, för hvardera af åren 1867 och 1868 blffvit bestämdt till 180,000 Emir, så hade pensionsutgiften, hvilken för år 1865 utgjorde 142,319 E dr 96 öre, under år 1866 stigit till 153,449 Emir 75 öre; och upginge den å detta anslag anvisade pensionsslimma den 20 nästlidne November till 170,250 E:dr.
Med ledning af de belopp, hvarmed donna utgift årligen stigit, samt med fästadt afseende å det antal i tjenst varande delegare, Indika redan uppnått den ålder och tjenstetid, att de kunde med rätt till fyllnadspension afgå, funne Direktionen det kunna med all sannolikhet antagas att en förhöjning af 10,000 E:dr för år 1869 blefve‘ för det med ifrågavarande anslag afsedda ändamål behöflig.
I anledning af de sålunda af Direktionen öfver arméens pensionskassa anförda förhållanden, och då arméens pensionering lärer, åtminstone tillsvidare, komma att besörjas på enahanda sätt som för närvarande egen ruin, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Näjd täcktes, i öfverensstämmelse med Direktionens uti ofvanberörda skrifvelse jemväl gjorda underdåniga anhållan, i Nåder föreslå Eiksdagen:
att, hvad angår det årliga bidrag från Statsverket, som erfordras för uprät,Ihållande af arméens pensionskassas egen pensionering, detta bidrag måtte för 1869 få utgå till samma belopp, som för år 1868 finnes anvisadt, eller 85,500 E:dr, med skyldighet för pensionskassan att till Eiksgäldskontoret afstå det för året pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag för de till Stats-
Bil. N:o .3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1868. 41
verket indragna rustMIIsafgifterna, och under enahanda vilkor i öfrigt, som hittills egt ruin, eller att årsanslaget qvartalsvis utbetalas, med förbindelse för pensionskassans Direktion att, så snart årets räkenskaper hunnit afslutas, hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret behörigen ådagalägga, om hela anslaget eller huru stor del deraf varit för ändamålet behörigt, samt att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet återlemna; äfvensom att, i afseende å den anmälda bristen för åren 1861—1865, utgörande 42,031 R:dr 16 öre, Riksdagen måtte medgifva, att samma brist finge af möjligen blifvande öfverskott å 1869 års anslag ersättas, i den mån 1867 .och 1868 års anslag icke till sådan ersättning förslå; samt
att, vidkommande beloppet af det, årliga kreditiv, som erfordras för fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater af den 9 Februari 1858 och den 6 November 1860, detta kreditiv måtte, på grund af Direktionens gjorda beräkning, bestämmas för år 1869 till 190.000 R:dr, att användas till betäckande af den skilnad, som för Arméens pensionskassa under samma år kan upstå genom den ifrågavarande pensioneringens tillämpning, samt att utbetalas sålunda, att hälften deraf utgifves den 1 April och den andra hälften den 1 Oktober, med förbindelse för Direktionen att, vid reqvirerande af första halfårets belopp, med afslutade räkenskaper redovisa föregående årets utgift.
8:o. Arrest! oka ler vill indelta arinéen.
Enär, enligt hvad Arméförvaltningens Intendents-departement tillkännagifvit, det under näst ofvanstående rubrik hittills, sednast med 5,000 R:dr för år, beviljade extra anslag till kostnaders bestridande för arreststraffets tillämpning vid indelta arméen äfven under år 1869 blifver erforderligt, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Näjd täcktes af Riksdagen äska, att ifrågavarande anslag må till oförändrad! belopp, 5,000 R:dr, varda för år 1869 anvisadt.
9:o. Kasernbyggnad för Svea Artilleriregemente.
Vid uppgörandet af förslag till reglering af utgifterna under Riksstatens Fjerde Hufvudtitel för år 1868, Idel under den 4 Januari 1867 af dåvarande Departementschefen inför Eders Kongl. Näjd i underdånighet anmäldt, att, i anledning af hvad Rikets vid 1865—1866 års Riksdag församlade Ständer, uti underdånig skrifvelse den 9 Juni sistnämnda år, yttrat angående nödvändigheten af en kasernbyggnad för Svea Artilleriregemente, ritningar och kostnads Bill. till JRiksd. Prot. 1868. 1 Sami. 1 Afd. 6
42 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1868.
förslag till ett fullständigt etablissement för nämnda regemente blifvit upgjorda; — men i betraktande af de betydliga anslagsbelopp, som för ändamålet skulle erfordras, faun Eders Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med Statsrådets underdåniga tillstyrkande, berörda fråga böra till en annan Riksdag anstå.
Ehuru behofvet af ett ändamålsenligt etablissement för Svea Artilleriregemente oförminskad! qvar står, anser jag dock förhållandet med Statsverkets tillgångar icke heller nu vara sådant, att det upgjorda förslaget bör för den snart sammanträdande Riksdagen framläggas, utan hemställer jag i underdånighet, att frågan derom fortfarande må till annan Riksdag få anstå.
Uppå tillstyrkan af Statsrådets Öfrige ledamöter, täcktes Kongl, Näjd till alla delar i Nåder gilla och bifalla hvad nu i afseende på regleringen af utgifterna under Fjerde Hufvudtiteln samt de för Landtförsvarets behof ifrågasätta nya, så val ständiga som extra anslag, äfvensom i (ifrigt, blifvit af Departements-chefen föreslaget och hemstäldt; och skulle, angående hvad Kongl. Maj:t härutinnan, beträffande statsregleringen, sålunda i nåder besluta, utdrag af protoi kollet Finans-departementet meddelas för att läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj ds Nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof, i hvad den komme att röra Landtförsvaret; hvarjemte de till detta statslag]eringsärende hörande handlingar skulle vederbörligt Utskott tillhandahållas.
Bil. N:o 3 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1868.
Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvars-Ärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen uti Stats-Rådet d Stockholms Slott den 3 December 1867.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Mander ström,
Stats-Råden: Herr Grefve von Plåten,
Friherre aj Ugglas,
Lagerstråle,
Bredberg,
Thulslrup,
von Ehrenheim och
Äbelin.
Chefen för Landtförsvars-Departementet, Stats-Rådet Äbelin föredrog i underdånighet: *
l:o.
En af Regementskommissarien vid Hallands infanteribataljon Christian Magnus Älmberg till Kongl. Maj:t ställd och af såväl Chefen för nämnda bataljon som Generalbefälhafvare!! i 3:dje Miliärdistriktet förordad skrift, hvaruti Al mberg, som, enligt företedda handlingar, är född den 25 Februari 1803; antagits den 17 September 1818 till Underofficer vid Westgöta regemente; den 28 Oktober 1822 förordnats att tillsvidare vara Kommissarie vid öde Passevolanskommissariatet, samt alltsedan år 1829, då berörda kommissariat uplöstes, enligt förordnande innehaft Regementskommissarie-befattningen vid
44 Bil. No 3 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1868.
Hallands infanteribataljon, i underdånighet anhållit, det Kong!. Maj:t täcktes hos Riksdagen föreslå sökanden, hvars helsa och krafter betydligt aftagit, att upföras på indragningsstat till åtnjutande, efter erhållet afsked, af pension till samma belopp som Regeinentskommissarie-aflöningen, eller 400 R:dr.
Armé-Förvaltningen, som häröfver den 11 nästlidne Oktober sig utlåtit, hade dervid öfverlemnat ett under edlig förpligtelse utgifvet läkarebetyg, utvisande att sökanden, till följd af ögonsvaghet och gikt i högra handen, vore oförmögen att sin tjenst vidare bestrida.
På grund häraf och då sökanden i nästkommande Februari månad upnådde en lefnadsålder af 65 år, samt han då varit tjenstgörande såsom dels Kommissarie vid f. d. inte Passevolanskommissariatet och dels Regementskommissarie vid Hallands infanteribataljon i mer än 45 år, hade Arméförvaltningen i underdånighet hemställt, det Kongl. Näjd, -— med afseende derjemte å de uti f. d. Krigskollegii utlåtande den 8 September 1865, i anledning af Almbergs då gjorda enahanda ansökning, anförda omständigheter, bland annat, att f. d. Regementskommissarierne vid Skånska Hussar- och Dragonregementena J. Åberg samt vid Jemtlands Häst- och Fältjägareoorpser 8. Grundahl, hvilka, likasom Almberg, varit vid de indragna passevolanskommissariaten anställde, blifvit, uppå Kongl. Maj:ts derom till Rikets Ständer aflåtna propositioner, till pension å allmänna indragningsstaten npförda, — täcktes föreslå Riksdagen, att sökanden måtte med månaden näst efter den, uti hvilken han aflinge från innehafvande Regementskommisarietj enst, fä under sin återstående lefnad från allmänna indragningsstaten upbära ett belopp, motsvarande det med samma tjenst nu förenade arvode af 400 R:dr om året.
Med afseende å de för sökanden förekommande omständigheter, och då Rikets Ständer, uppå Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar, tillförene .medgifvit åtskilliga Regements-kommisarier, under likartade förhållanden, pension från Rikets allmänna Indragningsstat, ansåg Stats- Rådet sig ega skålig anledning att i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Näjd täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att Regementskommisarien Almberg måtte med månaden näst efter den, i hvilken han entledigas från Regementskommisarie-befattningen, på allmänna Indragningsstaten upföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension utaf 400 R:dr, motsvarande det med samma befattning nu förenade arfvode; hvarom utdrag nr Protokollet skulle Finans-Departementet meddelas, för
45 Bil. N:o 3 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1868.
iakttagande vid regleringen af Riksstatens nionde hufvudtitel.
Hvad Stats-Rädet uti detta mål i underdånighet tillstyrkt, behagade Kongl, Maj:t i Nåder gilla och bifalla.
Ex protocollo
J. H. E. von Knorring.
I
46 Bil N:o 3 c till Kongl. Maj.is Nåd. Trop. N:o 7, om Statsverket 1868.
Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvars-Ärenden, hållet inför Hans Majs Konungen r Stats-Rådet å Stockholms Slott den 57 December 1B67.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Manderström,,
Stats-Råden: Herr Grefve von Pläter),
Friherre af Ugglas,
Lagerstråle,
Bredberg,
Thulstrup,
von Lhrenheim och
Abelin.
Chefen för Landtförsvars-Departementet, Stats-Bådet Abelin föredrog i underdånighet :
l:o.
Chefs-Embetets vid Wendes Artilleri-regemente, af General-Fälttygmästaren och Chefen för Artilleriet insända underdåniga memorial den 7 sistone Oktober, hvaruti, uppå derom af Kapitenen vid samma regemente Johan Göran Hertzman, gjord framställning, anhållits, att som Hertzman, hvilken vore född 1828 och inträdt i statens tjenst år 1848, redan år 1862 i följd af sjuklighet varit mindre tjenstbar och de sednare fyra åren, med undantag för korta mellantider, åt samma orsak alldeles ofta mogen till hvarje slags aktiv tjenstgöring, i hvilket förhållande någon förändring icke vore att förvänta, samt, enär icke sällan inträffade, att ett stort antal af Regementets officerare i följd af såväl tillfälliga som mera ständiga kommenderingar icke funnes vid regementet tjenstgörande, det vore af vigt att alla officerare vore fullt tjenstbar, Kongl. Maj:t, med hänseende härtill och då Hertzman, som, under den tid han ännu var tjenstbar, visat sig vara en duglig officer och till-
Bil N:o 3 c till Kongl. Maj:ts. Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverku 1868. 47
vunnit sig kamraters välvilja, vore i saknad af enskilda tillgångar för äfven den nödtorftigaste utkomst, måtte i Nåder föreslå näst sammanträdande Riksdag, att Kapitenen Hertzman måtte vid afskedstagandet varda upförd å Allmänna I ndragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension, motsvarande hans nuvarande löneinkomster eller 2,000 R:dr; varande af General-Fälttygmästaren tillstyrkt Nådigt bifall å denna ansökning, dock under vilkor att Kapitenen Hertzman afginge ur tj ensten, innan han blefve till pension ur Arméens Pensionskassa berättigad; och inhemtades af ett berörda ansökning bifogadt betyg, utfärdad! af Stadsläkaren i Landskrona A. Gallstrand, att Hertzman, hvilken sedan längre tid lidit af ryggmärgstvinsot, vore genom denna sjukdom till tjenstgöring oförmögen samt att intet hopp funnes om hans återställande till helsa så, att han framdeles skulle kunna aktiv militärtjenstgöring bestrida.
Uti häröfver den 23 sistlidne November afgifvet underdånigt utlåtande hade Armé-Förvaltningen, å (hvila Departementet, anfört, det Förvaltningen, i betraktande af hvad Chefs-Embetet andragit och läkarebetyget innehölle, ansåg sig böra tillstyrka, det Kongl. Näjd täcktes till nästsammanträdande Riksdag aflåta Nådig Proposition om Hertzmans införande till pension å allmänna indragningsstaten med månaden näst efter den, i hvilken han från krigstj ensten afskedades, och med ett belopp af 1,850 R:dr, motsvarande yngre Kapitensaflöning, efter afdrag af 150 R:dr tjenstgöringspenningar, hvilka, i följd af Kongl. Brefvet den 9 December 1851, ansågos icke böra i pensionsbeloppet inberäknas; till hvilken tillstyrkan Armé-förvaltningen hemta! ytterligare stöd deraf, att vid 1859 och 1860 årens riksdag Löjtnanten N. R, Themptander, som flera år lidit af sådan sjukdom, som medfört nästan lamhet, deri förbättring icke synts vara att förvänta, blifvit berättigad att vid afskedet å indragningsstaten tillträda pension, motsvarande Löjtnantsaflöningen eller 1,200 R:dr.
Hvad särskild! anginge det af General-Fälttyggmästaren föreslagna vilkor för pension åt Hertzman, eller att lian afginge ur tj ensten innan lian blefve till pension ur Arméens Pensionskassa berättigad; så och då, till följd af 65 § i Arméens Pensionskassa-reglemente den 21 November 1865, den omständigheten att tjensteman å indragningsstaten fått sig tillerkänd pension, när denna understege 3,000 R:dr, icke utgjorde hinder för honom att vid afgång ur tj ensten tillträda pension från Arméens Pensionskassa, samt Hertzman således skulle så länge kunna fördröja afskedsansökningens aflemnande, till dess han uphunnit den ålder, då han enligt 50 och 67 §§ af berörda reglemente Ange rätt till pension från Arméens Pensionskassa, ansåg Armé-förvaltningen sig höra å ofvanberörda vilkor tillstyrka Nådigt bifall.
Då med företedt läkarebetyg styrkt blifvit, att Kapitenen Hertzman sedan längre tid vore lidande af sjukdom,
48 Bil. N:o 3 c till Kongl. Maj:ts Nåd, Trop. N:o 1, om Statsverket 1868.
som gjorde honom till tjenstgöring oförmögen, och att intet hopp funnes om hans återställande till helsan, så att lian framdeles skulle kunna aktiv militärt) enstgöring bestrida, ansåg Stats-Rådet, med anledning åt Rikets Ständers vid 1854 års Riksdag meddelade förklarande i fråga om obotlig ansedd sinnessvag, lam eller blind tjensteman skiljande från ordinarie beställning i Rikets tjenst, sig böra i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Näjd täcktes i Nåder föreslå nästsammanträdande Riksdag, att Hertzman måtte, vid afsked från dess innehafvande Kapitensbeställning vid Wendes Artilleri-regemente, få upföras å Rikets allmänna indragningsstat, till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension af Étt Tusen Sjuhundrafemtio riksdaler, i rundt tal motsvarande yngre Kapitensatlöning på stat vid Wendes Artilleriregemente, efter afdrag af tj enstgöringspenningar samt stadgade afgifter till Arméens Pensionskassa och ackordsamorteringsfond; dock. med vilkor att Ifapitenen Hertzman från tj ensten aflinge, innan lian blefve till pension ur Arméens Pensionskassa berättigad.
Kongl. Näjd behagade härtill lemna Nådigt bifall; Och skulle härom utdrag af protokollet Finans-Departementet meddelas, för iakttagande vid regleringen af Riks-Statens nionde hufvudtitel.
Ex protocollo M. J. Bandelin.
Bil N:o 3 d till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1868. 49
Utdrag af protokollet öfver Landtfor svar s-Ärenden, hållet inför Hans Majs Konungen uti Siats-Rådet d Stockholms Slott den 17 December 1867.
Närvarande:
- Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Manderström.
Stats-Råden: Herr Grefve von Plåten,
Friherre eif Ugglas,
Lagerstråle,
Bredberg,
Thulstrwp, von Ehrenheim,
Äbelin.
Chefen för Landtforsvars-Departementet, Statsrådet Äbelin föredrog i underdånighet:
2:o
Sekundchefs-Rmbetots vid Svea Lifgarde, af Hans Kong!. Höghet Hertigen af Östergötland såsom Chef för Lifgardes-Brigaden insända underdåniga memorial den 31 sistlidne Oktober, deri hemstälts, det Kongl. Maj:t täcktes till nästsammanträdande Riksdag' aflåta nådig proposition om Sergeanten vid nämnda regemente Johan Magnus Bergströms öfverflyttande på Allmänna indragningsstaten, med bibehållande af sin nuvarande lön 500 R:dr; till stöd för hvilken framställning Sekundchefs-Embetet anfört, att Bergström flera år. lidit af sinnessjukdom, hvilken sannolikt vore obotlig; varande berörda hemställan förordad af Hans Kongl. Höghet, Chefen för Lifgardes-Brigaden: och farinös vid memo- 1’ialet fogade betyg, dels af sjukhusläkaren vid garnisonssjukhuset E. R. Pettersson, att Bergström kunde antagas sedan någon tid och fortfarande lida af sinnessjukdom; af t. f. Regementsläkaren, Lifmedikus Wästfelt, att Bergström led Bih. till Riksd. Prot. 1868. 1 Sami. 1 Afd. 7
50 Bil. No 3d till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1868.
af periodiskt återkommande sinnesrubbning och sålunda vore till Kronans tjenst oduglig; och af Öfverläkaren vid Stockholms hospital för sinnessjuke, Professoren W. Öhrström, att Bergström, som den 8 sistlidne Augusti å hospitalet intagits, fortfarande vore sinnessjuk och att hans sinnessjukdom efter all sannolikhet vore obotlig; hvarförutan af Sekundchefs-Embetét anmälts; att Bergström vore född den 13 Augusti 1824 och att Bergström, sedan lian tjena! vid Marin-regementet 3 år 9 månader, den 20 November 1852 anställdes såsom Furir vid Svea Lifgarde och den 31 December 1857 befordrades till Sergeant vid regementet.
Uti den 23 sistlidne November afgifvet underdånigt utlåtande, hade Arméförvaltningen, å Civil-Departementet, anfört, att då genom de företedda läkarebetygen kunde anses styrkt, att Sergeanten Bergström lede af periodiskt återkommande sinnessjukdom, hvilken af den bland ofvannämnde läkare, som antagligen hade mesta erfarenhet i bedömandet af dylik sjukdom, ansetts obotlig; då vid sådant förhållande Bergström måste vara oduglig till krigstjenst; då Bergström ännu icke vore berättigad till pension ur Arméens Pensionskassa, men emellertid tjena! staten så länge, att pensionsunderstöd åt allmänna medel ej borde honom vid afskeda förvägras, tillstyrkte Arméförvaltningen aflåtande till Riksdagen af nådig proposition derom, att Bergström finge upföras å allmänna indragningsstaten till pension för hans återstående lifstid af årligen 500 R:dr motsvarande hans å stat innehafvande lön, samt att pensionen måtte från och med månaden näst efter den, hvarunder Bergström från krigstj ensten af-
skedades, honom tillgodokomma.
Då med företedda läkarebetyg styrkt vore, att Sergeanten Bergström vore lidande åt periodiskt återkommande sinnesrubbning, och att berörda sjukdom efter all sannolikhet vore obotlig, ansåg Stats-Rådet, med anledning af Rikets Ständers vid 1854 års riksdag meddelade förklarande i fråga om obotlig ansedd sinnessvag, lam eller blind tjensteman skiljande från ordinarie beställning i Rikets tjenst, sig böra i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå nästsammanträdande Riksdag, att Bergström måtte, med månaden näst efter den, i hvilken han från regementet afsked erhölle, få upföras å allmänna indragningsstaten till årlig pension för sin återstående lifstid af Fyrahundranittio Riksdaler, i rundt tal motsvarande hans, efter afdrag, al stadgad afgift till Arméens pensionskassa, behållna Sergeantslön på stat; dock med vilkor att Bergström från tjenstår aflinge, innan han blefve till pension ur nyssnämnda pensionskassa berättigad.
51 Bil. N:o 3 cl till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
Till denna Stats-Rådets tillstyrkan täcktes Kongl. Makt lemna nådigt bifall; och skulle härom utdrag af protokollet Finans-Departementet meddelas, för iakttagande vid regleringen af Riksstatens nionde hufvudtitel.
Ex protocollo M. J. B andelin.
52 Bil. N:o 3 e till Köngl. Maj:ts Nåd. Trop. N;o 1, om Statsverket 1868.
Utdrag af protokollet öfver Landtför svars-Är en deri, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott den 17 December 1867.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Ecellens Herr Statsministern för Utrikes-Ärendena, Grefve Manderström,
Stats-Råden: Herr Grefve von Tialen,
Friherre eif Ugglas,
Lagerstråle,
Bredberg.
Thulsirup, von Ehrenheim,
Äbelin.
Chefen för Landtförsvars-Departementet Statsrådet Abelin föredrog i underdånighet.
3:o
Kapitenen vid Gotlands Nationalbeväring och Tygförvaltaren i V/isby Nils Axel Planting-Berglods Enka Edla Josefina Plantings-Berglods född Poignant underdåniga ansökning att hos nästsammanträdande Riksdag varda föreslagen till erhållande af pension, för att kunna skydda sig och hennes fyra minderåriga barn mot den största nöd, helst sökandens man aflidit till följd af en i tj ensten ådragen skada och sökanden för sitt uppehälle ej egde att påräkna annan tillgång, än den obetydliga pension från Arméens pensionskassa, hvarför mannen dit gjort inbetalningar; varande vid berörda ansökning fogade: dels bestyrkt afskrift af en utaf Kapitenen Planting-Berglod år 1864 uprättad tj ens teförteckning, deraf inhemtas, att han vore född 1817, blifvit officer 1839, Kapiten 1856 och Tygförvaltare 1863; dels intyg af Tygmästaren i Wisby, Öfversten C. H. D’Albedyhll samt utdrag af Krigsrättens vid Nationalbeväringen
83 Bil. No 3 e till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1868.
protokoll den 24 Februari 1866, hvaraf inhemtas, att Kapitenen Planting-Berglod, som, enligt föreskrift, den 9 September 1865, i egenskap af ^förvaltare och med biträde af vederbörande Förrådsofficer företagit utbränning eller så ballad störtning af brandgranater, dervid till följd af explosion utaf en granatkula, blifvit svårt skadad i venstra vaden, hvarefter Kapitenen Planting-Berglod, efter undergången amputation af benet, den 27 Augusti detta år aflidit; dels 'intyg, att sökanden med fyra minderåriga barn befunne sig i behöfvande omständighet61" och nödgats till boets borgenärer afträda mannens efterlemnade egendom och å barnens vägnar sig urarfva gorå.
I betraktande deraf, att Kapitenen Planting-Berglod, enligt hvad af handlingarna uplystes, aflidit till följd af en under tjensteutöfning ådragen skada, och då hans efterlemnade enka befunne sig med fyra minderåriga barn i särdeles medellöst tillstånd, fann Stats-Rådet skål i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Näjd täcktes i nåder föreslå nästs ännu anträdande Riksdag att å Allmänna indragningstaten upföra Enkan Planting-Berglod till åtnjutande under hennes återstående lifstid af en årlig pension af Fyrahundra Riksdaler, att från 1868 års början beräknas.
Kong], Näjd täcktes till denna Stats-Rådets hemställan lemna bifall; och skulle härom utdrag af protokollet Finans- Departementet meddelas, för iakttagande vid regleringen af riksstatens nionde hufvudtitol.
Ex protocollo M. J. Bandelin.
54 Bil. N:o 3 f till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. N:o 1, om Statsverk 1868.
Utdrag af protokollet öfver Landt/örsvars-Ärenden, hållet inför Hans Maj:l Konungen uti Stals-Rådet ä Stockholms Slott den 31 December 1867.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-Statsminister, Friherre De Geer,, Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Manderström,
Stats-Råden: Herr Grefve von Plåten,
Friherre af Ugglas,
Lagerstråle
Bredberg,
Thulstrup,
Carlson,
von Ehrenheim,
Äbelin.
Chefen för Landtförsvars-Departementet, Statsrådet Äbelin, föredrog i underdånighet :
l:o
Kapitenen vid Jönköpings regemente Carl Johan Hellmans, af såväl Chefen för berörda regemente som General-Befälhafvaren i 2:dra Militär-Distriktet tillstyrkta underdåniga ansökning, att varda till pension å Allmänna mdi agningsstaten upförd; — till stöd för hvilken ansökning var bifogadt ett under edlig förpligtelse utgifvet läkarebetyg, utvisande att sökanden af en under flera år fortfarande allmän nerv-svaghet blifvit till hörsel och syn så förslöad, att han redan vore något döf samt nästan blind och således urståndsatt att sin tjenst fullgöra, äfvensom att lian af en alltmera tilltagande förlamning af syn-nerven sannolikt inom kort tid blefve fullkomligt blind.
Vid öfverlemnandet af donna ansökning, hade Regements-Chefen uti särskilt memorial i underdånighet anfört: att Kapitenen Hellman redan under flera år varit till helsan så försvagad, att lian endast med yttersta ansträngning kun-
55 Bil. N:o 3 f till Kongl. Maj:ts Nåd._ Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
nät förrätta sin tjenst; att han under år 1866 närvarit blott vid en del af Regementets befälsmöte, men icke kunnat bivista något af innevarande års möten; att hans helsotillstånd, jemte hörsel och syn, hvilken senare vore honom nästan helt och hållet beröfvad, allt fortfarande försvagats; samt att grundade skål således förefunnes att antaga, det lian icke kunde till helsan sä förbättras, att någon tjensteutöfning af honom vidare vore att påräkna.
I betraktande af hvad sålunda förekommit, hade Armé-förvaltningen uti infordradt och den 30 sistlidne November afgifvet underdånigt utlåtande hemställt, det Kongl. Näjd täcktes till Riksdagen gorå nådig framställning om Kapitenen Hellmans införande, med månaden näst efter den hvarunder han från krigstjensten erhölle afsked, till pension å Allmänna indragningsstaten, med ett belopp af 1,200 R:dr, motsvarande hans innehafvande lön efter normalstat; och hade Förvaltningen, såsom ytterligare stöd för sin hemställan, anfört, att Underlöjtnanten vid Jemtlands Itästjägare-corps C. A. G:son Stjernefelt, vid 1862—1863 års riksdag samt Löjtnanten vid Westmanlands regemente D. F. Aminoff, vid 1865—1866 års riksdag, under likartade förhållanden blifvit, uppå Kongl. Maj ds derom till Rikets Ständer aflåtna Propositioner, berättigade att, efter erhållet afsked, på Allmänna indragningsstaten tillträda årlig pension till belopp, motsvarande, för Stjernefelt, den behållna delen af hans då innehafvande lön, och för Aminoff, hans på Regementets stat upförda löjtnants-aflöning.
Då genom vederbörligt läkarebetyg styrkt blifvit, att Kapitenen Hellman, i anseende till allmän nervsvaghet samt deraf upkommen slöhet till hörsel och syn, vore urståndsatt att fullgöra sin tjenst, ansåg Stats-Rådet, med anledning af Rikets Ständers vid 1854 års riksdag meddelade förklarande i fråga om obotlig ansedd lam, blind eller sinnessvag tjenstemans skiljande från ordinarie beställning i rikets tjenst, sig böra i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Näjd täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att Kapitenen Hellman måtte med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller nådigt afsked ur krigstjensten, på allmänna indragningsstaten upföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp, motsvarande Hellmans lön efter normal-stat, eller 1,200 R:dr; dock med vilkor att Kapitenen Hellman, som är född 1821 och kommit i tjenst 1836 samt alltså, jemlik! föreskrifterna i det för Arméens pensionskassa gällande Reglemente af den 21 November 1865, redan vore berättigad att, mot expektans-afgifters erläggande, efter afgång ur tjensten, framdeles komma i åtnjutande af pension från nämnda kassa, skulle åligga att, från den tidpunkt då han
56 Bil. N:o 3 f till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2, om Statsverket 1868.
sålunda egde tillträda pension från nyssberörda kassa, vidkännas en mot beloppet deraf svarande minskning i pensionen på Indragningstat.
Kongl. Maj:t täcktes i nåder bifalla hvad Stats-Kådet sålunda i underdånighet tillstyrkt; hvarom utdrag af protokollet skulle Finans-Departementet meddelas, för iakttagande vid regleringen af Riksstatens nionde hufvudtitel.
Ex protocollo J. H. E. von Knorring.
i
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH, BECKMAN, 1868.
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:t,s Nåd, Proposition N:o 1.
1 Protokoll öfver Sjöförsvars-Ärende, hållet infor Hans Maj.l
Konungen, uti Stats-Rådets å Stockholms Slott den 4 Januari 4868.
N äntrande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern, Friherre Be Geer,
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Manderström,
Statsråden:
Herr Grefve von Plåten,
Friherre af Ugglas,
Lagerstråle,
Bredlerg,
Tlmlstrup,
Carlson,
von Ehrenheim och Abelin.
Chefen för Sjöförsvars-Departementet Statsrådet Herr Grefve von Plåten, Angående fmanhöll i underdånighet att nu få i ett sammanhang anmäla de frågor, som vid upp-slr‘Pg ““ rffgj_ görandet af förslag till reglering af utgifterna under Riksstatens Femte Hufvud- tema för sjötitel för år 1869, eller den tid, nästa statsreglering k om me att omfatta, hov(\eförsvåff86ufder tagas under öfvervägande; och afgaf Departements-Chefen derefter här nedan intagna, skriftligen författade anförande, deri frågorna förekomma i den ordning, hvartill nämnde Hufvudtitels uppställning föranleder, nemligen:
Ro. Aflöiiings-StateYne.
»Ehuru det under för handen varande förhållanden lärer finnas icke lämpligt att ifrågasätta förnyade framställningar om anslag eller åtgärder, med Indika Bih. till Rilcsd. Prof. 1868. 1 Sami. 1 Afd. 1
Angående tillökning i ajlöningsanslaget för Marin-Ingeniör-Staten.
2 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1.
sednast Riksdag förklarat anstånd Röra ega rum, anser jag mig dock pligtig att älven vid detta tillfälle framhålla icke blott den ofördelaktiga ställning, uti hvilken Officerarne vid Sjövapnets 2:ne Corpser sig befinna och fortfarande måste förblifva intilldess de kommit i fullt åtnjutande af de för dem bestämda lönebelopp, utan ännu mera vådan för det allmänna af underlåtenheten, att i tid vidtaga åtgärder i förut antydd retning för att bibehålla nämnde Corpser vid den tjenstbarhet, de medelst sednast genomförda organisation ernått.»
aMen om jag, af ofvan antydda skäl, anser mig icke höra väcka fråga om förändring eller förhöjning af de på Femte Hufvudtiteln uppförda anslag i allmänhet, måste jag likväl bär i underd. anmäla en fråga, hvars undanskjutande skulle menligt inverka på den nybildade Marin-Ingeniör-Statens förmåga att fullgöra de pa densamma ställda, ingalunda ringhaltig!! fordringar. Enligt det förslag till denna Stats organisation, som af Eders Kong!. Maj;t för sistförsamlade Riksdag framlades, skulle den, med några få undantag, öfvertaga 14 Konstruktions- och Machinist- Officerares alla tjensteåligganden, men komma att bestå af endast 10 personer, nemligen: 1 Ufver-Direktör, 2 Direktörer, 2 Öfver-Ingeniörer och 5 Ingeniörer med löneförmåner, lämpade eft er de olika graderna, till sammanlagd t belopp af 41,950 Rdr, och med särskild! för hvarje grad bestämda tjensteskyldigheter. Riksdagen ansåg likväl Öfver-Ingeniörs-graden vara öfverflödig och uteslöt derföre donna grad från den föreslagna organisations-planen, hvilken, med någon förhöjning af Ingeniörernes löner, i öfrig! hufvudsakligen godkändes; i följd hvaraf alltså den nya Statens personal inskränktes till 8 och aflöningsanslaget för densamma bestämdes till 32,000 Rdr. För att omsider bringa denna redan alltför länge sväfvande organisations-fråga till slutlig lösning, behagade Eders Kongl. Maj:t under den 24 sistförflutne September i Nåder gilla Riksdagens deri fattade beslut samt i öfverensstämmelse dermed fastställa aflöningsstat för den sålunda, i Konstruktions-Corpsens och Machinist-Officers-Statens ställe, bildade Marin-lngeniör- Staten, änskönt dervid olägenheterne af den lucka, som i samma Stats organisation uppstod genom Öfver-Ingeniörernes borttagande, icke förbisågos och icke heller kunde det, enär desse tjensteman! voro afsedde att blifva föreståndare för machin- och smides-verkstäderna vid Sjövapnets Stationer, men för samma vigtiga och ansvarsfulla befattningar, särdeles den i Carlskrona, fullt passande personer svårligen skulle kunna erhållas emot endast den i staten bestämda Ingeniörs-aflöningen, samt dessutom, då i dessa befattningar måste anställas Ingeniörer, från donna grad något biträde åt Öfver-Direktören i hans kontor icke vidare kunde blifva att påräkna. När derefter, under upprättandet af förslag till instruktion för ifrågavarande Ingeniör-Stat, sådan den enligt Riksdagens beslut blifvit bildad, personalens tjensteåligganden skulle närmare ordnas, framhöllos nyssberörde olägenheter af organisations-förändringen ännu mera bestämdt af vederbörande i ämnet herde myndigheter ; och då, under den 17 sistlidne December, de med Marin-Ingeniör-Statens
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1. 3
organisation gemenskap agande, dittills icke pröfvade frågor af Eders Kong!. Maj:t företogos till Nådigt afgörande, dervid, bland annat, ett under hänsyn till förevarande förhållanden uppgjordt förslag till instruktion för nämnde Stat till vederbörlig efterrättelse fastställdes samt de på Allmänna Indragningsstaten öfverflytfade Konstruktions- och Machinist-Officerare funnos icke kunna till ständig eller ordinarie tjenstgöring under obestämd tid förbindas, föranläts Eders Kongl. Maj:t af ofvan anförda omständigheter att ej mindre tillförsäkra den bland Marin- Ingeniör-Statens Ingeniörer, som komme att vid Kronovarfvet i Carl skrona såsom verkstads-föreståndare anställas, utöfver innehafvande lön ett arfvode af lika belopp med det, som af hans företrädare i befattningen åtnjutits, att i enahanda ordning och af samma tillgång som detta utgå, än äfven medgifva, att vid Öfver- Direktörens för nämnde Stat kontor må kunna anställas högst 2:ne Ritarebiträden, att af honom i mån af behof och på viss uppsägningstid antagas emot årliga arfvoden, hvilkas belopp, på grund af erhållen uppgift om de aflöningsvilkor, som af personel- med den för befattningarna erforderliga skicklighet vanligen betingades, af Eders Kongl. Maj:t i Nåder bestämdes till 2500 Rdr Rmt för hvardera, dock utan hinder deraf för Öfver-Direktören att vid ritarnes antagande om billigare vilkor träffa öfverenskommelse; hvarjemte Eders Kongl. Näjd, enär de till dessa arfvoden under innevarande år behöfliga medel funnits icke utan svårighet kunna inom 5:te Hufvudtiteln anskaffas, i Nåder förklarade Sig vilja för den kommande tiden bereda tillgång dertill medelst framställning till Riksdagen om beviljande af det för ändamålet erforderliga belopp af 5000 Rdr samt tillika åt mig uppdrog att, i sådant afseende, å nyo i underdånighet anmäla denna fråga i sammanhang med afgifvandet af det förslag å utgifter, för Sjöförsvarets behof, som herde nu snart sammanträdande Riksdag föreläggas.»
»Med anledning häraf och under åberopande af hvad bär ofvan blifvit i ämnet anförd t, får jag derföre nu i underdånighet hemställa, det måtte Eders Kongl.
Maj:t i'Nåder föreslå Riksdagen att till aflönande af nödiga Ritarebiträden vid Öfver-Direktörens för Mariu-Ingeniör-Staten kontor bevilja eu summa af 5000 Rdr Rmt, att i mån af behof på sätt förut uppgifvet är användas samt från 1869 års början utgå och tilläggas aflöningsanslaget för nämnde Stat, hvithet derigenom blefve förhöjdt till 37,000 Rdr Rmt.»
»Af Stats-Kontoret har, uti dess den 15 sistlidne November afgifna underd. berättelse om Statsverkets tillstånd och förvaltning, blifvit i afseende på 5:te gelam Båis_ Hufvudtiteln föreslaget, att från indelta ränterna under det å samma Hufvudtitel uppförda anslag till Båtsmans-indelningen måtte med 1 Rdr 13 öre afräknas värde! å sådana, jemlik! Nådiga Kungörelsen den 30 December 1863, afskrift räntor å mjöl- och sågqvarnar, för hvilka ersättning af statsmedel blifvit vederbörande indelningshafvare tillerkänd, och deremot enahanda belopp 1 Rdr 13 öre å samma anslag i kolumnen för penningar uppföras, i följd hvaraf pennin-
4 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1.
Angående Sjöförsvarets embets- och tjenstemäns pensionering.
Angående pensionering af Sjöförsvarets afskedade gemenskap.
gebeloppet i denna kolumn komma att ökas till 7 Rdr 61 öve och den uti väntekolumnen nu upptagna summa i stället att till 80,962 Rdv 79 öve nedsättas; och tovde Edevs Kongl. Maj:t i Nåd ev vilja fästa Riksdagens uppmärksamhet på den sålunda föreslagna regleringen af ifrågavarande anslag.»
»För fortsatt tillämpning under år 1868 af den vid 1859 och 1860 årens Riksdag godkända och genom Nådiga Civkulärbrefvet den 20 November sistnämnde år fastställda stat för pensioneringen af Sjöförsvarets embets- och tjenstemän samt betjente anvisade sistfövsamlade Riksdag på Riksgälds-Kontovet ett kreditiv till lika belopp med det, som vid nästföregående Riksdag för ändamålet beviljades, eller 72,000 Rdv Rmt, att under enahanda vilkor med de tillförene för begagnandet af kreditiven till berörda pensionering stadgade användas.»
»Då det år, eller 1867, för hvilken ifrågavarande kreditiv första gången till ofvannämnde belopp bestämdes, så nyligen tilländagå!!, att ännu ej kan med visshet vara känd!, huruvida eller i hvad mån kreditivbeloppet under året motsvarat det behof, som afsetts att dermed fyllas, hafva de från Direktionen öfver Amiralilets-Krigsmans-Kassan inkomna beräkningar öfver det för år 1869 sannolikt erforderliga tillskott till upprätthållande af förenärnnda pensionering måst grundas på förhållandena år 1866; och som bemälda Direktion, i stöd af dessa, ansett, att för samma pensionering nästa år erfordras ett lika kreditivanslag med det för innevarande år dertill beviljade, med tillägg af de besparingar, som möjligen kunde uppstå å anslaget på 5:te Hufvud titeln till Flottans Gamla Reservstat, får jag underdånigst hemställa, det Eders Kongl. Maj:t måtte i Nåder föreslå Riksdagen att, för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets-Krigsmans- Kassan i stånd att till Sjöförsvarets embets- och tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast utgifva pensioner enligt de för Kassan nu gällande pensioneringsgrunder, än äfven bereda tillgång till de dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande, för år 1 869 anvisa, jemte möjligen uppkommande besparingar på anslaget till Flottans Gamla Reservstat, ett kreditiv på Riksgälds-Kontovet af
72,000 Rdr Rmt, med rättighet för nämnda Kassas Direktion att å berörda kreditiv under loppet af samma år lyfta hvad för omförmälda behof blifver erforderligt, sedan styrkt blifvit i hvad mån det för innevarande år beviljade enahanda kreditiv för pensioneringen åtgått, dock att hvad under sistnämnda år icke för ändamålet erfordrats må för 1 869 års pensionering i mån af behof användas.»
»1 afseende på det alltsedan början af år 1861, likaledes medelst kreditiv på Riksgälds-Kontovet, beviljade årliga anslag af 40,000 Rdr till förbättrade pen sioner åt afskeda»!! manskap vid de Sjöförsvaret tillhörande Corpser och Stater, hav Direktionen öfver Amiralitets-Krigsmans-Kassan anmält, hurusom på grund af uppgjord och jemväl insänd sannolikhets-beräkning kunde antagas, att ett kreditiv af nämnda belopp skulle äfven nästkommande år blifva för ändamålet
8 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1.
tillräckligt; vid hvilket förhållande och då den förbättring i pensionsvilkoren, som genom de hittills beviljade anslagen det fattiga manskapet nu redan en längre tid tillgodokominit, utan tvifvel är för detsamma fortfarande val behöflig!, jag alltså underdånigst tillstyrker, att Eders Kongl. Näjd må täckas föreslå Riksdagen att för upprätthållande under år \ 869 af den gemenskapen vid Sjöförsvaret förunnade förbättrade pensionering, sådan donna genom Nådigt Cirkulärbref af den 20 November 1860 blifvit bestämd, på Riksgälds-Kontoret anvisa eif kreditiv af 40,000 R:dr R:mt, att utgå på det sätt och under enahanda vilkor, som bär förut i fråga om kreditivet för pensioneringen af Sjöförsvarets embets- och tjensteman! samt betjente föreslagits.»
2:o. IHaterielcn.
»Behofvet att för Sjöförsvaret tillvägabringa en efter nutidens fordringar lämpad materiel gör sig allt mera känbar! och kan, till sin betydelse, lämpligen jemföras endast med nödvändigheten att tillse, att samma materiel blir af sådan beskaffenhet, att den på bästa sätt uppfyller sitt ändamål: Fosterlandets försvar, utan att för dess anskaffande Nationens tillgångar alltför bård! anlitas.»
»Att de redan byggda tornfartygen kunna på ett tillfredsställande sätt uppfylla sin bestämmelse torde icke lida något tvifvel, och det torde således vara allt skål att tillsvidare bygga flera sådana; men då deras kostnad måste väsendtligt inverka på frågan om det antal, som må anskaffas, blir det, med hänseende härtill och dessutom för beredande af tillfälle att utvidga försvaret till flera punkter af vår långsträckta kust, ovilkorligen nödvändigt att söka anskaffa dels mindre kostsamma fartyg, som, lika tillräckligt skyddade, jemväl fora en lika kraftig bestyckning som tornfartygen, dels andra för samma ändamål. Att bär utförligt och på ett fullt tillfredsställande sätt redogöra för allt detta skulle ur mera än en synpunkt knappt kunna anses lämpligt, om äfven det vore möjligt i ett ämne, som utgör föremål för vår tids ifrigaste forskningar och sålunda nästan dagligen, genom försök i mångfaldiga rigtningar, erhåller nya bidrag till sin utredning; och torde för öfrig! icke saknas skål att såsom lyckade sådana få antaga såväl den vid Motala redan färdigbyggda bepansrade Kanonångslupen »Garmer», som den af Kapitenen m. m. John Ericsson uttänkta kanonbåt för både ång- och handkraft. Då emedlertid den förre, i anseende till den tidigt inträdda stränga vintern, icke blifvit till Staten aflemnad, och byggande! af den sednare, hvars af uppfinnaren skänkta machineri redan linnés bär, ännu icke kunna! företagas af det skäl, hvilket svårligen torde af någon ogillas, att de mera utarbetade ritningar, som måste läggas till grund derför, ansetts höra underkastas en ytterligare pröfning af den erfarne mästaren på andra sidan Oceanen, innan de
Angående behof v en ach tillgångarna för anskaffning af sjökrigsmateriel.
6 Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Poposition No 1.
blefve utförda, hafva naturligtvis icke heller ännu med dessa fartyg kunnat göras sådana försök, som, ehvad förhoppningar man än må anse sig berättigad att om dem hysa, ändock måste genomföras, innan det kan vågas att derpå bygga beslut i eu så vigtig fråga som den om landets försvar. Ett tillfredsställande utslag af dessa försök skulle emedlertid vara af så mycket större värde, som, enär af flera orsaker det svårligen kan ifrågakomma att anlita utlandet för utförande af dessa fartygs-konstruktioner, de minskade dimensionerne hos dem skulle gorå möjligt att, sannolikt med betydlig vinst af tid, sätta flera än en verkstad inom landet i tillfälle att deltaga i byggnadsarbeten, hvilka, lör att utföras, icke erfordra särskilda anstalter af storartad beskaffenhet.»
»Att de allvarligaste ansträngningar för det antydda målets ernående fortfarande äro af nöden äfven under den tidrymd, som detta underdåniga anförande afser, torde så mycket mindre behöfva upprepas, som utöfver den uppmaning, hvilken af tidsförhållandena gifves hvar och en, som närmare lager desamma i skärskådande, till det ofvananförda bör läggas: nödvändigheten att fortsätta byggandet ej allenast af det tornfartyg, till hvars påbörjande en del af de redan beviljade anslagen blifvit anvisad, utan ock af den under arbete varande Korvetten, hvilket sednare arbete visserligen kan fördelas på något längre tid, men icke utan skada afbrytas; äfvensom reparation och förändring af det från Postverket till Sjöförsvaret öfverlemnade ångfartyg, numera »Aetiv» kalladt, på det att detsamma må vid Sjövapnet blifva på ändamålsenligaste sätt användbart, jemte enahanda åtgärder med högst 3:ne vapnet tillhörande fartyg m. m., samt slutligen och vigtigast af allt, att, sedan de försök, hvilka jag ej betvifla!' redan under detta år skola kunna göras, frambragt, såsom jag hoppas, eflerföljansvärda modeller, Regeringen derigenom sättes i tillfälle att utan uppskof sig af dem begagna och med full kraft åstadkomma en lika uddig, som efterlängtad tillökning i den flytande materielen.»
»Lika visst som Representationen eger rättmätig fordran att fa emottaga en öppen framställning af nu antydda behof, innebär dess afgifvande för Departements-Chefen en dyrbar rättighet, af hvilken han ej får försumma att sig begagna, ehuru det för honom, såsom Ledamot af Stats-Rådet, äfven blir eu icke mindre allvarlig pligt att tillse, huru hehofvens fyllande må kunna pa bästa sätt ställas tillsammans med Statens fordringar i det hela samt huruvida eller i hvad mån detsamma kan åstadkommas med de tillgångar, som redan förefinnas. En återgång till hvad bär ofvan blifvit anfördt visar då, att af uppgiga anledningar dels fartygsbyggnader, som beräknats blifva färdiga, icke blifvit det i så god tid förlidne år, att de då hunnit pröfvas, dels att byggnad icke kunnat företagas; och då dertill lägges, att det jemväl ansetts ändamålsenligt att uppskjuta" tiden för aflemnande! af det under byggnad varande tornfartyget till den 1 Juli 1869, för att kunna verkställa försök till utrönande af möjligheten att
7 Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1.
erhålla ett ännu fullkomligare byggnads-material än det hittills begagnade, är af allt detta en naturlig följd, att de för ofvan antydda ändamål anvisade tillgångar icke heller till beräknad t belopp blifvit använde. Af denna anledning linnés på de till nybyggnad afsedda anslag eu behållning, uppgående vid innevarande års början till 1,129,113 R:dr 32 öre, hvilken likväl, om de för samma år bestämda arbeten hinna verkställas, kan, fastän ökad med de tillskott, som äro afsedda att under årets lopp ingå, antagas vid slutet af detsamma hafva nedgått till 657,917 R:dr 32 öre; och oaktadt de tillskott härtill af 327,000 R:dr, som kunna beräknas inflyta under år 1869, kommer ändock, enär de arbeten, som äro afsedda att under samma år utföras, medtaga eu summa af 1,529,958 R:dr, då att visa sig en brist åt 545,040 R:dr 63 öre. Det enklaste sättet att fylla denna brist är naturligtvis, att Riksdagen anvisar derför tillräckliga medel; men för att sätta Riksdagen i tillfälle att bedöma, huruvida detta är det enda råtta och lämpligaste, anhåller jag att i underdånighet få anföra följande:
Af nyssnämnda brist äro nemligen 418,676 R:dr, ehuru de, för att visa en sann sakens ställning vid ifrågavarande tidpunkt, slutet af år 1869, tagits i beräkning vid uppgörandet af samma års arbetsplan och till en del äfven erfordras för fullgörande af kontrakt, som .för längre tid än ett år måst afslutas, likväl afsedda till utgifter af den beskaffenhet, alt de icke förr än år 1870 behöfva till betalning anordnas, och nämnde summa betäckes för öfrig! till fullo åt det sedan liera Riksdagar tillbaka på ordinarie stat uppförda nybyggnadsanslag jemte hvad som, enligt Sjöförsvars-Komitéens beräkningar, bör samtidigt komma detta anslag till godo, så framt någon oväntad förändring häruti icke inträffar. Den då återstående bristen uppgår till 130,000 R:dr; men till dess betäckande finnes äfven utväg, om fyllandet af den brist uti virkes-förrådet, som genom de då verkställda byggnadsarbetena förorsakats, uppskjuta till år 1870, hvarvid såsom tillräcklig säkerhet för donna högst nödiga åtgärds verkställande lärer kunna antagas, om Riksdagen, jemte medgifvande för donna gång, att hela anslaget till Flottans nybyggnad får användas icke allenast till nybyggnad, utan äfven till förändring af materiel i öfverensstämmelse med de vid sednare Riksdagar uttalade åsigter rörande beskaffenheten af Sjöförsvarets materiel och för minväsendets behof, tillika skulle, efter granskning af begge de nu framställda förslagen till ifrågavarande brists fyllande, godkänna det sednare alternativet, då, ehuru visserligen behofvet att med ett blåsten motsvarande belopp öka anslaget till nybyggnad vid nästa Riksdag framträder, frågan härom likväl för närvarande komme att förfalla, hvithet jag äfven för min del anser mig, under nuvarande förhållanden, höra i underdånighet tillstyrka.»
8 Bil, No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1.
Angående anslaget till Lot8och Fyrinrättningen.
3:o. Diverse anslag.
»Beträffande de under denna rubrik upptagna anslag tinne? jag ej annat att anföra, än att de fortfarande äro för de med dem afsedda ändamål behöfliga.»
4:o. Handeln.
»Då statsinkomsten af fyr- och båkmedel nu beräknats till samma belopp som det i gällande Riksstat upptagna, finner jag i afseende på det under ofvanstående rubrik förekommande anslaget till Lots- och Fyrinrättning en med dertill hörande personal, hvilket, hvad penningebeloppet angår, hittills alltid rättats efter beräkningen af förberörda statsinkomst, icke anledning till annan hemställan, än att Eders Kongl. Näjd måtte täckas föreslå Riksdagen att bibehålla nämnde ananslag vid dess nuvarande belopp, 600,460 Ruff, under medgifvande tillika, att öfverskotten å statsinkomsten: fyr- och båkmedel må fortfarande, såsom hittills,
få för de med samma anslag afsedda behof användas.»
»Om till 5:te Hufvud titelns nuvarande slutsumma......... Ruff 3,952,900: —
lägges den enda nu ifrågasätta anslagsförhöjningen af....................5,000: —
till aflönande af Ritarebiträden åt Öfver-Direktören vid Marin-
Ingeniör-Staten, blefve ofvannämnda slutsumma ökad till ............ 3,957,900: —
deraf på förslagsanslagen belöpa 187,423 R:dr.»
»1 händelse de af mig bär förut gjorda framställningar vinna Eders Kongl. Maj:ts Nådiga bifall, komme såsom extra anslag för Sjöförsvaret att af Riksdagen äskas endast nedannämnda 2:ne kreditiv på Riksgälds-Kontoret, nemligen: för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitecs-Krigsmans-Kassan i stånd att till de Sjöförsvarets em hets- och tjenstemän samt betjente, som söka afsked, genast utgifva pensioner enligt de för Kassan nu gällande pensioneringsgrunder, än äfven utgöra tillgång till de dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande................................................ R:dr 72,000: —
samt för upprätthållande af den Sjöförsvarets gemenskap förunnade förbättrade pensionering..................... 40,000: — 44 2,000: —
att under år 1869 utgå på sätt och under de vilkor, som föreslagits.»
»Hvad angär de" på Nionde Hufvudtiteln uppförda anslag för Sjötörsvarets pensionsinsättningar, så torde Eders Kongl. Näjd i afseende pa fortfarandet af samma anslag vilja, uppå föredragning af Chefen för Finans-Departementet, Nådigt beslut meddela.»
Uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfriga Ledamöter behagade Kongl. Ma:jt, med gillande af det sednare bland de 2:ne af Departements-Chefen framställda alternativa förslag rörande be-
hofven
9 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1.
bofven för Sjöförsvarets materiel, tillika i Nåder bifalla hvad Departements-Chefen för öfrigt i afseende på ej mindre regleringen af utgifterna under Riksstatens Femte Hufvudtitel och derå föreslagna anslagstillökning, än andra för Sjöförsvarets behof ifrågasätta anslag underdånigst hemställt; Och skulle det om hvad Kongl. Maj:t sålunda nu härutinnan beslutat förda protokoll Finans-Departementet meddelas, för att läggas till grund vid författandet af Kongl. Ma:jts Nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof, i hvad den komme att röra nämnde Hufvudtitel och Sjöförsvarets behof, äfvensom de till detta statsreglerings-ärende hörande handlingar skulle vederbörande Utskott tillhandahållas.
In fidem Protocolli:
L. Th. Neijber.
Bill. till Riksd. Prof. 1867. 1 Samt. 1 Afd.
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
1 Utdrag af Protokollet öfver Civildrenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet d Stockholms Slott den 4 Januari 1868.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Mander ström.,
Statsråden: Herr Grefve von Plåten,
Friherre af Ugglas,
Lagerstråle,
Bredherg,
Thulstrup,
Carlson, von Ehrenheim,
Abelin.
Departementschefen, Statsrådet Lagerstråle, anhöll nu att i ett sammanhang få föredraga de ärenden, Indika herde tagas under öfvervägande vid uppgörande af förslaget till reglering af utgifterna under Riksstatens Sjette Hufvudtitel, och anförde dervid, beträffande
l:o. Departementets Expedition.
Vid de två sednaste Riksdagarne har å extra stat beviljats ett belopp af 1,800 Riksdaler att från Riksgäldskontor! utgå såsom ärligt arfvode åt ett biträde vid, de kommunala ärendenas beredning och expedierande; och då dessa ärenden fortfarande till omfattning och betydenhet äro i stigande, men detta anslags öfverflyttande på ordinarie stat icke lämpligen torde höra ifrågasättas förrän sig visat, huruvida icke, i följd af möjligen blifvande förändringar, som inverka på antalet af de vid Expeditionen anställde tjensteman, en förändrad organisation jemväl inom densamma
Bill. till Rikad. Prof.. 1868. 1 Sami. 1 Afd. 1
2 Bil. N:o 5 till Kong/. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
må anses erforderlig, hemställer jag i underdånighet, att af Riksdagen må i nåder äskas för ofvanberörde ändamål fortfarande på extra stat samma belopp som hitintills, eller 1,800 Riksdaler.
2:o. Kommerskollegium.
Uti skrifvelse af den 8 sistlidne Maj anmälde Riksdagen, i underdånighet att, sedan hos Riksdagen framställning blifvit gjord derom att Kommerskollegium måtte så fort som möjligt indragas och emellertid ingå tjenstår inom nämnda verk tillsättas annorlunda än på förordnande, samt att Presidentsbefattningen derstädes måtte fortfarande lemnas obesatt, Riksdagen, vid behandlingen af donna fråga, i brist på erforderlig utredning ansett sig icke böra ingå i hufvudsaklig pröfning, huruvida Kommerskollegium kunde indragas, eller på hvad sätt handläggningen af de under detta embetsverk hörande ärenden lämpligast skulle kunna ordnas, helst fråga om förändrad organisation af Rikets Styrelse- och Förvaltningsverk i allmänhet vore hos Riksdagen under behandling; hvaremot och då eu ombildning af Kommerskollegium redan tillförene varit ifrågasatt, Riksdagen, som ansåge det välbetänkt, om redan nu åtgärder vidtogos till underlättande af en sådan förändring, anhållit, att Eders Kong!. Maj:t täcktes i nåder besluta att, intilldess frågan om Kommerskollcgii indragning eller förändrade organisation kunde varda slutligen afgjord, embeten och tjenstår inom nämnda embetsverk måtte endast på förordnande och tillsvidare tillsättas.
Vid underdånig föredragning af donna Riksdagens framställning och pröfning i sammanhang dermed af särskilde Komiterades den 26 Maj 1859 afgifna förslag till förändrad organisation af Rikets Styrelse- och Förvaltningsverk, i hvad samma förslag afser Kommerskollegium, har Eders Kong!. Maj: t den 5 Juli nästlidna år icke funnit den af K onoterade föreslagna ombildning af nämnde Kollegium till eu Styrelse för handel, bergverk och slöjder innefatta sådana fördelar framför den nuvarande organisationen, att detta förslag bort vinna nådigt afseende; hvar emellertid Eders Kong!. Maj:t, — som förklarat sig framdeles vilja taga i nådigt öfvervägande, huruvida eu sådan anordning kunde ske, att de till Kommerskollegium hörande mål och ärenden skulle, utan uppoffring af deras ändamålsenliga handhafvande, kunna på annat, till besparing i statsutgifter ne ledande sätt pröfva^ och afgöras, — jemte förklarande att det ledig-
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ls Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1868. 3
varande Presidentsembetet i Kollegium icke för närvarande komme att återbesättas, dels i nåder förordna! Kollegii äldste ledamot att, med bibehållande af egen föredragningsskyldighet, tills vidare jemväl bestrida de till ordförandebefattningen i Kollegium hörande göromål jemte dermed förenad tillsyn öfver ärendenas behöriga gång, mot åtnjutande af stadgadt arfvode, dels i nåder anbefallt Kollegium att, intilldess annorlunda i nåder beslutades, endast på förordnande och tillsvidare tillsätta de tjenstår och befattningar hos Kollegium, som under liden kunde blifva lediga.
Genom att personligen öfvervara Kommerskollegii sessioner under nästlidne års höst i den man öfriga göromål inom Departementet det medgifva, har jag sökt att vinna eu närmare kännedom om handläggningen af de bemälde Kollegium tillkommande mål och ärenden. För att angifva dessas beskaffenhet, torde det tillåtas mig att här upptaga dem, som under år 1866 inkommit och hvilka, efter att hafva blifvit hänförda till vissa hufvudrubriker, befinnas till antalet hafva utgjort, angående:
Utrikes handeln ............................................................. 356.
Utrikes sjöfarten............................................................... 550.
Epidemier och Epizotier.............................................. 235.
Konsulstjenstemäns tillsättande och afsked............... 93.
Konsulers tjenstledighet ................................................ 22.
Ersättningar för Konsulers förskott till Svenskt
Sjöfolk samt andra utgifter i embetsärende!! ... 204.
Arfsmedel.............................. 90.
Inrikes handeln och sjöfarten .................................... 28.
Taxefrågor ....................................................................... 91.
Sjömanshusen..................................................................... 72.
Navigationsskolor ............................................................ 65.
Tekniska skolor ............................................................... 42.
Fabriker och handtverkeri^’ ....................................... 78.
Förlagslån och andra på skriftlig anmälan beroende
diskontärenden........................................................ 141.
Keseunderstöd .................................................................. 36.
Ullkontoret....................................................................... 38.
Marknader........................................................................... 87.
Patenter........................................ 2.60.
Statistiska uppgifter......................................................... 234.
Öfriga mål ..................................................................... 122.
Summa 2,844.
I detta antal ingå icke de mål, som omfatta den egentliga Diskontrörelsen.
4 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
Bergsajdelning en.
Bergsskolan i Falun ........................................................
V ågräkenskaper..................................................................
Embetsberättelser...............................................................
Andra Statistiska uppgifter.............................................
Stämpling af brukseffekter ............................................
Understöd ur Kollegii Armbössa och från Kyllinge
och Labbe qvarnar......................................................
F örlagsinteckningar............................................................
Afradsfrihet .......................................................................
Grrufver öreisen....................................................................
Stipendier ..........................................................................
öfriga mål och ärenden..................................................
29.
30. 11.
40.
41.
10.
15.
7.
47.
2.
77.
Summa 309.
Fn betydande del af ofvanupptagna mål och ärenden kunna, enligt mitt förmenande, utan uppoffring af deras ändamålsenliga handhafvande, behandlas mera enkelt än det nuvarande Embetsverkets kollegiala sammansättning medger, och besparing i statsutgifterne borde derigenom ock, sedan förändringen blifvit genomförd och en del af nuvarande tjensteinnehafvare gatt undan, kunna vinnas. Den anordning, som naturligast erbjuder sig för dessa ärendens handläggning, synes vara deras öfverflyttande till Civil-Departementet, dit, efter nu gällande fördelning af ärendena Statsdepartementen emellan, de flesta till sin natur höra och dit många af dem under eu eller annan form äfven för närvarande inkomma. Ett olika förhållande är deremot med en annan, ehuru till antalet mindre, del af målen å ofvanintagne förteckning. Förutom Manufaktur-diskontrörelsen, som under intet vilkor skulle lämpligen kunna till ett Statsdepartement öfverflytta^, och hvilken, efter min åsigt, numera icke ens borde vara med Kommerskollegium förenad, äro emellertid flera ärenden af icke ringa vigt och betydenhet, som icke lämpa sig för behandling inom ett Statsdepartement, äfven under förutsättning att särskilda Byråer för Kommerskollegii-målens eftertagande blefve der inrättade. Jag vill i detta hänseende exempelvis endast nämna frågor om beviljandet af patenter, beviljandet af förlagsinteckningar och afgörandet af en del mål, som afse grufverörelsen jemte granskningen af vissa till Kollegium ingående räkenskaper, dervid Kollegium utöfva!’ en art af domsrätt. Det är visserligen en möjlighet att pröfningen af patenter förlorar sin nuvarande betydelse, i fall den i andra länder pågående striden om all patenträtts upphäfvande äfven inom vårt land väckes och vinner
' Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
framgång, eller om, såsom i ett eller annat främmande land för närvarande lärer vara stadgadt, patenträtts erhållande endast beror på erläggande af en viss, temligen hög, afgift, tillökad för hvarje år af patenträttens utsträckning utöfver minimum, intill ett visst antal år, derutöfver dylik rätt icke beviljas; men så länge nuvarande patentlag är gällande, synes det mig icke böra ifrågasättas, att pröfningen af patenter skulle inom ett Statsdepartement lämpligen kunna ega ruin under den vanliga, för egentlig embetsmannaverksamhet beräknade sammansättningen af en Byrå. Ofrige bär ofvan anmärkte mål skulle möjligen kunna en del till allmänna domstolarne och en annan del till Kammarrätten öfverflyttas, ehuru en sådan åtgärd naturligen skulle påkalla ändring i flere, på det nuvarande förhållandet grundade, författningar.
Emellertid anser jag att, innan frågan om indragning af Kommerskollegium göres till slutligt föremål för Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, två andra i och för sig särdeles vigtiga organisationsfrågor först höra vara losta. Det låter nämligen, efter mitt förmenande, sig icke verkställas att, utan mehn för ärendenas behandling, till Civil-Departementet öfverföra betydligaste delen af ett stort Embetsverk^ fristående verksamhet, utan att samtidigt från Departementet förflytta en icke ringa del af de ärenden, som nu höra dit. Lika litet lärer denna Kommerskollegii nuvarande verksamhet kunna förenas med något af de andra Statsdepartementen, af hvilka Finans- och framför allt Ecclesiastik-Departementet redan nu äro, lika med Civil-Departementet, af göromål så betungade, att fråga med allt skål kan väckas om lindring genom fördelning och frånskiljande af en del utaf dithörande mål. Vid sådant förhållande lärer, så vidt jag kan förstå, annan utväg icke förefinnas än upprättandet af ett nytt Statsdepartement, till hvilket måhända lämpligast Kommerskollegii-målen kunde komma att öfvergå; men äfven om ett sådant Departement komme till stånd, anser jag Kommerskollegii-målens öfvertagande vare sig af detta eller af Civil-Departementet påkalla en annan icke mindre vigtig förändring. Det synes mig nämligen, som de blifvande Byråerna icke lämpligen skulle kunna vara i allo fristående myndigheter med rätt för hvarje Byråchef för sig att besluta i de mål, som nu utgöra föremål för kollegial behandling, utan borde väl, om den kollegiala formen för ärendenas handläggning upphör, vederbörande Departementschef i allmänhet utöfva beslutande rätten, men dervid hafva att trygga sig vid den speciella utredning, som inom den ena eller andra Byrån blefve under Byråchefens ledning beredd åt der förekommande mål, hvilkas expedierande sedermera inom Byrån skulle verkställas. Enligt nuvarande grundlag kan Departementschefs beslutande rätt på grund af innehafvande embete
6 Bil. N:o 5 till Kongl. ~M.ay.ts Nåd. Prop. N:o 1, om /Statsverket 1868.
dock anses vara så begränsad, att den af mig förutsätta verksamheten svårligen lärer kunna betraktas såsom ostridigt liggande inom denna gräns och då det icke heller bör kunna ifrågasättas att åt en ibland Departements cheferne lemna vidsträcktare behörighet än åt de öfrige, torde det blifva nödigt att afgöra, om en sådan större behörighet bör åt Departements cheferne i allmänhet lemnas. Då emellertid nu vidrörda två frågor, nämligen den om bildande af ett nytt Statsdepartement, och den huruvida Departementschef bör tilläggas en vidsträcktare afgöranderätt än den, som för närvarande i allmänhet anses honom tillkomma, icke lärer kunna på min föredragning till nådig pröfning anmälas, hemställer jag i underdånighet, att desamma må få öfver]enmas till vidare behandling inom Justitiedepartementet af Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, samt att afgörandet om och Indika åtgärder, som af förslaget angående Kommerskollegii indragning höra föranledas, i följd häraf tills vidare må få anstå.
Om donna min framställning af Eders Kongl. Maj:t i nåder gillas, herde måhända redan nu underdånig hemställan ske om nådigt förordnande af särskild person att. Presidentsembetet i Kommerskollegium under liden förvalta, enär den nuvarande anordningen inom bemälde embetsverk, sedan Presidents-embetet blef ledigt, icke kan för någon längre tid vara lämplig eller tillfyllestgörande; men då, i fall de af mig i underdånighet antydde förändringar icke skulle komma att föranleda någon framställning af Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen eller donna, derest sådan sker, skulle varda af Riksdagen förkastad, frågan om Kommerskollegii indragning bör, efter mitt förmenande, förfalla, och Presidents-embetet definitivt tillsättas, torde ock frågan om förändrad anordning med handhafvandet af Presidents-embetets åligganden tills vidare få anstå.
Beträffande Kommerskollegium för öfrig! har jag endast att i underdånighet anmäla, att genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 31 nästlidne Juli, vid dåvarande Aktuarie!! och Registrator!] för Bergsärenden beviljadt nådigt afsked, en registrator^enst i Kollegium blifvit, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers i skrifvelse den 6 Februari 1858 gjorda underdåniga framställning, indragen, och att af Registratorslönen, 2,200 Riksdaler, 1,800 Riksdaler blifvit besparade, hvaremot Eders Kong]. Maj:t, med afseende å de genom båda registrator^ensternas sammanslående betydligt ökade göromålen för Registrator!! och Arkivarie!! i Kollegium, tillagt denne, utöfver den tjensten nu åtföljande lön, 2,200 Riksdaler, tills vidare ett årligt arfvode af 400 Riksdaler, att af den besparade registratorslönen utgå.
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1, om statsverket 1868. 7
Jemte det jag i underdånighet hemställer, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder äska Riksdagens medgifvande att nämnde arfvode fortfarande tills vidare må utgå, får jag till uteslutande ur riksstaten föreslå öfriga beloppet af förra lönen, eller 1,800 Riksdaler.
3: o. Rikets Ekonomiska Karteverk.
I öfverensstämmelse med hvad Styresmannen för Rikets Ekonomiska Karteverk uti underdånigt memorial af den 28 November nästlidna år och Landshöfdingen i Norrbottens län in. in. 8. P. Bergman i memorial af den 2 nästpåföljande December underdånigst hemställt, får jag, under erinran derom, att genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 22 Februari nästlidne år de Topografiska och Ekonomiska kartearbetena blifvit, för den närmaste framtiden, salta i förbindelse med hvarandra, så att en större arbetsprodukt bör för Ekonomiska Karteverket i det mellersta och södra Sverige vara att emotse, nu i underdånighet förorda nådig framställning till Riksdagen att, i likhet med hvad förut blifvit beviljadt, utöfver det för Rikets Ekonomiska Karteverk å ordinarie stat uppförda belopp, 6000 Riksdaler, måtte anvisas ett extra statsanslag af 20,000 Riksdaler för arbetena inom Norrbottens län och 40,000 Riksdaler för arbetena inom det öfriga landet, eller sammanlagdt 60,000 Riksdaler.
4:o. Landsstaterna i Länen.
Frågan om reglerandet af Landtstatstjenstemännens löneförmåner har vid flere föregående riksmöten blifvit ifrågasatt och redan före sistlidne Riksdag både Kammarkollegium och Statskontoret afgifvit underdånigt utlåtande och förslag i detta ämne, men ifrån Länsstyrelserna infordrade yttranden deröfver både då ännu icke fullständigt inkommit. Dessa sednare äro väl sedermera afgifna, men tidpunkten för ordnande af donna angelägenhet synes mig nu icke vara fullt lämplig, då en dylik reglering svårligen låter sig verkställas utan en betydlig anslagstillökning. Enligt Kollegiernas förslag skulle donna anslagstillökning blifva något öfver
346,000 Riksdaler, från hvilket belopp dock borde afräkna^ värdet af in-
8 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
dragna boställen och eu del extra inkomster, så att den verkligen ökade utgiften icke komme att blifva mera än i det närmaste 158,000 Riksdaler. Ehuruväl äfven i detta sednare belopp möjligen skulle kunna göras någon ytterligare nedsättning, anser jag dock, att, om definitiv lönereglering nu skulle genomföras, eu tillökad aflöning bl ifver nödig för vissa af de underordnade tjenstemännen vid Länsstyrelserna, äfvensom för Länsmännen, hvilka sistnämndes antal uppgår till öfver 500, hvadan äfven en till beloppet för en hvar af dem obetydlig lönetillökning föranleder, vid sammanräknandet, en icke ringa statsutgift. Med afseende å angelägenheten deraf att under nuvarande förhållanden söka undvika statsutgifternas stegring utöfver påräkneliga inkomster, anser jag frågan om denna lönereglerings genomförande nu icke, med någon utsigt till framgång, kunna till Riksdagen framställas, utan inskränker mig att i underdånighet föreslå de smärre rättelser och tillägg till donna del af Riksstaten, som af omständigheterna föranledas.
I nämnde hänseende har, uti underdånig skrifvelse af den 15 nästlidne November, Statskontoret anfört följande:
a) i öfverensstämmelse med en af Kammarkollegium öfverlemnad förvandlingsuträkning ä anordnade, men afskrifna mjöl- och sågqvafnsräntor uti Skaraborgs län, blef vid sednaste riksdag å anslaget till Landsstaterne i länen uppförd ersättning för de räntor af nämnda beskaffenhet, hvilka varit Landshöfdingen i nyssnämnda län på lön anslagne, utgörande denna ersättning, enligt berörda förvandlingsuträkning, 138 kubikfot 4 kannor oindelt spanmål, hälften råg och hälften korn, jemte ett mindre penningebelopp, 87 öre, hvarom här icke är fråga. Som emellertid sedermera blifvit utredt, att af nyssberörda spanmålsqvantitet fortfarande utginge till Landshöfdingen i länet såsom indelt ordinarie ränta ett belopp af 1 kubikfot 2 bannor, motsvarande den ränta, som varit åsatt en till Tjufva qvarn hörande jordlägenhet, samt att den spanmål, för hvilken bemälde Landshöfding egde att omedelbart af Statsverket uppbära lösen, följaktligen utgjorde blott 137 kubikfot 2 bannor, lärer den oindelta spanmålen å ofvannämnda anslag böra minskas med berörda belopp, 1 kubikfot 2 bannor;
b) å samma anslag förekommer under Landshöfdingens i Kronobergs län kontanta aflöning eu post å 125 Riksdaler, utgörande arrende för Kronobergs kungsgård. Enligt länets landsboksräkenskaper utgår emellertid detta belopp såsom indelt ordinarie ränta, i följd hvaraf berörda kontanta anslag, som årligen besparas, torde från Riksstaten böra uteslutas;
c)
9 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
c) likaledes torde från Landsstatens kontanta anslag böra afräkna^ 2:ne å aflöningsstaterna inom Skaraborgs och Gefleborgs län odisponerade belopp- å tillsammans 94 Riksdaler 40 öre;
d) _ sedan Landskamereraren i Skaraborgs län, C. F. Sundberg, den 30 Juli 1866 med döden afgått, lärer den under Landskamererarelönen inbegi ipna oindelta spanmål, 214 kubikfot 2 kannor böra, jemlikt föreskriften i Kongl. brefvet den 9 November 1860, till Statsverket indragas, och ett mot donna spanmål svarande kontant belopp af 428 Riksdaler 40 öre uti Riksstaten i stället uppföras;
e) vid sistlidne riksdag uppfördes äfvenledes ä nämnda anslag ett belopp af 52,311 Riksdaler 31 öre såsom ersättning till landsstatstjenstemän för af dem frånträdda boställen; varande donna ersättning beräknad till enahanda belopp, hvartill boställenas räntor och afkastning varit i staten upptagne med tillägg af stadgad hyresersättning. Efter enahanda grund bör jemväl ersättning utgå för de å särskild förteckning upptagna ytterligare mdragne landsstatsboställen med tillhopa 6,474 Riksdaler, med hvilket belopp kontanta anslaget alltså torde höra ökas, hvaremot det indelta anslaget lärer höra minskas med 617 Riksdaler 41 öre, hvartill räntorna för ifrågavarande indragna boställen varit i stat beräknade.
Hvad sålunda blifvit af Statskontoret föreslaget torde af Eders Kongl. Maj:t i nåder hos Riksdagen äskas. ,
Jordbruket, Handeln och Näringarne.
5: o. Skiften och Åfvittringar.
Till följd af de förändrade grunder för storskiftes- och afvittringslandtmätarnes aflöning, som godkändes vid 1865 och 1866 års Riksdag, beräknades att, med bibehållande af nuvarande antalet landtmätare, kostnaden för storskiftes- och afvittringsförrättningarnes fortsättning inom Rikets norra län skulle uppgå till omkring 182,000 Riksdaler under hvardera Bill. till Bihsd. Prof. 1868. 1 Samt. 1 Afd. 2
10 Bil. N:o 5 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
af åren 1867 och 1868. Då emellertid icke obetydliga besparingar förefunnos från de föregående åren å detta anslag, ansågos kostnaderna kunna bestridas med en tillökning utöfver ordinarie anslaget, 63,000 Riksdaler, af allenast 97,000 Riksdaler. Uti underdånigt memorial af den 11 December nästlidne år liar Landtmitteristyrelsen, under åberopande af samtidigt afgifvet förslag till stat för storskiftes- och afvittringsverken under år 1868, slutande sig å 181,120 Riksdaler, anmält, att minst ett lika stort belopp vore erforderligt till fortsättande af storskiftes- och afvittringsverkens bedrifvande under år 1869, äfvensom att någon besparing icke syntes kunna påräknas vid 1868 års slut, enär det nu tillgängliga beloppet, beräknadt till 21,923 Riksdaler 4 öre toges i anspråk för att fylla bristen i anslagen för av 1868, i följd hvaraf styrelsen hemställt om sådan tillökning i dessa anslag, att de tillhopa matte bestämmas till minst
180,000 Riksdaler. Sedan berörda memorial afgafs, har Eders Kong!. Maj:t, i anledning af Riksdagens derom gjorda framställning, den 13 nästlidne December i nåder förordna!, att en provisionel gräns i hiorrbottens och Westerbottens län skulle uppdragas emellan den del af nuvarande Lappmarker, som egentligen lämpar sig till nybyggesanläggnigar och uppodling, samt den del, der de nomadiserande Lapparne kunde lemnas utrymme. Dessa förrättningar skola i hvardera länet verkställas af en afvittringslandtmätare, biträdd af en agronom, och bekostas af anslaget till skiften och afvittringar. Vid sådant förhållande lärer ifrågavarande anslag kräfva ytterligare någon, om än icke särdeles stor, tillökning; och jag hemställer derföre, att utöfver de å Riksstaten till skiften och afvittringar uppförda 63,000 Riksdaler måtte å extra stat anvisas 120,000 Riksdaler.
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.
Vid 1862—1863 årens Riksdag beviljades å Riksgäldskontor^ ett extra anslag till Alnarps landtbruksinstitut i och för tillbyggnad å Lomma församlings kyrka 7,500 Riksdaler. Sedan dessa medel under den förlidna tiden allt fortfarande qvarstått i Riksgäldskontor et, har styrelsen för institutet i underdånigt memorial under nästlidne December månad anhållit om medlens utbekommande, hvilken anhållan dock ännu icke kunnat inför Eders Maj:t anmälas, emedan åtskillig^ felande upplysningar måst ifrån styrelsen infordras; men jag hav dock ansett mig höra detta för-
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868. 11
hållande i underdånighet anmäla till upplysning derom, att de beviljade medlen fortfarande måste för ändamålet påräknas.
6: o. Landtbruksingeniörer och deras biträden.
Med afseende å den landtbruksingeniörerne vid 1865—1866 års Riksdag inedgifna och enligt nådigt bref den 13 Juli 1866 bekräftade rätt till gradvis skeende förbättring i löneförmåner med 500 Riksdaler större aflöning efter femårig tjenstgöring i hvarje lönegrad, har Landtbruksakademiens Förvaltningskomité uti underdånig skrifvelse af den 14 November nästlidne är i underdånighet hemställt, att Landtbruksingeniörerne G. W. Zetterstedt, J. H. Magnet och F. Muntzing, hvilka deri 14 November 1857 antagits till ordinarie Landtbruksingeniörer, samt Landtbruksingeniören C. A. Myr in, hvilken den 13 Februari 1862 blifvit såsom ordinarie Landtbruksingeniör anställd, måtte, då de samtlig^ i berörde egenskap städse berömligen tjenstenit, varda från och med år 1868 uppflyttade, de tre förstnämnde till tredje lönegraden, eller ett aflöningsbelopp af 2,500 Riksdaler, och den sistnämnde eller Myrin till andra lönegraden eller en aflöning af 2,000 Riksdaler.
I sammanhang härmed har Komitén ansett sig höra i underdånighet anmäla, att under år 1869 för Landtbruksingeniörerne uppflyttning i högre lönegrad ifrågakomma för G. Westin, hvilken blef ordinarie Landtbruksingeniör den 12 Februari 1863 och således först år 1869 vore berättigad till löneförhöjning med 500 Riksdaler, så att hans aflöning skulle blifva
2,000 Riksdaler.
I en sedermera inkommen underdånig skrifvelse af den 19 nästlidne December har Förvaltningslcomiten, under åberopande af Kongl brefvet den 13 Juli 1866, i afseende å de Landtbruksingeniören A. W. Uddman tillförsäkrade löneförmåner, anmält, att Uddman, efter tillryggalagd femtonårig tjenstgöring, är berättigad att från början af år 1869 varda uppflyttad till den lönegrad, i hvilken uppbäres 3,000 Riksdaler.
Jemte det jag i underdånighet hemställer, att Statskontoret måtte erhålla nådigt förständigande, att Landtbruksingeniörerne Zetterstedt, Magnet och Muntzing äro, i öfverensstämmelse med sista Riksdagens beslut, berättigade till uppflyttning från och med innevarande års början i tredje lönegraden, 2,500 Riksdaler, äfvensom Landtbruksingeniören Myrin till
12 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
uppflyttning i andra lönegraden, 2,000 Riksdaler, far jag i underdånighet föreslå att, då Landtbruksingeniören Westin är med år 1869 berättigad att efter lulla fem års tjenstgöring erhålla löneförhöjning, och Landtbruksingeniören Uddman med samma år bör uppflyttas till den lönegrad, i hvilken uppbäres 3000 Riksdaler, ifrågavarande anslag måtte ökas med ett belopp af.............................................................................Riksdaler 1,000: —
7:o. Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.
Uti särskilda memorial, det ena af den 16 November nästlidne år och det andra af den 14 påföljde December, detta sednare föranledt af framställning från Kalmar Läns södra Hushållningssällskap om vigten af täflingsmöten med gödboskap äfven inom Kalmar Län, har Landtbruksakademien i underdånighet anhållit, att följande vid sistlidne Riksdag för år 1868 beviljade extra anslag måtte, såsom fortfarande behöfliga, för främjande af jordbrukets, boskapsskötselns och mejerihushållningens fortgång och utveckling, hos Riksdagen påkallas nämligen:
a) till prisbelöningar vid allmänna Landtbruksmöte!! för husdjur, redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster 6,000 Riksdaler;
b) till pris belöningar vid täflingsmöten med gödboskap, smör, ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan finnas tjenligast dem anställa, och der Hushållningssällskapen vilja förena sig om sammanskott af medel till dessa utställningar 3,000 Riksdaler;
c) till understöd åt personer af mankönet, som genomgå fullständig lärokurs i boskapens uppfödande, skötsel, mjölkning in. in. 2,000 Riksdaler;
d) till reseunderstöd åt utexaminerade landtbrukslärlingar, för att i främmande länder taga anställning såsom arbetare och efter genomgången lärokurs till fäderneslandet återvända, samt sedermera vid något af landtbruksläroverken antaga tjenst såsom rättare eller förmän för jordbruksarbeten 1,500 Riksdaler; samt
e) till Svenska Trädgårdsföreningen 4,500 Riksdaler, under enahanda vilkor, som vid sednaste Riksdag blefvo för åtnjutande af dylikt anslag bestämda.
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868. 13
I denna Landtbruksakademiens hemställan får jag i underdånighet mig förena.
Chefen för de geologiska under sökning ar ne, Professoren in. in. Axel Erdmann har uti underdånigt memorial af den 13 November nästlidne år anfört följande:
»Innevarande års undersökningar hafva hufvudsakligen fortgått i samband med föregående års arbeten dels i Elfsborgs, dels i Westmanlands, IJpsala, Stockholms och Örebro län, men vid slutet af sommaren äfven, med eu mindre arbetsstyrka, för första gången blifvit förlagda till Skåne. Under årets lopp hafva inalles 21 qvadratmil blifvit undersökta. Sammanlagda arealen af de intill detta års slut undersökta landdelarne uppgår således nu till 226 qvadratmil.
Af det geologiska karteverket hafva under året blifvit utgifne fyra nya blad, sä att för närvarande, från företagets början räknadt, 25 kartblad, omfattande en areal af vid pass 146 qvadratmil, äro färdigtryckta och till allmänheten utlemnade.
Antalet af de vid undersökningsverket anställda biträdena uppgår för närvarande till 11, hvaraf 9 biträdande geologer, 1 nivcllör samt 1 kemist, som tillika är amanuens.
I öfverensstämmelse med det vid underdåniga framställningen af den 10 Juli 1865 bifogade förslaget till utgiftsstat för de geologiska undersökningarna under perioden 1867—1869, till hvilket förslag äfven nu underdånigst hänvisas, anhålles i underdånighet, det täcktes Kongl. Maj:t till den snart sammanträdande Riksdagen aflåta nådig proposition om beviljande äfven under år 1869, likasom under 1868, af 60,000 Riksdaler för fortsättande af dessa undersökningar och för utgifvande af derpå grundade kartor».
I öfverensstämmelse härmed torde Eders Maj:t i nåder hos Riksdagen åska anvisande af det för nyssnämnda ändamål erforderliga anslag på extra stat till lika belopp med det vid sednaste Riksdagen beviljade e^er ..................................................................................... Riksdaler 60,000: —
14 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1868.
8:o. Undervisningsanstalter för slöjderna.
a) För Teknolog islå Institutet är, sedan Fåla Bergsskolas förening dermed blifvit, beslutad, på Riksstaten anvisadt ett belopp af 57,400 Riksdaler, deraf dock icke blott det vid sednast^ Riksdag beviljade anslag af 1,900 Riksdaler, utan äfven, ett alltifrån 1862—1863 års Riksdag, derå uppfördt belopp af 6,000 Riksdaler äro endast provisoriskt beviljade. Såsom skal dertill att endast provisoriskt anvisa förestående belopp har sednare Riksdag åberopat det förhållande, att det förslag till bestämmelser rörande Bergsskolans i Falun förening med Teknologiska Institutet, äfvensom till förändring i Institutets stadgar, hvilket särskild! förordnade Komiterade underdånigt afgifvit, ej blifvit slutligen pröfvadt. Sedan Eders Kong!. Maj:t den 22 Mars nästlidne år fastställt förnyade stadgar för Teknologiska Institutet och dervid jemväl med Institutet förenat undervisningen i de ämnen, som till bergsskolan höra, lärer således det hinder vara undanröjdt, som vid sednaste Riksdagen föranledt att ifrågavarande anslag icke uppfördes på ordinarie stat. Då emellertid, till stöd för åtgärden att icke definitivt fastställa donna stat, tillförene af representationen blifvit uttalad den åsigt, att den för Institutets föreståndare bestämde aflöning syntes utgöra eu alltför betydlig godtgörelse för de med föreståndarebefattningen förenade åligganden, såvida icke dessa äfven innefattade skyldighet att i undervisningen deltaga, anhåller jag, att i minnet få återkalla de upplysningar, som i detta hänseende förefinnas i Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till 1862—1863 års Riksdag, derutur följande här torde få intagas:
»Uti de i sammanhang med Teknologiska Institutets inrättande år 1826 af Kongl. Maj:t fastställda allmänna stadgar föreskrefs, bland andra åligganden för Institutets Föreståndare, att han borde meddela råd och upplysningar åt de enskilde slöjdidkare, som honom derom anlitade, draga försorg om lärarnes bildning och sjelf undervisa uti de allmänna grunderna, af industrien samt biträda vid undervisningen uti enskilda slöjders utöfning, äfvensom utgifva afhandlingar och underrättelser rörande slöjderna. Dessa flerfaldigt åligganden, i förening med skyldigheten att handhafva ledningen af och närmaste inseendet öfver göromålens gång, kunde icke annat än splittra. Föreståndarens krafter i allt för många rigtningar och menligt inverka på institutets ändamålsenliga utveckling, hvadan ock anmärkningar mot detsamma» styrelse och förvaltning snart läte sig förnimma, hvilka anmärkningar slutligen vid 1844 års riksdag föranledde Rikets Ständer att hos Kongl. Maj:t anhålla om nedsättning af eu Komité af sakkunnige män för utrönande af tillståndet inom berörda undervis-
Bil N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868. 15
ningsanstalt. Till följd af denna framställning blefvo särskilda Komite- ]’ade af Kongl. Maj:t i nåder förordnade, med uppdrag att, efter tagen kännedom angående förhållandena inom läroverket, utreda huruvida, derest de gjorda anmärkningarne funnes grundade, det felaktiga kunde vara förän] edt af hvad genom Institut» ;ts stadgar blifvit föreskrifvet, samt i sådant fall föreslå de förändringar, som kunde finnas nödiga och ändamålsenliga, hvarjemte Kongl. Maj:t, under den 29 Oktober 1845, bestämde vissa hufvudgrunder för uppgörande af förslag till nya stadgar. Härvid förklarade Kongl. Maj:t, hvad angick föreståndarebefattningen vid Institutet, det Kongl. Maj:t väl funne, att lärarne derstädes, särdeles i hvad anginge deras läroämnen, lämpligen kunde och borde radplägningsvis deltaga i behandlingen af de förslag och ärenden, som afsuga undervisningens ordnande, äfvensom att den närmaste vården af samlingarne och ansvarigheten derför börda fördelas på de särskilda lärarne efter de hvardera af dem tillhörande läroämnen, men att det för öfrig! skulle tillses, att då dädanefter, såsom dittills, 'den närmaste ledningen och förvaltningen af Institutet herde anförtros åt eu särskild dertill utsedd Föreståndare, dennes myndighet blefve su bestämd, att vi Ikoren af enhet och kraft i läroverkets förvaltning måtte vinnas; dock att donna föreståndarebefattning kunde uppdragas åt den af lärarne, som pröfvades dertill mest lämplig.
Genom de al Komiterade sedermera föreslagna och den 8 Maj 1846 af Kongl. Maj:t fastställda stadgar, Indika dock först med år 1848 trädde i verkställighet, bestämdes att den närmaste ledningen och tillsynen vid Institutet tillkomme Föreståndaren, samt att denne skulle af Kongl. Maj:t bland Institutets lärare utnämnas. Någon förening af föreståndare- och lärarebefattningarne har likväl icke sedermera egt ruin. Redan vid första tillättningen af de nya lärarne i slutet af år 1847 anmälde Styrelsen, att ingendera af de tre till professorsbefattningarnes erhål Ilande föreslagna personer vore rätt tjenlig och passande att bekläda föreståndareplatsen, hvadan Styrelsen hemställde, att nämnde plats skulle tills vidare lernnas obesatt, hvartill Kongl. Maj:t äfven samtyckte. Uppå Styrelsens sedermera år 1848 afgifna förslag konstituerades Notarien L. Gallmark till föreståndare, utan att honom dervid ålades skyldighet att i något läroämne meddela undervisning, hvarom fråga icke eller derefter förekom under den tid Wallmark intill sin är 1855 inträffade död innehade föreståndarebefattningen. Rikets Ständer, som vid 1844 års riksdag ansågo sig icke höra uppföra anslaget till Institutet för längre tid än till nästpåföljande Riksdag, intilldess genom den äskade undersökningen sig visat, huruvida inrättningen motsvarade sitt ändamål, samt vid 1847—1848 års Riksdag likaledes medgåfvo anslagets utgående endast under den tid, för
16 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Nio 1, om Statsverket 1868.
hvilken den vid samma Riksdag fastställda statsreglering blefve gällande, funno dock omförmälda förhållande icke gifva anledning till någon betänklighet emot instituts-anslagets uppförande å ordinarie stat, hvithet skedde vid 1850—1851 års Riksdag; och derifrån detsamma allt sedermera intill 1856—1858 ars Riksdag utgick.
I sammanhang med den vid sistnämnda Riksdag af Kongl. Maj:t framlagda plan till Teknologiska Institutets utvidgning och lärarepersonalens förökande, i ändamål att åt undervisningen derstädes bereda den utsträckning, som af industriens fortgående utveckling och elevernas ständigt växande antal påkallades, gaf Kongl. Maj:t Rikets Ständer tillkänna att, äfven efter det den år 1848 förordnade Föreståndaren med döden afgått, Föreståndarebefattningen blifvit ånyo tillsatt, utan att någon lårar overksamhet dermed förenats, samt att Institutets Styrelse, på grund af dess alltmera stadgade öfvertygelse om olämpligheten deraf att innehafvarne af Föreståndareplatsen tillika bestridde någon lärarebefattning, uti sitt till grund för Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition -afgifna statsförslag, uppför! särskild aflöning till Föreståndaren med ett efter befattningens vigt och ansvar låmpadt belopp af 6,000 Riksdaler, hvilken aflöning, likasom öfrige af Kongl. Maj:t för Institutet äskade anslag, utan förändring eller förbehåll af Rikets Ständer beviljades.
Då Kongl. Maj:t sedermera under den 19 November 1858 till pröfning förebåda de förslag till förändringar i de för Institutet dittills gällande stadgar, som Styrelsen, med afseende å den beviljade förhöjningen i Institutets årliga anslag och den derigenom beredda möjligheten att tillöka lärarnes och läroämnenas antal, ansåg vara af behofvet påkallade och dervid Styrelsen fortfarande vidhöll sin åsigt om olämpligheten deraf, att Föreståndaren skulle bland lärarne utses, faun Kongl. Maj:t så mycket mindre betänklighet att härtill lemna bifall, som den ifrågavarande bestämmelsen icke vunnit tillämpning alltsedan stadgande af år 1846 utfärdades, samt ej heller Rikets Ständer vid anslagsfrågans pröfning haft något att erinra emot ändamålsenligheten af den tillämnade förändringen i förevarande afseende.
Då emellertid Rikets Ständer vid 185.8—1860 årens Riksdag uttalat sig emot ändamålsenligheten af berörda i stadgarne vidtagne förändring, och jemväl framställt åtskilliga betänkligheter rörande lämpligheten af vissa andra i de nya stadgarne förekommande bestämmelser, hvilka dock till hufvudsaklig del äro hemtade från de äldre stadgarne, företog Kongl. Maj:t frågan härom i förnyadt öfvervägande, och ehuru Kongl. Maj:t, i enlighet med hvad Kommerskollegium yttrat, ansåg det icke kunna bestridas
Bil. N:o 5 till Kongl. Maf.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868. 17
stridas att, derest Föreståndaren åt Institutets elever lemnade undervisning i något af de vid Institutet antagna läroämnen, sådant skulle för läroverket i viss män blifva af nytta, faun Kongl. Maj:t dock, lika med bemälda Kollegium, öfvervägande skal förekomma emot att stadga undervisnings meddelande såsom eu Föreståndaren ovilkorligen tillhörande skyldighet. Genom den omfattande utvidgning Teknologiska-Institutet vunnit och än vidare komme att erhålla sedan den för läroverkets inrymmande uppförda nybyggnad hunnit fullständigt inredas, blefve otvifvelaktigt Föreståndarens tid och krafter alltmera tågna i anspråk för utöfvandet af den honom, såsom hufvudsakligt åliggande, tillkommande närmaste tillsynen å undervisningens ändamålsenliga fortgång i öfverensstämmelse med de af Styrelsen derför fastställda program, äfvensom för handhafvande t af vården om Institutets ekonomiska angelägenheter; och då härtill komme, dels att, hvad anginge frågan om Föreståndarens skyldighet att besvara de till Institutet aflåtna remisser och af enskilde näringsidkare framställda förfrågningar, en slik skyldighet måste, jemlik! gällande stadgar, anses i främsta rummet tillhöra Föreståndaren, såvidt hans öfriga göromål det medgåfve och icke för remissernas eller förfrågningarnes besvarande erfordrades specialinsigter af sådan art, att någon af lärarne företrädesvis anlitades, dels ock att med skäl af Föreståndaren fordrades, det han, genom uppmärksamt aktgifvande på industriens framsteg och utvecklingen af de teknologiska läroanstalterna i främmande länder, skulle söka att, i den man förhållandena det medgåfve, tillegna undervisningen vid Institutet alla de förbättringar, som från dessa länder stode att hemta, fann Kongl. Maj:t sig då icke höra vidtaga någon ändring af stadgarne i den af Rikets Ständer afgifna syftning.»
Jemte det jag i underdånighet får erinra derom, att Föreståndarens aflöning numera, efter det flan tillträdt boställsvåning i Institutets lokal, är inskränkt till 5,000 Riksdaler, samt att i de sednast fastställda stadgarne är intagen den bestämmelse, att, derest de Institutets Föreståndare tillhörande åligganden lemna honom tid öfrig att deltaga i undervisningen, han dertill är berättigad och får, i sådant fall, efter eget hopropande välja läroämne, torde det tillåtas mig i underdånighet fästa uppmärksamheten derå, att, sedan Bergsskolan med Institutet förenats och Föreståndarens åligganden derigenom jemväl blifvit ytterligare tillökade, det nu mindre än tillförene bör kunna ifrågasättas, att Föreståndarens aflöning skulle innefatta en alltför betydlig godtgörelse för de med befattningen förenade åligganden.
I sammanhang härmed får jag i underdånighet anmäla den tillökning i anslaget för Teknologiska Institutet, som är en gifven följd af Bergs- Bih. till liiksd. Prof. 1868. 1 Sami. 1 Af A. 3
18 Bil. No 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1868.
skolans förening dermed, och hvilken, enligt hvad Rikets Ständer vid 1865—1866 års Riksdag bifallit, kommer att utgöra, när den till hela sin omfattning tages i anspråk, 12,000 Riksdaler, förutom de 7,500 Riksdaler, som för närvarande utgå till Falu Bergsskola från anslaget »Undervisningsanstalter för bergsbruket». Enligt det af särskilde Komiterade utarbetade, af Teknologiska Institutets Styrelse godkända, förslag till bestämmelser i fråga om Bergsskolans förening med Institutet skulle, på sätt Eders Kongl. Maj:ts Proposition till sednaste Riksdag innehåller, bergsundervisningen vid Institutet taga sin början i September månad år 1869. Undervisningen vid Bergsskolan i Falun skulle alldeles upphöra sedan den tvååriga kurs, som år 1867 der tagit sin början, afslutats och flyttningen af skolans effekter blifvit verkställd under förra hälften af år 1869, hvarmed Bergsskolans Föreståndare och Professor i metallurgi under samma tid skulle få full sysselsättning. Bemälde Komiterade hafva på grund häraf föreslagit, att penningeanslaget för Teknologiska Institutet skulle för år 1868 ökas med de af sednaste Riksdag beviljade 1,900
Riksdaler och för år 1869 med följande belopp:
Lön åt Professorn i Metallurgi och hyttkonst, för hela året 4,000: —
D:o åt Adjunkten i samma ämnen, för hälft år .................. 1,250: —
D:o åt Professorn i gruf-vetenskap, för hälft år.................. 1,600: —
D:o åt läraren i Machinbyggnadskonst samt hans konstruktör eller assistent, för hela året .............................. 3,800: —
Föreståndarens arvode, för hela året ....................................... 500: —
Lön åt laboratorii-drängen, för hälft år ................................. 250: —'
Anslag till bibliotheket.................................................................. 500: —
D:o till samlingar ....... 1,000: —
Diverse utgifter ............................................................................. 1,500: —
Till laborationer, för hälft år...................................................... 500: —
Till stipendier, för hälft år ........,................................................ 500: —
R:dr 15,400
Bemälde Komiterade hafva vidare anfört:
»Dessutom torde för år 1869, utom omkostnaderne för transporten af Bergsskolans samlingar och öfrige effekter till Stockholm, höra tillkomma ersättningar för flyttningskostnad till de Bergsskolans lärare och betjente, hvilka kunna komma att till det nya Bergsläroverket i Stockholm förflyttas. Hvad beträffar nuvarande andre läraren vid Falu bergsskola, Professoren och Riddaren J. 8. Bagge, så hafva Komiterade dock ansett sig kunna antaga, att han, som redan 1868 fyller 65 år, icke kommer att följa bergsskolan till Stockholm, utan erhåller en med afseende på
19 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
sin framskridna ålder samt långvariga och trägna tjenstgöring lämplig pension; och hafva Ivomiterade derföre icke heller för honom upptagit någon aflöning under år 1869, med hvilket års ingång Ivomiterade föreställt sig, att de ordinarie aflöningsanslagen till bergsskolan i Falun skulle upphöra.
Anslagen till bibliothek, samlingar och diverse utgifter hafva beräknats för helt år, emedan under det första året en mängd utgifter förekomma, som icke sedermera ega ruin, såsom för diverse möbler och andra inventarier, samlingarnes uppställning, in. m.
Omkostnaderna för de praktiska öfningarne i Bergmekanik, Metallurgi och Hyttkonst samt gruf-vetenskap, som hufvudsakligen komma att försiggå vid bruk och bergverk, men, hvad jernhatt dteringen beträffar, till en del äfven vid den ifrågasätta undervisningsverkstaden, om denna blifver uppförd, anse Ivomiterade, på grund af deröfver anställd approximativ beräkning, kunna väl bestridas med de af Brukssocieteten för detta ändamål årligen beviljade 15,000 Riksdaler. Dessa kostnader komma att förnämligast utgöras af avgifter för verkstäders upplåtande, ersättningar för förbrukade materialier, arvoden åt de lärare, som anställas för att leda eller biträda vid elevernas undervisning under de praktiska öfningarne, aflöningar åt handtlangare och andra arbetare, rese- och traktamentsersättning åt bergsskolans å stat upptagne lärare samt underhåll och öfrige utgifter för ofvannämnde undervisningsverkstad.
Hvad vidare angår användningen af bergsskolans lösa egendom i Falun, föreslå Komiteradc, att hvad af denna kan anses icke blifva i Stockholm behöflig! må, på sätt lämpligast synes, försäljas; dock att sådana modeller och andra föremål, som för bergsskolan efter dess boflyttning icke komma att behöfvas, måtte få till andra offentliga läroanstalter inom riket aflemnas, utan annan ersättning än för inpackning och afsändning. De medel, som genom försäljningen kunna inflyta, hemställa Ivomiterade måtte fä användas dels till bestridande af kostnader^ för hitflyttningen af bergsskolans effekter och dels såsom bidrag till anskaffande af nya inventarier i den byggnad för bergsskolan, som härstädes kommer att uppföras.»
Sedan Styrelsen för Teknologiska Institutet' i sitt afgifna utlåtande öfver Komiterades förslag fästat uppmärksamheten derå, att en sannolikt ej ringa del af Fall! bergsskolas lösa egendom blifvit inköpt för medel, som Brukssocieteten anvisa! med vilkor att de företrädesvis skulle användas till förfärdigande och anskaffande af modeller och redskap af varaktigt värde, har Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref af den 22 Mars nästlidne år förklara! sig vilja, efter skeende särskilda framställnin-
20 Bil. N:o <5 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
gar, besluta dels om godtgörelse för transport till Stockholm af Bergsskolans samlingar och andra eflekter, likasom för lärarnes flyttningkostnad, dels ock om försäljning eller användande på annat sätt af den del utaf skolans lösa egendom, som efter läroverkets hitflyttning för detsamma icke behöfves, i sistnämnde hänseende dock först.efter det Brukssocieteten fått tillfälle att sig yttra.
På grund af hvad sålunda förekommit får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t med beräkning för Teknologiska Institutet under år 1869 af de under titeln: »Undervisningsanstalter för bergsbruket» uppförda 7,500 R:dr äfvensom af den vid sednaste Riksdag beviljade tillökning i Institutets anslag af 1,900 R:dr, måtte af Riksdagen äska, att, af den vid 1865—1866 års Riksdag godkända tillökningen i Institutets anslag, ytterligare måtte å stat uppföras........................R:dr 6,000: —
hvarjemte Eders Kongl. Maj:t torde föreslå Riksdagen dels att anslaget till Institutet, utgörande tillhopa 63,400 R:dr, måtte till hela sitt belopp varda å ordinarie stat uppfördt, dels att till Teknologiska Institutet måtte öfverföras de å nuvarande riksstat under anslaget »Undervisningsanstalter för Bergsbruket» uppförde 7,500 R:dr, hvarigenom Institutets hela an slagsbelopp skulle utgöra 70,900 R:dr.
b) Till Chalmersska Slöjdskolan i Göteborg beviljades vid 1865-—1866 års Riksdag en förhöjning i det dåvarande anslaget, så att detsamma skulle uppgå till 32,000 R:dr, deraf likväl icke hela beloppet skulle komma att erfordras föfr än år 1869. Anslaget vid sednaste Riksdag uppfördes med 26,750 R:dr, så att återstoden utgör 5,250 R:dr. På grund af framställning från Direktionen för nämnda skola af den 29 Oktober nästlidna år, och sedan Eders Kongl. Maj:t den 6 December samma år fastställt skolans stat för år 1868 med tillökning i lärarekrafterna och en ändamålsenligare fördelning af undervisningsämnena, får jag, då en del af skolans nya byggnader redan den 1 Oktober 1868 skall vara färdig och återstående delen blifva tillgänglig under loppet af år 1869, i underdånighet hemställa att hos Riksdagen måtte äskas uppförandet å stat af ännu felande anslagsbeloppet...................................................... K:dr 5,250: —
21 Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
c) Med anledning af Eders Ivongl. Maj:ts nådiga Proposition om anslag till Slöjdskolan i Stockholm förklarade sednaste Riksdag att den för närvarande och innan en fullständig utredning i afseende å undervisningsämnena föredrag^, ansett sig icke höra ingå i granskning af den för Slöjdskolan föreslagna stat, men besluta att det af Eders Kongl. Maj:t för skolan äskade belopp 64,000 Riksdaler Unge för år 1868 provisoriskt uppföras, att enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga disposition användas, dock att, om genom fördröjd inflyttning i Slöjdskolans nya lokal, större eller mindre del af det vid 1865—1866 års Riksdag beviljade anslag ej skulle under år 1867 blifva använda ett motsvarande belopp af 1868 års anslag borde till år 1869 besparas; i sammanhang hvarmed Riksdagen anhållit, att, sedan undervisningsplanen blifvit ordnad i öfverensstämmelse med skolans hufvudsakliga syftemål, Eders Kongl. Maj:t täcktes för näst sammanträdande Riksdag framlägga ett derefter lämpadt förslag till utgiftstak
Sedan Eders Kongl. Maj:t i nådigt bref den 31 sistlidne Maj anbefallt Sitt och Rikets Kommerskollegium att från Slöjdskolans Styrelse infordra yttrande och förslag huru, i den af Riksdagen antydda syftning, undervisningens i skolan plan och omfattning lämpligen må kunna jemkas så, att besparing i de årliga anslagsbehofven vunnes, samt att sedermera med samma yttrande och förslag, jemte eget underdånigt utlåtande, till Eders Kongl. Maj:t inkomma, har Kollegium, till följd af berörda nådiga befallning, från Styrelsen infordradt underdånigt yttrande i ämnet öfverlemnat.
Uti detta yttrande har Styrelsen, efter redogörelse för sin uppfattning af det förhållande, hvari den tekniska undervisningen i allmänhet står till industrien samt med omförmälande af de flere omständigheter, som för frågans bedömande höra tagas i betraktande, på grund deraf uttalat den åsigt, dels att någon till besparing ledande inskränkning i de inom Slöjdskolan förekommande läroämnen, uti hvilka undervisning äfven meddelas i andra af staten eller kommunen underhållna läroanstalter, icke kunde utan synnerligt mehn för skolan ega rum, dels att i öfriga läroämnen undervisningen i skolan hvarken meddelas utöfver den egentliga yrkesbildningen eller på statens bekostnad utsträckes till inlärandet af speciela handtverk, och att donna undervisning icke kunde inskränkas utan att den tekniska bildningen, som det vore skolans uppgift att meddela, komme att betydligt lida, dels att den lärarepersonal, hvilken på grund af dertill vid sednaste tvä Riksdagar anvisade medel blifvit anstånd, icke vore större än som, med ledning af vunnen erfarenhet, torde komma att visa sig väl behöflig, dels ock att de beviljade aflöningarne
22 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
till denna lärarepersonal icke vore högre än som, med fästadt afseende å lärarekallets ansvar och möda samt å aflöniiigsbeloppen vid andra med Slöjdskolan jemförlig^ läroanstalter, syntes billiga; förmälande Styrelsen att, då den redan vid 1865—1866 årens Riksdag beviljade anslagsförhöjning för skolan utgått först från den 1 Juli sistlidna år, och skolan, i anseende till dröjsmål med inredningsarbetena i den nya byggnaden, icke ens vid 1867 års slut kunnat derstädes tråda i verksamhet, hvadan Styrelsen saknade bestämd erfarenhet om huru med undervisningen i åtskilliga delar kunde uti samma lokal komma att förhålla sig, hvilken erfarenhet Rikets vid nyss nämnda Riksdag församlade Ständer likväl ansett oundgänglig för bedömande af åtskilliga för skolan erforderliga belopp, Styrelsen för närvarande saknade anledning att för sin del föreslå några jemkningar i planen för undervisning inom skolan eller i den omfattning, hvartill samma undervisning blifvit utvecklad.
För egen del har Kommerskollegium uti underdånig skrifvelse den 6 nästlidne December anfört, att de af Styrelsen, i anledning af Riksdagens ofvanomför mälda skrifvelse, framställda erinringar syntes vara grundade; och då, på sätt Styrelsen andragit, Slöjdskolans inflyttning i den för skolan beredda nya lokal ännu icke egt ruin, samt följaktligen den för undervisningen derstädes afsedda utvidgade plan icke kunnat tillämpas, funne Kollegium sig för närvarande och innan undervisningen i nämnda lokal blifvit fullständigt ordnad samt någon tids erfarenhet vunnits i afseende å ändamålsenligheten af samma plan icke vara i tillfälle att med tillförlitlighet bedöma, om och i hvad man några till minskning i anslagsbeloppen ledande jemkningar eller någon inskränkning i undervisningens omfång lämpligen kunde ske; i sammanhang med hvilken fråga de nu för denna undervisningsanstalt gällande stadgande jemväl torde höra i vissa delar underkastas revision eller omarbetning.
Vid sådant förhållande och då, under förutsättning af nådigt bifall till Ivollegii uti särskild underdånig skrifvelse af sistnämnde dag gjorda hemställan om rättighet för Slöjdskolans Styrelse att på föreslaget sätt använda en viss andel af odisponerade medel å det för år 1867 till skolan anvisade statsanslag, å detta anslag skulle komma att återstå en approximativt beräknad behållning af 5,100 Riksdaler, samt, enligt Riksdagens ofvan anförda beslut, ett deremot svarande belopp bör till år 1869 besparas, har Kollegium i underdånighet tillstyrkt, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen gorå framställning om anvisande åt Slöjdskolan i Stockholm för år 1869 af enahanda anslag, som, för år räknadt, blifvit vid de två sednast hållna Riks dagande beviljadt, eller 64,000 Riksdaler, hvarifrån dock skulle afgå nyssberörda 5,100 Riksdaler; i följd hvaraf det
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868. 23
anslag, .som af Riksdagen torde böra äskas att för slöjdskolans behof under år 1869 utgå, skulle komma att utgöra 58,900 Riksdaler.
Derest denna underdåniga framställning blefve i nåder gillad, har Kollegium tillika hemställt, att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagens godkännande anmäla, att, om å det till slöjdskolan för år 1868 anvisade anslag, 64,000 Riksdaler, besparing utöfver den i sådant afseende, enligt hvad redan nämndt är, till 5,100 Riksdaler beräknade summa skulle uppstå, beloppet af eu sålunda uppkommen besparing finge afräkna^ från det anslag, som för år 1870 kan blifva slöjdskolan beviljadt.
t hvad Kommerskollegium sålunda anfört och föreslagit får jag i underdånighet instämma och i följd deraf underdånigst förorda, att hos Riksdagen måtte äskas, att af det för slöjdskolan vid sednaste Riksdag anvisade belopp 64,000 Riksdaler måtte med det af Kollegium föreslagna vilkor få bibehållas 58,900 Rikdaler.
d) Tekniska elementarskolan i Borås. Sedan, uppå Direktionens för tekniska elementarskolan i Borås af Kommerskollegium understödda framställning, Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref af den 22 Januari 1858 meddelat det tillägg till § 5 af stadgarne för nämnda skola den 12 Mars 1856, att, derest omständigheterna sådant medgåfve, en särskild slöjdafdelning finge upprättas, i ändamål att meddela en för handtverkare och fabriksarbetare nödig praktisk bildning med tillämpning å ortens hufvudnäringar, har Direktionen hos Kommerskollegium anmält, att år 1858 blifvit, i förening med den tekniska skolan, inrättad en teknisk söndagsoch aftonskola, i hvilken lärjungar af handtverk^- och fabriksklassen åtnjutit undervisning i arithmetik, skönskrifning, bokföring, svenska språket samt frihands-, lineal'- och maskinritning; att Direktionen jemväl eftersträfvat att kunna upprätta en undervisningskurs i den de! af väfnadskonsten, som kallas jaquardväfveri, helst sådan undervisning ansetts höra blifva till oberäkneligt gagn för den vidt utbredda handväfnaden, hvilken såsom husslöjd idkas af allmogen i Marks, Kinds in. fl. härad, emedan den otvifvelaktigt skulle komma att kraftigt verka till utbildande af väfveriidkarens smak och skönhetssinne, på samma gång den riktade husslöj-
24 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1868.
den med arbetsförtjenst å en mängd nya artiklar, hvilka årligen för betydliga summor. införskrefvos från utlandet; men att alltför störa svårigheter mott vid försöket att utföra denna plan, emedan å ena sidan vid tekniska skolans utbildning till sitt föreskrift^ omfång det visat sig, att någon andel af det för densamma bestämda statsanslag icke kunde disponeras till väfskolan, utan fara att den allmänna och vetenskapliga institutionen skulle blifva i ett eller annat hänseende förfelad, och å andra sidan förslaget icke rönt ett sådant deltagande hos väfveriidkarne sjelfve, som man haft skål att vänta; att emellertid insigten om en väfnadsskolas behöflighet och gagn sedermera hunnit mogna, i synnerhet derföre, att de sednare årens erfarenhet af den friare tullagstiftningens inflytande på afsätta»ngen af ortens väfnadsalster gjort den öfvertygelsen allmän, att väfnadsslöj dens fortfarande bestånd ovilkorligen betingade en stor och hastig förbättring i varornas beskaffenhet till sammansättning, färger, mönster och appretur, samt att eu väfskola, såsom stödjepunkt för de enskilda ansträngningarne i denna riktning, åtminstone för husslöjden vore en verklig lifsfråga; att Direktionen, som, med anledning häraf och på uppmaning af flere bland ortens mest ansedde fabrikanter, sistlidna års höst upptagit frågan om inrättandet af en väfnadsafdelning vid den tekniska skolan, för en dylik läroafdelnings inrättande, hvarom äfven vid nästlidne Riksdag motioner blifvit af representanter från orten väckta, i sådant syfte och med afseende å för handen varande förhållanden antagit följande hufvu dgrunder:
Väfskolan borde, i likhet med öfriga afdelningar af den tekniska skolan, stå under tillsyn och kontroll af skolans Direktion samt närmast af Föreståndaren;
Den speciela undervisningen bonde bestridas af eu lärare i jaquardväfnadskonst, hvilken lärare skulle af Direktionen antagas med rätt till uppsägning såväl från Direktionens som lärarens sida;
Lärokursen vid väfskolan bonde omfatta följande delar: Do analys af väfnadsprof; 2:o dessin- och mönsterritning; 3:o förfärdigande af jaquardmönsterkort efter ritning samt uppsättning af olika slags jaquardväfvar; 4:o öfning i väfnadens praktiska utförande; och 5:o erforderliga efterarbete» samt undervisning i de vigtigaste appreteringsmetoder, som skulle kunna utföras vid husslöjden;
Elevernes antal skulle tillsvidare utgöra högst 15, och bonde tre platser vara tillgängliga för de elever af tekniska skolan, hvilka ämnade egna sig åt väfriadsyrket, hvaremot de öfriga tolf platserna bonde förbehållas elever af arbetsklassen;
Åt
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1868. 25
Åt tekniska skolans elever borde undervisningen vid väfskolan meddelas vissa timmar i veckan i jemnbredd med ofri ga läroämnen och således omfatta en tid af tre år, hvaremot lärokursen för eleverne af arbetsklassen borde i medeltal vara endast li år samt fortgå, utan afbrott af mellanterminer, 8 å 10 timmar hvarje helgfri dag; Undervisningen borde vara kostnadsfri, dock med vilkor att eleverne af tekniska skolan sjelfve bekostade sina väfnadsmaterialier, mot det att de fingo behålla sina arbeten, men att åt eleverne af arbetsklassen materialierna tillhandahöllos af en inom orten bildad förening med syftemål att understödja skolan och verka för utbredning af större arbetsskicklighet i väfnadskonsten hos den slöjdidkare allmogen;
För att bereda idkarne af arbetsklassen nödigt uppehälle under lärotiden borde skolan, såvida anslag dertill kunde af staten erhållas, åt hvar och en af dem utdela ett stipendium af Tio Riksdaler i månaden, hvarjemte nyssnämnde förening skulle betala eleven arbetslön för de färdiggjorda produkterna i mån af arbetets godhet och felfrihet;
Hvarje elev borde, efter fulländad lärokurs, erhålla intyg öfver ådagalagd skicklighet i de stycken, han genomgått; men elev, som visade otillräcklig håg eller klandervärd! uppförande, skulle Direktionen ega att genast från skolan skilja.
Till uppsättning af en väfskola efter förenämnda plan har Direktionen uppgifvit kostnaden för anskaffandet af apparater och maskiner uppgå, enligt noggrann detaljberäkning, till ett sammanlagd! belopp
af................................................................................................ Riksdaler 4,500: —
hvarjemte till skolans årliga underhåll komme att erfordras:
till lön åt läraren i väfnadskonst....................................... Riksdaler 2,000: —
» stipendier åt 12 elever, å 10 Riksdaler i månaden » 1,440: —
» inköp af utländska väfnadsmönster ........................ » 500: —
» underhåll af maskinerna, ved, ritmaterialier, förvaltning, in. m.......................................................... »_ 560: —
tillsammans Riksdaler 4,500: —
Vidare har Direktionen anfört, att det i förhållande till väfnadsslöjdens betydenhet högst ringa antal elever, hvartill väfskolan enligt förutnämnda förslag skulle blifva inskränkt, berodde ej allenast på saknad af större utrymme i skolans lokal, utan i främsta rummet på svårigheten att genom enskilda bidrag åstadkomma tillräckligt förlagskapital till materialier för ett större antal elevers arbeten samt att bereda afsättning för Bih. till Biksd. Prat. 1868. 1 Sami. 1 Afd. 4
26 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1868.
de producerade varorna, hvaremot tiden för väfnadskursen borde utsträckas så långt, att eleverne hunne förvärfva skicklighet att, hvar inom sin ort, utlära åt andra hvad de i skolan inhemtat; att de föreslagna stipendierna till eleverne af arbetsklassen voro ytterst nödvändiga, såvida medellöse arbetare skulle kunna draga nytta af skolan, då desse elever ej kunde bekosta sitt uppehälle under lärotiden, och den förtjenst, som de kunde påräkna af arbetet, påtagligen blefve otillräcklig, helst elevens tid till största delen måste upptagas med inlärande och inöfning af nya arbetssätt, hvarvid de första profven ej kunde blifva annat än bristfälliga; att den till första uppsättningen af maskiner in. in. erforderliga summan, 4,500 Riksdaler, icke kunde genom frivilliga bidrag insamlas, emedan störa uppoffringar för saken redan blifvit inom orten gjorda, hvaremot direktionen egde visshet att, derest vid kommande Riksdag statsanslag till uppsättning och underhåll af väfskolan kunde erhållas, en förening beredvilligt skulle bilda sig för att sammanskjuta det till elevernes praktiska arbeten nödiga förlagskapital samt draga försorg om de dugliga arbetsprodukternas afsättning på fördelaktigaste sätt, så att det en gång bildade förlagskapitalet kunde uppehållas oförminskadt och skolan sålunda betryggas mot förluster och deraf följande afbrott i sin verksamhet.
I öfrigt har direktionen uppgifvit, att försök med undervisning i jaquardväfnadskonsten redan blifvit anställda, hvartill möjlighet sig yppat derigenom, att Väfmästaren 8. F. Krebs under 1866 års höst erbjudit sig att, med tillhjelp af de bidrag, som härtill blifvit utlofvade från en del af ortens väfveri!dkare m. fl., samt emot erhållande af uppvärmd lokal i tekniska skolans hus, lemna kostnadsfri undervisning i j aquardväfveriet under minst ett års tid åt ett mindre antal elever; hvilket anbud så mycket heldre af direktionen antagits, som det syntes angeläget att, i händelse Riksdagen funnit skäligt anslå medel till den föreslagna väfskolan, ega någon praktisk erfarenhet vid ordnandet af en läroinrättning, som i Sverige blefve ny och ställd under helt andra förhållanden, än utlandets skolor i samma väg.
Sedan Kommerskollegium anmodat Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Elfsborgs län att öfver direktionens förevarande framställning afgifva utlåtande och dervid tillika meddela, huruvida denna fråga utgjort föremål för behandling hos länets år 1867 församlade landsting, samt att i sådant fall gifva Kollegium del af landstingets dervid fattade beslut, har Eders Kongl. Maj:ts bemälde Befallningshafvande uti skrifvelse den 23 sistlidne November meddelat, att landstinget, som med Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande delat den åsigt, att det icke tillkomme landstinget att
Bil. No 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1868. 27
med en af staten anordnad läroanstalt taga befattning, deremot ansett sig böra bidraga dertill, att inom folkskolorna undervisning i ritning befordrades, på det att allmogen med fördel skulle kunna begagna undervisningen vid tekniska elementarskolan, äfvensom att, med afseende å de högst betydliga belopp, som från landstinget vore behöfliga dels för att åt folkskoleundervisningen gifva den riktning, att den kunde i någon mån utgöra en grund för den, som meddelades vid tekniska skolan, dels för att inom de särskilda orterna af det folkrika länet befordra slöjdskicklighetens utveckling, det icke heller torde blifva för landstinget möjligt att jemväl för tekniska skolan, till hvilken de anordningar, som inom orterna kunde vidtagas, borde ansluta sig, anvisa erforderliga medel; hvarefter Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som vitsordat de af direktionen gjorda uppgifter jemväl i fråga om beskaffenheten af de vid den provisoriskt inrättade väfskolan åstadkomna tillverkningar, under närmare utveckling af de skäl, som talade för ifrågavarande väfskolas anordnande, förordat direktionens framställning i ämnet.
Vid de af Direktionen anförda och af Länsstyrelsen vitsordade förhållanden har Kommerskollegium uti underdånigt memorial af den 26 November nästlidna år yttrat: att den väckta frågan om understöd af allmänna medel, för att tillvägabringa en i samband med den tekniska elementarskolan i Borås stående undervisningsanstalt, i ändamål att befordra en af tidsomständigheterna påkallad, mera konstmessig utveckling af det inom en betydlig del af Elfsborgs län redan af ålder idkade väfnadsyrket, vore väl förtjent af statsmakternas uppmärksamhet och behjertande, samt att, i betraktande af den allmänt erkända lyftning och kraft, undervisning meddelar åt alla riktningar af mensklig verksamhet, den undervisning, som hade till särskild! syfte att höja en sekelgammal husslöjd och derigenom äfven bereda utkomst för en talrik befolkning, borde kunna påräkna ett välvilligt deltagande; att, då donna industri för det närvarande hade att kämpa mot ogynsamma förhållanden, möjligheten för densammas i dkare att uthärda donna strid genom att åstadkomma produkter, som kunde bestå i täflan med utlandets produktion i donna väg, derföre måste, såsom direktionen och länsstyrelsen äfven antydt, väsendtligen bero af att kunna hos den slöjdidkare befolkningen väcka smak och konstsinne samt dymedelst gifva åt dessa alster af husslöjd det utseende, som är ett af de. oundgängligaste vilkoren för en större afsättning af desamma; att under nyssnämnda förutsättning och med den för allt slags industri mäktiga häfstång, som förefinnes uti den närvarande tidens redan så utbildade och i ständig utveckling stadda kommunikationsmedel, med skål
28 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
torde kunna antagas, att de ifrågavarande produkterna skola, vida mera än hittills, kunna påräkna en marknad både inom landet och i våra närmaste grannländer; att de anslagsbelopp, som blifvit begärda dels för en gång och dels såsom fortfarande statsanslag, voro, äfven med strängt afseende å den af närvarande ekonomiska ställning betingade nödvändighet att vid statsmedlens användande iakttaga synnerlig sparsamhet, af föga betydenhet i förhållande till den vinst för det allmänna, hvilken af detta anslag bör kunna förväntas; och då det af direktionens omsorgsfulla utredning af frågan jemte länsstyrelsens yttrande i ämnet visade sig, att den föreslagna undervisningsanstalten, derest den komme till stånd, måste för sin fortvara och utveckling taga i anspråk betydliga uppoffringar från länets invånares sida, funne Kollegium de nyssnämnda myndigheternas ådagalagda vanna nit för denna anstalts tillvägabringande innebära en tillräcklig borgen att det deltagande, som redan uppenbarat sig inom länet, icke skall förminskas, såvida statsmakternas medverkan för ändamålet icke kommer att saknas. På grund häraf och under åberopande af de skäl, som blifvit af direktionen och Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anförde, ansåge Kollegium sig äfven höra förorda den gjorda framställningen.
I fråga om beloppet af de anslag, som skulle för ändamålet erfordras, har Kollegium, som funnit direktionens framställning innehålla en tillräcklig ledning för bedömandet häraf, ansett, att det anslag, som äskats såväl för undervisningsanstaltens upprättande, som äfven för densammas underhållande, blifvit beräknadt så lågt som möjligt, likasom Kollegium funnit en af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande gjord erinran om behofvet af förhöjning uti det af direktionen till inköp af väfnadsmönster föreslagna belopp icke sakna grund; men då af redan angifna skål nödigt vore att, såviclt möjligt, inskränka det nu ifrågasätta bidraget af allmänna medel och då det äfven syntes billigt att, derest ett statsanslag erhölles, länets landsting tillskjöte hvad derutöfver kunde erfordras till undervisningsanstaltens bestånd och ändamålsenliga utveckling, har Kollegium i underdånighet hemställt:
att Eders Kong]. Maj:t täcktes till nästinstundande Riksdag aflåta nådig Proposition om beviljande af anslag för inrättande af en i samband med den tekniska elementarskolan i Borås och under direktionens för detta läroverk uppsigt stående särskild väfskola, samt att i sådant afseende måtte anvisas dels för en gång till första uppsättningen af maskiner och redskap 4,500 Riksdaler, dels ock enahanda belopp att tillsvidare utgå till ärligt underhåll för denna skola.
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868. 29
Med afseende å den betydande väfnadsindustri, som i Elfsborgs län bedrifvits och till en del ännu der fortfarande eger rum, samt vigten deraf att donna industri må vidare utvecklas, får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t må, för ifrågavarande väfskolas ordnande, hos Riksdagen åska dels för en gång 4,500 Riksdaler och dels tillsvidare årligen på extra stat för skolans underhåll ett lika belopp eller 4,500 Riksdaler.
I hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad Kollegium dessutom föreslagit torde det vilkor vid anslagets beviljande höra fästas, att, om ifrågavarande väfskola skulle blifva i behof af ytterligare penningeanslag, sådant bör vid länets landsting eller eljest inom orten beredas till belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget; hvarjemte, i händelse de föreslagna bidragsbeloppen varda beviljade, framdeles torde få komma under nådig pröfning, huruvida eu del i öfrigt af Kommerskollegium ifrågasatte bestämmelser angående donna läroanstalt höra af Eders Kongl. Maj:t i nåder fastställas.
Beträffande slutligen en af direktionen i sammanhang med förevarande framställning gjord, af Kommerskollegium förordad, ansökning om understöd för den här ofvan omförmälda, redan i gång varande, försöksskolans uppehållande intill dess anslag för en fullständigare väfskola kan blifva beviljadt och för skolan tillgängligt, får jag, då det ostridigt är af vigt att den genom nyssnämnda skola redan började undervisning må tills vidare kunna utan afbrott fortgå, i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder tillåta, att, för nämnda ändamål, Kommerskollegium må, för innevarande år, till tekniska skolans direktion, i mån af behof utbetala 2,000 Riksdaler af de under Kollegii förvaltning ställda medel till manufakturernas befrämjande.
e) Hos Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerskollegium har Direktionen för Tekniska Elementarskolan i Malmö, i sin till Kollegium afgifna redogörelse för skolans verksamhet under sistförflutna läsår, anfört, bland annat, att under samma år ej mindre än 21 ynglingar utöfver det antal, som kunnat emottaga^, sökt inträde i skolan; med anledning hvaraf tillåtelse lemnats eu del af dessa sökande att, så långt utrymmet det medgift, afköra lektionerna utan rättighet till lärarnes särskilda handledning, men att, då eleverne varit mycket olika fördelade på de båda afdelningarne och de extra eleverne hållit sig till den talrikare Hedra afdelningen, tillträde till lektionerna endast kunnat medgifvas sju sädane elever; att
30 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
efter all sannolikhet de inträdessökandes antal komme att till nästa inträdesexamen, den 8 innevarande månad, ytterligare ökas och uppgå till 2 k 3 gånger det antal, som skolan enligt stadgarne för densamma egde och med sin nuvarande organisation vore i stånd att emottaga; att antalet inträdessökande på sednare åren oupphörligt tilltagit, och att, då skolan vore förlagd i en af rikets folkrikaste provinser, der den industriela verksamheten funnes i stark tillväxt, någon ändring i nämnda förhållande ej skäligen kunde förväntas, hvaraf följde, att skolan, såvida ej dess organisation ändrades, med hvarje år blefve allt mer och mer otillräcklig; samt att Direktionen, i betraktande af dessa omständigheter, ansåge skolans tillökning med ytterligare en afdelning vara af behofvet i högsta grad påkallad; att en sådan utvidgning af läroverket likväl skulle medföra en tillökning af 50 procent i undervisningsarbetet och således erfordra en motsvarande förhöjning i det till 9,950 Riksdaler uppgående anslaget till aflöning åt skolans tjensteman; och har Direktionen med afseende härå anhållit, det Kommerskollegium måtte hos Eders Kongl. Maj:t hemställa, att, med ändring af 11 § i de för skolan den 29 April 1853 nådigst fastställda stadgar, hvari elevernes antal bestämmes till högst 50, rättighet måtte meddelas att i läroverket mottaga så många elever, som dess lokal och lärarekrafter medgåfve, samt att i sammanhang dermed en tillökning i skolans årliga anslag måtte beredas.
Sedan Kommerskollegium, i anledning häraf, anmodat Direktionen att till Kollegium inkomma med fullständigt förslag såväl till den af Direktionen antydda förändringen i organisationen af berörda skola, som ock till fördelning af det till densamma ifrågaställda förhöjda anslaget, har Direktionen, under erinran, bland annat, derom, att i flen mån näringsfriheten blifvit större och kommunikationerna underlättade, konkurrensen inom industrien ökats och industriidkare^ behof af kunskaper och skicklighet blifvit allmänt känbar!, samt att till följd af dessa omständigheter det nu mera än förr vore af vigt, att den tekniska bildningen gjordes tillgänglig för eu större mängd samt till den omfattning och grundlighet, att det praktiska lifvet deraf kunde hemta verkliga fördelar, i afseende å den ifrågasätta förändringen af Malmö tekniska elementarskolas organisation närmare redogjort för grunderna till denna organisation och den tid de särskilda läroämnena ansåges höra upptaga och dervid 0 beräknat, att, om lärarnes arfvoden ökades i samma förhållande som deras
arbete, dessas aflönangar skulle blifva:
för läraren i Matheinatik......... R:dr 2,800.
» » Kemi............................. 2,170.
» » Fysik.............................. 1,560.
Bil N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1868. 31
för läraren i Linearritning______ R:dr 1,040.
» » Mekanik ........................ 1,850.
» » F rihandsteckning......... 1,170.
» » Maskinarbete ............... 640.
» » Bokföring ..................... 210.
» » Svenska språket ......... 720.
» » Främmande språk...... 635.
Förmälande Direktionen likväl, att, då en lärare, som genom sin tjenst redan vore bunden vid skolan, kunde mottaga en tillökning i arbete för ett jemförelsevis lägre arfvode än han förut åtnjöte, nämnda aflöningsbelopp kunde något nedsättas; och att, på grund af hvad sålunda och i öfrigt anfördt blifvit, staten för skolan under dess föreslagna nya form borde uppgöras på följande sätt:
Lärare i Mathematik........................:................. R:dr 1,300.
» Kemi............................................................... 2,000.
» Fysik.............................................................. 1,400.
» Mekanik......................................................... 1,000.
» Linearritning ................................................ 1,000.
» F rihandsteckning.......................................... 1,100.
» Verkstadsarbete .......................................... 640.
» Bokföring ...................................................... 200.
» Svenska språket .......................................... 600.
» Främmande språk....................................... 640.
Biträdande lärare i Mathematik .............................. 1,000.
» » Frihandsteckning..................... 600.
» » Linearritning ........................... 500.
Föreståndaren.................................................................. 1,500.
Bibliotekarie.................................................................. 200.
Vaktmästare .................................................................. 350.
Bibliotheket..................................................................... 600.
Laboratoriet och kemiska apparater........................ 600.
Fysiska apparater ......................................................... 500.
Mekaniken, Modeller och diverse undervisningsmateriel ..................................................................... 500.
Ljus m. fl. utgifter...................................................... 270.
Summa Bunt R:dr 16,500.
Kommerskollegium, som ansett sig höra den af Direktionen gjorda framställningen till Eders Kongl. Majrts nådiga pröfning i underdånighet anmäla och i sådant afseende bifogat Direktionens omförmälda skrifvelse
32 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om StatsverTcet 1868.
i ämnet, har dervid i underdånighet upplyst, att det till skolan för närvarande anvisade årliga anslag utgör 12,000 Riksdaler, hvadan den tillökning i anslaget, som för åstadkommande af ifrågaställda, förändrade organisation och utvidgning af skolan skulle enligt Direktionens förslag erfordras, icke komme att uppgå till högre belopp än 4,500 Riksdaler, samt vidare anfört, att det af Direktionen åberopade, ökade behof för industriidkare af tekniska insigter, såsom följd af en, genom friare närings- och tull-lagstiftningar samt lättade kommunikationer framkallad, utvidgad täflan inom flen industriela verksamheten, icke kunde bestridas; att ett behörigt aktgifvande på detta behof således bjöde, att de bildningsanstalter, som af Staten blifvit inrättade för bibringande af dylika insigter, städse funnes så ordnade, att de på ett tillfredsställande sätt uppfyllde sitt vigtiga ändamål; att i detta hänseende framställde sig såsom en oafvislig fordran att det i sammanhang med en växande industri alltmera stigande intresse för tekniska studier icke hämmades genom bristande utväg för sådane läroanstalter att lemna tillträde åt alla dem, som af der meddelad undervisning önskade sig begagna; att ett ,dy likt förhållande visade sig emellertid i betänklig mån redan vara för handen hvad beträffade Malmö tekniska elementarskola, der sedan år 1864 det enligt stadgarne för skolan medgifna högsta antal elever varit fy tidt samt från undervisnings åtnjutande årligen måst utestängas ett stigande antal inträdessökande; och att, då den af skolans Direktion uppgjorda plan för afhjelpandet af donna bristfällighet samt för undervisningens förändrade ordnande i öfrigt syntes Kollegium stödja sig på göda grunder, samt för ändamålet en jemförelsevis ringa anslagstillökning skulle erfordras, Kollegium ansåge sig höra i underdånighet tillstyrka,
att Eders Kong]. Maj:t täcktes, i nådig Proposition till nästinstundande Riksdag, för Malmö Tekniska Elementarskola åska ett med 4,500 Riksdaler ökadt belopp, så att årliga anslaget till samma skola komme att från och med år 1869 uppgå till 16,500 Riksdaler.
*
På de af Kommerskollegium andragna skäl får jag i underdånighet hemställa, att den erforderliga tillökningen i förenämnda skolas anslag måtte af Riksdagen äskas med 4,500 Riksdaler.
Sedan sig visat, om detta anslag beviljas, torde underdånig anmälan få ske om de ändringar i stadgarne för nämnde undervisningsanstalt, som deraf föranledas.
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868. 33
Då, på sätt här ofvan blifvit föreslaget, hela det till Falu Bergsskola nu utgående anslag under rubriken »Undervisningsanstalter för Bergsbruket» 7,500 Riksdaler, skulle öfverföras till Teknologiska Institutet och förenämnde anslagstitel ur Riksstaten utgå, hemställes i underdånighet, att det anslag, hvarifrån bidragen till ej mindre berörda Institut än öfrige tekniska läroanstalter för närvarande utanordna^ eller det till »Undervisningsanstalter för slöjderna», måtte i Riksstaten erhålla en mera omfattande rubrik och sålunda benämnas: anslaget till »Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjden.
9:o. Undervisnings-anstalter för handel och sjöfart.
Till Eders Kongl. Majt:s nådiga afgörande får jag nu i underdånighet anmäla den väckta frågan om upphörande af Skeppsbyggeri-institutet i Earlskrona och förening med någon bland Navigationsskolorna i riket af undervisningen i skeppsbyggeri.
Sedan Eders Kongl. Maj:t, uti aflåten nådig Proposition till sistlidne Riksdag angående Statsverkets tillstånd och behof, för Skeppsbyggeriinstitutet i Earlskrona äskat ett extra anslag af 7,000 R:dr, hade Riksdagen till svar härå uti skrifvelse den 8 sistlidne Maj i underdånighet anfört, att den störa kostnad, som detta Institut kräfde, samt det högst ringa antal elever, utgörande under läsåret 1865 — 1866 endast tio, som der åtnjutit undervisning, föranledt Riksdagen ifrågasätta, huruvida nyttan af berörda anstalt motsvarade kostnaderna för dess upprätthållande; att, då Institutet först inrättades, afsigten varit att bibringa undervisning endast i byggandet af handelsfartyg och uppgörandet af ritningar till sådana fartyg; att Institutets anslag emellertid vid 1862—1863 års Riksdag blifvit, till följd af nådig Proposition, förhöj dt från 5,000 R:dr till nuvarande belopp af 7,000 R:dr för undervisningens utsträckning äfven till en kurs för bildande af machinister för passagerare-ångfartyg, hvilken förhöjning dock äskats med förbehåll att, om, i följd af möjligen inträffande förändringar vid kronans örlogsvarf i Earlskrona, byggandet af träfartyg så koinme att inskränkas, att Institutets bibehållande derstädes icke funnes lämpligt, hela det för inrättningen bestämda anslag då skulle få utgå äfven för dess ordnande och verksamhet å annan ort; att, enär Bill. till Riksd. Prot. 1868. 1 Sami. 1 Afd. 5
34 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
de förhållanden, på hvilka berörda förbehåll syftade, numera kunde anses hafva inträffat, Riksdagen funnit tiden vara inne att indraga . Skeppsbyggeri-institutet och i stället så utvidga någon af de större navigationsskolorna, att undervisning i skeppsbyggeri der kunde meddelas; samt att, enligt hvad Riksdagen inhemta!, femton elever för närvarande funnos vid Institutet, nämligen tretton vid skeppsbyggeri- och två vid machinafdelningen, vid hvithet förhållande och då undervisning i ångmachinlära meddelades i den närbelägna navigationsskolan i Carlshamn, den sednare afdelningen syntes redan nu kunna indragas, hvaremot Institutets verksamhet, så vidt den afsåge skeppsbyggeri-afdelningen, ansåges höra fortfara intilldess dylik undervisning kunde blifva på annat sätt anordnad; hvarjemte, enär sålunda betänkligheter yppats mot bibehållande af Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona, Riksdagen i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta undersöka och utreda, hvilken af de navigationsskolor i riket, der undervisning i ångmachinlära eger ruin, bäst egnade sig för sådan utvidgning, att teoretisk och praktisk kunskap om fartygs konstruktion och i skeppsbyggeri der kunde meddelas, samt derefter till näst sammanträdande Riksdag göra den nådiga framställning i ämnet, som kunde af omständigheterna påkallas.
Till följd häraf har Eders Kongl. Maj:t förständiga! Kommerskollegium att, efter vederbörandes hörande, inkomma med underdånigt yttrande, hvilken af nuvarande navigationsskolor, der undervisning i machinlära eger rum, bäst egnade sig för den af Riksdagen ifrågasätta, nyssberörda utvidgning, samt huru stor tillökning i årsanslaget, som för sådan utvidgning erfordrades.
De navigationsskolor, uti hvilka undervisning i ångmachinlära för närvarande meddelas, äro Stockholms, Göteborgs, Gefle och Carlshamns. I de två förstnämnda eller Stockholms och Göteborgs navigationsskolor förekommer ej mindre undervisning i de delar af angmachinläran, deruti insigt erfordras för vinnande staf behörighet att fora befäl å ångfartyg, än ock sådan undervisning i detta ämne, som vid Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona bestrida, och hvilken af ser bildande! af machinister för passagerare-ångfartyg, hvaremot i Gefle och Carlshamns navigationsskolor undervisningen i ångmachinlära är inskränkt till endast den, som har till föremål att° bibringa erforderliga insigter för behörighet att föra befäl å dylika ångfartyg.
Till fullgörande af berörda nådiga befallning har Kollegium, som, efter det t, f. Inspektören öfver Navigationsskolorna blifvit hörd, från Direktionerna för ofvannämnda fyra Navigationsskolor infordrat yttranden i ämnet, uti underdånig skrifvelse den 8 nästlidne December, jemte redo-
35 Bil. N:o 5 till Kongl. M.aj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1868.
görande för de från vederbörande inkomna utlåtanden, för egen del anfört:. att, då såsom bestämmande omständighet för en ifrågasatt, till minskning i statsutgifterna ledande förflyttning af Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona till någon af Navigationsskolorna ingått, att i sådan skola undervisning i ångmachinlära skulle bestridas, samt alltså måste antagas, det åsyftadt varit-, att donna undervisning borde ega lika omfattning, som den i samma ämne vid berörda läroanstalt i Carlskrona för närvarande meddelade undervisning, men en så vidsträckt undervisning i ångmachinlära icke vore anordnad uti andra än Stockholms och Göteborgs Navigationsskolor, samt följaktligen Skeppsbyggeri-institutets förläggande till någon af öfriga två skolor, der ångmachinlära utgör läroämne, eller till Gefle och Carthamins. Navigationsskolor, icke skulle kunna ske, utan att i dem undervisningen i detta ämne, särskild! med hänseende till skeppsbyggeriafdelningen, erhölle en eljest icke påkallad och med ökad utgift förenad utsträckning, så ansåge Kollegium icke någon af sistnämnda två skolor böra för nu afsedt ändamål komma i betraktande, derest ej de med en fullständigt ordnad undervisning i ångmachinlära uti Stockholm och Göteborg inrättade Navigationsskolor befunnes af annan anledning icke vara för inrymmandet af undervisning i skeppsbyggeri tjenliga; att, hvad Stockholms Navigationsskola an gånge, Kollegium funne sig höra biträda den af skolans Direktion yttrade åsigt om samma skolas olämplighet för ifrågaställd utvidgning till följd af ej mindre bristande utrymme inom skolans lokal, än ock saknaden bär i staden af skeppsvarf, der nybyggnad af träfartyg i allmänhet förekom me, men beträffande åter Göteborgs Navigationsskola, så skulle derstädes, jemlik! skoldirektionens anförda yttrande, utrymme för en läroanstalt till meddelande af undervisning i skeppsbyggeri förefinnas, om donna undervisning på det sätt ordnades, att de för- . beredande mekaniskt-tekniska kunskaper, som för begagnande af donna undervisning vore erforderliga, i annan läroanstalt inhemtades; och hade uti de, med hänsigt till ett sådant förslag, af Kollegium från Föreståndaren för Teknologiska Institutet och Direktionen för Chalmersska slöjdskolan i Göteborg infordrade samt på erhållna uppgifter från Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona å der vid undervisningen följda läroböcker och kurser grundade yttranden blifvit förklarad!, dels att undervisningen i samtliga uti § 21 inom. a) af gällande, den 18 Juni 1864 nådigst ”fastställda reglemente för Institutet uppräknade läroämnen, eller planimetri, stereometri,. algebra, plan trigonometri, läran om kägel-linierne, mekanik, hydromekanik, deskriptiv geometri samt differential- och integral-kalkyl, vid Teknologiska Institutet och Chalmersska slöjdskolan meddelades till större omfattning, än vid Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona, med de!
36 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1868.
undantag allenast, hvad Chalmersska slöjdskolan beträffade, att för rättigheten till deltagande i den vetenskapliga undervisningen derstädes förutsattes godkänd kunskap i planimetrien, dels ock att elev, som genomgått andra årets kurs vid Teknologiska Institutet eller andra och tredje årens kurser vid Chalmersska slöjdskolan, samt vid anställd examen uti berörda ämnen erhållit vitsord om godkända kunskaper, kunde anses i samma ämnen ega insigter, som fullt motsvarade dem, hvilka af eleverne vid Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona uti dessa ämnen inhemtades; att vid nu anförda förhållanden och då eu sådan begränsning af undervisningen vid Göteborgs Navigationsskola i de för skeppsbyggerikonstens utöfning erforderliga kunskapsämnen, soni af skolans Direktion blifvit föreslagen och hvilken af utrymmet i skolans lokal betingades, skulle i hvar och en af öfriga nu ifrågavarande, med vida inskränktare lokaler försedda Navigationsskolor blifva påkallad samt borde utan olägenhet kunna bestämmas med afseende å det tillfälle att inhemta för berörda undervisnings ändamålsenliga begagnande nödiga, förberedande insigter, som erbjuda sig i, bland annat, en å samma ort, der skolan är inrättad, befintlig läroanstalt; då derjemte å platsen och i dess grannskap vore anlagda två större skeppsvarf och ett lika antal mekaniska verkstäder, der nybyggnad och reparation af både trä- och jernfartyg bedrefves, hvadan sålunda äfven tillfälle till praktisk handläggning vid skeppsbyggeriarbete kunde lemnas elever uti en med Navigationsskolan i Göteborg förenad läroanstalt af nu åsyftad beskaffenhet; då vidare af väsendtlig vigt för den afsedda undervisningen måste vara det tillfälle till en vidsträckt kännedom om olika fartygskonstruktioner, som jemväl i Göteborg erbjöde sig, i följd af den på samma stad i större omfattning än å någon annan hamn i riket idkade sjöfart, så och enär härtill Lomme, att, derest Engelska språket, hvilket för närvarande utgör ett af de vid Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona förekommande läroämnen, äfven ansåges böra bland sådana ämnen upptagas i en anstalt för undervisning i skeppsbyggeri, samma språk vid nämnda Navigationsskola är föremål för undervisning, på grund af tillgångar, som för ändamålet blifvit af enskild person beredda, Kollegium funne sig, lika med t. f. Navigationsskoleinspektören, ega skål uttala den åsigt, att Navigationsskolan i Göteborg bäst egnade sig för sådan utvidgning, att teoretisk och praktisk kunskap om fartygs konstruktion samt i skeppsbyggeri der kunde meddelas; varande i detta hänseende, på framställd förfrågan, det förklarande af Göteborgs Stadsfullmäktige afgifvet, det de ej både något att erinra mot skollokalens användande för undervisning i berörda ämnen; samt att, beträffande frågan om den tillökning i årsanslaget till Navigationsskolan, som för omförmälda utvidgning af under-
Bil. No 5 till Kongl. May.ts Nåd. Prop.. No 1, om Statsverket 1868. 37
visningen derstädes kunde erfordras, Kollegium åberopade det utaf Direktionen för skolan i sådant afseende afgifna förslag till stat; upptagande
nämnda förslag:
Arfvode till Navigationsskolans Föreståndare............... Riksdaler 500: —
» till lärare vid Institutet .................................... » 3,000: —
hvilket arfvode äfven kunde delas för den händelse svårighet mötte att erhålla en tillräckligt skicklig lärare för undervisning både i den teoretiska och praktiska avdelningen.
till ljus, ved, städning och underhåll af inventarier » 250: —
för bestridande af sekreteraregöromålen hos Navigationsskolans Direktion, som derför icke egde disponibla medel, men vore i behof af dylikt
biträde.............................:................................................ » 100: —
för anskaffandet af modeller och materialier till de
modeller, som af eleverne höra förfärdigas ......... » 200: —
till hyra för en mallvind för elevernes undervisning » 200: —
ersättning till en qvartersman vid varfvet för elevernes handledning............................................................ » 100: —
Summa Riksdaler 4,350: —
anmälande Kollegium härvid att, då skolans föreståndare borde, jemte utöfvandet af den närmaste tillsynen öfver lärare och elever i skeppsbyggeriafdelningen, afgifva årlig berättelse om skolans verksamhet jemväl i hvad denna del af undervisningen anginge samt med hänseende till densamma fora sådana böcker, som för Navigationsskolorna äro föreskrifna jemte särskilda räkenskaper, en tillökning i föreståndarens åligganden sålunda skulle uppstå, för hvilken skålig ersättning herde honom beviljas, men att donna ersättning syntes kunna bestämmas att utgå med ett till 300 Riksdaler nedsatt belopp; att då deremot den lärare, som skulle meddela teoretisk och praktisk undervisning i skeppsbyggeri, svårligen hunne utöfva annan inkomstbringande verksamhet, helst som nämnda undervisning herde fortgå hela året, det för bemäld© lärare föreslagna arfvode af 3000 Riksdaler å en ort, der lefnadskostnaderna vore särdeles dryga, icke kunde anses vara för högt beräknadt; att Kollegium icke heller mot öfriga af Direktionen föreslagna utgiftsposter hade något att erinra; samt att Kollegium således, under enahanda förutsättning, som af skolans Direktion blifvit gjord, eller att de till Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona hörande modeller med flere för undervisningen i skeppsbyggeri erforderliga effekter blefve till Navigationsskolan i Göteborg Överflyttad©,
I
38 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts .Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1868.
ansåge den tillökning i årsanslaget. till samma skola, som för den ifrågasätta utvidgningen erfordrades, utgöra 4,150 Riksdaler.
Direktionen för Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona bär, med hänsyn till ordnandet af undervisningen vid Institutet så att densamma må kunna, derest sådant varder bestämdt, till annan ort inom kort förflyttas, meddelat den upplysning, att olikhet i antagningsår och i kunskapsmått vid elevernas inskrifning alltid betingat deras gruppering i olika klasser, eller afdelningar, och att af dessa finnas för närvarande tre, bland hvilka den ena antagligen kommer att utexamineras innevarande års vår, den andra att blifva färdig ett år sednare, men att för den tredje gruppen våren 1870 vore den tidpunkt, med hvilken enligt nuvarande reglementariska bestämmelser deras undervisning tidigast skulle kunna sluta. Antalet elever i hvarje grupp uppgår till 4 i den första 3 i den andra och 5 i den sista.
Lika med Kommerskollegium anser jag, att undervisningen i skeppsbyggeri lämpligast och med besparing i statsutgifterna kan förenas med Navigationsskolan i Göteborg, hvilken ort, genom jernvägsförbindelser i flere riktningar, numera jemväl bör anses vara beqvämligt belägen för de elever, som från olika delar af landet kunna vilja der genomgå den blifvande lärokursen!; men enligt min uppfattning vore det emellertid icke med billighet öfverensstämmande, om de elever, som vid Institutet i Carlskrona redan hunnit den utbildning, att de äro färdiga till afgående våren 1869, skulle, för afsittande af sin kurs under några månaders tid, förflyttas till flen blifvande nya läroanstalten; och jag skulle ock anse särdeles önskligt, om äfven åt dem, som sluta sin lärotid våren 1870, bereddes möjlighet att få fullgöra sin afgångsexamen vid det gamla läroverket. Med ett mindre betydande penningeanslag skulle sådant möjligen låta sig gorå, då i mån af elevernes minskade antal undervisningsskyldigheten ock blefve lättad, samt arfvode! till Lärarne derigenom kunde nedsättas.
På grund af hvad jag sålunda i underdånighet anfört får jag hemställa, att Eders Kongl. Maj:t, med godkännande af hvad Kommerskollegium i ämnet föreslagit, för ordnande! af undervisningen i skeppsbyggeri vid Navigationsskolan i Göteborg måtte af Riksdagen åska en förhöjning i nämnda skolas ordinarie anslag med...... Riksdaler 4,150: —
Bil. No 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1868. 39
samt tillika föreslå Riksdagen, att, för beredande af fortsatt undervisning af de elever, som nu äro vid Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona inskrifne, så att åtminstone de, som sluta sin kurs våren 1869, må kunna der få undergå afgångsexamen, anvisa på Riksgäldskontor ett extra anslag, att i mån af behof få användas, till beloppp af högst...... Riksdaler 3,000: —
I öfverensstämmelse med derom af Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader den 17 nästlidne December gjord underdånig framställning, får jag i underdånighet tillstyrka, att nedanstående anslag, till lika belopp med de vid sednaste Riksdag beviljade, måtte af Riksdagen äskas att äfven nu på extra stat uppföras, nämligen:
10:o. Till aflöning för Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden såväl i hufvudstaden som i landsorten .................................................................................... Riksdaler 32,800: —
ll:o. Till undersökningar och expenser för allmänna
arbeten................................................................................... Riksdaler 30,000: —
12:o. Till arfvoden för Ing eniörs-elev ers undervisande vid, Krigshögskolan ...................................................................................... Riksdaler 3,000: —
13:o. Till resestipendier för medlemmar af Väg- och Vattenby ggnadscorpsen, i ändamål att under utrikes resor studera andra länders allmänna arbeten....................................................................... Riksdaler 2,000: —
Diverse anslag.
14:o. Konvojkommissariatet.
Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådigt beslut den 15 nästlidne November förordnat, att Konvoykommissariatet skulle med 1867 års slut såsom särskilt embetsverk upphöra samt Handels- och Sjöfartsfonden tillgångar då öfverlemnas till Kongl. Statskontoret, torde förestående anslags rubrik böra förändras till »Handels- och Sjöfartsfonden», förslagsanslag, att utgå direkte af tullmedlen.
40 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
15:o. Statens Järnvägstrafik.
Vid frågan om beräknandet af statsinkoinsterne för år 1869 har Eders Kongl. Maj:t i nåder beslutat, att inkomsten af Statens järnvägstrafik borde deribland upptagas; och såsom eu följd häraf lärer väl ock under Sjette Hufvudtiteln höra uppföras den utgift, som med denna trafik är förenad.
Sedan Eders Kongl. Maj:t, vid underdånig anmälan den 31 nästlidne December af Trafikstyrelsens underdåniga förslag dels till aflöningsreglemente för embete- och tjenstemännen samt betjente vid Statens järnvägstrafik, dels till beräknande af omkostnaderna vid trafiken för år 1869, i nåder behagat bifalla min underdåniga hemställan att, innan dessa förslag, jemte ett samtidigt afgifvet till organisation af Jernvägsförvaltningen, blefve Eders Kongl. Maj:ts pröfning underställda, desamma måtte underkastas granskning af personer, som angående j ernvägstrafiken i allmänhet egde bepröfvad insigt och erfarenhet; samt nådigt uppdrag i sådant afseende jemväl blifvit lemnadt utsedde komiterade; men berörde granskning ännu icke hunnit försiggå, får jag underdånigst anhålla, att Eders Kongl. Maj:t ville meddela Riksdagen sin afsigt att i ämnet framdeles aflåta nådig Proposition, men emellertid föreslå, att för ifrågavarande utgift må beräknas ett belopp, som med ledning af de ingifva förslagen torde höra i jemnt tal upptagas till............................................................................. R:dr 4,150,000: —
16:o. Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
För jemnande af slutsumman å Hufvudtiteln torde framställning till Riksdagen göras om eu tillökning i detta anslag af Riksdaler 65: 21 öre.
I afseende å alla öfriga delar af Sjette Hufvudtiteln har jag icke att föreslå någon förhöjning eller nedsättning i de nuvarande anslagen.
Statsrådets öfrige ledamöter instämde uti hvad Departementschefen i alla här förut omförmälda frågor föreslagit och hemställt;
Och täcktes Kongl. Maj:t till alla delar gilla hvad sålunda blifvit af Statsrådet tillstyrkt; samt befallde, att utdrag af protokollet skulle till Finansdepartementet afgå, på
det
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868. 41
det de nu af Kongl. Maj:t beslutade framställningar till Riksdagen måtte varda i Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof intagne.
Efter sålunda afslutad behandling af de med ordinarie anslagen å Sjette Hufvudtiteln samband egal)de frågor, föredrog Departementschefen vidare inkomna framställningar beträffande anslag till de under samma Hufvudtitel hänförliga allmänna arbeten, och anförde härvid i underdånighet:
Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader har uti underdånigt memorial den 17 sistlidne December framlagt Generalförslag rörande allmänna väg- och vattenbyggnads-anläggningar, för hvilkas utförande statsbidrag blifvit ifrågasatt, och har Styrelsen i första rummet antecknat de arbeten, hvartill bestämda bidrag vid föregående Riksdagar redan blifvit beviljade, men hvaraf endast vissa delar hittills till utgående anvisats.
I hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad Styrelsen hemställt får jag i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t i afseende å dessa arbeten täcktes af Riksdagen åska fortfarande anslag till nedannämnda belopp, nämligen:
o För anläggning af väg från Öhrträsk till Fredrika kyrka och vidare till Asele i Westerbottens län beviljades vid 1862—1863 års Riksmöte ett anslag af 100,000 Riksdaler, deraf 50,000 Riksdaler anvisades att under berörde statsregleringsperiod utgå; hvarefter, i afräkning på återstående bidragsbeloppet, vid påföljande två Riksdagar anvisats, för år 1867, 20,000 Riksdaler och för år 186S enahanda belopp, eller 20,000 Riksdaler. Sedan Eders Kongl. Maj:t under den 8 sistlidne Oktober, för beredande af en jemnare samt It:dels mil kortare väg för lappmarkens innevånare till kustlandet, godkänt den ändring i planen för detta företag, att väg skulle byggas icke från öhrträsk öfver Lögdasund till Fredrika, utan från Bjurholm öfver o Nyland till Lögdasund samt derifrån efter äldre planen till Fredrika och Asele, samt Eders Kongl. Maj:t med anledning deraf att för nya väglinien beräknats en tillökning i kostnaderna för dess anläggning af 55,900 R:dr, deraf likväl endast 12,000 Riksdalers tillskott af statsmedel erfordrades, beviljat af särskild!: anvisade undsättningsmedel ett ytterligare anslag af 12,000 R:dr, på det arbetet skulle kunna efter donna förändrade plan utföras, får jag tillstyrka, att, jemte det nådig framställning göres om Riksdagens medgifvande att redan beviljade men ännu oanvända medel af dem, som anvisats för väganläggning mellan Öhrträsk och Asele öfver Bih. till Iliksd. Prat. 1 Sund. 1 Afd. 6
42 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
Fredrika, må få användas på den nya vägsträckningen mellan Lögdasund och Bjurholm, Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska, att af det beviljade understödet till detta arbete, h vil ket enligt antaget kontrakt skall fullbordas till den 1 Oktober 1869, återstoden må till utgående under
sistnämnda år anvisas med ...................................................... R:dr 10,000: —
Till vagdvläggning från Ramsele sockens gräns genom Fjellsjö och Bodums socknar till Täsjö kyrkoby i Westernorrlands län beviljades vid 1865—1866 ars Riksdag ett statsbidrag af 76,250 R:dr, hvaraf till utgående under år 1867 anvisades ett belopp af 25,000 R:dr; hvarefter vid sednaste Riksdag blifvit i ytterligare afräkning anvisadt till lyftning år 1868 ett belopp af 20,000 R:dr. Anläggningen skall enligt kontrakt fullbordas till den 1 November 1870, och af det utlofvade bidraget återstår
att anvisas 31,250 R:dr, deraf för år 1869 erfordras...... R:dr 20,000: —
dill väg anläggning mellan Asele och Wilhelmina kyrkoby ar i Westerbottens län. hafva Rikets Ständer vid 1865 -1866 års Riksdag beviljat
50,000 Riksdalers statsunderstöd, deraf 10,000 R:dr anvisats att utgå år 1867 och 15,000 R:dr år 1868. Detta arbete skall enligt kontrakt fullbordas först till den 1 Oktober 1872; men då, med anledning af rådande nöd inom orten, Länsstyrelsen anhållit, att medel till utförande af allmänna arbeten måtte i möjligaste måtto beredas, och således antagligt är, att dessa arbeten fortskyndas vida mer än som under andra förhållanden ifrågakommit, torde af det utlofvade understödet, å hvilket återstår 25,000
R:dr, för år 1869 beräknas...................................................... R:dr 20,000: —
Till anläggning af väg mellan sjön Bolmens strand, och Wieslanda jernväg sstation i Kronobergs län beviljade Rikets Ständer vid 1865—1866 ars Riksdag ett statsbidrag af 150,000 R:dr och anvisade till utgående under år 1867 ett belopp af 33,333 R:dr 33 öre. Då för år 1868 någon andel af statsunderstödet icke blifvit afsatt, återstå alltså 116,666 R:dr 67 öre att anvisas; och som företaget, enligt numera afgifvet och antaget kontrakt, bör fullbordas till 1870 års slut, torde i afräkning på det återstående statsbidragsbeloppet anvisas R:dr 75,000, dervid till Riksdagens bepröfvande torde öfverlemnas, huruvida, på sätt Styrelsen för allmänna våg- och vattenbyggnader ifrågasatt, halfva beloppet, eller någon del deraf, skulle kunna för arbetets bedrifvande få lyftas redan år 1868, eller, såsom direktionen för väganläggningen uti inkommen skrift begärt, ett ännu högre belopp eller 50,666 R:dr under samma år, likasom under år 1869, blifva för arbetet disponibelt.
Till hamnens utvidgande vid Ystad beviljade Rikets Ständer vid 1865 — 1866 års Riksdag ett statsbidrag af 63,000 Rall', deraf 25,000 Rall' anvisats att utgå under år 1867 och 25,000 Rall' under år 1868. Enligt
43 Bil. No 5 till Kongl. Mafts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1868.
antaget kontrakt bör detta företag fullbordan till den 1 Oktober 1869, och torde alltså till utgående under sistnämnda år anvisas återstående andelen af det beviljade bidraget med ................................................. R:dr 13,000:__
Till hamnens utvidgande vid Uddevalla beviljades vid 1865—1866 års Riksdag ett statsunderstöd af 79,000 R:dr. Häraf hafva 25,000 R:dr fått lyftas under år 1§67 och till utbekommande under år 1868 äro anvisade 30,000 R:dr. Enär arbetet, enligt antaget kontrakt, skall fullbordas till den 1 Oktober 1869, ter de t;H utgående under sistnämnda år anvisas återstående...................................................................... H:dr 24,000:__
Till kanal- och slussanläggning mellan sjöarne Östra och Vestra Silen pa Dalsland beviljades vid 1865— 1866 års Riksmöte 12,750 R:dr såsom anslag och 51,200 R:dr såsom lån. Af dessa belopp äro anvisade att utgå år 1867 af anslaget 7,000 Emir och af lånet 28,000 R:dr, samt till utgående år 1868 af anslaget 3,000 Emir och af lånet 15,000 R:dr. Som anläggningen, enligt antaget kontrakt, bör fullbordas till den 1 Oktober 1869, torde återstående andelen af det beviljade understödet böra till utgående
under sistnämnda år anvisas: såsom anslag................................ R:dr 2,750.
såsom lån....................................... » 8,200.
_ Till Kinda båtled eller anläggning af kanaler och slussar mellan Linköping och sjön Rengen i Östergötland beviljades vid 1862—1863 års Riksdag ett understöd af 437,500 Emir anslag och 437,500 R:dr lån; och för den då löpande statsregleringsperiodeu till och med 1866 anvisades att utgå 235,000 Emir af- anslags- och 235,000 Emir af låneunderstödssuimnorna. Sedermera äro afsätta genom Rikets Ständer vid 1865—1866 års Riksdag för år 1867 af anslaget 60,000 Rdr och af lånet likaledes
60.000 R:dr samt af sednaste Riksdag för år 1868 af anslaget 60,000 R:dr och af lånet 60,000 Emir. Af det beviljade bidraget äro således ännu oanvisade 82,500 Emir anslag och 82,500 R:dr lån. Enär företaget, enligt antaget kontrakt, bör fullbordas till 1870 års slut, torda för arbetets fortsätta bedrifvande under år 1869 erfordras:
af anslaget.................................................................................... Emir 50,000: —
och af lånet ................................................................................. » 50,000: —
dä till sista arbetsåret komma att innestå 65,000 Emir, deraf hälften anslag och hälften lån.
Till rensningar för sänkning af Lidaåns vattenyta beviljades vid 1862 1863 års Riksmöte ett låneunderstöd af 126,000 E:dr, och successivt
äro häraf till lyftning anvisade: under nyssnämnde statsrcgleringsperiod
46.000 R:dr, för år 1867 30,000 Emir och för år 1868 30,000 R:dr. — Enligt antaget kontrakt bör donna aftappning fullbordas inom den 1 Oktober 1870, och af det utlofvade lånet återstå 20,000 Rdr.
För år 1869 beräknas ..................................................................... Emir 10,000.
44 Bil. No 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1868.
Till Bergsforsens rensning i Umeå eif, för att freda derofvan belägna lågländta ägor för öfversvämningar, beviljade Rikets Ständer vid 1865 — 1866 års Riksmöte ett anslag af 11,000 R:dr. Häraf äro anvisade till utgående under år 1867 5,000 R:dr och under år 1868 2,000 R:dr. Arbetet skall fullbordas till den 1 Oktober 1870, och af det beviljade beloppet återstå 4,000 R:dr, deraf för år 1869 torde utgå...... R:dr 2,000.
Af jernväg sanläggningar, hvilka äro afsedda dels att såsom bibanor anslutas till Statens jcrnvägar, dels att fristående från dessa utföras, äro i Generalförslaget följande antecknade med tillstyrkande af nedannämnda statsbidrag:
l:o från Frövi station, på Örebro—Köpings-banan, till Falun R:dr 5,472,000.
2:o från Christianstad till Sölvesborg................................................ 933,000.
3:o från Moholms station på Wostra Stambanan till Mariestad 438,000.
4:o från Håkantorps station på Herrljunga—Wenersborgs—
Uddevalla-banan till Lidköping ................................................ 598,000.
5:o från Dalkar Isbergs grufvor till sjön Wikern och vidare till
Carlskoga och sjön Möckeln ...... 743,000.
6:o från Sundsvall till Stödesjön......................................................... 1,026,000.
Under nuvarande förhållanden torde framställning till Riksdagen om anslag eller lån till någondera af förestående jern vägsanläggningar skäligen icke kunna göras; hvaremot det torde tillåtas mig att särskild! göra underdånig hemställan om anslag till fortsättande af Statens jernvägsbyggnader, derom i sådant fall särskild Proposition till Riksdagen lärer få afgå.
Vidare har Styrelsen i Generalförslaget särskild! upptagit de kanalanläggningar, hamnarbeten, brobyggnader, väganläggningar och vattenaftappningar, som äro af det större omfång att, under vanliga förhållanden, bidrag till utförande! icke meddelats ifrån de allmänna fonder, som för dylika arbetens understödjande blifvit ställda till Eders Kongl. Maj:ts disposition.
Bland första klassens arbeten har Styrelsen uppför! följande med för hvardera föreslaget understödsbelopp:
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868. 45
Omläggningar och förbättringar å landsvägen mellan Hvetlanda och Serarps gästgifvaregårdar i Jönköpings län .............................. R:dr 40,000.
Dito inom Lindes och Ljusnarsbergs bergslag i Örebro län » 68,600.
Vägomläggningar inom Wahlbo och Wedbo härader af Elfsborgs län........................................................................................................ R:dr 145,000.
Sänkning af Fin jasjön samt rensning uti Alma å inom Christianstads län ...................................................................................................... R:dr 43,000.
Sänkning af sjöarne Kalfven och Fegen i Elfsborgs län » 35,000.
Sänkning af Olandsåps vatten på sträckningen nedanom den förut varande Välde qvarn till Östersjön ............................................. R:dr 76,800.
Derjemte äro i afvaktan på understöd hos Styrelsen hyllande planer till vägarbeten inom olika delar af landet utaf sådan beskaffenhet, att deras understödjande lämpligast kan ske från den allmänna vägbyggnadsfonden; varande sådant understöd af Styrelsen förordadt till nedannämnda sammanräknade belopp, nämligen för arbeten hänförda till
Första klassen..............R:dr 746,830.
Andra klassen ............... >> 569,700.
Tredje klassen............... » 75,500.
Summa R:dr 1,392,030.
Enär behofvet af fortfarande understöd till vägarbeten således är ådagalagdt, får jag i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen äska, att för anläggning af nya. samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar måtte fortfarande till Eders Kongl. Maj:ts disposition å extra stat anvisas enahanda belopp, som vid sednare Riksdagar beviljats, eller 150,000 R:dr, att användas der Eders Kongl. Maj:t finner medlen mest nödiga för att befordra allmänt gagn.
Jag hemställer tillika att, såsom fond för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensningar af åar och farleder, till Eders Kongl. Maj:ts disposition måtte föreslås Riksdagen till anvisande enahanda belopp å extra stat som tillförene, eller 20,000 R:dr.
Vid de 3:ne sednast förlidna Riksmötena hafva till Eders Kong]. Maj:ts nådiga disposition blifvit ställda särskilda medel, att såsom anslag utan återbetalningsskyldighet utgå, till understöd för sådana utdikningar
46 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
och aftappning av i Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtiands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elf dals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader af Wermlands län, som hufvudsakligen afse att småningom förminska frostländigheten, dock under vilkor att sådant understöd icke i något fall finge öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt Fastställd plan beräknade kostnad och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordrades, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda, med rättighet för Eders Kong!. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas.
Med intygande såväl att de hittills för omförmälda ändamål anvisade medlen af jordegarne varit mycket eftersökte, som ock att de verkställda aftappningarne allmänt befunnits uträtta det betydliga gagn, att vanliga partiella frostskador upphört i närmaste grannskapet af de torrlagda, förut frostledande myrtrakterna, har Styrelsen anmält, att ansökningar om bidrag till utdikningar af förevarande beskaffenhet, åtföljda af utarbetade planer, ännu äro, sedan 186.8 års fond blifvit till fullo anvisad, hos Styrelsen hvilande för
7 särskilda frostafledande utdikningar i Norrbottens län, med äskadt stats-
bidrag.................................................................................... R:dr 9,427: 50.
82 d:o d:o i Westerbottens eko d:o .......................................... 242,280: 75.
3 d:o d:o i Wester-Norrlands d:o d:o .......................................... 2,272: 50.
29 eko d:o i Jemtiands d:o (ko................................................... 103,601: 75.
4 d:o (ko i Gefleborgs d:o eko ...................................................... 17,761: 75.
6 (ko eko i Störa Kopparbergs eko eko ....................................... 9,105: 50.
1 eko i Jösse härad af Wermlands län ....................................... 280: —
Summa R:clr 384,729: 75.
På grund häraf och i enlighet med Styrelsens hemställan får jag i underdånighet tillstyrka framställning till Riksdagen om fortfarande anslag å extra stat till understödjande af myrutdikningar och vattenaftappningar af förberörde beskaffenhet, under enahanda vilkor som förut, R:dr 120,000.
•b'Orl u-vi , V o'.Vi .iuvVX ,'uW'A •<\-.vV ,'iv«>u\ \\d c ö 7 \\\\
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868. 47
Till befrämjande af utdikningar och aftagning ar af sänka trakter och sjöar för beredande af odlings företag mom rikets medlersta och södra län har vid föregående Riksmöten till Eders Kongl. Maj:ts nådiga disposition blifvit ställd en särskild fond af 50,000 R:dr, för hvarje år, att utgå såsom låneunderstöd; och har Styrelsen nu anmält, att ansökningar om statsbidrag till arbeten af förevarande beskaffenhet äro hos Styrelsen g vilande från åtta särskilda län i afseende å sammanräknadt 29 företag för hvilka kostnaden är beräknad till 255,120 R:dr 69 öre, och bidrag upptaget till 122,300 R:dr. ö
I anledning häraf hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t ville till Riksdagen gorå framställning derom, att till Eders Kongl. Majrts disposition å extra stat för år 1869 fortfarande anvisas eu summa af Ruff 50,000,
att utgå såsom lån för befrämjande af ifrågavarande utdikningar och altappningar.
Beträffande så väl vilkoren i öfrig! för erhållande och åtnjutande af statsbidrag till allmänna arbeten af ofvan omför mäkla särskilda slag, som kontrollen å arbetenas utförande enligt fastställda planer, tillstyrker mg 1 underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen bibehållandet af de i berörda afseende nu gällande föreskrifter
Hva? Departementschefen sålunda föreslagit och tillstyrkt biträddes åt Statsrådens öfrige ledamöter samt blef till alla delar gilladt af Kon-d Maj:t, som 1 nåder förordnade, att utdrag af protokollet skulle Finans- Departementet meddelas till behörigt iakttagande vid upprättandet af Kong!. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen angående Statsverkets tillstånd och behof, uti hvilken Proposition borde Riksdagen tillkännagilvas, att Styrelsens för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader Generalförslag angående understöd för ifrågasätta allmänna arbetsföretag komme att meddelas Riksdagens Statsutskott, äfvensom att de kartor, kostnadsörslag och oljiga handlingar, hvilka för vidare upplysning i dessa ämnen
kunde vara för Riksdagen erforderlig^, funnes att tios bemälde Styrelse tillgå. J
;
Ex protocollo: lf . Th. Strokirk.
48 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1868.
(angående Nionde ffufvudtiteln.)
Utdrag af Protokollet öfver Civildrenden, hållet inför Hans l\laj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Stolt den 4 Januari 1868.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Mander ström,
Statsråden: Herr Grefve von Plåten,
Friherre af Ugglas,
Lagerstråle,
Bredberg,
Thulstrup,
Carlson,
von ElirenJieim,
Abelin.
Chefen för Civil-Departementet, Statsrådet Lagerstråle, föredrog härefter i underdånighet:
l:o.
Kong!. Maj:ts Befallningshafvandes i Blekinge län underdåniga skrifvelse den 18 sistlidne Oktober, hvaruti, med öfverlemnande af en utaf Landskanslist^ i länet, Fredrik Westin, till Kongl. Maj:t ställd underdånig ansökning att, som han vid snart uppnådda 64 år vore, enligt Inlagd! läkarebetyg, i anseende till försvagade kroppskrafter numera oförmögen att skota ifrågavarande Landskanslist^ enst, varda hos Riksdagen anmäld till erhållande för sin återstående lifstid af pension å Allmänna Indragnings-
49 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
ningsstaten, till belopp, motsvarande hans nuvarande lön, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hemställt att, ehuru Westin icke varit ordinarie tjensteman längre än sedan år 1844, då han till Landskanslist utnämndes, eller uppnått den lefnadsålder, som berättigade till pension å Allmänna Indragningsstaten, Kongl. Maj:t likväl, med afseende derå att Westin, som, enligt företedd meritförteckning, den 30 September 1822 antogs till skrifvarebiträde å Carlskrona Landskansli, mer än 45 år med sällsynt ordentlighet, flit och redbarhet bestridt en synnerligen maktpåliggande och besvärlig tjenstgöring å Landskansli^, samt numera, i följd af sjuklighet och ansträngning i tjensten, vore så försvagad, att han svårligen kunde med tjenstgöringen vidare fortfara, täcktes till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig Proposition derom, att Westin måtte berättigas att, efter erhållet afsked, uppföras å berörda stat till åtnjutande af pension, motsvarande hans nu innehafvande kanslistlön, 500 Riksdaler.
Statskontoret, hvars utlåtande häröfver blifvit infordradt, hade uti skrifvelse den 6 sistlidne November anfört att, ehuru Westin, som är född den 10 December 1803, ännu icke fullt uppnått den lefnadsålder, som uti Kongl. Brefvet den 12 November 1823 vore bestämd för rättighet att vid afskedstagande! undfå pension å Allmänna Indragningsstaten, han likväl fullgjort öfriga, uti berörda nådiga bref stadgade vilkor för åtnjutande af sådan förmån, med afseende hvarå och då, enligt hvad Kongl. Maj:ts Befallningshafvande upplyst, Westin vore urståndsatt att längre tjenstgöra, samt det årliga understöd, som han, derest tjensten nu lemnades, kunde erhålla från Civil-Statens Pensionsinrättning, uppenbart blefve alltför ringa för hans bergning, Statskontoret, under dessa förhållanden och jemväl i betraktande af det fördelaktiga vitsord, Kongl. Majrts Befallningshafvande rörande Westins tjenstgöring meddelat, ansåge sig höra sökandens begäran till nådigt bifall förorda.
Statsrådet tillstyrkte, att, ehuru sökanden icke uppnått den för pensions erhållande å Allmänna Indragningsstaten föreskrift^ ålder, Kongl. Maj:t likväl, med afseende å de härvid förekommande omständigheter, täcktes, i öfverensstämmelse med hvad Statskontoret tillstyrkt, medelst nådig Proposition föreslå Riksdagen att Westin måtte, efter erhållet afsked, från landskanslistbefattningen, få uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande af pension, med belopp motsvarande landskanslistlönen, Femhundra Riksdaler.
Bill. till RiJcsd. Prot. 1868. 1 Sami. 1 Afd.
50 Bil. No 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1868.
2: o
En af Kong!. Maj:ts Bef:hde i Christianstads län uti lind. skrifvelse den 31 Januari nästlidna år med förord öfverlemnad, till Kongl. Makt ställd skrift, innefattande underdånig anhållan af Länsmannen i Oppmanna, Wånga, Österlöfs, Fjelkestads, Råbelöfs och Nosaby socknars distrikt i Willands härad af nämnda län Claes Edelfelt att, då lian, i anseende till iråkad obotlig sjukdom funne sig nödsakad begära afsked från länsmanstjensten, men ännu icke uppnått den för pensionsrätt i författningarne stadgade lefnads- och tjensteålder samt icke heller vore i den ekonomiska ställning, att han, utan erhållande af pension kunde lemna sin tjenst, Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig Proposition om rättighet för Edelfelt att efter afskedstagande! få under sin återstående lifstid såsom pension uppbära ett hans nu innehafvande aflöning motsvarande belopp af 850 Riksdaler årligen; varande vid ansökningen fogade prestbetyg och tjenstförteckning, hvaraf inhemtades, att Edelfelt är född den 13 Juli 1819 samt således öfver 48 år gammal, att lian anställa år 1834 såsom volontär vid Kronobergs regemente samt den 24 September 1847 befordrats till den ordinarie länsmansbefattning, hvilken han ännu innehade, hvadan den tidrymd, han tillbragt i statens tjenst, utgjorde öfver 33 år; och styrktes genom det jemväl bifogade läkarebetyget, att Edelfelt sedan många ar tillbaka haft ryggmergslidande, hvilket icke lemnade något hopp om förbättring, och numera så långt framskridit, att han vore oförmögen att sm tjenst
bestrida. . . .
Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande både Statskontoret i underdånighet anfört, att af handlingarne väl visade sig, att Edelfelt, i afseende å såväl lefnads- som tjenstår, icke uppfyllt de vilkor, som äro i Kongl. brefvet den 12 November 1823 bestämda för rättighet att vid afsked undfå pension å Allmänna Indragningsstaten, men att, i betraktande deraf, att lian för obotlig sjukdom icke kunde i tjenstgöring åter inträda; att hans bibehållande sådant oaktadt vid länsmansbeställningen, intill dess han hunnit pensionsåldern, måste hafva till följd, att tjensten under många år komme att uppehållas genom vikarie, hvilket i allmänhet icke kunde vara för tj enstens utöfning fördelaktigt; att, efter hvad Kongl. Maj:ts Beflhde vitsorda!, Edelfelt under sin tjenstetid med nit, redlighet och skicklighet fullgjort sina tjensteåligganden och i öfrig! sig utmärkt väl förhållit; samt att det årliga understöd, hvilket Edelfelt, som är delegare i Civilstatens Pensionsinrättning, skulle, om han nu toge afsked, kunna derifrån erhålla, utan tvifvel blefve alltför otillräckligt för hans nödtorftiga bergning, Statskontoret ansåge sig, under sådana förhållanden och med hemtadt stöd åt
Bil. No 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868. 51
flera föregående nådiga beslut i likartade fall, böra på det sätt tillstyrka nådigt bifall till den underdåniga ansökningen, att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig Proposition derom, att ett belopp, motsvarande det, som Edelfelt för närvarande under sin tjenstledighet jemlikt författningarne egde af lönen, 700 Riksdaler årligen, uppbära, eller f deraf med 525 Riksdaler, måtte få å Allmänna Indragningsstaten uppföras, för att af Edelfelt, efter erhållet afsked, såsom pension åtnjutas.
Statsrådet hemställde i underdånighet, att Kongl. Maj:t, med afseende å de härvid förekommande bevekande omständigheter, samt då af det företedda läkarebetyget inhemtades, att förbättring i sökandens helsotillstånd ej vore att påräkna, täcktes, i öfverensstämmelse med hvad Statskontoret tillstyrkt, medelst nådig Proposition föreslå Riksdagen att sökanden måtte vid afskedstagandet få uppföras å Allmänna Indragningsstaten, för att derifrån komma i åtnjutande af en mot tre fjerdedelar af länsmanslönen svarande årlig pension af Fem Plundra Tjugufem Riksdaler.
3:o
Kongl. Maj:ts Befides i Gefleborgs län, uti skrifvelse den 3 sistlidne Oktober, gjorda underdåniga framställning att, sedan Länsmannen i Rogsta och Ilsbo socknar, Lars Wannberg, för omkring 15 år sedan börjat visa tecken till sinnessjukdom, som sedermera tilltagit, så att han blifvit oförmögen att skota sin tjenstebefattning och i följd deraf alltsedan den 17 Januari 1862 haft tjenstledighet, samt då någon förhoppning om Wannbergs återställande till helsan icke förefunnes och svårighet mötte för tjenstens längre uppehållande genom vikarie, hvartill komme, att Wannberg, efter det all hans egendom blifvit å exsekutive auktioner försåld, saknade andra medel till sin försörjning, än hvad han af sin lön åtnjöte, Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig Proposition derom, att Wannberg, efter erhållet afsked från länsmanstjensten, finge för sin återstående lifstid åtnjuta pension, motsvarande den tjensten åtföljande lön; och inhemtades af handlingarna, att Wannberg är född den 3 April 1820 och således blott något mer än 47-^ år gammal, samt att han inträdt i statens tjenst den 18 Mars 1841, då han förordnades att förestå sin nu innehafvande länsmanstj enst, å hvilken han den 2 Februari 1842 undfick konstitutorial, äfvensom att han, på sätt bifogadt läkarebetyg innehölle, för närvarande vore och troligen för all framtid blefve i saknad af den
52 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868.
reda i begreppet och klarhet i förståndet, som nödvändigt erfordrades för att rätt kunna sköta en offentlig tjenstebefattning.
Sedan Statskontoret blifvit anbefaldt att häröfver afgifva underdånigt utlåtande, hade, uti skrifvelse den 6 sistlidne November, Statskontoret i underdånighet anfört, att, efter hvad handlingarne utvisade, Wannberg, i afseende å såväl lefnads- som tjenstår, icke på långt när uppfyllt de vilkor, hvilka derutinnan äro i Kongl. brefvet den 12 November 1823 bestämda för rättighet att vid afskedstagande! undfå pension å Allmänna Indragningsstaten, men att, i betraktande af de utaf Kongl. Maj:ts Befrde anförda omständigheter och då det årliga understöd, som Wannberg, derest han nu loge afsked, kunde erhålla från Civilstatens Pensionsinrättning, uppenbart blefve alltför ringa för hans bergning, ansåge Statskontoret sig under dessa förhållanden och jemväl med afseende derå, att Wannberg, allt intill dess hans sinnesförvirring vidtog, med nit och skicklighet bestridt sin tjenst samt åtnjutit allmänt förtroende, höra på det sätt tillstyrka nådigt bifall till den underdåniga framställningen, att Kongl. Maj:t täcktes till nästsammanträdande Riksdag aflåta nådig Proposition derom att, när Länsman Wannberg med behörigt läkarebetyg till fullo styrkor, att han är till vidare tjenstgöring oförmögen, ett belopp, motsvarande det, som Wannberg för närvarande under sin tjenstledighet, jemlik! författningarne, eger af lönen, 700 Riksdaler, årligen uppbära, eller f:delar deraf med 525 Riksdaler, må få å Allmänna Indragningsstaten uppföras, för att af Wannberg, efter erhållet afsked, såsom pension åtnjutas.
Med afseende å hvad ej mindre Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, än ock Statskontoret sålunda anfört, samt då af det företedda läkarebetyget kunde slutas, att någon förbättring i Länsmannen Wannbergs helsotillstånd sannolikt icke vore att emotse, hemställde Statsrådet, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen gorå nådig framställning derom att Wannberg må, efter erhållet afsked från sin länsmanstjenst, få uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande såsom pension under sin återstående lifstid af ett mot tre fjerdedelar af länsmanslönen svarande belopp af Fem Plundra Tjugufem Riksdaler årligen.
4:o.
Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Westernorrlands län, efter ansökning af Länsmannen i Sidensjö distrikt af nämnda län, Erik Niklas Meijerhöffer, uti skrifvelse den 21 sistlidna Oktober gjorda underdåniga fram-
Bil, N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1868. 53
ställning att, som bemälde Meijerhöffer, vid numera upphunnen ålder af öfver 71 år, för sjuklighet icke vidare kunde skota sin tjenst samt derjemte befunne sig i torftiga lefnadsvilkor, Kongl. Maj:t täcktes, utan afseende derå att Meijerhöffer ännu icke uppnått det för erhållande af pension å Allmänna Indragningsstaten enligt författningar ne erforderliga antal tjenstår, hos Riksdagen gorå nådig framställning derom att Meijerhöffer vid afskeds erhållande må uppföras å berörde stat till åtnjutande af pension motsvarande länsmanslönen, 700 Riksdaler årligen.
Statskontoret, hvars utlåtande häröfver blifvit infordradt, hade under den 6 sistlidne November anfört, att då, på sätt af handlingarne inhemtades, Meijerhöffer, som är född den 6 Mars 1796, först den 6 Februari 1841 in träd!, i statens tjenst, hvari han sedermera fortfarande varit anställd, eller under en tid af nära 27 år, deraf 20 år såsom ordinarie innehafvare af ifrågavarande länsmansbefattning, Meijerhöffer alltså i afseende å tjenst e år en ännu icke vore berättigad till pension å Allmänna Indragningsstaten. Enär emellertid genom den underdåniga framställningen bilagde handlingar är vordet behörigen styrkt, att Meijerhöffer till följd af ålderdomssvaghet vore oförmögen att rätt fullgöra sin ansträngande tjenst, samt upplyst, att han befinner sig i torftiga lefnadsvilkor och dessutom, i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anfört, det syntes mindre billigt, att Meijerhöffer, hvilken visserligen är delegare i Civilstatens Pensionsinrättning, men först efter en längre tid varder berättigad till oafkortad pension från donna inrättning, skulle nödgas lemna sin tjenst med ärligt understöd till det mindre belopp, som under nämnda förhållande, med afseende å hans oförmögenhet till vidare tjenstgöring, kunde från sagde inrättnings kassa erhållas, samt det för öfrig! icke kunde vara lämplig! att länsmanstjensten, som redan liera år genom vikarie uppehållits, på sådan! sätt ytterligare bestredes, ansåge Statskontoret sig på dessa grunder och i betraktande deraf att Meijerhöffer, enligt hvad handlingarne vidare utvisade, i sin kraftigare ålder med nit och skicklighet förrätta! sin tjenst, höra ifrågavarande framställning till nådigt bifall förorda.
Statsrådet hemställde i underdånighet, att Kongl. Maj:t, med afseende å de härvid förekommande omständigheter, täcktes, i öfverensstämmelse med hvad Statskontoret tillstyrkt, medelst nådig Proposition föreslå Riksdagen, att Länsmannen Meijerhöffer som vore nära 72 år gammal, måtte, efter erhållet afsked från länsmansbeställningen, få uppföras å All-
54 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1868-
manna Indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af en länsmanslönen motsvarande årlig pension af Sju Hundra Riksdaler.
5: o.
Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Blekinge län underdåniga framställning att, som Vaktmästaren vid Landskansliet derstädes, Sven Johansson, efter den sinnessjukdom, hvilken han år 1864 iråkat, fortfarande vore oförmögen att sin tjenst bestrida, Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig Proposition derom att Johansson, som vore öfver 59 år gammal och i mer än 22 år innehaft ifrågavarande befattning samt med familj befunne sig i mycket knappa omständigheter, finge, efter erhållet afsked, uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande af pension, motsvarande vaktmästarelönen eller 400 Riksdaler årligen; i anledning af hvilken framställning Statskontoret uti afgifvet infordradt underdånigt utlåtande anfört att då, enligt hvad handlingarne utvisade, Johansson är född den 16 Maj 1808 samt varit anställd såsom Vaktmästare vid Landskansliet i nämnda län sedan den 12 Juli 1845, och om dertill lades hans föregående tjenstgöring i enahanda egenskap vid Kämnersrätten i Pariskrona från 1839 till donna domstols upphörande 1844, tillbragt i allmän tjenst omkring 27 år, Johansson alltså ännu icke uppfyllt de vilkor i afseende å lefnads- och tjensteålder, som för rättighet till pension från Allmänna Indragningsstaten uti gällande författningar voro stadgade. Enär emellertid af det bland handlingarne företedda läkarebetyg inhemtades, att Johansson, som för sin sinnessjukdom någon tid vårdats å Malmö hospital, ännu visade tecken af mer eller mindre förvirring, så att han måste anses alldeles oförmögen att skota sin tjenstebefattning, äfvensom att föga utsigt vore för handen att Johansson framdeles skulle kunna i tjenstgöring åter inträda, funne Statskontoret sig, i betraktande häraf och med afseende å angelägenheten att tjensten icke fortfarande under en längre tid genom vikarie uppehölles, böra i underdånighet tillstyrka Johanssons öfverflyttande å Allmänna Indragningsstaten med pension, hvilken Statskontoret, enär Vaktbetjente enligt författningarne ej voro förbundne att under sjukdom afstå något af sin aflöning, hemställde måtte få utgå med fulla lönebeloppet eller 400 Riksdaler.
Med afseende å härvid förekommande särdeles bevekande omständigheter, och då af handlingarne inhemtades, att föga utsigt till förbättring i
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1868. 55
Johanssons helsotillstånd förefunnes, hemställde Statsrådet, att Köngl. Maj:t täcktes medelst nådig Proposition föreslå Riksdagen, att Johansson, efter erhållande af afsked från vaktmästarebeställningen, måtte få uppföras å Allmänna Indragningsstaten med pension, motsvarande hans nu innehafvande lön, Fyra Flundra Riksdaler.
6: o.
Eu af Landtmäteristyrelsen uti underdånigt memorial den 23 sistlidne September öfverlemnad skrift, deruti Kommissionslandtmätaren i Jönköpings län, Tu ve Ludvig Ryberg, med åberopande af åtföljande handlingar i underdånighet anhållit att, ehuru han ännu icke uppnått föreskrifven lefnadsålder för pensions erhållande å Allmänna Indragningsstaten Kongl. Maj:t likväl täcktes aflåta nådig Proposition till Riksdagen om rättighet för sökanden att vid afskedstagande! uppföras å berörde stat till erhållande af årlig pension; och inhemtades af handlingarne: att Ryberg är född den 25 Januari 1806; att han den 15 April 1825 antogs till Landtmäteriauskultant och den 31 Mars 1832 till vice Kommissionslandtmätare; att han den 4 Maj 1838 utnämnts till Kommissionslandtmätare; samt att, enligt hvad ett den 10 sistlidne September utfärdadt läkarebetyg innehölle, Ryberg, som sedan längre tid lidit af svaghet i öfre och nedre extremiteterna i följd af ryggmergssjukdom, hade osäker, stapplande gång och svårighet att skrifva, hvadan han egde en minskad förmåga att kunna genom sin tjenstebefattning förskaffa sig sitt uppehälle; varande af Landtmäteristyrelsen nådigt bifall till ansökningen tillstyrkt, enär sökanden, som tillförene varit i hög grad verksam, numera ej vore tjenstbar och, enligt betyg af Ordföranden i styrelsen för den kommun sökanden tillhörde, icke blott ådragit sig sin sjuklighet under tjexistens utöfning, utan äfven befunne sig med familj i ekonomiskt torftiga omständigheter.
Statsrådet hemställde att, med afseende å hvad sålunda förekommit, Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra nådig framställning derom att Ryberg, som är nära 62 år gammal och har mer än 40 tjenstbar, måtte förklaras berättigad att vid afskedstagande! å Allmänna Indragningsstaten uppbära en årlig pension, hvilken, med afseende å det för Kommisionslandtmätare i allmänhet bestämda o belopp vid uppnådd pensionsålder af 900 Riksdaler, torde få utgå med Åtta Flundra Riksdaler.
56 Bil. No 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 186$.
7:o.
En af Landtmäteristyrelsen uti underdånigt memorial den 11 sistlidne November öfverlemnad skrift, innefattande underdånig anhållan af Kommissionslandtmätaren i Östergötlands län Erik Theodor Marin att, då han, i anseende till svår och obotlig sjuklighet, icke vidare kunde besörja sina tjensteåligganden samt vore helt och hållet medellös, Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra nådig framställning derom att sökanden, ehuru lian ännu ej uppnått för erhållande af pension å Allmänna Indragningsstaten föreskrifvet antal lefnadsår, måtte förklaras berättigad att vid afskedstagandet å nämnde stat undfå den för Kommissionslandtmätare bestämda pension; och inhemtades af handlingarne: att Marin är född den 6 Juli 1809; att han den 21 Juni 1830 antogs till Landtmäteriauskultant och den 13 April 1837 till vice Kommissionslandtmätare; att han den 12 Maj 1841 utnämnts till Kommissionslandtmätare; att han, på sätt bifogadt läkarebetyg innehölle, sedan längre tid tillbaka lidit och fortfarande lede af gikt, som, i förening med tidtals påkommande smärtsamma krampanfall, jemte annan olägenhet vållat, att några af båda händernas fingrars böj sonor förkortats, så att dessa fingrar stodo böjda in emot handlofven, hvarjemte muskulaturen i händerna, isynnerhet den venstra, förtvinats, så att någon förhoppning om återställelse till helsa ej förefunnes, äfvensom att sjukdomen, som mer och mer inskränkt sökandens tjenstbarhet, gjorde honom, som vore medellös, för framtiden oförmögen att sina tjensteåligganden fullgöra; samt att sökanden vore utfattig och saknade alla tillgångar till ett tarfligt lifsuppehälle. Landtmäteristyrelsen hade för egen del i underdånighet anfört, att sökanden, innan hans sjuklighet började, varit i hög grad verksam samt i allmänhet icke oskicklig i tjensten, äfvensom att, då sökanden icke allenast vore utfattig och i följd af sjuklighet för framtiden oförmögen att sina tjensteåligganden fullgöra, utan donna sjuklighet efter all anledning blifvit förorsakad af sökandens ansträngande verksamhet i tj ensten, Styrelsen ansåge sig höra hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes aflåta nådig Proposition till Riksdagen derom att sökanden måtte få vid afskedstagande! uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af pension med det för Kommissionslandtmätare bestämda belopp, eller 900 Riksdaler årligen.
Med afseende å hvad Landtmäteristyrelsen sålunda anfört och hvad i öfrig! förekommit hemställde Statsrådet, att Kongl. Maj:t täcktes hos
Riks-
57 Bil. No 5 till Kongl. May.ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1868.
Riksdagen gorå nådig framställning derom, att Marin, ehuru ej mer än 58 år, måtte förklaras berättigad att, vid afskedstagande!, å Allmänna Indrag ning,sstaten uppbära eu årlig, till beloppet dock något nedsatt, pension af Sex Hundra Riksdaler.
8:o.
En af Andre Läraren vid Bergskolan i Falun, Professoren m. in. Jonas Samuel Bagge, till Kong!. Maj:t ingifven underdånig ansökning att, då, till följd af Rikets Ständers beslut, bergskolan i Falun efter 1869 års ingång skall till Stockholm förflyttas och med Teknologiska Institutet förenas, samt sökanden, som är född den 1 Juli 1803 och den 21 December år 1830 inträdt i Statens tjenst såsom tillförordnad Adjunkt vid Teknologiska Institutet, alltså vid tiden för bergskolans förflyttning kommer att hafva uppnått 65 års ålder och i 38 år varit i Statens tjenst anställd samt, jern likt bifogadt läkarebetyg, redan nu befunne sig vid aftagande helsa, Kongl. Maj.t måtte i nåder förklara honom berättigad att, efter uppnådda 65 år och sedan bergskolan i Falun upphört, från Allmänna Indragningsstaten åtnjuta pension motsvarande sökandens nuvarande löneförmåner, eller 2,500 Riksdaler kontant lön jemte fri bostad, för hvilken han erlagt årlig bevillning efter ett uppskattningsvärde af 350 Riksdaler.
De af Kongl. Maj:t förordnade särskilde Komiterade, som erhöllo uppdrag att afgifva utlåtande och förslag i och för verkställandet af den beslutade föreningen af Falu bergskola med Teknologiska Institutet, hafva i deras den 30 November 1866 afgifna, af Styrelsen för Teknologiska Institutet sedermera i allmänhet biträdda, utlåtande anfört följande:
-Hvad beträffar nuvarande andre läraren vid Falu bergskola, Professoren och Riddaren J. 8. Bagge, så hafva Komiterade ansett sig kunna antaga, att han, som redan 1868 fyller 65 år, icke kommer att följa bergskolan till Stockholm, utan erhåller en, med afseende på sin framskridna ålder samt långvariga och trägna tjenstgöring, lämplig pension; Och hafva Komiterade derföre icke heller för honom upptagit någon aflöning under år 1869, med hvilket års ingång Komiterade föreställt sig, att de ordinarie aflöningsanslagen till bergskolan i Falun skulle upphöra.»
Statsrådet, som af handlingarne inhemtat, att sökanden som redan nu " 1 ii"F 37 år varit i Statens tjenst och alltsedan den 9 November 1838,
Bill. till Biksd. Prof. 1868. 1 Sami. 1 Afd. g
58 Bil. No 5 till Kofigl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1868.
eller mer än 29 år, varit anställd såsom andre lärare vid bergskolan i Falun, under donna tid ej allenast ådagalagt berömlig skicklighet, nit och samvetsgrannhet vid lärarekallets utöfning, utan ock genom bildandet af bergskolans värderika samlingar af modeller och ritningar samt utgifvandet af skrifter tillskyndat den Svenska bergshandtering^ stort gagn, hemställde, att Kongl. Näjd täcktes aflåta nådig proposition till Riksdagen derom, att Professor Bagge, som vid tiden för bergskolans i Falun förflyttning till Stockholm uppfyllt de för pensions erhållande å Allmänna Indragningsstaten i författningarne föreskrifna vilkor, måtte från 1869 års ingång få uppföras å nämnda Indragningsstat, till åtnjutande för sin återstående lifstid af en pension, som, med afseende derå att, genom bergskolans förflyttning och derefter inträdande ny reglering af lärareverksamheten, tillfälle för Professor Bagge att, derest han så önskade, fortsätta med samma lärarebefattning, hvari han blifvit anställd, kommer att honom betagas, torde böra föreslås ’ att omfatta icke blott den kontanta aflöningen, utan äfven det uppskattade värdet af fri bostad, eller tillhopa Två Tusen Åtta Hundra lemtio
Riksdaler. o
Hvad Statsrådet i förestående åtta mål i underdånighet tillstyrkt behagade Kongl. Maj:t i nåder bifalla, och förordnade, att utdrag af protokollet derom skulle Finansdepartementet meddelas, för iakttagande vid uppgörandet af förslaget till reglering af Nionde Hufvudtiteln.
Ex protocollo W. Th. Strokirk.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH, BECKMAN, 1868.
Bil. N:o 6 a. till honyl. May.ts Prof. N:o 1 om Statsverket 1868.
1 Utdrag af Protokollet öfver Finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet åt Stockholms Slott den 15 Oktober 1867.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer, Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena Grefve
Manderström, samt
Statsråden, Herr Grefve von Plåten, Friherre af Ugglas, Lagerstråle,
Bredberg,
Carlson,
von Ehrenheim, och Äbelin.
Departements-chefen, Statsrådet Friherre af Ugglas föredrog i underdånighet:
Kammar-kollegii underdåniga skrifvelse af den 13 nästlidne September, deruti Kollegium tillkännagifvit, att under den tid, som förflutit från det Kollegium afgaf sin senaste, den 2 November 1866 daterade berättelse angående Jordeboks-kontoret och dess verksamhet, hade utaf de ifrån orterna inkomna ränteförvandlingsuträkningar följande utgjort föremål för behandling i Kontoret, nemligen de, som afsåge Östergötlands, Gotlands, Calmar, Jemtlands, Wester-norrlands, Westmanlands, Örebro, Hallands och Gefleborgs lån; att, hvad anginge de fyra första länen äfvensom Medelpads och Ångermanlands Södra fögderier af Wester-norrlands län samt Westerås fögderi af Westmanlands län, med granskningsarbetet så fortskridit, att detsammas afstötande uppehälles hufvudsakligast af den omständighet, att infordrade förklaringar öfver en del af Kontorets dervid gjorda anmärkningar ännu icke Bih. till Riksd. Prat. 1868. 1 Samt. 1 Afd. 1
Ang. Jordeboks-kontoret och dess verksamhet.
2 Bil. N:o 6 a. till Kongl. Maj:ts Frop. N:o 1 om Statsverket 1868.
ifrån vederbörande inkommit; samt att, beträffande åter de öfriga tre länen, granskningsarbetet val vore nyligen begynt, hvarföre något helt fögderi icke ännu hunnit genomgås; men, enär numera icke återstode flera än tre län, nemligen Wermlånds, Göteborgs och Westerbottens, för Indika granskningen icke tagit sin början, samt dertill komma att inom fögderierna i provinsen Helsingland samt i Wester-norrlands och Westerbottens län de åsätta räntorna vore fastställda till lika belopp för hvarje helt hemman inom fögderiet eller länet, och i förhållande dertill för mindre hemmansdelar, hvadan granskningen af förvandlingsuträkningarna för dessa orter klafve i detta hänseende af vida enklare beskaffenhet än i något af de öfriga länen, hade Kollegium, i öfverensstämmelse med sin i senaste berättelse uppgjorda beräkning, antagit, att granskningen af förvandlingsuträkningarna för hela riket skulle vara af Jordeboks-kontoret till slut bragd inom utgången af år 1870, så framt det dertill nu anvisade årsanslag, 24,700 Riksdaler, fortfarande Unge uppbäras; hemställande Kollegium, att Kongl. Maj:t täcktes om detsamma^ beviljande för året 1869 gorå nådig framställning till näst sammanträdande riksdag.
Kammar-kollegium både derefter anfört:
Uti den underdåniga skrifvelse, hvaruti anmälts, att anslag till Jordeboks-kontoret för år 1868 blifvit af Riksdagen medgifvet, hade, enligt hvad Kongl. Maj ds nådiga Bref den 17 Maj innevarande år innehölle, Riksdagen tillika anfört, att det villo synas, som skulle vid upprättandet af den plan, efter hvilken kontorets arbete nu fortgick, tillbörligt afseende icke blifvit fästadt på vigten deraf, att detta arbete blefve inom den möjligen kortaste tid afslutadt, och att skäligen kunnat ifrågasättas, huruvida icke detsamma skulle kunna med tillfyllestgörande noggrannhet skyndsammare bedrifvas, så att dess afbildande inom eu icke alltför aflägsen framtid vore att emotse; och ehuru Kammar-kollegium icke erhållit nådig befallning att i anledning häraf ånyo ingå i granskning af de grunder, hvilka uppå Kollega! förslag blifvit för jordeboksarbetets utförande antagna och nu följdes, hade ändock Kollegium funnit skäligt att vid detta tillfälle, sedan i minnet blifvit återhemtade de skäl, Indika framkallat beslutet om inrättandet af ett särskild! Kontor inom Kollegium för granskning af jordeböckerna, först lemna en utförligare redogörelse för det sätt och den ordning, enligt Indika arbetet i nämnda Kontor bedrefves, och vidare till besvarande upptaga en eller annan anmärkning, som, efter hvad Kollegium försport, blifvit deremot framställd; och, jemte tillkännagifvande, det Kollegium, i den mån erfarenheten blifvit vidgad, sökt att i afseende å arbetets anordning, för så vidt på Kollegium berodde, införa och i öfrig! förbereda sådana förändringar, hvilka utan att minska den säkerhet och den tillförlitlighet, som en jordebok borde ega, men i vårt land allt för länge saknat, kunde anses befordra arbetets snarare
3 Bil. N:o 6 a. till Kongl. Maj ds Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
fullbordande, både Kollegium slutligen omförmält och föreslagit hvad, enligt dess åsigt, ännu kunde för sistnämnda ändamål åtgöras, utan att det system, som för de nya jordeböckernas upprättande blifvit utstakadt, blefve frånträda
Redan vid början af sin regering faun Konung Gustaf den Förste behofvet deraf att Kronans ränta och uppbörd samt antalet af skattebönder och kronolandbor i fögderivis årligen upprättade register eller böcker uppfördes; och till följd af ett vid Herredagen i Wadstena år 1524 fattadt beslut blefvo de första jordeböckerna, då kallade skatteböcker, upprättade omkring år 1540, och sedermera hade, uti instruktionen för Häradsskrifvarne den 16 Oktober 1689, blifvit stadgadt, att persedel]ordebok skulle hvart sjette år och extrakt- eller summariska jordeböcker för mellanliggande år upprättas, hvilket stadgande dock i så måtto undergått förändring, som befrielse medgifvits dels, enligt Kongl. Resolutionen den 4 December 1794, från extraktj ordeböckernas författande och dels, genom Kongl. Brefvet den 9 Februari 1802, från persedelordeböckers upprättande oftare än hvart tionde år. Till åtlydnad häraf hade jordeböcker, med en mellantid af i allmänhet tio år, blifvit upprättade år 1825 inom rikets samtliga län, men, efter det Presidenterne i Krigs- och Kammar-kollegierna, beträffande jordebokens och andra i samband dermed stående allmänna handligars otillfredsställande tillstånd och beskaffenhet, gjort den underdåniga anmälan, hvilken bär nedan omförmäles, hade Kongl. Maj:t genom nådigt Bref den 26 April 1834 förklarat, att med upprättandet af ny persedeljordebok skulle anstå tills vidare och intilldess Kongl. Näjd derom i nåder förordnade; ett förordnande, hvithet först under det senast förflutna årtiondet blifvit meddeladt och hatt till följd de nu föreliggande arbetena.
Att de första jordeböckerna skulle blifva bristfälliga i flera hänseenden och o tillförlitliga läge i sakens natur, och tid efter annan blefvo föreskrifter meddelade om förbättringar och större fullständighet deri; men, sådant oaktadt, anmärktes i desamma fortfarande en mängd felaktigheter, till en del härledande sig från underlåtenhet att iakttaga gifna föreskrifter, men dock hufvudsakligen uppkomna derigenom, att vid renovationer af jordeböckerna miss-skrifningar egt rum och befintliga anteckningar blifvit utlemnade, hvithet lätt kunde inträffa, då handlingar af den vidlyftighet, som jordeböckerna egde, skulle ofta och i liera exemplar omskrifvas, och Indika felaktigheter, till följd af försummad eller vårdslöst verkställd kollationering, blifvit förbisedda af de tjenstemän, som jordeböckerna upprättat, samt sedermera, då granskning deraf antingen icke skeft, såsom oftast syntes varit förhållandet, eller utan behörig noggrannhet för sig gått, ej heller blifvit annorstädes anmärkta. Behofvet af en fullständig granskning af jordeböckerna, så att de deri uppkomna oriktigheter måtte blifva rättade, insågs tidigt, och redan vid 1771 års riksdag yrkade Rikets Ständer derpå och åtogo sig jemväl för
4 Bil. N:o 6 a. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
ändamålet eu särskild beskattning, att efter mantal utgå, men enär, enligt gjord beräkning, endast för att utreda förhållandet med Upsala läns jordebok skulle erfordrats en tid af 24 år, och företaget således syntes blifva af en oerhörd vidlyftighet och långvarighet, kom hela frågan att donna gång förfalla. Den bragtes likväl, på sätt redan är antydt, åter till lif af Presidenterne i Krigs- och Kammar-kollegierna, hvilka uti en till Kongl. Maj:t år 1833 ingifven skrift anförde bland annat, att länens jordcböcker, enligt hvad från längre tid tillbaka blifvit erkändt, behöfde undergå en fullständig granskning, på det att de tid efter annan deri uppkomna oriktigheter måtte kunna rättas, helst felaktigheter i jordeböckerna, i anseende till så väl hemmantal, jordnatur och räntor som indelning och rotering, kunde leda till vådlig rubbning i enskildes eganderätt, likasom de kunde medföra skadliga följder för Statens på skattläggning, rotering och indelning grundade rättigheter; att förhållandet med indelnings- och roteringsverken icke vore bättre än med jordeböckerna, emedan de gamla indelningsverken, som för en del regementen funnos upprättade, voro opålitliga och för en annan del endast funnes att tillgå gamla mönsterverk, hvilka för rustningstvisters afgörande tjenade till efterrättelse; att Kammar-kollegium, för att få utredt till hvad grad de emot jordeböckerna framställda anmärkningar voro befogade och hvad tid för desammas rättande kunde erfordras, låtit verkställa en granskning al jordeböckerna för Upsala och Norrbottens län, hvarvid för det förstnämnda länet 1825 års jordebok blifvit med de äldre jordeböckerna till och med för år 1680 jomförd med den påföljd, att liera tusen olikheter blifvit anmärkta; samt att, enär häraf angelägenheten af en fullständig granskning af jordeböckerna visade sig, men af den vanna erfarenheten framgick, att dertill icke fordrades den långa tid, man tillförne föreställt sig, Presidenterne ansågo sig höra hemställa, att granskning al jordeböckerna för rikets samtliga län måtte varda anbefalld och i sammanhang och samtidigt dermed indelnings- och roteringsverken med jordeböckerna jemföras och till pålitlighet beredas, för hvithet ändamål begärdes anslag af medel till aflönande af åtta lör arbetets verkställande särskild! antagna tjensteman, hvilka förmodades kunna inom några få år detsamma fullborda.
I följd af ofvanomlörmälda underdåniga framställning erhöll Kammarkollegium den 24 Maj 1833 Nådig befallning att i underdånighet föreslå på hvad sätt, i öfverensstämmelse med gällande författningar och under behörigt afseende på Kronans och enskildes rätt, men med minsta möjliga rubbning i bestående förhållanden för de senare, samt minsta omgång och besvär för vederbörande embetsmän, de i jordeböckerna samt indelnings- och roteringsverken varande felaktigheter lämpligen skulle efter hand kunna afhjelpas och hvad särskild! anslag derför oundgängligen erfordrades; och med anledning häraf blef af Kollegium i underdånig skrifvelse den 19 Oktober
5 Bil. N:o 6 a. till Kongl. May.ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
1842 hemställdt, att jordransakningar måtte i hela riket företagas och nya jordeböcker öfver samtliga länen efter tillika föreslagna grunder upprättas, samt att sedermera dessa jordeböcker borde underkastas en fullständigare granskning, än som med någon föregående jordebok blifvit anställd, och att för donna gransknings förrättande ett särskild! Kontor måtte uti Kollegium inrättas.
Frågan om behöfligheten af en omfattande granskning af jordeböckerna blef vidare föremål för yttrande af den Komité, som den 6 Februari 1846 nedsattes för afgifvande af förslag till förenklande af beskattningsväsendet samt uppbörds- och redogörelse-verket, och på samma gång, som Kong!. Maj:t den 11 Maj 1855 utfärdade Kådig Kungörelse angående de i ordinarie räntan ingående persedlars omsättning och förenkling, meddelades Kammar- Kollegium genom särskild! Kådigt Bref befallning att utarbeta förslag till formulär för nya jordeböcker.
Genom Kong!. Kungörelsen den 11 Maj 1855, hade väl blifvit stadgadt, att den förändring, som enligt deri gifna föreskrifter med hufvudräntepersedlarne uppkommit, skulle bringas till så skyndsam verkställighet, att den nya räntan i detta afseende blefvc de skattskyldige med årets utskylder påförd, äfvensom att, der privilegier eller räntetagares rätt icke hindrade, alla persedlar, som borde till penningar förvandlas, derefter skulle blifva debiterade och uppburna till det vid förenklingen beräknade belopp, i hvilket afseende tillika föreskrefs, att Häradsskrifvarne herde inom den 15 Oktober samma år upprätta uträkning på den hvarje hemman och särskild för sig beståndande lägenhet framgent åliggande förändrade ränta; men då tillämpning af de tvenne samma år utfärdade förordningarne af dels den 31 Januari, angående mått och vigt, och dels den 3 Februari angående Rikets mynt icke förr än längre fram skulle ega rum, blef deraf en följd, att förenämnde, af Häradsskrifvarne verkställda uträkningar upptogo persedlar och penningar efter de äldre systemen.
Uti det utlåtande, som till följd af det Kådiga Brefvet den 11 Maj 1855 blef af Kammar-kollegium den 14 Mars 1856 afgifvet och hvaruti ett fullständigt betänkande och förslag för upprättandet af de nya jordeböckerna framlades, yttrade och hemställde Kollegium, bland annat,
att, då enligt 5 § i Kong!. Kungörelsen den 11 Maj 1855 räntorna för år 1858 och sedermera framgent skulle debiteras i enlighet med bestämmelserna i Kådiga författningarne af den 31 Januari och den 3 Februari samma år, det måtte stadgas, att den nya jordeboken blefve upprättad för året 1858, och således kornme att utvisa det förhållande, som vid ingången af samma år egde rum, dock med undantag för Stora Kopparbergs län, der jordeboken icke kunde bringas till öfverensstämmelse med verkliga förhållandet förr, än der pågående storskifte blifvit fullbordad!;
6 Bil. N:o 6 a. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
att, då de nya persedel- och penningeräntornas belopp borde i jordeböckerna utföras med tillämpning af de nya matt- och vigt- samt myntsystemen, samt angeläget vore, att uträkningarne deraf blefve med enhet och omsorg uppgjorda, helst de komma att innefatta grunden för räntornas franigena utgörande, tryckta formulärer måtte till underlättande af arbetet med dessa ränteförvandlingsuträkningar Häradsskrifvarne tillställas med stadgande att uträkningarne, hvaraf endast resultatet i fråga om de nya räntorna blefve i jordeboken synligt, måtte i den ordning, hemmanen och lägenheterna i jordeboken förekomma, densamma bifogas till framtida upplysning och efterrättelser, huru med ränteförenklingens utförande tillgått;
att dessa uträkningar, på Indika jordeboken, i allt hvad räntorna anginge, körnare att grundas, borde före jordebokens upprättande granskas i Kollegium, der för sådant ändamål ett särskild! Jordeboks-Kontor, på sätt i underdåniga utlåtandet den 19 Oktober 1842 blifvit föreslaget, borde inrättas, och
att jordeboksgranskningsarbetet sålunda blefve tvåfaldigt, den ena delen påkallad al den beslutade ränteförenklingen och omfattande förvandlingsuträkningarne, och den andra sträckande sig till alla öfriga uppgifter i jordeboken, sistnämnda granskning af beskaffenhet att hafva bort ske vid hvarje hittills upprättad jordebok;
och hade Kollegium i detta yttrande tillika anfört, att lika säkert som det vore att begge delarne af arbetet blefve vidlyftiga, besvärliga och långvariga, lika litet vore det möjligt då bestämma, när donna granskning kunde afslutas, men att med hänsigt till den behandling de nya jordeböckerna, i händelse af bifall till Kollega förslag, körnare att underkastas, de syntes både höra och kunna blifva ständiga liggare, så att behof af nya jordeböckers författande åtminstone icke snart skulle uppstå.
Hvad Kammar-kollegium i dessa delar hemställt och föreslagit, täcktes Kongl. Maj:t i Nådig skrifvelse till Kollegium den 16 Maj 1856 bifalla; och, sedan ett Jordebokskontor, bestående af en t. f. Chef, tre Kamererare, sex Revisorer och en Notarie, under loppet af år 1858 inrättats och derstädes till en början blifvit uppgjord uträkning på grund af 1834—1853 årens medelmarkegångspris öfver värdena i banko och riksmynt å dels de genom Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855 bestämda hufvudräntepersedlar och dels kronotiondespanmålen att tjena till efterrättelse vid ränteomsättningen, blek granskning af de ifrån orterna inkomna förvandlingsuträkningar i kontoret börjad.
Då, enligt Kongl. Drefva! den 22 Januari 1858, den Jordeboks-kontoret åliggande granskning af nämnde uträkningar, hvilken föregår den fastställelse derå, Kollegium egde meddela, skulle äfven innefatta en kontroll deröfver att alla hemman och lägenheter äro rätt upptagna, äfvensom att alla
7 Bil N:o 6 a. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
till jordebok^- och hemmansränta!! samt kronotionde!! förut hörande persedlar för hvarje hemman och lägenhet funnes utan fel utsätta, hade granskningen fortgått på det sätt, att de inkomna förvandlingsuträkningarne först blifvit i afseende på hemmanens namn, nummer, natur, mantal, ränta och tionde, j omförda med de fyra senaste jordeböckerna, jordeboksförändrings-extrakterna för åren 1826 till och med 1857 samt tiondesättningslängder, enär, utom för Östergötlands län, kronotionde funnes införd endast i 1825 års jordebok, och i sammanhang med donna jemförelse hade dels blifvit genomgångna protokollen öfver de i och för den nya jordebokens upprättande hållna jordransaknlagar, — ett arbete val ganska besvärligt, men desto mera behörigt, som dessa protokoll för de hosta länen icke hunnit förut granskas i Provinskontoren, — och dels, då skiljaktigheter till följd af begångna fel eller skedda förändringar yppat sig, verkställts undersökningar i äldre jordeböcker, indelnings- och roteringsverk, samt skattläggnings- och skatteköps- med hora handlingar. Öfver uppkomna anmärkningar, så vidt råtta förhållandet icke kunnat af i kollegium tillgängliga handlingar med visshet utredas, hade upplysningar blifvit ifrån orterna infordrade, och i alla de fall, der anmärkningen inverkat på enskild persons rätt, hade vederbörande blifvit hörde, innan Kollegium å jordeboksdivisionen sitt beslut meddelat. Samtidigt härmed hade pågått kontrollen af de i och för ränteförenklingen verkställda uträkningar, hvilken kontroll afsåg att undersöka, dels huruvida föreskrifterna i Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855 blifvit riktigt tillämpade, och dels om uträkningarna blifvit rätt verkställda, innefattande denna senare del af kontrollen, eller den egentliga siffergranskningen, eu mängd särskilda operationer, Indika för fullständighetens skull nu i korthet omnämndes, nemligen:
Först vore att tillse, att kronovärdi på de till gamla räntan hörande många persedlar år rätteligen upptaget, och att värdet på en hvar bland dessa persedlar blifvit efter det för åren 1834—1853 fastställda medelpris utan fel uträknadt, samt med de i penningar till oföränderligt belopp utgående utgifter riktigt sammanlagdt;
Derefter upptoges den sålunda erhållna summan i ny räkning och fördelades på det sätt, att dels värdena å alla de persedlar i gamla räntan, hvilka antingen blefve oförändrade eller skulle i nya räntan omsättas till andra persedlar, sammanfördes särskild! för hvarje olika persedel, dels ock de i gamla räntan ingående penningar lades till värdet, enligt den bestämda medelmarkegången, af de räntepersedlar, som blifvit i penningar omsätta, allt i bankomynt utfärd!;
Vidare uträknades huru stort belopp, som i hytt mått eller vigt, men med iakttagande af minsta ränteenheten — för råg, korn och hafra eu kanna, för hö och jern tjugu skålpund, men för öfriga persedlar ett skålpund, — svarade mot det förut i bankomynt antecknade värde! af de i nya räntan
8 Till. N:o 0 a. till Kongl. Ma.j:ts Prop. N:o t om Statsverket 1868.
ingående persedlar, hvarje persedel särskild!, hvarefter till den summa, som, efter hvad härofvan nämndt är, skulle till oföränderligt belopp i penningar utgöras, lades värdet efter medelmarkegångspriset af den del af persedlarne, som icke kunde utgå med iakttagande af den minsta enheten;
Ytterligare skulle de nya persedel- och penningeräntornas värde eller belopp såväl i riksmynt som bankomynt utföras och summeras, då vid jemförelse med det i bankomynt förut bestämda värde! af de i gamla räntan inbegripna persedlar, kontroll äfven vunnes, huruvida alla uträkningar vore rätt verkställda.
Beträffande det sätt, hvarpå underrättelse om de af Kollegium uddig befunna rättelser i ränteförvandlingsuträkningarne skulle vederbörande meddelas, ^ hade genom Kongl. Brefvet den 22 Januari 1858 blifvit förordnadt, att, da vid granskningen blefve upptäckt någon skiljaktighet emellan de särskilda uppgifterna om hittills varande förhållanden eller någon efter den granskandes åsigt oriktig beräkning, Kollegii beslut deröfver skulle skriftligen meddelas och åtfölja uträkningen, när densamma fögderi v is till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande återsändes; men då vid de förvandlingsuträkningar, som först granskades, eller de för Stockholms, Blekinge, Malmöhus och Norrbottens län, förckommo icke färre än 5,637 felräkningar och skiljaktigheter emellan jordeböcker, indelningsverk, kronotiondelängder, jordransakningsprotolcoll och skattläggningshandlingar, och dessa skiljaktigheter efter anställda undersökningar föranledt till utskrifvande af 1,228 anmärkningar, med anledning hvaraf Kollegium hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmälde, ej mindre, att föreskriften, det hvarje af kollegium gjord ändring i uträkningarne skulle åtföljas af Kollegii derom meddelade skriftliga beslut, vore ledande till ett allt för vidlyftigt arbete, än ock att anmärkningarncs beskaffenhet, såsom till en del genomgående för hela fögderier och jemväl för hela län, syntes gorå nödvändigt, att förvandlingsuträkningarne för att, såsom afsedt vore, blifva verifikationer till jordeböcker na och lemna upplysning, huru vid ränteförenklingens verkställande tillgått, blefve i Jordeboks-kontoret omskrifna, täcktes Kong]. Maj:t genom nådigt Bref den 10 Juni 1859 tillåta att, utan hinder af föreskriften om uträkningarnas återsändande till orterna, åtföljde af Kollegii beslut öfver förekomna anmärkningar, nya ränteomsättningsräkningar, efter de af Kollegium beslutade ändringar och rättelser uti de i orterna upprättade, Unge i Jordeboks-kontoret författas och fögderivis till Konungens Befallningshafvande öfversändas med tillkännagifvande, att hemmanen och lägenheterna, sådana de deruti funnes upptagna, blifvit till natur, namn, mantal, räntor och kronotionde af’Kollegium fastställda, samt att följaktligen de nya jordeböckerna i alla de delar, dessa uträkningar upptoge, borde i noga öfverensstämmelse med desamma författas.
Härefter
9 Bil. N:o 6 a. till Kongl. Maj:ts Prof. N:o 1 om Statsverket 1868.
Härefter och enär det af Kollegium den 27 Oktober 1856 meddelade formulär till ränteförvandlingsuträkningar endast upptoge egendomar med kronotionde eller sådana räntor, som jemlik! Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855 borde omsättas, och i (Ifrigt icke innehölle de i nämnda Kungörelse bifogade, så kallade profjordebok förekommande särskilda underafdelningar under hvardera af titlarne krono, skatte och frälse, samt de ifrån orterna inkomna uträkningar i allmänhet blifvit upprättade i enlighet med samma formulär, men ränteförvandlingsuträkningarne ansåges höra utgöra ett slags verifikation till den nya jordboken, så uppstod fråga, huruvida icke, då en omskrifning af förvandlingsuträkningarria skulle i Kontoret ske, deri herde införas äfven sådana lägenheter, hvilka, fastän de ej fatt sig åsatt ränta eller tionde, herde i jordeboken upptagas, och blef med anledning häraf den 2 Mars 1860 af Kollegium beslutadt, att i omskrifna uträkningar jemväl skulle införas ej mindre sådana egendomar, som både mantal, men ej ränta eller tionde sig åsatt (frälsesäterier) än och alla genom Kollegii försorg utarrenderade lägenheter, oafsedt att de icke både mantal eller voro med räntor eller kronotionde besvärade.
Sedan i Kontoret derjemte blifvit ordnade alla hemman och lägenheter i öfverensstämmelse med profjordebokens anvisning och kontoret till ledning vid särskiljandet af de flera underafdelningar, under Indika egendomarne herde upptagas, anställt jemförelse med mantals- och taxeringslängder samt indelnings- och roteringsverk, och äfven i flera fall hos Kollegium gjort anmälan för nödiga upplysningars infordrande, shade omsider omskrifning af ränteförvandlingsuträkningarne kunna! verkställas, hvarvid till erinran för Häradsskrifvarne vid jordebokens författande och till förekommande, så vidt ske kunna!, att några af de lägenheter, som deruti herde finna rum, blefve förbigångna, Kontoret jemväl upptagit de lägenheter, hvilkas räntor utginge i rusttjenstbevillning, såsom, bland andra skattlägga frälseqvarnar och andra frälselägenheter utan kronotionde, äfvensom ödeshemman samt städerna, donerade hemman och lägenheter.
Kollegium ansåg, att hvad sålunda blifvit anförd! herde för en hvar med kännedom om den tid och det arbete, som mången gång erfordrades för utredande af naturen eller räntans och krono!!ondens rätta belopp för ett enda hemman eller en enda lägenhet, kunna tjena till ledning vid bedömandet af omfånget af ifrågavarande arbete och ådagalägga, att en längre tid måste åtgå för dess fullbordande, särdeles om i öfvervägande toges hvad kollegium i underdåniga utlåtande! den 14 Mars 1856 erinra!, nemligen dels att de sednare jordeböckerna eller de för året 1825 innefattade 13,961 blad, å Indika, hvart för sig, i allmänhet vore upptagna flora hemman och lägenheter, ti vilkas införande i jordeboken i fråga om såväl ränteförenklingen Bill. till Piksd. Prof. 1868. 1 Sami. 1 Afd. 2
10 Bil. N:o 6 a. till Kongl. Maj:Is Prop. N:o l om Statsverket 1868.
som allt öfrigt blefve föremål för granskning och pröfning, dels att, enligt inkomna jordeboksförändringsextrakt i riket, funnes 65,878 mantal, hvilken summa dock utmärkte ett vida större antal hemman, enär mångfaldigt liera funnes mindre, än ett helt mantal, och dels att antalet lägenheter kunde antagas lika stort, om ej större än hemmanens.
Riksdagen hade, såsom ofvan är nämndt, uti sin underdåniga skrifvelse val yttrat betänklighet med afseende å lämpligheten af den plan, efter hvilken jordeboksarbetet bedrefves, i så måtto som skulle vid densammas upprättande tillbörligt afseende icke hafva blifvit fästadt på vigten deraf, att arbetet inom möjligen kortaste tid afslutades; men någon antydan af de felaktigheter, hvaraf denna arbetsplan kunde lida eller genom hvilka åtgärders vidtagande arbetet skulle kunna påskyndas, förekommer ej i den underdåniga skiifv elsen. Kollegium hade dock vid tagen kännedom af de förhandlingar, som i detta ämne hos Riksdagen egt rum, inhemta!, att i afseende på den del af jordeboksgranskningen, som nu försigginge, anmärkts, att de felaktigheter, som kunde förefinnas i de jordeböcker, som tjena! till grund för förvandlingen, äfvensom i sjelfva förvandlingsuträkningarne, icke kunde vara af någon afsevärd beskaffenhet; att den länge fördröjda allmänna kontrollen ej eller visat sig medföra några olägenheter; att det vore de skattdragande obetaget att, i händelse de ansågo sig hafva vid ränteförvandlingen lidit orätt, deröfver fora klagan; samt att de kostnader, Kronan redan för Jordebokskontoret fått vidkännas, vida öfverstego den obetydliga vinst, Kronan genom rättandet af de till dess skada skedda beräkningar tillskyndats. _
I anledning af dessa anmärkningar, hvilka ginge ut på icke mindre än att bevisa det ringa gagnet, om ej onödigheten af hela den granskning af förvandlingsuträkningarne, hvarmed Jordeboks-kontoret i en tid af omkring nio år varit sysselsatt, borde väl det erkännande lemnas, att de felaktigheter, som vid granskningen af förvandlingsuträkningarne blifvit upptäckta, huru högst betydligt deras antal än varit, dock, såvidt de berörde beräkningarna öfver sjelfva ränteomsättningen, i allmänhet afsåga ringa belopp. Emellertid funnes äfven icke få felaktigheter af större vigt, hvilka, härflytande från en oriktig tillämpning af de rörande ränteforenklingen gifna författningar, genomginge hela fögderier. Kammar-kollegium ansåg sig höra omförmäla en eller annan af dessa, Så hade inom ett fögderi uträkningen befunnits oriktig dels deruti, att för de hemman, i hvilkas jordeboksränta endast det ena af sädesslagen råg och korn eller ock begge, ehuru till olika belopp, jemte andra till omsättning i spanmål bestämda persedlar upptoges, rågen och komet bibehållits till oförändrade qvantiteter och ej såsom ske bort, tillika med den öfriga spanmålen förvandlats till sådant sädesslag, hvari ortens kronotionde utgår, ell r hälften råg och hälften korn, dels ock deruti att i sådana räntor der hafre, förekomma, donna blifvit i nya räntan utfärd i penningar i stället
Bil. N:o 6 a. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868. * 11
för att omsättas till kronotiondespanmål. Af hufvudsakligen enahanda beskaffenhet vore förhållandet med ränteförvandlingsuträkningarne i ett annat fögderi, der den i jordeboksräntan ofta ingående persedeln korn bibehållits utan förändring, fastän den bort omsättas till lika qvantitet råg och korn. Uti ett län, der i gamla räntan ingå åtskilliga slag af jern, hvilka i nya räntan skulle omsättas till tackjern, både inom två fögderier det å tackjernet beräknade tjugoåriga medelmarkegångspriset, hvilket enligt Kollegii Kungörelse den 2 Juli 1858 utgör 2 R:dr 28 öre centnern, oriktigt upptagits till endast 2 R:dr 0,75 öre, hvarigenom hvarje helt mantal, och antalet deraf uppginge inom de ifrågavarande fögderierna till mer än 1,200 stycken, fått sig påfördt i ny ränta allmännast omkring en centner tackjern mer än vederbort, och mindre hemmansdelar i förhållande derefter, och detta utan att motsvarande minskning i kontanta penningeräntan derigenom egt ruin. Uti tre fögderier af ett annat län vore kronotionde, som under titel ”allmogens friheter” blifvit af kortad och förordnad. till afskrifning i jordebok och räkenskaper, ändock i förvandlingsuträkningarne upptagen. I afseende på kronotionde)! för många hemman, hvilka i ecklesiastikt hänseende hörde till en socken i annat län eller fögderi, än det hvarinom de i jordeboken funnes upptagna, förekomme, att tionde)! blifvit antingen helt och hållet utesluten eller och antecknad inom annat län eller fögderi än hemmanen med deras räntor. Äfven vore anmärkt, att oriktiga pris för särskilda persedlar, såväl i gamla som i nya räntan blifvit upptagna, och inom ett fögderi hade minsta enheten för spanmål icke blifvit i nya räntan iakttagen. Kollegium ansåg hvad sålunda blifvit anfördt tillfyllest ådagalägga, såväl att en granskning af förvandlingsuträkningarne vore nödvändig, så framt det skulle vinnas ordning i uppbörden och redovisningen af räntor och kronotionde, som ock att den egentliga siffergranskningen eller kontrollen att alla uträkningar vore rätt verkställda, stode i så nära förening med granskningen af grunderna för dessa beräkningar och beloppet af persedlarne i den gamla räntan, att uträkningarne svårligen kunde granskas till den ena delen och till den andra lem nas utan granskning. Lika vigtig som kontrollen deraf, att de nya räntorna varda till Tätta belopp i jordeboken införda, vore granskningen af kronotionde)!, hemmansnaturen och mantalet, och Kollegium både i dessa delar äfven varit i tillfälle rätta en mängd betänkliga misstag och felaktigheter, så att de nya jordeböckerna icke eller derutinnan skulle för framtiden gifva anledning till sådana anmärkningar, som emot de förut upprättade ofta framställas. Att till följd af de rättelser, Kollegium i förenämnde och hera andra hänseenden vidtagit i de från orterna inkomna förvandlingsuträkningar, skulle för Kronan uppstått en vinst, motsvarande eller öfverstigande de kostnader, det allmänna redan fått för Jordeboks-kontoret vidkännas, villo Kollegium ingalunda påstå; men efter Kollegii uppfattning vore
12 Bil. N:o 6 a. till Kong/. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
icke beslutet om ränteförvandlingsuträkningarnes granskning framkalladt af den ensidiga önskan, att såmedelst få ett tillfälle att förmera Statens inkomster. Detta beslut måste deremot hafva till grund Statens af densamma erkända förbindelse att skydda en hvar vid hans lagliga rätt och framför allt att icke af någon utkräfva mera än hans skyldighet är att gifva. Då Kollegium så uppfattat betydelsen af det granskningsuppdrag, Kollegium fatt emottaga, både det ej kunnat hylla den åsigt, att på den enskilda sjelf skulle bero att tillse, huruvida genom ränteförvandlingen hans rätt blifvit för nära trädd, eu kontroll, som, till följd af de gamla räntepersedlarnes mångfald och den så kallade ränteförenklingens invecklade beskaffenhet, omöjligen kunde af det störa flertalet bland de skattskyldige utöfvas; och om, under en samvetsgrann undersökning af alla förhållanden och ett oaflåtlig! bemödande att i de vigtiga handlingar, som utgjorde föremålet för granskningen, bringa reda klarhet och fullständighet, oberoende deraf, huruvida vinsten i hvarje särskild! fall klafve Kronans eller den enskildes, de af Kollegium vidtagna åtgärder och meddelade beslut icke skulle, hvad väl kunde vara möjligt, hafva på det hela ledt till något förökande af Kronans inkomster, så ansåg Kollegium sig derföre icke hafva mindre väl motsvara! det emottagna förtroende!.
Kollegium, som under fortgången af det långvariga jordeboksarbetet låtit sig angeläget vara, att inhemta kännedom om de anmärkningar, som i afseende på detsammas anordning kunde förebringas, både dervid förnummit att äfven den anmärkning blifvit framställd, att, derest vid detta arbete undersökningarna icke sträck! sig längre än till året 1825, utan hvad i nämnde års jordebok upptoges i afseende på räntor och kronotionde fatt oanmärkt från Kronan fortfarande lända till efterrättelse, hade j ordeboksgranskningen blifvit i betydlig män underlättad och förenklad samt till följd deraf hastigare till s ut bragt. Det vore väl utom allt tvifvel satt, att ett dylik! stadgande och medgifvande å Kronans sida skulle hafva ledt till mycken förkortning i arbete!, i synnerhet hvad anginge kronotionde^ hvilken, vida mer än räntorna, föranled! vidlyftiga undersökningar och många skriftvexling^-, men granskningen af sjelfva förvandlingsuträkningarne hvad siffran anginge, ett arbete, hvars vidlyftighet läge öppen för alla, hade stått qvar oförminskad, och större delen af de felaktigheter, som i jordeböckerna förefunnes och hvilkas rättande i en lång följd af år påkallats och påfordrats, både då förblifvit oafhjelpt.
Det hade jemväl blifvit ifrågasatt, huruvida den anordning vore fullt lämplig, enligt hvilken förvandlingsuträkningarne skulle utan afbidan på jordebokens fullständiga upprättande särskild! till Kollegium insändas och der undergå granskning, och om icke bättre och till tidsbesparing ledande hade varit, att de författats och granskats i sammanhang med jordeboken i öfrig!. För donna åsigt talade onekligen den omständighet, att, om en dylik ordning blifvit vidtagen, både på samma gång, som undersökning i Kontoret
Bil. N:o 6 a. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868. 13
anställdes rörande naturen af en egendom samt beloppet af dess räntor och dess tionde, granskningen kunnat sträckas till de anteckningar, jordeboken borde innehålla om tiden, då frälsenatur vunnits, skatteköp beviljats samt räntan och tionden blifvit fastställda, hvarförutan den utredning i dessa hänseenden, som, i händelse jordeboken fullständig samtidigt med förvandlingsuträkningarne inkommit, af densamma skulle vid granskningsarbetets företagande varit att inhemta, möjligen hade gjort anställandet af åtskilliga utaf behofvet påkallade undersökningar i Kollegii äldre handlingar öfverflödigt, likasom skriftvexling mången gång kunnat undvikas i fall, der de i Kollegii förvar befintliga handlingar varit ofullständiga. Men, å andra sidan, borde ej förbises, dels att genom en sådan anordning granskningen af hemmansnaturen samt rånte- och tiondebeloppen, hvilkas råtta bestämmande vore för den enskilde af den jemförelsevis största vigten och hvilken granskning i allt fall nog sent hinner afslutas, skulle för en del län än längre undanskjutits, dels ock att till följd af den mängd felaktigheter, som vid ränteförvandlingarne blifvit anmärkta, införandet i jordeboken af de nya räntorna, innan granskning deraf skett, skulle gjort eu omskrifning af hela jordeboken oundgänglig, hvilket deremot, när alla felaktigheter i natur, mantal, ränta och tionde blifvit på förhand rättade, bort kunna antagas såsom i allmänhet obehöfligt. Omdömet i detta hänseende må utfälla till förmån för den ena eller andra åsigten. I hvilketdera fallet som helst syntes dock, sedan med arbetet efter den antagna planen så vida fortgått, som nu vore förhållandet, skäl icke vara att derifrån afvika, och för den händelse, hvilken Kollegium ej ville föreställa sig skola inträffa, att Riksdagen framdeles skulle vägra anslag till jordeboksgranskningens fortsättande till slut, vore vinsten större att hafva densamma, hvad egendomarnes natur, mantal, räntor och tionde beträffade, för hela riket fulländad, än att för några län hafva ny jordebok upprättad, men för liera andra o vidrörd.
Sedan Kollegium sålunda till bemötande upptagit de hufvudsakliga anmärkningar, som, efter hvad Kollegium kunnat inhemta, blifvit emot den för jordeboksarbetet antagna plan framställda, hade Kollegium anmält hvad, enligt dess åsigt, ännu kunde för detsamma hastigare afslutande åtgöras.
Såsom redan är anfördt blef genom Kongl. Brefvet den 22 Januari 1858 förordnadt, att ränteförvandlingsuträkningarne, efter granskning i Kollegium, skulle till orterna återsändas med Kollegii skriftliga beslut rörande alla dervid förekomna anmärkningar, hvarefter genom Kongl. Brefvet den 10 Juni 1859 medgifvits, att, i stället derför, nya ränteförvandlingsuträkningar, upptagande de af Kollegium beslutade ändringar och rättelser, Unge i Jordeboks-kontoret upprättas och till orterna afsända^ Att genom detta medgifvande Kontorets arbete blifvit i ej obetydlig mån underlättad! herde Kollegium erkänna, men då omskrifningen af ränteförvandlingsuträk-
14 Bil. N:o 6 a. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
ningarna visat sig medtaga en allt för stor tid och nästan oafbrutet sysselsätter flera bland Kontorets tjenstepersonal, både det utgjort föremål för Kollega öfverläggningar, huruvida icke äfven denna omskrifning skulle kunna undvikas. För detta ändamål både de tjensteman, åt hvilka granskningsarbetet vore anförtrodt, fått sig anbefaldt, att uti det inkomna exemplaret af uträkningarne med rödt bläck verkställa ändring af alla de fel, som upptäcktes, och införa de rättelser, som beslutades. Denna föreskrift både allt ifrån början af innevarande år varit tillämpad och Kollegium både vid tagen kännedom af de sålunda rättade uträkningarne kommit till den öfvertygelse, att de af Kollegium beslutade ändringar och rättelser på detta sätt kunde i de flesta fall med erforderlig reda och tydlighet utmärkas till upplysning både för en framtid, huru med rån teförenklingen tillgått, och till ledning för Häradsskrifvarne vid räntornas införande i de nya jordeböclcerna. Fall kunde visserligen inträffa, då upprättandet af särskilda uträkningar blifva af nöden, såsom när hemman och lägenheter, som uti de från orterna inkomna uträkningar både ett rum, blifvit derifrån uteslutna, eller, flera hemman eller lägenheter förekomma med gemensamt åsatt ränta, hvilken ansåges höra dem emellan fördelas; men i så beskaffade fall kunde, med anmärkning derom i forvandlingsuträkningen, hänvisning gifvas till bifogad särskild! lemnad uppsats, hvad dessa hemman och lägenheter anginge.
Kollegium både visserligen icke förbisett, att genom för v andlingsutr äkningarnes omskrifning i Kontoret, den fördel vunnes, att under den tid, som i orterna åtginge för den nya jordebokens författande, Kollegium innehade ett exemplar af dessa uträkningar, hvilket, i händelse det andra skulle förkomma eller förstöras, kunde tjena till efterrättelse, men då ett dylikt försigtighetsmått icke i allmänhet funnits behöflig! eller iakttoges med en mängd andra offentliga handlingar af lika vigt med de ifrågavarande, samt de personer, i hvilkas händer förvandlingsuträkningarna måste för jordebokens upprättande öfverlemnas, tvifvelsutan egnade dem den mest omsorgsfulla vård, väl vetande att förstöringen deraf skulle förorsaka dem sj elfva i främsta rummet ett tungt arbete och stor möda, ansåg Kollegium icke, att af detta skål det vidlyftiga arbete borde fortgå, som föranleddes af omskrifningen i Jordeboks-kontoret, och då genom densammas undvikande icke allenast de yngre tjensteman eu skulle kunna med andra vig tygare göromål än renskrifning sysselsättas, utan ock mycken tid besparades för Kamererarne, hvilka, såsom ansvarige för de i Kollegium omskrifna uträkningars riktighet, måste uti kollationeringen af dessa handlingar, deri misskrifningar vore omöjliga att undvika och svåra att upptäcka, sj elfva deltaga, samt följaktligen arbete! inom Kontoret såmedelst kunde i dubbelt hänseende påskyndas, med beräkning hvaraf Kollegium jemväl angifvit tiden för detsamma^ sannolika afslutande, både Kollegium i underdånighet anhållit, att, för så vidt de af
15 Bil. N:o 6 a. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
Kollegium beslutade rättelser och ändringar i de från orterna inkomna förvandlingsuträkningar blifvit i samma uträkningar eller dervid fogade biläger med annorlunda färgad! bläck, än det vid räkningarnes upprättande begagnade, med den reda och tydlighet utmärkta, att Kollegium funne något missförstånd i afseende derå icke skäligen kunna eller höra ega rum, Jordebokskontoret måtte befrias från åliggandet att låta omskrifva sj elfva uträkningarne.
Vid detta tillfälle anhöll Kollegium att få gorå till föremål för Kongl. Maj:ts pröfning en annan fråga, hvars afgörande i den syftning Kollegium vågade föreslå, väl egentligen skulle utöfva sitt störa inflytande på jordeboksgranskningen, i den del, som ännu icke blifvit föremål för Kollega behandling, men i någon man äfven verka till förenkling vid granskningen af förvandlingsuträkningarna.
Såsom redan vore omförmäldt, hade på Kammar-kollegii förslag det beslut blifvit fattadt, att de jordeböcker, för hvilka förberedelserna nu fortginge, skulle upprättas för året 1858 och således redovisa förhållandena sådana som de voro den 1 Januari samma år, med hvilken dag tillämpning af nya mått- och vigt- samt myntsystemen äfven inträdde. Tio år, räknade från sistnämnde dag, voro snart förflutna, tre år återstodo sannolikt ännu innan jordebokens slutliga granskning kunde för något bland Rikets län företagas och flera år måste ytterligare gå förbi innan arbetet blefve fullbord adt och jordeböckerna för året 1858 färdiga. Tio år vore ännu den lagbestämda perioden för upprättande af nya jordeböcker, och ehuru, till följd af den sorgfälliga granskning de nu underkastades och den säkerhet och fullständighet, som måste deraf uppkomma, en jordebok borde för framtiden kunna utan svårighet begagnas flerdubbelt så lång tid, som hittills låtit sig gorå, så kunde det likväl icke annat än medföra störa olägenheter, om den första åtgärd, som med de färdigblifna nya jordeböckerna skulle vidtagas, vore att deri införa tillkomna förändringar för en tid af minst tretton och för de flesta län af vida flera år. Det läge föga vigt derpå, att jordeböckerna för hela riket upprättades för ett och samma år; (året 1825 vore under senare lider det enda, då sådant skeft), men vida angelägnare vore, att jordeböckerna upptoge förhållandena så nära som möjligt sådana de voro den tid de uppgjordes. Råtta terminen för deras förnyande, hvilken bestämdes deraf, huruvida de lemnade tillräckligt utrymme för behöfliga anteckningar, inträffade, allt efter som landets utveckling hastigare eller långsammare försigginge, i det ena länet tidigare, i det andra senare; och, om än jordeböckerna en gång blifvit samtidigt för alla länen upprättade, så kunde samma ordning icke allt framgent bibehållas, utan att dermed för det ena länet längre, än skäligt vore, fördröjdes, eller för det andra förr än nödigt vore påskyndades. Det blefve dessutom lättare att utan särskilda kost-
16 Bil. N:o 6 a. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
nåder få nya jordeböcker granskade, när denna granskning icke skulle på en gång för derå län företagas.
Till dessa mera allmänna skäl, Indika syntes tala derför, att de nu under arbete varande jordeböcker icke måtte blifva upprättade för en sa aflägsen tid, som den redan beslutade, både Kollegium tillagt följande omständigheter, b vilka skulle ådagalägga önskligheten deraf, att ett senare ar än 1858 för dem blefve bestämdt.
Hvad provinsen Herjeådalen beträffade, så förekomme: att kronotionden först under året 1858 bliivit fastställd till beloppet för hvarje socken samfäldt och ännu icke vore på de särskilda hemmanen fördelad; att afvittrmgen inom socknarne Hede och Tånnås icke vunnit fastställelse förr än genom Kong! Brefvet den 21 Juni 1861; samt att några af de inom provinsen verkställda skattejemlcningar och dermed i förening stående nya hemmansindelnin^ar icke ännu vore af Kollegium pröfvade, eller kunde profvas innan åtskilliga med skattejemkningen sammanhängande frågor om vissa liemmansräntors belopp blifvit i laga ordning afgärda; hvadan och enär ofvannamnde omständigheter redan medfört och än vidare komme att medföra förändring i afseende på egendomarnes så väl nummer och hemmantal, som räntor och kronotionde, en jordebok, utvisande förhållandet, sådant det var vid ingången af år 1858, skulle blifva till största delen utan gagn för framtiden.
Sedan år 1858 både äfven utkommit författningar, hvitna, sträckande sina verkningar till hela riket, måste utöfva stort inflytande på jordebok^ uppställning. Dessa författningar vore Kongl. Kungörelse!na den oO De cember 1863 och den 11 April innevarande år, genom livilka dels mjoloch sågnvarnar och dels valk- och stampverk blifvit från grundräntor befriade Att i Jordeboks-kontoret vidare anställa granskning af inkomna torvandlingsuträkningar, i hvad berörde räntor anginge, vore således numera utan allt gagn och att i de jordeböcker, som skulle upprattas, mfoia de redan afskaffade räntorna medförde icke eller någon fördel; men begge delarne måste icke destomindre ske derföre, att de nya j ordebockerna skulle utvisa förhållandena, efter hvad de vore, när året 1858 börjades. Upphalvandet af stadgandet derom skulle följaktligen äfven i forenamnda hanseenden lända till förenkling i jordeboken och tidbesparing för det Kontor, som med granskningen deraf vore sysselsatt. Men sedan af forenamnda lagenheter grundränta icke utgjordes, syntes deras upptagande i jordeboken till namn och belägenhet, — fortfarande föreskrifvet genom åberopade Kongl. Kungörelser — äfven kunna utan skada upphöra; emellan tull- och husbehofsqvarnar förefunnes numera icke någon egentlig skillnad, och enligt gifna föreskrifter utgjorde de senare, lika litet som flera andra oskattlagda
lägenheter, hvilkas tillvaro vore af jordegarnes godtfinnande beroende, fore- 6 1 mai
17 Bil. N:o 6 a. till KongI. Maj:ts Prof. N:o 1 om Statsverket 1868.
mål för anteckning i jordeboken. För den händelse emellertid en dylik anteckning, hvad tullqvarnar samt stamp- och valkverk anginge, skulle förmenas ega någon betydelse i statistiskt hänseende, och betänklighet från sådan synpunkt mota för dessa verks och inrättningars afförande ur jordeboken, så ansåg Kollegium dels att, då hvarken för underlåtenhet att fullgöra föreskriften derom att sådana anläggningar borde för anteckning i jordebok anmälas, något ansvar vore bestämdt, eller stadgande funnes meddeladt, att utrifning eller förändring deraf skulle för enahanda ändamål anmälas, blefve de upplysningar, som rörande dessa, mycken förändring underkastade, verk kunde af jordeböcker inhemtas, ingalunda tillförlitliga; och dels i öfrig!, att de årligen upprättade bevillningstaxeringslängderna, hvaruti omförmälda verk upptoges, bättre än jordeböcker, de der endast med längre mellantider förnyades, lämpade sig till insamlande af statistiska uppgifter af donna beskaffenhet.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hade Kollegium i underdånighet föreslagit, dels
att Kongl. Maj:t täcktes förordna, att de påbjudna nya jordeböckerna icke skulle upprättas för året 1858, utan upptaga förhållandet sådant det befunnes den 1 Januari det år, den slutliga granskningen deraf i Kammarkollegium tog sig början, för hvithet fall, derest årliga jordeboksförändringsextrakter icke vederbörligen inkommit, eller de, som blifvit afgifna, icke funnes tillfyllest upplysande, på Kollegium skulle bero, att erforderliga uppgifter ifrån orterna infordra; dels
att de i Kongl. Kungörelserna den 30 December 1863 och den 11 April innevarande år lemnade föreskrifter om införande i jordeböckerna af mjöl- och sågqvarnar samt valk- och stampverk måtte förklaras till afl vidare kraft och verkan förfalla.
Slutligen hade Kollegium i afseende på dispositionen och fördelningen af det för Jordeboks-kontoret anvisade anslag gjort följande underdåniga framställning:
Af detta anslag, utgörande 24,700 riksdaler, utginge, såsom arvode, enligt Kongl. Brefvet den 22 Januari 1858:
till Chefen............................R:dr 4,500: —
till 3 Kamererare å 3,500 B:dr................ „ 10,500: —
och till 6 Revisorer å 1,000 R:dr.............. „ 6,000: —
enligt Kongl. Brefvet af den 26 Oktober samma år till
Notarien.......................... „ 2,200: —
Transport 23,200: —
Bill. till Riksd. Prof. 1868. 1 Sami. 1 Afd. 8
18 Bil. N:o 6 a. till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1868.
Transport 23,200: —
samt enligt Kongl. trefven den 10 Juni 1859 och den 23 November 1860 till extra biträden inom Kontoret återstående........................ . R:dr 1,500: —
R:dr 24,700: —
Beträffande de belopp, som vore anslagna åt Chefen, Kamererare!!, Notarien samt extra biträden, ansåg Kollegium sig icke nu böra ifrågasätta någon mera genomgripande förändring, utbedjande sig dock att framdeles i afseende derå särskild! få inkomma med den eller de framställningar, hvartill omständigheterna kunde föranleda, hvaremot, så vidt anginge dispositionen af de 6,000 riksdaler, Indika för bestridande af revisorsgöromålen vore anvisade, stadgandet af andra grunder än de nu gällande skulle enligt Kollegii åsigt blifva af gagn.
För den händelse Kongl. Näjd täcktes lemna Sitt nådiga bifall till hvad Kollegium hemställt rörande det sätt, hvarpå kännedom om de af Kollegium vid granskning af förvandlingsuträkningarne fattade beslut skulle kunna för framtiden vederbörande meddelas, blefve en del af de yngre tjenstemännen ledig att användas vid mera maktpåliggande arbeten inom Kontoret, med den följd, att granskningen af förvandlingsuträkningarne kunde samtidigt fortgå icke allenast på tre afdelningar, såsom nu vore förhållandet, utan på fyra och någon gång torde hända på förn; i hvithet fall likväl ett högre belopp, än det nuvarande revisorsarvodet, borde tillerkännas dem bland revisorer!!-;, hvilka erhöllo eu tjenstgöring liknande Ivamererarnes. En sådan anordning, vigtig och behöflig för påskyndandet af granskningen af förvandlingsuträkningarne, skulle och blifva nyttig såsom beredande en lättare öfvergång till den förändrade arbetsfördelning, som måste införas, när framdeles jordeböckerna klofve föremål för behandling, en förändring som betingades deraf, att göromålen, såsom Minera hufvudsakligen bestående i granskning af egendomarnes oförmedlade hemmantal, rustnings- och roteringsskyldighet samt anordningar och öfriga anteckningar, blefve af beskaffenhet att, med fa undantag, lemna rum för en nästan sjelfständig verksamhet af alla dem, som dermed komme att sysselsättas. Då någon förhöjning i det till Jordebokskontoret utgående anslag ej torde kunna ifrågasättas, samt då antalet af revisors- och extra biträden, om det än till följd af det föreslagna nya expeditionssättet borde på hvarje särskild afdelning nedsättas till mindre än tre såsom det nu utgör, ändock med hänseende dertill, att afdelningarna skulle blifva flera, icke kunde på det hela särdeles minskas, ansåg Kollegium för det närvarande icke något annat eller bättre sätt för beredande af de medel, som för arbetets utställande på flera afdelningar erfordrades, än att ledig-
jBil. N:o 6 a. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868. 19
blifvande revisorsbeställnin gar icke vidare varda tillsatta, utan de lör desamma nu afsedda arvodesbelopp till en del ansloges åt dem, som till följd af högre tjenstgöring borde erhålla tillökning i inkomster och till återstående delen användas till årliga gratifikationer, lägre än de nuvarande revisorsarvodena, åt de extra biträden, Kollegium kunde finna nödigt att ytterligare antaga för bestridande af de till revisorsbefattningarna nu hörande göromål; och Kollegium ansåg sig desto heldre höra till Kongl. Maj:ts pröfning hemställa detta förslag, som, på samma gång granskningsarbetet borde i väsentlig mån derigenom påskyndas utan att förlora i noggrannhet och pålitlighet, eu dylik anordning syntes höra blifva till vinst äfven för dem, som med revisorsgöromålen sysselsattes. Revisorerne åtnjöto väl för det närvarande lika inkomster med de yngre Kammarskrifvarne, men då anslaget till Jordebokskontoret icke af Riksdagen beviljades för mer än ett år i sender och Revisorerne i ölrigt af Kollegium endast erhölle förordnande att befattningarna tills vidare bestrida, så måste icke allenast detta förordnande upphöra om anslaget indroges, utan det kunde tvifvelsutan äfven af Kollegium, när giltiga skäl dertill förekomma, varda återkalla!!!. Fastän Revisorerne således innehade sina befattningar med vida mindre säkerhet än de på ordinarie stat uppförde tjänstemännen, och ehuru Kollegium funnit sig nödsakadt fastställa den dagliga arbetstiden för dem till så många timmar, att de icke tillika kunde skota annan befattning, både väl vid inträffad ledighet sökande till dessa, med hänseende till nämnda omständigheter icke särdeles eftersträfvansvärda, befattningar ej saknats. Den inkomst som dermed vore förenad hade utgjort en mäktig lockelse, men snart hade de tillförordnade Revisorerne måst inse, att de för stundens fördel offrat väl mycket af framtidens förhoppningar. De hade gemenligen icke underlåtit att, så snart ske kunnat, för vinnande af en bättre betryggad utkomst anmäla sig såsom sökande till andra tjcastor, men då de för bestridande af sina göromål i Jordebokskontoret måst afhålla sig från tjenstgöring annorstädes och dessa göromål icke vore af beskaffenhet att i synnerligt mått öka de kammerala insigterna och skickligheten i annat hänseende, än som för bestridande af häradsskrifvarebeställningar erfordrades, samt till dylika ledigblifna befattningar åter sällan saknats sökande, som af de lokala auktoriteterna varit kända och på sådan grund förordade, så hade Revisorerne icke ofta fått emotse en uppfyllelse af sina önskningar. Dessa befattningar försatte följaktligen sina innehafvare, hvad utsigten till framtida utkomst och befordran anginge, i en ställning, desto mera bekymmersam, som redan nu höjdes röster, de der påyrkade Jordeboks-kontorets upphörande, och Kollegium, som icke med likgiltighet kunnat erfara ett sådant förhållande, ansåg bästa botemedlet deremot vara, att de, hvilka sysselsattes med underordnade göromål i Jordebokskontoret, icke lockades och tvingades att så uteslutande deråt egna sig, att
Ang. en i Jordebokskontorel ledigblifven Kamér erai'eb ef ältning.
20 Bil. N:o 6 a. till Kowjl. Maj:ts Prof. N:o 1 om Statsverket 186'81
de saknade allt tillfälle att samtidigt tjenstgöra i andra embetsverk och såmedelst bereda sig både en mera mångsidig erfarenhet och skicklighet och bättre utsigter till fortkomst, än Jordeboks-kontoret hade att erbjuda. För sådant ändamål funne Kollegium för sin del det i allmänhet vara lämpligt, att de göromål, som af Revisorerne vanligen bestriddes, varda fördelade mellan flere personer med mera inskränkt arbetstid för en hvar bland dem, än nu egde rum. För de tjenstgörande vore fördelarne af en sådan anordning härofvan angifna, och för den minskning i arvodesbeloppet, som af de färre arbetstimmarne måste blifva en följd, skulle de sannolikt kunna på annat sätt förskaffa sig ersättning. För Jordeboks-kontoret borde förändringen icke blifva till skada, enär derigenom flere af de bättre begåfvade extra ordinarie tjensteman, som i Kollegium eller andra embetsverk vore anställde, tvifvelsutan skulle för ernående af den dermed förenade inkomst önska af sin tid dagligen egna några timmar åt Kontorets arbeten, hvilka såmedelst antagligen skulle med icke mindre skicklighet och noggrannhet än nu, men säkerligen med ett af bekymmer och farhåga för framtiden mindre tryckt sinne, blifva utförda.
På grund häraf hade Kollegium underdånigst anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes medgifva, att vid inträffande ledighet af revisorsbefattningar inom Jordeboks-kontoret, desamma måtte af Kollegium, när så lämpligt funnes, lemnas otillsatta, och att de till arvoden derför afsedda medel finge af Kollegium, på sätt tjenligast pröfvades, till befordrande af gör om ålens gång inom Kontoret, användas.
Vid Kammar-kollegii berörda underdåniga skrifvelse var bifogadt utdrag af det vid ärendets föredragning i Kollegium förda protokoll, hvaraf inhemtades, att från Kollega beslut i vissa delar skiljaktig mening yttrats af två utaf Kollega ledamöter Kammarråden Falkman och Fehr.
I sammanhang med föredragningen af detta mål anmälde Departementschefen i underdånighet:
Kammar-kollegii underdåniga skrifvelse af den 20 sistlidne September, deruti Kollegium tillkännagifvit, att sedan Kongl. Maj:t i nådigt Bref af den 22 Januari 1858 anbefallt Kammar-kollegium, att när Kamererarebefattning i Jordeboks-kontoret vore ledig, lemna hugade sökande tillfälle att inom förelagd kort tid sig anmäla, hade, till underdånig åtlydnad häraf och efter det tillförordnade Kameraren i nämnde Kontor F. M. Sivard den 7 nästliden Augusti blifvit i nåder befordrad till Kamererare i Kollegii Tredje Provinskontor, Kollegium låtit i Post- och Inrikes Tidningar tre gånger införa Kungörelse med underrättelse, att en hvar, som önskade erhålla Kongl. Maj:ts nådiga förordnande att förstberörde kamererare-beställning tills vidare bestrida, borde före klockan tolf på trettionde dagen efter det kungörelsen vore i Tidningen första gången införd, hvill;et egde rum den 12 i sistnämnde
Bil. N:o 6 a. till Kongl. Maj ds Prop. N:o 1 om Statsverket 1868. 21
månad, till Kollegium ingifva sin till Kongl. Maj:t ställda, af behörig tjensteförteckning åtföljda ansökning; och då Kollegium nu i underdånighet öfverlemnat de i sådant afseende inkomna ansökningar med dertill hörande hand lingar, hade Kollegium anfört:
Uti underdånig skrifvelse den 13 sistlidne September, både Kollegium till;; fyrk t, att Jordeboks-kontoret måtte varda befriadt från åliggandet att låta omskrifva de derstädes granskade ränteförvandlingsuträkningarne. Då alltid tre, och tidtals än flere bland de yngre tjenstemännen dermed sysselsattes, sa skulle, i händelse af bifall till detta förslag, en del af de underordnade, sa vidt de dertill hade förmåga, kunna vid mera maktpåliggande göromål i Kontoret användas, dock under förutsättning af någon förhöjning i arvodet, och pa sådan! sätt skulle arbetet kunna på flera afdelningar, än nu, samtidigt fortgå, och följaktligen, i öfverensstämmelse med af Riksdagen yttrad önskan, påskyndas. Förberedande af tillgång till de ökade arvodesbeloppen, hade Kollegium i förenämnda underdåniga skrifvelse anhållit, att revisorsbefattmngar inom Kontoret måtte vid inträffande ledighet af Kollegium, när så lämpligt funnes, Finnas otillsatta och de till arvoden derför afsedda medel af Kollegium disponeras. Någon så beskaffad beställning vore dock icke nu ledig, och det kunde icke förutses när dylik ledighet inträffade. Det afsedda ändamålet torde således på någon tid icke kunna på detta sätt vinnas. Men om den tillåtelse, som i afseende på revisorsbefattningar blifvit begärd, utsträcktes till den nu lediga kamererarebeställningen, så kunde detta måHcke allenast uppnås genast, utan ock fullständigare, än om det måste sökas endast på den förut angifna vägen.
För det närvarande vore två bland revisorerne, under närmare tillsyn af Kontorets chef, sysselsatta med kamereraregöromål, och en lika åtgärd torde framdeles kunna vidtagas äfven med andra revisorer. På detta sätt bildades inom Kontoret ämnen till kamererarebeställningarna, och om än granskningsarbetet måste för dem, likasom för hvarje annan derför förut främmande, till en början fortskrida mera långsamt, så vore dock att beräkna, att i mån som vana . och erfarenhet förvärfvats, en större skyndsamhet, allt i förening med tillbörlig noggrannhet, skulle vinnas; och då revisorerne redan vore skyldige att odeladt egna sin tid åt Jordeboks-kontoret, kunde de, fastän förrättandet af kamereraregöroinål, såsom af ansvarigare beskaffenhet än revisorsbestyren, rättvisligen herde bringa tjensteman eu en högre inkomst, än som revisorerne bestodes, ändock atnöjas med ett arvode lägre, än nuvarande kamererare-aflöningen. Det lediga kamererare-arvodet, 3,500 riksdaler, skulle enligt Kollega förmenande kunna förslå till att lemna åtminstone två med kamereraregöromål sysselsatte revisorer nöjaktig förhöjning i deras inkomster och ändock bereda något öfverskott till gratifikationer åt extra biträden, och, om så ordnades, kunde jordeboksgranskningen verkställas på fyra eller fem
22 Bil. N:o 6 a. till Kong!.. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
afdelningar i stället för tre, till ett ej obetydligt påskyndande af arbetet. Kollegium vore icke i tillfälle att nu föreslå antalet af de revisorer, hvilka på detta sätt skulle användas, eller dem, åt hvilka ett sådant uppdrag företrädesvis kunde lemnas, ej eller det tillrikta arvodesbelopp, som borde en hvar af dem tilldelas. Någon tids, med tillämpning af en dylik anordning vunnen, erfarenhet fordrades, och det skulle ändock blifva svårt, att derutinnan framlägga ett förslag, som för en längre tid vore fullt tjenligt, enär, om än personernas lämplighet snart nog skulle kunna utrönas, antalet af dem, som kunde dertill användas, berodde af omständigheterna, och, likasom arvodesbeloppen, kunde vara förändring underkastadt. Hvad de sednare eller arvodesbeloppen anginge, vore det, enligt Kollegii åsigt, icke allenast under den första tjänstgöringstiden, som de må bestämmas lägre än det belopp, som af de äldre, mera erfarne och i arbetet väl invande kamererarne nu uppbures, utan de syntes äfven framgent kunna, om behofvet så kräfde, för en eller annan hållas under detta belopp, och sådant, dels af den anledning, att det inom Kollegium ej vore ovanligt att, af i samma grad tjenstgörande, de yngre Unge nöjas med lägre lön än de äldre, samt kamererarebefattningarne i Jordebokskontörel för öfrig! motsvarade ej allenast kamererare- utan äfven kammarförvandttjensterna i Provins-kontoren, dels ock på den grund, att då sednare delen af jordeboksgranskningen skulle företagas, och de hosta tjenstemännen komme att utöfva en mera sjelfständig verksamhet och på eget ansvar utföra granskningen, svårligen kunde för dem alla ifrågasättas en aflöning, motsvarande den, som för Kamererare!! nu vore beräknad.
Af dessa skäl och med anmälan, att den rättighet Kollegium enligt instruktion egde att lemna kammarskrifvare uppdrag att på eget ansvar utöfva göromål, egentligen tillhörande kamererarne, äfven i hvad revisorer^ anginge, ansetts tillkomma Kollegium och blifvit af detsamma olefvad, hade Kollegium hemställt, det Kongl. Näjd måtte lemna den nu lediga kamererare^ ensten i Jordeboks-kontoret tills vidare obesatt, samt tillåta att det derför afsedda arvodesbelopp användes för befordrande på ändamålsenligaste sätt af göromålens gång inom Kontoret, dels och i främsta rummel till arvode!! för revisorer, som kunde undfå Kollegii förordnande att förrätta kamereraregöromål, och dels till gratifikationer åt extra biträden, hvilkas antagande kunde blifva af behofvet påkalladt.
Äfven från Kammar-kollegii beslut i donna fråga hade, på sätt af ett Kollegii underdåniga skrifvelse bifogad t protokollsutdrag inhemtades, skiljaktig mening blifvit yttrad af Kammarråden Falkman och Fehr.
Statsrådet tillstyrkte i underdånighet, det Kongl. Näjd behagade dels, i öfverensstämmelse med Kammar-kollegii underdåniga hemställan, i nåder besluta, att, uti nådig Proposition till instundande Riksdag, skulle äskas, att det
Bil. N:o 6 a. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868. 23
för ar 1868 till arvoden åt Jordeboks-kontorets tjensteman å Riksgälds-kontoret anvisade anslag, 24,700 riksdaler riksmynt, måtte jemväl för år 1869 utgå, dels ock till hvad Kammar-kollegium i {ifrigt, uti dessa två skrivelser, hemställt och föreslagit, lemna nådigt bifall.---
Hans Näjd Konungen behagade i nåder bifalla hvad Statsrådet sålunda hemställt.
Ex. Protocollo
Mild Slög Lundgren.
Bil. N:o 6 b. till Kongl, Maj:ts Prof. N:o 1 om Statsverket 1868.
1 Utdrag af Protokollet öfver Finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 4 Januari 1868.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer, Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena, Grefve
Manderström, samt
Statsråden, Herr Grefve von Plåten, Friherre af Ugglas, Lagerstråle,
Bredberg,
Thulstrup,
Carlson,
von Ehrenheim och Abelin.
Chefen för Finans-departementet Statsrådet Friherre af Ugglas anhöll i underdånighet att få underställa Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning de delar af Statsregleringen vid nu instundande Riksdag, hvilka tillhöra nämnda Departements föredragning, och anmälde i sådant afseende, hvad först anginge beräkningen af Statsverkets tillgångar för de behof, som vid berörda Statsreglering herde fyllas, att uti den Berättelse om Statsverkets tillstånd och förvaltning, som Stats-kontoret den 15 nästlidne November afgifvit och hvilken, i hvad densamma rörde anslagen under 2:a, De, 5:e, 6:e och 8:e Hufvudtitlarne, särskild! delgifvits vederbörande Departements-Chefer, Statsverkets inkomster för år 1869 och intilldess ny Statsreglering vidtager ansetts höra, med bibehållande för deribland ingående spaning! af det ända sedan 1856—58 årens Riksdag antagna förslagspriset, 2 R:dr kubikfoten, beräknas på följande sätt, nemligen:
Bih. till Riksd. Prof. 1868. 1 Samt. 1 Afl.
o
Bil. N:o 6 b. till Kongl. May.ts Prof. N:o l om Statsverket 1868.
Ordinarie inkomster.
l:o. Ordinarie räntan blef, såvidt densamma vore indelt på vissa embets- och tjensteman, stater och inrättningar, vid 1867 års Riksdag upptagen till R:mt R:dr 2,671,300.
Härifrån borde likväl nu afdrag ega rum för:
a) Värdet af åtskilliga under Sjunde Hufvudtitelns an-
slag till Postverket uppförda indelta räntor, hvilka, i följd af flera posthemmans befriande från postföringsskyMighet, numera ingingo till Statsverket............ 330: 50.
b) Värdet af sådane under samma Hufvud-
titels anslag till Jägeristaten inbegripna indelningar, som, i följd af jägeri!]enstemäns eller betjentes afgång från sina platser, blifvit indragna ........................ 496: —
c) Skarprättare^ i Gfefleborgs län å Allmänna Indragningsstaten uppförda lön, hvilken, sedan innehafvaren af donna befattning numera aflidit, hädanefter enligt Nådig föreskrift komme
att Statsverket besparas.............. 126: —
d) Värdet af de afskrifna indelta räntor af mjöl- och sågqvarnar, för hvilka sedan senaste Riksdag godtgörelse blifvit vederbörande indelningshafvare på grund af Kongl. Kungörelsen den 30 December 1863 tillerkänd. Dessa räntor utgjorde enligt en vid Stats-kontorets Berättelse fogad särskild förteckning tillsammans 267 R:dr 4 öre i penningar, 300 kub.-fot 9 kannor spanmål samt 1 centner 34,5 tf smör och hade, sedan deruti ingående qvantitet smör, i likhet med hvad i enahanda fall vid senaste Riksdag egde rum, blifvit enligt de för räntors förvandling i Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855 föreskrifna grunder omsatt i spanmål af de sädesslag, hvaraf ortens tionde består, dervid, till undvikande af rubbning i det kontanta penningebeloppet, bråk af kannetal jemnats till hela kannor, funnits motsvara 332 kub.-fot 3 kannor spanmål och 267 R:dr 4 Öre i penningar, hvadan
Transport 952: 50.
3 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
Transport 952: 50.
värdet af samma räntor, med beräkning af spanmålen till 2 R:dr kub. foten, utförts med .... 931: 64.
e) Värdet af» de å Sjette Hufvudtitelns anslag till Landstaterna i Länen uppförda räntor af sådana landstatsboställen, från hvilka innehafvarne afstått mot åtnjutande af dem för sådant fall tillerkänd boställs- och hyresersättning, hvarefter boställena för Statsverkets räkning utarrenderats....................... 617:41.
Summa Runt R:dr 2,501: 55.
Och skulle, sedan dessa 2,501 R:dr 55 öre frånräknats ofvanberörda belopp 2,671,300 R:dr, ifrågavarande inkomsttitel följaktligen i jemnad summa utgöra............... 2,668,800: —
Den till Statsverket ingående eller Kronan behållna delen af ordinarie räntan, hvilken vid 1867 års Riksdag, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad densamma år 1864 enligt räkenskaperna verkligen utgjort, beräknades till 2,013,700 R:dr, hade år 1865 icke inbringa! mera än....................... 1,996,568: —
Till denna summa ansåg Stats-kontoret likväl nu böra läggas:
dels det belopp, hvartill under sistnämnda år uppgått Chefslönen vid f. d. Adelsfane-Regemcntet och den för Landshöfdingen i Wester- Norrlands Län till utgående af Ordinarie räntan förut uppförda aflöning, hvilka båda i öfverensstämmelse med beslut vid 1865—66 års Riksdag blifvit från och med år 1867 till Statsverket indragna .................. 20,569: —
och dels den ersättning, som från åtskilliga hemman i Christianstads Län utgjordes för upphörd hoveri eller dagsverksskyldighet till de såsom boställen anslagna kungsgårdar inom Länet, hvilken afgift förut tagits till uppbörd under inkomsttiteln Extra medel och uppbörder, men, jemlik! de i sammanhang med skatteförenklingen
Transport 2,017,137:— 2,668,800: —
4 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
Transport 2,017,137: — 2,668,800: — meddelade föreskrifter, rätteligen borde debiteras och redovisas såsom behållen ordinarie ränta 7,419: —
Tillhopa 2,024,556: —
Härifrån borde deremot afdragas räntorna af Valk- och Stampverk, Indika från och med innevarande år icke vidare utgjordes, och, sammanräknade uppgående till 7 kubikfot 5,6 kannor spanmål och 353 R:dr 17 öre i penningar, samtliga varit Kronan behållna med undantag af ett mindre, ej till siffran känd!, belopp, som vore indelt på rustningsstammen N:o 77 vid Skånska Dragon-regementet; och ansågs, med iakttagande af detta afdrag, den till Statsverket ingående delen af ordinarie räntan kunna beräknas i jemnad summa till 2,024,000: —
2:o. Tiondespanmålen.
Den indelta Tiondespanmålen beräknades vid 1867 års Riksdag till 653,010 kubikfot med ett värde af 1,306,020 R:dr.
Från nämnde spanmålsbelopp .... kub.-fot 653,010 borde dock nu afräknas:
a) Den under Sjunde Ilufvudtitelns anslag till Postverket uppförda indelta spanmål, som enligt Kammar'-kollega utslag den 6 Mars 1866 numera inginge till Statsverket ...............kub.-fot 37,8.
I) Den spanmål, som af samma hufvudtitels anslag till Tiondeprofvare icke vidare för ändamålet disponerades 538,6.
c) Sådan behaglig tids förlänings-
spanmål, som, på grund oaf särskilda nådiga Bref, blifvit från Åttonde Hufvudtitelns anslag till Kleresistaten indragen till Statsverket.........191,9.
d) Under nyssnämnda hufvudtitels anslag till Elementarläroverken för en kollega vid Skenninge skola uppförd spanmål, som enligt Kongl.
Brefvet den 10 Juli 1846 numera inginge till Statsverket.........143,9.
Transport 912,2 kft. 653,010 4,692,800: —
5 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj ds Prof. N:o 1 om Statsverket 1868.
Transport 912,2 kft. 653,010 4,692,800: —
e) Den spannmål, som under samma hufvudtitels anslag till Pedagogier och Folkskolor vore uppförd för f. d. pedagogien i Hofva församling, men enligt Kong]. Brefvet den 20 Maj 1859 numera blifvit indragen till Statsverket 56,6. 968,s.
Efter afdrag af detta belopp skulle den
indelta Tiondespanmålen utgöra........kft. 652,041,2.
och ansågs följaktligen höra i den nya Riks-staten upptagas i jemnadt tal till 652,040 kubikfot med ett värde af .... 1,304,080: —
Den Kronan behållna Tiondespanmålen, som vid 1867 års Riksdag beräknades till kub.-fot 150,000 värde 300,000. hade utgjort:
år 1863 ........... „ 147,029 „ 332,626.
„ 1864 ........... „ 150,026 „ 335,508.
„ 1865 ........... „ 149,954 „ 329,412.
eller i medeltal....... „ 149,003 „ 332,515.
och ansågs, ehuru för sistnämnda år spanmålsbeloppet något nedgått, likväl kunna, nu likasom vid nästlidna Riksdag, be-
räknas till jemna 150,000 kubikfot med värde........ 300,000: —
3:o. Tiondespanmålslösen efter bestämda pris, hvilken vid de båda senaste Riksdagarne uppförts till 6,800 R:dr och under åren 1863—1865 i medeltal utgjort 6,800 R:dr 46 öre, syntes alltså höra bibehållas vid förstnämnda belopp..... 6,800: —
4:o. Arrendemedel af Kungsgårdar och andra kronolägenheter hade uppgått:
Spanmål.
Penningar. Kubikfot. Värde.
år 1863 till........ 68,370. 142,032. 298,163.
„ 1864 „........ 56,277. 142,817. 254,615.
„ 1865 „........ 69,385. 153,870. 296,045.
I följd af indragna landsstatsboställens utarrendering hade donna inkomst under de senare'åren varit i stigande och ansågs icke höra antagas till mindre belopp än hvad densamma
Penningar. Spanmål.
. . . ■ ■ ■ R:dr 69,385, kft. 153,870._
Transport R:dr 69,385, kft. 153,870. 6,303,680: -
utgjort år 1865
6 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
Transport R:dr 69,385, kft. 153,870. med tillägg af arrendeafgifterna för åtskilliga indragna och utarrenderade landsstadsboställen..... 600, „ 8,636.
tillsammans R:dr 69,985, kft. 162,506. ehuruväl afdrag borde ega rum: dels för arrendet af kronosäteriet Ölstorp N:o 1 om Ett mantal i Osterbitterna socken, Raske härad och Skaraborgs län, hvilket hemman blifvit för skatterättsfordran
afträdt till enskild man...... „ ___ , 337.
och dels för arrendet af Nyq varas gamla bro, hvilket ej vidare utginge, sedan enligt medgifvande af 1867 års Riksdag arrendekontraktet blifvit upphäfdt ........ „ 345, „--
6,303,680: -
' hvarefter återstode R:dr 69,640, kft. 162,169.
Och hade Stats-kontoret beräknat donna inkomst till
i jemna tal: penningar...........R:dr 70,000: —
spann)ål: 162,000 kubikfot å 2 R:dr 324,000: —
vid senaste Riksdag till 17,000 R:dr, men hade utgjort:
år 1863 .................R:dr 19,843: —
» 1864 ................. „ 16,797: —
och „ 1865 ................. „ 20,336: —
eller i medeltal för dessa 3 år........ „ 18,992: —
och ansågs derföre nu kunna upptagas till..........
6:0. Kopparräntan uppskattades vid 1865—1866 årens Riksdag till 1,100 centner å 69 R:dr...... 75,900: —
och vid 1867 års Riksdag till 1,150 c:r å 61 R:dr 70,150: — Denna inkomst hade val utgjort:
Centner. Försäljningsvärde.
år 1863 .............. 1,277. 87,303: —
*> 1864 .............. 1,169. 84,222: —
. 1865 .............. 1,283. 76,859: —
eller i medeltal för nämnde 3 år . . . 1,243. 82,795: —
men, då priset för den koppar, som under 1866 och 1867 försålts för Statsverkets räkning, icke obetydligt understigit
394,000: —
18,000: —
Transport 6,715,680: —
Bil. N:o 6 b. till Kong!.. Maj:ts Prof. N:o 1 om Statsverket. 1868.
Transport 6,715,680:
de vid senaste båda statsreglering^' antagna medelpris, syntes Kopparräntan nu böra beräknas efter ett medelpris af allenast 57 R:dr samt följaktligen för 1,200 centner upptagas till . . 68,400:
7:o. Tiondetackjernet. Inkomsten häraf, som 1867 beräknades till 16,500 centner efter 2 R:dr 50 öre eller 41,250 R:dr, hade utgjort:1
år 1863 .............centner 16,132 värde 39,086.
„ 1864 ............. „ 19,076 „ 47,318.
„ 1865 ............. , 17,517 , 43,228.
och således i medeltal..... T 17,575 , 43,211.
motsvarande 2 R:dr 46 öre för centnern.
Då emellertid någon nedsättning i beloppet af donna tionde, enligt Stats-kontorets åsigt, vore att emotse till följd af Rikets Ständers vid 1865—1866 årens riksdag meddelade förklarande, att sådana på senare tider inom bergslag nyanlagda masugnar, Indika icke åtnjöto några särskilda privilegier eller haft något hyttelag sig tillslaget, skola i beskattning anses likställiga med masugnar utom bergslag, Indika redan vid 1859 —1860 årens Riksdag befriades från utgörande af tiondetackjern, hade Stats-kontoret funnit sig icke höra upptaga förevarande inkomst till mera än 16,500 centner
å 2 R:dr 40 öre eller...................... 39,600:
8:o. Svafvelbrukstionden antogs 1867 till endast 2,700 R:dr, men hade utgjort:
år 1863 ......'..................3,731: —
„ 1864 ........................ 2,833: —
„ 1865 ........................ 3,085: —
eller i medeltal för dessa 3 år...........3,216: —
och ansågs följaktligen nu kunna beräknas till........ 3,000:
9:o. Mantalspenningarne, som före år 1864 erlades med 40 öre för person, men från och med nämnde år för qvinna nedsattes till hälften eller 20 öre, hade derefter inbringat :
år 1864 ...................... 574,491: -
, 1865 ...................... 579,160: —
och ansågos nu kunna uppföras till samma belopp, som vid
senaste Riksdag beräknades, eller. . .............. 600,000:
Transport 7,426,680:
8 Bil. N:o 6 b, till Kongl. Maj-.ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
Transport 7,426,680: —
10:o. Bötesmedlen beräknades, innan den nya Strafflagen trädde i verksamhet, till 90,000 R:dr. Vid 1865—1866 årens riksdag, då ett förslagsanslag af 250,000 R:dr å Andra Hufvudtiteln uppfördes till ersättning åt personer, menigheter eller allmänna inrättningar för dem genom nämnda lags införande frångångna bötesandelar, antogs inkomsten komma att ökas med motsvarande belopp och alltså uppgå till 340,000 Rdr. Detta beräknade inkomstbelopp nedsätta till 300,000 Rdr af nästlidna års Riksdag, hvilken bestämde berörda förslagsanslag till blott 160,000 Rdr, och följaktligen antog inkomsten skola uppgå till 140,000 Rdr mera än ersättningen.
Då var emellertid någon erfarenhet ännu icke vunnen, om och i hvad man förhöjning i bötesmedlen egt rum till följd af den nya Strafflagens tillämpning. Numera funnes dock en sådan erfarenhet så till vida, att dels Rikshufvudboken för år 1865 utvisade, att ifrågavarande inkomst under nämnda år, det första af den nya lagens tillämpning, uppgått till allenast 161,696 Rdr och dels ett på grund af 1866 års summariska räkningar i Stats-kontoret upprättad! sammandrag öfver Kronans behållna bötesandelar för sistnämnda år gåfve vid handen, att dessa utgjort obetydligt mera eller 163,795 Rdr.
Vid sådant förhållande faun Stats-kontoret en betydlig nedsättning i beräkningen af förevarande inkomst vara nödig och föreslog att nu upptaga densamma till allenast........ 160,000: —
ll:o. Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål, som vore bestämd att utgå:
till och med år 1871 enligt Rikets Ständers beslut den 5 Maj 1841:
Vid Lif-regementet för 500 nummer å 47,25 kubikfot med.......................kub.-fot 23,625.
Vid Smålands Dragoner för 500 nummer å 44,1 kubikfot med........... „ 22,050.
samt till och med år 1870 enligt Kongl.
Refvel den 8 Augusti 1844:
Vid f. d. Östgöta Kavalleri för 1,000 nummer å 47,25 kubikfot med........ „ 47,250.
Vid f. d. Westgöta Dragoner för 1,000 nummer, äfvenledes å 47,25 kubikfot med. . „ 47,250.
Tillsammans kub.-fot 140,175.
Transport 7,586,680: —
9 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. A:o 1 om Statsverket 1868.
Transport
Denna inkomst hade utgjort:
år 1863 ...................R:dr 317,412: —
. 1864 ................... „ 302,558: —
» 1865 .............. „ 298,978: —
hvaraf medium vore............. „ 306,316: —
Som emellertid ifrågavarande spanmål icke under instundande statsreglering vore underkastad någon rubbning, hade den af Stats-kontoret fortfarande likasom 1867 uppförts till 140,175 kubikfot å 2 R:dr.................
12:o. Tillfälliga rotevakans-afgifter, hvilka upprått:
år 1863 ..................till R:dr 8,346: —
„ 1864 .................... „ 8,028: —
. 1865 .................. „ „ 6,641: -
eller i medeltal för dessa 3 år * 7,672: —
och ansågs derföre höra fortfarande, likasom i Riks-staten för innevarande år, beräknas till..................
f 3:o. Vakans-afgifter af nyr oter ad jord hade utgjort:
år 1863 ....................R:dr 63,885: —
1864 ...................... 71,889: —
„ 1865 .................... „ 75,105: —
och som medium häraf vore ........ „ 70,293: —
antogs donna inkomst, hvilken 1867 beräknades till allenast
65.000 R:dr, nu kunna uppföras med ökadt belopp af åtminstone
14:o. Botevakansafgift af utsokne frälsehemman i Halland beräknades vid de begge senaste Statsregleringarne till
18.000 R:dr, men hade inbringat:
år 1863 ....................R:dr 18,251: —
1864 .................... „ 20,299: —
„ 1865 . . . . ................ „ 21,900: -
eller i medeltal för dessa 3 år....... „ 20,150:
samt ansågs med afseende derå och då inkomsten visat sig vara i stigande nu höra upptagas till.............
15:o. Trosspassevolans-afgiften hade i medeltal för åren 1863, 1864 och 1865 uppgått till 26,521 R:dr årligen och beräknades derföre donna föga föränderliga inkomst nu likasom vid de 2 senaste statsregleringarne till........
Transport
7,586,680: -
280,350: -
7,500: —
68,000: —
20,000: -
26,500: - 7,989,030: — 2
Bill. till Riksd. Prot. 1868. 1 Samt. 1 Afd.
10 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj ds Frop. N:o 1 om Statsverket 1868:
\
Transport 7,989,030:
16:o. Båtmansvakans-afgiften, hvilken utgjort:
år 1863 ...................- R:dr 60,724: -
„ 1864 ...................... 61,394: -
„ 1865 .................... « 60,194: —
eller i medeltal................ „ 60,771: —-
ansågs följaktligen höra, i öfverensstämmelse med hvad vid de två senaste statsreglering^'^ egt rum, upptagas till . . .
17:o. Kontrollstämpelmedel beräknades vid 1865 — 1866
årens Riksdag
till 20,000 R:dr, och vid Riksdagen 1867
till
ar
19,000 R:dr. De hade enligt räkenskaperna utgjort:
1863 ....................R:dr
„ 1864 .................... ,
„ 1865 ......................
Ehuru medium häraf vore.......... „
ansågs likväl ifrågavarande inkomst, enär den i fallande, icke höra beräknas högre än till . .
20,646
18,782
18,243
19,224
visat sig vara
18:o. Fyr- och B åkmedel. Donna inkomst, som före
551,375 „ 667,561
„ 703,107
„ 640,681
April 1867
60,000:
18,000:
senaste Riksdag kallades "Råk- och Lotsmedel", beräknades vid båda de senaste statsreglering'^^ till 600,000 R:dr och hade inbringat:
år 1864 ...................R:dr
„ 1865 ................... *
„ 1866 n
eller i medeltal...............
Ehuru genom Kongl. Kungörelsen den 11 April 1867 lindring i fyr- och båkafgiften blifvit i viss mån in ed gifven, hvartill komme, att enligt Kongl. Kungörelsen den 27 November 1866 den särskilda uti förevarande inkomst förut ingående afgiften till underhållet af Landsorts fyrbåk numera med utgången af 1867 upphört, ansågs ändock inkomsten under denna titel höra fortfarande upptagas till ....... 600,000:
19:o. Observationsmedel. Donna inkomst hade uppgått:
år 1863 till...................R:dr 3,633: —
„ 1864 „................... * 5,844: —
„ 1865 „ ...................
eller i medeltal till ..............
5,749
5,075_
Transport 8,667,030:
11 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj-.ts Prof. N:o 1 om Statsverket 1868.
Transport 8,667,030:
men ansågs dock, såsom beroende af tillfälliga omständigheter, icke höra nu beräknas högre än vid nästföregående tv änne statsreglering^ eller till................. 3,000:
20:o. Extra medel och uppbörder beräknades vid 1865 —1866 års Riksdag till 70,000 R:dr och 1867 till
63,000 R:dr.
Efter afdrag af stubböresafgifterna, Indika från och med 1867 ingått till Skogsplanteringskassan, hade under förevarande inkomsttitel influtit:
år 1863 ....................R:dr 66,653:
„ 1864 ....................
1865 ....................
eller i medeltal................
Härifrån herde likväl afräknas den härofvan vid ”Ordinarie räntan” omförmälda afgäld af åtskilliga hemman i Christianstads län för upphörande af haveri- eller dagsverksskyldighet, hvilken afgäld hittills förts under denna inkomsttitel........
56,445
106,961
76,686
7,419:
Återstod R:dr 69,267: —
I anseende till förevarande medels föränderlighet och beroende af tillfälliga omständigheter ansågs beräkningen deraf icke höra förhöjas utan bibehållas vid samma belopp som 1867 antogs, eller........................
21:o. Intressemedel, bestående hufvudsakligen af räntan å Lappmarks Ecclesiastikverks år 1835 till Riksgälds-kontoret öfverlemnade fond, både under de 3 åren 1863, 1864 och 1865 i medeltal uppgått till 5,482 R:dr om året och utfördes derföre likasom vid de tvänne senaste statsregleringarne i jemnad summa med.......................
63,000:
5,000:
Säger R:dr Runt 8,738,030:
Extra ordinarie inkomster.
A. Tullmedlen. Tullverkets bruttoinkomst beräknades vid 1865 1866 årens Riksdag till 13,500,000 R:dr och både utgjort:
12 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
årligen, men
år 1864 ..................R:dr 13,861,860:
„ 1865 ................... 13,999,556:
„ 1866 .................. „ 13,214,937:
Medeltalet häraf vore väl endast „ 13,692,118:
då det syntes antagligt, att i följd af den vid 1867 års Riksdag beslutade förhöjning i tullafgifterna å åtskilliga de förnämsta kassa-artiklarne, nemligen Socker, Kaffe och Tobak, en tillökning i tullinkomsten vore att påräkna, ansåg Stats-kontoret denna inkomst höra nu likasom vid närmast föregående statsreglering upptagas till............. 14,000,000: —
B. Postmecllen beräknades vid de begge senaste statsregleringarne till 2,000,000 R:dr och både uppgått:
år 1863 till...............R:dr 2,128,820: —
« 1864 „ ................. 2,279,187: -
» 1865 „ „ 2,331,443: -
Och, som donna inkomst således visade sig vara i ständigt stigande, ansågs densamma nu kunna uppskattas till................................ 2,300,000: —
C. Stämpelpapper smedlen upptogos vid 1865 — 1866 års Riksdag till 1,600,000 R:dr och vid nästlidna års Riksdag till 1,500,000 R:dr. De hade emellertid utgjort:
år 1864 ..................R:dr 1,445,851: -
" 1865 .................... 1,405,727: -
„ 1866 omkring ............ „ 1,341,273: —
eller i medeltal.............. „ 1,397,617: —
och, som donna inkomst således syntes årligen minskas, hemställde Stats-kontoret, ätt densamma nu ej skulle beräknas till mer än.............
1,300,000: —
D. Brånvinstillverkningsafgiften uppskattades vid Riksdagen 1865—1866 till 9,500,000 R:dr och vid 1867 års Riksdag till 10,500,000 R:dr samt både uppgått:
år 1864 till................R:dr 9,015,187: —
„ 1865 .................. 10,069,645: —
„ 1866 „ omkring..........
hvaraf medium vore...........
9,280,000
9,454,944
Under förutsättning, att bränvinstillverkningen ej komme att understiga det af Kongl. Maj:t vid senaste Riksdag beräknade belopp, 14 millioner kannor, och att afgiften fort-
Transport 17,600,000:
13 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
Transport 17,600,000: —
farande komme att utgå med den vid samma Riksdag bestämda förhöjning eller med 70 öre per kanna, ansåg Statskontoret förevarande inkomst kunna upptagas till...... 9,800,000: —
Säger R:mt R:dr *27,400,000: —
Enligt den af Stats-kontoret sålunda uppgjorda beräkning skulle alltså under nästa statsregleringsperiod Statsverkets årliga ordinarie och extra ordinarie inkomster tillsammans komma att utgöra 36,138,030 R:dr eller 723,240 R:dr mindre än vid senaste Riksdag för nu innevarande år påräknades.
Efter anmälan häraf yttrade föredragande Departements-chefen:
”Vid denna Stats-kontorets beräkning af Statsverkets i nuvarande Riksstat uppförda ordinarie och extra ordinarie inkomster finner jag icke anledning till andra anmärkningar än:
dels att, då Tiondelada emot i medeltal för åren 1863, 1864 och 1865 utgjort 17,575 centner årligen, jag anser donna tionde, äfven med beräkning, att någon minskning i dess belopp kommer att blifva en följd af Rikets Ständers ofvanåberopade förklarande vid 1865—1866 årens Riksdag, likväl med trygghet kunna för 1869 upptagas till 17,000 centner, hvilket belopp efter det af Stats-kontoret föreslagna värde 2 R:dr 40 öre per centner skulle lemna en inkomst af 40,800 R:dr;
dels att, ehuru en nedsättning af Bötesmedlens vid 1867 års Riksdag beräknade belopp nu synes vara nödig på grund af hvad Stats-kontoret upplyst om de summor, hvartill denna inkomst under åren 1865 och 1866 verkligen uppgått, jag likväl icke finner skäl, att donna nedsättning sträclces längre än till medeltalet af hvad förevarande inkomsttitel under nyssnämnda tvänne år inbringat eller i jemnad summa 162,700 R:dr, hvilket belopp jag alltså hemställer måtte antagas i stället för det af Stats-kontoret föreslagna,
och dels att, då VaJcansafgifter af nyroterad jord år 1865 uppgått till 75,105 R:dr och det icke finnes någon anledning antaga, att de 1869 skola nedgå under detta belopp, förevarande inkomst torde böra i jemnad summa upptagas till 75,000 R:dr.
”Derjemte anser jag mig böra i underdånighet föreslå, att till de i Statskontorets beräkning upptagna särskilda inkomsttitlarna må läggas en ny, nemligen inkomsten af Statens järnvägstrafik, hvaraf för närvarande behållningen ingår till Riksgälds-kontoret. Donna inkomst har numera nätt en sådan betydenhet, att ett väsendtligt bidrag till bestridande af Statens utgifter bör vara att årligen deraf påräkna, och jag kan vid sådant förhållande samt då E. K. M. lärer vara sinnad att till Riksdagen, i enlighet med dess begäran, årligen framlägga förslag å samtliga kostnader och ut-
14 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
gifter, som äro förenade med trafiken å Statens jernbanor, icke finna något skäl, hvarföre denna inkomst skulle förbigås vid nu förevarande beräkning af statsinkomsterna. .Tåg tillstyrker alltså att Jernvägstrafikmedlen upptagas med sitt bruttobelopp bland Statsverkets ordinarie inkomster. Beträffande åter den summa, hvartill, i händelse detta underdåniga förslag vinner Eders Kongl. Maj:ts bifall, ifrågavarande nya inkomsttitel torde böra för år 1869 beräknas, är jag i tillfälle upplysa, att dessa trafikmedel utgjort:
år 1866 ........................R:dr 5,064,370: 73.
och „ 1867, enligt Trafik-styrelsens beräkning, omkring „ 5,900,000: — äfvensom att de, likaledes enligt Trafikstyrelsens beräkningar, kunna antagas komma att uppgå:
år 1868 till...................... „ 6,200,000: —
och „ 1869 „ ...................... 6,400,000: —
hvilket sistnämnda belopp jag alltså hemställer nu måtte för ifrågavarande inkomst uppföras.
Med iakttagande af sålunda underdånigst föreslagna ändringar och tilllägg i Stats-kontorets beräkning, hvilken i öfrig! torde höra i nåder god-
kännas, skulle under nästa statsregleringsperiod:
de Ordinarie inkomsterna komma att utgöra . . . R:dr 15,148,930: —
och de Extra Ordinarie .............. . • • „ 27,400,000: —
eller tillsammans Runt R:dr 42,548,930: —
hvilken summa, då Riksstaten för år 1868 upptager:
i Ordinarie inkomst.................R:dr 8,861,270: —
och i Extra Ordinarie.............. • • • » 28,000,000: —
eller tillsammans R:mt R:dr 36,861,270: —
utvisar, till följd af Jernvägstrafikmedlens upptagande bland de ordinarie intraderna, en tillökning i beräknade inkomster af........................ „ 5,687,660: —
De af föredragande Departements-chefen sålunda i afseende på beräkningen af Statsverkets inkomster gjorda underdåniga hemställanden och förslag, i hvilka Statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla.
Bil, N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
15 Beträffande derefter regleringen af
Första Hufvudtiteln,
anmälde föredragande D ep art ement s - ch e fen, att i F inan s-departementet icke förekommit någon flaga, vare sig om förändring af de under förevarande Hufvudtitel nu uppförda ordinarie anslag eller om nya sådana eller extra anslag; och hemställde Departements-chefen på grund häraf, att i den nådiga Propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof måtte för Första Hufvudtiteln beräknas enahanda belopp, som nu linnés till donna
Hufvudtitel anvisadt, eller .................... 417 000 R-dr
hvilket Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt Statsrådets underdåniga tillstyrkande, gilla.
Vid härefter företagen beräkning af utgifterna under
Sjunde Hufvudtiteln,
innefattande anslagen för Finans-departementet, anförde föredragande Departe- 1:o.
Sedan, enligt hvad Stats-kontoret uti dess ofvanberörda Berättelse till— kännagifvit, Kronoinspektorsbefattningen vid Avesta numera, på grund af nådiga Brefvet den 11 Februari 1859, blifvit med innehafvarens afgång indragen, torde ock, pa sätt Stats-kontoret föreslagit, den för berörda befattning under Sjunde Hufvudtitelns anslag till Stats-kontoret med Krono-mayasinerna samt vågstaterna i Falun och Åvesta uppförda aflöning, 750 R:dr, höra derhän uteslutas samt anslaget erhålla följande förändrade benämning: ”Statskontoret med Krono-magasinerna samt vågstaten i Falun”.
2:o.
o Uti det å Sjunde Hufvudtiteln uppförda anslag till Öfver-intenäents-embetet ingå för närvarande, bland andra poster, dels aflöningar för Intendenten vid
16 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Majds Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
Nationalmusei konstsamlingar, 2,000 R:dr, äfvensom för tvänne vaktmästare vid samma samlingar,. 900 R:dr, och dels ett belopp af 1,500 R:dr till samlingarnes underhåll. Da nu, enligt hvad jag har mig bekant, underdånig framställning kommer att på Ecclesiastik-departementets föredragning göras om upprättande af definitiv stat för berörda samlingars vård och underhåll samt om uppförande under Åttonde Hufvudtiteln af hela det derför erforderliga anslag, så lära, i händelse donna framställning vinner Eders Kongl. 'Majds bifall, såsom en följd deraf, omförmälda särskilda anslagsposter tillsammans 4,400 R:dr böra från Öfver-intendents-embetets stat uteslutas och anslaget till samma Embete följaktligen med ett motsvarande belopp minskas.
3:o.
Då vid nådig pröfning af det förslag till Postverkets Utgiftsstater för år 1869, hvilket jag förut i dag i underdånighet föredragit, Eders Kongl. Maj:t, med förklarande, att dessa stater skola öfverlemnas till Riksdagen för att äfven komma under dess ompröfvande, tillika täckts för Eders Kongl. Maj:ts del bestämma berörda staters slutsumma till 2,300,000 R:dr eller samma belopp, hvartill Postmedlen här ofvan blifvit för nämnda år beräknade, så lärer, i öfverensstämmelse härmed, det å Hufvudtiteln uppförda kontanta anslag, förslagsvis beräkna»!! att åt postmedlen direkte utgå till Postverket, böra upptagas till enahanda belopp, 2,300,000 R:dr, och således förhöjas med 300,000 R:dr; anseende jag mig härvid höra i underdånighet erinra, att denna skenbart betydliga anslagsförhöjning icke får anses häntyda på någon för år 1869 förestående väsendtlig tillökning i omkostnaderna för Postverket, utan i sj elfva verket är endast en bokföringsåtgärd, hvarigenom ifrågavarande anslag kommer att bättre än hittills angifva det belopp, hvartill Postverkets utgifter verkligen uppgå och redan sedan flera år tillbaka uppgått.
Enär deremot, på sätt i fråga om inkomsttitlarna ”Ordinarie ränta” och ”Tiondespanmål” blifvit anmärkt, hela det i senaste Riksstat under anslaget till Postverket uppförda indelta spanmålsbelopp 37 kubikfot 8 kannor äfvensom i samma anslag ingående indelta räntor till belopp af 330 R:dr 50 öre numera ingå till Statsverket, hvarföre ock vid beräkningen af nyssnämnda inkomsttitlar dessa belopp upptagits såsom 1 icke vidare indelta, så torde nu, i enlighet dermed, samma belopp jemte det å tiondespanmålen utsatta förslagsvärde böra från ifrågavarande anslag uteslutas.
4:o.
Enligt omförmälda af Eders Kongl. Näjd, för Dess del, pröfvade förslag till Postverkets Utgiftsstater för år 1869 ingår uti samma staters ofvan-
berörda
17 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
berörda slutsumma, äfven hela det kostnadsbelopp, som för nämnda år ansetts erforderligt till Postdiligensbefordringen. Då en samma slutsumma fullt motsvarande tillgång linnés i Postmedlen, anser jag det nu i Riksstaten till Postdiligensernas fortskaffande på sådant sätt, att de skjutsskyldige ej dermed betungas, uppförda särskilda reservationsanslag af 70,000 R:dr vara för år 1869 obehörigt, hvadan och då det icke lärer höra betviflas, att, i händelse framdeles behof deraf åter skulle yppa sig, Riksdagen då skall finnas benägen att medgifva anslagets återuppförande, jag underdånigst tillstyrker Eders Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen, det samma anslag i Riksstaten för år 1869 icke uppföres.
5:o.
I sammanhang med nådigt beslut den 16 November 1866, att, i likhet med den öfriga statsregleringen, äfven Tullverkets årliga Utgiftsstat herde underställas Riksdagens pröfning, behagade Eders Kongl. Maj:t anbefalla Generaltull-styrelsen att inkomma med underdånigt förslag till Normalstat för Tullverket. Med anledning deraf har bemälde Styrelsen nu ingifvit, jemte förslag till Verkets Utgiftsstater för 1868, äfven sådant förslag för 1869 eller det år, hvars utgiftsreglering nu utgör föremål för Eders Kongl. Maj:ts pröfning. Penna omfattande handling har dock först för några dagar sedan kommit mig tillhanda och jag har icke kunnat hinna att på donna korta tid derom förskaffa mig så fullständig kännedom, att jag nu är i tillfälle inför Eders Kongl. Maj:t redogöra för alla dess enskildtheter, hvarföre jag måste anhålla att med den nådiga pröfmngen deraf måtte få anstå till en annan dag. På jag emellertid af förslaget funnit, att General-tull-styrelsen beräknat Tullverkets utgifter för år 1869 till 2,010,915 R:dr och jag tillika inhemta!, att samma utgifter under de senare åren verkligen uppgått, i runda tal år 1864 till 2,044,700, år 1865 till 2,024,700 och år 1866 till
1,912,000 R:dr Knut, anser jag mig ega anledning antaga, att utgiftsbeloppet för år 1869 icke kan betydligt nedsättas under den af General-tullstyrelsen beräknade summan, och hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t, med förklarande, att Tullverkets Utgiftsstater för år 1869 komma att, sedan desamma blifvit af Eders Kongl. Maj:t pröfvade, framläggas till granskning äfven af Riksdagen, derjemte täcktes i nåder föreslå, att det för ifrågavarande utgifters bestridande afspäda, å Sjunde Hufvudtiteln uppförda förslagsanslag, att af tullmedlen direkte utgå till Tullverket, hvilket alltsedan år 1861 varit upptaget till ett belopp af 1,800,000 Rall-, måtte för år 1869 bestämmas till 2,000,000 R:dr. Härigenom uppkommer väl en anslågsförhöjning till belopp af 200,000 R:dr, hvarom dock hufvudsakligen gäller detsamma, Bill. till Riksd. Prot. 1868. 1 Sami. 1 Afd. ?>
18 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
som jag här ofvan, i fråga om den föreslagna förhöjningen af Postverkets anslag, i underdånighet erinrat, nemligen att förhöjningen, utan att pakallas af någon nu förestående, motsvarande tillökning i utgifter, endast åsyftar, att anslaget bättre än förut må angifva det belopp, hvartill de utgifter, som dermed skola bestridas, verkligen uppgå och redan länge uppgått.
6:o.
Sedan å anslaget till Jägeristaten uppförda indelta räntor med ett förslagsvärde af 496 R:dr numera blifvit till Stats-verket indragna och i följd deraf också härofvan vid beräkningen al den indelta ordinarie räntan derifrån uteslutits, så torde samma räntor nu äfven böra från Utgiftsstaten utgå, hvarjemte, enligt hvad Stats-kontoret anmält, en a den kontanta delen af ifrågavarande anslag uppkommen behållning af 55 Rall’ lärer höra derifrån afdragas.
7:o.
Deremot bör, enligt hvad Stats-kontoret vidare hemställt, det kontanta anslaget till Skog spiauteringskassan ökas med eu summa, motsvarande ej mindre nyssnämnda på anslaget till Jägeri-staten uppkomna behållning 55 Rall', än äfven 533 R:dr 10 öre, hvartill de kassan tillkommande ersättningar för nyssberörda till Statsverket indragna indelta räntor uppgå, eller med tillsammans, i jemnad summa, 588 R:dr.
8:o.
Kostnaden för vård och underhåll af National-Museibyggnaden bestrides för närvarande tillika med kostnaden för vård och underhåll af deri förvarade konstsamlingar utaf ett under Åttonde Hufvud titeln uppfördt extra anslag å tillsammans 22,750 Rall-. Då Öfver-intendents-embetet, . hvilket med det under Sjunde Hufvudtiteln för byggnader och reparationer i Stockholm uppförda reservationsanslag ombesörjer underhållet af andra Kronan tillhöriga byggnader i hufvudstaden, numera genom Kongl. Brefvet den 26 Oktober 1866 fått åt sig uppdragen förvaltningen jemväl af National Museibyggnaden samt, på sätt jag redan haft tillfälle i underdånighet nämna, ett förslag till definitiv stat för vården och underhållet af de i berörda byggnad förvarade konstsamlingar kommer att på Ecclesiastikdepartementets föredragning framläggas till Eders Kongl. Maj:ts pröfning, i hvilket förslag, enligt hvad jag har mig bekant, några medel för sjelfva byggnadens underhåll icke finnas beräknade, så torde, derest Eders Kongl. Maj:t skulle pröfva skäligt att en sådan stat fastställa, det i sammanhang dermed blifva nödigt,
19 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
att så stort belopp, som af ofvanförstberörda extra anslag kan anses vara afsedt för bekostande af erforderliga reparationer å ifrågavarande byggnad samt för underhåll af dess tak, varder lagd! till omförmälda under Öfver-Intendents-embetets förvaltning ställda reservationsanslag för att jemte anslaget i (ifrigt användas till underhåll af National-Musei-byggnaden och de öfriga Kronan tillhöriga byggnader in. in., i Stockholm, för hvilka samma anslag hittills varit afsedt; och som enligt den närmare utredning af förhållandet, som kommer att vid Åttonde Hufvudtiteln i underdånighet lemnas, nämnde belopp lärer utgöra tillsammans 2,600 R:dr, så hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen äska, att Sjunde Hufvudtitelns anslag till byggnader och reparationer i Stockholm måtte med samma belopp förhöjas till 50,600 R:dr.
9:o.
10:o.
Då Stats-kontoret i dess förenämnda berättelse upplyst, att å anslaget till Tiondeprofvare, i nu gällande Riksstat upptaget till 570 kubikfot 1 kanna indelt spanmål med förslagsvärde 1,140 R:dr 20 öre, under flera år icke förekommit någon annan utgift än den ersättning till belopp af 5 tunnor eller i nya måttet 31 kubikfot 5 kannor, som under benämning dammspann, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Kammar-rätten den 30 December 1862, Häradsskrifvarne i Kopparbergs Län tillsvidare fått sig tilllagd för besväret med in- och utmätning uti kronotiondebodarne af den spanmål, pastorerna i Sårna och Elfdals socknar ega att in natura uppbära, hvarföre ock det öfriga beloppet af berörda spanmål, 538 kubikfot 6 kannor, blifvit härofvan vid beräkningen af den indelta tiondespanmålen derifrån uteslutet, så får jag, i enlighet med Statskontorets förslag, underdånigst hemställa, att hela ifrågavarande anslag måtte ur Riksstaten uteslutas och deremot omförmälda, nu såsom ersättning till Häradsskrifvarne i Kopparbergs Län utgående, spanmålsbelopp, 31 kubikfot 5 bannor med ett förslagsvärde af 63 R:dr, öfvr erflyttas till det jemväl under Sjunde Hufvudtiteln upptagne förslagsanslaget till Observations- och Upphördsprocenter m. m., der samma belopp synes lämpligen kunna uppföras.
ll:o.
Rörande öfriga anslag, som i nuvarande Riksstat äro å Sjunde Hufvudtiteln upptagna, har jag icke anledning att i underdånighet föreslå någon
20 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
annan ändring, än att, för vinnande af jemnt tal i hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget till Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., med en nedsättning deri af 3 R:dr 70 öre, bestämmes till 18,597 R:dr 81 öre.
Sammanställes nu Hufvudtitelns nuvarande anslagssumma med de af mig här ofvan gjorda, till dess ökande eller minskande föranledande,
så visar sig det resultat, att nämnda summa.......R:dr 5,998,100:
körnare att ökas med förhöjningar till följande belopp af nedannämnda anslag, nemligen:
af anslaget till Postverket.......R:dr 300,000: —
Tullverket Skogsplanteringskassan Byggnader och reparationer i Stockholm Observations- och Uppbördsprocenter m.m.
200,000
2,600: -- 63: —
503,251:
Säger R:dr 6,501,351:
men deremot komme att minskas med nedsättning^ till följande belopp af nedannämnde anslag, nemligen: af anslaget till Stats-kontoret in. in. . Rxlr 750: —
„ „ „ Öfver-Intendents-em-
betet........ „ 4,400: —
„ „ „ Postverket....... „ 406: 10.
„ „ „ Jägeristaten...... „ 551: —
„ „ „ Skrifmaterialier och expenser in. m..... „ 3: 70.
äfvensom genom uteslutande i sin helhet af anslagen: till Postdiligensernas
fortskaffande................. 70,000: —
och till Tiondeprofvare........... 1,140: 20.
77,251: —
så att Hufvudtitelns nya slutsumma skulle blifva R:mt R:dr 6,424,100: — hvilket väl synes utmärka, att summan på det hela blifvit förhöjd med
426,000 R:dr, men i anseende dertill, att förhöjningen af anslagen till Postoch Tullverken är nästan endast nominell, i sjelfva verket innebär en minskning på det hela af öfver 70,000 R:dr.
Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prof. N:o 1 om Statsverket 1868. 21
Beträffande härefter sådana till föremål under Sjunde Hufvudtiteln hänförliga behof, som torde böra anses tillhöra den extra statsreglering'^ får jag
l.o.
till en början erinra, att vid föredragning inför Eders Kongl. Näjd den 15 nästlidna Oktober af en från Kammar-Kollegium inkommen underdånig skrifvelse, deruti Kollegium, bland annat, jemte bemötande af några emot Jordebokskontorets organisation och arbetssätt gjorda anmärkningar, framställt åtskilliga förslag till förenklande och påskyndande af göromålens gång hos kontoret, Eders Kongl. Näjd, med gillande af dessa förslag, tillika täckts, enligt Kollega hemställan, i Nåder förklara Sig vilja hos Riksdagen äska, att det för nu innevarande år till arfvoden åt Jordebohskontorets tjensteman å Riksgäldskontor anvisade anslag 24,700 R:dr må jemväl för 1869 få utgå; och lärer detta Nådiga beslut böra iakttagas vid upprättande af Propositionen om Statsverkets tillstånd och behof.
2:o.
Beträffande kolonien St. Barthelemy, hvars förvaltning fortfarande påkallar bidrag från moderlandet, torde Eders Kongl. Näjd i Nåder finna skäligt hos Riksdagen begära, att det förslagsanslag af 25,000 R:dr, som för år 1868 finnes anvisadt att af Riksgäldskontor utbetalas såsom bidrag till bestridande af koloniens förvaltningskostnader, må jemväl för 1869 varda på enahanda sätt anvisadt.
3:o.
Vid senaste Riksdag behagade Eders Kongl. Näjd i Nåder föreslå, att till uppförande af ett nytt Landshöfdingeresidens i Carlstad i stället för det, som vid den nämnda stad i Juli 1865 öfvergångna brand nedbrunnit, skulle anvisas en tredjedel af den då till 192,000 R:dr beräknade kostnadssumman för en sådan byggnad eller 64,000 R:dr. Till svar härå anförde Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 8 Naj nästlidne år, hurusom Riksdagen vid pröfning af bemälda Nådiga framställning icke kunnat undgå anmärka, att den för ifrågavarande byggnad, enligt Öfver-Intendents-embetets deröfver afgulna kostnadsförslag, erforderliga summa syntes vara högre än som kunde antagas vara af verkligt behof påkalladt, att enligt ett vid 1865 och 1866 årens Riksdag framlagdt förslag skulle i Jönköping en ny residensbyggnad med embetsrum för länsstyrelsens särskilda afdelningar in. in. kunna uppföras för en kostnad af 130,000 R:dr eller endast obetydligt mera än två tredje-
22 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
delar af den summa, som för en likartad byggnad i Carlstad uppgifvits vara behöflig, samt att i följd häraf och då dessutom vid granskning af kostnadsförslaget Riksdagen funnit de beräknade materialpriserna nog höga, Riksdagen stannat vid det beslut att för det dåvarande icke bevilja det af Eders Kongl. Maj:t för nytt Landshöfdingeresidens i Carlstad äskade anslag; och behagade vid underdånig anmälan den 17 i nämnde månad af Riksdagens berörda skrifvelse Eders Ivongl. Maj:t i nåder anbefalla Öfver-intendents-embetet att efter Läns-styrelsens hörande uppgöra och inom utsatt tid till Eders Kongl. Maj:t inkomma med nytt förslag till ifrågavarande Residensbyggnad, dervid borde iakttagas den nedsättning i kostnaden, som kunde utan ändamålets förfelande ega rum.
Uti det underdåniga memorial, som Öfver-intendents-embetet till följd häraf den 26 sistlidne November afgifvit, har bemälda Embete till eu början, i anledning af Riksdagens ofvanomförmälda anmärkningar mot den af Embete!: i dess förut ingifna kostnadsförslag beräknade kostnaden för ifrågavarande byggnad, jemförd med kostnaden för den åberopade Residensbyggnaden i Jönköping, anfört såsom de väsendtligaste skälen till den i afseende å de båda byggnadsföretagen anmärkta prisskillnaden;
att, då förslaget till Residensbyggnaden i Carlstad upptoge, i följd af beskaffenheten hos den till byggnaden upplåtna och bestämda planen, en pålningskostnad af 24,520 R:dr, någon motsvarande kostnad icke erfordrades för den till uppförande å 1. d. fästningsområdet i Jönköping ifrågasätta Residensbyggnaden;
att, då för förstnämnda byggnad beräknats en utgift för gråstenskallmur och grundmur af 9,240 R:dr, kostnadsförslaget rörande Jönköpingsresidenset deremot gåfve vid handen, att 9,100 kubikalnar sprängd gråsten till grund och källarmurar blifvit beräknade att erhållas kostnadsfritt på stället efter fästningsmurarna;
att i öfrig!, enligt de af vederbörande länsstyrelser Öfver-intendentsembetet tillhandahållna officiella uppgifter å gällande priser på byggnadsmaterialier och arbetsbiträden inom de särskilda länen, dessa priser visat sig vara, särdeles hvad beträffade arbetskosnaden, högre i Carlstad än i Jönköping ; samt
att det synts embete!, synnerligast der en hel stad stode under ombyggnad, i följd hvaraf efterfrågan å byggnadsmaterialier och arbetskrafter måste vara ganska stor och omöjlig att på förhand beräkna, vara mindre väl betänkt att framlägga ett alltför lågt kostnadsförslag, inom hvilket byggnadsarbetet måhända icke skulle kunna utföras.
Derjemte har Embete!, som ansett att al de förut ingifna ritningarne till det ifrågasätta nya Landshöfdinge-residenset i Carlstad bränne Hufvudfacade- och Uthusritningar kunna fortfarande bibehållas, nu till Eders Kongl.
23 Bil. N:o 6 b. till Kong].. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
Maj:t öfverlemnat dels nya förslag till öfriga för en sådan byggnad erforderliga ritningar, uppgjorda i öfverenstämmelse med Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvandes i länet derom till Embetet afgifna framställningar och detalj förslag, enligt h vilka ritningar utrymmet och beqvämligheten inom byggnaden för åstadkommande af den hos Riksdagen önskade kostnadsnedsättningen skola blifvit inskränkta till det aldra nödvändigaste, dels och tvänne särskilda kostnadsberäkningar öfver byggnadens uppförande i detta förändrade skick, af Indika beräkningar den ena, uppgjord hos Öfver-intendents-embetet på grund af de uppgifter om gällande priser på byggnadsmaterialier och arbetsbiträden, som årligen i Januari månad från Läns-styrelserna till Embetet insändas, slutar å en summa af 166,000 R:dr, hvaremot den andra beräkningen, uppgjord i orten enligt de priser å arbetslöner och materialier, som under byggnadsarbetena i Carlstad efter branden skola hafva varit högst gällande, slutar på en summa af allenast 145,000 R:dr.
Och, som alltså en högst betydlig nedsättning i det förut beräknade kostnadsbeloppet blifvit åstadkommen, samt den nu ingifna förändrade planen till byggnaden jemte deröfver i orten uppgjorda kostnadsberäkning synes mig icke gifva anledning till någon anmärkning, hemställer jag, det Eders Kong!. Maj it täcktes hos Riksdagen äska, att till uppförande af ett nytt Landshöfdinge-residens i Carlstad, som i sin helhet komme att kosta 145,000 R:dr, måtte för år 1869 anvisas ett belopp, ungefärligen motsvarande hvad som beräknats åtgå för byggnadens grundläggning eller 30,000 R:dr.
4:o.
Sedan i anledning af väckt fråga om behofvet af en ny Residensbyggnad i Wisby, i anseende till den nuvarandes otillräckliga utrymme, mindre ändamålsenliga inredning och andra brister, Öfver-intendents-embetet uti underdånigt Memorial den 10 Oktober 1865 anfört, att det erkändt vigtigaste ändamålet för Residensets ifrågasätta utvidgning eller ernåendet af sundare, rymligare och ljusare embetslokaler, hufvudsakligen i följd af det nuvarande Residenshusets ringa bredd och åtskilliga fel i dess anläggning icke kunde vinnas genom på- eller tillbyggnad af detsamma, och Embetet på grund häraf hemställt, att, för ernående af berörda ändamål samt beredande af möjlighet till ökadt utrymme jemväl för Landshöfdingen, erforderliga åtgärder måtte vidtagas till förvärfvande för Kronans räkning af en invid nuvarande Residensets norra gafvel och i samma sträckning som detta vid Strandgatan belägen byggnad med tillhörande gård och trädgård, hvilken egendom då vore Kronan till inköp erbjuden mot eu summa af 20,000 R:dr, så behagade Eders Kong!. Maj:t i nådig proposition vid 1865—1866 års Riksdag föreslå Rikets Ständer att bevilja dels nyssnämnde summa för inköp af
24 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
omförmälda egendom och dels 10,000 R:dr till inredning af derå befintliga boningshus för Landsstats-embetsverkets behof, hvilket nådiga förslag likväl Rikets Ständer då funno s'g förhindrade att bifalla.
Nu bär emellertid Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Gotlands län uti ett till Eders Kongl. Maj:t insändt Memorial i underdånighet hemställt om aflåtande till Riksdagen af en förnyad nådig framställning om anvisande af medel till inköp af ifrågavarande egendom, hvilken nu enligt ett vid memorialet bifogadt köpeanbud kan af Kronan erhållas för ett pris af allenast 14,000 R:dr, hvarjemte det blifvit upplyst, att en mindre del af egendomen består af eu i densamma inlagd stadsj ordstomt, hvartill besittningsrätten skulle i köpet ingå.
Till ytterligare stöd för denna underdåniga hemställan har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande åberopat en äfvenledes vid Memorialet Inlagd framställning af Förste Landtmätaren i länet om behöfliglieten af att för Landtmäteri-kontoret, hvartill nu användes ett i yttersta södra delen af staden beläget mindre trähus, kunde beredas en annan mindre eldfarlig och mera lämplig lokal, i anledning hvaraf Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anfört, att, om Residenset blefve på föreslaget sätt utvidgad t, så kunde Landtmäteri-kontoret i detsamma inrymmas och kostnaderna för inköpet af ofvan omförmälda egendom följaktligen nedsättas med ett belopp, svarande mot försäljningssumman för det till sådant kontor nu begagnade trähus, hvithet vore taxeradt till 2,000 R:dr.
Med afseende å hvad sålunda i donna fråga ytterligare förekommit och då det icke torde vara välbetänkt att lemna obegagnadt det nu sig erbjudande men måhända icke framdeles med lika fördelaktiga vilkor återkommande tillfället att för en mindre betydlig utgift afhjelpa den öfverklagade bristen på utrymme uti ifrågavarande Läns-residens och tillika bereda Piovmslandtmäteri-kontoret med dess för länet särdeles vigtiga arkiv en mot eldfara bättre betryggad lokal än den nuvarande, anser jag mig böra i underdånighet hemställa, att till inköpande för Kronans räkning af ofvan omförmälda egendom måtte hos Riksdagen i nåder äskas ett anslag af 14,000 R:dr.
Derest de af mig nu gjorda hemställ an den och förslag af Eders Kongl. Maj:t godkännas, komma således de extra anslag, hvarom framställning bör göras under Sjunde Hufvudtiteln, att blifva följande:
1. Till
25 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. iV:o 1 om Statsverket 1868.
1. Till arfvoden åt Jordeboks-kontorets tjensteman. . R:dr 24,700: —
2. Till bestridande af utgifter för Kolonien S:t Bar-
thelemy förslagsanslag............. „ 25,000: —
3. Till ett nytt Bandskofdinge-residens i Carlstad . . „ 30,000: —
4. Till inköp af en tomt i Wisby för utvidgning af
Landshöfdinge-residenset derstädes....... „ 14,000: —
eller tillsammans R:mt R:dr 93,700: —
Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredragande Departementschefen, på sätt ofvan förmäles, rörande såväl ordinarie som extra anslag under Sjunde Hufvudtiteln hemställt; och behagade Hans Maj:t Konungen dertill i alla delar lemna nådigt bifall.
Sedan de till Andra, Tredje, Fjerde, Femte, Sjette och Åttonde Hufvudtitlarne hörande frågor blifvit på föredragning af vederbörande Departements-chefer pröfvade, anhöll Chefen för Finans-departementet, Statsrådet Friherre af Ugglas att få i underdånighet anmäla de frågor, som tillhörde regleringen af
Nionde Hufvudtiteln,
omfattande Pensions- och Indragningsstaterna.
I sådant afseende tillkännagaf Departements-chefen till en början, att, beträffande Pensions-staten, någon fråga om förändring i derunder nu uppförda anslag icke förekommit, hvarefter vidkommande
Allmänna Indragningsstaten
Departements-chefen erinrade, att vid Hufvudtitelns reglering i förevarande del borde iakttagas Kongl. Maj:ts på nedannämnda Departementers föredragning dels innevarande dag och dels, enligt Finans-departementet tillhandakomna protokollsutdrag, förut fattade nådiga beslut om aflåtande till Riksdagen af följande framställningar, nemligen:
Bill. till Riksd. Prof. 1868. 1 Sami. 1 Afd.
26 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj ds Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
l:o. På Jastitie-depar lemon tets föredragning:
a) att ersättning för biträde och andra kostnader vid utgifvande af Sveriges gamla lagar, hvarmed Professorn, Doktor G. J. Schlyter fortfarande vore sysselsatt, finge å Allmänna Indragningsstaten jemväl för nästkommande statsreglering uppföras med ett ärligt belopp af 900 R:dr, att af utgifvaren uppbäras emot redovisning i vanlig ordning;
b) att f. Direktören och Redogöraren vid numera upplösta fästningsfångelset i Carlskrona Matliias Larsson måtte uppföras å allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af årlig pension till belopp af 1,200 R:dr, dock med vilkor, att, så länge Larsson af Statsmedel uppföre arvode för något honom lemnadt uppdrag, deremot svarande afdrag herde å pensionsbeloppet ega ruin;
c) att Fånggevaldigern Hans Nilsson måtte berättigas att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från Fånggevaldigersbefattningen, för sin återstående lifstid å Allmänna Indragningsstaten uppbära en årlig pension till belopp af 400 R:dr R:mt;
d) att Vaktknekten vid Straff-fängelset i Göteborg Anders Bengtsson
måtte berättigas att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från berörda Vak tknektsbefattning, å Allmänna Indragningsstaten uppbära för sin återstående lifstid en årlig pension till belopp likaledes af
400 R:dr R:mt;
/
2:o. På Landtförsvars-departementets föredragning:
a) att Regementskommissarien vid Hallands Infanteribataljon Christian
Magnus Älmberg må med månaden näst efter den, i hvilken han entledigas från Regementskommissariebefattningen, på Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension utaf
400 R:dr, motsvarande det med samma befattning nu förenade arvode;
b) att Kaptenen vid Ven des Artilleri-regemente Johan Göran Iiertz-
man må, vid afsked från dess innehafvande kaptensbeställning, få uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension af 1,750 R:dr, i rundt tal motsvarande yngre kaptensaflöning på stat vid nämnda regemente efter afdrag af tj enstgöringspenningar samt stadgade afgifter till Arméens pensionskassa och ackordsamorteringsfond; dock med vilkor att Kaptenen Hertzman från tj ensten afgår innan han
blifver till pension ur Arméens pensionskassa berättigad;
c) att Sergeanten vid Svea Lifgarde Johan Magnus Bergström må med månaden näst efter den, i hvilken han från regementet afsked erhåller, få uppföras å Allmänna Indragningsstaten till årlig pension för sin återstående
Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868. 27
lifstid af 490 R:dr, i rundt tal motsvarande hans efter afdrag af stadgad afgift till Arméens pensionskassa behållna Sergeantslön på stat; dock med vilkor att Bergström från tjensten afgår, innan han blifver till pension ur nyssnämnda pensionskassa berättigad;
d) att afliden Kaptenen vid Gotlands Nationalbeväring och Tygförvaltaren i Wisby, Nils Axel Planting-Berglods enka Edla Josefina Planting- Berglod, född Poignant, må uppföras på Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension af 400 R:dr, att från 1868 års början beräknas ; samt
e) att Kaptenen vid Jönköpings Regemente Carl Johan Hellman må med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller nådigt afsked ur krigstjensten, på Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp motsvarande Hellmans lön efter normalstat, eller 1200 R:dr; dock med vilkor att Kaptenen Hellman, som är född 1821 och kommit i tjenst 1836, samt alltså, jemlik! föreskrifterna i det för Arméens pensionskassa gällande reglemente af den 21 November 1865, redan är berättigad att, med expektansafgifters erläggande efter afgång ur tjensten, framdeles komma i åtnjutande af pension från nämnda kassa, skall åligga att, från den tidpunkt, då han sålunda eger tillträda pension från nyssberörda kassa, vidkännas en mot beloppet deraf svarande minskning i pensionen på indragningsstat; äfvensom
f) att till understöd åt de sedan 1808 och 1809 års krig qvarlefvande landtvärnsmän, som deraf äro i behof, må å Allmänna Indragningsstaten för år 1869 uppföras ett belopp af 20,000 R:dr.
3:o. På Civil-Departementets föredragning
dels att nedannämnde personer må förklaras berättigade att, vid afgång från innehafvande befattningar, från Allmänna Indragningsstaten erhålla pensioner, nemligen:
Bandskanslisten i Blekinge län, Fredrik Westin med ett landskanslistlönen motsvarande belopp, 500 R:dr;
Länsmannen i Oppmanna, Wånga, Österslöfs, Fjelkestads, Råbelöfs och Nosaby socknars distrikt i Willands härad af Christianstads län, Claes Edélfélt med ett mot tre fjerdedelar af länsmanslönen svarande belopp) 525 R:dr;
Länsmannen i Högsta och Ilsbo socknar af Gefleborgs län, Lars Wannherg till belopp, motsvarande tre fjerdedelar af länsmanslönen eller 525 R:dr;
Länsmannen i Sidensjö distrikt af Wester-Norrlands län, Erik Niklas Meijerhöffer till belopp, motsvarande länsmanslönen eller 700 R:dr;
28 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
Vaktmästaren vid landskanslist i Blekinge län, Sven Johansson till belopp, motsvarande vaktmästarelönen eller 400 Rdr;
Kommissionslandtmätaren i Jönköpings län Ture Ludvig Byberg till belopp af 800 R:dr;
Kommissionslandtmätaren i Östergötlands län Erik Theodor Marin till belopp åt 600 Rdr;
dels ock att andre läraren vid Bergsskolan i Falun, Professoren m. m. Jonas Samuel Bagge må från 1869 års ingång få uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande för sin återstående lifstid af en pension af 2,850 Rdr;
4:o. På Ecclesiastik-departementets föredragning:
a) att för år 1869 må under denna hufvud titel såsom tillförene anvisas ett belopp af 1,200 Rdr för anskaffande af originalmålningar utaf växter ur Sveriges Flora samt utgifvande af teckningar utaf zoologiska föremål;
b) att Rektorn vid Wenersborgs högre elementarläroverk m. m. Carl Samuel Hultström må uppföras till åtnjutande af årlig pension från Allmänna Indragningsstaten till belopp af 3,200 Rdr efter det han erhållit afsked;
c) att Professor en Carl Gustaf Qvarnströms enka Carolina Qvarnström, född Tievander må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till erhållande under sin återstående lifstid af en pension af 600 Rdr årligen att utgå från och med innevarande års början;
d) att Medicinal-rådet in. m. Carl Ulrik Sondén må efter afskedstagande från Medicinalråds-Embetet på Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lefnad af årlig pension å 4,000 Rdr, att tillträdas från och med månaden näst efter den, då afsked varder honom beviljadt;
e) att Provinsialläkaren i Haparanda distrikt m. m. Carl Josua Wretholms enka Maria Lovisa Wretholm, född Calmeijer, må berättigas att från Allmänna Indragningsstaten åtnjuta från och med år 1868 under sin återstående lifstid en årlig pension af 300 Rdr, samt
f) att, sedan läraren i sång vid Elementarläroverket i Nyköping Carl Gustaf Hellberg med behörigt läkarebetyg styrkt sig vara till vidare tjenstgöring oförmögen, ett belopp af 375 Rdr må å Allmänna Indragningsstaten uppföras för att af Hellberg såsom pension åtnjutas från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked honom beviljas.
5:o.
Häruppå erinrade föredragande Departements-chefen, att uti en af Telegraf-styrelsen till Finans-departementet ingifven underdånig ansökning,
Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868. 29
hvilken ledan den 8 Februari nästlidna ar blifvit inför Kongl. Maj:t anmäld, men hvars pröfning då uppskjuta, Öfverste-Löjtnanten IsaaJc Fredrik von Heland anhållit att varda tillförsäkrad någon årlig pension för att derigenom sättas i tillfälle att söka afsked från de särskilda befattningar, han vid telegiafverket innehade dels såsom Intendent vid Telegraf-styrelsens Kameralafdelning och dels såsom Liniechef för de optiska telegraferna i Stockholms skärgård.
Vid insändande af donna ansökning med dervid bilagd tjensteförteckning, hvaraf inhemtades, att Öfverste-Löjtnanten von Heland, som vore född den 11 Juli 1801 och således nu 66% år gammal, varit i Rikets tjenst i mer än ->0 ai eller alltsedan den 27 Januari 1817, då lian antogs till Förare vid Södermanlands regemente, hade Telegraf-styrelsen i underdånighet anfört, att, då å ena sidan det syntes vara med billighet och rättvisa öfverensstämmande, att Öfverste-Löjtnanten von Heland, som så länge tjenat Staten och intägt obestridliga förtjenster genom den trettioåriga omsorg, han egna! åt det optiska telegrafverket, äfvensom genom sina med framgang gjorda bemödanden i afseende a det elektriska telegrafsystemets införande bär i Riket, blefve tillförsäkrad nådig utkomst för sina återstående dagar, då han nu vid framskriden ålder samt med bruten helsa och aftagande krafter sjelf ^funnit liden för honom vara inne att lemna sina tjenstebefattningar, och å andra sidan det för telegrafverket vore af största vföt att dess tjensteman icke genom saknad af sådan pensionsrätt, som tillkomme tjenstemännen i de dosta allmänna verk, nödgades qvarstå i tjensten utöfver den tidpunkt, då tjenstgöringen icke längre kunde af dem med erforderlig klaff och noggrannhet förrättas, Telegraf-Styrelsen funne sig ega all anledning att förorda ifrågavarande underdåniga ansökning; och tillstyrkte Departements-chefen, på grund af hvad Telegraf-styrelsen sålunda anfört, att Öfverste-Löjtnanten von Heland, hvilken, på sätt Departementschefen upplyste, för närvarande egde i årlig aflöning åtnjuta 3,500 R:dr såsom Kameral-intendent hos Telegraf-styrelsen och 900 R:dr såsom Liniechef vid Optiska Telegrafverket eller tillsammans 4,400 R:dr och dessutom i Arméens Pensionskassa uppbure en årlig pension af 750 R:dr, måtte af Kongl. Näjd hos Riksdagen i nåder föreslås att varda uppförd å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande derifrån, under sin återstående lifstid från och med manaden näst efter den, hvari afsked från hans nu innehafvande befattningar vid Telegrafverket honom beviljas, af en årlig pension till belopp af 2,770 K.dr, hvithet tillika med beloppet af den pension, han redan nu egde uppbära från Armeens Pensionskassa, 750 R:dr, motsvarade 80 procent af ofvannämnda aflöningssumma, 4,400 R:dr.
BO Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverlcet 1868.
Vidare hemställde Departementschefen i anledning af särskilda, likaledes till Finans-departementet ingifna underdåniga ansökningar, hvilka nu löredrogos, det Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen
dels, att, då f. d. Landshöfdingen Gr. A. Montgommerys enka Hedvig Elisabeth Montgommery, född Wallmark, i saknad af egna tillgångar eller rätt att någorstädes uppbära pension, befunne sig, vid den framskridna åldern af 63 år, med tvänne oförsörjda döttrar, i behöfvande omständigheter, Riksdagen ville, med afseende å Landshöfdingen Montgommerys ådagalagda för tjänster under en 48-årig tjenstetid så väl vid arméen, der lian med utmärkelse deltagit i 1808—1809 samt 1814 års krig, som ock derefter å den civila embetsmannabanan, samt i egenskap af författare till, bland annat, förstnämnde krigs historia, uppföra hans efterlemnade enka till åtnjutande å Allmänna Indragningsstaten af en årlig pension till belopp af 600 R:dr; och
dels att, i betraktande af de för tjänster om det allmänna, som aflidne Sekreteraren vid Statistiska Centralbyrån Fredrik Eduard Fåhrceus hunnit inlägga under sin tidigt afbrutna, men af rastlös verksamhet och nit att gagna utmärkta lefnadsbana, Riksdagen måtte för hans efterlemnade enka Carolina Mathilda Fåhrceus, född Nytzell, som till egen bergning och trenne minderåriga barns uppfostrande icke egde annan tillgång än den icke särdeles betydliga qvarlåtenskapen efter mannen, bevilja en pension å Allmänna Indragningsstaten af 400 R:dr att till henne årligen utgå, så länge hon lefde ogift.
Sedan Kongl. Maj:t den 28 December 1866 i nåder förordnat, dels att de medel 1,088 R:dr 15 öre, hvilka såsom ersättning för den från numera till Statsverket indragna och derefter utarrenderade Häradsskrifvarebostället Vestra Haaf i Warnums socken och Olme Härad af Wermlands län för Nordvestra Stambanans anläggning exproprierade mark influtit, skulle, efter det dessa medel till Statskontoret aflemnats, Riksgälds-kontoret tillgodokomma, dels ock att Statskontoret egde från och med år 1867 af Sjette Hufvudtitelns allmänna besparingar årligen till arrendator!! af nämnde boställe utbetala ett mot 5 procent af expropriationssumman svarande belopp eller i jemnadt tal 54 R:dr 50 öre, intilldess detsamma blefve å Stat upp-
Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868. 31
fördt, så hemställde nu föredragande Departements-ehefen i underdånighet, att sistnämnde belopp måtte hos Riksdagen i nåder föreslås till uppförande å Allmänna Indragningsstaten.
Föredragande Departements-ehefen anmälde härnäst, hurusom, i fråga om bestämmande af medelpriset lör nästa statsregleringsperiod å spanmålen under sådana löner, som innehafvarne tillträdt före statsregleringen vid 1840— 1841 årens Riksdag och för hvilken spannmål, om och i den mån medelpriset öfverstege 7 R:dr B:co eller 10 R:dr 50 öre tunnan, särskild ersättning jemlikt Kongl. Brefvet den 3 Februari 1841 borde från allmänna Indragningsstaten löneinnehafvarne tillkomma, Statskontoret i dess ofvan omförmälda Berättelse upplyst, att riksmarkegångspriset å spanmålen utgjort:
För kubikfot. För tunna.
år 1865 ... 1 R:dr 71 öre; 10 R:dr 77 öre.
„ 1866 ... 1 „ 83 „ 11 „ 53 „
„ 1867 . . . 2 „ 7 „ 13 „ 4 „
eller i medeltal 1 R:dr 87 öre per kubikfot och 11 R:dr 78 öre per tunna;
och tillstyrkte Departements-ehefen, att ofvanberörda ersättning måtte föreslås att utgå efter nämnda medelpris, 11 R:dr 78 öre per tunna; i följd hvaraf och då, enligt hvad Statskontoret jemväl upplyst, beloppet af den spanmål, som inbegrepes under lönerna för äldre, innan vidtagandet af 1841 års statsreglering utnämnde Embets- och tjensteman in. fl., utgjorde för närvarande 1,197 tunnor samt således den ersättning, som uti ifrågavarande hänseende borde bemälde löntagare tillkomma, uppginge å 1 R:dr 28 öre per tunna till 1,532 R:dr 16 öre, Departements-ehefen i likhet med Statskontoret ansåg det till bestridande af ifrågavarande utgift å Allmänna Indragningsstaten erforderliga anslag lämpligen kunna för år 1869 bestämmas till 1,500 R:dr.
Sedan föredragande Departements-ehefen härefter erinrat, att, i följd af Kongl. Maj:ts den 31 nästlidna December fattade nådiga beslut om såväl Serafimer-Ordensgillets som Öfverintendents-embetets inrymmande i det Kronan tillhöriga s. k. Preissiska huset vid Drottninggatan bär i staden, det nu till förhyrande af embetslokaler för nämnde embetsverk å Allmänna Indragningsstaten upp-
32 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
förda årsanslag, 2,900 R:dr, komme att blifva för ändamålet obehöfligt åtminstone från och med den 1 Oktober 1869, då de om ifrågavarande Embetsverks nu begagnade lokaler uppgjorda hyreskontrakt^ ginge till ända, anförde Departements-chefen att, då de besparingar i utgifter från Indragningsstaten, som uppkomme ej blott härigenom utan äfven genom äldre pensionstagares afgång, skäligen kunde antagas ungefärligen motsvara de ytterligare anvisningar å anslaget för nämnda stat, som enligt dels redan fattade nådiga beslut och dels de af Departements-chefen härförut gjorda underdåniga hemställanden, derest de samma i nåder godkändes, komme att hos Riksdagen äskas, så funne Departements-chefen någon förhöjning af nyssberörda anslag nu icke behöfva begäras.
Deremot borde, i öfverensstämmelse med hvad här ofvan vid beräkningen af den indelta ordinarie räntan blifvit iakttaget, det i förevarande anslag ingående indelta räntebeloppet minskas med beloppet af Skarprättare^ i Gelleborgs län indelta lön, hvilken numera Statsverket besparas, 126 R:dr, hvarvid likväl, till vinnande af jemn slutsumma för hela Riksstaten, det ifrågavarande anslagets slutsumma, som i nu gällande Riksstat finnes upptagen till 761,604 R:dr 42 öre och genom afdrag af nyssberörda belopp 126 R:dr skulle nedgå till 761,478 R:dr 42 öre, borde, genom förhöjning med 26 R:dr af anslagets kontanta del, bibehållas vid ett belopp af.........................R:dr 761,504 42.
Och skulle, om härtill lades beloppet af Pensions-
statsanslagen........................ „ 557,495: 58.
slutsumman af hela Monde Hufvudtiteln komma att
blifva.......................... „ 1,319,000: —
Hvad Departements-chefen sålunda rörande regleringen af utgiftsanslagen under Nionde Hufvudtiteln och dermed sammanhang egande ämnen i underdånighet föreslagit, biträddes af Statsrådets öfriga ledamöter, och blef af Hans Maj:t Konungen i nåder gilladt och godkändt.
Departements-chefen anmälde vidare, att Stats-kontoret vid sin Berättelse bifogat dels en förteckning å de af Stats-kontoret intill den 15 nästlidna November under förskottstitel anordnade medel, hvilka af Riksdagen borde ersättas, uppgående till en summa af 117,853 R:dr 81 öre, dels i samma ändamål en uppgift å under åren 1865 och 1866 i åtskilliga län anordnade belopp, hvilka jemlik! föreskriften i Kongl. Brefvet den 3 Februari
33 Bil. N:o 6 b. till Kongl. M'aj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
1860 hlifvit uti Rikshufvudböckerna under förskottstitel uppförda, utförande 97,995 R:dr 42 öre eller tillsammans med de förra 215,849 Rall- 23 öre.
Och behagade Hans Maj:t Konungen på Statsrådets tillstyrkande förordna, att detta förhållande skulle för beloppens ersättande meddelas Riksdagen i den nådiga Propositionen om Statsverkets tillstånd och behof, samt förenämnde förteckning och uppgift jemte ,öfriga för Statsregleringen nödiga handlingar tillställas Stats-utskottet.
Sedan sålunda fullbordats pröfningen af alla förekomna frågor angående Statsregleringen och dermed sammanhang egande ämnen, anhöll föredragande Departements-chefen att få lasta uppmärksamhet derpå, att, då Statsverkets inkomster enligt den af Kongl. Maj:t här ofvan fastställda beräkning
uppgingo tillsammans till..............Kant R:dr 42,548,930: —
och Ordinarie Statsregleringen, enligt hvad vid de särskilda hufvud ti tlarne hlifvit i nåder beslutadt, skulle innefatta följande anslagssummor, nemligen:
hvilket kunde till Riksgälds-kontoret öfverlemnas såsom bidrag till bestridande af de på detta Kontor anvisade utgifter, bland Indika förekomma anslag tillhörande extra statsregleringen till följande belopp, nemligen:
under Andra Hufvudtiteln......Runt R:dr 20,000: —
" Fjerde D:o ...... „ „ 1,762,792: —
" Femte D:o ...... „ „ 112,000: —
Transport 1,894,792: —
Bill. till Riksd. Prot. 1868. 1 Sami. 1 Afd. 5
34 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
Transport 1,894,792: —
under Sjette Hufvudtiteln......R:mt R:dr 963,550: —
„ Sjunde D:o .......... 93,700:
„ Åttonde D:o ...... » « 292,556: 3,244,598: —
hvartill lcomme ersättning för ofvanberörda under förskottstitel bestridda utgifter....................
Föredragande Departements-chefen anförde härefter i underdånighet: ”Enligt en mig i skrifvelse af den 2 nästlidne December tillhandakommen, i Riksgälds-kontoret uppgjord beräkning skulle Kontorets under
år 1869 förväntade inkomster...............R;dr 7,226,222:
öfverstiga dess nu kända och påräkneliga utgifter under samma år..................... • •
6,776,512: 63.
med R:dr
449,709: 37.
Detta resultat beror likväl derpå, att uti beräkningen blifvit såsom en inkomst år 1869 upptaget det af Statsverkets inkomster till bestridande al Riksgälds-kontorets utgifter anvisade bidrag för ar 1868 °R:dr 3,318,270. Då emellertid detta bidrag blifvit af Riksdagen beräknadt såsom en tillgång för 1868 och jemväl bör, så framt Statsverkets inkomster för nämnde ai uppgå till de beräknade beloppen, successive utbetalas till Riksgälds-kontoret i den mån Stats-lcontorets tillgångar det medgifva, så förefinnes, innan det visat sig, att ifrågavarande bidrag icke är för Riksgälds-kontoret att påräkna under år 1868, för hvithet år detsamma blifvit af Riksdagen anvisadt, efter min åsigt, ingen giltig anledning att antaga omförmälda bidrag såsom tillgång för något annat år, hvarföre det ock torde höra afräknas från Riksgälds-kontorets i ofvannämnde beräkning för år 1869 uppförda inkomster. Med iakttagande häraf blir resultatet af nyssberörda beräkning, att Riksgäldskontoret, i stället för att vid 1869 års slut ega förenämnda behållning, 449,709 R:dr 37 öre, linnés till bestridande af sina i beräkningen upptagna utgifter under samma år behöfva en ytterligare tillgång af6..............................R:dr 2,868,560: 63.
Härtill komma de extra anslag, hvilka Eders
Kongl. Maj:t under de särskilda Hufvudtitlarne beslutat
att af Riksdagen åska.................. • «
samt de förskottsvis utanordnade medel, för hvilka ersättning begäres ................. - - - _»
3,244,598: - 215,849: 23.
Transport R:dr 6,329,007: 86.
Bil. N:o ti b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868. 35
Transport R:dr 6,329,007: 86. Derjemte och då af anledning, för hvilken jag här nedan kommer att närmare redogöra, det torde blifva nödigt för Riksgälds-kontoret att under innevarande år upptaga ett lån till belopp af omkring 7,800,000 R:dr, anser jag mig äfven höra bär beräkna ränta för år
1869 å ett sådant lån .................. 460,000: —
hvaremot i afseende på den upplåning, som till fortsättande af Statens jern vägsbyggnader år 1869 kan finnas höra ega rum, om någon ränta derför skulle komma att redan under samma år utgå, denna i allt fall ej särdeles betydliga utgift synes bär kunna förbigås.
Riksgälds-kontorets behof för nu förevarande Statsreglering, utöfver dess ofvan nämnda inkomster, linnés
således utgöra tillsammans .................
Till betäckande häraf kan beräknas:
Ofvan upptagna bidrag af Statsverkets inkomster...........R:dr 4,327,030: —
Den Allmänna Bevillning för är 1869, som Riksdagen kan komma att sig åtaga, hvilken Bevillning, med anmärkning, att den inflyter först år 1870 och att sålunda ett förskott af Riksgälds-kontoret kan behöfva tagas i anspråk, bär upptages till samma belopp, som vid senaste Riksdag . . „ 2,600,000: —
Och förefinnes således för år 1869 en ännu odisponerad behållning af mer än................
R:dr 6,789,007: 86.
„ 6,927,030: —
R:dr 130,000: —
Sedan jag sålunda underställt Eders Maj:ts pröfning de frågor, Indika ega sammanhang med det närmaste föremålet för donna föredragning, eller Stut,sregleringen för år 1869, anhåller jag att fästa Eders Maj:ts nådiga uppmärksamhet på Riksgälds-kontorets ställning innevarande år.
Enligt Fullmäktiges ofvanomförmälda skrifvelse af den 2 December sistlidna år, skulle Riksgälds-kontorets utgifter intill innevarande års slut komma att öfverstiga Kontorets kända och påräknade inkomster under samma tid med icke mindre än.................R:dr 10,543,147: 61.
36 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Frop. N:o 1 om Statsverket 1868.
På sätt den vid samma skrifvelse fogade förslagsberäkning närmare utvisar, hafva Fullmäktige antagit, att det af Rikets Ständer vid 1865 — 1866 års Riksdag till bestridande af Kontorets utgifter anvisade bidrag af Statsverkets inkomster för år 1867, 2,209,740 R:dr, skulle komma att till Kontoret inflyta under innevarande år; men då Statsverkets hutvudsakligaste inkomsttitlar, Tullmedlen och Bränvinstillverkningsafgiften, långt ifrån att uppgå till de för sistlidne år af Rikets Ständer beräknade belopp, eller för förstnämnde medel, 13,500,000 R:dr, och för sistnämnda afgift 9,500,000 R:dr i stället lemna eu brist, som, hvad Tullmedlen angår, väl ännu icke kan till siffran med full säkerhet beräknas, men som dock icke kan antagas utgöra mindre än 700,000 R:dr och hvad Bränvinstillverkningsafgiften beträffar uppgår till 1,585,730 Rall' 50 öre eller tillsammans omkring 2,300,000 Rall’, lära Statsverkets inkomster för samma år icke medgifva utbetalande af ifrågavarande bidrag, och kommer sålunda Riksgälds-kontorets ofvanuppgifna kassabrist att ökas med ett detta bidrag motsvarande belopp eller 2,209,740 R:dr.
Deremot och enär af skäl, som jag här ofvan, vid redogörelsen för Riksgälds-kontorets ställning år 1869, i underdånighet anfört, det af Riksdagen utaf Statsverkets inkomster innevarande år anvisade bidrag, 3,318,270 R:dr, af mig uteslutits från de af Fullmäktige för år 1869 beräknade tillgångar och ansetts fortfarande höra beräknas såsom eu tillgång för år 1868, följer derutaf, så framt Eders Kongl. Maj:t gillar donna min åsigt, att den af Fullmäktige antagna kassabrist vid innevarande års slut kommer att minskas med det belopp, hvarmed sistnämnda summa, R:dr 3,318,270: — öfver skjuter........................... 2,209,740: —
eller med..........................R:dr 1,108,530: —
och i sjelfva verket uppgå till . ............. „ 9,434,617: 61.
Genom Eders Kongl. Maj:ts, på sätt protokollen för Finansärenden af den 20 December och för Ecklesiastikärenden af den 31 December allt sistlidne år utvisa, då fattade beslut att till Riksgälds-kontoret skulle öfverlemnas, dels 40,000 R:dr af Mynt- och Kontrollverkens reserverade tillgångar, dels 100,000 R:dr af Åttonde Hufvud titelns allmänna besparingar, minskas dock donna
brist ytterligare med 140,000 Rall' till......... ,, 9,294,617: 61.
hvartill emellertid måste läggas, såväl det anslag till allmänna arbeten för nödens lindrande, hvithet Eders Kongl. Maj:t förklarat sig vilja af Riksdagen äska för år 1868, eller........................ „ 500,000: —
Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868. 37
som ock hvad som ytterligare erfordras att af Mindre Kreditivet lyfta till ersättande af förskottsvis bestridda
utbetalningar för de Norra Länens undsättande.....R:dr 130,000: —
då Riksgälds-kontorets nu beräkneliga kassabrist vid
innevarande års slut skulle utgöra.............. 9,924,617: 61.
Denna betydliga brist bär, på sätt Fullmäktige uti deras åberopade skrifvelse anfört, sin förklaringsgrund, dels deruti att Kontoret icke fatt uppbära inkomster, som af Riksdagen till Kontorets utgifter blifvit anvisade, dels deruti att Kontoret fått vidkännas högst betydliga utgifter, som icke kunnat af Riksdagen på förhand beräknas, dels slutligen deruti att Riksdagen ålagt Kontoret utgifter, för hvilkas bestridande någon annan utväg än upplåning icke blifvit af Riksdagen anvisad, eller ock medel anvisats, Indika först under ett kommande år komma Kontoret tillhanda.
Så hafva Statsverkets inkomster icke medgifvit utbetalande till Riksgälds-kontoret, hvarken af b är ofvan omförmäldta för år 1867 beräknade bidrag............................R:dr 2,209,740: —
eller af det belopp, som förväntades skola under samma år inflyta till följd af senaste Riksdagsbeslut om tilläggsafgifter till vissa tullsatser och till bränvinstillverkningsafgiften.............................. 1,400,000: —
Så har Riksgälds-kon före t redan fått och kommer ytterligare att få vidkännas utbetalningar till de af sistlidna års missvext föranledda undsättningar till belopp af................................ „ 1,873,731: 61.
Så åligger det Riksgälds-kontoret att innevarande år utbetala det af senaste Riksdag beviljade anslag till Nordvestra Stambanan................... „ 2,000,000: —
för hvilken utbetalning ingå befintliga tillgångar blifvit anvisade, och
så har slutligen för Riksgälds-kontorets utgifter under innevarande år anvisats Allmänna Bevillningen för
samma år, beräknad till.................. „ 2,600,000: —
hvilken bevillning dock inflyter först år 1869.
38 Bil. N:o 6 b. till Km tgl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
Efter sålunda inför Eders Kongl. Maj:t lemnad redogörelse för den kassabrist, som antagligen för Riksgälds-kontoret kommer att förefinnas vid innevarande års sint, anser jag det vara min pligt att underställa Eders Maj:t de åtgärder, som synas mig lämpligen kunna och höra föreslås till fyllande af donna brist. Härvid kan jag icke underlåta att i främsta rummet fästa uppmärksamt^ ten derpå, att Staten redan eger en tillgång, hvarmed en icke obetydlig del af samma brist skulle kunna betäckas, nemligen Bankovinsten för åren 1866 och 1867. För det förstnämnda året uppgår donna vinst till 2,112,604 R:dr 28 öre; för det sistnämnda åter kan beloppet ännu icke vara kändt och, om äfven, såsom antagligt är, det kommer att understiga föregående års, lärer det dock väl icke kunna beräknas till mindre än 1,500,000 Rall'. Huru stor del af dessa vinstmedel må kunna för ifrågavarande ändamål användas, torde höra öfverlemnas åt Riksdagen, under hvars garanti och vård Riksbanken är ställd, att sjelf bestämma; för min del måste jag dock antaga, att af ofvanberörda vinstmedel åtminstone så mycket, som motsvara!' den för år 1866 upplupna och till siffran hända vinsten eller i rundt tal 2,100,000 R:dr, kan för Riksbanken utan olägenhet undvaras och sålunda redan under innevarande år blifva för Riksgäldskontoret tillgängligt.
För betäckande af det derefter å bristen återstående belopp, 7,824,617 R:dr 61 öre, hvithet kan anses till stor del bero på utbetalningarna af betydliga belopp till de Norra provinsernas undsättning, äfvensom till Nordvestra Stambanan, lärer, då under nuvarande förhållande ökad beskattning synes om möjligt böra undvikas, någon annan utväg icke återstå än upplåning. Denna utväg synes mig och så mycket lämpligare att härtill föreslå, som dels, beträffande anslaget till Nordvestra Stambanan, Riksdagen redan vid dess beviljande förutsatte, att medel dertill skulle genom upplåning anskaffas och dels hvad angår de utbetalta undsättningsbeloppen, hvilka till största delen utlemnats emot återbetalningsskyldighet, det icke ens torde kunna ifrågasättas att nu betäcka dem genom särskild beskattning. Härtill kommer, att Riksgälds-kontorets nuvarande mindre gynnsamma kassaställning ytterst har sin grund deruti, att Riksgälds-kontoret fatt till jernvägsanläggningar här i landet vidkännas högst betydliga utgifter, utöfver hvad som för dylika arbeten upplånats. Af den noggranna utredning, rörande detta förhållande, som Fullmäktige, på min begäran, låtit anställa, framgår nemligen:
att de för Statens jern vägsbyggnader från Riksgälds-kontoret hittills utbetalta anslag uppgå till ett belopp af........Rall' 85,477,826: 54.
Transport R:dr 85,477,826: 54.
39 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj-.ta Prof. N:o 1 om Statsverket 1868.
Transport R:dr 85,477,826: 54. samt de för enskilda jern vägsanläggningar från Riksgälds-kontoret utbekomna anslag utan återbetalnings-
skyldighet till....................... „ 272,500: -
och låneunderstöden till................... 15,825,000- —
eller tillsammans R:dr 101,575,326: 54.
att de medel deremot, Riksgälds-kontoret erhållit genom de fonderade Statslån som på grund af Rikets Ständers vid 1853 — 1854, 1856 — 1858 1859—’
1860 samt 1862 — 1863 årens Riksdagar fattade beslut blifvit upptagna
tillsammans utgjort....................R.dr 80,677,112^41.’
hvarförutan genom förliden års å 6,000,000 ll:dr upptagna inhemska Statslån influtit............... 5 850 248- 85
att Riksgälds-kontoret dessutom till jernvägsanläggningarne fått uppbära särskilda af beskattning oberoende medel, såsom anslag af trafikmedel, ersättning för ex-
propriationer m. m. till belopp af............. 1 086 924: 05
att såsom afbetalning å till enskilda jernvägsanläggningar utlemnade lån hittills influtit...... . . „ 1,209 816: 26.
eller tillsammans R:dr 88,824,101: 57.
och att följaktligen Riksgälds-kontoret för jernvägsan]äggningarne ålagda och hittils verkställda utbetalningar med icke mindre än 12,751,224 B:dr 97 öre öfverstiga de tillgångar, som för dessa utbetalningars fullgörande varit anvisade.
Till så stort belopp som detta uppgår icke den kassabrist, som vid detta ars slut för Riksgälds-kontoret antagligen förefinnes, och derutaf hämtar jag ett ytterligare stöd för min här ofvan uttalade mening, att denna brist der den ej af befintliga tillgångar kan betäckas, bör genom upplåning fyllas. En sådan upplåning skulle, enligt den beräkning jag bär ofvan sökt uppställa, omfatta något öfver 7,800,000 R:dr, hvilken summa dock, derest Riksdagen skulle finna, att af förenämnda vinstmedel större andel, än jag antagit, kan till Riksgälds-kontoret öfverlemnas, komme att med motsvarande belopp minskas; men i sammanhang härmed torde höra tagas i öfvervägande, att, för den händelse Riksdagen skulle bifalla den framställning om fortsättande af arbetena å Nordvestra Stambanan, som Eders Maj4 lärer vara sinnad att till Riksdagen aflåta, och hvilken framställning tager i anspråk omkring 4,600,000 R:dr för år 1869, en upplåning, motsvarande donna summa, blir under sistnämnda år erforderlig. Under förutsättning, att jern vägsarbetena komma att bedrifvas i den utsträck-
40 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prof. N:o 1 om Statsverket 1868.
ning, Eders Maj:t sålunda lärer ifrågasätta, äfvensom att till Riksgäldskontoret öfverlemnas Bankovinsten allenast för år 1866, skulle den upplåning, som behöfves under åren 1868 och 1869, sammanlagd! uppgå till
12,400,000 R:dr, och, som upplåningen för båda åren synes höra ske emot obligationer, kunde det vid sådant förhållande ifrågasättas, om det ej skulle vara lämpligt att på en gång verkställa upplåningen åt hela beloppet. Då emellertid Riksdagen åter sammanträder i Januari 1869 och den verkliga ställningen under sistnämnda år, likasom det af samma ställning föranledda större eller mindre lånebehof och det fördelaktigaste sättet att fylla detsamma då kan med mera säkerhet bedömmas, än nu är möjligt, är jag af den mening, att Riksdagen för närvarande herde besluta upptagande af ett sådant lån, endast till så stort belopp, som erfordras under innevarande år, men deremot åt kommande Riksdag öfverlemna omsorgen att angående sättet för fyllande af lånebehofvet år 1869 besluta, sådant dock under förutsättning, att Riksdagen lemnar Fullmäktige i Riksgälds-kontoret för sistnämnda år enahanda bemyndigande, som blifvit dem meddeladt i 62 § af gällande Reglemente för Kontoret, att genom upplåning emot Kontorets förbindelser eller begagnande af krediter anskaffa erforderliga medel. Hvad slutligen Obligationerna för innevarande års ofvanberörda upplåning angår, anser jag, att de, med valör utsatt i Svenskt mynt, höra löpa med 5 procents ränta och ställas till innehafvare!! att återbetalas på bestämda förfallotider, Indika dock icke höra utsättas tidigare än efter år 1872, då det vid senaste Riksdag beslutade lån å 6,000,000 R:dr skall vara till fullo inbetaldt.
Enligt hvad jag sålunda i underdånighet anfört, synes mig den under närvarande förhållanden lämpligaste utvägen för beredande af tillgång till fyllande af Riksgälds-kontorets bär ofvan beräknade kassabrist, till så stor del, som icke betäckes af de vinstmedel, Indika kunna blifva från Riksbanken dertill anvisade, vara att Riksdagen åt sina Fullmäktige i Riksgäldskontor uppdrager, att för nämnda Kontors räkning under innevarande år anskaffa dertill erforderliga medel genom upplåning emot Obligationer i Svenskt mynt, ställda till innehafvare!! att återbetalas pa bestämda förfallotider, Indika dock icke må utsättas tidigare än efter år 1872, löpande med 5 procents ränta samt försedda med halfårskuponger.
Hvad föredragande Departements-chefen sålunda i fråga om Riksgälds-kontorets ställning såväl 1869 som 1868 yttrat och hemställt behagade uppå tillstyrkande jemväl af Statsrådets öfriga ledamöter Hans Näjd Konungen i nåder gilla, hvarefter Hans Näjd, enligt Statsrådets hemställan, täcktes uppdraga åt Chefen för Finans-departementet
m. N:o 6 b. till Korn,!. Maja* Prop. N:o 1 om Statsverket 18G8.
mentct att, sedan lian erhållit protokolls-utdrag angående hvad pa de öfnga Departementernas föredragning blifvit i tvaga om Statsregleringen i nåder beslutadt, uppsätta och fall justering inför Kongl. Maj:t i Statsrådet anmäla förslag till nådig Proposition angående Statsverkets tillstand och behof, grundad på Kongl. Majrts nu i ämnet tattare beslut.
Ex protocollo Axel Ädelgren.
Jiih. till Rik sd. Prot. 18 G 8.
1 Samt. 1 Afd.
ti
42 Bil N:o 6 b. till Kongl. Maj:ls Prop. N:o 7 om Statsverket ISOS.
Utdrag af Protokollet öfver Finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Ståts-Rådet & Stockholms Slott den 10 Januari 1868.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Mimstern Enherre De Gm,
Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes-Ärendena, Grefve Man der sb om,
Statsråden: Herr Grefve von Plåten,
Lagerstråle,
Bredberg,
Tlndstrwp,
Carlson,
von Ehrenheim och Abelin.
Chefen för Finans-Departementet, Stats-Rådet Friherre af Ugg-las uppläste till justering ett i följd af Kongl. Majds Nidiga befallning uppsatt förslät)' till den nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof, som, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts den 4 innevarande manad fattade beslut, borde till Riksdagen aflåtas.
Hans Maj:t Konungen behagade, enligt Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag och befalla, att i enlighet dermed om förmälda nådiga Proposition skulle till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo, Ossian Beckman.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISAAC MARCUS, 1868.
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
1 Utdrag af Protokollet öfver Ecclesiastik-Årenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 24 Maj 1867.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Grefve Manderström, Stats-Råden Herr Grefve von Plåten,
Lagerstråle,
Bredberg,
Thulstrup,
Reuterskiöld,
Carlson, von Ehrenheim.
Efter föregången justering af protokollet öfver Ecclesiastik-ärenden för den 17 innevarande månad föredrog i underdånighet Departements-Chefen, Stats-Rådet Carlson:
12:o.
En af Öfverståthållare-Embetet, med underdånig skrifvelse den 20 nästlidne Mars, till Kongl. Maj:t insänd skrift, deruti Stockholms Stadsfullmäktige, med anledning af en hos Stadsfullmäktige utaf Direktionen öfver Stockholms städs undervisningsverk gjord framställning om vidgande af åtgärder för åstadkommande af en sådan förändring i nu htf%rlZaingällande särskilda stadga för dessa undervisningsverk, att skyldigheten att bekosta läro- Z7«u verkslokaler jemte rektorsboställen blefve Överflyttad från församlingarne på hela Stock- e'ZkTmllch holms kommun, underdånigst anfört: att elementarläroverken i Stockholm, som för när- rekt0™b0J‘älle" varande utgjordes af ett gymnasium, fyra femklassiga och fyra tvåklassiga läroverk, icke motsvarade behofvet och folkmängdens betydliga tillväxt; — att äfven genom tillkomsten af ytterligare ett femklassigt läroverk, hvartill anslag blifvit beviljad t, detta behof icke
Bih. till Riksd. Prot. 1868. l:a Samt., ha Afd. 1
2 Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1868.
vore afhulpet; — att de nuvarande skolornas organisation afveke från den genom Nådiga Stadgan för rikets allmänna elementarläroverk den 29 Januari 1859 påbjudna och eljest öfver hela riket antagna deruti, att denna Stadga icke kände något fristående gymnasium eller läroverk, bestående af blott de två högsta klasserna; — att en utvidgning och omorganisation af de nuvarande läroverken i hufvudstaden sålunda vore af behofvet påkallad, hvarvid utan tvifvel komme i betraktande, att två fullständiga läroverk vore för hufvudstaden erforderliga, att de öfriga elementarläroverken herde blifva femklassiga och att de tvåklassiga skolorna herde upphöra; — att en sådan förändring emellertid icke kunde ske församlingsvis, bland annat derför, att den kräfde betydligare uppoffringar, än som skäligen kunde fordras af någon särskild församling; — att en icke obetydlig minskning och framför allt en jemnare och rättvisare fördelning af de med en dylik organisation förenade utgifter deremot skulle åstadkommas, om bekostande af skolhus blefve en för staden gemensam angelägenhet; — samt att Stadsfullmäktige på dessa och de af Direktionen öfver Stockholms städs undervisningsverk anförda skål samt med afseende derå, att öfverflyttningen på Stockholms kommun af ifrågavarande skyldighet icke kunde på en gång ske, för sin del besluta, att skyldigheten att bekosta läroverkshus och rektorsboställen, som nu åligger hvar och eu af de territoriela församlingarna, skulle af Stockholms kommun öfvertagas i den mån staden genom öfverenskommelse med församlingarna eller på annat sätt hunne förskaffa sig erforderliga lägenheter; Och både Stadsfullmäktige i underdånighet anhållit, det Kongl. Magt måtte i nådår medgifva, att den sålunda beslutade öfverflyttningen af skyldigheten att bekosta läroverkshus och rektorsboställen måtte få ega rum.
Då Stockholms kommun sålunda iklädde sig ofvan omförmälda skyldighet, både Stadsfullmäktige ansett det kunna påräknas, att det behöfliga antalet lärare hädanefter helt och hållet allönades af Staten, såsom annorstädes sker, och att hufvudstaden följaktligen befriades från den skyldighet, som den genom Nådiga Brefvet den 20 November 1816 fått sig ålagd, att till lärarnes vid elementarläroverken derstädes aflöning lemna ett ärligt bidrag af 15,000 Riksdaler; och både Stadsfullmäktige derföre tillika i underdånighet anhållit om Kongl. Maj:ts nådiga åtgärd i ändamål att från och med det år, då förenämnda byggnadsskyldighet blifvit af Stockholms kommun fullständigt öfvertagen, densamma måtte varda befriad från åliggandet att omförmälda bidrag utgöra.
Vid öfverlemnande af ifrågavarande framställning både Öfverståthållare-Embetet uti sin ofvan omförmälda skrifvelse förklara!, att, enär det funnit Stadsfullmäktiges andraganden vara synnerligt välgrundade och förtjena afseende, Öfverståthållare-Embetet för sin del icke tvekade att desamma till nådigt bifall förorda.
Stats-Rådet tillstyrkte i underdånighet, att Kongl. Maj:t täcktes dels, på sätt Stadsfullmäktige hemställt, medgifva, att på Stockholms kommun må öfverflyttas den församlingarne hittills åliggande skyldighet att för elementarläroverken bekosta skolhus och rektorsboställen, i den mån staden genom öfverenskommelse med församlingarna eller på an-
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1868. 3
nät sätt hinner att förskaffa sig erforderliga lägenheter, dels till nästsammanträdande Riksdag aflåta nådig proposition derom, att å elementarläroverkens stat må såsom ersättning för det till aflöning åt lärare vid elementarläroverken derstädes från kommunen hittills utgående bidrag uppföras ett belopp af Femton Tusen Riksdaler, att utgå från och med det år, då förenämnda skyldighet att bekosta läroverkshus och rektorsboställen blifvit af kommunen fullständigt öfvertagen.
Hvad Stats-Rådet beträffande de under ofvanstående---punktör
upptagna mål och ärenden i underdånighet yttrat och tillstyrkt behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla.
Ex protocollo O. R. Themptander.
Utdrag af Protokollet öfver Ecclesiastik-Ärenden, hållet inför Hans Maj it Konungen i Stats-Bådet å Stockholms Slott den 20 Juni 1867.
Närvarande:
k
Hans Excellens Statsministern för utrikes ärendena Herr Grefve Manderström, Stats-Råden Bredberg,
Thulstrup,
Reuterskiöld, von Ehrenheim.
Efter justering af protokollet öfver Ecclesiastik-ärenden för den 13 i denna månad föredrog i underdånighet t. f. Departements-Chefen, Stats-Rådet von Ehrenheim :
14:o.
Kammarkollegii underdåniga skrifvelse af den 28 sistlidne Januari, hvarmed, — ta%ZntraUssedan, uppå ansökning af kontraktsprosten i Kållands kontrakt af Skaraborgs län, kyrko- piand?kontrakt herden J. K. Lindskog att komma i åtnjutande af s. k. prostetunna från Häreneds och forPafZaTas
4 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof). N:o 1 om Statsverket 1868.
Hofby församlingars pastorat, hvilket, efter att förut hafva såsom annex tillhört Lidköpings stadsförsamling, genom Kongl. Brefvet den 10 Juli 1866 derifrån utbrutits till ett särskildt gäll, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet, efter det Konsistorium i Skara yttrande afgifvit, genom Utslag den 28 Mars 1866, som blifva t Kammarkollegii pröfning understäldt, på anförda skäl förklarat sökanden berättigad att från och med år 1865, då anspråket anhängiggjordes, för berörda pastorat erhålla prosttunna, hvilken löneförmån, i händelse beslutet fastställdes, skulle i behörig ordning sökanden anvisas, — Kammarkollegium, under förklarande att det icke tillkom me Kollegium att detta ärende afgöra, detsamma hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmält och dervid, med åberopande af Kongl. Resolutionen på presterskapets allmänna besvär af den 10 Mars 1719, underdånigst tillstyrkt, att sökanden måtte tilläggas för hvardera af pastoratets två församlingar en tunna eller sex kubikfot tre kannor spanmål, en tredjedel råg och två tredjedelar korn, att från och med år 1865 utgå.
Uti häröfver infordradt och den 17 sistlidne April afgifvet underdånigt utlåtande hade Statskontoret anfört: att inom Kållands kontrakt, enligt hvad som inhemtades af den handlingarne bifogade, af vederbörande häradsskrifvare meddelade uppgift, utginge af hvarje pastorat, med undantag af det nu ifrågavarande, såsom prosttunna 1 tunna 6Vs kappar krouotiondespanmål, hvadan åberopade Kongl. Resolution af den 10 Mars 1719, hvars 24 § berättigade kontraktsprost att af hvarje kontrakt tillydande församlings kyrkoherberge åtnjuta prosttunna, bär blifvit så tillämpad, att dylik förmån tillkommit kontraktsprosten icke af hvarje socken eller församling, enär de i berörda uppgift uppräknade pastorater bestå af flera sådana, utan endast af hvarje särskildt pastorat eller gäll; att förhållandet vore enahanda inom öfriga kontrakt af Skaraborgs län, hvarest prosttunna utgöres, hvilken prosttunna, efter hvad landsboksräkenskaperna för mera än ett århundrade tillbaka upplyste, utgått med nyssnämnda belopp, 1 tunna 6Vä kappar kronotionde spanmål och icke med jemn tunna, hvartill orsaken befunnits vara den, att, enligt hvad Kongl. Brefvet till Kammarkollegium af den 20 Augusti 1739 gåfve vid handen, all så val kronans behållna som indelta spanmål i Skaraborgs län redan år 1711 blifvit från kappmål, å 6 kappar på tunnan, reducerad efter tunnemålet till V4 tunna, som är lika med 1 tunna 6Va kappar; att donna grundsats om anslående af allenast en prosttunna för hvarje pastorat icke blifvit frånträdd ' afseende å de prosttunnor, som under sednare tider för pastorat i Skaraborgs län beviljats och i riksstaten uppförts att med oindelt spanmål utgå. såsom enligt Kongl. Brefven den 16 Augusti 1850 och 1 Oktober 1851 angående 1 tunna för hvardera af Fremmestads och Näs särskilda pastorater åt kontraktsprosten öfver Wäne kontrakt och jemlik! Kongl. Brefvet den 29 December 1860 rörande prosttunna af Carlsborgs garnisons- och Tweds församlingar, äfvenledes hvar för sig utgörande ett pastorat, åt kontraktsprosten öfver Norra Wadsbo kontrakt med lVa tunna af hvardera; och då sålunda inom Skaraborgs län omförmälda Kongl. Resolution på presterskapets besvär i förevarande hänseende blifvit af ålder så tillämpad, att en prosttunna med 1 Vä tunna kronotionde anslagits icke för hvarje socken, utan för hvarje pastorat, ansåge Statskontoret, i olikhet med Kammarkollegium, kontraktsprosten Lindskog, hvilken skäligen
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. P<'op. N:o 1 om Statsverket 1868. 5
icke kunde komma i åtnjutande af flera prostetunnor för Häreneds än öfriga kontraktet tillhörande pastorat eller i detta fall få annan eller bättre rätt än hans vederlikar inom samma ort, höra i enlighet med hans framställda begäran och Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes Utslag från och med år 1865, då anspråket anhängiggjordes, tillerkännas en prostetunna för Häreneds nybildade pastorat, enligt ortens sed, med 1 tunna 6 7-, kappar eller i nya måttet och med jemnadt kannetal med 7 kubikfot 6 kannor, eu tredjedel råg och två tredjedelar korn, att utgå i penningar efter tioårigt medelmarkegångspris för länet; och hemställde i öfverensstämmelse härmed Statskontoret, att Kongl. Maj:t täcktes till nästa Riksdag aflåta nådig proposition i ämnet.
Stats-Rådet tillstyrkte, att Kongl. Maj:t täcktes till nästkommande Riksdag aflåta nådig proposition derom, att i riksstaten, under anslaget till Kleresistaten, måtte såsom prostetunna åt bemälde kontraktsprost för nämnda pastorat uppföras 7 kubikfot 6 kannor, en tredjedel råg och två tredjedelar korn, att utgå i penningar efter tioårigt medelmarkegångspris för länet.
Hans Maj:t Konungen behagade hvad Statsrådet i förestående--mål
i underdånighet yttrat och tillstyrkt i nåder gilla och bifalla.
Ex protocollo
C. A. Th. Ädelgren.
6 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
Ang. pension ä Allmänna Indragning sstaten för rektorn vid Wennersborgs högre Elementarläroverk C. S. Malström.
Utdrag af Protokollet öfver Ecclesiastik-Ärenden, hållet inför Hans Kongl. Höghet Hertigen-Regenten i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 7 Augusti 1867.
Närvarande:
Hans Excellens Justitie-Statsministern Herr Friherre De Geer,
Hans Excellens Statsministern för utrikes ärendena Herr Grefve Manderström, Stats-Råden Lagerstråle,
Thulstrup,
Carlson, von Ehrenheim,
Abelin.
Efter föregången justering af protokollet öfver Ecclesiastik-ärenden för den 31 nästlidne Juli föredrog i underdånighet Departements-Chefen, Stats-Rådet CARLSON:
En af Domkapitlet i Skara, med skrifvelse den 5 December nästlidne år, öfverlemnad underdånig ansökning af rektorn vid Wennersborgs högre Elementarläroverk Filosofie Doktorn Carl Samuel Hultström, det Kongl. Maj:t måtte täckas till Riksdagen aflåta nådig proposition derom, att Hultström, som vid läroverket tjenstgjort i 36 år, deraf 27 år såsom rektor, och den 8 Oktober 1866 uppnått en ålder af 60 år samt, enligt bifogadt läkarebetyg, under en längre tid haft vacklande helsa, måtte varda å Allmänna Indragningsstaten uppförd och berättigad att, efter erhållet afsked, i årlig pension uppbära det belopp af fyra tusen Riksdaler Riksmynt, som sökanden, utom fri bostad, under de fem sista åren i lön uppburit; hvilken ansökning Domkapitlet, med vitsordande af den utmärkta skicklighet och det nit, Hultström i egenskap af så väl rektor som lärare städse ådagalagt, till nådigt bifall förordat; hvarefter Kongl. Maj:ts och Rikets Statskontor den 2 nästlidne Juli öfver berörda ansökning afgifvit infordradt underdånigt utlåtande.
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
7 Med afseende på rektor Hultströms långa tjenstetid och styrkta sjuklighet, äfvensom å hans af Domkapitlet vitsordade utmärkta förtjenster om ifrågavarande läroverk under de särskilda stegen af dess utveckling, ansåg sig Stats-Rådet höra å den underdåniga ansökningen i så måtto tillstyrka nådigt bifall, att Kongl. Maj:t täcktes till nästkommande Riksdag aflåta nådig proposition derom, att ett belopp, motsvarande 80 procent af rektorslönen, 4000 Riksdaler, måtte med 3200 Riksdaler å Allmänna Indragningsstaten uppföras, för att af Hultström, efter erhållet afsked, såsom pension årligen uppbäras.
Hvad Stats-Rådet beträffande de under ofvanstående ---punkter upp-
tagna mål underdånigst hemställt och tillstyrkt täcktes Hans Kongl. Höghet Hertigen-Regenten bifalla.
Ex protocollo
N. Fredr. Sander.
Utdrag af Protokollet öfver Ecclesiastik-irenden, hållet inför Hans Kongl. Höghet Hertigen-Regenten i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 20 Augusti 1867.
Närvarande:
Hans Excellens Justitie-Statsministern Herr Friherre De Geer,
Hans Excellens Statsministern för utrikes ärendena Herr Grefve Manderström, Stats-Råden Lagerstråle,
Bredberg,
Carlson,
Abelin.
Efter verkställd justering af protokollet öfver Ecclesiastik-ärenden för den 14 innevarande månad föredrog Departementschefen, Stats-Rådet Carlson:
12:o.
Domkapitlets i Strengnäs skrifvelse den 24 Oktober 1866, deruti, sedan rektorn vid elementarläroverket derstädes, Filosofie Doktorn J. A. Drysén hos Eforus öfver stiftets
Ang. hyreser sättning åt rek torn rid Streng näs läroverk.
8 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
läroverk gjort framställning i fråga om den åt elementarläroverkens rektorer genom 128 8 i gällande läroverksstadga tillerkända förmån af embetsgård eller deremot svarande hyresersättning, Domkapitlet, — enär staden Strengnäs, på grund af nådiga Resolutionerna den 28 Januari 1724 och den 23 Oktober 1798, vore ifrån all skyldighet i afseende å bostad åt rektorn befriad, — underdånigst hemställt, det Kong]. Maj:t måtte anvisa ett belopp af 500 Riksdaler att af allmänna medel till hyresersättning åt bemälde rektor utgå, så länge han samma embete förestode och ej blifvit berättigad att i egenskap af lektor komma i åtnjutande af fria boställsrum;
Och både Statskontoret uti häröfver infordradt utlåtande, jemte öfverlemnande af en från vederbörande boställsinnehafvare infordrad förklaring, för egen del anfört: att, efter hvad upplyst blifvit, åt lektorerne vid Strengnäs f. d. gymnasium af ålder varit anslagna tre boställslägenheter, en i sjelfva läroverkshuset och två i det så kallade Olivehällska huset; — att, sedan den förstnämnda af dessa lägenheter måst användas för läroverkets egen rakning, densamma blifvit, jemlik! Nådiga Brefvet den 13 November 1846, utbytt mot en annan uti de så kallade gymnasiigårdarne, hvarvid dock stadgats, att innehafvaren af den nya boställslägenheten skulle till läroverkets enskilda kassa erlägga eu årlig hyresafgift af 137 Riksdaler 3 skillingar 11 runstycken banko, men derför af anslaget till elementarläroverken tillgodonjuta ersättning med 37 Riksdaler 3 skillingar 11 runstycken samma mynt årligen, motsvarande det uppskattade hyresvärdet å de fordna boställsrummen i gymnasiihuset med dertill hörande kryddgård; — att donna nya boställslägenhet, hvilken bland de tre ifrågavarande vore den enda, som, enligt Domkapitlets omdöme, kunde anses såsom eu för rektor tillräcklig och för hans samhällställning passande embetsgård, för närvarande innehades af den i tjensten äldste lektorn, kontraktsprosten, Doktor J. Gezelius, som enligt stat åtnjöte nyssnämnda hyresersättning med 55 Riksdaler 62 öre, men derutöfver erlade till läroverkets enskilda kassa för innehafvande bostäilslägenhet 150 Riksdaler Riksmynt årligen; — att de begge öfriga boställslägenheterna nu innehades af lektorerne L. Broman och L. F. Korn lin, h vilka derför till läroverkets kassa., jemväl erlade en mindre hyresersättning af 45 Riksdaler 36 skillingar 2 runstycken banko hvardera, hvarför de likväl på grund af Nådiga Brefvet den 15 Februari 1850, erhölle motsvarande godtgörelse af statsanslaget till elementarläroverken; — att under den tid lektorn Broman, före Drysén, på grund af nådigt förordnande uppehöll rektorsbefattningen och såsom eu bland de tre äldste lektorerne innehade en af sistnämnda boställslägenheter, Domkapitlet gjort underdånig framställning derom, att åt Broman måtte beviljas hushyresmedel till ett belopp af 550 Riksdaler årligen, emot skyldighet för honom att afstå från de boställsrum, lian i egenskap af lektor innehade, men att genom Nådigt Bref den 1 April 1859 förklarats, att de boställslägenheter, som tredje, fjerde och femte lektorerne, enligt förut gällande stat, haft sig å lön anslagna, i stället skulle tillsvidare uppföras å lönerna för rektor och de två äldste lektorerne vid läroverket, vid hvilket förhållande frågan om särskild hushyresersättning åt rektor komme att förfalla; — att Kongl. Maj:t likväl, i anledning af sedermera förnyad underdånig framställning i ämnet, genom Nådigt Bref den 9 September 1859 medgifvit, att rektorn Broman, för den tid från och
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1868. 9
med höstterminen 1857 han vid denna befattning qvarstode, finge såsom fyllnad i liushyresmedel åtnjuta af läroverkets kassa 150 Riksdaler för år räknadt, motsvarande det belopp, som, enligt hvad ofvan förmäles, lektorn Gezelius vore skyldig att till nämnda kassa utan ersättning af statsmedel erlägga; — att, då bestämmelserna i Nådiga Brefvet den 1 April 1859 voro meddelade under förutsättning att rektorsbefattningen, såsom då var förhållandet, skulle innehafvas af en utaf de tre äldste lektorerne vid läroverket, och derigenom ingalunda åsyftades att beröfva lektorerne Gezelius, Broman och Rumlin den rätt, de på grund af fullmakter förut egde till innehafvande boställslägenheter, dessa bestämmelser tillsvidare icke kunde ega tillämplighet, sedan Broman återgått till sin lektorsbefattning och Drysén, som hvarken förut eller nu innehade boställslägenhet, blifvit till rektor förordnad; — att hinder likväl icke syntes mota att framdeles, då lektorn Gezelius, hvilken, såsom ofvan förmäles, innehar den boställslägenhet, som till embetsgård åt rektor anses lämplig, afginge från sin nu innehafvande tjenst, reglera förhållandet i afseende å boställslägenheter för lärarne vid ifrågavarande läroverk i full öfverensstämmelse med nyssberörda Nådiga Bref, destoheldre som genom vidtagande af en sådan åtgärd statsverket skulle befrias från alla vidare anspråk på k yresersättning till rektor, och de öfrige lärarnes vid läroverket rätt icke derigenom, på sätt förklaranderne likväl förmenat, komma att förnärmas, då boställslägenheterna bibehölles vid läroverket och tillfälle således icke saknades för dessa lärare att till dem avancera; — att det emedlertid icke syntes vara billigt att, intilldess en sådan reglering kunde ega rum, den nuvarande eller möjligen blifvande innehafvare!! af ifrågavarande rektorsbefattning skulle helt och hållet gå i mistning af en förmån, hvaraf rektorer vid andra elementarläroverk, äfven de lägre, allmänneligen vore i åtnjutande, och som äfven kommit företrädare!! i embetet till godo; — samt att, med hänsyn ej mindre härtill än äfven till de skäl, som i en nära likartad fråga föranledde Kongl. Näjd att till Rikets Ständer vid 1865—1866 årens riksdag aflåta nådig proposition angående ett ärligt anslag af 500 Riksdaler till hyresersättning åt rektorn vid Westerås elementarläroverk, hvilken framställning blifvit af Rikets Ständer bifallen, Statskontoret tillstyrkte, att Domkapitlets förevarande framställning måtte på det sätt bifallas, att innehafvarne af rektorsbefattningen berättigades att, från och med den tid, då lektorn Broman lemnade samma befattning, till dess den utaf lektorn Gezelius nu innehafda boställslägenhet finge af läroverkets rektor, jemlikt Nådiga Brefvet den 1 April 1859, tillträdas, från läroverkets kassa årligen uppbära den hyresersättning af 150 Riksdaler, som Gezelius utan godtgörelse af statsverket dit erlägger, äfvensom att från och med tillträdet af donna boställslägenhet åtnjuta befrielse från utgifvande till läroverkets enskilda kassa af nyssberörda ersättning, samt att Kongl. Näjd tillika villo hos Riksdagen gorå nådig framställning, att till fyllnad i nämnda hyresersättning, så att den tillhopa komme att utgöra 500 Riksdaler, måtte på Allmänna Indragningsstaten uppföras 350 Riksdaler, att utgå intilldess, efter Gezelii afgång från lektorsbeställningen, rektorn vid läroverket komme i åtnjutande af den boställslägenhet, Gezelius nu innehar.
Bih. till Riksd. Prot. 1868. ha Sand., ha Afd.
10 Bil. N:o 7 till Kongl. May.ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
I enlighet med hvad Statskontoret hemställt, tillstyrkte Stats-Rådet, det täcktes Kongl. Maj:t medgifva, att innehafvare!! af rektorsbefattningen vid ifrågavarande läroverk, för hvilken, enligt Nådiga Brefvet den 1 April 1859, eu af de befintliga lägenheterna blifvit till boställe afsedd, må, från den tid lektorn Broman lemnade samma befattning och till dess den af äldste lektorn, Doktor Gezelius nu innehafda boställslägenhet, som enligt Domkapitlets yttrande är den enda för rektor lämpliga, af läroverkets rektor tillträdes, från läroverkets kassa årligen uppbära eu hyresersättning af Etthundrafemtio Riksdaler, äfvensom efter tillträdandet af nämnda boställslägenhet åtnjuta befrielse från utgifvande till läroverkets kassa af den ersättning af 150 Riksdaler, som lägenhetens nuvarande innehafvare utan godtgörelse af statsverket till samma kassa erlägger; samt hos nästsammanträdande Riksdag gorå framställning derom, att till fyllnad i berörda hyresersättning, så att den i sin helhet komme att utgöra Femhundra Riksdaler, måtte anslås ett belopp af 350 Riksdaler, att utgå från den 1 Juli 1866, då Drysén tillträdde rektorsbefattningen, intilldess rektorn vid nämnda läroverk, efter lektorn Gezelii afgång från sin befattning, komme i åtnjutande af den boställslägenhet denne nu innehar.
Hvad Stats-Rådet beträffande de under förestående--punkter upp-
tagna mål yttrat och tillstyrkt, behagade Hans Kongl. Höghet Hertigen-Regenten gilla och bifalla.
Ex protocollo
J. E. Wahlström.
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
11 Utdrag af Protokollet öfver Ecclesiastik-irenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 22 november 1867.
Närvarande:
Hans Excellens Justitie-Statsministern Herr Friherre De Geer,
Hans Excellens Statsministern för utrikes ärendena Herr Grefve Manderström, Stats-Råden Herr Grefve von Plåten,
Friherre af Ugglas,
Lagerstråle,
Bredberg,
Thulstrup,
Carlson, von Ehrenheim,
ÅBELIN.
Efter föregången justering af protokollet öfver Ecclesiastik-ärenden för den 15 dennes föredrog i underdånighet Departements-Chefen, Stats-Bådet Carlson:
15:o.
En af framlidne Professoren och Direktören vid Kongl. Maj:ts Akademi för de fria ftrgpro/éZTen konsterna, Statybildhuggaren Carl Gustaf Qvarnströms efterlemnade enka, Carolina Sofia c'strsms Tivander, gjord underdånig ansökning, att, som den henne lagligen tillkommande andel i boet efter hennes aflidne man, utgörande enligt upprättad bodelning 9006 Biksdaler 91 öre, deruti inberäknadt värdet af den för henne behöfliga lösegendom, icke kunde anses tillräcklig för hennes framtida bergning, Kongl. Maj:t måtte täckas i nåder bereda sökanden för hennes återstående lefnad ett årligt understöd af statsmedel till det belopp, som tillförene blifvit enkan efter Professoren Qvarnströms företrädare i direktörsembetet vid Akademien förunnadt, eller 600 Biksdaler; Och både bemälda Akademi, uti häröfver på
12 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
nådig befallning afgifvet underdånigt utlåtande af den 7 dennes, å den ifrågavarande ansökningen tillstyrkt nådigt afseende samt såsom grund derför åberopat hvad Akademien redan förut, uti skrifvelse den 8 sistlidne Mars, underdånigst uttalat, eller att, då med den aflidne icke allenast Akademien mistat en förträfflig lärare och styresman för dess läroverk, utan äfven den Svenska konsten på samma gång förlorat en af dess ypperste representanter, hvars verk hedrade vårt tidehvarf, Akademien funne sig ega skyldighet att söka medverka dertill, att den efterlefvande makan till en så förtjent man måtte vinna en lefnadsställning utom nöd och behof.
Då Professoren Qvarnström både såsom utöfvande konstnär samt såsom lärare och styresman vid Akademien för de fria konsterna på ett utmärkt sätt gagnat och hedrat fäderneslandet, hemställde Stats-Rådet, det Kongl, Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att Qvarnströms enka, Carolina Sofia Tivander, måtte å Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande under hennes återstående lifstid af en pension af 600 Riksdaler årligen, att utgå från och med nästkommande års början.
Hvad Stats-Rådet i ofvanupptagna ärenden underdånigst yttrat och tillstyrkt täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla.
Ex protocollo
N. Fredr. Sander.
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1868. 13
Utdrag af Protokollet öfver Ecclesiastik-lrenden, hållet inför Hans Maj:t Lönnligen i Stats-Eådet å Stockholms Slott den 13 December 1867.
Närvarande:
Hans Excellens Justitie-Statsministern Herr Friherre De Geee,
Hans Excellens Statsministern för utrikes ärendena Herr Grefve Mander,ström. Stats-Råden Herr Grefve von Plåten,
Friherre ap Ugglas,
Lagerstråle,
Bredberg,
Thulstrup,
Carlson, von Ehrenheim,
ÅBELIN.
Efter föregången justering af protokollet öfver Ecclesiastik-ärenden för den 6 dennes föredrog i underdånighet Departements-Chefen, Stats-Rådet Carlson :
Sundhetskollegii underdåniga Memorial den 28 sistlidne November med öfverlemnande af eu utaf Medicinal-Rådet m. in. Medicine Doktorn och Kirurgi Magistern Carl Ulrik Sondén gjord underdånig ansökning, det Kongl. Maj:t täcktes till nästsammanträdande Riksdag gorå nådig framställning derom, att sökanden måtte, när han efter uppnådd pensionsålder erhåller afsked från Medicinal-rådsembetet, å Allmänna Indragningsstaten uppföras med rättighet till årlig pension, motsvarande fyra femtedelar såväl af den lön 4000 Rdr som af den löneförhöjning 1000 Rdr, hvilka han nu åtnjuter; till stöd för hvilken anhållan sökanden i underdånighet anfört, bland annat: att han, som sedan många år tillbaka varit hemsökt af en ihållande sjuklighet och nu ansåge sig höra både i sitt eget och det allmännas intresse från sin ifrågavarande befattning söka entledigande, innan han till dess bestridande blefve alldeles oförmögen, likväl, ehuru han fyllt 65 år och redan år 1826, eller för 41 ,år sedan, såsom stipendiat i Fältläkarecorpsen inträdde i statens tjenst, icke egde att för pensionera^ räkna sig hela den förflutna tjenstetiden till godo, då han under hälften deraf varit anställd såsom läkare dels vid Södra Korrektionsinrättningen i Stockholm, dels vid Danviks hospital, med hvilka befattningar rättighet
Ang. Medicinal- Rådet C. U.Sondéns uppförande å Allmänna Indragning ssta-
14 Bil. N:o 7 till Kongl. Majds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
till tjenstårsberäkning icke vore förenad; men att sistnämnda tjensteutöfning, om än icke i och för sig sjelf, dock med afseende å särskilda förhållanden, torde i fråga om pensions erhållande höra räknas sökanden till godo, enär han i egenskap af hospitalsläkare varit af Kongl. Maj:t hugnad med nådiga förordnanden dels att såsom ledamot deltaga uti fyra särskilda, på olika tider nedsätta komitéers arbeten för ordnande af hospitalsväsendet i riket, dels att under Generaldirektören Ekströmers sista sjukdom gå Öfverintendents-embetet med råd tillhanda vid fortsättande af hospitalsbyggnaderna å Conradsberg, dels ock såsom ledamot i komitéen för utarbetande af förslag till Reglemente för Gymnastiska Centralinstitutet och ordnande af den gymnastiska undervisningen i riket, uppdrag hvilkas välgörande verkningar redan kommit landet till nytta; att sökanden genom utgifna skrifter under loppet af flera år fästat uppmärksamheten på det trängande behofvet af en reorganisation utaf rikets hospitalsväsende, samt genom en till allmänheten utfärdad inbjudning lyckats genom subskription grundlägga en skyddsförening för sinnessjuka, hvilken, med en samlad fond af öfver 20,000 Kdr, under de sista sex åren utdelat understöd åt behöfvande konvalescenter vid rikets samtliga hospitaler och framgent komme att fortsätta och utvidga sin sålunda påbörjade verksamhet; Och hade Sundhetskollegium, — med åberopande af sökandens tretioåriga mödosamma tjenstgöring såsom läkare vid Danviks hospital, hans betydande vetenskapliga verksamhet såsom författare, särdeles inom psychiatriens område, och i synnerhet den ospard», möda och det oförtröttade nit sökanden ådagalagt i fäderneslandets och mensklighetens tjenst genom sin förtjenstfull», verksamhet i tal och skrift till befrämjande af eu förbättrad sinnessjukvård —, den ifrågavarande ansökningen till Kongl. Maj:ts synnerliga behjertande i underdånighet anmält.
Då Medicinal-Kådet Sondénj icke allenast genom utmärkt nit och skicklighet i utökningen af sina tjensteåligganden, utan ock genom eu förtjenstfull vetenskaplig verksamhet gagnat det allmänna, särskild! med hänseende till ordnandet af hospitalväsendet i riket, hemställde Stats-Rådet, att Kongl. Maj:t täcktes till nästkommande Riksdag aflåta nådig proposition derom, att Fonden må, efter afskedstagande! från Medicinal-rådsembetet, å Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en, mot fyra femtedelar af hans nuvarande löneförmåner 5000 Rdr, svarande pension af 4000 Rdr, att tillträdas från och med månaden näst efter den, då afsked varder honom beviljad!.
Hvad] Stats-Rådet beträffande ofvanstående ärenden underdånigst yttra! och hemställt täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla.
Ex protocollo
N. Freclr. Sander.
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. No 1 om Statsverket 1868.
15 Utdrag af Protokollet, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 20 December 1667.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Grefve Manderström, Stats-Råden Herr Grefve von Plåten,
Friherre AF Ugglas,
Lagerstråle,
Bredberg,
Thulstrup,
Carlson, von Ehrenheim,
Abelin.
Efter verkställd justering af protokollet öfver Ecclesiastik-ärenden för den 13 innevarande månad, föredrog i underdånighet Departements-Chefen, Stats-Rådet Carlson:
Föredragande Departements-Chefen anförde vidare i underdånighet:
58:o.
Sedan, med anledning dels af den genom Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 26 Oktober 1866 åt Öfverintendents-embetet uppdragna förvaltningen af National-museibyggnaden, dels ock af det inseende, som detta Embete egen, jemlikt samma Nådiga Bref och Kongl. Brefvet den 7 förutgångne Augusti, att utöfva ej mindre öfver Statens konstsamlingar än öfver Lifrustkammaren, Öfverintendents-embetet i skrifvelse den 4 December sistförflutna år i underdånighet framställt behofvet af ökade anslag för vården och underhållet af ifrågavarande byggnad. och samlingar— — — — — — — — —
Ang. anslag för National-Museum och der förvarade samlingar m. m.
16 Bil. N:o 7 till Iioagl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
Hvad särskild! Lifrustkammaren angår, får jag, då för vård och tillsyn derå fortfarande erfordras, förutom de 900 Riksdaler, som från Riksstatens Fjerde Hufvudtitel till densamma utgå, en lika stor summa, som för år 1868 blifvit beviljad, eller 600 Riksdaler, underdånigst hemställa att detta sistnämnda belopp äfven för år 1869 må för samma ändamål å Riksgäldskontoret anvisas.
Häruti instämde Stats-Rådets öfriga ledamöter;
Och behagade Hans Maj:t Konungen denna Stats-Rådets hemställan i nåder gilla.
Ex protocollo
Jolian Schröderheim.
Utdrag af Protokollet öfver Ecclesiastik-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 4 Januari 1868.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Grefve Manderström, Stats-Råden Herr Grefve VON Plåten,
Friherre AF UGGLAS,
Lagerstråle,
Bredberg,
Thulstrup,
Carlson, von Ehrenheim,
Abelin.
Departements-Chefen Stats-Rådet Carlson föredrog härefter följande ärenden rörande dels regleringen af Åttonde Hufvudtitelns så väl ordinarie som extra stat och dels nedan omförmälda anslag att uppföras under Nionde Hufvudtiteln, och yttrade Departements-Chefen dervid i underdånighet:
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
l:o.
Hos Eders Kongl. Maj:t har kontraktsprosten i Norra Wadsbo kontrakt af Skara Stift och Skaraborgs Län, Filosofie Doktorn Joh. Chr. Brandelius underdånigst anhållit, TorlTwZå att sedan, enligt Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 21 Juni 1854, Finnerödja församling h"‘,rakL numera blifvit skiljd från Hufva pastorat för att utgöra ett särskild! gäll, prostetunna för samma församling måtte honom beviljas med 7 kubikfot 9 kannor 81 kubiktum kronotionde, att utgå från början af ecelesiastikåret 1865.
Efter det Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammarkollegium och Statskontor uti häröfver infordrad! underdånigt utlåtande, med öfverlemnande af inhemtade yttranden i ämnet af vederbörande Domkapitel och Landshöfdinge-embete,' Indika tillstyrkt nådigt bifall till ansökningen på det sätt, att prostetunna finge utgå med en tunna eller 6 kubikfot 3 kannor från den 1 Maj 1866, enär Finnerödja församling ej förr än nämnda dag skiljdes från Hufva pastorat, tillika meddela! den upplysning, att, enligt uppgift af Häradsskrifvaren i orten, prostetunna för Finnerödja redan utgöres med 1 kubikfot 2,60 kannor, har jag ansett mig höra i underdånighet tillstyrka, att Eders Kong]. Näjd, i öfverensstämmelse med hvad Kammarkollegium och Statskontoret jemväl hemställt, i nåder täcktes af nästsammanträdande Riksdag åska skillnaden mellan sistnämnda belopp och 6 kubikfot 3 kannor eller Fem kubikfot 0,40 kannor oindelad kronotiondespanmål, hälften råg och hälften korn, att efter 10 års medelmarkegångspris till kontraktsprosten i Norra Wadsbo kontrakt årligen utgå.
2:o.
Enligt hvad Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Statskontor i sin den 15 sistlidne Novem- j$™ggZs%rber afgifna underdåniga berättelse angående Statsverkets tillstånd och förvaltning anmält, läninsssra«må‘har, genom särskilda nådiga beslut, från denna Hufvudtitels anslag för Kleresi-staten blifvit till Statsverket indragen behaglig tids förläningsspanmål till belopp af 191 kubikfot 9' kannor; och lärer samma belopp följaktligen böra afräknas från den indelta spanmål, som i nu gällande Riksstat finnes under berörda anslag uppförd.
3:o.
Uti en till Kanslers-embetet för Upsala universitet afiåten skrifvelse, som Kanslers- ts,lZZ embete! med underdånigt memorial den 18 sistlidne December till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning öfverlemna^, har Lärare-kollegium vid Karolinska Mediko-kirurgiska Institutet gjort framställning om de anslag, hvilka för försättande af Institutets byggnader i fullständigt skick och komplettering af dess materiel vore erforderliga, nemligen:
a) årliga anslag:
1) till anskaffande af bränsle för den uti Institutets nya byggnad anbragta uppvärmnings-
och luftvexlings-apparat .......................................................................... Rdr 1,115:
Bill. till Riksd. Prof. 1808. l:a Samiha Afd. 3
18 Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. No 1 om Statsverket 1868.
och till arvode dt den person, som komme att antagas till apparatens skötande ......................................................................................................... ” 200:
2) till bestridande af afgift för vattenförbrukning i Institutets lägenheter...... » 236:
b) anslag för en gång:
1) för utvidgning och fullbordande af gasledningen i omförmälda nya byggnad Rdr 2,095:
2) för inköp af materiel till den pathologiskt-anatomiska institutionen ......... » 3,000:
Den för brännmaterial anskaffande begärda summa är densamma, som, enligt det vid Eders Kongl. Maj:t,s proposition till senast församlade Riksdag fogade protokoll öfver Ecclesiastik-ärenden för den 4 Januari 1867 beräknats till betäckande af bränsleåtgången vid den nya värme-apparaten.
Beträffande anslaget till bestridande af vattenförbrukningsafgiften bär Lärare-kollegium anfört, att nödvändigheten fordrat införande af vattenledning i det vid Institutet inrättade bårhus, för hvithet ändamåls vinnande vattenförbrukningsafgift miste, enligt gällande föreskrift, betalas för alla Institutets lägenheter, samt att, sedan Öfverintendentsembetet föranstaltat om vattenlednings införande, Institutet genom särskild öfverenskommelse med Vattenlednings-öfverstyrelsen och enär ännu icke alla lokaler i den nya byggnaden begagnades, tillsvidare betalt vattenförbrukningsafgift efter 192 Rdr 12 öre för år, men att från instundande vår, då det hela ansåges blifva i ordning till begagnande, ofvannämnda belopp 236 Rdr miste till fullo utbetalas. I
I afseende å kostnaden för gasledningen har Lärare-kollegium upplyst, att ehuru de i förutvarande kemiska laboratorium befintliga gasledningsrör och apparater blifvit vid det gamla husets rifning tillvaratagna och komme att i det nya insättas, desamma likväl vore otillräckliga i anseende till de derå nya lokaler, som tillkommit, och att ofvannämnda summa vore, enligt uppgjordt kostnadsförslag, erforderlig för utsträckning och fullbordande af gasledningen i det nya huset, hvilken Kollegium ansåge vara i allmänhet nödvändig för arbetena och i vissa lokaler, der belysning stundom nattetid erfordrades, vara särskildt nödig, äfven för säkerhet mot eldfara.
Angående de för den pathologiskt-anatomiska institutionens behof äskade belopp har blifvit andraget, att dessa anslag stode i närmaste samband med den störa tillökning i lokal, i utrymme för arbetsmaterial och experimentalundersökningar m. m., som det pathologiskt-anatomiska laboratoriet genom den nya byggnaden vunnit, och hvarigenom de dervid arbetande krafter, förökade som dessa blifvit genom de år 1863 beviljade anslag för eu adjunktur och en amanuensbeställning, kommit i tillfälle att åt sin verksamhet gifva större omfång och mångsidighet, så vidt dertill erforderliga medel i öfrig! kunde blifva att tillgå; att till dessa medel hörde tillgång till stegrad förbrukning af kemikalier af olika slag samt andra nödiga materialier, till inköp af djur och deras bevarande för experimental-undersökningar, till bekostande årligen af en ökad instrumentsamling, till stegrad förbrukning af lysämne m. in., samt dessutom medel till det första ändamålsenliga
Bil. N-.o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
ordnandet af det i den nya byggnaden grundlagda museum; att till inrymmande i detta museum redan funnes en talrik och värdefull samling preparater, som tillsvidare läge magasinerad, dels i anseende dertill att Institutets tillgångar icke medgifvit uppköp af erforderliga glaskärl, dels ock derför att nya skåp vore behöfliga såväl för inrymmande af nu magasinerade preparater, som af det skal, att större delen af skåpen i det gamla museum icke passade för det nya med olika vägg- och fönsterindelningar.
För egen del har Kanslers-embetet i underdånighet yttrat, att, vid öfvervägande af anledningarne till behofvet af dessa anslag såväl årligen som för en gång, Kanslers-embetet icke kunde annat än desamma förorda på de skäl, som af Lärare-kollegium blifva anförda, hemställande Kanslers-embetet fördenskull, att nådig proposition derom måtte till Riksdagen varda aflåten.
Med anledning af hvad sålunda förekommit tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för Karolinska Institutets behof anvisa följande ärliga anslag:
till anskaffande af bränsle för uppvärmnings- och luftvexlings-apparaten......... Rdr 1,115:
till arvode för apparatens skötsel .................................................................... » 200:
till vattenförbruknings-afgift............................................................................. » 236:
samt anslag för en gång:
till utvidgning och fullbordande af gasledningen i det nya huset .................. Rdr 2,095:
till materiel för den pathologiskt-anatomiska institutionen.............................. » 3,000:
> 4:o.
För verkställande af den uppflyttning till högre lönegrad, som blifvit lärarne vid rikets elementarläroverk tillförsäkrad, har af Ecclesiastik-departementets afdelning för handläggning af ärenden rörande den högre undervisningen, beräkning gjorts å de belopp, som för hvarje å stat uppförd lärarebeställning vid dessa läroverk äfvensom för öfningslärare vid de fullständiga elementarläroverken enligt de för uppflyttningen fastställda grunder, utöfver det för innevarande år anvisade lönebelopp, böra för år 1869 utgå. Deraf visar sig, att summan af dessa belopp utgör tillsammans 27,200 Rdr. Om från donna summa afdrag sker för de besparingar, som genom äldre lärares afgång kunna antagas uppkomma, så uppgår det belopp, hvarmed det nu utgående läroverksanslaget behöfver med afseende på uppflyttningarne i högre lönegrad förhöjas, till 16,200 Rdr; och får jag fördenskull i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes för ofvanberörda ändamål af Riksdagen åska ett anslag till sistnämnda belopp, att å elementarläroverkens stat uppföras.
Anslag till löner åt nuvarande lärare vid elementarläroverken.
20 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
5:o.
Anslag till ersättning för ett från Landskrona kyrka och stad hittills utgående bidrag till lärares aflöning vid elementarläroverket derstädes.
Ang. vissa till följd af föregående beslut uppkomna förändringar i anslaget till elementarläroverken.
Hos Eders Kongl. Maj:t hafva rektorn N. P. Nilsson, kollegan J. A. Holmgren och kantorn B. W. Hallberg, alla anställde vid elementarläroverket i Landskrona, i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte dels för år 1866 bevilja dem ersättning af statsmedel för den minskning i deras löneinkomster, som kunde uppstå derigenom, att, på sätt vid den underdåniga ansökningen fogade handlingar utvisade, ej mindre Landskrona kyrkas Syssloman än ock dervarande Stadsfullmäktige förklarat sig från och med 1866 års början icke komma att utbetala de belopp, tillhopa 41 Riksdaler 50 öre, som ditintills från kyrkan och staden utgått samt uti sökandernes löner inberäknats, dels ock för framtiden så ordna förhållandet, att dessa belopp städse måtte till dem af statsverket qvartaliter utbetalas ; öfver hvilken ansökning ej mindre Domkapitlet i Lund än äfven Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Statskontor afgifvit infordrade utlåtanden, dervid Statskontoret, — jemte förmälan, att, enligt den för Landskrona lägre elementarläroverk gällande stat, såsom tillgång för lärarnes aflöning vore beräknade följande bidrag:
till rektor af staden............ Rdr 5: —
» » af stadens kyrka » 17: — 22: —
» äldste kollegan af d:o ..................... 2: —
» sånglärare!! af d:o ..................... 17: 50
— i und. anfört, att vid sådant förhållande, och då ofvanstående bidrag af ålder utgått, kyrkan och staden, på sätt jemväl Domkapitlet i Lund underdånigst erinrat, icke lagligen torde kunna undandraga sig att desamma utbetala, intilldess möjligen ersättningsanslag blifver i behörig ordning anvisadt; men att, då statsverket numera, med få undantag, bestrede lärarnes aflöning vid rikets samtliga elementarläroverk, och någon anledning icke förefunnes, hvarför nu ifrågavarande bidrag, om hvilkas uppkomst tillförlitliga upplysningar saknades, fortfarande skulle af Landskrona kyrka och kommun utgöras, Statskontoret underdånigst hemställde, att flen underdåniga ansökningen måtte på det sätt bifallas, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till nästkommande Riksdag aflåta nådig proposition om uppförande å elementarläroverkens stat af det belopp, hvartill ofvannämnda bidrag från Landskrona kyrka och stad funnes i länsstat^! under rektorns, äldste kollegans och sånglärarens löner vid dervarande elementarläroverk upptagna, eller 41 Rdr 50 öre.
Med anledning häraf anser jag mig höra tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes, på sätt Statskontoret hemställt, hos Riksdagen gorå nådig framställning om uppförande å elementarläroverkens stat af ett belopp motsvarande omförmälda bidrag, eller Fyratioen Riksdaler 50 öre.
7: o.
Beträffande anslaget till elementarläroverken har Statskontoret i förrberörda berättelse angåeede Statsverkets tillstånd och förvaltning anfört, dels att från den indelta spanmålen under detta anslag herde afräkna^ 143 kubikfot 9 kannor, motsvarande hvad
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1868. 21
förut utgått till eu kollega vid Skeninge skola, men nu mera enligt föreskriften i Kongl.
Brefvet den 10 Juli 1846 till Statsverket ingår, dels ock att en under anslaget till pedagogik och folkskolor i nu gällande Riksstat upptagen qvantitet indelt spanmål,
1156 kubikfot 9 kannor, hvilken ingår uti lärarnes vid elementarläroverken löner, herde omföras till anslaget för dessa senare läroverk; och hemställer jag i underdånighet, att detta må i den nådiga propositionen få iakttagas.
8:o.
Likaledes med anledning af hvad Statskontoret i samma omförmälda berättelse yttrat vidkommande anslaget till pedagogier och folkskolor, eller att ej mindre nyss 1%% nämnda spanmålsbelopp, 1156 kubikfot 9 kannor, än äfven den indelta spanmål, 56 ku- sMor' bikfot 6 kannor, som är under detta anslag uppförd för f. d. pedagogik i Refva församling, men enligt Nådiga Brefvet den 20 Maj 1859 nu mera blifvit till Statsverket indragen, höra från detta anslag uteslutas, torde Eders Kongl. Maj:t i nåder besluta, att sådant skall iakttagas vid den nådiga propositionens affattande.
9:o.
Från och med år 1864, då minimilönen för examinerade folkskolelärare, jemlikt pö/ordf,mSat Rikets Ständers vid närmast föregående Riksdag fattade beslut, förhöjdes till 400 Rdr utom husrum, vedbrand och kofoder, har för hvarje år varit till Eders Kongl. Maj;ts disposition ställd en å Riksgäldskontor^ anvisad summa af 30,000 Rdr att utgå till understöd åt de församlingar, hvilka förbund» sig att höja sina lärares löner utöfver förenämnda minimibelopp, i afseende å hvilket anslags användande varit stadgadt, att statsbidrag för ifrågavarande ändamål finge utgå till lika belopp med församlingarnes ytterligare tillskott, men ej öfverstiga 50 Rdr årligen för hvarje lärare.
Församlingarne hafva genom de understöd, som sålunda kommit dem till del, lättare blifvit i tillfälle att förbättra sina skollärares vilkor, och för hvarje år har antalet af de lärare, hvilka undfått löneförhöjning öfver minimibeloppet, betydligt ökats. Att de sålunda förbättrade löneförmånerna må fortfara för de lärare, som deraf gjort sig förtjent», synes billigheten kräfva, äfvensom att församlingarne under enahanda vilkor som hittills må erhålla bidrag af statsmedel för lönetillökningens utgörande. Det blefve dock för församlingarne svårt att tillförsäkra sina lärare en sådan förmån, om Statens bidrag ej med visshet kunde äfven för framtiden påräknas, och den i allt fall knappa lönetillökningen skulle för lärarne sjelfva hafva vida mindre värde, om densamma förblefve tillfällig, utan säkerhet för dem att fortfarande vara deraf i åtnjutande. Alldeles samma skål synes således tala för öfverförande på ordinarie stat af ifrågavarande anslag, som för den redan efter 1863 års Riksdag vidtagna åtgärd, hvarigenom det för förhöjning af examinerade folkskolelärares löner till minimibeloppet afsedda anslag af 120,000 Rdr har bill-
22 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
■ Anslag till biträde vid handläggning inom Departementets Expedition af ärenden rörande ordnandet af pr ester skåpets löneinkomster.
vit i Riksstaten uppföre^, och till följd hvaraf de understöd, församlingarne af detta anslag åtnjutit, kunnat beviljas att fortfarande årligen utgå. Om äfven så blefve förhållandet med det förstnämnda anslaget, skulle församlingarne likaledes kunna få sig för längre tid tillförsäkrade statsbidragen till löneförhöjning öfver minimibeloppet och sålunda, då ansökningarne derom ej behöfde årligen förnyas, med mera visshet beräkna sina tillgångar. Ett sammanförande af dessa båda anslag skulle dessutom medföra den fördelen, att, om brist uppstode i det ena anslaget, donna kunde fyllas genom det möjligen uppkommande öfverskottet å det andra. I anledning häraf och då förutnämnda begge anslag är o afsegla för hufvudsakligen enahanda ändamål, eller löneförbättring för examinerade folkskolelärare, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Näjd måtte föreslå Riksdagen, att det hittills för höjande af examinerade folkskolelärares löner utöfver minimibeloppet beviljade anslag 30,000 Rdr ma fortfarande under samma vilkor som tillförene utgå och, sammanslaget med det nuvarande ordinarie anslaget 120,000 Rdr för höjande af sådana lärares aflöning till minimibeloppet, å Riksstadens Åttonde Hufvudtitel uppföras under rubriken »Löneförbättring för examinerade folkskolelärare» med ett belopp af 150,000 Rdr, under bibehållande i öfrig! af den nu gällande föreskriften, att samtliga för folkskoleväsendet under samma Hufvudtitel anvisade medel, tillsammans anses såsom ett reservationsanslag.
ll:o.
Då, i anseende till mängden af ärenden rörande ordnandet af presterskap^ löneförmåner i enlighet med Nådiga Kungörelsen den 11 Juli 1862, särskild! biträde för handläggningen af dessa ärenden inom Ecclesiastik-departementet måst antagas, hafva vid nästföregående två Riksdagar, uppå derom gjorda nådiga framställningar, beviljats för hvardera af åren 1866, 1867 och 1868 ett belopp af 3000 Riksdaler att, för befrämjande af löneregleringens skyndsamma fortgång, till Eders Kongl. Maj:ts disposition från Riksgäldskontor^ utgå, Intill den 1 November 1866 hade vederbörande Nämnder upprättat! förslag till löneregleringar för presterskapet i 880 pastorat, och från samma dag till den 1 sistlidne November hafva regleringar försiggått uti ytterligare 232 pastorat. Sammanräknadt 1,112 regleringsförslag, omfattande de flesta af pastoraten i riket, är o således nu mera upprättade. Utaf dessa förslag hade till slutlig pröfning af Eders Kongl. Maj:t till den 31 December 1866 företagits 265. Under år 1867 hafva från vederbörande myndigheter till Eders Kongl. Maj:ts Ecclesiastik-departement inkommit 226 förslag, af Indika 206 blifvit under årets lopp för Eders Kong], Näjd i underdånighet föredragna, Slutligen afgjord» äro tillsammans intill nästlidna års utgång 452 sådana ärenden. De återstående, utom de tjuga under bearbetning i Ecclesiastik-departementet varande och åtskilliga af Eders Kongl. Näjd till Nämndernas förnyade behandling återförvisade mål, äro beroende på vederbörande embetsmyndighet,ers handläggning eller öfverlemnade till församlingarne och presterskapet för afgifvande af deras yttranden.
Då det häraf visar sig, att antalet af de inom Ecclesiastik-departementet till handläggning förekommande ärenden af ifrågavarande slag ännu är ganska betydligt och det-
Bil. N:o 7 till Kongl. Majds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1868. 23
samma med säkerhet kan antagas blifva förhållandet under den närmaste framtiden, i följd hvaraf användandet af särskilda arbetskrafter för detta ändamål fortfarande är af oundgängligt behof påkalladt, finner jag mig föranlåten i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t måtte besluta nådig framställning till Riksdagen derom, att jemväl för år 1869 ett anslag af 3000 Riksdaler måtte från Riksgäldskontor^! utgå, att för berörda ändamål af Eders Kongl. Maj:t disponeras.
12:o.
Med åberopande af de skäl, som vid 1865—1866 årens Riksdag föranledde nådig framställning till Rikets Ständer om fortfarande anslag för år 1867 af 10,000 Riksda- 22?»' ler till förbättring af de svagast aflönade komministrars, kapellpredikanters samt pasto-m'-/!:äfo”m,*w'' rats- och socken-adjunkters lönevilkor, äskade Eders Kongl. Maj:t af sednast församlade Riksdag äfven för innevarande år till enahanda ändamål ett reservationsanslag af 10,000 Riksdaler, hvilket ock af Riksdagen beviljades, att af Eders Kongl. Maj:t disponeras i enlighet med de grunder, som varit bestämda för användandet af de tillförene för samma ändamål anvisade medel.
Ifrågavarande anslag, som för åren 1864, 1865 och 1866 icke medgaf annan eller vidare löneförbättring för ofvannämnda ecclesiastik tjensteman än att för sådana tjensteinnehafvare, hvilkas löner i betydligare mån understego 700 Riksdaler, löneförmånerna uppbragtes till ungefärligen detta belopp, har, efter det åtskilliga af de presterliga lägenheter, hvilkas innehafvare under nämnda år varit i åtnjutande af lönetillskott, dels af vederbörande löneregleringsnämnder föreslagits till indragning, dels enligt fastställda löneregleringar blifvit försedda med tillräckligare inkomster, sedermera för år 1867 befunnits lemna tillgång till ytterligare förhöjning i de svagaste* lönerna, dock så oansenlig, att dessa löner icke kunnat uppbringas till högre belopp än omkring 725 Riksdaler; — och då alltså behofvet af ifrågavarande anslag är oförminskad!, samt den anbefallda regleringen af presterskapets löner icke ännu på någon tid kan hinna genomföras, finner jag mig deraf föranlåten i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att jemväl för år 1869 å Riksgäldskontoret anvisa ett reservationsanslag af 10,000 Riksdaler, att till förbättring af de svagast aflönade komministrars, kapellpredikanters samt pastorats- och socken-adjunkters lönevilkor af Eders Kongl. Maj:t användas, med iakttagande såsom hittills, att löneförbättring icke kommer någon till godo, hvars tjenst vederbörande löneregleringsnämnd ansett höra vid innehafvarens afgång indragas.
13:o.
Efter det åtskilliga reparationer å domkyrkan i Linköping, dels med lånebidrag af statsmedel, dels ock med kyrkans egna tillgångar, för en sammanlagd summa af 90,630 rXmf “
Riksdaler blifvit verkställda, hafva, af det för reparationsarbetets fullbordande, enligt år 1859 uppgjord! kostnadsförslag, ytterligare erforderliga belopp 100,586 Riksdaler, vid
*
24 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
Eiksdagarne åren 1859—1860, 1862—1863, 1865—1866 och år 1867, uppå Eders Kongl. Maj:ts propositioner, blifvit anvisade tillsammans 87,000 Riksdaler, för användande hvaraf särskilda föreskrifter den 26 Mars 1861, den 11 December 1863, den 23 November 1866 och den 24 September 1867 i nåder meddelats; och bär, enligt uppgift af vederbörande, domkyrkans restaurering fortskridit derhän, att, sedan de till utförande innevarande år afsedda reparationsarbeten blifvit verkställda, vid början af år 1869 kommer att återstå afslutandet af yttertakets beläggning med skiffer, dess förseende med fotbleck etc. af koppar, takstolens förstärkning, hvalfkupornas iståndsätta]^, skrapning invändigt samt fogstrykning af pelare och kryssbågar m. m.
Med anmälan att domkyrkan till ifrågavarande reparationsarbeten fortfarande saknade tillgång, hafva Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Östergötlands län och Domkapitlet i Linköping, såsom vårdare af domkyrkans angelägenheter, uti gemensam skrifvelse den 17 Juli nästlidet år underdånigst anhållit, att enär, sedan det vid sistförfluten Riksdag med 13,500 Riksdaler för år 1868 beviljade anslag hunnit användas, ytterligare 13,586 Riksdaler vore behöflig^ till fyllande af den för kyrkans fullständiga iståndsättande behöfliga summa, Eders Kongl. Maj:t täcktes vid nästkommande Riksdag gorå nådig framställning om beviljande för år 1869, till då qvarvarande bristfålligheters afhjelpande, af ett statsanslag i rund summa af 13,500 Riksdaler, utgörande sista återstoden af det belopp, hvartill kostnaden blifvit beräknad för att försätta den monumentala byggnaden i ett skick, som kunde gifva säker förhoppning om dess framtida varaktiga bestånd; — och anser jag mig, på grund af hvad sålunda förekommit, höra underdånigst tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen i nåder åska det erforderliga beloppet 13,500 Riksdaler till fullbordande under år 1869 af reparationsarbetet å ifrågavarande i arkitektoniskt och konsthistoriskt hänseende så dyrbara kyrkobyggnad i enlighet med den plan, som af Eders Kongl. Maj:t pröfvas och godkännes.
14:o.
Ang. anslag till universitetet i (Ipsala.
Hos Eders Kongl. Maj:t har Kauslers-embetet för Upsala universitet uti memorial den 18 sistlidne December i underdånighet anmält åtskilliga af Consistorium Academicum hos Kanslers-embetet gjorda framställningar om de behof vid detta universitet, för hvilkas afhjelpande statsanslag ansetts erforderliga, nemligen:
6:o. ett anslag för en gång af 3000 Rdr till inköp af dyrbarare instrumenter för den fysiologiska institutionen;
Beträffande de för inköp af dyrbarare instrumenter för den fysiologiska institutionen begärda medel, har uti Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till senast församlade Riksdag blifvit anfördt: att för nämnda institution erhållits en ny ändamålsenlig lokal, hvilken medgåfve arbetenas utsträckande i större mått, än som med förut varande inskränkta utrymme varit möjligt; att då sålunda institutionen skulle inträda i en utvidgad verk-
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1868. 25
samhet, bristen på tillräcklig uppsättning af nödiga instrumenter och apparater Mc ett känbart hinder i vågen för arbetets normala gång; att under institutionens förut varande provisoriska tillstånd de för den löpande undervisningen oundgängligaste instrumenter och apparater, för hvilkas anskaffande medel tillfälligtvis stått till buds, blifvit inköpta i samma mån som de för undervisningen behöfts, hvaraf blifvit eu följd, att de som funnes endast representerade vissa mindre delar af fysiologien, under det att deremot andra områden af densamma helt och hållet saknade nödig undervisningsmateriel; att en del dyrbarare apparater, som hörde till en fysiologisk institutions utrustning och för det vetenskapliga arbetet vore oundgängligen nödvändiga, alldeles saknades; samt att, efter hvad erfarenheten tillräckligt gifvit vid handen, det vore eu omöjlighet att med årsanslaget småningom komplettera instrumentförrådet på samma gång som de löpande utgifterna för laboratoriiarbetena och undervisningen bestredes. -— Riksdagen förklarade sig jemväl finna behofvet af det utaf Eders Kongl. Maj:t äskade belopp, 6000 Bär, vara tillfyllest ådagalagdt, men, då anslaget syntes kunna på två år fördelas, beviljades för innevarande år endast 3000 Rdr. Jag får derföre, lika med Kanslers-embetet, i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Majst måtte föreslå Riksdagen att för ifrågavarande ändamål å Riksgäldskontoret anvisa återstående 3000 Rdr.
15 so.
Sedan i anledning af Eders Kongl. Majds nådiga framställning, Rikets Ständer vid 1865 och 1866 årens Riksdag, såsom bidrag till uppförande af eu ny byggnad för elementarläroverket i ITpsala, hvarför kostnaden i dess helhet beräknats till 300,000 Rdr, beviljat dels ett anslag af 100,000 Rdr och dels ett låneunderstöd af 140,000 Rdr, samt utaf dessa summor anvisat för år 1867 såsom anslag 40,000 Rdr och såsom lån
70,000 Rdr, och derefter senast församlade Riksdag, uppå derom afbiten nådig proposition, anvisat för år 1868 af anslaget 20,000 Rdr och af lånesumman återstoden med
70.000 Rdr, hvadan af det beviljade bidraget hela lånesumman, men af anslaget endast
60.000 Rdr utgått; så bär Domkapitlet i ITpsala uti skrifvelse den 20 sistlidne November gjort underdånig framställning om anvisande af medel för byggnadsarbetet under år 1869 och i sådant afseende andraga: att utgifterna för den nya skolhusbyggnaden hittills uppgått till 115,947 Rdr 85 öre; att enligt entreprenadkontraktet och redan uppgjorda beräkningar återstod,) eu utgiftssumma af 186,630 Rdr, hvilken för oförutsedda behof torde höra ökas till 190,000 Rdr, hvartill komme att eu utgift stor 7000 Rdr enligt Nådiga Brefvet den 31 sistlidne Juli herde af stiftets hyggnadskassa bestridas såsom bidrag till läroverksbyggnaden i Hudiksvall; hvarföre totalsumman, som under åren 1868 och 1869 skulle utbetalas, måste beräknas till 197,000 Rdr; att tillgångarne vore följande:
1868 års anslag................................................................................................ 90,000
Bidraget af ITpsala läns landsting........................................................................ 32,000
Frivilliga sammanskott...................................................................................... 9,000
Upsala läroverks byggnadsfond ....................... 10,000
Bill. till Riksd. Prot. 1868. 1 Sami., 1 Afd. 4
Anslag för elementar lär overjcsbj/ggnaden i Upsala.
Anslag och låneunderstöd för Uirover]:i',byggnad i Skara.
Anslag till understöd åt sådana församlingar, som till följd af medellöshet icke kunna till erforderiigt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare.
26 Bil. N:o 1 till Kongi. Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
Af Stiftets byggnadskassa, hvars tillgångar icke finge alldeles medtagas, ytterligare. ....................................................................................................... 16,000:
tillhopa 157
vid kvilket förhållande Domkapitlet, som å ena sidan måste försäkra sig derom, att medel icke komme att saknas till byggnadsföretagets fullbordande, och å andra sidan både att mota många andra utgifter, som skulle af stiftets byggnadskassa bestridas, och slutligen icke finge lemna ur sigte den blifvande amorteringen, hvarför byggnadskassan jemte läroverkets byggnadsfond måste ansvara, i underdånighet anhållit, att Eders Kong!. Maj:t, medelst nådig proposition till Riksdagen om anvisande af återstoden af anslagssumman, täcktes bereda tillgång till det erforderliga fyllnadsbeloppet 40,000 Rdr.
Med afseende å hvad Domkapitlet sålunda anfört, tillstyrker jag, att Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för av 1869 anvisa återstoden, 40,000 Rdr, af det för elementarläroverksbyggnaden i Upsala beviljade anslag.
Sedan Rikets Ständer vid 1865—1866 årens Riksdag såsom bidrag till förändring och tillbyggnad af elementarläroverkshuset i Skara beviljat dels ett anslag af 15,000 Rdr och dels ett låneunderstöd af 40,000 Rdr samt för år 1867 anvisat af anslaget 7.500 Rdr och af lånet 20,000 Rdr, allt under förutsättning att vederbörande landsting till byggnadsföretaget i dess helhet bidrogs med 20,000 Rdr samt att staden Skara tillsköte hvad utöfver det sålunda för ifrågavarande byggnadsföretag till 75,000 Rdr beräknade bidrag kunde för ändamålet erfordras; så har Domkapitlet i Skara uti skrifvelse den 28 nästlidne December, jemte anmälan att Skaraborgs läns Landsting och Stadsfullmäktige i Skara förbundit sig att fullgöra ofvanberördå för statsbidragets åtnjutande fastställda vilkor, i underdånighet anhållit, att, enär byggnadsföretagets snara verkställande vore i väsendtlig män beroende af hela statsbidragets utbekommande, Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen gorå framställning, att jemväl den andra hälften af ifrågavarande anslags- och lånebelopp måtte anvisas* och får jag, 4 öfverensstämmelse härmed, i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att återstoden af det för läroverldsbyggnaden i Skara beviljade anslag, 7500 Rdr, och låneunderstöd 20,000 Rdr, må under år 1869 från Riksgäldskontor'^ få utgå, hvad lånebeloppet angår, på de tillförne bestämda vilkor. x
16:o.
Enär i alla delar af riket finnas fattiga församlingar, hvilka sakna egna medel att till fulla beloppet utgöra de tillskott, som erfordras för erhållande af bidrag utaf de till höjande af examinerade folkskolelärares löner anvisade statsmedel, har ett särskild! anslag vid flera föregående Riksdagar beviljats till dessa församlingars understöd.
Detta anslag, som under den sednast förflutna, liksom under den dernäst förutgående statsregieringsperioden städse till fullo utgått, synes vara för den närmaste framtiden, un-
Bil. N:o 7 till Kong],. Majds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1868. 27
der hvilken följderna af den sistlidna år i flera delar af fäderneslandet inträffade svaga skörd eller missväxt måste blifva synnerligen kännbara, ännu mera behöflig!, och jag får derföre i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig framställning derom, att till understöd åt sådana församlingar, som i anseende till medellöshet ej förmå till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare, må för år 1869 anvisas ett belopp af 20,000 Rdr att från Riksgäldskontor^ utgå.
17:o.
I enlighet med Eders Kongl. Majtts nådiga framställningar hafva vid de två sistför- ATr%X^T flutna Riksdagarne medel blifvit anvisade för ett fullständigare ordnande af undervisningen i trädgårdsskötsel vid folkskolelärareseminarierna. 'a‘rZn™a'
Den ifrågavarande undervisningen har under nästlidna år blifvit fullständigt ordnad vid seminarierna i Linköping och Lund, och är vid hvarje af dessa seminarier nu anställd en särskild lärare i trädgårdsskötsel med förhöjd aflöning samt ökade skyldigheter i afseende på såväl den theoretiska undervisningen som elevernas praktiska handledning och semiuamträdgärdens vård; hvarjemte för seminarium i Linköping blifvit inköpt ett jordland till öfningsfalt för eleverna, och Domkapitlet i Lund erhållit nådig befallning att vidtaga nödiga åtgärder för anskaffande af trädgårdsjord för dervarande seminarium, derest icke sådan kunde seminarium tillförsäkras genom upplåtelse för all framtid af den hittills vid seminarium emot arrende begagnade trädgård. Då emellertid nämnde lärare, efter nödiga förberedande åtgärder, först sistlidne höst hunnit tillsättas, och någon stadgad erfarenhet rörande denna undervisning således ännu ej kunnat vinnas, vore det för tidigt att vid denna Riksdag ifrågasätta en likartad anordning vid öfriga seminarier; hvaremot, enär det är af synnerlig vigt, att den redan började fullständigare undervisningen i detta ämne vid de nyssnämnda seminarierna utan afbrott fortsattes, jag anser mig bära i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att till bestridande af de årliga utgifterna för ifrågavarande ändamål å Riksgäldskoutoret anvisas äfven för år 1869 ett anslag af 3000 Rdr.
Derjemte får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kong]. Maj:t täcktes göra apaé T/tnpaframställning derom, att möjligen uppkommande besparingar å förutnämnda extra anslag ?xtr?'™åagtn till folkundervisningen må af Eders Kongl. Maj:t få användas till folkundervisningen till- ' hörande ändamål.
18:o.
Vidare utbeder jag mig i underdånighet, att angående anslagen eger nära gemenskap, få anföra följande:
ett ämne, som med folkskole-
Ang. frägcin om den återstående delens af skyddsafgiften användande för folkskolorna m. m.
28 Bil. N:o 7 till Kong}. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
I sin underdåniga skrifvelse af den 16 Juni 1866 angående regleringen af utgifterna under Riksstatens Åttonde Hufvudtitel anhöllo Rikets Ständer, att Eders Kong!. Maj:t måtte låta dels undersöka och utreda, huruvida utan uppoffring af den nödiga kontrollen öfver folkskolorna Statens nuvarande bidrag till dem må kunna i sin helhet eller till någon del upphöra, derigenom att deri åsterstående delen af skyddsafgiften anslås till hvarje församling, dels ock låta uppgöra och framlägga beräkning öfver de medel, som kunna erfordras till det understöd, hvilket åtskilliga församlingar under vissa förhållanden möjligen icke skulle kunna undvara, samt afgifva förslag om sättet för beredandet af dessa medel.
I anledning af denna anhållan har på Eders Kong!. Maj:ts nådiga befallning beräkningar gjorts och en utredning verkställts inom Ecclesiastik-departementet, för att undersöka. i hvilket förhållande de nu till folkskolorna utgående anslag stå till beloppet af den halfva återstående skyddsafgiften för hvarje församling, äfvensom i hvad mån folkundervisningens behof kan anses vara fyldt genom det nu befintliga antalet lärare eller om detta, i händelse tillgångarne det mcdgåfve, skulle böra ökas.
Denna utredning har följande lydelse:
»Föi- upplysning af de förhållanden, som med det väckta förslaget om den återstående skyddsafgiftcns öfverlåtande åt församlingarne ega sammanhang, torde först höra i korthet redogöras för de anslag, hvilka för närvarande äro använde till folkskolorna, äfvensom för de grunder, efter hvilka de utgå och de kontroller, Indika äro stadgade såsom vilkor för deras åtnjutande.
Hvad först beträffar sjelfva anslagen, har dessa belopp under loppet af de sistförflutna åren betydligt ökats.
Det första Riksmöte, vid hvilket anslag beviljades för folkundervisningens behof, var 1840 års Riksdag, af hvilken anvisades på extra stat till inrättande af seminarier för folkskolelärares bildande 9,750 Rdr flint, till stipendier för elever vid dessa seminarier 13,500 Rdr samt »till understöd för aflönande af skollärare inom de församlingar, som styrkt sig vara i behof af dylika understöd» 75,000 Rdr, allt att utgå årligen under fem år.
Vid näst påföljande Riksdag anslogs halfva personliga skyddsafgiften, då uppgående till 447,309 Rdr, under vissa vilkor, till folkskolornas behof inom hvarje församling. Anslaget för seminarierna förhöjdes derjemte till 13,650 Rdr, anslaget för stipendier till
18.000 Rdr och det för aflönande af lärare afsedda anslaget anvisades med ett till
30.000 Rdr nedsatt belopp att utgå »till understöd för folkskolelärares aflöning inom de socknar der statsbidrag för so dant ändamål kunde erfordras», allt anvisadt att årligen för lera år utgå af Riksgäldskontoret.
Dessa Denne sistnämnda anslag förnyades vid hvarje följande Riksdag och utgingo med oförändrad! belopp ända till 1858.
Men vid den Riksdag, som slutades sistnämnde år, anslogs för den då ingående statsregleringsperioden till folkundervisningens behof den återstående personliga skyddsafgiftens halfva belopp, beräknadt till omkring 250,000 Rdr, icke, såsom 1846
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 186S. 29
skedde, till utdelande inom hvarje församling, utan på sådant sätt, att deraf särskild!) anvisades:
till seminarierna.....................................................,...................................... Rdr 26,000:
till stipendier för deras elever .................................;................................... » 20 000:
till undervisningsmateriel.............................................................................. » pg 000:
samt till understöd för högre folkskolor ...................................................... » 24,000:
till uppmuntran för småskolors ändamålsenliga inrättande och till understöd
för examinerade folkskolelärare ............................................................ » 100,000:
— varande det återstående beloppet 64,000 Rdr för folkskolornas behof stäldt till Kongl. Maj :ts nådiga disposition.
Vid Riksdagen 1859—1860 förnyades äfven för den följande statsregleringsperioden samma anslag. Dervid skiljdes dock det sistnämnda anslaget i två delar, hvardera afsedd för det ena af de särskild!) angifna ändamålen, så att till löneförbättring för folkskolelärare, som icke både 400 Rdr i lön an-
slogos.................:.................................................................................... Rdr 80,000:
och till folkskoleväsendets utveckling och förbättring, hufvudsakligen genom
småskolor ............................................................................................... » 75,000:
seminariianslaget höjdes till.............................................................................. « 45,000:
och stipendieanslaget bibehölls vid samma belopp eller................................ » 20,000:
hvaremot anslaget för högre folkskolor nedsattes till ................................... i- 12,000:
och anslaget för undervisningsmateriel till...................................................... » 10,000:
Vid samma Riksdag tillkom, äfven anvisad!) på den personliga skyddsafgiften, ett nytt anslag, nemligen till arvoden och resekostnader för folkskoleinspektörer, hvithet anslag då utgick med 17,000 Rdr.
Alla dessa anslag innefattades i den anslagna delen af skyddsafgiften och utgingo således blott för statsregleringsperioden.
Sedan sålunda vid tvänne Riksdagar de förhöjda folkskoleanslagen, afsedda för allt närmare bestämda föremål, varit sammanfattade under benämning af eu viss del af skyddsafgiften, gjordes de vid Riksdagen 1862—1863 oberoende af denna. Åtskilliga af dessa anslag uppfördes på ordinarie stat, nemligen:
till seminarierna med....................................................................................... RR> 65,000
till stipendier ................................................................................................... >, 30,000
till inspektörer ........................................................... » 30,000
Undervisningsmateriel..................................... » 10,000
samt till löneförbättring för examinerade folkskolelelärare, till det nu bestämda minimum af 400 Rdr............................................................... » 120,000:
De öfriga anslagen anvisades för tre år på Riksgäldskontor^ med nedanstående belopp, nemligen:
till understöd för högre folkskolor.................................................................. Rdr 6,000:
till folkskoleväsendets utveckling och förbättring .......................................... » 75,000:
30 Bil. N:o 7 till Kong! Maj:ts Nåcliga Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
till understöd för medellösa församlingar ..................................................... Bär 20,000:
och till löneförbättring utöfver minimum för examinerade folkskolelärare...... » 30,000:
hvilka två sistnämnda anslag allt sedermera bibehållits vid samma belopp.
Vid Riksdagen 1865 fördubblades anslaget till folkskoleväsendets utveckling och
förbättring och uppfördes tillika på ordinarie stat med .............................. Rdr 150,000:
dit öfverfördes ock anslaget till högre folkskolor med .............................. » 10,000:
hvarjemte det redan förut på stat uppförda seminarieanslaget höjdes till ,, » 90,000:
anslaget för stipendier till .......................................................................... ” 45,000:
och inspektörsanslaget till............................................................................. » 40,000:
Öfriga, på extra stat uppförda anslag bibehöllos då, likasom vid sistlidne Riksdag med oförändrade belopp, hvarjemte för åtskilliga ändamål af mera tillfällig natur extra anslag anvisades.
Af denna öfversigt visar det sig, att under det beloppen af de till folkskolornas understöd anvisade anslag tid efter annan stigit, dessa anslags ändamål tillika blifvit under sednare tider allt närmare bestämda. Sålunda har, i stället för det i förstone på alla slag af skolor tillämpliga beslutet om understöd för folkskolorna, efterhand uppstått anslag särskildt för högre folkskolor, för examinerade lärares ordinarie lön och löneförhöjning samt för småskolor.
Hvad vidare angår de vid anslagen af Riksdagarne fästade vilkor, så hafva dessa innehållits först i den städse fasthållna grundsatsen, att folkskolan är församlingens sak, och att således kostnaderna i första rummet af denna bör bestridas, i följd hvaraf församlingen städse hardt till sina skolor lemna minst lika stort bidrag som Staten. Det allmänt gällande vilkoret för statsmedels erhållande har derföre varit, att församling bör till lärares och lärarinnors aflöning antingen redan hafva tillskjutit eller åtaga sig att tillskjuta ett lika stort belopp med den till församlingen såsom folkskoleafgift öfverlåtna andel af skyddsafgift^!!. Vidare har för särskilda slag af skolor och med afseende på dessas olika beskaffenhet stadgats det förhållande, i hvilket församlingens bidrag bord! stå till Statens. I fråga om de examinerade lärarnes lön har församlingen bonit tillskjuta lika belopp emot statsbidraget, men i fråga om småskolorna två tredjedelar, utan tvifvel på den grund, att dessa sednare, egentligen endast förberedande skolor, ansetts stå närmare hemmet och den undervisning, som der herde meddelas.
Den kontroll öfver folkskola!!, som för närvarande är med de beviljade anslagen förenad, består deri, att anslagsbeloppen icke utbetalas förr än det blifvit styrkt, dels att undervisning i folkskolorna meddelats åtta månader om året, dels att församlingarna till lärares aflöning lemna! dem åliggande tillskott.
Statsbidragens ökade belopp hafva således under denna tid hållit jemna steg med kommunernas egna uppoffringar för sitt skolväsende. De hafva utgjort eu kraftig uppmuntran att utveckla detta och tillika medfört en visshet, så väl derom att församlingarnas tillskott utgått och kommit skolorna till godo, som derom att undervisningen hållits i gång en tillräcklig tid af året.
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1868. 31
Häraf synes ock, att kontrollen öfver folkskolorna skulle genom de nuvarande statsbidragens indragning i väsentlig mån upphöra. Den tillförlitliga kontroll, som vid anslagens utbetalning kan ega rum deröfver, att församlingarnes bidrag till åtaget belopp utgå, äfvensom deröfver att skolorna verkligen meddela undervisning under åtta månader om året skulle helt och hållet bortfalla.
Vidkommande den frågan, huruvida nu beviljade anslag till folkskolorna skulle kunna i sin helhet eller till en del upphöra, torde först anslaget till högre folkskolor, såsom i denna fråga icke afsedt. och vidare anslaget till medellösa församlingar, såsom i alla händelser behöflig!, icke till indragning ifrågasättas. Hvad åter beträffar det till examinerade folkskolelärares minimiaflöning anvisade anslag å 120,000 Riksdaler, synes det dels vara tvifvelaktigt, huruvida ett understöd, som blifvit församlingarne, mot vissa förbindelsers iakttagande, för framtiden tillförsäkra^, rätteligen skulle kunna dem undandragas, dels är det tydligt, att genom detta anslags indragning särskild! en ytterligare kontroll skulle gå förlorad — den vigtiga kontrollen nemligen, att tillgångar'^ användas till egentliga folkskolors uppehållande och icke i dess ställe till blott förberedande eller småskolor.
Det återstående anslaget, nemligen det som är anvisadt till småskolors befrämjande och som utgår med 150,000 Riksdaler, skulle kunna indragas utan uppoffring af annan kontroll, än den öfver verkliga utgörandet af församlingarnes motsvarande tillskott.
Om hela den återstående personliga skyddsafgiftens belopp, och detta såsom det vill synas af ordalagen i den underdåniga skrifvelsen, utan förbindelse till motsvarande tillskott å kommunernas sida, skulle utdelas på församlingarne, så skulle hela den grund falla, på hvilken stadgande^ i detta ämne hittills hvila! Folkskoleväsendet skulle icke mera vara företrädesvis kommunernas sak, utan kostnaderna för detsamma bestridas af Staten, utan att de kontroller, Staten utöfva! öfver användandet af de till folkskolan anslagna medel, framgent komme att fortfara.
I afseende på ett af de förhållanden, som vid statsbidrags meddelande åt kommunerna ifrågakomma, nemligen i afseende på folkmängden, och således på antalet af de inom församlingen befintliga skolpligtiga barn, skulle vid eu sådan utdelning en likhet mellan församlingarne iakttagas. Men deremot vore intet afseende fästadt å flera andra förhållanden som härvid komma i betraktande och som mellan församlingarne i öfrig!. åstadkomma ganska störa skiljaktigheter, nemligen dels den olika ståndpunkt, de numera intaga i afseende på folkskoleväsendets utveckling, dels deras olika tillgångar, dels ock de olika svårigheter, de hafva att bekämpa derigenom att den till numerär måhända lika störa befolkningen kan vara spridd öfver en större eller mindre yta.
Vid den tid, då folkskolorna, i följd af Stadgan den 18 Juni 1842, först upprättades i vårt land, var ett sådant understöd dervid från Statens sida som öfverlåtande! af halfva personliga skyddsafgiften val lämpad! efter förhållandena. Då intet fanns, var behofvet lika stort öfver allt. Under de tjugufem år, som sedermera förflutit, har ställningen väsentligen förändrats. 1 en del af rikets landskap äro folkskolor till så stort antal upprättade, att behofvet kan anses vara i det närmaste fyldt. Inom andra orter är det
32 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
måhända tillgodosedt till hälften eller till två tredjedelar af hvad det herde vara, och åter i andra är antalet af lärare högst otillräckligt. I åtskilliga församlingar har hvart barn inom skolåldern öppet tillfälle att åtnjuta undervisning åtta månader hvarje år; i andra kunna de af brist på lärarekrafter knappt undervisas sex eller åtta veckor på hela året. Om man vid sådana förhållanden utdelar understöd efter samma måttstock öfverallt, löper man lätt fara att flerestädes gifva hvad som icke behöfves, under det att på andra ställen, behofvet kan vara långt större än som motsvaras af gåfvan.
Den störa ojemnhet, med hvilken, under skenbar likformighet, anslaget, sålunda användt, i verkligheten skulle utfalla, visar sig ock deraf, att, såsom de gjorda beräkningarne ådagalägga, många skoldistrikter skulle få större statsbidrag än de åtnjuta, men deremot å andra sidan mer än femhundra skoldistrikter erhålla mindre. Åtgärden har således äfven den betänkligheten med sig, att den innebär en plötslig omkastning af de förhållanden, som nu, på grund af Eiksdagarnes beslut och i öfverensstämmelse med församlingarnes egna bemödanden, redan hafva begynnt att stadga sig.
Så till exempel skulle enligt de uppgjorda beräkningarne en församling om 1,200 innevånare, som har eu egentlig folkskola och kan vara dermed belåten, i stället att den nu har af Staten 178 Riksdaler, erhålla dubbla beloppet, således 356 Rdr, uppgående nästan till lärarens hela lönebelopp, under det en annan församling, med 1000 innevånare, som har sitt folkskoleväsende ganska väl ordnadt, med en egentlig folkskola och en småskola, komme att förlora 74 Rdr af det statsunderstöd, den nu bär, och således erhålla vida mindre än den för närvarande får. Ännu starkare framställer sig motsatsen, då man Annor, att eu församling med endast 870 innevånare, men med tvä egentliga folkskolor, skulle gå miste om ej mindre än 156 Rdr af nu åtnjutande statsanslag, under det i samma Härad eu annan församling med 1,080 innevånare och en egentlig folkskola skulle erhålla i tillskott 80 Rdr mera än förut.
En församling med 895 innevånare, som har ej mindre än tre fasta skolor, skulle förlora 139 Rdr, en annan om 1,400 innevånare, som har 1 folkskola och 3 småskolor skulle enligt samma beräkningar erhålla 94 Rdr mindre, eu tredje församling, eu af de fattigaste, som har 1,016 innevånare, men bär, utom sin folkskola, eu småskola, skulle få 264 Rdr mindre än förut, eu fjerde församling, som, med en folkmängd af 2,134 innevånare, har fem egentliga folkskolor och åtta småskolor, skulle förlora ända till 552 Rdr, en femte församling med 3,119 innevånare, som underhåller två egentliga folkskolor och fem småskolor, skulle förlora 145 Rdr, under det å andra sidan eu församling med nästan lika folkmängd som den sistnämnda eller 3,165 innevånare, men som underhåller blott en folkskola och ingen småskola, skulle utan någon ny förbindelse erhålla ett nytt statsbidrag af 482 Rdr, således inalles 964 Rdr, eller mer än dubbelt mera än hvad folkskolans hela underhåll kostar. En församling med 4,469 innevånare, som nu har tre ‘ egentliga folkskolelärare och åtnjuter af Staten något mera än hälften af deras aflöning eller 637 Rdr, skulle erhålla inalles 1,274 Rdr eller mer än hela lönen för desse lärare, en tredje församling, med 2,480 innevånare, som har blott en flyttande folkskola, skulle af Staten erhålla 796 Rdr eller nära dubbelt emot hvad donna folk-
Bil. N:o 7 till Kong!.. Majsts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1868. 33
skola kostar, en fjerde församling om 6,518 innevånare, som liar tre egentliga folkskolor, skulle få 1,270 Rdr eller just ungefär hvad dessa folkskolor erfordra, en femte församling med 5,400 innevånare, som liar blott eu egentlig folkskola, men skulle behöfva fem, kom me att erhålla ett ytterligare statsbidrag af 659 Rdr, eller inalles 1,378 Rdr, således ett betydligt öfverskott, utan förbindelse att i någon mån utveckla sitt folkskoleväsende.
Dessa exempel torde vara tillräckliga för att visa, att om Staten från sin hittills följda grundsats, att råtta understödens belopp efter utsträckningen af de åtgärder, som vidtagits för skolväsendets förbättring, öfverginge till det motsätta förfaringssättet eller att utan afseende på eu sådan förbättring utdela medel, sådant icke kan försiggå utan eu rubbning i nu befintliga förhållanden, hvilken svårligen skulle lända folkbildningen till fördel. I de nu anförda fallen är det icke osannolikt, att de församlingar, som komme att få förminskade tillskott, funne sig nödsakade att inskränka antalet af nu befintliga folkskolor, och deremot förefinnes ingen visshet, att de församlingar, som tillhörde de vinnandes antal, skulle använda sina oförmodadt ökade tillgångar till att föröka de sparsamma undervisningstillfällen, som för närvarande der finnas.
Under det att i dessa sistnämnda fall den skyldighet att underhålla folkskolan, som nu åligger församlingen, väsentligen öfverflyttades på Staten, skulle i förstnämnda fall Staten undandraga sin redan medgifna hjelp, och vidare i en mängd af fall, som ligga emellan dessa olika slag af förhållanden, eu ringa eller otillräcklig hjelp tilläggas församlingar, utan att vara anpassad efter det behof, dessa hafva att fylla.
Någongång skulle inträffa, att eu församling genom den föreslagna utdelningen komme att erhålla nästan alldeles lika belopp som hittills. Men den störa olikheten skulle likväl uppstå, att då församlingen hittills erhållit detta belopp emot vissa förbindelser, Indika den frivilligt åtagit sig. skulle hädanefter dessa förbindelser alldeles försvinna och med dem den fördel, folkbildningen hittills af dem hemta!. —
Oberoende af den olika ställning, i hvilken folkskoleväsendet inom olika församlingar kommit genom tillsättandet af flera eller färre lärare, skiljer sig det ena skoldistriktets behof betydligt från det ändras på grund af folkmängdens olika förhållande till distriktets ytvidd. 1 ett område, der innevånarne äro spridda på eu vidsträckt, ofta af berg och skogar upptagen yta, måste undervisningen för ett visst antal skolbarn förorsaka vida större kostnad än der samma lärjungeantal är samladt i eu större by eller eljest fördeladt endast på den ringa ytan af eu val odlad slättbygd. Det möter i förra fallet vida större svårighet att på eu punkt samla ett talrikare antal af lärjungar, och skolan går dem derföre vanligen till mötes genom att förflytta sig till flera orter och på hvarje ort uppsamla de derinom befintliga barn. Hon biafvel- ambulatorisk. Den fördel, som dervid uppkommit genom den ökade lättheten för barnen att hinna till skolan, uppväga likväl genom de å andra sidan uppstående olägenheterna af minskad undervisningstid. Ju flera rotarne äro, mellan hvilka läraren måste dela sin verksamhet, desto kortare blifver undervisningstiden för hvarje af dem. Sålunda är det som den årliga undervisningstiden, när rotarne varit talrika, måst nedgå till 5 å 6 veckor om året, någon gång derunder.
Bih. till Biksd. Pvot. 1868. l:a Sami., l:a Afd. 5
34 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1868.
Det är uppenbart, att en sä kort undervisningstid på hvarje år måste medföra ganska ringa resultater och det har derföre inom så beskaffade orter, såsom t. ex. Småland, Wermland, Bohuslän utgjort föremål för de ifrigaste bemödanden att inskränka antalet rotar för att kunna förlänga undervisningstiden. Rotarnes antal åter inskränkes förnämligast genom anställandet af flere lärare. Detta bemödande har också af Staten erhållit ett starkt stöd så länge statsbidragets belopp blifvit för höjdt för hvarje nyanställd lärare, hvilket äfven befrämjat lärareantalets förökande inom dessa traktör. Men ett motsatt förhållande skulle inträda, om anslagen i stället utdelades endast med afseende på folkmängden. De anställda beräkningarne visa, att just för dessa orter, som framför andra äro i behof af hjelp för ett ändamålsenligt ordnande af sitt folkskoleväsen, skulle åtgärden utfalla mest ofördelaktigt, och detta skulle menligt inverka på folkundervisningen inom vidsträckta delar af landet. Enär eu flyttande skola, om den t. ex. har tre talrika rotar, vanligen motsvarar eu vida större folkmängd än en fast, så måste, om statsbidraget rättas endast efter folkmängden, detta innebära eu uppmuntran att bibehålla de flyttande skolorna och fördela hvar och en af dem på så många rotar som möjligt, i stället för att sträfvandet rätteligen herde gå i motsatt riktning. —
Ännu ett förhållande, som vid den ifrågasätta förändringen torde höra tagas i betraktande, är de olika slagen af skolor. Statsbidragets större eller mindre belopp har hittills varit afpassadt efter de olika skolarternas större eller mindre förmåga att tillfredsställa undervisningsbehofvet. Under det Staten, som understöder de högre folkskolorna genom ett dubbelt anslag mot det som utgöres af distriktet, gifver till de egentliga folkskolorna ett lika belopp emot församlingens bidrag, lemnar den för en småskola, som endast meddelar de första grunderna och förnämligast kunskapen att låsa och skrifva, blott hälften af hvad församlingen sjelf tillskjuter. Detta förhållande är beräknadt att motverka den benägenhet, som ofta förefinnes hos församlihgarne att sätta småskolor i stället för den egentliga folkskolan, och deremot befrämja uppehållande af folkskolan, hvilken måste anses som folkbildningens egentliga härd. Det har äfven visat sig, att under inflytandet af dessa grundsatser de egentliga folkskolornas antal ökats. Man kan ' icke med visshet antaga, att detsamma skall ega rum, om folknummern ensam lägges till grund för anslagens utdelning. Då kostnaden för en småskolelärare är så betydligt mindre än för en examinerad folkskolelärare, skulle det lätteligen befinnas förledande för en församling att låta småskolor tråda i stället för alla de egentliga folkskolorna utom eu enda — en åtgärd genom hvilken kostnaderna skulle betydligt nedsättas, men på samma gång äfven folkbildningen märkbart försvagas.
En omständighet, som härvid förtjenar synnerlig uppmärksamhet är den, att lagstiftningen hos oss icke bestämmer något visst förhållande mellan skolornas antal och beskaffenhet, och antalet af skolpligtiga barn. Folkskolestadgan säger endast, att i hvarje skoldistrikt bör finnas minst en, helst fast skola. Om således en församling har 10,000 innevånare, så är den icke af lagen förpligta»! att underhålla flera lärare för de inom densamma befintliga skolbarn än en annan församling med 500 innevånare. Det finnes också församlingar med åtminstone 5 till 6,000 innevånare, Indika icke hafva mera än
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
en egentlig folkskola. En förändring i detta lagstadgande bär ock varit ifrågasatt och synes vara af stort behof påkallad, men lärer icke under närvarande ekonomiska förhållanden kunna ske. Staten har i stället uppmuntrat inrättandet af flera skolor genom att lämpa anslagens belopp efter skolornas antal, och detta förfarande har icke varit utan framgång.
Efter hittills gällande grundsatser hafva församlingarne haft full frihet att ordna sitt skolväsen. Efter behofvet och olika lokala förhållanden hafva de sjelfva bestämt skolornas antal och beskaffenhet. Denna fria bestämningsrätt har ock kunnat ega rum med fördel för det hela, emedan Staten gifvit sina bidrag för livar särskild skola. Dermed har den kraftigt medverkat så väl till förökande af skolornas antal, som till att gifva företräde åt den art af skolor, som fullständigast motsvarar undervisningens behof. Den skulle icke ega samma garantier för utvecklingens fortgång eller bestånd, om den utdelade sina anslag blott på grund af distriktets hufvudtal utan afseende på behofvet af vidare utveckling för dess folkskolor, och på beskaffenheten af de åtgärder, som vidtoges för fyllande af detta behof.
Men hvarje »för mycket» på ett ställe måste, vid de inskränkta tillgångar, öfver hvilka Staten kan förfoga, föranleda till ett »för litet» på ett annat. Det skulle icke vara billigt, om störa församlingar, som icke underhölle tillräckligt antal folkskolor, eller ock andra skoldistrikter, der behofvet redan vore fyldt, finge understöd utöfver sitt behof, under det mindre folkrika församlingar, som nitiskt sträfvade att utveckla sitt undervisningsväsende, komme i saknad af det understöd, som för dem vore oundgängligen nödigt.
Skolväsendets organisation kan förbättras genom upprättande af flera skolor, eller genom anslående af rikligare aflöning åt de redan anställda lärarne, eller genom utbyte af en lägre skolår! mot en mera fullständig. I alla dessa afseende!! kan Staten befrämja utvecklingen, men den skulle afsåga sig tillfället att fortfarande dertill medverka, om den utan afseende på behofvet eller arten af de förbättringar som göras, utdelade sina medel.
De för folkskoleväsendet afsedda årliga statsanslag äro för närvarande, jemte den till folkskoleafgift anslagna del af personliga skyddsafgiften, för år 1867 beräknad till.................................................................................. 640,000 Knipa- stat uppförda anslag............................................................................. 465,000 ' »
anslag på extra stat................................................................................... 53,000 »
Summa 1,158,000 Kdr
Om härifrån afdragas anslagen till bildningsanstalter för folkskolelärare,
inspektioner, m. in. med 198,000 Kdr, återstå såsom understöd för
de egentliga folkskolorna och småskolorna....................................... 960,000 Kdr
I motsvarighet mot dessa ■ Statens bidrag utgå för närvarande från församlingarne till lärares eller lärarinnors aflöning:
36 Bil. N:o 1 till Kongl. Muj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
a) Ett lika tillskott mot skyddsafgiften...................................................... 640,000 Hdi-
ll) Tillskott till examinerade lärares och lärarinnors aflöning, lika med
Statens................................................................................................. 150,000 »
c) Tillskott till småskolors underhåll, till dubbla beloppet mot Statens bidrag .................... 800,000 »
Summa Rdr 1,090,000 Rdr,
Om den återstående delen af skyddsafgiften skulle af Staten anslås, uppkomma i stället följande förhållande:
Skyddsafgiftens återstående belopp beräknas till .......................................... 640,000 Rdr
Om alla de för folkskolorna på ordinarie och extra stat uppförda anslag
skulle indragas, tillsammans ................................................................... 320,000 »
så klafve den förökade utgiften för staten .................................................. 320,000 Rdr.
Härigenom skulle likväl tillika med de ordinarie och extra anslagen komma att försvinna anspråken på de från församlingarna utgående under nyss anförda rubriker utfärda, motsvarande tillskott störa ............. 450,000 »
så att i de för folkskolornas underhåll med säkerhet påräkneliga tillgångar i
sjelfva verket kunde uppkomma en minskning af.................................. 130,000 Rdr.
Men som medellöshetsanslaget väl icke skulle kunna indragas, och en indragning af de för examinerade lärares aflöning beviljade anslag, så- ' som ofvan är anfördt, vore förenad med störa svårigheter, torde från
de beräknade ........................................................................................... 640,000 »
bära afgå endast ...................................................... 150,000 »
i följd hvaraf den förökade statsutgiften blefve .......................................... 490,000 Rdr.
Om slutligen intet af de nu anvisade anslagen indrages, men den personliga skyddsafgiften öfverlemnas till församlingarne, blefve Statens nya utgift .............................................................................................. 640,000 »
Då det på grund af donna utredning måste anses tvifvelaktigt, huruvida det störa ändamål, som med Statens uppoffringar för ifrågavarande undervisningsanstalter egentligen afses, nemligen folkskolans utveckling och uppblomstring skulle genom den föreslagna åtgärden bäst vinnas och om icke detta ändamål kan, vid anvisande af ökade statsbidrag, verksammare befrämjas genom förökande af anslagen för bestämda ändamål och dermed förenade garantier för undervisningens förbättring, hvartill kommer, att i finansernas närvarande ställning eu så betydlig statsinkomst som den personliga skyddsafgiften icke lärer kunna undvaras, torde tillräckliga skål icke förefinnas för framläggande af förslag angående donna skyddsafgifts öfverlåtande till församlingarne.
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
19:o.
37 Uti memorial den 29 sistlidne November har Ordföranden i Eders Kongl. Maj:ts Sundhetskollegium, General-Direktören N. J. Berlin underdånigst anhållit, att, enär frågan om Sundhetskollegii ombildning ännu vore beroende på Eders Kongl. Maj:ts pröfning och således förändring icke inträdt i de förhållanden, under hvilka föregående Riksdagar, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga propositioner, beviljat så val för åren 1864—1868 ett ärligt lönetillskott af 8000 Riksdaler till fördelning emellan Sundhetskollegii ordförande, ledamöter och tjensteman, på sätt Eders Kongl. Maj:t funne godt derom i nåder bestämma,, som ock för åren 1867 och 1868 eu lönetillökning af 50 Riksdaler åt kollegii förste vaktmästare, Eders Kongl. Magt täcktes till nu instundande Riksdag gorå framställning derom, att ofvannämnda belopp, 8050 Riksdaler matte, på samma vilkor som förut, fortfarande utgå äfven under året 1869.
Med anledning häraf hemställer jag, att Eder Kongl. Maj:t täcktes föreslå. Riksdagen, att omförmälda tillökning i anslaget för Sundhetskollegium, 8000 Riksdaler, måtto såväl för år 1869 ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition, samt att förste vaktmästarens lön för samma tid äfven ökas med 50 Riksdaler.
. 20:o.
Sedan Rikets Ständer vid 1865—1866 årens Riksdag anvisa! dels en förhöjning till 4,875 Riksdaler uti det Farmaceutiska Institutet beviljade anslag, emot vilkor att Apothekare-societeten skulle årligen bidraga till Institutet med ett lika stort belopp, och dels 2000 Riksdaler med afseende å ifrågaställd skyldighet för Institutets lärare att deltaga i pro visors- och apothekareexamen; samt nästlidne Riksdag på samma vilkor och för nämnda ändamål medgifvit fortfarandet af båda dessa anslag; så, och efter det ej mindre Apothekare-societeten åtagit sig fullgörandet af ofvannämnda vilkor, än äfven Institutets lärare förklarat sig villiga att omförmälda examensåliggande öfvertaga, för hvars ordnande Sunhetskollegium ock till åtlydnad af Nådiga Brefvet den 23 November 1866, utfärdat nödiga föreskrifter; har bemalla kollegium, uti skrifvelse den 31 nästlidne Oktober, med förmälan, att Farmaceutiska Institutet under den förflutna tiden behörigen uppfyllt sin bestämmelse och gagnat den undervisning, som utgör föremål för dess verksamhet, äfvensom att den från 1867 års början verkställda öfverflyttning af pro visors- och apothekareexamen på Institutets lärare redan visat ett välgörande inflytande, underdånigst hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen gorå nådig framställning om fortfarande så väl af det till Farmaceutiska Institutet beviljade anslag af .4,875 Riksdaler under enahanda vilkor, som hittills, eller att Apothekare-societeten med lika belopp till Institutet årligen bidrager, som ock af det till Institutet beviljade anslag af 2,000 Riksdaler med skyldighet för Institutets lärare att deltaga i provisor- och apothekareexamen.
Anslag för Sundhctskollcgi-
Anslag till Farmac-eu tiska. Institutet.
38 Anslag för den i Helsingland inrättade sjukvärdsanstaltför personer behäftade med spetälska.
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om. Statsverket 1868.
Med afseende å hvad Sundhetskollegium rörande fortsatt anslag till Farmaceutiska Institutet anfört, tillstyrker jag underdånigst, det Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen, att detta anslag må, med enahanda belopp och under samma vilkor som för år 1868, äfven för år 1869 utgå.
2 bo.
Vid Riksdagarne åren 1862—63 och 1865—66 äfvensom vid sistlidne Riksdag har anvisats ett extra statsanslag att, under förutsättning af motsvarande tillskott från Landstinget i Gefleborgs län, utgå med 3000 Riksdaler årligen, såsom understöd för vård och skötsel af de personer i Helsingland, som vore behäftade med sjukdomen spetälska.
Af det underdåniga utlåtande Sundhetskollegium den 1 November 1866 afgifvit, i anledning af då väckt fråga om beredande för år 1868 af statsbidrag för omförmälda ändamål, inhemtas, bland annat, att, sedan Eders Kongl. Maj:t i nåder medgifvit, att de under statsregleringsperioden 1864—1866 härtill anvisade medel finge användas till uppbyggande af ett, i likhet med läns-lazaretten, under tillsyn af en särskild! direktion Midt, sjukhus för spetälske, beräknadt att inrymma 20 sängar, hem Sida direktion, efter det planritningarne blifvit vederbörligen granskade och godkände, under hösten år 1865 gått i författning om uppförande i granskapet af Jerfsö provineialläkarestation af detta sjukhus, att emellertid, på det att de sjuke, som voro mest i behof af .vård och skötsel, ej skulle under byggnadstiden vara i saknad af sådan, direktionen för detta ändamål hyrt ett i grannskapet beläget-' mindre hus; att kostnaden för sjukhusbyggnadens uppförande jemte tomtens inköp beräknats att uppgå sammanlagd! till 16,262 Riksdaler 25 öre, hvarförutom till anskaffande af inventarier och utredningspersedlar erfordrats 4,564 Riksdaler 50 öre, samt att underhållskostnaden för sjuke, hvilken under ifrågavarande tre år medtagit 5011 Riksdaler 23 öre, beräknats uppgå till 6500 Riksdaler årligen, sedan sjukhemmet träd! i verksamhet.
Efter det Gefleborgs läns landsting äfven för år 1868, i likhet med hvad under de nästförflutna fyra åren egt ruin, anvisa! ett mot statsanslaget svarande tillskott af 3,000 Riksdaler till understöd åt sjukhemmet för spetälske i Helsingland, har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet uti underdånig skrifvelse den 14 nästlidne Oktober anmält, att de till donna sjukans hämmande afsedda, nu fortgående sjukhusbyggnaderna i Jerfsö torde, för att motsvara det med dem åsyftade ändamål, framdeles erfordra för en gång ett särskild! högre anslag, än det nuvarande, men hvars belopp icke kunde till siffran uppgifvas, innan sådan fullständig utredning skott, som med gifna föreskrifter öfverensstämde och af omständigheterna i öfrig! påkallades; men på det att byggnadsföretaget måtte kunna fortsättas med de medel, som för ändamålet äfven hädanefter vore oundgängligen nödiga, har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition derom, att enahanda belopp, som förut från Statsverket utgått, fortfarande måtte för ändamålet beviljas under samma
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1868. ZZ
vilkor som tillförene; och hav Sundhetskollegium, anbefaldt att öfver Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes berörda framställning sig utlåta, i skrifvelse den 14 sistlidne November anfört, att kollegium under nästlidna år låtit å stället förrätta inspektion, dervid befunnits, att mycket ännu återstode, innan ifrågavarande sjukhusbyggnad blefve färdig och försatt uti tillbörligt skick för sjukes emottagande; i anseende hvartill och under åberopande i öfrig! af sitt förut nämnda, den 1 November 1866 afgifna utlåtande, kollegium i underdånighet förordat Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes framställning till nådigt bifall.
Med afseende å hvad i detta ämne blifvit upplyst och i betraktande af donna sjukdoms beskaffenhet samt de störa svårigheter, som äro förenade med en ändamålsenlig vård och skötsel af de dermed behäftade personer, anser jag mig höra i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja för år 1869 ett anslag för berörda ändamål till lika stort belopp, som det för år 1868 utgående, eller
3,000 Riksdaler, under vilkor af ett mot detta belopp svarande bidrag från Gefleborgs läns landsting.
22:o.
1 underdånig skrifvelse den 3 sistlidne Oktober har Serafimer-Ordens-Gillet anmält, 'ZårL. hurusom, för uppehållande af den Serafimer-Ordens-Gillet, såsom öfverstyrelse för hospitalen i riket, anförtrodde sjukvård, den härtill afsedda så kallade allmänna hospitalsfonden fortfarande vore i behof af statsbidrag.
Till förstärkning af denna fond har för hvardera året 1867 och 1868 beviljats ett kreditiv af 100,000 Riksdaler att från Riksgäldskoutoret utgå, deraf 80,000 Riksdaler motsvara beloppet af det kreditiv, som för ändamålet under den nästföregående tiden årligen utgått, 10,000 Riksdaler utgöra den förhöjning deri, som för utredning och underhåll af ett stigande antal sjukplatser vid hospitalen erfordrats, samt de återstående
10,000 Riksdaler afsetts för beredande af förbättring uti hospitalsläkarnes lönevilkor.
Då emellertid antalet sinnessjuke, som vid hospitalen vårdats, varit uti oafbrutet stigande, så att, under sista fem år, de å hospitalen qvarliggande sjuke utgjorde:
den 1 Januari 1863 ....................................................................... 1,046
» ” 1864 l’095
» » 1865 1,151
” >' 1866 ........................................................................ 1,187
" » 1867 1,213 och
den 1 Oktober nyssnämnda år 1,267; har Serafimer-Ordens-Gillet anmärkt, att nyssnämnda statsbidrag icke kunde blifva tillräckligt för bestridande af hospitalssjukvården under år 1869, vid hvilken tid denna otvifvelaktigt komme att omfatta minst etthundra personelmera än den 1 Januari 1867, då hospitalsfonden först kommit i åtnjutande af förstberörda kreditivbelopp. Med afseende härå och då, enligt låg beräkning, erfordrades för utredning och underhåll af endast fyratio hela året om upptagna sjukplatser, efter afdrag
40 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1868.
för patientafgifterna, eu summa af omkring 10,000 Riksdaler, har Serafimer-Ordens-Gillet underdånigst anhållit, att till hospitalsfondens förstärkning för år 1869 måtte anslås ett kreditivbelopp af åtminstone 110,000 Riksdaler.
I anledning af hvad Serafimer-Ordens-Gillet sålunda anfört, finner jag, då Statsverkets inskränkta tillgångar gorå den största sparsamhet i alla riktningar nödvändig, mig icke kunna i vidsträcktare måtto tillstyrka nådigt bifall till Ordens-Gillets underdåniga framställning, än att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att till hospitalsfondens förstärkning för år 1869 måtte anslås ett lika belopp som för år 1868' blifvit anvisadt eller 100,000 Riksdaler.
23:o.
skiiugaantiqva- I underdånig skrifvelse den 15 sistlidne Oktober har Vitterhets- Historie- och An- ?amtmdZf- tiqvitets-Akademien anhållit, att Eders Kong]. Maj:t täcktes till nu instundande Riksdag JeochSLktb?v™ aflåta nådig proposition, att nedannämnda, utaf den sednaste Riksdagen för år 1868 be- &,rmV-Tk viljade anslag, hvilka fortfarande vore behöfliga, på det Akademien icke skulle sättas i *3^" nödvändighet att afbryta de vetenskapliga forskningar, som under de senare åren blifvit vidtagna i ändamål att sprida ljus öfver fäderneslandets forntid samt bevara, samla och ordna dess minnen, och på det Akademien skulle kunna hålla de under hennes vård stälda samlingar tillgängliga för allmänheten, måtte äfven för år 1869 varda anvisade, nemligen:
a) Till arfvode och resekostnadsersättning åt en Antiqvitets-Intendent, 3.500 Riksdaler. I afseende härpå har Akademien anfört: att den tillförordnade Antiqvitets-intendenten, kammarherren friherre N. G. Djurklon, med anledning af en hos Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län utaf magistraten i Kongelf gjord hemställan, i början af sistlidne sommar erhållit uppdrag att resa till Bohus fästningsruin, för att undersöka de qvarstående murarnes beskaffenhet och tillse hvad herde iakttagas till förekommande af befarade ras, hvilka ansetts kunna föranleda olyckshändelser för vägfarande och för den nedanför ruinen uppförda fårjemansstugan; och hade Antiqvitets-intendenten, med biträde af eu officer vid Eders Kongl. Maj:ts väg- och vattenbyggnads-corps, företagit donna besigtning samt afgifvit utlåtande jemte trefaldiga, genom bifogad planritning upplysta, förslag till anordningar, hvarigenom de befarade olyckshändelserna skulle kunna förekommas, hvilka handlingar Akademien delgifvit Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, med tillåtelse för vederbörande, som villo bringa något af dessa förslag till verkställighet, att af fästningens sydvestra bastion nedbryta så stor del, som för ändamålet kunde erfordras; — att friherre Djurklon derefter, enligt Akademiens anvisning, begifvit sig till Vånga kyrka i Vestergötland, för att afteckna och, om möjligt vore, utbryta en i tornmuren inlagd sten, tecknad med fornnordiska, vanligen så kallad Anglosachsiska, runor, af hvilken skrift en trogen afbildning blifvit sänd till professoren vid Köpenhamns universitet G. Stephens, att intagas i fortsättningen af hans störa ranverk;
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1868. 41
— att Antiqvitets-intendenten under sommaren och början af hösten fortsatt sin det nästföregående året började undersökning af Vermlands fornminnen, förnämligast i bygderna vester om Klarelfen, och att resultatet af dessa forskningar, jemte ritningar och fortsättning af Vermlands antiqvariska karta, vore att förvänta när årsberättelsen till Akademien inkomme; — att intendenten sednast varit stadd på en forskningsresa till Kräklinge m. fl. socknar i Nerike; — samt att Akademien af det beviljade anslaget qvartalsvis från Statskontoret reqvirerat och till Antiqvitets-intendenten utbetalt det vanliga arfvodet, utgörande 2000 Riksdaler för år, och att återstoden, beräknad för resekostnaden och andra expenser, blefve endast i mån af behof uttagen, hvadan det belopp deraf, som möjligtvis icke behöfde användas, komme att Statsverket besparas.
b) Till runstenars uppsökande och aftecknande samt teckningarnes utgifvande, 1,500 Riksdaler. Detta anslag, som under Lera år utgått, har uppburits af Richard Dybeck, mot förbindelse för honom att årligen utgifva ett häfte med minst femtio runstensafbildningar jemte text, och att deraf för Statens räkning aflemna femtio exemplar. Af Dybecks arbete, benämndt »Sveriges Runurkunder», äro hittills åtta häften utkomna, innehållande tillsammans 375 teckningar af runminnesmärken, och dessa ensamt från Upsala och Stockholms län, hvadan på detta forskningsfält mycket återstår att uträtta.
c) Till undersökning af fäderneslandets fornlemningar och upprättande af förteckningar öfver sådana, 2,000 Riksdaler. Ändamålet med detta anslag vore, i främsta rummet, att erhålla i möjligaste måtto fullständiga förteckningar öfver alla slag af fornlemningar inom hvarje landskap, hvarigenom forskaren kunde sättas i tillfälle att bedöma, huru vidsträckt hvar och eu af de förhistoriska folkstammar, som bebott vårt land, varit utbredd, samt i hvilken rigtning och under hvilka förhållanden dessa folkstammar blifvit undanträngda af våra invandrande förfäder och den högre kultur de medfört. Sådana undersökningar både under de föregående åren, dels genom särskild! af Akademien utskickade yngre forskare, dels genom några af de i landsorterna bildade fornminnesföreningar, med understöd från Akademien, blifvit besörjda inom vissa traktör af Ångermanland, Helsingland, Gestrikland, Upland, Nerike, Södermanland, Halland och Skåne, oberäknad! hvad under Antiqvitets-intendenternas forskningsresor i Östergötland, Vestergötland, Vermiand och på Gotland samt genom tjenstemännen vid byrån för Sveriges geologiska undersökning blifvit upptecknad!. — I afseende på anslagets användande under år 1867 har Akademien anmält, att följande belopp blifvit utbetalda, nemligen: 460 Riksdaler till docenten vid Upsala universitet, filosofie doktorn K. Sidenbladh, som erhållit uppdrag att fortsätta och afsluta undersökningen af Ångermanlands fornlemningar, hvarjemte han borde efter slutade resor aflemna en antiqvarisk karta öfver hela landskapet; 1000 Riksdaler till friherre 0. Hermelin för fortsätta uppteckningar samt fornlemningars afritande inom Rekarne härader i Södermanland; 200 Riksdaler till studeranden G. Upmarck för forskningar inom Sorunda, Tyresö, Utö, Nämndö och Thorö socknar och kapellförsamlingar i Södertörn, samt 200 Riksdaler till hvardera af Helsingslands och Dalarnes fornminnesföreningar, för undersökningar inom deras landskaps områden. Och har Akademien för-
Bih. till Riksd. Prot. 1868. l:a Sami., l:a Afd. 6
42 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
malt sig vara betänkt på att, i den mån vederbörandes berättelser inkomme, låta upprätta antiqvariska landskapskartor, Indika på ett åskådligt sätt skulle framställa resultaten af de gjorda undersökningarne.
d) Till utgifvande af planschverk öfver Jernsaker och andra historiska miirkvärdigheter i Statens Historiska Museum samt Svenska sigill från medeltiden, 2,000 Riksdaler. I början af nästlidet år utkom andra häftet af det under Akademiens inseende ombesörjda arbetet »Svenska sigiller från medeltiden», innehållande 45 folioplanscher jemte text, afsilande första handel af detta verk, hvilket i sin art torde vara ett bland de innehållsrikaste som i något land blifvit utgifvet. Nämnda band upptager på 71 folioplanscher 65 kungliga och furstliga, 289 andliga, 773 frälsemäns, Kvinnors, borgares, landskaps, städers och gillens sigill, tillsammans 1,127 svenska sigill från äldsta tider till och med är 1350, således för hela den tid, som de i »Svenskt Diplomatarium» hittills tryckta urkunderna omfatta. Enligt hvad Akademien tillkännagifvit, har den betydliga kostnad, som för papper, gravering och tryck blifvit nedlagd på berörda arbete, medtagit äfven 1867 års anslag så nära, att deraf endast 24 Riksdaler 46 öre återstode, hvarföre Akademien icke förr, än när det för år 1868 af Riksdagen beviljade anslaget blefve tillgängligt, kunde vidtaga åtgärder för' utgifvande af det un derin ånga år förberedda planschverket öfver fornsaker och andra märkvärdigheter i Statens Historiska Museum, för hvithet flere hundra ritningar redan vore färdiga att offentliggöras, och hvithet arbete, som skulle blifva af stort värde för vetenskapen och hedrande för fäderneslandet, lcräfde för sin fullbordan fortsatt beviljande af ifrågavarande anslag.
e) Till arfvoden åt vetenskapligt bildade Inträden vid ordnandet af de under Akademiens värd stälda samlingar, 1,500 Riksdaler, och såsom tillökning i aflöningen åt Akademiens vaktbetjening, 1,936 Riksdaler. Hvad angår det förstnämnda af dessa anslagsbelopp har Akademien nu, liksom vid flera föregående tillfällen, i underdånighet omförmält det med hvarje år tilltagande behofvet af större arbetsbiträde, sedan både sekreteraregöromålen och samlingarne i senare tid blifvit mångdubblade, och yttrat sin åsigt, att för hvardera samlingen skulle behöfvas en föreståndare och vid dennes sida en amanuens, alla försedda med fast lön, så tillräcklig, att dessa personel- kunde uteslutande egna sig åt arbetet inom Statens Historiska Museum och Kongl. Myntkabinettet; hemställande Akademien, att, om Eders Kongl. Maj:t icke nu skulle finna skål att af Riksdagen begära anslag till fasta löner, Eders Kongl. Maj:t dock måtte i nåder äska fortfarandet af det vid sistliden Riksdag beviljade anslaget till extra arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden, för Indika Akademien af de medel, som dels på ordinarie stat, dels genom extra anslag blifvit stälda till hennes disposition, för sistlidet år upprättat följande aflöningsstat:
En t. f. Förste Amanuens, hufvudsakligen biträdande vid Kongl. Myntkabinettet Rdr 1,600: En extra Amanuens, biträdande vid de akademiska göromålen och vid det Hi-
storiska Museum samt vid samlingarnes offentliga förevisande............... » 1,600
Till andra behöfliga extra biträden, renskrifning in. m................................. ” 800
Summa Rdr 4,000
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
43 Tillgångar:
På Akademiens ordinarie stat........................................................................... Bdr 2,500:
Extra anslag för året ....................................................................................... » 1,500:
Summa Bdr 4,000:
Vidkommande det till aflöning åt vaktbetjeningen förut beviljade anslaget, hvars fortfarande likaledes vore af behofvet påkalladt, har Akademien anfört: att följande aflöningsstat blifvit för denna betjening uppgjord för år 1867, nemligen:
En ordinarie Vaktmästare, som besörjer allå tjenstegöromål vid Akademiens sammanträden, kallelse till dessa, budskickningar, bref bäring, hemtning af ankomna remisser till samlingarne, m. m., fyllnad i lön (hvaraf 150
Biksdaler uppbäras direkte i Statskontoret)............................................. Bdr 350:
En extra Vaktmästare, som dagligen skall vara tillstädes vid tjenstemännens arbetsrum, besörja dessas eldning och städning, samt biträda med arbete
i Museum ............................................................................................... » 500:
En förman för vaktbetj eningen vid samlingarnes offentliga förevisning, med ansvar för ordningens upprätthållande, fönsterluckors öppnande och
stängande, m. m., arfvode för år beräknadt till .................................... » 400:
Sex extra vaktmästare för tillsyn i de särskilda salarne under de offentliga
förevisningarne, hvarje man å 3 Biksdaler i veckan, under 50 veckor » 900:
Till rengöring in. m........................................................................................ » 186:
Summa Bdr 2,336:
Tillgångar:
På Akademiens ordinarie stat........................................................................... Bdr 400
Extra anslag för året ....................................................................................... » 1,936
Summa Bdr 2,336
att under nämnda år endast fem extra vaktmästare, med veckolön af Z Biksdaler, behof! användas vid samlingarnes offentliga förevisande, hvarigenom 150 Biksdaler i ofvan anförda stat besparats; men att deremot under det pågående arbetet med jernluckors anbringande för fönstren en särskild extra vaktmästare måst från morgon till afton vara närvarande i rummen hos arbetarne, hvilken person för denna vaktgöring, under 59 dagar, efter beräkning af 3 Biksdaler för dag, uppburit 177 Biksdaler; att dylik vaktgöring äfven framdeles erfordrades under inredningsarbetets fortsättning; samt att redan under innevarande år, då ytterligare en sal komme att för allmänheten upplåtas, behofvet af den sjette extra vaktmästarens biträde^ vid de offentliga förevisningarne skulle gorå sig gällande.
Med afseende på hvad sålunda blifvit anfördt, hvaraf vigten och behofvet af samtliga förberörda anslags fortvaro synas mig vara ådagalagda, tillstyrker jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Biksdagen aska, att äfven för år 1869 måtte beviljas:
44 Bil. N:o 7 till Kongl. May.ts Nådiga Brop. N:o 1 om Statsverket 1868.
till arfvode och resekostnadsersättning åt en Antiqvitets-intendent.................. Bär 3,500:
till runstenars uppsökande och aftecknande samt teckningarnes utgifvande...... » 1,500:
till undersökning af fornlemningar och upprättande af förteckningar öfver
sådana .................................................................................................... » 2,000:
till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra historiska märkvärdigheter i Statens Historiska Museum samt Svenska sigill från medeltiden » 2,000:
sistnämnda belopp att i mån af behof till Akademien utbetalas; samt till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet af Akademiens samlingar 1,500 Riksdaler, och till aflöning åt vaktbetjening 1,936 Riksdaler, tillsammans............................................................................ » 3,436:
24:o.
iatt^utgtfJmde I en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har f. d. Kongl. Bibliothekarien Johan
“svicka e%rS- Etik Rydqvist, med anmälan, att fortsättningen af hans arbete »Svenska språkets lagar» ms lagar“. sedan någon tid legat under pressen och att af 4:de bandet, innehållande Ljudlagarne, l:a häftet ansåges kunna utkomma i bokhandeln instundande vår, underdånigst anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till den snart sammanträdande Riksdagen gorå nådig framställning om fortsatt utbetalning af det statsanslag, som under loppet af flere år varit sökanden tilldeladt för utgifvande af nämnda språkverk.
Med åberopande af enahanda skäl, som i nådiga framställningar, aflåta vid flere föregående Riksdagar, biff vit anfördt för äskandet af anslag till ifrågavarande språkverks understödjande, nemligen arbetets störa vetenskapliga värde och dess vigt för den inhemska språkforskningen samt derigenom för hela den fosterländska bildningen, tillstyrker jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till fortsatt utgifvande af verket »Svenska språkets lagar» bevilja för år 1869 ett lika anslag som tillförne, eller 1,500 Riksdaler.
25:o.
föranstaltande^ Vid 1862 och 1863 årens Riksdag anvisades ett extra anslag af 10,000 Rikso%Vruugaie/öre-^eY hvardera af åren 1864, 1865 och 1866, för att enligt Eders Kongl. Maj:ts mningar. n§,chga disposition användas till föranstaltande i hufvudstaden af offentliga vetenskapliga föredrag i sådana ämnen, som företrädesvis tillhörde allmän bildning, och vid nästpåföljande Riksdag biföllo Rikets Ständer Eders Kongl. Maj:ts framställning derom, att ett extra anslag till enahanda belopp måtte för samma ändamål få utgå år 1867, under förutsättning att af Stockholms stad bekostades ändamålsenlig lokal samt dess belysning. Då Eders Kongl. Maj:t vid sednaste Riksdagen föreslog uppförande å ordinarie stat af ett emot det för nyssnämnda ändamål dittils beviljade anslag svarande belopp af 10,000 Riksdaler till inrättande i hufvudstaden af en Akademi för statsvetenskaperna och häfde-
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1868. 45
forskningen, afsåga dermed ej blott att äfven för dessa vetenskaper bereda förmånen af en gemensam föreningspunkt för deras idkares verksamhet, utan ock att åt denna Akademi öfverlemna ombesörjandet af ofientliga föredrag i omförmälda ämnen, hvilkas ställning till den senare tidens samhällsutveckling ock syntes berättiga dem att företrädesvis utgöra föremål för sådana föredrag; och ehuru denna Eders Kongl. Maj:ts sistnämnda nådiga proposition icke af Riksdagen bifölls, lärer dock, enligt hvad dess underdåniga skrifvelse i ämnet gifver vid handen, sådant icke hafva härrört af annan åsigt hos Riksdagen rörande angelägenheten deraf att genom vetenskapliga föredrag i dessa ämnen inom hufvudstaden bereda dem lättare insteg i den allmänna medborgerliga bildningen. Under dessa omständigheter och då för tiden efter utgången af nästlidna år något särskilt anslag icke blifvit af Riksdagen anvisadt för bekostande af offentliga föredrag i hufvudstaden, hafva Stockholms Stadsfullmäktige, uti underdånig skrifvelse den 3 sistlidne December, i öfverensstämmelse med sitt derom enhälligt fattade beslut, anhållit, att Eders Kongl. Maj:tr täcktes hos nästkommande Riksdag gorå nådig framställning derom, att ett belopp af
10,000 Riksdaler måtte för hvardera af åren 1868 och 1869 på extra stat anvisas för att enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga disposition och under hittills gällande förbehåll, att Stockholms stad bekostade ändamålsenlig lokal samt dess belysning, användas till föranstaltande i hufvudstaden af offentliga vetenskapliga föredrag i sådana ämnen, som tillhörde allmän bildning.
Vid öfver! em nan det, af Stadsfullmäktiges berörda framställning har Öfverståthållareembetet för egen del förmält sig, lika med Stadsfullmäktige, vara öfvertygadt om det välgörande inflytande, ifrågavarande föreläsningar redan utöfvat och, i händelse de kunde fortsättas, allt framgent måste komma att utöfva på befolkningens sedliga utveckling, men, enär Eders Kongl. Maj:t, uppå derom gjord hemställan, under den 13 Juni nästlidna år redan i nåder medgifva, att den på anslaget till dylika föreläsningars hållande för åren 1864, 1865 och 1866 uppkomna besparing, 6,604 Riksdaler 45 öre, finge användas till bekostande af offentliga föredrag i hufvudstaden under år 1868, ansett sig höra med den inskränkning tillstyrka bifall till Stadsfullmäktiges framställning, att, sedan från det för sistnämnda år ifrågaställda anslag nyssberörda 6,604 Riksdaler 45 öre blifvit afräknade, den nådiga propositionen, i hvad den kunde komma att afse anslag för år 1868, måtte omfatta ett belopp af allenast 3,395 Riksdaler 55 öre.
På de grunder jag nu i underdånighet anfört, och då, enligt hvad förut är nämndt, medel redan finnas tillgängliga för bekostande af offentliga föredrags hållande under innevarande år, så att, äfven om de då icke kunna fortgå i hela sin förra utsträckning, något synnerligt afbrott deri dock icke behöfver uppstå, vid hvilket förhållande ytterligare anslag under år 1868 för detta ändamål icke synes vara af behofvet påkalladt, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen för år 1869 åska ett extra anslag af
10,000 Riksdaler, att ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition för att, med vilkor att af staden bekostas ändamålsenlig lokal samt dess belysning, användas till föranstaltande i hufvudstaden af vetenskapliga föredrag, företrädesvis uti ämnen, tillhörande området af statsvetenskaperna och häfdeforskningen.
Angående län för reparation af domkyrkan i Carlstad.
46 Bil. N:o 7 till Kongl. Majds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1868.
26:o.
Hos Eders Kongl. Maj:t hafva landshöfdingen i Wermlands län och biskopen i Earlstads stift, i egenskap af föreståndare för domkyrkan i Carlstad, i underdånighet anfört: att sedan nämnda kyrka vid den staden Carlstad år 1865 öfvergångna brand blifvit i betydlig mån skadad, och derför erhållits brandskadeersättning med 47,617 Riksdaler, kostnaderna för kyrkans återställande enligt den af Eders Kongl. Maj:t fastställda ritning uppgått till 63,500 Riksdaler; att dertill användts omförmälda ersättningsbelopp, deraf dock, efter afdrag af kostnaden för nya tornklockors anskaffande och provisoriskt taks anbringande, återstått, med tillägg af kyrkans öfriga tillgångar, allenast omkring 40,000 Riksdaler, och bristen, 23,500 Riksdaler, måst genom upplåning fyllas; att efter det Eders Kongl. Maj:t den 17 sistlidne Maj tillåtit upptagande för kyrkans räkning af ett amorteringslån å 20,000 Riksdaler, staden Carlstad visserligen, af intresse för kyrkans snara återställande, lemna! domkyrkan sistnämnda belopp på de vilkor staden vid upplåning för eget behof måst ikläda sig, nemligen mot årlig ränta af sex procent och en procent amortering, eller tillsammans sju procent årligen; men att då domkyrkans inkomster, hufvudsakligen bestående af kronotionde, utgjorde endast omkring 2,700 Riksdaler årligen, hvaraf till tjenstemäns och betjentes aflöning samt brandförsäkringsafgifter för kyrkan och biskopshuset åtginge omkring 1,400 Riksdaler, samt underhållet af så val kyrkan och dess inventarier som biskopshuset jemväl måste af dessa inkomster bekostas, desamma icke lemnade tillgång äfven för den årliga amorteringen och räntebetalningen å 20,000 Riksdaler enligt de för stadens lån gällande vilkor; i anseende hvartill och då Carlstads stadsförsamling icke vore ålagdt att bekosta kyrkans underhåll, samt vid åtskilliga tillfällen beviljats särskilda bidrag af stadsmedel till större reparationer, som icke kunnat utföras med de domkyrkorna tillagda tiondeanslag och öfriga inkomster, äfvensom Rikets Ständer efter branden i Lidköping år 1849 lemna! lån till denna städs kyrkas återuppbyggande, landshöfdingen och biskopen i underdånighet anhölle, att Eders Kongl. Näjd, med hänseende äfven dertill att Carlstads kommun för stadens ordnande efter den härjande branden måst vidkännas högst betydliga uppoffringar, måtte af Riksdagen äska beviljandet af ett lån å 25,000 Riksdaler till Carlstads domkyrka, under möjligast lindriga vilkor, hvarvid, i likhet med hvad för återbetalning af det Wexiö domkyrka år 1851 beviljade lån stadgats, Carlstads städs- och landsförsamlingar kunde förpligta att, derest kyrkans inkomster något år ej försloge till den årliga rånte- och amorteringsliqvidens fullgörande, ansvara för lånevilkorens behöriga uppfyllande.
I betraktande af de behjertansvärda förhållanden, som varit en följd af den staden Carlstad öfvergångna brand, och då dylika understöd tillförne blifvit i likartade fall medgifne, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för reparation af domkyrkan i Carlstad å Riksgäldskontor^ anvisa för år 1869 ett belopp af 25,000 Riksdaler såsom lån, att återgäldas med ränta och amortering af tillhopa fem procent årligen å den ursprungliga lånesumman, hvaraf herde beräknas tre procents ränta å det för hvarje år återstående kapitalbe-
Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. No 1 om Statsverket 1868. 47
loppet och det öfriga anses såsom kapitalafbetalning, under förbehåll tillika att Carlstads städs- och landsförsamlingar åtaga sig den förbindelse i afseende å lånevilkorens fullgörande, som i deri underdåniga framställningen föreslagits.
27:o.
Uti skrifvelse deri 30 Oktober nästlidne år har Domkapitlet i Strengnäs stift, på anhållan af läraren i sång vid högre elementarläroverket i Nyköping Carl Gustaf Hellberg, iärmLrg. underdånigst hemställt, att Kongl. Maj:t täcktes till nästsamm an trädande Riksdag göra nådig framställning derom, att Hellberg måtte, efter erhållet afsked från sånglärarebefattningen, å Allmänna Indragningsstaten få uppbära en hans lön motsvarande pension af 500 Riksdaler; och har, uti häröfver infordradt samt den 3 sistlidne December afgifvet utlåtande, Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Statskontor underdånigst anfört, att, på sätt handlingarne utvisade, Hellberg, född den 9 Maj 1808, väl endast uppnått eu ålder af 59 V2 år och sedan den 1 Mars 1840, eller under 273/4 år, innehaft sånglärarebefattningen vid Nyköpings läroverk, samt således i afseende å lefnads- och tjenstår icke på långt när uppfyllt de genom Kongl. Grefve t den 12 November 1823 stadgade vilkor för rättighet att vid afskedstagande undfå pension å förenämnda stat; men då genom företedt läkarebetyg blifvit behörigen styrkt, att Hellberg sedan barndomen varit ofärdig i hägra höftleden och numera äfven lede af antäppa, som med hvarje år tilltoge, så att densamma i förening med hans »ofärdsel» snart gjorde det för honom omöjligt att sin tjenst fullgöra, samt i betraktande deraf, att hans bibehållande dervid till upphunnen pensionsålder skulle menligt inverka på undervisningen i sång vid läroverket, har Statskontoret ansett sig, under sådana förhållanden och med hemtadt stöd af flere föregående, efter Riksdagens hörande, fattade nådiga beslut i likartade fall, böra på det sätt tillstyrka nådigt bifall till den underdåniga framställningen, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till nästsammanträdande Riksdag aflåta nådig proposition derom, att, när sångläraren Hellberg med behörigt läkarebetyg styrker sig vara till vidare tjenstgöring oförmögen, ett belopp, motsvarande tre fjerdedelar af hans å elementarläroverkens stat innehafvande aflöning, 500 Riksdaler, eller Trehundrasj utiofem Riksdaler må å Allmänna Indragningsstaten uppföras, för att af Hellberg såsom årlig pension åtnjutas ifrån och med månaden näst efter den, då afsked honom beviljats.
På dessa skål tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition i öfverensstämmelse med hvad Statskontor^ hemställt.
28:o.
Uti en till Eders Kongl. Maj:t ställd, af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i^»„SS- Westerbottens län öfverlemnad och förordad ansökning, har provincialläkaren C. J. Wret- reLzm/mTa.e<" holms enka, Maria Bevisa Wretholm, född Calmeijer, med åberopande att behållningen i boet efter hennes man, hvilken, efter att hafva varit mera än 35 år anställd i Statens tjenst, den 31 Augusti 1866 aflidit i kolera under utöfningen af sin tjenstebefattning,
48 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1868. '
utgjorde endast omkring 5614 Bdr, hvaraf den enkan tillkommande halfpart, jemte en från Civilstatens pensionsinrättning utgående pension, för den närmaste liden belöpande sig till 160 Bdr om året, icke gåfve henne utsigt till eu någorlunda sorgfri ekonomisk ställning, underdånigst anhållit, att hon, som enligt ansökningen bifogadt intyg, vore född den 13 Mars 1807, och med sin man egde tre barn, af hvilka en sons uppfostran ännu icke vore afslutad, måtte varda förhulpen till någon årlig pension eller gratifikation, deraf hon kunde påräkna nödigt bidrag för sin utkomst.
I anledning af härå erhållen nådig remiss har Sundhetskollegium, uti den 18 nästlidne Juli afgifvet underdånigt utlåtande, anfört, att provincialläkaren Wretholm, efter att i 10 V2 månaders tid under åren 1831—1833 hafva af Kollegium varit förordnad till åtskilliga tjensteuppdrag, den 22 Maj 1834 förordnats att bestrida provincialläkaretjensten i Nätra distrikt af Wester-Norrlands län, den 22 Juli 1835 erhållit förordnande å extra provincialläkare-befattningen i Westerbottens lappmarker med station i Lycksele, samt den 2 Juni 1837 förordnats till provincialläkare i Haparanda distrikt, å hvilken sistnämnda befattning han den 10 December 1844 undfått nådig fullmakt, hvarefter han under år 1848 sökt och erhållit transport till provincialläkaretjensten i Östersunds distrikt, men samma år, uppå derom gjord underdånig ansökning, ånyo utnämnts till provincialläkare i Haparanda distrikt; att Wretholm sålunda mera än 32 år fortfarande bestridt provincialläkaretjenst och derunder omkring 31 är uti två af de mest vidsträckta och besvärliga distrikt inom hela riket, samt att han derjemte under hela sin tjenstetid inom Haparanda distrikt, såsom den ende läkaren på platsen, tillika måst skota såväl fängelse- och stadsläkaretjenst, som ock under senare år, då särskild lasarettsinrättning funnits i Haparanda, läkarebefattningen vid detta lasarett, hvarförutom han under kortare lider, då vakans inträffat, måst besörja sjukvården inom Neder-Kalix vidsträckta och mödosamma provincialläkaredistrikt; och som Wretholm under donna sin långvariga tjenstetid nödsakats utomordentligt anstränga helsa och krafter, för att kunna motsvara de anspråk, som alla dessa uppdrag medfört, och, enligt hvad äfven de ansökningen åtföljande handlingar utvisade, med utmärkt nit och till allmän belåtenhet fullgjort alla sina tjensteåligganden, samt slutligen, när kolerafarsoten under år 1866 uppträdde inom nyssberörda distrikt och föranledde en ytterligare tillökning uti Wretholms förut ansträngande göromål, vid nära 64 års ålder dukat under för donna härjande sjukdom, efterlemnande eu ålderstigen enka i torftiga vilkor, har Sundhetskollegium, under sådana förhållanden, förmält sig på det varmaste förorda, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af statsmedel bereda Wretholms enka något ärligt understöd.
Med afseende å hvad sålunda blifvit upplyst rörande provincialläkaren Wretholms långvariga, nitiska och mödosamma tjenstemannaverksamhet, under hvars utöfning han ock vid 64 års ålder bortryckts af den sjukdom, för hvilkens hämmande hans rastlösa ansträngningar då toges i fullt anspråk, anser jag irrig, enär dessa förhållanden ej mindre än sökandens ålder och behöfvande ställning synas utgöra giltiga skål för beredande åt henne af något framtida understöd från statens sida, i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Biksdagen, att provincialläkaren Wretholms enka må be-
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1868. 49
rättigas att från Allmänna Indragningsstaten åtnjuta från och med år 1868 under sin återstående lifstid en årlig pension af Trehundra Rdr.
29':o.
I underdånig skrifvelse den 13 sistlidne November har Vetenskaps-akademien anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till instundande Riksdag aflåta nådig proposition derom, att det anslag af 1200 Rdr, som under en längre tid och senast för år 1868 blifvit Akademien beviljad! till anskaffande af originalmålningar utaf växter ur Sveriges flora samt till utgifvande af teckningar utaf zoologiska föremål, måtte få utgå äfven för år 1869. Akademien har anfört, hurusom detta statsanslag varit af synnerlig! gagn för e hennes verksamhet, enär hon derigenom blifvit satt i tillfälle dels att bestrida kostnaderna för originalmålningarne till det utmärkta arbete, som under titel: »Sveriges ätliga och giftiga svampar» nyligen fullständigt utkommit, dels ock att till trycke! befordra ett betydande antal, med dyrbara illustrerade planscher försedda, zoologiska afhandlingar af stort vetenskapligt värde. Och då den större tillgänglighet, som det under Akademiens vård ställda Naturhistoriska Riksmuseum vunnit genom samlingarnes nya uppställning i rymligare lokaler, både till naturlig följd, att dessa samlingar långt mera än förr anlitades af yngre naturforskare, för studier öfver särskilda grupper i synnerhet af de lägre djurarterna, och att zoologiska arbeten, med sina vanligtvis oundgängliga nödiga planscher, till allt större antal behöfde af Akademien till trycke! befordras, hvithet ock de sista årens erfarenhet ådagalagt, vore omförmälda anslag fortfarande af synnerlig! behof påkallad!.
Med afseende på hvad Vetenskaps-akademien sålunda anfört, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen gorå nådig framställning, att ofvannämnda anslag, 1200 Rdr, må fortfarande utgå och, såsom förut skett, under Riksstatens Nionde Hufvudtitel till Akademiens förfogande anvisas.
Hvad föredragande Departements-Chefen i ofvanberörda afseenden yttra! och hemställt täcktes, uppå tillstyrkande af Stats-Rådets öfrige ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla, med befallning tillika att utdrag af detta Protokoll skulle till Finans-Departementet öfverlemnas för att tjena till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående Statsverkets tillstånd och behof i hvad angår Åttonde och Nionde Hufvudtitlarne, samt att handlingarne rörande de ärenden, i hvilka framställning till Riksdagen beslutats, framdeles skulle till vederbörande utskott öfverlemnas.
Ex protocollo
. JSf. Fredr. Sander.
Anslag till anskaffande af originalmålningar utaf växter ur Sveriges flora
Bill. till Riksd. Prot. 1868. 1 Sami., 1 Afd.