med förslag till utgiftsstater vid Statens jernvägstrafik år 1869

Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30,

1 M:ö 30.

Ant. till Riksd. Kansli d. L Mars 1868, kl. 8 e, m.

Kongl. Maj.ts nådiga Proposition till Riksdagen, med förslag till utgiftsstater vid Statens jernvägstrafik år 1869; Gifven Stockholms Slott den 28 Februari 1868.

Uti underdånig Skrifvelse af den 30 April 1867 har Riksdagen, med förmälan att förslag hos Riksdagen blifvit framstäldt, bland annat, derom att en ordentlig kostnadsstat för Statens jernvägar måtte upprättas, för att årligen upptagas i Kongl. Maj:ts nådiga Proposition öfver Statsverkets tillstånd och behof, tillika förklarat sig val finna, att någon aflöningsstat för Styrelsen öfver Statens jernvägstrafik och dess tjensteman icke kunde för någon längre framtid uppgöras och fastställas, men deremot uttalat den mening, att en kostnadsstat, äfven om den icke komme att fullt svara mot de förhållanden, som vid tillämpningen deraf kunde finnas för handen, herde upprättas och af Riksdagen fastställas, med iakttagande af alla de förbehåll, som vore nödiga med afseende å arten och omfånget af de förändringar, som möjligen skulle inträda, utan att kunna vara förutsedda. Hvad särskild t anginge den del af staten, som skulle reglera aflöningen, så förutsatte en slik reglering i främsta rummet bestämmelser rörande de vilkor, hvarunder tjensteman anställas och åtnjuta de löneförmåner, som i staten fastställas, och dessa vilkor vore af den vigt både för Staten och tjenstemännen, att de herde skyndsamt definitivt bestämmas, hvadan •hiskligt vore ej mindre att, sa fort möjligen ske kunde, all tvekan undanröjdes, huruvida tjenstemännens ställning i nämnda hänseende vore olika, i den mån aflöningen vore af Kong]. Maj:t eller af Styrelsen bestämd, eller om densamma utginge efter Styrelsens bestämmelser eller på grund af aflöningsstater, dem Bih, till Riksd. Prof. 1868. 1 Sami. 1 Afd. 12 Häft. j.

2 Sonat Maj:ts nåd Proposition N:o SO.

Riksdagen pröfvat och godkänt, än ock att den tillförene af Rikets Ständer uttalade åsigt, att jernvägarne vore ett industriel! företag, vunne tillämpning genom en dermed öfverensstämmande anordning af vilkoren för anställning vid detta företag. För den pröfning, som sålunda företrädesvis vore af nöden, behöfde icke detaljerna af Styrelsens eller Förvaltningens organisation vara för framtiden eller ovilkorligen bestämda. Aflöningsstaten herde i alla händelser pröfvas af Kongl. Maj:t, och den kunde likaledes pröfvas och fastställas af Riksdagen. om än icke för längre tid än ett år i sender samt under alla de förbehåll, som betingade fullt afseende å möjligen inträffande förändringar. Beträffande åter frågan om en årlig förslagsberäkuing öfver de ofri ga kostnader, som med jernvägstrafiken och förvaltningen funnos förenade, voro dessa kostnader val i flera fall af den beskaffenhet, att de svårligen kunde på förhand med noggrannhet beräknas; men det oaktadt syntes vid en förvaltning af det omfång, som jernvägstrafiken, en på förhand uppgjord kostnadsberäkning vara nödvändig och således äfven möjlig; i öfverensstämmelse med Indika åsigter Riksdagen alltså ansett sig höra hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att få årligen mottaga förslag å samtliga de kostnader och utgifter, som äro förenade med trafiken å Statens jernbanor, upptagande jemväl tjenstemännens aflöning och de förbehåll, beträffande kostnadsstatens tillämpning, som voro nödiga med afseende å arten och omfånget af de förändringar, Indika vid samma kostnadsstats tillämpning kunde inträda, samt att de förslag, som i detta afseende till nästföljande Riksdag afgåfvos, måtte innefatta fullständig framställning rörande de vilkor, hvarunder tjenstemännen skulle komma att anställas.

Sedan Kongl. Maj:t den 31 Maj nästlidna år meddelat Styrelsen för Statens jernvägstrafik nådig föreskrift att, med anledning af Riksdagens sålunda gjorda framställning, förslag i ämnet afgifva, har bemälda Styrelse, jemte två underdåniga memorial af den 23 December nästlidna år, öfverlemna! särskilda förslag:

l:o. till organisation af Statens jernvägstrafiks förvaltning;

2:o. till aflöningsreglemente för embets- och tjensteman samt betjening vid Statens jernvägstrafik;

3:o. öfver Statens jernvägstrafiks omkostnader för år 1869; och

4:o. till reglemente för antagande och entledigande, m. m. af den personal vid Statens jernvägstrafik, som af Trafikstyrelsen tillsättes.

För bedömande af de sålunda afgift!a, af Styrelsen i dess ofvan åberopade, två underdåniga memorial fullständigt motiverade, förslagen har Kongl. Maj:t ansett nödigt, att desamma underkastades granskning af dertill utsedde, utom förvaltningen af Statens jernvägstrafik stående, men med jern vägstrafikförhållanden i allmänhet förtrogne, insigtsfull män, och derföre i nåder uppdragit donna granskning åt f. d. Chefen för Statens jern vägsbyggnader, Öfver-

Kong l. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30. 3

sten, m. m Friherre Ericson, under hvars ledning trafiken å de Svenska statsbanorna först ordnades, Ordföranden i Direktionen för Gefie—-Dala jernväg, Grosshaudlanden, in. ro., Muren och Trafik direktören vid Köping—Hults jernväg, m. m., Agrelius, af Indika komiterade ett, för alla förslagen gemensamt, utlåtande är den 27 nästlidne Januari i underdånighet afgifvet.

Då ifrågavarande förslag inbördes ega det nära sammanhang, att godkännandet af det om trafikförvaltningens organisation är i väsendtlig mån be roende af de beslut, som kunna af Riksdagen fattas i fråga om kostnadsstaten, samt förslaget till reglemente för antagande och entledigande, m. m., af den personal, som af Trafikstyrelsen tillsättes, ehuru dess detaljbestämmelser icke äro af beskaffenhet att erfordra pröfning af Riksdagen, dock i flera fall bär nära samband med de delar af det allmänna aflöningsreglementet, hvilka komma att Riksdagens pröfning underställas, har Kong!. Maj:t ansett lämpligast vara, att äfven berörda två förslag varda Riksdagen meddelade, innan det ena eller andra af dem till slutlig detaljerad pröfning hos Kongl. Maj:t förekommer, dervid Kongl. Maj:t, under erinran att såväl organisationen af förvaltningen, som de föreslagna aflöningsbeloppen och vilkoren för tjenstemännens antagande, entledigande och tjenstledighet i de flesta fall motsvara den ordning och de aflöningar, jemte flinga vilkor, som för närvarande ega rum, anser sig höra uttala den åsigt, att dessa förslag, med förbehåll af vissa jemkningar i desamma i följd af komiterades deremot gjorda eller eljest förekomna anmärkningar, funnits af Kongl. Magt i hufvudsak!iga delar vara af beskaffenhet att höra vinna fastställelse.

Sj elfva arten af den förvaltning, som har jern vägstrafiken till föremål, är så föga jemförlig med den, som förekommer vid Statens öfrig» förvaltande verk, att deraf jemväl bör förklaras den olikhet, som i många hänseenden måste yppa sig, både i afseende å dess, med ledning af Trafikförvaltningen i andra länder, till en början ordnade, men, under dess utveckling, efter landets särskilda förhållanden lämpade organisation och i fråga om aflöningsvilkoren för de dervid anställde personel'. Donna förvaltning bör, enligt Kongl. Maj:ts åsigt, icke genom alltför omfattande, på förhand gift)a föreskrifter och begränsningar, bindas i sin verksamhet och utveckling. På urskiljningen och intresset hos Styrelse» för densamma att efter förekommande förhållanden ändamålsenligt anordna alla med trafiken förenade detaljer bero ytterst resultaten af den inkomst, som af jern vägsrörelsen kan vinnas; och med säkerhet kan antagas, att ett mer eller mindre klokt tillvägagående endast vid inköpet af de förbrukningsartiklar eller af den materiel, som för rörelsen erfordras, eller vid anordningarne af de omfattande reparationsverkstäderna, eller af åtgärderna till jernbanornas underhåll och bantågens lämpliga ordnande, verkar vida mer till förhöjning eller minskning i utgifterna och derigenom medelbarligen på den verk-

4 Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30.

liga behållningen, än aflöningen till eu eller annan tjensteman, om hvilken aflönings större eller mindre belopp meningarne kunna vara delade. Det är, enligt Kongl. Maj:ts åsigt, af vigt, att den ansvarighet för trafikens handhafvande, som åligger Trafikstyrelsen, icke inskränkes allenast till den legala att hafva formelt iakttagit gifna föreskrifter, utan att Regeringens och Representationens anspråk på densamma i än vidsträcktare män må kunna göras gällande. För att detta skall kunna ske, är dock nödigt, att de billiga anspråk, som Styrelsen framställer i fråga om den personal, som för ärendenas gång och trafikens säkra och ändamålsenliga ordnande erfordras, om betryggandet af donna personals ekonomiska ställning och om nödiga anslag till trafikomkostnaders bestridande blifva af Statsmagterna tillgodosedda.

De af Kongl. Maj:t förordnade särskilde komiterade hafva i deras afgifna utlåtande anfört bland annat:

“Under loppet af snart tolf år har af de nu färdiga stambanor, som förena våra förnämsta exportorter, Stockholm, Göteborg och Malmö, den ena bandelen efter den andra, med särskilda utgångspunkter från hvardera af nämnda orter, fullbordats och till trafik upplåtits. Donna från början af jernvägsföretaget afsedda ordning för detsamma^ utförande har, då trafiken blifvit utsträckt till de sålunda tid efter annan nästan mil för mil dertill upplåtne bandelar och den häraf föranledda förvaltning härigenom småningom uppvuxit till ett betydligt omfång, i väsendtlig mån bidragit att lemna tid till nödig erfarenhet i alla hithörande frågor. Och fastän den första uppränningen till ordnandet af trafikförvaltningen blifvit hem ta d från de länder, der jernvägsanläggningar tidigare än bär i riket kommit till utförande, hafva såväl styrelseväsendet, som trafikerandet af jernvägarne samt vården och underhållet af deras dyrbara materiel och afl annan egendom, af ofvan uppgifna anledning kunnat utveckla sig under inflytelse af här rådande nationela bruk och förmer, industri- och handelsförhållanden. Den allmänna meningen inom landet har ock uttalat sin belåtenhet med det sätt, hvarpå trafiken å Statens jern vägar blifvit besörjd.“

“De under den småningom uppväxande rörelsen pröfvade, godkända och antagna samt af erfarenheten ytterligare påkallade föreskrifter rörande Styrelse, trafikdrift och underhåll har Styrelsen i sina förslag upptagit; och då komiterade icke kunna armat än godkänna den synpunkt, från hvilken Styrelsen härvid utgått, och tillika vitsorda den synnerliga omsorg, hvarmed redan befintliga stadgande!! blifvit i förslagen ordnade och sammanförda, samt den sakkännedom, som i öfrigt utmärker desamma, hafva komiterade ansett sig höra fästa uppmärksamheten företrädesvis vid sådana delar af förslagen, der afvikelse från nu gällande bestämmelser egt rum och der någon jemkning i en del föreskrifter funnits vara påkallad.46

5 Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30.

Efter framställning af komiterades från Styrelsens åsigter afvikande mening angående behofvet af en utaf Styrelsen föreslagen ny förråds-kontrollörsbefattning och af Ban direktörers anställning vid distrikten, äfvensom angående lämpligaste anordnandet af de bestyr, som nu utöfvas af en kontrollerande Maskiningeniör, hvars tjenstebefattning vid nuvarande innehafvarens afgång ansetts kunna indragas, samt efter anförande af en del anmärkningar i vissa detaljfrågor, yttra komiterade angående förslaget till organisation af trafikförvaltningen vidare:

“I afseende å ifrågavarande förslag hafva komiterade slutligen ingenting vidare att tillägga, än den åsigt, att, då såväl de vid Styrelsen som å distrikten anställde och i förslaget upptagne embets- och tjensteman!? samt betjente» antal och göromål årligen måst ökas hand i hand med jernvägarnes utsträckning och trafikens tillväxt, samt den ene efter den andre endast antagits i den ordning, göromålens mängd och beskaffenhet gjort nödvändig,'så ligger i denna omständighet en borgen derför, att den i förslaget upptagna tjenstepersonal icke är större än för göromålen oundgängligen erfordras, oansedt de inskränkningar deruti, som, på sätt komiterade här ofvan angifvit, skulle kunna ega ruin."

I fråga om tjenstepersonalens aflöning anföra komiterade: “att beloppen af de föreslagna arfvodena, såväl de fasta som de föränderliga, både för de vid Centralstyrelsen och för de å distrikten anställde embets- och tjensteman

samt betjente, skäligen icke höra eller kunna sättas lägre, än de i förslaget

upptagits, synes komiterade framgå icke blott af en jemförelse med de löner, som inom andra förvaltningsgrenar bestås den der anställda motsvarande tjen stepersonal, utan väsendtligen af en del för jern vägsförvaltningen särskilda förhållanden.“

Beträffande det af Trafikstyrelsen upprättade förslaget öfver Statens jernvägstrafiks omkostnader och utgifter för år 1869 yttra komiterade: “att detta förslag kan vara endast approximativt och måste såsom sådant bedömas. De svårigheter, som mott vid verkställandet af de beräkningar, hvarpå detta förslag grundar sig, kunna ej undgås vid en granskning af detsamma; men då det åligger komiterade att äfven i detta ämne uttala sill åsigt, hafva komiterade ansett sig icke kunna finna något tillförlitligare stöd för donna, än den

erfarenhet, som vunnits rörande de utgifter, hvilka vid Statens jernvägstrafik under de närmast förflutna åren visat sig hafva varit erforderlig^

“De af Trafikstyrelsen utgifna årsberättelser lemna i detta hänseende noggranna och omständliga uppgifter, af hvilka komiterade utvalt och till vinnande af åskådlighet sökt i en bifogad tabellarisk öfversigt sammanföra de mera generela; och hafva komiterade med ledning af dessa anställt eu jemförelse mellan de verkliga omkostnaderna under föregående trafikår och de kostnader, hvilka Styrelsen beräknat för 1869. På antagandet att de förstnämda ej varit

6 Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30.

öfverdrifna. utan af trafikens kraf fullt påkallade, beror det, huruvida en sådan jemförelse må anses kunna medföra ett för det ifrågavarande ändamålet nöjaktigt resultat."

"Befogenheten af detta antagande sakna komiterade skål att betvifla, och den jäfvas ej heller af den omständigheten, att, enligt för komiterade tillgängliga upplysningar rörande främmande länders jernvägsstatistik, det vill synas, som skulle drift och underhållskostnaderna vid Svenska statens jern vägar, då deras med hänsyn till våglängden jemförelsevis ganska låga trafikuppbörd tages i betraktande, stå i ett mera gynnsamt förhållande till inkomsterna, an vid någon annan jernväg."

Kongl Maj:t, som, lika med komiterade, anser, att den af Styrelse» föreslagna förrådskontrollörsbefattningen icke för den närmaste tiden kan an ses oundgängligen nödig, äfvensom att bestämmandet huru de bestyr, som nu utöfvas af kontrollerande Maskiningeniören, skola vid innehafvare^ afgång på annat sätt fördelas, lämpligast kan uppskjutas till dess dylik afgång inträffar, har deremot icke funnit giltiga skäl förekomma att ur afloningsstaten, på sätt komiterade förordat, utesluta bandirektörsbefattningarne, utan har i staten bibehållit eu B a n di rektor på hvarje distrikt med desto större skäl, som distriktens banafdelningar hafva större och mera spridd personal, än någon af de andra afdelningarne, samt det antagligen bör leda till en, Bandirektörens aflöning vida öfverstigande, besparing i utgifter å denna afdelning, derest förekommande arbeten blifva ordnade och ledde af en för hela distriktet gemensam, i det tekniska och ekonomiska insigtsfull föreståndare, hvartill kommer, att Bandirektörens inflytande i berörda rigtning icke torde blifva, på sätt komiterade antagit, ersatt af Distriktchefen, hvars egenskaper, för att göra honom till distriktchefsplats lämplig, icke kunna betingas hufvudsakligen af teknisk förmåga eller skicklighet; dock bör, i mån af nuvarande Baningeniörers afgång eller användning på andra platser, besparing genom deras, i följd af Bandirektörers anställning, möjliga förminskning i antal kunna ega rum.

På grund af de åsigter, Kongl. Maj:t bär ofvan redan framställt, och med tillika fästadt afseende å hvad komiterade i ämnet uttalat samt under hänvisning till Trafikstyrelsens fullständiga utredning af de med förevarande frågor gemenskap egande förhållanden i dess bär ofvan åberopade, vid denna nådiga Proposition fogade, två underdåniga memorial, anser Kongl. Maj:t sig höra till Riksdagens pröfning och godkännande endast öfverlemna de hufvudsakligaste bestämmelserna i afseende å vilkoreu för tjenstemännens anställning

7 Kongl. Maj ds nåd. Proposition N:o Bo.

samt grunderna för aflöningsstaten, äfvensom ett härvid foga dt förslag öfver Statens jernvägstrafiks omkostnader för år 1869, hvilket af Trafikstyrelsen upprättade förslag, med iakttagande af de mindre förändringar deri, som här ofvan äro af Kongl. Maj:t bestämda, endast till sina slutsummor i donna nådiga Preposition upptages.

I öfverensstämmelse härmed föreslår Kongl. Maj:t alltså, ätt Riksdagen måtte godkänna följande bestämmelser:

l:o. Embets- och tjensteman samt betjente vid Styrelsen för Statens järnvägstrafik samt vid den under nämnda Styrelse lydande Trafikstat innehafva sina beställningar endast på förordnande och kunna från dem skiljas eller till andra beställningar inom Trafikstaten förflyttas af samma myndighet, som dem antagit. Öfriga vilkor för antagande, entledigande eller förflyttning af den personal, som tillsättes af Trafikstyrelsen, bestämmes i särskilt af Kongl Maj:t faststäldt reglemente.

2:o. Alla vid Statens järnvägstrafik anställde embets- och tjensteman^ samt betjentes arfvoden utgå af jernvägstrafikmedlen. Sådana arfvoden äro dels fasta och uti stat till bestämda belopp upptagna, dels föränderliga, eller för hvarje befattning beroende på tillämpningen af fastställd löneklassreglering med afseende på förekommande tjensteåliggandens större eller mindre omfattning, de för anställning å vissa orter erforderliga särskilda egenskaper och tjensteålder inom samma afdelning och tjenstegrad.

3:o. Af hvarje arfvodesbelopp, som uppgår till eller öfverstiger 1,200 Riksdaler, utgör en femtedel, och af mindre arfvoden en sjettedel tjänstgörings penningar, hvilka indragas uti de fall, som i särskild! af Kongl. Maj:t faststäldt reglemente bestämmas.

4:o. Fasta arfvoden utgå med nedanstående årliga belopp för följande embets- och tjensteman, nemligen

vid Styrelsen:

till General-direktören.......... A:dr 9.000.

„ Byrå-chefen................. „ öW

„ Öfver-direktören vid B an- och Maskin-afdelningarne . 5,500

Särskild! arfvode för öfvervakandet af afdelningarne å

linien..............- 1,000 „ 6.500.

„ Öfver-direktören för Trafik-afdelningen......5,500

Särskild! arfvode för öfvervakandet af afdelningen å

linien............- • • 1,000 „ 6,500.

9 Sekreteraren................. 4,500.

„ Registratorn och Aktuarien............ ' 3,500.

» En Notarie................. „ 2,500-

6 Kong!. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30

till En Notarie.................

v Ombudsmannen...............

„ Kamreraren...........

„ Revisorn..................

„ Hufvudkassören...... ........

„ Uppbördskassören...............

v Föreståndaren för Statistiska kontoret........

Nuvarande innehafvare!! af donna befattning bibehålies under sin tjenstetid vid det arfvode, han hittills innehaft, af 200 Riksdaler derutöfver.

„ Arkitekten .................

r Öfverkontrollören . .............

v Kontrollerande Maskiningeniören..........

Tjensten indrages vid nuvarande innehafvare!!s afgång.

R:dr 2,500.

„ 3,000.

„ 4,000.

„ 3,000.

„ 3,000.

„ 3,500.

„ 4,000.

„ 1,500.

„ 4.000.

„ 4,200.

vid Trafikdistrikten.

till Distrikt-chefen för första distriktet..... R:dr 5,000.

v d:o för andra d:o ......... » 5,000.

d:o för tredje d:o „ 5,000,

5:o. Föränderliga arfvoden utgå inom följande löneklasser, nemligen:

lista

8 9

klassen med

Tf V

f} Tf

V V

7) r>

r> v

v v

V V

V V

v ??

77 77

77 77

77 77

77 77

77 77

7? 77

57 77

79 77

ärligt belopp af

77 77 77

77 77 77

77 77 77

7? 77 77

77 77 7?

77 7) 77

77 77 77

77 77

77 77 77

77 77 77

77 77 77

77 77 77

77 77 77

77 77 77

77 77 77

77 77 77

7? 77 77

R:dr

4.800.

4.500.

4.200. 3,900. 3,600. 3,300. 3,000. 2,700. 2,400. 2,100.

1.800.

1.500.

1.200.

1,080.

960.

900.

840.

780.

Rongl. Maj.is nåd. Proposition N:o 30.

19:de klassen med årligt belopp af 20 21 22

26 27

. n

V)

y>

)5

))

v>

??

7)

V

V ))

V

V

V

V

V

»

V

V

V V)

r>

V

))

V

V » )) )) 5? ??

6:o. De i klassregleringen upptagna arfvoden utgå sålunda:

Bill. till Riksd. Prof. 1308. 1 Sami 1 Afd. 12 Häft.

io

Rongl. Maj:ts nåd. Proposition N.-o SO.

Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30. 11

Antalet tjensteman, som aflönas med arfvoden efter löneklass, bestämmes för hvarje år i stat, som af Kongl. Maj:t fastställes. De göromål, som nu bestridas af kammar- och kontorsskrifvare och med dem jemförlige tjenstemän, höra i så vidsträckt omfattning, som lämpligen ske kan, utföras mot särskild, efter arbetets beskaffenhet bestämd ersättning, utan anställande af särskilde tjenstemän.

7:o. Tjensteman, som innehar ärligt arfvode efter Itlass af 1,500 Riksdaler eller deröfver, kan icke förr, än han detsamma innehaft i två år, uppflyttas till högre klass inom samma afdelning och tjenstegrad. Härifrån undantagas stationsinspektorer och baningeniörer, hvilkas arfvodesklass må bestämmas med afseende på stationernas vigt och bansektionernas utsträckning samt öfriga på desse tjenstemäns vilkor inverkande förhållanden.

8:o. Styrelsen eget’ rätt att såsom begrafningshjelp tilldela sterbhuset efter afliden tjensteman eller betjent ett belopp, motsvarande en månads arfvode jemte tjenstgöringspenn.ingar och ersättning för inqvartering, hvilken sistnämnda dock utgår in natura, om den afliden sådan innehade.

9:o. Embets- och tjensteman samt betjente vid distrikten, hvilka ej erhålla bostad med vedbrand in natura i jernvägens egna eller för ändamålet hyrda lokaler, äro berättigade till inqvarteringsersättning, som beräknas till 20 procent af årliga a rf vo det, tjenstgöringspenningar inberäknade, för dem, som äro stationerade i Stockholm, Göteborg eller Malmö, 15 procent i annan stad eller köping och 10 procent vid station på landet.

10. För sådane embets- och tjenstemän vid distrikten, hvilkas befattningar äro förenade med oftare förekommande tjensteresor eller kommenderingar inom eget distrikt, utgår traktamentsersättning med belopp, som af Kongl. Maj:t

12 Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o SO.'

bestämmes, och hvithet icke må öfverstiga det, som i nådigst utfärdade resereglemente är stadgadt. För distriktchef kan, med iakttagande häraf, godtgöra! se för tjensteresor inom distriktet af Kongl. Maj:t bestämmas till viss årlig summa.

ll:o. Provisioner, felräkningspenningar eller premier tillkomma:

a) Styrelsens hufvudJcassör med 500 Riksdaler om året;

b) Styrelsens uppbördskassör med 25 öre för hvarje fullt tusental Riksdaler af den uppbörd, som under hvarje år blifvit från stationerna till uppbördskassan inremitterad;

c) Distriktkassörer med ett af Styrelsen bestämdt årligt belopp, dock ej öfver 500 Riksdaler för hvardera;

d) Kontrollörer och kontorsskrifvare vid kontrollkontoret med 10 procent å hvarje i stationernas räkenskaper af dem anmärkt och till återbetalning eller redovisning faststäldt belopp; egande Styrelsen, med afseende å det anmärkta felets beskaffenhet, bestämma, om anmärkningsprocenten skall i sin helhet eller endast till en del af den felande betalas;

e) Trafik- och telegrafstationernas uppbördspersonal med tre tiondedels procent af redovisade trafik- eller telegraminkomster, till fördelning emellan nämnda personal på afsändning^ och emottagningsstationerna enligt grunder, hvilka Styrelsen eger att bestämma;

f) Lokomotivförare, eldare och vagnssmörjare samt annan betjening, till följd af hvars hushållning med materialier eller genom hvars nit och arbetsamhet väsendtliga besparingar af utgifter åstadkommits, premier enligt särskilda, af Styrelsen fastställda bestämmelser;

12:o. Öfverkonduktörer, konduktörer, packmästare, port- och kontorsvakter, notisbärare och telegrafbud erhålla uniformspersedlar in natura enligt reglemente, som Styrelsen utfärdar. Banmästare, barn och brovakter, stations karlsförmän, stationskarlar, signalkarlar, spårvexlare, bromsare och smörj are erhålla beldädnadsersättning till visst årligt belopp, som af Styrelsen bestämmes, mot skyldighet för dem att sjelfve bekosta och i tjenstgöring begagna föreskrifven uniformsdrägt;

13:o. Kostnadsfri läkarevård jemte medikamenter lem nas enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Näjd meddelar, åt de vid distrikten anställde tjensteman äfvensom åt betjening»! och verkstadsarbetarne jemte desse sednares hos dem boende familjemedlemmar;

14:o. Indrages eller förändras någon befattning, och Styrelsen till följd deraf anser lämpligt att förflytta innehafvare!! till tjenstgöring å annan plats med mindre aflöningsförmåner, eger Styrelsen tilldela honom lämplig lönefyllnad, intilldess han kan erhålla ny anställning med aflöningsvilkor, motsvarande dem, han förut innehade;

15:o. Tjensteman eller betjent, hvilken genom kroppsskada eller sjuk-

Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30. 13

lighet, ådragen under tjenstgöringen, blifvit oförmögen att sin befattning behörigen sköta, må hos Kongl Maj:t af Styrelsen i underdånighet föreslås att på de vilkor, som i hvarje fall pröfvas lämpliga, årligen af jernvägens inkomster få uppbära hela eller en del af det arfvode, deruti icke inräknadt inqvarteringsersättning, beklädningspenningar och andra aflöningsförmåner, han vid utträdet ur den aktiva tjensten innehade; hvarjemte Styrelsen eger att till Kongl. Maj:ts pröfning öfverlemna, huruvida något understöd bör bestås dem, som, efter att hafva en längre tid varit anställde vid Statens jern vägar och der fullgjort sina göromål med synnerligt nit och skicklighet, blifvit i följd af hög ålder urståndsatte att bibehålla deras befattningar och sakna annan utväg att bereda sig försörjning.

Omkostnaderna för år 1869 upptagas förslagsvis att utgöra:

för Byrå-afdelningen...............R:dr 172,000.

„ Ban-afdelningen...............„ 1,206,000.

„ Trafik-afdelningen............... 1,017,000.

„ Maskin- och Förrådsafdelningen.........„ 1,548,000.

„ utvidgning af verkstäder och bangårdar.......„ 200,000.

Summa R:dr 4,143,000.

Och föreslår Kongl. Maj:t att, derest, i följd af trafikens tillväxt utöfver beräkning, eller stegradt pris på förbrukningsartiklar eller materiel, eller oförutsedda händelser, högre utgifter än de nu upptagna skulle finnas under år 1869 vara af behofvet oundgängligen påkallade, Kongl. Maj:t må för nödiga utgifter i sådant fall anvisa godtgörelse å trafikmedlen.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas vederbörande Utskott, hvarjemte Kongl. Maj:t nu meddelar Styrelsen för Statens jern vägstrafik nådig befallning att genom någon af dess ledamöter lemna Utskottet alla för frågans behandling derutöfver behöfliga, för Styrelsen tillgängliga upplysningar; Och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

CARL.

G. Lagerstråle,

14 Kong!,. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30.

8. A. K

Uti det nådiga Bref af den 30 December 1862, hvarigenom Eders Kong!. Maj:t meddelat Dess beslut rörande inrättandet från och med 1863 års början af tvänne särskilda Styrelser för Statens jern vägar, den ena för förvaltningen af de färdiga banorna, under benämning Kongl. Styrelsen för Statens jernväg strafik, och den andra för utförandet af återstående nya jernvägsanläggningar för Statens rakning, under benämning Kongl. Styrelsen öfver Statens jern vägsbyggnader, har Eders Kongl. Näjd, utan att då vilja definitivt bestämma den framtida sammansättningen af förstnämnda Styrelse, i nåder anbefallt densamma, att i öfverensstämmelse med i samma Bref fastställda hufvudgrunder för organisationen utarbeta förslag till instruktion för Styrelsen och de till densamma hörande tjensteman, för att Eders Kongl. Maj ds nådiga pröfning och fastställelse underställas, samt att efter någon längre tids erfarenhet inkomma med underdånigt förslag till definitiva aflöningsstater, hvilka sedermera komma att till Representationens pröfning öfverlemnas.

När nuvarande Trafikstyrelse trädde i verksamhet, både den Vestra stambanan nyss förut blifvit i sin helhet öppnad för trafik, hvarigenom de olika delarne af donna bana, utgående, den ena från Stockholm, den andra från Göteborg med utgrening till Örebro, förenades till en sammanhängande sträcka; men ännu återstod, såsom en afskild del. Södra Stambanan emellan Malmö och Liatorp —■ en längd af 14 mil.

I samma man de färdiga banornas längd utsträcktes och skiljda delar deraf' förenades, började äfven rörelsen å dem att utvecklas i en måhända icke förutsedd grad, och banornas förvaltning att taga förökade krafter i anspråk, hvarföre äfven nya befattningar tid efter annan blefvo af nöden.

Förhållandena under donna öfvergångstid ådagalade emellertid behofvet af en längre tids erfarenhet, innan en definitiv plan till hela trafikförvaltningens organisation jemte nödiga bestämmelser rörande formerna för donna förvaltnings verksamhet kunde upprättas och föreslås, med någon utsigt att i framtiden, då en flerfaldigt större och mångsidigare utsträckning af rörelsen inträffade, uppfylla sitt ändamål.

Redan under den tid, de färdiga banorna stodo under chefens för Statens jernvägsbyggnader öfverbefäl, hade de trenne skiljda stambanedelar, som nyss

15 Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N-.o 30.

o inform äits, under benämning af lista, 2: dra och 3:dje trafikdistrikten, hvar för sig blifvit ställda under befäl af en intendent, och detaljskötseln på hvarje distrikt indelad uti de fyra hufvudafdelningar, som vid alla jern vägar af någon utsträckning utgöra grunden för förvaltningens organisation, nemligen byrå-, barn, maskin- och trafik-afdelningarne, genom sina benämningar utmärkande föremålen för deras verksamhet.

För att till en början gifva den gemensamma högre förvaltningen så enkla förmer och så ringa personal som möjligt, iakttogs vid inrättandet af den nya Trafikstyrelsen, på hvilken den färre chefens befattning i afseende på de färdiga banorna öfverflyttades, icke en sådan fördelning af ärendena, att hvarje af nyssnämnda fyra hufvudafdelningar handhades af särskild embetsman, utan förordnades endast, att Styrelsen skulle utöfvas af en chef jemte en ständigt närvarande byråchef, hvilkens åliggande var att deltaga uti och kontrasignera alla utgående beslut, samt de trenne distrikt-intendenterne,.hvilka borde såsom ledamöter i Styrelsen inkallas för gemensamma öfverläggningar, när sådana erfordrades. För (ifrigt bibehölls den förut befintliga organisationen af såväl de vid centralförvaltningen arbetande kansli-, boksluts-, kassa-, kontroll och mil-kontoren, hvartill lades ett statistiskt kontor, som distriktindelningen med sina förvaltningsgrenar.

Erfarenheten under snart förflutna 5 år, hvarunder de färdiga statsbanornas längd efterhand ökats till eu sammanhängande sträcka af 96,9 mil, och hvarunder rörelsen, såsom de afgifna årsberättelserna vitsorda, stigit i ännu större proportion än banlängden, har emellertid visat nödvändigheten deraf, att äfven härstädes följa samma organisationsgrundsatser, som gjort sig gällande vid andra länders jern vägar af motsvarande omfattning, nemligen att inom cen tralstyrelsen fördela ofvan angifna förvaltningsgrenar emellan särskilda personer, som hvar för sig förvärfvat speciela insigter i en viss gren; och Eders Kongl Maj:t har på Styrelsens underdåniga förslag redan medgifvit, att intendenterne för lista och 2:dra trafikdistrikten finge inkallas till dagligen tjenstgörande ledamöter i Styrelsen såsom föredragande för hvar sin afdelning af ärenden, nemligen den ena för ärenden, som angå lian- och maskinafdelningarne, och den andra för sådana, som afse den egentliga trafiken.

lager man i betraktande mångfalden af de omsorger, som tillhöra en jernvägsförvaltning, de ekonomiska, kommersiela-, industriel-]- och tekniska förhållanden, som höra vara ständiga föremål för uppmärksamheten, de många beröringspunkterna emellan donna förvaltning och såväl andra embetsmyndigheter som hela den trafikerande allmänheten, det noggranna aktgifvandet på trafikanters behof och önskningar, den oeftergifliga punktlighet och skyndsamhet i hvarje ärendes handläggning, hvarförutan säkerhet, ordning och hushållning inom donna vidlyftiga och ansvarsfulla förvaltning icke kunna åstadkommas,

16 Kongl. Maj ds nåd. Proposition N:o 30.

den förening af kunskaper och erfarenhet i en mängd olikartade detaljer, som är ett oundgängligt vilkor för att Styrelsen skall både sjelf kunna taga initiativ till de ändamålsenligaste åtgärder och med säkerhet bedöma, huru dessa genom underordnade verkställas, äfvensom öfvervaka hushållningen med arbetskrafter, materialier af alla erforderliga slag och till dess disposition stående medel, samt slutligen att förvaltningen af statsbanorna tillika måste hafva till syftemål att iakttaga och till landets bästa söka utveckla det mägtiga inflytande på samfärdseln, handeln och näringarne, som jernvägarne äro kallade att utöfva, så inses lätteligen skälen, hvarföre ofvanantydda grundsatser om arbetets fördelning gjort sig gällande vid organisationen af jernvägsförvaltningarne i allmänhet, och detta så mycket heldre som en noggrann begränsning af hvarje hufvudafdelnings verksamhetskrets icke är svår att uppdraga.

Det är också tydligt, att Styrelsens chef, som egentligen bör egna hela sin omtanke och tid åt de störa allmänna angelägenheterna och sammanhållningen samt ordnandet af det hela vid den numera vidsträckta förvaltningen, icke kan vara i tillfälle att tillika öfvervaka och ansvara för alla detaljbestämmelser och deras utförande inom så skiljaktiga förvaltningsgrenar som dem, hvarom nu är fråga.

Enhet och planmässighet vid alla dessa detaljer, som tillhöra samma afdelning inom särskilda distrikt, kunna derföre hvarken åstadkommas eller bibehållas på annat sätt, än att avdelningen inom Styrelsen har sin egen, i dess särskilda angelägenheter och göromål kunnig och erfaren representant, hvilken också är beklädd med tillräcklig myndighet att såsom högsta befälhafvare inom sin afdelning gorå Styrelsens åsigter och beslut gällande, samt genom behöriga inspektioner vaka öfver samma afdelnings arbete och hushållning inom samtliga distrikten.

Med tillämpning af denna grundsats synes sammansättningen af Styrelsen för Statens järnvägstrafik höra ordnas sålunda, att ledningen af och befälet öfver det hela anförtros åt eu chef med full magt och myndighet att i alla mål ensam besluta, samt ett antal ledamöter, som tills vidare kan inskränkas till tre, nemligen en ledamot för kansli-, kassa-, kameral-, statistiska samt allmänna ärenden eller byråafdelningen, under benämning af byråchef, en tillsvidare gemensam för barn och maskin afdelningarne jemte förråden samt en för trafikafdelningen; de båda sistnämnde under benämning af öfverdirektörer.

Styrelsen anser nemligen, att barr- och maskin-afdelningarnes angelägenheter ännu någon tid, liksom under sista året, lämpligen kunna handhafvas af samma ledamot inom Styrelsen, om derjemte, på sätt Styrelsen längre ned vill i underdånighet föreslå, ett tekniskt biträde gifves åt denna öfverdirektör antingen, såsom nu är fallet, genom kontrollerande maskiningenjören, eller, såsom

17 Kongl. Maj:ts nådiga Proposition N:o 30.

som framdeles kunde komma att ske, genom maskindirektören vid distriktet närmast hufvudstaden.

Af en sådan central-styrelsens förändring följer likväl, att de nuvarande intendents-befattningarne måste erhålla en i viss mån förändrad betydelse så väl i förhållande till Styrelsen som till distriktförvaltningen, ty i och med detsamma hvarje förvaltningsgren erhåller sin ständiga föredragande och chef inom Styrelsen, blir det dels icke längre behöfligt att, annat än undantagsvis, till öfverläggningar inom Styrelsen inkalla intendent, i följd hvaraf dennes egenskap af ledamot kan upphöra, dels kommer att på hvarje afdelniugschef inom Styrelsen öfverflyttas en del af det ansvar för afdelningens verksamhet, hvithet för närvarande ensamt åligger intendenten, till följd af dennes skyldighet att besluta öfver hvarje förslag, som af underlydande afdelningsföreståndare å distriktet framställes.

Man kan nemligen icke med skäl hos en person fordra en så fullständig kännedom i samtliga afdelningarnes alla ärenden, som hos den hvilken uteslu tande agnar sin tid och sina studier åt en afdelnings verksamhet, och den skola, nuvarande intendenter varit i tillfälle genomgå, innan vården om distriktförvaltningarne dem anförtroddes, står i allmänhet icke längre den till buds, som hädanefter inträder i Statens jern vägstrafiks tjenst. Dessa embetsman hafva nemligen från jern vägsbyggnadernas och trafikens första början kunnat steg för steg följa förvaltningens utveckling och hafva derunder hatt tid och tillfälle att åt mera än en gren deraf egna fullständig uppmärksamhet och samla en fruktbringande erfarenhet äfven i detalj, men eu sådan mångsidighet kan icke vidare utvecklas utan på bekostnad af den grundligare kunskap, som erfordras hos den, hvilken inom förvaltningens högsta grad skall leda en viss afdelnings verksamhet, än mindre påräknas hos dem som sedermera inträdt i Statens jernvägstrafiks tjenst och derunder måst egna hela sin förmåga åt ett visst håll. Häraf följer, att, äfven om det i princip vore fördelaktigare att såsom hittills hos eu och samma person, intendenten, söka all den sakkunskap förenad, som för linieförvaltningen är nödig, i stället för att på flera personel' fördela arbete och studie!' för samma ändamål, skulle det likväl hädanefter blifva snart sagd! omöjligt att finna personer, som i alla grönår af linieförvaltningen vore i besittning af tillbörlig öfverlägsenhet. Enligt Styrelsens förmenande måste således en del af det ansvar, som hittills ålegat intendenten, öfverflyttas på vederbörande afdelningschefer inom Styrelsen.

Af den förändrade betydelse intendentsbefattningen sålunda skulle erhålla, anser Styrelsen höra följa äfven en förändring till namnet, och Styrelsen får derföre i underdånighet föreslå, att den, åt hvilken högsta befälet å hvarje distrikt uppdrages, måtte benämnas distriktchef, hvilken benämning egentligare skall angifva befattningens blifvande karakter.

Bih. till Rilcsd, Prof, 1868. 1 Sami. 1 Afd. 12 Haft. 3

I s

Kong!.. Maj ds nådiga Proposition N:o 30.

Distriktchefens åligganden skulle enligt den nya organisationens mening sålunda omfatta direkta befälet öfver distriktets tjenstemanna- och betjeningspersonal, ansvarigheten för den allmänna ordningen och ekonomien inom distriktet, öfvervakandet af reglementens och instruktioners efterlefnad; afgifvande! af förslag vid tjensters tillsättande och tjenstemäns befordran inom de fastställda arfvodesklasserna, antagande! och förordnandet af betjeningen samt ulefvande! af de» disciplinära bestraffningsrätten, allt inom bestämda gränser, som Styrelsen eget' att närmare fastställa. Vidare borde samma embetsman, efter vederbörande afdelniugsföreståndares förslag eller hörande, afgifva utlåtande», som af Styrelsen infordras öfver ärende» inom distriktet, afgöra frågor i afseende på tjenstgöringen, der de särskilda afdelningsföreståndarne äro af olika mening, följa de ekonomiska förhållandena inom de orter, som jernbanorna inom distriktet beröra, med sådan uppmärksamhet att han kan hos Styrelse» föreslå åtgärder, som lända till befordrande af jernvägarnes ändamål, förökande af inkomster, förminskande af utgifter och i samband dermed samfärdselns och näringarnes utveckling, eller, med ett ord, i alla hänseende» bevaka Statens jern vägstrafiks rättigheter och fördelar samt i sådan! afseende vara Styrelsens ombud inom den ort, der han har sin verksamhetskrets.

Beträffande tjenstgöring^» inom Styrelse» föröfrigt och de derinom arbe tanda afdelningskontor samt de förändringar eller förstärkningar, som i afseende på dessas personal blifva nödiga, får Styrelse» i underdånighet anföra följande:

Styrelse» har redan länge erfarit saknaden af ett ordinarie juridiskt biträde samt derföre ganska ofta varit nödsakad att anlita tillfälliga sådana, ej mindre för utförande af rättegångar än för utredande af administrativa och reglementsfrågor, hvartill juridisk kunskap och erfarenhet varit af nöden.

I den mån de färdiga banornas räkenskaper och eganderättshandlingar öfverflyttas från Kongl. Styrelse» öfver Statens jernvägsbyggnader till Trafikstyrelsen, blifver det äfven nödvändigt att hafva en särskild tjensteman, som förvarar dessa handlingar och med stöd af dem bevakar Statens jernvägstrafiks rätt. Styrelse» har derföre i det underdåniga förslaget äfven upptagit en ombudsman. med de åliggande» som i förslaget finnas närmare bestämda, hvilken tjensteman herde stå under samma afdelningschef som kansliet, kameral- och statistiska afdelningarne.

Enär öfverdirektörerne för ban- och maskin- samt trafikafdelningarne ofta in iste vara frånvarande på inspektionsresor och i alla händelser icke medhinna att sjelfva uppsätta alla de expeditioner, som de på eget ansvar låta

utgå inom sin afdelning, ej heller granska och gorå sammandrag eller jemfö-

relser utur alla de rapporter, som inkomma från distrikten, är det nödvändigt,

att till dessa embetsmäns biträde» anställas personer med speciel insigt i de

Kongl. Maj ds nådiga Proposition N:o 30. 19

ärenden, som angå eu viss afdelning; och Styrelsen har derföre i det underdåniga förslaget till ny organisation upptagit en assistent för hvarje af nyssnämnde afdelningschefer.

Styrelsens telegrafdirektör har hitintills, ehuru upptagen på Styrelsen 5 stat, varit stationerad i Göteborg, der en provisionel verkstad för telegrafapparaternas vidin anhållan de blifvit inrättad, hvilken verkstad likväl i anseende till bristande utrymme kommer att förflyttas till den nya verkstadsbyggnaden vid Liljeholmen, der tillräckligt utrymme kan beredas. Då underhållet af telegraflinierna och deras apparater hittills tillhört banafdelningen, och skäl icke förekommer att deruti gorå förändring, anser Styrelsen, att telegrafdirektören bör stå under öfver-direktörens för banafdelningen direkta befäl.

Styrelsen har hitintills anlitat Jernvägsbyggnads-styrelsens arkitekt emot ett för hvarje år, i mån af lemnadt biträde, bestämdt arfvode, och som Styrelsen för underhållet af och tillsynen öfver det störa antalet byggnader af alla slag samt för nybyggnader, vare sig till ersättning för äldre förstörda eller obrukbara eller för nya behof och ändamål, icke kan undvara ständigt biträde af en arkitekt, har Styrelsen ansett lämpligt och med minsta kostnader förenad!:, att äfven en sådan tjensteman varder vid Styrelsen på stat anställd såsom biträde åt öfverdirektören vid banafdelningen.

Till Trafikstyrelsens biträde vid uppsigten öfver driftmaterielen och reparationsverkstäderna anställdes år 1863 eu kontrollerande maskiningeniör. Donna befattning anser Styrelsen möjligen kunna framdeles förenas med maskindirektörsbefattningen vid distriktet närmast hufvudstaden, hvadan Styrelsen i det underdåniga förslaget alternativt upptagit tjensteanordningen i detta afseende.

Styrelsen har ock funnit samma princip, som bär blifvit föreslagen, flerstädes följd vid organisationen af främmande jernvägars förvaltning, nemligen att maskindirektören vid den förnämsta reparationsverkstaden tillika är öfveringeniör för materiel en, men icke direkt deltager i Styrelsens öfverläggningar eller är Styrelsens ledamot. Skälet härtill är, att öfveringeniören bör under ständig sysselsättning med detaljerna vid tjenstgöringen och de dagliga arbetena i verkstaden med odelad uppmärksamhet följa de verkliga praktiska behofven, derigenom vara i tillfälle att pröfva och bedöma ändamålsenligheten af antagna eller föreslagna konstruktioner och arbetsmethoder samt gifva ledning åt maskinafdelningarnes verksamhet vid samtliga distrikten, äfvensom vara en pålitlig rådgifvare för Styrelsen, inför hvilken hans förslag blifva framställda af öfverdirektören för maskinafdelningen.

Då i alla händelser minst en assistent måste finnas vid hvarje distrikts maskinafdelning och verkstad, kan ej något hinder uppkomma för maskindirektören vid första distriktet att egna erforderlig tid åt öfveringeniörsgöromå-

20 Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N.-o 30.

len, allenast Styrelsen tillser, att nämnde assistent är behörigen qvalificerad för uppfyllandet af de på honom i sådant afseende ställda anspråk.

Behofvet af en särskild tjensteman vid Styrelsen för handhafvande af de med material förråden sammanhängande ärenden, eller anskaffande på det mest ekonomiska sätt af erforderliga effekter samt kontrollering af hushållningen dermed, har länge vant insedt.

Detta behof anser Styrelsen i underdånighet kunna afhjelpas. om Styrelsen erhåller rättighet att framdeles anställa en förrådskontrollör, såsom biträde i sistnämnda afseende åt öfverdirektören för barn och maskinafdel ningarne.

Under öfver-direktö ren för maskinafdel ningen bör äfven lyda mil- och premie-kontoret, hvars arbeten dock till större delen torde kunna ställas på ackord eller ersättas efter viss använd tid; till beredande hvaraf Styrelsen efterhand minskar den nuvarande tillförordnade, af 17 personer bestående bokhållarepersonalen. Den högst betydliga minskning i åtgången af bränsle- och smörjningsmaterialier, som införandet af premiesystemet för kol- och oljebesparing åstadkommit, betäcker flerfaldigt kostnaden för detta kontor, som dessutom är behöfligt för vidräkningarne mellan Statens- och främmande jernvägar, rörande ersättning för ömsesidigt begagnande af hvarandras rörelse materiel, samt för att erhålla eu nödvändig öfversigt af den egna materielens begagnande och uthållighet jemte kontroll öfver dess regelmässiga revision.

Härförutan erfordras för kontrollering och besigtning af leveranser af räler och andra jerneffekter ett tekniskt biträde, som Styrelsen likväl tills vidare icke anser höra uppföras på ordinarie stat, utan. såsom hitintills, endast erhålla ersättning för tillfälliga uppdrag.

Styrelsens kontrollkontor, som utom granskning af all fraktdebitering och penningeuppbörd på Statens egna stationer, tillika uppgör vidräkningarne med alla främmande jern vägar, består för närvarande af 2 kontrollörer och 17 bokhållare, hvarutöfver stundom extra biträden måste tillkallas. Med en tilltagande rörelse växa naturligtvis detta kontors vigtiga arbeten i motsvarande proportion, hvarföre antalet af erforderliga arbetsbiträden icke kan på förhand bestämmas, utan måste bero på Styrelsens pröfning. Med afseende på kontrollgöromålens beskaffenhet och störa vigt anser Styrelsen emellertid nödvändigt, att arbetet fördelas på tvänne afdelningar, en för person och biljettrafiken och en för godstrafiken, under hvar sin kontrollör såsom föreståndare; att en eller flera kontrollörer dessutom antagas, hvit k a användas för ofta nödvändiga inventeringar vid stationerna, samt att en öfverkontrollör förorda as till föreståndare för hela kontoret att öfvervaka dess arbeten, granska och expediera gjorda anmärkningar och upprätta nödiga sammandrag samt vidräkningar. Till kontrollkontoret hörer nu äfven förvaltningen af biljett- och formulärförrådet

21 Kongl. Maj ds nåd. Proposition X:o 30.

samt biljett-tryckningen, af hvilka det förra hittills vant anförtrodt åt eu af kontorets bokhållare. Då emellertid denne tjensteman bör förses med särskild instruktion och är underkastad särskild! ansvar, har Styrelsen ansett hans befattning äfven böra i staten särskild! upptagas.

Styrelsens telegrafkontor förestås för närvarande af första trafikdistriktets telegrafingeniör, som till biträde har tvänne telegrafister. Så länge Styrelsens embetslokal förblifver skiljet från hufvudstationen och linien, är det nödvändigt att bibehålla samma personal, hvilkens tid är fullständigt upptagen, hvaremot, vid annat förhållande, hela donna expedition torda kunna indragas.

Nu nämnda båda kontor böra arbeta under öfverdirektörens för trafik afdelningen befäl och tillsyn.

Utom de tvänne vaktmästare, Styrelsen enligt 1863 års stat eger antaga, har Styrelsen funnit sig föranlåten att, hufvudsakligen för den privata telegrafkorrespondensen på Styrelsens telegrafkontor och för paketkontoret i staden, antaga tvänne uppassare. Detta antal är äfven fortfarande nödvändigt, intill dess att hufvudstationen i Stockholm blir fullbordad, och Styrelsen möjligen derstädes eller i förening dermed bekommer ny embetslokal, då så väl den privata telegraleringen vid Styrelsens telegrafkontor som det särskilda paketkontoret komma att upphöra. För framtiden anser Styrelsen i alla händelser minst tran ne vaktmästare erforderliga att å stat uppföras. I öfrig! har Styrelsen icke ansett några egentliga förändringar erforderliga i afseende på den nuvarande och från år 1863 bibehållna organisationen af Trafikstyrelsen såsom centralförvaltning.

Rörande distriktförvaltningen får Styrelsen i underdånighet anföra:

De fullbordade Westra och Södra stambanorna jemte dermed sammanhängande delar af Norra, Östra och Nordvestra stambanorna och föreningsbanan mellan Hallsberg och Örebro äro för närvarande indelade i Henne trafikdistrikt, nemligen:

Första distriktet, innefattande linierna Stockholm —Hallsberg, Katrineholm Norrköping och Stockholm—Upsala af tillsammans 29,3 mils längd;

Andra distriktet, innefattande linierna Göteborg—Örebro, Falköping— Nässjö och Laxå—Christinehamn, af tillsammans 42,6 mil: samt

Tredje distriktet, innefattande linien Malmö—Nässjö af 25 mils längd.

Härtill har under innevarande år kommit den nu för trafik öppnade delen af Nordvestra stambanan emellan Arvika och riksgränsen mot Norge af 3,8 mils längd, hvilken handel Styrelsen antagit såsom början till ett nytt trafikdi strikt, i ordningen det fjerde, samt hvars förvaltning blifvit provisoriskt på enklaste sätt anordnad, samt derföre icke är inbegripen i förslaget till den allmänna distriktförvaltningens organisation.

22 Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o SO.

Förestående indelning af de äldre banorna anser Styrelsen ändamålsenlig, allenast med den förändring bantågens anordning och lokornotiv-tjenstens lämpliga fördelning på sednare tiden gjort önskvärd, att nemligen Union emellan Jönköping och Nässjö, 4 mil, förlägges från 2:dra till 3:dje distriktet, hvarigenom det förra skulle inskränkas till 38,6 och det sednare ökas till 29 mils längd. Fn sådan förändring påkallar ingen förändring eller förflyttning af personalen, men underlättar betydligt inspektionen och minskar äfven i någon män reseersättningar. Först då hela Nordvestra banan och sedermera de Östra och Norra banorna blifvit fullbordade, torda en väsendtligen förändring af distriktindelningen böra komma i fråga.

Förvaltningen af hvarje trafikdistrikt, som är försedt med egen dimmateriel, fullständig reparationsverkstad och materialförråd, anser Styrelsen höra fortfarande förblifva ordnad på enahanda grunder som hittills, allenast med den förändring i afseende på de nuvarande intendents-befattningarne, som, på sätt bär ofvan blifvit anfördt, måste blifva en följd af central styrelsens förän bräde sammansättning, äfvensom den mindre väsendtlig^ att den nuvarande benämningen af telegrafingeniörer å föreståndarne för fullständiga telegrafstationer utbytes mot den af telegraf-inspektörer, hvilken noggrannare betecknar deras befattning; hvadan för denna del af förvaltningen bär icke torde bchöfvas någon särskild framställning

Hela den ordinarie tjensteman^- och betjeningspersonal, som erfordras vid distrikt-förvaltningen, är upptagen i bilagda underdåniga förslag till organisation af Statens jernvägstrafiks förvaltning.

Då den definitiva aflöningsstat, hvaröfver Styrelsen är anbefalld likaledes upprätta underdånigt förslag, står i samband med den årliga utgiftsstaten och utgör föremål för äfven Riksdagens pröfning, har Styrelsen ansett den höra för sig behandlas och derföre framställt sina åsigter i donna fråga uti det förslag till aflöningsreglemente för embete och tjensteman samt betjening vid Statens jernvägstrafik, Styrelsen samtidigt härmed i underdånighet afgifver.

Med etc.

C. o. Troilius.

G. Limnell.

Stockholm den 23 December 1867.

Vidimeras ex officio

Rudolf Ädelgren.

Kongl. Maj ds nåd. Proposition K:o 30.

n

Underdånigt förslag

till

organisation af Statens jernvägstrafiks förvaltning.

§ 1.

Förvaltningen af Statens jern vägstrafik

omfattar bedrifvandet och befrämjandet, al rörelse» å Statens jern vägar, vården och vidmagthållandet af all till dessa jern vägar hörande fast och lös egendom, anskaffning af den materiel och utförandet, af de byggnader, som af deri växande rörelse» betingas, samt uppbörd och redovisning af inflytande medel,

fördelas åtföljande afdelningar, nemligen:

by råaf delning en, hvartill höra kansli-, kameral, kassa-, statistiska och sådana ärende» som angå förvaltningen i allmänhet; banafdelning en, som besörjer bevakningen och vidi» afhållande af baner och telegraflinjer, underhåll af jernvägens fasta egendom samt utförandet af nya byggnader och anläggningar; maskmatdelning en, hvartill höra den rörliga materielens anskaffning, vård och underhåll, dragkraftens tillhandahållande samt förrådens förseende och vård; och

trafikafdelning en, som alser den egentliga trafiken eller dels befordrandet af personel', gods och telegram, dels läxor och tariffer för sådan befordran, dels ock stationernas uppbörd och redovisning af inflytande trafik- och telegram inkomster; samt

handhafves af en centralstyrelse, under benämning: Kong!. Styrelsen för Statens jernväg strafik, som utgå res af:

en general-direktör, såsom chef i Styrelsen, och tills vidare af: tvenne ledamöter, hvilka äro föredragande och chefer, hvar för sin afdelning, nemligen eu byråchef för byråafdelningen, en öfver-direktör för barr- och maskinafdelningarne gemensamt samt en öfver-direktör för trafikafdelningen.

24 Kongl. Majds nåd. Proposition N-.o SO.

§ 2.

General-direktören eget- ensam beslutande rätt, ds lian sitt embete inom Styrelsen utöfvar.

General direktören må ock, derest ärendets angelägenhet det oundgängligen krafvel*, ensam meddela befallningar om verkställighetsåtgärder; dock skola slika befallningar, i händelse de röra allmänna förhållanden inom förvaltningen eller föranleda till ändring i någon redan stadgad ordning eller till utgift, skriftligen utfärdas och derefter uti Styrelsen vid nästa sammanträde, som general direktören bevistar, till protokollet anmälas.

§ 3.

Ledamöterne bereda samt föredraga inför Styrelsen ärenden, hvilka de hvar för sin afdelning hafva att handlägga, samt kontrasignera de utgående besluten; hvarjemte öfverdirektörerne ega att på eget ansvar och genom direkta ordres till cheferne för linieförvaltningen eller till de under dessa lydande afdelningsföreståndare meddela sådana detaljbestämmelser, hvilka kunna vara behöfliga såsom en omedelbar tillämpning af Styrelsens beslut eller af gällande reglementen och instruktioner; äfvensom hvarje ledamot eger att infordra upplysningar i ärenden, som angå hans afdelning.

Ärenden må, der deras vigt och beskaffenhet ej anses fordra samtlige ledamöternas närvaro, af general-direktören jemte föredraganden handläggas och afgöras.

§ 4.

hattar general-direktören i något ärende sådant beslut, som strider emot föredragandes eller annan ledamots åsigt, åligger denne att sin mening såsom reservation till protokollet låta anteckna; skelande sådan reservation åtfölja handlingarne i mål, som underställas Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.

§ 5.

Är general-direktören frånvarande å inspektion sresa eller af förfall hindrad att sitt embete förvalta, skall Styrelsen utöfvas gemensamt af tillstädesvarande ledamöter, minst två, och utgående expeditioner af dem undertecknas “på Styrelsens vägnar14; skolande ärendena i vanlig ordning föredragas och, i händelse af olika åsigter bland ledamöterne, Styrelsens beslut utfärdas i öfverensstämmelse med föredragandens mening, med åliggande för ledamot som hyser skiljaktig åsigt att densamma i protokollet låta anteckna.

■lf>

Kongl. May.is nåd. 'Proposition N:o SO.

I general-direktörens frånvaro må dock icke, såvida ej Kongl. Maj:t för

tillfället annorlunda förordnat,

frågor om förändringar i taxor och reglementen afgöras;

lediga tjenstår tillsättas annorlunda än genom förordnande att dem tills vidare förrätta;

afsättning af tjensteman ske, hvari dock ej inbegripes afstängning från tjensteutöfning; eller

vidtagas sådana åtgärder, som rubba eller förändra de förut för förvaltningen fastställda grunder.

8 6-

Förekommer något ärende till afgörande under den ordinarie föredra gandens förfall eller frånvaro å inspektionsresa, och är ej vikarie för honom förordnad, bestämmer general-direktören, hvilken af öfrige föredragande skall ärendet handlägga och den utgående expeditionen kontrasignera.

§ 1

General-direktören och ledarnöterne förordnas af Kongl. Maj:t, de sednare uppå underdånigt förslag af general direktören.

8 8.

All öfrig tjenstepersonal, tillhörande Styrelsens afdeiuingar, till sättes genom Styrelsen.

§ 9.

Reglementen för trafiken på Statens jern vägar och taxa för afgifterua äfvensom reglementen för personalens antagande, entledigande, tjenstledighet, bestraffning, aflöning och pensionering utfärdas af Kongl. Maj:t uppå Styrelsens underdåniga förslag; men Styrelsen eger ej mindre att till efterrättelse fastställa tjenstgöringsreglementen än äfven, i öfverensstämmelse med här nedan stadgade grunder, meddela särskilda instruktioner för den under Styrelsen lydande personal.

" § 10.

Det åligger Styrelsen att före utgången af hvarje år till Kongl. Maj:t ingifva dels underdånig berättelse om Statens jern vägstrafik under nästföregående år, dels underdånig utredning öfver de sannolika inkomsterna af be- Bih. till Riksd. Prot. 1868 1 Sami 1 Afd. 12 Hatt. 4

Öb Kongl. MajUs nåd. Fr oposition N:o SO.

mälda trafik under nästföljande år samt de förestående utgifterna under samma tid för trafikens drift, för banors, byggnaders och materiel» underhåll samt för de nya byggnader, anläggningar och transportmedel, som blifva eu följd af trafikens tillväxt.

§ Il-

Ändring i Styrelsens beslut må sökas genom anförande af underdåniga besvär, hvilka skola till Kongl. Maj:t i dess Civil-departements-expedition ingifvas inom tretio dagar efter erhållen del af beslutet.

8 12.

Har general direktören eller ledamot i Styrelsen deltagit i vrångt eller lagstridigt beslut, af' vårdslöshet eller oförstånd de honom åliggande skyldigheter åsidosatt, utan tillstånd eller laga förfall från tjenstgöring sig afhållit, eller eljest blifvit med fel eller försummelse i embete! beträdd, värde derför tilltalad inför Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hofrätt och ansvara efter hvad för slika fall är i lag stadgadt.

8 13.

Beträdes annan af Kongl. Maj:t tillsatt embete- eller tjensteman med tjenstefel, må Styrelsen efter omständigheterna den felaktige varna eller på högst tre månader suspendera från tjenst och lön; dock med skyldighet att, om suspensionsstraff tillämpas, beslutet derom jemte skälen dertill genast hgs Kongl: Maj:t anmäla.

§ 14.

General-direktören eget', då sådant utan hinder för göromålens behöriga gång ske kan, att årligen åtnjuta sammanräknad! en månads tjenstledighet; dock bör han, hvar gång han af donna förmån sig begagnar och då han derefter i utöfningen af sitt embete åter intrader, derom hos chefen för Kong]. Maj:ts Civil departement gorå anmälan och lemna Styrelsen underrättelse.

Ofrige af Kongl. Maj: t tillsatte embete- och tj ens tern än ega, enligt åt general direktören uppgjord fördelning, hvardera årligen åtnjuta en månads semester; äfvensom, då någon af dem ä annan tid är af förfall hindrad eller eljest i behof af tjenstledighet, Styrelsen eget1 att sådan ledighet på högst fjorton dagar bevilja.

Till Styrelsens byråafdelning höra:

Kongl. Majtts nåd. Proposition N:o 30.

§ 15.

Kansliet,

med en sekreterare, som uppsätter och låter afsända alla af Styrelsen beslutade skrifvelse!' och andra utgående expeditioner, med undantag af penningeanordningar; samt vakar deröfver, att koncepter och handlingar, hvilka höra i kansliet förvaras, hållas i god ordning och att de i kansliet anställde tjensteman sina skyldigheter behörigen fullgöra; eu registrator och aktuarie, hvilken det åligger att fora diarium öfver alla inkommande handlingar och desamma till vederbörande inom Styrelsen aflemna;

att fora expeditionslista öfver alla utgående skrivelser och öfriga expeditioner samt desamma afsända; att fora matrikel öfver samtlige tjensteman nen vid Statens järnvägstrafik;

att vårda dessa och öfriga handlingar, hvilka höra å kansliet förvaras; och att ' gemensamt och solidariskt med ombudsmannen ansvara för vården af säkerhets- och eganderättshandlingar, uppbördsborgensförbindelser, kontrakter in. in.;

tvänne notarier, som fora Styrelsens protokoll och utfärda de beslut, som genom protokollsutdrag expedieras, samt biträda vid uppsättandet af utgående expeditioner och andra inom kansliet förekommande göromål, som dem af sekreteraren anförtros;

och kopister till det antal, som för hvarje år fastställd stat bestämmer.

§ 16.

Ombudsmannen,

hvilkens åligganden äro:

att iakttaga, bevaka och fullfölja Statens j em vägst.r afiks rätt uti alla mål, som antingen varda till hans embetsåtgärd af Styrelsen öfverlemnade, eller hvaruti han eljest kan finna sig befogad att talan fora;

att hålla ordentliga förteckningar öfver eganderättshandlingar samt borgensförbindelser, gällande kontrakt och andra säkerhetshandlingar samt tillse, att förnyelse af sådana handlingar sker inom laga tid; skolande ombudsman nen för vården af dessa handlingar vara med aktuarie!! solidariskt ansvarig;

att, när sådant ifrågakommer. bevaka Styrelsens fordringar i konkurser och årsproklamata,

28 Kongi Muj.is nåd. Proposition No 30.

§ 17.

Kammar kontor et.

med en kamererare, hvilken det åligger:

att emottaga och vårda de från distrikten ingående räkenskapshandlingar;

att, på grund åt dessa och Styrelsens öfriga handlingar af samma slag och med biträde åt kontorets öfrige tjensteman, upprätta Statensjernvägstrafiks räkenskap för hvarje år samt densamma underskrifva;

att för hvarje månad, sedan bokföringen för densamma fullbordats, till Styrelsen aflemna eu öfversigt öfver Statens jernvägstrafiks ekonomiska ställning vid slutet af samma månad;

att fora kassa-kontroll-bok öfver Styrelsens samtliga inkomster och utgifter; i hvilken bok äfven intages kassaräkning såväl med Sveriges Riksbank öfver alla till Statens jernvägstrafik i Banken gjorda insättningar samt af Styrelsen derå utfärdade assignationer, som med Riksgälds kontoret öfver der gjorda insättningar och uttagningar;'

att annotera de qvittenser å influtna medel, som af hufvudkassören utfärdas;

att uppsätta och med sin påskrift förse de anordningar å utbetalning, som af Styrelsen beslutas; och

att hafva tillsyn öfver de i Kammarkontoret anställde tjenstemän samt dem emellan fördela göromålen;

en kammarförvandt, hvilken är kamererarens närmaste man samt hans vikarie vid tjenstledighet eller förfall, och hvilken biträder honom vid undersökningar och utredningar jemte andra göromål, dem kamererare!! ej sjelf kan medhinna, då ock kammarförvandten derför sjelf ansvarar; samt kammarskrifvare till det antal, för hvarje år fastställd stat bestämmer.

§ 18.

Revis ions kontoret, med en revisor, som det åligger:

att verkställa granskning af ingående kassa- och förrådsredogörelser samt till dessa redogörelser hörande verifikationer;

att efter slutad granskning af hvarje månads redogörelser ofördröjligen och direkte till vederbörande tjenstemäns förklaring utställa de an märkningar, hvartill han funnit anledning, samt, sedan förklaring inkommit, anmärkningsakten till Styrelsens pröfning öfverlemna;

29 Kongl. Majds nåd. Proposition 2V:o 30.

att, derest under granskningen eller på grund af i sammanhang dermed infordrade och vunna upplysningar någonting anmärkningsvärdi skulle förekomma i afseende å vederböra!)des iakttagande af sin skyldighet att med Statens jernvägstrafiksmedel på bästa sätt hushålla, sådant till Styre! sen omedelbarligen anmäla;

att granska de räkningar, som i hufvudkassan skola liqvideras; att kontrollera den uppbörd, som icke, är att hänföra till inkomsterna af trafik- eller telegrafering; och

att hafva tillsyn öfver de i kontoret anställde tjensteman och göromålen emellan dem fördela;

och kontorsskrifvare till det antal, som för hvarje år fastställd stat bestämmer.

§ 19.

Kassakontoret,

med en hufvudkassör, hvilken det åligger:

att med förbehåll om annotation i Kammarkontoret emottaga och qvittera alla till kontoret ingående kontanta medel eller anvisningar derå samt gorå de utbetalningar, som Styrelsen anordnar och i kamererarens kassakontroll-bok äro annoterade;

att fora kassabok öfver inkomster och utgifter;

och en uppbördskassör, som emottager den från stationerna inkommande trafik och telegram uppbörd och öfverlemnar densamma till hufvudkassan förmedelst bevis om insättning i Riksbanken å Styrelsens rakning af hvarje emottaget belopp; samt

en bokhållare, hvilken tillsammans med en tillfällig kontrollant, som dertill särskildt förordnas, alltid skall vara närvarande, då uppbördskassören uppräknar inkommande trafikuppbörd, samt tillsammans med kassören och den andra kontrollanten underskrifva dels det protokoll, som vid uppräkningstillfället föres, dels det uppbördsreversal, som med anledning af möj ligen förekommande felaktigheter måste å kontoret rättas och till stationen återsändas, dels ock en remisslista, upptagande de verkligen inremitterade beloppen; skolande bokhållaren för öfrig! förrätta de kontoret tillhörande göromål, som honom af kassören åläggas.

§ 20.

Statistiska kontoret,

med en föreståndare som, med biträde af de vid kontoret anställde tjensteman, gör de sammandrag och beräkningar ur tjensterapportev och räkenskaper,

30 Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30.

Rom tjena dels såsom materialier till den årliga berättelsen om Statens järnvägstrafik, dels till bedömandet af hushållningen med och vården om Statens jernvägstrafiks egendom, dels ock till utredningen af frågor angående läxor och andra trafikförhållanden eller tillhörande jern vägsstatistiken i allmänhet;

en bokhållare, som är föreståndarens vikarie vid dennes förfall, samt

kontorsskrifvare till det antal, för hvarje år fastställd stat bestämmer.

Till Styrelsens ban och maskinafdelningar höra:

§ 21.

en assistent, hvilken det åligger:

att registrera de till öfver-direktören adresserade inkommande skräfvel ser;

att uppsätta, registrera och expediera de embetsskrifvelser, som från öfver-direktören utgå;

att förvara och vårda öfverdirektörs-expeditionen tillhöriga handlingar, ritningar, modeller och böcker;

att granska alla från diskriktens ban- och maskinafdelningar inkommande tjensterapporter och anmäla till öfver-direktören de anmärkningar, dervid kunna göras;

att utföra ritningar och beräkningar för byggnader och materiel; och

att för (ifrigt förrätta de göromål inom Styrelsen eller å Union, h vil ka honom åläggas.

§ 22.

en telegraf direktör, som tillser uppsättningen och underhållet af Statens jernvägstrafiks samtliga telegraflinier och apparater samt har uppsigt öfver de för detta ändamål nödiga reparationsverkstäder.

§ 23.

en arkitekt, som uppgör ritningar och kostnadsförslag till nya husbyggnader eller förändringar af äldre, samt årligen inspekterar vården om redan befintliga och föreslår de åtgärder, han med anledning deraf anser behöfliga.

§ 24.

en kontrollerande maskiningeniör. som biträder öfver-direktören i allt hvad som rör dels anskaffandet och besigtningen af ny rörelsemateriel med hvad dertill hörer, dels inspektionen öfver vården om redan befintlig; skolande denna befattning, efter nuvarande innehafvarens afgång, och derest Styre!-

Kong t. Maj ds nåd. Proposition É:o 30.

seu finner sådant lämpligen kunna ske, förenas med maskiu-direktörsbefattningen vid det trafikdistrikt, som omfattar iinierna närmast liufvudstaden.

8 25.

eu förråds kontrollör, hvilken det åligger:

att verkställa inventering af material- och inventarii-förråden samt att derjemte biträda öfver-direktören vid inspektionen af nämnda förråd, äfvensom vid anskaffning och besigtning af sådana effekter, med hvilkas upphandling Styrelsen lager omedelbar befattning.

§ 26.

Millcontoret, hvars ändamål är att beräkna antalet mil, hvilket såväl Statens lokomotiv och vägnar tillryggalägga på Statens och enskildas jern vägar som dessa sednares på Statens banor, och att dymedelst dels kontrollera slitningen af den rörliga materielens axlar och hjul, dels samla erforderliga uppgifter till vidräkningar med enskilda jern vägar i afseende å den gemensamma trafiken, samt att uträkna de premier, som tillkomma lokomotivförare och eldare in. fl. för besparing af bränsle och smörjningsämuen.

Till detta kontor höra: en mil-kontrollör, som är föreståndare och emellan kontorets tjensteman fördelar göromålen; eu bokhållare, hvilken är milkontrollörens vikarie vid dennes förfall; samt kontors skrifvare till det antal, som i för hvarje år fastställd stat bestämmes.

Till Styrelsens trafikafdelning höra:

§ 27.

en assistent, hvilken det åligger:

att registrera de till öfver-direktören adresserade, inkommande skrifvelser;

att uppsätta, registrera och expediera de embetsskrifvelser, som från öfver-direktören utgå;

att förvara och vårda öfverdirektörs-expeditionen tillhöriga handlingar och böcker;

att granska alla från distrikten inkommande trafiktjeustrapporter och anmäla till öfver-direktören de anmärkningar, dervid kunna göras;

att utarbeta tidtabeller, taxor och tariffer; och

att för (ifrigt förrätta de göromål inom Styrelsen eller å Iinierna, hvilka honom åläggas.

Vi

Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30.

§ 28,

Kontroll-kontoret, hvilket har till ändamål att kontrollera uppbörden för trafik och telegrafering, dels genom att granska de till donna uppbörd hörande redovisningshandlingar, såväl dem som till kontoret ingå, som dem hvilka föras å stationerna, dels genom att å stationerna och å bantågen förrätta nödiga inventeringar eller undersökningar.

Tjenstemän å detta kontor äro: en öfver-kontrollör, hvilken

öfvervakar utförandet af den kontorets tjenstemän åliggande kontroll; granska!' och expediera!' de af kontorets tjenstemän gjorda anmärkningar å inkommande uppbördsredogörelser;

för vidräkning dels med främmande banor i afseende å den gemensamma trafiken, dels med sådana myndigheter, hvilka erlägga fraktafgift periodvis;

öfvervakar tryckningen af passagerare-biljetter och dessas utlemnande till biljett-förvaltaren och från denne till stationerna.

Kontrollörer, till det antal, som för hvarje år fastställd stat bestämmer, hvilka närmast under öfverkontrollören samt i enlighet med den göromålens fördelning, som Styrelsen bestämmer, besörja och vaka öfver kontrollens utförande sålunda:

att eu af dem har inseendet öfver den å kontoret pågående gransk ning af redovisningshandlingarna för passageraretrafiken och hvad dertill räknas, samt fördela!' göromålen emellan de kontorsskrifvare, som jemte honom verkställa donna granskning;

att en annan har, på enahanda sätt, inseendet öfver granskningen af redovisningshandlingarna för gods- och boskaps-trafiken;

och att de öfrige vid resor utefter jernvägslinierna inventera stationernas biljettförråd och godsmagasin, granska der förda redovisningshandlingar, m. m. samt å bantågen dels inspektera bagage- och biljettbehandlingen samt öfriga förhållanden, som stå i samband med uppbördens säkerhet dels verkställa sådana undersökningar, som dem af styrelser! eller öfver-direktören för trafikafdelningen blifvit särskild! för tillfället anbefallda;

skolande kontrollör, som icke med något af ofvanstående göromål är sysselsatt, tjenstgöra å kontoret, på sätt öfverkontrollören anvisar; kontorsskrifvare, till det antal, som i för hvarje år fastställd stat bestämmes, hvilka, enligt den fördelning, som af vederbörande kontrollör föreskrifves, verkställa granskning af redovisningshandlingarna; skolande hvar och eu, sedan granskningen blifvit verkställd, sådant å den af honom granskade

handlingen j

Kong!. Maj;ts nåd. Proposition N;o 30. 33

handlingen anteckna samt, derest anledning till anmärkning förekommer, sådant vederbörligen anmäla; en Biljett- och formulär-förvaltare, hvilken det åligger:

att förvara de af Styrelsen anskaffade blanketter till passagerarebiljetter, dem enligt Öfver-kontrollörens bestämmande till biljettryckeriet utlemna, derstädes tryckta biljetter emottaga samt dem förvara och emot qvitto till stationerna utlemna;

att emottaga, förvara och emot qvitto utlemna fastställda formulär för trafikafdelningens behof och tillse, att nödigt förråd af dessa formulär ständigt förefinnes;

samt att afgifva redovisning för honom tillhörande förrådsförynkning.

§ 29.

Telegraf-kontoret, med det antal Telegralster, som i för hvarje år fastställd stat bestämmes, af hvilka en är för tjenstgöringen å kontoret och för redovisning af uppbörden derstädes ansvarig.

§ BO.

Styrelsens vaktbetjening utgöres af Vaktmästare och Telegrafbud, enligt för hvarje år fastställd stat.

§ 31.

Jernvägslinierna indelas med afseende å förvaltningen i vissa distrikt, hvartdera under befäl af

en Distriktchef, hvilken

öfvervakar ordningen och hushållningen inom distriktet;

uppmärksammar de industri- och handelsförhållanden inom distriktets trafikområde, som ega samband med jern vägsrörelsen;

föreslår hos Styrelsen sådana åtgärder, som kunna lända till denna rörelses befrämjande;

samt är, på sätt Styrelsen honom föreskrifver, dennas ombud i allt hvad som rör distriktets förhållanden till främmande myndigheter, inrättningar och personer;

och hvilken, så länge nu gällande trafik- och tjenstgöringsreglementen skola tillämpas, äfven utöfva!' den myndighet, som enligt dessa reglementen tillhör Intendenten.

Bih. till lliksd. Prat. 1863. 1 Sand. 1 Afd. 12 Häft.

34 Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 36.

8 32.

Distriktcheferna förordnas af Kongl, Maj:t på underdånigt förslag af Styrelsen.

§ 33.

All personal vid distriktens afdelningan, tillsättes genom Styrelsen.

Till Distriktförvaltningens afdelaingar höra följande tjensteman, nemligen till

§ 34.

By rå- af delningen,

en Byrå-assistent, som uppsätter, registrerar och expedierar de skrifvelse!' och ordres, som från distriktchefen utgå, emottager och registrerar de till distriktchefen eller dess expedition adresserade, inkommande skrivelser, förvarar och vårdar samma expedition tillhöriga handlingar, ritningar och böcker, delgifver, i distriktchefens frånvaro från hufvudstationen, vederbörande afdelningsföreståndare ofördröjligen sådana ordres eller skrivelser, som till dennes åtgärder föranleda, samt annotera!- i distriktets kassakontrollböcker vederbörligen godkända utgifts eller inkomsthandlingar och utför i (ifrigt de ritningar eller andra göromål, som af distriktchefen ho nom åläggas.

en Bokhållare, hvilken dels biträder vid byråafdelningens göromål, dels beordras till annan tjenstgöring, enligt distriktchefens bestämmande, en Kassör, hvilken det åligger att emottaga och med förbehåll om annotation af byrå-assistenten qvittera alla de till distriktet ingående kontanta medel eller anvisningar derå, samt betala de räkningar eller anordningar, som äro vederbörligen godkända och af byrå-assistenten i kassa-kontrollbok annoterade, samt genom kassabok redovisa inkomster och utgifter.

§ 35.

B an af delning en, en Ban-direlctör, såsom föreståndare;

en Ban-ingeniör för hvarje af de bansektioner, hvari distriktet med afseende å banas och byggnaders underhåll och bevakning är fördeladt; samt Bokhållare och Kontorsskrifvare till det antal, i stat årligen1 bestämmes.

35 Kong}. Majds nåd. Proposition F:o 30.

§ 36.

Mas kina f delning en :

en Maskindirektör, såsom föreståndare; en Maskindirektörs-assistent, såsom biträde åt Maskin direktören och som dennes sjelfskrifne vikarie; en Ver kst a ds k a mere ra re. en Förrddsförvaltare;

samt Verkmästare, Bitare, Bokhållare och Kontorsskrifvare till det antal, årligen fastställd stat upptager.

8 37.

Tra fik-afdelning en: en Trafikdirektör, såsom föreståndare;

Trafikdirektörs-assistenter till det antal årligen fastställd stat bestämmer, af hvilka en vid förefallande behof är trafikdirektörens vikarie; eu Stationsinspektor vid hvarje station; en Stationsmästare vid hvarje hållplats; en Telegrafinspektor vid hvarje större telegrafstation;

samt Stationskassörer, Bokhållare och Skrifvare äfvensom Telegrafister och Biljettörer till det antal, årligen fastställd stat upptager.

§ 38.

Vid ofvanstående afdelningar inom hvarje distrikt må anställas följande betjente till det antal, årligen fastställd stat upptager: vid Byråafdelningen:

Vaktmästare; vid Banafdelning en:

Hallmästare, samt Lan-, Bro och Grindvakter; vid Maskinafdelning en:

Lokomotivförare-förmäu;

Lokomotivförare,

Eldare,

Vagnmästare,

Vagnförmän,

Lokomotiv- och Vagnputsare,

Sfi

Kongl. Maj.:t$ nåd. Proposition, N:o 30.

Vagn smörj are,

Pumpare och Kolvakter,

Materialvakter,

Förråd sdrängar,

Port- och IContorsvakter; och vid Trafskaf delning en:

Öfverkonduktörer och Konduktörer,

Packmästare,

Bromsare,

Station skaris-förmän,

Stationskarlar, Spårvexlare och Signalkarlar,

Port- och Kontorsvakter,

Notisbärare, Telegrafbud,

Kuskar och Stalldrängar.

§ 39.

Styrelsen eger i mån af behof att antaga extra ordinarie tjensteman och betjente jemte arbetspersonal.

8. A. K.

På grund af Riksdagens underdåniga skrifvelse af den 30 nästlidne April och med biläggande deraf i afskrift, har Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref af den 31 Maj detta år i nåder anbefallt Styrelsen för Statens järnvägstrafik att inkomma med underdånigt förslag å samtliga kostnader och utgifter, som för år 1869 blifva förenade med trafiken å Statens jernvägar, upptagande jemväl tjenstemännens aflöning och de förbehåll beträffande kostnadsstatens tillämpning, som må vara nödiga med afseende på arten och omfånget af de förändringar, hvilka vid samma kostnadsstats tillämpning må kunna in-

Kongl. Majds nåd. Proposition, N:o 30. 37

träda, äfvensom att i sammanhang dermed föreslå de vilkor i afseende på tjänstemännens vid trafikstaten anställning, som kunna anses lämpliga att till iakttagande fastställa.

Då Styrelsen nu går att framlägga ett sådant förslag öfver 1869 års utgifter, som Riksdagen äskat, finner sig Styrelsen föranlåten att i underdånighet fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på Svårigheten, för att ej säga omöjligheten, att i allmänhet och synnerligen någon längre tid förut upprätta en tillförlitlig kalkyl öfver utgifterna vid en inrättning af den sammansätta och föränderliga natur som jernvägstrafiken, allrahelst der densamma i sin nuvarande utsträckning ej är äldre än i Sverige och der under tiden ytterligare utvidgning af densamma är att förvänta. Ehuru man endast behöfver granska de detaljerade utgiftsrubriker, som förekomma uti Trafikstyrelsens årliga underdåniga berättelser, för att lätt finna orsakerna till den osäkerhet, som måste vidlåda en sådan kalkyl, torde dock en kort redogörelse för de vigtigaste bland dessa orsaker bär höra framläggas.

Hvad först beträffar förvaltningspersonalen och utgifterna för dennas aflöning, så förekommer dels att antalet af så val ordinarie tjensteman och betjening som för vissa tillfällen eller arbeten antagna extra biträden måste vara föränderligt, såsom i viss mån beroende af sjelfva rörelsens omfattning och bantågens deraf föranledda anordning samt de erforderliga underhållsarbetenas vidd för så val banan som materielen, dels att Centralstyrelsens definitiva och full ständiga organisation ännu icke är bestämd samt att, om äfven nu en plan dertill af Styrelsen i underdånighet blifver framlagd och skulle af Eders Kongl. Maj:t i nåder godkännas, donna plan likväl icke kan eller möjligen bör med ens helt och hållet genomföras, dels slutligen, att efter all anledning sammanbindningsbanan genom hufvudstaden hinner till en viss grad fullbordas vid 1869 års ingång, men att, enär för närvarande icke med säkerhet kan afgöras, i hvad man det då fullbordade arbetet kan för den allmänna trafikens ändamål användas, det måste vara med ännu större svårighet förknippad! att uppgifva den personal af tjensteman och betjente, som vid samma tid böra vid donna bana anställas.

Hvad dernäst angår kostnaden för banornas underhåll och bevakning, så beror donna af förhållanden, hvilka dels alldeles icke kunna förutses, dels blott ganska osäkert beräknas så lång tid förut, som nu blifvit bestämd. Till de förra höra snöfall, brandskador och dylika helt och hållet tillfälliga omständigheter ; till de sednare åter vexlande arbetslöner och pris på materialier, behof af slipers- och rälsutbvten, fullbordan och reparationer af byggnader, behof af utvidgningar på stationer, verkstäder och andra inrättningar, hvilkas omfattning för år 1869 svårligen kan bestämmas, förr än erfarenheten gifvit vid

38 Kong!,. Majds nåd. Proposition, No 30.

banden hvad omständigheterna medgifva att deraf utföra under det föregående året, hvarjemte särskilt bevakningskostnaden i betydlig mån måste bero på den blifvande anordningen af bantågen med eller utan natt-tjenst.

På bantågens antal, tyngd och anordning för öfrig! beror åter till större eller mindre del kostnaden för den egentliga trafiktjensten och dess materialkonsumtion.

Beträffande den rörliga materielens underhåll och begagnande, äro svårigheterna att på förhand beräkna kostnaden ännu större, emedan behofvet af reparationer och ersättning af förslitna maskindelar merendels först yppas under det löpande året samt inköpspris och frakter för bränsle och andra konsumtionsartiklar nästan årligen vexla.

Behofvet af byggnader och anläggningar för nya behof samt förökning af transportmedlen bör visserligen med någon större säkerhet kunna förutses, ehuru näppeligen så tidigt förut, att rådrum förefinnes att underställa deras utförande Riksdagens pröfning och samtycke, enär denna sammanträder redan vid början af det år, som föregår det, hvithet förslaget skulle afse.

Så vidt Styrelsen erfarit, har man derföre uti andra länder, der jernvägar blifvit anlagda och trafikeras för Statens rakning, inseende omöjligheten att i detalj, på förhand, med någon säkerhet beräkna utgifter och inkomster, samt med beaktande deraf, att jernvägstrafikens helt och hållet industriela natur gör densamma till stor del beroende af det löpande årets ekonomiska vexlingar, inskränkt sig dertill att ålägga förvaltningen upprättande och inlem nande till Regeringen vid hvarje års slut af eu förslagsbudget för det nästkommande året, upptagande summariskt och approximativt under vissa hufvudrubriker såväl utgifter som inkomster, så vidt de på grund af det föregående årets erfarenhet och utgifterna för det kommande kunna uppskattas; lemnande åt Regeringen eller den ansvarige minister, som står i spetsen för det Statsdepartement, hvarunder jernvägarne lyda, eller sjelf är donna förvaltnings högsta chef, att lemna de föreskrifter rörande förvaltningen och hushållningen i detalj, hvartill anledningar förefinnas, samt att öfvervaka deras efterlefnad.

Efter att sålunda hafva i allmänhet angifvit de svårigheter, som förekomma vid uppgörandet af en sådan kostnads- och utgifts stat, som Riksdagen begärt, jemte orsakerna hvarför dessa svårigheter förökas ju längre tid före tillämpningen den skall uppgöras, öfvergår Styrelsen till de speciela förslag, som Styrelsen till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning emellertid upprättat och som Styrelsen härhos i underdånighet bilägger, nemligen:

l:o Förslag till Aflöningsreglemente för embets- och tjenstemän samt betjening vid Statens jernvägstrafik;

\

Kong i. Maj:ts nåd. Proposition, iV;o 30.

2:o Förslag öfver Statens jernväg®trafiks omkostnader för år 1869; och 3:o Förslag till reglemente för antagande och entledigande m. in. af den personal vid Statens jernvägstrafik, som af Styrelsen tillsattes.

Beträffande först förslaget till aflöningsreglemente får Styrelsen i underdånighet anföra följande:

Eders Kougl. Maj:t har i nådigt bref af den 30 December 1862 bestämt följande årliga arfvoden, nemligen:

för Generaldirektören 8,000 B:dr samt 1,000 R:dr såsom reseersättning; för hvardera Intendenten 5,000 R:dr jemte 1,000 R:dr inqvarteringsmedel och 600 R:dr ersättning för resekostnader inom distriktet; samt för Byråchefen 5,000 R:dr.

Genom nådigt bref af den 3 Februari 1863 har Eders Kongl. Maj:t vidare fastställt:

dels bestämda arfvoden för följande tjensteman vid Styrelsen, nemligen: för Registrator!!..............med R:dr 3,000.

„ 2 Notarier, hvardera............„ „ 2,500.

„ Kamrerare!! ..............„ „ 3,500.

„ Revisorn................. „ 2,500.

„ Hufvudkassörn.......... „ B 1.500.

jemte 250 R:dr såsom missräkningspenningar.

Förste vaktmästaren.............„ ,, 750 och

Andre vaktmästaren.............„ „ 600;

dels 15 särskilda aflöningslclasser att inom nådigst föreskrift^ gränsor tillämpas för den öfriga tjenstemannapersonalen så val inom Styrelse!! som på distrikten, från 4,800 R:dr ned till 600 R:dr om året;

dels förklarat att tjenstemännen vid distrikten skola antingen erhålla bostäder i Statens hus eller inqvarteringsersättning med 20 procent af arfvodet i Stockholm, Göteborg eller Malmö, 15 procent i öfriga städer och 10 procent vid stationer på landet;

dels öfverlemnat åt Styrelsen att bestämma aflöningen för all betjening, med vilkor att högsta årliga arfvode! ej Unge öfverstiga 2,400 R:dr för lokomotivförare och 1,200 R:dr för konduktörer utom inqvarteringsersättning efter samma grunder som för tjenstemännen;

dels att Styrelsen egde i afseende på ersättningar för tjenstemännens resor i tjensteärenden och tjenstgöring in. m. utom station tillämpa de regler, som af chefen för Statens jern vägsbyggnader varit följda;

dels slutligen bemyndigat Styrelsen att anordna lämpliga ersättningar åt extra biträden, som för göromålens obehindrade gång blifva erforderliga.

t

40 Kongl. Maj:ts nåd, Proposition, N:o 30.

Vidare bär Eders Kongl. Maj:t uti nådigt bref af den 19 Februari 1864 bemyndigat Styrelsen:

att organisera ett statistiskt kontor med arfvode för dess föreståndare af R:dr 3,500 jemte ett personel tillägg af 700 R:dr om året för dåvarande Trafikdirektören vid 2:dra distriktet Westrell, derest han villo utbyta sin innehafvande tjenst mot denna befattning.

att vid detta kontor antaga erforderligt antal bokhållare emot arfvode efter förut fastställda löneklasser;

att antaga en Sekreterare mot arfvode af 3,500 R:dr;

och slutligen att tillämpa ett af Styrelsen i underdånighet ingifvet förslag rörande provisioner för Kassörer, Stationsinspektorer, Godsbokhållare och Biljettförsäljare.

Till en början torde Styrelsen böra anmärka att den hittills vid Statens jernvägstrafik för en del tjenstår begagnade aflöningsgrund, nemligen efter vissa löneklasser, är tillämpad vid alla jern vägsförvaltningar af någon betydenhet och det för hela den vid jern vägen anställda personal med undantag allenast, såsom t. ex. i Belgien, för Generaldirektören och Generalinspektören. Skälen för löneklass-systemets användande vid jernvägsförvaltningen äro tvänne, det ena att för de dosta jernvägstjenstemän tillfälle till befordran utöfver en viss grad sällan företinnes, i anseende till de bättre atiönade platsernas ringa antal i förhållande till de lägres, och att sålunda den redlige och nitiske, ehuru med jemförelsevis mindre lyckliga naturgåfvor utrustade tjenstemannen, aldrig skulle kunna efter eu flerårig och oförvitlig tjenstgöring vinna ett sådant erkännande, som i någon mån förbättrade hans ekonomiska ställning, derest icke tillfälle vore beredt att uppflytta honom i högre löneklass; det andra och förnämligaste att en mängd befattningar, ehuru af samma slag, likväl fordra hos innehafvarne helt olika matt af kunskap, omdömesförmåga, sinnesnärvaro, arbete m. in., och det torde vara öfverflödigt att särskild! påpeka, huru olika dessa egenskaper tagas i anspråk hos t. ex. en Stationsinspektor i Stockholm och en å någon af de mindre stationerna å Union.

Styrelsen, som anser det hittills följda systemet för bestämmandet af aflöningarne vid Statens jernvägstrafik, nemligen dels i fasta arfvoden, dels i föränderliga, böra bibehållas, har likväl i sitt underdåniga förslag utsträckt antalet af de med fasta arfvoden försedda tjensteman dels till 2:ne nya befattningar, Ombudsmannen och Arkitekten, dels till 2:ne äldre, som förut tillhört klassfördelningen, nemligen föreståndaren för Kontrollkontoret och uppbördskassören.

Dessa fyra befattningar fordra ett så bestämdt mått af bepröfvade kunskaper, skicklighet, erfarenhet, redbarhet och arbetsförmåga, att några betänkligheter

Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30• 4 i

ligheter mot arfvodets bestämmande på förhand i dessa afseenden icke synas möta.

Det underdåniga förslaget upptager sålunda arfvoden till fasta belopp endast för följande embets- och tjensteman, nemligen Styrelsens chef och ledamöter, sekreteraren, registrator!!, 2 notarier, ombudsmannen, kamreraren, revisorn, hufvudkassören, uppbördskassören, föreståndaren för Statistiska kontoret, arkitekten och öfverkontrollören samt af tjensteman nen å Union endast distrikt-cheferne. För alla öfrige såväl tjensteman som betjente af alla grader har Styrelsen ansett sig böra föreslå aflöning efter klasser.

Hvad angår beloppen af de bestämda arfvodena, sådana de finnas föreslagna, så tillåter sig Styrelse!! att underdånigst erinra om den numera störa omfattningen och mångsidigheten af det arbete, som tillhör förvaltningen af Statens jern vägstrafik samt de häraf betingade anspråk på flit, omtanke och ansvarighet hos jernvägspersonalen, till följd hvaraf Styrelse!! äfven tillåter sig framhålla den åsigt, att detta verka tjenare rättvisligen icke kunna med afseende å löneförmånerna stå tillbaka för dem, som tillhöra något af Statens öfriga förvaltande verk i ungefär samma kategori.

Styrelsen har derföre ansett sig höra i det underdåniga förslaget till aflöningsreglemente upptaga arfvodet för general direktören till 9,000 R:dr och för byråchefen till 5,500 It:dr. Sistnämnde embetsman, som i afseende å befattningens art och ansvar närmast kan jemföras med departementscheferna i Öfriga förvaltande verk, är utan tvifvel mera upptagen af embetsåligganden än någon af nämnde chefer, och Styrelsen vågar i underdånighet särskild! påpeka det förhållande, att, till följd af jern vägsförvaltningens natur, ingå bestämda lider kunna på förhand utsättas för ärendenas fördragning, hvadan såväl byråchefen som öfrige ledamöter af Styrelsen stundligen måste hålla sig beredde att handlägga förekommande ärenden, och att till följd häraf desse ledamöter icke kunna, såsom andra verks, så förfoga öfver sin tid, att denna äfven kan, till förmån för deras ekonomiska bestånd, användas i andra uppdrag af allmän eller enskild natur.

Då nu, såsom Styrelse!! i underdånighet anfört, byråchefens åligganden, i afseende å art, ansvar och mängd, närmast äro jemförlig!! med eu departementschefs, men lian, i allseende till den tid ärendenas handläggning erfordra!-, bindes vid tjensten, på ett sätt som icke egen ruin för ledamöter inom andra förvaltningsstyrelser, och då enligt det underdåniga förslaget till ny organisation för Trafikstyrelsen, öfver-direktörerne inom donna Styrelse skulle, hvar för sin afdelning, icke allenast hafva enahanda åliggande!! som byråchefen, utan derjemte öfver liniernas afdelningar utöfva ett direkt chefskap, som hölle dem i eu oaflåtlig verksamhet äfven der, så synes det Styrelsen vara eu gifven följd, Bill. till Biksd. Prot. 1808. 1 Sami. 1 Afd. 12 Raft. 0

42 Kong1 Maj:ts nåd. Proposition N:o SO.

att den del af öfver-direktörernes verksamhet, som motsvarar en departementschefs, äfven ersättes med det arfvodesbelopp, som för sistnämnde chefsbefattning i allmänhet utgår, och att för det särskilda öfvervakandet af afdelningarne å Union beräknas en särskild ersättning, hvilken, enligt Styrelsens underdåniga mening, bör utgå med i det minsta 1,000 K:dr om året, hvarföre Styrelsen i underdånighet föreslår, att öfver-direktörernes arfvoden måtte bestämmas till ett sammanräknadt belopp af 6,500 Ii:dr till hvardera.

Enär sekreteraren vid Trafikstyrelsen, för att kunna fylla de på honom ställda anspråk, måste ega genom studier och erfarenhet förvärfvade theoretiska och praktiska insigter i nästan alla tekniska frågor, som förekomma hos trafikförvaltningen, och, såsom ansvarig för expeditionen från Styrelsens alla afdelningar, har mera än vanligt trägna göromål, har Styrelsen ansett sig höra för donna befattning föreslå samma arfvode som sekreterare i motsvarande förvaltande verk åtnjuta, eller 4,500 R:dr.

För registrator:!, som tillika är aktuarie, hvars göromål, sedan år 1863, då hans arfvode bestämdes till 3,000 R:dr, ansenligt ökats och genom den nya organisationen ytterligare formeras, särdeles i afseende å ansvaret såsom aktuarie, har Styrelsen föreslagit ett arfvode af 3,500 R:dr, icke allenast af nyss anförda skäl, utan äfven med särskildt afseende fästadt derå, att Styrelsens registrator af ålder skott eu detalj af kansligöromålen, som icke åligger registratorn i något annat verk, nemligen expedierandet af alla utgående handlingar; eu fördelning af göromålen, som Styrelsen funnit leda till mycken redighet och som Styrelsen ej skulle vilja frångå, men som hos registrator!! tager tid och ordningssinne i anspråk i betydligt högre grad, än hvad fallet är vid andra registratorsbefattningar.

De båda notarierne anser Styrelsen kunna bibehållas vid förut bestämdt arfvode 2,500 R:dr till hvardera.

Ehuru erfarenheten visat behofvet af ständiga kanslibiträden såsom renskrifvare, har Styrelsen dock ej ansett lämpligt föreslå, att flere än en kopist tills vidare på stat antages, och får Styrelsen derjemte föreslå att dessa kanslibiträdens ordinarie arfvoden, i mån af den tid och förmåga, som tagas i anspråk, måtte få utgå enligt löneklassfördelningen med högst 1,800 och lägst 600 R:dr årligen.

För ombudsmannen, hvars befattning ungefärligen motsvarar ett advokatfiskal sembete i andra verk, har Styrelse!! ansett sig höra föreslå en aflöning af 3,000 R:dr årligen.

För kamererare!! har Styrelsen ansett det förut bestämda arfvodet 3,500 R:dr böra höjas till 4,000 R:dr, äfvensom för revisorn från 2,500 R:dr till 3,000 R:dr, i anseende till de för båda dessa tjensteman sedan 1863 ansenligt ökade göromålen.

43 Kongl. Maj:ta nåd. Proposition N:o SO.

För biträdena i Kammar- och Revisionskontor^! torde Styrelsen få bibehålla rättigheten att, i mån af använd tid och arbete, bestämma arfvodet efter löneklass, nemligen så, att kam m a rför va n d te n, hvilken vid kamrerarens frånvaro bör ansvara för Kontorets arbeten, kan erhålla ett arfvode af högst 2,400 R:dr och minst 1,500 R:dr, samt kammarskrifvarne högst 1,800 och lägst 600 R:dr.

Enligt Kongl. Majds nådiga beslut hafva vilkoren för Styrelsens hufva dkassör, Rom tillika är kassör vid jernvägsbyggnads-styrelsen. blifvit sålunda förändrade, att han numera, efter eu fördelning mellan de båda Styrelserna, som är motsatt den, hvilken tillförene egde rum, hos Trafikstyrelsen åtnjuter 3,000 R:dr såsom arfvode och 500 R:dr såsom felräkningspenningar samt hos Byggnadsstyrelsen 1,500 R:dr arfvode och 250 Rall- felräkningspenningar; och torda tillsvidare, eller så länge han uppbär sitt arfvode från de tvänne verken, ingen förändring häruti höra ifrågakomma.

För uppbördskassören deremot anser sig Styrelsen höra föreslå en annan beräkningsgrund för arfvodet än hittills vant gällande. Denna kassör åtnjuter för närvarande ett arfvode af 2,400 R:dr, enligt klass, samt felräkningspenningar med 120 procent af hela uppbörden, allt enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref af den 19 Februari 1864. Med anledning deraf att trafikinkomsterna numera uppgå till betydligt större belopp än vid den tid, då besagde arfvode bestämdes, och då i mån af trafikens utveckling och nya bandelars tillkomst den nu gällande felräkningsprocenten skulle komma att uppgå till alltför höga belopp, torde uppbördskassörens arfvode rättvisare bestämmas på det sätt, att den ordinära delen deraf gjordes större och felräkningsprocenten mindre, hvadan, och då uppbördskassörens åligganden äro mera ansträngande och ansvarsfulla än hufvudkassörens, Styrelsen får i underdånighet föreslå att uppbördskassörens löneförmåner måtte bestämmas till dels ett fast arfvode af 3,500 R:dr om året, dels till felräkningspenningar med V40 procent, eller 25 öre per 1,000 R:dr af uppbördens hela belopp, hvilken procent icke allenast bör betänka möjligen uppkommande förluster, utan äfven bringa löneförmånerna i öfverensstämmelse med göromålens förökning.

För bokhållare vid uppbördskassan torde arfvode få utgå med högst 2,400 och minst 1,500 R:dr.

För Statistiska Kontorets föreståndare har Eders Kongl. Maj.t bestämt ett arfvode af 3,500 R:dr med ett tillägg af 700 R:dr personel! för nuvarande innehafvare!!, och torde så länge denne qvarstå!' vid befattningen någon förändring ej höra ifrågasättas, hvaremot Styrelsen med afseende på de kunskapsniått, deri noggrannhet och den arbetsförmåga, som vid denna befattning tages i anspråk, i underdånighet hemställer, att det framtida arfvode! för Statistiska Kontorets föreståndare må bestämmas till 4,000 R:dr.

44 Kongl. Majds nåd, Proposition N:o SO.

Styrelsen har för afsigt att, i deri mån sådant lämpligen kan ske, låta utföra en del af detta Kontors arbeten på beting eller mot extra arfvode!], men torde, intilldess visat sig i hvad mån detta är verkställbar^ få bibehålla rättigheten att bestämma arfvodena för de ordinarie biträdena enligt löneklasser sålunda, att bokhållare!!, hvilken under föreståndarens förfall skulle komma att ansvara för Kontorets arbeten, kan erhålla högst 2,400 och minst 1,500 samt kontorsskrifvarne högst 1,800 och minst 600 R:dr.

Beträffande (Kriga afdelningar inom Styrelsen föreslås i underdånighet: att arfvodena för öfver direktörernes assistenter samt telegraf-direktören f& af Styrelsen bestämmas efter löneklassfördelningen från 4:de till 8:de klassen, eller från 3,900 till 2,700 R:dr;

att för arkitekten må bestämmas ett fast arfvode af 1,500 R:dr: att arfvodena för milkontrollören och förrådskontrollören må utgå efter klass med högst 3,600 och minst 1,800 R:dr;

att öfver-kontrollören, hvars befattning, med afseende på kontrollen öfver uppbörden, är af deri största vigt och ansvar, må erhålla lika lönebelopp som öfrige kontorsföreståndare, eller ett fast arfvode af 4,000 R:dr;

att Styrelsen må berättigas att, i afseende på öfrige tjenstemän vid Kontroll-kontoret, tillämpa löneklassfördelningen inom de gränser, som i förslåget äro angifna för kontrollörer med högst 3,600 och minst 1,800, för biljettoch formulärförvaltaren med högst 2,400 och minst 1,500 R:dr och för kontorsskrifvarne med högst 1,800 och minst 600 R:dr;

att till uppmuntran för upptäckande af fel i uppbördsredovisningen må till kontrollörer och kontorsskrilvare vid Kontroll-kontoret utgå anmärkningsprovisioner med tio procent å hvarje i stationernas räkenskaper af dem an märkt och till återbetalning faststäldt belopp, dock med rättighet för Styrelse!! att efter omständigheterna bestämma, om donna provision skall i sin helhet eller till någon viss del af den felande erläggas;

att telegrafister vid Styrelsens Telegraf-kontor må kunna erhålla arfvoden af högst 1,800 och minst 600 R:dr;

att för bokhållare och kontorsskrifvare vid Mil-kontoret må bestämmas arfvode!! efter klass på samma vilkor, som bär ofvan äro upptagna för samma tjensteman vid Statistiska kontoret;

att kontrollerande maskin-ingeniören må bibehållas vid nu innehafvande aflöning efter klass 4,200 R:dr, men att, derest vid nuvarande innehafvarens af denna befattning afgång, omständigheterna tillåta, att förena samma befattning med den af ma skin di rektor vid distriktet närmast hufvudstaden. Styrelsen må ega att anordna ett lämpligt extra arfvode af högst 1,000 R:dr till nämnde maskindirektör;

45 Korn)!. Majds nåd. Proposition N.-o 30.

att Styrelsens vaktbetjening, hvilken har uppassning sig ålagd med full sysselsättning hvarje dag, äfven Söndagar från morgon till afton, må i stället för bestämda arfvoden erhålla, i likhet med all annan betjening vid jern vägen, arfvode!! enligt löneklass, vaktmästarne från 780 till 600* Rdr och telegrafbuden från 420 till 300 R:dr årligen.

I afseende på Distriktförvaltningen hafva hittills endast intendenterne varit i åtnjutande, af bestämdt ärligt arfvode, nemligen 5,000 Rall', jemte in q vätte! ingsersättning med 20 procent af a rf vode t samt 600 Ridt' såsom ersättning för resor inom distriktet.

Ehuru distriktchefs-befattningen icke skulle förenas med ledamotskap inom Styrelsen och ehuru en del af det ansvar, som tillförene ålegat intet! dent, skulle genom den nya organisationen öfverflyttas på öfver-direktörerne, anser Styrelsen likväl att distriktchefs-befattningen är af den vigt och numera, till följd af distriktens betydande utsträckning och göromål ens dagligen växande mängd, fordrar ett så träget arbete och högt ansvar, att Styrelsen ej katt föreslå någon nedsättning i de löneförmåner, som hittills åtföljt chefskapet öfver distriktförvaltningen.

Enär den af Eders Kong!. Maj:t under den 3 Februari 1863 fastställa löneklassfördelning, enligt den erfarenhet, som sedermera vunnits, dels synes i de högre tjenstemannagraderna lemna alltför stor åtskilnad emellan hvarje steg, dels med afseende å fördelningen på de särskilda afdelningarnes tjenstebefattning'-^ icke lem nar tillfälle att gorå full rättvisa åt banafdelningens tjensteman i jemförelse med trafikafdelningens, emedan förstnämnde tjenstemäns befattningar onekligen äro förenade med vida mera ansträngande och för ödsam äfventyrlig!! samt i afseende på säkerheten och hushållningen ansvarsfulla åliggande!! än de sistnämndes, dels ock nu gällande klassfördelning icke sträc ker sig till betjeningens aflöning, så har Styrelsen i det nu framlagda förslaget gjort de tillägg till de äldre bestämmelserna, som af ofvannärnnda orsaker påkallats.

Rörande den föreslagna tillämpningen, får Styrelser! anföra, att Styrelsen, som endast eu gång tillämpat den högsta aflöningsklassen, 4,800 R:dr. nemligen till förmån för en numera afliden maskiningenjör, hvilken deraf var i åtnjutande allenast några få månader, anser aflöning, i såväl donna löneklass som den närmast lägre, 4,500 R:dr, förutsätta så framstående förtjenster, att frågan om dess tilldelande åt tjensteman herde för hvarje fall underställas’ Eders Kong!. Maj:ts pröfning.

I afseende på befordran till högre löneklass inom samma afdelning och tjenstegrad, har Styrelsen trött samma stadgande härstädes vara lämpligt, som är infördt vid de Belgiska statsbanorna, nemligen att den, som skall uppflyttas till högre arfvode än 1,500 R:dr, bör hafva innehaft närmaste lägre klass under

46 Kong!,. Majds nåd. Proposition N:o SO.

tvänno föregående år; hvaremot inom de lägre graderna sådan inskränkande bestämmelse synes Styrelsen mindre lämplig, emedan det då skulle erfordras en alltför lång tid att genomgå alla dessa grader, som till största delen understiga de knappaste lönevilkor.

Betjeningens i förslaget intagna fördelning på löneklasserna är densamma, som alltsedan år 1863 varit af Styrelsen reglerad, och har visat sig tillfredsställande, hvarför Styrelsen föreslår dess bibehållande samt att det må öfverlemnas åt Styrelsen, att stadga befordringsvilkoren, Indika måste till större delen rättas efter dels lokala förhållanden, dels ofta inträffande vexlingar i rörelsens storlek och deraf följande förändrade anordningar bland personalen.

I sammanhang med regleringen af arfvoden har Styrelsen uti förslaget äfven upptagit nu gällande stadgande-! om de särskilda förmåner, som Styrelsen varit berättigad att tillägga tjensteman och betjente vid trafikdistrikten, och som Styrelsen underdånigst hemställer må varda bibehållna; nemligen:

om rättighet för tjensteman och betjening till bostad med visst mått bränsle i Statens egna eller för ändamålet förhyrda lokaler, eller i brist deraf till inqvarteringsersättning;

om ersättning för resor i tjensteärenden och för tjenstgöring utom egen

station;

om provisioner, felräkningspenningar och premier;

om uniformering och beklädnadsersättning för tåg-, stations- och bart betjeningen; samt slutligen

om kostnadsfri läkarevård och medikamenter.

I afseende på förmånen af boställslägenheter och inqvarteringsersättning har Styrelsen icke föreslagit någon förändring, utan åberopar, i afseende på de förra, allenast det förhållande, att vid de Svenska banornas anläggning bostäder in natura endast blifvit uppförda för stationsinspektorer, de fleste bauiugeniörer samt banvakter, såsom alldeles oundgängliga för möjligheten af rörelsens och banornas skötsel och vård, men att bostäder för den öfriga personalen helt och hållet saknas, deraf följt nödvändigheten att vid vissa stationer för jernvägens räkning på längre tid förhyra boställslokaler åt sådane tjenstemän, hvilkas befattning med den stundliga rörelsen nödvändigt fordrar att de hafva sitt hemvist inom viss stations närmaste granskap, såsom för trafikdirektörer, maskindirektörer och deras assistenter.

För sådane embets- och tjenstemän vid distrikten, hvilkas befattningar äro förenade med oftare förekommande resor eller kommenderingar inom eget distrikt, torde en tillämpning af Eders Kougl. Majrts nådiga reglemente angående reseersättning och traktamenten icke höra ega ruin, hvaremot det synes Styrelsen lämpligt, att något höja de ersättningar af samma slag, som hittills varit gällande, eller från 3 till 4 R:dr för nattlogis, eller frånvaro från hemmet

Kong!. Maj ds nåd. Proposition N.-o 30. 47

under helt dygn. för distriktens afdelningsföreståndare och deras assistenter, emedan det förra beloppet ingalunda motsvarar de med sådana resor förenade kostnader, och det icke kan vara ändamålsenligt, att desse tjensteman, till hvilkas åliggande det hör att ofta inspektera linierna, af ekonomiska skål föranledas att sådant underlåta. Af samma skål har Styrelsen ansett ifrågavarande slags ersättning för en del andra tjensteman såsom baningeniörer in. fl. böra höjas från 2 R:dr 50 öre till 3 R:dr.

I afseende på provisioner och felräkningspenningar bär Styrelsen ej ansett skal förekomma till annan förändring i nu gällande stadgande!!, än

dels att, såsom ofvanför blifvit nämndt, uppbördskassörens provision nedsättes till hälften, eller från 50 till 25 öre per 1,000 R:dr af uppbörden, då i sammanhang dermed ett fast arfvode af 3,500 R:dr bestämmes för denne tjensteman ;

dels att den nuvarande bestämmelsen rörande provision och felräkningspenningar vid uppbörd af trafikmedel på stationerna måtte, utan att provisionsbeloppet förändras, sålunda modifieras, att Styrelsen kan på ett i förhållande till vederbörande tjensteman besvär och ansvar mera rättvist sätt fördela uppbördsprovisionen för godstrafik emellan tjensteinännen på både äfsändningsoch emottagningsstationerna. Enligt nu gällande stadgande tillkommer den bestämda provisionen endast den station, der frakterna kontant inbetalas, emedan uppbördstjenstemännen derstädes lätt äro underkastade förluster genom missräkning, men deraf har följt, att vederbörande stationsinspektorer af eget intresse någon gång nödgat trafikant att mot sin egen önskan erlägga frakten på afsändningsstationen. Att låta provisionen tillfalla ensamt emottagningsstationen skulle åter minska afsändningsstationens intresse att draga till sig så stor trafik som möjligt, och Styrelsen anser derföre lämpligt, att den nu beviljade provisionen på uppburna medel för godstrafik bör fördelas emellan afsändningsoch emottagningsstationerna, men hemställer, att denna fördelning, dervid flerfaldiga lokala förhållanden höra tagas i betraktande, må få bero på Styrelsens pröfning.

Under år 1865 infördes vid Statens jernvägar premier till lokomotivförare, vidare och vagnssmörja^ för besparing af bränsle och smörjningsämnen, hvilken åtgärd hatt till följd dels eu högst betydlig besparing i åtgången af dessa dyrbara materialier, dels un ej obetydligt ökad förtjenst för personalen. Som likväl ökad erfarenhet tid efter annan fordrar förändringar uti hithörande reglementariska stadgande!!, torde det få tillkomma Styrelse!! att fastställa bestämmelserna i afseende å dessa premier.

Styrelsen har äfven gjort försök att medelst premier inom banafdelningen åstadkomma en minskad underhållskostnad för sjelfva banorna; och anser Styrelser, af stor vigt, att hinder ej läggas i vägen för ett fortgående i samma

48 Kong t. Maj ds nåd. 'Proposition N:o 30.

retning inom de afdelningar, der den arbetande personalens eget intresse att gorå besparingar i utgifter kan förenas med nödig ordning och säkerhet.

Beträffande uniformering och beklädnadsersättning för den del af betjeningen, som under tjenstgöring bör genom sin klädsel igenkännas såsom tillhörande banan, har Styrelsen ansett nu gällande stadgande!! kunna bibehållas, sådana de allt ifrån de första banornas öppnande för rörelsen varit antagna.

Likaså finner ej Styrelsen skäl till förändringar i den reglering af sjukvården, som allt hitintills varit medgiven. De uti förslagen intagna bestämmelserna äro sådana, som förhållandena sednast blifvit af Styrelsen regie menterade.

Förmånen för eu afliden tjensteman eller betjents efterlefvande att få uppbära en månads aflöning såsom begrafningshjelp har äfven varit från banornas första öppnande medgifven och synes Styrelsen höra bibehållas.

Slutligen har Styrelsen i underdånighet föreslagit bildandet af en så ballad reservstat, afsedd dels för sådan tjensteman och betjente, som genom kroppsskada eller sjuklighet blifvit oförmögne att behörigen skota innehafvande befattningar, dels ock för sådan, hvilkas tjenster, till följd af vexlingar i rörelsens förhållanden eller förändringar i förvaltningssystemet, blifva indragna, dock med vilkor i båda dessa fall, att, den på indragningsstat förflyttade skall åter inträda i tjenstgöring, när, huru och hvarhelst det föreskrifves och han ej genom läkarebetyg kan styrka förfall.

Donna fråga sammanhänger dock så nära med den ännu omgjorda, angående pensionering af personalen vid Statens järnvägstrafik, att Styrelsen i det nu föreliggande förslaget icke ansett sig höra upptaga så definitiva bestämmelser, som kunde berättiga Styrelsen att efter eget beprisande i hvarje förekommande fall besluta, hvadan Styrelsen föreslår att tillsvidare få, dä sådant synes erforderligt, till Eders Kong!. Maj:t inkomma med underdånigt förslag i ämnet, på de grunder aflöningsreglementet innehåller.

Det förslag öfver Statens jern vägstrafiks omkostnader under år 1809, som häri]os i underdånighet Inlägges, är uppstäldt i öfverensstämmelse med de redogörelser, som för hvarje år blifvit till Eders Kong!. Maja afgift]a öfver alla Statens jernvägstrafiks utgifter. Förslaget åtföljes af en sådan förklaring, som Riksdagen äskat öfver de förbehåll beträffande kostnadsstatens tillämpning, som derutinnan må vara nödiga med afseende på inträffande förändringar samt af en särskild förslagsberäkning öfver de sannolika utgifterna för tjensteman och betjenings aflöning, inqvartering, beklädnadsersättning jemte arfvode!! till extra tjensteman och betjening, rese- och traktamentsersättningar, felräkningspenningar och diverse omkostnader, upprättadt med tillämpning af det allmänna aflöningsreglemente, som tillika åtföljer detta underdåniga memorial.

Uti

49 Kongl. Majts nåd. Fr oposition N:o 30.

Uti sjelfva omkostnadsförslaget arv utgifterna till personalen fördelade under de särskilda förvaltningsafdelningarne, hvarvid dock anmärkes, att afiöningen för maskinafdelningen vid distrikten är enligt vedertaget bruk fördelad under trenne rubriker: lokomotivtjenst, vagntjenst oclvtransportmedlens underhåll, sålunda att, utom kostnaden för den med det särskilda slaget arbete sysselsatta personalen, af utgifterna för den gemensamma personalen, eller maskindirektörsexpeditionen, en fjerdedel blifvit hänförd till hvardera af de två första och half ten till den sistnämnda rubriken.

Antalet af tjensteman och betjening är rättadt efter nuvarande förhållanden vid Vestra, Södra, Norra, Östra och Nordvestra stambanorna om 96,9 mils längd, med afseende likväl på den sannolika tillökning i bevaknings-, trafik-, tåg- och lokomotivpersonal, som en beräknad utvidgning af rörelsen kan erfordra, men med förbigående dels af den personal, som särskild! kan erfordras vid Sammaubindningsbanan genom Stockholm, och af den, som är anställd vid den af skilj da delen af Nordvestra stambanan emellan Arvika och riksgränsen mot Norge.

Beträffande öfriga i förslaget uppförda utgiftsposter anhåller Styrelsen att få anföra följande:

Eders Kongl. Maj:t har tid efter annan uppå Styrelsens underdåniga förslag beviljat anslag af trafikmedel såsom understöd åt vid Statens jern vägstrafik anställde tjensteman, för att vid främmande länders jernväg»!- inhemta kunskaper och erfarenhet i sitt yrke samt lära känna de framsteg i såväl administrativt som tekniskt hänseende, hvilka den vidtomfattande jern vägsrörelsen i utlandet årligen framkalla!-. De inhemska jernvägarne hafva redan kunnat draga flerfaldig nytta af sålunda inhemtad erfarenhet, och tillfälle till dylika studie!' synes derföre höra i jernvägarnes eget intresse fortfarande hållas Öppet. Stundom erfordras äfven att vid större utländska trafikstationer och verkstäder låta inöfva personel- uti handhafvande! af vissa speciela befattningar, hvarutinnan den inhemska rörelsen icke ännu medgifver en nog mångsidig utbildning, hvarförutan eu för de inhemska jernvägarne fördelaktig anknytning af direkta trafikförbindelser med kommunikationsanstalter i angränsande länder någon gång kan fordra tjenstemäns utsändande för uppgörelse af de nödiga öfverenskommelserna. Af dessa skål har Styrelsen trott sig höra på utgiftsstaten förslagsvis upptaga ett ärligt anslag af högst 5,000 K:dr, för att i män af behof användas dels till ersättning för resekostnader åt embets- och tjensteman, som af Styrelsen beordras att för något visst ändamål besöka utländska jernvägar, dels till understöd för sådane vid verket anställde personel-, som med Styrelsens tillstånd vilja i utlandet inhemta ökade kunskaper och erfarenhet i sitt yrke.

Bih. till Riksd Prof 1868. 1 Sami. 1 Afd. 12 Höft. 7

50 Kongt. Majds nåd. Proposition N:o 30,

Till inköp af böcker, kartor, ritningar och tidskrifter, som röra jernvägsväsendet har Styrelsen föreslagit bibehållandet af det förut till samma ändamål nådigst beviljade anslaget 1,500 It:dr.

Enär utrymmet i det Statens hus i hufvudstaden, Styrelsen för närvarande disponerar, befunnits alltför inskränkt, har Styrelsen nödsakats att i närheten deraf förhyra lokaler för kansliet, statistiska-, mil- och paketkontoren, och dessutom äro embetslokaler för intendeuts-expeditionen vid första tratikdistriktet samt uppbördskassan förhyrda i euskildt hus nära Södra bangården. För dessa lägenheter, som erfordras fortfarande, till dess att Styrelsen framdeles möjligen kan erhålla egen, tillräcklig och ändamålsenlig embetslokal uti det blifvande stationshuset vid centralbangården i Stockholm, uppgå hyrorna till omkring 8,000 R:dr årligen.

Alla öfråga utgiftsposter för underhåll och drift äro beräknade till ungefär samma belopp i förhållande till banlängden, som erfordrats under sednast förflutna år, med undantag af kostnaderna för sleeper- och rail-utbyten samt reparation af lokomotiv; hviska kostnader måste proportionsvis stiga, i den mån banorna och materielen blifva äldre och rörelsen ökas. De orsaker, som kunna rubba förslagsheräkningarne, äro anförda uti anmärkningarne vid sjelfva förslaget.

Då det för luden emellan Christinehamn och Carlstad beräknade anslaget till rörlig materiel möjligen torde kunna blifva disponibelt år 1869, har Styrelsen icke ansett ytterligare anslag af trafikmedel till den rörliga materielens förstärkning vara af behofvet påkaiiadt, så vidt för närvarande kan förutses.

Deremot erfordras ännu medel till fortsättning af de nya byggnader och utvidgningar af äldre stationer och bangårdar, som den sedan stambanornas första anläggning ökade rörelsen gjort oundvikliga. Ehuru det icke är möjligt, att förr än vid nästa års slut med någon säkerhet beräkna de belopp, som blifva erforderliga, emedan dessa bero på hvad som kan utföras under samma år, så anser Styrelsen sig likväl höra i detta afseende föreslå en summa af inalles 200,000 R:dr till användande år 1869.

Den vid Liljeholmen först uppförda reparationsverkstaden för lokomotiv är endast provisionel och har ej varit påräknad att vara för ändamålet tillräcklig, då den ej inrymmer mera än 2 lokomotiv. Till smedja och hjulreparationsverkstad har en betydlig del af dervarande lokomotivstall mast tagas i anspråk, hvarigenom tillräckligt utrymme saknas för det ökade antalet af maskiner. Förrådet är dessutom inrymdt dels uti en del af lokomotivstallet, dels uti flera spridda lokaler inom Liljeholmens egendom. Sedan första trafikdistriktet blifvit utsträckt till Norrköping och Upsala samt materielens styrka mera än fördubblats, emot hvad som ifrån början ansågs b ohöfligt för den då väntade rörelsen, har det blifvit oundgängligt att bereda större utrymme för reparation af lokomotiv och vägnar samt att anordna lämpligt förvaringsrum för de dyrbara materialförråden. I sammanhang dermed måste man äfven vara betänkt på utvidgning af bangården vid Liljeholmen, så att bantåg, som,

51 Kong!. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30

efter sammanbindningsbanans fullbordan, ankomma från Stockholms båda bangårdar; måtte kunna vid Liljeholmen förenas för att vidare afgå på Vestra stambanan, äfvensom bantåg, som ankomma till Liljeholmen från Vestra stambanan, derstädes delas till de olika bangårdarne inom hufvudstadens område. Härtill erfordras utrymme för ett tredje spår på bredden och förlängning af det förut varande dubbelspåret samt utläggning af ett dubbelspår från Liljeholmen till Sammanbindningsbanans ändpunkt i grannskapet af Tantogatan på Södermalm; det sednare för att vinna tid och utan fara för sammanstötningar kunna handhafva rörelsen emellan Stockholms olika bangårdar och Liljeholmen.

För att härtill bereda utrymme, börjades år 1866 bortsprängning af eu bergklippa emellan banan och Arstaviken, hvilket arbete under innevarande år fullbordats, hvarigenom en tillräcklig plan med läst grund vunnits för så val stationens utvidgning åt söder som för den nya reparationsverkstaden, hvilken är ämnad att uppföras under år 1868.

Men som hela detta arbete svårligen torde fullständigt medhinnas nämnda år och deri gamla verkstadens inredning till förrådslokal i alla fall återstår, så har ett anslag af 20,000 R:dr bl i Svit föreslaget till dessa arbetens fullbordan år 1869.

Till uppförande af ett. nytt lokomotivstall vid Töreboda har Styrelsen föreslagit en summa af 12,000 It:dr. Det gamla smllet derstädes är uppfördt af resvirke på utfylld grund, samt numera ytterst förfallet och eldfarlig!. Såsom ändpunkt för dagliga ordinarie godståg emellan Töreboda åt Göteborg å ena sidan samt åt Örebro och Christinehamn å den andra, är donna plats särdeles lämplig för en lokomotivstation och kan såsom sådan icke undvaras.

Utvidgning af reparationsverkstäderna i Malmö bär länge varit af behofvet högt påkallad, och har derföre början dermed blifvit gjord innevarande år med en kostnad af omkring 30,000 It:dr, skolande dessa byggnader fortsättas år 1868 med 40,000 R:dr och möjligen fullbordas år 1869 genom det föreslagna anslaget för sistnämnda år af 40,000 R:dr. Det för ögonblicket angelägnaste är uppförandet af ny vagnreparationsverkstad, då den gamla ej inrymmer tredjedelen af det antal vägnar, som behöfva repareras, hvarigenom ej allenast kostnaden för underhållet betydligt ökas, utan äfven vagnar äro, till stort men för rörelsen, en längre tid, än som eljest kunde behöfvas undandragna trafikens tjenst. Genom byggnad af ny verkstad vinnes äfven lokal för förråden i den gamla verkstaden, så att den del af lokomotivstallet, som nu, ehuru dertill olämplig, måste begagnas till förvaringsrum för förråden, kan blifva disponibel till sitt ursprungliga ändamål.

Genom den hvarje år växande rörelsen på Södra stambanan, och synnerligen sedan flera bibanor biitvit med donna förenade, har det för bangården i Malmö från början afsedda utrymmet blifvit allt mera otillräckligt, så att de för rangering af större godståg nödvändiga rörelser med lokomotiv och vägnar icke kunna utföras med erforderlig skyndsamhet och säkerhet; dessutom saknas å denna bangård nödiga

52 Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N;o 30.

platser för lastning och lossning af varor. Genom det bristande utrymmet för anläggning af flera spår inom stationen, förorsakas vid en lifligare trafik ofta stockningar i rörelsen, i det att lastade vägnar måste afsättas vid de närmare stationerna, emedan de icke kunna emottagas i Malmö, förr än de redan innevarande hunnit lossas och åter utsändas på luden. Emellertid beror denna utvidgning af Malmö bangård på utgången af öppnade underhandlingar med Malmö stad om förvärfvandet för Statens rakning af erforderligt utrymme inom stadens och hamnens område, der emellertid så många spår redan blifvit utlagda som omständigheterna medgifvit, utan att dock de kännbara olägenheterna för rörelsen kunnat annat än i ringa mån afbjelpas.

Då Styrelsen förmodar, att alla hinder för arbetets påbördande skola under nästa år blifva undanröjda, har Styrelse^ oaktadt fullständigt kostnadsförslag dessförinnan icke kan uppgöras, upptagit 50 000 R:dr att användas år 1869 till donna utvidgning.

Vid Alfvesta station erfordras ett nytt lokomotivstall, emedan der förutvarande stall endast inrymmer ett lokomotiv, då deremot ofta 2 L 3 lokomotiver herde vara stationerade på donna plats, som är utgångspunkten för Wexiö-banan och nattstation för snälltågen under vintermånaderna, samt välbelägen såsom lokomotiv-reservstation. Styrelsen har för denna byggnad föreslagit ett anslag af 12,000 R:dr.

Hvarje år förekommer ännu behof af smärre nybyggnader, såsom förlängning af gamla och utläggning af nya spår på de äldre stationerna, vaktstugor vid en del vägöfvergångar, som ej äro med dylika försedda, ekonomihus vid en del äldre stationer, vändskifvor, vagn vågar m. in., äfvensom jordinköp för planteringar till skydd mot snösamlingar, och har Styrelsen för dessa ändamål föreslagit en summa af 66,000 R:dr att användas år 1869.

Vid det sista af de tre förslag, Styrelsen till efterkommande af Eders Kongl. Maj:ts befallning upprättat, nemligen förslaget till reglemente för antagande och entledigande m. m. af den personal vid Statens j omväga trafik, som af Styrelsen tillsättes, anhåller Styrelsen få anföra följande och på samma gång uttala sin åsigt i afseende på den i Riksdagens underdåniga framställning vidrörda frågan, huruvida de vid Statens jernvägstrafik anställde personer herde komma i åtnjutande af de rättigheter, § 36 i Regeringsformen tillerkänner Statens tjensteman i allmänhet.

Tvänne all jernvägstrafik tillhörande förhållanden föranleda egentligen den olikhet, som måste förefinnas i vilkoren för anställning af trafikpersonal och af tjensteman vid de flesta andra Statens verk.

Det ena består deruti, att vid de aldra dosta befattningar inom jern vägsförvaltningen, med undantag möjligen för dem, som endast afse skrif- och räkenskapsgöromål, hos innehafvare!» fordras ej allenast insigter i befattningen tillhörande åligganden i allmänhet, utan äfven speciela personliga egenskaper, såsom rådighet, mod sjelfbeherrskning och ett lämpligt sätt såväl vid utöfvandet af befäl öfver under-

53 Kongl. May.ts nåd. Proposition I\:o 30.

lydande som vid bemötandet af den trafikerande allmänheten, och slutligen en frisk och stark kropp, och att således fordringarne på eu jernvägstjensteman äro sådana att man icke förr än efter längre tids erfarenhet kan afgöra, huruvida han är i alla hänseenden passande för den befattning, hvartill han en gång blifvit antagen. Om nu efter en längre pröfning tjenstemannen icke skulle befinnas ega alla de egenskaper, man hos honom förutsatt, eller om till följd af sjuklighet eller andra omständigheter de erforderliga egenskaperna försvagades, skulle, derest den åberopade § vore gällande äfven för trafikpersonalen, eu sådan tjensteman icke kunna utan eget medgifvande förflyttas till någon annan befattning, der dessa egenskaper i mindre grad toges i anspråk, men der hans insigter och förmåga i öfrigt gjorde honom fullt lämplig. Under tvingande omständigheter och der trafikens säkerhet så fordrade, återstode då ej annat val, än att helt och hållet eller delvis låta annan person öfvertaga eu sådan tjenstemans funktioner, men detta skulle medföra särskilda kostnader, som eljest kunnat undvikas. Dertill kan äfven läggas en annan icke mindre afsevärd omständighet, som är på det nogaste förknippad med jernvägsrörelsens natur och dess uppgift att skyndsamt och säkert befordra personer och egendom från eu ort till en annan. För att jernvägstransporten skall kunna försiggå utan faror och förluster af mångahanda slag, måste hvarje enskild vid jernvägsröreisen anställd person ovilkorligen noga känna samt punktligt uppfylla hvarje sitt åliggande. Den till utseendet obetydligaste försummelse eller afvikelse från instruktioner och ordres, eller bristande rådighet och sinnesnärvaro, gifva ofta anledning till störa olyckor. Vid en sådan inrättning, der allt beror på en talrik och spridd personals sammanhållande till gemensamt och punktligt arbete för ett och samma ändamål, som förfelas om en enda icke förstår eller fullgör sin skyldighet i det råtta ögonblicket, är en sträng disciplin i tjenstår det oeftergifligaste vilkor, hvarunder någon kan ikläda sig det höga ansvar, som nödvändigtvis måste tillhöra och kännas af hvar och en på den plats han bekläder. Det är derföre enligt Styrelsens tanke nödvändigt, att en hvar, som är anstånd i jernvägens tjenst, vet att han innehafver sin plats uteslutande på förtroende till sin duglighet och redbarhet.

Det- andra förhållandet, som bidrager till jernvägstjenstemännens undantagsställning, är den föränderlighet i behofvet af personal, hvilken betingas af vexlingarne dels i sjelfva rörelsen på jernvägarne, såsom dess ökning eller minskning i det hela eller lokalt, förändringar i dess rigtning till följd af politiska, ekonomiska eller industriela förhållanden, eller anknytning af andra kommunikationsleder m. m., dels i systemer för trafikens besörjande, samt banornas underhåll och bevakning; hvarutinnan det städse måste vara förvaltningens syftemål att åstadkomma förenklingar som leda till förökad besparing, ordning, säkerhet och allmän beqvämlighet.

Dessa i allmänhet angifna förhållanden måste vid förvaltningen af Statens jernvägstrafik alltid föranleda till en från Statens öfriga civila embetsverk skiljaktig organisation, i afseende å tjenstemännens ställning.

64 Kong i. Maj.is nåd. Proposition N:o 30.

Styrelse!! anser deraf följa:

att de embetsman, nemligen general-direktören, afdelningscheferne mom Styrelsen och distriktckeferne, som af Kongl. Maj:t förordnas, deri förstnämnde omedelbart och de sednare på general-direktörens eller Styrelsens anmälan, äfven måste kunna af Kongl. Maj:t i samma ordning från sina befattningar skiljas eller till andra tjänster förflyttas;

att alla öfrige tjensteman och all betjening, som antingen omedelbart af Styrelsen eller efter dess uppdrag af underlydande befälhafvare för ordnas, äfven må åt Styrelsen kunna entledigas antingen omedelbart för grofva tjenstefel, eller efter 3 månaders uppsägning, på grund af visad olämplighet för innehafvande befattning, eller i händelse af tjenstens beslutade indragning, samt äfven kunna förflyttas till fast tjenst eller tillfällig tjenstgöring på annan ort.

1 andra sidan är vid sådant förhållande nödigt, att tjensteman eller betjent, som åtnjuter månadsaflöning, icke må utan Styrelsens bifall frivilligt lemna sin befattning, med mindre än att han densamma 3 månader förut uppsagt.

En följd af dessa vid de aldraflesta jernvägar tillämpade principer bär biifvit, att betjeningen och äfven tjensteman vid den så kallade aktiva tjensten på linien antagas genom kontrakt, i enlighet med de för tjenstgöring^ uppställda vilkor och instruktioner.

Af samma skäl, som biifvit anförda för Styrelsens rättighet att entlediga under densamma lydande tjensteman, torde äfven rättighet att bestraffa disciplinär- och andra fel, som ej innefatta brott mot allmän lag, åt Styrelsen inrymmas och straffgraderna bestämmas till: muntlig och skriftlig varning, afdrag å arfvode, suspension från tjenst och lön, nedflyttning i lönegrad och slutligen uppsägning eller afsked; hörande region:a för tillämpningen af de allmänna bestämmelserna härom finnas angifna uti det tjenstgöringsreglemente, som Styrelsen eget att upprätta och utfärda, såsom det äfven är i det vid Statens jernvägar nu gällande reglemente iakttaget.

De i förslaget intagna vilkoren för vinnande af ordinarie anställning äro ungefärligen lika med dem som vid främmande länders statsbanor äro antagna. En högsta ålder, bär 30 år, efter hvilken ingen må antagas, måste fastställas dels med afseende på tjenstgöringens art, dels för att ej befara det en blifvande pension sint ättnin g må allt för hastigt belastas med pensioner för tjensteman, som redan vid inträdet uppnått en mera framskriden ålder.

Vilkoret i 3 §, det hvar och en skall uteslutande egna sig åt jern vägens tjenst samt icke får utan Styrelsens bifall åtaga sig annat uppdrag, betingas af jernvägstjenstens beskaffenhet, hvilken i de flesta fall fager innehafvarens hela arbetsförmåga och tid odeladt i anspråk.

Den ständiga tjenstgöringsskyldighet, som i allmänhet åligger en jernvägstjensteman, bör berättiga honom att af Styrelsen kunna, när öfriga omständigheter sådant tillåta, erhålla någon tids ledighet hvarje år för egna angelägenheters vård

Kong}. May.ts nåd. Proposition N-.o 30. S5

utan afdrag på hans arfvode; samt att vid styrkt sjukdomsförfall, som ej mera än 2 månader alhållit honom från tjenstgöring, ej underkastas afdrag å arfvode!, helst för de flesta tjenstgöringen kan gifva anledning till sjuklighet.

När de löneafdrag, som Styrelsen kan ådöma jernvägstjenstemän för förseelser, äro inskränkta till 14 dagars aflöning i hvarje särskild! fall, synes rättighet till besvärs anförande deröfver ej vara af något behof påkallad, men den bör deremot ej frånkänna^ vederbörande, då suspension från tjenst och lön eller afsked utan föregående uppsägning blifvit någon i jern vägens tjenst anställd person ådömd.

Slutligen finner Styrelsen, med afseende derpå att närmaste befälet öfver iiniepersonalen inom hvarje distrikt är anförtrodt åt distriktchefen och närmast under denne åt föreståndarne för hvarje afdelning, och desse bära ansvaret för ordningens och disciplinens vidmagthållande å luden, det vara af högsta vigt, att Styrelsen må likasom hitintills kunna bemyndiga nämnde chefer, att inom gränser, som uti tjenstgöriugsreglementet bestämmas, antaga, befordra, afskeda och bestraffa distriktets betjeningspersonal, med rättighet dock för donna, att få distriktchefens beslut om bestraffning understäldt Styrelsens pröfning, på sätt § 10 uti det föreslagna reglementet innehåller.

Med etc.

C. O. Troilius.

C. Limnell.

Stockholm den 23 December 1867.

56 Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N.-o 30.

Förslag

öfver Statens jemn äg strafiks omkostnader för år 1869.

Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30.

58 Kongl. Majds nåd. Proposition 1V:o SO.

Vid tillämpningen af förestående omkostnadsberäkning göras följande förbehåll med afseende på de förändringar, som under tiden kunna inträda.

De för personalens aflöning jemte ersättningar för inqvartering, beklädnad, resor och tillfälliga kommenderingar upptagna belopp äro beräknade under förutsättning att det aflöningsreglemente, som blifvit särskilt föreslaget, varder faststäldt till efterrättelse för år 1869. Med afseende på den sannolika utvidgningen af rörelsen har en deremot svarande tillökning i den personal, som tjenstår vid banbevakningen, trafikexpeditionen och bantågen, blifvit tagen i beräkning; men då behofvet af en sådan tillökning först under det löpande

59 Kongl. Majds nåd. Proposition N:o 30.

året kan bestämmas, likasom först då yppas i hvad mån inträdande förändringar bland personalen, till följd af afgång eller befordran, kunna inverka på aflöningsbcloppen, så kan någon osäkerhet vid denna beräkning ej undvikas.

Omkostnaderna för extra biträden, hvaraf behofvet bestämmes genom tillfälliga förhållanden under det löpande året, hafva, med förutsättning deraf att den ordinarie personalen kommer att ökas, endast blifvit beräknade efter deras nuvarande belopp per b an mil. Ehuru beloppet af aflöningsstaten sålunda måste vara underkastadt förändringar i detaljerna, torda den beräknade total summan icke behöfva öfverskridas, såvida ej alldeles oförutsedda omständigheter inträffa.

Med undantag af de till bestämda maximibelopp föreslagna anslagen för utländska resor och till bibliotekets förseende med böcker och tidskrifter, måste äfven de under byråafdelningen beräknade utgifsposter vara likasom öfriga underkastade vexlingar, som bestämmas af åtskilliga lätt insedda förhållanden såsom behofven af annonsering och tryckning, olika vedpriser, åtgång af skrifmaterialier, brefvexling, in. in.

De i förslaget uppförda beloppen äro rättade efter innevarande års förhållanden.

Beträffande!! utgiftsposter vid barn-, trafik- och maskinafdelningarne, livilkas belopp med minsta säkerhet kunna på förhand beräknas, må följande anföras :

Utbyte af sleepers har visserligen blifvit uppskatta^ till högre belopp i förhållande till banlängden än under de förflutna åren, men det oaktadt måste flen föreslagna summan, 63,000 It:dr, blifva otillräcklig, derest det skulle visa sig att sleepers på större delen af de linjer om 31 mils längd, som öppnades för rörelsen år 1862, behöfva utyexlas. Sådant kan likväl icke förr än under hösten 1868 med någon säkerhet bedömas, emedan de först nedlagda sleepers’ varaktighet visat sig ganska olika, beroende af det använda virkets beskaffenhet och fällningstid.

Utbyte af rails är upptaget till en kostnad af 340,000 R:dr, under beräkning att rails af inhemsk tillverkning af dels bessemerstål, dels jern, de förra till ett pris af 10V2 och de sednare 7V2 R:dr centner!!, komma att användas. Genom begagnande af Svenska rails i stället för engelska jern!alls ökas kostnaden för året med ungefär 90,000 R:dr; men då utbytet erfordras å de lifligast trafikerade linierim närmast Stockholm, Göteborg och Malmö, hvarest de engelska rails synas i allmänhet blifva förstörda pa 11 till 13 ai, bör man med visshet kunna antaga, att de Svenska rails genom större varaktighet skola föranleda eu sådan besparing i den framtida underhållskostnaden, att det högre inköpspriset derigenom uppväges. Den till utbyte beräknade spårlängden utgör omkring 2 mil, men det verkliga behofvet kan först under arets lopp med säkerhet utrönas och kan för närvarande ej bedömas annorlunda, än

6Ö Kongl. May.ts nåd. Proposition N:o 30.

efter den stigande progression, som innevarande års utbyte af rails visar vid jemförelse med de föregående årens, under Indika likväl rads-utbytet varit mera tillfälligt och inskränkt till enstaka skadade rails, som varit behäftade med så kallade tillverkningsfel, eller å sådana delar af linier, som under byggnadstiden mera än de öfriga varit begagnade för transport af ballast till de nyare bandelarne.

Snöskottning. Utgifterna för denna post äro upptagna till ungefärligen samma belopp som under närmast förflutna år. De böra dock minskas i den mån, som de påbörjade anläggningarne till skyddsvärn mot snösamlingar å de för sådana mest utsätta bansträckorna hinna fullbordas. En närmare beräkning af kostnaden är dock ej möjlig, såsom beroende af väderleksförhållanden under vintermånaderna.

Förbrukning af stenkol till lokomotivens eldning. Beloppet af donna väsendtliga utgiftspost beror dels af konsumtionen, som bestämmes af bantågens antal och tyngd, dels af inköpspriset i England och fraktkostnaden derifrån till Sverige. Alla dessa tre momenter äro högeligen variabla, hvarföre kostnaden endast kan approximativt beräknas.

Beloppet af hyror för främmande banors vagnar beror på mängden af utvexla dt fraktgods emellan Statens och enskilda jernvägar med samma spårvidd, och kan derföre i hög grad omvexla. Sannolikt bör den uti förslaget upptagna kos-tnaden, som är något högre än samma utgiftspost under innevarande år, ej behöfva öfverskridas.

Transportmedlens underhållskostnad är omöjlig att med säkerhet på förhand bedöma, men har blifvit upptagen till 440,000 R:dr på grund af hitintills vunnen erfarenhet. Skulle likväl flera af de äldsta lokomotivens ångpannor blifva obrukbara och behöfva med nya ersättas, hvithet synnerligen är att befara med dem, som från början varit stationerade i Malmö, der vattnets beskaffenhet högst menligt inverkar på pannornas bestånd, så kommer denna utgiftspost att ökas.

Öfriga utgifter för b an-, trafik- och maskinafdelningarne, såsom för diverse material- och inventariiförbrukning, expedition, sjukvård, hyror m. m. äro beräknade efter förhållandena under nästförflutna år och kunna ej närmare bestämmas förr än under det löpande året.

Såsom särskilda utgifter, utöfver drift- och underhållskostnaden, äro för utvidgning af verkstäder och bangårdar beräknade 200,000 R:dr.

De dermed afsedda anläggningar utgöra dels endast fortsättning af redan påbörjade större arbeten, dels sådana smärre byggnader, som den växande rörelsen under tiden kan gorå nödvändiga.

61 Kongl. Maj tis nåd. Proposition N:o 30.

En noggrannare beräkning af de för de anförda ändamålen erforderliga belopp kan svårligen upprättas förr än vid slutet af år 1868. För närvarande karl endast följande specifikation deröfver uppställas, nemligen:

1. Fullbordan af reparationsverkstaden vid Liljeholmen, så vidt densamma ej

nredhinnes under år 1868 ....... 20,000 R:dr

2. Nytt lokomotivstall vid Töreboda ■................ 12,000 „

3. Fortsättning af reparationsverkstädernas utvidgning i Malmö . . 40,000 „

4. Utvidgning af bangården i Malmö................ 50,000 „

5. Nytt lokomotivstall i Alfvesta.............12,000 „

6. Diverse mindre byggnader och spårutvidgningar....... 66,000 „

Förslag

öfver Statens jernväg strafiks utgifter för tjenstemän och betjening år 1869.

Tjensteman och betjening.

Byråafdelningen:

vid, Kongl. Styrelsen.

Generaldirektören.........

Byråchefen.............

Kanslipersonalen..........

Kammar- och Revisions-kontoret .

Kassakontoret...........

Statistiska kontoret........

Transport

>

B

Arfvoden

fasta.

efter

löneklass.

Inqvar- I Beklädterings- nadsersättersättning.! ning.

Extra aflöning och diverse utgifter.

5.500 16,000

1,800

11,400

Snöripa.

K:dr.

27 48,000 22,200

9,000

5,500

13.000 8,300

200 70,400

62 Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o SO.

Kong!,. Maj ds nåd. Proposition N:o 30.

63 Tjensteman och betjening.

>

a

Arivoden

fasta.

efter

löneklass

Iuqvar-

terings-

ersättning.

i Extra

Bekläd- aflöning nadsersätt-j och dining. varse utgifter.

Summa.

It:dr.

Trafikafdelningen.

vid Kongl. Styrelsen:

Öfverdirektören..........

Assistenten.............

Kontrollkontoret..........

Telegrafexpeditionen........

Extra biträden, anmärkningsproccnter, traktamenten, reseersättningar ..............

vid Distrikten:

Trafikdirektörer och Assistenter .

Stationsföreståndare........

Stationsbokhållare, skrifvare och

biljettörer............

Telegraftjenstemän........

Stationsbetjening....... . . .

Tågbetjening............

Extra trafiktjenstemän ......

Extra betjening..........

Traktamenten, felräkningspenningar och reseersättningar. . . .

t

95 Summa för trafikafdelningen

Maskinafdelningen,

vid Kongl. Styrelsen:

Assistenten.............

Kontrollerande maskiningeniören.

6,500

4,000

2,700

29,000

4,000

23,100

133,800

125,000

19,800

179,600

76,000

5,500

6,200

16,760

2,800

23,940

14,000

6,000

31,900

9,000

10,500 593,000 69,200

3,000

4,200

40,900

40,000

6,500

2,700

33,000

4,000

6,000

28,600

140,000

141,760

22,600

235,440

40,000

131,000

844,600

3,000

4^200

Transport

7,200

64 Kongl. Maj‘:ts nåd. Proposition N:o SO.

Tjensteman och betjening.

i>

ö

Arfvoden

fasta

efter

löneklass.

Inqvar-

terings

ersättning.

Beklädnadsersättning. .

Extra

och diverse utgifter.

Summa.

R:dr,

I

Transport

Förrådskontrollören........

Milkontoret............

Extra tjensteman, betingsarbeten, reseersättningar.........

vid Distrikten:

Maskindirektörer och Assistenter

Verkmästare...........

Verkstadskamrerare.......

Förrådsförvaltare........

Bokhållare, ritare och skrifvare Lokomotiv- och vagnbetjening . Pumpare samt förråds- och kon-

torsbetjening.........

Extra tjensteman och betjening Premier för kol- och oljebespa

ring...............

Traktamente och resersättningar

17!

7,200

2,400

23,600

20,400

8,400

8,700

8,400

37,200

242,000

40,000

Summa för maskinafdelningen | 406

4,120

1,680

1,740;

1,680

7,440

47,000

5,740

4,000

54,000]

45,000!

7,200

2,400

23,600

4,000

24,520

10,080

10,440

10,080

44,640

45,740;

54,000]

45,000;

25,000 25,000]

398,300

69,400]

128,000 595,700!

Kongi. May.ts nåd, Proposition N:o 30.

65 Underdånigt förslag

till

Reglemente

för antagande och entledigande m. m. af den personal vid Statens jernväg strafik, som af Styrelsen tillsättes.

§ 1.

För att vinna ordinarie anställning vid Statens jernvägstrafik erfordras:

a) att vara Svensk medborgare och välfräjdad;

b) att hafva fyllt aderton år och icke vara äldre än trettio:

c) att, så framt befattningen är förenad med någon uppbörd, derför ställa af Styrelsen godkänd säkerhet;

d) att med vederbörligt läkarebetyg styrka sig vara fri från svaghet, sjuklighet eller kroppslyte, som kunna anses menligt inverka på tjensteutöfningen:

e) att förete bevis om eller undergå sådana kunskapsprof, som Kong!. Maj:t kan komma att föreskrifva, eller Styrelsen finner nödiga.

I afseende på bestämmelsen om åldern kan undantag medgifva!; för den, som tillförene förvärfva! erfarenhet och skicklighet i göromål, hvilka tillhöra någon viss gren af jern vägsförvaltningen och h vilkens anställning Styrelsen pröfva!' vara af gagn för jern vägen.

§ 2.

Styrelsen utfärdar förordnande för den, som till ordinarie befattning blifvit antagen, hvilket förordnande kan återkallas i de fall, §§ 7 och 9 bestämma.

I utbyte mot sådant förordnande lemnar den antagne en af honom undertecknad och enligt fastställa formulär affattad förbindelse, att ställa sig till efterrättelse alla de föreskrifter, som i afseende på hans befattning äro eller blifva gällande.

Bill. till Piiksd, Prot. 18(8. 1 Sarnl. 1 Afd. 12 Häft.

66 Kong!. Maj ds nåd. Proposition N:o 30.

§

Hvar och en, som blifvit till ordinarie befattning antagen, skall tjenstgöra när och hvarhelst han dertill beordras, och får icke åtaga sig annat uppdrag, så framt ej Styrelsen anser det kunna utföras utan hinder för hans tjensteutöfning vid Statens järnvägstrafik.

§ 4.

Ordinarie tjensteman må, med bibehållen aflöning, kunna af Styrelsen årligen erhålla tjenstledighet för skötande af egna angelägenheter under samman räkna dt högst trettio dagar, och för vårdande af sin helsa under sammanräknad! högst sextio dagar, i hvilket sednare fall behofvet af tjenstledighet skall vara med läkarebetyg styrkt. För längre tjenstledighet, hvilken Styrelsen kan honom tilldela under högst sex månader, skall afdrag å löneförmåner ske i öf verensstämmelse med hvad i särskild! aflöningsreglemente stadgas. För tjenstledighet utöfver sex månader skall underdånig framställning till Kong!. Näjd ingifvas, upptagande äfven förslag rörande löneförmånerna under tiden.

Tjenstledighet för betjente eger Styrelsen bevilja och derom särskilda bestämmelser utfärda.

§ 5.

Vid befordran till högre eller förmånligare befattning gäller i främsta rummet ådagalagd lämplighet och skicklighet, i förening med redlighet och nit, samt dernäst ålder i tjenstår].

§ 6.

Ingen eger utan vederbörligt tillstånd lemna innehafvande befattning förrän tre månader efter i behörig ordning gjord uppsägning.

§ 7.

Den, som genom kroppsskada eller sjukdom blifvit oförmögen att sin tjenst för framtiden behörigen skota, eller hvilkens befattning skall indragas, är skyldig att tre månader efter vederbörligen meddelad uppsägning de med befattningen förenade löneförmåner frånträda.

Den som innehafver uppbördsbefattning och hvilkens enligt § 1 c ställda säkerhet förminskats eller upphört, är skyldig att, derest Styrelsen pröfva!- skäligt, tjenstår! och dermed förenade löneförmåner genast frånträda.

Kong!,. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30. 67

§ 8.

Förman är berättigad att ur tjenstgöring försätta hvar och en, som honom omedelbarligen lyda bör, då sådant till undvikande af fara eller för be hörig ordning i tj en sten oundgängligen fordras; dock med skyldighet att eu sådan åtgärd ofördröjligen till vederbörande högre befäl anmäla.

§ 9.

För fel, oförstånd eller oskicklighet i tjensten, så ock för dåligt uppförande. må Styrelsen, der förseelsen är af lindrigare beskaffenhet, tilldela den felaktige lämplig varning eller ådöma honom afdrag å lön, motsvarande högst en half månads aflöning, hvithet tillfaller en med Kong!. Maj:ts nådiga tillstånd inrättad understödskassa för personalens efterlemnade enkor och barn. Låter han sig deraf ej rätta, eller är felet af svårare beskaffenhet, må han af Styrelsen suspenderas från tjenst och lön på högst tre månader, eller från befattningen skiljas.

Öfver erhållen varning eller ådömda. löneafdrag må klagan ej föras; men öfver annat beslut, som Styrelsen enligt donna paragraf meddelat, må den missnöjde anföra underdåniga besvär, hvilka till Kongl- Civildepartementets expedition skola ingifvas sednast klockan före tolf å trettionde dagen efter erhållen del af beslutet, som likväl icke desto mindre går i verkställighet.

§ 10.

Med iakttagande af ofvanstående grunder eger Styrelsen utfärda närmare reglementariska bestämmelser och dervid, hvad liniepersonalen angår, i viss mån på distriktbefälet öfverflytta sin befogenhet att antaga, befordra, afskeda och bestraffa betjening^ och arbetspersonalen; dock med rättighet för den med distriktbefälets beslut missnöjde, att deröfver fullfölja klagan, öfver afdelnings-föreståndares beslut hos distriktchefen, och öfver dennes beslut hos Styrelseri, allt i den ordning, som blifver af Styrelsen bestämd.

Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 30.

6R

S. A. K.

Till fullgörande af Eders Kong], Maj:ts, genom skrifvelse den 31 December 1867 från Chefen för Civil-departenientet, oss meddelade nådiga uppdrag, hafva vi granskat de berörda skrifvelse bilagda handlingar, utgörande två särskilda till Eders Kongl. Maj:t från Styrelsen för Statens järnvägstrafik inkomna underdåniga memorial af den 23 i förenämnda månad och fyra deri åberopade, här nedan närmare omförmälda förslag, rörande trafikförvaltningen; och få vi, efter sålunda fullbordad granskning, i detta ämne afgifva följande underdåniga utlåtande.

Sedan Eders Kongl. Maj:t i nådigt Bref den 30 December 1862, derigenom ofvanbemälda Styrelse blifvit förordnad att från 1863 års början handhafva förvaltningen af de färdiga stambanorna, anbefallt Styrelsen att, i öfverensstämmelse med de i samma nådiga Bref fastställda hufvudgrunder, utarbeta förslag till instruktion för Styrelsen och de till densamma hörande tjensteman, för att Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning och fastställelse underställas, äfvensom efter någon längre tids erfarenhet inkomma med underdånigt förslag till definitiva aflöningsstater, hvilka sedermera skulle till Representationens pröfning öfverlemnas, samt Eders Kongl. Maj:t vidare, efter det Riksdagen i underdånighet anhållit att få årligen emottaga förslag å samtliga kostnader och utgifter, som äro förenade med trafiken å Statens jernbanor, jemväl upptagande tjenstemännens aflöning och de förbehåll, beträffande kostnadsstatens tillämpning, som vore nödiga med afseende å arten och omfånget af de förändringar, hvilka dervid kunde inträda, genom nådigt Bref den 31 Maj 1867 föreskrift Styrelsen att inkomma med underdånigt förslag till en så beskaffad kostnadsoch utgiftsstat för år 1869, som Riksdagen sålunda begärt, äfvensom att i sammanhang dermed tillika föreslå de vilkor, i afseende å tjenstemännens vid trafikstaten antagande och entledigande, som ansåges lämpliga att till iakttagande fastställa, har Styrelsen utarbetat och till Eders Kongl. Maj:t öfverlemna t ifrågavarande förslag, nemligen det ena “till organisation af Statens jernvägstrafikförvaltning“, det andra Hill aflöningsreglemente för embets- och tjensteman samt betjente vid Statens järnvägstrafik16, det tredje “öfver Statens jernvägstrafiks omkostnader för år 1869“ och det Herde “till reglemente för antagande och entledigande af den personal vid Statens jernvägstrafik, som af Styrelsen

Kongl. Maj ds nåd. Proposition N:o 30.

tillsattes4'; hvarjemte Styrelsen i dess memorial lemna! fullständig redogörelse för den ordning, i hvilken trafikförvaltningen hitintills utvecklat sig, och för de skal, som ligga till grund för hvad Styrelsen såväl i ena som andra hän seendet föreslagit, dervid Styrelsen iakttagit den fördelning af hithörande frågor, att förslaget till organisation af förvaltningen särskild! behandlats i det ena memorialet, hvaremot det andra memorialet hänförer sig till de öfriga förslagen gemensamt.

Under loppet af snart tolf år har af de nu färdiga stambanor, som förena våra förnämsta exportorter Stockholm, Göteborg och Malmö, den ena barn delen efter den andra, med särskilda utgångspunkter från hvardera af nämnda orter, fullbordats och till trafik upplåtits. Denna från början af jernvägsföre taget afsedda ordning för detsammas utförande, har, då trafiken blifvit utsträckt till de sålunda tid efter annan nästan mil för mil dertill upplåtna bände!ar, och den häraf föranledda förvaltning härigenom småningom uppvuxit till ett betydlig! omfång, i väsendtlig mån bidragit att lemna tid till nödig erfarenhet i alla hithörande frågor. Och fastän den första uppränningen till ordnande! af trafikförvaltningen blifvit hemtad från de länder, der jern vägsanläggningar tidigare än här i riket kommit till utförande, hafva såväl styrelseväsendet som trafikerandet af jernvägarne samt vården och underhållet af deras dyrbara materiel och all annan egendom, af ofvan uppgifna anledning kunna! utveckla sig under inflytelse af här rådande nationela bruk och förmer, industri- och handelsförhållanden. Den allmänna meningen inom landet har ock uttala! sin belåtenhet med det sätt, hvarpå trafiken å Statens jernvägar blifvit besörjd.

De under den småningom uppväxande rörelsen pröfvade, godkända och antagna samt af erfarenheten ytterligare påkallade föreskrifter, rörande styrelse, trafikdrift och underhåll, har Styrelsen i sina förslag upptagit; och då vi icke kunna annat än godkänna den synpunkt, från hvilken Styrelsen härvid utgått, och tillika vitsorda den synnerliga omsorg, hvarmed redan befintliga stadganden blifvit i förslagen ordnade och sammanförda, samt den sakkännedom, som i öfrigt utmärka desamma, hafva vi ansett oss här höra fästa uppmärksamheten företrädesvis vid sådana delar af förslagen, der afvikelse från nu gällande bestämmelser egt rum och der vi funnit någon jemkning i en del föreskrifter vara påkallad.

I öfverensstämmelse med donna uppfattning gå vi nu att meddela hvad vi funnit nödigt att särskild! i afseende å hvardera förslaget framhålla; och gorå vi härvid början med

Förslaget till organisation af Statens jernvägstrafkförvaltning.

Den centralstyrelse, som fortfarande, under benämning af Kongl. Styrelsen för Statens jernvägstrafik, borde tillkomma att handhafva ifrågavarande magtpåliggande förvaltning, skall, enligt § 1, utgöras af en general-direktör, så-

Konpl. Maj ds nåd. Proposition Nio 30.

som chef i Styrelsen, och af tillsvidare tre ledamöter, nemligen en byråchef såsom föredragande och chef för byråafdelningen samt två öfver-direktörer så som föredragande och chefer, den ene för han- och maskin avdelningen och den andre för trafikafdelningen.

Då det ihågkomma, att Statens jernvägar redan hunnit eu sträcka af 100 mil, att till desamma höra tvenne under ständig utveckling varande reparationsverkstäder och en dyrbar materiel, — att eu talrik tjenstemannapersonal dervid är anställd, och att trafikrörelsen å jernvägarne, hvilka redan stå i förbindelse med 7 bibanor, under sistlidet år inbringat omkring 6,000,000 R:dr. torde det befinnas angeläget, att de af föremålens beskaffenhet betingade särskilda afdelningar af förvaltningen, som benämnas b an- och maskinafdelningen samt trafikafdelningen, numera anförtros åt hvar sin chef, som derigenom mera odeladt skulle kunna egna sig åt de inom hans afdelning förefallande göromål samt tillse, att Styrelsens föreskrifter vinna lika tillämpning på alla distrikten. Och vi hysa alltså på grund häraf och af hvad Styrelsen vidare i denna del anfört icke någon betänklighet att underdånigst tillstyrka nådigt bifall till den föreslagna nya organisationen af centralstyrelsen.

I sammanhang härmed hafva vi ansett oss hora taga i öfvervägande, huiuvida centralstyrelsens förändrade organisation derjemte afhjelper det genom den ökade verksamheten inom alla förvaltningsgrenar på hvarje af jernvägens tre distrikter framkallade behof af en närmare och mera oafbruten uppsigt, än intendenter, som samtidigt måste vara upptagne af centralstyrelsens göromål, kunna vara i tillfälle att utöfva, eller om detta behof ovisligen påkallar anställandet af distriktchefer, som, på sätt förslaget i § 31 upptager, skulle efterträda de nu varande intendenterna.

Till ledning vid donna frågas bedömande finnes i Styrelsens memorial en fullständig redogörelse för omfånget och beskaffenheten af distrikt-chefernes göromål.

Häraf framgår, bland annat, att distrikt-cheferne skulle blifva Styrelsens och dess ledamöters närmaste och egentliga stöd inom alla grönår af distriktens föi vältning; att kontrollen öfver de betydliga pennin gebelopp, som från centralstyrelsens hufvudkassör månadtligen remitteras till distrikten för bestridande af tjänstepersonalens aflöning och alla utgifterna för reparationer och nybyggnader, äfvensom uppsigten öfver vården och hushållningen med de till alla afdelningarne hörande dyrbara förråd, skulle närmast tillkomma be mål de chefer; att de vidare borde icke allenast vid inträffande större ska-

dor å jernvägen, då vederbörande öfver direktör af göromålen i Styrelsen möjligen kan vara förhindrad att bestämma de första åtgärderna för skadans afhjelpande, härom meddela alla erforderliga föreskrifter i samråd med maskineri! tiafik-direktörerne, utan äfven i allmänhet vid förefallande nvbyggnader och

71 Kongl. Maj ds nåd. Proposition N:o 3(.

reparationer öfvervaka, att all omsorg och noggrannhet dervid iakttagas och att behöfliga materialier åt god och ändamålsenlig beskaffenhet blifva anskaffade mot billigaste pris; — att, då det icke får begäras, att Styrelse-ledamöterne alltid skulle ens till utseendet än mindre till egenskaper och duglighet kunna känna den störa tjenstepersonalen utefter hela jernvägssträckan, distriktcheferne alltså finge i första hand ansvara för upprätthållandet af disciplinen inom densamma, och särdeles hvad den lägre betjeningen angår, bestämma om dess antagande, bestraffande och entledigande; — att, enär det ofta är angeläget såväl för de trafikerande och orternas innevånare att vinna upplysningar och rättelser i åtskilliga af deras förhållanden till jernvägarne och trafiken, som ock för de kommunala och exsekutiva myndigheterna att erhålla uppgifter rörande tjenstepersonalen med ringa omgång och största skyndsamhet, distrikt cheferne alltid både höra och kunna härvid efterkomma hvad i ena och andra fallet begäres; att, ehuru maskin- och trafikdirektörerne väl hafva skyldighet att vid inspektionsresor öfvervaka de detaljer, som tillhöra hvarderas afdelning, det likväl alltid måste blifva distrikt-chefernes sak att med uppmärksamhet vaka öfver ordning och snygghet på stationerna samt trafikens jemna gång, äfvensom deröfver att tjenstepersonalen är påpasslig och punktligt iakttager gifna föreskrifter.

Dessa sålunda bland alla föremålen för distrikt-chefernes verksamhet antydda göromål kunna icke fördelas emellan de vid distrikten anställda afdelningsföreståndare, hvilka val behöfva att använda all sin tid åt de till hvardera hörande ärenden, och af hvilka den ene icke kan sättas till förman öfver den andre.

Vid sådant förhållande och då det tillika icke får förbises, att det ligger i styrelseformens natur och, särskilt för jeruvägsförvaltningen, i de årligen ökade göromålens mängd, att Styrelsens ledamöter dagligen äro tillstädes på sina embetsrum, hvarigenom båda öfver-direktörer ne eller åtminstone endera förhindras att under längre tider vara skiljde från sin egentliga befattning vid Styrelsen för att ute å distrikten inspektera och deltaga i detaljerna af hvad till deras förvaltningsgrenar hörer, och att i allt fall deras förmåga att verk samt handhafva de yttre göromålen vid en framskriden ålder minskas, oaktadt de såsom ledamöter i Styrelsen, genom den störa erfarenhet, de haft tillfälle förvärfva, fortfarande kunna utöfva sitt gagnande inflytande på ärendenas behandling derstädes och af sådan anledning anses höra å sina platser bibehållas, måste, enligt vår öfvertygelse, det anses vara för hela förvaltningen ovilkorligen nödvändigt att inom hvarje distrikt finnes en chef öfver alla dess afdela ngar, som kan, i afvaktan på föreskrifter från Styrelsen eller öfver-direktörerne, skyndsamt och verksamt vidtaga alla under en eller annan förutsättning

72 Kong!. Maj ds nåd. Proposition N:o SO.

erforderliga åtgärder; och vi kunna derföre icke annat än underdånigst tillstyrka nådigt bifall till hvad Styrelsen härutinnan föreslagit.

Åt general-direktören har förslaget i dess § 2 bibehållit den rätt att i Styrelsen ensam besluta, som honom nu tillkommer, men deremot åligger det ledamöterne att, enligt § 3, bereda och i Styrelsen föredraga de till hvarderas afdelning hörande ärenden, och är dem, genom 4 §, förvarad rätt att låta i protokollet såsom reservation anteckna den mening, de omfatta, då generaldirektörens beslut skulle derifrån afvika.

I betraktande af den särskilda detaljkunskap, som hos hvardera ledamoten förutsätta?!, innebära sist upptagna stadgande en verksam kontroll till förekommande af de misstag, hvartill chefens magt att ensam besluta eljest skulle kunna föranleda.

Väl har § 2 uttryckligen medgifvit general-direktören att utom styrelsen likaledes ensam meddela befallningar om verkställighetsåtgärder, och härigenom lemnat chefen i vissa afseende en af ledamöternes råd och kontroll fristående verksamhet; men denna utvidgning af chefens myndighet i en förvaltning, som i följd af oförutsedda händelser icke alltid kan bibehålla samma jemna form, som för ärendenas handläggning i de flesta andra embetsverk iakttages, torde härigenom få anses påkallad, utan att något missbruk deraf kan befaras.

I dessa delar finna vi således icke skäl till någon anmärkning; men då i § 2 vidare stadgas, att de af chefen utom Styrelsen meddelade befallningar, som angå särskilda deruti närmare omförmälda ämnen, böra skriftligen utfärdas och till styrelsens protokoll anmälas vid det nästa sammanträde chefen bevistar, synes oss, att ett ändamål, som härmed bör afses, icke i hvarje fall uppnås. Det torde nemligen kunna inträffa, att en dylik befallning utgifva så kort, innan chefen beviljad ledighet vidtager, eller eljest vid något tillfälle under hans tjensteresor, att berörda anmälan derigenom må blifva fördröjd och ledamöterne emellertid, utan kännedom om samma befallning, kunna finna anledning utfärda någon annan, dermed icke öfverensstämmande föreskrift.

Till förekommande af en sådan förveckling anse vi nödigt vara, att någon föreskrift meddelas, hvarigenom ledamöterne sättas i tillfälle att af ifrågavarande befallningar undfå kännedom så fort ske kan, äfven i fall chefen under någon tid icke skulle komma att bevista Styrelsens sammanträden; och få vi i öfverensstämmelse härmed underdånigst föreslå följande förändrade lydelse af denna paragrafs sista moment:

“dock skola slika befallningar, i händelse de röra allmänna förhållanden inom förvaltningen, eller föranleda till ändring i någon redan stadgad ordning, eller till utgift, skriftligen utfärdas och derefter till Styrelsen omedelbart

insändas

Korall. Mufti) nåd. Proposition Ko' SO,

insändas och der vid nästa sammanträde, som general-direktören bevistar, till protokollet anmälas/6

Deri rätt, som i § 3 inrymmes åt öfver-direktörerne att genom direkta ordres till de under distrikt-cheferne tydande afdelningsföreståndare meddela detaljbestämmelser i vissa deruti upptagna hänseenden, synes oss vara grundad i förvaltningens natur. Men af hufvudsakligen enahanda anledning, som i fråga om general-direktörens befallningar utom styrelsen blifvit här ofvan angifven. torde det få anses behöflig!, att distrikt cheferne alltid erhålla kunskap om dylika bestämmelser. Och föreslå vi alltså underdånigst, att till detta moment i §:n fogas följande föreskrift:

"skelande sådana ordres, som öfver-direktörerne direkte meddela till afdelningsföreståndarne, samtidigt eller eljest så fort ske kan, genom de förres försorg delgifvas vederbörande distrikt-chef'.“

§ 11 innehåller den ordning, uti hvilken ändring i Styrelsens beslut må sökas; och är häremot icke något att erinra, så vidt fråga är om andra beslut än sådana, som innefatta pröfning af revisionskontorets anmärkningar vid vederbörandes kassa- och förrådsredogörelser samt dertill hörande verifikationer.

Det synes oss nemligen mera lämpligt, att klagan öfver dylika beslut fullföljes i Eders Kong!. Maj:ts och Rikets Kammarrätt och icke direkte får hos Eders Kong!. Maj:t ega ruin.

Vi föreslå i följd häraf, att ifrågavarande paragraf måtte erhålla ett tillägg af donna lydelse:

"men innefattar beslutet pröfning af revisionskontorets anmärkningar vid kassa- och förrådsredogörelser med dertill hörande verifikationer, må den, svin dermed är missnöjd, inom lika tid från delfående! anföra besvär i Kong!. Maj ds och Rikets Kammarrätt.66

Att de angelägna och magtpåliggande arbeten, som utföras vid de inom h vartdera af jern vägens tvenne distrikter anlagda störa maskin verkstäder, för närvarande påkalla synnerlig omtanke och daglig tillsyn af de inom hvarje distrikts maskinafdelning anställda, i förslaget under § 36 omförmälda maskin direktörer, bestyrkes af redan vunnen erfarenhet i detta hänseende. Och kan det derföre med visshet antagas, att ingen af dessa tjensteman hvarken nu eller framdeles, då verkstäderna blifvit än mera utvidgade, skulle utan men för den förvaltningsgren, de äro satte att förestå, kunna egna sin uppmärksamhet åt de göromål, som förslaget i dess § 24 afser att, då nuvarande kontrollerande maskiningeniören afgå)-, förena med maskin direktörs-befattningen vid det distrikt, som omfattar linierim närmast Stockholm.

En dylik anordning komma nemligen att medföra den verkan att maskin-direktörens assistent vid detta distrikt blefve den verklige föreståndaren för Bill. till Riks cl. Prat. JSfiS. 7 Sund. ! Af cl 12 Höft. iu

74 Ko flit i. Maj:ts nåd. Proposition N:o SO.

maskinafdelningen inom distriktet, — ett förhållande, som Styrelsen synes i viss mån hafva förutsatt, i det Styrelsen antydt, att denne assistent herde tilläggas högre aflöning än som i allmänhet behöfde bestås maskin-direktörs-assistenterne vid de andra distrikten. Men som, enligt vår af Styrelsens memorial icke jäfvade öfvertygelse, första distriktets maskinafdelning icke i något hänseende har mindre vigt och omfattning, än de öfriga distriktens maskinafdelningar; och vi jemväl, lika med Styrelsen, anse göromålen dervid ovilkorligen påkalla oafbruten verksamhet af eu uteslutande dervid sysselsatt maskin-direktör och maskindirektörs-assistent, anse vi det vara uppenbart, att första distriktets maskinafdelning, lika litet som donna afdelning vid de andra distrikten, bör undvara en ständigt tjenstgörande maskin direktör och maskin-direktörs-assistent; Och få vi, i sammanhang härmed, fästa uppmärksamheten derå, att om denne maskin-direktör, lika som de öfrige maskin-direktörerne, uteslutande får egna sig åt sin tjenst, in besparas den föreslagna högre aflöningen till hans assistent, hvarförutan maskin-direktörens ständiga närvaro vid och egna handhafvande af förefallande konstruktionsgöromål måste minska behofvet åt konstruktörer.

Under åberopande af allt detta få vi underdånigst afstyrka nådigt bifall till Styrelsens ifrågavarande förslag eller att med in a sk indii ektöi s-befattningen vid det distrikt, som omfattar linierim närmast Stockholm, förena kontrollerande maskiningenjörs-tjensten ; men som vi finna förhållandena medgifva, att sistnämnda tjenst indrages vid nuvarande innehafvarens afgång, torde det tillkomma oss att angifva en annan än den af Styrelsen föreslagna form för handläggningen

af dithörande göromål. . .. ....

I enlighet härmed få vi förklara, att det enligt vår åsigt av mest öfverensstämmande med den föreslagna förändrade organisationen af Centralstyrelsen att öfver-direktörens vid lian och maskin afdelningen assistent ofvertager de göromål, som i allmänhet tillkomma kontrollerande maskin-ingeniören; hvaraf folier att Styrelsen bör tillse, att den, som erhåller nämnda assistentbefattning, e„er 'flen erfarenhet och de insigter, som för bestridande af samma göromål erfordras Men då vi icke kunna förbise, att den härtill hörande kontroll öfver större in- eller utländska beställningar af jernvägsmateriel ofta torde komma att upptaga längre tid, än bemälde assistent skulle kunna dertill använda utan eftersättande af sin befattning i öfrigt, hafva vi föreställt oss, att Styrelsen borde ega att vid hvarje sådant tillfälle förordna lämplig person utom eller

inom verket att dylik kontroll utöfva. „

På grund häraf hemställa vi underdånigt, att sista inom. § 24 må erhålla följande förändrade lydelse:

“skolande donna befattning vid nuvarande innehafvarens afgång bestridas genom öfver-direktörens vid lian och maskin afdelningen assistent; dock må Styrelsen d& särskild kontroll öfver större in- och utländska beställningar er

75 Kongl. Majds nåd. Proposition Ko 30.

fordras, men af bemälde assistent icke medhinnes, härtill för hvarje tillfälle förordna lämplig person utom eller inom verket att, dylik kontroll utöfva/6

På sätt Styrelsen i sitt underdåniga memorial anför, torde det under för handen varande förhållanden val ofta hafva synts behöflig! att anställa en särskild tjensteman vid Styrelsen för handhafvande af de med materialförråden sammanhängande, i memorialet närmare angifna ärenden. Men då Styrelsen härifrån hem tar anledning att i § 25 föreslå, att en ny tjensteman i egenskap af förrådskontrollör borde antagas, finna vi för vår del. att tillräckliga skäl till en sådan åtgärd icke äro för handen.

Vi äro öfvertygade, att det uppgifna behofvet af en särskild förrådskontrollör hufvudsakligen undanrödjes genom föreslagna förändringen af Centralstyrelsen, enligt hvilken distrikt-chefcrnc, utan att vidare upptagas genom leda matskåp i Styrelsen, komma att beständigt vistas inom sina distrikt och sålunda hafva tillfälle hädanefter egna eu oafbruten tillsyn å förhållandena inom distriktets alla förvaltningsgrenar.

Enligt den ordning, som rörande förråds angelägenheterna redan iaktta ges, skola de vid distrikten anställde förrådsförvaltare hvarje månad till Styrelsens kammarkontor insända en de! materialredogörelse och ytterligare vid årets slut afgifva hufvudsaklig redogörelse öfver hela förrådet.

Vid detta förhållande och då, såsom redan blifvit nämn dt, distrikt-chefen i Girigt hädanefter bör kunna utöfva all erforderlig kontroll öfver förrådsförvaltningen samt både Styrelsen och särskild! öfver-direktörevne kunna genom di strikt-chefen infordra alla behöfliga upplysningar om förrådens beskaffenhet, behof och tillgångar äfvensom meddela de föreskrifter i ett eller annat afseende, som på grund deraf anses gagnande för ekonomien och ordningen inom förrådsförvaltningen; samt härtill kommer, att Styrelsen både bör och kan beordra, utom distrikt chefen, vederbörande maskin- och trafikdirektörer att besigtiga sådana effekter, vid hvilkas upphandling Styrelsen fager omedelbar befattning, anse vi oss icke kunna undgå att underdånigst afstyrka förslaget i denna del; i följd hvaraf i underdånighet hemställes, att ifrågavarande § 25 må ur förslaget helt och hållet utgå.

Inom hvarje distrikts banafdelning skall, enligt § 35, anställas eu särskild föreståndare under benämning ban-direktör, och skola närmast under honom ban-ingeniörerne hafva uppsigten öfver de bansektioner, hvari distrikten äro fördelade. Bemälde båll direktörers göromål synas sammanfalla med dem. som nu tillkomma öfver baningeniörerne; och finna vi val, att dessa tjenstmän hittills kunnat ådagalägga ett gagnande inflytande på förvaltningen inom distrik tens banafdelning och derföre ansetts behöfliga, men, om den föreslagna nya organisationen af Central-styrelsen införes och distrikt-chefer»e derigenom, såsom redan är nämn dt, få tillfälle egna oafbruten tillsyn inom distriktens alla

76 Kong!,. Maj:U nåd. Proposition N:o HO.

föivaltningsgienär, torde det böra göras till föremål för särskild undersökning. om ban-direktörer äfven framgent må vara erforderliga,

I detta afseende hafva vi för vår de! kommit till den Öfvertygelse, att hos de personer, som för närvarande innehafva och framdeles erhålla ban-ingeniörsbefaUningai. torde kunna förutsättas det mått af kunskaper och erfarenhet i alla vanliga, till befattningarna hörande göromål äfvensom nit och redlighet, att dessa göromål utförande antagligen kunna åt dem öfverlemnas, utan närmare uppsigt, än den distriktchefen hädanefter skulle få tillfälle utöfva: och om, vid förefallande större nybyggnader eller svårare arbeten för ombyggnad af broar och dylika företag, barningeniören, inom hvars sektion sådana göromål förekomma, icke skulle kunna anförtros att desamma på egen hand verkställa, torde till fälle lätteligen erbjuda sig för Styrelsen eller vederbörande öfverdirektör att uppdraga vei kställigheten åt den ban-ingeniör, som dertill besitter bepröfvad förmåga eller åt annan inom verket lämplig person, hvartill kommer, att distrikt chefen, då ban-ingeniörens stundliga närvaro på Union icke är nödvändig, kan för rådplägning rörande sådana angelägenheter, som ega inflytelse på hela distriktets han a idel ning, sammankalla alla eller en del af ban-ingeniörerne.

På gi lind af dessa förhållanden anse vi att ban-direktörerne; under ofvan upptagna förutsättning, må kunna undvaras; och tillstyrka vi alltså un deidånigst, att dessa tjensteman indragas eller förflyttas till andra lämpliga befattninga i inom verket, samtidigt med införande af Central styrelsens nya organisation, och ban-ingeniörerne ställas direkte under distrikt-chefens befäl, i följd hvaraf orden uen han-di rektor såsom föreståndare" skulle komma att ur denna paragraf utgå.

Vid den nuvarande indelningen af baningeniörernes sektioner eller afdelningar var jernvägen ny och ingeniörerne ovana vid tjänstgöringen, och icke heller kunde det då tagas hänsyn till den inskränkning i baningeniörernes göromål, som distriktchefernes verksamhet på Mulen bör föranleda; och torde, vid de nu i dessa afseende!! förändrade förhållanden, således någon inskränkning i antalet sektioner eller afdelningar genom desammas förlängning så småningom kunna ega rum, hvarigenom ett motsvarande antal baningeniörsbefattningar skulle kunna indragas och besparing i utgiftsstaten dermed uppstå.

Vi föreslå alltså underdånigst, det nådig föreskrift måtte meddelas, att distrikten, vid nuvarande baningeniörers afgång från eller förflyttning till annan tjenst, ånyo indelas i sektioner, med iakttagande att de blifva längre och således färre än de nuvarande.

Enligt Ktz 21, 27, 34, 36 och 37. skola begge öfver-direktörerne erhålla hval sin assistent samt de hos distrilcts-cheferne, maskin- och trafikdiriktörerne anställde assistenter bibehållas.

Assistenten hos såväl den ene som andre af dessa embets och tjenste-

Kanal. Maj ds nåd. Proposition Ko so.

män är egentligen den äldste och den skickligaste bland de biträden, som närmast tjenstgöra under hvarje afdelningschef, vare sig vid dess expeditioner, på jernvägslinier eller inom verkstäderna, och kunna, efter vår åsigt, under ingå omständigheter undvaras, men de hafva äfven en annan betydelse, på hvilken vi tro oss höra fästa uppmärksamhet.

I detta afseende förekommer, att de flesta af de vigtigaste platserna, såväl inom centralstyrelsen som ute å distrikten, och bland dem företrädesvis de tekniska, hittills väl kunnat besättas derigenom, att ett stort antal vid jernvägsbyggnaderna anställde tjensteman, med bepröfvad skicklighet och erfarenhet, under trafikens successiva utveckling i den mån de särskilda bandelarna blifvit färdiga, öfvergått från byggnads- till trafikafdelningen; men detta förhållande kan i framtiden icke ega rum, och häraf torde vara uppenbart, att det måste utgöra ett högst vigtig! föremål för Styrelsens omtanke att genom tjenstgöringen inom verket söka utbilda fullt lämpliga personer, så val för bestridande under tillfälliga ledigheter af nyssnämnda befattningar, som för återbesättandet af desamma, då innehafvare!! afgår.

Dylika personer bör Styrelsen oftast kunna finna i de anställde assi stenterne, som genom sina göromål hafva tillfälle förvärfva och ådagalägga en mera vidsträckt erfarenhet och en större skicklighet i de särskilda grönår af förvaltningen der hvardera af dem är anställd, än som stå de mera underordnade biträdena till buds.

Härmed hafva vi dock icke velat sagt, att ingå andra än assistenterne äro för ifrågavarande befattningar lämpliga, ty vi anse tvärtom att äfven andra tjensteman inom eller utom verket kunna vara att i sådant afseende tillgå och i vissa fall höra föredragas framför assistenterne.

Vi erinra nemligen, att distrikt-cheferne likasom framstående trafik- och maskin-direktörer, ofta kunna vara förtjent^ att i Centralstyrelsen som öfverdirektörer inträda, att bland de många ban-ingeniörerne, lika som äfven bland Väg- och Vattenbyggnads-korpsens personal samt andre personer utom eller inom verket med teknisk och ekonomisk erfarenhet, höra finnas de, som besitta de för distrikt-chefsbefattningen erforderliga egenskaper: att det likaledes torde in träffa, att verkmästare vid maskin verkstäderna med framstående skicklighet i yrhet och jemväl andre utom verket deruti val bepröfvade höra vinna befordran till maskindirektör, äfvensom att stations-inspektorer vid de större stationerna kunna uppflyttas till trafikdirektörer. Fördelen att vid befordringar jemväl kunna gorå rakning på assistenterne ligger således hufvudsakligen deruti, att anspråken på duglighet i de flesta fall kunna sättas högre än eljest läte sig gorå.

I afseende å ifrågavarande förslag hafva vi slutligen ingenting vidare att tillägga än den åsigt, att då såväl de vid Styrelsen som å distrikten an-

7s

Kong}. Maj:is nåd. Proposition K:o 30.

ställde och i förslaget upptagne em bets- och tj ens temäns samt betjentes antal och göromål årligen måst ökas hand i hand med jernvägarnes utsträckning och trafikens tillväxt, samt den ene efter den andre endast antagits i den ordning, göromålens mängd och beskaffenhet gjort nödvändig, så ligger i donna omständighet en borgen derför, att den i förslaget upptagna tjenstepersonal icke är större än för göromålen oundgängligen erfordras, oansedt de inskränkningar deruti som, på sätt vi här ofvan angifvit, skulle kunna ega ruin.

Beträffande härefter Styrelsens underdåniga förslag till aflöning sreglemente för embete- och tjensteman sam,t betjente vid Statens jernvägstrafk, så inhemta?; deraf till en början, att för aflöningarne den grund blifvit följd, att de höra indelas och utgå dels i fasta och dels i föränderliga arfvoden.

Skälen härför äro fullständigt utvecklade i Styrelsens memorial; och anse vi för vår del jemväl, på grund af samma skäl, att ifrågavarande anordning är synnerligen ändamålsenlig.

Såsom ytterligare stöd för denna uppfattning få vi erinra, att då duglighet till de flesta tjensters bestridande vid Statens jern vägar, företrädesvis de befattningar som de föreslagna föränderliga arfvoden a ‘ afse, icke kan genom afiagda kunskapsprof på förhand ådagaläggas, i likhet med hvad för inträde till andra embetsverk i allmänhet fordras, så blifver i stället en längre tids öfning vid fönsteris handhafvande det hufvudsakligaste medlet att deruti vinna erfarenhet och ådagalägga duglighet samt dymedelst förvärfva rätt till uppflytt ning inom de för hvarje af nyssnämnda befattningar fastställda särskilda löneklasser.

Men för att härvid, hvad stationsinspektorer särskilda beträffar, tillika vinna det ändamål, att ökade inkomster alltid följa med ökade eller mera ansvarsfulla göromål, torde det, enligt vår åsigt, vara nödigt, att stationerna, allt efter deras storlek och rörelsens mängd, likaledes blifva indelade i vissa klasser, hänförande sig till de för stationsinspektorer bestämda löneklasser.

Vidsträcktheten af desse tjenstemäns göromål är nemligen, såsom Styrelsen i § 8 anmärker, beroende af stationernas vigt; hvarföre, då eu inspektor, som tjenstgjort å en mindre station och ådagalagt skicklighet i sin befattning samt till följd häraf förflyttas till en större station, han dervid alltid bör komma i åtnjutande af en med den sednare stationen förenad, af hans tjenstetid oberoende högre aflöning.

På grund häraf föreslå vi underdånigst följande tillägg vid § 8:

»Skolande dock, i fråga om arfvodena' för stationsinspektorer, genom stationernas indelning i klasser årligen bestämmas, till hvithet arfvodesbelopp inspektorsbefattningen vid hvarje station berättigar."

Att beloppen af de föreslagna arfvodena. såväl de fasta som de föränderliga, både för de vid Central-styrelsen och för de å distrikten anställde

79 KongI. Maj.-ts nåd. Proposition Nio SO.

embets- och tjensteman samt betjente, skäligen icke böra eller kunna sättas lägre, än de i förslaget upptagits, synes oss framgå, icke blott af eu jemförelse med de löner, som inom andra förvaltningsgren ar bestås den der anställda motsvarande tjenstepersonal, utan väsendtligen af en del för jernvägsförvaltningen särskilda förhållanden.

Härtill räkna vi i första rummet, att hvar och en af jern vägens tjenstepersonal är underkastad äfventyr att genom tjenstens indragning eller i följd af olämplighet för befattningen derifrån skiljas eller förflyttas, och att de, utom i de få uti § 21 afsmida fall, icke kunna påräkna att erhålla någon pension. Och vidare bör i sammanhang härmed, särskild! i fråga om de fasta arfvodeua, icke förbises, att förhöjning deruti icke eget1 rum i förhållande till den förökning af göromål, som en tilltagande trafik och banornas förlängning komma att medföra.

Ehuru vi, vidkommande arfvodeua för stationsinspektorer och lokomo tivförare, finna, att de lägsta beloppen deraf, eller 1,200 R:dr för de förre och 960 R:dr för lokomotivförarne, äro väl knappt beräknade, särdeles hvad desse sednare angår, med afseende å deras synnerligen ansvarsfulla och ansträngande befattning, anse vi oss likväl icke på grund deraf höra tillstyrka någon förändring i detta förhållande, emedan aflöningarne för bemälde tjensteman kunna af Styrelsen höjas etter deras duglighet i tjensten och efter det de densamma under någon längre tid innehaft ända till 3,000 R:dr för stationsinspektorer och 1,800 R:dr för lokomotivförare, och desse sednare, som företrädesvis höra upptagas från verkstädernas maskinarbetare, kunna, utöfver arfvodet genom premier för besparad smörja och brännmaterial, ytterligare årligen förtjena några hundra riksdaler.

Under åberopande häraf och af hvad Styrelsens memorial vidare i donna fråga innehåller, tillstyrka vi underdånigst, att förslaget i donna del måtte vinna nådig fastställelse, sedan derifrån utgått de upptagna arfvodeua för en förrådskontrollör och för ban direktörer, i fall tillsättning af desse tjensteman icke eger rum; hvarjemte vi i sammanhang härmed erinra, att arfvodet till kontrollerande maskiningeniören jemväl bör kunna upphöra, då tjenstår, på sätt vi redan tillstyrkt, vid nuvarande innehafvarens afgång indrages.

Då arfvodeua skola enligt § 3 utgå med en tolftedel för hvarje månad, kunna vi icke för vår del gilla deri i samma § upptagna föreskrift, att utbetal ningen deraf bör ega ruin under den månad beloppet afser, utan tro vi tjänstemännens berättigade anspråk härutinnan vara tillgodosedt, i fall aflöningarne för hvarje månad få af dem lyftas under de första dagarne af den nästpåföljande månaden; och föreslå vi underdånigst alltså följande förändrade lydelse af åberopade § :

“Alla arfvoden, vare sig fasta eller föränderliga, utbetalas med eu tolfte-

so

Kong!. Maj:ts nåd. Proposition N:o SO.

del af årliga beloppet för hvarje kalendermånad under de första dagarne af den nästpåföljande månaden44.

I § 6 har Styrelsen föreslagit, att första och andra klassernas arfvoden, 4,800 R:dr och 4,500 R:dr, endast skulle få utgå med nådigt tillstånd efter underdånig hemställan af Styrelsen för hvarje särskilt fall, men att arfvoden af öfråga klasser skulle bestämmas af Styrelsen.

För närvarande eget’ Styrelsen myndighet att inom föreskrifva gränser bestämma tjenstemännens arfvode ända till 4,800 R:dr.

Något missbruk häraf har aldrig försports; och om än, såsom Styrelsen anmärker, aflöning af första eller andra klasserna förutsätter framstående förtjenster, torde dermed icke vara afgjord frågan, om Styrelsen fortfarande må vara berättigad eller ej att i föreskrifven ordning, men utan underdånig hemställan till Kongl. Näjd, bestämma, när aflöning af samma klasser bör utgå.

Härvid förekommer, att, derest den af oss förut angifna mening, att arivodesbeloppen skäligen icke kunna sättas lägre, befinnes rigtig, så torde, enär de högsta klasserna eljest icke herde finnas, de tjensteman, hvilka skulle kunna dertill uppflyttas, få komma i åtnjutande af denna förmån på grund af enahanda förhållanden, som i allmänhet må berättiga alla andra tjensteman, som åtnjuta föränderliga arfvoden, att erhålla aflöning i den för hvarje tjenst bestämda högsta löneklass; och om derföre Styrelsen i ena fallet medgifves rätt att afgöra, huruvida dylika förhållanden äro för hunden, så synes oss all anledning saknas att, i fråga om första och andra arfvodesklasserna, föreskrifva ett annat förfaringssätt, en åsigt so in vinner ytterligare stöd af föreskriften i § 8, att tjensteman, hvars aflöning uppgår till 1,500 R:dr eller deröfver, icke får uppflyttas i högre klass, innan lian under två år innehaft den närmast lägre, på grund af hvilken föreskrift således ingen tjensteman kan få åtnjuta aflöning af de högsta klasserna förr än efter långvarig tjenstetid i de magtpåliggande befattningar, för hvilka de äro afsedda.

Vi tillstyrka underdånigst i följd häraf, att åberopade § 6 måtte erhålla följande förändrade lydelse:

“Arfvoden af förestående klasser bestämmas af Styrelsen.“

Föreskrifterna i § 10 angående indragning i vissa deri upptagna fall af tjenstgöringspenningar, utgörande, då arfvodet, uppgår till 1,200 R:dr eller deröfver, Vs men eljest Ve af arfvodet, bero af de föreslagna stadgandena angående embets- och tjenstemäns rätt till tjenstledighet.

För vår del instämma vi i den åsigten, att tjenstepersonalen må med hänsigt till den ständiga påpasslighet, som göromålen vid jern vägen kräfva, årligen erhålla högst en månads ledighet för enskilda angelägenheter, utan afdrag å arfvodet; men då denna åsigt derjemte icke betingar, att ledigheten skall

beviljas

81 Kongl. May.is nåd. Proposition‘ N:o 30.

beviljas för hela tiden på en gång, och det i allt fall skulle, med anledning af jernvägarnes störa tjenstepersonal, kunna blifva olägligt för göromålens behöriga handhafvande, derest flertalet samtidigt gjorde anspråk på att erhålla ledighet, tro vi någon jemkning i berörda föreskrifter böra ega ruin i sådan syftning, att afdrag af arfvode^ icke skulle ifrågakomma, då embets- och tjensteman för eu eller några dagar i sänder, sammanräluiadt högst 30 dagar årligen, erhålla ledighet för enskilda angelägenheter, men att deremot, då honom för sådant ändamål beviljades befrielse från tjenstgöring på en gång under en half månad eller derutöfver, afdrag af arfvodet, motsvarande tjenstgöringspenningarne, alltid herde ega rum.

Med donna sednare åtgärd åsyfta vi icke blott, såsom nyss blifvit antydt, att förekomma olägenheter för tjänstgöringen, deraf att ett stort antal tjensteman samtidigt vore frånvarande en längre tid, derunder det ofta måste blifva nödvändigt att anförtro göromålen åt yngre, vid dem mer eller mindre vånda personer, utan äfven att tjenstemännen sjelfva skola, till följd af den uppoffring afdraget innebär, utom i sådana händelser der vigtiga enskilda angelägenheter påkalla längre tids befrielse från tjenstgöring, afhålla sig att härom gorå ansökan, utan i stället vid tjenstgöringen qvarstadna.

Tjenstemännen vid jern vägen kunna icke heller, i fråga om rätt till någon tids ledighet från tjenstår, jemföras med tjensteman inom andra verk, hvilka äro berättigade till årlig semester och hvilkas göromål under liden kunna ligga nere; ett förhållande som icke får ega rum vid jernvägen, der hvarje plats alla söcknedagar och en stor del till och med sön- och helgedagar samt nattetid måste vara besatt.

Den grundsats torde derföre höra vid jernvägen införas, att hvarje ledighet för enskilda angelägenheter, som omfattar eu half månad på en gång, medför indragning af tjenstgöringspenningarne; och hemställa vi i följd häråt underdånigst, att början af momentet a) i § 10 måtte erhålla följande förändrade lydelse:

“för den tid, som tjensteman erhåller ledighet utan förfall utöfver eu half månad på eu gång eller tillsammans högst 30 dagar årligen, oräknadt“ etc. etc.

Lika med Styrelsen tro vi, att Staten icke får undandraga sig att af jernvägens inkomster lemna understöd åt. sådaue dervid anställde tjeustemän och betjente, som under tjenstgöring ådragit sig så svår kroppsskada eller sjuklighet, att de deraf blifvit oförmögne att sin tjenst behörigen skota, eller åt dem som, efter att hafva under eu längre tid varit anställde vid jernvägarne och der fullgjort sina åligganden med synnerlig nit och skicklighet, blifvit i följd af hög ålder urståndsatte att bibehålla deras befattningar och sakna annan utväg att bereda sig försörjning.

Bill. Ull Rilcsd. Prat. 1868. 1 Sami. 1 Ajd. 12 Häft.

82 Kongl. Maj ds nåd. Proposition N-.o 30.

Men deremot och som de personer, Indika blifva från sina befattningar skilj da i följd af desammas indragning, i allmänhet torde kunna påräkna andra beställningar vid jernvägen, såvida de vilja emottaga dem som stå till buds, synes något egentligt behof att försäkra dylika personer om understöd icke vara för handen, om det eljest i något fall vore billigt, att Staten dymedelst befriade dem från omtanken att sörja för deras egen utkomst.

I öfverensstämmelse härmed och då det icke torde vara nödigt att i föreliggande reglemente åberopa en pensionsrätt, som ännu icke blifvit ifrågasatt, hemställa vi underdånigst, att § 21 måtte erhålla följande förändrade lydelse:

“Tjensteman eller betjent, hvilken genom kroppsskada eller sjuklighet, ådragen under tjenstgöringen, blifvit oförmögen att sin befattning behörigen skota, må hos Kongl. Maj:t af Styrelsen i underdånighet föreslås att, på de vilkor som i hvarje fall pröfvas lämpliga, årligen af jern vågens inkomster få uppbära hela eller eu del af det arfvode — inqvarteringsersättning, beklädnads penningar och andra aflöningsförmåner oräknade -- han vid utträdet ur den aktiva tjensten innehade, hvarjemte Styrelsen egen att i underdånighet till Kong!. Majrts pröfning öfverlemna, huruvida något understöd bör bestås dem, som. efter att hafva en längre tid varit anställde vid jernvägarne och der fullgjort sina göromål med synnerlig nit och skicklighet, blifvit i följd af hög ålder urståndsätta att bibehålla deras befattningar och sakna annan utväg att bereda sig försörjning."

Att på förhand beräkna utgifterna för en jern vägsförvaltning, trafikdrift och underhåll är ett problem, hvars lösning är förenad med mycken osäkerhet och störa svårigheter, hvilka tillväxa, i den män tidrymden, för hvilken kalkylen uppgöres, är aflägsen.

I detta problem ej allenast ingår eu stor mängd faktorer, utan det är bland dessa blott en, nemligen den på fasta löner och anslag sig grundande förvaltningskostnaden, som kan anses såsom känd och för eu längre tid i det närmaste oföränderlig; alla de öfriga äro vexlande och föränderliga, allt eftersom de mer eller mindre bero på de skiftande kommersiela och ekonomiska förhållanden, som betinga trafikens utveckling och deraf ökad personal för tågoch stationstjenst, på banans, öfverbyggnadens och den rörliga materielens beskaffenhet och hållbarhet, på klimatiska förhållanden, och isynnerhet på den skicklighet, redbarhet, nit och omtanke, hvarmed befäl och underlydande fullgöra sina åligganden.

För att ålägga vanskligheten af dylika beräkningar, torde man blott behöfva erinra om den vid början af statsbanornas anläggning allmänt bär i landet gängse äsigteu. att deras inkomster knappt skulle blifva tillräckliga till be-

83 Kong!- Maj:ts nåd. Proposition N;0 30.

stridandet af de löpande omkostnaderna; och hvem skulle väl då hafva föreställt sig, att Vestra och Södra stambanorna skulle redan första året efter deras fullbordan lemna en nettoinkomst, motsvarande omkring 3 procent af anläggningskapitalet?

Det af Trafikstyrelsen upprättade förslaget öfver Statens jernväg strafiks omkostnader och utgifter för nästkommande år kan derföre vara endast approximativt och måste såsom sådant bedömas. De svårigheter som mott vid verkställandet. af de beräkningar, hvarpå detta förslag grundar sig, kunna ej undgås vid eu granskning af detsamma; men då det åligger oss att äfven i detta ämne uttala vår åsigt, hafva, vi ansett oss icke kunna finna något tillförlitligare stöd för denna än den erfarenhet, som vunnits rörande de utgifter, Indika vid Statens järnvägstrafik under de närmast förflutna åren visat sig hafva varit erforderliga.

De af Trafikstyrelsen utgift)a årsberättelser lemna i detta hänseende noggranna och omständliga uppgifter, af hvilka vi utvalt och till vinnande af åskådlighet sökt i bifogade tabellarisk-), öfversigt sammanföra de mera generel., och hafva vi med ledning af dessa anställt en jemförelse mellan de verkliga omkostnaderna under föregående trafikår och de kostnader, hvilka Styrelsen beräknat för 1869. På antagandet att de förstnämnda ej varit öfverdrifna utan af trafikens kraf fullt påkallade, beror det, huruvida en sådan jemförelse må anses kunna medföra ett för det ifrågavarande ändamålet nöjaktigt resultat.

Befogenheten af detta antagande sakna vi skål att betvifla, och den jäfvas ej heller af den omständigheten, att enligt oss tillgängliga upplysningar rörande främmande länders jernvägsstatistik det vill synas, som skulle drift- och underhållskostnaderna vid Svenska Statens jern vägar, då deras med hänsyn till våglängden jemförelsevis ganska låga trafikuppbörd tages i betraktande, stå i ett mera gynnsamt förhållande till inkomsterna än vid någon annan jernväg.

Efter att hafva på omförmäldt sätt skärskådat Trafikstyrelsens nu föreliggande omkostnadsförslag, hafva vi funnit oss ega anledning att vitsorda den omsorg och noggrannhet, hvarmed det blifvit utarbetadt. Hvad isynnerhet bidragit att höja utgiftssumman för 1869, är det betydligt ökade railsutbytet, och det mer än 50 procent högre belopp, hvarmed priset på de inom landet för ändamålet beställda ralla öfver skjuter kostnaden af de hittills nedlagda ralla af Engelsk tillverkning. De antagna förhöjningarna i de utgiftsposter, på hvilka trafikens tillväxt utöfva)- ett direkt inflytande, betingas i väsendtlig mån af en motsvarande tillökning i inkomsterna. Det både derföre varit önskvärd!, att i Styrelsens underdåniga memorial jemväl förekommit en antydning bni beloppet al den inkomst, som för det ifrågavarande året påräknats. En beräkning häraf måste under alla förhållanden blifva ytterst osäker, och gorå vi ej anspråk på att med någon full tillförlitlighet kunna åstadkomma eu sådan, men förutsättes

84 Kongl. Maj:is nåd. Proposition, N:o 30.

det, att bruttoinkomsten per banmil ökar sig i samma progression som från 1866 till 1867, en förutsättning som berättigas ej blott af det erkända faktum, att jernvägstrafiken i allmänhet såväl bär som annorstädes varit stadd i ett ständigt framåtskridande, utan äfven deraf att rörelsen på de Statens baner af tillsammans 16,3 mils längd, hvilka under sednare hälften af 1866 öppnades, ej det första året kunnat uppnå någon synnerlig utveckling, så höra inkomsterna under innevarande och nästkommande år tillväxa med inalles 8 procent utöfver deras belopp 1867, eller från omkring 6,000,000 R:dr till nära 6,500,000 R:dr, och deras öfverskott öfver drift- och underhållskostnaderna således stiga under 1869 till 2,550,000 R:dr, från hvilken summa skulle komma att afdraga» det af Trafikstyrelsen väl motiverade anslaget, 200,000 R:dr, till nya byggnader och stationsutvidgningar.

I Styrelsens förslag, det fjerde och sista i ordningen, till Reglemente för antagande och entledigande af den personal vid Statens jernväg strafik, som af Styrelsen tillsättes, innehåller § 6 den föreskrift, att ingen skulle utan vederbörligt tillstånd ega lemna innehafvande befattning förr än 3 månader efter i behörig ordning gjord uppsägning.

Vi inse väl, att donna föreskrift är betingad af nödvändigheten att icke utsätta förvaltningen för dej olägenheter, som skulle uppstå deraf, att Lera tjensteman på en gång alldeles oförberedt finge lemna sina befattningar; men å andra sidan hafva vi föreställt oss, att uppsägningstidens utsträckning ända till 3 månader ofta skulle kunna hindra en jernvägstjensteman att antaga en erbjuden annan beställning, som af honom ansåges mera betryggande än hans på uppsägning jemväl från Styrelsens sida ställda befattning vid jernvägen. Och då det synes billigt, att tjenstepersonalen i detta afseende kommer i åtnjutande af så stor frihet, som icke är stridande mot jernvägens fördel, samt lämpliga personel- för öfvertagande af de fenster, som, efter uppsägning från deras innehafvare» sida, blifva lediga, antagligen, under hvilka förhållanden som helst, utan svårighet torde kunna anskaffas under en månad från uppsägningen, tillstyrka vi underdånigst, att orden “3 månader" i donna § utbyta» mot “en månad".

Med tillkännagifvande, att vi icke hafva något vidare att i förevarande ämne tillägga varda de till oss öfverlemnade handlingar härhos i underdånighet återställda.

Med etc.

N. Ericson. P. Murén. Marcus Agrelius.

Stockholm den 27 Januari 1868.

Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o SO.

emförelse mellan utgifterna för Statens jernväg sträck under åren 1864, 1865 och 1866 och de utgifter, som af Trafikstyrelsen i dess underdåniga omkostnadsförslag äro beräknade för 1869.

86 Kongl. Maj:is nåd Proposition N:o SO

Kong!. Maj.is nåd. Proposition N;o SO.

fversigt af Statens jemn äg strafiks inkomster och utgifter, såväl i deras helhet som per hanmil, för åren 1864—1867, samt några derpå grundade

procentberäkningar.

Innefattande endast de ursprungliga kostna- i ernå af stambanorna (med undantag af banan 1 rvika—Norska gränsen) vid de tider, då de för rålik öppnades. Således äro häruti icke iubeäknade de belopp, som af de årliga trafikinkomst- 'fverskotten efter 1862 blifvit, i den mån trafiken vuxit, använda för nybyggnader, stationsutvidg- 'ngar och anskaffande af inventarier och förråder.

Enligt af Trafikstyrelsen lemnade upplysninar uppgick den ursprungliga anläggningskostaden af de vid 1867 års slut trafikerade stamanorna (med ofvannämnda undantag)

till It: dr............... 76,326,000.

vartill kommer:

id 1866 års riksdag beviljadt särskild! anslag för tillökning af den rörliga materielen It:dr........ 2,000,000.

Transport R:dr 78,326,000.

88 Kongl. Majds nåd. Proposition, N:o 30.

1864 Transport R:dr 78.326,000- ~ af inkomstöfverskotten under åren 1863 —1866 har för omförmälda ändamål blifvit an väll dt R:dr..... 6,954,000.

och för samma ändamål 1867, såvidt beloppet kunnat beräknas, innan årets bokslut blifvit uppgjordt, R:dr 1,090,000.

Hela anläggningskostnaden vid 1867*""

års slut utgjorde således R:dr . . 86,370,000.

| å hvilket kapital nettoinkomsten för samma år | följaktligen belöpte sig till 2,85 eller nära 3 proc.

I Totalinkomsternas tillväxt öfver det föregående

årets...................procent

| Totalutgifternas tillväxt öfver det föregående årets............... . ->

: Medellängd trafikerad bana, tillökning utöfver det föregående årets, ...... „

| inkomsternas tillväxt per banna} öfver det

föregående årets............procent

j Utgifternas tillväxt per b an mil...... „

| Tillväxt i öfverskott af inkomster per ban-

mil öfver det föregående årets .... „

1865 I 1866 | 1867

I approxim.

Kong!. Majds nåd. Proposition N:o 30.

89 Utdrag af protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans Magi Konungen i Stats-Rådet å Stockholms slott den 28 Februari 1868.

Närva ra nde:

Hans Excellens Herr Justitie-statsm mistom, Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena, Grefve Man derström,

Statsråden: Herr Grefve von Elatcn.

Friherre af Ugglas.

Lagerstråle,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim och Abelin.

Departements-chefen, Statsrådet Lagerstråle anmälde härefter den af sistlidne Riksdag i skrifvelse den 30 April 1867 gjorda underdåniga hemställan om öfverlemnande till Riksdagens pröfning af förslag till omkostnadsstat för förvaltningen af Statens järnvägstrafik; och efter redogörande för innehållet af de från Styrelsen öfver Statens jern vägstrafik inkomna, underdåniga memorial jemte tillhörande förslag i detta ämne samt särskildt förordnade komiterades deröfver meddelade utlåtande, hemställde Departements-chefen, att Kongl. Maj:t måtte i nåder täckas besluta aflåtande till Riksdagen af nådig Proposition i ämnet i öfverensstämmelse med i sådant afseende uppsatt förslag;

och behagade Hans Maj:t Konungen, uppå tillstyrkan af Stats- Rädets öfrige ledamöter, i nåder gilla berörda förslag samt förordna, att i enlighet dermed nådig Proposition, sådan den finnes detta protokoll Inlagd, skulle till Riksdagen afgå.

Ex protocollo Edv. Seldener.

Bill. till Riksd. Prat. 1868 1 Samt. 1 Afä. 12 Raft.