Doc 1869:1
KONGL. MAJ.TS
NÅDIGA
PROPOSITIO N
TILL
'I t 1 IL 8 <1 51 «»• C 11
angående Statsverkets tillstånd och behof.
Gifven Stockholms Slott den 12 Januari 1869.
Jemlikt Grundlagens bud afgifver Kong]. Maj:t härmed Nådig Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof.
Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod af Statsverkets inkomster, såväl de ordinarie som de extraordinarie; Och anser Kong]. Maj:t, med bibehållande för den bland förstnämnda inkomster ingående spaning.! af det vid 1868 års Riksdag antagna förslagspriset, 2 R,:dr 10 öre kubikfoten, ifrågavarande beräkning böra uppgöras på följande sätt:
Ordinarie eller ständiga inkomster.
l:o Ordinarie räntan eller Räntan, såsom donna inkomst rätteligen bör benämnas, hvilken är antingen indelt på vissa embets- och tjensteman, stater och inrättningar, eller ock Kronan behållen, uppskattades, såvidt densamma är indelt, vid nästlidna års Riksdag till 2,668,800 R:dr. Härifrån höra likväl nu afräknas:
Bih. till Riksd. Prof. 1869. 1 Sami, 1 Afd.
2 Kongl. Muy.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
a) Värdet af åtskilliga till Jemtlands Häst- och Fältjägarecorpser förut
anslagna räntor, från hvilkas utgörande vederbörande vid afvittringen i Jemtlands Län vunnit befrielse................................................................................ 157: 37’
b) Värdet af boställsräntor, uppförda under Sjunde Hufvudtitelns anslag till Jägeristaten, Indika, sedan boställena numera blifvit indragna och utarrenderade, icke vidare böra i räkenskaperna debiteras 41: —
c) Sammanlagda väldiet af afskrida indelta räntor af Mjöl- och Sågqvarnar, beräknadt på sätt härvid Inlagd a Utdrag af Protokollet
för Finansärenden den 5 innevarande månad närmare utvisar............... 2,ob3: 9?-
Summa R:dr 2,7 8 2: 29.
Efter afdrag af denna summa från ofvanstående belopp 2,668,800 R:dr
finnes alltså den indelta Räntan i jemnadt tal nu utgöra...... R:dr 2,666,000: —
Den till Statsverket ingående eller Kronan behållna delen af Räntan, hvilken vid senaste Riksdag beräknades till 2,025,000 R:dr, har efter afskrifning af mjöl- och sågqvarnsräntor utgjort i
medeltal för åren 1864, 1865 och 1866..................... 1,995,228.
Härtill bör dock nu läggas: dels det belopp, hvartill i medeltal för nämnda tre år uppgått Chefslönen vid f. d. Adelsfane-Regementet och Landshöfdingens i Wester-Norrlands Lån indelta lön, hvilka indelningar från och med 1867
blifvit till Statsverket indragna.......................................
dels den förut bland extra medel och uppbörder upptagna ersättning, som för uppbörd arbetsskyldighet utgår från åtskilliga hemman i Christianstads län dels ock de indelta löningsräntor, som varit anvisade Skarprättare!! i Gefleborgs län, men numera till Statsverket indragits och i följd deraf redan vid senaste Riksdag afräknades från den indelta Räntan
20,609:
7,349: -
126:
Summa R:dr 2,023,312:
Deri behållna delen af Räntan kan alltså nu i jemnadt belopp upptagas till..........................................................................................
2:o Tiondespanmålen.
Den indelta tiondespanmålen beräknades vid senaste Riksdan till 652,000 kubikfot, vårda, efter 2 R:dr 10 öre kubikfoten, 1,369,20(4 R:dr, hvilken beräkning Kongl. Maj:t anser nu kunna
bibehåll Eis .........................................................................................
Kronans behållna andel af förevarande inkomst åter, hvilken
2,023,000: —
1,369,200: —
Transport R:dr 6,058,200: —
Konyl. Majds Nåd. Prop. ÅT:o 1, om Statsverket 1869.
., x , Transport R:dr 6,058,200: —
vid senaste Riksdag upptogs till 150,000 kubikfot med ett värde af 315,000 R:dr, har utgjort:
år 1864.........kubikfot 150,026, värde R:dr 335,508.
" 1865......... » 149,954, » ,, 329,412.
» 1866......... » 150,404, » » 321,440.
Då emellertid vid senaste Riksdag från den indelta tiondespanmålen afräknades såsom till Statsverket indragna åtskilliga indelningar med tillsammans 968 kubikfot 8 kannor, men deraf först under åren 1867 och 1868 blifvit indragna 167 kubikfot 7 kannor, hvilket belopp alltså nu bör tagas i beräkning såsom en tillökning uti inkomsten utöfver hvad den 1866 utgjort, så anser Kong]. Maj:t förevarande inkomst kunna upptagas till 150,500 kubikfot med värde, efter 2 R:dr 10 öre kubikfoten, af................. 316,050:
3:o Tiondespanmålslösen efter bestämda priser har under åren 1864—66 i medeltal utgjort 6,800 R:dr 63 öre om året och synes alltså nu likasom vid senaste Riksdagar kunna upptagas till
4:o Arrendemedel af Kungsgårdar och andra Kronolägenheter, hvilka vid 1868 års Riksdag beräknades till 410,200 R:dr,
hafva under 1866 utgjort:
och kunna nu med tillägg dertill af åtskilliga från
penningar,
R:dr 54,951.
arrendena för åtskilliga 'från midfastan 1867 och 1868 utarrenderade, indragna landsstatsboställen...............
spanmål,
kubikfot 157,017,
4,819.
Kubikfot 161,836,
R:dr 54,951.
upptagas till i jemna tal:
penningar ............................................................................. 55,000,
spanmål, 162,000 kubikfot å 2 R:dr 10 öre............... 340,200.
5:o Silfvertionde, Myntarelön och Slagskatt, hvilken inkomst utgjort för åren 1864—66 i medeltal 18,373 R:dr 67 öre om året synes alltså kunna nu likasom vid senaste Riksdag beräknas till
6:o Kopparräntan har under åren 1864—66 inbringat i medeltal 1,238 centner med ett försäljningsvärde af 79,621 R:dr, och anses kunna fortfarande upptagas till enahanda belopp eller 1,200 centner samt till samma värde, 57 R:dr för centner!!, som vid senaste Riksdag beräknades, eller till...............................
6,800: —
395,200: —
18,000: —
68,400:
Transport R:dr 6,862,650:
4 Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
/ Transport R:dr
7:o Tiondetackjernet, som under åren 1864—66 uppgått i medeltal till 18,045 centner med ett värde af 44,500 Rall’, motsvarande 2 R:dr 47 öre centner!,, upptages här till samma belopp som vid senaste Riksdag eller till 17,000 centner ä 2 R:dr 40 öre 8:o SvafvelbruJcstionden. Genom den af Kongl. Maj:t och Riksdagen beslutade reglering af Bylta svafvelbruks särskilda beskattningsförhållanden, hvilken reglering träder i verkställighet den 14 Mars innevarande år, kommer väl, bland annat, kronans tionde af bruket att nedsättas till en trettiondedel af tillverkningen, men då i sammanhang dermed bruksegarens förra rättighet att efter eu lag kronovärdering lösa sin tionde upphör och barn i stället blir skyldig att tionde, in natura lefverera, så kommer ifrågavarande förändring på det hela icke att föranleda någon minskning uti Kronans inkomst af svafvelbrukstionden; Och, som donna inkomst under åren 1864 — 66 uppgått i medeltal till 3,849
R:dr om året, så beräknas den bär till........................................-..........
9:o Mantalspenningar ne, hvilka vid de två senaste Riksdagarne beräknats till 600,000 R:dr, hafva val under åren närmast före 1864 öfverstiga detta belopp; men, sedan från och med nämnda år börjat tillämpas de i afseende å denna afgift vid 1862—3 årens Riksdag beslutade förändringar, har densamma under åren 1864—66 inbringa! i medeltal allenast 576,511 R:dr om året och intet år uppgått till 580,000 R:dr. Vid sådant förhållande anse,' Kongl. Maj:t förevarande inkomst nu icke kunna
med säkerhet beräknas högre än till......................................................
10:o Bötesmedlen, hvilka, sedan den nya Strafflagen träd!
1 gällande kraft, uppgått:
år 1865 till ................................................................. 161,696
och 1866 » .............................,.................................... 187,178
eller i medeltal » ................................................................. 174,437,
synas nu kunna i närmaste öfverensstämmelse med nämnda medeltal beräknas till ..........................................................................-...........
1 l:o Kavalleriregementenas liästvakansspanmål, som till och med åren 1870 och 1871 utgår på grund af kontrakter, upptages enligt dessa nu liksom förut till 140,175 kubikfot, hvilket efter
2 Rall1 10 öre kubikfoten gör ..................................................................
l2:o Tillfälliga Rotevakansafgifter, hvilka under åren 1864 —66 utgjort i medeltal 7,750 Kalf om året, upptagas alltså här, likasom vid de båda senaste Riksdagarne skeft, till...........................
6,862,650: —
40,800: —
3,500: —
575,000: —
174,000: —
294,367: so.
7,500: —
Transport R:dr 7,957,817: so.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1869.
5 Transport R:dr
o Vakansafgifter af nyroterad jord hafva under år 1866
uppgått till 80,003 R:dr; Och, som denna inkomst svårligen kan vara underkastad nedsättning, upptages den här till.....................
14:o Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland, hvilka under åren 1864—66 i medeltal inbringat 20,544 R:dr, kunna alltså fortfarande upptagas med samma belopp, som derför vid senaste Riksdag beräknades, eller med........................................
15:o Trosspassevolansafgiften har under de nämnda tre åren med obetydlig vexling hållit sig vid belopp af omkring 26,520 R:dr, och beräknas derföre här, likasom vid de båda senaste Riksdagarne skett, till.............................................................
16:o Batsmansväkansafgiften bär likaledes under samma tre år med jemförelsevis ringa vexling hållit sig vid ett medelbelopp af 60,844 R:dr och upptages derföre här likasom vid de två senaste Riksdagarne till .............................................
17:o Kontrollstämpelmedel hafva för de tre åren 1864—66 i medeltal utgjort 17,721 R:dr om året och derjemte visat sig vara i fallande, hvarföre de nu upptagas endast till.....................,
18-'o Fyr- och båkmedel, hvilka under åren 1865—67 uppgått till i medeltal 675,865 R:dr om året, synas alltså kunna beräknas till..............................
19:o Jernvägstrafkmedlen, hvilka vid senaste Riksdag för innevarande år beräknades till 6,400,000 R:dr, hafva under 1867 uppgått till 6,017,049 och, enligt Trafikstyrelsens beräkning, under 1868 sannolikt icke öfverstigit detta belopp med mer än omkring 100,000 R:dr. Då emellertid detta sistnämnda förhållande torde hafva berott på särskilda ogynnsamma omständigheter under år 1868, och ytterligare en de! af nordvestra stambanan om ungefär fyra mil kommer att under år 1870 vara för trafiken öppen, hvaraf en tillökning i inkomsten är att förvänta, så anser Kongl! Maj:t ifrågavarande medel kunna här beräknas till °
Sedan vid 1865—6 års Riksdag beslutits, att de s. k. Stubböresmedlen, livilka dittills uppburits såsom allmänna statsmedel, icke vidare skulle så behandlas, har vid beräkning af Statsverkets inkomster deribland icke upptagits några inkomster från Statens skogar, utan ingå dessa inkomster till Skogsplanteringskassan eller andra särskilda fonder, hvarifrån ock kostnaderna för berörda skogars förvaltning bestrides. Då Kongl. Maj:t funnit detta
7,957,817:
80.000:
20,000:
26,500:
60,000:
17,500:
650,000:
6,500,000:
50.
Transport R:dr 15,311,817: so.
6 Kong!. May.ts Nåd. Prof. N:o 1, om
Statsverket 1869.
Transport R:dr 15,311,817:
förhållande icke höra för framtiden fortfara och derföre vill bär nedan föreslå, att under Sjunde Hufvudtiteln uppföres ett anslag för berörda förvaltningskostnaders bestridande emot det att ej allenast omförmälda fonder öfverlemnas till Riksdagens deposition, utan äfven inkomsterna från Statens skogar upptagas Man de allmänna Statsinkomsterna, så anser Sig Kongl. Maj:t, under förutsättning, att detta förslag vinner Riksdagens bifall bola bland öfriga ordinarie Statsinkomster nu äfven beräkna ifrågavarande inkomster af Statens skogar eller, såsom de för korthetens skull kunna benämnas,
20:o Skoqsmedlen. Dessa inkomster bestå hufvudsakligen af medel, som inflyta för utsyning eller försäljning af skogsalster från Krön oparkerna eller andra under Kronans omedelbara disposition stående skogar och planteringar, för begagnande derå af mulbetet o. s. v. Och synas ifrågavarande medel kunna pa följande sätt beräknas:
a) Skogsförsäljningsmedel hafva, oberäknad stubböresmedlen, uppgåttR;df
och eller
Hvad som efter
år 1862 till...
» 1863 » ...
» 1864 » ...
» 1865 » ...
» 1866 « ... medeltal » .. särskildt bestämda taxor
an gar
SUIli VJ.UV.I --------- ----- o o „
Norrländska kronoskogarne, sa hatva
104,236, »> 138,504,
» 93,028,
» 148,602,
» 112,014,
;;;;;;;;;;;;;;;;;;.................. » 119,277.
stubböresmedlen eller de afgifter, erlagts för utsyning af virke å de
de
är 1862.. » 1863.. » 1864.. » 1865. och » 1866 eller i medeltal.
Egentliga hafva sålunda
utgjort ........ R:dr
104,376, » 81,291,
» 109,115,
58,987, » 44,414,
79,637.
stubböresmedel 5 år i medeltal
skogsförsäljningsmedel och tillsammans under nämnda uppgått till 198,914 R:dr om året.
Val hafva numera stubböresmedlen i det närmaste upphört att utgå, sedan Utsyningsförordningen den^ December-------
Transport R:dr 15,311,817
Auiu/l. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1860.
1865 stadgat, att jemväl fria 1»*^^
. v^ket. bor åt den högstbjudande på auktion för säljas, men de skogsförsäljningsmedel, som, i stället för stubbesmedlen, komma att genom dessa auktioner inflyta skola antagligen derför lemna full ersättning: och då sWsförsälimngstnedlen dels med hänsyn till nu befintliga åiÄy^gesi ®Pa7llnSar a en stor del k ron oparker i södra» delen af§Ri-
Länef O T™™ afverkning å kronoparkerna i de Norra kanon och sannolikt stegrade auktionspris för skogseffekler
amt dels derigenom, att i följd af den nya Skogslagstift
nmgei, sadana medel jemväl från en del boJtällsskfga/höra till lironan mera. utan „n i_______ .. »a Ulrl
ingå, utan all fråga komma att ökas, °så
t i OOCU1 —a,-» „ .1 1 /*«. o „ '
Maj:t dessa medel för
år 1870 kunna
Kong!, till,,"....
b) Fly g sandsmedel hafva under åren 1864- 66
i medeltal uppgått till 4,946 lkdr om året och utrores derföre här..........................
c) Betesmedel hafva under samma år inbrin-
d) Utsyning saf gifter och
ian/) ?Jve.rse inkomster, hvilka under de 3 åren 1864-66 i medeltal lemna! 2,616 lkdr om året beräknas dock i anseende till dessa inkomsters
föränderlighet ej högre än till........
samt ..............................
- , () lnlC°ffer, af Wisingsborgs kungsgård, som i medeltal för aren 1863—67 utgjort 7,457 R:dr om aret, upptagas derföre här till
21:0 Observationsmedel, _ hafva val under åren Ts64
anser upptagas 220,000.
4,900.
2,000.
2,000,
7>4QQ- 236,300:
3,000:
i medeltal uppgätt till 4,400 R:dr,
dagande ti vid de Mda sJZ L
WÄS? mS Zmptm7 ''ta™’ m,ed afdra«. rf
vädenuirvtt 1v64~66,i. medeaa! 76,876 R:dr. Härilån bÄ™
} Öl Igare afräknas den redan under Räntan härofvan
Transport lkdr 15,551,117:
8 Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om
Statsverket 1869.
Transport 15,551,117: no.
upptagna ersättning, som för upphörd arbetsskyldighet erlägges af åtskilliga hemman i Chnstianstads lan, hvarefter af n}., berörda medeltal återstår 69,027 R:dr.
Sedan i fråga om de bland Statsverkets ordinarie inkomster hittills upptagna Intressemedel, hvilka tdl hufvud sakligaste delen utgjorts af från Riksgåldskontoret till Statskontoret utgående ranta efter 5 procent å den enligt beslut vid 1834-35 trens Riksdag till förstnämnda kontor öfverlemnade s. k. Lappmarks Ecclesiastik-fonden, Riksdagens år 1867 församlade Revisorer anmärkt, att berörda ränteutbetalning syntes lämpligen kunna upphöra såsom innefattande blott en öfverflödig åtgärd i afseende å medlens fram- och återremitterande _ emellan _ Embetsverk^, .a har 1868 års Riksdag, instämmande i den åsigt, som legat _ grund för Revisorernas berörda framställning, uti underdamg skrifvelse den 12 Maj nämnda år anhållit, det Kongl. Mapt täckflis hos nu församlade Riksdag föreslå åtgärder ledande dertill, att syftemålet med Revisorernas framställning blefve vunnet. Häröfver har Kongl. Maj:t hört Statskontoret, som uti underdånig utlåtande den 30 Juli nästlidna år, jemte meddelande af åtskilliga upplysningar om tillkomsten af omformalda räntebetalr mg, för hvilka i härvid bilagde protokoll för Fmans-ärenden den innevarande månad närmare redogöres, tillika tillstyrkt bifall till Revisorernas förslag, helst följden deraf endast skulle blifva att Statsfyllnadssumman komme att ökas med ett lfiagavarand ränta ^motsvarande belopp, hvaremot ett konto i räkenskapen kunde försvinna samt eu lefverenngs- och uppbördsatgard emel lan de särskilda embetsverken undvikas; Och föreslår Kongl.
Makt, enligt Statskontorets hemställan, att den Riksgäldskontoret åliggande skyldighet att å ofvannämnda fond till Stats kontoret erlägga ränta må upphöra, och att i sammanhang dermed hela Inkomsttiteln Intressemedel må uteslutas samt återfående delen af derunder hittills upptagna inkomster i stallet ingå bland Extra medel och uppbörder.
De intressemedel, som i följd häraf, derest förslaget bifalles, böra under nu förevarande titel upptagas, hafva under
åren 1864—66 i medeltal uppgått till. ................ L:dr »o
så att, om dertill lägges ofvannämnda belopp ..................
uppkommer en summa af 69,435,
Transport 15,551,117: so.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1869.
, „ , Transport 15,551.117: =m
men i anseende till föränderligheten af ifrågavarande inkomst, anser Kong] Maj:t densamma höra till något lägre belopp upptagas och för vinnande jemväl af jemn slutsumma å inkomsterna i allmänhet, beräknas till ................................. 65 182- so
Summa Ordinarie inkomster R:dr 15,616,300: —
Extraordinarie inkomster,
h vilka jemlik t 60 § i Regeringsformen utgå såsom bevillning, äro:
A) Tullmedlen, hvilka beräknades vid 1868 års Riksdag till 13,000,000 R.dr. ^ Dessa mede hafva dock, oaktadt nu gällande förhöjda tullsatser för de uppgått-6 kassaartlklarne> kaffe> socker och tobak, beslutats först under år 1867,
, år 1865 till ................................. 13,999,556 R:dr
och » 1866 » ................................. ig 214 937 »
doppet under år 1867 nedgått till 12,785,579, medeltalet för de nämnda tre åren likväl vant 13,333,357 R:dr. Men dertill kommer nu att under de 11 forsta månaderna af 1868 förevarande inkomst utgjort 13,358 713 pi’ ock sålunda för hela året sannolikt uppgått till åtminstone 14,500,000
v * h0,t[ f8J:t tiIJräckligt skål förefinnas för att här, likasom vid 1867 års Riksdag skett, beräkna donna inkomst till... 14 000 000-_
P) 1 ostmedlen hafva under åren 1864—66 i medeltal utgjort 2,259,198 R:dr om året, och beräknas derföre bär likasom vid senaste Riksdag till ................................................... 9 9^n A(9n>
C) Stämpelpappersrnedlen, hvilka vid 1867 års Riksdag be- ’ ’
räknades till 1,500,000 R:dr, hafva utgjort: °
7 R:dr 1,405,727.
och >> 1867 omkring.......................................... ,, 1,337,000,
eller 1 medeltal ........................................ }) j 360 938
Och anser Kongl. Maj:t denna inkomst höra nu beräknas till
samma belopp, som vid senaste Riksdag derför upptogs, eller...... 1,300 000- —
1e_„ n) -Sranvinstillverkningsafgiften. Under åren 1865 och 1S66 da denna afgift erlades med endast 60 öre per kanna bär densamma dock uppgått:
. ^65 till................................................... 10,069,645 R:dr
och 1866 " ........................................................ 9,283,534 »
Transport 17,550,000: —
2 Bill. till Rilcsd. Prof. 1869. 1 Samt. 1 Afd.
JO
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1869.
Transport 17,550,000: ■
Sedermera har uti tillverkningen inträdt en icke obetydlig minskning, så att, oaktadt afgiften från och med senare hälften af 1867 varit förhöjd till 70 öre per kanna, inkomsten deraf
likväl icke utgjort mera än
1867 omkring....................................... d:dr 8,030,000
och 1868 » » 7,119,000.
Af uppgifter från Bränvinskontrollbyrån inh emfas, att tillverkningen utgjort: '
under förra hälften af 1867.................. 6,417,612 kannor
» » » » 1868.............. 2,737,751 »
under senare hälften af 1867.............. 5,798,172 kannor
M » » » 1868 circa ... 7,417,913 »
Den inträffade minskningen i tillverkningen har således egentlio-en egt rum under senare hälften af 1867 och förra hälften af 1868 samt kan följaktligen tillskrifvas förstnämnda års helt och hållet felslagna potatisskörd, jemte de äfven i öfrigt ogynnsamma fö rhenländerna under samma ar.
Men då under den föregående tiden från och med 1857 till och med 1866 bränvinstillverkningen icke något år understigit 14,000,000 kannor, under det densamma deremot uppgått 1863 till 16,215,103 kannor och 1865 till 16,768,250 kannor, så synes den minskning deri, som 1867 och 1868 till följd af dessa års särskilda förhållanden inträffat, icke berättiga till antagandet att under år 1870 tillverkningen skall komma att nedgå under 14,000;000 kannor; Och anser Kongl. Maj:t densamma alltså kunna för sistnämnda år, likasom för 1869 skett, beräknas till
14,000,000 kannor, deraf afgiften efter 70 öre per kanna utgör 9,800,000
Summa Extraordinarie inkomster R:dr 27,350,000
15,616,300
Om efter tilläggande af de Ordinarie inkomsterna
hela det sammanlagda beloppet....................................................... 42,966,300
jemföres med de vid senaste Riksdag för nu innevarande år pa-
Ordinarie inkomster................................ R:dr 15,260,270.
Extraordinarie inkomster........................ » 26,350,000. 41;610,270
så finnes beräkningen af Statsverkets inkomster nu utvisa en tillökning af..................................................-................................*...............
1,356,030: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
ii
Kongl. Maj:t öfvergår nu till eu framställning af de utgifter, som under ■ de särskilda Ilufvudtitlarne funnits nödiga; Och kommer dervid såsom vanligt
nltn? onl hv^e,fhufvudtltel upptagas först de anslag, som äro af stadigvarande Omförd derefter när anledning dertill förefinnes, sådana till Hufvudtiteln han förliga utgifter, hvilka äro af mera tillfällig och öfvergående beskaffenhet.
Första HiifVudtiteln,
innefattande Kongl. Hof- och Slottsstaterna, upptager för närvarande de förra
samt de senare’mZZZZZZZZZZZ.ZZZ.ZZZI' ^ 100
tillsammans R:dr 1,417,000.
Och föreslår Kongl. Maj:t häruti icke någon förändring.
Andra Hufvud.titeln,
innefattande anslagen till Justitiedepartementet.
Nu ^gällande Riksstat upptager för detta Departement:
................Knut R:dr 2,348,196: n.
Penningar.....
Indelta räntor, enligt markegång, förslagsvis beräknade till ...............
_ )J 5,903: 89. Summa Runt R:dr 2,354,10oT^
öfverensstämmelse med de beslut, som uti bilagda Utdrag af det inför fonöl. Maj.t i Stats-Rådet den 5 innevarande månad förda protokoll omför-
1 afsee,lde å regle™ge"af *«“ «*- Krigs-Hof rätten.
att, under förutsättning att nuvarande Notarie- och två Kanslistbefattningar samt en Vaktmästaresyssla varda, i den män innehafvarne af dessa tien-
s er derifrån afgå, indragna, såsom ordinarie anslag åt Krigs-Hofrätten bevilj^/Sj ior
Krigs-Hofrätts-Rådet, lön .............................................. R:dr Runt 4,500.
Sekreteraren, lön
renskrifningsarfvode.
» 2,500.
» 800.
Transport R:dr R:mt 7,800.
12 Kongl Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
Transport R:dr R:mt 7,800.
Krigs-Fiskalen, lön ............................................................ ” ”
renskrifningsarfvode .......................... » ”
En Vaktmästare, lön......................................................v ”
åt e. o. tjensteman och vaktbetjente, såsom grati-
fikation ......................................................................___
Summa R:dr R:mt 11,250.
Då likväl hinder för denna lönereglerings genomförande för närvarande möter deraf, att Notarien och Kanslisterna samt såväl Hofrattens Väbel som Vaktmästaren ännu i tjenstår qvarstå, och, så länge detta förhållande fortfar den beo-ärda förhöjningen i Krigshofrättsrådets, Sekreterarens och Krigsfiskalens ÄÄ höra Ll äskar Kongl. Maj:t att skillnaden emellan den föreslagna staten 11,250 R:dr och den nu gällande, 12,555 R.di 50 öre, utom liusnenningar eller 1,305 R:dr 50 öre, måtte särskild! anvisas att tillsvidare 2“ J dePn ZS som erforfras för att hvar och e„ af Hofråttens cmla embeta och tienstemän må varda bibehållen vid nu innehafvande löneförmåner, och med vilkor, att, derest nuvarande Notarie eller Kanslister eller någondera af Vaktmästare skulle komma att från tjensten afgå Kongl. Majit ma ega att af de för dessa befattningar anslagna lönebelopp bevilja förbättring Kiig hofrättsråd^, Sekreterarens och Krigsfiskalens samt den qvarvarande Vaktmästarens lönevilkor, dock ej till högre belopp än att hvardera ^emkomster sammanräknade icke öfverstiga de för en hvar af dem nu foieslagna löneförmåner.
Anslaget till fångars vård och underhåll,
nemligen den del af detta anslag, hvilken, såsom ”bestämdt anslag", omfattar aflöning till vissa Fångvårdens embets- och tjensteman samt betjente:
att det på Fångvårdsstyrelsens stat åt Extra Notarien för Revisionsärenden anslagna arfvode af 620 R:dr måtte indragas,
att likaledes det för eu Predikant vid Kronohäktet i Alingsås upptagna arfvode af 250 R:dr ur staten afföres;
att aflönino-en för nedannämnde Fångpredikanter, hvilkas aflöning i nu gällande stat är° upptagen till sammanräknad! 6,475 R:dr, måtte bestämmas till efterskrifna belopp, nemligen:
för Pastorn å Långholmen,
å Straffängelsets stat..................................................... R:dr ~
å Kronohäktets » .............................................-___600:_=: 2,000: —
Transport R:dr 2,000: —-
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
13 Transport R:dr 2,000: —
För Pastorn i Malmö,
å Straff-fängelsets stat................................................... R:dr 1,400: —
å Länsfängelsets » .................................................. » 600: — 2,000:
För Predikanten i Warberg,
å Straff-fängelsets stat.................................................. R:dr 1,200: —
å Kronohäktets » ................................................. » 400: — \ gQO:
För Predikanten i Carlskrona,
å Straff-fängelsets stat.................................................. R:dr 1,000: —
å Länsfängelsets » ................................................... » 600: — 1,600:_
Summa R:mt R:dr 7,200: —
samt att för det nya Kronohäktet i Hudiksvall måtte å ordinarie afföningsstaten uppföras för
1 Direktör, lön ................................................... R:dr 1,300: —
1 Predikant, arfvode........................................... » 450: — 1,750:_
Anslaget till ersättning åt personer, menigheter eller allmänna inrättningar för dem genom nya Strafflagens införande frångångna bötesandelar:
Att detta förslagsanslag, som vid sistförflutna Riksdag bestämdes till
160,000 R:dr, måtte jemväl för nästa statsregleringsperiod anvisas, men till nedsatt belopp af 120,000 R:dr, under enahanda vilkor, som för innevarande statsregleringsperiod blifvit vid ifrågavarande anslag fästade, dock med förklarande dels att ersättning för mistade bötesandelar icke vidare kommer att utgå till härader, fattigvård sstyrelser, kyrkor och städer, hvad dessa sistnämnda angår, såvidt rättigheten till dylik ersättning ej grundar sig på särskilda privilegier eller före nya Straff-lagens tillkomst gifna resolutioner, dels ock att, derest definitiv reglering af Skogsstaten blifver af Riksdagen och Kong]. Maj:t före nästa statsregleringsperiod fastställd, ifrågavarande slags ersättning jemväl kommer att upphöra för Skogsplanteringskassan från och med år 1870 och för tjenstebefattningar vid Skogsstaten med nuvarande innehafvare afgång eller tillträdande af så stor löneförhöjning, som motsvarar den ersättning, de hittills uppburit.
Härjemte föreslår Kong!. Maj:t, att för jemnande af Hufvudtitelns slutsumma förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. in-, som i nu gällande Riksstat är upptaget till 23,939 R:dr 52 öre, må nedsättas till 23,934 R:dr 52 öre.
14 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
De på Andra Hufvudtiteln äskade förhöjningar i anslag utgöra således .................................................... R:dr 1,605: —
hvilka med tillägg af Hufvudtitelns nuvarande slutsumma » 2,354,100: —
uppgå till ............................................................................................. R:dr 2,355,705:
Men då derifrån dragas de föreslagna ned sättningarna dels i förslagsanslaget till ersättning för mistade hötes-
andelar.....................................................................R:dr 40,000: —
och dels i förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. in............. »_5: —
eller tillhopa R:dr 40,005: — kommer Hufvudtitelns slutsumma för nästa statsreglering att utgöra............................................................................................ R:dr 2,315,700:
Dessutom äskar Kongl. Maj:t, under åberopande af förenämnda Protokoll öfver Justitie-Departementsärenden:
a) att till uppförande i staden Westervik af ett nytt kronohäkte, afsedt jemväl till stad shäkte för nämnda stad, med 54 celler och nödiga ekonomilokaler, beräknadt att kosta 95,000 R:dr, måtte anvisas, att under år 1870 utgå, 50,000 R:dr; äfvensom att ett af Westerviks stadsfullmäktige erbjudet ärligt byggnadsbidrag af 100 R:dr måtte få föras anslaget för vård och underhåll af läns- och kronohäkten tillgodo, och att en för Kronans räkning, till anläggande af ett fängelse i Wimmerby, derstädes inköpt tomt måtte få försäljas och det derför inflytande belopp ingå till de för cellfängelsers uppförande anvisade medel; samt
b) att ett förslag s-anslag af 20,000 R:dr måtte anvisas för att användas till bestridande dels af kostnader för utarbetande af förslag till ny utsökningslag och till beredande af andra lagförslag, som hl hvit af Riksdagen begärda och ej kunna inom Justitie-Departementet utan särskilt biträde utarbetas, och dels af adjunktionsarfvoden och andra kostnader, som kunna erfordras, i händelse Kongl. Maj:t skulle förordna, att under nästa år en eller flera af Rikets Hofrätter må förstärkas med en division utöfver det å stat uppförda antal.
Hufvudsummorna å donna liufvudtitel skulle i
för ständiga utgifter..............................................................
deraf förslags-anslag R:dr 1,301,939: 52. för tillfälliga utgifter ..........................................................
följd häraf blifva: ...R:dr Runt 2,315,700:
... » ») 70,000:
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1869.
15 T**eclje TXiiiVi it! titel 11,
innefattande anslagen till Utrikes-Departementet.
De för detta Departement för innevarande år bestämda anslag utgöra sammanlagdt 457,950 R:dr R:mt.
På grund af hvad uti statsrådsprotokollet öfver Utrikes-Departementsärenden för den 5 i denna månad blifvit anfördt, finner Kongl. Maj:t sig höra föreslå,
att nedannämnda särskilda anslag, motsvarande ungefärliga H af hela det belopp, som för ombesörjandet af de Förenade Rikenas diplomatiska angelägenheter ansetts erforderligt, måtte varda af Riksdagen anvisade att mot nu gällande red o visnings-skyldighet och på samma vilkor för dessa anslags användande, som hittills varit bestämda, under nu instundande statsregleringsperiod till Utrikes-Departementet utgå, nemligen:
Statsministern för Utrikes-Ärendena ....................................... 24,000: _
Departementets expedition............................................................ 25,500: _
Ministerstaten................................................................................. 340,500: _
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter........................ 50,000: _
eller tillsammans R:dr Runt 440,000: —
samt att till Tredje Hufvudtiteln vidare måtte på de i ofvannämnda Statsrådsprotokoll uppgift]a vilkor från Handels- och Sjöfartsfonden öfverflyttas Sveriges bidrag till de Förenade Rikenas- gemensamma IConsulsfond 160,000 R:dr Runt, motsvarande f af det samfällda belopp, som för närvarande utgår för detta ändamål, äfvensom 7,000 R:dr Runt till underhåll af Svenska Kronans hus i Konstantinopel och Tanger och Svenska kyrkan i London. Slutsumman å donna Hufvudtitel skulle i följd häraf blifva R:dr R:mt 607,000.
Fjerde H vif Vild. ti teln,
innefattande anslagen till Landtförsvars-Departementet.
Under donna hufvudtitel finnes, enligt nu gällande riksstat, för de årliga eller ständiga utgifterna anvisadt:
penningar............... 6,894,660: 69.
indelta räntor enligt markegång på förslag.......................................... 2,099 830: ii.
indelt spannmål på förslag 125,955 kubikfot 9 kannor ä 2 R:dr
10 öre kubikfoten.............................................................................. 264 507: 39.
oindelt spanmål 128,096 kubikfot 1 kanna, förslagsvis å 2 R:dr
10 öre kubikfoten................................. 269,001: 81.
Tillhopa R:dr R:mt 9,528,000: -
16 Kong!. Maj:ts Nåd. Prof,. No 1, om Statsverket 1869.
I öfverensstämmelse med de beslut, som innefattas i bär bilagda protokoll öfver Landtförsvars-ärenden, hållet inför Kong!. Maj:t uti Statsrådet den 5 innevarande månad, vill Kong!. Maj:t, beträffande regleringen af utgifterna under donna hufvudtitel för år 1870, till Riksdagen afgifva följande förslag:
Landtförsvars-Departementet.
Kommendants-staten. Sedan Kongl. Maj:t under den 21 nästlidne No ve in bor i Nåder bcslutit, att K o m mend an tsbeställningarne så val å Ny Elfsborg som ock i Landskrona, Helsingborg och Ystad skola, så fort sådant låter sig verkställas, indragas, föreslår Kongl Näjd, att anslaget till Kommendants-staten,
hvilket anslag för närvarande utgör ... ......................................•_......... R;<*r 14,297.
må minskas med de för ofvannämnda Kommendantsbefattningar nu utgående arfvodesbelopp och skrifmaterialieanslag, tillhopa utgörande............................................................................ ” 2’58Q: ~
hvarigenom anslaget till. Kommendants-staten skulle från och ”med år 1870 komma att utgöra ............................................
^di-
ll,717: —
Indelta Arméen.
Kavalleri- och Infanteri-regementena. I anledning af hvad Statskontoret uti sin underdåniga berättelse af den 18 nästlidna November, angående Statsverkets tillstånd och förvaltning, beträffande Fjerde Hufvudtiteln anmält, föreslår Kongl. Näjd: , TT , „ , .
att _ dels såsom ersättning åt Jemtlands Häst- och h ältjagare-coi psei
för s. k/indelningsbrist i Jernband, dels såsom vederlag för åtskilliga jemlik! Kammarkollegii Kungörelse den 9 Oktober 1857 och Kongl. Kungörelsen deri 30 December 1863 vid vissa regementen och corpser afskrift» indelta mjöloch sågqvarnsräntor —, under ifrågavarande statsanslag må, efter afdrag åt vid 1867 års Riksdag för högt beräknad ersättning för afskrift™ dylika räntor vid Westgöta regemente, uppföras:
penningar.......................................................
oindelt spanmål 929 kubikfot 9 kannor, i värde motsvarande a 2
R:dr 10 öre kubikfoten.................................................................. 1,9 5 2: 79.
.... R-.dr 181: 39.
Tillhopa R:dr 2,134: 18. samt att de under anslaget nu uppförda indelta räntor, utgörande 2,099,830 K:dr 11 öre, må minskas med värdet af förenämnda afskrida räntor, och således
upptagas till 2,097,695 R:dr 93 öre. .
Vidare och i anledning af väckt fråga om ersättning till Ryttmastarebostället vid Skånska Hussar-regementet Mölleröds kungsgård, för en boställe
- Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1869.
tillhörig,, till följd ^ af den s. k. Finjasjöns sänkning »trifven vattenmjöl q värn jemte ålfiske, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att under förenämnda anslag till indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena uppföra ett penningebelopp
‘‘f............................................................................................................... R:dr 413: 84.
för att, såsom godtgörelse för de, genom berörda sjösänkning, för bostället förlorade qvarn- och fiske-rättigheter, årligen utgå och, så länge bostället är till indelningshafvare vid Skånska Hussarregementet upplåtet, vederbörande löntagare i behörig ordning tillhandakomma, emot det, att de bostället nu såsom afgäld för omförmälda förlust tillkommande 189 kubikfot spanrnål, § råg, § korn och 1 hafva, jemte 40 R:dr i penningar må af vederbörande Fögderi tjensteman, enligt af Kammarkollegium i utslag den 17 December 1863 fastställd fördelning, debiteras, uppbäras och redovisas lika med Kronans räntor för att i sammanhang med dem till Statsverket ingå.
Genom hvad sålunda i afseende å anslaget till indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena föreslagits skulle detta anslag komma att utgöra:
penningar ............................................................................. 410,163: 25.
mdelta räntor, enligt markegång på förslag ............ 2,097,695: 93.
indelt spannmål på förslag 125,955,9 kubikfot, utgörande i värde............................................................ 264,507: 39.
oindelt dito dito 16,792,3 dito...................................... 35,263: 83.
Summa R:dr Runt 2,8 07,6 30: 40.
Löneförbättringar vid indelta arméen. Kongl. Maj:t föreslår, att det för nämnda ändamål under liera föregående år och äfven för år 1869 anvisade anslag af 100,000 R:dr må jemväl för år 1870 fa med oförändrad! belopp utgå och enligt förut meddelade föreskrifter användas.
Indelta arméens vapenöfning ar. Enär, till följd af hvad Kongl.
Maj:t vid förra Riksdagen beslutit, utgifterna för Wermlands Fältjägare-regementes möten hädanefter skola bestridas från statsanslaget till Indelta arméens vapenöfningar, föreslår Kongl. Maj:t, att ifrågavarande anslag för framtiden må benämnas: "Indelta arméens och Wermlands Fältjägare-regementes vapenöfningar”.
Derjemte och sedan Kongl. Maj:t under den 31 nästlidna December, vid pröfning af uppgjordt förslag rörande Försvarsväsendets till lands ordnande, beslutit föreslå Riksdagen en förändrad organisation af Underbefälsskolorna vid indelta arméen,
Transport R:dr 413: 84.
Bih. (ill Rihsd. Prot. 1869. 1 Sami, 1 Afd. 3
18 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1869.
Transport Rall-
att med år 1870 träda i verket, samt donna förändrade organisation, derest den af Riksdagen antages, kommer att medföra en tillökning i utgifterna för nämnda skolor af 39,611 R:dr 60 öre, vill Kongl. Maj:t nu af Riksdagen äska anvisandet af nämnda till-
ökningsbelopp..................................................................................................
att tilläggas nuvarande anslaget för Indelta arméens vapenöfningar, hvarigenom detta anslag, som redan bestrider kostnaderna för nuvarande Underbefälsskolorna, skulle komma att, med ofvannämnda förändrade benämning, från det i nu gällande Riksstat upptagna beloppet 884,000 R:dr 48 öre förhöjas till 923,612: R:dr 8 öre.
Värfvade Arméen.
Fortifikationen. I afseende å ‘anslaget till Fortifikationen vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen, att, för tillvägabritigande af förhöjning till 10,000 R:dr af det i nu gällande Riksstat med endast
7,500 R:dr under ”Fortifikationen” upptagna reservationsanslag till praktiska öfningar, det under rubrik: ”penningar”, i Fortifikationens anslag ingående belopp, 166,120 R:dr 11 öre må med........
förhöjas till 168,620 Ridt- 11 öre, hvarigenom anslagets slutsumma, som i 1869 års Riksstat finnes utförd med 172,803 R:dr 78 öre, skulle komma att utgöra 175,303 R:dr 78 öre.
I sammanhang härmed och enär ifrågavarande för Fortifikationens praktiska öfningar anvisade anslag, hvarifrån kostnaden för fourageringen af för Pontonierbataljoneu anskaffade tre befälshästar hittills varit bestridd, icke egentligen är för dylika utgifter afsedt, vill Kongl. Maj:t begära Riksdagens medgifvande, att berörda tre hästars underhåll må för framtiden bestridas från det för utgifter af sådan art bestämda anslaget till fourragering af Artilleriets och Pontonier-bataljonens samt värfvade Kavalleriets hästar.
Om till de sålunda här förut till uppförande å Fjerde Hufvudtiteln begärda anslagstillökningar lägges, för jemnande af deras blifvande slutsumma, ett belopp af...................................................
hvarmed förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser in. in. för Landtförsvars-Departementets Kansliexpedition, nu bestämdt till 2,830 R:dr 12 öre, lämpligen kunde förhöjas, skulle tillökningarne uti nämnda hufvudtitels ordinarie anslag komma att uppgå till sammanlagd!............................................................................................
413: 84.
39,611: 60.
2,500: —
54 : 56.
42,580 —
Transport R:dr 42,580: —
Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1869.
, Transport R:dr 42,580: —
10ä från denna tillökningssumma dragés det belopp, hvarmed anslaget till Kommendants-staten föreslagits att nedsättas,
eller....................................................................................................................’ 2,580: —
kommer verkliga tillökningen å Fjerde Hufvudtitelns anslag att
uppgå till ......................................................................................................... 40,000: —
och då detta belopp tillägges hufvudtitelns nuvarande slutsumma 9,528,000: —
höjes denna derigenom till...................................................................... 9,568,000: —
Beträffande härefter de Landtförsvarets behof, för hvilka tillfälliga eller extra anslag erfordras, finner Ivongl. Näjd, på grund af hvad i förut åberopade Statsrådsprotokoll öfver Landtförsvars-ärenden för den 5 innevarande månad blifviu utred t och upplyst om hvart och ett af nedannämnda föremål, hvartill medel behöfva dels för 1869 och dels för år 1870 anvisas, Sig föranlåten af Riksdagen åska beviljandet af följande extra anslag:
a) för är 1870. l:o. Artilleri-behof.
Till anskaffning af artilleri-materiel................................. 30,000:_
» anskaffning af nya och förändring af äldre infanterigevär .................................... 524,000: —
» kopparpatroner.............................................................. 120,000: —
med rättighet för Ivongl. Näjd, att efter omständigheterna öka och minska de för infanterigevär och kopparpatroner beräknade anslagsbelopp, under vilkor att summan af dessa anslag ej öfverskrides;
hvarjemte Ivongl. Näjd begär Riksdagens medgifvande, att det vid 1865—1866 samt 1867 års Riksdagar beviljade extra anslag till positions- och belägrings-artilleri med tillhopa 73,500 R:dr må i stället få användas till anskaffning af grufva kanoner för befästningarne vid Fredriksborgssundet.
2:o. Fortifikations-behof.
Till fortsättande af arbetena vid Carlsborgs fästning 100,000: —- » befästningsarbetena vid Oxdjupet eller Fredriksborgssundet .................................................................... 117,400: —
» skansen å Vestra Hästholmen.................................... 24,000: —
Transport R:dr
241,400: — 915,400: —
20 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1869.
Transport R:dr 3:o. Beklädnads-behof.
Till underhåll af Beväringsmanskapets beklädnad..............................
915,400: — 189,000: —
4:o. Topografiska corpsens arbeten. Till fortsättande af dessa arbeten............................................
60,000: —
5:o. Officerares anställande i utländsk krigstjenst. Till understöd åt Officerare, som vunnit dylik anställning ..........
9,000: —
6:o. De frivilliga Skarpskytteföreningarne.
Till Skarpskytteväsendets befrämjande ................................................... 90,000:
att, efter Kongl. Maj:ts bepröfvande, användas dels till priser vid större skjuttäflingsfester, dels till utdelning åt Skarpskytteföreningarne, dels ock för andra ändamål, egnade för Skarpskytteväsendets befrämjande, såsom skjutbanors inrättande m. in.________
Summa extra anslag för år 1870, R:dr 1,263,400: —
b). För år 1869. Fortifikations-behof.
Till
arbeten vid Carlsborgs
fästning,
utöfver dertill redan anvisade medel ............................................................................................ 60,000
skansbyggnaden å Vestra Hästholmen ............................................. 54,000
Tillhopa Runt R:dr 114,000: —
I afseende å sistnämnda två anslag begär Kongl, Maj:t, att Riksdagens beslut må meddelas så tidigt, att något hinder för arbetenas behöriga och oafbrutna gång ej, i brist af medel, må uppstå.
I öfrigt vill Kongl. Maj:t dels gifva Riksdagen tillkänna, att, enligt hvad Direktionen öfver Arméens Pensionskassa i underdånighet anmält, det i enlighet med 24 punkten 4 inom. af Kongl. Brefvet den 17 Augusti 1834, rörande ackordens amortering vid så väl värfvare som indelta Arméen, för befrämjande af ackordsregleringen å Riksgäldskontor anvisade årliga kreditiv af 150,000 R:dr icke vidare är för dermed afsedda ändamål behöflig!, dels ock af Riksdagen begära, att den behållning å extra anslaget för arrestlokaler vid Indelta arméen, som vid innevarande års utgång kan förefinnas, måtte få öfverföras till anslaget för Indelta arméens vapenöfningar, hvarifrån i sådant fall kostnaderna
21 Kongl. Majtts Nåd. Prof. A7:o 1, om Statsverket 1869.
föl arreststraffets tillämpning vid indelta arméen skulle för framtiden bestridas utan att extra anslag dertill vidare må behöfva anvisas.
Hufvudsummorna af de till Fjerde Hufvudtiteln eller Landtförsvaret hörande anslag skulle, i följd af hvad nu föreslagits, komma att utgöra:
till utgifter på ordinarie stat .....
deraf förslagsanslag 1,127,384,68. till extra ordinarie behof.............
för är 1870
9,568,000: — 1,263,400: —
samt
Extra anslag
Summa R:mt Ruff- 10,831,400:
för är 1869.
... R:mt Rall- 114,000:
I ernte Hut vild titel n«
omfattande anslagen för Sjöförsvars-Departementet.
Enligt
nu g
~ „ gällande Riksstat finnes på donna Hufvudtitel till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
1 PTn^ •;.........r...............i • ;........................................................ K:dr 3,757,084:
» indelta räntor, efter markegång, på förslag............................ 81 422- 79
" vindel! spannmål, 59,663 kubikfot, förslagsvis å 2 R:dr 10 öre
kubikfoten..................'............................................................................ 125,292: so,
tillhopa Runt R:dr 3,963,800: — „ J enlighet med de beslut, som innefattas uti närlagd a, den 5 innevarande manad inför Kong]. Maj:t uti Statsrådet förda protokoll öfver Sjöförsvarsärenden vill Kong] Näjd nu, beträffande regleringen af utgifterna under Femte Hufvudtiteln, framställa följande förslag:
by
Materielen.
Då, såsom nyssberörda protokoll utvisar, de för fonden till krigsfartygs •nåd ar 1870 påräknehga tillgångar icke blifva tillräckliga för de nyb/4n ad sarbeten, hvilka nämnda år måste utföras, utan särskild! tillskott dertill bör beredas, föreslå!- Kong!. Näjd, att i sådan! afseende må, i ställe! för extra anslag, ta använda de öfverskott, som under åren 1867 och 1868, till ett. sa ra-
gg
22 Statsverket 1869.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om
manlagdt belopp af omkring 180,000 R:dr, uppstått på statsinkomsttiteln: ”Fyrocli båkmedel” och funnits kunna för Lots- och Fyrmrattnmgens behof un _ varas, så framt hädanefter berörda statsinkomst i sin helhet gores under hvarje löpande år för inrättningen tillgänglig.
Diverse anslag.
Under förutoattning, att Kongl. Majds längre fram förekommande förslag om upphörande af nu på tullmedlen anvisade arliga förslagsanslag till Hande och Sjöfartsfonden, emot det att de från denna fond till fyllande af åtskillig^ statsbehof årligen utgående belopp varda på Riksstaten lind'er ved,^<>Aga vudtitlar uppförda, vinner Riksdagens bifall, begär Kongl. Maj.t, att de bland
dessa belopp, som afse ^försvarets behof, eller: i 50 000-_
för sjöexpeditioner till handelns skyddande.................................... L.di lou.uuu. ^
» Sjökartekontorets verksamhet...................................................... o'onn-__
» lifräddningsanstalterna på Rikets kuster .................................
tillhopa Runt R:dr 220,000: — måtte på Femte Hufvud titeln under förestående rubrik upptagas pa satt i ofvanåberopade protokoll öfver Sjöförsvar s-ärenden linnés närmare angifvet.
Handeln.
Med framställning derom, att det under denna rubrik uppförda reservationsanslag till Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande personal ma til följd af bär ofvan föreslagna förhöjning i beräkningen af inkomsttiteln Fyroch båkmedel” förhöjas från nuvarande beloppet 600,460 R:dr ^ 650,460 R.dr begär Kongl. Maja tillika Riksdagens medgifvande, att ofvmskotten a berörda inkomsttitel må fortfarande såsom hittills få för det med ifrågavarande ans ag
afsedda ändamål användas. tj.j q qoo onn._
Om till Femte Hufvudtitelns nuvarande slutsumma...... R.di d,Ubd,bUU.
läggas här förut ifrågasätta anslag till sjöexpeditioner, sjokartekontoret och lifräddningsanstalterna pa Rikets kuster med
äfvensom 1 den föreslagna förhöjningen i anslaget till ”Lots- och
Fyrinrättningen” ..............................................................................—
kommer Hufvudtitelns slutsumma att uppgå till... .............................
deraf på förslagsanslagen belöpa 187,356 R:dr 70 öre.
220,000:
50,000:
4,233,800:
För öfrio^ochunder hänvisande till de framställningar om nedannämnda behof, som uti merberörda protokoll af den 5 innevarande Januari förkomma, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att, såsom extra anslan foi bj< svaret, för år 1870 anvisa:
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. Nio 1, om Statsverket 1869.
till anskaffning af 4 st. grafva kanoner af kraftigaste slaget R:dr 80,000: —
» » af 1,000 st. fullt tidsenliga gevär................................. 38,000: —
» fortsätta försök med undervattensminor............................................. 10,000: —
tillhopa Runt R:dr 128,000: —
Slutligen fäster Kongl, Maj:t Riksdagens uppmärksamhet på den under Nionde Hufvudtiteln förekommande framställning om uppförande på samma hufvudtitel för år 1870, såsom extra anslag, af följande tvänne kreditiv, nemligen:
För att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets-Krigsmanskassan i stånd att till de Sjöförsvarets embets- och tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast utgifva pensioner enligt de för Kassan nu gällande pensioneringsgrunder, än äfven utgöra tillgång till de dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande ................................................................................................................ 72,000: —
samt för upprätthållande af den Sjöförsvarets afskedade gemenskap
förunnade förbättrade pensionering ................................................... 40,000: —
tillhopa R:mt R:dr 112,000: —
med Direktionen öfver nämnda Kassa lemnad rättighet att å berörda kreditiv under loppet af år 1870 lyfta hvad för omförmälda behof blifver erforderligt, sedan styrkt blifvit, i hvad män de för innevarande år beviljade enahanda kreditiv för pensioneringen åtgått, dock att hvad under sistnämnda år icke för ändamålet erfordrats, må för 1870 års pensionering i mån af behof användas; hvarjemte Kongl. Maj:t begär Riksdagens medgifvande, att till förstberörda pensionering äfven få använda de besparingar, som möjligen kunna uppkomma på det å Femte Hufvudtiteln upptagna anslag till Flottans gamla Reservstat.
e tte Huf v»idtitel n,
innefattande anslagen för Civil-Departementet.
Nu gällande Riksstat upptager för denna hufvudtitel:
Penningar......................................................................................................... 7,855,800: 57.
Indelta räntor, enligt markegång förslagsvis beräknade till............ 197,8 6 4: 67.
Indelt spanmål 5,908 kubikfot 4 kannor efter 2 Riksdaler 10 öre
kubikfoten.............................................................................................. 12,407: 54.
Oindelt spanmål 9,727 kubikfot 2 kannor efter 2 Riksdaler 10
öre kubikfoten ....................................................................................... 20,427: 12.
Tillhopa R:mt R:dr 8,086,500: —
24 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Ar:o 1, om Statsverket 1869.
Enligt närlagda, den 5 innevarande månad öfver civilärenden förda protokoll, föreslår Kongl. Maj:t följande förändringar i de under nedannämnda rubriker å donna hufvudtitel uppförda anslag, nemligen:
l:o. Departementets Expedition:
att, såsom arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning och expedierande, ett extra anslag fortfarande anvisas med ................................................................................. 1,800:
2:o. Landtmäteristaten:
att, sedan en Ingeniörstjenst vid General-Landtmäterikontoret blifvit indragen, detta anslag nedsätta med 1,800 l\:dr till
95,500 R:dr.
3:o. Rikets Ekonomiska Kaxteverk:
att, utöfver det för karteverket å ordinarie stat uppförda belopp, 6,000 R:dr, anvisas ett extra anslag af 20,000 li:dr för arbetena i Norrbottens län och 40,000 R:dr för arbetena ljunga delar af riket eller tillsammans....................................
60,000:
4:o. Landsstaterna i länen:
dels att den under Landträntmästarens i Göteborgs och Bohus län lön inbegripna oindelta spanmål, 504 kubikfot, jemlik! Kongl. Brefvet den 9 No v. 1860 till Statsverket indrages och ett mot denna spanmål svarande kontant belopp å Riksstaten uppföres efter det statspris, som gällde då indragningen beslutades,
eller 2 R:dr kubikfoten, med....................................................................
dels att för afskrida qvarnräntor å Riksstaten uppföras följande ersättningsbelopp uti oindelt spanmål, nemligen:
för Landshöfdingen i Södermanlands län.............. 126 kub.f.
........... 1 » 9 k:r,
» Landshöfdingen i Kronobergs län...
tillsammans 127 kub.f. 9 k:r,
med ett värde efter 2 R:dr 10 öre kubikfoten, af.........................
men att de indelta räntorne under förevarande anslagstitel minskas med ett lika belopp eller 268 R:dr 59 öre;
dels ock att åt innehafvare!! af Länsmansbostället Lundby Stommen i Skaraborgs län anvisas ersättning för mistad nyttjanderätt till jord, som från nämnda boställe exproprierats, med............
Transport R:mt R:dr
1,008:
268: 59,
27: — 1,303: 59.
Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
Transport Kant R:dr 5:o. Statens jernväg strafik:
att, för bestridandet af 1870 års omkostnader vid jernvägstrafiken beräknas ett förslagsanslag stort 4,300,000 att af trafikmedlen utgå, och att det i nu gällande riksstat för ändamålet upptagna belopp alltså ökas med...........................................................
6:o. Skiften och a(vittringar:
att, för storskiftes- och afvittrings-arbetenas fullföljande under år 1870 anvisas, utöfver det ordinarie till 63,000 R:dr uppgående anslaget, ett extra anslag till belopp af R:dr 120,000: —
7:o. Undervisningsanstalter för jordbruket och landtmannanäringar:
att Riksdagen för sin del medgifver, att de till mejeriskolor anvisade medel, 6,000 R:dr, må, der så finnes ändamålsenligt, användas till mejerielevers undervisande vid enskilda mejerier.
8:o. Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanärin gar:
att följande vid sista Riksdag för innevarande år beviljade extra anslag måtte äfven för år 1870 anvisas, nemligen:
a) till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur, redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och
andra jordbruksalster ......................................................R:dr 6,000: —
b) till prisbelöningar vid täflingsmöten med gödboskap, smör, ost, fläsk och kött å de orter, der det kan finnas tjenligast dem anställa, och der Hushållningssällskapen vilja förena sig om sammanskott af
medel till dessa utställningar................................................ 3,000: —
c) till understöd åt personer af mankönet, som genomgå fullständig lärokurs i boskaps uppfödande,
skötsel och mjölkning, in. m................................................. 2,000: —
cl) till Svenska Trädgårdsföreningen........................ 4,500: —
emot enahanda vilkor, som för åtnjutande af dylikt anslag vid förra Riksdagen blefvo bestämda; och
Transport R:mt R:dr 15,500: —
Bill. till Riksd. Prot. 1869 1 Sami., 1 Afd.
1,303: 59.
157,000: —
158,303: 59. 4
26 Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1869.
Transport Kant R:dr 15,500: é) för fortsättande af de geologiska undersökningarne och för utgifvande af derpå grundade kartor..........................................................................................R:dr 60,000:
158,303: 59.
tillhopa R:dr 75,500: —
0:o. Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder:
dels att å ordinarie stat uppföres icke allenast den del af anslaget till Teknologiska institutet, hvilken för närvarande linnés endast provisoriskt å Riksstaten upptagen utan äfven den vid Riksdagen 1865—1866 institutet tillförsäkrade anslagstillökning, som ännu icke blifvit anvisad och hvilken från och med år 1870
erfordras eller ................................................:...............................................
så att hela anslaget blifver 75,000 R:dr.
dels att utaf det belopp, 58,900 R:dr, som vid sista Riksdag för Stockholms Slöjdskola, utöfver det ordinarie till 15,000 R:dr uppgående anslaget, å Riksstaten provisoriskt uppfördes, måtte få bibehållas 46,500 R:dr jemte de vid innevarande års slut befintliga till 11,000 R:dr beräknade besparingar å anslagen för föregående år, i följd hvaraf det nu å Riksstaten uppförda belopp minskas med 12,400 R:dr, dels ock att såsom bidrag till den i / samband med Tekniska skolan i Borås stående väfskolas underhåll för år 1870 anvisas ett extra anslag af..................... 3,000: —
10\o Fiskerinäringens understöd:
att detta anslag förhöjes från 16,100 R:dr till 17,600 R:dr med.....................................................................................................................
ll:o. Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling:
dels att ersättning anvisas för afskrida räntor af mjöl- och sågqvarnar med följande belopp:
penningar.................................................................................R:dr 2: —
68 kubikfot 2 kannor oindelt spanmål ä 2 R:dr 10 öre
kubikfoten ........................................................................... 143: 22.
men att de indelta räntorna med ett motsvarande belopp minskas, dels ock att förevarande anslagsrubrik må förändras till ”Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling eller afskrifning”. ___________
4,100:
1,500:
145:
Transport R:dr 164,048: 81.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
27 Transport R:dr 164,048: si.
12:o. Handels- och sjöfartsfonden:
att, derest Riksdagen lemnar sitt bifall till särskildt nådig proposition om upphörandet af det under donna rubrik hittills uppförda anslag, 750,000 R:dr, samma rubrik må ur Riksstaden utgå, och en ny rubrik ”Karantänsinrättningen på Känsö” i stället uppföras, under hvilken anvisas ett förslagsanslag att i mån af behof utgå med högst ................................................................................. 18,500:_
13:o. Skrifmaterialier och expenser, ved ro. ro.
att, för jemnande af Hufvudtitelns slutsumma, detta anslag
ökas med .........................................................................................................
Beträffande alla öfriga i nu gällande Riksstat uppförda anslag, äskar Kongl. Maj:t, att de måtte bibehållas oförändrade.
De belopp, Kongl. Maj:t bär ofvan å ordinarie stat begärt,
utgöra tillhopa................................................................................................
Om härtill lägges nu gällande Riksstads slutsumma..................
men från den genom berörda sammanläggning erhållna summa ... afdragas här ofvan af Kongl. Maj:t föreslagne nedsättningar af ordinarie anslag, nemligen:
under rubriken Landtmäteristaten....................................
» » Landsstaterna i länen:
dels 504 kub.fot spannmål
å 2 R:dr 10 öre............ 1,058:40.
dels afskrida a räntor......... 2 6 8: 59.
1,800: —
1,32 6: 99.
» » Undervisningsanstalter för bergsbruk
och slöjder............................................. 12,400: —
» » Ersättning till Sala bergslag för för-
lust genom vissa räntors förvandling 145: 22. » Handels- och sjöfartsfonden ............... 750,000: —
23: 40.
182,572: 21. 8,086,500: —
8,269,072: 2K
765,672: 21.
så erhålles det belopp...........................................................................R:dr 7,503,400: —
hvartill Sjette Hufvudtiteln, enligt Kongl. Maj:ts förslag, skulle uppgå, hvilket belopp, jemfördt med slutsumman i nu gällande stat, visar, att anslagen under sagda hufvud titel skulle minskas med 583,100 R:dr Rund.
De inom limen förda belopp, hvilka Kongl. Maj:t i sammanhang med regleringen af de ordinarie anslagen här ofvan äskat såsom extra anslag äro:
28 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
under rubriken Departementets Expedition ..........................................
» » Rikets Ekonomiska karteverk.......................................
» » Skiften och afvittringar...................................................
» » Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landt-
mannanäringar ............................................................
» » Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder...
Härförutan begär Kongl. Näjd, att nedannämnda vid derå föregående Riksdagar beviljade extra anslag måtte äfven för år 1870 anvisas, nemligen
l:o till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden så väl i hufvudstaden som i landsorten......................................................................................................
2:o till undersökningar och expenser för allmänna arbeten
3:o till arfvoden för Ingeniörselevers undervisande vid krigshögskolan .........................................................................................................
och 4:o till resestipendier för medlemmar af väg- och vattenbyggnadscorpsen, som under utrikes resor studera andra länders allmänna arbeten.............................................................................................
Hvad angår anslag till allmänna arbeten äskar Kongl. Maj:t:
dels att till fortsättning af nedannämnda arbetsföretag, för h vil k a statsbidrag vid föregående Riksdagar beviljats men icke till fidla beloppet anvisats, nu må anslås medel att utgå år 1870 till följande belopp, nemligen:
a) till väganläggning från Ramsele sockengräns genom
Fjellsjö och Bodums socknar till Tåsjö kyrkoby i Westernorrlands län............................................................................................................
b) till anläggning af väg mellan Bolmens strand och Wies-
landa jernvägsstation i Kronobergs län...................................................
c) till Kinda båtled eller kanal- och slussanläggningar mellan Linköping och sjön Rengen i Östergötlands län, anslag R:dr 32,500
lån...... » 32,500
d) till rensningar för sänkning af Lidaåns vattenyta i Skaraborgs och Elfsborgs län..............................................................................
é) till Bergsforssens rensning i Umeelf..........................................
dels att fonder anslås och ställas till Kongl. Maj:ts disposition för följande ändamål:
l:o för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre göda vägar till belopp af......
1,800
60,000
120,000:
75,500:
3,000:
32,800:
30,000:
3,000:
2,000:
11,250:
41,666: 67.
65,000: —
10,000: — 2,000: —
150,000: —
Transport R:dr 608,016: 67,
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o '1, om Statsverket 1869.
fråga om Statens jernvägs-
Transport R:dr 608,016: 67.
2:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader
samt upprensningar af åar och farleder, till belopp af..................... 20,000: —
3:o för sådana utdikningar och aftappningar i Norrbottens, Westerbottens, Westernor rlands, Jemtlands, Gefleborgs och Störa Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som hufvudsakligen afse att förminska
fröstländigheten, till belopp af.................................................................. 60,000: —
och 4:o för att genom låneunderstöd befrämja utdikningar och aftappningar af sänka trakter och sjöar för beredande af odlings-
företag inom Rikets mellersta och sydliga län, till belopp af......... HOMO: —
Och anser Kongl. Näjd, att nu gällande föreskrifter om så väl vilkoren för erhållande af statsbidrag till allmänna arbeten, som kontrollen å arbetsföretagens utförande enligt fastställda planer böra bibehållas.
Vidare föreslår Kongl. Näjd, byggnader:
dels att, för fortsättning år 1870 af jernvägsarbetena mellan
Carlstad och Arvika, anslås....................................................................... 3,100,000: —
dels att utaf medel, som genom en i ofvannämnda statsrådsprotokoll beskrifven, förändrad riktning af Nordvestra stambanan ansetts kunna besparas å den för sagda stambana beräknade anläggningskostnad, måtte för uppförande af stationshus jemte banhall för sammanbindningsbanan genom Stockholm enligt nytt
förslag, som uti statsrådsprotokollet är omförmäldt, beviljas ......... 300,000: —
varande under vilkor, att Riksdagen samtycker till hvad sålunda rörande medel till byggande! af stationshus och banhall blifvit föreslaget, af Kongl. Näjd förklarad!, att 300,000 R:dr redan under loppet af innevarande år må för samma ändamål utgå från Handels- och sjöfartsfonden.
dels ock att till Kongl. Näjd måtte varda öfverlemnadt, att vid jernvägsarbetenas utförande närmare bestämma de orter, som statsbana eller handel, hvartill anslag varder beviljad!, skall genomgå, dels de ställen, den bör anlöpa, samt att Kongl. Näjd må af byggnadsanslaget använda hvad som erfordras till anställande af undersökningar med afseende å framtida fortsättande af stambanorna inom de traktör, der Kongl. Näjd kan finna skäligt att låta dylika undersökningar anställa, dock att till detta ändamål icke användes mer än högst 25,000 R:dr.
De extra anslag, Kongl. Näjd för tillfälliga behof nu äskat,
utgöra tillhopa......................................................................................ITTl^loTTl?.
30 Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1869.
Sjunde Till!viixil Hvila.
innefattande anslagen för Finans-Departementet, hvilka anslag i nu gällande
Riksstat utgöra:
Penningar ............................................................................................. 6,334,096: 39.
Indelta räntor, förslagsvis beräknade enligt markegång......... 22,974: 21.
Indelt spanmål, 391 kubikfot, varda ä 2 R:dr 10 öre kubikfoten ........................................................................................................... 821: io.
Oindelt spanmål, 623 kubikfot, efter samma värderingsgrund 1,308: 30.
Tillsammans R:dr 6,359,200: —
Enligt de beslut, som innefattas i härvid bilagda utdrag af det inför Kong!. Maj:t den 5 innevarande månad förda protokoll öfver Finansärenden, vill Kongl. Maj:t, i fråga om reglering af anslagen under Sjunde Hufvudtiteln framställa följande förslag, nemligen:
l:o.
att, sedan dels inkomsten af Postmedlen härofvan blifvit beräknad till
2,250,000 R:dr, dels ock Kongl. Maj:t, för Dess del, vid pröfning! af Postverkets utgiftsstater för år 1870, hvilka komma att underställas jemväl Riksdagens ompröfvande, fastställt slutsumman å berörda stater till enahanda belopp, i öfverensstämmelse dermed ock det under förevarande hufvudtitel uppförda kontanta anslag, förslagsvis beräknadt att af Postmedlen direkte utgå till Postverket, må bestämmas till 2,250,000 R:dr och således bibehållas vid samma belopp, hvarmed detsamma i Riksstaten för innevarande år finnes uppfördt,
2:o.
att, vidkommande Tullverket, hvars utgiftsstater för år 1870 äfvenledes komma att framläggas till granskning af Riksdagen, det till nämnda verk direkte af tullmedlen utgående förslagsanslaget måtte bestämmas till samma belopp, 1,997,000 It:dr, hvartill nyssberörda utgiftsstaters slutsumma blifvit af Kongl. Maj:t, för Dess del, fastställd eller till 3,000 R:dr mindre än nu finnes å Riksstaten derför anvisadt.
3:o.
att från de under anslaget till Jägeristaten uppförda indelta räntor ^dragas de så beskaffade räntor till belopp af 41 R:dr, som härofvan vid beräkningen af inkomsttiteln Räntan blifvit af der uppgifvet skål uteslutna, att anslagets kontanta del minskas med beloppet af en derå uppkommen lönebesparing 6 R:dr 24 öre och att derefter återstoden af anslaget från Sjunde Huf- 1 vudtiteln förflyttas för att, på sätt härnedan under Nionde Hufvudtiteln kommer
31 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1860.
att närmare nppgifvas, sammanläggas med anslaget till Allmänna Indragningsstaten. ° ö
4:o.
att under vilkor, dels att till Riksdagens disposition öfverlemnas såväl Skogsplantermgskassan som Christianstads läns Flygsandsplanteringsfond och Ekplantermgsfonden, alla tre sådana de efter afsilande af 1869 års räkenskaper befinnas och med förbindelse för Riksdagen att från och med år 1870 öfvertaga utbetalningen af då återstående pensioner och arfvoden, som nu till belopp af 4,835 R:dr äro vissa f. d. Skogsstatstjensteinän och betjente från okogsplantermgskassan och Ekplanteringsfonden tillförsäkrade, dels att för framtiden upphörer det till Sko g splantering skassan nu utgående förslagsanslag, hvithet i Riksstat^ för år 1869 upptages till 24,428 R:dr, men, i händelse det kommer att i Riksstaten qvarstå, nu bör genom omföring hit af ofvannämnda å anslaget till Jägeristaten uppkomna lönebesparing och genom tillägg af ersättning för åtskilliga förut till Jägeristaten anslagna, numera indragna indelta räntor ökas till 25,080 R:dr 50 öre, dels ock att skogsmedlen, som härofvan under de ordinarie statsinkomsterna vilkorligen beräknats, bland dessa inkomster definitivt upptagas, Riksdagen, till hvars pröfning kommer att framläggas af Kongl. Maj:t för Dess del gillade nya aflöningsstater för Skogsstyrelsen,&Skoo-sstaten och Skogsläroverken, ville, till bestridande såväl af de utgifter, hviska utöfver den beräknade afkastningen af skogsstatspersonalens boställen, skulle åt berörda aflöningsstater påkallas, som af de för Statens skogsväsende i öfrig! erforderliga kostnader, anslå under Sjunde Hufvudtiteln ett belopp af 353 878 R:dr 6 öre och medgifva, att detta anslag, med intagande deribland af de nu till anslaget för Skogsplanteringskassan hörande indelta räntor, finge i Riksstaten uppföras på följande sätt:
Skogsväsendet (af kontanta beloppet 90,000 R:dr Reservationsanslag)' Pennings ............ ......................................................................... 352,978: 6.
mrinfo v>önf am .—1 o . o P.. i .. .
Indelta räntor, enligt markegång, på förslag.
900:
och
Summa R:dr 353,878: 6.
5:o.
att, sedan Kongl. Maj:t, med ändring af 20 § i 1864 års Jagtstadga förordna^ att efter utgången af Maj månad innevarande år några belöningar för dödande åt roffoglar eller andra rofdjur än björn, varg, lo och järf icke vidare skola utbetalas, det för dylika belöningar under hufvudtiteln uppförda förslagsanslag må från 50,000 R:dr, hvartill anslaget i nuvarande Riksstat upptages, nedsättas till 12,000 R:dr. 110
Föröfrigt föreslår Kong!. Maj:t icke rörande de ordinarie anslag, hvilka i nu gällande Riksstat äro å Sjunde Hufvudtiteln uppförda någon annan ändring
/
32 Kanyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
än att, för vinnande af jernnt tal i hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och 'expenser, ved ro. ro. minskas med 15 R:dr 62 öre till
18,580 R:dr 79 öre. . ,
Sammanställes nu Hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma med de af Kong!. Maj:t härofvan gjorda, till dess ökande eller minskande föranledande förslag, så visar sig det resultat, att nämnda summa R:dr 6,359 200: — komme att likas med det nya anslaget till Skogsväsendet............ 353,878: c.
Säger R:dr 6,713,078 men deremot att minskas genom nedannämnda anslags nedsättande med följande belopp, nemligen:
Anslaget till Tullverket .....................................
» till belöningar för rofdjurs dödande
» till skrifmaterialier och expenser m. in.......
äfvensom genom uteslutande i sin helhet af anslagen:
till Jägeristaten ............................................................
och till Skogsplanteringskassan............................................
så att den nya slutsumman komme att blifva..............
3,000: — 38,000: — 15: 62.
834: 44. 24,428: —
66,278: 6.
6,646,800: —
Dessutom föreslår Kong!. Maj:t enligt beslut, som vidare omförmälas i bilagda protokollsutdrag rörande Finansärenden, dels den 13 nästlidna November och dels ofvannämnda den 5 innevarande månad, att såsom tillfälliga anslag för år 1870 må under donna hufvudtitel anvisas:
1. Till arfvoden åt Jordebokskontorets tjensteman..............................
2. » bestridande af , utgifter för kolonien S:t Barthelemy, för-
slagsanslag ......................................................................”•..........-•
3. » fortsättande af landshöfdingeresidensbyggnaden i Carlstad
4. >> fortsättande aff. d. Ridderstolpeska egendomens ombyggnad
24,700: —
13.000 Summa R:dr 112,700
Åttonde IIi it Vildt it eln.
innefattande anslagen för Ecklesiastik-Departementet, Indika enligt nu gällande Riksstat utgöra:
Penningar................................................................................................
Indelta räntor, efter förslagsvis beräknadt markegångspns...
Indelt». spanna ål, 519,699 kubikfot 7 kannor, efter ett värde
af 2 R:dr 10 öre för kubikfot.....................................................
Oindelt spanmål, 26,458 kubikfot, efter samma värde
3,308,814: 24. 2 5 8,9 54: 59.
1,091,369: 37. 55,561: so.
tillsammans R:dr 4,714,700:
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Ar:o 1, om Statsverket 1869.
33 Kong!. Maj:t, som, enligt hvad bilagd a utdrag af Statsrådsprotokollet öfver Ecklesiastikärenden för den 5 innevarande Januari utvisar, i nedannämnda delar funnit förändrade bestämmelser erfordras rörande de under ifrågavarande hufvudtitel uppförda anslag, vill i sådant afseende föreslå, beträffande
l:o. Elementarläroverken.
att till aflöning, efter gällande grunder, för elementarläroverkens Rektorer, Lektorer, Adjunkter och Kolleger äfvensom för de vid de fullständiga läro-
verken anställde öfningslärare må, utöfver det nuvarande anslaget,
beviljas.............................................................................................................. 16,000: —
att såsom ersättning för ett från Gefle stadskassa tillförene utgående, i staten beräknad t bidrag till Rektorns vid dervarande Elementarläroverk aflöning, hvilket bidrag nu mera upphört, anslås motsvarande belopp............................................................................. 40: —
2:o. Folkundervisningen:
att anslaget för folkskoleväsendets utveckling och förbättring, hvars belopp nu utgör 150,000 R:dr, ökas med................................. 10,000: —
3.-o. Sundhetskollegium med Medicinalstaten:
att det för Farmaceutiska Institutet beviljade anslag, 6,875 R:dr, må fortfarande med samma belopp och på enahanda vilkor som hittills utgå.
4:o. Fria Konsternas Akademi:
att såsom understöd för den Skandinaviska Konstnärsföreningen i Rom uppföres å Akademiens för de Fria Konsterna stat och ställes till Kong!. Maj:ts disposition ett ärligt anslag af......... 600: —
5:o. Hospitalers och lasaretters underhåll:
att till godtgörelse för en till Malmö hospital anslagen, nu
mera afskrifven, qvarnränta anvisas......................................................... 1: 87.
med hvilket belopp deremot de under detta anslag i nu gällande Riksstat upptagna indelta räntor böra förminskas.
6:o. Kyrkors underhåll:
att såsom vin- och byggnadssätt för Östersunds städs kyrka anvisas ett kronotiondeanslag af 60 kubikfot korn, efter ofvan
uppgifna värde, motsvarande ..................................................................... 126: —
Transport R:dr 26,7 6 7 : 87.
Bih. till Riksd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 5
34 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
Transport R:dr 26,767: 87.
att till höjande af vin- och byggnad ssäden för dörns församlings kyrka till 18 kubikfot 9 kannor anslås 13 kubikfot 5 bannor korn, enligt nyssnämnda beräkningsgrund utgörande i penningar ........................................................................................................ 28: 35.
samt att till ersättning för qvarnräntor, Norrköpings städs
kyrka förut anslagna, men nu mera afskrida, må utgå .................. 191: 43.
börande samma belopp i stället afräkna^ från de under detta anslag uppförda indelta räntor. _ _
De nu äskade förhöjningar i anslag utgöra således............... 26,9 8 7: 65.
eller, efter afdrag af den här ofvan föreslagna ersättningen för afskrifna qvarnräntor, hvilka finnas i den nu gällande Riksstaten beräknade......................................................................................................... 193: 30.
en summa af tillhopa R:dr 26,794: 35.
Om dertill lägges nuvarande beloppet af samtliga anslagen under Åttonde hufvudtiteln, 4,714,700 R:dr, hvilka anslag Kongl.
Näjd anser böra bibehållas utan annan förändring, än här ofvan föreslagits, och med iakttagande att, för jemnande af slutsumman, anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. in. ökas med R:dr 5:65, eller till 16,854 R:dr 6 öre, och sålunda här utföres R:dr 4,714,705: 65.
komma denna lmfvudtitels anslag för ständiga behof att uppgå
till ............................................................................................................ K:dr 4,741,500: -
För nedan o in förmäld a tillfälliga behof, hänförliga till samma hufvudtitel, vill Kongl. Näjd af Riksdagen äska följande anslag att utgå under år 1870, nemligen:
l:o för biträde vid handläggningen i Ecklesiastik-Departementet af ärenden rörande löneregleringen för presterskap^ i Riket.......................... 3,000: —
2:o till förbättring af de svagast aflönade Komministrars, Kapellpredikanters samt Pastorats- och Socken-Adjunkters lönevilkor 10,000: —
3:o till understöd för sådana församlingar, som ej förmå till erforderligt belopp bekosta aflöning åt' sina Folkskolelärare.......................................................................................... 20,000: —
för undervisning i trädgårdsskötsel vid Folkskolelärareseminarier .................................................................. 4,500: — 24,500:
hvarjemte Kongl. Näjd föreslår, att möjligen uppkommande besparingar å dessa två anslag till folkundervisningen må få användas för densamma tillhörande ändamål; _ _
Transport R:dr 37,500: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
35 Transport R:dr
4:o till löneförbättring för Sundhetskollegii ordförande samt embete- och tjensteman jemte kollegii förste vaktmästare............
5:o till understöd för den Medico-pneumatiska anstalten i Stockholm, under förut stadgade vilkor...................................................
6:o såsom bidrag till fullbordande af ett sjukhem för personer i Helsingland, behäftade med sjukdomen spetälska, samt deras
skötsel och vård ....................................................................................
7:o för hospitalsvården................................................................................
8:o till arfvode och resekostnadsersättning åt en Antiqvitetsin-
tendent.................................................................................... 3,500: —
till runstenars uppsökande och aftecknande samt
teckningarnes utgifvande................................................... 1,500: —
till undersökning af fäderneslandets fornlemningar
och upprättande af förteckningar öfver sådana......... 2,000: —
till utgifvande af planchverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga föremål i Statens Historiska museum samt svenska sigill från medeltiden.................. 2,000: —
till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården af de under Vitterhets- Historie- och Antiqvitets-akademien ställda samlingar samt till aflöning åt vaktbetjente vid samlingarnes offentliga förevisning ........................................................ 4,000: —
9:o för tillsyn och vård om Lifrustkammarens samlingar ...............
10:o till understöd för fortsatt utgifvande af arbetet "Svenska
språkets lagar”.....................................................................i.................
ll:o till e. o. Professoren C. G. Malmström för fullbordande af ett historiskt arbete ...........................................................................
Vidgörande de för tillfälliga utgifter under denna hufvudtitel behöfliga medel tillhopa...........................................................R:dr
37,500: — 8,050: - 2,000: —
5,800:
120,000:
13,000: — 600: —
1,500: —
2,500: —
190,950: -
Nionde Hnfvndtiteln.
innefattande Pensions- och Indragningsstaterna, upptager i nuvarande Riksstat för den förra eller
Pensionsstaten.
Penningar................................................................................................ 508,068: 98.
Oindelt spannmål, 24,713 kubikfot 3 kannor, efter 2 R:dr 10
öre kubikfoten .............................................................................. 51,897: 93,
Tillsammans R:dr 559,966: 91.
36 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1869.
I afseende härå föreslår Kongl. Maj:t:
dels, enligt härvid hilagda Protokollsutdrag öfver Finani?-ärenden, att, sedan numera verkliga beloppet af den ersättning, som tillkommer Invalidhus fonden för derifrån till Statsverket indragna räntor och arrenden, funnits höra utgöra i penningar: 3,239 R:dr 16 öre och i spån mål 11,040 kubikfot 7,5 kannor råg, 12,839 kubikfot 6,5 kannor korn samt 1,434 kubikfot 8 kannor hafra eller tillhopa 25,315 kubikfot 2 kannor spannmål, det för nämnda fond nu å Riksstaten uppförda förslagsanslag 37,710 R.dr må derifrån uteslutas och för samma fond
i stället uppföras vanligt anslag med:
Penningar................................................................................................ 3,239: it.
25,315 kubikfot 2 kannor oindelt spanmål, med ett förslags-
värde, å 2 R:dr 10 öre kubikfoten, af...................................... 53,161: 92.
eller tillsammans 56,401: 8.
dels ock, enligt bilagda Protokollsutdrag öfver CmY-ärendcn: att, i händelse Riksdagen bifaller Kongl. Maj:ts förslag om upphörande af det under Sjette Idufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Handels- och Sjöfartsfonden emot det att åtskilliga hittills från nämnda fond utgående utgifter blifva af Riksdagen till utbetalning öfvertagna, det bland dessa utgifter inbegripna från Handels- och Sjöfartsfonden till Handelsflottans pensionsanstalt utgående årliga anslag af 50,000 R:dr må upptagas under Nionde Hufvudtiteln på det sätt, att det för berörda pensionsanstalt redan nu under hufvudtiteln uppförda reservationsanslag å 24,000 R:dr, hvithet är anvisadt att direkte utgå från tullmedlen, i Riksstaten för år 1870 uppföres med ett till 74,000 R:dr förhöj dt belopp.
Och kommer härigenom Pensionsstaten, hvars slutsumma nu är 559,966 R:dr 91 öre, att i stället sluta på ett belopp af 628,657 R.dr 99 öre.
Beträffande dernäst
Allmänna Indragningsstaten,
hvarunder finnes i nuvarande Riksstat uppfördt,
Penningar .............................................................................................. 759,427: it.
Indelta räntor, enligt markegång på förslag................................. 1,849. 74.
Indelt spanmål, 45 kubikfot, efter 2 R:dr 10 öre kubikfoten 94: so.
Oindelt spanmål, 19 kubikfot 4 kannor efter samma värde-
ringsgrund ........................................................................................ 40: 74.
tillsammans R:dr 761,412: 9.
vill Kongl. Maj:t föreslå:
l:o. Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Justitie-årenden:
a) att Notarien i Krigshofrätt^» Sven Adolf Theodor Schöldberg samt Kanslisterna i samma Hofrätt Justus Christofer von Lindecreutz och Axel Fredrik Hl-
37 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
jenfolpe från 1870 års början må varda öfverflyttade på Allmänna Indragningsstaten med åtnjutande under deras återstående lifstid af årlig pension till belopp motsvarande deras i Krigshofrätt^! egande löneinkomster eller för Schöldberg 1,341 R:dr 60 öre samt för Lindecreutz och Liljenstolpe hvardera 792 R:dr 90 öreb) att ersättning för biträde och andra kostnader vid utgifningen af Sveriges gamla lagar jemte lexikon deröfver, hvarmed Professorn, Doktor C J. Schlyter ar sysselsatt, må å Allmänna Indragningsstaten jemväl för nästkommande Statsreglering uppför med ett årligt belopp af 900 R:dr, att af utgifvaren uppbäras emot redovisning i vanlig ordning* ^
k att Vaktknekten vid Länscellfängelset i Wexiö Sven Gustaf Pettersson må
berättigas att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från berörda Vaktknektsbefattmng, å Allmänna Indragningsstaten uppbära en årlig pension för sm återstående lifstid, till belopp af 400 R:dr R-mt- . <*) att Vaktknekten vid Straff-fängelset i Warberg Bengt Christiansson Qvist
ma berättigas att från och med månaden näst efter den, då lian erhåller afsked från namnda V aktknektsbeställning, för sin återstående lifstid å Allmänna indragningsstaten uppbära eu årlig pension till belopp af 300 R:dr R:mt-
° ej att Vaktknekten vid Länsfängelset i Carlstad Jan Olsson må berättigas att tran och med månaden nftnu jr i— _..i °n r , n ~
näst efter den, då lian erhåller afsked från berörda
Vaktknektsbefattmng å Allmänna Indragningsstaten uppbära‘en årlig pension for sm återstående lifstid till belopp af 400 R:dr R:mt; F
/) att Förste Vaktknekten vid Kronohäktet i Warberg Carl Gustaf Forman ma berättigas att från och med månaden näst efter den, då lian erhåller afsked från Furste Vaktknektsbefattningen, för sin återstående lifstid å Allmänna Indragningsstaten uppbära en årlig pension till belopp af 310 R:dr R:mt;
g) att Förre Fängelsedirektören Gustaf Sundström må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande från och med år 1869 och under sin återstående lifstid af årlig pension till belopp af 800 R:dr R:mt; samt
h) att Sergeanten vid inre bevakningen vid Straff- och Arbetsfängelset å Långholmen Bengt Mehn må berättigas att från och med månaden näst efter den, da lian erhaller afsked från sin nu innehafvande befattning, å Allmänna
Indragningsstaten uppbära en årlig pension för sin återstående lifstid till belopp af 400 R:dr R:mt.
2:o. Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Landtförsvars-årenden: a) att Andre Majoren vid Lifregementets Hussarcorps in. in. Carl Idiom Adlercreutz, soin vid afsked är berättigad till 750 R:dr pension från Arméens
: “fSa’ U1:- Vld ur kngstjensten komma derjemte i åtnjutande af
t,wOU K:ar pension pa Allmänna Indragningsstaten eller tillhopa 2,000 R:dr pension, hvilken med 850 R:dr understiger hans nu innehafvande lön, enlio-t 1833 ars normalstat; 6
38 Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1869.
b) att Kommendanten å Carlsborgs fästning, Majoren m. in. Nils Fredrik Berqensträle må med månaden näst efter den, i hvilken lian erhåller entledigande från Kommendantsbefattningen å Carlsborgs fästning, på Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid åt en artig pension af 1,500 R:dr, motsvarande det arfvode, lian nu på Kommendantsstaten
^ c) att Utredningsförvaltaren vid Arméens förråd i Göteborg, Fältkamereraren in. m. Otto Johan Hafström må med månaden näst efter deri, i hvilken han afgår från sin befattning såsom Utredningsförvaltare vid Göteborgs Utredningsförråd, på Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sill återstående lifstid af en årlig pension, stor 1,500 R:dr, motsvarande det med
omförmälda befattning nu förenade arfvode: , 1>uv.
d) att Regementsläkaren vid Norra Skånska Infanteriregementet, haltlakaren in. in. Zacharias Fredrik Agathon Stenkulas enka, Hedvig Mana Borg må beviljas eu årlig pension af 300 R:dr, att,. med beräkning från och med år 1869, från Allmänna Indragningsstaten utgå;
e) att aflidne Bataljonsläkaren vid Norra Skånska Infanteriregementet Christian Henric Anderssons dotter Lovisa Dorothea Andersson, hvilkens numera äfven aflidna moder, enligt Rikets Ständers medgifvande år 1858, åtnjutit .100 R:dr pension från Allmänna Indragningsstaten, må bibehållas vid hälften deråt eller 150 R:dr, att med beräkning från och med år 1869 af henne under sm återstående lifstid uppbäras; samt
f) att till understöd åt de sedan 1808 och 1809 års krig qvarlefvande landtvärnsman, som deraf äro i behof, må å Allmänna Indragningsstaten uppföras ett belopp af 20,000 R:dr.
3:o. Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver CM-ärenden:
att Läraren vid Tekniska Elementarskolan i Borås Fredrik Eimele må, efter uppnådd ålder af 65 år, vid afskedstagande från nämnda befattning uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under sm återstående lifstid af en årlig pension å 1,000 R:dr Runt.
4:o. Enligt bilagda . Protokollsutdrag öfver Amans-ärenden:
a) att framlidne Generallöjtnanten Carl Fredrik Akrells trenne ogifta döttrar Margaretha, Adelaide och Emma Akrell må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af pensioner till belopp af 200 R:dr Runt för dem hvardera;
b) att framlidne Generaldirektören för Fängelser och Arbetsinrättningar Claes Johan Livijns efterlemnade tvänne ogifta döttrar Rosa Helena och Leta Soda Christina Livijn må årligen, så länge de lefva ogifta, få å Allmänna Indragningsstaten uppbära hvardera 200 R:dr Runt af den pension a 600 Lull
39 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1869.
B:ko, som på grund af beslut vid 1844 års Riksdag varit deras i nästlidna Oktober aflidna moder från nämnda stat tillagd;
c) att Öfverstelöjtnanten Jean Toussaint Charpentiers enka Helena Omstma Charpentier född af Klercker må från Allmänna Indragningsstaten tilläggas en årlig pension af 400 R:dr att utgå redan från och med innevarande år;
d) att Öfverstelöjtnanten Isaak Fredrik von Heland må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande för lifstiden af en årlig pension å 2,770 R:dr från och med månaden näst efter den, hvari han erhåller afsked fi ån sina befattningar såsom Rameral-Intendent i Telegrafstyrelsen och Linie- Chef vid Optiska telegrafverket;
e) att Direktören vid Skogsinstitutet G. Segerdahl må berättigas att under sin återstående lifstid från och med månaden näst efter den, hvari afsked från Direktörsbefattningen honom beviljas, å Allmänna Indragningsstaten årligen uppbära en pension till belopp af 4,000 R:dr Runt;
/) att, i händelse Kongl. Maj:ts härofvan under Sjunde Hufvudtiteln vilkorligen framställda förslag' om öfverlemnande till Riksdagens disposition af, bland annat, Skogsplanteringskassan och Ekeplanteringsfonden bifalles och Riksdagen följaktligen kommer att från och med år 1870 öfvertaga utbetalningen åt de pensioner och arfvoden, som vissa f. d. Skogsstatstjenstemän och betjente bhfvit vid erhållet afsked försäkrade att under sin återstående lifstid få från nämnda kassa och fond uppbära, berörda pensioner och arfvoden hvilka, enligt hvad bilagde Protokoll öfver finansärenden för den 5 innevarande månad närmare utvisar, nu utgöra ett belopp af tillsammans 4,835 R:dr, må uppförasatt för framtiden utgå från Allmänna Indragningsstaten;
g) att, enligt hvad härofvan under Sjunde Hufvudtiteln blifvit på förhand antydt, det å nämnda Hufvudtitel hittills uppförda anslaget till Jägeristaten, hvaraf, efter iakttagande af redan föreslagna afdrag, nu återstår i penningar 112,51' och i indelta räntor 67 4,09 eller tillsammans 787 R:dr 20 öre, må förflyttas till Nionde Hufvudtiteln och sammanläggas med anslaget till Allmänna ludraömngsstaten, så att för framtiden komma att derifrån bestridas de utbetalning^' hvilka nu besörjas med förstnämnda anslag; och
h) att å Allmänna Indragningsstaten må uppföras ett belopp af 38 Rall- Runt, hvithet, motsvarande i jemnadt tal 5 procent af den summa, som till Riksgäldskontor^ influtit i ersättning för till Södra stambanan afträde! mark från utarrenderade f. Korporalsbostället N:o 1 Råken eller Räknan i Kronobergs län, bhfvit arrendatorn af nämnda boställe tillerldindt att årligen, under arrendetiden i Statskontoret uppbära.
5.o. Enligt bilagda Protokolls-utdrag öfver Ecclesiastik-^,renden:
a) att till anskaffande af originalmålningar af växter ur Sveriges Flora och till utgifvande af teckningar utaf Zoologiska föremål beviljas 1,&200 R:dr
40 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1869.
att äfven under år 1870 från Allmänna Indragningsstaten utgå till Vetenskaps-
Akademiens förfogande; och „ .
H) att Kompositören Franz Berwalds enka Mathuda Bevwald ma a Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af årlig pension att med 400 R:dr utgå från och med år 1869.
Då riksmarkegångspriset å spanmål för åren 1866, 1867 och 1868 uto-iort i medeltal 2 R:dr 31 öre för kubikfot, motsvarande 14 R:dr 59 öre för tunna eller 4 R:dr 9 öre utöfver det värde, 10 R:dr 50 öre för tunnan, hvartill spanmålen vid 1841 års statsreglering beräknades, lärer den lönefyllnad, hvarom, jemlikt då stadgade grunder, de embets- och tjensteman in. fl., som före vidtagande af berörda statsreglering tillträdt och ännu bibehålla löner med derunder beräknad spanmål, är o tillförsäkrade, böra af Riksdagen efter nämnda prisskillnad, 4 R:dr 9 öre för tunnan, bestämmas till utgående från Allmänna Indragningsstaten.
Vid det af Statskontoret upplysta förhållande, att beloppet åt den spanmål. som inbegripes under lönerna för sådana äldre löntagare, för närvarande utgör 1,031 tunnor, erfordras således till bestridande af ifrågavarande utgift i jemnadt tal en summa af 4,200 R:dr.
Enär, i händelse förslaget om öfverflyttande till Allmänna Indragningsstaten af anslaget till Jägeristaten bifalles, detta anslag kommer att lemna full tillgång till bestridande af de utgifter, som i följd af berörda öfverflyttning skulle för Indragningsstaten uppkomma, och de anvisningar å anslaget för sistnämnda stat, hvarom i öfrig!, Kongl. Maj:t bär förut gjort framställning, skäligen kunna antagas ungefärligen motsvaras af de besparingar i utgifter från samma stat, som uppkomma genom äldre pensionstagares afgång äfvensom derigenom, att, om, på sätt härofvan vid Fjerde Hufvudtiteln blifvit begärdt, å anslaget till Kavalleri- och Infanteri-Regementena uppföres ett belopp af 157 R:dr 37 öre såsom ersättning för »Indelningsbrist i Jernband», några utbetalningar icke vidare ifrågakomma från det för samma ändamål nu å Allmänna Indragningsstaten uppförda förslagsanslag å 400 Rall' B:co, hvithet alltså bör indragas, så anser Kongl. Ma,j:t anledning icke förefinnas att i anslaget för
Allmänna Indragningsstaten, hvithet nu utgör................_........... R:dr 761,4 1 2: 09.
men genom tillägg af återstoden å anslaget för Jägeristaten............787: 20.
ökas till ................................................................................................;............. 762,199: 29.
föreslå någon annan förändring än att detsamma, för vinnande
af jemn slutsumma å Riksstaten i sin helhet, minskas med_________________23: 28.
till 762,176: 01.
Kongl. Maj:ts Nåd. Piop. N:o 1, om Statsverket 1869.
41 Transport R:dr 762,176: oi. Lägges nu härtill beloppet af Pensionsstatsanslagen ........................ 628,657: 99.
så finnes summan af de Ordinarie anslagen under Nionde Huf-
vudtiteln uppgå till.................................................................................... 1,390,834: —
Beträffande nu extra anslag under donna hufvudtitel så föreslår Kong]. Maj:t, enligt beslut, hvarom förmäles i bilagda Protokoll öfver Landt- och Sjoför svar sär end en,
att det årliga bidrag från Statsverket, som erfordras för upprätthållande af Arméens Pensionskassas egen pensionering må för år 1870 få utgå till samma belopp som för innevarande å finnes anvisadt eller .................. R:dr 85,500: —
med skyldighet för Pensionskassan att till Riksgäldskontor^ afstå det för året Pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag för de till Statsverket indragna rusthållsafgifterna och under enahanda vilkor i öfrigt, som hittills egt ruin, eller att årsanslaget qvartalsvis utbetalas, med förbindelse för Pensionskassans Direktion att, såsnart årets räkenskaper hunnit afslutas, hos Fullmäktige i Riksgäld skontoret behörigen ådagalägga, om hela anslagssumman eller huru stor del deraf varit för ändamålet behöflig, samt att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet återlemna;
att, i fråga om det årliga kreditiv, som erfordras för fortfarande tillämpning af nu gällande Pensionsstater för Arméens befäl och tjensteman den 9 Februari 1858 och den 6 November 1860, beloppet af detta kreditiv måtte för 1870 bestämmas till............... 215,000: —
att användas till betäckande af den skillnad, som för Arméens Pensionskassa under samma år kan uppstå genom den ifrågavarande pensioneringens tillämpning, och att utbetalas sålunda, att hälften deraf utgifves den 1 April och den andra hälften den 1 Oktober med förbindelse för Direktionen att, vid reqvirerande af första halfårets belopp, med afslutade räkenskaper redovisa föregående årets utgift,
samt att under förevarande Hufvudtitel må med de närmare bestämmelser, som härofvan under Femte Hufvudtiteln redan blifvit angifna, uppföras såsom extra anslag för år 1870 följande tvänne kreditiver, nemligen
för fortsatt tillämpning af staten för pensionering af Sjöförsvarets embets- och tjensteman samt betjente....................................... 72,000: —
Bill. till Riksd. Prof. 1869. 1 Sami, 1 Afd.
Transport R:dr 372,500:
42 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
Transport R:dr 372,500: —
och för upprätthållande af den gemenskapen vid Sjöförsvaret
förunnade förbättrade pensionering............................................................ 40,000: —
Summa extra anslag för år 1870 R:dr 412,500: —
Derjemte föreslår Kongl. Näjd på skäl, som upptagas i närlagde Protokoll öfver Landtförsvarsärenden, att till utgående i män af behof måtte anvisas ett fyllnads-kreditiv å tillhopa 16,000 R:dr för fyllande af de brister, som kunna uppstå i 1868 och 1869 års kreditivanslag för fortfarande tillämpning af ofvannämnda, nu gällande pensionsstater för Arméens befäl och tjensteman.
Då enligt härofvan gjorda beräkning Statsverkets inkomster för år 1870
uppgå till............................................................................................. R:dr 42,966,300: —
och Statsverkets utgifter för samma år, enligt hvad under de särskilda hufvudtitlarne blifvit af Kongl. Näjd föreslaget, omfatta följande anslagssummor nemligen
Första Hufvudtiteln Ordinarie................................... 1,417,000: —
Ändra d:o Ordinarie ......... 2,315,700: —
Extraordinarie 70,000:— 2 385 700:_
Tredje d:o Ordinarie .................................... 607,000: —
eller sammanlagdt R:dr 44,739,600: —
så erfordras alltså till betäckande af utgifterna för år 1870 en statsfyllnadssumma att från Riksgäldskontoret utgå till belopp af R:dr 1,773,300.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869. 43
Dessutom har Kongl. Maj:t härofvan äskat eller vill i särskilda Nådiga Propositioner äska följande anslag att utgå under år 1869 nemligen:
a) såsom brudgåfva till Hennes Kongl. Höghet Prinsessan Lovisa Josefina
Eugenia vid hennes förestående förmälning med Hans Kong]. Höghet Kronprinsen af Danmark.............................................................................. R:dr 196,000: —
b) till fortifikationsbehof.................................................................. 114 000-_
c) till betäckande af en uppkommen brist i kreditivet för nu
gällande Pensionsstater för Arméens befäl............................................. 16 000:_
d) till trenne särskilda vägomläggningsarbeten i Calmar, Jönköpings och Kronobergs län....................................................................... 33,000:_
och e) till behöfvandes undsättning vid inträffad missväxt...... 340,000: —
Härtill kommer, dels att, enligt en af Statskontoret aflemnad förteckning, de utgifter till oförutsedda behof, hvilka blifvit af nämnda _ kontor under förskottstitel anordnade för att hos Riksdagen till ersättande anmälas, den 1 nästlidna November utgjort 58,639 R:dr 32 öre, dels ock att, likaledes enligt uppgift från Statskontoret, åtskilliga Länsstyrelser utanordna! sammanlagdt 60,159 R:dr 41 öre, som jemnlikt Kongl. Brefvet den 3 Februari 1860 blifvit uti Rikshufvudböckerna under förskottstitel uppförda, utgörande alltså samtliga under förskottstitel anordnade medel tillhopa............ 118,7 9 8 : 73.
hvilket Kongl. Maj:t för de förskjutna beloppens ersättande velat härmed tillkännagifva.
Summa R:dr 817,798: 73.
Beträffande nu Riksgäldskontor ets inkomster och utgifter för år 1870, så finner Kongl. Maj:t desamma, enligt en af Fullmäktige uppgjord och i bilagda Protokoll för Fmtms-ärenden närmare omförmäld beräkning, men med uteslutande från inkomsterna af den ifrågavarande år till kontoret inflytande Allmänna Bevillning, hvilk ^ ----- ■ - ~ -
tagas komma att uppgå:
Inkomsterna till........................................................
och Utgifterna till...................................................
eller med tillägg af ofvannämnda statsfyllnadssumma..............................
Bevillning, hvilken anvisats för fyllande af 1869 års behof, kunna an-
................ Rall-
9,488,921: 37.
1,413,142:
1,773,300: — 11,262,221: 37.
så att Kontorets utgifter för år 1870 med.................. R:dr 9,849,079: 37
öfverskjuta dess inkomster för samma år.
Till betäckande häraf anser Kongl. Maj:t i främsta rummet höra anvisas Bankovinsten såväl för 1867 som för 1868. Då nemligen bland Kontorets utgifter för år 1870 ingår afbetalning af eu kapitalskuld eller första tredjedelen
44 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1869.
af 1867 års lån med icke mindre än 2,000,000 R:dr, och Bankens egen säkerhet icke synes påkalla, att dessa vinstmedel der qvarstanna, sinner Kongl. Maj:t dem icke kunna på ett för landet fördelaktigare sätt användas än till afbetalning af nämnda skuld.
Ifrågavarande vinstmedel, Indika för år 1867 uppgått till 1,995,647 R:dr 77 öre, men sannolikt under år 1868 icke obetydligt nedgått, torde dock kunna antagas för berörda t vän ne år komma att utgöra i jemn ad summa......;................................................................................................................. 3,600,000: —
Vidare har i Fullmäktiges ofvanberörda beräkning, bland Kontorets disponibla tillgångar för år 1870, af Postverkets från äldre tid reserverade assuransfond af räntebärande obligationer, som enligt Riksdagens af Kongl. Maj:t gillade beslut till Kontoret öfverlemnats till nominellt värde af 380,950 R:dr, upptagits endast under året inflytande räntor och kapitalinbetalningar till sammanlagdt belopp af 15,000 R:dr; men, då anledning icke förekommer, att denna fond behöfver för Postverkets räkning anlitas, åtminstone under den närmare framtiden, anser Kongl.
Maj:t, att utöfver redan beräknade 15,000 R:dr lämpligen kan för Riksgäldskontorets utgifter under 1870 af berörda fond anvisas .................................................................................................................. 250,000: —
Hvad som erfordras till fortsättande af Statens jernvägsbyggnader under år 1870 synes Kongl. Maj:t böra genom upplåning anskaffas. Denna åsigt vinner ock stöd af representationens vid flera tillfällen uttalade mening, att hvad som till nämnda anläggningar anvisas icke bör genom beskattning fyllas. Under förutsättning, att det belopp, Kongl. Maj:t af Riksdagen uti ifrågavarande afseende äskar, varder beviljadt, skulle upplåningen
donna gång omfatta....................................................................................... 3,400,000: —
hvilket belopp torde utan svårighet kunna inom landet erhållas.
Genom en sådan upplåning kommer i allt fall, i anseende till merberörda skuldafbetalning under 1870, Rikets skuld icke att vid samma års slut vara ökad med mera än 1,400,000 R:dr.
Slutligen lärer den summa, som härefter för Riksgäldskontorets behof erfordras................................................................................... 2,599,079: 37,
höra fyllas genom Allmän Bevillning för år 1870, hvilken, då Bevillningen hittills funnits kunna beräknas till 2,600,000 Ridrock i medeltal för åren 1864, 1865 och 1866 i Riksgäldskontor influtit med 2,739,000 Rall- om året, dertill lemnar tillgång utan förändring af de för sådan bevillnings utgörande nu gällande föreskrifter.
Summa R:dr 9,849,079: 37.
45 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
«
skikU Sfh>anpKL01^n s^unda redogjort särskildt för Statsverkets och särskildt för Riksgaldskontorets ställning under år 1870, för så vidt densamma kan pa förhand bedömas, anser Sig Kongl. Maj:t, för åstadkommande af eu någorlunda åskådlig öfversigt öfver Statsbudgeten för år 1870 i sin helhet nu böra sammanföra de bada verkens inkomster och utgifter uti följande '
Tablå öfver 1870 års budget.
Inkomster.
Statsverkets ..................................................................... 42.966,300: —
Riksgaldskontorets............ i amu * a
Balans, som fylles: genom anvisande dertill ' ' '
dels af 1867 och 1868 årens Bankovinst ...... 3,600 000: —
dels af en del utaf den i Riksgäldskontoret
innestående Postassuransfonden ............... 250 000:
dels af Allmän Bevillning för 1870................ 2 599 079' 37
och genom upplåning af ett belopp, motsvarande anslaget till Statens jernvägsbyggnader............... 3,400,000: — Q ö ,QA„0
--1-- u,84u,070: 37.
Summa R:dr 54,228,521: 37.
Utgifter.
Statsverkets ................................................... ^
deribland anslag till Statens jernvägsbyggnader 3,400,000: —
Riksgaldskontorets.......................................... ' 9 488 9‘>1 -
deribland afbetalning å 1867 års lån ............... 2,000,000:_ '
Summa R:dr 54,228,521: 37.
FuIlinäSti^^1^up^)lyst,Slatt1SI^3iitc^'e?^<^forv^,i^^uie ^nkoms^er ^med ^ilMo^a^^en
««*&> fa-m» .« yu.
och att utgifterna för samma år kunde beräknas till ......... 12,523,164: 84
med * hvaraf allså utgifterna skulle öfverstiga inkomsterna"-
eller med 855,467 R:dr 10 öre mindre än vid slutet af senaste 1,721,573# 53, Riksdag antogs.
Transport R:dr 1,721,573: 53.
46 Kongl. Maj ds Nåd. Pvop. N:o 1, om
Statsverket 1869.
Transport R:clr 1,721,573: 53.
Till den af Fullmäktige sålunda beräknade brist bör dock läo^as ett belopp af 145,000 R:dr af de anslag till anläggning och förbättring af vägar, understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt myrutdikningar och vattenaftappningar inom de Norra länen, som vid senaste Riksdag för år 1869 beviljades, hvilket belopp Kongl. Maj:t val lika med Fullmäktig^ antager komma att åtminstone till större delen utbetalas först ar 1870, men dock för bedömande af huru förhållandet, sådant det nu visar sig, öfverensstämmer med beräkningen vid senaste Riksdag, anser bär höra fortfarande upptagas för år 1869 145,000: —
Deremot finner Kongl. Maj:t, till följd af redan fattade nådiga beslut, att, förutom det redan af Fullmäktige utelemnade, vid 1862 — 3 års Riksdag beviljade anslaget till rensningsarbeten i Luleå eif
352,000 R:dr, hvilket åtminstone för närvarande icke lärer ifrågakomma att utbetalas, jemväl följande i Fullmäktiges beräkning upptagna anslagssummor kunna från 1869 års utgifter uteslutas, nemligen:
1. det vid 1859—60 års Riksdag beviljade
anslag till byggnadsarbeten på den åt Stockholms Veterinärinrättning upplåtna egendom...... 13,000: —
2. det vid 1862—3 års Riksdag be-
viljade anslag för tillbyggnad af det åt Riksarkivet numera upplåtna hus på Riddarholmeri .........................................................
3. Återstoden af det vid sistnämnda
Riksdag beviljade anslag till förbättring af lönerna för vikarierande lärare vid Elementarläroverken ............................................. 2,000:
4. Återstoden af det vid 1865—6 års Riksdag beviljade anslag till arfvode och omkostnader för Antiqvitetsinten-
denten.......6.....................................................;••••
och 5. Återstoden af det vid 1867 års Riksdag åt sedermera aflidna Timra Thersner beviljade anslag för fortsättning af arbetet ”Fordna och närvarande Sverige^
72,613: 41.
1,500:
400-' — 89,513: 41.
efter hvilken summas afdragande från ofvanstående 145,000 R:dr och återstodens tilläggande till 1,721,573: 53. med...............
55,486:
59.
47 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
Riksgäldskontorets brist vid 1869 års slut visar sig enligt Kongl. Maj:ts beräkning uppgå till........................................................ 1,777,060: 12.
Till betäckande häraf finnes att tillgå den Allmänna Bevillning, som Riksdagen för år 1869 sig åtagit med .................... 2,600,000: —
och hvilken sålunda, om Riksgäldskontorets ställning för sistnämnda år nu betraktas såsom ett afslutadt helt, lemnar ett öfverskott af................................................................................................... 822,929: 88.
till bestridande af de utgifter, uppgående till...................... 817,798: 73.
hvilka Kongl. Maj:t af Riksdagen äskar att beviljas till utgående redan under innevarande år.
Härvid bör dock bemärkas, att, då 1869 års Allmänna Bevillning icke inflyter förr än under första hälften af år 1870, Riksgäldskontoret måste vara i tillfälle att förskjuta ett samma bevillning motsvarande belopp. Väl har Riksgäldskontoret att härtill använda sitt kreditiv å Riksbanken; men då detta hittills icke utgjort mera än högst En och en half Million Riksdaler, anser Kongl. Maj:t det vara för ytterligare betryggande af Riksgäldskontorets kassaställning under 1869 ensidigt, att, i händelse Kongl. Maj;ts förslag rörande Bankovinsten bifalles, samma vinst för år 1867 redan under innevarande år till Riksgäldskontoret inbetalas.
Samtliga de i donna Proposition åberopade eller för öfrigt med Ståtsregleringen sammanhang egande handlingar skola Riksdagens Statsutskott tillhandahållas; Och Kongl. Maj:t förbi ifver Riksdagen med all Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen.
CARL.
Gustaf af Ugglas.
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1869.
Utdrag af Protokollet öfver Justitie-Departements-Ärenden, hållet inför Hans Magt Konungen uti Stats-Kådet å Stockholms Slott Fredagen deri It December 1868, -
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer, Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve i Wachtmeistee,
Statsråden: Friherre ap Ugglas,
Bredberg,
Thulstrup,
Carlson,
Ehrenheim,
Abelin,
Berg,
Adlercreutz.
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern anmälde i underdånighet, att, enligt hvad Professorn m. in. Doktor C. J. Schlyter meddelat, Christoffers Landslag, utgörande sista bandet i Samlingen af Sveriges gamla lagar, börjat tryckas, samt att antagligt vore, det tryckningen deraf skall blifva fullbordad före 1869 års slut, men att Professorn ämnade, såsom han i slutet af företalet till Magnus Erikssons Landslag tillkännagifvit, att, om helsa och krafter stode bi, omedelbarligen derefter företaga utarbetandet af ett till hela verket hörande gemensamt lexikon öfver alla lagarne, för hvilket ändamål Professorn önskade att fortfarande få påräkna enahanda ersättning för biträde och andra kostnader vid arbetets utförande, som för närvarande till honom utginge; och då ett dylikt lexikon af bemälde utgifvares hand borde blifva af högt värde, hemställde Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att ersättning för biträde och andra kostnader vid utgifningen af Sveriges gamla lagar jemte lexikon deröfver finge å Allmänna Indragningsstaten Pir nästkommande statsreglering uppföras med ett ärligt belopp af Niohundra Riksdaler, att af utgifvaren uppbäras emot redovisning i vanlig ordning.
Hvad Herr Justitie-Statsministern sålunda hemställt, täcktes, uppå Siats-Rådets ö frige ledamöters tillstyrkande, Hans Maj:t Konungen gilla; Och skulle detta beslut, genom note ur protokollet, Finans-Departementet meddelas, för att vid regleringen af utgifterna å Riks-statens Nionde Hufvudtitel iakttagas.
Ex protocollo
G. W. Westberg.
Bih. till Riksd. Prof. 1869. 1 Sami 1 Afd.
I
2 Bil. N:o 1 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
Utdrag af Protokollet öfver Justitie-Departements-Ärenden, hållet inför Hans Maj.-t Lönnligen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott Fredagen den 11 December 1868,
i närvaro af:
Hans Excellens ”"Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geek,
Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Wachtmeister,
Statsråden : Friherre af Ugglas,
Bredberg,
Thulstrup,
Carlson,
Ehrenheim,
Abelin,
Berg,
Adlercreutz.
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern anmälde i underdånighet:
Eu af Vaktknekten vid länsfängelset i VVexiö Sven Gustaf Pettersson i underdånighet gjord, af Fångvårds-styrelsen med underdånig skrifvelse den 28 sistlidne September insänd ansökning, att han, som genom ögonsjukdom nästan förlorat synförmågan och, vid fyllda sextio lefnadsår, hade kroppskrafterna försvagade, måtte vid sin afgång från tjensten komma i åtnjutande af pension; Varande af Styrelsen anfördt, hurusom af de vid ansökningen fogade betyg inhemtades, dels att Sökanden, som vore -född den 30 Juli 1808, sedan den 13 Oktober 185 I varit såsom Vaktknekt vid länsfängelset i Wexiö anställd samt sina åligganden vid befattningen ordentligen och val fullgjort, dels ock att han leds af obotlig ögonsjukdom och derigenom vore oförmögen att vidare bestrida sin tjenst; Och har Styrelsen, på grund deraf, i underdånighet hemställt, att Kong!. Maj:t måtte hos Riksdagen föreslå Pettersson, hvilken åtnjutit i lön Fyrahundra Riksdaler och i beklädnad sbidrag Fyratioårig Riksdaler, till erhållande af årlig pension å Allmänna Indragningsstaten till ett lönen motsvarande belopp eller Fyrahundra Riksdaler Riksmynt.
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern hemställde att, med afseende å hvad sålunda förekommit, Kongl. Maj:t täcktes förordna, att till näst sammanträdande Riksdag skall a (låtas nådig Proposition derom, att Vaktknekten Pettersson må berättigas
3 Bil. N:o t till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prov. N:o 1, om Statsverket 1869.
att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från vaktknektsbefattningen vid länsfängelset i Wexiö, å Allmänna Indragningsstaten uppbära en årlig pension för sin återstående lifstid till belopp af Fyrahundra Riksdaler Riksmynt.
Hvad Hans Excellens Herr J ustitie-Statsministern sålunda hemställt, täcktes, uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfrige ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; Och skulle utdrag af detta protokoll till Finans-Departementet öfverlemnas, på det att berörde framställning må vid förslaget till reglering af Nionde Hufvudtiteln iakttagas. x
Ex protocollo
G. W. Westbefg.
Utdrag af Protokollet öfver Justitie-Departements-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott Fredagen den 11 December 1868,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer, Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Wachtmeister,
Statsråden: Friherre ap Ugglas,
Bredberg,
Thulstrup,
Carlson,
Ehrenheim,
Abelin,
Berg,
Adlercreutz.
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern anmälde i underdånighet Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 28 sistliden September, deruti Styrelsen anfört, att sedan Vaktknekten vid straffängelset i Warberg Bengt Christiansson Qvist från början af nästlidna år, på grund af styrkt sjukdom, åtnjutit ledighet från tjenstgöring,
4 Bil. N:o 1 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
samt hans helsotillstånd under tiden blifvit än vidare försämradt, så hade Direktören vid fängelset gjort framställning om Qvista anmälande till ärligt underhåll; Och som Qvist, hvilken den \ 5 Juni 1853 blifvit såsom Vaktknekt anställd, under den tid han i donna egenskap tjenstgjort, enligt Direktörens betyg, med nit och pålitlighet sina åligganden fullgjort, samt han, enligt företedda betyg af prest och läkare samt stadsuppbördsmannen i Warberg, vid en ålder af nära 69 år befunnes för framtiden oförmögen att vaktknektstjensten förrätta samt vore i behof af understöd, har Fångvårdsstyrelsen, med anmälan att aflöningen vid nämnde tjenst utgjordes af lön Fyrahundra Riksdaler och beklädnadsbidrag Femtiotvå Riksdaler, i underdånighet hemställt, det Kong], Maj:t täcktes hos Riksdagen föreslå Qvist till erhållande af årlig pension å Allmänna Indragningsstaten till ett lönen motsvarande belopp eller Fyrahundra Riksdaler.
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern hemställde, att, med afseende å hvad sålunda förekommit och då Qvist, så vidt handlingarne utvisa, icke förr än vid 54 års ålder kommit i Statens tjenst, Kongl. Maj:t behagade förklara, att nådig Proposition till näst sammanträdande Riksdag skall a (låtas derom, att Vaktknekten Qvist må berättigas att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från vaktknektsbefattningen vid straffängelset i Warberg, för sin återstående lifstid å Allmänna Indragningsstaten uppbära en årlig pension till belopp af Trehundra Riksdaler Riksmynt.
Hvad Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern sålunda hemställt, täcktes, uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfrige ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; Och skulle utdrag af detta protokoll till Finans-Departementet öfverlemnas, på det att berörde framställning må vid förslaget till reglering af Nionde Hufvudtiteln iakttagas.
Ex protocollo
G. W. Westberg.
Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
5 Utdrag af Protokollet öfver Jiistitie-Uepartemeiits-Ärenden, hållet inför Hans Magt Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott Thorsdag^!! den 31 December 1868,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Wachtmeister,
Statsråden: Friherre af Ugglas,
Bredberg,
Thulstrup,
Carlson, von Ehrenheim,
Abelin,
Berg,
Adlercreutz.
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern anmälde i underdånighet Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 1 I innevarande månad, deruti, sedan Direktören vid straff- och arbetsfängelset å Långholmen till Styrelsen insändt och förordat en af Sergeanten vid nämnde fängelses inre bevakning Bengt Violin afgifven ansökning derom att, enär han utaf ålderdomssvaghet och sjuklighet vore oförmögen att fortfarande utöfva sin tjenst samt derjemte i fattiga omständigheter och ur stånd att med eget arbete sig försörja, honom måtte beredas pension för sin återstående lifstid, Styrelsen anfört, hurusom af de vid ansökningen fogade vederbörliga betyg inhemtades, att Violin, som är född den 29 Oktober 1806, varit anställd i krigstjenst omkring 28^ år, samt såsom Sergeant vid ofvanberörde fängelses inre bevakning omkring 13^ år och under tjenstgöring^! derstädes städse ådagalagt nit och duglighet, men numera i anseende till ålderdomssvaghet är oförmögen att vidare tjenstgöra; på grund hvaraf Styrelsen, under åberopande af de i Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Rikets aren 1862 1863 församlade Ständer upptagna grunder för pensionering af tjensteman vid fångvården, underdånigst hemställt, att Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen föreslå, att Violin, hvilken såsom underofficer vid inre bevakningen å Långholmen uppburit i lön 600 R:dr jemte beklädnads bidrag och servisersättning, och dessutom under de sednare åren fatt sig tillagd särskild gratifikation, jemlik! Kongl. Brefvet den 28 November 1865, samt vid afskedstagande! ur krigstjensten tillagts ärligt underhåll
6 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
från Wadstena Ivrigsmanshuskassa af 24 R:<lr, måtte komma i åtnjutande af en årlig pension af 400 R:dr R:mt, att under hans återstående lifstid från Allmänna Indragningsstaten utgå.
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern hemställde att, med afseende å hvad sålunda förekommit, Kongl. Maj:t täcktes förordna att till näst sammanträdande Riksdag skall aflåtas nådig Proposition derom, att Sergeanten Mehn må berättigas att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från befattningen såsom Sergeant vid inre bevakningen å Långholmen, å Allmänna Indragningsstaten uppbära en årlig pension för sin återstående lifstid till belopp af Fyrahundra Riksdaler Riksmynt.
Hvad Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern sålunda hemställt täcktes, uppå tillstyrkan af Stats-Rådets ofri ge ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; Och skulle utdrag af detta protokoll till Finans-Departementet öfverletnnas, på det att berörde framställning må vid förslaget till reglering af Nionde Hufvudtiteln iakttagas.
Ex protocollo
E. Adlerstråhle.
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts A dd. Prof. N;o 1, om Statsverket 1869.
7 Utdrag af Protokollet öfver Justitie-Bepartemeiits-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott Thorsdageu den 31 December 1868,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Wachtmeister,
Statsråden: Friherre ap Ugglas,
Bredberg,
Thulstrup,
Carlson, von Ehrenheim,
Abelin,
Berg,
Adlercreutz.
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern anmälde i underdånighet Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 1 8 innevarande månad, angående pension åt förre Fängelsedirektören Gustaf Sundström.
Af berörde skrifvelse med dervid fogade handlingar inhemtas hufvudsakligen, att Sundström, som är född den 4 April 1822 och från 1842 till 1848 varit anställd först vid Kanonier-korpsen och derefter vid Ingeniör-korpsen, sedermera från den 1 Augusti 1848 till slutet af år 1866 tjenstgjort vid fångvården dels såsom Fångvaktmästare omkring 5 år, dels såsom Fängelsedirektör vid pass tio månader och dels sednast i egenskap af Fängelsedirektör och Redogörare vid straffängelset å Ny Elfsborg ungefärligen 12 år och 2 månader; att Sundström under sin berörde tjenstetid vid fångvården städse ådagalagt nit, ordning och redbarhet samt vid ett tillfälle år 1851 under tjensteutöfning å Carlstens fästning af fånge med knif tilldelats ett sår af 5 turas längd nedom venstra örat; att sedan, genom den i Oktober månad 1866 skedda förflyttning af de å Ny Elfsborg förvarade fångar till nya straffängelset i Carlskrona, straffängelset å Ny Elfsborg blifvit upplöst samt den af Sundström innehafvande direktörs- och redogörarebefattningen vid sistnämnda fängelse upphört, Sundström, under åberopande af sin mer än 18-åriga tjenstgöring vid fångvården och af svårigheten, om ej omöjligheten för honom att på annan lefnadsbana försörja sin af hustru och sju minderåriga barn bestående familj, uti ansökning den 10 December 1866 hos Fångvårds-styrelsen anhållit, att antingen få någon lämplig anställning vid fångvården eller
8 Bil. N:o 1 till Körtel. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
årlig gratifikation till lika belopp med direktörslönen, eller ock erhålla pension till samma belopp å indragningsstat; att med anledning häraf och enär billigheten syntes fordra, att Sundström, derest han ej kunde varda i någon för honom lämplig befattning vid fångvården ånyo anställd, af allmänna medel hugnades med årlig gratifikation eller pension, någorlunda motsvarande den af honom sednast å fångvårdens stat uppburna aflöning, utgörande, förutom afskrifningsprocent och andra förmåner, lön 1,200 Kull och, på grund af Kongl. Brefvet den It) December 1859, personel arfvode 300 R.di, Styrelsen, uti underdånigt memorial den 31 December 1866, hos Kongl. Maj:t hemställt, att Styrelsen måtte i nåder tillåtas, intilldess Sundström tilläfventyrs kunde till någon för honom passande tjenst vid fångvården befordras, under år '186/ till honom af fångvårdens förslagsanslag utbetala arfvode, beräknadt till 100 Kali' i månaden för den tid, Sundström kunde varda vivi sin dåvarande bostad å Ny Elfsborg bibehållen, men, derest lian nödgades samma bostad afträda, derefter förhöj dt med 25 R:dr i månaden, hvilken hemställan Kongl. Maj:t den 11 April 1867 i nåder bifallit, dock under vilkor, att Sundström skulle vara skyldig biträda vid de göromål vid fångvården, hvartill lian af Fångvård s-styrelsen förordnades, och att, om med tjenstgöringen vore förenad aflöning å fångvårdens stat, beloppet deraf skulle å arfvodet afräknas; att Kongl. Maj:t, efter ytterligare anmälan af Fångvårds-styrelsen den 10 December 1867 att någon passande plats för Sundströms befordran i fångvårdens tjenst då ännu icke yppats, enligt nådigt Bref den 24 Januari 1868 tillåtit, att arfvode till Sundström finge jemväl för innevarande år af fångvårdens förslagsanslag utgå, dock ej till högre belopp än 800 li:dr och under de vilkor, som i nådiga Brefvet den 1 I Apiil 1867 blifvit föreskrifna; att under innevarande år ej heller tillfälle yppats att använda Sundström i någon för honom lämplig tjenstebefattning vid fångvården samt att emot Sundströms anställande i tjenst det hinder nu ock inträda att lian, på sätt föietedt läkarebetyg utvisade, numera befunnes i hög grad besvärad af döfhet, hvilken åkomma af läkaren antages vara obotlig och komma att med aren alltmera tilltaga; \ arande af Styrelsen i ifrigt anfördt, att då Sundström, hvilken, såsom ofvan förmäles, alltsedan år 1848, intilldess fästningsfängelset vid Ny Elfsborg år 1866 indrogs, vant i fångvårdens tjenst anställd, under denna tid utan anmärkning fullgjort de honom tillkommande, till större delen ganska ansvarsfulla åligganden och under utöfningen af dessa genom fånge tillfogats kroppslig skada; och Sundström, sedan han åt det allmännas tjenst egnat den bästa delen af sin lefnad, till följd af förändrade anordningar, utan eget förvållande, blifvit i saknad af sin innehafda befattning såsom Fängelsedirektör, samt härtill komme att Sundström numera, i anseende till iråkad nära total döfhet icke vidare kunde i någon tjenst anställas eller användas, eller på något verksammare sätt bidraga till sitt och sin af hustru och sju minderåriga barn bestående familjs uppehälle, dertill understöd af enskild förmögenhet helt och hållet saknades, hade Styrelsen ansett sig höra till Kongl. Maj:ts nådiga behjertande anmäla detta förhållande och dervid i underdånighet hemställa, om icke Kongl, Maj:t, med afseende å de här förekommande, flera särskilda ömmande förhallanden, täcktes hos Riksdagen
9 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
föreslå Sundström till erhållande af årlig pension å Allmänna Indragningsstaten till samma belopp, som, under ungefärligen enahanda förhållanden, vid sednare riksdag beviljats f. d. Fängelsedirektören i Carlskrona Mathias Larsson, eller 1,200 R:dr, att från och med början af år 1870 utgå; hvarjemte Styrelsen hemställt, att Styrelsen måtte bemyndigas att under år 1809 utaf fångvårdens förslagsanslag till Sundström utbetala arfvode till samma belopp, som innevarande år utgått eller 800 Ii:dr.
På Stats-Rådets hemställan täcktes Kongl. Maj:t, med afseende å hvad Fång vårds-styrelsen anfört, besluta, det nådig Proposition skulle till nästkommande Riksdag aflåtas om Sundströms uppförande å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande från och med år 1869 och under sin återstående lifstid af årlig pension till belopp af 800 R:dr; Och skulle detta beslut genom note ur protokollet Finans-Departement et med delas, för att vid regleringen af utgifterna å Nionde Hufvudtiteln iakttagas.
Ex protocollo
E. Adlerstråhle.
Bih. till Rilcsd. Prof. 1889. 1 Sami. I Afd.
I
10 Bil. N:o t till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
Utdrag af Protokollet öfver Justitie-Departements-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott Thorsdagen den 31 December 1868,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Wachtmeister,
Statsråden : Friherre af Ugglas,
Bredberg,
Thulstrup,
Carlson,
von Ehrenheim,
Abelin,
Berg,
Adlercreutz.
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern anmälde i underdånighet:
Fång vårds-styrelsens underdåniga skrifvelse den 4 innevarande månad, deruti Styrelsen anmält, att Vaktknekten vid länsfängelset i Carlstad Jan Olsson uti en af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande till Styrelsen insänd och förordad ansökning anhållit, att han, som i anseende till hög ålder och försvagade krafter vore urståndsatt att sin tjenst vidare fullgöra, måtte erhålla pension; Och som af de vid ansökningen fogade betyg inhemtades, att Olsson, som är född den 24 Juni 1806, sedan den I November i 836 varit såsom vaktknekt vid ofvannämnde länsfängelse anställd samt sina åligganden vid befattningen med pålitlighet och ordentligen fullgjort, och att Olsson i anseende till ålder och försvagade krafter vore oförmögen att sina tjänsteåligganden bestrida, har Styrelsen hemställt, att Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen föreslå Vaktknekten Jan Olsson, hvilken åtnjutit i lön 400 R:dr och i beklädnadsbidrag 48 R:dr, till erhållande af årlig pension å Allmänna Indragningsstaten till ett lönen motsvarande belopp eller 400 R:dr R:mt.
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern hemställde att, med afseende a hvad sålunda förekommit, Kong]. Maj:t täcktes förordna att till näst sammanträdande Riksdag skall aflåtas nådig Proposition derom, att Vaktknekten Jan Olsson må berättigas att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från vaktknekts-
Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverked 1869.
befattningen vid länsfängelset i Carlstad, å Allmänna Indragniugsstaten uppbära en årlig pension för sin återstående lifstid till belopp af 400 R:dr R:mt.
Hvad Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern sålunda hemställt täcktes, uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfrige ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; Och skulle utdrag af detta protokoll till Finans-Departementet öfverlemnas, på det att berörde framställning må vid förslaget till reglering af Nionde Hufvudtiteln iakttagas.
Ex protocollo
E. Adlei'stråhle.
Utdrag af Protokollet öfver Justitie-Departements-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Lönnligen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott Thorsdagen den 31 December 1868,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve W ACHTMEISTER,
Statsråden : Friherre ap Ugglas,
Bredberg,
Thdlstrup,
Carlson, von Ehrenheim,
Abelin,
Berg,
Adleroreutz.
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern anmälde i underdånighet:
Fång vårds-styrelsens underdåniga • skrifvelse den 4 innevarande månad, deruti Styrelsen anmält, att uti en af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Hallands län till Styrelsen öfversänd och förordad ansökning Vaktmästaren vid länsfängelset å arbergs f. d. fästning, numera tillförordnade förste Vaktknekten vid kronohäktet i Warberg Carl Gustaf Forssman anhållit att, fr,då lian af ålder och försvagad helsa sannolikt
12 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
snart funne sig urståndsatt att vid häktet vidare tjenstgöra, pension måtte honom vid afskedstagandet beredas; Varande af Styrelsen anfördt, hurusom af de vid ansökningen fogade handlingar inhemtades, att Forssman vore född den I Juli '1802 och den 29 Oktober 4836 blifvit anställd såsom Vaktmästare vid länsfängelset å Warbergs f. d. fästning samt, sedan detta fängelse år 1856 blifvit indraget och nytt kronohäkte i Varberg i stället upplåtet, bestridt förste vaktknektsbefattningen vid detta sednare häktet, äfvensom att Forssman, hvilken under sin tjenstetid ådagalagt utmärkt nit och pålitlighet, kunde i anseende till ålderdomssvaghet endast under någon kortare tid vid häktet tjenstgöra samt vore i behof af understöd för sig och fyra oförsörjda döttrar; Och har Styrelsen, på grund häraf och med tillkännagifvande att Forssman såsom förste vaktknekt uppbure i lön 400 R:dr, i arfvode 60 R:dr och i beklädnadsbidrag 48 E:dr samt dessutom ’ personelt 65 R:dr, motsvarande skillnaden emellan förste vaktknektslönen och den aflöning han såsom vaktmästare egt åtnjuta, äfvensom att Forssman, enligt hvad Direktionen öfver Civilstatens Pensionsinrättning upplyst, vore berättigad att, då afsked från tjensten honom meddelas, tillträda för sin öfriga lifstid pension från nämnde inrättning till belopp af 90 R:dr R:mt årligen, hemställt, det Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen föreslå Forssman till erhållande derjemte af årlig pension å Allmänna Indragningsstaten till ett belopp af 400 R:dr Runt.
På grund af hvad sålunda förekommit hemställde Hans Excellens Herr Justitiestatsminister, att Kongl. Maj:t behagade förklara, att nådig Proposition till näst sammanträdande Riksdag skall aflåtas derom, att Forssman må berättigas att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från förste vaktknektsbefattningen vid kronohäktet i Warberg, för sin återstående lifstid å Allmänna Indragningsstaten uppbära en årlig pension, hvars belopp Hans Excellens, med afseende derå att Forssman efter afskedstagandet egen årligen uppbära 90 R:dr från Civilstatens Pensionsinrättning, ansåg icke böra föreslås till mera än 310 R:dr.
Hvad Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern sålunda hemställt täcktes, uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfrige ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; Och skulle utdrag af detta protokoll till Finans-Departementet öfverlemnas, på det att berörde framställning må vid förslaget till reglering af Nionde Hufvudtiteln iakttagas.
Ex protocollo E. Ädlersträhle.
Bil. N:o 1 till Kongl. Mapts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
13 Utdrag åt Protokollet öfver Justitie-Departements-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Lönnligen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott Tisdagen den 5 Januari 1869,
i närvaro allians Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Wachtmeister,
Statsråden: Friherre ap Ugglas,
Bredberg,
Thulstrup,
Carlson, von Ehrenheim,
Abelin,
Berg,
Adlercreutz.
Efter erhållet tillstånd att inför Kongl, Maj:t få anmäla hvad, vid aflåtande af nådig. Proposition till nu instundande Riksdag angående Statsverkets tillstånd och behof,. i afseende å regleringen af utgifterna under Riksstatens Andra Hufvudtitel vore att iakttaga, hemställde Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern att de å densamma nu uppförda belopp måtte fortfarande komma att utgå, endast med de förändringar, som kunde föranledas af följande underdåniga framställningar:
1 :o angående Krigshofrätten.
Rörande utgifterna under denna titel yttrade Hans Excellens:
I sammanhang med den förminskning af de militära ledamöternas antal i Krigshofrätten, hvilken, till följd af nådiga Förordningen den 1 I sistlidne Juni om krigsdomstolar och rättegången derstädes, med innevarande års början egt rum, har jag ansett det höra tillses om icke jemväl en indragning eller sammanslagning af åtskilliga civila, tjenstebefattningar inom Hofrätten kunde ske; och under antagande att för såväl notarie- som kanslistgöromålen särskilda tjensteman skulle kunna umbäras, om skålig löneförhöjning och ersättning för renskrifningskostnad bereddes åt dem, som komme att öfvertaga de indragna befattningarnas göromål, äfvensom att en vaktmästare borde
14 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
kunna medhinna de göromål, som nu fördelas emellan Hofrättens väbel och vaktmästare, hav jag anmodat ordföranden i Krigshofrätten att, efter samråd med Hofrättens civile ledamot, afgifva yttrande huruvida de af mig sålunda ifrågasätta indragningar skulle kunna utan hinder för ärendenas gång vidtagas, samt att i sådant fall jemväl uppgöra förslag dels till de föreskrifter om göromålens fördelning, som i följd deraf kunde erfordras, och dels till den ' reglering af löner och arfvode!!, som af samma anledning, med iakttagande af nödig sparsamhet, vore af nöden.
Med anledning häraf har uti skrifvelse den 30 sistliden Oktober, som jag haft nåden att redan den 21 derpåföljde November för Eders Kongl. Maj:t anmäla,, Krigshofrättens ordförande, med tillkännagifvande att han öfver de ifrågasätta ämnena rådfört sig med Krigshofrättens civile ledamot, och under erinran att Kongl. Maj:t i nådig Proposition till Rikets Ständer den 3 Oktober 1856 föreslagit att notarietjensten i Krigshofrätten skulle indragas, anfört:
att då de med nyssnämnde tjenst förenade göromål, bestående endast i förandet af Hofrättens protokoll, icke voro af den beskaffenhet, att särskild tjensteman herde för deras bestridande vara anställd, ordföranden tillstyrkte att notariebefattningen indroges samt protokollsföringen uppdroges åt Sekreteraren, hvilken herde kunna utan hinder för ärendenas gång förena detta åliggande med sina ofri ga göromål;
att då för Rikets Hofrätter den grundsats blifvit följd, att särskilda tjensteman ej herde för verkställande af renskrifning anställas, samt med kanslisttjensterna i Krigshofrätten ej andra göromål voro förenade, än bestridandet af renskrivningen inom Hofrätten, ordförande!! ansåge sig höra tillstyrka, att äfven dessa tjänster måtte indragas och i stället till vederbörande expeditionshafvande i Hofrätten anslås ett visst belopp att användas till besörjande af nödig renskrifning; samt
att då antagas kunde, att vaktmästaregöromålen i Hofrätten ganska väl kunde förrättas af en person, förutsatt att denne så aflönades, att han kunde af tjenst en hafva sin bergning och således uteslutande egna sig åt densammas skötande, ordföranden föresloge, att den nuvarande hofrättspostbefattningen indroges; och komma således, derest notarie- och kanslisttjensterna indrogos, Krigshofrättens ordinarie civila embetsed! tjenstemannapersonal att utgöras af den civile ledamoten, Krigshofrättsrådet, Sekreteraren och Krigsfiskalen.
Med tillämpning af de utaf honom sålunda uttalade åsigter samt med iakttagande af hvad i ofvanberörde nådiga Förordning finnes stadgadt angående Krigshofrättsrådets och Krigsfiskalens åligganden, har Krigshofrättens ordförande framlagt förslag till fördelning af de i Hofrätten förekommande göromål emellan Krigshofrättsrådet, Sekreteraren och Krigsfiskalen, hvilket förslag blifvit af Eders Kongl. Magt den 2 1 sistlidne November under vissa vilkor faststäldt; hvarefter ordföranden, beträffande den reglering af löner och arfvode!!, som i följd af den föreslagna förändringen i Hofrättens personal föranleddes, först lemna! redogörelse för de belopp, som för närvarande utgå till Hofrättens civila embets- och tjensteman samt vaktbetjente. Deraf inhemtas, att följande fördelning nu egen rum:
Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
15 Sekreteraren åtnjuter dessutom såsom sportel all lösen för expeditioner, hvilken under åren 1863—1867 i medeltal uppgått årligen till 101 R:dr 20 öre.
Under förutsättning att notarie- och kanslisttjensterna skulle indragas, har Krigshofrättens ordförande hemställt, att hos Riksdagen måtte blifva föreslaget, att nuvarande Notarien och Ivanslisterne, af hvilka eu är 66 år, en 58 år och en 52 år gammal, måtte med deras nu åtnjutande inkomster öfverflyttas på Allmänna Indragningsstaten; och antager ordföranden, att, derest detta förslag bifölles, en, efter ordförandens förmenande, väl behöflig och länge saknad förbättring i Krigshofrättsrådets samt Sekreterarens och Krigsfiskalens lönevilkor kunde beredas; varande i afseende härå samt angående reglering af vaktmästarens aflöning af ordföranden anfördt:
att, då Sekreterarens och Krigsfiskalens befattningar i afseende på göromålens »längd och trögna beskaffenhet icke kunde fullt jern föras med motsvarande tjenstår i andra embetsverk, ordföranden ansett sig icke kunna föreslå lönerna för samma befattningar till enahanda belopp, som i allmänhet funnos bestämda för fenster i samma grad;
att deremot på If krigshofrättsrådsembetet sådant skal ej egde tillämpning, enär, fastän antalet mål i Krigshofrätten icke kunde tåla jemförelse med antalet mål i andra Hofrätter, Krigshofrättsrådet likväl vore ensam föredragande samt hans göromål i antal, beskaffenhet och vigt voro fullt jemförliga med en ledamots göromål i annan Hofrätt; på grund hvaraf ordföranden ansett sig höra föreslå att Krigshofrättsrådets lön måtte bestämmas lika med åtminstone högsta assessorslönen i Rikets Hofrätter;
att förthy ordföranden, som antog att, derest löneförhöjning beviljades, de ljuspenningar, som för närvarande utgå till Krigshofrättens embets- och tjensteman, komme att upphöra, hemställde att för framtiden Krigshofrättsrådets, Sekreterarens och Krissfiskalens inkomster bestämdes till följande belopp, nemligen:
16 Bil, No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1869.
för Krigshofrättsrådet till....................................................................... R:dr 4,500:
» Sekreteraren........................ » 2,500:
och » Krigsfiskalen..................................................................................... ” 2,500:
samt att dessutom beviljades ett anslag till renskrifningspenningar af » 1,000: —
derutaf åt Sekreteraren 800 R:dr och åt Krigsfiskalen 200 R:dr;
och skulle således utgiften för nämnde embets- och tjenstemäns aflöning
uppgå till ............................................................................................ R:dr 10,500: —
hvarigenom, enär, enligt hvad ofvan blifvit visadt, nuvarande embets- och tjenstemånnens aflöning utgör 11,724 R:dr 60 öre, en besparing uppkomme af 1,224 R:dr 60 öre;
att, hvad anginge den blifvande ende vaktmästarens aflöning, densamma icke torde kunna bestämmas till lägre belopp än 600 R:dr; men då Hofrättens begge nuvarande vaktmästare voro yngre personer och det således ej vore lämpligt att nu öfverflytta någon af dem på indragningsstat, det syntes höra bestämmas, att begge nuvarande vaktmästare tillsvidare qvarstå i tjenst, hvar för sig med nu innehafvande löneinkomst, till dess endera af dem afginge, då hofrättspostbefattningen indroges och den qvarvarande vaktmästaren komma att tillträda den bestämda lönen 600 R:dr;
samt att ordföranden anhålla, att ofvanomförmälda, nu befintliga anslag till gratifikationer åt extra ordinarie tjensteman och va k t betjente, 150 R:dr, måtte för framtiden bibehållas.
Derest dessa förslag skulle godkännas, klafve utgiftsstaten för Krigshofrättens civile embete- och tjenstemäns samt vaktbetjentes aflöning 11,579 R:dr 30 öre, hvarigenom, såsom ofvan sagdt är, uppstäda en besparing för Staten af 1,224 R:dr 60 öre, hvilken besparing ytterligare komma att ökas med 329 R:dr 30 öre, da endera af vaktmästarna från tjensten ^fginge; uttryckande Krigshofrättens ordförande slutligen den åsigt, att ifrågavarande förslag till löneförbättringar åt Krigshofrättens blifvande civila personal icke kunde anses i någon mån innefatta den ringaste öfverdrift i anspråk, enär mot lönebelopp, mindre än de föreslagna, det rimligen icke kunde begäras, att skicklige och för tjensterna passande personel' skulle med behöflig! nit egna sig åt tjensternas skötande.
Efter att sålunda hafva redogjort för innehållet af Krigshofrättens ordförandes skrifvelse, anhåller jag underdånigst att få upplysa, dels att af de i skrifvelsen omförmälda belopp, som nu till Krigshofrättens civile embets- och tjensteman samt vaktbetjente utgå, allenast de under rubrikerna »ordinarie lön» och »löneförbättring» upptagna summor, tillhopa 12,555 R:dr 50 öre äro i gällande Riksstat uppförda; dels att Krigsfiskalen, såsom ersättning för mistade bötesandelar, årligen uppbär 61 R:dr; och dels att de af ordföranden för Krigshofrättsrådet, Sekreteraren och Krigsfiskalen föreslagna lönebelopp äro lika med dem, som Kongl. Maj:t vid 1856 och 1859 års riksdagar för samma befattningar af Rikets Ständer äskade, men då under förutsättning att de båda kanslisttjensterna i Hofrätten jemväl skulle bibehållas; och enär ifrågavarande af Krigshofrättens ordförande upprättade förslag, såväl beträffande in-
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1869. 17
dragning af notarie- och kanslistbefattningarna samt af en vaktmästaresyssla som ock i fråga om reglering af de qvarvarande embets- och tjenstemännens samt vaktmästarens löner äro på göda grunder byggda samt, hvad särskild! lönevilkoren angår, upprättade med iakttagande af nödig sparsamhet samt med tillbörligt afseende å vigten och mängden af de med de särskilda befattningarna förenade göromål, anser jag det vara önskvärd!, att nämnde förslag varda af Eders Kong]. Maj:t och Riksdagen godkända; och jag hemställer alltså, att såsom ordinarie anslag åt Krigshofrätt»! måtte äskas för
Krigshofrättsrådet, lön................................................................................. g.qr 4,500: _
Sekreteraren, lön ......................................................................................... 2,500: _
renskrifningsarfvode............................................................... 800: _
Krigsfiskalen, lön .......................................................................................... 2,500: _
renskrifningsarfvode............................................................... 200: _
en vaktmästare, lön ...............................................................................-......... gQO: _
åt extra ordinarie tjensteman och vaktbetjente, såsom gratifikation............... ISO: _
Summa R:dr 11,250: —
Då likväl hinder för donna lönereglerings genomförande för närvarande möter deraf, att notarien, kanslisterne och såväl väbeln som vaktmästaren ännu i tjenst»! qvarstå; och så länge detta förhållande fortfar den äskade förhöjningen i Krigshofrättsrådets, Sekreterarens och Krigsfiskalens löneförmåner icke torde höra utgå, lärer skilnad»! emellan den af mig föreslagna stat, I 1,250 R:dr, och den nu gällande, 12,555 R:dr 50 öre, utom ljuspenningar, eller 1,305 R:dr 50 öre höra särskild! anvisas att tillsvidare utgå i den mån som erfordras för att hvar och en af Hofrättens civile embets- och tjensteman må varda bibehållen vid nu innehafvande löneförmåner och med vilkor att, derest nuvarande notarie eller kantlister eller någondera af vaktmästarne skulle komma att från tjenst»! afgå, Eders Kongl. Maj:t må ega att af de för dessa befattningar anslagna lönebelopp bevilja förbättring i Krigshofrättsrådets, Sekreterarens och Krigsfiskalens samt den qvarvarande vaktmästarens lönevilkor, dock ej till högre belopp än att hvarderas löneinkomster sammanräknade icke öfverstiga de för en hvar af dem uti ofvananmärkta förslag upptagna löneförmåner.
På sätt jag redan haft nåden för Eders Ivongl. Maj: t anmäla, har Krigshofrätt tens ordförande uti förrberörde skrifvelse gjort hemställan derom, att Notarien i Krigshofrätt611 Sven Adolf Theodor Schuldberg samt Kanslisterne derstädes Justus Christofer von Lindecreutz och Axel Fredrik Liljenstolpe måtte med deras no åtnjutande inkomster, utgörande för Notarien 1,341 R:dr 60 öre och för hvardera af Kanslisterne 792 R:dr 90 öre, öfverflyttas pa Allmänna Indragningsstaten. Med den förändrade fördelning af göromål»! inom Krigshofrätt»!, som, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 21 sistlidne November, från innevarande års början inträda erfordras numera icke bemälde tjenstemäns biträde för ärendenas behöriga gång, derest ersättning, på sätt jag föreslagit, beredes åt de qvarvarande tjensteman, som komma att öfvertaga ansvaret för de in-
Bih. Ull Riksdagens Prol. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 3
18 Bil. N:o 1 till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
dragnes befattningar; och genom deras förflyttande på Indragningsstaten skulle den ifrågaställda löneregleringen för Krigshofrättens öfrige civile embete- och tjensteman snarare än eljest kunna genomföras. 1865 års Riksdag har i ett likartad! fall på Eders Kongl. Maj:ts framställning bevilja! att tre kanslister i Göta Hofrätt, hvilkas befattningar voro bestämda att indragas, fingo med bibehållande af alla deras löneförmåner på indragningsstat förflyttas. Vid sådan! 'förhållande och då ofvannämnde tjensteman, hvilka äro födda, Schöldberg 1816, von Lindecreutz >802 och Liljenstolpe 1810, således redan uppnått en framskriden ålder, synes mig giltiga skal tala för vidtagande af den utaf Krigshofrättens ordförande föreslagna åtgärden, och jag hemställer derföre att Eders Kongl. Maj:t måtte förklara, det nådig Proposition skall till Riksdagen aflåfas derom, att Notarien Schöldberg samt Kanslisterne von Lindecreutz och Liljenstolpe från 1870 års början varda öfverflyttade å Allmänna Indragningsstaten med åtnjutande under deras återstående lifstid af årlig pension till belopp, motsvarande deras i Krigshofrätten egande löneinkomster eller för Schöldberg 1,341 R:dr 60 öre samt för von Lindecreutz och Liljenstolpe hvardera 792 R:dr 90 öre; och torde, i händelse af nådigt bifall härtill, Eders Kongl. Maj:ts beslut böra genom note ur protokollet meddelas Finans-Departementet, för att vid regleringen af utgifterna å Nionde Hufvudtiteln iakttagas.
2:o angående anslaget till fångars vård och underhåll.
I fråga om den del af utgifterna under donna titel, hvilken såsom bestämdt anslag omfattar aflöningen till en del fångvårdens embete- och tjensteman samt betjente, har Fång vårds-styrelsen uti underdånig skrifvelse den 27 November sistlidet år föreslagit de förändringar, hvarom här nedan förmäles.
Genom nådigt Bref den 24 Mars 1868 har Kong]. Maj:t, i anledning af Styrelsens hemställan om indragning af kronohäktet i Alingsås, förklara!, att samtlig^ fångar inom Elfsborgs län finge intagas i länsfängelset, såvidt utrymme! derstädes sådan! medgåfve, men att nämnde kronohäkte skulle tills vidare bibehållas, för att i händelse af behof kunna för fångvården användas. Ehuru anledning vore för handen att detta häkte under innevarande vinter måste, i brist af utrymme för det ovanligt höga fångantalet, till fångars inrymmande åter upplåtas, har Styrelsen dock ansett det för en predikant vid detta häkte å ordinarie aflöningsstaten uppförda arfvode af 250 R:dr kunna indragas, samt att för de särskilda fall, då fängelse! för någon kortare tid tillfälligtvis behöfver användas, arfvode för religionsvårdens handhafvande lämpligen må anvisas att utgå af förslagsanslaget för fångvården.
Styrelsen har vidare förorda! jemkning och förhöjning i aflöningarna för predikanter vid några fängelser och i sådan! afseende anfört, hurusom sednare tids fängelsesystem förutsatte, att religionsläraren icke blott skall handhafva den offentliga gudstjenst^ vid fängelse!, utan äfven åt hvarje fånge enskild! egna sin uppmärksamhet, för att efter dess sinnesförfattning och särskilda förhållanden lämpa undervisningen förmaningarna och den moraliska handledningen. En sådan åt individen egnad själa-
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869. 19
vård vore af stor betydelse ej mindre för den under längre tid i enrum förvarade, än äfven för dem, som i allmänna straffängelserna äro blottställde för menlig inverkan af sammanvaron med de ännu mera förderfvade. Erfarenheten hade ock visat, att der religionsläraren, med intresse för sitt kall, kunnat egna sin tid odeladt åt tjensten, sådant inverkat fördelaktigt både på enskilda fångar och på sinnesstämningen hos fängelsets hela personal. Vid de större gemensamhetsfängelserna hade väl varit afsedt, att religionsläraren skulle hafva sin utkomst af tjensten, men en till medelåldern och deröfver hunnen tjensteman hade billigt anspråk att genom sin verksamhet kunna bereda tarflig utkomst jemväl åt hustru och barn och för sådant ändamål syntes den hitintills varande aflöningen i närvarande tid ej tillräcklig. Vid fängelserna å Långholmen, i Carlskrona och Warberg vore med religions vården vid straffängelset förenad den vid dervarande läns- eller kronofängelse, och Styrelsen hade sedan ett år tillbaka jemväl åt pastorn vid Malmö straffängelse uppdragit befattningen såsom predikant vid det närbelägna länscellfängelset. Oberäknad!: boställsrum eller hyresersättning samt ljus och ved, utgör, enligt gällande stat, aflöningen för pastor vid straffängelserna å Långholmen och i Malmö 1,500 R:dr och genom föreningen af predikantsbefattningen vid länsfängelset i Malmö blefve tillfälle till erforderlig tillökning åt pastorn derstädes. Vid Långholmen åter, der kronohäktet ursprungligen var afsedt för allenast 60 fångar, hade genom tillbyggnad och förändringar cellernas antal blifvit förökadt till 90, hvarförutom i straffängelsets celler förvarades åtskilliga sådana fångar, för hvilka kronohäktet vore afsedt, så att antalet cellfångar, åt hvilka pastorn hade att lemna undervisning, vid den tid Styrelsens underdåniga skrifvelse afläts utgjorde 110. Vid straffängelset med kronohäktet i Warberg utgör lönen till religionsläraren allenast 1,300 R:dr och vid straffängelset i Carlskrona jemte dervarande länscellfängelse 1,500 R:dr. — Styrelsen ansåg billigheten fordra, att dessa aflöningar jemkades och förhöjdes, och har föreslagit följande aflöningsstat:
Nuvarande aflöning. Föreslagen aflöning.
för pastorn å Långholmen:
R:dr 1,050: — å straffängelsets stat ...........Rall- 1,400: —
450: — ,j 5qq, å kronohäktets d:o .................. 600: — g 000-
för pastorn i Malmö:
1,500: — å straffängelsets stat .................. 1,400: .—.
675: — £ ]75- _ iå länsfängelsets d:o .................. 600: — 2 000-
för predikanten i Warberg:
900: — . å straffängelsets stat .................. 1,200: -—
400: — ,| g q q. å kronohäktets d:o .................. 400: — 0qq.
för predikanten i Carlskrona:
825: — å straffängelsets stat .................. 1,000: —-
675: — 1,500: _ å länsfängelsets d:o .................. 600: — § 600- _
Summa 6,475: — Summa 7,200: —
20 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
Den föreslagna aflöningsfurhöjningen uppginge således i sin helhet till 725 E:dr, men, om derifrån afräknades det till indragning föreslagna predikantsarfvodet 250 R:dr vid Alingsås kronohäkte, till endast 475 R:dr; förmenande Styrelsen, att förbättring af lönevilkoren för ifrågavarande befattningar vid de större fängelserna herde innefatta en uppmuntran äfven för dem. vid de mindre, från hvilka befordran till de förra vore att påräkna för der anställda predikanter, som dertill kunde finnas passande; och att det efter nya Strafflagens införande alltmera ökade fångantalet vid fängelserna i allmänhet och särdeles vid de ofvannämnde fyra straffängelserna och den betydliga omsättningen af fångar derstädes innefattade för sig skålig anledning till förbättring i dervarande lärares lönevilkor.
Då det under byggnad varande kronocellfängelset i Hudiksvall, om hvars uppförande Kongl. Maj:t genom nådigt Bref den 5 April 1867 förordna!, under innevarande år blefve till begagnande färdigt, har Styrelsen hemställt, att aflöning för direktör och predikant vid detta fängelse måtte, likasom vid öfriga fängelser, å ordinarie aflöningsstaten uppföras, samt i sådant afseende föreslagit att i staten för Gefleborgs
län måtte upptagas:
till en direktör vid kronohäktet i Hudiksvall, lön................................... R:dr 1,300: —
» » predikant vid d:o i d:o arfvode...................................... 450: —-
Dessa afluningsbelopp äro lika med hvad som för dylika tjensteman vid öfriga mindre fängelser i Umeå, Luleå och Haparanda är anslaget.
Slutligen hav Styrelsen, med synnerligt afseende å det störa fångantal, som under hela sistförfhitne år förefunnits och som sannolikt under innevarande år komme att fortfara, funnit sig föranlåten att underdånigst hemställa, att den af Styrelsen föreslagna förhöjning i ofvannämnda fångpredikanters aflöning måtte få utgå från och med början af innevarande år.
Sedan uti skrifvelse till Fångvårds-styrelsen Justitie-Statsministern, med afseende å nödvändigheten att vid nästa statsreglering inskränka utgifterna så mycket som utan skada för det allmänna kunde ske, och då Styrelsen, på sätt ofvan förmäles, framställt behof af tillökning i vissa delar af det bestämda anslaget för fångvården, förklarat sig anse att det borde noga undersökas, huruvida icke någon besparing i andra delar af samma anslag skulle kunna åstadkommas, samt till följd häraf och i betraktande af de, i jemförelse med hvad åt andra embetsverk vore beviljadt, betydliga anslag, som funnos anvisade till gratifikationer åt extra ordinarie tjensteman, biträden och vaktbetjening inom Styrelsen, anmodat densamma att meddela utlåtande, om icke det arfvode, som för närvarande utgår till extra notarien för revisionsärenden, skulle kunna indragas och ersättning till honom i stället utgå af de på staten uppförda gratifikationsmedel; så bär till svar härå Styrelsen i skrifvelse den 18 sistlidne December, med erinran att de nuvarande anslagen till gratifikationer åt extra ordinarie tjensteman och vaktbetjente hos Styrelsen blifvit bestämda med hänsyn dertill, att aflöning för anställning af ytterligare en kanslist och en vaktmästare hos Styrelsen skulle kunna besparas, anfört, att
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
då nuvarande extra notarien för revisionsärenden, konstituerade Protokollssekreteraren Carl Johan Erik Åkerstedt förklarat sig villig att jemväl bestrida andra arbeten inom Styrelsen, för hvilka anslag är i staten uppfördt och af hvithet anslag ersättning kan beredas till belopp, motsvarande det arfvode han nu åtnjuter, hinder icke mötte för indragning af det för extra notarien i staten uppförda arfvode af 620 R:dr.
Med afseende å hvad af Styrelsen blifvit i förrberörde skrivelser anfördt, hemställde Hans Excellens, att beträffande det bestämda anslaget för fångvården framställning om följande förändringar måtte till Riksdagen allåtas:
att det på Fång vårds-styrelsens stat åt extra notarien för revisionsärenden anslagna arfvode af 620 R:dr måtte indragas;
att likaledes det för en predikant vid kronohäktet i Alingsås upptagna arfvode af 250 R:dr ur staten affördes;
att aflöningen för nedannämnda fångpredikanter måtte bestämmas till efterskrifna belopp, nemligen
för pastorn a Långholmen:
å straffängelsets stat .............................. R:dr 1,400: —
å kronohäktets d:o ....................................... 600: — 2 000' _
för pastorn i Malmö:
å straffängelsets stat .............................. R:dr 1,400: —
å länsfängelsets d:o ....................................... 600: — g qqq. _
för predikanten i Warberg:
å straffängelsets stat .............................. R:dr 1,200: —
å kronohäktets d:o ....................................... 400: — ^ _
för predikanten i Carlskrona:
å straffängelsets stat .............................. R:dr 1,000: —
å länsfängelsets d:o ....................................... 600: — ^ qqq. __
samt att å ordinarie aflöningsstaten måtte uppföras
för kronohäktet i Hudiksvall:
1 direktör, lön ...........................................................R:dr 1,300: —
1 predikant, arfvode ........................................................... 450: —
Kommande, i händelse af bifall härtill, det bestämda anslaget till fångvården, som i nu gällande Riksstat är upptaget till 192,352 R:dr 50 öre, att ökas med 1,605 R:dr och sålunda uppgå till 193,957 R:dr 50 öre.
Hans Excellens hemställde derefter att Fång vårds-styrelsens underdåniga framställning derom, att den föreslagna löneförhöjningen för ofvannämnde fångpredikanter finge utgå från och med början af innevarande år, icke måtte till någon Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda.
22 Bil. N:o 1 till Kongl. Majtts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1869.
I sammanhang härmed yttrade Hans Excellens, att han, efter samtal i ämnet med chefen för Fångvårds-styrelsen, ansåg det höra göras till föremål för närmare utredning, huruvida icke utöfver indragningen af arfvodet för extra notarien för revisionsärenden ytterligare nedsättning i det ordinarie anslaget till Fångvårds-styrelsen skulle kunna för framtiden beredas, dels förmedelst en förenkling i behandlingssättet af en del Styrelsen tillhörande mål, dels genom tillämpning af grundsatsen att icke anställa särskilde tjensteman, hufvudsakligen afsedde för renskrifning, och dels genom iakttagande af allt, som i öfrig! kunde lända till besparing, under särskild t afseende å Styrelsens numera inskränktare verksamhet med nya fängelsebyggnaders uppförande; hemställande Hans Excellens förthy, att Fångvårds-styrelsen måtte anbefallas i berörda afseende afgifva underdånigt utlåtande och förslag.
3:o angående anslaget till ersättning åt personer, menigheter eller allmänna inrättningar för dem genom nya Strafflagens införande frångångna bötesandelar.
Hans Excellens yttrade rörande detta anslag:
Uti underdånig skrifvelse den 21 Oktober 1863 hafva Rikets Ständer, bland annat, anfört, att det utan tvifvel vore en enkel fordran af rättvisa, att de embetsed; tjensteman, hvilka till följd af nya Strafflagens stadgande, att alla böter, som efter densamma ådömas, skola tillfalla Kronan, gånge i mistning af de inkomster, som varit beroende på beståndet af äldre föreskrifter om böters fördelning, af Statsverket erhölle full ersättning för sålunda inträffad minskning i deras påräknade inkomster af tjenstår;, och att det äfven syntes billigt, att de menigheter och allmänna inrättningar, hvilka, till följd af de närvarande förhållandena, med fullt skal grundat sina inkomst- och utgiftsstater för den närmaste framtiden på beräkningen, att dem fortfarande skulle tillflyta enahanda inkomster af bötesandelar, som hitintills, blefve, åtminstone till dess de hunnit att med afseende på de nya förhållandena vidtaga förändrade anordningar för sina penningebehofs reglerande, bibehållna vid dåvarande af bötesandelar beroende inkomster; att det emellertid å ena siden icke af rättvisans och billighetens fordringar vore en ovilkorlig följd, hvarken att ofvanberörda ersättningar måste vara vid vissa tjenstebefattningar fastade för längre tid än nuvarande innehafvares tjenstetid, hvilket vore så mycket otjenligare, som derigenom skulle kunna uppstå invecklade förhållanden vid blifvande löneregleringar, eller att de för all framtid skulle tilläggas kommunerna, för hvilka annan utväg för deras penningebehofs fyllande blifvit genom kommunalförfattningarne beredd, eller att allmänna inrättningar —x hvilka, derest de förtjent och behufde understöd af Staten, kunde erhålla detta under en lämpligare och med vederbörlig enkelhet i finansförvaltningen mera förenlig form än genom stadigvarande ersättningsanslag af allmänna medel — skulle förklaras dertill berättigade; men att å andra sidan tilläfventyrs förekomme af Staten ingångna förbindelser, som medförde fortfarande ersättningsskyldighet äfven i dessa fall; och med anledning af hvad sålunda förekommit beslöto Rikets Ständer, att såsom ersättning för de förluster, som till följd af Strafflagens innehåll, att deri stad-
23 Bil. N:o 1 till Kong!.. Maj ds Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1869.
gade böter böra tillfalla Kronan, kunde drabba personer, menigheter eller allmänna inrättningar, finge, från och med det år den nya Strafflagen trädde i verksamhet, tillsvidare dem tilläggas ett belopp, motsvarande hvad de, efter medelberäkning för sednaste fem år, ditintills årligen uppburit; hvarjemte Rikets Ständer anhöllo, det täcktes Kong]. Maj:t till Rikets näst sammanträdande Ständer framlägga förslag till ersättning åt vederbörande för den förlust, som genom de i Strafflagen stadgade böters indragning till Kronan dem tillskyndades.
Sedan Eders Kong!. Maj:t derefter genom nådig Kungörelse den 29 Augusti 1865 förelagt vederbörande, som ansåge sig ega grundade anspråk på ersättning af förenämnda beskaffenhet, att inom viss tid sig till utbekommande deraf anmäla, äfvensom att, derest rättigheten att uppbära andelar af böter grundade sig å annat än allmän lag och författning, eller vore någon inrättning eller menighet för all framtid tillförsäkrad, sådant behörigen ådagalägga, så har, vid pröfning af de till följd häraf in-
komna ersättningsanspråk, och med afseende derå, att, hvad först anginge tjenstemännen, ej allenast för en stor del af allmänna åklagarne ifrågavarande bötesandelar utgjort en väsendtlig del af deras aflöning, som icke skulle utan motsvarande ersättning kunna dessa befattningar fråntagas, med mindre än att möjligheten af deras tillsättande äfventyrades, än äfven många domare- och andra tjenstebefattningar, hvilka hittills tillkommit andelar af ifrågavarande slags böter, för närvarande vore så svagt aflönade, att någon minskning i deras inkomster icke skäligen syntes böra ifrågasättas, samt särskiljandet af de befattningar, för hvilka någon ersättning för mistade bötesandelar måhända icke för all framtid vore oundgänglig, lämpligen icke kunde ske an-
norlunda än i sammanhang med det förslag till definitiv reglering, hvarom Rikets Ständer gjort framställning; att i fråga om kommunerna Rikets Ständer funnit billigt, att dessa, åtminstone till dess de hunnit att med afseende på de nya förhållandena vidtaga förändrade anordningar för sina penningebehofs reglerande, bibehölles vid förutvarande af bötesandelar beroende inkomster; och att af Rikets Ständers uttalade förutsättning, det sådana allmänna inrättningar, som förtjente och behöfde understöd af Staten, skulle erhålla detta under en lämpligare form än ifrågavarande ersättningsanslag, syntes följa, att samma ersättning icke herde dem fråntagas förr än frågan om behofvet af direkt anslag hunnit prof vas, Eders Kong!. Maj: t funnit skäligt föreskrifva, att alla de ersättningsbelopp, som af Eders Kong!. Maj:t för mistade bötesandelar bestämdes efter de af Rikets Ständer fastställda grunder, skulle utgå tillsvidare och intilldess den af Rikets Ständer begärda reglering kunde åstadkommas eller annorlunda förordnades; dock att, derest ersättning sålunda komme att tillfalla någon tjensteman, hvilken blifvit till sin befattning utnämnd efter det nya Strafflagen trädde i verket, icke på nämnda ersättning finge grundas anspråk att jemväl vid en framtida reglering varda dervid bibehållen.
De belopp, som efter dessa grunder blifvit beviljade, hafva enligt en i Justitie- Departementet verkställd och med Statskontorets räkenskaper jemförd uträkning uppgått till högst 147,298 R:dr årligen, och då Eders Kong!. Maj:t förklarat under år
24 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:t.s Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1869.
1868 inkomna nya ansökningar om ersättning af ifrågavarande beskaffenhet icke kunna, såsom försent framställda, vinna afseende, lärer någon förhöjning af nämnde belopp
icke ifrågakomma.
Af detta belopp bär anslagits åt:
Häradshöfdingar.................................................................................... &dr 6,708: —
Härader ...................................................................................................... » 6,846: —
Nämnder........................................................................... » 6,534:
Häradshöfdingar, Härader och Nämnder gemensamt ........................... » 1,585: —
Städer (deruti för en del jemväl ingått Eådstufvurätternas andelar) » 21,630: —
Eådstufvurätter .......................................................................................... » 3,336:
Stadsfiskaler............................................................................................... » 34,584:
Landsfiskaler............................................................................................... ” 1,397:
Kronofogdar.............................................................................................. » 320:
Länsman...................... )J 23,146:
Särskilda inrättningar, embetsverk och tjensteman .............................. » 27,358: —
Fattigvårdsstyrelser.................................................................................... » 13,834:
Kyrkor................ ”__20:
Summa R:dr 147,298: —
Hvad nu angår de tjenstemån tillagda ersättningsbelopp, så synes mig någon indragning för de i allmänhet synnerligen svagt aflönade Lands- och Stadsjiskalerna icke höra komma i fråga, äfvensom eu dylik icke lärer höra ske för Kronofogdar och Länsmän annorlunda än i sammanhang med en allmän lönereglering för Landsstaten. Likaså förefaller det mig obilligt att borttaga den Rådstafv ur ätterna tillkommande ersättning, enär sådant skulle föranleda tillökning i besväret af den städerna, måhända icke allestädes fullt rättvist, åliggande skyldigheten att sjelfva aflöna sina domare. I fråga åter om Bäradshöfdingarne, hvilkas aflöningsförmåner äro så olika, att en del måste anses nästan otillräckliga under det andra mera än motsvara behofvet, torde det lämpligast vid hvarje ny tillsättning af sådant embete höra tillses, huruvida ersättningen äfven för framtiden behöfver tagas i anspråk eller icke; såsom Eders Kong!. Maj:t ock, efter sednaste tillsättning af Luggude domsaga förklarat, att den domhafvande!! derstädes tillagda ersättning skulle från och med år 1869 upphöra.
I det under rubriken särskilda inrättningar, embetsverk och, tjensteman bär ofvan nämnda belopp ingår bland annat 2,225 R:dr till Skogsplanteringskassan och 983 R:dr till åtskilliga skogstjenstemän och betjente. Då Eders Kong!. Maj:t nu för Skogsstaten föreslagit en definitiv reglering, lärer ersättningen till Skogsplanteringskassan komma att upphöra från och med 1870 och för tjenstebefattningarne vid Skogsstaten så snart desamma lemnas af sina nuvarande innehafvare eller dessa få tillträda motsvarande löneförhöjning. I afseende å öfriga under donna rubrik upptagna poster, som förnämligast utgöras af Polisinrättningar och Polistjenstemän i städerna, Allmänna Barnhusinrättningen i Stockholm, Ad vokal fiska lerna i Hofrätterna jemte nagra andra mindre betydliga, anser jag icke redligt att nu föreslå någon förändring.
25 Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1869.
Likaså finner jag icke anledning att förminska den godtgörelse, som är anvisad åt Hclradsnämnderna.
Beträffande deremot de belopp, som utgå till härader, städer, fattigvårdsstyrelser och kyrkor, så och med afseende å hvad Rikets Ständer vid ersättningarnes beviljande anfört derom, att desamma icke ovilkorligen tillförsäkrades åt kommunerna, för hvilka annan utväg för deras penningebehofs fyllande blifvit genom kommunal-författnimmrne beredd,^ under längre tid än tilldess de hunnit att med afseende å de nya furhållandena. vicltaga förändrade anordningar, kan med skål sättas i fråga, huruvida dessa ersättningar höra äskas för ytterligare en statsregleringsperiod. Utom det att förlusten af desamma icke för ifrågavarande kommuner synes kunna blifva särdeles kännbar, förtjenar att tagas i betraktande, hurusom Statsverket på den nuvarande anordningen lider förlust. Under det nemligen Statsverkets bötesmedel före den nya Strafflagens trädande i verket i medeltal uppgingo till en årlig oafkortad inkomst af omkring 90,000 R:dr, hafva de under de sednare åren, oaktadt alla enligt Strafflagen ådömda böter odelade tillfallit Kronan, icke uppgått till mera än omkring '170,000 Kali’, hvaraf omkring 1 47,000 Ruff mast återbetalas i ersättning åt dem, som mistat bötesandelar. Orsakerna dertill kunna vara mångahanda, men bland de mest verkande ingå sannolikt, att genom nya Strafflagen dels åtskilliga brott, som förut fatt försonas med böter, blifvit belagda med fängelse, och dels åtskillig egendom, som tillförene gick i mät för böter, numera, såsom för den saktande behöflig, icke får tillgripas, under det den betydligt förmildrade förvandlingen af böter till fängelse vid vatten och bröd föranleder, att icke böter så ofta som förut frivilligt erläggas. Emellertid beräknas den af Statsverket utgående ersättning för mistade bötesandelar icke efter hvad dessa andelar nu skulle utgjort, om de icke tillfallit Kronan, utan efter hvad de utgjorde under en tid, då de uppgingo till högre belopp.
I fråga särskild! om städerna måste dock tagas i betraktande, att i de flera bland dem tillagda ersättningsbelopp ingå icke allenast den staden tillförene enligt allmän kotillkommande andel i böter, utan äfven Kronans andel, som genom privilegier eller andra resolutioner blifvit till staden i äldre lider öfverlåten, och i afseende å donna del torde någon rubbning icke höra nu ske.
I öfverensstämmelse med hvad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet, att Edeis Kongl. Maj.t täcktes föreslå Riksdagen att för nästa statsregleringsperiod anvisa ett förslagsanslag af 120,000 R:dr, under enahanda vilkor, som vid det nu för ifrågavarande ändamål beviljade anslag blifvit fastade, dock med förklarande, dels att ersättning för mistade bötesandelar icke vidare kommer att utgå till härader, fattigvårdsstyrelser, kyrkor och städer, hvad dessa sistnämnda angår, såvidt rättigheten till dylik ersättning ej grundar sig på särskilda privilegier eller före nya Strafflagens tillkomst gifna resolutioner, dels ock att, derest definitiv reglering af Skogsstaten blifver af Riksdagen och Kongl. Maj:t före nästa statsregleringsperiod fastställd, ifrågavarande slags érsättning jemväl kommer att upphöra för Skogsplanteringskassan från och med år 1870
Bih. till Riksd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 4
26 Bil. N:o 1 till Kongl. Mäj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
och för tjenstebefattn in gar vid Skogsstaten med nuvarande innehafvare® afgång eller tillträdande af så stor löneförhöjning, som motsvarar den ersättning de hittills uppburit.
4:o extra statsanslag:
A) till uppförande af nytt Kronohåkte i Westervik.
Uti underdånig skrifvelse den 13 sistlidne November har Fångvårds-styrelsen, enär behofvet af ett särskild! kronohäkte för norra delen af Oal mar län efter hand gjort sig allt mer och mer kännbart, hemställt om åtgärders vidtagande för ett sådant fängelses uppförande så fort ske kunde.
Med erinran derom att donna fråga tillförene varit under Kongl. Maj:ts pröfning, men att den, hufvudsakligen af det skål att cellfängelsebyggnader på andra ställen ansetts vara ännu mer behöfliga, hittills icke vunnit sin slutliga läsning, anför Styrelsen, hurusom numera förhållanden inträffat, som gjorde ett nytt fängelses anläggande i nämnda landsdel af högsta behofvet påkalladt. Fångantalet inom Calmar län både nemligen under sednare tiden på ett högst oförväntad! och bekymrande sätt ökats. Af en vid den underdåniga skrifvelsen fogad uppgift i nämnda hänseende för åren 1866 och 1867 samt de tio första månaderna af sistförflutne år inhemtas, att antalet Calmar läns fångar, som under månaderna Maj, Augusti och September 1866 utgjorde 56, sedermera varit i jemn! stigande, så att fångantalet i sistförflutne Juli månad uppgick ända till 186; och ehuru 63 straffarbetsfångar tid efter annan, sedan början af December, blifvit från länsfängelset i Calmar förflyttade till andra fängelser, utgjorde likväl de qvarvarande fångarnes antal i länsfängelset vid nästliden Oktober månads slut 139. Då nämnda länsfängelse innehåller endast 102 ljusa celler, både för det Överskjutande fångantalet måst användas dels vissa för andra ändamål afsedda lägenheter inom sjelfva fängelse! och dels några inom Calmar Slott iståndsätta rum; men härigenom både inträffat att en stor del fångar icke kunna! efter ensamhetssystemet behandlas.
Enär nu någon sådan minskning af fångantalet inom Calmar län, åtminstone under den närmaste framtiden, icke torde vara att hoppas, att de anmärkta svårigheterna för fångvårdens handhafvande derstädes komma att upphöra, såvida icke ett nytt fängelse inom länet uppföres, och då en sådan fängelseanläggning tillika skulle medföra mycken besparing i fångtransportkostnad, som nu till ej obetydligt belopp utgår i synnerhet för forsling till länsfängelset af personer från norra delen af länet, hvilka skola undergå fängelse vid vatten och bröd, ofta blott för några få dagar, förmenar Styrelsen, att Eders Kongl. Maj:t skall finna giltiga skål för ifrågavarande fängelses uppförande. — Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet har jemväl i afgifvet yttrande förklara! sig vara öfvertygad om nyttan och behöfligheten af den föreslagna fängelsebyggnaden.
I afseende å bestämmande af lämpligaste platsen för ett nytt fängelse i norra delen af Calmar län hafva vederbörande Domhafvande och Magistrater, som blifvit i ämnet hörde, yttra! skiljaktiga meningar i fråga derom, huruvida fängelse! herde i Wimmerby eller Westervik förläggas. Domhafvande!! i Sefvedes och Tunaläns domsaga samt Ma-
27 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
gistraten i Wimmerby hafva nemligen förordat valet af Wimmerby, hvaremot Domhafvanden i Tjnäts härads domsaga och Magistraten i Westervik tillstyrkt, att fängelset skulle i sistnämnde stad uppföras. Kongl. Maj:ts Befallningshafvande har instämt i donna sednare åsigt, hufvudsakligen på följande skäl: att ett i Westervik uppfördt kronohäkte skulle kunna begagnas såsom ransakningsfängelse för nämnde stad och hela Tjusts härads domsaga eller för ett distrikt, hvars befolkning år 1863 utgjorde 46,155 personer, hvaremot ett sådant häkte i Wimmerby kunde tjena till ransakningsfängelse för sistnämnde stad och Sefvedes härad eller för ett distrikt af allenast '17,246 personers befolkning; att fråga om Calmar läns delning i två län, med Westervik till residens i det nordligare, flera gånger varit väckt och under olika tidpunkter tillvunnit sig afseende dels hos Kongl. Maj:t och dels hos Rikets Ständer; att för den händelse ett sådant förslag, såsom troligt vore, komma till verkställighet, ett länsfängelse i Westervik nödvändigt erfordrades; och att i Westervik, lättare än i Wimmerby, vore att tillgå personer, lämpliga att utöfva tillsynen öfver fängelset. Styrelsen, som delar Kong]. Maj:ts Befallningshafvandes åsigt i donna fråga, har till ytterligare stöd för valet af Westervik anfört, att ett ändamålsenligt fängelse i en stad med den vidsträckta rörelse, som af Westervik bedrifves, torde vara mera behörigt, än i Wimmerby, samt att Westervik är en tilläggningspunkt för fångtransporter till sjös emellan Gotland och andra orter.
Hvad angår bidrag af kommuner till ifrågavarande fängelse, hvarom de byggnadsskyldige i Norra och Södra Tjusts samt Sefvedes och Tunaläns härader äfvensom Westerviks och Wimmerby Stadsfullmäktige blifvit hörde, så hafva, för den händelse fängelset blefve förlagd t i Westervik, Stadsfullmäktige derstädes erbjudit kostnadsfri byggnadsplan å den så kallade Reparebansslätten, straxt söder om staden, hvilken plan blifvit af Intendenten i Styrelsens Byggnadskontor undersökt och befunnen lämplig, samt dessutom en årlig afgift af 100 Rall- och ersättning efter rökning för förplägning af stadens i häktet intagna fångar. För det fall åter att fängelset uppfördes i Wimmerby, har å donna städs vägnar erbjudits bidrag till byggnadskostnad,;!! med 500 R:dr och i ärligt underhållsbidrag 25 R:dr, äfvensom Sefvedes häradsboer erbjudit sig att till kostnaden för byggandet af ett häkte i Wimmerby bidraga med 727 R:dr 54 öre och till ett sådant häktes underhåll årligen erlägga 109 Rall- 13 öre. Norra och Södra Tjusts samt Tunaläns häradsboer hafva för hvad fall som helst vägrat utgifva något bidrag för ifrågavarande häktes byggande och underhåll. Ehuru således genom häktets förläggande i Wimmerby något högre kostnadsbidrag skulle komma Kronan till godo, hafva likväl Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och Styrelsen ansett detta förhållande icke vara af den vigt, att det på valet af byggnadsplats för fängelset herde inverka.
Beträffande fängelsets användande har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande föreslagit: att Westerviks Rådstufvurätt och Tjusts Häradsrätt skulle derstädes hålla ransakning:!!' angående häktade personer; och att häktet för öfrigt skulle begagnas dels till förvarande emellan ransakningarne af alla fångar, tilltalade vid Sefvedes och Tunaläns Häradsrätter och Wimmerby Rådstufvurätt, och dels till straffängelse för fångar från länets två nordligaste domsagor och från nämnde två städer.
28 Bil. N:o 1 till Kongl. May.ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1869.
Vidkommande frågan om det tillämnade fängelsets storlek, har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande väl till en början förklarat sig anse endast 32 celler behöfliga, men sedermera, med afseende å den under sednare tider inträffade betydliga tillökning i fångarnes antal, tillstyrkt, att fängelset måtte uppföras af den storlek, att omkring 48 fångar kunde der inrymma». Styrelsen anser deremot försigtighet^! fordra att fängelset beräknas för ett något högre fångantal och förordar derföre uppförande af ett fängelse med 54 celler, af hvilka 4 skulle under vanliga förhållanden begagnas dels till reservhäkte, dels till sjukrum och dels till bostad åt vaktqvinnor. Enligt i Styrelsens Byggnadskonst- uppgjord beräkning skulle kostnaden för en sådan byggnad med nödiga ekonomilokaler, uppförd i öfverensstämmelse med en af Styrelsen inlemna»! ritning, uppgå till 95,000 R:dr. I händelse ytterligare utrymme vid fängelset framdeles blefve behörigt, kunde sådant bereda» för en kostnad af ungefärligen 4,000 R:dr medelst uppförande af en särskid reservhäktesbyggnad för 18 ä 20 fångar.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt föreslår Styrelsen i underdånighet:
att Kongl. Maj:t måtte täckas hos Riksdagen äska ett anslag af 95,000 Ridt- för uppförande af ett kronohäkte med 54 heller och nödiga ekonomilokaler å den af Westerviks stad erbjudna tomt, i enlighet med de fullständiga byggnadsritningar och kostnadsförslag, som, så fort ske kan, komma att till Kongl. Maj:t öfverlemnas;
att, derest donna framställning af Kongl. Maj:t och Riksdagen Infälle», fängelset måtte få uppföra» under inseende af Styrelsens Byggnadstimmer och särskildt anställd tillsyningsman;
att Westerviks Rådstufvurätt och ljust» Häradsrätt må, sedan häktet blifvit till begagnande upplåtet, derstädes hålla ransakning^- angående häktade personer, samt häktet för öfrigt användas dels till förvarande emellan ransakningarne af alla fångar, tilltalade vid Sefvedes och Tunaläns Häradsrätter, och dels till straffängelse för fångar från nordligare delen af länet; samt
att. det af Westerviks Stadsfullmäktige erbjudna årliga byggnadsbidrag, 100 R:dr, måtte få föras anslaget för vård och underhåll af läns- och kronohäkten tillgodo.
Till svar på en genom Justitie-Departementet till Styrelsen framställd förfrågan, huru stor del af ofvannämnde kostnadsbelopp, 95,000 R:dr> skulle vara behöflig underförstå byggnadsåret, bär Styrelsen skriftligen meddelat, att i nyesberörda hänseende erfordrades sex tiondedelar af hela summan, eller 57,000 R:dr R:mt; i sammanhang hvarmed Styrelsen, med afseende å det fortfarande särdeles höga fångantalet, äfven inom Calmar län, hvaruti någon minskning, åtminstone icke för den närmaste tiden, torde vara att emotse, ansett sig höra hemställa, huruvida icke det begärda anslagsbeloppet kunde för ändamålet få disponeras redan under innevarande år, i hvilket fall fängelset skulle kunna blifva till begagnande färdigt ett år förr, än om anslaget beviljas först för år 1870.
Härförutom har Styrelsen uti särskild underdånig skrifvelse af den 13 sistliden November hemställt, att en tomt, hvilken för längre tid tillbaka för Kronans räkning blifvit i Wimmerby inköpt för anläggande derstädes af ett fängelse för Calmar läns
29 Bil. Aho l till Kongl. Maj ts Nåd. Prop. No l, om Statsverket 1869.
nordliga del, måtte genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes försorg få försäljas och det derför inflytande belopp ingå till de för cellfängelsers uppförande anvisade medel.
Hans Excellens yttrade härefter, att ehuru det kunde antagas, att den betydliga tillökning i fångarnes antal inom Calmar län, hvilken, såsom Fång vårds-styrelsen upplyst, under sednare tider egt rum, till en del hade sin grund i förhållanden, sou, äro af eu mera tillfällig beskaffenhet och derföre snart torde komma att upphöra, det dock icke kunde emotses att fångantalet minskades i den mån, att länsfängelset i Calmar blefve tillräckligt för fångarnes inrymmande med tillämpning af ensamhetssystemet, inom de af författningarne utstakade gränser, helst behofvet af ett nytt fängelse i norra delen af länet redan en längre tid gifvit sig tillkänna. På grund häraf och med afseende å hvad Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och Styrelsen för öfrig t anfört, biträdde Hans Excellens Styrelsens i ämnet gjorda förslag, utom hvad anginge framställningen derom, att det för fängelsets uppförande behöfliga anslag måtte få för ändamålet disponeras redan under innevarande år, hvilket Hans Excellens ansåg sig icke höra tillstyrka med afseende dels å angelägenheten att inskränka utgifterna, dels å omöjligheten att i något fall få det nya fängelset färdigt till begagnande, förr än de tillfälliga orsaker, som vållat det nuvarande höga fångantalet, kunde förväntas hafva upphört att verka. Hans Excellens hemställde förthy i underdånighet, att nådig framställning måtte till Riksdagen göras angående uppförande i staden Westervik af ett nytt Kronohäkte, jemväl afscdt till stadshäkte för nämnde stad, med 54 celler och nödiga ekonomilokaler å den af Westcrviks stad erbjudna tomt och att för nämnde ändamål måtte anvisas att utgå under år 1870 ett belopp af 50,000 R:dr, äfvensom att det af Westerviks Stadsfullmäktige erbjudna årliga byggnadsbidrag, i00 R:dr, måtte få foras anslaget för vård och underhall af läns- och kronohäkten tillgodo, och att den för Kronans rakning till anläggande af ett fängelse i Wimmerby derstädes inköpta tomt måtte få försäljas och det derför inflytande belopp ingå till de för cellfängelsers uppförande anvisade medel.
B) till bestridande af kostnader för utarbetande af förslag till ny utsökning slag, m. m.
Hans Excellens yttrade:
Det i nu gällande Riksstat för berörda ändamål upptagna förslagsanslag af 20,000 R:dr kommer antagligen icke att under innevarande år utgå till hela det beräknade beloppet, men deremot är föga sannolikt, att den af Eders Kongl. Maj:t till satta Komité för utarbetande af en ny utsökningslag kan medhinna att under årets lopp utsluta sitt arbete, hvadan behof af anslag för samma ändamål jemväl för nästkommande år förefinnes. Men äfven för andra utomordentliga utgifter inom denna Hufvudtitel blifva extra tillgångar för nästa år efter all anledning behöfliga. Antalet
Bih. till Riksd. Prof,. 1869. / Sami. 1 Afd.
O
30 Bil. N:o 1 till Kov.gl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1869.
af de till Rikets Hofrätter inkommande mål har nemligen under sednare åren växt så betydligt, att till förekommande af alltför lång tidsutdrägt med målens afgörande, det funnits behörigt medgifva Hofrätterna att hvar för sig under detta års vårsession, samt Svea Hofrätt jemväl under sistförflutna höstsession, arbeta å eu afdelning utöfver de divisioner, af hvilka hvarje Hofrätt eljest består; och det är att förutse, det åtminstone Hofrätten öfver Skåne och Blekinge skall jemväl under nästkommande år behöfva arbeta pa en öfvertalig division, derest icke balansen af omgjorda mål skall ökas. Kostnaderna för dessa öfvertaliga divisioner under innevarande år hoppas jag skola kunna bestridas åt Hufvudtitelns besparingar, hvilka blifvit större än vanligt dels till följd af många inträffande ledigheter och dels förnämligast derigenom, att enligt Eders Kong). Maj:ts förordnande ett revisionssekreterareembete med derunder lydande kanslist- och kopistbefattningar alltsedan Maj månad sistlidne år lenmats otillsatta. Af det ökade antal mål, som de förstärkta Hofrätterna afgöra, är en naturlig följd, att jemväl målens antal i Justitierevisionen, som redan under sistlidna är varit i jemförelse med nästföregående år i stigande, under den närmaste framtiden kommer att i betydligare män ökas. Härförutom är fråga väckt derom, att en del af de besvärsmål, som i sista instansen för närvarande afgöras af Kong!. Maj:t i Stats-Rådet, i stället skola fullföljas hos Högsta Domstolen, hvilket i sin män skulle öka arbetet i Justitie-revisionen. Den för närvarande indragna roteln i Justitie-revisionen skall derföre måhända icke kunna umbäras under hela loppet af innevarande år; och åtminstone vågar jag icke förutsätta, att så skall blifva förhållandet under det påföljande. Men vid sådant förhållande kunna Hufvudtitelns besparingar, som under innevarande år säkerligen till det yttersta medtagas för de redan tillsätta öfvertaliga hofrättsdivisionerna, icke påräknas för dylika kostnader jemväl under nästkommande år.
På grund häraf hemställer jag i underdånighet, att jemväl för nästkommande stats— regie ringsperiod må äskas ett extra förslagsanslag å 20,000 Ridt' att användas ej mindre till samma ändamål, som med det nu anvisade enahanda anslaget är afsedt, än och till bestridande af adjunktionsarfvoden och andra kostnader, som kunna erfordras, i händelse Kongl. Maj:t skulle förordna att jemväl under nästa år eu eller flera af Hofrätterna må förstärkas med eu division utöfver det å stat uppförda antal.
Till hvad Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern sålunda hemställt täcktes, uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfrige ledamöter, ' Hans Maj:t Konungen i nåder lemna bifall; och skulle utdrag
af protokollet härom expedieras till Finans-Departementet.
Ex protoeoilo C. ,/. E. Akerstedt.
Stockholm, 1869. P. A. Norstedt & Söner.
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1, om Statsverket 1869.
1 Utdrag af Protokollet öfver Utrikes Departements-Ärenden, hållet infer nalis Maj:t Konungen uti Stats-Kådet å Stockholms Slott den 5 Januari 1869.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve W ACHTMEISTER,
Statsråden: Friherre af Ugglas,
Bredberg,
Thulstrup,
Carlson, von Ehrenheim,
Abelin,
Berg,
Adlercreutz.
Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena anförde i underdånighet:
Da jag, med afseende å den nådiga proposition om Statsverkets tillstånd och bemt, som kommer att till den snart sammanträdande Riksdagen aflåtas, nu »år att i underdånighet föredraga Eders Maj:t frågan om regleringen af Utrikes-Departementets
Ug' Ieri|f°.ff al J.8™’ far tlJ1 en..början åberopa hvad af mig, på sätt bifogade protokoll öfver Utnkes-Departements Ärenden för den 8 September näst!, år utvisar, 1 underdånighet bhfvit anförd t vid föredragningen af Riksdagens skrifvelse den 13 Mai s. a., angående regleringen af ifrågavarande utgifter för innevarande år.
. , bb torde derefter tillåtas mig att i korthet redogöra för de afvikelse!- från före-
gående ars stater som förefinnas uti den af mig uppgjorda, härhos bilagda beräkningen öfver Utrikes-Departementets utgifter för nästkommande år.
För år 1868 begärdes af Eders Maj:t och beviljades af Riksdagen till de under riksstat^ Tredje Hufvudtitel upptagne anslag, i likhet med hvad under föregående åren skett för Sveriges del 479,200 R-dr Runt. Norges bidrag till dessa utgifter var fast-
i rlT r, “o861'16™™” frän den 1 APril 1866 till den 1 April 1869 utgå med 50,000 R:dr Specie eller 200,000 R:dr Runt årligen.
För år 1869 begärdes af Eders Maj:t och beviljades af Riksdagen till anslagen undei riksstatens Tredje Hufvudtitel 457,950 R:dr Runt, och har af Norges Storthin» för budget-terminen från den 1 April 1869 till den 1 April 1872, äskats ett belopp
Bill. till Riksd. Prof. 1869. l:a Sami. 1:a Afd. \
2 Bil. iV:o 2 till Kongl, Maj-Ja Proposition.N:o U om Statsverket 1869.
af 47,675 R:dr Specie eller 190,700 R:dr R:mt. De förenade rikenas anslag till Utrikes-Departementets diplomatiska utgifter skulle således för år 1869 utgöra tillsammans 648,650 R:dr Runt.
Enligt ofvannämnda beräkning skulle samma utgifter för år 1870 uppgå till ett belopp af° 628,075 R:dr Runt, hvilken summa likväl genom besparingar torde kunna nedsättas till 620,000 R:dr. Efter den hittills iakttagna proportionen herde Sveriges andel af donna summa utgöra 437,647^ och Norges I82,352{tj- R:dr. I stället för dessa ojemna summor föreslår jag i underdånighet Eders Maj:t att af Riksdagen såsom Sveriges bidrag måtte äskas 440,000 R:dr, i hvilket fall Norges bidrag skulle upptagas till 180,000 R:dr eller 45,000 Sp:dlr.
Denna summa, 620,000 R:dr, understiger det samfälda anslaget för år 1869 med 28,650 R:dr, och det för år 1868 och föregående år med 59,200 R:dr Runt. För Sveriges del utgör nedsättningen i utgifterna, jemförde med de för år 1869, 17,950 R:dr, och för år 1868 och föregående ar 39,200 R:dr Runt.
Beträffande de vid framläggandet af Eders Maj:ts proposition om Statsverkets tillstånd och behof för år 1869 af dåvarande Statsministern för Utrikes Ärendena äfvensom sedermera vid 1868 års Riksdag ifrågasätta indragningar och nedsättningar, har jag ansett mig kunna tillstyrka sammanslagningen af Beskickningarna i Haag och Bryssel äfvensom återkallandet af Eders Maj:ts Envoyé i Constantinopel och hans ersättande med en Minister-Resident, men icke med en Charge d affaires, enär diplomatiska embetsman med donna rang numera endast undantagsvis finnas i Europa, och i Constantinopel ännu mindre än annorstädes höra anställas, då de derstädes äio i saknad af de företrädesrättigheter som gorå tillträdet till Regenten och hans ministrar möjligt, och som väsendtligen underlätta utöfvandet af eu diplomatisk agents embetsåligganden.
Deremot kan jag ingalunda tillstyrka den ifrågasätta sammanslagningen af Beskickningarne i Madrid och Lissabon. Den kännedom jag varit i tillfälle att inhämta om förvaltningen i Spanien och om sättet att der bevaka främmande undersåters intressen gör mig fullt förvissad derom att de förenade rikenas intressen i detta land, såvida de skola kunna påräkna nödvändigt skydd, erfordra en i Madrid fast anställd diplomatisk agent, som vistas der hela året, med undantag endast af den del utaf den vanna årstiden, då de offentliga göromålen i allmänhet hvila och alla diplomatiska agenter plåga få åtnjuta den tjenstledighet som i ett sådant klimat som Spaniens, i synnerhet för Nordbon, är till hälsans och krafternas återställande oundgängligen nödvändigt. Donna min öfvertygelse har ytterligare stadgats genom händelser som inträffat i Spanien sedan Eders Maj:ts ofvannämnda nadiga proposition till Riksdagen afgafs, och Indika utvisat nyttan och nödvändigheten för de förenade rikena af att i Madrid hafva en endast der anställd diplomatisk agent. Det är att antaga, att den sednaste tidens tilldragelser i Spanien skola gorå en sådan ännu nödvändigare, då grundade anledningar finnas till den förhoppning att den nya Spanska regeringen kommer att i tulloch ekonomisk lagstiftning följa principer som måste leda till en ytterligare utvidgning af de förenade rikenas handels- och sjöfarts-förbindelser med detta rika land, och af
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1, om Statsverket 1869.
hvilka principers tillämpning det är angeläget att genom en der närvarande vaksam diplomatisk agent söka så snart som möjligt draga den största fördel.
Våra intressen i Portugal fordra otvifvelaktigt en i Lissabon anställd aflönad Generalkonsul; men först vid den n. v. Generalkonsulns afgång anser jag det böra tagas i öfvervägande huruvida hans efterträdare bör förses med diplomatisk karakter, och om det nu till Beskickningen i Lissabon från ministerstaten utgående anslaget af 1000 E:dr Hamb. B:ko bör fortfarande bibehållas.
Hvad sådana af 1868 års Riksdag förordade nedsättningar beträffar som först i framtiden i man af platsers ledigblifvande skulle kunna verkställas, kan jag icke tillstyrka Eders Maj:t att derom på förhand meddela några bestämmelser, utan ber att i fråga härom få åberopa hvad jag uti ofvannämnda protokoll yttrat.
De under anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter förekommande poster har jag underkastat den sorgfälligaste pröfning. Jag har dervid trött mig finna att flera af dem kunna utan skada för tjenstår! något nedsättas, och får i underdånighet föreslå att donna utgifts-titel, hvarifrån till ministerstaten blifvit öfverfiyttade nu utgående expectance-löner, 1,600 R:dr Hamb. B:ko, måtte för år 1870 beräknas till endast 75,000 R:dr Runt.
Ofvananförda nedsättningar äro de enda jag för närvarande anser möjligt att utan skada för de förenade rikenas diplomatiska angelägenheter verkställa.
Jag får för öfrigt föreslå bibehållandet af den Eders Maj:t hittills städse medgifna och af de förenade rikenas inbördes konstitutionel förhållande nödvändigt föreskrifna rätt till användande af anslagen till ministerstaten samt skrifmaterialier, expenser och extra utgifter”;
Och behagade Kongl. Maj:t, med gillande af hvad Statsministern för Utrikes Ärendena sålunda föreslagit, och jemlik! Stats- Rådets underdåniga tillstyrkande, i nåder besluta att för Utrikesdepartementets diplomatiska utgifter bör uti den nådiga propositionen om regleringen af Tredje Hufvudtiteln uppföras en summa af 140,000 R:dr R:mt, fördelad, på sätt bilagde öfversigt af de förenade Rikenas gemensamma utgifter till Utrikes-Departementet utvisar, i följande anslag:
Statsministern för Utrikes Ärendena ............. 24,000 R:dr.
Departementets Expedition.......................................... 25,500 »
Minister-staten.............................................................. 340,500 »
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter............ 50,000 »
Summa 440,000 R:dr.
att på enahanda vilkor som hittills utgå.
Statsministern för Utrikes Ärendena hemställde derefter, under åberopande af Kongl. Maj:ts nådiga proposition om upphörande af anslaget å Sjette Hufvudtiteln till Handelsoch Sjöfartsfonden,
4 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1, om Statsverket 1869.
dels att å Tredje Hufvudtiteln måtte uppföras ett anslag af 160,000 R:dr R:mt såsom Sveriges bidrag till den för de förenade rikena gemensamma, till ett sammanlagdt belopp af 280,000 R:dr uppgående Konsulsfonden, hvars utgifter för år '1870 finnas upptagne uti den af Herr Statsministern deröfver uppgjorda, härhos bifogade beräkning, samt att den rätt till detta anslags användande som hittills tillkommit Kongl. Maj:t, måtte fortfarande Kongl. Maj:t förbehållas,
dels ock att å samma Hufvudtitel jemväl måtte varda uppfördt ett belopp af 7,000 R:dr R:mt till underhåll af de Svenska Kronan tillhöriga hus i Constantinopel och Tanger och Svenska kyrkan i London samt till brandförsäkringsafgift för huset i Tanger;
Och behagade Kongl. Maj:t, med gillande af hvad Herr Statsministern för Utrikes Ärendena hemställt och jemlikt Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande, i nåder besluta att i den nådiga propositionen om regleringen af Tredje Hufvudtiteln ytterligare bör uppföras ett belopp af 160,000 R:dr R:mt för Utrikes-departementets utgifter till Konsulsväsendet, att på föreslagna vilkor utgå, äfvensom ett belopp af 7,000 R:dr R:mt till underhåll af Svenska Kronans hus i Constantinopel och Tanger och Svenska kyrkan i London samt till brandförsäkringsafgift för huset i Tanger; hörande afskrift af detta protokoll till Finans-departementet öfverlemnas för att tjena till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposiion om Statsverkets tillstånd och behof.
Ex protocollo
Henrik Åkerman.
Beräkning öfver Utrikes-departementets utgifter år 1870.
I. Departements-Chefen, Statsministern för Utrikes Ärendena...... ... 24,000.
II. Departementets Expedition, enligt nådig stat af den 20 Oktober 1860 (förutom 6,500 R:dr från Konsulsfonden) från
Sverige 25,500 och från Norge 9,700 R:dr .................... .... 35,200.
III. Minister-staten:
1:o Traktamenten.
Beskickningen i A then:
Chargé d Affaires (förutom 2,500 R:dr Hamb. B:ko från Konsulsfonden) ..................................................... R:r Hb. B:ko 500
Transport 500
59,200.
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1, om Statsverket 1869.
5 Transport
Beskickningen i Berlin:
Envojé Extraordinär & Ministre Plénipotentiaire ... 8,000 Legations-Sekreterare..................................................... '1,000
Hamb. B:ko.
500 -
9,000
Beskickningen i Bryssel och Haag:
Minister-Resident ...................................................................... 5,000
Beskickningen i Constantinopel:
Minister-Resident (förutom 2,500 R:dr H. B:ko från Konsuls-fonden) ............................................................ 2,500
Drogman (förutom 500 R:dr H. B:ko från Konsuls-
fonden)................................................................... 1,000
Legations-Predikant (förutom 500 R:dr H. B:ko från
Konsuls-fonden)..................................................... 500 4 00(J
Beskickningen i Florens:
Envojé Extraordinär & Ministre Plénipotentiaire (förutom 2,500 R:dr H. B:ko från Konsuls-
fonden)..................................................................... 3,500
Legations-Sekreterare................................................... 1,200 4 ~()()
Beskickningen i Köpenhamn:
Envojé Extraordinär & Ministre Plénipotentiaire ... 9,000
Legations-Sekreterare.................................................... 1,000 40 000
Beskickningen i Lissabon:
Minister-Resident (förutom 2,500 R:dr H. B:ko från Konsuls-fonden) ....................................................................... |,000
Beskickningen i London:
Envojé Extraordinär & Ministre Plénipotentiaire
Legations-Sekreterare...................................................
Legations-Predikant......................................................
16,000
2,000
'l’00Q 19,000
Beskickningen i Madrid: Minister-Resident ...........................
4,500
Beskickningen i Paris:
Envojé Extraordinär & Ministre Plénipotentiaire
Legations-Sekreterare..................................................
Attaché........................................................
16,000
2,000
1,200
19,200
R:dr Runt.
59,200.
Transport 76,900
59,200.
6 Bil. N:o 2 till Kongl. May.ts Proposition N:o 1, om Statsverket 1869.
Hamb. B:ko. R:dr R:mt.
Transport 76,900 -- 59,200.
Beskickningen i Petersburg:
Envoyé Extraordinaire & Ministre Plénipotentiaire 15,000 Legations-Sekreterare............................................... 2,000 ^7 000
Beskickningen i Washington:
Envoyé Extraordinaire & Ministre Plénipotentiaire (förutom 3,000 It:dr H. B:ko från Konsuls-fonden) 4,000
Beskickningen i Wien:
Env. Extraordinaire & Ministre Plénipotentiaire 11,000
Legations-Sekreterare ............................................ 12,200 ,|qq. ___
2:o Pensioner.
a) Pensioner anslagna i Ridt' H. B:ko ........................ 8,900: —
b) Pensioner anslagna i R:dr R:mt, al pari.................. 6 6 8 : 36 9,508: 36
3:o Expectance-löner.
a) Expectance-löner anslagna i R:dr H. B:ko............ 3,400: —
b) Expectance-lön anslagen i R:dr R:mt, al pari......... 400: — 3,800: —--
123,4 6 8 : 36 = 4 9 3,8 7 5.
' IV. Skrifmaterialier och expenser samt extra utgifter.
a) Skrifmaterialier, tryckningkostnader samt ved och lyshållning, R, R:mt 2,500
b) Möblers anskaffande och underhåll, inköp och inbindning af böcker
och kartor m. m., samt fraktomkostnader....................................... 1,500
c) Prenumeration å tidningar och journaler .......................................... 1,500
d) Telegrafporto............................................................................................ 8,000
e) Postporto................................................................................................. 6,000
f) Equiperingspenningar .............................................................................. 10,000
g) Vexelomkostnader.................................................................................... 500
h) Beskickningarnes extra utgifter ............................................................ 5,000
i) Rese- och kurir-kostnader ..................................................................... 5,000
å) Utomordentliga Beskickningar och tillfälliga uppdrag ..................... 5,000
l) Hemliga utgifter...................................................................................... 20,000
m) Diverse utgifter...................................................................................... 10,000 75,000
Summa Riksdaler Riksmynt 628,075.
7 Bil. N:o 2 till Kongl. Maf.ts Proposition N:o 1, om Statsverket 1869.
Beräkning öfver Konsuls-fondens utgifter år 1870,
I. Förvaltningskostnader.
a) Bidrag till Utrikes-departementets Expeditions aflöning
R:dr Hamb. B:ko 1,625: —
b) Skrifmaterialer och expenser, förslagsvis .................................... 75: —
II. Traktamenten, samt anslag till kontorshyra och skrifvarehjelp —
och personella ersättningsbelopp.
Generalkonsuln i Washington, traktamente ....................................... 3,000: —
D:o i Constantinopel (Chefen för Kongl. Beskickningen)
traktamente......................................................... 2,500: —
D:o i Italien, traktamente ............................................. 2,500: —
D:o i Hamburg, traktamente.............................. 1,000
anslag till kontorshyra............ 1,000 z 000- —
D:o i Lissabon, traktamente ............................ 2,000
anslag till kontorshyra ............ 500 g jqq. _
D:o i Aihen, traktamente................................................ 2,500: —
D:o i Victoria å Hongkong, traktamente........................ 8,000: —
D:o i Rio de Janeiro, traktamente.................... 2,500
anslag till kontorshyra 1,000 3 500- _
D:o i Köpenhamn, traktamente........................... 1,000
personella ersättningsbelopp 2,200 g 200- —
D:o i Helsingfors, traktamente........................... 2,000
anslag till kontorshyra ...... 500
personel ersättning 600 R.
Runt, al pari..................... 150 2 650- —
D:o i Alexandrin, traktamente.......................... 2,000
anslag till kontorshyra ...... 1,000 g 000- —
D:o i Tanger, traktamente................... 2,000
extra utgiftsanslag 700 $ — 666 0 666- —
D:o i Algier, traktamente ................................. 2,000
anslag till kontorshyra ............... 750 2 750- —
D:o i Alicante, anslag till kontorshyra ........................ 750: —
D:o i Gibraltar, d:o d:o ........................ 750: —
D:o i Havre, d:o d:o ........................ 500: —
Transport 42,766: —
Hamb. B:ko.
1,700: -
1,700: -
8 Bil. N:o 2 till Kongl. Majds Proposition N:o 1, om Statsverket 1869.
Hamb. B:ko.
Transport 42,766: — 1,700: —
Konsuln i Bueonos Ayres, traktamente................................. 2.500
anslag till kontorshyra ........... 500 g qqq. _
D:o i Arehangel, traktamente.......................................... 2,000
anslag till kontorshyra........................ 500 g jqq. _
D:o i Barcelona, traktamente ..................................................... 1,500: —
D:o å Malta, traktamente................................................ 1,000
anslag till kontorshyra ........................... 500
personell anslag ....................................... 500 % 000- —
D:o i Tunis, traktamente ............................................................ 1,500: —
D:o i Lybeck, anslag till kontorshyra........................... 750
personel arfvode....................................... 250
personel ersättningsanslag 300 R. R:mt,
al Pari.................................................-i_H 1,075: -
D:o i Rostock, anslag till kontorshyra........................... 750
personel anslag ............. 100 850- —
D:o i Kiel, anslag till kontorshyra ........................................ 750: —
D:o i New-York, d:o d:o .......................................... 1,000: —
D:o i Baliia, d:o d:o ......................................... 500: —
D:o i Bilbao, d:o d:o .......................................... 500: —
D:o i Rom, d:o d:o ......................................... 500: —
D:o i Smyrna, personelt arfvode .......................................... 250: —
Vice Konsuln i Helsingör, anslag till kontorshyra ..................... 250: —
T. f. vice Konsuln i Dardanellerne, personelt arfvode ................. 125: —
Drogmannen i Constantinopel, traktamente....................................... 500: —
Konsulat-Sekreteraren i Constantinopel, traktamente........................ 1,500: — Qgg. _
IIL Expectance-löner och pensioner.
a) Expectance-löner ................................................................ 900: —
b) Pensioner .......................................................................... 3,3 8 7: 24 z gg?- 24
IV. Konsulernes embetsutgifter, förslagsvis ........................................................ 2,000: —
V. Extra utgifter d:o ........................................................ 900: —
VI. Vexel-omkostnader d:o ......................................................... 46: 24.
Summa Riksdaler Hamb. Banko 70,000: —
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1, om Statsverket 1869.
9 Öfversigt af de förenade Rikenas gemensamma utgifter till lltrikes-Departementet.
Diplomatiska utgifter: Sverige. • Norge. Summa.
Statsministern för Utrikes Ärendena ..................... 24,000. 24,000.
Departementets Expedition....................................... 25,500. 9,700. 35,200.
Minister-staten.......................................... 340,500. 1 45,300. 485,800.
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter......... 50,000. 25,000 75,000.
440.000. 180,000. 620,000.
Konsuls-fonden ....................................... 160,000. 120,000. 280,000.
600.000. 300,000. 900,000.
Bih. till Riksd. Prof. 1869. i:a Sami. t:a Afd.
L
10 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition Nio 1, om Statsverket 1869.
Transsumt af Protokollet öfver Utrikes-Departements Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 8 September 1868.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena Grefve Wachtmeister,
Statsråden: Friherre ap Ugglas,
BRtCDBERG,
Thulstrup,
Carlson, von Ehrenheim,
Abelin,
Berg,
Adlercreutz.
Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena föredrog i underdånighet:
Riksdagens underdåniga skrifvelse den 13 sistl. Maj, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens Tredje Hufvudtitel, af hufvudsakligen följande lydelse:
Med afseende å hvad i denna skrifvelse förekom, anförde Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena i underdånighet följande:
”Det uti Eders Kongl. Maj:ts Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof af Riksdagen för år 1869 äskade anslag till Tredje Hufvudtiteln utgjorde 457,950 Riksdaler Riksmynt, hvilken summa är den på Sverige fallande andelen af kostnaden för Utrikes-Departementet och de förenade rikenas diplomatiska representation i utlandet. Enligt den samma nådiga Proposition hilagda, af dåvarande Statsministern för Utrikes Ärendena uppgjorda beräkning uppgår nämnda kostnad i sin helhet till 648,650 R:dr Runt. Men häraf skulle, enligt samma beräkning, i män af uppstående ledigheter inom diplomatien, en ytterligare besparing kunna göras af 24,900 R:dr Runt, så att i eu framtid hela anslaget kunde nedsättas till 623,750 R:dr, hvaraf den på Sverige belöpande andelen komme att utgöra 440,250 Riksdaler Riksmynt.
”Enligt den beräkning åter, som åtföljde Riksdagens ofvan anförda skrifvelse, skulle, utöfver de af min företrädare föreslagna, besparingar kunna med tiden införas
Bil. N:o 2 till Konyl. Maj:s Proposition N:o 1, om Statsverket *1869.
M
till ett belopp af 40,600 R:dr R:mt, hvaraf den på Sverige belöpande andelen utgjorde 28,050 R:dr; och det från Sverige utgående årliga anslaget således kunna nedsättas till 4 12,200 Riksdaler, så att återstoden af det för 1869 beviljade anslag, eller 45,750 R:dr blott skulle anses såsom ett öfvergångsanslag, bestämdt att, i mån af inträffande ledigheter bland innehafvarne af diplomatiska anställningar och genom besparingar å expensmedlen, småningom upphöra.
”För (ifrigt föreslås uti Eders Kongl. Maj:ts nådiga Proposition äfvensom uti Riksdagens skrifvelse medgifves bibehållandet af den rätt till anslagens för ministerstaten samt expenser m. in. fördelning, som städse varit Eders Kongl. Maj:t förbehållen.
”Då det förefaller mig omöjligt att, särdeles under närvarande förhållanden, med någon tillförlitlighet uppgöra beräkningar öfver de förändringar som vid nuvarande innehafvares afgång skulle kunna göras vid vissa diplomatiska platsers återbesättande, vågar jag icke i underdånighet tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att genom föreslående af en så kallad Normalstat för Utrikes-Departementet och Beskickningarne binda Sina händer med afseende å kanske långt härefter inträffande eventualiteter, lika så litet som det torde kunna med visshet förutsättas att alla kommande Riksdagar skola låta binda sig af de utaf en föregående Riksdag i detta afseende uppgjorda beräkningar; och anser jag mig derföre höra i underdånighet föreslå att Utrikes-Ministérens budget, framdeles såsom tillförene, uppgöres för hvarje år särskilda utan att dervid tages i beräkning Indika förändringar eller minskningar möjligen i framtiden kunna verkställas, och att således ingen åtskilnad dervid göres emellan hvad som kan anses vara af öfvergående eller af permanent och normal beskaffenhet; men att Eders Kongl. Maj:t, med bibehållande af Sin lulla rätt till fördelning af anslagen till ministerstateu samt till expenser in. in., förbehåller Sig att vid hvarje inträdande ledighet taga i öfvervägande om någon till besparing ledande förändring med dtin ledigblifna platsen kan vidtagas.
”Skulle framdeles, under mera stadgade internationella förhållanden, synas lämpligt att upprätta en Normalstat för de förenade Rikenas representation i utlandet, så anser jag detta höra ske, antingen på den i Unionskomiténs förslag till ny Förenings- Akt emellan Sverige och Norge (§ 29 mom. 2) anvisade väg, eller ock att frågan härom på annat sätt blir af begge Rikenas Nationalrepresentationer gemensamt behandlad, så att intetdera Rikets rätt eller intressen dervid åsidosättas eller förbises, hvithet kan befaras blifva fallet om Sveriges Riksdag eller Norges Storthing, hvar för sig, ensidigt beslutar förändringar i den för de förenade Rikenas gemensamma representation i utlandet bestående stat.
I följd af hvad här blifvit anfurdt, anser jag mig för närvarande endast höra i underdånighet föreslå att mig måtte åläggas att uppgöra 1869 års Utgiftstat för Utrikes-Departementet, så att Sveriges bidrag till den gemensamma staten icke öfverstiger den summa af 457,950 Riksdaler Riksmynt, söm af Riksdagen för år 1869 blifvit beviljad; samt
12 Bil. N:o 2 till Rongl. Maj:ts Proposition N:o 1, om Statsverket 1869.
att, i afseende å de ytterligare besparingar, som framdeles kunna verkställas vid Eders Kong!. Maj:ts Beskickningar, Eders Kong!. Maj:t villo förbehålla Sig att vid inträffande ledigheter för hvarje fall derom fatta särskild! nådigt beslut; och torde Statskontoret i och för utbetalning af de till Tredje Hufvudtiteln anslagna belopp genom nådigt Bref få underrättelse om Riksdagens ofvanomförmälde skrifvelse, i hvad den angår regleringen af donna Hufvudtitels utgifter för år 1869.”
Jemlik! Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande behagade Kong!.
Maj:t härtill i nåder lemna bifall.
Ex protocollo
Henrik Åkerman.
Stockholm, 1869. P. A. Norstedt & Söner.
Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1869.
1 Protokoll öfver Landtjövsvars-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet åt Stockholms Slott den 5 Januari 1869.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Stats-Ministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Ståls-Ministern för Utrikes Ärendena, Grefve Wachtmeister, Stats-Råden: Friherre af Ugglas,
Bredberg,
Thutstrup,
Carlson,
von Ehrenheim,
Abelin,
Berg och Adlercreutz.
Chefen för Landtförsvars-Depavtementet, Stats-Rådet Abelin anhöll i underdånighet, att nu i ett sammanhang få föredraga de ärenden, hvilka, vid upgörandet af förslag till reglering af utgifterna under Riksstatens 4:de Hufvudtitel för år 1870, herde tagas i öfvervägande, och hvarvid anmäldes följande till Kongl. Maja inkomna framställningar, nemligen:
1:o Stats-Kontorets underdåniga berättelse af den 18 November 1868, angående statsverkets tillstånd och förvaltning, i hvad samma berättelse rörde anslag tillhörande Landtförsvarct;
2:o Handlingar^ i ett till Kongl. Maj:ts pröfning hänskjuta mål, angående sättet för upbörden af den Ryttmästarebostället vid Skånska Husar-regementet Mölleröds kungsgård tillkommande årliga ersättning för en till följd af den s. k. Följa sjön s sänkning utrifven mjölqvarn jemte ålfiske;
3:o t. I. Chefens för Armé-Förvaltningens Artilleri-Departement underdåniga memorial af den 19 November 1868, i fråga om de för nämnda Departement under år 1870 erforderliga ordinarie och extra anslag;
4:o Chefens för Armé-Förvaltningens Fortifikations-Departement underdåniga memorial af den 16 nästlidne November, med öfverlemnande dels åt förslag Bih. till Riksd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 1
2 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
öfver Departementets ordinarie anslagsbehof för är 1870, dels ock af Chefens för Fortifikationen underdåniga framställning rörande för fästningsbyggnadsarbetena under nyssnämnda år samt till en del äfven under år 1869 erforderliga extra anslag;
5:o Armé-Förvaltningens Intendents-Departements underdåniga betänkande af den 10 November 1868 jemte förslag rörande Departementets ordinarie och extra anslagsbehof under år 1870;
6:o Armé-Förvaltningens Civila Departements underdåniga betänkande åt den 31 nästlidne Oktober jemte förslag, rörande för Departementet erforderliga ordinarie och extra anslag;
7:o Chefens för Topografiska corpsen underdåniga memorial af den 17 sistförflutne November, angående behofvet af förhöjdt anslag för corpsens arbeten under år 1870; samt
8:o Direktionens öfver Arméens Pensionskassa underdåniga skrifvelse af den 2 nästlidne December i fråga om de för upphållande af nämnda kassas pensionering äfvensom för fyllnadspensioner erforderliga anslag in. in.;
hvarjemte Departements-Cliefen anhöll ej allenast att, med iakttagande, i afseende å ordinarie anslagen, af den ordning vid frågornas behandling, som af anslagens inställning i nu gällande riksstat föranledes, få till intagande på vederbörligt ställe anmäla det anslag för Underbefälsskolor, om hvars beviljande Kongl. Maj:t, vid pröfning den 31 sisllidné" December af förslaget rörande försvarsväsendets till lands ordnande, förklarat sig vilja hos den nästsammanträdande riksdagen gorå framställning, äfvensom den nedsättning i anslaget till Kommendants-Staten, som af Kongl. Maj:ts den 21 nästlidne November meddela beslut, angående indragning åt vissa Kommendantsbefattningar, kunde blifva en följd, utan äfven att, vid föredragningen af här förekommande frågor rörande befästningsväsendet, få anmäla dermed sammanhängande delar af 1867 års Befästnings-Komités underdåniga betänkande, jemte Vapen- och Befästnings-Komiténs deröfver afgifna utlåtande.
Och afgaf Departements-Chefen härvid följande skriftliga yttrande:
Lcindtförsvars-Departementet.
Kommendants-Staten. Sedan Eders Kongl. Maj:t under den 21 nästlidne November i Nåder beslutit, att Kommendantsbeställningarna så väl å Ny-Ellsborgs fästning som ock i Landskrona, Helsingborg och Ystad skola, så fort sadant later sig verkställas, indragas, samt Eders Kongl. Maj:t dervid tillika i Nåder förklarat sig vilja, i afseende å tiden när indragningen kunde ske, i kommandoväg derom i Nåder förordna; får jag, under antagande att indragning af ifrågavarande kommendantsbeställningar redan under loppet af innevarande år kommer att ega rum, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i Nader
3 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1869.
föreslå riksdagen, alt anslaget till Kommendantsstaten, hvilket anslag för närvarande utgör.................................................................................... R:dr 14.297: _
må minskas med följande för ofvannämnda kommendantsbefattningar nu utgående belopp, nemligen: vid Ny-Elfsborg:
Arfvode till Kommendanten ...................................... 750: —
Skrifmaterialier ............................................................ 22: so. 77g; 50
i Helsingborg:
Arfvode till Kommendant eller Gränsebefälhafvare.. 525: —
Skrifmaterialier ............................................................ 30: — 555: __
i Landskrona:
Arfvode till Kommendanten ....................................... 676: —
Skrifmaterialier........................................................... 22: so. g()7: 5o.
i Ystad:
Arfvode till Kommendant eller Gränsebefälhafvare... 525: —
Skrifmaterialier .......................................................... 30: — 535-. — g ggQ. _
hvarigenom alltså anslaget till Kommendantsstaten från och med år 1870 skulle komma att utgöra ..................................................... Rall’ 11,717: —
Indelta Arméen.
Uti ofvanberörda underdåniga berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning bär Stats-Kontoret, enligt mig meddeladt transsumt af samma berättelse, i afseende å statsverkets utgifter under riksstatens 4:de hufvudtitel för den blifvande statsregleringen anfört, hurusom, uppå Rikets år 1834 församlade Ständers underdåniga framställning, Kongl. Maj:t jemlik! Nådigt bref den 20 Januari 1837 törordnat, att förmedling å räntan för de hemman i Jernhands län, hvilka vid afvittring derstädes befunnits jemförelsevis mot skattetalet brista i egor, men icke kunnat å lämplig! ställe undfå den mot egobristen svarande fyllnadsjord, finge, i den för förmedling i allmänhet stadgade ordning, af vederbörande tillgodonjutas, hvarjemte, för bestridande af den ersättning, som borde tillkomma de löntagare, hvilka under lönerna både dylika hemmansränta!’ sig anvisade, vid samma riksdag å allmänna indragningsstaten, under benämning »Indelningsbrist i Jernhand» ett förslagsanslag å 400 R:dr Banko eller 600 R:dr R:mt upfördes, dervid tillika föreskrefs, att berörda anslag skulle uphöra, när utredt blifvit, till hvad belopp och till hvilka löntagare denna ersättning borde utgå, då de dertill erforderliga medlen borde såsom ordinarie anslag under sina råtta titlar å stat upföras.
1 anledning häraf och sedan numera utredt och känd! vore, att de löntagare, till hvilka ifrågavarande medel utbetalades, samtlige tillhörde Jernhand Häst- och
4 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
\
Fältjägarecorpser, hav Stats-Kontoret i underdånighet hemställt, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till riksdagen gorå framställning derom, att, jemte det förenämnda å allmänna indragningsstaten för sagda ändamål ap tag na anslag, 600 R:dr, derifrån uteslötes, de under anslaget till Kavalleri- och Infanteriregementena å riksstatens 4:de hufvudtitel upförda penningar ökades med ett belopp af 157 Ralf 37 öre, hvartill ifrågavarande ersättning för närvarande upginge.
[ afseende å nyssnämnda anslag till Kavalleri- och Infanteriregementena har Stats-Kontoret i öfrigt till iakttagande föreslagit, att derå måtte upföras:
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1869. 5
samt att de under anslaget nu upfövda indelta räntor, utgörande 2,099,830 R:dr I I öre, måtte minskas med värdet af förenämnda afskrifna räntor och således uptagas till 2,097,695 R:dr 93 öre;
Och får jag i underdånighet tillstyrka att framställning till riksdagen måtte göras om iakttagande af hvad Stats-Kontoret sålunda föreslagit.
Sedan Ryttmästare!! vid Skånska Husarregementet Bror Nore Holm, såsom innehafvare af Ryttmästarebostället vid Skånska Hussarregementet Mölleröds kungsgård, i underdånighet anfört besvär deröfver, alt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Christianstads län, uppå klagandens ansökning, det Kronofogde!! i Östra och Vestra Göinge härads fögderi måtte åläggas att vid de årliga skatteupbördsmötena ripbär a och derefter till boställets innehafvare redovisa den årliga afgäld, som, jemlik! Kongl. Brefvet den 8 Januari 1850 samt Kammar-Collegii utslag den 17 December 1863, borde, med 12 tunnor råg, 12 tunnor korn och 6 tunnor hafra samt it) R:dr Bunt i penningar, åt vissa inom Finja, Matteröds, Brönnestads och Stoby socknar belägna hemman årligen utgå såsom ersättning för nämnda boställe tillhöriga, i följd af Finjasjöns sänkning utrifna vattenmjölqvarn samt ålfiske, medelst resolution den 27 April 1865 förklarat, att, enär det ej författningsenligt kunde åläggas Kronofogde!! att ifrågavarande upbörd ombesörja, samt lian icke velat besväret dermed sig åtaga, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande funne ansökningen icke kunna bifallas; bär Eders Kongl. Näjd, efter inhemtande af Kammar-Collegii och Kammar-Rättens hvar för sig afgifna underdåniga utlåtande!!, under den 28 Februari 1868 väl förklarat skål ej hafva förekommit till ändring i öfverklagade resolutionen, men deremot funnit det böra, efter vederbörandes hörande, komma under öfvervägande, huruvida icke indelningshafvare!! af Ryttmästarebostället Mölleröds kungsgård skulle kunna befrias från det för honom särdeles betungande åliggandet att från samtliga ifrågavarande hemman upbära deras särskilda andelar uti förevarande afgäld derigenom att, efter framställning till riksdagen, ett visst ärligt penningeanslag, motsvarande de sednare årens medelvärde af den bestämda afgälden, så väl i spanmål som i penningar, blefve under 4:de hufvudtiteln i stat upfördt, att för ändamålet utgå, men att deremot den nuvarande afgälden inginge till statsverket och med Kronans räntor debiterades.
1 anledning häraf har Eders Kongl. Maj:ts Arméförvaltning, uti afgifvet underdånigt utlåtande af den 26 nästlidne September, med öfverlemnande af Chefsembetets och Löningsdirektionens vid berörda regemente samt indelningshafvarens livar för sig afgifna yttranden i målet, anmält:
att medelmarkegångspriset å spanmål inom Christianstads län och distrikt för de 10 åren 1858—1867 utgjort: för råg 2 R:dr 49 öre; för korn 1 Rall' 86 öre och för hafra 1 R:dr 19 öre, allt per kubikfot; samt
Upbörd a f ersättning till Mölleröds kungsgård för utrifven mjölqvarn m. m.
6 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverleet 1869.
att, då den bostället tillkommande spanmålsersättning, 189 kubikfot, borde utgå: med 75,6 kubikfot våg, hvarå enligt förestående beräkning medelvärdet skulle
utgöra 188: 24.
» 75,6 » korn, » » » 1 40: 62.
» 37,8 » hafva, » » » 44: 98.
tillhopa 189 kubikfot, eller i penningar................................................ rdr 373: 84,
sistnämnda belopp, 373 rdr 84 öre, med tillägg af 40 rdr, som höra af jordegarne kontant erläggas eller sammanlagd! 413 rdr 84 öre, alltså skulle utgöra den ersättning, som för ifrågavarande afgäld, derest den till Kronan indroges, borde innehafvare!! af Mölleröds kungsgård tillkomma.
Efter hvad sålunda förekommit, och då, på sätt Armé-Förvaltningen på anförda skål anmärkt, någon förlust skäligen icke bör befaras, vare sig för Kronan eller för indelningshafvare!!, om den årliga ersättningen bestämmes till sistberörda belopp, utan afseende å högre eller lägre markegång ett eller annat år, får jag, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad Armé-Förvaltningen tillstyrkt, underdånigst hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska ett belopp af 413 rdr 84 öre, att tilläggas anslaget till indelta kavalleri- och infanteriregementena, för att såsom godtgörelse för de genom Finja-sjöns sänkning för ryttmästarebostället Mölleröds kungsgård förlorade qvarn- och fiske-rättigheter, årligen utgå och, så länge bostället är till indelningshafvare vid Skånska Husar-regementet uplåtet, vederbörande löntagare i behörig ordning tillhandakomma, emot det, att de bostället nu tillkommande 189 kubikfot spanmål, f råg, 1 korn och i hafva jemte 40 rdr i penningar, må åt vederbörande fögderitjenstemän, enligt den i Kammar-Collegii ofvan åberopade utslag den 17 December 1863 fastställda fördelning, debiteras, upbäras och redovisas lika med Kronans räntor, för att i sammanhang med dem till statsverket ingå.
Vid bifall till hvad jag sålunda rörande detta mål äfvensom i anledning af Statskontorets ofvanberörda underdåniga berättelse hemställt, skulle följande förändringar med anslaget för indelta kavalleri- och infanteriregementena komma
att ega rum, nemligen:
att det uti ifrågavarande anslag under rubrik »penningar» nu ingående
belopp ...............................................i................................................... 409,568: 02.
ökas dels med de till ersättning för afskrida räntor erforderliga .............................................................................. 181: 39.
dels ock med olvannnämnda, till ersättning åt Mölleröds kungsgård för förlorade qvarn- och fiskerättigheter föreslagna belopp. ..................................................................... ^ 13: 84. 59 5: 23.
till................................................................................................... rdr 4 1 0,163: 25.
7 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
att värdet af de i anslaget ingående indelta räntor ............ 2,099,830: it.
minskas med ....................................................................................... 2,134: is.
till.................................................................................................. rdr 2,097,093: 93.
att beloppet af den under anslaget upförda oindelta spanmål:
15,862,4 kubikfot, i värde utgörande........................... rdr 33,31 1: 04.
ökas med 929,9 » » ........................... » 1,952: 79.
till 16,792,3 kubilfot, i värde utgörande........................... rdr 35,263: 83.
till följd hvaraf alltså anslaget till indelta kavalleri- och infanteriregementena skulle komma att utgöra:
penningar...................................................................................... rdr 410,163: 25.
indelta räntor, enligt markegång, på förslag........................... » 2,0 9 7,6 9 5: 93.
indelt spanmål på förslag 125,955,9 kubikfot, utgörande i värde » 264,507: 39.
oindelt d:o 16,792,3........................ » » » 35,263: 83.
Summa rmt rdr 2,807,630: 40.
hvithet belopp, när derifrån dragés anslagets nuvarande slutsumma 2,807,216: 56.
visar eu tillökning i anslaget på det hela af ........................ rdr 413: 84.
men denna tillökning motsvaras, enligt hvad förut blifvit omförmäldt, af de algifter, som för Mölleröds kungsgårds qvarn och fiske skulle komma att till Kronan ingå.
Löneförbättringar vid indelta arméen. Enär det anslag af 100,000 rdr, Lömförbättrmhvilket under liera föregående år utgått och jemväl för innevarande år linnésgar vid inddta anvisad! till förbättrande af eu del utaf indelta arméens tjenstemannapersonals aflöningsvilkor, fortfarande blifver för nämnda ändamål behöfligt, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i Nåder föreslå Riksdagen, att anslaget må till oförändrad! belopp, 100,000 rdr, äfven för år 1870 få utgå och enligt förut meddelade föreskrifter användas.
Indelta arméens vapenöfningar. Enligt Armé-Förvaltningens hemställan och då, enligt hvad Eders Kongl. Maj:t med förra Riksdagen beslut!!, utgifterna för Wermlands Fältjägareregementes möten hädanefter skola bestridas från statsanslaget till indelta arméens vapenöfningar, får jag i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att ifrågavarande anslag för framtiden må benämnas: »Indelta arméens och Wermlands Fältjägareregementes vapenöfningar».
Derjemte och enär Eders Kongl. Maj:t under den 31 nästlidne December, underbtfähvid pröfning af förslaget rörande försvars väsendets till lands ordnande, besluta! skolor' föreslå Riksdagen en förändrad organisation af underbefälsskolorna vid indelta arméen, att med år 1870 tråda i verke!, samt donna förändrade organisation, derest den af Riksdagen antages, kommer att medföra en tillökning i utgifterna
8 Fortifikationens praktiska öf~ ningar.
Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
för nämnda skolor al 39,61 I rdr 60 öre, hvilket belopp Eders Kongl. Magt oek ofvannämnda dag förklarat Sig vilja af Riksdagen assa; får jag till följd
häraf nu anmäla berörda tillökningsbelopp ................................. rdr 39,611: <30.
att tilläggas nuvarande anslaget för indelta arméens vapen-
öfningar............................................................................................ » 884,0 0 0 : 48.
hvarigenom detta anslag, som redan bestrider kostnaderna för nuvarande underbefälsskolorna, skulle, med ofvannämnda förändrade benämning, komma att upgå till.................................... » 923,612: os.
Vcirfvcide Arméen.
Fortifikationen. Uti underdånigt memorial af den 14 nästlidne November angående för Fortifikationsväsendet erforderliga anslag under åren 1869 och 1870, tiar Chefen för denna corps fästat synnerlig upmärksamhet å behofvet af ökad t anslag för Fortifikationens praktiska öfningar. Härvid bär bemälde Chef, — med anmälan att, då han trodde sig veta, alt frågan om insättning af en för Fortifikationstruppernas kompletterande oundgängligen erforderlig sappörbataljon ingiuge i det för Eders Kongl. Maj:t numera framlagda förslaget till försvarsväsendets ordnande, lian ansåge sig härom ej behöfva gorå framställning —, i underdånighet erinra!, hurusom det antal ingeniör-trupper, som, efter alla de sednare armé-organisations-förslagen, ingiuge uti Svenska arméens sammansättning, utgjorde eu ej obetydligt mindre procent af arméens hela styrka, än som i andra länder blifvit antaget. Enda vilkoret för att denna ringa, lägre än det allmänt antagna normala förhållandet beräknade trupp, skulle blifva i stånd att utföra de fenster Eders Kongl. Näjd och arméen deraf förväntade, vore att den upnådde eu verkligt hög grad af användbarhet och duglighet. Detta vore dessutom ej annat än hvad man i alla arméer fordrade af sina ingeriörtrupper, å hvilka öfverallt störa anspråk voro ställda; och är härvid af Foriifikationschefen anförd t: att t. ex. i Preussen, då skansarbete!! skola utföras, arbetsbetingen, äfven för jordschaklning och dylika enklare arbeten, sättas 1 \ gång högre för pioniererne än för liniesoldaterne; att Fält-Ingemört rupperna derstädes ega rätt att bland de konskriberade uttaga de för yrket mest passande rekryter; att högre anspråk äro fastade på de unge män, hvilka skola anställas såsom befäl vid Ingeniörcorpsen, än vid de öfriga vapnen; och slutligen att rikliga anslag gifvas till praktiska öfningar, till fältarbetens utförande och till belägrings-simulacrer m. m. Dessa fördelar saknades helt och hållet hos oss. Trupperna rekryterades af samma klass som den öfriga värfvade arméen, och då några större fördelar ej kunde dem erbjudas, hade man ej anledning vänta, att genom värf-
nin-
9 Bil No 3 a. till Kong!. Maj As Nåd. Prop. N:o l, om Statsverket 1869.
ningen erhålla mera utvaldt manskap. Oaktadt den betydliga utgallring af olämpliga elementer, som, genom de lyckligare anordningarne af passevolansen, vid Fortifikationen utan särdeles olägenhet läte sig verkställas, kunde dock för närvarande ej med råtta sägas, att Pontonier-truppen hade något egentligt företräde framför de andra värfvade trupperna.
Äfven vilkoren för OEcers-anställning vid Fortifikationen finner Fortifikationschefen icke fullt tillfredsställande. — I stället att för sådan anställning tillförene varit stadgad dels en längre tids Underofficerstjenstgöring och dels en teoretisk examen vid corpsen, fordrades numera visserligen genomgåendet af kursen vid krigsskolan, men enligt Fortifikationsehefens åsigt, kunde de förra fordringarne icke af berörda kurs i allo upvägas.
Dessa sålunda af Fortifikationschefen angifna missgynnande förhållanden för Svenska Ingeniör-truppernas och hela Fortifikationsbefälspersonalens utbildning anser Fortifikationschefen vara egnade att gifva synnerlig vigt åt det vilkor för Ingeniörtruppens duglighet, som betingas af tillräckliga öfningar. Öfverallt funne man nemligen, att arméorganisatörer och militäre skriftställare i sina förslag yrkade derpå, att special-vapnen skola under freden vara fullbildade och i möjligaste måtto färdiga att gå i fält. Svenska arméens Ingeniörtrupp utgjorde ett ringa antal och just derföre måste den i desto högre grad vara väpnad med tjensteduglighet och pålitlighet. Det ringa antalet medförde den fördelen, att den kostnad, hvartill truppens fullständigare öfningar föranledde, blefve mindre betydande, så väl i och för sig som i förhållande till de utgifter som i alla händelser fordrades för truppens underhåll och aflöning. Det vore derföre anledning hoppas, att de skäl, som så ofta talat mot beviljandet af de större anslagen till fästningsbyggnaderna, bär icke skulle hafva något väsendtligt inflytande.
Vidare erinrar Fortifikationschefen i underdånighet derom, att redan i det underdåniga förslag till bestämmande af anslagsbehofven för år 1 869, hvilket före sistlidne riksdag till Eders Kongl. Maj:t afgafs, dåvarande Fortifikationschefen anhöll, det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning om ökande af anslaget till de praktiska öfningarna från 5,000 rdr till 10,000 rdr, men att Eders Kongl. Maj:t faun tillökningen, hvars behöflighet af Chefen grundats egentligen på det, 3:dje pontonier-kompaniets insättande, icke af detta skål påkallas till högre belopp än 2,500 rdr. Under åberopande af hvad bär ofvan yttrats faster derföre nuvarande Fortifikationschefen upmärksamhet på behofvet af vida mer utsträckta öfningar för hela Fortifikationen, äfvensom derpå, att det förut anslagna beloppet, 5,000 rdr, varit knappt tillräckligt för två kompaniers öfning och att således den vid 1868 års Riksdag beviljade tillökning motsvarade endast hvad det 3:dje tillkomna kompaniet skulle erfordra till öfningar af samma ringa utsträckning som hitintills egt ruin. Men då derjemte betänktes, att någon Bil,, till Riksd. Prut. 1869. 1 Sami 1 Afd. 2
10 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. N:o /, om Statsverket 1869.
egentlig hvoslagningsöfning ännu ej kunnat åstadkommas i starkare ström. — eu sak som dock tillhör pontonierernes angelägnaste åligganden —; att långa marscher endast undantagsvis kunnat företagas och att Fortifikationsoff icer arnes och linderoflicerarnes ötning uti verkliga fältingeniör-företag, såsom nödbryggors slående under alla förekommande olika omständigheter, sapp-arbeten, fältminors anläggning, fältskansars utstakning, planers upgörande till fältpositioners försvar in. m. dylikt, som i fält dagligen förekomme, hittills till följd af bristande medel alldeles uteblifvit; syntes anslagets ökande till 10.000 rdr vara af behofvet högeligen påkalladt. Fortifikationsc-hefen bär derföre nu förnyat den åt förre Chefen gjorda framställningen om berörda anslagsförhöjning, med tillägg, att äfven den ifrågavarande förhöjda anslagssumman knappast skulle blifva för verkliga behofvet tillräcklig, dä fråga vore att af Fortifikationens befäl och trupp begära den praktiska användbarhet, som man numera öfverallt fordrade af lngegeniörerne inom de många och sig ständigt ökande grenarne åt deras yrke.
1 betraktande af hvad Chefen för Fortifikationen sålunda anfört, och då det icke kan förnekas, att den betydliga och hastiga utveckling, som under sednare liden gifvits åt krigskonstens särskilda delar, sträckt sig äfven till Ingeniör väsendet, och således bos Ingeniörerne fordra,' vida större och mångsidigare tjensteduglighet nu än tillförene, får jag i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t, med bifall till Chefens för Fortifikationen förevarande underdåniga framställning, läcktes föreslå Riksdagen att, för tillvägabringande åt förböjning till 10,000 Rall* af i nu gällande riksstat med endast 7,500 R:dr under Fortifikationen uptagna reservationsanslag till praktiska öfningar, det under rubrik
penningar i Fortifikationens anslag ingående belopp.......................... 166,120: it.
må med........................................................................................................2,500: —
förhöjas till...................................................................................... I'dr 168,620: it,
hvarigenom anslagets slutsumma, som i nämnda riksstat finnes
utförd med 172,803 R:dr 78 öre skulle komma att utgöra 175,303 R:dr 78 öre.
j nära samband med den nu behandlade frågan om ökadt anslag för Fortifikationens praktiska öfningar, bär Fortifikationschefen ställt ett annat förslag, nemligen om behofvet af egna hästar för Pontonier-bataljonen, hvilket förslag, derest det vunne framgång, jemväl skulle medföra behof af förhöjning i statsanslaget till fourragering af Artilleriets och Pontonier-bataljonens samt värfvade kavalleriets hästar. Detta förslag innefattar alltså två särskilda anslagsfrågor; och ehuru den förra af dem eller den om kostnaderna för hästarnes anskaffning och stallbyggnads införande egentligen tillhör den s. k. extra statsreglering^!!, torde densamma likväl få bär, gemensamt med den andra frågan, till behandling uptagas. Det antal hästar, Chefen nu ansett behöflig!, utgör 20, och kostnaderna för hästarnes inköp samt för införande af stall och anskaffning af stallinventarier äro beräknade till sammanlagd! 21.200 R:dr. Och ehuru de till stöd
11 Bil. No 3 a. till Kong!. Maja» Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1869.
för ifrågavarande förslag af Chefen för Fortifikationen anförda skål åro i hög grad förtjenta att behjerta^ har jag likväl, vid det förhållande att för Pontonier-bataljonen nödigt antal hästar uptagits i det för Eders Ivongl. Maj:t af mig framlagda förslag till försvarsväsendets ordnande samt att några väsendtliga olägenheter icke torde föranledas af upskof med hästarnes anskaffning till dess nyssberörda förslag, derest det af Riksdagen god kännes, kommer att med år 1871 sättas i verket, ansett mig höra i underdånighet tillstyrka, att Chefens för Fortifikationen förevarande underdåniga framställning icke för närvarande må till afseende föranleda, helst för Pontonierbataljonens befäl, som i högre grad än manskapet har behof af färdighet i ridkonsten, tre ridhästar redan finnas sedan flera år tillbaka anskaffade.
J händelse detta mitt underdåniga tillstyrkande vinner Eders Kongl. ]Vlaj:ts bifall, kommer till följd deraf frågan om tillökning i fourrageringsanslaget att förfalla.
Då emellertid fourrageringen af ofvannämnde tre för Pontonier-bataljonens befäl anskaffade hästar för närvarande bekostas af anslaget till Fortifikationens praktiska öfningar, hvilket anslag likväl icke egentligen är för dylika utgifter afsedt, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes begära Riksdagens medgifvande dertill, att ifrågavarande tre hästars underhåll må för framtiden bestridas af det för utgifter af dylik art bestämda anslaget till fourragering af Artilleriets och Pontonier-bataljonens samt värfvade Kavalleriets hästar.
Mathållning för manskapet vid garnisons-regementena. 1 afseende å detta ,irenhållning för anslag, hvithet för närvarande utgör 320,000 R:dr, har Armé-Förvaltningens In- manskaPct Vld tendents-Deparlement, som numera har detta anslag sig anförtrodt, anmält be- meniena. höfvel af förhöjning deri med 100,000 R:dr eller till 420,000 R:dr. Då nemligen detta anslag, som år 1866 visade en brist af nära 50,000 R:dr och år 1867 åt mer än 100,000 Rall', syntes komma att för år 1868 understiga utgifterna med omkring 200,000 Rall*, hvithet förhållande, som härrörde af de genom sednare årens svaga skördar ökade prisen å lifsförnödenheter, jemte den, i följd af minskade arbetstillfällen för manskapet upkomna inskränkning i regementenas permitterade styrka, ingalunda kunde antagas med detta år upphöra, äfven om, genom nyligen inträffade prisfall å natura-artiklar, anslagets brist under innevarande år 1869, såsom antagligt vore, något förminskades, samt Armé- Förvaltningen, med kännedom om den allmänna ställningen inom i:de hufvudtitelns tillgångar, ej förmådde inse, huru en så betydlig, år efter år befunnen otillräcklighet i anslagets nuvarande belopp skulle framgent kunna afhjelpas utan beloppets förhöjning, ansåge sig Armé-Förvaltningen ej kunna undgå att, på det förlägenhet ej måtte upstå i afseende å manskapets proviantering efter gällande stat, underdånigst anmäla berörda förhållande, med hemställan, det Eders Kongl.
12 Bil. N:o 3 a. till Kougl. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1. om Statsverket 1869.
Maj:t täcktes hos Riksdagen i Nåder aska den nu ilrågaställda tillökningen i omförmälda anslag.
Ehuru den af Armé-Förvaltningen sålunda ilrågaställda anslagstillökningen obestridligen synes af behof påkallad för fyllande af den betydliga brist, som i nämnda anslag uppstått och under loppet af liera år alltjemt ökats, likväl och då statsverkets för närvarande inskränkta tillgångar påkalla den största möjliga sparsamhet i utgifter, samt enligt hvad Armé-Förvaltningen antyd t, någon nedsättning i bristen torde under deri närmaste framtiden vara att motse, anser jag mig i anledning häraf höra i underdånighet tillstyrka, att någon framställning till Riksdagen om förhöjning i berörda anslag nu ej må ega rum.
Under förutsättning, att väckta förslag dels om det till Flottan nu hörande Marin-regementets öfverflyttning till arméen, dels om förminskning af Lif-Gardesregementenas till fot samt Wermlands Fältjägare-regementes styrka, dels ock om afskaffande af passevolansväsendet vid värfvade arméen, redan med 1870 års ingång skulle komma att sättas i verket, har Armé-Förvaltningen jemväl ytterligare föreslagit åtskilliga förändringar i afseende så väl å nyssnämnda anslag till mathållning för manskapet vid garnisons-regementena som ock å anslaget till försvarsverket i allmänhet samt anslaget till lif- och släpmunderingar vid rothålls-regementena; men enär omförmälda organisationsförslag enligt Eders Kong!. Maj:ts derom den 31 nästlid ne December vid pröfning af förslaget rörande försvarsväsendets till landa ordnande fattade beslut, böra, derest de varda slutligen godkända, först med år 1871 bringas till utförande, lärer vid sådant förhållande Armé-Förvaltningens ifrågavarande framställning icke för närvarande höra till åtgärd föranleda.
Efter att sålunda hafva redogjort för de förändringar, jag anser höra vidtagas med de under riksstatens 4:de hufvud titel upförda ordinarie anslag, och innan jag öfvergå!' till framställningen rörande de anslag af mera tillfällig natur, h vil ka under samma hufvud titel för år 1870 äro af behof påkallade, torde jag få i underdånighet anmäla, att det på allmänna indragningsstaten för innevarande år 1869 af Riksdagen anvisade anslag af JO,000 R:dr till understöd åt i behof stadde f. d. landtvärnsman, äfven för år 1870 synes till oförminskad! belopp blifva behöflig!. Äfven under sistlidna år har nemligen ett ej obetydligt antal nya sökande anmält sig och funnits ega rätt till understöd af berörda anslag, till följd hvaraf ock, oaktadt den icke ringa afgång som bland de äldre understödstagarne egt rum, understödsbeloppen icke kunna! bestämmas högre än 19 R:dr pr man.
13 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1869.
Vid sådant förhållande anser jag mig höra i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes för ofvannämnda ändamål af Riksdagen åska för år 1870 ett. anslag till lika belopp, som för år 1869 finnes anvisadt, eller 20,000 R:dr ; och lärer, i sådant fall, underrättelse derom få meddelas Finans-Departementet till iakttagande vid förslag till reglering af utgifterna under Riksstatens 9:de hufvud titel.
1 afseende å extra statsreglering^! förekomma följande frågor:
1: o Artilleri-beho>f.
Fält-Artilleriet. T. f. General-Fälttygmästaren, i egenskap af jemväl t. f. Chef för Arméförvaltningens Artilleri-Departement, har, uti otvanåberopade memorial,- i underdånighet erinrat, hurusom lian i sin den 30 December 1867 gjorda underdåniga framställning rörande artilleriets särskilda anslagsbehof för innevarande år redogjort för den artillerimateriel, som, utöfver den då befintliga, vore erforderlig för att bringa fältartilleriet till den, enligt tillika upgifven plan, afsedda styrka af 25 fältbatterier ä 6 kanoner, oberäknad! de å Gotland förlagda batterier, samt att kostnaden för anskaffandet af berörda fyllnadsmateriel beräknats till en summa af 773,069 Rall'.
Under antagande att de för åren 1867 och 1868 till fältartilleriet beviljade, men ännu icke använda, extra anslag, utgörande tillsammans 108,948 R:dr 40 öre, deraf en del vore afsedd till fordon, hvilkas anskaffande numera funnes mindre behöflig!, finge såsom tillgång för anskaffning af erforderlig fällartilleri-materiel anses, upfördes för år 1869 härtill en summa af endast 14,120 R;dr 60 öre, hvilka medel, uppå Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition af Riksdagen beviljades.
Utöfver sistnämnda belopp skulle således för fältartilleri—materielens kompletterande erfordras vid 1869 års slut eu summa af 650,000 R:dr.
Men då anskaffandet af den bristande materielen af flora skål syntes lämpligen höra fortgå endast i den man arbetena kunde, utan ökad personal, i artilleriets verkstäder utföras, anhåller t. f. General-Fälttygmästaren nu i underdånighet, att Eders Kongl. Magt täcktes i Nåder af näst sammanträdande Riksdag äska ett anslag till fältar tiller i-materiel af ................................. R:dr 50,000: —
Infanterigevär. Härom har t. f. General-Fälttygmästaren anfört följande:
Carl Gustafs stads gevärs faktor i. Sedan de under nästlidna år uti Amerika upköpta, för gevärstillverkningen afsedda machiner till faktoriet ankommit och till eu del blifvit upsatta, både, på grund åt dessa machiners arbetsförmåga, beräkning upgjorts, huru många dylika machiner ytterligare borde anskaffas för att den årliga till-
Transport 50,000: —
Fältartilleri-
materiel.
Infanteri-
gevär.
14 Bil. N:o 3 a. till Kong!.. Maj As Nåd. Prop. ;N:o 1, om Statsverket 18b9.
Transport 50,000:
verkningen skulle kunna upbringas till 10,000 gevär; hvarjemte förslag uprättats till den utvidgning och förändrade inredning af verkstäderna, som af de nya machinernas anskaffande blefve eu följd.
Genom Nådigt Bref den 17 sistlidne Mars täcktes Eders Kong!. Magt anvisa medel till betäckande af de härigenom upkommande kostnader, och sedan byggnadsarbetet för året blifvit afslutadt, fortgick upsättningen af de nya machinerna så, att faktoriet, enligt t. f. General-Fälttygmästarens åsigt, herde vid början af innevarande år vara i tillfälle att upfylla de på detsamma ställa stegrade fordringar.
Under loppet af år 1868 både till den I November följande arbeten blifvit vid faktoriet utförda:
Nya gevär.............................................................................. st. 1,954.
komp citering af gevär, hvartill låsmekanismerna blifvit
uti Amerika anskaffade......................................................... » 15,266.
hvarförutan blifvit förfärdigade: låsmekanismer, groftilade » 5,000.
Dessa låsmekanismer voro afsedda till förändring af 1860 års gevär, och kostnaden för dem både blifvit förskjuten mot ersättning åt nästkommande års anslag till förändring af gevär.
Utaf de arbeten, hvilka faktoriet fatt sig ålagdt att under år 1868 utföra, återstodo endast:
Nya gevär ................................................................................. st. 46.
Komplettering af gevär ............................................................ » 4,734.
1,vilket arbete ansåges kunna verkställas till innevarande års början, helst arbetet redan vore delvis utförd t. Åtskilliga delar till bär uptagna gevär både blifvit levererade af enskilda personer uti Eskilstuna stad; och upginge kostnaden för sådana delar till 211,638 R:dr.
Husqvarna Vapenfabriks Aktiebolag. Enligt två särskilda med Kronan afslutade kontrakt ålåge nämnda bolag att före den 1 nästkommande Februari hafva levererat sammanlagdt 4500 gevär, al hvithet antal 3030 st. den 1 nästlid ne November voro aflemnade.
Vid förstnämnda tidpunkt, eller den 1 Februari* innevarande år borde alltså antalet af Eders Kongl. Magt och Kronan tillhöriga gevär af 1867 års modell upgå till:
Uti Amerika inköpta............................................................ st. 10,000.
Vid Gall Gustafs stad kompletterade................................. » 20,000.
Derstädes tillverkade (deraf under år 1867 1000 st.) » 3,000.
Vid Husqvarna tillverkade ..................................................»___^',^00.
Summa st. 37,500.
Transport 50,000
15 Bil. Nio 3 a. t,ill Kongl. Maj fa Nåd. Prop. No 1, om Statsverket. 1869.
Transport
hvartill kominer ett mindre antal af '1860 års gevär, hvilkas förändring till bakladdning fortgiuge uti reparationsverkstäderna i Stockholm, Christianstad och å Carlsborg.
Under år 1868 hade följande belopp varit för gevärstillverkningen disponibla:
Behållning från år 18 6 7 ................................................ 9 2 8 6 2 7: 23.
Extra anslag för året...................................................... 1,000,000: —
Extra uphörd, hvaruti inginge en summa al 10,588 B:dr 24 öre, utgörande Norges andel uti kostnaden för patenträtten till gevären af 1867 års modell ..... 18,626: 23.
Summa 1,9 4 7,2 5 3: 46.
Under året ha.de till den 1 November utanordna^ 1,731,704: 20. hvadan behållningen sistnämnda dag alltså utgjorde ~ 215,549: 26~
Häraf vore af sed t att utgå:
Till Carl Gustafs städs faktori omkring...................... 32 Q00: _
Liqvid för kontrollerade gevärspipor och delar........... 59,940: —
Till Husqvarna Vapenfabriks Aktiebolag........................ 63,320: —
Summa 155,260: —
Den för gevärstillverkningen under år 1869 disponibla behållningen skulle då utgöra........................... 60,2 8 9 : 26.
och då de för samma år anvisade medel till gevärs
tillverkning och förändring upginge till....................... 945,880: _
vore således för nämnda ändamål att under innevarande år tillgå i jemnadt tal.................................R:dr 1,006,000: —
Sedan Eders Kongl. Maj:t den 18 sistlidne November i Nåder fastställt modeller för förändring till bakladdning af såväl 1864 års som 1860 års till kammarladdning förändrade gevär, anser t. f. General-Fälttygmästaren förändringen af dylika i förråden befintliga gevär lämpligen höra fortgå jemte tillverkningen af nya gevär, men da helt och hället nya la sm eka ni sm er måste till förändringsgevären anskaffas och en del machiner härtill loges i anspråk, upstode genom förändringen mindre besparing af tid än af kostnad, hvarföre arbetsprodukten under ett år icke herde upskattas högre, än till 15,000 nya och 10,000 förändrade gevär, och detta under förutsättning, att Husqvarna Vapenfabriks Aktiebolag vore i tillfälle att tillverka och leverera 10,000 nya gevär.
50,000: —
Transport 50,000: —
16 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:n 1, om Statsverket 1869.
Koppar-
patroner.
Transport 50,000:
Kostnaden för donna tillverkning utgjorde: för 5000 nya gevär vid Carl Gustafs stad ä 35 R:dr 175.000: —
» 10.000 nya gevär vid Husqvarna ä 39 R:dr......... 390,000: —
» 10,000 förändrade gevär ä LO R:dr........................ 200,000:
Summa R:dr 765,000: — hvarigenom vid 1869 års slut skulle upsta eu behållning af 24 1,000 Rall*.
Om arbetet under år 1870 bedrefves efter samma plan, skulle skillnaden emellan hela arbetskostnaden och nyssnämnda behållning utvisa medelsbehofvet för året; och bär t. f. General-Fälttygmästaren således i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen åska ett extra anslag för år 1870:
för tillverkning och förändring af infanterigevär af..............................524,000:
Kopp eif patroner. Vid fabriken a Marieberg, som vid 1868 ars början kunde anses vara fullständigt ordnad, både tillverkningen af kopparpatroner sedermera oafbrutet fortgått. Medelst de derstädes nu befintliga maehiner kunde densamma updrifvas till 500,000 hylsor i månaden och både under eu kortare tid upgått till närmare
30,000 stycken dagligen. _
Hela antalet patroner, som till den 1 sistlidne November bbfvit
förfärdigade, upginge till............................................... st- 3,1 40,000.
Häraf både blifvit utlemnade:
till Regementen och Corpser.............................. 149,640.
till Skarpskytteföreningar och enskilda personel*
mot ersättning för kostnaden.............................. 8,850.
till faktorier och verkstäder................................. 131,510._290,000.
så att behållningen sistnämnda dag utgjorde............... sb 2,850,000
hvartill komme något öfver 600,000 stycken oladdade hylsor, hvaraf eu del dock vore afsedd för lösa patronel*.
Under återstående delen af år 1868 ansåges kunna ytterligare
tillverkas omkring 700.000 st. hylsor.
För bestridande af de med eu så stor tillverkning förenade kostnader både emedlertid medel blifvit förskjutna mot ersättning utaf nästkommande års anslag, utaf h vil ket vid arets början endast omkring 90,000 R:dr sålunda ansåges komma att återstå
För donna summa ansåges kunna tillverkas omkring 2,250,001)
st. skärpa patronel*. _____-
Transport 574,000 För
Bil. N:o 3 a. till Kong). Maj tis Nåd. Prof. No f om Statsverket 1869. 17
Transport 574,000: -—
För den händelse Eders Kong!. Magt skulle finna för godt att anbefalla, det gevär af 1867 års modell skola till Arméen utlenmas före innevarande års möten och vid stammens skjutöfningar användas. upstode en årlig förbrukning, beräknad efter nuvarande åtgången al ammunition, utaf omkring 1,320,000 kopparpatroner och behållningen i förräderi af sådana patronel' herde då vid innevarande års slut upgå till något öfver fem millioner.
Vid 1870 års slut herde, enligt ofvan gjorda antaganden, dels nya dels förändrade gevär, enligt Remingtons modell, finnas disponibla till antal af 87,500 stycke».
Äfven efter eu särdeles låg beräkningsgrund, eller icke fullt hundrade patronel' för hvarje gevär, herde sålunda vid samma tidpunkt minst åtta millioner patronel' finnas i förråd. Skilnaden emellan detta antal och den vid 1869 års slut. med beräkning af ofvannämnda årliga förbrukning, återstående behållning utvisade det antal patronel', som sålunda herde under år 1870 tillverkas, eller omkring 4,320,000 stycke».
i samma mån kopparpatroner blefve vid Arméens skjutöfningar använda, kom me visserligen behofvet af tändhattar och den äldre ammunitionen att minskas och de för tillverkning deraf afsedda ordinarie medel att blifva disponibla, men denna tillgång vore alltför obetydlig för att särskild! anslag för tillverkning af kopparpatroner derigenom skulle kunna, åtminstone för närmaste framtiden, undvaras.
Kostnaden för dylika patronel', då krut och bly icke toges i beräkning, både ännu icke kunnat nedbringas under 40 R:dr för tusen, men borde framdeles, då hylsorna efter de förbrukade patronerna blefve, åtminstone till största delen, att såsom tillgång påräkna, och deras metallvärde afdroges, kunna nedgå till omkring 32 R:dr.
Tillverkningskostnaden för sistnämnda antal patronel' skulle då blifva 138,240 Rall'; och bär t. f. General-Fälttygmästaren i anledning häraf i underdånighet anhållit, att Eders Kong!. Näjd täcktes af Riksdagen åska ett extra anslag, att under året 1870 utgå för
tillverkning (tf köp]) arpatron er med.............................................R:dr 1 40,000: —
Summa Rall1 714,000: —
Byggnader: Till 1868 års riksdag både Eders Iiongl. Näjd, uppå t. f. General-Eälttygmästarens underdåniga framställning, allåtit nådig proposition om beviljande af ett extra anslag utaf 10,400 Rall’ för »pillrande af ett nytt vakthus vid ammunitionsförrådet, i stället för det befintliga, som, vid derå a »ställ! besigtning, blifvit utdömdt, men Riksdagen förklarade sig icke finna skål att härtill lemna bifall.
Bill. till Rikad. Prat. 186!). 1 Sand. 1 A/d.
18 Bil. N:o 3 a. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket. 1869.
Tillförordnade General-Fälttygmästaren har nu förmält sig icke höra underlåta att i underdånighet anmäla, det behofvet af ett anslag för nämnda ändamål fortfarande qvarstår, för den händelse Eders Kongl. Magt skulle finna för godt att till nu sammanträdande Riksdag i Nåder gorå förnyad framställning i ämnet
Det skulle, enligt min åsigt, visserligen hafva varit i hög grad önskligt och af behof påkalladt, att de af t. f. Generalfälttygmästare» härofvan begärda extra anslag till fäitartiilerimatariel, till infanterigevär och till kopparpatroner kunnat till oförminskade belopp hos Riksdagen begäras; men då de begränsade tillgångar, hvaröfver statsverket nu har att förfoga, gorå eu inskränkning i dessa anslagslordringar nödvändig, har jag funnit en sådan inskränkning kunna med minsta skada ega rum i afseende å anslagen till fnltarti 1 leri materiel och till kopparpatroner, och får jag alltså i underdånighet tillstyrka, att de af t. f. Generalfälttygmästare!! föreslagna anslagsbelopp för fältartillerimateriel och för kopparpatroner måtte med ‘20,000 R dr hvardera nedsättas.
Hvad åter beträffar det upgifna behofvet af anslag med 10,400 R:dr till ett nytt vakthus vid ammunitionsförrådet, så enär den hos förra Riksdagen gjorda framställning om detta behof lemnades utan afseende, anser jag frågan om medels anvisande härtill höra tills vidare anstå.
I anledning af t. f. Generalfälttygmästarens ofvanberörda framställning, får jag alltså i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl Magt täcktes al Riksdagen
begära följande extra anslag, nemligen:
för anskaffning af fältartillerimateriel ................................................ R:dr 50,000,
» anskaffning och förändring af infanterigevär.............................. » 524,000,
» tillverkning af kopparpatroner............ » 120,000,
eller tillhopa R:dr 074,000, med rättighet för Eders Kongl. Maj:t, att efter omständigheterna öka och minska de för infanterigevär och kopparpatroner beräknade anslags belopp, under vilkor att summan af dessa anslag ej öfvcrskrides.
Derjemte och enär befästningsarbetena vid Frcdriksborgssundet (Oxdjupet) år 1870 höra hafva sä framskridit, att verke» derstädes då må kunna till eu del bestyckas, samt för dessa verk, eldigt de af såväl 1807 års Befäst »ingskomité som Vapen- och Befästningskomitén upgjorda bestyckningspianer, erfordras ej allenast pansarbrytande, utan äfven andra slaga kanoner af grof kaliber, anser jag angeläget att, utöfver de 4 stycke» pansarbrytare med lavetter och projektiler, hvartill medel vid sistlidna Riksdag anvisades, ett mindre antal andra fästningskanoner af grof kaliber anskaffas, och att medel dertill under år 1870 blifva att tillgå. Till följd af statsverkets begränsade tillgångar anser jag mig likväl nu icke böra för nämnda ändamål ifrågasätta begäran om nytt anslag; men enär vid 1805—1860 samt 1867 års riksdagar beviljats ett anslag af tillhopa 73.500 R:dr för anskaffning af positions- och belägringsartilleri, samt jag anser anskaffniu-
19 Bil. N:o 3 a. till Kong!. Maj As Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1869.
gen af denna sednare materiel, ehuru af behof påkallad, likväl höra stå tillbaka lör ifrågavarande grufva fästningskanoner, bär jag i underdånighet hemställa, det liders Kong!. Maj:t täcktes begära Riksdagens medgifvande dertill, att nyssnämnda, ännu ej använda anslag, 73,500 R:dr, må till anskaffning af grufva kanoner för befästningarna vid Fredriks borgssundet få afses.
2: (>. Fortifikationsbehof.
Under åberopande af den omständliga redogörelse, som af den år $ 867 för granskning al planerna för belastningarna \ id Ca risborg och Waxholm samt i Carlskrona skärgård nedsalta Komité i dess afgifna betänkande meddelat rörande de hvällningar, som under sednare åren föregått i afseende å eldvapnens och krigslärtygeris konstruktion, och den inverkan som deraf utölvats på befästningskonsten, har chefen lör fortifikationen uti sitt förut omlörmälda memorial af deri 14 nästlidne november yttrat, hurusom hufvudsumma» af de grundsatser, bemäida Komité dervid framställt och indika öfverallt i andra länder, vid anläggande af nya och förändring af gamla fästningar börja! gorå sig gällande, bestode deruti, att jordvallar och jernsköldar al tillräckliga dimensioner vore det enda man numera kunde våga erbjuda eu fiende såsom mål för hans artillerield. Murverk, som förut intagit förnämsta rummet vid en fästning, kunde endast tjena att bakom täckande jordvallar lemna säkerhet mot stormningsförsök samt skydd för besättning och lörråder mot fiendens skott och bomber; men för sistnämnda två vigtiga ändamål vore murverket ännu alltjemnt oundgängligt vid hvarje permanent befästning.
De inom artilleriet gjorda framstegen både emellertid verka! föga förändring i konstruktionen al landbefästningar, hvarest murverket alltid ansetts höra skyddas mot skott, i afseende åter å konstruktionen af sjöfästningar hade betydliga förändringar bill vit al omlörmälda inom artillerivapnet gjorda framsteg föranledda. Vid dessa sednare befästningar komme väl, äfven enligt de nyare principerna, jordvallar att utgöra det allmänna yttre täckningsmedlet och upställningsplatsen för artilleriet; men till fullständigare skydd för de kraftigaste och vigtigaste pjeserna funnes intet annat medel att anlita, än pansar af tillräcklig styrka. Nyttan och nödvändigheten af sjöbefästningar både under amerikanska kriget vunnit fullständig bekräftelse. Fn bland Nordstaternas mest erfarne sjömän både i offentlig skrift förklara! sig anse sådana fäste» nu vara vigtigare än någonsin, ehuru de måste anläggas efter andra grunder än hitintills; och jernkonstruktioner i form, dels al fasta pansarsköldar, dels af vridbara jernlera, herde uti dem ingå.
Nu befintliga sjölästningar med blottade murar, sådana som i vårt land finnas vid Waxholm och Kungsholmen, herde derföre, enligt Fortifikationschclens åsigt, förses med framför liggande jordvallar, der utrymmet medgåfve upförandet af sådana, och murarnes höjd ej vore större, än att de genom jordvallar kunde
20 Bil. N:o 3 a. till Konyl. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1869.
skyddas. Dessa vallar, jemte de murade kassernernas öfre vallgångar blefve der efter göda upställningsplatser för dels pansarbrytande kanoner, skyddade af jernblinderingar af en eller annan art, dels andra, mer snabbskjutande kanoner af jemförelsevis mindre kaliber, som fortfarande borde ingå äfven i sjöfästningars bestyckning. Det vore ock på detta sätt 1867 års Befästriingskomité föreslagit, att Kungholms fästning skulle förstärkas.
Vid Waxholm åter, der murarna voro för höga att kunna med jordvallar täckas, fordrades andra åtgärder för försvarets förstärkande, och erbjöde sig dervid två utvägar. Den ena af dessa vore att sänka murarna genom rifning af dess öfre kasematter, hvarigenom dock, oafsedt den ej ringa kostnaden, ett i många hänseenden dyrbart utrymme för besättning och förråder skulle förloras, äfvensom den återstående delen blefve för mycket blottad för skott från kringliggande höjder. Den andra både mindre kostsamma och mer ändamålsenliga utvägen bestode i framflyttning af den främsta försvarslinien så långt, att fästningen ej blefve utsatt för fiendens första anfall, men det oaktadt, genom sitt å verkens högre delar upställda refflade, ehuru ej pansarbrytande, artilleri kunde kraftigt bidraga till försvar af åtminstone en del af de försänkningar, som vore afsedda att i främsta linien hindra fiendens genomträngningsförsök. Äfven härutinnan ölverensstämmer Chefens för fortifikationen åsigt med den af pluraliteten inom 1867 års Befästriingskomité framställda.
I afseende å konstruktionen af ofvan omförmälda pansarsköldar förmäler sig Chefen för fortifikationen anse för oss lämpligt att afvakta resultatet af de experimenter, som i detta hänseende i andra länder äro eller komma under utförande.
Efter denna sammanfattade redogörelse för de nyare åsigterna angående befästningsväsendet samt dessa åsigters tillämpning vid våra fästningar, har Chefen för fortifikationen vidrört ett förhållande af ej ringa vigt, nemligen den långsamhet, hvarmed våra fästningsarbeten fortskrida och de dryga faux frais, som deraf blifva eu följd. Att, ur militärisk synpunkt, det alltid vore ändamålsvidrigt och farligt att draga ut på tiden med försvarsarbetenas utförande, anser bemälde Chef så klart, att det ej ens behöfver anmärkas. Endast sällan, synnerligen i ett fattigt land, finge dock de militära upfattningarna ensamt bestämma hvad som i sådana saker borde utföras, utan måste de vanligen modifieras, ja ofta helt och hållet underordnas landets ekonomiska förhållanden, och sålunda komme fästningsarbetena gemenligen att fortskrida vida långsammare, än önskvärd! vore för landets trygghet. Det funnes likväl, äfven ur rent ekonomisk synpunkt, för anslagens förminskning eu gräns, hvars öfverskridande medförde en afgjord misshushållning, och anser Fortifikationschefen donna gräns för närvarande vara i vårt land öfverskriden. Det vore nemligen omöjligt att nedsätta faux frais i samma förhållande som årsanslaget, då detta sednare nedginge långt under den för arbetets jemna bedrifvande lämpligaste summan. Detta vore förhållandet vid hvarje
21 BtL N:u 3 a- m Komjl. Maj As Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1860.
större, så enskild! som allmänt arbete, men egde i än högre grad rum vid fästningsbyggnaderna, än vid de flesta andra arbeten. Den soliditet, hvarmed fäst— ningsbyggnader måste utföras, gjorde eu ständig tillsyn oundgänglig och bonde befälet vid arbetsplatsen lika strängt om arbetet vore helt litet, som om det vore al vidlyftigare beskaffenhet. Den personal, hvarmed fästningsarbetena utfördes, nemligen kronoarbetskarlar, vore ock af beskaffenhet, att behöfva mera eftersyn, än om private arbetare ensamt användes, och på samma gång arbetskostnaden minskades genom det låga pris, hvartill kronoarbetskarlarnes arbete upfördes i räkenskaperna, komma öfriga kostnader, och deribland eu stor del faux lfa is, att visa eu vida högre procent än eljest skulle vara händelsen.
I öfverensstämmelse med dessa sålunda uttalade åsigter rörande anslagens bestämmande för fästningsbyggnadsarbetena och arbetenas deraf beroende anordning, förmaler sig Chefen för fortifikationen hafva, vid upgörandet af förslag till läst ni ngsbyggnade roas fortsättande under en del af år 1869 samt under år 1870, företrädesvis betraktat ämnet ur ekonomisk synpunkt och således uptagit anslagen till de lägsta belopp, hvarmed arbetena utan stor ekonomisk misshushållning skulle kunna vederbörligen bedrifras; och har början dervid gjorts med
Carlsborgs fästningsbyggnad.
1 afseende härå har Fortifikationschefen i underdånighet anfört, att för fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad år 1809 förre Chefen för fortifikationen foreslog, att Eders Kong!. Maj:t måtte i nåder af 1868 års riksdag äska ett anslag af 66.000 rdr, och att, då Eders Kong!. Maj:t uti sin proposition till riksdagen begärde en summa af 251,400 R:dr till befästningsarbetena vid Carlsborg samt i Stockholms och Cariskrona skärgårdar, nämnde 66,000 R:dr uti samma summa inginge. Riksdagen ansåg sig dock, emedan de planer till fästningsbyggnad™» fortsättande, som af 1867 års Befästningskomité blifvit upgjorda, ej ännu vant föremål för Eders Kong!. Maj:ts nådiga pröfning, endast på det sätt höra bifalla de nådiga framställningarna, att den för Carlsborgs fästningsbyggnadsarbeten anvisade för 1869 ett extra anslag af 20,000 R-dr, med underdånig anhållan, det Eders Kong!. Maj:t, efter pröfning af de utaf Befästningskomitén framlagda planer, behagade, rörande ytterligare fortsättande af dessa arbeten år 1869, vid nu instundande riksdag afgifva proposition så tidigt, att riksdagen ma kunna då anvisa, hvad som för ändamålet må finnas nödigt.
Genom nådigt bref af den 24 Januari 1868 befallde Eders Kongl. Makt Chelen för fortifikationen att inkomma med yttrande och förslag rörande de förändringar uti den dittills följda planen för de så kallade landtfronterna vid Carlsborgs lastning, hvilka numera möjligen kunde vara af behofvet påkallade, hvar-
22 Bil. N:o 3 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869-
jemte i sammanhang dermed borde utredas, huruvida deri al komité» för granskning af planerna för rikets fästningar ifrågaställa förenkling af landtfronterna kunde komma att föranleda någon ändring i det under arbete varande retranchernentet. samt att arbetena vid Carlsborg under tiden skulle hulvudsakligen omfatta dels inredning af slutvärnet, dels sådana arbeten, som äfven med afseende å möjligen blifvande förändringar i befästningsplanerna måste bringas till utförande.
Till åtlydnad häraf både dåvarande Chelen för fortifikationen låtit utarbeta 2:ne utkast till förenkling af Carlsborgs landtlronter, Indika utkast, med tillhörande underdånigt yttrande, den 25 April insändes till Chefen för Eders Kongl. MajUs Land t försvarsdepartement och derefter biel vo öfverlemnade till Vapen- och belastningskomitén, för att af densamma granskas. Denna Komité ansåg dock eu ny plan till samma fronter, eller grunder, som af Komité» uti underdånigt utlåtande framställdes, höra utarbetas, men tillstyrkte, att arbetet på retranchementet måtte fullföljas enligt då gällande planer, dock med iakttagande alt, intilldess bestämdt blifvdl, hvar kaponiererna skulle förläggas, samt huru de borde anordnas, 2 å 5 bärhvalf å ömse sidor om poternerne midt på linie» 11, äfvensom för de» händelse arbetet innan dess skulle, mot förmodan, hafva så långt framskridit — revetering^» närmast omkring poternen i vinkel» emellan il & 111 samt på midten af linie» 111 lemnas oupförda. och att escarpmuren tillsvidare upfördes till endast 24 lots höjd öfver grafbotten. — I anledning al hvad Vapen- och beläst— ningskomitén sålunda yttrat, både Eders Kongl. Maj:t, uti skrifvelse al den 20 Maj, anbefallt Chefsembetet, dels att, efter de af sistnämnde Komité upgifne grunder, låta utarbeta förslag till förenkling af planen för attack- eller landtfronten å Carlsborgs fästning, och samma förslag, behörigen granskadt derefter till Eders Kongl. Maj;t i underdånighet insända, dels ock, att åter »plåga det i följd af Eders Kongl. MajUs nådiga bref af den 24 Januari 1868 inställda arbetet å retranchementet, samt fortsätta detsamma inom den gräns och under de iakttagande», Vapen- och belastningskomitén föreslagit
Den till åtlydnad af Eders Kongl. MajUs ofvannämnda nådiga skrifvelse al den 20 Maj 1 $168 påbörjade nya planen för landsidans befästning både sedan dess varit under oafbrutet arbete, men de omfattande undersökningar, ritningar och beräkningar, denna plan erfordrade, hade, såsom redan af Vapen- och Befästningskomitén uti dess underdåniga skrifvelse af den 83 Maj antyddes, medtagit lång tid och vore ej ännu så färdiga, att de kunde i underdånighet lör Eders Kongl. Maj:t framläggas, oaktadt så många officerare dermed vant sysselsatte, som med fördel dervid kunnat användas Ett skäl härtill, utom de som I urin os uti arbetets eget omfång och nödvändigheten af att upställa eu jemförelse emellan de mur- och jordmassor, som erfordrades till det nya företaget, och de som skulle åtgått till fulländning af S 835 års plan, läge deruti alt eu al landtfronterna
23 Bil. N:o -y a. till Kongl. Maj:,.s MW. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869
EFt-Fr-?■>-" sä Ems; “It■st.Ä-si
före "'1 Jg™" *7 P1”" .slJ"'ld« «j hinn, fullända» och gr,nota,
re riksdagen 1869, sä funnes ej den ringaste tvekan om de arbeten som n„
y '1' 6 °C' b“rde foret^as; . I)e grunder för den förenklade planen, som af ■ p n- och Befastningskomitén både framställs och som af Eders Koiml Mal t
sedermera . nåder b Hvit anbefallda, att tjena till efterrättelse vid den n a plall görande, voro sådana att retranchementets fortsättande inom de af Komitén
up0ifna gränser obehindradt kunde fortgå, såsom Eder ~ •
ÖlVnnnHmnrln cLr.il'..Alnn i’’____I t •« ,
“ .. w, , .. .......... ,iui,uc lunga, såsom tiders Korml Mai-f arv o,, ;
cuTnrT I SkAl,el,evr“reskrif,it' Jet «j endast under är 1869, utan ännu
. j;ed,re ^"Ti**.*in,=d,,mg„
fäZngL "" « b"J* med förrädshusen i norra delen af
nii,ge,W6rsMMr7C "T1'f öf.erensstä,ornande, att last-
r , V,lra s,uten och derefter förråderna dit förläggas Men för
Z 0'^.fas n.ng, sådan som Earlsborg, kunde med skål sägas^att dm, utan mådshus lika litet motsvarade sill ändamål, som utan fulländade befästning
redan i ^ J" m,'ndre’ d/i det vore ovedersägligt att våra förråder,’
, tmngens nuvarande skick, vore säkrare förlagda på Earlsborg än nå
i'*® z: t d 'tiS1- f;rli5h" r •* -»■ < »<■ --in!
r . ‘ °". ,h«‘ de erforderlig, förrädshusen läte sig s,ä“en Z
deparfemént de‘n förZ hT Persedel|Srrädei* * Arm«för»,lt„i„|ens IntendeV
de . berörd, Lid ***5?“*! * ar,eddl »JW—. somt bostäder för
Ide h.,r , ,, h pa “? L t:stemhn- - »=" förstnämnda af dessa bygg-
kostr adsförsL a "** 1 underdånighet 6f.erlemn.de. ritning och
kostnadsförslag slutande på er, summa af 239,300 K:dr, vore således den till
Ma‘i-1 aUba°frJiUk d F°rll/lkatl0nschfen nu 1 underdånighet föreslagit Eders Kong! Mdj.l att al riksdagen begära anslag. °
Slutvärnets inredning, hvartill enligt jemväl öfverlemnade speciela kostnads
Tma a,! t'0"'000 H:dr' b"d° -it
.....ra tm Zd “ZmZt t rZnr garirne" 1 «* lör sä-
iintgar. Retranchementets fortsättande icke allenast ilig Jf högst L,it
7* rf*, rf *» »k« fortgå, att det å CarlsborgVorlogd, Tor, m.Si moerbelelterler jemte dueiplinkompaniet ä Borgh.mn ej kunde fullt sysselsätta!
k
24 Bil N:o 3 a. till Kong1. Maj ds Nåd. Prof). No 1, om Statsverket 18b9.
ensamt med inredningen i slutvärnet samt grundläggningen och upförandet al de olvannämnda förrådshusen.
Redan här ofvan vore red ogjord t för de omständigheter, som verkade derhän, att, om anslagssumman sänktes under ett visst belopp, en stor ekonomis misshushållning blefve en oundviklig följd. Vid Carlsborg med en arbetsstyr a af 6 ii 700 kronoarbetskarlar och det antal private handtverkare, m. m > som voro oundgänglige, för att kunna med fördel begagna en så stor personal af fångar, kunde detta minimum af anslagssumman ej sattas lägre * "0,000 R.dr om året. Som nu endast 20,000 R:dr voro anslagna för arbetet år 1869, hvartill komme eu lika stor summa, som vid -868 års slut antages finnas Kvarstående oanvänd af sistnämnda års anslag, dels i form af fö,skottår till proviantmagasinet, dels i kontanta medel, skulle sålunda ytterligare erfordras för år 1869 eu summa af 60,000 Ridt-, samt för år 8 870 eu summa af 100,000 Ruff.
i afseende på fördelningen häraf ansåges lämpligast, att de 100,000 R.di, som erfordrades för fulländning af slutvärnets inredning, delades på 4 år och att arbetet å det nu föreslagna förrådshuset jemväl på 4 år fördelades, hvarigenom således hela det erforderliga beloppet blefve:
För 1869: till slutvärnet af nu tillgängliga medel
» förrådshuset..................................................................
» retranchementet, af redan tillgängliga medel 16,000.
För 1870: till slutvärnet...................................................................
» förrådshuset.................................................................
» retranchementet
26,000.
60,000.
26,000.
60,000.
15,000.
Summa erforderliga nya anslag 160,000.
Befästningarna uti Stockholms skärgård.
I afseende å försvaret vid Waxlmlm har Fortifikationschefen i underdånighet åberopat det yttrande deröfver, som afgafs af 5 867 års Befastningskomité, uti hvars åsigter han i allt hufvudsakligt instämmer, tillägande dervid, att nödvändigheten af passagera jordverk och batterier på de försänkningarna omgifvande oarne herde betonas starkare, än som skott uti samma betänkande, der sådana dock äfven vore föreslagna. Att emellertid på förhand upgifva huru många dessa jordbatterier herde vara eller hvar de skulle anläggas, vore sä mycket svårare, som det måste befinnas tydligt att ju liera kanoner och ju mera trupper man kunde använda till försvaret, desto starkare blefve detta, och jord verken blefve så till läge som till utsträckning alltid beroende både på antalet och beskaffenheten al det artilleri, man vid försvaret kunde disponera, men hvilket också ej bolde ditsandas
25 Bil. No 3 a. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1869.
förr ärt vid krigsrustning. Al' dessa skal kunde ifrågavarande jordbatterier ej heller närmare bestämmas och uptagas uti den permanenta befästningsplanen.
Ostridigt vore, enligt Fortifikationschefens åsigt, att inloppet till Stockholm skulle kunna befästas vida starkare än genom de anordningar, 1867 års Komité föreslagit, om man dervid kunde bortse från de dermed oskiljaktiga kostnaderna. Likaså kunde ej nekas, att befästningarna vid Waxholm borde vara stackare, om Stockholm vore befästad! på landtsidorna. Men så länge detta ej vore förhållandet, syntes uppförande af mera storartade, eller, hvilket dermed blir liktydigt, mera kostsamma befästningar ej väl motiveradt.
Vid betraktande af de olika sätt, hvarpå ett anfall mot Waxholm nu kunde komma att ega rum, funne man att det kunde ske under 3:ne olika kombinationer.
Den första vore ett angrepp af eu flotta utan landstigningstrupper, som söker öppna sig väg. Mot ett sådant försök gåfva de af 1867 års Komité föreslagna försvarsanstalter full säkerhet. — Den andra vore ett anfall af eu flotta, som medförde och landsatte ett antal trupper, men utan att något angrepp af en fiendtlig armé samtidigt skedde mot Stockholm från någondera landtsidan. Som Stockholm aldrig torde komma att lemnas utan en till sitt skydd derstädes qvarlemnad garnison, borde i detta fall tillräckligt understöd af denna alltid vara att påräkna vid Waxholm, för att hindra fiendens landsätta trupper att bemäktiga sig öarne, från dem tysta våra batterier, samt derefter uprifva de försänkningar och stängsellinier, som hindra hans fartyg att framgå. — Den tredje kombinationen vore om fienden samtidigt anfölle Waxholm med fartyg och landstigningstrupper, samt Stockholm från landtsidan med en armé. Striden skulle då utbreda sig på eu stor båge, omslutande ena eller andra sidan af hufvudstaden, men antagligen, så länge Stockholm saknar befästningar å sina laridtsidor, ej blifva af särdeles lång varaktighet, utan afgöras genom några få dagars häftiga ansträngningar. I detta fall ålåge det endast Waxholm att hindra fiendens flotta från att genomtränga sunden lika länge som vår armé kunde afhålla hans landstyrka från hufvudstaden. Folie denna sednare och blefve svenska armén tvungen att draga sig tillbaka, så följde af sig sjelf!, att den vid sin reträtt medtoge de vid Waxholm, utöfver garnisonen, förlagda stridskrafterna; och befästningarna derstädes, anfallna å yttre sådan af krigsfartyg och landsätta trupper, å de inre af landtarmé» och dess batterier, kunde då endast en kort tid uthålla striden, äfven om de voro mycket stackare, än vi kunna tänka på att nu gorå dem. — I hvilketdera som helst af ofvannämnda fall borde sålunda Waxholms nu föreslagna befästningar gifva allt behöflig! stöd för försvaret af Stockholms inlopp; och anser Fortifikationschefen derföre det af 1867 års Komité upgjorda förslag ega eu tillräcklig styrka. Det både dessutom eu förtjenst af mycket värde under nutidens hastigt vexlande för- Bih. till Riksd. Prof,. 1869. 1 Sami. 1 A/d. 4
26 Bil. No 3 a. till Konyl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1869.
hållanden, den nämligen, att de försvarsanstalter, der ifrågasattes, vore af den art, alt de alltid måste bibehålla sitt värde och lätt kunde förstärkas i händelse tidens fordringar och landets tillgångar sådant medgåfve. Att detta egde rum med försänkningarna vore klart, men det gällde ock om de små skansar, som vore under utförande vid Fredriksborgssundet och indika alltid blifva nödvändiga såsom stormfria citadeller för öfriga försvarsanstalter på kringliggande stränder och vatten, som tillhörde en uthållande strid uti en skärgård. Om jemföra och pansarsköldar, såsom alltmera inträdande i kustförsvaret, vore bär ofvan taladt, och tiden för utförande af sådana infälle, enligt planen, ej inom nu ifrågavarande statsregieringsperiod.
Det arbete, som under år i 870 borde utföras och hvartill Fortifikationschefen nu i underdånighet föreslagit Eders Kongl. Maj:t att af riksdagen begära anslag, bestode i fortsättande af skansen vid Fredriksborgs-sundet ;Oxdjupet); och hemställer Chefen, att anslaget dertill för 1870 måtte bestämmas till samma belopp som för 1869 beviljades, eller 87,400 R:dr R:mt. Denna summa skulle då användas till fortsättande af det öfre och påbörjande af det nedre verket, samt den underjordiska gången dem emellan.
Ehuru önskvärd! det vore att samtidigt härmed få påbörja försänkningarna, har Chefen ansett sig ej denna gång derom i underdånighet höra gorå någon framställning.
Skansen d Vestra Hästholmen i Carlskrona skärgård.
Af arbetet å donna skans enligt den fastställda planen återstode ännu bröstvärnet å vestra kasernens terrass, rappning invändigt uti både vestra och norra linierna, en del af grafvens utsprängning å östra sidan, den fristående muren å verkets södra och östra sida, eu del af den täckande jordvallen (glacien) å norra, vestra och södra sidorna, tilläggningsbryggan vid öns östra strand samt diverse planerings- och mindre spräugningsarbeten, upgåeride till en beräknad kostnad af 8 08,000 R:dr R:mt. Skulle dessutom den af 1867 års komité föreslagna jordvallen (glacier,) å södra sidan och den lilla traversen (skyddsvallen) inuti verket blifva af Eders Kongl Maj:t godkända, så erfordrades dertill, om det af komitén förordade alternativet med ett batteri i den nämnda glacien i nåder godkännes, ytterligare 82,499 R:dr 80 öre, men om det andra af samma komité framställda alternativet, med batteriet liggande fritt, godkändes, hvilket Chefen i underdånighet förordar, endast 27,813 R:dr 73 öre.
Visserligen hade man i betraktande af statsverkets nuvarande ringa tillgång bort den sats uttalas, det skål vore att ej splittra de tillgängliga medlen på liera fästningsbyggnader, utan hellre samla dem på de allra vigtigaste och lemna de öfriga till dess de förra voro färdiga eller tills bättre lider återkomma — Nekas
m. No 3 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1869.
kunde ej att detta vore en riktig princip, och vore frågan om att påbörja eu ny fästning eller en ny storartad anläggning, så hade detta inkast sitt fulla berättigande. Men då den nämnda satsen vore af ekonomisk natur och egde sitt stöd uti önskan att på bästa sätt använda rikets begränsade tillgångar, så kunde ej nekas att det å andra sidan vore en stor misshushållning, att lemna ett godt och nyttigt arbete ofulländadt, sedan det vore färdigt till två tredjedelar. Skansen å vestra Hästholmen vore konstruerad efter nyaste tiders grundsatser och en gång fulländad komma den att tillstänga det ena af de enda två inlopp till Carlskrona redd, som voro tillgängliga för krigsfartyg.
Carlskrona vore genom sin hamn och sitt läge ännu mera än genom de förråd och anläggningar, som der funnes, en i militäriskt hänseende allt för vigtig ort, för att letnnas till pris åt fienden Och skulle ett krig utbryta, så komma angelägenheten af att om möjligt, äfven med de yttersta ansträngningar, bibehålla och försvara Carlskrona att klart framstå ej endast för hvarje militär, utan för hvar och en fosterlandsvän, tv dess intagande skulle medföra för oss en i högsta måtto känbar förlust, för fienden en nästan ännu större fördel och triumf, och derjemte inverka i hög grad ofördelaktigt på de underhandlingar med väntade bundsföivandter, som antagligen blefve bland våra angelägnaste omsorger, då eu fiende hotade landstiga på vår kust. Att försumma att på förhand bereda möjlighet af Carlskronas försvar vore ett svårt misstag, för hvars följder man måhanda kunde blunda under en långvarig fred, men som, om ej förr, så åtminstone när fiendens flotta eu gång läge i vår bästa hamn, skulle framstå som eu den största olycka.
Med denna öfvertygelse förmäler sig Chefen för fortifikationen ej kunna underlåta att, oaktadt riksdagen tvenne gånger afslagit Eders Kongl Majrts begäran om anslag till fullföljande af skansen å vestra Hästholmen, underdånigst anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes än eu gång förnya samma begäran, och således åska (ör 1869 hällten af den till skansens fulländning erforderliga summa, eller 54,000 R:dr, och för 1870 eu dylik summa. Dermed vore skansen fulländad enligt fastställd plan. Hvad anginge de af 1867 års komité ifrågasätta täckvallarne, voro de visserligen nyttiga och ändamålsenliga, men tillhörde mera fulländningen af hela skärgårdens försvar, såsom afsedd emot en å Hasselö landstigen fiende, och kunde således tillsvidare iemnas åsido.
Försänkningen i sundet vid vestra Hästholmen, hvartill 1863 anvisades £ af den ursprungligen beräknade kostnaden eller 24,000 R:dr, har genom det billiga pris, hvartill kontrakten med åtskilliga entreprenörer blefvo upgjorda, och med tillhjelp af 3,000 R:dr, som Eders Kongl. Maj:t i nåder dertill anvisat, så långt fortskridit, att stenfyllning^ å hela längden — med qvarlemnande af den genomfart af 500 fot närmast vestra Hästholmen, som enligt planen skall förblifva öppen -- nu upnått sin bestämda höjd och eu öfre bredd af 18 fot. Den både
28 Bil. N:o 1 a. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
dock ännu ej den profil, hvilken den herde få, men som detta förhållande äfven egde rum med de öfriga försänkningarna, så har Fortifikationschefen ej ansett nödigt att hos Eders Kongl. Maj:t i år gorå framställning om något anslag till donna försänknings förökande.
De af Chefen för fortifikationen sålunda framställda förslag, hvilka, så vidt de afse egentliga befästningsarbeten, icke omfatta nya verk, utan endast fortsättande af redan påbörjade sådana samt för öfrigt öfverensstämma med hvad så väl 1 867 års Befästningskomité som Vapen- och Befästningskomitén i dessa delar yttrat och föreslagit, anser jag mig äfven för urin del höra i underdånighet förorda, dock med den förändring i afseende å de särskilda, för år 1870 begärda anslagssummornas fördelning, att anslaget till befästningarna vid Fredriksborgssundet, hvilka befästningars fullbordande synes mig i främsta rummet böra påskyndas, må höjas med 50,000 R:dr och anslaget för skansen på vestra Hästholmen deremot minskas med lika summa.
Jag får således i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af riksdagen äska:
för år 1869,
till påbörjande af ett förrådshus vid Carlsborg............. Bunt R:dr 60,000
» fortsättande af skansen å vestra Hästholmen............ » » 54,000.
Tillhopa R:mt R:dr 114,000.
för år 1870,
till försättande af arbetena vid Carlsborg....................... Bunt R:dr 100,000.
» befästningarna vid Oxdjupet eller Fredriksborgssundet. » » 117,000.
» skansen å vestra Hästholmen .................................... » » 24,000.
Tillhopa R:mt R:dr 241,000.
samt att Eders Kongl. Maj:t täcktes begära, det riksdagens beslut i afseende å de för år 1869 erforderliga anslagen måtte meddelas så tidigt, att något hinder för arbetenas behöriga och oafbrutna gång ej i brist af medel må upstå.
3:o. Beklädnadsbehof.
I afseende å det extra anslag af 189,000 R:dr årligen, som, till följd af den förlängning i beväringsmanskapets vapenöfningar, hvilken med år 1859 vidtog, hittills varit för vidmakthållande af nämnda manskaps beklädnad anvisadt, har Arméförvaltningens Intendentsdepartement i underdånighet anmält, att berörda anslag fortfarande är till oförändradt belopp för ifrågavarande ändamål behöflig!; och då de
29 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1869.
i förslaget rörande försvarsväsendets till lands ordnande intagna och af Eders Kongl. Magt gillade bestämmelser angående eu allmän värnepligt och deraf följande ytterligare ökad beväringsexercis icke föranleder någon förändring för år 1870 i de under hittills vanliga förhållanden för beväringsmanskapets beklädnad erforderliga anslagstillgångar, får jag i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl Magt. med bifall till Arméförvaltningens hemställan, täcktes till underhåll af beväringsmanskapets beklädnad jemväl för år 1870 af riksdagen åska ett extra anslag af förenämnda belopp eller 189,000 R:dr.
4:o. Topografiska Corpsens arbeten.
Då angeläget vore att Topografiska corpsens arbeten, till fullbordande af dess kartverk, finge utan afbrott och i oförminskad omfattning fortgå, täcktes Eders Kongl Magt af den sistlidna år församlade riksdagen begära, att ett extra anslag af 75,000 R.dr eller lika belopp, som för år 1868 vore beviljadt, måtte äfven för innevarande år 1869 anvisas, att för nämnda arbeten utgå; men denna nådiga framställning farm riksdagen sig höra endast i den mån bifalla, att för berörda ändamål anvisades ett extra anslag af 60,000 R:dr.
I anledning af detta riksdagens beslut bär Chefen för Topografiska corpsen uti dess olvanberörda underdåniga memorial af den 17 sistliden November anmält, att, derest corpsens arbeten hädanefter skulle fortgå med detta minskade anslag, deraf blefve en följd att arbetena skulle betydligt långsammare fortskrida, svenska kartans bladutgifning försenas, och således icke det ändamål vinnas, som enligt rikets ständers skrifvelse den 3 Juni 1866 åsyftades, nemligen »kartverkets skyndsammare utgifning»; och då derjemte Corpschefen ansåge sig hädanefter svårligen kunna föreslå årlig kommendering af officerare från arméen till undervisning i corpsens arbeten, hvilket utgjorde ett erkändt godt bidrag till militärbildning, men hvilket måste eftersättas, för att ej förringa medlen till svenska kartans utgifning, har, på grund af hvad nu anförts, Chorpschefen i underdånighet tillkännagifvit behofvet af förhöjning i corpsens anslag för år 1870 till dess förra belopp 75,000 R:dr.
Ehuru jag i betraktande af det gagn, som genom ett skyndsamt fullbordande af Topografiska corpsens karteverk skulle det allmänna beredas, finner ifrågavarande anslags bestämmande för år 1870 till 75,000 R:dr i hög grad önskligt, anser jag mig likväl, vid det förhållande, att den sist församlade riksdagen, under likartade förhållanden med de nuvarande, bestämt anslaget endast till
60,000 R:dr, höra i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att, för Topografiska corpsens arbeten jemväl under år 1870, anvisa ett extra anslag af sistnämnda belopp, eller 60,000 R:dr.
30 Bil. N:o 3 a. till Kanyl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1869.
5:o. Officerares anställning i utländsk krigstjenst.
Under flera föregående år har ett extra anslag af 9,000 R:dr årligen varit anvisadt, att enligt Eders Kong!. Maj:ts disposition användas till understöd åt officerare af arméens särskilda hufvudvapen, som kunde vara hugade att inträda i aktiv krigstjent hos någon i vänskapligt förhållande till Sverige stående makt, hvars armé till större eller mindre del befunne sig på krigsfot, med Eders Kong!. Maj:t förbehållen rätt att, hvad af anslaget kunde inom året komma att besparas, få under ett följande år disponera.
Jemte anmälan, att de härtill anvisade medlen för de förflutna åren till och med år 1808 äro disponerade, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kong!. Maj:t måtte täckas föreslå riksdagen, att under samma vilkor, som, enligt hvad nyss nämndt är, blifvit vid beviljande af de förra anslagen lastade, för år 1870 anvisa ett extra anslag af 9,000 R;dr, att till understöd af ifrågavarande beskaffenhet användas.
6:o. De frivilliga skarpskytteföreningarna.
I öfverensstämmelse med Eders Kong!. Maj:ts till 1868 års riksdag aflåtna nådiga framställning om medels anvisande för skarpskytteväsendets befrämjande, beviljade riksdagen för innevarande år 1869, med instämmande i de uti Statsrådsprotokollet den 4 Januari 1868 rörande lämpligaste sättet för medlens användande uttalade åsigter, ett extra anslag af 90,000 R dr, att efter Eders Kong! Maj:ts hoproffande användas dels till priser vid större skjuttäflingsfester, dels till utdelning åt skarpskytteföreningarna, dels ock för andra ändamål, egnade för skarpskytteväsendets befrämjande, skjutbanors inrättande m. m., hvarjemte riksdagen, likaledes enligt Eders Kong!. Maj:ts förslag, medgaf en dylik dispositionsrätt i afseende å det för år 1868 till skarpskytteföreningarnas understödjande redan beviljade anslag.
Till följd häraf har ock under sistlidna år en skjuttäflingsfest varit i hufvudstaden föranstaltad, deruti medlemmar af rikets samtliga skarpskytteföreningar inbjudits att deltaga, och hvartill Eders Kongl. Maj:t utaf årets anslag anvisat till täflingspris en summa af 5,000 R:dr. Det fiffiga intresse, hvarmed denna skjuttäfling omfattades ej allenast af skarpskytteföreningarnas medlemmar utan äfven af landets öfråga befolkning, samt den skjutfärdighet som i allmänhet af de deltagande skvttarne ådagalades, synes utvisa, att dylika anordningar äro i hög grad egnade att befrämja det med dem afsedda ändamål.
Af de, utöfver ofvannämnda till täflingspris anvisade 5,000 R:dv, föråret tillgängliga medlen hafva sammanlagdt 86,000 Ridt' varit afsätta till ut-
31 Bil. No 3 a. till Katigt. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1869.
delning åt skarpskytteföreningarna; men enär liera föreningar underlåtit att genom gifna föreskrifters fullgörande bereda sig rätt till de beviljade medlens utbekommande bär å ifrågavarande anslag upstått eu behållning som vid 1868 års utgång, enligt mig meddelad upgift, utgjorde 19/298 R:dr 55 öre, hvithet belopp till följd af Eders Kongl. Majtts beslut af den ‘20 Maj 1868 är afsedt att till inrättande af skjutbana in m. användas, för att på sådant sätt komma skarpskytteväsendet till godo.
På grund af hvad nu i detta ämne anförts och då skjutfärdighetens utbildning bland landets manliga befolkning fortfarande behöfver genom understöd upmuntras, samt, hvad angår frågan om skjutbanors inrättande, de dertill från 1868 reserverade medel jemte tillgångarna å innevarande års anslag icke kunna blifva för afsedt ändamål tillräckliga, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj-.t täcktes äfven för år 1870 af riksdagen åska ett extra anslag af 90,000 U:dr, att, på sätt för innevarande år redan finnes medgifva, enligt Eders Kongl Maj:ts bepröfvande användas, dels till priser vid större skjuttäflingsfester, del till utdelning åt skarpskytteföreningarna, dels ock för andra ändamål, egnade för skarpskytteväscndets befrämjande, såsom skjutbanors inrättande in. n>.
7:o. Arméens pensionering.
Direktionen öfver Armeens Pensionskassa har, uti ofvanämnda skrifvelse af den 2 nästlidne December, framställt förhållandet under sednare tiden med de af riksdagen beviljade anslag dels för inrättande af Pensionskassans egen pensionering dels till fyllnadspensioner engligt Eders Kongl. Marjts Nådiga Bref den 9 Februari 1858.
Hvad först beträffar det för uprätthållande af Kassans egen pensionering beviljade anslag, hvilket, inberäknadt det Pensionskassan med 8,820 R.dr tillkommande förhöjda vederlag för de uti Wadstena krigsmanshuskassas äldre inkomster ingående, till Statsverket indragna rusthållsafgifter, från och med år 1856 utgått med
85,500 R:dr, hade, enligt hvad Direktionen, uti underdånig skrifvelse den 20 November 1867, upgifvit, de utöfver detta anslag för åren 1861 — 1865 upkomna brister upgått till sammanlagdt 42,051 R.dr 16 öre.
Enligt Rikets Ständers vid 1865 och 1866 års riksdag lemnade medgifvande, hade dessa brister till största delen blifvit betäckta med de under åren 1866 och 1867 upkomna öfverskott, nemligen för år 1866 med 17,554 R:dr 74 öre och för år 1867 med 19,794 R:dr 7 öre, så att vid sistnämnda års slut endast qvarstode en brist af 4,682 R:dr 55 öre, hvilken med 1868 års öfverskott komme att betäckas, och som tillkomst och afgång bland Kassans pensionärer den sednare tiden nära motsvarat hvarandra, syntes ifrågavarande anslag till
32 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 18b9.
belopp kunna anses blilva jemväl för år 1870 iöi ändamålet tilltal
sitt nuvarande
Vidkommande åter det till fyllnadspensioner beviljade anslag, både förhållandet med den successiva förhöjningen al utbetalningarna å detta anslag under den tid detsamma utgått varit följande:
Ärligt anslag.
1858..................... 150,000: —
1859 ..................... 150,000: —
1860 ..................... 150,000: —
1861 ..................... 100,000: -
1862..................... 100,000: —
1863..................... 150,000: -
1864 ..................... 150,000: —
1865 .................... 150,000: -
1866 ..................... 150,000:-
1867..................... 180,000: -
1868..................... 180.000 -
Utgift.
12,76 5 : 44. 43,864: 94. 66,205: 17. 83,307: 59. 104,543: 84. 118,746: 06. 138,189: 91. 142,319: 96. 151,888: 40. 168,132: 52. 185,000: —
Öfverskott.
137,324: 56 S 06,135: 06 83,794: 83. 16,692: 41.
51,253: 34 1 1,880: 09. 7,680: 04.
11,867: 48.
Brist.
4,543: 84.
1,881: 40 5.000: —
Häraf syntes, att under åren 1865 och 1866 tillkomsten bland pensionärerne varit så ringa, att förhöjningen i utgiften för dessa två år tillsammans upgått till endast 13,691 R:dr 49 öre, till följd hvaraf, och då ut! den för år 1867 bestämda anslagssumma 180,000 R dr ett öfverskott af omkring 12,000 R dr var att påräkna, anslaget jemväl för år 1868 blifvit, uppå Eders Kongl Maj ts Nådiga förslag, af 1867 års riksdag bestämdt till 180,000 R:dr; hvarjemte vid 1868 års riksdag anvisats för innevarande år 1869 en anslagssumma åt
190.000 Rdr. Emellertid hade det numera visat sig, att tillkomsten bland pensionärer under år 1868 varit så stor, att sammanlagda fyllnadspensionssumman för nu afskedade upginge till 192,650 R:dr, samt att utgiften å anslaget för år 1868 komme att upgå till omkring 185,000 R:dr och således öfverstiga föregående årets utgift med omkring 17,000 R:dr, hvarigenom en brist
för året upstode af omkring 5,000 R:dr.
Med antagande af eu förhöjning i utgiften för innevarande år 186 , al
15.000 R:dr, skulle behofvet för nämnda år blifva 200,000 R:dr och således eu brist af 10,000 R:dr utöfver nu anvisade 190,000 R:dr uppstå; hvarjemte för år 1870 skulle komma att, enligt samma beräkning, erfordras 215,000 R:dr.
I anledning af de sålunda af Direktionen öfver arméens Pensionskassa anförda förhållanden, får jag i underdånighet hemställa, det täcktes Eders Kong Maj:t, i öfverensstämmelse med Direktionens uti ofvanberörda skrifvelse härvid, till eu del alternativt, gjorda anhållan, i Nåder föreslå Riksdagen:
Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1869. 33
att, hvad angår det årliga bidrag från Statsverket, som erfordras för upphållande af arméens pensionskassas egen pensionering, detta bidrag måtte för år 1870 lå utgå till samma belopp, som lör innevarande år finnes anvisadt, eller
85,500 B:dr, med skyldighet för pensionskassan att till Kiksgäldskontoret afstå det för året pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag för de till Statsverket indragna rusthållsalgifterna, och under enahanda vilkor i öfrigt, som hittills egt rum, eller att arsanslaget qvartalsvis utbetalas, med förbindelse för pensionskassans Direktion att, så snart årets räkenskaper hunnit afslutas, hos Fullmäktige i Kiksgäldskontoret behörigen ådagalägga, om hela anslaget eller huru stor del deraf vant för ändamålet behöflig!, samt att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet återlemna-
att, vidkommande beloppet af det örliga kreditiv, som erfordras för fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater af den 9 Februari 1858 och den 6 November 1860, detta kreditiv måtte, på grund af Direktionens gjorda beräkning, bestämmas för år 1870 till 215,000 R:dr, att användas till betäckande al den skilnad, som för arméens pensionskassa under samma år kan upstå genom den ifrågavarande pensioneringens tillämpning, och att utbetalas sålunda, att hälften deraf utgifves den I April och den andra hälften den 1 Oktober, med förbindelse för Direktionen att, vid reqvirerande af första halfårets belopp, med afskräde räkenskaper redovisa föregående årets utgift; samt
att, till fyllande af de brister, som i sistberörda anslag för åren 1868 och 1869 komma att upstå, ett fyllnadskreditiv af tillhopa 16,000 R:dr måtte
anvisas, att i mån al bebo! för nämnda ändamål lyftas.
Derjemte, och enär de till arméens pensionering för innevarande år beviljade statsanslag blilvit af 1868 års Riksdag, i olikhet med hvad förut egt ruin
upförda under riksstatens 9:de hufvudtitel, samt det alltså kan antagas vara
Riksdagens afsigt, att dessa anslagsmedel för framtiden skola komma att under sistnämnda hulvudtitel uptagas, hemställer jag i underdånighet, att sådant måtte i den Nådiga Proposition, som till den snart sammanträdande Riksdagen kommer att a flätas rörande statsverkets tillstånd och behof, få behörigen iakttagas, samt underrättelse derom Finansdepartementet meddelas.
I sammanhang med framställningen rörande de för pensioneringen erforderlig9 anslag, har Direktionen öfver arméens pensionskassa i underdånighet anmält, att det i enlighet med 24 punkten 4 mom. af Kongl. brefvet den 17 Augusti 1834, rörande ackordens amortering vid såväl värfvade som indelta arméen, för befrämjande al ackordsregleririgen vid arméen å Kiksgäldskontoret anvisade örliga kreditiv af 150,000 R:dr icke vidare är för dermed afsedda ändamål behöflig!; och torde denna anmälan få Riksdagen till kännedom meddelas.
Bill. till Rilcsd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Afd. -)
34 Bil. N:o 3 a. till Kong!,. Majits Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1809.
8:o. Arrestlokaler vid indelta arméen.
Till kostnaders bestridande för arreststraffets tillämpning vid indelta arméen har under loppet af liera år varit anvisadt ettN extra anslag, hvilket för innevarande år i 869 är bestämdt till 3,000 R:dr; och då Arméförvaltningen å Intendentsdepartementet nu i underdånighet anmält, att ett dylikt anslag lör framtiden ej blifver behöflig! och att kostnader af hithörande beskaffenhet för liden från och med år 1870 kunna bestridas af anslaget för indelta arméens vapenöfnmgar, allt likväl med vilkor, att den behållning, som vid 1809 års slut kan å det extra anslaget finnas, får till nyssnämnda ordinarie riksstatsanslag öfverföras, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i Nåder föreslå Riksdagen, att en dylik öfverföring af den vid innevarande års utgång å ifrågavarande extra anslag befintliga behållning medgifva.
Uppå tillstyrkan af Statsrådets öfriga ledamöter täcktes Kongl. Maj:t till alla delar i Nåder gilla och bifalla hvad nu i afseende å regleringen af utgifterna under fjerde hulvudtiteln samt de för landtförsvarets behof ifrågasätta nya, så val ständiga som extra anslag, äfvensom i öfrig!, blifvit af Departementschefen tillstyrkt och hemstäldt; och skulle protokollet om hvad Kongl Maj:t sålunda i Nåder besluta Finansdepartementet meddela», för att läggas till grund vid lörfattandet af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof, i hvad de» komme att röra landtförsvaret; hvarjemte de till denna statsreglering hörande handlingar skulle vederbörligt utskott tillhandahållas.
In fidem protocolli Av q Häggbladh.
Bil. No 3 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1869. 35
Utdrag af Protokollet 'öfver Landtförsvars-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott den 11 December 1868.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Stats-Ministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena, Grefve Wachtmeister, Stats - Råden: Friherre af Ugglas,
Bredberg,
Thulstrup,
Carlson,
von Ehrenheim,
Abelin,
Berg och Adlercreutz.
Chefen för Landtförsvars-Departementet, Stats-Rådet Abelin, föredrog i underdånighet:
1:o. Andre Majoren vid Lifregementets Husar-corps m. in. Carl Them Angående Ma- Adlercreutz’ underdåniga ansökning att Nådigst varda förflyttad på indragnings- ^ZtLntLfffustat, med åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension å 2,000 sanorps m. m. Rall', motsvarande hälften af hans innehafvande löneinkomster; åberopande sökan- ifjpfiden till stöd härför ett ansökningen Inlagd!, af Provincialläkaren A. Hammarström rande pä utfärdadt intyg, att Majoren Adlercreutz lede af eu progressiv förminskning af drasmnssstalrörelseförmågan i Hedra extremiteternas muskler eller »ryggmärgstvinsot», samt att donna sjukdom vore af den beskaffenhet, att hoppet om någon varaktigare förbättring vore ringa och sannolikheten för hans återställande derhän, att lian blefve i stånd sin innehafvande tjenst bestrida, ännu mindre; varande berörda ansökning förordad af såväl Sekund-Chefen för Husarcorpsen som Generalbefälhafvaren i Fjerde Militär-Distriktet, hvilken sistnämnde uti underdånigt memorial den 2 i nästlid ne månad till Kongl. Magt insändt densamma; och både härvid anförts: af Sekund-Chefen, att Majoren Adlercreutz sedan flera år varit till helsan så försvagad, att lian endast med yttersta ansträngning kunnat förrätta sin tjenst
36 Bil. N:o 3 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1863.
under 1863 och 1864 ärs möten, men eller nämnda tid icke kunnat deltaga i någon aktiv tjenst, hvarföre, och då Majoren Adlercrentz vore i saknad af enskild förmögenhet, Sekund-Chefen, med afseende å Husarcorpsens tjenstbarhet, hemställde, det Kongl. Maj:t behagade föreslå näst sammanträdande riksdag, att Majoren Adlercrentz vid afskedstagande! måtte upföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af ett årligt understöd till belopp, att det, tillsammans med hvad lian vore berättigad erhålla från Arméens Pensionskassa, upginge till det af honom begärda beloppet; och af Gcneralbefälhafvaren, att då den af Majoren Adlercrentz begärda pension betydligt understege den löneinkomst, hvaraf han nu vore i åtnjutande, samt föga hopp syntes vara för handen, att den nästan fullkomliga förlamning, som nu försätter Majoren Adlercrentz i otjenstbart tillstånd, skall med åren förminskas, tillstyrkte Generalbefälhafvaren Nådigt bifall till Sekundchefens berörda framställning.
Uti underdånigt utlåtande den i i nästlidne månad, både Direktionen öfver Arméens Pensionskassa uplyst, att Majoren Adlercrentz, med femtio lefnads- och trettio tjenstår från 20:de åldersåret vore berättigad att från och med månaden näst efter den, i hvilken lian Nådigt afsked erhölle, tillträda 750 Rall1 pension i f ide klassen af Arméens Pensionskassa.
Stats-Rådet Adlercrentz anmälte sig vara af skyldskapsjäf förhindrad att deltaga i öfverläggningen uti detta mål.
Då med företedt läkarebetyg styrkt blilvit, att Majoren Adlercrentz sedan flora år tillbaka lider åt så beskaffad sjukdom, att ringa förhoppning vore för handen om någon varaktigare förbättring och att ännu mindre funnes sannolikhet för hans återställande derhän, att han kunde sin innehafvande majorstjenst bestrida, ansåg Stats-Rådet, med anledning af Rikets Ständers vid 1854 års riksdag meddelade förklarande i fråga om obotlig ansedd sinnessvag, lam eller blind tjenslemans skiljande från ordinarie beställning i Rikets tjenst, sig böra i underdånighet tillstyrka, del Kongl. Maj:t täcktes i Nåder föreslå nästsammanträdande riksdag, att Majoren Adlercrentz, som vid afsked vore berättigad till 750 R:dr pension från Arméens Pensionskassa, måtte vid afgång ur krigstjenst^! komma derjemte i åtnjutande af Ett Tusen Tvåhundrafemtio Riksdaler pension från Allmänna Indragnings-Staten,
37 Bil. N:o 3 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1369.
eller tillhopa 2,000 R:dr pension, hvilken med 850 R:dr understege hans nu innehafvande lön, enligt 1833 års normalstat.
Kongl. Maj:t behagade härtill lemna Nådigt bifall; och skulle härom utdrag af protokollet Finans-Departementet meddelas, för iakttagande vid regleringen af Riks-Statens Nionde hufvudtitel.
2:o. Kommendanten å Carlsborgs fästning, Majoren m. m. Nils Fredrik Angående Korn- Bergenstråles, af Generalbefälhafvare!! i 3:dje Militärdistriktet uti memorial denc™Ubo"^fält- 30 sistlidne November insända och förordade underdåniga ansökning, att, genom -----s Majorat Nådig framställning till Riksdagen, honom måtte, vid afgång från Kommendants- NstJles ^föbefattuingen, beredas rätt till pension å Allmänna Indragnings-Staten med 1,500 rande uii Pm- R:dr, motsvarande hans innehafvande kommendantsarfvode; till stöd för hvilken anhållan blifvit af sökanden anfördt: att han, som år 1818 utnämnts till Officer staten. vid Andra Lifgardet och derifrån erhållit afsked år 1830 sanitär 1834 utnämnts till Kapiten och samma år till Major i Arméen, blifvit år 1840 förordnad till Kommendant å Carlsborgs fästning; och att han vid snart fyllda 68 års ålder och alltmera tilltagande sjuklighet och kroppssvaghet kant sig upmanad att åt yngre krafter lemna kommendants-befattningen, men att, då lian icke vore berättigad till pension ur Arméens Pensions-Kassa och ej egde enskild förmögenhet, han icke hatt annat val än att tjena, tilldess hans lefnads- och tjenstår kunde bereda förhoppning för honom att vinna Kongl. Maj:ts bifall till en sådan anhållan som förevarande; och voro härvid fogade intyg, dels af Garnisonspastorn å Carlsborg 1 P. Lundberg, att Majoren Bergenstråle, född den 21 Januari 1801, med två oförsörjda barn befunne sig i fattiga vilkor, och dels af sjukhusläkaren
L. Hulling, att Majoren Bergenstråle vore sjuklig och egde en i högsta grad förminskad arbetsförmåga.
1 betraktande af Majoren Bergenstråles höga ålder af snart uphunna 68 år, hans långvariga tjenstetid samt medellösa ställning vid afgång från kommendantsbefättningen tillstyrkte Stats-Rådet i underdånighet, det Kongl. Maj:t i Nåder täcktes föreslå Riksdagen, att Majoren Bergenstråle måtte med månaden näst efter den, i hvilken lian erhåller entledigande från kommendantsbefattningen å Carlsborgs fästning, på allmänna indragningsstaten upföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension af Ett Tusen Femhundra Riksdaler, motsvarande det arfvode, lian nu på Kommendants-Staten ripbär.
Kongl. Maj:t täcktes i Nåder bifalla hvad Stats-Rådet sålunda i underdånighet tillstyrkt; hvarom utdrag af protokollet herde Finans- Departementet meddelas för iakttagande vid regleringen af Riks-Statens Nionde hufvudtitel.
Angående Utredning sförvaltaren i Göteborg 0. J. Hafströms up för ande till pension å allmänna indmgningsstaten.
38 Bil. N:o 3 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
3:o. Utredningsför valtaren vid Arméens förråd i Göteborg, Fältkamereraren m. m. Otto Johan Hafströms. af Utredningsintendenten vid berörda förråd till Arméförvaltningen, med tillstyrkan, insända och af Arméförvaltningen uti skrifvelse den 10 sistlidne November till Kongl. Maj:t öfverlemnade underdåniga ansökning att, som lian, enligt samma ansökning vidfogade tjensteförteckning samt ålders- och läkarebevis, bl it vit den 19 Augusti 1831 förordnad att vara för rådsvak lare eller, såsom befattningen sedermera kallats, Utredningsförvaltare vid nyssnämnda förråd, mot åtnjutande af arfvode på stat, samt numera upnått en ålder af mer än 65 år och genom försvagad helsa med deraf följande oförmåga att tillbörligen skota sina göromål funne sig nödsaka,! att frånträda omförmälda befattning, honom måtte, enligt hvad i allmänhet uti likartade fall egde ruin, från afskedstagande! i Nåder förunnas eu årlig lifstid sponsion från allmänna indragningsstaten, motsvarande det till honom nu utgående utredningsförvaltare-arfvode
1,500 R:dr.
Med afseende å den lefnads- och tjensteålder, sökanden upnått, samt hans genom vederbörligt intyg styrkta oförmåga att för sjuklighet vidare utöfva eu befattning, som, i anseende till nödvändigheten för dess innehafvare att upehålla sig i de kalla förrådslägenheterna, loge i anspråk helsa och krafter, hade Arméförvaltningen, å Intendents-Departementet, med vitsordande af sökandens nit och skicklighet i tjenstår, samt då Departementet för öfrig t ansåge det vara öfverensstämmande med Kronans fördel, att upbördsmännen i sådana, med synnerligt ansvar, men ringa aflöning förenade befattningar som den, hvarom här vore fråga, egde utsigt att, när de samvetsgrann! fullgjorde sina skyldigheter, komma i åtnjutande af pension på ålderdomen, underdånigst hemställt, det Kongl. Magt täcktes genom nådig proposition till nästkommande riksdag föreslå, att, i likhet med hvad, under enahanda förhållanden, blifvit ej mindre f. d. Utredningsintendenten vid ofvanberörda förråd, Majoren Barck, vid 1856—1858 årens riksdag, än jemväl åtskillige Regements-Kommissarier eller upbördsmän vid regementenas och beväringsmanskapets särskilda persedelförråd vid olika tillfällen beviljad!, sökanden måtte med månaden näst efter den, i hvilken han aflinge från sin befattning vid Göteborgs utredningsförråd, fä ripbär a under sin återstående lefnad, från allmänna indragningsstaten ett belopp om året, motsvarande det med omförmälda befattning nu förenade arfvode af 1,500 R:dr.
Med afseende å de för sökanden förekommande omständigheter och då Rikets Ständer, uppå Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar, tillförene medgifvit åtskilliga Regements-Kommissarier eller upbördsmän vid regementenas och beväringsmanskapets särskilda persedelförråd, under likartade förhållanden, pension från rikets allmänna indragningsstat, ansåg Stats-Rådet sig ega skålig anledning att i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Maj:t i Nåder täcktes föreslå Riksdagen, att Ut-
39 Bil. No 3 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
redningsförvaltaren, Fältkamereraven Hafstvöm, måtte med månaden näst efter den, i hvilken lian aflinge från sin befattning såsom Utred ningsförvaltare vid Göteborgs utreduingsförråd, på allmänna indragningsstaten upföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af eu årlig pension, stor Ett Tusen Femhundra Riksdaler, motsvarande det med omförmälda befattning nu förenade arfvode.
Hvad Stats-Rådet i detta mål i underdånighet tillstyrkt, behagade Kongl. Maj:t i Nåder gilla och bifalla; hvarom utdrag af protokollet skulle Finans-Departementet meddelas, för iakttagande vid regleringen af Riksstatens Nionde hufvudtitel.
4:o
Regementsläkaren vid Norra Skånska Infanteriregementet, Fältläkaren m. m. p™-
Zacharias Fredrik Agathon Stenkulas enka Hedvig Maria Borgs, af Generalbefäl- mZm Zdraghafvaren i lista Militärdistriktet uti memorial den 17 Januari innevarande årnin9sstnlen för öfverlemnade samt af såväl honom som Befälhafvaren för nämnda regemente för-renZ^mrm ordade underdåniga ansökning, det al Statens medel en årlig pension måtte an-Skhnska Jnfrmvisas åt henne samt hennes, i äktenskapet med Fältläkaren Stenkula födda 8 ''ramZren' oförsörjda barn; varande till stöd för berörda anhållan af sökanden anfördt, detSterihdas enka- Fältläkaren Stenkula dels genom åtskilliga lidna förluster, dels genom en af ansträngande mödor försvagad helsa varit urståndsätta att så, som han önskat, betrygga sina efterlefvandes ställning, och att sökanden nu med sina barn befunne sig i utblottad belägenhet, hvithet jemväl vitsordades af ett ansökningen vidfogadt intyg af Kyrkoherden H. A. Wilt; och både Generalbefälhafvare!! samt Regementsbefälhafvaren vitsordat det outtröttliga nit och den utmärkta skicklighet, aflidne Fältläkare!! Stenkula under sin långvariga tjenstetid städse ådagalagt, hvarjemte Generalbefälhafvare!! vitsordat den nödställda belägenhet, hvaruti Fältläkare!! Stenkulas efterlemna»^ talrika familj sig befunne.
Med afseende å hvad sålunda blifvit uplyst rörande ej mindre aflidne Regementsläkaren vid Norra Skånska Infanteriregementet, Fältläkaren Stenkulas långvariga och nitiska tjenstemannaverksamhet, än ock den nödställda belägenhet, hvaruti hans efterlemna»^ enka jemte 8 barn sig befunne, ansåg Stats-Rådet sig höra i underdånighet hemställa, det Kongl. Maj:t i Nåder täcktes föreslå Riksdagen att bevilja Fältläkare!! Stenkul as enka Hedvig Maria Borg eu årlig pension af Trehundra Rall att, med beräkning från och med år 1869, från allmänna indragningsstaten utgå.
Kongl. Maj:t behagade härtill lemna Nådigt bifall; och skulle utdrag af protokollet Finans-Departementet meddelas, till iakttagande vid regleringen af Riksstatens Nionde hufvudtitel.
40 Bil. N:o 3 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
Angående pension å allmänna indragningsstaten för aflidne Batalj onsläkaren C. H. Anderssons dotter Lovisa Dorothea Andersson.
5:o
Aflidne Bataljonsläkaren vid Norra Skånska Infanteriregementet, Christian Henrik Anderssons dotters, Bevisa Dorothea Anderssons underdåniga ansökning, att den pension, som Kongl. Maj:t genom Nådigt Bref den 16 Mars 1858, i ölverensstämruelse med Rikets Ständers beslut, och med afseende derå, att Bataljonsläkaren Andersson i långvarig och trogen tjensteutöfning under nära ett hälft sekel gjort sig väl förtjent af det allmänna äfvensom i betraktande af de för hans i fattigdom efterlemnade enka och dotter förekommande ömmande omständigheter, behagat tillägga sökandens bemälda moder Christina Andersson till belopp af 300 Rall-, måtte fortfarande och oafkortad få utbetalas till sökanden, som vore sjuklig och i utblottade omständigheter; varande vid ansökningen fogade intyg, dels af Kyrkoherden M. A. Olin, att sökanden, som vore född 1812. vore sjuklig och i fattiga vilkor, samt dels af f. d. Fältläkaren Ulr. Medlem, att sökanden, lidande af svag helsa och ögonsjukdom, vore i behof af understöd för anskaffande af dess lefnadsbehofver.
Med afseende å ej mindre aflidne Bataljonsläkaren Anderssons långvariga tjenstetid och derunder ådagalagda nit och verksamhet, än äfven hans dotters, Bevisa Dorothea Anderssons med företedda intyg vitsordade sjuklighet och fattigdom, faun Stats-Rådet sig höra i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Maj:t i Nåder täcktes till Riksdagen gorå framställning derom, att bemälda Bevisa Dorothea Andersson, hvilkens numera äfven aflidna moder, enligt Rikets Ständers medgifvande år 1858, åtnjutit 300 R:dr pension från allmänna indragningsstaten, måtte bibehållas vid hälften deraf eller Etthundrafemtio Riksdaler, att, med beräkning från och med år 1869, af henne under sin återstående lifstid upbäras.
Kongl. Magt behagade härtill lemna Nådigt bifall; skolande utdrag af protokollet härom Finans-Departementet meddelas, för iakttagande vid regleringen af Nionde hufvudtiteln.
Ex pvotofiollo
M. J. Banddin.
Stockholm, tryckt hos Joll. Beckman, 1809.
Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No i, om Statsverket 1869.
i
Protokoll öfver ^Sjöförsvar s- Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen, uti Stats-Rådet, å Stockholms Slott den 5 Januari 1869.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Wachtmeister,
Stats-Råden: Friherre af Ugglas,
Bredberg,
Thulstrup,
Carlson, von Ehrenheim,
Abelin,
Berg och Adlercreutz.
Chefen för Sjöförsvars-Departeinentet, Stats-Rådet Thulstrup, anhöll i underdånighet att nu få i ett sammanhang anmäla de frågor, hvilka borde tagas i öfvervägande vid uppgörandet af förslag till reglering af utgifterna under Riks-Stätens Femte Hufvudtitel för år 1870, eller den tid, nästa statsreglering komme att omfatta; och anförde dervid, beträffande
l:o. Aflöningsstaterne.
Då, under genomförandet af såväl redan beslutade som ännu förestående förändringar i organisationen af de Sjöförsvaret tillhörande Corpser och Stater, nu utgående aflöningsanslag för dessa fortfarande blifva behöfiiga, och anledning till jemkningar uti öfriga under ofvannämnde rubrik upptagna anslag icke förekommer, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen begära, att ifrågavarande anslag må äfven för år 1870 lemnas oförändrade.
Bih. till Biksd. Prot. 1869. 1 Samt. 1 Afd.
Angående anslagen under rubriken •' Aflöning sstater”.
2 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869,
2:o. Materielen.
Ångåendt anslagsbehofven för krigsfartygs byggnad m. m.
Under den tid, som förflutit sedan sistlidne riksdag, hafva ingå sådana förändringar inträffat i afseende på sjökrigs-materielens konstruktion och beskaffenhet i öfrigt, som kunnat gifva anledning att frångå det slag af krigsfartyg, som Eders Kongl. Maj:t för landets försvar redan antagit. Snarare synes det, som om monitorer och pansarbåtar vinna en ökad betydelse. Den tjockare pansarbeklädnad, hvarmed de egentliga stridsfartygen sedan några år förses, har ytterligare stegrat anspråken på sjöartilleriets verkningsförmåga och framkallat en större skicklighet uti tillverkningen af grofva kanoner. Dessas ökade kraft har återverkat på fartygens beskaffenhet, så att, vid deras konstruktion, pansarbeklädnaden ytterligare måst förstärkas. Men denna nu erforderliga massa af pansarplåt, som medför en för fartygen förut icke påräknad tyngd, hvilken åter nödvändiggör en motsvarande större bärighet, har föranledt en sådan tillväxt i dimensioner och deraf följande kostnad, att donna sednare för de nyaste störa s. k. pansarfregatterna uppskattas ända till 10 å 12 millioner r:dr. Derjemte äro dessa fartyg så djupgående och framställa för fienden så betydliga skottaflor, att, då fråga är om kustförsvaret, dessa omständigheter i förening återfört tanken på det fordna kanonbåtsystemet, ehuru tillämpadt i öfverensstämmelse med nutidens fordringar. Också utgör pansarkanonbåten för närvarande inom flera mariner ett vigtig! föremål för ingeniörernas verksamhet, hvars syftemål är att å ett sådant fartyg, ehuru litet, må kunna förenas det gröfsta artilleri med tillräckligt skyddande pansarbeklädnad. Då dessa små krigsfartyg blott fora en kanon, hvilken dock är lika grof och långt skjutande som artilleriet på den största pansarfregatt, så kan pansarn å kanonbåten inskränkas till en jemförelsevis ringa yta och erhålla en så rundad form, att den, i följd häraf, äfven kan göras mindre tjock än å den större, mera flatsidade pansarfregatten. Kanonbåtarne medföra dessutom den fördel, att för samma kostnad ett större antal af de gröfsta kanoner kan föras i elden, än om störa pansarfartyg användas, och att för samma antal kanoner en mindre talrik bemanning erfordras än å de sjögående fartygen; hvarjemte — hvithet för det inre försvaret är af väsendtlig vigt — de små pansarbåtarne äro mindre djupgående, kunna uti tränga farvatten lätt manövreras samt för fienden döljas till dess deras eld skall börja. Dessa fördelar kunna dock icke vinnas utan uppoffringar, och de erhållas bär endast på bekostnad af snabbgåendet och en betryggande sjöduglighet. Men då fråga är om skärgårds- eller lokalförsvar, torde förlusten af dessa eljest så vigtiga egenskaper icke helt
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869. 3
och hållet kunna undgås och dessutom här till en viss grad vara af mindre betydelse. Då vårt sjöförsvar, i följd af de förändringar, som sjökrigs-materielen i sednare tider undergått, nu befinner sig i ett nytt skede af sin utveckling, torde klokheten bjuda att, vid den nya materielens anskaffning, omsorg egnas ej mindre åt det inre än det yttre försvaret, och att, i öfverensstämmelse härmed, afseende fästes likaväl å behofvet af kraftiga, bepansrade kanonbåtar som af stärka monitorer. Och då vi nu ega tre af det sednare slaget och en fjerde monitör är under byggnad, men deremot blott hafva två pansar-kanonbåtar, afhvilka den ena ännu icke är fullt färdig, anser jag mig, af förenämda skäl, böra föreslå, att för den nu ifrågavarande statsregleringsperioden, eller år 1870, nybyggnaden af krigsfartyg företrädesvis må komma att afse sistnämde cert.
De tvenne pansarbåtar, vi nu ega, synas vara, ehuru till konstruktionen sinsemellan olika, efter vårt behof väl lämpade. Den ena, som framdrifves med såvål ånga som handkraft, oberoende af hvarandra, är en uppfinning af vår frejdade landsman, kapten John Ericsson, och den andra af den skicklige föreståndaren för Motala mekaniska verkstad, kapten Carlsund. Hvardera pansarbåten kan bestyckas med en kanon af gröfsta pundigtal. Då det ena af dessa fartyg, såsom förut är näinndt, ännu icke är helt och hållet fulländad!), hafva erforderliga jemförelseförsök dem emellan ännu icke kunnat anställas. Så mycket har likväl genom företagna försök blifvit ådagalagdt, att å den Ericssonska båten handkraften kan användas utan undanträngande af ångkraften, — en fördel, hvars störa vigt lätteligen inses.
Jag måste dock Öppet förklara, att, med mindre särskilda tillgångar utöfver de ordinarie anslagen kunna beredas, ingå kraftiga eller ens tillfredsställande åtgärder blifva möjliga att vidtaga, vare sig för nybyggnad af pansarkanonbåtar, eller för anskaffning af tidsenliga vapen. Den sednast afgångne Chefen för Sjöförsvars-Departementet visade uti sitt anförande till Statsråds-protokollet den 4 Januari 1868, att verkställandet af de arbeten, som för innevarande år voro afsedda att utföras, skulle komma att förorsaka en icke obetydlig brist, — en följd deraf, att han, till lindring för statsverket, icke begärde något extra anslag till fyllnad i de för kostnadernas bestridande otillräckliga tillgångarna. Med kännedom om de anslagsbelopp, som vid instundande riksdag måste för andra behof begäras, har jag ansett mig skyldig att, såvidt möjligt varit, tillstyrka inskränkning af de för 1869 tillämnade arbeten, på det att särskilda medel till betäckande af o inför mål da, eljest oundvikliga brist icke måtte behöfva ifrågasättas. Med det ansvar, som mig åligger, karl jag likväl icke föreslå en så långt utsträckt förminsk-
4 Angående vederlag för vissa nu frän Handels- och Sjöfartsfonden utgående anslag.
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o l./jom StatsverJcet 1869.
ning af för vårt försvar vigtiga arbeten, att tillskott genom extra anslag för 1870 skulle blifva helt och hållet obehöfliga.
Till utförande af 1870 års arbeten skulle för krigsfartygs-byggnadsfonden vara att påräkna följande tillgångar, nemligen:
ordinarie anslaget till »Flottans nybyggnad»..... 162,000 R:dr.
inkomst genom slopning af utrangerade fartyg ungefär . 60,000 »
— 222,000 R:dr. '
Deremot anser jag mig icke kunna tillstyrka, att årets nybyggnadsarbeten inskränkas till mindre än:
fullbordande af den under byggnad varande ångkorvetten 221,800 R:dr, tvenne pansarkanonbåtar, hvilkas sammanlagda kostnad kan antagas uppgå till ungefär 240,000 R:dr, men hvaraf beräknas att under året skulle utbetalas I, eller omkring............... 180,000 »
— 401,800 R:dr.
Fn brist skulle alltså uppkomma af 179,800 R:dr, till hvars betäckande likväl icke något särskilt extra anslag skulle behöfvas, såvida det förslag till beredande af tillgång för fyllande af denna brist, som jag nedanföre, under rubriken »Handeln», skall framställa, skulle af Eders Kongl. Maj:t gillas och, efter skedd framställning derom, af Riksdagen medgifvas.
Likasom jag i förestående beräkning förutsatt, att anslaget till »Flottans nybyggnad» skulle vid nuvarande belopp blifva bibehållet, anser jag äfven öfriga under rubriken »Materielen» förekommande anslag fortfarande vara för de med dem afsedda ändamål erforderliga, och således höra förblifva oförminskade.
3:o. Diverse anslag.
I afseende på de under denna rubrik uppförda anslag anser jag annan ändring icke böra ifrågakomma än den, som föranledes af Eders Kongl. Maj:ts den 18 sistlidne December, på Civil-Departementets föredragning, fattade beslut om upphörande af det från Tullmedlen till Handels- och Sjöfartsfonden årligen utgående förslagsanslag, emot det att Riksdagen under vederbörliga Hufvudtitlar på Riks-Staten uppförde vederlagför de bidrag till åtskilliga statsbehof, som för närvarande af nämnde fonds medel bestridas. Derest den framställning, som Eders Kongl. Maj:t förklara! sig vilja härom aflåta, af Riksdagen bifalles, skulle i följd deraf komma att å Femte Hufvudtiteln uppföras vederlagen för de årliga belopp, hvilka nu från omförmäla fond utgå:
Bil. N:o 4 till Eongl. Maj;ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
b
för sjöexpeditioner till handelns skyddande med . . . 150,000 R:dr, » sjömätningar och Sjökartekontorets verksamhet . . 60,000 »
» lifräddningsanstalterna på rikets kuster..... 10,000 »
eller tillhopa 220,000 R:dr. och får jag för sådant fall föreslå, att förstnämnda belopp, som hittills redovisats i sammanhang med anslaget till exercis af Flottans bemanning, måtte tilläggas detta anslag, hvilket derigenom skulle från 480,000 R:dr höjas till 630,000 R:dr, men de ofri ga tvenne beloppen, såsom nya anslag, hvart för sig under angifna benämningar, likaledes under rubriken »Diverse anslag», upptagas.
4:o. Handeln.
Reservationsanslaget till »Lots- och Fyr-inrättningen med tillhörande personal» har hittills städse blifvit å Hufvudtiteln uppfördt med samma belopp, hvartill inkomsten af Fyr- och Råkmedel ansetts kunna uppskattas, med tillägg af ett detta anslag tillhörande indelt räntebelopp af 460 R:dr; och då berörde inkomst, hvilken i nu gällande Riks-Stat är upptagen till ett belopp af 600,000 R:dr, funnits böra för år 1870 beräknas 50,000 R:dr högre, föranlåtes jag häraf att i underdånighet hemställa, det Eders Kong!. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, i öfverensstämmelse med donna beräkning, höja ifrågavarande anslag, med nyssnämnde belopp, eller från 600,460 R:dr till 650,460 R:dr, under medgifvande derjemte, att öfverskotten å statsinkomsten Fyr- och Råkmedel må fortfarande få för de med nämnda anslag afsedda behof användas.
Hittills har årliga liqviden om dessa öfverskott ej skett eller ansetts höra uppgöras emellan Statskontoret och Förvaltningen af Sjöärendena förr, än deras belopp blifvit, efter Rikshufvudbokens afslutande, fullständigt kändt, således först omkring It år efter slutet af det år, under hvilket öfverskotten uppstått och äfven till största delen influtit. Sålunda har öfverskottet för 1866 först under år 1868 uppburits, hvaremot de under 1867 och 1868 uppkomna ännu icke äro disponerade, utan afsedda att först under åren 1869 och 1870 komma Lots- och Fyrväsendet till godo.
Då likväl Fyr- och Råkmedlen, i den mån de under loppet af ett år inflyta, från General-Tullstyrelsen till disposition af Statskontoret öfverlemnas, och det under året uppkomna beloppet deraf alltså vid samma års slut, eller kort derefter, är kändt, torde — då detta belopp blifvit af Riksdagen för Lots- och Fyr-inrättningens behof oafkortad!! anvisadt — hinder icke mota för Statskontoret att, dels under årets lopp och dels inom en kort tid efter dess slut, till Förvaltningen af
Angående anslaget till Lots- och Fyr-inrättningen.
6 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. IProp. N;o 1, om Statsverket 1869.
Sjöärendena öfverlemna hela den för året behållna uppbörden af Fyroch Båkmedlen.
Under förutsättning således att, framgent och så länge donna statsinkomst såsom hittills af Riksdagen anvisas för nyssnämnde behof, Lots- och Fyr-inrättningens utgifter under året komma att bestridas med de under samma år influtna Fyr- och Råkmedel, skulle, i följd af en sådan förändring i sättet att förfara vid ifrågavarande medels uppbärande i Statskontoret, de under åren 1867 och 1868 uppkomna öfverskott kunna för nämnda inrättning undvaras. Beloppet deraf utgör, för det förra året, 40,465 R:dr 50 öre och kan för det sednare, ehuru ännu icke till fullo kändt, uppskattas till omkring 140,000 R:dr.
Då, såsom af det föregående synes, med anslaget till »Flottans nybyggnad» jemte det tillskott, som genom utrangerade fartygs slopning under år 1870 kan beräknas inflyta, endast kan bestridas den då återstående delen af kostnaden för den under byggnad varande ångkorvetten; men det måste anses nödvändigt att under samma år kunna föröka vår sjökrigsmateriel med åtminstone en pansarkanonbåt och begynna byggandet af eu annan, har jag, vid det förhållande, att kostnaden för dessa arbeten med omkring 180,000 R:dr öfverstiger nybyggnadsfondens tillgångar, ansett mig kunna och höra hemställa, huruvida icke ofvanberörda under åren 1867 och 1868 uppkomna, för Lots-och Fyrväsendet icke behöfliga öfverskottsmedel, uppgående till ungefär samma belopp, som det för nybyggnadsfondens förstärkning behöfliga, eller 180,000 R:dr, skulle kunna för ifrågavarande vigtiga behof få användas. Dessa medel, som utgöra eu tillgång på en af Hufvudtitelns afdelningar, der de nu icke äro erforderliga, torde icke blifva illa använda, om de inom Hufvudtiteln öfverflyttas till en annan af dess afdelningar, inom hvilken de visserligen skulle befrämja ett annat ändamål än det med dem ursprungligen afsedda, men der den för sjöförsvaret nu så ytterst maktpåliggande verksamheten krafvel* allt det understöd, som staten deråt kan lemna.
Om Eders Kongl. Maj:t gillar detta förslag, torde framställningböra ske om Riksdagens medgifvande till ifrågavarande öfverskottsmedels användande för det nu uppgifna ändamålet och deras öfverförande till anslaget för Flottans nybyggnad, för att samfäld^ med detta och öfriga dertill påräknade tillgångar redovisas på sätt hittills egt ruin.
Enligt nu gällande Riks-stat slutar Femte Hufvudtiteln med en
summa af.................R:dr 3,963,800
och om härtill läggas de här ofvan ifrågasätta vederlagen för Handels- och Sjöfartsfondens bidrag till sjöexpeditioner för handelns skyddande, Sjökartekontorets verksamhet och lifräddningsanstalterna på rikets kuster med tillhopa ..................
»
220,000
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1869.
samt den föreslagna förhöjningen i anslaget till Lots-
och Fyr-inrättningen med...........R:dr 50,000
skulle Hufvudtitelns slutsumma blifva.......R:dr 4,233,800
deraf på förslagsanslagen belöpa 187,356 R:dr 70 öre.
Bland de sjöförsvarets behof, som äro dels tillfälliga dels icke för längre tid beräknelig^ och hvilka alltså torde höra utgöra föremål för extra statsregleringen, anser jag mig höra i främsta rummet framhålla behofvet af grofva kanoner. Sedan, för att inom Riket tillvägabringa tillverkning af gjutna jernkanoner af så stor kaliber, som nu erfordras för bestyckande af krigsfartyg och sjöfästningar, ett förlagslån blifvit år 1867 till egaren af Finspongs styckebruk lemnadt för att underlätta de betydliga anläggningar och verkstadsutvidgningar, utan hvilka en dylik tillverkning icke kunde företagas, och dervid blifvit öfverenskommet, att detta lån skulle amorteras genom afdrag å liqviden för hvarje levererad kanon till dess 30 sådana blifvit för statens räkning förfärdigade, anvisades af Riksdagen samma år ett anslag för tillverkning af 12 kanoner af nyssnämnda beskaffenhet; och då de för nämnda tillverkning erforderliga anläggningar och förändringar härefter blifvit vid Finspong med stor kostnad och fullständighet verkställda, så att numera hinder icke möta för tillverkning inom landet af den för våra krigsfartyg erforderliga bestyckning af gröfsta slag, är beslutadt, att ofvannämnde 12 kanoner skola under loppet af detta år förfärdigas efter den eller de modeller, som Eders Kongl. Maj:t, sedan erforderliga prof- och jemförelseskjutningar emot pansarplåt under instundande vår blifvit verkställda, kommer att fastställa. Då likväl vårt behof mot slutet af 1870 kommer att vida öfverstiga detta antal, anser jag mig pligtig hemställa, att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen, det medel för tillverkning af åtminstone 4 grofva kanoner måtte beviljas med 80,000 R:dr.
Då de vid sjövapnets stationer befintliga gevär alla äro af äldre modeller, och ibland hela antalet endast befinnas 1,208 med kammarladdning försedda, begärdes vid 1867 års Riksdag ett anslag af 150,000 R:dr för anskaffande af så stort antal tidsenliga och för sjö vapnets trupper lämpliga handgevär jemte tillbehör och nödig ammunition, som för nämnda belopp kunde erhållas. Men Riksdagen, som då i främsta rummet ansåg angeläget, att arméns infanteri försågs med fullt ändamålsenliga vapen — hvarföre så stort anslagsbelopp, som befintliga medelstill-
An gående anslag till anskaffning af grofva kanoner.
Angående medel till anskaffning af gevär.
8 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
Angående anslag till försök med undervattens minor.
Angående Sjöförsvarets embete- och tjenstemäns pensionering-
gångar ansågos medgifva, för detta ändamål anvisades —, fann sig förhindrad att till denna framställning lemna bifall, äfven af det skäl, att för en del af sjövapnets manskap kammarladdningsgevär funnos att tillgå. Då emedlertid numera inom landet förfärdigas gevär af en ny o eib. särdeles ändamålsenlig modell, och jag anser nödvändigt, att äfven sjövapnets trupper blifva, åtminstone till någon del, försedda med tidsenliga, snabbskjutande gevär i samma mån som andra nationer dermed förse sig, och det obetydliga antal kammarladdningsgevär, som sjövapnet eger, icke motsvara tidens fordringar, då de sakna den vigtiga egenskapen att vara snabbskjutande, har jag ansett mig höra anmäla detta behof, med anhållan det Eders Maj:t måtte, för anskaffande af 1000 gevär af fullt tidsenlig modell jemte ammunition, af Riksdagen begära ett extra anslag af 38,000 Rdr.
Användandet af undervattensminor ådrager sig alltmera en förtjent uppmärksamhet. Såväl hos oss som i främmande länder, der ett dylikt försvarsmedel kan finna tillämpning, har de sednare åren en rastlös verksamhet varit egnad åt utrönandet af vattenminors och s. k. torpedobåtars lämpligaste beskaffenhet och tjenligaste sättet för deras användning. Då det är af största vigt, att försöken med detta för vårt land med dess många hamnar och farleder så användbara försvarsmedel äfven bär oafbrutet fortsättas, får jag anhålla, att Eders Maj:t för detta ändamål måtte af Riksdagen begära ett extra anslag för 1870 af 10,000 Rdr.
För vidmakthållande af den vid 1859 och 1860 årens Riksdag godkända och genom nådiga cirkulärbrefvet den 20 November sistnämnde år fastställda stat för pensioneringen af sjöförsvarets embets- och tjensteman samt betjente finnes äfven för år 1869 anvisa dt ett kreditiv af 72,000 Rdr, eller det belopp, hvartill detta kreditiv år 1866 af Rikets Ständer bestämdes i sammanhang med den då beslutade nedsättningen af anslaget för Flottans gamla Reserv-Stat till jemnt hvad för aflönande af de på samma stat ännu Kvarstående officerare visats vara erforderligt. I följd af donna reglering af berörda anslag kan väl derifrån något bidrag till ifrågavarande pensionering hädanefter endast tillfälligtvis vara att påräkna; men då emedlertid för densamma kunnat användas den vid 1866 års slut på anslaget befintliga icke obetydliga behållning, har ock, enligt hvad af Direktionen öfver Amiralitets-Krigsmanskassan blifvit utreda, omförmäla kreditiv icke under sistlidna och innevarande år hell öft för pensioneringen till hela beloppet uttagas.
Vid
9 Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1869.
Vid detta förhållande och enär, jemlikt de af bemälda Direktion förslagsvis uppgjorda beräkningar, ifrågavarande pensionering antagits kunna under år 1870, likasom år 1869, fortfaranda upprätthållas, derest för densamma, jemte den vid innevarande års utgång å kreditivet qvarblifvande behållning, äfven under förstnämnde år ett kreditiv af
72,000 R:dr blefve tillgängligt, utom hvad å anslaget till gamla Reserv- Staten kan varda besparadt, får jag hemställa, det måtte Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att, för att fortfarande ej mindre sätta Ainiralitets- Krigsmanskassan i stånd att till Sjöförsvarets embets- och tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast utgifva pensioner enligt de för Kassan gällande pensioneringsgrunder, än äfven bereda tillgång till de dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande, för år 1870 anvisa, jemte möjligen uppkommande besparingar på anslaget till Flottans gamla Reservstat, ett kreditiv på Riksstadens Nionde Hufvudtitel af 72,000 R:dr, med rättighet för nämnda Kassas Direktion att å detta kreditiv under loppet af samma år lyfta hvad för omförmälda behof blifver erforderligt, sedan styrkt blifvit i hvad mån det för år 1869 beviljade enahanda kreditiv för pensioneringen åtgått, dock att hvad under sistnämnda år icke för ändamålet erfordrats må för 1870 års pensionering i mån af behof användas.
Beträffande det från 1861 års början, likaledes såsom kreditiv, beviljade årliga anslag af 40,000 R:dr till förbättrade pensioner åt afskedadt manskap vid de Sjöförsvaret tillhörande Corpser och Stater, har Direktionen öfver Amiralitets-Krigsmanskassan medelst insänd sannolikhetsberäkning ådagalagt, att ett anslag af nämnda belopp äfven nästkommande år blifver för omförmälda ändamål erforderligt. Och då det afskedade manskapet otvifvelaktigt fortfarande är i stort behof af den förbättring i pensions-vilkoren, som blifvit detsamma genom de ^hittills beviljade anslagen redan i 8 års tid beredd, tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för upprätthållande under år 1870 af den gemenskapen vid Sjöförsvaret förunnade förbättrade pensionering, sådan donna genom nådiga cirkulärbrefvet af den 20 November 1860 blifvit bestämd, på Nionde Hufvudtiteln anvisa ett kreditiv af 40,000 R:dr, att utgå på det sätt och under enahanda vilkor, som här förut i afseende på kreditivet för pensioneringen af Sjöförsvarets embets- och tjensteman samt betjente föreslagits.
I händelse hvad sålunda af mig blifvit om nyssberörda tvenne till uppförande på Nionde Hufvudtiteln föreslagna pensioneringsbidrag i underdånighet hemstäldt, af Eders Kongl. Maj:t i nåder gillas, lärer under- 1Bill. till Jlilcsd. Prot. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 2
Angående pensionering af sjöförsvarets afskedade gemenskap.
10 Bil. No 4 till Kongl. Ma:,jts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
rättelse derom få meddelas Chefen för Finans-Departementet för iakttagande deraf vid uppgörandet af förslag till reglering af utgifterna under nämnda Hrnvudtitel; och torde Itders Kongl. Maj:t, uppå bemälde Departementschefs underdåniga föredragning, besluta om fortfarandet af de på samma Hufvudtitel redan uppförda ständiga anslag till Sjöförsvarets pensionsinrättningar.
Uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfriga ledamöter behagade Kongl. Maj.t till alla delar i Nåder bifalla hvad nu, i afseende på regleringen af utgifterna under Riksstatens Femte Hufvudtitel och i (ifrigt för Sjöförsvarets behof ifrågasätta anslag, bl Hvit af Departements-Chefen i underdånighet hemstäldt; Och skulle det om hvad Kongl. Maj:t sålunda härutinnan beslutat förda protokoll Finans-Departementet meddelas, för att läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition om Statsverkets tillstånd och behof i hvad deri komine att röra nämnda Hufvudtitel och Sjöförsvarets behof.
In fidem protocolli,
L. Th. Neijber.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1869.
Bil. No 5 a) till Kong!. Mai ds Nåd Bnp. No 1, om Statsverket 1869. 1
Utdrag af Protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans Maj'-t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 5 Januari 1869.
N ärvaran de:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve
VV ACHTMEISTER,
Statsråden : Friherre af Ugglas,
Bredberg,
Thulstrup,
Carlson, von Ehrenheim,
Abelin,
Berg,
Adlercreutz.
Departementschefen, Statsrådet Adlercreutz. anmälde de ärenden
för årT87Äg8nfcaf,UlTfte??aKnnd? Rjksstatens Sjette Hufvudtitei ior ai 1870, samt anförde dervid, beträffande
Do. Departementets Expedition.
arfvod^ft 2Slr.’ JW, d,e tre sista Riksdagarne beviljats såsom
tvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning och ex-
Komdra Mi ht'11' !0^tf™de ^höfligt; och jag hemställer derföre, att Eders R7ng: Ma* 't ™at/'e ho/ Riksdagen äska, att samma anslag äfven för år i«70 a extra stat uppföres med 1,800 Riksdaler
Bill. till Rilcsd. Brok 1869. 1 Samt. 1 Afd.
3 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o /, om Statsverket 1869.
2:o. Landtmäteristaten.
Enär Eders Kongl. Maj:t under den 31 nästlidne December förordna!, att en af ingeniörstjensterne i högre lönegraden vid Generallnndtmäterikontoret skulle vid blifvande ledighet indragas och lönen Statsverket besparas, samt den ingeniörstjenst, som blifvit ledig efter i dag till Öfveringeniör befordrade Ingeniören G. Liunggren, följaktligen icke kommer att återbesättas, torde hos Riksdagen höra anmälas, att anslaget till Landtmäteristaten må nedsättas med 1,800 R:dr till 95,500 Rdr.
3:o. Rikets Ekonomiska Karteverk.
Enligt hvad Landshöfdingen i Norrbottens län 8. P. Bergman uti underdånig skrifvelse af den 28 sistlidne November tillkännagifvit, erfordras, för fortsättandet efter hittills följd plan af arbetet å de ekonomiska kartorna öfver nämnda län, en utgift för nästkommande år, uppgående till 20,000 E:dr. I fråga om bearbetandet af det ekonomiska karteverket i rikets mellersta och södra delar, har detta karteverks Styresman uti underdånig skrifvelse likaledes af den 28 sistlidne November framhållit vigten och angelägenheten deraf, att tillräckliga medel anvisas för karteverket, så att detsamma, sedan beslut fattats om dess stomkartas användande jemväl för de geologiska och topografiska kartorna, må kunna fullgöra sitt åliggande att tillhandahålla förslag af stomkarteblad, helst särskilda stomkartor eljest måste upprättas för de geologiska och de topografiska kartorna, hvilket, utom det att tidsutdrägt derigenom uppstode, skulle förorsaka Statsverket ökade utgifter. Vidare har Styresmannen förmält, att från och med innevarande år, det tionde från kartearbetenas påbörjande, revision å marken måste periodiskt verkställas för de upprättade kartornas och beskrifningarnes underhållande i sådant skick, att de icke blifva antiqverade, samt att donna revision kommer att taga i anspråk någon mindre del af karteverkets inkomster eller ungefärligen hvad som påräknades i kartc försäljningsmedel, ägo in ät n i n gs ar fv o d e, in. in., Indika tillgångar således hädanefter icke komma de egentliga kartearbetena till godo. Kostnaden för ekonomiska karteverkets bearbetande i södra och mellersta delande af riket under år 1870 är, uti eu af Styresmannen föreslagen utgiftsstat, upptagen
Bil. No 5 a) till Kongi, Maj: fn Nåd. Trop. No 1, om Staf sverige t 1869. 3
till 50,250 Fl:dr. För bestridandet af denna kostnad har Styresmannen påräknat dels det för karteverket på ordinarie stat uppförda anslag 6,000 R:dr, dels eu förväntad inkomst genom karteförsäljning, ägomätningsarfvoden och lösen för handritade kartor till belopp af omkring 4,250 lt:dr och dels ett extra anslag af minst 40,000 R:dr, som han ansett. höra hos Riksdagen begäras.
Om, såsom mig synes antagligt, ekonomiska karteverkets bearbetande, utom hvad angår Norrbottens län, skulle kunna ställas under ledning och öfverinseende af Landtmäteristyrelsen, i hvithet afseende Eders Kongl. Maj:t denne dag täckts från bemälda Styrelse infordra undei dårligt utlåtande, torde på sådant sätt, utom andra fördelar, jemväl någon besparing i förvaltningskostnaderna kunna beredas; men då de årligen återkommande revisionerna å deri 10 år förut kartlagda marken i stallet komma att medföra tillökning i kostnad, hemställer jag, att, på det arbetena måtte i oförminskad omfattning fortgå, Eders Kongl. Maj:t, i likhet med hvad vid de sednaste Riksdagarne ägt rum, täcktes för ekonomiska karteverket, utöfver det å ordinarie stat uppförda belopp 6,000 R:dr, åska ett extra statsanslag af 20,000 R:dr för arbetena inom Norrbottens län och 40,000 R;dr för arbetena inom det ökriga landet, eller tillsammans 60,000 R:dr.
4:o. Landsstaterna i länen.
Uti underdånig berättelse af den 18 November sistlidna år om Statsverkets tillstånd och förvaltning har Statskontoret anmält:
a) att, sedan Landträntmästare!! i Göteborgs och Bohus län A. P. Ekström under år 1868 aflidit, den under räntmästare]önen inbegripna oindelta spanmal, 504 kubikfot, jemlikt föreskriften i nådiga brefvet den 9 November 1860, borde till Statsverket indragas och ett mot denna spån in ål svarande kontant belopp uti Riksstaten uppföras, efter det statspris, som gällde då indragningen beslutades, eller 2 R:dr för kubikfoten, med 1,008 R:dr;
b) att för afskrifna cjvarnräntor borde å Riksstaten uppföras följande ersättningsbelopp uti oindelt spån mål, nämligen;
för Landshöfdingen i Södermanlands län 126 ku b.-fot 8 d:o i Kronobergs » 1 » 9 k:r.
tillsammans 127 kub.-fot 9 k:r.
4 Bil. N:o 5 a) till Kong!. Moj-.ts Nåd. Trop. N:<> 1, om Statsverket lSfi.0.
med ett värde, efter 2 R:dr 10 öre kubikfoten, af 268 R:dr 50 öre; och att de indelta räntorna under förevarande anslagstil el borde med ett lika belopp nedsättas;
c) att, efter det Eders Kong]. Maj:t uti nådigt bref den 12 sistlidne September föreskrifvit, dels att ett i vederbörlig ordning bestämdt ersättningsbelopp, 542 R:dr 56 öre, för mark, som till Herrljunga-Wenersborg-Uddevalla jernvägs anläggning blifvit från länsmansbostället Lundby Stommen i Lundby socken af Skaraborgs län exproprierad, skulle till Statskontoret aflemnas, för att Riksgäldskontoret tillgodokomma, dels ock att af Sjette Hufvudtitelns allmänna besparingar skulle till boställsinnehafvaren utbetalas, för år räknadt, från den 1 Augusti nästlidna år 27 R:dr, utgörande omkring fem procent å samma medel, intilldess * det årliga ersättningsbeloppet kunde varda å Riksstaten uppfördt, framställning till Riksdagen torde böra göras derom, att, såsom ersättning åt innehafvare!! af förenämnda boställe för mistad nyttjanderätt till den exproprierade marken, å stat uppföres ett belopp af 27 R:dr till utgående årligen från och med år 1870.
Om de förändringar i Riksstaten, hvilka Statskontoret sålunda ansett vara erforderliga, torde af Eders Kong!. Näjd i nåder göras framställning hos Riksdagen.
5:o. Statens Järnvägstrafik.
Till beräkning af omkostnaderna för Statens jernvägstrafik under år 1870 har Styrelsen för densamma med skrifvelse den 30 December nästlidna år, hvilken den 2 innevarande månad inkommit till Civil-Departementet, afgifvit underdånigt förslag, åt följ dt af särskilt förslag till berörda års utgifter för tjensteman och betjening.
Uti det mera specifika förslag till utgift sstat för år 1869, som Styrelsen på Eders Kong!. Majds nådiga befallning jemväl afgifvit och hvilket jag inom kort har för afsigt att, efter verkställd granskning, hos Eders Kong!. Majd anmäla, hafva följande utgifter beräknats för tjensteman och betjente, nämligen: inom Byråafdelningen 115,302 R:dr, inom Banafdelningen 417,231 R:dr, inom Maskinafdelningen 509,405 R:dr samt inom Trafikafdelningen 851,322 R:dr, uti Indika belopp ingå utgifter särskilt för bandelen Arvika-Norska gränsen med tillhopa 34,449 R:dr.
De af Styrelsen för år 1870 afgifna förslag äro af följande in nehåll
Bil A.-o 5 a) till Kong!,. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1869.
O
Underdånigt Förslag
°Jver Statens Jernvägsirajiks utgifter för tjensternän och betjening år 1870.
6 Bil. N:o 5 a) till Kong1. Maj:ts K ad. Trop. K:o 1, om Statsverket 1869.
Ihl Ä:0 5 a) till Kargt. Maj:ts Nåd. Fröja. No 1, om Statsverket 1869. 7
Underdånigt Förslag
öfver Statens Jernväg strå fiks omkostnader för år 1870.
8 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1869.
Bil. No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. No i, om Statsverket 1869. 9
Bih. till Rilcsd. Vrot. 1869. 1 Sami 1 Afd.
1() Bil. N-.o 5 a) till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1869.
I afseende å totalkostnaderne för trafiken under år 1870 bär Styrelsen fästat uppmärksamheten derpå, att hvarje kalkyl, uppgjord så långt före det år densamma omfattade, måste blifva i högsta måtto approximativ, emedan större delen af de' vigt igaste utgiftsposterne berodde af förhållanden, som icke kunde pa förhand beräknas; att om rörelsen stege öfver beräkning, så förbrukades och försletes äfven lokomotiv, vägnar och rå ler i eu större proportion, konsumtionen ökades af bränsle och smörjningsämnen, äfvensom tågpersonalens antal i någon mån ökades utöfver hvad för en mindre trafik blifvit beräknadt, hvaremot dessa utgiftsposter i motsatt fall minskades; att. likaledes de utgifter, som förorsakades af menligt inverkande naturhändelser, såsom snöfall och vattenflöden, eller af brandskador och olycksfall på banan, omöjligen kunde förutses, samt att äfven inkomsterna vore väsendtligt beroende af förhållanden, som icke kunde förut beräknas, såsom årsväxten, handelskonjunkturerna för våra förnämsta öfriga näringar, med flera dylika omständigheter.
Härförutom har Styrelsen anfört, att omkostnadsberäkningen för år 1870 förhölle sig till den för år 1869 närmare bestämda på följande sätt:
Byråafdelningen: tillökning....... 12,016 R:dr.
Maskin- eko » ....... 118,900 »
Trafik- d:o » ....... 42,953 »
Summa tillökning 173,869 R:dr;
hvarifrån afginge:
minskning å Banafdelningen med . . ■ 109,118 »
så att verkliga tillökningen utgjorde . . 64,751 R:dr;
att tillökningen i utgifter å Byråafdelningen finge tillskrifvas hufvudsakligen flen föreslagna tillsättningen af två Distrikschefstjenster; att tillökningen vid Maskinafdelningen berodde till omkring hälften af det mera omfattande underhåll af lokomotiv, vägnar och diverse inventarier, som af dessas ökade ålder och förslitning påkallades, och till andra hälften af den vid slutet af år 1869 förväntade utsträckningen af de färdiga banorna med omkring 4 mil från Kristinehamn till Carl stad; och tillökningen vid Trafik avdelningen äfvenledes af sistnämnda omständighet;
att den minskning åter, som beräknades uppkomma å Banafdelningens kostnader, oaktadt de trafikerade liniernas med 4 procent tillökade längd, finge tillskrifvas dels det nya bevaknings- och underhållssystem, som vore under införande, hvarigenom borde uppkomma en ansenlig besparing i extra dagsverken för banans underhåll, dels priset å behöfliga räler af svensk tillverkning, hvilket för år 1869, enligt tipp-
Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N.-o 1, om Statsverket 1869. 11
gjorda kontrakt för 20,000 centner räler af jern a R:dr 7: 50 och för lika mängd dylika af Bessemerstål ä B:dr 10: 50, uppginge till ett medelpris af 9 R:dr, allt pr centner, under det att för år 1870 vore antaget ett pris af endast R:dr 7: 50 för de 40,000 centner räler af jern, hvilka blifvit beräknade att då begagnas;
att då för närvarande ingå nya anläggningar och utvidgningar eller nya inventarier vid de gamla banorna syntes vara af tvingande behof påkallade för år 1870, med undantag af den utvidgning af Malmö bangård, hvars behöflighet Styrelsen framhållit redan i dess sistlidna år afgifna underdåniga förslag till omkostnader för år 1869, men för hvars påbörjande tidpunkten ännu icke kunde bestämmas, emedan den vore beroende på en ännu icke träffad öfverenskommelse med Malmö stad angående jords afträdande, Styrelsen endast tillagt en summa af 150,000 R:dr, som möjligen behöfde af trafiköfverskottsmedlen disponeras, dels till dylika smärre utgifter, dels till ökande af förlagsförråden för det följande året;
att de uti förestående utgiftsbelopp för Maskinafdelningen inberäknade kostnader för förhyrda transportmedel å linien Arvika-Charlottenberg sannolikt komme att minskas, sedan den med Norska jerrrvägsförvaltningen ingångna öfverenskommelse i detta hänseende såsom numera af Styrelsen uppsagd, blifvit ersatt med en ny, eller, i fall en sådan icke kunde träffas, transporten å denna handel komme att besörjas med Statens jernvägars egen materiel;
att i afseende på förslaget till arfvodesstat för år 1870 i underdånighet åberopades hvad Styrelsen anfört uti infordradt underdånigt utlåtande med anledning af sistlidna Riksdags skrifvelse rörande jernväg^trafikstaten; att jemförelse!! emellan beräkningarna för åren 1869 och 1870 vid de särskilda afdelningarna visade eu tillökning i utgifter underdel sednare året:
för Byråafdelningen af...........R:dr 10,698.
» Barr- d:o »........... » 6,7 69.
» Maskin- d:o »........... » 34,895.
» Trafik- eko »........... » 41,178.
tillsammans R:dr 93,540;
härrörande hufvudsakligast, hvad Byråafdelningen anginge, af den orsak som ofvan vore nämnd, samt vid de öfriga afdelningarna dels af trafikens utsträckning till Carl stad och dels af den beräknade tillökningen af rörelsen i allmänhet, som fordrade ett ökadt antal tågbetjening och lokomotivpersonal, äfvensom deraf att en del tjensteman och betjente
12 Bil N:o 5 a) till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1869.
till följd af långvarig och trogen tjenst borde ifrågakomma till uppflyttning inom löneklasserna;
att de afgifna förslagen vore upprättade under förutsättning att annan natt-tjenst icke ifrågakomme än den, som det vanliga natt-snälltåget i och för postbefordringen till södra orterna och utlandet erfordrade, äfvensom att, derest under tiden eu förändring i afseende å postbefordringen blefve anbefalld, så att till exempel denna befordring skulle ske medelst natt-tåg fram och åter mellan Stockholm, Göteborg och Jönköping, härför erfordrades eu särskild tillökning af personalen på ban-, maskin- och trafikafdelningarna å berörda linjer.
På de af Styrelsen anförda skål, hvartill flera kunde läggas, såsom bland annat det vexlande priset å nödiga förbrukningsartiklar, anser äfven jag, att den beräkning, som vid ett års början skall göras öfver det följande årets omkostnader för Statens järnvägstrafik, icke kan annat än blifva i yttersta grad sväfvande och oviss. Då härtill kommer, att af en oväntad tillväxt i trafiken, som alltid måste anses önskvärd, jemväl följa i viss mån ökade kostnader; att under tillfälliga ogynnsamma omständigheter åtgärder för trafikens obehindrad gång måste ögonblickligen vidtagas, äfven om opåräknade utgifter derför erfordras samt att jernvägarnes administration stundom, utan hänsyn till förväntade inkomster, måste underordnas andra allmänna intressen, inses ock lätteligen olämpligheten af att, genom på förhand gjord begränsning af utgifterna, söka förebygga en mindre omsorgsfull hushållning med inkomsterna eller dessas användande till annat, än tillfredsställandet af rörelsens oundgängliga behof. Vida ändamålsenligare synes härvid den utvägen vara, att vissa grunder för förvaltningen och särskild! för aflöningen af den vid trafiken anställda personal varda bestämda; och var det äfven, i öfverensstämmelse med en sådan åsigt, som Eders Kongl. Maj:t för sedlig te Riksdagen till pröfning framlade härpå syftande bestämmelser, af hvilka eu del godkändes, en annan del deremot icke. Denna sålunda redan beträdda väg tror jag vidare böra fullföljas, hvarföre ock jag anhåller att i detta afseende få gorå särskild framställning om sådana grunder, hvilka ytterligare torde höra till Riksdagens pröfning framläggas, och deribland jemväl den af Riksdagen till Eders Kongl. Maj:t hemställda frågan om lämpligheten af de utaf Styrelsen föreslagna Distriktschefsplatserna, i hvilken fråga Styrelsen helt nyligen med infordrad! underdånigt utlåtande inkommit.
Till följd häraf och då den utaf Styrelsen i dess förslag till omkostnadsstat för ar 1870 upptagna slutsumma bör ungefärligen motsvara hvad trafiken å Statens jern vägar i sin helhet kan för samma år erfor-
Bil. No 5 a) till Kong/. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869. 13
dra, helst i densamma ingå utgifter för tillökning af material- och inventani-förrådet, hvilka utgifter, då fråga är ej om jernvägarnes ekonomiska ställning, utan om erforderliga penningeutgifter, ej torde höra förbigås,_ får jag, under erinran att vid förevarande beräkning hänsyn icke tagits till blifvande trafik å sammanbindningsbanan genom Stockholm, hemställa, att vid den pröfning af Statsverkets behof för jern vägtrafiken ’ som nu måste äga ruin, utan att dervid kan afbidas en detaljerad profning af Trafikstyrelsens statsförslag och den deruti ingående frågan om Distnktschefsplatserna, Eders Ivongl. Maj:t måtte fästa hufvudsakligt r/JLn oI)a angelägenIleten deraf, att den summa, som för bestridande åt 1870 års omkostnader vid Statens jernvägstrafik upptages, bl ifver för ändamålet antagligen tillräcklig, samt följaktligen af Riksdagen äska anvisandet dertill af ett förslagsanslag, stort 4,300,000 R:dr, att af trafikmedlen utgå, i följd hvaraf det nu å Riksstaten uppförda anslaget skulle ökas med 157,000 R:dr. ä
6:o. Skiften och afvittringar.
Enligt underdånig skrifvelse af den 30 sistlidne November, har Landtmäteristyrelsen, med ledning af uppgifter från Eders Kongl. Mai:ts Befallningshafvande i de norra länen, beräknat, att kostnaden för storskiftes- och afvittringsarbetenas fullföljande under år 1870 skall komma att uppgå till ungefär samma belopp, som uti afgifvet förslag till innevarande års stat för storskiftes- och afvittringsverken upptagits, eller 184,900 R:dr. Då emellertid antagligt är, att någon mindre besparing å innevarande års anslag kali till år 1870 reserveras, anser jag mig icke höra för nyssnämnda år ifrågasätta högre anslag än det, som vid' gista Riksdag för år 1869 beviljades; och jag hemställer derföre i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte för storskiftes- och afvittringsarbetenas fullföljande under år 1870 begära, utöfver det ordinarie till 63,000 R:dr uppgående anslaget, ett extra anslag till belopp af 120,000 R:dr.
14 Bil. N:o 5 a) till KongJ. Maj:is Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1869.
7:o. Undervisningsanstalter för jordbruket och landtmannanäringar.
Landtbruks-Akademien har, uti underdånigt memorial den 14 sistlidne November rörande de allmänna åtgärder, Akademien ansett vara af behofvet påkallade för jordbrukets, boskapsskötselns och mejerihushållningens ytterligare utveckling och förkofran, anmält, bland annat, att från Westerbottens läns Hushållnings-sällskaps Förvaltnings-utskott inkommit eu framställning i syfte att hos Kong!. Maj:t måtte göras anhållan om nådig proposition till nästa Riksdag å ett anslag af 1,500 R:dr för inrättande af två mejeriskolor inom länet, hvarjemte Akademien i anledning af denna framställning yttrat: att Akademien med Westerbottens läns Hushållnings-sällskap delade den åsigt en att det vore af största vigt, att boskapsskötseln och mejerihushållningen omsorgsfuUare, än hittills0 skett, måtte i de norra provinserna bedrifvas, samt att mjölkhushållningen och mejerihandteringen sålunda borde företrädesvis der uppmuntras, för att kunna gorå boskapsskötseln fullt lönande; att Akademien äfven vore öfvertygad att inrättande af by mejerier skulle vara lämpligaste medlet att varaktigt förbättra landthushållningen så inom Westerbotten som inom de öfriga norra länen; men att, enligt Akademiens tanke, detta ändamål, utan att särskilda nya statsanslag dertill behöfde anvisas, borde kunna vinnas derigenom, att den uti de norra länen tjenstgörande, på stat aflönade undervisaren i boskapsskötseln och mejerihushållningen af Landtbruks-Akademiens Förvaltnings-Komité beordras att vissa månader af året lemna undervisning vid ett eller två af de bymejerier, som finnas inom Westerbottens län eller der framdeles upprättas, samt innehafvarne af förbemälda mejerier hos nämnde komité anmäla sig att mottaga elever till undervisning på samma vilkor, som plägat bestämmas, då sådana elever blifvit af Komitén anställda vid enskilda välskötta mejerier i andra orter af landet; vid hvilket förhållande Akademien ansett sig icke höra hos Kongl. Maj:t till nådigt bifall förorda den af bemälda Hushållnings-sällskaps Förvaltnings-utskott gjorda framställningen.
Jemte det Akademien i sammanhang härmed tillkännagifvit, att deri undervisning, som med det uti nådiga brefvet den 13 November 1863 anvisade anslag, 3,000 R:dr, lemnas åt _ mejerielever, hvilka, enligt särskilda härom upprättade kontrakt, blifvit stationerade vid enskilda välskötta mejerier, mot eu afgift af endast 150 eller högst 200 R:dr för hvarje mejerielev, varit ganska tillfredsställande, samt att, sävidt Akademien hade sig bekant, de elever, som på detta sätt blifvit under-
Bil N:o S a) till Kong!,. Maj ds Råd. Trop. fao 1, om Statsverket 1869. 35
visade, såsom utmärkta för praktisk duglighet med lätthet vunnit anställning inom olika delar åt landet, har Akademien, då erfarenheten sålunda här, likasom i Danmark, visat dylik undervisning å enskilda egendomar vara det enklaste och billigaste sättet att verka för spridande af insigter och praktisk skicklighet uti m ej er i h a n d t er in ge n, ansett ändamålsenligt att på denna väg fortgå för befordran inom landet af vidare ensidig utveckling af donna vigtiga del af landthushållningen, samt derföre i underdånighet hemställt:
att, derest något af kontraktena om de nuvarande mejeriskolorna skulle från ena eller andra sidan blifva uppsagdt, det må vara Landtbruks-Akademiens Förvaltnings-Komité medgifvet att antingen afsluta kontrakt om upprättande af eu eller flera mejeriskolor på annat ställe eller ock att få använda de till mejeriskolor anvisade medlen till anställning af flera mejerielever vid enskilda mejerier, för beredande åt dem af undervisning i öfverensstämmelse med ofvanberörda nådiga bref.
Då Rikets Ständer, med beviljandet enligt skrifvelse den 6 Februari 1858 af 6,000 R:dr såsom anslag till inrättande af 2:ne mejeriskolor i särskilda delar af riket, afsett, att den kunskap i ladugårdsskötsel^ som redan funnes på åtskilliga ställen i landet, blefve mera allmänt spridd, samt detta syftemål, enligt hvad upplyst blifvit, numera synes fullt ändamålsenligt och för minsta kostnad kunna vinnas genom elevers anställande vid enskilda mejerier, tillstyrker jag i underdånighet, det Eders Kong!. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att i afseende å användandet af nyssberörda anslag lemnas ett sådant medgifvande, som Akademien ifrågaställa
8:o. Befrämjande i allmänhet af jordbruket och landtmannanäringar.
Uti ofvanberörda underdåniga memorial af den 14 November 1868 har Landtbruks-Akademien anhållit, att följande vid sistlidne Riksdag för innevarande år beviljade extra anslag, hvilka fortfarande vore behöfliga för främjande af jordbrukets, boskapsskötselns och mejerihushållningens fortgång och utvecklig, måtte hos Riksdagen äskas, nämligen:
16 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869.
l:o till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur, redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster, 6,000 R:dr;
2:o till prisbelöningar vid täfiingsmöten med gödboskap, smör, ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan finnas tjenligast dem anställa och der Hushållnings-Sällskapen vilja förena sig om sammanskott af medel till dessa utställningar, 3,000 R:dr;
3:o till understöd åt personer af mankönet, som genomgå fullständig lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel, mjölkning, m. m., 2,000 R:dr; samt
4:o till Svenska Trädgårdsföreningen 4,500 R:dr, emot enahanda vilkor, som för åtnjutande af dylikt anslag vid förra Riksdagen blefvo bestämda.
I donna Landtbruks-Akademiens hemställan får jag i underdånighet mig förena.
Chefen för de geologiska undersökningarne, Professoren m. in. A. Erdmann, har uti underdånig skrifvelse den 20 sistlidne November i fråga om behofvet af anslag för nämnde undersökningars fortsättande under år 1870, hufvudsakligen anfört: att undersökningar blifvit, på grund af dertill genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 20 December 1867 lemnadt tillstånd, påbörjade uti Jemtlands län samt fortsatts inom Upsala, Stockholms, Westmanlands, Örebro, Elfsborgs, Malmöhus och Christianstads län med en arbetsstyrka, chefen oberäknad, af 10 personer, hvaraf 8 biträdande geologer, 1 nivellör och 1 amanuens, som tillika är kemist; att såväl genom arbetenas förläggande till vidt skiljda delar af riket och deraf föranledda högre resekostnadsersättningar mot tillförene, då arbetena nästan uteslutande pågingo i landets mellersta, omkring Mälaren belägna delar, som ock genom den uppflyttning i högre lönegrad, eller till 2,500 R:dr, hvilken, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 31 Maj 1867, blifvit medgifven åt dem af de biträdande medarbetande, som under en tid af fem år nitiskt tjenstgjort. med en aflöning af 2,000 R:dr, kom me för år 1870 en stegring af de vanliga omkostnaderna att äga rum; att någon nedsättning i utgifterna genom anvisande af lokal åt Geologiska byrån i Stockholms Slöjdskolas hus icke syntes
Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. No 1, om Statsverket 1'69. 17
kunna avägabringas, enär, fastän intet hyresbelopp numera behöfde utgå, åtskilliga nödvändiga utgifter likväl, just till följd af denna lokals beskaffenhet, uppgänga; till ganska betydliga belopp, bland h vil ka utgifter deri största vore deri af omkring 1,700 R:dr, som, enligt af Slöjdskolans Styrelse lem nåd räkning, skulle komma att för framtiden utgöra den på geologiska byrån och dess museum belöpande årliga kostnad för begagnande af värmeledningen i Slöjdskolans hus; att, med ledning af de föregående årens erfarenhet och på grund af nyss anförda nya förhållanden i afseende å rese-ersättningar och afton ingår in. in., omkostnaderna för de geologiska undersökningarna under år 1870 uti uppgjordt förslag till utgiftsstat beräknats till 63,000 Rall’; men att, då för försålda kartblad in. m. antagligen komma att inflyta omkring 2,000 R:dr samt vid 1869 års slut, enligt approximativ beräkning, en behållning af vid pass 1,000 R:dr å redan beviljade anslag borde förefinnas, de nödvändiga utgifterna för 1870 ansetts kunna bestridas, om ett anslag af 60,000 R:dr erbölles.
Med anledning af hvad chefen för de geologiska undersökningarne sålunda anfört, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t, för fortsättande af sagde undersökningar och för utgifvande af derpå grundade kartor, måtte åska anvisandet på extra stat af enahanda belopp, som vid sednaste riksdagen beviljades, eller R:dr 60,000.
9:o. Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder.
A) I följd af Rikets Ständers beslut vid Riksdagen 1865—1866, bör anslaget till Teknologiska Institutet, sedan Fall! bergsskola blifvit dermed förenad, höjas till 75,000 R:dr. Af detta belopp äro 70,900 Rall’ d redan å Riksstaten uppförde, deraf dock 13,900 R:dr endast provisoriskt. Vid sådant förhållande och enär hela det sålunda för Institutet beräknade anslag från och med år 1870, då undervisningen vid Institutet i dess utvidgade skick bör vara fullständigt ordnad, synes Bill. till Riksd. Prat. 1H69. I Sami. 1 Afd. ' 3
18 Bil. No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1869.
allt framgent blifva erforderligt, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen äska, att å ordinarie stat uppföres ej mindre den del af anslaget, som för närvarande tinnes endast provisoriskt i staten upptagen, än äfven den från och med år 1870 behöfliga tillökning, 4,100 R:dr, så att hela anslaget blir 75,000 R:dr.
B) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anslag till Slöjdskolan i Stockholm, yttrade Riksdagen i underdånig skrifvelse af den 8 Maj 1867, att, enligt hvad Riksdagen inhemta!, i nämnda skola meddelades undervisning i åtskilliga ämnen, som tillhörde dels folkskolan dels andra af Staten eller kommunen underhållna läroanstalter, och att, då det icke ansågs höra åt Styrelsen öfverlemnas att efter godtfinnande bestämma kunskapsämnena utöfver den egentliga yrkesbildningen, äfvensom å andra sidan donna sednare icke syntes böra på Statens bekostnad utsträckas till inlärande af speciela handtverk, Riksdagen, innan fullständig utredning i afseende å undervisningsämnena blifvit förebrå»-!, funnit sig icke höra ingå i granskning af den för skolan då föreslagna stat, men besluta!, att det af Eders Kongl. Maj:t för skolan, utöfver ordinarie statsanslaget, 15,000 R:dr, äskade belopp, 64,000 R:dr, finge för år 1868 provisoriskt uppföras, att enligt Eders Kongl. Maj-.ts nådiga disposition användas; dock att, om större eller mindre del af det vid 1865—1866 årens Riksdag beviljade anslag ej skulle under år 1867 blifva användt, ett motsvarande belopp af 1868 års anslag borde till år 1869 besparas. Uti underdånig skrifvelse af den 13 Maj sistlidet år, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens Sjette Hufvudtitel, tiar Riksdagen derefter anfört , att, enär det vä sende igaste hindret, so in blifvit uppgifvet för åstadkommande af den ifrågasätta utredningen, vore undanröjdt derigenom, att Slöjdskolan i den uppförda nya lokalen börja! sin verksamhet, samt det, enligt Riksdagens åsigt, vore af vigt, att undervisningsplanen så fort som möjligt ordnades i öfverensstämmelse med Skolans egentliga ändamål, Riksdagen, som, i enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t äskat, för år 1869, efter afdrag af den å 1867 års anslag uppkomna, till 5,100 R:dr beräknade, besparingen, upptagit anslaget för Stockholms Slöjdskola till 58,900 R:dr, under vilkor att, om å 1868 års anslag besparing uppstode, beloppet af sådan besparing skulle afräknas från det anslag, som för år 1870 kunde blifva Skolan beviljadt, funne sig föranlåten i underdånighet anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta tillse, att undervisningsplanen blefve ordnad i öfverensstämmelse med Skolans hufvudsakliga syftemål, samt för nästsaminanträdande Riksdag framlägga ett derefter lämpadt förslag till utgiftsstat.
Bil. N:o 5
a) till Kongl. May.ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1869.
19 Juni
Sedan Eders
Kong!.
Maj:t
genom
, , ,u n „--v- o....... nådigt bref deri 18 påföljde
r anbe a!U Commerce-Collegmm att, efter inhemtande af Styrelsens tor Slöjdskolan _ yttrande och förslag huru i deri af Riksdagen antydda syftning undervisningen kunde ordnas, inkomma till Eders Kong!. Makt med detta yttrande och förslag jemte eget utlåtande, har bemäld! Collegium i skrifvelse den 27 nästlidne November öfverlemnat från Styrelsen inkommet yttrande jemte förslag till stat för Skolan.
I berörda yttrande har Styrelsen, jemte förmälan, att Styrelsen vore sysselsatt med utarbetandet af fullständig undervisningsplan för Skolan, hvilken plan framdeles komme att aflemnas, bland annat anfört att. Styrelsen, vid uppgörandet af förslaget till stat sökt att, så mycket möjhgt vant, till grund för sina beräkningar lägga den under det tilländagangna läroåret vunna erfarenheten, hvilken dock ingalunda kunnat vara tillit tillräcklig, enär undervisningen nyssberörda läroår ej fortgått mer ån under vårterminens fyra månader; att, Styrelsen, med afseende a Riksdagens erinringar beträffande undervisningen i Skolan sökt avägabnnga inskränkningar deri, så vidt detsamma enligt Styrelsens åsigt låtit sig verkställas, med fullt bibehållande af Skolans uppgift; — att i den under utarbetning varande undervisningsplan en komme att i detta hänseende föreslås, dels att i de läroämnen, som till nåo-on betydligare grad vore gemensamma för Slöjdskolan och folkskolan,'flen förra icke skulle mottaga andra manliga lärjungar än sådane, som vore i yrke och derigenom förhindrade att besöka folkskolan, samt icke andra qvinta larjungar än sådana, som antingen vore i yrke eller öfverskridit tolkskoleär in
deri!, dels att undervisning i främmande lefvande språk skulle eddelas endast ett bestämdt ringa antal bland Slöjdskolans utmärktaste
lärjungar, anmärkning
af stadgarne för Skolan gifna den mån Skolans till-
saint att, enär Styrelsen föreställde sig, att. Riksdagens u Girigt i fråga om undervisningen tillkommit i följd af det sätt, hvarpå Styrelsen tillämpat den i § ’ "m " föreskriften om undervisningens utsträckande, i
gångar och öfriga omständigheter sådant medgåfve, jemväl till andra läroämnen än dem, som funnes i stadgarne upptagna, Styrelsen redan inställt undervisningen i två hithörande ämnen, nämligen skeppsbyo-onadslara och blomstertillverkning, samt komme att i undervisningsplarmn hemställa, att de flesta öfriga ämnen, i hvilka, på grund af denna föreskrift., undervisning meddelades, måtte uppföras på ordinarie stat och sålunda blifva i stadgarne specificerade, men att, då, enligt Styrelsens åsigt, ämnen likväl förekomme, i hvilka undervisning blott tillfälligtvis or e runi’ och underdånig anmälan för hvarje gång ett sådant
ämne skulle å läsordningen upptagas eller derifrån utgå icke syntes fullt
20 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1869. lämplig, ett bestämdt anslagsbelopp i stället torde höra för än damal et
anV1SaSEfter angifvande af dessa allmänna grunder för undervisningens ordnande och efter utredning af de omständigheter som vid uppgörande af uto-iftsstaten ansetts höra tagas i beräkning och föranleda åtskilliga förändringar i den för sistlidet är fastställda staten, hav Styrelser! afgifvit förslag till ny utgiftsstat, hvilket, jeinfördt med sagda ars stat, utvisar eu nedsättning
i anslaget till lärarnes aflöning af.....3,350 ludr.
i d:o » andra afiöningar af..... 625 »
i d:o » öfriga utgifter af . . • • • • M75_»__
eller tilllsammans 5,250 Rall',
hvarigenom och då de i 1868 års stat upptagna utgiftsbeloppen, med afräknande af två extra poster, utgöra 85,250 Rall-, den nu föreslagna
staten slutar på eu utgiftssumma åt 80,000 R:dr,
Beträffande de härför erforderliga inkomster, har Styrelsen upptagit dessa till följande belopp, nämligen. __
det ordinarie anslaget • •••••••••• ‘ • * • / * ' ' '. ‘
lärjungarnes skolafgifter, i nu gällande stat beraknade ti
1 4,500 R:dr . -....................... „
bidraget från Svenska Slöjdföreningen . . .......... ® j
samt inkomst af Sjöstedtska donationsmedlen .... _
eller tillsammans 22,500 R:dr,
hvadan, för fyllande af förberörda utgiftssumma 80,000
Mr, ytterligare erfordras................ff° fdl •
hvilket belopp, sammanlagdt med de pa ordinarie stat upp Öl a , R:dr, bestämde det framdeles erforderliga Statsbidraget till 12,500 h dr i stället för 79,000 Rall-, som för innevarande ar blifvit anvisadt. Men då härvid förekommer, att å redan beviljade anslag, enligt Styrelsens beräkning och med tillämpning, så vidt sådan läte sig verkståffas åt an»ifria, till inskränkning i utgifterne ledande anordningar, mi besj ring skulle uppstå för år 1868 af 6,000 R:dr, hvilket belopp bär jernlikt Riksdagens beslut, afgå å det anslag, som för ar 1870 kan vald Skolan bevfljadt, samt för år 1869 af 5,000 R:dr, eller för bada aren tillsammans af 11,000 R:dr, kommer det för år 1870 erforderliga statsbidraget att, utom det ordinarie anslaget, utgöra 46,500 Rall.
' För egen del anför Coniinerce-Collegmm i underdånighet, att, för
närvarande och innan Skolstyrelsen slutligen sig °. ^ll™ \
funnit sig icke höra ingå i granskning af enskildheterne i de anoid
Bil. N:o 5 a) till Kongl. Majds Nåd. Krog. No 1, om Statsverket 18(19 21
fångar och förslag för en framtida, i viss mån förändrad reglering af undervisningen vid Skolan, h vilka Styrelsen an ty dt sig hafva för afsigt att i den under arbete varande planen för Skolans verksamhet ifråo-aställa; men då Styrelsen, så vidt af hvad densamma härutinnan anfört kunde inhemta^ syntes för sitt tillernade förslag till undervisningsplan hafva i de delar, som i sådant hänseende blifvit omförmälda, gjort si otill uppgift att lämpa denna efter de åsigter i ämnet, som representationen uttalat, samt det förslag till stat för Skolan, som Styrelsen, med afseende å nådig proposition om anslag för år 1870 af nödiga medel för Skolans upprätthållande afgifvit, och af hvilket förslag framgino-e bland annat, som talade till dess fördel, det Styrelse» för sig uppställt den, enligt Collegii uppfattning, rigtiga grundsatsen, att utgifterna i staten höra, så vidt ske kan, upptagas under egna för dem särskild! bestämda titlar, redan utvisade en icke så ringa nedsättning i omkostnader för Skolan, har Collega»», som, utan att nu kunna underkasta de gjorda sifferberäkningarne någon detaljerad granskning, måst inskränka sig till ett förutsättande af att dessa beräkningar äro efter Skolans verklig behof under förefintliga omständigheter afpassade och jemväl i ofri »t hållbara, ansett sig böra hemställa, att Eders Kong]. Maj:t, vid det förhållande att statsbidraget till Slöjdskolan icke heller för det närvarande syntes böra, i vidsträcktare mån än som redan skett, på ordinarie stat uppföras, måtte till nästsammanträdande Riksdag aflåta proposition om anvisande för år 1870 åt Slöjdskolan af det belopp, 46,500 Rall-, hvilket Styrelse» uppgå vi t vara, jemte det ordinarie anslaget och de till sistnämnda år påräknade besparingarne, för bestridandet af omkostnaderna vid Skolan erforderligt.
Hvad sålunda förekommit gifver mig anledning i underdånighet hemställa, att Eders Kong!. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att utaf det belopp, 58,900 Emir, som vid sista Riksdag för Stockholms Slöjdskola, utöfver det ordinarie till 15,000 R:dr uppgående anslaget, å Riksstaten provisoriskt uppfördes, måtte få bibehållas 46,500 R:dr jemte de vid innevarande års slut befintlige till 11,000 R:dr beräknade besparingarne å anslagen för föregående år.
22 Bil. No 5 a) till Kong!. Majds Nåd. Bnp. No 1, om Statsverket 1869.
C) Sedan ett extra anslag af 3,000 R:dr vid sista Riksdag beviljats till underhåll af eu i saraband med Tekniska Skolan i Borås stående väfstol a, men härvid fästats det vilkor, att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjötes det belopp af ytterligare 1,500 R:dr, som jemte det anvisade statsbidraget erfordrades, så har hem ii Ida landsting'enligt ett af Commerce-Collegium insändt protokollsutdrag, anvisat ett°'årligt bidrag af 1,500 R:dr till underhåll af berörda väfskola; och torde derföre Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att jemväl för år 1870 såsom bidrag till Skolans underhåll anvisa ett extra anslag af
3,000 R:dr.
10:o. Fiskerinäringens understöd.
1 fråga om behofvet af tillökning i anslaget under förevarande rubrik, har ^Landtbruks-Akademien uti förberörd a skrifvelse af den 14 sistlidne November dels upplyst, att de för ledning och öfvervikande af fisket i rikets sötvatten och vid Sveriges Östersjökuster jcmlikt Kongl. brefvet den 12 Februari 1864 anställde tjensteman år ifrån år blifvit mera anlitade, äfvensom att intresset för fiskeriernas råtta skötsel och behöriga handhafvande alltjemt stigit och påkallat vida mera biträde från fiskeritjenstem ärmens sida, än förut kunde motses, dels ock åberopat hurusom, sedan Fiskeri-Intendentens verksamhet numera blifvit ordnad igenom de uti Kongl. kungörelsen den 8 November 1867 meddelade föreskrifter, nämnde tjensteman fatt sig ålagdt:
att under resor verkställa undersökningar samt sedermera upp råtta och till vederbörande vattenägare eller myndigheter afgifva förslag och planer för fiskets ordnande inom vissa vattendrag; att genom brefvexling med enskilda och myndigheter åvägabringa genomförandet af de af honom upprättade förslag; att åt enskilde personer, vare sig genom skriftvexling eller under besök på ställena, • meddela upplysningar och råd rörande fiskerierna; att leda de fiskeriundersökningar, som af Assistenterne verkställas, samt sedermera på grund af dessas berättelser upprätta ofvanomförmalda förslag till fiskets ordnande; att leda de af kommuner och myndigheter anställde fiskeriuppsyningsmäns verksamhet samt att under resor utöfva tillsyn öfver utfärdade fiskeristadgars efterlefnad och att sköta den skriftvexling med embetsmyndighet^ och enskilde, som för åvägabringandet af dessa stadgars efterlefnad kan blifva
BlL N:0 5 tlU Kori(Jl- Mai ds Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1869. 23
understöd afdff fl och tiskplanteringsföretag, som med
till de for fiskeriforsök anslagna medel företagas; samt slutlig
fiskerifrågoi! Vederböraude verk och myndigheter afgifva utlåtanden i
ten liclaaffv!kSfkufmien, har ansett haraf ^ja, att Fiskeri-Intendenmål och nllL ' l f s/sselsatt. med de till hans tjenst hörande göroskaffa «ier ' ^ 1Cr-f. v»nde Xai’a 1 tillfälle att genom andra arbeten anes börf v "g°h bli°rt^[1St; 1/Ö]jd hvaraf och då han af derå skäl synkunna m , vu0en-e ' hufvudstaden, der han med familj svårligen torde f d a K hd vait"f tf deU lö°* 2’°00 R:dr, som enligt ofvanberörda läte eu och 1 , honom ans agen, Akademien, under dessa förhål-
la och .it hänsigt till icke blott denne tjenstemans synnerligen redt vun lits Pahgginde ^^stgöring, utan äfven de fördela.- hvilka hafvande 1 g U den omvårdnad, som åt fiskeriernas behöriga händer16 under nuvarande Fiskeri-Intendentens tjenstgöring,stid e<mats
dérd n-1! / S'den SnU StÖrre hord el ar borde kunna motses, f ut R-df elfer så^f 1 ’ Flskeri~Intendentens lön måtte höjas med 1,000 ' eJItl sa att den k om me att utgöra 3,000 K:dr.
Andre Bkf "'U härmed och då erfarenheten skall visat, att det åt A icke Fiskeri-Assistenten genom Kongl. brefvet den 12 Febr. 1868 an-
manf,.ZSCif-Saif’ 5°° eJ räcker till gäldande af nämnde tjenste-
kommaL -itf °f ai|Hle tuI an tre månader, men hans verksamhet syntes
år fö de tf ddeeS tegaS,' anSpråk "»der en vida längre tid hvarje
att enligt U"i G gt "F-^berörda nådiga bref, åligger honom
underdånlhet khri'IrlmHden!?nS anvismng handlägga, har Akademien i
sor måttegh-‘r an®laget för Andre Assistentens tjenstere-
soi matte hojas med 500 R:dr eller till 1,000 R:dr.
Akademien en frn'? tillkännagifvit, det Fiskeri-Intendenten hos
ochfindersök ^ -U J ^rvanng såväl af de samlingar af fiskredskap oc undersok migsmstrument som redan blifvit gjordt och förevisats
näst vid Tom hskerrutstf hn/f a™e i Bergen och Boulogne samt sedfe, sk I allmänna landtbruksmötet i Stockholm, som ock af de
hvilka uifdTfi1! I- flSfnnärmgen belysande samlingar af naturalier, V™ Tf hskeritjenstemännens resor blifvit gjorda och ytterligare
o-enhet11 it VOmin]a gÖ.'aS’ erfordrades eu tern ligen rymlig särskild läaf f mind™ hvdken_ derjemte kunde beredas utrymme till förvarande rikef ■in e speciel förordningar och utslag rörande fisk eri erna i
af nådio- afven /e ofriga handlingar och koncept in. m. som, i följd
bordedhafvaUf hfd Uf 'f u ?°Vember 1867> Fiskeri-Intendenten orde hafva om hander; anhållande med anledning häraf Akademien
24 Bil N:o 5 a) till Sötigt. Majds Nåd, Trop. No 1, om Statsverket 1869.
att. för Statens nämnde, värderika samlingar måtte anvisas någon lämplig lokal här i hufvudstaden eller oek hyreshjelp, utgående årligen med 400 R:dr.
behöfligheten
Kongl.
fiskerinäringens
Jemte det lag anser det åt Landtbruks-Akademien till hyreshjelp i ■nyssberörda afseende alternativt äskade anslag åt 40*) R-dr kunna, utan behof af särskild framställning till Riksdagen, beredas från befintliga tillgångar inom hufvudtiteln, får jag, som delar Akademiens åsigt om jemväl af öfriga ifrågaställda anslag, föreslå, att Eders Maj:t täcktes hos Riksdagen äska eu förhöjning i anslaget till understöd med 1,500 R:dr, så att detsamma, nu rande 16,100 R:dr, skulle komma att ökas till 17,600 R:dr.
utgö-
U:o. Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors
förvandling.
Uti sin ofvan omför mälda underdåniga berättelse om Statsverkets tillstånd och förvaltning har Statskontoret tillkännagifvit, att under detta anslå<>-, hvilket syntes höra benämnas: »Ersättning till Sala bergslag för förlust o-en om vissa räntors förvandling eller afskrifning», borde uppföras ersättning för afskrift!a räntor af mjöl- och såg-qvarnar med följande
2 k:dr
öre.
belopp:
penningar..........., • • • '
68 kubikfot 2 kannor oindelt spån mål a 2 R:dr 10
öre kubikfoten.......... - • 143 » 22 »
tillhopa 145 R:dr 22 öre, men att de indelta räntorna under anslaget borde med sistnämnda belopp minskas. . .
Hvad Statskontoret sålunda tillkännagifvit täcktes Eders Kong!. Makt låta meddela Riksdagen, på det att de erforderliga omföringarne måtte varda vid uppsättandet af 1870 års Riksstat verkställde.
Bil. No 5 a) till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1869. 25
12:o. Handels- och Sjöfartsfonden.
Under förutsättning af Riksdagens bifall till Eders Kongl. Maj:ts Proposition om upphörande af det under donna rubrik hittills utgående anslag, tillstyrker jag, att nådig framställning till Riksdagen måtte göras om upphörande af samma rubrik, men uppförande i stället af en ny sådan »Karantänsinrättningen på Känsö», samt att, ehuru anledning är, att kostnaden för donna inrättnings underhåll, hvilken under de sednast^ åren i medeltal öfverstigit 20,000 R:dr, derutaf dock 1,500 R:dr utgöra på Handels- och Sjöfartsfonden fortfarande hvilande pensioner, bör kunna redan för år 1870 nedsättas genom förändring i inrättningens förvaltning och dess styrelse, deröfver af Karantäns-Kommissionen upprättadt förslag blifvit till Sundhets-Kollegium, för afgifvande af underdånigt utlåtande, remitteradt, Eders Kongl. Maj:t likväl nu täcktes för ifrågavarande inrättning begära ett förslagsanslag, att i man af behof utgå med högst
18,500 R:dr.
13:o. Skrifmaterialier, expenser, ved m. m.
För jemnande af hufvudtitelns slutsumma torde framställning till Riksdagen göras om eu tillökning i detta anslag af 23 R:dr 40 öre.
I afseende å alla öfriga ordinarie anslag under Sjette Hufvud titeln har jag icke att föreslå någon förhöjning eller nedsättning, hvadan, om hvad jag hårdvall föreslagit vinner bifall, Sjette Hufvudtitelns slutsumma blifver 7,503,400 R:dr eller 583,100 R:dr mindre än den i nu gällande stat upptagna.
Sedan de med ordinarie anslagen å Sjette Hufvudtiteln sammanhang ägande frågor sålunda blifvit anmälda, tillstyrkte Departementschefen^ att Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med hvad Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader uti memorial af den 22 sistl. December hemställt, måtte hos Riksdagen begära, att nedan nämn da vid flere föregående Bih. till Jilksd. Prof. 1869. 1 Sand. 7 Afd. ° 4
26 Bil. N:o 5 a) till Kong!. 3laj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1869.
Riksdagar beviljade anslag måtte äfven för år 1870 på extra stat uppföras, nämligen:
l:o till aflöning för nämnda Styrelse samt dess tjänstebiträden så val i hufvudstaden som i landsorten 32,800 R:dr.
2:o till undersökningar och expenser för allmänna arbeten
30,000 R:dr.
3:o till arfvoden för ingeniörselevers undervisande vid Krigshögskolan 3,000 R;dr;
och 4:o till resestipendier för medlemmar af väg- och vattenbyggnadscorpsen i ändamål att under utrikes resor studera andra länders allmänna arbeten 2,000 R:dr.
Vidare föredrog Departementschefen ett af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader i memorial den 22 sistlidne December afgifvet underdånigt generalförslag rörande allmänna väg- och vattenbyggnads-anläggningar, för h vil kas utförande statsbidrag blifvit ifrågasätta.
Departements-Chefen yttrade härvid:
Styrelsen har uti sitt förslag först antecknat sådana företag, till hvilkas verkställande vid föregående Riksmöten beviljats understöd, som ännu icke till fullo anvisats. Dessa arbetsföretag äro:
a) väg anläggning från Barnsele sockengräns genom Fjellsjö och Bodums socknar till Tåsjö kyrlcoby i Westernorrlands län. Härtill beviljades vid 1865 —1866 års Riksdag ett Statsbidrag af 76,250 R:dr, hvaraf till utgående under år 1867 anvisades ett belopp af 25,000 R:dr; hvarefter vid derpåföljande Riksdagar i afräkning å statsbidraget anvisats till lyftning år 1868 ett belopp af 20,000 R:dr och år 1869 ytterligare enahanda belopp eller 20,000 R,:dr. Anläggningen skall enligt antaget kontrakt vara fullbordad den 1 November 1870, och torde Eders Kong!. Maj:t derföre hos Riksdagen" göra framställning om berättigande för arbetsdirektionen att under år 1870 få i Riksgäldskontoret lyfta återstoden af statsbidraget eller R:dr 11,250.
b) anläggning af väg emellan sjön Bolmens strand och Wieslanda järnvägsstation i Kronobergs län. Till detta arbetsföretag är af Rikets Ständer be viljad t ett statsunderstöd af 150,000 R:dr, och i afräkning härå hafvablifvit anvisade 33,338 R:dr 33 öre att utgå år 1867, 37,500 R:dr för år 1868 samt ytterligare 37,500 R:dr att lyftas år 1869. Uti underdånig ansökning, som af Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i Kronobergs län blifvit förordad, har vä gbyggn ad sd i r ekt i on eu, hvilken i an-
Bil, N:o 5 a) till Kongl. Maj ds Md, Pr ap. foa 1, om Statsverket 1869. 37
taget kontrakt förbundit sig att inom loppet af år 1870 fullborda arbetet, anhållit att emot förbindelse att hafva arbetet färdigt till afsyning den 1 Juli år 1870, få under år 1869 lyfta hela återstående statsanslag get. Enär emellertid svårighet för Direktionen icke bör mota att under innevarande år upplåna de medel, som för arbetets påskyndande kunna erfordras, torde Eders Kong). Maj:t, med rikslag å berörda ansökning, hos Riksdagen begära, att till utgående under år 1870 anvisas återstående anslagsbeloppet 41,666 K:dr 67 öre.
c) Kinda båtled, eller Kanal- och Slussanläggningar mellan Linköping och sjön Bengen i Östergötlands län, hvartill vid 1862- 1863 års Riksdag beviljades ett understöd af 437,500 R:dr anslag och 437,500 R:dr lån.
Häraf hafva b)Hvit, till lyftning anvisade:
under statsregleringsperioden 1864 1866:
af anslaget ................R:dr 235,000.
af låneunderstödet.............. » 235,000.
för år 1867: af anslaget............ » 60,000.
af lånet............. » 60,000.
för år 1868: af anslaget............ » 60,000.
af lånet............ » 60,000.
för år 1869: af anslaget...... » 50,000.
af lånet............. » 50,000.
8om donna kanal- och slussled enligt antaget kontrakt bör fullbordas före utgången af år 1870 torde Eders Kongl. Maj:t hos Riksdagen begära anvisande af återstoden af statsunderstödet, nämligen:
såsom anslag utan återbetalningsskyldighet....." R:dr 32,500.
och såsom lån...............» 32,500.
d) rensningar för sänkning af Lida-åns vattenyta i Skaraborgs och Elfsborgs län. Härtill beviljades vid 1862 1863 års Riksdag ett låneunder-
stöd af 126,000 R:dr, derutaf successivt blifvit till lyftning anvisade:
för Statsregleringsperioden 1864—1866 R:dr 46,000.
för år 1867 ...... » 30,000.
för år 1868 .................» 30,000.
för år 1869 .................» 10,000,
Tillhopa R:dr 116,000.
Som berörda aftappningsföretag enligt antaget kontrakt bör fullbordas till den 1 Oktober är 1870, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t äskar, att under sistnämnda år må få utgå återstoden af det beviljade låneunderstödet eller R:dr 10,000.
28 Bil. N:o 5 a) till KongI. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1869.
e) Bergsforsens rensning i Umeå elf,o för att freda derofvan belägna lågländta ägor för öfversvämningar. A det till donna elfrensning vid 1865—1866 års riksmöte beviljade anslag, 11,000 R:dr, är o anvisade till utgående under år 1867 5,000 R:dr, under år 1868 2,000 R:dr och under år 1869 likaledes 2,000 R:dr. Som detta arbete bör enligt antaget kontrakt fullbordas till den 1 Oktober 1870 torde Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att till utgående under sistnämnda år anvisa återstoden af anslagsbeloppet eller R:dr 2,000.
f) Vägomläggning mellan Asele och Wilhelmina kyrlcobyar i Westerhottens län, hvartill 50,000 R:dr blifvit beviljade. Som emellertid 45,000 R:dr redan blifvit till lyftning anvisade, samt vägomläggningsarbetet enligt antaget kontrakt icke skall fullbordas förr än till den 1 Oktober 1872, anser jag mig ej nu böra föreslå Eders Kongl. Näjd. att begära anvisande af det återstående beloppet 5,000 R:dr.
Af jern vägsanläggningar, h vilka äro afsedda dels att såsom bibanor anslutas till Statens jernvägar dels fristående från dessa utföras, äro i generalförslaget följande antecknade med nedannämnda föreslagna statsbidrag:
ko. Från Frövi station på Örebro—Köpingsbanan
till Falun............. 5,472,000 R:dr.
2:o. Från Christianstad till Sölvesborg .... 933,000 «
3:o. Från Moholms station å Vestra Stambanan
till Mariestad........... 438,000 »
4:o. Från Håkanstorps station på Herrljunga—
Uddevallabanan till Lidköping..... 598,000 »
5:o. Från Dalkarlsbergs grufvor till Carlskoga och
sjön Möckeln........... 743,000 »
Med afseende å de för andra statsbehof hår dt anlitade tillgångar ne finner jag mig nu icke kunna tillstyrka nådig framställning till Riksdagen om anvisande af anslag eller lån till något af dessa företag.
Bil. A.-o 5 a) till Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1869. 29
Styrelsen har vidare särskilt, upptagit de kanalanläggningar, hamnarbeten, brobyggnader, vägauläggningar och vattenaftappningar, som AV.°, af ost större omfång, att, under vanliga förhållanden, bidrag till utförandet icke meddelats ifrån de allmänna fonder, som för dylika arbetens understödjande blifvit ställda till Kongl. Maj:ts disposition.
fr., i, B!nnd fZSta 1klaSSens ,arbeten har Styrelsen uppfört följande med föi hvar t dera föreslaget understödsbelopp:
Hamnanläggning vid Grankullavik på Ölands Norra Udde R:dr 116 800. Vagbrytarnes utanför Wisby hamn tillbyggnad .... » 13o’oOO
Omläggningar å landsvägen mellan Hvetlanda och Serarps
gästgifvaregårdar i Jönköpings län ... >, 49 qqq
Vågomläggningar inom Gagnefs, Flöda, Nås, Jemn och
Äppelbo socknar i Störa Kopparbergs län ...» 64 000.
Väganläggnmg till Norge genom Wester-Dalarne ...» 43 650'
Väganläggning mellan Skalstugan i Åhre fjälltrakt i Jemt-
land och Sandvigen på gränsen mot Norge ... » 36 00 !
Väganläggnmg mellan Lycksele och Wilhelmina kyrkoår 1 Westerbottens län....... » 106 000
Omläggningar och förbättringar å kustvägen från Bergviks bro genom Helsingland, Medelpad och Ångermanland till Westerbottens läns gräns ... » 195 9no
Vägomläggningar och förbättringar mellan Borås och Skaraborgs läns gräns förbi Rånge dal a kyrka, Väby °, Döfva gästgifvaregård, inom Elfsborgs län . . » 39 200
Väganläggning från Kangis i Öfver-Kalix socken, till Skröf-
veu i Gellivara inom Norrbottens län....... 61 330
Vägan!äggning mellan Wilhelmina och Stensele kyrkor i
Westerbottens län....... „ 75 000
Vägomläggningar inom Flundre och Wäné härader mel- ™ gästgifvaregårdarne Kärra, Fors och Gerdhein i
Elfsborgs län............... 60 900
Sänkning af Finja sjö samt rensningar i Alma å inom
Ghnstianstads län............. 43 Q()0
Sänkning af Olandsåns vatten nedanom den med statslån redan bearbetade sträckningen af detta vattendrag, , nämligen från Walde qvarn till Östersjön » 79 »no
Sänkning af sjön Strålängen i Hammarkinds härad af
Östergötlands län . , . . ........» 35>000
Transport R;dr 1,123,580
30 Bil. Ro 5 a) till Kong!. Majds Nåd. Frop. Ro J, om Statsverket 1869.
Transport R:dr 1,123,580.
Sänkning af Örsjön, Gärdesjön, Wingsjön, Ängssjön, Bred-
sjön, Kroksjön ocli Lillsjön samt utdikning af W angs, Häri!a och Wings mader inom Ahs härader
och flöde vägs
af Elfsborgs län..........”
29,000.
Summa R:dr 1,152,580. I förväntan på understöd äro vidare hos Styrelsen hvilande planer till vägarbeten inom olika delar åt länder utaf sådan beskaffenhet, att deras understödjande lämpligast kan ske ifrån en allmän vägbyggnadsfond, om eu sådan af Riksdagen anvisas; varande understöd af Styrelsen förordadt, till nedannämnda sammanräknade belopp, nämligen för arbeten hänförda till
Första klassen...............555,250.
Andra klassen..............• ” 567,900.
Tredje klassen...............
36,000
Sedan Eders Kong!. Maj t denne dag beslutat aflåtande af nådig Proposition om anslag för ofvannärnnde omläggningar å landsvägen emellan Hvetlanda och Seraps gästgifvaregårdar i Jönköpings län, anser jag mig icke höra tillstyrka Eders Kong!. Maj:t att föreslå statsbidrag till något annat af ofvan uppräknade arbetsföretag af större omfattning; men då de skäl, som föranledt föregående Riksmöten att bevilja fonder för understödjande af mindre hamn- och bro-byggnader samt mindre rensningar för far- eller flottleders förbättrande, äfvensom för vägbyggnader, fortfarande förefinnas, hemställer jag, att Eders Ivongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att anvisa och ställa till Eders Kong!. Maj:ts disposition dels 20,000 Rall- för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensningar af åar och farleder, dels ock 150,000 R:dr för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning åt backiga eller eljest mindre göda vägar.
Till Eders Ivongl. Maj:ts disposition hafva vid senast förflutna riksdagar blifvit ställd eu särskild fond af 120,000 R:dr för år, i ändamål att utgå enligt senaste Riksdagens beslut, med eu tredjedel af godkända kostnadsberäkningar, såsom understöd för sådana utdikningar och aftappningar i Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs
Bil. N:o 5
a) till Bong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 18(19.
och Stom Kopparbergs län, samt Elfdals, Frylcsdals, Jösse och Nordmarks härader ut. Wermlands län, hvarigenom frostländiglvet inom orterna skulle småningom kunna afledas.
„ Ansökningar om bidrag till utdikningar af förevarande beskaffenhet, attöljda åt utarbetade planer, ii ro sedan den för år 1869 anvisade fond blifvit fördelad till vissa gillade arbeten, hos Styrelsen hyllande för ett aftappningsföretag inom Norrbottens län. beräknadt
att erfordra eu utdikningskostnad äf.....li:dr
89 aftappningsföretag inom Westerbottens län, beräknade till
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
»
»
Wester-Norrlands d:o
Jemtlands d:o
Gefieborgs d:o
Störa Kopparbergs d:o
Wermlands d:o
2,730: tx) 518,051: os 17,215: 43 399,024: 37 58,998: 30 3,301: 00 3,211: 20
Sammanräknade kostnaden för utförande af dessa företa" uppgår
fif UAif tli11 1’032’521 R:dr 33 öre, men jag anser in ig under närvarande förhållanden endast höra tillstyrka framställning till Riksdagen om anslag a extra stat till understödjande af myrutdikningar och vattenaftappningar åt förberörda beskaffenhet, under enahanda vilkor som förut till belopp af 60,0)0 R:dr.
. . sednast förflutna riksdagar har till Eders Kongl. Makts dis-
position blifvit ställd eu särskild fond af 50,000 R:dr för år, ätt ut"å såsom låneunderstöd för befrämjande af utdikningar och aftappningav af sänka trakter och sjöar inom Rikets mellersta och södra län; och Styrelsen har nu anmält att ansökningar om statsbidrag till arbeten af förevarande beskaffenhet aro hos Styrelsen hyllande från elfva särskilda län i afseende
Aii/?a7 9Knapriäkl11rdt 35 förte.tf=’ för hvilka kostnaden är beräknad till 4do,/d5 R:dr 15 öre och bidraget upptaget till 213,200 R:dr.
i a grund häraf hemställer jag, att Eders Kongl. Makt ville till Riksdagen gorå framställning derom, att till Eders Kongl. Makts dispositmn a extra stat för år 1870 fortfarande anvisas en summa af 50,000
R.dr, att utgå såsom lan för befrämjande af ifråga vavaran de utdikningar och attappningar. ö
Beträffande såväl vildren i öfrig! för erhållande och åtnjutande af
82 Bil. N:o 5 a) till Kongl Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1869.
statsbidrag till allmänna arbeten af ofvanom förmäld a särskilda slag, som kontrollen å arbetenas utförande enligt fastställda planer, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen bibehållandet af de i berörda afseende!! nu gällande föreskrifter.
1 fråga om fortsättandet af Statens järnvägsbyggnader yttrade
Departementschefen:
Uti de för sednaste Riksdag framlagda beräkningar öfver återstående kostnaden för fullbordande af Nordvestra Stambanan upptogs denna till 9,270,000 R:dr. Häraf anslog Riksdagen att under innevarande är utgå 3,090,000 R:dr, hvarefter af förenämnda belopp skulle återstå
6,180,000 R:dr. Sedan Styrelsen öfver Statens jern vägsbyggnader uti underdånig skrifvelse den 7 December 1868, jemte anmälan att nyssnämnda anslag, ^utöfver hvad som erfordrades för fullbordandet af stambanan emellan Christinehamn och Carlstad, äfven lemnade tillgång till arbetenas påbördande å den öfluga delen af banan, hemställt, att då alla för sök misslyckats att genom eu förbättrad utstakning af luden från Skåre 22,818 fot norr om Carlstads bangård öfver Harsäter till Brunsbergs bruk i närheten af sjön Wermelen i någon betydligare mån nedsätta de dryga anläggningskostnaderna på donna linie, Eders Kongl. Maj:t måtte medgifva, att banan blefve dragen i en mera sydlig riktning från Skåre öfver Carlslund, Prestbol, flöda och vester om sjön Sevelen till Biunsber01, samt genom ett särskild! sidospår förenad med h rykarnes vatten dra°, så har Eders Kongl. under den 18 i samma månad täckts godkänna Styrelsens förslag rörande stambanans riktning samt anbefalla Styrelsen att angående riktningen af ifrågasatt sidospår till f rykarnes vattendrag afgifva underdånigt förslag i sammanhang med förslaget till blifvande trafikstationer å ifrågavarande handel. Genom denna förändring hafva, enär det ifrågasätta sidospåret, hvars längd komme att uto-öraÖ 12,000 ä 14.000 fot, icke behöfde trafikeras under den del af året, då Frykarnes vattendrag genom is vore för seglation stängel!, eller vid hvarje tåg om dagen under den öfriga delen af året, de fördelar vunnits, att utom” det att banan erhölle förmånligare lutnings- och krökningsförhållanden, den del deraf, som ständigt komme att trafikeras, blefve med 10,477 fot förkortad samt att, efter afdrag af 250,000 R:dr för sidospårets anläggning, en besparing ändock i kostnaden för banans byggande beräknats skola uppkomma till belopp af 325,340 R:dr. I afseende å återstående kostnadsbeloppets fördelning på de särskilda åren 1870 och 1871 har Styrelsen ansett, att det visserligen vore för jernvägsbyggnaden fördelaktigare, om för år 1870 anslaget bestämdes till 4,100,000 R.dr, då med säkerhet kunde påräknas, att alla terrasscringsarbeten blefve under
Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd, Trop. N:o 1, om Statsverket 1869. 33
samma år afslutade och hela banan äfven derigenom något tidigare, fullbordad under år 1871, än om anslagen jemnare mellan båda åren fördelades, men att, äfven med anslagets nedsättande för år 1870 till
3,100,000 R:dr, hinder ej borde möta för banans färdigbyggande under år 1871.
Med afseende å fördelarne af jernvägsanslagens jemnare fördelning å de särskilda åren tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t för fortsättning år 1870 af jernvägsarbeten emellan Carlstad och Arvika af Riksdagen äskar ett belopp af 3,100,000 R:dr.
Beträffande sammanbindningsbanan genom Stockholm, torde jag få erinra, hurusom, efter det för stationshus med banhall å centralbangården vid Clara sjö i ursprungliga planen för sammanbindningsbanan beräknats en kostnad af 318,509 R:dr, men dels Byggnadsstyrelsen med afseende å den tillväxande trafiken å Statens jernvägar under den 27 November 1865 afgifvit plan med ritningar till stationshus jemte banhall, enligt hvilken plan för stationshuset af 490 fots längd och 64 fots bredd med en bottenvåning samt en lägre öförvåning och en banhall af 500 fots längd och 103 fots bredd, kostnaden beräknats till 726,000 R:dr, dels Trafikstyrelsen, hvars underdåniga yttrande i frågan infordrats, föreslagit att, enär såväl för Styrelsen, som för allmänheten, det måste vara ganska angeläget, att Centralförvaltningen för jern vägstrafiken ej vore allt för långt afskiljd från hufvudstationen, hvarigenom äfven besparing i betjeningspersonal och andra utgifter kunde göras, samt en passande lokal för Trafikstyrelsen icke kunde beredas för billigare pris, än om det ifrågaställda större stationshuset försåges med ytterligare en våning, och såmedelst allt det utrymme vunnes, som för en framtid erfordrades, en tredje våning måtte å stationshuset uppföras för en beräknad kostnad af 180,000 R:dr, hvarigenom hela kostnaden för detta stationshus med bangård och lokal förTrafikstyrelsen skulle uppgå till 906,000 R:dr, Eders Kongl. Näjd vid 1865—66 årens Riksdag till Rikets Ständer hemställt om anvisande af medel för uppförande af stationshuset med banhall i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Byggnadsstyrelsens förslag, hvarjemte Eders Kongl. Maj:t till Rikets Ständers afgörande öfverlemnat, huruvida de, med afseende å förutsedd minskning i kostnaderna för åstadkommande af en lokal för Centralförvaltningen af trafiken å .Statens jernvägar, derest berörde lokal finge samtidigt med stationsbyggnaden företagas, ville åt Kongl. Maj:t öfverlemna att under vissa vilkor om utförandet af ett sådant byggnadsföretag meddela förordnande. Af förekomna skål funno Rikets Ständer likväl några medel då icke höra anvisas för utvidgning af sjelfva stationsbyggnaderna.
Bill. Ull Riksd. Prof. 1869. 1 Samt. 1 Afd.
34 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 186.9.
Enär Sammanbindningsbanan nalkas sin fullbordan, torda frågan om stationsbyggnadernas uppförande ej längre böra undanskjutas. Att det först tillämnade stationshuset ej tillfredsställer den med åren och banornas utsträckning ökade trafikens fordringar, lärer ej kunna förnekas. A andra sidan torda dock för mindre kostnad än den ofvan upptagna summan 906,000 R:dr, kunna erhållas en både från trafikens och utseendets synpunkt fullt tillfredsställande byggnad med utrymme jemväl för Trafikstyrelsen. I sådant hänseende är o ock inom Byggnadsstyrelsen, efter samråd med Trafikstyrelsen, uppgjorda nya ritningar och förslag öfver ett stationshus, 538 fot långt samt dels 57 och dels 74 fot bredt i två våningar och tre högre partier entresolerade, deraf de sednare tillika med öfre våningen äro afsmida för Trafikstyrelsen, äfvensom en banhall af lika längd och 101 å 103 fots bredd, försedd med jerntak. Kostnaden för hela byggnaden med banhall i fullbordadt skick, utom hvad angår inredningen i Trafikstyrelsens lokaler, är beräknad till omkring 700,000 R:dr, samt för nämnde inredning särskilt till 85,000 R:dr. Med donna inrednings verkställande synes utan egentlig olägenhet kunna något anstå, hvaremot det synes mig vara af vigt, att arbetet i öfrigt, så fort ske kan, kommer till utförande, och är det af sådan anledning, som jag, då utaf de tillgångar, Styrelsen har att för Sammanbindningsbanan disponera, icke mera än omkring 100,000 R:dr lärer efter banans färdigbyggande för stationshuset återstå, underdånigt hemställer, att Eders Kong]. Maj:t måtte dels föreslå Riksdagen, att af de medel hvilka, på sätt ofvan nämn dt är, höra å den för nordvestra stambanan beräknade kostnad kunna genom dess förändrade riktning inbesparas, bevilja
300,000 R:dr för uppförande af stationshus jemte banhall enligt ofvanomförmälda förslag, dels ock, under vilkor att Riksdagen härtill samtycker, förklara att 300,000 R:dr redan under loppet af innevarande år må för samma ändamål utgå från Handels- och Sjöfartsfonden, hvars för året disponibla tillgångar ungefärligen uppgå till nämnda belopp; och torde i händelse af Eders Kongl. Maj:ts godkännande häraf Riksdagen höra om beslutet i detta sednare hänseende underrättas.
Slutligen hemställes att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad tillförene i allmänhet blifvit i afseende å Statens jernvägsbyggnader bestämdt, måtte föreslås:
att till Kongl. Maj:t må varda öfverlemnadt att vid jernvägsarbetenas utförande närmare bestämma de orter, som statsbana eller handel, hvartill anslag varder beviljadt, skall genomgå, och de ställen den bör anlöpa; samt
att Kongl. Maj:t må af byggnadsanslaget använda hvad som er-
Bil. No 5 a) till Kongl. Majits Nåd■ Prop. No 1, om Statsverket 1869. 35
fordras till anställande af undersökningar med afseende å framtida fortsättande af stambanorna inom de trakter, der Kongl, Maj:t kan finna skäligt att låta dylika undersökningar anställa; dock att till detta ändamål icke användas mera än högst 25,000 R:dr.
Hvad Departementschefen sålunda tillstyrkt biträddes af Statsrådets öfrige ledamöter samt blef till alla delar gilladt af Kongl. Maj:t, som i nåder förordnade, att utdrag af protokollet skulle Finans-Departementet meddelas till behörigt iakttagande vid uppsättandet af Kongl. Maj-.ts nådiga Proposition till Riksdagen angående Statsverkets tillstånd och behof.
Ex protocollo
W. Th. Strokirk.
36 Bil. K:o 5 b) till Kongl Majds Köd. Prof). N.-o 1, om Statsverket 186.9.
Utdrag .af Protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 31 December 1868.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer, Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Waciitmeister,
Statsråden: Friherre af Ugglas,
Bredberg,
Thulstrup,
Carlson, von Ehrenheim,
Abelin,
Berg,
Adleroreutz.
Departementschefen, Statsrådet Adlercreutz föredrog härefter Commerce-Collegii underdåniga skrifvelse af den 21 sistlidne Oktober, med öfverlemnande af eu utaf läraren vid tekniska elementarskolan i Borås, Filosofie Doctorn Fredrik Eimele till Kongl. Maj:t ställd, af Direktionens vid nämnda skola yttrande åtföljd underdånig ansökning att, då han, som vid skolan meddelade undervisning i franska, tyska, engelska och svenska språken samt historia och geografi, numera med af åren försvagade krafter såge sig urståndsätta att ännu en längre tid bestrida ifrågavarande lärarebefattning, Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig Proposition om beviljandet af pension åt honom för hans återstående lifstid; och inhemtades af handlingarne: att Eimele är född den 28
Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1809. 37
September 1804; att han, som vid universitetet i Abo år 1827 promoverats till Filosofie Doctor, på ett nitiskt och insigtsfull sätt bestridt lektionerna i tyska språket vid Krigs-Akademien å Carl berg från den 15 Juli 1837 till den 30 September 1840; att han sedan den 1 September 1856 varit såsom lärare i samtliga ofvannämnda ämnen anställd vid tekniska elementarskolan i Borås, hvarvid han, enligt af ordföranden i Direktionen för nämnda skola, å Direktionens vägnar, meddeladt intyg, med utmärkt skicklighet och nit fullgjort sina åligganden; att lian författat åtskilliga dels af trycket utgifna och dels ännu otryckta skrifter, hvaribland de fleste voro väl vitsordade och vid derå läroverk begagnade läro- och läseböcker i de lefvande språken; samt att han, på sätt bifogadt läkarebetyg innehölle, ofta varit besvärad af stenplågor och lede af en kronisk lungkatarr och andtäppa, hvarföre han ansåges vara urståndsätta att under längre tid fortfarande bestrida sin lärarebefattning; varande af Skoldirektionen, under vitsordande af sökandens förtjenster om undervisningsväsendet genom en betydande författareverksamhet, äfvensom af hans med synnerlig lärdom och nit utöfvade lärareverksamhet, i underdånighet tillstyrkt, att sökanden, som vore medellös, måtte från början af år 1870 undfå en årlig pension af omkring 1,000 R:dr, eller något öfver hälften af hans nuvarande, till 1,700 R:dr uppgående lön på stat; och har Commerce-Collegium för egen del i underdånighet anfört att, då1 sökanden genom företedt läkarebetyg styrkt sig vara urståndsätta att sin tjenst med erforderlig kraft längre förrätta; då vid sådant förhållande undervisningen i vigtiga läroämnen måste, derest sökanden detta oaktadt fortfarande skulle sin tjenst sjelf bestrida, genom hans brist på kraft och förmåga att honom åliggande göromål fullgöra, komma att till men för dem, som vid läroverket söka sin bildning, varda eftersatt; då sökanden redan uppnått den lefnadsålder, att någon förbättring i hans helsotillstånd icke syntes vara att påräkna, samt att han utan nödtorftigt bidrag från Statens sida antagligen funne sig nödsakad att för sin utkomst vid tjenstfri qvarstanna; och då sökanden redan på grund af sin nu styrkta sjuklighet, enligt för likartade fall gällande stadgande!» eller tillämpade grunder, icke torde kunna förvägras tjenstledighet mot afstående af blott en fjerdedel af lönen, samt, äfven derest vikarie skulle kunna mot en så ringa godtgörelse och utan tillskott af allmänna medel anskaffas, långvariga vikariat vid läraretjenster syntes böra, så vidt ske kan, undvikas, Collegium ansåge sig i nu omförmäla omständigheter ega skål att i underdånighet hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig Proposition, att sökanden, som under sin krafti- Bih. till Riksd. lJrot. 1869. 1 Samt. 1 Afd ti
38 Bil. N.-o 5 b) till Kongl. Majas Nåd. Trop. N:o 7, om Statsver hd 1869.
gare ålder jemväl vinnlagt sig om en för elementarundervisningen gagnande författareverksamdet, måtte, efter uppnådd ålder af sextiofem år, vid afskedstagande! från lärarebefattningen varda å allmänna indragningsstaten uppförd till undfående för lifstiden af en till något mer än hälften af sökandens lön uppgående årlig pension af Ett Tusen Riksdaler.
Med afseende å hvad ej mindre Direktionen för tekniska elementarskolan i Borås, än äfven Commerce-Collegium anfört, hemställde Statsrådet, att Kong!. Maj:t täcktes i anledning af ifrågavarande ansökningbesluta nådig Proposition till Riksdagen i öfverensstämmelse med hvad Commerce-Collegium i underdånighet tillstyrkt.
Hvad Statsrådet sålunda tillstyrkt behagade Kongl. Maj:t i nåder bifalla och förordnade, att utdrag af protokollet derom skulle Finans-Departementet meddelas för iakttagande vid uppgörandet af förslaget till reglering af Nionde Hufvudtiteln.
Ex protocollo Edvard Seldener.
Stockholm, tryckt hos Bergström & Lindroth, 1868.
Bil. N:o 6 a. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1869.
1 Utdrag af Protokollet öfver Finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 13 November 1868.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer, Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena, Grefve Wachtmeister, samt
Statsråden: Friherre af Ugglas,
Bredberg,
Thulstrup,
Carlson, von Elirenheim,
Abelin,
Berg och Adlercreutz.
Departements-ckefen, Statsrådet Friherre af Ugglas föredrog vidare:
3:o.
Kammar-kollegii den 30 nästlidne Oktober aliåtna underdåniga skrifvelse, deruti Kollegium redogjort för Jordeboks-kontorets verksamhet under tiden från den 13 September 1867, då sednare berättelse i ämnet afgafs, samt tillika yttrat sig i fråga om Kontorets framtida verksamhet.
Härvid både Kollegium till en början erinrat, att vid ofvannämnda tidpunkt ranteförvandlingsuträkningarne för samtliga fögderierna af Stockholms, Upsala, Södermanlands, Kronobergs, Jönköpings, Blekinge, Christianstads, Malmöhus, Elfsoorgs, Skaraborgs och Norrbottens län, samt för Westerbergslags fögderi af Störa Kopparbergs län — det enda fögderi af detta län, för hvilket ny jordebok för Bih. till Biksd. Brok 1869. 1 Samt. 1 Afd. 1
2 Bil. N:o 6 a. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1869.
närvarande ansetts kunna upprättas — voro fullständigt granskade och i renskrifna exemplar till orterna återsända, hvarförutan till hufvudsakligaste delar jemväl granskning blifvit verkställd af förvandlingsuträkningarne för alla fögderier af Östergötlands, Gotlands, Calmar och Jemtlands län, för Medelpads och Ångermanlands södra fögderier af Wcster-norrlands län och för Westerås fögderi af Westmanlands län samt till någon del af uträkningarne för Örebro, Hallands och Gefleborgs län.
Beträffande nu ifrågavarande redogörelseperiod hade Kollegium härefter anfört, att arbetet under denna tid så fortgått, att, efter det infordrade upplysningar och förklaringar öfver framställda frågor och gjorda anmärkningar från vederbörande erhållits, granskning af uträkningarne för Östergötlands, Gotlands, Calmar och Örebro län, för Westerås fögderi af Westmanlands län samt för Gestriklands och Norra Helsinglands fögderier af Gefleborgs län blifvit afslutad samt uträkningarne till orterna nedsända för att vid upprättandet af nya jordeböcker tjena till efterrättelse, äfvensom granskningen af uträkningarne för Wester-norrlands län samt för återstående fögderier af Westmanlands och Gefleborgs län blifvit i hvad på Kontoret för det närvarande ankomme verkställd, ehuru den ej kunnat afslutas i anseende till ännu uteblifna infordrade förklaringar öfver gjorda anmärkningar äfvensom bristande svar å begärda upplysningar i åtskilliga frågor, hvilket sednare förhållande ännu jemväl hindrade afslutandet af granskningen utaf uträkningarne för Jemtlands län. Dessutom hade granskning af uträkningarne för Göteborgs och Bohus, Wermlands och Westerbottens län blifvit påbörjad och till mindre del verkställd.
För det närvarande återstode således vid uträkningarne för Strömsholms, Kungsörn, Bergslags, Salbergs och Wäsby fögderier af Westmanlands län, för Vestra och Södra Helsinglands fögderier af Gefleborgs län samt för Wester-norrlands och Jemtlands län det arbete, som föranleddes af de upplysningar och förklaringar, hvilka från vederbörande blifvit infordrade och voro att förvänta i anledning af gjorda förfrågningar och utfärdade anmärkningar, samt för »ifrigt granskningen af uträkningarne för Hallands, Göteborgs och Bohus, Wermlands och Westerbottens län, hvarmed, på sätt ofvan förmäldes, endast en mindre början vore gjord.
Under redogörelseåret hade sålunda en större arbetsprodukt än under något af de föregående åren blifvit åstadkommen, till följd deraf, att, då omskrifning af förvandlingsuträkningarne, der sådan kunnat undvikas, icke i Kontoret egt rum, den derstädes anställda personal kunnat till större antal användas vid det egentliga granskningsarbetet, hvilket såmedelst fortgått samtidigt på fyra afdelningar. Kollegium hade nämligen, sedan en nästlidne år ledigblifven kamererarebeställning lemnats o tillsatt och Kollegium erhållit nådig tillåtelse att disponera öfver den för denna befattning afsedda aflöning, förordnat två bland revisorerne att, med bibehållande af förut egande arfvoden och med tillägg för dem hvardera af 1,000 R:dr utaf det lediga kamererare-arfvodet, förrätta kamererare-göromål.
3 Bil. N:o 6 a. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1869.
De af samma arfvode återstående 1,500 R:dr och arfvodesbeloppen 2,000 R:dr för tvänne under liden ledigblifna revisorsbeställningar hade användts på enahanda sätt, som med de för extra biträden serskild! anvisade 1,500 R:dr redan tillförene varit förhållandet, eller till gratifikationer för extra ordinarie tjensteman, hvilka fått till åliggande att .vissa timmar hvarje helgfri dag uti Kontoret tjenstgöra; och denna anordning, enligt hvilken arbetet under ledning af den utaf Kongl. Kaj it tillförordnade Kontors chefen för det närvarande vore fördelad! emellan fyra kamererare, t va revisorer och tio extra biträden, hade äfven i öfrig! visat sig medföra de göda följder, Kollegium deraf beräkna! och i sina underdåniga skrivelser af den 13 och 20 September nästlidna år omforma!!.
I fråga vidare om Kontorets härefter fotsatta verksamhet hade Kollegium underdånigst yttra!, att Kollegium ingalunda vågade antaga, det granskningen af förvandlingsuträkningarne skulle, på sätt Riksdagen syntes hafva beräkna!, kunna blifva bragt till slut inom utgången af år 1869; ty om än —■ hvad Kollegium ansåge osäkert — den förberedande granskningen af dessa uträkningar för de län och fögderier, som ännu återstode, möjligen skulle med den mest ansträngda verksamhet kunna under nästkommande år medhinnas, så att åtgärder då voro vidtagna för införskaffande från landsorterna, der så erfordrades, af vidare upplysningar och vederbörandes förklaringar, så åtginge dock, efter hvad erfarenheten gåfve vid hunden, en rundlig tid innan dessa upplysningar och förklaringar, för hvilkas meddelande ofta gjordes behof af vidlyftiga undersökningar i äldre handlingar och hörande! af flera personel', kunde till Kollegium inkomma. Dessutom hade ej sällan vid emottagande! af de på Jordeboks-divisionens skrivelser afgifna svar befunnits, att den utredning, man afse!! att vinna, icke blifvit fullständigt åstadkommen, hvadan Jordeboks-kontoret mast på annat sätt söka komma till målet och derför offra ej obetydligt af tid och arbete; och sådan! komme utan allt tvifvel äfven hädanefter att inträffa. Kollega fullkomliga, af det förflutna årets erfarenhet belastade öfvertygelse vore likväl, att hela arbete! med ränteförvandlingsuträkningarne skulle vara fullbordad! inom utgången af år 1870.
Och både Kollegium jemte förmälan att dermed den första och drygaste delen af det Jordeboks-kontoret föresätta uppdrag vore uppfyldt, samt att deruppå vidare följde granskningen af antcckningarne rörande det oförmedlade hemmantalet, rustnings- och roteringsskyldigheten, dispositionen af Kronans räntor och tionde, liden da frälse- eller skatterätt vunnits och alla de uppgifter, som för öfrigt borde i jordeboken inflyta slutligen, och sedan Kollegium jemväl uttala! sig angående behofvet och vigten af jordebokens förfullständigande äfven i sistomförmälda delar, underdanigst anhallit, att Kongl. Maj:t täcktes för jordeboksgranskningens fortsättande under ofvanberörda år 1870 äska anvisandet af lika anslag som för ändamålet nu vore beviljad!.
I betraktande af hvad Kammar-kollegium i dess förevarande underdåniga berättelse anfört i fråga om den stånd-
4 Bil. N:o 6 a. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1869.
punkt, hvarpå det åt Jordeboks-kontoret uppdragna arbetet sig för närvarande befunne, tillstyrkte Statsrådet, att Kongl. Maj:t, i enlighet med Kammar-kollegii jemväl gjorda underdåniga hemställan, täcktes till nästsammanträdande Riksdag aflåta nådig Proposition om anvisande för jordeboksgranskningens fortsättande under år 1870 af enahanda anslag som nu vore för ändamålet beviljadt, eller 24,700 R:dr. — — —
Hvad Statsrådet i förestående == mål underdånigst yttrat och tillstyrkt, behagade Hans Näjd Konungen i nåder gilla och bifalla.
Ex protocollo
Ossian Baeckman.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISAÅC MARCCS, 1869.
Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1869.
1 Utdrag af Protokollet Öfver Finans ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 5 Januari 1869.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer, Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena, Grefve
Wachtmeister, samt
Statsråden: Friherre af Ugglas, Bredberg,
Thulstrup,
Carlson,
von Ehrenheim, Äbelin,
Berg och Adlercreutz.
Chefen för Finans-departementet, Statsrådet Friherre af Ugglas anhöll i underdånighet att få underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning de delar af statsreglering»;!! vid nu instundande riksdag, hvilka tillhöra nämnda Departements föredragning, och anmälde i sådant afseende, hvad först anginge beräkningen af Statsverkets tillgångar för de behof, som vid berörda statsreglering herde fyllas, att uti den Berättelse om Statsverkets tillstånd och förvaltning, som Statskontoret den 18 nästlidne November afgifvit och hvilken, i hvad densamma rörde anslagen under 3:dje, 4:de, 6:te och 8:de Hufvudtitlarne, särskild! delgifvits vederbörande Departements-chefer, Statsverkets inkomster för år 1870 och intilldess ny statsreglering vidtager, ansetts böra, med bibehållande för deribland ingående spannmål af det vid 1868 års riksdag antagna förslagspriset, 2 R:dr 10 öre kubikfoten, beräknas på följande sätt, nemligen:
Bill. till Biksd. Frot. 1869. 1 Sami. 1 Afd. I
2 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1869.
Ordinarie inkomster.
l:o. Ordinarie räntan eller räntan, såsom denna inkomst rätteligen torde höra benämnas, blek, såvidt densamma vore indelt på vissa embets- och tjensteman, stater och inrättningar, vid 1868 års riksdag upptagen till Knut R:dr 2,668,800.
Härifrån herde likväl nu afdrag ega rum för:
a) Åtskilliga till Jemtlands Häst- och Fältjägare-Jcorpser förut anslagna räntor, från hvilkas utgörande vederbörande vid afvittringen i Jemtlands län vunnit befrielse, uppgående
till ett sammanräknadt belopp af......... 157: 37.
h) De under Sjunde Hufvudtitelns anslag till Jägeristaten uppförda boställsräntor, hvilka, sedan boställena vid innehafvarnes afgång blifvit indragna och utarrenderade, icke vidare herde i räkenskaperna debiteras................ 41: —
c) Sammanlagda värdet af afskrida indelta mjöl- och sågqvarnsräntor, för hvilka godtgörelse blifvit vederbörande indelningshafvare på grund »
af Kammar-kollegii kungörelse den 9 Oktober 1857 och Kongl. kungörelsen den 30 December 1863 tillerkänd. Enligt en vid Statskontorets berättelse fogad särskild förteckning utgjorde dessa räntor, sedan deribland ingående 10 <t(. smör blifvit i enlighet med de grunder, som vid senaste statsreglering^ i sådant afseende tillämpats, omsätta i spannmål, tillsammans 220 R:dr 76 öre i penningar och 1130 kubikfot 8 kannor spanmål.
Då emellertid uti den ersättning för dylika räntor, som vid 1867 års riksdag å stat uppfördes, äfven räntan för Romö Nästa qvarn i Källby socken af Skaraborgs län inginge med ett belopp af 2 R:dr 87 öre i penningar och 40 smör, beräknade att i spanmål motsvara 9 kub.-fot 6 kannor, ehuru, enligt hvad sedermera blifvit utredt, endast hälften af denna ränta varit qvarnen åsatt, under det den andra hälften utgått och fortfarande utginge för den till qvarnen hörande jord, så att för denna hälft någon ersättning ej herde ifrågakomma, både
Transport 198: 37.
3 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1869.
Transport 198: 37.
Statskontoret hemställt, att, till vinnande af rättelse härutinnan, från den indelta räntan nu skulle uti ifrågavarande hänseende uteslutas allenast:
Penningar............. 219:32.
Spannmål 1126 kub.-fot å 2 R:dr
10 öre............. 2,364: 60. 2,583: 92.
' ~ Säger 2,782: 29.
Och skulle, sedan dessa 2,782 Roll- 29 öre frånräknats ofvanberörda belopp, 2,668,800 R:dr, ifrågavarande inkomsttitel komma att i jemnad summa utgöra............ 2,666,000:
Den till Statsverket ingående eller Kronan behållna delen af räntan, hvilken vid senaste riksdag beräknades till
2,025,000 R:dr, har, efter afskrifning af mjöl- och sågqvarnsrautor, utgjort:
år 1864.......... 2,013,709: —
„ 1865 .......... 1,996,568: —
och
1866 .......... 1,975,407
20,609:
eller i medeltal för dessa tre år........ 1,995,228: —
Härtill herde dock nu läggas: dels beloppet af de enligt beslut vid 1865 —66 års riksdag från och med år 1867 till Statsverket indragna chefslönen vid f. d. Adelsfane-regementet och Landshöfdingens i AVesternorrlands län indelta lön, hvilka indelningar i medeltal för åren 1864—1866 uppgått till. .
dels den förut bland extra medel och uppbörder upptagna ersättning, som för uppbörd arbetsskyldighet utgår från åtskilliga hemman
i Christianstads län...............
dels ock de indelta löningsräntor, som förut varit anvisade skarprättare!! i Gelleborgs län, men från Juni månad 1867 varit till Statsverket indragna och i följd deraf redan vid senaste riksdag afräknades från den indelta räntan.......................126: —
tillsammans 2,023,312: —
Den behållna delen af räntan kunde alltså nu i jemnadt belopp upptagas till . ...................... 2,023,000:
Transport 4,689,000:
7,349: —
4 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj;ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1869.
Transport 4,689,000: —
2:o. Tiondespanmålen.
Den indelta tiondespanmålen beräknades vid senaste riksdag till 652,000 kub.-fot, varda, efter 2 R:dr 10 öre kub.foten, 1,369,200 R:dr, hvilken beräkning af Statskontoret ansågs nu böra bibehållas..................... 1,369 200: _
Kronans behållna andel af förevarande inkomst åter, hvilken vid senaste riksdag upptogs till 150,000 kub.-fot med ett värde af 315,000 R:dr, hade enligt rikshufvudböckerna utgjort:
år 1864 kub.-fot 150,026. Värde R:dr 335,508.
„ 1865 „ 149,954. „ „ 329,412.
och „ 1866 „ 150,404. „ „ 321,440.
eller i medeltal „ 150,128. „ „ 328,787.
Då emellertid vid senaste riksdag från den indelta tiondespanmålen afräknades såsom till Statsverket indragna åtskilliga indelningar med tillsammans 968 kub.-fot 8 bannor, men deraf först under åren 1867 och 1868 blifvit indragna 167 kub.-fot 7 bannor, hvithet belopp alltså nu borde tagas i beräkning såsom en tillökning uti inkomsten, utöfver hvad den 1866 utgjort, så ansåg Statskontoret förevarande inkomst kunna upptagas till 150,500 kub.-fot, med värde, efter 2 R:dr
10 öre kubikfoten, af...................... 316,050: _
3:o. Tiondespanmålslösen efter bestämda pris hade under åren 1864—66 i medeltal utgjort 6,800 R:dr 63 öre och syntes alltså nu kunna likasom vid senaste riksdagen upptaga ............................... 6,800: —
4:o. Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolägenheter, hvilken inkomst beräknades:
vid 1867 års riksdag till.........R:dr 385,000.
och vid 1868 „ „ „......... „ 410,200.
hade utgjort:
Penningar. Spanmål.
Kub.-fot. Värde.
år 1864 .......... 56,277. 142,817. 254,615.
» 1865 .......... 69,385. 153,870. 296,045.
» 1866 .......... 54,951. 157,017. 325,022.
Transport 6,381,050: —
o
Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1869.
Transport
Till sistnämnda års inkomst:
Penningar. Spanmål.
54,951. Kub.-fot 157,017.
borde dock nu läggas arrenden för åtskilliga från midfastan 1867 och 1868 utarrenderade indragna
landsstatsboställen........ . 4,819.
tillsammans 54,951. Kub.-fot 161,836. i nära öfverensstämmelse hvarmed förevarande inkomsttitel nu syntes höra i jemna tal beräknas på följande sätt:
Penningar .................. 55,000: —
Spanmål, likasom vid senaste riksdag,
162,000 kub.-fot å 2 R:dr 10 öre . . . 340,200: —
Beträffande den betydliga skilnaden som uti penningeandelen af ifrågavarande inkomst förefinnes emellan åren 1865 och 1866, ansåg Statskontoret anledningen dertill höra sökas deri, dels att de i penningeandelen inbegripna värden å naturapersedlarne smör, hö och lax år 1866 till följd af lägre markegångspris understigit värdena å samma persedlar 1865 med 4,334 It:dr 54 öre, dels att åtskilliga landsstatsboställen, hvilka från Midfastan 1866 af Kammar-kollegium på längre tid utarrenderats, hvarvid arrendena blifvit bestämda att utgå i spanmål, derförinnan ett eller annat år varit upplåtna mot arrendeafgift, som åtminstone till någon del utgått i penningar samt dels att afkortningarne och restantierna å 1866 års uppbörd af arrendemedlen tillsammantagna vida öfverstiga afkortningar och restantier för föregående året.
5:o. Silfvertionde, myntarelön och slagskatt, hvilken
inkomst utgjort:
år 1864 ................R:dr 16,797: —
1 " 1865................ „ 20,336: —
och „ 1866 ................ „ 17,988: —
eller i medeltal ............... „ 18,373: 67.
syntes alltså kunna nu likasom vid senaste riksdag beräknas till o 6:o. Koppärr ålitan både uppgått till år 1864. . . . Centner 1,169. Försäljn.-värde 84,222.
" 1865 .... „ 1,283. „ 76,859.
1866 ...... 1,262. „ 77,783.
„ 79,621.
)) xuuu • • • I z ----
Och som medeltalet häraf vore 1,238.
6,381,050:
395,200:
18,000:
Transport 6,794,250:
6 Bil N:o 6 b. till Kongl. Majds Trop. N:o 1 om Statsverket 1869.
Transport
så ansågs denna inkomst fortfarande kunna upptagas till enahanda belopp, eller 1,200 centner samt till samma värde, 57 R:dr för centnern, som vid; senaste riksdag beräknades, eller till..............................
7:o. Tiondetackjernet beräknades vid 1867 års riksdag till 17,000 centner å 2 R:dr 40 öre, eller till 40,800 R:dr, samt både utgjort:
år 1864 ........Centner 19,076. Värde 47,318.
„ 1865 ........ „ 17,517. „ 43,228.
„ 1866 ........ „ 17,543. „ 42,955.
eller i medeltal....... „ 18,045. „ 44,500.
motsvarande 2 R:dr 47 öre för centnern.
Statskontoret både likväl, med afseende på det vid 1865—66 årens riksdag fattade beslut, att sådana på senare tider inom bergslag nyanlagda masugnar, hvilka icke åtnjöto några privilegier eller haft något hyttelag sig tillslaget, skulle i beskattningsväg betraktas lika med masugnar utom bergslag, hvilka äro från tackjernstionde befriade, ansett förevarande inkomst nu icke höra beräknas högre än vid 1868
års riksdag skett och följaktligen å 2 R:dr 40 öre för centnern upptagas till........................
8:o. Svafvélbrukstionden, hvilken vid senaste riksdag beräknades till 3,000 R:dr och uppgått:
år 1864 till..................R:dr 2,833.
„ 1865 „.................. „ 3,085.
„ 1866 „........o.......... >, 5,629.
eller i medeltal för dessa tre år till....... „ 3,849.
syntes alltså nu kunna upptagas till..............
9:o. Mantalspenningar ne både utgjort:
år 1864 ..................... 574,491.
„ 1865 ..................... 579,160.
och „ 1866 ..................... 575,882.
eller i medeltal....................576,511.
Ehuru denna inkomst, oaktadt folkmängdens fortgående ökande, visat sig vara något i fallande, ansågs den likväl af Statskontoret höra nu beräknas till samma belopp, som vid
de tvänne senaste statsregleringarne upptagits, eller.....
Transport
6,794,250:
68,400:
40,800:
3,500:
600,000:
7,506,950:
7 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o l om Statsverket 1869.
Transport
10:o. Bötesmedlen, hvilka beräknades vid 1867 års riksdag till 300,000 R:dr och vid 1868 års riksdag till 162,700 R:dr, hade, sedan den nya Strafflagen börjat tillämpas, uppgått:
år 1865 till................... 161,696.
och „ 1866 „................... 187,178.
hvarföre Statskontoret ansåg samma inkomst nu böra upptagas till åtminstone........................
ll:o. Kavalleri-regementenas hästvalcans-sjpamnål, som vore bestämd att utgå:
till och med år 1871 enligt Rikets Ständers beslut den 5 Maj 1841:
Vid Lif-regementet för 500 nummer å 47,25 kub.-fot
med................kub.-fot 23,625.
„ Smålands Dragoner för 500 nummer å 44,1 kub.-fot med..... „ 22,050.
till och med år 1870 enligt Kongl. brefvet den 8 Augusti 1855:
vid f. d. Östgöta kavalleri för 1000
nummer å 47,25 kub.-fot med. . „ 47,250.
och vid f. d. Westgöta dragoner för 1000 nummer, äfvenledes å 47,25 kub.-fot med........... „ 47,250.
tillsammans kub.-fot 140,175.
Denna inkomst hade beräknats vid 1867 års riksdag efter 2 R:dr för kubikfoten till 280,350 R:dr och vid 1868 års riksdag efter 2 R:dr 10 öre kubikfoten till 294,367 R:dr
50 öre; och då densamma utgjort:
år 1864 ..................R:dr 302,558.
„ 1865 .................. „ 298,978.
» 1866 ......... „ 301,385.
eller i medeltal för dessa 3 år........ „ 300,974.
ansågs den nu kunna med säkerhet beräknas till samma belopp som vid senaste riksdag, eller till............
12:o. Tillfälliga rotevakansafgifter hade utgjort:
år 1864 ........... R:dr 8,028.
» 1865 .................... „ 6,641.
„ 1866 .................... „ 8,581.
Transport
7,506,950: —
170,000: —
294,367: 50.
7,971,317: 50.
8 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1869.
Transport
Och som medeltalet häraf vore..........R:dr 7,750,
syntes donna inkomst kunna nu likasom vid de båda senaste
riksdagarne beräknas till....................
13:o. Vdkansafgifter af nyroterad jord både uppgått år 1864 till.................... 71,889.
„ 1865 „.................... 75,105.
och 1866 „....... • ........... 80,003.
eller i medeltal för dessa 3 år till.......... 75,666.
hvarföre donna inkomst ansågs kunna fortfarande upptagas till samma belopp som vid senaste riksdag derför beräknades, eller till...........................
14:o. Böterakansafgiften af utsokne frälsehemman i Halland beräknades vid senaste riksdag till 20,000 R:dr och
både utgjort:
år 1864 ...................... 20,299.
„ 1865 ...................... 21,900.
och „ 1866 ...................... 19,432.
Och som medeltal häraf vore............. 20,544.
ansågs donna inkomst fortfarande kunna upptagas till ... .
15:o. Trosspassevolansafgiften hade under åren 1864 —1866 med obetydlig vexling hållit sig vid belopp af omkring 26,520 R:dr och syntes derför kunna nu likasom vid de tvänne senaste riksdagarne beräknas till..........
16:o. Båtsmansvdkansafgiften hade likaledes under åren 1864—1866 med jemförelsevis ringa vexling hållit sig vid ett medeltal af 60,844 R:dr och uppfördes derföre nu likasom vid de båda senaste riksdagarne till.........
17:o. Kontrollståmpehnedel beräknades vid 1867 års riksdag till 19,000 R:dr och vid 1868 års riksdag till 18,000
R:dr samt både utgjort:
år 1864 ...................... 18,782.
„ 1865 ...................... 18,243.
och „ 1866 ........ 16,137.
Då medeltalet häraf utgjorde..........17,721.
och donna inkomst derjemte visat sig vara i fallande, upptogs den nu endast till.....................
Transport
7,971,317: 50.
7,500: —
75,000:
20,000: —
26,500: —
60,000: —
17,500: —
8,177,817: 50~
18:0.
9 Bil. N:o 6 b. till Kong!, Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1869.
Transport 8,177,817: 50.
18:o. Fyr- och hålmedel, Indika vid de båda senaste nksdagarne beräknades till 600,000 R:dr, både deremot uppgått: år 1865 till................. R:dr 667,561.
1 n 1866 ................. „ 703,107.
och „ 1867, enligt uppgift från General-Tullstyrelsen, till................. „ 656,926.
Och som medeltalet häraf vore...... „ 675 865.
syntes denna inkomsttitel nu kunna upptagas till”. ...... 650,000: _
o 19:o. Observationsmedel både utgjort:
ar 1864 ....................R:dr 5,844.
, » 1865 .................... „ 5,749.
och ,, 1866 .................... 2 608
Medeltalet häraf vore val........... 4*400.
men ansags det oaktadt donna ovissa inkomst nu icke kunna
beräknas högre än vid de båda senaste riksdagarne, eller till 3,000: _
20:o. Extra medel och uppbörder upptogos vid de båda senaste statsregleringarne till 63,000 R:dr och hade, med afdrag af stubböresafgifterna, hvilka från och med år 1867 ingått till skogsplanterings-kassan, utgjort:
år 1864 .............'......R:dr 56,445.
, " J865 ................... „ 106,961.
eller i medeltal.................. ”
Från denna inkomsttitel borde emellertid nu afgå den redan vid beräkning af räntan härofvan upptagna ersättning-, som af åtskilliga hemman i Christianstads län erlades för upphörd arbetsskyldighet med ett belopp af 7,349 R:dr, efter hvars afräknande från nyssberörda medeltal, 76,376, deraf återstode 69,027 R:dr.
Riksdagens år 1867 församlade Revisorer hade i fråga om de bland Statsverkets ordinarie inkomster hittills upptaga Intressemedel, hvilka till hufvudsakligaste delen utgjordes af från Riksgäldskontoret till Statskontoret utgående ränta å den s. k. Lappmarks Ecklesiastik-fonden anmärkt, att, då det beloPP, hvarmed enligt Riks-staten inkomsterna öfverskjöto utgifterna, blifvit såsom bidrag för bestridande af de på Riksgäldskontor anvisade utgifter anslaget att från Statskontoret
j,.. „.7 7 _ Transport 8,830,817: 50.
Bdi. Ml likså. Prof, 1869. 1 Samt, 1 Afl, 2
10 Bil. N:o 6 h. Ull Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1869.
Transport 8,830,817: 50.
successive utbetalas, i den man detta embetsverk^ tillgångar det medgåfvo, det syntes Revisorerne, att berörda ränteutbetalning från Riksgäldskontor^ lämpligen kunde upphöra såsom innefattande blott en öfverflödig åtgärd i afseende å medlens fram- och återremitterande mellan embetsverk^; och hade i anledning häraf Riksdagen, instämmande i den åsigt, som legat till grund för Revisorernes berörda framställning, uti underdånig skrifvelse den 12 Maj nästlidna år anhållit, att Kongl.
Maj:t vid afgifvande till nu instundande riksdag af Proposition om Statsverkets tillstånd och behof täcktes föreslå åtgärder, ledande dertill, att syftemålet med Revisorernes framställning blefve vunnet. Då emellertid för år 1869 öfverskottet af Statsverkets inkomster utöfver de ordinarie utgifterna icke, på sätt förut egt ruin, blifvit anvisadt att utgå till Riksgäldskontoret såsom bidrag för bestridande af dess utgifter, faun vid ärendets föredragning den 22 nyssnämnda Maj Kongl.
Maj:t godt förklara sig vilja inhemta Statskontorets yttrande i anledning af hvad Riksdagen sålunda hemställt. Till följd häraf afgaf Statskontoret i ämnet den 30 Juli nästlidna år underdånigt utlåtande, deruti Statskontoret dels i fråga om tillkomsten af omförmälda ränteutbetalning upplyste, att efter det Kansli-styrelsen, hvilken förut disponerat de till Ecklesiastik-läroverket i Lappmarken anslagna räntor och andra inkomster, blifvit indragen, Rikets Ständer 1834—35 beslutat, bland annat, att det i Ecklesiastikverkets fond samlade kapital skulle till Riksgäldskontoret öfverlemnas, emot det att samma kontor derå inbetalte 5 procent årlig ränta till Statskontoret, hvilket åter Lomme att bestrida de årliga utgifterna för Lappmarks Ecklesiastik-staten, samt att i anledning häraf blifvit till Riksgäldskontoret öfverlemnadt under namn af Lappmarks Ecklesiastik-fond ett belopp af 67,184 Rall-37 sk.
2 rst. B:co, hvarjemte räntan derå i Statsverkets inkomstberäkning upptagits under rubriken Intressemedel, dels beträffande den omständighet, att vid 1868 års riksdag äfven de extra statsanslagen i allmänhet anvisats till utgående omedelbart från Statskontoret och att i följd häraf 1869 års Riksstat, i stället för att, såsom tillförene under senare tiders statsregleringar egt rum, upptaga ”bidrag för bestridande af de på Riksgälds-kontoret anvisade utgifter”, salderade med en ”stats- __
Transport 8,830,817: 50.
11 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1869.
Transport 8,830,817: 50.
fyllnadssumma” att utgå från Riksgäldskontoret, anförde, att denna förändrade uppställning af Riksstaten syntes Statskontoret utgöra ett ytterligare skål för bifall till det väckta förslaget om upphörande af Riksgäldskontorets skyldighet att till Statskontoret erlägga ränta å ofvannämnda fond, helst följden deraf endast skulle blifva, att statsfyllnadssumman ökades med ett berörda ränta motsvarande belopp, hvaremot ett konto i räkenskaperna kunde försvinna samt en levererings- och uppbördsåtgärd emellan de särskilda embetsverken undvikas, dels ock på grund häraf hemställde, det Kongl.
Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att den Riksgäldskontoret nu åliggande skyldighet att å ifrågavarande fond erlägga ränta skulle upphöra samt att, med uteslutande af inkomsttiteln ”Intressemedel”, den återstående delen af derunder hittills upptagna inkomster framgent måtte få ingå under titeln 'Extra medel och uppbörderoch hade Statskontoret uti dess nu förevarande berättelse, under åberopande af sin i nyssomförmälda utlåtande lemnade utredning af ämnet, tillagt, att, derest kontorets berörda hemställan vunne bifall, beloppet af de intressemedel, Indika i följd häraf herde bland extra medel och uppbörder upptagas, under åren 1864—1866
i medeltal uppgått till..............R:dr 408,
så att om dertill lades ofvannämnda belopp . . „ 69,027,
väl skulle för dessa tre år uppkomma en medelinkomst af................R:dr 69,435,
men att i anseende till föränderligheten af ifrågavarande inkomst Statskontoret ansåge densamma höra beräknas till något lägre belopp samt följaktligen och för vinnande af jemn slutsumma å inkomsterna i allmänhet upptages till...... 65,182: 50.
21:o. Jernvågstrafihnedlen, hvilka vid senaste riksdag, då de för första gången upptogos bland Statsverkets ordinarie inkomster, beräknades till 6,400,000 R:dr, både i jemna tal uppgått:
år 1866 till...............R:dr 5,064,370.
och „ 1867 „ ........_....... „ 6,017,049.
Och som trafik- och diverse inkomster vid Statens jernvägar under år 1868, för hvilket år berörda medel kalkylerats till 6,200,000 R:dr, intill Augusti månads utgång
Transport 8,896,000: —
12 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1869.
Transport 8,896,000: —
utgjort endast 4,106,330 R:dr 19 öre, och det icke heller syntes kunna antagas, att dylika medel skulle under den återstående delen af året inflyta till påräknadt belopp, så hemställde Statskontoret att ifrågavarande inkomst åtminstone icke måtte upptagas till högre belopp än vid senaste Riksdag skett eller till ........................ 6,400,000:
Säger Runt É:dr 15,296,000: —
Extra ordinarie inkomster.
Å. Tullmedlen, hvilka beräknades vid 1867 års Riksdag till 14,000,000 R:dr och vid 1868 års Riksdag till 13,000,000, både utgjort:
år 1865 ..............R:dr 13,999,556: —
„ 1866 ...... „ 13,214,937: —
och „ 1867 enligt uppgift från Grene-
ral-Tullstyrelsen. ... „ 12,785,579: —
eller i medeltal för nämnda tre år . „ 13,333,357: —
Under månaderna Januari—Oktober 1868 både enligt uppgift från General-Tullstyrelsens Kammmarkontor den debiterade uppbörden af tullmedlen uppgått till 12,585,468 R:dr 75 öre; och ansåg Statskontoret ifrågavarande inkomst alltså kunna upptagas till......... 13,000,000: —
B. Postmedlen beräknades vid 1867 års Riksdag till 2,000,000 och vid 1868 års Riksdag till 2,250,000 R:dr. De
både i verkligheten utgjort:
år 1864 ..............
„ 1865 ..............
och „ 1866 ..............
och som medeltalet häraf vore . . . . syntes dessa medel nu höra liksom upptagas till...............
Rall-
2,279,187
2,331,443
vid
2,166,964: — 2,259,198: — senaste Riksdag
2,250,000:
C. Stämpelpappersmedlen, hvilka beräknades vid 1867 års Riksdag till 1,500,000 R:dr, både deremot utgjort:
år 1865 ..............R:dr 1,405,727: —
„ 1866 .............. „ 1,340,086: — _____
Transport 15,250,000: —
Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1869. 13
Transport
och år 1867 omkring......... „ 1,337,000: —
eller i medeltal............. „ 1,360,938: —
och ansåg på grund häraf Statskontoret donna inkomst nu höra beräknas till samma belopp som vid senaste Riksdag upptogs, eller till........................
D. Bränvinstillverkningsafgiften beräknades vid de två senaste Riksdagarne, 1867 'till 10,500,000 Ridrock 1868 till 9,800,000 R:dr, samt hade uppgått:
år 1865 till............R:dr 10,069,645: —
„ 1866 „............ „ 9,283,534: —
och „ 1867 „ omkring...... „ 8,030,000: —
medeltalet häraf vore visserligen. . . „ 9,127,726: —
men då enligt af vederbörande meddelad uppgift ifrågavarande afgift under år 1868 till och med Oktober månad utgjort endast 2,925,753 R:dr 95 öre och det svårligen kunde antagas, att, äfven om under återstoden af nämnda år en betydligare bränvinstillverkning egt rum, inkomsten deraf skulle uppgå till det i Riksstaten kalkylerade belopp, så ansåg Statskontoret lämpligast, att donna, efter hvad erfarenheten visat, af flera tillfälliga omständigheter beroende inkomst nu icke beräknades högre än till........... 8,000,000: —
Säger R:mt R:dr 24,550,000: —
Enligt den af Statskontoret sålunda uppgjorda beräkning skulle alltså under nästa statsregleringsperiod Statsverkets årliga ordinarie och extra ordinarie inkomster tillsammans komma att utgöra 39,846,000 Rall-eller 1,764,270 R:dr mindre än vid senaste Riksdag för nu innevarande år påräknades.
Efter anmälan häraf yttrade föredragande Departements-Chefen:
”Vid donna Statskontorets beräkning anser jag mig böra i underdånighet gorå följande anmärkningar:
a) Genom den af Eders Kongl. Maj :t och Riksdagen beslutade reglering af Dylta svafvelbruks särskilda beskattningsförhållanden o. s. v., kommer väl, bland annat, Kronans tionde af bruket att nedsättas till trettiondedelen af tillverkningen, men då i sammanhang dermed bruksegarens förra rättighet att efter en lag kronovärdering fösa sin tionde upphör och han i stället blir skyldig att (fonden in natura lefverera, sa kommer ifrågavarande förändring på det hela icke att föranleda någon minskning uti Kronans inkomst af Svafvelbrukstionden, hvadan och da donna inkomst under åren 1864—66 uppgått i medel-
15,250,000: —
1,300,000: —
14 Bil. N-.o 6 b. till Eongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1869.
tal till 3,849 R:dr om året, jag hemställer, att densamma måtte, på sätt Statskontoret föreslagit, beräknas till 3,500 R:dr.
b) Mantalspenningar ne, Indika af Statskontoret beräknats nu likasom vid de två senaste Riksdagarne till 600,000 R:dr, hafva val under åren närmast före 1864 öfverstigit detta belopp; men sedan från och med nämnda år börjat tillämpas de i afseende å donna afgift vid 1862—63 årens Riksdag beslutade förändringar, bär densamma, såvidt nu är kandi, inbringat i medeltal allenast 576,511 R:dr om året och intet år uppgått till 580,000 R:dr; Och torde vid sådant förhållande förevarande inkomst nu icke kunna med säkerhet beräknas högre än till 575,000 R:dr.
c) VaJcansafgifter af nyroterad jord hafva under år 1866 uppgått till 80,003 R:dr; och som denna inkomst svårligen lärer kunna vara underkastad nedsättning, så torde den bär kunna med ett något förhöj dt belopp, emot hvad Statskontoret föreslagit, upptagas till 80,000 R:dr.
d) Deremot synas Bötesmedlen, som i medeltal för 1865 och 1866 utgjort 174,437 Rall’ och under det senare af de båda nämnda åren stigit ända till 187,178 R:dr, nu kunna beräknas, i närmaste öfverensstämmelse med berörda medeltal, till 174,000 R:dr eller 4,000 R:dr högre än Statskontoret föreslagit.
e) Jernvägstrafihnedlen, — hvilken inkomsttitel lärer höra uti inkomstberäkningen erhålla sin plats närmast efter ”Fyr- och båkmedel”, — hafva under 1867 uppgått till 6,017,049 R:dr, och antagligen hafva de icke heller under 1868 öfverstigit detta belopp med mer än omkring 100,000 Rall’. Då emellertid detta sistnämnda förhållande torde hafva berott på särskilda, ogynnsamma omständigheter under år 1868 samt dertill kommer, att under år 1870 en ytterligare del af den nordvestra stambanan om ungefär fyra mil blifver för trafiken öppen, hvaraf en tillökning i inkomsten är att förvänta, så synas ifrågavarande medel kunna för sistnämnda år beräknas till och med något högre än Statskontoret föreslagit, och jag hemställer, att de bär må upptagas till 6,500,000 Rall’.
f) Tullmedlen hafva af Statskontoret beräknats allenast till 13,000,000 R:dr. Dessa medel hafva likväl, oaktadt nu gällande förhöjda tullsatser för de vigtigaste kassaartiklarne kaffe, socker och tobak beslutats först under år 1867, uppgått:
år 1865 till......................R:dr 13,999,556: —
och „ 1866 „...................... „ 13,214,937: —
så att, ehuru beloppet under år 1867 nedgått till 12,785,579 R:dr, medeltalet för de nämnda tre åren ändock varit 13,333,357 R:dr; men dertill kommer, att under de 11 första månaderna af 1868 förevarande inkomst utgjort 13,858,713 R:dr och sålunda för hela året sannolikt uppgått till åtminstone
15 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1869.
14,500,000 R:dr, hvarföre jag anser tillräckligt skal förefinnas för att nu, likasom vid 1867 års Riksdag skott, beräkna donna inkomst till 14,000,000 R:dr.
g) Jemväl i afseende på Bränvinstillverkningsafgiften torde förhöjning i den af Statskontoret föreslagna beräkning kunna ega ruin. Under åren
1865 och 1866, då afgiften erlades med endast 60 öre per kanna, har densamma dock, på sätt här ofvan anförts, uppgått:
år 1865 till......................R:dr 10,069,645: —
och „ 1866 „...................... „ 9,283,534: —
Sedermera har uti tillverkningen inträdt en icke obetydlig minskning, så att, oaktadt afgiften från och med senare hälften af 1867 varit förhöjd till 70 öre per kanna, inkomsten deraf likväl icke utgjort mera än
år 1867 omkring.....1.............R:dr 8,030,000: —
och „ 1868 „ ................... „ 7,119,000: —
Af uppgifter från Bränvins-kontrollbyrån inhemtas, att tillverkningen utgjort:
Under förra hälften af 1867 ................. 6,417,612 kannor.
„ » „ „ 1868 ................. 2,737,751 „
Under senare hälften af 1867 ................ 5,798,172
» „ „ „ 1868 circa.............7,417,913 ”
Den inträffade minskningen i tillverkningen har således egentligen egt ruin under senare hälften af 1867 och förra hälften af 1868 samt kan följaktligen tillskrifvas förstnämnda års helt och hållet felslagna potatisskörd jemte de äfven i (ifrigt ogynnsamma förhållandena under samma år.
Men då under den föregående liden från och med 1857 till och med
1866 bränvinstillverkningen icke något år understigit 14,000,000 kannor, under det densamma deremot uppgått 1863 till 16,215,103 kannor och 1865 till 16,768,250 bannor, så synes den minskning deri, som 1867 och 1868 till följd af dessa års särskilda förhållanden inträffat, icke berättiga till antagandet, att under år 1870 tillverkningen skall komma att nedgå under
14,000,000 kannor, och jag hemställer alltså, att densamma måtte för nämnda år, likasom för 1869 skott, beräknas till 14,000,000 bannor, deraf afgiften efter 70 öre per kanna skulle utgöra 9,800,000 Rall1.
Sedan Eders Kongl. Maj:t förut i dag, med bifall till min underdåniga hemställan om att förvaltningskostnaderna för Statens skogar icke skulle framgent såsom hittils bestridas från särskilda dertill anvisade fonder utan lika med öfriga statsutgifter uppföras å den allmänna Riksstaten, täckts besluta hos Riksdagen föreslå att under Sjunde Hufvudtiteln skulle uppföras ett anslag för berörda förvaltningskostnaders bestridande, emot det att ej allenast omförmälda fonder öfverlemnades till Riksdagens disposition, utan äfven de
r-
16 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Majds Prop. N:o 1 om Statsverket 1869.
för närvarande till samma fonder ingående inkomsterna från Statens skogar upptogos bland de allmänna statsinkomsterna, så torde under förutsättning att detta nådiga förslag vinner Riksdagens bifall, eu tillämpning deraf kunna redan bär ega rum så till vida, att bland öfriga ordinarie statsinkomster, nu äfven ifrågavarande inkomster af Statens skogar beräknas.
Dessa inkomster, Indika bland de ordinarie statsinkomsterna synas bära erhålla sin plats näst efter Jernvägstrafikmedlen och för korthetens skull torde kunna benämnas ”Skogsmedlen”, bestå hufvudsakligen af medel, som inflyta för utsyning eller försäljning af skogsalster från kronoparkerna eller andra under kronans omedelbara disposition stående skogar och planteringar eller för begagnande af mulbetet å sådana skogar o. s. v. Och torde ifrågavarande inkomster kunna på följande sätt beräknas:
1) Skogsförsäljningsmedel hafva oberäknad! de uppgått:
år 1862 till.......................R:dr
och „ 1866 „ ...........
eller i medeltal under dessa 5 år till
s. k. Stubböres me dlen
))
))
))
))
))
104,236
138,504
93,028
148,602
112,014
119,277
Beträffande särskild!; stubböresmedlen eller de afgifter, som efter bestämda taxor utgått för utsyning af virke å kronans skogar i de norra länen,
så hafva de utgjort:
år 1862..........................R:dr 104,376: —
„ 1863. . . . ...................... „ 81,291: —
„ 1864.......................... „ 109,115: —
„ 1865 .......................... „ 58,987: —
och ,, 1866 .......................... „ 44,414: —
eller i medeltal under dessa 5 år.............. „ 79,637: —
Egentliga skogsförsäljningsmedel och stubböresmedel hafva sålunda tillsammans under nämnda 5 år i medeltal uppgått till 198,914 R:dr om året. Yäl hafva numera stubböresmedlen i det närmaste upphört att utgå, sedan Utsyningsförordningen den 21 December 1865 stadgat, att jemväl från kronoskogarne i de norra länen virket bör åt den högstbjudande på auktion försäljas, men de skogsförsäljningsmedel, som i stället för stubböresmedlen komma att genom dessa auktioner inflyta, skola antagligen derför lemna full ersättning; och då skogsförsäljningsmedlen dels med hänsyn till nu befintliga årshyggesbesparingar å en stor del kronoparker i södra delen af riket, dels genom ökad afvikning å kronoparkerna i de norra länen och sannolikt stigande auktionspris för skogseffekter, och dels derigenom att i följd åt den
Bil. N:o 6 b. till Kongl. Majds Prop. N:o 1 om Statsverket 1869. 17
nya skogslagstiftningen sådana medel jemväl från en del boställsskogar böra till kronan ingå, utan all fråga komma att ökas, så anser jag dessa medel för år 1870 kunna upptagas till...............R;dr 220 000: _
2) Fly g sandsmedel hafva under åren 1864—66 i
medeltal uppgått till 4,946 R:dr om året och utföres derföre här.....................
3) Betesmedel hafva under samma år inbringat i medeltal 1,993 B:dr om aret, hvarföre de här upptagas till . .
4) Utsyning saf gifter och
5) Diverse inkomster, Indika under de 3 åren 1864—66 lemna! i medeltal 2,616 R:dr om året, torde dock, i anseende till dessa inkomsters föränderlighet, ej
höra beräknas högre än till.................
samt 6) Inkomster af Wisingsborgs kungsgård, som i medeltal för åren 1863—67 utgjort 7,457 B:dr om året och derföre här upptagas till...................
. Summa R:mt R:dr 236,300: —
till hvithet belopp jag alltså under ofvanberörda förutsättning hemställer, att Skogsmedlen matte bland de ordinarie statsinkomsterna upptagas.
Med iakttagande af sålunda underdånigst föreslagna ändringar och tillägg i Statskontorets beräkning, hvilken i öfrig! torde höra i Råder godkännas skulle under nästa Statsregleringsperiod
de Ordinarie inkomsterna komma att utgöra. . . R:mt Rall- 15,616 300: _
och de Extra ordinarie............... ^ ^ 27,350 000- _
, eller tillsammans Runt R:dr 42,966,300: —
hvilken summa, då Riksstaten för år 1869 upptager
4,900: — 2,000: —
2,000: — 7,400: —
i Ordinarie inkomster och i Extra ordinarie. . .
Bunt B: dr
15,260,270
26,350,000
utvisar en tillökning
eller tillsammans Bunt B:dr 41,610,270 i beräknade inkomster af. . (£ a 1,356,030
Uti de åt o föredragande Departements-Chefen sålunda i afseende på beräkningen af Statsverkets inkomster gjorda underdåniga hemställanden och förslag instämde Statsrådets öfrige ledamöter; och täcktes Hans Maj :t Konungen till samma hemställanden och förslag lemna Rådig! bifall.
Bil), till Riksdagens Prof. 1869. 1 Samt. 1 Afl,
18 Bil N:c 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1869.
Beträffande derefter regleringen af
Första Hufvudtiteln,
anmälde föredragande Departementschefen, att på nådig pröfning nu icke vore beroende någon fråga, som kunde för år 1870 föranleda vare sig till förändring af de under denna hufvudtitel för närvarande uppförda ordinarie anslag eller till framställning om nya sådana eller om extra anslag; och hemställde Departements-Chefen vid sådant förhållande, att i den nådiga Propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof måste för Första Hufvudtiteln beräknas enahanda belopp, som nu finnes till donna Hufvudtitel anvisadt
eller................................ 1,417,000 R:dr,
hvilket Hans Maj:t Konungen täcktes enligt Statsrådets underdåniga tillstyrkande gilla.
Vid härefter företagen beräkning af utgifterna under
Sjunde Hufvudtiteln,
innefattande anslagen för Finans-departementet, anförde föredragande Departementschefen:
Do.
Då vid nådig pröfning af det förslag till Postverkets utgiftsstater för år 1870, hvilket jag förut i dag i underdånighet föredragit, Eders Kongl. Näjd, jemte förordnande, att dessa Stater skola öfverlemnas till Riksdagen för att äfven komma under dess ompröfvande, tillika täckts för Eders Kongl. Maj:ts del bestämma berörda staters slutsumma till 2,250,000 K dr, eller samma belopp, hvartill Postmedlen härofvan blifvit beräknade, så lärer i öfverensstämmelse dermed det å Hufvudtiteln uppförda kontanta anslag, förslagsvis beräknadt att af Postmedlen direkte utgå till Postverket, jemväl höra för år 1870 upptagas till 2,250,000 R:dr och således bibehållas vid enahanda belopp, hvarmed detsamma i Riksstaten för innevarande år finnes uppfördt.
Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1869. 19
2:o.
Vidkommande dernäst Tullverket, hvars utgiftsstater för 1870 äfvenledes enligt nådigt beslut komma att framläggas till granskning af Riksdagen, så torde det till nämnda verk direkte af Tullmedlen utgående förslagsanslaget böra af Eders Kongl. Maj:t föreslås till samma belopp, 1,997,000 R:dr, hvartill nyssberörda utgiftsstaters slutsumma blifvit af Eders Kongl. Maj:t, för Dess del, fastställd eller till 3,000 R:dr mindre än nu linnés i Riksstaten derför anvisadt.
3:o.
På sätt Stat-s-kontoret i dess underdåniga Berättelse erinrat, bör från de under anslaget till Jägeristaten uppförda indelta räntor afdragas de så beskaffade räntor till belopp af 41 R:dr, som härofvan vid beräkningen af inkomsttiteln Väntan blifvit af der uppgifvet skäl uteslutna, hvarjemte af det kontanta anslaget bör till Skog splantering skassan omföras en uppkommen lönebesparing till belopp af 6 R:dr 24 öre.
Då vidare hela det nu ifrågavarande anslaget bör i mån af nuvarande indelmngshafvares afgång indragas och således är af beskaffenhet att lämpligast höra hafva sin plats under Allmänna Indragningsstaten, så hemställer jag, att anslaget måtte från Sjunde Hufvudtiteln uteslutas och det efter nyssberörda afdrag och omkring återstående beloppet deraf: Penningar 112: 51. och indelta räntor 674: 69. tilläggas det under Nionde Hufvudtiteln för omförmälda Indragningsstat uppförda anslag.
4:o.
Sedan E. K. M. förut i dag vid pröfning af de förslag till Instruktion för Skogsstyrelsen och Skogsstaten samt till Aflöningsstater för Skogsstyrelsen, Skogsstaten och Skogsläroverken, som jag i underdånighet anmält, täckts dels för Sin del godkänna berörda Aflöningsstater, sådana de blifvit af mig förordade, men med nådig föreskrift, att desamma borde, i likhet med hvad i afseende på andra dylika stater eger rum, framläggas till pröfning jemväl af Riksdagen, dels ock i fråga om den nya Instruktionen i nåder förklarat, att E. K. M., med gillande, såvidt på E. K. M. ankomma, af det inom Finans-Departementet dertill uppgjorda förslagets hufvudgrunder, likväl funne den slutliga pröfningen deraf höra uppskjutas i afvaktan på Riksdagens beslut rörande såväl Aflöningsstaterna, som åtskilliga af Instruktionsförslaget förutsatta förändringar i sättet för bestridande af de för skogsväsendet nödiga Statsutgifterna, Indika förändringar voro af beskaffenhet att erfordra Riks-
20 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1869.
dagens medverkan, så anhåller jag nu att i sammanhang med öfriga frågor angående regleringen af utgifterna under Sjunde Hufvudtiteln få närmare, än hvad hittills skott, redogöra för nyssnämnda förändringar och dermed sammanhängande omständigheter.
För närvarande bestridas Statens utgifter för förvaltningen och vården af dess skogar icke — åtminstone icke omedelbart — från något å Ribsstaten uppfördt anslag, utan från särskilda under E. K. M:s disposition stående fonder, nemligen i främsta rummet Skogsplanteringskassan, med hvilken den s. k. Christicmstads läns flygsandsplanteringsfond synes vara af hufvudsakligen enahanda egenskap, samt, i fråga om ekplanteringarne, den s. k. Ekplan tering sfonden.
Hvad först angår Skogsplanteringskassan, så räknar den sin tillkomst från 14 § i 1805 års skogsordning, hvarigenom stadgades, att alla de, som från kronopark^ åtnjöto understöd af timmer och ved m. in., utan att kunna visa sig ega tillstånd till afgiftsfritt erhållande af sådant understöd, skulle derför erlägga betalning till hälften emot hvad markegång^ i länet årligen utsatte samt att sålunda inflytande medel, hvilka herde ingå till Statskontoret att der utan sammanblandning med andra medel förvaltas, anslogos till en fond, som uteslutande skulle användas till trädplanteringar å dertill tjenliga kronopark^ och till hvilken jemväl Skaraborgs Läns särskilda skogsplanteringskassa herde öfverlemnas. Den härigenom bildade allmänna skogsplanteringskassan utgjorde vid ingången af år 1821, det första, för hvilket Rikshufvudbok finnes upprättad, ett belopp af 17,593 R:dr 18 sk. 10 rist Banco eller 26,390 R.dr 9 öre Runt.
I sammanhang med derefter år 1836 företagen reglerering af Skogsbi Jägeristaten förordnades genom Kongl. Brefvet den 19 Mars nämnda år bland annat, att alla indelta löner vid Jägeristaten, hvilka ej voro inbegripna under boställe, som vid jägeribefattning anslagits eller under arrende på 30 år upplåtits, skulle ingå till skogsplanteringskassan, hvarifrån tillsvidare herde utanordna^ de kontanta tillskotten utöfver hvad på stat funnes upptaget, äfvensom att alla öfverflödiga boställen och bohemman skulle utarrenderas och arrendena deraf till nämnda kassa ingå.
Sedermera har i öfverensstämmelse med beslut vid 1850—års Riksdag hlifvit genom Kongl. Brefvet den 17 September 1851 stadgadt, ej mindre att de från Jägeristaten till Skogsplanteringskassan då redan indragna löningsanslag och boställsarrenden skulle till Statsverkets disposition återgå, än äfven att_ de löningsanslag, som framdeles borde från Jägeri-staten till Skogsplanteringskassan ingå, och de boställen, som voro afsedda till utarrendering för Kronans läkning, men da ännu af Jägeri-staten innehades, herde i mån af innehafvarnes afgång indragas, allt emot ersättning till Skogsplanteringskassan af ett kontant anslag under Sjunde Hufvudtiteln, hvithet anslag, ännu qvar-
Bil. N:o 6 b. till Kongt. Maj:ts Bnp. N:o 1 om Statsverket 1869.
23 528 R-dr1869 ^ Riksstat’ der uPPtages med ett förslagsbelopp af
, ^en s‘ !c‘n Christianstads Läns flygsandsplanteringsfond har efterhand bildats genom inflytande medel för försålda skogseffekter från åtskilliga flVgsandsplantermgar i nämnda län. Genom Kongl. Brefvet den 6 Mars 1863 or ordnades att denna fonds behållning, hvilken då innestod i Länets ränteri, S ile,Aen! i P?n?ens framtida inkomster öfverlemnas till Statskontoret för att särskild! bokförda, göras fruktbärande i sammanhang med skogsplanterings-
kassans tillgångar. Fondens behållning utgjorde vid 1867 års slut 49 650 Jtvar oO öre. ’
• [>■) ^b^rälfande Ekplantenngsfonden hafva följande upplysningar blifvit mig1 i Riksgaldskontoret meddelade: 8
, ,, ,1 sammanhang med kungörande af det vid 1828—30 års Riksdag fattade beslut angående rättighet för egare af kronoskatte) ord att mot erläggande af ^ derför bestämd lösen tillvinna sig egande- och dispositions-rätten ver de a sådan jord da befintliga och framdeles uppväxande ekar, stadgades
!vVim vTL Oordningen den 28 Oktober 1830, att de medel, hvilka såsom dyhk ekeskogslosen mflöto till statsverket, skulle af E. Kongl. Mai ds Befallningshafvande msandas till Riksgaldskontoret för att jemte den särskilda analags summa af 25,000 R:dr B:co, hvilken, för verkställande af ekplanterin- §aij Vld samma Riksdag beviljades äfvensom de inkomster, hvilka kunde uppkomma af dertill anslagna kungsgårdar och kronopark^-, i Riksgäldskontor alsattas och upptagas å särskild räkning samt utgöra tillgång för bestigande af de med ekplantermgshagars anläggande förenade kostnader, o nn Riksgaldskontoret aflemnade ekeskogslosen utgjorde under
aren lbo.1 45 ett sammanlagd! belopp af . . . B:co R:dr 198,720 11 1
och som de före 1845 års slut från Riksgäldskontoret af ekeskogsmedlen utbetalte summor
endast uppgingo till................. ^ 18 977 7 9
hade följaktligen ekplanteringskassan vid början af år 1846 en i Riksgäldskontor^ innestående
behSllnin« af.................... „ „ 179.743. 3. 11.
Vid 1844—45 års Riksdag beslöts, att Riksgaldskontoret skulle från 0.0 med den 1 Januari 1846 godtgöra ekeplanteringskassan 4 procent årlig1 ranta, hvilken ranta likasom kapitalet borde ställas till Eders Kongl Makts disposition för o de med fondens bildande afsmida ändamål.
kanitalhSn ären ^ 846—60 ökade sig ekplanteringskassans räntebärande Kapitalbehållning genom influtna ekeskogsmedel till 300,544 R:dr 99 öre
,Den.. ” behållning under samma tid upplupna noll kassan till-
godoforda ranta har med 143,866 R:dr 14 öre öfverstigit derunder utgifna
22 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Majrts Prop. N:o 1 om Statsverket 1869.
medel 26 829 R:dr 21 öre, hvadan således kassans vid 1860 års slut i Riksgäldskontoret bestående sammanlagda kapital- och räntebelopp utgjorde 444,411 R:dr 13 öre.
Sedermera har under åren 1861—67 uti ekeskogsmedel ytterligare mtlntit tillsammans 7,025 R:dr 58 öre och söm den till mer an 12,000 _R:di årligen uppgående räntan för kassans kapitalfond fortfarande ofv erstigit de af dessa medel verkställda utbetalningar, _ så har psgäldskontorets ranteskdd till kassan oafbrutet ökats och uppgick vid 1867 ars slut till R.dr -07,458. .
Kapitalbehållningen utgjorde då...............—21-1-'-'
samt följaktligen kassans hela i Riksgäldskontor^ innestående och bland dess skulder upptagna tillgång . . „ o ,
Då från flygsandsfonden högst få utbetalningar förekomma och Ekplanteringsfonden användts endast för ekplanteringarne, så har ingendera af nämnda fonder för Statens allmänna skogsväsende haft på långt nar sådan betydelse som slcogsplanteringskassan, hvars tillgångar tagits i anspråk ej blott för aflöningar till skogs- och jägeripersonalen utan äfven för andra ändamål, som väl egt sammanhang med skogsväsendet, men för hvilka kassan icke ursprungligen varit afsedd.
Granskar man nu förhållandet med sistnämnda kassas inkomster och utgifter under de 6 åren 1861 till och med 1866, det Bistå för hvithet räkenskaperna äro afslutade, så finner man att Utgifterna vant:
......R:dr 150,468: 17.
862'............. 216,820= 95.
863..................... n 167,021: 74.
1864............. " 216,968: 89.
......................... » 195,921: 59.
Jggg. .................... „ 239,277: 02. 1,186,478: 36.
samt att Inkomsterna utgjort:
,ofi, ..................R:dr 182,841: 89.
......................... ii 151,246: 16.
......................... ii 190,117: 66.
......................... „ 145,003: 56.
i ggr, .................. „ 203,929: 51.
................... ,, 159,883: 79. 1,033,022: 57.
Och hafva följaktligen kassans utgifter under nämnda ^ ?g_
6 år öfverskjutit inkomsterna med ...............
Bil. N:o 6 b. till Ko,tgl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1869. 23
hvilket belopp äfven erhålles om från kassans tillgångar vid 1861 års
början................................ 414 922; 80
afdragas tillgångarne vid 1866 års slut............. 261,467: Öl
153,455: 79-
Kassans kapitaltillgångar hafva således under de ifrågavarande åren minskats med sistnämnda belopp, hvarvid dock måste anmärkas, att af dessa tillgångar använda icke mindre än 196,987 R:dr 93 öre till inköp af hemman och lägenheter och 27,578 R:dr 8 öre till bebyggande af boställen så att minskningen måste anses vara kronan fullt godtgjord genom en mer än motsvarande förökning i värdet af dess fasta egendom. Betänkligare är att den nämnda minskningen uppkommit, oaktadt samtidigt dermed funnits å Riksstat^ uppför dt ett reservationsanslag af 75,000 Rdr för ”Skogsinstitutet, lägre skogsskolor sam,t ofnga Ull skogsstaten hörande tjerstemäns aflöning hvilket anslag, första gången bevilja^ vid 1856—58 årens Riksdag i sammanhang med beslutet om skogsstyrelsens inrättande, lemnat tillgång till bestridande af en mängd utgifter, som eljest skolat drabba skogsplanteringskassan, 1866 till belopp al 79,120 Rdr. Då nu detta anslag med år 1867 upphört och deraf bestridda utgifter således numera måste utgå från skogsplanteringskassan, så framgår uppenbart, att kassans inkomster, åtminstone sadana de hittills sig visat, icke förslå till alla de utgifter, som af kassan skola bestridas, och otvifvelaktigt har redan nu kassans kapital nedgått så betydligt att den tidpunkt icke mera är aflägsen, då detsamma, om ei inkomsterna 1 betydligare man förökas, skall vara helt och hållet medtaget. Under sadana omständigheter måste någon åtgärd vidtagas för att för framtiden betrygga vården af den dyrbara egendom, som staten eger i sina skogar. Väl antager jag, att, sedan hushållningen å dessa skogar hunnit mer och mer ordnas efter ändamålsenliga grunder och vederbörande skogstjenstemän mer och mer förvärf^ erfarenhet om lämpligaste sättet för donna hushållning handhafvande afkastning^ af skogarne skall ökas, men, äfven med ett sådant antagande och om också afkastningen komme att växa ända derhän att alla för skogsväsendet nödiga utgifter må kunna af skogsplanteringskassan med denna och ofnga inkomster bestridas, anser lag i allt fall det vara med god ordning öfverensstämmande, att Statens utgifter för sin skogsfång tum» icke besorjas . från särskilda kassör eller fonder utan lika med kostnaderna för statens öfriga förvaltningar uppföras å Rikets allmänna utgiftsstat; Och finner jag den närvarande tidpunkten, då nya aflöningsstater för skogspersonalen aro under fastställelse, just vara synnerligen lämplig för vidtagande af en sådan förändring.
^'n underdåniga hemställan är således, på sätt jag redan förut haft tillfälle omnämna, det Eders Kong!. Näjd täcktes hos Riksdagen föreslå att
24 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1869.
emot öfverlemnande till dess disposition af såväl Skogsplanterings-kassan, som Christianstads läns Flygsandsplanterings-fond och Ekeplanterings-fonden, alla tre sådana de efter afstötande af 1869 års räkenskaper sig befinna, och emot det att dels nu å Liks-staten för Skogsplanterings-kassan uppförda ersättningsanslag upphör, dels ock öfriga till nämnda kassör nu ingående inkomster för framtiden upptagas bland de ordinarie statsinkomsterna, ett anslag under Sjunde Hufvudtiteln uppföres till bestridande af samtliga utgifter för Statens skogsväsende.
Vidkommande nu beloppet af dessa utgifter och det deraf beroende beloppet å det till deras bestridande erforderliga anslag, så får jag till en början erinra, att de af Eders Kongl. Näjd för Dess del, med förbehåll af Riksdagens pröfning, godkända Skogsaflönings-staterna sluta å följande summor, nemligen:
för Skogs-styrelsen......................R'-dr 21,800.
„ Skogs-staten........................ » 210,600.
och „ Skogs-läroverken..............-...... „ 36,900.
eller tillsammans R:dr 269,300.
Då emellertid de skogstjenstemän, som innehafva boställen, höra å sin kontanta lön vidkännas afdrag för så stort belopp, som motsvarar boställets uppskattade afkastning, så behöfver icke hela nämnda summa i Riks-staten uppföras, utan kan derifrån afdragas det belopp, 5,421 R:dr 94 öre, hvartill afkastning^ af skogspersonalens boställen finnes i senaste stat beräknad. Härefter återstå 263,878 R:dr 6 öre, hvaraf ett belopp af 900 R:dr lärer höra utgöras af de nu i Riks-staten till detta belopp upptagna räntorna af skogsstatsboställen.
Men härtill komma vidare de utgifter, som erfordras för skogsväsendet i öfrig! och deribland för sjelfva den omedelbara vården och skötseln af kronoparkerna och andra under Kronans egen disposition stående skogar och planteringar. Dylika utgifter hafva under åren 1862—66 utgjort i medeltal 102,226 R:dr 21 öre om året, som utgått dels från Skogsplanterings-kassan och dels från det då å Sjunde Hufvudtiteln uppförda ofvannämnda reservationsanslaget. Af detta belopp hafva visserligen, enligt hvad redan är nämndt, betydliga summor använda till inköp af hemman och lägenheter, en utgift som för framtiden icke torde i samma utsträckning förekomma, men deremot måste i andra hänseenden utgifterna anses komma att stiga, särdeles i betraktande af de omfattande skogsvidder i Norrland, som under de senaste åren blifvit såsom kronopark^ ställda under förvaltning af skogsstatspersonalen och hvilkas indelande till ordnad hushållning kommer att medföra mycket dryga kostnader. Jag anser således ifrågavarande utgifter icke kunna
beräknas
Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Trop, K'o 1 om Statsverket 1869. 25
beräknas lägre än till 90,000 R:dr och så lågt endast med vilkor, att det anslagsbelopp, som härför anvisas, får egenskapen af reservationsanslag så att det ena årets besparingar må komma ett annat år till godo.
Lägges nu detta belopp, 90,000 R:dr, till ofvanstående "för aflöningsstaten erforderliga 263,878 R:dr 6 öre, så uppkommer en summa af 353 878 R:dr 6 öre, hvilken summa Eders Kongl. Maj:t alltså torde finna godt att af Riksdagen uti ifrågavarande afseende åska till uppförande i Riks-staten på följande sätt: r
Skogsväsendet. (Af kontanta beloppet 90,000 R:dr reservationsanslag.)
— Penningar: 352,978: 6 — indelta räntor enligt markegång på förslag 900-
— Summa: 353,878: 6. & & n g •
Deremot skulle, om detta förslag af Riksdagen bifalles, bland Statsverkets ordinarie inkomster upptagas härofvan deribland vilkorligen beräknade skogsmedel.....................
Derjemte skulle det nu under Sjunde Hufvudtiteln uppförda anslag till Skogsplanterings-kassan upphöra. Detta anslag upptages uti 1869 års Riks-stat förslagsvis till 24,428 R.dr, men härtill bör nu läggas 652 R:dr 50 öre, utgörande beloppet af ytterligare indragna, förut till Jägeri-staten anslagna mdelta räntor, för Indika någon ersättning ännu ej blifvit nämnda
anslag i Riks-staten tillgodoförd..................
Vidare skulle Statsverket tillgodokomma arrenden för sådana indragna jägeriboställen, som utarrenderats endast på ett år i sender och för hvilka ersättningsanslag till Skogsplantermgs-kassan af sådan anledning hittills ej kunnat i Riks-staten
uppföras, men hvilka arrenden utgöra minst...........
Dessutom skulle för Statsverket besparas den enligt Kongl.
Brefvet den 1 Maj 1866 från Andra Hufvudtiteln till Skogsplanterings-kassan utgående ersättning för mistade bötesandelar Och slutligen skulle till Riksdagens disposition öfverlemnas:
o 1- Mplanterings-fonden, vid 1869 års slut säkerligen uppgående till 530,000 R.dr, hvarigenom komme att för Riksgälds-kontoret beredas den fördel:
dels att icke vidare behöfva godtgöra fonden ränta, hvilken annars a dess vid 1870 års ingång antagligen influtna
kapitalbelopp, 309,200 R:dr, skulle å 4 % utgöra.......
och dels att kunna såsom kapitaltillgång disponera inflytande ekeskogslösen, i medeltal för de tre sista åren......
Transport 278,823: 50.
25,080: 50.
2,000: — 2,225: —
12,368: — 850: —
Bill. till liilcsd. Trot. 1869. 1 Sami. 1 Afä.
2,000:
Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1869.
Transport 278,823: 50
2. Christianstads läns Flygsandsplanterings-fond vid 1869 års slut med all sannolikhet uppgående till 50,000 R:dr, hvarå
ränta å 4 % utgör......................• '
samt 3. Skogsplanterings-kassans vid 1869 års slut återstående behållning, men då denna nu icke kan beräknas, så upptages den ej till något belopp.
Genom den föreslagna regleringen, om den af Riksdagen antages, skulle således dels i nya inkomster och dels i besparade utgifter Stats- och Riksgäldsverken årligen tillgodokomma
ett belopp af............................. • 280,823. 5 .
jemte räntan å den behållning som vid 1870 ars ingång kan i Skogsplante-
rings-kassan förefinnas. . 1 10 . ...
Och om från det anslagsbelopp, som enligt mitt underdåniga förslag
skulle hos Riksdagen äskas.............-...... 353,878: 6.
ökadt med beloppet af nu dels från Skogsplanterings-kassan och dels från Ekeplanterings-fonden utgående pensioner, Indika icke kunna rubbas, men för framtiden torde, på sätt^jag härnedan under Nionde Hufvudtiteln kommer att föreslå, anvisas till utgående från Allmänna Indragnings-staten och Indika ut-
4,835
Summa R:dr
358,713
280,823
6.
50.
gorå tillsammans........*.......
dragés ofvanstående........................
så finnes, att, äfven utan beräkning af räntan å Skogsplanterings-kassans behållning vid början af ar 1870, den del af berörda anslag, för hvilken nya tillgångar höra beredas, utgör
allenast............................• 77,889: 56,
eller eu summa nära motsvarande beloppet af det reservationsanslag till Skogsinstitutet, lägre Skogs-skolor o. s. v., som åren 1858—1867 varit under Sjunde Hufvudtiteln uppfördt.
5:o.
Genom nådigt beslut förut i dag har Eders Kongl. Maj:t, med ändring af 20 § i 1864 års Jagt-stadga, förordnat, att efter utgången af Maj månad innevarande år några belöningar för dödande af roffoglar eller andra rofdjur, än björnar, vargar, loar och järfvar, icke vidare skola utbetalas. I följd häraf kan det ända sedan 1862—63 års riksdag för dylika belöningar under Hufvudtiteln uppförda förslagsanslag a 50,000 R:dr nu till beloppet betydligt nedsättas. Enligt landshöfdingarnes femårsberättelser hafva under åren 1861
27 Bil. N:o G b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverk 1869.
—65 fällts i medeltal 106 björnar, 111 vargar, 136 lodjur och 109 järfvar om året; och som belöningarne för dödande af rofdjur, tillhörande dessa fyra slag, äro, för björn 50 R:dr, för varg eller lo 25 R:dr och för järf 10 R:dr, så torde det ifrågavarande anslaget nu kunna skäligen bestämmas till allenast
12,000 R:dr. Härigenom uppkommer en besparing af 38,000 R:dr, hvilken dock vid det förhållande, att utbetalningarna från anslaget uppgått 1865 till 76,992 R:dr och 1866 till 129,959 R:dr 80 öre, i verkligheten säkerligen blifver betydligt större.
6:o.
Rörande öfriga ordinarie anslag, som i nuvarande Riks-stat äro å Sjunde Hufvudtiteln upptagna, har jag icke anledning att i underdånighet föreslå någon annan ändring än att för vinnande af jemnt tal i Ilufvudtitelns slutsumma förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. med en nedsättning deri af 15 R:dr 62 öre bestämmes till 18,580 R:dr 79 öre.
Sammanställas nu Hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma med de af mig härofvan gjorda, till dess ökande eller minskande föranledande förslag, så visar sig det resultat, att nämnda summa . . R:dr 6,359,200: — komma att ökas med det nya anslaget till Skogsväsendet „ 353,878: 6.
Säger R:dr 6,713,078
men deremot att minskas genom nedannämnda anslags nedsättande med följande belopp, nemligen:
anslaget till Tullverket.........R:dr 3,000: —
anslaget till belöningar för rofdjurs dödande .................
anslaget till skrifmaterialier och expenser m. ................
äfvensom genom uteslutande i sin helhet af anslagen:
till Jägeri-staten............... 834: 44.
och till Skogsplanterings-kassan . . .
38,000: —
15: 62.
n
24,428: —
66,278:
6.
6.
så att Hufvudtitelns nya slutsumma skulle blifva .... R:dr 6,646,800: — utvisande i följd af clen föreslagna regleringen i afseende på utgifterna för skogsväsendet en tillökning på det hela af 287,600 R:dr.
28 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Majits Prop. N:o 1 om Statsverket 1869.
Beträffande härefter sådana till föremål under Sjunde Hufvud titeln hänförliga behof, som torde höra anses tillhöra den extra statsreglering^, får jag
l:o.
till en början erinra, att vid föredragning inför Eders Kongl. Näjd den 13 nästlidne November af en från Kammar-kollegium inkommen underdånig skrifvelse, deruti Kollegium, bland annat, redogjort för den ståndpunkt, hvarå Jordeboks-kontorets arbeten sig då befunno, Eders Kongl. Näjd med afseende derå täckts enligt Kollega hemställan förklara Sig vilja hos Riksdagen äska, att det för nu innevarande år till arfvoden åt Jordeboks-kontorets tjensteman å Riksgälds-kontoret anvisade anslag, 24,700 R:dr, må jemväl för 1870 få utgå; och lärer detta nådiga beslut höra iakttagas vid upprättande af den nådiga Propositionen om Statsverkets tillstånd och behof.
2:o.
I afseende på kolonien S:t Barthelemy, hvars förvaltning fortfarande påkallar bidrag från moderlandet, torde Eders Kongl. Näjd i nåder finna skäligt hos Riksdagen begära, att det förslagsanslag af 25,000 R:dr, som för år 1869 finnes anvisadt att af Riksgälds-kontoret utbetalas såsom bidrag till bestridande af koloniens förvaltningskostnader, må jemväl för 1870 varda på enahanda sätt anvisadt.
8:o.
Sedan senaste riksdag till ett nytt länsresidens i Carlstad beviljat ett till högst 145,000 R:dr bestämdt belopp, deraf 30,000 R:dr anvisades att under år 1869 utgå, och Eders Kongl. Näjd derefter anbefallt Öfverintendentsembetet att gå i författning om byggnadsarbetets verkställande, så att byggnaden klafve färdig senast den 1 Oktober 1871, bär, efter vunnen upplysning om utgången af den å arbetets utförande hållna entreprenadauktion, hos Ofverintendents-embetet beräknats, att för byggnaden komme att under år 1870 erfordras 50,000 R:dr, hvarföre jag underdånigst hemställer, det Eders Kongl. Näjd täcktes äska, att af den för ifrågavarande byggnads uppförande redan beviljade summa ett belopp af 50,000 Rall1 måtte anvisas att utgå under år 1870.
4:o.
Likaledes torda, sedan såsom bidrag till bestridande af kostnaden för ombyggande af den Kronan tillhöriga f. d. Ridderstolpeska egendomen vid
Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1869. 29
Skeppsbron här i staden, så att densamma kunde upplåtas till embetslokal för Telegraf-styrelsen med Stockholms telegrafstation samt Krigs-hofrätten och Skogs-styrelsen, hvithet arbete i öfrig! komme att bekostas af Handels- och Sjöfarts-fonden, senaste riksdag beviljat en summa af 25,000 R:dr och anvisat 12,000 R:dr att deraf under 1869 utbetalas, Eders Kongl. Näjd nu aska att återstoden, eller 13,000 R:dr, anvisas till utgående under år 1870.
Derest de af mig nu gjorda hemställanden af Eders Kongl. Näjd godkännas, komma således de extra anslag, hvarom framställning bör göras un-
der Sjunde Hufvudtiteln, att blifva följande:
1. Till arfvoden åt Jordeboks-kontorets tjensteman......R:dr 24,700.
2. Till bestridande af utgifter för kolonien S:t Barthelemy,
förslagsanslag......................... „ 25,000.
3. Till fortsättande af landshöfdinge-residensbyggnaden i Carl-
stad.............................. „ 50,000.
4. Till fortsättande af f. d. Ridderstolpeska egendomens om-
byggnad ................... „ 13,000.
eller tillsammans R:dr 112,700.
Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredra-
gande Departements-chefen, på sätt ofvan förmäles, hemställt såväl rörande ordinarie och extra anslag under Sjunde Hufvudtiteln, som i fråga om öfverlåtande till Riksdagens disposition af Skogsplanterings-kassan, Christianstads läns Flygsandsplanterings-fond och Ekeplanterings-fonden; och behagade Hans Näjd Konungen dertill i alla delar lemna nådigt bifall.
Sedan de till Andra, Tredje, Fjerde, Femte, Sjette och Åttonde Hufvudtitlarne hörande frågor blifvit på föredragning af vederbörande Departements-chefer pröfvade, anhöll Chefen för Finans-departementet, Statsrådet Friherre af TJgglas att få i underdånighet anmäla de frågor, som tillhörde regleringen af
30 Bil. N:o 6 b, till Kongl. Maj ds Prop. N:o 1 om Statsverket 1869.
Nionde Dufviultiteln,
omfattande Pensions- och Indragnings-staterna.
I sådant afseende erinrade Departementschefen till en början, hvad först anginge
Pensions-staten.
Do.
hurusom vid 1850—51 års riksmöte Rikets Ständer, med bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning, beslöto, att de till åtskilliga kassör och myndigheter utgående indelta räntor, kronotionde och arrenden m. m. borde till Statsverket indragas emot årligen utgående ersättningsanslag af statsmedlen. Dessa ersättningsanslag skulle i allmänhet sålunda bestämmas, att den del af de indelta hemmansräntorna, som berott af markegång, uträknades efter medelmarkegång för de 20 då sistförhutna åren samt utbyttes emot en efter medelmarkegången för samma tid deremot svarande spanmålsqvantitet, som, en gång för alla bestämd, sedermera skulle tagas till grund för den årliga kontanta ersättningen för donna del af berörda räntor; hvaremot för den öfriga delen af räntorna, utgörande penningarne och de i penningar till oföränderligt belopp utgående räntor in. m., ett kontant oföränderligt anslag borde bestämmas; och skulle såväl ofvanberörda, efter 20 års medelpris uträknade spanmålsqvantitet, som den till kassorna anslagna tiondespanmål dem godtgöras efter enahanda beräkning, hvilken läge till grund för liqviderandet af Kronans behållna tiondespanmål inom distriktet. I anseende till de för verkställande af detta beslut nödvändiga utredningar angående kassornas förut egande inkomster samt de vidlyftiga uträkningar, som erfordrades för räntornas förvandling, kunde vid ofvannämnda riksmöte beloppet af ersättningsanslagen ej noggrann!: bestämmas, hvarföre de i Riks-staten uppfördes såsom förslagsanslag.
Sedan omförmälda uträkningar derefter blifvit, enligt de uti nådiga brefvet den 17 September 1851 fastställda grunder, fullständigt afslutade för några af dessa kassör, nemligen för Militieboställs- och Wa dstena Krigsmanshus-kassorna äfvensom för Jemtlands roteringskassa, uppfördes vid 1859—60 års riksdag till dessa kassör bestämda anslag, uppgående till ersättningarnes verkliga belopp. För Invalidhus-/onden åter blef ersättningen till ett lägre belopp bibehållen såsom förslagsanslag å Riks-staten, der den ännu såsom så-
31 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1869.
dan under Nionde Hufvudtiteln förekomme. Numera hade emellertid, på sätt Statskontoret i dess underdåniga berättelse upplyst, dylik uträkning jemväl blifvit för denna fond verkställd och både dervid ersättningsanslaget för fondens till Statsverket indragna räntor och arrenden funnits höra utgöra i penningar 3,239 R:dr 16 öre och i spanmål 11,040 kubikfot 7,5 kannor råg, 12,839 kubikfot 6,5 kannor korn samt 1,434 kubikfot 8 kannor hafra, eller tillhopa 25,315 kubikfot 2 kannor spanmål.
Med anledning häraf tillstyrkte Departements-chefen, enligt Statskontorets hemställan, det den förändring måtte hos Riksdagen i nåder föreslås, att det för In v alidhus-fonden nu å Riks-staten uppförda förslagsanslag, 37,710 R:dr, derifrån uteslutes, och i stället för samma fond uppföres vanligt anslag med:
penningar ............................R:dr 3,239: 16.
25,315 kubikfot 2 kannor oindelt spanmål med ett förslags-
värde, å 2 R:dr 10 öre kubikfoten, af......... „ 53,161: 92.
eller tillsammans R:dr 56,401: 8.
2:o.
Vidare erinrade Departements-chefen, hurusom, enligt honom tillhandakommet Utdrag af Protokollet öfver Civil-ärenden för den 18 nästlidne December, Kongl. Magt nämnde dag, i sammanhang med beslut att till nu instundande riksdag aflåta nådig Proposition om att det under Sjette Hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Handels- och Sjöfarts-fonden skulle upphöra emot det att åtskilliga hittills från nämnda fond utgående utgifter blefvo af Riksdagen öfvertagna till utbetalning dels från Riksgäldskontoret och dels af särskilda ordinarie anslag, hvilka dertill herde i Riks-staten uppföras, tillika i nåder förklarat, att bland omförmälda utgifter det från Handels- och Sjöfarts-fonden enligt Kongl. brefvet den 7 Februari 1868 till Handelsflottans pensionsanstalt utgående årliga anslag af 50,000 R.dr herde i den nådiga Propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof upptagas under Nionde Hufvudtiteln; och hemställde Departements-chefen, att detta nådiga förklarande måtte få tillämpas på det sätt, att det för berörda Pensions-stat redan nu under Nionde Hufvudtiteln uppförda reservationsanslag å 24,000 R:dr, hvilket vore anvisadt att direkte utgå af tullmedlen, blefve uti den nådiga Propositionen om Statsverkets tillstånd och behof upptaget med ett till 74,000 R. dr förhöj dt belopp.
Sedan Departements-chefen härefter fästat uppmärksamhet på att, i händelse af bifall till hans sålunda gjorda hemställanden, förevarande afdelning af Nionde Hufvudtiteln eller Pensions-staten, hvilken i nu gällande Riks-stat
32 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1869.
slutade å en summa af....................... 559,966: 91-
i stället komme att genom utbytande af nuvarande förslagsanslag till Invalidhusfonden mot ett vanligt anslag till belopp förhöj dt
med............. 18,691: 8.
och genom förhöjning af anslaget till Handelsflottans Pensions-
stat med............................... 50,000: —
slutas på en summa af....................... 628,657: 99.
anförde Departements-chefen i fråga om
Allmänna Indragnings-staten
att härvid herde iakttagas Kongl. Maj:ts på nedannämnda departementers föredragning dels innevarande dag och dels, enligt Finans-departementet tillhandakomna protokollsutdrag, förut fattade nådiga beslut om aflåtande till Riksdagen af följande framställningar, nemligen:
Ro. På Justitie-departementets föredragning:
a) att Notarien i Krigs-hofrätten Sven Adolf Theodor Schöldberg samt Kanslisterna i samma Hofrätt Justus Christopher von Lindecreutz och Axel Fredrik Liljenstolpe från 1870 års början må varda öfverflyttade på Allmänna Indragnings-staten med åtnjutande under deras återstående lifstid af årlig pension till belopp motsvarande deras i Krigs-hofrätten egande löneinkomster, eller för Schöldberg 1,341 R:dr 60 öre samt för Lindecreutz och Liljenstolpe hvardera 792 Ii:dr 90 öre;
b) att ersättning för biträde och andra kostnader vid utgifningen af Sveriges gamla lagar jemte lexikon deröfver, hvarmed Professorn Doktor G. J. Schlyter är sysselsatt, må å Allmänna Indragnings-staten jemväl för nästkommande statsreglering uppföras med ett ärligt belopp af 900 R:dr att af utgifvaren uppbäras emot redovisning i vanlig ordning;
c) att Vaktknekten vid Länsfängelset i Wexiö Sven Gustaf Pettersson må berättigas att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från berörda vaktknektsbefattning, å Allmänna Indragnings-staten uppbära en årlig pension för sin återstående lifstid till belopp af 400 R:dr Runt;
d) att Vaktknekten vid Straff-fängelse t i Warberg Bengt Christiansson Qvist må berättigas att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från nämnda vaktknektsbeställning, för sin återstående lifstid å Allmänna Indragnings-staten uppbära en årlig pension till belopp af 300 R:dr R:mt;
e) att
33 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1869.
e) att Vaktknekten vid Länsfångelset i Öarlstad Jan Olsson må berättigas att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från berörda vaktknektsbefattning, å Allmänna Indragnings-staten uppbära en årlig pension för sin återstående lifstid till belopp af 400 It:dr R:mt;
f) att förste Vaktknekten vid Kronohäktet i AV arberg Carl Gustaf Forssman må berättigas att från och med månaden näst efter den, då lian erhåller afsked från förste vaktknektsbefattningen, för sin återstående lifstid å Allmänna Indragnings-staten uppbära en årlig pension till belopp af 310 It: dr R:mt;
g) att förre Fängelsedirektören Gustaf Sundström må uppföras å Allmänna Indragnings-staten till åtnjutande från och med år 1869 och under sin återstående lifstid af årlig pension till belopp af 800 R:dr Runt; samt
h) att Sergeanten vid inre bevakningen vid Straff- och Arbetsfängelset å Långholmen Bengt Melin må berättigas att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från sin nu innehafvande befattning, å Allmänna Indragnings-staten uppbära en årlig pension för sin återstående lifstid till belopp af 400 R:dr R:mt.
2:o. På Landtför svar s-departementets föredragning:
a) att Andra Majoren vid Lif-regementets Hussar-korps in. in. Carl Ikorn Adlercreutz, som vid afsked vore berättigad till 750 R:dr pension från Arméens pensionskassa, må vid afgång ur krigstjensten komma derjemte i åtnjutande af 1,250 Rall' pension på Allmänna Indragnings-staten, eller tillhopa 2,000 R:dr pension, hvilken med 850 R:dr understege hans nu innehafvande lön enligt 1833 års normal-stat;
b) att Kommendanten å Carlsborgs fästning, Majoren in. m. Nils Fredrik Bergenstråle må med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller entledigande från kommendants-befattningen å Carlsborgs fästning, uppföras på Allmänna Indragnings-staten till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension å 1,500 R:dr, motsvarande det arfvode, han nu på Kommendants-staten uppbure;
c) att Utredningsförvaltar en vid Arméens förråd i Göteborg, Fältkamreraren m. m. Otto Johan Hafström må med månaden näst efter den, i hvilken han afgår från sin befattning såsom utredningsförvaltare vid Göteborgs utredningsförråd, på Allmänna Indragnings-staten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension, stor 1,500 R:dr, motsvarande det med omförmälda befattning nu förenade arfvode;
d) att Regementsläkaren vid Norra Skånska Infanteri-regementet, Fältläkaren m. m. Zacharias Fredrik Agathon Stenkulas enka, Hedvig Maria
Bih. till Riksd. Prat. 1869. 1 Samt. 1 Afd. 5
84 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj;t$ Prop. N:o 1 om Statsverket 1809.
Borg, må beviljas en årlig pension af 300 R.dr att, med beräkning från och med år 1869, från Allmänna Indragnings-staten utgå;
e) att aflidne Bataljonsläkaren vid Norra Skånska Infanteri-regementet Christian Henric Anderssons dotter, Lovisa Dorothea Andersson, hvilkens numera äfven aflidna moder, enligt Rikets Ständers medgifvande år 1858, åtnjutit 300 R:dr pension från Allmänna Indragnings-staten, må bibehållas vid hälften deraf, eller 150 R:dr, att med beräkning från och med år 1869 af henne under sin återstående lifstid uppbäras; samt
f) att till understöd åt de sedan 1808 och 1809 års krig qvarlefvande landtvärnsmän, som deraf äro i behof, må å Allmänna Indragnings-staten för år 1870 uppföras ett belopp af 20,000 R:dr.
8:o. På Givil-departementets föredragning:
att Läraren vid Tekniska Elementarskolan i Borås, Filosofie Doktorn Fredrik Eimele må, efter uppnådd ålder af 65 år, vid afskedstagande! från läraretj ensten varda å Allmänna Indragnings-staten uppförd till undfående för sin återstående lifstid af årlig pension till belopp af 1,000 R:dr.
4:o. På Ecklesiastik-departementets föredragning:
a) att till anskaffande af originalmålningar af växter ur Sveriges Flora och till utgifvande af teckningar utaf zoologiska föremål må beviljas 1,200 R:dr att äfven under år 1870 utgå från Allmänna Indragnings-staten till Vetenskaps-akademiens förfogande; och
b) att Kompositören Franz Benvalds enka Mathilda Berwald må å Allmänna Indragnings-staten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af årlig pension att med 400 R:dr utgå från och med år 1869.
5:o.
Vidare hemställde Departements-chefen, i anledning af särskilda till Finans-departementet ingifna ansökningar, Indika nu föredrogos, det Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen,
dels att med afseende å de utmärkta för fenster om fäderneslandet, som General-löjtnanten m. m. Carl Fredrik Akrell i lifstiden inlagt genom en i flera olika riktningar gagnande verksamhet under en mer än 60-årig embetsmannabana, Riksdagen ville medgifva, att hans efter le mnade trenne ogifta döttrar, Margaretha, Adelaide och Emma Akrell, hvilka nu, vid framskriden ålder och för tvänne af dem genom sjuklighet uppkommen oförmåga att medelst arbete bidraga till lefnadsbehofvens fyllande, dertill saknade andra
Bil. N:o 6 b. till Kong!. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1869. 35
tillgångar utöfver sina andelar, för hvardera blott en sjundedel, i fadrens icke betydliga qvarlåtenskap, än pensioner till sammanlagdt belopp af 780 R:dr, dels från Allmänna Enke- och Pupill-kassan och dels från Militär-hospitalsfonden, Unge uppföras å Allmänna Indragnings-staten till åtnjutande under sin återstående lifstid af pensioner till belopp af 200 R:dr Runt för dem hvardera;
att då, på sätt Stats-TJtskottet vid 1844 års riksdag vitsordat, Generaldirektören för fängelser och arbetsinrättningar m. m. Claes Johan Livijn i lifstiden ”genom långvarig, utmärkt och gagnelig verksamhet i Statens tjenst ”förvärfvat sig rättvist anspråk på nationens deltagande för den mindre lyckliga ekonomiska ställning, hvaruti hans enka och flera oförsörjda barn sig ”befunno”, på grund hvaraf ock Rikets Ständer vid nämnda riksdag tillagt hans enka en årlig pension från Allmänna Indragnings-staten af 600 R:dr B:co, Riksdagen nu, sedan Enkefru Livijn den 19 nästlidne Oktober aflidit, ville medgifva, att General-direktören Livijns tvänne ogifta döttrar, Bosa Helena och Edla Sofia Christina Livijn, Unge årligen, så länge de lefde ogifta, af den modren, enligt hvad nyss är nämnd t, tillagda pension uppbära hvardera 200 R:dr Runt;
att, då Ofverstelöjtnanten Jean Toussaint Charpentiers efterlemnade enka, Helena Christina Charpentier, född af Klor eker, numera vid en ålder af 81 år, med en genom sjuklighet till arbete oförmögen ogift dotter och utan andra tilgångar än en pension till belopp af omkring 300 R:dr från Arméens Enke- och Pupill-kassa, befunne sig i en nödställd belägenhet, Riksdagen ville, med afseende å dessa ömmande omständigheter och å framlidne Öfverstelöjtnanten Charpentiers mer än 50-åriga tjenstgöring vid Arméen, derunder lian med utmärkelse deltagit i 1806—7, 1808—9 och 1813—14 års krig, tillägga hans efterlemnade enka från Allmänna Indragnings-staten en årlig pension af 400 R.dr, och i betraktande af Enkefru Charpentiers höga ålder medgifva, att donna pension måtte få utgå redan från och med innevarande år;
att, med afseende på de omständigheter, som redan anförts i den till 1868 års riksdag aflåtna nådiga Propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof, Riksdagen villo å Allmänna Indragnings-staten uppföra Öfverstelöjtnanten Isaah Fredrik von Heland, hvilken äfven under det sedermera förflutna året befunnits, i anseende till sjuklighet sakna förmåga att utöfva sina befattningar såsom Kameral-intendent i Telegraf-styrelsen och Linie-chef vid Optiska telegrafverket, till åtnjutande under sin återstående lifstid från och med månaden näst efter den, hvari han erhåller afsked från nämnda befattningar, af en årlig pension å 2,770 R:dr; samt
att, då Direktören vid Skogs-institutet G. Segerdahl anmält, att lian, som numera uppnått en ålder af 65 år, deraf 40 år användts i tjenst vid Skogs-staten, vore sinnad att begära sitt entledigande från berörda direktörs-
36 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Frop. N:o 1 om Statsverket 1869.
befattning, såvida en pension af 4,000 R:dr kunde honom beredas, Riksdagen ville med afseende å Direktören Segerdahls långvariga tjenstetid och då hans afgång skulle underlätta genomförandet af den förändrade organisation af Skogs-Institutet, som Kongl. Maj:t kommer att i särskild nådig proposition föreslå, medgifva, att Direktören Segerdahl finge uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande derifrån under sin återstående lifstid från och med månaden näst efter den, hvari afsked honom beviljas, af en årlig pension till belopp af 4,000 R:dr.
6:o.
Departements-chefen anhöll härefter att få fästa uppmärksamheten derå att, i händelse Riksdagen komma att bifalla Kongl. Maj:ts bär ofvan under Sjunde Hufvudtiteln beslutade framställning om att skogsplanteringskassan och ekplanteringsfonden, sådana de befunnos efter afsilande af 1869 års räkenskaper, skulle mot visst vilkor till Riksdagens disposition öfverlemnas, en nödvändig följd deraf klafve, att Riksdagen också finge för framtiden öfvertaga utbetalningen af de pensioner och arfvoden, som vissa f. d. Skogsstatstjenstemän och betjente blifvit vid erhållet afsked försäkrade att under sin återstående lifstid få från nämnda kassa och fond uppbära; och hemställde på grund häraf Departements-chefen, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, för den händelse ett sådant eftertagande komma att ega rum, å Allmänna Indragningsstaten uppföra omförmälda pensioner och arfvoden, af hvilka, enligt Departements-chefen från Riksbokslut-kontoret tillhandakommen uppgift, följande voro anvisade å Skogsplanteringskassan, nemligen:
till Öfverjägmästar en C. G. Strandberg.................. 700
„ f. d. Öfverj ägmästar eu N. M. Retzius ...............• 1,200
„ Uppsyningsmannen Boberg....................... 75
„ Planteringsvaktaren Anders Bålsson.................. 30
„ D:o Ebbe Pehrsson.................. 30
„ Sandplantören J. O. Bruhn......................1,000
„ f. d. Öfverjägaren A. G. Kj allmän.................. 500
„ f. Underjägaren G. A. Wikström................... 250
,, D:o Bars Larsson..................... 150
3,935
hvaremot till utgående från Ekplanteringsmedlen vore anvisad t det Expeditions-Sekreteraren J. L. Mazér i egenskap af f. d. Sekreterare vid Ekplanterings-styrelsen tillförsäkrade årliga belopp......... 900
tillsammans R:dr 4,835.
Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1869. 37
7:o.
Sedan Kongl. Maj:t härofvan under Sjunde Hufvudtiteln beslutat föreslå Riksdagen, att nuvarande återstod af det hittills å nämnda Hufvudtitel uppförda anslaget till Jägeristaten skulle öfverflyttas till Nionde Hufvudtiteln och sammanläggas med anslaget till Allmänna Indragningsstaten, derifrån för framtiden ock borde bestridas de utbetalningar, Indika för närvarande besörjdes med förstnämnda anslag, så erinrade Departements-chefen nu, att, i händelse detta förslag vunne Riksdagens bifall, anslaget till Allmänna Indragningsstaten körnare att ökas med: penningar 112: 51. — Indelta räntor enligt markegång på förslag 674: 69. Summa 787: 20.
8:o.
Genom nådigt beslut den 22 November 1867 både förordnats, att de al vederbörande såsom ersättning för afträde! jord till Statens södra stambana från indragna, genom Kammar-kollegii försorg för Statsverkets räkning till midfasta:! år 1878 utarrenderade korporalsbostället vid f. d. Adelsfaneregementet N:o 1 Råken eller Räknan y2 mantal i Wieslanda socken, Albo härad och Kronobergs län utgifna medel 761 R:dr 14 öre skulle till Riksgäldskontoret aflemnas, hvarjemte Statskontoret undfått nådig befallning att åt under händer egande medel till boställsarrendatorn årligen, räknadt från och med 1864, under återstående arrendetiden utbetala ett belopp af 38 R:dr eller omkring 5 % å den till Statsverket ingångna summan, intilldess samma belopp blefve å Riksstaten uppfördt.
Med anledning häraf hemställde nu Departements-chefen, enligt Statskontorets i dess underdåniga berättelse gjorda förslag, att, då ifrågavarande ersättningsbelopp endast torde komma att utgå till nuvarande boställsarrendatorn under arrendetiden, Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen åska att berörda belopp 38 R:dr blefve a Allmänna Indi agningssta ten uppfördt.
9:o.
Föredragande Departements-chefen anmälde härefter, hurusom i fråga om bestämmande af medelpriset under nästa statsregleringsperiod å spanmålen under sådana löner, som innéhafvärne tillträdt före statsregleringen vid 1840—1 årens Riksdag och för hvilken spanmål, om och i den män medelpriset öfver stege 7 R:dr Banco eller 10 R:dr 50 öre tunnan, särskild ersättning jemlik! Kongl. Brefvet den 3 Februari 1841 borde från Allmänna Indragningsstaten löneinnehafvarne tillkomma, Statskontoret i dess omförnrälda berättelse upplyst, att riksmarkegångspriset å spanmålen utgjort:
38 Bil, N:o 6 b. till Kongl, Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1869.
För kubikfot. För tunna.
1866 .............................. 1: 83. .. 11: 53.
1867 ............................. . 2: 07. .. 13: 04.
1868 .............................. 3: 05. . . 19: 21.
eller i medeltal 2 R:dr 31 öre för kubikfot och 14 R:dr 59 öre föi tunna, Och tillstyrkte Departements-chefen, att ofvanberörda ersättning måtte föreslås att utgå efter nämnda medelpris, 14 R:dr 59 öre för tunna; i följd hvaraf och då, enligt hvad Stats-kontoret jemväl upplyst, beloppet af den spanmål, som inbegrepes under lönerna för äldre, innan vidtagandet af 1841 års statsreglering utnämnde embets- och tjensteman m. fl. utgjorde för närvarande 1,031 tunnor samt således den ersättning, som uti ifrågavarande hänseende herde bemälda löntagare tillkomma, upptinga å 4 R:dr 9 öre för tunna till 4,216 R:dr 79 öre, Departements-chefen i likhet med Stats-kontoret ansåg det till bestridande af ifrågavarande utgift å Allmänna Indragningst staten erforderliga anslag lämpligen kunna för år 1870 bestämmas i rundtal till 4,200 R:dr.
Då, i händelse förslaget om öfverflyttande till allmänna indragningsstaten af anslaget till Jägeristaten bifalles, detta anslag kommer att lemna full tillgång till bestridande af de utgifter, som i följd af berörda öfverflyttning skulle för indragnings-staten uppkomma, och de anvisningar å anslaget för sistnämnda stat, som i öfrig! enligt dels redan fattade nadiga beslut och dels de af Departements-chefen härförut gjorda underdåniga hemställanden, derest desamma i nåder godkändes, komrne att hos Riksdagen äskas, skäligen kunde antagas blifva ungefärligen motsvarade af de besparingar för ifrågavarande anslag, som uppkomma genom äldre pensionstagares afgång och genom indragning af det under Fjerde Hufvudtiteln omförmälda, hittills a Allmänna Indragnings-staten uppförda förslagsanslaget för ersättande af "Indelningsbrist i Jemtland”, så ansåg Departements-chefen anledning icke förefinnas att i anslaget för Allmänna Indragnings-staten, hvilket nu ui-
gjorde........................- - - . .. R:dr 761,412: 09.
men genom tillägg af återstoden å anslaget för jägeristaten .............................. n 1S1’. ^o.
komme att ökas till..................... •
föreslå någon annan förändring än att detsamma, för vinnande af jemn slutsumma å Riks-staten i sin helhet, måtte minskas med..........................
„ 762,199: 29.
23: 28.
39 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1869.
samt således blifva .....................
Och skulle om härtill lades beloppet af Pensionsstatsanslagen.......................
summan af de ordinarie anslagen under Nionde Hufvudtiteln uppgå till .....................
762,176: 1. 628,657: 99.
R:dr 1,390,834: —
eti äflande nu extra anslag under donna Hufvudtitel, så erinrade Departements-chefen, hurusom Kongl. Maj:t redan vid regleringen af fjerde och emte Hulvudtitlarne på vederbörande Departementers föredragning beslutat i sådan! afseende föreslå:
, ,n att **et arl,1S'a bldrao från Statsverket, som erfordrades för upprätthåiJande al armens pensionskassas egen pensionering, måtte för år 1870 få utgå till samma belopp som för innevarande år linnés anvisad! eller R:dr 85 000 med skyldighet för pensionskassan att till Riksgälds-kontoret afstå det för året Pensions-kassan tillkommande förhöjda vederlag för de till Statsverket indragna rusthållsafgifterna och under enahanda vilkor i öfrig!, som hittills egt rum, eller att “slaget qvartalsvis utbetalas, med förbindelse för pensionskassans direktion att, sasnart årets räkenskaper hunnit afslutas, hos fullmäktige i Riksgäldskontor! behörigeiP ådagalägga, om hela anslagssumman eller huru stor del deraf varit för ändamålet behöflig, samt att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, Öl verskottet återlemna; och
att, vidkommande beloppet af det årliga kreditiv, som erfordrades för fortfarande tillämpning af nu gällande Pensionsstater för arméns befäl och tjensteman den 9 Februari 1858 och den 6 November 1860, detta kreditiv måtte för år 1870
bestämmas till ...................... 215 000
att användas till betäckande af den skillnad," som för* arméns " ' '
Pensionskassa under samma år kunde uppstå genom den ifrågavarande pensioneringens tillämpning, och att utbetalas sålunda, att hälften deraf utgåfves den 1 April och den andra hälften den 1 Oktober, med förbindelse för direktionen att vid reqvirerande af första halfårets belopp, med afslutade räkenskaper redovisa föregående årets utgift;
Transport R:dr 300,000.
40 Bil, N:o 6 b. till Kongl Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1869.
Transport R:dr 300,000.
att under Nionde Hufvudtiteln följande tvänne kreditiv må såsom extra anslag för år 1870 uppföras, nemligen:
för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets-krigsmanskassan i stånd att till de sjöförsvarets embete- och tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast utgifva pensioner enligt de för kassan nu gällande pensioneringsgrunder, än äfven utgöra tillgång till de dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande ............................... " 72,000.
samt för upprätthållande af den Sjöförsvarets afskedade gemenskap förunnade förbättrade pensionering.......... „
med direktionen öfver nämnda kassa lemnad rättighet att å berörda kreditiv under loppet af år 1870 lyfta hvad för omförmälda behof blir erforderligt, sedan styrkt blifvit, i hvad mån de för innevarande år beviljade enahanda kreditiv för pensioneringen åtgått, dock att hvad under sistnämnda år icke för ändamålet erfordrats må för 1870 års pensionering i mån af behof användas.
Summan af de extra anslagen för år 1870 under nionde Hufvudtiteln skulle alltså blifva.................. »
40,000.
412,500.
Derjemte borde bär iakttagas Kongl. Maj:ts på Landtfor svar s- dep ar tementets föredragning fattade beslut att till utgående i mån af behof åska ett fyllnadskreditiv å tillhopa K?,000 R:dr för fyllande af de brister, som för åren 1868 och 1869 kunde uppstå i dessa års kreditivanslag för fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater för arméns befäl och tjensteman den 9 Februari 1858 och den 6 November 1860.
Hvad Departementschefen sålunda rörande reglering af utgiftsanslagen under Nionde Hufvudtiteln och dermed sammanhang eggande ämnen i underdånighet anfört och hemställt, biträddes af Statsrådets öfriga ledamöter och blef af Hans Maj:t Konungen i nåder gilladt. ecb godkändt.
Departementschefen anmälde vidare, att Statskontoret vid sin berättelse bifogat dels en förteckning å de af Statskontoret intill den 1 nästlidne November under förskottstitel anordnade medel, hvilka af Riksdagen borde ersättas, uppgående till en summa af 58,639 R:dr 32 öre, dels i samma ändamål en uppgift å de af länsstyrelserna i jWester- och Norrbottens in. fl. län anordnade belopp, hvilka jemlik! föreskriften i Kongl. Brefvet den 3 Februari 1860 blifvit uti Rikshufvudböckerna under förskottstitel uppförda,
utgörande
Bil. N:0 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1869. 41
utgörande 60,159 R:dr 41 öre eller tillsammans med de förra 118,798 R:dr 73 öre.
Och behagade Hans Maj:t Lönnligen på Statsrådets tillstyrkan förordna, att detta förhållande skulle för beloppens ersättande meddelas Riksdagen i den nådiga Proportionell om Statsverkets tillstånd och behof samt förenämnde förteckning och uppgift jemte öfriga för Statsreglermgen nödiga handlingar tillställes Stats-Utskottet.
Sedan sålunda fullbordats pröfningen af alla förekomna frågor angående statsregleringen och dermed sammanhang egande ämnen, anhöll Föredragande Departements-chefen att få fästa uppmärksamheten derpå, att då Statsverkets inkomster, enligt den af Kongl. Näjd härofvan fastställda beräkning, för år
1870 uppgingo till .......................R:dr 42,966,300.
och Statsverkets utgifter för samma år, enligt hvad vid de särskilda Hufvudtitlarne blifvit i nåder beslutadt, omfattade följande anslagssummor, nemligen:
Första Hufvud titeln: Ordinarie.......... 1,417 000.
Andra d:o: Ordinarie .... 2,315,700.
Extra ordinarie 70,000.
Tredje d:o: Ordinarie..........
Fjerde d:o: Ordinarie . . . .9,568,000.
Extra ordinarie 1,263,400. j q ^qq
Ordinarie .... 4,233,800.
2,385,700.
607,000.
Femte
Sjette
d:o:
d:o:
Extra ordinarie 128,000. 4 361 800
Ordinarie .... 7,503,400.
Extra ordinarie 738,016.
Jernvägsbygg-
na^er...... 3,400,000. 11,641,416.
Sjunde d:o: Ordinarie . . . . 6,646,800.
. Extra ordinarie 112,700. 6,759,500.
Åttonde d:o: Ordinarie . . . .4,741,500.
Extra ordinarie 190,950. 4932450
Transport 42,936,266. R:dr 42,966,300. Bih. till Riksd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Afd. q
42 Bil. N:o 6 b. till Kong!,. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1869.
Transport 42,936,266. R:dr 42,966,300. Nionde Hufvudtiteln: Ordinarie. . . . 1,390,834.
Extra ordinarie 412,500. ] ,803,334.
eller sammanlagdt R:dr 44,739,600.
så kommer, till utgifternas betäckande, att erfordras en statsfyllnadssumma att från Riksgäldskontoret utgå af. . . . „ 1,773,300.
Sedan Föredragande Departements-chefen vidare erinrat, att, förutom de härofvan omförmälda under de särskilda Hufvudtitlarne för år 1870 ifrågasätta anslagsbelopp, Kongl. Maj:t beslutat af Riksdagen åska att utgå under
år 1869:
a) såsom brudgåfva till H. K. H. Prinsessan Lovisa Josefina Eugenia vid hennes förestående förmälning med
H. K. H. Kronprinsen af Danmark.............R:dr 196,000: —
b) till fortifikationsbehof................ „ 114,000: —
c) till betäckande af en uppkommen brist i kredi-
tivet för nu gällande Pensions-stater för Arméehs befäl. . „ 16,000: —
d) till trenne särskilda vägomläggningsarbeten i valmar, Jönköpings och Kronobergs län............ „ 33,000: —
e) till behöfvandes undsättning vid inträffad missväxt................................. „ 340,000?-
f) till ersättning af åtskilliga under förskottstitel
bestridda utgifter............ ,, 118,798: 73.
eller tillsammans R:dr 817,798: 73.
yttrade Departements-chefen:
”Med ledning af en mig i skrifvelse den 18 sistlidna December tillhandakommen i Riksgäldskontoret uppgjord beräkning, får jag framlägga följande kalkyl öfver kontorets inkomster och utgifter för år 1870, dervid jag, hvad inkomsterna angår, uteslutit den samma år till kontoret inflytande Allmänna bevillning, enär denna blifvit anvisad för fyllande af 1869 års behof.
Inkomster:
Kapital- och ränteinbetalningar till kontoret R:dr 1,180,942.
hvartill, i händelse af bifall till Eders Kongl.__________
Transport R:dr 1,180,942.
Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj ds Pro>p. N:o 1 om Statsverket 1869. 43
Transport R:dr 1,180,942. Maj:ts framställning om öfverlemnande till Riksdagens disposition af åtskilliga fonder, från hvilka hittills utgifterna för vården af Statens skogar blifvit bestridda, torde komma minst...................... „ 50,000.
Kort- och tidningsstämpelafgift, observations- och skatterätts- samt ekeskogsmedel ....................
Bidrag af Manufaktur-diskontens vinstmedel.......
Äldre depositionsmedel...................
Summa R.dr
1,230,942: —
160,000: — 21,000: — 1,200: —
1,413,142: —
Utgifter:
Från Riksgäldskontoret utgående årliga anslaget till Eders
Kongl. Maj:t............................
Kantor och amortering å skulder, deri inberäknad första
albetalningen, 2,000,000 R:dr, å 1867 års lån........
hvartill dock, i händelse af bifall till Eders Kongl. Maj:ts förslag om öfverflyttning på Rikets stat af åtskilliga Handelsoch Sjöfarts-fonden nu åliggande utgifter, komma de för aflösning af Öresunds- och Schelde-tullarne fastställda belopp
R:dr 214,520: —-
under det deremot, i händelse af bifall till Eders Kongl. Maj:ts förslag om upphörande af Riksgäldskontorets skyldighet att erlägga ränta å Lappmarks Ecklesiastikfond, afgå................... „ 5,038: 86.
Blifvande för sådana händelser här utfärd skillnaden
mellan dessa båda tal med....................
isä Riksgäldskontoret anvisade äldre anslag, hvilka, enligt
redan meddelade föreskrifter, bära utfalla år 1870 ......
Riksdags- och bevillningskostnader............
Aflöningar, observationsprocenter m. fl. diverse utgifter .
Summa R:dr
Om härtill lägges den statsfyllnadssumma, som, på sätt ofvan är sagdt, kan ifrågakomma att från Riksgäldskontoret under år 1870 utgå, eller...................
300,000: — 8,237,874: 23.
209,481: 14.
130,566: — 450,000: — 161,000: —
9,488,921: 37.
1,773,300
Transport 11,262,221: 37.
44 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1869.
visar sig att kontorets utgifter för samma år kunna beräknas till...........................R;dr 11,262,221: 37.
och sålunda öfverskjuta kontorets inkomster, Indika antagits
uppgå till............................. 1,413,142: —
med.............................R:dr 9,849,079: 37.
Till betäckande häraf anser jag i främsta rummet höra anvisas bankovinsten såväl för 1867 som för 1868. Då nemligen bland kontorets utgifter för år 1870 ingår afbetalning af en kapitalskuld, eller första tredjedelen af 1867 års lån med icke mindre än 2,000,000 R:dr, och Bankens egen säkerhet icke synes påkalla, att dessa vinstmedel der qvarstadna, anser jag dem icke kunna på ett för landet fördelaktigare sätt användas, än till afbetalning af nämnda skuld.
Ifrågavarande vinstmedel, hvilka för år 1867 uppgått till 1,995,647 R:dr 77 öre, men sannolikt under år 1868 icke obetydligt nedgått, torde dock kunna antagas för berörda bränne år komma att utgöra i jemnad summa............................R:dr 3,600,000:
Vidare hafva Fullmäktige bland Riksgäldskontorets disponibla tillgångar för år 1870 af Postverkets från äldre tid reserverade assuransfond af räntebärande obligationer, som enligt Riksdagens af Eders Kong! Maj:t gillade beslut till kontoret öfver le mnats till nominel! värde af 380,950 R:dr, tagit i beräkning endast under året inflytande räntor och kapitalinbetalningar till sammanlagd! belopp af 15,000 R:dr; men då anledning icke förekommer, att donna fond behöfver för Postverkets räkning anlitas, åtminstone under den närmare framtiden, anser jag att utöfver redan beräknade 15,000 R:dr kunna för Riksgäldskontorets utgifter under 1870 af berörda fond anvisas............................ „ 250,000:
Hvad som erfordras till fortsättning af Statens jernvägsbyggnader under år 1870 synes mig böra genom upplåning anskaffas. Denna åsigt vinner ock stöd af representationens vid flera tillfällen uttalade mening, att hvad som till nämnda anläggningar anvisas, icke bör genom beskattning fyllas. Under förutsättning, att det belopp, Eders Kong!. Näjd uti ifrågavarande afseende af Riksdagen äskar, varder beviljad!, skulle upplåningen donna
gång omfatta......................... „ 3,400,000:
hvilket belopp torda utan svårighet kunna inom landet
erhållas. _
Transport R:dr 7,250,000: —-
Bil. N:o 6 b. Ull Kongl. Maj ds Prop. N:o 1 om Statsverket 1869. 45
Transport R:dr 7,250,000: — Genom en sådan upplåning kommer i allt fall rikets skuld icke att vid 1870 års slut vara ökad med mera än 1,400,000 Rdr, enär under samma år 2,000,000 R:dr, enligt hvad redan är nämndt, afbetalas å en äldre likaledes för jernvägen åsamkad skuld.
Slutligen bör den summa, som härefter för Riks-
gäldskontorets behof erfordras............... „ 2,599,079: 37.
fyllas genom Allmän Bevillning för år 1870, hvilken, då Be vi Ilningen hittills funnits kunna beräknas till 2,600,000 R:dr om året, dertill lemnar tillgång utan förändring af de för sådan bevillnings utgörande nu gällande före-
se dan jag sålunda redogjort särskild!: för Statsverkets och särskilt för Riksgäldskontorets ställning under år 1870, för såvidt densamma kan på förhand bedömas, anser jag mig, för åstadkommande af en någorlunda åskådlig öfversigt öfver Statsbudgeten för 1870, nu böra sammanföra de båda verkens inkomster och utgifter uti följande:
skrifter.
Summa R:dr 9,849,079: 37.
Tablå öfver 1870 års budget.
Inkomster:
Statsverkets. . . . Riksgäldskontorets
49 OAfi ann- —
1,413,142:
44,379,442:
Balans, som fylles: genom anvisande dertill dels af 1867 och 1868 årens Bancovinst. . 3,1
dels af en del utaf den i Riksgäldskontoret
3,600,000: -
innestående Postassurans-fonden
250,000: — 2,599,079: 37.
dels af Allmän Bevillning för 1870
och genom upplåning af ett belopp, motsvarande anslaget till Statens jernvägsbyggnader.....................
3,400,000: — 9,849,079: 37.
Summa R:dr 54,228,521: 37.
46 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Majds Trop. N:o 1 om Statsverket 1869.
Utgifter:
Statsverkets............................ 44,739,600: —
deribland anslag till Statens jernvägsbyggnader 3,400,000: —
Riksgäldskontorets......................... 9,488,921: 37.
deribland afbetalning å 1867 års lån..... 2,000,009: —
Summa R:dr 54,228,521: 37.
1 afseende å Riksgäldskontorets ställning' under innevarande år hafva Fullmäktige uti ofvanberörda skrifvelse upplyst, att kontorets förväntade inkomster, med tillägg af den kontanta behållning, som af Fullmäktige vid skrifvelsens aflåtande antagits komma att vid årets början förefinnas, uppgår
till..............................R:dr 10,801,591: 31.
hvaremot utgifterna för samma år beräknats till .... „ 12,523,164: 84.
eller till........................ . . . R:dr 1,721,573: 53.
utöfver inkomsterna.
Vid jemförelse emellan donna beräkning och den vid slutet af senaste riksdag uppgjorda, vid Stats-Utskottets Memorial N:o 106 fogade beräkning öfver kontorets inkomster och utgifter intill utgången af år 1869, enligt hvilken vid sistnämnda tidpunkt skulle förefinnas eu brist af R:dr 2,577,040: 63. visar sig den skiljaktighet, att samma brist numera, på sätt nyss är nämndt, af Fullmäktige upptagits endast till „ 1,721,573: 53.
och således till........................R:dr 855,467: 10.
mindre än Stats-Utskottet beräknat.
Denna skiljaktighet förklaras dock hufvudsakligen derigenom:
att Fullmäktige bland Inkomsterna dels upptagit de öfverskott af Statsverkets inkomster för åren 1865 och 1866, utgörande tillsammans 1,310,508 R:dr 79 öre, som det jemlikt särskilda nådiga Bref åligger Statskontoret att till Riksgäldskontoret inbetala, men hvilka öfverskott icke finnas uppförda i Stats-Utskottets ofvanberörda beräkning, dels på grund af erhållen upplysning från Styrelsen för Statens jernvägstrafik beräknat den för år 1868 behållna trafikinkomsten af Statens jernvägar till endast 1,400,000 R:dr, då deremot Stats-Utskottet i sin beräkning upptagit samma behållning till 2,200,000 R:dr; samt
att Fullmäktige likaledes från Utgifterna för år 1869 uteslutit icke allenast återstoden af det vid 1862—63 års riksdag beviljade anslag till rens-
47 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1869.
ningsarbeten i Luleå eif, 352,000 R:dr, utan jemväl ett belopp af 145,000 R:dr af de anslag till anläggning och förbättring af vägar, understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt myrutdikningar och vattenaftappningar inom de Norra länen, som vid senaste Riksdag för år 1869 beviljades och då inberäknades vid regleringen af kontorets inkomster och utgifter för samma år.
Oaktadt jag lika med Fullmäktige antager, att utbetalning af sistnämnda belopp, åtminstone till större delen, först år 1870 ifrågakomma!-, anser jag dock, för att kunna bedöma, huru förhållandet, sådant det nu gestaltar sig, öfverensstämmer med beräkningarna vid senaste Riksdag, att ifrågavarande
145,000 Rall- höra fortfarande upptagas för år 1869.
Deremot kunna förutom ofvanomförmälda anslag till rensningsarbeten i Luleå eif, hvilket, jemlik! E. K. Maj:ts beslut, åtminstone för närvarande, icke lärer ifrågakomma att utbetalas, likaledes på grund af hvad E. K. M. beslutat, följande anslagssummor, Indika af Fullmäktige beräknats bland 1869 års utgifter, derifrån uteslutas, nemligen:
1. Det vid 1859 60 ars Riksdag beviljade anslag till byggnads-
arbeten på den åt Stockholms Yeterinär-inrättning upplåtna egendom 13,000: —
2. Det vid 1862—3 års Riksdag beviljade anslag för tillbyggnad af det åt Riksarkivet numera upplåtna hus på Riddar-
holmen - - - ....... .....................72,613: 41.
3. Återstoden af det vid sistnämnda Riksdag beviljade
anslag till förbättring af lönerna för vikarierande lärare vid Elementarläroverken........................
4- Återstoden af det vid 1865—6 års Riksdag beviljade anslag till arfvode och omkostnader för Antiqvitets-intendenten .
5. Det vid 1867 års Riksdag åt sedermera aflidna Timra Thersner beviljade anslag för fortsättning af arbetet: "Fordne, och närvarande Sverige”....................
2,000: — 1,500: —
400: —
tillsammans R:dr 89,513: 41. Den af Fullmäktige beräknade brist vid 1869 års slut 1,721,573: 53.
kommer således att ökas med skillnaden emellan ofvannämnda belopp, 145,000 R:dr, och förestående 89,513 R:dr 41 öre ............
55,486: 59.
eller till
R:dr 1,777,060: 12.
Till betäckande häraf linnés att tillgå den allmänna bevillning, som Riksdagen för år 1869 sig åtagit med .... 2,600,000: _
48 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1869.
och hvilken sålunda, om Riksgälds-kontorets ställning för sistnämnda år nu betraktas såsom ett afslutadt helt, lem-
nar ett öfverskott af....................... 822,939: 88.
till bestridande af de utgifter, uppgående till...... 817,798: 73.
Indika E. K. M. beslutat äska att af Riksdagen beviljas till utgående redan under innevarande år.
Härvid bör dock bemärkas, att, då 1869 års allmänna bevillning icke inflyter förr än under första hälften af år 1870, Riksgälds-kontoret måste vara i tillfälle att förskjuta ett samma bevillning motsvarande belopp. Väl har Riksgälds-kontoret att härtill använda sitt kreditiv å Riksbanken; men, då detta hittills icke utgjort mer än högst en och en half million Riksdaler, anser jag det vara för ytterligare betryggande af Riksgäld s-kontorets kassaställning under 1869 ensidigt, att, i händelse mitt härofvan framställda förslag rörande Bancovinsten bifalles, samma vinst för år 1867 redan under innevarande år till Riksgälds-kontoret inbetalas.
Hvad föredragande Departements-chefen sålunda i fråga om Riksgälds-kontorets ställning såväl 1870 som 1869 yttrat och hemställt behagade uppå tillstyrkande jemväl af Stats-rådets öfriga ledamöter Hans Näjd Konungen i nåder gilla, hvarefter Hans Näjd, enligt Stats-rådets hemställan, täcktes uppdraga åt Chefen för Finans-departementet, att sedan han erhållit protokollsutdrag angående hvad på de öfrige Departementernas föredragning blifvit i afseende å Statsregleringen beslutadt, uppsätta och till justering inför Kong!. Näjd i Stats-rådet anmäla förslag till nådig Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof, grundad på Kongl. Maj ds nu i ämnet fattade beslut.
Ex protocollo Axel Ädelgren.
Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Frop. N:o 1 om Statsverket 1869. 49
Utdrag af Protokollet öfver Finansärenden, hållet infor Hans May.t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 12 Januari 1869.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer, Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena, Grefve
Wachtmeister, samt
Statsråden: Friherre af Ugglas,
Bredberg,
Thulstrup,
Carlson,
von Fhrenheim,
Äbélin,
Berg och Adlercreuts.
Chefen för Finans-departementet, Statsrådet Friherre af Ugglas uppläste till justering ett i följd af Kongl. Maj ds nådiga befallning uppsatt förslag till den nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof, som, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj ds den 5 innevarande månad fattade beslut, herde till Riksdagen aflåtas.
Och täcktes Hans Majd Konungen, enligt Statsrådets underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag och befalla, att i enlighet dermed omförmälda nådiga Proposition skulle till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo Ossian Bceckman.
Bill. till Riksd. Frot. 1869. 1 Sami. 1 Afd.
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1869.
1 Utdrag af Protokollet öfver Ecclesiastik-Årenden, hållet inför Hans Maj:t Lönnligen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 5 Januari 1869.
Närvarande:
Hans Excellens Justitie-Statsministern Herr Friherre De Geer,
Hans Excellens Statsministern för Utrikes ärendena Herr Grefve Wachtmeister, Stats-Råden Friherre af Ugglas,
Bredberg,
Thulstrup,
Carlson, von Ehrenheim,
Abelin,
Berg,
Adlercreutz. \
Departements-Chelen, Stats-Rådet Carlson föredrog härefter följande ärende» rörande dels regleringen af Åttonde Hufvudtitelns så väl ordinarie som extra stat och dels nedanomförmälda anslag att uppföras under Nionde Hufvudtiteln; och yttrade Departementschefen dervid i underdånighet:
4:o.
För verkställande af den uppflyttning i högre lönegrad, som blifvit lärarne vid ri- Anslag «»• mkets elementar-läroverk tillförsäkrad, har af Ecclesiastik-departementets afdelning för ä-«""< Ä“i renden rörande den högre undervisningen beräkning gjorts å de belopp, som för hvarje w™tf' å stat uppförd lärarebeställning vid dessa läroverk äfvensom för öfningslärare vid de full-
2 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1869.
ständiga elementar-läroverken enligt de för uppflyttniugen fastställda grunder, utöfver det för innevarande år anvisade lönebelopp, böra för år 1870 utgå. Deraf visar sig, att för detta behof erfordras, efter afdrag för de besparingar, som genom äldre lärares afgång kunna antagas uppkomma, ett belopp, utöfver det nu utgående läroverksanslaget, af minst 16,000 Bär; och får jag fördenskull i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes för ofvanberörda ändamål af Riksdagen åska ett anslag till sistnämnda belopp, att å elemeutar-läroverkens stat uppföras.
ö:o.
Ersättning för ett från (Jette, stad hittills utgående bidrag till rektorns vid dervarande element ar-läroverk aflöning.
Sedan rektorn vid elementar-läroverket i Gefle G. Klintberg hos Domkapitlet i Upsala anmält, att Stadsfullmäktige i Gefle, på sätt bilagdt utdrag af Fullmäktiges protokoll för den 5 December 1867 utvisade, beslutat, att det belopp af 40 Bdr, som i staten vore upptaget bland rektorns vid nämnda läroverk löneförmåner och till honom årligen ur stadskassa!! utbetalts såsom ersättning för städs]ord, från och med år 1868 icke vidare skulle utgå, så har Domkapitlet, som ansett sig icke tillkomma att påkalla vedei hörande myndighets pröfning af Stadsfullmäktiges befogenhet att vidtaga berörda åtgärd, uti skrifvelse den 26 Februari nästlidne år, i enlighet med rektor Klintbergs framställda begäran, hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, dels att den ändring i läroverkets stat för kommande år måtte föreskrifvas, att rektorslönen varder deri till sitt fulla belopp upptagen, dels ock att rektor Klintberg matte för år 1868 beiedas ersättning af statsmedel för hvad honom sålunda frångått.
Uti häröfver infordradt utlåtande har Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Statskontor i
underdånighet anfört, hurusom af den uppgift angående donationsmedlen vid elementarläroverken, som funnes bifogad Eders Kongl. Maj:ts nadiga skrifvelse till Rikets Ständer den 30 December 1859, inliemtades, rörande ofvanberörde aflöningsförmåu, hufvudsakligen att densamma, jemte en lika beskaffad, konrektorslönen vid Gefle skola förut tillhörande, ersättning' till belopp af 23 lidr 17 öre, hvarom nu icke är fråga, grundade sig på en äldre plägsed vid dispositionen af den till Gefle stad donerade jord att utdela den i smärre lutter bland borgerskapet och i staden boende tjensteman till begagnande på lifstid; att dåvarande rektorn för de honom tillkommande 2 tunnland uppburit eu årlig ersättning af 40 Bär, men konrektor åtnjutit sin jordlott in natura; att, enligt ett af Gefle borgerskap fattadt och åt Kongl. Maj:t faststäldt beslut, dylik utdelning af stadens donations]ord med 1860 års utgång skalle upphöra; samt att vid kort förut inträffade ledigheter af landssekreterare- och landskamererare-beställningarne de nämnde tjensteman anslagna jordlotter blifvit till staden indragna utan ersättning; varande derjemte den förmodan uttalad, att, när dåvarande innehafvare!! af rektor ställsten äfvensom den adjunkt, å hvars lön städs]ord då var anslagen, från sina befattningar afginge, fråga skulle komma att väckas, om desse tjensteman egde någon bättre rätt än de nyssnämnde att bibehållas vid sina jordlotter eller den ersättning, som i stället utginge af stadens kassa.
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1869. 3
I afseende å de förändringar, som med dessa löneförmåner sedermera egt rum, har Statskontoret upplyst, att omförmälda. konrektorslönen förut tillhörande, men efter senast verkställda lönereglering uti förste adjunktens lön vid Gefle elementar-läroverk in beräknade ersättningsbelopp af 23 Rdr 17 öre, jemlik! nådiga Brelvet den 25 Oktober 1861, till staden indrogs och ersattes af statsmedel redan från den 1 nästförutgångne Maj, efter det konrektor!! Elias Ros, som innehaft den emot samma ersättning svarande statsjord såsom förläning på lifstid, den 7 Februari samma år aflidit, samt att den af landssekreterare!! och landskamererare!! tillförene innehafda stadsjord, enligt hvad inhemtades af nådiga Brefvet angående landtstatens lönereglering af den 31 Januari 1856, blifvit utesluten från all beräkning, enär borgerskap»-!' beslutat indragning deraf och jorden icke vore eu bemälde tjensteman af kronan tillagd löneförmån; — hvarjemte, med anledning af hvad Stadsfullmäktiges protokollsutdrag innehåller derom, att Rikets Ständer, enligt deras underdåniga skrifvelse de 26 Oktober 1860 angående reglering af utgifterna under Riksstatens Åttonde Hufvudtitel, icke skulle hafva beräknat den rektorn anslagna stadsjord eller derför utgående ersättning såsom någon tillgång för lärarestatens aflöning, Statskontoret, — under hänvisande till samma underdåniga skrifvelse, jernjord med de uppgifter, som åtfölja ofvanberörda nådiga skrifvelse af den 30 December 1859 och Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof vid 1862—1863 årens Riksdag samt Rikets Ständers underdåniga skrifvelse angående nyssnämnda hufvudtitels reglering af den 16 November 1863; — i underdånighet erinrat, att denna uppgift icke är med verkliga förhållandet öfverensstämmande, utan funnes ifrågavarande ersättningsbelopp, 40 Rdr, fortfarande och rätteligen i staten upptaget under rubrik: »inom kolumn specificerade inkomster».
Beträffande Stadsfullmäktiges beslut, att ifrågavarande ersättning icke vidare skall utgå, har Stats-Kontoret, enär den förste adjunkten vid läroverket enligt stat tillkommande lika beskaffade löneförmån långt före detta blifvit till staden indragen och med statsmedel ersatt, samt den landssekreterare- och landskamrerare-beställningarne förr tillkommande stadsjord blifvit dem frånkänd, utan att någon ersättning af staden medgifvits eller från statens sida ifrågasatts, ansett giltig! skål saknas till anställande af rättegång mot Stadsfullmäktige i Gefle i ändamål att för rektorslönen söka återvinna ifrågavarande jordlott eller den deremot svarande ersättning, och derför i underdånighet hemställt, att liders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om uppförande af nämnda ersättningsbelopp å anslaget för elementar-läroverken.
Med anledning af hvad i detta ämne sålunda blifvit upplyst och utredt, anser jag mig höra tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t måtte, på sätt Statskontoret hemställt och i enlighet med hvad tillförene i flere likartade fall skott, hos Riksdagen gorå nådig framställning om uppförande å elementar-läroverkens stat af ett belopp, motsvarande omförmälda från Gefle stad hittills utgående bidrag till rektorns aflöning, eller 40 Rdr.
4 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1869,
Förhöjning i anslaget till folkskoleväsendets utveckling och förbättring.
6:o.
Vid Riksdagen åren 1865 och 1866 anvisade Rikets Ständer ett belopp af 150,000 Rdr att årligen utgå till understöd för folkskoleväsendets utveckling och förbättring i de församlingar, som till lärares och lärarinnors aflöning redan tillskjutit eller åtoge sig att tillskjuta ett lika belopp, som den till församlingarna öfverlåtna andelen af personliga skyddsafgiften utgjorde.
För delfående af ifrågavarande anslag både inom den föreskrifna tiden ett så stort antal ansökningar inkommit, att Eders Kongl. Maj:t vid fördelningen deraf den 31 Maj 1867 faun nödigt att genast använda hela det nämnda beloppet för att så långt tillgångarne medgåfve för det ifrågavarande ändamålet lemna understöd åt de församlingar, som fullgjorde de stadgade vilkoren. Sedan dess hafva allt flera församlingar inkommit med underdåniga ansökningar om understöd för samma ändamål; men då anslaget redan blifvit till tulla beloppet utdeladt, hafva dessa ansökningar icke kunnat bifallas.
Då det emedlertid skulle för skolväsendets vidare utveckling vara hinderlig!, om bidrag af statsmedel ej vidare dertill skulle kunna erhållas, och det vore obilligt, om församlingar, som hittills af en eller annan anledning hafva varit förhindrade att fullständigare ordna sitt skolväsende, skulle, då de sjelfva erbjöde sig att derför gorå nya uppoffringar, sakna det understöd och uppmuntran, som kommit andra till del, anser jag mig höra hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte genom nådig framställning till Riksdagen äska en tillökning i det ifrågavarande anslaget.
I afseende på vilkoren för erhållande af delaktighet i detta blifvande anslag får jag i underdånighet anföra följande:
Då, vid 1856 års Riksdag ett betydligare anslag för folkundervisningens befrämjande för första gången beviljades, stadgades vilkoren för delaktighet i de medel, som blifva anvisade dels till uppmuntran för småskolors ändamålsenliga inrättande, dels till understöd för examinerade folkskolelärare på det sätt, att hvarje församling, som erbjöd sig att tillskjuta två tredjedelar af den summa, som utöfver församlingens förutvarande tillskott erfordrades till folkundervisningens ändamålsenliga ordnande, skulle ega att af anslaget erhålla den återstående tredjedelen.
Dessa vilkor förändrades, då vid nästföljande eller 1859—60 årens Riksdag ofvannämnda, i förstone odelade anslag på eu gång förhöjdes och fördelades i två. 80,000 Rdr anvisades då särskild! till förbättring af de examinerade folskolelärarnes löner, mot förbehåll att bidrag deraf icke finge medgifvas till högre belopp än församlingarna sjelfve, utöfver hvad de redan tillskjutit, åtoge sig att lemna till lärarens aflöning, samt att bidraget skulle tillgodokomma endast de församlingar, som till sitt folkskoleväsendes årliga behof förut tillskjuta ett belopp, som minst motsvarade den hvarje församling förut anslagna andel i personliga skyddsafgiften. Derjemte anslogos 75,000 Rdr till folkskoleväsendets utveckling eller förbättring, icke blott genom inrättande af småskolor, utan äfven genom utvidgning af de fasta skolorna eller tillökning i deras antal o. s. v., blott under
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof). N:o 1 om Statsverket 1869. 5
det vilkor, att församlingarne fortfarande skulle bidraga med två tredjedelar af hvad som för detta ändamål erfordrades.
Först vid Riksdagen 1862—1863, då det sistnämnda anslagets bestämmelse och belopp utan förändring bibehöllos, tillädes äfven för detta anslags åtnjutande det vilkor, att det skulle tillkomma endast de församlingar, Indika till lärares eller lärarinnors aflöning tillskjutit eller åtagit sig att tillskjuta lika stort belopp som den till församlingen öfverlåtna andel af personliga skyddsafgiften. Detta vilkor har sedermera bibehållits, under det anslaget efter hand förhöjts till 150,000 Rdr och blifvit på stat uppfördt.
Det sistnämnda vilkoret har emellertid vid tillämpningen vållat församlingarne icke ringa svårigheter. Dels hafva vid, den beräkning, som bord! anställas i afseende på de redan förut lemnade tillskott, som skolat motsvara skyddsafgiften, missräkningar lätt uppkommit, i följd af Indika mindre anslag erhållits än som varit påräknade, dels har, då naturaprestationer äfven ingått i donna beräkning, dessas valvation ofta förorsakat mycken svårighet, dels hafva församlingarne icke kunnat med någon visshet beräkna det belopp, som af anslaget kunde komma dem till godo, förr än långt efter det de åtagit sig förbindelsen att lemna tillskott.
De olikheter, som tillförene mellan församlingarne egt rum i afseende på fördelarne af den erhållna skyddsafgiften och deras förhållande till skolväsendets ordnande, torde nu mera, sedan anslagens fördelning i så många år fortgått, kunna anses i hufvudsaklig män utjemnade, och stor enkelhet och reda skulle vinnas, om, utan vidare särskilda vilkor, ett bestämdt belopp stadgades, som af de sålunda anvisade medel skulle för hvarje särskild! ändamål kunna erhållas.
Dervid torde likväl, då det ifrågavarande anslaget, ehuru visserligen icke ämnadt endast till uppmuntran för småskolors inrättning, utan till folkskoleväsendets utveckling i allmänhet, antagligen till större delen kommer småskolorna till godo, det höra uttryckas, att dessa läroinrättningar icke må, emot sin ursprungliga bestämmelse, tråda i den egentliga folkskolans ställe, utan höra bilda det underlag, på hvilket donna sistnämnda hvilar, och således för henne utgöra en förberedelse.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att det för folkskoleväsendets utveckling och förbättring afsedda anslag måtte höjas med 10,000 Rdr samt att deraf måtte få utgå bidrag för en småskola, som är egnad att meddela förberedande kunskaper för den egentliga folkskolan och trettiotvå veckor om året är i gång, med 75 Rdr, för en biträdande examinerad lärare med 100 Rdr, och för en biträdande oexaminerad lärare med 75 Rdr.
8:o.
För den i Rom bildade, sa kallade Skandinaviska konstnärsföreningen har Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena, efter framställning af Kongl. Svenske och Norske Konsuln i Rom, gjort hemställan om understöd. Förenämnda förening, Imf-
Anslag till Skandinaviska konstnärsföreningen i Horn.
6 Bil. N:o 7 till Kongl. Majits Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1869.
Ersättning till Malmö hospital för af skri/veu indelt gvarn-
Anslag till rånock byggnadssätt för Östersunds stadsförsamlings kyrka
vudsakligen afsedd att främja de i Rom sig uppehållande nordiske konstidkarnes samlif och underlätta deras studier, har för sådant ändamål förhyrt egen lokal samt lyckats förskaffa sig ett icke obetydligt bibliothek, som, grundlagdt genom frikostiga gåfvor af enskilda, kunnat förökas genom årliga inköp och innehåller dels nordisk litteratur, dels ock dyrbara arbeten i främmande språk, företrädesvis inom estetik och konsthistoria.
Föreningen, som till efterrättelse antagit särskilda stadgar och hvars allmänna angelägenheter ombesörjas af en utaf föreningen utsedd redovisningsskyldig sekreterare och bibliotliekarie, har jemväl varit tillgänglig för andra resande landsmän än konstrikare och vissa år räknat talrika medlemmar.
Då ifrågavarande konstnärsförening, enligt anmälan, visat sig vara af väsendtligt gagn, och till understöd för densamma finnes å nu gällande Norska riksstat anvisadt ett belopp af 150 Speciedaler årligen samt ett lika bidrag lärer från Danmark komma föreningen till godo, hemställer jag i underdånighet, huruvida icke Eders Kongl. Nicht måtte täckas föreslå Riksdagen, att ett ärligt anslag, motsvarande det Norska, eller 600 Riksdaler Riksmynt, må från Svenska statsverket föreningen beviljas; och torde detta anslag lämpligen kunna å Akademiens för de fria konsterna stat uppföras för att enligt Eders Kongl. Majits disposition utgå, sä länge konstnärsföreningen fortfarande eger bestånd och utöfva!’ en gagnande verksamhet.
9:o.
«
Till följd fattade af beslut om afskrifning af mjöl- och sågqvarnsräntor, är, enligt hvad Statskontoret i sin den 18 nästlidne November afgifna berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning anmält, erforderlig en ersättning för sådan, Malmö hospital anslagen ränta till belopp af eu Riksdaler 87 öre, hvilken ersättning jag tillstyrker att Eders Kongl. Maj:t behagade af Riksdagen äska, med tillkännagifvande att summan af de under anslaget till Hospitalers och Lasaretters underhåll i Riksstaten upptagna indelta räntor bör med enahanda belopp minskas.
10:o.
Hos Eders Kongl. Ma:jt liar Eders Kong]. Majits Befallningshafvande i Jemtlands län uti underdånig skrifvelse den 28 November 1867 anmält och dervid förordat eu åt • Östersunds stadsförsamling i underdånighet gjord ansökning, att, då församlingens kyrka, ehuru staden räknade en tillvaro af 80 å 90 år, likväl ännu icke kommit i åtnjutande af den inkomst, som under namn af vinsäd af öfriga kyrkor inom länet uppbures, och kyrkan, som häftade i skuld för två lån om tillsamman 1,800 Riksdaler, saknade medel för desammas återbetalande, Eders Kongl. Maj it täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om anslående af 60 kubikfot kronotionde till Östersunds stadsförsamlings kyrka för berörda ändamål.
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1869.
Uti häröfver afgifvet gemensamt utlåtande hafva Eders Kongl. Maj:ts Kammarkollegium och Statskontor, jemte förmälan, att, enligt 1865 års krouoräkenskaper, beloppet af den kronotionde, som inom demilun ds norra fögderi, med eu sammanräknad folkmängd af 28,407 personer, är landskyrkorna till vin- och byggnads-säd anslagen, utgör 1,033 kubikfot 9,73 kannor kronotionde, som inom Jemtland utgår i korn, samt att i förhållande härtill för staden Östersund, som enligt samma räkenskaper har eu folkmängd af 1,753 personer, skulle belöpa 63 kubikfot 8 kannor, i underdånighet hemställt, att, enär staden Askersund under liknande omständigheter, jemlik! nådiga Brefvet den 21 Mars 1851, erhållit dylikt understöd, nådig proposition måtte af Eders Kongl.
Maj:t till Riksdagen aflåtas om beviljande åt Östersunds stadsförsamling af ett kronotiondeanslag utaf 60 kubikfot korn att såsom vin- och byggnads-säd för kyrkan derstädes i penningar efter tioårig! medelm arkegångspris årligen utgå.
I öfverensstämmelse med hvad Kammarkollegium och Statskontoret sålunda hemställt, får jag till ifrågavarande ansökning tillstyrka nådigt bifall.
1 l:o.
Hos Eders Kongl. Maj:t har .Törns till Korsjö pastorat i Vesterbottens län hörande »«„«„ un «•„kapellförsamling i underdånighet anhållit, att då församlingens kyrka hittills endast erhållit en ringa andel af den moderkyrkan i Norsjö tillkommande vinsäd, hvilken andel, omkring 5 kubikfot 4 kannor, vore för behofvet otillräcklig, ett årlig! anslag af 18 kubikfot 9 kannor vinsäd måtte kapellförsamlingens kyrka i nåder beviljas; — varande donna ansökning, hvilken i underdånighet förordats af kyrkoherden i Norsjö pastorat och vederbörande kontraktsprost, till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning insänd af Domkapitlet i Hernösand, som, i anseende till kapellförsamlingens fattigdom och tillväxande folkmängd, jemväl i underdånighet tillstyrkt det begärda anslaget.
1 infordrad! och den 28 sistlidne Augusti afgifvet gemensamt utlåtande hafva Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammarkollegium och Statskontor underdånigst anfört, att Skellefteå och Norsjö socknar, af hvilka den sednare med derunder tydande .Törns kapell från Skellefteå socken utbrutits för att bilda ett eget pastorat, hafva gemensamt 75 kubikfot 6 kannor kronotionde såsom vinsäd; att, oberäknad! lappm ar ksfögd eriet, kyrkorna i länets öfriga delar, med en folkmängd af 50,010 personer, åtnjuta tillsammans 240 kubikfot 9,75 kannor vinsäd; samt att, då Skellefteå och Norsjö socknar jemte Jörns kapellförsamling hafva en sammanräknad folkmängd af 22,261 personel-, för dessa församlingar skulle belöpa 107 kubikfot 2,45 kannor vinsäd eller 31 kubikfot 6,45 kannor mera än hvad Skellefteå och Norsjö kyrkor för närvarande åtnjuta; och ehuru folkmängden inom Jörns kapellförsamling endast uppgår till 1,710 personer och således, efter ofvananförda förhållanden ej så stort kronotiondeanslag, som nu blifvit begärd!, skulle belöpa på nämnda församling, likväl och då inom andra orter vinsäd utgår till vida högre belopp än inom berörda län, samt folkmängden inom kapellförsamlingen syntes vara i stark tillväxt, ansåge kollegierna sig höra i underdånighet hemställa, att till Riksdagen måtte aflå-
8 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj.-ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1869.
tas nådig proposition om beviljande åt dörns kapellförsamling af ett åiligt anslag af 18 kubikfot 9 kannor korn, uti hvilket sädesslag kronotionden i länet utgöres, att såsom vinsäd för kyrkan i penningar efter tioårigt medelmarkegångspris utgå.
Med afseende å hvad Kammarkollegium och Statskontoret sålunda anfört, anser jag mig höra äfven till denna ansökning tillstyrka nådigt bifall på det sätt, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, för höjande af vin- och byggnads-sädens belopp för dörns församling till 18 kubikfot 9 kannor, anslå ytterligare 13 kubikfot 5 kannor korn.
12:o.
Ersättning un Då, på sätt Statskontoret i sin förut omformälda berättelse om statsverkets tillstånd .Sfi; och förvaltning anfört, genom afskrifning af qvarnräntor uppkommit förminskning i ane/Ä" slaget till Norrköpings stadskyrka med ett belopp af 191 Riksdaler 43 öre, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till ersättning härfor bevilja 'detta belopp 191 Riksdaler 43 öre, hvaremot från de uti Riksstaten under anslaget för kyrkors underhäll uppförda indelta räntor samma belopp bni afläknas.
13:o.
Amlaq m bi. Dä, i anseende till mängden af ärenden rörande ordnandet af presterskap^ löne- 'SSförmåner i enlighet med nådiga Kungörelsen den 11 Juli 1862, särskild! biträde för ÄZT a/handläggning af dessa ärenden inom Ecclesiastik-departementet måst antagas, halva tÄvid nästföregående tre riksdagar, uppå derom gjorda nådiga framställningar, beviljats för "•Ä'?Ä?4hvartdera af de sistförflutna åren ett belopp af 3,000 Riksdaler att, lör befrämjande af löneregleringens skyndsamma gång, till Eders Kongl. Maj:ts disposition från Riksgäldskontor^ utgå. Intill den 1 November 1867 både vederbörande Nämnder upprättat förslag till löneregleringar för presterskapet i 1,112 pastorat och från samma dag till den 1 sistlidne November hafva regleringar försiggått uti ytterligare 156 pastorat. Sammanräkna 1.268 regleringsförslag, omfattande de Kosta pastorat i riket, äro således nu upprättade. Utaf dessa förslag både till slutlig pröfning af Eders Kongl. Maj:t till den 31 December 1867 företagits 452. Under år 1868 hafva till Ecclesiastik-departementet inkommit 209 regleringsförslag i det skick, att de kunnat beredas till föredragning för Eders Kongl. Maj:t; och hafva 207 sådana förslag blifvit under årets lopp i underdånighet föredragna. Slutligen afgjord a äro tillsammans intill nästlidna åis utgång 649 sådana ärende». De återstående, utom de tjugusju under bearbetning i Ecclesiastikdepartementet varande och åtskilliga af Eders Kongl. Maj:t till Nämndernas förnyade behandling återförvisade mål, äro beroende på vederbörande embetsmyndighet»!^ handläggning eller öfverlemnade till församlingar»!; och presterskapet för afgifvande af deras yttranden.
Enär det häraf visar sig, att antalet af de inom Ecclesiastik-departementet till
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Pr ap. N:o 1 om Statsverket 1869. 9
handläggning förekommande ärenden af ifrågavarande slag ännu är ganska betydligt, och detsamma med säkerhet kan antagas blifva förhållandet under den närmaste framtiden, i följd hvaraf användandet af särskilda arbetskrafter för detta ändamål fortfarande är af oundgängligt behof påkallad t, finner jag mig föranlåten i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t måtte besluta nådig framställning till Riksdagen derom, att jemväl för år 1870 ett anslag af 3,000 Riksdaler måtte anvisas, att för berörda ändamål af Eders Kongl. Maj:t disponeras.
14:o.
Enär det vid de sednare Riksdagarne beviljade anslaget till förbättring af de svagast Anslag talföraflönade Komministrars och Kapellpredikanters samt Pastorats- och Socken-adjunkters löne-ÄÄ vilkor, tilldess de genom den pågående allmänna löneregleringen för presterskap^ hunnit 5Ä uppbringas till de belopp, som för eu anständig bergning erfordras, — hvithet anslag tillförene icke medgifvit annan eller vidare löneförbättring än att för sådana tjensteinnehafvare, hvilkas löner understigit 700 Riksdaler, löneförmånerna för hvardera af åren 1864, 1865 och 1866 uppbringats till ungefärligen detta belopp och för hvartdera af åren 1867 och 1868 till omkring 725 Riksdaler, — för innevarande år väl lemnåt tillgång till någon ytterligare förhöjning i de svagaste lönerna, men donna likväl så ringa, att ifrågavarande löner icke kunnat uppbringas till högre belopp än omkring 755 Riksdaler, — finner jag mig föranlåten i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t, då för den anbefallda löneregleringens fullständiga genomförande ännu några år komma att åtgå och det för ifrågavarande svagt aflönade tjensteman måste vara af vigt att vid den en gång medgift^, om ock oansenliga, löneförbättringen varda bibehällne, täcktes i nåder föreslå nästsamman trädande Riksdag att jemväl för år 1870 å extra stat anvisa ett reservationsanslag af 10,000 Riksdaler, att till förbättring af de svagast aflönade Komministrars, Kapellpredikanters samt Pastorats- och Socken-adjunkters lönevilkor af Eders Kongl. Maj:t användas, med iakttagande, såsom hittills, att löneförbättring icke kommer någon till godo, hvars tjenst vederbörande löneregleringsnämnd ansett böra vid inneliafvarens afgång indragas.
17:o.
Vid flera föregående Riksdagar har i enlighet med Kongl. Majifcs derom gjorda Anslag nu framställning ett anslag af 20,000 Riksdaler om året beviljats till understöd åt sådana«ÄÄ; församlingar, hvilka till följd af fattigdom icke kunna till erforderligt belopp bekosta af-"tlZsZfZaå isning åt sina folkskolelärare. De sednare årens stegrade fordringar på folkundervisnin-Z°“'Äfe"m gen hafva medfört större omkostnader för församlingarne, och de fattigare bland dem,
10 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nådiga Trop. N:o 1 om Statsverket 1869.
som länge behof! särskild! understöd för det ifrågavarande ändamålet, kunna nu än mindre hjelpa sig med egna ringa tillgångar. Vid den sednast verkställda fördelningen af det ifrågavarande anslaget uppgick antalet församlingar, som deraf erhöllo del, tillsammans i hela riket till 430, och har, i anledning af gjorda underdåniga framställningar, under sistförfluten likasom under föregående år anslagets hela belopp mast utdelas. Då behofvet för framtiden är åtminstone lika stort, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes för Riksdagen föreslå, att ett belopp af 20,000 Riksdaler anvisas för år 1870 att af Kong!. Maj:t disponeras till understöd åt sådana församlingar, som till följd af fattigdom ej kunna till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare.
18:o.
Anslag för un- I enlighet med Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställningar hafva vid tre föregående trädgårdsskötsel Riksdagar medel blifvit anvisade för ett fullständigare ordnande af undervisningen i trädlärareseminä- gårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna. Sedan den ifrågavarande undervisningen unriena' (]er [ir 1867 blifvit fullständigare ordnad vid seminarierna i Linköping och Lund, och på förstnämnda ställe blifvit inköp! ett jordland för trädgårdsanläggning, har under innevarande år till seminarium i Lund blifvit för all. framtid upplåten en jordrvmd al fyra tunnland genom afsöndring från det till Biskopen derstädes på lön anslagna säteriet Helgonagård.
Vid båda dessa läroinrättningar bär sedan hösten 1867 varit anställd en särskild lärare för detta läroämne med förhöjd aflöning och ökade skyldigheter så val i afseende på den ^Teoretiska undervisningen som elevernas praktiska handledning och seminarii-trädgårdens vård. Ehuru donna anordning ännu icke kan anses hafva vunnit den stadga, att det vore skal på en gång med tillämpning af den nu vunna erfarenheten söka få undervisningen i trädgårdsskötsel på enahanda sätt ordnad vid samtliga rikets seminarier, är det dock af vigt, att tillfälle beredes till elevernas fortsätta handledning vid de seminarier, der den fullständigare anordningen blifvit genomförd, och det vore derjemte ensidigt, att åtminstone vid något af de öfriga seminarierna kunde vidtagas åtgärder för denna undervisnings fullständigare anordning, hvarföre jag får i underdånighet föreslå, att Eders Kongl. Majrt täcktes gorå framställning till Riksdagen om anvisande för år 1870 af 4,500 Riksdaler, deraf 3,000 Riksdaler äro afsedda för bestridande af de årliga utgifterna för donna undervisning vid seminarierna i Linköping och Lund, samt 1,500 Riksdaler för genomförande af en dylik anordning vid något af de öfriga folkskolelärareseminarierna i riket.
Derjemte får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes gorå framställning derom, att möjligen uppkommande besparingar å förut nämnda extra an-
Bil. N:o 7 till Kornell. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1869.
slag till folkundervisningen må af Eders Kongl. Maj:t få användas för densamma tillgörande ändamål.
19:o.
Uti memorial den 16 sistlidne November bär Ordföranden i Eders Kongl. Maj:ts Sundhets-kollegium, General-direktören N. J. Berlin underdånigst anhållit, att, enär ingen förändring inträdt i de förhållanden, under livilka föregående Riksdagar, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition, beviljat så väl för åren 1864—1869 ett årligt lönetillskott af 8,000 Riksdaler till fördelning emellan Sundhets-kollegii ordförande, ledamöter och tjensteman, på sätt Eders Kongl. Maj:t funne godt derom i nåder bestämma, som oek för åren 1867—1869 en lönetillökning af 50 Riksdaler åt kollegii förste vaktmästare, Eders Kongl. Maj:t täcktes till nu instundande Riksdag gorå framställning derom, att ofvannämnda belopp, 8,050 Riksdaler, måtte på samma vilkor som förut fortfarande utgå äfven under året 1870; — Och får jag i anledning af berörda framställning i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att omförmälda tillökning i anslaget för Sundhets-kollegium, 8,000 Riksdaler, må jemväl för år 1870 ställas till Eders Kong]. Maj:ts disposition, äfvensom förste vaktmästarens lön för samma tid ökas med 50 Riksdaler.
20:o.
Sedan Rikets Ständer vid 1865—1866 årens Riksdag anvisa! dels en förhöjning till 4,875 Rdr uti det Farmaceutiska Institutet beviljade anslag, emot vilkor att Apothekaresocieteten skulle årligen bidraga till Institutets utgifter med ett lika stort belopp, och dels 2000 Rdr med afseende å ifrågaställd skyldighet för Institutets lärare att deltaga i provisorsoch apothekare-examen; samt derpå följande Riksdagar på samma vilkor och för nämnda ändamål medgifvit fortfarandet af båda dessa anslag: så och efter det ej mindre Apothekare-societeten åtagit sig fullgörandet af ofvannämnda vilkor, än äfven Institutets lärare förklarat sig villige att öfvertaga omförmälda examensåliggande, för hvars ordnande Eders Kongl. Maj:ts Sundhets-kollegium ock, till åtlydnad af nådiga Brefvet den 23 November 1866, utfärdat särskilda föreskrifter; har bemälda kollegium, uti skrifvelse den 9 nästlidne November, underdånigst hemställt, att Eders Kongl. Magt täcktes till Riksdagen gorå nådig framställning om fortfarandet så väl af det till Farmaceutiska Institutet beviljade anslag af 4,875 Rdr, under samma vilkor som hittills, eller att Apothekare-societeten med lika belopp till Institutet årligen bidrager, som ock af det till samma Institut vidare anvisade anslag af 2000 Rdr med skyldighet för Institutets lärare att deltaga i provisorsoch apothekare-examen.
Anslag för Rundhets-kollegium.
Anslag till Farmaceutiska Institutet.
12 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1869.
Anslag till nie.dico-påtunnatiska anstalten i Stockholm.
Med anledning af det fortfarande behofvet af dessa anslag, utan Indika det Farmaeeutiska Institutet skulle sakna medel för sin utvidgade, gagnande verksamhet, tillstyrker jag underdånigst, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen, att ifrågavarande extra anslag må, med enahanda belopp och under samma vilkor som för år 1869, äfven för år 1 870 utgå.
Sedan hos Sundhets-kollegium föreståndaren för den medico-pneumatiska anstalten i Stockholm, Medicine Doktorn 0. Th. Sandalil anhållit, att kollegium måtte hos Eders Kongl. Maj:t gorå underdånig framställning om aflåtande af nådig proposition till Riksdagen, att det understöd af 2000 Kdr, som anstalten allt sedan år 1864 af statsmedel årligen åtnjutit, fortfarande finge under år 1870 utgå, emot uppfyllande från anstaltens sida af de derför tillförene stadgade bestämmelser och vilkor, så har Sundhets-kollegium med förutnämnda skrifvelse den 9 nästlidne November donna framställning till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning öfverlemnat samt dervid, jemte tillkännagifvande att de vilkor, som hittills varit gällande för statsanslagets åtnjutande, blifvit af föreståndaren för anstalten val uppfyllda, i underdånighet anfört, att ifrågavarande anstalt utvecklat eu allt större verksamhet, så att, då de vårdades antal under år 1866 uppgick till endast 719 personel-, detta antal under år 1867 ökats till 766, af hvilka ej mindre än 393 erhållit kostnadsfri vård, samt att, då af hela antalet under sistnämnda år vårdade, utom vid årets slut qvarvarande och dem för hvilka utgången af behandlingen vore okänd, 524 eller 68,4 procent blifvit till helsan återställde, den medico-pneumatiska behandlingsmedioden fortfarande syntes ådagalägga sitt framstående värde såsom kurativt medel.
Med afseende å hvad Sundhets-kollegium i underdånighet anfört om den medicopneumatiska anstaltens i Stockholm fortfarande gagneligt verksamhet, anser jag mig höra i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen, att det åt nämnda anstalt tillförene beviljade extra anslag, 2000 Rdr, må äfven för år 1870 utgå, med vilkor att föreståndaren åligger att vid anstalten, som bör stå under Sundhets-kollegii tillsyn och om hvilkens verksamhet årligen bör till Sundhets-kollegium afgifvas berättelse, dagligen lemna kostnadsfria luftbad åt minst fyra fattiga eller mindre bemedlade sjuke.
Bil. N:o 7 till Kongl. May.ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1869.
21:o.
Hos Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Gefleborgs län hade 1867 års Landsting anhållit, att genom Eders Kongl. Maj:ts B efallnin gsli åfvan des försorg Direktionen öfver sjukhemmet för spetälska i Helsingland måtte förständigas att, så fort ske kunde, till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande inkomma ej mindre med ritnings- och kostnadsförslag till de förändringar, som herde vidtagas för att bringa ifrågavarande sjukvårdsanstalt så val till byggnader och inventarier, som i öfrig!, i ett skick, som öfverensstännle med de åsigter, hvilka blifvit framställda vid den å samma inrättning under nyssnämnda år genom Sundhets-kollegii försorg verkställda besigtning, än äfven med en noggrann beräkning öfver hvad af det för anstalten redan beviljade anslag kunde för omförmälda ändamål vara påräkneligt; samt att Eders Kong]. Maj:ts Befallningshafvande, efter erhållen del al dessa handlingar, ville hos Eders Kongl. Maj:t gorå underdånig framställning om nådig proposition till näst derpå sammanträdande Biktdag om anslag för eu gång af det belopp, som kunde finnas erforderligt, för att bringa sjukhemmet i sa fullständigt skick, att intet hinder från sådan sida mötte för att anstalten skulle kunna motsvara sitt ändamål.
Sedan med föranledande häraf, sjukhemmets Direktion, med förmälan att ifragavaumde är 1864 i grannskapet åt Jerfsö provincial-läkarestation anlagda sjukvårdsinrättning, hvilken, med vilkor att motsvarande bidrag från Gefleborgs län anvisades, från och med år 1864 uppburit ett statsanslag af 3000 Rdr årligen, vore så till vida färdig att hufvudbyggnaden blifvit uppförd och till en del inredd, källare af gråsten murad samt grund lagd för eu mindre flygelbyggnad, hvaremot nödiga inventarier och utredningspersedlar äfvensom en för de sjukes vård nödvändig badinrättning saknades, till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ingifvit särskilda, för byggnadens fullbordande och inrättningens försättande i öfrigt uti fullt ändamålsenligt skick, genom Direktionens försorg uppgjorda ritnings- och kostnadsförslag, det sistnämnda beräknadt till 19,129 Rdr 25 öre. samt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande härefter, med öfverlemnande af berörda förslag. hos Sundhets-kollegiuin anhållit, att efter det ärende! vunnit erforderlig utredning, kollegium måtte hos Eders Kongl. Maj:t gorå den underdåniga framställning, hvartill omständigheterna kunde föranleda, så hade, i skrifvelse den 30 December 1867, hvilken den 9 derpåföljande Januari till Eders Kongl. Maj:t inkommit, kollegium, som, efter inhemtadt yttrande af Öfverintendents-embetet, med ändring i vissa’ delar af den föreslagna byggnadsplan^ ansett kostnadsförslag^ kunna nedsättas till 16.345 Rdr 32 öre?i fråga om de befintliga tillgångarna för kostnadernas bestridande anfört, att dessa tillgångar kunde beräknas till:
kassabehållning den 1 Januari 1867............................................. 6120 Rdr
1867 och 1868 årens anslag af staten och landstinget................................ 12,000 »
Summa 18,120 »
Anslag för den i Helsingland inrättade sjuk v ardsanstalt för 'personer behäftade med spetälska.
14 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1869.
hvarifrån afginge utgifter för fortsatt byggnad under år 1867 ....................... 4053 Kdr
underhåll af 6 sjuke under år 1867................................................................. 2850 »
underhåll af 6 sjuke under år 1868................................................................. 2850 »
Summa 9753 »
så att den för ändamålet disponibla tillgången kunde beräknas till 8367 Kdr, och följaktligen för fullbordande af ifrågavarande sjukvårdsanstalt jemte vård och skötsel i deri för ändamålet anskaffade provisoriska lokal under år 1868 åt lika antal sjuka, som nästföregående år, en summa af tillsammans 7978 Kdr 32 öre skulle erfordras; och som det vore af synnerlig vigt, att nämnde sjukhem för spetälska, så snart som möjligt, blefve uppfördt och satt i fullständigt skick, på det de af donna sjukdom angripne personel- snart måtte kunna komma i åtnjutande af ändamålsenlig vård, hemställde kollegium, att Eders Kong!. Maj:t täcktes till den näst sammanträdande Riksdagen aflåta nådig proposition om beviljande för berörda ändamål af, i rundt tal, 8000 Kdr.
Sedan Eders Kong!. Näjd, vid föredragning af Sundhets-kollegii ifrågavarande underdåniga framställning, funnit densamma, som inkommit först efter det Eders Kong!. Maj:t den 4 i nyssnämnda månad pröfvat de anslagsfrågor, i Indika nådig proposition borde till 1868 års Riksdag aflätas, icke kunna till någon Eders Kong! Maj:ts åtgärd föranleda, samt Riksdagen emellertid, uppå Eders Kong]. Maj:ts redan förut beslutade proposition och under förutsättning åt motsvarande tillskott från Geflleborgs län, såsom understöd för vård och skötsel af de personer i Helsingland, som voro behäftade med spetälska, anvisat för år 1869 ett extra anslag af 3000 Kdr, har Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i länet uti skrifvelse den 2 sistlidne Oktober, med tillkännagifvande att Landstinget för nyssberörda ändamål för ar 1869 likaledes beviljat enahanda belopp, hos Eders Kong]. Maj:t anmält och dervid till nådigt bifall förordat eu af Landstinget gjord underdånig framställning derom, att, då behofvet af sjukhemmets försättande i ändamålsenligt skick bl il vi t ännu mera kännbart, Eders Kong!. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om statsanslag för eu gång af den till sjukhemmets fullbordande utaf Sundhets-kollegium föreslagna summa, 8000 Rdr; hvarjemte Landstinget- tillkännagifvit, att under år 1868 tidtals ett förökadt antal spetälske njutit underhåll och vård å' det till begagnande redan upplåtna nya sjukhemmet, samt att sjukhemmets Direktion, till följd af från flere spetälske gjorda ansökningar om inträde på sjukhemmet, utföst sig att för år 1869 emottaga minst 10 patienter, hvarföre någon besparing på underhållskostnaden att användas såsom bidrag till byggnadsutgifterna, enligt Landstingets åsigt, icke kunde för det ytterligare förflutna året emotses eller beräknas;
Och har Sundhets-kollegium. häröfver hör dt, uti den 9 sistlidne November afgifvet utlåtande, med åberopande af sin ofvanomförmälda skrifvelse den 30 nästförutgångne December. vidare anfört, att, ehuru, enligt kollega åsigt, den af sjukhemmets Direktion vidtagna åtgärd att före sjukhemmets fullbordande der intaga sjuke, ej funne stöd i gifna bestämmelser för de beviljade anslagens användande, likväl och då de intagna patienterna svårligen kunde beröfvas den vård, hvaraf de redan kommit i åtnjutande, måste vid slut-
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1869.
liga beräkningen af de för ändamålet erforderliga medel underhållskostnaden för de å sjukhemmet under år 1869 intagne fråndraga» de eljest för byggnaden befintliga tillgångarna; och då antalet af de derstädes under nyssnämnde år vårdade sjuka beräknades till tio personer samt den årliga kostnaden för hvarje vårdad person till 475 Rdr, skulle sålunda endast 1250 Rdr återstå af 1869 års anslag från staten och landstinget, med hvithet belopp den för byggnadens fullbordande erforderliga summa börda minskas och på sådant sätt komma att utgöra 6750 Rdr; äfvensom kollegium upplyst att, enligt vederbörande provincialläkares rapport för år 1867, de spetälsk^ ukas antal inom provinsen Hälsingland vid årets början utgjorde 60, och att under året 7 aflidit, hvaremot 8 tillkommit, så att vid årets slut 61 funnes qvar.
Då enligt Sundhets-kollegii beräkning till sjukhemmets fullbordande erfordras en
summa af................................................................................................... 6750 Rdr
och dertill torde höra läggas anslag för vård och underhåll år 1870 af tio
sjuka å 475 Rdr för hvarje med ................................................................ 4750 »
blefve hela det erforderliga beloppet 11,500 »
och far jag i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nådig proposition af Riksdagen åska ett extra anslag till hälften af sistnämnda belopp, eller i jemn! tal 5800 Rdr, med vilkor att återstoden lemnas af landstinget, samt att sjukhemmet i öfverensstämmelse med godkända planritningar varder fullständigt uppfördt inom utgången af är 1870.
25:o.
Sedan vid Riksdagen år 1865-—1866 ett statsanslag för en gång af 50,000 Rdr *>*«# m anvisats till betäckande af den brist, vid 1864 års slut utgörande omkring 70,000 Rdr, Jl'l,aLla’ er>' som i hospitalsfonden uppkommit, bland annat med hänseende till det ringa anslag, som anvisats ej mindre till första utredningen af Stockholms för 150 sinnessjuka afsedda hospital, än ock till uppehållande af sjukvården derstädes under så val år 1861. då hospitalet öppnades, som de närmast derpå följande åren, har Serafimer-ordens-gillet uti skrifvelse den 19 nästliden Mars hos Eders Kongl. Maj:t anmält, att omständigheter sedermera inträffat, hvilka vållat, att hoppet om liqvid af hospitalsförvaltningens skuld icke kunnat gå i fullbordan, utan hotade skulden i stället att tillväxa, samt att, vid sådant förhållande, annan utväg till beredande af nödig jemnvigt mellan hospitalsförvaltningens inkomster och utgifter icke för öfverstyrelsen återstått, än att söka inskränka sjukvården till det omfång, som af de derför tillgängliga medel betingades, med afseende hvarå Serafimer-ordensgillet ock meddelat föreskrift derom, att antalet sjuke, som å rikets hospital vårdades, inom de talrikaste, eller andra och tredje betalningsklasserna skulle, i man af skeende afgång, nedsättas med omkring nio procent.
Uti ofvanberörde underdåniga skrifvelse bär Serafimer-ordens-gillet, jemte meddelad
16 Bil. N:o 7 till Kong! Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1869.
upplysning hurusom antalet af de vid hospitalen vårdade sinnessjuke äfven efter år 1864 varit i stigande, så att desse utgjorde:
den 1 Januari 1865................................................................................................. 1151
» 1866............................................................................................... 1187
» 1867 1213
» 1868.................................................................................................. 1270
tillika redogjort för de orsaker, som i öfrig! ansågos hafva föranledt ifrågavarande genom stegring af underhållskostnaderna, utan motsvarande tillökning i hospitalsförvaltningens inkomster, uppkomna missgynnande förhållande, dervid Serafimer-ordens-gillet anfört, att, på sätt hospitalens för åren 1865 och 1866 afslutade räkenskaper utvisade, utspisningsoch beklädnadskostnaderna, som för år 1865 belöpte sig till allenast 199,663 Rdr 82 öre, för det derpå följande året uppgått till 220,287 Rdr 37 öre, och kunde enahanda kostnader för år 1867 förslagsvis beräknas till 260,000 Rdr, i följd hvaraf hospitalsfonden komme att för dessa titlar få under åren 1866 och 1867 vidkännas en med omkring 80,000 Rdr förökad utgift; hvarförutom, vid en nyligen afslutad pröfning af hospitalens utgiftsstater för år 1868, det hade visat sig, att, med dåvarande utsträckning af sjukvården, utspisningskostnaderna för sistnämnde år komme att med 52,000 Rdr öfverstiga dem för år 1867 och med icke mindre än 100,000 Rdr medelbeloppet af samma kostnader för åren 1862—1866; och, ehuru hospitalsfondens inkomster under senare är äfven varit i stigande, hade detta likväl icke skeft i förhållande till utgifterna, då utaf ett upprättad! sammandrag af fondens inkomster under de fem sista åren 1862—1866, för hvilka räkenskaperna blifvit afslutade, jemte eu i sammanhang dermed gjord beräkning åt inkomsterna för åren 1867—1868, framgick att, — efter afdrag dels för sådana blott för en gång lemnade statsanslag, hvilka afse!! fyllande af något tillfälligt behof, dels för de inkomster, hvilka, såsom arfsmedel och betalning för såld eller exproprierad egendom, undantagsvis tillflutit fonden, och dels för den del af det till fondens förstärkning sist beviljade kreditiv, hvilken uteslutande vore afsedd till förbättring af hospitalsläkarnes löner, — fondens öfriga inkomster uppgått:
år 1862 till 349,268:14, deraf statsanslag 51,266:80 » 1863 » 341,299:18 » » 51,310:75
» 1864 » 398,742:78 » » 83,770:06
» 1865 » 394,994:64 » » 83,706:53
» 1866 » 415,030:51 » » 83,620:96
samt kunde beräknas
för år 1867 till 424,535:44 deraf statsanslag 93,631:37 och för år 1868 » 421,043:89 » » 93,638:16;
utgörande således den tillökning, som efter 1864 egt rum i hospitalsfondens ifrågavarande inkomster, endast 38,332 Rdr 25 öre.
I underdånig skrifvelse den 28 sistlidne September har Serafimer-ordens-gillet härefter, med åberopande af hvad Serafimer-ordens-gillet i ofvanberörde måtto anfört beträffande hospitalsfondens ställning och de deraf föranledda betänkliga förhållanden, un-
17 Bil, i\:o 7 Konyl, Maj ds Nådigt. Prop. N:o 1 om Statsverket JHH9.
derdärngst hemställt, det Eders Kong!. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning ej mindre derom, att det kreditiv, som till förstärkning af donna fond under hvart och ett af åren 1867, 1868 och 1869 anvisats att utgå med 100,000 Riksdaler, deraf 80,000 Riksdaler motsvarade beloppet af det kreditiv, som för ändamålet under den nästföregående tiden årligen utgått, 10,000 Riksdaler utgjorde den förhöjning deri sou. för utredning och underhåll af ett stigande antal sjukplatser vid hospitalen erfordrats, samt de återstående 10,000 Riksdaler afsetts för beredande af förbättring uti hospitalsläkarnes lönevilkor, för år 1870 måtte varda förhöjdt till 110.000 Riksdaler, än äfven om särskild! statsanslag för eu gång till belopp af 100,000 Riksdaler för betäckande af den uti nämnde fond förhanden varande brist.
1 afseende ä Seratiiner-ordens-gillets underdåniga hemställan rörande hospitalsväsendets allmänna behof af statsanslag får jag först i underdånighet upplysa, att, sedan Ordens-gillets sista framställning i ämnet aflåta, hospitalsförvaltningens tillgångar genom anlitande af andra utvägar ökats. Under den 2 sistlidne Oktober har nemligen °Eders Kong!. Maj:t, med bifall till hvad Serafimer-ordeus-gillet i sådant afseende hemställt, beslutat, att efter medeltalet af dagkostnaden vid alla hospital för de nästföregående fem åren, ersättning för samma kostnad skulle för åren 1869—1878 af hvarje patient utgå med förhöjda belopp, eller med 2 Riksdaler för första och 25 öre för tredje betalningsför,. Den 18 derpå följande November täcktes Eders Kong!. Majrt vidare förordna, att, till bestridande af kostnaderna för vansinniga brottslingars vård och underhåll ä rikets hospital, skulle från 1869 års början af anslaget för fångars vård och underhåll ett från , ,500 till 12,000 Riksdaler ökadt belopp tills vidare utgå till hospitals-öfverstyrelsens disposition. Vid sådant förhållande och då erfarenheten ännu icke hunnit visa, hvilken inverkan dessa åtgärder hafva på hospitalsförvaltningens ställning, finner jag, i betraktande jemväl af den inskränkning i utgifterna, som de frånsida förhållandena påkalla, mig icke kunna i vidsträcktare måtto tillstyrka bifall till Serafimer-ordens-gillets omförmälda framställning, än att Eders Kong!. Maj:t täcktes af Riksdagen äska, att till hospitalsfondens förstärkning ett anslag af 120.000 Riksdaler för år 1870 ställes till Serafimer-ordens-gillets disposition. °
26:o.
1 underdånig skrifvelse den 17 sistlidne November har Vitterhets-, Historie- och fäl. ät. Antiqvitets-Akademien anhållit, att, som de för Akademien på ordinarie stat uppförda an-tS^Ä' slag icke medgåfve att fullfölja de forskningsarbeten och andra företag, hvilka under senäst förflutna åren börjats och till någon del utförts, samt att besörja de åligganden, som t£å/5* Dumt eu följd af Historiska Museets och Kong!. Myntkabinettets inflyttning i den nya,JÄ£i*lokalen, äfvensom af samlingarnas offentliga förevisning, Eders Kong!. Majs! täcktes till nu instundande Riksdag aflåta nådig proposition, att nedannämnda extra anslag måtte Ungar' vaixla anvisade att för omförmälda ändamål utgå under år 1870. nemligen:
18 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1869.
a) Till arfvode och resekostnadsersättning åt en Antiqvitets-intendent,
3.000 Riksdaler. I afseende härpå hav Akademien anfört: att t. f. Antiqvitets-intendenten Friherre N. G. Djurklon nästlidet år aflemnat utförlig berättelse om sin verksamhet under 1867 års lopp, hvilken berättelse, innehållande bland annat eu rikhaltig uppteckning af egendomliga ord och ordböjningar i Vemlands folkspråk, samt åtföljd af 55 planscher, varit inför Eders Kongl. Maj:t framlagd och, enligt nådigt tillstånd, komme att i sammanhang med berättelsen för 1866 genom Friherre Djurklons egen försorg till trycket befordras; — att Antiqvitets-intendenten både under år 1868, sedan några återstående undersökningar inom V ermland blifvit afslurade, efter Akademiens anvisning begifvit sig till de traktör i Vestergötland, hvilka icke af hans företrädare varit besökta, och derstädes anställt forskningar hufvudsakligen inom Vane, Bjerke, Flundra, Ale, 5 ätle och Kullings härader, -hvarefter han företagit eu resa till Stockholm och Upsala, för insamlande af äldre anteckningar rörande de besökta landskapens fornlämningar; samt att af det för 1868 beviljade anslaget Antiqvitets-intendenten fatt, utom vanligt årsarfvode
2.000 Riksdaler, förskottsvis uppbära 1,100 Riksdaler såsom ersättning för resekostnader, i afseende på hvilka dock den för året belöpande summan ej kunde med full bestämdhet uppgifvas förr än intendentens sluträkning deröfver inkommit; hemställande Akademien, att, ehuru, till följd deraf att Antiqvitets-inteudentens verksamhet vissa är, enligt Akademiens anvisning, varit inskränkt inom ett enda landskap och således förenad med° mindre kostnad, Akademien icke alla ar behöft uttaga hela den till resekostnader och öfriga expenser afsedda delen utaf anslaget, Kongl. Maj:t likväl, enär under andra är vidsträcktare resor föranledt och framdeles kunde komma att föranleda större utgifter, täcktes af Riksdagen äska anslagets beviljande till samma belopp, soro hittills vant anvisadt, helst den del deraf, som icke behöfde användas, skulle hädanefter, såsom tillförne,
blifva statsverket besparad. *
b) Till runstenars uppsökande och aftecknande samt teckningarnas utgifvande, 1,500 Riksdaler. Detta anslag, som under en längre tid vant årligen anvisadt till Eders Kongl. Maj:ts disposition, har uppburits af Richard Dybeck, mot förbindelse för honom att hvarje år utgifva ett häfte innehållande minst femtio ruustensteckri in gav jemte text, och att deraf för statens läkning aflemna femtio exemplar. Då ännu eu stor mängd redan kända runskrifter återstå att utgifva, och nya upptäcktei af sådana inskrifter årligen göras, har Akademien ansett ifrågavarande anslag fortfarande af behofvet påkallan
c,) Till undersökning af fäderneslandets fornlemningar och upprättande af förteckningar öfver sädana, 2,000 Riksdaler. Utaf det anslag, som föi detta' ändamål och till samma belopp blifvit beviljadt för 1868, jemte en från föregående året befintlig besparing, har Akademien tilldelat docenten vid Upsala universitet Iv. Sidenbladh 400 Riksdaler, Helsinglands fornminnessällskap 200 Riksdaler, friherre 0. Hermelin 1,000 Riksdaler, läkaren H. Hofberg 500 Riksdaler, Nerikes fornminnesförening 90 Riksdaler och rektorn vid elementarläroverket i Ystad N. G. Bruzelius 350 Riksdaler, för forskningar och upprättande af förteckningar öfver fornlemningar inom Medelpad,
Bil. N:o 7 till, Kongl. Maj:U Nådiga Prof). N:o il om Statsverket .1869.
19 Helsingland. Södermanland, Nerike och Skåne; förmälande Akademien, hurusom vidsträckta traktör ännu återstode att undersöka, innan en fullständig öfversigt af fäderneslandets fornlemningar kunde framläggas och derigenom eu säker grund vinnas för bedömandet af de olika folkstammarnes utbredning inom vårt land under den långa tidrymd, som ligger bortom vår äldsta skriftlaf historia, hvarföre ock anslag till dessa undersökningars fortsättande ännu vore behöflig!.
d) Till utgifvande af planschverk öfver formaliter och andra historiska märkvärdigheter i statens Historiska, Museum samt svenska, sigill från medeltiden, 2,000 Riksdaler. Akademien, som under av 1867 utsluta! första bandet af planschverket »Svenska sigill under medeltiden» och funnit lämpligt att, innan detta arbete vidare fortsattes, företaga utgifvande! af det andra med ifrågavarande anslag utsudda planschverket öfver fornsaker m. in. i statens Historiska Museum, på det åtminstone någon del af de många dyrbara skatter, som der förvaras, må blifva allmännare kända och komma den vetenskapliga forskningen till godo, har vidtagit förberedande åtgärder för sådant ändamål, och flere hundra teckningar äro färdiga att utföras dels genom gravering, dels genom ritning på sten. så snart de hinder, som mott för anskaffandet af tjenlig! papper, blifvit undanröjda. Akademien anser sig kunna i början af innevarande år framlägga profplansclier, som skola gifva en åskådlig föreställning om arbetets blifvande utseende och värde.
e) Till ärfva den åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och, värden eif statens under Akademiens inseende stälda samlingar, och till aflöning åt vaktbetjening vid samlingarnas offentliga förevisning, 4,000 Riksdaler. 1 fråga om detta anslagsbelopp bär Akademien anfört: att, för att kunna på behörigt sätt vårda och ordna de med hvarje år betydligt växande samlingarna och gorå dem för allmänheten upplysande samt för vetenskapen fruktbärande, erfordrades en större personal än den, som för närvarande funnes på ordinarie stat anstånd, hvilken vore fåtaligare än i något annat land vid samlingar af den omfattning, att de kunde jemföras med de svenska: i hvilket afseende Akademien exempelvis anmärkt, hurusom i Danmark vore anstälde vid Kong!. Myntkabinettet tre ordinarie tjensteman, och vid Museet för nordiska fornsaker fyra, chefen inberäknad, således tillsammans sju personel', då vid våra motsvarande samlingar icke funnes lön för mer än två personel'; att, om behofvet af tjenstebiträden icke för närvarande ansåges höra afhjelpas genom anvisning af medel till fasta löner, detta behof dock torde tills vidare blifva, såsom hittills, af hjelp! genom extra anslag, så tillräckliga, att Akademien måtte kunna åt de vid samlingarna anställde vetenskapsmän bereda vilkor, som åtminstone i någon män motsvarade de säkra löneförmåner, hvilka af dem lätteligen kunde vinnas genom anställning vid offentliga läroverk; — att således, derest Akademien, som under de senaste åren endast åt eu extra amanuens kunnat lemna ett bestämdt årsarfvode, motsvarande fyra femtedelar af lägsta lektorslönen vid elementarläroverken, skulle kunna för framtiden vid museet fästa så val denne, som en annan ung vetenskapligt bildad forskare, hvilken med kärlek egna! sig åt arkeologiska studier och hittills någon tid under hvart och ett, af de Rista åren biträdt vid mu-
Bil. N:o 7 till Konyl. Majcts Nådiga Prof). N:o 1 om Statsverket 1860.
seet, mot den ringa ersättning Akademien kunnat erbjuda efter eu beräkning motsvarande tre femtedelar af lägsta adjunktslönen vid nämnda läroverk, erfordrades någon förhöj- . ning af det extra årsäll slag. som hitintills vant ställkil till Akademiens förfogande; — samt att äfven betjeningen vid de offentliga förevisningarna af statens Historiska Museum och Kong!. Myntkabinettet behöfde under innevarande år ökas åtminstone med eu person, när den för museets moderna afdelning bestämda salen blefve för allmänheten öppnad; — hemställande Akademien på grund af dessa förhållanden, det Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att nuvarande anslaget till arfvode» åt vetenskapligt bildade biträden och aflöning åt vaktbetjente, utgörande 3.436 Riksdaler, hvaraf 1,500 Riksdaler för de förre och 1,936 Riksdaler för de senare, måtte förhöjas med 564 Riksdaler och således utgå med ett belopp af 4,000 Riksdaler för år.
Med afseende på hvad Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademien sålunda anfört, tillstyrker jag i underdånighet, det Eders Kong!. Maj:t täcktes af Riksdagen äska. att för år 1870 måtte beviljas:
till arfvode och resekostnadsersättning åt eu Antiqvitets-inteudent ......... Rdr 3,500
till runstenars uppsökande och aftecknande samt teckningarnas utgifvande...................................................................................................... 11 1,500
till undersökning af fornlemningar och upprättande af förteckningar öfver sådana.................................................................................................... " 2,000
till utgifvande af planschverk öfver förnsaker och andra historiska märkvärdigheter i statens Historiska Museum samt svenska sigill från medeltiden » 2,000
sistnämnde belopp att i män af behof till Akademien utbetalas: samt till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården af de under Akademiens inseende ställda samlingar, och till aflöning åt vaktbefjening vid samlingarnas offentliga förevisning......................................... >' 4.000
27:o.
Anslag för uf- Dä för vård och tillsyn af Lifrustkammaren, hvilken genom Eders Kong! Maj:ts "'‘'““"""“'“'nådiga beslut den 31 sistlidne December blifvit ställd under Intendentens vid Nationalmuseum inseende, fortfarande erfordras, förutom de 900 Riksdaler, som från Riksstatens Fjerde Hufvudtitel till densamma utgå, en lika stor summa, som föi år 1869 blifvit beviljad, eller 600 Riksdaler, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kong]. Maj:t täcktes af Riksdagen äska för samma ändamål sistnämnda belopp att såsom extra anslag äfven för år 1870 utgå.
28:o.
Andag m fort- Uti eu till Eders Kong!. Maj :t i »gifven skrift har f. d. Kong!. Bibliothekarien Johan
'"'afaXetrt'^ Erik Rydqvist, med anmälan, att af hans arbete Svenska språkets lagar fjerde banklots första häfte utkommit under nästlidet år, och att han ansåge det återstående af
Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1869.
samma band kunna läggas under pressen före innevarande års utgång, underdånigst anhållit, att hos den snart sammanträdande Riksdagen nådig framställning måtte göras om fortfarande anslag för detta språkverk, hvars fortsätta utgifvande vore beroende af ett fortsatt understöd utaf allmänna medel.
I anseende till ifrågavarande arbetes utmärkta vetenskapliga värde och dess vigt för den inhemska språkforskningen samt derigenom för hela den fosterländska bildningen, äfvensom med åberopande i öfrig! af de skal, Indika vid föregående riksmöten föranledt verkets understödjande, tillstyrker jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till fortsatt utgifvande af arbetet »Svenska språkets lagar» bevilja på extra stat för år 1870 ett lika anslag, som tillförne årligen utgått, eller 1,500 R:dr.
29:o.
1 anledning af eu hos sistliden Riksdag gjord enskild framställning, att, som det af M«g åt «. adjunkten i historia och statistik vid Hopsala universitet, e. u. professoren Carl Gustaf '■‘‘moChK Malmström påbörjade arbete! Sveriges politiska historia från Konung Carl Xll:s'«} mw*» död till statshvälfning en 1/72, hvaraf första delen utkommit 1855 och andra delen, ‘"h'r' omfattande händelserna till och med det Ryska kriget 1742. utgifvits 1868, derefter afstadna!. emedan löpande embetsgöromål samt andra offentliga uppdrag hindra! författare» att vidare lägga hand vid verke!, och sådan! sannolikt länge, kanske för alltid skulle förhindras, så framt lian icke, medan han ännu befunne sig i sin mannaålders fulla kraft, och innan minne!, som väsendtligen maste supplera äfven de fullständigaste excerpter, började mattas och fördunklas, kunde erhålla tillfälle till tjenstledighet för arbetets fullbordande, hvartill omkring tre ars tid ansetts kunna beräknas. — Riksdagen måtte för eu tid af tre av från och med 1869 åt professoren Malmström anslå 2500 Bär årligen för berörda ändamål, bär Riksdagen, i underdånig skrifvelse den 18 Maj nästlidet år, angående regleringen af utgifterna under Rikastatens Åttonde Hufvudtitel, anmält, att, då det för den svenska häfdeforskningen onekligen vore af största interesse, om professoren Malmström komma i tillfälle att fullfölja omförm äkta historia! a verk. helst de ännu icke utarbetade delarne deraf omfatta ett tidskifte, som, ehuru ett af de betydelsefullaste för varf landa politiska utveckling, hittills blifvit endast ofullständigt bearbetad!, och dä dessutom det erbjudna tillfälle! att möjliggöra verkets afstötande icke kunde någon längre tid qvarstå, Riksdagen pa det sätt bifallit den gjorda framställningen, att för år 1869 ap visats ä extra stat eu summa al 2500 Rdr, att enligt Eders Kongl. Maj:ts disposition utgå till professoren Malmström, på det lian måtte sättas i tillfälle att, utan afbrott i de honom åliggande akademiska funktionernas jemna fortgång, fullborda och utgifva förberörda arbete.
Då professoren Malmströms ifrågavarande arbete är af alltför stor vigt för kännedomen af fäderneslandets häfder under donna betydelsefulla utvecklingsperiod af dess politiska förhållande», för att det understöd för detta arbetes fulländning, som blifvit honom af Riksdagen tillagd!, icke skulle höra fortfarande komma honom till del, tillstyrker
22 Bil. N:o 7 till Katigt. Maj-.ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1869.
jag i underdånighet, det, Eders Kon >1. Maj:t ville föreslå Riksdagen att äfven för är 1870 anvisa ett extra anslag af 2500 Rlr åt professoren Malmström, på det lian, som för innevarande år erhållit ledighet från sina akademiska göromål, måtte komma i tillfälle att jemväl under det nästkommande lika odeladt egna sin tid åt om förmäld a företag.
HOm.
Anslag au Hob Eders Kougl. Maj:t har Vetenskaps-akademieu. som under flera år från allmäu-
originfimäi,,/,',- na indragiiingsstaten uppburit ett anslag af 1200 Rdr för anskaffande af originalmålninm sverige*.Hora cr*\- af växter uv Sveriges flora och utgifvande af teckningar utaf zoologiska föremål, hvit-
och till utgifvall-*-3 . ‘ n c . - , . « , «
de af teckningar ket anslag äfven för innevarande är utgår, i underdånighet anmalt. att oehotvet åt samma anslag för framtiden i väsentlig man ökats. Sedan nemligen professoren Elias Fries afslutat arbetet: »Sveriges giftiga och ätliga svampar», hvartill originalmålningarne bekostats af detta anslag, både lian under sista året begynnt utgifvandet af ett nytt och mera vetenskapligt svampverk, dertill visserligen eu mängd teckningar, äfven bekostade af samma medel, funnes färdiga i Akademiens vård. men hvartill dessutom måste anskaffas ytterligare ett icke ringa antal nya originalmålningar, hvarigenom eu del af dessa medel för hvarje år tages i anspråk. Dertill komrne det växande antalet zoologiska a {handlingar. som Akademien årligen hade att i sina skrifter offentliggöra och hvilkas illustrerande planscher Akademien icke utan omförmälda anslag fortfarande skulle kunna bekosta. Hell ofvet i detta senare hänseende kmnme ock framdeles att blifva ännu mera trängande, i den män de under innevarande års expedition till norra ishafvel gjorda, synnerligen om-
fångsrika och värdefulla naturaliesamlingar, h vilka nu vore att hemför vänta, komrne att bearbetas, hvarvid de för deras beskrifvande nödiga figurliga illustrationer måste medföra betydliga utgifter af ifrågavarande art. På grund af det nu anförda har Akademien i uuoerdånighet anhållit, att Eders Kougl. Nicht måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition om fortfarandet af detta, anslag äfven för nästkommande år:
Och anser jag mig, på de af Akademien andraga a skäl. höra hemställa, att Eders Kong!. Nicht måtte föreslå Riksdagen att för förutnämnda ändamål bevilja I 200 Rdr att äfven för år 1870 från allmänna indragiiingsstaten utgå till Vetenskaps-akademiens förfogande.
Ml:o.
Ang. pension-for [ underdånig skrifvelse den 23 sistlidne Oktober har Musikaliska Akademien anfört r>cncaids enka. sedan (len utmärkte kompositören Franz Berwald den 2 sistlidne April aflidit, etterlemnande skulder till betydligt belopp utöfver boets tillgångar, hans enka och son, hvilken senare, en 18 års yngling, ännu icke afslutat sina studier, befunno sig i nödställd belägenhet. Akademien har omförmält, hurusom den aflidnes oatbrutna och trägna forskningar inom tonkonstens område, samt hans uppoffrande välvilja att. utan ersättning, handleda yngre tonkonstnärer med musikaliska anlag, hindrat Berwald, som vid sin död tipp-
Bä. N:o 7 till Komjl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 186.9.
nätt nära 72 års ålder, att förskaffa sig eu i ekonomiskt afseende oberoende ålderdom, än mera att sörja för sin familjs framtida bergning. Såsom lärare vid Akademiens läroverk både lian verkat med utmärkt framgång. Af Akademien både Bemäld emottag!! det maktpåliggande och hedrande förtroendet att verkställa omarbetningen af den nu gällande koralboken, och hade Bemäld fulländat 60 koraler, dä hans arbete härmed likasom med eu påbörjad kompositions- och harmonilära genom döden afbröts till stor förlust för kyrkan, tonkonsten och Akademiens konservatorium. Enär hvarken konservatoriets lärare, ej heller deras enkor och barn vore berättigade till pensioner i någon af rikets allmänna pensionsiurättniugar, liar Akademien hemställt, att Eders Kong!. Maj:t täcktes, med hänsyn till de fenster Bemäld gjort riket och till hans enkas nödställda belägenhet, till Riksdagen aflåta proposition om eu årlig pension åt hans enka, Mathilda Bemäld, af 600 Bär.
Vid öfvervägande ai Berwalds oegennyttiga och synnerligen förtjenstfulla verksamhet för den musikaliska bildningen och kyrkosången, samt med afseende å hans familjs utblottade ställning, anser jag mig, lika med Eders Kong!. Maj:ts Musikaliska Akademi, bära i underdånighet tillstyrka, att Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att Berwalds enka, Mathilda Bemäld, må å allmänna indragniugsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af årlig pension, hvars belopp dock torde skäligen kunna bestämmas till 400 Rdr, att utgå från och med 1869.
Hvad föredragande Departements-Chefen i ofvanberörda afseende!! yttrat och hemställt täcktes, uppå tillstyrkande af Stats-Rädets öfriga ledamöter, Hans Maja Konungen i nåder gilla och bifalla, med befallning tillika att utdrag af detta Protokoll skulle till Finansdepartementet öfveilemnas för att tjena till ledning vid författandet af Kong!. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof i hvad angår Åttonde och Nionde Hufvud ti timme, samt att handlingarna rörande de ärenden, i Indika framställning till Riksdagen beslutats, framdeles skulle till vederbörande utskott öfverlemna».
Ex protocollo
N. Fredr. Sander.