Doc 1870:1

Kanyl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1870.

I

KONGL. MAJ.-TS

NÅDIGA

PROPOSITION

TILL

R ik§dagen

angående Statsverkets tillstånd och behof.

Gifven Stockholms Slott den 14 Januari 1870.

Jemlikt Grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed Nådig Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof.

Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod af Statsverkets inkomster, såväl de ordinarie som de extraordinarie; Och anser Kongl. Maj:t, med bibehållande för den bland förstnämnda inkomster ingående spanna ål af det vid 1868 års Riksdag antagna förslagspriset, 2 Rall' 10 öre kubikfoten, ifrågavarande beräkning böra uppgöras på följande sätt:

Ordinarie eller ständiga inkomster.

l:o Räntan och

2:o Tiondespanmålen eller Tionden, såsom donna inkomst numera torde höra benämnas. Dessa inkomster beräknades vid nästlidna års riksdag, Räntan till 4,689,000 R:dr, nemligen den indelta till 2,666,000 R:dr och den Kronan

Bih. till Riksd. Prot. 1870. 1 Sami. 1 Afd. 1

2 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

behållna till 2,023,000 k:är, samt Tiondespanmålen till 1,685,250 lä:är, deraf indelt 652,000 kubikfot med ett värde efter 2 R:dr 10 öre kubikfoten af

1,369,200 R:dr och oindelt eller Kronan behållen 150,500 kubikfot med värde efter enahanda pris, af 316,050 R:dr.

Genom Kongl. Förordningen den 23 Juli nästlidne år angående förändring af grundräntor och kronotionde!!, hvilken förordning skall tillämpas vid utgörande af 1871 års räntor och tionde, har emellertid blifvit stadgadt, att ränta af hemman och lägenheter, som nu är bestämd i vissa persedlar att lösas efter markegångspris, så ock den kronotiondespanmål, hvilken nu likaledes efter sådant pris bör lösas, skall, vare sig att nämnda ränta och tionde är Kronan behållen eller för särskilda ändamål indelt och anordnad, omsättas i penningar efter beräkning af medelvärdet emellan 1834—1853 årens medelpris samt 1862 års medelmarkegångspris och med detta värde framgent utgöras.

I anledning häraf har Statskontoret för beräknande af den inkomst, hvartill räntan och tionde!! må för 1871 upptagas, låtit öfver värdet efter ofvanberörda omsättningspris af de enligt 1867 års års Rikshufvudbok uti räntan och tionden för samma år ingående persedlar upprätta ett sammandrag, enligt hvithet räntan skulle uppgå till 4,491,100 R:dr 51 öre och tionde!! till 1,576,089 R:dr 38 öre.

Omförmälda Nådiga Förordning stadgar vidare i allmänhet, att indelta och anordnade räntor och tiondeanslag skola till Statsverket indragas, men gör derifrån undantag för militie-, civil- och ecclesiastikboställens räntor äfvensom för sådana, hvilka äro påförda hemman och lägenheter, af hvilka något besvär i stället utgöres. I följd häraf borde alltså, derest Riksstatens nuvarande uppställning bibehålies, de räntor och tiondeanslag, hvilka icke komma att till Statsverket indragas, fortfarande upptagas uti kolumnerna för indelt ränta och indelt spanmål. Då emellertid dessa indelningar för närvarande och innan erforderliga upplysningar från vederbörande myndigheter hunnit inhemta^ icke kunna från den Kronan behållna anparten af ifrågavarande inkomster skiljas, så kommer åtminstone för den statsreglering, hvarom nu är fråga, den indelta anparten af räntan och tionden att sammanföras med den till Statsverket ingående del af samma inkomster.

Derjemte och då, i afseende å den hittills såsom en särskild inkomsttitel upptagna Tiondespanmdlslösen efter bestämda pris, förekommer, att, till följd af förstberörda stadgande i Kongl. Förordningen den 23 Juli nästlidna år, för framtiden all tiondespanmål kommer att af tiondegifvarne lösas efter bestämdt pris och vid sådant förhållande någon anledning icke vidare förefinnes att bibehålla omförmälda särskilda inkomsttitel, så föreslår Kongl. Maj:t, att de under denna titel hittills upptagna inkomster, hvilka under åren 1865 1867 i medeltal utgjort 6,800 R:dr 87 öre och 'följaktligen torde nu

3 Kongt. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

kunna, likasom vid de senaste Riksdagarne skett, beräknas till 6,800 R:dr, sammanföras med öfriga inkomster af tionden under en och samma titel.

På grund af förberörda hos Statskontoret uppgjorda sammandrag öfver räntans och tiondens nya omsättningsvärde och med tillämpning af hvad Kongl. Maj:t härofvan föreslagit upptagas alltså här ifrågavarande inkomster i jemnade tal:

Räntan till .......................................................................... R:dr 4,491,000: —

och Tionden, deri inbegripen den förut så kallade tiondespanmålslösen efter bestämda pris 6,800 R:dr, till.................... 1,582,800: —

3:o Arrendemedel af Kungsgårdar och andra Kronolägenheter, hvilken inkomst beräknades:

vid 1868 års Riksdag till............................. R:dr 410,200.

och vid 1869 » » » ............................... » 395,200.

har utgjort:

t» . Spanmål.

Penningar. Kubikfot/ Värde.

år 1865 .................................. 69,385. 153,870. 296,045.

» 1866 ................................... 54,951. 157,017. 325,022.

» 1867 .................................... 40,480. 161,800. 431,265.

Till sistnämnda års inkomst 40,480. 161,800.

höra dock nu läggas arrenden för åtskilliga till Statsverket indragna, från midfasta!! åren 1868 och 1869 utarrenderade landstats- in. fl. boställen .....................................................4,252.

tillsammans 40,480. 166,052.

Och som anledningen dertill, att de för år 1867 i penningar upptagna arrendemedel så' betydligt understigit nästföregående årets, synes hufvudsakligen vara att söka deri, att anstånd med erläggande af 1867 års arrenden i sin helhet eller till någon del blifvit åtskilliga arrendator^ af Kongl. Maj:t medgifvet, hvaremot, om berörda såsom restantier för år 1867 bokförda arrendeafgifter tilläggas de influtna penningearrendena för samma år, dessa uppgå i det närmaste till enahanda belopp som för år 1866, så anser Kongl. Maj:t ifrågavarande inkomst kunna för år 1871 upptagas på följande sätt:

Penningar, likasom vid senaste Riksdag, R:dr 55,000: —

Spanmål, 166,000 kubikfot ä 2 R:dr 10 öre 348,600: — 403 600- _

Transport R:dr 6,477,400: —

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:dr

4:o Silf v ertionde, Myntarelön och Slagskatt, hvilken inkomst uppgått:

år 1865 till....................................................... 20,336: —

» 1866 » ........................................................ 17,988: —

och » 1867 » ...................................................... 17,104: —

eller i medeltal till................................................... 18,476: —

anser Kongl. Maj:t på grund deraf och enär af 1867 års inkomst, hvilken understigit nämnda medeltal, ett belopp af 1,939 R:dr 49 öre balanseras såsom restantier till påföljande år, icke böra nu upptagas lägre än vid de båda senaste Riksdagarne eller till....................................................................................

5:o Kopparräntan, hvilken beräknades vid Riksdagarne både 1868 och 1869 till 1,200 centner ä 57 R:dr eller till 68,400 R:dr, har utgjort:

Centner.

Försäljningsvärde : R:dr.

år 1865 .............................................. 1,283. 76,859: —

» 1866 .............................................. 1,262. 77,783: —

» 1867 ............................................... 1,356. 79,704: —

Medeltalet häraf är................................. 1,300. 78,115: —

och har medelpriset å den åren 1868 och 1869 af Statskontoret försålda koppar varit, det förra året 56 R:dr 39 öre, men det senare endast 53 R:dr 52 öre, hvarföre Kongl. Maj:t nu anser förevarande inkomst höra beräknas till 1,300 centner å 54 R:dr ........................................................................................

6:o Tiondetackjernet beräknades vid de båda senaste Riksdagarne till 17,000 centner å 2 R:dr 40 öre eller till

40,800 R:dr samt har utgjort:

motsvarande 2 R:dr 43 öre för centnern; Och anser Kongl. Maj:t derföre ifrågavarande inkomst kunna beräknas till något högre värde än det vid de begge senaste Riksdagarne antagna eller till 17,500 centner å 2 R:dr 40 öre..........................

6,477,400: —

18,000: —

70,200: —

42,000: -

Transport R:dr 6,607,600:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1870.

Transport R:dr

7:o Svafvelbrukstionden, beräknad vid 1868 års Riksdan till 3,000 R:dr och vid 1869 års Riksdag till 3,500 R:dr” bär uppgått:

år 1865 till...................................................... 3,085: —

>' 1866 » .......................................................... 5,629: —

och » 1867 » .......................................................... 2 327:

eller i medeltal till.................................................... 3,680: _

Denna inkomst bär alltså år 1867 nedgått ganska betydligt, men då anledningen dertill förefinnes hufvudsakligen i det förhållande, att af nämnda års uppbörd ett belopp af 1,731 R:dr 50 öre uti räkenskaperna balanseras såsom restantier till påförande år, anser Kongl. Maj:t ifrågavarande inkomst nu ej höra beräknas till lägre belopp än som vid senaste Riksdag upptogs eller till ..........................................

8:o Mantalspenningar ne, hvilka beräknades vid 1868 års Riksdag till 600,000 R:dr och vid 1869 års till 575,000 R:dr, hafva utgjort:

år 1865 ........................

» 1866........................

» 1867 .......................

eller i medeltal...................

hvarföre Kongl. Maj:t anser d Riksdagen skett, upptagas till

.............................. 579,160: —

............................... 575,882: —

............................. 567,850: —

............................. 574,297: —

höra nu, likasom vid senaste

9:o Bötesmecllen beräknades vid 1868 års Riksdag till 162,700 Rall* och vid 1869 års Riksdag till 174,000 Rall- samt hafva utgjort:

år 1865 ......................

» 1866 ......................

och » 1867 ......................

eller i medeltal.................

och torde derföre nu höra i rörda medeltal beräknas till

.............................. 161,696: —

.................................... 187,178: -

.................................... 162,793: -

.................................... 170,556: -

ära öfverensstämmelse med be-

10:o Kavalleriregementenas hästvakansspanmål. Denna inkomst utgår:

a) Enligt Rikets Ständers beslut den 5 Maj 1841, till och med år 1871,

6,607,600:

3,500:

575,000:

170,000:

Transport Rall- 7,356,100:

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:dr

vid Lif-Regementet för 500 nummer ä 47,25 kubikfot

med........................................................... kubikfot 23,625.

» Smålands Dragoner för 500 nummer ä 44,l

kubikfot med ......................................................... 22,050.

b) Enligt Kongl. Brefvet den 8 Augusti 1844, till och med år 1870,

vid f. d. Östgöta Kavalleri för 1,000 nummer ä

47,25 kubikfot med ............................................ 47,250.

och vid f. d. Westgöta Dragoner för 1,000 nummer k

47,25 kubikfot med.................................................. 47,250.

tillsammans kubikfot 140,175.

Inkomsten häraf har utgjort:

år 1865 ..................................

» 1866 ...................................

och » 1867 ..................................

eller i medeltal .............................

R:dr 298,978: —

» 301,385: —

» 332,558: —

» 310,974: —

Och som efter det fråga blifvit vackt om förlängning till 1873 • års slut af kontrakterna om hästvakansafgiften vid f. d. Östgöta Kavalleri och f. d. Westgöta Dragoner antagligt är att en sådan förlängning skall komma till stånd, anser Kongl. Maj:t förevarande inkomst höra nu beräknas på samma sätt, som vid senaste Riksdagen, eller till 140,175 kubikfot å 2 R:dr 10 öre ................................................................................................

ll:o Tillfälliga Rotevakansafgifter hafva under åren 1865—1867 i medeltal inbringat 7,592 R:dr, hvarföre Kongl. Maj:t anser donna inkomst fortfarande kunna beräknas till samma belopp som vid senaste båda Riksdagar eller till........

12:o Vakansafgifter af nyroterad jord hafva utgjort:

år 1865........................................................ 75,105: -

» 1866................................................................ 80,003: —

och » 1867............................................................... 93,314: —

Och som donna inkomst svårligen kan vara underkastad nedsättning, upptages den här till ...............................................

13:o Rotevakansaf giften af insockne frälsehemman i Halland, hvilken vid de båda senaste statsregeleringarne beräknats till 20,000 R:dr och under åren 1865—1867 i medeltal upp-

Transport R:dr

7,356,100: —

294,367: so.

7,500: —

93,000:

7,750,967: so.

Korujl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:dr

gått till 21,378 R:dr, torde alltså kunna fortfarande beräknas till ..........................................................................

14:o Trosspassevolansafgiften har under åren 1865—1867 i medeltal inbringat 26,495 R:dr och synes alltså kunna nu, likasom vid de båda senaste Riksdagarne skott, beräknas till 15:o Båtsmansvakansafgiften beräknades vid de båda senaste Riksdagarne till 60,000 R:dr och, som donna afgift under åren 1865 -1867 utgjort i medeltal 61,249 R:dr, så anser

Kongl. Maj:t den höra fortfarande beräknas till.........................

16:o Kontrollstämpelmedlen hafva utgjort: år 1866.............

» 1867...........................................

och » 1868.................................................................. ^ _

Medeltalet häraf är visserligen 14,193 R:dr, men, då donna inkomst, hvilken beräknades vid 1868 års Riksdag till 18,000 R:dr och vid den påföljande Riksdagen till 17,500 R:dr, på senare liden visat sig ständigt vara i fallande, anser Kongl. Maj:t den nu icke höra upptagas högre än till

16,137

13,565

12,876

17:o beräknades

ar

och

Fyr- och Båkmedel, Indika vid till 650,000 R:dr, hafva utgjort: 1866............

1867 ..............

1868 .....................

ars

Riksdag

, , 703,107: —

.... 656,926: —

.. , . ............................................... 744,602: —

Medeltalet häraf är 701,545 R:dr och synes således föranleda till antagande, att senaste Riksdags beräkning af donna inkomst skall befinnas för låg. Men då genom Kongl. Kungörelse]! den 28 sistlidne September fartyg, som gå emellan inrikes orter, blifvit från och med början af innevarande år befriade från fyr- och båkafgifter, och det torde vara säkrast att, intilldess någon erfarenhet hunnit vinnas om verkningarne af. donna befrielse, åtminstone icke vidtaga någon förhöjning i inkomstens beräkning, så anser Kongl. Maj:t förevarande inkomst böra nu upptagas till samma belopp, som vid senaste

Riksdag beräknades, eller till................................................

18:o Jernvägstrafbnedlen beräknades vid 1868 års Riksdag till 6,400,000 R:dr och vid 1869 års Riksdag till 6,500,000 R:dr samt hafva

1866 utgjort........................................ 5,064,370: —

1867 ...................................................... 6,017,049: —

ar

7,750,967: so.

20,000: —

26,500: —

60,000: —

12,000:

650,000:

Transport R:dr 8,519,467:

50.

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:dr

år 1868........................................................ 6,161,079: —

och » 1869 öfverstigit .................................... 6,250,000: —

Och som, till följd af det snart förestående öppnandet för trafik af såväl sammanbindningsbanan genom hufvu dstaden som den återstående delen af nordvestra stambanan, ännu större inkomst synes för år 1871 vara att emotse, finner Kongl.

Maj:t trafikmedlen fortfarande böra beräknas till .......................

19:o Skogsmedlen, hvilka vid 1869 års Riksdag för första gången upptogos bland Statsverkets inkomster och då beräknades till 236,300 R:dr, hafva, sedan Kongl. Förordningen den 21 December 1865 angående utsyning och försäljning af skogsalster från Kronans skogar i Kopparbergs och de Norrländska länen börjat tillämpas, utgjort:

år 1866..................................'........................... 175,122:

» 1867............................................................... 201,020

och » 1868 enligt approximativ beräkning... 235,578

Medeltalet häraf är väl icke mer än............ 203,906

men då ifrågavarande inkomst, särdeles den del deraf, som utgöres af skogsförsäljningsmedel, visat sig vara i stigande och antagligen ännu icke uppgått till det belopp, som för framtiden torde kunna förväntas, anser Kongl. Maj:t donna inkomst böra upptagas åtminstone till samma summa, som

vid senaste Riksdag beräknades eller till .......................................

20:o Observationsmedel beräknades vid de båda senaste statsregleringarne till 3,000 R:dr samt hafva utgjort:

år 1865 .................................................................. 5,749: —

men » 1866 endast................................................... 1,608: —

och » 1867 .............................................................. 1,919: —

eller i medeltal........................................................ 3,092: -—

och anser Kongl. Maj:t donna ovissa inkomst icke höra beräknas högre än till..............................................................................

21:o Extra uppbörd. De under donna titel, hvilken hittills benämnts ”Extra medel och uppbörder”, inflytande inkomster beräknades vid 1868 års Riksdag till 63,000 R:dr och vid 1869 års Riksdag till 65,182 R:dr 50 öre samt hafva efter afdrag såväl af .stubböresafgifterna, hvilka från och med år 1867 ingått till Skogsplanterings-kassan, som ock af den från åtskilliga hemman i Christianstads län för uppbörd dagsverksskyldighet till Kungsgårdar inom länet utgående afgäld,

8,519,467: so.

6,500,000:

236,300:

2,000:

Transport R:dr 15,257,767:

50.

Kotte/!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

9 Transport R:dr 15,257,767: so.

hvilken vid de båda senaste statsregeleringarne inräknats bland den behållna delen af räntan, utgjort:

år 1865................................................................ 99,568: —

» 1866............................................................... 58,476: —

och » 1867............................................................... 72,468: —

eller i medeltal........................................................... 76,837: —

Härtill herde visserligen nu läggas de förut under särskild titel upptagna Intressemedlen, Indika, enligt beslut vid

1869 års Riksdag, hädanefter skola under nu förevarande titel upptagas, men sedan Riksgäldskontor likaledes genom beslut vid 1869 års Riksdag blifvit befriad t från åliggandet att betala ränta å den till nämnda kontor öfverlemnade behållning af Lappmarks Ecclesiastikfond, utgöra intressemedlen ett allt för ringa belopp för att böra inverka på beräkningen af ifrågavarande mycket föränderliga inkomst, hvarföre ock Kong!.

Maj:t anser densamma höra i nära öfverensstämmelse med ofvannämnde medeltal och för erhållande af jemn slutsumma å beräkningen af de ordinarie inkomsterna upptagas till......... 72,232: so.

Summa Ordinarie inkomster R:dr 15,330,000:

Extraordinarie inkomster

hvilka enligt 60 § Regeringsformen utgå såsom Bevillning:

a) Tullmedlen, hvilka beräknades vid 1868 års Riksdag till 13,000,000 R:dr och vid 1869 års Riksdag till 14,000,000 R:dr hafva utgjort:

år 1866............................................................................ R:dr 13,214,937: —

» 1867 ................................................................................... 12,785,579: —

och » 1868 .................................................................................. 14,632,095: —

medeltalet häraf är väl endast................................................... 13,544,204: _

men som General-Tull-Styrelsen, på sätt Statsrådsprotokollet för den 7 innevarande månad innehåller, upplyst, att inkomsten af Tullmedlen under 1869 uppgått till 13,982,950 R:dr 54 öre eller till nära 1 million R:dr mera än som för samma år beräknats, så och då tullinkomsten under det nästföregående året utgjort något mer än 14,630,000 R:dr, anser vid sådana förhållanden Kong!. Maja ifrågavarande inkomst kunna för 1871, i likhet med

hvad för nu innevarande år skett, beräknas till .............. R:dr 14,000,000: —

helst om tullen å bränvin och sprit varder, på sätt Kongl.

Maja, i sammanhang med aflåtande af nådig framställning om

Transport R:dr 14,000,000:

2 Bih. till Rilcsd. Prof. 1870, l:a Sami., l:a Afd.

10 Kongl. MajUs Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport K:dr 14,000,000: — bränvinstillverkningsafgiftens höjande från 70 till 80 öre påkänna, äril ar föreslå, förhöjd med 10 öre per kanna.

b) Postmedlen hafva vid de begge senaste Statsregleringarne beräknats till 2,250,000 k:dr. Då emellertid dessa medel, efter afdrag af influten ränta å den hos Postverket från äldre tid reserverade, numera till Riksgäldskontoret öfverlemnade fond af räntebärande obligationer, utgjort:

år 1866........................................................... 2,146,378: —

» 1867........................................................... 2,177,313: —

och » 1868............................................................ 2,188,793: —

eller i medeltal endast.................................... 2,170,828: —

anser Kongl. Maj:t ifrågavarande inkomst nu icke höra beräknas högre än till................................................................................. 2,200,000: —

c) Stämpelpapp er smedlen beräknades vid de båda senaste Statsregleringarne till 1,300,000 R:dr och hafva uppgått:

år 1866 till................................................. 1,340,086: —

» 1867 » ................................................. 1,336,044: —

» 1868 « omkring ................................. 1,352,000: —

eller i medeltal till ................................... 1,342,710: —

Och som någon förhöjning i denna inkomst synes vara att förvänta i följd af den genom senaste Stämpelpappersförordning skedda nedsättning i försäljningsprovisionen, hvilken förhöjning antagligen kommer att uppgå till omkring

16,000 R:dr, så anser Kongl. Maj:t förevarande inkomst kunna nu beräknas till.................................................................................. 1,350,000: —

d) Bränvinstillverkningsaf'giften har vid de begge senaste Statsregleringarne beräknats att efter eu tillverkning af 14 millioner kannor uppgå till 9,800,000 R:dr och har tillverkningen utgjort:

år 1867 ............................................ kannor 12,215,784.

» 1868 ............................................... » 10,179,533.

och » 1869 ............................................... » 12,205,233.

eller i medeltal........................................ » 11,533,516.

Att nu beräkna tillverkningen äfven för år 1871 till 14 millioner kannor anser Kongl. Maj:t icke vara med nödig försigtighet öfverensstämmande, sedan 3 års erfarenhet visat, att en sådan beräkning icke vidare motsvaras af verkligheten och då särskilt tillverkningen under nästlidna höst, oaktadt den

Transport R:dr 17,550,000: —

Kong1. May.is Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. } ]

Transport R:dr 17,550,000: —

rika skörden och de jemförelsevis låga priserna å spanmål, icke ens uppgått till fullt samma kannetal, som hösten 1868, då skörden i landet var mycket svag. Att åter beräkna tillverkningen för 1871 så lågt, som nyssnämnda medeltal utvisar, synes Kongl. Maj:t icke heller vara af omständigheterna påkalladt, enär under de 3 år, som medeltalet afser, inträffat två särdeles ogynnsamma skördar. Eu lämplig medelväg torde vara att nu antaga donna tillverkning till 12,500,000 kannor.

Då emellertid efter en sådan beräkningsgrund med bibehållande af den nuvarande afgiften 70 öre per kanna skulle i inkomst erhållas endast 8,750,000 R:dr eller 1,050,000 R:dr mindre än hvartill samma inkomst vid senaste Riksdag bli fri t beräknad, men för statsbehofvens fyllande torde blifva oundgängligen nödigt, att Statsverkets inkomster bibehållas ungefärligen vid det belopp, hvartill desamma för nu innevarande statsregleringsperiod finnas upptagna, är Kongl. Maj:t sinnad att till Riksdagen aflåta nådig framställning om bränvinstillverkningsafgiftens höjande med 10 öre eller till 80 öre per kanna. Med antagande af nyssnämnda tillverkningsbelopp

12,500,000 bannor, uti hvilken, jemförelsevis med tillverkningen under åren 1861—1866, som i medeltal utgjorde öfver 15 millioner bannor årligen, låga beräkning, någon rubbning icke synes Kong]. Maj:t vara påkallad af den ifrågasätta, icke särdeles betydliga skatteförhöjningen, skulle en bränvinstillverkningsafgift af 80 öre per kanna inbringa 10 millioner R:dr i inkomst och föreslår alltså Kongl. Maj:t, under förutsättning, att berörda afgiftsförhöjning kommer att ega ruin, att ifråga-

12 Kong!,. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

så finnes, att i beräkningen af de Ordinarie inkomsterna egt

rum en minskning af.................................................................. Hull’ 286,300: —

men i beräkningen af de Extraordinarie en förhöjning af......... 200,000: —

eller på det hela en minskning af........................................... R:dr 86,300: —

Hörande dock i afseende på nyssberörda minskning i beräkningen af de Ordinarie inkomsterna anmärkas, att denna minskning icke uppgår till det belopp af omkring 307,000 R:dr, hvarmed på grund af Kongl. Förordningen den 23 Juli 1869 Räntan och Ti ond en nu måst lägre än hittills beräknas, och att således samma minskning helt och hållet är en följd af nämnda Kongl. Förordning och den derigenom i sjelfva verket skedda skatteeftergift.

Då Kongl. Maj:t nu öfvergå!’ till en framställning af de utgifter, som under de särskilda Hufvu dtitlar ne funnits nödiga, dervid under hvarje hufvud titel såsom vanligt komma att upptagas först sådana anslag, hvilka äro af en stadigvarande natur, och derefter de utgifter af mera tillfällig och öfvergående beskaffenhet, som under hufvudtiteln föreslås; så och med anledning dels af bestämmelserna i nyssnämnda Kongl. Förordning, samt dels af det redan här ofvan omförmälda förhållande att, bland de indelta rånte- och tiondebeloppen, de, hvilka enligt bemälda Förordning fortfarande skola bibehållas såsom indelta, icke för närvarande kunna skiljas från dem, hvilka skola indragas och ersättas med penningar, vill Kongl. Maj:t, under åberopande af hvad bilagda Protokoll öfver Finansärenden den 7 innevarande månad i ämnet innehåller, till en början bär i ett sammanhang för alla de hufvudtitlar, under hvilka indelta rånte- eller tiondeanslag finnas i Riksstaten uppförda, eller samtliga hufvudtitlarne med undantag af den lista och den 3:dje, i nåder föreslå:

att i stället för hvart och ett särskild! i Riksstånd! nu förekommande indelt rånte- eller tiondeanslag må under samma titel uppföras ett anslag, innefattande såväl den del af det i anslaget ingående belopp, hvilken fortfarande skall bibehållas såsom indelt, som ock den ersättning, hvilken bör till vederbörande indelningshafvare utgå för den del af det indelta beloppet, som skall till statsverket indragas;

att å hvarje sådant anslag må, såvidt ej för något fall annat här nedan särskild! äskas, bibehållas samma belopp i penningar, som i nu gällande Riksstat finnes för det motsvarande indelta rånte- eller tiondeanslaget upptaget ;

samt att såväl de nu omförmälda anslagen, som de i Riksstaten förekommande så kallade oindelta spanmålsanslagen, med undantag af de för

13 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

Elementarläroverken uppförda anslagen af sistnämnda beskaffenhet, om hvilka under Åttonde Hufvudtiteln här nedan särskild framställning kommer att göras, må tilläggas natur af förslagsanslag.

Första .0 eif Vild titel»,

innefattande Kongl. klöf- och Slottsstaterna, upptager för närvarande de

förra till............................................................................................ R:dr 1,293,900: —

samt de senare till .......................................................................... » 123,100: —

tillsammans R:dr 1,417,000: — Och föreslår Kongl. Maj:t häruti icke någon förändring.

•Ämneträ Hu.fVu.dltiteln,

innefattande anslagen till Justitie-Departementet.

Nu gällande riksstat upptager för detta Departement:

Penningar .............................................................. Bunt R:dr 2,489,796: it.

Indelta räntor, enligt markegång, förslagsvis

beräknade till ............................................... » » 5,903: 89.

Summa R:mt R:dr 2,495,700: —

I öfverensstämmelse med de beslut, som uti bilagda utdrag af det inför Kong!. Maj:t i Statsrådet den 7 innevarande man ad förda protokoll öfver Justitie-Departements-ärenden omförmälas, föreslår Kongl. Maj:t i afseende å regleringen af donna Hufvudtitel endast följande förändringar:

Krigs-Ho fr ätten

att enär, i följd af den numera verkställda indragning af Notarietjensten, å det i Riksstaden uppförda anslaget åt Ixrigs-Hofrätten kan åstadkommas en besparing af 314 R:dr, nämnda anslag, som för innevarande statsregleringsperiod är bestämdt till 12,555 R:dr 50 öre, måtte för nästkommande år utgå med nedsatt belopp af 12,241 R:dr 50 öre; samt

att dels, vid nuvarande Kanslisters afgång, deras löner må indragas, mot det att renskrifningsarfvoden komma att utgå åt Sekreteraren och Krigsfiskalen

14 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1810.

till de af Kongl. Maj:t i sådant hänseende vid sednaste Riksdag föreslagna belopp, dels ock att vid någondera af Vaktmästarnes afgång, hans lön, utöfver hvad som erfordras för att åt den qvar varande Vaktmästaren bereda lönefyllnad till 600 R:dr, må besparas.

. Anslaget till fångars vård och underhåll,

nemligen den del af detta anslag, hvilken, såsom bestämdt anslag, omfattar aflöningar till vissa fångvårdens em bets- och tjensteman samt betjente:

att det på Fångvårds-Styrelsens stat åt Ombudsmannen anslagna arfvode af 500 R:dr måtte indragas;

att likaledes anslaget af 600 R:dr till gratifikationer åt extra ordinarie tjensteman å Fångvårds-Sty relsens Byggnadskontor måtte ur staten afföras;

att aflöning till ytterligare en Subalternofficer vid det å Waxholm förlagda Kronoarbetskompaniet måtte med 900 R:dr beviljas; samt

att det för förre Kompanichefen vid Kronoarbetsbataljonen på Carl sborg, Kapitenen W. II. Kuylenstjerna å ordinarie aflöningsstaten uppförda personella arfvode af 150 R:dr måtte indragas.

Anslaget till ersättning åt personer, menigheter eller allmänna inrättningar för dem genom nya Strafflagens införande frångångna bötesandelar:

att detta förslagsanslag, af sistförflutna Riksdag bestämdt till 120,000 R:dr, måtte jemväl för nästa statsregleringsperiod anvisas, men till nedsatt belopp af 117,000 R:dr, under enahanda vilkor, som tillförene vid ifrågavarande anslag blifvit fäs tade.

Förslagsanslagen till l:o medikolegal besigtningar, 2:o rese- och traktamentspenningar, 3:o ersättning åt domare, vittnen och parter samt 4:o skrifmaterialier, ved m. fn.:

att dessa anslag måtte från de i nu gällande Riksstat för dem upptagna belopp höjas till efterskrifna summor, nemligen:

det första från 10,000 R:dr till 12,000 R:dr;

det andra från 12,000 R:dr till 18,000 R:dr;

det tredje från 16,000 R:dr till 40,000 R:dr; och

det fjerde från 23,934 R:dr 52 öre till 29,898 R:dr 52 öre.

De på Andra Hufvudtiteln äskade förhöjningar i anslag utgöra således ..................................................................................................... R:dr 37,964: —

hvilka med tillägg af Hufvudtitelns nuvarande slutsumma » 2,495,700: —-

uppgå till ....................................... R:dr 2,533,664: —

Transport R:dr 2,533,664: —

15 Kong!» Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:dr 2,533,664: — Men då derifrån dragas de föreslagna nedsättningarne

dels i anslaget åt Krigs-Hofrätten.................. R:dr 314: —

dels i det bestämda anslaget för fångars vård

och underhåll.............................................. » 350: —

och dels i förslagsanslaget till ersättning

för mistade bötesandelar......................... » 3,000: —

eller tillhopa R:dr 3,664: —

kominer Hufvudtitelns slutsumma för nästa statsreglerings-

period att utgöra........................................................................ Rfdr 2,530,000: —

Dessutom äskar Kong!. Maj:t, under åberopande af förenämnda Protokoll öfver Justitie-Departements-ärenden:

a) att för fullbordande af det nya kronohäktet i staden Westervik måtte anvisas ett anslag af 30,000 R:dr att under år 1871 utgå; samt

b) att ett förslagsanslag af 10,000 R:dr måtte beviljas för att användas till bestridande af erforderliga kostnader för det fall, att Kong!. Maj:t skulle förordna, att under nästkommande år en eller flera af Rikets Hofrätter skola arbeta å förstärkta divisioner.

Hufvudsummorna å donna Hufvudtitel skulle i följd häraf blifva:

för ständiga utgifter........................................................... Runt R:dr 2,530,000: —

deraf, med inberäknande af de i nu gällande Riksstat förslagsvis upptagna belopp för indelta räntor enligt markegång, 1,522,802 R:dr 41 öre utgöra förslagsanslag.

för tillfälliga utgifter ........................................................... » » 40,000: —

TvecTJe IIulS udlifelu.

innefattande anslagen till Utrikes-Departementet.

De för detta Departement för innevarande år bestämda anslag utgöra sammanlagd! 607,000 R:dr Runt.

16 Kongl. Majits Nåd. Prof. Nio /, om Statsverket 1870.

På grund af hvad uti Statsrådsprotokollet öfver Utrikes-Departementsärenden för den 7 i denna månad blifvit anförd t, finner Kongl. Maj:t Sig höra föreslå:

dels att nedannämnde särskilda anslag, motsvarande ungefärliga It af det belopp, som för ombesörjandet af de förenade Rikenas diplomatiska angelägenheter ansetts erforderligt, måtte varda af Riksdagen anvisade att, mot nu gällande redovisningsskyldighet, och på samma vilkor för dessa anslags användande, som hittills varit bestämda, under nu instundande statsregleringsperiod till Utrikes-Departementet utgå, nemligen:

Statsministern för Utrikesärendena.............................................

Departementets expedition ..........................................................

Ministerstaten ................................................................................

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter...........................

eller tillsammans Runt R:dr

24.000 R:dr,

25,500 »

340,500 »

50.000 »

440,000;

dels att Sveriges bidrag till den gemensamma konsulsfonden fortfarande anvisas med 160,000 R:dr R:mt, motsvarande f af de förenade Rikenas kontanta bidrag till donna fond, att på samma vilkor, som hittills varit för deras användande bestämda, utgå;

dels ändteligen att till underhåll af svenska kyrkan i London och svenska kronans hus i Konstantinopel och Tanger äfven för donna statsreglering må anvisas 7,000 R:dr Runt;

i följd hvaraf Hufvudtitelns slutsumma skulle oförändrad blifva 607,000 R:dr R:mt.

Fjerde Hufvudtiteln,

innefattande anslagen för Landtförsvars-Departementet.

Under donna Hufvudtitel finnes, enligt nu gällande Riksstat, till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

i penningar.................................................................................................... 6,935,242: os.

» indelta räntor, enligt markegång på förslag .................................... 2,097,695: 93.

» indelt spanmål på förslag 125,955 kub.fot 9 kannor å 2 R:dr

10 öre kubikfoten.............................................................................. 264,507: 39.

» oindelt spanmål 129,026 kub.fot, förslagsvis ä 2 R:dr 10 öre

kubikfoten .................................................. 270,954: oo.

Tillhopa Runt R:dr 9,568,400: —

17 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Kong]. Maj:t, som, i anledning af Chefens för Landtförsvars-Departementet underdåniga anmälan om ett af honom utarbetad t fullständigt förslag till reglering af indelta arméens afiöningsväsende, under den 31 nästlidne December förklarat, att berörda förslag, i anseende till de med dess genomförande förknippade betydliga kostnader, icke borde för innevarande års Riksdag till antagande framläggas —, bär deremot funnit angeläget, att redan nu sådana anordningar vidtagas, hvarigenom, medelst bildande af stamtrupp inom de delar af landet, der saknaden deraf är kännbarast, på samma gång åstadkommes ett lämpligare förhållande än det nuvarande emellan stammens och beväringens styrka i de särskilda delarna af landet, utan att nya anslag derför må behöfva hos Riksdagen begäras; Och vill Kongl. Maj:t i sådant hänseende, med åberopande af hvad bilagda utdrag af Statsråd s-protokollet öfver Landtförsvars-ärenden för den 7 innevarande månad derom innehåller, i Nåder föreslå Riksdagen:

att utaf båtsmanshållet må med år 1871 från sjö- till 1 andtförsvaret öfverflyttas:

tillhopa 1,897 man

under förutsättning dervid, att anslaget till sjövapnets öfningar får till sitt nuvarande belopp fortfarande utgå, på det att medel må vara att tillgå till förhyrande af det privata sjöfolk, som, i följd af minskningen i båtsmännens antal, behöfver för sjötj en stens bestridande förhyras;

att en mot nämnda antal båtsmansnummer svarande andel af 5:te Hufvudtitelns anslag till båtsmäns beklädnad må med ett belopp af 44,659 R:dr 42 öre, hvartill berörda andel enligt uppgjord uträkning uppgår, få till 4:de Hufvudtiteln öfverföras;

o att> i den män ofvanberörda öfverflyttning går i verkställighet, rust- och rotehållare för de öfverflyttade numren må komma i åtnjutande af enahanda frihet från deltagande i underhållet af soldatens beklädnad, som soldatrotehållare numera åtnjuta;

att de i Axbergs, Hofsta, K ibis, Glanshammars och Ringkarleby socknar af Örebro län belägna 101J mantal, hvilka blifvit från dem förut mot frihet från ordinarie rotering åliggande tjenstbarhet^ till Bylta svafvelbruk befriade, måtte få sig ålagdt att effektiv rotering utgöra;

att, till kompletterande af Norrbottens och Westerbottens Fältjägarekorpsers samt Norra och Södra Skånska infanteri-regementenas nummerstyrka,

Bih. till RiJcsd. Prof. 1870, l:a Sami., i:a Af cl. 3

18 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

en kontant aflönad truppstyrka af tillhopa 164 man må för Kronans räkningfå uppsättas;

att ett stamregemente under benämning: Wester-Norrlands regemente, må i Wester-Norrland bildas genom 550 äldre båtsmansrotar utaf de fyra Norrlands-kompanierna, hvilka bär ofvan föreslagits att till Landtförsvaret öfverflyttas, samt i öfrigt genom öfverflyttning från Helsinge regemente till det nya regementet af 450 rotar, hvarigenom sistnämnda regemente alltså kommer att bestå af 1,000 rotar;

att i Halland må bildas en corps med benämning: Hallands Fältjägarecorps, medelst de till öfverflyttning från Sjö- till Landtförsvaret föreslagna två i Halland förlagda båtsmanskompanier om tillhopa 364 man, samt i öfrigt genom uppsättning af kontant aflönade 136 man;

att inom Södra Möre härad af Kalmar län må uppsättas eu ny corps under benämning: Kalmar Fältjägare-corps, genom öfverflyttande från Kalmar regemente af 10 utaf nämnda regementes i Norra Möre härad förlagda nummer och för öfrigt medelst de till öfverflyttning från Sjö- till Landtförsvaret föreslagna 490 nummer utaf b åtsm an s h allé t i Södra Möre härad af Kalmar län;

att reglering af samtliga indelta infanteri-regementens och corpsers styrka och områden må ega rum i öfverensstämmelse med den vid förut åberopade Statsrådsprotokoll fogade bilaga N:o 1.

att 1,007 indelta rotenummer, inberäknadt de vid Norrbottens Fältjägarecorps redan vakanta 99 nummer, må, enligt den plan, som i nyssnämnda bilaga angifves, få, i mån af inträffande ledighet, tills vidare hållas otillsatta emot vakansafgifter och dessa afgifters inleverering till Armé-Förvaltningen, för att användas till aflöning, i öfverensstämmelse med de vid Statsrådsprotokollet fogade stater, åt befäl och underbefäl med vederlikar vid ofvannämnda nya regemente och corpser samt till aflönande af det manskap, som ofvan blifvit föreslaget att med kontant aflöning uppsättas; dock under vilkor, att ofvan föreslagna öfverflyttning till Landtförsvaret af 1,897 nummer af båtsmanshåll samt reglering af regementens och corpsers styrka och områden kommer att ega ruin, och att, derest, genom möjligen förändrad organisation af rusthållsinfanteriet eller på annat sätt, de afsutna rusthållsregementenas eller corpsernas effektiva numerär skulle komma att förminskas, Kongl. Maj:t då må ega att, af de till vakans nu föreslagna nummer, låta uppsätta ett mot minskningen svarande antal;

att det i Carlskrona förlagda Marinregementet må med år 1871 från Sjö- till Landtförsvaret öfverföras och under benämning: Blekinge värfvade skarpskyttecorps, organiseras på en bataljon af fyra kompanier med tillsammans 500 man;

att de för Marin-regementet under Femte Hufvudtiteln nu utgående anslagsmedel, tillhopa omkring 273,000 R:dr, må till Fjerde Hufvudtiteln öfverföras.

19 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

att Wermlands Fältjägare-regemente må från och med år 1871 förändras till corps, formerad på en bataljon af fyra kompanier med tillsammans 500 man ;

att befäl och underbefäl med vederlikar, som till följd af Marin-regementets och Wermlands Fältjägare-regementes förändring till corpser blifva öfvertalige, må uppföras på indragningsstat. med rättighet att, intilldess de kunna varda till andra allmänna befattningar förflyttade, sina nu innehafvande aflöningsförmåner fortfarande uppbära, emot skyldighet: för Regementschef att, efter innehafvande grad, fullgöra den tjenstgöring, Kongl. Maj:t kan finna skäl honom i Nåder anbefalla, och för öfrige Officerare, äfvensom för Underofficerare, att, der så erfordras, vid sina regementen tjenstgöra under de årliga vapenöfningarna, äfvensom, i händelse af mobilisering, hvar helst inom arméen deras tjenst påkallas; samt, efter uppnådd full pensionsålder, för samtlig-; Officerare och Underofficerare, att endast vara underkastade tjenstgöring i likhet med hvad för dem af deras vederlikar, som erhållit afsked med fyllnadspension, finnes föreskrifvet; samt

att, hvad särskild! angår de öfvertalige bland civilstaterna, dessa må vara förbundne till fortfarande tjenstgöring vid vederbörande corps, så länge de äro af der innehafvande lön i åtnjutande.

I öfrig! vill Kongl. Maj:t vid det framställda förslaget om Marin-regementets och Wermlands Fältjägare-regementes förminskande hafva fästa! det vilkor, att den jemväl föreslagna öfverflyttningen af båtsmansnummer samt regleringen af indelta infanteri-regementenas och corpsernas nummerstyrka och områden varder af Riksdagen bifallen.

I anledning af den i Statsrådsprotokollet förekommande beräkning dels öfver kostnaderna för det nya regementets och de nya corpsernas aflöning samt för uppsättandet af kontant aftonadt manskap, dels ock öfver de till dessa kostnaders bestridande afsedda tillgångar, vill Kongl. Maja gifva Riksdagen tillkänna, att, derest icke tillgångarna kunna, genom nedsättning i de beräknade kostnaderna, blifva för dessas bestridande tillräckliga, uppsättning af kontant aflöna-!! manskap kommer att ske endast i den mån berörda tillgångar sådan! medgifva.

Hvad särskild! angår de i följd af förändringen med Marin-regementet uppkommande kostnader för en gång, beräknade till 21,000 R:dr, föreslår Kongl. Maj:t, att desamma må bestridas af de till aflöning åt de nya corpserna beräknade medel, enär dessa endast småningom, i den mån befälet vid corpserna hinner antagas, behöfva för nämnda aflöning användas.

Beträffande den kostnad, som, utöfver de bär förut angifna, uppstår för första uppsättningen af beklädnads-, remtygs-, utrednings- och tross-persedlar åt det manskap, 1,383 man, hvarmed, till följd af den föreslagna regleringen af indelta infanteri-regementens och corpsers styrka, den effektivt tjenstgörande nummerstyrkan vid arméen kommer att ökas, och hvilken kostnad beräknas

20 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

till omkring 200,000 R:dr, vill Kongl. Maj:t begära Riksdagens medgifvande, att nödiga medel till bestridande deraf må, till -högst nämnda summa, anvisas å allmänna beväringsfonden.

Vidkommande i öfrigt:

dels de medel, hvilka, till följd af nu föreslagna anordningar, äro afbilda att från Femte till Fjerde Hufvudtiteln öfverföras, nemligen:

af anslaget till båtsmännens beklädnad ........................... 44,659: 42.

för Marin-regementet nu utgående tillhopa omkring ... 273,000: —. ggg. 42_

dels de inflytande vakansafgifterna för 1,004 indelta nummer, In lika utgifter beräknas till ............................................................. 109,8 5 7 : 68.

dels ock de besparingar, som genom minskningen af Marinregementet och VYermlands Fältjägare-regemente uppstå med tillhopa ..................................................................................................................... 65,593: is.

eller sainmanlagdt 493,110: 25. vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen, att dessa sålunda beräknade medel må för år 1871 få såsom extra anslag under Fjerde Hufvudtiteln för de uppgillra ändamålen utgå och användas samt först vid uppgörandet af förslag till statsregleringen för år 1872 å ordinarie stat under behöriga titlar uppföras.

I afseende härefter å de i nu gällande Riksstat under Fjerde Hufvudtiteln upptagna anslag för årliga eller ständiga utgifter, vill Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med förut åberopade Statsrådsprotokoll för den 7 innevarande månad, i Nåder föreslå följande förändringar:

Landtförsvars-Departementet.

Departementets Kommando-expedition och Generalitets-staten. På grund af hvad nyssberörda Statsrådsprotokoll innehåller, angående behofvet af tillökning i flen vid Kommando-expeditionen med aflöning anställda personal, samt om minskning af personalen vid Militär-distriktens, Lifgardes-brigadens och Kavalleri-inspektionens staber, föreslår Kongl. Maj:t, att, från och med år 1871, arfvode vid berörda staber må utgå endast för Stabschef vid hvarje stab, samt att de till arfvoden åt Stabs- eller Andre adjutanter derstädes under anslaget till Generalitetsstaten nu beräknade tillhopa 3,750 R:dr må från nämnda anslag till anslaget för Landtförsvars-departementets Kommando-expedition öfverföras, för att till arfvoden åt derstädes tjenstgörande Generalstabs-officerare, enligt Kongl. Maj:ts disposition användas; hvarigenom alltså sistberörda anslag skulle komma att från 12,700 R:dr höjas till 16,450 R:dr, samt anslaget för Generalitets-staten deremot minskas från 76,100 R:dr till 72,350 R:dr.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 21

. Kommendants-staten. Med afseende å de under sednare åren inträffade förändrade förhallanden, beträffande så väl omfattningen som vigten af de med Kommendants-befattningarna å Carlsborgs och Carlstens fästningar förenade göromål, föreslår Kongl. Maj:t, att arfvode!: för Kommendanten å Carlsborgs fästning må från och med år 1871 få med 300 R:dr förhöjas från nu utgående 1,500 K:dr till 1,800 R:dr, och att tillgång till donna, förhöjning må beredas genom nedsättning med lika belopp, eller 300 R:dr, i Kommendantens å Gatsten nu till 1,800 R:dr bestämda arfvode.

Derjemte och sedan Kommendants-befattningen i Grisslehamn numera, enligt Kongl. Maj:ts beslut, blifvit indragen, hvarigenom ett belopp af tillhopa 547 R:dr 50 öre blifvit å Kommendants-statsanslaget disponibelt, vill Kongl. Maj:t föreslå, att nämnda belopp må till aflöning åt en å Carlsborgs fästning, till biträde åt Kommendanten vid de honom åliggande fyrfaldiga bestyr, behöflig fästningsväbel användas.

Genom dessa nu föreslagna anordningar kommer alltså någon förändring i anslagets till Kommendants-staten slutsumma icke att föranledas.

Indelta Arméen.

Löneförbättringar vid indelta arméen. Kongl. Maj:t föreslår, att det för nämnda ändamål under flera föregående år och äfven för år 1870 anvisade anslag af 100,000 R:dr må jemväl för år 1871 fä med oförändradt belopp utgå och enligt förut meddelade föreskrifter användas.

Indelta, arm,ems och Wermlands .Fältjägare-regementes vapenöfning ar. Enär det, i anledning af Kongl. Maj:ts förslag, vid 1869 års Riksdag anvisade och under anslaget till indelta armeens och Wermlands Fältjägare-regementes vapenöfningar upptagna belopp, 40,061 R:dr 60 öre, till bestridande af de ökade kostnader för indelta armeens underbefälsskolor, som af det vid samma Riksdag antagna förslaget om förändrad organisation af berörda skolor föranleddes, blifvit endast för år 1870 be viljad t, men detsamma fortfarande blifver för nämnda ändamål oundgängligen behöflig!, vill Kongl. Maj:t af Riksdagen begära, att berörda belopp, 40,061 R:dr 60 öre, må på ordinarie stat under omförmälda anslag varda uppfördt, för att allt framgent vara för det afsedda ändamålet att tillgå, och hvarigenom anslaget till indelta arméens och Wermlands Fältjägare-regementes vapenöfningar nu komma att bibehållas vid sitt i 1870 års Riksstat upptagna belopp 924,062 R:dr 8 öre.

Yärfvade Arméén.

Fortifikationen.. S afseende å läkarebefattningen vid Pontonier-bataljonen, med hvilken befattning för närvarande är förenad förste Bataljonsläkares grad

22 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o t, om Statsverket 1870.

och aflöning, vill Kongl. Maj:t, som anser läkarebefattningen vid _ Pontonierbataljonen höra vara Regementsläkare-beställning, föreslå, att det till fyllnad i

Regementsläkare-aflöning erforderliga belopp....................................... R:dr 800:

måtte af Riksdagen anvisas, att tilläggas det under rubrik ’ penningar” i Fortifikationens anslag ingående belopp 168,620 R:dr 11 öre, hvarigenom pennin gebeloppet under detta anslag kommer att höjas till 169,420 R:dr 11 öre samt anslagets slutsumma att utgöra 176,103 R:dr 78 öre.

Mathållning för manskapet vid garnisons-regementena. På grund af de i ofvanberörda Statsrådsprotokoll, i afseende a detta anslag, anförda förhållanden, och då anslaget under loppet af flera år visat sig för afsedt ändamål otillräckligt, samt angeläget är, att icke, genom fortvara!! af berörda missförhållande och ett ytterligare ökande af den uppkomna bristen, alltför störa svårigheter må vid besörjandet af garnisons-regementenas mathållning uppstå, vill Kongl. Maj:t af Riksdagen äska, att anslaget till mathållning för manskapet vid garnisons-regementena må från

sitt nuvarande belopp, 320,000 R:dr, varda med.............................. 100,000:

förhöj dt till 420,000 R:dr.

Beväringen.

Beväringsmanskapets vapenöfning ar. I det härtill anvisade anslag, nu utgörande 500,000 R:dr, äskar Kongl. Maj:t eu förhöjning af...................................................................................................

hvarigenom anslaget således för framtiden skulle komma att utgöra 600,000 R:dr.

Diverse anslag.

Durchmarchekostnader. Med afseende å uppkommen minsk ning i utgifterna från det för nämnda ändamål anvisade anslag

föreslår Kongl. Maj:t,

lopp................................

nedsättas med..............

att detsamma må från sitt nuvarande be-

................... 12,000 Kali'

,............................................ 4,000 »

till .......................................................................................... 8,000 Rall’.

Derjemte och på det att de å detta anslag, h vil ket är af reservationsanslags natur, under förflutna åren uppkomna bespa-

Transport R:dr

200,800: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

23 Transport R:dr

ringar må kunna tagas i anspråk, för att, bland andra tillgångar, användas till betäckande af bristen å anslaget till mathållning för manskapet vid Garnisonsregementena, föreslår Kongl. Maj:t, att omförmälda besparingar, hvilka vid 1868 års utgång utgjorde 43,485 R:dr 63 öre, måtte för nämnda ändamål få till Fjerde Hufvudtitelns allmänna besparingar öfverföras.

Rese- och traktamentspenningar. Beträffande det härtill an visade anslag 58,000 R:dr, föreslår Kongl. Maj:t att detsamma

må med..........................................................................................................

förhöjas till 70,000 R:dr.

Summa förhöjning R,:dr

200,800: —

12,000: —

212,800: —

När härifrån dragés det belopp, hvarmed anslaget till durchmarche-kostnader föreslagits att nedsättas eller ..................... 4,000: —

kommer verkliga förhöjningen å Fjerde Hufvudtitelns ordinarie

anslag att uppgå till ....................................................................... R:dr 208,800: —

och då detta belopp tillägges Hufvudtitelns nuvarande slutsumma............................................................................................................... 9,568,400: —

höjes donna derigenom till ............................................................ R:dr 9,777,200: —

Vidkommande härefter de Landtförsvarets behof, för hvilka tillfälliga eller extra anslag erfordras, finner Kongl. Maj:t, på grund af hvad i ofvan åberopade Statsråds-protokoll öfver Landtförsvarsärenden för den 7 innevarande månad blifvit utredt och upplyst om hvart och ett af nedannämnde föremål, hvartill medel behöfva för år 1871 anvisas, Sig föranlåten af Riksdagen åska beviljandet af följande extra anslag:

l:o Årtilleri-behof

för tillverkning af nya och förändring af äldre infanterigevär R:dr 200,000: —

» tillverkning af kopparpatroner............................................... » 80,000: —

hvarjemte Kongl. Näjd begär Riksdagens medgifvande, att de öfverskott till sammanlagdt belopp af 15,259 R:dr 80 öre, hvilka, enligt t. f. General-Fält-Tygmästarens anmälan, å åtskilliga vid föregående Riksdagar för numera till fullo verkställda anskaffningar beviljade anslag uppstått, må till extra anslaget för anskaffning af fältartilleri-materiel öfverföras.

Transport R:dr 280,000:

24 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:dr 2:o Fortifikations-behof.

För Carlsborgs fästning:

till fortsättande af slutvärnets inredning...... R:dr 25,000: —

» d:o af persedelförrådsbyggnaden ............ » 60,000: —

» hufvudvallen................................................... » 15,000: —-

För befästningarna i Stockholms skärgård:

till skansarbetet vid Fredriksborgssundet... R:dr 87,400: — » försänkningarna i de dertill afsedda sunden i nämnda skärgård, hela den derför beräknade kostnadssumma 282,630, deraf dock blott H att för år 1871 utgå med i jemn t tal...................................................... » 94,200: —

280,000: —

100,000: -

181,600: —

3:o Beklädnads-behof.

Till underhåll af beväringsmanskapets beklädnad.............................. 189,000: —

4:o Topografiska corpsens arbeten.

Till fortsättande af dessa arbeten ......................................................... 60,000: —

ö:o Officerares anställande i utländsk krigstjenst.

Till understöd åt Officerare, som vunnit sådan anställning............ 9,000: —

med de förändrade bestämmelser, Statsråds-protokollet innehåller.

6:o De frivilliga Skarpskytteföreningarna.

Till skarpskytteväsendets befrämjande................................................... 70,000: -

att, efter Kongl. Maj:ts bepröfvande, användas dels till priser vid större skjuttäflingsfester, dels till utdelning åt skarpskytteföreningarna, dels ock för andra ändamål, såsom skjutbanors inrättande in. m.

Summa extra anslag för år 1871 R:dr 889,600: —

H ufvudsu m inom a af de till Fjerde Hufvudtiteln eller Landtförsvaret hörande anslag skulle, i följd af hvad nu föreslagits, komma att utgöra:

till utgifter på ordinarie stat................................................................ 9,777,200: —

deraf förslagsanslag 1,239,334 R:dr 68 öre utom de under anslaget för indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena uppförda förslagsbelopp;

till extraordinarie behof........................................................................ 889,600: —

Summa Runt R:dr 10,666,800:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1870.

25 Femte I li ilvuddteln.

omfattande anslagen för Sjöförsvars-Departementet.

Enligt nu gällande Riksstat finnas på donna Hufvudtitel till årliga eller stående utgifter anvisadt:

i penningar .......................................................................................... R:dr 4,017,084: 91.

» indelta räntor, efter markegång på förslag ........................... » 81,4 2 2 : 79.

» oindelt spanmål 59,663 kubikfot, förslagsvis å 2 R:dr 10

öre kubikfoten ........................................................................... » 125,292: so.

tillhopa R:mt R:dr 4,223,800: —

1 enlighet med de beslut, som innefattas uti närlagda den 7 dennes inför Kongl. Maj:t uti Statsrådet förda protokoll, vill Kongl. Maj:t nu, beträffande regleringen af utgifterna under Femte Hufvudtiteln, framställa följande förslag:

Aflöningsstaterna.

På de skäl, som finnas angifna uti nyssberörda protokoll, föreslår Kong]. Maj:t att, med uteslutande från Förvaltningens af Sjöärendena nuvarande af-

löningssumma............................................................................................. R:dr 35,350: —

af deri inbegripna 2:ne arvoden å tillsammans R:dr 1,100: — men med öfverförande till densamma af ett i aflöningsanslaget till Sjöförsvarets stationer i Carlskrona och Stockholm samt depot i Göteborg ingående belopp ............................................. » 1,000: —

förstnämnda aflöningssumma minskas med skillnaden emellan

dessa 2:ne belopp, eller ........................................................................ » 100: —

hvarigenom anslaget för Förvaltningen af Sjöärendena från och

med år 1871 komme att utgöra........................................................ R:dr 35,250: —;

äfvensom att till penningeanslaget för Sjöförsvarets stationer

och depot ............................................................................................ Kali- 1,127,807: so

läggas förenämnda............................................................................. » 100: —

så att detta anslag skulle förhöjas till...................................... R:dr 1,127,907: so.

Vidare och då oegentligt är, att anslaget till Sjökrigsskolan, hvilket redovisas inför Förvaltningen af Sjöärendena, nu finnes inbegripet under det allmänna anslaget till förenämnda stationer och depot, föreslår Kongl. Näjd, att det för denna skola anvisade anslag, 21,470 Rall-, särskild! å Riksstaten upptages, under iakttagande af motsvarande förminskning i nyssnämnda allmänna penningeanslag.

Bih. till Rifcsd. Prot. 1870. 1 Sand. 1 Afd.

26 Komjl. Maj;ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

Enär den vid 1867 års Riksdag bestämda summa af 10,861 R:dr till aflöning åt de å flottans gamla Reservstat då Kvarstående officerare ännu med oförändrad t belopp är inbegripen i förutnämnda allmänna penningeanslag, ehuru numera till officerarnes å berörde Reservstat aflönande endast erfordras 5,458 R:dr 12 öre, skulle skilnaden emellan berörda 2:ne belopp eller 5,402 R:dr 88 öre kunna aflöningsanslaget fråndraga; men Kongl. Maj:t föreslår likväl Riksdagen att låta det nuvarande anslaget orubbadt qvarstå, för att med ej mindre nu befintliga än äfven framdeles derå uppkommande besparingar öka aflöningstillgångarne för Sjöförsvarets nybildade Corpser och såmedelst bereda en hastigare öfvergång till normalstaterna.

Af anledning, att Statskontoret uti dess den 1 sistlidne December aflåta underdåniga berättelse, angående Statsverkets tillstånd och förvaltning, anhållit, att å Riksstaten uppförda förslagsanslag måtte så vidt möjligt bestämmas så, att de motsvara de verkliga utgifterna, vill Kongl. Makt föreslå, att det under aflöningsstaterna å Femte Hufvudtiteln såsom sådant anslag uppförda tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län anslagna räntor, hvilket anslag år 1868 öfverskridits med 8,449 R:dr, må från dess nuvarande belopp

16,000 R:dr med en summa af 8,200 R:dr höjas till 24,200 R:dr.

Materielen.

Såsom af ofvanberörda inför Kongl. Maj:t den 7 dennes förda protokoll inhemtas, har Kongl. Maj:t, i anledning af Riksdagens uti underdånig skrifvelse den 13 Maj 1869, angående reglering af anslagen å Riksstatens Femte Hufvudtitel, gjorda anhållan, att Kongl. Maj:t ville af de behållningar, som vid 1869 års slut kunde finnas å Hufvudtitelns reservationsanslag, med undantag af det till lots- och fyrinrättningen, låta till Krigsfartygs-byggnadsfonden öfverföra så stort belopp, som för år 1870 ansåges vara såsom bidrag till nämnde fond erforderligt, sedan Förvaltningen af Sjöärendena inkommit med eu närmare utredning öfver ifrågavarande anslags ställning vid sistlidet års slut, beslutat öfverföring till berörda fond af så stort belopp utaf de för ändamålet användbara befunna behållningar, som, utöfver befintliga eller påräknade tillgångar, funnits vara för krigsfartygsbyggnader under år 1870 erforderliga; hvarjemte Kongl. Maj:t nu föreslår Riksdagen dels att, till bestridande af kostnaderna för dylika arbeten in. in., som ansetts höra under år 1871 utföras, till fyllnad i derför påräkneliga medel använda en särskild å Hufvudtiteln befintlig tillgång, dels att, af återstående behållning på reservationsanslaget till Sjö vapnets öfningar, till Statsverket för användande till andra ändamål öfverlemna en summa af 200,000 R:dr, som för Sjöförsvarets behof nu anses kunna undvaras, dock under förutsättning, att ifrågavarande anslag får till sitt nuvarande belopp fortfarande utgå, på det att medel må vara att tillgå till förhyrande af det privata sjöfolk, som, i följd af härnedan omförmäla öfverflyttning till Landtförsvaret af ett visst antal båtsinansnummer, behöfver för sjötjenstens bestridande förhyras.

27 Rongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1810.

Diverse anslag.

I)å de å Femte Hufvudtiteln nu uppförda anslag till Sjökartekontorets verksamhet och Lifräddningsanstalterna å Rikets kuster icke blifvit till sin natur närmare bestämda, föreslår Rongl. Maj:t, att dessa anslag, det förra å 60,000 R:dr och det sednare å 10,000 R:dr, i 1871 års Riksstat upptagas såsom Reservationsanslag.

I anseende dertill, att det under denna rubrik förekommande anslag å

30,000 R:dr till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader under flera år leinnat icke obetydliga behållningar i förhållande till anslagets belopp, har Rongl. Maj:t ansett detsamma kunna förminskas med 10,000 R:dr och vill fördenskull föreslå Riksdagen att i 1871 års Riksstat upptaga förenämnde anslag till endast 20,000 R:dr, hvaremot och då förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, å Hufvudtiteln uppförd t till 5,000 R:dr, städse i betydlig mån öfverskridits, Rongl. Maj:t, med föranledande tillika af Statskontorets ofvan omförmälda underdåniga berättelse om Statsverkets tillstånd och förvaltning, föreslår Riksdagen att till detta förslagsanslag öfverföra nyssberörda 10,000 R:dr, hvarigenom detsamma komme att till 15,000 R:dr förhöjas.

För Handeln.

Under förutsättning, att det under donna rubrik uppförda reservationsanslag till Lots- och fyrinrättningen med dertill hörande personal för år 1871 beräknas till lika belopp som för år 1870 eller till 650,460 R:dr, begär Rongl. Maj:t Riksdagens medgifvande, att öfverskotten å inkomsttiteln fyr- och båkmedel må fortfarande, såsom hittills, få för det med ifrågavarande anslag afsedda behof användas.

Om till Femte Idufvudtitelns nuvarande slutsumma... R:dr 4,223,800: — läggas förutnämnda under rubriken aflöning sstater upptagna förhöjning i tillskott i de till båtsmansindelningen uti

Blekinge län anslagna räntor......................................................... » 8,200: —

kommer Hufvudtitelns slutsumma att uppgå till.................... R:dr 4,232,000: —,

deraf på förslagsanslagen belöpa 205,556: ro.

Vidare vill Rongl. Maj:t härigenom hafva erinrat om den förändring i vissa under Femte Hufvudtiteln förekommande anslag, som, genom öfverföring af medel till Fjerde Hufvudtiteln, bl ifver en följd, derest Rongl. Maj:ts under denna dag till Riksdagen beslutade framställning om öfverflyttning till Landthus varet af åtskilliga båtsmanskompanier äfvensom det i Carlskrona förlagda Marinregemente biff ver af Riksdagen bifallen; om hvilken fråga uti här ofvan åberopade protokoll närmare förmäles.

Slutligen fäster Rongl. Maj:t Riksdagens uppmärksamhet på den under Nionde Hufvudtiteln förekommande framställning om uppförande på samma hufvudtitel för år 1871, såsom extra anslag, af följande 2:ne kreditiv, nemligen:

28 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1870.

För att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets-ICrigsmanskassan i stånd att till Sjöförsvarets embete- och tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast utgifva pensioner enligt de för kassan nu gällande pensionsgrunder, än äfven utgöra tillgång till de dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande

R:dr 72,000: —

samt för upprätthållande af den Sjöförsvarets afskedade gemenskap förunnade förbättrade pensionering.............................. » 40,000: —

tillhopa Runt R:dr 112,000: — med Direktionen öfver nämnda kassa lemnad rättighet att å berörda kreditiv under loppet af år 1871 lyfta hvad för omförmälda behof bl ifver erforderligt, sedan styrkt blifvit, i hvad mån de för innevarande år beviljade enahanda kreditiv för pensioneringen åtgått, dock att hvad under sistnämnda år icke för ändamålet erfordrats, må för 1871 års pensionering i mån af behof användas.

Sjette Hiifvudtiteln,

innefattande anslagen för Civil-Departementet.

Nu gällande Riksstat upptager för denna Hufvudtitel:

Penningar ............................................................................................ R:dr

Indelta räntor, enligt markegång på förslag ......................................

Indelt spanmål, 5,908 kubikfot 4 kannor, ä 2 R:dr 10 öre kubikfoten ..................................................................................................

Oindelt spanmål, 9,419 kubikfot 3 kannor, ä 2 R:dr 10 öre kubikfoten ...................................................................................................

7,486,760: 97. 197,450: Sfi.

12,407: 64.

19,7 8 0: 53.

Summa Runt R:dr 7,716,400: — Enligt närlagda den 7 innevarande månad öfver civilärenden förda protokoll, föreslår Kongl. Maj:t, beträffande:

bo Departementets Expedition,

att till arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning och expedierande å extra stat anvisas .................... 1,800: —

2:o Statistiska Tabellkommissionen,

att aflöningsmedlen för Statistiska Centralbyrån måtte höjas med................................................... 300: —

1,800: -

Transport R:dr

300:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prov. N:o 1, om Statsverket 1870. 29

Transport R:dr 1,800: — 300: —

eller till 15,750 R:dr, så att anslaget till Statistiska Tabellkommissionen kommer att uppgå till

30,000 R:dr.

3:o Landtmäteristciten,

att, derest Andre Landtmätaretjensterne varda af Kongl. Maj:t indragna, vid innevarande års slut de, som då äro lediga eller endast på förordnande innehafvas, samt de öfriga i mån af innehafvarnes afgång, lönerna, allt eftersom de blifva tillgängliga, må af Kongl. Maj:t få användas till landtrnätares sysselsättande vid det Ekonomiska karteverket.

4:o Rikets Ekonomiska karteverk,

att för detta karteverk anvisas, utöfver det å ordinarie stat uppförda anslaget, 6,000 R:dr, extra anslag af 20,000 R:dr till arbetena i Norrbottens län och 40,000 R:dr till öfriga arbetena eller tillsammans............................................................. 60,000: —-

5:o Landsstaterna i länen,

dels att, med anledning deraf, att landsstatstjenstemäns boställen blifvit till Statsverket indragna, det kontanta anslaget ökas med ett belopp, motsvarande de indelningshafvarne tillerkända ersättningar eller..................................................................

men de indelta räntorna deremot minskas med 223 R:dr;

dels ock att åt innehafvaren af länsmansbostället Wara Stommen anvisas ersättning för mistad nyttjanderätt till jord, som från samma boställe exproprierats, med..............................................

6‘:o Statens jernväg strafik,

att förslagsanslaget till Statens jernvägstrafik måtte uppföras till samma belopp som för innevarande år eller 4,300,000 R.:dr.

Transport R:dr

3,437: —

13: —

3,750: —-

61,800: —

30 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:tlr 61,800: — 3,750

7:o Skiften och afvittringar,

att för storskiftes- och afvittringsarbetenas fortsättande måtte beviljas, utöfver det ordinarie till 63,000 R:dr uppgående anslaget, ett extra anslag af................................................................................. 107,000: —

8:o Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar,

dels att följande vid sista och flere föregående Riksdagar beviljade extra anslag måtte jemväl för 1871 anvisas, nemligen:

a) till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur, redskap, machiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster

b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap, smör, ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan finnas tjenligast dem anställa och der Hushållnings-sällskapen vilja förena sig om sammanskott af medel till dessa utställningar

c) till understöd åt personer af mankönet,

som genomgå fullständig lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel och vård in. in..................................

och d) till Svenska trädgårdsföreningen, mot enahanda vilkor, som vid föregående Riksdagar

bestämts ..........................................................................

och dels att till de geologiska undersökningarne beviljas ett extra anslag af.............................

9:o Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder,

dels att för genomförandet af väckta förslag om utsträckning af lärokursen för Civilingeniörselever vid Teknologiska Institutet detta Instituts anslag måtte förhöjas med 4,050 R:dr och att af

denna förhöjning för 1871 anvisas..............................

dels att Riksdagen beviljar förhöjning uti det för Slöjdskolan i Stockholm provisoriskt å Riks-

6,000: —

3,000: —

2,000: —

4,500: — 55,000: —

825 Transport R:dr 239,300:

4,575

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:dr 239,300: — staten uppförda anslag, hvilken förhöjning, hvarom Kongl. Maj:t vill aflåta särskild nådig proposition,

här in föres till................................................................

och dels att såsom bidrag till underhållande af väfskolan i Borås anvisas ett extra anslag af... 3,000: —

10:o Undervisningsanstalter för handel och sjöfart,

att, på det undervisning vid Ordinär navigationsskola i läran om ångmachiners konstruktion och behandling må kunna anordnas, detta anslag förhöjes med .....................................................................

Diverse anslag,

att förslagsanslaget till Känsö karantänsinrältning minskas med 2,650 R:dr;

att förslagsanslaget till kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning och till restitution af tillverkning saf gift för utfördt bränvin minskas med 40,000* R:dr;

att förslagsanslaget till rese- och traktaments-

penningar deremot höjes med.......................................

att förslagsanslaget till skrifmaterialier, ex-

penser, ved ro. ro. likaledes förhöjes med..................

att till aflöning åt Styrelsen för allmänna vägoch vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden på

extra stat anvisas ............................................................ 33,400: —

att till undersökningar och expenser för allmänna arbeten på extra stat anvisas ........................ 25,000: —

att till stipendier för medlemmar af väg- och vattenbyggnadscorpsen för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna arbeten måtte

beviljas ett extra anslag af .......................................... 2,000: —

och att för fortsättandet af Statens jernvägsbyggnader, hvarom särskild proposition kommer att aflåtas, må beviljas för innevarande år 1,600,000 R:dr och för år 1871...................................................... 4,000,000: —

4,302,700: —

4,575: — 10,100: —

500: —

8,000: — 9,998: —

Transport R:dr 33,173: —

32 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:clr

Hvad angår alla öfriga i nu gällande Riksstat upptagna anslag, föreslår Kongl. Maj:t att de måtte bibehållas oförändrade.

De belopp, Kongl. Maj:t bär ofvan begärt å ordinarie stat

utgöra...............................................................................................................

Om härtill lägges nu gällande Riksstat^ slutsumma ............

men från den genom berörda sammanläggning erhållna summa... afdragas här ofvan föreslagna nedsättningar:

å anslaget till Landsstaterna i länen .................... 223: —

» » till karantänsinrättningen på Känsö ... 2,650: —

» » till kontrollen å bränvinsförfattnin-

garnes tillämpning................................... 40,000: —

33,173:

33,173: - 7,716,400: -

7,749,573: -

42,873: —

7,706,700: —

så erhålles det belopp........................................................................

hvartill Sjette Hufvudtiteln enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle uppgå.

Här ofvan begärda extra anslag utgöra sammanlagdt......... 4,302,700: —

Beträffande anslag till allmänna arbeten af den beskaffenhet, att medel dertill vid föregående Riksdagar anvisats på Riksgäldskontor»^, föreslår Kongl. Magt:

att för fullbordandet af väganläggning mellan Asele och Wilhelmina i Westerbottens län anvisas återstoden af förut be-

viljadt anslag med ....................................................................................... 5,000:

att för vågbrytarens tillökning utanför Wisby hamn enligt plan, uppgjord af Öfversten O. Modig, Öfverstelöjtnanten F. W.

Leyonancker samt Majorerna E. A. Rommel' och A. Grafström, beviljas ett statsanslag till belopp af 130,000 R:dr; och att deraf

till utgående under år 1871 anvisas..................................................... 20,000: —

att till väganläggning mellan Lycksele och Wilhelmina i Westerbottens län beviljas statsbidrag till det belopp, 106,700 R:dr, som i jemn! hundratal närmast motsvarar | af beräknade anläggningskostnaden; samt att af berörda belopp för år 1871

anvisas .......................................................................................................... 15,000: —

att fonder anslås och ställas till Kongl. Maj:ts disposition för följande ändamål, nemligen:

l:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader

samt upprensningar af åar och farleder................................................ 20,000: —

2:o för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre göda vägar................................ 150,000: —

Transport R:dr 4,512,700:

33 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:dr 4,512,700: — 3:o för sådana utdikningar och vattenaftappningar i Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som hufvudsakligen afse

att förminska frostländigheten.................................................................. 90,000: —

och 4:o till låneunderstöd för befrämjande af utdikningar och aftappning^ af sänka trakter och sjöar för beredande af

odlingsbar mark inom Rikets mellersta och södra län..................... 50,000: —

samt att nu gällande föreskrifter om så val vilkoren för erhållande af statsbidrag till allmänna arbeten som kontrollen å arbetsföretagens utförande enligt fastställda planer må bibehållas.

De tillfälliga anslag Kong]. Maj:t för 1871 begärt utgöra

sammanlagd!................................................................................................... 4,652,700: —

Sjunde Hufvticltiteln.

innefattande anslagen för Finans-Departementet, hvilka anslag i nu gällande Riksstat utgöra:

Penningar................................................................................................ 6,607,112: 08.

indelta räntor, förslagsvis beräknade enligt markegång ......... 22,2 5 8: 52.

Iädelt spannmål, 391 kubikfot, vårda å 2 R:dr 10 öre kubikfoten 821: in.

Oindelt spannmål, 623 kubikfot, efter samma värderingsgrund 1,308: so.

Tillsammans R:dr 6,631,500: —

Enligt de beslut, som innefattas i härvid bi lagd a utdrag af det inför Kongl. Maj:t den 7 innevarande månad förda protokoll i Finansärenden, vill Kong]. Maj:t i fråga om reglering af anslagen under Sjunde Hufvudtiteln framställa följande förslag, nemligen:

l:o.

att det till omkostnader för Kontrollverket uppförda förslagsanslag 3,450 R:dr måtte, enär detta belopp under flera år visat sig för ändamålet otillräckligt, förhöjas till 5,400 R:dr.

2:o.

att sedan inkomsten af Postmedlen härofvan blifvit beräknad till 2,200,000 R:dr, Riksdagen, med godkännande af de Postverkets utgiftsstater för år 1871,

Bih. till llikttd. Prof. WTO, l:a Sami., ha A/d. 3

34 Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

hvilka, slutande sig å enahanda belopp, blifvit, enligt hvad nyssberörda Protokollsutdrag närmare utvisar, af Kong!. Maj.fl för Dess del gillade, må i öfverensstämmelse dermed under förevarande hufvudtitel anvisa, såsom kontant anslag, förslagsvis beräknadt att af Postmedlen utgå, ett belopp af 2,200,000 R:dr eller 50,000 R:dr mindre än i nu gällande Riksstat finnes för samma ändamål anvisadt.

3:o.

att vidkommande Tullverket, för hvilket utgiftsstater för år 1871 komma att medelst särskild nådig Proposition, sedan desamma blifvit af Kongl. Maj:t pröfvade, framläggas till granskning jemväl af Riksdagen, må till bestridande af utgifterna å berörda stater under förevarande hufvudtitel uppföras ett förslagsanslag, till det belopp, hvartill slutsumman af staterna finnes höra fastställas, att af tullmedlen direkte utgå, och att detta belopp må tillsvidare beräknas till deras af General-Tull-Styrelsen föreslagna slutsumma 1,990,000 R:dr eller till 7,000 R:dr mindre än som nu finnes för Tullverket i Riksstaten anvisadt.

4:o.

att, sedan Kongl. Näjd, på sätt ofvan åberopade bilagda Protokoll öfver Finansärenden närmare utvisar, vid pröfning af den hos senast församlade Riksdag väckta frågan om skogsundervisningens förflyttande från det nuvarande Skogsinstitut et till Teknologiska institutet och till Landtbruks- institutern a vid Ultima och Alnarp eller endast till ettdera af de sistnämnda, funnit berörda undervisning fortfarande böra vid Skogsinstitutet bibehållas, och i sammanhang dermed för Kongl. Maj:ts del gillat ett af Skogs-Styrelsen afgifvet förslag till Utgiftstat för institutet, Riksdagen måtte samma stat äfven för sin del godkänna och, jemte beviljande af den summa, hvarå nämnda stat slutar, 13,100 R:dr, medgifva, att detta belopp må uppföras å ordinarie stat genom att tilläggas det för Skogsväsendet nu anvisade ordinarie anslag, hvilket derigenom skulle komma att förhöjas till 351,678 R:dr 6 öre.

5:o—7:o.

att följande förslagsanslag, hvilkas belopp under flera af de senaste åren visat sig vara för dermed afsedda ändamål otillräckliga, måtte förhöjas: anslaget till Lyshållning m. fl. utgifter för Kronans publika hus i

Stockholm från 15,500 R:dr till ................................................ 18,000 R:dr

» till uppköp af nedför Wisby kronokalkugn från 1,500 R:dr till 4,000 »

och » till Rese- och Traktamentspenningar från 1,500 R:dr till... 6,000 »

För öfrigt föreslår Kongl. Näjd icke rörande de Ordinarie anslag, hvilka i nu gällande Riksstat äro å Sjunde Hufvudtiteln uppförda, någon annan ändring

35 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

än att för vinnande af jemnt tal i Hufvudtitelns slutsumma förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. in. minskas med 50 R.dr till 18,530 R:dr 79 öre.

Sammanställes nu Hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma med de af Kongl. Maj:t bärofvan gjorda till dess ökande eller minskande föranledande förslag så visar sig, att nämnda summa................................. 6,631,500: —

komrne att ökas genom nedannämnda anslags höjande med följande belopp, nemligen:

Anslaget till omkostnader för Kontrollverket R:dr 1,950: —

» till Skogsväsendet....................................... 13,100: —

» till Lyshållning m. in............................... 2,500: —

» till Uppköp af ved för Wisby krono-

kalkugn ......................................... 2,500: —

och » till Rese- och traktamentspenningar...... 4,500: — 24 550- _

Läger R:dr 6,656,050: —

men deremot att minskas genom nedannämnda anslags nedsättande med följande belopp, nemligen:

Anslaget till Postverket.................................... R:dr 50,000: —

» till Tullverket ........................................... 7,000: —

och » till Expenser in. m.................................. 50: — 57,050: _

så att Hufvudtitelns nya slutsumma kommer att blifva ...... R:dr 6,599,000: —

Dessutom föreslår Kongl. Maj:t, enligt beslut, som vidare omförmälas i bilagda protokollsutdrag rörande Finansärenden dels den 17 nästlidna December och dels ofvannämnda den 7 innevarande månad, att såsom extra anslag för år 1871 må under denna hufvudtitel anvisas:

1) Till granskning inom Kammar-Kollegium af nya Jorde-

böcker.............................................................................. R:dr 15,000:

2) Till bestridande af utgifter för kolonien S:t Bartheleiny 25,000: — och 3) Till fullbordande af Landshöfdingeresidensbyggnad en i

Carlstad .................................................................................... 65,000: —

Summa R:dr 105,000: —

36 Kongl. May.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

Åttonde Hill vild titeln,

som innefattar anslagen för Ecklesiastik-Departementet, hvilka enligt riksstaten för 1870 utgöra:

Penningar............................................................................................. 3,335,653: is.

Indelta räntor, förslagsvis beräknade efter markegång............ 258,761: 29.

Indelt spanmål, 519,699 kubikfot 7 kannor, efter värde af

2 R:dr 10 öre för kubikfot ........................................................ 1,091,369: 37.

Oindelt spanmål, 26,531 kubikfot 5 kannor, beräknad efter

samma värde .................................................................................... 55,716: is.

Tillhopa R:dr 4,741,500: —

Kongl. Maj:t har, på sätt Statsrådsprotokollet öfver Ecklesiastikärenden för den 7 innevarande Januari utvisar, endast i nedan omförmälda delar funnit förändrade bestämmelser nu böra ifrågakomma rörande de under denna hufvudtitel hörande anslag och vill i sådant afseende föreslå, beträffande

l:o Kleresistaten:

att ersättning åt Kyrkoherden i Skagershults pastorat för mistad kronotionde af torpen Gårdsjötorp och Södra Asen beviljas med 3 kubikfot 9 kannor

oindelt spanmål, motsvarande efter ofvannämnda värde.........R:dr 8: 19.

samt att åt Kontraktsprosten i Mora kontrakt anvisas prostetunna för Wårnhus församling, 6 kubikfot 3 kannor oindelt spanmål, motsvarande .............................................................................. 13: Z3.

2:o Universiteten:

att anslaget till materiel för den fysiologiska institutionen

vid universitetet i Upsala ökas med...................................................... 500:

att för universitetet i Lund beviljas:

förhöjning i anslaget till byggnadsfonden .................................. 2,000: —

anslag till den geologiska institutionen ....................................... 1,000:

samt ersättning för minskad inkomst till följd af upphörande af Stäfvie och Lackalänga församlingars pastorats prebendeegenskap, 4,200 R:dr, hvaraf dock för år 1871 erfordras endast 2,800: —

3:o Karolinska Medico-Kirurgiska Institutet: att för den pathologiskt-anatomiska institutionen anslås...... 1,000: —

Transport R:dr 7,321: 42.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 37

Transport R:dr 7,321: 42. 4:o Elementarläroverken:

att ersättning för ett tillförene af Stadskassa!! i Arboga till en kollega vid dervarande elementarläroverk utbetaldt lönebidrag, som nu mera upphört, anvisas med ................................... JOO: _

att såsom godtgörelse för ett likaledes indraget lönebidrag af Norrköpings kyrkokassa till två lärare vid elementarläroverket derstädes beviljas................................................................. ^33. 34

att, för ett nytt fullständigt elementarläroverk i hufvudstaden, löner åt rektor, 7 lektorer och 7 adjunkter må, efter gällande grunder, å stat uppföras, sedan läroverkshus och rektorsboställe blifvit genom kommunens försorg anskaffade, samt att de för Stockholms tvåklassiga skolor nu anslagna medel äfvensom rektorslönerna vid två af stadens femklassiga läroverk må till bestridande af de för det nya fullständiga läroverket erforderliga utgifter användas;

att den i stat anslagna lön för läraren vid den enklassiga skolan i Skeninge, 1,000 R:dr, må från och med år 1871 upphöra att utgå;

att, för befrämjande af gymnastik och vapenöfningar, beviljas:

1 till förhöjning af arvoden för gymnastiklärare och till reseoeh traktamentsersättning åt officerare, som särskild! förordnas att leda vapenöfningarne, samt till anskaffande af ammunition för

målskjutning och inrättande af skjutbanor tillsammans .................. ] 3,500: —

samt att det under anslaget till elementarläroverken uppförda belopp oindelt spann)äl, 21,721 kubikfot 5 kannor, utbytes mot ett efter nu gällande stats pris svarande kontant anslag, 45,615 R:dr 15 öre, att tilläggas det öfriga för dessa läroverk anvisade penningeanslag.

5:o Folkundervisningen:

att under det för detta ändamål beviljade reservationsanslag uppföres

dels såsom lönetillägg för examinerade folkskolelärare............

dels såsom förhöjning i anslaget för folkskoleväsendets utveckling och förbättring............................................................................

och dels till aflöning, efter gällande grunder, för folkskolelärareseminariernas rektorer och adjunkter, samt till arvoden för led-

68,000: — 15,000: —

Transport R:dr 104,054: 7(i.

38 Kori/jl May.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1870.

Transport

ning af vapenöfningarne och till ammunition för målskjutning, utöfver det nuvarande anslaget för seminarierna.............................

6:o Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademien:

att de tillförene beviljade extra anslagen till arvode och resekostnadsersättning åt en Antiqvitets-

Inteudent..............................................................................3,500:

till undersökning af fäderneslandets fornlemning

gar och upprättande af förteckningar öfver sådana......

samt till arvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården af Statens under Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademiens inseende ställda samlingar och till aflöning åt vaktbetjening vid

samlingarnas offentliga förevisning ...................................

varda tillika med ett anslag för underhåll och fortsättning af inredningen i Statens historiska museum

och myntkabinett .....................................................................

å ordinarie stat uppförda med tillhopa ..............................................

7:o Musikaliska Akademien:

att till ränta och amortering å ett af Akademien upptaget lån, afsedt för uppförande af en byggnad för Akademien och dess läroverk å Kronans tomt N:o 8 Blasiiholmen, beviljas .........

8:o Naturhistoriska Riksmuseum:

att anslaget för materiel, inköp af sällsynta föremål och för vetenskapligt biträde vid samlingarnes ordnande ökas med...

9:o Fattigvården i allmänhet.

att detta förslagsanslag förhöjes med .................................................

Om från de sålunda föreslagna tillökningar...........................

afdrages anslaget för läraren vid skolan i Skeninge.

2,000:

4,000:

300:

104,054: 70. 7,000: —

9,800: —

7,000: —

2,700:

10,000: —

140,554: 76

1,000: —

och till återstoden lägges beloppet af samtliga under Åttonde Hufvudtiteln för närvarande anvisade medel ................................................ 4,741,500:

utan annan förändring än att, för jemnande af slutsumman, anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. in. ökas med .......................................

139,554: 76

45: 24- 4,741,545:

utgöra donna Hufvudtitels anslag för ständiga behof tillsammans ...................................................................................................... R:dr 4,881,100:

Kong1, Maj:ts Nåd. Prof,. N:o 1, om Statsverket 1870.

39 För tillfälliga behof, hänförliga till samma Hufvudtitel, vill Kong!. Maj:t föreslå Riksdagen att bevilja följande anslag, nemligen:

. I-0 för biträde vid handläggningen i Ecklesiastik-Departementets Expedi-

tion af ärenden rörande löneregleringen för presterskap^ i riket

2:o till uppförande af byggnad för Kong]. Biblioteket

484,000 R:dr, hvaraf att utgå under år 1871...........

3:o till förbättring af de svagast aflönade komministrars, kapellpredikanters samt pastorats- och socken-adjunkters lönevilkor ...........................

3,000: — 45,000: —

10,000: —

4:o till understöd för sådana församlingar, som icke förmå till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskole-

lärare ....................................................................................... 20,000: —

5:o för undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärareseminarierna ............................................... 4,500:

• vit O'0 fm byggande af lärohus för folkskolelärareseminariet i Wexiö 53,000, hvaraf att utgå under år 1871

7:o för inspektion öfver gymnastik och militärt)fningar vid läroverken ....................................................

8:o till löneförbättring för Sundhets-Kollegii ordförande samt embets- och tjensteman jemte Kol legd förste vaktmästare

9:o för anskaffande af originalmålningar af växter ur Sveriges flora och utgifvande af teckningar af zoologiska föremål ...

10:° för runstenars uppsökande och aftecknande samt teckningarnes utgifvande..................................................

ll:o för utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga föremål i Statens historiska museum samt svenska sigill från medeltiden..................................................

12:o för hospitalsvården.............................................

13:o till fortsättning af hospitalsbyggnaden vid Göteborg , 14:° till understöd för den i Sköfve inrättade vårdanstalt för sinnesslöa barn.......................................................

15m såsom bidrag till underhåll af det i Jerfsö socken inrättade sjukhem för spetälska ...........................................

16:o för tillsyn och vård af Bifrost kammarens samlingar...

17:o till inlösen af 300 exemplar af Svenska Fornskrift- Sällskapets handlingar, för hvilket ändamål anslag tillförene enligt Rikets Ständers år 1844 fattade beslut årligen utgått från Riksgäldskontoret............................................

24,500: — 20,000: — 4,000: — 8,050: — 1,200: — 1,500: —

2,000: — 120,000: — 50,000: —

2,500: —

3,000: — 600: —

1,050: —

Transport R:dr 296,400: —

40 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport R:dr 296,400: -— 18:o till understöd för fortsatt utgifvande af arbetet ”Svenska språkets lagar”.....................................................................•••......;•••• 1,500:

19:o till e. o. Professoren C. G. Malmström för fortsättande af ett historiskt arbete ................................................................ 2,500: —

eller anslag för tillfälliga utgifter under år 1871 tillhopa... R:dr 300,400: —

.”Viol!do Hufvudtiteln.

innefattande Pensions- och Indragnings-staterna, för den förra eller

Pensionsstaten.

upptager i nuvarande Riksstat

Penningar................................................................................................ ^:(^r 523,598. li.

Oindelt spanmål, 50,028 kubikfot 5 kannor, efter 2 R:dr 10 öre

kubikfoten............................................................................................... 105,059: 85.

Tillsammans R:dr 628,657: 99.

I afseende härå föreslår Kongl. Maj:t, enligt härvid bilagda Protokollsutdrag öfver Finans-ärenden, att det vid 1847 och 1848 årens Riksdag till utfående från Riksgäldskontor^ beviljade anslag å 7,200 R:dr för pensionering afKommissionslandtmätare jemte dessa tjenstemäns enkor och barn måtte varda öfverflyttadt att hädanefter utbetalas från Statskontoret, samt, då samma anslag, enligt derom gifna föreskrifter, bör tillhandahållas Direktionen öfver Civilstatens Pensions-inrättning, uppföras med 7,200 R:dr bland de under nu förevarande Hufvudtitel redan befintliga anslag till nämnda Inrättning, hvarigenom dessa anslag komme att förhöjas till 98,485 R:dr 50 öre, och hela Pensionsstaten skulle komma att sluta sig på 635,857 R:dr 99 öre.

Beträffande dernäst

Allmänna Indragning sstaten, hvarunder finnes i nuvarande Riksstat uppfördt:

Penningar ................................................................................................ R:dv 759,7 7 2 : 52.

Indelta räntor, enligt markegång, på förslag....................................... 2,506: 72.

Indel t spanmål, 45 kubikfot, efter 2 R:dr 10 öre kubikfoten ........ 94: so.

Oindelt spanmål, 8 kubikfot 7 kannor, efter samma värderingsgrund_27.

Tillsammans R:dr 762,392: oi.

41 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Nw 4, om Statsverket 1870. vill Kongl. Maj:t föreslå:

l:o. Enligt bilagda Protokolls-utdrag öfver Justitie- ärenden:

att såsom slutlig ersättning för biträde och andra kostnader vid utgifningen af Sveriges gamla lagar, som besörjts af Professoren, Doktor C. J. Schlyter, må å Allmänna Indragningsstaten för nästkommande statsreglering uppföras ett belopp af 2,000 R:dr, att af utgifvaren uppbäras emot redovisning i vanlig ordning.

2:o. Enligt bilagda Protokolls-utdrag öfver Landtförsvars-ärenden:

a) att Regements-kommissarien vid Dalregementet, Kaptenen Carl Gustaf Hellberg må beviljas en årlig pension af 450 R:dr, att af honom å Allmänna Indragningsstaten uppbäras från och med månaden näst efter den, i hvilken han från Regementskommissarie-befattningen entledigas;

b) att för Fanjunkaren vid Nerikes regemente Carl Jansson må å Allmänna Indragningsstaten uppföras en årlig pension af 400 R:dr, motsvarande Fanjunkares pension, enligt Kongl. Brefvet den 9 Febr. 1858 och Pensionsstaten af samma dag, att med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller afsked, af honom åtnjutas, dock med vilkor, att Jansson från tjensten afgår, innan han varder berättigad till pension från Arméens pensionskassa;

c) att Fältmusikanten vid Bohusläns regemente Anders Fredrik Westholm må beviljas en årlig pension af 125 R:dr, motsvarande den hans grad tillkommande fyllnadspension af statsmedel, att, med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller afsked, af honom å Allmänna Indragningsstaten åtnjutas;

d) att Öfversten J. M. Tausons efterlemnade enka Margaretha Fredrika Tauson, född Ekstrand, må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension å 400 R:dr;

e) att Kaptenen vid Svea Artilleriregemente Majoren E, af Klerckers enka Sophia af Klercker, född Bergh, må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjulande under sin återstående lifstid af en årlig pension å 300 R:dr;

f) att Styckjunkare!) O. J. Aquilons enka Fredrika Aquilon, född Rehn, må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension å 200 R:dr;

g) att till understöd åt ännu qvarlefvande i behof stadda landtvärnsman måtte för år 1871 anvisas samma belopp som för innevarande år, eller

20,000 R:dr.

3:o. Enligt bilagda Protokolls-utdrag öfver Civil-ärenden:

a) att f. d. Exsecutionsbetjenten i Öfverståthållare-Embetets Kansli Nils Edström må å Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande från och med innevarande år af en årlig pension å 220 R:dr, motsvarande skillnaden emellan den lön, han innehaft, och honom från Civilstatens Pensionsinrättning tillagd pension;

Bih. till Rissel. Prot. 1870, l:a Sami., l:a Afd.

42 Kortgl. Maj:ts Nåd. Prof. A':o 1, om Statsverket 1870.

b) att Länsnotarie!! i Östergötlands län, vice Häradshöfdingen Albert Aspegren inå, efter erhållet afsked från Länsnotarie-befattningen, uppföras å Allmänna Indragningsstaten, för att derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension af 560 R:dr;

c) dels att Förste Landtmätare» i Westernorrlands län Mårten Richard Stjernström, som varit Styresman för afvittringsverket i nämnda län, må, från och med innevarande år, å Allmänna Indragningsstaten uppföras, för att derifrån för lifstiden årligen åtnjuta ett belopp af 1,000 R:dr, emot skyldighet att, sä länge han är Förste Landtmätare i länet, utan särskild ersättning af Statsverket, verkställa den redovisning af afvittringskartor och handlingar, som vid 1869 års utgång återstått, de undersökningar, hvilka erfordras för att bestämma, huru de ännu icke disponerade kronoöfverloppsmarkerna i länet skola användas, sådana delningar och skattläggningar, som deraf blifva en följd, behötiiga utstakningar och upphuggning'^ af rågångar omkring nyssnämnda marker, och de ägoutbyten mellan kronans och enskildes markör, som kunna förekomma, samt för öfrig! tillhandagå Kong!. Maj:ts Befallningshafvande med utredningar och upplysningar i alla de ärenden, som, berörande den afslutade afvittringen och skattläggningen i länet, kunna komma under Kong!. Maj:ts Befallningshafvandes pröfning; dels ock att Afvittrings- och Kommissionslandtmätarne Jonas Gustaf Wiklund och Lars Östlund berättigas att, från och med månaden näst efter den, hvarunder de erhålla afsked från Kommissionslandtmätare-befattningarne,. å Allmänna Indragningsstaten årligen åtnjuta hvardera ett belopp af 900 R:dr, motsvarande den pension, som, derest de hunnit pensionsåldern, skolat dem enligt författningarne tillkomma.

4:o. Enligt bilagda Protokolls-utdrag öfver Finans-ärenden:

a) att framlidne Guvernören och justitiarie!! å S:t Barthelemy F. C. VIrichs efterlemnade Enka Loxiisa Albertina Ulrich må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande från och med innevarande år under sin återstående lifstid af en årlig pension å 600 R:dr, med rätt för hennes dotter Fåla Wilhelmina Ulrich, derest hon modren öfverlefver, att efter hennes död få af nämnda pensionsbelopp årligen under sin återstående lifstid uppbära hälften;

b) att för Underjägaren å krön oparken Edsmären Lars Agren må beviljas pension å Indragningsstaten till belopp af 150 R:dr, att från och med månaden näst efter den, hvari afsked honom meddelas, årligen under hans återstående lifstid till honom utgå; samt

c) att å Allmänna Indragningsstaten må uppföras ett belopp af 44 R:dr, hvilket, utgörande omkring 5 procent af den summa, som till Riksgäldskontor influtit i ersättning för till Ystad—Eslöfs jernväg exproprierad mark från indragna kronofogdebostället 1 mantal N:o 12 Lilla Köpinge i Köpinge socken och Herrestads härad af Malmöhus län, blifvit arrendator» af nämnda boställe tillerkändt, att årligen under arrendetiden i Statskontoret uppbära.

43 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

5:o. Enligt bi lagda Protokolls-utdrag öfver Ecklesiastik-ärenden:

a) att Herr Erkebiskop^ m. m. Doktor Henne Reuterdahl må från och med ecklesiastik-året näst efter det, då afsked från Erkebiskops-embetet kan varda honom beviljadt, uppföras på allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under sin öfriga lifstid af årlig pension till belopp af 7,000 R:dr; samt

b) att Provincialläkaren i Wenersborgs distrikt af Elfsborgs län, Doktor Carl Fredrik Kjellberg må ega att, från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked från Provincialläkare-befattningen honom meddelas, från Allmänna Indragningsstaten uppbära under sin återstående lifstid en hans nuvarande lön motsvarande pension af 2,000 R:dr.

Då riksmarkegångspriset å spannmål 1867, 1868 och 1869 utgjort i medeltal 2 R:dr 71 öre för kubikfoten, motsvarande 17 R:dr 9 öre för tunnan eller 6 R:dr 59 öre utöfver det värde, 10 R:dr 50 öre för tunnan, hvartill spån målen vid 1841 års statsreglering beräknades, lärer den lönefyllnad, hvarom, jemlik! då stadgade grunder, de en,hets- och tjensteman in. fl., som före vidtagande af berörda statsreglering tillträdt och ännu bibehålla löner med derunder beräknad spanmål, äro tillförsäkrade, böra af Riksdagen efter nämnda prisskilnad, 6 R:dr 59 öre för tunnan, bestämmas till utgående från Allmänna Indragningsstaten.

Vid det af Statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af den spanmål, som inbegripes under lönerna för sådana äldre löntagare, för närvarande utgör 738 tunnor, erfordras således, till bestridande af ifrågavarande utgift, i jern nåd t tal en summa af 4,800 R:dr.

Då utgifterna å Allmänna Indragningsstaten, hvilka utgjort 1867 ett belopp af 819,162 R:dr 67 öre, och 1868 omkring 900,000 R:dr, således under dessa år betydligt öfverstigit det för nämnda stat i 1870 års Riksstat anvisade belopp 762,392 R:dr 1 öre, så Annor Kongl. Maj:t ifrågavarande förslagsanslag nu böra väsendtligen förhöjas, och föreslår, i sådant afseende samt för vinnande af jemn slutsumma å Rik sstaten i sin helhet, att anslaget för nästa statsregle-

ringsperiod bestämmes till................................................................R:dr 892,742: i.

så att, om härtill lägges beloppet af Pensions-statsanslagen ......... 635,857: Afl.

slutsumman af de ordinarie anslagen under Nionde Hufvudtiteln

blifver .................................................................................................. R:dr 1,528,600: —

Beträffande nu extra anslag under donna Hufvud titel, så föreslår Kongl. Maj:t, enligt beslut, hvarom förmäles i bilagd a Protokoll öfver Landt- och Sjöför svar s-ärenden :

44 Kongl. May.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

att det årliga bidrag från Statsverket, som erfordras för upprätthållande af Arméens Pensionskassas egen pensionering, må för år 1871 få utgå till samma belopp, som för innevarande år finnes anvisadt, eller R,:dr 85,500: — med skyldighet för Pensionskassan, att till Riksgäldskontoret afstå det för året Pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag för de till Statsverket indragna rusthållsafgifterna och under enahanda vilkor i öfrig!, som hittills egt ruin, eller att årsanslaget qvartalsvis utbetalas, med förbindelse för Pensionskassans Direktion att, så snart årets räkenskaper hunnit afslutas, hos Fullmäktige i Riksgäldskontor^ behörigen ådagalägga, om hela anslaget eller huru stor del deraf varit för ändamålet behöfiigt, samt att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskotta återlemna;

att deremot det årliga kreditiv, som erfordras för fortfarande tillämpning af nu gällande Pensionsstater den 9 Februari 1858 och den 6 November 1860, må för år 1871 bestämmas

till ................................................................................................................ 230,000: —

att användas till betäckande af den skillnad, som för Arméens Pensionskassa under samma tid kan uppstå genom den ifrågavarande pensioneringens tillämpning och att utbetalas sålunda, att hälften deraf utgifves den 1 April och den andra hälften den 1 Oktober, med förbindelse för Direktionen att, vid reqvirerande af första halfårets belopp, med afslutade räkenskaper redovisa föregående årets utgift;

samt att under förevarande Hufvudtitel må med de när-

mare bestämmelser, som härofvan under Femte Hufvudtiteln redan blifvit angifna, uppföras såsom extra anslag för år 1871 följande tvänne kreditiver, nemligen:

för fortsatt tillämpning af' Staten för pensionering af Sjöförsvarets embets- och tjensteman samt betjente .......................... 72,000: —

och för upprätthållande af den gemenskapen vid Sjöförsvaret förunnade förbättrade pensionering......................................... 40,000: —

Summa extra anslag för år 1871 R:dr 427,500: —

Då, enligt bär ofvan gjorda beräkning, Statsverkets inkomster för år 1871

uppgå till . .................................'.................................................... Rall- 42,880,000: —

och Statsverkets utgifter för samma år, enligt hvad under de särskilda Hufvudtitlarne blifvit af Kong]. Maj:t föreslaget, omfatta följande anslagssummor, nemligen:

Transport R:dr 42,880,000: —.

45 Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

så erfordras alltså till betäckande af utgifterna för år 1871 en Statsfyllnäds-

summa att från Riksgäldskontoret utgå till belopp af ......... R:dr 2,813,800:

Dessutom bär Kong!. Maj:t bär ofvan äskat, att utgå under år 1870, till

fortsättning af jern vägsarbetena emellan Carlstad och Arvika R:dr 1,600,000: _

Vidare tillkommer, att, på sätt härvid bilagda Protokoll öfver Finans-ärenden närmare utvisar, de medel, som blifvit dels för oförutsedda behof af Statskontoret och dels af åtskilliga Länsstyrelser under förskottstitel utanordnade, utgöra tillsammans...... 98,282: 37.

hvilket Kongl. Maj:t för de förskjutna beloppens ersättande velat härmed tillkännagifva.

__ Summa R:dr 1,6 9 8,2 8 2 : 37.

Hvad nu angår Riksgäldskontorets inkomster och utgifter för år 1871, så finner Kongl. Maj:t desamma, enligt en af Fullmäktige uppgjord och i bilagda Protokoll öfver Finans-ärenden närmare omförmäld beräkning, men med uteslutande från inkomsterna af den ifrågavarande år till Kontoret inflytande Allmänna Bevillning, hvilken anvisats för fyllande af 1870 års behof, kunna antagas komma att uppgå:

Inkomsterna till.................................................................... R:dr 1,365,656: —

och Utgifterna till............................................................ 9,394,805: 37.

Transport R:dr 9,394,805: 37. 1,365,656: —

46 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1870.

Transport R:dr 9,394,805: 37. 1,365,656: —

eller med tillägg

dels af ofvannämnda statsfyllnadssumma...... 2,813,800: —

dels af den ökade ränteutgift, som kan uppstå, derest, på sätt Kongl. Maj:t ämnar föreslå, en ytterligare upplåning för fortsättande af Statens jernvägsbyggnader under åren 1870 och 1871,

skulle af Riksdagen beslutas, eller omkring........... 300,000: — 12,508,605: 37.

så att Kontorets utgifter för år 1871 med........................... 11,142,9 49 : 37.

öfverskjuta dess inkomster för samma år.

Beträffande vidare Kontorets ställning för nu innevarande år 1870, hafva Fullmäktige, enligt hvad nyssberörda Protokoll närmare utvisar, upplyst, att Kontorets förväntade inkomster, med tillägg af den kontanta behållning, som af Fullmakt!o-e antagits komma att vid årets början förefinnas, skulle uppgå

tiH.................................................................................................... Rall- 9,215,496: 87.

och att utgifterna för samma år kunde beräknas till......... 12,425,196: Öl.

i följd hvaraf alltså utgifterna skulle öfverstiga inkomsterna med .................................................................................................. 3,2 0 9,6 9 9 : 74.

eller med 641,280 R:dr 32 öre mera än vid slutet af senaste Riksdag antogs.

Till betäckande af sistnämnda brist för år 1870.........R:dr

finnes emellertid att tillgå deri Allmänna Bevillning, som Riksdagen för samma år sig åtagit med ..................................................

så att den andel af blåsten, för hvars fyllande åtgärd af Riksdagen nu bör vidtagas, inskränker sig till.............................. R:dr

Men härtill måste läggas de belopp, som Kongl. Maj:t här

ofvan af Riksdagen äskat till utgående under år 1870 ...............

Derjemte och då Kongl. Maj:t, till undvikande af deri rubbning uti deri af Riksdagen en gång fastställda statsreglering, som kärr uppkomma i följd af den Riksgäldskontor'^ ålagda skyldighet att godtgöra Statskontoret de brister, som, enligt afslutad Rikshufvudbok, uppkommit i Statsverkets inkomster och i förslagsan slagen, anser det vara önskvärd! att vid hvarje Riksdag kunna, så vidt möjligt, uppgifva förhållandet i berörda hänseende för det år, hvarför liqvid skall ega ruin innan ny Riksdag sam man träder, och Kongl. Maj: t af en i sådant afseende verkställd approximativ utredning för år 1868 inhemta!, att

bristerna för samma år uppgå ______________

Transport R:dr

3,209,699: 74. 2,600,000: —

609,699: 74. 1,698,282: 37.

2,307,982: H.

Kong!. Mufti Råd. lJrop. N:o 1, vin Statsverket 1870,

å förslagsanslagen till.....................

och i de extraordinarie inkomsterna till

Transport R:dr R:dr 1,345,000: - .......... 2,877,577:

2,307,982: n.

har

Kona']

taga skillnaden

eller tillsammans till 4,222,577 Maj:t funnit sig höra här upp

emellan detta belopp och det åt Riksgäldskontor'^, vid 1867 års Riksdag anvisade,

till Kontoret statsinkomster

icke influtna bidrag af 1868 års

sannolik

såsom en med omkring........................

då hela deri ännu visar sig uppgå till

utgift

........................... 3,318,270: —

för Kontoret under år 1870

900,000:

obetäckta bristen vid 1870 års slut

~w ....................................................R:dr

Riksgäldskontorets behof för bestridande af dess utgifter intill 1871 års slut finnas sålunda, utöfver redan anvisade medel, uppgå

3,207,982: it.

för är 1870 till och för är 1871 till.....

eller tillsammans till

Till betäckande Bankovinsten för år kunna beräknas till . . Vidare

R:dr 3,207,982: n ......... 1 1,142,949: 37

af

bör

................................................. 14,350,931: 48.

denna summa anser Kong!. Maj:t till eu början, att anvisas och antager Kongl. Maj:t densamma

............;.................................. R:dr 1,500,000: —

kan på sätt och under vilkor, som hprofvan under Femte Hufvud titeln om förmärs, af reservationer ä samma Hufvudtitels anslag för Exercis af Flottans bemanning till Riks-

gäldskontoret inbetalas ett belopp af................................................... 200 000' -_

Med tillämpning af hittills följda grundsats, att hvad som erfordras till fortsättning af Statens jern vägs byggnader bör genom upplåning anskaffas, skulle den för berörda ändamål nu nödiga upplåning, derest Kongl. Maj:ts derom gjorda förslag af Riksdagen bifalles, komma att inskränkas till 5,600,000 R:dr.

Men då bland Riksgäldskontorets utgifter för ifrågavarande två år förekomma, förutom amortering å den fonderade skulden med 2,436,326 R:dr 67 öre, äfven kapitalafbetalningar å 1867 års län med icke mindre än 3,870,000 R:dr; då vidare de medel, hvilka varit afsedda att användas till betalning af den del utaf sistnämnda lån, som förfaller vid 1870 års utgång, redan tagits eller kommer att tagas i anspråk för betäckande af brister, uppkomna till följd af 1867 och 1868 årens ogynnsamma förhål-

Transport R:dr 1,700,000: —

48 Kongl. Maj:ls Nåd, Prof. N:o 1, om Statsverket 1870,

Transport R:dr

landen, och då en convertering af denna summa uti ett nytt lån icke i ringaste mån ökar Statens skuld, utan endast afser att något framskjuta betalningen af samma skuld och derigenom möjligen bereda tillfälle att framdeles ordna donna amortering på ett, mindre tryckande sätt än hittills, anser Sig Kongl. Näjd ega fullt skål föreslå Riksdagen att uti den upplåning, som nu kan ifrågakomma, inberäkna jemväl förenärnlida 3,870,000 R,:dr, så att upplåningen i sin helhet kommer att omfatta

9,470,000 Kali' eller i rundt tal............................................................

Viljande Kongl. Maj:t angående sättet för donna upplånings verkställande yttra sig i sammanhang med frågan om fortsättningen af Statens jernvägsbyggnader, hvarom särskild Nådig proposition kommer att till Riksdagen aflåta^.

Den summa, som än ytterligare för Riksgäldskontor^ erfordras, måste genom Allmän bevillning fyllas; Och föreslår Kong]. Maj:t Riksdagen i sådant afseende att åtaga sig

dels för år 1871 enahanda Allmänna bevillning, som för

år 1870, hvilken kan beräknas till ett belopp af .........................

och dels till fyllande af återstoden..........................................

eu särskild tilläggsbevillning att utan sammanblandning med den Allmänna bevillning^, på grund af innevarande års bevillningstaxering, utgå sålunda, att å en hvar enligt 2:a Artikeln Bevillningsstadgan skattskyldigs debetsedel utföres ett belopp, motsvarande trettio procent af den honom i debetsedeln påbörda Allmänna bevillning efter 2:a Artikeln, för att på enahanda sätt, som donna, vid de under år 1871 infallande uppbördsstämmor uppbäras. ___

1,700,000: —

9,500,000: —

2,600,000: — 550,931: 48

Summa R:dr 14,350,931: 48.

Samtliga de i donna Proposition åberopade eller för öfrig! med Statsregleringen sammanhang egande handlingar skola Riksdagens Stats-Utskott tillhandahållas; Och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen.

C A R L.

Gustaf af Ugglas.

STOCKHOLM, 1 870.

P. A. NORSTEDT & SÖNER, KONGL. BOKTRYCKARE.

Bil. N:o 1 till Körtel. MajUs Nåd. Pr vp. N:o 1, om Statsverket 1870.

\

Note ur Protokollet öfver Justitie-Departements-Ärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott Tisdagen den 14 December 1869,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geeb,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve W ACHTMEISTER,

Statsråden: Friherre ap Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim,

Abelin,

Berg,

Adlercreutz.

Jemte anmälan att Konung Christoffers Landslag, utgörande tolfte handel i samlingen af Sveriges gamla lagar, nu af trycket utkommit och att detta arbete härmed vore fulländad!, erinrade Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern i underdånighet, hurusom Kongl. Maj:t den i December 1866 förklarat Sig vilja, när Professoren m. m. Doktor C. J. Schlyters befattning med utgifvande! af ifrågavarande lagverk upphörde, på anmälan, taga under vidare öfvervägande frågan om ersättning för den förlust Professoren kunde hafva fatt vidkännas derigenom, att det honom beviljade anslag till biträde och kostnader varit otillräckligt; hvarjemte Herr Justitie-Statsministern anförde, att, enligt hvad Professor Schlyter för honom tillkännagifvit, utgifterna för arbete! med lagarnes utgifvande vid detta års slut öfverstege de härtill beviljade anslagen med omkring 3,000 Riksdaler, men att om derifrån afdroges de 900 Riksdaler, som af Riksdagen blifvit för år 1870 beviljade såsom ersättning för biträde och andra kostnader vid utgifningen af Sveriges gamla lagar jemte lexicon deröfver, för hvilket sistnämnde arbete Professoren förklara! sig numera icke önska någon ersättning, helst hans krafter sannolikt icke kunde hädanefter medgifva så stor ansträngning som hittills, så komme bristen icke att betydlig! öfverstiga 2,000 Riksdaler. Med anledning häraf hemställde Herr Justitie-Statsministern, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att såsom slutlig ersättning för biträde och andra kostnader vid utgifningen af Sveriges gamla lagar Bill. till Riksd. Prof. 1870. 1 Sami. 1 Afd.

2 Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

finge å Allmänna Indragningsstaten för nästkommande statsreglering uppföras ett belopp af 2,000 Riksdaler att af utgifvaren uppbäras emot redovisning i vanlig ordning.

Hvad Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern sålunda hemställt täcktes, uppå Statsrådets öfrige ledamöters tillstyrkande, Hans Maj:t Konungen gilla; och skulle detta beslut, genom note ur protokollet, Finans-Departementet meddelas, för att vid regleringen af utgifterna å Riks-statens Nionde Hufvudtitel iakttagas.

Ex protocollo

E. Acllerstråhle.

Utdrag af Protokollet öfver Jiistitie-Departements-Ärenden, hållet inför Hans Maj :t Lönnligen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott Fredagen den 7 Januari 1870,

i närvaro af:

Hans Excellens Justitie-Statsministern Herr Friherre De Geer,

Hans Excellens Statsministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve Wachtmeisteb,

Statsråden: Friherre ap Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson, von Ehrenheim,

Berg,

Adlercreutz.

Efter erhållet tillstånd att inför Kongl. Maj:t få anmäla hvad, vid aflåtande af nådig Proposition till nu instundande Riksdag angående Statsverkets tillstånd och behof, i afseende å regleringen af utgifterna under Riks-statens Andra Hufvudtitel vore att iakttaga, hemställde Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, att de å densamma nu uppförda belopp måtte fortfarande komma att utgå, endast med de förändringar, som kunde föranledas af följande underdåniga framställningar:

I :o. Angående Krigs-Ho fr ätten.

Uti Kongl. Maj:ts till \ 869 års Riksdag aflåtna nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof föreslog Kongl. Maj:t att, under förutsättning att No-

3 Bil. No 1 till Kongl. Magis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

tarie- och de två Kanslist-befattningarne samt en Vaktmästare-syssla blefvo, i den män innehafvande af dessa tjänster derifrån afginge, indragna, såsom ordinarie anslag åt Krigs- Hofrätten måtte beviljas, för

Men enär hinder för donna lönereglerings genomförande för det dåvarande motto deraf, att Notarien och Kanslisterna samt såväl Hofrättens Väbel som Vaktmästaren ännu i tjenstår! qvarstodo, och, så länge detta förhållande fortfor, den begärda förhöjningen i Krigshofrättsrådets, Sekreterarens och Krigsfiskalens löneförmåner icke torde höra utgå, äskade Kong!. Maj:t att skilnaden emellan den föreslagna staten, -I 1,250 Riksdaler, och den gällande 12,565 Riksdaler 50 öre, utom ljuspenningar, eller 1,305 Riksdaler 50 öre, måtte särskild! anvisas att tills vidare utgå i den mån som erfordrades, för att hvar och en af Hofrättens civila embete- och tjensteman må varda bibehållen vid då innehafvande löneförmåner och med vilkor att, derest Notarien eller Kanslisterna eller någondera af Vaktmästarne skulle komma att från tjenstår! afgå, Kongl. Maj:t finge af de för dessa befattningar anslagna lönebelopp bevilja förbättring i Krigshofrättsrådets, Sekreterarens och Krigsfiskalens samt den qvarvarande Vaktmästarens lönevilkor, dock ej till högre belopp än att hvarderas löneinkomster sammanräknade icke öfverstego de för en hvar af dem föreslagna löneförmåner.

Till svar härå har Riksdagen, uti underdånig skrifvelse den 13 Maj sistlidna år, angående reglering af utgifterna under Riks-statens Andra Hufvudtitel, meddela!, att Riksdagen till oförändrad! belopp bibehållit det förut för Krigs-Hofrätten beviljade anslag, 12,555 Riksdaler 50 öre, äfvensom att Riksdagen på det sätt bifallit hvad Kongl. Maj:t, såsom ofvan förmärs, föreslagit beträffande reglering af tjenstebefattning»»-^ hos Krigs-Hofrätten, att de ifrågaetälida indragningarne finge, vid dåvarande innehafva»-^ afgång, ega rom, hvarjemte Riksdagen medgift, att de sålunda uppkommande lönebesparing» rne finge af Kongl. Maj:t disponeras till ersättning för det genom indragningen uppkommande ökade arbete för Krigs-Hofrättens qvarvarande civila personal, dock ej utöfver de belopp, som uti ofvanberörde nådiga Proposition blifvit i sådan! hänseende föreslagna.

Efter det Krigs-Hofrättens Ordförande uti underdånigt memorial den 20 nästlidne Augusti anmält, att innehafvare»! af notarietjensten, Notarien Sven Adolf Theodor Schöldberg, den 10 i samma månad aflidit, har Kongl. Majrt den 7 derpåföljde Sep-

I Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. AT;o 1, om Statsverket 1870.

tember, i fråga om reglering af löneförmånerna för de qvarvarande embets- och tjenstemännen, förordnat:

att de till Krigshofrättsrådet, Sekreteraren och ICrigsfiskalen utgående ljuspenningar, utgörande för den förstnämnde 55 Riksdaler 20 öre och för en hvar af de båda andra 46 Riksdaler, skulle upphöra;

att af notarielönen, 1,3 14 Riksdaler, dels lönefyllnad skulle tilläggas Krigshofrättsrådet, Sekreteraren och Erigsfiskalen till så stort belopp, som motsvarade skilnaden emellan de för dem, såsom ofvan furmäles, föreslagna löner och de dem förut, efter afdrag af ljuspenningarne, tillkommande ordinarie löneförmåner, eller

för Krigshofrättsrådet.........................................................................

» Sekreteraren...................................................................................

» Erigsfiskalen

dels ock till Sekreteraren utgå såsom renskrifningsarfvode

att återstoden af notarielönen, 3 14 Riksdaler, äfvensom den till Erigsfiskalen utgående ersättning för mistade bötesandelar, 6 I Riksdaler, skulle Statsverket besparas;

samt att den sålunda förordnade reglering borde tråda i verkställighet från och med den 'I nästlidne Oktober.

Under åberopande af sitt i förevarande ämne afgifna yttrande till Statsråds-protokollet för den 5 Januari 1869, hemställde härefter Hans Excellens Herr Justitic-Statsministern i underdånighet, att, enär, i följd af den numera verkställda indragning af notarietjensten, uti det å Riks-staten uppförda anslaget åt Krigs-Hofrätten kunde åstadkommas en besparing af 314 Riksdaler, Kong!. Maj:t ville hos Riksdagen åska att nämnda anslag, som för innevarande statsregleringsperiod är bestämdt till 12,555 Riksdaler 50 öre, måtte för nästkommande år utgå med nedsatt belopp af 12,241 Riksdaler 50 öre, samt att dels vid nuvarande Kanslisters afgång deras löner må indragas, mot det att runskrifningsarfvoden komma att utgå åt Sekreteraren och Fiskalen till de, efter hvad bär ofvan förmärs, af Kongl. Maj:t föreslagna belopp, dels, vid någondera af Vaktmästarnes afgång, hans lön, utöfver hvad som erfordras för att åt den qvarvarande Vaktmästaren bereda lönefyllnad till 600 Riksdaler, må besparas.

2:o. Angående anslaget till fångars vård och underhåll.

Utgifterna under donna titel utgöras af dels ett bestämdt anslag, hvilket omfattar aflöningen till Fångvårds-Styrelsen samt en del andra fångvårdens embets- och tjensteman samt betjente, och dels ett förslagsanslag.

Beträffande Fångvårds-Styrelsens stat har Riksdagen i underdånig skrifvelse den 13 Maj 1869 bland annat anfört, att, enligt den af Rikets Ständer vid 1862—1863 årens Riksmöte fastställda aflöningsstat för Styrelsen, för närvarande utginge såsom arfvode åt eu Intendent och Chef för Styrelsens Byggnads-kontor 3,000 Riksdaler samt derjemte, i ändamål att bereda Intendenten biträde af extra Konduktör och på det Styrelsen skulle ega tillfälle att erhålla nödiga upplysningar af byggnadskunnig person vid

•5

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

de tider, då Intendenten vore stadd på em betsresor i landsorten, ett anslag af 600 Riksdaler till e. o. tjensteman i Byggnads-kontoret; att uti det förslag till nämnde stat, som af Kongl. Maj:t vid berörde Riksmöte framlades, ofvanomförmälde 3,000 Riksdaler såsom lön åt Intendenten upptagits, men att, ehuru för det dåvarande, medan ännu betydliga nybyggnader för fångvården egde rum, ifrågavarande aflöning ej syntes vara för högt beräknad, det likväl antagits att, då de för omförmälda behof erforderliga byggnader hunnit afslutas, nämnde tjenstemans embetsåtgärd mindre skulle komma att tagas i anspråk och han följaktligen komma att med lägre aflöning åtnujas, hvadan Rikets Ständer ansett det af Kongl. Maj:t föreslagna lönebelopp, 3,000 Riksdaler, höra endast såsom arfvode förenämnde tjensteman tilläggas; att, med afseende å Fångvårds-Styrelsens betydligt minskade verksamhet med nya fängelsebyggnaders uppförande, förslag blifvit hos 1869 års Riksdag väckt att, i stället för ofvanomförmälda arfvodesanslag å tillhopa 3,600 Riksdaler, å Styrelsens stat uppföra ett belopp af 1,000 Riksdaler för byggnadsbiträde; att, då numera endast en eller annan ny fängelsebyggnad kunde till uppförande ifrågakomma, det behof af tillgång på byggnadskunnigt biträde, som fortfarande för Styrelsen förefunnes, torde kunna fyllas med vida mindre kostnad, än som för närvarande deraf föranleddes; att, om det än skulle anses lämpligt att Fångvårds-Styrelsen fortfarande både att tillgå någon sakkunnig person för uppgörande af ritningar och förslag till nybyggnader samt för granskning af inkommande förslag till äldre byggnaders i landsorten förändring, förbättring och vidmakthållande, den speciela tillsynen öfver samtliga fångvården tillhöriga byggnader samt skyldigheten att vaka öfver i frågakommande byggnadsarbetens behöriga verkställande åtminstone torde utan olägenhet och till minskning i kostnaderna kunna på Öfverintendents-embetet öfverflyttas; samt att Riksdagen! som emellertid i brist af erforderlig utredning icke kunnat ingå i hufvudsaklig pröfning af denna fråga, i anledning häraf, jemte tillkännagifvande att de å Fångvårds-Styrelsens stat uppförda arfvodesbelopp för Intendenten och till e. o. tjensteman i Byggnads-kontoret, tillhopa 3,600 Riksdaler, blifvit för år 18/0 bibehållna, i underdånighet anhöll att Kongl. Maj:t täcktes låta tillse, huruvida icke, genom förändrad! anordnande af tillsynen öfver fångvårdens byggnader, hela eller större delen af ifrågavarande anslag skulle kunna för nämnde år och framgent besparas.

Redan innan Riksdagens berörda underdåniga skrifvelse afläts, både Kongl. Magt genom nådigt Bref den 5 Januari '1869 anbefallt Fångvårds-Styrelsen att afgifva underdånigt utlåtande och förslag, huruvida icke nedsättning i det ordinarie anslaget till Styrelsen kunde för framtiden beredas, dels förmedelst förenkling i behandlingssättet af en del Styrelsen tillhörande mål, dels genom tillämpning af grundsatsen att icke anställa särskilda tjensteman, hufvudsakligen afsedde för renskrifning, och dels genom iakttagande af allt, som i öfrig! kunde lända till besparing, under särskild! afseende å Styrelsens numera inskränktare verksamhet med nya fängelsebyggnaders uppförande.

Till åtlydnad af donna befallning har Styrelsen den 10 sistlidne December afgifvit underdånigt utlåtande, deri Styrelsen först faster Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet derpå, att, enär, med högst få undantag, tjänstemännen hos Styrelsen voro, jemlik! Kongl,

6 Bil. N:o 1 till Kong}, May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Maj:ts beslut den L9 September 1863, med fullmakter försedde och de flesta dessutom erhållit Kong!. Maj:ts nådiga tillstånd att med sina befattningar hos Styrelsen förena andra statens fenster, någon allmännare förändring i tjenstepersonalens åligganden och aflöningsvilkor icke kunde vinna tillämpning utan i man af nuvarande tjensteinnehafvares afgång.

Beträffande frågan om förändring i tjenstegöromål och aflöning inom Styrelsens kansli, hvars personal nu består af en Sekreterare, en Ombudsman, en Registrator, en Notarie och två Kanslister, anför Styrelsen, att en viss förenkling i expeditionssättet nyligen blifvit af Styrelsen vidtagen, hvarigenom de utgående skrifvelsernas antal i någon män minskats; att genom förändrad anordning af diarii- och prof okol Isföringen förminskning äfven i de Registrator!, och Notarien tillhörande göromål syntes, utan åsidosättande af nödig kontroll och ordning, kunna vinnas, så att dessa göromål kunde af en tjensteman bestridas; att den renskrifning, som, jemte afsändandet af expeditioner och annat biträde åt Sekreteraren, Kanslisterna nu ålåge, lämpligen torde kunna, utan anlitande af derför anställde tjensteman, mot visst anslag besörjas; samt att antalet af de mål, som påkallat Ombudsmannens handläggning, under sednare åren varit så ringa, att deras utförande icke vidare syntes erfordra särskild tjensteman; med afseende å hvilka förhållanden Styrelsen ansåge kansli personalen framdeles kunna sålunda inskränkas, att den komme att utgöras af en Sekreterare med samma åligganden, som honom nu tillkomma, samt två andra tjensteman; men enär dessa sednares befattningar blefve så trägna, att annan allmän tjenst ej kunde med någondera befattningen förenas, samt dessutom utsigten att vinna befordran till högre lön skulle varda för ifrågavarande tjenstemän ringa eller ingen, blefve, för erhållande af skickliga personer till samma befattningar, nödvändigt att bestämma aflöningar till sådana belopp, att tjensteinnehafvarne kunde för sig och familjer deraf erhålla skålig utkomst och i öfrigt så, att, efter vissa års tjenstetid, någon förbättring i aflöningsvilkoren vore att påräkna. Då likväl, med undantag af Ombudsmannen, alla öfriga nuvarande tjcnstemännen i kansliet voro anställda på grund af fullmakt eller sådant förordnande, att någon verkställighet af ofvan antydda förändringar icke vidare, än hvad Ombudsmannen beträffade, kunde för närvarande ega rum, funne sig Styrelsen, såvidt kansliet anginge, endast böra i underdånighet hemställa:

dels att det för Ombudsmannen anslagna arfvode, 500 Riksdaler, må indragas samt Styrelsen bemyndigas att åt någon tjensteman hos Styrelsen uppdraga ombudsmannagöromålens bestridande;

dels ock att, när ledighet vid någondera af Registrator-, Notarie- och Kanslisttjensterna inträffar, Styrelsen måtte ega att, innan tjensterna återbesättas, hos Kong!. Maj:t gorå underdånig anmälan om och i hvad mån förändring i göromål och aflöning vid den lediga tjenstår; må kunna ega rum.

Hvad vidare angår Kammar-kontoret, som för närvarande utgöres af en Kamererare, en Kammarförvandt, två Revisorer, en Kassör och tre Kammarskrifvare, af hvilka sednare två biträda vid revisionen af räkenskaperna, har Styrelsen ansett att, äfven med bi be-

7 Bil. N:o- 1 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1870.

hållande af nuvarande organisation i (ifrigt, eu kammarskrifvaretjenst kunde, med till— lftmpning af grundsatsen att ordinarie tjensteman icke användes till renskrifningsgöromål, vid nuvarande innehafvares afgång indragas.

Vidkommande sedermera Styrelsens Byggnads-kontor och dervid först den af Riksdagen väckta frågan, att den speciela tillsynen öfver de fångvården tillhöriga bv"»nader samt öfvervakandet af ifrågakommande byggnadsarbetens behöriga verkställande skulle på Öfverintendents-embctet öfverflyttas, har Styrelsen funnit sig höra i underdånighet afstyrka detta förslag; till stöd för hvilket afstyrkande blifvit anfördt, att, äfven om en sådan förändring vidtoges, Styrelsen dock fortfarande hade behof att anlita byggnadskunnig person, med afseende derå att Styrelsen, som hade under sin disposition de för nödiga förändrings- och reparationsarbeten vid fängelserna anvisade medel, fortfarande maste ega att handlägga förekommande frågor om och på hvad sätt dessa arbeten skulle verkställas; att det derjemte skulle leda till onödig omgång samt oreda och brist på enhet i förvaltningen, om den ena embetsmyndigheten skulle i nämnda hänseende förordna och en annan tillse verkställigheten; samt att dessutom härvid förekomma att, för besparings vinnande, ifrågavarande arbete», så vidt ske kunde, utfördes med fångar under vederbörande Fängelse-direktörs inseende, hvilket förfaringssätt icke vore förenligt med arbetenas verkställande under tillsyn af en embetsmyndighet, som icke både befäl inom fängelserna.

Beträffande aflöningsanslaget till Byggnads kontoret har Styrelsen yttrat, att, enär uppförande af nya fängelsebyggnader numera sällan ifrågakomme samt Kontorets göromål till följd deraf blifvit minskade, ansåge Styrelsen det i stat till gratifikationer åt extra ordinarie tjensteman å Kontoret uppförda anslag kunna umbäras, äfvensom det för Intendenten anvisade lönebelopp, 3,000 Riksdaler, torde kunna något nedsättas. Då likväl nuvarande Intendenten, Tbeodor Ankarsvärd, sedan 1855 innehaft och uteslutande egnat sig åt denna befattning, hvarå han erhållit Kong!. Maj.-ts konstitutorial, syntes billigheten fordra, att han vid sin nuvarande lön fortfarande bibehölles, i likhet med hvad tillförene i sådana fall blifvit medgifvet, såsom t. ex. af Rikets Ständer vid

1862 och 1803 årens riksdag i fråga om Fångvårds-Styrelsens Registrator, Kammarförvandt och förste Revisor samt af Kong!. Maj:t enligt nådiga Bref den 29 September

1863 och den 10 Juli 1866, i fråga om den hos Styrelsen anställde extra Notarie för revisionsärenden.

Med anledning deraf att uti det i Riksdagens ofvan åberopade skrifvelse omförmäkla förslag om nedsättning i Byggnads-kontorets anslag, bland annat, blifvit anmärkt, att betydliga belopp af fångvårdsmedlen årligen utgått såsom resekostnadsersättning till Intendenten, har Styrelse» funnit sig höra i underdånighet anföra, dels att Intendentens tjensteresor och i följd deraf kostnaderna för desamma blifvit under sednare åren betydligt inskränkta, så att kostnadsbeloppet under hvartdera året motsvarat ungefärligen hälften af hvad tillförene årligen utgått, dels ock att Styrelsen ansåge ej obetydlig besparing uti ifrågavarande resekostnader lämpligen kunna vinnas derigenom att desamma, som hittills utgått enligt femte klassen i Rese-reglementet, hädanefter komme att utgå

8 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

enligt sjette klassen, som upptoge flera med Intendenten i afseende på befattningens egenskap och vigt jemförlig» tjensteman; och har Styrelsen, på grund af hvad sålunda i fråga om Byggnads-kontoret blifvit anfördt, i underdånighet hemställt:

att det i stat uppförda anslag af 600 Riksdaler till gratifikationer åt extra ordinarie tjensteman å nämnda Kontor måtte indraga?:

att Kongl. Maj:t måtte täckas förordna, att ersättningen för Intendentens å Byggnads-kontoret tjensteresor skall utgå enligt sjette klassen i 1865 års Rese-reglemente; samt att Fångvårds-Styrelsen må ega, när ledighet vid Intendents-befattningen härnäst inträffar, derom till Kongl. Maj:t gorå underdånig anmälan och afgifva yttrande i fråga om lönebeloppet för donna befattning.

Vidkommande det i stat uppförda arfvode af 600 Riksdaler för den till biträde åt Fångvårds-Styrelsen, i hvad till helsovården inom fängelserna hörer, anställde Läkare, har Styrelsen anmält, att, under förutsättning att den redogörelse för sjukvården inom fängelserna, som nu ingår i Styrelsens årliga berättelse om fångvården, komma att öfverflyttas till Sundhets-Kollega allmänna berättelse om sjukvården samt att ifrågavarande biträde kunde genom bemäld» Kollegium eller annorledes blifva att för Styrelsen tillgå, nyssnämnda arfvode för särskild! läkarebiträde skulle för framtiden kunna undvaras.

Uti sin underdåniga framställning i förevarande ämne har Riksdagen ifrågaställa att, ehuru aflöningsstat för Fångvårds-Styrelsen under ar 1870 blifvit af Riksdagen godkänd, med bibehållande af förut varande aflöning till Byggnads-kontoret, den indragning eller förminskning af samma aflöning, som funnes kunna ega ruin, herde från och med nyssnämnda år tillämpas. Då det likväl syntes vara billigt att den tjensteman å Byggnads-kontoret, hvilken uppbär det åt extra ordinarie tjensteman å samma Kontor anslagna arfvode, hvars indragning Fångvårds-Styrelsen i underdånighet föreslagit, icke oförberedt beröfvades donna inkomst, bär Styrelsen hemställt, att detta arfvode, likasom de öfrig» anslag, hvilkas upphörande Styrelsen här ofvan ifrågaställa måtte få äfven under år 1870 fortfarande utgå.

Med afseende å hvad af Styrelsen sålunda är vordet anfördt, hemställde Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, att Kong!. Maj:t — med förklarande det Kongl. Näjd funne den af sednaste Riksdag väckta fråga, att den speciel» tillsynen öfver de fångvården tillhörig» byggnader samt öfvervakandet af ifrågakommande byggnadsarbetens behörig» verkställande skulle på Öfverintendents-embetet öfverflyttas, icke för närvarande höra till vidare åtgärd föranleda — täcktes hos Riksdagen gorå framställning om följande förändringar i anslaget åt Fångvårds-Styrelsen, nemligen:

att det åt Ombudsmannen anslagna arfvode, 500 Riksdaler, måtte indragas; och att likaledes det i stat uppförda anslag af 600 Riksdaler till gratifikationer åt extra ordinarie tjensteman å Fångvårds-Styrelsens Byggnads-kontor måtte ur staten aftöras.

Vidare och under åberopande af Fångvårds-Styrelsens ofvananmärkta utlåtande hemställde Hans Excellens:

att Fångvårds-Styrelsen måtte bemyndigas att uppdraga åt någon tjensteman hos Styrelsen att från nästkommande års början bestrida ombudsmanna-göromålen;

att

9 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

att Kongl. Maj:t täcktes anbefalla Styrelsen att, när ledighet vid någondera af Registrator»-, Notarie-, Kammarskrifvare- eller Kanslist-tjensterna inträffar, hos Kongl. Maj:t, före tjensternas återbesättande, gorå underdånig anmälan om och i hvad mån förändring i göromål och aflöning vid den lediga tennsten må kunna ega rum ;

att Styrelsen likaledes måtte förständigas att hos Kongl. Maj:t gorå underdånig anmälan om inträffande ledighet vid Intendents-befattningen i Byggnads-kontoret samt dervid afgifva yttrande i fråga om lönebeloppet för samma befattning;

att förordnas måtte, det resekostnads- och traktaments-ersättningen till Intendenten i Byggnads-kontoret för resor i tjensten skall från och med innevarande år utgå i enlighet med hvad för sjette klassen i Kongl. Maj:ts förnyade nådiga Bese-reglemente den 10 November 1865 är bestämdt;

att, med anledning af hvad Fångvårds-Styrelsen anfört i fråga om indragning af det i stat uppförda arfvode för den till biträde åt Styrelsen, i hvad till helsovården inom fängelserna hörer, anställde Läkare, Kongl. Maj:t täcktes infordra Sundhets-Kollegii underdåniga yttrande, huruvida hinder möter för en sådan förändrad anordning i afseende å de bemälde Läkare nu åliggande göromål, som Styrelsen, uti förrberörda underdåniga skrifvelse, förutsatt såsom vilkor för indragning af ifrågavarande arfvode; samt

att Kongl. Näjd slutligen villo förklara, att det i nu gällande stat till gratifikationer åt extra ordinarie tjensteman i Byggnads-kontoret anslagna belopp af 600 Riksdaler må under innevarande år fortfarande utgå till den e. o. tjensteman, som detsamma hittills åtnjutit, så länge han enahanda tjenstgöring inom Styrelsen bestrider.

Vidkommande öfriga delar af det bestämda fångvårdsamlaget hemställde Hans Excellens att, i enlighet med hvad Fångvårds-Styrelsen i underdånig skrifvelse den 10 sistlidne December derom anfört, Kongl. Näjd täcktes föreslå Riksdagen allenast följande förändringar, nemligen:

att, enär, dels med afseende å den betydliga tillväxten i det å Waxholm förlagda Elfte, eller, såsom det enligt Styrelsens förslag skulle komma att benämnas, Femte Kronoarbetskompaniets styrka, som under sistförflutna år en gång uppgått till 379 man, och dels af den anledning att en stor del af styrkan blifvit förlagd vid Fredriksborg, för att der på ett längre afstånd från kompaniets station användas i arbete, behof uppstått om tillökning i kompaniets nuvarande befäl, bestående af en Kompanichef, 2 Subalternoch 7 Underofficerare, aflöning till ytterligare en Subalternofficer måtte med 900 Riksdaler i staten uppföras; samt

att, då Kompanichefen vid Kronoarbetsbataljonen på Carlsborg, Kapitenen W. U. Kuylenstjerna irån Kompanichefs-beställningen afgått, det för honom å ifrågavarande stat uppförda personela arfvode af 150 Riksdaler måtte indragas.

I händelse af bifall till hvad sålunda i fråga om det bestämda anslaget till fångvården blifvit hemstäldt och föreslaget, kommer nämnda anslag, som i nu gällande Riksstat är upptaget till 193,957 Riksdaler 50 öre, att minskas med 350 Riksdaler och sålunda uppgå till 193,607 Riksdaler 50 öre.

Bih. till Riksd. Prof. 1870. 1 Sami. 1 Afd.

40 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

3:o. Angående anslaget till ersättning åt personer, menigheter eller allmänna inrättningar för dem genom nya Strafflagens införande frångångna bötesandelar.

Beträffande detta förslagsanslag föreslog Kongl. Maj:t vid 1869 års Riksdag, att detsamma för innevarande statsregleringsperiod måtte anvisas till belopp af 120,000 Riksdaler, under enahanda vilkor som för sistförflutna statsregleringsperiod blifvit vid ifrågavarande anslag fastade, dock med förklarande dels att ersättning för mistade bötesandelar icke vidare komme att utgå till härader, fattig vårdsstyrelser, kyrkor och städer, hvad dessa sistnämnde anginge, så vid t rättigheten till dylik ersättning ej grundade sig på särskilda privilegier eller före nya Strafflagens tillkomst gifna resolutioner, dels ock att, derest definitiv reglering af Skogsstaten blefve af Riksdagen och Kongl. Maj:t före nästa statsregleringsperiod fastställd, ifrågavarande slags ersättning jemväl komme att upphöra för Skogsplanteringskassan från och med 4 870 och för tjenstebefattningar vid Skogsstaten med nuvarande innehafvares afgång eller tillträdande af så stor löneförhöjning, som motsvarade den ersättning de hittills uppburit.

Denna nådiga framställning bifölls af Riksdagen, som i sammanhang dermed, i underdånig skrifvelse den 13 Maj 1869, af anförda orsaker anhöll, att de till vissa häradshöfdingar utgående bötesersättningsbelopp måtte, i mån af tjensteinnehafvarnes afgång, upphöra att utgå och att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, om icke jemväl åtskilliga andra för närvarande utgående ersättningar af ifrågavarande beskaffenhet skulle kunna indragas.

Enär definitiv reglering af Skogsstaten blifvit af Kongl. Maj:t och sistförflutna Riksdag fastställd att lända till efterrättelse från och med innevarande år 1870, har Kongl. Maj:t, vid underdånig föredragning den 7 sistlidne September af Riksdagens ofvananmärkta skrifvelse, stadgat, att ersättning för mistade bötesandelar icke vidare komme att utgå till Skogsplanteringskassan samt till tjensteman och betjente vid Skogsstaten, hvarjemte Kongl. Maj:t, i anledning af Riksdagens för berörda anhållan, dels förklarat sig vilja vid hvarje ny tillsättning af de Häradshöfdinge-embeten, till hvilka ersättning för mistade bötesandelar utgår, taga i öfvervägande, huruvida ersättningen för framtiden behöfde tagas i anspråk, dels ock förordna!, att de ersättningsbelopp, som blifvit anslagna till Direktionen för Amiralitets-krigsmanskassa!), Lidköpings skogskassa samt Krigsfiskalen, skulle Statsverket besparas; och har i afseende å de häradshöfdingeembeten, hvilka efter nämnda tid blifvit af Kongl. Maj:t tillsätta, föreskrift meddelats, att bötesersättning icke vidare skulle utgå.

På sätt Statsråds-protokollet öfver Justitie-Departementsärenden för den 5 Januari 1869, Inlagd! Kongl. Maj:ts till sednaste Riksdag aflåtna nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof, utvisar, utgjorde de dittills å ifrågavarande förslagsanslag beviljade ersättningsbelopp 147,298 Riksdaler. Genom de derefter, på sätt ofvan förmäles, beslutade och verkställda indragningar har utgiftssumman förminskats med omkring 30,600 Riksdaler, så att de ersättningar, som fortfarande utgå, utgöra omkring 116,700 Riksdaler; och hemställde Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern i underdånighet, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för nästa statsreglering^

11 Bil. N:o 1 till Kongl, Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

period anvisa ett förslagsanslag till belopp af 117,000 Riksdaler, under enahanda vilkor, som tillförene vid ifrågavarande anslag blifvit fastade.

4:o. Angående de öfriga förslagsanslagen å Andra Hufvudtiteln.

Hans Excellens yttrade:

Förslagsanslaget till fångars vård och underhåll bestämdes af sistlidne Riksdag till

1,300,000 Riksdaler. Detta belopp bär val icke öfverskridits under något af de år, för h vil k a finnes afslutad Rikshufvudbok; men till följd af ett synnerligen förökadt fångantal i förening med höga priser å lifsförnödenheter samt svårighet att åt fångarne bereda några inkomstgifvande arbeten, hafva utgifterna å detta anslag under åren 1868 och 1869 så stigit, att de enligt approximativ beräkning öfverskrida det beräknade beloppet under förra året med omkring 320,000 Riksdaler och det sednare med ej mindre än 370,000 Riksdaler. Men då för närvarande icke finnes någon anledning att antaga, det priserna å lifsmedel eller arbetsbristen under år 1871 skola blifva ofördelaktigare än de i allmänhet under de föregående åren varit, samt någon förminskning i fångantalet, vid jemförelse med hvad förhållandet derutinnan under de två sistförfluten åren varit, jemväl torde kunna påräknas, synes mig ännu ett års erfarenhet höra afvakta^ innan en ytterligare förhöjning af ifrågavarande förslagsanslag sker, och jag hemställer derföre att nämnde anslag måtte upptagas till samma belopp som i nu gällande Riks-stat eller 1,300,000 Riksdaler.

Deremot torde de återstående, hittills ej omnämnda förslagsanslagen tarfva någon förhöjning, så framt det anses ensidigt, att beräkna dem så nära de verkliga utgifterna som möjligt. Anslaget till mediko-legala besigtningar, nu beräknadt till 10,000 Riksdaler, utgick år 1864 med 10,075 R:dr 31 öre, år 1865 med 9,388 R:dr 37 öre och år 1866 med 9,404 R:dr 7 öre, men anlitades år 1867 med 10,494 R:dr 51 öre och har, enligt Statskontorets approximativa beräkning, år 1868 utgått med omkring 12,780 Riksdaler. Då tillökningen i utgifterna sannolikt åtminstone till en del härleder sig från förhöjd skjutslega, lärer knappt vara att förvänta, det utgifterna å detta anslag åter skola nedgå till sitt fordna medelbelopp, hvarföre jag hemställer att detta anslag måtte förhöjas till 12,000 Riksdaler. Enahanda är förhållandet med anslagen till Reseoch traktamentspenningar samt till Ersättning åt domare, vittnen och parter. Utgifterna hafva utgått å det förstnämnda af dessa anslag, år 1864 med 12,423 R:dr 9 öre, år 1865 med 9,453 R:dr 41 öre, år 1866 med 12,703 R:dr 9 öre, år 1867 med 18,447 R:dr 17 öre samt år 1868, enligt approximativ beräkning, med 21,085 Riksdaler. Jag hemställer, att detsamma, som nu är i Riks-staten upptaget till 12,000 Riksdaler, måtte ökas till 18,000 Riksdaler. Å det sednare anslaget åter hafva utgifvits år 1864 35,187 R:dr 71 öre; år 1865 40,732 R:dr 85 öre; år 1866 38,963 R:dr 69 öre; år 1867 41,931 R:dr 27 öre, samt år 1868 omkring 55,591 Riksdaler. En tillökning från det nuvarande beloppet, 16,000 Riksdaler, till 40,000 Riksdaler torde derföre vara påkallad. Slutligen har för Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., dertill i stat äro beräknade 23,934 Riksdaler 52 öre, verkligen åtgått: år 1864 28,641 R:dr

12 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

85 öre; år 1865 29,064 Rdr 30 öre; år 1866 27,234 R:dr 32 öre; år 1867 29,149 R:dr 10 öre, och år 1868 omkring 34,678 Riksdaler; med afseende hvarå och för att jemna Hufvudtitelns slutsumma jag i underdånighet tillstyrker, att detta förslagsanslag måtte höjas till 29,898 Riksdaler 52 öre.

5:o. Extra statsanslag.

A) Till uppförande af nytt Kronohäkte i Westervik.

Åf sednast^ Riksdag blek för uppförande af ifrågavarande häkte, som, enligt i Fångvårds-Styrelsens Byggnads-kontor uppgjordt kostnadsförslag, beräknats att kosta

95.000 Riksdaler, anvisadt ett belopp af 50,000 Riksdaler att under innevarande år utgå. — Uti underdånig skrifvelse den 10 sistliden December har Fångvårds-Styrelsen anfört, att då, till följd af behofvet af ökadt utrymme vid fängelserna, det varit af vigt, att detta byggnadsföretag med möjligaste skyndsamhet utfördes, Styrelsen, efter hållen entreprenadauktion, uppgjort kontrakt om arbetets påbörjande redan sistförflutne höst, så att fängelset, enligt samma kontrakt, hösten 1871 borde kunna till begagnande upplåtas, samt att Styrelsen af andra för fängelsebyggnader befintliga tillgångar, bestående dels af 5,000 Riksdaler, som, till följd af föreskriften i Kongl. Brefvet den 12 Januari 1861, numera influtit såsom ersättning af Jönköpings stad för tomt till dervarande länsfängelse, och dels af besparingar å äldre anslag till fängelsebyggnader, för ifrågavarande ändamål disponerat 6,000 Riksdaler; hemställande Styrelsen donna åtgärd till Kongl. Maj:ts nådiga godkännande; hvarjemte Styrelsen, med anmälan att, på grund af det låga anbud å byggnadens uppförande, som vid förenämnda auktion erhållits, den beräknade byggnadskostnaden syntes kunna nedsättas med omkring 10,000 Riksdaler, Styrelsen underdånigst hemställt att, med beräkning af ofvanberörde tillgångar samt af det betingade billigare entreprenadpriset för byggnadens uppförande, ett belopp af 30,000 Riksdaler måtte till byggnadens fullbordande anvisas att under år 1871 utgå.

Med afseende å hvad sålunda förekommit hemställde Hans Excellens i underdånighet, att Kongl. Maj:t, med godkännande af Styrelsens åtgärd att för ifrågavarande ändamål, af andra för fängelsebyggnader befintliga tillgångar, använda 11,000 Riksdaler, måtte hos Riksdagen, för fullbordande af Kronohäktet i Westervik, aska ett anslag af

30.000 Riksdaler att utgå under nästkommande år.

B) Till bestridande af kostnader för Hofrätternas förstärkande med extra divisioner.

Hans Excellens yttrade:

Af sednaste Riksdag anvisades ett förslagsanslag af 20,000 Riksdaler för att användas till bestridande dels af kostnader för utarbetande af förslag till ny utsökningslag och till beredande af andra lagförslag, som blifvit af Riksdagen begärda och ej kunde inom Justitie-Departementet utan särskild!: biträde utarbetas, och dels af adjunktionsarfvoden och andra kostnader, som kunde erfordras, i händelse Eders Kongl. Maj:t skulle

förordna

13 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

förordna att under innevarande år en eller flera af Rikets Hofrätter må förstärkas med en division utöfver det å stat uppförda antal.

Under sistförflutna år hafva samtliga Rikets Hofrätter å vissa tider hvar för sig arbetat å en afdelning utöfver de divisioner, af hvilka hvarje Hofrätt eljest består. Oaktadt Hofrätternas arbetsprodukt derigenom betydligt ökats, har det dock, enär antalet af inkommande mål fortfarande varit i stigande, befunnits nödigt medgifva Göta Hofrätt och Hofrätten öfver Skåne och Blekinge att jemväl under bestämda tider innevarande år arbeta å öfvertaliga divisioner; och giltiga skål förefinnas att antaga att äfven under nästkommande år en eller flera af Hofrätterna måste sålunda förstärkas, derest icke balansen af omgjorda mål skall ökas. De utgifter, som härigenom uppkomma, äro så betydliga, att till deras betäckande extra anslag erfordras; men då ett Revisionssekreterare-embete med derunder tydande kanslist- och kopist-befattningar, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordnande, fortfarande är och ännu någon tid torde kunna lemnas otillsatt, samt derigenom en väsentlig tillökning uppstår i Hufvudtitelns besparingar, vågar jag tro att dessa skola lemna tillräcklig tillgång till bestridande af kostnaderna för beredande af utaf Riksdagen begärda lagförslag.

På grund häraf hemställer jag i underdånighet, att för nästkommande statsregleringsperiod må äskas ett extra förslagsanslag af 10,000 Riksdaler att användas till bestridande af erforderliga kostnader för det fall att Eders Kongl. Maj:t skulle förordna att under nästkommande år en eller flera af Rikets Hofrätter skola arbeta å förstärkta divisioner.

Till hvad Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern sålunda hemställt och tillstyrkt och deruti Stats-Rådets öfrige ledamöter instämde, täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder lemna bifall; och skulle utdrag af protokollet härom expedieras till Finans-Departementet.

Ex protocollo

Oscar David Egge.

Bil. N:o 2 till Kongl. May.ts Proposition N:o 1, om Statsverket 1870.

\

Utdrag af Protokollet öfver Utrikes Departements-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott den 7 Januari 1870.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer, Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Wachtmeister,

Statsråden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Tiiulstrup,

Carlson, von Ehrenheim,

Berg,

och Adlercredtz.

Statsrådet Abelin anmäldes vara af sjukdom förhindrad att tillstädeskomma.

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes Ärendena anförde i underdånighet:

’’1 den reglering af Tredje Hufvudtitelns utgifter under nästa statsregleringsperiod, som jag nu går att föredraga för att biläggas Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition, till den snart sammanträdande Riksdagen, om Statsverkets tillstånd och behof, har jag icke föreslagit några förändringar af Sveriges bidrag vare sig till de diplomatiska utgifterna eller till den gemensamma Konsulsfonden, hvartill anslagen, enligt Eders Maj:ts af nästlidne Riksdag antagna förslag, blifvit till denna Hufvudtitel öfverflyttade. Den på Norge fallande andelen af dessa utgifter är af sist församlade Storting, för den budgettermin som tilländagå!' den 3 I Mars 1872, redan beviljad. Från och med nästa statsregleringsperiod kommer deremot, till följd af Eders Maj:ts nådiga beslut den 5 sistlidne November, Utrikes- Departementets budget, med dertill hörande beräkningar öfver fördelningen af de särskilda utgiftsbeloppen, att samtidigt framläggas för de i början af året sammanträdande nationalrepresentationerna i båda Rikena.”

”Med afseende på de diplomatiska utgifterna föreslår jag således, att Eders Maj:t täcktes såsom Sveriges bidrag till detta behof af Riksdagen åska enahanda summa som för innevarande år beviljats att utgå, nämligen:

2 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1870.

till Statsministern för Utrikes Ärendena......................................................... 24,000 R:dr.

» Departementets Expedition .................. 25,500 »

» Ministerstaten................................................................................................ 340,500 »

» Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.................................... 50,000 »

eller tillsammans 440,000 R:dr.”

”Hvad Konsulsfonden åter beträffar, så och ehuru jag föreslår Eders Maj:t att af Riksdagen aska enahanda bidrag dertill som nästförflutna år, eller i60,000 R:dr, hafva, enligt hvad af en särskild! uppgjord beräkning, hvilken kommer att protokollet biläggas, synes, väsendtlig förändringar blifvit deri vidtagna, i det nämligen, å ena sidan, bland inkomsterna upptagits det påräknade beloppet af de till General-Konsulatet i London inflytande lästafgifter, hvilka enligt Eders Maj:ts nådiga beslut den 14 nästl.^December skola till Konsulsfonden ingå, å andra sidan åter, dels bland utgifterna uppförts de till samma Konsulat, enligt nyssnämnda nådiga beslut, anslagna summor, samt, förslagsvis, lön till en Generalkonsul i New-York, äfvensom ett par andra mindre anslag, hvarom frågan ännu icke är af Eders Maj:t definitiv afgjord, dels traktamentet" och en del af extrautgift s-anslaget till Generalkonsuln i Tanger uteslutits, sedan detta Generalkonsulat redan vid den ledighet, som uppstod genom färre innehafvarens befordran till Ministerresident i Konstantinopel, blifvit, i enlighet med Riksdagens derom uttalade önskan, tillsvidare åt en främmande makts på platsen anställde Konsul anförtrodt.”

”Det till underhåll af Svenska Kronans hus i Konstantinopel och Tanger samt Svenska Kyrkan i London, äfvensom till brandförsäkring af huset i Tanger, nu utgående anslag torde Eders Maj:t föreslå att fortfarande beviljas med 7,000 R:dr, hvari dock någon minskning kunde införas, i händelse den på sistnämnda ställe befintliga Kronans egendom, såsom föreslaget blifvit, försäljes.”

Slutligen hemställde Herr Statsministern att samtliga å Tredje Hufvudtiteln äskade anslag måtte föreslås att utgå på samma vilkor som hittills och med samma rätt i afseende å deras användande, som förut varit Kongl. Maj:t förbehållen;

Och behagade Kongl. Maj:t, med gillande af hvad Herr Statsministern sålunda föreslagit och hemställt, och jemlik! Statsrådets underdåniga tillstyrkande, i nåder besluta att i den nådiga propositionen om regleringen af Tredje Hufvudtiteln höra uppföras följande summor, nämligen för Utrikes-Departementets diplomatiska utgifter:

till Statsministern för Utrikes Ärendena..................... 24,000 R:dr.

» Departementets Expedition..................................... 25,500 »

» Minister-staten.......................................................... 340,500 »

« Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter......... 50,000 »

Transport 440,000 R:dr;

3 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport 440,000 R:dr.

såsom bidrag till Konsulsfonden................................... 1 60,000 »

samt till underhåll af Svenska Kronans hus i Ronstantinopel och Tanger samt Svenska Kyrkan i London, äfvensom till brandförsäkring af huset i Tanger 7,000 »

Summa 607,000 R:dr;

att på enahanda vilkor och med samma rätt i afseende å medlens användande som hittills utgå; hörande afskrift af detta protokoll till Finans-Departementet öfverlemnas för att tjena till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition om Statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo Alfred Lagerheim.

Beräkning öfver Konsnls-fondens Inkomster och Utgifter för år J871.

Inkomster:

Sveriges kontanta bidrag.............................................................. R:dr Hamb. B:ko 4-0,000.

Norges kontanta bidrag................................................................................................. 30,000.

Påräknade lästafgifter i Stor-Britannien, liv il ka, enligt Kongl. Maj: t Nådiga Beslut af den 14 sistlidne December, skall till Konsuls-fonden ingå,

af svenska fartyg..................................... 3,140.

af norska fartyg........................................................................ 12,560,

Summa R:dr Hamb. B:ko 85,700.

Utgifter:

I. Förvaltningskostnader. j>:c[r. Hamb. B:ko.

a) Bidrag till Utrikes-Departementets Expeditions aflöning

R:dr Hamb. B:ko 1,625.

b) Skrifmaterialier och expenser, förslagsvis............................................. 75. 1,700.

II. Traktamenten samt anslag till kontorshyra och skrifvarehjelp samt per-

sonliga ersättningsbelopp.

Konsuln i Archangel, traktamente.................................................. 2,000

anslag till kontorshyra..................... 500 2,500.

Transport 2,500. 1,700.

3 Bih. till Riksd. Prof. 1870. l:a Sami. 1 Afd.

4 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1, om Statsverket 1870.

R:dr Hamb. B:ko.

Transport 2,500. 1,700.

Generalkonsuln i Helsingfors, traktamente.................................... 2,000

anslag till kontorshyra.................. 500

personlig ersättning........................... 1 50 2,650.

Generalkonsuln i Köpenhamn, traktamente.................. 1,000

personligt ersättningsbelopp............ 2,200 3,200.

Vice Konsuln i Helsingör, kontorshyra ................................................... 250.

Generalkonsuln i Hamburg, traktamente....................................... 1,000

anslag till kontorshyra..................... 1,000 2,000.

Konsuln i Kiel, anslag till kontorshyra, förslagsvis.........................-....... 1,000.

Konsuln i Lybeck anslag till kontorshyra.................................... 750

personligt arvode............................. 250

personlig ersättning........................... 75 1,075.

Konsuln i Bostock, anslag till kontorshyra.................................... 750

personligt anslag.............................. 100 850.

Generalkonsuln i London,............................................................... 6,000

Vice Konsuln.................................................................................... 2,500

Kanslisten.......................................................................................... 1,500

2 Kontorister ä 1,000 R:dr ......................................................... 2,000

Kontorshyra och expenser............................................................... 3,000 15,000.

Generalkonsuln i Havre, kontorshyra ...................................................... 500.

Generalkonsuln i Alicante, kontorshyra...................-.................................. 750.

Konsuln i Bilbao, kontorshyra.................................................................. 500.

Konsuln i Barcelona, traktamente ............................................................ 1,500.

Generalkonsuln i Gibraltar, kontorshyra................................................... 750.

Generalkonsuln i Lissabon, traktamente.......................................... 2,000

anslag till kontorshyra..................... 500 2,500.

Generalkonsuln i Italien, traktamente......................................................... 2,500.

Konsuln i Bom, kontorshyra ..................................................................... 500.

Generalkonsuln i Athen, traktamente......................................................... 2,500.

Beskickningen i Konstantinopel:

Chefen, traktamente ........................ 2,500

Drogmannen, traktamente............... 500

Chanceliern, traktamente................. 1,500 4,500.

Vice Konsuln i JDardanellerna, personligt arvode.................................... 125.

Konsuln i Smyrna, personligt arvode ...................................................... 250.

Transport 45,400. 1,700.

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition No 1, om Statsverket 1870.

5 B:dr Hamb. B:ko.

Transport 45,400. 1,700.

T. f. Generalkonsuln i Alexandrin, traktamente........................... 2,000

anslag till kontorshyra..................... 4,000

Konsuln i Tunis, traktamente................................................... ~

Generalkonsuln i Alger, traktamente............................................. 2,000

anslag till kontorshyra..................... 750

Tjenstförrättande Generalkonsuln i Tanger, kontorshyra m. m...............

Generalkonsuln i Washington, traktamente................................................

Konsuln i New-York, anslag till kontorshyra................................. 1,000

traktamente, förslagsvis .................. 2,500

Generalkonsuln i Rio de Janeiro, traktamente.............................. 2,500

anslag till kontorshyra..................... 4,000

Konsuln i Bahia, anslag till kontorshyra ...........................................

Konsuln i Buenos Aires, traktamente............................................ 2,500

anslag till kontorshyra..................... 500

Agenten i Ost Asien, traktamente...............................................................

Reservationsanslag för Konsulatet å Malta, i fall Herr Munch Rteder dit skulle återgå........................................................................

III. Expektans-löner och pensioner.

a) Expektanslöner .............................................................................. 900.

3,000.

1.500.

2,750.

500.

3,000.

3.500.

3,500.

500.

3.000.

8.000.

2,000. 76,650.

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1870.

1 Utdrag af Protokollet 'öfver Landtjörsvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 7 Januari 1870.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie Stats-Ministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena, Grefve Wachtmeister,

Stads-Råden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim,

Berg och Adlercreutz.

1:o.

Sedan Chefen för Landtförsvars-Departementet, Stats-Rådet Abelin, inför Stats-Rådets Ledamöter till underdånig föredragning fullständigt beredt samtlig,a de frågor, hvilka vid upgörandet af förslag till reglering af utgifterna under Riksstatens 4:de hufvudtitel för år 1871 borde komma i öfvervägande, samt i sammanhang dermed jemväl frågan om de för arméens pensionering äfvensom till understöd åt f. d. landtvärnsman erforderliga särskilda anslag; — och hvarvid förekommit, bland annat, följande till Kongl. Maj:t inkomna underdåniga framställningar, nemligen:

l:o t. f. General-Fält-Tygmästarens och Chefens för Armé-Förvaltningens Artilleri-Departement underdåniga memorial af den 1 November 1869, med uppgift å nämnda Departements behof af ordinarie och extra statsmedel för år 1871;

2:o Chefens för Armé-Förvaltningens Fort-ifikations-Departement underdåniga memorial åt den 11 i samma månad, med öfverlemnande dels af förslag

Bill. till Bitcsd. Prof. 1870. 1 Sand. 1 Afd. 1

2 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1870.

öfver de för Departementet under år 1871 erforderliga ordinarie anslag och dels Chefens för Fortifikationen underdåniga framställning angående för fästningsbyggnaderna under nyssnämnda år erforderliga extra anslag;

3:o Armé-Förvaltningens Intendents-Departements underdåniga skrifvelse af den 9 sistlidne November, innefattande yttrande och förslag rörande för nämnda Departement under ifrågavarande statsregleringsperiod erforderliga så väl ordinarie som extra anslag;

4:o Armé-Förvaltningens Civila Departements underdåniga skrifvelse af den

3 sistförflutne November, med förslag öfver medelsbehofven för år 1871 å de under nämnda Departements förvaltning ställda ordinarie och extra anslag;

5:o Direktionens öfver arméens pensionskassa underdåniga skrifvelse af den 8 sistlidne December, rörande de för uprätthållande af den berörda kassa åliggande pensionering, äfvensom för fyllnadspensioner, erforderliga anslag;

6:o Stats-Kontorets underdåniga berättelse af den 1 i nyssnämnda månad, angående statsverkets tillstånd och förvaltning i hvad landtförsvaret rörde;

så, och efter anmälan härom, äfvensom att Stats-Rådet Abelin vore af sjukdom hindrad att nu tillstädeskomma, blef ett af honom i de till förevarande statsregleringsförslag hörande ämnen afgifvet skriftligt yttrande af Stats-Rådet Friherre af Ugglas upläst; och var berörda yttrande af följande lydelse:

Enär Eders Kongl. Näjd, i anledning af min underdåniga anmälan om ett af mig utarbetadt särskilda förslag till reglering åt indelta arméens aflöningsväsende, under den 31 sistlidne December, jemte förklarande att, i öfverensstämmelse med min, lika med Stats-Rådets ofri ga Ledamöters, dervid uttalade åsigt, berörda löneregleringsförslag, i anseende till de med dess genomförande förknippade betydliga kostnader, icke borde för den nu snart sammanträdande Riksdagen till antagande framläggas, i Nåder medgifvit mig, dels att i sammanhang med förslaget till förestående reglering af utgifterna under riksstatens 4:de hufvudtitel för år 1871, jemväl föreslå sådana anordningar, hvarigenom, medelst bildande af stamtrupp inom de delar af landet, der saknaden af sådan vore kännbarast, på samma gång kunde åstadkommas ett lämpligare förhållande än det nuvarande emellan stammens och beväringens styrka i de särskilda delarna af landet, utan att nya anslag derför behöfde hos Riksdagen begäras, dels ock att derefter uppgöra och till Eders Kongl. Maj ds pröfning anmäla förslag till allmänna grunder, hvarefter, med användande af de för indelta arméens aflöning nu anvisade tillgångar af boställen, indelta räntor. kronotionde, kontanta medel m. in., aflöningen för indelta arméens befäl, underbefäl och öfrige tjensteman komme för framtiden att i sin helhet utgå i kontant efter en jemnare och billigare fördelning, än som nu vore gällande; hvarjemte Eders Kongl. Näjd föreskrifvit, att berörda förslag, derest det af

3 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Eders Kongl. Maj:t gillades, skulle till Riksdagen framställas, äfvensom att, i sammanhang dermed, det ofvannämnda fullständiga löneregleringsförslaget borde Riksdagen till kännedom meddelas; får jag i underdånighet anhålla, att de frågor, hvilka angå beredande af stamtrupp inom vissa delar af landet och i sammanhang dermed ett lämpligare ordnande af stammens och beväringens styrka i förhållande till hvarandra, måtte först få till behandling upptagas.

Det torde icke kunna bestridas, att eu stor brist i vår försvarsorganisation ligger uti saknaden åt stamtrupp inom sådana vidsträckta delar af landet, som t. ex. Wester-Norrland, Halland och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka landsdelar, på sätt äfven särskilda Utskottet vid 1869 års Riksdag anmärkte, j egenskap af gräns- och kustorter, i händelse af krig, i första hand torde blifva utsätta för fiendtligt angrepp och hvarest, åtminstone hvad Halland beträffar, någon nämnvärd organisation af försvarskrafterna icke förefinnes. Denna brist torde derföre så mycket hellre och snarare höra afhjelpas, dels emedan sådant kan ske utan statsverkets betungande med ökade kostnader, såsom jag här nedan skall i underdånighet visa, dels ock derföre, att de anordningar, jag för detta ändamåls vinnande i underdånighet föreslår, på samma gång underlätta och befrämja den reglering af nummerstyrkan vid indelta infanteri-regementen och corpser samt det ordnande af deras förläggningsområden, som ur militärisk synpunkt högeligen är att önska.

Förutom i ofvannämnda landsdelar saknas äfven å ön Gotland en derstädes väl behöflig stamtrupp, men enär den begränsning, som nu måste gifvas åt mina framställningar rörande försvarsväsendet, äfven nödga mig att vid detta tillfälle icke föreslå några förändringar i Gotlands försvarsväsende, kan alltså någon insättning af stamtrupp derstädes nu icke ifrågakomma.

I afseende åter å provinsen Blekinge, hvarest för närvarande icke heller finnes någon landtförsvaret tillhörig stamtrupp, fordras i detta hänseende ej annan åtgärd, än att, på sätt i mitt underdåniga memorial af den 31 December 1868 jemväl föreslagits, till landtförsvaret öfverflytta det i Carlskrona förlagda, för sjöförsvaret numera obehöfliga Marin-regementet; och torde frågan om en sådan öfverflyttning alltså härnedan få till förnyad behandling uptagas.

För de provinser, hvarest, enligt hvad ofvan är nämndt, stamtrupp nu behöfver upsättas, erbjuder sig för en dylik insättning ett synnerligen lämpligt tillfälle derigenom, att, till följd af den under sednare åren vidtagna ombildning af vårt sjöförsvar, ett betydligare antal båtsmansrotar blifvit för sjöförsvaret obehöfliga och således kunna till arméens förstärkande användas. Att det i detta hänseende redan vid förra Riksdagen framställda förslag icke vann Riksdagens bifall, torde hafva haft sin orsak mindre i sj elfva förslaget i och för sig, än deruti, att det då utgjorde en del af ett omfattande helt system, hvars genomförande ansågs komma att för det allmänna medföra alltför dryga kostnader.

4 Bil. No 3 a) till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Då nu genom ifrågavarande förslag afses endast att med de medel som antingen redan finnas eller genom förändrade anordningar inom de försvarsväsendet omfattande hufvudtitlar kunna beredas, söka åstadkomma ett ändamålsenligare ordnande af landets försvarskrafter, torde något hinder derför från Riksdagens sida skäligen icke vara att motse.

Sedan jag, vid öfverläggning i donna fråga med Chefen för Sjöhors vars- Departementet, inhemta!:, att, utom de vid terra Riksdagen till öfverflyttning föreslagna båtsmansrotar, äfven de i Södra Möre härad af Kalmar län förlagda båtsmanskompanier kunna för Flottan undvaras, under förutsättning att anslaget till sjö vapnets öfningar får till sitt nuvarande belopp fortfarande utgå, på det att medel må vara att tillgå till förhyrande af det privata sjöfolk, som i följd af minskningen i båtsmännens antal behöfver för sjötjenstens bestridande förhyras, anser jag följande antal båtsmansnummer böra till landtförsvaret öfver-

flyttas, nemligen:

4 Norrlands båtsmanskompanier..................... 662 man,

2 Hallands » 364 »

1 Westergötlands >> 87 »

1 Östergötlands » 194 »

af 1 Hokus läns » 100 » och

» 3 Södra Möre härads » 490 »

tillhopa 1897 man,

äfvensom att en mot nämnda antal båtsmansnummer svarande andel af öde hufvud-titelns anslag till båtsmäns beklädnad bör till 4:de hufvud-titeln öfverföras; och lära, i den mån öfverflyttning af båtsmansnumren går i verkställighet, rustoch rotehållare för de öfverflyttade numren höra komma i åtnjutande af enahanda frihet från deltagande i underhållet af soldatens beklädnad, som soldatrotehållarne numera åtnjuta.

Härvid anser jag mig dock böra anmärka, att enär, efter båtsmansnumrens öfverflyttning till landtförsvaret, vissa af de öfverflyttade numren äro afsedda att ställas på vakans, manskapet för dessa nummer, intilldess detsamma ur tjenst afgår, bör ega skyldighet att vid sjöförsvaret fortfarande tjenstgöra.

Af nämnda kompanier höra Norrlands, Hallands och Södra Möre härads användas till bildande åt stamtrupp i Wester-Norrland, Halland och nämnda härad, och de öfriga till förstärkande och reglerande af nummerstyrkan vid närmast belägna regementen af arméen.

För närvarande äro nemligen arméens regementen och corpser af så väsendtligen olika styrka, att eu reglering i detta hänseende är af behof högeligen påkallad för att, så vidt möjligt är, åstadkomma en efter nuvarande organisationen afpassad lika stor nummerstyrka, särskild! vid hvarje regemente och särskild! vid hvarje corps.

5 Bil. No 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Emot ett fullständigt genomförande af eu sådan reglering möter dock en svårighet uti det indelta aflöningssättet, enligt hvithet eu del nummer vid hvarje regemente och corps måste till aflöningens bestridande påräknas. För att sålunda icke minska effektiva styrkan alltför långt under den såsom normal antagna siffran, har jag nödgats beräkna nummerstyrkan till 1,080 man vid de störa regementena, som ega jemförelsevis större befälsstyrlta, och till

1,000 man vid de mindre regementena, hvaremot vid samtlig:1, eorpser nummerstyrkan blifvit beräknad till 500 man.

För detaljerna af den reglering som i detta afseende åsyftas redogöres i härvid fogade Bil. N:o 1.

I och för ifrågavarande reglering af regementenas nummerstyrka påkallas vid vissa regementen eu ej obetydlig tillökning i den nuvarande styrkan, i hvithet hänseende, för komplettering af Nerikes regemente, uppstår behof af effektiv rotering för de s. k. frisocknarna i Örebro Län, eller tillhopa 10 1| mantal i Axbergs, Motstå, Kihls, Glanshammars och Ringkarleby socknar åt nämnda län.

Beträffande denna fråga förekommer visserligen, att, i anledning af Eders Kong!. Maj:ts till sistlidne Riksdag afiåtna framställning om åläggande för ifrågavarande hemman att utgöra effektiv rotering under nyssnämnda regemente för det antal rotar, som vid redan anbefalld roteringstörrättnmg blefve bestämdt. Riksdagen genom underdånig skrifvelse den 11 Maj 1869 anmält, att Riksdagens båda Kamrar i afseende å berörda fråga stadna!, i olika beslut och att frågan alltså, jemlik! 63 § Riksdags-Ordningen, för den Riksdagen förfallit; men enär det antal rotar, som för omförmälda hemman kan påräknas, är för komplettering af Nerikes regementes nummerstyrka behöflig!, anser jag förnyad framställning till Riksdagen, om effektiv roterings utgörande för ifrågavarande hemman, höra göras.

För att bringa Norrbottens och Westerbottens Fältjäg arecorpser samt Norra och Södra Skånska infanteriregementena till den såsom normal antagna styrka af 500 man för hvardera af corpserna och till 1,000 man för hvartdera regemente! skulle erfordras uppsättning ej allenast af de 99 nummer, som för närvarande hållas vakanta vid Norrbottens Fältjägarecorps och hvilkas vakansafgifter ingå till den under Armé-Förvaltningen ställda s. k. Norrbottens Hästjägaresqvadronsfonden, utan äfven, såsom förenämnda bilaga N:o 1 utvisar, derutöfver ett antal af 17 man, eller tillsammans 116 man vid Norrbottens Fältjägarecorps, 27 man vid Westerbottens Fältjägarecorps, 18 man vid Norra Skånska infanteri-regementet och 3 man vid Södra Skånska infanteri-regementet, tillhopa således 164 man. Då likväl nyssnämnda 99 vakanta rotar, jemlik! de med rotehållarne afslutade kontrakt, icke kunna åläggas att, förr än kontrakten år 1896 gått till ända. uppsätta manskap, synes mig lämpligaste utvägen vara, att, under det dessa rotar fortfarande intill den kontraktsenliga tidens

6 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

utgång förblifva vakanta, ett motsvarande antal man varder mot kontant aflöning för kronans rakning antaget, hvilket förfaringssätt äfven lämpligen torde böra iakttagas ej mindre i fråga om de för Norrbottens Fältjägarecorps’ kompletterande ytterligare erforderliga 17 man, än äfven för uppsättande af de vid Westerbottens Fält]ägarecorps felande 27 man samt 21 man vid de Skånska infanteriregementena.

För regleringen af regementenas nummerstyrka äro i öfrigt de för närvarande till stadsvakt i Göteborg anslagna 44 rotar i Säfvedals härad beräknade att användas; men enär redan den 1869 församlade Riksdagen, uppå Eders Kongl. Maj:ts Nådiga förslag, medgifvit berörda rotars indragning till Kronan för att till arméens förstärkande användas, påkallas i detta hänseende icke någon ytterligare framställning till Riksdagen.

Under förutsättning att, på sätt här ofvan blifvit ifrågastäldt, 1,897 båtsmansnummer varda till landtförsvaret öfverflyttade och effektiv rotering kommer att af de s. k. frisocknarna i Örebro län utgöras, samt ytterligare manskap till erforderligt antal jemväl i Norr- och Westerbotten samt Skåne varder uppsatt, äfvensom att, såsom bär nedan föreslås, för Hallands nya stam trupp, utöfver i Halland befintliga två båtsmanskompanier, erforderliga 136 man komma att uppsättas, anser jag för regleringen af regementenas och corpsernas nummerstyrka lämpligt, att, i de delar af riket, hvarest för närvarande finnes en jemförelsevis talrik stamtrupp, rotar, tillhörande dels de nuvarande infanteriregementena och dels de till öfverflyttning föreslagna båtsmanskompanierna, må i mån af afgång bland manskapet tills vidare hållas vakanta till ett antal af

l, 007 rotar, och mot erläggande af vakansafgift, som bör till aflöning åt befäl

m. fl. vid de blifvande nya corpserna användas. Då likväl i detta antal ingå 3 rotar i Sårna socken af Kopparbergs län, hvilka för alltid äro från rotering i fredstid befriade, kommer det verkliga antalet vakanta rotar, hvarför vakansafgifter kunna påräknas, att utgöra blott 1,004.

För öfrigt torde för berörda vakansers medgifvande böra fästas det vilkor, afl, derest, genom framtida förändringar i rusthållsinfanteriets organisation eller på annat sätt, de afslutna rusthålls-regementenas eller corpsernas effektiva nummerär skulle komma att förminskas, Eders Kongl. Näjd må ega att af de nummer, hvilka nu ifrågakomma att hållas vakanta, låta uppsätta ett mot förminskningen svarande antal.

I afseende å sjelfva uppsättningen af berörda corpser får jag, beträffande Wester-Norrlands regemente, underdånigst erinra, hurusom jag i mitt underdåniga memorial af den 31 December 1868 anfört, att bristen å stam trupp i Wester-Norrland visserligen till någon del kunde afhjelpas och en stamtrupp derstädes af ungefärligen en bataljons storlek bildas genom öfverflyttning till landtförsvaret af de inom länet befintliga rotar af gamla och nya ordinarie

Bil. N:o S a) till Konc/l. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1870. 7

båtsmansroteringen, men att, då den inom Wester-Norrlands län befintliga stora beväringsstyrka, uppgående till omkring 900 man i hvardera af lista och 2:dra klasserna, icke lämpligen kunde med en så ringa stam införlifvas och öfvas, och då dessutom åt försvarskrafterna i Norrland borde gifvas all den utsträckning och fasthet, som omständigheterna kunde medgifva, det syntes mig högeligen af behof påkalladt, att ett fullständigt regemente der uppsattes, hvartill ock tillfälle erbjöde sig genom öfverflyttning af nödigt antal rotar från Helsinge regemente. Några till förändring af min berörda uppfattning föranledande förhållanden hafva sedermera ej förekommit.

I Halland, hvars beväringsmanskap är mindre talrikt än det i Wester- Norrland, erfordras stamtrupps uppsättande endast med en corps af en bataljon; och äro härtill i främsta rummet påräknade de i Halland förlagda två båtsmanskompanier med en sammanlagd nummerstyrka af 364 man. De derutöfver för fyllnad i den normala styrkan erforderliga 136 man skulle lämpligen kunna erhållas genom uppsättning af motsvarande antal i Halland befintliga båtsmans-nyrotar; men enär, på sätt i mitt underdåniga memorial af den 31 December 1868 blifvit utredt, dessa rotar, hvilka, med undantag af 24, utgöras af utsockne frälsehemman, äro, genom Kong!. Maj:ts och Rikets Ständers beslut, för alltid från effektiv rotering utgörande befriade, mot erläggande af endast half vakansafgift, lärer donna dem sålunda förunnade frihet icke höra dem fråntagas, utan den ifrågavarande manskapsstyrkan 136 man, i likhet med hvad här ofvan i afseende å de för komplettering afNorroch Westerbottens corpser samt Skånska infanteriregementena erforderliga 164 man blifvit ifrågastäldt, få för Kronans räkning mot kontant aflöning antagas.

Enär bildandet af förenämnda stamregemente och corps inom Wester- Norrland och Halland egentligen är att betrakta såsom en åtgärd, hvarigenom nuvarande Wester-Norrlands bevärings-bataljon och Hallands infanteri-bataljon komma att förses med hittills saknad stamtrupp samt med det tillökade antal befäl, som af den nya organisationen påkallas, lärer häraf följa att, på sätt i memorialet den 31 December 1868 underdånigst erinrats, det vid nyssnämnda bataljoner nu Renande befäl med vederlikar måste vara förpligtade att vid det nya regementet och corpsen ingå.

Den stamtrupp åter, som i södra delen af Kalmar län eller Södra Möre härad bör uppsättas, och hvilken, med afseende å den der befintliga beväringsstyrkan, jemväl kan inskränkas till en corps på en bataljon, måste, hvad befälet angår, helt och hållet såsom ny corps betraktas, men det till densamma erforderliga manskap erhålles genom öfverflyttning från Kalmar regemente af 10 nummer och från båtsmanshållet af 490 nummer; och bör jag i afseende å denna corps i (ifrigt underdånigst anmäla, det densamma är afsedd att hålla sina öfningar å mötesplatsen Kulltorp i Kalmar län, der Södra Möre härads

8 Bill. No .9 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1870.

beväring redan nu undergår vapenöfning, ehuru utan tillfälle att kunna med någon stamtrupp samöfvas, och hvarest för corpsen behöfliga byggnader till en del redan finnas.

På grund af hvad jag sålunda i det föregående anfört, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i Nåder föreslå Riksdagen: att från båtsmanshåll må till landtförsvaret öfverflyttas:

4 Norrlands båtsmanskompanier..................... 662 man,

2 Hallands » 364 »

1 Westergötlands » 87 »

1 Östergötlands » 194 »

af 1 Hokus läns » 100 »

» 3 Södra Möre härads » 490 »

tillhopa 1,897 man;

under förutsättning, att anslaget till sjö vapnets öfningar får till sitt nuvarande belopp fortfarande utgå, på det att medel må vara att tillgå till förhyrande af det privata sjöfolk, som i följd af minskningen i båtsmännens antal behöfver för sjötjenstens bestridande förhyras;

att en mot nämnda antal båtsmansnummer svarande andel af 5:te hufvudtitelns anslag till båtsmäns beklädnad må med ett belopp af 44,659 R:dr 42 öre, hvartill, enligt mig meddelad upgift, berörda anslagsandel upgår, få till 4:de hufvudtiteln öfverföras;

att, i den mån öfverflyttning af båtsmansnumren går i verkställighet, rustoch rotehållare för de öfverflyttade numren må komma i åtnjutande af enahanda frihet från deltagande i underhållet af soldatens beklädnad, som soldatro tehållare numera åtnjuta;

att de i Axbergs, Hofsta, Kihls, Glanshammars och Ringkarleby socknar af Örebro län belägna 101 z mantal, hvilka blifvit från dem förut mot frihet från ordinarie rotering åliggande tjenstbarheter till Bylta svafvelbruk befriade, måtte få sig ålagdt att effektiv rotering utgöra;

att, till kompletterande af Norrbottens och Westerbottens Fältj ägare-corpsers samt Norra och Södra Skånska infanteriregementenas nummerstyrka, en kontant aflönad truppstyrka af tillhopa 164 man må för Kronans räkning få upsättas;

att ett stamregemente under benämning: ^Vester-Norrlands regemente, må i Wester-Norrland bildas genom 550 äldre båtsmansrotar utaf de fyra Norrlandskompanierna, hvilka här ofvan föreslagits att till landtförsvaret öfverflyttas, samt i (ifrigt genom öfverflyttning från Helsinge regemente till det nya regementet af 450 rotar, hvarigenom sistnämnda regemente kommer att bestå af

1,000 rotar;

att

9 Bil. N:o 3 a) till Kanyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

att i Halland må bildas en corps med benämning: Hallands Fältjägarecorps, medelst de till öfverflyttning från Sjö- till Landtförsvaret föreslagna”två i Halland förlagda båtsmanskompamer om tillhopa 364 man samt i (ifrigt genom uppsättning af kontant aflönad stam trupp af 136 man;

att inom Södra Möre härad af Kalmar län må uppsättas en ny corps under benämning: Kalmar Fältjägare-corps, genom öfverflyttande från Kalmar regemente af 10 utaf nämnda regementes i Norra Möre härad förlagda nummer och för (ifrigt medelst de till öfverflyttning från Sjö- till Landtförsvaret föreslagna 490 nummer utaf båtsmanshållet i Södra Möre härad af Kalmar län;

att reglering af samtliga indelta infanteriregementens och corpsers styrka och områden måtte få ega rum i öfverensstämmelse med hvad förenämnda bilaga N:o 1 närmare utvisar; samt

att 1,007 indelta nummer, inberäknadt de vid Norrbottens Fältjägarecorps redan vakanta 99 nummer, måtte, enligt den plan, nyssnämnda bilaga angifver, få, i mån af inträffande ledighet, tills vidare hållas o tillsätta emot vakansafgifter och dessa afgifters inleverering till Armé-Förvaltningen för att användas till aflöning åt befäl och underbefäl med vederlikar vid ofvannämnda nya regemente och corpser, i öfverensstämmelse med de vid Stats-Rådsprotokollet fogade stater, samt åt manskap, som bör med kontant aflöning upsättas; dock under vilkor, att ofvan föreslagna öfverflyttning till kandi,försvaret af 1,897 nummer utaf båtsmanshållet samt reglering af regementens och corpsers styrka och områden kommer att ega ruin, och att, derest' genom möjligen förändrad organisation af rusthållsinfanteriet eller på annat sätt, de afsntna rusthålls-regementenas eller corpsernas effektiva numerär skulle komma att förminskas, Eders Kong!. Maj:t då må utaf de till vakans nu föreslagna nummer låta uppsätta ett mot minskningen svarande antal; kommande, i följd af den sålunda föreslagna dispositionen af vakansafgifterna, några sådana utgifter för de vid Norrbottens Fältjägare-corps redan vakanta 99 rotar icke att till Norrbottens Hästjägaresqvadronsfond vidare ingå.

Blekinge läns beväringsmanskap har, såsom ofvan blifvit erinradt, hittills varit anslaget till det i Carlskrona förlagda Marinregemente! och derstädes undergått sina årliga vapenöfningar; och torde donna anordning äfven för framtiden höra fortfarande bibehållas. Enär likväl Marinregemente!, på sätt i mitt Bill. till Riksd. Prof. 1870. 1 Sund. 1 Afd. 2

10 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

förut åberopade underdåniga memorial af den 31 December 1868 finnes omförmäldt, numera icke afses för bemanning af flottan och således är för sjöförsvaret obehöflig!:, samt regementet genom sin organisation, sin nuvarande tjenstgöring och hela riktningen af sina öfningar är att betrakta såsom ett fullständigt infanteriregemente, synes mig detta regemente lämpligen böra till landtförsvaret öfverflyttas, hvarvid det likväl, med afseende å sin blifvande bestämmelse att utgöra stam endast för Blekinge läns beväring och derjemte garnisonstrupp i Carlskrona, bör kunna från sin nuvarande styrka af 800 man minskas till en bataljon på '500 man korporal, soldater, spel och geranium dtverk are.

Efter öfverläggning äfven i donna fråga med Chefen för Sjöförsvars- Departementet, får jag således i underdånighet föreslå:

att det i Carlskrona förlagda Marinregemente! må, med år 1871 från Sjö- till Landtförsvaret öfverföras och under benämning: Blekinge vårsäde skarpshjttecorps, organiseras på en bataljon af 4 kompanier med tillsammans 500 man; samt att de för Marinregementet under 5:te lmfvudtiteln nu utgående anslagsmedel, tillhopa omkring 273,000 R:dr, måtte till 4:de hufvudtiteln öfverföras.

I anledning af den ofvan föreslagna regleringen af indelta regementens och corpsers nummerstyrka, anhåller jag att här få till förnyad behandling uptaga den i mitt underdåniga memorial af den 31 December 1868 väckta frågan om Wermlands Fältjägare-regementes reduktion.

I afseende å detta regemente har jag i nyssberörda memorial, vid behandlingen af frågan om det antal värfvade trupper, som för Svenska arméen vore behöflig!, yttra!, hurusom bibehållandet af värfvad trupp i kV ermland betingades af, bland annat, nödvändigheten att åt Wermlands talrika beväring bereda tillräcklig stamtrupp, enär Wermlands regemente, äfven i händelse åt då ifrågaställd tillökning i dess nummerstyrka, icke utan alltför stor rubbning i förhållandet emellan "stam och beväring skulle kunna med sig införlifva och krigsbilda den större beväringsstyrka, som inom dess område förefinnes.

Då emellertid, på sätt i nämnda memorial jemväl i underdånighet erinrats, Wermlands Fältjägareregemente för närvarande egen eu nummerstyrka, spelet inberäkna»!!, af endast 600 man, fördelade på 6 kompanier, är detsamma alltför svagt att utgöra ett regemente och synes mig derföre höra förvandlas till en corps af fyra kompanier med eu nummerstyrka af 500 man, korporaler, soldater, gevär sliandt ve r k ar e och spel, hvarigenom dess förmåga att i sig uptaga beväringsmanskap visserligen i någon man minskas, men organisationen deremot bringas till öfverensstämmelse med systemet för infanteriets corpser.

Jag får således i underdånighet föreslå:

Bil. N:o 3 a) till Kongt. Majds Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1870. 11

att Wermlands Fält]ägare-regemente må från och med år 1871 förändras till corps, formerad på en bataljon af 4 kompanier med tillsammans 500 man.

Derjemte anser jag mig dock böra i underdånighet hemställa, att den sålunda ifrågaställda reduktionen af så väl Marinregementet som Wermlands Fältjägare-regemente måtte få ega rum endast under vilkor af Riksdagens bifall till den ofvan föreslagna öfverflyttningen af båtsmansnummer samt regleringen af indelta infanteri-regementenas och corpsernas nummerstyrka och områden.

1 anledning af den minskning i antalet af det vid Marinregementet och Wermlands Fältjägare-regemente nu anställda befäl och underbefäl med vederlikar, som af regementenas föreslagna förändring blifver en följd; och då de bland nyssnämnda personal, Indika sålunda icke blifva för de nya corpserna behöfliga, ej kunna förvägras att, för så vidt de icke vilja eller kunna till andra allmänna befattningar förflyttas, sina. nu innehafvande löner allt framgent bibehålla, emot den tjenstgöringsskyldighet som i sådant afseende varder stadgad; får jag i underdånighet föreslå:

att befäl och underbefäl med vederlikar, som, till följd af Marinregementets och Wermlands Fältj ägare-regementes förändring till corpser, blifva öfvertalige, må upföras på indragningsstat, med rättighet att, intilldess de kunna varda, till andra allmänna befattningar förflyttade, sina nu innehafvande aflöningsförmåner fortfarande upbära, emot skyldighet: för Regements-Chef att, efter innehafvande grad, fullgöra den tjenstgöring, Kongl. Maj:t "kan finna skål honom i Nåder anbefalla, och för Öfrige Officerare, äfvensom för Under-Officerare, att, der så erfordras, vid sina regementen tjenstgöra under de årliga vapenöfningarna, äfvensom, i händelse af mobilisering, hvarhelst inom arméen deras tjenst påkallas; samt, efter upnådd full pensionsålder, för samtlige Officerare och Under-Officerare, att endast vara underkastade tjenstgöring i likhet med hvad för dem af deras vederlikar, som erhållit afsked med fyllnadspension, linnés föreskrifvet; samt

att, hvad särskild!: angår de öfvertalige bland civil-staterna, dessa må vara förbundne till fortfarande tjenstgöring vid vederbörande corps, så länge de äro af der innehafvande lön i åtnjutande.

Beträffande det vid så väl Marin-regementet som Wermlands Fältjägareregemente ännu gällande sättet att genom kontrakt med Kompani-Cheferne låta desse på passevolans handhafva bestyret ej allenast med rekryteringen utan äfven med anskaffning och underhåll af manskapets beklädnads-, remtygs- m. fl. persedlar, har jag i meranämnda memorial af den 31 December 1868 anfört de skäl, som ur både ekonomisk och rent militärisk och disciplinär synpunkt syntes mig tala för afskaffande af det s. k. passevolansväsendet vid värfvade arméen i allmänhet; och då jag fortfarande anser berörda skäl ega full giltighet, synes det mig och angeläget att, i sammanhang med den nu förestående förändringen

12 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj.is Nåd. Fr ap. N:o 1, om Statsverket 1870.

i Marin-regementets och Wermlands Fältjägare-regementes organisation, passevolansen derstädes kommer att uphöra; men enär frågan härom icke torde behöfva underställas Riksdagens behandling, anhåller jag att framdeles få densamma till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning särskild! anmäla i sammanhang med den om passevolansens bestånd vid öfriga värfvade regementen af arméen.

Då jag nu går att i ett sammanhang redogöra för de ökade kostnader, hvartill organisationen af Wester-Norrlands regemente samt Hallands och Kalmar Fältjägare-corpser, äfvensom upsättningen af kontant aflönadt manskap i Norr- och Westerbotten samt Halland och Skåne föranleder, samt de tillgångar, som för berörda kostnaders bestridande må kunna påräknas, och hvaribland äfven förekomma de besparingar, som genom Marin-regementets och Wermlands Fältj ägare-regementes förminskning beredas, får jag i afseende å aflöningen till befäl och underbefäl med vederlikar i underdånighet åberopa de för hvardera af nämnda regemente och corpser upgjorda aflöningsstater (bil. N:ris 2, 3, 4) samt dervid i underdånighet anföra:

att vid Wermlands Fältj ägare-corps, W ester-N orrlands regemente, Hallands och Kalmar Fältjägare-corpser lönerna föreslagits till ungefärligen de belopp, som utgöra medium af lönerna vid indelta arméen i de särskilda graderna;

att vid Blekinge värfvade skarpskytte-corps lönerna beräknas i närmare öfverensstämmelse med dem vid värfvade arméen; samt

att, i öfverensstämmelse med hvad jag i memorialet af den 31 December 1868 yttrat angående de civila tjenstebefattningarna vid arméen, Auditörs- och Regementsskrifvare-befattningarna vid de nya corpserna nu blifvit sammanslagna, samt några Mönsterskrifvarebefattningar derstädes ej föreslagits.

Enligt afiöningsstaten för W ester-N orrlands regemente erfordras för regementets aflöning................................................................................R:dr 85,950: —

och då härifrån afräknas Wester-Norrlands bevärings-bataljons nuvarande, för det nya regementet disponibla tillgångar, nemligen:

af 4:de hufvudtitelns anslag till indelta kavalleri- och infanteri-regementena...................................................... 13,905: —

och särskild!: anslag.......................................... 6,295: — )( 20 200' _

erfordras alltså för det nya regementet ytterligare.....................R:clr 65,750: —.

För Hallands Fälb'ägare-corps upgår, enligt det upgjorda förslaget till stat,

aflöningen till..........................................................................!.......R:dr 45,750: —

och då härtill finnes att tillgå Hallands infanteri-bataljons nuvarande anslag............................................................................... » 7,500: —

erfordras alltså för donna corps...................................................R:dr 38,250: —.

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1870. 13

Till aflöningens bestridande vid Kalmar Fältjägare-corps åtgår enligt staten för samma corps...........................................................................R:dr 45,750: —.

Hvad angår Blekinge värfvade skarpskytte-corps torde jag böra något närmare visa de särskilda kostnadsbelopp, som för densamma komma att utgå.

Jemlikt det upgjorda förslaget till aflöningsstat, erfordras till bestridande af aflöning åt befäl och underbefäl med vederlikar, äfvensom till musikens

underhåll vid nämnda skarpskyttecorps sammanlagd!...............R:dr 70,910: —,

hvartill kommer:

Hage:

för 500 man i 61 dagar ä 19

öre för dagen........................ R:dr 5,795: —

» 375 man i 304 dagar ä 19

öre för dagen........................ » 21,660: — 27 455

Brödkorn:

för 500 man i 61 dagar ä 48

kub.-fot om dagen.................. 1,464 kub.-fot.

» 375 man i 304 dagar ä 48

kub.-fot om dagen.................. 5,472 »

tillhopa 6,936 kub.-fot,

ä 2 R:dr 10 öre per kub.-fot.................................

Medikament^- och kommunionpenningar för 500

man ä 2 R:dr 30 öre....................................

Kokinrättningskostnad...............................................

Rekryteringspenningar för 500 man ä 7 R:dr 75 öre

14,565: 60.

1,150: — 1,500: — 3,875: —

»

48,545: 60,

tillhopa R:dr 119,455: 60, hvilken summa omfattar de utgifter, som hittills varit i de värfvade regementenas och corpsernas aflöningsstater uptagna.

Vidare påkallas, till följd af Marin-regementets öfverflyttning till arméen, förhöjning i det under 4:de hufvudtiteln upförda anslag till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena. Då den för värfvade arméen nu gällande provianteringsstat lärer höra äfven för Blekinge värfvade skarpskytte-corps tillämpas, har portionspriset blilvit beräknadt till 45 öre, utom brödet; men enär det här ofvan uptagne särskilda anslag för manskapets gage, sedan från samma anslag utgått manskapets tobaksskilling med i medeltal 8 öre per man, är afsedt att till kostnaden för natura-underhållet lemna ett bidrag af omkring 11 öre portionen, kan i följd häraf tillökningen i mathållningsanslaget inskränkas till hvad derutöfver med 34 öre per portion erfordras för betäckande af det beräknade portionsvärdet. ' Donna tillökningen kommer alltså att utgöra:

14 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

för 500 man i 61 dagar ä 34 öre per dag........................... R:dr 10,370

» 375 » i 304 » ä 34 » » » ........................... » 38,760

eller tillhopa R:dr 49,130: —.

Alldenstund regementets förminskning till 500 man dock icke på en gång utan blott småningom kan verkställa^ hvadan under år 1871 eu stor del af den till indragning afsedda styrkan kan komma att befinnas i tjenstgöring, erfordras för donna styrkas provianter!ng under nämnda år ett ytterligare, belopp, som, på grund af upgjorda beräkningar, torde kunna antagas för natura-

portion till omkring........................................................................B:dr 13,000: —

för brödspanmål till omkring......................................................... » 4,000: —

eller tillhopa förslagsvis till R:dr 17,000: —.

Ytterligare erfordras, jemlik! af Armé-Förvaltningen upgjorda beräkningar: till underhåll af beklädnads-, remtygs- och utrednings- samt sängservispersed-

lar in. in....................................................................................R:dr 55,526: 25,

till underhåll af gevärspersedlar................................................... »_925: —

tillhopa R:dr 56,451: 25

att tilläggas anslaget för försvarsverket i allmänhet, samt till öfvertaligt manskaps beklädande under år 1871.................. B:dr,4,000: —•

De anslag, som sålunda under 4:de hufvudtiteln erfordras för Blekinge värfvade skarpskytte-corps, äro:

särskild! anslag under rubrik: Blekinge värfvade skarpskytte-corps B :dr 119,455: 60, tillökning i anslaget för mathållning åt manskapet vid garni-

sonsregementena..............................................—................... » 49,130: —

tillökning i anslaget för försvarsverket i allmänhet.................... » 56,451: 25.

summa Bunt B:dr 225,036: 85, samt såsom tillfälliga anslag tillhopa .......................................... » 21,000: —.

Härvid är dock antaget, att den till manskapets inqvarterande i Carlskrona hittills uplåtna kasernbyggnad fortfarande skall komma att för samma ändamål begagnas.

Då kostnaderna för Mariu-regementet, enligt mig meddelade upgifter, kunna

anses hittills hafva utgjort omkring.............................................R:dr 273,000: —

kommer alltså efter afdrag af den för den nya corpsen ofvan beräknade kostnadssumma ................................................... » 225,036: 85

den årliga kostnadsbesparing, som genom ifrågavarande förändring Statsverket beredes, att utgöra................................... »

47,963: 15.

15 Bil. 3 a) till Kom/l. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

För Wermlands Fältjägareregemente uppgår beloppet af aflöning för befäl, underbefäl och manskap, deruti äfven inbegripet jägarearfvoden och anslag till

musikens underhåll, för närvarande till ................................... R:dr 63,063: _

och då den nu föreslagna aflöningsstaten i motsvarande utgiftsposter upptager............................................................................ » 59,965: —

uppkommer eu besparing i aflöningskostnad af........................ R:dr 3,098: _

och då härtill läggas de besparingar, hvilka, till följd åt föreslagen reduktion af nummerstyrkan samt passevolansens upphörande, uppstå i vapenöfningskostnad samt i underhåll af beklädnads-, remtygs- och utredningspersedlar in. m., uppgående till ett sammanlagdt belopp åt....................................... » 14,532: _

kommer den sammanlagda besparingen att utgöra.................. R:dr 17.630: _

Enligt hvad i det föregående bl hvit anfördt, erfordras: för aflöning vid Wester-Norrlands

regemente .................................... R:dr 85,950: —

» » vid Hallands Fältjä-

gare-corps .................................... » 45,750: —

» » vid Kalmar Fältjägare

corPs......................................... » 45,750: — 177 450- _

hvartill kommer:

Kontant aflöning för 136 man vid Hallands Fält-

jägare-corps ä 110 R:dr.......................................... 14,960: _

» » för 164 man vid Norr- och Wester-

bottens Fältjägare-corpser samt Norra och Södra

Skånska Infanteriregementena ä 110 R:dr............ 18,040: —

Ärligt underhåll af beklädnads-, remtygs-, utrednings-, tross- och gevärspersedlar för 1,383 man,

hvarmed effektiva styrkan ökas ä R:dr 19,85 ...... 27,452: 55.

Årlig vapenöfningskostnad för 1,383 man ä 16 R:dr 22,128:

till hvilka utgifters bestridande följande tillgångar tagas i anspråk:

Nuvarande anslag till Wester-Norrlands Bevärings-

bataljon....................................................................

deraf 13,905 Rall- utgå från 4:de hufvudtitelns anslag till Indelta Kavalleri- och Infanteriregementena.

B:o d:o Hallands Infanteri-bataljon ...........................

260,030: 55

20,200:

7,500: —

Transport 27,700: — 260,030: 55

16 Bil. N:o ?> a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport 27,700: — 260,030: 55 Besparing, till följd af Wermlands Fältjägare-regementes reduktion...................... 17,630: —

T):o d:o Marin-regementets d:o .................................... 47,963: is

Vacans-afgifter från 1,004 rotar ä B:dr 109,42 ...... 109,857: 68

Från 5:te Hufvudtitelns anslag till båtsmäns beklädnad........................................................... 44,659: 42 247,810: 25

hvadan alltså en brist uppstår af ...................................................... 12,220: 30

Då jag likväl icke anser mig kunna ifrågasätta att, till betäckande åt berörda brist, särskild!: anslag hos Riksdagen begäres, får jag, för den händelse tillgång till bristens fyllande icke kan beredas genom nedsättning i ofvan beräknade kostnader för manskap, som bör med kontant aflönas, i underdånighet hemställa, att uppsättningen af detta manskap verkställes endast i den mån ofvannämnda tillgångar sådant medgifva.

Hvad särskild! angår de i följd af förändringen med Marinregemente! uppkommande kostnader för eu gång, anser jag desamma kunna bestridas af de till aflöning åt de nya corpserna beräknade medel, enär dessa endast småningom, i den mån befälet vid corpserna hinner antagas, behöfva för nämnda aflöning användas.

Enär genom ofvan föreslagna reglering af nummerstyrkan vid indelta infanteri-regementen och corpser, den effektivt tjenstgörande styrkan derstädes, enligt hvad bilagorna N:ris 5 och 6 närmare visa, skulle komma att ökas med 1,453 nummer, men donna tillökning, i anseende dertill, att sammanlagd! 70 nummer torde behöfva till musikens aflönande och underhåll vid de nya corpserna användas, bör beräknas till endast 1,383 nummer, uppstår till följd häraf, utom förut uppgillra kostnader, äfven kostnad för en gång för första uppsättningen af beklädnads-, remtygs-, utrednings- och trosspersedlar för den sålunda med 1,383 nummer tillökade effektiva styrkan; men enär, genom ifrågavarande tillökning, i väsendtlig mån afses att bereda ändamålsenlig öfning åt allmänna beväringen, hemställer jag i underdånighet det Eders Kongl. Maj:t täcktes begära Riksdagens medgifvande dertill, att berörda uppsättningskostnad, beräknad till omkring 200,000 R:dr, måtte fä till högst nämnda summa bestridas af allmänna beväringsfonden, hvilken är afsedd att enligt Eders Kongl. Maj:ts disposition användas för beväringsinrättningens utbildande.

Vidkommande i öfrig!: dels de medelsbelopp som enligt det föregående äro utsudda att från 5:te till 4:de hufvudtiteln öfverföras, nemligen:

af

17 Bil. No 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1870.

af anslaget till båtsmännens beklädnad............ R:dr 44,659: 42

för Marinregementet nu utgående tillhopa om-

krm£................................................................ » 273,000: — 317959. 42

dels de inflytande vakansafgifterna för de 1,004 indelta nummer,

Indika äro afsedda att hållas otillsatta, och Indika utgifter beräknats till .......................................................................................... 109,857: 68

dels ook de besparingar, som genom minskningen af Marin-rege-

mentet och Wermlands Fältjägare-regemente uppstå med tillhopa 65,593: 15

tillhopa således 493,110: 25 får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd täcktes i Nåder föreslå Riksdagen, att dessa sålunda förslagsvis beräknade medel måtte för år 1871 få såsom extra anslag under 4:de hufvudtiteln beräknas och utgå, samt först vid uppgörandet af förslag till statsregleringen för år 1872 å ordinarie stat under behöriga titlar uppföras.

Sedan jag sålunda i underdånighet framstäf de förslag, som af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga beslut af den 31 nästlidne December varit föranledda, anhåller jag att i den ordning, hvartill uppställningen i nu gällande Riksstat gifver anvisning, få till Nådig pröfning anmäla de frågor, som för regleringen i öfrig! af utgifterna för landtförsvaret under år 1871 höra tagas under öfvervägande, och hvarvid förekomma följande ämnen:

Landtförsvars-Departementet.

Departementets Kommando-Expedition och Generalitets-staten. I mitt ofvan åberopade underdåniga memorial af den 31 December 1868 har jag angifvit de brister, som enligt mitt förmenande förefinnas i vår nuvarande generalstabsinrättning, äfvensom framställt förslag till förändrad organisation af Generalstaben. med afseende å såväl krigs- som freds-tjenstgöring; och ehuru jag, på grund deraf, att statsverkets tillgångar påkalla all möjlig sparsamhet i utgifter, finner mig nu icke kunna ifrågasätta ett fullständigt genomförande af berörda organisationsförslag, hvilket skulle medföra ökade kostnader, har jag dock ansett de åtgärder, som med tillgängliga medel kunna vidtagas för Bill. till Riksd. Prof. 1870. 1 Sami. 1 Afd. 3

Arfvodeu åt Generalstabs- Offlcerare.

18 Bil. N:o Sa) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

ett lämpligare ordnande af generalstabstjenstgöringen, icke böra uppskjutas. Enligt hvad i förenämnda memorial anförts, utgör Landtförsvars-Departementets Kommando-Expedition för närvarande ett slags centralstation för de Generalstabs- Officerare, hvilka icke tillhöra Topografiska corpsen; men den vid Kommando- Expeditionen med aflöning anställda Officerspersonal, bestående, utom Chefen, af endast 7 Generalstabs-Officerare, deruti inberäknad Expeditionens registrator och redogörare, till hvilken befattning numera vanligen förordnas Officer, är obestridligen alltför fåtalig för de mångartande och omfattande göromål, som tillhöra Expeditionens tjenstemän. Olägenheterna häraf, Indika i ökad grad framträdt, sedan numera en särskild afdelning för de militärstatistiska arbetena blifvit inom Kommando-Expeditionen inrättad, torde dock till ej oväsendtlig del kunna afhjelpas, om någon del af de medel, som för närvarande äro anslagna till aflöning åt den vid Militär-Distriktens, Lif-Gardes-Brigadens och Kavalleri- Inspektionens staber anställda personal, bestående af en Stabs-Chef och en Stabs- eller Andre Adjutant vid hvarje stab, hädanefter finge användas till arfvoden åt i Kommando-Expeditionen tjenstgörande Generalstabs-Officerare. Något hinder härför synes mig desto mindre mota, som jag anser göromålen vid nämnda staber under nuvarande förhållanden kunna utan olägenhet bestridas af endast en Stabs-Chef vid hvarje stab, dock med förutsättning att, under sjelfva mötestiderna, ett efter det då ökade beliofvet af arbetskrafter afpassadt antal extra Adjutanter till biträde vid distriktsstaberna under då förekommande inspektions- och mönstrings-förrättningar beordras. Enligt nu gällande stat för Generalitetet, utfärdad den 3 Oktober 1866, utgår såsom arfvode till eu Stabseller Andre Adjutant vid hvardera af de särskilda militärdistriktens staber

600 R:dr, eller tillhopa för 5 Adjutanter............................................ 3,000: —

till en Stabs- eller Andre Adjutant vid Lif-Gardes-Brigaden............... 300: —

» en d:o vid ICavalleri-lnspektionen......................................................450: —•

eller sammanlagt R:dr 3,750

Och får jag, på grund af hvad i donna fråga nu blifvit anfördt, i underdånighet hemställa, det Eders Kong!. Maj:t täcktes i Nåder föreslå Riksdagen, att, från och med år 1871, arfvode vid ofvanberörda staber må utgå endast för Stabs-Chef vid hvarje stab, samt att de, enligt hvad ofvan är omförmäldt, till arfvoden åt Stabs- eller Andre Adjutanterne derstädes under anslaget till Generalitets-staten nu beräknade 3,750 R:dr må från nämnda anslag till anslaget för Landtförsvars-Departementets Kommando-Expedition öfverföras, för att till arfvoden åt derstädes tjenstgörande Generalstabs-Officerare, enligt Kongl. Maj:ts disposition användas; hvarigenom alltså sistberörda anslag skulle komma att från 12,700 R:dr höjas till 16,450 R:dr, samt anslaget för Generalitetsstaten deremot minskas från 76,100 Rall* till 72,350 R:dr.

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 19

Kommendants-staten. A Hemligen för Kommendanterne i de särskilda fäst- Kummendmisnings- och garnisonsorterna fastställdes sednast vid 1856—1858 års riksdag. ‘"'Boden m. m. I den reglering af aflöningen, som då egde rum, har någon annan förändring sedermera icke förekommit, än den som varit en följd af tid efter annan skedda indragningar af Kommendantsbefattningar. Vid 1869 års riksdag blef anslaget, till följd af då förestående indragning af Kommendantsbefattningarna å Ny- Elfsborg samt i Helsingborg, Landskrona och Ystad, nedsatt till sitt nuvarande belopp 11,717 K:dr. Derefter och sedan 1869 års riksdag bifallit Eders Kongl. Maj ds förslag om förändrad organisation af underbefälsskolorna vid indelta arméen, hvithet förslag föranledt, bland annat, indragning af gränseposteringskommenderingen och korporalskolan vid Grislehamn, har äfven kommendantsbefattningen å sistnämnda ställe blifvit indragen, hvarigenom åter å kommendantstatsanslaget upstått en besparing af förut utgående:

arfvode till en Kommendant eller Gränsebefålhafvare..................... II:dr 525: —

skrifmaterialier..................................................................................... » 22: 50,

eller tillhopa R:dr 547: 50.

Då likväl detta belopp mer än väl behöfves till andra utgifter inom Kommendantsstaten, hvarom jag anhåller att här nedan få gorå underdånig framställning, anser jag kommendantsbefattningens i Grislehamn indragning icke höra till nedsättning i Kommendantstatsanslaget föranleda.

Genom ofvanberörda vid 1856—1858 års riksdag vidtagna reglering af Kommendanternes aflöning bestämdes arfvodet för Kommendanten å Carlsborgs fästning till 1,500 R:dr och för den å Carlstens fästning till 1,800 R:dr. Sedermera hafva likväl åtskilliga förändrade förhållanden inträda hvilka jemväl påkalla förändring i nyssberörda två aflöningsbelopp. Den 'större vigt och de ökade göromål, som, i den mån befästningsarbetet å Carlsborg framskrider, måste komma att åtfölja kommendantsbefattningen derstädes, påkalla, i förening med de nya åligganden, som för Kommendanten uppstå i följd af Infanteriunderbefälsskolans förläggande å fästningen, redan nu en förhöjning i Kommendantens aflöning, hvilken förhöjning dock torde kunna inskränkas till 300 R:dr. Vidkommande deremot kommendantsbefattningen å Carlstens fästning, hafva göromålen vid densamma minskats till såväl omfattning som vigt, sedan ej allenast befästningsarbetena derstädes upphört utan äfven den der förlagda garnisonsko in mundering med korporalskola ur indelta arméen numera till följd af Eders Kongl. Maj ds under den 22 nästlidne Juni fattade beslut indragits; och anser jag, till följd häraf, det för sistnämnda befattning nu utgående arfvode lämpligen kunna med 300 R:dr nedsättas, hvarigenom alltså tillgång beredes till den för Kommendanten å Carlsborg ofvan ifrågaställda förhöjning. Något hinder för en sådan nedsättning i kommendants-arfvodet å Carlsten förefinnes icke i det för nuvarande Kommendanten utfärdade förordnande.

20 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Hvad åter angår det -genom kommendantsbefattningens i Grislehamn indragning disponibla belopp af 547 H:dr 50 öre, så anser jag detsamma böra användas till aflöning åt eu fåstningsväbel, hvars anställande å Carlsborgs fästning till biträde åt Kommendanten vid de honom åliggande flerfaldiga bestyr jag anser af behof oundgängligen påkaladt.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda beträffande kommendantsstats-anslaget anförts får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i Nåder föreslå Riksdagen:

att arfvodet för Kommendanten å Carlsborgs fästning må från och med år 1871 få med 300 R:dr förhöjas från nu utgående 1,500 R:dr till 1,800 R:dr, och att tillgång till donna förhöjning må beredas genom nedsättning med lika belopp eller 300 R:dr i Kommendantens å Gallsten nu till 1,800 Rxlr bestämda arfvode; samt

att det belopp af 547 Rxlr 50 öre, som genom kommendantsbefattningens i Grislehamn indragning blidt disponibelt, måtte få användas till aflöning åt en å Carlsborg behöflig fåstningsväbel.

Indelta arméen.

Löneförbättrin- Löneförbättringar vid indelta arméen. Det anslag af 100,000 R:dr, hvil- ,jnr flj'^eltaket under flera föregående år utgått och jemväl för innevarande år linnés anvisad! till förbättrande af en del utaf indelta arméens tjenstemannapersonals aflöningsvilkor, blifver fortfarande för nämnda ändamål erforderlig!, och hemställer jag fördenskull i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i Nåder föreslå Riksdagen, att anslaget må till oförändrad! belopp, 100,000 R:dr, äfven för år 1871 få utgå och enligt förut meddelade föreskrifter användas.

Anslaget till Indelta arméens och Wermlands Fältjägareregementes vapenöfningar. Enär undskoie/,ah'' ^t, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga förslag, vid 1869 års riksdag anvisade och under anslaget till indelta arméens och Wermlands fältjägareregementes vapenöfningar uptagna belopp af 40,061 Rxlr 60 öre, till bestridande af de ökade kostnader för indelta arméens underbefälsskolor, som af det vid samma riksdag antagna förslaget om förändrad organisation af berörda skolor föranleddes, blifvit endast för år 1870 beviljad!, men detsamma fortfarande blifver för nämnda ändamål oundgängligen behöflig!, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i Nåder af Riksdagen begära, att berörda belopp, 40,061 R:dr 60 öre, måtte å ordinarie stat under omförmälda anslag varda upfördt, för att allt framgent vara för det afsedda ändamålet att

21 Bil. No 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

tillgå, och hvarigenom anslaget till indelta arméens och Wermlands faltjägareregementes vapenöfningar nu skulle komma att bibehållas vid sitt i 1870 års riksstat upptagna belopp 924,062 R:dr 8 öre.

Värfvade arméen.

Fortifikationen. Uti eu till Eders Kongl. Maj:t genom Chefen för Fortifikationen insänd skrift har den vid Pontonier-bataljonen anställde Läkare, Förste Batalj ons-Läkaren Doktor Herman Wilhem Hulphers. i underdånighet anfört, hurusom nämnda bataljon på sednare åren genom tillkomsten af två kompanier vuxit från den ursprungliga numerären af 120 man vid det första Sappörkompaniet till den nuvarande styrkan af 360 man, men att läkareväsendets utveckling vid bataljonen härmed långt ifrån hållit jemna steg, enär Läkarebefattningen vid bataljonen endast bli hvit från 2:dra till lista Bataljonsläkares grad och aflöning uppflyttad. Fn följd häraf vore, att Läkaren vid Pontonierbatalj onen i afseende å förhållandet emellan göromål och aflöning befunne sig i vida ofördelaktigare ställning, än läkande vid öfriga arméen. Vid värfvade arméen voro nemligen för corps på en bataljon med föga större styrka än Pontonier-bataljonen anställde så väl Regements- som 2:dre Bataljonsläkare, under det Läkaren vid Pontonier-bataljonen hade att ensam bestrida läkarevården för bataljonens hela styrka 360 man; och erinrades i öfrig! att äfven vid indelta arméen, hvarest tjenstgöringen vore mindre trägen än vid den värfvade, läkarevården vore bättre ersatt än vid den värfvade Pontonier-batalj onen.

Då föröfrigt det af Eders Kongl. Näjd vid sistlidne Riksdag framlagda förslag rörande försvarsverkets ordnande uppi oge för Pontonier-bataljonen både Regements- och 2:dre Bataljons-Läkare, har Doktor Hulphers nu i underdånighet anhållit, att donna fråga, oberoende af hvarje större organisationsförslag rörande arméen, måtte, i öfverensstämmelse med nämnda förslag, af Eders Kongl. Maj:t till pröfning och afgörande i Nåder upptagas, eller ock att, derest liden härför tilläfventyrs nu icke ansågs lämplig, en löneförhöjning af 800 R:dr måtte Batalj ons-Läkaren vid Pontonier-bataljonen beredas, mot förpligtelse för honom att tills vidare ensam bestrida läkarevården vid nämnda bataljon.

Sundhets-Collegium, som häröfver i underdånighet sig utlåtit, har af anförda skal tvekat att tillstyrka bifall till första alternativet uti Bataljons- Läkaren Hulphers underdåniga framställning.

Deremot och i betraktande deraf:

att Pontonier-bataljonen blifvit tillökad med en tredjedel af sin nuvarande nummerstyrka efter den tid, då den till Bataljons-Läkaren Hulphers utgående lön bestämdes;

Läkarevården vid Pontonierbataljonen.

22 Bil, No 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1870.

att de läkare, Indika äro anställda vid eorpser, tillhörande indelta arméen och räknande omkring en fjerdedel högre nummerstyrka än Pontonier-bataljonen, hafva Regements-Låkare fullmakt och lön; och

att Doktor Ilulphers såsom Förste Batalj ons-L åkare fullgör både Regements- och Bataljons-Läkares åligganden, och det vid garnisonstrupp, som fordrar daglig tjenstgöring;

har Sundhets-Collegium i underdånighet förordat Bataljons-Läkaren Hiilphers framställning sålunda, att han, så länge han är ensam läkare vid Pontonier-bataljonen, må komma i åtnjutande af eu löneförhöjning af 800 R:dr. hvarigenom hans lön blefve lika med den som af Regements-L åkare uppbäres.

I anledning af hvad sålunda i donna fråga förekommit och då den vid Pontonier-bataljonen anställde läkare obestridligen är, i förhållande till sina göromål, vida svagare Monad än hans vederlikar vid öfriga arméen, samt sä .val Pontonier-Batäljonens styrka och organisation såsom särskild corps, som ock beskaffenheten och omfattningen af läkarebestyren vid bataljonen, synas mig påkalla Regements-Läkares anställande derstädes, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd täcktes i Nåder föreslå Riksdagen, att det till fyllnad i Regements-Läkoreaflöning erforderliga belopp R:dr 800: — måtte af Riksdagen anvisas, att tilläggas det under rubrik penningar i Fortifikationens anslag ingående belopp........... <> 168,620: 11.

hvarigenom penni ngebeloppet under detta anslag Lomme att

höjas till ................................................................................... hk dr 169.420: 11.

samt anslagets slutsumma att utgöra 176,103 R:dr 78 öre.

MathåUm,,, för Mathållning för manskapet vid garnisonsregemenima. Beträffande detta mai,siapet vid p™ utgörande 320.000 R:dr, har Eders ICongL Näjd, på sätt Stats-Rådsmenta,n. protokollet för den 5 Januari 1869 utvisar, i sammanhang med det vid

nämnda års Riksdag framlagda förslag till reglering af utgifterna under riksstadens 4:de hufvudtitel för år 1870, låtit meddela Riksdagen, att anslagets förhöjande till 420.000 R:dr redan då syntes af behof påkalladt. Enligt hvad Armé-Förvaltningens Intendents-Departement i underdånigt betänkande af den 10 November 1868 anmält, hade nemligen ifrågavarande anslag under loppet af flera år visat brist, hvilken antogs vid 1868 års utgång komma att uppgå till omkring 200,000 R:dr, och då berörda förhållande, hvilket härrörde af de genom sednare årens svaga skördar ökade prisen å lifsförnödenheter, jemte den, i följd af minskade arbetstillfällen för manskapet, uppkomna inskränkning i regementenas permittera.de styrka, ingalunda kunde antagas med år 1868 komma att upphöra, äfven om, genom då inträffade prisfall å naturaartiklar, bristen å anslaget under år 1869 blefve något mindre, hemställde Armé-Förvaltningen, det Eders Kongl. Näjd täcktes åt Riksdagen åska anslå-

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 23

gets förhöjande med ofvannämnde belopp, 100,000 R:dr; men i betraktande af statsverkets inskränkta tillgångar och enär, enligt hvad Armé-Förvaltningen antydt, någon nedsättning i bristen under den närmaste framtiden syntes vara att motse, ansåg Eders Kong!. Näjd någon framställning till Riksdagen om förhöjning i berörda anslag då ej böra ega rum.

Emellertid har Armé-Förvaltningen nu uti underdånig skrifvelse af den

9 November 1869 gjort förnyad anmälan om behofvet af förhöjning i ifrågavarande anslag med åtminstone 100,000 R:dr eller från 320,000 R:dr till 420,000, hvarvid Förvaltningen åberopat såsom skål ej mindre hvad, på sätt ofvan finnes omförmäldt, Förvaltningen i dess underdåniga betänkande af den

10 November 1868 i sådant afseende anfört, än äfven den omständigheten att, på grund af infordrade uppgifter från vederbörande regementen och corpser, ifrågavarande anslag, som år 1868 understeg behofvet med 220,000 R:dr, uppenbarligen kom me att för år 1869 visa en ytterligare brist af mer än

150,000 R:dr, samt att mathållningskostnaden innevarande år 1870, så vidt densamma af upphandlingsauktionerna blefve beroende, syntes snarare böra antagas tillväxa än förminskas i jemförelse med 1869 års enahanda kostnad.

På grund af de nu i afseende å ifrågavarande anslag anförda förhållanden, och då deraf blifvit ådagalagdt att anslaget under loppet af flera år visat sig för afsedt ändamål otillräckligt, samt angeläget är, att icke, genom fortvaron af berörda missförhållande och ett ytterligare ökande af den uppkomna bristen, alltför störa svårigheter må vid besörjandet af garnisonsregementenas mathållning uppstå, får jag i underdånighet föreslå, det Eders Kong!. Näjd, i öfverensstämmelse med hvad Armé-Förvaltningen underdånigst hemställt, täcktes af Riksdagen i Nåder äska, att anslaget till mathållning för manskapet

vid garnisonsregementena må från sitt nuvarande belopp...... R:dr 320,000: —

varda med....................................................................................... » 100,000: —

förhöj dt till ................................................................................. » 420,000: —-

Då likväl nödigt är, icke allenast att anslaget bringas till det belopp, att detsamma för framtiden blir för sitt ändamål tillräckligt, utan äfven att den redan uppkomna och under innevarande år än ytterligare uppkommande bristen varder betäckt, men jag ännu icke är i tillfälle att kunna upplysa, huruvida de i sistnämnda hänseende af Eders Kong! Näjd anbefallda åtgärder i förening med de anvisningar, som möjligen kunna för ändamålet göras på de å anslagen under 4:de hufvudtiteln uppstående besparingar, må blifva för syftemålets uppnående tillräckliga, anhåller jag i underdånighet att härom framdeles få gorå den underdåniga framställning, hvartill omständigheterna må kunna föranleda.

24 Bil. N:o 3 a) till Konyl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Beväringsmanskapets vapenöfningctr.

Anslaget till durchmarcheko st nåder.

Beväringen.

Beväringsmanskapets vapenöfningar. I den af Stats-Kontoret afgifva, bär ofvan omförmälda underdåniga berättelse om Statsverkets tillstånd och förvaltning har bemälda embetsverk, jemte anmälan om olägenheterna deraf, att de s. k. förslagsanslagen i riksstaten uppfördes till lägre belopp, än hvarmed utgiften i verkligheten utgått, meddelat uppgift å de förslagsanslag under 4:dé hufvudtiteln, hvilka år 1868 visat brist, äfvensom Stats-Kontoret uttalat önskvärdheten deraf, att ifrågavarande slags anslag i riksstaten uppfördes med belopp, så nära som möjligt motsvarande dem, hvarmed utgifterna visat sig utgå.

Då likväl de af Stats-Kontoret härvid anmälda brister å 4:de hufvudtitelns förslagsanslag för år 1868 är o, med undantag endast hvad angår anslagen till beväringsmanskapets vapenöfningar och till rese- och traktamentspenningar, antingen af särdeles obetydlig eller ock af tillfällig beskaffenhet, anser jag Stats-Kontorets förevarande underdåniga framställning, i hvad 4:de hufvudtiteln angår, icke höra föranleda till annan åtgärd, än att nyssnämnda två anslag föreslås att förhöjas till belopp, motsvarande de utgifter, för hvilkas bestridande anslagen äro beräknade.

Med afseende således å det belopp hvartill utgifterna för beväringsmanskapets vapenöfningar i allmänhet under flera år uppgått, äfvensom å den minskning deri, som för framtiden möjligen torde i någon mon kunna beredas, får jag, ehuru anslaget för år 1868 öfverskridits med mer än 230.000 K:dr. i underdånighet hemställa, att anslaget för nämnda vapenöfningar, nu utgö-

rande.......................................... R:dr 500,000: —

måtte föreslås att med endast...................................................... » 100.000: —

förhöjas till..................................................................................R:dr 600,000: —:

och torde det tillåtas mig att här nedan i underdånighet föreslå den förhöjning, jag anser behöflig i rese- och traktamentsanslaget.

Diverse anslag.

D nr chmarclie,-kostnader. Med afseende å. uppkommen minskning i utgifterna från detta anslag har Armé-Förvaltningen å Intendents-Departementet i underdånighet föreslagit eu nedsättning deri med 4,000 R:dr; och då jaganser en sådan nedsättning utan olägenhet för det med anslaget afsedda ändamål kunna ega rum, får jag i underdånighet hemställa, att ifrågavarande an-

25 Bil. N:o 3 a) till Kong]. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

slag, som nu utgör........................................................................ R:dr 12,000:= —

måtte föreslås att med.................................................................... » 4,000: —

nedsättas till ................................................................................... R:dr 8,000: —

samt med sistnämnda belopp fortfarande i stat upptagas.

Derjemte och på det att de å detta anslag, hvilket är af reservationsanslags natur, under förflutna åren uppkomna besparingar må kunna tagas i anspråk, för att, bland andra tillgångar, användas till betäckande af blåsten ä anslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kong], Magt täcktes i Nåder föreslå Riksdagen, att omförmälda besparingar, hvilka, enligt från Armé-Förvaltningen meddelad uppgift, vid 1868 års utgång utgjorde 43,485 R:dr 63 öre, måtte för nämnda ändamål få till 4:de hufvudtitelns allmänna besparingar öfverföras.

Esse- och Iraktamentspenningar. På grund af hvad förut i anledning af Stats-Kontorets underdåniga berättelse blifvit angående detta anslag anfördt, och med afseende å det belopp, hvartill utgifterna å samma anslag under sednare åren i allmänhet uppgått, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd täcktes af Riksdagen begära, att förslagsanslaget till rese- och

traktamentspenningar, hvithet anslag för närvarande utgör......R:dr 58.000: —

må med......................................................................................... » 12,000: —

förhöjas till.....................................................................................R:dr 70,000: -—

Sedan jag sålunda i underdånighet redogjort för de förändringar, jag anser vid den under instundande Riksdag förestående reglering af utgifterna under riksstatens 4:de hufvndtitel höra i afseende å ordinarie anslagen ega rum, torde det tillåtas mig öfvergå till framställningen rörande de anslag af mera tillfällig natur, hvilka under samma hufvndtitel för år 1871 blifva af behof påkallade; hvarvid följande frågor förekomma:

l:o. Artilleri ehof.

Fält-artilleriet. Uti ofvanberörda underdåniga memorial af den 1 November 1869 har t. f. General-Fält-Tygmästaren och Chefen för Armé-Förvaltningens Artilleri-Departement anmält, att behållningen å de för anskaffning af fält-artillerimateriel anvisade extra statsmedel kunde antagas komma att vid Bill. till Riksd. Prat. 1870. 1 Sand. 1 Åfd. 4

Anslaget til] rese-och trakta- - merits-pennin-

Fält-artilleri et.

Infanteri-gevär.

26 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

1869 års slut uppgå till i jemn! tal........................................ R:dr 48,000: —

och då härtill lades det af Riksdagen för år 1870 till ifrågavarande ändamål beviljade extra anslag af................................. » 30,000: —

komrne under sistnämnda år att för anskaffning af fältart ill erimateriel finnas disponibla.................................................. R-'dr 78,000: —

Den årliga kostnaden för tillverkning af berörda slags materiel beräknas af t. f. General-Fält-Tygmästaren till högst__» 50,000: -—

och skulle härigenom alltså till år 1871 uppstå eu behållning af .......................................................................................... » 28,000:

Derjemte har t. f. General-Fält-Tygmästaren anmält, att öfverskott till ett

sammanlagdt belopp af R:dr 15,259: 80 förefunnes å de vid föregående Riksdagar beviljade extra anslag till nedannämnda, numera till fullo verkställda anskaffningar, nemligen:

å 1861—1863 års anslag till refflade kanoner med dertill afpassade lavetter samt öfriga fordon till tre fältbatterier;

å .1864—1866 års anslag till 12 st. refflade gröfre kanoner samt lavetter med släpor jemte projektiler;

å 1867 års anslag till refflade kanoner, ammunitions vagnars inredning in. in.; samt

å 1868 års anslag till tross- och expeditions vagnar;

Och enär, för den händelse ifrågavarande öfverskott finge för anskaffning af fält-artillerimateriel användas, medelsbehofvet för nämnda ändamål under år 1871 blefve i det närmaste fyldt, har t, f. General-Fält-Tygmästaren, under förmälan att den möjligen uppkommande bristen torde kunna fyllas af inflytande försäljningsmedel, i underdånighet hemställt, att sammanlagda öfverskottsbeloppet 15,259 R:dr 80 öre måtte få till extra anslaget för anskaffning af fältartillerimateriel öfverföras.

Infanteri-gevär. 1 afseende härå anmäler t. f. General-Fält-Tygmästaren.

att infateri-gevär af sednaste konstruktion, dels nya och dels förändrade, för närvarande finnas:

vid arméen ............................................................................... 24,501

i förråden...................................................... 20,063

vid Carl Gustafs städs gevärsfaktori färdiga till besigtning............ 2,714

och att vid samma faktori komma att under återstående delen åt

år 1869 fullbordas omkring...................................................................... 2,000

hvarförutan Husqvarna vapenfabriks aktiebolag genom kontrakt förbundit sig att, innan nyssnämnda års slut, i särskilda terminer leverera ............................................................................................................ 2,800

Transport 52,078

27 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1870.

Transport 52,078.

hvarigenom alltså tillgången å infanterigevär af sednaste konstruktion för arméen då komma att uppgå till omkring ................................ 52,000.

Att antalet färdiga gevär sålunda icke uppgänga till det, som enligt vid sistlidna riksdag meddelade beräkningar antagits, hade sin orsak i flera omständigheter.

Vid Carl Gustafs städs gevärsfaktori hade åtskilliga tillfälliga arbeten måst utföras, såsom tillverkning af fixtures, modeller, besigtningsverktvg. försöksborrning åt såsom prof inlemnade pipämnen in. m., hvarjemte gas blifvit inledd uti hela faktoribyggnaden, hvilken undergått fullständig inre reparation; och bada allt detta störande inverkat på faktoriets egentliga verksamhet.

Vid gevärsreparations,verkstäderna i Stockholm, Carlsborg och Christianstad, hvarest förändring af aldra gevär till en del bort verkställas, hade personalen större delen af året varit sysselsatt med besigtning, rengöring och inöfning af de från arméen till ett antal af öfver 50,000 st. inlemnade gevär af äldre konstruktion, under hvilken tid förändringsarbetet måst helt och hållet nedläggas.

För öfrig! hade Husqvarna vapenfabriksaktiebolag, som antogs kunna under år 1869 leverera omkring 10,000 nya gevär, endast åtagit sig under samma tid en leverans af 4,800 stycken.

Denna förminskade tillverkning, jemte gevärsprisets nedsättning sedan maskinarbetet numera blifvit infördt, måste emellertid hafva till följd att behållningen å de för gevärstillverkningen anslagna medel komme att vid 1869 års slut uppgå till icke obetydligt högre belopp, än hvad föregående året beräknats.

Behållningen å dessa medel utgjorde den 1 November 1869, sedan, jemlik Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 2 förutgångnc September, 80,000 It:dr blifvit till anslaget för kopparpatrontillverkning

Överflyttad^ .......................................... R:dr 616,426: 23.

eller med tillägg af såsom förskott till Husqvarna vapenfabriksaktiebolag utbetalda ................................................. » 70,000: —

tillhopa R:dr 686,426: 23.

Häraf beräknades att till den 31 nästlidne December utgå: till Carl Gustafs städs gevärsfaktori.................... R:dr 80,000.

» Husqvarna vapenfabriksaktiebolag ... » 100,800. 180,800: -_

Transport 505,626: 23.

28 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om

Transport 505,626: 23. Den härigenom uppkommande behållning till innevarande år är af t. f. General-Fält-Tygmästaren beräk-

nad i rundt tal till.............................. E:dr 505,000: 4-i

som tillsammans med årets anslag...... » 524,000: —

utgör en summa af

Vid Carl Gustafs städs gevärsfaktori anser t. f. General-Fält-Tygmästaren hädanefter, så framt ej oförutsedda omständigheter mellankomma, höra årligen kunna tillverkas minst 10,000 stycken nya gevär. Dä tjenstemannapersonalcns aflöning, byggnaders och maskiners underhåll m. fl. utgifter bekostas af ordinarie medel, har t. f. General-Fält-Tygmästaren upptagit tillverkningskostnaden vid berörda faktori endast till ett belopp, motsvarande arbets-, material- och besigtningskostnaderna, hvilka tillsammans antagas till högst 25 K:dr för hvarie gevär.

II usqvarna vapenfabriksaktiebolag åter både hittills icke velat åtaga sig större leverans än 700 gevär i månaden. Bolaget uppbure nu 36 R:dr för hvarje levererad! och godkändt gevär, och då härtill lades besigtningsmännens traktamente, kunde priset för ett vid Husqvarna förfärdigadt gevär beräknas till 36 R:dr 50 öre. Vid gevärsreparationsverkstäderna kunde sannolikt, med afseende å ofri ga arbeten, som derstädes förekomme, icke mera än 3,000 gevär årligen förändras. Då härtill erforderliga mekanismer svårligen kunde af faktorierna tillhandahållas och således måste, åtminstone till en de], tillverkas för hand, blefve priset för det förändrade geväret jemförelsevis högt, och antoges komma att uppgå till närmare 20 R:clr.

Utgifterna för gevärstillverkningen år 1870 skulle, på grund af hvad sålunda anförts komma att utgöra: för 10,000 gevär, tillverkade vid Carl Gustafs städs

gevärsfaktori .................................. R:dr 250,000: —

» 8,400 gevär, tillverkade vid Hus-

qvarna faktori.............................. » 306,600: —

» 3,000 förändringsgevär.................. » 60,000: --—

Statsverket 1870.

R:dr 1,029,000: —

616,600: —

Transport 412,400: —

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 20

Transport 412,400: —

Och om denna summa afdroges från den här ofvan för år 1870 beräknade tillgången, skulle derigenom uppkomma eu behållning till år 1871 af................................. R:dr 412,400: —

Vid sistnämnde års början borde, enligt t. f. General-Fält-Ty gm äs tårens beräkning, antalet nya och förändrade gevär uppgå till omkring 73,000 stycken, men då detta antal icke kunde anses motsvara behofvet, och gevärstillverkniugen alltså syntes böra under år 1871 fortfarande med skyndsamhet bedrifvas, borde medelsbehofvet för detta år beräknas till samma belopp som

för år 1870 eller till ............................................................. R:dr 616.600: —

och då härifrån afräknades den vid samma års början, enligt

ofvanstående beräkning, befintliga tillgång af........................... » 412,400: -

uppstod eu brist af .................................................................. R:dr 204,200: —

för hvars betäckande extra anslag blefve erforderligt; men enär åtskilliga uti den erforderliga anslagssumman ingående belopp endast kunnat approximativt beräknas, har t. f. General-Fält-Tygmästaren ansett det extra anslaget för år 1871 kunna nedsättas till i rundt tal 200,000 R:dr, samt alltså i underdånighet hemställt, att för år 1871 måtte för tillverkning och förändring af infanterigevär äskas ett extra anslag af Ii:dr 200,000.

Köp par patroner. Utom den ammunition, som, beräknad efter 30 patroner per man, alltid bör finnas vid arméen att tillgå, och som uti regementenas och corpsernas egna förråd förvaras, uppgick, enligt hvad t. f. General- Fält-Ty gmästaren anmält, behållningen af skärpa patroner den 1 sistlidne November till 5,040,000 stycken. Till 1869 års slut komme att förfärdigas ytterligare 500,000 stycken hylsor.

Behållningen å anslaget för donna tillverkning utgjorde nyssnämnda dag, sedan, jemlik! ofvanberörda Nådiga Bref af den 2 nästlidne September, 80,000

B:dr blifvit dit från gevärsanslaget öfverflyttade, ett belopp af R:dr 49,657: 34. Under återstående delen af året antages komma att utgå...... » 20,000: -.....

så att behållningen till innevarande år skulle blifva, i jGrant tal, B:dr 30,000: —

och då härtill lädes dels 1870 års extra anslag................... » 80,000: —

dels värde! af återställda hylsor efter vid 1869 års vapen-

öfningar förbrukade patronel-, beräknadt till .......................... » 8,000: —

komme alltså den för kopparpatron ti 1 ] verk n inge 11 under innevarande är disponibla tillgång att utgöra ..............................R:dr 118,000: —

Kostnaden för eu patron, då, såsom vanligt, krut och bly ej toges i beräkning, uppginge för närvarande, enligt t, f. General-Fält-Tygmästarens uppgift, till omkring 3,5 öré. För nyssnämnda, under innevarande år tillgång-

Koppar

patronel

30 Bil. No 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. No 1, om Statsverket 1870.

liga belopp kunde alltså tillverkas 3,370,000 patroner. Då härifrån afräknades hvad under året förbrukades, eller omkring 1,300,000 patroner, komme behållningen i förråden sålunda att ökas med 2,070,000 och vid innevarande års slut utgöra 7,610,000 stycken.

Uppå af t. f. General -Fält- rl' ygmästaren hos mig framställd förfrågan angående det antal kopparpatroner, som för annéen ständigt borde finnas att tillgå, hade blifvit honom till svar meddeladt, att innan arméens behof af sådana patroner kunde anses fyldt, tillgången derå borde utgöra 10 millioner, hvaraf dock halfva antalet tills vidare icke borde laddas.

Vid 1871 års början skulle alltså en brist i det erforderliga antalet förefinnas af 2,390,000 stycken, och om fyllandet af donna brist fördelades på två år, borde under 1871 tillverkas 1,195,000 för förråden och dessutom det antal, som motsvarade hvad till förbrukning under samma års vapenöfningar erfordrades, eller tillhopa i jemnadt tal 2,500,000 stycken. Kostnaden härför vippgalge, enligt ofvannämnda pris, till omkring 87,500 K:dr; och, då kostnaden för den under året erforderliga lösa ammunition, under förutsättning att förbrukningen deraf ej komme att öfverstiga den vanliga, ansåges kunna af ordinarie statsmedel bestridas, skulle ofvannämnde kostnadsbelopp, minskadt med värdet af återlemnade kopparhylsor efter förbrukade patroner, utgöra det för året erforderliga anslag.

På grund af hvad sålunda anförts har t. f. General-Fält-Ty gmästaren derföre i underdånighet hemställt, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen aska ett extra anslag att under år 1871 utgå för tillverkning af kopparpatroner med R:dr 80,000.

I anledning af den nu af t. f. General-Fält-Tygmästaren lemnade utredning, rörande förhållandet med så val anskaffningen af fält-artillerimateriel som tillverkningen af infanteri-gevär och kopparpatroner, och då jag till alla delar instämmer i hvad t. f. General-Fält-Tygmästaren yttrat i afseende å den utsträckning, hvari så väl anskaffningen af fält-artillerimateriel som tillverkning af infanteri-gevär och kopparpatroner borde under nästa stats-regleringsperiod bedrifvas, får jag i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Näjd täcktes dels begära Riksdagens medgifvande, att de öfverskott till ett sammanlagdt belopp af 15,259 R:dr 80 öre, Indika, enligt t. f. General-Fält- Tygmästarens anmälan, å åtskilliga vid föregående riksdagar för numera till fullo verkställda anskaffningar beviljade extra anslag uppstått, måtte få till extra anslaget för anskaffning af fält-artillerimateriel öfverföras, dels ock af Riksdagen äska anvisande för år 1871 af följande extra anslag, nemligen: för tillverkning af nya och förändring af äldre infanterigevär R:dr 200.000: -

» tillverkning af kopparpatroner ...............................................»- 80,000: ■

eller tillhopa R:dr 280,000: —

Bil. N:o 3 a) till Kongl, Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 31

2:o. Fortifikationsbehof.

Uti ofvanberörda underdåniga framställning angående de för fästningsbyggnadsarbetena år 1871 erforderliga extra anslag, bär Chefen för Fortifikationen, med erinran att under förflutna året några förändringar i befästa ingsväsendet, föranledande rubbning i antagna planer för våra befästningsarbeten, ej inträffat, i underdånighet anfört hurusom det fortfarande vore striden emellan de grafva kanonerna och pansaret, jemte de deraf följande förändringarna i fästningsverkens anordningar, som hufvudsakligen sysselsatte Ingeniörerne i alla länder, och att, ehuru donna strid ännu ej ledt till några afgörande resultat, frågan dock hade i väsendtlig mån klarnat genom de praktiska försök, som i stor skala med ofantliga kostnader under flera år pågått, förnämligast i England, och Indika de under sistlidne höst i Sverige utförda skjutförsök mot pansartafla i sin mån bestyrkt. De enda bepansringar af kustbatterier, som veterligen ännu voro utförda, inskränkte sig till ett par batterier vid Cronstadt, Indika dock blifvit konstruerade efter olika modeller och egentligen voro att betrakta såsom försök, samt de för ej lång tid tillbaka af England förfärdigade s. k. Malta- och Gibraltar-sköldarna, Indika sedermera hade ansetts erfordra eu ej obetydlig förstärkning. Jernkonstraktionernas tillämpning å befästningskonsten fortfore emellertid afl i de större länderna, och särskild! i England, Preussen och Ryssland, utgöra föremål för så väl teoretiska undersökningar som praktiska försök, och det med en ifver och en uppoffring af penningar, som gåfve anledning till den förmodan att man ganska snart skulle få se dem tillämpade. Våra fästnin^byggnader hade visserligen ännu ej framskridit så långt, att några pansarsköldar der skulle kunna under nästkommande statsregleringsperiod insättas, men det vore dock anledning hoppas, att, vid afgifvande! af nästa förslag öfver medelsbehof för landets fästningsarbete!!, ritning å de första jernpansar, som vid Fredriksborgssundets försvar erfordrades, skulle kunna till Eders Kongl. Majrts godkännande öfverlemnas.

För år 1871 har Chefen för Fortifikationen alltså, under åberopande i öfrig! af sitt underdåniga memorial af den 14 November 1868, hvithet i lmfvudsakliga delar blifvit 1869 års riksdag meddelad!, i underdånighet föreslagit, att endast följande anslag må af Eders Kongl. Maj:t hos den snart sammanträdande Riksdagen äskas, nemligen:

för Carlsborgs fästningsbyggnad:

De arbete!!, som derstädes påginge, utgjordes af dels slutvärnets inredning, hvarför den återstående kostnaden den 1 Januari 1869 beräknades till

100,000 R:dr, deraf dock redan för hvardera af åren 1869 och 1870 bevil-

32 Bil. N:o Sa) till Kong]. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

jats 25,000 B:dr; dels per sedelförrådshus för Armé-Förvaltningens Intendents- Departement, för hvilken byggnad kostnadsförslaget slutade på en summa af 239,300 B:dr, deraf för hvardera af åren 1869 och 1870 anvisats 60,000 B:dr; dels ock fortsättning af allmänna retranchementet, numera fästningens kufoudvall mot landsidan.

Till dessa arbeten har Chefen för Fortifikationen i underdånighet föreslagit, att följande summor måtte för år 1871 begäras, nemligen, till fortsättande:

af slutvärnets inredning................... B:dr 25,000: —

» persedelförrådet............................................................................ 1 60,000: —

» hufvudvallen ........................................................ » 15,000: —

Summa B:dr 100,000: -—;

för befästningarna i Stockholms skärgård:

De arbeten, som å detta område borde under år 1871 utföras, utgjordes, enligt 1867 års befåstnings-komités förslag, dels af fortsättandet af skansanläggningen å Bintiö östra ända vid Fredriksborgssundet, dels ock af påbörjandet af de nya försänkningarna. Enligt samma Komités beräkningar vore kostnanaderna för skansanläggningen vid Fredriksborgssundet uptagna till 499,590 B:dr för sjelfva skansarna samt till 779,017 B:dr 60 öre för jerntornen och pansarsköldarna, utom en i bestyckningsplanen uptagen kostnad af 270,000 B:dr till 15 vridbara pansarsköldar för de å skansarnas vallgångar upställda kanoner; hvilken sednare kostnad dock af Vapen- och Befästnings-Komitén ansetts höra höjas till 450,000 B:dr. Af dessa summor hade förut blifvit beviljade: för år 1867, 100,000 B:dr; för år 1868, 50,000 B.dr; för år 1869, 87,400 B:dr; och för år 1870, 87,400 B:dr, eller tillhopa 324,800 B:dr; och har Chefen för Fortifikationen nu hemställt, att jemväl för år 1871 måtte äskas eu lika summa som den för år 1870 beviljade eller 87,400 B:dr. Samtidigt med dessa skansars byggande borde äfven de nya försänkningarnas utförande jemte förstärkandet af de äldre och slutligen öpnandet af genomfarten i Fredriksborgssundet ega ruin. Uti 1867 års betänkande voro dessa arbeten uptagna till eu kostnad af 282,630 B:dr, och nyare beräkningar hade bestyrkt, att donna summa borde blifva tillräcklig, under antagande att utfyllningen af de grusbankar, som skulle utgöra försäkningarnas hufvudmassa, kunde ställas på entreprenad. Arbetet kunde ock lämpligen fördelas på tre somrar, hvarigenom de utfyllda bankarna finge tid att sätta sig. Men för att en entreprenör skulle våga åtaga sig ett så betydande arbete, hvithet fordrade störa förlager till anskaffande af pråmar och bogserfartyg in. in., blefve det oundgängligen nödigt att kunna med honom upgöra ett bindande kontrakt för hela

arbetet,

33 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 7, om Statsverket 1870.

arbetet., hvartill åter erfordrades, att hela den beräknade kost.nadssumman på en gång beviljades, ehuru fördelad att utgå med J under hvartdera af de tre arbetsåren.

På nu anförda skål har Chefen för Fortifikationen derföre i underdånighet hemställt, det Eders Ivongl. Maj:t täcktes till befästningsarbetena i Stock-

holms skärgård af Riksdagen begära:

till skansarbete! vid Fredriksborgssundet år 1871..................Rall- 87,400: —

samt till försänkningarna uti de dertill bestämda sunden en summa af 282,630 R:dr, att utgå med j under hvardera åt åren 1871, 1872 och 1873, eller för år 1871 med ......................................................................................... » 94,200: —

Summa R:dr 181,600: —;

Carlskrona skärgård:

Med erinran derom att Riksdagen under tre på hvarandra följande år funnit sig förhindrad bevilja de anslag, Eders Kongl. Maj:t begärt för fortsättande af befästningsarbetena vid Carlskrona, har Chefen för Fortifikationen, under antagande att anledningen till nämnda förhållande förnämligast vore att söka i Riksdagens önskan att så litet som möjligt splittra de medel, som kunde till befästningarna anvisas, förmält sig anse ändamålslöst att för nästa statsregleringsperiod ifrågasätta något anslag till befästningsarbeten i Carlskrona skärgård. Då emellertid den tanken hos mången torde finnas, att man i händelse af ett hastigt påkommande krig skulle kunna genom provisionela försvarsanstalter sätta Carlskrona i säkerhet, och att således de permanenta befästningsarbetenas afstannande äfven ur militärisk synpunkt ej vore till någon verklig skada, ansåge Chefen för Fortifikationen sig pligtig att Öppet och oförbehållsamt uttala den sanningen, att Carlskrona, utan permanenta befästningar och isynnerhet utan en genom en permanent försänkning betydligen förminskad bredd® af störa inloppet, ej kunde försvaras mot ett allvarsamt anfall åt eu vår egen betydligt öfverlägsen flotta. Lika visst som det vore, att Carlskrona, Sveriges bäst belägna och snart sagd! enda verkligen fullgoda örlogshamn, med tillhjelp af tjenliga befästningar kunde lättare försvaras än de flesta andra större örlogsetablissementer i Europa, ehuru kostnaderna för mot nutidens kraf svarande befästningar derstädes alltid måste uppgå till betydliga summor, lika visst vore det ock, att ingå provisionella anläggningar, intet, om än så betydligt antal trupper eller i hast derstädes uppställda kanoner, kunde betrygga denna ypperliga hamn mot att falla i fiendens hand. Om Sverige råkade i krig med snart sagd! hvilken som helst af sina grannar, skulle Carlskrona, i sitt nu-

Bih. till Jiitsd. Prof. 1870. 1 Sami. 1 Afl. 5

34 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prov. N:o 1, om Statsverket 1870.

varande ofullkomliga försvarsskick, efter afl sannolikhet blifva operationsföremål för fiendens flotta, dels emedan hvar och eu tilltagsen sjöman insåge, att han här kunde skörda en triumf, dels ock emedan Carlskrona hamn erbjöde många och störa fördelar för en i Östersjön opererande flotta. För oss återstod^ då att genom provisoriska anläggningar söka afhålla fienden, ehuru med föga utsigt att deruti lyckas, men med gifven uppoffring af krafter och materiel, som i sådant fåll vore val behöflig!! på andra ställen, — eller ock att genom etablisementets utrymmande och de der befintliga befästningars demolerande spara våra rörliga stridskrafter och minska fiendens triumf. Båda dessa alternativ skulle kännas påkostande och förödmjukande, då det gällde den sedan två århundraden erkända hufvudstationen för Sveriges flotta, hvars fall ej kunde undgå att gorå ett för oss olycksbådande intryck i Europa. Det vore ock derföre angeläget att Svenska folket på förhand erhölle kännedom om hvad det hade att befara och hvaruti orsaken härtill vore att söka. Eu flottstation och en örlogshamn, som ej kunde försvaras, skulle, enligt Chefens för Fortifikationen åsigt, ej kunna undgå att vara ett ständigt föremål för oro och

bekymmer, till dess den blefve antingen satt i försvarbart skick eller ock —

utrymd.

I anledning af hvad Chefen för Fortifikationen sålunda anfört, och då

Eders Kongl. Näjd, vid föredragning den 14 sistlidne December af den år

1867 för granskning af planerna för fästningsbyggnaderna vid (.'aidsborg, Waxholm och i Carlskrona skärgård tillsätta Komités underdåniga betänkande af den 7 December nämnda år, jemte deröfver af Vapen- och Befästnings-Komitén äfvensom af Chefen för Fortifikationen afgifna särskilda yttranden, täckts i Nåder förordna, dels att det af Chefen för Fortifikationen, enligt Nådig befallning, den 13 Augusti 1869 afgifna förslag till förenkling af planen för attackeller landt-fronterna å Carlsborgs fästning, så vidt berörda förslag blifyit af bemälde Chef till godkännande hos Eders Kongl. Näjd anmäldt, skulle, under de af samme Chef tillika ifrågaställda förbehåll, tjena till ledning vid afgifvandet af förslag till arbetsplaner för Carlsborg, dels ock att det af förbemälda, är 1867 nedsätta Komité afgifna förslag, i hvad det rörer försvaret i Stockholms skärgård, uti hvilket förslag Vapen- och Befästnings-Komitén samt nuvarande Chefen för Fortifikationen hufvudsakligen instämt, och i öfverensstämmelse hvarmed 1870 års befästningsarbeten i sistnämnda skärgård äfven blifvit bestämda, skulle, med iakttagande af hvad Vapen- och Befästnings- Komitén samt Chefen för Fortifikationen i afseende å verket vid Fredriksborgssundet sammanstämmande anmärkt, tjena till ledning vid upgörandet af planerna till framtida arbeten i berörda skärgård; samt då de af Chefen för Fortifikationen nu för år 1871 föreslagna arbeten, så vidt de afse sjelfva befästningarna, ingå i de af Eders Kongl. Näjd. enligt hvad nyss nämndt är, godkända för-

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1870. 35

slag, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd täcktes af Riksdagen i Nåder äska:

att för Carlshorgs fästningsbyggnad måtte för år 1871 anvisas:

till slutvärnets inredning..........................................R:dr 25,000: —

« fortsättande af persedelförrådsbyggnaden...... » 60,000: —

» hufvudvallen......................................................... » 15,000: — 100 000' ■

att för befästningarna i Stockholms skärgård jemväl må för samma år anvisas:

till skansarbetet vid Fredriksborgssundet...............R:dr 87,400: —

samt att, med beviljande af hela den för försänkningarna i de dertill afsedda sunden i nämnda skärgård beräknade kostnadssumma 282,630 R:dr, J deraf måtte anvisas att för år 1871 utgå i jemnt tal med..................................... » 94,200: —

181,600:

eller tillhopa för fortifikationsbehof år 1871 R:dr 281,600: —.

3:o. Beklädnadsbehof.

Armé-Förvaltningens Intendents-Departement, som har sig anförtrodt ombesörjandet af arméens och beväringsmanskapets beklädnad, har uti ofvan omförmälda betänkande af den 9 nästlidne November i underdånighet anmält, att det extra anslag af 189,000 R:dr årligen, hvilket i följd af den med 1859 vidtagna förlängningen i beväringsmanskapets vapenöfningar sedermera utgått för vidmakthållande af nämnda manskaps beklädnad, fortfarande är för berörda ändamål erforderligt;

Och får jag i anledning deraf i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd täcktes af Riksdagen i Nåder äska ett extra anslag af 189,000 Rdr, att för underhåll af beväringsmanskapets beklädnad jemväl under år 1871 utgå.

4:o. Topografiska corpsens arbeten.

I betraktande af angelägenheten deraf, att Topografiska corpsens arbeten till fullbordande af dess karteverk må utan afbrott få fortgå, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd täcktes af Riksdagen äska, att ett lika belopp, som för innevarande år finnes anvisadt, eller 60,000 R:dr, må till kostnadernas bestridande för ifrågavarande arbeten äfven under år 1871 utgå.

36 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

5:o. Officerares anställande i utländsk krigstjenst.

Sedan flera år tillbaka har ett extra anslag 9,000 R:dr varit anvisadt, att enligt Eders Kongl. Maj:ts disposition användas till understöd åt Officerare af arméens särskilda hufvudvapen som kunde vara hugade att inträda i aktiv krigstjenst hos någon i vänskapligt förhållande till Sverige stående makt, hvars armé till större eller mindre del befunne sig på krigsfot, med Eders Kongl. Maj:t förbehållen rätt att, hvad af anslaget kunde inom året komma att besparas, få ett följande år disponera.

Enär jag anser för arméens Officerare, med afseende å deras utbildning för krigar-yrket, vara af synnerlig vigt, att få inhemta kännedom om främmande länders krigsinrättningar samt deltaga i deras arméers krigsoperationer, synes mig det ifrågavarande anslaget fortfarande höra för ofvannämnda ändamål blifva att tillgå. Då det likväl stundom kan för Riksstyrelse!! vara af vigt att kunna bereda Officer anställning vid någon viss makts armé, utan afseende på, huruvida den ens till någon del är ställd på krigsfot eller ej, men hinder härför mott i den vid anslaget hittills fästade bestämmelse, att den makt, i hvars krigstjenst Officer med understöd af berörda anslag inträdde, skulle hafva sin armé till större eller mindre del ställd på krigsfot, anser jag nämnda bestämmelse böra för framtiden från vilkoren för anslagets beviljande uteslutas; och får jag i öfverensstämmelse härmed i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Majrt täcktes i Nåder af Riksdagen begära, att ifrågavarande anslag må till oförändrad! belopp äfven under år 1871 utgå och enligt Eders Kongl. Maj:ts disposition användas till understöd åt Officerare af arméens särskilda hufvudvapen, som kunna vara hugade att ingå i aktiv krigstjenst hos någon i vänskapligt förhållande till Sverige stående makt, och med rättighet såsom hittills för Eders Kongl. Maj:t att, hvad af anslaget kan inom året komma att besparas, få under ett följande år disponera.

6:o. De frivilliga skarpskytteföreningarna.

Vid 1869 års Riksdag täcktes Eders Kongl. Maj:t, uppå min derom gjorda underdåniga framställning, i Nåder åska för skarpskytteväsendets befrämjande ett extra anslag till lika belopp som för år 1869 och flora föregående år beviljats, eller 90,000 R:dr, men denna Eders Kongl. Maj ds Nådiga framställning blef endast i den mån af Riksdagen bifallen, att till skarpskytteväsendets befrämjande för år 1870 anvisades en summa åt 70,000 R:dr.

Bil N:o 3 a) till Kanyl. Muj:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1370. 37

Under år 1869. då anslaget utgick med det högre beloppet, 90,000 B.rlr, har, i likhet med hvad år 1868 egde ruin, eu allmän skjuttätiingsfest vant i hufvudstaden anordnad, deruti medlemmar af rikets samtliga skarpskytteföreningar inbjudits att deltaga, och hvartill Eders Kong!. Maj:t täckts af årets anslag anvisa en summa af 4,000 R:dr. Dessa skjuttäflingar, Indika fortfarande med allmänt och stegradt deltagande omfattas, synas mig. i den män de hinna utbildas och blifva mera allmänna, höra blifva eu mäktig häfstång för skjutfärdighetens befrämjande inom vårt land.

Till utdelning åt skarpskytteföreningarna har under är 1869 varit afsatt, ett sammanlagdt belopp af 78,890 R:dr; men enär åtskilliga föreningar jemväl då uraktlåtit att fullgöra de för medlens utbekommande stadgade vilkor, har härigenom samt genom de från nästföregående år reserverade medel uppstått eu behållning, som, enligt af vederbörande tjensteman i Armé-Förvaltningen meddelad uppgift, den 28 sistlidne December utgjorde 32,899 E:dr 46 öre,

Donna behållning är dock på långt när icke tillräcklig till kostnadernas bestridande för inrättandet af de för skarpskytteföreningarna och arméen gemensamt afsedda skjutbanor i landets särskilda delar, hvartill kostnadsförslag till Eders Kong! Näjd inkommit. Under den 31 sistlidne December har Eders Kong!. Näjd, på grund af inkomna förslag, täckts till eu början meddela föreskrift om skjutbanors inrättande för de inom Malmöhus, Christianstads samt eu del af Kronobergs och Kalmar län befintliga skarpskytteföreningar, med rättighet för Södra och Norra Skånska infanteriregementena samt Kronobergs och Kalmar regementen att samma baner för sitt manskaps skjutöfningar begagna. Kostnaderna för dessa skjutbanor jemte nödiga skotthus, till h vil ka sednare ritning och kostnadsförslag blifvit genom Chefen tör Fortifikationen uppgjorda, synas mig, på grund af hvad de inkomna förslagen gifva vid handen, icke kunna beräknas lägre än till sammanlagdt omkring 26,000 B:dr; och det derefter återstående beloppet är det min afsigt att föreslå till användande dels för fullkomnande af en skjutbana med skotthus åt Stockholms skarpskytteförening och dels till dylika baner för andra föreningar så långt medlen dertill förslå.

På grund af hvad sålunda anförts, och alldenstund skjutbanor äfven inom de öfriga länen böra. i den mån tillgängliga.medel sådant medgifva, för skarpskytteföreningarnas och arméens gemensamma behof inrättas, vore det visserligen önskvärd! att anslaget till skarpskytt^väsendet för år 1871 blefve bestämdt till 90,000 B:dr; men i anledning af sistlidne Riksdags beslut i donna fråga, anser jag mig höra inskränka min hemställan dertill, att Eders Kongl. Näjd måtte täckas af Riksdagen i Nåder åska för år 1871 ett extra anslag af 70,000 B:dr, att, på sätt för innevarande år redan finnes medgifvet, enligt Eders Kongl. Maj:ts hopropande användas dels till priser vid större skjuttäflingsfester, dels till utdelning åt skarpskytteföreningarna, dels ock för andra

38 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N-'o 1, om Statsverket 1870.

ändamål, egnade för skarpsky tteväsendets befrämjande, såsom skjutbanors inrättande in. m.

7:o. Arméens pensionering.

Uti underdånig skrifvelse af den 8 nästlidne December har Direktionen öfver arméens pensionskassa redogjort för förhållandet under sednare tiden med de af Riksdagen beviljade anslag dels för upprätthållande af den pensionskassan åliggande pensionering och dels till fyllnadspensioner i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts Nådiga bref den 9 Februari 1858.

Beträffande först det för upprätthållande af den Pensionskassan åliggande pensionering beviljade anslag, hvithet, inberäknadt det Pensionskassan med 8,820 R:dr tillkommande förhöjda vederlag för de uti Wadstena Krigsmansimskassas äldre inkomster ingående, men till Statsverket indragna rusthållsafgifterna, från och med 1856 utgått med 85,500 Rdr, så hade, enligt hvad Direktionen uti underdånig skrifvelse den 2 December 1868 uppgifvit, de utöfver detta anslag under åren 1861—1865 uppkomna brister blifvit med 1866 och 1867 årens öfverskott till så stor del betäckta, att vid sistnämnda års slut endast återstod en brist af 4,682 R:dr 35 öre, hvilken med 1868 års anslag blifvit betäckt; hvarjemte detta anslag derutöfver lemna! ett öfverskott af 20,644 R:dr 82 öre, hvilket belopp komme att till Ståts-Kontoret äterle ver pras; och som tillkomst och afgång bland kassans pensionärer under den sednare liden nära motsvara! hvarandra, har Direktionen ansett ifrågavarande anslag till sitt nuvarande belopp jemväl för år 1871 blifva för sitt ändamål tillräckligt.

Hvad derefter anginge det till fyllnadspensioner beviljade anslag, så hade under de sednare åren den årliga förhöjningen af utbetalningarna å detta anslag för hvarje år i medeltal något öfverstigit 15,000 R:dr, och som utgifterna för år 1869 vid sista ståtsregleringen ansågos komma att uppgå till 200,000 Rdr. bestämdes 1870 års anslag till 215,000 R:dr. Nu både det emellertid visat sig att 1869 års utgift uppginge till omkring 201,200 R:dr och således komme att med ett mindre belopp gravera 1870 års anslag.

Ehuru, vid det förhållande, att ett betydlig! antal af arméens befäl uppnått den för fyllnadspensions erhållande erforderliga ålder och tjenstetid, det icke vore möjligt att redan nu med visshet bestämma behofvet för år 1871, såsom beroende på framtida tillkomst och afgång bland pensionärerne, syntes likväl för närvarande och intilldess afgången bland de pensionärer, hvilka erhållit fyllnadspension, hunnit blifva större, ofvan omförmälda beräkningsgrund lämpligast kunna fortfarande följas och således, med tillägg af

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ta Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 39

15,000 R:dr till de för år 1870 beviljade 215,000 R:dr, anslaget för år 1871 bestämmas till 230,000 R.dr.

I anledning af de sålunda af Direktionen öfver arméens pensionskassa anförda förhållanden, får jag i underdånighet hemställa, det täcktes Eders Kongl. Näjd, i öfverensstämmelse med Direktionens tillika gjorda anhållan i Nåder föreslå Riksdagen:

att, hvad angår det ärliga bidrag från statsverket, som erfordras för upprätthållande af arméens pensionskassas egen pensionering, detta bidrag måtte för åi 1871 få utgå till samma belopp, som för innevarande år finnes anvisad!,, eller 85.500 R:dr, med skyldighet för pensionskassan att till Riksgälds- Kontoret afstå det för året pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna. och under enahanda vilkor i (ifrigt, som hittills egt ruin, eller att årsanslaget qvartalsvis utbetalas, med förbindelse för Pensionskassans Direktion att, så snart årets räkenskaper hunnit afslutas, hos Fullmäktige i Riksgälds-Kontoret behörigen ådagalägga, om hela anslaget eller huru stor del deraf varit för ändamålet behöflig! samt att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet återlemna.

att, vidkommande beloppet af det årliga kreditiv, som erfordras för fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater af den 9 Februari 1858 och den 6 November 1860, detta kreditiv måtte, på grund af Direktionens gjorda beräkning, bestämmas för år 1871 till 230,000 R:dr, att användas till betäckande af den skilnad, som för arméens pensionskassa under samma år kan uppstå genom den ifrågavarande pensioneringens tillämpning, och att utbetalas sålunda, att hälften deraf utgifves den 1 April och andra hälften den 1 Oktober, med förbindelse för Direktionen att, vid reqvirerande af första halfårets belopp, med afsilande räkenskaper redovisa föregående årets utgift; samt att de sålunda för annéens pensionering ifrågaställda beloppen måtte, i likhet med hvad vid de två sistförfluten riksdagarna iakttagits, få under riksstatens 9:de hufvudtitel upptagas, samt underrättelse derom Finans-Departementet meddelas.

8:o. F. d. Landtvärnsman.

Enär, vid det förhållande att under,stödsbeloppen till de från 1808 och 1809 årens krig ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsman hittills icke kunnat bestämmas till högre belopp än 21 R:dr 50 öre, det härtill för innevarande o år anvisade' extra anslag af 20,000 R:dr synes äfven för nästkommande år 1871 blifva till oförminskad! belopp behöflig! för jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd måtte af Riksdagen i' Nåder begära ett anslag af 20,000 R:dr, att under är 1871 för ofvannämnda ändamål an-

40 Bil. N:o 3 a) till Kom/l. Maj:ts Nåd, Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

våndas; lärande äfven detta anslag få under Biksstatens 9:de hufvudtitel upptagas, samt underrättelse derom Finans-Departementet i vanlig ordning meddelas.

Uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfriga Ledamöter täcktes Kongl. Maj:t till alla delar i Nåder gilla och bifalla hvad nu i afseende å regleringen af utgifterna under 4:de hufvudtiteln samt de för Landtförsvarets behof ifrågasatta nya, så val ständiga som extra anslag, äfvensom i Girigt blifvit af Departemets-Chefen föreslaget och hemstäldt; och skulle angående hvad Kongl. Maj:t härutinnan, beträffande statsreglering^, sålunda i Nåder beslutit, utdrag af Protokollet Finans-Departementet meddelas, för att läggas till grund vid författandet af ICongl. Maj:ts Proposition om statsverkets tillstånd och behof, i hvad den körnare att röra Landtförsvaret; hvarjemte de till detta statsregleringsärende hörande handlingar skulle vederbörligt Utskott tillhandahållas.

2:o.

Vidare och med anmälan, att en af framlidne Kaptenen vid Svea Artilleriregemente, Majoren E. af Klerckers enka, Sofia Bergh, hos Kongl. Maj.t gjoid underdånig ansökning om pension å allmänna indragningsstaten jemväl blifvit af Chefen för Landtförsvars-Departementet, Statsrådet Abelin, inför Stats-Rådets öfriga Ledamöter till underdånig föredragning beredd, uppläste Statsrådet Friherre af Ugglas ett af Statsrådet Abelin afgifvet skriftligt yttrande i ämnet af följande lydelse:

Uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven ansökningsskrift har afiidne Kapitenen vid Svea Artilleriregemente, Majoren i arméen Echard af Klerckers enka Sophia af Klercker, född Bergh, — under åberopande dels af mannens i lifstiden långvariga verksamhet i statens tjenst samt hans derunder utförda värf, hvaribland särskild! omnämnes, hurusom, under 1813—1814 års krig, icke mindre än 68 stycken vid Gluckstadt eröträde grafva metall-kanoner blifvit genom hans åtgärder, under särdeles svåra omständigheter, åt Svenska staten räddade, dels ock af sökandens egna fattiga omständigheter och, vid framskriden ålder af öfver 68 år, försvagade helsa, — i underdånighet anhållit,

Bil. N:o 3 a) till Kong!. Maj.is Nåd, Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 41

det Kong]. Maj:t måtte täckas till den snart sammanträdande Riksdagen aflåta Nådig Proposition om årlig pension åt sökanden till belopp af 300 R:dr.

Majoren af Klerckers rid ansökningen fogade tjensteförteckning visar, att lian, som var född år 1787, blifvit Officer redan 1803, bivista! krigen 1805, 1808—1809, 1813—1814, under hvilket sistnämnda lian, bland annat, deltagit i slagen vid Grossbeeren, Dennevitz och Leipzig.

Enligt vid ansökningen fogade läkare- och prest-attester är sökanden sjuklig, så att hon, vid nu upphunnen ålder af mer än 68 år, icke kan genom arbete sig försörja, och befinner sig i torftiga vilkor, hvilket sednare äfven bestyrkes genom utdrag af bouppteckningen efter aflidne mannen; utvisande berörda utdrag, att behållningen i boet uppgått till endast 31 R:dr 12 öre. Majoren af Klercker var i tjenst till sin död i Februari 1869 och hade således tjent såsom Officer i mer än 65 år.

I betraktande af framlidne Majoren af Klerckers långvariga och hedrande verksamhet i rikets tjenst och då hans efterlemnade enka Sofia af Klercker, född Bergh, efter hvad styrkt blifvit, befinner sig. vid öfver 68 års ålder, sjuklig och i torftiga vilkor, anser jag mig höra i underdånighet hemställa, det Eders Kong!. Maj:t täcktes till Riksdagen gorå Nådig framställning om hennes uppförande å allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af eu pension af 300 R:dr.

Kong!. Maj:t täcktes, uppå Stats-Rådets (Kriga Ledamöters underdåniga tillstyrkan, till Departements-Chefens sålunda gjorda hemställan lemna Nådigt bifall; och skulle härom utdrag af protokollet Finans-Departementet meddelas, för iakttagande vid regleringen af Riksstatens 9:de hufvudtitel.

Ex protocollo J. H. E. von Knorring.

Bill. till RiJcsd. Prof. 1 Sami. 1 Åfd.

42 Bil. N:o ?> a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 11 om Statsverket 1870.

s w

'• o

Lif-Reg:ts Grenadier-Corps......

l:a L i f-grenadi er-Regem eu tet ! 2:a d:o

Westgöta Regemente...............

| Smålands Grenadier-bataljon..

| Uplands Regemente.........

i Skaraborgs d:o .........

Södermanlands d:o .........

| Kronobergs d:o .........

| Jönköpings d:o .........

| Dal- d:o .........

| Helsinge d:o .........

: Elfsborgs d:o .........

| Westgöta Dals d:o ........

| Hokus läns d:o .........

; Westmanlands d:o .........

500 Norrbottens Fältj ägare-Corps.. Westerbottens d:o Kalmar Regemente...............

Nerikes d:o

Wermlands d:o ...............

Jemtlands Fältj ägare-Corps......

Norra Skånska lnfanteri-Reg:t Södra d:o

Hallands Fältjägare-Corps...

Wester-Norrlands Reg: te......

Kalmar Fältjägare-Corps......

Att ställas på vakans .........

27 Summa

1,080

1,000

300,'500 1,244

1,000

— 500

1,080

1,080

1,080

1,080

17j 75

1,080

1,080

20 20

1,000| 1,000(500 1,200| 1,200 1,200(1,100 1.100

1,200

*) deraf äro 3 rotar i Sårna befriade från rotering i fredstid, ") brutna rotar.

Bil No 3 a) till Kanyl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1870. 43

Bil. N:o 1.

dd

cre

a

3 a:

CD S-

dd td

3 | 3 5T

P: Z

L e= tv

I Pr1 tw Po

« g

<s g-

td

1,080

1,080

— i 56

— 120

1,080

1,080

908?

?500? — ! —

j982

**

>2

**) 5

1,080

1,000

1,000

1,080

1,080

1,080

1,080

1,080

1,080

1,080

1,080

1,080

1,000

1,080

1,080

1,000

1,000!

500!

1,000;

1,000

1,000

1,007

24,460 |

I I

1,200)1,200|l,200|904jl,200|483|460|l,100j 766 908|525

984|l,002)1,897| 50 | 44 | 25,467?

44 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Bil. N:o 2.

Förslå g

till aflönings-stat för Wester-Norrlands Regemente samt Hallands och Kalmar Fältjägare-Corpser.

Bil. N-.o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 45

46 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj :ts Nåd. B rop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Bil. N:o 3.

Förslag

till afiönings-stat, för Blekinge värfvade Skarpskytte-Corps.

Staben.

I

1 Gorps-chef...........................................................

1 Major....................................................................

1 Regements-qvartermästare ................................

1 Regements-adjutant .........................................

1 Regements-skrifvare och Auditör ....................

1 Regements-pastor ...............................................

1 Bataljons-adjutant..............................................

1 Regements-väbel..................................................

1 D:o trumslagare .....................................

5 Fält-musikanter ..................................................

1 Gevärs-handtverkare (jemte natura-underhåll)

Läkare-staten.

1 Regera ents-läkare ..............................................

1 l:e Bataljons-läkare............................................

Kompani-staten.

4 Kompani-chefer ..................................................

2 2:e Kaptener ...................................................

| 4 l:e Löjtnanter..................................................

4 2:e D:o .....................................................

i 4 Underlöjtnanter ..................................................

| 4 Fahnjunkare........................................................

I 4 Sergeanter ...........................................................

4 1:e Furirer...........................................................

| 4 2:e I):o ...........................................................

24 Korporaler (jemte natura-underhåll)..............

Musikens underhåll ...............................................

Summa aflöning för Corpsen.

Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 47

Bil. N:o 4.

Förslag

till aflönings-stat för Wermlands Fältjägare-Corps.

Summa aflöning för Corpsen.

48 Bil N:o 3 a) till Kongl. Maj.is Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Bil. N:o 6.

Uppgift

öfver de nummer af Indelta Infanteriet, med Indika den effektiva nummerstyrkan kommer att minskas.

Lif-Regementets Grenadier-Corps....

l:a Lif-grenadier-Regementet..........

2:a d:o ..........

Westgöta Regemente.........................

Smålands Grenadier-batalj on ..........

U plands Regemente........................j 16

Skaraborgs d:o ...................

Södermanlands d:o ...................

Kronobergs d:o ...................

Jönköpings d:o ...................

val- d:o ...................

Helsinge d:o ...................

Elfsborgs d:o ..................

Westgöta vals d:o .............

Bolins läns d:o ..................

Westmanlands d:o .................

Westerbottens ! Kalmar Regeme | Nerikes d:o

i W erinlands d:o

d:o

Norra Skånska Infanteri-Regementet... Södra d:o

bil. No o a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. No 1, om Statsverket 1870. 49

Bil. If:o 0.

Tablå,

utvisande den genom föreslagen organisation uppkommande tillökning i l^idelta Infanteriets effektiva nummerstyrka.

Bih. till lliksd. Prof. 1870. 1 Samt. 1 Afä

50 Bil. N:o 3 1) till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1810.

Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvarsärendm, hållet inför Hans Näjd Korna igen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 22 December 1869.

N är var ande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Wachtmeister,

Stats-Råden: Friherre eif Ugglas.

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim,

Abelin,

Berg och Adlercreutz.

Chefen för Landtförsvars-Departementet, Stats-Rådet Abelin, föredrog i underdånighet :

1:o.

ärende Chefens för Dalregementet underdåniga memorial hvaruti jemte anmälan

slån a allmänna Regements-Koiumissarien vid nämnda regemente, Cam Gustat Hellberg, VI - "tfför*Ref ken i donna befattning tjensthjon - sedan den 22 Maj 1852 vid nu uppnådd menu-Kommis- Mg;. af nära 72 år sannolikt icke förmår att tjensten någon längre tid bestrida, äfvensom att han befinner sig i knappa omständigheter, anhållits, det Kong. i,. ueUberrj. ]\jaj:t täcktes till Riksdagen gorå framställning derom, att Hellberg matte VI.

afskedstagande! tilldelas af statsmedlen för sin återstående lifstid en årlig pension af 600 R:dr, utöfver den pension å enahanda belopp, lian, såsom t. d. Kapiten vid regementet, från Arméens Pensionskassa uppbär. Uti härö ver a oäfvet underdånigt utlåtande hade Arméförvaltningen å Intendents-Departementet anfört: att Regements-Kommissarien, Kapitenen Hellberg, som den 6 Oktober

1813 antogs till volontär vid Svea Artilleriregemente, hvarifrån han, efter uppnådd

51 Bil. N:o 3 b) till Kongl. Majits Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverk 1870.

Sty ckj un k a regrad, år 1820 ingick såsom Fänrik vid Dalregementet, der lian sedermera oafbrutet tjenstgjort till den 29 April 1852, då lian såsom Kapiten och Kompanichef erhöll nådigt afsked med pension, hvarefter han den 22 derpåföljande Maj förordnades till Regements-Kommissarie. Ehuru Hellberg, i likhet med indelta arméens öfriga Kegements-Kommissarier. såsom ej å stat nplörd, saknar rättighet att vid afskedstagande åtnjuta pension af allmänna medel, så och emedan flera personer af donna tjenstemannaklass likväl tid efter annan blifvit å rikets allmänna indragningsstat pensionerade, samt i betraktande åt dels de utaf f. d. Krigs-Collegium i underdånigt utlåtande den 8 September 1865, angående pension åt Regements-Kommissarien vid Kronobergs regemente, Kapitenen 0. F. Schmaltz, åberopade allmänna omständigheter, nemligen att för utöfningen åt regementskommissarietjenst, synnerligen efter den tillökning i göromål, som i sednare lider blifvit dessa tjensteman ålagd, fordras rörlighet och arbetsförmåga, Indika egenskaper vanligen icke kunna påräknas hos en tjenstinnehafvare åt långt framskriden ålder, samt att, under nuvarande arfvodesvilkor, det kan blifva svårt att förmå duglige och fullt pålitliga personer till mottagande åt regementskommissariebefattning, eller att, sedan en gång dertill antagna personers tid och krafter i tjensten medtagats, oförtjent entlediga dem. mn ej något hopp om pensionsunderstöd på deras ålderdom dem lemnas, dels ock att kronans egen fördel synes påkalla uppbörd smäns pensionering på ålderdomen, när de med ringa aflöning, men vidsträckt ansvar, sina skyldigheter redligt och väl fullgöra, samt dels slutligen, hvad särskild! anginge Kapitenen Hellberg, hans höga ålder åt numera tydda 72f år, hans ovanligt långa tjenstetid af mera än 56 år, hvaraf 38i i krigstjenst och 174 år såsom Regements-Kommissarie, hans åt Regements-Chefen vitsordade knappa ekonomiska omständigheter, samt otillräckligheten för hans nödtorftiga uppehälle af den Kapitenspension å 600 R:dr lian redan uppbär, hade Arméförvaltningen, tillstyrkande bifall till Regements-Chefens framställning, hemstält, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå nästsammanträdande riksdag att, i likhet med hvad Rikets Ständer, uppå Kongl. Maj:ts nådiga proposition, beviljat Regements-Kommissarien vid Kronobergs regemente, Kapitenen (J. F. Schmaltz, Riksdagen måtte åt Regements-Kommissarien, Kapitenen Carl Gustaf Hellberg å allmänna indragningsstaten uppföra, till utgående med månaden näst efter den, uti hvilken han från regementskommissariebefattningen entledigas, en årlig lifstidspension, motsvarande skilnaden mellan regementskommissarie-aflöningen, hvilken utgör dels för äldre åligganden i tjensten, efter afdrag af så kalladt vaktmästarearfvode, 850 R:dr, dels för sedermera tillkommen befattning med beväringsmanskapets materiel 200 R:dr, eller tillhopa 1050 R:dr, och Kapitenspensionens belopp 600 R:dr, så att den ifrågastälda pensionen blefve bestämd till 450 R:dr.

52 Bil. No 3 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. B rop. No 1, om Statsverket 1870.

Med afseende å de för Regements-Kommissarien vid Dalregementet, Kapitenen Carl Gustaf Hellberg, förekommande omständigheter, och då Rikets Ständer, uppå Kongl. Majds derom gjorda framställningar, tillförene medgift åtskilliga regementskommissarier, under likartade förhållanden, pension från rikets allmänna indragningsstat, fann Stat,s-Rådet sig ega skålig anledning tillstyrka, det Kong]. Mad täcktes föreslå Riksdagen, att bevilja Regements-Kommissarien Hellberg en årlig pension af Fyrahundrafemtio Riksdaler, att med månaden näst efter den, i hvilken han från regementskommissarie-befattningen entledigas, å rikets allmänna indragningsstat åtnj idas.

2:o.

Angående Chefens tor Nerikes regemente, af General-Befälhafvaren i Fjerde Mi-

rifSr r litär-Distriktet med tillstyrkan af nådigt bifall öfverlemnade, underdåniga megementej. jans- morial, hvaruti dels anmälts, att Fanjunkaren vid nämnda regemente, Carl ^auJäZTln " ansson, som under flera år ej kunnat för sjuklighet bestrida honom åliggande dragningsstaten tjenstgöring, numera af läkare förklarats sakna allt hopp om förbättring, dels . vid. afgång m- ooh enär bemälde Jansson, såsom blott 41J år gammal, skulle kunna behöfva qvarstå vid regementet under 8J1 års tid för att blifva tillit pensionsmessig, derunder så väl betungande kamraterna med skötande af hans tjänsteåligganden, som stående i vägen för yngre och dugligare underofficerares fortkomst, anhållits att, som Fanjunkaren Jansson befinner sig i synnerligen betryckta och fattiga omständigheter, Kongl. Majd täcktes föreslå nästsammanträdande Riksdag att bevilja förbemälde Fanjunkare en pension på allmänna indragningsstaten af 400 R:dr, att tillträdas af honom då lian afgår från krigstjensten.

I anledning af hvad sålunda anmäldt blifvit, och med stöd af Rikets Ständers vid 1854 års riksdag meddelade förklarande i fråga om obotlig ansedd sinnessvag, lam eller blind tjenstemans skiljande från ordinarie beställning i rikets tjenst, tillstyrkte Stads-Rådet, det Kong]. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att bevilja Fanjunkaren vid Nerikes regemente, Carl Janson, en årlig pension af 400 R:dr, motsvarande Fanjunkares pension enligt Kongl. Brefvet den 9 Februari 1858 och pensionsstaten af samma dag, att med månaden näst efter den, i hvilken han afsked erhåller, å rikets allmänna indragningsstat åtnjutas; dock med vilkor

att

£?/. N:o 3 b) till Kongl. Mqj.is Nåd, Vrop. N:o 1, om Statsverket 1870. 53

att Janson från tennsten afgår innan lian blifvit till pension från Arméens Pensionskassa berättigad.

Bro.

Chefens för Bohus läns regemente, af Generalbefälhafvare!! i tredje mili- Angående ,,eutärdistriktet till Nådigt bifall förordade, underdåniga memorial, hvaruti öfver- swn l>alemnats eu åt k ältmusikanten vid nämnda regemente, Anders Fredrik West- mngsstaten för bolin ingifven underdånig ansökning att på grund af genom läkarebetyg styrkt ^TTottTuL svår kroppsskada, hvarigenom lian blifvit urståndsatt till vidare tjenstgöring, antingen regemente a. f. blifva upförd på indragningsstat, eller och hugnas med någon årlig gratifikation; Westholm- Och hade Begements-Chefen, enär några medel för understöd åt sökanden icke fnnnos vid regementet tillgängliga, hemställt, att lian måtte blifva hos Biksdagen föreslagen att uppföras på allmänna indragningsstaten, eller ock honom beredas vid afsked ur tjensten ett årligt understöd eller gratifikation, ungefärligen motsvarande hans nu innehafvande lön af 180 B:dr.

I betraktande af hvad för sökanden förekommit, tillstyrkte Stats-Bådet, det Kongl. Näjd behagade föreslå Biksdagen att bevilja Fältmusikanten vid Bohus läns regemente,

Anders Fredrik Westholm, en årlig pension af 125 B:dr, motsvarande den hans grad tillkommande fyllnadspension af statsmedel, att med månaden näst efter den, i hvilken lian afsked erhåller, å rikets allmänna indragningsstat åtnjutas.

4:o.

Eu af Öfversten J. M. Tausons enka, Fredrique Tauson, född Ekstrand, Angående *»«.ingifven underdånig ansökning, att enär hon, enligt hvad genom vederbörliga m™2, betyg styrkts, befunne sig urståndsatt att i någon mån genom eget arbete mngsstaten för kunna bidraga till sitt uppehälle, Kongl. Näjd måtte täckas till nästkommande rott!' Biksdag aflåta Nådig propostion om ett ärligt understöd åt henne för hennes F- Tauson, återstående lifstid, till det belopp, Kongl. Näjd kunde finna lämpligt.

I betraktande af framlidne Öfversten J. N. Tausons långvariga och hedrande verksamhet i rikets tjenst, och då hans efterlemnade enka, Fredrique Tauson, född Ekstrand, efter hvad styrkt blifvit, befinner sig, ganska sjuklig och med tre oförsörjda döttrar, i mycket behöfvande omständigheter, tillstyrkte Stats-Bådet, det Kongl. Näjd täcktes till Biksdagen gorå Nådig framställning om hennes införande

Bill. till Biksd. Prål. i Sami. 1 Afd. 8

54 Angående pension på allmänna indragningsstaten för Styckjuvkaren 0. J. Aqvilons enka, Fr. Aqvilon, född Relin.

Bil. No 3 b) till Kongl. Majits Nåd. Trop. No 1, om Statsverket- 1870.

å allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af eu årlig pension af 400 R:dr.

5:o.

En af framlidne Styckjunkare!! vid Svea Artilleri-regemente 0. J. Aqvilons enka, Fredrika Aqvilon, född Relin, ingifven underdånig ansökning, det Kongl Näjd täcktes till nästa Riksdag aflåta Nådig proposition om något ärligt understöd för henne; hvarvid till stöd för ansökningen åberopats företedda vederbörliga intyg om så väl mannens förtjenstfull!! verksamhet i lifstulen som

sökandens störa sjuklighet och medellöshet.

Med afseende å den förtjenstfull» verksamhet, Styckjunkare!! Aqvilon i lifstiden' utöfvat såsom Verkmästare, vid Fyrverkare-corpsen, hvarvid lian utmärkt sig genom åtskilliga uppfinningar, Indika tillskyndat statsverket- besparingar, och då hans efterlemnade enka, Fredrika Aqvilon, född Relin, enligt hvad styrkt blifvit, befinner sig, med eu minderårig son, i synnerligen torftig:! omständigheter, tillstyrkte Stats-Rådet, det Kong]. Näjd täcktes till Riksdagen gorå Nådig framställning om hennes uppförande på allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af eu årlig pension af 200 R:dr.

Kongl. Näjd täcktes till alla delar i Nåder gilla och bifalla hvad Stats-Rådet vid hvarje af förestående fem mål i underdånighet yttrat, hemställt och tillstyrkt.

Ex protocollo K. B. Kindblad.

Stockholm, tryckt hos Joll. Beckman, 1870.

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

1 Protokoll öfver Sjöförsvars-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 7 Januari 1870.

N ärvarande:

Hans Excellens, Herr dnslltn-statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Wachlmeister,

Stats-Råden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson, von Ehrenheim,

Berg och Adlercreutz.

Stats-Rådet Abelin anmäldes frånvarande i följd af sjukdom.

, Chefen för Sjöförsvars-Departementet, Stats-Rådet Thulstrup anhöll i underdånighet att få i ett sammanhang anmäla de frågor, hvilka herde komma under öfvervägande vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under Riksstatens Femte Hufvudtitel för år 1871, eller den tid nästa statsregleringsperiod komme att omfatta; och anförde dervid beträffande:

l:o. Aflöningsstater.

»Förvaltningen af Sjöärendena. I följd af den vid 1856—1858 årens Angående Riksdag af Rikets då församlade Ständer begärda och af Eders Kongl. Näjd ''amiant till bifallna reglering af amiralslönerna blef, sedan genom Amiralen m. m. Fri- Ffrfafnin,Jffna herre C. A. Gyllengranats afgång en afsedd besparing på aflöningsanslaget för mJ/^plinge- Flottans Officerscorps uppstått, medelst Nådigt Bref den 29 December 1860 sBj?rna vid förklarad!, att af samma besparing 1,000 R:dr R:mt årligen skulle såsom bidrag stationer och Bih. till RiJcsd. Prot. 1870. 1 Sami. 1 Afd. 2 dep6u

2 Bil. N:o d till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

till representationskostnader tilldelas Chefen för Förvaltningen af Sjöärendena. Detta belopp, som hittills qvarstått på allmänna aflöningsanslaget för Sjöförsvarets stationer och depot, bör, för beredande af ordning i räkenskaperna, öfverföras till aflöningsanslaget för ofvanbemälda embetsverk, hvaremot derifrån bör på nyssberörda allmänna aflöningsanslag öfverflyttas sammanlagda beloppet af 2:ne på Förvaltningens stat ännu Kvarstående arvoden med 1,100 rdr årligen, helst detsamma var inberäknadt i den summa af 2,300 R:dr, som motsvarade de arvoden, hvilka tillförene voro anslagna till officerare vid Flottans Konstruktionscorps och af Eders Kongl. Näjd föreslogs att, utöfver aflöningsanslagen för nämnda corps och Flottans machinistofficerare, eller 39,650 R:dr, användas till aflönande af den nya Mariningeniörsstaten, men vid den af Riksdagen år 1867 beslutade organisation åt denna stat, dervid för densamma beviljades ett ärligt anslag af 32,000 R:dr, i sin helhet affördes från allmänna aflöningsanslaget, ehuru ofvannämnde 1,100 R:dr rätteligen bort från aflöningsanslaget för Förvaltningen af Sjöärendena uteslutas, såsom och i sjelfva verket nu årligen skott, enär berörda belopp måst användas till betäckande åt den motsvarande bristen på allmänna -aflöningsanslaget.»

»Om nu föreslagna reglering af Eders Kongl. Maj:t i Nåder bifalles, skulle således, då från Förvaltningens af Sjöärendena aflöningsanslag R:dr 35,350: —

uteslutas nyssnämnda arvoden med ............................. 1,100: —

men deremot samma anslag påföres bidraget till representationskostnad åt Förvaltningens chef....................... 1,000: —

och skilnaden eller...............................................................................100- —

således komme att fråndraga^ nämnda anslag, detta alltså blifva

på Hufvudtiteln uppfördt med endast....................................... rdr 35,250: —

hvaremot skulle till aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer i Karlskrona och Stockholm samt depot i Göteborg under pen-

ningeanslaget.................................................................................. rdr 1,127,807: 30.

läggas berörda Förvaltningens af Sjöärendena stat fråndragna_»_100: —

hvarigenom nämnda penningeanslag blefve ökadt till............. rdr 1,127,907: 30.»

Angående »Dä det vid 1867 års Riksdag af Eders Kongl. Näjd begärda anslag,

sjökrig3skolan. 21,470 R:dr, för en Sjökrigsskola beviljades, uppfördes detsamma under nyssberörda penningeanslag. Som emellertid, såsom af Förvaltningen af Sjöärendena blifvit erinradt, anslaget för nämnda skola icke disponeras åt Befälhafvarne vid Sjövapnets stationer utan redovisas hos bemälda embetsverk, samt anslaget för öfrigt inbegriper utgifter, som icke kunna till aflöning hänföras, anser jag mig, i enlighet med Förvaltningens förslag, höra hemställa, det Eders Kongl. Näjd måtte föreslå Riksdagen att anslaget till Sjökrigsskolan må från meranämnda allmänna penningeanslag uteslutas och på Femte Hufvudtiteln

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 3

särskildt uppföras, i följd hvaraf sistnämnda anslag skulle med motsvarande summa förminskas.»

»Uti anslaget till aflöning vid Sjöförsvarets stationer och depot ingår äfven det, som af ursprungliga anslaget till Flottans gamla Reservstat vid 1867 års Riksdag lemnades Kvarstående, eller 10,861 R:dr, till aflöning åt då ännu lefvande officerare å nämnda stat. Enligt hvad nu anmäldt blifvit har, genom afgång bland bemälde officerare, aflöningsbehofvet för de ännu qvarlefvande nedgått till 5,458 R:dr 12 öre och skilnaden mellan de uppgillra summorna, eller 5,402 R:dr 88 öre, skulle således kunna från allmänna aflöningsanslaget uteslutas, helst öfverskottet, som under de år afgången på gamla Reservstaten timat, tillflutit Amiralitetskrigsmanskassan i och för den förbättrade pensioneringen af Sjöförsvarets embets- och tjensteman, för närvarande synes icke vara för samma pensionering behöflig!, så framt det derför under sednare åren beviljade årliga kreditiv å 72,000 R:dr än vidare tär bibehållas.»

»Deremot skulle genomförandet af öfvergången till normalstaterna för officerarne vid Sjöförsvarets nybildade corpser i väsendtlig mån befrämjas, derest så väl nu befintliga som hädanefter genom afgång än vidare uppkommande besparingar på anslaget till Flottans gamla Reservstat finge på Hufvudtiteln qvarstå och ingå bland aflöningstillgångarne för bemälde officerscorpser, hvarigenom för öfrig! den tidpunkt desto hastigare komme att inträda, då den för ifrågavarande nya organisation särskild! beviljade och uti ofvanberörda allmänna aflöningsanslag inbegripna summa af 75,000 R:dr årligen kunde begynna att efter hand indragas och till statsverket återgå; och anser jag mig derför höra i underdånighet föreslå att nådig framställning härom må till Riksdagen göras.»

»I anledning deraf, att antalet karlskrifne skeppsgossar under sednare åren ökats vida öfver hvad som fordrats för komplettering af matros- och kanoniercorpserna, hvarigenom, till icke ringa kostnad för Kronan, uppstått ett betydlig! antal öfvertalige jungman, "föranläts Eders Kongl. Maj:t genom Nådigt Bref den 22 Augusti 1865 förordna, att skeppsgossecorpsens styrka skulle från 280 till 200 nummer på det sätt förminskas, att af årligen ledigblifvande nummer tillsvidare, och intilldess indragningen hunnit verkställas, endast en tredjedel finge återbesättas. Oaktadt donna sålunda vidtagna åtgärd har likväl, i följd af numera inträffande mindre afgång från matroscorpsen samt timmermans- och handtverksstaterna, jungmännens antal så ökats, att vid innevarande års Generalmönstring med matroscorpsen funnos icke mindre än 85 öfvertaliga nummer, till förekommande af hvilket missförhållande Eders Kongl. Näjd under den 28 sistlidne September fann godt i nåder förklara att, i den mån afgång från skeppsgossecorpsen eger ruin, ett antal af 25 nummer af hvartdera af corpsens 2:ne kompanier tillsvidare skall hållas vakant. Då - likväl de genom en sådan endast småningom skeende minskning i corpsens

Angående anslaget till Flottans gamla Reservstat.

Angående indragning tillsvidare af ett visst antal nummer vid skeppsgossecorpsen.

Angående förhöjning i anslaget till båtsmansindelningen i Blekinge län.

4 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

styrka uppkommande besparingar under den närmaste tiden blifva behöfliga till bestridande af utgifterna för aflöning och beklädnad åt sådana karlskrifne skeppsgossar, som ännu icke kunnat vid matros- och kanoniercorpserna eller handtverk^- och timmermansstaterna i nummer på stat insättas, kan vid sådant förhållande någon minskning i skeppsgossecorpsens anslag för närvarande icke föreslås.»

»Tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län anslagna räntor. För det fall, att Statskontorets uti dess den 1 sistlidne December till Eders Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning gjorda hemställan om förslagsanslagens bestämmande till belopp, så nära som möjligt motsvarande de utgifter, som med dem skola bestridas, skulle vinna Riksdagens bifall, torde detta förslagsanslag, hvilket nu är i Riksstaten upptaget till 16,000 R:dr, enär detsamma, enligt hvad Statskontoret uppgifvit, år 1868 betydligt öfverskridits, böra föreslås att förhöjas med ett belopp af

8,200 R:dr och således i blifvande Riksstat upptagas till 24,200 R:dr, och anser jag mig fördenskull höra hos Eders Kongl. Maj:t hemställa om nådig framställning derom till Riksdagen.»

»Innan jag öfvergår till framställningen om behofvet af medel för anskaffande af ny krigsfartygsmateriel anser jag mig böra, med anledning af Riksdagens uti dess underdåniga skrifvelse den 13 sistlidne Maj, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens Femte Hufvudtitel för år 1870, gjorda anhållan, att Eders Kongl. Maj:t villo af de behållningar, som vid 1869 års slut kunde finnas å Hufvudtitelns reservationsanslag, med undantag af det till lots- och fyrinrättningen, låta till krigsfartygsbyggnadsfonden öfverföra så stort belopp, som för år 1870 må vara såsom bidrag till nämnda fond erforderligt, för Eders Kongl. Maj:t i underdånighet framlägga den utredning rörande förhållandet med nämnda anslag, hvilken Förvaltningen af Sjöärendena under den 23 sistlidne December, i följd af derom gifven nådig befallning, afgifvit, dervid anslagen förekomma i den ordning, hvari de finnas å Riksstaten upptagna.»

»Flottans underhåll. Å detta anslag skulle, enligt nyssberörda utredning, vid 1869 års slut antagligen komma att finnas eu behållning af omkring 33,600 R:dr; men då donna, enligt hvad Förvaltningen af Sjöärendena tillika anmält, blifver erforderlig för åtskilliga materiela behof af beskaffenhet att utgifterna derför höra af detta anslag bestridas, anser jag ifrågavarande behållning icke höra för annat ändamål påräknas.»

»Blottans nybyggnad. Omförmälda utredning visar, att å detta anslag vid sistlidna års slut eu behållning fanns af 28,561 R:dr 81 öre, hvilken, vid

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 5

det förhållande, att anslaget allt sedan 1862 och 1863 årens Riksdag, då den s. k. fonden för krigsfartygs-byggnad bildades, blifvit med Riksdagens samtycke sammanfördt med öfriga tillgångar, som förklarats skola nämnda fond tillfalla, i sjelfva verket mindre är att anse såsom en behållning på anslaget, än en tillgång å berörda fond, dit den fördenskull bör öfverföras. Då i följd häraf krigsfartygs-byggnadsfonden ökas med omförmälda belopp, bör detta icke särskilt upptagas såsom tillgång till fondens förstärkning, men minskar naturligtvis i samma mån medelsbehofvet för ändamålet.»

»Båtsmäns förseende med kojer och täcken. Till förklarande huru på detta anslag, som å Femte Hufvudtiteln finnes uppfördt med 13,500 R:dr, kunnat vid 1869 års slut förefinnas en uppgifven behållning af 62,464 R:dr 19 öre, liar af vederbörande blifvit upplyst, att då Kronan år 1841 öfvertog bestyret att förse båtsmännen med kojer och täcken, sådant skedde under åliggande för rust- och roteliållarne att till Kronans förråd inlemna de persedlar af nämnda slag, som då funnos på rotarne och rusthållen, samt att, i följd häraf, till förråden ingått eu mängd s. k. ryor och hängmattor, Indika sedermera begagnats af uppfordradt manskap och minskat behofvet af nya kojers och täckens anskaffning. Då likväl hemställanden numera blifvit af Befälhafvarne vid Sjö vapnets stationer gjorda om sådana persedlars behöflighet redan innevarande år, hvarigenom behållningen genast komme att anlitas med omkring 21,800 R:dr, torde, vid detta förhållande, det ännu vara för tidigt, att nu för andra ändamål påräkna någon större eller mindre del af ofvannämnda behållning.»

»Sjövapnets öfningar. Då vid 1862—1863 årens Riksdag för detta ändamål begärdes och, efter någon nedsättning, erhöllc, utom 150,000 R:dr från Handels- och Sjöfartsfonden till sjöexpeditioner för handelns skyddande, ett ärligt statsanslag af 480,000 R:dr, hvithet numera är sammanfördt med förenämnda jemväl på Riksstaten upptagna belopp, så att anslaget utgör, tillhopa med detta, 630,000 R:dr, trodde man sig kunna antaga, att anskaffningen af nya tidsenliga krigsfartyg skulle kunna så fortskyndas, att sjöförsvarets personal redan under den närmaste tiden skulle sättas i tillfälle att uteslutande å nya med ångkraft försedda fartyg förvärfva den öfning i yrket, för hvars beredande anslaget var afsedt. Detta har dock af kända skäl ej kunnat förverkligas. Statsverkets finansiela ställning har icke medgifvit att fartygsbyggnaderna fortgått så, som man önskat och försvarsverket onekligen fordrat. Följden häraf har varit, att sjöexpeditionerna till väsendtlig del måst verkställas med äldre segelfartyg, hvarför äfven den i beräkningarne upptagna kostnaden för kolförbrukning i betydlig män blifvit inbesparad och öfningsanslagen sålunda, år efter år, lemna! öfverskott. Men då de nu begagnade segelfartygen, Indika alla äro af föråldrad modell, snart måste utrangeras och

6 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1870.

antalet af nya tidsenliga ångfartyg ökas, kominer äfven det årliga öfningsanslaget att till hela sitt belopp blifva erforderligt och kan då icke lemna något öfverskott.»

»Enligt hvad Förvaltningen af Sjöärendena nu utredt skulle, såsom följd af här ofvan anförda förhållanden, vid 1869 års slut å anslaget antagligen hafva uppstått en behållning af 574,260 R:dr 20 öre, hvaraf dock 74,260 B:dr 20 öre föreslagits att afsätta*; till betäckande af möjligen uppkommande brister i de genom Eders Kongl. Majrts Nådiga bref den 5 Mars sistlidna år till fartygs expeditioner anvisade belopp. Afdrages donna från den uppgillra behållningen, skulle deraf återstå 500,000 R:dr, af hvilken summa jag, i öfverensstämmelse med deri framställning rörande de materiela behofveu, som i det följande skall lenmas, får i underdånighet hemställa, att ett belopp af 297,788 B:dr 62 öre måtte få afses till krigsfartygs nybyggnad eller den dertill bildade fonds förstärkande.))

»Gemenskapens vid Sjöförsvarets corpser natur a-underhåll. Sedan på detta anslag, oaktadt portionsvärdets år 1863 anbefallda förhöjning från 25 till 33 öre, under eu längre tid uppstått behållningar, Indika vid 1867 års slut uppgingo till omkring 179,000 R:dr, hafva dessa likväl, i följd af stegrade pris på proviant-artiklar, under åren 1868 och 1869 måst i betydlig män anlitas och derigenom befunnits vid sistnämnda års slut hafva nedgått till omkring 122,000 R:dr. Under sådant förhållande och då dessutom fråga blifvit väckt om ytterligare förbättring af matportionen, anser jag skäl icke vara för handen att föreslå någon nedsättning i detta anslag eller den derå qvarvarande behållningens användande för annat ändamål.»

»Spanmåls-upphandlings- och bageri-kostnader. Behållningen å detta anslag kan, enligt Förvaltningens af Sjöärendena uppgift, antagas vid 1869 års slut utgöra 30,000 R:dr, hvilket belopp jag hemställer måtte få tagas i beräkning vid anskaffning af ny krigsfartygs-materiel; och anser jag derjemte, lika med Förvaltningen af Sjöärendena, att nämnda anslag lämpligen bör kunna nedsättas till 20,000 R:dr årligen eller hvad som torde kunna antagas vara i det närmaste erforderligt till bestridande af kostnaderna för sj elfva förbakningen af gemenskapens bredkorn; hvaremot utgifterna till betäckande af skilnaden emellan stats- och upphandlingspris för den spannmål, som behöfver uppköpas, hvartill anslaget, såsom dess rubrik tillkännagifver, äfven är afsedt, böra, för så vidt behållningarne derå hädanefter icke skulle härtill blifva tillräckliga, kunna bestridas genom inflytande medel till uppköp af spanmål.»

»I sammanhang härmed anser jag mig höra omförmäla en tillgång, som uti Förvaltningens af Sjöärendena räkenskaper förekommer under rubrik: »influtna medel till uppköp af spanmåh och under hand uppkommit dels genom öfverskott på dylika medel och dels genom behållningarna å ofvanberörda an-

Bil. N:o 4 till Kongt. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1870. 7

slag till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader, som dermed blifvit sammanförda. Rörande uppkomsten af donna tillgång, som vid sed näste bokslut uppgick till eu summa af 568,525 R:dr 43 öre, är af vederbörande upplyst, att sedan genom Nådigt Bref den 9 Juni 1837 blifvit föreskrifvet, att vid Flottans station i Karlskrona skulle finnas ett reserv-upplag af 5,000 tunnor, motsvarande 28,583 kubikfot spanmål garnisonsmål, och detta lager jemväl derefter blifvit uppsatt för eu kostnad af 49,945 R:dr 31 öre, som efterhand utgått från anslaget till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader, hade Kongl. Näjd, på gifven anledning, under den 5 September 1865 förordnat, att samma reserv-lager skulle tillsvidare förminskas till 7.000 kubikfot spanmål och den derigenom föranledda medelsbehållning tillgodokomma berörda anslag. — Denna reservlagrets förminskning, som verkställdes sålunda, att den för detsamma öfverflödiga spanmålsqvantitet användes till brödkorn åt gemenskapen, utan att motsvarande qvantitet behöfde för densamma uppköpas, bidrog, i förening med anbefallda indragningar af arbetsmanskap vid kronovarfven och deraf föranledd minskning i åtgången af spanmål, i väsendtlig mån till ökande af redan förut uppkomna behållningar. Den för Karlskrona stations stater och corps er beliöfliga spanmål lennias nemligen från Statskontoret icke in natura, utan erhåller Förvaltningen af Sjöärendena kontant ersättning efter statspris för de i stat bestämda qvantiteter, hvaraf följer att, i den mån åtgången minskas, betalningen för den af Förvaltningen, efter beräkning af verkliga behofvet, upphandlade spanmål icke obetydligt understiger den inflytande kontanta ersättningen för hela den enligt stat bestådda spanmålsqvantiteten.»

»Då ifrågavarande tillgång hittills betraktats såsom en för större rustningar påräknelig reservfond, från hvilken alla för Sjöförsvaret erforderliga uppköp af spanmål i första hand blifvit bestridda, men de utgifter, som för ifrågavarande ändamål erfordras, utan tillhjelp af densamma kunna genom Förvaltningen förskjutas af under händer egande medel, intilldess de genom inflytande ersättningar från Statskontoret hinna betäckas, anser jag för min del icke något giltigt skål förefinnas att vid hela det bokförda beloppet, 568,525 R:dr 43 öre, bibehålla berörda fond, utan får i underdånighet hemställa, att af densamma en summa af 468,000 R:dr måtte få afses att till nybyggnad af krigsfartyg användas. Om Eders Kongl. Näjd gillar detta förslag torde framställning böra ske om Riksdagens medgifvande till ifrågavarande öfverskottsmedels användande för det nu uppgifna ändamålet.»

»Durchmarche-kostnader. Behållningen å anslaget utgör visserligen nu 43,005 R:dr 43 öre, men då utgifterna från detsamma, hvithet år 1868 öfverskreds med 2,546 R:dr 83 öre, i medeltal årligen sedan år 1863 uppgått till 29,325 R:dr 59 öre och anslaget blifvit af Riksdagen för år 1870 nedsatt till

20,000 R:dr, bör med visshet kunna antagas, att ofvan upptagna behållning,

8 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

hvaraf ännu okända utgifter för år 1869 skola utgå, blifver för den närmaste framtiden behöflig, i följd hvaraf jag icke kan tillstyrka, att någon del deraf för annat ändamål afses.»

»Ofvan omförmälda af Förvaltningen af Sjöärendena meddelade utredning åtföljes af eu tablå öfver fondens för krigsfartygs nybyggnad förmodade ställning vid 1869 års slut, enligt hvilken då skulle å fonden uppstå eu brist af 16,349 R:dr 43 öre. Detta förhållande förklaras dels derigenom, att de inkomster, som beräknats skola ifrågavarande fond under åren 1867 och 1868 tillflyta dels från materialier efter slopade fartyg och dels i bidrag från Flottans material- och virkesförråd med tillhopa omkring 160,000 R:dr årligen, i sjelfva verket, enligt fondens räkenskaper, dit ingått med mindre belopp under hvardera året än påräknadt varit, och dels deraf att, i följd af tid efter annan nödiga befunna och derför i Nåder anbefallda förändringar å de fartyg, som varit under byggnad, kostnaden för dessa blifvit betydligare än från början kunnat beräknas.»

»Den i det föregående omnämnda, på fonden yppade brist blifver icke allenast fullt betäckt om, såsom af mig härofvan blifvit antydt och rätteligen bör ske, till fonden öfverföres den, enligt Förvaltningens af Sjöärendena uppgift, på anslaget till Flottans nybyggnad befintliga behållning af 28,561 R:dr

81 öre, utan kommer der att uppstå ett öfverskott af R:dr...... 12,211: 38.

och om härtill läggas följande af mig i det föregående såsom användbara till byggande af nya krigsfartyg uppgillra behållningar å reservations-anslagen, nemligen:

a) till Sjö vapnets öfningar med ............................................. 297,788: 62.

b) till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader............... 30,000: —

c) af influtna medel till uppköp af spanmål........................ 468,000: —

äfvensom

d) anslaget till Flottans nybyggnad för år 1870 ............... 162,000: —

och, under förutsättning att detsamma för år 1871 oförändrad!

bibehålies, för sistnämnda år likaledes ......................................... 162,000: —

samt vidare:

e) bidragen till förberörda fond från slopade fartyg samt material- och virkesförråden med endast 60,000 R:dr för hvart-

dera af nyssberörda 2:ne år, eller tillhopa.................................... 120,000: —

skulle således till anskaffande af ny krigsfartygsmateriel finnas

att påräkna en tillgång af R:dr ...................................................... 1,252,000: —»

Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd, Trop. No i, om Statsverket 1870. 9

»Då denna tillgång, enligt hvad i det följande skall under rubriken »Materiel» närmare utredas, blifver tillräcklig för bekostandet af deri krigsfartygsmateriel, som under åren 1870 och 1871 kan hinna anskaffas och för utförandet under samma tid af andra nödvändiga arbeten in. in., så skulle den af behållningen å anslaget till sjövapnets öfningar återstående del 202,211 R:dr 38 öre, eller i rundt tal 200,000 R:dr, kunna, under förutsättning att detta anslag vid sitt nuvarande belopp å Riksstaten bibehålies, erbjudas Riksdagen såsom tillgång till fyllande af andra statsbehof.»

2:o. Materiel.

»Sedan, under Skärgårds-Artilleriets öfningsexpedition sistlidna år, jemfö- Angående relseförsök blifvit verkställda med pansarbåtarne Garmer och Sköld för vin ilande af eu närmare kännedom om dessa fartygs egenskaper, samt under bn9snad *»• msamma år försöks-skjutningar äfven egt ruin med grafva kanoner af skiljaktig beskaffenhet, för att utröna deras olika verkan mot pansarplåt, har, med ledning af de upplysningar, som dessa försök gifvit vid handen, förslag blifvit utarbetadt till eu ny pansarbåt med fast torn, men för (ifrigt i det hufvudsak! iga öfverensstämmande med monitor-systemet, försedd med starkare och fullständigare bepansring än å de förenämnda kanonbåtarne samt så mycket större ångmachin, som medgifvits af fartygets dimensioner, hvilka sednare blifvit så bestämda, att äfven denna pansar båt kan genomgå Göta kanal.

Den förslagsvis beräknade kostnaden uppgår till 130,000 R:dr. Derjemte utarbetas, för att snart underställas Eders Kongl. Maj:ts pröfning, förslag till en större pansarbåt, hufvudsakligen afsedd för Stockholms skärgård och Mälaren, men, i händelse af behof, äfven för ett vidsträcktare område. Som storleken af detta, likaledes monitorartade fartyg, är bestämd med afseende på vilkoret, att det skall kunna genomgå Södertelje sluss, erhåller det större dimensioner än nyssnämnde pansarbåt och kommer, i följd deraf, att kunna bära såväl en ännu starkare pansarklädnad som en större och kraftigare ångmachin. Kostnaden för detta fartyg kan svårligen ännu med tillförlitlighet uppgifvas, men lärer dock icke kunna beräknas till mindre än 210,000 Ridt. Dessa begge pansarbåtar, hvilka först nu, efter vunnen erfarenhet genom nyssnämnda försök, kunnat nöjaktigt konstrueras, torde höra byggas under innevarande år och Förvaltningen af Sjöärendena erhålla uppdrag att, så snart förslag och ritningar dertill blifvit af Eders Kongl. Maj:t pröfvade och fastställda, gå i författning om deras anskaffande.»

»Yid framställandet den 5 Januari 1869 af underdånigt förslag till reglering af utgifterna under Riksstatens Femte Hufvudtitel för innevarande år ansåg Bill. till Riksd. Prof. 1870. 1 Sami, 1 Afd. 2

10 Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2, om Statsverket 1870.

jag mig böra föreslå att, jemte afstötande af de under föregående år påbörjade nybyggnadsarbeten, hvilket skulle medföra eu kostnad af omkring 222,000 R:dr, under år 1870 tvenne pansarbåtar borde byggas, hvilkas sammanlagda kostnad då antogs komma att' uppgå till ungefär 240,000 R:dr. Skilnaden emellan detta belopp och den förslagsvis beräknade kostnaden för de nu ifrågavarande pansarbåtarne är en följd af de erforderliga förstärkningar och förändringar i fartygens konstruktion, hvartill de i det föregående omnämnda försök med pansarbåtar, kanoner och jernplåt gifvit anledning. De till utförande under år 1870 beräknade arbeten skulle alltså komma att medföra en kostnad af omkring 562,000 R:dr, hvartill af under året tillgängliga medel

skulle vara att påräkna........................................................................ 222,000 R:dr

och återstoden....................................................................................... 340,000 R:dr

betäckas genom befintliga reservationer å Hufvudtitelns anslag.»

»I afseende på verksamheten under nästkommande år kan icke nu något mera detaljerad! förslag framställas, än att alla för bekostandet af nybyggnadsarbeten tillgängliga medel böra användas till anskaffande af pansarbåtar, förstärkning af monitorerne oah fortsätta skjutförsök. Om, såsom all anledning är att förmoda, de pansarfartyg, som i år skola byggas, komma att, vid anställd pröfning, befinnas fullt ändamålsenliga, så torde åtminstone 2 nya sådana af den större certen böra under 1871 anskaffas. Kostnaden härför kan beräknas till 420,000 R:dr. Jag skulle ej dragit i betänkande att tillstyrka byggande! af 3 eller 4 dylika fartyg, om det ej vore oundgängligen nödvändigt att afse en del af penningetillgången för andra lika vigtiga ändamål. Vid de i det föregående omnämnda, under sistlidna år verkställda profskjutningar hafva reffla de kanoners verkan mot pansarplåt visat sig vara så kraftig, att en förstärkning af monitorernas torn till förökande af deras motståndsförmåga måste tillvägabringas. Visserligen kunna en del af de för en sådan verkan mera gynsamma förhållanden, som vid de fredliga försöken alltid äro för handen, af många skål endast undantagsvis förekomma under en sjöstrid; sålunda uppkomma, såsom lätt inses, andra verkningar, då från ett på förhand förbered! fast och orörlig! batteri kanoner ostördt riktas och afskjuta mot en på bestämdt, uppmätt afstånd derifrån uppförd, mot skottens riktning öfverallt vinkelrät pj.au pansartafla, än då, under striden, från en vanligen rörlig plats skjutes mot ett mindre torn, hvars bugtiga, mot skottens riktning mer eller mindre sneda eller undanböjda yta endast undantagsvis kan träffas vinkelrätt och blott då röna samma verkan, som den plåna, på öfningsfåltet uppställda täflan. Men det är dock angeläget, att de stridsredskap, som under freden beredas, blifva, så vidt möjligt är, tillfyllestgörande äfven under mera sällan förekommande undantagsförhållanden. Huru detta mål skall kunna ernås med afseende på våra monitorer och den erfarenhet, som sednast vunnits, utgör för närvarande

I

Bil. N:o 4 till Kongl. May.ts Nåd. B rop. N:o 1, om Statsverket 1870. 11

föremål för sakkunniges allvarliga och sorgfällig pröfning, och är ingen anledning att betvifla, det, dels genom förstärkning af monitorernas torn och dels genom andra anordningar till förminskning af beskjutningens verkan, dessa fartyg skola bibehålla samma fördelaktiga egenskaper, för Indika de hittills varit utmärkta. Kostnaden för dessa förändringar kan naturligtvis icke med någon tillförlitlighet uppgifvas förrän deras beskaffenhet blifvit närmare bestämd; men då det är af stor vigt att, så snart förslaget till dessa förändringar blifvit uppgjordt och pröfvadt, arbetet dermed ofördröjligen företages och att medel för dess verkställande alltså under år 1871 måtte finnas tillgängliga, så torde för sådant ändamål, på grund af de beräkningar, som varit möjliga att uppgöra, böra afses en summa af omkring 240,000 K:dr, att under nämnda år utgå.»

»För att, innan dessa arbeten företagas, kunna på praktisk väg utröna tillförlitligheten af uppgjorda förslag till fartygstornens förstärkning m. nr., är det af vigt att profskjutningar kunna företagas. Ehuru åt dessa försök icke behöfver gifvas någon större utsträckning, torde kostnaden för deras verkställande dock böra beräknas till 30,000 K:dr.»

»Kostnaderna för de i det föregående föreslagna nybyggnads- och förändringsarbeten samt profskjutningar skulle alltså komma att under innevarande och nästföljande år uppgå till följande belopp nemligen:

under år 1870,

till afbildande af sedan föregående år återstående

arbeten............................................................... K:dr 222,000: —

» byggandet af en större pansarkanonbåt...... » 210,000: —

» dito af eu mindre dito ................................. » 130,000:— 562 000'

tmder år 1871,

» byggande! af 2:ne pansarkanonbåtar............ R:dr 420,000: —

» förstärkning af monitorer .............................. » 240,000: —

»skjutförsök ...................................................... » 30,000: — »ggg qqq. _

eller tillsammans R:dr 1,252,000: —

hvartill tillgång, enligt den här ofvan meddelade utredning, finnes för år 1870 uti de under föregående år uppkomna behållningar å reservationsanslagen och för år 1871 dels genom årets nybyggnadsanslag och hvad som kan beräknas inflyta genom slopning af utrangerade fartyg, dels genom anlitande af den behållning, som uppkommit genom »influtna medel för uppköp af spanmål», om

Angående ifrågasatt nedsättning i anslag et till båtsmännens beklädnad.

Angående en ä detta anslag befintlig brist.

12 Bil. N:o i till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

hvars öfverförande till krigsfartygs-byggnadsfonden med här ofvan föreslaget belopp af 468,000 B:dr jag således hemställer, det Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen göra nådig framställning.»

»I sammanhang härmed och då förhållanden möjligen kunna inträffa, Indika göra ensidigt, att någon del af de arbeten, för hvilkas utförande den under år 1871 afsedda medelstillgång är beräknad, skulle anses böra redan under loppet af innevarande år sättas i verkställighet, anser jag mig höra hos Eders Kongl. Näjd föreslå, det Nådig framställning må göras till Riksdagen om dess medgifvande, att de medel, som för 1871 års arbeten blifva anvisade, i sådan händelse må till det belopp, som derför möjligen kan anses erforderligt, varda redan under år 1870 för ändamålet disponibla.»

»Båtsmännen5" beklädnad. Detta förslagsanslag, hvilket år 1848, då bestyret med anskaffning och underhåll af båtsmännens beklädnad öfvertogs af Kronan, uppfördes på Femte Hufvudtiteln, blef då och har äfven sedermera vid de tillfällen, då förhöjningar deri beviljats, varit betecknad med tillägget högst, till utmärkande, att anslaget, som beräknats jemnt efter det på Statsverket belöpande bidrag till bekläclnadskostnaden för samtlige effektive båtsmansrusthåll och rotar, icke skulle få öfverskrida^ men deremot till den del, som belöpte för sådana rusthåll och rotar, Indika icke på det nya beklädnadssättet ingått, återbära^ till Statsverket. Ehuru nu, med högst få undantag, alla rusthåll och rotar funnit med sin fördel förenligt att låta Kronan öfvertaga bestyret med den egentliga beklädnaden, har dock detta ännu icke hunnit inträffa i afseende på anskaffningen af de s. k. småpersedlarne, enär bestyret dermed först är 1867, från hvithet års början anslaget med afseende härå sednast förhöjdes, af Kronan öfvertogs, och är det således, enär tillgång ständigt måste förefinnas till betäckande af beklädnadskostnaden för de rusthåll och rotar, som efter hand ingå på det nya beklädnadssättet, angeläget att anslaget bibehålies vid sitt nuvarande belopp och att den af Statskontoret såsom det vill synas af dess ofvan omförmälda berättelse ifrågasätta nedsättning med 11,457 R:dr icke bör ega ruin, helst, under iakttagande af den för anslaget gällande föreskrift, deri uppkommande besparingar i allt fall komma Statsverket tillgodo.»

»Beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser och skeppsgossar. Vid 1862—1863 årens Riksdag blef detta anslag, på grund af Förvaltningens af Sjöärendena underdåniga framställning, förhöj dt till det belopp af 118,400 R:dr, hvarmed detsamma allt sedermera varit på Hufvudtiteln upptaget. Om, sådant oaktadt, sedermera på anslaget uppstått brist, hvilken vid slutet af år 1868 uppgick till 259,751 R:dr 47 öre, kan detta förhållande, så framt de beräkningar, som lades till grund för anslagets förhöjning, voro tillförlitliga, icke förklaras på annat sätt, än att för Marinregemente!, för hvithet passe-

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o B om Statsverket 1870. 13

volansen ej är grundad på medelberäkning, under sednare åren måst anskaffas beklädnadspersedlar med längre slitningstid, Indika i följd deraf fordrat betydligare anskaffningskostnad än persedlar af kortare varaktighet, helst priset på beklädnadsartiklar under tiden snarare varit lägre än tillförene och föröfrigt antalet af det manskap, som bort beklädas, icke ökats. Det bör således kunna antagas, att bristen å anslaget hädanefter, i följd af mindre kostsamma anskaffningar, åter skall nedgå och synes derför det anmärkta förhållandet icke för närvarande höra föranleda till någon åtgärd.)/

3:o. Diverse anslag.

»1 öfverensstämmelse med Eders Kongl. Majds uti särskild Nådig propo- Angående sition till sistförfluten Riksdag gjorda framställning om upphörande af det på Sjette Hufvudtiteln uppförda anslag till Handels- och Sjöfartsfonden emot det 2.™ anslag. att vederlag för de bidrag, som till åtskilliga statsbehof från donna fond utgått, vederbörande Hufvudtitlar tillgodokomme, äro å Femte Hufvudtiteln såsom årliga anslag nu uppförda för sjömätningar och Sjökartekontorets verksamhet

60,000 R:dr och för lifräddningsanstalterna på Rikets kuster 10,000 R:dr.

Då likväl dessa anslags natur icke blifvit i Riksstaten närmare bestämd och de behållningar, som å desamma möjligen kunna uppstå, i följd deraf komma att ingå bland Hufvudtitelns allmänna besparingar och således möjligen icke blifva för dermed egentligen afsedda ändamål disponibla, men beloppet af de utgifter, som med ifrågavarande anslag böra bestridas svårligen kan, med afseende på beskaffenheten af de behof, som med dem afses, på förhand hvarje är närmare bestämmas, har jag ansett nödigt och får derför hemställa, det Eders Kongl. Näjd måtte föreslå Riksdagen att, i likhet med hvad som egt ruin med det jemväl förut från Handels- och Sjöfartsfonden utgående anslag till expeditioner för handelns skyddande, förstnämnda 2:ne belopp jemväl må vid regleringen af Riksstaten för år 1871 få på Femte Hufvudtiteln såsom Reservationsanslag upptagas.»

»Sedan, till följd dels af den år 1865 anbefalda här ofvan omförmälda Angående minskning i det år 1837 bildade spanmålsreservupplag vid flottans station i ITJagJtVu Karlskrona, dels genom efter hand beslutade indragningar af arbetarestyrkan ‘P^åimppå kronovarfven, å anslaget till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader be- handbaglri- °Ch hållningar numera årligen uppstått, vid hvithet förhållande nedsättning i det å kostnader- Femte Hufvudtiteln till 30,000 R:dr nu uppförda anslaget ansetts kunna ega ruin, får jag fördenskull, i enlighet tillika med Förvaltningens af Sjöärendena i sådant afseende gjorda förslag, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.

Näjd måtte föreslå Riksdagen att med 10,000 R:dr nedsätta anslaget till spån-

(

Angående förhöjning i anslaget till i'ese~ och traktamentspenningar.

Angående anslaget till Lots- och Fyrinrättningen.

14 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj.is Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1870.

målsupphandlings- och bagerikostnader samt således i 1871 års Riksstat upptaga detsamma till 20,000 R:dr.»

»Bese- och trdktamentspenningar. Detta förslagsanslag, som i Riksstaten upptages med 5,000 R:dr, har alltid måst öfverskridas, år 1868, enligt hvad Statskontoret uti dess ofvanberörda underdåniga berättelse af den 1 December sistlidna år upplyst, med ett belopp af 9,421 R:dr. Det synes af räkenskaperna att, sedan genom Kongl. Kungörelsen den 10 Maj 1867 en lägre tariff än den i gällande resereglemente i allmänhet föreskrifna blifvit fastställd för de Sjöförsvaret tillhörande embets- och tjenstemäns resor och extra tjensteförrättningar, utgifterna å detta anslag förminskats; men då emellertid anslaget ännu år 1868 öfverskreds med ofvannämnda betydliga belopp, synes skål vara för handen, att detsamma i förhållande till omförmälda brist förhöjes; och får jag derför i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd måtte föreslå Riksdagen att till detta anslag öfverföra det belopp af 10,000 R:dr, hvarmed anslaget till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader ansetts kunna förminskas. Härigenom skulle nu ifrågavarande förslagsanslag komma att höjas till

15.000 R:dr och den föreslagna öfverflyttningen således icke leda till någon förändring i Hufvudtitelns slutsumma, men dock i sjelfva verket för Statsverket medföra en årlig besparing.»

»Hvad angår de af Statskontoret omnämnda behållningar, som år 1868 uppstått på förslagsanslagen till skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för dels Sjöförsvarsdepartementets Kansliexpedition med 215 R:dr och dels Sjöförsvarets stationer och depot med 203 R:dr, så äro dessa belopp alltför obetydliga för att någon förändring i anslagen deraf torde höra föranledas, i synnerhet som, hvad det förstnämnda af dem angår, dess summa vid hvarje statsreglering plägar undergå j dunkning till jemnande af Hufvudtitelns slutsumma.»

4:o. För handeln.

»Då reservationsanslaget till Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande .personal hittills städse blifvit å Hufvudtiteln uppfördt med samma belopp som det, hvartill inkomsten af fyr- och båkmedel ansetts kunna uppskattas och denna inkomst för år 1871 beräknats, likasom i innevarande års Riksstat, till

650.000 R:dr, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Näjd måtte föreslå Riksdagen att ofvanberörda anslag fortfarande äfven för nästa år å Femte Hufvudtiteln upptaga till lika belopp, med tillägg af ett med anslaget städse förut förenad! räntebelopp af 460 R:dr, så att anslaget komme att med tillsammans 650,460 R:dr å Hufvudtiteln uppföras, under medgifvande derjemte, att öfverskotten å statsinkomsten »fyr- och båkmedel» må, såsom tillförene egt rum, än vidare få för de med nämnda anslag afsedda behof användas.»

Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. No 1, om StatsverJcet 1870. 15

»Enligt nu gällande Riksstat slutar Femte Hufva dtiteln

med en summa af........................................................................ R:dr 4,223,800: —

och om härtill lägges den, såsom ytterligare tillskott i de båtsmansindelningen i Blekinge län tillslagne räntor, härofvan

föreslagna summa af............................................................... R:dr 8,200: —

skulle Hufvudtitelns slutsumma blifva .................................... R:dr 4,232,000: —

deraf på förslagsanslagen belöpa 205,556 R:dr 70 öre.

»Sedan Eders Kongl. Maj:t uppå Land!- och Sjöförsvars-Departementens gemensamma föredragning donna dag i nåder beslutat föreslå Riksdagen: dels att följande antal båtsmansnummer, nemligen:

4 Norrlands kompanier .......................... 662 man, .

2 Hallands d:o......................................... 364 »

1 Westergötlands kompani .................... 87 »

1 Östergötlands d:o ........................ 194 »

af l:a Bohusläns d:o ................. 100 » och

» 3 Södra Möre kompanier........................ 490 »

tillhopa 1,897 man,

äfvensom Marinregementet må från och med år 1871 till Landtförsvaret öfverflyttas, dock under förutsättning, hvad båtsmansnumren af Södra Möre kompanier beträffar, att anslaget till sjövapnets öfningar får till sitt nuvarande belopp fortfarande utgå, på det att medel må vara att tillgå till förhyrande af det privata sjöfolk, som i följd af minskningen i båtsmännens antal behöfver för sjötjenstens bestridande förhyras, dels ock att ej allenast en mot nämnda antal båtsmansnummer svarande andel, 44,659 R:dr 42 öre, af det å Femte Hufvudtiteln uppförda anslag till båtsmäns beklädnad, utan äfven de för Marinregementet under samma Hufvudtitel nu utgående anslagsmedel, beräknade tillhopa till omkring

273,000 R:dr, måtte från Femte till Fjerde Hufvudtiteln öfverföras, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, derest den sålunda ifrågaställda öfverföringen varder af Riksdagen bifallen, ett emot ofvanberörda summor svarande afdrag från nedannämnda anslag å Femte Hufvudtiteln må ega rum och vid Riksstatens uppgörande iakttagas, nemligen:

å anslaget till båtsmäns beklädnad............................................ R:dr 44,659: 42.

å aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer i Karlskrona och Stockholm samt depot i Göteborg, penningar R:dr... 96,030: so.

11,153 kubikfot 2 kannor 75 kubiktum oindelt

spanmål, å 2 R:dr 10 öre kubikfoten............... » 23,421: 88.

Transport Runt R:dr 119,452: 68. 44,659: 42.

16 Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1870.

Transport R:mt R:dr 119,452: 68. 44,659:42.

å anslaget till beklädnad åt mariner, kanonierer,

matroser och skeppsgossar ................................. » 79,610: 67.

å anslaget till gemenskapens vid Sjöförsvaret

natura-underhåll..................................................... » 74,342: 40. 273 4Q5. 75

eller tillsammans R:mt R:dr 318,065: 17.»

Angående »Enligt från Direktionen öfver Amiralitets-Krigsmanskassan inkomna be-

mwTTcT räkningar, grundade på den under år 1868 och föregående år vanna erfarentjenstemåns het om nredelsbeliofvet för pensioneringen af Sjöförsvarets embets- och tjenstepmnonenng. män sarnt betjente efter den vid 1859 och 1860 årens Riksdag godkända och genom Nådiga Cirkulärbrefvet den 20 November sistnämnda år fastställda stat, skall denna pensionering kunna, likasom för år 1870 antagits, äfven under år 1871 upprätthållas, om för samma år blefve att påräkna ett kreditiv, till lika belopp med det allt sedan år 1866 derför bestämda, eller 72,000 R:dr, att jemte den förmodade behållningen på 1870 års redan beviljade enahanda kreditiv för ändamålet användas; och då Direktionen tillika förklarat sig anse någon nedsättning i nämnda summa icke, utan äfventyr af brist i pensioneringstillgångame, kunna ega rum, får jag, vid sådant förhållande, i underdånighet hemställa, det måtte Eders Kongl. Näjd i nåder föreslå Riksdagen att, för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets-Krigsmanskassan i tillfälle att till Sjöförsvarets embets- och tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast utgifva pension enligt de för Kassan gällande pensioneringsgrunder, än äfven bereda tillgång till de dem tillförsäkrade fyllnadspensioner, jemväl friår 1871 på Riksstadens Nionde Hufvudtitel anvisa ett kreditiv å 72,000 R:dr, med rättighet för nämnda Kassas Direktion att å detta kreditiv under loppet af samma år lyfta hvad för omförmälda behof blifver erforderligt, sedan styrkt blifvit i hvad mån det för år 1870 beviljade enahanda kreditiv för pensioneringen åtgått; dock att hvad under sistnämnda år icke för ändamålet erfordrats må för 1871 års pensionering i män af behof användas.»

Angående »Likaledes och enär, såsom Direktionen öfver Amiralitets-Krigsmanskassan

^sjöförwaretf ådagalagt, det från 1861 års början äfven såsom kreditiv beviljade årliga anafikedade slag af 40,000 R:dr till förbättrad pensionering åt afskedadt manskap från de gemenskap. gj()försvaret tillhörande corpser och stater fortfarande blifver för omförmälda ändamål erforderligt, så framt de för samma i allmänhet behöfvande gemenskap fastställda pensioner skola vid nuvarande belopp kunna bibehållas, finner jag mig böra hemställa, det Eders Kongl. Näjd måtte föreslå Riksdagen att, för

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 17

upprätthållande under år 1871 af den gemenskapen vid Sjöförsvaret förunnade förbättrade pensionering, sådan denna genom Nådiga Cirkulärbrefvet den 20 November 1860 blifvit bestämd, på Riksstatens Nionde Hufvudtitel anvisa ett kreditiv af 40,000 R'dr, att utgå på det sätt och under samma vilkor, som här förut i afseende på kreditivet för pensioneringen af Sjöförsvarets embets- och tjensteman samt betjente föreslagits.»

»I händelse hvad sålunda blifvit af mig om nyssberörda 2:ne till uppförande på Nionde Hufvudtiteln föreslagna pensioneringsbidrag i underdånighet hemstäldt, af Eders Kongl. Näjd i nåder gillas, lärer underrättelse derom få meddelas Chefen för Finans-Departementet för iakttagande deraf vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under nämnda Hufvudtitel, och torde Eders Kongl. Näjd, uppå bemälde Departements-Chefs underdåniga föredragning, besluta om fortfarandet af de på samma Hufvudtitel redan uppförda ständiga anslag till Sjöförsvarets pensionsinrättningar.»

Uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfrige ledamöter behagade Kong]. Näjd till alla delar i under bifalla hvad nu, i afseende på regleringen af utgifterna under Riksstatens Femte Hufvudtitel och i (ifrigt för Sjöförsvarets behof ifrågasätta anslag, blifvit af Departements-Chefen i underdånighet hemstäldt; och skulle det om hvad Kong], Majd sålunda härutinnan beslutat förda Protokoll Finans- Departementet meddelas, för att läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj ds Nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof i hvad den komme att röra nämnde Hufvudtitel och Sjöförsvarets behof.

In fidem Protocolli Anton Granlund.

Bih. till Biksd. Prot. 1870. 1 Sami. 1 Afd.

Bil. N:o 5 a) till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 7, om Statsverket 1870.

1 Ltdrag af Protokollet, 'öfver Civil-Ärenden, hållet inför Hans May.t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 7 Januari 1870.

N ä rvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Wachtmeister,

Stats-Råden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim,

Berg och Adlercreutz.

Chefen för Landtförsvars-Departementet, Stats-Rådet Abelin anmäldes vara af sjukdom hindrad att tillstädeskomma.

Departements-Chefen, Stats-Rådet Adlercreutz anmälde de ärenden, som röra regleringen af utgifterna under Riks-Statens Sjette Hufvudtitel för år 1871, samt anförde dervid, beträffande

l:o. Departementets Expedition.

Behofvet af särskilt anslag till ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning och expedierande är nu lika stort om icke större än under Bih. till Biksd. Prot. 1870. 1. Samt. 1 Afd. 1

2 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

de närmast föregående åren. Antalet af nämnde ärenden har nämligen icke minskats och totalantalet af de till Departementets Expeditions handläggning hörande mål har ökats år 1868 med 41 och sistlidet år med ytterligare 108 mål.

Detta förhållande gifver mig anledning hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen begära, att till arvode åt ett slikt biträde jemväl för 1871 å extra stat anvisas 1,800 R:dr.

2:o. Statistiska Talielikommissioneii.

Chefen för Statistiska Centralbyrån har uti underdånig skrifvelse af den 3 November sistlidet år anhållit, att Byråns vaktbetjentes aflöning, 700 R:dr, som enligt gällande stat utgå med 500 R:dr till en vaktmästare, hvilken åtnjuter fri bostad, och med 200 R:dr till eu biträdande vaktbetjent, måtte ökas till 1,000 R:dr. Till stöd för donna anhållan är anfördt: att göromå,len med expedierandet till in- och utrikes orter af tryckta berättelse!' och formulärblanketter vore för Byrån högst betungande; att allt som afsända skulle afräkna^ inpackas och med adresser förses; att, enligt utomlands gällande föreskrifter för transport med post eller på jernväg, alla dit afgående paketer måste insys i eller omslutas af vaxduk eller dylikt; att försändningar med den inrikes posten måste fördelas i mindre paketer, som icke få öfverstiga eu bestämd vigt, hvarföre det ofta vore af nöden att våga de paketer, som skola afsända^ att det vore misshushållning att, utöfver hvad som oundgängligen erfordrades, för dessa expeditionsbestyr taga tjenstenit!nuens tid i anspråk: att vaktbetjeningen alltså deruti inöfvats och att ökad ersättning till vaktbetjeningen påkallades för att kunna på denna väg fortgå till vinnande af tidsbesparing för tjenstemännen.

Då den ifrågasätta anslågstillökningen synes vara af behof påkallad, tillstyrker jag, att Eders Kor.gl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att med 300 R:dr eller till 15,750 R:dr höja aflöningsmedlen för Statistiska Centralbyrån, så att anslaget till Statistiska Tabellkommissionen kommer att uppgå till 30,000 R:dr.

3:o. LimiStmiiteristateii.

Uti skrifvelse af den 13 Maj 1868 har Riksdagen förmält, dels att framställning blifvit hos Riksdagen gjord derom, att Andrelandtmätaretjensterna, såsom obehöfliga, måtte indragas, dels att, enär inom åtskilliga

Bil. No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 3

provinser skiftesarbetena kunde anses i det närmaste afslutade och således en betydlig minskning i behofvet af Landtmäteritjenstemän inom kort vore att förvänta, den sålunda väckta frågan om en förenklad organisation af Landtmäterikorpsen synts Riksdagen vara förtjent af uppmärksamhet; anhållande Riksdagen derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga i nådigt öfvervägande, huruvida och på hvad sätt en förändrad organisation af Landtmäterikorpsen i riket må kunna genomföras, så att dessa tjenstemäns antal icke blefve större än hvad behofvet kräfde.

Öfver donna Riksdagens skrifvelse har Landtmäteri-Styrelsen afgifvit underdånigt utlåtande, deruti Styrelsen, som, derest Riksdagens skrifvelse kan anses afse äfven de tjensteman, som äro anställde vid General-Landtmäteri-kontoret, härom åberopat hvad Styrelsen andragit uti det af Eders Kong], Maj:t redan pröfvade ärendet angående väckt fråga om Öfveringeniörstjenstens indragande, beträffande Förstelandtmätaretjensterna uttalat den åsigt, att dessa tjenstår icke kunna undvaras. Hvad derefter angår Andrelandtmätaretjensterna har Styrelsen anfört, att dessa tjensters innehafvare i sjelfva verket ej voro annat än med lön på stat försedde Kommissionslandtmätare utom derutinnan, att de borde, då landtmäterigöromål skola verkställas ensamt för kronans räkning, jemte Förste Landtmätarne, sysselsättas med sådana göromål, mot åtnjutande af allenast trefjerdedels arvode; men att då, enligt 9 § 3 mom. Landtmäteri-Instruktionen och 19 § 1 mom. Landtmäteri-Taxan, nämnda göromål kunna, om Förste och Andre Landtmätarne äro hindrade att dem verkställa, uppdragas åt öfriga Landtmätare emot fullt arvode, syntes Andrelandtmätaretjensterna kunna indragas genast, för så vidt sådana nu äro lediga, och för öfrig! i den män deras nuvarande innehafvare afgå. Härvid har Styrelsen emellertid ansett sig höra fästa uppmärksamheten på några i Styrelsens tanke särdeles behjertansvärda omständigheter och för sådant ändamål vidare yttrat: att landtmäteri-förrättningarnes antal och vidd under de sednare åren högst betydligt aftagit; att vid Allmänna Skiftesverket voro anställde 102 vice Kommissionslandtmätare och 219 Kommissionslandtmätare, hvilka icke tillika voro Storskiftes- eller Afvittrings-landtmätare och ej eller hade lön på stat, utan voro för sin utkomst uteslutande beroende af hvad de kunde förtjena genom förrättningar vid Skiftesverket; att de fleste af desse 321 tjenstemän, helst de från början varit obemedlade, genom den omnämnda minskningen i göromål råkat i svårt ekonomiskt betryck, hvilket säkerligen komme att än vidare ökas isynnerhet för de äldre och mindre arbetsföre, hvilka icke kunde täfla med de yngre om verkställigheten af de återstående göromålen; att donna de äldres beklagansvärda ställning blefve än svårare efter indragning af Andrelandtmätaretjensterne, emedan de med dessa

4 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Ma,j:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

tjenster förenade löner, ehuru små, dock lemnade tillgång till ett tarfligt uppehälle; att desse vanlottade äldre tjensteman likväl emot ett ringa arvode, som icke medgifva besparingars afsättande, utan kostnad för Statsverket beredt det allmänna betydliga fördelar dels genom verkställda ägoskiften, som varit första vilkoret för landtbrukets uppbringande till dess nu varande höga ståndpunkt, och dels genom fullgörande af den så kallade publika renovationsskyldigheten, hvarigenom Statens dyrbara kartearkiv riktats och materiel samlats till geografiska, ekonomiska och geologiska karte verken; att härifrån väl icke kunde härledas laglig skyldighet för Staten att gifva ersättning eller lön åt de i dess tjenst Kvarstående äldre Kommissionslandtmätarne, men att billigheten talade härför vid betraktande deraf, att dessa gamle tjensteman dels genom olyckliga, af dem ej vållade omständigheter blifvit satte ur stånd att få arbete och dagligt bröd åt sig och familjer samt dels genom landtmäteriinstruktionerna, så val den äldre upphäfda, som den nu gällande, tillförsäkrats att njuta befordringsrätt till alla tjenster vid Landtmäteristaten, en försäkran, som, derest Andrelandtmätaretjensterna körnare att indragas, icke uppfylldes så vidsträckt, som derförinnan varit att förmoda och hoppas; att en sådan ersättning icke behöfde blifva permanent, utan kunde beviljas endast för den närmaste framtiden, högst 10 år, intill dess den alltför talrika landtmäteripersonalen blifvit så mycket förminskad och de nu rådande svåra konjunkturerna för jordägarne så förbättrats, att de återstående landtmätarne kunde få jemn och tillräcklig sysselsättning i tjensten; samt att slik ersättning skulle kunna åstadkommas utan ökning af Statsverkets nuvarande utgifter för landtmäterikorpsen, om indragne Andrelandtmätares löner Unge dertill användas. På grund af hvad sålunda anfördt blifvit har Landtmäteri-Styrelsen hemställt om vidtagande af åtgärder i sådan riktning, att den till hvarje Andrelandtmätaretjenst, som kan komma att indragas, hörande lön, 900 R:dr, må under högst 10 år fördelas i tvä lika störa exspektansarvoden och tilldelas äldre Kommissionslandtmätare att af dem innehafva^ intill dess de blifvit lagligen berättigade till pension å Rikets Allmänna Indragningsstat. Slutligen har Styrelsen förklara! sig icke kunna afgifva något förslag till omorganisation af landtmäterikorpsen, hvarigenom landtmätarnes antal kan, utan afbidan på de nu anställdes successiva afgång, minskas till hvad behofvet krafvel-, enär alla landtmätare äro genom landtmäteriinstruktionen samt fullmakter eller konstitutorial tryggade vid sina befattningars innehafvande intilldess de derifrån erhålla afsked på egen begäran eller för fel i tennsten och vid rättigheten att under tiden få sysselsätta sig med tjenstegöromål, i den mån sådana erbjudas.

o

Bil. B:o 5 a) till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

I det ämne, hvarom nu är fråga, hafva jemväl andra underdåniga framställningar blifvit gjorda. Landtmätarne i Christianstads län hafva nämligen anhållit, att nämnda län måtte i landtmäteridistrikt indelas; och sedan en bland landtmätarne i riket bildad förening, som benämner sig Landtmäteriföreningen, åt utsedde komiterade uppdragit att utarbeta förslag till en förändrad organisation af landtmäterikorpsen, hafva bemälde komiterade i underdånighet öfverlemnat ett sådant, af största delen af rikets landtmätare godkändt förslag, med anhållan, att detsamma måtte tagas i nådigt öfvervägande vid pröfningen af Riksdagens af mig nyss föredragna framställning, samt att, om förslagets hufvudgrunder gillades, Eders Kongl. Maj:t täcktes åt en komité uppdraga att utarbeta detaljerad! omorganisationsförslag. Grunddragen i komiterades förslag äro: att ekonomiska karteverkets arbeten med undantag af upprättandet af stomkarta och karteutgifningen, hvilka två slags arbeten komiterade ansett icke vara för karteverkets hufvudändamål nödvändiga, skulle öfverlemnas åt landtmätarne i orterna; att desse jemväl borde öfvertaga hushållningssällskapens bestyr med uppgifters insamlande för jordbruksstatistiken; att Förstelandmätarne ej vidare skulle äga åtaga sig enskilda förättningar, utan i stället borde, hvar för sitt län, hafva öfverinseende! öfver och ledningen af de från ekonomiska karteverket och hushållningssällskapen på landtmätarne öfverflyttade arbeten för jordbruksstatistiken, utöfva närmaste tillsynen öfver öfrige landtmätarne i länen samt vara sjelfskrifne biträdande landtmätare vid syner och ägodelningsrätts-sammanträden eller ock, hvilket vore önskligare, göras till ledamöter i ägodelningsrätterna, om en sådan förändrad domstolsorganisation kunde tillväga!)ringas; att Andrelandtmätarebefattningarne skulle indragas; att hela riket borde indelas i landtmäteridistrikt, hvilkas antal antagits kunna bestämmas till omkring 200, med en på stat aflönad landtmätare i hvarje distrikt; att desse distriktslandtmätare skulle, med rättighet att få antaga extra landtmätare såsom tjenstebiträden, hvar inom sitt distrikt verkställa alla privata landtmäteri förrättningar och derjemte, i den mån de privata förrättningarne det medgåfve, eller i brist på sådana, verkställa arealafmätningar för jordbruksstatistikens behof samt, alltefter som nu varande justerare från sina befattningar afgå, justera mått, målkärl och vigter; att de nu på eget ansvar arbetande landtmätarne, som icke kunde blifva försedde med distrikt eller anställde såsom tjenstebiträden hos distriktslandtmätarne, skulle sysselsättas med arealaffattningar för jordbruksstatistiken emot arvode efter taxa. För genomförandet af en sådan omorganisation hafva komiterade ansett särskild kostnad för Statsverket icke vara erforderlig, enär dertill skulle kunna användas dels lönerna för Andrelandtmätarebefattningarne, som komma att indragas, dels anslagen till det ekonomiska karteverket samt de bidrag, hus-

6 Bil N:o 5 a) till Kougl. Maj:ts Nåd. Brott. N:o 1, om Statsverket 1870.

hållningssällskapen antagligen skulle finnas villige att lemna för insamlandet af de jordbruksstatistiska uppgifterna, hvilka nu för sällskapen medförde omkostnader, dels ock anslaget till utflyttningshjclp efter skiften, för hvilken utflyttningshjclp skiftesdelägarne kunde beredas motsvarande vederlag genom nedsättning af landtmätarnes arvode för skiftesförrättningar ne.

Äfven öfver nu anmälda framställningar och förslag har Landtmäteri-Styrelsen afgifvit underdånigt utlåtande. Deri har Styrelsen gjort åtskilliga anmärkningar emot speciel delar af komiterades förslag samt angående principen om rikets indelning i landtmäteridistrikt sökt vederlägga af några landtmätare deremot gjorde invändningar samt i öfrigt hufvudsakligen yttrat: att då en mycket stor pluralitet af landtmäteripersonalen godkänt komiterades förslag, så syntes deraf, att landtmätarne sjelfve ansett sagda princips genomförande vara för dem fördelaktigt; att hvad jordägarnes intresse anginge, de nuvarande områdena för landtmätarnes verksamhet, nämligen länen, vore för störa och derigenom medförde flora olägenheter, enär jordägare och landtmätarne ofta icke kände hvarandra och de sednare voro obekanta med de för vissa traktör stundom förekommande egendomliga förhållanden, samt landtmätarnes resekostnader för mindre förrättningar blefvo större än de behöfde vara samt att Styrelsen, efter öfvervägande af de skäl, som talade för och emot distriktsindelning, funne de förra vara öfvervägande och derföre hyste den åsigt, att alla län herde, efter vcderbörandes hörande, indelas i landtmäteridistrikt, derest icke i afseende på något visst län förekomme giltiga skäl för uppskof med distriktsindelningen derstädes; att dessa distrikts antal icke herde rättas efter det nuvarande antalet af landtmätare utan i allmänhet efter domsagornas antal, dock så, att der domsagorna voro alltför små eller störa, jemkningar kunde göras; att de nu varande landtmätarne herde fördelas på distrikten med hänsigt till beräknelig tjenstegöromål inom hvarje och med rättighet till tjenstgöring såsom medhjelpare, om göromålen i eget distrikt togo slut, hos landtmätare i annat distrikt; samt att, så vidt sådant utan förnärmande af någon landtmätares lagliga rätt kunde ske, Landtmäteri-Styrelsen herde bemöda sig om förminskning af landtmätarnes antal till dess att blott en landtmätare funnes i hvarje distrikt.

Frågan om distriktsindelnings införande i Christianstads län är till bifall förordad ej mindre af Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i länet, än äfven af Landtmäteri-Styrelsen, hvilken föreslagit distriktens antal till 4, som skulle komma att omfatta, det första: staden Christianstad samt Willands och Östra Göinge härader; det andra: staden Cimbrishamn samt Albo, Gärds, Järrestads och Ingelstads härader; det tredje: Westra Göinge härad och det fjerde: staden Engelholm samt Bjäre, Norra Åsbo och Södra Åsbo härader.

Bil. N:o 5 a) till Kongl Maj:ts Nåd. Pro)>. N:o 1, om Statsverket 1870. 7

För åstadkommande af jemvigt i förhållandet mellan landtmätarnes antal och de dem tillkommande göromål har så val hos Kongl. Maj:t, som hos Landtmateri-Styrelsen den grundsats under sednare tiden gjort sig gällande, att befordringar och anställningar vid landtmäterikorpsen borde ske i så inskränkt omfång, som möjligt. Redan genom den af Eders Kongl. Maj:t den 6 Augusti 1864 utfärdade Landtmäteri-Instruktion har ock blifvit förklaradt, att länen kunna indelas i vissa landtmäteri-distrikt, försedda med egna landtmätare, om Kongl. Maj:t, uppå derom gjord framställning, finner skål att sådant tillåta; och förutsätter en sådan indelning i landtmäteri-distrikt utan tvifvel, antingen att landtmätarnes antal ej är större, än som motsvarar beliofvet, eller ock att antalet småningom skall dertill nedbringas. När nu Riksdagen hos Eders Kongl. Maj:t uttryckt önskan om genomförande af en förändrad organisation af landtmäterikorpsen, så att dessa tjensteman antal ej blefve större, än hvad behofvet kräfde, kan jag svårligen tänka mig att donna organisation skulle kunna gå i annan riktning än till omförmälda distrikt-indelning, för hvilken obestridligen särdeles be aktans vårda skål blifvit af Landtmäteri-F öreningens komiterade och Landtmäteri-Styrelsen anförda och hvilken, såsom handlingarne utvisa, i allmänhet blifvit af landtmätarne med synnerlig förkärlek omfattad. Denna fråga har jemväl flera gånger förut varit å bane; men om än antagas kan, att ju längre skiftesverket framgått, desto mera hafva ock betänkligheterna mot systemets antagande försvagats, vågar jag dock icke tro, att det allmänna föreställningssättet ännu är tillräckligen förberedt för distriktindelningens allmänna genomförande och än mindre anse mig berättigad att, utan afseende å de olika förhållanden, som inom skilj da delar af landet kunna påkalla olika anordningar, tillstyrka ett allmänt för hela riket gällande påbud i detta hänseende. På den genom omförmälda Instruktion antydda vägen synes mig deremot saken kunna i stillhet framgå och utvecklas; och då nu fråga af landtmätarne inom ett län blifvit väckt om detsammas indelande i distrikt och förslaget vunnit understöd af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet, synes mig allt skål att deröfver inhemta länsinvånarnes mening samt, om donna utfaller till förmån för förslaget, detsamma i hufvudsaken godkänna. Visar sig sedermera resultatet fördelaktigt och varder på samma sätt, efter samtlige vederbörandes hörande, distriktindelning införd jemväl i andra län, synes tidpunkten vara inne att till pröfning företaga frågan i en allmännare omfattning.

En omständighet, som, i sammanhang med en allmännare reglering af distriktväsendet, dock måste tagas i betraktande, är distriktlandtmätarnes förseende med en viss årlig inkomst såsom lön eller arvode. Vill man för framtiden till dessa befattningar kunna påräkna dugliga och redhara män,

8 Bil. N:o 5 a) till Kongl Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

torde ett oeftergiflig! vilkor derför vara att tillförsäkra dem, att de, äfven om förrättningar till följd af missgynnande omständigheter under något år alldeles uteblifva, dock ej skola komma i saknad af det nödvändigaste för sin bergning. Tillförsäkras dem åter ett visst, om än ringa, ärligt belopp såsom löneförmån, kan otvifvelaktigt ersättningen för deras arbete i stället nedsättas till förmån för jordbrukarne, som deraf sig begagna. Ehuru, såsom redan blifvit antydt, jag icke har för afsigt att nu framställa ett allmänt regleringsförslag, har jag dock ansett mig höra anvisa den riktning, uti hvilken jag trött utvecklingen höra ga. Om, pa sätt Landtmätei l- Föreningens koiniterade yttrat, samlandet af de jordbruksstatistiska uppgifterna och deltagande i de ekonomiska kartearbetena lämpligen och med fördel kunde åt landtmätarne i viss mån uppdragas, blefve derigenom ytterligare tillfälle till eu behöflig inkomst dem beredt.

Hvad särskild! angår indragningen af Andrelandtmätaretjensterna, så, enär dessa befattningar allt hitintills i det närmaste sammanfallit med Kommissionslandtmätarnes, finnes egentligen efter min uppfattning intet skäl, hvarföre de nu höra anses mera öfverflödiga än på den tid, då skiftesförrättningarue i stor mängd pågingo. Man skulle fastheldre kunna säga, att då med anslaget till Andrelandtmätarnes löner synes hufvudsakligen hafva varit afsedt att åt val förtjente Kommissionslandtmätare, en inom hvarje län, bereda en fast, årlig löneinkomst vid sidan af hvad de med sitt arbete förtjenade, ett sådan! anslag vore än mera påkallad! nu, då så ringa tillfälle finnes att något med arbete förtjena. Att alldeles fråntaga korpsen detta anslag i en tidpunkt, då den genom bristande sysselsättning befinner sig i den mest tryckta ekonomiska belägenhet, synes mig vara ett alltför hardt förfarande mot en tjenstemannakorps, som dock så väsentligen varit vårt land till gagn. Då emellertid hvarken Landtmäteri-Föreningens koiniterade eller Fandtmäteri-Styrelsen förorda! bibehållande af Andrelandtmätaretjensterna, och jag ej heller kan vitsorda sjelfva tjensteman behöflighet, tror jag, att det lämpligaste sättet att tillgodose landtmätarnes billiga anspråk i förevarande hänseende vore, att vid tjensteman indragning lönerna Ange användas till landtmätares sysselsättande vid de ekonomiska kartearbetena till dessas skyndsamma bedrifvande, intilldess, sedan landtmätarnes antal nedgått, lönerna kunde antingen helt och hållet indragas eller ock blifva tillgängliga för att underlätta genomförandet af distriktindelningen.

På grund af hvad jag sålunda anfört och då skälen så väl för som emot distriktindelningen finnas uti Landtmäteri-Styrelsens underdåniga utlåtande framställda, hvadan eu större tillgänglighet af utlåtandets innehåll

Bil. N:o 5 a) till Kongt. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 9

i denna del synes kunna bidraga till befordrandet af den för frågans lösning erforderliga insigt, får jag underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att, derest Andrelandtmätaretj ensterna varda af Eders Kongl. Maj:t indragne, vid innevarande års slut de, som då äro lediga eller endast på förordnande inneliafvas, samt de öfriga i mån af innehafvarnes afgång, lönerna, allt eftersom de blifva tillgängliga, må af Eders Kongl. Maj:t få användas till landtmätares sysselsättande vid det ekonomiska karteverkct, samt att Eders Kongl. Maj:t måtte dels medgifva, att Landtmäteri-Styrelsens ifrågavarande utlåtande, i hvad det afser landtmäteridistrikt-indelningen, må i ett större antal exemplar till trycket befordras, för att på förhand tillhandahållas dem, hvilka på något sätt kunna komma att i frågans behandling deltaga eller deröfver sig yttra, samt kostnaden derför utgå af Sjette Hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier, expenser, m. m., dels förordna, att öfver omförmälda af landtmätarne i Christianstads län gjorda anhållan skall infordras yttrande från Landstinget i nämnda län, dels slutligen förklara, att vidare åtgärd i anledning af hvad i ena eller andra afseendet blifvit i underdånighet hemställdt ej för närvarande föranledes.

4:o. Rikets ekonomiska karteverk.

Landshöfdingen 8. P. Bergman, som har öfverinseende öfver ekonomiska karteverkets arbeten i Norrbottens län har, under åberopande af sin underdåniga berättelse af den 28 Juli 1865, uppgifvit behofvet af medel för nämnda arbeten under år 1871 till enahanda belopp, som förut årligen utgått, eller 20,000 R:dr; och Öfveringeniören Liunggren, hvilken till innevarande års början varit tillförordnad styresman för ekonomiska karteverkets arbeten i öfriga delar af Riket, har uti afgifvet underdånigt förslag till stat för år 1871 beräknat utgifterne för sistnämnda arbeten till

60,000 R:dr.

Till betäckande af dessa utgifter har Liunggren påräknat utom det ordinarie anslaget 6,000 R:dr och för kartor och ägomätningar inflytande medel, förslagsvis upptagne till 4,000 R:dr, jemväl ett från 40,000 R:dr till 50,000 R:dr förhöj dt extra anslag. Såsom skål för den ifrågasätta anslagsförhöjningen har lian anfört, att de årsanslag, som hittills utgått, på sätt utredt vore i hans underdåniga utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers anmärkning mot karteverkets i dess kassaräkning för 1867 upptagna skuld, icke varit tillräckliga; att sagda skuld, hvilken sedan 1863 existerat och för närvarande uppgång» till 7,656 R:dr 82 öre, syntes höra Bill. till Bilcsd. Prof. 1870. 1 Samt. 1 Afä. 2

10 Bil. N:o 5 a) till Komjl, Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

betalas utan reduktion af personal eller arbete; att fena af kartograferne gjort sig förtjent^ af arvodestillökning och att två extra kartografer utöfver de redan anställde herde antagas.

Sedan Eders Kongl. Maj:t den 14 sistlidne December ställt karteverket, utom hvad Norrbottens län angår, under Landtmäteri-Styrelsens ledning, hvarigenom större delen af det arvode, som förut utgått till styresmannen, från innevarande års början blifver disponibel till andra utgifter; så bär Eders Kongl. Maj:t den 31 i sagda månad vid fastställandet af karteverkets stat inskränkt utgiftsbeloppen så, att redan med innevarande års anslag karteverkets skuld bör kunna gäldas. I följd häraf och med antagande att hvad här ofvan i afseende å Andrelandtmätarnes löner föreslagits varder bifallet, anser jag karteverket, utan den af Öfveringeniören Liunggren ifrågasätta anslagsför höj ning, kunna och höra fortsättas med samma belopp, som förut varit för ändamålet anvisade, och hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes för det Ekonomiska Karteverket hos Riksdagen äska, utöfver det å ordinarie stat uppförda beloppet 6,000 R:dr, extra anslag af 20,000 R:dr till arbetena i Norrbottens län och 40,000 R:dr till öfriga arbetena, eller tillsammans 60,000 R:dr.

5:o. Landsstaterne i länen.

Genom särskilda nådiga beslut har Eders Kongl. Maj:t till statsverket indragit åtskilliga landsstatsboställen emot ersättningar till indelningshafvarne för ränta, afkastning och hyra. Enligt en af Statskontoret afgifven förteckning på sådane indragna boställen, för hvilka ersättning till vederbörande tjcnstcmän ännu icke blitvit å anslaget till landsstaterna uppförd, äro räntorna för sagde boställen upptagna till 223 R:dr och de tjensteinännen tillagde ersättningar bestämde till sannnanlagdt 3,43 / R:di; och torde Eders Kongl. Maj it alltså gorå framställning till Riksdagen om den förändring under denna anslagstitel, att penningeanslaget ökas med 3,43 / R:mt, men att deremot de indelta räntorna minskas med 223 R:dr.

Vidare och då Eders Kongl. Maj:t, sedan ett stycke mark blifvit till Uddevalla—Wenersborg—Herrljunga-jernvägen exproprierad från länsmansbostället Wara Stommen för 271 R:dr 50 öre, den 31 December 1868 förordna! om sagda belopps öfverlemnande till Riksgäldskontor samt anbefallt Statskontoret att till boställsinnehafvare!! årligen utbetala 13 R:dr, utförande omkring 5 procent åt expropriationssumman intilldess ersättningsbeloppet kunde blifva å Riks-Staten uppfördt, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen begära, att den innehafvare!! af bostället

11 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Majds Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Wara Stommen sålunda tillerkända ersättning för afkomst af exproprierad jord måtte å anslaget till landstaterne i länen uppföras med 13 R:dr.

6:o. Statens jcrnvägstrafik

Sedan Styrelsen för Statens jern vägstrafik uti afgifvet förslag till omkostnadsstat för innevarande år upptagit utgifterna sålunda : l:o för drift och underhåll:

a) för byråafdelningen, dit milkontoret blifvit från maskinafdelningen

flyttadt.............................................. 180,300: —

b) för banafdelningen............................... 1,195,400: —

c) för maskinafdelningen........................ 1,581,000: —

d) för trafikafdelningen........................... 1,118,300: — 4 075,000:__

2:o för nya byggnader och anläggningar 161,825: -—

3:o för nya inventariers och förlagers

ökande............................................. 79,656: — 241,481: _

Summa R:dr 4,316,481: —

samt i sammanhang dermed anmärkt, att det belopp, 16,481 R:dr, hvarmed nyssnämnda summa öfversteg förut approximativt beräknade kostnader för år 1870, motsvarades af besparingar på 1869 års anslag, uppkomne derigenom, att utförandet af åtskilliga för sistnämnda år beräknade arbeten måst uppskjutas till innevarande år, så hafva utgifterne för jernvägstrafiken under år 1871 af Styrelsen beräknats uti två så lydande kalkyler:

I

12 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Statens jern vägstrafiks utgifter för tjensteman och betjening år 1871.

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 13

14 Bil. N:o 5 a) till Konijl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1870. 15

16 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Statens jern vägstrafiks samtlige utgifter under år 1871.

I. Byråafdelningen.

Ordinarie arvoden till embets- och

tjensteman samt betjening..................

Betingsarbeten vid Styrelsens Statistiska- och Milkontor.........................

104,000:

16,000

135,800:

50,200:

Summa för Byråafdelningen 186,000:

II. Banafdelningen.

Ordinarie arvoden till embets- och

tjensteman samt betjening................. 287,440. —

Tillfälliga biträden, lönefyllnad in. in. 61,338: —

Inqvartering................................... 10,625: —

Transport 359,403: —--—

186,000:

Bil. No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1870. 17

Transport 359,403: —- ----— 186,000:

Bränsle i boställslägenheter................. 16,145: —

.......................................... 45,396:

Beklädnad

Kontorskostnader ...............................

Underhåll af banvallen........................

„ „ broar, kulvertar och

trummor.....................

„ „ vägar, vägöfvergångar o. d

11,000

9,700

420,944:

24,100

24,800

öfverbyggnaden................ 26,200

Utbyte af sliprar.................................... 150,800

„ „ räler........................................ 202,100

Underhåll af stängsel.............................. 62,000

„ „ husbyggnader å stationerna............................ 100,200:

„ „ bangårdsmaskinerier....... 51,700:

„ „ stationsplaner och planteringar........................

„ „ signaleringsinrättningar..

Materialförbrukning för signaleringen Inventariers underhåll och förbrukning Expropiationsräntor och kontributioner

Snöskottning.............................................

Reseersättningar och traktamenten.....

Sjukvård och begrafningshjelp...........

Diverse utgifter....................................... 3,200

799,056:

Summa för Banafdelningen 1,220,000: —

III. Maskinafdelningen.

Gemensamma omkostnader.

Ordinarie arvoden till embets- och

tjensteman samt betjening.................. 88,320: —

Tillfälliga biträden, lönefyllnad m. m. 15,180: —

Inqvartering............................................. 16,500: — 120,000: —

Transport 120,000: — 1,406,000: —■

3 Bih. till Biksd. Prof. 1 Samt. 1 Afd.

18 Bil. No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1870.

Transport 120,000: — 1,406,000: — Kontorskostnader, resor, sjukvård och begrafningshjelp samt diverse utgifter....................................... 19,000: —

Lokomotivtjenst.

Ordinarie arvoden till lokomotivförare, eldare, putsare, pumpare, kolvakter

m. fl......................................................... 231,240: —

Tillfälliga biträden, lönefyllnad m. m. 58,170: —

Inqvartering........................................... 48,450: —

Kol- och oljepremier ........................ 39,960: — 377.820:__

Inventariers underhåll och förbrukning 7,200: —

Förbrukning af stenkol..................... 410,500: —

„ „ olja och talg.............. 26,000: —

„ „ diverse materialier,... 25,000: —

Eldning, belysning och materialförbrukning för vattenstationer, lokomotivstall m. m.................................... 28,400: —

Hyror för lokomotiv.............................. 28,000: —

Resor........................................................ 8,600: —

Sjukvård och begrafningshjelp............ 6,000: — 539,700: -

Vagntjenst.

Ordinarie arvoden till vagnmästare,

putsare, vagnsmörj are m. fl................ 31,440: —

Tillfälliga biträden, lönefyllnad in. m. 19,460: —

Inqvartering.............................................. 8,200: —

Beklädnad och premier till vagnsmörj are................................................... 6,250: -- 65,350: —

Materialförbrukning vid smörjning och

renhållning............................................ 19,100: —

Inventariers underhåll och förbrukning 24,600: —

Resor, sjukvård och begrafningshjelp 9,300: — 53 qqq._

Transportmedlens underhåll.

Verkstäders och förrådsbyggnaders underhåll, belysning, eldning och renhållning................................................... 22,300: —

Transport 22,300: — 1,274,870: — 1,406.000:

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport 22,300: — 1,274,870: - 1,406,000:

Verksrädernas ångmaskiner.................. 23,500: —

Transporter, last- och lossningar......... 6,200: —

Inventariers underhåll och förbrukning 14,000: —

Resor, sjukvård och begrafningshjelp 4,900: —

Underhåll af lokomotiv och tendrar..... 193,530: —

„ „ person- med flera vagnar 75,000: —

„ „ godsvagnar........................ 93,200: —

„ „ vagnaxlar och hjul......... 46,500:— 479 130-_

Summa för Maskinafdelningen 1,654,000:

IV. Trafikafdelningen.

Ordinarie arvoden till embets- och

tjensteman samt betjening..................

Tillfälliga biträden, missräkningspenningar, anmärkningsprocent lönefyll-

nad in. m. ............................................

Inqvartering...........................................

Bränsle till bostadslägenheter............

Beklädnad.................................................

Milpenningar till tågbetj eningen.........

Kontorskostnader...................................

Signalering och belysning inom stationerna.................................................

Eldning inom stationerna....................

Signalering, belysning och uppvärmning å bantågen ................................

Diverse materialförbrukning för tra-

640,040:

134,660:

72,000:

11,440:

48,000:

15,000:

44,800:

25,455:

19,100:

8,200:

921,140: —

921,140:— 3,060,000:

20 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Transport 196,635: — 921,140: — 3:060,000: —

Ersättning för bortkommet och ska-

dadt gods............................................... 7,500: —

Diverse utgifter..................................... 4,725: — 208 860' —

Summa för Trafikafdelningen 1,130,000: —

Summa utgifter för drift och underhåll..................................... 4,190,000: —

Nya byggnader och inventarier...................................................... 110,000:—-

Summa summarum utgifter 4,300,000: -—

I den skrifvelse af den 31 sistlidne December, hvarmed Styrelsen aflemna t nämnda kalkyler, är hufvudsakligen anfördt, att, med afseende å det sannolika utbytet af sliprar och räler samt de utgifter, en mera försliten rörlig materiel förutsätter, Styrelsen ansett nödigt beräkna utgifterna för banafdelningen 25,000 R:dr och för maskinafdelningen omkring 73,000 R:dr högre än för innevarande år; att förhöjningar funnits erforderliga jemväl för byråafdelningen med omkring 6,000 R:dr och å trafikafdelningen med omkring 11,000 R:dr; att deremot minskning i utgifterne under år 1871 vore att emotse i afseende å nya byggnader och inventarier; samt att, ehuru Styrelsen ej vågade framlägga något bestämdt förslag härom, Styrelsen dock, med fästadt afseende å nu kända förhållanden, ansett sig kunna antaga, att utgifterna för nya byggnader och inventarier icke skola komma att öfverstiga 110,000 R:dr, äfven om deruti inbegripas större arbeten vid Malmö bangård samt anläggning af en mindre station mellan Malmö och Akarp, hvarom Styrelsen ernade afgifva särskild! underdånigt memorial. Slutligen har Styrelsen tillagt, att då ännu ej känd! vore, huruvida Nordvestra stambanan emellan Carlstad och Arvika i sin helhet eller till någon del kommer att under 1871 trafikeras och än mindre huru -lång tid af året en sådan trafik kan ifrågakomma, utgiftsberäkningarne blifvit gjorda utan afseende på nämnda trafik, och att, om berörda del af nordvestra stambanan komme att under 1871 för trafik öppnas och om än inkomsterna å den nya bandelen skulle betäcka utgifterne för densammas trafikerande, så erfordrades likväl nödvändigt en icke obetydlig tillökning af materialförlaget i allmänhet och särskild! af lokomotiv och vägnar, hvartill det på nordvestra stambanan beräknade, af byggnadsmedlen utgående anslaget icke vore tillräckligt, men hvarom Styrelsen hade för afsigt att med särskild! memorial i underdånighet inkomma.

Med stöd af hvad Styrelsen för Statens järnvägstrafik sålunda anfört, hemställer jag, som, då i beräkningarne icke ingå kostnaderna för blifvande

Bil. N:o o a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 7, om Statsverket 1870. 21

trafik å nordvestra stambanan mellan Carlstad och Arvika eller å sammanbindningsbanan genom Stockholm, anser upptagna summan höra ungefärligen motsvara behofvet, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att uppföra förslagsanslaget till statens jernvägstrafik till samma belopp Som för innevarande år eller 4,300,000 R:dr.

7:o. Skiften och afvittrhigar.

Uti underdånig skrifvelse af den 30 sistlidne November har Landtmäteri-Styrelsen, med anmälan att afvittringen i Wester-Norrlands län numera är fullbordad, afgifvit förslag till stat för Storskiftes- och Afvittringsverken under innevarande år. Enligt berörda förslag, som förut i dag blifvit af Eders Kongl. Maj:t fastställdt, äro utgifterna beräknade till följande belopp:

Slöra Kopparbergs län.

Arvode åt Styresmannen....................................- R:dr

d:o åt 7 landtmätare i första lönegraden, P. J. R. Westerberg, konstituerad den 'i 1869; J. H. T. Rubenius den f 1868; E. T. Didrikson den | 1865; E. M. Cederstam och A. Dahlgren den \9 1864; M. F. Landtmansson den 1862 och P. A. Adde den A 1860, å 1,500 R:dr till

hvarje ...............................................................

d:o åt 11 landtmätare i andra lönegraden: C. G. Clason, A. O. Berg, C. G. Klingvall, A. W. Göös, D. 8. von Wolcker, C. Egnell, B. H. Iilingvall, E. M. Köppen, J. G. Andersson, S. Lindstedt cell A.

Steffenburg, ä 2,000 R:dr till hvarje......

Respenningar åt Styresmannen.................................

d:o åt 18 landtmätare ä 200 R:dr till

hvarje.....................................................

öfverarbetesersättningar, beräknade till högst 400 R:dr årligen för hvarje landtmätare, förslagsvis.....................................................................

2,500: —

10,500: —

22,000: —

600: —

3,600: —

7>2QQ: — 46,400: —

Transport 46,400: -—-

22 Bil. No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 2, om Statsverket 1870.

• Transport 46,400: —

Jemtlands län.

Arvode åt en landtmätare i andra lönegraden,

H. F. Bobin..............................................

Bropenningar åt samme landtmätare ....................

Till Skifteslaridtmätare för rågångsreglcringar, förslagsvis......................................................................

Godtgörelse till Gode Män och för handtlangning, förslagsvis................................................................

Gefleborgs län.

Till f. d. Af vitt ringsland tmätaren C. E. Wallberg, som, enligt nådiga brefvet den 8 December 1865, ägor tills vidare uppbära sitt fordna arvode i nämnda egenskap.................. 900: —

Westerbottens län.

Arvode åt Föredraganden samt för skrifbiträdc 1,200: —

d:o åt Styresmannen............................................ 3,500: —

d:o åt 9 landtmätare i första lönegraden:

J. A. Fagenström, konstituerad den 1867; W. A Segerhammar den « 1867;

L. P. Ågren den y 1866; J. W. Lidblom den 1865; M. Alsterlund den § 1864;

A U. Orstadius den '/ 1864; C. A. Ericsson deri y 1864; J. P. Wikström den y 1862; och C. J. Sandelin den -f 1861 ä

1,500 R:dr till hvarje................................... 13,500: —

d:o åt 9 landtmätare i andra lönegraden:

C. H. Huldt, N. J Gadd, D. Åslund,

A. Backman, E. G. Tunell, W. O. Widestedt, C. E Furtenbach, J. A. Linder och A. G. Degerrnan, ä 2,000 R:dr till

hvarje................................................................. 18,000: —

Besepenningar åt Styresmannen................................. 600: —

d:o åt 18 landtmätare ä 200 R:dr till

hvarje..................................................... 3,600: —

Transport 40,400: — 52,300: —

2,000. — 200: —

1,300: —

1,500: -

5,000:

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 23

Transport 40,400: — 52,300; —

Öfverarbetesersättningar, beräknade till högst 400 R:dr årligen, för hvarje af 18 Landtmätare,

förslagsvis.............................................................. 7,200: —

Godtgörelse till Gode Män och för handtlangning,

förslagsvis................................................................ 18,000: —

Till inköp af papper och inbindning af handlingar, förslagsvis.................................................... 400: — 66)0()0: _

Norrbottens län.

Arvode åt Föredraganden samt för skrifbiträde 1,200: —

d:o åt Styresmannen........................................... 1,700: —

d:o åt 3 Landtmätare i första lönegraden:

C. G. Hollström, konstituerad den 2T3 1867;

C. W. Holmström den § 1862 och C. H.

Burman den | 1862, ä 1,500 R:dr till

hvarje................................................................ 4,500: —

d:o åt 12 landtmätare i andra lönegraden:

H. W. Boström, J. J. Sundström, A. M.

Rheborg, J. W. Lindfors, I. Burman J.

W. Hackzell, J. Nordberg, I. Grape, T.

Sel 1 ing, E. M. Horhund, C. J. Grape och L Ruuth, -å 2,000 R,:dr till hvarje... 24,000: — Resepenningar ät Styresmannen, enligt gällande

nådiga Landtmäteri-taxa, förslagsvis 600: —

d:o åt 15 landtmätare, ä 200 R:dr till

hvarje.................................................... 3,000: —

Öfverarbetes-ersättningar, beräknade till högst 400 R:dr årligen för hvarje landtmätare, förslagsvis.........................•"....................................... 6,000: —

Godtgörelse till Gode Män och för handtlangning,

Till inköp af papper, förslagsvis................................. 200: — ^ 200- _

Summa R:dr 169,500: —

Till bestridandet af dessa utgifter finnas disponible det ordinarie anslaget till skiften och afvittringar 63,000 R:dr, det för innevarande år på extra stat för ändamålet anvisade anslag 100,000 R:dr, och en af

24 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Statskontoret kalkylerad behållning å föregående års anslag 6,510 R:dr 71 öre, eller tillsammans 169,510 R:dr 71 öre.

Under förutsättning att arbetena i Störa Kopparbergs, Jemtlands, Westerbottens och Norrbottens län skola under år 1871 bedrifvas i samma omfattning, som hittills, hvilket Landtmätcri-Styrelsen förorda!, har Styrelsen beräknat utgifterna för sistnämnda år sålunda: för Störa Kopparbergs län:

dels det i innevarande års stat upptagna belopp 46,400: —

dels ock erforderlig tillökning i följd deraf,

att en storskiftes-landtmätare från och med

år 1871 sannolikt kommer att uppflyttas i

högre lönegrad ..................................................... 500: — 4g 90O: _

för Jemtlands län enahanda belopp, som för innevarande år 5,000: — för Gefleborgs län skulle, enär f. d. Afvittrings-Jandtmätaren Wallberg, hvilken icke äger behålla innehafvande arvode från afvittringsmedlen längre än till dess lian i egenskap af Kommissions-landtmätare kan erhålla pension å allmänna indragningsstaten, den 20 April 1871 antages hafva uppfyllt de vilkor, som för pensions-

rätt äro stadgade, erfordras högst....................................... 400: —

för Westerbottens län samma belopp, som för innevarande år 66,000: — och för Norrbottens län:

dels det i innevarande års stat upptagna belopp 51,200: — dels ock, enär ådagalagd! blifvit, att hittills beräknade reseersättningar varit otillräckliga för de inom Pajala socken arbetande landtmätare, tillökning i sagde ersättningar med 50 R:dr för en hvar af de 7 landtmätare, hvilka under år 1871 antagligen blifva stationerade i nämnda socken................................ 350: — 51,550: _

Summa R:dr 169,850: — I sammanhang härmed torde jag höra anmäla, att ett stort antal kronohemmansåboer i Asele och Lycksele lappmarkssocknar uti en den 23 sistl. September ingifven skrift beklaga! sig deröfver, att afvittringen inom nämnde lappmarkssocknar ännu icke kunna! påbörjas, samt i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för att r påskynda afvittrings verkställande i lappmarkerna; att Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande i Westerbottens län med anledning af berörda anhållan

✓

Bil. N:o 5 a) till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

hållan förklarat, att åtskillige landtmätare kunna, utan hinder för afvittringens fullbordande i länets kustsocknar, redan under innevarande år beordras till arbete inom lappmarkssocknarne; samt att Landtmäteri- Styrelsen förmält sig anse afvittring i lapprnarkerne vara af behofvet högt påkallad.

Vid det af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Westerbottens län upplysta förhållande att afvittringen i länets lappmarkssocknar redan under innevarande år kan påbörjas, torde kronohetnmansåboernes i Asele och Lycksele om förmäl da skrift icke höra vid detta tillfälle föranleda något annat Eders Kong]. Maj:ts beslut, än att Eders Kongl. Maj:t förklarar sig vilja, efter ny anmälan, taga densamma i öfvervägande i sammanhang med fastställandet af plan för innevarande års afvittringsarbeten i länet.

Enär vid innevarande års utgång utan tvifvel all besparing kommer att saknas å ifrågavarande anslag, samt det ur alla synpunkter är af stor vigt, att arbetena under den närmaste framtiden bedrifvas i minst lika omfattning som innevarande år, hemställer jag, med ledning af Landtmäteri-Styrelsens beräkning, dervid jag icke finner något att anmärka, att Eders Kongl. Maja täcktes föreslå Riksdagen att för storskiftesoch afvittrings-arbetenas fortsättande under år 1871 bevilja ett extra anslag till det belopp, som, utöfver det ordinarie anslaget 63,000 R:dr, erfordras till det beräknade behofvets fyllande, eller, i iemnt tusental,

107,000 R:dr.

8:o. Befrämjande

i allmänhet af jordbruk och landtmaimanäringar.

Under donna anslagstitel har jag att anmäla dels Landtbruks-Akademiens underdåniga skrifvelse af den 11 sistlidnc December angående fyra särskilda för främjande af jordbrukets, boskapsskötselns, mejerihushållningens och trädgårdsodlingens utveckling behöfiiga anslagsbelopp, dels ock * underdåniga skrivelser om medels anskaffande för de geologiska undersökningarnes fortsättande.

Hvad nu först angår Landtbruks-Akademiens skrifvelse, så får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t, med bifall till hvad deri föreslaget blivit, täcktes hos Riksdagen begära, att följande vid sista och flere föregående riksdagar beviljade extra anslag måtte jemväl för är 1871 anvisas, nämligen:

Bill. till Riksd. Prof. 1870. 1 Sami. 1 Afd.

26 Bil. N:o 5 a) till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

a) till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur,

redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster................................................................................................. 6,000: —

b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap, smör, ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan finnas tjenligast dem anställa och der Hushållningssällskapen vilja

förena sig om sammanskott af medel till dessa utställningar ... 3,000: —

c) till understöd åt personer af mankönet, som genomgå fullständig lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel och vård, in. in. 2,000: —

och d) till Svenska Trädgårdsföreningen mot enahanda

vilkor, som vid föregående Riksdagar bestämts............................. 4,500: —

Summa R:dr 15,500: —

Rörande behofvet af anslag för fortsättandet af de geologiska undersökningarne har numera aflidne Professoren Erdmann uti skrifvelse af den 10 sistlidne November gjort underdånig framställning. Uti nämnda skrifvelse rcdogöres för undersökningarnas fortgång under sistlidna år och upplyses, att en geolog under sagda år afgått och att sex geologer antagas blifva berättigade att från och med nästa år uppflyttas i högre lönegrad enligt nådiga brefvet den 31 Maj 1867 med 500 R:dr lönetillökning för hvardera. Utgifterna för 1871 äro i skrifvelse!! Inlagd! förslag till stat upptagne till 63,000 R:dr; men då genom försäljning af kartor ansetts komma att inflyta ett belopp af omkring 2,000 R:dr och besparing å innevarande års anslag vore att påräkna derigenom, att en yngre tjensteman, derest särskild derom gjord underdånig framställning blefve bifallen, skulle såsom Pateontolog anställas i den afgångne geologens ställe med lägre aflöningsförmåner än denne haft, är behofvet af anslag för 1871 af Erdmann beräknadt till endast 60,000 R:dr eller enahanda belopp, som för innevarande och nästföregående åren af Riksdagen beviljats.

Nyssnämnda förslag till stat är af följande lydelse:

Underdånigt förslag till Utgiftsstat för de geologiska undersök-

ningarne under år 1871.

Geologiska undersökningarncs Chef, med lön af..... 6,000:

6 tjensteman med lön af 2,500....... 15,000:

2 ' d:o d:o 2,000.................................... 4,000: —

2 d:o d:o 1,200................................... 2,400: —

1 vaktmästare d:o ........................................... 600: 28,000: —

Transport 28,000: —

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

27 Reseräkningar.

Chefens................

9 st. ä 1,400 ....

Transport 28,000:

2,000:

12,600:

Extra arvoden för beskrifningar till kartorna.................................

Utgifter för rekognoskeringarne, såsom kartors fotografiering, kopiering, inköp och uppfodrang, inköp af nya och reparation af gamla rekognoskerings- och afvägningseffekter,

frakter för stufflådor, m. in.....................................................

Rit- och skrifmaterialier........................................................................

Laboratorium: Gasförbrukning............................................ 500:

Kemiska reagentier Inköp af effekter

200 Samlingarnes förökande, inköp och bindning af böcker och

kartor, in. in. ................................................................................

Karttrycket: 5 nya blad med tillhörande beskrifningar

ä 2,500..................................................................... 12,500:

Förberedande fotografier.................................... 200: —

Inköp af tryckpapper............................................ 1,500:

Diverse utgifter, såsom:

Kostnaden för värme- och vattenledningarnes begagnande ....................................................................... 1,300: —

Inköp af ved till amanuensens och vaktmästarens ruin..................................................... 100: —

Rengöring af lokalerna............................................ 150: —

Diverse oförutsedda utgifter ................................. 50: —

14,600:

1,600:

900:

300:

1,000:

800:

14,200:

1,600:

Summa R:dr 63,000:

Sedan Eders Kongl. Maj:t den 16 November sistlidna år bifallit fram-, ställningen om en Palseontologs anställande vid undersökningsverket i stället för deri afgångne Geologen samt, efter det Professoren Erdmann aflidit, Geologen vid undersökningarne, A. E. Törnebohm, den 7 nästlidne December erhållit nådigt förordnande att intill 1870 års slut utöfva ledningen af undersökningarne mot en aflöning, som med 2,000 R:dr, för år räknadt, understiger den af Erdmann innehafda, har bemälde Törnebohm i underdånighet anfört, att, då genom det honom meddelade förordnande en geologs-befattning blifvit ledig, borde, vare sig densamma förblefve obesatt under hela den tid Chefs-förordnandet för Törnebohm varade eller extra biträde i stället användes, en större eller mindre besparing i 1870

28 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

irs utgifter uppstå; att, om härjemte toges i betraktande såväl skilnaden mellan förre Chefens lön och den för Törnebohm bestämda, som ock den omständighet, att besparingen i 1869 års utgifter kornrne att öfverstiga det belopp, hvartill den förut blifvit beräknad, skulle sammanlagda beloppen af minskade utgifter och ökade inkomster 1870 uppgå till åtminstone 5,000 R:dr, samt att Törnebohm derföre, under antagande, att föregående årens besparingar må öfverförare till 1871 års räkenskaper, ansåge ett anslag af endast 55,000 R:dr för 1871 böra hos Riksdagen begäras.

På grund af hvad sålunda förekommit, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t för fortsättandet af de geologiska undersökningarne måtte hos Riksdagen begära ett extra anslag för 1871 till belopp af 55,000 R:dr.

9:o. Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder.

Styrelsen för Teknologiska Institutet har uti underdånig skrifvelse den 3 sistlidne December anfört, att, enär sistlidna ars Riksdag, med anledning deraf att undervisning i väg- och vattenbyggnadskonst meddelas vid Teknologiska Institutet, indragit anslaget för sådan undervisning vid Artilleri-läroverket å Marieberg, samt donna undervisning i följd deraf numera vid sistnämnda läroverk upphört, och Teknologiska Institutet alltså hädanefter komme att blifva landets högsta läroanstalt för Civil— ingeniörer, Styrelsen funnit sig böra fästa Eders Kongl. Maj ds nådiga uppmärksamhet derå, att den undervisning i väg- och vattenbyggnadskonst, som hittills vid Institutet meddelats, ingalunda kunde anses motsvara nutidens fordringar å ett läroverk, som har till uppgift att för det allmännas tjenst bilda dylika Ingeniörer, och att en utsträckning af lärokursen för Civil-ingeniörer derstädes derföre syntes vara af xbehofvet påkallad. Att den treåriga lärokurs, som vid Institutet för närvarande meddelas, icke kan vara annat än ofullständig, i jemförelse med lärokurserna för Civil-ingeniörer vid de förnämsta utländska tekniska läroverk, har Styrelsen funnit ädagalagdt genom de upplysningar rörande dessa, som Institutets föreståndare, i en till Institutets Lärare-Collegii protokoll i ämnet afgifven, den underdåniga skrifvelsen bifogad promemoria lemnat, och vigten af att ifrågavarande undervisning väl ordnas bär Styrelsen ansett aldraminst böra underskattas i Sverige, hvarest så störa jern vägsbyggnader för närvarande äro under arbete och så många väl behöfliga förbättringar inom kommunikationsväsendet ännu återstå att utföra. Styrelsen har derföre hemställt, att lärokursen för Civil-ingeniörer

29 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsvcrlcet 1870.

vid Institutet måtte från och med höstterminen 1871 få utsträckas från 3 till 4 år, men att sista eller fjerde årets kurs för dem icke måtte börja förr än den 1 November, för att påföljande år afslutas i vanlig tid den 9 Juni. Under de sålunda föreslagna längre sommarferierna för de Civil— ingeniörselever, som genomgått Institutets tredje årskurs, borde desse praktiskt sysselsättas vid större byggnadsföretag, för att derigenom med mera fördel kunna begagna Institutets undervisning under fjerde året; och tillfällen till sådan sysselsättning syntes i allmänhet utan svårighet kunna dem beredas vid allmänna arbeten, på sätt i ofvannämnda promemoria blifvit närmare antyda Af enahanda skäl är Styrelsen af den åsigt, att de Civil-ingeniörselever, som nöjaktigt genomgått Institutets andra eller tredje årskurs, men derefter lemna läroverket, för att egna sig åt praktisk verksamhet, borde, om de efter ett eller två år återkomma, vara berättigade att utan examen inträda i den årskurs, som är närmast högre än den, de förut tillhört, och att en likartad förmon äfven borde lemnas elever, tillhörande Institutets öfrige fackskolor, på sätt i särskilda fall förut af Styrelsen varit medgifvet. Huru undervisningen vid läroverket för öfrigt borde anordnas är antydt uti ett den underdåniga skrifvelsen jemväl b i fogad t förslag till undervisningsplan, emot h vilket Institutets Lärare-Collegium, som deraf erhållit del, icke haft något att erinra. Enligt donna plan skulle, äfven om antalet Civil-ingeniörselever till en början ej blefve större än att tredje och fjerde årskursernas konstruktionsöfningar i väg- och vattenbyggnadskonst kunde ega rum samtidigt, i hvilket fall likväl läraren i ämnet till sitt biträde dervid syntes behöfva

eu assistent, nämnde lärare under hvarje läseår blifva upptagen icke

mindre än 285 timmar af föreläsningar samt lika många timmar af konstruktioner. Med anledning af de trägna göromål, han sålunda skulle

erhålla, samt med hänsyn jemväl till läroämnets vigt samt till den utsigt,

som skicklige Civil-ingeniörer hafva att vid byggnadsarbeten, som af dem utföras, betinga sig störa tillfälliga arvoden, har Styrelsen för ifrågavarande lärare föreslagit aflöning till belopp af 3,500 R:dr, och som för läraren i väg- och vattenbyggnadskonst i Institutets stat nu är upptaget ett arvode af 1,250 R:dr, skulle till hans aflöning alltså erfordras ett tillskott af 2,250 R:dr. Enär läraren i allmän byggnadslära och husbyggnadskonst, hvilken för närvarande icke åtnjuter mer än 1,250 R:dr, enligt den nya planen skulle erhålla betydligt ökad tjenstgöring, har Styrelsen hemställt, att ifrågavarande lärares aflöning måtte höjas till

1,800 R:dr. Beträffande åter aflöningarne dels till den i planen upptagne läraren i de vid läroverket nya undervisningsämnena, Topografi och Geodesi, dels ock till den förut omnämnde, äfvenledes nye Assistenten i väg- och

30 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Brop. N:o 1, om Statsverket 1870.

^vattenbyggnadskonst äro, med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten af hvarderas undervisningsskyldighet, afton!ngar af Styrelsen föreslagna till belopp af 750 R:dr för den förre och 500 R:dr för den sednare.

Genom den nu föreslagna utvidgningen af lärokursen för Civilingeniörer vid Teknologiska Institutet från 3 till 4 år skulle alltså följande förhöjning af Institutets årsäll slag erfordras:

Tillökning i aftoningen åt läraren i Väg- och Vattenbygg-

nadskonst ...............................................,.................................... 2,250: —

Dito åt läraren i allmän Byggnadslära och Husbyggnadskonst............................................................................................... 550: —

Aflöning till en ny lärare i Topografi och Geodesi ............ 750: —

Dito till en Assistent i Väg- och Vattenbyggnadskonst...... 500: —

Summa R:dr 4,050: —

Som den nya planen dock icke kunde börja tillämpas förr än höstterminen 1871 och den nye läraren i Topografi och Geodesi icke skulle börja sin tjenstgöring förr än med ingången af år 1872, skulle för år 1871 icke behöfvas mer än hälften af de begärda anslagen till öfrige lärare, eller blott 1,650 R:dr.

Jemte det Styrelsen, på grund af hvad sålunda anfördt och föreslaget blifvit, hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen begära tillökning i Institutets anslag för omförmälda utvidgnings genomförande, bär Styrelsen slutligen tillagt, att, ifall berörda anslagstillökning beviljas, skulle ett af Institutets Lärare-Collegium väckt förslag att till 4 år utsträcka undervisningen äfven för Mekaniske Ingeniörer kunna utan särskildt anslag utföras, men att denna utsträckning, hvilken jemväl Styrelsen funne önskvärd, borde ega ruin endast för de elever, hvilka sjelfve ansåge sig behöfva en fullständigare undervisning, hvaremot öfrige elever skulle hädanefter som hittills kunna erhålla afgångsbetyg efter att hafva genomgått en treårig lärokurs.

Jemväl Styrelsen för allmänna Väg- och Vattenbyggnader bär fästat Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på nödvändigheten att utsträcka kursen för Civil-ingeniörers undervisning. Uti underdånig skrifvelse af den 3 sistlidne December, för hvars innehåll jag kommer att närmare redogöra, då fråga förekommer om anslag till sistnämnde Styrelse och dess tjenstebiträden, in. m., yttrar nämligen Styrelsen: »Till arvoden för Ingeniörselevers undervisning vid Krigshögskolan har under föregående år fått utgå 3,000 R:dr, hvilken summa af nästlidne Riksdag indrogs för år 1870, enär den åsigt gjorde sig vid Riksdagen gällande, att ifrågavarande undervisning borde öfverflyttas till Teknologiska Institutet. Härvid blef emellertid ej observeradt, att, när Ingeniörer skola för allmänna

m

Bil. N:o 5 a) till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

arbeten bildas vid nämnda Institut, erfordras derför till en del en särskild kurs, och följaktligen tillökning i lärarepersonaleus förutvarande åligganden. Styrelsen får derföre nu underdåhigst hemställa, att det anslag, som förut till Ingeniörselevers undervisning utgått till Krigshögskolan, måtte i nåder föreslås att för år 1871 å ny o uppföras, för att utgå till Teknologiska Institutets behof, med 3,000 R:dr.»

Lika med Styrelserna för Teknologiska Institutet och Allmänna Vägoch Vattenbyggnader anser jag en utsträckning af lärokursen för Civil— ingeniörselever från tre till fyra år vara af behofvet påkallad; och emot deri af förstnämnda Styrelse föreslagna plan för undervisningens ordnande har jag ingenting att anmärka. Då emellertid fjerde årets undervisningskurs enligt samma plan ej skulle börja förr än den 1 November 1871, och lärarne i husbyggnads- samt väg- och vattenbyggnadskonst följaktligen endast under de två sista månaderna af sagda år erhölle förökad undervisangsskyldighet, synes mig behofvet af anslagstillökning för år 1871 kunna inskränkas till 825 R:dr, eller hälften af hvad Institutets Styrelse beräknat. Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Magt mätte föreslå Riksdagen att bevilja den för genomförandet af förslaget om lärokursens utsträckning erforderliga anslagstillökning 4,050 R:dr, samt deraf för år 1871 anvisa 825 R:dr.

Commerce-Collegium har till Eders Kongl. Maj:t öfverlemna! af Styrelsen för Slöjdskolan i Stockholm afgifna förslag dels till undervisningsplan och nya stadgar för nämnda skola, dels ock till inkomst- och utgiftsstat för skolan från och med år 1871, hvarjemte Collegium i dessa ämnen sig utlåtit och hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen för år 1871 begära 56,600 R:dr utöfver det på ordinarie stat uppförda anslaget, eller 10,100 R:dr mera än som för innevarande år är å Riksstaten provisoriskt uppfördt.

Då handlingar^ i detta ärende, hvilka äro ganska vidlyftiga, icke förr än i dag till Civil-Departementets Expedition inkommit, är jag icke nu i tillfälle att hufvudsakligen föredraga ärende!; och jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t måtte, med förklarande att särskild proposition i ämnet skall aflåtas, föreslå Riksdagen att utöfver de nu i Riksstaten upptagna anslag för Slöjdskolan beräkna en tillökning i anslagen af 10,100 R:dr.

Vid hvardera af de två nästföregående riksdagarne har ett extra anslag af 3,000 R:dr beviljats till underhåll af en i samband med tek-

32 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

niska skolan i Borås ställd väfskola; och Elfsborgs läns Landsting har till samma skola n t fäst ett ärligt bidrag af 1,500 R:dr. Då enahanda statsanslag fortfarande är behöflig!, torde Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att jemväl för år 1871 såsom bidrag till väfskolans underhållande anvisa ett extra anslag till belopp af 3,000 R:dr.

10:o. Dmlervisniugsanstaltcr för handel och sjöfart.

Direktionen för Navigationsskolan i Kalmar har uti underdånig skrifvelse af den 4 sistlidne November förmält: att elever i skolan ofta uttryckt den önskan att derstädes få undergå examen för behörighet att fora befäl å ångfartyg; men att derom framställd begäran, i saknad af rättighet för skolan att undervisa uti de i sådant afseende erforderliga kunskapsämnen, icke kunnat bifallas; att, då emellertid sannolikt vore, det större delen af Sveriges sjöfart inom icke lång tid komrne att hell rifvas med fartyg, försedda med ångmaskiner, Direktionen blifvit betänkt på nödvändigheten för Kalmar navigationsskola att ega förenämnda rättighet, så mycket heldre som den kuststräcka af omkring 13 mil, hvarifrån skolan emottag!! större delen af sina elever, egde, enligt officiel uppgift för år 1867, ett lästetal af 1,155 nyläster, eller 4,43 procent af hela det öfriga Rikets i inrikes sjöfart, samt 6,304 nyläster, eller 9,58 procent af hela det öfriga Rikets i utrikes sjöfart använda fartyg; att navigationsskolan i Kalmar, med hänseende till inskrifva elever, lika väl som navigationsskolorna i Gefie och Karlshamn, vore förtjent af att erhålla ifrågavarande rättighet, enär en på officiela uppgifter grundad beräkning visade, att antalet af inskrifna elever vid hvardera af dessa tre skolor per medium för de sex åren 1862—1868 utgjort i procent af de uti Rikets alla navigationsskolor under samma tidrymd inskrifna elever, i Kalmar navigationsskola 12,79 procent, i Gefie 8,28 procent och i Karlshamn 7,51 procent; samt att betydelsen af det medeltal elever, som besökt Kalmar navigationsskola, kunde än bättre uppskattas, om i betraktande toges, att för navigationsskolorna i Stockholm och Göteborg enahanda medelprocent utgjorde för Stockholms navigationsskola 17,29 och för Göteborgs 19,47; anhållande Direktionen på grund af dessa omständigheter, att, för beviljandet åt navigationsskolan i Kalmar af rättighet att meddela undervisning åt och anställa examen med sådana elever, som åstunda vinna behörighet att fora befäl å ångfartyg, tillgång till lämplig! arvode åt lärare i ämnet måtte beredas.

Gom-

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 33

Commerce-Collegium, som insändt Navigationsskole-Direktionens omförmälda skrifvelse, har dervid, med förmälan att enligt gällande stater för navigationsskolorna, i arvode åt lärare för meddelande af den undervisning, som afser bildandet af ångfartygsbefälhafvare, äro anvisade för hvardera af navigationsskolorna i Stockholm och Göteborg 600 R:dr, för navigationsskolan i Gefie 500 R:dr och för navigationsskolan i Karlshamn 450 R:dr, i underdånighet anfört, att det syntes Collegium obestridligt att, i samma mån ångkraftens begagnande ej mindre för passagerares fortskaffande än ock för varutrafiken tilltagit, både jemväl ökats angelägenheten att å skiljda orter inom riket bereda utväg till inhämtande af de för ångfartygsbefälhafvare nödiga kunskaper; och att då för utvidgande af de i detta hänseende nu befintliga tillfällen navigationsskolan i Kalmar vore bland öfrige navigationsskolor, i hvilka dylik undervisning icke äger rum, företrädesvis lämplig med afseende å dels det större antal elever, som der årligen inskrifvas, dels ock skolans aflägsenhet från annan navigationsskola, hvarest dylik undervisning är anordnad, Collegium ansåge sig äga skäl understödja den af Direktionen för navigationsskolan i Kalmar gjorda framställning. Det för ändamålet erforderliga anslag har Collegium upptagit till 500 R:dr.

På de af Navigationsskole-Direktionen och Commerce-Collegium sålunda anförda skal hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, på det undervisning vid Kalmar navigationsskola i läran om ångmaskiners konstruktion och behandling må kunna anordnas, anslaget till undervisningsanstalter för handel och sjöfart måtte förhöjas med 500 R:dr.

1 l:o. Diverse förslagsanslag.

Den 19 Februari sistlidne år har Eders Kongl. Maj:t beslutit en förändrad organisation för karantäns-inrättningen på Känsö, hvarigenom utgifterna för denna inrättning, i mån som den förändrade organisationen kan genomföras, komma att minskas. Omorganisationen har redan ledt, till sådan minskning, enär den af Eders Kongl. Maj:t fastställda utgiftsstat för inrättningen under innevarande år upptager omkostnaderna till endast 15,850 R:dr; och Eders Kongl. Maj:t torde derföre föreslå Riksdagen att minska inrättningens förslagsanslag med 2,650 R:dr, så att det för år 1871 kommer att i Riksstaten utföras med det i omförmälda utgiftsstat upptagna belopp 15,850 R:dr.

Bill. till Biksd. Prof. 1870. 1 Sami. 1 Afd.

o

34 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Enligt uppgjord approximativ beräkning, bär, på sätt Statskontoret upplyst, förslagsanslaget till kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning för 1868 lemna! öfverskott, uppgående till icke mindre än 160,637 R:dr, hvaremot utgifterna samma år i betydligare mån öfverstigit de beräknade beloppen å följande förslagsanslag, nämligen: å anslaget till utflyttningshjelp efter skiften med 22,565 k:dr, å anslaget till rese- och traktamentspenningar med 8,052 R:dr och å anslaget till skrifmaterialier, expenser, ved m. m. med 15,970 R:dr; och bär Statskontoret ansett det vara önskvärd!, att förslagsanslagen i allmänhet uppfördes i Riksstaten med belopp, så nära som möjligt motsvarande dem, med hvilka utgifterna verkligen utgått.

Enär, enligt Landtmäteri-Styrelsens underdåniga berättelser, antalet af verkställda laga skiften på sednare tiden år efter år minskats, och donna omständighet bör verka till minskning af de från statsverket utgående understöd för utflyttning, synes det mig icke vara erforderligt att nu begära förhöjning af det anslag, som är afsedt för sagda understöd.

Anslaget till kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning och till restitution af tillverkning saf gift för utför dt bränvin bär lemna! betydlig! öfverskott icke allenast för 1868 utan äfven för 1867. Under de förn åren 1864—1868 uppgingo icke utgifterna å detta anslag till mera än omkring 386,500 R:dr per år, i medeltal räknad!; och anslaget torde derföre kunna minskas; men då de störa öfverskotten för 1867 och 1868 vant föranledda deraf, att bränvinsbränning under dessa år af tillfälliga orsaker bedrifvits i mindre omfattning än vanligt, synas utgifterna höra beräknas något högre än sagda medelbelopp eller till jemn! 400,000 R:dr. Jag hemställer alltså att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att minska ifrågavarande förslagsanslag med 40,000 R:dr.

Då deremot anslagen till rese- och traktamentspenningar samt till skrifmaterialier, expenser, in. m., så väl 1868 som flera föregående år varit otillräckliga, torde Eders Kongl. Maj:t hos Riksdagen begära att de höjas, det förra med 8,000 R:dr och det sednare med ett belopp, som, för jemnande! af Hufvudtitelns slutsumma, lämpligen kan sättas till 9,998 R:dr.

Till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden har under flera år anvisats ett extra anslag af 32,800 R:dr. Nu har bemälda Styrelse hemställt om löneförhöjningar med 500 R:dr till den tjensteman, som är Kamrerare och Kansliledamot och med 100 R:dr till vaktmästaren hos Styrelsen. Kamrerarens lön har hittills utgått med 2,500 R:dr, men som denna aflöning, i anseende till göromålens ökning, vore allt för ringa och den dessutom ej motsvarade hvad som utginge för lika befattningar i andra embetsverk, då befattningarnes

Bil. No 5 å) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No i, om Statsverket 1870. 35

innehafvare vore af desammas utöfning fullt upptagne, har Styrelsen ansett Kamrerarelönen höra bestämmas till 3,000 K: dr. Äfven för vaktmästaren hafva göromålen, enligt Styrelsens uppgift, ökats, hvarföre och då den hittills bestådda årsaflöningen 500 k:dr vore otillräcklig ersättning för den dagliga tjenstgöringen, Styrelsen föreslagit vaktmästarens årsaflöning till 600 R:dr.

På grund af hvad Styrelsen uppgifvit och anfört, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till aflöning åt Styrelsen för allmänna vägoch vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden för 1871 begära ett extra anslag af 33,400 R:dr.

Det extra anslag af 30,000 R:dr, som hittills årligen utgått till undersökningar och expenser för allmänna arbeten har Styrelsen ansett kunna nedsättas med 5,000 R:dr; och enär behållning vanligen uppkommit å det förutvarande årliga anslaget, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtto för 1871 härtill begära endast 25,000 R:dr.

Till stipendier för medlemmar af väg- och vattenby ggna dskorpsen för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna arbeten torde Eders Kongl. Maj:t, med bifall till hvad oftanämnde Styrelse derom hemställt, äska ett extra anslag till samma belopp, som vid föregående riksdagar beviljats, eller 2,000 R:dr.

Hvad angår frågan om fortsättandet af Statens jernvägsbyggnader, är jag, enär Styrelsen för nämnda byggnader ännu ej redogjort för resultaten af de utaf Eders Kongl. Maj:t anbefallda förberedande undersökningar, ej i tillfälle att nu definitivt mig yttra. Med ledning af de upplysningar, jag i ämnet inhemtat, anser jag mig emellertid kunna till

5,600,000 R:dr uppgifva den summa, som jag anser höra för dessa byggnader begäras; och torde Eders Kongl. Maj:t, med förklarande att särskild proposition i ämnet skall aflåtas, föreslå Riksdagen att för jernvägsbyggnader beräkna nämnda belopp, deraf 1,600,000 R:dr för innevarande år.

Sedan jag nu redogjort ej mindre för nödiga ansedda förändringar beträffande de ordinarie anslagen, genom hvilka förändringar Sjette Hufvudtitelns slutsumma för 1871 skulle blifva 7,706,700 R:dr eller 9,700 R:dr mindre än för innevarande år, än äfven för extra anslag, som jag ansett höra begäras till ändamål, för hvilka föregående Riksdagar anvisat medel på Statskontoret, går jag att yttra mig om sådana allmänna arbeten, hvartill medel plägat på Riksgäldskontoret anvisas. De arbetsföretag, för hvilka statsanslag blifvit sökta, finnas förtecknade och i korthet beskrifna uti ett af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader den 20 sistlidne December afgifvet underdånigt generalförslag. Detta upptager i första rummet eu v äg anläggning emellan Asele och Wilhelmina i Wester-

36 Bil. No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No B om Statsverlcet 1870.

bottens län. Vid 1865—1866 års Riksdag beviljades till denna anläggning ett statsbidrag af 50,000 R:dr, hvaraf 45,000 R:dr af vägbyggnadsintressenterne utbekommits, men återstoden 5,000 R:dr ännu icke blifvit af Riksdagen anvisade. Eders Kongl. Maj:t torde derföre föreslå Riksdagen att för ifrågavarande väganläggnings fullbordande anvisa sagda återstod 5,000 R:dr.

Vidare bär Styrelsen antecknat de arbetsföretag, som äro af det större omfång att bidrag till deras utförande ej lämpligen kunnat lemnas från de för allmännyttiga arbetens understödjande till Kongl. Maj:ts disposition ställda fonder. Dessa arbetsföretag äro af Styrelsen indelade i tre klasser, så att i första klassen sammanförts de, hvilka Styrelsen ansett vara af största vigt och derföre mest förtjent af statsanslag och i andra klassen sådana, som, i fråga om statsunderstöd, ansetts höra stå tillbaka för de i första klassen, men erhålla företräde framför de i tredje klassen upptagna. För följande i första klassen antecknade arbetsföretag bär Styrel-

sen föreslagit nedannämnde statsanslag:

Hamnanläggning vid Drankullavik på Öland .................. R:dr 116,800: —

Vågbrytårens förlängning utanför Wisby hamn............... » 130,000: —

Väganläggningar inom Gagnefs, Flöda, Nås, derna och

Äppelbo socknar................................................................. » 64,000: —

Anläggning af väg från Skalstugan i Jemtland till Sand-

vigen nära Riksgränsen mot Norge.............................. » 36,000: —

Väggläggning mellan Lycksele och Wilhelmina kyrko-

byar i Westerbottens län ............................................... » 106,700: —

Omläggningar och förbättringar å kustlandsvägen från Bergviksbro genom Helsingland, Medelpad och Ångermanland till Westerbottens läns gräns........................ » 195,900: —

Vägomläggningar från staden Borås till Skaraborgs läns

gräns........................................ » 39,200: —

Väganläggning från Kengis i Öfverkalix till Skräfvel! i

Gellivara socken.................................................................. » 61,330: —

Anläggning af väg mellan Wilhelmina och Stensele

kyrkobyar.............................................................................. » 75,000: —

Vägomläggningar mellan gästgifvaregårdarne Kärra, Fors

och Gärdhem i Elfsborgs län.......................................... » 50,000: —

Anläggning af väg mellan Ström i Jemtlands län och

Ramsele i Wester-Norrlands län.................. » 65,930: —

Vägomläggningar inom Grythytte bergslag i Örebro län » 82,500: —

Vägomläggningar inom Wahlbo och Wedbo härader i

Bil. N:o 6 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 37

Elfsborgs län....................................................................... R:dr 100,000: —

Sänkning af Finja sjö och rensningar i Alma å i Chri-

steanstads län........................................................................ » 43,000: —

Sänkning af Olands-ån från Waldeqvarn till Östersjön » 76,800: —

Sänkning af sjön Strålången i Östergötlands län............ » 35,000: —

Sänkning af Örsjön, Gärdsjön, Wingsjön, Angsjön, Bredsjön, Kroksjön och Lillsjön samt utdikning af Wångs,

Härna och Wings mader i Elfsborgs län..................... » 29,000: —

Sänkning af Rångedala sjö, Tornsjön, Wälasjön, Tåsjön och Fenneslundasjön samt Igila, Fåla, Rångedala och Fenneslunda åar......................................................... » 45,000: —

Bland nu uppräknade arbetsföretag äro två, som jag anser böra under år 1871 understödjas, nämligen förlängningen af vågbrytaren vid Wisby hamn och anläggningen af väg mellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar. Förstnämnda arbete är af högsta behof påkalladt för skyddandet af den dyrbara hamnanläggning vid Wisby, som år 1863 fullbordats till en kostnad af 543,711 R:dr och hvartill statsverket med 245,437 R:dr 50 öre bidragit. Den nu varande vågbrytaren utanför hamnen har af svåra stormar skadats så att den icke kan motstå den våldsamma sjögången, hvilken derföre vid svåra stormar sönderbryter både grundkistorna och öfverbyggnad en, samt orsakar betänkliga uppgrundning^ i yttre hamnbassinen. Mindre reparationer hafva blifvit på Wisby stadskassa bekostnad verkställda, men nya skador hafva derefter uppstått, hvarföre Chefen för södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, Majoren Remmer uppgjort plan till vågbrytarens förstärkning och sammanbyggnad å norra sidan med land. Sedan Stadsfullmäktige i Wisby gjort underdånig framställning om statsanslag till det belopp, som erfordrades för utförandet af de utaf Remmer i berörda plan föreslagna arbeten, hvilka beräknats kosta

156,500 R:dr, samt 1868 års Riksdag för reparation af vågbrytaren på yttre sidan anslagit ett belopp af 9,000 R:dr, hafva Chefen för väg- och vattenbyggnadskorpsen samt Öfverste-Löjtnanten Leyonancker, Majoren Grafström och bemälde Remmer å stället hållit besigtning samt dervid, med uttalande af den åsigt att hamnbyggnaden på ändamålsenligaste sätt och med minsta möjligaste kostnad kan förstärkas och skyddas genom att sammanbygga den nu varande vågbrytarens yttersta pynt med land, för sådan sammanbyggnad uppgjort plan och kostnadsförslag, hvilket sistnämnda upptager kostnaden till 130,000 R:dr. Stadsfullmäktige hafva uti nyssnämnda framställning om statsanslag uppgifvit, att staden för hamnanläggningen uppoffrat alla sina tillgångar, att kommunalutskylderna redan voro så höga, att samhället icke förmådde genom uttaxering an-

38 Bil. No 5 a) till Longl. Maj:ts Nåd. Trop. No 4, om Statsverhet 1870.

skaffa det nu erforderliga beloppet, hvarjemte de uttalat den förhoppning att, vid sagda förhållanden och då de nödiga arbetena blifvit en följd deraf att Statens väg- och vattenbyggnadsingeniörer vid tiden för hamnanläggningens utförande saknat tillräcklig erfarenhet i fråga om hamnbyggnader mot öppna hafvet, deras framställning skall vinna bifall. Stadens Magistrat och Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet hafva förenat sig i Stadsfullmäktiges framställning, hvarvid sistnämnda myndighet för egen del anfört: att emot det behöfliga beloppets upplånande mötte betänklighet, enär staden genom förut för hamnbyggnaden ingångna förbindelser åtagit sig årliga utbetalningar, som svårligen tålde tillökning; att af statsmedel årligen anslogos icke obetydliga belopp till kommunikationsanstalters förbättrande och jern vägsanläggningar; att, med undantag af hvad som förut lemnats till Wisby hamn, Gotland icke blifvit delaktigt uti sådana anslag; att billigheten derföre syntes tala för att det ändamål, för hvilket denna provins nu påkallade Statens biträde, icke lemnades å sido, äfven om, hvilket tacksamt erkändes, Staten redan för donna sak gjort betydande uppoffringar; att det aldrig kunde blifva likgiltigt för moderlandet att en säker förbindelse funnes med donna aflägsna öprovins; att den lämpligaste orten för sådan förbindelse på Gotland vore Wisby stad, men att för donna orts lämplighet härför utgjorde dess hamns underhållande ett oeftergiIligt vilkor, hvaruti Staten derföre ägde ett omedelbart intresse.

På grund af hvad sålunda är upplyst och anfördt, torde Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att för vågbrytarens tillökning utanför Wisby hamn, enligt den plan öfversten Modig, Öfverste-Löjtnanten Leyonancker samt Majorerne Grafström och Remm er i samråd uppgjort, bevilja

130,000 R:dr och deraf till utgående under år 1871 anvisa 20,000 R:dr.

Genom den föreslagna, 9 mil 2,988 fot långa vägen mellan Lycksele och Wilhelmina skulle den nära fullbordade nya vägen från Asele till Wilhelmina sammanbindas med en gammal häradsväg från Lycksele till Umeå, samt kommunikation för Wilhelmina sockens invånare beredas med Lycksele kyrkoplats, der lappmarkens Provincial-läkare, Veterinär, Kronofogde och Apotek äro förlagda och hvarest det största varu-utbytet mellan nedre landets och Lappmarkens produkter äger ruin. Undersökningsförrättaren, Kaptenen Jordbeck har ansett att vägen mellan Wilhelmina och Lycksele vore den vigtigaste och mest behöfliga i Westerbottens lappmarker, synnerligast som befolkningen i Lycksele och Wilhelmina socknar år 1860 uppgick till 7,488 personer eller nära hälften af befolkningen i sagda lappmarker samt allmogen i de byar och lägenheter, hvilka ligga invid den föreslagna väglinien, sommartiden icke hade annan utväg

Bil. No 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1870. 39

för framskaffandet af sina förnödenheter än att bära dem, enär vattendrag för båtfärd der saknades. Kostnaden för väganläggnin gen är beräknad till 160,095 K:dr; och hafva Wilhelmina och Lycksele socknars invånare för bandit sig att utföra vägarbetet, om de erhålla ett statsanslag, motsvarande Z: delar af beräknade anläggningskostnaden. Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande och Landstinget hafva vitsordat behofvet och ändamålsenligheten af väganläggn ingen och såsom ytterligare skål för beviljandet af statsbidrag till densamma och för detta bidrags anvisande att utgå redan innevarande år anfört, att fattigdomen och arbetsbristen i orten, efter liera års felslagna skördar, är stor och att, derest icke ett större arbetsföretag der anordnas, undsättningslån måste sökas.

Med afseende å hvad om behofvet och nyttan af donna väganläggning blifvit af undersökningsförrättaren och lokalmyndigheterna anfördt, anser jag mig höra tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen att till densammas utförande bevilja statsbidrag till belopp, som, i jemn! hundratal närmast motsvarar Z:delar af anläggningskostnaden eller med 106,700 R:dr samt att af detta belopp för år 1871 anvisa 15,000 R:dr.

Uti sitt generalförslag har Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader vidare yttrat, att den vid föregående Riksdagar till understöd för smärre hamn- och brobyggnader samt mindre rensningar för far- eller flott-leders förbättrande till Eders Kongl. Maj:ts disposition ställda fond varit till stor båtnad för många smärre företags utförande, och att ansökningar fortfarande till Styrelsen ingingo om understöd till mindre kommunikationer; och Eders Kongl. Maj:t torde alltså föreslå Riksdagen att till en sådan fond jemväl för 1871 anvisa 20,000 R:dr.

Hos Styrelsen hvila i afbidan på statsbidrags beviljande en mängd planer till vägarbeten af sådan beskaffenhet, att Styrelsen ansett dem lämpligast kunna understödjas från en vägbyggnadsfond, om en sådan af Riksdagen beviljas; varande statsbidrag till dessa arbeten uti generalförslaget förordade till följande belopp, nämligen:

för arbeten, hänförda till första klassen ........................... R:dr 421,920: —

d:o eko till andra d:o » 631,800: —

d:o d:o till tredje d:o » 33,000: —

Detta gifver mig anledning i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Rik»dagen att för 1871 anvisa en fond för bidrag till anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre göda vägar till belopp af 150,000 R:dr.

Rörande önskligheten af anslag till vattendränkta markers afdikning, yttrar Styrelsen uti generalförslaget: att de bidrag som hittills beviljats till frostafledande utdikning^ i de norra länen, i allmänhet taget, verkat

40 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

särdeles välgörande; att under sednare tiden hade endast från Westerbottens och Jemtlands län inkommit planer för sådana afdikningar; att emot en del af planerna kunde skäliga anmärkningar göras rörande arbetenas ändamålsenlighet; att Styrelsen i anledning häraf och _ ehuru det hufvudändamål, som med statsanslag till ifrågavarande utdikning^ åsyftats blefve mycket fördröj dt när en ringare understödssumma dertill uto-inge per år, ansåge sagda understödssumma kunna för 1871 bestämmas till ”det i förhållande till föregående års anslag låga belopp som för innevarande år må för ändamålet utgå eller 60,000 R:dr, samt att, då flan rikets södra och mellersta län statsbidrag blifvit sökt till utdikningar och aftappning^ af sänka traktör och sjöar, för befrämjande af sådana utdikningar och aftappningar en lånefond af 50,000 It:dr måtte hos Riksdagen begäras.

I sammanhang med denna fråga torde jag få anmäla en af Riksdagen till Eders Korg!. Maj:t afbiten skrifvelse af den 16 April 1868, hvaraf inhemta^: att sedan förslag blifvit väckt derom att Riksdagen, för befrämjande dels och i främsta rummet af vattenskadade markers afdikning och torrläggning dels af den redan odlade jordens fullständigare grunddikning ville utöfver det till de norrländska länen lemnade anslag bevilja ett låneunderstöd af 5,000,000 Riksdaler att under 10 års tid utgå med

500,000 R:dr årligen, och att Riksdagen hos Eders Kongl. Maj:t måtte göra underdånig framställning, det Eders Kongl. Maj:t ville fördela låneunderstödet mellan de olika landstingen samt låta uppgöra de närmare bestämmelser som för dess utbekommande, användande och återbetalande kunde anses ändamålsenliga och betryggande; så har Riksdagen, under förmälan, det Riksdagen funnit föremålet för ofvanberörda framställning vara af så vidsträckt och omfattande beskaffenhet, att medel till det väckta förslagets utförande icke synts Riksdagen höra anvisas utan att en närmare undersökning föregått om och i hvad mån det åsyftade ändamålet må erfordra Statens mellankomst, anhållit att Eders Kongl. Maj:t efter inhemtande af landstingens och hushållningrsällskapens yttranden, måtte taga frågan under nådigt öfvervägande och derefter till Riksdagen afgifva det förslag, hvartill omständigheterna kunde föranleda.

Efter det Eders Kongl. Maj:t förständiga! samtlig»; Sina Befallningshafvande att infordra vederbörande landstings och hushållningssällskaps yttranden i ämnet och förslag till lämpligaste åtgärder för det med Riksdagens framställning afsedda mål samt att med dessa yttranden och egna utlåtanden till Eders Kongl. Maj:t inkomma, så hafva sådane yttranden afgifvits, utom från Gefleborgs län, der landstinget uppskjutit frågan och öfverlemna! densammas utredande till en komité.

Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870. 41

Af de myndigheter, som i ärendet sig yttrat, har ett mindre antal afstyrka bifall till det hos Riksdagen väckta förslag. Flere hafva deremot i allo tillstyrkt bifall till samma förslag. Största antalet har emellertid ansett grunddikningen af den redan odlade jorden höra öfver Jemn as uteslutande åt den enskilda företagsamheten, men uttalat den önskan, att för utdikningar af vattensjuk mark måtte anvisas större anslag än hittills skeft. I fråga om den myndighet, som skulle förvalta och fördela de medel, som enligt förslaget kunde komma att till lönen anslås för att till enskilde utlånas, hafva högst olika meningar uttalats. Flora hafva ansett landstingen vara mindre lämpliga för dessa bestyr. Några hafva velat uppdraga förvaltningen och fördelningen åt Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande ensamt eller åt dessa i förening med delegerade från landstingen och hushållningssällskapen. Andre hafva såsom lämpliga institutioner för öfvertagandet af ifrågavarande bestyr föreslagit Landtbruks- Akademien eller hypoteksföreningarne. Andre åter hafva ansett, att med medlens fördelning herde förhållas så, som hittills förfarits med de fonder, som blifvit för allmänna arbetens understödjande anvisade.

I donna fråga delar jag deras åsigt, som ansett, att grunddikningen af den redan odlade jorden är ett arbete, som bör lemnas åt de enskildes egen omtanka och att vattensjuka markers afdikning i ändamål att minska frostländigheten eller göra dem odlingsbara lämpligast bör befordras på samma sätt, som hittills. Att genom förhöjda anslag hastigare och i vidsträcktare man söka framkalla de välgörande verkningar, som med sådan afdikning åsyftas, vore väl ömkligt, men statsverkets tillgångar synas mig icke för närvarande medgifva större förhöjning af de sednast för ändamålet beviljade anslag, än att det för de frostafledande afdikningarne anvisade, hvithet vid sista Riksdag med afseende å då förhandenvarande förhållanden nedsätta från 120,000 R:dr till 60,000 R:dr, nu höjes till

90,000 R:dr. Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte finna Riksdagens nyss omnämnda skrifvelse ej höra föranleda annan Eders Kongl. Maj:ts åtgärd, än att framställning till Riksdagen göres om anvisande till Eders Kongl. Maj:ts disposition af följande två anslag nämligen:

dels till understödjande af frostafledande utdikningar i Norrbottens, Westerbottens, W esternorrlands, Jemt! an ds, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryks dals, Jösse och Nordmarks härader i Wer inlands län 90,000 R:dr;

dels ock till låneunderstöd för utdikningar och aftappningar af sänka traktör och sjöar i rikets mellersta och södra län 50,000 R:dr.

Bill. till Riksd. Prof. 1 Sami. 1 Afd.

ti

42 Bil. N:o 5 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o i, om Statsverket 1870.

Beträffande så väl vilkoren för erhållande och åtnjutande af statsbidrag till allmänna arbeten af ofvanomförmälda särskilda slag, som kontrollen å arbetenas utförande enligt fastställda planer, tillstyrker jag, att Eders Kong!. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen att bibehålla de härom nu gällande föreskrifter.

Hvad föredragande Departements-Chefen sålunda yttrat och hemställt täcktes, uppå tillstyrkande af Stats- Rådets öfrige ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla, med befallning tillika, att utdrag af detta protokoll skulle till Finans-Departementet öfverlemnas till ledning vid uppsättandet af Kong!. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.

)

Ex protocollo,

Otto TF. Seijjpel.

Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 43

Utdrag af Protokollet öfver Civd-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 5 November 1869.

N ärvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Wachtmeister,

Stats-Råden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Charlson, von Ehrenheim,

Abelin,

Berg och Adlercreutz,

Härefter föredrog Departements-Chefen, Stats-Rådet Adlercreutz i underdånighet en af f. d. Exsekutionsbetjenten hos Öfverståthållare-Embetets Kansli Nils Råström gjord underdånig ansökning om erhållande af så ballad fyllnadspension å Allmänna Indragningsstaten.

Af ansökningen jemte dervid fogade handlingar inhemtades: att sökanden, som är född den 10 Maj 1803 och antagits till Exekutionsbetjent den 15 Mars 1831, uppå af honom hos Öfverståthållare-Embetet gjord ansökning, beledsagad af läkarebetyg, det han af uppgifven sjukdom vore oförmögen att sin tjenst vidare fullgöra, blifvit derifrån af Öfverståthållare- Embetet entledigad den 10 Juli 1868; att, efter derom gjord framställning, Direktionen för Civilstatens pensionsinrättning tillagt Råström pension af

44 Bil. N:o 5 b) till Kongl■ Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

180 R:dr årligen från och med Augusti månad sistnämnda år, hvilken pension dock, i anseende till oguldna pensionsafgifter till ett sammanlagdt belopp af 244 R:dr 72 öre, skulle utgå med endast 90 R:dr årligen intilldess nyssnämnda belopp blifvit pensionsinrättningen godtgjordt; samt att Råström, som är gift, befinner sig i torftiga vilkor; — anhållande Råström att, enär han varit berättigad att vid sin afgång från tjensten uppföras å Rikets Allmänna Indragningsstat till erhållande af ett mot hans lön, 400 R:dr, svarande belopp, men han till följd af sin sjukdom uraktlåtit att derom samtidigt med afskedssökandet gorå framställning, fyllnadspension å Allmänna Iudragningsstaten måtte honom i nåder anvisas, att utgå med 310 R:dr så länge han å Civilstaten uppbure den nedsätta pensionen af 90 R:dr, samt derefter, sedan han erhållit full sådan pension, med 220 R:dr årligen.

Efter det Öfverståthållare-Embetet uti häröfver den 14 Januari innevarande år afgifvet underdånigt utlåtande vitsordat sökandens uppgifter samt tillstyrkt beviljande af den begärda fyllnadspensionen, att beräknas från och med månaden näst efter den, uti hvilken sökanden undfått afsked, hade, till följd af nådig remiss, Statskontoret under den 30 påföljde Alars inkommit med underdånigt yttrande i ämnet, af innehåll att, enligt Kongl. Brefvet den 12 November 1823, civile embete- och tjensteman vid upphunnen ålder af 65 år, då efter vid pass 40 års tjenstgöring deras sjuklighet eller försvagade helsotillstånd med lagligt läkarebetyg bestyrkes, egde rättighet att uppföras å Rikets Allmänna Indragningsstat till åtnjutande af pension, motsvarande lönen; att, likmätigt Statskontorets på Kongl. Brefvet den 15 September 1807 grundade cirkulär af den 14 April 1808, den civile embets- och tjensteman tillkommande pensionsrätt vore utsträckt till sådana ringare betjente, till hvilka sökanden kunde hänföras; samt att sökanden i afseende på ålder och helsotillstånd uppfyllt de för pensionsrätter! stadgade vilkor; men att, då han, som varit i tjenst endast ungefär 374 år, icke, efter den härutinnan i allmänhet följda beräkningsgrund, fullt uppnått den föreskrifva tjenstgöringsåldern, Statskontoret vid sådant förhållande funne sig förhindrad! tillstyrka, att den af honom gjorda ifrågavarande framställning må af Kongl. Maj:t bifallas.

Då emellertid de i författningarna stadgade vilkor för åtnjutande af ofvanomförmälda förmon i det närmaste blifvit fullgjorda, — då det måste tillskrifvas eu i sökandens samhällsställning ursäktlig okunnighet om gällande föreskrifter, att han icke, med begagnande under ännu eu kort tid af tjenstledighet, hvilken, i anseende till hans sjuklighet, svårligen kunnat honom förvägras, bevarat sin pensionsrätt, äfvensom att han ej, såsom ske bort, samtidigt med afskedsansökningen anmält frågan om pension af staten, — och då beloppet af den honom tillagda enahanda förmon från Civilstatens

Bil. N:o 5 b) till Kong!. Ma,j:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1870. 45

pensionsinrättning, 180 R:dr, otvifvelaktigt vore alltför ringa för sökandens och hans familjs nödtorftiga bergning, hade Statskontoret för sin del ansett anledning vara för handen, att till Riksdagen aflätes nådig Proposition om pension för sökanden äfven från Allmänna In dragningsrätt) n till så stort belopp, att hans pensionsförmoner komme att motsvara deri af honom vid afskedet innehålla lön, 400 R:dr, helst dylik pensionsfyllnad förut blifvit medgifven, såsom vid 1887 års Riksdag, då förre Hofrättsrådet J. U. Södergren, jemlik! Kong!. Brefvet den 28 Maj samma år, tillerkändes en sådan förmon; och som, enligt hvad Statskontoret inhemtat, pensionen från Civilstatens pensionsinrättning redan från och med 1869 års början komme att utgå med lulla beloppet, 180 R:dr årligen, ansåge Statskontoret skillnaden emellan detta belopp och lönen, 400 R:dr, eller 220 R:dr, höra äskas såsom pensionsfyllnad åt sökanden från Allmänna Indragningsstaten; hvarförutom och enär billigt syntes, att, såsom Öfverståthållare-Embetet jemväl föreslagit, sökanden komme i åtnjutande af denna förmon från och med månaden näst efter afskedet, Statskontoret till Kong!. Maj:ts nådiga bedömande i underdånighet öfverlemnade, antingen fyllnadsbeloppet för tiden intilldess det kunde varda å Stat uppfördt, utgörande för Augusti med December månader 1868, efter 310 R:dr för år, 129 R:dr 17 öre och för år 1869 220 R:dr, borde föreslås att för donna tid retroaktivt utgå, eller om detsamma hellre må i nåder anvisas att till sökanden gratifikationsvis utanordnas från allmänna besparingarna å Riks-Statens Sjette Hufvudtitel.

Sedan jemväl yttrande rörande detta ärende blifvit från Direktionen för Civilstatens pensionsinrättning infordra dt, både bemälda Direktion i skrifvelse den 24 sistlidne April, med vitsordande af de utaf Statskontoret i dess underdåniga yttrande anförda förhållanden i afseende å den Råström från Civilstatens pensionsinrättning tillagda pension, instämt i samma yttrande samt förklarat, att Direktionen för sin del funne stadgandet uti 11 § af det för Civilstatens pensionsinrättning gällande nådiga Reglemente af den 30 Oktober 1868 icke utgöra hinder för Råström att, i händelse den ifrågavarande pensionen från Allmänna Indragningsstaten blefve honom i nåder tilldelad, varda bibehållen vid pensionen från Civilstatens pensionsinrättning.

Med afseende å hvad i ämnet förekommit och af Statskontoret är vordet i underdånighet anfördt, hemställde Stats-Rådet, det Korigl. Magt täcktes dels gratifikationsvis i nåder tillägga Råström utaf allmänna besparingarna å Riks-Statens Sjette Hufvudtitel ett belopp af Trehundra Riksdaler, dels i nådig Proposition till Riksdagen föreslå, att Råström må å Allmänna

46 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Indragningsstaten uppföras till åtnjutande från och med år 1870 af en årlig pension af Tvåhundratjugo Riksdaler, motsvarande skillnaden emellan hans förut innehafvande lön och den honom från Civilstatens pensionsinrättning tillagda pension.

Kongl. Maj:t behagade härtill lemna bifall; Och skulle Utdrag af Protokollet härom meddelas Finans-Departementet för behörigt iakttagande vid uppgörandet af regleringen utaf Riks-Statens Nionde Hufvudtitel.

Ex protocollo, Otto W. Seippel.

Bil. N:o 5 c) till Kongl. Maj:ts Nåd, Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 47

Utdrag af Protokollet öfver' Oivil-Ärenden, hållet inför kläm Maj:i, Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 7 December 1869.

Närvarande:

Hans Excellens, Ilerr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Wachtmeister,

Stats-Råden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup. von Ehrenheim,

Abelin,

Berg och Adlercreutz.

Departements-Chefen, Statsrådet Adlercreutz, föredrog i underdånighet:

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Östergötlands län memorial af den 31 Oktober 1868, hvaruti, under förmälan hurusom Länsnotarie^ vice Häradshöfdingen Albert Aspegren för några år sedan träffats af ett slaganfall, som icke allenast helt och hållet förlamat högra handen, utan äfven i öfrigt så menligt inverkat på hans själs- och kroppskrafter, att lian, oaktadt alla under tiden gjorda försök att återvinna helsan, fortfarande vore och för framtiden sannolikt förblefve oförmögen till allt arbete, Kongl. Maj;ts Befallningshafvande, med öfverlemnande af Aspegrens derom hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande gjorda skriftliga framställning, i underdånighet hemställt, att, då det icke allenast icke kunde vara med Länsnotarietjenstens ändamål förenligt att vid densamma qvarstode en person,

48 Bil. No 5 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1870.

som så länge varit och efter all sannolikhet för alltid blcfve oförmögen att sina tjensteåligganden bestrida, utan det äfven visat sig vara med svårighet förenadt att erhålla fullt lämplig person, som på förordnande velat tennsten bestrida, Kong]. Maj:t täcktes, med afseende derå, att Aspegren för sitt uppehälle saknade alla andra tillgångar än sin lön såsom Länsnotarie, till Riksdagen aflåta nådig Proposition derom, att Aspegren måtte förklaras berättigad att, efter erhållet afsked, å Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension; och inhemtades af bifogade prestbevis, tjensteförteckning och läkarebetyg, att Aspegren är född den 25 Augusti 1833 och således blott något mer än 36 j år gammal; att han i Mars månad år 1854 inträdt i Statens tjenst, der han alltså tillbragt 15| år, samt att han i följd af ett för några år sedan honom träffadt slaganfall blifvit och fortfarande vore lam i högra handen, hvadan och »då under denna långa tid ingen nämnvärd förbättring inträffat, numera ej är att hoppas på hans tillfrisknande»; Och hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, under åberopande af hvad nu blifvit i ämnet anför dt, med memorial af den 2 innevarande månad till Kongl. Maj:t öfverlemnat ett sistnämnda dag utfärdadt läkarebetyg, utvisande, att Aspegren lider af obotlig lamhet i hägra armén efter ett honom träffadt slaganfall samt är oförmögen att sin tjenst vidare skota.

Statskontoret, hvars utlåtande häröfver blifvit infordradt, både uti skrifvelse den 31 December 1868 anfört, att, ehuru Aspegren, enligt hvad handlingarne utvisade, icke hvarken till lefnads- eller tjenstår på långt när hunnit den i Kongl. Brefvet den 12 November 1823 för pensionsrätt å Rikets Allmänna Indragningsstat, och Statskontoret således funne sig af författningens föreskrifter förhindradt att till den gjorda framställningen tillstyrka nådigt bifall, Statskontoret likväl, i betraktande deraf att, i händelse ifrågavarande pensionering icke medgåfves, sådant skulle hafva till följd, att omförmälda Länsnotarie^enst ännu under många år, eller intilldess Aspegren uppnått den för pensions erhållande föreskrifva lefnads- och tjensteålder, komrne att, såsom för närvarande, uppehållas genom vikarie, helst det understöd, som Aspegren, såsom delegare i Civilstatens pensionsinrättning, kunde, om han från sin tjenst nu aflinge, derifrån undfå, otvifvelaktigt vore alltför otillräckligt för hans nödtorftiga bergning, funne sig, med liemtadt stöd af den vid 1853 —1854 års riksdag af Rikets Ständer uttalade åsigt beträffande de embets- och tjensteman, som till följd af iråkad obotlig sjukdom befinnas urståndsätta att utöfva sin tjenst, böra i underdånighet hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes medelst nådig Proposition föreslå Riksdagen, att Länsnotarie!! Aspegren, när han från sin tjenst erhölle afsked, måtte,

från

Bil. N:o 5 c) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1870. 49

från och med månaden derefter, få öfverflytta^ å Rikets Allmänna Indragningsstat till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension, motsvarande hvad han under tjenstledighet^, efter författningsenligt löneafdrag till vikarien, egde af sin aflöning, 750 R:dr årligen, sjelf uppbära, eller tre fjerdedelar deraf, med ett jemnadt belopp af 560 Riksdaler.

Stats-Rådet tillstyrkte, att, ehuru Aspegren icke uppnått den för pensions erhållande å Allmänna Indragningsstaten föreskrifna ålder, Kongl. Maj:t likväl, med afseende å härvid förekommande omständigheter samt då af företedt läkarebetyg inhemtades, att sökandens lamhet vore obotlig, täcktes, i öfverensstämmelse med hvad Statskontoret hemställt, medelst nådig Proposition föreslå Riksdagen, att Aspegren måtte, efter erhållet afsked från Länsnotariebefattningen, få uppföras å Allmänna Indragningsstaten, för att derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension, motsvarande hvad han under sin tjenstledighet jemlikt författningarne egde att af lönen, 750 R:dr årligen, uppbära, eller tre fjerdedelar deraf, med ett jemnadt belopp af Femhundrasextio Riksdaler.

Hvad Stats-Rådet sålunda i underdånighet tillstyrkt täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla och förordnade, att utdrag af Protokollet derom skulle Finans- Departementet meddelas, för iakttagande vid uppgörandet af förslaget till reglering af Riksstatens Nionde Hufvudtitel.

Ex protocollo,

W. J. Modigh.

Bih. till Biksd. Prof.

1 Sami. 1 Afd.

50 Bil. N:o 5 d) till Kongl. May.ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

Ltdrag eif Protokollet öfver Civil-Ärenden, lidllet inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 7 Januari 1870.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Wachtmeister,

Stats-Råden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim,

Berg och Adlercreutz.

Departements-Chefen, Stats-Rådet Adlercreutz föredrog i underdånighet:

Landtmäteri-Styrelsens underdåniga memorial den 6 nästlidne December angående de vid Afvittringsverket i Westernorrlands län anställde tjenstemäns arvoden efter verkets afsittande.

Uti en till bemälda Styrelse insänd, till Kongl. Magt ställd skrifvelse åt den 5 sistlidne November hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i nämnda län anmält såväl Styresmannen vid Afvittringsverket i länet, Förstelandtmätaren derstädes, M. R. Stjernsten, i enlighet med hans, skrifvelsen bifogade, underdåniga ansökning, som ock Afvittringslandtmätarne i samma län, J. G. Wiklund och L. Östlund, till erhållande af nådigt tillstånd att, efter 1869 års utgång, då de egentliga afvittringsgöromålen inom länet kunde anses vara afslutade, fortfarande få uppbära, Stjernsten) såsom årligt arvode 1,500 R:dr, med skyldighet att tillhandagå Kongl. Maj:ts Befallningshafvande med utredning och upplysningar i de flera ärenden rörande den afslutade afvittringen och skattläggningen, hvilka framdeles kunde

Bil. N:o 5 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870. 51

komma under Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes pröfning, och verkställa förefallande ägoutbyten emellan kronans och enskildes markör, — hvarigenom särskild arvodesersättning härför skulle kronan besparas, — äfvensom erforderliga undersökningar rörande uppgillra odisponerade öfverloppsmarker, samt Wiklund och Ostlund ett ärligt arvode af 900 R:dr hvardera, med hemställan derjemte att till ersättning åt gode män och handtlangare vid omförmälda förrättningar ett förslagsanslag af 150 R:dr måtte mot redovisningsskyldighet i nåder beviljas; — och inhemtades af handlingarna. att 8tjeldström är född den 8 Maj 1822 och således omkring 471 år gammal, samt, efter inträde i statens tjenst såsom Landtmäteriauskultant den 11 April 1840, innehaft åtskilliga befattningar vid Landtmäteriet, hvaribland landtmätarebeställning vid Afvittringsverket i Westernorrlands län från den 1 Juni 1848 till den 8 Mars 1850 samt styresmansbefattningen derstädes från den 28 Juni 1855 intill närvarande tid, hvarunder lian den 6 November 1863 utnämndes till Förste Tuandtmätare i nyssnämnda län, eller båda förstberörda befattningar ungefär 16.) år; att Wiklund är född 1810 samt antagen den 14 Maj 1832 till Landtmäteriauskultant, konstituerats till Afvittringslandtmätare den 24 April 1839 och fortfarande, eller omkring 30§ år, utöfvat denna tjenst samt derunder den 21 Januari 1846 utnämnts till Kommissionslandtmätare, och att Östlund är född 1804, träd! i statens tjenst den 30 April 1836, då han antogs till Landtmäteriauskultant, och blifvit konstituerad till Afvittringslandtmätare den 10 Juni 1841, med utöfningen af hvilken befattning han, som den 6 Maj 1851 utnämnts till Kommissionslandtmätare, hittills eller under en tid af ungefär 281 år fortfarit.

Med öfverlemnande af de insända handlingarna hade Landtmäteri- Styrelsen uti sitt underdåniga memorial, jemte meddelande, bland ann utaf uppgift rörande de af förenämnda afvittringstjenstemän under deras tjenstetid innehafda aflöningsförmåner, dels föreslagit, att både styresmansbefattningen vid Afvittringsverket i förenämnda län och de begge landtmätarebeställningarna vid samma verk, hvilka alla innehades tillsvidare på grund af konstitutorial, skulle med 1869 års slut indragas, dels tillstyrkt, ej mindre att Stjernsten! Unge sig i nåder beviljad en särskild årlig inkomst af allmänna medel för sin återstående lifstid till belopp af 1,500 R:dr, dock emot förbindelse att, utan vidare ersättning, verkställa den slutliga redovisning åt afvittringskartor och handlingar, som vid 1869 års utgång möjligen återstod»!, — de undersökningar, med allt hvad dertill hörde, hvilka erfordrades för att bestämma huru de ännu icke disponerade kronoöfverloppsmarkerna inom länet skulle användas, — sådana delningar och skattläggningar, som häraf blefve en följd, — de förut ifrågaställde eller

52 Bil. N:o 5 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1870.

eljest behöfliga utställningar och upphuggningar af rågångar omkring nyssnämnda marker, som kunde pröfvas nödiga för deras och derå växande skogs skyddande, för så vidt nämligen kostnaden för dessa göromål skulle drabba det allmänna, samt, med samma vilkor, de ägoutbyten mellan kronans och enskildes marker, som hädanefter förekomme, och för öfrigt tillhandagå Kongl. Maj:ts Befallningshafvande med utredningar och upplysningar i alla de ärenden, som, berörande den nu afslutade afvittringen och skattläggningen i länet, kunde komma under Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes pröfning, allt så länge Stjernsten! fortfore att vara Förste Landtmätare, än äfven att Afvittringslandtmätarne Wiklund och Östlund likaledes för deras återstående lifstid måtte af allmänna medel undfå en årlig inkomst af 900 R:dr hvardera eller samma belopp, som, i fall de varit berättigade till pension å Allmänna Indragningsstaten, lagligen skolat dem tillkomma, samt dels, beträffande det äskade anslaget, 150 R:dr, till godtgörelse af ofvanomförmälde godo män och handtlangningsbiträden, hemställt, att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande måtte i nåder bemyndigas att hvad till denna godtgörelse kunde erfordras förskjuta af under händer varande medel, emot ersättning, hvarom Kongl. Maj:t, efter härutinnan vid hvarje års slut skeende underdånig anmälan, täcktes i nåder besluta; varande för öfrig! den framställning af Landtmäteri-Styrelsen i underdånighet gjord, att, i anseende till bristande tillgång å de till storskiftes- och afvittringsverkens fullföljande anvisade medel, Kongl. Maj:t måtte af andra tillgångar för innevarande år anvisa de för Stjernsten!, Wiklund och Östlund föreslagna belopp, tillsammans 3,300 R:dr, samt derjemte aflåta nådig Proposition till detta års Riksdag om berörda summas upptagande å Rikets Allmänna Indragningsstat, för att derifrån årligen qvartalsvis utbetalas till sagda personer, de två sistnämnda likväl sedan de först begärt och fatt afsked från innehafvande kommissionslandtmätarebeställningar.

Genom nådig remiss anbefaldt att i ärendet afgifva underdånigt utlåtande, hade Statskontoret i skrifvelse den 21 nästlidne December anfört att, såsom handlingarne jemväl innehålla, Kongl. Maj:t, i anledning af väckt förslag å arvodesersättning åt styresmän och landtmätare vid Afvittrings- och Storskiftesverken, när göromålen dervid upphörde, genom nådigt Bref den 27 Mars 1852 förklarat, att något allmänt stadgande om pensionsrätt för nämnde styresmän och landtmätare då icke lämpligen kunde meddelas, men att Kongl. Maj:t, när framdeles fråga om slik ersättning förekomme, villo, uppå derom särskild! skeende anmälan, i nåder pröfva, hvilken åtgärd för ändamålet vore att vidtaga; att sedermera, likmätigt Kongl. Brefvet den 5 September 1865, Afvittrings- och Storskiftes-

landt-

Sil. N.o 5 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om StcUsverhet 1870. 53

landtmätare, som uppfyllt de för Statens embets- och tjensteman i allmänhet bestämda pensionsvilkor, fatt sig tillerkänd rättighet att vid afskedstagandet erhålla pension å Allmänna Indragningsstaten till belopp af 600 R:dr B:ko eller 900 R:dr R:mt. hvaremot i afseende å dylik rättighet för styresmän vid Afvittringsverket någon särskild föreskrift icke funnes meddelad; att, enligt hvad, på sätt ofvanberördt blifvit, af handlingarne inhemtades beträffande ifrågavarande trennc landtmätares lefnadsålder och tjenstgöringstid, ingendera af dem hade någon på författningarna grundad lätt att bibehålla sin aflöning, om de nu skulle lemna sina tjenster vid Afvittringsverket; att emellertid, då Wiklund och Östlund under en lång följd af år egnat sina krafter åt Afvittringsverkets tjenst och, i anseende till deras numera uppbrinna högre ålder och minskade arbetsförmåga, både ringa utsigt till inkomst af annan slags tjenstgöring samt dessutom befunne sig i mindre göda ekonomiska omständigheter, och Stjernsten! åter, hvilken under sin, ehuru kortare, tjenstetid, dock, såsom jemväl Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och Landtmäteri-Styrelsen vitsordat, derunder visat sig i hög grad verksam och till väsentlig del bidragit dertill, att afvittringen i Westernorrlands län nu blifvit afslutad, billigheten syntes fordra, att desse tjensteman icke nödsakades att med tjensternas upphörande frånträda hela" den dermed förenade inkomst, utgörande, enligt Landtmäteri-Stytelsens uppgift, för Stjernsten,, arvode 1,500 R:dr och respenningar 500 R:dr, samt för Wiklund och Östlund, arvoden h_ 2.000 R:dr för hvardera, helst, hvad Stjernsten» särskildt beträffade, härtill komme, att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande än vidare behöfde taga hans insigter och erfarenhet i anspråk.

I betraktande häraf hade Statskontoret, under förklarande likväl att det för Stjernsten» föreslagna, hans nuvarande arvode motsvarande belopp syntes skäligen höra i någon mån inskränkas, samt att Statskontoret ansäge. mindre lämpligt såväl att anvisa de belopp, som kunde komma att beviljas, till utgående af afvittringsmedlen, hvilka torde böra uteslutande användas för det dermed egentligen afsedda ändamål, som ock att, på sätt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande äskat, medgifva ett särskildt förslagsanslag till godtgörelse åt godo män och handtlangare vid de förrättningar, som Stjernsten» ytterligare komme att verkställa, i hvilket afseende Statskontoret biträdt hvad af Landtmäteri-Styrelsen derutinnan blifvit i underdånighet hemstäldt, pa det sätt förordat ifrågavarande framställning i öfrigt, att till Riksdagen må aflåtas nådig Proposition derom, att ofvanomförmälde tre tjensteman måtte varda, från och med 1870 års början räknadt, uppförde å Rikets Allmänna Indragningsstat till åtnjutande af arvoden, Stjernsten», under vilkor af ytterligare tjenstgöring i enlighet med Bill. Ull Bilcsd. Prof. 1870. 1. Sami 1 Afd. a

54 Bil. N:o 5 d) till Kongl. Maj:ts Nåd. Pro». N:o 1, om Statsverket 1870.

Landtmäteri-Styrelsens hemställan och så länge denna tjenstgöring fortfore, med det belopp, Kongl. Näjd kunde pröfva skäligt i neder föreslå, samt Wiklund och östlund för deras återstående lifstid, sedan de sekt och erhållit afsked från sina jemväl innehafvande kommissionslandtmatare-beställningar, med 900 R:dr hvardera årligen.

På grund af hvad sålunda förekommit och då Stjernströms, Wiklunds och Östlunds innehafda beställningar vid Afvittringsverket torde hora anses hafva med nästlidna års utgång upphört tillstyrkte Stats-Radet att Kongl. Mai;t täcktes i nådig Proposition till Riksdagen föreslå, att ^tjernström må från och med innevarande år å Allmänna Indragmngsstaten uppföras, för att derifrån för lifstiden årligen åtnjuta ett belopp åt Ett Tusen Riksdaler, emot skyldighet att, så länge han innehar forstelandtmataretjensten iWesternorrlands län, utan särskild ersättning förrätta de göromål, Landtmäteri-Styrelsen uppräknat, samt Wiklund och Ostlund berättigas att från och med månaden näst efter den, hvarunder de erhålla afsked från kommissionslandtmätare-beställningarna, å Allmänna Indragmngsstaten åtnjuta hvardera ett belopp af Niohundra Riksdaler, motsvarande den pension, som, derest de hunnit pensionsåldern, skolat dem enligt iorfattnm-

® Hvad åter beträffade anvisandet af ett förslagsanslag för godtgörelse till o-ode män och handtlangningsbiträden, hemställde Stats-Radet, lika med Landtmäteri-Styrelsen och Statskontoret, att, i händelse Stjernstrom komme att på nu föreslagna sätt fortfarande hafva befattning med afyittrmgsärendenaP ! länet, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande matte . nåder bemvndigas att af under händer varande medel förskjuta hvad till sådan codtgörelse kunde erfordras, emot ersättning, som, uppå årligen skeende underdånig anmälan, Kongl. Maj:t villo i nåder bestämma

Hvad Stats-Rådet i detta mai tillstyrkt tacktes Koncrl. Maj:t i nåder bifalla; hvarom utdrag af protokollet skulle Finans-Departementet meddelas för iakttagande vid regleringen af Riks-Statens Nionde Hufvudtitel.

Ex protocollo,

Otto W. Seippel.

Stockholm, tryckt hos Joll. Beckman, 1870.

Bih. N:o 6 a till Kong!. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

1 Utdrag af Protokollet öfver Finansärenden, hållet inför Hans Magt Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 17 December 1869.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer, Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena, Grefve Wachtmeister, samt Statsråden: Friherre af \fgglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim,

Äbelin och Berg.

Etter justering — — — föredrog Departements-Chefen, Stats-Rådet Friherre af Ugglas i underdånighet följande mål, nämligen:

Kammar-Kollegii den 26 nästlidne November a flatna underdåniga skrivelse, deruti Kollegium afgifvit berättelse om Jordeboks-Kontoret och dess verksamhet för tiden efter den 30 Oktober 1868, då sednaste berättelse i ämnet afgafs, samt tillika yttrat sig i fråga om jordeboksarbetets ordnande efter år 1870.

Härvid hade Kollegium till en början underdånigst anmält, att med granskningen af rånte förvandlingsuträkningarne så fortskridit, att densamma nu vore fullbordad för Rikets alla fögderier, med undantag endast af de fem, som tillhörde Göteborgs och kohus län, af Lappmarks-fögderiet i Yesterbottens samt af Norra och Södra Ångermanlands fögderier i Yester-Norrlands län, Bih. till Bikscl. Prof. 1870. 1 Sami 1 Afä.

o

Bil. N:o 6 a till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

hvadan icke någon anledning vore att betvifla, det granskningen af berörda uträkningar skulle vara till slut bragt inom utgången af nästinstundande år.

Under erinran att, enligt hvad i sist omförmälda underdåniga berättelse blifvit anförd t, för jordeboksarbetets afsilande härefter återstode att granska anteckningarne rörande det oförmedlade mantalet med byamålet, rustningsoch roterings-skyldigheten, dispositionen af Kronans räntor och tionde, vid hvad tid frälse- eller skatterätt vunnits, och alla de uppgifter, som föröfrigt borde i jordeboken inflyta, både vidare Kollegium underdånigst yttrat, att till följd af Nådiga Förordningen den 23 sistlidne Juli, angående förändring al grundräntor och kronotionde, komma dock den granskning, hvilken vid joidebokens uppgörande borde ega rum rörande de räntor, som voro indelta eller anordnade, att till hufvudsakligaste delen förfalla, och derest Kongl. Maj:t täcktes lemna sitt Nådiga bifall dertill att, på sätt Kollegium i dess under §. 1 i detta protokoll anmälda underdåniga skrifvelse den 20 nästlidne Oktober hemställt, dels det oförmedlade mantalet och bya-målet må i de nya jordeböckerna utan föregången undersökning jnföras sådant det vore upptaget i äldre jordeböcker, dels anteckning icke egde rum om tiden, då hemmans eller lägenheters skattläggning skott, frälsefrihet eller skatterätt för dem vunnits, äfvensom om åtskilliga andra förhållanden, hvilka vore mera af ett historiskt intresse, än de egde praktisk vigt och betydenhet, körnare jordeboken att erhålla en förenkling, hvilken skulle medgifva dess fullbordande inom vida kortare tid och med mycket ringare kostnad, än eljest kunde beräknas.

Detta arbete, hvilket måste inledas af en jemförelse med förvandlmgsuträkningarne, i hvad anginge namn, nummer, nuvarande mantal, nya räntans och kronotionde^ belopp i persedlar och penningar, och vidare utsträckas till dessa persedlars omsättning i penningar samt, åtminstone för de flesta län, afslutas med utskrifning af ett fullständigt exemplar af jordeboken, sådan den af Kollegium fastställdes, vore dock af mera omfattande beskaffenhet, än att det kunde af Ivollegii egna tjensteman i Provinskontoren verkställas. Det vore nämligen Kollega pligt att vitsorda, det donna personal vore med de löpande ärenden så träget sysselsatt, att någon tillökning i deras nuvarande göromål icke kunde dem påläggas. Kollega år 1838 utfärdade Instruktion, 25 § 6 mom., gåfva ock vid handen, att, när nya jordeböcker komma att upprättas, serskild! biträde dertill kunde böra anvisas, och om sådant antoges kunna blifva behöflig!, äfven under den förutsättning, att granskningen skulle ske endast efter hand, sa läge det för klar dager, att ett sådant biträde än mindre nu kunde undvaras, då nödvändigheten bjöde, att nya jordeböcker för alla Rikets län varda snarligen granskade och fastställda samt granskningsarbetet dessutom blefve mera besvärligt än tillförene afsedt varit, till följd både af de, sedan 1825 års jordebok upprättades, vid-

Bil. N:o 6 a till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870. 3

tågna, djupt° ingripande förändringar i beskattningsväsendet och af de i ofrigt i afseende på jordebokens uppställning meddelade nya stadgande!!. Emellertid ansåge ^ Kollegium icke nödvändigt att ett serskildt jordebokskontor för tiden efter år 1870 bibehölles, utan vore fortfarande af den i underdåniga skrifvelse!! den 30 Oktober 1868 uttalade tanke, att granskningsgöromålen kunde och borde bringas i närmare förbindelse med Kollegium och dess Provinskontor, hvarigenom de medel, tillsammans 6,700 Rdr, som årligen utginge till arvoden åt en Chef för Jordebokskontoret och en serskildt dervid anställd Notarie kunde inbesparas. Anslag af allmänna medel skulle således icke hågas i anspråk för andra, än dem, som funne sysselsättning med den egentliga granskningen af de inkomna förslagen och med upprättandet af de nya jordeböckerna, och Kollegium ville anse möjligt, att för hvarje afdelning der sådant verkställdes, kostnaden i medeltal nedsattes ända till 3 500 E‘dr? dervid Kollegium för den, som förestode arbetet, beräknat ett belopp som motsvarade den lägre Kammarförvandtlönen inom Kollegium, eller 2 500 P:dr och för den eller dem, som vore honom till biträde, 1,000 Rdr, Indika 'belopp dock borde med hänseende till förekommande omständigheter kunna få annorlunda emellan de tjenstgörande fördelas, endast att anslaget på det hela icke blefve öfverskridet. Det kunde visserligen vara vansklig! att nu bestämma, huru långt arbetet å en sådan afdelning må kunna inom ett år fortskrida, men Kollegium hade dock kommit till den öfvertygelse!!, att derest de i dess underdåniga skrifvelse den 20 nästlidne Oktober föreslagna stadganden rörande upprättandet af de nya jordeböckerna blefve af Kong!. Maj:t i nåder godkända och för rcnskrifning af jordeböckerna något serskild! anslag stöld t till Kollega förfogande, hvarje afdelning herde under nämnda hd, eller ett år, kunna fullborda jordebokens granskning för ett medelstort län, så att, om till exempel ifrån och med år 1871 sex afdelningar vore dermed samtidigt sysselsatte, jordeböcker för hela riket skulle kunna vara färdiga att vid slutet af år 1874 eller senast år 1875 aflemnas. Ehuru ensidigt och äfven angeläget det vore, att de nya jordeböckerna inom nämnda hd blefve tillgängliga, tvekade Kollegium ändock att för år 1871 föreslå granskningens utställande på sex afdelningar, enär dels koncept-jordeböcker ännu icke till Kollegium inkommit fullständigt från flera än Stockholms, Kronobergs, Blekinge och Norrbottens län samt för vissa fögderier endast ifrån Upsala, Malmöhus och Störa Kopparbergs län, dels och svårighet för Kollegium mötte att nu uppgifva, huruvida tillräckligt antal personel' med dertill erforderlig skicklighet och erfarenhet kunde vid nämnda tid vara att tillgå.

Kollegium, som sålunda för det närvarande ansåge sig icke höra ifrågasätta beviljandet af större anslag, än som kräfdes för det antal afdelmngar af fyra, hvarpå arbete! inom Jordebokskontoret nu fbrtginge, eller,

4 Bil. N:o 6 a till Kong!. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

efter ofvan omförmäla beräkning, 14,000 R:dr, med tillägg af 1,000 R:dr för bekostande af nödigt renskrifningsarbete, och i öfrig! utbad sig att, angående behofvet af nya jordeböcker, få åberopa dess vid flera föregående tillfällen och senast den 30 Oktober 1868 uttalade åsigt, både fördenskull slutligen underdånigst anhållit, att Kong!. Maj:t täcktes af den snart sammanträdande Riksdagen äska Femton Tusen Riksdaler, att under år 1871 för granskning inom Kollegium af nya jordeböcker användas, på sätt Kong!. Maj:t kunde i nåder pröfva lämpligt närmare bestämma.

Med afseende på hvad Kammar-Kollegium sålunda yttrat och hemställt, tillstyrkte Statsrådet, att Kongl. Maj:t, jemte förklarande att det inom Kollegium inrättade Jordeboks-kontoret skulle med utgången af nästinstundande år upphöra och de nämnda Kontor tillhörande göromål derefter ordnas på sätt Kollegium föreslagit, täcktes uti den nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof, som komma att aflåtas till nästsamman trädande Riksdag, äska anvisande af ett extra anslag å Femton Tusen Riksdaler, att under år 1871 för granskning inom Kollegium af nya jordeböcker användas.

Hvad Statsrådet i samtliga förestående mål underdånigst yttrat och tillstyrkt behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla.

Ex protocollo

Ossian Bleckmått.

STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISVÄG MARCUS, 1870.

Bil. N:o G b till Kongl. Maj ds Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

1 Utdrag af Protokollet öfver Finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott dm 7 Januari 1870.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena Grefve Wachtnieister, samt Statsråden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenheim,

Berg och Adlercreutz.

Statsrådet Abelm anmäldes vara af sjukdom hindrad att tillstädeskomma.

Chefen för Finans-departementet, Statsrådet Friherre af Ugglas anhöll i underdånighet att fa underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning de delar af statsreglering^ vid nu instundande riksdag, Indika tillhöra nämnda departements föredragning, och anmälde i sådant afseende, hvad först angick beräkningen af Statsverkets tillgångar för de behof, som vid berörda statsreglering borde fyllas, att uti den Berättelse om Statsverkets tillstånd och förvaltning som Statskontoret den 1 nästlidna December afgifvit och hvilken i hvad densamma rörde anslagen under 2alra, 4:de, öde, 6de och 8:de Hufvudtitlarne, sarskildt delgifvits vederbörande Departements-chefer, Statsverkets inkomster lör år i871 och intilldess ny statsreglering vidtager, ansetts höra med bibehållande för deribland ingående spanmål af det vid 1868 års riksdag antagna förslagspriset, 2 I4:dr 10 öre kubikfoten, beräknas på följande sätt, nemligen:

Bill, till Riksd. Prof. 1870. 1 Samt, 1 Afd.

0 Bil. N:o G b till Kong/. Maj ds Trop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Ordinarie inkomster.

ko. Räntan och

2:o. Timdespanmähn. Dessa inkomster beräknades vid nästlidna års riksdag, Räntan till 4,689,000 R:dr, nemligen den indelta till 2,666,000 R:dr och den Kronan behållna till 2,023,000 R:dr, samt Tiondespanmålen till 1,685,250 Ridt1, deraf i ädelt 652,000 kubikfot med ett värde efter 2 R:dr It) öre kubikfoten af 1,369,200 Rall1 och oindelfc eller Kronan behållen

150,500 kubikfot med värde efter enahanda pris af 316,050 Rall'.

Genom Kong!. Förordningen den 23 nästlidna Juli, angående förändring af grundräntor och kronotionde!!, hvilken förordning skall tillämpas vid utgörande af 1871 års räntor och tionde, hade emellertid numera blifvit stadgadt, att ränta af hemman och lägenheter, som nu vore bestämd i vissa persedlar att lösas efter markegångspris, så ock den kronotiondespanmål, hvilken nu likaledes efter sådant pris herde lösas, skulle, vare sig att nämnda ränta och tionde vore Kronan behållen eller för särskilda ändamål indelt och anordnad, omsättas i penningar efter beräkning af medelvärdet emellan 1834—1853 årens medelpris samt 1862 års medelmarkegångspris och med detta värde framgent utgöras. 1 anledning häraf både Statskontoret, för beräknande af den inkomst, hvartill räntan och tiondespanmålen eller, såsom donna senare inkomst numera torde höra benämnas, Tionden, må för 1871 upptagas, låtit öfver värdet efter ofvanberörda omsättningspris af de enligt 1867 års Rikshufvudbok uti Räntan och Tionden för samma år ingående persedlar upprätta ett vid den underdåniga berättelsen fogadt sammandrag, enligt hvithet Räntan skulle uppgå till 4,491,100 Rall- 51 öre och Tionden till 1,576,089 R:dr 38 öre.

Vidare stadgade om för in äkta nådiga Förordning väl i allmänhet, att indelta och anordnade räntor och tiondeanslag skulle till statsverket indragas, men gjorde derifrån, undantag för militie-, civil- och ecklesiastikboställens räntor äfvensom för sådana, Indika voro påförda hemman och lägenheter, af Indika något besvär i stället utgjordes; och herde i följd häraf, derest Riksstatens nuvarande uppställning bibehölles, omförmälda räntor och tiondeanslag, Indika icke komme att till Statsverket indragas, fortfarande upptages uti kolumnerna för indelt ränta och indelt spannmål. Då emellertid dessa indelningar för närvarande och innan de af Statskontoret från länsstyrelserna och andra myndigheter i ämnet infordrade upplysningar inkommit, icke kunde från den Kronan behållna anparten af ifrågavarande inkomster skiljas, och någon olägenhet af dessa inkomsters sammanförande i Riksstaden icke syntes uppkomma, hade Statskontoret hemställt, att åtminstone för den statsreglering, hvarom nu vore fråga, den indelta andelen af Räntan och Tionden måtte få sam-

Bil. :o 6 b till Katigt. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket ISIG.

nianföras med den till Statsverket ingående del af samma inkomster och dessa inkomster följaktligen upptagas i jemna tal med deras i omförmäld a

sammanhang uträknade värde: Räntan till........... 4,491,000: _

och Tionde)! till J ,576,000: — 3:o. Tiondespanmålslöseri efter bestämda pris hade under åren 18(35 —1867 i medeltal utgjort 6,800 R:dr 87 öre och syntes alltså nu kunna likasom vid de senaste riks-

dagarne beräknas till....................... 6,800:__

4:o. Arrendemedel af Kungsgårdar och andra Kromlägenheter, hvilken inkomst beräknades:

vid 1868 års Riksdag till........R:dr 410,200:

och vid 1869 „ „ „ ........ ,, 395,200:

hade utgjord!

Penningar. Spanmål.

Kubikfot. Värde.

år 1865 .......... 69,385. 153,870. 296,045.

„ 1866 .......... 54,951. 157,017. 325,022.

„ 1867 .......... 40,480. 161,800. 431,265.

Till sistnämnda års inkomst 40,480. 161,800.

borde dock nu läggas arrenden för åtskilliga till statsverket indragna från midfasta!! åren 1868 och 1869 utarrenderade landsstats in. 11. boställen . . . 4,252.

tillsammans 40,480. 166,052.

Och som anledningen dertill, att de för år 1867 i penningar upptagna arrendemedel så betydligt understigit nästföregående årets, syntes hufvudsakligen vara att söka deruti, att anstånd med erläggande af 1867 års arrenden, i sin helhet eller till någon del, blifvit åtskilliga arrendatorer i nåder medgifvet, hvaremot, om berörda, såsom restantier för år 1867 bokförda, arrendeafgifter tillädes de influtna penningearrendena för samma år, dessa uppgänga i det närmaste till enahanda belopp som för år 1866, så ansåge Statskontoret ifrågavarande inkomst kunna för år 1871 upptagas på följande sätt:

Penningar liksom vid sednaste riksdag R:dr 55,000: —

Spanmål, 166,000 kubikfot å 2 R:dr

10 ore................ " 348,600: — 403,600: —

Transport 6,477,400; —

4 Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport 6,477,400: och slagskatt, hvilken

5:o. Silfvertionde, myntarelön inkomst uppgått:

år 1865 till ..........It:dr 20,336:

n 1866 ,,..........

och ,, 1867 „..........

eller i medeltal till ........

ansågs på grund deraf och enär af 1867 års inkomst, hvilken understigit nämnda medeltal, ett belopp af 1,939 R:dr 49 öre balancerades såsom restantier till påföljande år, icke höra nu upptagas lägre än vid de båda senaste riksdagarnc eller till..............................

17,988

17,104

18,476

18,000: —

6:o. Koppärr ant an, hvilken beräknades både vid 1868 och 1869 årens riksdagar till 1,200 centner å 57 It:dr eller till 68,400 Rxlr, hade utgjort:

Centner.

år

1,283.

1,262.

1,356.

1865 ...............

1866 ...............

1867 ...............

Medeltal häraf vore............1,300.

och hade medelpriset å den åren 1868 och 1869 kontoret försålda koppar varit, det förra året 56

men det senare endast 53 Rall* 52 öre, hvarföre Stats-

Försäljningsvärde: B:dr.

76,859. 77,783. 79,704. 78,115. i Stats- R:dr 39

ore,

kontoret nu ansåg 1,300 centim t å 54

förevi It: dr

rande inkomst höra beräknas till

70,200:

7 :o, Tiondeladaernet beräknades vid de båda senaste riksdagarnc till 17,000 centner å 2 R:dr 40 öre eller till 40,800 R:dr samt hade utgjort:

motsvarande 2 R:dr 43 öre för centern; och ansåg Statskontoret derföre ifrågavarande inkomst kunna beräknas till något högre värde än det vid de tvänne senaste riksdagarnc antagna eller till 17,500 centner å 2 R:dr 40 öre.....

42,000:

Transport 6,607,600:

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj.is Frop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport 6,607,600:

8:o. Svafvdbrukstionden, beräknad vid 1868 års riksdag till 3,000 R:dr och vid 1869 års Riksdag till 3,500 R:dr, hade uppgått:

år 1865 till..................R:dr 3,085.

n 1866 ................... 5,629.

och „ 1867 ................... „ 2,327.

eller i medeltal till................. 3 680.

Denna inkomst hade alltså år 1867 nedgått ganska betydligt, men då anledningen dertill hufvudsakligen förefLinnés i det förhållande, att af nämnda års uppbörd ett belopp af 1,731 R:dr 50 öre uti räkenskaperna balanserades såsom restantier till påförande år, ansåg Statskontoret ifrågavarande inkomst nu ej böra beräknas till lägre belopp än som vid senaste riksdag upptogs eller till................ 3,500:

9:o. Mantalspemingarne, Indika beräknades vid 1868 års riksdag till 600,000 R:dr och vid 1869 års till 575,000 Rall-, hade utgjort:

år 1865 ..................... 579,160.

„ 1866 ..................... 575,882.

och 1867 ..................... 567,850.

eller i medeltal....................574 297.

hvarföre de ansågos höra äfven nu likasom vid senaste riksdagen upptagas till....................... 575,000:

10:o. Bötemedlm beräknades vid 1868 års riksdag till 162,700 R:dr och vid 1869 års riksdag till 174,000 R:dr samt hade utgjort:

år 1865 ..................... 161,696.

n 1866 ..................... 187,178.

och „ 1867 ..................... 162,793.

eller i medeltal.................... 170 556.

och ansågos derföre nu höra i nära öfverensstämmelse med

berörda medeltal beräknas till.................. 170,000:

ll-o. Kavalleri-regementenas hästvakansspanmål. Donna inkomst utginge:

a) Enligt Rikets Ständers beslut den 5 Mai 1841 till och med år 1871:

Transport 7,356,100: —

6 Bil. JV:o G b till Kotujl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport 7,356,100: —

Vid dalregementet för 500 nummer, å 47,25 kub.-fot

med................kub.-fot 23,625.

,, Smålands dragoner för 500 nummer å 44,t kub.-fot med .... „ 22,050.

b) Enligt Kongl. Brefvet den 8 Augusti 1844 till och med år 1870:

Vid f. d. Östgöta kavalleri för 1,000

nummer å 47,25 kub.-fot med . „ 47,250.

och „ f. d. Westgöta dragoner för 1000

nummer å 47,25 kub-fot med . . „_____47,250.

tillsammans kub.-fot 140,175. förevarande inkomst hade utgjort:

år 1865 ........ R:dr 298,978.

„ 1866 .................. „ 301,385.

och „ 1867 .................. » 332,558.

eller i medeltal................. „ 310,974.

och hade Statskontoret, som inhemtat att fråga vore väckt om förlängning till 1873 års slut al kontrakterna om hästvakansafgiften vid f. d. Östgöta kavalleri och 1. d. Westgöta dragoner ansett sig förthy sakna anledning att nu beräkna förevarande inkomst annorlunda än vid de senaste riksdagarne skett eller till 140,175 kubikfot å 2 R:dr 10 öre 294,367: 50.

12:o. Tillfälliga rotemkansafgifter hade inbringat:

år 1865 ....................... 6,641.

„ 1866 ....................... 8,581.

och „ 1867 ....................... 7,553.

eller i medeltal..................... 7,592.

hvarföre Statskontoret ansåg donna inkomst höra nu, likasom

vid de senaste båda riksdagar ne skott, beräknas till..... 7,500:

13:o. Valcansafgifter af nyroterad jord, som utgjort:

år 1865 ....................... 75,105.

„ 1866 ...................... 80,003.

och „ 1867 ....................._ • 93,314.

ansågs, då donna inkomst således visat sig vara i stigande,

nu kunna upptagas till..................... 93,000:

14:o. RotevahansafgiJten af tdsockne frälsehemman i Halland, beräknad vid de båda senaste statsregleringarne till 20,000 R:dr, hade uppgått: ________

Transport 7,750,967: 50.

Bil. N:o G b till Kongl Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870. 7

, 10fl. ... Transport 7,750,967: 50.

ar 1865 till.................... 21,900.

„ 1866 ..................... 19,432.

()eh 1867 ..................... 22,801.

aller i medeltal „ . ................... 21 378.

samt kunde alltså fortfarande beräknas till.......... 20,000 __

15:o. Trosspassevolansafgiften, som vid de båda senaste statsregleringarne beräknades till 26,500 Rall-, både utgjort:

ål‘ 7865 .................. 26,532.

„ 7866 ...................... 26,511.

och ,, 1867 ...................... 26 443.

eller i medeltal..................... 26 495.

ansågs derföre fortfarande böra upptagas till......... 26 500- —

16:o. JJåtsmansvakansafgiften beräknades vid de båda senaste statsregleringarne till 60,000 R:dr samt hade inbringat: ål' 7865 ...................... 60,194.

7 866 ...................... 60,943.

ocl> >» 7 867 ...................... 62,609.

eller i medeltal.....................Öl 249.

hvarföre den ansågs höra fortfarande beräknas till...... gQ 000- _

17:o. Kontrollstämpelmedlm både utgjort:

år 7 866 ................. . ...... 16,137.

. n 7 867 ...................... 13,565.

och " 7 868 ...................... 12,876.

medeltalet häraf vore visserligen...........14 193.

men som donna inkomst, hvilken beräknades vid 1868 års riksdag till 18,000 R:dr och vid den påförande riksdagen till 17,500 R:dr, på senare liden visat sig ständigt vara i fallande, ansågs densamma nu icke böra upptagas högre än

tl]1................................. 12,000: —

7 8:0. Fyr- och lålmcäd beräknades vid 1868 års riksdag till 600,000 R:dr och vid 1869 års riksdag till

650,000 R:dr samt både uppgått:

för år 1866 till................. 703,107.

11 11 7867 „ . ............... 656,926.

och „ „ 1868 enligt General-Tullstyrelsens upp-

. till..............."....... 744,602.

medeltalet häraf vore................. 701,545

Transport 7,869,467: 50.

8 Bil JSr:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport

och ehuru, jemlikt Kongl. kungörelsen den 28 nästlidne September, den fyr- och båkafgift, som nu erlägges af fartyg, gående emellan inrikes orter och hvilken ansetts utgöra omkring 30,000 K:dr årligen, från och med den 1 Januari 1870 tillsvidare icke konune att utgå, ansåge dock Statskontoret, i betraktande deraf att fyr- och båkmedlen hvarje år lemnade betydliga öfverskott och att, enligt från General- Tullstyrelsen erhållen upplysning, influtna dylika medel för sistliden år redan vid Oktober månads slut uppgått till 696,304 B,:dr 63 öre, ifrågavarande inkomst nu kunna beräknas till............................ •

19:o. Jernvägstrafikmedlen beräknades vid 1868 års riksdag till 6,400,000 B:dr och vid 1869 års riksdag till

6.500.000 B:dr samt hade utgjort:

år 1866 .................. 5,064,370: —

„ 1867 ................... 6,017,049: - -

och „ 1868, enligt Trafik styrelsens uppgift. 6,161,079: — Val vore medeltalet häraf endast 5,747,500, men med afseende derå att, enligt hvad Statskontoret inhemta!, inkomsten för 1869 kunde antagas komma att uppgå till omkring

6.300.000 B.xlr och då till följd af det snart förestående

öppnandet för trafik af såväl sate manbindningsbanan, som den återstående delen af Nordvestra stambanan, större inkomst syntes vara för år 1871 att emotse, funne Statskontoret trafikmedlen höra nu beräknas till samma belopp, som vid senaste riksdag för dem uppfördes, eller till.......

20:o. Skogsmédlen, Indika vid 1869 års riksdag för första gången upptogos bland Statsverkets inkomster och då beräknades till 236,300 B:dr, hade, sedan Kongl. förordningen den 21 December 1865 angående utsyning och försäljning af skogsals ter från Kronans skogar i Kopparbergs och de Norrländska länen börjat tillämpas, utgjort:

år 1866 ................'. . . 175,122: —

„ 1867 ................... 201,020: —-

och „ 1868 enligt approximativ beräkning . . 235,578: - Medeltalet häraf vore val icke mer än 203,906, men då ifrågavarande inkomst, särdeles den del deraf, som utgjordes af skogsför säljnin gs med el, visat sig vara i stigande och

Transport

7,869,467: 50.

700,000: —

6,500,000:

15,069,467: 50.

9 Bil, N:o 6' b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport

antagligen icke ännu uppgått till det belopp, som för framtiden torde kunna förväntas, ansåg Statskontoret denna inkomst böra åtminstone upptagas till samma summa, som vid senaste riksdag beräknades, eller till..............

21:o. Observationsmedel, som vid de båda senaste

statsreglering^'^ beräknades till 3,000 R:dr, både utgjort:

år 1865 .....i........ 5 749

>, 1866 .................1,608.'

och ,, 1867 ....................... 1,919.

eller i medeltal...................... 3,092.

men ansågs dock donna ovissa inkomst nu icke böra beräknas högre än till.........................

22:o. Extra medel och uppbörder. De under donna titel, hvars benämning syntes böra förändras till ”Extra uppbörd”, inflytande inkomster beräknades vid 1868 års riksdag till 63,000 R:dr och vid 1869 års riksdag till 65,182 R:dr 50 öre samt hade efter afdrag såväl af stubböresafgifterna, livilka från och med år 1867 ingått till skogsplanteringska ssan, som ock af den från åtskilliga hemman i Christianstads län för uppbörd dagsverksskyldighet till åtskilliga kungsgårdar inom länet utgående afgäld, hvilken vid de båda senaste statsregleringarne inräknats bland den behållna delen af räntan, utgjort:

år 1865 ...................... 99,568.

n 1866 58,476.

och ,, 1867 ...................... 72,468.

eller i medeltal..................... 76,837.

Härtill borde visserligen läggas de förr under särskild titel upptagna intressemedlen, hvilka, enligt beslut vid 1869 ars riksdag, hädanefter skola bland extra medel och uppbörder upptagas; men sedan Riksgäldskontoret blifvit befriadt från åliggandet att, såsom förut, betala ränta å den till nämnda kontor öfverlemnade behållning af Lappmarks Ecklesiastikfond, utgjorde intresse in edlen ett allt för ringa belopp för att höra inverka på beräkningen af ifrågavarande, till beloppet för (ifrigt mycket föränderliga inkomst, hvilken Statskontoret ansåg höra i närmaste öfverensstämmelse med

15,069,467: 50.

236,300: —

2,000: —

Transport 15,307,767: 50.

2 Bill. till Riksd, Prof, 1870. 1 Sami, 1 Afd,

10 Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport 15,307,767: 50.

ofvannämnda medeltal och för erhållande af jemn slutsumma

upptagas till............................ 72,2■_>2: 50.

Summa Ordinarie inkomster R:dr 15,380,000: —-

Extra ordinarie inkomster,

hvilka enligt 60 § Regeringsformen utgå såsom bevillning:

a) Tullmedlen, Indika beräknades vid 1868 års Riksdag till 13,000,000 R-dr och vid 1869 års Riksdag till 14,000,000 Rall-, både utgjort:

år 1866 .........:................... 13,214,937.

„ 1867 ............................. 12,785,579.

och 1868, enligt uppgift från General-tullstyrelsen..... 14,632,095.

eller i medeltal............................ 13,544,204.

Dock som tulluppbörden under år 1869 intill den 1 November uppgått till 11 680,736 R:dr samt för November och December månader sannolikt belöpte sig till minst den summa, som för samma månader 1868 ingick eller 2,047,149 R:dr och således för hela året kunde antagas till 13,727,885 R:dr, ansåg5 Statskontoret ifrågavarande inkomst höra utföras med enahanda belopp, som vid senaste riksdagen beräknades eller med .... Rall1 14,000,000: —

b) Postmedlen beräknades vid de begge senaste statsregleringarne till 2,250,000 R:dr och hade, efter afdrag af influtna intressemedel å den hos Postverket från äldre tid reserverade fond af räntebärande obligationer, hvilken i följd af 1868 års riksdagsbeslut blifvit till Riksgäldskontoret öfverlemnad, utgjort:

år 1866 .................... 2,146,378.

„ 1867 .................... 2,177,313.

och „ 1868 .................... 2,188,793.

eller i medeltal................... 2,170,828.

hvarföre ifrågavarande inkomst nu ansågs icke höra beräknas högre än till...............-......... 2,200,000:

c) Stämpelpapper smedlen, som vid de båda senaste statsregleringarne beräknades till 1,300,000 Rall', både uppgått:

år 1866 till.................. 1,340,086.

„ 1867 „ .................. 1,336,044.

och „ 1868 „ omkring............. 1,352,000.

eller i medeltal till........ 1,342,710. ___

Transport 16,200,000:

11 Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj ris Trop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport

och som någon tillökning i stämpelpappersmedlen syntes vara att förvänta i följd af den genom senaste stämpelpappersförordningen skedda nedsättning i försäljningsprovisionen, hvilken tillökning antagligen komma att uppgå till omkring

16,000 Rall’, ansåg Statskontoret förevarande inkomst kunna nu beräknas till .........................

d) Bränvinstillverkningsafgiften beräknades vid de begge senaste statsregleringarne till 9,800,000 Rall’ samt hade utgjort:

år 1866 .................... 9,283,534.

„ 1867 .................... 8,029,289.

och „ 1868 .................... 7,138,328.

eller i medeltal................... 8,150,384.

Under 1869 intill den 1 December hade bränvinsskatten

uppgått till...................... 6,977,403.

och, enligt uppgift från bränvinskontrollbyrån,

kunde inkomsten för December månad antagas komma att uppgå till................ 1,540,000.

16,200,000: —

1,350,000: —

eller tillhopa 8,517,403. i följd hvaraf ifrågavarande inkomst syntes nu icke höra beräknas till högre belopp än................... 8,500,000: —

’ Summa, extra ordinarie inkomster Rall' 26,050,000: —

Enligt den af Statskontoret sålunda uppgjorda beräkning skulle alltså under nästa statsregel’!ngsperiod Statsverkets årliga ordinarie och extra ordinarie inkomster tillsammans komma att utgöra 41,430,000 Rall’, eller 1,536,300 Rall’ mindre än vid senaste riksdag för nu innevarande år påräknades.

Efter anmälan häraf yttrade föredragande Departements-Chefen:

”Vid donna Statskontorets beräkning anser jag mig böra i underdånighet gorå följande anmärkningar:

a) Då, till följd af ofta omförmälda nådiga, förordning den 23 Juli nästlidna år, för framtiden all tiondespanmål kommer att af tiondegifvarne lösas efter bestämdt pris, så torde någon anledning icke vidare förefinnas att, på sätt hittills skett, upptaga Tionde och Tiondespanmålslösen efter bestämdt pris såsom tvänne särskilda inkomsttitlar, utan hemställer jag att dessa båda titlar sammanföras till en enda med benämning Tionde och att inkomsten under denna titel beräknas till summan af de belopp, som Statskontoret för de nämnda båda titlarne föreslagit eller till 1,582,800 R:dr.

12 Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

b) Fyr- och bakmedlen beräknades vid senaste Riksdag till 650,000 R:dr, men hafva nu af Statskontoret ansetts höra upptagas till 700,000 R:dr. Sedan emellertid genom Kongl. kungörelsen den 28 nästlidna September fartyg, som gå emellan inrikes orter, blifvit från och med början af innevarande år befriade från fyr- och båkafgifter, synes det vara säkrast att, intilldess någon erfarenhet hunnit vinnas om verkningarne af donna befrielse, åtminstone icke vidtaga någon förhöjning i beräkningen af förevarande inkomst, hvarföre jag ock hemställer, att den må nu upptagas endast till samma belopp som vid nästlidna års Riksdag eller till 650,000 R:dr.

c) Sedan General-Tullstyrelsen på telegrafisk väg från samtliga tullkammare i landsorterna med undantag af dem i Dufed och Funäsdalen, der några telegrafstationer icke finnas, erhållit rapportör om beloppet af tulluppbörden under nästlidna December månad, har bemälda styrelse upplyst att med beräkning åt de båda nämnda tullkamrarnes uppbörd under berörda månad till samma belopp, som den utgjort under motsvarande månad af 1868, inkomsten af Tidlmedlen under 1869 uppgått till 13,982,950 R:dr 54 öre eller till nära 1 million R:dr mera än som för samma år beräknats; och som tullinkomsten under det nästföregående året utgjort något mer än

14,630,000 Rall’, så anser jag vid sådana förhållanden ifrågavarande inkomst kunna för 1871, i likhet med hvad för nu innevarande år skett, beräknas till 14 millioner R:dr, helst om Eders Kongl. Näjd skulle finna för godt, att, på sätt jag ärnar i underdånighet hemställa, föreslå Riksdagen att med 10 öre förhöja bränvinstillverkningsafgiften, och att i följd deraf vidtaga en motsvarande förhöjning i tullen å bränvin och sprit, hvarigenom i tullinkomsten bör uppkomma en förökning, som, då importen af bränvin och sprit under åren 1864—1867, hvilka i afseende å denna import icke företett några exceptionella förhållanden, i medeltal utgjort omkring 850,000 kannor om året, skulle för 1871 kunna antagas till omkring 85,000 R:dr.

d) I fråga dernäst om det belopp, hvartill Bränvinstillverkningsmedlen må höra uppskattas, så har tillverkningen i kannetal utgjort:

år 1867 ........................ 12,215,784 kannor,

„ 1868 ........................ 10,179,533

„ 1869 ........................ 12,205,233 „

eller i medeltal för dessa tre år ............. 11,533,516 ,,

Att nu beräkna tillverkningen för år 1871 till 14,000,000 kannor, såsom innevarande år skott, synes mig icke vara med nödig försigtighet öfverensstämmande, sedan 3 års erfarenhet visat, att en sådan beräkning icke vidare motsvaras af verkligheten, och då särskilt tillverkningen under nästlidna års höst, oaktadt den rika skörden och de jemförelsevis låga priserna på spannmål, icke ens uppgått till fullt samma kannetal, som hösten 1868, då skörden i landet var mycket svag. Att åter beräkna tillverkningen för 1871

13 Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

så lågt, som nyssnämnda medeltal utvisar, synes mig icke heller vara af omständigheterna påkalladt, enär under de 3 år, som medeltalet afser, inträffat två särdeles ogynnsamma skördar. En lämplig medelväg synes mig vara att nu antaga denna tillverkning till 12,500,000 kannor. Då emellertid efter en sådan beräkningsgrund med bibehållande af den nuvarande afgiften 70 öre per kanna skulle i inkomst erhållas allenast 8,750,000 R:dr eller 1,050,000 R:dr mindre än hvartill samma inkomst vid senaste Riksdag blifvit beräknad, men för statsbehofvens fyllande torde blifva oundgängligen nödigt, att Statsverkets inkomster bibehållas ungefärligen vid det belopp, hvartill desamma för nuvarande statsregleringsperiod finnas upptagna, är jag sinnad föreslå Eders Ivongl. Maj.t att till Riksdagen aflåta nådig framställning om bränvinstillverkningsafgiftens höjande med 10 öre eller till 80 öre per kanna. Med antagande af ofvanuämnda tillverkningsbelopp, 12,500,000 kannor, uti hvilken, jemförelsevis med tillverkningen under åren 1861—1866, som i medeltal uppgått till öfver lo millioner kannor om året, låga beräkning någon rubbning icke synes mig påkallas af den ifrågasätta icke särdeles betydliga skatteförhöjningen, skulle en tillverkningsafgift af 80 öre per kanna inbringa 10 millioner Rall’ i inkomst, och jag hemställer, under förutsättning att nyssberörda afgiftsförhöjning af Eders Kong!. Maj:t finnes böra hos 'Riksdagen föreslås, att nu förevarande inkomsttitel för år 1871 beräknas till 10 millioner R:dr.

Med iakttagande af de ändringar i Statskontorets beräkning af fyroch båkmedlen samt af bränvinstillverkningsmedlen, hvilka jag sålunda föreslagit, och derest Eders Kong!. Maj:t, på sätt jag underdånigst tillstyrker, täckes gilla bemälda embetsverk^ beräkning af de öfriga Statsinkomsterna

skulle

de Ordinarie inkomsterna komma att utgöra R:mt R:dr 15,330,000: — och de Extra ordinarie . . . ........ r 27,550,000: _

hvilka summor, då Riks-Staten för 1870 upptager:

i Ordinarie inkomster............... ]{:(|r 15 616 300: _

och i Extra ordinarie................... 27,350,000: _

utvisa :

för de Ordinarie inkomsterna en minskning af ... . ,, 286,300:

och för de Extra ordinarie en förhöjning af..... „ 200,000:

eller på det hela en minskning af...........R:dr 86 300: —

Rörande jag härvid icke underlåta att, i afseende å omförmälda minskning i beräkningen af de Ordinarie inkomsterna, fästa Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet derå, att denna minskning icke uppgår till det belopp af omkring

J4 Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

307,000 R:dr, hvarmed på grund af Kongl. Förordningen den 23 Juli 1869 Räntan och Fienden måste, på sätt Statskontoret upplyst, lägre än hittills beräknas, och att således samma minskning helt och hållet är eu följd af nämnda förordning och den derigenom i sjelfva verket skedda skatteeftergift.

De af föredragande Departements-Chefen sålunda i fråga om beräkning af Statsverkets inkomster gjorda underdåniga hemställanden, under här ofvan omförmälda förutsättning beträffande bränvinstillverkningsafgiftens förhöjande, behagade, sedan Stats-Rådets Öfriga ledamöter deruti instämt, Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla.

Föredragande Departements-Chefen yttrade vidare:

“Innan jag nu enligt vedertagen ordning, öfver går till föredragning af de ärenden, som tillhöra regleringen af utgifterna särskild! under lista och hide Hufvudtitlarne, anser jag mig höra fästa uppmärksamhet på några åt Statskontoret i dess underdåniga berättelse väckta, till en del af Kongl. Förordningen den 23 Juli nästlidna, år föranledda, frågor rörande de i Riks- Staten uppförda indelta ränteanslagcn samt indelta, och oindelta spanmalsanslagen i allmänhet, och ehuru vid det förhållande, att sådana anslag finnas ej allenast å fide och 9.'de Hufvudtitlarne, utan äfven å 2alra, -fide, fide, 6de och 8:de, dessa frågor således angå äfven andra Departementer, än det som blifvit mig i nåder anför tro dt, torde det likväl, da de hafva, enahanda grund och syfte och således höra för samtliga nämnda Hufvudtitlar pa en gång komma under pröfning, tillåtas mig att bär i ett sammanhang för alla berörda Hufvudtitlar få till Eders Kongl. Maj ds nådiga afgörande anmäla omförmälda frågor.

Bemälda nådiga förordning, hvarigenom, enligt hvad redan är nämndt, indelta och anordnade räntor och tiondeanslag, med undantag al boställens räntor och sådana, som äro påförda hemman och lägenheter, af hvilka något besvär i stället utgöres, förklarats skola till Statsverket indragas, stadgar tillika, att för sålunda indragna räntor och tionde skall lemnas ersättning medelst statsanslag i penningar, att dessa anslag, intilldess annorlunda varder förordna»!! eller innehafvare af rånte- eller tiondeanslag förklarar sig nöjd med godtgörelse efter det nya omsättningspriset, komma att utgå till belopp, motsvarande de indelta och anordnade rånte- och tiondeanslagens värden efter årlig! medelmarkegångspris, samt att embete- och tjenstemän, som enligt fullmakter och konstitutorial til It råd t indel! lön utan skyldighet att ingå på

1 5

Bil. N:o 6 b till Körd. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

den genom Kong!. Kungörelsen den 11 Maj 1855 vidtagna förändring i sättet för grundräntors och kronotiondes utgörande samt icke sedermera densamma sig underkastat, skola, om icke de sjelfva derom hörda annat medgifva, af Statsverket tillhandahållas deras indelta löner på lika sätt och vilkor, som de nu ega att desamma åt rånte- och tiondegifvare bekomma.

Till följd häraf borde nu rätteligen, bland utgå terna å Liksstaten, de rånte- och tiondeanslag, som fortfarande komma att bibehållas såsom indelta eller anordnade, upptagas i sina vederbörande kolumner med det värde, hvartill de enligt ofvannämnda Kådiga Förordning blifvit omsätta eller med samma välde, hvartill de bland inkomsterna beräknats, och derjemte uppföras erforderliga penningeanslag till godtgörande af de indelningar, som skola till Statsverket indragas.

Då emellertid åt skål, som här ofvan vid inkoms ther åkningen blifvit anförda, de föi stnämnda rånte- och tiondeanslagen icke kunna för närvarande skiljas från de öfriga, har Statskontoret för den nu förestående Siatsregleringen föreslagit, att de rånte- och tiondeanslag, Indika fortfarande skola såsom indelta eller anordnade bibehållas, sammanföras med ersättningsanslagen för de till indragning afsegla indelningarne på det sätt, att för de stater och korpser, verk och inrättningar, i k vilkas anslag enligt senast upprättade Riksstat ränta och tiondespanmål ingå, uppföras Minne särskilda förslagsanslag, det ena för indelt ränta och ersättning för de till Statsverket indragna räntor och det andra för indelt tiondespanmål och ersättning för indragna tionde anslag.

Beträffande derefter beloppen af desse förlagsanslag har Statskontoret ansett dem lämpligen kunna upptagas med de belopp, hvartill indelningarne för år 1867, enligt deri för samma år afskräde Rikshufvudboken, befinnas hafva i värde uppgått, dock med uteslutande af oren samt med anslagens afrundande till jemna tiotal. Härvid förekomma väl att detta värde öfverstege det omsättningsvärde, hvartill räntan och tiondespanmålen blifvit bland inkomsterna beräknad, med ett belopp af 262,256 R:dr, deraf omkring 96,000 lidr torde belöpa sig på den till Statsverket indragna andelen och 166,000 Rall' å den indelta eller anordnade anparten samt att, i följd häraf och då boställsräntorna med öfriga rånte- och tiondeanslag, som icke skola till Statsverket indragas, icke kunde frånskilj as de andra rånte- och timid e anslå gen, värde t å de förra komma att i berörda ersättningsanslag ingå med något för högt belopp; men enligt Statskontorets åsigt vore detta öfverskott väl behöflig! för fyllande, åtminstone till någon del, af den brist, som antagligen skulle i ersättningsanslagen uppstå till följd deraf, att 1871 års medelmarkegångspris, hvari bland annat 1868 ars ovanligt höga årsmarkegångspris inginge, sannolikt klafve icke obetydligt högre än 1867 års medelmarkegångspris, och det icke gerna kunde antagas, st it indelningshafvare, som miste sina indelningar, skulle åtnöja^ med ersättning efter det jemförelsevis låga omsätt-

16 Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1870.

ningspriset, då de voro enligt Förordningen berättigade att, intilldess annorlunda kunde blifva förordnadt, utbekomma godtgörelse efter årets medelmarkegångspris.

I sammanhang härmed har Statskontoret vidare, i fråga om de uti Riksstaten uppförda så kallade oindelta spanmålsamlag en, anfört, hurusom i anseende dertill, att dessa anslag i allmänhet voro anvisade till utgående af kronans behållna räntespanmål, skillnaden emellan spanmålens värde efter statspriset och medelmarkegångspriset, efter hvithet senare pris vederbörande indelningshafvare, såvidt de icke tillhörde elementarläroverken, för hvilka ett annat förhållande gällde, erhållit godtgörelse, blifvit tillgodoförd eller påförd räntan, som derigenom ökats eller minskats med motsvarande belopp. Ehuru genom detta bokföringssätt enahanda slutliga resultat vid uppgörande af liqviden med Riksgäldskontoret för öfverskott, besparingar och brister erhölles, som om räntan upptoges till det belopp, hvartill den i verkligheten uppgått, och bemälda kontor särskilt debiterades i liqviden för berörda prisskillnad, ansåg dock Statskontoret nämnda bokföringsmetod numera efter räntans omsättande till en bestämd penningeskatt vara mindre lämplig och föranleda till en felaktig beräkning af inkomsterna. Förut hade detta icke varit förhållandet, ty i samma mån som medelmarkegångspriset öfversteg statspriset och ersättningen för prisskillnaden å den oindelta spanmålen blef större, bereddes ock tillgång till prisskillnadens betäckande genom öfverskott å räntan, hvilken höjdes i samma förhållande i följd deraf att deri ingående persedlar löstes efter medelmarkegångspris. Efter räntans omsättning i en oföränderlig penningeskatt kunde deremot något öfverskott till betäckande af berörda prisskillnad icke uppstå och Statskontoret hemställde derföre om vidtagande af den förändring i afseende å ifrågavarande anslag, att dessa i den blifvande Riksstaten uppfördes såsom förslagsanslag i den mening, att förenämnda prisskillnad Unge i de årliga liqviderna emellan Statsverket och Riksgäldskontoret särkildt upptagas. Härifrån ansågs dock undantag höra ega rum för den under Åttonde Hufvudtitelns anslag till Elementarläroverken uppförda oindelta spanmål, för hvilken lösen utginge enligt gällande statspris, i följd hvaraf ock någon prisskillnad, föranledande till förhöjd eller minskad aflöning för innehafva r ne af denna spanmål, icke kunde ifrågakomma.

Då, enligt hvad ofvan är nämndt, do indelta rånte- och tiondebelopp, hvilka fortfarande skola bibehållas såsom indelta, icke för närvarande kunna skiljas från de till samma anslagstitel hörande indelta rånte- och tiondebelopp, hvilka skola indragas och ersättas med penningar, så lärer deraf blifva eu följd, att för nu förestående statsreglering måste, på sätt Statskontoret föreslagit, de rånte- och tiondebelopp, hvilka bibehållas såsom indelta, sammanföras med ersättningarna för de indragna rånte- och tiondebeloppen uti samfällda anslag

17 Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

och i detta afseende finner jag således icke skål att afvika från hvad Statskontoret föreslagit. Beträffande åter samma myndighets förslag i fråga om beloppen af dessa anslag, så skulle, derest detta förslag antoges, alla de anslagssummor, i Indika indelningar ingå, komma att uppföras med helt andra belopp än som i den nuvarande Riksstaten återfinnas. För min del kan jag dock icke finna, att en så genomgripande omarbetning af Riksstaten nu bör företagas, helst som, på sätt Statskontoret anmärkt, innan de andelar af ränteoch tionde-anslagen, hvilka såsom indelta skola bibehållas, kunnat behörigen afskilja från de andelar deraf, hvilka till Statsverket indragas, Riksstaten i allt fall icke kommer att utvisa förhållandet, sådant det lör framtiden bör blifva, utan synas det mig rättast att i frågans nuvarande outredda skick och då sådant icke kan medföra någon egentlig olägenhet icke vidtaga andra förändringar, än sådana, som af omständigheterna oundgängligen påkallas. Jag hemställer således, att å de anslag, hvilka, enligt Statskontorets ofvanberörda af mig delade åsigt, höra för stater, korpser, verk och inrättningar, som nu hafva indelningar af ränta eller tionde sig anslagna, uppföras dels för indelta räntor och ersättning för indragna dylika räntor samt dels för tionde och ersättning för indragen tionde, må, såvidt ej ändring i anslagsbeloppen påkallas af annan anledning än som nu varit ifråga, bibehållas samma belopp i penningar, som i nu gällande Riksstat finnas för de motsvarande indelta rånte- och tiondeanslagen upptagna. Då vidare de belopp, hvarmed berörda anslag komma att i verkligheten utgå, bero af ett ännu okändt tioårigt medelmarkegångspris, torde samma anslag, på sätt ock Statskontoret hemställt, höra erhålla naturen af förslagsanslag, hvarjemte jag, på grund af hvad Statskontoret bär ofvan i fråga om de oindelta spanmålsanslagen anfört, tillstyrker att jemväl dessa anslag, med undantag af dem, som äro uppförda för Elementarläroverken och hvarom under Åttonde hufvudtiteln särskild underdånig framställning lärer komma att göras, måtte tilläggas enahanda natur i den mening, som Statskontoret angifvit.

Uti hvad föredragande Departements-Chefen sålunda föreslagit och tillstyrkt förenade sig Statsrådets öfriga ledamöter ; och behagade Hans Maj:t Lönnligen dertill i Nåder lemna sitt bifall.

Bill. till Rissel. Prut. 1870. 1 Sami. 1 Afd.

18 Bil, N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o l om Statsverket 1870.

Beträffar de derefter regleringen af

Första Hufvudtiteln,

anmälde föredragande Dapartements-Chefen, att på nådig pröfning nu icke vore beroende någon fråga, som kunde för år 1871 föranleda vare sig till förändring af de under donna Hufvudtitel för närvarande uppförde ordinarie anslag eller till framställning om nya sådana eller om extra anslag; och hemställde Departements-Chefen vid sådant förhållande, att i den nådiga Propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof måtte för Första liufvudtiteln beräknas enahanda belopp, som nu finnes till donna Hufvudtitel anvisad! eller............................ 1,417,000 R:dr,

hvilket Hans Maj:t Konungen täcktes enligt Statsrådets underdåniga tillstyrkande gilla.

Vid häruppå företagen beräkning af utgifterna under

Sjunde Hufvudtiteln,

innefattande anslagen för Finansdepartementet, anförde föredragande Departements-Chefen:

«

1:o.

Då utgifterna å det till omkostnader för Kontrollverket uppförda förslagsan slag utgjort:

år 1864 ..........R:dr 5,243.

„ 1865 ......... . ,, 5,408.

,, 1866 .......... „ 5,113.

och „ 1867 . ......... ,, 5,850.

eller under dessa 4 år i medeltal 5,403 R:dr 50 öre om året, så hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen äska, att berörda anslag, som i nu gällande Riksstat är uppbörd! med ett belopp af endast 3,450 R:dr, måtte, enär detta belopp således visat sig vara otillräckligt, höjas till nära öfverensstämmelse med nämnda medeltal eller till 5,400 R:dr.

Bil. K:o 6 b till Korigl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1870.

;:o

Sedan den af 1868 års Riksdag väckta fråga om förening af Rostock Telegrafverken den 22 sistlidne December för cyanit till Nådig pröfning, dervid Eders Kong!. Maj:t funnit Riksdagens i ämnet gjorda framställning icke för närvarande föranleda till annan åtgärd än att å de orter, der båda verkens styrelser funne sådant lämpligt, befattningarna såsom postexpeditör och telegrafstationsföreståndare vid inträffande ledigheter må förenas hos samma person, så bär väl en af de omständigheter, hvilka af Eders Kong!. Maj:t ansägos utgöra hinder för att till granskning af 1869 års Riksdag framlägga förslag till normal stat för Postverket numera bortfallit. Men då upprättande och framläggande af en sådan normalstat fortfarande torde få anses icke böra ske förr än i sammanhang med pröfning och fastställelse af eu allmän Poststadga samt det förslag till en dylik förordning, som Generalpoststyrelsen under nästlidna år afgifvit, och hvithet i åtskilliga delar är af beskaffenhet att erfordra beslut jemväl af Riksdagen, icke ännu kunnat blifva föremål för pröfning och fastställelse, så lärer icke heller den stat för Postverket, som framiägges till nu instundande Riksdags granskning, kunna föreslås såsom en normalstat utan endast att tjena till efterrättelse under år 1871.

Postverkets stater för 1870, sådane de af E. K. M. blifvit i öfverensstämmelse med senast församlade Riksdags beslut fastställda sluta sig å en summa af 2,250,000 R:dr. Sedan dessa stater upprättades, hafva emellertid i dåvarande förhållanden inträffat åtskilliga förändringar, hvilka, enligt hvad General-Poststyrelsen i underdånig skrifvelse den 10 nästlidna December anmält, föranledt till följande jemnkningar i samma stater, nemligen:

Aflöning sstaten, som upptagits till........R:dr 647,950: —

har blifvit minskad

dels på grund af nådiga beslutet den 23 April nästlidna år om Kisa postkontors förändrande till postexpediton, med skillnaden emellan sammanlagda anslagen till lön och skrifvarebiträde för en postförvaltare i tredje klassen, 1000 R:dr, och lönen för eu postexpeditör 600 R:dr eller med R:dr 400: --

dels ock med............. „ 1,800: —

utgörande lön å stat för en postdirektörsbefattning vid Stockholms Postkontors afdelning för ankommande poster, hvilken befattning, enligt nådigt

beslut den 11 Juni nästlidna år, skulle indragas_____________ 2,200: —

tillit: dr 645,750: —

Transport R:dr 645,750: —

20 Bil. N:o 6 l till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport R:dr 645,750: — hvaremot samma stat blifvit ökad med aflöningen för de två nya postexpeditioner, som, enligt nådigt beslut den 30 nästlidna Oktober, höra inrättas, den ena vid Finspong och den andra vid Bengtsfors eller annan lämplig plats vid någondera af postlinierna Låbyn-Strand eller Barkerud-Mon,

tillsammans........................... . 1,200: - -

så att ifrågavarande stat för närvarande uppgår till R:dr 646,950: —

Indragnings-staten, upptagen till.........R:dr

har sedermera minskats med den ersättning för nedsatt spor-

telinkomst, som förut med................R:dr

tillkommit postdirektören vid Stockholms Postkontors afdelning för ankommande poster S. Å. Broman, hvilken den 25 sistlidne Juni erhållit afsked från nämnda postdirektörsbefattning, så att för närvarande anslagen å donna Utgifts-stat inskränka sig till.....................R:dr

Pensions-staten, hvilken fastställdes till belopp af Rall' har blifvit ökad med den pension, som vid afskedstagande! beviljades förenämnde postdirektör Broman R:dr 4,480: — hvarjemte å donna stat höra uppföras de pensioner, som numera tillkomma

förre kansli vaktmästaren H. Bandqvist jemlik t nådiga Brefvet den 21 Februari 1868 .................R:dr 320: —

och förre brefbäraren J. E. Wallin, på grund af nådiga Brefvet den 18 December samma år.............. ,, 350: -—

hvaremot afgå de pensioner som hittills tillkommit:

hvilka understödstagare numera aflidit,

så att sammanlagde anslagen å denna utgift-s-stat sluta sig på...........................R:dr

18,859: 50. 2,681: 50.

16,178. — 17,780: —

5,150: — 22,930: —

290: —

22,640: —

21 Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Omkostnadsstaten fastställd till..........R:dr 1,511,400: —

har sedermera minskats:

dels med....................R:dr 700: —

derigenom att, sedan i Malmö postkontorslokal blifvit för Postverkets räkning förhyrd, det för nämnda postkontor till kontorshyra och expenser förut uppförda anslag 1,400 R:dr blifvit jemlikt Nådigt beslut den 2 sistlidna Juli nedsatt till 700 R:dr för expensernes bestridande;

dels ock med..............R:dr 250: — o tv v

utgörande skillnaden emellan det anslag för kontorshyra och expenser, som utgick till det förutvarande postkontoret i Kisa, och det som tillkommer den nuvarande postexpeditionen derstädes.

Deremot har det sålunda uppkommande belopp Rall- 1,510,450: — ökats med anslagen till de nya postexpeditionerna vid Fin-

spong och Bengtsfors, tillsammans.............. 300: —

så att för närvarande anslagen å Omkostnadsstaten

uppgå till.........................R:dr

Om nu till anslagen

å Aflöningsstaten, sålunda uppgående till R:dr 646,950: —

„ Indragningsstaten, „ „ „ „ 16,178: —

„ Pensionsstaten, „ „ „ „ 22,840: —

samt å Omkostnadsstaten, sålunda uppgående till.............„ 1,510,750: —

läggas Afkortningar och Restitutioner, beräknade till ....

och Oförutsedda utgifter, Indika nu i staten upptagas till 43,000 R:dr, i stället förslagsvis antagas komma att uppgå till............................

skulle således, äfven med iakttagande af omförmälda jemkningar, Postverkets sammanlagda utgifter komma att för år 1870 uppgå till samma summa, som i de nu för nämnda år faststälda staterna upptages, eller till . . . R:dr 2,250,000: — I fråga nu om Postverkets stater för år 1871, har Generalpoststyrelsen uti dess ofvan omförmälda skrifvelse till en början erinrat, hurusom Styrelsen redan vid afgifvande den 25 nästlidne Augusti af sitt förslag till Allmän Post-stadga fästat E. K. M:s uppmärksamhet på de omständigheter, som högt talade för åvägabringande af förbättrade löningsvilkor för den del af Postpersonalen, hvilken nu svårligen kunde af arbetet i Postverkets tjenst påräkna nödtorftig bergning. Innan emellertid berörda förslag kunde varda

1,510,750: —

2,196,718: — 11,010: 50.

42,271: 50.

22 Bil, N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

till slutlig Nådig pröfning upptaget och i sammanhang dermed frågan om sportelväsendets upphörande och en förändrad klassindelning af postanstalterna blifvit afgjord, ansåge sig likväl Styrelsen icke höra föreslå några partiella löneförhöjningar ä stat, hvarföre också de förändringar i aflöningsstaten, som nu af Styrelsen ifrågaställdes, hufvudsakligen afsåga beredande af tillgång till bestridande af de utgifter, som från postförbindelsernas utvidgande och postutvexlingens tillväxt voro oskiljaktiga.

Då det för postkupébefordringens utsträckande såväl till de blandade fägen å Statens jern vägar som till åtskilliga enskilda jernband' befanns nödigt att använda ett större antal resepostexpeditörer än förut, men antalet af de resepostexpeditörer, som kunde komma att vid olika tillfällen användas, måste bero dels på sättet för ordnande! af bantågens turer och dels på de överenskommelser om vilkoren för postbefordringens verkställande, som kunde varda träffade med de enskilda jernvägsbolagen, täcktes E. K. M. den 4 Januari 1868 förordna, att ifrågavarande ökade postbehandling skulle tillsvidare besörjas af extra resepostexpeditörer, Indika ansågos, utöfver belöpande traktamente, kunna åtminstone under första året åtnöjas med ett ärligt arvode af 500 R:dr, motsvarande half lön för (Unga resepostexpeditörer i lägre löneklassen, och blef till bestridande af dessa utgifter, Indika 1868 och 1869 utgått af anslaget till postföringskostnaden, förutvarande anslag till reservresepostexpeditörer i aftöningsstaten för innevarande ar förhöj dt irån

1,200 till! 12,000 R:dr.

Generalpoststyrelsen vore fortfarande af den åsigt, att den ökade personal, som erfordrades för tjenstgöring i postkupéerna, åtminstone tills vidare icke borde å ordinarie stat uppföras. Med afseende emellertid på svårigheten att under en längre tid kunna för den ansträngande och maktpåliggande tjenstgöringen i jern vägskupé påräkna biträde åt dertill tillit lämpliga personel', derest arvodet för donna tjenstgöring fortfarande inskränktes till 500 R:dr om året, medan derför utgående traktamente 3 R:dr om dagen, hvilket med 50 procent understege det traktamente, som enligt gällande Resereglemente utginge till de i 8:de klassen upptagna tjenstemän och betjente, icke allenast postexpeditörer i allmänhet utan äfven fanjunkare, kustsergeanter, klockare in. fl., i de flesta fall icke vore tillräckligt till betäckande af den tillökning i utgift, som uppkörande genom vistelsen å resa och nödvändigheten i de flesta fall att samtidigt betala hyra för bostad å tvänne särskilda orter, hade Generalpoststyrelsen ansett sig höra hemställa, att det nämnda arvodet måtte förhöjas från 500 till 800 R:dr eller till 4/s a* lönen för ordinäre resepostexpeditörer, samt att, såväl i följd häraf som med afseende å sannolikheten deraf, att utvidgade jernvägsförbindelser inom utgången af år 1871 skulle påkalla användande af ett ökadt antal resepostexpeditörer,

23 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket

Aflöningsstatens anslag för extra och reservexpeditörer må

förhöjas med . . . ....................

eller från 12,000 till 20,000 R:dr.

_ Vidare och på det icke nödiga medel måtte saknas till vidtagande af sådana åtgärder till postatvexlingens underlättande, som af behof påkallades, särskild! till åstadkommande af postutvexling genom de nya jern vägsstationer, som kunde komma att inrättas inom 1871 års utgång, hemställde Generalpoststyrelsen att af nuvarande anslagen å aflöningsstat

det till poststations förestav dåres aflönande måtte med . förhöjas från 65,000 till 70,000 Ii:dr,

och det till aflönande af brefbärare ökas från 40,000 till

42,000 R:dr eller med....................

äfvensom att, i anseende till den årliga minskningen i sporteluppbörd, anslaget till ersättande i enlighet med de i Kongl. hr ef vet den 21 Augusti 1865 fastställda grunder afl uppkommande minskning i postförvaltares sportelinkomster måtte höjas från 42,000 till 45,000 R:dr eller med ....

och skulle med tilläggande härtill af de anslag, som för närvarande utgå å aflöningsstaten ........

denna stat för år 1871 komma att sluta på ..... . R:dr

I afseende å Indragnings- och Pensionsstaterna fann Generalpoststyrelsen någon annan ytterligare förändring icke böra ifrågakomma än att, i händelse af nådigt bifall till Styrelsens i skrifvelse den 22 nästlidna November gjorda framställning om tilldelande åt P o stkontors vak tm ästar en Anders Eriksson af ett ärligt understöd å 250 R:dr från den tid han erhölle afsked ur Postverkets tjenst, samma belopp bland förutvarande anslag å Pensionsstaten uppfördes.

Hvad slutligen anginge anslagen å Omkostnadsstat, så ansåg Generalpoststyrelsen följande förhöjningar deri vara erforderliga:

I följd af postexpeditionens i Håkantorp förflyttande till jernvägsstationen af samma namn, komme anslaget till kontor shy ra och expenser för samma postanstalt att i öfverensstämmelse med hittills följda grunder förhöjas från 150 till dOO R:dr, hvartill å Omkostnad sstaten erfordrades en tillökning af . ...........

Transport R:dr

1870.

8,000: —

5,000: — 2,000: —

3,000: —

£46,950: — 664,950: VA

150: -- 150: -

24 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport R:dr 150:

Sedan å flera orter lokaler till Postkontor blifvit för Postverkets räkning förhyrda och E. K. M. med afseende å den nedsättning i de till postförvaltarnes disposition ställda anslag, som i sammanhang dermed egt rum, behagat den 21 Maj nästlidna år medgifva, att utgifterna för dessa lokalers uppvärmning och belysning må bestridas af postmedlen, ansågs anslaget till ved och belysning höra förhöjas från

11.000 till 15,000 R:dr eller med .............. 4,000:

Vidare faun Generalpoststyrelsen en ökad rörelse påkalla förhöjning i anslagen till provisioner

för bref portouppbörden med........R:dr 2,500: —

„ persontrafik- och paketuppbörden...... 1,500: —

„ försäljning af frimärken........... 1,000: — 5,000:

hvarigenom dessa anslag skulle komma att från 34,500 resp. 15,500 och 35,000 ökas till 37,000 resp. 17,000 och

36.000 R:dr.

Likaledes både behof visat sig af någon förhöjning i anslaget till beklädnad

för postiljoner, upptaget i 1870 års stat till R:dr 15,000: —

och för brefbärare och vaktbetjente...... 12,000: —

äfvensom i anslaget till skrifmaterialier samt till bestridande af tryckning, stämpling och inbindning skostnader ................... 50,000:

af Indika anslag det förstnämnda ansågs höra ökas

med .....................Rall' 2,000:

det till brefbärares och vaktbetjentes beklädnad 1,000: —

och det till skrifmaterialier in. in....... . 5,000: —- 8,000:

Derjemte och då under 1868 utgifterna för sjöpostfÖringen emellan Sverige och Finland uppgått till något mer än 18,000 R:dr, faun Generalpoststyrelsen kostnaden för denna sjöpostförbindelse, som i 1870 års stat upptagits till

12.000 R:dr, icke, innan säkerhet erhållits att Finska Postverket kunde förmås deltaga i utgifterna för ifrågavarande postförings besörjande med ångfartyg, höra beräknas till

mindre än 15,000 R:dr, hvarigenom uppkomma en anslags-

förhöjning af.....................................Q,000'

Summa förhöjningar å Omkostnadsstaten R:dr 20,150:

Deremot

Bil. N:o 6 b, till Kongl. Maj.is Prof. N:o 1 om Statsverket 1870. 25

Deremot och sedan genom kontrakt, afslutadt under 1868, utgifterna för sjöpostföringen emellan fastlandet och Gotland blifvit icke o väsendtligt minskade, kunde anslaget dertill, i 1870 års stat upptaget till 40,000 R:dr, nedsättas med R:dr 5,000: - Äfvenså och sedan på grund af Art. 2 i Postfördraget med Danmark den 6/io April 1869 öfverenskommelse nyligen blifvit i Köpenhamn träffad derom, att de med postbefordringen emellan Sverige och Danmark förenade utgifter skola utgöras till lika belopp af båda Postverken, komma kostnaden för denna ^postföring, hvilken 1868 utgjorde 14,600 Rall- och i 1870 års stat beräknats till 12,000 R:dr, att nedgå så betydligt, att densamma kunde i staten för 1871 upptagas till endast 6,000 Rall', hvarigenom besparades . . 6,000: -

Kostnaden för sjöpostföringen emellan Sverige och Tyskland, som beräknats i staten för 1866 till 125,000 R:dr samt för hvardera af åren 1867 och 1868 till 120,000 R:dr, hade för sistnämnda år icke uppgått till mer än omkring 83,100 R:dr.

Genom den förändring i sättet för besörjande af denna postföring, som åvägabragts genom Postfördraget emellan Sverige och Nordtyska "Förbundet den 24/23 Februari 1869, både Svenska Postverkets bidrag till ifrågavarande postförbindelses underhållande för 1869 nedgått till mindre än

15,000 R:dr, och, då grundad anledning förekomma till det antagande, att aftal innan kort skulle kunna träffas om berörda postförings öfverlåtande åt ett enskild! bolag utan större bidrag af Postverket än det belopp, hvartill nettokostnaden för postföring^ besörjande under 1869 uppgått, funnes enligt Generalpoststyrelsens åsigt icke skål att "för 1871 beräkna kostnaderna för postföringen emellan Sverige och Tyskland till mer än 15,000 R:dr, hvadan å anslaget dertill, som i 1870 års stat upptagits till 75,000 R:dr, uppkomma eu besparing af..................... 60,000: —

Anslaget för utrikes brefvexling^, som upptagits i

staten för år 1864 till

R:dr 290,000

både i staten för år 1868 beräknats till . . . 12o’oOO: —

160.000 140,000

Transport R:dr 71,000:

Bill. till Biksd. Prof.. 1870. 1 Samt. 1 Afd,

26 Bil. N:o 6 b. till Kong!. Maj:ts Trop. N:o 1 om Stat svårhet 1810.

Transport R:dr 71,000: — Då emellertid, med anledning af efterhand åvägabragta nedsättningar i utrikes portot, utgifterna å detta anslag för 1868 icke uppgått till mera än omkring 76,000 R:dr, då äfven efter nämnda års utgång icke obetydliga portonedsättningar blifvit- vidtagna och da till följd af Svenska postkontorets i Hamburg indragning de från detta anslag förut bestridda utgifterna för dervarande kontorspersonals aflönande, förhyrande af expeditionslokal, bekostande af densammas uppvärmning och belysning m. m. numera upphört, ansåge Generalpoststyrelsen ifrågavarande anslag, som i 1870 års

stat upptagits till 100,000 R:dr, nu kunna med.......

nedsättas till 60,000 Rall’. ___________

Summa nedsättningar å Omkostnadsstaten

Om nu från detta belopp ....... 111,000: —

frånräkna summan af bär ofvan föreslagna

förhöjningar å Omkostnadsstaten .... ■ ■ ■ ____20,150: —

och återstoden 90,850: — afdrages från samma stats för år 1870 fastställda belopp ..............R:dr 1,510,750:

så linnés alltså berörda stat enligt Generalpoststyrelsens förslag komma att för år 1871 sluta på ............

Läggas så härtill de föreslagna utgifterna å:

Aflöningsstaten........................

Indragnhigssiaten.......................

Ferisionsstaten.........................

och beräknas Afkortningar och Restitutioner till .....

så visar sig, att, äfven om utbetalningarna å titeln Oförutsedda utgifter, som i 1870 års stat upptagas till 43,000 R:dr,

beräkna» till ...........................

slutsumman af Postverkets samtliga utgifter, sådana de för år 1871 blifvit af Generalpoststyrelsen föreslagna . . . R:dr 2,250,000: likväl icke skulle komma att öfverstiga slutsumman af verkets för innevarande år fastställda utgiftsstater.

Då bär ofvan bland inkomsterna postmedlen blifvit beräknade _ till endast 2,200,000 R:dr lärer i följd deraf slutsumman af Postverkets Utgiftsstater bära jemnkas till öfverensstämmelse härmed. Detta synes lämpligast kunna ske derigenom, att det för oförutsedda utgifter beräknade belopp,

115,000 R:dr, minskas med 50,000 Rall’, hvarefter för berörda ändamål än- > dock återstår ett derför fullt tillräckligt belopp af 65,000 -R:dr. För öfrig!

111,000: —

1,419,900: —

664,950: — 16,178: — 22,640: — 11,332: —

115,000: —

27 Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1870.

hav jag vid Generalpoststyrelsens förslag till ifrågavarande Stater ingenting annat att erinra än att, då den af Styrelsen under pensionsstaten härofvan omförmäld a framställning om beviljande af ett ärligt understöd för Postkontorsvaktmästaren Anders Eriksson af Eders Kongl. Maj:t funnits icke kunna nu bifalla s, någon sådan utgift icke hell öfver, på sätt Generalpoststyrelsen ifrågaställa å pensionsstaten uppföras. Jag tillstyrker således i underdånighet att Eders Kongl. Maj:t måtte, med nyssnämnda nedsättning af anslaget för oförutsedda utgifter, för (ifrigt gilla Generalpoststyrelsens förslag till Postverkets utgiftsstater för 187 1 och föreslå Riksdagen att jemväl för dess del samma förslag godkänna äfvensom att Eders Kongl. Maj:t i sammanhang dermed täcktes hos Riksdagen äska, att såsom kontant anslag, förslagsvis beräknad! att af postmedlen direkte utgå till postverket, måtte uppföras ett belopp af 2,200,001) R:dr eller 50,000 R:dr mindre än i nu gällande Riksstat finnes för samma ändamål anvisad!.

3:o.

Beträffande Tullverket, så har det af Generaltullstyrelsen på nådig befallning afgifna förslag till normalaflöningsstat för samma verk och till dess öfriga utgiftsstater för år 1871 först i förrgår blifvit till Departementets expedition inlemnadt och jag är derföre icke nu i tillfälle att inför Eders Kongl. Maj:t redogöra för detaljerna af detta förslag, utan måste anhålla, att med den nådiga pröfningen deraf måtte få anstå till en annan dag. Då jag emellertid af förslaget funnit, att slutsumman af Tullverkets utgiftsstater, som i nu gällande Riksstat upptages till 1,997,000 R:dr, af Generaltullstyrelsen ansetts kunna för 1871 nedsättas till 1,990,000 R:dr, och jag icke har anledning att utan närmare granskning af förslaget antaga, att donna summa skall ännu ytterligare kunna nedsättas, så hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t, med förklarande att Tullverkets utgiftsstater för 1871 komma att, sedan desamma blifvit af Eders Kongl. Maj:t pröfvade, framläggas till granskning äfven af Riksdagen, derjemte täcktes i nåder föreslå, att till bestridande af ifrågavarande utgifter å Sjunde Hufvudtiteln uppföres ett förslagsanslag till det belopp, hvartill slutsumman af omförmälda stater finnes höra fastställas, att af tullmedlen direkte utgå till Tullverket, och att detta belopp nu tillsvidare beräknas enligt Generaltullstyrelsens förslag till 1,990,000 R:dr.

4:o.

Uti den underdåniga skrifvelse den 13 Maj 1869, hvaruti då församlade Riksdag anmälde sina beslut rörande regleringen för nu innevarande år

28 Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

af utgifterna under Sjunde Hufvudtiteln, har Riksdagen i fråga om Skogsinstitutet anfört, att Riksdagen väl icke hade något att anmärka emot den af Eders Kongl. Maj:t för nämnda institut då föreslagna aflöningsstat, men ansåge det kunna ifrågasättas, huruvida giltiga skäl förefinnas för bibehållande af ett särskild!: läroverk för den ifrågavarande undervisningen; att det förefölle Riksdagen som skulle det både bereda minskning i kostnaderna och leda till gagn för skogselevernas utbildning, om donna undervisning klafve öfverflyttad antingen till Teknologiska institutet eller till ettdera af landtbruksinstituterna vid Ultuna och Alnarp eller till begge dessa undervisningsanstalter; att dock för ett tillförlitligt bedömande af en sådan förflyttnings fördelar eller olägenheter erfordrades en närmare utredning såväl beträffande kostnaderna som i afseende på lämpligaste sättet för undervisningens ordnande i uteslutande teoretisk eller jemväl praktisk riktning, och att Riksdagen alltså, jemte det den till aflöning och öfriga kostnader vid Skogsinstitutet på extra stat för år 1870 beviljat det af Eders Kongl. Maj:t i sådant afseende äskade belopp, tillika funnit sig böra anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes efter vederbörandes hörande taga i öfvervägande, huruvida icke undervisningen i skogsväsendet lämpligen kunde till Teknologiska institutet eller till ettdera af Landtbruksinstituterna vid Ultuna och Alnarp eller till begge dessa undervisningsanstalter förläggas samt till nästsammanträdande Riksdag gorå den framställning, hvartill förhållandena kunde finnas föranleda.

I anledning häraf har Skogsstyrelsen erhållit nådig befallning att, efter vederbörande styrelsers för Teknologiska institutet samt Landtbruksinstituterna vid Ultuna och Alnarp hörande, till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt yttrande angående sålunda ifrågaställda förflyttning af undervisningen i skogsväsendet; och har till följd häraf Skogsstyrelsen till Eders Kongl. Maj:t ingifvit eget utlåtande i ämnet jemte yttranden ej mindre från Styrelserna för nyssnämnda tre instituter än äfven från Skogsinstitutets läroverkskollegium.

Styrelsen för Teknologiska institutet har uti sitt afgifna yttrande anfört, att någon fördel genom undervisningens förläggande till detta institut skulle vara att vinna endast derest uti flora undervisningsämnen kunde anordnas gemensamma lärokurser för skogselever och institutets öfriga lärjungar, men att i anseende till olikheten af de kunskaper, äfven i till namnen lika läroämnen, som fordrades och behöfdes för de tvänne slagen af lärjungar, några dylika gemensamma lärokurser icke syntes kunna åstadkommas utan skada för läroverket, hvarförutom Styrelsen framhållit, att någon nämnvärd besparing i aflöning till lärare ej skulle genom förflyttningen kunna vinnas, enär i följd deraf lärare måste vid Institutet anställas för bibringande af erforderlig undervisning åt skogseleverna, i botanik, zoologi, skogshushållning, jagt ochförfattningskunskap äfvensom uti åtskilliga grönår af matematik, och att dess-

29 Bil. N:o 6 b t,ill Kong!,. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverk 1870.

utom Institutet icke hade tillräckligt utrymme för de samlingar, hvilka för skogsundervisningen voro nödiga; och har på grund häraf Styrelsen uttryckt den åsigt, att undervisningen i skogsväsendet under nuvarande förhållanden icke lämpligen kunde till Teknologiska institutet förläggas; varande likväl derjemte af föredraganden, Öfverdirektören Stylta, med åberopande af exempel på polyteknisk^ skolor i utlandet, hvilka meddelade undervisning jemväl i skogshushållning, uttryckt den särskilda mening, att under andra förhållanden skogsundervisningens förläggande till Teknologiska institutet ej skulle vara alldeles olämpligt.

Styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut har rörande det ifrågavarande ämnet yttrat, att förläggande af hela skogsundervisningen till det i Skåne belägna Alnarp skulle, i anseende till olikheten af skogsförhållandena i denna provins och i Rikets öfriga delar icke vara lämpligt eller välbetänkt, men att af samma skäl icke heller de vid skogsinstitutet utbildade eleverna voro lämpliga att förvalta skogar i de sydligaste delarne af landet, åtminstone ej förr än de under någon längre tid gjort sig hemmastadda med dervarande förhållanden, hvarföre ock Styrelsen ansåge, att en fördelning af skogsundervisningen till de begge landtbruksinstituterna skulle vara önskvärd i det att de skog selever, som utbildades vid Alnarp, skulle blifva mera egnade för de sydligaste provinserna, under det deremot de, som inhemtade sina kunskaper i yrket vid Ultuna, skulle blifva mera tjenliga för landets mellersta och norra delai , åberopande Styrelsen, såsom stöd för sin jemväl uttalade åsigt om nyttan i allmänhet af undervisningens i landtbruket förening med den i skogsväsendet, exempel från utlandet, der fierastädes undervisning i båda lärogrenarne meddelades vid samma läroverk till fromma för båda, i det landtbrukseleverna erhö Ilo grundligare kunskap i skogshushållning, och skogsele vei na vunno en fullständigare kännedom i j ordartsläran, under det att undervisningen i botanik, zoologi, geometri, niveliering, plan- och profilritning samt ekonomisk rättskunskap kunde vara gemensam för begge elevgrupperna; och skulle det anslag, som erfordrades för att vid Alnarp lemna undervisning åt b å 10 med landtbrukseleverna likställda skogselever, hvartill endast anställande af en lärare ! skogshushållning erfordrades, uppgå till 7,000 Rullander vilkor att Alnarps institut erhölle hälften af skogsinstitutets undervisningsmateilel kostnadsfritt sig tillställd. Eu ledamot har dock till protokollet uttryckt den åsigt, att frågan erfordrade en fullständigare utredning.

Styrelsen för Ultuna landtbruksinstitut har i ämnet andragit: att enligt dess mening fördelning af skogsundervisningen å begge landtbruksinstituterna ej skulle, såsom alltför kostsam, vara lämplig; att den teoretiska undervisningen för skogs- och landtbrukselever utan svårighet eller inskränkning i kunskapsfordringarne a någondera grenen skulle kunna vid Ultima förenas, då skogseleverna dessutom finge tillfälle inhemta grundligare kännedom än

30 Bil. N:o 6 b till Kong!. Maj-M Prop, N:o 1 om Statsverket- 1870.

för närvarande i fysik, kemi och geologi samt landtbrukseleverna bereddes gamma förmån hvad skogshushållning och zoologi vidkomma; att den praktiska undervisningen deremot, såsom väsendtligen skiljaktig, ej bolde sammanblaudas, men att, ehuru det vore maktpåliggande, att skogseleverna genom besök och handläggande af arbeten å skogar inom olika delar åt landet Unge sätta sig in i skilj da förhållanden, vigten åt att i läroverkets omedelbara grannskap ega skogar till praktiska ökningar, om ock denna omständighet ej ensam kunde vara afgörande för frågan om skogsundervisningens förläggande till ena eller andra stället, dock ej herde förbises, och att i detta afseende Ultima hade tillgränsande kronoparker och egen skog af tillsammans 4,336 qvadratrefs (77 5 tunnlands) vidd och med lo,7 L1 kubikfot (131 famnar) årlig utverkning, under det att på ett afstånd af 2 till o nm i n institutet förefuiinos kronoparker och allmänningar till eu vidd åt -l, U,UU ovadratref (35,714 tunnland); att institutsbyggnaden lemnade utrymme för 50 lärjungar, medan högsta antalet landtbrukselever hittills vant 36, hvadan hinder i detta afseende ej mötte för emottagande af 12 å 14 skogseleyer, helst tillfälle till inredning af ytterligare 10 elevrum förefunnes; att institutets lärarepersonal i och för skogsundervisningens förflyttande till läroverket endast behöfde ökas med eu förste lärare i skogshushållning, hvaremot undervisningen i öfrig! kunde bestridas af nuvarande lärare med tillökning i deras lektionstimmar; att boställsrum i så fåll behofde anskaffas åt nämnde förste lärare i skogshushållning äfvensom åt läraren i naturhistoria, hvilken, i anseende till väsentligen ökad tjenstgöring, herde vara boende vid institutet och att tillfälle till beredande af omförmälda boningsrum förefinna; samt att under vilkor att Skogsinstitutets samlingar Ange afgiftsfritt ofvertagas åt Ultima Landtbruksinstitut, i hvars Styrelse Chefen för Skogstyrelsen eller någon af Eders Kong! Maj it på Skogstyrelsens underdåniga förslag i nådår utsedd person skulle ingå, kostnaderna för öfverflyttande af undervisningen i skogsväsendet till nämnda Landtbruksnstitut skulle komma att uppgå till följande belopp, nemligen:

årligen: R . 0

lön till en förste lärare i skogshushållning - K:dr d’UUUl

lönetillökning åt nuvarande läraren i skogshushållning, tältmat-

ning in. ............................' " n00'

d:o åt läraren i botanik och zoologi............... ” ” ’

d:o åt läraren i författningskunskap............ ' ' ' ” 3Q0"

lön åt en lärare i matematik................... ” . ooo

stipendier åt fyra skogselever................... ” g^oO*

till praktiska ökningar ....................... ” ^r^oo'

P Summa R:dr 10,200-

Bil. N:o 6 b till Kong1. Moj.ls Prop. Ko 7 om Statsverket 1870.

för en gång

till anskaffande af boställsrum åt tvenne lärare......... It:dr 6,500.

Skogsinstitutets lärarekollegium har uti sitt angående ifrågavarande ämne afgifna yttrande förmält sig instämma såväl med Styrelsen för Teknologiska institutet i dess afstyrkande af förslaget att till nämnda institut förlägga undervisningen i skogshushållning, som oek med Styrelsen för Landtbruksinstitutet vid Alnarp i dess åsigt om olämpligheten af att dit förflytta skogsundervisningen i sin helhet, samt för {ifrigt i ämnet andragit: hvad först angår sistnämnde Styrelses förslag om fördelning af skogsundervisningen å båda Landtbruksinstituterna, att Alnarps läge på Skånska slättbygden gjorde detsamma otjenligt till skogsundervisningsverk; att resekostnaderna för åstadkommande af praktiska öfningar skulle i betydlig mån ökas eller också dessa öfningar inskränkas; att delning af Skogsinstitutets samlingar, Indika ej innehölle dublettexemplar, icke skulle kunna verkställas utan att gorå dem ofullständiga; att en lärare i skogshushållning, synnerligast med hänsyn till de praktiska öfningarne, vore otillräcklig, samt att lämpligheten att bekosta utbildandet af rikets halfva skolpersonal endast för de sydligaste delarne af landet skäligen kunde ifrågasättas, helst de, som önskade anställning i skogsstaten derstädes, hade tillfälle, att inom nämnde ort tillbringa det praktiska läroår, som skall föregå kursen vid institutet, i följd hvaraf allt, och då ett skogsläroverk vore fullt tillräckligt, samt genomförandet af berörda förslag dessutom skulle åstadkomma ökade kostnader, lärarekollegiet ansett sig höra instämma uti Styrelsens för Ultima Landtbruksinstitut mening om otjenligheten af skogsundervisningens förläggande till tvenne orter inom riket. — Beträffande derefter sistnämnde Styrelses' förslag om förflyttandet af undervisningen i skogsväsendet till Ultima Landtbruksnstitut, har lärarekollegiet yttrat: att den omedelbara tillsynen och kontrollen öfver denna undervisningsgren härigenom skulle undandragas Skogsstyrelsen, som genom den af Ultima styrelse föreslagna delaktigheten i Direktionen öfver Landtbruks-Institutet ingalunda blefve i tillfälle, att med erforderlig omsorg öfvervälta utbildandet af skickliga skogsmän, hvilkas danande deremot i väsentligaste män skulle göras beroende af en Styrelse och en lärarecorps, sammansatt af personer, som blifvit välde och antagna med hufvudsakligt afseende å Landtbruksinstitutet; att detta sednare val antagligen skulle vinna på att skogsundervisningen dit förlädes, men att deremot sistnämnde undervisningsgren, såsom vid ett Landtbruksinstitut underordnad, alltid deraf skulle blifva lidande; att skickliga fackmän sannolikt ej skulle finnas benägna att lemna en mera betryggad ställning inom skogsstaten, för att öfvertaga lärarebefattning vid Landtbruksinstitut på de vilkor, under hvilka lärarne der anställdes; att det af Ultuna-Styrelsen framställda kostnadsförslaget ej vore affattadt med tillbörlig hänsyn till skogselevernas behof

32 Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Brop. N:o 1 om Statsverket 1870.

af undervisning i naturhistoria, författningskunskap och matematik med kartritning, i följd hvaraf det beräknade anslagsbeloppet blefve otillräckligt; att den ej obetydliga årsafgiften för eleverna vid Ultunn kunde komma att från skogsmannabanan utestänga ynglingar, som voro utrustade med håg och fallenhet derför’ men obemedlade; och har lärarekollegiet, under förmälan, att sammanslagning af skogs- och landtbruksundervisning vid samma läroverk i utlandet ingalunda visat sig för begge gynnande, samt i betraktande af anförda omständigheter, äfvensom med hänsyn dertill, att de begge lärogrenarne redan nu äro med dryga kostnader hvar för sig försedda med tillräckliga bygnader och för de skilda vägarne afpassade lärarekrafter, jemväl funnit sig höra afstyrka förslaget om skogsundervisningens förläggande till Ultima Landtbruksinstitut, helst Skogsstyrelsen numera vore oförhindrad foga anstalt om beredande af tillfälle till praktisk undervisning åt skogseleverna å någon för Skogsinstitutet lämpligt belägen skog.

För egen del har Skogsstyrelsen, angående först skogsundervisningens förflyttande till Teknologiska institutet, anfört, att då, på sätt ock Styrelsen för nämnda läroverk visat, de grönår af matematik samt kemi och fysik, hvaruti skogsele varna och Teknologiska institutets lärjungar undervisas, ehuru till benämning öfverensstämmande, dock äro till sin omfattning och riktning så olika, att någon gemensam undervisning deruti ej kunde ordnas, och då Teknologiska institutet, för att utbilda skogsmän, behöfde, utom sin nuvarande lärarepersonal, äfven de lärare, som nu finnas anställda vid Skogsinstitutet, läraren i matematik ej ens undantagen, till följd hvaraf kostnaderna för skogsundervisningen genom dess öfverflyttande till Teknologiska institutet ingalunda skulle minskas, men saknaden dels af den planteringspark af omkring 100 qvadratrefs (18 tunnland) vidd, som Skogsinstitutet disponerade, dels af erforderligt utrymme för samlingar och annan undervisningsmateriel säkerligen skulle inverka ganska menligt pa undervisningen, Skogsstyrelsen ansåge sig hafva fullt skäl, att, i likhet "med Styrelsen för Teknologiska institutet och Skogsinstitutets lärarekollegium, afstyrka förslaget om skogsundervisningens förläggande till Teknologiska institutet.

Rörande derefter förslaget om danande af skogsmän för hela landet vid Alnarps Landtbrukinstitut, funne Skogsstyrelsen att, — äfven under förutsättning, det skogseleverna å nämnde ort, som lärer sakna skog, dock skulle kunna beredas tillfälle till praktiska öfningar — den ensidiga, blott för, de sydligaste delarne af landet lämpade riktning, som undervisningen bär måste erhålla, borde, på sätt ock Styrelsen för Alnarps Landtbruksinstitut medgift, antagas vara eif tillräckligt skål för att lemna detta förslag utan afseende.

Beträffande vidare skogsundervisningens förläggande dels till Alnarp och dels till Ultima ansåg Skogsstyrelsen sig kunna till hufvudsakliga delar

M. N:o 6 b till Kong!, Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870. 33

lar instämma uti hvad Skogsinstitutets lärare-kollegium och Styrelsen för häruta L,anf^Itbruksmstitut angående olämpligheten af eu sådan fördelning

in ^kommande slutligen hela undervisningens i skogsväsendet förläggande ri , '‘na Landtbruksinstitut, och upphäfvande således af det å Rond Djurgården förlagda Skogsinstitutet, så syntes det Skogs-Styrelsen som skulle en dylik åtgärd endast höra ega rum, för så vidt derigenom antingen berörda undervisning utan ökad kostnad kunde blifva fullständigare och ”för andamalet bättre afpassad, eller också någon besparing i kostnaden för undervisningons meddelande vunnes, utan att denne sednare deraf kom me att blifva lidande.

.. , M60 Skeende å undervisningen hade det framhållits, att skogseleverna

Md L It lina skulle kunna erhålla eu fullständig kännedom i vissa af de naturhistoriska ämnena, nemligen kemi, fysik och geologi, samt att de U1tuna dels tillgränsande kronoparker, dels underlvdande skogar af tillsammans ( 7o tunnlands vidd äfvensom de på 2 ä 5 mils afstånd från gården belägna allmänna skogarne af So,i 14- tunnlands areal erbjöde ökade tillfällen för de praktiskt ofningarne. Hvad åter anginge kostnaderna, så hade dessa af U Runa Styrelse upptagits till 10/200 R:dr årligen samt G,500 R:dr för en "vilket med beräkning af 5 procents ränta, >125 R:dr, å sistnämnde

6,o00 it.dr_ skulle utgöra omkring 10,500 R:dr för året, i följd hvaraf eu årlig besparing af 4,800 R:dr skulle uppstå i förhållande till det af Eders

u , :t °r skogsinstitutet vid senaste Riksdag äskade anslag af l o,o00 it:dr, " "

, . ™ jemförelse mellan undervisningen, sådan densamma, enligt den för

åt 18it 0 fasts tablå stat, meddelas vid Skogsinstitutet och sådan densamma mZ Z .lararekra tef? som af Styrelsen för Ultima Landtbruksinstitut an-’ setts till fackliga, skulle komma att bibringas vid • sistnämnda läroverk, framginge, a t undervisningen i de naturhistoriska läroämnena skulle komma att vid Ultima handhalvas af en för skogs- och landtbruksgrenarne gemensam laiare, dä dessa ämnen deremot vid Skogsinstitutet förelästes af eu fack-

iva

kunnig person, som sjelf studerat vid Institutet. Riktningen af de botanisk» och zoologiska kunskaper, som skulle bibringas de tvänne elevgrupperna nnistc pa lagligen vara helt olika och för landtbrukaren hufvudsakfi»ast afse sädesslag, gräsarter och odlade foder- och trädgårdsväxter samt domesticerade och för joi dbruket skadliga djur, då skogshushållaren åter endast behöfde kanna de träd artade växterna och deras fiender samt de vilda djuren. Visser igen torde vetenskapsmän kunna anträffas, som egde insigter i båda dessa riktningar, men det vore dock antagligt och vid ett hufvudsakligen för landtbruket afsedt läroverk äfven i sin ordning, att läraren valdes företrädesvis Bib. till Biksrl. Prof. 1870. 1 Samt. 1 Afä, k

34 Bil. N:o 6 b till Kong!. Maj:ts Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

med hänsyn till hans kunskaper i den för ett dylikt läroverk vigtigaste riktningen och i så fall skulle sannolikt, om äfven å- lärarens sida ofrivilligt, den andra grenen, som erfordrade ej allenast vetenskaplig utan äfven skogsmanna-bildning, blifva lidande. Af de öfriga naturhistoriska ämnena kemi, fysik och geologi, behöfde skogsmannen för den egentliga skogshushållningen föga mer än som redan i skolan inhemta** Kemien och geologien, som for landtbrukaren vore af så stor vigt, enär det satte honom i stånd att genom i ordblandningar och olika slag af gödning i väsentlig man förändra beskaffenheten af den jord, som lian hade att behandla, voro deremot för skogsmannen hvilken måste taga tillgodo den jordmån, som förefinnes af mycket underordnad betydenhet. — Visserligen vore en utvidgning af de kemiska kunskaperna äfven för skogsmannen ensidig, men dock ej i den riktning, som vid ett Landtbruksinstitut vore att förvänta, utan fastmer i tekniskt hänseende, så att skoghushållarne äfven blefvo skickliga att på ändamalsenligaste sätt tillgodogöra sådana skogsalster, som harts, gaifämne in. in.

° pför läraren i författningskunskap, hvilken* lön i den för år 1870 gällande staten för Skogsinstitutet vore uppförd till 600 K:dr, både Styrelsen för Ultima institutet upptagit endast 100 R:drs förhöjning åt den nuvarande läraren; och syntes för Skogsstyrelsen deraf följa, att, om undervisningen örlades till sistnämnda institut, ej synnerligt mycken och säkert alldeles otillräcklig tid skulle komma att egnas detta, för blifvande tjensteman dock sä

vigtiga ämne. , t

Det af Ultuna-Styrelsen för en lärare i matematik upptagna arvode åt

300 R:dr tycktes enligt Skogsstyrelsens uppfattning jemväl håntyda på eu helt annan undervisning än som föreskrefves i nu gällande stadgar för skogs- 1 är o verken. Ensamt den undervisning, hvilken nu meddelades i kartritning, och genom hvilken skogskartorna bringats till den jemnhet i utförandet och den åskådlighet, som de nu företedde, skulle ej kunna ersättas med berörda belopp och då — äfven med uteslutande af den nu likväl föreskrifva eleinentarmatematiken, härtill komme de för skogsundervisnmgen erforderliga delar af högre matematik, konstruktionslära, byggnadslara, mekanik och faran om de af skogsmannen använda matematiska instrumenters konstruktion och begagnande, i förening med de praktiska ötningar, som inatematik-lararen vore skyldig att med skogseleverna anställa, så framgmge påtaghgen, att ej ofvannämnda arvode kunde vara ämna dt för bär omforma! da utsträckning a de matematiska läroämnena, utan afl deremot högst betydliga inskränkningar, som skulle nedsätta den matematiska undervisningen till i det narmaste ingen,

varit åsyftade.

Den teoretiska delen af skogs vetenskapen, hvilken skulle föreläsas af föreståndaren, herde väl äfven vid ste läraren i skogshushållning skulle handhatv a denna

vid Skogsinstitutet Ultima, der förlärogren, kunna,

35 Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj.is Prov. N:o 1 om Statsverket 1870.

föredragas till lika omfattning som vid förstnämnda Institut; men som det för landtbrukslärjungarne skulle borttaga alltför mycket af den till studium i det egentliga landtbruket ämnade lärotiden, att bevista alla de föreläsningar och lektioner, som för skogselevernas erforderliga utbildande oundgängligen måste hållas i detta ämne, så kunde man svårligen undvika att anordna särskilda föreläsningsserier och lärokurser i skogshushållning för skogs- och land tbr ukseleverna, då det ej torde låta tänka sig, att de sednare skulle åhöra endast vissa af föreläsningarne eller deltaga uti blott en del af lektionerna, hvarigenom allt sammanhang af undervisningen skulle afbrytas. Jemte den teoretiska undervisningen måste l:ste läraren, på samma sätt som vid Skogsinstitutet, hafva till åliggande att beledsaga skogseleverna på deras praktiska öfningar, Indika, för att vara förenade med påräknad nytta, måste förläggas än i de nordligare än i de sydligare delarne af landet. Under de flere månader, som dessa praktiska öfningar pågingo, skulle undervisningen i skogshushållning för landtbrukseleverna, Indika ej hade behof af så omfattande praktik i denna gren och Indika således endast skulle komma att deltaga i vissa öfningar, afbrytas, helst 2:dre läraren i skogshushållning, likasom vid Skogsinstitutet, äfven måste vara följaktig och handleda eu afdelning skogselever å dessa praktiska öfningar, hvarigenom undervisningen för landtbrukseleverna ytterligare skulle rubbas, enär denne andre lärare i skogshushållning äfven undervisade i fältmätning och trädgårdsskötsel, hvilken senare lärogren således skulle sakna lärare just under den för undervisningen i densamma mest lämpliga tid. Likasom Ultuna i sitt närmaste granskap hade 775 tunnland skog, så hade Skogsinstitutet den vid dess anläggande i och för öfning påräknade norra Djurgården (norr om Djurgårdsbrunnsviken och Djurgårdskanalen) med 788 tunnland skogbeväxt mark, hvarå ordnad skogshushållning drifvits längre tid än å de flesta andra skogar i landet, och som derföre, hvad regelbundna skogsbestånd och omvexling af trädslag beträffade, hade mer att erbjuda än flertalet öfriga skogar af samma omfattning. Härjemte förefunnes skogsmark till omkring 300 tunnlands vidd, tillhörande de Djurgården underlydande lägenheter, af hvilken skogsmark omkring eu tredjedel vore till ordnad hushållning indelad, och dispositionsrätten till de öfriga två tredjedelarne Djurgården förbehållen. Förutom den till uppdragande af och försök med främmande trädslag utsudda planteringspark af 18 tunnlands areal, å hvilken Skogsinstitutet vore beläget, och till motsvarighet hvaraf tillfälle vid Ultuna torde saknas, hade Skogsinstitutet således i sitt omedelbara grannskap en Kongl. Maj:t och Kronan tillhörig skogsvidd af öfver 1,000 tunnland eller omkring 300 tunnland mer än som förefunnes vid Ultuna, eu omständighet, som Skogsstyrelsen för qm del dock ej ville tillägga någon synnerlig vigt, enär nämnda skogsvidd, oaktadt den bär hade företrädet att kunna framvisa resultat af äldre planteringar och ändamålsenligt utfärda gallringar m. in., likväl vore alldeles o till-

36 Bil. N:u 6 b till Kongl. Maj:ts Pro]). N:o 1 om Statsverket 1870.

facklig för skogsele ver nas praktiska öfningar. Endast såsom exempel å hvad som under föreläsningar ne afhandla ts och för inlärande af handgreppen vid skogsarbetena kunde en dylik skogsareal vara tillräcklig, hvaremot för bibringandet af kunskap om ordnande! af dylika arbeten i större skala och vinnande af kännedom om planläggandet och ordnandet af skogshushållningen i allmänhet erfordrades vida större skogar och i synnerhet mer omvexlande förhållande!! än som stodo till buds vare sig vid Skogsinstitutet eller Ultima. Af dessa begge ställen måste i nu ifrågavarande hänseende enligt Skogsstyrelsens åsigt, det, hvarifrån man, såsom fallet vore med Skogsinstitutet. kunde med största lätthet och med minsta kostnad förflytta sig till skogar i skilda delar af landet, med olika klimat och jordmån samt skiljaktiga skogsbestånd, äfven vara det för undervisning i skogshushållning lämpligaste, helst, enligt nu gällande stadga liden, skogseleverna före inträdet vid institutet skola vistas ett år hos någon tjenstgörande skogsman och förete betyg af honom öfver handläggning af de vid skogsskötsel» förefallande göromål och förrättningar. De skogar, som Ultuna-styrelsen omformält såsom belägna på 2 å 5 mils afstånd från Landsbruksinstitutet, och Indika skulle lemna tillfälle till praktiska öfningar för skogseleverna, måste Skogsstyrelsen, enär man ej kunde färdas till dessa skogar utan att begagna skjuts, anse för undervisningen nästan otillgängliga i förhållande till de under Skogsstatens förvaltning ställda allmänniiigarne inom Stockholms län, Indika voro belägna utmed jernvägen, börjande på V/2 mils afstånd från Stockholm, och till de af Skogsinstitutets lärare och elever för längre tid tillbaka indelade och sedan dess efter hushållningsplan behandlade skogar, till Indika man medelst de från hufvud sta den afgående ångsluparne fortskaffades på ganska kort tid.

Enligt det af Ultuna-styrelsen upprättade förslag öfver kostnaden för skogsundervisningen, om den öfverfivttades till landtbruksinstitutet, skulle en besparing af 4,800 R:dr derigenom uppstå. Med anledning af den ökade undervisningskyldighet, som vid Ultima skulle komma att tillhöra lusta lärare» i skogshushållning, såsom följd af den särskild! för landtbrukseleverna nödiga och för deras behof lämpade kursen i skolvetenskap, torde likväl kunna ifrågasättas, huruvida ej den, enligt Skogsinstitutets stat, endast för skogselevernas undervisning afpassade lönen af 3,000 R:dr, om förflyttning komme att ske, tarfvade en förhöjning af 500 R:dr, hvarjemte, enligt Skogsstyrelsens förmenande, de belopp, som Styrelse» för Landtbruksinstitutet upptagit såsom arvode» åt lärarne i författningar rörande skogsväsendet och i Matematik, eller tillhopa 400 R:dr, syntes vara så oskäligt ringa, att nämnda aflöningar måste ökas med minst 1,100 Rall*, så att lärare» i författningskunskap erhölle eu lönetillökning af 500 R:dr till hvad han för landtbrukselevernas undervisande åtnjuter, och lärare» i matematik ett arvode af 1,000 R:dr. I anseende till den ökade resekostnad vid de praktiska öfningarne,

Bil. N:o 6 b till Kongi, Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1870. 37

som blefve eu följd af Landtbruksinstitutets läge, torde anslaget till dessa öfningar, för att de ej må behöfva inskränkas, böra ökas med åtminstone 500 It'.dr. hvartill slutligen komme kostnaden för handräckning vid anläggning och vård af eu sådan planteringspark, som vid Skogsinstitutet nu finnes anslagen, derest någon motsvarighet dertill kunde vid Ultuiia beredas, hvilken kostnad ej torde kunna upptagas till mindre än 500 R:dr, i följd hvaraf allt de af Styrelsen för Landtbruksinsti tutet beräknade kostnaderna skulle komma att förhöjas med tillsammans 2,600 Rall-, då besparingen genom skogsundervisningens förflyttande till nämnde Institut, i förhållande till 1870 års Stat. för Skogsinstitutet, skulle inskränka sig till 2,200 R:dr, hvilken besparing dock genom antagande af de jemkitingar >i 1870 års Stat, som Skogsstyrelsen hade för afsigt att föreslå, äfven vid Skogsinstitutet kunde åstadkommas, då följaktligen ett förläggande af skogsundervisningen till Ultima ej skulle hafva någon fördel kitt erbjuda, som kunde anses motväga hvad berörde undervisning förlorade genom att blifva ställd såsom eu underordnad lärogren vid'ett landtbruks-läroverk.

På grund af hvad Skogsstyrelsen sålunda anfört och med hänsyn till det af Skogsinstitutets lärarekol legitim påpekade förhållandet, beträffande den årsafgift, eleverna skulle komma att vid Ultima erlägga, hvars bestämmande Styrelser! dessutom funne skulle mota svårighet deraf, att skogseleverna flora månader om året voro genom praktiska öfningar aflägsnade från Institutet, så och då de försök, som redan bl Hvit gjorda, att förlägga den lägre undervisningen i skogskötsel till Lantbruksskolor, utfallit så otillfredsställande, att de härför anslagna medel måst indragas, funne sig Skogsstyrelsen, med kännedom derom, att vid de läroverk i utlandet, der skogs- och landtbruksundervisningen sammanförts, städse den ena lärogrcnen ansetts såsom hufvudändamål och gjord högst menligt intrång på den andra, hvarpå såsom exempel kunde nämnas Landtbruksinsti tutet i Koben heim, der skogsundervisningen vore jemförelsevis undertryckt, och Skogsakademicn i Tharand, der landtbruksundervisningen åter blifvit trängd i bakgrunden, underdånigst bära jemväl afstyrka bifall till framställningen om förläggandet af undervisningen i skogsväsendet till Ultima Landtbruksinstitut, helst till hvad redan vore sagd! komme ej mindre, att Skogsstyrelsen, i anseende till sin fåtaliga personal, funnit sig föranlåten påräkna det biträde af Skogsinstitutet, att dess elever skulle, för sin egen öfning, af till Styrelsen inkommande kartor och skogshushållning-spinner taga de kopior, som bonde tillställas skogsinspektörerna, än äfven att närvarande tidpunkt, då just samtliga de allmänna skogarne blifvit ställda under Skogsstatens förvaltning eller kontroll, ej syntes vara en sådan, som borde väljas för att gorå skogsundervisningen till en bisak vid ett för annat ändamål inrättadt läroverk.

Då Skogsstyrelsen sålunda icke ansett sig kunna i underdånighet till-

38 Bil X:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

styrka de förändringar med afseende å undervisningen i skogsväsendet, hvilka Riksdagen ifrågasatt, och Styrelsen vid öfverläggningarne rörande detta ämne ej heller funnit något annat sätt för bibringande af kunskap i skogsväsendet som, utan att föranleda minskad skicklighet i yrket, skulle kunna Bisätta hvilket således, enligt Styrelsens åsigt, borde såsom sådant det af Eders Kong!. Maj:t äskade anslag för berörda underblifvit be viljad t endast för år 1870, ansåge Skogsstyrelara sill pligt att, i och för den nådiga framställning,

Skogsinstitutet, bibehållas, men visningsan stall

sen det äfven .......... r~D- ^ -

som, angående anvisande af medel till donna undervisningsgren, torde komma att framställas till näst sammanträdande Riksdag, afgifva underdånigt förslag till de jemkningar uti den för år 1870 gällande stat för Skogsinstitutet, som möjligen kunde ega ruin och leda till den af Riksdagen åsyftade minskning å kostnaderna, hvilken enligt Skogsstyrelsens åsigt torde kunna vinnas utan att sjelfva fackundervisningen deraf skulle komma att blifva

lidande. .

I sådant afseende bär Skogsstyrelsen vidare anfört, hurusom uti 1870

års stat för Skogsinstitutet upptages en lön af 1,600 R:dr, som, utom våning och ved, skulle utgå till eu härå lärare, hvilken hade att undervisa i jagtkunskap samt expeditions- och bokföring, hvarjemte denne lärare skulle handleda eu afdelning elever under de praktiska öfningarne. Då af Skogsstatens speciella befattning med jagten numera, i följd af 1864 års nådig» •Jagtstadga, endast obetydligt qvarstode och dä den af Eders Kong!. Maj:t nyligen utfärdade instruktion för nämnda stat i detta afseende endast innehölle ett allmänt stadgande, att skogspersonalen skulle beflita sig om skadedjurs utödande och befrämjande åt eu ändamålsenlig jaktvård, så torda emedlertid, utan fara för de blifvande skogsmannens duglighet för sitt yrke, den särskilda jagtlärarebefattningen kunna indragas och den erforderliga undervisningen ' i jagtkunskapen uppdragas åt läraren i zoologi, pa sätt äfven förut varit förhållandet, intill dess år 1859 särskild jagtlärare anställdes. Denna lärares undervisningsskyldighet i bokföring skulle i så fall ölvertiyttas å läraren i matematik och lektionerna i tjenste-expedition på läraren i författningskunskap. För att under inseende af läraren i skogshushållning, som äfven vore Direktör för Institutet, å de af Skogsstyrelsen anvisade skogar biträda vid handledande af skogsele ver na under de praktisk» öfningarne och sålunda dervid ersätta hd ra läraren, herde vidare två de skickligaste eleverna för hvarje lärokurs, efter aflagd afgångsexamen, i egenskap al rcpetitörer, vid Institutet få, jemväl till sin egen ytterligare utbildning, qvarstanna under den tid de praktiska öfningarne pågingo, samt derunder bibehålla små innehafvande stipendier och tilläggas ett ytterlig,m1 arvode af 300 R.dr hvardera eller 600 R:dr tillhopa; skulle någon gång inträffa att för ändamålet fullt lämplig» elever saknades, borde Skogsstyrelsen eg» att på nyssnämnd»

39 Bil. *N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 7 om Statsverket 1870.

aflöningsvilkor förordna andra från institutet förut utgångna skickliga yngre skogsmän. Dylika uppdrag kunde dessutom sedermera så i ena som andra fallet räknas till merit vid ansökning till ordinarie befattning. Derest Skogsinstitutet erhölle nådigt tillstånd, att i och för undervisningen använda de arvoden, som mild to för af eleverna under lärarens ledning verkställda skogsindelningar, så kunde ofvannämnde ersättning till repetitörerna af donna inkomst utgå, då genom en dylik anordning behofvet af anslag skulle minskas med 1,600 R:dr.

Vidare har Skogsstyrelsen erinrat att, dä nu gällande nådiga stadgar för skogsläroverken icke ovilkorligen fordrade, att elev, för att antagas vid Skogsinstitutet, skulle hafva al lågt examen, som berättigade till inträde vid universitet, så både i följd deraf dels särskild inträdesexamen varit behöflig, dels undervisning derstädes måst meddelas i åtskilliga, uti ofvannämnda stadgar uppräknade matematiska och naturhistoriska ämnen, som egentligen tillhörde elementarskolan. Om åter dessa förhållanden nu ordnades på det sätt, att s. k. maturitetsexamen ovilkorligen fordrades för inträde vid Skogsinstitutet, då särskild inträdesexamen derstädes ej vidare skulle vara behöflig, så skulle ej heller elementarämnena i matematik och naturhistoria vid Institutet upptaga någon särskild undervisningstid, utan donna kunna egnas uteslutande åt berörda ämnens tillämpning i skogsyrket och den vidare utveckling af dem, som för skogsmannen vore erforderlig. Derigenom att undervisningsskyldigheten sålunda betydligt minskades, kunde de i 1870 års stat till 1,200 R:dr upptagna arvoden för hvardera af läraren i naturhistoria och matematik åter nedsättas till 1,000 Rall", och således 400 Rall' besparas, äfven fastän dessa lärare ålades att undervisa, den förre i jagtkunskap och den sednare i bokföring.

Slutligen och då eu af de tvänne boställs våningar ne vid Skogsinstitutet blefve för dess personal obehöflig, skulle i följd deraf anslaget till expenser och underhåll, hvarifrån äfven kostnaderna för anskaffande af ved bestridas, kunna inskränkas med ett belopp af 200 R:dr, motsvarande vedåtgången i nämnda våning och således nedsättas från 2,000 till 1,800 Rall1.

Med iakttagande af de jemkning!!!-, Skogsstyrelsen sålunda ansett kunna ske, skulle Skogsinstitutets stat komma att erhålla följande utseende:

Direktören och förste läraren, utom boställsvåning och ved R:dr 3,000: —-

Planteringsvaktaren, utom dito ................... 500: —

Två lärare i naturhistoria och matematik, arvoden å 1,000 R:dr 2,000: —

En lärare i författningskunskap, arvode .............. 600: —

Stipendier åt fyra elever å 250 R:dr................ 1,000: —

Transport R:dr 7,100: —

40 Bil. N:o 6 b, till Kong!. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport R;dr 7,100

Elever nes praktiska öfningar . Expenser och underhåll .... Arrende för Instituts-lägenheten

3,000

1,800

600 D:o för laborator!ihagen och dess underhåll

Summa R:dr 13,100

På det att den för några år sedan förberedda och numera verkställda ombildning af skogsväsendet och derför gällande lagstiftning må kunna uppfylla det dermed väsendtligen åsyftade ändamål att för framtiden betrygga ett behörigt tillgodogörande af Statens dyrbara skogsegendom, är det af synnerlig vigt, att skogstjenstemännen ega den skicklighet och duglighet i sitt yrke, som i hufvudsaklig mån befrämjas genom ett ändamålsenligt ordnande af skogsundervisningen; och som af flen utförliga utredning beträffande denna undervisnings ifrågaställda förflyttande från Skogsinstitutet till Teknologiska Institutet eller Landtbruksinstitut ernå, hvilken Skogsstyrelsen åstadkommit, synes framgå, åt i: genom en sådan förflyttning några egentliga fördelar för skogselevernas vare sig teoretiska eller praktiska utbildning icke stå aftvinna, hvaremot det alltid måste befaras, att skogsundervisningen, om den förlägges till något för en annan lärogren inrättad t läroverk skall på del nya stället komma afl tilläggas eu underordnad vigt i förhållande till den undervisning, som förut derstädes meddelats; alltså och då den besparing i nuvarande utgifter för skogsundervisningen, som antagligen skulle vara att genom den ifrågaställda förflyttningen ernå, kan genom bifall till de af Skogsstyrelsen föreslagna ned sättningar i Skogsinstitutets stat i väsendtlig män vinnas äfven med undervisningens bibehållande derstädes, anser jag mig, på grund häraf och i betraktande af hvad Skogsstyrelsen i öfrig! anfört, höra i underdånighet afstyrka verkställande af någon så beskaffad förflyttning af skogsundervisningen, som Riksdagen ifrågasatt. Deremot och då nyssberörda nedsättningar i Skogsinstitutets stat synas med vidtagande af de anordningar, Skogsstyrelsen i sådant afseende föreslagit, kunna ega ruin utan något men för undervisningen, samt jag emot ifrågavarande stat i öfrig! icke har något att anmärka, tillstyrker jag, att samma stat, sådan den af Skogsstyrelsen föreslagits, må af E. K. M. gillas och att i följd deraf E. K. M., med statens framläggande till granskning jemväl af Riksdagen och tillkännagifvande, att E. K. M. finner skogsundervisningen fortfarande höra vid Skogsinstitutet bibehållas, täcktes hos Riksdagen äska. att slutsumman af omförmälda stat, 13,100 R:dr, må beviljas och uppföras å ordinarie stat genom att tilläggas det för skogsväsendet nu anvisade ordinarie anslag, hvilket derigenom skulle komma att förhöjas till 351,678 R:dr 6 öre.

Bil. N:n 6 h till Kong!. Maj.is Prof). N:o 1 om Statsverket 1H70.

o:o.

A det för Lyshållning m. ji. utgifter för Kronans publika hus i Stockholm uppförda förslagsanslag hafva utgifterna uppgått:

av 1864 till.......R:dr 17,464,

„ 1865 till....... „ 16,038,

„ 1866 till......... 18,996,

och „ 1867 till....... ,, 19,378,

eller i medeltal till......... 17,969,

hvarjemte samma utgifter af Statskontoret beräknades hafva år 1868 utgjort omkring 19,000 Ridt.

Beloppet å samma anslag av nu bestämdt till endast 15,500 R:dr och då detta belopp således visat sig vara för anslagets ändamål otillräckligt, hemställer jag, det Eders Kong!. Maj:t täcktes hos Riksdagen aska, att samma belopp må med 2,500 R:dr förhöjas till 18,000 R:dr, eller till nära likhet med ofvannämnda medeltal.

6:o.

Likaledes påkallas en förhöjning af det nu till 1,500 R:dr upptagna för slagsanslaget till uppköp af ved för Wisby s. k. kronokalkugn. Utgifterna för berörda ändamål hafva nemligen utgjort:

år 1864 . . ....'. R:dr 4,604,

,, 1865 ....... „ 4,638,

„ 1866 ....... „ 4,148,

och „ 1867 ....... ,, 3,000,

eller i medeltal..... „ 4,097,

samt beräknades af Statskontoret hafva år 1868 utgjort omkring 3,500 R:dr. Och torde på grund häraf Eders Kongl. Näjd finna godt föreslå, att anslagets belopp må med 2,500 R:dr förhöjas till 4,000 R:dr.

7:o.

Vidare har jemväl det nu till 1,500 R:dr bestämda beloppet af förslagsanslaget till Rese- och trahtamentspenningar blifvit under liera år betydligen öfverskridet af utgifterna. Dessa senare, hvilka af Statskontoret beräknats hafva år 1868 utgjort ända till omkring 12,000 R:dr, hafva nemligen enligt afslutade räkenskaper uppgått:

42 Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Med afseende härå och ehuru den betydliga tillökningen i utgifter åren 1867 och 1868 kan antagas halva berott på ölvergående förhållanden, lärer likväl det nuvarande beloppet 1,500 R:dr icke vidare kunna anses vara för ändamålet tillräckligt, utan hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t täckes äska detsammas förhöjande med 4,500 R:dr till 6,000 R:dr.

8:o.

Rörande öfriga ordinarie anslag, som i nuvarande Riksstat äro å Sjunde Hufvudtiteln upptagna, har jag icke anledning att i underdånighet föreslå natron annan ändring än att, för vinnande af jemnt tal i Ilufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. nedsättes med 50 R:dr och således bestämmes till 18,530 R:dr 79 öre.

Sammanställes nu Hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma med de af mig härofvan gjorda till dess ökande eller minskande föranledande

förslag, så visar sig att nämnda summa.........R:dr 6,631,500: —

komrne att ökas genom nedannämnda anslags höjande med följande belopp, nemligen:

Anslaget till omkostnader för kontrollverket R:dr 1,950: —

och

skogsväsendet

lyshållning, m. m.......

uppköp af ved för Wisby

kronokalkugn........

rese- och traktamentspenningar

13,100

2,500

2,500:

4,500:

24,550:

Säger R:dr 6,656,050: —

men deremot att minskas genom nedannämnda anslags nedsättande med följande belopp, nemligen:

Anslaget till postverket......R:dr 50,000: —

„ „ tullverket......... 7,000: —

och „ „ expenser, m. m. . . . „ 50: „ 57,050: —

så att Hufvudtitelns nya slutsumma skulle blifva .... R:dr 6,599,000: —

deraf, med inberäknande af de i nu gällande Riksstat förslagsvis upptagna belopp för indelta räntor samt indelta och oindelta spanmålsanslag, förslagsanslagen utgöra 5,558,540 R:dr;

43 Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

utvisande ofvanstående beräkning, att de af mig föreslagna nedsättningar af de ordinarie anslagen å förevarande hufvudtitel, efter afdrag af de förhöjningar, som jag likaledes tillstyrkt, utgöra ett belopp af 32,500 R:dr, hvarvid likväl tillika bör, beträffande omförmälda förhöjningar, tagas i betraktande, dels att förhöjningarna å förslagsanslagen till lyshållning in. in., till inköp af ved för Wisby kronokalkugn och till rese- och traktamentspenningar i sjelfva verket utgöra endast en bokföringsåtgärd, såsom åsyftande, icke någon för framtiden förökad utgift, utan endast att dessa anslag skola bättre än hittills angifva de belopp, hvartill dermed bestridda utgifter sedan flera år tillbaka uppgått, samt dels att förhöjningen af anslaget till skogsväsendet endast utgör eu öfverflyttning med nedsatt belopp på ordinarie stat af det anslag för skogsinstitutet, som redan i nu gällande Riksstat linnés å extra stat uppförd t.

Beträffande härefter sådana till föremål under Sjunde Hufvudtiteln hänförliga behof, som torde höra anses tillhöra den extra statsregleringen, får jag

l:o.

till en början erinra, hurusom Eders Kongl. Maj:t den 17 nästlidne December, i sammanhang med nådigt förklarande, att det inom Kammar-kollegium inrättade jorde bokskontor skall med utgången af innevarande år upphöra, täckts besluta, att i den nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof, som komme att aflåtas till nästa Riksdag, åska anvisande af ett extra anslag å femton tusen R:dr att under år 1871 för granskning inom kollegium af nya jordeböcker användas; hvilket nådiga beslut nu bör iakttagas.

2:o.

I afseende ä kolonien S:t Barthelemy, hvars förvaltning fortfarande påkallar bidrag från moderlandet, torde Eders Kongl. Maj:t finna godt hos Riksdagen begära, att det förslagsanslag af 25,000 R:dr, som för år 1870 finnes å extra stat anvisadt såsom bidrag till bestridande af koloniens förvaltningskostnader, må jemväl för 1871 varda på enahanda sätt anvisadt.

3:o.

Sedan 1868 års Riksdag till ett nytt länsresidens i Carlstad beviljat ett till högst 145,000 R:dr bestämdt belopp, deraf 30,000 R:dr anvisats att utgå under år 1869 och 50,000 R:dr att utgå under år 1870, så torde

44 Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Eders Kongl. Maj:t nu finna skäligt aska, att återstoden, 65,000 R:dr, af det redan beviljade anslaget till ifrågavarande byggnad, som enligt gillra föreskrifter bör vara färdig senast den 1 Oktober 1871, måtte anvisas till utgående under sistnämnda år.

Derest de af mig nu gjorda hemställanden af Eders Kongl. Näjd godkännas, komma således de extra anslag, hvarom framställning bör göras under Sjunde Hufvud titeln, att blifva följande:

1. Till granskning inom Kammar-kollegium af nya jordeböcker R:dr 15,000.

2. Till bestridande af utgifter för kolonien S:t Barthelemy,

förslagsanslag......................... „ 25,000.

3. Till fullbordande af Landshöfdinge-residensbyggnaden i Carl-

stad.............................. „ 65,000.

eller tillsammans R:dr 105,000.

Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredragande Departements-chefen, på sätt ofvan förmäles, hemställt såväl rörande Postverkets utgiftsstater för år 1871 som frågan om skogsundervisningens förflyttande från Skogsinstitutet och om samma instituts utgiftsstat äfvensom beträffande ordinarie och extra anslag under Sjunde Hufvud titeln; och behagade Hans Maj:t Konungen dertill i alla delar lemna nådigt bifall.

Sedan de till Andra, Tredje, Fjerde, Femte, Sjette och Åttonde Hufvudtitlarne hörande frågor blifvit pröfva de, på sätt de derom särskild! förda protokoll utvisa, anhöll Chefen för Finans-departementet, Statsrådet Friherre af Ugglas, att få i underdånighet anmäla de frågor, som tillhörde regleringen af

Nionde Mufvudtiteln,

omfattande Pensions- och Indragnings-staterna.

I sådant afseende hemställde Departements-chefen, hvad först anginge

Bil. N:o 6 b till Kongl. May.ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

45 Pensions-staten,

att då det icke vidare torde vara skäl, att det vid 1847 och 1848 årens Riksdag till belopp af 7,200 R:dr beviljade anslag "för pensionering af kommissionslandtmätare jemte dessa tjenstemäns enkor och barn" fortfarande utbetalades från Riksgälds-kontoret, sedan andra likartade extra anslag blifvit vid de senaste Riksdagarne anvisade till utgående från Statskontoret, Kongl. Maj:t ville hos Riksdagen föreslå, att utbetalningen jemväl af nu ifrågavarande anslag skulle öfver flyttas på Statskontoret och anslaget i sådant afseende, samt da detsamma enligt derom gillra föreskrifter herde Direktionen öfver Civilstatens pensionsinrättning tillhandahållas, uppföras med 7,200 Rall’ Irland de under nu förevarande Hufvudtitel redan befintliga anslag till nämnda inrättning, hvarigenom samma anslag kornrne att förhöjas till 98,485 R:dr 50 öre och hela pensionsstaten, nu utgörande tillsammans 628,657 R:dr 99 öre, skulle komma att uppgå till 635,857 R:dr 99 öre.

Beträffande derefter

Allmänna Indragnings-staten.

så erinrade Departements-chefen, att härvid herde iakttagas Kong!. Maj:te, på nedannämnda Departementers föredragning dels innevarandedag och dels, enligt Finansdepartementet tillhandakomna protokollsutdrag, förut fattade nådiga beslut om aflåtande till Riksdagen af följande framställningar, nemligen:

Ko. På Justitie-departementets föredragning:

att såsom slutlig ersättning för biträde och andra kostnader vid utgifningcn af Sveriges gamla lagar, som besörjts af Professorn, Doktor C. J. ScMyter, må å Allmänna Indragnings-staten för nästkommande statsreglering uppföras ett belopp af 2,000 R:dr, att af utgifvaren uppbäras emot redovisning i vanlig ordning.

2:o. På Landtför svar s-departementets föredragning:

a) att Regemente-kommissarien vid Dalregementet, Kaptenen (Jarl Gustaf Hellberg, må beviljas eu årlig pension af 450 Rall-, att af honom å Allmänna indragnings-staten uppbäras från och med månaden näst efter den, i hvilken lian från Regements-kommissariebefattningen entledigas;

46 Bil. N:o 6 b till Kong!. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

b) att för Fanjunkaren vid Nerikes Regemente, Carl Jansson, må å Allmänna Indragnings-staten uppföras eu årlig pension af 400 Rxlr, motsvarande fanjunkares pension enligt Kongl. Brefvet den 9 Februari 1858 och Pensionsstaten af samma dag, att med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller afsked, af honom åtnjutas, dock med vilkor att Jansson tran tjensten utgår innan lian varder berättigad till pension från Armeens pensionskassa;

c) att Fältmusikanten vid Bohusläns regemente, Anders Fredrik Westliolm, må beviljas en årlig pension af 125 Rxlr, motsvarande den hans grad tillkommande fyllnadspension åt statsmedel, att med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller afsked, af honom å Allmänna Indragnings-staten åtnjutas;

d) att Öfversten J. M. Tausons efterlemnade enka Margaretha Fredrika Tausson, född Ekstrand, må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid åt en årlig pension å 400 Rxlr;

é) att Kaptenen vid Svea artilleriregemente, Majoren E. af Klerekers enka Sophia af Eder eker, född Beryll, må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension å 300 Rxlr;

f) att Styckjunkare:! O. J. Aquilons enka Fredrika Aquilon, född Helin, må uppföras å Allmänna Indragnings-staten till åtnjutande under sin återstående lifstid af eu årlig pension å 200 Rxlr;

rf) att till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsman mätte, för år 1871, anvisas samma belopp som för innevarande år eller

20,000 Rxlr.

3:o. På Civil-departementets föredragning:

a) att f. d. Exsekutionsbetjenten i Öfverståthållare-embetets känslig Nils Råström, må å Allmänna Indragnings-staten uppföras till åtnjutande från och med innevarande år af en årlig pension å 220 Rxlr, motsvarande skillnaden emellan den lön, lian innehaft, och honom från Civilstatens pensionsinrättning tillagd pension;

b) att Länsnotarie!! i Östergötlands län, vice Häradshöfdmgen Albert

Aspegren må, efter erhållet afsked från länsnotariebefattningen, uppföras å Allmänna Indragningsstaten, för att derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta eu årlig pension af 560 Rxlr; ,

c) dels att Förste Landtmätare!! i Westernorrlands län, Marten Richard Stjern s Ironi, som varit Styresman för Afvittringsv erke t i nämnde län, ma från och med innevarande är å Allmänna Indragningsstaten uppföras, att derifrån för lifstiden årligen åtnjuta ett belopp af 1,000 Rxlr, emot skyldighet

Bil. N:o 6 b till Kong!. Maj:ts Prop. N:o l om Statsverket 1870. 47

att, så länge lian är förste landtmätare i länet, utan särskild ersättning af Statsverket verkställa den redovisning af afvittringskartor och handlingar som vid 1869 ars utgång återstått, de undersökningar, Indika erfordras för att bestämma, huru de ännu icke disponerade kronoöfverloppsmarkerna i länet skola användas, sådana delningar och skattläggningar, som deraf blifva eu följd, behöflig^ utstakningar och upphuggningar af rågångar omkring nyssnämnda. marker och de egoutbyten mellan Kronans och' enskildas markör, som kunna förekomma, samt för (ifrigt tillhandagå Kong!. Majits Befallningshafvande med utredningar och upplysningar i alla de ärenden, som, berörande den afskräde afvittringen och skattläggningen i länet, kunna komma under Kong!. Majits Befallningshafvandes pröfning,

dels ock att Afvittrings- och Kommissionsfandtmätarne Johan Gustaf Wiklund och hats Ostlund berättigas att från och med månaden näst efter den, hvarunder de erhålla afsked från kommissionslandtmätare-befattningarne å Allmänna Indragningsstaten årligen åtnjuta hvardera ett belopp af 900 U:dr, motsvarande den pension, som, derest de hunnit pensionsåldern, skolår dem enligt författningarne tillkomma.

4:o. På Echlesiastik-departementets föredragning:

a) att Herr Erkebiskopen in. in.. Doktor Henrik Beuterdahl må, från och med ecklesiastikåret näst efter det, då afsked från Erkebiskopsembetet kan varda honom beviljadt, uppföras på Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under sin tifriga lifstid af årlig pension till belopp af 7,000 R:dr, och

b) att Provinci al läkaren i Wenersborgs distrikt af Elfsborgs län, Doktor Curt Fredrik Kjellberg må ega att från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked från provincialläkare-befattningen honom meddelas å Allmänna Indragningsstaten uppbära under sin återstående lifstid eu hans nuvarande lön motsvarande årlig pension af 2,000 Tiidr.

0:0.

Vidare hemställde Departementschefen, i anledning af särskilda till Finans-departementet ingifna ansökningar, Indika nu föredrogos, det Kong! Maj it täcktes hos Riksdagen föreslå:

a) att då framlidne Guvernören och Justitiarie!! å S:t Barthelemy E. C. Ulrichs efterlemnade enka, Lovisa Albertina Ulrich, sjelf kroppsligen förlamad och lidande af eu kronisk hjernaffektion med tidtals påkommande sinnessjukdom, hvilket omöjliggjorde hennes förflyttning till Sverige, nu, jemte eu oför-

48 Bil. N:o H b till Kongl. Maj:t-s Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

sond sjuklig dotter, Edla Wilhelmina Ulrich, befinner sig i knappa, omstänständigheter och stort behof af hjelp, Riksdagen ville med afseende dels på dessa ömmande förhållanden och dels på det utmärkta och oförtröttade nit. Guvernören Ulrich i lifstiden ådagalagt under sin långvariga tjenstgöring i kolonien, derunder han i omkring 33 år förestått justitiarie-befattningen och i mer än 10 år tillika utöfva! guvernörsembetet, medgifva, att hans enka må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande från och med innevarande år under sin återstående lifstid af en årlig pension å 600 R:dr, med rätt för hennes ofvannämnda dotter att, derest hon modren öfverlefver, efter dennas död få af nämnda pensionsbelopp årligen under sin återstående lifstid

uppbära hälften — och .

b) att då Under]ägaren å kronoparken Bdsmären, härs Ågren, som i 4o år tjenstgjort vid skogsstaten i Elfsborgs län, nu vid den höga åldern af nära 74 'är och lidande af nästan fullkomlig blindhet icke vidare förmår att sin tjenstebefattning utöfva, Riksdagen på grund häraf och i betraktande af de hedrande vitsord om nit och redbarhet i tjensten, Ågren af sina förmån erhållit villo medgifva honom pension å Allmänna Indragningsstaten till belopp af 150 R:dr, att från och med månaden näst efter den, hvari afsked honom meddelas, årligen under hans återstående lifstid till honom utgå.

6:o. Sedan indragna kronofogdebostället 1 mantal N:o 12 Lilla Köpinge i Köpinge socken och Herrestads härad i Malmöhus län blifvit, enligt kontrakt den 20 April 1861, utarrenderadt på BO år, från midfasta!! 1862 till samma tid 1892. samt af nämnda boställes egoområde till Ystad—Eslofs jernväg exproprierats ett tunnland 14,9 käppband mark för ett belopp al 879 Rall1 37 öre. hade, i anledning af gjord framställning i fråga om ersättning till arrendator!! för mista,! inkomst af den exproprierade marken. Kong!. Maj:t den 1 Maj 1868 förklarat boställets nuvarande arrendator berättigad att i sådant hänseende årligen under den återstående arrendetiden uppbära 44 R:dr, utgörande omkring .3 procent å berörda till Riksgäldskontor! afiemnade expropriationsmedel, hvithet ersättningsbelopp skulle af Statskontoret utaf under händer varande medel utbetalas, intilldess beloppet kunde varda å stat uppfördt.

Med anledning häraf hemställde nu Departementschefen, enligt Statskontorets i dess underdåniga berättelse gjorda förslag, att, då dylika ersättningar tillförene blifvit å Allmänna Indragningsstaten uppförda, jemväl bär ofvan omförmälda belopp 44 R:dr matte a nämnda stat uppför as.

7:o. Föredragande Departementschefen anmälde härefter, hurusom i fråga om bestämmande af medelpriset under nästa statsregleringspenod å sparmålen under sådana löner, som imehafvarne tillträdt före statsreglermqen vid 1840—41 årens Riksdag, och för hvilken spanmål, om och i den 4 mån

Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj ds Prof). N:o 1 om Statsverket 1870. 49

man medelpriset öfverstege 7 R:dr B:ko eller 10 R:dr 50 öre tunnan, särskild ersättning jemlikt Kongl. Brefvet den 3 Februari 1841 borde från allmänna indragningsstaten löneinnehafvarne tillkomma, Statskontoret i dess omförmälda berättelse upplyst, att riksmarkegångspriset å spanmålen utgjort:

För kubikfot. För tunna.

1867 ......... 2: 07. 13: o-s.

1868 ......... 3: os. 19: si.

1869 ......... 3: 02. 19: 03.

eller i medeltal 2 R:dr 71 öre för kubikfot och 17 R:dr 9 öre för tunna, och tillstyrkte Departementschefen, att ofvanberörde ersättning måtte föreslås att utgå efter nämnda medelpris 17 R:dr 9 öre för tunna, i följd hvaraf och då, enligt hvad Statskontoret jemväl upplyst, beloppet af den spanmål, som inbegrepes under lönerna för äldre, innan vidtagandet af 1841 års statsreglering utnämnde embets- och tjensteman m. fl. utgjorde för närvarande 738 tunnor, samt således den ersättning, som uti ifrågavarande hänseende herde bemälde löntagare tillkomma, uppginge å 6 R:dr 59 öre för tunna till 4,863 Rall* 42 öre, Departementschefen i likhet med Statskontoret ansåg det till bestridande af ifrågavarande utgift å Allmänna Indragningsstaten erforderliga anslag lämpligen kunna för år 1871 bestämmas i rundt tal till 4,800 R:dr.

8:o. Vidare anmälde föredragande Departementschefen, att, medan beloppet å det för Allmänna Indragningsstaten uppförda förslagsanslag i nu gällande Riksstat vore bestämdt till 762,392 R:dr 1 öre, så både samma stats utgifter, Indika utgjort:

år 1864 .......R:dr 7 3 9,6 7 8 : 07.

„ 1865 ........, 742,613: 64.

och „ 1866 '........, 759,290: co.

deremot „ 1867 stigit till . . „ 8 1 9,162 : 67.

och beräknades af Statskontoret hafva

år 1868 uppgått till omkring .... ., 900,000: —

Den betydliga tillökningen i utgifter under åren 1867 och 1868 kunde enligt Departementschefens åsigt till väsendtlig del tillskrifvas de störa anvisningar, som under de nästföregående årens Riksdagar å denna stat egt rum

och Indika utgjorde: vid 1865—66 årens Riksdag.....R:dr 88,978: —

samt vid 1867 års Riksdag.................. „ 82,3 8 6 : 75.

och, ehuru vid de derpå följande Riksdagarne anvisningarne

hållit sig vid vida lägre belopp, nemligen: 1868 års Riksdag „ 44,519: so.

1869 års Riksdag „ 36,878: —

samt de bär ofvan för 1870 års Riksdag föreslagna anvisningarne utgjorde endast.................... „ 37,249: —

Bill. till Biksd. Prof. 1870. 1 Samt. 1 Afä. 7

50 Bil. N:o 6 b. till Kongl. Maj:ts Prnp. N:o 1 om Statsverket 1870.

Indika belopp till en del torde kunna antagas motsvaras af de besparingar, som genom äldre pensionstagares afgång uppkomma, så funne Departementschefen det likväl vara påtaglig!, att anslaget nu herde väsendtligen förhöjas, samt föreslog i sådant hänseende och för vinnande af jemn slutsumma å Riksstaten i sin helhet, att detsamma måtte för nästa statsregleringsperiod

bestämmas till........................$hdf 892,742: i.

hvarigenom, om dertill lades beloppet af Pensionsstatsanslagen 635,857: ss. slutsumman af de ordinarie anslagen under Nionde Hufvudtiteln

skulle blifva........................R:dr 1,528,600: oo.

Beträffande nu extra anslag under denna Ilufvudtitel, så erinrade Departementschefen, hurusom Kongl. Maj:t redan vid regleringen af Fjerde och Femte Hufvudtitlarne på vederbörande Departementers föredragning beslutat i sådant afseende föreslå:

att, hvad angår det årliga bidrag från Statsverket, som erfordras för upprätthållande af Arméens Pensionskassas egen pensionering, detta bidrag måtte för år 1871 få utgå till samma belopp, som för innevarande år finnes

anvisadt eller.........................R:dr 85,500: —

med skyldighet för Pensionskassan att till Eiksgäldskontoret afstå det för året Pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag för de till Statsverket indragna rusthållsafgifterna och under enahanda vilkor i öfrig!, som hittills egt ruin, eller att årsanslaget qvartalsvis utbetalas med förbindelse för Pensionskassans direktion att, så snart årets räkenskaper hunnit afslutas, hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret behörigen ådagalägga om hela anslaget eller huru stor del deraf varit för ändamålet behöflig! samt att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet återlemna;

att vidkommande beloppet af det årliga kreditiv, som erfordras för fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater af den 9 Februari 1858 och den 6 November 1860, detta kreditiv måtte, på grund af Direktionens

gjorda beräkning, bestämmas för år 1871 till....... ,, 230,000: —

att användas till betäckande af den skilnad, som för Arméens pensionskassa under samma år kan uppstå ge-

Transport R:dr 315,500: —

Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1870. ■ 51

Transport

nom den ifrågavarande pensioneringens tillämpning och att utbetalas sålunda, att hälften deraf utgifves den 1 April och den andra hälften den 1 Oktober, med förbindelse för Direktionen att vid reqvirerande af första halfårets belopp, med a/slutade räkenskaper redovisa föregående årets utgift; samt

att såsom extra anslag för år 1871 må å Hufvudtiteln uppföras tvänne kreditiv, nemligen:

dels för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitetskrigsmanskassan i stånd att till de sj öförsvarets - embetsed! tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast utgifva pensioner enligt de för kassan nu gällande pensioneringsgrunder, än äfven utgöra tillgång till de dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande..........

och dels för upprätthållande af den Sjöförsvarets afsked a de gemenskap förunnade förbättrade pensionering . .

R:dr 315,500: —

72,000: — 40,000: —

med Direktionen öfver nämnda kassa lemnad rättighet att å berörda kreditiv under loppet af år 1871 lyfta hvad för omförmälda behof blir erforderligt, sedan styrkt blifva, i hvad »rån de för innevarande år beviljade enahanda kreditiv för pensioneringen åtgått, dock att hvad under sistnämnda år icke för ändamålet erfordrats må för 1871 års pensionering i mån af behof användas.

Summan af de extra anslagen för år 1871 under

Nionde Hufvudtiteln skulle alltså blifva...........11:dr 427,500: —

Hvad Departements-chefen sålunda rörande reglering af utgiftsanslagen under Nionde Hufvudtiteln och dermed sammanhang egande ämnen i underdånighet anfört och hemställt biträddes af Stats-rådets öfråga ledamöter och biel af Hans Maj:t Konungen i nåder gilladt och godkändt. Departements-chefen anmälde vidare, att Statskontoret dels vid sin berättelse bifoga! eu förteckning å de af bemäld» embetsverk intill den 4 nästlidna November under torsk ottstitel anordnade medel, hvilka af Riksdagen borde ersättas,

uppgående till..................R:dr 64,050: 19.

äfvensom å de af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i åtskilliga län anordnade belopp.

Indika blifvit uti Rikshufvudboken under för-

skottstitel uppförda, utgörande......... ,, 8,062: 17. 72112- 36

Transport 72,112: 36.

52 Bil. N:o 6 b till Kong!. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport 72,112: 36-

de^s uti underdånig skrifvelse den 8 December 1868 hemställt, att, sedan Kong!. Maj:t genom nådigt Bref den 12 förutgångna September anvisat godtgörelse ej mindre åt de för granskning af inkomna förslag till formulär för Länens räkenskaper m. m. tillsatte komitérade, än äfven åt ett af dem anlita dt kanslibiträde jemte vaktbetjaning, och Statskontoret i dessa hänseenden jemlik! nådigst fastställda grunder utbetalt tillhopa........ 2,272: 38.

ersättning för sålunda förskjutna belopp måtte varda Statskontoret anvisad;

dels uti underdånig skrifvelse den 19 Mars sistnämnda år anhållit, att, som, enligt föreskrift i Kongl. Brefvet den 7 December 1860 angående nedsättning af medel för fullföljd af Kronans talan i ett vid Ölands norra Hets häradsrätt anhängiggjordt mål emellan Kongl. Maj :t och Kronan, å ena samt Kronofogden J. II. Eneman, å andra sidan, angående utrifning af den Eneman tillhöriga Rosenforss vattentullmj ölqvarn i Köpings socken å Öland, Statskontoret förskottsvis utanordna! 23,293 R:dr 83 öre, utgörande den på Borgholms kungsgård belöpande andel af lösningssumman för ifrågavarande qvarn, ersättning alltså och sedan af det förskjutna beloppet sedermera tid efter annan blifvit, i följd af domstolarnes i målet meddelade beslut, till Statsverket återbetalde dels af löseskillingen 2,823 R:dr 97 öre, dels ock såsom ränta å den af Eneman lyftade del af lösesumman 6,151 R:dr 20 öre eller tillhopa 8,475 R:dr 17 öre, måtte Statskontoret beredas för återstoden af omformälda förskott eller. . . 14,818: 66.

Varande uti häröfver af Kammar-kollegium den 21 December 1868 på nådig befallning afgifvet utlåtande anfördt, att för ifrågavarande utgift en ersättning bereddes statsverket så val med påräknad inkomst genom tillgodogörande, under dåvarande period för kungsgårdens utarrendering, af fördelar utaf qvarnutrifningen för en del af Kungsgårdens ägor medelst i sådant ändamål af Kollegium vidtagna åtgärder, som ock genom den ytterligare tillökning i arrendeinkomster, som, i följd af samma egors skeende utdikning och uppodling under loppet af dåvarande arrendetid, kunde vid kungsgårdens förnyade utarrendering betingas;

dels ock uti särskilda underdåniga skrivelser den 9 och 16 nästlidna December hemställt om erhållande af godtgörelse för de medel, Statskontoret under åren 1868 och 1869 enligt nådiga

Transport 89,203: 40.

53 Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj.ls Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport 89,203: 40.

befallningar förskjutit till bekostande af reparations- och underhållsarbeten å Tranebergs, Xoekeby och Drottningholms broar, och Indika icke kunnat betäckas medelst de för broarne influtna arrendemedel och andra inkomster; utgörande dessa sålunda ännu

oersatta förskotter: för år 1868 .........R:dr 4,047: 9.

och „ ,, 1869 ........ . „ 5,031: 88. g^78: 97.

Tillsammans R:dr 98,282: 37.

Och behagade Hans Maj:t Konungen uppå Stats- Rådets tillstyrkande förordna, att omförmälda förhållanden skulle för beloppens ersättande meddelas Riksdagen i den nådiga Propositionen om Statsverkets tillstånd och behof samt såväl nyssnämnda som öfråga för Statsreglering»;!! nödiga handlingar tillställas Stats-Utskottet.

Sedan sålunda prutningen af alla förekomna frågor angående statsregleringen och dermed sammanhang egande ämnen blifvit fullbordad, anhöll Departements-chefen att få fästa Kongl. Maj ds uppmärksamhet derpå:

att Statsverkets inkomster, enligt den af Kongl. Maj:t, på sätt här ofvan förmäles, fastställda beräkning för år 1871 uppgår till. . . R:dr 42,880,000.

att Statsverkets utgifter för samma år, enligt hvad vid de särskilda Hufvudtitlarna blifvit i nåder beslutad t, omfatta

Transport 31,852,200. R:dr 42,880,000.

54 Bil. N:o 6 b till Kungl. Maj.is Prop. JST:o 1 om Statsverket 1870.

Transport 31,852,200. R:dr 42,880,000. Sjunde Hufvudtiteln: Ordinarie . . . 6,599,000.

Extra ordinarie 105,000. 6,704,000.

45,693,800.

statsfyllnadssumma att från Riksgälds-kontoret utgå af . . . R:dr 2,813,800.

Föredragande Departements-chefen erinrade härefter, att, förutom de här ofvan omförmälda för år 1871 ifrågasätta anslagsbelopp, Kong!. Maj:t

beslutat af Riksdagen äska att utgå under år 1870.

a) till fortsättning af jern vägsarbetena emellan

Carlstad och Arvika....................R:dr 1,600,000: —

b) till ersättning af åtskilliga utaf Statskontoret

under förskottstitel bestridda utgifter........... „ 98,282: 37.

eller tillsammans R:dr 1,698,282: 37. och yttrade Departements-chefen härefter:

‘'Med ledning af eu mig i skrifvelse den 16 sistlidne December tillhandakommen, i Riksgälds-kontoret uppgjord beräkning, får jag framlägga efterföljande kalkul öfver Kontorets inkomster och utgifter för år 1871, dervid jag, hvad inkomsterna angår, från nyssnämnda beräkning endast uteslutit den samma år till Kontoret inflytande allmänna bevillning, emedan donna blifvit anvisad till fyllande af 1870 års behof, och lika med Fullmägtige icke tagit i beräkning någon inkomst till följd af möjligen skeende återbetalningar af de undsättningslån, som till följd af 1867 och 1868 årens missväxt blifvit lemnade af medel, dels lyftade å det s. k. mindre kreditivet, dels af Riksdagen särskild! anvisade utöfver de 500,000 R:dr, vid hvilkas beviljande Riksdagen fästat det vilkor, att, i den män fordringar för äldre undsättningslån inflöte, borde dessa användas till godtgörande af hvad som utaf sistnämnda summa disponerats.

Bil. N:o G b till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1870.

uu

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar............ . 1,193,456: —

Kort- och tidningsstämpelafgifter, observations- och

skatterätts- samt ekeskogsmedel................ 150,000: —

Bidrag af Manufaktur-diskontens vinstmedel...... 21,000: —

Äldre depositionsmedel.................. 1,200: —

Summa R:dr 1,365,656: —

Utgifter:

Från Riksgäldskontoret utgående årliga anslaget till

Eders Kongl. Maj:t....................... 300,000: —

Räntor och amortering å skulder............ 8,366,075: 37.

af hvilket belopp, enligt upplysningar som jag förskaffat mig,

och amorteringen, deruti inberäknad andra afbetalning^! å 1867 års lån med 1,950,000 R:dr, till.................... 3,184,846: 67.

å Riksgäldskontor^ anvisade äldre anslag, hvilka beräknats utfalla år 1871 ............. 162,730: _

Riksdags- och revisionskostnader............ 425,000: —

^tidningar, observationsprocenter in. fl. diverse utgifter 141,000: —

Summa R:dr 9,394,805: 37. Om härtill lägges dels den statsfyllnadssumma, som, enligt hvad ofvan omförmäles, kan ifrågakomma att från

Riksgäldskontoret utgå under år 1871, eller......... 2,813,800: _

dels den ökade ränteutgift, som kan uppstå, derest, på sätt jag härnedan ämnar föreslå, en ytterligare upplåning för fortsättning af Statens jernvägsbyggnader under åren 1870 och 1871 skulle af Riksdagen beslutas, eller omkring ... 300,000: _

visar det sig, att kontorets utgifter för år 1871 kunna beräknas till . . . . ........................ 12,508,605: 37.

och sålunda öfverskjuta kontorets här ofvan uppgillra inkomster för samma år, Indika antagits till............ 1,365,656: _

Ed.............................R:dr 11,742,949: 37.

56 Bil, N:o 6 b till Kongl, Maj:ts Trop. N-.o 1 om Statsverket 1870.

Sedan jag sålunda redogjort, särskild! för Statsverkets, och särskild! för Riksgäldskontor^ ställning för år 1871, anhåller jag, att, innan jag öfvergår tiH frågan huru nödiga medel för bestridande af Riksgäldskontorets utgifter för sistnämnda år lämpligast höra anskaffas, fa yttra mig angående kontorets ställning för innevarande år.

Enligt hvad Fullmäktige uti ofvanberörda skrifvelse upplyst, uppgå kontorets under år 1870 förväntade inkomster, inberäknad en vid årets början

antaglig kassabehållning till.................. 9,215,496: 87.

hvaremot utgifterna för samma år beräknats till...... . 12,425,196: 61.

eller till.............................. 3,209,699: 74.

utöfver inkomsterna.

Vid jemförelse emellan denna beräkning och den vid slutet af senaste Riksdag uppgjorda, vid Stats-Utskottets memorial N:o 99 fogade beräkning öfver kontorets inkomster och utgifter intill utgången af år 1870, enligt hvilken vid

sistnämnda tidpunkt skulle förefinnas en brist af....... 2,568,419: 42.

visar sio* den skiljaktighet, att samma brist numera upptagits till.-. 641,280: 32.

mera än Stats-Utskottet antagit. .

På sätt Fullmäktige tillkännagifvit förklaras denna skiljaktighet derigenom,

att, å ena sidan, Riksgäldskontorets utgifter ökats, dels genom kontorets skyldighet att godtgöra Statskontoret för skillnaden mellan det åt Riksgäldskontoret anvisade bidrag utaf 1867 års statsinkomster och de, enligt Rikshufvudboken för samma år, uppkomna brister i inkomster jemte förslagsanslag, med............................ 1,100,687. 21.

dels genom något skiljaktiga beräkningar af en del inkomstoch utgiftsposter, äfvensom genom ökade räntebetalningar till följd af de tillfälliga lån Riksgäldkontoret mast upptaga för beredande åt Statskontoret af erforderlig kassaförstärkning, med........................... . 40,820: 81.

eller 1,141,508: 02.

samt att, å andra sidan, kontorets inkomster ökats med ett belopp af.............................. 500,227: 70.

hvarmed den förlidet år verkställda upplåning*öfverskjutit det belopp, som Stats-Utskottet vid afgifvande af ofvanomförmälda memorial i detta afseende

beräkna!. . o

Till betäckande af den brist för ar 1870, som Fullmäktige, pa sätt jag bär ofvan nämnt, antagit till........- -..... 3,209,699: 74.

Transport R:dr 3,209,699: 74.

57 Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj.is Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport 3,209/599: 74.

finnes att tillgå den allmänna bevillning, som Riksdagen för

År 1870 sig åtagit med..................... 2,600,000: —

så att deri andel af förenämnda brist, för hvars fyllande åtgärd af Riksdagen nu måste vidtagas, inskränker sig till . 609,699: 74.

men härtill måste nu läggas de belopp, som, på sätt härofvan omförmäles, Eders Kongl. Maj:t beslutat af Riksdagen åska till utgående under år 1870 ............... 1,698,282: 37.

Derjemte och då jag, till undvikande af den rubbning uti den af Riksdagen eu gång fastställda statsreglering, som kan uppkomma genom Riksgäldskontorets skyldighet att godtgöra Statskontoret uti Statsverkets inkomster och i förslagsanslagen uppkomna brister enligt afslutad Rikshufvudbok, ansett det vara önskvärd! att vid hvarje Riksdag, så vidt sådant är möjligt, kunna uppgifva förhållandet uti detta afseende, för det år hvarför liqvid skall ega rum innan ny Riksdag sammanträder, samt jag af en i detta hänseende verkställd utredning för år 1 868 funnit, att bristerna för samma år uppgå å förslagsanslagen till 1,345,000: — och i de extra-ordinarie inkomsterna till . . 2,877,577: —

eller tillsamman 4,222,577: — har jag trött mig här höra upptaga skillnaden emellan detta belopp och det åt Riksgäldskontoret anvisade bidrag af 1868 års statsinkomster ................. 3,318,270: —

såsom en sannolik utgift för kontoret år

1870 med omkring....................... 900,000: —

så att hela den ännu obetänkt» bristen vid 1870 Års slut

visar sig uppgå till....................R:dr 3,207,982: 11.

Riksgäldskontorets behof för bestridande af dess utgifter intill 1871 års slut visar sig sålunda, utöfver redan anvisade medel, uppgå för år

1870 till....................■......... 3,207,982: 11.

och för är 1871 till....................... 11,142,949: 37.

eller tillsammans 14,350,931: 48.

8 Bill. Htt Riksd. Prof. 1870. 1 Sami. 1 Afd.

ÖB

Bil. N:o 6 b till Konyl. Maj:ts Proj). N:o 1 om Statsverket 1870.

Till betäckande af denna summa anser jag, till eu början, att blankovinsten för år 1869 bör anvisas; och antager jag, att densamma kan beräknas till .........................Kali' 1,500,000:

Vidare kan, på sätt och under vilkor, som Chefen för tij öfö r s v ars-d ep a r te me n te t vid Femte llufvudtitelus behandling omförmält, af reservationer ä anslaget på samma Hufvudtitel till exercis af flottans bemanning till Riksgäldskon ture t inbetalas ett belopp af...... „ 200,000: —

Med tillämpning af den hittills följda grundsats, att hvad som erfordras till fortsättning af Statens jernvägsbyggnader bör genom upplåning anskaffas, skulle eu sådan upplåning, derest Riksdagen bifaller Eders Kong!. Maj ds förslag i förrberörda afseende, komma att inskränkas till 5,600,000 U:dr; men dä bland Riksgäldskontorets utgifter för ifrågavarande två år förekomma, förutom amortering å den fonderade skulden med 2,436,326: 67, äfven k a,pila laf be ta hd tiga r å 1867 års lull med icke mindre än 3,870,000 Rall’, dä vidare do medel, hvilka varit afsedda att användas till betalning af den del utaf sistnämnda iån, som förfaller vid 1870 års utgång, redan tagits eller också komma att tagas i anspråk för betäckande af brister, uppkomna till följd af 1867 och 1868 årens ogynnsamma förhållanden, och då eu konvertering af donna summa uti ett nytt län icke i ringaste mån okär Statens skuld, utan endast af ser att något framskjuta betalningen af samma skuld och derigenom möjligen bereda tillfälle att framdeles ordna donna amortering på ett mindre tryckande sätt än hittills, anser jag mig ega fullt skål att tillstyrka Eders Kong). Maj:t att föreslå Riksdagen att uti den upplåning, som nu katt ifrågakomma, jemväl inberäkna förenämnde 3,870,000 Kult-, så att upplåningen i si» helhet skulle komma att omfatta

9,'470,000 R:dr eller i rundt tal............. „ 9,500,000: —

och anhåller jag att angående sättet för donna upplåning få yttra mig i sammanhang med. frågan om fortsättningen åt Statens järnvägsbyggnader, hvarom särskild Nådig Proposition, enligt Eders Kong). Maj:is beslut, kommer att till Riksdagen aflåta?. _;__

Transport R:dr 11,200,000:

59 Bil. N:o 6 b till KongI, Maj:ts Pr ap. N:o 1 om Statsverket 1870.

Transport IT dr 11,200,000: —

I)et tiar icke undfallit min uppmärksamhet,, att eu ytterligare tillgång torde uppkomma, om, på sätt i likartadt fall vid 1867 ars Riksdag beslöts och jag anser lämplig!, den förhöjning i bräm vinstill verkningsafgiften och deraf föranledda tullförhöjning å bränvin, som Eders Kong!. Maj:t nu ämnar föreslå Riksdagen, ko turné att tillämpas omedelbart efter det Riksdagens beslut i ämnet blifvit fattad t; men dä Statens inkomst al denna handtering redan för innevarande år är beräknad så högt, som af omständigheterna medgifves, anser jag försigtigheten bjuda att icke taga förenämnda tillgång i beräkning.

Den summa, so in ytterligare för Riksgäldskontor erfordras, måste sålunda, enligt min åsigt, genom allmän bevillning fyllas; och hemställer jag i detta afseende, att Eders Kong]. Maj:t villo föreslå Riksdagen att åtaga sig dels för ar 18/1 enahanda allmänna bevillning, som

för år 1870, och hvilken kan beräknas till ett belopp af „ 2 600 000-___

dels till fyllande af återstoden................ *550,*98.1- 48

eu särskild tilläggsbevillning att utan sammanblandning med den allmänna bevillnmgeii, på grund af inneva rande års bevillningstaxering, utgå sålunda, att å eu hvar, enligt 2.dra artikeln Bevillningsstadgan skattskyldigs debetsedel utföres ett belopp motsvarande trettio procent åt deri honom i debetsedeln påförda bevillning citer 2alra artikeln, för att, på enahanda sätt som allmänna bevillningen, vid de under år 1871 infallande uppbördsstämmor uppbäras.

Summa R:dr 14,350,931: 48.

Efter inhemtaude häraf behagade Hans Maj:t Konungen^ uppå tillstyrkande af Ståts-rådets samtliga "ledamöter, i under gilla hvad föredragande Departementschefen sålunda, i fråga om Riksgäldskontorets ställning så väl 1871 som 18/ 0, yttrat och hemställt samt förklara Sig vilja uti aflåtande särskild nådig Proposition föreslå Riksdagen omför mälda förhöjningar dels af bränvinsfillverkningsafgifien och dels af tullen å bränvin och sprit, hvarefter Hans

60 Bil. N:o 6 b till Kongl. Maj:ts Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

Maj:t, likaledes enligt Stats-rådets hemställan, uppdrog åt Chefen för Finans-departementet att, sedan lian erhållit protokollsutdrag angående hvad på de öfriga Departementernas föredragning blifvit i afseende å Statsregleringen besluta dt, uppsätta och till justering inför Kongl. Näjd i Statsrådet anmäla förslag till nådig Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof, grundad på Kongl. Maj:ts nu i ämnet fattade beslut.

Ex protocollo Osdan Backman.

Bih. N:o 6 c till Kongl Maj:ts Prop. N:o t om Statsverket 1870

Öl

Utdrag af Protokollet öfver Finansärenden, hållet inför Hans Majd Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 14 Januari 1870.

När varande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer, Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena, Grefve Wachtnie/ster. samt Statsråden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Tkulstrupj

Carlson,

ron Ehrenheim,

Berg och Adlercretdz.

Föredragande Departements - c h efen uppläste härefter till justering ett i följd af Kongl. Maj ds nådiga befallning uppsatt förslag till den nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof, som, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj ds den 7 innevarande månad fattade beslut, herde till Riksdagen aflåtas;

Och täcktes Hans Maj b Konungen, enligt Stats-rådets underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag och befalla, att, i enlighet dermed, omforma Ida, nådiga Proposition skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo Mildling Lundgi en.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

1 Utdrag af Protokollet öfver Ecclesiastik-irendén, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet på Stockholms Slott den 7 Januari 1870.

När varand e:

Hans Excellens Justitie-Statsininistern Herr Friherre De Geee,

Hans Excellens Statsministern för Utrikes ärendena Herr Grefve Wachtmeister,

Stats-Råden Friherre af Ugglas.

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson, von Ehrenheim,

Berg och Adlercreutz.

Stats-Rådet Abelin anmäldes vara af sjukdom hindrad att tillstädeskomraa.

Departements-Chefen Stats-Rådgt Carlson föredrog vidare följande ärenden rörande dels regleringen af Åttonde Hufvudtitelns så väl ordinarie son?, extra stat och dels nedan omförmäld a anslag att uppföras under Nionde Hufvudtiteln; och yttrade Departements-Chefen dervid i underdånighet:

l:o.

Hos Eders I^ongl. Maj:t har Kyrkoherden i Skagershults pastorat i Ersättning un Örebro Län G. Akerstein i underdånighet anmält, att, ehuru kyrkoher- st%ZiZu?pl darne i nämnda pastorat genom Drottning Christinas Bref den 10 April 'toZrouZ7e.ad 1647 fatt sig tillagd all Kronans tionde derstädes, hvilken ock specifikt

2 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

upptagits i den för tretio år gällande nådiga Stadfästelseresolutionen den 30 Maj 1S57 angående presträttigheterna i Skagershults församling, Kyrkoherden Åkcrstein likväl för åren 1863 till och med 1866 gått miste om den kronotionde, som bort honom tillfalla från de under Svartå bruk lydande hemmanen Westanbäck och Grytforss, af den anledning att hd ers Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-kollegium genom utslag den 12 November 1860 angående skattläggning af Svartå bruks rekognitionsskogar, af hvilka nämnda hemman bildats, förklarat kronotionden af desamma böra till Eders Kongl. Maj:t och Kronan årligen utgöras, oafsedt i doenna kronotionde äfven ingick den af torpen Gårdsjötorp och Södra Asen, hvilka utgöra stammen till hemmanet Grytforss, med tillsammans 20 kappar spannmål, två tredjedelar råg och en tredjedel korn, som uttryckligen ijpptages i ofvannämnda Stadfästelseresolution; och har Kyrkoherden Akerstein derföre i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder förordna, dels att han må ega utbekomma lösen efter medelmarkegångspris för berörda fyra år för de 11 kubikfot 8,14 kannor kronotiondespanmål, som vore hemmanen Westanbäck och Grytforss åsatt, dels att pastor i Skagershult allt framgent, så länge dessa hemman ansågos tillhöra samma socken, Unge åtnjuta kronotionden derifrån, samt att, ifall hemmanen framdeles skulle komma att tillhöra ann ap socken, åtminstone ofvanberörde 20 kappar kronotionde från Södra Asen och Gårdsjötorp måtte komma honom till godo.

Öfver donna underdåniga ansökning har Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss den 12 Februari 1867 anbefallt Kammarkollegium och Statskontoret att, efter vederbörandes hörande, inkomma med underdånigt utlåtande; och har, uti infordrad förklaring, disponenten af Svartå bruk, Kammarherren Friherre C. G. Leijonhjelm underdånigst yttrat, att, då så val han som Nysunds församling väckt fråga derom, att hemmanen Westanbäck och Grytforss rätteligen borde tillhöra Nysunds socken, vore sökandens rätt till kronotionde af berörda hemman beroende på ^utgången af donna fråga, samt att, beträffande kronotionden af Södra Asen och Gårdsjötorp, så och enär donna tionde inbegripits under tionden af Grytforss hemman, hvilken hel och hållen blifvit af Svartå bruksegare till Kronan erlagd, kunde bruksegarne icke med utgörande af särskild kronotionde deraf till pastor i Skagershult betungas. I förra delen af detta yttrande hafva Kronofogden och Häradsskrifvaren i orten instämt, men ansett kronotionden af Södra Åsen och Gårdsjötorp icke hafva bort upphöra att erläggas i och med kronotiondes åsättande å ny hemmanet Grytforss, utan fortfarande höra utgå till Kyrkoherden i Skagershult; hvaremot Domkapitlet i Strengnäs funnit bemälde Kyrkoherde på grund af 1647 års Kongl. Bref höra förblifva i oqvald besittning af kronotionden

3 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

af de ifrågavarande båda hemmanen så länge de tillhörde Skagershults socken; hvilken rätt åter Eders Kongl. Maj:ts Befh:de i Länet ansett honom hafva förverkat derigenom att han icke öfverklagat Kammarkollegii ofvanberörda utslag angående samma kronotiondes utgörande till kronan.

Jemte förmälan, hurusom i ofvan antydda tvist emellan Nysunds och Skagershults socknar, till hvilkendera af dessa socknar de å Svärta bruks rekognitionsskogar nyskattlagda hemmanen Grytforss, Westanbäck och Gårdsjöhult rätteligen hörde, Kammar-kollegium den 19 Maj sistlidet år afgifvit underdånigt utlåtande och deruti, på anförda skal, ansett de båda sistnämnda hemmanen höra räknas till Nysunds socken, men hemmanet Grytforss, som med tillägg af skog bildats af torplägenheterna Grytforss, Södra Åsen och Gårdsjötorp, hvilka alltid i jordeboken upptagits, likasom deras åboer skattskrifvits i Skagershults socken, fortfarande höra samma socken tillhöra, hafva Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammarkollegium och Statskontor uti afgifvet utlåtande den 24 nästlidne September underdånigst anfört, att, om äfven alla de ifrågavarande skogshemmanen skulle hänföras till Skagershults socken, deraf ingalunda följde, att den å dem nytillkomna kronotionde vore inbegripen under den förläning till kyrkoherden derstädes af »all den tionde- »spannmål, som utaf de torp och hemman, hvilka till berörda kapell blifva lagda, kan falla, och Oss och kronan tillhörig är», hvilken genom Kongl. Brefvet den 10 April 1647 skott och sedermera genom Kongl. Brefven den 9 Juni 1789 och den 4 Februari 1809 bekräftats, hvarföre den nu hade egenskapen af ständigt vederlag. Genom Kongl. Brefvet den 20 Juni 1805 vore nämligen förklarad!, och sedermera alltid tillämpad!, att i de socknar, hvarifrån kronotionde!! blifvit ecclesiastikstaten på vinst och förlust anslagen, de sedan 1723 års stat tillkomna nya hemman och särskild! skattlagda lägenheter icke, hvad kronotionde!! anginge, kunde inbegripas under 4:de § af Presterskapets privilegier den 16 Oktober 1723, utan borde kronotionde!! deraf Kongl. Maj:t och kronan tillfalla. Inom Skagershults socken utgjorde gamla kronotiondebeloppet enligt 1728 års tiondesättningslängd, efter afdrag af kappemålet eller vederlagsrågarna 2 kappar på tunnan, den summa af 26 tunnor 28 kappar, som Kongl. Stadfästelseresolutionen den 30 Maj 1857 specifikt oupptager och hvari torpet Gårdsjötorp ingår med 8 kappar och Södra Åsen med 12 kappar spannmål; och endast till åtnjutande af dessa 20 kappar spaning vore alltså kyrkoherden i Skagershults socken af Svartå bruks rekognitionsskogar fortfarande berättigad. Men nu både dessa två torp med alla sina egor ingått i den skattläggning af hemmanet % mantal N:o 1 Grytforss, som genom Kammarkollegii utslag den 12 November

4 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

1860 blifvit fastställd och hvarvid kronotionde!! af detta hemman, i följd af bristande uppgift och undersökning derom att kronotionde!! af torpen redan utgjorde 20 kappar och var kyrkoherden i Skagershults socken anslagen, upptogs till blott 15 Vs kappar eller 3 kubikfot 0,33 kannor spån in ål samt förklarades böra, på sätt författningarna förmå, till Kongl. Maj:t och Kronan årligen utgöras. Af nämnde brist i uppgift och undersökning vore ock att förklara, att Kammarkollegium icke på samma gång förordnat om upphörande af den torpen förut åsätta kronotionde; men enär dubbel kronotionde af ett och samma hemman icke kunde erläggas, hade Kammarkollegium uti skrifvelse den 19 Maj sistlidet år till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet förordnat om afskrifning i jordeboken och räkenskaperna af berörda 20 kappar kronotiondespanmål. Emellertid vore kyrkoherde!! i Skagershults socken ostridigt till ersättning för dessa 20 kappar kronotionde berättigad; och som detta spanmålsbelopp ursprungligen bort utgå af tiondegifvare, och kyrkoherden i Skagershult, först sedan afskrifning deraf formligen egt rum och ersättning derför beviljats, behöft vånda sig till Statsverket om samma ersättnings utbekommande, kunde Kammarkollegium och Statskontoret icke anse Kongl. Kungörelsen den 8 September 1824 angående praescriptionstid för fordringar hos Statsverket här ega tillämpning, utan borde Statsverket från den tid bemälde kyrkoherde af ifrågavarande kronotiondespanmål varit i mistning derför meddela honom ersättning; hvarföre kollegierna i underdånighet hemställde, att för 20 kappar eller 3 kubikfot 9 kannor kronotionde-spanmål, två tredjedelar råg och eu tredjedel korn, godtgörelse efter tioårigt medelmarkegångspris för Nerike måtte åt kyrkoherde!! i Skagershults socken i nåder anvisas att utgå från Örebro läns landtränteri för åren 1863 till och med 1870 af åttonde hufvudtitelns allmänna besparingar, samt att för tiden derefter samma belopp måtte genom nådig proposition till nästa riksdag äskas till uppförande för ifrågavarande ändamål å nämnda hufvudtitels anslag för kleresistaten.

1 öfverensstämmelse med hvad Kammarkollegium och Statskontoret hemställt, tillstyrker jag i underdånighet, att nådig proposition måtte af Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen afiåtas om beviljande åt kyrkoherde!! i Skagershults pastorat af ett ersättningsanslag af 3 kubikfot 9 kannor oindelt spanmål, att uppföras under anslaget till Kleresistaten och från och med 1871 utgå.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

2:o.

Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådigt Bref den 6 Augusti 1859 Anslag tm förordnat, att Wåmhus kapellag i Mora pastorat af Störa Kopparbergs Bin, efter dåvarande Kyrkoherdens och] pastoratets öfriga ecclesiastika1 Mora kontrakL tjensteman afgång, skulle skiljas från moderförsamlingen och utgöra ett särskildt pastorat, har Domkapitlet i Vesterås uti underdånig skrifvelse den 21 sistlidne Oktober anmält och dervid förordat en af Kontraktsprosten i Mora kontrakt, Kyrkoherden C. B. Godée i underdånighet gjord ansökning att bekomma prostetunnna för Varuhus församling, hvilken deri 1 Maj nästlidet år blifvit afskild från moderförsamlingen och numera utgör ett eget gäll.

I likhet med hvad Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammarkollegium och Statskontor uti häröfver infordradt utlåtande tillstyrkt, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig Proposition om anvisande af en prostetunna för Varuhus församling med 6 kubikfot 3 kannor oindelt spån mål, bestående af blandsäd, hälften korn och hälften ludra, uti hvilka sädesslag prostetunnan för Mera pastorat i räkenskaperna upptages, att från och med år 1871 till vederbörande Kontraktsprost utgå.

3:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t bär Kanslers-embetet för universitetet i Anslag un Upsala uti underdånigt memorial den 18 sistlidne November anmält ochÄffiK förordat eu af Consistorium Academicum Majus derstädes gjord fram- ffZtTJ. ställning om behofvet af ett ärligt belopp af Femhundra Riksdaler till fyllnad eller tillökning i det nu med 1,000 Rdr utgående årsanslaget till materiel för den fysiologiska institutionen vid nämnda universitet. Dervid har blifvit anfördt, att sistberörda belopp visat sig vara otillräckligt i förhållande till det arbete, som eljest kunde och borde åstadkommas inom nämnda institution, som, tillkommen helt och hållet genom eu enskild mans frikostighet utan statsverkets betungande, vore egnad att genom sin verksamhet utöfva ett stort och väsendligt inflytande på deri vetenskapliga bildningen, ett mål, hvilket med nuvarande inskränkta tillgångar . skulle i hög grad förfelas. Den nu ifrågasätta, jemförelsevis obetydliga tillökningens belopp har, enligt hvad jemväl Kansiers-embetets underdåniga memorial upplyser, beräknats med ledning af erfarenheten

6 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

i afseende å kostnaderna under de två år institutionen varit inrymd i den nya lokalen, under hvilken tid arbetet derstädes kunnat i dess utvidgade omfattning fortgå endast genom serskilda bidrag af rent tillfällig beskaffenhet; och är för jemförelses skull erinradt, att den nya likartade institutionen i Köpenhamn för samma ändamål åtnjuter ett ärligt anslag af 2,060 Rdr.

l)å jag icke kan annat än medgifva befogenheten af denna framställning, hvarmed i öfrig!, åsyftas en mindre betydande utgift, för statsverket,, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till Ett tusen femhundra Riksdaler förhöja det nu till 1000 Rdr bestämda årsäll slaget för materielen vid den fysiologiska institutionen i Upsala.

4;o.

Förnöjdt anslag Kaiislers-embetet för Lunds universitet bär uti underdånigt memorial wLvhi,iaLmis deri 30 nästlidne November hos Eders Kongl. Maj: t anmält behof vet af Uansiagm deT åtskilliga dels nya, dels tillökningar i äldre anslag, som af (konsistorium Academicum derstädes ansetts erforderliga för ett tidsenligt upprättdes ro. ro. hållande af undervisningen och vården af universitetets inrättningar.

I främsta rummet har Kanslers-embetet, likasom (konsistorium, omförmält årsanslaget för universitetets s. k. Byggnadsfond, hvilket nu utgår med 2000 Rdr, och hvari eu tillökning af lika stort belopp årligen ansetts nödig.

Behofvet af ökadt anslag för denna fond härflyter dels deraf, att sedan den tidpunkt, då utgifts- och inkomst-stat för Lunds universitet senast fastställdes, flera störa och dyrbara. byggnader, såsom för de astronomiska, kemiska och botaniska institutionerna, tillkommit, i följd hvaraf underhållet och vården af dessa jemte de andra äldre byggnaderna medföra större utgifter, än som kunna bestridas af det nu varande anslaget, dels ock väsendtligen deraf, att genom indragningen af de universitetet från äldre tider tillslagna prebendepastorat, af hvilka vid inträffade ledigheter inkomsterna, för så vidt de icke tillkomma vederbörande sterbhus, enligt gällande föreskrifter tillfalla Byggnads fonden, dennas förut påräkneliga inkomster nu mera minskats och ytterligare komma att minskas. Enär Byggnadsfondens utgifter under de senast förflutna tio åren uppgått i medeltal till mera än 3,500 Rdr, har (konsistorium Academicum, med afseende jemväl å de nyssnämnda

7 Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. No 1 om Statsverket 1870.

anledningarne till utgifternas tillväxt, ansett minst 4,000 Rdr utgöra det årsanslag, hvaraf fonden hade behof.

Vidare har Kanslers-embetet, i likhet med (konsistorium Majus, i underdånighet anmält behofvet af understöd för den vid universitetet nybildade geologiska institutionen. Denna inrättning, för hvilken intet årsanslag hittills varit anvisadt, har derföre fatt åtnöjas med de tillfälliga inkomster, som tid efter annan, ehuru ganska sparsamt, kunnat densamma tilldelas från universitetets reservfond; hvarföre ock de till denna institution hörande samlingarne icke kunnat fullständigt ordnas. Då desamma emedlertid, för att kunna blifva fullt gagneligt måste val ordnas, uppställas och vårdas samt alltjemt kompletteras, har Consistorium Academicum ansett sig ega fullgiltiga skål att föreslå ett årsanslag för ifrågavarande institution af 1,000 Rdr. Såsom skål för donna framställning har i öfrigt blifvit anfördt, dels att samlingar för studiernas bedrifvande och för undervisningen vore icke mindre nödvändiga för geologien än för naturvetenskapens öfriga grenar, dels att geologien jemte sin rent vetenskapliga uppgift att undersöka jordens fasta och lösa lagers sammansättning, beskaffenhet och uppkomst samt, i sammanhang härmed, att utreda det organiska lifvets historia under olika perioder, äfven har en praktisk betydelse för jordbruket, bergshandteringen, produktion af råämnen och åtskilliga andra näringar, samt att ingenstädes i Skandinavien ett bättre tillfälle linnés att vinna en fullständig kännedom om jordens utveckling eller att gifva eu geologisk undervisning i naturen, än i Skåne. Ehuru fattigt på malmer, är detta landskap så mycket rikare på värdefulla mineralier, berg- och jordarter (t. ex. stenkol, alunskiffer, kalk, krita, leror och mergla!', material till qvarn- och byggnadsstenar in. in.), hvilkas noggranna undersökning och samlande samt ordnande i stuffer i ett museum skulle, utom sin allmänt vetenskapliga nytta och fördel för studiet, medföra icke obetydande ekonomiska fördelar, hvarom ock exempelvis de från Lunds universitet ledda undersökningar vittna, Indika nu i ekonomisk-geologisk riktning fortgå i Skåne och redan lenmat så lofvande resultater, att nya industriella företag på grund deraf äro i fråga.

De geologiska samlingarne i Lund utgjordes ursprungligen af gåfvor från professorerna i förra och början af detta seklet, K. Stoikus och A. J. Retzius, hvartill sedan, utom en mindre del, förvärfvad genom köp, kommit talrika gåfvor af nuvarande föreståndaren samt flere af hans lärjungar, äfvensom af några andra för saken nitälskande personel'. Det är i synnerhet genom det senaste decenniets tillökningar dessa samlingar uppnått det vetenskapliga och praktiska värde de nu besitta, men de

8 Bil N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

kunna det oaktadt, i saknad af lämplig lokal och utan nödiga medel för tillvext, administration och expenser, snarare kallas göda material!er till ett museum, än ett verkligt museum. Icke dess mindre innehålla dessa samlingar redan nu t. ex. endast af skandinaviska bergartci flan Haa paranda till Ystad omkring 2,000 stofter. Ett icke ringa antal studerande hafva redan begagnat samlingarne, men detta antal skall säkerligen icke obetydligt förökas, så snart medel erhållits för deras tidsenliga utveckling och planmessiga anordning.

Enligt planen för Lunds geologiska museum skulle detsamma innefatta: 1. En lithologisk samling, innefattande de för geologien vigtigaste mineralier samt en bergartssamling i två serier: en allmän, systematiskt ordnad och eu skandinavisk, geografiskt ordnad; 2. En paleontologisk samling, bestående af fossila djur och vexter, systematiskt sammanställda, utan afseende på de geologiska formationer, i hvilka de förekomma. Z. En geognostisk samling, belysande bergbyggnadslärans hufvudmomenter samt formationernas historia med dertill hörande prof på bergarter och de för hvarje formation mest karakteristiska försteningar, och 4. En praktiskt-geologisk samling, innehållande sådana berg- och jord-arter, malmer och mineralier, som äro af vigt att känna för jordbrukaren, bergsmannen och fabrikanten.

Under flera år hade arbetet vid detta begynnande museum mast inskränka sig hufvudsakligen till samlande, bestämmande och magasinerande. I följd deraf vore behofvet af uppsättningsmateriel under de första åren större än under de följande. Hälften af den begärda summan skulle under dessa första år tagas i anspråk för samlingarnes uppställande och förvarande (inköp af skåp, glasbyråer, bord, pappaskar, glasskifvor, klossar in. in.). Sedermera kunde utgifterna å denna post minskas och derigenom tillgång vinnas för inköp af hvad för ett geologiskt laboratorium erfordras (omkring 750 Rdr), samt af ett ändamålsenligt nivelleringsinstrument (omkring 400 Rdr) in. in. För uppsättningsmateriel beräknades alltså 500 Rdr, för samlingarnes ökande 200 Rdr, till fraktkostnader för inköpta, skänkta eller under resor insamlade geologiska föremål 150 Rdr, för ljus, eldning och städning samt arbetsbiträde 150 Rdr, eller tillsammans 1,000 Rdr Rmt.

Med afseende å hvad sålunda blifvit upplyst och anfördt, får jag, då af de gjorda framställningarne de som röra anslag till byggnadsfonden och den geologiska institutionen företrädesvis synas höra vinna afseende, i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t måtte täckas föreslå Riksdagen att förhöja årsanslaget till Byggnadsfonden för Lunds universitet

med ett

9 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

med ett belopp af 2,000 Rdr, samt bevilja ett årligt anslag för den geologiska institutionen till belopp af 1,000 Rdr.

5:o.

Uti underdånigt memorial deri 14 nästlidne December har Kanslers- Ersättning un embetet för Lunds universitet anmält, att genom Professoren C. G.

Brunn den 12 nästförutgångne November inträffade död Stäfvie ochZ- Lackalänga församlingars pastorat, hvilket såsom prebende tillhörde den af Bni ni us i lifstiden innehafda professorslön, blifvit ledigt att, i enlighet med föreskrifter! i den för Lunds universitet deri 4 Oktober 1861 ,"‘mUl'asU‘raL fastställda utgiftsstat, från universitetet indragas, sedan tiden för nådårsförmånen gatt till ända; och har Kanslers-embetet, i fråga om ersättning för de universitetet sålunda frångående, i afföningsstaten beräknade medel, upplyst: att nämnda pastorat linnés i staten beräknadt såsom medförande åt innehafvare!! en årlig inkomst af 5,200 Rdr, hvartill komme spanmål från löningsfonden till ett värde af 300 Rdr, hvarföre den ifrågavarande professorslönen i sin helhet är i staten utförd till

5,500 Rdr; att till samma belopp jemväl var beräknad den lön, hvilken på sin tid innehafvare!! af det numera indragna Hardeberga och Sandby prebendepastorat åtnjöt, nemligen 3,046 Rdr från pastoratet och 2,454 Rdr från löningsfonden; att vid indragning af sistnämnda prebendepastorat Eders Kongl. Maj:t täcktes den 13 Februari 1863 till Riksdagen aflåta proposition derom, att ett ersättningsbelopp af 2,046 Rdr årligen måtte beviljas, för att jemte det bidrag, som från löningsfonden utgått till innehafvare!! af Hardeberga och Sandby prebendepastorat, bringa ifrågavarande lön till samma värde som de öfriga äldre professorslönerna inom filosofiska fakulteten, eller 4,500 Rdr, hvilken nådiga framställning ock af Riksdagen bifölls, samt att, med tillämpning af samma grunder på nu ifrågakomma löneförhållanden, 4,200 Rdr skulle utgöra det belopp, som vid indragning af Stäfvie och Lackalänga församlingars prebendepastorat blefve erforderligt, för att, med tillägg af de 300 Rdr, hvilka nu från löningsfonden såsom bidrag till lönen utgå, bringa donna till samma belopp som de öfriga äldre professorslönerna.

Med afseende å hvad sålunda är vordet upplyst, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, såsom ersättning till Lunds universitets löningsfond för den minskade inkomst densamma genom frånskiljandet från universitetet af Stäfvie och Lackalänga församlingars ledigvordna prebendepastorat får vidkännas,

10 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

ett anslag af 4,200 Rdr årligen måtte anvisas att å universitetets stat uppföras samt utgå när berörda pastorat blifvit universitetet frånskildt, i hvilket afseende jag torde få erinra, att, då det Professoren Brunii enka tillkommande nådår tilländagå!- med den 30 April 1871, för sistnämnda år erfordras utbetalning af det ifrågavarande anslaget endast till så stor del, som belöper på åtta månader, eller 2,800 Rdr.

6:o.

Andag för den Uti underdånigt memorial den 24 sistlidne November har Kanslers- «SSa‘l embete! för Upsala universitet hos Eders Kongl. Maj:t anmält och derstiKar°oiZk^ vid förorda! eu af Lärarekollegium vid Karolinska medico-kirurgiska institutet gjord framställning om behofvet af årlig! anslag till bestridande af omkostnader vid de arbeten, som utföras inom den med institutet förenade pathologiskt-anatomiska institutionen. Till stöd för donna framställning har blifvit anfördt, att, då genom den för ifrågavarande institutions behof uppförda nya byggnad möjlighet blifvit beredd att på ett tidsenligt och omfattande sätt ordna arbetena inom den pathologiska anatomiens område, men donna utvidgade verksamhet åter måste leda till ökad förbrukning af materialier af alla slag, såsom: sprit, gas och andra chemikalier, optiska och kemiska apparater och instrumenter, försöksdjur in. m., äfvensom till ökade kostnader för planscher och ritningar, syfte! med sjelfva institutionen skulle betydligen förfelas, om medlen för verksamheten derinom blefve alltför mycket inskränkta. Med ledning af de föregående årens erfarenhet har Lärarekollegium beräkna! minst 1000 Rdr i nämnda afseende erfordras och derföre hemställt, att ett årlig! anslag till detta belopp måtte för ändamålet beredas.

Med hänseende till hvad härutinnan blifvit anfördt, anser jag mig höra i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att bevilja ett anslag af Ett tusen Riksdaler årligen för den pathologiskt-anato miska institutionen vid detta läroverk.

7:o.

Uti en till Eders Kongl. Maj:t in gifven skrift har Kollegan vid “^elementarläroverket i Arboga L. Th. Sundeil, med anmälan att Stadstil‘amrJid j«--e"fullmäktige i nämnde stad genom beslut den 20 Maj 1868 vägra! att

varande elementarläroverk aflöning.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870. 11

till honom utbetala ett belopp af 100 Rdr, som enligt den för läroverket upprättade stat borde såsom bidrag till kollegalönen från stadskassa utgå, i underdånighet anhållit att för år 1868 och framgent af statsverket erhålla nämnda belopp.

Uti häröfver infordradt och den 22 Januari 1869 afgifvet utlåtande har Statskontoret i underdånighet anfört:

att i aflöningen för förre pedagogen i Arboga inginge följande inom kolumn specificerade belopp, nemligen:

donationsmedel.................................................................................... Rdr 150: —

af staden............................................................................................ » 100: —

af kyrkokassa!!....................................................... » 3: —

eller tillsammans Rdr 253: —

att då Arboga pedagogi år 1861 förändrades till treklassigt elementarläroverk uppfördes, i likhet med hvad i andra dylika fall egt rum, rektorsbefattningen såsom varande eu ny tjenst med kontant lön af

2,500 Rdr, hvaremot nyssberörda lönebidrag, 253 Rdr, inlades i första kollegans lön, för hvilken således af statsmedel endast uppfördes 747 Rdr;

att läroverkets rektor uti infordradt yttrande meddelat, bland annat, att, beträffande grunden för ifrågavarande af stadskassa^ hittills utgående lönebidrag, någon annan upplysning icke kunnat vinnas, än att uti en i Arboga städs Kamererarekontor befintlig afskrift utaf en den 15 September 1819 af Kongl. Maj:t fastställd och med vissa förändringar fortfarande tillämpad aflöningsstat för stadens magistrat samt öfrige tjensteman och betjente upptages:

Rector schola, lön........................................................ 33 Rdr 16 sk. banko,

hushyra ............................................... 33 » 16 »___»

eller tillhopa 66 Rdr 32 sk. banko,

hvilket belopp dock, enligt hvad stadens räkenskaper utvisade, utgått redan långt före år 1819;

Och då staden Arboga icke torde kunna förpligta^ att fortfarande utgifva ifrågavarande lönebidrag samt Riksdagen i flera likartade fall medgifvit anslag af statsmedel till lönefyllnad åt lärare, hvilka tillförene af städs- eller kyrkokassa åtnjutit någon del af sin aflöning, har Statskontoret i underdånighet hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om uppförande å elementarläroverkens stat af omförmälda belopp.

Med anledning af hvad sålunda förekommit, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte, på sätt Statskontoret hemställt och i enlighet med

12 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Ersättning för ett från Norrköpings kyrkokassa hittills utgående bidrag till aflöning åt lärare vid elementarläroverket derstädes.

hvad tillförene i derå dylika fall skett, hos Riksdagen gorå nådig framställning om uppförande å elementarläroverkens stat af ett belopp, motsvarande ofvannämnda från Arboga stad hittills utgående bidrag till förste kollegans atiöning, eller 100 Rdr.

8:o.

Med skrifvelse den 23 December 1868 har Domkapitlet i Linköping till Eders Kongl. Maj:t insändt och till nådigt bifall förordat en af Rektorn vid Norrköpings elementarläroverk H. Aspling gjord underdånig framställning om ersättning af statsmedel för ett förut från Norrköpings kyrkokassa till två lärare vid nämnda läroverk utgående belopp af 133 Rdr 34 öre årligen såsom ersättning för uppbörd soeknegång, hvithet belopp, enligt Norrköpings stadsförsamlings beslut, från och med år 1869 icke vidare vore att påräkna.

Öfver denna framställning hördt, har Statskontoret i underdånig skrifvelse den 20 Januari 1869 åberopat ett förut i ämnet afgifvet utlåtande, hvaruti anförts, att genom särskild, den 7 April 1756 i nåder fastställd, öfverenskommelse Norrköpings stad visserligen tillförsäkrat det dåvarande läroverkets två kolleger att, i stället för den så kallade socknegången, årligen få af staden uppbära hvardera 600 daler kopparmynt, hvilken afgift sedermera med 133 Rdr 16 sk. riksgäld utgått af stadskassa.!! och blifvit, enligt sockenstämmobeslut den 6 December 1867, på kyrkans stat Överflyttad; men att, enär jemlikt nådiga brefvet den 24 Januari 1835 den under namn af djeknepenningar utgående socknegångsafgiften skulle från och med nämnda år upphöra, något skål icke syntes förefinnas, hvarför det ifrågavarande beloppet, som vore i Östergötlands läns stat, med 66 Rdr 67 öre på hvardera, fördela dt på två adjunktslöner vid Norrköpings högre elementarläroverk, skulle vidare af Norrköpings kommun utgöras; Och har Statskontoret på grund häraf i underdånighet hemställt, att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition om uppförande å elementarläroverkens stat af ett nämnda lönebidrag motsvarande belopp, Ett hundrat.retiotre Riksdaler 34 öre.

Till donna Statskontorets hemställan får jag i underdånighet tillstyrka nådigt bifall.

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. No 1 om Statsverket 1870.

9:o.

Sedan Eders Kongl. Maj:t den 29 Juni 1866 gifvit Direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk tillkänna, att ett ärligt anslag för inrättandet af ett nytt femklassigt läroverk i hufvudstadpn blifvit af Rikets Ständer beviljadt, och tillika anbefallt Direktionen att inkomma med underdånigt yttrande, huruvida hinder mötte för den nya femklassiga skolans förening med gymnasium till ett i öfverensstämmelse med skolstadgans föreskrifter fullständigt elementarläroverk, samt Direktionen med anledning häraf till Stockholms stadsfullmäktige öfverlemna!, ett förslag, enligt hvilket det nuvarande gymnasiihuset skulle kunna göras tillräckligt för provisoriskt inrymmande af ett fullständigt högre elementarläroverk, så och efter det Direktionen i skrifvelse till stadsfullmäktige den 8 November 1867 förmält att, i anseende till det under sednare tider alltmera ökade antalet lärjungar vid Stockholms gymnasium, Direktionen funnit behofvet oundgängligen påkalla inrättandet af ännu en, det nuvarande gymnasium motsvarande högre läroverksafdelning, hvarföre Direktionen, innan vidare åtgärder för ändamålet vidtoges, begärde stadsfullmäktiges yttrande, huruvida de vore villige att anskaffa erforderlig lokal för det afsedda läroverket; hafva stadsfullmäktige, som ansett de af Direktionen väckta frågor icke kunna på ett tillfredsställande sätt afgöras utan i sammanhang med frågan i hela dess vidd rörande ordnandet af elementarläroverken i hufvudstaden, för sin del tagit donna fråga i öfvervägande och, efter att genom särskilt utsedde komiterade hafva låtit utreda, hvilka åtgärder i berörda afseende vore af behofvet påkallade, uti en af Öfverståthållareembetet insänd underdånig skrifvelse af den 1 December 1868 anhållit, det Eders Kongl. Maj:t måtte täckas i nåder fastställa en för ordnande af elementarläroverken i hufvud staden, med afseende å den närmaste framtidens behof, uppgjord plan. Donna plan har äfven af Direktionen öfver Stockholms städs undervisningsverk i dess underdåniga utlåtande af den 9 sistlidne April blifvit till dess liufvudsakliga delar tillstyrkt. Den afser

att upprätta ett på båda bildning slinierna fullständigt läroverk å Norrmalm,

att jemväl inrätta ett på båda bildning slinierna fullständigt läroverk i stadens södra del,

att inrätta det nya femklassiga läroverk, för hvilket medel redan blifvit af Rikets Ständer anvisade, å Ladugårdslandet, samt

Användande af n. v. anslag för Stockholms tvåklassiga. elementarläroverk, m. m.

14 Bil. No 7 till Kongl. Maj:ls Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

att bibehålla Jakobs och Katarina nuvarande femklassiga läroverk såsom sådana i sina närvarande lokaler.

De i hufvudstaden befintliga fyra tvåklassiga läroverk, nemligen Nikolai, Adolf Fredriks, Kungsholms och Ladugårdslandets, hafva såväl af stadsfullmäktige som af Direktionen ansetts kunna för framtiden umbäras. Dessa skolor, hvilka i deras närvarande form vore afsedda att afleda det växande tilloppet till de femklassiga läroverkens två lägsta klasser, både nemligen visat sig endast i ringa man motsvara donna bestämmelse, hvilket framginge af det ringa antal lärjungar, af hvilka de besöktes, och hvithet antal år 1868 uppgått till högst 27 inom en af dem. Också har i afseende på dessa skolor, uppå derom af stadens Undervisnings-direktion gjord framställning, blifvit af Kongl. Maj:t medgifvet, att i den mån de' ordinarie lär ar ne vid desamma afgå undervisningen skall tills vidare endast genom tillförordnade lärare uppehållas.

Stadsfullmäktige och jemväl Direktionen hafva nu i sammanhang med sina förut omförmälda framställningar hemställt, att dessa fyra tvåklassiga skolor skulle indragas och de medel, som derigenom blefve att tillgå, användas till bildande af lektorslöner för det fullständiga läroverket på Södermalm. För samma ändamål borde, enligt stadsfullmäktiges tanke, vidare användas rektorslönerna vid de båda, förut fristående femklassiga läroverk, som numera skulle komma att endast bilda underklasser i fullständiga läroverk, och hvilka femklassiga läroverk, enligt stadsfullmäktiges förslag, skulle blifva Clara och Maria skolor.

Den beräkning stadsfullmäktige uppställt af tillgångar och behof för upprättandet af ett nytt fullständigt läroverk är följande:

Tillgångar.

Nuvarande lärarelöner efter lägsta

lönegraden:

Lektorslönen vid Clara ......... 3,500

Lektorslönen vid Maria........ 3,500

7 Colleger vid Maria.............. 7,000

4 Lektorer vid de tvåklassiga

läroverken ............................. 8,000

4 Kolleger vid d:o ............... 4,000

Summa Ldr 26,000

Behof.

Löner vid det södra fullständiga läroverket efter lägsta lönegra-

den :

Lektor .................................... 4,000

7 Lektorer............................. 14,000

7 Adjunkter ............................. 7,000

Summa Ldr 25,000

således lemnande 1,000 Ldr öfverskott, som erfordrades för höjande af lärarnes i gymnastik, teckning och sång löner, när desse lärare skola öfvertaga undervisningen vid det fullständiga läroverket.

15 Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. No 1 om Statsverket 1870.

Kommunen, å sin sida, skulle deremot åtaga sig uppförande af lärohus för de två fullständiga läroverken äfvensom för ett af de femklassiga, samt inköpa två af de befintliga skolhusen; hvarföre ock stadsfullmäktige å kommunens vägnar förbundit sig att, så fort omständigheterna medgåfve, anslå de för ändamålets vinnande erforderliga medel, dock under förutsättning att den af stadsfullmäktige antagna planen till lärohusens anordnande blefve fastställd.

Vid underdånig föredragning den 29 sistlidne April af detta förslag, hvilket blifvit af Direktionen öfver Stockholms städs undervisningsverk förordadt, bär Eders Kongl. Maj:t, med godkännande af den åsigt att två fullständiga elementarläroverk höra finnas i hufvudstaden, funnit godt i nåder förordna, att, så snart ändamålsenligt lärohus jemte bostad åt rektor blifvit genom stadsfullmäktiges åtgärd tillgängligt, ett fullständigt läroverk skall inrättas å Norrmalm, samt förklara, att i anledning af det framställda förslaget om ett fullständigt läroverk å Södermalm Eders Kongl. Maj:t vill framdeles, när dertill erforderliga medel blifva att tillgå, fatta nådigt beslut; hvarjemte Eders Kongl. Maj:t, som i afseende å de lägre elementarläroverken inom hufvudstaden funnit godt gilla bibehållandet af Jacobs och Katarina femklassiga skolor i deras nuvarande lokaler, beslutat, att det af Rikets Ständer vid 1865—66 årens riksdag för ett nytt femklassigt läroverk i hufvudstaden beviljade anslag finge tills vidare användas för en femklassig skola i den af stadsfullmäktige förhyrda lokal å Ladugårdslandet, och tillika, såsom förberedande åtgärder för en omreglering af elementarläroverken i Stockholm, från lektorer och ordinarie lärare vid de tvåklassiga skolorna derstädes låtit infordra yttranden, huruvida de vore villige att i händelse af dessa skolors indragning träda i tjenstgöring vid andra elementarläroverk i hufvudstaden, äfvensom i de fullmakter, Indika hädanefter utfärdas för lärare vid elementarläroverken i Stockholm anbefallt intagandet af det förbehåll, att de utnämnde skola vara skyldige att, om så fordras, ingå i tjenstgöring äfven vid annat hufvudstadens elementarläroverk än det, vid hvilket ledigheten uppstått.

Då den plan, som sålunda blifvit uppgjord för elementarläroverken i Stockholm, afser en med skolstadgans föreskrifter öfverensstämmande samt tillika med afseende på de lokala förhållandena fullständigare och mera ändamålsenlig reglering af dess läroverk, hvilken äfven i följd af det stärka tilloppet af lärjungar till det nu varande gymnasium är af ett oafvisligt behof påkallad, men bildandet af ett nytt fullständigt läroverk i Stockholm icke kan försiggå utan Riksdagens medgifvande, att de tillförene för andra läroverks behof anslagna medel må för nämnda ändamål anlitas, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t

16 Bil, N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

täcktes till Riksdagen göra framställning derom, att, när läroverkshus och rektorsboställe blifvit genom kommunens försorg anskaffade, ett nytt fullständigt elementarläroverk i Stockholm må upprättas med lönestat enligt gällande grunder för rektor, 7 lektorer och 7 adjunkter, samt att de för de tvåklassiga skolorna i Stockholm nu utgående statsanslag äfvensom rektorslönerna vid två af hufvudstadens femklassiga skolor i stället må till bestridande af de för det nya fullständiga läroverket erforderliga kostnader användas.

10:o.

indragning åt J underdånig skrifvelse den 25 Februari 1858 hafva Rikets Ständer /*•ifrare» t j afseende å skolan i Skenninge, det enda af rikets offentliga elemenmnge. tarlär o verk som består af en klass, och för hvilket lön åt en lärare är anslagen med 122 kubikfot 5 kannor indelt spaning! och 717 Rdr 75 öre, 'förutom afkomst af boställsjord beräknad till 25 Rdr, hos Eders Kongl. Maj:t hemställt, huruvida icke donna skola kunde vid dåvarande lärarens afgång indragas; i anledning hvaraf Eders Kongl. Maj:t den 29 December 1860 anbefallt Domkapitlet i Linköping att göra underdånig anmälan när nämnde lärare lemnade sin befattning.

Sedan Domkapitlet i underdånig skrifvelse den 14 April sistlidna år inberättat, att denne lärare blifvit genom Eders Kongl. Maj ds utslag den 11 nästförutgångne Mars från sin lärarebefattning för alltid skiljd, får jag nu, med afseende derå att Eders Kongl. Maj:t den 10 Mars 1869 beslutat indragning af elementarläroverkens lägsta klass, och då Rikets Ständers berörda åsigt äfven vid 1862—1863 årens riksdag blifvit af dem uttalad, i underdåninghet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen, att det till lön för läraren vid skolan i Skenninge under anslaget till elementarläroverken anvisade belopp 1,000 Rdr må från och med år 1871 upphöra att utgå.

ll:o.

Anslag till befrämjande af p i vapenöfning ar It Cl T

liga skolor och undervisningsverk,

verken.

år 1870 ett extra anslag af 20,000 ö af krigsbildningen vid rikets oftent-

Jeinte anmälan derom, att för blifvit anvisadt för utsträckning 0

anhöll den sist församlade riksdagen,

att Eders Kongl. Magt måtte för den näst sammanträdande framlägga

förslag

afseende å de anslagsbelopp, som för

berörda ändamål

framgent

'öc

kunna

17 Bil. N:q 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. Ar:o l om Statsverket 1870.

framgent anses erforderliga. I afseende å denna fråga har Direktionen för Gymnastiska Central-Institutet den 22 sistl. månad afgifvit infordradt utlåtande, och får jag, med ledning deraf, i underdånighet anföra följande.

Med anledning af en från Riksdagen år 1860 inkommen framställning, åsyftande att en mera utbredd färdighet i vapenkonst och andra militära öfningar måtte kunna genom undervisning i skolorna bibringas det uppväxande slägte!, behagade Eders Kongl- Maj:t genom nådigt cirkulär den 9 Januari 1863 meddela bestämda föreskrifter angående undervisningen vid elementarläroverken, folkskolelärareseminarierna och folkskolorna såväl i gymnastik som i militäröfningar, uti hvilka sednare ingå infanterirörelser,* gevärsexercis, bajonettfäktning, värjföring, sabelföring och målskjutning. Till hufvudsaklig ledning vid undervisningen i dessa ämnen bär sedermera den 19 Juni 1866 eu plan för gymnastikoch vapenöfningarna vid elementarläroverken blifvit i nåder faststäld, och en anvisning för dessa öfningar vid folkskolelärareseminarierna blifvit samma år utarbetad, hvilken anvisning, af trycket utgifven, sedermera tjena! eleverna till handbok och hjelpreda. Hela undervisningen i förenämnda öfningsämnen är ställd under uppsigt af Direktionen öfver Gymnastiska Central-Institutet, och såväl elementarläroverken som seminarierna blifva i afseende derå tid efter annan inspekterade.

Af de 13 till 14,000 lärjungar, som årligen besök! elementarläroverken, hafva inemot 5000 öfvats i gevärsexercis och infanterimanöver, och de öfriga 8 å 9000 i marscher och enklare infanterirörelser. Enligt hvad anställda inspektioner gifvit vid handen, går donna undervisning vid elementarläroverken i allmänhet taget lika val som den i andra lärotid! öfningsämnen, och på några ställen skötes den med särdeles framgång. Vid folkskolelärareseminarierna går den med ordning och säkerhet, och antalet af de folkskolelärare, som äro fullt skicklige att meddela densamma vid folkskolorna, växel1 således med hvarje år ganska betydlig!. Många folkskolor äro dock ännu i saknad af ändamålsenlig undervisning i dessa ämnen, emedan de äldre folkskolelärare i allmänhet sjelfve häruti erhållit otillräcklig eller ingen handledning.

Vid öfvervägande af det vigtiga ärende som Riksdagens nyss omförmälda underdåniga framställning afse!-, och innan man kunna! komma till en bestämd föreställning om de årliga anslagsbelopp, som erfordras lör att möjliggöra införande! af eu mera omfattande krigsbildning vid de allmänna undervisningsverken, har det varit nödvändigt att uppgöra eu viss plan, enligt hvilken de militära öfningarna herde vid olika slag af läroanstalter bedrifvas.

Hvad först beträffar elementarläroverken, så är redan nu föreskrift!, att gevärsexercis må förekomma först i 5:te klassen, och att vapenöf-

* 3

18 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

ningarna skola för densamma upptaga en timma i veckan. Lärjungarne i 5:te klassen hafva i allmänhet uppnått en ålder af omkring 15 år, och före donna tidpunkt torde ynglingens kroppsliga utbildning i allmänhet ej vara tillräcklig att gorå honom mogen för egentliga vapenöfning^ eller tilllåta honom att af dylika hemta någon verklig nytta eller fördel. Denna åsigt bestyrkes af den erfarenhet, som vunnits såväl vid de svenska läroverken, som ock vid skolorna i Schweiz, hvarest gevärsexercisen hittills börjat vid en spädare ålder, men der man numera anser densamma hafva varit för tidigt införd. Då det sålunda synes lämpligt att låta nämnda, nu gällande föreskrift qvarstå oförändrad, torde någon utsträckning af vapenöfningarna icke höra ifrågakomma vid de lägre elementarläroverken, — hvilka icke hafva mer än högst fem klasser, — utan först i de högre elementarläroverkens två öfverstå afdelningar.

Inom dessa bestå de militäriska öfningarna för närvarande af: repetition af hvad i föregående klass blifvit inheintadt, bajonettfäktning, samt fullständigare öfningar i infanterimanövern, hvilken på de flesta ställen, och såvidt lärjungarnes antal dertill är tillräckligt, utföre» bataljonsvis. Härtill komma fäktning på värja (florett) och sabel samt målskjutning för de lärjungar, som med målsmans begifvande åstunda undervisning deri. Dessa öfningar synas nu böra föreskrifvas såsom obligatoriska. Målskjutningen synes för lärjungarne i 6:te klassen och 7:de klassens nedre afdelning kunna försiggå i gymnastiksalen med dertill lämpliga s. k. salongsgevär, men af lärjungarne i 7:de klassens öfre afdelning höra öfvas med fullgoda rnålskjutningsgevär och i öfverensstämmelse med de föreskrifter, som gälla för arméens målskjutningsöfningar. Inom sistnämnda högsta afdelning af läroverket synes likaledes fäktning på värja (florett) och med sabel böra öfvas minst 2 timmar i veckan, hvaremot lärjungarne i 7:de klassens öfre afdelning kunde befrias från att deltaga i de öfriga gymnastiska och militäriska öfningarna.

Utom hvad nu blifvit omförmäldt och som afser färdigheten i sjelfva vapnens handterande, bör jemväl åt öfningarna i infanterimanövern gifva» den fullständighet, att både kompani- och bataljonsexercis genomgås så väl i sluten som i spridd ordning, hvarvid 7:de klassens ynglingar företrädesvis höra använda» såsom befäl och underbefäl, så att åtminstone de flesta bland dem, innan de lemna läroverket, ernått vana att fora pluton. I sammanhang med infanterimanövern synas äfven öfningar i fälttjenst några gånger under den blidare årstiden böra företagas, allt i enlighet med de för arméen gällande föreskrifter. Under utförandet af dessa praktiska arbeten bör läraren genom muntligt föredrag och förklaringar bibringa lärjungarne den kännedom af reglementen och

Bil. N:o 7 till Kanyl. Ma.j:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

instruktioner samt af h an dgevär sl äran, som kan erfordras, hvaremot som grundregel bör gälla, att sådan theoretisk undervisning ej må meddelas annat än i sammanhang med och såsom klart framgående af de praktiska öfningarna. De theoretiska insigter och den kännedom af militäriska ämnen, som tillhöra den egentliga krigsbildningen, kunna i öfrigt hos lärjungarne verksamt befordras derigenom, att vid undervisningen i matematik, fysik och kemi läraren väljer militäriska exempel eller gör tillämpningar på militäriska förhållanden.

För genomförande af den vidsträcktare plan för undervisning i militära ämnen, hvilken nu blifvit i korthet antydd, fordras i främsta rummet, att läraren sjelf skall i dessa ämnen ega grundliga insigter. Dessa torde i allmänhet icke vara att med visshet påräkna hos andra än armeens infanteri officerare. Vid åtskilliga af de högre elementarläroverken, der gymnastikläraren redan nu är militär eller då lian kan visa sig hafva förvärfvat erforderlig militärisk skicklighet, synes annan särskild åtgärd ej erfordras än tilldelandet åt bemälde lärare af förhöj dt arvode såsom ersättning för den ökade undervisningsskyldigheten; men vid de läroverk, der så ej är förhållandet, torde den riktigaste och lämpligaste utvägen blifva, att särskilda infanteriofficerare af vederbörande förordnas att mot resekostnads- och tråk tam en t s- ers ättni n g meddela undervisning i omförmälda militära ämnen under viss tid mot vårterminens slut och vid början af höstterminen, hvilken tid synes i allmänhet höra beräknas till sammanlagdt åtta till tio veckor. Da läroverket bär egentligen arbetar till arméens fördel och i dess intresse, synes det vara billigt, att tyngden af de mindre olägenheter, som genom en sådan anordning kunna uppkomma, så lika som möjligt fördelas mellan dem båda, hvilket skulle blifva fallet om de officerare, som äro vid högre elementarläroverk anställde såsom lärare i gymnastik och vapenöfning'^, hvartannat år från militär tj ensten åtnjöte befrielse intill vårterminens slut, och om sådan befrielse jemväl tillkomma de officerare, hvilka särskild t förordnas att i förenämnda egenskap vid dylikt läroverk biträda. För den nu afsedda planens utförande erfordras derjemte, dels att ändamålsenliga skjutbanor anläggas för de högre elementarläroverken i sådana städer, der dylik bana icke redan förut linnés att tillgå, dels ock att samtliga de högre läroverken erhålla ett tillräckligt antal af så väl salongsgevär som fullgoda målskjutningsgevär med erforderliga qvantiteter dertill passande ammunition.

Vid de folkskolelärareseminarier, som äro afsedda för manliga elever, synes undervisningen i gymnastik och vapenöfningar jemväl höra utsträckas till en mera omfattande krigsbildning derigenom, att såväl målskjutning som elementerna af strid i spridd ordning och af fälttjen-

20 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

sten der må öfvas. För sådant ändamål fordras, likasom vid elementarläroverken, dels lärare med grundliga insigter i militära ämnen, dels ock tillgång på målskjutningsgevär och ammunition.

I afseende på folkskolans lärjungar möter det förhållande, att dessa vanligen lemna skolan, när de uppnått tolfte eller trettonde året, och således i allmänhet icke hunnit den ålder, då egentliga öfningar med vapen kunna vara lämpliga eller rätt fruktbärande. Uppmärksamheten måste på detta tidiga stadium uteslutande riktas derpå, att barnen må vinna eu god kroppsställning och att deras fysiska krafter fritt och harmoniskt utbildas, att de må lära sig gå i takt och hålla tillsamman i trupp samt vånda på stället och under marsch. En större stadga och säkerhet i dessa enkla färdigheter och rörelser är utan tvifvel af största vigt för deras framtida militäriska utbildning, och detta mål befrämjas verksamt, om än medelbart, genom beredandet af eu vidsträcktare och fullständigare undervisning i militära öfningar för folkskolornas lärare.

Vid de tekniska elementarskolorna torde i tillämpliga delar enahanda anordningar höra träffas, som redan bl hvit omförmälda i fråga om de högre elementarläroverken. Ehuru frågor rörande de åtgärder, som finnas höra i afseende på de tekniska skolorna vidtagas, icke tillhöra Ecklesiastik-departementets föredragning, hafva dock behofven för dessa skolor så vidt de angå krigsbildningens utsträckning, för att förekomma splittring af det på samma beräkningsgrunder hyllande anslaget, äfven blifvit afsedda i den allmänna planen.

För att de gymnastiska och militära öfningarna i sin nya, betydligt ökade omfattning skola kunna vid samtliga offentliga undervisningsanstalter bedrifvas på ett ändamålsenligt och öfverensstämmande sätt, är det nödvändigt, att någon särskild kontroll i detta afseende utöfvas. Fullständiga anvisningar, reglementen och instruktioner kunna val åstadkomma en viss likformighet, men både uppfattningen och tillämpandet af dessa bero dock väsendtligen af hvarje lärares individualitet, och ett reglerande understöd torde härvid vara af nöden.

Gymnastikundervisningen i folkskolorna kontrolleras af de för dessa skolor förordnade särskilda Inspektörerne. Folkskolelärareseminarierna och de högre elementarläroverken inspekteras i detta afseende visserligen efter hand på grund af stadgan för Gymnastiska Central-Institutet genom dess föreståndare eller lärare. Men donna inspektion är icke tillräcklig, enär undervisningen vid Central-Ilistighet hufvudsakligen omfattar samma tid som undervisningen vid läroverken, i följd hvaraf föreståndaren eller lärarne endast under kortare tider hvarje år kunna vara från institutet frånvarande och således inspektionen icke kan sträckas till mer än några få läroverk hvarje år. Det synes derföre

Bil. N:o 7 till Kovgl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1810.

vara af behofvet påkallad t, att, åtminstone under de första åren af de nya föreskrifternas tillämpning, eu särskild inspektion af sakkunnig person egen rum öfver undervisningen i gymnastik och vapenföring vid de offentliga undervisningsverken. Gymnastiska Central-lnstitutets direktion har nu, likasom redan vid särskilda tillfällen under två föregående år, gjort underdånig hemställan derom att eu Öfver-Inspektör borde, i enlighet med den instruktion, som skulle utfärdas af direktionen för Gymnastiska Central-Institutet, årligen besöka så stort antal elementarläroverk, folkskolelärareseminarier och folkskolor som kunde medhinnas, för att tillse det sätt, hvarpå den gymnastiska och militära undervisningen bedrifves, och i detta afseende meddela råd, anvisningar och rättelser. Då likväl inrättandet af en ny tjenst på stat icke torde höra för detta ändamål ifrågasättas, synes det obestridliga behofvet af en mera fullständig inspektion kunna fyllas, om ett extra anslag för dess utförande beviljas.

I fråga om de kostnader, som den sålunda ifrågasätta utsträckning af undervisningen i militära ämnen måste komma att medföra, framstår först behofvet af förhöjda arvoden åt redan anställde gymnastiklärare, som äro militärer, samt af medel till rese- och traktamentsersättning åt officerare, hvilka måste kommenderas såsom biträdande vid sådana läroverk, der gymnastik]äraren icke är kompetent att bestrida den nu föreslagna militära undervisningen. Bland rikets 31 högre elementarläroverk hafva 15 till gymnastiklärare militärer, och 16 ega gymnastiklärare, som icke nu ådagalagt full insigt i militära ämnen, men af hvilka utan tvifvel flere skola kunna gorå det. För de förre torde en arvodesförhöjning af i allmänhet 200 Rdr för hvarje erfordras; ersättningen för resor och traktamenten till de officerare, som skola särskild! förordnas, kan ej upptagas lägre än till 300 Rdr för hvarje. I båda fallen torde dock beloppen böra något jeinkas efter den olikhet i göromål på olika ställen, som af större lärjungeantal o. s. v. naturligen blifver en följd. Undervisningen vid 7 folkskolelärareseminarier och 4 tekniska skolor torde kunna för hvarje bestridas med en kostnad af 150 Rdr. För de sålunda omnämnda 42 läroverk uppkommer då en summa af 9,450 Rdr; men dels med afseende derpå att inträffande förändringar i den nuvarande lärarepersonalen måste medföra förändring i den uppgjorda beräkningen, dels ock emedan det nyss antagna lägsta normalbeloppet af 200 Rdr säkerligen måste i flera fall förhöjas med afseende å redan nämnda förhållanden, torde den summa, som till ifrågavarande arvoden och ersättningar årligen erfordras, icke höra upptagas lägre än till 10,500 Rdr.

Då målskjutningsgevär synas kunna under första året anskaffas, lärer något vidare ärligt anslag för detta ändamål ej behöfva ifrågakomma.

22 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

Deremot måste anskaffandet af ammunition för målskjutningen medföra en icke obetydlig årlig kostnad. Enligt förut omförmälda grunder skulle omkring 600 lärjungar vid elementarläroverken och 200 elever vid folkskolelärareseminarierna komma att öfva målskjutning med Remin gtonsgevär. Med beräkning af 50 skott för hvar och en, skulle i det hela 40,000 skarpa patroner erfordras, medförande eu utgift af 2,400 Rdr. Ett nära lika stort belopp behöfves för anskaffandet af ammunition till 100 salongsskott för hvar och en af de 2,400 lärjungarne i 6:te klassen och 7:de klassens nedre afdelning vid elementarläroverken samt af 400 seminariielever. Totalkostnaden för ammunitionen skulle således uppgå till 4,640 Rdr, hvilken summa torde höra jemnas till 5,000 Rdr. Kostnaden för inrättandet af skjutbanor vid läroverk i de städer, hvarest dylika baner ej redan finnas, torde kunna bestridas med ett ärligt belopp af 500 Rdr.

Slutligen synes till arvode för det med inspektionen förenade arbete äfvensom till reseersättning ett belopp af 4,000 Rdr vara erforderligt.

På grund af hvad jag sålunda haft nåden anföra, får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte täckas, för utsträckning af krigsbildningen vid rikets offentliga skolor och undervisningsverk, af Riksdagen aska ett anslag af tillsammans 20,000 Rdr, nemligen på ordinarie stat:

till förhöjning af arvoden för gymnastiklärare vid elementarläroverken och till rese- och traktamentsersättning åt officerare, som särskild! förordnas att leda vapenöfningarne derstädes, samt till anskaffande af

ammunition och till inrättande af skjutbanor .................................. 13,500.

deri inberäknade de för de Tekniska Elementarskolorna erforderliga belopp;

till arvoden för ledning af vapenöfningarne och till ammunition

för målskjutning vid folkskolelärareseminarierna ........................ 2,500.

samt på extra stat:

för inspektion öfver undervisningen i gymnastik och vapenöfnin-

gar vid läroverken ............................................................................ 4,000.

12:o.

Ulb!/te „f den Då, på sätt Stats-Kontoret i sill den 1 December sistlidna år afgifna ÄSSunderdåniga berättelse angående Statsverkets tillstånd och förvaltning anmärkt, det under anslaget till elementarläroverken uppförda belopp ÄX. oindelt spanmål, enligt 1870 års riksstat utgörande 21,721 kubikfot 5 kannor, synes, enär lösen för denna spanmål utgår enligt gällande statspris, lämpligen böra, till förenkling i räkenskaperna, förvandlas i pen-

23 Bil. N:o 7 till Kongl. May.ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

ningeanslag, hemställer jag i underdånighet att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen, att omförmälda oindelta spanmålsanslag må utbytas mot ett efter nu gällande statspris svarande kontant anslag, eller 45,615 Rdr 15 öre, att tilläggas det öfriga till elementarläroverken anvisade penningeanslag.

13:o.

Från de vid sjette allmänna Folkskolemötet i Örebro församlade Lönemuggför Folkskolelärare ingafs till Eders Kongl. Maj:t en underdånig petition, i/S”St. hvilken de, med anmälan om den tryckande ekonomiska ställning, i hvilken desse lärare i allmänhet befunne sig, i underdånighet anhöllo, att Eders Kongl. Maj:t täcktes bereda dem någon förbättring i deras lönevilkor. Med en minimilön af 400 Rdr, om ock dertill kommo några tilläggsförmåner in natura, vore det för folkskolelärare!! i det närmaste omöjligt att försörja sig sjelf: ännu mindre kunde han dermed framdraga familj. Dertill korn. att han saknade förhoppning om en bättre ställning i framtiden, då han icke, såsom lärarne vid den högre skolan, egde utsigt att efter en under viss tid fortsatt tjenstgöring uppnå en högre lönegrad.

Flere framställningar åsyftande en förbättring af folkskolelärarees vilkor hafva ock dels af andra lärare, dels af Folkskole-inspektörer, dels genom enskilda förslag vid riksdagarne blifvit gjorda.

Ätt de löneinkomster, som i allmänhet äro förenade med en folkskollärarebefattning, äfven efter de förbättringar, som på senare tider i detta afseende vidtagits, äro i hög grad knappa, lärer icke kunna bestridas. Vid de anspråk, som allt mera och med skal göras på lärarens duglighet och förmåga att bibringa en god undervisning, måste det äfven anses billigt, att dessa anspråk motsvaras af en aflöning, som befriar åtminstone från de mest tryckande bekymren. För folkskolans utveckling och höjandet af den bildning, hon har till uppgift att meddela, är det i sjelfva verket ett väsentligt vilkor, att läraren, när han egnar sig åt donna ansvarsfulla verksamhet, äfven kan vara försäkrad om en sorgfri utkomst.

Att emellertid nu ifrågasätta eu allmän förhöjning i den för dessa lärare stadgade minimilön, synes, vid för handen varande förhållanden, icke ändamålsenligt. Under de första åren som den unge läraren egnar åt sitt kall och innan ännu omsorgen för en tillväxande familj hvilar på honom, kan ock den nuvarande minimilönen anses i någon mån tillräcklig. Enligt de grundsatser, Indika städse varit antagna och tillämpade och hvilka särskilt så väl vid beviljandet af den betydliga anslags-

24 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. AT:o 1 om Statsverket 1870.

tillökningen år 1858 som äfven vid riksdagen 1863 af representationen uttalats, skulle en sådan allmän förhöjning af sjelfva lönen icke utan kommunernas betungande kunna utföras. Och slutligen blefve beloppet af de medel, som för detta ändamål toges i anspråk, alltför betydligt.

Om af dessa skal den lagstadgade lönen bibehålies såsom eu under alla förhållanden gällande grund, så synes deremot staten, såsom eu uppmuntran för de lärare, hvilka under ett visst antal är med trohet och skicklighet egnat sig åt sitt ansvarsfulla kall, kunna, utan rubbning i hittills gällande grundsatser, gifva ett lönetillägg.

Hoppet om eu bättre framtid skänker en märklig lättnad åt den, som under bekymmer sköter ett tungt arbete, och det. tillagda vilkoret gifver en säkerhet, att endast de, som värdigt motsvara det i deras händer lagda förtroende, blifva delaktige af en förbättring i sina vilkor.

Antages donna grundsats, så kan, äfven om tillgångar^ nu ej medgifva mera än ett sådant steg, den sålunda beträdda banan sedermera fullföljas, och eu förtjent lärare efterhand uppnå en mera betryggad ställning. Om lönetillägget bestämmes till 50 Rdr, så bör en sådan tillökning för läraren medföra eu icke obetydlig fördel.

Enligt gällande bestämmelser finnas för närvarande tre lagstadgade lönebelopp, till Indika staten, med högst hälften i hvarje särskild t fall, lemnar bidrag. Det lägsta af dessa belopp, 400 Rdr, är den lön, hvilken är alla ordinarie, examinerade, vederbörligen antagna folkskolelärare lagligen tillförsäkrad. \ filare linnés en förhöjd minimilön af 500 Rdr, hvilken tillkommer lärarne i de församlingar, som hafva vilja och förmåga att tillskjuta hälften af donna förhöjning, hvaremot staten deri deltager till hälften mot församlingen, eller med högst 50 Rdr. Slutligen gäller, i afseende på de folkskolelärare, Indika tillika äro klockare, och för hvilka genom Kongl. kungörelsen den 29 September 1853 den bestämmelse är gifven, att der lönerna för dessa förenade tjenstår sammanlagda öfverstiga värdet af femtio tunnor spanmål, församlingen kan å skollärarelönen afdraga öfverskottet, den genom Kongl. Cirkuläret den 16 December 1864 meddelade föreskrift, att endast i de fall, da de båda lönerna tillsammans icke öfverstiga nämnda värde, af staten lemnas anslag till fyllande af skollärareafiöningen, hvadan det omförmäla värdet af femtio tunnor i förenämnda fall är att anse såsom en minimilön.

Samma fall, i hvilka, enligt hvad sålunda blifvit framstäldt, staten, för att åstadkomma en nödig förbättring i folkskolelärares vilkor, mellankommit för fyllande af sj elfva lönen, synas ock vara de, i hvilka ett sådant lönetillägg, som ofvan blifvit föreslaget, lämpligen bör af staten lemnas för att bereda de lärare, som med trohet egnat sig åt sitt kall,

eu mera

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

en mera sorgfri framtid. I de fall åter, der, vare sig genom kommuners anslag eller genom enskilda stiftelsers tillgångar eller genom utsigt till befordran på den prestviga banan en mera tillräcklig utkomst redan är lärarne tillförsäkrad, synes statens medverkan lika litet nu som tillförene rätteligen böra tagas i anspråk.

Enligt infordrade uppgifter innehade, af de höstterminen 1869 i tjenst varande folkskolelärare, 1,932 en tjenstår er af öfver åtta år. Af dessa voro 23 tillika piaster och 651 tillika klockare. 250 innehade löneförhöjning till 500 Rdr, enligt de i Kungörelsen den 20 Maj 1868 stadgade grunder.

Antalet af de lärare vid nämnde tjenst ålder, som tillika voro klockare, och som för dessa förenade tjenstår uppburo en lön öfverstigande värdet af femtio tunnor spannmål, har icke kunnat med full visshet utrönas. Men då, efter hvad kändt är, antalet af samtliga lärare, hvilka äro i åtnjutande af de förenade lönerna utöfver nämnda belopp, utgör något öfver 400, kan med skål antagas att antalet af dem som, ställda i detta förhållande uppnått den här i fråga sätta tjenstålder, icke understiger 250. Om man afdrager detta antal, och vidare antalet dels af dem som, enär de icke innehafva minimilön, tvifvelsutan sakna egenskapen att vara vederbörligen examinerade och antagna, dels af dem, som genom kommuners anslag eller eljest redan äro i besittning af högre löneförmåner, skulle antalet af dem, som ko mule i fråga till åtnjutande af nu ifrågasätta lönetillägg, icke obetydligt understiga 1400 och således en summa af 68,000 Rdr kunna med säkerhet antagas blifva för ändamålet tillräcklig.

Om en lärare under tjenstetid^! icke värdigt motsvarat de fordringar, som med råtta bort ställas på honom, eller han skulle hafva öfverlemnat sig åt sådana för lärarekallet främmande sysselsättningar, som dragit hans håg och hans krafter från hans egentliga verksamhetsfält, synes detta lönetillägg, såsom afsedt att vara eu uppmuntran för ådagalagd t välförhållande i tjensten, icke höra honom tillkomma och borde således för detsamma erhållande stadgas det vilkor, att läraren efter vederbörande skolråds- och folkskoleinspektörs intyg ådagalagt nit och skicklighet i sin tjensteutöfning.

På grund af hvad sålunda blfvit anfördt, hemställer jag i underdånighet att, på det hvarje examinerad ordinarie folkskolelärare, som blifvit till lärarebefattningen antagen i den ordning som folkskolestadgans 6 § 3 inom. enligt detta lagrums lydelse i Kongl. Förordningen den 29 September 1853 föreskrifter, och som åtta år varit i ordinarie lärår otjenst anstånd, samt antingen åtnjuter stadgad minimilön enligt Kongl. Kungörelsen den 11 December 1863 eller lön öfver minimum enligt de genom

26 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Kong!. Kungörelse!! den 20:de Maj 1868 fastställda grunder, eller ock, der klockare^ enst är med lärarebefattningen förenad, för dessa båda tjenstår uppbär löner, hvilka sammanlagda icke öfverstiga värdet af femtio tunnor spannmål, må, om honom af vederbörande skotråd och folkskoleinspektör meddelas vitsord att han med nit och skicklighet egnat sig åt sitt lärarekall, erhålla ett ärligt lönetillägg af femtio Rdr, Eders Kong!. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för dettqj ändamål anvisa ett belopp af 68,000 Rdr, att uppföras under det på Åttonde hufvudtiteln för Folkundervisningen upptagna reservationsanslag.

14:0.

Anslag till Utöfver det sedan år 1867 på ordinarie stat uppförda årliga anslag

ffiSSX af 150,000 Rdr till folkskoleväsendets utveckling och förbättring, hvilket och förbättring. af ]?(}ers Kong!. Maj:t blifvlt genom nådigt bref den 31 Maj nämnda år till fulla beloppet utdeladt, anvisades vid sistlidne riksdag ytterligare

10,000 Rdr att för samma ändamål årligen utgå, och bestämdes dervid de årliga bidragen för en småskola, som vore egnad att meddela förberedande kunskaper för deri egentliga folkskola!! samt vore i gång tretiotvå veckor om året, till 75 Rdr, för eu biträdande examinerad lärare till 100 Rdr, och för eu biträdande icke examinerad lärare till 75 Rdr.

För delfående af dessa från innevarande års början tillgängliga medel hade redan under loppet af förlidet år så många ansökningar inkommit, att Eders Kongl. Maj:t vid underdånig föredragning deraf den 31 sistlidne December funnit skäl genast använda hela den anvisade summan, för att, så långt tillgångar^ medgåfve, för det ifrågavarande ändamålet lemna understöd åt de församlingar, som åtagit sig att fullgöra de stadgade vilkoren.

Men då det beviljade anslaget med omkring 5,000 Rdr understigit det erforderliga beloppet, hafva icke ens de redan inkomna ansökningar ne kunnat för närvarande samtliga bifallas.

En ytterligare förhöjning i detta anslag är sålunda behöflig för fyllande af det redan anmälda behofvet, och då med all sannolikhet kan beräknas, att under innevarande år dels derå nya småskolor komma att bildas, dels ock andra anordningar till skolväsendets utveckling och förbättring blifva vidtagna, för hvilka understöd af allmänna medel påkallas, och billigheten fordrar, att församlingar, som åtaga sig de för skolväsendets, fullständigare ordnande behöåiga uppoffringar, äfven framgent må kunna genom bidrag af staten erhålla det understöd, som

27 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

förut kommit andra församlingar till godo, torde utöfver förenämnda

5,000 Rdr, hvaraf behofvet redan är kändt, ytterligare åtminstone en lika summa med den vid sistliden; riksdag beviljade, eller 10,000 Rdr, för ändamålet erfordras.

Jag får derföre i underdånighet föreslå, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen gorå nådig oframställning om 15,000 Riksdalers förhöjning i anslaget å riksstatens Åttonde hufvudtitel till skolväsendets utveckling och förbättring, att under de vid sistlidne riksdag bestämda vilkor af Eders Kongl. Maj:t disponeras.

15:o.

Till följd af den genom Rikets Ständers beslut och Eders Kongl. aZZaHuugfM. Maj:ts derpå grundade nådiga bref föreståndarne och lärarne vid Folk- :sCm'°T“Zl skolelärareseminarierna tillförsäkrade rätt att, i likhet med lärarne vid elementarläroverken, intill vissa gränser för hvart femte tjenstår erhålla förhöjning i lönen med 500 Rdr, har af den inom Ecclesiastikdepartementet upprättade afdelning för folkskoleärenden beräkning blifvit uppgjord öfver de lönebelopp, som för hvarje å stat uppförd lärarebefattning vid dessa seminarier bör för år 1871 uppgå, och har, enligt denna beräkning, med afseende fästadt å den år 1866 af Rikets Ständer, två bland dessa lärare, hvilka förut varit anställda vid elementarläroverk, medgifna rättighet att för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo sina tjensteår såsom ordinarie lärare vid nämnda läroverk, en summa af 4,500 Rdr funnits för donna löneförhöjning erforderlig.

Och får jag, då för donna nya utgift tillgång icke finnes å det till seminarierna å stat uppförda, för andra behof till fullo utgående anslag, i underdånighet tillstyrka, att Ed^rs Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen begära, att anslaget å riksstatens Åttonde hufvudtitel till folkskolelärareseminarierna i riket må för nämnda ändamål ökas med förenämnda belopp.

17:o.

Anslag för

I underdånig skrifvelse den 7 nästlidne December har VitterhetsqvarståSd Historie- och Antiqvitets-akademien anhållit, att, på det A k a d e in i e n” måtte kunna fortsätta de vetenskapliga företag, som under närmast föve-°fidVamterhet^ gående åren börjats, samt fullgöra de åligganden, hvilka med afseende HAnuqvmt-

akademiens samlingar m. m.

28 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Trop. N:o 1 om Statsverket 1870.

på de historiska samlingarnes vård och offentliga förevisning äro åt akademien uppdragna, Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition, att nedannämnda anslag måtte för år 1871 beviljas, nemligen:

a) Till arvode och resekostnadsersättning åt en Antiqvitets-intendent,

3,500 Bär. I afseende härpå har akademien anfört: att t. f. Antiqvitetsintendenten Friherre N. G. Djurklon år 1869 aflemna! utförlig berättelse om sin verksamhet under föregående året, innehållande en med många ritningar försedd antiqvarisk beskrifning öfver 53 socknar inom Väno, Bjerke, Flundre, Ale, Vätte och Kullings härader i Elfsborgs län, hvarjemte han samma år besökt Marks, Kinds, Bollebygds, As, Vedens, Redvägs och Gäsene härader i nämnda län, äfvensom, med anledning af hemställanden från Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län, enligt akademiens föreskrift anställt besigtning af åtskilliga inom Karret)/ och T horsby socknar i Bohus län befintliga fornlemningar, hvilka för pågående väganläggning eller odlingsföretag måst rubbas eller tillintetgöras; Och har akademien i betraktande af det gagn, denna befattning redan medfört för kännedomen om och bevarandet af fäderneslandets fornminnen, äfvensom af det oförminskade behof, som förefunnes af en verksamhet för detta ändamål, hemställt, att anslaget för Antiqvitets-intendenten fortfarande måtte utgå med samma årliga belopp som tillförne.

b) Till runstenars uppsökande och aftecknande samt teckningarnes utgifvande, 1,500 Bär. Detta anslag, som under flere föregående år varit anvisadt till Eders Kongl. Maj:ts dispositon och fått uppbäras af Richard Dybeck, med förbindelse för honom att af arbetet »Sverikes Runurkunder» årligen utgifva ett häfte, innehållande minst femtio runstensteckningar jemte text, samt att deraf för statens räkning aflemna femtio exemplar, har akademien, enär berörda arbete bidroge att sprida ljus öfver fäderneslandets forntid och vore af vigt för språkforskningen, ansett fortfarande vara af behof vet påkalladt.

c) Till undersökning af fäderneslandets fornlemning ar och upprättande af förteckningar öfver sädana, 2,000 Bdr. Utaf det anslag, som för detta ändamål blifvit till samma belopp anvisadt för 1869, har akademien utbetalt till Friherre O. Hermelin 1,000 Rdr, såsom understöd för fortsatta forskningar inom Södermanland; till läkaren H. Hofberg 500 Rdr, för afsittande af hans undersökningar inom Nerike; till Dalarnes och Uplands fornminnesföreningar hvardera 200 Rdr, för antiqvariska sockenbeskrifningars upprättande inom dessa båda landskap; samt till en man ur allmogens klass, metallarbetaren Ericsson, hvilken gifvit prof på utmärkt förmåga att inom sin krets samla och med omsorg uppteckna

29 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

fornåldriga seder och bruk, sägner, folkvisor, språkegenheter in. in., 25 Rdr, hvarjemte honom tillförsäkrats vidare understöd när hans anteckningar blifvit aflemnade; förmälande akademien, att, som vidsträckta trakter af fäderneslandet återstode att genomforska för samlande af bidrag till kunskapen om vårt folks forntid och om de stammar, hvilka i ännu äldre tid varit inom Sverige bosätta, ifrågavarande anslag vore än vidare[behöfligt för sådana forskningars fortsättande.

d) Till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra historiska märkvärdighetor i statens Historiska Museum, samt öfver svenska sigill från medeltiden, 2,000 Rdr. Akademien, som, sedan första bandet af planschverket öfver »Svenska sigill från medeltiden» numera är fullt) ordadt, ansett sig höra till utgifning företaga ett dylikt verk öfver fornsaker m. in. i statens Historiska museum, på det att donna samlings dyrbara skatter måtte blifva mera allmänt hända och för den vetenskapliga forskningen tillgängliga, för hvithet ändamål och teckningar redan åro till stort antal utförda, förmäler sig hafva, efter flera fruktlösa försök att erhålla tjenligt planschpapper af inhemsk tillverkning, först nyligen bekommit några få ris sådant papper, så att lithograferingen kan under innevarande vinter taga sin början; och anhåller akedemien, att, då ifrågavarande planschverk, om det skall kunna, äfven i yttre afseende, motsvara vår tids anspråk, föranleder betydlig kostnad, samt enär de för detsamma redan anvisade medel, enligt riksdagens beslut, endast i mån af behof till akademien utbetalas, Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå anvisandet af samma belopp som hittills, på det arbetet icke matte behöfva afbrytas innan åtminstone de i vetenskapligt hänseende vigtigaste fornsakerna i museet blifvit aftecknade och dessa teckningar genom tryck offentliggjorda.

e) Till arvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och värden af statens under akademiens inseende stälda samlingar, och till aflöning åt vaktbetjening vid samlingarnas offentliga förevisning, 4,000 Riksdaler. I fråga om detta anslagsbelopp har akademien anfört: att ordnandet och vården af berörda, med hvarje år betydligt växande samlingar omöjligen kunde på ändamålsenligt sätt besörjas af de två tjensteman, . som akademien har på ordinarie stat anstälde, nemligen Riksantiqvarien, — hvilken, jemte vården om statens historiska museum och Kongl. myntkabinettet egen att bestrida sekreterarebefattningen i akademien —, samt amnanuensen: en personal, som till antalet icke undergått någon förändring sedan akademiens stiftelse, för 83 år tillbaka, då samlingarna ännu voro obetydliga och icke ordnade för vetenskapligt begagnande eller offentlig förevisning, och dä omfånget af akademiens verksamhet i öfrig! ej på långt när både den utsträckning som i

30 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

närvarande tid; att, till afhjelpande af denna brist på arbetskrafter, akademien, med användande af de extra anslag, som varit stälda till hennes förfogande, anskaffat tillfälligt biträde af unge vetenskapsidkare eller tjensteman, hvilka dock snart, den ene efter den andre, afgått för att söka annnan verkningskrets, som kunnat gifva utsigt till lifsuppehälle för framtiden; att akademien för närvarande vid sig och samlingarna fäst två vetenskapligt bildade män, Indika för sitt strängt anlitade biträde uppburit arvoden, motsvarande för den ene fyra femtedelar och för den andre hälften af lägsta lektorslönen vid riket elementarläroverk; att, sedan statens historiska museum och myntkabinettet blifvit inflyttade i den för dem afsedda våning af nationalmuseibyggnaden, akademien måst, för nödig tillsyn i samlingssalarne under de offentliga förevisningarna, som två dagar i verkan ega ruin, antaga särskilda extra vaktmästare, Indika erhålla hvardera 1 Rdr 50 öre för hvarje förevisningsdag, och derjemte en förman, ansvarig för ordningen samt fönsterluckors öppnande och tillstängande, hvilken är aflönad med 4 Rdr för hvarje tjenstgöringsdag; att antalet af dessa extra vaktbetjente under föregående åren varit fem, utom förmannen och den vid arbetsrummen dagligen tjenstgörande vaktmästaren, men att under sistlidet år ytterligare eu person mast antagas, sedan den för museets moderna afdelning bestämda salen, efter fullbordad inredning, blifvit öppnad för allmänheten; att en sådan bevakning vore oundgängligen nödig för de dyrbara samlingarnas skydd, antingen tilloppet af besökande, såsom vanligen plägade hända, uppginge till flere hundra på dagen, eller ock endast några få personer skulle infinna sig; att af anslaget till vetenskapligt bildade biträden och till vaktbetjening, hvithet för innevarande år utgör:

på ordinarie stat ........................................................... Rdr 2,900

på extra stat, enligt sista riksdagens beslut ......_ » 4,000

tillsammans » 6,900

följande belopp skola utgå, nemligen:

lön åt t. f. förste amanuensen .............................. Rdr 1,600

lönefyllnad å akademiens ordinarie vaktmästare » 350

lön åt en vaktmästare, som dagligen tjenstgör i museets och myntkabinettets arbetsrum samt biträder med tillsyn under förevisningarna ..... » 500

aflöning åt sex extra vaktbetjente under förevisningarna ............................................................ » 900

dito åt en förman för denna betjening................. » 400

~ 3,750

31 Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. No 1 om Statsverket 1870.

för rengöring, borstning af glasen i skåp och montrer, skurning af de bonade golfven, tvätt, renskrifning, extra vakthållning hos handtverkare under reparationer eller inredningsarbeten i museisalarne, aflöning vid extra förevisning af samlingarna in. in. eu utgift, som ej

kunde beräknas till mindre än............................. Rdr 200

återstående således att använda till arvoden åt

vetenskapligt ^bildade biträden........................... » 2,900

och har akademien ansett donna redogörelse utvisa,* att det vid senaste riksdagen uppförda anslaget vore val behöflig! om det skulle blifva möjligt att för längre tid vid samlingarna fästa män med håg och förmåga att uteslutande egna sig åt de specialstudier, som erfordras för att vårda dessa samlingar och gorå dem för vetenskapen fruktbara.

I sammanhang härmed har akademien — under förmälan, att då för inredningsarbeten i statens historiska museum och myntkabinettet akademien icke egde några medel att använda, men att, i den mån samlingarna tillväxa, sådana arbeten städse erfordrades, såsom att hyllinredningen i de gamla skåpen måste ändras eller tillökas, nya montrer anskaffas, att, när ett altarskåp, en afbildning från medeltiden eller andra saker, som kräfde en fristående plats, blefve i museet intagna, nya fotställningar, konsoler in. in. måste anbringas för deras uppsättning, samt att i myntkabinettet nya myntskåp blifva behöfliga, — i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska för omförmälda ändamål ett ärligt anslag af 300 Rdr, hvilket akademien ansett kunna blifva tillräckligt, om det medgåfves, att den besparing, som något år torde uppstå, finge till det följande öfverföras för att användas när ett arbete af större omfång och betydligare kostnad blefve nödvändigt.

Med afseende på hvad Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien sålunda anfört, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om beviljandet af de belopp, akademien i sin underdåniga framställning uppgifvit såsom för särskilda ändamål erforderliga; men hemställer tillika, att vissa af dessa anslag nu måtte på ordinarie stat uppföras. Då arvode! och resekostnadsersättningen för en Antiquitets-intendent numera i tio år varit utan förändring på extra stat uppförd! och behofvet af eu fortsatt verksamhet i donna riktning för kunskapen om och bevarandet af fäderneslandets fornminnen är oförneklig!, synes anslagets upptagande på ordinarie stat så mycket mindre möta betänklighet, som sjelfva den ifrågavarande befattningen ändock kan och efter min tanke bör fortfarande endast på förordnande tillsättas. Anslaget för fornleningars

32 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

uppsökande och förtecknande, hvilket, till stort gagn för fornkunskap^, utgått allt sedan år 1863, torde likaledes, då det område, för hvilket anslaget är afse dt, är så vidsträckt och så mycket på detta område ännu återstår att undersöka, med skål höra till ordinarie stat öfverföras; och slutligen kan, i afseende å de medel, som blifvit anslagna för vården och den vetenskapliga bearbetningen af de under akademien strida, rika och oupphörligt tillväxande samlingar, äfvensom inredningen i de derför upplåtna lokaler icke vara tvifvelaktigt, att dessa medel, hvilka tillika äro afsedda för att kunna gorå nämnda samlingar, sedan de i den nya lokalen blifvit uppställda och ordnade, för allmänheten tillgängliga, framgent äro af behofvet påkallade.

De öfriga, af akademien omförmälda anslagen, nemligen till runstenars uppsökande och aftecknande samt teckningarnas utgifvande, och till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra historiska märkvärdigheter i statens historiska museum samt svenska sigill från medeltiden, hemställer jag måtte såsom extra anslag för år 1871 utgå.

18:o.

Amlag m Hos Eders Kongl. Maj:t har Musikaliska akademien i underdånig skrifvelse den 28 Maj 1869 gjort framställning om beredande af stats- ”de^bov0ertdess anslag för åstadkommande af en ny byggnad för akademien och det med henne förenade läroverk. I sådant afseende har akademien underdånigst anfört:

att akademien — som under sednare åren talldragit sig allmännare uppmärksamhet genom den framgång, hvarmed hon efter sitt läroverks utvidgning verkat för den musikaliska bildningens spridning i Sverige, så att man icke numera, såsom förr varit vanligt, behöfde använda utländningar för besättande af platser, der en större musikalisk skicklighet erfordrades, utan tillräcklig tillgång för fyllande af dessa behof nu funnes bland landets egna, vid konservatorium bildade söner och döttrar, hvarvid ock så väl statens och kyrkans som skolans och kommunens billiga fordringar blifvit tillgodosedda, samt äfven för utveckling af mera framstående anlag, till vinnande af högre artistisk bildning, mycket blifvit uträttadt — på detta sätt sökt, så långt till buds stående medel medo-ifvit, motsvara de fordringar, som blifvit på akademien stälda, genom beviljad förhöjning af statsanslaget för utvidgningen och utvecklingen af konservatorium; men att, ehuru detta läroverk med friska krafter sträfvar att motsvara sin bestämmelse i riktning framåt, och dess

verksamhet

33 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

verksamhet för närvarande kunde sägas vara löftesrik, dock deröfver sväfvade en fara, som hotade att i hög grad försvåra, om ej alldeles hämma dess framgång, och mot hvilken akademien sökte Eders Kongl. Maj:ts nådiga bistånd.

Den lokal, hvilken akademien mot hyra disponerat i egendomen n:r 8 Gara Strandgata (f. d. Kirsteinska huset) ifrån början af år 1857, vore val ytterligare förhyrd till den 1 Oktober 1872, men akademiens ställning vore i allt fall härutinnan så osäker, att hon icke utan största oro såge framtiden till mötes, emedan äfven med bibehållande af donna lokal, hvilken torde vara den bästa och möjligen den enda användbara, som i något enskilda hufvudsakligen för annat ändamål uppfördt hus. mot hyra vore tillgänglig, läroverkets oafvisliga behof icke funnes så tillgodosedda som ömkligt, enär utrymmet vore ingalunda tillräckligt, rummen mestadels små och olägliga, isynnerhet derföre att de icke uti akustiskt hänseende tillfredsställde fordringarne, hvilket för ett musikaliskt undervisningsverk måste vara af högsta vigt, desto heldre som ändamålsenligt användande af tiden vore i väsendtlig mån beroende af möjligheten att i ruin, belägna ofvan, under eller intill hvarandra, kunna samtidigt hålla lektioner, utan att den ena inverkade störande på den andra, hvartill komme att akademiens dyrbara bibliotek och vackra instrumentsamling icke egde tillräckligt skydd mot eldfara, så att, om olycka inträffade, en förlust, särdeles hvad bibliotheket angår, kunde akademien tillskyndas, som ingalunda vore med materiel skadeersättning godtgjord. Detta allt hade, på samma gång det väckt akademiens bekymmer för närmaste framtiden, tillika grundlagt den öfvertygelse, att de för handen varande olägenheterna och farorna ej kunde afhjelpas och akademiens verksamhet för dess läroverks fortgående utveckling nöjaktigt betryggas, med mindre akademien kunde komma i åtnjutande af egen lokal, ifrån början ändamålsenligt inredd samt med ett mera centralt läge än den nuvarande, på det att läroverket blefve, så vidt ske kunde, lika tillgängligt för alla inom olika stadsdelar boende. För detta med hänseende till akademiens bestämmelse vigtiga mål syntes såsom ytterligare skål böra gälla, att Musikaliska akademien vore den enda konstnärliga akademiska bildningsanstalt i riket, som saknade eget hus.

Sedan för denna frågas lösning en komité inom akademien biff vit tillsatt med uppdrag att föreslå lämplig tomt, likasom utväg till anskaffande af nödiga medel, hade man sökt bilda ett aktiebolag och utfärdat teckningslistor öfver allt i landet, men utan framgång, särdeles som akademien icke kunde erbjuda de aktietecknande säker räntegaranti,

34 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

och akademien icke kunnat på ett sådant företag använda sina egna kapitaler, enär dessa till största delen bestå af enskilda till stipendier eller annat visst ändamål donerade medel. För undanrödjande af dessa hinder hade en akademiens ledamot under sistförfluten riksdag väckt motion om bidrag af allmänna medel till inköp af tomt och uppförande af boningshus för inrymmande af akademiens undervisningsverk och samlingar i den syftning, att riksdagen måtte anvisa ett ärligt anslag af

6.000 Rdr för att, jemte akademiens hyresanslag m. in. användas till ränta och amortering å ett lån af 136,000 Rdr, hvilken summa beräknades vara tillräcklig till inköp af tomt och uppförande af ett ändamålsenligt, fullt passande hus; statsutskottet hade i anledning af den sålunda gjorda framställningen yttrat, att utskottet väl icke förbisåg vigten af detta förslag, men dock ansett det ej höra till någon Riksdagens åtgärd föranleda, enär förslaget icke varit föremål för Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning och vederbörande myndigheter således ej haft tillfälle att i ämnet afgifva yttrande; hvarefter, ehuru vid frågans behandling i kamrarne af flertalet ledamöter uttalats ett erkännande, att akademiens styrelse visat sannt intresse för saken, att läroverket gjort betydande framsteg samt att akademien vore i största behof af egen lokal och derföre yrkats motionens återremitterande till statsutskottet, plural!teten godkände utskottets betänkande på deri anförda motiver. .

Akademien, som, efter det donna fråga sålunda blifvit vackt inom representationen, funne sig mer än någonsin manad till osparda bemödanden för ernående af det för läroverkets framtid så vigtiga målet, har nu i underdånighet hemställt, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om beviljande af medel för uppbyggande af läroverkshus, enligt bifogade ritningar och kostnadsförslag beräknadt till 138,077 Rdr 60 öre, hvartill komme ytterligare 11,922 Rdr 50 öre för åtskillig inredning, inköp af möbler samt en del inventarier, äfvensom för ritningars utförande, alltså tillsammans 150,000 Rdr. Dessa

150.000 Rdr skulle antingen utbetalas på två eller högst tre år, med hälften eller eu tredjedel hvarje år, räknadt från 1870 års början, eller ock akademien bemyndigas att, på möjligen fördelaktigaste vilkor, upptaga ett lån till nyssnämnda summa, 150,000 Rdr, för inköp af tomt och uppförande af en för inrymmande af hennes läroverk och samlingar m. in. fullt lämplig byggnad, i hvilket sednare fall borde på riksstadens 8:de hufvudtitel uppföras ett ärligt anslag af 7,000 Rdr, att användas till ränta och amortering af samma lån, jemte redan anslagna 1,800 Rdr, som årligen utgå till hyran för akademiens nuvarande lokal, hvarigenom, om dertill lades 200 Rdr, hvilka vore disponibla från Mazérska fonden, akademien skulle hafva att förfoga öfver en annuitet af 9,000 Rdr för

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870. 35

år. Akademien har ock begärt bemyndigande att erlägga 5Vr procent ränta på de medel, som genom utfärdande af obligationer eller annorledes, komme att upplånas, i hvilket fall första årets amortering blefve omkring Vio:dels procent och amorteringstiden omkring 50 år.

Akademien bär vidare anfört, att donna tid kunde betydligt förkortas om akademien finge använda dels tills vidare, hvad som kunde inflyta genom uthyrande af några mindre, till en början för läroverket ej behöfliga lägenheter, dels ock inkomsten för upplåtelse vid särskilda tillfällen af lektionsrummen och konsertsalen, äfvensom derigenom att akademien, som redan egde och, i samma mån som läroverket utbildade sig, påräknade allt större tillgångar att för ändamålet disponera, kunde genom uppförande af egna konserter bereda sig inkomster till fortskyndande af amorteringen. Dessa medel skulle då disponeras i följande ordning: i första rummet skulle akademien använda eu half procent af ännu oguldet kapital till fyllnad i ränta för sådana summor, hvilka kunde komma att upplånas från akademiens fonder, för hvilka, anslagna till särskilda ändamål, sex procent, enligt derom af donatorer meddelade föreskrifter, måste vid skeende utlåningar betingas; — dernäst skulle akademien, för fortskyndande af amorteringen, begagna öfverskottet af de årliga hyresinkomsterna, till dess hela amorteringen för året uppginge till VA procent af det ursprungliga kapitalet, eller en summa af omkring 2,050 Rdr, hvarigenom kapitalet blefve vida fortare återbetaldt, och då den alltmer minskade kapitalåterstoden kräfde allt mindre del af annuiteten till räntebetalning, akademien äfven kunde förvänta att donna afgift under sednare tiden af amorteringsperioden icke blefve särdeles betungande, utan fast heldre med visshet påräknas öfverskott; i följd hvaraf akademien föreslagit, att akademien finge använda hyresafkastningen till husets och inventariernas underhåll samt i öfrigt till läroverkets gagn, på sätt Eders Kongl. Maj:t i nåder täcktes bestämma; och skulle sålunda efter amorteringstidens slut, hvilket sannolikt kunde antagas inträffa efter vid pass tretio år, staten ega ett hus af icke obetydligt värde i en central del af staden, emot jemförelsevis måttlig uppoffring, och akademiens läroverk skulle se sin framtid ej allenast betryggad, utan ock detta på ett sätt, som gåfve säkerhet för undervisningens jemna gång i fullt lämplig lokal.

För den händelse staten i hufvudstaden egde obebyggd tomt, hvilkens centrala läge och öfriga beskaffenhet vore lämplig för ifrågavarande byggnad och en sådan tomt kunde för ändamålet få disponeras, komme statskassan att tillskyndas en besparing i utgifter af 43,528 Rdr, som i annat fall borde utbetalas till inköp af ny tomt, hvarföre akademien för donna händelse anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

36 Bil. N:o 7 till Koiigl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

aflåta proposition om upplåtande af dylik tomt till akademiens disposition för ändamålet.

Genom nådig remiss anbefaldt att afgifva yttrande öfver akademiens berörda framställning i hvad angår upplåtelse af en kronans tomt, har Öfverintendentsembetet i underdånigt memorial den 21 December nästlidna år yttrat, att bland kronan tillhöriga tomter i hufvudstaden, embetet visserligen kunde uppgifva två, hvilka uppfyllde de af akademien framställda anspråken på att ega centralt läge och tillika vara obebyggda, nemligen: den inhägnade platsen öster om operahuset samt norra delen af Carl XIII:s torg. Men, då emot den förstnämd^ af dessa platser, hvilken vid flera föregående tillfällen varit afse dd att till olika ändamål användas, nu, likasom då, kunde åberopas dels det eldfarliga grannskapet med operahuset, dels platsens behöflighet för detta sednare i händelse af dess möjligen inträffande ombyggnad till större utsträckning, samt då uppförandet af en så stor byggnad som den ifrågavarande å norra delen af Carl XIII:s torg, skulle, mera än lämpligt vore, inkräkta på torgets område, har Öfverintendentsembetet framför dessa bägge sistnämnde byggnadsplats^, såsom enligt embetets tanke, lämplig föreslagit nedre delen af kronans egendom nfr 8 å Blasieholmen, hvilken, ehuru icke helt och hållet obebyggd, likväl endast upptages af obetydligare uthusbyggnader, tillhöriga dels Hans Excellens Utrikes-Statsministerns boställe, dels den å tomten tillsvidare befintliga Kongl. Fatburn. Angående denna plats, som innehåller 10,500 qvadratfot, har öfverintendents-embetet meddelat att, sedan den blifvit af embetet uti underdånigt memorial af den 10 Oktober 1865, föreslagen att användas dels till boställe åt Hans Excellens Justitie-Statsministern och dels till embetslokaler för några rikets embetsverk, Eders Kongl. Maj:t under den 13 Oktober samma år täckts förklara, att Eders Maj:t, med afseende på det fördelaktiga läge, som utrikes minister-hotellet komme att i följd af utfyllningen i Nybroviken, erhålla åt donna sida, och de flerahanda byggnadsbehof, som för statsverket förefunnes, ansåge det otvifvelaktig!; blifva angeläget att förr eller sednare värdigt bebygga denna tomt, ehuruväl, då statsverkets tillgångar voro starkt anlitade för andra behof, och då med fyllningsarbetets fullbordande samt den öppna platsens planering och stensättning skulle dreja flora år, Eders Kongl. Maj:t funne frågan härom icke då höra till någon Eders Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda; Och har öfverintendents-embetet vidare upplyst, att för den å tomten nu befintliga, jemte öfriga fatbursinrättningar för de Kongl. bofven, nyligen blifvit inköpt en å Kungsholmen belägen, särskild egendom, inom hvars åbyggnad erforderligt utrymme för åtminstone förstnämnda fatbur antagligen torde kunna, utan svårighet och större tids-

37 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

utdrägt, beredas, under det att ersättning för det stallutrymme, som komme att minister-bostället frånbända^ kunde utan anmärkningsvärd kostnad beredas å den återstående delen af boställstomten; — samt slutligen att ifrågavarande byggnadsplats, efter den förändring Nybrohamnen genom dess utfyllning numera undergått, erbjöde fördelarne af så val Öppet och centralt läge i grannskapet af hufvudstadens förnämsta promenadplatser och öfriga allmänna konstanstalter, som ock lätta kommunikationer från, å ena sidan, Nybrokajen och, å den andra, Stallgatan.

öfverintendents-embetet, som genom akademiens försorg lemnats tillfälle att taga del af förutnämnda ritningar och kostnadsförslag, har anmärkt att förstugor, trappuppgångar och kommunikationer jemte entréer vore för frångå, beroende till eu del af den för byggnaden först ti Hämnade tomtens otillräckliga vidd; i anledning hvaraf akademien erinrat, att dessa ritningar vore blott förslagsritningar, till ledning för beräkningen af byggnadskostnaden och bedömande af antalet och den ungefärliga beskaffenheten af de behöfliga lokalerna, hvarföre ock dessa ritningar måste lämpas efter utrymmet å den blifvande byggnadstomten.

Då för tillförlitligt bedömande af byggnadskostnaden samt öfriga i sammanhang dermed ställda utgifter erfordrats dels närmare undersökning af grundens beskaffenhet å den nu föreslagna byggnadstomten, dels ock beräkning af kostnaden för erforderlig, förändrad anordning af de till Utrikes-Statsministerns boställe hörande uthus samt tomtens reglering i öfrig!, har Öfverintendents-embetet erhållit uppdrag att yttrande härutinnan afgifva.

Med afseende å akademiens förtjenstfull verksamhet för höjande af den musikaliska bildningen i landet och då för fullföljandet och' utvecklingen af donna verksamhet den särdeles ogynnsamma ställning, i hvilken akademien i anseende till lokal för dess dyrbara samlingar och lärorum för dess talrik! besökta läroverk befinner sig, icke kan annat än medföra en högst ofördelaktig inverkan, hvadan angeläget synes, att dessa olägenheter blifva, så snart ske kan, undanröjda, samt den af akademien föreslagna utväg att på en längre tid fördela de för ändamålet erforderliga kostnader torde, såsom mindre betungande för statsverket, böra föredragas förslaget om anslagets beviljande att utgå under två eller tre år, får jag, jemte hemställan, att enligt öfverintendents-embetets förslag nedre delen af kronans tomt N:r 8 Blasiiholmen må såsom byggnadsplats för akademiens behof få användas, i underdånighet tillstyrka, att Eders Maj:t behagade föreslå Riksdagen att till renta och amortering å ett af akademien upptaget lån, stort högst 150,000 Rdr och afsedt för uppförande på omförmäla, kronan tillhöriga tomt af en byggnad för Musikaliska akademien och dess läroverk, bevilja ett årlig! anslag, att utgå under så

38 Bil. Nio 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. Nio 1 om Statsverket 1870.

lång tid som, med användande derjemte af de särskilda tillgångar akademien uppgifvit, för lånets återbetalning erfordras. I afseende å det erforderliga beloppet af detta årsanslag förekommer val å ena sidan, att, vid användande af nämnda, staten tillhöriga tomt, enligt öfverintendentsembetets förslag, icke någon särskild utgift för inköp af byggnadsplats blifver behöflig, men då likväl å andra sidan den ifrågavarande tomten icke kan för detta ändamål begagnas, utan bestridande af de kostnader, som uppkomma för grundens förstärkning samt för tomtens anordning och planering, och då tillfället icke synes höra betagas akademien att vidtaga den af öfverintendents-embetet förordade utvidgning af de tillämnade lokalerna, enär tomten dertill lemnar utrymme och byggnaden sålunda blifver mera ändamålsenlig, hvaremot nedsättning bör kunna , göras i den för inredning och inventarier beräknade summa, samt slutligen det allmänna härvid beredes den fördel, att den ifrågasätta, nu mera vid en betydande kommunikationsled belägna tomten blir på ett värdigt och prydligt sätt bebygd, hemställer jag, med afseende på dessa förhållanden, att den anslagssumma, som hos Riksdagen begäres, måtte bestämmas i enlighet med hvad akademien i sin första inlaga uppgifvit, nemligen 7,000 Rdr.

19:o.

Tillökning i anslaget för na turhistoriska riksmuseum.

1 underdånig skrifvelse den 8 nästlidne December har V etenskaps- "Akademien anfört: att det under Akademiens vård ställda Naturhistoriska Riksmuseum för närvarande åtnjuter till bekostande af materiel, till inköp af sällsynta föremål samt för vetenskapligt biträde vid samlingarnas ordnande ett ärligt statsanslag af 14,800 riksdaler, som på grund af särskilda nådiga föreskrifter är så fördeladt, att deraf utgå

till mineralogiska afdelningen ................ Rdr 3,600: —

» zoologiska » « 6,70(6 —

» botaniska » » 2,000: —

» palseontologiska » » 2,500: —

hvilka belopp, med undantag af det för sistnämnda afdelning, som bildades först år 1864, uppburits sedan 1858; —- att under tiden Riksmuseets förråder vunnit en ansenlig tillväxt genom inköp, skänker, förmånliga byten med utländska museer, och genom de betydliga insamlingar af naturalster, som dels under de från Sverige utgångna vetenskapliga expeditionerna till norra Ishafvet, dels under åtskilliga vetenskapsmäns med understöd af staten eller Akademien företagna forskningsresor och dels vid andra tillfällen blifvit för museets rakning verkställda; — att, då det allt mera tillväxande omfånget af dylika samlingar måste med-

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870. 39

fora allt större kostnad för deras vård, så framt de ej genom bristfällighet derutinnan skulle delvis tillspillogifvas, och då deras ytterligare fullständigande jemväl i samma mån blefve dyrare, emedan det felande i en någorlunda utbildad samling vanligen bestode af sällsyntare föremål, som endast mot jemförelsevis högt pris kunde anskaffas, hade till följd häraf i synnerhet de belopp af statsanslaget till Naturhistoriska Riksmuseum, som blifvit bestämda för dess zoologiska och botaniska afdelningar, visat sig allt mer otillräckliga; att hvad den zoologiska af delningen angår, företrädesvis samlingen af lägre, s. k. evertebrerade djur på senare tiden befunnits till underhåll och vård kräfva vida större kostnader, än som för densamma ursprungligen beräknats, hvilket både sin förklaringsgrund dels deri, att denna samling är jemförelsevis ung vid museum och följaktligen i hastigare tillväxt, dels ock i det förhållande, att den materiel, som för samlingen hufvudsakligen erfordras, nemligen sprit och glas, är af särdeles dyr och föga varaktig beskaffenhet; hvarförutan till utgifterna vid berörda samling komme kostnaden för anskaffande af nya skåp, förändringar och inredningar i de förut befintliga, insamlingsredskaps och förvaringsmedels tillhandahållande åt dem som erbjuda sig att under resor inom eller utom landet göra insamlingar för museum, äfvensom de insamlade föremålens rengöring och propagation, förrådens utläggning m. in., för hvilka sistnämnda göromål särskild! biträde måste anlitas och bekostas, emedan på museets konservatorsverkstad omöjligen kunde medhinnas annat arbete än det som fordrades för vertebratsamlingen; till följd hvaraf, och då omkostnaderna för omförmälda behof under sista tiden lemna! ringa eller ingen tillgång öfrig för inköp af sällsyntare föremål, som i samlingen saknades, äfvensom till arfvoden för biträde vid densammas ordnande och vetenskapliga bearbetning, akademien, efter noggrann utredning af förhållandet och med iakttagande af all möjlig inskränkning vid kostnadernas beräknande, ansett en tillökning af 2000 riksdaler i ofvan uppgifna årsanslag för zoologiska afdelningQn vara erforderlig, så framt denna afdelning skulle kunna någorlunda fylla sin uppgift och motsvara tidens vetenskapliga kraf; — samt att, beträffande botaniska af delningen, dennas växtsamling, hvilken för närvarande omfattar mellan 50,000 och 60,000 arter, kunde antagas nu vara tre gånger större än vid den tidpunkt, då det för afdelningen utgående anslaget beviljades, hvartill komme, att under senare tid en alldeles ny afdelning blifvit i sammanhang med den botaniska inrättad, nemligen det botaniskt-ekonomiska museum, som i två störa rum innehåller sådana samlingar af växtämnen och växtprodukter, hvilka mest kunde intressera allmänheten att se och lära känna; att likväl medel alldeles saknades till sistnämda samlingars förökande och underhåll,

40 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. Aho 1 om Statsverket 1870.

enär botaniska afdelningens tillgångar helt och hållet toges i anspråk för anskaffande af materiel till den egentliga växtsamlingen och för densammas nödiga komplettering genom inköp; att äfven vid donna afdelning af Naturhistoriska Riksmuseum det förhållande under senaste åren egt ruin, att ingå medel blifvit öfriga till arfvoden för vetenskapligt biträde, hvilket dock vore i högsta grad behöfligt, emedan intendenten omöjligen kunde medhinna alla de bestyr, som vid en så betydande

växtsamlings ordnande och vidmakthållande förefalla, nemligen växternas ständiga tillsyn och tid efter annan återkommande omläggning för att skydda dem mot fukt och mai, vidare utläggning och upphäktning samt etikettering af inköpta eller skänkta växtsamlingar, äfvensom

dessas ordnande och inpassande i museets herbarier, utläggning af

bytesremisser in. m., hvarföre ock Intendenten, i saknad af sådant

biträde, nu måste använda nästan all sin tid på dylika, vanligen en konservator tillkommande göromål, hvarigenom honom betoges tillfälle till samlingarnas kritiska granskning eller deras katalogisering och till mera rent vetenskapliga sysselsättningar; samt att således, till afhjelpande af de undgängligaste behofven vid denna afdelning, erfordrades dels ett belopp af minst 500 Rdr årligen för att aflöna nödiga biträden vid den egentliga växtsamlingens vård och ordnande, dels ock ett särskildt ärligt anslag af 200 Rdr till det botaniskt-ekonomiska museets underhåll och förökande; •— anhållande fördenskull akademien i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till riksdagen aflåta nådig proposition derom, att ofvannämnda för naturhistoriska riksmuseum nu utgående anslag måtte höjas med 2,700 Rdr årligen, hvaraf 2,000 Rdr skulle tillkomma dess zoologiska och 700 Rdr dess botaniska afdelning.

Med afseende å hvad Vetenskaps-akademien sålunda anfört, får jag underdånigt tillstyrka, att Eders Maj:t ville i nåder föreslå Riksdagen, att det ordinarie anslag som naturhistoriska riksmuseum för närvarande åtnjuter till bekostande af materiel, till inköp af sällsynta föremål samt för vetenskapligt biträde vid samlingarnas ordnande, måtte förökas med ett ärligt belopp af 2,700 Rdr.

20:o.

Förhöjning i för- För »fattigvården i allmänhet» är enligt Riksstaten anvisadt ett förslfauigvfrdLfrslagsanslag stort 15,000 Rdr, hvarmed bekostas sådan fattigvård, hvilken “ enligt gällande stadgande!! icke åligger kommunen eller enskilda perso-

nel' att bestrida. Oaktadt den stränga sparsamhet, som iakttagits vid

41 Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. No 1 om Statsverket 1870.

dispositionen af detta anslag, har dock icke kunnat undvikas, att detsamma^ belopp under en följd af ar öfverskridits. I sådant hänseende utbedjer jag mig att få erinra, att, enligt hvad rikshufvudboken utvisar, utgifterna för de med omförmälda anslag afsedda behof uppgått

år 1864 till 87,082: 60

» 1865 » 42,099: 19

» 1866 « 40,473: 97

» 1867 » 39,712: 93

^ I medeltal hafva således under dessa fyra år utgifterna utgjort 39,842 Rdr 17 öre, öfverstigande anslaget med 24,842 R:dr 17 öre. På det att detta förslagsanslag må till siffran komma att närmare motsvara de verkliga utgifterna, hemställer jag i underdånighet, huruvida icke Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bestämma ifrågavarande anslag åtminstone till 25,000 Rdr, hvarföre erfordras en tillökning i dess nuvarande belopp med 10,000 Rdr.

21:o.

presterskapets

löneinkomster.

Då, i anseende till mängden af ärenden röranden ordnandet af pre- Anslag un u. sterskapets löneförmåner i enlighet med nådiga kungörelsen den 11 JuliSm 1862, särskild! biträde för handläggning af dessa ärenden inom Ecele- ^peditTä" siastik-departementet mast antagas, har vid nästföregående Riksdag uppå derom gjorda nådiga framställningar, för befrämjande af löneregleringarnas skyndsamma gång till Kongl. Maj:ts disposition beviljats ^ett belopp af 3,000 Rdr för hvartdera af de sistförfiutna fyra åren. Ifrån den 1 November 1868 till samma dag 1869 hafva vederbörande Nämnder upprätta! förslag till lönereglering i 48 pastorat, och äro numera, der icke redan upprättade .löneregleringsförslag blifvit af Eders K o md.'

Majd till förnyad behandling af Nämnderna återförvisade, dessa förrätta ingar afslutade i alla länen, med undantag af Kristianstads, Malmöhus, _ Vermlands, Vestmanlands och Jemtlands län. Utaf de till Ecclesiastik-departementet inkomna löneregleringsförslagen hade till slutlio’ pröfning af Eders Kongl. Näjd den 31 December 1868 företagits 649*

Under år 1869 hafva 205 sådana förslag föredragits Eders Maj:t af hvilka 199 blifvit fastställda. Slutligen afgjorda äro således intill nästlidna års utgång. 848 sådana ärenden. Af öfriga regleringsförslao', hvilka i fullständigt skick till Ecclesiastik-departeinentet inkommit, äro åtskilliga af Eders Kongl. Maj:t återförvisade till Nämnderna och 53 under bearbetning i Departementet. Återstående af Nämnderna upprättade löneregleringsförslag äro beroende på vederbörande embetsmyndigheters

42 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

Andag till byggnad för Kongl. bibliotheket.

handläggning eller öfverlemnade till församlingarne och presterskapet för afgifvande af deras yttranden.

Enär det häraf visar sig, att antalet af de inom Ecclesiastik-departementet till handläggning förekommande ärenden af ifrågavarande slag ännu är ganska betydligt, och detsamma med säkerhet kan antagas blifva förhållandet under den närmaste framtiden, i följd hvaraf användandet af särskilda arbetskrafter för detta ändamål fortfarande är af oundgängligt behof påkalladt, finner jag mig föranlåten i underdånighet hemställa, det Eders Maj:t måtte besluta nådig framställning till Riksdagen derom, att jemväl för år 1871 ett anslag af 3,000 Rdr måtte anvisas, att för berörda ändamål af Eders Kongl. Maj:t disponeras.

22:o.

Hos Rikets vid 1865—1866 årens riksdag församlade Ständer gjorde Eders Kongl. Maj:t nådig framställning om det oundgängliga behofvet att för Kongl. bibliotheket erhålla en annan lokal än den inskränkta lägenhet inom Kongl. slottet, i hvilken det redan år 1768 eller för mera än hundra år sedan inrymdes. Den högst betydliga tillväxt, som bibliothekets förråder vunnit sedan en så lång tid tillbaka, har nemligen medfört nödvändigheten att för utrymmes beredande i den allt mera otillräckliga lokalen tillgripa utvägar, hvilka särdeles försvårat samlingarnas tillgänglighet och vård samt gjort deras strängt vetenskapliga anordning omöjlig. Sådana nödfallsåtgärder hafva varit, bland andra : att anbringa hyllor utefter rummens golf, hvarigenom det behöfliga ljuset och gångrummet lidit en menlig inskränkning; att i fönsternischer, mellan dubbeldörrar, i förstuga, korridor och magasinslägenheter eller annars på otjenligt platser inrätta hyllor och skåp; att uppställa böckerna i dubbla rader, sammanlägga dem hoptals på golf, utsprång, taklister m. m., eller ock förvara dem i kistor och packlårar. Sedan dessa ogynsamma förhållanden framkallat förslaget att äfven för ifrågavarande samlingar upplåta plats i Nationalmuseibyggnaden, blef, under afvaktan af detta förslags trädande i verkställighet, någon lindring i Kongl. bibliothekets trångmål beredd derigenom, att eu del af bokförrådet förflyttades till ett bredvid nämnda byggnad befintligt stenhus, kalladt Fiskargången, samt till eu inom sjelfva byggnaden provisoriskt upplåten lägenhet. Men då det sedermera fanns nödigt att utesluta Kongl. bibliotekets förråder från de samlingar, som skulle i Nationalmuseibyggnaden inrymmas, —• i hvilket hänseende Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse den 27 November 1863 yttrade, att Kongl. bibliotheket icke

43 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

kunde anses i Nationalmuseum vara på sin råtta plats, och att dessutom detta bibliothek, med afseende på den genomgripande förändring, hvilken dermed förr eller senare måste vidtagas i anledning af den stärka tillökning, som i dess samlingar vore att påräkna, lämpligast borde förläggas till ett ställe, som för en längre framtid lemnade både utrymme åt dess tillhörigheter och tillfälle för erforderlig utvidgning, — måste bibliotheket åter frånträda ofvannämnda till dess begagnande upplåtna lägenheter, utan annan ersättning än den lokal inom kungliga slottet, som förut varit anvisad åt statens samling af plastiska konstverk (det s. k. Sten-museum), hvilken lokal ej lemnade mera utrymme än de frånträdda lägenheterna och följaktligen icke beredde bibliotheket någon ökad tillgång på förvaringsrum för dess under senare tiden i mer än vanligt matt utvidgade förråd. Ty detta förråd, som, enligt anförande till Rikets Ständers Revisorers år 1863 afgifna berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning, då utgjordes af 120,000 volymer (deribland ej inberäknade 11,000 häften utaf oafslutade verk och tidskrifter), 7,000 portföljer, innehållande mellan 700,000 och 800,000 småskrifter, 5,500 handskrifter, 214 portföljer med kartor och planscher, samt en större gravyrsamling, har sedermera, jemte den ständigt fortgående tillväxten så väl genom de inhemska bokalstren, utaf hvilka ett exemplar skall till Kongl. bibliotheket aflemnas, som genom inköp af utländska verk, erhållit eu särskild tillökning genom öfverlemnandet dels af de icke obetydliga boksamlingarna på Drottningholms och Gripsholms Kongl. lustslott, dels af den till omkring 15,000 band uppgående Engeströmska samlingen af böcker och handskrifter in. in. I följd häraf hafva, i trots af alla de åtgärder, som vidtagits för att till det yttersta möjliga tillgodogöra det befintliga utrymmet, svårigheterna ständigt ökats. Den från äldre lider för sin arkitektoniska skönhet befintliga bibliothekssalen är på ett sätt, som undandöljer hvarje spår af den storartade stilen, till hela sin golfyta, med blott alnsbreda mellangångar upptagen dels af höga bokhyllor, dels af parallell med dem ställda bokskåp, dels, i motsatt riktning mot dem, af lägre hyllor, öfver hvilka slutligen, mellan de höga hyllorna, äro anbragta föreningsbräden, uppbärande störa planschverk. Oaktadt alla dessa anordningar, har den Engeströmska samlingen icke kunnat emottagas i Kongl. bibliothekets lokal och då någon plats för densamma ej heller funnits att tillgå inom annan staten tillhörig lägenhet, har utrymme derför måst i enskildt hus beredas, till följd hvaraf statsverket får vidkännas en hyresutgift af 1,500 Rdr årligen, hvartill kommer det menliga förhållande, att samlingens afskildhet från bibliothekets öfriga tillhörigheter försvårar tillsynen öfver densamma och lemnar föga tillfälle att hålla den tillgänglig för allmän-

44 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

heten. Till de sålunda omförmälda olägenheter, som äro förenade med Kongl. bibliothekets nuvarande lokal, bör slutligen läggas: att de förnämsta bokrummen ej kunna uppvärmas och följaktligen äro under större delen af året o b ogagneligt för annan tjenstgöring än bokutlåningens besörjande, hvilket fordrar endast kortare stunders vistande derstädes, men likväl visat sig medföra våda för tjenstepersonalens helsotillstånd; att tjenstemännens egentliga arbetsrum, hvilka äfven delas af vaktbetjeningen, äro till utrymmet högst inskränkta och dessutom låga, mörka och kalla; samt att läsrum för allmänheten, hvarförutan ett offentligt biblothek ej kan uppfylla sin bestämmelse, i donna lokal alldeles saknas. Alla dessa olägenheter antydas jemväl i ofvan åberopade anförande till Rikets Ständers Revisorers berättelse, i hvilket uttalas såsom eu Revisorernas pligt, ”att framhålla den otjenliga lokal, hvaruti bibliothekets värdefulla samlingar sig befinna, alldenstund donna omständighet i hög grad förlamar tjenstemännens verksamhet och snart nog gör bibliotheket till en ofruktbar institution”, — hvarefter tillägga: ”man har redan sett sig nödsakad att förvägra besökande tillträde till Bibliotheket, och den tidpunkt kan ej vara fjerran, då oöfvervinneliga hinder uppstå för eu fortsatt utlåning. Kan och bör ett riksbibliothek i viss mån anses som en värdemätare på ett lands litterära ståndpunkt, synes med skål bibliothekets förflyttande till en tjenligare lokal höra betraktas som en national angelägenhet.”

I anledning af förberörda omständigheter anbefallde Eders Kongl. Maijrt genom nådigt bref den 23 September 1864 Öfverintendents-embetet att afgifva förslag till ny byggnad för Kongl. bibliotheket. Med ledning af ett utaf bibliothekets styresman meddeladt program och i samråd med. honom lät Öfverintendents-embetet derefter för ändamålet uppgöra ritnings- och kostnadsförslag. Enligt dessa förslag, hvilka i underdånig skrifvelse den 10 Oktober 1865 öfverlemnades till Eders Kongl. Maj:ts pröfning, skulle byggnaden, ämnad att uppföras hufvudsakligen af sten och jern, komma att innehålla följande lägenheter, nemligen i souterrainen: magasiner och plats för värme-apparat, äfvensom bostadsrum för vaktbetjening in. in., derest sådant kunde pröfvas lämpligt; i bottenvåningen: två boksalar för Svenska samlingar, en läsesal och en förevisningssal; i midtelpartiet: expeditions- och arbetsrum, jemte tamburer och vaktmästarerum; samt i öfre våningen: en enda stor boksal för utländsk litteratur, hvilken säl ansågs i början behöfva endast till en del inredas, för att sedermera i mån af behof fullbordas. Till plats för byggnaden både hos öfverintendents-embetet ifrågakommit: 1) en kronan till inlösen för 240,000 Rdr erbjuden tomt, utgörande qvarteret »Grönlandet södra» i Adolf Fredriks församling och belägen mellan Drottning- och

45 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

Holländaregatorna samt Adolf Fredriks Vestra och Södra Kyrkogator; 2) den kronan tillhöriga s. k. Humlegården, och 3) den Stockholms stad tillhöriga s. k. Sillhofstomten å Blasiiholmen. Sistnämnda plats, der likväl grundens beskaffenhet ansågs förorsaka en tillökning af 70,000 Rdr i byggnadskostnad^, blef utaf Öfverintendents-embetet förordad, under förutsättning att tomten skulle af Stockholms stad till staten upplåtas.

Efter det Eders Kongl. Maj:t, på grund af hvad i donna angelägenhet förekommit, uti ofvannämnda nådiga framställning föreslagit Rikets Ständer att till en bibliotheksbyggnads uppförande anvisa för år 1867 ett belopp af 70,000 Rdr, och sedan derefter till Rikets Ständer öfverlemnats ett af Stockholms stadsfullmägtige afgifvet utlåtande rörande den väckta frågan om plats för nämnda byggnad å den s. k. Sillhofstomten, hvari Fullmägtige på anförda skål förklarat donna tomt icke kunna för sådant ändamål upplåtas, hafva Rikets Ständer i underdånig skrifvelse den 16 Juni 1866 förmält, att, oaktadt behofvet af ny byggnad för Kong], bibliotheket syntes numera vara oafvisligt, och således hvarje ytterligare uppskof med donna frågas afgörande otvifvelaktigt skulle föranleda väsendtligen olägenheter, Rikets Ständer likväl funnit sig förhindrade a-tt bevilja det äskade anslaget, enär plats för byggnaden icke vore bestämd och dessutom en fullt ändamålsenlig bibliotheksbyggnad ansågs kunna åstadkommas med vida mindre kostnad än den föreslagna; anhållande Rikets Ständer, att Eders Kongl. Magt täcktes låta utarbeta och för kommande riksdag framlägga fullständigt förslag till ny sådan byggnad, uppgjordt med iakttagande af all den sparsamhet, som med byggnadens varaktighet och ändamålsenliga anordning vore förenlig.

Öfverintendents-embetet, som fatt sig anbefaldt att i samråd med Kong!. Bibliothekarien uppgöra det ytterligare förslag, hvarom Rikets Ständer sålunda gjort framställning, har den 6 November 1866 i ämnet afgifvit underdånigt Utlåtande, hvari, beträffande först platsen för ifrågavarande byggnad, anförts, att vid valet mellan de tvenne af ofvan uppgift platser, som återstodo att för ändamålet påräkna, nemligen qvarteret »Grönlandet södra» och Humlegården, Öfverintendents-embetet ansett den förstnämnda, till följd af åtskilliga dervid förekommande betänkligheter, bland hvilka det höga inköpspriset, 240,000 Rdr, icke höra förordas, utan företrädet gifvas åt Humlegården, hvilken eger fördelarne åt fritt läge, fast byggnadsgrund och vidsträckt utrymme, hvartill komme att dess begagnande skulle medföra minsta kostnad, emedan densamma redan tillhör kronan. Vidkommande derefter Rikets Ständers anhållan om uppgörande af nytt förslag till bibliotheksbyggnad med iakttagande af all den sparsamhet, som vore förenlig med byggnadens varak-

46 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

låghet och ändamålsenliga anordning, har Ofverintendents-embetet i afseende på de redan upprättade ritnings- och kostnadsförslagen anfört, att, hvad angår de tvenne omständigheter, af hvilka byggnadskostnaden hufvudsakligen berodde, nemligen husets storlek och konstruktionssätt, den förra blifvit lämpad efter de fordringar på utrymme, som Kongl. Bibliothekets styresman uppställt såsom vilkor för byggnadens ändamålsenlighet, med beräkning af minsta möjliga volymantal för boksamlingens fortgående tillökning samt med iakttagande af största sparsamhet beträffande utrymmet, i hvithet hänseende äfven tjenat till efterrättelse den erfarenhet, som vunnits vid dylika byggnadsföretag i främmande länder; -— att berörda förslag icke afsåge några öfverflöds- eller praktlägenheter, någon stor trappa, några boställen o. s. v., varande bokförråden sammanträngda till den minsta rymd de möjligen kunde vidtaga, hvarjemte läsrum för allmänheten, likasom tjenstemännens arbetsrum, vore föreslagna till minsta möjliga antal, och att följaktligen, då byggnadens hufvudform — den enkla parallelogramen — med sina ytterst få skiljemurar icke kunde vidare förenklas, och ingen onödig kostnad uppkomme genom öfverflödigt tilltagna och oanvändbara höjdmått, någon nedsättning i byggnadssumman ej stode att vinna genom en förändring af hufvudanordningarna i planen; — att, i fråga om inredningsarbetena, dessa visserligen vore dyrbara till följd af de beräknade jernkonstruktionerna för byggnadens så väl taklag som hyllinredning, men att, då härvid för kostnadsberäkningarna lagts till grund Engelska jernvarupris, hvilka i betydlig mån understege de Svenska, någon nedsättning i förslaget öfver dessa jerneffekter ej syntes böra ifrågakomma, hvadan, derest besparing måste sökas i afseende på inredningens arbetsposter, eu sådan, enligt Ofverintendents-embetets åsigt, endast kunde tillvägabringas derigenom, att taklag och bokhyllor gjordes af trä i stället för jern, samt att bjelklag anbragtes i stället för hvalf: eu åtgärd, hvarigenom dock hela systemet för byggnaden skulle rubbas, dess konstruktion återfalla till förgångna tiders icke ändamålsenliga anordningssätt, den i förslaget sökta, högst betydliga rumbesparingen jemte deraf beroende hushållning med materialier tillintetgöras och den större säkerheten mot eldfara försvinna, utan att likväl kostnadsnedsättningen, uppgående måhända till 40 ä 50,000 Rdr, blefve så väsendtlig, att för densammas åstadkommande borde åsidosättas de fördelar, som numera anses vara från en ändamålsenlig bibliotheksbyggnad oskiljaktiga och utan hvilka en dylik byggnad svårligen kunde blifva annat än förfelad; — att, hvad beträffar säd an e till byggnaden hörande delar, på hvilka dess fasthet och nytta icke berodde, nemligen de i förslaget afsedda arkitektoniska prydnaderna, kunde åtskilliga gipsorneringar, äfvensom kan-

*

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

delabrarna vid porten, fontänerna samt de föreslagna »pots ä fen» utelemnas, hvarigenom någon besparing skulle vinnas, dock ej till högre belopp än 6,300 Rdr; — och slutligen att, då nyssnämnda summa vore allt hvad utan menlig inverkan på byggnadens varaktighet och ändamålsenlighet kunde från den gjorda kostnadsberäkningen afdragas, Öfverintendents-embetet funnit enda sättet att bereda någon väsendtligare, om äfven endast tillfällig, besparing i byggnadskostnad^ bestå deruti, att, så framt sådant vore med bibliothekets samlingars ändamålsenliga ordnande förenligt, byggnadens båda ändar, utan förändring af densammas planindelning och höjdmått, blefve till större eller mindre del afkortade, och således fortsättningen öfverlemnad åt framtiden. Den besparing, som såmedelst kunde vinnas, skulle, enligt Öfverintendents-embetets beräkning, utgöra omkring 2,624 Rdr för hvarje längdfot af byggnaden jemte dess inredning i hela afskärningsarean.

Beträffande den af Ofverintendents-embetet sålunda väckta fråga om byggnadens förkortning har Kongl. Bibliothekarien uti infordradt underdånigt utlåtande yttrat, att genom en sådan åtgärd den arkitektoniska öfvcrensstämmelsen mellan byggnadens midtel- och sidopartier skulle uppoffras, men att för öfrigt något hinder för berörda afkortning icke funnes, hvarken i husets konstruktion eller i planen för samlingarnas och arbetsrummens anordnande; dock borde, så framt de för läsesalen och den Svenska samlingen bestämda lokalerna icke skulle redan från början blifva för små, ifrågavarande åtgärd sträcka sig endast till utelemnande af de två yttersta, mot hvarandra svarande fönstren å byggnaden, så att hela det i ritningsförslaget afsedda antal fönster blefve minskadt från 25 till 23 i raden, hvarigenom husets längd komrae att förkortas med 11 fot åt hvardera ändan, eller med tillsammans 22 fot.

Då, såsom redan blifvit, ådagalagdt, de dyrbara samlingarna i Kongl. Bibliotheket — hvilket i sjelfva verket är att anse såsom ett Riksbibliothek — icke kunna behörigen vårdas, än mindre på ändamålsenligt sätt ordnas och göras för allmänheten tillgängliga uti den otillräckliga och olämpliga lokal, der de nu äro inrymda, och då den stärka tillväxt, som dessa samlingar alltjemt vinna dels genom inköp af utländska verk, dels genom emottagande af den inhemska pressens årligen förökade alster, hvartill under senaste tiden kommit öfverlemnandet af andra, betydliga bokförråd, gör nödvändigheten af en ny, efter behofvet anpassad lokal för berörda samlingar allt mera tvingande, och då det undantagstillstånd, i hvilket detta bibliothek befinner sig, ett tillstånd, till hvilket något motsvarande knappt torde finnas i något annat land, är af den beskaffenhet, att, enligt hvad Bibliothekarien yttrat, inom några få år ingå böcker vidare skulle kunna i bibliotheket inträngas, och detsamma måste för allmän-

48 Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

heten tillslutas, har jag, i betraktande af denna institutions höga betydelse för den nationel bildningen äfvensom af Riksdagens på grund deraf hos Eders Kongl. Makt anmälda åsigt, att hvarje ytterligare uppskof med denna frågas afgörande måste vara med väsendtlig olägenheter förenadt, ansett mig icke höra längre dröja med den underdåniga hemställan, att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition om anvisande af nödiga medel till en byggnad för detta bibliothek. Beträffande platsen för denna byggnad får jag, på de skäl Öfverintendents-embetet anfört, tillstyrka att den s. k. Humlegården må dertill bestämmas, helst Kongl. Bibliothekarien, som tillförene väl vitsordat Humlegårdens synnerliga lämplighet med afseende på fordringarne för bibliothekslokalen i och för sig betraktad, men byst betänkligheter mot nämnda plats, i anseende till dess betydliga aflägsenhet från stadens medelpunkt, numera, sedan den allmänna rörelsen tagit en afgjord rigtning äfven åt detta håll och traktens bebyggande småningom fått och alltjemt får eu större utsträckning, ansett det aflägsna läget blifva af allt mindre betydelse, och derföre instämt i Ofverintendents-embetets förord för ifrågavarande byggnadsplats. — Angående åter den beräknade byggnadskostnaden, så torde man böra rätteligen skilja mellan den del deraf, som afser husets grundläggning och konstruktion, efter den ursprungliga planen utgörande ett belopp af 544,266 Rdr 97 öre, och den kostnad, som belöper sig för inredningen, och som uppgår till en summa af 198,287 Rdr 3 öre. Om från förstnämnda summa afdrages dels den till 6,300 Rdr beräknade kostnaden för de i ritningsförslaget afsedda arkitektoniska prydnaderna, hvilka, enligt hvad öfverintendents-embetet yttrat, skulle kunna utelemna^, och dels det belopp, som kan besparas genom det ifrågasätta __ borttagandet af 22 fot af byggnadens längd, hvilket belopp, enligt Öfverintendent-embetets antagande af 2,624 Rdrs besparing för hvarje fot, uppgår till 57,728 Rdr, så återstå 480,238 Rdr 97 öre såsom den summa, hvilken efter sparsammaste beräkning funnits erforderlig för ifrågavarande byggnads grundläggning och konstruktion; och endast donna summa synes mig höra för närvarande begäras. Då kostnaden för byggnadens grundläggning är beräknad till icke fullt

35,000 Rdr och, om arbetena under första året inskränkas till planering, gräfning och uppmurande af grunden, ett tillägg af 10,000 Rdr till detta belopp synes vara erforderligt för att bestrida sådana kostnader som möjligen i sammanhang med grundens läggande kunna blifva nödiga, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till uppförande af ny byggnad för Kong], bibliotheket bevilja till en början 480,238 Rdr, hvarutaf 45,000 Rdr att under år 1871 utgå.

23:o.

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. No 1 om Statsverket 1870.

23:o.

Det vid föregående Riksdagar från och med år 1864 beviljade re-/tof/a0. tm f°rservationsanslag af 10,000 Rdr årligen till förbättring af de svagast af-jvagasta/dnalönade komministrars och kapellpredikanters samt pastorats- och sockenadjunkters vilkor, hvilket anslag icke medgifvet vidare löneförbättring för ofvannämnda ecclesiastika tjensteman än att för sådana tjensteinnehafvare, hvilkas löner i betydligare mån understigit 700 Rdr, löneförmånerna för hvardera af åren 1864, 1865 och 1866 uppbringats till ungefärligen detta belopp och sedermera, efter det åtskilliga af de prestviga lägenheter, hvilkas innehafvare under nämnda år varit i åtnjutande af lönetillskott, dels af vederbörande löneregleringsnämnder föreslagits till indragning, dels enligt fastställda löneregleringar blifvit försedda med tillräckligare inkomster, för hvardera af åren"l867 och 1868 kunnat förhöjas till omkring 725 och för år 1869 till omkring 755 Rdr, har för innevarande år, med tillägg af de å ifrågavarande anslag för åren 1864—1868 reserverade behållningar af tillsammans 3,533 Rdr 87 öre, visserligen lemnat tillgång till ytterligare förhöjning i de svagaste lönerna, dock så oansenlig, att dessa löner icke kunnat uppbringas till högre belopp än omkring 820 Rdr; — Och då alltså behofvet af ifrågavarande anslag måste anses fortvara samt den anbefallda regleringen af presterskapets löner icke ännu på någon tid kan hinna genomföras, finner jag mig deraf föranlåten i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att i likhet med hvad föregående år egt rum, för år 1871 anvisa ett reservationsanslag af 10,000 Rdr, att till förbättring af de svagast aflönade komministrars, kapellpredikanters samt pastorats- och sockenadjunkters lönevilkor af Eders Kongl.

Maj:t användas, med iakttagande, såsom hittills, att löneförbättring icke kommer någon till godo, hvars tjenst vederbörande löneregleringsnämnd ansett böra vid innehafvarens afgång indragas.

27:o.

Vid flera föregående riksdagar har i enlighet med Kongl. Maj:ts Anslag tm mderom gjorda framställning ett anslag af 20,000 Rdr om året beviljats till understöd åt sådana församlingar, hvilka till följd af fattigdom icke tö kunna till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare./^"^.

Anslag till un der visning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärareseminarierna.

50 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

De sednare årens stegrade fordringar på folkundervisningen hafva medfört ännu större omkostnader för församlingarne, och de fattigare bland dem, som länge behöft särskilda understöd för det ifrågavarande ändamålet, kunna nu än mindre hjelpa sig med egna ringa tillgångar. Vid den sednast verkställda fördelningen af det ifrågavarande anslaget uppgick antalet församlingar, som deraf erhöllo del, tillsammans i hela riket till 451, och har, i anledning af gjorda underdåniga framställningar, under sistförflutna liksasom under föregående år anslagets hela belopp blifvit utdeladt. Då behofvet för den närmaste framtiden utan tvifvel är oförminskadt, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå, att ett belopp af 20,000 Rdr anvisas för år 1871 att af Kongl. Maj:t disponeras till understöd åt sådana församlingar, som till följd af fattigdom ej kunna till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare.

28:o.

Sedan sistlidne riksdag, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning, anvisat 4,500 Rdr till bestridande dels af utgifterna under nämnde år för undervisningen i trädgårdsskötsel vid seminarierna i Linköping och Lund, dels för undervisningens i detta ämne fullständigare ordnande vid något af de öfråga seminarierna, har Eders Kongl. Maj:t anbefallt vidtagande af förberedande åtgärder för en dylik anordnings genomförande vid seminariet i Skara och är till trädgård derstädes inköpt ett lämpligt jordland, äfvensom medel blifvit anvisade till jordens beredning för trädgårdens anläggande.

Genom de anordningar som under föregående år blifvit vidtagna vid seminarierna i Linköping och Lund och under sistlidna år vid seminarium i Skara för undervisningen i ifrågavarande läroämnen, har en början blifvit gjord att bereda blifvande folkskolelärare och lärarinnor både en grundligare teoretisk skicklighet och en säkrare praktisk öfning i trädgårdsskötsel och trädplantering, hvilken förbättring otvifvelaktigt, då dylika anordningar hinna att jemföras vid alla rikets seminarier, skall kraftigt bidraga till höjande af allmogens insigt i donna hushållningsgren och derigenom utöfva ett välgörande inflytande på landets kultur.

Det är emellertid af stor vigt att vid de seminarier, der en dylik anordning redan blifvit genomförd, tillfälle beredes till undervisningens fortsätta meddelande i samma omfång och fullständighet, som nu

Öl

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

blifvit börjadt, och sålunda en ökad erfarenhet jemte en säkrare insigt i den metodiska behandlingen af detta läroämne må vinnas, och får jag på grund deraf i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte genom nådig proposition af Riksdagen begära att för ifrågavarande ändamål för 1871 anvisas samma belopp som för innevarande år blifvit anslaget, eller 4,500 Rdr.

29:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Domkapitlet i Wexiö vid två föregående Andag un tillfällen gjort underdånig framställning om behofvet af en egen lokal LULL, för folkskolelärareseminarium derstädes och dervid anfört, bland annat: senlZ%!' att lokal för donna läroanstalt, enär någon staten tillhörig byggnad ej funnes att tillgå, måst förhyras i ett enskild! hus; att deu förhyrda lokalen, hvilken vore den enda som kunnat erhållas, ej lemnade tillräckligt utrymme för seminariets elever, hvilkas antal höstterminen 1868 uppgått till 105; att rummen derstädes ej vore lämpliga för undervisningens behöriga anordning, samt att seminariets öfningsskola måst inrymmas i en särskild från seminariet aflägsen lägenhet.

I underdånig skrifvelse den 27 November 1869 har Domkapitlet gjort förnyad hemställan rörande behöfligheten af en egen lokal för donna läroanstalt, och dervid i afseende på den nuvarande lokalens ■olämplighet vidare andragit: att samtliga lärorummen voro låga och för sitt ändamål otillräckliga samt, med undantag af ett, försedda med fönster från olika sidor, hvaraf uppkomme eu för åtskilliga öfningar hinderlig, falsk dager; att samlingssalen, som äfven måste begagnas till lärorum, ej lemnade utrymme för alla läroverkets elever, så att störa svårigheter uppstode vid alla gemensamma öfningar; att i de qväfva och öfverfyllda rummen ofta utvecklade sig en osund luft, som menligt inverkade på lärares och lärjungars helsa, och till följd hvaraf bröstsjukdomar, särdeles under höstterminerna, då luften vore tyngre, varit mycket allmänna bland eleverna; att lokalen vore belägen i eu af allmoge och förmån mycket besökt gård, hvarigenom icke blott den för läro inrättningen önskvärda snyggheten gjordes omöjlig, utan äfven stundom hinder förorsakades för sjelfva undervisningen; att derstädes icke funnes någon plats för lärjungarnes rörelser i fria luften under deras fristunder och för öfningar i gymnastik och vapenföring, och att Seminarii öfningsskola, enär tjenlig lägenhet dertill ej på närmare håll kunnat erhållas, mast förläggas i en aflägse

52 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

stadsdel, hvarigenom ej blott tillsynen försvårades, utan äfven tid borttoges från sjelfva lektionerna, då eleverna dagligen måste gå mellan skolan och seminarium; — och har Domkapitlet på grund häraf, och då det vore ovisst huruvida den nu begagnade lokalen, som ehuru bristfällig, dock vore den enda tillgängliga, fortfarande finge behållas eller komme att af den nuvarande egaren försäljas, hvarigenom verklig förlägenhet kunde uppkomma att för seminariet erhålla några lärorum, i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen gorå nådig framställning om anvisande af de för en ny seminariibyggnad i Wexiö med tillhörande uthus, uppvärmnings- och luftvexlingsapparat samt inköp af tomt och trädgårdsland behöfliga medel.

Domkapitlet har derjemte föreslagit, att lärohuset, enär dess byggande af trä ej vore ändamålsenligt och till följd af de på ett trähus ofta behöfliga reparationer inom några år skulle medföra lika störa kostnader som en stenhusbyggnad, måtte få uppföras af sten i öfverensstämmelse med det förslag till normalritning för seminariibyggnader i riket, som blifvit af dertill förordade komiterade upprättadt; och ehuru kostnaden för en del byggnadsmaterialier, enligt ett Domkapitlet meddeladt yttrande af sakkunnig och vid byggnadsföretag i orten van person, skulle kunna derstädes anskaffas till billigare pris än som i förslaget upptagas, har Domkapitlet dock, enär andra materialier deremot ansågos blifva så mycket dyrare, beräknat för ändamålet erfordras ett statsanslag till samma belopp, som komiterade föreslagit, eller 50,584 Rdr, hvartill komme lösen för jord till tomt för byggnaden och till trädgårdsland 3,000 Rdr.

På grund af hvad Domkapitlet sålunda anfört, och då det för eu allmän läroinrättnings framtida bestånd och ändamålsenliga utveckling är af synnerlig vigt att hafva en egen lokal, som för sitt ändamål behörigen ordnas, så att undervisningen i alla läroämnen kan utan yttre hinder fullständigt utföras och i säker ordning uppehållas, får jag i underdånighet tillstyrka nådigt bifall Domkapitlets hemställan; men då byggnadsföretaget ej kan fullständigt utföras under det första året, och till en början endast behöfvas medel för inköp af jord, och byggnadsmaterialier samt grundens läggande, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att af förutnämnda belopp anvisa för år 1871 endast 20,000 Rdr.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga JProp. N:o 1 om Statsverket 1870.

30:o.

Uti memorial den 10 sistlidne December har Ordföranden i Eders Anslag för Kong]. Maj:ts Sundhetskollegium, Generaldirektören N. J. Berlin, under- kollegium. dånigst anhållit, att, enär de förhållanden utan förändring fortfore, under Indika föregående riksdagar, uppå Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition, beviljat så väl för åren 1864-—1870 ett ärligt lönetillskott af

8,000 Rdr till fördelning emellan Sundhetskollegii ordförande, ledamöter och tjensteman, på sätt Eders Kongl. Maj:t funne godt derom i nåder bestämma, som ock för åren 1867—1870 en lönetillökning af 50 Rdr åt kollegii förste vaktmästare, Eders Kongl. Maj:t måtte täckas till den nu sammanträdande Riksdagen gorå framställning derom, att förutnämnda belopp, 8,050 Rdr, må på samma vilkor som förut fortfarande utgå äfven under året 1870; —- Och får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen, att omförmälda tillökning i anslaget för Sundhetskollegium, 8,000 Rdr, må jemväl för år 1871 ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition, äfvensom förste vaktmästarens lön för samma tid ökas med 50 Rdr.

31:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Vetenskapsakademien i skrifvelse den Anslag uu 10 sistlidne November underdånigst anmält, att det anslag af 1,200 Rdr, origmaimäimnsom Akademien under flere år fatt uppbära till anskaffande af originalmålningar af växter ur Sveriges flora och till utgifvande af teckningars?»-^«/ utaf zoologiska föremål, fortfarande vore af behofvet påkalladt, och zoologiska detta icke endast för det ändamål, hvartill anslaget ursprungligen afsetts, nemligen bekostande af svampmålningar, utgrina under ledning af professoren Elias Fries, utan äfven och ännu mera för att kunna utföra det alltjemt tillväxande antal naturhistoriska planscher, hvilka Akademien årligen hade att såsom illustrationer till sina skrifter offentliggöra; hvarföre Akademien anhållit, att nådig framställning hos Riksdagen måtte göras om nämnda anslags beviljande äfven för nästkommande år; — Och anser jag mig höra tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att ett extra anslag af 1,200 Rdr finge äfven under år 1871 för ifrågavarande ändamål utgå till Vetenskapsakademiens förfogande.

54 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

32:o.

Anslag för Vid underdånig anmälan om det för handen varande behofvet af statsanslag för år 1870 åt hospitalen i riket, hemställde Serafimer-ordensgillet uti skrifvelse den 28 September 1868, bland annat, att det kreditiv, som till förstärkning af hospitalsfonden under föregående år anvisats att utgå med 100,000 Rdr, måtte förhöjas till 110,000 Rdr, äfvensom att ett särskild!! belopp af 100,000 Rdr måtte för en gång beviljas till betäckande af en uti nämnde fond uppkommen brist; men enär Eders Kongl. Näjd, genom särskilda under tiden fattade nådiga beslut, meddelat föreskrift om förhöjning så väl i de afgifter, som för vård af sinnessjuke skulle under de närmast följande fem åren till hospitalen erläggas, som ock i det årliga ersättningsbelopp, som borde för vansinniga brottslingars vård och underhåll å hospitalen utgå, samt erfarenheten ännu icke hunnit visa dessa besluts inverkan på hospitalsfondens ställning, faun Eders Kongl. Näjd, i betraktande jemväl af den inskränkning i utgifterna, som de finansiella förhållandena påkallade, Sig höra vid sistlidna års riksdag åska allenast ett anslag till hospitalsfondens förstärkning under år 1870 af 120,000 Rdr, hvilket belopp ock blifvit af Riksdagen för sådant ändamål anvisadt.

Uti den underdåniga framställning Serafimer-ordens-gillet sedermera, den 3 sistlidne November aflåtit i fråga om hospitalsfondens nuvarande ställning och behof af allmänt understöd för tiden närmast efter år 1870, har Serafimer-ordens-gillet anfört, att någon på afslutad räkenskap grundad erfarenhet icke ännu kunnat i detta afseende vinnas, men att, sedan det för intagning å hospitalen bestämda antal patienter blifvit minskadt, äfvensom ersättningen för tredje klassens sinnessjuke och för kriminalpatienterna ökats, hvartill komme att prisen för patienternas utspisning nedgått, det ville synas såsom något särskild!! extra tillskott ej nu herde ifrågakomma, derest 1871 års anslag till hospitalsfondens förstärkning bestämdes till beloppet lika med det som skall för år 1870 utgå; med anledning hvaraf Serafimer-ordens-gillet, i ändamål att söka upprätthålla hospitalförvaltningens jemna gång, funnit sig för närvarande höra hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet endast begära, att nådig framställning måtte hos nu sammanträdande Riksdag göras om beviljande för år 1871 af ett extra anslag till allmänna hospitalsfondens förstärkande af 120,000 Rdr.

Härjemte har Serafimer-ordens-gillet anmält behof af anslag för fullbordande af det under byggnad varande hospitalet å Hisingön vid

55 Bil. N:o 7 till Kong!. Majtfs Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

Göteborg, för hvars uppförande, enligt den med tillämpning af det nya, så kallade paviljons-systemet uppgjorda och af Eders Kongl. Näjd den 14 Augusti 1867 fastställda byggnadsplan, kostnaden blifvit beräknad att uppgå till 532,730 Rdr 19 öre, och har Serafimer-ordens-gillet härvid, med tillkännagifvande att entreprenadkontraktet blifvit år 1868 afslutadt om uppförande af byggnaderna, fullständigt färdiga och inredda, emot ersättning, i ett för allt, af 449,700 Rdr, samt att arbetet på grund deraf sedermera alltjemnt fortgått, tillika meddelat, följande beräkning af det behof af statsanslag, som ytterligare förefunnes för fullbordande ifrågavarande byggnad sföretag.

Af nyssnämnda entreprenadsumma både för åren 1868—69 redan

utbetalts tillsammans......................................................................... 179,880: —

och egde entreprenören, enligt kontraktet, ytterligare utbekomma år 1870............................................................................. 134,910: —

» 1871............................................................................... 893,10: —

» 1872..................................................... 44,970: —

Rdr 449,700: —

hvarförutom följande utgifter egt ruin: för inköp af hemmanet Stenhagen, derå hospitalet nu bygges, undersökningar på stället, särskilda ritningars upprättande m. in.............................................................................

» platsens erforderliga dränering och dermed sammanhängande vattenledning utomhus, terrasseringsarbeten samt en oundviklig väg- och broanläggning emellan nämnda hemman och närmaste häradsväg, jemte inge-

niörers arvode m. in..................................................................

» pålning, som under arbetets fortgång funnits nödvändig

till förstärkning af grunden för alla stenhusen...............

och vore i (ifrigt att emotse följande kostnader:

» återstående schaktnings- och planeringsarbeten samt vattenledningen ordnande inomhus jemte ångpanna,

stängsel mot grannar in. in., omkring................................

» aflöningar till eu under hela byggnadstiden öfvervakande arkitekt, eu arbetsinspektor och en räkenskapsförare, omkring...........................................................................................

35,226: 89.

33,075: 43. 38,494: 40.

28,870:

13,000: —

Tillsammans Rdr 598,366: 72,

hvilken summa ansetts höra jemnas till......................... Rdr 599,000: —

hvaraf dock närmare 70,000 Rdr, såsom motsvarande kostnaderna för

56 Anslag till en t Skö/de inrättad anstalt för sinnesslöa

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Trop. N:o 1 om Statsverket 1870.

väg- och broanläggningen och grundförstärkningen, icke varit eller kunnat vara uti den fastställda byggnadsplan!! afsedda;

Och som för nu ifrågavarande ändamål blifvit vid föregående riksdagar anvisade tillhopa.............................................................. Rdr 465,000:

med hvilket belopp Rikets Ständer ansett den väsendtligaste delen af den nya hospitalsanläggningen kunna utföras och byggnaden bringas under tak,

men den uti byggnadsplan!! beräknade kostnads-

summa ......................................................................................... Rdr 532,730: 19,

öfverskjuter berörde anslag......................................................... 465,000:

med....................................................................................................... 67,730: 19,

blefve, om härtill läggas kostnaderna för omförmälda extra arbeten, nära 70,000 Rdr, här beräknade till endast............

dessa två sistnämnda summor, tillsammans.............................

det belopp, som utöfver redan anslagna...................................

66,269: 81,

134,000: — 465,000: —,

skulle erfordras för att icke allenast bringa hospitalsbyggnaderna under tak, utan äfven få dem fullständigt inredda och med erforderlig vattentillgång försedda samt hela lägenheten torrlagd, ordnad och genom väg satt i förbindelse med närmaste stad.

Med stöd af donna utredning hav Serafimer-ordens-gillet underdånigst hemställt, det Eders Kongl. Maj:t täcktes för fullbordande af donna sjukvårdsanstalt hos Riksdagen åska ett ytterligare anslag af

134.000 Rdr, att, i män af behof, utgå under åren 1871 och 1872.

I anledning af Serafimer-ordens-gillets ifrågavarande framställning får jag i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till hospitalsvården bevilja för 1871 ett anslag af

120.000 Rdr, äfvensom att Eders Kongl. Magt behagade gorå nådig framställning derom, att till fortsättning af Göteborgs hospitalsbyggnad måtte för år 1871 anvisas ett anslag, hvars belopp, med afseende å hvad till arbetets fortgång under samma år erfordras, torde kunna bestämmas till 50,000 Rdr.

33:o.

I anledning af en hos sistlidne riksdag gjord enskild framställning om anvisande af bidrag för ett i Slcöfde stad inrättadt idiot-barnhem

har

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

bär Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 13 Maj nästlidet år anfört, att, enär de upplysningar, som i ämnet blifvit meddelade, synts antyda, att ifrågavarande uppfostringsanstalt väl förtjenade att understödjas, Riksdagen, som emellertid ansett sig icke böra utan närmare utredning för sådant ändamål anvisa statsmedel, anhölle, det täcktes Eders Kongl. Maj:t, efter vederbörandes hörande, taga i nådigt öfvervägande, om icke donna anstalt må anses förtjent af allmänt understöd.

Af den utredning Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Skaraborgs län och Domkapitlet i Skara stift, till följd af erhållen nådig remiss, meddelat rörande ifrågavarande anstalts uppkomst och utveckling, jemte hennes verksamhet och ekonomiska ställning, inhemtas hufvudsakligen, att donna inrättning, som år 1866 blifvit af Emanuela Earlbe ck grundad i mera inskränkt omfattning, emellertid till följd af stiftarinnans menniskovänliga och uppoffrande bemödanden fortgått med en alltmera utvidgad verksamhet, så att derstädes vid slutet af Augusti månad 1869 vårdades 16 idiotbarn, hvilkas antal, efter det ansökningar om plats för ytterligare 88 sådana barn inkommit, blifvit ökadt, från och med den 1 Oktober sistberörda år, till 25; att inom anstalten syntes vara på ett ändamålsenligt sätt sörj dt för barnens utveckling i andligt och kroppsligt afseende, hvithet äfven haft till följd att de barn, som en längre tid derstädes åtnjutit vård, undergått betydlig förbättring genom visad Öppenhet, lydnad och renlighet, samt ådagalagd håg så väl för boklig undervisning, som kroppsligt arbete, samt att, enligt hvad eu den 28 Augusti 1869 uppgjord beräkning utvisade, anstaltens in-

komster belöpte sig till:

afgift för ett barn.................................... Rdr 400

» » fem d:o, hvarje å, 300 Rdr » 1,500

» » tre d:o, hvarje å 200 Rdr » 600

» » två' d:o, hvarje å 100 Rdr » 200

» » ett d:o .................................... » 80

» » ett d:o .................................... » 75

» » ett d:o ................................... » 30

två frielever ..........................L » —

Summa sexton barn Rdr 2,885

hvaremot utgifterna för hyra, barnens underhåll, lärares och tjenstehjons löner in. in. uppgingo till ett sammanlagd t belopp af 11,340 Riksdaler; och som ifrågavarande barnhem i fullaste mening vore inrättadt i mensklighetens intresse och måste betraktas såsom en verklig räddningsanstalt för de derstädes vårdade olyckliga barn, hos Indika förståndets sista gnista syntes hafva utslocknat och endast genom en lika

58 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1870.

kärleksfull som outtröttlig omvårdnad kunde åter väckas till lif, hafva så väl Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande som Domkapitlet vitsordat anstalten vara val förtjent af allmänt understöd, och följaktligen tillstyrkt, att erforderligt statsanslag måtte henne beredas.

Serafimer-Ordens-Gillet, hvars yttrande i ämnet jemväl infordrats, har i underdånig skrifvelse den 13 nästlidne December upplyst, att anstalter för vård och uppfostran af idiotiska barn först under senare lider blifvit inrättade inom åtskilliga af Europas länder; att den första anstalt i denna riktning, som väckt någon allmännare uppmärksamhet, blifvit för omkring 20 år tillbaka ordnad i Schweitz på Abendberg i närheten af Interlaken, hvarefter dylika anstalter inrättats i England och andra stater dels genom enskildas bemödanden, och dels medelst statsbidrag, men att uti de skandinaviska rikena hitintills funnits blott en enda så beskaffad inrättning, nemligen i Köpenhamn; och emedan ifrågavarande anstalter, om än vederbörande Landsting kunde synas i första rummet åligga att dem understödja, likväl närmast vore jemförlig med de flerestädes. inom riket befintliga privatanstalter för döfstummas uppfostran och undervisning, samt dessa ansetts förtjent^ af understöd med statsmedel, har Serafimer-ordens-gillet i underdånighet tillstyrkt, att till stiftarinnan af idiot-barnhemmet i Sköfde, Emanuela Carlbeck måtte beviljas ett ärligt understöd, beräknadt efter 100 Rdr för hvarje under året der underhållet idiotiskt och medellöst barn, dock icke för flera sådana än 25, såsom varande det högsta antal elever, som i denna anstalts närvarande skick syntes kunna lämpligen der vårdas.

Lika med bemälde embetsmyndigheter anser jag giltiga skål förefinnas, att denna välgörande anstalt måtte erhålla understöd af allmänna medel, hvarföre jag ock i underdånighet tillstyrker, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att 2,500 Rdr för år 1871 anvisas på , extra stat såsom understöd för idiotanstalten i Sköfde att utgå med 100 Rdr för hvarje der intaget medellöst barn.

34:o.

Anslag/er den i Sedan riksdagen för år 1870 anvisat ett extra statsanslag af 8,500 rättade sjuk- Rdr såsom bidrag till fullbordande af ett i grannskapet af Jerfsö provlrsomr uhä.f- vin cial-1 äkar estati on anlagd t sjukhem för personer i Helsinsdand, behäf-

t(((Je iffl e CD

spetälska, tade med sjukdomen spetälska, samt deras skötsel och vård, under förbehåll att Gefleborgs läns landsting till samma ändamål bidroge med

3,000 Rdr, har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet uti skrifvelse den 5 nästlidne December, i sammanhang med anmälan att be-

59 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof . N:o 1 om Statsverket 1870.

rörda för statsanslagets åtnjutande stadgade vilkor vore af landstinget uppfyldt, gjort underdånig framställning derom, att erforderligt ärligt anslag af statsmedel måtte för sjukhemmets behöriga handhafvande äfven framgent anvisas och varda å ordinarie stat uppfördt; i hvithet afseende Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande öfverlcmnat ett af Direktionen för sjukhemmet uppgjordt förslag, enligt hvithet efter sjukhemmets fullbordande år 1870 de årliga utgifterna för vård och underhåll, som derstädes komme att lemnas åt 25 sjuke, beräknats uppgå till 8,850 Rdr.

Uti häröfver infordradt underdånigt utlåtande har Sundhetskollegium anfört, att, enligt vederbörande provincial-läkares rapport för år 1868, de af spetälska angripnes antal inom provinsen Helsingland vid årets början utgjorde 68, att af dessa under året 8 aflidit, hvaremot 5 tillkommit, så att vid årets slut 65 funnits qvar under behandling, af Indika 82 vore arbetsföra och 36 till arbete oförmögna; och som det vore af synnerlig vigt, att ifrågavarande anstalt, der de sjuke kunde påräkna eu vida ändamålsenligare vård, än som i allmänhet kunde dem beredas i deras hem, blefve försatt i stånd att i vidsträcktaste män utveckla sin verksamhet, hvaraf de mest fördelaktiga'verkningar till sjukdomens hämmande med skäl vore att förvänta, äfvensom med särskild! fästadt afseende å donna sjukdoms beskaffenhet och de störa svårigheter, som äro förenade med eu ändamålsenlig skötsel och vård af de dermed behäftade personer, har Sundhetskollegium ansett staten ej höra undandraga sig att lemna nödigt bidrag, på det att dessa beklagansvärda sjuke måtte erhålla tjenlig vård och verksamma åtgärder vidtagas mot sjukdomens utbredning.

Då emellertid någon bestämd erfarenhet ännu ej vunnits, hvaruppå eu noggrann beräkning af kostnaden för sjukhemmets underhåll kunde grundas, samt ibland dem, Indika der komme att söka vård, sådane, som befunne sig i bergliga lefnadsvilkor, syntes ej böra helt och hållet befrias ifrån afgift, hvarigenom inrättningen ock kunde påräkna någon inkomst, har Sundhetskollegium ansett sig höra Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande» berörda framställning för närvarande endast så till vida förorda, att Eders Kongl. Maj:st täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om anslag åt ifrågavarande sjukhem för år 1871 till samma belopp, som ursprungligen för ändamålet af statsmedel utgått, eller

3,000 Rdr, under vilkor att Landstinget för samma år beviljar ett lika stort anslag.

På grund åt hvad sålunda i detta ärende förekommit får jag i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Näjd måtte föreslå Riksdagen att såsom bidrag till underhåll år 1871 af det uti Jerfsö socken inrät-

60 Anslag för Lifrustkammare)}.

Del åt Svenska Fornskrifts-sti Itskåpet anvisade, anslags öfverflyttande, frän lliksgcildskontoret till Statskontoret.

Bil. N:o 7 till Kongl. Majits Nådiga Proji. A':u 1 om Statsverket 1870.

tade sjukhem för spetälska anvisa ett extra anslag af 3,000 Rdr, under nyssnämnda vilkor.

35:o.

Likasom under innevarande och de närmast föregående åren erfordras ock för år 1871 till vård och tillsyn af den i nationalmseum inrymda och under Musei-intendentens inseende ställda lifrustkammaren ett anslag af 600 Rdr, och tillstyrker jag derföre i underdånighet, att Eders Kongl. Maj t behagade föreslå Riksdagen att för detta ändamål anvisa nämnda belopp, att äfven under år 1871 såsom extra anslag utbetalas.

36:o.

Sedan Rikets Ständer vid 1844 och 1845 årens riksdag beslutat, att ett antal af trehundra exemplar af de handlingar, Svenska Lön,skriftssällskapet årligen utgifter, hvarje exemplar för året beräknad t. till omkring två Rdr Eko, må så länge Sällskapet fortfar i sin verksamhet, för statens räkning inlösas, för att dels till in- och utländska offentliga, lärda inrättningar, till gymnasier och skolbibliothek in. in. utdelas, och dels förvaras för eu framtid, dä upplagan ej vidare funnes i bokhandeln att tillgå, hafva, på grund af detta beslut och de sedermera ifrån Riksgäldskontor! utfärdade reglementen, medel för ifrågavarande ändamål fortfarande af Riksgäldskontor! utbetalats till Svenska Fornskriftssällskapet, som för hvarje år hos Eders Kongl. Maj:t derom gjort underdånig framställning. Under de sednare åren har sådan inlösen skott efter beräkning af 3 Rdr 50 öre för hvarje exemplar, hvars boklådspris i allmänhet utgjort omkring förn Rdr, och har till följd häraf hela inlösningssumman uppgått till 1,050 Rdr årligen.

Då genom 1868 års riksdagsbeslut de till den s. k. extra statsregleringen hörande utgifter, som förut plägat å Riksgäldskontor anvisas, blifvit, med undantag af låneunderstöd och extra anslag till väganläggningar och likartade ändamål, på Statskontoret öfverflyttade, och vid sådant förhållande synes lämpligt att jemväl det till understöd för Svenska Fornskrifts-sällskapet beviljade anslag, hvilket allt hitintills, på sätt äfven det för innevarande år gällande reglemente för Riksgäldskontor utvisar, upptagits bland de samma kontor ålagda utbetalningar, varder lika med andra dylika extra anslag öfverfördt å Statskontoret, hemstäl-

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Jfrojt. N:o 1 om Statsverket 1870.

ler jag i underdånighet, att Eders Kong!. Maj:t, enär Svenska Fornskrifts-sällskapet fortfarande synes höra från statens sida komma i åtnjutande af omförmälda understöd, hvarförutan sällskapets för den svenska häfdaforskningen och kulturhistorien vigtiga verksamhet, för hvilken allmänhetens medverkan icke lärer vara i synnerlig grad att påräkna, tvifvelsutan skulle komma, i brist af medel till utgifternas bestridande, att afstadna, måtte i nåder föreslå Riksdagen, att för inlösen af trehundra exemplar af Svenska Fornskrifts-sällskapets handlingar efter nämnda beräkningsgrunder, och till det ändamål, som tillförne är vordet bestämdt, må för år 1871 anvisas ett extra anslag af 1,050 Rdr att, efter Eders Kongl. Maj:ts disposition, från Statskontoret utbetalas.

37 :o.

F. d. Kong!. Bibliotekarien Johan Erik Rydqvist tiar, med anmälan,åmuv tuifonatt af hans arbete Svenska språkets lagar fjerde bandets andra häfte, «/ «vLm^ innehållande afhandlingar om konsonanterna och öfriga till ljudläran ”'mV hörande ämnen, sedan sistlidne September månad legat under pressen, och förmodades kunna utkomma i bokhandeln instundande vår, ■—- anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till den snart sammanträdande Riksdagen aflåta proposition om fortfarande af det statsanslag, som en längre följd af år varit beviljadt för utgifvande af nämnda språkverk;

Och får jag, med åberopande af samma skäl, som tillförne föranleda nådiga framställningar om ifrågavarande arbetes understödjande, nemligen detsamma^ utmärkta vetenskapliga värde och dess vigt för den inhemska språkforskningen samt derigenom för hela den fosterländska bildningen, underdånigast tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till fortsatt utgifvande af »Svenska språkets lagar» anvisa på extra stat för år 1871 ett lika anslag, som förut beviljats, eller 1,500 Riksdaler.

38:o.

I underdånig skrifvelse den 13 Maj 1868 anmälde Riksdagen hos Anslag åt e. „. Eders Kongl. Maj:t, att, på enskild framställning om vigten deraf att för odmZZJlk adjunkten i historia och statistik vid hopsala universitet, extra ordinarie"," mhåtwuu professoren Carl Gustaf Malmström bereddes tillfälle att utan afbrott af arUte' embetsgöromål fullborda sitt arbete »Sveriges 'politiska historia frän (Jarl XIJ:s död till statshvälfnmgen 1772», hvartill en tid af omkring tre år beräknades åtgå, eu summa af 2,500 Rdr på extra stat för år 1869

62 Petition u Allmänna Indragning sstaien åt Erkebiskopen, Doktor Reulcrdahl.

Bil. Nio 7 till Kongl. Mäj:ts Nådiga Prop. Nio 1 om Statsverket 1870.

af Riksdagen anvisats för berörda ändamål; och vid sistlidne riksdag beviljades, uppå Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition, för samma ändamål ett lika anslag att under innevarande år utgå. Profoss oren Malmström, som med anledning häraf erhållit ledighet från sina tjensteåligganden wid universitetet och tills vidare bosätt sig i hufvudstaden, för att ega lättare tillträde till de i arkiven härstädes förvarade handlingar, som äro de tillförlitligaste källor för ifrågavarande tidehvarfs historia, har afgifvit redogörelse för sin verksamhet under sistförflutna året, hvaraf inhemta», att nämnda arbetes fortsättning till in på 1747 års riksdagär färdig till tryckning, att författarens arkivforskningar sträcka sig i vissa delar mycket längre fram i tiden, och att han förmodar verkets tredje band kunna från trycket utgifva» under loppet af innevarande år.

1 anseende till ifrågavarande arbetes störa vigt för kännedomen om fäderneslandets historia under den betydelsefulla utvecklingsperiod af dess politiska förhållanden, som det samma behandla!', tillstyrker jag i underdånighet, det Eders Kong]. Magt täcktes föreslå Riksdagen att äfven för år 1871 anvisa ett extra anslag af 2,500 Rdr åt professoren Malmström, på det han må kunna jemväl under detta år egna sin tid odeladt åt fullbordandet af omförmälda vetenskapliga verk.

41 :o.

Uti eu den 11 sistlidne December till Eders Kongl. Maj: t ingå tv eu skrift har Erkebiskop^!, Ledamoten i Andliga Ståndet af Eders Kongl. Maj:ts Serafimerorden in. in. Doktor Henrik Reuterdahl, under anförande hurusom han, efter upphunna 74 år, af Indika femtiotvå varit upptagna af arbete inom skolans, statens och kyrkans områden, hvarunder han icke heller på literaturens fält varit overksam, börjat känna behof af hvila och derföre, om ock med undertryckande af den känsla, som bjöd honom att åt det allmänna egna äfven sina sista krafter, önskade att se den plats, som blifvit honom anförtrodd, lemnad åt andra krafter än den trötte gubbens, underdånigst anhållit, att, då lian, som från barndomen varit mycket fattig och sedermera mycket länge besvärats af skuld samt alltjemt kännt sig förpligta,! att biträda fattiga anförvandter, ej varit i tillfälle förvärfva mycket annat än böcker och de för hans samhällsställning behöfliga bohagsting, hvilka, om de än förvandlades i penningar, hvartill han ogerna sago sig tvingad, likväl icke skulle gifva honom den trygghet för framtiden, som det för den gamle är tungt att sakna, och alltså icke kunde söka önskadt entledigande från

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof). N:o 1 om Statsverket 1870.

63 Erkebiskops-embetet, med mindre han för sin bergning vore betryggad medelst pension för den lefnadstid, som kunde honom återstå, Eders Kongl. Maj:t täcktes genom nådig proposition af nästa Riksdag åska hvad Eders Kongl. Maj:t kunde anse höra dertill beviljas; -— och inhemtas i öfrig! af en ifrågavarande ansökningsskrift åtföljande promemoria, bland annat, att Erkebiskop Reuterdahl, som är född i Malmö den 10 September 1795, förordnades till docens vid theologiska seminarium i Lund i Oktober 1817, till theologie extra ordinarie adjunkt 1824 och ordinarie adjunkt 1833, utnämndes till bibliothekarie vid Lunds universitet 1838, till theologie professor 1841, till domprost 1845, till statsråd och chef för Ecclesiastik-departementet 1852, till Biskop i Lund 1855, samt till Erkebiskop 1856. Erkebiskop Reuterdahl har utgifvit många vetenskapliga skrifter, hvaribland Svenska Kyrkans Historia, fyra band i sex delar, bör i första rummet nämnas.

Uti nådig proposition till Rikets Ständer den 29 Maj 1863, angående rätt för biskopen i Hernösands stift, doktor Israel Bergman att, vid afskedstagande! på rikets allmänna indragningsstat uppbära pension, yttrade Eders Kongl. Maj:t, att den de flesta civila äfvensom militära tjensteman tillkommande rättighet att, efter uppnådd högre ålder och sedan de någon bestämd längre tid varit i statens tjenst anställde, vid afskedstagande! undfå pension af allmänna medel, uppå giltiga skål icke blifvit till medlemmar af presterskap et utsträckt, men att förhållanden dock understundom kunde förekomma, de der, ehvad de betraktades ur synpunkten af det allmännas egen fördel eller den enskildes billiga förväntan, påkallade ett undantag ifrån den allmänna regeln; och Rikets Ständer erkände äfven uti underdånig skrifvelse den 21 November 1863 att i det fall, hvarom då var fråga, sådana undantagsförhållanden funnos för handen, att ett frånträdande af den allmänna grundsatsen var ej blott berättigad!, utan äfven af behofvet påkalla!. Ett dylik! undantagsförhållande torde ock vara för handen i afseende på herr erkebiskopen Reuterdahls ofvanförmälda ansökning.

Erkebiskop Reuterdahl har med utmärkelse och med ett af Eders Kongl. Maj:t på flerfaldigt sätt enhändt nit, som äfven tillvunnit honom stiftets tillgifvenhet och det allmännas vördnad, intill sena ålderdomen fortfarit att med en under innehafvande! af kyrkans och statens vigtigaste embeten förvärfvad skatt af ovanliga kunskaper och rik erfarenhet oförtröttad! tjena och gagna det allmänna, jemte det han om fäderneslandets literatur inlag! förtjenst^', Indika tillförsäkra hans namn ett varaktigt rum i dess vetenskapliga häfder; och då han nu, hunnen till en ålder, som vida öfverskrider den vanliga gränsen för embetsmannens offentliga verksamhet, finner sig icke längre med samma kraft och

64 Bil. N:o 7 till Kongl. May.ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1870.

själsspänstighet so in tillförene kunna bestrida det maktpåliggande embete han bekläder, anser jag mig böra i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Näjd täcktes föreslå Riksdagen att medgifva, det Erkebiskopen Reuterdahl må, från och med ecclesiastikåret näst efter det, då afsked från erkebiskopsembetet kan varda honom beviljadt, uppföras på Rikets allmänna indragningsstat till åtnjutande under sin öfriga lifstid af eu årlig pension, stor sjutusen Riksdaler. -—

I eu till Eders Kongl. Näjd ställd, af Sundhetskollegium, med skrifvelse den 3 December 1868 öfverlemnad och till nådigt bifall förordad ansökning har provincialläkaren i Wenersborgs distrikt af Elfsborgs län, medicine doktorn och kirurgie magistern Carl Fredrik Kjellberg underdånigst anhållit att få vid afskedstagande! åtnjuta pension på indragningsstat.

Af ansökningshandlingarne inhemta^, att provincialläkaren Kjellberg, som är född den 22 December 1802 och numera, enligt läkarebetyg, i anseende till sin ålder och sina genom ansträngningar i tjenst en mycket försvagade kroppskrafter är oförmögen att tillbörligen skota sina tjensteåligganden, blifvit. antagen den 25 Februari 1850 till stipendiat i fältläkarekorpsen, den 28 Mars 1831 till bataljonsläkare vid Westgöta- Dals regemente, den 12 Juni 1832 till lasaretts- och stadsläkare i Piteå, den 20 Juli 1837 till distriktsläkare i Näs härad af Wermlands län, med hvilken sistnämnda befattning, jemlik! Kongl. brefvet den 15 Maj 1840, rättighet att beräkna tjenstår lika med läkare i allmän tjenst är förenad, den 27 Juli 1840 utnämnd till provincialläkare i Hedemora distrikt och den 30 November 1841 till provincialläkare i Wenersborgs distrikt; — Och som Kjellberg intygats vara urståndsatt att sin provincialläkarebefattning vidare uppehålla, men han icke i allo uppfyllt de i Kongl. brefvet den 12 November 1823 för åtnjutande af pensionsrätt å allmänna indragningsstaten stadgade vilkor, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Näjd, i öfverensstämmelse med hvad Statskontoret uti infordradt, den 18 Januari 1869 inkommet underdånigt utlåtande hemställt, måtte, med hänseende både till provincialläkaren Kjellbergs långvariga samt ansträngande tjenstgöring och angelägenheten af annan läkares anställande för den allmänna lielso- och sjukvården inom distriktet, föreslå Riksdagen, att Kjellberg må ega att från och med månaden näst efter den, under hvilken afsked från provincialläkarebefattningen varder honom beviljadt, å allmänna indragningsstaten uppbära under sin återstående lifstid en hans provincialläkarelön motsvarande årlig pension af 2,000 Rdr.

65 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. AT:o 1 om Statsverket 1870.

Hvad föredragande Departementschefen i ofvanberörda afseenden yttrat och hemställt, täcktes, uppå tillstyrkande af Statsrådets öfrige ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla, med befallning tillika att utdrag af detta protokoll skulle till Finansdepartementet öfverlemnas, för att tjena till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition 0till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och'behof i hvad angår Åttonde och Nionde hufvudtitlarne, samt att handlingar]^ rörande de ärenden, i hvilka framställning till Riksdagen beslutats, framdeles skulle till vederbörande utskott öfverlemnas.

Ex protocollo:

C. A. H. Adelgren.