Doc 1871:1
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.
1 KONGL. MAJ:TS
NÅDIGA
PROPOSITION
TILL
R, iksd agg e 11
angående Statsverkets tillstånd och behof.
Gifven Stockholms Slott den 14 Januari 1871.
Jemlik! Grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed Nådig Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof.
Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod af Statsverkets inkomster, såväl de ordinarie som de extraordinarie; Och anser Kongl. Maj:t, med bibehållande för den bland förstnämnda inkomster ingående spanmål af det vid 1868 års Riksdag antagna förslagspriset, 2 R:dr 10 öre kubikfoten, ifrågavarande beräkning höra uppgöras på följande sätt:
Ordinarie eller ständiga inkomster.
1:o Räntan, hvilken vid senaste Riksdag, med tillämpning af det genom Kongl. Kungörelsen den 23 Juli 1869 bestämda omsättningspris, upptogs till
4,491,000 R:dr, bör nu minskas med värdet dels af åtskilliga jemlikt Kongl.
Bih. till Rilcsd. Prot. 1871. 1 Sami., 1 Afd. 1
2 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
Kungörelse!! den 30 December 1863 afskrifna mjöl- och sågqvarnsräntor och dels af tvenne till Statsverket indragna landsstatsboställen, tillsammans 675 R:dr 72 öre, och uppföres följaktligen nu i jemnadt tal med 4,490,000 R:dr.
2:o. Tionden, hvilken vid senaste Riksdag likaledes efter berörda omsättningspris beräknades till 1,582,800 R:dr, upptages nu med samma belopp oförändradt.
3:o. Arrendemedel af Kungsgårdar och andra Kronolägenheter, som vid senaste Riksdag beräknades till 55,000 R:dr i penningar och 166,000 kubikfot spanmål, höra nu ökas dels med den förhöjning, som vid hemmans och lägenheters förnyade utarrendering från midfasta!! 1869 och 1870 uppkommit uti förut utgående utgifter, och dels med arrendena för åtskilliga från samma tider för första gången utarrenderade landsstats- in. fl. boställen, utgörande tillsammans
penningar kubikfot spanmål
- 9,882,
och då denna förhöjning tillägga 1868 års uppbörd ...................................................................................... R:dr 52,672. 162,780,
finnes efter jemnande af summorna.............................. R:dr 52,672. 172,662.
inkomsten för år 1872 kunna beräknas till:
Penningar ...................................................................................................... Rall1 52,700.
Spanmål 173,000 kubikfot å 2 R:dr 10 öre kubikfoten.................. » 363,300.
eller tillsammans till R:dr 416,000.
Sedan Kongl. Maj:t föreslagit 1869 års Riksdag, att skyldigheten inom privilegierad bergslagsort till utgörande af tackjernstionde skulle för framtiden upphöra mot det, att de förmåner, som dylik ort af kronan haft sig i egenskap af jernbergslag förunnade, indroges, och samma förslag sedermera varit vid senaste Riksdag genom enskild motion förnyadt, utan att vid någondera Riksdagen hafva vunnit antagande, så anser sig Kongl. Näjd, med anledning af en under nästlidna år inkommen underdånig framställning från Westerbergslagen om eftergift af den tackjernstionde, som kunde samma bergslag åligga, nu höra återupptaga frågan om upphörande för samtliga bergslager af omförmälda tionde. I sådant afseende vill Kongl. Näjd, på de skäl, som i Protokollet öfver Finansärenden för den 9 innevarande månad finnas närmare utvecklade, härmed föreslå:
att hyttorna inom bergslagerna må från utgörande af tackjernstionde befrias, utan att de räntor, hvilka en gång inom bergslagerna upphört, åter påföras
samt att skatte]ern, som blott inom vissa bergslager utgår såsom ersättning för uppbörd blåsningsskyldighet, hvarifrån bergslagerna redan i allmänhet äro fria, och hyttegälsjern, som är en. utan motsvarighet på andra orter, vissa
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.
hyttor tillhörande, men af misstag hemman påförd afgift, äfven måtte upphäfva; Och som, derest detta förslag af Riksdagen godkännes, tackjernstionden kommer att från Statsverkets inkomster uteslutas, har Kongl. Maj:t ansett samma Tionde, hvilken vid senaste Riksdag uppskattades till 42,000 R:dr, icke höra i förevarande beräkning upptagas.
4:o. Bergverkstionde. Under donna nya titel har Kongl. Maj:t här sammanfört ej mindre de förutvarande inkomsttitlarne: Silf v ertionde, Kopparränta och Svafvelbrukstionde, än äfven tionden af nickel, bly och glete, hvilken hittills bokförts under Extra uppbörd; Och som i medeltal för åren 1866 — 68
Silfvertionden utgjort.................................................................................. R:dr 14,826
samt tionden af nickel, bly och glete .................................................. » 3,977
och det icke linnés någon anledning att nu afvika från den af
senaste Riksdag uppställda beräkning af Kopparräntan till ............ » 70,200
och af Svafvelbrukstionden till ................................................................ » 3,500,
så anser Kongl. Maj:t Bergverkstionden böra, med jemnande af
summan .......................................................................................................... Kali1 92,503
upptagas till 93,000 Rall'.
5:o. Mantalspenningarne hafva väl i medeltal för åren 1866—68 lemna! allenast 568,265 R:dr, men med afseende å deri vid 1869 års Riksdag i 88 § Bevillnings-Förordningen vidtagna ändring, på grund hvaraf husbonde numera s.kall ansvara äfven för sådana hos honom anställda tjenstehjons eller arbetares personella utskylder, Indika erlägga bevillning efter 2:a Artikeln, finner Kongl. Maj:t icke skål att gorå ändring i deri vid de båda senaste Riksdagarne antagna beräkning och anser således donna inkomst höra äfven nu upptagas till
575,000 R:dr.
Då Kongl. Maj:t härnedan under Åttonde Hufvudtiteln ämnar föreslå Riksdagen, att den genom Kongl. Kungörelsen den 13 Mars 1846 stadgade och nu enligt Kongl. Kungörelsen den 17 Maj 1861 utgående, hittills till Församlingarne öfverlåtna Folkskoleafgiften indrages till Statsverket emot uppförande af ett motsvarande anslag under nämnda hufvudtitel, finner Sig Kongl. Maj:t, för den händelse detta förslag vinner Riksdagens bifall, höra här upptaga och beräkna
6:o. Folkskoleafgiften. Donna afgift, som enligt nyssbemälde Kungörelse, i likhet med den s. k. Personliga skyddsafgiften, utgår med 40 öre för man och 20 öre för qvinna af hvar och en i mantalslängd uppförd person, som enligt gällande författningar erlägger mantalspenningar, äfvensom af den icke värfvade gemenskapen vid arméen och flottan, har under åren 1865—69 varit debiterad i medeltal till belopp af 628,945 R:dr 72 öre, men, då, enligt hvad erfarenheten visat, eu icke obetydlig del af den debiterade af
4 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
gifte» icke verkligen inflyter, anser Kong]. Maj:t densamma höra för år 1872 beräknas i rundt tal till 600,000 R:dr.
Vidare och då Kongl. Maj:t uti särskild Nådig Proposition om försvarsverkets organisation kommer att föreslå, att med några vissa undantag alla de, som antingen helt och hållet befrias från den Allmänna värnepligtens fullgörande eller ock frikallas endast från vapenöfning i fredstid, skola åläggas en s. k. Värnskatt att betalas af de från värnepligten helt och hållet frikal hide i 7 år, samt af dem, som endast befriats från vapenöfning under fredstid, i 3 år och att för båda kategorierna utgå med minst 3 R:dr, men för enhvar, som erlägger bevillning efter 2:a Artikel», med hälften af dess belopp dock Icke med mindre än 3 R:dr, så anser Kongl. Maj:t, att under förutsättning, det detta Nådiga förslag varder af Riksdagen gilla dt, äfven
7:o. Värnskatten bör bär upptagas och beräknas. Dervid måste naturligtvis, intilldess någon erfarenhet hunnit vinnas om verkningarne af den nya Värnepligtslagstiftningen, beräkningen grunda sig på de förhållanden, som under den nuvarande lagstiftningen ega ruin, och då af de omkring 35,000 man, som i medeltal årligen ingå i beväringsåklern, högst 20,000 man torde kunna till vapenöfning påräknas, samt af återstoden, hvilken alltså borde erlägga värnskatt, väl åtskilliga måste för fattigdom derifrån befrias, men deremot andra kom me att betala skatten med högre belopp än minimum eller 3 R:dr per man, så synes Värnskatten för år 1872, då den skulle erläggas endast för en åldersklass, kunna med någon sannolikhet beräknas till 50,000 Rall’.
8:o. Bötesmedel som vid senaste Riksdag beräknades till 170,000 R:dr och under åren 1866 — 68 i medeltal utgjort 171.034 R:dr 33 öre, upptagas härmed oförändradt belopp af 170,000 Ridt1.
9:0. Kavalleri-Regementenas hästvakans-spanrnål har val i medeltal för åren 1866—68 inbringat 327,067 R:dr 67 öre, men bör, såsom grundande sig på kontrakter, upptagas till 140,175 kubikfot, hvilket efter det antagna spanmålspriset 2 R:dr 10 öre kubikfoten gör 294,367 R:dr 50 öre.
10:o. Tillfälliga rotevakans-afgifter hafva i medeltal för åren 1866—68 utgjort 7.639 R:dr 67 öre och upptagas derföre här likasom vid senaste Riksdagen till 7,500 R:dr.
1 l:o. Vakans af gifter af nyroterad jord beräknades vid senaste Riksdag till 93,000 R:dr och hafva val under åren 1866 68 i medeltal lemnat allenast
90,645 R:dr 67 öre, men, då de 1868 uppgått till 98,620 R:dr, och det så mycket mindre är anledning antaga, att de skola under detta belopp nedgå, som till följd af Kongl. Maj:ts beslut om posthemmansskjutsens upphörande med nästlidna år, dylika utgifter numera höra erläggas jemväl af posthemman, som hittills. varit derifrån befriade, så anser Kongl. Maj:t ifrågavarande inkomst nu kunna beräknas till 98,000 R:dr.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. A7:o /, om Statsverket 1871. 5
L2:o. Rotevakans-afgift af utsockne frälsehemman i Halland, som vid senaste Riksdag beräknades till 20,000 R:dr, hav utgjort
1866 .......................... 19,432 R:dr.
1867 ........................... 22,801 »
1868 .......-.................... 25,311 »
Och anses på grund häraf denna inkomst nu kunna upptagas till 24,000 R:dr.
I sammanhang med ofvan gjorda förslag om bergslagernas befriande från tackjernstionde föreslår Kong]. Maj:t bär, under åberopande af hvad förenämnda Protokoll öfver Finansärenden i ämnet innehåller, att hemman och lägenheter uti de bergslager, som icke redan äro underkastade ordinarie rotering, må efter det rotetal, till hvilket de äro extra roterade, åläggas rotevakansafgifter till hälften emot annan roterad jord i samma län; Och då värdet af vanlig roteringsskyldighet för omförmäld a hemman och lägenheter skulle efter medeltalet af 1865—69 årens markegångspris utfallit med helt nära 36,000 R:dr, synes således den nya inkomsttitel,
13:o. Rotel'akans-afgifter af bergslager, som, derest berörda förslag antages, kommer att bland de ordinarie statsinkomsterna uppföras, kunna för år 1872 beräknas till 18,000 R:dr.
14:o. Trosspassevolans-afgiften har under åren 1866 — 68 i medeltal inbringat 26,516 R:dr och synes alltså kunna nu, likasom vid de 3 senaste Riksdagarne skett, beräknas till 26,500 R:dr.
15:o. B åtsmansv akans-af giften har utgjort
1866 .......................... 60,943 R:dr.
1867 .......................... 62,609 »
1868 ........................... 74,353 »
Och anser Kongl. Maj:t på grund häraf denna afgift, som vid senaste Riksdag beräknades till 60,000 R:dr, nu kunna upptagas till 70,000 R:dr.
16:o. Kontrollstämpelmedel hafva val i medeltal för åren 1867—69 uppgått till 13,316 R:dr 33 öre, men torde ändock icke nu höra beräknas högre än vid senaste Riksdag skedde eller till 12,000 R:dr.
17:o. Fyr- och båkmedel, som år 1870 uppgått till 800,857 R:dr och i medeltal för åren 1868—70 inbringat 760,975 R:dr, synas derföre nu kunna beräknas till 750,000 R:dr.
Då, vid den utveckling och betydenhet Telegrafverket numera ernått, något egentligt skål synts icke vara förhanden att för detta verk, som bland Rikets embetsverk är det enda, med hvars stat Riksdagen hittills icke tagit befattning, fortfarande bibehålla ett sådant undantagsförhållande, har Kongl. Maj:t funnit
6 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
sig böra väcka fråga om upptagande i Riksstaten äfven af berörda verka inkomster och utgifter; Och, jemte det i sådant afseende Kong]. Maj:t äril ar härnedan under Sjunde Hufvudtiteln göra framställning, dels att för Telegrafverket ett Reservationsanslag, till belopp motsvarande verkets beräknade inkomster, må anvisas att omedelbart af berörda inkomster utgå, och dels att möjligen blifvande öfverskott å samma inkomster må af Kong!. Maj:t få disponeras för Verkets behof, vill Kong!. Näjd här, under vilkor att bemälda framställning bifalles af Riksdagen, föreslå, att Telegrafverkets inkomster må bland Statsverkets Ordinarie inkomster upptagas under benämning af
18:o. Telegrafmedlen. Dessa medel bestå enligt uppgift från Telegraf- Styrelsen af följande särskilda slags inkomster, hvilka för år 1872 ansetts kunna beräknas sålunda, nemligen:
a) Behållne portomedel ..................................................................... R:dr 732,000.
b) Bidrag från kommuner eller enskilda personer till underhåll af vissa stationer..................................................................... » 2,200.
c) Hyresbidrag från kommuner eller enskilda personer......... » 3,105.
d) Hyresinkomster från Telegrafverkets fasta egendom å
Södermalm i Stockholm............................................................... » 1,470.
e) Diverse smärre inkomster.................................................... »__1,225.
Tillsammans R:dr 740,000.
Och torde alltså, derest ifrågavarande medel komma att bland Statsverkets inkomster upptagas, desamma dervid nu kunna beräknas till 740,000 R:dr.
19:o. Jernvägstrajihnedlen, som vid de båda senaste Riksdagarne beräknats till 6,500,000 R:dr, hafva visserligen i medeltal för åren 1867—69 endast uppgått till 6,133,136 R:dr, men då dessa medel under nästlidna år öfverstigit 6,700,000 R:dr, samt inom kort ej mindre sammanbindningsbanan genom Stockholm än äfven nordvestra stambanan komma att för trafiken öppnas, anser Kong!. Maj:t donna inkomst kunna för år 1872 beräknas till 7,000,000 R:dr.
20:o. Skogsmedlen beräknades vid 1870 års Riksdag till 236,300 R:dr. Då emellertid' dessa medel de senaste åren varit stadde i en oafbruten och stark tillväxt, så att de i runda tal utgjort:
för 1866 .......................................... R:dr 175,000,
» 1867 .......................................... » 201,000,
« 1868 .............................>............ » 245,000,
och på grund dels af infordrade uppgifter från Länsstyrelserna i de Norrländska länen och dels af en medeltalsberäkning för det öfriga Riket kunna
antagas hafva uppgått: för 1869 till mer än...... 300,000 R:dr
och » 1870 till omkring... 350,000
»
7 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.
sa och da derjemte bör tagas i betraktande, att de på sista tiden afskräde kontrakter om upplåtelse af flerårig afverkningsrätt å tillsammans 15 kronoparker i Gefleborgs och Wester-Norrlands län, höra för framtiden lemna kronan eu årlig inkomst af omkring 70,000 R:dr, anser sig Kongl. Makt esa full anledning att för år 1872 beräkna Skogsmedlen till 400,000 E:dr.
, *f21:0j uppbörd. Då det synts Kongl. Majrt icke vara lämpligt att
fortfarande bibehålla Observationsmedel såsom en särskild inkomsttitel, utan både tressa medel och den hittills med silfvertionden sammanslagna inkomsttiteln Myntarelön och Slagskatt funnits höra upptagas under nu förevarande inkomsttitel, Extra uppbörd, så och då i medeltal för åren 1866—68
denna uppbörd utgjort ..................................:..........................R;dr 62,448: -
Observationsinedlen ........................................... » 2 QJ7* (37
Myntarelön och slagskatt................................................. „ 3*433- —
samt från summan häraf...........................................
böi afdragas medeltalet för samma ar af den här ofvan under Bergverkstionden beräknade Hunden af nickel, bly och glete, som hittills varit upptagen bland Extra uppbörd ........................’
R:dr 67,898: 67
» 3,977: -
R:dr 63,921: 67
synes, efter donna summas jemkande så, att beräkningen af de Ordinarie inkomsterna kommer att sluta med jemn summa, förevarande inkomsttitel kunna nu upptagas till 62,832 Rall- 50 öre.
Extraordinarie inkomster,
hvilka enligt 60 § Regeringsformen utgå såsom bevillning:
1;°- -Tullniedlen, hvilka vid sed näste Riksdag beräknades till 14,000 000 R:dr, hafva utgjort
1868 .................................... I?:dr 14,632,095
1869 .................................... » 13,992,024
1870 .................................... » 15,775,000
Och som medeltalet häraf utgör i det aldra närmaste 14,800,000 Rdr, anser Kongl. Maj:t donna inkomst kunna för 1872 beräknas till 14,750,000 R:dr.
2:o. Postmedlen upptogos vid senaste statsreglering till 2,200,000 R:dr men då enligt en hos General-Post-Styrelsen gjord specifik beräkning dessä medel funnits kunna antagas under 1872 uppgå till 2,230,000 R:dr, bär Kongl Maj:t på grund deraf ansett dem bär höra till sistnämnde belopp upptagas. &
8 Statsverket 187 1.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om
3:o. Stämpelpappersmedlen hafva väl i medeltal för åren 1867 69 lemna!
L 365 888 R/dr men då enligt en hos Stats-IContoret anställd beräkning de under året från den 1 December 1869 till den 1 December 1870 icke utgjort mera än 1,335,098 R:dr 7 öre, finner Kongl. Maj:t icke skal att nu afvika tran den beräkning af förevarande inkomst, som vid senaste statsreglering egde ruin, utan upptager densamma nu, likasom då skedde, till 1,350,000 R:dr. o
4:o. Bränvinstidver kuling saf gift. Enligt uppgift af Bränvmskontrollbyran har väl under år 1870 bränvinstillverkningen uppgått till 15.710,300,5 kannor, hvarför i tillverkningsafgift belöper 11,000,833 R:dr 20 öre men då äfven med beräkning af detta höga belopps för år 1870, likväl medeltalet åt hvad inkomsten under åren 1868—70 lemna!, icke öfverstiger 9 millioner R:dr anser Kongl. Maj:t det icke vara skål att nu gorå någon ändring i deri vid de tre senaste statsregleringarne antagna beräkning, utan att förevarande inkomst or -
farande bör upptagas till 9,800,000 R:dr. _ , ,, ,
Med iakttagande af hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit, skulle eu tablå
öfver Statsverkets inkomster erhålla följande utseende:
Ordinarie inkomster:
Ränta .............................................................................
Tionde.............................................................................
Arrendemedel ..............................................................
Bergverkstionde ..........-................................................
Mantalspenningar ........................................................
Folkskoleafgift...........................................................
Värnskatt.....................................................................
Bötesmedel....................................................................
Kavalleri-Regementenas Häst-vakans spanmål .
Tillfälliga rotevakansafgifter ..................................
Vakansafgifter af nyroterad jord .........................
Rotevakansafgifter af insockne frälsehemman
Halland.....................................................................
Vakansafgifter af Bergslager..................................
Trosspassevolansafgift ..............................................
Båtsmansvakansafgift................................................
Kontrollstämpelinedel...............................................
Fyr- och Bakmedel...................................................
Telegrafmedel .............................................................
J ernvägstrafikmedel..................................................
Skogsmedel.................................................................
Extra uppbörd............................................................
4,490,000
1,582,800
50.000 170,000 294,367
7,500
98,000
50.
Transport 17,480,000
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o l, om Statsverket 1871.
9 Transport 17,480,000 -
Extraordinarie inkomster:
Tullmedel..................................................................... 14,750,000: —
Postmedel........................................................................ 2,230,000: -
Stämpelpappersmedel.................................................. 1,350,000: —
Bränvinstillverkningsafgift........................................ 9,800,000: — 28 130 000' —
Summa R:dr 45,610,000: -
Och som Riksstaten för år 1871 upptager:
i ordinarie inkomster.................................................................... R:dr 15,330,000
och i Extraordinarie.............................................................................. » 27,350,000
eller tillsammans R:dr 42,680,000
så visar sig alltså, att i de Ordinarie inkomsterna, hufvudsakligen i följd af Telegrafmedlens och Folkskoleafgiftens införande i statsreglering^, uppkommit en tillökning af................................................................................. R:dr 2,150,000
och i de Extraordinarie likaledes en tillökning af .............. » 780,000
eller tillsammans en tillökning af R:dr 2,930,000.
Då Kongl. Maj:t- nu öivergår till en framställning af de utgifter, som under de särskilda hufvudtitlarne funnits nödiga, dervid under hvarje hufvudtitel, såsom vanligt, komma att upptagas först sådana anslag, hvilka äro af en stadigvarande natur och derefter de utgifter af mera tillfällig och öfvergående beskaffenhet, som under hufvudtiteln föreslås, så vill Kongl. Maj:t till eu början tillkännagifva, att, enligt hvad Stats-Kontoret anmält, de upplysningar, som erfordras för att bland de förut i Riksstaten uppförda indelta rånte- och tiondebeloppen skilja dem, som enligt Kong]. Förordningen den 23 Juli 1869 fortfarande skola bibehållas såsom indelta från dem, som enligt samma Förordning skolat indragas och ersättas med penningar, ännu icke kunnat fullständigt insamlas, samt att i följd häraf det äfven för år 1872 lärer blifva nödigt, att de indelta rånte- och tiondebeloppen, på sätt vid senaste statsreglering skedde, sammanföras med ersättningsanslagen för den till Statsverket indragna ränta och tionde, berörde anslag, i likhet med värdena å de oindelta spanmålsanslagen, fortfarande förslagsvis beräknade.
Bill. till Riksd. Proi. 1871. l:a Sami. l;a Afd.
10 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.
Första HufVudtiteln,
innefattande Kongl. Hof- och Slottsstaterna, upptager för närvarande de
förra till ...................................................................................................... Ridt* 1,293,900.
samt de senare till................................................................................... » 123,100,
tillsammans R:dr 1,417,000.
Och föreslår Kongl. Maj:t häruti icke någon förändring.
Andra HiiiVudtitelii,
innefattande anslagen till Justitie-Departementet.
Nu gällande Riksstat upptager för detta Departement:
Penningar................................................................. R:mt R:dr 2,524,096: n.
Indelt ränta och ersättning för indragna räntor, förslagsanslag ............................................. « » 5,903: 89.
Summa R:mt R:dr 2,530,000: —
I öfverensstämmelse med -de beslut, som uti bilagde utdrag af det inför Kongl. Maj:t i Statsrådet den 9 innevarande månad förda protokoll öfver Justitie-Departementsärenden omförmälas, föreslår Kong!. Majt i afseende å regleringen af denna hufvudtitel endast följande förändringar:
l:o.
att, mot det den åt Justitiestatsministern i Kronans hus J/s 1 i qvarteret Beridarebanan inom Clara församling här i staden nu upplåtna bostadslägenhet afträdes till Statsverkets disposition, såsom årlig hyresersättning till Justitie- Statsministern, att utgå från början af år 1872, uppföres 3,500 R:dr;
2:o. Justitie-Stats-Expeditionen:
a) att, för inrättande- inom Justitie-Departementet af eu lagbyrå, bestående af tre dertill förordnade ledamöter, hvilka det skulle åligga att, under Justitie- Statsministerns ledning, utarbeta lagförslag, sådane granska och med anledning af förekomne anmärkningar omarbeta, äfvensom i Högsta Domstolen föredraga
11 Kong1. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.
frågor om stiftande, upphäfvande, ändring eller förklaring ,-af lagar och författningar, å Justitie-Stats-Expeditionens stat anvisas följande anslag, nemligen:
åt en ledamot i lagbyrån, arfvode...................................................... R:dr 8,000: _
åt två ledamöter d:o, d:o ............................;......................... » 16,000: _
dock med skyldighet för ledamot i lagbyrån att, så länge han bekläder denna befattning, afstå de löneförmåner, som medfölja af honom innehafvande tjenst; samt
att, derest detta förslag af Riksdagen godkännes, det å omförmälde stat åt Byrå-Chefen för lagärenden nu uppförda arfvode af 3,000 R:dr indrages;
b) att lönen för de två i Justitie-Stats-Expeditionen, enligt stat, anställde Vaktmästare höjes med 100 R:dr för hvardera och sålunda, bestämmes
för en Vaktmästare till ............................................................................ R:dr 700:
för en D:o till .............................................................................. » god:
3:o. Anslaget till fångars värd och underhäll, nemligen den del deraf, hvilken, såsom ”bestämdt anslag”, omfattar aflöningen till vissa fångvårdens embete- och tjensteman samt betjente:
att såsom ordinarie anslag åt Fångvårds-Styrelsen måtte beviljas de belopp, som äro uppförda i följande
Personal- och aflöning sstat för Fångvårds-Styrelsen.
Styrelsen:
1 General-Direktör, lön........................................
1 Ledamot, d:o.....................................................
1 D:o, d:o........................................................
8,000: — 5,000: — 4,500: —
17,500: —
Kansliet:
1 Sekreterare, lön.................................................
1 Registrator och Protokollsförande, d:o.......
1 Notarie och Ombudsman, d:o .......................
Anm. För sistnämnde två tjensteman, som icke få innehafva annan ordinarie tjenstebefattning, höjes lönen, sedan de tjenat 5 år, med 500 R:dr och efter 10 års tjenstgöring med ytterligare 500 R:dr för hvardera.
7,500:
Kammar-Kontor et:
1 Kamererare, lön.........................................................
1 Kammarförvandt, d:o................................................
1 Revisor, d:o ..............................................................
1 D:o, d:o .................................................................
3,500: —
2,500: —
2,200: —
2,200: —
Transport 25,000: —
12 Kongl. Majits Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1871.
samt att utöfver nämnda slutsumma följande belopp måtte anvisas att i man af behof utgå, intilldess, genom inträffade förändringar inom Styrelsens tjenstemannapersonal, den ifrågasätta regleringen kan varda genomförd, nemligen:
Skillnaden emellan de för tjenstemännen i Kansliet å nu gällande stat uppförda löner
å tillhopa.............................................................. 10,200: —
och ofvan föreslagna aflöningsbelopp å... 7,500: — ^ 700- —
hvarifrån dock, enär af de för renskrifning och annat biträde i Styrelsens Kansli uppförde 1,800 R:dr ett belopp af 100 R:dr icke får utgå förrän motsvarande nedsättning skett i aflöningen till den i Styrelsens Kansli anställda ordinarie tjenstemannapersonal, höra afräknas ...................................................................................... 100: —
samt skillnaden emellan de i nu gällande stat för
Kassörsgöromålens bestridande upptagna belopp............ 2,670: —
och bär ofvan för Kassören uppförda lön .................. 2,200: —
2,600: —
470: —
eller tillhopa 3,070: —
Kommande i händelse af bifall härtill det ”bestämda anslaget” för fångvården, som i nu gällande Riksstat är upptaget till 193,607 R:dr 50 öre, deraf 51.870 R:dr för Fångvårds-Styrelsen, att minskas med 1,000 R:dr och sålunda uppgå till 192,607 R:dr 50 öre.
De på Andra Hufvudtiteln äskade förhöjningar i anslag utgöra således ..................................................................................................... Rall- 24,700: —
hvilka med tillägg af Hufvudtitelns nuvarande slutsumma » 2,530,000: —
uppgå till........................................................................................ R:dr 2,554,700: —-
Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
13 Transport 2,554,700: —
Men då derifrån dragés den föreslagna ned sättningen i det ”bestämda anslaget” till fångars vård och underhåll... k:dr 1,000: —
kommer Hufvudtitelns slutsumma för nästa statsreglering
att utgöra ............................................................................................ R:dr 2,553,700: —
Dessutom äskar Kongl. Maj:t, under åberopande af förenämnda Protokoll öfver Justitie-Departementsärenden:
a) att till ordnande inom Nya Varfvet vid Göteborg af ett för fångar af mankön afsedt straff-arbetsfängelse med 392 s. k. nattceller måtte för år 1872 beviljas ett anslag af 70,000 R:dr; samt
b) att ett förslagsanslag af 10,000 R:dr måtte anvisas till bestridande af erforderliga kostnader för det fall att Kongl. Maj:t skulle förordna, att under nästkommande år en eller flera af Rikets Hof-Rätter skola arbeta å förstärkta divisioner.
Hufvudsummorna å donna Hufvudtitel skulle i följd häraf blifva:
för ständiga utgifter............................................................... Rån t R:dr 2,553,700: —
deraf, med inberäknande af de i nu gällande Riksstat upptagna belopp för indelt ränta och ersättning för indragna räntor, 1,522,802 R:dr 41 öre utgöra förslagsanslag; och
för tillfälliga utgifter ............................................................ » » 80,000: _
Tredje Hiifvudtiteln,
innefattande anslagen till Utrikes-Departementet.
De för detta Departement för innevarande år bestämda anslag utgöra sammanlagdt 607,000 R:dr Runt.
På grund af hvad uti Statsrådsprotokollet af den 25 November 1870 blifvit anfördt, finner Kongl. Maj:t sig böra föreslå:
dels att nedannämnda särskilda anslag, motsvarande noggrannt af de för de Förenade Rikenas diplomatiska utgifter, samt 4 af de för den gemen-
14 Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.
samma Konsulsstaten äskade belopp, måtte varda af Riksdagen anvisade att, emot nu gällande redovisningsskyldighet äfvensom med samma rätt till deras användande och på enahanda vilkor som hittills, under nu instundande statsregleringsperiod till Utrikes-Departementet utgå, nemligen:
I. Diplomatiska utgifter:
1) Statsministern för Utrikes Ärendena............................................... R:dr 24,000.
2) Departementets Expedition........................................... » 24,000.
3) Ministerstaten ........................................................................................ » 340,800.
4) Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter......................:......... » 48,000,
eller tillsammans R:dr 436,800. II. Konsulsstaten:
1) Departementets Expedition.................................................................. » 4,400.
2) Konsulernas aflöning.......................................................................... » 147,600.
3) Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter................................. » 8,000,
eller tillsammans R:dr 160,000; dels ock att till underhåll af Svenska Kronans hus i Konstantinopel och Tanger samt Svenska kyrkan i London äfven för donna statsreglering må anvisas 7,000 R:dr Runt;
till följd hvaraf Hufvudtitelns slutsumma skulle blifva 603,800 R:dr Runt, eller 3,200 R:dr mindre än hvad af nästföregående Riksdag blifvit beviljad t.
Fjerde Hufvudtiteln,
innefattande anslagen för Landtförsvars-Departementet.
Under donna hufvudtitel linnés, enligt nu gällande riksstat, till årliga eller
ständiga utgifter anvisadt:
i penningar...................................................................................................... 7,043,242: 08,
indelt ränta och ersättning för indragna räntor................................. 2,097,695: 93,
indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag..................... 264,507: 39,
oindelt spanmål 129,026 kubikfot, förslagsvis å 2 R:dr 10 öre
kubikfoten.................................................................................................. 270,954: bo.
Tillhopa R:mt R:dr 9,676,400: -
15 Kongl. Maj:ta Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1871.
1 afseende å de under 4:de hufvudtiteln uti nu gällande riksstat upptagna anslag för årliga eller ständiga utgifter, vill lvongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med de beslut, som finnas antecknade i bär bilagda utdrag af det inför Korml. Maj:t uti Statsrådet den 9 innevarande månad förda protokoll öfver Landtförsvarsärenden, beträffande regleringen af utgifterna under donna hufvudtitel för år 1872, till Riksdagen afgifva följande förslag.
Laiidtförsvars-Departementet.
Departementets Kansli-Expedition. Till förhöjning i aflöningen för de vid Expeditionen anställde t va Vaktmästare, hvilka f. n. i årlig lön åtnjuta den ene 600 R:dr och den andre 500 R:dr, föreslår Kong!. Majrt, att Riksdagen måtte bevilja ett belopp af 100 R:dr för dem hvardera, eller tillhopa R:dr 200: — med hvithet belopp alltså Expeditionens nuvarande anslag
39,000 R:dr skulle komma att ökas till 39,200 R:dr.
Departementets Kommando-Expedition, Generalstabs-Officerares bildande och Topografiska corpsen. I anledning af det förslag till Generalstabens organisation, som kommer att framställas i särskild proposition till Riksdagen, angående landtförsvarets ordnande, vill Kong!. Maj:t föreslå Riksdagen, dels att, under rubrik: Generalstaben, näst efter Landtförsvars- Departementets Kansli-Expedition i riksstaten uppföra de för Departementets Kommando-Expedition, för Generalstabs-Ofiicerares bildande och för Topografiska corpsen nu utgående anslag, tillhopa utgörande 57,200 R:dr samt att ej allenast dit från anslaget till Generalitetsstaten öfverföra 6,350 R:dr, motsvarande beloppet af de från sistnämnda anslag nu ututgaende Stabs-Chefs-arfvoden, utan äfven till anslagets ytterligare förhöjande anvisa ett särskildt belopp af ........................ „
hvarigenom anslaget till Generalstaben kommer att tills vidare utgöra 78,550 E:dr, dels ock att lönerna för Generalstabens vaktbetjening må utgå med lika belopp, som för deras vederlikar vid Stats-Departementens Expeditioner varda bestämda, så att, af Generalstabens vaktmästare, två må erhålla hvardera 700 R:dr och den 3:dje 600 R:dr.
Generalitetsstaten. Utom det belopp af 6,350 R:dr, som enligt nästföregående punkt ifrågaställts, att till anslaget för Generalstaben öfverföras, föreslår Kongl. Maj:t, att äfven det
15,000: -,
Transport R:dr 15,200: -
16 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
Transport R:dr
till arfvoden åt Fält-Läkarne i Militärdistrikten under Generalitetsanslaget nu upptagna belopp af 750 R:dr må derifrån skiljas och öfverföras till det nya anslag, som bär nedan kommer att för Fältläkare-corpsen begäras, samt att Generalitetsstatens anslag må vid det derefter återstående beloppet 65,250 R:dr bibehållas, intilldess detsamma, genom afgång bland nuvarande Generalspersoner på stat, lemnar tillgång till den reglering af Generalitetets aflöning, som Kongl. Maj:t kommer att i propositionen om landtförsvarets ordnande föreslå; hvarefter anslaget bör. i den man sadant kan ske, till det för aflöningen åt Generalitet enligt organisationsplanen erforderliga belopp af 63,000 R:dr nedsättas.
Allmänna Garnisons-sjukhuset. Under förutsättning af Riksdagens bifall till det förslag rörande Fältläkare-corpsens organisation, som i propositionen om landtförsvarets ordnande kommer att framläggas, föreslår Kongl. Maj:t, att från anslaget för allmänna garnisonssjukhuset må till det nya anslaget för Fältläkare-corpsen öfverföras ett mot aflöningen för Öfver-Fältläkaren vid nämnda sjukhus svarande belopp af 1,800 R:dr, och att anslaget till sjukhuset således från nuvarande belopp 62,650 R:dr nedsättes till 60,850 R:dr.
Fält-Läkare-corpsen. På grund af det förslag till Fältläkare-corpsens organisation, som kommer att i nyssbemälda proposition ingå, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen, att, till bildande af anslag för aflöning åt Fältläkare-corpsen, nu
mätte dels anvisas nytt anslag.......................................... 15,000,
dels ock från det under 8:de hufvudtiteln för Sundhets-Collegium med medicinalstaten upptagna anslag öfverföras............................................................................•• 9,650 „
'samt att detta belopp jemte för öfrigt, enligt hvad i Statsrådsprotokollet för den 9 innevarande månad finnes närmare omförmäldt, tillgängliga medel, nemligen:
utaf anslaget till indelta kavalleri- och infanteriregementena ............................................................... 117,848: 24.
utaf nedannämnda värfvade regementens anslag:
Lif-Gardet till häst................................... 3,200.
Husarregementet Konung Carl XV ...... 5,700.____
Transport R:dr 8,900. 117,848: 24.
15,200:
24,650
39,850
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
17 Transport R:dr 8,900
Svea Lif-Garde........................................ 4,000
Andra Lif-Gardet................................... 4,000
Wermlands Fältjägare-regemente ...... 2,800
Svea, Göta och Wendes Artill.-reg:ten 17,050 Fortifikationen.......................................... 1,200
utaf anslaget till Generalitetstaten
samt utaf anslaget till allmänna garnisonssjukhuset ..............................................................
117,8 4 8: 24.
R:dr 37,950:
» 750: -,
» 1,800: -,
tillhopa R:dr 158,348: 24,
måtte under särskild rubrik, Fältläkare-corpsen, näst efter allmänna garnisonssjukhuset, i riksstaten uppföras med samman lagd t 182,998 R:dr 24 öre; börande, i följd häraf, anslaget under 8:de hufvudtiteln för Sundhets-Collegium med medicinalstaten minskas med det derunder inbegripna, för pensionärer och stipendiater i Fältläkare-corpsen afsedda, här ofvan omförmälda belopp af 9,650 R:dr.
Indelta Arméen.
39,850: -
Kavalleri- och infanteri-regementena. I afseende å detta anslag föreslår Kongl. Maj:t, att, till ersättning för åtskilliga mjöl- och sågqvarnsräntor, hvilka varit regementen och corpser anordnade, men, jemlik! Kongl. Kungörelsen den 30 December 1863, blifvit afskrifna och följaktligen icke vidare komma att utgå, nu måtte under anslaget uppföras:
penningar .................................................................... R:dr 2 3 9: 23,
oindelt spannmål, 152 kubikfot 5 kannor ä 2
R:dr 10 öre ............................................................ » 3 2 0: 25,
tillsammans R:dr 5 59 : 48, hvaremot samma anslag i kolumnen för ”indelt ränta och ersättning för indragna räntor” bör minskas med ett motsvarande belopp, 559 R:dr 48 öre, så att anslagets i 1871 års riksstat upptagna slutsumma härigenom icke förändras.
Deremot, och i anledning af hvad här ofvan rörande anslag för Fältläkare-corpsen föreslagits, bör anslaget till kavalleri- och infanteri-regementena, under rubrik ”penningar”, minskas med 117,848 R:dr 24 öre, utgörande det belopp, som från nyssnämnde anslag bör till anslaget för Fältläkarecorpsen öfverflyttas.
Transport R:dr 39,850: — 3
Bil. till Riicsd. Prot. 1871. l:a Samt. l:a Afd.
18 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
TT., „ 10 . Transport R:dr
Vidare föreslår Kongl. Maj:t:
att det belopp af 100,000 R:dr, som, till förbättring af indelta arméens löner, varit sedan flera år tillbaka i riksstaten särskild! anvisadt, må med anslaget till kavalleri- och infanteri-regementena sammanslås, samt
att, till anslagets ytterligare förhöjande och mot det att anslagen för Wester-Norrlands och Hallands beväring ur riks-
staten uteslutas, ett nytt belopp af............................................... ' »
måtte af riksdagen anvisas.
I öfverensstämmelse härmed bör anslaget för kavallerioch infanteri-regementena förhöjas med följande belopp, nemligen :
det till löneförbättring vid indelta arméen hittills utgående
särskilda anslag af.................... R:dr 100,000.
för armé-organisationen erforderliga... 201,615. gQj gjg. _
men deremot minskas, genom öfverföring till
Fältläkare-corpsen, med ...................................... 117,848: 24
hvarigenom den verkliga förhöjningen i anslaget
kommer att utgöra....................................... R:dr 183,766: 76;
med iakttagande hvaraf, äfvensom af hvad i öfrig! här ofvan föreslagits, anslaget till kavalleri- och infanteri-regementena
kommer att utgöra:
penningar ..................................................................... 594,169: 24.
indelt ränta och ersättning för indragna räntor 2,097,136: 45 indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag ......................................................................... 264,507: 39
oindelt spanmål 16,944 kubikfot 8 kannor, i värde 35,584: os.
2,991,397: 16.
Löneförbättringar vid indelta arméen. Under förutsättning af Riksdagens bifall till den i nästföregående punkt ifrågaställda reglering af anslaget för indelta kavalleri- och infanteri-regementena föreslår Kongl. Maj:t, att den nuvarande anslagsrubriken: "löneförbättringar vid indelta arméen”, må ur riksstaten uteslutas; hvaremot, derest berörda regleringsförslag ej skulle blifva af Riksdagen godkändt, Kongl.
Maj:t anser ifrågavarande anslag, hvilket äfven framgent är för aflöningen vid indelta arméen behöflig!, fortfarande höra under ofvannämnda rubrik särskild! i riksstaten upptagas.
Transport R:dr
39,850
201,615
241,465:
19 Kongl. Majts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
Transport R:dr
Kontant afiönadt manskap. Sedan Kong!. Maj:t beslutit att, i den särskilda propositionen om landtförsvarets ordnande, föreslå, att för nummerstyrkans komplettering vid Norrbottens och Westerbottens samt Hallands Fältjägare-corpser, äfvensom vid Norra och Södra Skånska infanteri-regementena, inalles 300 man må uppsättas och med kontant aflöning förses, hvilken aflöning beräknats till 110 R:dr pr man, vill Kongl. Maj:t, enär endast en del af detta manskap kan under första året uppsättas, i Nåder föreslå Riksdagen att, till en början, för ifrågavarande ändamål måtte anvisas ett belopp af » att såsom särskild! anslag under rubrik: kontant afiönadt manskap, i riksstaten uppföras näst efter anslaget till indelta kavalleri- och infanteri-regementena.
Indelta arméens och Wermlands Fältjägare-regementes vapenöfning ar. Med anledning af den utsträckning i indelta arméens och Wermlands Fältjägare-regementes vapenöfningar, som enligt förslaget rörande landtförsvarets ordnande bör ega ruin, erfordras i anslaget för nämnda öfningar en förhöjning af............................................................................................. »
och vill Kongl. Maj:t alltså af Riksdagen begära, att ifråga-
varande anslag, nu utgörande..................... R:dr 924,062: 08
måtte med ofvannäinnda belopp ............... » 206,824: so
förhöjas till ...................................................... R:dr 1,130,886: 98,
hvarjemte och för den händelse förslaget om Wermlands Fältjägareregementes förändring till corps, hvilket förslag kommer att i propositionen om landtförsvarets ordnande framställas, varder af Riksdagen godkändt, anslaget bör uppföras under följande förändrade rubrik: Indelta arméens och Wermlands Fältjägare-corps vapenöfningar.
241,465: -
18,040: -
206,824: so;
Värf rade Annéen.
Lif-Gardet till häst. Till aflöning åt halfsoldsbefäl och reservmanskap vid detta regemente föreslår Kongl. Maj:t, att
Riksdagen måtte bevilja..................................................................... » 1,120: —
att tilläggas det i anslaget ingående penningebelopp; men enär, i anledning af hvad rörande Fältläkare-corpsen här ofvan föreslagits, till anslaget för nämnda corps bör från an-
Transport R:dr 467,449: so.
20 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
Transport R:dr 467,449: so.
slaget för Lif-Gardet till häst öfverföras ett belopp af 3,200 R:dr, kommer härigenom det under Lif-Gardet till häst upptagna penningeanslag, utgörande enligt nu gällande riksstat.................................................................................. 115,556: 05,
att på det hela med ................................................... 2,080: -
minskas till......................................................... R:dr 113,476: 05
och anslagets slutsumma att utgöra 126,044 R:dr 55 öre.
Husar-regementet Konung Carl XV. Jemväl vid detta regemente bör, enligt organisationsförslaget, finnas halfsoldsbefäl och reserv manskap ; och föreslår Kongl. Magt, att till aflöning åt sådant befäl och manskap måtte af Riksdagen
beviljas.................................................................................................... » 1,180: -
att tilläggas de under ifrågavarande anslag inbegripna penningar; hvarigenom detta penningeanslag förhöjes till 140,844 Rdr 99 öre; men enär äfven från nyssnämnda penningeanslag bör till anslaget för Fältläkare-corpsen öfverföras * ett mot regementets läkarepersonals aflöning svarande belopp af 5,700 R:dr, kommer samma penningeanslag på det hela att nedsättas till 135,144 R:dr 99 öre och anslagets slutsumma att utgöra 157,358 R:dr 16 öre.
Svea Lif-Gardet. I afseende å detta anslag föreslår Kongl.
Maj:t att, på grund af hvad rörande Fältläkare-corpsen förekommit, penningeanslaget mätte, genom öfverföring derifrån till anslaget för Fältläkare-corpsen, minskas med 4,000 R:dr från sitt nuvarande belopp 149,922 R:dr 70 öre till 145,922 R:dr 70 öre, hvarigenom anslagets slutsumma kommer att utgöra 168,334 R:dr 32 öre.
Andra Lif-Gardet. Äfven de uti detta anslag ingående penningar böra, genom öfverföring till anslaget för Fältläkarecorpsen, minskas med 4,000 Rjdr, eller till 145,537 R:dr 70 öre; hvarigenom anslagets slutsumma kommer att utgöra 167,949 R:dr 32 öre.
Wermlands Fältjägare. Beträffande detta regemente föreslår Kongl. Maj:t:
att de för regementets olika behof under år 1871 redan bestämda anslag måtte, utan afseende å hvartderas särskilda
Transport R:dr 468,629: so.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
21 Transport R:dr 468,629: so.
ändamål, få af Kongl. Maj:t gemensamt disponeras till bestridande af hithörande utgifter, i enlighet med de förändrade förhållanden, som genom passevolansens upphörande derstädes kunna inträda;
att, jemväl för år 1872, enahanda anslag måtte oafkortade ställas till Kongl. Maj:ts disposition på nyss angifvet sätt; dock att regementets afiöningsanslag för sistnämnda år må minskas med ett mot aflöningen för dess läkarepersonal svarande belopp af 2,800 R:dr; hvilket belopp i stället bör uppföras under anslaget för Fältläkare-corpsen, samt
att, i anledning af regementets föreslagna förändring till corps, anslaget må erhålla följande förändrade rubrik: Wermlancls Fält] äg are-corps.
Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen. Enligt den plan till Artilleriets organisation, so in, jemlik! Kongl. Maj:ts derom fattade beslut, är afsedd att, i propositionen om landtförsvarets ordnande, för Riksdagen framläggas, komma kostnaderna för organisationens påbörjande under år 1872 att, i hvad de omfatta personal och hästar, uppgå till 178,849 R:dr 36 öre; och vill Kongl. Maj:t, som anser nämnda belopps uppförande på ordinarie stat lämpligen höra till 1872 års riksdag anstå, af Riksdagen begära, att beloppet må såsom extra anslag för nämnda år varda anvisadt, för hvilket ändamål detsamma kommer att bär nedan bland öfriga extra anslag upptagas.
Deremot föreslår Kongl. Maj:t, att anslaget för Svea,
Göta och Wendes Artilleri-regementen må minskas med 650 Rdr, motsvarande aflöningen för en till indragning afsedd beställning; hvarjemte, i anledning af hvad bär ofvan rörande Fältläkare-corpsen anförts, från ifrågavarande anslag till Fältläkare-corpsens anslag öfverföras ett belopp af 17,050 R:dr.
Härigenom kommer således det i Artilleri-regementenas an-
slag ingående penningebelopp................................... 767,220: 05
att med tillhopa.......................................................... 17,700: -
minskas till ................................................................... 749,520: ös
och anslagets slutsumma att utgöra 836,858 R:dr 21 öre.
Fortifikationen. Till kostnaders bestridande för uppsättning af ökadt antal Fortifikationstrupper erfordras: under
Transport R:dr 468,629: so.
1 Ko7igl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
Transport R:dr 468,629: so. innevarande år 34,935 R:dr 40 öre och under nästa år 98,911 R:dr 70 öre, hvilka belopp Kong!. Maj:t föreslår Riksdagen att såsom extra anslag anvisa; och blifva beloppen för sådant ändamål här nedan bland öfriga extra anslag upptagna.
1 följd af förslaget om Fältläkare-corpsens organisation bör från anslaget för Fortifikationen ett belopp af 1,200 R:dr till anslaget för Fältläkare-corpsen öfverföras, hvarigenom det i förstnämnda anslag ingående penningebelopp kommer att nedsättas till 167,420 R:dr 11 öre och anslagets slutsumma att utgöra 174,103 R:dr 78 öre.
Lega för hästar till Artilleriets och Pontonier-bataljonens exercis. Enär, genom det förut åberopade förslaget till Artilleriets organisation, de hästar, som hittills mast genom lega anskaffas för fotbatteriernas i Landskrona exercis, blifva för framtiden obehöfliga, anser Kongl. Maj:t det under ofvanstående rubrik uppförda penningeanslag böra minskas med det belopp af 5,400 R:dr, hvartill berörda lega uppgått; och kommer härigenom nämnda penningeanslag, nu utgörande 17,390 Rall- 74 öre, att nedsättas till 11,990 R:dr 74 öre och anslagets slutsumma att utgöra 49,894 R:dr 69 öre.
Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena. Beträffande detta anslag föreslår Kongl. Maj:t, dels att, med afseende å beskaffenheten af de utgifter, för hvilkas bestridande anslaget är afsedt, och i öfverensstämmelse med hvad rörande ett med det ifrågavarande likartadt anslag under 5:te hufvudtiteln, nemligen anslaget för manskapets vid sjövapnet naturaunderhåll, blifvit vid sistlidne Riksdag bestämdt, äfven anslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena måtte erhålla egenskapen af förslagsanslag, dels ock att, då det visat sig omöjligt att med anslagets nuvarande belopp bestrida utgifterna för mathållningen vid garnisonsregementena, och på grund af de i Stats-Råds-protokollet för den 9 innevarande månad meddelade beräkningar,
anslaget måtte med............................................................................ ” 150,000: —
varda från sitt nuvarande belopp 320.000 R:dr förhöjdt till
470,000 R:dr och med sistnämnda belopp såsom förslagsanslag uppförd t. ______,
Transport R:dr 618,629: SO.
23 Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
Transport R:dr
Beväringen.
Hallands beväring och Wester-Norrlands beväring. I öfverensstämmelse med hvad rörande dessa anslagstitlar här ofvan anförts, föreslår Kongl. Maj:t att desamma jemte de under dem upptagna anslagsbelopp, tillhopa utgörande 13,795 R:dr, må ur riksstaten uteslutas.
Beväringsmanskapets vapenöfning ar. Till kostnadernas bestridande för utsträckta vapenöfningar med beväringsmanskapet i öfverensstämmelse med det förslag till Värnepligtslag, som kommer att för Riksdagen framläggas, föreslår Kongl. Maj:t, att anslaget för beväringsmanskapets vapenöfning, nu utgörande 600,000 R:dr, må med ...................
förhöjas till 1,083,000 R:dr.
Materielen.
Försvarsväsendet till lands i allmänhet eller Armé-Förvaltningens. Departement. I afseende å detta anslag föreslår Kongl. Maj:t beviljandet af följande nya belopp, nemligen:
till underhåll af kapotter, remtyg, utredning och ”tross för den styrka, hvarmed indelta infanteriet, enligt förslaget till landtförsvarets organisation, bör förökas ... R:dr 15,443: 20
samt till underhåll af beväringsmanskapets beklädnad, remtyg, utredning m. in. för det ökade antal beväringsmanskap, som till följd af förslaget till värnepligtslag för framtiden bör i vapen öfvas, och inberäknadt det belopp af
189,000 R:dr, som för sistnämnda ändamål hittills varit såsom extra anslag anvisadt, men hvilket belopp Kong]. Maj:t anser höra å ordinarie stat uppföras............................................ R-dr 431,703: -
hvarigenom ifrågavarande anslag, som för närvarande utgör 1,277,447 R:dr 19 öre skulle komma att uppgå till 1,724,583 R:dr 39 öre.
Lif- och släpmunderingar vid rothällsregementena. Till kostnadernas bestridande för underhåll af beklädnad åt den styrka, hvarmed, enligt förslaget rörande landtförsvarets organisation, indelta infanteriet bör förökas, föreslår Kongl.
Maj;t beviljande af ett belopp af.............................................., , »
618,629: so.
483,000: -
447,146: 20
32,832: -
Transport R:dr 1,581,608: 10.
24 Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
Transport R:dr 1,581,608: 10.
att tilläggas anslaget till lif- och släpmunderingar vid rothållsregementena, hvilket anslag derigenom kommer att från sitt nuvarande belopp 262,520 R:dr förhöjas till 295,352 R:dr.
Om till de sålunda här förut till uppförande under 4:de hufvudtiteln begärda anslagsförhöjningar lägges för jemnande
af deras blifvande slutsumma ett belopp af.............................. _«__)b:_
hvarmed förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser m in för Landtförsvars-Departementets Kansli-Expedition, nu bestämdt till 2.834 Rdr 68 öre, lämpligen kunde förhöjas, skulle tillökningarne uti nämnda lmfvudtitels ordinarie _
anslag komma att uppgå till sarnmardagdt.........- - ----.......... lvdr Uö»A>b4°-
l)å från denna tillökningssumma dragés dels beloppet
af föreslagna nedsättningar: . ... .
å anslaget till Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen med........................................................^:CV‘ 65°"
samt å anslaget till lega för artilleriets och
pontonierbataljonens exercis med ................. R:dr 5,400:
dels ock de till indragning föreslagna anslagen för Hallands beväring och Wester-Norr-
lands beväring, tillhopa utgörande.................. Rxlr 13,795: - ,,__19,845: -
kommer verkliga tillökningen i ordinarie anslagen under
4:de hufvudtiteln att uppgå till..................................................... 1,561,800.
och då detta belopp tillägges hufvudtitelns nuvarande slut- » g 400.
summa ............................................................................................—M'________i—
höjes denna derigenom till........................................................; U>238,200:-
Uti ofvanstående tillökningssumma 1,561,800 R:dr ingår dels det till ofverförin" från 8:de hufvudtiteln föreslagna belopp af 9,650 R:dr dels ock det belopp °af 189,000 R:dr, som hittills varit såsom extra anslag för underhall åt beväringsmanskapets beklädnad anvisad t.
Vidkommande härefter de behof af mera tillfällig natur, hvikas fyllande under den närmaste framtiden är angeläget eller oundgängligt, vill Kong. Makt med åberopande af hvad förenämnda Statsrådsprotokoll öfver Landtforsvarsärenden för den 9 innevarande månad rörande de extra anslagen innehåller af Riksdagen i Nåder åska nedan uppräknade anslag, hviska.komma att i summa utföra! särskilt för sådana behof, till hvilkas fyllande Kongl Mapt anser statsverkets nu disponibla tillgångar vara tillräckliga, och särskild! för
Kong!. Majtts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.
de behof, för anskaffning af medel hvartill Kong!. Maj:t kommer att föreslå särskilda utvägar.
I förra hänseendet äskar Kongl. Maj:t:
ho.
Till kostnaders bestridande för påbörjande af Artilleriets organisation 178,849 R:dr 36 öre, hvithet belopp dock, för jemnande af de extra anslagens
slutsumma, bär utföres med............................................................... R:dr 178,908: 16.
2:o.
Till uppsättning af ökadt antal Fortifikationstrupper...... » 98,911: ro.
3:o.
Till ersättande af uppkommen brist i anslaget till mathållning åt manskapet vid garnisonsregementena........................ » 282,880: in
4:o.
Till inlösen af persedlar vid Wermlands Fältjägareregemente ............................................................................................... » 18,000: —
5:o.
Till fortsättande af Topografiska corpsens arbeten ......... » 60,000: —
6:o.
Till understöd åt Officerare för anställning i utländsk krigstjenst................................................................................................. » 9,000: —
* 7:o.
Till skarpskytteväsendets befrämjande ................................. » 100,000: —
8:o.
Till ackordsafgifter för det befäl af indelta arméen, som med 1872 års början kan komma att på föreslagen ny stat inträda.................................................................................................... » 50,000: —
Summa extra anslag, att af disponibla tillgångar utgå R:dr 797,700: —
hvarförutan Kongl. Näjd, för uppsättning och underhåll af Fortifikationstrupper, äskar ett särskilt anslag af 34,935 R:dr 40 öre, att redan under innevarande år utgå.
Eib,, till Rilesd. Prof. 1871. i: a Sami. l:a A/d.
26 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.
Hufvudsummorna af nu föreslagna anslag blifva sålunda:
till utgifter å ordinarie stat..............................>... R:dr 11,238,200.
till extraordinarie behof .......................................... » 797,700. ^.) Q35 ^00.
extra anslag för år 1871 — 34,935 R:dr 40 öre.
För de större behof åter, hvilkas tillgodoseende påkallar särskilda utvägars anlitande, äskar Kongl. Maj:t:
l:o för Artilleribehof.
a) för fältartillerimateriel ......................................
deruti inbegripna 70,000 R:dr, för hvilkas användande särskild! förslag blifvit af t. f. General-Fält-Tygmästaren under den 25 sistl. Oktober afgifvet;
b) till fästnings- och positionskanoner ..............
c) till infanterigevär, 150,000 st. ä 30 R:dr... varande häruti innefattade 923,000 R:dr, angående hvilka t. f. General-Fält-Tygmästaren jemväl under nyssnämnde dag afgifva förslag;
d) till kopparpatroner .............................................
hvaraf 134,000 R:dr ingått i t. f. General- Fält-Tygmästarens beräkning;
1,102,743: -
551,000: - 4,500,000: -
204,000: -
6,357,743: -
2:o för Fortifikationsbehof., Carlsborg:
a) hufvudvallen ....................................... 600,000."
b) förrådsbyggnader .............................. 920,000. | 520 000- -
hvaraf 374,300 R:dr varit af Befälhafvaren för Fortifikationen beräknade att användas före slutet af år 1872.
Waxholm:
a) Fredriksborgssundels befästning enligt plan............................................... 158,680,
b) fullbordande af försänkningarne ... 188,400.
c) jerntornen............................................ 616,680.
d) bepansringarna.................................... 170,000. | ^33 _
Transport 2,653,760: —
6,357,743: -
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871
27 Transport 2,653,760: — varande derutaf i Befälhafvarens för Fortifikationen förslag 364,200 R:dr upptagna för arbeten till 1872 års slut.
Carlskrona:
Befästningarne vid hamnen och vid Hvita Krog 3,750,000: -
Norrland:
Depot och befästningar derstädes ....................... 750,000: -
Ingeniörtrupperna:
Fortifikationsmateriel ................................................ 140,000: -
3:o för Intendenturbehof.
För utrustning med full beklädnad åt tre klasser beväring och reqvisita uti förråd för en 4:de samt full uppsättning af personel utredning åt fyra klasser, allt inberäknadt redan befintlig och till anskaffning anbefald materiel ...
4:o för Byggnadsbehof.
a) Svea Artilleri-regementes etablissement......... 1,000,000: —
b) Fältsignalkoinpaniets kasern.............................. 60,000: —
c) Stall och ridhus i Carlskrona.......................... 65,000: —
d) Stall i Göteborg.................................................. 36,100: —
e) D:o vid Carlsborg för batterier af Göta
Artilleri-regemente ............................................ 28,000: —
f) Stall och ridhus jemte kasernservis för Kavalleri-underbefäls-skolans förflyttning till
Carlsborg .............................................................. 23,000: —
g) Stall och ridhus för Hussar-regementet Konung Carl XV i Landskrona........................... 138,000: —
h) Baracker för beväringsmanskapet å mötesplatserna.................................................................. 350,000: —
i) Kasern i Wisby ................................... 42,875: —
k) Anordnande af vapenförråd för landstormen 150,000: —
/) Utvidgning af gevärs- och persedel-förråden
å mötesplatserna................................................... 150,000: —
hvaraf t. f. General-Fält-Tygmästaren i sitt förslag upptagit 25,000 R:dr för år 1872.
6,357,743: -
7,293,760: -
2,771,640: -
2,042,975: -
Summa
18,466,118: -
28 Könyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsvérket 1871.
Transport Rdr 18,466,118: — Af denna summa anses sex millioner kunna med fördel och på fullt ändamålsenligt sätt användas före slutet af år 1872. samt deraf två millioner redan under loppet af innevarande år
Då Kongl. Maj:t, under förutsättning och vilkor, att de, för genomförande af förslaget rörande landtförsvarets organisation och i sammanhang dermed stående, nyss omförmäld a byggnadsföretag samt anskaffningar af materiel, erforderliga medel varda af Riksdagen beviljade, härmed föreslår Riksdagen att såsom bidrag dertill må utaf de under Armé-Förvaltningens vård ställda kassör och fonder användas sammanlagdt................................................................................................. 1,258,000: —
kommer, i händelse af Riksdagens bifall härtill, den summa,
som för ändamålet bör af Riksdagen anvisas, att utgöra... R:dr 17,208,118: -
hvilken summa dock kan till 17,200,000 R:dr jemnas.
Femte Hufvudtiteln,
innefattande anslagen för Sjöförsvars-Departementet.
För denna hufvudtitel linnés, enligt nu gällande Riksstat, till årliga ut-
gifter anvisade:
penningar....................................i.......................................................... R:dr 4,006,484: 91.
indelta räntor, förslagsvis beräknade enligt markegång till... » 81,422: 79.
oindelt spannmål, 59,663 kubikfot, förslagsvis beräknade ä 2
R:dr 10 öre kubikfoten till....................................................... » 125,2 9 2: 30.
tillhopa R:dr R:mt 4,213,200: — Med hänvisning till bilagde utdrag af det inför Kongl. Maj:t i Stats-Rådet
den 9 innevarande månad förda protokoll, angående reglering af utgifterna under denna hufvudtitel, vill Kong!. Maj:t fästa Riksdagens uppmärksamhet å angelägenheten af de i Departements-Chefens yttrande angifna åtgärder till förenkling i förvaltningen och redogörelsen vid sjövapnets stationer. De ifrågasatta förändringarne, hvilka afse att sammanföra de å varfven spridda verkstad erne och embetslokalerna samt förändra sättet för utgörande af handräcknings-, arbeta- och be vakning^ tj ensten å stationerna, hafva beräknats kunna, utan särskild! anslag, med iakttagande af sträng sparsamhet, genomföras under
29 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
loppet af några år, derest besparade tillgångar å hufvudtitelns anslag ställas till Kongl. Maj:ts förfogande, att, i mån af behof, för ändamålet användas. Med afseende härå hafva förändrade bestämmelser i fråga om eu del af anslagen och besparingarnes användande funnits vara erforderliga i enlighet med hvad här nedan gjorda förslag utvisa.
Vid den framställning, Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med innehållet i berörda protokoll, härmed afgifver, vill Kongl. Maj:t följa den uppställning af utgifterna under hufvudtiteln, som finnes samma protokoll bifogad; Och föreslår Kongl. Maj:t, beträffande
Kansli-Expeditionen,
att Expeditions- och Protokolls-Sekreterare-tjensterne, vid nu varande innehafvarnes afgång, må förenas och bestridas af en
Expeditions-Sekreterare med lön af 5,000 R:dr;
att i den lön, vaktmästaren vid expeditionen nu uppbär, måtte anvisas eu förhöjning att årligen utgå med................................................................
Kommando-Expeditionen,
att jemväl åt vaktmästaren vid denna expedition årlig löneförhöjning måtte beviljas med .....................................................................
Skrifmaterialier och expenser, ved in. in.,
(Kansli-expeditionen och Förvaltningen af Sjö-Ärendena:)
att anslaget till .skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för kommandoexpeditionen, hvilket i Riksstaten för 1871 är sammanförd! med enahanda anslag för Förvaltningen af Sjö-Ärendena i eu gemensam summa af 5,000 R:dr, måtte sammanföras med expensanslaget till Kansli-expeditionen och följaktligen 1,000 R:dr dit öfverflyttas från Förvaltningens af Sjö-Ärendena expensmedel, hvarigenom anslaget till de båda expeditionerna, hvilket för slutsiffrans
jemnande å hufvudtiteln, bör ökas med...................................................
skulle, under benämning skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets kansli- och kommando-expeditioner, uppföras med 2,156: so, och hela anslaget erhålla natur af förslagsanslag, såsom förhållandet nu är med anslaget till kansliexpeditionen, samt skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Förvaltningen af Sjö-Ärendena uppföras med 4,000 Rall'; _
Transport R:dr 200: 10.
100: -
100: -
30 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof, N:o 1, om Statsverket 1871.
Transport R:dr 200: io.
Förvaltningen å sjöförsvarets stationer, samt Lagskipning och själavård,
att, derest Kongl. Maj it skulle finna sig föranlåten vidtaga ombildning af den för förvaltningen samt för lagskipningens och själavårdens upprätthållande vid sjö vapnets stationer anställda personal, de behållningar, hvilka kunna genom afgång bland tjenstemännen uppkomma, må af Kongl. Maj:t användas till de öfvergångsstater, som kunna erfordras intill dess nya definitiva stater varda i behörig ordning fastställda;
Sjukvård,
att den i bilagde utdrag af Stats-Råds-Protokollet för Läkarekorpsen vid sjöförsvaret föreslagna stat, som slutar å 25.400 R:dr, och hvilken Kongl. Maj:t härmed velat till Riksdagens pröfning öfverlemna, måtte ofördröjligen tillämpas, i den mån lediga beställningar å densamma kunna varda af Kongl. Maj:t tillsätta;
Militärpersonalen,
dels att utdelning af spannmål till underhåll åt de vid Kongl.
Flottan och Kongl. Skärgårds-Årtilleriet, Nya Reservstaten samt Märin-Regementet anställda 295 Underofficerare måtte upphöra i den mån sådant utan förnärmande af deras rätt kan ske och, i stället för de till en hvar af dem nu årligen utgående 17,325 kubikfot spannmål, förhöjning i den kontanta lönen med 50 R:dr per man dem tilldelas;
dels att, i händelse af bifall härtill, och på det att utbyte af spannmål mot kontant aflöning må kunna jemväl för handtverksstaterne ega rum, de å femte hufvudtiteln till afiöningsstaterna samt till Flottans underhåll anslagne 59,623,2 kubikfot oindelt spanna ål i Riksstaden uppföres i penningar med R:dr 140,174: 14;
dels att detta belopp å de särskilta anslagen sålunda fördelas, att
a) å anslaget till afiöningsstaterna upptages 14,750 R:dr, hvarigenom detta anslag, å hvithet nu är uppfördt spanmål till beräknadt värde af 84,936: oo kommer att minskas med 70,186: eu;
b) å anslaget till Flottans underhåll 30,754: 2, i följd hvaraf
Transport R:dr 200: lo.
Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. No 1, om Statsverket 1871.
Transport. R:dr
samma anslag, derå spanraåien nu är utförd med 40,272: i?, minskas med 9,518: io; x
c) enär den del af ifrågavarande 140,174: u, som motsvarar den hitintills till bröd åt gemenskapen använda spannmål, bör öfverföras till anslaget för gemenskapens naturaunderhåll, detta
anslags nuvarande belopp höjes med.................................'.......................
dels att, i händelse Kongl. Maj:t skulle finna lämpligt indraga någon del af befälspersonalen vid Kongl. Flottan eller Kongl. Skärgårds-Artilleriet, den derigenom å lönestaterna uppkommande behållning må af Kongl. Maj:t användas till den öfvergångsstat, som kan blifva erforderlig, intill dess ny definitiv stat varder i behörig ordning fastställd;
1 Indragningsstat öfverflyttade,
att den nu å femte hufvudtiteln uppförde indragningsstat jemte de till densamma utgående aflöningar, h vil ka för närvarande utgöra 20,799: 98, måtte öfverflyttas till allmänna indragningsstaten under nionde hufvudtiteln;
Båtsinanshållet,
att det i Riksstaten under titeln bätsmansindelningen uppförda anslag, dels i penningar 7 R:dr 61 öre, dels i oindelt spanmål 39,8 kubikfot, i värde förslagsvis beräknade till 83 R:dr 58 öre, måtte ur Riksstaten utgå och det med dessa anslagsbelopp afsedda behof betäckas af förslagsanslaget: tillskott i de till bätsmansindelningen ■uti Blekinge län anslagtia räntor;
Beklädnad och Sängservis.
dels att till betäckande af den brist, som vid 1870 års utgång kan finnas å anslaget till beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser och skeppsgossar, äfvensom af kostnaden för lösen af kompanichefernas vid Marin-Regementet rustkamrar, må användas befintliga tillgångar å fonderna: mflutne medel till uppköp af spanmål och utredningsförrådet samt hvad derutöfver kan för ändamålet erfordras, må få utgå af tillgångarne å det till båtsmäns förseende med kojer och täcken uppförda anslag,
dels ock att de kontanta behållningarna å fonden »sjöbeväringsförrådet» vid 1870 års slut, äfvensom de till samma förråd hörande
200: io.
94,670: 12
Transport R:dr 94,870: 22.
32 Ko ny i Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.
Transport R:dr
beklädnadsmaterialier må få öfverföras till fonden butsmansbeklädnadsmedel;
Spamnålsupphandlings- och hagerikostn åder,
att detta anslags natur af reservationsanslag måtte upphöra;
Nybyggnad och underhåll,
att de i Rik sstaten upptagne två särskilta anslag för flottans underhåll och för Flottans nybyggnad måtte sammanföras till ett enda reservationsanslag under titeln: Flottans nybyggnad och underhåll;
U lider visum gs ans t al ter å Stationerna,
att, derest Kongl. Maja skulle finna sig föranlåten företaga reglering af lärarepersonalen vid Skeppsgosseskolan i Karlskrona, de& behållningar, hvilka kunna genom afgång bland samma personal uppkomma, må af Kongl. Maja användas till den öfvergångsstat, som kan erfordras, intilldess ny definitiv stat kan varda i behörig ordning fastställd;
Durchmarchkostnader,
att detta anslag måtte förändras från reservations till förslagsanslag;
Sjömätningar och Lifräddningsanstalterna,
att ej mindre det för sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet i Riksstaten uppförda belopp af 60,000 R:dr, än ock anslaget till lifräddningsanstalterna å rikets kuster, 10,000 R:dr, må anvisas att, med natur, såsom hittills, af reservationsanslag, utgå af anslaget till Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande personal, hvarigenom nämnda två belopp skulle komma att från Riksstaten afföras, _
äfvensom att hvad angår det i Riksstaten under rubriken:
För handeln,
uppförda penningeanslag till Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande personal, detsamma må beräknas till 750,000 R.dr och således höjas med......................................-........................:....................
94,870: 22.
100,000: -
Transport R:dr 194,870: 22.
33 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
Transport R:dr 194,870: 22.
äfvensom att osvenskot,ten å inkomsttiteln Fyr- och håkmedel må fortfarande, såsom hitintills, få för det med ifrågavarande anslag afsedda behof användas. ,
Under förutsättning, att de anslag, i hvilka förändringar ej blifvit föreslagna, uppföras till enahanda belopp, med hvilka de nu utgå, vill Kongl. Maj:t vidare föreslå, att, till genomförande af de arbeten och åtgärder vid stationerna, hvilka, i ofvan antydda riktning, kunna varda af Kongl. Maj:t beslutade, tills vidare må ställas till Kongl Maj:ts förfogande de behållningar å särskilta anslag, hvilka redan finnas eller kunna uppstå,
a) genom afgång bland de vid Förvaltningen af Sjö-Ärendena > anställde tjensteman eller betjente, i den mån dessa behållningar icke erfordras till aflöningar för det nya förvaltande verk, som, enligt Kongl. Maj ds donna dag beslutade framställning till Riksdagen, kan komma att, i stället för Förvaltningen af Sjö-Ärendena, inrättas;
b) genom afgång bland den för förvaltningen samt för lagskipningens och själavårdens upprätthållande vid sjövapnets stationer anställda personal, i den mån samma tillgångar icke till nya aflöningsstater erfordras,
c) genom indragning af Skärgårds-Artilleriets depot i Göteborg, i utgifterna för läkarevården derstädes,
d) genom minskning i antalet kanonierer, å de anslag, från hvilka kostnaderna för corpsens aflöning, beklädnad och underhåll utgå,
é) å anslaget till båtsmäns förseende med kojer och täcken, sedan från samma behållningar utgått förut omförmälta fyllnad i bristen å anslaget till beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser och skeppsgossar samt kostnaden för lösen af kompanichefernas vid Marinregementet rustkamrar, i den mån återstoden för anslagets ändamål icke erfordras;
äfvensom de vid 1871 års slut möjligen befintliga tillgångar:
f) å anslaget till spanmålsupphandlings- och bageri kostnader; samt g) å anslaget till durchmarchekostnader.
Transport R:dr 194,870: 22.
5 Bih. till Riksdagens Prot. 1871. l:a Sami. i:a Afd.
34 Rongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1871.
Transport R:dr 194,870: 22.
I händelse Riksdagen bifaller den af Rongl. Maj:t donna dag beslutade framställning till Riksdagen om öfverflyttning till landtförsvaret af tillsamman 2,322 båtsmansnummer och af Marin-regementet, kommer anslaget till båtsmännens beklädnad att minskas med 56,165 : 93 och kostnaden för Marin-regementct att från hufvudtiteln afföras med 248,228: 42, i enlighet med hvad förut åberopade uppställning af utgifterna under hufvudtiteln närmare utvisar. Då Marin-regeinentets portionskostnad afdrages från förslagsanslaget till gemenskapens vid sjöförsvaret naturaunderhåll, skulle detta anslag sluta å 173,680: hvilken summa torde böra jemnas till 173,000, hvadan en minskning å detta anslag uppstår med 680 R:dr.
Om den förhöjning å femte hufvudtitelns ordinarie anslag,
Rongl. Maj:t sålunda föreslagit ...................................... 194,870: 22
tillägges Riksstatens nuvarande slutsumma.............................................
blifver beloppet...............................................................................................
Härifrån afgå, enligt hvad bär ofvan är anfördt: å anslaget till aflöningsstaterna vid sjöförsvarets stationer
och depot ................................................................................. 70,186: 60
genom öfverflyttning af den å femte hufvudtiteln uppförda indragningsstat till 9:de hufvudtiteln 20,799: 98
å anslaget till Flottans underhåll ........................... 9,518: to
» » » båtsmansindclningen........................ 91: 19
anslaget till sjömätningar och sjö karte kontorets
verksamhet ............................................................................. 60,000: —
anslaget till lifräddningsanstalterna å rikets kuster 10,000: —
Hvartill kommer, i händelse af öfverflyttning till landtförsvaret af
2,322 båtsmansnummer................................................ 56,165: 93
och af Marin-regementet........................................... 248,228: 42
samt jemkning å anslaget till gemenskapens vid sjöförsvaret naturaunderhåll............................................. 680: —
4,213,200: - 4,408,070:22.
475,670: 22
hvarigenom slutsumman å hufvudtitelns ordinarie anslag skulle,
enligt Rongl. Majrts förslag, blifva ............................................... R:dr 3,932,400: -
Såsom extra anslag för år 1872 vill Rongl. Maj:t härmed af Riksdagen äska:
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871. 35
till anskaffning af 2 pansarbåtar .................................................... 540,000: —
» 1 rekognoseringsfartyg................................................................ 120,000: -
» 4 st. grafva refflade kanoner.................................................. 80,000: —
» projektiler till dessa kanoner...................................................... 130,000: —
, » fortsätta försök med undervattensminor samt anskaffning af materiel härför äfvensom till anskaffning af s. k. mitraille,user 50,000: —
Summa extra statsanslag R:dr 920,000: —
Sjette BC11 f v ti<lt iteln,
innefattande anslagen till Civil-Departementet.
Nu gällande Riksstat upptager för denna Hufvudtitel:
Penningar.......................................................................................................
Indel t ränta och ersättning för indragna räntor.................................
Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag ..................
Oindelt spanmål, 9,419 kub.fot 3 kannor, k 2 R:dr 10 öre per kub.fot........................................................................................................
7,380,983: 97. 197,2 2 7 : 86. 12,407: 6i.
19,780: 53.
Summa Runt R:dr 7,610,400: —
Enligt närlagda den 9 innevarande månad öfver Civil-Departementetsärenden förda protokoll, föreslår Kongl. Maj:t beträffande:
l:o Departementets Expedition,
att för beviljande af löneförhöjning med 100 R:dr till hvardera af de 4 Vaktmästare, hvilka äro i Expeditionens lönestat uppförde, anslaget till Expeditionen höjes från 45,600 R:dr till 46,000 Rdr eller med ............... 400: —
att till arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning och expedierande å extra stat anvisas ............ 1,800: —
2:o Commerce Collegium.
att från Commerce Collegii anslag afföras de för indragne Bergshauptmans- och Grufveingeniörsbefattningarne vid Störa Kopparberget uppförde löner, tillsammans utgörande 2,550 R:dr.
Transport 1,800: —
400: -
36 Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
Transport 1,800: — 3:o Landtmäteristaten,
att, för beviljande af löneförhöjningar, åt Landtmäteri-Sekreteraren med 500 R:dr, åt Landtmäteri-Fiskalen med 600 R:dr och åt de vid Rikets General-Landtmäterikontor anställde två Vaktmästare med 100 R:dr till hvardera, Landtmäteristatens anslag måtte tillökas med.......................................................................................................................
4:o Rikets Ekonomiska Karteverk,
att på extra stat anvisas, för arbetena inom Norrbottens län 20,000 R:dr och för arbetena i öfrige delar af Riket 32,000 R:dr eller tillsammans................................. 52,000: -
5: o Öfverståthållare-Embetet,
att Riksdagen måtte, för utvidgning af Öfver-Ståthållare-Embetets lokal, bevilja tillökning i den på Öfver- Ståthållare-Embetets anslag uppförda hyresersättning, men, då blifvande hyresbeloppet för den utvidgade lokalen ännu icke är bestämdt, för år 1872 endast på extra stat anvisa det belopp, som, enligt hvad Öfver-Ståthållare-Embetet antydt, kan komma att, utöfver hvad som redan är å ordinarie stat till hyresersättning uppfördt, blifva behöflig! eller................................................................................. 1,500: —
6:o Landsstaterne i länen,
dels att, såsom ersättning till Landshöfdingen i Jönköpings län för afskrift^ mjöl- och sågqvarnsräntor,
uppföras:
penningar ............................................................... . 5 öre
oindelt spannmål 6 kub.fot 7 k:r ä 2 R:dr
10 öre kub.foten ............................................. 14: 7 »
men att deremot ur kolumnen för indelt ränta och ersättning för indragne räntor afföres ett motsvarande belopp eller 14 R:dr 12 öre;
dels att, sedan länsmansboställena f mantal Björkome och 1 mantal Slätafly blifvit till statsverket indragne mot årlig ersättning till vederbörande tjenste-
400: -
1,300: -
14: 12
Transport 55,300: — 1,714: 12.
37 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
Transport 55,300: — 1,714: 12.
män af 288 R:dr för det förra och 203 R:dr för det sednare, det kontanta anslaget höjes med ett dessa
ersättningar motsvarande belopp eller.................................................... 491: —
men att deremot det indelta anslaget minskas med det belopp, hvartill räntorna för berörde boställen varit i stat beräknade eller 57 R:dr 13 öre;
dels att, till vinnande af öfverensstämmelse med aflöningsstaterne, från det kontanta anslaget afräkna^ åtskillige från längre tid tillbaka odisponerade poster å tillsammans 218 R:dr 72 öre, men deremot den indelta räntan och ersättningen för indragna räntor ökas
med..................................................................................................................... 190 : 53,
hvilket belopp motsvarar landsstatsboställen åsatte räntor, livilka förut varit kronan behållne, men blifvit åt vederbörande tjensteman öfverlåtne mot nedsättning i deras kontanta löner.
7:o Statens jernvägstrafk,
att det till utgående från trafikmedlen förslagsvis beräknade anslaget till statens jernvägstrafik höjes från
4,200,000 R:dr till 4,500,000 R:dr eller med...................................... 300,000: —
8:o Skiften och afvittringar,
att för skiften och afvittringar måtte anvisas, utöfver det ordinarie anslaget, på extra stat..................... 90,000: -
9:o Landtbruksingeniörer och deras hiträclen,
att detta anslag förhöjes från 43,450 R:dr till 43,950 R:dr eller med ................................................................................. 500: -
10:o Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landt-
mannanäringar,
dels att följande vid föregående Riksdagar beviljade anslag måtte jemväl för år 1872 anvisas, nämk:
«) till pris belöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur, redskap, maskiner samt ladugårds-
produkter, sädesslag och andra jordbruksalster ........... 6,000: —
b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap, smör, ost, fläsk och kött å de orter inom
Transport 151,300: — 302,895: 65.
38 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.
Transport 151,300: —
landet, der det kan finnas tjenligast anställa sådane möten och der Hushållnings-Sällskapen vilja förena sig om sammanskott af medel till
dessa utställningar................................................... 3,000: -
c) till understöd åt personer af mankönet, som genomgå fullständig lärokurs i boskaps
uppfödande, skötsel och vård in. in. .................. 2,000: —
och d) till Svenska Trädgårdsföreningen med vilkor, som vid föregående riksdagar bestämts ........................................................................... 4,500: —
dels ock att till de geologiska undersökningarne beviljas ett extra anslag af.................. 57,000: —
ll:o Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder, dels att till Stockholms slöjdskola för 1872 anvisas, utöfver det på stat definitivt uppförda beloppet 15,000 R:dr, 56,77 5 R:dr, så att det i 1871 års riksstat under ifrågavarande anslags-
titel upptagna belopp ökas med........................... ..........
dels ock att såsom bidrag till underhållande af väfskolan i Borås anvisas ett extra
anslag af........................................................................ 3,000: -
med vilkor, att från Elfsborgs läns landsting, eller eljest inom orten, tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget.
12:o Undervisningsanstalter för handel och sjöfaii, dels att, på det undervisning vid Malmö navigationsskola i läran om ångmaskiners konstruktion och behandling må kunna anordnas, det ordinarie anslaget till undervisningsanstalter
för handel och sjöfart förhöjes med..................... ..
dels ock att ett förslagsanslag af högst ... 1,500: —
måtte för år 1872 på extra stat anvisas och ställas till Kongl. Maj:ts disposition för åstadkommande vid Stockholms och Göteborgs navigationsskolor samt, der så ske kan och ti IIgångarne medgifva, äfven vid navigationsskolan i Malmö af undervisning för lokomotivförareoch maskinist-elever i allmänhet.
302,895: 65
175: -
200: -
Transport 222,300: —
303,270: 65
39 Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
Transport 222,300: - 303,270: 65
13:o Befrämjande i allmänhet af bergsbruket,
att det under denna anslagstitel i riksstaten uppförda belopp minskas med 5,000 R:dr till 27,411 K:dr 84 öre.
14:o Diverse anslag.
att till aflöning åt Styrelsen för allmänna
Väg- och Vattenbyggnader samt dess tjenste-
biträden på extra stat anvisas.............................. 33,400:
att till undersökningar och expenser för allmänna arbeten anvisas ........................................ 25,000: -
att till stipendier för medlemmar af Vägoch Vattenbyggnads-corpsen för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna
arbeten beviljas ett extra anslag af..................... 2,000: -
att Riksdagen måtte dels till fortsättande af statens jern vägsbyggnader bevilja:
för östra stambanan............... 2,100,000: —
för norra d:o .............. 1,900,000: - 4,000,000: -
dels ock medgifva, att vid jernvägsarbetenas utförande Kongl. Maj:t må närmare bestämma de orter, som statsbana eller handel, hvartill anslag varder beviljad t, skall
genomgå och de ställen den bör anlöpa ... 4,282,700: - Beträffande alla de anslag, som uti Riksstat^ för innevarande år finnas under Sjette hufvudtiteln uppförde och icke här ofvan blifvit särskild! omnämnde, har Kong]. Maj:t icke anledning att föreslå annan förändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. m. minskas med 30 R:dr 68 öre eller från 60,069 R:dr 8 öre, .till 60,038 R:dr 40 öre.
De belopp, Kong!. Maj:t bär ofvan begärt å ordinarie
stat utgöra ......................................................................................... 3 0 3,2 7 0: 65.
Om härtill lägges nu gällande riksstad slutsumma för Sjette hufvudtiteln................................................................................. 7,610 400: —
men från den genom berörda sammanläggning erhållna summa 7,913,670: 65
Transport 7,913,670: 65
40 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
Transport R:dr
afdragas här ofvan föreslagna nedsättningar:
å anslaget till Commerce-Collegium........................... 2,550: -
» » till Landsstaterne i länen........................... 289: 97
» » till befrämjande i allmänhet af bergsbruket............................................................... 5,000: -
» » till skrifmaterialier och expenser, ved
så erhålles det belopp .....................................................................
hvartill Sjette hufvudtiteln, enligt Kongl. Maj:ts förslag, skulle för år 1872 uppgå.
Här ofvan begärda extra anslag utgöra sammalagdt.....
Hvad angår anslag till allmänna arbeten af den beskaffenhet, att medel dertill vid föregående riksdagar anvisats på Riksgäldskontoret, föreslår Kongl. Maja
att utaf redan vid sista riksdag beviljade anslag för år 1872 anvisas:
till förbättring af Wisby hamn ........................... 60,000: -
och till väganläggning mellan Lycksele och
Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens län 20,000: att följande medel anslås och ställas till Kongl. Maj:ts disposition, nemligen:
l:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensningar af åar och farleder...........................
2:o för statsbidrag till anläggning af nya samt omläggning eller förbättring af backiga eller eljest mindre göda
vägar .........................................................................................................
3:o för understödjande af sådane utdikning^ och vattenaftappningar i Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, deruti an ds, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härad i Wermlands län, som
hufvudsakligen afse att förminska frostländigheten ..................
och 4:o till låneunderstöd för befrämjande af utdikningar och aftappningar af sänka traktör och sjöar för beredande af
odlingsbar mark inom rikets mellersta och södra län ............
ått, nu gällande föreskrifter om så val vilkoren för erhållande af statsbidrag till nu nämnde allmänna arbeten som kontrollen å arbetsföretagens utförande enligt fastställde planer må bibehållas. _
7,913,670: 65
7,870: 65, 77905,800: -,
4,282,700: -
20,000: -
150,000: -
60,000: -
50,000: -
Transport R:dr 4,642,700: —
41 Kanyl. Maj:ts Nåd. 1‘rvp. N:o 1, om Statsverket 1871.
Transport
att Riksdagen för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar, vare sig medelst försträckning eller anslag utan återbetalningsskyldighet, enligt hvad Kongl. Maj:t, efter pröfning af omständigheterna i hvarje särskilt fall finner lämpligt, beviljar och till Kongl. Maj:ts disposition ställer ett extra anslag af Fem millioner R:dr, hvarå Kongl. Maj:t när som helst eger anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, dock att utgå med högst Fn million R:dr årligen från och med år 1872 till och med 1876 samt i enlighet med följande vilkor och bestämmelser, nemligen:
l:o att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra;
2:o att statsunderstöd må utgöra, när det beviljas i form af försträckning, högst § och, när det utgår såsom anslag utan återbetalningsskyldighet, jemnt. 1 af anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslag^, samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å lider, Kongl. Maj:t bestämmer;
3:o hvad särskild! angår försträckning, att
a) annuiteten beräknas till sju procent å ursprungliga försträekningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;
b) räntefrihet må beviljas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmelse, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;
c) kapitalafbetalning vidtager tre år efter sistnämnde
dag;
d) banan med alla dertill hörande byggnader och materiel utgör underpant för den af staten lemnade försträckning;
4:o beträffande anslag utan återbetalningsskyldighet, att när jernvägs behållna inkomst för något år öfverstiger Q procent af anläggningskostnaden enligt det fastställda kostnadsförslaget, hälften af öfverskottet tillfaller staten;
5:o att Kongl. Maj:t dels insätter en ledamot f direktionen för hvarje jern vägsbolag, som undfått statsunderstöd
Transport
Bil. till Rilcsd. Prot. 1871. l;a Sand., l:a Afd.
4,642,700: -
4,642,700: - 6
42 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.
Transport R:dr
vare sig i ena eller andra formen, dels ock utser en revisor att deltaga uti granskningen af förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor bekostas af bolaget;
6:o att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt
7:o att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfva!- lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jern vägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådåne å kronans ägor belägna kalk- och stenbrott, som kunna vara disponible.
Af det utaf Kongl. Maj:t nu äskade belopp för enskilda jernvägsanläggningars understödjande utföres bär att under
år 1872 utgå...........................................................................................
Summa extra anslag R:dr
4,642,700: -
1,000,000: - 5,642,700: -
Sjunde Hutvudtiteln,
innefattande anslagen för Finans-departementet, hvilka i nu gällande Riksstat
“‘^Penningar.......................................................................................... 6.554,512: m.
Indelt ränta och ersättning för indragna räntor........................ 22,258. 52.
821: lo. 1,308: 30.
Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag .......
Oindelt spanmål 623 kubikfot ä 2 R:dr 10 öre kubikfoten.
Tillsammans R:dr 6,578,900: —
Enligt de beslut, som innefattas i härvid bilagda utdrag af det inför Kongl. Maj:t den 9 innevarande månad förda Protokoll öfver Finansärenden, föreslår Kongl. M-aj:t härmed:
43 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.
l:o
att, för beredande åt hvardera af de tvenne vid Departementets Expedition anställde vaktmästare af en löneförhöjning å 100 R:dr, det för bemälda Expedition i nu gällande stat uppförda anslag, 38,200 R.:dr, förhöjes med 200 R:dr.
2:o
att för Postverket, hvars utgiftsstater för 1872 komma att, sedan de blifvit pröfvade af Kongl. Maj:t, framläggas till granskning jemväl af Riksdagen, det nu i staten uppförda anslag, förslagsvis beräknadt att af postmedlen direkte utgå, bestämmes till samma belopp, 2,230,000 R:dr, hvartill postmedlen blifvit härofvan beräknade.
3:o
att, sedan Telegrafmedlen härofvan upptagits bland Statsverkets ordinarie inkomster och dervid beräknats till 740,000 R:dr, Riksdagen, jemte godkännande af de Telegrafverkets utgiftsstater, som, enligt hvad åberopade Protokollsutdrag utvisar, Kongl. Maj:t för Sin del gillat, måtte för nämnda verk under donna hufvudtitel uppföra ett Reservationsanslag till nyssberörda belopp, 740,000 R:dr, att omedelbart utgå af Telegrafmedlen, samt derjemte medgifva, dels att de öfverskott, som å samma medel möjligen kunna uppstå, må af Kong] Maj:t för Telegrafverkets behof disponeras och dels att till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, Kongl. Maj:t må, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång, ega att i Riksgäldskonteret utbekomma förskott till belopp af högst 150,000 R:dr; Viljande Kongl. Maj:t i sammanhang härmed tillkännagifva, att, derest, på sätt Kongl.' Maj:t föreslagit, Telegrafverket varder i Riksstaten upptaget, äfven framgent ifrågakommande förändringar i verkets utgiftsstater komma att till Riksdagens pröfning framläggas.
4:o
att Riksdagen, med godkännande af de förändringar i Tullverkets normalaflöningsstat och öfriga utgiftsstater, som, enligt hvad merberörda Protokollsutdrag visar, blifvit gillade af Kongl. Maj:t, måtte bestämma anslaget för nämnda verk till 1,980,000 R:dr, att, i likhet med hvad hittills egt ruin, såsom förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen.
5:o
att den å Skogsstyrelsens stat uppförda aflöning för eu vaktmästare måtte ökas med 100 R:dr, och följaktligen det kontanta anslaget för Skogsväsendet, som nu utgör 337,678 R:dr 6 öre, med nämnda belopp förhöjas.
44 Kongl. Mdj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.
Sammanställes nu Hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma med de af Kong!. Maj:t bär ofvan gjorda, till dess ökande eller minskande föranledande förslag, så visar sig att nämnda summa............................... 6,578,900: -
komme att ökas
dels genom upptagande å Hufvudtiteln af ett mot den nytillkomna inkomsten af telegrafmedeln svarande nytt anslag för
Telegrafverket med.............................................................. 740,000: —
dels genom förhöjning af anslaget till Postverket med ett mot Postmedlens beräknade tillväxt svarande belopp af.................................................................... 30,000: -
och dels genom förhöjning af anslagen till Finans- Departementets Expedition och till Skogsväsendet
med tillsammans ................................................................ 300: — 770 oaa. _
Läger R:dr 7,349,200: -
men deremot att minskas
genom nedsättning af anslaget till Tullverket med................. 10,000: —
så att hufvudtitelns nya slutsumma skulle blifva ......... R:dr 7,339,200: -
Vidare föreslår Kong]. Maj:t under åberopande af den utredning rörande Kongl. Theaterns financiella ställning, som i omförmälda Protokolls-utdrag meddelas:
att Riksdagen måtte bevilja ett belopp af 270,000 R:dr, att utgå med eu tredjedel under hvardera af åren 1871, 1872 och 1873 till inlösande för Statsverkets räkning af det s. k. Dramatiska Theaterhuset, hvithet då skulle fritt från inteckningar till Statsverket öfverleinnas, samt i följd deraf nu anvisa ett extra anslag, motsvarande tvåtredjedelar af nämnda belopp eller 180,000 R:dr, deraf under år 1871 bör utgå 90,000 R:dr och under år 1872
likaledes ............................................................................................................ 90,000: —
Viljande Konungen deremot åtaga Sig att, med undantag af ett belopp å, 30,000 R:dr, sota utgör Kongl. Theaterns skuld till sina egna arbetares och .betjente sjuk- och begrafningskassa, liqvidera Theaterns gäld, hvilken beräknas vid utgången af spelaret 1869—70 hafva uppgått till 198.140 R:dr utöfver ofvannämnda 270,000.
Transport 90,000:
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
45 Transport 90,000: -
Derjemte äskar Kongl. Maj:t att såsom extra anslag för år
1872 må under donna hufvudtitel anvisas:
för granskning inom Kammar-Kollegium af nya jordeböcker 15,000: —
Till Skogsinstitutet ............................................................................. 13,100: —
och såsom bidrag till kolonien S:t Barthelemys förvaltningskostnader, förslagsanslag .................................................................................. 25,000: —
Tillsammans extra anslag för 1872 R:dr 143,100: och 90,000 R:dr att utgå under år 1871.
Åttonde HutVudtiteln,
innefattande anslagen för Ecklesiastik-Departementet, hvilka enligt Riksstaten
för år 1871 utgöra:
Penningar............................................................................................... 3,511,8 2 5 : 59.
Indelt ränta och ersättning för indragna räntor..................... 258,761: 29.
Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag......... 1,0917112: i?.
Oindelt spannmål, 4,810 kubikfot, motsvarande efter värde af 2 R:dr 10 öre för kubikfot............................................................... • 10,101: -
Summa R:dr 4,871,800: -
På sätt bilagda utdrag af det inför Kongl. Näjd den 9 innevarande Januari förda protokoll öfver Ecklesiastikärenden innehåller, har Kongl. Maj:t i afseende på anslagen under donna hufvudtitel velat i nåder föreslå följande förändringar och bestämmelser, nemligen beträffande
l:o Departementets Expedition:
att till löneförbättring för två ordinarie vaktmästare beviljas 100 R:dr åt hvardera, eller tillhopa..................................................................... R:dr 200: -
2.0 Kleresistaten:
att prostetunnor anvisas med följande belopp: åt Kontraktsprosten i Täln kontrakt för Täln städs och Kopparbergs landsförsamlingar ............................................. 34: U2.
Transport 34: 02.
200: -
46 Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1871.
Transport 34: os.
åt Kontraktsprosten i Stora Tima kontrakt för Silf-
bergs församling ....................................................................... 17: Öl.
åt Kontraktsprosten i Vest er-Dals kontrakt för
Transtrands församling ............................................................ 7: 75.
åt Domprosten i Westerås, i egenskap af kontraktsprost i Domprosteri^, för Engsö församling..................... 12: 95.
samt åt Kontraktsprosten i Vester-Rekarne kontrakt för Konung Carls församling....................................... 12: 95.
hörande under detta anslag uppföras kontant godtgörelse med 50 R:dr 68 öre till indelningshafvare för indragna qvarnräntor, samt anslagets i Riksstat^ upptagna kolumn för ”Indelt ränta och ersättning för indragna räntor” med samma belopp minskas.
3:o Universiteten:
att till lön för en Adjunkt i de nordiska språken vid hvartdera af universiteten i Upsala och Lund anslås 2,500 R:dr, eller
tillhopa...........................................................................................................
samt att af det vid 1870 års Riksdag å Lunds universitets stat, för mistad inkomst af Stäfvie och Lackalänga församlingars prebendepastorat, beviljade ersättningsanslag 4,200 R:dr, hvaraf då anvisades endast 2,800 R:dr, återstoden nu uppföres med...
200: -
84 : 68,
5,000: -
1,400: -
4:o Elementarläroverken:
att åt en Lektor vid elementarläroverket i Hernösand beviljas ersättning för af k om st en af S tigsjö prebendepastorat med 462: 94,
att utgå från den tid, då pastoratet af nuvarande indelningshafvaren, Lektorn C. J. Östling, afträdes;
att under en lektorslön vid elementarläroverket i Westerås
anvisas godtgörelse för Hubbo prebendepastorat med .................. 477: 52,
att likaledes utgå från den tid, då denna lektorsbefattnings nuvarande innehafvare pastoratet afträde!-; samt
att för den i vederbörande lärares löner inberäknade behållna inkomsten af Orlunda och Grafva nu mera indragna prebendepastorat, af hvilka det förra varit förenadt med rektors-
beställningen vid lägre elementarläroverket i Wadstena och det_
Transport 7,625: u.
Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
Transport
senare med en lektorstjenst, vid högre elementarläroverket i
Carlstad, ersättning anslås:
för Orlunda pastorat med ...................................... 380: -
och för Grafva » » ..................................... 1,108: so.
5:o Seminarium för bildande af lärarinnor:
att de vid donna läroanstalt å ordinarie stat anställde fem Lektorer och en Adjunkt må åtnjuta rätt till tjenstårsberäkning och löneförhöjning enligt samma grunder, som gälla för lärare vid elementarläroverken, med förbehåll, hvad angår de Lektorer och Adjunkter, hvilka hädanefter vid seminariet anställas, att desse skola vara underkastade enahanda kompetensvilkor, som äro eller varda fastställda för befordran till motsvarande befattningar vid elementarläroverken;
samt att af besparingarne å reservationsanslaget till elementarläroverken må användas hvad för omförmälda ändamål erfordras utöfver det belopp, som kan af ifrågavarande läroanstalts egna medel utgå.
6:o Pedagogier och folkskolor:
att till betäckande af en för år 1870 i detta anslag uppkommen brist, 2,556 R:dr 86 öre, samt till bestridande af utgifter för den lärare vid tvåklassiga pedagogier medgifna rätt till uppflyttning i högre lönegrad må, i mån af behof, användas besparingarne å reservationsanslaget för elementarläroverken.
7:o Folkundervisningen:
att Adjunkten vid folkskolelärareseminariet i Upsala C. R. Carlsson måtte, vid bestämmande af hans lönegrad såsom seminariilärare, få beräkna den rätt till uppflyttning i högre lönegrad, som honom i egenskap af lärare vid elementarläroverk tillkommit;
att till aflöning, enligt gällande grunder, för folkskolelärareseminariernas Rektorer och Adjunkter anslaget för dessa läroanstalter förhöj es med ..............................................................................
Transport
7,625: 14.
1,488: so.
6,000: - 75,113: 64.
48 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.
Transport
samt att, jemte de nu i Riksstatén uppförda anslagen till löneförbättring för examinerade folkskolelärare, 150,000 R:dr, och till folkskoleväsendets utveckling och förbättring, 175,000 R:dr, dels ett anslag, motsvarande folkskoleafgiftens bär ofvan upptagna belopp, 600,000 R:dr, må efter vissa grunder användas såsom bidrag till aflönande af lärare vid folkskolor och s. k. småskolor, och dels för samma ändamål ytterligare anvisas
75,000 R:dr; hvilka samtliga anslag, tillhopa 1,000,000 R:dr, i Riksstatén uppföras under gemensam benämning: Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor”, innefattande således eu
tillökning af .......................................................................................-........
kommande i stället folkskoleafgiften för år 1871, hvilken först under år 1872 utgår, äfvensom enahanda afgift för sistnämnda och följande år, att tillfalla statsverket.
8:o Sundhets-Kollegium med Medicinalstaten:
att löner anvisas åt två nya provincialläkare med 1,500
R:dr för hvardera, eller tillhopa............................................................
hörande, till följd af hvad Kongl. Maj:t i afseende å regleringen af utgifterna under Riksstatens Fjerde Hufvudtitel här ofvan föreslagit, det för närvarande under Åttonde Hufvudtitelns anslag för Sundhets-Kollegium med Medicinalstaten uppförda belopp, 9,650 R:dr, för pensionärer och stipendiater i Fältläkare-corpsen från sistberörda Ffufvudtitels anslag afföras._
Den föreslagna tillökningen i anslag under Åttonde Huf-
vudtiteln utgör således ........................................................................... 693,113: 64.
eller efter afdrag af nyssnämnde................................................ 9,650: -
tillhopa R:dr 683,463: 64.
Med tillägg af de i nu gällande riksstat under samma
hufvudtitel uppförda anslag....................................... 4,871,800: -
hvilka Kongl. Maj:t anser i öfrig! höra bibehållas utan vidare förändring, än att, för jemnande af slutsumman, anslaget för »skrifmaterialier och
expenser, ved m. m.» ökas med................................36: 36. 4,871,836: 36.
skulle denna hufvudtitels anslag för ständiga behof tillsammans uppgå till.................................................................... R:dr 5,555,300: -
15,113: 64.
675,000: -
3,000: -
l:o
2:o
1,500: -
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
hvarvid dock bör anmärkas, att 600,000 R:dr af anslaget för folkundervisningen motsvaras af eu ny till samma belopp beräknad statsinkomst, som icke föranleder till ökad beskattning.
Derjemte vill Kongl. Maj:t för behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under Åttonde Hufvudtiteln, af Riksdagen äska följande anslag:
för biträde vid handläggning i Ecklesiastik-Departementets Expedition af ärenden rörande regleringen af presterskapets löneinkomster ..................................................
till uppförande af ny byggnad för Kongl. Biblioteket, — hvartill för innevarande år anvisats 45,000 R:dr, — återstoden af det tillförene beviljade beloppet, eller 435,238 R:dr, att utgå med ungefärligen en tredjedel under hvardera af nästkommande tre år och således för år 1872 med
ett jemnadt belopp af................................................................
till förbättring af de svagast aflönande komministrars, kapellpredikanters samt pastorats- och socken-adjunkters löne-
vilkor, reservationsanslag..................................................................
till understöd för sådana församlingar, som icke förmå till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina
folkskolelärare ............................................................ 20,000: -
för undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna ......................................... 6,000: —
3:o
4:o
5:o
145,000:
10,000: -
viljande Kongl. Maj:t föreslå, att möjligen uppkommande besparingar å sistnämnda två anslag må få användas för ändamål tillhörande folkundervisningen.
6:o till löneförbättring för Sundhets-Kollegii Ordförande samt embets- och tjensteman jemte Kollegii första vaktmästare 7:o för anskaffande af originalmålningar af växter ur Sveriges flora och utgifvande af teckningar utaf Zoologiska föremål 8:o till undersökning och beskrifning af fäderneslandets forn-
lemningar m. m.......................................................... 5,000: —
till arvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården af statens under Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademiens inseende ställda samlingar och till aflöning åt vaktbetjening .................................................
till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och öfriga märkvärdiga föremål i statens
Transport R:dr 9,000: -
Bill. till Rilcsd. ProU 1871. l:a Sami,, l:a Åfd.
26,000: -
8,050: -
1,200: -
4,000:
191,750:
50 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
9:o 10:o 1 l:o
12:o
13:o
14:o
15:o
16:o
17:o
Transport R:dr 9,000: — historiska museum samt öfver svenska sigill från medeltiden............................................................ 2,000: —
för hospitalsfondens förstärkande................................................
för fullbordande af hospitalsbyggnaden vid Göteborg.........
till understöd för den i Sköfde inrättade vårdanstalt för
sinnesslöa barn....................................................................................
såsom bidrag till underhåll af det i Jerfsö socken i Hel-
singland inrättade sjukhem för spetälska.................................
för tillsyn och vård af Lifrustkammarens samlingar............
till inlösen af 300 exemplar af Svenska Fornskrif tssäll-
skapets handlingar............................................................................
till understöd för fortsatt utgifvande af arbetet »Svenska
språkets lagar» ....................................................................................
till e. o. Professoren C. G. Malmström för fullbordande af
ett historiskt arbete..........................................................................
för inlösen af f. d. Expeditions-Chefen C. F. Meinanders myntsamling 20,000 R:dr, att utgå under innevarande år med 10,000 R:dr och under år 1872 med återstoden.........
eller tillhopa för tillfälliga utgifter R:dr
191,750: -
11,000: - 130,000: - 84,000: -
2,500: -
3,000: - 600: -
1,050: -
1,500: -
2,500: -
10,000: - 437,900: -
i> ionde Hill vildt! teln,
innefattande Pensions- och Indragningsstaterna, upptager i nuvarande Riksstat för den förra eller
Pensionsstaten.
Penningar ............................................................................................ R:dr 528,298: u.
Oindelt spannmål, 50,028 kubikfot 5 kannor efter 2 R:dr 10 öre
kubikfoten .................................................................................................. 105,059: 85.
Tillsammans R:dr 633,357: 99.
I afseende härå föreslår Kongl. Maj:t endast den förändring, att på de skäl, som i härvid bilagda Protokolls-Utdrag öfver Finansärenden finnas
51 Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
utvecklade, det för Handelsflottans Pensionsanstalt nu uppförda, af tullmedlen direkte utgående Reservationsanslaget måtte med 4,000 R:dr förhöjas till
78,000 R:dr och att samma anslag tillika måtte uppföras såsom förslagsvis beräknadt i den mening, att den utbetalning till nåmnda Pensionsanstalt, som på grund af anslaget må ega rum, skall, utöfver de 50,000 R:dr, som vid 1869 års Riksdag beviljades i stället för det till Pensionsanstalten förut utgående bidraget från Handels- och Sjöfartsfonden, utgöra, såsom motsvarande den s. k. föringen, dels 24,000 R:dr och dels derjemte 1,000 R:dr för hvarje fullt tal af 2,880 nyläster (5,000 svåra läster) hvarmed lästetalet å Svenska i utrikes sjöfart använda fartyg öfverstiger 69,120 nyläster (120 000 svåra läster).
Beträffande dernäst
Allmänna Indragning sstaten,
hvarunder finnes i nu gällande Riksstat anvisadt:
Penningar...................................................................................... R:dr
Indelt ränta och ersättning för indragna räntor.....................
Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag.........
_ Oindelt spannmål, 30 kubikfot 2 kannor, efter 2 R:dr 10 öre kubikfoten.......................................................
889,897: 12. 2,729: 72. 151: 75.
63: 42.
Tillsammans R:dr 892,842: 01.
vill Kong!. Maj:t föreslå:
Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Jnstitieärenden, att för soldaten vid Westgöta Regemente Gustaf Munters enka, Maja Stina Svensdotter Munter, ma a Allmänna Indragningsstaten uppföras dels en årlig pension af 50 R:dr, att utgå från innevarande års början så länge hon lefver ogift, och dels ytterligare till hvarje af hennes och Munters tre minderåriga barn, dottern Cajsa Lisa, född den 7 Juli 1865, samt sönerna Johan Ludvig, född den 1 Juli 1867, och Gustaf Gottfrid, född den 21 Januari 1870, ett belopp af 25 R:dr, att likaledes från början af innevarande år och framgent årligen utbetalas, intilldess barnet uppnått 15 års ålder eller derförinnan med döden afgår;
Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Landtför sv ar särenden, att Furiren vid Första Lifgrenadier-Regementet, Sergeanten Carl Isaah Adolf Gyllenhammar må med månaden näst efter den, hvari han erhåller afsked ur krigstjensten, på Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 300 Riksdaler, motsvarande i det närmaste hans nu innehafvande aflöningsför-
52 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
maner; dock med vilkor att Gyllenhammar, som redan är berättigad att, mot expektansafgifters erläggande, efter afgång ur tjensten framdeles komma i åtnjutande af pension från Arméens Pensionskassa, skulle åligga att från den tidpunkt, då lian sålunda egde uppbära pension från berörda kassa, vidkännas eu mot beloppet deraf svarande minskning i pensionen på indragningsstat;
att Löjtnanten vid Kalmar Regemente Philip von Krusenstjerna må med månaden näst efter den, hvari lian erhåller afsked ur krigstjenst^, få uppföras på Allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 450 Riksdaler, motsvarande von Krusenstjernas lön enligt normalstat; dock med vilkor att han från tjensten afgår, innan han blifver till pension ur Armé ens pensionskassa berättigad, och att till understöd åt ännu qvarlefvande i behof stadde landtvärnsman må för år 1872 anvisas samma belopp, som för innevarande år beviljats, eller
20,000 Riksdaler.
Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Sjoför sv av särenden, att den nu å femte hufvudtiteln uppförda indragningsstat jemte de till densamma utgående aflöningar, hvilka för närvarande utgjorde 20,799 R:dr 98 öre, måtte till Allmänna Indragningsstaten öfvérflyttas, och
att extra Bataljonsläkaren Brovalls enka, Anna Lovisa Ulrika Brovall, född Svensson, må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af årlig pension å 125 Riksdaler, motsvarande beloppet af det gratial, som tillkommer Andre Bataljonsläkares enka från Amiralitetskrigsmanskassan.
Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Civilärenden,
att Professoren J. 8. Bagges enka, Anna Margaretha Ödman, må tilläggas en årlig pension af 500 R:dr, och
att Länsmannen i norra distriktet af Walbo härad i Elfsborgs län, Emanuel Sandberg, må uppföras å Allmänna Indragningsstaten för att, från och med månaden näst efter erhållet afsked, för sin återstående lifstid derifrån komma i åtnjutande af eu mot f af länsmanslönen svarande årlig pension af 525 Riksdaler.
Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Finansärenden,
att förre Underjägaren å kronopark^! Vestra Kinneskogen i Skaraborgs län, Conrad Boos, må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension å 150 R:dr, och
att, sedan Kongl. Maj:t genom Resolution den 6 Augusti 1869 förklarat Arr end atom Jonas Niclasson, hvilken enligt kontrakt med Kammar-Kollegium arrenderat numera till Statsverket indragna Häradsskrifvarebostället Störa Hjerpetorp N:o 1 i Elfsborgs län på 30 år, räknade från midfasta!! 1848, berättigad att såsom ersättning för ett bostället tillhörigt qvarnfall, som genom sänkning af sjön Eldmörja!! gått förloradt, årligen utbekomma ett belopp af
53 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.
37 R:dr 50 öre, nämnda belopp måtte varda å Allmänna Indragningsstaten uppfördt att under det återstående af arrendetiden från och med år 1871 till Jonas Niclasson årligen utgå.
Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Ecclesiastikärenden, att Adjunkten vid Elementarläroverket i Wisby, Per Arvid Säve, må, efter erhållet _ afsked från adjunktsbefattningen, uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af 2,000 Ridr årlig pension.
att Adjunkten vid Elementarläroverket i Jönköping, Johan August Lagerqvist, må å Allmänna Indragningsstaten erhålla lifstidspension till belopp af 1,125 R:dr, att utgå från och med månaden näst efter den, under hvilken afsked från tjenstfri varder honom beviljadt, och
att å Allmänna Indragningsstaten uppföres såsom understöd åt Rektorn vid Elementarläroverket i Carlskrona, Carl Rääfs enka, Henrietta Katarina Nordström, under hennes återstående lifstid ett belopp af 300 R:dr för år, räknadt från den 1 Maj 1871, då det henne tillkommande nådår går till ända.
Då Riksmarkegångspriset å spannmål åren 1868, 1869 och 1870 utgjort i medeltal 2 R:dr 69 öre kubikfoten, motsvarande 16 R:dr 99 öre för tunnan, eller 6 R:dr 49 öre utöfver det värde, 10 R:dr 50 öre för tunnan, hvartill spanmålen vid 1841 års statsreglering beräknades, lärer den lönefyllnad, hvarom, jemljkt då stadgade grunder, de embets- och tjensteman in. fl., som före vidtagande af berörda statsreglering tillträdt och ännu bibehålla löner med derunder beräknad spån mål, äro tillförsäkrade, böra af Riksdagen efter nämnda prisskillnad, 6 R:dr 49 öre för tunnan, bestämmas till utgående från Allmänna Indragningsstaten.
Vid det af Statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af den spanmål, som inbegripes under lönerna för sådana äldre löntagare, för närvarande utgör 569 tunnor, erfordras således, till bestridande af ifrågavarande utgift, i iemnadt tal en summa af 3,700 R:dr.
Då det för Allmänna Indragningsstaten uppförda förslagsanslag, hvilket nu utgör 892,842 R:dr 1 öre, bör, i följd af den föreslagna öfverflyttningen hit af den nu till Femte hufvudtiteln hörande Indragningsstat, ökas med 20,799 R:dr 98 öre, hvaremot öfriga äskade anvisningar å donna stat kunna antagas blifva ungefärligen motsvarade af de besparingar, som genom äldre pensionstagares afgång uppkomma, så föreslår Kongl. Maj:t fördenskull och för vinnande af jemn slutsumma å Riksstaten i sin helhet, att ifrågavarande anslag för nästa statsregleringsperiod bestämmes till .......................... R:dr 913,642: oi
Transport R:dr 913,642: oi.
54 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1871.
Transport R:dr 913,642: oi. så att, om härtill läggas Pensionsstatsanslagen, hvilka, med iakttagande af här ofvan föreslagna förhöjning i anslaget till Handelsflottans Pensionsanstalt, uppgå till ............ » 637,357: ss
slutsumman af de Ordinarie anslagen under Nionde hufvudtiteln blifver.............................................................................. R:dr 1,551,000: —
Beträffande nu extra anslag under denna hufvudtitel, så föreslår Kongl. Maj:t enligt beslut, som innefattas i bilagda utdrag af protokoller öfver Landtörn Sjöförsvar särenden:
att det årliga bidrag från Statsverket, som erfordras för upprätthållande af Arméens Pensionskassas egen pensionering, må för år 1872 få utgå till samma
belopp, som för innevarande år finnes anvisadt eller..................... R:dr 85,500,
med skyldighet för Pensionskassan att till Riksgäldskontoret afstå det för året Pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag för de till Statsverket indragna rusthållsafgifterna och under enahanda vilkor i öfrig!, som hittills egt rum, eller att årsanslaget qvartalsvis utbetalas med förbindelse för Pensionskassans direktion att, så snart årets räkenskaper hunnit afslutas, hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret behörigen ådagalägga, om hela anslaget eller huru stor del deraf varit för ändamålet behöflig!, samt att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet återlemna;
att deremot det årliga kreditiv, som erfordras för fortfarande tillämpning af nu gällande Pensionsstater den 9 Februari 1858
och den 6 November 1860, må för år 1872 bestämmas till ...... » 245,000
att användas till betäckande af den skillnad, som för Arméens pensionskassa under samma år kan uppstå genom den ifrågavarande pensioneringens tillämpning, och att utbetalas sålunda, att hälften deraf utgifves den 1 April och andra hälften den 1 Oktober, med förbindelse för Direktionen att vid reqvirerande af första halfårets belopp med afslutade räkenskaper redovisa föregående årets utgifter, samt
att såsom extra anslag för 1872 må anvisas följande två kreditiver nemligen,
dels för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitetskrigsmanskassan i stånd att till sjöförsvarets embets- och tjensteman samt
betjente, som söka afsked, genast utgifva pensioner, enligt de för_
Transport R:dr 330,500.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
55 Transport R:dr 330,500.
kassan nu gällande pensionsgrunder, än äfven utgöra tillgång
till de dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande................ » 75,000
dels för upprätthållande af den Sjöförsvarets afskräde gemenskap förunnade förbättrade pensionering .................................... » 40 000
med Direktionen öfver nämnda kassa lemnad rättighet att å berörda kreditiv, under loppet af år 1872, lyfta hvad för ornförmälda behof blifver erforderligt.
Summa extra anslag för 1872 R:dr 445,500.
Då Statsverkets utgifter för år 1872, enligt hvad under de särskilda hufvudtitlarne blifvit af Kongl. Maj:t föreslaget, omfatta följande anslagssummor, nemligen:
och Statsverkets inkomster enligt här ofvan gjorda beräkning uppgå
tm........................................................................................................................ 45,610,000
erfordras således till utgifternas bestridande ytterligare......... R:dr 4,953,300
Transport R:dr 4,953,300.
360,000
Kongl. May.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.
Transport R:dr 4,953,300.
men då af de under Sjette hufvudtiteln upptagna extra ordinarie
anslag...............................................................................................................
äro afsedda att direkte från Riksgäldskontoret utbetalas, så blir
den statsfyllnadssumma, som under år 1872 bör Statskontoret__;_
från Riksgäldskontoret tillhandahållas .......................................... R:dr . 4,593,300.
Förutom det belopp å högst 6 millioner R:dr, som af de till befästnino-arnes och krigsmaterielens iståndsättande nödiga ansedda 17,200,000 R:dr Kong!. Maj:t äskar till sin disposition under åren 1871 och 1872, bär Kongl. Maj:t härofvan föreslagit, att till utgående under år 1871 måtte beviljas:
för uppsättning och underhåll af fortifikationstrupper...... R:dr 34,935: 40,
en tredjedel af köpeskillingen för Dramatiska theaterhuset......
och hälften af köpesumman för Meinanderska myntsamlingen .........
Dertill kommer, att de medel, som blifvit af Statskontoret för oförutsedda behof under förskottstitel utanordna^, enligt hvad bilagda utdrag af protokollet öfver Finansärenden närmare utvisar,
utgöra tillsammans ..........................................................................................
hvilket Kongl. Näjd för det förskjutna beloppets ersättande velat härmed tillkännagifva.
90,000:
10,000:
22,041: 36,
Summa R:dr 156,976:
76.
Hvad nu angår Riksgäldskontorets behof för åren 1871 och 1872 och tillgångarne för deras fyllande, så hafva, beträffande först ar 1871 Fullmäktige uti en beräkning, för hvilken i bilagda utdrag af protokollet öfver Finansärenden närmare redogöra, upptagit
Utgifterna till ................................................................................... R:dr 12,917,089: 25.
Dertill hör likväl läggas:
Brister i beräknade statsinkomster och förslagsanslag för år 1869 efter afdrag af öfverskott och besparingar för samma år
enligt approximativ uppgift af Statskontoret.................................... 1,162,022: —
samt de af Kongl. Näjd nu för år 1871 äskade anslag...... 156,976: 76.
Summa Utgifter R:dr 14,236,088: i,
hvaremot Inkom,sterne och tillgångarne för samma år af Fullmäktige beräknats tijj ..................................................." ............................................. R:dr 10,352,934: 24.
Dervid bör likväl iakttagas:
att Skogsplanteringskassans och Christianstads läns flygsandsplanteringsfonds behållningar, hvilka i berörda beräkning upptagits till allenast 125,000 R:dr, deremot enligt en från Stats-_
Transport Rd:r 10,352,934: 24.
Kong/. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871. 57
Transport R:dr 10,852,934: u
kontoret meddelad approximativ uppskattning sannolikt uppgå till 207,512 R:dr 48 öre, hvarföre skillnaden här utföres med och att, utom de Undsättningsmedel, som Fullmäktige antagit skola till ett belopp af 65,466 R:dr 67 öre inflyta i återbetalning å de lån, som utlemnats å det vid 1869 års riksdag beviljade särskilda anslag 340,000 R:dr, derjemte andra dylika medel äro till återbetalning under 1871 förfallne till belopp af Men dessutom böra bland 1871 års inkomster upptagas: dels Öfverskott å Statsverkets inkomster för år 1870, enligt en i omförmälda protokollsutdrag intagen beräkning, utgörande efter afdrag af 1,000,000 R:dr, som redan af Fullmäktige
tagits i beräkning för sistnämnde år...................................................
dels ock å nedannämnde fonder och reservationsanslag innestående behållningar, som enligt Kong!. Maj:ts föreskrift komma att till Riksgäldskontor! öfverlemnas, nemligen:
å Fonden för boställsskogars indelning till regelbunden
hushållning......................................................................... 36,341: 13
å Konsulsfonden......................................................... 40,000: —
å Reservationsanslaget till blesserade officerare 42,800: —
och å Reservationsanslaget till Elementarläroverken 100,000: —
Summa tillgångar R:dr 13,471,501: 79, i följd hvaraf för 1871 uppstår en brist af 764,586 R:dr 22 öre.
Vidkommande derefter 1872 så hafva Fullmäktige för detta år beräknat Riksgäldskontorets Utgifter till.................................................... R:dr 9,892,443: 37.
Dertill bör likväl läggas:
Nyssnämnda brist vid 1871 års slut................................. » 764,586: 22.
Räntan å det belopp, som Kongl. Maj:t anser böra under år 1871 upplåna^ till jern vägsbyggnader och till omsättning af äldre lån.................................................................. » 380,000: -
De för år 1872 af Kongl. Maj:t äskade extra anslag,
som höra direkte från Riksgäldskontoret utgå........................ » 360,000: -
samt ofvanstående statsfyllnadssumma för år 1872.......... » 4,593,300: -
Summa utgifter R:dr 15,990,329: 59.
Beträffande åter Inkomsterna för 1872, så hafva de af Fullmäktige upptagits till............................................................................................... R:dr 4,020,402: 67.
Deribland ingå återinflytande undsättningsmedel från ofvan-
Transport R:dr 4,020,402: 67.
82,512: 48
537,613: 94.
2,279,300: -
219,141: 13.
Bih. till Riksd. Prof. 1871. 1 Samt., 1 Afd.
58 Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 2, om Statsverket 1871.
Transport R:dr 4,020,402: er.
nämnde anslag å 340-000 E:dr, med ett, belopp af 65,466 Rdr 67 öre; men, då äfven andra dylika medel äro till återbetalning under 1872 förfallna, så anser Kong!. Maj:t, i likhet med hvad för 1871 skett, äfven dessa medels belopp höra upptagas.........................................................................•............. » 708,815: 63.
Summa inkomster R:dr 4,729,218: so.
Dragés nu denna summa från ofvanutförda utgiftssumma, så återstår ett
belopp af............................................................................................. R:dr 11,261,111: 29,
som, då i nämnda utgiftssumma ingår äfven bristen för år 1871, utgör sammanlagda bristen för åren 1871 och 1872.
Denna brist anser Kong!. Maj:t höra fyllas:
Genom anvisande dertill af Bankovinsten för år 1870,
antagligen............................................................... 1,500,000: —
Genom lån, motsvarande dels beloppet af den del af 1867 års jern vägslån, som 1872
skall betalas ................................ 2,130,000: —
och dels det belopp, som Kongl.
Maj:t härofvan äskat till sin disposition för jervägsbyggnader... 5,000,000: — 7^30,000: -
8,630,000: -
hvarefter återstår en slutlig brist af......................................... R:dr 2,631,111: 29,
till hvars betäckande Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen att för 1872 åtaga sig allmän bevillning till vanligt belopp.
Ehuru, i den händelse, att det af Kongl. Maj:t under Åttonde hufvudtiteln begärda anslag till Folkundervisningen varder af Riksdagen beviljadt, den år 1871 debiterade folkskoleafgiften kommer att under år 1872 till Statsverket inflyta, men, för år 1872 åter, vid dess slut ny bland Statsverkets inkomster beräknad folkskoleafgift debiteras, och afgiften för det förstnämnda året således skulle kunna till fyllande af andra behof användas, har donna afgift, som kan antagas uppgå till ett belopp af 600,000 R:dr, icke blifvit härofvan tagen i beräkning såsom en tillgång för Statsregleringen. Anledningen dertill är den, att Statskontoret, som i följd deraf, att flera af dess inkomster inflyta först året efter det, för bestridande af hvars utgifter de debiteras, redan har att bestrida betydliga förskotter, möjligen icke utan olägenhet skulle kunna förskjuta jemväl det äskade störa folkskoleanslaget, utan ansetts höra dertill få disponera ofvannämnde år 1872 inflytande afgift; Och föreslår Kongl. Maj:t i sådant
59 Kongl. Maj:ts Nåd'. Prof. N:o l, om Statsverket 1871.
ändamål, att samma afgift måtte få till Statskontoret öfverlemnas för att i Statsverkets grundfond ingå.
Hvad nu slutligen angår frågan om lämpligaste sättet att anskaffa medel till de utgifter, som för fästningarnes och försvarsmaterielens iståndsättande oundgängligen erfordras, så förekommer, att den härtill äskade högst betydliga summan af mer än 17 millioner Riksdaler, för att bereda dermed åsyftadt gagn, måste utgå och användas inom kortare tid än som, med afseende å landets tillgångar, kan ifrågasättas för dess utbetalande af Statsmedel. Det blifver derföre nödigt, att bördan deraf fördelas på flera år, ehuru å andra sidan betalningen af det lån, som för ett sådant ändamål erfordras, icke bör uppskjutas längre än nödvändigheten kräfver.
En tilläggsbevillning eller vapenskatt af lika belopp, som den nu utgående allmänna bevillningen efter 2:a och 3:e Artiklarne, synes Kongl. Maj:t icke vara en drygare beskattning än landet bör antagas vara villigt att, då för tryggandet af dess försvar så erfordras, sig åtaga. Om vidare af denna vapenskatt, hvars belopp torde kunna uppskattas till 2 millioner Riksdaler om året, hvad som under de första åren, intilldess hela kapitalet blifvit upplånadt, icke behöfves till ränteliqvider, af f1 ullmäktige i Riksgäldskontoret reserveras såsom särskild tillgång till de medel, som för ifrågavarande ändamål höra Kongl. Maj:t tillhandahållas, och således någon amortering å lånet icke sker förr än hela dess belopp blifvit upptaget, så skulle under antagande, att på detta sätt 3 millioner Riksdaler anskaffas, samt att lånet upptages till 5 procent ränta, det nominella belopp, som med hänsyn till möjligen erforderlig kapitalrabatt behöfves för beredande af en effektiv tillgång å 17,200,000 Riksdaler, eller
14,200,000 R:dr utöfver omförmälda 3 millioner Riksdaler, kunna beräknas till 15 millioner Riksdaler, och tiden för lånets slutliga amortering bestämmas till Tolf år efter första låneandelens upptagande.
Kongl. Maj:t föreslår alltså:
att Riksdagen såsom fond för iståndsättande af landets fästningar och försvarsmateriel, i öfverensstämmelse med den af Kongl. Maj:t härofvan under Fjerde hufvudtiteln framlagda plan, anslår ett effektivt belopp af 17,200,000 Riksdaler att enligt Kongl. Maj:ts disposition från Riksgäldskontoret utgå, dock att deraf under åren 1871 och 1872 högst 6 millioner Riksdaler må kunna lyftas,
att Riksdagen till beredande af härför nödiga tillgångar dels anslår ett direkt skattebidrag af 3 millioner Riksdaler och dels åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdrager att upplägga ett lån af nominellt 15 millioner Riksdaler emot Statsobligationer, ställda i Svenskt mynt och löpande med 5 procent ränta, att återbetalas genom amortering inom 12 års tid,
60 Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
att Riksdagen till ränteliqvider och amortering af kapitalskulden å nämnda lån anvisar ett anslag af 2 millioner Riksdaler att årligen af Riksgäldskontor^ medel afsätta^ och för beredande af tillgång dertill åtager sig en vapenskatt till lika belopp med bevillning^ efter 2:a och 3:e Artiklarne, hvilken, för att under år 1872 utgå, debiteras gemensamt med 1871 års bevillning och för år 1872 gemensamt med bevillningen för samma år;
att amorteringen af lånet icke börjar förr än hela dess belopp blifvit upptaget samt att, om, innan amorteringen vidtager, något öfverskott, efter det alla ränteliqvider skott, skulle å anslaget uppstå utöfver de 3 millioner Riksdaler, hvilka bär ofvan blifvit bestämda att till fonden ingå, det belopp, som är afsedt att up plån as, då med lika mycket minskas, och en mot minskningen svarande summa i obligationer annulleras.
Samtliga de i donna Proposition åberopade eller för öfrigt med Statsregeringen sammanhang egande handlingar skola Riksdagens Statsutskott tillhandahållas; Och Kong!. Maj:t förblifver Riksdagen med all Ivongl. Nåd och ynnest städse välbevågen.
CARL.
C. Fr. Wcern.
STOCKHOT M, 1871.
p. a. NORSTEDT & SÖNER, KONG!,. BOKTRYCKARE.
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.
1 Utdrag af Protokollet öfver Justitie-Departements-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Stat-s-Rådet å Stockholms Slott Fredagen deri 2 December 1870,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,
Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena Grefve Wachtmeister,
Statsråden: Bredberg,
Abelin,
Berg,
Friherre Leijonhupvud,
W 4RN,
W ENNERBERG,
Bergström,
Friherre AlstrÖMER.
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet:
Den af Soldaten vid Wadsbo kompani af Westgöta regemente Gustaf Munters enka Maja Stina Svensdotter i underdånighet gjorda ansökning att, enär hennes bemälde man aflidit till följd af våld, som under tjenstgöring vid en fångbevakningskommendering å Carlsborg blifvit emot honom utöfvadt af en kronoarbetskarl, samt Munters efterlemnade tillgångar utgjordes allenast af nödiga husgerådseffekter, Kongl. Maj:t täcktes i nåder bereda Sökanden och hennes tre minderåriga barn något ärligt understöd; utvisande de vid ansökningen fogade handlingar att, jemlik! Garnisonskrigsrättens å Carlsborg utslag den 29 Mars innevarande år, Kronoarbetskarlen
Anders Christian Ekström ansetts lagligen förvunnen att hafva den 22 i berörda månad genom uppsåtlig misshandel med berådt mod, men utan afsigt att dräpa, dödat
Soldaten Munter och derför blifvit till ansvar fälld; att Munter efterlemna!, jemte enkan, tre barn, nemligen dottren Cajsa Lisa, född den 7 Juli 1865, samt sönerne Johan Ludvig, född den I Juli 1867, och Gustaf Gottfrid, född den 21 Januari 1870, samt att husets behållna tillgång, enligt bouppteckning, uppgått till 250 Riksdaler Riksmynt; och har Fångvårds-styrelsen uti underdånigt memorial den 17 sist— lidne Maj, jemte öfverlemnande af- ansökningshandlingarne, i underdånighet hemställt, huruvida icke, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad som, jemlik! Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 23 November 1860, blifvit i likartad! fall för Fånggevaldigern Olof
Bill. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 1
2 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.
Wassenii enka och minderåriga barn bevändt, Kongl. Maj:t täcktea bereda Sökanden ärligt understöd af 50 Riksdaler att utgå från mannens död och så länge hon lefver ogift, samt derjemte 25 Riksdaler för hvartdera af barnen intilldess detsamma uppnått 15 års ålder, att likaledes utgå från fadrens död.
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anförde vidare, hurusom af ofvanbemälde Krigsrätts rörande våldet å Munter förda ransakningsprotokoll, som blifvit till Justitie-departementet infordradt, inhemtades, att sedan, med anledning deraf, att Kronoarbetskarlen Ekström jemte ,en annan kronoarbetskarl den 22 sistlidne Mars voro af stärka drycker öfverlastade och uppförde sig i hög grad vildsint, några af de till beva k ni ngs kommenderi ngen a Carlsborg hörande soldater, och deribland ^Munter, bb 1 vit af vederbörande befälhafvare till kallade för att afföra bemäldc kt onoarbetskarlar i arrest, hade, då Munter, åtlydande nämnde kallelse, kommit fram till Ekström, denne i vildt raseri med foten, å hvilken han bär s. k. träbottensko, beslagen med jernskena, tilldelat Munter en spark framtill emellan bröstet och skrefvet, hvarvid Munter föll omkull och efter några ögonblick afled; samt att vederbörande läkare, efter verkställd besigtning och liköppning å Munters döda kropp, i afgifven attest intygat, att om förmälde misshandel vållat Munters död.
Sedan Hans Excellens häruppå i underdånighet erinrat, att Kongl. Maj:t den 22 sistlidne Juni, vid föredragning af förevarande ansökning, tilldelat enkan Munter för innevarande år ett understöd af 150 Riksdaler, att utgå åt besparingarne å Riksstatens Andra Hufvudtitel, samt tillika förklarat sig vilja framdeles, uppå förnyad underdånig anmälan af den gjorda framställningen, taga i nådigt öfvervägande, huruvida till nästkommande Riksdag skulle aflåtas Proposition om årlig pension å Allmänna Indragningsstaten åt enkan Munter och hennes barn; så hemställde nu Hans Excellens att med afseende å de, på sätt ofvan förmäles, i ärendet upplysta omständigheter, Kongl. Maj:t täcktes besluta att till instundande Riksdag aflåta nådig Proposition derom att å Allmänna Indragningsstaten måtte uppföras för enkan Munter dels en årlig pension af 50 Riksdaler att utgå från nästkommande års början så länge hon lefver ogift, och dels ytterligare till hvarje af hennes och Munters minderåriga barn ett belopp af 25 Riksdaler, att likaledes från början af nästa år och framgent årligen utbetalas intilldess barnet uppnått 15 års ålder eller derförinnan med döden afgå,-.
Hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern sålunda hemställt behagade, på tillstyrkan af Stats-Rådets öfriga ledamöter, Hans Maj:t Konungen bifalla; Och skulle utdrag af detta protokoll till Finans-departementet öfverlemnas, på det att berörda framställning må vid förslaget till reglering af Nionde Hufvudtiteln iakttagas.
Ex protocollo
C. J. E. Akerstedt.
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.
3 Protokoll öfver ett Justitie-Departements-Äreiide, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott Måndagen den 9 Januari 1871,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,
Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve W ACHTMEISTER,
Statsråden: Bredberg,
Abelin,
Friherre Lei.tonhufvud,
W^ERN,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre AlstrÖmer.
Statsrådet Berg anmäldes vara af sjukdom hindrad att tillstädeskomma.
Efter erhållet tillstånd att inför Kongl. Maj:t få anföra hvad, vid aflåtande af nådig Proposition till nu instundande Riksdag angående Statsverkets tillstånd och behof, vore att iakttaga i afseende å regleringen af utgifterna under Riksstatens Andra Hufvudtitel, anmälde Hans Excellens Herr Justitie-statsministern i underdånighet, vid första posten å donna Hufvudtitel eller Departementschefens aflöning, att det åt Hans Excellens uti Kronans hus N:o 1 i qvarteret Beridarebanan inom Clara församling, med adressnummer 1 och 3 vid Östra Beridarebansgatan, upplåtna boställe, hvilket nu vore, med nådigt tillstånd, uthyrdt till Statens Seminarium för bildande af lärarinnor och den dertill hörande Normalskola, komme att afträdas vid kontraktstidens slut den I April innevarande år, hvadan frågan om framtida förfarandet med nämnda boställe syntes påkalla Kongl. Maj:ts uppmärksamhet; och sedan Hans Excellens Herr Justitie-statsministern, hvars rätt vore af detta ärendes utgång beroende, lemnat sin plats vid rådsbordet, föredrogs ärendet, enligt nådigt förordnande, af Statsrådet Bredberg, som dervid yttrade:
”Af de boställen, som för tjugo år sedan farinös i Kronans hus anvisade åt cheferne för de särskilda Statsdepartementen med undantag af Finans-departementet, hafva tre sedermera tagits i anspråk för andra allmänna behof och dessa boställens innehafvare derför bekommit den ersättning att aflöningen, 15,000 Ridt-, blifvit vid statsregleringarne 1860 och 1863 för Ecklesiastik-, 1863 för Civil- och 1868 för Landtförsvars-depa,rtementets chef ökad med en hyresersättning af 2,000 R:dr eller
I
4 Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No i, om Statsverket 1871.
enahanda belopp, som redan 1858 var chefen för Finans-departementet i sådant hänseende tillerkändt. Bland de återstående boställena har det, som enligt Kongl. Brefvet den 29 September 1848 är tills vidare upplåtet åt Herr Justitie-statsministern, icke för detta ändamål begagnats sedan den I April 186 1, utan under den derefter förflutna tiden af tio år, med nådigt tillstånd, varit af boställshafvaren, mot en årlig hyra af 3,500 K:dr, uthyrdt till Lärarinneseminariet och dess Normalskola, hvilka derifrån komma att under året förflyttas till annan, för sådant ändamål bebyggd fastighet.
När med anledning häraf fråga nu kan uppstå, att bostället åter skulle af Justitie-statsministern sjelf begagnas, lärer det icke undfalla Eders Maj:ts uppmärksamhet, att, sedan öfriga delar af qvarteret Beridarebanan och äfven en de! af bottenvåningen i samma hus numera upptagas af hufvudstadens mest besökta läroverk, nemligen Slöjdskolan och Nya Elementarskolan, den sednare med lekplats på den för henne och bostället gemensamma gården, detta alltför mycket lider af en bullersam omgifning och af brist på ett afstängdt område för att lämpa sig till bostad åt den, hvilken enligt Regeringsformen är rikets förste embetsman. Lämpligare synes vara, likasom det med nuvarande Herr Justitie-ministerns yttrade önskan öfverensstämmer, att bostället, hvilket består af en större våning en trappa upp om tolf egentliga boningsrum jemte kuk, skafferi, tambur och garderober m. m. tillika med rum i vinds- och jordvåningarne samt källare och uthus, användes för andra allmänna behof eller, intilldess sådant kan ske, uthyres för Statsverkets rakning, genom Öfverintendents-embetets försorg, men Justitie-statsministern i stället får sin på Riksstatens Andra Hufvudtitel uppförda aflöning, 15,000 R:dr, ökad med en hyresersättning, som, i öfverensstämmelse med det hyresbelopp, han för sitt boställe hittills uppburit, och med afseende jemväl på Statsministrarnes af grundlagen angifna ställning framför öfrige Statsdepartements-chefer, torde bestämmas till 3,500 R:dr. Härvid torda ej heller höra förbises, att kontanta aflöningen för Herr Justitie-statsministern före den statsreglering, som verkställdes vid
1856--1858 års riksdag, var 1,500 R:dr högre, än för de Departementschefer, som
icke äro Statsministrar, och att skilnadeu i detta hänseende då af Eders Kongl. Maj:t föreslogs till 3,000 R:dr, som Rikets Ständer likväl icke beviljade.
På grund af det nu anförda hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Näjd täcktes hos nästkommande Riksdag föreslå uppförande på Andra Hufvudtiteln af ofvannämnda belopp, 3,500 R:dr, att från början af år 1872 såsom årlig hyresersättning utgå till Herr Justitie-statsministern.”
I donna underdåniga hemställan instämde Stats-Rådets öfrige ledamöter;
Och behagade Hans Maj:t Konungen dertill i nåder lemna bifall.
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern, som härefter återtog sin plats vid rådsbordet, hemställde, beträffande öfriga delar af Andra Hufvudtiteln, att de å densamma nu uppförda belopp måtte fortfarande komma att utgå, endast med de förändringar, om hvilka här nedan förmärs; och yttrade Hans Excellens dervid angående:
5 Bil, N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om. Statsverket 1871.
\ :o Justitie-Stats-Expeditionen.
Under sednaste årtionde hafva Rikets Ständer och Riksdagen tid efter annan hos Kongl. Maj:t gjort underdåniga framställningar om behofvet af förändrade stadganden i åtskilliga ämnen, som tillhöra civil- och kriminallagstiftningens område. Med anledning häraf har Eders Kongl. Maj:t åt särskilda komitier uppdragit att utarbeta flera författningsförslag, bland annat rörande införande af fastighetsböcker, angående allmänna under doms tolarne å landet, angående den s. k. vattenrätten, äfvensom rörande utsöknings väsen det. Icke sällan inträffar emellertid, att sålunda utarbetade lagförslag, såsom förhållandet särskilt varit med dem i ofvan först omförmälda två ämnen, vid deras i grundlag föreskrifna granskning inom Högsta Domstolen blifva på anförda skäl afstyrka; hvarefter Regeringen, om ej frågan skall helt och hållet falla, är satt i valet att antingen, med förbiseende af åsigterna hos den myndighet, som i frågan bör antagas hafva den grundligaste insigten, till Riksdagens godkännande framlägga förslaget i hufvudsakligen oförändradt skick eller ock låta detsamma undergå en mer eller mindre genomgripande omarbetning. Ju större och vigtigare dessa lagförslag äro och ju flera frågor samtidigt fordra en snar läsning, desto otillräckligare måste de krafter befinnas, som till ett sådant arbete för närvarande äro inom Justitie-Stats-Expeditionen tillgängliga.
Då nu, utom förenämnda vigtiga och vidsträckta delar af vår lagstiftning, som redan äro under bearbetning, äfven andra, till civil- och processrätten hörande inom den närmaste framtiden torde höra underkastas en sådan, synes med skål kunna ifrågasättas, om icke den förändrade anordning lämpligen herde vidtagas att i stället för tillsättande af särskilda komitier för enstaka lagfrågors behandling, såsom hittills skott, upprättandet af samtliga de lagförslag, som under nämnda tid ifrågakomma, äfvensom dylikas omarbetning, der sådan i följd af gjorda erinringar funnes nödig, i sin helhet, så vidt ske kunde, af samma personer utfördes. Det vill i detta hänseende för mig synas otvifvelaktigt,, att om ett sådant lagberedningsarbete uppdrages åt insigtsfull män, hvilka finge, ostörda af andra embetsåligganden, egna sig deråt, de, under fortsatta studier, med en genom vanan alltmera uppöfvad förmåga att röra sig på lagstiftningens fält och med lemnadt tillfälle att, der för någon viss fråga särskild sakkännedom erfordrades, genom tillkallade personer vinna nödig upplysning, herde blifva i tillfälle att på ett mera tillfredsställande sätt fösa den föreliggande uppgiften, än om arbetet i den hittills följda ordningen bedrefves. Icke blott enhet och konseqvens i redaktionen af sjelfva lagtexten, äfven innehållet af de särskilda lagar ne och det inbördes sammanhanget dem emellan syntes höra vinna på den ifrågasätta förändringen i arbetssättet, likasom arbetet i sin helhet herde antagas komma att skrida raskare framåt.
Antalet af dem, åt hvilka detta arbete skulle uppdragas, har jag tänkt mig höra blifva tre, hvilka jemte det de, i den man de dem närmast tillhörande arbeten det medgåfve, kunde biträda öfriga Statsdepartementer med upprättande och granskning af lagförslag, tillika skulle öfvertaga den Byråchefen för lagärenden nu åliggande skyl-
6 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ], om Statsverket 1871.
Vighet att föredraga lagfrågor i Högsta Domstolen samt vara underkastade de närmare bestämmelser i afseende å arbetet, som af chefen för Justitie-departementet meddelas.
För att kunna med någorlunda säkerhet påräkna, att de personer, som för ändamålet utses, komma att dermed fortfara, och då löneförmånerna, som medfölja de befattningar, de förut, möjligen innehafva, torde höra helt och hållet afstås till dem, som befattningarne under tiden skota, synes mig ett årligt arfvode till hvarje ledamot i den sålunda föreslagna nya Lagbyrån höra bestämmas af 8,000 Riksdaler. Derest den af mig förordade anordningen kommer till stånd, kunde dock åtskilliga andra utgifter, som hittills belastat Statsverket, besparas. Sålunda skulle det åt Byråchefen för lagärenden i stat anslagna arfvode af 3,000 R:dr indragas, och de icke obetydliga kostnaderna för tid efter annan tillsätta tillfälliga lagkomitéer komme äfven att upphöra. Något särskild! anslag till skrifbiträde inom byrån torde icke behöfva i staten upptagas, enär sådan! biträde bör kunna af tjenstemännen inom Justitie-Stats-Expeditionen lemnas.
På grund af hvad jag nu haft nåden anföra hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, för inrättande inom Justitie-departementet af eu lagbyrå, bestående af tre dertill förordnade ledamöter, hvilka det skulle åligga att, under Justitie-statsministerns ledning, utarbeta lagförslag, sådana granska och med anledning af förekomna anmärkningar omarbeta, äfvensom i Högsta Domstolen föredraga frågor om stiftande, upphäfvande, ändring eller förklaring af lagar och författningar, å Justitie-Stats-Expeditionens stat uppföra följande anslag, nemligen:
åt en ledamot i lagbyrån, arfvode...................................................... R=dr 8,000: —
» två d:o d:o, d:o ...................................................... » 16,000:
dock med skyldighet för ledamot i lagbyrån att så länge han bekläder donna befattning afstå de löneförmåner, som medfölja af honom innehafvande tjenst; samt att, derest detta förslag af Riksdagen godkännes, det å omförmälda stat åt Byråchefen för lagärenden nu uppförda arfvode af 3,000 R:dr indrages.
Vidare och i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts donna dag uppå Finansdepartementets föredragning fattade beslut i fråga om förhöjning af aflöningen till de vid Stats-departementens Expeditioner anställde Vaktmästare, hemställer jag att nådig framställning måtte till Riksdagen göras derom, att lönen för de två å Justitie-Stats- Expeditionens stat uppförda Vaktmästare höjes med 100 R:dr för hvardera och sålunda bestämmes:
för en Vaktmästare till ........................................................................... R:dr / 00: —
» en d:o » ........................................................................... w 600:
2:o. Anslaget till fångars vård och underhåll.
Den del af utgifterna under denna titel, hvilken utgår såsom bestämdt anslag, omfattar aflöningen till Fångvår,Is-styrelsen samt en del andra fångvårdens embete- och tjensteman samt betjente.
ra
Bil. N:o 1 till Kon yl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.
I afseende härå förekommer, att sedan, med anledning af Riksdagens underdånig skrifvelse den 9 sistlidne Maj angående regleringen af utgifterna under Riksstatens AndL Hufvudtitel, Eders Kong!. Maj:t den SO i samma månad anbefallt Fångvårds-styrelsen att utarbeta och till Eders Kongl. Maj:t inkomma med fullständigt förslag till personaloch afloningsstat för Styrelsens Kansli och Kammarkontor, uppgjordt med hänsyn till de af Styrelsen i underdånigt utlåtande af den 10 December 1869 ifrågasätta indragningar inom Styrelsens tjenstemannapersonal; så har Styrelsen, till följd af donna föreskrift, med underdånig skrifvelse den 20 sistlidne Oktober öfverlemnat ett så lydande
Underdånigt förslag till Personal, och Aflöningsstat för Fåogvårds-Styrelsen år 1872.
Löner och arfvode» å ordinarie stat.
Styrelsen.
I General-direktör, lön......................................................................
1 Ledamot, » .............................................
1 D:o, » ...................................................
Eiksmynt.
8,000
5,000
4,500
1 Sekreterare, lön..............................
I Registrator och protokollsförande, lön 1 Notarie och Ombudsman......................
Kansliet.
.17,500:
1.500 Tillägg: För dessa sistnämnda 2:ne tjensteman, som icke få innehafva annan ordinarie tjenstebefattning, höjes lönen, sedan de tjenat i 5 år, med 500 och efter 10 års tjenstgöring med ytterligare 500 R:dr för hvardera. Anmärkning: De i nu gällande stat upptagna löner till:
1 Registrator................................................................................. g jqq. _
1 Notarie...................................................................................... 2,200: ~
2 Kanslister ................................................................................. 2 000
,7,500: —
tillsammans 6,700: —
utgå tills vidare med oförändrade belopp, men förändras i den män nu föreslagna reglering kan genomföras.
Kammar-Kontoret.
I Kamererare, lön.................................................................
1 Kammarförvandt, lön........................................................
I Revisor, » .......................................................
1 D:o, » ........................................................
1 Kassör, » ........................................................
Nuvarande Kassören, som redan innan instruktionen för Styrelsen utfärdades innehade tjenst i annat embetsverk, samt är befriad från en del af de genom instruktionen Kassören tillagda nya åligganden, åtnjuter i lön endast.............................. 1,470: —
2.500 2,200 2,200 2,200
Transport 1,470: — 12,600: — 25,000:
8 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.
Transport 1,47 0:— 12,600:— 25,000: — hvaremot till den tjensteman, som under nuvarande Kassörens tjenstetid bestrider nyssnämnde göromål,
utgår arfvode med.................................................... 1,200:
blifvande, skilnaden emellan dessa belopp samt ofvan utförda lön upptagen såsom arfvode, att indragas
vid nuvarande Kassörens afgång.............................. *70: ”
2 Kammarskrifvare, lön k 1,000 R:dr............................................. 2,000. — j4.600: —
1 D:o, arfvode, att framdeles, sedan göro-
målen hunnit blifva på annat sätt ordnade, indragas 1,000: —
I Intendent, arfvode................................................................................................
1 Läkare, d:o ...............................................................................................
2 Vaktmästare, lön å 600 R:dr...........................................................................
För renskrifning och annat biträde i Styrelsens Kansli.....................................
j).0 d;0 d:o Kammarkontor.....................
Till gratifikationer åt extra vaktbetjeningen.........................................................
Summa
3,000: — 600: — 1,200: — 1,800: — 1,000: — 600: —
47,800: —
Härtill kommer:
Fyllnadsbelopp att tillsvidare utgå:
Skilnaden mellan de för tjenstemännen i Kansliet å nu
gällande stat uppförda löner å tillhopa ..................
och ofvan föreslagna aflöningsbelopp å ....................
hvilken skilnad kommer att försvinna i den män den nya regleringen hinner genomföras.
Skilnaden mellan de i nu gällande stat för kassörs-
göromålens bestridande upptagna belopp ...............
och härofvan för Kassören uppförda lön...............
Arfvode till en Kammarskrifvare .................................
10,200: —
7,500
— 2,700:
2,670:
2,200:
_470: —
1,000: — 4yi7Q;
Summa 51,970: —
Beträffande den sålunda föreslagna staten har Fångvårdsstyrelsen anfört, att i stället för en Registrator, en Notarie och två Kanslister, med tillsammans 6,700 R:drs aflöning upptagits en Registrator och protokollsförande med 2,500 R:dr samt för en tjensteman i egenskap af Notarie och Ombudsman 1,500 R:dr i lön; hvarjemte för dessa två tjensteman, som icke skulle få innehafva annan ordinarie tjenstebefattning, föreslao-its att, efter fem års tjenstetid, lönen skulle höjas med 500 R:dr och efter tio ' års tjenstgöring med ytterligare 500 R:dr för hvardera; Varande skilnaden emellan den nu utgående aflöningen för tjenstemännen å Kansliet 10,200 R:dr, samt den för Kanslipersonalen för framtiden föreslagna aflöning 7,500 R:dr, tillagd såsom fyllnads-
9 Bil. Nio 1 till Kongl. Majits Nåd. Proposition Nio 1, om Statsverket 1871.
belopp med 2,700 R:dr, att framdeles i den män så ske kan indragas; att sedan Styrelsen i det underdåniga utlåtandet af den It) December 1869 uttalat den åsigt, att, äfven med bibehållande af nuvarande organisation i (ifrigt, en Kammarskrifvaretjenst kunde, med tillämpning af grundsatsen att ordinarie tjensteman icke användes till renskrifningsgöromål, vid nuvarande innehafvares afgång indragas, under sistlidne år väl en Kammarskrifvaretjenst, genom innehafvarens befordran inom annat embetsverk, blifvit ledig; men enär den hos Styrelsen anställde Kassör, som redan innan nu gällande instruktion för Styrelsen utfärdades innehade tjenst i annat embetsverk, vore befriad från en del af de genom samma instruktion Kassören tillagda nya åligganden, och dessa måste jemte andra göromål förrättas utaf en bland Kammarskrifvarne, samt dertill komme att, utom Kassören, flera utaf de å Kammarkontoret -anställde tjensteman sedan längre tid tillbaka erhållit Eders Kongl. Majits tillstånd att med sina befattningar hos Styrelsen förena andra Statens tjenstår, hade Styrelsen funnit göromålens behöriga gång för närvarande fordra bibehållande af de i nu gällande stat uppförde tre Kammarskrifvare, och af denna anledning i statsförslaget, jemte löner till två Kammarskrifvare, upptagit arfvode, motsvarande en Kammarskrifvarelön, till belopp af 1,000 R:dr, att, i likhet med det till indragning vid nuvarande Kassörens afgång upptagna skilnadsbelopp emellan Kassörslönen och den sammanlagda aflöning, som utgår till nuvarande Kassören och den tjensteman, som bestrider en del af Kassörsgöromålen, 470 R:dr, framdeles indragas; samt att för besörjande af den renskrifning, som nu åligger Kanslisterna, och för annat biträde å Kansliet i den nya staten upptagits ett belopp af 1,800 R:dr, hvaremot, efter tillämpning af nämnde stat, de i nu gällande stat uppförde anslag till gratifikationer åt e. o. tjensteman i Styrelsens Kansli, 1,200 R:dr, och till extra biträde vid upprättande af tabeller hörande till personalredovisningen i Styrelsens underdåniga årsberättelse, 500 R:dr, skulle komma att upphöra; hvarjemte för renskrifning och (ifrigt biträde i Styrelsens Kammarkontor upptagits samma belopp som det till gratifikationer åt e. o. tjensteman i nämnde Kontor förut anslagna.
Enligt den nu sålunda föreslagna planen för organisation af Styrelsens tjenstemannapersonal skulle anslaget till aflöning för Styrelsen uppgå till 47,800 R:dr; Och då för år 1867 detta anslag utgjorde 53,590 R:dr, vore således, inberäknadt de sedan dess af Styrelsen föreslagna och godkända indragningar, en nedsättning i anslaget till Styrelsen föreslagen med 5,790 R:dr, hvilket belopp, för den händelse att de för Registratorn och Notarien föreslagna förhöjningar i aflöningen efter fem och tio års tjenstgöring komme att utgå, likväl skulle något förminskas.
Slutligen har Styrelsen hemställt, det Styrelsen må ega att, när ledigheter inträffa vid de befattningar hos Styrelsen, hvillca enligt nu föreslagna nya reglering höra indragas eller förändras, hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet föreslå de åtgärder, som med afseende å regleringens tillvägabringande må finnas verkställare och lämpliga.
Fångvårds-styrelsens ifrågavarande förslag anser jag ej föranleda andra anmärkningar, än att, då, på sätt Styrelsen i ofvanberörde underdåniga utlåtande af den 10
Bih. till Rihsd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. ^
10 Bil. N:o 1 till Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.
December 1869 förklarat, för göromålens behöriga gång två Kammarskrifvaretjenster äro tillräckliga och de af Styrelsen nu uppgillra förhållanden icke kunna anses ådagalägga behofvet af tillfällig tillökning i nämnde antal, giltiga skäl icke synas förefinnas att, utöfver de i det ordinarie statsförslaget upptagna löner åt två Kammarskrifvare, anslå ytterligare ett arfvode af 1,000 R:dr åt en sådan tjensteman, äfvensom att, enär det i förslaget för renskrifning och annat biträde i Styrelsens Kansli uppförda belopp med 100 R:dr öfversteg de i gällande stat upptagna anslag till gratifikationer åt e. o. tjensteman i nämnde Kansli och till extra biträde vid upprättande af statistiska tabeller, hörande till personalredovisningen i Styrelsens underdåniga årsberättelse, hvilka anslag utgöra sammanräknadt 1,700 K:dr, nyssberörde Överskjutande belopp icke borde få utgå förrän en motsvarande nedsättning i anslaget till den i Styrelsens Kansli anställda ordinarie tjensteman impersonel egt rum; Och hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes i öfriga delar godkänna Styrelsens förslag och således hos Riksdagen äska, dels att såsom ordinarie anslag åt Fång vårds-styrelsen måtte beviljas de belopp, som äro uppförda i följande
Personal- och Aflöningsstat för Fångvårds-styrelsen:
Styrelsen.
\ General-Direktör, lön........................................................................ 8,000: —
I Ledamot, lön .................................................................................... 5,000: —
I D:o, » .................................................................................... 4,500: — 47.500: —
Kansliet.
I Sekreterare, lön................................................................................ 3,500: —
I Registrator och protokollsförande, lön .......................................... 2,500: —
I Notarie och Ombudsman, lön ......................................................... 1,500: — 7,500: _
Anm. För sistnämnde två tjensteman, som icke få innehafva annan ordinarie tjenstebefattning, höjes lönen sedan de tjenst 5 år med 500 R:dr och efter 10 års tjenstgöring med ytterligare 500 R:dr för hvardera.
Kammar-Kontoret.
I Kamererare, lön................................................................................. 3,500: —
I Kammarförvandt, lön...................................................................... 2,500: —
I Revisor, lön ...................................................................................... 2,200: —
\ D:o » ...................................................................................... 2,200: —
I Kassör, » ...................................................................................... 2,200: —
1 Kammarskrifvare, lön...............................................:....................... 1,000: —
1 D:o, » ....................................................................... '1,000: ~ 14.60D: —
1 Intendent, arfvode................................................................................................ 3,000: —
1 Läkare, arfvode ................................................................................................... 600: —
2 Vaktmästare, lön å 600 R:dr........................................................................... '1,200: —
Transport 44,400: —
Bil. N:o 1 till Kongl. Majtts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.
11 Transport 44,400: —
För renskrifning och annat biträde i Styrelsens Kansli.................................... 1,800:__
D:o d:o d:o Kammarkontor..................... 1,000: —
Till gratifikationer åt extra vaktbetjeningen........................................................ 600: _
Summa R:mt R:dr 47,800: —
dels ock att utöfver nämnde slutsumma följande belopp måtte anvisas att i män af behof utgå intill dess, genom inträffade förändringar inom Styrelsens tjenstemannapersonal, den ifrågasätta regleringen kan varda genomförd, nemligen:
Skilnaden emellan de för tjenstemännen i Kansliet å
nu gällande stat uppförda löner å tillhopa ............ 10,200: —
och ofvan föreslagna aflöningsbelopp å .......................... 7,500: — g 700-_
hvarifrån dock, enär af de för renskrifning och annat biträde i Styrelsens Kansli uppförde 1,800 R:dr ett belopp af 100 R:dr icke får utgå förrän motsvarande nedsättning skett i aflöningen till den i Styrelsens Kansli anställda ordinarie tjenstemannapersonal, höra afräknas .................................................................. 100: —
2,600: —
samt skilnaden emellan de i nu gällande stat för Kassörsgöro-
målens bestridande upptagna belopp ....................................... 2,670: —
och här ofvan för Kassören uppförda lön ......................................... 2,200: —
eller tillhopa 3,070: —
I händelse af bifall härtill kommer det bestämda anslaget till fångvården, som i nu gällande Riksstat är upptaget till 193,607 R:dr 50 öre, deraf 51,870 R:dr för Fångvårds-styrelsen, att minskas med 1,000 R:dr och sålunda uppgå till 192,607 R:dr 50 öre.
Förslagsanslaget till fångars vård och underhåll är för innevarande år likasom för det sistförfluten bestämdt till 1,300,000 R:dr. Till följd af ett synnerligen högt fångantal hafva väl under år 1870 utgifterna å detta anslag öfverskridit det beräknade beloppet, och detsamma torde ej heller under innevarande år blifva för ändamålet fullt tillräckligt, helst den icke obetydliga kostnaden för de byggnadsarbeten, som med anledning af den under sistlidne års sommar inom straff- och arbets fängelset i Malmö t i made brand måst derstädes företagas, skall, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift, af berörde anslag bestridas. Den göda skörden inom landet under förra året ingifver dock ökad förhoppning om en betydlig förminskning i fångantalet; och då skål ej heller saknas för den förmodan, att priserna å lifsmedel skola under år 1872 blifva lägre än de i allmänhet under de föregående åren varit, vågar jag tro att en förhöjning af ifrågavarande förslagsanslag icke skall blifva behöflig, och hemställer derföre, att nämnda anslag måtte upptagas till samma belopp som i nu gällande Riksstat eller 1,300,000 R:dr.
12 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket, 1871.
3:o Extra statsanslag:
A) till anläggande af nytt straff arbets fängelse inom Nya Varfvet vid Göteborg.
Sedan Fångvårds-styrelsen uti memorial deri 28 September 1869 hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anmält behofvet åt' någon ytterligare rymlig fängelselokal för fångar af mankön, dömde till straffarbete för längre tid än två år, samt i sådant hänseende hemställt, huruvida icke Nya Varfvet vid Göteborg med tillhörande jordområde kunde för flottans behof umbäras och för fångvårdens räkning tillsvidare upplåtas, har Eders Kongl. Maj:t i nådigt bref den 14 derpåföljde December anbefallt Styrelsen att låta uppgöra och till Eders Kongl. Maj:t inkomma med plan och kostnadsförslag till Nya Va rf vet s fullständiga anordnande till ett straffarbetsfängelse jemte beräkning af kostnaderna för dess förvaltning och bevakning, hvarefter Eders Kongl. Maj:t ville taga frågan härom i närmare öfvervägande, äfvensom Eders Kongl. Maj:t emellertid, med afseende derå att erforderligt utrymme saknades i nuvarande fängelselokaler, medgifvit, att Nya Varfvet Ange tills vidare användas till afhjelpande af detta behof, dock utan att större kostnader för sådant ändamål användes, än som för ett provisoriskt begagnande voro oundvikliga; Och skulle Fångvårds-styrelsen ega att, efter öfverenskommelse med Förvaltningen af Sjöärendena, så fort ske kunde, komma i disposition af sådana lokaler, som för sjöförsvarets behof kunde före hela platsens aflemnande umbäras; hvarjemte stadgades, att Varfvets öfverlemnande till Fångvårds-styrelsen skulle ega rum under vilkor, bland annat, att derest behof af de upplåtna lägenheterna eller någon del deraf för sjöförsvaret framdeles uppstode, desamma då borde, efter ett års uppsägning, af styrelser» återlemnas.
Uti nådigt bref den 20 sistlidne Maj till Förvaltningen af Sjöärendena har Eders Kongl. Maj:t förord nät, att samtlige för utrymmande af Skärgårdsartilleriets å Nya Varfvet förlagda depot erforderliga åtgärder skulle vara verkställda till den 1 derpåföljande Oktober; Och har Eders Kong]. Maj:t vidare den 27 sistförflutne Juli uppå framställning af Fångvårds-styrelsen medgifvit, att kostnaderna för inredande- af provisionel fängelse inom Nya Varfvet finge med ett belopp af 13,200 R:dr af fångvårdens förslagsanslag bestridas.
Till fullgörande af den genom ofvanberörde nådiga Bref af den 14 December 1869 gift»a befallning har Fångvårds-styrelsen uti memorial den 3 sistlidne Juni afgifvit underdånigt utlåtande och förslag till anläggande af straffarbetsfängelse inom Nya Varfvet; varande i sådant hänseende af Styrelsen anfördt hufvudsakligen följande:
Ehuru strängt anlitande af utrymmet i gemensam hetsfängelserna sådant förutsatte, beräknades i 1867 och följande årens stat, att i nämnde fängelse»' skulle kunna förvaras 1,670 fångar, eller vid fängelset
på Långholmen, straff-fångar och försvarslösa, tillsammans ......................... 750
vid Malmö, d:o, d:o ........................... 650
och vid Carlskrona, straff-fångar ..................................................................... 270 j
Fångantalet utgjorde vid slutet af Augusti månad 1869:
13 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.
på Långholmen ........................................
vid Malmö..................................................
och vid Carlskrona ...................................
deribland 1,790 straffarbetsfångar; och vid 1869 års utgång:
på Långholmen .........................................
vid Malmö..................................................
och vid Carlskrona.................................
387 2,063,
2,179,
deraf 1,839 voro straffarbetsfångar.
Efter ökning under höst- och vintermånaderna af de mindre arbetsföre försvarslösa hade, såsom vanligt under vårmånaderna, ett större antal af desse afgått från de två förstnämnda fängelserna; och utgjorde fångantalet vid sistlidne Maj månads utgång:
på Långholmen ......................................................................'............................... 916
vid Malmö............................................................................................................. 752
och vid Carlskrona ............................................................................................. 424 g Q92
bland hvilka voro 1,846 straffarbetsfångar, hvaraf visade sig, att antalet straffarbetsfångar fortfarande ökats.
Det ovanligt störa fångantalet, synnerligast inom straff- och arbetsfängelset i Malmö, hade haft menliga verkningar, dels genom ökad sjuklighet bland fångarne och dels genom brist på tillräckliga arbetslokaler.
Endast till följd af särskilda anordningar hade emellertid låtit sig göra att å ifrågavarande fängelser hålla förvarade så stort antal fångar. Enär under höst- och vintermånaderna antalet mindre arbetsföre försvarslöse betydligt ökades, hade Styrelsen under åren 1868 och 1869 funnit sig nödsakad att från straff-fängelserna på Långholmen och vid Malmö låta till Kronoarbetskorpsens afdelningar vid Waxholm och Carlsborg förflytta en del försvarslösa och deribland äfven sådane, hvilka, såsom icke fullt arbetsföre, under andra förhållanden ej bort vid ICronoarbetskorpsen intagas. Bland de till arbetslokaler ursprungligen afsedda lägenheter, likasom af fängelsets vindar, hade en del blifvit till logement inredd och använd. Men dessa lägenheter hade för deras egentliga ändamål kunnat undvaras endast till följd deraf, att största delen af fångarne varit, och ännu vore af enskilda entreprenörer mera allmänt använd till arbeten utom det egentliga fängelset, mest under bär himmel. Utvägen att på förenämnde sätt bereda logement för fångarne under nätterna hade ock sin gräns och kunde nu ej vidare utsträckas.
Frågan om sysselsättning för fångarne vore allt för vigtig, för att möjligheten dertill för framtiden finge bero af den mera tillfälliga omständighet, huruvida enskilda entreprenörer kunde finnas villiga och egde utväg att, utan afbrott, använda större eller mindre delar af fångpersonalen till arbeten utom fängelserna. Vid afbrott häri skulle det ej låta sig göra att inom nuvarande fängelselokaler bereda sysselsättning för mera än jemförelsevis mindre del af fångpersonalen. Dessutom borde ej lemnas utan afseende, att fångarnes utackordering till entreprenörer måste utan alltför betydliga in-
14 Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.
skränkningar i de vilkor, som hittills varit derför gällande, medföra flera olägenheter. Entreprenörernas intresse att af fångarnas arbete hemta största möjliga fördel stode icke alltid väl tillsammans med disciplinens fordringar och skyldigt afseende på möjligheten för fångarne att, efter slutad strafftid, i det fria samhället finna användning och kunna sig ärligen försörja. Fångarne användes af entreprenörerna till det mesta för bearbetning af granit, för hyfling af tändstickor och vid väfnadsfabriker, till hvilka sysselsättningar tillfälle mindre ofta stode den frigifna fången till buds. Den yrkesskicklighet, fången förut egt, kunde endast mindre ofta af entreprenörerna tillgodogöras, till följd hvaraf fångens berörde enda försörjningsmedel under längre fångenskap icke sällan gånge förloradt, och efter frigifningen leddes denne, i brist på tillfälle till arbetsanställning, åter in på brottets bana, eller på ett kringstrykande lefnadssätt, och Staten klafve nödsakad för framtiden underhålla honom antingen såsom straff-fånge eller såsom försvarslös.
Trängseln inom nuvarande straffarbetsfängelserna medförde ock en annan ganska väsendtlig olägenhet, hvilken tillförene ej kunnat tillbörligen beaktas, den nemligen att yngre, för första gången saktande, eller för brott, som ej utmärkte vanfräjd, dömda måste inom ifrågavarande fängelser natt och dag sam vistas med äldre, lastbara samt för gröfre och vanfrejdande brott förnyade gånger dömde personer. Inom hvarje logement måste hållas förvarade så många fångar utrymmet medgåfve, eller från 40 till 140 förbrytare i ett och samma rum. Sådant ständigt umgänge ej blott ökade straffets tyngd för fånge af förra slaget, utan utsatte honom ock för faran att under fängelsetiden moraliskt förderfvas. Den ännu ej moraliskt förlorade fången och den, som begått brott mera af obetänksamhet eller öfverilning än af elak vana och böjelse, befunne sig i gemensamhetsfängelset uti en synnerligen vanlottad ställning, i jemförelse med de till straffarbete för två år eller kortare tid dömde, för hvilka Staten genom de med dryg kostnad anskaffade cellfängelserna berådt tillfälle att utstå straffet, utan att tvingas till gemenskap med andra fångar och utan äfventyr af framtida förderf, helst då, såsom erfarenheten visat, den längre strafftiden icke alltid hade sin grund i brottets beskaffenhet, utan fastmer i domrarnes olika uppfattning och tillämpning af latitudsystemet. Icke endast den brottsliga individen ådroges genom donna straffbehandling ett djupare lidande, än lagen afsett; samhället sjelf! hade ock deraf skada, enär det genom donna sin anordning onekligen ökade antalet af dem, som för hela deras lif ginge förlorade och blefve en börda för det allmänna. Bland dem, som dömdes till mer än två års straffarbete, funnes mången, hvilken, oaktadt han gjort sig till straff förfallen, likväl icke genom sin föregående vandel eller öfriga förhållanden utestängt möjligheten eller ens sannolikheten, att han vid en lämpligare fångbehandling skulle kunnat återgå till samhället utan försämring och der blifva eu nyttig medlem, men, sådana förhållandena nu vore, åtföljde honom från fängelset den vanära och farhåga, som fängelset och gemenskapen med förhärdade brottslingar, mer än den begångna förbrytelsen, ingåfve; och möjligheten att i samhället åter upptagas och der finna tillfälle till försörjning vore i de flesta fall för honom stängd.
15 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.
Anskaffandet af ytterligare ett getnensamhetsfangelse påkallades således:
för möjligheten att kunna behörigen förvara och vårda nuvarande störa och möjligen ännu tillväxande antal straff-fångar af mankön, dömda till mera än två års straffarbete;
för att, derest tillfälle icke skulle fortfara att genom entreprenörer bereda fångarne sysselsättning, någon utväg måtte finnas att till arbetslokaler åter använda någon del af de såsom logement nu upptagna lägenheter inom gemensamhetsfängelserna; och
på det att yngre, för första gången sakfällda förbrytare och andra, för icke vanfrejdande blott dömde, för hvilka straffarbete i nuvarande gemens am hetsfängelser medförde en af lagen icke afsedd skärpning, måtte kunna fullgöra straffarbetet, utan att derigenom betagas utsigt att, efter utståndet straff, i det fria samhället kunna sig årligen försörja.
Antalet af saktande inom an g! fn a kategorien vore ganska betydligt. Vid slutet af ai 1869 voro bland straffarbete fångar af mankön på viss tid inom gemensamhetsfängelserna förvarade 96 personer i ålder emellan 1 4 och 20 år och ej mindre än 369 under 26 år. Bland de till samma fängelser under året nykomna 593 fångar lltgjordes 124 eller mer än i af sådana, som ej förut undergått straffarbete i gemensamhetsfängelse, eller för försvarslöshet varit dömda till allmänt arbete. Det med cellfängelserna afsedda ändamål att från moralisk smitta bevara dem, som ej begått gröfre brott, vinnes på långt när icke, så länge personer, som för icke vanfrejdande brott dömdes till mer än två års straffarbete, måste fullgöra detsamma inom nuvarande gemensam hetsfängelser. Bland de inom ifrågavarande slaga fängelser vid '1869 års slut förvarade personel' funnos 185, hvilka voro dömde för icke vanfrejdande brott, såsom för subordinationsbrott, delaktighet i upplopp, våld å person m. m.
Nu antydda omständigheter syntes Fång vårds-styrelsen vara af den vigt att då, genom lämplig anordning vid Nya Varfvet i Göteborg, den anmärkta bristen i väsendtlig man skulle kunna afhjelpas, den i förhållande till sakens betydelse jemförelsevis måttliga kostnaden ej borde deremot lägga hinder.
Nya Varfvet lemnade utrymme till förvar af omkring 400 straffar betsfångar jemte erforderliga arbetslokaler, sjukrum samt bostäder för förvaltnings- och bevakningspersonal m. m. Kyrka funnes ock inom v a rfs byggnaden.
För att i möjligaste man ernå det åsyftade ändamålet, fångarnes moraliska förbättring, vore det erforderligt, att behandlingssättet uti det nya fängelset blefve i vissa hänseenden olika mot det, som nu tillämpades i gemensamhetsfängelserna. I sådant afseende vore nödigt, att fångarne, som under dagarne i mindre fördelningar skulle under tillsyn af vaktare hållas till gemensamt arbete, deremot under nätterna och på de fristunder, som ej upptogos af undervisning och gemensam läsning, i närvaro af bevakning, h öllos skilj da från beröring med hvarandra i mindre s. k. nattceller, hvar fånge för sig, såsom nu egde rum i Danmark och i andra länder och der befunnits af stor fördel. Härigenom förebyggdes icke allenast den lastbara gemenskapen mellan fångarne, som, äfven med iakttagande af sorgfällig tillsyn, icke kunde i de gemen-
16 Bil. N:o 1 till Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o J, om Statsverket 1871.
samma sofruramen förekomma*, utan fångarne blefve jemväl förhindrade från de skadliga samtal om föregående äfventyr och planer till nya brott, till hvilka hvilotimmarne i ”de gemensamma sofra mmen lemnade tillfälle. Under det gemensamma dagliga arbetet skulle dock ej ovilkorlig tystnad af fångarne fordras, men allt högljudt samspråk och sådant som medförde hinder i arbetet och dermed ej hade gemenskap, så vidt ske kunde, genom bevakningen förekommas.
Styrelsen föreslog, att omförmälda sofceller skulle uppföras af trä. Deras inredande med tjockare väggur af sten skulle visserligen vida bättre uppfylla ändamålet att afhålla fångarne från meddelanden med hvarandra, men med afseende å den betydliga tillökning i kostnad äfvensom den minskning i utrymmet ett sådant mredningssätt skulle medföra, ansåg Styrelsen sig icke böra derom gorå hemställan.
Genom varfslokalens begagnande till gemensamhetsfängelse utan sofceller skulle visserligen ändamålet af ökadt utrymme för fångar, dömde till mer än två års straffarbete, vinnas; men den väsendtlig fördelen, att befria yngre och icke redan djupare sjunkna fångar från menlig inverkan af samvistelse med mera brottsliga, kunde icke uppnås, utan att logementen försäga med celler, der fångarne egde tillfälle att, ostörda af hvarandra, med läsning och arbete tillbringa lediga stunder.
Då, enligt allmänt iakttagande, brist på undervisning och uppfostrande handledning eller saknad utveckling af de bättre anlagen i de bestå fall vore orsaken dertill, att ungdomen dragas in på brottets bana, ansåg Styrelsen det vara af högsta vigt, att mera tid och omsorg än hittills egnades åt fångarnes religiösa och intellektuel undervisning samt moraliska uppfostran, hvadan Styrelsen faun sig höra föreslå, att vid det ifrågasätta nya fängelset måtte, förutom en predikant med åliggande att, jemte besörjande af fångarnes själavård och egentliga religiösa undervisning, leda och öfvervaka undervisningen i öfrig!, få anställas en särskild lärare för fångarnes undervisning i de ämnen, som i folkskolebildningen ingå, och möjligen tillika bibringa dem färdighet i en del sådana handaslöjd^-, som efter frigifningen för dem kunde underlätta tillfälle
till sjelfförsurjning. , .
Bland fördelarne af det under sednast» årtiondet i Stor-Bntanmen tillämpade Irländska straffsystemet vore den, att fångarne, efter viss tids välförhållande, gradvis lemnades större frihet till handling och sjelfbestämmelse och såmedelst på verksammaste sätt manades till uppmärksamhet på sig sjelfva och till vakt mot frestelser. De vandes sålunda småningom till den strid, som förestode i allmänna lifvet, och hvarunder de förut, utan aktgifvande på faren, låtit sig vilseföras och dukat under. Sedan den sakfällde genom fångenskapen och domen kommit till besinning eller insigt om och erkännande af sitt fel, herde, under inverkan af religionsundervisningen eller vid siden af ångern, de inneboende bättre antagen kallas till lif och i möjligaste måtto stärkas. Dertill” erbjöde det Irländska systemet ett kraftigt medel, då fången småningom lemnades allt större frihet att handla och slutligen under sista delen af strafftiden finge återgå till det fria lifvet, allt dock under vilkor att, om han åter beginge brott eller öfver-
Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1871. 17
trädelse, det eftergift^ eller lindrade straffet kotnme att i sin fulla stränghet mot honom tillämpas.
Det syntes helt naturligt, att äfven den bästa undervisning icke kunde förmå att på fången utöfva lika inverkan, som om han, af naturlig önskan att komma i åtnjutande af större frihet, sporrades till uppmärksamhet på sig sjelf och till oaflåtlig! bemödande att förhålla sig väl. Äfven utan införande af det Irländska systemet, hvilket förutsatte förändring i lagen, skulle vid straffs tillämpning ett närmande till detta system i någon mån kunna ega ruin. De flira mindre friheter och medgifvanden fångare enligt gällande ordning nu åtnjöte, såsom den att skriftvexla med anhöriga, att använda en del af flitpenningarne till förstärkning af kosten och till anskaffande af snus och tobak, att få ombyta böcker till läsning, att beredas arbete och någon förtjenst på fristunderna in. m., sådant kunde göras beroende af fångens välförhållande och tillgodonjutas i olika man, allt efter klassen till hvilken uppförande och flit beredde uppflyttning.
Föi disciplinen i det nya fängelset vore det nödigt, att tillsynen öfver fångarne under arbetstiden uteslutande utöfvades af fängelsets personal, och att till följd deraf fångai ne icke, såsom hittills mera allmänt egt rum, öfverlätos åt arbe tsen t repre nörer. Fangpei sonalen borde hallas till sådan Olikartad verksamhet, som efter frigifningen kunde underlätta anställning i jordbruksarbete och tillfällig sjelfförsörjningf Såsom uppmuntran till och belöning för fortsatt godt uppförande kunde fångarne på fristunder och om aftnarne meddelas sådan undervisning, som förskaffade dem vana och färdighet i olika slags arbeten, hvilket skulle efter frigifningen blifva dem en hjelp till försörjning. Aibetet på fristunderna beredde dem ock någon arbetsförtjenst, hvarmedelst deras utkomst under den första tiden, efter det de lemnat fängelset, underlättades.
Då det nya fängelset företrädesvis herde användas för sådana fångar, om hvilkas förbättring mesta sannolikhet förefunnes, äfvensom för dem, hvilka, såvidt ske kunde, bolde sk} dd as för det menliga inflytande och det ökade lidande, umgänget och gemenskapen med mera förderfvade fångar medförde, herde till det nya fängelset försändas:
1:o manliga straffarbetsfångar, Indika ännu icke fyllt 2 I år och ej blifvit beträdda med förnyade brott, som utmärkte djupare vanart;
2:o äldre, hvilka blifvit dömde för icke vanfrejdande brott och ej tillförene för sådana undergått bestraffning;
3:o de, för hvilka, till följd af föregående lefnadsställning och vaner m. m., gemensamhetsfängelser ej lemnade tillfälle till lämpligt arbete och för hvilka gemenskapen med gröfre förbrytare i högre grad ökade straffets tyngd.
Oaktadt det måste tillkomma fängelsets direktör ensam att öfvervälta samt meddela föreskrifter i fråga om disciplin och ordning inom fängelset, syntes det dock Styrelsen som skulle det i flera afseende!!, särdeles beträffande fångarnes undervisning och handledning i arbeten, för bedömande af deras förhållande vid fråga om uppflyttning i klass, medförande vissa lättnader i fängelsetvånget, och om tillämpning af all-
Bih. till RiJcsd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 3
18 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.
varligare disciplinärbestraffning samt för beredande af tillfälle att, efter utståndet straff, erhålla arbetsanställning eller tillfälle till sjelfförsörjning, vara af gagn, om, såsom i andra länder, vid fängelset bildades en direktion, deri, under ordförande af direktören, till ledamöter förordnades predikanten och läkaren jemte två eller flera för nit och intresse hända män utom fängelset.
Fångvårds-styrelsen hade låtit i sitt Byggnads-kontor uppgöra den underdåniga skrifvelsen bifogade ritningar, utvisande varfsbyggnadens form och föreslagna inredning till fängelse, äfvensom likaledes bilagda två kostnadsförslag, upptagande det ena kostnaden för inrättande af gemensamhetsfängelse efter nuvarande anordning, utan solceller, till 67,800 E:dr, och det andra för ett fullständigt fängelse, försed t med 392 sofceller af dubbla bräder med mellanlägg af jernplåt och dörrar af trädgaller, inom åtta större rum, i två etager, så inrättade att till hvardera etaget vore särskild ingång, till 1 10,000 R:dr eller 43,000 R:dr mera än det förra.
För öfrigt skulle fängelselokalerna, på sätt ritningarne närmare utvisade, komma att bestå af kyrka, läsrum, arbetsrum, ljusa och mörka straffceller, vaktrum och bostadsrum. Förutom nämnda straffceller skulle några af solcellerna så anordnas, att de kunde äfven såsom straffceller begagnas.
Fångvårds-styrelsen hemställde, att de utom sjelf va fängelseområdet belägna, till bostäder för tjenstcpersonalen afsedda byggnaders närmare disposition för berörde ändamål finge bero på Styrelsens afgörande efter hvad vid närmare öfvervägande af förhållandena kunde anses mest lämpligt. För tre dylika lägenheters iståndsättande voro uti kostnadsförslagen utgifter beräknade; men öfriga utom varfvet befintliga lägenheter, som för tjenstepersonalens inrymmande erfordrades, ansågos icke för närvarande påkalla sådana reparationer, att några medel derför behöfde särskild! anordnas. I öfrigt anhöll Styrelsen om Eders Kongl. Maj:ts nådiga bemyndigande, att vidtaga de mindre förändringar uti den föreslagna inredningen och anordningen af fängelselokalerna, som under arbetets fortgång kunde finnas fördelaktiga.
Vidare öfverlemnade Styrelsen en uppgjord beräkning af årliga kostnaden för förvaltningen och bevakning vid ifrågavarande nya straff-fängelse, uppgående till 41,825 R:dr, uti hvilken beräkning aflöningen för förvaltningspersonalen vore upptagen hufvudsakligen lika med hvad för andra större straff-fängelser vore bestämdt, med undantag att särskild aflöning blifvit, på grund af ofvan anförda skäl, uppförd med 1,200 R:dr för en till predikantens biträde anställd lärare.
Vid nuvarande gemensamhetsfängelser för straff-fångar af mankön utgjordes bevakningspersonalen dels af indeld eller värfvad trupp, som bestridde yttre bevakningen, och dels af särskild! anställda underofficerare och vaktknektar, som besörjde bevakningen inom fängelse!. Då likväl såväl minskning i kostnad som en ändamålsenligare bevakning vunnes, om både den yttre och inre bevakningstjenstgöringen finge besörjas af civil personal, hade Styrelsen i beräkningen icke upptagit någon kostnad för militär— bevakning, men, förutom aflöning åt en bevakningsbefälhafvare och fem underofficerare* hvilka i alla händelser erfordrades för den inre bevakningen, upptagit aflöning för ett
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871. 19
för höj dt antal vaktknektar af 30 till 40 i män af behof, i h vilkas ställe eljest skulle, jemte inre bevakning af 1 o till 20 vaktknektar, erfordras en militärstyrka af omkring 60 man.
Beträffande allöningsbeloppen för bevakningspersonalen förekomme i beräkningen den skiljaktighet från gällande stater, att, utom hvad bevakningsbefälhafvaren anginge, aflöningen blifvit upptagen högre än vid andra fängelser samt för underofficerarne delad i två och för vaktknektarne i tre olika grader. Skälet härtill hade varit dels att lefnadskostnaderna i orten voro jemförelsevis högre och dels att Styrelsen trött utsigten för bevakningspersonalen att efter längre tids ordentlig tjenstgöring vinna tillökad inkomst skola verka till erhållande af en mera pålitlig och stadigvarande bevakningskorps. Första lönegraden för underofficerare upptoge aflöning för två dylika tjensteman med 700 R:dv för hvardera eller i 00 R:dr mera än vid andra fängelser. I andra lönegraden, som likaledes omfattade två underofficerare, vore aflöningen utförd med 800 R:dr för hvardera. Dessutom vore för en fanjunkare upptaget ett lönebelopp af 900 R:dr eller 200 R:dr mera än hvad vid andra fängelser för sådan befattning utginge. Första lönegraden för tio vaktknektar vore till lönebeloppet lika med hvad i allmänhet för dylik beställning utginge och upptoge 400 R:dr för hvarje tjenst. I andra och tredje lönegraderna, upptagande hvardera 10 å 15 vaktknektar, vore allöningsbeloppen utförda med 500 R:dr för den förra och 600 R:dr för den sednare graden. Donna tjenstepersonal skulle vid fängelset antagas endast i mån af behof. Slutligen och då bestämmandet af kostnaden för den betjening, som kunde erfordras för tillsyn och ledning vid fångarnes arbeten, blefve i väsendtlig man beroende af det sätt, hvarpå arbetena komme att ordnas, hvarom Styrelsen ännu ej kunde afgifva bestämdt förslag, både Styrelsen ej kunnat beräkna någon viss personal och aflöning, hvithet ej heller ansågs vara erforderligt, enär sådan kostnad torde höra af den blifvande arbetsinkomsten utgå.
Emot ofvan omförmälda ritningar och kostnadsförslag har Ofverintendents-embetet, uti infordradt underdånigt utlåtande, förklarat sig ej hafva funnit skål till armärkning.
Till svar på en genom Justitie-Departementet till Fångvård-styrelsen framställd förfrågan angående den tid, inom hvilken Styrelsen afsett, att anläggningen inom Nya Varfvet af ett straff-fängelse, försedt med 392 sofceller skulle fullbordas, och huruvida det derför beräknade kostnadsbelopp kunde på två eller flera år fördelas, har Styrelsen skriftligen meddelat, att, enär bland de föreslagna arbetena icke inginge några väsendtliga murnings- eller andra arbeten, som för torkning erfordrade längre tid, samt desamma icke heller voro af större omfång, än att de torde kunna under loppet af ett år verkställas, afsedt vore, att byggnadsarbetet i sin helhet skulle under innevarande år fullbordas, samt att således erfordrades, att kostnadsbeloppet redan nämnde år blefve för ändamålet att tillgå.
Genom den af Fång vårds-styrelsen i ofvanberörda underdåniga memorial åstadkomna utredning anser jag det vara ådagalagdt, att ytterligare ett straffarbetsfängelse
20 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1871.
för fångar af mankön är behöflig!;; i följd hvaraf och då medelst användande af de vid Nya Varfvet redan befintliga byggnader till afhjelpande af detta behof en betydlig besparing i kostnaderna komme att vinnas; då Styrelsens förslag till fängelsets inredning derstädes synes vara fullt ändamålsenligt och lämpligt, och särskild!; den ifrågasätta anordningen för fångarnes förvarande under hvilotimmar och fristunder i s. k. nattceller bör leda till vidmakthållande af god ordning och disciplin inom fängelset samt till förminskande af det menliga inflytande, som inom nuvarande gemensamhetsfängelser de gröfre brottslingarne utöfva på de i moraliskt afseende mindre förderfvade, och då önskligt är, att de föreslagna byggnadsarbetena, hvilkas företagande under innevarande år jag ansett mig icke kunna ifrågasätta, blifva under år 1872 utförda, hvilket torde
låta sig gorå äfven om en del af anslaget först under år 1873 komme att utgå, jag
tillstyrker, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen aska att till ordnande inom Nya Varfvet vid Göteborg af ett för fångar af mankön afsedt straffarbetsfängelse med 392 s. k', nattceller måtte för år 1872 beviljas ett anslag af 70,000 R:dr.
B) till bestridande af kostnader för Hofrätternas förstärkande med extra divisioner.
Det i nu gällande Riksstat för detta ändamål upptagna förslagsanslag af 10,000 R:dr kommer antagligen att utgå till hela det beräknade beloppet, enär, enligt Kongl. Majits redan meddelade förordnande, Rikets samtlige Hofrätter skola under vissa tider innevarande år hvar för sig arbeta å en öfvertalig division, nemligen Svea och Göta Hofrätter under årets fem första månader samt Hofrätten öfver Skåne och Blekinge
från årets början till den 1 November. Med hänsyn till antalet af de vid sistlidne
års utgång i Svea Hofrätt balanserade oafgjorda mål torde det kunna påräknas, att någon vidare förstärkning af donna Hofrätt utöfver den, på sätt ofvan förmärs, medgift) a icke kommer att under detta och nästkommande år blifva behöflig. Uti Göta Hofrätt synes deremot någon ytterligare förstärkning under ifrågavarande år blifva af behofvet påkallad och hvad slutligen angår Hofrätten öfver Skåne och Blekinge, så är antalet af dit inkommande mål, såsom erfarenheten under de sednare åren ådagalagt, så stort, att, derest Hofrätten skulle arbeta allenast å dess två i stat uppförda divisioner, den redan befintliga, betydliga balansen af oafgjorda mål utan tvifvel komme att, till men för de rättsökande, alltjemnt ökas, hvadan det är att förutse, att donna Hofrätt skall jemväl under nästkommande år behöfva biträde af en extra division.
På grund häraf hemställer jag i underdånighet, att jemväl för nästa statsregleringsperiod må för nu ifrågavarande ändamål äskas ett extra förslagsanslag af 10,000 R:dr.
Hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern sålunda hemställt och tillstyrkt och deruti Stats-Rådets öfrige ledamöter instämde, täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag af protokollet härom expedieras till Finans-Departementet.
In fidem
E. Adlerstråhle.
Stockholm, 1871. P. A. Norstedt & Söner, Kong!. Boktryckare,
Bil. N:o 2 till Kongl. Majds Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.
I
Utdrag af Protokollet öfver Utrikes Departements-Årenden, hållet inför Hans Maj:t Lönnligen i sammansatt Svenskt och Norskt Stats-Råd å Stockholms Slott den 25 November 1870.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern Adlercreutz,
Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Grefve Wachtmeister,
Hans Excellens Norske Herr Stats-Ministern Sibbern, Stats-Eåden Bredberg,
Abelin,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
WiERN,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer,
Manthey,
Falsen.
Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena anförde i underdånighet:
»Sedan jag till följd af Eders Kongl. Maj:ts Beslut af den 5 November 1869 uppgjort förslag till Sveriges och Norges Utrikes-budget för år 1872, beledsagad! af de beräkningar af hvilka det enligt nämnda Beslut skall åtföljas, och sedan såväl Norska Regeringen afgifvit betänkande öfver detta förslag i dess helhet som Kommerse-Kollegium öfver de delar deraf som innehålla förändringar i den hittills gällande Konsulsstaten, får jag härmed till Eders Maj:ts afgörande underställa detta förslag jemte åtföljande beräkningar, och går nu att redogöra för de förändringar som föreslås uti hittills gällande stater.»
»1. Hela budgetens totalbelopp är minskadt med 1,200 riksdaler riksmynt; men då båda Rikenas bidrag blifvit jemkade så att de nu utgöra nog-
Bili. till Riksdagens Prot. 1871. 1:a Sami. l:a Afd. ' 1
2 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.
grant 12/17 för Sverige och 5/i? för Norge, så är i sjelfva verket Sveriges bidrag minskadt med 3,200 riksdaler medan Norges är ökadt med 2,000 riksdaler riksmynt.»
»2. Stats-Ministerns för Utrikes Ärendena lön utgår som hittills allenast af det svenska Indraget med 24,000 riksdaler riksmynt. Af det bidrag af 10,000 riksdaler som i förhållande härtill skulle falla på Norge, utreder detta rike 6,000 riksdaler utöfver sin andel till Ministerstaten och 4,000 riksdaler till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, hvarigenom i slutsumman den antagna proportionen emellan båda Rikena uppkommer.»
»Z. Af de till Utrikes Departementet utgående anslag är de diplomatiska utgifternas bidrag förminskadt med 1,200 riksdaler och Konsulsstatens ökadt med samma summa. Egentligen borde, med tillbörligt fästadt afseende å göromålens natur och fördelning, sistnämnda bidrag utgå med en betydligare summa. Af Utrikes Departementets Expeditions embets- och tjenstemäns löner torde, enligt nämnda beräkningsgrund, följande anses böra utgå
af Konsulsstatens bidrag, nemligen:
Chefens för Konsulatafdelningen.......................................................... (4,500),
V3 af Chefens för Kameralafdelningen eller.................................. (1,500),
Förste Sekreterarens .......................................................................... (3,500),
minst en Andre Sekreterares................................................................. (1,000),
och en vaktmästares .............................................................................. (500),
eller i allt 11 till 12 tusen riksdaler. För att emellertid ej nu allt för mycket anlita dess tillgångar, äfvensom för att i de resp. från diplomatiska utgifterna och Konsulsstaten härtill utgående bidrag erhålla runda med resp. 17 och 7 delbara summor, har jag för denna gång ansett mig höra inskränka mig till att föreslå att Konsulsstatens bidrag till nämnda Expedition må tills vidare utgå med ett endast till 7,700 riksdaler riksmynt förnöjdt bidrag.»
»Denna förändring är af Kongl. Norska Regeringen tillstyrkt. Deremot har Kommerse-Kollegium afstyrka densamma, alldenstund Kollegium anser att de medel som på Konsulsstaten möjligen kunna återstå, sedan alla nu på densamma anvisade utgifter utgått, höra reserveras dels för det tillfälle att någon ny politisk agent blefve utsänd till Kina, dels till löneförbättringar vid vissa vigtigare Konsulater i Europa, särskilda i Bordeaux, Havre och Dybeck. Men då det numera torde anses mindre nödigt att gorå några större besparingar för framtida behof, utan för hvarje år torde höra äskas ungefär hvad som för detsamma anses åtgå, då de här åsyftade löneförbättringarne icke torde komma i fråga att införas förrän i mån af inträdande besparingar på andra håll, då en mindre summa å nu framlagda budget linnés reserverad för oförutsedda utgifter som kunna ifrågakomma under den tid för hvilken den är uppgjord, och då slutligen den här ifrågasätta öfverflyttningen på af mig anförda grunder torde höra anses rättvis och såsom sådan blifvit af
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1871. 3
Kong!. Norska Regeringen förordad, vågar jag till densamma utbedja mig Eders Maj:ts Nådiga bifall.»
»4. En ändamålsenligare fördelning af rubrikerna under Konsulsstatens utgifter är af mig föreslagen, och om den vinner Eders Maj:ts Nådiga bifall, bör såsom följd deraf en ny Instruktion utfärdas för Chefen för Kameralafdelningen. Till följd af nämnda fördelning äro Konsulsstatens utgifter i likhet med de diplomatiska sammanförda under tre afdelningar, nemligen:
1) bidraget till Utrikes Departementets Expedition,
2) Konsulernas aflöning, samt
3) skrifmaterialier, expenser och extra utgifter. Emot denna ompostering bär ingen anmärkning blifvit gjord, och jag hemställer derföre att den må vinna Eders Maj:ts bifall.»
»5. Jag öfvergår nu till de i afseende å de särskilda anslagssummorna föreslagna förändringar.»
»Ministerns i Berlin löneinkomster föreslås ökade från 8,000 till 9,000 Riksdaler Hamb. Banko, i anseende till den störa prisstegring som i förening med platsens ökade vigt derstädes inträdt.»
»Under Beskickningen i Köpenhamn har jag ansett lägligt att uppföra ett anslag till en Attaché med 300 Riksdaler Hamb. Banko, hvilket sedan någon tid utgått såsom af Eders Maj:t beviljadt personligt arvode till de sednast i donna egenskap der anställda unga män. Kongl. Norska Regeringen bär uttalat sig emot detta anslags uppförande, men jag måste yrka på dess bibehållande tills vidare. Eu Attaché har under de sista tio åren alltid varit anställd i Köpenhamn, och i anseende till de der ökade göromålen kan eu sådan ännu mindre i framtiden undvaras. Till en början både han intet arvode, men under den sista tiden har man ej kunnat få någon lämplig person som kunnat tjenstgöra utan ett sådant, och har det derföre af Eders Maj:t blifvit såsom tillfälligt personligt anslag beviljadt, Nu behöfver det visserligen icke på budgeten uppföras, utan kan af tillfälliga besparingar på andra utgiftskonton utgöras, men jag anser mera med god ordning öfverensstämmande att det uppföres årligen så länge det i verkligheten utgår, men försvinner om man efter den nuvarande innehafvarens befordran kan få en oaflönad Attaché som är till tj en sten lika lämplig.»
»För att icke behöfva nu äska ökadt anslag till Utrikes Departementets budget, har jag ansett mig höra föreslå att Ministerns i Wien traktamente nedsätta från 11,000 till 7,200 Riksdaler Hamb. Banko, oaktadt den väl kända dyrheten på nämnda ort, och har jag företrädesvis föreslagit donna nedsättning, alldenstund ifrågavarande Beskickning, med afseende å göromålens mängd och vigt, synes mig snarare än någon annan i närvarande stund medgifva en sådan. Af samma anledning anser jag Legations-Sekre-
4 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj ds Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.
teraretjensten i Wien tills vidare kunna lernnas obesatt, hvarföre anslaget till en sådan, 1,200 Riksdaler Hamb. Banko, ur budgeten donna gång utgår.»
»Hvad Norska Regeringen yttrat om önskligheten af att de diplomatiska beställningarne i Athén och Lissabon indragas, vid nuvarande innehafvares afgång och att på dessa platser då blott General-Konsuler anställas, äfvensom att lönen för Konsuln på Malta vid nuvarande innehafvare^ afgång definitivt indrages, torde Eders Maj:t vid inträffande fall taga i närmare nådigt öfvervägande.»
»Kongl. Norska Regeringen har föreslagit öfverflyttningen från de Förenade Rikenas gemensamma till Norges särskilda budget af en summa af 500 Riksdaler Hamb. Banko, hvilken allt hitintills utgått såsom arvode till en hos främste ledamoten i Regeringen i Christiania anställd Sekreterare. Att donna aflöning utgått af Ministerkassan, härleder sig från en tid då Riksståthållare!! måste underhålla en vidlyftig enskild brefvexling med Stats- Ministern för Utrikes Ärendena och åtskilliga af Eders Maj:ts Ministrar i utlandet. Då detta förhållande, hvilket hade till följd att ifrågavarande utgift den tiden utgick med flerdubbelt belopp mot det nuvarande, numera icke är för handen, anser Kongl. Norska Regeringen att densamma bör drabba Norge allena.»
»Sedan donna sak blifvit af Storthinget afgjord, förbehåller jag mig att föreslå Eders Maj:t att den besparing som derigenom kan uppkomma, måtte, då Utrikes Departementets stat definitivt fastställes, användas till en väl behöflig tillökning i lönen för Eders Maj:ts Minister i Italien, då residenset flyttas från det relativt billiga Florens till det dyra Rom.»
»Genom Eders Maj:ts donna dag fattade beslut om en omreglering af kontorspersonalens vid General-Konsulatet i London aflöning, uppstår på donna post eu besparing af 50 Riksdaler Hamb. Banko.»
»Frågan om en förhöjning af General-Konsulns i Washington lön från
3,000 till 4,000 Riksdaler Hamb. Banko, äfvensom af anslaget till Konsuln i New-York från 1,000 till 1,500 Riksdaler samma mynt, är redan i sammansatt Svenskt och Norskt Stats-Råd den 11 innevarande månad af Eders Maj:t i Nåder afgjord.»
»I samma Stats-Råd har Eders Majrt likaledes åtgjord frågan om en agents afsändande till Ost-Asien sålunda, att vården om de Förenade Rikenas intresse!! och öfverinseendet öfver Svenska och Norska Vice Konsulaten i Kina tills vidare skulle uppdragas åt General-Konsuln i Shanghai, som skulle uppbära 1,000 Riksdaler Hamb. Banko årligen i kontorshyra, att honom till biträde skulle förordnas en Vice Konsul, tillika Konsulat-Sekreterare, med 2,000 Riksdaler Hamb. Banko i årligt traktamente, utom fri bostad och ersättning för resor i embetsärende!!, samt att vården om de Förenade Rikenas intresse!! i Japan skulle tills vidare uppdragas åt Kongl. Nederländska
Bil. N:o'2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1871. 5
Beskickningen derstädes emot ett ärligt bidrag af 1,000 Riksdaler Harnb. Banko till expenser och kontorsbidrag.»
»Till Legations-Predikanten i Konstantinopel, som å Ministerstaten uppbär 500 Riksdaler Harnb. Banko, bär jag föreslagit att enahanda belopp måtte å Konsnlsstaten utgå. För närvarande förestås platsen på förordnande af en af missionssällskapets missionärer, som tillfälligtvis uppehåller sig i Konstantinopel och kan åtnöja sig med 500 Riksdaler Harnb. Banko; men med mindre än 1,000 Riksdaler samma mynt årligen kan en ordinarie Predikant icke aflönas, och då hans verksamhet till största delen kommer de svenska och norska sjömännen till godo, så är det billigt att Konsnlsstaten dertill med hälften bidrager. Detta är äfven af Norska Regeringen förordadt, men af Kornmerse-Kollegium afstyrkt på ofvan anförda skäl, nemligen att Kollegium anser af vigt att erhålla besparingar för framtida behof. Jag får på grund af de motiver jag ofvan anfört, i underdånighet anhålla att Eders Maj:t täcktes bifalla hvad jag i detta fall föreslagit.»
»1 afseende å de till pensioner och expektansarvoden såväl å Ministerstaten som å Konsnlsstaten uppförda anslag, har Kongl. Norska Regeringen föreslagit att en specifikation öfver de belopp som vid liden för budgetens uppgörande härtill utgå, måtte, i stället för att såsom hittills endast bifogas hvarje års afslutade räkenskaper, åtfölja budgetförslaget, och har jag, för det fall att Eders Maj:t täcktes gilla detta förslag, uppgjort en sådan förteckning, som finnes detta protokoll bilagd.»
»Under Konsulsstatens utgifter till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter äro 1,500 riksdaler riksmynt uppförda till skrifmaterialier och tryckning af Konsulernas rapportör m. in., medan i den förra staten endast 300 riksdaler samma mynt voro uppförda till skrifmaterialier och expenser. Kongl. Norska Regeringen föreslår med anledning häraf att tillökningen, som den anser tillkomma endast för tryckningen i Utrikes Departementet af vissa Konsulsrapporter, uppföres såsom én Sverige allena träffande utgift, hvaremot Departementet för det Inre skulle å sin sida föranstalta om en likadan tryckning i Norge. Denna uppfattning hvilar på ett missförstånd, som har sin grund i uraktlåtenhet från min sida att meddela nog detaljerade upplysningar om utgiftens beskaffenhet. Tillökningen är föreslagen af tvenne orsaker: först derföre att Konsulsstatens bidrag till Utrikes Departementets expenser var alltför ringa i förhållande till de skrifmaterialier in. in. som till donna gren af förvaltningen åtgå; för det andra för att sätta mig i tillfälle att låta trycka och till Eders Maj:ts Beskickningar och Konsulater utdela alla Konsulsrapporter af större intresse, hvaraf äfven tillräckligt antal exemplar skulle till Kornmerse-Kollegium och Inre Departementet aflåtas. Jag anhåller derföre att sagda utgift måtte få qvarstå sådan den blifvit al mig föreslagen. Skulle, utom de af Utrikes Departementet tryckta, Korn-
6 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.
merse-Kollegium eller Departementet för det Inre vilja låta trycka flera eller andra Konsulsrapporter för att inom Sverige eller Norge spridas, kan kostnaden derföre utan olägenhet godtgöras dem af Utrikes Departementet.»
»Enligt hvad Eders Maj:t, jemlikt Kommerse-Kollegii tillstyrkande i dess utlåtande angående de å Konsulsstaten uppkomna besparingars återbärande till Svenska och Norska Statsverken, donna dag beslutat, linnés ett mindre belopp uppfördt till oförutsedda utgifter å Konsulsstaten under denna budgettermin.»
»Slutligen får jag föreslå att anslagen till såväl de diplomatiska utgifterna som Konsulsstaten ställas till Eders Maj:ts disposition med samma rätt till deras användande och på enahanda vilkor som hittills.»
Och behagade Kongl. Maj:t, enligt närvarande Stats- Råds-Ledamöters underdåniga tillstyrkande, gilla det förslag till de Förenade Rikenas Utrikes-budget för 1872 med åtföljande beräkningar, som af Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena blifvit framlagdt och linnés detta Protokoll bifogadt, äfvensom bifalla hvad Herr Stats-Ministern i öfrig!, här ofvan föreslagit, samt förordna att detsamma i vanlig ordning lägges till grund för de Propositioner som i följd deraf skola för nästinstundande statsregleringsperioder till Svenska Riksdagen och; Norska Storthinget aflåtas.
Ex protocollo
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ta Proposition N:o 1 om Statsverket 1871. 7
Sveriges och Norges gemensamma Utrikes-budget för år 1872.
I. Diplomatiska utgifter:
.. Sverige. Norge. Tillsammans.
1. Stats-Ministern för Utrikes Ärendena 24,000. - 24,000.
2. Utrikes Departementets Expedition... 24,000. 10,000. 34,000.
3. Ministerstaten............................................. 340,800. 148,000. 488,800.
4. Skrifmaterialier, expenser och extra
utgifter .................... 48,000. 24,000. 72,000.
Summa Rdr Rmt 436,800. 182,000. 618,800.
11. Konsulsstaten:
1. Utrikes Departementets Expedition ... 4,400. 3,300. 7,700.
2. Konsulernas aflöning .............................. 147,600. 110,700. 258,300.
3. Skrifmaterialier, expenser och extra
utgifter...................................................... 8,000. 6,000. 14,000.
Summa Rdr Rmt 160,000. 120,000. 280,000.
Sveriges Utrikes-budget (Svenska Riksstatens 3:dje hufvudtitel) för år 1872.
I. Diplomatiska utgifter:
r d J Rdr Rmt.
1. Stats-Ministern för Utrikes Ärendena....................................... 24,000.
2. Utrikes Departementets Expedition .......................................... 24,000.
3. Ministerstaten.................................................................................. 340,800.
4. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter........................ 48,000.
Summa Rdr Rmt 436,800.
II. Konsulsstaten:
1. Utrikes Departementets Expedition ....................... 4,400.
2. Konsulernas aflöning............................................................ 147,600.
3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ........................ 8,000.
Summa Rdr Rmt 160,000;
8 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.
Hvartill komma ytterligare utgifter som bestridas af Svenska Statskassan allena: Rdr Rmt.
Till kyrkan i London......................................................................... 1,800.
Svenska Kronans egendoms i Konstantinopel underhåll............ 3,442.
I):o d:o d:o i Tanger underhåll och brand-
för säkringsafgift ......................................................................... 1,758.
3. Ministerstaten:
a. Traktamenten:
Beskickningen i Athén:
Chargé d’Affaires ...........................................
Beskickningen i Berlin:
Envoyé Extraordinär och Min. Plénip. Legations-Sekreterare..................................
Beskickningen i Bryssel och Haag: Minister-Resident..........................................
500.
9,000.
1>QQ0- 10,000. - 4,500.
Transporteras
15,000.
58,000.
Bil. N:o 2 till Kongl. Majds Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.
9 Transport
Beskickningen i Konstantinopel:
Minister-Resident .......................................
Drogman.........................................................
Legations-Predikant....................................
Beskickningen i Florens:
Envoyé Extraordinär och Min. Plénip. Legations-Sekreterare.................................
Beskickningen i Köpenhamn:
Envoyé Extraordinär och Min. Plénip.
Legations-Sekreterare.................................
Attaché .........................................................
Beskickningen i Lissabon: Minister-Resident..........................................
Beskickningen i London:
Envoyé Extraordinär och Min. Plénip.
Legations-Sekreterare.................................
Legations-Predikant...................................
Beskickningen i Madrid: Minister-Resident .......................................
Beskickningen i Paus:
Envoyé Extraordinär och Min. Plénip.
Legations-Sekreterare............,.....................
Attaché .......................................................
Beskickningen i S:t Petersburg: Envoyé Extraordinär och Min. Plénip.
Legations-Sekreterare,................................
Beskickningen i Washington:
Envoyé Extraordinär och Min. Plénip.
Legations-Sekreterare.................................
Beskickningen i Wien:
Envoyé Extraordinär och Min. Plénip.
b. Pensioner.............................................
c. ExpeJctanslöner ..................................
Summa
Rdr Hamb. Eko. Rdr Rmt.
15,000. ' 58,000.
2.500.
1,000.
500- 4,000.
3.500.
M00- 4,700.
9.000.
1.000.
300- 10,300.
- 1,000.
16,000.
2,000.
M00- 19,000.
- 4,500.
16,000.
2,000.
1-200- 19,200.
15,000.
2,000- 17,000.
4,000.
1.500. 5,500.
- 7,200. 107,400.
............................... 10,000. >
............................... 4,800.
122,200 —488,800.
Transporteras 546,800.
2 Bih. till Riksdagens Prat. 1871, l:a Sami. l:a Afd.
10 Bil. N:o 2 till Körtel. Maj:ts Proposition N:u 1 om Statsverket 1871.
Rdr Rmt.
Transport 546,800.
72,000. Summa Rdr Rmt 618,800.
Beräkning öfver Konsulsstatens inkomster och utgifter under är 1872.
Inkomster:
Rdr Hämd. Eko. Rdr Rmt.
Sveriges kontanta bidrag............................................................ 40,000. 160,000.
Norges kontanta bidrag.............................................................. 30,000. 120,000.
Lästafgifter i Stor-Britannien:
af svenska fartyg, approximativt ....................................... 3,000. 12,000.
af norska fartyg, approximativt.......................................... 12,000. 48,000.
Summa 85,000. 340,000.
Utgifter:
Rdr Hämd. Eko. Rdr Rmt.
I. Bidrag till Utrikes Departementets Expeditions aflöning .......................................... ... . — 7,700.
Rdr Rmt.
4. Skrifmaterialier, expenser o. extrautgifter:
a) Skrifmaterialier, tryckningskostnader, ved och lyshållning................. 2,500.
b) Möblers anskaffande och underhåll,
inköp af böcker och kartor, frakt m.m. 1,500.
c) Prenumeration ä tidningar och journaler......................................................... 1,500.
d) Telegrafporto ..................................... 8,000.
e) Postporto.............................. 6,000,
f) Ekiperingspenningar........................ 10,000.
g) Vexel kostnader.................................... 500.
h) Beskickningarnes extra utgifter...... 5,000.
i) Rese- och kurirkostnader.................. 5,000.
k) Utomordentliga Beskickningar och
tillfälliga uppdrag .............................. 5,000.
l) Hemliga utgifter................................. 17,000.
m) Diverse utgifter.................................... 10,000.
Transporteras
7,700.
Bil. N:o 2 till Kong! Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.
11 Rdr Hamb. Bko.
Transport
II. Konsulernas aflöning:
1) Traktamenten, anslag till kontorstorshyra och skrifvarehjelp samt personliga ersättningsbelopp:
Konsuln i Archangel, traktamente ............... 2,000.
anslag till kontorshyra................................. 500. g 500.
General-Konsuln i Helsingfors, traktamente 2,000.
anslag till kontorshyra............................... 500.
personlig ersättning...................................... 150. 2,(550.
General-Konsuln i Köpenhamn, traktamente 1,000.
personlig ersättning.................................... 2,200. 3,200.
Vice Konsuln i Helsingör, kontorshyra .................... 250.
General-Konsuln i Hamburg, traktamente .. 1,000.
anslag till kontorshyra................................ 1,000. 2,000.
Konsuln i Kiel, anslag till kontorshyra..................... 1,000.
Konsuln i Lybeck, anslag till kontorshyra 750.
personligt arvode ........................................ 250.
personlig ersättning.................................... 75. 1,075.
Konsuln i Rostock, anslag till kontorshyra 750.
personligt anslag ....................................... 100. gr, q.
General-Konsuln i London, traktamente ... 6,000.
Vice Konsuln................................................... 2,500.
öfriga kontorspersonalen.............................. 3,450.
anslag till kontorshyra och expenser...... 3,000. 14,950.
General-Konsuln i Gibraltar, kontorshyra .......... 750.
General-Konsuln i Havre, kontorshyra.................... 500.
General-Konsuln i Alger, traktamente...... 2,000.
anslag till kontorshyra............................... 750. 2,750.
General-Konsuln i Alicante, kontorshyra.................. 750.
Konsuln i Bilbao, kontorshyra................................... 500.
Konsuln i Barcelona, traktamente ............... 1,500.
anslag till kontorshyra................................ 500. g 000.
General-Konsuln i Lissabon, traktamente... 2,000.
anslag till kontorshyra ............................ 500. 2,500.
Rdr tillit.
7,700.
Transporteras 38,225.
7,700.
12 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.
Rdr
Transport
General-Konsuln i Italien, traktamente.....................
Konsuln i Rom, kontorshyra .......................................
General-Konsuln i Athén, traktamente .....................
Beskickningen i Konstantinopel, (för Kon-
sulatärendenas handhafvande):
Chefen, traktamente .............................. 2,500.
Drogman, traktamente................................. 500.
Chancelier, traktamente .............................. 1,500.
Legations-Predikanten, traktamente......... 500.
Vice Konsuln i Dardanellerna, personligt
arvode..............................................................................
Konsuln i Smyrna, personligt arvode........................
General-Konsuln i Älexandria, traktamente 3,000. anslag till kontorshyra................................. 1,000.
Konsuln i Tunis, traktamente......................................
General-Konsuln i Tanger, kontorshyra och
expenser..........................................................................
General-Konsuln i Washington, traktamente ............
Konsuln i New-York, anslag till kontorshyra ...........
Gener al-Konsuln i Rio de Janeiro, trakta-
mente ............................................................... 2,500.
anslag till kontorshyra................................. 1,000.
Konsuln i Bulna, anslag till kontorshyra.................
Konsuln i Buenos-Ayres, traktamente......... 2,500.
anslag till kontorshyra................................ 500.
General-Konsuln i Shanghai, anslag till kontorshyra och expenser................................ 1,000.
Vice Konsuln, traktamente........................ 2,000.
ersättning för bostad och resor (förslagsanslag) ............................................... 1,175.
General-Konsulatet i Japan, kontorshyra
och expenser..................................................................
Reserveras till Konsulatet å Malta och så-
dana oförutsedda utgifter, som kunna af Kongl. Maj:t anordnas under året............
Hamb.
38,225.
2,500.
500.
2,500.
5,000.
125.
250.
4,000.
1,500.
500.
4,000.
1,500.
3,500.
500.
3,000.
4,175.
1,000,
2,550.
Eko.
75,325.
Rdr Rmt.
7,700.
Transporteras 75,325.
7,700.
13 Bil. N:o 2 till Kong!. Majds Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.
Summa Rdr Rmt 340,000.
Uppgift öfver de
Jemlik! Nådigt Beslut af den
från Ministerstaten och Konsulsstaten för närvarande utgående expektanslöner och pensioner.
(November 1870).
Från Ministerstaten.
Pensioner: .
(anslagna i Rdr Hamb. Eko.)
Rdr Hamb. Eko.
Förre Stats-Ministern för Utrikes Ärendena H. Exc.
Herr Friherre Ihre........................................ 1,500: —
Förre Envoyén Friherre Wetterstedt .......................... 1,500: —
Förre Envoyén Öfverste-Kammarjunkaren Löwen-
skjold................................................................................. 1,000: —
Förre Minister-Residenten Bergman .......................... 1,200: -
Förre Minister-Residenten Grefve Wrangel............... 800: —
Förre Envoyén Friherre ctOhssons Enka..................... 700: —
Förre Envoyén Friherre Hochschilcls Enka ............... 700: —
Förre Envoyén Herr Friherre Palmstiernas Enka .. 500: —
Förre Stats-Ministern för Utrikes Ärendena H. Exc.
Herr Friherre Stiernelds Enka.................................... 500: —
Förre Envoyén Sandströmers Enka .............................. 300: —
Transporteras 8,700: —
14 Bil. N:o 2 till Kongl. Majds Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.
Jemlikt Nådigt Beslut
af den Rdr Hamb. Bko.
Transport 8,700: —
(anslagna i Rdr Rmt.)
4 Dec. 1838. Förre Envoyén Friherre Taubes Enka, 1,000 Rdr
Rmt eller al pari ......................................................... 250: —
2 Juni 1837. Förre Chargé d Affaires Hegardts Enka, 600 Rdr
Rmt eller al pari............................................................ 150: —
30 Nov. 1855. Förre Registrator!! i Kongl. Kabinettet för Utrikes Brefvexlingen Friherre Rudbeck, 600 Rdr Rmt
eller al pari.................................................................... 150: —
22 Nov. 1864. Kabinetts-Kuriren öhmans Enka, 225 Rdr Rmt
eller al pari .................................................................... 56: is.
17 Febr. 1858. Kabinetts-Vaktmästaren Englunds Enka, 100 Rdr
Rmt eller al pari........................................................... 25: —
8 April 1870. Kabinetts-Vaktmästaren Sällströms Enka, 100 Rdr
Rmt eller al pari ........................................................... 25: —
2 Jan. 1863. Aflidne Kabinetts-Kuriren Cronlands dotter Erica,
75 Rdr Rmt eller al pari ........................... ............ 18: 36.
» » » Aflidne Kabinetts-Kuriren Lilljedahls döttrar Emilia
och Clara, 75 Rdr Rmt eller al pari.................. 18: 36.
Summa Rdr Hamb. Bko 9,393: 36. Expektanslöner:
19 Febr. 1864. Förre Envoyén Herr Grefve Hamilton........................ 1,200: -
1 Dec. 1868. Förre Envoyén Friherre Palm.stierna.......................... 1,200: —
» » » Förre Minister-Residenten Mansback........................... 1,000: —
15 April 1869. Förre Minister-Residenten Friherre Wrede ............... 1,000: —
23 Sept. 1864. Förre Chargé d’Affaires Hyltén-Cavallius, 1,600 Rdr
Rmt eller al pari ....................................................... 400: —
Summa Rdr Hamb. Bko 4,800: —
Från Konsulsstaten.
Expektanslöner:
24 Nov. 1854. Förre Konsuln i Buenos-Ayres Grefve Frölich......... 500: —
23 Sept. 1864. Förre Chargé dAffaires och General-Konsuln i Rio de Janeiro Hyltén-Cavallius, 1,600 Rdr Rmt eller al pari .......................................................................... 400: —
Summa Rdr Hamb, Bko 900: —
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj-.ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.
t
15 Jemlikt Nådigt Beslut af den
10 Juni 1859.
12 Sept. 1868.
13 Dec. 1864.
8 April 1854.
6 Juli 1825.$ 4 Febr. 1832./ 16 April 1869.
13 Juni 1862.
13 Mars 1860.
Pensioner:
Iidr Hamb. Eko.
Förre General-Konsuln i Åbo af Forselles ............... 1,000: —
Förre General-Konsuln i Alexandrin Testa ............. 1,000: —
Förre Konsuln i Tunis G. A. Tulin af Tunisien ... 750: -
Förre Konsuln i Archangel Bruenecks Enka ............ 100: —
Framlidne Konsulat-Sekreteraren i Tanger Frurrieries oförsörjda döttrar:
Anna Carolina................................!.................................... 56: 12.
Sofia Helena ...................................................................... 56: is.
Framlidne General-Konsuln i Algier Lagerheims
dotter Fatima, 400 Rdr Rmt eller al pari............ 100: —
Framlidne General-Konsuln i Tripod Hahrs Enka,
800 Rdr Rmt eller al pari ....................................... 200: —
Framlidne t. f. General-Konsuln i Rio de Janeiro von Schantz Enka, 300 Rdr Rmt eller al pari... 75: —
Summa Rdr Hamb. Eko 3,337: 24.
16 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Proposition N:o 1 om Statsverket 1871.
Utdrag af Protokollet öfver Utrikes Departements-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 9 Januari 1871.
Närvarande:
lians Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern Adlercreutz,
Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Grefve Wachtmeister,
Stats-Råden: Bredberg,
Abelin,
Friherre Leijoniiufvud,
W iERN,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer.
Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena anmälde i underdånighet att, sedan Kongl. Maj:t i sammansatt Svenskt och Norskt Stats- Råd den 25 sistlidne November i nåder gillat det förslag till Sveriges och Norges Utrikes-budget för år 1872, som borde för begge folkens representanter innevarande år framläggas, både samma förslag genom Protokolls-Utdrag blifvit till Finans-Departementet öfverlemnadt för att läggas till grund för dithörande del af Kongl. Maj:ts Proposition till Sveriges Riksdag om Statsverkets tillstånd och behof för år 1872.
Sedermera hade fråga blifvit väckt och Kongl. Maj:t nu i nåder beslutit att i samma Proposition upptaga en allmän löneförhöjning af Ett Hundra riksdalerjNör hvarje af vaktmästarne i Stats-Departementens Expeditioner; men, ehuru de i Utrikes Departementet anställde vaktmästare, hvilkas göromål torde öfverstiga de i öfriga Departementen anställdes och taga vida större tid af dygnet i anspråk, borde företrädesvis anses berättigade att komma i åtnjutande af en sådan löneförhöjning: likväl och enär det ej utan störa svårigheter läte sig före Riksdagens sammanträdande göra att i det antagna budgetförslaget införa ändringar, hvarom i sådant fall Norska Regeringens betänkande äfven bort inhemtas, föreslog Hans Excellens i underdånighet att Kongl. Maj:t täcktes
Bil. N:o 2 till Kongl. Majds Proposition N:o 1' om Statsverket 1871. 17
låta för närvarande anstå med behandling af frågan om dylik förhöjning i lönerna på stat för Departementets vaktmästare, helst utväg förefunnes att, om den för vaktbetjeningen i de öfriga Departementen äskade förhöjning för 1872 beviljades, då tilldela Utrikes Departementets vaktmästare för samma år en deremot svarande gratifikation att utgå af tillgängliga medel; ,
Och behagade Kong!. Maj:t, jemlikt öfrige närvarande St a ts-Råd s- Led amöters underdåniga tillstyrkande, härtill i nåder lemna bifall.
Ex protocöllo
R. Kleen.
Bill. till Uihsd. Prof. 1871. l:a Sami. 1:d Afd.
Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7. om Statsverket 1871.
1 Utdrag af Protokollet 'öfver Landtför svar särenden, hållet inför Hans Maf.t Konungen i Ståts-Rådet å Stockholms Slott den 9 Januari 1811.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Ädlercreutz,
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena. Grefve Wachtmeister, Statsroder!: Bredberg,
Abelin,
Friherre Leijonhufvud,
Wcern,
Wennerberg,
Bergström.
Friherre Alströmer.
Statsrådet Berg anmäldes vara af sjukdom hindra,1 att tillstädeskomma.
Chefen för Landtförsvars-departeinentet, Statsrådet Abelin, anhöll i underdånighet, att till pröfning nu måtte få förekomma samtliga de frågor hvilka vid uppgörandet af förslag till reglering af utgifterna under Riks-statens Fjerde Hufvudtitel för år 1872 borde tagas i öfvervägande, och anmäldes dervid följande till Kongl. Maj:t inkomna framställningar, nemligen:
t. f. Chefens för Ärméförvaltningens Artilleri-departement underdåniga memorial af den 25 Oktober 1870, med förslag rörande för nämnda Departement erforderliga ordinarie och extra anslag;
t. f. Chefens för Arméförvaltningens Fortifikations-deparfement underdåniga memorial af den. 7 sistlidne November, dervid öfverlemnats dels förslag öfver de för Fortifikations-departemetel år 1872 erforderliga ordinarie anslag, dels ock Befälhafvarens för Fortifikationen underdåniga framställning rörande för fästningsbyggnaderna erforderliga extra anslagsmedel;
Ärméförvaltningens Intendents-departements underdåniga skrifvelse af den 21 sistlidne Oktober, innefattande förslag rörande de för samma Departement beköfliga ordinarie och extra anslag:
Bill. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 A/d.
2 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.
Arméförvaltningens Civila Departements underdåniga skrifvelse af den 12 Oktober 1870, med förslag öfver de för Departementet år 1872 erforderliga så val ordinarie som extra anslagsmedel;
Direktionens öfver Arméens pensionskassa underdåniga skrifvelse af den 1 i sistliden December, rörande de för upprätthållande af den berörda kassa åliggande pensionering, äfvensom för fyllnadspensioner erforderliga anslag;
Statskontorets underdåniga berättelse af den 10 i nyssnämnda månad, angående Statsverkets tillstånd och förvaltning, i hvad landtförsvaret rörde;
Underdåniga framställningar, med kostnadsförslag och ritningar, i fråga om ordnandet af ett kasern-etablissement för Svea Artilleri-regemente.
Derjemte anhöll Departements-chefen, alt, med iakttagande, i afseende å ordinarie anslagen, af den ordning vid frågornas behandling, hvartill anslagens uppställning i nu gällande Riksstat föranledde, få på vederbörliga ställen upptaga ej allenast de anslagsförhöjningar, om hvilkas beviljande Kongl. Mai:!, vid pröfning den 29 sistlidne December af uppgjordt förslag till landtförsvarets ordnande, förklarat Sig vilja hos den näst sammanträdande Riksdagen gorå framställning, utan äfven den nedsättning eller förändring i (ifrigt, som, å vissa ansiagstitlar, af berörda organisationsförslag blcfve en följd; och med erinran tillika, att någon förändring i ordinarie anslagen icke åsyftades, för så vidt ej särskild! förslag derom komme att bär nedan framställas, afgaf Departements-chefen ett anförande af följande lydelse:
Landtförsvars-ileparfementd.
Departementets Kansli-expedition, i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts, uppå Chefens för Finans-departementet underdåniga föredragning, donna dag fattade nådiga beslut om förslag till aflönangsförhöjtiing för vid Stats-departementets Expeditioner anställde vaktbetjente, torde jag för Landtförsvars-departementens Kansli-expeditions två Vaktmästare, hvilka för närvarande i årlig lön åtnjuta den ene 600 R:dr och den andre 500 R:dr, bär få upptaga eu aflönings-
forhöjning af 100 R:dr för dem hvardera eller tillhopa ......... R:dr 200: —
med hvilket belopp alltså Expeditionens nuvarande anslag ...... » 39,000: —
skulle komma att ukas till........................................................... R:dr 39,200: —
Landtfansvar s-departementets Kommando-expedition, Gener alstabs-officerares bildande samt Topografiska corpsen. Derest det af mig framställda och enligt Stats-Rådsprotokollet för den 29 sistlidne December af Eders Kongl. Maj:t godkända förslag rörande Generalstabens organisation vinner Riksdagens bifall, böra anslagstitiarna: Departementets Kommando-expedition, Generalstabs-
officerares bildande och Topografiska corpsen ur Riksstaten utgå oéh de un-
3 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o l, om Statsverket 1871..
fler (Jern nu upptagna anslagsbelopp, tillhopa 57.200 R:dr, under ny anslagstitel: Generalstaben, näst efter Departementets Kansli-expedition uppföras. Till
berörda nya anslagstitel bör i sådant fal! dessutom från anslaget till Generalitetsstaten öfverföras sammanlagda beloppet af de under sistnämnda anslag nu inbegripna Slabschefs-arfvoden, tillhopa utgörande 6,350 R:dr; hvarigenom alltså för Generalstaben blifver att tillgå en summa af 63,550 R:dr. Enligt det uppgjorda förslaget till stat för Generalstaben erfordras visserligen för nämnda stab efter organisationens genomförande ett anslag af 161,120 R:ur, men enär denna organisation, på sätt i förslaget derom jemväl blifvit angifvet, endast småningom och under loppet af flera år kan bringas till fullbordan, anser jag det tillskott, som utöfver ofvanberörda redan tillgängliga anslagssumma, 63,550 Rall-, blifver redan år 1872 erforderlig, icke höra beräknas högre än till 15,000 Rall-, under iakttagande dervid, att aflöniugen för Generalstabens vaktbetjening, ehuru i förslaget till stat upptagen endast till samma belopp, hvarmed dylik aflöning för närvarande inom Stats-departementens Expeditioner utgår, likväl i den blifvande staten varder utförd med de. förhöjda belopp, so in i anledning af Eders Kong!. Maj:ts ofvan aberopade, uppå Chefens lör Finans-departementet underdåniga föredragning fattade beslut blifva bestämda.
•Tåg hemställer således i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, dels att, under rubrik: Generalstaben och näst efter Ländtför-
svars-departementets Kansli-expedition, uppföra de för Departementets Kommandoexpedition, för Generalstabs-officerares bildande och för Topografiska corpsen nu utgående anslag, tillhopa utgörande 57,200 R:dr, samt alt ej allenast dit från anslaget till Generalitetsstaten öfverföra 6,350 Rall’, motsvarande beloppet af de från sistnämnda anslag nu utgående Stabschefsarfvoden, utan äfven till anslagets ytterligare förhöjande anvisa ett särskild! belopp af 15,000 R:dr, hvarigenom anslaget till Generalstaben kom me alt tills vidare utgöra 78,550 R:dr, dels ock att lönerna för Generalstabens vaktbetjening må utgå med lika belopp, sons för deras vederlikar vid Stats-departementens Expeditioner varda bestämda.
Generalitetsstaten. Utom det belopp af 6,350 R:dr, som enligt det föregående föreslagits att till anslaget för Generalstaben öfverföras, bör äfven det till arfvode!! åt Fältläkarne i Militärdistrikten under Generalitetsanslaget nu upptagna belopp af 750 R:dr derifrån skiljas och öfverföras till del blifvande nya anslaget för Fältläkarecorpsen, hvarefter af Generalitetsstatens anslag återstår 65,250 R:dr; och torde detta anslag få vid sistnämnda belopp bibehållas intill dess detsamma, genom afgång bland nuvarande Generalspersoner på stat, lemna!' tillgång till den reglering af Generalitetets aflöning, som Eders Kongl. Maj:t beslut!! föreslå Riksdagen; hvarefter anslaget bör, i den mon sådan! kan ske, till det för aflöniugen åt Generalitet^ erforderliga belopp af 63,000 R:dr nedsättas.
4 Bil. N:o 3 a) till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1871.
Allmänna Garnisonssjukhuset. Under förutsättning af Riksdagens bifall till förslaget rörande Fältläkarecorpsens organisation, bör från anslaget för allmänna garnisonssjukhuset till det nya anslaget till Fältskärecorpsen öfverföras ett (hot aflöningen för Öfverfältläkarens vid nämnda sjukhus svarande belopp af 1,800 R:dr, och anslaget till nämnda sjukhus således från nuvarande 62,630 R:dr nedsättas till 60,850 Rall'.
Fältläkarecorpsen. Enligt förslaget till Fältläkarecorpsens organisation erfordras till aflöning åt corpsens personal en summa ai 231,900 Rall’, men då äfven donna organisation är afsedd att endast småningom, under loppet af i år genomföras, har den för år 1872 erforderliga summan blifvit beräknad Jill en- - däst 182,998 Rall- 24 öre; och då härtill linnés att tillgå följande belopp, nemligen:
utaf anslaget för indelta kavalleri- och infanteri-regementena......... 1 17,848: 24.
samt, utaf anslagen för nedannämnda värfvade regementen, de för dem här angifna, till aflöning åt deras läkare nu utgående belopp:
för Svea Lifgarde...........................................
» Lifgardet till häst..........................................
» Andra Lifgardet..................................................
» Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen
« Fortifikationen ..................................................
Husar-regementet Konung Carl XV...............
» Wermlands Fältjägare-regemente.............................. 2,800: — 37,950:
Det till pensionärer och stipendiater i Fältläkarecorpsen nu utgående belopp ................................................................................... 9,650
utaf anslaget till Generalitetsstaten..................................................'....... 750
samt utaf anslaget till allmänna garnisonssjukhuset.......................... 1,800:
tillhopa R:dr 167,998: 24.
erfordras alltså såsom nytt anslag för ifrågavarande ändamål under
år 1872............................................................................................... 15,000: —
På grund af det nu anförda, och sedan, på sätt Stats-Rådsprotokollet för deri 29 sistlidne December utvisar, frågan om disposition af anslaget till pensionärer och stipendiater utgjort föremål för särskild öfverläggning mellan mig och Chefen för E eklesiastik-!! e pa r t e me n te t; får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kong!. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen att till Fältläkarecorpsens aflöning nu måtte anvisas ett nytt anslag af 15,000 R:dr samt att detta belopp jemte förut, enligt hvad ofvan är omförmäidt, tillgängliga 167,998 R:dr 24 öre måtte under särskild rubrik: Fältläkarecorpsen, näst efter allmänna garnisons-
sjukhuset, i Riksstat^ uppföras med sammanlagd! 182,998 R:dr 24 öre; lärande i följd häraf anslaget under Åttonde Hufvudtiteln för Sundhets-eollegium med
Bil. N:o 3 a) till Kong!,. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871. 5
medicinalstaten böra minskas med det derunder inbegripna, för pensionärer och stipendiater hittills aisedda belopp af 9,650 R:dr.
Indelta Arméen.
Kavalleri- och infanteri-regementena. 1 afseende å detta anslag har Statskontoret, i sin ofvan omförmälda berättelse angående statsverkets tillstånd och förvaltning, till iakttagande föreslagit, att, såsom ersättning för åtskilliga mjölon!) sågqvarnsräntor, utgörande, enligt berättelsen bilagd förteckning, tillsammans 239 R:dr 51 öre 'i penningar, 89 kubikfot 2 kannor råg, 109 kubikfot 5 kannor korn och 35 U smör. Indika räntor varit regementen och corpser anordnade men, jemlik! Kong!. Kungörelsen den 30 December 1863, blifvit afskrida och följaktligen icke vidare komme att utgå, motsvarande anslag måtte uppföras, men att afdrag härvid dock måtte ske för 43 öre i penningar, 18 kubikfot råg och 36 kubikfot korn, hvartill ersättningsanslaget för dylika räntor vid 1867 års Riksdag för högt beräknats, äfvensom att för öfrig! måtte iakttagas, att, i likhet med hvad vid nyssnämnda riksdag egde ruin, den uti förberörd a räntor ingående qvantitet smör, för h vilket pendelslag någon kolumn ej funnes i Rik sstaten, omsättes till spån mål i de sädesslag, hvaraf tionde)) i orten består, i öfverensstämmelse med de grunder, som för räntors förvandling voro uti Kong!. Kungörelsen den 11 Maj 1855 föreskrifna.
1 öfverensstämmelse härmed herde alltså, på sätt Statskontoret tillika hem-
ställt, under ofvannätnnda anslag uppföras:
penningar............................................................................. rmt 2 3 9: 23.
oindelt spån myl, 152 kub:fot 5 k:r ä 2 rdr 10 öre...... » 320: 2-3.
tillsammans..................................................................... rmt 559: 48.
hvaremot samma anslag i kolumnen för ”indelt ränta och ersättning för indragna räntor” herde minskas med ett motsvarande belopp. 559 rdr 48 öre, så att anslagets i 1871 års riksstat upptagna slutsumma 2,807,630 rdr 40 öre härigenom icke komme att undergå förändring.
Enligt hvad i det föregående blifvit anförd t, bör, i följd af organisalionsförslaget rörande armén, ett belopp af 117,848 rdr 24 öre från anslaget för indelta kavalleri- och infanteriregementena öfverföras till det nya anslaget för fältläkare-corpsen.
Deremot och enär i berörda organisationsförslag, så vidt det afse)' regleringen af indelta arméens aflöningsväsende, såsom tillgång för nyssnämnda reglering beräknats det belopp af 100,000 rdr sou), till förbättring af indelta arméens löner, varit sedan liera år tillbaka i riksstat)))) särskildt anvisadt, bör detta belopp alltså med anslaget till kavalleri- och infanteriregementena sammanslås.
fi
Bil. N:o .? a) till Konyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
Vidare och enligt förenämnda organisationsförslag, i hvad det afser indelta Kavalleriets^ och infanteriets ordnande samt regleringen af dessa vapens aflöningsväsende, påkallas, efter organisationens genomförande, en ytterligare förhöjning i anslaget för indelta kavalleri- och infanteriregementena af tillhopa 656,390 rdr, ehuru förhöjningen för år 1872 beräknas endast till följande belopp nemligen:
för kavalleriet till........................................................ rdr 6,610: — och
för infanteriet till ......................................................... „ 208,910:
eller sammanlagd t till........................................ rdr 215,520: —
Da likväl sistnämnda tillökningssumma omfattar utgifter för de nya Vester- Norrlands regemente och Hallands Fältjägarecorps, hvartill medel redan finnas tillgängliga, dels för nämnda regemente med 13,905 rdr under anslaget för kavalleri- och infanteriregementena Och med 6,295 rdr, utgörande för Vester- Norrlands beväring i riksstat^ särskild! uppförd t anslag, dels ock för Hallands Fältjägerecorps med det för Hallands beväring anvisade statsanslag af 7,500 rdr, anser jag, såsom följd häraf, sistnämnda två anslag höra för framtiden ur riksstaten uteslutas, hvarom jag härnedan torde få1 gorå underdånig hemställan, samt för öfrigt från tillökningssumman höra afgå ofvanberörda belopp af 13,905 rdr, hvarigenom den för år 1872 i följd af organisationen erforderliga förhöjningen i ifrågavarande anslag kommer alt utgöra 201,615 rdr, hvithet belopp jag alltså i underdånighet hemställer att Eders Kong!. Maj:t täcktes af riksdagen aska.
I öfverensstämmelse med det nu anförda bör anslaget för indelta kavallerioch infanteriregementena förhöjas med följande belopp, nemligen:
det till löneförbättring vid indelta arméen hittills utgående särskilda
anslag af......................................... rdr 100,000: —
för organisationen erforderliga ......... » 201,615: —. fi1s.
men deremot minskas genom öfverföring till fältläkare-
corpsen, med .................................................................. 1 17,818: 24.
hvarigenom den verkliga förhöjningen i anslaget kommer
a'U utgöra.......................................................",......... rdr 183,766: 76.
Jag tar således, beträffande ifrågavarande anslag, underdånigst föreslå: att, det under rubrik »penningar» i anslaget nu ingående
belopp...................................................................'........... 4 1 0,163: 25.
må med följande poster, nemligen:
af Statskontoret upppgifna........................... 239: 23. .
för organisationen erforderliga ................. 183,76 6: 76. 18i 005. g9
förhöjas till.............................~........................... rdr 594,169: 24.
att deremot beloppet af under anslaget upptagen indelt
ränta och ersättning för indragna räntor..................... 2,097,695: 93.
må med.................................................................................. 5 6 9: 48.
minskas till ......................................................... rdr 2,097,136: 45.
Bil. N:o 3 a) till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1871.
samt att beloppet af den under anslaget upptagna oin-
delta spanmål...... 16,792 kub:fot 3 k:r, i värde rdr 35,263: 83.
ma ökas med ......... 152 » 5 » » » 320: 25.
till ................. 16,944 kubifot 8 k:r. i värde rdr 35,5 8 4: 08.
hvarigenom anslaget skulle komma att utgöra:
penningar............................................................................. 594,169: 24.
indelt ränta och ersättning för indragna räntor ............ 2,097,136: 45.
indelt tionde och ersättning för indragna tionde-anslag 264,507. so. oindelt spanmål 16,944 kub:fot 8 k:r, i värde............ 35,584: os.
Summa rdr 2,991,397: 16.
Löneförbättringar vid indelta arméen. Så framt det i otvanberörda organisationsförsiag rörande försvarsverket ingående förslag till ordnande af aflöningsväsendet vid indelta arméen vinner riksdagens bifall, samt, till följd häraf, anslaget för indelta kavalleri- och infanteri-regementena blifver på bär ofvan föreslaget sätt regi er ad t, kommer den nuvarande anslagsrubriken: »löneförbättringar vid indelta arméen» att ur riksstaten utgå; hvaremot, om löneregieringsförslaget ej skulle blifva af Riksdagen godkändt, ifrågavarande anslag, hvil- . ket äfven framgent är för aflöningen vid indelta arméen behöfligt, fortfarande bör under ofvanstående rubrik särskildt i riksstaten upptagas.
Kontant aflönadt manskap. Enligt förut åberopade organisationsförslag böra, för nummerstyrkans komplettering vid Norrbottens och Westerbottens samt Hallands Fältjägarecorpser, äfvensom vid Norra och Södra Skånska infanteriregementena, inalles 300 man uppsättas och med kontant aflöning förses, hvilken aflöning beräknats till 110 rdr pr man. Härtill skulle således komma att er fola] ras en summa af 33,000 rdr; men enär hela styrkan icke torde kunna under första året uppsättas, har den för år 1872 erforderliga anslagssumman bill vit beräknad till endast 18,040 rdr;
och får jag alltså i underdånighet föreslå, det Eders Kongl. Maj:t täcktes för ifrågavarande ändamål af Riksdagen i nåder åska ett belopp af 18,040 rdr, att såsom särskildt anslag under rubrik: kontant aflönadt manskap i Riksstaten uppföras näst efter anslaget till indelta kavalleri- och infanteri-regementena.
Indelta, arméens och Wermlands Fältjägareregementes vapenöfning ar. Med anledning af den utsträckning i indelta arméens och Wermlands Fältjägareregementes vapenöfningar, som enligt förslaget rörande '.andtförsvarets ordnande bör ega rum. erfordras i anslaget för nämnda öfningar en förhöjning af 206,824 rdr 90 öre; och får jag alltså, under åberopande af Eders Kongl. Maj:ts härom den 29 sistlidne December fattade beslut, i underdånighet hemställa, del Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen i nåder begära, att ifrågavarande anslag, nu
8 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
utgörande................................................................................. rdr 924,062:* 08.
måtte med ofvannämnda belopp ............................................... » 206,824: so.
förhöjas till..................................................................... rdr 1,130,8 8 6: 98,
äfvensom att, derest förslaget om Wermlands Fältjägare-regementes förändring till corps varder af Riksdagen god känd t, anslaget måtte uppföras under följande förändrade rubrik: Indelta arméens och Wermlands Fältjägarecorps’ vapenöfning ar.
Värfvade armé eu.
Åt det oftanärunda organisationsförslaget rörande landtförsvaret påkallas för år 1872 vid värfvade arméen anslagsförhöjningar endast för artilleriet och fortifikationen samt, i någon mindre mån, äfven för kavalleriet; och torde jag angående dessa förhöjningar få bär nedan på behöriga ställen gorå underdånig anmälan. Deremot, och i anledning af förslaget rörande Fältläkarecorpsens organisation, bör till anslaget för nämnda corps från de värfvade regementenas anslag öfverföras de under sistnämnda anslag för aflöning åt regementenas läkare inbegripna belopp, hvilka i sådant afseende torde få bär nedan särskild! för hvarje regemente anmälas.
Lifgardet till häst. 1 de under detta regementes anslag inbegripna penningar påkallas af organisationsförslaget en förslagsvis beräknad förhöjning af 1,120 rdr till aflöning åt half sold sbefäl och reservmanskap, hvilken anslagsbelopp jag alltså i underdånighet hemställer, att Eders Kong!. Maj:t måtte täckas af Riksdagen begära, för att nämnda penningeanslag tilläggas; men enär, enligt hvad i det föregående föreslagits, från samma anslag bör till anslaget för Fältläkarecorpsen öfverföras ett mot aflöningen för regementets nuvarande läkarepersonal svarande belopp af 3,200 rdr, kommer härigenom förenämnda penninge-
anslag, utgörande, enligt nu gällande riksstat,......................... rdr 1 15,556: 05.
att på det hela med ..................................................................... » 2,080: —
minskas till......... ........................................................ rdr 113,476: os.
och anslagets slutsumma att utgöra........................................... » 126,0 4 4: 55.
Husarregementet Konung Carl XV. 1 anledning af organisationsförslaget får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kong!. Maj:t täcktes till aflöning åt halfsöfd sbefäl och reservmanskap af Riksdagen begära eif belopp af 1,180 rdr, att tilläggas de under ifrågavarande regementes anslag inbegripna penningar. hvarigenom detta penningeanslag förhöjes till 140,844 rdr 99 öre; men enär jemväl från nyssnämnda pennningeanslag bör till anslaget för Fältläkarecorpsen öfverföras ett mot regementets läkarepersonals aflöning svarande belopp af 5,700 rdr, kommer samma penningeanslag på det hela att nedsättas till 135,144 rdr 99 öre och anslagets slutsumma att utgöra 157,358 rdr 16 öre.
Svea
9 Bil. N:r 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
Svea Lifgarde. Från det i regementets anslag ingående penningebe-
lopp.......................................................................................................... 149,922: ro.
bör ett mot läkarepersonalens aflöning svarande belopp af............... 4.000: —
öfverföras till anslaget lör Fältläkarecorpsen, hvarigenom Svea Filgardes otvannämnda penningeanslag minskas till .............................. 145,922: 70.
samt anslagets slutsumma ned sättes till 168,334 rdr 32 öre.
Ändra Lifgardet. I likhet med hvad för Svea Lifgarde bär olvon blifvit anmärkt, bör äfven Andra Lifgardets penningeanslag, genom öfverföring derifrån till anslaget för Fältläkarecorpsen, minskas med 4,000 rdr från sitt nuvarande belopp 149,537 rdr 70 öre till 145,537 rdr 70 öre; hvarigenom anslagets slutsumma kommer att utgöra 167,949 rdr 32 öre.
Wermlands Fältjägare-regemente. I afseende å detta regemente bär Armélörvallningens Intendentsdepartement, uti sin ofvan åberopade skrifvelse al den 21 sistlidne Oktober, i underdånighet erinrat derom, att, sedan kompanichelerne vid regementet vägrat ingå på dem erbjuden förlängning under innevarande år af då gällande vilkor för passevolansbestyrens utöfning, Eders Kongl. Näjd, enligt Nådigt Bref af den 30 Augusti 1870, anbefallt Arméförvaltningen, bland annat, att till Eders Kongl. Näjd inkomma med underdånigt förslag till föreskrifter i afseende å måterigens framtida underhållande vid detta regemente direkte för Kronans räkning. Då likväl Arméförvaltningen ännu icke hunnit åt nämnda fråga bereda eu sådan handläggning, att något fullständigt förslag i anbefaidt hänseende nu kunde hos Eders Kongl. Näjd i underdånighet anmälas, vore Förvaltningen således icke eller i tillfälle att nu uppgifva medelsbehofvet under år 1872 för hvart och ett af de särskilda ändamål, som förut vard genom passevolans^! tillgodosedda. Men i betraktande af de förhållanden, som vid regementet förekommo, ansåge sig Arméförvaltningen sakna skål antaga, att de för regementet nu i stat uppför,la anslag skulle, sedan det nya förvaltningssättet vid regementet vunne stadga, blifva för de samfälda bebofven otillräckliga, om ock en förändrad reglering anslagen emellan desto hellre syntes oundviklig, som kompanichefernes löner å stat nu vore beräknade med afseende å detta befäls inkomst genom passevolans^!, har Arméförvaltningen häraf funnit sig föranlåten i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen föreslå:
att de för regementets olika behof under år 1871 redan bestämda anslag måtte, utan afseende å hvartderas särskilda ändamål, få af Eders Kongl, Maj:t gemensamt disponeras till bestridande af hithörande utgifter i enlighet med de förändrade förhållanden, som genom passevolansens upphörande kunde inträda, och
att för år 1872 enahanda anslag måtte, oafkortad^ ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition på nyss angifva sätt.
Bill', till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami, 1 Afd.
10 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Projp. N:o 1, om Statsverket 1871.
Vidare hav Arméförvaltningen uti samma skrifvelse underdånigst anfört, att, vid den förestående aflevereringen från Kompanicheferne af de å passevolans underhållna persedlarna, otvifvelaktigt skulle för Kronan uppstå nödvändighet att mot lösen öfvertaga sådana, Kompanicheferne enskild! tillhöriga persedlar, som ehuru de icke äro i regementets heklädnadsstat anbefallda, dock numera erfordras utöfver hvad nämnda stat bestämmer, för att manskapet skall enligt nutidens fordringar och, på sätt vid arméen i allmänhet eger rum, vara bekläd t. Värdebeloppet af dessa persedlar både vid regementet blifvit uppskattad! till omkring 18,000 R:dr. Då Arméförvaltningen äfven, med hänsyn till den framtida underhållskostnaden för regementets beklädnad, ansåge eu dylik åtgärd vara med Kronans fördel öfverensstämmande, hav Förvaltningen, i saknad åt nödiga medel för den häraf uppkommande kostnaden, underdånigst hemställt:
att, till inlösning åt ofvanberörda persedlar, ett förslagsvis beräknad t anslag af 18,000 R:dr måtte af Eders Kong!. Magt för eu gång lina Riksdagen begäras.
Väl både passe vol autor erne tillika åsyftat att erhålla godtgörelse af Kronan jemväl för de af dem till manskapet förskottsvis utgifna värfningspenningar; men då deras rätt i detta hänseende ej för det närvarande kunde anses ostridig, ansåge Arméförvaltningen något anslag för nyssnämnda ändamål icke lämpligen höra hos Riksdagen äskas, utan godtgörelsen, om den ifrågakomma, få utgå från tillgängliga medel och derefter hos Riksdagen till ersättande anmälas.
I anledning af hvad Arméförvaltningen sålunda i detta ämne anfört, och då, hvad angår aflöningen till Kompanicheferne vid ifrågavarande regemente, jag anser densamma, sedan passevolans^] med 1870 års utgång upphört, höra redan från innevarande års början utgå med det belopp, hvartill densamma upptagits i det vid organisationsförslaget rörde landtförsvaret fogade förslag till normalstat för värfvade arméen, hvartill ock de för regementet anvisade anslag höra lemna tillgång, samt för (ifrigt - den kostnadsbesparing, som af mig i organisationsförslaget beräknats genom regementets reduktion och passevolansens upphäfvande skola uppstå, icke torde under första året efter reduktionens början vara att påräkna, får jag i underdånighet tillstyrka, det nådig framställning till Riksdagen måtte ske i öfverensstämmelse med hvad Arméförvaltningen föreslagit, dock att, med anledning af hvad bär ofvan rörande särskild!, anslag för Fältläkarecorpsen förekommit, anslaget till Wermlands Fäljägare-regemente för år 1872 måtte minskas med ett mot aflöningen för dess läkarepersonal svarande belopp af 2,800 R:dr, hvithet belopp i stället borde uppföras under anslaget för Fältläkarecorpsen; och torde för öfrig!, i anledning af regementets föreslagna förändring till corps, anslaget höra erhålla följande förändrade rubrik: Wermlands Fält}ägarecorps.
Det ifrågaställa anslaget för eu gång af 18,000 R:dr, till inlösen af persedlar vid Fältjägare-regementet, torde bär nedan bland extra anslagen få upptagas.
11 Bil. No 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1871.
Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen. Vid pröfningen af förenämnda förslag rörande landtförsvarets organisation har Eders Kongl. Maj:t beslutit föreslå Riksdagen att det till sjöförsvaret nu hörande Marin-regementet må till landtförsvaret öfverföras, för att i den mån sådant kan ske användas för tillökning i artilleriets styrka, och att de för Marin-regementet nu utgående anslagsmedel måtte till statsverket indragas emot det att Riksdagen anvisade de för artilleriets organisation erforderliga ökade anslag.
Enligt den uppgjorda planen för artilleriets organisation, för hvilken plans fullständiga genomförande är afsedd en tidrymd af 6 år från 1872 års början, komma efter organisationens fullbordande, — och sedan från summan af kostnaderna för tillökningen i personal och i artilleriets egna hästar afräknats hvad för indragna beställningar och min skad t antal legd a hästar belöper, — utgifterna för artilleriet att, i hvad de omfatta personal och hästar, ökas med sammanlagd! 473,278 R:dr 92 öre. Donna tillökningssumma uppstår dock endast småningom i den man organisationen fortgår, och enligt de i detta hänseende uppgjorda beräkningar kommer för år 1872 att erfordras endast 172,799 R:dr 36 öre, hvarvid, med anledning deraf att den så kallade passevolansinrättningen först med 1872 års utgång kan komma att upphöra, personalens löner för sistnämnda år upptagits efter nu gällande stat. Sålunda har för följande nya beställningar och tillkommet manskap beräknats nedanstående belopp, nemligen för:
1 Öfverste-Löjtnant...................................................... 5,240: —
1 Major......................................................................... 4,740: —
3 Kapitener, med äldre Kapitens lön, ä 2,400 R:dr 7,200: —
6 D:o med yngre d:o ä 2,000 » 12,000: —
2 Löjtnanter, arfvoden, motsvarande skilnaden emel-
lan yngre Kapitens och Löjtnants lön ä 800 R:dr 1,600: —
10 Löjtnanter, löner ä 1,200 R:dr.............................. 12,000: —
1 Under-Löjtnant, lön................................................. 800: —
10 Styckjunkare, löner ä 950 Rall’, deraf beklädnad spenningar 150................................................ 9,600: —
12 Sergeanter, löner ä 650 R:dr, deraf beklädnads-
penningar 150............................................,.......... 7,800: —
6 Batteritrumpetare, löner ä 550 Rall’, deraf be-
klädnadspenningar 150 ....................................... 3,300: —
14 Afdelningstrumpetare ä 401: 26 .............................. 5,6 1 7: 64.
16 Borste Konstaplar ä 49 4: 25 ................................. 7,9 0 8: —
26 Andre d:o ä 411: is................................ 10,690: 94.
228 Artillerister å 2 3 8: 26.......................................... 54,3 2 3: 28. 442 719- 86
Transport 142,7 1 9 86.
12 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
Transport 1 42,719: 86.
76 hästar ä 410: 75 .......................................................................... 31,2 17: —
Reserv-artilleri, £:del al 29,475........................................................... 4,912: so.
Summa R:dr 178,849: 36.
Och då derifrån afräknas för indragne:
1 Stabstrumpetare........................................................... 650: —
60 hästar i Landskrona...................................................... 5,400: — g ggo-__
kommer kostnaden för år 1872 att utgöra............................ R:dr 172,799: 36.
Med afseende å den skiljaktiga arten af de utgifter, som med nyssnämnda summa skola bestridas, herde densamma visserligen redan nu fördelas på följande fem särskilda anslag, nemligen: anslagen för Svea, Göta och Wendes Artilleriregementen ; för kavalleri- och artillerihästars remontering och skoning; för fourragering åt' artilleriets och pontonierbataljonens samt värfvade kavalleriets hästar; för mathållning åt manskapet vid garnisonsregementena; samt för försvarsverket till lands i allmänhet; — men enär det icke torde kunna med full noggrannhet på förhand bestämmas, huru mycket af berörda summa under år 1872 belöper på hvart och ett af omförmälda fem anslag, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att hela det för uppsättning och underhåll under år 1872 af personal och hästar för artilleriet bär ofvan beräknade belopp af 178,849 R:dr 36 öre måtte såsom extra anslag för nämnda år anvisas; lärande anslagets uppförande å ordinarie stat under behöriga titlar först vid nästföljande riksdag få ega ruin; och torde beloppet tå här nedan bland öfriga extra anslag antecknas. Såsom följd häraf hör emellertid nedsättning ega rum dels i anslaget för Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen med 650 R:dr, motsvarande aflöningen för eu till indragning afsedd beställning, dels ock i anslaget till lega för hästar till artilleriets och pontonierbataljonens exercis med 5,400 Rall’, utgörande hvad hittills utgått till lega för hästar till fotbatteriernas i Landskrona exercis, Indika hästar genom organisationen göras obehöfliga. På grund af det nu anförda jemte hvad bär ofvan i afseende å Fältläkarecorpsen förekommit får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att det i anslaget för Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen ingående penningebelopp 762,220 R:dr 5 öre må minskas dels med 650 R:dr motsvarande aflöning för eu till indragning afsedd beställning, dels ock genom öfverföring till anslaget för Fältläkarecorpsen af 17,050 R:dr, hvarigenom Artilleri-regementenas penningeanslag kommer att nedsättas till 744,520 R:dr 5 öre samt anslagets slutsumma att utgöra 836,958 R:dr 21 öre.
Nedsättningen i anslaget till lega för hästar till artilleriets och pontonierbataljonens exercis torde bär nedan på sitt ställe få antecknas.
13 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1371.
Fortifikationen. Enligt flen plan Eders Kongl. Maj:t, vid pröfnmgen af förut omförmälda förslag rörande landtförsvarets organisation, beslut'.t att, i afseende a tillökning i nu befintliga Fortifikationstrupper, föreslå Riksdagen, skulle under åren 1871 —1877 komma att upprättas i fältsignalkompani om ILO man och 1 sappörbataljon om 360 man, jemte erforderligt befäl och öfrige tjensteman så val för dessa trupper som för Fortifikationen i öfrig!, utöfver flen derstädes redan anställda personal. Den ökade årliga kostnad, som härigenom efter organisationens genomförande kommer att uppstå, har beräknats till sammanlagd! 259,758 R:dr 7 öre, hvaremot för åren 1871 och 1872, hvarunder fältsignalkompaniet är afsedt att fullständigt uppsättas, kostnaderna för personalens uppsättning och underhåll ansetts uppgå:
för år 1871 till..................................................................... Ihdr 34,935: ro och
för » 1872 till...................................................................... »_____98.91 I: ro____
eller tillhopa till Rall’ 133,8 47: 10.
Och enär, i likhet med hvad1 här ofvan rörande de för artilleriets organisation erforderliga medel anmärkts, nu ifrågavarande för fortilikationstruppers uppsättning och underhåll atsedda anslag icke heller nu kan med behörig noggrannhet på" förhand fördelas på de särskilda titlar, hvarunder detsamma, med afseende å beskaffenheten af de utgifter för hvilka anslaget är beräknad!, rätteligen hörer, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till uppsättning och underhåll af fortifikationstrupper anvisa ett anslag af 133,847 Rall’ 10 öre, att utgå med 34,935 R:dr 40 öre under innevarande år och med 98,911 Ridt- 70 öre under år 1872; och torde beloppet fä bär nedan bland öfrig:, extra anslag antecknas.
1 öfrig! bör, i anledning af hvad bär ofvan rörande Fältläkarecorpsen anförts, från anslaget för Fortifikationen till anslaget för Fältläkarecorpsen öfverföras 1,200 R:dr, hvarigenom Fortifikationens penningeanslag kommer att minskas till 167,420 Furir I t öre och anslagets slutsumma att utgöra 174,103 R:dr 78 öre.
Lega för hästar till artilleriets och pontonier hat aljonens exercis. ° 1 anledning af hvad, rörande detta anslag, bär ofvan vid behandlingen af fragan om artilleriets organisation, blifvit an förd t, får jag i underdånighet hemställa, att det
i anslaget ingående penningebelopp.............................................. R:dr 17,390 74
måtte med........................................................................................ " 5,400 —
få nedsättas till.............................................................................. R;(lr 1 1,990: 74;
hvarigenom anslagets slutsumma kommer alt utgöra 49,894 R:dr 69 öre.
Mathållning för manskapet vid vårfvade garnisonsregementena. I afseende å detta anslag, hvilket under loppet åt flera år visat sig för det dermed afsedda ändamål alldeles otillräckligt, anmälde Arméförvaltningens Intendents-
14 Bil N:o 3 a) till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
departement redan ar 1868, uti underdånig skrifvelse af den It) November nämnda år, behofvet af anslagets förhöjning, med uppgift tillika å de belopp, hvartill blåsten å anslaget under de nästföregående åren uppgått; men i betraktande af statsverkets da inskränkta tillgångar och enär, enligt hvad Arméförvaltningen tillika antydt, någon nedsättning i blåsten under den derefter närmast följande liden syntes vara att motse, ansåg Eders Kong!. Maj:t någon framställning till Riksdagen om förhöjning i berörda anslag då ej höra ega rum; dock blefvo de af Armeförvaltningen lemnade uppgifter rörande beloppet af föregående årens brister Riksdagen meddelade.
Sedan likväl sig visat, att å ifrågavarande anslag äfven för år 1869 uppstode en brist, som, enligt hvad Arméförvaltningen uti underdånig skrifvelse af den 9 November samma år, angående 187'! års anslagsbehof, beräknat, komme att uppgå till omkring 150,000 rdr, täcktes Eders Kong!. Näjd, uppå Arméförvaltningens tillika gjorda förnyade framställning om anslagets förhöjning, i neder åt den ar 1870 församlade Riksdagen äska anslagets förhöjning med
100,000 rdr, eller från 320,000 rdr till 420,000 rdr, men denna Eders Kongl. Maj:ts framställning Idel' icke af Riksdagen bifallen.
l)å emellertid anslaget äfven under år 1870, oaktadt de åtgärder som vidtagits för att gorå detsamma för sill ändamål mera tillräckligt, visat eu betydlig brist, tiar Arméförvaltningen uti sin ofvanberörda skrifvelse af den 21 sist Hd ne Oktober, angående Intentsdepartementets anslagsbehof för år 18.72, under åberopande af Förvaltningens föregående yttranden om anslagets otillräcklighet, i underdånighet föreslagit, att anslaget måtte med ett till 470,000 rdr förnöjdt belopp såsom forslat/sattslät/ uppföras.
I afseende å den sålunda ifrågaställa förhöjningen har Arméförvaltningen anmält, att, enär bristen å anslaget under de år, då anledningarna till densammas uppkomst väsendtligen företunnils, eller från och med år 1867, utgjort följande belopp, nemligen:
för år 1867 .......................................................................... rdr 108,59 9: 36.
» '>868 ......................................................................... >> 22 0,0 4 9 : 73.
» 1869 ......................................................................... » 146,700: —
» 1870 på grund af dels redan bända, dels för den
återstående delen af året beräknade utgifter............... » 122,600: —
tillhopa....................................... ....................................... rdr 597,949: 09.
eller, i medeltal om året, 149,487 rdr 25 öre, Arméförvaltningen, som saknat skål antaga någon förändring i berörda förhållanden under närmaste framtid, ansett detta mediibelopp lämpligen höra tjena till grund för bestämmande af anslagets nu ifrågasätta förhöjning, som sålunda bl H vit beräknad i rundt tal till
150,000 rdr.
15 Bil N:o 3 a) till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
Beträffande åter anslagets åsyftade förändring från s. k. »allmänt anslag» till »förslagsanslag» yttra,' Arméförvaltningen, det Förvaltningen ansett sig ej längre kunna undgå söka vinna tillämpning af grundsatsen derom, att anslag för gifna behof, Indika ej på förhand kunna med någorlunda säkerhet till siffra,, beräknas, såsom t. ex, för proviantförnödenheter, höra erhålla naturel, af förslagsanslag, helst när upphandla,gskostnaden, såsom vid garnisonsregementena är fallet, till stor del beror på beskaffenheten af den skörd, som er hålles sedan anslaget för kostnadens bestridande redan ldifvit bestämdt. Denna grundsats, sou, i allmänhet vid regleringen af statsbehof^,, syntes gorå sig gällande, hade särskild! i fråga om ett med bär omför,,,äldta anslag likartad t sådant å riksstatens 5:te hufvudtitel, nemligen anslaget för »gemenskapens vid sjöförsvaret natura-,mderhäll», hlifvit af sednast^ Riksdag tillämpad!, i det att Riksdagen funnit beskaffenheten af de utgifter, för I,vilkas bestridande anslaget tillkommit, jemte förhållandet af inträffade prisstegringar å proviantartiklar ådagalägga, att anslaget lämpligast borde såsom »förslagsanslag» upptagas, helst utspisning^,i grundades på faststäld stat, deri någon inskränkning vid p.oviantprisens stigande ej vore möjlig, — skäl, so in i hela sin vidd gälde äfven om mathållningsanslaget å i-.de hufvudtitel,, för garnisonsregementena.
Då jag till alla delar instämmer i hvad Arméförvaltningen sålunda yttrat i afseende å arten och beskaffenheten af de utgifter, för 1,vilkas bestridande ifrågavarande anslag är afsedt, får jag, i anledning deraf och under åberopande tillika af 1870 års Riksdags beslut i fråga om naturen af anslaget för gemenskapens vid sjöförsvaret na tura-underhåll, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att uppföra ifrågavarande anslag såsom förslagsanslag.
Vidkommande åter den åt Arméförvaltningen ifrågaställa förhöjning, så enär, oaktadt de för utgifternas begränsande inom anslagets belopp vidtagna åtgärder, det visat sig, till följd dels åt gängse pris å lifsförnödonheter, dels ock å svårigheten att åt permitteringen vid garnisonsregementena gifva nödig utsträckning, vara omöjligt att med det nuvarande anslaget bestrida de utgifter, för hvilka detsamma är afsedt, och då den af Arméförvaltningen ifrågaställa anslagstillöki,ingen beräknats efter medium af de sistförflutna 4 årens utgifter, anser jag berörda tillökningsbelopp, 150,000 rdr, vara för mathållningens besörjande för garnisonsregementenas nuvarande styrka nödvändigt; och får jag, på grund al hvad sålunda rörande detta ämne anförts, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t måtte täckas af Riksdagen i nåder äska, att anslaget till »mathållning för,manskapet vid garnisonsregementena» måtte från sitt nuvarande belopp 320,000 rdr varda med 150,000 rdr förhöjdt till 470,000 rdr samt med detta sistnämnda belopp såsom förslagsanslag i riksstat^, uppfördt.
Hvad angår den af Arméförvaltningen jemväl väckta fråga,, om godtgörelse af de å ifrågavarande anslag under föregående åren uppkomna brister, torde
16 Bil.. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1871.
det tillåtas mig att anmäla denna fråga i sammanhang med framställningen om öfrig» för landtförsvaret erforderliga extra anslag.
Ovänligen.
Hallands beväring och Wester-Norrlands beväringsbataljon, 1 anledning af hvad här ofvan i afseende å anslaget för indelta kavalleri- och infanteriregementena anförts och under förutsättning af Riksdagens bifall till den dervid föreslagna reglering, får jag i .underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att nämnda anslagstitlar, Hallands beväring och Wester-Norrlands bevaring, med derunder upptagna anslagshelopp, tillhopa utgörande 13,795 rdr, må ur riksstat^! uteslutas.
Beväringsmanskapets vapenöfning ar. Enligt Eders Kongl. Maj:ts, vid pröfning af organisationsförslaget rörande landtförsvaret, fattade beslut angående arméens vapenöfningar, kommer, efter organisationens genomförande, att, till kostnadernas bestridande för beväringsmanskapets vapenöfningar samt underhåll al dess materiel, erfordras eu förhöjning af sammanlagdt 1,152,466 rdr 60 öre i de för nyssnämnda ändamål nu utgående anslag; och då, enligt berörda nådiga beslut, redan med 1872 års ingång påkallas en förhöjning af 483,122 rdr 10 öre i vapenöfningsanslaget och af 242,703 rdr i anslaget för materielen, får jag i anledning häraf i underdånighet hemställa, det Eders Kongl Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att anslaget för beväringsmanskapets vapenöfningar,
nu utgörande.................................................................................. rdr 600,000:
måtte med i rundt tal ............................................................... »__483,000: —
förhöjas till............................................................................rdr 1,083,000: —
lärande den för materielen erforderliga anslagsförhöjning få bär nedan i underdånighet anmälas.
Materielen.
Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens departementer. Från detta anslag bestridas, bland flera andra utgifter, äfven de som erfordras för vidmakthållande af beväringsmanskapets materiel och beklädnadsm. fl. persedlar, för hvithet sednare ändamål likväl, alltsedan vapenöfning med två* klasser beväring årligen vidtog, varit anvisadt ett årligt extra anslag af
189,000 rdr.
Enligt hvad Arméförvaltningens Intendentsdepartement, under förutsättning att nuvarande organisation af allmänna beväringen kom me att oförändrad bibehållas, i underdånighet anmält, blifver nyssnämnda extra anslag äfven under år 1872 behöflig!; men enär Eders Kongl. Maj:t under den 29 sistlidne December,
vid
17 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871
vid pröfning af förslaget rörande landtförsvarets organisation, besluta föreslå Riksdagen väsendtliga förändringar i den nuvarande beväringsinrättningen, samt häraf redan år 1872 påkallas en ytterligare årlig anslagstillgång af 242,703 rdr för underhåll af beklädnads-, remtygs-, utrednings- m. fl. persedlar för allmänna beväringsmanskapet, och då de föremål, för hvilka ifrågavarande två anslagsbelopp afses, numera äro att hänföra till de årligen återkommande eller ordinarie behofven, anser jag mig höra i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå, att omförmälda två anslagsbelopp, tillhopa utgörande 431,703 rdr måtte af Riksdagen anvisas och å ordinarie stat under anslaget för försvarsverket till lands i allmänhet uppföras.
I detta anslag erfordras dessutom, på grund af hvad uti ofvannämnda organisationsförslag blifvit rörande infanteriet anfördt, redan från 1872 års början en årlig förhöjning af 15,443 rdr 20 öre till underhåll af kapotter, remtyg, utrednings- in. fl. persedlar för den styrka, hvarmed indelta infanteriet enligt förslaget kommer att förökas; och hemställer jag således i underdånighet, alt jemväl denne anslagstillökning måtte hos Riksdagen begäras.
På grund af hvad sålunda i afseende å anslaget för förslagsverket i allmänhet blifvit anfördt, skulle detta anslag, som för närvarande utgör rdr 1,277,447:19. komma att förhöjas med följande belopp, nemligen:
för beväringsmanskapets materiel med rdr 431,703: —
för stammens dito ..................................... » 15,443: so. ^g. 20>
till............................................................................7... rdr 1,724,593: 39.
Lif- och släpmunderingar vid rothålls-regementena. På grund af hvad oftaberörda organisationsförslag innehåller rörande kostnaderna för underhåll af beklädnad åt den föreslagna tillökade infanteristyrkan, erfordras redan år 1872 i ifrågavarande anslag en förhöjning af 32,832 rdr; och får jag alltså i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska nyssnämnda tillölmingsbelopp ............................................................. rdr 32,832: —
hvarigenom anslaget, som för närvarande utgör........................ » 262,520: —
skulle komma att uppgå till .............................................. rdr 295,352: —
, När det, efter donna redogörelse för de förändringar, som jag anser vid
den i år förestående statsreglering höra ega rum i afseende på de ordinarie anslagen under riksstatens Fjerde Hufvudtitel, nu åligger mig att framlägga de behof af mera tillfällig natur, hvilkas fyllande under den närmaste framtiden synes mig vara för landtförsvaret angeläget eller oundgängligt, skulle jag illa uppfylla min pligt såsom Eders Kongl. Maj:ts rådgifvare i dithörande ämnen och ansvarig målsman för landets försvarsväsende, om jag under nuvarande förhållanden inskränkte mig till att föreslå åtgärder af det omfång, som under ett långt Bih. till Riksd. Prat. 1871. 1 Sami. 1 Afd. ' 3
18 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.
fredslugn kunnat motsvara de måttligaste anspråk för upprätthållande af landets yttre trygghet och arméens tjenstbarhet. Om, såsom jag antager, rikets krigsmakt till lands kommer att utan vidare dröjsmål ordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det förslag, som Eders Kongl. Maj:t under den 29 sistlidne December i nåder beslöt att förelägga den snart sammanträdande Riksdagen, ser jag väl deruti det väsendtligaste vilkoret uppfyldt för åstadkommande af ett kraftigt nationalförsvar, när det kan i framtiden påkallas; men ett annat vilkor för framgången af krigsmaktens ansträngningar i sådant fall är, att den vid farans annalkande finnes försedd med tillräckliga hjelpmedel för sin verksamhet. Och dessa hjelpmedel äro företrädesvis vapen i tillräckligt antal och åt den beskaffenhet, som för krigföringen, sådan den under tidernas lopp utbildat sig, erfordras, befästningar, som försvåra en fiendes försök att framtränga till de för rikets trygghet och oberoende vigtigaste platserna, samt förråder med tjenliga förvaringsrum för en materiel, som till storlek motsvarar fältarméens behof i särskilda delar af landet.
Så väl t. t. General fälttygmästare!:! och Chefen för Arméförvaltningens Artilleridepartement, som Befälhafvare!! för Fortifikationen, hafva i förut åberopade underdåniga memorial, den förres af den 25 Oktober och den senares af den 7 November nästlid et år, framställt, hvar för sin förvaltningsgren, de behof, som, under beräkning af vanliga tillgångar, oundgängligen borde under den allranärmaste framtiden fyllas.
Derefter bär jag, i slutet af mitt underdåniga memorial af den 29 sistlidne December, fått fästa Eders Kongl. Maj:ts höga uppmärksamhet på de större militära behof, hufvudsakligen af befästningar och krigsmateriel, som efter min öfvertygelse påkalla afhjelpande inom eu kortare tidrymd och således icke, utan äfventyr för ändamålet, medgifva, att dithörande arbeten och anskaffningar fördelas på en längre följd åt år. Dessa trängande kraf, hvit ka jag anhåller att nu få, i sammanhang med statsreglering^!, åter upprepa, omfatta:
l.-o. Artilleribehof:
a) Fältartilleriet, enligt uppgjord plan ............... 1,-102,743: —
deruti inbegripna 70,000 rdr, för hvilkas användande särskild! förslag bl hvit af Generalfälttygmästare!! under den 25 sistlidne
Oktober afgifvet;
6) Fästnings- och positionskanoner ................... 551,000: —
<0 Infanterigevär, 150,000 st. ä 30 rdr............ 4,500,000: —
varande häruti innefattade 923,000 rdr,
Transport rdr 6,153,743: —
19 Bil. N:o 1 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
Transport rdr 6,153,743: —
angående h vilka General fälttygmästare!! jemväl under nyssnämnda dag afgifvit förslag; d') Kopparpatroner................................................... 204,000: — g ggi*
hvaraf 134,0000 rdr ingått i Generalfälttygmästarens beräkning.
2:o. Fortifikationsbehof:
Carlsborg:
a) Hufvudvallen .............................. 600,000: —
i) Förrådsbyggnader ..................... 920,000: — , gg q qqq. _
hvaraf' 374,300 rdr varit af Befälhafvaren för Fortifikationen beräknade att användas före slutet af år 1872.
Waxholm:
а) Fredriksborgssundets befästning
enligt plan .............................. 158,680: —
б) Fullbordande af försänkningarna 188,400: —
c) Jerntornen.................................... 616,680: —
(I) Bepansringarna........................... 170,000: — 1 133,760. —
varande derutaf i Befälhafvarens för Fortifikationen förslag 364,200 rdr upptagna för arbeten till 1872 års slut.
Karlskrona:
Befästningar vid hamnen och vid Hvita Krog ... 3,750,000: —
Norrland:
Depot och befästningar derstädes ........................ 750,000: —
Ingeniörtrupperna:
Fortitikationsmateriel................................................ 140.000:— 7,293,760:_
Transport rdr 13,651,503: —
20 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.
Transport rdr 13,651,503.—
3:o. Iiitendenturbehof:
För utrustning med full beklädnad åt tre klasser beväring och reqvisita uti förråd för eu fjerde, samt full uppsättning af personel utredning åt fyra klasser, allt inberäkna^ redan befintlig och till anskaffning anbefald materiel..................... 2,771,640: —
4:o. Byggnadsbehof:
a) Svea Artilleriregementes etablissement............ 1,000,000: —
?;) Fältsignalkompaniets kasern.............................. 60,000: —
tf) Stall och ridhus i Carlskrona ........................ 65,000: —
d) Stall i Göteborg............................................... 36,100: —
é)' D:o vid Carlsborg för batterier åt Göta Artilleri .............................................................. 28,000: —
/) D:o och ridhus jemte kasernservis för kavalleriunderbefälsskolans förflyttning till Carlsborg.................................................................. 23,000: —
(/) D:o och ridhus för Husarregementet Konung
Carl XV i Landskrona ................................. 138,000: —
A) Baracker för berväringsmanskapet å mötesplatserna ......................................................... 350,000: —
t) Kasern i Wisby ............................................ 42,875: —
A) Anordnande af vapenförråd för landstormen 150,000: —
Z) Utvidgning af gevärs- och persedelförråden å
mötesplatserna ..................... 150,000: —
hvaraf Generafälttygmästaren i sitt förslag upptagit 25,000 rdr för år 1872.
2,042,975: —
Summa rdr 18,466,118: —
Af denna summa anser jag sex millioner kunna med fördel och på fullt ändamålsenligt sätt användas före slutet af år 1872, samt deraf två millioner redan under loppet af innevarande år.
Då i olvanstående utgifter innefattas sådana, till hvilkas bestridande vissa bland de under Arméförvaltningens vård ställda kassör och fonder höra lemna bidrag, får jag i underdånighet föreslå, det Eders Kong!. Maj:t, under förutsättning och vilkor,
Transport rdr 18,466,1 18: —
21 Bil. No 3 a) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1871.
Transport rdr -18,466,118: —
att de, för genomförande af förslaget rörande landtförsvarets orgarnisation och i sammanhang dermed stående, här ofvan omförmälda byggnadsföretag samt anskaffningar af materiel, erforderliga medel varda af Riksdagen beviljade, täcktes i nåder föreslå Riksdagen att såsom bidrag dertill må användas:
aj Behållningen å allmänna beväringsfonden, utgörande vid innevarande års slut omkring .................................................................. 230,000: —
bj Af de hos Beklädnads- och Beväringsbekläd-
nadsdirektionerna innestående behållningar ... 400,000: —
c) Behållning i Norrbottens Hästiägaresqvadrons
fond.................................................................... 218,000: —
(T) D:o i Volontärvakansmedelsfonden ..................... 340,000: —
e) D:o i »En per mille fonden» ............................. 70,000: — ^ ^58 000:__
hvarigenom den summa, som för ändamålet bör af Riksdagen anvisas, kommer att utgöra .......................................... rdr 17,208,118: —
Då denna summa, som kan jemnas till 17,200,000 rdr, torde vid jemförelse med det vanliga beloppet af extra ordinarie anslag för land [försvaret, vara alltför stor att kunna föreslås till betäckande af de för året pårälmeliga medel, men också är afsedd att fylla behof, som annars kom me att under en längre tid årligen tynga på budgeten, vågar jag hemställa, om icke Eders Kongl. Maj:t skulle täckas, på Finans-derparternentets föredragning, vara betänkt på någon särskild utväg att härtill bereda nödiga tillgångar. Blefve det än för nationen nödvändigt att någon tid bära en högre beskattning, än Staten hittills vanligen fordrat, så vill jag icke betvifla, att svenska folket och dess ombud skola villigt underkasta sig eu dylik penningeuppoffring, när dermed förenas medvetandet att hafva väsendtligen bidragit till det dyra fosterlandets betryggande och till afvärjande af de vida tyngre och bittrare förluster och lidanden, som kunde blifva följder af ett möjligen inträffande fredsbrott eller intrång på rikets sjelfbestämningsrätt och neutralitet.
De behof åter, som, oberoende af ofvanberörda omfattande anstalter för landets försättande i försvarstillstånd, synas mig, inom kretsen af min embetslorvaltning, påkalla framställning till Riksdagen om extra ordinarie anslag, äro följande:
22 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
Artilleriets organisation.
Redan i det föregående, vid behandlingen af de till ordinarie stat sregleringen hörande ämnen, tiar jag i fråga om artilleriets organisation anmält de anslag, som för donna organisations genomförande erfordras; och får jag, under åberopande af hvad dervid anförts, nu i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att till kostnaderna för påbörjande af artilleriets organisation enligt uppgjord plan måtte för år 1872 anvisas ett extra anslag af 178,849 rdr 36 öre.
ftkadi antal Fortifikationstrupper.
Likaledes tillåter jag mig att, med åberopande af hvad beträffande frågan om uppsättning af »kadi antal Fortifikationstrupper här ofvan förekommit, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen att till kostnaders bestridande för uppsättning åt ökadt antal Fortifikationstrupper anvisa följande extra anslag, nemligen:
för år 1871 .......................................... rdr 34,935: 40 och
för år 1872 ............................................. » 98,911: ro.
Mathållning för manskapet vill vårsäde garnisonsregementena.
Redan i det föregående har vid behandlingen af de ordinarie anslagen blifvit visadt, hurusom anslaget för mathållning åt manskapet vid värfvade garnisonsregementena under flera år visat sig' otillräckligt för bestridandet af de utgifter, hvartill anslaget varit afsedt, och, enligt hvad Arméförvaltningens Intendents-departement, uti dess förut åberopade skrifvelse af den 21 sistlidne Oktober anmält, utgjorde, vid 1869 års utgång, nämnda och föregående årens brister å ifrågavarande anslag, så vidt samma brister ej kunnat af andra tillgångar betäckas, eu sammanlagd summa af 282,880 rdr 14 öre, den brist oberäknad, som för år 1870 komme att å anslaget uppstå. Till godtgörande af nämnda summa har Arméförvaltningen i underdånighet anhållit, att ett extra anslag af lika belopp måtte hos den snart sammanträdande Riksdagen begäras; i h vil ket afseende Arméförvaltningen yttrat, att då de utgifter, som framkallat ifrågavarande, i Arméförvaltningens räkenskaper balanserade brister, måst, för provianteringens nödiga upprätthållande vid regementena, af Arméförvaltningens infendents-departement bestridas från tillgängliga medel, afsedda för andra behof, Indika således måst tills vidare lemnas å sido, så att t ex. arméens reservförråd under de senare åren ej fullständigt blifvit ersatt för hvad derifrån utgått, Armé-
23 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
förvaltningen, — som för öfrig! på detta sätt förfarit endast under säker förutsättning, att det som för måthållningskostnaden sålunda förskjutits skulle komma att Förvaltning!! godtgöras, — ansett sig, till förekommande af de betänkliga olägenheter, som eljest skulle uppstå, och innan anslagets brist stigit derhän, att svårighet för dess gäldande kunde mota, vara förpligta! att hos Eders Kongl. Maj! gorå underdånig anmälan om nödvändigheten af här ifrågaställa extra anslag.
1 anledning af hvad Arméförvaltningen sålunda i underdånighet anfört, och då ett fortsatt balanserande åt så betydliga brister, som de nu omförmälda, icke kan undgå att utöfva ett störande och i hög grad menligt inflytande på gången af de Arméförvaltningen åliggande förvaltningsbestyr, sinner jag mig desto kraftigare manad att understödja Arméförvaltningens förevarande framställning, som jag är förvissad derom, att Riksdagen skall finna det med eu klok statshushållning oförenligt, att icke bevilja nödiga medel till utgifternas bestridande för lifsuppehälle åt dem som skola utgöra landets försvar, och hvilka utgifter för (ifrigt grunda sig på åt Eders Kongl. Maj! och Representationen fastställda stater.
.lag får alltså i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj! måtte täckas af Riksdagen i nåder åska ett extra anslag af 282,880 rdr 14 öre, till godtgörande af de å anslaget för mathållning åt manskapet vid värfvade garnisonsregementena för tiden intill 1 869 års utgång uppkomna brister.
inlösning af persedlar vid Weralands Fältjägare-regemente.
1 anledning af hvad ofvan, i sammanhang med frågan om fortfarande disposition under innevarande och nästkommande år af de för Wermlands Fältjägareregemente anvisade medel, blifvit anfördt angående bebofvet af särskild! anslag för inlösning för Kronans rökning af vissa persedlar vid nämnda regemente, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj! täcktes för ifrågavarande ändamål af Riksdagen i nåder åska ett extra anslag af 18,000 rdr.
Officerares anställande i utländsk krigstjenst.
Då jag anser af vigt, att åt Svenska Officerare fortfarande beredes tillfälle att genom anställning i fremmande länders arméer vinna kännedom om deras krigsinrättningar och utbildning i sitt yrke, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj! täcktes af Riksdagen begära, att det för ifrågavarande ändamål under loppet af liera år anvisade extra anslag måtte till oförändrad t belopp af 9,000 rdr äfven för år 1872 få utgå och enligt Eders Kongl. Maj:ts disposition användas till understöd åt Officerare af arméens särskilda hufvudvapen, som kunna vara hugade ätt ingå i aktiv krigstjenst hos någon i vän-
24 Bil. N:o 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
skapligt förhållande till Sverige stående makt, och med rättighet såsom hittills lör Eders Kongl. Maj:t att, hvad af anslaget kan inom året komma att besparas, få under ett följande år disponera.
Topografiska corpsens arbeten.
I den till 1870 års Riksdag aflåtna nådiga Propositionen, angående statsverkets tillstånd och behof, läcktes Eders Kongl. Maj:t till fortsättande af Topografiska corpsens arbeten åska beviljande för innevarande år af ett lika belopp, som för år 1870 var anvisadt, eller 60,000 rdr.
Till svar å donna nådiga framställning har Riksdagen, jemte tillkännagifvande att det sålunda till ifrågavarande arbetens fortsättande för innevarande år 1871 begärda extra anslag af 60,000 rdr blifvit af Riksdagen anvisadt, i underdånighet anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes taga under ompröfning, i hvad mån de topografiska, ekonomiska och geologiska karteverken kunna med hvarandra ställas i närmare samverkan, efter hvilken plan i afseende å skalor, omfattning och utgifning dessa karteverk framgent må höra fortgå, samt i hvad mån kostnaderna derför må kunna inskränkas.
I anledning häraf täcktes Eders Kongl. Maj:t under den 13 sistlidne Juli i nåder uppdraga åt f. d. Statsrådet m. m. Thulstrup samt Chefen för Topografiska corpsen, Generaldirektören för Landtmäteriet, Chefen för Statistiska Centralbyrån och Chefen för Sveriges geologiska undersökning, att häröfver afgifna gemensamt underdånigt utlåtande; för hvithet ändamål bemälde personer herde, på kallelse af f. d. Statsrådet Thulstrup och under hans ordförandeskap, sammanträda, hvarjemte de skulle ega att, så ofta behof deraf yppades, för rådplägning tillkalla Chefen för Sjökartekontoret.
Enär likväl det sålunda infordrade underdåniga utlåtandet ännu ej inkommit, och jag till följd deraf ej eller är i tillfälle att nu kunna i underdånighet föreslå några åtgärder i den af Riksdagen antydda syftning, men det synes mig angeläget, att medel för de ifrågavarande arbetenas fortsätta bedrifvande emellertid finnas att tillgå, får jag efter öfverläggning i detta ämne med Chefen för Civii-departementet, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen begära, att, till fortsättande af Topografiska corpsens arbeten äfven under år 1872, ett extra anslag måtte beviljas till enahanda belopp, som för innevarande år finnes anvisadt, eller 60,000 rdr, hvarigenom Eders Kongl. Magt blifver i tillfälle att, sedan ofvanberörda underdåniga utlåtande inkommit och hunnit pröfvas, anbefalla de åtgärder, som för vinnande af det af Riksdagen angifna ändamå kunna finnas lämpliga; och anser jag mig till donna hemställan ega desto större anledning som, efter min uppfattning, den kostnadsbesparing Riksdagen i förevarande fall åsyftat, bäst vinnes icke genom minskning af anslagets
Bil. N:o 3 a) till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
slagets belopp utan genom åstadkommande af den största och bästa uiöjliga arbetsprodukt.
Skarpskytteväsendets befrämjande.
Af det härtill för år 1870 anvisade anslag, 70,000 rdr. har ett belopp af 52,085 rdr varit afsats att till de frivilliga skarpskytteföreningarna utdelas för bestridande af aflöning åt instruktörer samt för anskaffning af skarp ammunition och af målskjutningspremier. Utaf återstående delen af årsanslaget, jemte behållningen från föregående år, har Eders Kong!. Maj:t täckts anvisa nödiga medel dels till fullbordande af eu för Stockholms skarpskytteförening jemte Kadett-corpsen å Carlberg gemensam skjutbana med skotthus, dels till anordnande i hufvudstaden af en allmän skjuttäflingsfest för samtliga skarpskytteföreningar i Riket, hvilken fest i sistlidne September månad försiggått, dels ock till anläggning och fullbordande af skjutbanor med skotthus för de inom Jönköpings och Östergötlands län befintliga skarpskytteföreningar, med rättighet för Smålands grenadierbataljon samt Jönköpings och en del af Kalmar regemente, äfvensom för lista och 2:dra Lif-Grenadierregementena att samma baner för sitt manskaps skjutöfningar begagna. Ehuru kostnaderna för sistnämnda baner och skotthus ännu icke kunna med tillförlitlighet bestämmas, anser jag. mig dock kunna antaga, att, om någon behållning i 1870 års anslag möjligen kommer att uppstå, densamma säkerligen blifver af ett mycket ringa belopp.
Vid flera föregående tillfällen har jag tillåtit mig framhålla den störa vigten af skjutfärdighetens utbildning bland landets manliga befolkning, och de anordningar, Eders Kongl. Näjd. låtit vidtaga i syftning att befrämja en sådan utbildning, skola tvifvelsutan medföra lyckliga resultat. De skjuttäflingsfester, som under loppet af fyra år varit årligen i hufvudstaden anordnade för medlemmar af de frivilliga skarpskytteföreningarna, hafva från befolkningens sida omfattats med ett alltjemt stigande intresse, och det synes mig derföre af vigt, att sådana skjutfester fortfarande komma att ega ruin. Likaledes anser jag angeläget, att den under sistlidet år enligt Eders Kongl. Maj ds nådiga föreskrift började anläggningen af skjutbanor gemensamt för skarpskytteföreningarna och indelta arméen, men hvilken anstalt hittills omfattat endast Malmöhus, Christianstads, Kronobergs, Kalmar, Jönköpings och Östergötlands län, må kunna inom den närmaste framtiden utsträckas äfven till de öfriga delarna åt landet. Genom sådana anordningar anser jag skarpskytteväsendet i vårt land bäst befrämjas.
I anledning af hvad sålunda anförts, och då, så framt anslaget för skarpskytteväsendet skulle komma att bibehållas vid sitt för innevarande år bestämda
Bill. till Rilcsd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd.
26 Bil. N:o 3 a)■ till Kongl. Maj;ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
belopp, 70,000 rdr, de af mig bär ofvan antydda åtgärder först efter en alltför lång tids förlopp skulle kunna genomföras, får jag i underdånighet hemställa, • det Eders Kongl. Näjd måtte täckas i nåder föreslå Riksdagen, att för skarpskytteväsendets befrämjande för år 1872 bevilja ett extra anslag af 100,000 rdr.
Amorteringen af Armécn& ackordssknld.
På grund af hvad i mitt underdåniga memorial af den 29 sistlidne December angående landtförsvarets organisation blifvit anfördt i fråga om befrielse för arméens befäl från afgifter till amortering af Arméens återstående ackordsskuld, får jag nu i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd täcktes i Nåder föreslå Riksdagen, att, till ackordsafgifter för det befäl af indelta arméen som med 1872 års ingång kan komma att på föreslagen ny stat inträda, anvisa ett extra anslag för nämnda år af 50,000 Rdr.
Arméens pensionering.
Beträffande donna fråga har Direktionen öfver Arméens pensionskassa, uti dess ofvannämnda underdåniga skrifvelse af den 14 sistlidne December, i afseende å den pensionskassan åliggande pensionering anmält, att det för upprätthållande af berörda pensionering beviljade anslag, hvilket, inberäknadt det pensionskassan med 8,820 rdr tillkommande förhöjda vederlag för de bland Wadstena Krigsmanshuskassas äldre inkomster ingående men till Statsverket indragna rusthållsafgifterna, från och med år 1856 utgått med 85,500 rdr, för år 1869 lemna! ett öfverskott af 18,743 rdr 84 öre, Indika körnare att till Statsverket återlevereras; och som förhållandet emellan pensionskassans inkomster och utgifter under den senare liden icke undergått någon synnerlig förändring, ansåge Direktionen ifrågavarande anslag till sitt nuvarande belopp äfven för år 1872 blifva för ändamålet tillräckligt.
Hvad derefter anginge det för fyllnadspensioner beviljade anslag, så körnare utgiften under år 1870 att uppgå till omkring 215,000 rdr, vid hvilket förhållande och då antagas kunde, att jemväl för år 1872 förhöjningen i utgiften icke borde i någon betydligare mån blifva större, än hvartill den under senare åren visat sig uppgå, Direktionen ansåge, att, med iakttagande af den vid de. två sista riksdagarna följda beräkning af 15,000 rdr årlig förhöjning, ifrågavarande anslag, lrvilket för år 1871 blifvit bestämdt till 230,000 rdr, borde
27 Bil. N:o 3 a) till Kongl. MajUs Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
för år 1872 höjas till 245,000 rdr, ehuru det då blifvande behofvet för närvarande icke kunde med visshet bestämmas.
I anledning af hvad Direktionen öfver arméens pensionskassa sålunda anfört, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd, i öfverenstämmelse med Direktionens tillika beträffande anslagens belopp gjorda underdåniga anhållan, täcktes i nåder föreslå Riksdagen:
att, hvad angår det årliga bidrag från statsverket, som erfordras för upprätthållande af Arméens pensionskassas egen pensionering, detta bidrag måtte för år 1872 få utgå till samma belopp, som för innevarande år finnes anvisadt, eller 85,500 rdr, med skyldighet för pensionskassan att till Riksgälds-Kontoret afstå det för året pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag för de till Statsverket indragna rusthållsafgifterna, och under enahanda vilkor i öfrig!, som hittills egt rum, eller att årsanslaget qvartalsvis utbetalas, med förbindelse för pensionskassans Direktion att, så snart årets räkenskaper hunnit afslutas, hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret behörigen ådagalägga, om hela anslaget eller huru stor del deraf behof! för ändamålet användas, samt att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet återlemna;
att vidkommande beloppet af det årliga kreditiv, som erfordras för fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater af den 9 Februari 1858 och den 6 No v. 1860, detta kreditiv måtte, på grund af Direktionens gjorda beräkning, bestämmas för år 1872 till 245,000 rdr, att användas till betäckande af den skilnad, som för Arméens pensionskassa under samma år kan uppstå genom den ifrågavarande pensioneringens tillämpning, och att utbetalas sålunda, att hälften deraf utgifves den 1 April och andra hälften den 1 Oktober, med förbindelse för Direktionen att, vid reqvirerande af första halfårets belopp, med afskräde räkenskaper redovisa föregående årets utgift; samt
att de sålunda för Arméens pensionering ifrågaställda beloppen måtte, i likhet med hvad vid de tre sistförfluten Riksdagarna iakttagits, få under Riksstatens Nionde Hnfvudtitel upptagas, samt underrättelse derom Finans-Departementet meddelas.
Understöd åt f. d. Landtvärnsman.
Af det till understöd åt från 1808 och 1809 årens krig ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsman för år 1870 anvisade anslag af 20,000 rdr har till hvarje sådan till understöd anmäld person kunnat utdelas ett belopp af 25 rdr; och ehuru. under innevarande år, med lika anslagssumma, understödsbeloppen torde, i anseende till afgång bland understödstagarne, kunna i någon mån komma att förhöjas, synes dock anslaget äfven för nästkommande år 1872 blifva till oförminskad! belopp behöflig!, hvadan jag alltså, jemte underdånig
28 Bil. No 3 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.
anmälan, det jag anser understödsbeloppen för ifrågavarande personer icke böra öfverstiga 30 rdr för hvarje understödstagare, — nu får i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd måtte af Riksdagen i nåder begära ett anslag af 20,000 R:dr, att under år 1872 för ofvannämnda ändamål användas; lärande äfven detta anslag få under Riksstadens Nionde Hufvudtitel upptagas, samt underrättelse derom Finans-Departementet i vanlig ordning meddelas.
Uppå tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter täcktes Kongl. Näjd till alla delar i nåder gilla och bifalla hvad nu i afseende å regleringen af utgifterna under 4:de hufvudtiteln samt de för landtförsvarets behof ifrågasätta nya, så val ständiga som extra anslag, äfvensom i öfrig!, blifvit af Departements-chefen föreslaget och hemstäldt, hvarjemte Hans Näjd anbefallde Chefen för Finans-departementet att vid uppgörande af beräkningen öfver erforderliga medel särskild! taga i betraktande lämpligaste sättet att fylla de här ofvan omförmälda befästnings- och materielbehof å 17,200,000 rdr, som i följd af sin betydenhet icke skäligen kunde betäckas genom anlitande endast af tillgångarne för en statsregleringsperiod; och skulle angående hvad Kongl. Näjd sålunda i nåder beslut!!, utdrag af protokollet Finans-departementet meddelas, för att läggas till grund vid författandet af Kongl. Näjd proposition om statsverkets tillstånd och behof, i hvad den komme att röra landtförsvaret; hvarjemte de till detta statsreglering^ ärende hörande handlingar skulle vederbörligt utskott tillhandahållas.
Ex Protocollo M. J. JBandélin.
Bil. N:o 3 bJ till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
29 Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott den 23 December 1870.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Actlercreutz,
Hans Excellens, Herr Statsministern För Utrikes ärendena, Grefve Wachtmeister.
Statsråden: Svedberg,
Abelin,
Friherre Leijonhwfvud,
JVcern,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer.
Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet Abelin föredrog i underdånighet :
l:o.
Chefens för Första L i f-Grenadier-regementet, åt General-befälhafvaren i Andra Militär-distriktet tillstyrkta underdåniga memorial åt den 22 sistlidne November, med hemställan, att, — då Furir en vid berörda regemente, Sergeanten Carl Isak Adolf Gyllenhammar numera till följd af fullkomlig och såsom obotlig ansedd döfhet, enligt företedt läkarebetyg, vore urståndsatt att sin tjenst vid regementet förrätta, men Gyllenhammar, i anseende till styrkt fattigdom och talrik familj, inom hvilken ännu funnes fem oförsörjda barn, icke kunde för sin och de sinas framtida bergning afgå ur krigstjensten med den ringa pension, som han först framdeles egde rätt att från Arméens pensionskassa erhålla, — Kongl. Näjd täcktes till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig framställning derom, att Gyllenhammar måtte för sin återstående lifstid tilldelas en årlig pension på allmänna indragningsstaten, till belopp åt 300 rdr, dock med afdrag af hvad lian framdeles kunde i pension från Arméens pensionskassa erhålla.
30 Bil. N:o. 3 b) till Kongl. Majits Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.
Beträffande Sergeanten Gyllenhammars pensionsrätt i Arméens pensionskassa, hade Direktionen öfver nämnda kassa uti underdånigt utlåtande den 14 innevarande December meddelat, att Gyllenhammar, med 44 lefnads-' och 26 tjenstår, vore, jemlikt 50 § i pensions-reglementet, berättigad att från och med den 1 Maj 1876 tillträda 120 rdr pension i 11 klassen af pensionskassan, emot expektansafgifter enligt 67 §, hvilka skulle innehållas af först utfallande pension.
Då genom vederbörligt läkarebetyg styrkt blifvit, att Sergeanten Gyllenhammar lider af fullkomlig döfhet, som måste anses obotlig, och att han derigenom vore till krigstjenst oduglig, ansåg Statsrådet, med anledning af Rikets Ständers vid 1854 års Riksdag meddelade förklarande i fråga om obotlig ansedd lam, blind eller sinnessvag tjenstemans skiljande från ordinarie beställning i rikets tjenst, sig böra i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att Sergeanten Gyllenhammar måtte med månaden näst efter den, i hvilken lian erhåller afsked ur krigstjensten, på allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af Trehundra Riksdaler, motsvarande i det närmaste hans nu innehafvande aflöningsförmåner; dock med vilkor att Gyllenhammar, som, enligt hvad Direktionen öfver Arméens pensionskassa upplyst, redan vore berättigad att mot expektansafgifters erläggande, efter afgång ur tjensten, framdeles komma i åtnjtande af pension från nämnda kassa, skulle åligga att, från den tidpunkt då han sålunda egde uppbära pension från berörda kassa, vidkännas en mot beloppet deraf svarande minskning i pensionen på indragningsstat; och hemställde, i händelse af nådigt bifall härtill, Statsrådet i underdånighet, att protokollsutdrag härom måtte Finans-departementet meddelas, för iakttagande vid regleringen af riks-statens 9:de hufvudtitel.
2:o.
Chefens för Kalmar regemente den 23 sistlidne November afiåtna och af General-befälhafvaren i Andra Militär-distriktet tillstyrkta memorial, hvaruti, i likhet med hvad tvenne föregående år skott, Regements-chefen i underdånighet hemställt, att, — som Andre Löjtnanten vid berörda regemente Philip von Krusenstjerna, enligt företedt läkarebetyg, flere år varit och fortfarande vore af obotlig sinnessjukdom lidande, hvarigenom han också vore urståndsatt att
31 Bil. N:n 3 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
sin tjenst vid regementet förrätta, — Kong]. Maj:t täcktes till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig framställning om bemälde Löjtnant von ICrusenstjernas uppförande till pension å allmänna indragningsstaten.
Enär genom vederbörligt läkarebetyg styrkt blifvit, att Löjtnanten von Krusenstjerna, som i flera år lidit af ett congestionstillstånd med åtföljande blodöfverfyllnad i lijernan samt deraf förorsakad sinnesrubbning, fortfarande ännu lider af dessa åkommor och att hans sinnessjukdom numera ingått i det stadium, som anses obotligt, faun sig Statsrådet, med anledning af Rikets Ständers vid 1854 års Riksdag meddelade förklarande i fråga om obotlig ansedd sinnessvag, lam eller blind tjenstemans skiljande från ordinarie beställning i rikets tjenst, böra i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Näjd täcktes i nåder föreslå nästsammanträdande Riksdag, att Löjtnanten von Krusenstjerna må med månaden näst efter den, i hvilken lian erhåller nådigt afsked ur krigstj ensten få uppföras på allmänna indragningsstaten, till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af Fyrahundrafemtio Riksdaler, motsvarande von Iirusenstjernas lön enligt normalstat; dock med vilkor att han från tj ensten afgår innan lian blir till pension ur Arméens pensionskassa berättigad; och hemställde Statsrådet tillika i underdånighet, att, derest Kongl. Näjd täcktes i nåder bifalla hvad ofvan blifvit tillstyrkt, underrättelse derom genom utdrag af protokollet måtte Finans-departementet, meddelas, för iakttagande vid regleringen af riksstadens 9:de hufvudtitel.
Hvad Statsrådet vid för utståen de tvänne mål i underdånighet tillstyrkt och hemställt behagade Kongl. Näjd i nåder gilla och bifalla.
Ex protocollo H. E. von Knorring.
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.
1 Utdrag af Protokollet öfver Sjöförsvars-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen, i Stats-Rådet, ä Stockholms Slott den 9 Januari 1871.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Adlcrcreutz,
Hans Excellens, Herr Statsministern för utrikes ärendena Grefve Wachtnudster,
Statsråden: Bredberg,
Abelin,
Friherre Leijonhufvud,
Waern,
Wcnn erberg,
Bergström och Friherre Alströmer.
Statsrådet Berg anmäldes vara af sjukdom hindrad att tillstädeskomma.
2:o.
Departements-Chefen, Statsrådet Friherre Leijonhufvud, anhöll härefter i underdånighet, att få i ett sammanhang anmäla de frågor, hvilka herde tagas i öfvervägande vid regleringen af utgifterna under Rilcsstatens Femte Hufvudtitel för år 1872, eller den tid nästa statsregleringsperiod komme att omfatta och anförde härvid:
I sammanhang med redogörelsen för de ärenden, hvilka vid uppgörande af denna reglering höra komma under pröfning, torde det tillåtas mig att, innan jag öfvergår till en närmare framställning af Femte Hufvudtitelns behof, få lemna eu öfversigt af densammas penningeställning, dertill jag desto hellre nu begagnar tillfället, som frågan härom vid sistliden riksdag föranledde vidlyf- Bih. till Rilcsd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 1
2 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871.
tiga öfverläggningar, utan att dock tiden då medgaf uppgöra en så fullständig och åskådlig redogörelse för befintliga tillgångar å och brister i anslagen, som numera genom tillkomna utredningar kan ega ruin. I detta hänseende får jag hänvisa till bifogade, af Förvaltningens af Sjö-Ärendena kammarkontor upprät- Bil.Litt.A. tade tablå, Bil. Lutt. A. som utvisar samtlige behållningar å hufvudtiteln den 31 December 1869, hvad af desamma blifvit utbetaldt till den 15 November 1870 och samma dag såsom behållning qvarstod, äfvensom de brister, hvilka å en del anslag och fonder uppkommit.
Såsom af denna tablå inhemtas, uppgick den bokförda behållningen å åtskilliga anslag den 15 November 1870 till ett sammanlagdt belopp af 3,120,595: 92. Denna behållning är dock långt ifrån till sin helhet nu tillgänglig. Enligt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 31 Mars 1870 skall under loppet af 1871 till Riksgäldskontoret utbetalas,
dels af besparingarne å influtne medel till uppköp af spanmål Rdr 468.000: — dels af återstående behållningen å reservationsanslaget till
sjövapnets öfningar......................... „ 200,000: —
dels ock den å anslaget till gemenskapens vid sjöförsvaret natura-underhåll vid 1870 års slut befintliga behållning, hvilken förslagsvis beräknats uppgå till 100,000, men i ofvannämnda tablå är utförd med...................... „ 119,647: 63.
Summa Rdr 787,647: 63.
Vidare är, enligt särskilda af Eders Kongl. Maj:t meddelade beslut, en betydlig del af ifrågavarande belopp anvisad att för bestämda ändamål utgå och kommer följaktligen att utbetalas eller ur räkenskaperna afföras, i den man anbefallda anskaffningar och arbeten äro fullbordade eller för sådant ändamål redan utbetalda förskott hinna fullständigt redovisas. De sålunda anvisade beloppen utgöra tillsamman en summa af.......................Rdr 1,660,322: 08.
och äro, jemte ofvannämnde.................. „ 787,647: 63.
i tablåen upptagne uti kolumnen ”Disponerad'’, hvars slutsiffra
följaktligen blir.........................Rdr 2,447,969: 71.
Af återstående ännu ej disponerade behållning, upptagen i kolumnen ”Odisponerad”, äro nedanstående belopp för bestämda ändamål oundgängligen erfor-
derliga, nemligen å Reservationsanslagen till
Sjövapnets öfningar......... Rdr 3,433: 33.
Durchmarchkostnader............ „ 30,862: 38.
Under Allmänna besparingarne upptagne............. „ 14,671: 58.
„ Behållna Underhålls-statsmedel .............. „ 58,275: 19.
„ Behållna Nybygnads-statsmedel „............. „ 34,650: 66.
Transport Rdr 141,893: 14.
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871. 3
Transport Rdr 141,893: 14.
Af Extra statsanslag, anvisade vid riksdagarne från 1859 till och
med 1867 samt kreditivmedel............... „ 55,689: 49.
,, Influtne ersättnings- och försäljningsmedel ........... „ 25,157: 26.
hvartill kommer:
dels det under skrifmaterialier för sjöförsvarets stationer och depot
upptagna belopp, som skall till Statskontoret återlemnas . . „ 5,705: 57.
dels ock deponerade medel.................... „ 534: 72.
Summa Rdr 228,980: 18.
Härjemte bör anmärkas att en del af behållningen å anslaget till båtsmäns förseende med kojer och täcken kan för ändamålet behöfva reserveras.
Den återstod af behållningarna den 15 November 1870, hvilken är tillgänglig för andra än de med anslagen ursprungligen afsedda ändamål, utgöres sålunda af följande poster, nemligen:
å anslaget till båtmäns förseende med kojer och täcken (med ofvan
angifna inskränkning)....................Rdr 62,616: 45.
å fonderna: influtna medel till uppköp af spanmål........ „ 97,950: 97.
utredningsförrådet.................. „ 66,661: 88:
sjöbeväringsförrådet.................. „ 216,416: 73.
Summa Rdr 443,646: 03.
Deremot hafva, på sätt af ifrågavarande tablå jemväl inhemtas, betydliga brister under tidernas lopp uppstått
dels å anslaget till Beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser
och skeppsgossar med....................Rdr 243,907: 74.
dels ock å fonden: Båtsmansbeklädnadsmedel med........ „ 203,098: 99.
Summa Rdr 447,006: 73.
Då jag bär nedan vid de särskilda anslagstitlarne får tillfälle redogöra för det sätt, hvarpå dessa brister tillkommit, torde jag i sammanhang dermed få gorå de framställningar, till Indika nu upplysta förhållanden gifva anledning.
Bland de sjöförsvarets angelägenheter, för hvilka jag i denna framställning anser mig höra påkalla uppmärksamhet, måste i framstå rummet ställas, jemte behofvet af förökad materiel för vapnet, frågan om förenkling i förvaltningen och redogörelseverket vid stationerna. Den af Eders Kongl. Maj:t i Nådigt Bref flen 30 Oktober 1866 för behandling af dithörande frågor förordnade Komité, hvilken, i sitt numera till trycket befordrade betänkande, jemväl framställt förslag till ombildning af Förvaltningen af Sjö-Ärendena, derom, enligt Nådigt beslut, särskild proposition kommer att till Riksdagen afgifvas, har ock framhållit behofvet af åt-
4 Bil. N:o 4 till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.
statliga förändringar i berörda hänseenden, hvit kas genomförande jag anser vara af stor vigt. Af dessa förändringar, till hvit ka fullständigt utarbetad plan ännu icke kunnat för Eders Kongl. Maj:t framläggas, får jag bär framhålla förslaget om sammanförande af de å varfven spridda verkstäderna och earbetslokalerna, en åtgärd, som utgör ett oeftergiflig! vilkor för att i någon högre grad kunna förenkla redovisningen och undvika det förspillande af arbetskrafter, som under nu rådande förhållanden icke kan förhindras. En annan ändamålsenlig åtgärd är .den af samma komité föreslagna, att båtsmän ej längre skulle användas till en del handräckningsarbeteu, såsom till vedsågning och renhållning utom varfven, till stuguvakter och eldare i kanslier och kontor, drängar å sjukhus, proviantmagasin och bageri m. m. d , utan déssa arbeten förrättas af särskilt antagna drängar; äfvensom att bevakningen å stationerna, hvilken nu bestrides af s. k. Hattmakare, uttagna bland båtsmännen, skulle öfverlåtas åt en särskild poliscorps. I händelse den af Eders Kongl. Maj:t donna dag beslutade framställning till Riksdagen om öfverflyttning till landtförsvaret af vissa båtsmansnuminer vinner bifall, skulle derjemte den båtsmanskommendering, som dagligen användes till arbeten å varfven, ej obetydligt minskas och komma att, i mån af behof, ersättas genom enskilda arbetare.
Verkställigheten af dessa förändringar, om än ledande till framtida besparingar, komma dock att medföra kostnader, till liv il kas betäckande medel ej utan Riksdagens medgifvande finnas att tillgå. Med afseende å den vigt dem bör tilläggas, hade väl varit önskvärd!, att särskild! anslag för ändamålet anvisats, i hvilket fall arbetena kunna! med större skyndsamhet fullbordas. Beräkning öfver kostnaderne för desamma, af hvilka en del äro beroende af det sätt, hvarpå frågan om Förvaltningens af Sjö- Ärendena ombildning kommer att slutligen afgöras, har val ej med fullständig noggrannhet kunna! verkställas; men jag hyser förhoppning, att de skola, med iakttagande af sträng sparsamhet, kunna, under loppet af några år, genomföras med de tillgångar, so in redan äro eller under donna tid kunna å en del anslag blifva besparade. Aflöningeu till de drängar, hvilka å sjukhus, bageri in. fl. ställen kunna komma att ersätta båtsmän, skulle utgå närmast af de besparingar, som vunnes genom minskad kostnad för uppfordring af båtsmän, äfvensom utaf utgifter för vakanta båtsmansnummer, derest det förslag i sådan! afseende jag, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af kornitén för lindring i båtsmanshåll t framställda, är betänkt att till Eders Kongl. Maj:ts pröfning hemställa, vinner bifall. Kostnaden för uppfordrade båtsmän utgår dock åt flera särskilda anslag, såsom af anslagen till aflöningsstaterna vid sjöförsvarets stationer, båtsmännens förseende med kojer och täcken, båtsmännens beklädnad, gemenskapens vid sjöförsvaret natura-underhåll in. fl.; och jag har derföre funnit mig höra härnedan föreslå sådana förändrade bestämmelser i afseende å en del anslag å hufvudtiteln att, i händelse de antydda förändringarna skulle vinna nådigt bifall, behållningarna å anslagen kunna af Eders Kongl. Maj:t för ändamålet användas. Möjligen uppstående behållningar å anslag, hvilkas natur ej lämpligen kan förän-
I
Bil. N:o 4 till Körtel. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871. 5
dras, torde' jemväl komma att för dessa arbeten behöfva tagas i anspråk; i hvilket fall jag vid tiden för nästa' statsreglering, sedan kostnader^ kunnat med större noggrannhet bestämmas, blir i tillfälle att gorå hemställan om de öfverflyttningar af dylika behållningar, hvilka af omständigheterna påkallas.
Äfven aflöningsstaterna vid stationerna höra undergå förändringar i sammanhang med den olika fördelning af göromålen emellan tjenstemännen och den inskränkning i deras antal, som af förvaltningens och redogörelseverkets förenkling blir en följd. De besparingar i förvaltningskostnaden, som, enligt förslagsvis uppgjörda beräkningar, härigenom komma att uppstå, blifva dock i allmänhet först efter kortare eller längre tid tillgängliga, i mån af afgång bland tjenstemännen, utaf hvilka största antalet innebar befattning å ordinarie stat; men då behållningar å en och annan stat tidigare kunna påräknas, såsom t. ex. å arvodesstaten, torde dock äfven ifrågavarande reglering kunna genomföras utan särskild! anslag, derest till Eders Kong]. Maj:ts förfogande under öfvergångstiden ställas alla de genom afgång bland tjenstemännen å bär nedan närmare angifna aflöningsstater uppkommande tillgångar. Skulle afgången bland tjenstemännen ske hastigare än jag vågat antaga och derigenom tillgångar uppstå till högre belopp, än som åtginge till aflönande af tjenstemännen enligt de nya stater, som kunna varda bestämda, behöfver detta öfverskott anlitas till påskyndande af arbetena för centralisering af varfslokalerna och för öfriga af mig bär ofvan angifna förändringar, för hvilka alla de tillgångar, som ej äro för andra ändamål oundgängligen nödvändiga, måste tagas i anspråk, derest de skola utan särskild! anslag kunna utföras.
I Riksstaten, sådan den nu är uppställd, äro en del af anslagen under femte lmfvudtiteln sammanförda uti större grupper, såsom Aflöningsstaterne, Beklädnad åt de värfvade trupperna, Gemenskapens natura-underhåll in. fl., hvilka icke lemna upplysning om de belopp, so in för särskilda ändamål utgå, derom kännedom först genom jemförelse emellan de olika specialstaterna kan bibeln tas. Olägenheterna häraf vid en detaljerad framställning af tillgångarne och behofven å de särskilda anslagen, hafva föranled! uppställningen af bifogade utgift-stat (Bil. Ditt. B.) till hvilken är fogad tabell, som upptager hänvisning till anslagstitlarne i Riksstaten; och torde jag vid den framställning, jag bär nedan går att afgifva, få följa denna uppställning, som i öfrig!, i hufvudsakliga delar, öfverensstämmer med formen för den af Eders Kongl. Näjd för Departementet fastställda stat för 1871.
Kansli-expeditionen.
Med afseende å beskaffenheten af de göromål, hvilka handhafvas af Expeditions- och Protokolls-sekreterarne, anser jag dessa tjenstebefattningar höra vid nuvarande inuehafvarnes afgång förenas, så att samma person, som för protokollet i Stats-rådet, jemväl får till åliggande att uppsätta expeditionerna i anledning af de
Bil. Litt. B.
Tit. 1.
Tit. 1.
Tit. 2.
Tit. 3.
6 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871.
fattade besluten. Om för de sålunda förenade tjensteman hvilkas innehafvare bör vara Expeditions-Sekreterare, anvisas lön, till belopp, såsom lämpligt synes, af 5,000 R:dr eller 500 R:dr utöfver den lön, som nu uppbäres af Expeditions-Sekreteraren, skulle anslaget till kansliexpeditionen minskas med 3,000 R:dr. — Jag får sålunda i underdånighet föreslå det Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen hemställa,
att ifrågavarande Expeditions- och Protokolls-sekreteraretjenster, vid nu varande innehafvarnes afgång, må förenas och komma att bestridas af en Expeditions-Sekreterare med lön af 5,000 R:dr.
I öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts denna dag på Finans-Departementets föredragning fattade beslut i fråga om förhöjning i aflöningen till de vid Stats-Departementenas Expeditioner anställda vaktmästare, får jag hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade af Riksdagen äska,
att i den lön, vaktmästaren vid Sjöförsvars-Departementets kansli-expedition nu uppbär, måtte anvisas en förhöjning att årligen utgå med 100 R:dr.
Kommando-Expeditionen.
Jemväl i afseende å vaktmästaren vid denna expedition får jag föreslå hemställan till Riksdagen
om enahanda löneförhöjning, som - för hans vederlike vid kansliexpeditionen blifvit föreslagen.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
(Kansli-Expeditionen.)
I Riksstaten för 1871 är anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för kommando-expeditionen sammanfördt med anslaget till Förvaltningens af Sjö-Arendena expenser i eu gemensam summa af 5,000 Rdr. Då det likväl synes lämpligare att expensanslagen till departementets båda expeditioner uppföras under samma titel, höra 1,000 R:dr öfver flyttas från Förvaltningens af Sjö-Ärendena expensmedel, hvarigenom det nya anslaget skulle i Riksstaten, under benämning “skrifmaterialier och expenser, ved in. m. för departementets kansli- och kommando-expeditioner," uppföras med 2,156 R:dr 70 öre, hvilket belopp, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, bör ökas med 10 öre, samt hela anslaget erhålla natur af förslagsanslag, så som förhållandet nu är med anslaget till kansli-expeditionen.
Förvaltningen af Sjö-Ärendena.
Enligt det förslag till ombildning af Förvaltningen af Sjö-Ärendena, som, jemlik!: Eders Kong]. Maj:ts nådiga beslut, kommer att utgöra föremål för särskild hemställan till Riksdagen, skulle val någon besparing i det till detta embetsverk utgående anslag komma att ega rum, såsom i bifogade uppställning under denna titel är anmärkt. Då nemligen Förvaltningens nuvarande aflöningsstat slutar å en
7 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.
summa af 35,250 R:dr skulle den föreslagna nya förvaltningen endast erfordra 26,450 R:dr och således en minskning af 8,800 R:dr uppstå. En del af denna minskning eller 4,200 har uppkommit derigenom, att Lots- och Fyrväsendet jemte Sjökarte-kontoret och Lifräddningsväsendet skola, enligt förslaget, skiljas från det nya förvaltande verket, till följd hvaraf till Lotsverket öfverflyttas en kammarförvandt och en kammarskrifvare, hvarjemte af kassörens i Förvaltningen lön 1,000 Rdr skulle utgå från Lotsverkets stat. Den verkliga minskningen blefve sålunda 4,600 R:dr. Då emellertid ovisst är, huruvida större eller mindre del af denna”? besparing, såsom beroende af tjenstemännens och betjeningens afgång, kan blifva tillgänglig för år 1872 och i allt fall möjligen besparade tillgångar behöfva anlitas för de åtgärder till förenkling af förvaltning och redovisning vid stationerna, jag ofvan angifvit, kan nedsättning å anslaget icke under ifrågavarande statsreglering ega rum.
Deremot får jag, af förut anförda orsaker, föreslå, det Eders Kongl. Maj:t behagade åska Riksdagens medgifvande,
att, derest i det för Förvaltningen af Sjö-Ärendena uppförda anslag skulle genom afgång bland de vid detta embetsverk anställda tjensteman eller betjente uppstå behållningar, dessa måtte, i den mån de icke till aflöningar för det nya förvaltningsverket erfordras, tills vidare ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande, för att användas till genomförande af angifna arbeten, för sammanförande af verkstäder och embetslokaler vid stationerna samt för förändring i sättet för utgörande af handräcknings-, arbets- och bevakningstjensten derstädes.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. in.
(Förvaltningen af Sjö-Ärendena.)
I öfverensstämmelse med hvad bär ofvan under Tit. 2 är anfördt, bör anslå- Tit. 4. get till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Förvaltningen af Sjö-Ärendena och kommando-expeditionen minskas med 1,000 R:dr, som öfverföres till expensanslaget för de båda expeditionerna, i följd hvaraf förstnämnde anslag skulle erhålla titel: “skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för Förvaltningen af Sjö-Ärendena“ och i Riksstaten uppföras med 4,000 R:dr.
Förvaltningen å Sjöförsvarets stationer samt
Lagskipning och själavård,
I afseende å förvaltningen vid sjöförsvarets stationer samt lagskipning^ och Titt. 5 och tf. själavården derstädes har jag för afsigt underställa Eders Kongl. Maj:t förslag till ombildningar, hvilka, derest de bifallas, komma att föranleda rubbningar i en del af de under dessa titlar uppförda anslag. På grund häraf och i öfverensstämmelse med
Tit. 8.
8 Bil. N:o 4 till Kongl. Majtts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.
hvad förut blifvit anfördt, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade äska Riksdagens medgifvande,
att, derest Eders Kongl. Maj:t finner sig föranlåten vidtaga ombildning af' den för förvaltningen samt för lagskipningens och själavårdens upprätthållande vid sjövapnets stationer anställda personal, de behållningar, Indika kunna genom afgång bland tjensteman nen uppkomma, må af Eders Kongl. Magt användas till de öfvergångsstater, som kunna erfordras intill dess nya definitiva stater varda i behörig ordning fastställda; äfvensom att, i den man behållningarna icke till de nya aåöniugarne erfordras, samma behållningar måtte tills vidare ställas till Eders Kongl. Maj-.ts förfogande för att användas till omförmälda arbeten vid stationerna.
Sjukvård.
Sedan, med anledning af senast - verkställda ombildning af sjövapnet, fråga uppstått om förändring i vapnets läkarepersonal, förständigado Eders Kongl. Maj:t i Nådigt bref den 22 Juni 1869 Förvaltningen af Sjö-Ärendena att, efter Stationsbefälhafvarnes hörande, inkomma med förslag till eu efter dåvarande förhållanden lämpad organisation af samma personal; och har Förvaltningen, till följd häraf, den 21 påföljande September i ärendet afgifvit underdånigt utlåtande, dervid fogats ej mindre Stationsbefälhafvarnes yttranden, än äfven förslag till grunder för de» ifrågasätta ombildningen, afgifvet af Öfver-fältläkaren m. m. 8. Mörck, som jemväl sedermera ingifvit p. in. i samma ämne; hvarefter Sundhets-Kollegium, till följd af Nådig remiss den 6 Oktober samma år, öfver de framställda förslagen sig utlåtit och vid betänkandet fogat uppgifter från Stationsbefälhafvarne och Förste läkarne vid stationerna, angående, bland annat, den personal, som vid samma stationer är berättigad till sjukvård.
För innehållet af dessa handlingar anhåller jag att härmed få i korthet redogöra.
I fråga om antalet af de läkare, som för sjukvården vid stationerna vore erforderligt, har Förvaltningen af Sjö-Ärendena, i likhet med hvad såväl Öfver-fältläkaren, som Stations-befälhafvaren vid Karlskrona station föreslagit, under åberopande af den utaf den förre uttalade åsigt, att ingå andra fasta läkarebeställningar borde tillsättas än de, som oundgängligen erfordrades, tillstyrkt att af de vid Karlskrona station nu varande 9 ordinarie läkarebeställningar, eu regementsläkare, eu förste och tre andra bataljonsläkare-tjänster måtte indragas och följaktligen, utom öfverfältläkaren, endast eu regementsläkare och två förste bataljonsläkare med löner på stat hädanefter vara vid stationen anställde. Af dessa indrag-
9 Bil. N:o 4- till Kongl. Maj:ts, Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.
ningar skulle dock följa anställning af extra läkare ock stipendiater. Antalet stipendiater, som Stationsbefälhafvaren ansett böra ökas från 10, såsom det för närvarande utgör, till 15, af hvilka 4 skulle turvis ett hälft år i sender af Stationsbefälhafvaren kommenderas till tjenstgöring, bär Förvaltningen trött höra förblifva detsamma som hitintills, då behofvet af dess ökande icke vore ådagalagdt.
Antalet läkare vid Stockholms station har blifvit af Förvaltningen föreslaget till 1 regementsläkare och 2 förste bataljonsläkare, och af Stationsbefälhafvaren till 1 fältläkare och 2 förste bataljonsläkare.
Sundhets-Kollegium har, — med anmärkning, att ändamålet med militär-läkares anställning vore icke blott att sätta manskapet å stationerna i tillfälle att erhålla vård och i öfrig! fylla behofvet af läkare under fredstid, utan äfven att under krig med säkerhet hafva att tillgå en, om ock otillräcklig, likväl speciel! sakkunnig del af den då erforderliga personalen,— ansett betän Idig! att, på sätt Förvaltningen föreslagit, minska sjöförsvarets ordinarie läkareplatser från 13 till 7 eller, med tillägg af 10 stipendiater, från 23 till 17 och särskild! att vid Karlskrona station ersätta 4 bataljonsläkare med lika många skiftesvis på halfår af Stationsbefälhafvaren kommenderade stipendiater. De upplysningar, Kollegium inhemta! rörande nuvarande förhållanden i afseende å storleken af den sjukvårdsberättigade truppoch arbetsstyrkan vid sjövapnets stationer, manskapets fördelning m. m., gåfve vid handen, att, huru mycket än nuvarande förhållanden kunde afvika från dem, som egde ruin, då Kongl. reglementet för sjukvården vid Kongl. Maj:ts flottas stationer den 29 Juni 1864 uppgjordes, ingen anmärkningsvärd förändring i de vid hvarje station vårdades antal ännu visat sig; och anser Kollegium, på grund häraf, i fråga om antalet läkare vid Karlskrona station, -— der utom öfverfältläkaren, som är chef för det hela, 1 regements-, 1 förste och 3 andre bataljonsläkare tj en stgöra vid sjukhuset, bestrida sjukvården i kaserner och sjukrummet å varfvet, 1 regements-, och 2 förste bataljonsläkare bestrida sjukvården i q varter en, — att sistnämnde regementsläkarebeställning, utan men för sjukvården, kan indragas. Kollegium anmärker derjemte, att en eller annan af de öfriga läkarne äfven kan anses umbärlig, så vida fråga är endast om sjukvård å ställe! och ej att hålla i öfning läkare för sjukhjelp äfven i krigstid, för hvilket senare ändamål framhålles såsom gagneligt, att vapnets bataljonsläkare användas till tjenstgöring ombord, åtminstone såsom uppbördsläkare, och stipendiater i deras ställe kommenderas på stationen.
Beträffande Stockholms station anser Kollegium lika med Förvaltningen 3 läkare vara behöfliga.
I afseende å läkarnes grad och aflöning hafva, hvad angår
Karlskrona station, de, som yttra! sig i frågan, ansett chefsplatsen vara af den vigt och omfattning, att innehafvaren deraf borde hafva den benämning och grad af Öfverfältläkare, som genom Kongl. Brefvet den 10 Juli 1861 redan blifvit förste Bill. till Riksd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 2
10 Bil. N:o 4 till Kong!,. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871.
läkaren vid Karlskrona station tillagd. Den nuvarande afiöningen för Öfver fältläkaren är, med arvode och inqvartcringspenningar, ........Rdr 3,860: —
hvartill kommer gratifikation, som blifvit honom under sednare år tillagd med........................... „ 1,000: —
Rdr 2,500: „ 1,500:
„ 3,192:
Summa Rdr 4,860: —
Förvaltningen åter har beräknat hans aflöning sammanlagdt till Rdr 4,900: — Vid Karlskrona station äro nu anställde:
1 regementsläkare med aflöning af..................Rdr 2,300: _
jemte bostad.
1 , dit0 - - -........................ „ 2,540: —
inberäknadt inqvarteringsersättning.
För regementsläkaren, öfverläkare vid sjukhuset, föreslås af Förvaltningen
och Stationsbefälhafvaren en aflöning af.............
jemte bostad.
Af förste bataljonsläkare finnes nu eu med.............
jemte bostad.
och 2 med hvardera 1,596 Rdr eller tillsammans.......... n
inqvartering inberäknad.
Förvaltningen och Stationsbefälhafvaren, i hvilkas åsigt jemväl Öfverfältläkareu Mörek instämt, föreslår för vården af den i egna hemvist boende och vidt kringspridda personalen af befäl och manskap, 1 förste bataljonsläkare med.................
jemte bostad,
och 1 dito dito......-
inqvartering inberäknad.
Till de 4 extra läkare, Förvaltningen och Stationsbefälhafvaren ansett erfordras, föreslås att antagas 2 medicine kandidater och 2 med. fil. kandidater, för hvilkas aflöning beräknats ett belopp af tillhopa................
För 5 stipendiater utgå nu å 400 Rdr, 2,000 Rdr och för 5 dito å 300 Stationsbefälhafvaren och Öfverfältläkareu föreslå 5 å 400 Rdr
och 10 å 200 Rdr......................... ” g,000:
med. skyldighet för dem att högst 6 månader hvarje år vid stationen tjenstgöra, hvarjemte dem skulle kunna vägras begärdt entledigande, dock ej öfver 3 månader i fred och 6 månader i krig. Förvaltningen anser ej sannolikt, att så många läkare skulle mot ärligt stipendium af endast 200 Rdr vilja underkasta sig de öieslagna vilkoren, samt föreslår, då ej heller behofvet af så stort antal stipendiater är ådagalagdt, bibehållandet af stipendiaternas antal med de nu för dem utgående belopp.
1,800:
1,950:
1.500 2,000
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket, 1871. 11
Stockholms station. Befälhafvare!] vid denna station har framhållit, att läkaregöro malen de senare aren hl Hvit Ökade, i följd af större uppfordringar och rustningar, så att, då en uppbördsläkare förr var tillfyllest, hafva sedermera ända till fvra sådana varit använda. Stationens läkare hafva ock eu mera ansträngande och ansvarsfull tjenstgöring, än i samma grad varande läkare vid öfriga corpser i hufvudstaden, hvithet isynnerhet galler regementsläkaren och den på Skeppsholmen boende bataljonsläkaren. Med afseende å arten af den förres åligganden, hvarigenom lian i sjelfva verket tjenstgör såsom öfverfältläkäre, — han har nemligen att vårda och ansvara för det betydliga och dyrbara medicinalförrådet, utöfva tillsyn öfver sjukvården i dess helhet, deltaga i sjukvården inom qvarteron å Skeppsholmen, förse utgående fartyg med medicinalier m. in., afgifva rapporter och utlåtanden, besigtiga fartygsbesättningar, in. fl. förrättningar, —- föreslår Stationsbefälhafvaren,
att regementsläkaren, som nu har.................Rdr 2,600: _
inqvartering inberäknad, må blifva fältläkare med lön af 3,500 Rdr
och graden motsvarande inqvartering................ „ 4,050: -_
Då regementsläkaren ej utöfvar tillsyn öfver särskild! sjukhus och hans åligganden ej synts Förvaltningen af Sjöärendena vara af den vigt och omfattning, att högre grad än den nuvarande skäligen må
3,400:
1,200:
1,320:
honom tilläggas, men någon tillökning i löneförmåner vore af billighet påkallad i anseende till hans chefsbefattning och dermed förenade ansvar, tillstyrker Förvaltningen att för 1 regementsläkare må uppföras lön af 3,000 Rdr och inqvartering lika med major vid skärgårds-artilleriet
Af de 2 förste bataljonsläkarne har nu den ene..........
jemte bostad
och den andre...........................
inqvartering inberäknad.
Så väl i anseende till den ökade tjenstgöringen, som emedan dessa löner uppgå till lägre belopp än hvad på expedition kommenderade läkare åtnjuta, anser Statiohsbefälhafvaren, att aflöningen bör ökas, dervid den på Skeppsholmen boende, med hänsyn till hans trägnare tjenstgöring synnerligast såsom läkare åt de talrika underofficers- och arbetarefamiljerna, tillika borde erhålla det nu till regementsläkaren utgående särskilda arvode, och den i staden boende erhålla inqvartering lika med kapten vid skärgårds-artilleriet, och föreslår derför
åt 1 förste bataljons-läkare.....................
jemte bostad
och åt 1 dito............................
inqvartering inberäkna»!.
Förvaltningen instämmer i detta förslag, utom hvad beträffar det föreslagna särskilda arvodet åt den ene bataljons-läkaren.
1,500: •- 1,425: -
12 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.
Dessa äro hufvud dragen af de förslag till läkare-corpsens vid sjöförsvaret ombildning, som, med anledning af ofvan åberopade Nadiga skrifvelse den 22 Juni 1869, blifvit framställda.
På sätt Sundkets-Kollegium anmärkt, bär val i antalet af de vid stationerna af läkare vårdade ännu ej någon anmärkningsvärd förändring inträffat sedan år 1864, då reglementet för flottans sjukvård utfärdades; men det bär på samma gång blifvit upplyst, hvad angår Karlskrona station, att de läkare, som enligt stat skola vara derstädes tjenstgörande, icke af enskild yrkesutöfning, deri de måste täfla med öfriga läkare i orten, kunna påräkna den förtjenst, hvaraf de, i anseende till den jemförelsevis ringa aflöning de af Kronan åtnjuta, äro i behof. Det bär ock under senare lider mott svårighet att få de svagt åt lönade 2:dra bataljons-lälcarebeställningarne vid donna station besätta. Förhållandet är nemligen, såsom Kollegium jemväl framhållit, att det antal läkare vid Karlskrona station, som i den utfärdade staten förutsattes, visserligen icke erfordras för den dagliga sjukvården derstädes, och än mindre kommer detta att blifva händelsen, derest, såsom antagligt är, den vid stationen anställda tjenstemanna- och arbetspersonal kommer att minskas, — men detta antal är beräknadt derpå, att vid krigstillfällen ega tillgång till flera läkare, Indika äro hemmastadda med den militära sjukvården. Då emellertid do extra läkare, hvilka under fredstid tjenstgjort å fartyg under sjöexpeditioner och dervid förvärfvat sig erfarenhet om sjukvården ombord, torde i händelse af krig vara att påräkna, synes mig fördelen att för sådan händelse hafva vid stationen tillgång på ett större antal läkare, än som motsvarar behofvet under vanliga förhållanden, ej uppväga olägenheten att söka der binda flera, än som ega utsigt erhålla den praktiska öfning och den utkomst, hvaraf läkaren med afseende å sitt yrke och sin ställning är i behof. Hufvudsakligen på denna grund delar jag den af Öfverfältläkaren Mörck uttalade och af Förvaltningen af Sjö-ärendena samt af Stations-befälhafvaren i Karlskrona biträdda åsigt, att den vid sjövapnets stationer anställda fasta läkarepersonal böy inskränkas till det antal, som oundgängligen erfordras, för att under fredstid Öfvervaka och leda sjukvården vid stationerna, hvarjemte jag anser, att det antal läkare, som derutöfver kan behöfvas, lämpligast fyllos genom att till tjenstgöring på stationen kommendera extra läkare, hvilka dock allt emellan höra ombytas, på det att kännedom om de särskilda förhållanden donna del af yrhet företer måtte blifva spridd inom fältläkare-corpsen. I öfverensstämmelse härmed skulle den fasta läkarepersonalen vid Karlskrona station utgöras af en chef, med öfverfältläkare grad, en regementsläkare såsom chef för sjukhuset samt 2:ne förste bataljons-läkare.
Vid Stockholms station, der, till följd af stationens belägenhet, ej ofvannämnda särskilda förhållanden ega ruin, anser jag ingen förändring i antalet af fasta läkare höra ske.
13 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871.
Utom de fasta läkarebeställningarne bör vid Karlskrona station erforderligt an-' tal extra läkare anställas, hvarjemte för läkarestipendiater särskild! arvode bör anslås.
Oaktadt den inskränkning i antalet läkare vid Karlskrona station, jag sålunda funnit mig befogad i underdånighet föreslå, kan likväl ingen- minskning i anslaget till sjukvården för sjöförsvaret i det hela ega ruin. Anspråken på läkaren äro i ständigt stigande och för att erhålla lämpliga personer till beklädande af ifrågavarande befattningar, måste åt dem anvisas aflöningar, hvilka tillförsäkra en tryggad bergning, särskild! för dem, som blifva stationerade i en aflägsen landsort, der tillfälle till förtjenst genom enskild yrkesutöfning är ringa, bör aflöningen stå i förhållande till de löner, deras vederlikar inom statstjenstens ofri ga grönår åtnjuta. På grund häraf och med ledning af inhemtade upplysningar, angående tjenstgöringens beskaffenhet, anser jag vil koren för läkarepersonalen vid sjöförsvaret höra bestämmas att utgöra,
A) vid Carlskrona station för
Summa R:dr 15,700:
B) ”vid Stockholms station för
lön arvode summa
1 Regementsläkare.............. 2,000: 1,200: 3,200:
2 förste Bataljonsläkare, deraf en med fri bostad å 1,200: 300: 3,000:
C) Stipendiater 5 st. å 400 Rdr j 5 st. å 300 Rdr J
Summa R:dr 6,200: . . . R:dr 3,500:
Summa för läkaresfaten R:dr 25,400:
Enligt donna stat skulle nu varande anslaget till aflöning af läkarepersonalen vid Karlskrona och Stockholms stationer öfverskridas med 16 Rall-. Genom den verkställda indragningen af Göteborgs depot besparas deremot de till aflöning åt en förste bataljonsläkare derstädes au slagne 1,500 R:dr, hvarigenom således å hela aflöningsanslaget under titeln “sjukvården11 uppstår en behållning af 1,484 R:dr, hvilket belopp dock, i likhet med besparingarne å en del andra anslag, tills vidare är behöflig! för ofvan omförmälde arbeten vid stationerna; i följd hvaraf anslaget å aflöningsstaterna bör till oförminskad! belopp i Riksstaten fortfarande uppföras. För öfrig! må anmärkas, att de å ofvan intagne stat för Karlskrona station uppförda 5,000 R:dr till arvoden åt extra läkare antagligen i
t
14 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.
en framtid , ej blifva till hela beloppet erforderliga, då personalen vid Carlskrona station sannolikt kommer att i icke obetydlig mån minskas, äfvensom att ersättning för hushyra, hvilken, enligt min tanke, så vidt möjligt är bör undvikas, icke blifva i staten upptagen, men att deremot bostadslägenheter beräknats för två vid sjukhuset i Carlskrona anställda och för en å Skeppsholmen härstädes stationerad läkare.
Enär för närvarande i Karlskrona en regementsläkarebeställning är vakant, en förste och en andre bataljonsläkarebefattning bestrides på förordnande, samt, i Stockholm, såväl regementsläkaren som båda bataljonsläkarne endast tjenstgöra på förordnande, så bör den nya staten för läkarepersonalen så fort som möjligt tråda i tillämpning.
På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet föreslå, det Eders Kongl. Maj:t,
med öfverlemnande af ifrågavarande förslag till stat till pröfning af Riksdagen, behagade till Riksdagen hemställa, dels att samma stat måtte ofördröjligen tillämpas, i den mån lediga beställningar å densamma kunna varda af Eders Kongl. Maj:t tillsätta, dels att den, genom indragning af Skärgårds-artilleriets depot i Göteborg uppkomna, besparing i utgifterna för läkarevården derstädes måtte tills vidare ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande, för att användas till de oinförmälde arbetena vid stationerna.
Militärpersonalen.
Tit. 10. Flottans och skärgårds-artilleriets officerare, h vilka allt ifrån sednaste reglering år 1866 erhållit löner enligt interimsstater, hafva kunnat tilldelas för 1871 falla löner enligt normalstat. På sätt, som närmare upplyses af Förvaltningens af Sjö-ärendena underdåniga framställning i ämnet den 8 November 1870, har donna åtgärd, i hvad den afser officerarns, kunnat vidtagas genom anlitande af en besparing, uppkommen derigenom att, enligt Nådigt Bref den 3 Februari 1863, såsom förberedelse till den sedermera genomförda ombildningen af vapnet, vissa officersbeställningar vid flottan lemnats vakanta. Af donna besparing, som i dess helhet utgjorde den 8 November 1870 9,615 Rdr 56 öre, hafva dock, till fyllnad i det för utdelande af lulla löner enligt normalstat erforderliga belopp, behöft anlitas endast 5,282 Rdr 93 öre, hvadan af förutnämnde summa ännu återstår 4,332 Rdr 63 öre. Dessa medel höra dock reserveras för att vara att tillgå för ifrågavarande ändamål för 1872, i händelse icke, genom ytterligare afgång från reserv- och indragningsstaterne, penningar blifva tillgängliga för fyllande af då erforderliga belopp till löner enligt normalstaterna för flottans och skärgårdsartilleriets officerare.
Bih. N;o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871. 15
De nu för den nya organisationens befrämjande använda medel, hvilka endast
för detta ändamål tagas i anspråk äro:
a) enl. 1866 års riksdagsbeslut anvisade ............R:dr 75,000: —
i) genom särskilda regleringar och indragningar uppkomna
besparingar............... „ 3,337: 50
c) enl. 1867 års riksdagsbeslut för full tillämpning af den
nya aflöningsstaten för Duderofficers-personalen....... ,, 3,467: 05
d) enl. 1870 års riksdagsbeslut tillgängliga å gamla reservstaten ,, 7,613: 50
Summa Ii:dr 89,418: 05.
Detta belopp kommer följaktligen, sedan ofvannämnda brist af 5,282: 93 blifvit genom afgång å reserv- och indragningsstaterna fylld, att, i man af vidare afgång å dessa stater, från hufvudtiteln aiföras.
I Riksstaten lör 1871 är under 5:te hufvudtiteln uppförd oindelt spån mål å följande anslag, nemligen:
Aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer och depot,
Båtsmansindelningen och
Flottans underhåll.
Enligt den af mig följ a uppställning af de särskilda anslagen återfinnas dessa spannmålsanslag under
Tit. 10 hbris 11, 24, 56. Tit. 13 N:o 18. Tit. 14 hbris 15,23. Tit. 16 hbo 8.
Vid flera tillfällen har fråga om upphörande af spanmålsutdelning in natura bragts å bane. De skäl, som för en sådan förändring blifvit i det af komiterade för ombildning af sjöförsvarets ekonomiska förvaltning m. m. i deras betänkande anförde i afseende å handtverksstaten vid stationerna, ega äfven giltighet i afseende å andra aflöningstagare. Fördelarne för kronan af en dylik förändring i aflöningssättet äro störa, synnerligen med afseende å den förenkling i redovisning och förvaltning, som derigenom kunde ega rum och jag tvekar ej heller, jemväl med fästadt afseende å löntagarnes intressen, att hemställa, det utdelning af natura-spanmål till löntagare vid sjöförsvaret må komma att upphöra, i den mån sådant utan förnärmande af redan antagne löntagares rätt kan ske.
Till närmare upplysning om uppkomsten och fördelningen af de under 5:te hufvudtiteln uppförda spanmålsanslag dels till aflöningsstaterna dels till flottans underhåll, bifogas bär en, enligt uppgifter från Förvaltningens af Sjö-ärendena kammarkontor upprättad p. m. Bil. Ditt. C.
Hvad angår Underofficerarne vid flottan, skärgårdsartilleriet, nya reserv-staten och marin-regementet, hvilka, till ett antal af 295, nu, enligt stat
16 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.
erhålla 17,325 kub.-fot spannmål hvardera, så bör, vid bestämmande, af den kontanta ersättning, som, i händelse den till deras underhåll utgående natura-spanmål skulle indragas, kan dem tillkomma, i betraktande tagas den kostnad, kronan i verkligheten för densamma vidkännes. 1 sådant afseende förekommer att, enligt från Förvaltningen af Sjö-ärendena insända uppgifter, upphandlingspriset för spanmål, utlemnad i Karlskrona, i medeltal under de seduaste tio åren utgjort, 2,54 R:dr kub.-foten. Härtill komma omkostnaderna vid stationen 0,26 R:dr per kub.fot; i följd hvaraf kostnaden för den derstädes från magasinet utlemna de afiöningsspanmålen utgjort 2,80 per kub.-fot.
Vid Stockholms station utlemnas spannmålen omedelbart från Statskontorets magasin mot ersättning, som upptages i de årliga liqviderna emellan Statskontoret och Förvaltningen af Sjö-ärendena. För dessa liqvider har medelmarkegångspriset blifvit lagdt till grund, och har följaktligen, då magasinspriset vant lägre än medelmarkegången, femte hufvudtiteln blifvit godtgjord för prisskillnaden, men i motsatt fall Statskontoret åtnjutit motsvarande godtgörelse, hvarjemte i begge fallen ersättning för de af Statskontoret direkt bestridda omkostnaderna för den in natura uttagna spannmålen och brödet blifvit detsamma krediterade. Medelmarkegångspriset för åren 1859—1868 har utgjort 2,351 R:dr per kub.-fot. Statskontorets direkta utgifter, hvilka likväl ej äro af betydenhet, är jag icke i tillfälle att med noggrannhet uppgifva.
Det efter nu angifna grunder beräknade värdet af den vid de olika stationerna utlemnade aflönings-spanmålen utgör: för Karlskrona station:
till 222 Underofficerare vid flottan, flottans nya reservstat och marin-regementet
3,846,15 lmb.-fot å 2,80........................R:dr 10,769,22
för Stockholms station:
till 73 Under-officerare af skärgårdsartilleriet och nya reservstaten
1,264,725 kub.-fot å 2,36................... ■ ■ • • ,, 2,984,75
eller tillhopa R:dr 13,753,97. Härvid bör dock anmärkas, att de till 0,26 R:dr per kub.-fot beräknade omkostnaderna för spannmålen vid Karlskrona station utgå från åtskilliga andra anslag än det nu ifrågavarande, eller det å Riksstaden för afiöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer och depot uppförda.
Om, vid beräkning af den ersättning, som sålunda skulle, i händelse aflöningen i natura-spannmål upphörde, tilläggas ifrågavarande löntagare, man utginge från den kostnad af 2,80 kub.-fot, spanmålen vid Karlskrona station kostar kronan, så skulle denna ersättning för de 17,325 kub.-fot en hvar af dessa underofficerare erhåller, uppgå till 48,51 R:dr. Å ena sidan har likväl eu del lönetagare visat en viss obenägenhet för ifrågavarande förändring, antagligen härledd af fruktan att den penningeersättning, som skulle erbjudas dem, blefve för ringa, och å andra sidan,
Bil. N;o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871. 17
skulle dylikt utbyte för kronan medföra den störa fördel, att derigenom ej obetydligt lättades steget för en förenkling i redovisningsväsendet. Jag anser mig derföre böra föreslå, att ersättning till underofficerarne, i händelse spanmålen för dem indrages, kommer att utgå med jemnt 50 R:dr per man, hvilket utgör 18,18 R:dr per tunna fast mål, ett pris som för dessa löntagare bör vara fullt tillfredsställande. Hela ersättningsbeloppet för samtlig-; 295 underofficerare skulle i sådant fall utgöra 14,750 Rulr eller 996,30 R:dr mera än nu till samma ändamål utgående kostnad. Denna skillnad skulle drabba anslaget till flottans underhåll genom den minskning detta anslag finge vidkännas i detsamma tillkommande öfverskott från anslaget till aflöningsstaterna, pa sätt förut aberopade, härvid fogade Bil. G. närmare utvisar. Då emellertid den ordinarie handtverksstaten är i aftagande, torde hinder för ifrågavarande utbyte härutinnan ej finnas.
Derest förslaget om upphörande af utdelning utaf spannmål in natura godkännes, bör den å Riksstat-;!! å anslagen till aflöningsstaterna och flottans underhåll uppförda oindelta spanmålen förvandlas i fast kontant anslag. Att en mindre del löntagare kan komma att fortfarande utfå sin aflöning i spanmål lägger deremot intet hinder, lika litet som den omständighet, att spanmål till brödbakning för Stockholms station kommer att fortfarande utlemnas från Statskontorets magasin, hvarför liqvid kan uppgöras emellan Förvaltningen af Sjö-ärendena och Statskontoret hädanefter såsom hitintills. Vid bestämmande åter af det belopp, hvartill det fasta anslaget bör i Riksstat-?!! uppföras, synes den medelmarkegång, hvarefter Statskontoret under de tio sednaste åren, för hvilka liqvid blifvit afslutad, eller åren 1859—68, godtgjort femte liufvudtiteln, höra tagas till grund. Denna medelmarkegång, utgör 2,351 R:dr per kub.-fot; och skulle således det fasta penningcanslag, som, i stället för de under aflöningsanslaget upptagne 40,446 kub.-fot, samt under underhållsanslaget uppförde 19,177,2 eller tillsammans 59,623,2 kub.-löt oindelt spanmål, bör uppföras å femte hufvudtitelns stat, utgöra 140,174 Rdr 14 öre. Af detta belopp bör då upptagas:
å aflöning s anslå g et,
anslaget till flottans underhäll, såsom ersättning åt
handtverksstaterne ......................._ 30,754: 02
samt å anslaget till gemenskapens vid sjöförsvaret natur a-underhåll i ersättning för de 40,250,7 kubikfot, som, enligt ofvanstående utredning, hitintills
Transport Rdr 45,504: 02.
3 Bill. till Riksd. Prat. 1871. 1 Sami. 1 Afd.
18 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.
Transport Bär 45,504: 02.
utgått till bröd åt matroser, skeppsgossar, kanonierer, båtsmän och mariner, hvaraf belöper å mariner .........................Rdr 24,877: 22.
och å de öfrige.................... • • » 69,792: 90. 94,670: 12.
Summa Bär 140,174: 14.
I öfverensstämmelse härmed får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen.
dels att utdelning af spån mål till underhåll åt de vid flottan och skärgårds-artilleriet, nya reservstaten samt marinregementet anställde 295 Underofficerare måtte upphöra, i den mån sådant utan förnärmande af deras rätt kan ske, och, i stället för de till eu hvar af dem nu årligen utgående 17,325 kubikfot spanns ål, förhöjning i den kontanta lönen med 50 Rdr per man dem tilldelas;
dels att, i händelse af bifall härtill, och på det att utbyte af spån mål mot kontant aflöning må kunna jemväl för handtverksstaterne ega rum, de å femte hufvudtiteln till aflöningsstaterna samt till flottans underhåll anslagne 59,623,2 kubikfot oi n del t spån mål i Riksstaten uppföres i penningar med Rdr 140,174: 14.
dels ock att detta belopp å de särskilta anslagen sålunda fördelas att,
a) å anslaget till aflöningsstaterna uppföres 14,750 Rdr, hvari-
genom detta anslag, å hvilket nu är uppfördt spannmål till beräknadt värde af 84,936. 60, kommer att minskas med
70,186: 60;
b) å anslaget till flottans underhåll, 30,754: 02, i följd hvaraf samma anslag, derå spanmålen nu är utförd med 40,272: 12, minskas med 9,518: 10;
c) enär den del af ifrågavarande 140,174: 14, som motsvarar den hitintills till bröd åt gemenskapen använda spanmål, bör öfverföras till anslaget för gemenskapens natura-underhåll, detta anslags nuvarande belopp höjes med 94,670: 12.
Ett af de hufvudsyften, som afsåga genom den 1866 vidtagna förändring i sjöförsvarets befälspersonal var, att, då officers- och underofficers-corpserna voro talrikare än som motsvarade den sjömakt, Sverge mäktade underhålla i fullgod!
Bil. No 4 till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871. 19
skick, minska befälet till ett mot behofvet närmare svarande antal. Den reduktion, som skedde var ganska betydlig, och säkerligen så stor, som då och på en gång kunde anses lämplig. Emellertid har blifvit ifrågasatt, huruvida ej befälet vid de båda sjövapnen a är, sammanräknadt, talrikare, än som dels motsvarar storleken af den flytande materiel, landet nu egen jemte den tillökning deri, hvilken man kan hoppas ernå inom den närmaste framtiden, dels kan erhålla den ständiga praktiska öfning, som för sjömannen är ännu vigtigare än kanske inom något annat yrke. Efter noggrann pröfning af dessa förhållanden har jag kommit till den öfvertygelse, att någon minskning af befälspersonalen, åtminstone hvad regements-officerarne och under-officerarne angår, bör kunna ega ruin, om förvaltningen å stationerna kan så ordnas, att ett mindre antal officerare än nu är förhållandet derstädes blifva sysselsätta, om de nu till öfverflyttning till landtförsvaret föreslagna båtsmän komma att dit öfvergå, och om, såsom jag hoppas, tjänstgöringen å roten vid de återstående båtsmans-kompanierna kan ordnas på ett sätt, som ej der hinder å sjön användbara officerare.
En sådan minskning sammanhänger dock på det närmaste med den fordran, att hvarje individ af det då fåtaliga befälet skall vara fullt tjenstbar och förutsätter följaktligen rättighet för Eders Kongl. Maj:t att afskeda de officerare och underofficerare, hvilka uppnått ålder, som berättigar dem till erhållande af pension. Förslag i sådan rigtning hafva äfven blifvit framställda såväl af den förut omnämnde 1866 tillförordnade komité, som ock af 1862 års sjöförsvars-komité. Men då jag ansett nuvarande tidpunkt i mer än ett afseende icke vara lämplig för verkställande af en minskning af befälet vid sjöförsvarets corpser, bär någon framställning derutinnan icke blifvit af mig beredd, och jag inskränker mig derföre nu till den hemställan, att Eders Kongl. Maj:t behagade åska Riksdagens medgifvande,
att, derest Eders Kongl. Maj:t skulle finna lämpligt indraga någon del af befäls-personalen vid flottan eller skärgårdsartilleriet, den derigenom å Innestå terna uppkommande behållning må af Eders Kongl. Maj:t användas till den öfvergångsstat, som kan blifva erforderlig intill dess ny definitiv stat varder i behörig ordning fastställd.
Mekaniska Corpsen.
Sedan Eders Kongl. Maj:t i Nådigt Bref den 24 September 1867 förordnat, att af flottans konstruktions-corps och maskinist-officers-stat skulle bildas en ny civil- corps eller stat, benämnd Kongl. Marin-Ingeniör-Staten, och derefter i Nådigt Bref den 17 derpåföljande December stadgat, att, efter den vid mekaniska departementet då anställda personals afgång, de åligganden, som tillhörde chefen för detta departement, komme att öfverflyttas på en direktör vid marin-ingeniörsstaten, biträdd af en serskild! antagen byggmästare; så har, efter det chefen för mekaniska departe-
Tit. 10. N:is 26—39.
20 Bil. Nio 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. Nio 1 om Statsverket, 1871.
mentet i Karlskrona aflidit och sålunda, vidkommande Karlskrona stations mekaniska departement, inträffat den förutsättning, hvaraf den förändrade organisationen gjorts beroende, Eders Kongl. Maj:t i Nådigt Bref den 11 November 1870 föreskrifvit:
att mekaniska departementet vid Karlskrona station skulle från och med år 1871 förenas med marin-ingeuiör-departementet derstädes under den vid stationen tjenstgörande direktören vid marin-ingeniörstaten såsom Chef, och de åligganden, hvilka tillhört den vid förstnämnde departement anställda personal öfvertagas af eu byggmästare, till hvars biträde eu ingeniör borde tills vidare anställas;
samt att byggmästaren i ärligt arvode skulle erhålla 3,640 riksdaler jemte fri bostad, eller, i händelse bostadslägenheten skulle honom framdeles frångå, såsom ersättning derför 360 rdr och följaktligen i sådant fall fyra tusen riksdaler, samt biträdande ingeniören i ett för allt i ärligt arvode två tusen riksdaler, hvilka medel skulle af allmänna afiöningsanslaget utgå, hvaremot ej mindre de på mekaniska corpsens stat nu uppförda anslag, nemligen åt departementschefen, lön och tjenstgöringspenningar, 3,500 rdr, åt en löjtnant, lön och tjenstgöringspenningar, 1,200 rdr för tillfälligt biträde vid departementet 800 rdr, än ock det å arvodestaten upptagna belopp af 300 rdr till en föreståndare för mekaniska departementet komma att indragas; dock att hvad af de sålunda indragna beloppen, tillhopa 5,800 rdr, kunde öfverskjuta de åt byggmästaren och biträdande ingeniören anslagna arvodena skulle å den nya staten uppföras för att efter omständigheterna inom hvarje år användas för tillfälligt biträde vid marin-ingeniör-departementet.
Till följd af detta Nådiga Bref äro de hitintills till mekaniska departementet i Karlskrona utgående anslag, från mekaniska kåren öfverflyttade till Förvaltningen å Karlslcrona station. De å mekaniska corpsens stat ännu uppförda 2,000 rdr komma först vid chefens för mekaniska departementet vid Stockholms station afgång, att från staten afföras.
Kanoniercorpsen.
Tit. 10. N:is 30—34.
Sedan alla sjöartilleri-kompanierne blifvit förlagda till Karlskrona, bildades i Stockholm kanoniercorpsen, hvilken skulle hafva till ändamål, att, jemte det den vid Stockholms station gjorda enahanda tjenst som matroser och jungmän vid Karlskrona station, inom flottans egen personal bilda skickliga underofficers-ämnen för skärgårdsfartygens behof samt förse skärgårdsvapnct med pålitliga uppbördsman och skickliga instruktörer. Till följd af den förminskning i underofficerarnes antal, som i sammanhang med 1866 års reglering af flottans befäl egt rum, har kanonierers befordran till underofficerare endast sparsamt egt rum. Hela antalet af dylika befordringar har, under de tio sednaste åren, uppgått till endast 23. Deremot är béhofvet af öfvade kanonkommendörer och pålitliga förhandskarlar större än förut, i samma mån det nya artilleriets skötande fordrar användande af mera sam-
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871. 21
mansatta mekaniska hjelpmedel. Eu ny krigsmateriel, minorna, har under sednare åren vunnit användning och kan utan tvifvel för framtiden räkna på eu vidsträktare sådan. Detta vapen har i högre grad än något annat behof af särskild! öfvad! manskap; Och Eders Kongl. Maj:t har äfven genom nådiga generalordres den 15 Augusti 1870 befallt, att till danande inom skärgårdsartilleriet af en sta in trupp, öfvad i utförande af arbeten och försök med undervattens minor, deras utläggande, handhafvande och användande, skulle inom nämnde corps tills vidare bildas eu minafdelning, bestående bland andra, af ett visst antal kanonierer. Kanoniercorpsen har på så sätt erhållit en i viss man förändrad bestämmelse, så att dess utbildning numera har till hufvudsaklig! syftemål att förse skärgårdsartilleriet med pålitliga kanonkommendörer och förhandskarlar samt minafdelningen med skickligt manskap, ehuru visserligen möjligheten för befordring till underofficer icke härigenom blifvit duglig kanonier betagen.
Corpsen, hvilken nu är 200 man, anser jag kunna undergå minskning med 50 å 80 man, hvarigenom å anslagen till densamma skulle vinnas besparingar för upprättande af eu poliscorps för Skeppsholmen, Kastellholmen och den del af Djurgården, som tillhör Stockholms station samt till de öfrige arbete» och åtgärder vid stationerna, å hvilka jag ofvan häntydt. På grund häraf och med åberopande af hvad jag i sådan! afseende ofvan anfört, får jag i underdånighet föreslå hemställan till Riksdagen,
att den för sin del medgifver, att, derest Eders Kongl. Maj:t skulle finna skäligt förminska antalet kanonierer, den besparing som derigenom kan uppstå å de anslag, från hvilka kostnaderna för corpsens aflöning, beklädnad och underhåll utgå, må ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för att användas till ifrågavarande arbeten vid stationerna.
Matroscorpsen.
Antalet matroser och jungmän, som i staten är upptaget till 400, utgör i Tit. 10. Nds sjelfva verke! för närvarande 495 man. Anledningen härtill är hufvudsakligen att ~~ söka i det minskade antal befordringar till underofficerare, som blifvit eu följd af underofficerscorpsens vid Kongl. flottan minskning, under det att karlskrifning af dertill kompetenta skeppsgossar ej kunnat desse i samma mån förnekas. Eu följd af det störa antalet öfvertaliga jungman har blifvit, att kostnaden för deras aflöning, beklädnad och utspisning uppgått till högre belopp, än i staterna varit anvisadt, hvilket, hvad särskild! beklädnaden angår, i sin mån bidragit till bristen i anslaget beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser och skeppsgossar, på sätt här nedan vid Tit. 12 fogade utredning visar. Förslag till minskning i jungmännens antal skall framdeles blifva understäldt Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.
22 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.
Skeppsgossecorpsen.
Tit. 10. N:is 40—43.
Antalet skeppsgossar som, tid efter annan, vexlat och i stat den 17 Februari 1858 bestämdes till 300, skulle, enligt Nådiga B refvel den 22 Augusti 1865, minskas till 200, hvarefter i Nådigt Bref den 28 September 1869 blef bestämdt, att i den mån afgång från corpsen egde rum, ett antal af 25 nummer vid hvartdera af corpsens två kompanier tills vidare skulle hållas vakanta. Den 1 Oktober 1870 utgjorde antalet 163. Den besparing i kostnaden för corpsen, som genom den sålunda verkställda minskningen af densamma egt rum, har dock ej räckt att betacka bristen i kostnaden för det ökade antalet jungman.
På indragningsstat öfverflyttade.
Tit. 10. N:is 58—61.
Genom Kongl. Brefvet den 10 Juli 1866, angående förändrad organisation af flottans officers- och underofficerscorpser, medgåfvos de officerare, som förflyttades å nya reservstaten, att kunna, med bibehållande af lönen, uppföras å en särskildt indragningsstat. Dessa löner tillhörde följaktligen flottans aflöningsanslag och skulle, i mån af afgång från indragningsstaten, användas till den nya organisationens befrämjande, så att de för officerscorpserne fastställda nya lönerna skulle kunna utgå enligt normalstat. Af sådan anledning upptogs denna indragningsstat på 5:te hufvudtiteln.
Då emellertid, på sätt ofvan är anfördt, löner enligt normalstat kunnat till flottans och skärgårdsartilleriets officerare, likasom till underofficerare, utdelas för 1871 och anledning är för handen att de jemväl för framtiden skola kunna, utan särskildt anslag, till sitt falla belopp utgå, helst bristen i tillgångarna härför ej utgör mer än 5,282 K:dr 93 öre, hvilket belopp antagligen snart skall genom afgång inom nya reservstaten ensamt fyllas, och i öfrig! en besparing, såsom jemväl förut är utredt, finnes att för ändamålet anlita, — så torde ifrågavarande indragningsstat jemte för densamma utgående löner redan med 1872 kunna afföras från 5:te hufvudtiteln till allmänna indragningsstaten under 9:de hufvudtiteln. I sådan händelse kem me dessa lönebelopp, för närvarande utgörande 20,799 R;dr 98 öre att afräknas å de 89,418 R:dr 5 öre, hvilka äro anvisade att utgå endast i den mån de för genomförande af den nya organisationen i afseende å sjövapnets befäl äro behöflige. Jag får alltså i underdånighet föreslå, det E. K. Maj:t behagade till Riksdagen hemställa
att denna indragningsstat jemte de till densamma utgående aflöningar, Indika för närvarande utgöra 20,799: 98, måtte öfverflyttas till allmänna indragningsstaten under 9:de hufvudtiteln.
Båtsmansliållct.
Tit. 11. Vid regleringen af fjerde hufvudtiteln har Eders Kongl. Maj:t, som redan vid
föregående riksdagar gjort framställning om öfverförande till landtförsvaret af visst antal båtsmansnummer, nu beslutat föreslå Riksdagen, att till detsamma lemna
_ Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871. 23
2,322 man. Detta antal har jag, som biträdt Chefens för Landtförsvars-Departementet underdåniga tillstyrkan i berörde hänseende, ansett kunna för sjöförsvarets behof undvaras, under förutsättning likväl att erforderligt manskap, särskild! för arbetena å stationernas varf, finge i stället antagas.
Vid öfvervägande af frågan hvilka nummer borde öfverflyttas, har jag icke lemnat utan uppmärksamhet det förslag, den af Eders Kongl. Maj:t i Nåder förordnade komité för utredning af den lindring i båtsmansrustningsbesväret, som herde ifrågakomma, i sitt nyligen afgifna betänkande framställt. Då detta betänkande först i slutet af nästföregående år inkommit och på grund deraf ännu ej kunnat till föredragning för Eders Kongl. Maj:t beredas, så inskränker jag mig härvid att anmäla, det ko imitera de föreslagit, att så val i Blekinge län, som i Södermöre härad af Kalmar län två och två båtsmansrusthåil inom hvarje socken skulle sammansättas, med skyldighet för dem att gemensamt utrusta och underhålla en indelningsbåtsman, på sätt författningarna derom redan stadga eller framdeles komma att bestämmas, samt att likaledes gemensamt erlägga vakansafgift för de båtsmän från <i|vars effektiva uppsättning och underhåll dessa rotar sålunda befriades.
Utan att nu ingå i närmare bedömande af lämpligheten utaf de af komiterade förordade åtgärderna, har dock detta förslag synts mig förtjent af uppmärksamhet, såsom ett medel att lindra de uti ifrågavarande orter öfverklagade olägenheterna af det störa antal båtsmän, der uppsätta; och det är också med hänsyn till detsamma, som äfven jag ansett de till öfverflyttning föreslagna båtsmansnumren höra ut-
göras af:
4 Norrlands kompanier.......................... 662 man
2 Hallands d:o ......................... 364 »
1 Vestgötha d:o ............... 87 »
1 Östgötha d:o ........ 194 »
af l:a Bohusläns d:o .........................100 »
af 3 Södermöre d:o rusthålls båtsmän....... 400 »
D:o d:o roterings d:o .................. 15 »
af Blekinge d:o rusthålls d:o ......... 500 »
Summa 2,322 man.
Då, såsom jag ofvan antydt, sjöförsvaret icke skulle kunna undvara så stort antal båtsmän, med mindre detsamma till en del finge ersättning i särskilt antagne arbetare, följer ock, att de besparingar, som genom ifrågavarande öfverflyttning skulle uppstå i utgifterna för båtsmännens uppfordring bör fortfarande tillkomma sjöförsvaret för arbetarnes aflöning. Sålunda skulle de anslag, från hvilka båtsmännens transporterande till och ifrån stationerna, deras aflöning under uppbåden, deras förseende med kojer och täcken samt de till befäl och underbefäl vid kompanierna utgående arvoden icke genom donna öfverflyttning undergå minsk-
24 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871.
ning, hvarförutan jemväl bör sjöförsvaret tillgodokomma de utgifter, som må komma att erläggas för de nummer, Indika, i händelse af bifall till det af ofvan nämnde komité afgifna förslag, blifva vakanta. Deremot bör den del af anslaget till båtsmännens beklädnad, som motsvarar ifrågavarande till öfverflyttning föreslagna nummer, utgörande, enligt uträkning, 56,165: 93, från hufvudtiteln afföras.
I fråga om förändrad organisation och öfning af den båtsmansstyrka, som kan komma att fortfarande tillhöra sjöförsvaret, har jag att till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning framställa förslag, med hvilkas utarbetande jag ännu är sysselsatt,
I Kiksstaten är under titeln »Båtsmansindelningen» uppfördt, jemte ett mindre penningebelopp, 39 kubikfot 8 kannor oindelt spannmål, utgörande ersättning för upphörda qvarnräntor. Om, på sätt jag ofvan föreslagit, all den öfriga oindelta spanmålen under hufvudtiteln kommer att förvandlas uti fast penningeanslag, så synes mig ej skål att bibehålla ifrågavarande jemförelsevis obetydliga, till sitt lösningspris efter markegången vexlande spanmålsbelopp. Och då värdet af den ande/ ifrågavarande titel i Kiksstaten upptagna oindelta spanmålen samt det kontanta anslaget, hvilka, sammanlagda, uppgå till 91 Rdr 19 öre, äro allt för obetydliga att serskild! uppföras, så torde dessa belopp höra ur Kiksstaten afföras och det med desamma afsedda behof få utgå af förslagsanslaget »tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län anslagna räntor» å 24,000 Rall*, hvilket visserligen uppkommit af annan anledning, men som dock lämpligen torde kunna med det förra sammanslås. Följaktligen föreslår jag nådig hemställan till riksdagen,
att ifrågavarande belopp måtte ur Kiksstaten utgå och det behof, till hvars fyllande de äro afsedda, få betäckas af förslagsanslaget »tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län anslagna räntor.»
Beklädnad och sängservis.
Xit. m. Intill år 1852 utgingo kostnaderna för Mariners, Kanonierers, Matrosers och
Skeppsgossars beklädnad af anslaget till flottans underhåll, men vid 1850—51 årens riksdag uppfördes för ändamålet å riksstaten ett särskild! anslag å 60,160 Rdr banko årligen. Sedan beklädnad s-direktion vid flottans matroscorps anmält sig icke kunna i anseende till stegrade priser å materialier, anskaffa de till matrosbeklädnaden hörande persedlar till beräknadt pris, blef, vid 1856—58 årens riksdag, anslaget förhöjdt till 103,339 R:dr 94 öre.
Enär det emellertid visade sig att kostnaden fortfarande öfversteg anslaget, hvarigenom en alltjemt växande brist deruti uppstod, så anvisades vid 1862—1863 årens riksdag ett ökadt belopp af 118,400 Rdr, hvarmed samma anslag allt från 1864 årligen utgått. Men äfven detta förhöjda belopp har ej motsvarat det årliga
25 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.
behofvet och än mindre har den förut uppkomna bristen dermed kunnat betäckas. Denna brist, hvilken sålunda fortfarande stigit, utgjorde 1860 69,304 R:dr 56 öre, och hade vid 1869 års slut vuxit till 243,907 R:dr 74 öre, i hvithet belopp dock ingår kostnaden för de år 1869 för 1870 års behof upphandlade materialier och effekter, med en summa af 97,308 ' R;dr 83 öre, efter afdrag hvaraf öfverbetalningen vid 1869 års slut skulle utgöra 146,598 R:dr 91 öre. Härtill bör dock läggas det belopp, hvarmed anslaget under 1870 sannolikt understiger det verkliga behofvet, äfvensom de utgifter för inlösen från kompanicheferna vid marinregementet af kompaniernas rustkamrar, Indika bl Hvit en följd deraf, att, sedan passevolanskontraktet med kompanicheferna uppsagts, kronan från den 1 Januari 1871 öfvertagit anskaffningen af beklädnaden och sängkläderna för regementet. Anmärkas må ock, att värdet af de persedlar, Indika för närvarande äro till begagnande utlemnade, kunna antagas i värde motsvara dem, som, bekostade af underhållsanslaget, voro i bruk 1851.
Till afbetalning å ifrågavarande brist, hvars uppkomst är att söka i höga upphala dlingsp riser och i det störa antalet jungman, Indika för närvarande med 95 man öfverskjuta den i stat beräknade nummerstyrkan, finnas tillgångar,
dels i kontant influtne medel till inköp af spanmål, uppgående, efter afdrag af de 468,000 R:dr, som enligt hvad ofvan är nämndt, skola under loppet af
1871 till Riksgäldskontor aflemnas, till......... 97,950: 97
dels å fonden “utredningsförrådet" till belopp af....... 66,661: 88.
Summa 164,612: 85.
Sistnämnda tillgång bär uppstått derigenom, att, sedan antalet af flottans fartyg minskats, utredningsförrådet kunnat inskränkas, i följd hvaraf de inflytande ersättningsmedlen ej behöft till hela beloppet användas till anskaffning af nya effekter i stället för de utlemnade, utan blifvit såsom kontant tillgång reserverade.
De sålunda för ifrågavarande ändamål tillgängliga 164,612 R:dr 85 öre motsvara dock icke det belopp, hvartill bristen af ofvan angifna orsaker vid 1870 års utgång antagligen uppgått, då i densamma jemväl inberäknas beloppet af lösen för kompanichefernas vid marinregementet rustkamrar. Med afseende härå och då angeläget är, att brister å ifrågavarande anslag ej längre må komma att qvarstå, torde hvad som utöfver dessa 164,612,85 erfordras till deras lulla betäckande böra anvisas att utgå af behållningar å anslaget “båtsmäns förseende med kojer och täcken. “
Då anslaget till mariner in. fl. sålunda hittills visat sig vara otillräckligt kan väl ifrågasättas, huruvida enahanda belopp, hvarmed det för närvarande utgår, må kunnat anses fylla behofvet för 1872; men i betraktande deraf, att dels marinregementet, hvars beklädnadsstat en väsendtlig del af bristen drabbar, skulle, i händelse af bifall till den af Eders Kongl. Maj:t i fråga om samma regemente beslutade framställning till Riksdagen, komma att från 5:te hufvudtiteln skiljas, dels ock att jungmännens antal torde kunna, på sätt jag framdeles skall i underdånighet Bill. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 4
26 Bil. Nio 4 till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871.
föreslå, nedsättas och dymedelst eu annan anledning till anslagets öfverskridande förekommas — har jag för närvarande ej ansett mig höra göra, framställning om anslagets förhöjande.
I (ifrigt bör bär iakttagas att, i fall af marinregementets skiljande från hufvudtiteln, anslaget minskas med ett regementets beklädnadskostnad motsvarande belopp af 63,235 R:dr 40 öre.
I öfverensstämmelse med hvad jag ofvan anfört, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade äska Riksdagens medgifvande,
att till betäckande af den brist, som vid 1870 års utgång kan finnas å anslaget till beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser och skeppsgossar, äfvensom af kostnaden för lösen af kompanichefernas vid marinregemente! rustkamrar, må användas befintliga tillgångar å fonderna “influtne medel till uppköp af spannmål” och “utredningsförrådet“ samt hvad derutöfver kärr för ändamålet erfordras må få utgå af tillgångarne å det till båtsmäns förseende med kojer och täcken uppförda anslag.
Ehuru visserligen ej med tillförlitlighet kärr bestämmas det belopp, som, genom bifall till donna hemställan, kommer att utgå från behållningen å anslaget till båtsmäns förseende med kojer och täcken, synes dock sannolikt att endast en del af dessa tillgångar, 62,616: 45, behöfver för ändamålet anlitas. Då, på sätt jag ofvan anfört, alla tillgångur, som ej äro för gifna ändamål oundgängligen erforderliga, måste tagas i anspråk för de ofta nämnda förändringarne vid stationerna, får jag föreslå att Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen hemställa,
att hvad af behållna tillgångar å anslaget till båtsmäns förseende med kojer och täcken kärr återstå, sedan från samma tillgångar utgått i nästföregående punkt föreslagna fyllnadsbelopp må, i den man återstoden för anslagets ändamål icke erfordras, af Eders Kongl. Maj:t användas till de omförmälta arbetena vid stationerna.
Under titel N:o 12 förekommer äfven anslaget till båtsmännens beklädnad. Vid 1848 års Riksdag biföllo Rikets Ständer Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition om rust- och rotehållares befrielse under vissa vilkor från beklädnads utgörande till båtsmännen och om beklädnadsbestyrets öfvertagande af Kronan, hvarjemte Ständerna i sammanhang dermed anvisade 28,000 R:dr banco årligen, att användas till beklädnad af de indelnings- och roterirrgsbåtsmän, hvilkas rust- och rotehållare förklarade sig önska, att deras båtsmän af Kronan bekläddes. Redan under lop-
Bil. N:o 4 till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1 om. Statsverket, 1871. 27
pet af (de tre första åren efter det beklädnadsbestyret af Kronan öfvertagits, visade det sig emellertid att berörde anslag icke var för ändamålet tillräckligt, hvarföre detsamma vid 1850—1851 årens Riksdag ökades med 14.000 R:dr banco och utgick följaktligen från 1858 års början med tillhopa 63,000 R:dr Rmt årligen. Vid 1859—1860 årens Riksdag blefvo val ytterligare 11,505 R:dr uppförda på samma anslagstitel, men denna förhöjning utgjorde icke en tillökning i tillgångarne för beklädnadens anskaffande, utan lemnades såsom vederlag för den nedsättning i de bidrag till beklädnaden, som vid samma Riksdag beviljades rusthållarne inom Blekinge och Södra Möre. Äfven det ökade anslaget af 63,000 R:dr blef likväl otillräckligt, så att bristen vid 1860 års slut uppgick till 265,082 R:dr 32 öre, hvarföre anslaget vid 1862—1863 årens Riksdag uppfördes med 88,200 R:dr. Sedan Kronan åtagit sig att, under vissa vilkor, öfvertaga bestyret med anskaffandet jemväl af de s. k. småpersedlarne, uppfördes beklädnadsanslaget i Riksstaten för 1867 med 138,200 R:dr. Detta anslag beviljades såsom reservationsanslag, dock skulle deraf årligen endast så mycket få användas, som motsvarade det antal rotar, hvilka ingått på det nya anskaffningssättet af båtsmansbeklädnaden, och har af denna anledning i Riksstaten fatt den mindre egentliga benämningen af “förslagsanslag, högst11.
På samma gång de tid efter annan för ifrågavarande ändamål anvisade anslag, synnerligen under tiden närmast efter 1848, voro otillräckliga att betäcka de årliga kostnaderna, erfordrades vid första uppsättningen af de persedlar, hörande till båtsmännens utrustning, hvilka kronan åtagit sig att anskaffa, ett icke obetydligt kontant förskott, derför något anslag icke anvisats. Väl har för båtsmansbeklädnaden vid olika tillfällen kunnat användas särskilta medel till ett sammanräknadt belopp af 397,807 R:dr 69 öre, nemligen
af det vid 1854—1855 årens riksdag till upprätthållande af rikets neutralitet anvisade kreditiv...........................Rdr 180,362: 97,
under 1858 en behållning å det äldre anslaget till båtsmansbeklädnaden af............................ „ 58,617: 07,
af underhållsanslaget till flottan samt af influtne ersättnings- och försäljningsmedel, under olika tidpunkter, tillhopa........ „ 158,827: 65.
Summa Rdr 397,807: 69.
Emellertid uppgick bristen i anslaget den 15 November 1870 till 203,098 R:dr 99 öre. Det bör dock härvid anmärkas, att i den beräkning, på grund af hvilken denna brist erhållits, ej ingått rust- och rotehållares bidrag för 1869, hvilka först 1870 inflyta och hvilka, ehuru ännu ej till siffran kända, torde kunna upptagas till enahanda belopp, som samma bidrag för 1868 utgjorde, eller till Rdr 49,049: 63. ej eller utgifterne för de beklädnadspersedlar för 1870 års behof, hvilka redan 1869 blifvit anskaffade, uppgående till....... „ 74,000: —
Summa R:dr 123,049: 63.
28 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871.
Den verkliga brusten å anslaget utvisas följaktligen af skillnaden emellan detta belopp och ofvanstående 203,098 Ed v 99 öre och utgör sålunda, omkring 80,000 Rdr; men då det för Förvaltningen af Sjö-Ärendena skulle för framtiden medföra väsendtliga svårigheter att för hvarje år förskottera en så betydlig summa, som öfver 123,000 Rdr, för hvilken ersättning först långt inpå nästföljande år kan påräknas, synes lämpligast, att äfven ifrågavarande förskott ingår i beräkningen af det belopp, hvarmed ersättning för den skedda öfverbetalningen bör, i den ordning jag bär nedan får föreslå, utgöras.
Å fonden “Sjöbeväringsförrådet" finnes en kontant behållning, som den 15 November 1870 uppgick till 216,416 R:dr 73 öre.
Detta förråd leder sitt ursprung från 1853—1854 årens riksdag, då Rikets Ständer beviljade ett anslag af 240,000 riksdaler banko till anskaffande af munderingar åt sjöbeväringsmanskapet. Sedermera har likväl 1867, i Nådigt Bref blifvit befaldt, att detta förråd tills vidare ej skall kompletteras, hvarförutan 1869 förnyades en redan förut lemnad föreskrift, att beklädnadseffakter finge från detta förråd uttagas och användas åt andra sjövapnets trupper mot ersättning i penningar, hvilka herde för sjöbeväringsförrådets komplettering reserveras.
Då emellertid Eders Kong!. Maj:t beslutat till Riksdagen hemställa, att den del af beväringsmanskapet, som hittills varit ansedd för sjöförsvaret, skulle för framtiden tilläggas arméen, så lärer följaktligen särskilt sjöbeväringsförråd icke vidare erfordras, utan dess tillgångar i såväl kontanta medel, som materialier böra öfverföras till “Båtsmansbeklädnads-medlen“ hvars bokförda brist genom förstnämnda tillgångar betäckes. — Till frågan huruvida de i dessa båda förråder befintliga beklädnadsmaterialier må anses vara för behofvet tillräckliga, utbeder jag mig att få återkomma, efter det Riksdagen fattat beslut i anledning af den af Eders Kongl. Maj:t gjorda framställning om öfverflyttning till landtarmén af vissa båtsmansnummer.
Ofvan är anmärkt, att, i händelse af bifall till donna öfverflyttning, eu båtsmännens beklädnadskostnad motsvarande minskning uti ifrågavarande anslag bör ega rum, till belopp af 56,165 Rdr 93 öre.
Jag får härvid hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen gorå framställning derom,
att kontanta behållningarna å fonden: “sjöbeväringsförrådet" vid 1870 års slut äfvensom de till samma förråd hörande beklädnadsmaterialier må få öfverföras till fonden “båtsmansbeklädnadsmedel."
Tit. 13.
Portionskostnad.
Naturaunderhållet för kanonierer, matroser, skeppsgossar och båtsmän omfattar i verkligheten ej endast den egentliga portionskostnaden, utan ock de i riksstaten
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871. 29
särskild! upptagne spannmåls-upphandlings- och bagerikostnadernå samt den del af natura spanmålen, som förvandlas till bröd att utdelas åt nämnde manskap, hvarföre ock i bilagda utgiftstat samtlige dessa kostnader blifvit sammanförda. Deremot bär hvad af dessa anslag faller på marinregementet blifvit särskild! upptaget å den titel, hvarunder samma regemente är uppförd!. (Tit. 14).
Såsom af denna stat synes, äro matroser och jungman upptagne till ett antal af endast 400 man, men uppgår, på sätt jag redan i fråga om aflöningen under Tit. 10 anfört, i sjelfva verke! för närvarande till 495. Det högre belopp, hvartill portionskostnaden i följd häraf stigit, motväges endast till en ringa del deraf, att skeppsgossarnes antal på sednast^ liden minskats från 200 till 163.
Portionspriset, som i staten är uppförd! till 0,25 R:dr har i öfrig! allt sedan 1863 utgått med 0,33 Rdr, och det skulle häraf synas följa, att en ej obetydlig brist bord! uppstå å detta anslag, om hela styrkan året om deraf skulle åtnjutit sitt underhåll; men derigenom att portionen för allt sjökommenderadt manskap ersättes af anslaget till sjövapnets öfningar, samt ersättning för alla båtsmän, hvilka användas för flottans underhåll och för allt manskap, som begagnas till främmande ändamål, erhålles af andra anslagstitlar, så har anslaget till naturaunderhållet ej allenast varit tillräckligt för fyllande af behofvet, utan äfven vissa år lemna! öfverskott.
Af naturaunderhållsanslaget, som vid sistlidne riksdag nedsätta till 230,000 Rdr, och då förändrades från reservations- till förslagsanslag, belöper 56,320 Rdr på marinregemente!, hvilket belopp följaktligen, derest detta regementes öfverflyttande till landtarmé!! bifalles, afdrages från anslaget, som sålunda för 1872 bör uppföras med 173,680 Rdr eller i rund summa med 173,000 Rdr, med bibehållande af sin natur af förslagsanslag.
Spannmåls-upphandlings- och bageri-kostnader.
Af de i riksstaten upptagne spannmålsupphandlings- och bagerikostnader, som Tit. 13. vid senaste riksdag nedsattes från 30,000 Rdr till 20,000, komma 3,550 Rdr på marinregemente!, hvilket belopp bör vid regementets öfverflyttande till landtförsvaret afdragas från anslaget, samt endast återstående 16,450 uppföras derå. Då jemväl de besparingar, som å detta anslag kunna finnas eller komma att uppstå, behöfva anlitas till förut angifne arbeten får jag hemställa om förslag till riksdagen derom,
att anslagets natur af reservationsanslag kommer att upphöra, äfvensom att derå vid 1871 års slut möjligen befintliga behållningar ställes till Eders Kongl. Maj:ts förfogande att användas till ifrågavarande arbeten vid stationerna.
Spannmål.
I afseende å den till gemenskapens underhåll utgående natura spanmålen har Tit. 13.
30 Bil. N:o 4 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.
jag redan haft tillfälle att i allmänhet yttra mig under Tit. 10, och är, i öfverensstämmelse med då gjord framställning, den summa, som motsvarar den till matroser, jungman, skeppsgossar, kanonierer och båtsmän utgående spanmålen för 1872 utförd i bilagde utgiftstat.
Tit 14.
Marinregementet.
I Chefens för Landtförsvars-departementet förslag om öfverflyttande af detta regemente till armén, har jag desto hellre instämt, som regementet, sedan flere år öfvadt uteslutande för tjenstgöring å land, är för flen egentliga sjötjenst^!! ej behöfligt och sammanhänger med sjöförsvaret endast genom sin ekonomi, i hvilket hänseende det utan svårighet kan derifrån afskiljas; hvarförutan största vigt bör läggas å den för sjöförsvarets framtid så angelägna förenkling i förvaltningen och redovisningen, som genom en sådan åtgärd skulle i ej ringa grad befrämjas. Den är ock i så måtto redan beredd, som genom Eders Kongl. Maj:ts den 23 September 1870 meddelade beslut, marinregementets räkenskaper äro från Karlskrona stations räkenskapsverk skiljda.
I händelse Riksdagen medgifver öfverflyttningen, hvilken borde ega rum den 1 Januari 1872, skulle från femte hufvudtiteln afföras det belopp, som enligt stat, utgår för regementets underhåll, hvilken kostnad ock finnes i hilagda utgiftstat under denna titel särskild! utförd. Då de af Eders Kongl. Maj:t på hufvudtitelns besparingar anvisade mindre anslag, Indika äro inom Union anmärkta, naturligtvis ej höra beröfvas sjöförsvaret, skulle sålunda den summa, hvarmed anslagen å tomte hufvudtiteln, af ifrågavarande anledning, höra minskas, utgöra . - 244,763: 08
hvartill kommer, dels Överskjutande inqvarteringsersättning, enligt stat 210: —
dels ock arvode för en instruktör i vapenföring (Tit. 21 N:o 3) . .__ISO: —•
Summa R:dr 245,123: 08.
Härförutan bör äfven iakttagas förändringen i afseende å natura spanmålens utbyte mot kontant anslag. Sålunda bör, i stället för 571,725 kubikfot aflöningsspanmål åt 33 underofficerare — 1,200: Rdr 62 öre samt 10,581,550 kubikfot till bröd åt mariner — 22,221 Rdr 25 öre eller tillhopa 23,421: 88, utföras:
Spannmålsersättning åt 33 Underofficerare å 50 R:dr ..... 1,650: —
lösen för 10,581, kubikfot spanmål till bröd å 2,351 ...... 24,877: 22
Summa R:dr 26,527: 22 lagd! till ofvannämnde 248,228: 42,
eller ett ökadt belopp af 3,105 Rdr 34 öre hvilket,
245,123: 08, utgör.............
hvarmed följaktligen, under antagande af natura spanmålens ersättning med fast penningeanslag, hufvudtitelns anslagsbelopp, till följd af regementets öfverflyttande, skulle minskas. Att donna summa skiljer sig från den, som i Eders Kongl. Maj:ts Nåd. framställning i enahanda syfte till 1870 års Riksdag finnes intagen, eger sin
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o l om Statsverket, 1871. 31
förklaring deri, att regementets verkliga kostnad, hvilken måste ur Kongl. Flottans olika redogörelseräkningar sammanföras, ej då var så utredd och känd, som nu är förhållandet.
Utredning angående kristen i anslaget till regementets beklädnad, har blifvit lemnad i sammanhang med frågan om bristen i hela den värfvade truppens beklädnad
Nybyggnad och underhåll.
De å riksstaten uppförda ordinarie anslagen till flottans nybyggnad och under- Titt. 1(1.o. 17. håll hafva förut varit sammanförda i ett anslag, men åtskiljdes enligt Rikets Ständers beslut vid 1850—1851 årens riksdag. Det har emellertid visat sig vara ganska svårt att uppdraga den regel, enligt hvilken förekommande utgifter höra drabba det ena eller andra anslaget. Vid ett fartygs första nybyggnad är naturligtvis ingen tvekan å hvilket anslag omkostnaderna höra föras; men vid större reparationer mota deremot svårigheter härutinnan, Indika vanligen lösas så, att det anslag, som har bästa tillgången, blir debiteradt för arbetet. Jag anser derföre lämpligt, att dessa båda anslag åter sammanföras i Riksstaten, såsom skott uti den af mig uppställda utgiftsstat. Anslagen hafva hitintills haft natur af reservationsanslag, och höra dervid bibehållas, samt deras närmare fördelning af Eders Kongl.
Maj:t för hvarje år bestämmas.
Jag hemställer följaktligen om Nådigt förslag till Riksdagen,
att de i Riksstaten upptagna två särskilda anslag för Flottans underhåll och för Flottans nybyggnad måtte sammanföras till ett enda reservationsanslag under titel “Flottans nybyggnad och underhåll".
Undervisningsanstalter å stationerna.
I enlighet med hvad ofvan är anfördt, bör det under donna titel uppförda Tit. 21. arvode å 150 R:dr till eu instruktionsofficer afföras från hufvudtiteln, i händelse Marinregementet kommer att till landtförsvaret öfverföras, och följaktligen i fråga varande titel med motsvarande belopp minskas.
Förslag till reglering af lärarepersonalen vid skeppsgosseskolan i Karlskrona, hvarigenom besparing i kostnaderne för densamma är afsedd att vinnas, kommer att af mig för Eders Kongl. Maj:t framläggas, efter det erforderlig utredning af hithörande frågor hun-
Tit. 23.
Tit. 24-27.
32 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871.
nit verkställas. Jag får derföre anhålla, det Eders Kongl. Maj:t behaga de åska Riksdagens medgifvande,
att, derest Eders Kongl. Maj:t finner sig föranlåten att företaga reglering af ifrågavarande lärarepersonal, de behållningar, hvilka kunna, genom afgång bland samma personal uppkomma, må af Eders Kongl. Maj:t användas till den öfvergångsstat, som kan erfordras, intill dess ny definitiv stat varder i behörig ordning fastställd.
Durchmarchkostnader.
Detta anslag, som 1869 nedsattes från 30,000 till 20,000 Rdr, är nu reservations-anslag; men enär durchmarchkostnaderna ingå bland de utgifter för båtsmäns uppbådande, å hvilka möjligen blifvande besparingar äro påräknade att användas till den reglering af vissa hittills af båtsmän verkställda arbeten vid stationerna, med de flere åtgärder, om hvilka ofvan blifvit lormäldt, får jag i afseende å detta anslag anhålla, att Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen hemställa,
att detsamma måtte förändras från reservations- till förslagsanslag, äfvensom att de å detsamma vid 1871 års slut möjligen befintliga tillgångar ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande, att användas för de ofta åberopade arbetena å stationerna.
Sjömätningar och Lifräddningsanstalterna.
Enär fyr- och håkmedlen lemnat en årligen växande inkomst, som för 1870 kan antagas uppgå till omkring 800,000 R:dr och det synes otvifvelaktigt att, äfven om någon nedsättning i vissa till fyr- och båkinrättningen nu ingående utgifter skulle ega rum, inkomsterna förslå till fyllande af de med desamma afsedda ändamål och derutöfver lemna ett ärligt öfverskott, tillräckligt för att dermed tillgodose sjökartekontorets behof och lifräddningsväsendet, så finner jag, med afseende härå och då sistnämnde inrättningar hufvudsakligen afse handels-sjöfartens bästa, mig oförhindrad tillstyrka framställning till Riksdagen,
att ej mindre det för sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet i Riksstaten uppförde belopp af 60,000 R:dr än ock anslaget till lifräddningsanstalterna å rikets kuster, 10,000 R:dr, må anvisas att, med natur, såsom hitintills, af reservationsanslag, utgå af anslaget till Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande personal, hvarigenom nämnda två belopp skulle komma att från Riksstaten utföras.
Bil. No 4 till Kongl. May.ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket, 1871. 33
I sammanhang härmed får jag, i fråga om det i Eiksstaten under rubriken
För handeln
uppförda penningeanslag till Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande personal jemväl i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen
att ifrågavarande anslag må beräknas till 750,000 R:dr och således höjas med 100,000, äfvensom att öfverskotten å inkomsttiteln Fyr- och båkmedel må fortfarande, såsom hitintills, få 1 Öl det med ifrågavarande anslag afsedda behof användas.
I afseende å de anslag, angående hvilka förändrade bestämmelser icke blifvit bär ofvan påkallade, har jag ej annan framställning att gorå, än att de må uppföras till enahanda belopp, med hvilka de förut utgått.
Då jag nu öfvergå!- till de sjöförsvarets behof, för hvilkas fyllande extra anslag eifoidras, och dervid först framställer de förslag till nya förty ^byggnader, som jag anser oundgängliga, har jag ej förbisett att, om äfven de grunder för krigsfartygens konstruktion, hvilka under sednare tider i vårt land blifvit tillämpade, i allmänhet vunnit erkännande, så har dock äfven röster låtit höra sig, som menat att än den ena än den andra af de egenskaper, hvilka höra tillhöra krigsfartyg, ej blifvit så tillgodosedda, som önskvärd t varit. Något praktiskt utförbart förslag till ny fartygscert, som bättre än de af oss antagna center, kunde motsvara våra behof, har dock ej blifvit framlagdt, och jag hyser för min del den öfvertygelse, att det hitintills följda system ännu är det för våra tillgångar och våra behof bäst afpassade.
För den som endast tagen i betraktande den skandinaviska halföns läge och densamma omgifvande b af, hvilkas beseglande fostrar eu kraftfull och bandad befolkning, och som derjemte ihågkomma att de förenade rikenas handelsflottor intaga ett af de främsta rummen bland vår tids sjöfarande nationers, ligger det antagande nära till hands, att dessa länder bonde bilda en framstående sjömakt. Förhållandet är dock, att vid krigsföretag till sjös, materielen, och följaktligen medlen för dess anskaffande, är af ännu större vigt än till lands, och endast i sällspord a undantagsfall har personalens större sjömannaduglighet visat sig vara i stånd att uppväga en moståndares betydliga materiela öfverlägsenhet och i längden gorå honom segren stridig. Sjökrigsmaterielen har alltid varit särdeles kostsam att anskaffa och underhålla, och redan före de senaste omhvälfningarne i konstruktionen af krigsfartyg gaf erfarenheten vid hunden att Sverige ej mäktade hålla en sjelfständig sjögående örlogsflotta i tidsenligt skick, ett förhållande, som blifvit än mera påtagligt, sedan kostnaden för ett första klassens rangskepp inom några år nära tiodubblats, och numera ej kan räknas lägre än till 8 å 10 millioner riksdaler.
Bill. till Riksd. Prat. 1871. 1 Sami. 1 Afl, 5
34 Bil. N:o 4 till Kongl, Maj:ta Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.
De ändamål, till hvilka en svensk sjömakt kan ifrågakomma att användas äro: l:o) att på öppna liafvet genom offensiva företag mot en fiendes flotta söka från våra kuster afhålla denna, och derigenom den landtmakt, flottan kan medföra; 2:o) att lemna ett kraftigt biträde åt landtarmén vid försvaret af vissa vigtiga inlopp och kuststräckor, samt 3:o) att såsom hjelptrupp förstärka en allierad sjömakt, i sig sjelf nog stark att med sin flotta beherrska Östersjön eller åtminstone att gorå detta Imf till fält för sina operationer. Jag anhåller i underdånighet att bär få i korthet yttra mig öfver hvar och ett af dessa ändamål, och derefter framställa de slutsatser, till Indika jag kommit i fråga om den lämpligaste arten af de stridsfartyg, vi höra förskaffa oss.
Fartyg, afsedda för strid på öppna hafvet mot en angripande fiende, måste förena ett kraftigt artilleri och stark bepansring med stor hastighet. Ingen af dessa egenskaper kan dervid eftersättas, ty om ock kanonerna och -det skydd de ega, hafva det väsendtligaste inflytande å sjelfva striden, är dock en afgörande seger knappast möjlig mot en motståndare, som genom betydligt större hastighet är i stånd att undvika en honom öfvermäktig fiende, eller att afbryta eu strid, som hotar med ogynsam utgång. För .uppträdande å öppna hafvet och för möjligheten att der hålla stånd, erfordras skepp af första ordningen, i allo försedda med de yppersta inrättningar, sjökrigskonsten erbjuder. Det är härvid ej nog att underhålla ett eller ett par sådana skepp; skall något kunna uträttas behöfvas flora, för att användas samlade eller på skilda håll, och derjemte måste man vara beredd att hastigt ersätta de förluster, hvilka, genom olyckor af ett eller annat slag, alltid inträffa under ett krig. Antalet bör derföre stå i förhållande till den styrka, med hvilken man antagligen kommer att inäta sig, ty erfarenheten från alla de senare krigen visar, att den till sjös afgjordt underlägsne, nästan genast måst rymma fältet och lemna sjön i den starkares besittning. Man måste derjemte gorå sig beredd att, med korta mellantider se användbarheten och värdet af sina dyrbara skepp förminskas och då nödgas ersätta dem med nya ännu kostsammare konstruktioner. Det torde för en hvar vara uppenbart att donna väg ej är förenlig med Sveriges tillgångar, och att vi följaktligen, om ock motvilligt, måste afstå från anspråken att på öppna sjön kunna mota de starkare fiender, med h vil ka vi en gång kunna komma i strid, och hvilka antagligen hafva vida rikligare medel att förse sig med sjögående krigsfartyg, än hvad fallet är med oss.
' Det andra målet för vårt sjöförsvar, har företrädesvis blifvit afsedt vid senare årens nybyggnader. Hufvudkaraktären af detta försvar är positions-striden, ehuru den rörliga offensiven visserligen ej heller uteslutes. Men vid sådan strid uti en skärgård och dess förut bekanta, till försvar beredda positioner är stor rörelsehastighet den egenskap, som fartyg med minsta olägenhet kan undvara, under det att behofvet af kraftiga kanoner och stark bepansring qvarstår oförminskadt. I samma mån anspråken på fartygets hastighet nedsättas, vinnes äfven möjligheten att, med bibehållande af öfriga nämnda egenskaper, minska fartygets dimensioner och
35 Bil. N:o 4 till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.
dermed dess kostnad. Oaktadt den öfvervägande vigt, artilleriet vid dessa positionsstrider intager, skulle likväl ingalunda den flytande kanonen kunna öfverallt med fördel utbytas mot en sådan uppställd på strand, äfven om den senare vore bepansrad och oaktadt den är flere gånger billigare. Oansedt den omständigheten, att ett försvar kan erfordras på ställen, der ej tillfälle är eller liden medgifver att anlägga landtbatterier, så hafva de å fartyg placerade kanonerna vissa egenskaper, som landtbatterierna sakna och hvilka gorå det flytande artilleriet oumbärligt. De ä stranden uppställda kanonerna hafva val fördelarne att ej kunna skjutas i sank eller fastna på grund, att ständigt vara på sin post och att i allmänhet skjuta säkrare. Men deremot är möjligheten att förändra sin ställning, att upptaga striden eller draga sig derur och att kunna skynda ett för anfall utsatt ställe till hjelp, så vigtiga egenskaper för det flytande artilleriet, att det ej kan undvaras i en skärgård och vid inlopp, sådana som de å vår kust ymnigt förekommande. I de delar af skärgården, der intet fast försvar kan anordnas, höra de pansarklädda skärgårdsfartygen kunna uppträda sjelfständigt, och der strandbefästningar finnas, är deras hjelp af stor vigt, såsom en ofta behöflig reserv, hvars anlitande på rätt ställe och i rätt ögonblick kan afgöra stridens utgång.
Det var under sådana förhållanden för en makt, som vår, en synnerlig lycklig omständighet, att vid den tid, de gamla trädfartygen upphörde att vara stridsdugliga, monitorsystemet såg dagen och erbjöd oss ett tillfälle att för måttlig kostnad anskaffa stridsfartyg, som motsvarade omförmäita anspråk. Detta system, sådant det hos oss blifvit tillämpad!, omfattar två certer af fartyg, nemligen de relativt större monitorerna med ett rörligt torn, inneslutande 2 kanoner, och de mindre pansarbåtarne med fast torn och en kanon.
Huru stort framsteg än tillämpningen af en ny uppfinning må innefatta, leder dock den granskning, hvarför den snart blir föremål och de erfarenhetsrön, som under hand göras, till nya förbättringar och tillägg i den ursprungliga planen. Så har äfven varit förhållandet med både monitorer och pansarbåtar. De tre första svenska monitorerna byggdes efter samma ritning och ansågos vara fullt tillfredsställande. Den fjerde, som ej ännu lemna! verkstaden, erhöll åtskilliga förändringar, såsom ett ej obetydligt förstärkt pansar å tornets frontsida, ett starkare mächineri för dess kringvridande, m. m., och dess kostnad kan antagas komma att uppgå till omkring 1,200,000 Rdr, under det att de första 3:ne endast kostade i rund summa 1,000,000 Rdr stycket. Men erfarenheten har redan nu gifvit vid handen nödvändigheten af så många förbättringar att, enligt hvad Öfverdirektören vid marin-ingeniörsstaten upplyst, nästa monitör kan antagas komma att kosta öfver två millioner. Dessa förbättringar skulle hufvudsakligen bestå deri, att denna monitör finge lika tjockt pansar rundt om hela tornet, som den fjerde erhållit på den främre tredjedelen eller 18 verktum, att fartygets sidopansar förstärktes och att det till skydd
36 Bil. N:o 4 till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.
mot läckor vid möjlig grund stötning eller anfall med minor erhölle dubbel botten, i följd hvaraf dess dimensioner och machineriets kraft måste ökas.
Af pansarbåtarne har den första, den s. k. handkraftsbåten (jemväl försedd med ångkraft) samt en ännu ej från entreprenören aflemnad, konstruerats med dimensioner, soja bestämdes af Götha kanals slussar, för att fartygen måtte kunna förflyttas till Vettern och Ve liera samt biträda vid Carlsborgs försvar. Men då anspråket på pansarets tjocklek och en något ökad machinkraft påkallade större dimensioner, och Stockholms inlopp är det stridsfält, der dessa pansarbåtar först och främst äro påräknade att användas, så har man ock antagit att de fartyg, hvilka nu anskaffas, företrädesvis höra vara beräknade på detta försvar och erhålla derefter afpassade egenskaper och dimensioner. De tvenne senast af Eders Kongl. Maj:t till anskaffning anbefallda pansarbåtar, hafva således fatt sådana dimensioner, att de kunna passera Södertelje sluss, som är något större än slussarne å Götha kanal, och deras pansar å tornet har blifvit ökadt till 17 verktum och 12 tums ekbackning å frontsidan, som företrädesvis blir utsatt för fiendens grufva artilleri, samt till 5 tum och 12 tums ekbackning å den öfriga delen, till skydd mot fältartilleri och infallterield.
Slutligen kan, enligt hvad jag ofvan antagit, Sveriges sjömakt komma att användas såsom hjelptrupper åt en allierad stat, som eger en tillräckligt stark flotta för att kunna beherrska Östersjön, eller åtminstone gorå detta haf till ett fält för sina operationer. Om vi, såsom jag ofvan visat, ej kunna erbjuda en sådan makt skepp, passande för striden på öppna sjön, så skulle dock ett antal grundgående fartyg med starkt pansar och svåra kanoner för honom visserligen vara af värde vid sådana anfall mot kuster och hamnar, som kunna antagas ingå uti hans operationsplan. Härtill skulle fartyg, sådana som våra monitorer med de förstärkningar, jag ofvan antydt såsom önskvärda, vara ganska tjenliga, och äfven ur donna synpunkt synes följaktligen den af oss antagna grund för konstruktionen af krigsfartyg vara den riktiga.
Med ^beräkning af ofvan nämnda under byggnad varande pansarbåtar och en monitör, hvilka skola under årets lopp från verkstäderna levereras samt den efter egendomlig konstruktion byggda pansarbåten Garmer, eger sjöförsvaret fyra monitorer, bestyckade med två grufva kanoner och fem pansarbåtar med en dylik kanon hvardera, följaktligen tretton flytande bepansrade kanoner, af hvilka dock endast elfva äro refflade. Att detta antal fartyg är allt för litet, att kunna verksamt bidraga till afvärjande af fiendtligt anfall är uppenbart, helst- om i betraktande tages de opåräknade missöden och förluster, på hvilka man vid krigstillfällen måste vara beredd. Flera bepansrade fartyg så val af monitorernes, som af pansarbåtarnes klass äro högt af behofvet påkallade. Någon tvekan skulle val kunna uppstå hvilken af dessa klasser, de fartyg, till hvilkas byggande anslag nu kunna beredas, herde tillhöra. För monitorerne talar deras större kraft och sjelfständighet,
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871. 37
deras rörliga torn och möjligheten att sända dem öfver öppna delar af hafvet. För pansarbåtarne deremot deras ringare kostnad, hvarigenom man för enahanda belopp, hvartill eu monitör uppgår, skulle kunna bringa 3 å 4 gånger så inånga kanoner i elden, skyddade på frontsidan af lika tjock pansar, som det i monitortornen, samt att dessa båtar, i händelse af ett nödtvunget återtåg, kunna draga sig in i Mälaren genom Södertelje och Stockholms slussar. För min del anser jag dock att, för den närmaste framtiden, den fartygs-cert, som inom kortaste tid medgifver att framföra det största antalet flytande och pansarklädda kanoner till Stockholms försvar, höra ega företräde, och följaktligen att ännu några pansarbåtar af hufvudsakligen samma konstruktion, som de båda större senast beställde — för hvilka kostnaden beräknats till 270,000 Rdr hvardera utom artilleri, — höra anskaffas, så snart desse sistnämnde hunnit blifva färdiga och godkända.
Att uppskjuta denna anskaffning till ett annat år är ej i något afseende rådlig^ helst erfarenheten, ej minst under 1870, ådagalagt huru begränsad den svenska industriens förmåga i sjelfva verket är i fråga om verkställighet af beställningar af mindre vanlig beskaffenhet. Äfven med forceradt arbete bär tiden för en pansarbåts byggande ej kunnat inskränkas under 9 månader, hvarvid i allt fall såsom vilkor mast utfästas möjligheten att erhålla vissa angelägna delar från utlandet. Under sådana förhållanden skulle, derest vi blefve invecklade i krig, ej ett enda krigsfartyg hinna anskaffas under den korta tid, som nu mer vanligen står den anfallne öppen för rustningar, och än mindre torde kunna påräknas, att, under krigets fortgång, kunna anskaffa ny materiel.
Utom dessa egentliga stridsfartyg, har sjöförsvaret behof af ett beväradt snabbgående rekognosceringsfartyg, Renligt att användas så val inom skärgården som i öppna sjön. Kostnaden för ett dylikt, förande eu refflad kanon är af Öfver-Direktören vid marin-ingeniör-staten beräknad till 120,000 Rdr,
Sabbgående obepansrade ångkorvetter ingå äfven i planen för anskaffning af Sveriges sjökrigsmateriel, men då jag ej anser anslag till sådana höra i år ifrågasättas, torde jag ej vidare behöfva vid dem uppehålla mig.
Af pansarbrytande kanoner egen sjöförsvaret innevarande år, då de nu under arbete varande blifva fulländade, ej mera än 2 stycken 12,83 tums slätborrade och 11 stycken refflade 8,08 dec.-tums kanoner. Fn tillökning i antalet grafva kanoner är följaktligen äfven af en befallande nödvändighet påkallad, och ett uppskof dermed så mycket mindre rådlig!, som tillverkningen af dessa kanoner behöfver lång tid, och det enda svenska kanonbruk, som kan åtaga sig beställning af grufva kanoner, är ur stånd att vid ett hastigt påkommande behof i någon högre grad öka sin tillverkning.
Vid tillverkningen af detta slags kanoner, hvilka i öfrig! visat sig vara särdeles kraftiga och motsvarande behofvet, hafva vi hitintills för anskaffningen af vissa delar varit beroende af utlandet, hvithet medfört mycket betänkliga olägenhe-
38 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1871.
ter, hvarföre jag ock anser det vara af stor vigt att genom lämpliga överenskommelser med svenska industriidkare försäkra sig om möjligheten att alltid kunna få de till dessa kanoner behöfliga stålband tillverkade inom landet, äfven om något särskildt understöd härför till en början skulle befinnas af nöden.
Frågan om huru många grufva kanoner vi höra anskaffa skulle utan fara för misstag kunna besvaras dermed, att antalet knappast någonsin kommer att fullt motsvara behofvet. Det må nemligen icke förbises, att sådana kanoner erfordras ej endast till bestyckande af våra krigsfartyg, utan ock till försvaret af de många vigtiga inloppen till våra mera betydliga hamnar och städer. Det senaste kriget har i allo bestyrkt sina närmaste föregångare deruti, att äfven den starkaste flotta kan föga uträtta mot inlopp, som är försedt med ett talrikt, kraftigt och väl uppställa artilleri. Ehuru jag derföre helst skulle föreslå anskaffning för 1872 af så många kanoner, som kanonbruket kunde åtaga sig att tillverka, så har jag dock, i betraktande deraf att äfven landtförsvaret lärer behöfva anlita samma verkstad för tillverkning af kanoner för landtartilleriet, ansett mig höra inskränka mig till framställning om medel för tillverkning under 1872 af endast 4 stycken refflade 8,08 dec.-tums kanoner, för hvilka kostnaden beräknats till 20,000 Rdr stycket eller tillhopa 80,000. Af projektiler till sådana kanoner finnas eller äro under tillverkning 2000 stycken, hvilket icke på långt när kan anses tillräckligt ens för det första behofvet, och jag anser mig derföre höra föreslå anskaffning under 1872 af ytterligare åtminstone 2000 projektiler. Kostnaden för desamma uppgår, enligt beräkning, till 65 Rdr stycket eller tillhopa 130,000 Rdr.
Undervattenselden, hufvudsakligen representerad genom de flera slag af minor och torpedos, hvilka under senare åren i alla länder blifvit försökta, synes hafva eu stor framtid och ehuru äfven dervid kostnaderna visat sig vara större än hvad man i förstone beräknat, är dock minförsvaret ännu ett af de billigaste, på samma gång som ett af de kraftigaste till skydd särdeles för sådana vatten, som de, hvilka omgifva större delen af våra kuster. Eders Kongl. Maj:t har ock redan innevarande år anbefalt bildandet af en särskild min-afdelning inom skärgårdsartilleriet, samt af det till stärkande af rikets försvar förliden sommar lyftade mindre kreditivot anvisat en ej obetydlig del till minväsendet. Men ännu återstår härutinnan mycket så väl i afseende å försök i och för personalens öfvande och erfarenhets förvärfvande inom detta helt och hållet nya område, som ock för anskaffning af en ej alltför obetydlig min-materiel. Ett annat nytt vapen bär äfven under sednaste liden framstått, nemligen s. k. mitrailleuser. Deras duglighet och kraftiga verkan mot trupper är tillräckligt bestyrkt, och deras lämplighet till förstärkande af våra pansarbåtars beväring är lätt insedd. En dylik båt, försedd med ett eller ett par sådana vapen, blir ej endast betryggad mot äntringsförsök, utan ock i stånd att med mycket ökad fördel verka mot trupper på stränderna. Jag får på grund häraf hemställa, det Eders
Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871. 39
Maj.t måtte af Riksdagen äska anslag under. 1872 af 50,000 Rdr dels till anskaffning af och försök med minor, dels till anskaffning af s. k. mitrailleuser.
De extra anslag för sjöförsvaret, om hvilkas anvisande jag, i öfverensstämmelse med hvad ofvan blifvit anfördt, anhåller att Eders Maj:t måtte framställa begäran till Riksdagen äro således:
Till 2:ne pansarbåtar............... 540,000
„ 1 rekognoseringsfartyg............. 120,000
„ 4 st. grafva refflade kanoner .... 80,000
„ Projektiler till dessa kanoner.......... 130,000
För fortsätta försök med minor samt anskaffning af minrnateriel
äfvensom för anskaffning af s. k. mitrailleuser..... 50,000.
Summa R:dr 920,000.
De förslag, jag bär framställt upptaga endast den del af sjökrigsmaterielen, som jag ansett höra anskaffas under år 1872. Men då den frågan ligger nära till hands och sannolikt äfven skall blifva framstäf, hvad kostnad det skulle medföra att inom en viss, ej alltför långt utsträckt tid, sätta hela vår sjökrigsmateriel i ett skick, som motsvarar våra behof, så har jag trött mig bär höra i korthet vidröra denna sida af ämnet.
Att uppgöra en verklig plan för den sjökrigsmateriel, som under en längre framtid bör anskaffas, är serdeles vanskligt och ehuru det under förflutna tider gång efter annan blifvit försökt, har dock aldrig den framlagda planen kunnat genomföras. Ju mera vetenskaperna och industriens uppfinningar ökas och deras inflytande på sjökrigsmaterielen tilltager, desto svårare är det att för donna på förhand utstaka vägen. Hvad som i går ansågs såsom fysisk omöjlighet är kanske redan i morgon faktisk verklighet. De uppgifter, jag bär nedan kommer att framlägga, få derföre ingalunda anses utgöra en verklig plan för anskaffning af sjökrigsmateriel, utan fastmera endast såsom grunder för beräkningen af de - medel, hvilka för fullföljande af en sådan plan erfordras. Jag vill dervid erinra, att om ock möjligen formerna och konstruktionen af krigsfartyg komma att undergå förändringar i följd af nya uppfinningar, dessa förändringar, om man i öfrigt af det förflutna får draga slutsatser för det kommande, sannolikt ej skola i det hela medföra minskade kostnader. Vid beräkningar, sådana som de nu ifrågavarande, torde det dock ej låta sig gorå att ställa sig på annan ståndpunkt än den närvarande tidens, och ofvan har jag redan utvecklat skälen för deri åsigt, att det system för konstruktion af krigsfartyg, som under de sednare åren blifvit i Sverige antaget, äfven är det som bland alla nutidens bäst motsvarar våra, i många hänseenden egendomliga behof.
Vid försök att beräkna utgifterna för vår sjökrigsmateriel för framtiden, möter vidare svårigheter att bestämma dess myckenhet. Ur militärisk synpunkt gäller, såsom jag redan förut sökt visa, att vi måste afstå från ansprå-
40 Bil. N:o 4 till Kongl. Ma]:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.
ket, att i öppna kåfve* kunna mota eu öfverlägsen motståndare, och inskränka oss till positionsförsvar till skydd för vissa vigtigare inlopp och för våra insjöar. Men eu kust, så långsträckt som Sveriges, erbjuder i allt fall redan åt ett sådant försvar ett fält stort nog för krafter, större än de vi kunna åstadkomma, och äfven det mognaste militära omdöme måste vid uppgörandet af förslag härutinnan, erkänna, att ett visst område dervid måste lemnas åt den subjektiva uppfattningen.
Vid de beräkningar, jag bär nedan går att framlägga, bär jag antagit att vårt sjöförsvar bör vara tillräckligt att kraftigt bidraga till försvaret af inloppen till Stockholm och två eller tre andra vigtiga ställen å vår kust, försäkra oss om herraväldet å våra större insjöar, medgifva ett eller annat offensivt företag mot fiendens transporter samt ega eu mindre reservmateriel. Härtill anser jag erfordras 10 monitorer och 20 pansarbåtar af ett par olika modeller samt 4 ä 5 sjögående ångkorvetter, hvartill ytterligare kommer några lättare mindre fartyg samt hela sjöminematerielen.
Enligt de uppgifter, jag emottagit från Öfverdirektören vid mariningeniörstaten, skulle kostnaden för detta försvar gestalta sig sålunda;
6 nya monitorer, utöfver de nu befintlige 4 st., kostande 2,000,000
hvardera....................
15 nya pansarbåtar och större torpedofartyg, utöfver nu befintlige 5 st.,
beräknade i medeltal till 200.000 ............
3 ångkorvetter, å 1,200,000 .............
Till sjömincmateriel ................
Bestyckning, amunition och artilleriutredning ........
12,000,000
3,000,000
3.600.000 200,000
1.200.000 Summa R:dr 20,000,000.
Om härtill lägges ett antal mindre exercis- och rekognoseringsfartyg samt de förändringar i etablissementer, verkstäder och dockor, som ovilkorligen erfordras till en dylik materiel, och för hvilka förändringar kostnaden ej kan upptagas lägre än till 20 proc. af materielens, så erhålles eu sammanräknad summa af omkring 24,000,000 Rdr. Detta är ett betydligt belopp, men det torde ej kunna mycket nedsättas, såvida Sverige vill ega ett verkligt sjöförsvar och ej so detta förvandlas till endast ett specialvapen under landtförsvaret.
Ehuru önskvärd!, det vore, att så snart som möjligt få vår ^krigsmateriel i aktningsbjudande skick, skulle dock ett forcerad! utförande af en så betydande materiel som nu blifvit nämd, ur mer än en synpunkt mota störa hinder och betänkligheter. Deremot, och då krigsfartygs byggande hos oss fordrar lång tid samt våra privata varf och mekaniska verkstäder vid hastigt påkommande beställningar endast mot extra premier kunna åtaga sig deras skyndsammare utförande, ehuru äfven då endast i myc-
bil. No 4 till Kongl. Majtfs Nåd. Prof). N:o 1 om Statsverket, 1871.
kol begränsad skala, så vore det för all anskaffning af sjökrigsmateriel af stor vigt och medförande ej ringa ekonomisk vinst om fartygsbyggnaderna kunde bedrifvas med ett större anslag, som vore bestämdt att utgå för flere år, hvarigenom regeringen blefve i tillfälle att gorå beställningar för en längre tid, då kostnaden ofelbart skulle sjunka ganska väsendtligt.
Å Nionde Hufvudtiteln äro för år 1871 uppförda kreditiv, dels för fortsatt tillämpning af den vid 1859—1800 årens riksdag godkända och genom Nådigt Cirkulärbref den 20 November sistnämnda år fastställda stat för pensioneringen af sjöförsvarets ernbets- och tjensteman samt betjente, å 72,000 R:dr. dels för upprätthållande af den sjöförsvarets afskedade gemenskap förunnade
förbättrade pensionering.............. 40,000 Rall'.
med Direktionen öfver Amiralitets-krigsmanskassan lemnad rättighet, att å berörde kreditiv under loppet af 1871 lyfta hvad för omförmälda behof blefve erforderligt, sedan styrkt blifvit, i hvad mån de för 1870 beviljade enahanda kreditiv för pensioneringen åtgått, dock att hvad under sistnämnda år icke för ändamålet erfordrats, finge för 1871 års pensionering, i mån af behof, användas.
Den form af kreditiv, under hvilken dessa bidrag från statens sida till pensioneringen utgå, synes mig höra föranleda den förändring i de för desammas begagnande hitintills föreskrifna vilkor, att hvad som å ett års kreditiv ej behöfver för pensioneringen under samma år användas, icke vidare må till ett påföljande år reserveras, helst de årligen återkommande riksdagarna erbjuda tillfälle att, i mån af vexlande behof, gorå framställning om förändring i kreditivens belopp. I sådant fall kan likväl förstnämnde kreditiv ej anses för sitt ändamål tillräckligt, i hvilket afseende jag får upplysa, att, enligt från Direktionen öfver Amiralitets-krigsmanskassan ingången uppgift, till pensionering af sjöförsvarets ernbets- och tjensteman samt betjente för 1869 erfordrats statsbidrag af 73,306 R:dr.
Till samma kassa utgår nu, enligt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 18 Januari 1853, från femte hufvudtitelns allmänna besparingar ett belopp af 1,905 R:dr. Med anledning af nådig Proposition vid 1850—1851 årens riksdag, angående upphörande af vakans- och förslagsliggetids- samt begrafningshjelps-besparingar, beviljade nemligen Rikets Ständer — jemte det de, för sin de! medgåfvo att de vakans- och förslagsliggetids-löneinhållningar, hvilka dittills, vid inträffande ledigheter tillfallit civil-statens pensionskassa, arméens pensionskassa och amiralitets-krigsmanskassan Unge upphöra, — såsom bidrag till ersättning för den förmån, hvaraf dessa kassör genom förändringen skulle gå i mistning, ett ärligt anslag af 5,000 R:dr, att på Riksstadens 9:de liufvud- Bih. till Riksd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Äfd.
42 Bil N:o 4 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.
titel uppföras till Eders Kongl. Maj:ts nådiga disposition, så vida Edeis Kongligt funne för godt att af de på hufvudtitlarne härigenom uppkommande ökade besparingar anvisa de summor, Indika utöfver dessa 5,000 Rrdr erfordrades såsom ersättning åt förenämnde pensionskassor. I omförmälte Nådiga Bref den 18 Januari 1853, angående disposition af besparingarna å Riksstatens femte hufvudtitel, förständigades Förvaltningen af Sjö-Ärendena att tillse, det af lönebesparingarne å hufvudtiteln i första rummet, från och med 1852, beräknades och utginge den ersättning, som, utöfver beviljadt statsanslag, borde tillkomma Amiralitets-krigsmanskassan för de densamma förut anslagna, men nu frångångna förslags-liggetidsbesparingar. Och har donna ersättning sedermera utgått med omförmälte belopp
af 1,905 R:dr. . ,
Eu dylik anvisning på kommande tillfälliga besparingar torde emellertid icke
höra längre fortfara; och jag får med anledning häraf samt på grund af hvad ofvan blifvit anfördt, föreslå, att ifrågavarande kreditiv höjes till 75,000 R:dr, i hvithet belopp då jemväl inbegripes ersättning för ofvannämnde 1,905 R:dr, som i sa fall icke vidare skulle komma att från hufvudtitelns allmänna besparingar för ändamålet utgå.
Eders Kongl. Maj:t torde följaktligen behaga hemställa till Riksdagen
att såsom extra anslag för år 1872 anvisas följande två kreditiv, nemligen:
för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets-krigsmanskassan i tillfälle att till sjöförsvarets embete- och tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast utgifva pension enligt de för kassan gällande pensioneringsgrunder, än äfven utgöra tillgång till de dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande . . . Rall- 75,000, samt för upprätthållande af den sjöförsvarets afskedade gemenskap förunnade förbättrade pensionering.............• • • • '' i0’000’
tillhopa R:dr 115,000,
med rättighet för Direktionen öfver nämnde kassa, att å detta kreditiv, under loppet af samma år, lyfta hvad för omförmälte behof blifver erforderligt.
Uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfriga ledamöter, behagade Kongl. Maj:t till alla delar i nåder bifalla hvad nu, i afseende å regleringen af utgif-
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871. 48
terna under Riks-statens Femte Hufvudtitel och i öfrigt för Sjöförsvarets behof blifvit af departementschefen i underdånighet hemstäldt; och skulle utdrag af protokollet öfver hvad sålunda blifvit af Kongl. Maj:t beslutadt, Finans-departementet meddelas, för att läggas till grund vid författande af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof, i hvad den komrne att röra nämnda Hufvudtitel och Sjöförsvaret.
Ex protocollo L. Th. Neijber.
!
Bil. Litt. A.
Tablå,
utvisande förhållandet den 15 November 1870, med behållningarne den 31 December 1869, å 5:te Hufvudtitelns anslag och öfriga kontanta tillgångar.
2 Tablå, utvisande förhållandet den 15 November 1870 med behållningarna den
31 December 1869 å 5:te Hufvudtitelns anslag och öfriga kontanta tillgångar.
) återleverering till vederbörande embetsverk *) minskas med utgifterna, enligt Kongl. Brefven den 4 Februari och 31 Mars
Stockholm och Kongl. Förvaltningens af Sjö-ärendena Kammar-Kontor den 16
5 November 1870.
J. F. v. Heidenstam,
Utgifts-Stai
för
Femte Hufvudtiteln.
8 Anslagstltel.
15 Ordinarie Stat.
Departementets Chef samt Kansli-och Kommando-Expeditioner.
Aflöning...............................................................................................................................................
Skrifmaterialier och expenser, ved m. ......................................................................................
Förvaltningen af Sjö-Ärendena.
Aflöning ..............................................................................................................................................
Skrifmaterialier och expenser, ved m. ....................................................................................
Förvaltningen å Sjöförsvarets Stationer.
Aflöning............................................................................................................................................
Skrifmaterialier och expenser, ved m. ........................................................................................
Lagskipning och själavård.......................................................................................
Aflöning
Allmänna utgifter
Sjukvård.
Militärpersonalen.
Aflöning Båtsmanshållet Beklädnad och sängservis
Natura underhåll ........................
Marin-Regementet
Marin-Ingeniör-Staten
ransport
Stat 1871.
38,000
2,156
35,250
4,000
123,492
27,000
11,279
26,884
38,625
786,650
134,539
206,864
241,076
244,763
38,050
1,958,631
08 För 1872.
38,200 — 2,156 80
35,250
4,000
129,364 50 27,000 —
11,279 —
26,884
38,625
763,340
134,448
150,698
258,202
17 Således för 1872.
Tillökning.
38,050 —
5,872
Minskning.
lo —
3,572 13 26,881
__— 91
---_ 56,165
17,806 05 680
3,465 34 248,228
1,657,499
30,915
<iV
332,047
10 Titel.
Anslagstitel.
Transport
Nybyggnad och underhåll.
16 Aflöning..............................................................................................................................................
17 Materiel ..............................................................................................................................................
is Sjövapnets öfningar
Undervisningsväsendet
19 Sjökrigsskolan......................................................................................................................................
20 Stipendier för Sjö-Officerare under anställning i utländsk tjenst eller kommendering utrikes
21 Undervisnings anstalter å Stationerna...........................................................................................
22 Rese- och Traktamentsmedel
23 Durchmarschkostnader
Sjömätningar.
24 Aflöning till personalen vid Sjökartekontoret
25 Allmänna utgifter................................................................................................................................
Lifräddningsanstalterna.
26 Aflöning.................................................................................................................................................
27 Allmänna utgifter.................................................................................................................................
28 Diverse behof
29 Extra utgifter
30 Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande personal..................
Summa
11 Stat 1871.
1,958,631
315,774
476,531
629,850
21,470
15.000 9,308
20.000 ■
7,900 -
52.100 -
4,854 - 5,146 -
19,175 -
12,900 -
650,460 -
4,213,200 -
För 1872.
Således för 1872.
Tillökning. Minskning.
12 N:o.
. 5
Tit. 3.-3.
Titel.
Tit. 1—2. Departementets Chef samt Kansli- och Kommando-
Expeditioner.
Tit. I. Aflöning.
A) Departements-Chefen.
Lön ....................................................................................................................................................
B) Kansli-Expeditionen.
Arvode till 1 Expeditions-Chef ..................................................................................... 5,500: —
Lön till 1 Expeditions-Sekreterare ................................................................................. 4,500: —
„ ,, 1 Protokolls-Sekreterare ............................................... 3,500: —
„ „ 1 Registrator, som tillika bestrider kanslistgöromålen.................................... 3,500: —
„ „ 1 Kopist....................................................................... 1,000: —
,, ,, 1 Vaktmästare............................. 600: —
Till gratifikationer åt e. o. Tjensteman och vaktbetjente........................................'.. .. 300:
C) Kommando-Expeditionen.
Arvode till 1 Officer af högre grad, Chef för expeditionen ....................................... 2,000: —
„ „ 2 Adjutanter ä 750 .................................................................,..................... 1,500: —-
„ ,, 1 Vaktmästare.......................................................................................... 600: —
Summa Tit. 1
Anm. N:o 1 enl. Riksstat. N:ris 2—8 enl. Stat för Kansli-Expeditionen den 9 Febr. 1861. N:ris 9—11 enl, d:o för Kommando-d:o den 9 Febr. 1861.
Tit. 2. Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
Till förefallande utgifter (enl. Riksstat) ............................................................................................
Anm. Häraf 1,000 R:dr från anslaget till expenser för Förvaltningen af Sjö-ärendena och Kommando-expeditio. nen gemensamt: de öfrige 1,156,70 äro förslagsanslag.
Tit. 3—4 Förvaltningen af Sjö-Ärendena.
Tit. 3. Aflöning.
Arvode till Chefen för Förvaltningen, utöfver lön som officer.................................
Bidrag till representationskostnader.............................................
,, ,, 2 Militärledamöter ä 1,200 Rdr...............................................................
Lön till 1 Amiralitets-Kammar-Råd............................................................................
„ ,, 1 Sekreterare....................................................................................................
„ „ 1 Registrator....................................................................................................
1,800: — 1,000: —
"3,500: — 2,200: —
Transport 5,700:
Tit. 3. 0
13 Anmärkningar.
Föreslagen förändrad stat vid blifvande afgång:
Arvode till en Expeditions-Chef ............... 5,500.
Lön till 1 Expeditions-Sekreterare ............ 5,000.
„ „ 1 Registrator, som tillika bestrider
kanslistgöromålen .....................
„ ,. 1 Kopist ....................................
,, ., I Vaktmästare ...........................
Gratifikationer åt e. o. tjensteman och vaktbetj.ente .............................i...
3.500.
1,000.
700.
300.
16,000.
N:o 7. Lön åt 1 Vaktmästare ökas med
100 B:dr .......................................... 700.
N:o 11. En Vaktmästare d:o d:o ............ 700.
Förslagsanslag.
14 Tit- 3 (forts.). Tit» S.
N:o.
Titel.
Transport 5,700: —
8 9
4 Lön till 1 Notarie............................................................................................................. 2,200: —
1 Kanslist...............................................................................,.............................. 1,000: —
„ „ 1 Kamererare............. 3,500: —
1 Kammarförvandt..................................................................................... 2,200: —
1 Bokhållare ....................................................................................................... 2,200: —
2 Kammarskrifvare å 1,000............................................................................... 2,000: —
,, ,, 1 Kassör ......................................................................;.....................................(7)7..........
Arvode till 1 Adjutant, utöfver lön som officer ...............................................................'..................
„ „ den Kammarskrifvare som tillika är Materialförvaltare..................................................
Lön ,, 1 Vaktmästare .7............................................................................................ 600: —
„ ,, 3 Kammardrängar ä 500...................................................:........................... 1,500: —
„ renskrifning för kansliet................................................................;...........................................
Aflöning för tjenstgöring under Kammar-Rådets semester ............................................ 125: —
Summa Tit 3.
Anm. N:o 1 enl. stat för Förvaltningen af den 26 Jan. 1864. N;o 2 enl. stat för Flottans officers-corps den 9 Febr. 1861; vid 1870 års Riksdag öfverflyttadt till anslaget för Förvaltningen af sjö-ärendena. N:ris 3—12 enl. stat för Förvaltningen den 26 Jan. 1864. TV:o 13 enl. Kgl. Er. d. 4 Maj 1861, utgår af 5:te hufvudtitelns allmänna besparingar.
Anm. Uti Förvaltningens aflöningsstat den 26 Jan. 1864 för Konst!'uktions-kontoret uppförda 800 Rdr samt såsom odisponerade upptagne 300 Rdr eller tillsammans 1,100 Rdr disponerades enl. Kgl. Er. den 17 Dee. 1867 för Marin-Ingeniör-Staten och öfverfördes sedermera vid 1870 års Riksdag till aflöningsanslaget för sjöförsvarets stationer.
Tit 4. Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
Till förefallande utgifter (enl. Riks-Stat)..........................................................................................
Anm. Riksstaten upptager 5,000 Rdr för Förvaltningen af Sjöärendena och Kommando-expeditionen gemensamt.
Tit. 5 6. Förvaltningen å Sjöförsvarets Stationer.
Tit. 5. Aflöning.
A) Carlskrona station.
Transport 1,650: -—
i3?3."fc. O (forts.), Tit„ -S;—£3,
15 Stat 1871.
För 1872.
Således för 1872.
Tillökning.
Minskning
8,900
9,900
3,000
2,100
35,250
4,000
5,000
1,800
6,800
35,250
4,000
5,000
1,800
6,800
Anmärkningar.
Marinförvaltningen.
Föreslagen ny Stat.
Aflöning.
Transport 1,650: —
Arvode till 1 Tygmästare...............................................
1 Styrmanschef............................................
1 Under-Ekipagemästare.............................
1 Officer för vård af ur och kronometrar
5 Varfs-Officerare a 150 Rdr ....................
„ „ 1 Föreståndare för Varfvets verkstäder ..
300: — 150: — 225: — 150: — 750: —
Aflöning till befäl och manskap m skär, omkring ............
m. å siöfästningarne Kungsholmen och Drottning- ........................ ....................................................... 5,000: —
Arvoden till Underofficerare:
4 Adjutanter hos Varfs-Departements-Cheferna a 75 Rdr
1 Uppbördsskeppare ...........................................................
3 Dito a 75 Rdr...........................................
1 Dito ...........................................................
1 Skeppare..............................................................................
1 Hamnfogde .......................................................................
2 Konstaplar it 75 Rdr........................................................
1 Materialtillverknings biträde .............................................
2 Uppbördsman a 75 Rdr ...................................................
1 Biträde i Styrmans-Kontoret.............................................
1 dito vid Artilleriförrådet.............................................
1 Underofficer vid sjukhuset................................................
300: — 90: — 225: — 45: — 45: —
(^disponerad! arvode till 1 sjukhus-officer
Anm.
Anm.
Summa a)
De uti arvodestaten d. 25 Jan. 1861 för officerare vid Konstruktions-Departemente n uppförda belopp, nem ligen för Carlskrona station 975 Edr och för Stockholms station 225 Edr, eller tills. 1,200 Edr, disponera des genom Kgl. Er. den 17 Dec. 1867 för Marin-Ingeniör-staten.
N:o 1 enl. Arvodestat d. 25 Jan. 1861. N:o 2 enl. d:o för Flottans officins-corps den 9 Febr. 1861. JS:o 3 enl stat för Flottans officers-corps d. 10 Juli 1866 och Kgl. Er. d. 22 Febr. 1867. N:o 4 5 enl. arvodestat den 25 Jan. 1861. N:o 6 enl. Kgl. Er. den 17 Dec. 1867; utgår från an sb till extrautgifter. N:o 7 enl Kgl Er. och stat d. 30 Mars 1855 samt Kgl. Er. d. 22 Jan. 1861; utgår från allm. bespanngarne. N:o 8 enl. arvodestat d. 25 Jan. 1861. N:o 9 enl. Kgl. Er. d. 4 Febr. 187 0; utg. fr. anslaget till sjukvård. N:o 10 enl. Kgl. Er. d. 5 Okt. 1869. *
b) Civilpersonalen.
Lön till 1 Öfver-Kommissarie .............................................
, ,, 1 Sekreterare hos Stations-Befälhafvaren.............
1 Dito hos Varfs-Chefen.............................
1 Advokatfiskal.......................................................
1 Registrator och Kanslist.....................................
2,500:
2,500:
2,000:
1,500:
Transport 8,500: —
Tit. 3. (forts.)
17 Stat 1871. För 1872.
Således för 1872.
Tillökning. Minskning.
'
:
Tit. 3. (forts.)
28 Titel.
Transport 8,500:
1,000 •
Lön till 1 Kanslist .....................................................................................................
2 Dito it 800 Tidt- ...................................................................................
1 Väbel .........................................................................................................
Ersättning till sekreteraren G. Trägård för förlorad inkomst af passlösen............
Lön till 1 Kamererare................................................................................................
Sjömilis-Kommissarie ..............................................................................
Varfs-Kommissarie...................................................................................-
Kassör ..................................................................................................
Kaminarförvandter k 2,000 Rdr...............................................................
Förvaltare k 2,000 Rdr.........................................................................
Revisorer a 1,800 Rdr..........................................................................
Regementsskrifvarc it 1,800 Rdr............................................................
Bokhållare it 1,200 Rdr......................................................................
3 Inspektörer a dito .....................................................................
1 Proviantmästare .............................................................................
14 Kammarskrifvare k 800 Rdr ...............................................................
Arvode till ofvannämnde sjukhus Inspektor..............................................-.............
,, ,, ,, Proviantmästare...............................................................
Löneförhöjning till 1 af ofvanupptagne Förvaltare (O. F. Gynther).......................
Till aflönande af 1 Förvaltare och 1 Kammarskrifvare vid Ekevirkesförrådet..
Lön till Kontrollören (J. G. Middendorff).................................................................
„ „ 2 Vaktmästare k 400 Rdr........................................................................
3 Kammardrängar a 300 Rdr....................................................................
Arvode till 1 dito ......................................................................................
Skrifvarebiträde ........................................................................................................
Byggmästare......................................................................................;........:.................
Biträdande Ingeniör.....................................................................................................
Tillfälligt biträde.....................................................................................................
Inqvartering ...............................................................................................................
Anm Kis 11—12 enl. stat för Flottans Civilpersonal d. 9 Febr. 1861. Ko 13 enl. Kgl. Br. d 10 Febr. 1863; utgår från 5:te Hufvud-Titelns allm. bespar. Ko 11 enl. stat för Flottan» Civilpersonal d. 9 1 ebr.186.. Ko 15 enligt Kgl. Er. den 4 April 1865; från ansl. till sjukvård. Ko 16 enl. Kgl. Br. den 23 F . 1864; från ansl. till spanmålsupphandl. och bagerikostnader. Ko Tf enl. Kgl. Br. d - Mars 1868 och § 2 mom. af Flottans styrelse och ekonomi-reglemente, utg. fr. allm. besp Ko18 enl. Kgl. Bi. den llec. 1860; utgår fr. allra. besp. Ko 19 enl. Indragmngsstat den 18 Dec: 1838; utgar^ fr. allm. besp, jy/0 SO—22 enl. stat för Flottans Civilpersonal d. 9 Febr. 1861. Ko 26 enl. mqvartermgsoidn. d. 22 Juli 1858. Kris 23—25 enl, K. Brefvet d. 11 Nov. 1870.
B) Stockholms Station,
a) Militärpersonalen.
Arvode till Stations-Befälhafvaren „ „ 1 Ekipage mästare .......
300:
Transport 300; --
Tit. O. (forts.)
20 Tit. 5 (forts.)
Titel.
Transport 300:
30 Arvode till 1 Tygmästare ...............................................................
1 Adjutant.....................................................................
1 Dito .......................................................................
1 Underekipagemästare................................................
1 Varfsofficer ..............................................................
1 Föreståndare för Mek. Departementet ..................
„ 1 Föreståndare för minafdelningen............................
„ „ Under-Officerare:
1 Adjutant...................................................................
1 Underskeppare .........................................................
1 Varfsskeppare............................................................
5 Varfsunderoflicerare ä 75 It:dr .............................
1 Underofficer för tillsyn af Kruthuset & Loudden
50.
300 150 112 150: 150: — 300: —
7o:
75:
75:
375:
150:
31 ] Odisponerade: återstoden af Varfs-Chefens arvode .........;.........._............
efter afdrag af arvodes tillökning till Ekipagemästaren
900:
75:
Summa A)
inm N'is 27—28. Enl. arvodesstat den 25 Jan. 1861. N:o 20. Bni. K. Brefvet deri 31 Dec. 1868; utg. af ansl. till Flottans underhäll. JV:0 30. Bni. Arvodesstat den 25 Jan. 1861. N:0 31. Bni. K, Brefvet den 31 Dec. 1868.
b) Civilpersonalen.
Lön till 1 Sekreterare och Auditör........................................................
1 Kanslist ................................................................:....................
1 Dito .......................................................................................
1 Väbel .......................................................................................
„ „ 1 Kamererare .............................................................................
1 Kassör........................................................................................
1 Kammarförvandt .....................................................................
3 Förvaltare å 2,000 K:dr ..........................................................
1 Regcmentsskrifvare..............................................................
1 Bokhållare ..............................................................................
1 Revisor .....................................................................................
5 Kammarskrifvare ä 800 R:dr .................................................
Löneförhöjning till 1 af ofvan upptagne Förvaltare (A. O. Beckman)
Arvode för biträde åt Beklädnads- och Virkes-förråds-förvaltaren.......
Lön till 1 Vaktmästare...............................................................................
1 Kammardräng............................................................................
2.500: — 1,000: — 800: — 500: — 3,000: — 2,000: — 2,000: — 6,000: — 1,800: — 1,200: — 1,800: — 4,000: — 500: — 400: — 400: — 300: —
Transport
Tit. ö. (forte.)
111. 5 (Forts.), Tit. O—"7
N:o
Titel.
Transport
41 Arvode till den Kammarskrifvare svin förestår dagliga utgiftsboden
38 I Inqvartering
Summa b)
Alun. N:is 32—33. Enl. Stat för Flottans Civilpersonal den 9 Febr. 1861. N:o 34. Enl. K. Brefvet den 11 April 1867; utgår af allmänna besparingar. N:o 32. Enl. dito den 11 Dec. 1860 utgår af dito. N:ris36— 37. Enl. Stat för Flottans Civilpersonal cl. 9 Febr. 1861. N:o38. Enl. Inqvartcrings-orduing d. 22 Juli 1868.
C) Göteborgs f. tf. Depot.
a) Civil-personalen.
Lön till 1 Kanslist och Kammarskrifvare.......................................
1 Redogörare .....................................................................
„ „ 1 Vaktmästare ..................................................................
„ 1 på indragning ställd förvaltare....................................
800: — 2,500: —
Summa a) hvartill kommer B. b) „ a)
A. b) o a)
Summa Tit. 5
I Amu. Enl. K. Brefvet den 20 Maj 1870 är Depöten indragen från den 1 Okt,. 1870. N:o 39. Enl. Stat för Flottans Civilpersonal den 9 Febr. 1861. N:0 71. Enl. Indragningsstat d. 9 Febr. 1861.
Tit. 8. Skrifmaterialier och expenser, ved, m. m.
1 I Till erforderliga utgifter vid stationerna och f. d. Depöten............................................................
Bni. Biks-Stat.
Tit 7. Lagskipning och själavård.
A) Cariskrona Station.
1 ! Lön till 1 Auditör................................................................................................................................
2 ! „ „ 1 Amiralitetspastor ......-..................................................................................
2 Kompastorer ä 1,000 Rdr............................................................................
Arvode till 1 Kantor och Klockare .............................................................................
1 Kyrkovaktare.
1,500: — 2,000: — 400: — 100: —
Inqvartering
Summa A.)
ia
Tit. O (forts.), Tit. O *7
24 Tit. r7 (forts.), Tit. JES.
Titel.
Aww. j enl. Stat för Flottans civilpersonal d. 9 Febr. 1861. Nris 2—3 enl. Stat för Flottans Cleresistat d. 26 Jan. 1864. N:o 4 enl. Inqvarteringsordning den 22 Juli 1858.
B) Stockholms station.
Lön till 1 Regementspastor....................................................................................
„ „ 2 Bataljonspredikanter, tillika skollärare it 900 Bär..............................
6 ' ! Arvode till !• Klockare...........................................................................................
I Anm. Lön till 1 Auditör, tillika Sekreterare bos Stations-Befälhafvaren; se Tit. 5 N:o 32.
7 i Inqvartering .......
............ 1,200: ■
............ 1,800: ■
Summa B.
Anm. N:o 5 enl. Stat för Flottans Civilpersonal d. 9 Febr. 1861. N:o G enl. Stat för Flottans Cleresistat den 26 Jan. 1864. N:ö 7 enl. Inqv.-ordning den 22 Juli 1858.
C) Göteborgs f. d. depot.
Lön till 1 Bataljonspredikant.
Anm. enl. Kgl. Er. d. 20 Maj 1870 är Dep6ten indragen från o. in. d. 1 Okt. s. å. N:o 8 enl. stat för Flottan» Cleresistat den 26 Jan. 1864.
D) Krigshofrätten.
Arvode till 1 Ledamot (Kong!. Er. d. 13 Dec 1826 och 24 Mars 1863)...................................
Anm. utgår af ansl, till Rese- och Trakt ament,spenningar hvartill kommer: C)
B)
, _A)
Summa Tit. 7
Tit. 8—0. Sjukvård.
Tit. 8.
a) Carlskrona station.
Lön. Arvode.
3 Inqvartering ..........................................................................................................................................
Summa A)
Anm. N:ris 1 —3 enl. Stat för Flottans Medicinalstat d, 9 Febr, 1861. N:0 3 enl. Inqvarteringsordning den 22 Juli 1858.
Tit. V (forts.) Tit. O.
25 Anmärkningar.
Obs. Ingen inqvarteringsersättning för de utom kronans hus boende.
S:a A. 16,700.
26 Tit. e, (forts.) 0—3.0.
Inqvartering.
Summa B)
Anm. Nrris 4—6‘ enl. Stat för Flottans Medicin alstat d. 9 Febr. 1861. N:o 7 enl. Inqvarterings-ordning den 22 Juli 1868 och Kongl. Er. den 6 Maj 1864.
c) Stipendiater.
5 st. Läkare-Stipendiater a 400 R:dr .........................................
5 „ dito k 300 „ ..........................................
D) Göteborgs f. d. Depot.
0 disponerade: aflöning till 1 förste Bataljonsläkare.............
Anm. Depåten indragen fr. d. 1 Okt. 1870. Kgl. Er. d. 20 Maj 1870.
Tit. 9. Allmänna utgifter.
Lasaretts-, förvaltnings- och öfriga utgifter för sjukvården (enl. Riksstat) Anm. Ofvan äro uppförda enl. Tit. 5 N:o 9 ............................................................
Tit. 10—14. Militärpersonalen.
Tit. 10. Aflöning.
A) Effektiva styrkan:
a) Flottans befäl.
a I) Officerare.
2,000:
1,500:
hvartill kommer C)
B)
A)
.Odisponerade Summa Tit. 8.
75:
300:
375: —
Tit. O (forts.), 0—10.
28 Tit. lO (forts.).
Titel.
10 Kommendör-Kaptener af 2:a klass a
7 Kaptener ii............................................
18 Dito it............................,...............
8 Löjtnanter ii.............
18 Dito ii.............
8 Underlöjtnanter ii....
10 Dito ii....
Utföres efter afdrag af tillskottet från den enl.
Lön
2,000: — 1,666: 67. 1,333: 33. 800: — 666: 67. 533: 33. 400: — Kgl. Er. d.
Tjenstg.-pgr
1,000:
Transport 39,500: —
Summa
833 666 400 333 266 200 3 Febr
indragna officerslöner serskild! afsätta besparingsfond
33. 67.
33. 67.
3.000 2,500
2.000 1.200 1,000
800 600 genom
30.000 17,500
36.000 9,600
18.000 6,400 6,000
5,282: 93. 163,000: —
Inqvartering
Summa a. 1)
Anm. N:ris 1—6 enl. Normalstat för Flottans Officers-Corps den 10 tagna tariff.
a 2 Underofficerare.
Juli 1866. N:o 7 enl. den uti d:o d:o in-
5 Flaggstyrmän ii.....................................................
6 Flagg-konstaplar Ii.................................................
6 Flaggskeppare a......................................................
16 Öfverstyrman å.........-.............................................
20 Öfver-konstaplar å .................................................
20 öfverskeppare ii.......................................................
24 Understyrman ii.......................................................
35 Under-konstaplar ii .................................................
35 Underskeppare å ..............................................
Aflöningsspanmål till 167 Under-Officerare ii 17,325 Inqvartering ................................................................
Summa a. 2) hvartill kommer a 1)
Summa a)
Anm. N:ris 8—11 enl. stat för Flottans Under-Officers-Corps den 24 Jan. 1868. N:0 10 Juli 1866 intagna tariff.
1 Generalmajor ..........
2 öfverstar ä .............
3 Öfverstelöjtnanter å
6 Majorer ii ................
18 Kaptener å ............
17 Löjtnanter å............
b) Skärgårds-ArtiIleriets befäl, b 1) Officerare.
Tit. lO (forts.)
30 Tit. lO (forts.)
Titel.
8 Underlöjtnanter k. Inqvartering..............
Transport 114,000:
Lön. Tjenstg.-pgr. Summa.
533:33. 266:67. 800: — 6,400:
Summa b 1)
Anm. N:ris 13—19 enl. Normalstat den 10 Juli 1866. N:o 20 enl. den uti dito intagna tariff.
b 2) Underofficerare. '
Lön
.................... 533:33.
.................... 466:67.
.................... 400: —
4 Flaggjunkare k ...............................................
23 Styckjunkare k ...............................................
26 Sergeanter k.....................................................
Aflönings-spanmål till 53 Underofficerare a 17,325 kub.-fot — 918,225 kub.-f. k 2: 10 Inqvartering.........................................................................................................................
Tjenstg. pgr
266: 67. 233: 33. 200: —
Summa.
800.
700.
600.
3,200: — 16,100: — 15,600: —
, Summa b 2) hvartill kommer b 1)
Summa b)
Anm. N:ris 21—24 enl. Stat för Skärgårds-Art:s Underofficers-corps den 24 Jan. 1868. N:0 25 enl. den i Normalstaten d. 10 Juli 1866 intagna tariff.
c) Mekaniska Corpsen.
c 1) Carlskrona station.
1 Byggmästare ..........................................................................
1 Biträdande Ingeniör, arvode..............................................
Odisponerade, deraf inqvartering 72 B dr...................
Summa c 1)
Tit. lo (forts.).
32 Tit. XO (forts.)
43 Titel.
Gage tillökning till 20 Öfverkanonierer a 91: 25 Rdr.............................................................
Gage till 1 Vaktdräng............... jemte 17,325 kbf. spanmål a 2,10 Rdr
45 Transport
47: 45. 36: 38.
Summa d)
Anm. N:ris 30-34 enligt Stat den 9 Febr. 1861 för Kanonier-Corpsen.
e) Matros-Corpsen.
Arvode till 4 Kompani-Chefer a 300 R:dr............-................
„ „ 8 Korporaler a 45 R:dr ....
Aflöning till 100 första klass Matroser 100 andra klass dito
200 Jungman a 51: 10 ......................-...........
Aflöningstillökning åt 100 första klass Matroser a 91: 25 100 andra klass dito å 36: 50
182: 50.... 146 R:dr
200 Jungman a 40: Inqvartering till Matroser och Jungman....
15.
18,250:
14,600:
10.220:
9,125:
3,650:
8,030:
Summa e)
Anm. N:ris 35—38 enl. stat för Matros-Corpse» d. 24 Jan. 1868.
1858; utgår af anslaget till flottans underhåll.
f) Skeppsgosse-Corpsen.
Arvode till 2 Kompani-Chefer å 300 R:dr ..............................
2 Kompani-Officerare å 150 R:dr ........................
M ,, 2 Kompani-Under-Officerare it 50 R:dr ...............
1 Uppbördsman (Underofficer)..............................
Gage till 10 Skeppsgossekorporaler ä 14: 60........................
200 Skeppsgossar it 7: 30
N:o 39 enl. Inqvarterings-Ordning den 22 Juli
600: —
"i.............................. 300: —
......... 100: —
................................. 100: —
......... 146: —
................................ 1,460: —
Till underhåll och beklädnad åt sådana karlskrifna skeppsgossar som icke kunnat vid Matros-
och Kanonier-Corpserna samt Handtverks-Staterna i nummer pa Stat insattas ..................
Summa f)
Anm N-is 40—42 enl Stat för Skeppsgosse-Corpsen den 26 Jan. 1864. N:o 43 enl. Kgl. Er. d. 22 Aug. 1865 ang. ^ nedsättning tni 200 af goSsarneS "antal. Bni. Kgl. Er. d. 28 Sept. 1869 skola ytterligare 50 nummer hallas
vakanta b) På Reserv-Stater uppförda.
a) Gamla Reserv-Staten.
1 Kommendör-Kapten 1 Kapten-Löjtnant .....
Lön.
2,025:
1,080:
Pensions-afgift m. m.
- 101: 25. 2,126: 2
- 41: 25. 1,121: 2
timma a)
Tit. 3.0 (forts.)
34 Tit, 3.0. (forts.)
Titel.
60 Anm. N:is 44—45 Bni. Reglera :t för Flottans Eeserv-Stat den 25 Febr. 1852 och Nåd. Cirkuläret den 9 April 1858.
b) Nya Reserv-Staten.
b l) Befäl.
Konter-Amiral.................
Kommendörer k..............
Kommendör-Kaptener ä D:o k
5 7 4
4 Kaptener a ................
1 Dito ................
18 Kapten-Löjtnanter k . 21 Dito k .
6 Premier Löjtnanter a
1 Dito
Inqvartering....................
Lön.
4,000: — 3,000: — 2,666: 67. 2,333: 33. 2,000: 1,666: 1,466: 1,333:
800:
666:
67.
67.
33.
67.
Tjenstg.-pgr. 2,000: — 1,500: 1,333: 1,666: 1,000:
833:
733:
666:
400:
333:
Löneförh.
33.
67.
33.
33.
67.
33.
300: — 250: —
Summa. 6,000: - 4,500: - 4,000: - 3,500: - 3,000: - 2,500: - 2,200: - 2,000: - 1,500: - 1,250: -
6,000
22,500
28,000
2,500
39,600
42,000
9,000
1,250
Summa b 1)
Anm.
N:ris 46—51. Bni. Stat för Flottans Officers-Corps den 9 Febr. 1861. den 22 Juli 1858.
N:0 52. Bni. Inqvarterings-ordn.
b 2) Underbefäl.
Lön.
533: 33. 533:
533:
400:
400:
400:
366:
366:
333:
366:
33.
33.
67.
67.
33.
67.
Tjenstg.-pgr.
266: 67. -
2 Flaggstyrmän k ................................
2 Flaggkonstaplar k................................
2 Flaggskeppare k.....................
5 Öfverstyrmän k ................................
16 Öfverkonstaplar k ............;.................
3 Ofverskeppare k...........i.....................
2 Understyrman k..................................
5 Underkonstaplar a...........................
1 Dito ...............................
4 Underskeppare a ...............................
Aflöningsspanmål till 42 Under-Officerare k 17,325 kbft — 727,650 kbft Inqvartering ....................................................
Summa b 2)
Anm. N:ris 53 56. Bni. Stat för Flottans Under-Officers-Corps den 9 Febr. 1861. N:o 57. Bni. Inqvarteringsordn. den 22 Juli 1858.
266:
266:
200:
200:
200:
183:
183:
166:
183:
67.
67.
33.
33.
67.
33.
Summa. 800: — 800 800 600 600 600 550 550 500 550 2,10
1,600
1,600
1,600
3,000
9,600
1,800
■1,100
2,750
2,200
Rdr...
C) På Indragnings-Stat öfverflyttade:
Lön till 1 Kommendör-Kapten......................................-
" ,, 2 Kaptener k 1,666,07 Rdr ................................. ' ' '
„ v 1 Kapten-Löjtnant ...................................
. . 2,000: —
3,333: 34.
............. 1,466: 6
Transport 6,800: 01
Tit„ XO (forts.), Tit. IQ IQ
35 Stat 1871.
För 1872.
Således för 1872.
Tillökning.
Minskning.
176,850
_ 11'672 188,522
25,750
1,528
1,263
28,541
176,850
11,672
188,522
Anmärkning.
25,750
2,100
1,263
29,113
571 93
N:u 56. Aflöningsspanmål för år 1872 är, enl. K. Maj:ts Nåd, Trop. om, statsverkets tillstånd och behof, beräknad efter SO Rdr pr man.
36 Tit. 3.0 (forts.), Tit H
N:o
Titel.
66 Lön till 10 Kapten-Löjtnanter ä 1,333,33 R:dr „ „ 1 Premier-Löjtnant ............................
Transport 6,800: Öl.
.................. 13,333: 30.
................. 666: 67.
Summa C.
Anm N:ris 58—61. Enl. de uti K. Brefvet den 10 Juli 1866 för bildandet af en Indragnings-Stat, fastställda grunder.
D) Expektans-Staten.
a) Carlskrona Station.
2,700: —
Lön till 1 Högbåtsman vid f. d. Kofferdi-Corpsen ..................................................
Bxpektanslöner till 12 utexaminerade kadetter ä 225 R:dr ....................................
Inqvartering............................................................................................................................................
Summa a)
Anm N:0 62. Enl. Stat för Extra och Expekt.-Staten den 7 Dec. 1824; utgår af anslaget till Flottans underhåll. N:o 63. Enl. K. Brefvet den 2 Nov. 1824 och 16 Dec. 1862; utgår från Allmänna besparingarne. N:0 64. Enl. Inqvarterings-ordn. den 22 Juli 1858.
b) Göteborgs f. d. Depot.
Ersättning för sång och sängkläder till dem som bebo Kronans hus.............................................
Anm. N:o 65. Enl. Stat för Expektans-Staten den 7. Dec. 1824; utgår af anslaget till Flottans underhåll.
Summa D b) hvartill kommer ,, a)
C)
B b 2)
» b 1)
,, ),
A f) „ e) >> d) » c) » b) » a)
Summa Tit. 10
Ersättning till Amiralitets-Krigsmans-Kassan för vakans- och liggetids-besparingar,
enl. K. Brefvet den 18 Jan. 1853; utgår af Allmänna besparingarne ............... 1,905: —
Tit. II. Båtsmanshåll^.
A) Carlskrona Station.
Arvoden till 9 Chefer för Indelningskompanier ä 300 R:dr.
8 Dito ,, Roteringskompanier å dito
2,700: — 2,400: —
Transport
Tit* IO. (forts.), Tit. XX,
38 T.tt„ H (forts.), Tit» 12-18.
i
9 Transport
5,890: — 8,440: — 253: —
Arvoden till 55 Korporaler vid båtsmanshåll^ å 38 R:dr.........................................
„ ,, 844 Artilleri-båtsmän it 10 R:dr ..............................................................
Inqvartering till Rapportkorporaler m. fl.................................................................
Tillskott i räntorna till Båtsman sindelningen i Blekinge .........................................;........., ~
Ersättning för upphörda qvarnräntor..............................................
Indelta räntor enl. markegång .....................................................................................................'
Oindelt spanmål, 39,8 kub.-fot ä 2,10, ersättning för upphörda qvarnräntor ................................
Summa A)
Anm. N:rts 1 2. Enl. Arvodes-Stat ''deri 25 Jan. 1861. _ZV7o 3. Enl. Inqvarterings-ordning/ den 22 Juli 1868' utg. af ansl. till Flottans underhåll. N:ris 4—7. Enl. Riks-Stat.
B) Stockholms Station.
Arvoden till 12 Chefer för Roteringskompanier å 300 Rdr ... „ „ 72 Korporaler vid Båtsmanshållet ä 38 Rdr ...
372 Artilleri-Båtsmän k 10 Rdr..............................
Amu. Kris S—9 enl. Arvodesstat den 25 Jan. 1861.
2.736: — 3,720: —
Summa B) _ A)
Summa Tit. 11.
Anm. Uppfordrade båtsmäns gage utgår dels från ansl. till flottans underhåll för de å Varfvet kommenderade och dels från anslaget till sjövapnets ökningar för de till exercis kommenderad^.
Tit 12. Beklädnad och Sangsems.
Beklädnad och sängkläder åt Kanonierer ...............................
,, ,, „ Matroser ...................................................................
,, ,, skeppsgossar ...................................................................
Till förändring af skeppsgossekavajer .....................................................................
75: —
Beklädnad åt Båtsmän, högst .........................
Sängservis „ dito (»kojer och täcken»).
Summa Tit. 12
Anm. N:ris 1 3 enl Riks-Stat. Fördelningen enl. Kgl. Maj:ts Nåd. Propositipn till 1862— 1863 årens Riksdag biemlle Riksstat UtSUmmanS ]emnaDde" N:0 4 enL KSL Br- d- 24 Juli 1855, utgår af allra. besp. N:ris 5—6
200 Kanonierer å 25 öre pr dag
Tit. 13. Matora underhåll.
A) Portions-kostnad.
18,250: —
Transport 18,250: —
Tit. XX (forts.), Tit. 12-18,
40 Tit. X3 (forts.)
8 9
16 17
1 Yaktdräng k 25 öre pr dag ... .
300 Matroser och Jungman a dito
200 Skeppsgossar k dito .................
Uppfordrade Båtsmän ......................
Transport 18,250 ............... 91
25 Summa A)
Anm.
Anm.
Deri genom Kgl. Er. d. 30 Dec. 1863 bestämda tillökning i detta underhåll utgår af besp. å ansl. till Gemenskapens vid Sjöförsvaret natura underhåll. För natura underhåll åt Mariner, Kanonierer, Matroser, Jungman, Skeppsgossar och Båtsmän bestämdes anslaget vid 1859—1860 årens Riksdag till 248,600 Rdr
N:o 1 enl. stat för Kanonier-öorpsen d. 9 Febr. 1861. N:o 3 enl. stat för Matros-Oorpsen den 24 Jan. 1868. N:o 3 enl. stat för Skeppsgosse-Gorpsen den 26 Jan. 1864 samt Kgl. Er. d. 22 Aug. 1868, ang. nedsättning af gossarnes antal. N:o 4 enl. Eiks-Stat, (återstoden af anslaget.)
B) Spanmålsupphandlings- och Bageri-kostnader.
a) Aflöning till personalen vid Ångqvarns- och Bageri-inrättningen
1 Kronobagare, lön 1,800 och arvode 200........
1 Gesäll a 70 Rdr pr män.................................
1 D:o a 60 d:o ................................
3 D:o a 50 d:o ................................
Carlskrona.
Förhandskarl k 35 Rdr pr mån..................
Mjölnare k 100 d:o .................
Lärling a 40 d:o .................
Qvarndrängar k 420 Rdr (35 Rdr d:o) ........
Maskinist a 70 Rdr pr mån...........................
Handtlangare k 24 Rdr (a 8 öre pr arbetsdag).......
D:o a 12 Rdr (k 4 öre pr arbetsdag).......
Officer för tillsyn och kontroll, arvode ....................
1,800
168: — 36: —
Summa B. a)
Anm. Kostnaden för bröd till personalen vid ångqvarn och bageri utgår från ansl. till spanmålsupphandlingsoch bageri-kostnader samt äro inberäknade uti nedanstående N:o 14. N:0 5—13 enl. Stat för nämnde personal d. 23 Febr. 1864.
b) Brödbaknings- och Spanmålsförmalnings-kostnader m.
Till förefallande utgifter ...................................................................................
m.
a)
Anm. Nio 14 enl. Riksstat.
För bröd till 200 Kanonierer „ ,, 300 Matroser
„ „ 200 Skeppsgossar
C) Spanmål.
3,430 kub.-fot spanmål, 6,860 „ „ 3,430 ,, ,,
Summa B)
= 13,720 k.-f. k 2,10 Rdr
Transport
Tit. IS (forts.)
41 Stat 1871.
För 1872.
Således för 1872.
Tillökning.
Minskning.
Anmärkningar.
18,341
36,500
18,250
100,588
173,680
2,000
3,360
1,200
9,644
5,806
9,644
15,450 j —
28,812
28,812
18,341
18,250
99,908
173,000
2,000
3,360 420 1,200 480 840 . 840
9,644
5,806
9,644
15,450
680 Förslags-anslag.
Föreslås att förändras från reservations- till vanligt anslag.
42 Tit 18 (forts.). Tit. 14.
N:o.
Tite
15 Transport
Odisponerad aflönings-spanmål 11,016,250 k.-f. a 2,10 Rdr
Summa C)
Anm. Förenämnda 11,016,250 k.-f. odisp. aflönings-spanmål anses erforderlig till fyllnad i behofvet af spannmål till Flottans underhåll. — N:u 15 enl. Stat för Kanonier Corpsen den 9 Febr. 1861. N:0 16 enl. Stat för Matros-Corpsen d. 24 Jan. 1868. N:o 17 enl. Stat för Skeppsgosse-Corpsen d. 26 Jan. 1864 samt Kgl. Er. d. 22 Aug. 1865. N:o 18: vid 1865—1866 årens Riksdag medgåfvo Rikets Ständer öfverskottets bibehållande å Hufvudtiteln såsom erforderligt till fyllnad i natura-spanmålen under Underhålls-anslaget.
Summa G) hvartill komma B)
__A).
Summa Tit. 13
Tit. 14. iarin-Regementet.
A) Aflöning.
Gage för 792 man under 11- män. (46 dagar) och för 592 man under 10^ mån. (319 dag.) ä 6
öre om dagen ........................................................................................................
Till gratifikationer åt Kanonkommendörer och Skarpskyttar, omkr............................... 1,200: -
Aflöningsspanmål till 33 Underofficerare it 17,325 k.-f. — 571,725 å 2,10 Rdr ...........................
Transport
Tit. 18 (forts.). Tit. 2.-4=.
44 Tit. 14 (forts.). Tit. 15.
Transport
640: — 1,280: — 640: —
Summa A)
Anm. N:0 1—11 enl. Normalstat för Marin-Regementet d. 26 Jan 1864. N:0 12 enl. Kgl. Er. den 18 Deo. 1866; utg. af allra. besp. N:o 13 enl. Stat d. 26 Jan. 1864. N:o 14 enl. Kgl. Er. d. 19 Jan. 1864; utgår fr. allra. besp. N:is 15—17 enl. Stat d. 26 Jan. 1864. N:o 18 enl. Inqvarterings-ordn. d. 22 Juli 1858. N:o 19 enl. dito; utg. af ansl. till Klottång underhåll.
18 19
Rations-ersättning och stallhyra till Sek.-Chefens
„ 2:ne Majorer 4 „ 2:ne Adjutanter 2
Värfnings-passevolans för 800 man a 6,75 Rdr ............
Inqvartering till befälet..................................................
Dito till manskapet............................................
2:ne hästar ä 320 Rdr d:o ä d:o
d:o a d:o
ti) Beklädnad och Sängservis.
Beklädnad och sängkläder åt Mariner .............................................
Anm. Bni. Rikssat. Se anm. vid Tit. 12 N:is 1—3.
3 C) Natura underhåll.
Portions-kostnad för 792 man under 1^ mån. (46 dagar) och för 592 man under 10^ mån. (319
dagar) k 25 öre pr man om dagen ........................................................................
Brödbaknings och spanmålsförmalnings-kostnader m. m...................................................................
Spanmål till bröd åt 792 man, 10,581,550 k.-f. k 2,10 ......................................................................
Till servisens underhåll i Regementets mat-inrättning .....................................................................
Summa C) hvartill kommer B)
A)
Summa Tit. 14
Anm. N:o 21 enl. Stat för Marin-Reg:tet den 26 Jan. 1864. N:o 22 enl. Riksstat: beräknad andel. N:is 23—24 enl. Stat för Marin-Reg:tet d. 26 Jan. 1864.
Tit. 15. Marin-Ingeniör-Stateo.
A) Carlskrona Station. Lön. Arvode.
1 Direktör...............................................................................:.....-................... 4,500: — 500: —
3 Ingeniörer ä................................................................................................... 3,000: — ----
Inqvartering ..........................................................................................................................................
Summa A)
Anm. N:is 1—2 enl. Stat för Marin-Ingeniörstaten d. 20 Maj 1868. N:o 3 enl. dito och den uti Normalstaten för Flottan^ Offiöers-Corps den 10 Juli 1866 intagna tariff.
Tit. 14 (forts.). Tit. 13.
45 Anmärkningar.
N:o 18. Enligt stat, 4,500 Rdr.
Reservations-anslag.
Förslags-anslag.
N:o 23. Tillökning genom natura-spanmålens utbyte mot penningar. Se K. M:ts Nåd. Trop. om Statsverkets tillstånd och behof för år 1872.
Från Tit. 21 N:o 3.
248,228: 42 utgör den summa som bör med regementet öfverflyttas till Landförsvaret.
46 Tit. 13 (forts.). Tit. 16.
8 B) Stockholms Station.
1 Öfver-Direktör .......................................................................
1 Direktör ...................................................................................
2 Ingeniörer a..............................................................................
Till erforderliga ritarebiträdens aflönande ................................
Inqvartering .................................................................................
Lön.
4,500: - 3,000: -
Arvode.
7,000: - 500: -
Summa.
7,000: - 5,000: - 6,000: -
Summa B) hvartill kommer A)
Summa Tit. 15
Ersättning till 3:ne Officerare vid Flottans f. d. Konstruktions-Corps för förlorade inkomster genom upphörandet af kontrollen å skeppsmätningar ...................... 550: —
Anm. N:is å—7 enl. Stat för Marin-Ingeniör-Staten den 20 Maj 1868. N:o 8 enl. dito och den uti Normalstaten för Skärgårds-Art. Officers-Corps d. 10 Juli 1866 intagna tariff. N:o 9 enl. Kgl. Er. d. 29 Maj 1866 och 24 Jan. 1*68; utgår af allra besparingarne.
Tit. 16—17. Nybyggnad och Underhåll.
Tit. 16. Aflöning.
A) Carlskrona Station.
Timmermans- och Handtverks-staterna............................................................................................
2 i Maskinist-staten ............................................................................................. .................................
3 Gage till 700 uppfordrade Båtsmän och 30 Timmerbåtsmän.........................................................
6 Summa A)
B) Stockholms Station.
Timmermans- och Handtverks-staterna....................................................................
Maskinist-staten .....................................................................-....................................
Gage till uppfordrade Båtsmän och arbetspenningar till Kanonier-Kompanierna.
C) Göteborgs f. d. Depot.
Timmermans- och Handtverks-staterna.........................................
Anm. Enl. Kgl. Er. d. 20 Maj 1870 är Dep. indraget fr. d. 1 Okt. s. å.
D) Spanmål.
Till bröd åt förenämnde arbetspersonal 19,177,2 k.-f. a 2: 10 .
Summa B)
Summa C)
Transport
rJ7i.t lO (iorts.). Tit. lO.
Tit. lö (forts.). Tit. XV—-SO.
Anm. N:ris 1—4 enl. Stat för Sjökrigs-Skolan d. 21 Maj 1867. No 5 enl. Kgl. Er. d. 4 Juli 1868.
1 Tit. 20. Stipendier för Sjö-Officerare under anställning i utländsk tjenst
eller kommendering utrikes.
Att användas enl. Kgl. Maj:ts Nåd. föreskrifter................................................................................
Anm. N:o 1 enl. Riksstat.
Tit. 16 (forts.), Tit. IV—OO.
50 Tit. lO
13 Tit. 21. Undervisningsanstalter å stationerna.
A) Carlskrona Station.
a) Informationsverket.
1 Arvode till 4 Informations-Officerare a 300 Edr.....................
d:0' ä 150 Rdr.
4 Instruktions
1 Dito ...........
4 Under-Officerare k 90 Rdr
1,200: — 600: — 150: —
Summa a)
Amu. N:ris 1—2 enl. Arvodes-Stat den 25 Jan. 1861. N:o 3 enl. Kgl. Er. den 16 Maj 1851; utgår från ansl. till sjövapnets öfningar. N:o 4 enl. Arvodes-Stat den 25 Jan. 1861.
b) Skeppsgosse-Skolan.
1 Rektor ...............................
1 Kollega...............................
1 biträdande lärare................
5 Monitorer af matroskåren
Lön
1,200
1,000
600 Löneförhöjn. Arvode.
750: — 300: —
250: —---
--- 200: —
---40; -
Summa.
2,250: - 1,250: - 800: - 200: -
Odispöneradt till löner och löneförhöjningar åt lärare. Inqvartering..........................................................................
Summa b)
Anm. N:ris 5—9 enl. Stat för Skeppsgosse-Corpsen den 26 Jan. 1864 och 24 § i Nåd. Reglementet d. 27 Nov; 1860 för skolan. N:o 10 enl. Inqvarterings-Ordning den 22 Juli 1858.
B) Stockholms station
Arvode till 1 Informations-OfFicer......................................................
„ „ 2 Instruktions-Officerare a 150......................................
,, „ 3 Under-Officerare vid Informationsverket a 90 Rdr.
270 Anm. Arvode! till den i stat upptagne 2:dre Informations-Officeren öfverflyttades enl. Kgl. Er. d. 31 Bec. 1868 till föreståndaren för Stationens mek. Departement; (Tit. 5 N:o 28.)
Arvode till 1 Musik-lärare för hornblåsares inöfvande
Summa B)
Anm. N:ris 11—13 enl. Arvodes-Stat den 26 Jan. 1861. N:o U enl. Kgl. Er. d. 12 Mars 1836; utg. från anslaget till extra utgifter,
Tit Öl
52 Tit. Si (forts.), Tit. 20-26.
N:o.
4 Titel.
Summa B) A b) „ a)
Summa Tit. 21
Tit. 22. Rese- och Traktamentsmedel.
Till erforderliga utgifter ...........................................................................
Anm. N:o 1 enl. Eiks-Stat.
Tit. 23. Durchmarschkostnader.
Till erforderliga utgifter............................................................................................;.........................
Anm. N:o 1 enl. Riks-Stat.
Tit 24—25. Sjömätiiingar.
Tit. 24. Aflöning till personalen vid Sjökartekontoret.
Arvode till Chefen.............................................................................................................................
„ „ 2 Officerare a 800 Rdr.........
„ 2 dito a 600 Rdr.........................
• „ 2 dito k 500 Rdr...................................................
1 Ritare...........
1 Vaktmästare
1,600
1,200
1,000
Anm. N-.ris 1—4 enl. Stat för Sjökarte-verket d. 4 Febr. 1870.
Tit. 25. Allmänna utgifter.
Till sj om ätningsexp editioner och sjö karte kontorets öfriga verksamhet .............
Tit. 26—27. lifräddningsanstalterna.
Tit. 28. Aflöning.
Arvode till Inspektören vid Lifräddnings väsende t
Inspektörens supleaiX..........................................................................
» » 3 Uppsyningsman a 96 Rdr ................................................................
6 dito a 84 „ ..............................................................
3 dito ä 72 „ ............................................................
>> 9 Båtstyrare a 30 Rdr,................................................................
» „ 90 Man räddningsmanskap k 24 Rdr .
12 dito k i8 Rdr...................................'.........
Anm. N:ris 1—4 enl. Stat för Lifräddnings väsendet den 1 Febr. 1870.
Summa Tit. 24.
1,000:
200:
2,160:
216:
Summa Tit. 26.
Tit. £21 (forts.), Tit. - SÖ
54 Tit. ST—SO.
Tit. 3*7—00
56 Sammandrag af ofvan upptåg ne anvisningar å 5:te Hufvud-Titelns
allmänna besparingar.
(Tillhör Bil. lätt. B.)
1871 års Riksstat.
1871 års Riksstat upptager anslag, som
Aflöningsstater.
Departements-Chefen ............................
Departementets Kansli-expedition..........
Departementets Kommando-expedition,
Förvaltningen af Sjö-Årendena.............
Sjökrigsskolan ........................................
Aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer i Karlskrona och Stockholm samt Depöt i Götehorg:
Penningar ................................................................................................... 1,106,437: 30
Oindelt spanmål, 40,446 kub.-fot ä 2,1» rdr,.......................................... 84,936: 60
Båtsmansindelningen, penningar....................................................................... 7: 61
Indelta räntor enligt markegång, på förslag........................................ ... 80,962: 79
Oindelt spanmål, 39,8 kub.-fot ä 2,10 rdr ...'T.............................................. 83: 58
Tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län anslagne räntor, förslagsanslag......
""”Summa aflöningsstater
Materielen.
Flottans underhåll, reservationsanslag:
penningar......................................................................................................... 592 888: 30
spanmål 19,177,2 kub.-fot b, 2,10 rdr............................................................ 40,272: 12
Flottans nybyggnad, reservationsanslag..................................................................'.............
Båtsmäns förseende med kojer och täcken, reservationsanslag.............................................
Båtsmännens beklädnad, förslagsanslag, högst...............................................................
Transport
återfinnas under nedanstående titlar.
60 Transport
Beklädnad åt Mariner, Kanonier, Matroser och Skeppsgossar, reservationsanslag.........
Summa materielen
Diverse anslag.
Sjövapnets öfningar, reservationsanslag:
Exercis af flottans bemanning .........................................
Sjö-expeditioner till handelns skyddande..........................................
För sjömätningar och Sjökartekontorets verksamhet, reservationsanslag................
Lifräddningsanstalterna på rikets kuster, reservationsanslag
480,000:
150,000:
Gemenskapens vid Sjöförsvaret natura underhåll, förslagsanslag.................
Tiutrikes0ndieX fÖr SJÖ°fficerare under inställelse i utländsk tjenst eller kommendering
Spanmåls-upphandlings- och bagerikostnader, reservationsanslag.....
Durchmarschkostnader...........................
För sjukvård........................................
För diverse behof..............;............................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag
Skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för Förvaltningen af Sjöärendena och Departementets^ Kommando-expedition.................................................... r
Skrifmaterialier och expenser, ved m.m. för Departementets Kansli-expedition, förslagsanslag Skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för Sjöförsvarets stationer och Depot,förslagsanslag
Summa diverse anslag
Extra utgifter
Riksmynt.
För handeln.
Lots- och fyrinrättningen med dertill hörande personal, reservationsanslag
hvartill kommer diverse anslag materielen aflöningsstater
Summa riksstat
946,860 142 118,400
c
3 B
1—3
1—4
1—4
1—4
5—14
1 Militärperso tialcn, beklädnad och sängs er vis
D:o
Marin-regementet
Transport
55,164: 60 63,235: 40
629,850:
ISO:
7,900
52,100
4,854
5,146
173,680
56,320
1,000
15,450
3,550
Sjö vapnets öfningar..............................
Undervisningsväsendet, undervisningsanstalter å stationerna
Sjömatningar, aflöning till personalen vid Sjökartekontoret.........
D:o allmänna utgifter .........................
Lifräddningsanstalterna, aflöning..................................
D:° allmänna utgifter ...........................
Militärpersonalen, natura underhåll .....................
D:o Marin-regementet...........................
Undervisningsväsendet, stipendier för Sjöofficerare under anstallning i utländsk tjenst eller kommendering utrikes förvaltningen å Sjöförsvarets stationer, aflöning
Militärpersonalen, natura underhåll............................................
D:o Marin-regementet .....................
Durchmarschkostnader ...........................
Förvaltningen å Sjöförsvarets stationer, aflöning.........
D:o d:o d:o
Sjukvård, allmänna utgifter
Diverse behof..........,...............:.....
Lagskipning och själavård..................................
Bese- och traktamentsmedel..........
DeE":r:ip"
F0™dtmnm° *f skrifmaterialier och expenser, ^ '
Förvaltningen å Sjöförsvarets stationer, skrifmaterLlVö^Jx'' i......................i..........
D:o d-o d- imatenalier och expenser, ved m. in.
EåttgSvi“nde*’
................................................................................. 12,900
75: — 300: —
375:
38,625:
900: — 14,100: —
ILots- och fyrinrättningen med dertill hörande personal
Summa
Riksmynt/
2,338,008
118,400
630.000 60,000 10,000
230.000 15,000
20,000
20,000
39.000 19,175
5,000
1,156
27,000
15,000
650,460
4,213,200
Bil. Litt. C.
P. M.
a) Spanmål å aflöningsstaterna.
Genom Kong!. Harts Nådiga Bref den 25 April 1796 tillerkändes hvar och en åt de verkligen tjenstgörande och på ordinarie Stat varande Under-officerare
J”81”1, hvj ken geuom Kon8L trefven den 6 Februari och 27 Augusti 1816 förklarades vara att anse såsom underhåll in natura och ej såsom lön
Vid reorganisation af Flottans Corpser, enligt Stat af den 24 April 1816
upptogs i Riksstat under aflöningsanslaget 9,549 Tunnor spanmål fördelade på lodande satt: 1
Örlogs Flottan.
till 300 verkligen tjenstgörande Underofficerare........ T
» 1423 Sjöartillerister.............. ..... '
-> 26 Underofficerare vid Sjöartilleriet............ ' " . ’
» 4 Mönsterskrifvare vid d:o ....... ” * ’
” f U:o för Copverdiebåtsmän.......... ”
„ 200 ordinarie Skeppsgossar ... ” „ '
» 100 extra dito . . . . ^ ^ ............. S'
..........»
= 6,174^ T:r.
Arméens Flottas Escader i Stockholm.
till 110 verkligen tjenstgörande Underofficerare .............Tt
” ^27 man af Stockholms Volontär-Regemente ...... .
" 9 Underofficerare vid d:o (deraf 1 Mönsterskrifvare)......" 27‘
„ 20 ordinarie Skeppsgossar ........... ” '
„ 10 extra , d:o ” j(V
....................,, 30^.
= 2,029 T:r 8 k.r.
Arméens Flottas Escader i Göteborg.
till 60 verkligen tjenstgörande Underofficerare............. , Qf
” 325 man vjd Göteborgs Volontär-Regemente ....... ' , '
” 6 Underofficerare vid d:o (deraf 1 Mönsterskrifvare)" .' .'
n 20 ordinarie Skeppsgossar ...... ”
„ 10 extra dito ” "r
...................,, 30Ä.
= 9,549.
64 Denna fördelning gälda intill den förnyade reorganisation^, som verkställdes genom Kongl. Drafvel den 2 November 1824, då aflöningsspanmål beräknades:
för 340 Underofficerare vid Flottan..................T:r 1,020.
„ 40 dito vid Sjö-Artilleriet.................... „ 120.
„ 40 Korporaler vid dito ..................... „ 120.
„ 36 Spel „ dito .....................„ 108.
„ 874 Man „ dito ..................... „ 2,622.
„ 1 Fångvaktmästare....................... „ 3.
„ 300 Matroser...........................„ 900.
„ 150 Jungmän............................ 450.
„ 240 Ordinarie Skeppsgossar....................„ 720.
,, 120 Extra dito .................... ,, 360.
=•= 6,423.
derigenom uppkom en bestämd årlig besparing af..........T:r 3,126.
9,549,
hvilken qvarstod å aflönings-anslaget intill år 1830, uå genom Rikets Ständers skrifvelse den 28 December 1829 och Kongl. Drafvel den 21 Maj 1830, af nämnda besparing öfverflyttades till underhållsanslaget för underhåll af handtverkare och båtsmän ................................T:r 3,000.
och till Försvarsverket i allmänhet................... „ 126.
Från och med donna tid upptog aflöningsstaterna ofvannämnde 6,423 Tunnor intill år 1845, då, genom Rikets Ständers skrifvelse den 30 Januari och Kongl. Drefvet den 3 Juni samma år, afiöningen (deri inbegripna 3 Tunnor spanmål) till en fångvaktmästare öfverflyttades från Riks Statens, inte till 2:dra Hufvudtitel, hvarigenom aflöningsspanmålen 1 å förstnämnde Hufvud Titel nedsattes från 6,423 till 6,420 Tunnor, motsvarande hvad nu i Riks-stat finnas upptagna eller 40,446 kubikfot.
b) Spanmål å Underhållsanslaget
Från äldsta tider fanns icke någon natura spanmål upptagen under donna Titel, utan hvad som deraf erfordrades, ersattes af anslagets medel, intill år 1830 då, genom Rikets Ständers skrifvelse den 28 December 1829 och Kongl. Drefvet den 21 Maj 1830, af aflönings-anslagets besparing å natura spanmål 3,000 Tunnor öfverfördes till detta anslag. Donna spanmåls-qvantitet ökades ytterligare genom Rikets Ständers beslut vid 1859—1860 årens Riksdag då, med bifall till Kongl. Maj:ts proposition, Maskiniststatens personal ökades med 5 maskinister och 6 lärlingar, för hvilka spanmål in natura upptogs i Riks-staten efter 25,2 kubikfot per man med 277 kubikfot 2 kannor (44 Tunnor). Derigenom uppgick hela deu å
underhållsanslaget uppförda spanmålsqvantitet till 3,044 Tunnor, motsvarande hvad nu i Riks-stat finnes upptagne eller 19,177 kubikfot 2 k:r.
Som likväl denna qvantitet alltjemt varit för behofvet otillräcklig och, enligt hvad ofvan blifvit nämndt, aldrig varit afsedd att fullständigt fylla detta behof eller beräknad för något bestämdt antal löntagare, har Kongl. Maj:t vid flere föregående Riksdagar, exempelvis 1865—1866 årens, föreslagit och Rikets Ständer medgift att hvad af de under rubriken aflöningsstater uppförda 40,446 kubikfot oindelt spån mål för närvarande ej behöfver för nämnda stater begagnas, ändock må, såsom hittills egt rum, på Hufvudtiteln qvarstå såsom fortfarande erforderligt till minskande af bristen i det otillräckliga natura spån målsanslaget å Underhållsstaten.
För närvarande upptagas å Riks Statens örte Hufvud Titel af natura Spannmål.
å Aflöning s-anslå g et...............kub.fot 40,446 = Rdr 84,936: 60.
deraf utgår:
För Flottan:
till 167 Underofficerare . . å 17,325 — kft. 2,8 9 3,275-
„ 33 d:o vid Marin-Regementet...... 571,725.
» 792 Mariner ............... 10,581,550-
300 Matroser.............. 6,860. —
„ 200 Skeppsgossar............ 3,430.—
För Skärgårds-artilleriet:
till 53 Underofficerare........... 918,225.
„ 200 Kanonierer............. 3,430.—
„ 1 Valsdräng vid Kanonier-Corpsen . . 17,325.
„ 42 Under-officerare å Reserv-stat . . . 727,650. 39,439. 75Q 61 303. 43
Behållning.................. kft 11,016: 250. Rdr 23,134: 12.
Men om man iakttager att Matroser och Jungmän nu uppgå till ett antal af 500 i stället för 300, under det att Skeppsgossarnas sjunkit till 163, så minskas denna behållning ej obetydligt.
å Underhålls-anslaget.............kub.fot: 19,177: 200. Rdr 40,272: 12.
deraf utgår
vid Carlskrona Station:
till 440 Underbefäl och Manskap å Timmermans- och Handtverks-staterna samt Maskinist-staten å 25,2 kub.fot pr man . . 11,088.
Transport u"ToTlfdr"41X272772.
Bih. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 9
66 Transport kft. 11,088. 19,177: 200- Ilek 40,272: 12.
till 36 Lärlingar å nämnda stater å 18,9 . 680,400-
„ 37 Invalider å 12,6 .......... 466,200-
„ 700 Båtsmän..............12,136. —
„ Sjukbetjeningen........... 206. —
„ 1 Högbåtsman å Expektansstat .... 17,325.
Vid Skärgårds-Årtilleriets Station:
till 69 Underbefäl och manskap å Timmermans- och Handtverksstaterna samt Maskiniststaten å 25,2 kub.fot pr man .... 1,738: 800-
„ 13 Lärlingar å d:o å 18,g........ 245: 700-
„ uppfordrade Båtsmän, 276 års- och 213
sommartjenande............. 6,624: 300-
„ 2 invalider å 12,g............ 25: 200- 33,227: 925.
alltså brist ....................... 14,050: 725.
eller efter afdrag af behållningen å spanmål under Aflö-
nings anslaget..................... 11,016: 250-
den verkliga bristen................k.-fot 3,034: 475.
hvilken brist dock vanligen fylles genom den besparing som uppstår till följd af permitteringar, vakanser och båtsmännens kommendering till sjös "eller tjenstgöring för ändamål som af andra anslag bekostas.
För närvarande erfordras till nedannämnde aflöningstagare nemligen:
84 man af Timmermans-, Handtverks- och Maskiniststaterna vid Stockholms station...... „ 2,009: 700- 14,261,625-
Summa k.-fot 19,372,500-
Det belopp som erfordras till bröd åt Matroser, Skeppsgossar,
Kanonierer, Mariner och Båtsmän är deremot vexlande, beroende dels på det å stationerna befintliga manskaps antal, dels ock på den ersättning som erhålles från andra anslag, då manskap för andra ändamål användas. De å ifrågavarande anslag återstående ... k.-fot 40,250,700.
hafva dock i allmänhet härtill varit tillräckliga.
Stockholm, tryckt hos A. L. Norman, 1871-
Bil. N:o 4 b) till Kongl. May.ts Nåd. Prop. om Statsverket, 1871.
Utdrag af Protokollet öfver Sjöförsvars-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen, i Stats-Rådet, å Stockholms Slott den 7 Januari 1871.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie Stats-ministern Adlercreutz;
Hans Excellens, Herr Stadsministern för utrikes ärendena, Grefve Wachtmeister;
Statsråden: Bredberg;
Abelin;
Friherre Leijonhufvud;
Wennerberg;
Bergström; och Friherre Alströmer.
Departementschefen, Statsrådet Friherre Leijonhufvud anmälde i underdånighet följande ärenden, nemligen:
— — 7:o
En af extra Bataljonsläkaren vid flottan J. G. M. Brovalls enka, Anna Lovisa Hinka Brovall, född Svensson, gjord och af Befälhafvare!! vid Kongl. Flottans station i Karlskrona öfverlemnad underdånig ansökning, att, enär hon, enligt hvad ansökningen Inlagd! läkarebetyg utvisade, till följd af sjuklighet endast i ringa män kunde genom eget arbete bidraga till sitt uppehälle, Kongl Maj:t måtte täckas till nästkommande Riksdag aflåta Nådig proposition om ärligt understöd åt henne for hennes återstående lifstid, till det belopp, Kongl. Maj:t kunde finna lämpligt Af ett vid handlingar^ fogadt intyg af Öfverfältläkaren vid flottans ofvannamnda station 8. Mörck inliemtades, bland annat, att extra Bataljonsläkaren Brovall, som vant verksam i Statens tjenst under en sammanräknad tid af 28 år Bill. till Rilcsd. Prot. 1871. 1 Sciml. 1 Afd. ^
2 Bil. N:o 4 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1871.
deraf mer än 23 år vid flottan, och derunder på eget ansvar förestått afdelningar af stationens sjukvård samt flera gånger varit kommenderad såsom uppbördsläkare å sjöexpeditioner, städse ådagalagt utmärkt ordentlighet och påpasslighet, äfvensom att under koleratiden år 1853 och rödsotsepidemien år 1854, hvarunder han svårt angreps af sjukdom, efter hvilken han aldrig återfick sin förra helsa, hans tjenstenit varit outtröttligt och högst berömvärdt;
Och hade Stationsbefälhafvaren, med afseende å de för sökanden förekommande ömmande omständigheter, förordat henne till erhållande af någon pension å Allmänna Indragningsstaten.
I betraktande deraf, att extra bataljonsläkaren Brovall, med vitsord om nit och välförhållande, varit •anstäld i rikets tjenst i 28 år, hvarunder han, såsom icke delegare i Amiralitets.- Krigsmanskassa!!, ej kunnat bereda sin enka gratial ur nämnda kassa, samt att enkan Brovall, som är sjuklig och har fyra barn, af hvilka två ännu äro omyndiga, befinner sig, enligt hvad styrkt blifvit, i mycket behöfvande omständigheter, tillstyrkte Stadsrådet i underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen gorå Nådig framställning derom, att hon må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande, under sin återstående lifstid, af en årlig pension utaf etthundradetjugofem riksdaler riksmynt, motsvarande beloppet af det gratial, som från meranämnde kassa tillkommer enka efter andra bataljonsläkare.
Kongl. Maj:t behagade i Nåder gilla och bifalla hvad Statsrådet vid förestående sju mål underdånigast tillstyrkt och hemställt.
Ex. protocollo.
L. Th. Neijber.
Stockholm, tryckt hos A. L. Norman, 1871.
Tillhör Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1871.
1 Utdrag af Protokollet öfver Cimlärenden., hållet inför Hans Magt Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 16 December 1870.
IN ärv ar an de:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern. Adlercreutz, Statsråden: Bredberg,
Friherre Leijonhufimd,
Wcern,
Wennerberg,
Bergström och Friherre Ät strömer.
Departementschefen, Statsrådet Bergström anförde i underdånighet:
»Sedan den år 1870 församlade Riksdag, som för år 1871 beviljat dels Fn million Rdr till fortsättande af arbetena å norra stambanan från ’ Upsala till Sala och vidare öfver Bolandet, Brovallen och Krylbo till Storvik, Indika arbeten borde börja vid Upsala, dels ock ett lika belopp till fortsättande af arbetena å östra stambanan från Norrköping öfver Linköping och Mjölby till Nässjö, hvilken sednare handel herde anläggas med samma spårvidd och trafikförmåga, som vid de hitintills anlagda stambanorna blifvit begagnade, i skrifvelse den 13 sistlidne Maj, med anmälan af åberopade beslut, 'derjemte hos Eders Kongl. Magt i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Magt täcktes anbefalla Styrelse!! öfver statens jern vägsbyggnad er att vid utförandet af beslutade byggnader iakttaga all den sparsamhet, som med trafikens trygghet och banornas ändamålsenlighet kunde vara förenlig;
samt Eders Kongl. Maj:t den 10 påföljande Juni, bland annat, anbefallt bemålde Styrelse att, för fullständig och noggrann utredning af frågan om h vilka förändringar i hittills an vänd! byggnadssätt borde, till åstadkommande af den utaf Riksdagen åsyftade besparing, för fortsättning af norra stambanan företrädesvis vidtagas, låta verkställa undersökningar och uppgöra beräkningar Bill- till Riksd. Prat. 1871. 1 Sand. 1 A/d. 1
2 Tillhör Bil. N:o o b) till Konyl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.
för utrönande af anläggningskostnaden för hvarje af fem särskilda utaf Eders Kongl. Näjd förutsatta alternativ;
sa har, efter det föreskrift^ undersökningar och beräkningar bil svit afslutade, Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader inkommit med underdånigt utlåtande i ämnet af den 11 sistlidne November, åtföljdt af undersölmingshandlingarne, bestående af profilritningar, jemte plankarta samt fullständiga kostnadsberäkningar öfver de särskilda alternativen, tillika med undersökningsföiTättarncs betänkande; hvarefter Styrelsen för statens jernvägstrafik, hvilken Eders Kongl. Näjd den 20 nästförutgående September anbefallt att, så fort ske kunde, föranstalta om samt till Eders Kongl. Näjd inkomma med erforderlig utredning af så väl den blifvande trafikens å norra stambanan emellan Upsala och Storvik omfattning och beskaffenhet, så noga eu sådan utredning på förhand kunde åstadkommas, som ock den inverkan på de framtida drift- och underhållskostnaderna, de förutsätta olika byggnadssätten kunde utöfva, den 28 sistlidne November med sålunda anbefald utredning inkommit.
Enär, på det Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader må kunna uppgöra och Eders Kongl. Majrts nådiga pröfning i vanlig ordning underställa arbetsplan för användande under år 1871 af de utaf Riksdagen för fortsättande åt arbetena å norra stambanan för samma år beviljade medel, Eu million Edr, nödigt är, att Styrelsen undfår nådig bestämmelse i fråga om hvilket af de flera förutsatta alternativa byggnadssätt bör läggas till grund för uppgörande af omförmälda, arbetsplan, anhåller jag i underdånighet att nu få underställa denna fråga Eders Kongl. Majrts nådiga pröfning; dervid det först torde tillåtas mig att något närmare få redogöra för dessa särskilda alternativ, upptagna å en af Styrelsen vid det underdånig-^ utlåtandet fogad jemförelsetabcll under Kitt. A, B, C, D, E, F och G.
Det första alternativet, Kitt. A, after byggande af banan efter äldre ut staleningar med spårvidd af 4 fot 84 faun Engelskt eller 4,83 fot Svenskt matt, ballast af 2 Svenska fots djup, skenor af 22.75 skålprs vigt för löpande fot och krökningar, hvilkas radier icke understiga 2,000 Svenska fot. Kostnadsbeloppet, hvilket, efter beräkning af 100,000 Edr för anskaffande af rörelsemateriel för mil, ursprungligen uppgick till 12,395,000 Edr, är i tabellen, enär för detta alternativ, lika med de öfrig-, deri upptagna, endast 75,000 Edr beräknats för rörelsemateriel för mil, reducerad! till 12,044,000 Edr.
De sex öfrig-, alternativen äro samtliga! grundade på ny utstakning af jernvägslinien vid Löfstadalen på sträckningen emellan Upsala och Sala och tillstädja en minsta krökningsradie af 1,500 fot. Dessa sex alternativ sönderfalla i två grupper, hvilka innefatta, den första alternativen B, D och F, alla förutsättande; att banans plan efter längden, icke någonstädes lutar mera än 1 fot på 100, samt andra gruppen alternativen C, E och G, hvilka åter på åt-
3 Tillhör Bil. No 5 h) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1871.
skilliga ställen af sträckningen emellan Krylbo och Storvik medgifva stigningar af ända till 1 på 60. Med nyss antydda skiljaktighet åsyfta två och två af berörda 6 alternativ i ' Girigt lika förhållanden, nemligen B och C 4 83 fots spårvidd, 2 fots ballast och 22,75 skålprs skenor för löpande fot, eller hvad man i allmänhet plägar kalla bredspårig bana med tung öfverbyggnad, D och E, 4.83 fots spårvidd, 1,5 fots ballast och 15,5 skålp:s skenor för löpande fot eller bredspårig bana med lätt öfverbyggnad samt F och G spårvidd af 3^ fot Engelskt eller 3,59 fot Svenskt mått, ballast af 1,5 fots djup och skenor af 15,5 skålprs vigt för löpande fot eller så kallad smalspårig bana.
Banans längd, hvilken, med fasthållande af gamla utstakningen, klofve 14 mil 1,948 fot, komme, med antagande af något utaf alternativen B, D och F, att utgöra 14 mil 8,221 fot eller 6,273 fot mera än enligt gamla utstakningen; hvilken sednare längd, med antagande af något utaf alternativen 0, E och G komme att minskas med 564 fot.
De beräknade kostnaderna utgöra för
, . För hela I medeltal
bredspårig bana med tung öfverbyggnad efter äldre längden. för en mil.
utstakning (alternativet A),........ Ecb 12,044,000. 856,980.
bredspårig bana med tung öfverbyggnad efter nya utstakningen med starkaste stigning af 1:100
(alternativet B)............... » 9,688,000. 680,884.
bredspårig bana med lätt öfverbyggnad efter nya utstakningen med starkaste stigning af 1 : 100
(alternativet D)................................................... >> 8,251,000. 579,898.
smalspårig bana efter nya utstakningen med starkaste stigning af 1 : 100 (alternativet F)...... » 8,063,000. 566,685.
bredspårig bana med tung öfverbyggnad efter nya utstakningen med stigning af ända till 1 : 60
(alternativet C).................................................. » 9,415,000. 662,436.
bredspårig bana med lätt öfverbyggnad efter nya utstakningen med stigning af ända till 1 : 60
(alternativet Ej................................................... » 8,027,000. 564,777.
smalspårig bana efter nya utstakningen med stigning af ända till 1:60 (alternativet G)...... » 7.849,000. 552,252.
Anläggningskostnaden efter alternativet A öfverstiger således: den efter B med 2,356,000 Bär för hela banan och med 176,096 Rdr för mil, den efter D med 3,793,000 » » » ,, » » 277.082 » « »
den efter F med 3,981,000 » » » « » » 290,295 » » »
Anläggningskostnaden efter alternativet B öfverstiger: den efter I) med 1,431,000 Rdr för hela banan och med 100,986 Rdr för mil, den efter F med 1,625,000 » » » » » » 114,199 » » „
4 Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
Anläggningskostnaden efter alternativet 1) öfverstiger: den efter F med allenast 188,000 Rdr för hela banan och med 13,213 Rdr för mil.
Slutligen visar sig. att, om, efter något af alternativen C, E och G, banan, under i öfrig! lika förhållanden med motsvarande alternativ B eller D eller F, skulle på ifrågasätta ställen af sträckningen emellan Krylbo och Storvik byggas med stigningar ända till 1 fot på 60, sådant skulle medföra eu besparing i anläggningskostnad:
vid bredspårig bana med tung öfverbyggnad
af 273,000 Rdr för hela längden och 18,448 Rdr för mil, dito med lätt öfverbyggnad» 224,000 » » » » » 15,121 » » »
vid smalspårig bana.......... »214,000 » » » » » 14,433 » » »
Hvad nu först angår den äldre under dels sistlidna år dels år 1866 och dels eu förutgående tid verkställda utstakningen af ifrågavarande jernvägslinie, med ledning af hvilken utstakning allenast ett alternativ Kitt. A, afseende bredspårig bana med tung öfverbyggnad finnes uppgjordt af anledning att före sistförflutna Riksdag icke ifrågasatts annat byggnadssätt vid fullbordande af återstående delar af stambanorna; så, ehuru .berörda alternativ i fråga så val om våglängd, enligt hvad bär ofvan är visadt, som äfven om kröknings- och lutningsförhållanden cger ett afgjordt företräde framför hvarje af de Henne på ny utstakning grundade alternativen B, D och F, de der alla, på sätt Styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader utsedt, förete icke allenast åtskilliga lcrökningar, hvilkas radier icke ' hålla i längd mera än 1,500 fot, utan äfven dels stigningar af 1 : 100 till eu sammanräknad längd af 27,290 fot utöfver hvad som i alternativet A förekommer, dels ock i allmänhet eu betydligt mera bruten längd profil till följd af oftare återkommande förändring i lutningsförhållandena, än med alternativet A är händelsen; samt detta alternativs företräde visar sig ännu större i förhållande till alternativen G, E och G, enligt hvilka å sträckningen emellan Krylbo och Storvik skulle förekomma stigningar ända till 1:60; likväl och emedan tillämpningen af alternativet A, vare sig i dess ursprungliga eller reducerade skick, skulle förorsaka en tillökning i anläggningskostnad, i förra fallet af 2,707,000 Rdr och i det sednare af 2,356,000 Rdr utöfver hvad det dyraste1 af öfriga sex alternativ eller Litt. B kräfver, samt denna tillökning i kostnader ingalunda kan anses uppvägas af de med alternativ,et A förenade fördelar, håller jag i underdånighet före, att samma alternativ icke bör läggas till grund för uppgörande af ifrågavarande arbetsplan.
Vidkommande derefter alternativen C, E och G, så skulle väl tillämpning af någotdera i stället för motsvarande alternativ B eller D eller F, på sätt ofvan är vordet visadt, medföra eu besparing i hela anläggningskostnaden af respektive 273,000 Rdr, 224.000 Rdr och 214,000 R:dr; men de enligt
5 Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1871.
förstberörda trenne alternativ på bandoler! emellan Krylbo och Storvik, hvarest enligt all sannolikhet just de tyngsta varorna lcomnie att framfor sias, förekommande branta stigningar af 1 : 60 skulle, på sätt Styrelserne för statens jernvägsbyggnader och trafik utförligt ådagalagt, jemte det banan utsattes för starkare och hastigare slitning, i väsendtlig mån förminska hennes trafikförmåga eller ock, till förekommande af sådan minskning, föranleda anskaffande af flera lokomotiv och anordnande af flora bantåg samt deraf beroende högre drift- och underhållskostnad; så att den första besparingen i kostnad vid banans anläggning komme att icke allenast motsvaras, utan ock öfvervägas af anmärkte olägenheter, hvilka i mån af rörelsens tilltagande alltjemt förökades och, enär de icke utan en med störa kostnader förenad ny utstakning och ombyggnad af banan kunde undanrödjas, skulle i all framtid belasta trafiken. Enligt mitt underdåniga förmenande torde derföre icke något af nu omförmälda tre alternativ C, E och G höra läggas bil grund för uppgörande af arbetsplanen.
Derest Eders Kongl. Näjd i nåder gillar de af mig hittills uttalade åsigter, återstår icke att välja emellan flera alternativ. än B, D och F, förutsättande, de två förstnämnda enahanda spårvidd, men F en smalare spårvidd än den, som förekommer å de tvänne baner, Indika ifrågavarande jernvägssträckning är afsedd att sammanbinda, nemligen den redan färdigbyggda delen af norra stambanan från Stockholm till Upsala å ena, samt Gefle—Dalajernvägen å andra sidan. Härvid möter således först frågan, hvilketdera systemet, det bredspåriga eller smalspåriga, skall läggas till grund för uppgörande af ifrågastälda arbetsplan. Åtgörande! af donna fråga synes mig icke kunna eller böra göras beroende på slitande af den tvist, som redan länge pågått och ännu pågår om bredspåriga eller smalspåriga jernvägars ömsesidiga företräde i allmänhet, utan afseende på de egendomliga förhållanden, Indika vid hvarje särskild bana i verkligheten förekomma och verka bestämmande vid val emellan den ena eller andra spårvidden.
Ett sådant egendomligt förhållande vid ifrågavarande bana är att den, såsom nyss blifvit antydt, afser att förena tvenne redan byggda och trafikerade bredspåriga baner och möjligen kommer att i eu icke aflägsen framtid sättas i förbindelse med eu tredje jemväl bredspårig jernväg, den så kallade Köping— Hultbanan. Å detta förhållande hafva också båda Styrelserne fästat behörigt afseende vid undersökningen och utredningen af de fördelar eller olägenheter, valet af ena eller andra spårvidden kunde medföra; och det torde tillåtas mig att lemna en kortfattad och sammanträngd framställning af hvad detta afseende förekommit.
Såsom förut är nämndt, har Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader vid de terrängförhållanden, som å den nyutstakade jernvägslinien emellan Upsala
6 Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. MajHs Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
och Storvik förefinnas, beräknat det belopp, hvarmed kostnaden för byggande i nämnda linie af eu bredspårig bana med lätt öfverbyggnad komme att öfverskjuta anläggningskostnaden för eu smalspårig bana med enahanda öfverbyggnad, till 13.213 Rdr för mil och således till 188,000 Rdr för hela banan. Ehuru ringaste anledning icke förefinnes att ifrågasätta riktigheten af denna utaf sakkunnig myndighet verkställda beräkning, hvilken får antagas innebära all den noggranhet och säkerhet, arten och beskaffenheten af dylika beräkningar tillstädja, torde det dock böra anmärkas, hurusom jemväl af andra sakkunnige företagne uppskattningar af den tillökning i särskilda jernbanors anläggningskostnad, som förorsakas ensamt (tf ökad spår ridet, ådagalägga, att berörda tillökning vid vanliga terrängförhållanden på långt när icke är så stor, som man i allmänhet föreställer sig. Sålunda skulle å tillämnade jernvägslinier dels från Motala till Hallsberg och dels från Carlshamn till Hornslända byggnadskostnaden för den breda spårvidden blifva omkring 15,000 Rdr per mil högre, än för den smala.
Fördelen af att till grund för blifvande arbetsplan lägga alternativet F, afseende smalspårig bana med enahanda öfverbyggnad, som i alternativet D förutsattes, skulle således bestå deri, att en besparing i första anläggningskostnaden till belopp af 188,000 Rdr åstadkommes. Denna besparing skulle dock, enligt Styrelsens öfver statens jern vägsbyggnader beräkning, fullkomligt tillintetgöras af en motsvarande tillökning i utgifter för anskaffande af det större antal vägnar, som de af banans singla spårvidd föranledda omlastningarne kräfcle. Med anmärkning nemligen att det belopp, 188,000 Rdr, som genom antagande af smal spårvidd kunde å anläggningskostnaden inbesparas, utgör omkring 1 af den summan, som för anskaffande ensamt af de i rörelsematerielen ingående vägnar blifvit, utan afseende å behof af omlastning, beräknad, antager Styrelsen det för donna händelse erforderliga antalet godsvagnar behöfva i och för omlastningen ökas med hvilken uppskattning Styrelsen uttryckligen förklarat icke vara för hög. Sedan Styrelsen för statens järnvägstrafik, efter att hafva med ledning af tillgänglige statistiska upplysningar uppgifva centnertalet åt det ä bandelarne Töreboda—Laxå—Hallsberg—Katrineholm forslade gods och särskild! af de varor, Indika, om nämnde bandelar haft annan spårvidd än öfriga stambanor, måst vid ändpunkterne Töreboda och Katrineholm omlastas, på grund af likheter, som visats i åtskilliga afseende!! förefinnas emellan nyssnämnda bandelar och bandelarne Upsala—Sala—Krylbo—Storvik, beräknat den blifvande utvecklade godstrafiken å s i stberörda bandelar till 3f millioner centner, hvaraf, om dessa bandelar byggdes srilalspåriga. 3,475,000 centner skulle vid Upsala och Storvik blifva föremål för omlastning; har denna Styrelse, under anmärkta förutsättning, till ett antal af 280 uppskattat de godsvagnar, Indika borde anskaffas utöfver hvad eljest, i händelse att norra stambanan från
Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871. 7
Upsala till Storvik byggdes bredspårig, måste anses vara erforderligt, och indika vagnars anskaffande skulle förorsaka ett kapitalutlägg af 560,000 Rdr; i sammanhang hvarmed Styrelsen beräknat, att smal spårvidd å banan från Upsala till Storvik skulle kräfva ej mindre 27 nya vägnar, afsedda för person-, fång-, post- och resgodstransport och i anskaffningsvärde uppskattade till 100,000 Rdr utöfver hvad som vid byggande af banan bredspårig skulle erfordras, än äfven i stället för 8 nya lokomotiv 14 sådana med en Överskjutande kostnad af
60,000 Rdr. Äfven om Trafikstyrelsens uppskattning af smalspåriga banans större kraf å godsvagnar är grundad på eu beräkning af godstrafiken, sådan den först längre fram i tiden, sedan rörelsen hunnit fullständigt utvecklas, skulle gestalta sig; innebär dock samma uppskattning en bekräftelse å Byggnadsstyrelsens åsigt, att den besparing i anläggningskostnad, som genom tillämpningen af det smalspåriga systemet skulle åstadkommas, till fullo uppväges af den högre utgift, som anskaffande af erforderligt antal vägnar kräfver.
Om sålunda genom hvad nu blifvit anfördt får anses ådagalagdt, att utgifterna vid byggande af smalspårig bana från Upsala till Storvik i sjelfva verket, om ej öfverstiga, dock ej understiga kostnaden för anläggande af bredspårig bana med lätt öfverbyggnad samt således i fråga om beloppet af kapitalutlägget företräde icke kan tillerkänna^ den förra banan framför den sednare, så gör sig värdet af den bredspåriga banan i förhållande till den smalspåriga bestämdt gällande, så snart betraktelsen vänder sig till de ständiga olägenheter och deraf härflytande kostnader, hvarmed trafikerandet af den smalspåriga banan oskiljaktigt och nödvändigt blefve förenadt. Att fullständigt angifva och beräkna alla dessa olägenheter och kostnader, hvilka ytterst hafva sin grund i den nödtvungna omlastningen, låter sig icke gorå; men de mest i ögonen fallande må här kortligen antydas.
Efter vanlig beräkning af kostnaden vid hvarje omlastning till 1 öre för centner eller, med afseende derå. att en stor del varor tvenne gånger blir föremål för omlastning, till | öre i medeltal för centner skulle, på sätt Byggnadsstyrelsen anmärkt, endast erfordras en rörelse å banan Upsala—Storvik af 1,504,000 centner för att omlastningskostnaderne skulle uppgå till lika högt belopp, som årliga räntan efter 6 för 100 å oftaberörda skilnad i anläggningskostnad 188,000 Rdr. Samma rörelse, fördubblad, skulle uppdrifva omlastningskostnaderna till 22,560 Rdr, motsvarande 12 procent ränta å nyssnämnda skilnadsbelopp 188,000 Rdr. Med beräkning af årliga utgiften för omlastningen, efter 1 öre per centner vid hvarje omlastning, till 18.375 Rdr, motsvarande 5 procent ränta å ett kapital af 367,000 Rdr, hvilket utgör dubbelt så mycket, som skilnaden i anläggningskostnaden, anmärker Trafikstyrelsen, att man visserligen kunde låta de trafikerande omedelbart gälda omlastnings-
8 Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
kostnaderna, men att denna utgift dock niåste godtgöras dem genom motsvarande nedsättning i frakttaxan, på sätt redan vid Herrljnnga station egen ram.
En annan omedelbar följd af omlastningen är tidsutdrägt, hvilken i sin ordning vållar förluster och medför andra menliga förhållanden. I detta afseende finnes af Trafikstyrelsen vara utredt, att ett godståg, som, huru tungt som helst, skulle kunna, om banan byggdes bredspårig, å en dag tillryggalägga hela vägen från station å Gefle—Dala-banan till Stockholm, finge å smalspårig bana vara så länge å vägen, att från det varorna å afgångsstationen i vagn inlastats tills de uppnådde Stockholm komme att förflyta, der tvenne omlastningar förekomme, minst 5, men ofta 6 eller 7 dagar, samt, om endast en omlastning erfordrades, 3 eller 4 dagar; och är det just med afseende å anmärkta tidsutdrägt, jemte förekommande ojemnheter i godsrörelsen, hvilken i April månad varit under loppet af 8 år i medeltal 62 procent och under år 1870 74 procent större än i Augusti, som Styrelsen verkställt sin beräkning af smalspårig banas kraf å ökadt antal godsvagnar. Den med omlastningen nödvändigt förknippade tidsutdrägt, hvilken komme att bereda producenter och afnämare förluster och olägenheter af mångfaldigt slag, deribland i synnerhet den osäkerhet om tiden för en beställd varas ankomst, som den nyare tidens aflärslif minst kan fördraga, skulle, enligt hvad Trafikstyrelsen utförligt ådagalagt, sänka trafiken å den nya banan, minska hennes förmåga att. särdeles under seglationstiden, med konkurrerande jern vägar och andra kommunikationsleder uthärda täflan, till och med utsätta henne för sådan med forsling å landsväg samt genom minskade tillfällen att erhålla varor, som för åstadkommande af en särskild produktion erfordrades, såsom träkol för jernförädling, förhindra tillväxten af sådan produktion. Till minskning af trafiken å banan skulle jemväl bidraga den kända omständighet, att gods af visst slag nästan alldeles icke, och gods af annat slag icke utan förlust i vigt och värde, kan underkastas omlastning; äfvensom det särskild! torde höra framhållas, att så ballad! kollygods af större dimensioner, som forslades ä tillstötande bredspåriga baner, icke utan förutgående ompackning, hvilken åtgärd åter skulle nödga varuegaren att för sådan! ändamål antaga särskild syssloman, kunde inrymmas i smalspåriga banans godsvagnar.
De menliga följderna deraf att ifrågavarande bana erhölle annan spårvidd, än de med henne sammanhängande jernvägar, skulle rätt åskådlig! visa sig, i händelse banan, såsom sannolikt är, vid inträffande krig behöfde begagnas för militära ändamål. I detta afseende har Trafikstyrelsen anfört, att den smalspåriga banans vägnar med afseende å dimensionerna äro synnerligen olämplige för fortskaffande af artilleri och kavalleri; att den tidsutdrägt, som omflyttningen af krigsmateriel och proviant komme att förorsaka, skulle nära nog omöjliggöra begagnandet af ifrågavarande jernvägsförbindelse till förflyttning af en
!)
Tilllwr Bil. N:o o b) till Kongl. Maj:t,s Nåd. Prop N:o 1 om Statsverket 1871.
något betydande militärstyrka, sammansatt af liera vapenslag, inom en på förhand beräknad tid och med den skyndsamhet och regelmessighet, som den moderna krigskonsten fordrar; att den olika spårvidden skulle förhindra sammandragningen och begagnandet af öfriga statsbanors och enskilda bredspåriga banors transportmedel på de punktör, der de för tillfället bäst behöfdes; samt att, i fall . det lyckades fienden bemägtiga sig öfvergången vid Södertelje, alla de vid Liljeholmens förråd samt vid Stockholms och Upsala stationer befintliga lokomotiv och vägnar jemte andra för trafikens behof erforderlige materialier, Indika dessförinnan icke hunnit undanskaffas till det inre af landet, icke skulle kunna begagnas å annan jernväg, än den emellan Stockholm och Upsala.
Om än de årliga förluster, som af ätskillige utaf ofvanförmälde olägenheter härflyta, icke eller, åtminstone ej med nöjaktig säkerhet, kunna till vissa belopp i penningar uppskattas, torde inträdande af dessa förluster, derest ifrågavarande bana erhölle annan spårvidd, än de till henne stötande jernvägar, kunna med visshet förutsägas.
Den osäkerhet, som i allmänhet vidlåder alla approximativa beräkningar, helst när de afse förhållanden, Indika ännu icke inträffat, får, enligt min åsigt, icke föranleda till ett fullständigt underkännande af sådana beräkningars nytta och värde. Mod erkännande således, att den af Trafikstyrelsen på Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning verkställda utredning och beräkning af den inverkan på blifvande kostnader för ifrågavarande banas framtida drift och underhåll, som de förutsätta olika byggnadssätt kunde utöfva, jemväl måste antagas till följd af förhållandenas makt lida af enahanda osäkerhet, som hvarje annan likartad beräkning, kan jag för min de! icke annat än fästa stor vigt och betydelse vid de resultat, hvartill Trafikstyrelsen uti ofvanberörda afseende kommit, och Indika det må tillåtas mig att här uppgifva. Trafikstyrelsen har i sitt underdåniga utlåtande i fråga om driftkostnaden antagit, att, om de ordinarie bantågen å nya banan kunde utgöra fortsättning af bantåg mellan Stockholm och Upsala, skulle hela tågpersonalen för tvenne af dessa tåg och för ett reservtäg eller tillsammans 3 lokomotivförare, 3 eldare och 9 konduktörer, packmästare, smörj are och bromsare kunna inbesparas; hvithet åter ledde till de årliga utgifternas nedsättning med minst 12,000 till 15,000 Edr om året. Derjemte har Trafikstyrelsen vid sitt underdåniga utlåtande i ämnet fogat detaljerade kalkyler å den så val i det hela som för mil uppkommande skilnad i kostnaden för drift och underhåll af ifrågavarande bana, allt efter som banan byggdes smalspårig eller breclspårig med tung öfverbyggnad, eller och bredspårig med lätt sådan. Enligt dessa kalkyler skulle, hvad angår drift och underhåll, eu smalspårig bana i förhållande till en bredspårig med tung öfverbyggnad kräfva en högre årlig utgift af 4,288 Edr för mil eller 60,889 Edr 60 öre för hela längden; en smalspårig bana, jemförd med eu bredspårig med Bih. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 2
10 Tillhör Bil. N:o ö b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statserket 1871.
lätt öfverbyggnad, kräfva en högre ärlig utgift af 1,488 11 dr för mil eller 21,129 Bär 60 öre för hela längden; samt slutligen eu bredspårig bana med lätt öfverbyggnad, jernjord med bredspårig bana med tung öfverbyggnad, kräfva en högre årlig utgift af 2,810 Rdr för mil eller 39,902 Bär för hela längden; hvilka skilnadsbelopp, ansedda såsom ränta, beräknad till 5 procent, skulle motsvara kapitalbelopp af respektive 1,217,692 Rdr, 422,592 Bär och 798,040 Bär.
Sarntligc olägenheter, kostnader och förluster, Indika, om ifrågavarande bana byggdes smalspårig, till följd af den derigenom nödig blifna omlastningen uppstode och komma att alltjemt i män af rörelsens tillväxt förökas, skulle sannolikt, såsom ock Styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader antagit, slutligen framtvinga eu förändring af spårvidden från smal till bred; hvilken förändring icke åstadkommes utan högst betydliga kostnader, vida öfverstigande den nedsättning i ursprungliga anläggningskostnaden, som tillämpning af den smala spårvidden kunnat medföra. Af Byggnadsstyrelsen åberopade exempel från främmande länder, Baden, England och Nordamerikas Förenade Stater, hvarest jernband* af bredare spårvidd än den normala 4,83 fot blifvit, sedan de satts i förbindelse med andra jern vägar af sistberörda svårvidd, med störa kostnader förändrade till donna, tala högt för sannolikhet‘.n af ofvan gjorda antagande. Detsamma motsäges icke heller af den erfarenhet, man i vårt eget land vunnit rörande verkningar no af smalspåriga banors anslutning till bredspåriga baner; och dock har man ännu icke någon erfarenhet för sådant fall, söm det förevarande, eller att två och möjligen tre bredspåriga baner skulle sättas i förbindelse med och genom en smalspårig.
Med åberopande af hvad nu anfördt blifvit, råder jag i underdånighet dertill, att icke smal. utan bred spårvidd af 4.83 fot må läggas till grund för uppgörande af arbetsplanen.
Om Eders Kongl. Maj:t i nåder gillar donna min underdåniga tillstyrkan, återstår endast att afgöra, huruvida alternativet B, afseende bredspårig bana med tung öfverbyggnad, eller alternativt.^ D, afseende bredspårig bana med lätt öfverbyggnad bör läggas till grund för arbetsplanen. Enligt hvad Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader upplyst utgör det belopp, hvarmed kostnaden för byggande af banan med tung öfverbyggnad öfverskjuter anläggningskostnaden för banan med lätt sådan 1,437,000 Rdr, hvaraf belöpa 366,811 Rdr på terrasseringsarbeten, deri jemväl inbegripne broar, trummor, vägöfvergångar och expropriationer, 227,129 Rdr på ballastning, 841,512 Rdr på egentliga öfverbyggnaden eller syllar och skenor med tillbehör, samt nedläggning deraf så väl i hufvudspåren som å stationerna, och slutligen återstoden 1,548 Rdr för åtskilliga icke särskild! uppgillra arbeten. Till förklaring af nyss anförda skiljaktigheter i de särskilda kostnaderna för ena eller andra banan torde få anföras, att den tunga öfverbyggnaden med ballast af 2 fots
Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 7, om Statsverket 1871. 11
djup och skenor af 22,75 skålprs vigt för löpande fot förutsätter eu bredd i krönet å banken af 20, en bottenbredd vid gräfningar i jord af 30 och en bottenbredd vid bergsprängningar af 18 fot: då deremot den lätta öfver byggnaden med ballast af 1,5 fots djup och skenor af 15.5 skålprs vigt för löpande fot antagits blott erfordra eu krönbredd å banken al 16, en bottenbredd vid gräfningar af 24 och en bottenbredd vid bergsprängningar af 16 fot.
Byggnads- och frafikstyrelserna hafva båda, på grunder, som i deras underdåniga utlåtanden finnas utförligt utvecklade och till Indika jag för närvarande torde få inskränka mig att hänvisa, antagit, att en bredspårig bana med tung öfverbyggnad emellan hopsala och Storvik skulle, oansedt den högre anläggningskostnaden, ega ett afgjordt företräde framför en likspårig bana med lätt öfverbyggnad, till följd af så val större trafikförmåga och farhastighet, som ock lägre drifis- och underhållskostnad, samt förty i underdånighet förordat banans fullständiga byggande-efter alternativet B; men för den händelse Eders Kongl. Maj:t till åstadkommande af den på användningen af grundare ballast och lättare skenor beroende besparing i anläggningskostnaden, hvilken besparing uppgår till 1,068,641 lidr, eller tillsammans med ofvanförmälda 1,548 Bär till 1,070,189 Bär, beslöte banans utförande med öfverbyggnad af nyssnämnda beskaffenhet, underdånigst hemställt, att i förutsatta händelse banvallen åtminstone måtte få anläggas med en bredd i krönet af 20 fot, på det att den öfvergång från lätt till tung öfverbyggnad, som med all sannolikhet antages inträffa, när de först nedlagda lätta skenorna blefve utslitna och borde mot nya skenor utbytas, måtte kunna verkställas utan alltför betydliga kostnader och svårigheter.
Ehuru- jag för egen del hyllar Styrelsernas åsigt om tung öfverbyggnads afgjorda företräde uti förevarande fall framför lätt öfverbyggnad och således, derest för uppgörande af arbetsplanen nödigt vore att redan nn träffa fullständigt val emellan de återstående tvenne alternativen B och I), icke skulle tveka tillstyrka, att förstnämnda alternativ i alla delar lades till grund för arbetsplanen; likväl och då, enligt hvad Chefen för statens jernvägsbyggnader på min hos honom gjorda förfrågning meddelat, för uppgörande af arbetsplanen för 1871 endast erfordras bestämmelse af banvallens krönbredd och den deraf beroende bottenbredden vid gräfningar och sprängningar, enär under berörda år icke ballastning, än mindre utläggning af syllar och skenor kan ifrågakomma; samt det torde anses önskvärd! att vid instundande riksdag, då anslag till fortsättande af arbetena å norra stambanan lärer komma att i nåder äskas, de olika åsigterne om den tunga och lätta öfverbyggnadens ömsesidiga företräden med afseende å önskvärd besparing vid ifrågavarande banas byggande finge, utan det hinder, som en af Eders Kong!. Näjd redan nu å förstberörda öfverbyggnad meddelad fastställelse möjligen innebure, fritt uttala och bryta
12 Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om. Statsverket 1871.
sig mot hvarandra, finner jag i underdånighet det vara lämpligast, att för Härvarande val emellan tung och lätt öfverbyggnad icke göres, utan att endast beskaffenheten af den så kallade underbyggnaden bestämmes; dervid jag, oansedt för sådan underbyggnad, som alternativet B förutsätter, kräfves en till
366,811 Rdr uppskattad högre kostnad, än för den i alternativet 1) antagna underbyggnad, likväl håller före, att, till förekommande af ännu större utgifter framdeles, arbetsplanen bör uppgöras med ledning, hvad angår underbyggnad, af alternativet B.
Under åberopande af allt hvad jag i ämnet anfört och i (ifrigt i de sakkunnige myndigheternas utlåtanden vidare förekommer, hemställer jag slutligen i underdånighet, att i afseende på användandet under år 1871 af de medel, En million Rdr, som 1870 års riksdag för förstberörda år beviljat till fortsättande af arbetena å norra stambanan emellan Upsala och Storvik, under vilkor att dessa arbeten börjades vid Upsala, Eders Kongl. Maj:t täcktes anbefalla Styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader att uppgöra och Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning i vanlig ordning underställa arbetsplan, förutsättande en krönbredd å banvallen af 20, eu bottenbredd vid gräfningar af 30 och en bottenbredd vid bergsprängningar af 18 fot.»
Hvad föredragande Departementschefen sålunda anfört, och hvaruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade II. M. Konungen i nåder godkänna.
Ex protocollo:
W. J. Modigh.
Bil. No ö b) till\ Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1871.
9 Approximativt beräknadt förslag till arvodestat vid Statens jernvägs-
trafik för ar 1872.
Bill. till Riksd. Prof. 1871 1 Sami, 1 Afd. 2
10 Bil. N:o 5 b) till Kong!,. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871
Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 187}.
11 Sannolikt förestående utgifter vid Statens jernviigstrafik under år 1872.
12 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
±
Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1871
14 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871
15 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:t.s Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.
Kostnaderne för nya byggnader och inventarier har Styrelsen specificerat sålunda:
till anordnande af en godsbangård i Stockholm............. Rdr 20,000,
»- nedläggning af sliprar och räler samt vändskifvor å ett hamnspår, som antagligen kommer att af Stadsfullmäktige i Göteborg utläggas från jern vägsstationen der i staden till nya kajen vid Gullbergs
vassen........................................................................... » 15,000,
» kaj byggnad, vid Malmö.............................................. » 15,000,
» utvidgning af Stehags station.................................. » 30,000,
» mindre anläggningar, som nu ej kunna förutses,
förslagsvis...................................................................... » 20,000,
» nya inventarier.
100.000,
42,000.
Summa 142,000.
I fråga om den sålunda gjorda beräkningen har Styrelsen slutligen anfört, att densamma vore underkastad vida större osäkerhet än de för föregående år gjorda, emedan det svårligen kunnat på förhand bedömas, hvithet inflytande den under innevarande år färdigblifvande jern vägsförbin delsen med Norge kan komma att utöfva genom de särskilda anordningar af bantåg in. in., som den gemensammma trafiken kan fordra; att beräkningen hvilade på samma grunder som de, hvilka af Styrelsen följts vid uppgörandet af föregående beräkningar, med iakttagande af dels den större underhållskostnad, som betingades af öfverbyggnadens och rörelsematerielens högre medelålder, dels ock hvad den ökade banlängden och en mera utvecklad trafik kunde komma att verka till förhöjning af driftkostnaden; samt att det vid jemförelse med innevarande års kostnadsstat visade sig, att Styrelsen nödgats för år 1872 antaga en förhöjning af utgifterna vid
l:o. Byråaf'delningen med 8,000 Rdr eller från 178,000 Rdr till 186,000 Rdr, af hvilken förhöjning 3,600 Rdr komma på den för nordvestra banans förvaltning nödvändiga, särskilda personals aflöning, 1,000 Rdr på nya pensioner för personer, som blifvit vid statens jern vägar skadade, och återstoden på diverse poster, som antagligen komrne att röna inflytande af det ökade arbete, som nordvestra stambanans fullbordande och dess trafiks utveckling förorsakade ;
2:o. Banaj'delningen från 1,220,000 till 1,267,000 Rdr eller med 47,000 Rdr, hvaraf belöpte 15.000 Rdr på ordinarie aflöningen och omkring 7,000 Rdr på öfrige utgifter för personalen, hufvudsakligen till följd af nordvestra banans fullbordande samt återstoden för utbyte af räler;
16 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
3:o. Maskinafdelningen frän 1,651,000 Rdr till 1,835,000 Rdr eller med 184,000, hvaruti personalkostnaden inginge med 8,540 Rdr, lokomotiv^ensten med 88,687 Rdr, vagntj ensten med 18,793 Rdr samt transportmedlens underhåll med 67,980 Rdr, de tre första posterna till följd af ökad hanlängd och dermed tillväxande tågtjenst, samt det sista beloppet genom lokomotivens och vagnarnes ökade ålder, antal och tjenstgöring; samt
4:o. Trafikafdelningen från 1,092,000 Rdr till 1,170,000 Rdr eller med
78.000 Rdr, hvilken förhöjning till största delen härrörde deraf, att stationernas och bantågens ökade antal och tjenstgöringens utsträckning fordrade en större personal.
Då det af Styrelsen sålunda beräknade anslagsbelopp torde kunna nedsättas med 100,000 Rdr, tillstyrker jag underdånigst, att Eders Kongl. Näjd täcktes föreslå Riksdagen att höja det till utgående från trafikmedlen förslagsvis beräknade anslaget till statens järnvägstrafik från 4,200,000 Rdr till
4.500.000 eller med 300,000 Rdr.
8:o. Skiften och afvittringar.
Inom Jemtlands län torde afvittringen under innevarande år blifva fullbordad; hvaremot jag anser att storskiftes- och afvittringsarbetena i Störa Kopparbergs, Westerbottens och Norrbottens län lämpligen höra under nästkommande år bedrifvas med lika stor personal, som under innevarande och nästföregående år. Till följd af först omförmälda förhållande kunna utgifterna under denna anslagstitel något minskas.
Den för innevarande år af Eders Kongl. Näjd under den 9 sistlidne December fastställa stat för storskiftes- och afvittringsverken upptager samtliga
utgifterne till 469,775 R:dr. Häraf belöpa sig: a) På Störa Kopparbergs , län:
till arvoden till Styresmannen, 6 Landtmätare i första och 12 Landtmätare i
andra lönegraden......................... Rdr 35,500.
» respenningar åt nämnde 19 tjensteman................... » 4.200.
» öfverarbetesersättning åt Landtmätarne, omkring...... » 7,200.
» papper och beskrifningsblanketter, förslagsvis.......... » 150. 47 050.
' 6) På Westerbottens län:
» arvoden åt föredraganden af afvittringsärenden, Styresmannen, 9 Landtmätare i första och 9 Landtmätare i andra lönegraden jemte ersättning för skrifbiträde åt föredragande!! R:dr 36,200. » respenningar åt Styresmannen och de 18 Landtmätarne.................:....................................................... » 4,200.
Transport Rdr 40.400. 47,050.
17 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:s Nåd Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
Transport Rdr 40,400.
till öfverarbetesersättning åt Landtmätarne, förslagsvis » 7,200.
» godtgörelse åt godo män samt ersättning för handtlangning, förslagsvis................................................... » 17,000.
» ersättning af kostnader för tilldelning åt sågverk
af vederlag för privilegierad stockfångst, förslagsvis » 1,700.
» inköp af papper och inbindning af handlingar,
förslagsvis.................................................................... » 400.
och c) På Norrbottens län:
till arvoden åt föredraganden af afvittringsärenden, Styresmannen, 3 Landtmätare i första och 12 Landtmätare i andra
lönegraden...........:.....,.................'.................................. Rdr 31,400.
» respenningar åt Styresmannen och 15 landtmätare » 4,450.
» öfverarbetesersättningar åt Landtmätarne, förslagsvis » 6,000.
« godtgörelse åt godo män och handtlangare, förslagsvis........................................................................ » 11,000.
» inköp af papper, förslagsvis................................ » 300.
47,050.
66,700.
53,150.
Summa för dessa tre län 166.900-
Penna summa bör emellertid för år 1872 ökas med 500 Rdr, af skäl att en landtmätare i Westerbottens län sannolikt kommer att från och med sagda år uppflyttas i högre lönegrad, hvadan hela utgiftsbeloppet skulle bestiga sig till 167,400 Rdr.
På Eders Kongl. Maj:t vid sednaste Riksdag begärde anslag till skiften och afvittringar för innevarande år, antogs det att vid årets början icke skulle finnas någon besparing från föregående års anslag. Sådan besparing har emellertid uppkommit, hufvudsakligen derigenom, att tre Landtmätare i Norrbottens län flere månader under 1870 års mätningstid varit af sjukdom hindrade att arbeta och vikarier för två af dem icke stått att erhålla. Nämnda besparing, som Landtmäteristyrclsen, med ledning af eu i Statskontoret uppgjord kalkyl och inhemtade upplysningar från vederbörande Länsstyrelser, enligt underdånig skrifvelse af den 21 sistlidne November, ansett kunna med säkerhet beräknas till 20,000 Rdr, lärer, sedan Eders Kongl. Maj:t den 9 December, således efter det Landtmäteristyrclsen uppgjorde sin beräkning, på ifrågavarande anslag anvisat 5,000 Rdr för bildande af kronoparker och utbrytning af vederlag åt sågverksegare för privilegierad stockfångst, kunna antagas uppgå till 15,000 Rdr. Om nu donna för år 1872 disponibla besparing och det ordinarie anslaget 63,000 Rdr, tillhopa 78,000 Rdr, afdragas från det belopp 167,400, som, enligt hvad jag ofvan utredt, är för sistnämnda år behöflig!, så återstå Bill. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 A/d. 3
18 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
89,400 Rdr; och hemställer jag derföre, att Eders Kongl. Näjd täcktes för skiften och afvittringar hos Riksdagen aska, utöfver det ordinarie anslaget, på extra stat i jemnt tusental 90,000 Rdr.
9:o. Laii(ltbriiks-Iiigeniörer och deras biträden.
Under åberopande af den genom nådigt bref af den 13 Juli 1866 Landtbruks-Ingeniörerne medgifna rätt till gradvis skeende förbättring i löneförmåner, har Landfbruksakademiens Förvaltningskomité; uti underdånig skrifvelse af den 13 sistlidne December hemställt, att Landtbruks-Ingeniören A. Lagberg, som den 19 December 1860 antagits till ordinarie Landtbruks-Ingeniör samt från och med år 1867 uppflyttats i andra lönegraden, måtte, såsom dertill väl förtjent, från och med innevarande år tilläggas en löneförhöjning af 500 Rdr, så att hans lön komrne att uppgå till 2,500 Rdr; föreställande sig förvaltningskomitén, att löneförhöjningen för innevarande år kunde anvisas från Sjette hufvudtitelns besparingar eller från andra dertill disponibla medel.
Enär Landtbruks-Ingeniör, enligt det åberopade nådiga brefvet, icke må i högre lönegrad uppflyttas förr än efter fem års val vitsordad tjenstgöring i den -närmast lägre lönegraden, samt endast fyra år förflutit efter det Lagberg kom i åtnjutande af lön i andra lönegraden, hemställer jag, att Eders Kongl. Näjd icke måtte för närvarande finna skäl att bifalla den gjorda framställningen om Lagbergs uppflyttande i tredje lönegraden; men då sådan uppflyttning synes kunna ifrågakomma för tiden från och med 1872 års början, tillstyrker jag Eders Kongl. Näjd, att hos Riksdagen begära, att anslaget till Landtbruks- Ingeniörer och deras biträden förhöjes från 43,450 Rdr till 43,950 Rdr eller med 500 Rdr.
10:o. Befrämjande i allmänhet af jordbruks- och landtmannaiiäringar.
Landtbruksakademien har, uti underdånigt memorial af flen 12 sistlidne November, anhållit att följande vid sednaste och flere föregående Riksdagar beviljade extra anslag måtte jemväl för år 1872 hos Riksdagen fiskas, nämligen:
a) till prisbelöningar vid allmänna landfbruksrnöten för husdjur, redskap,
maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruks-
alster........................................................................................................... Rdr 6,000.
b) till prisbelöningar vid täflingsmöten, för gödboskap, smör, ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan finnas tjenligen anställa sådana möten och der Hushållningssällskapen vilja förena sig om sammanskott af medel till dessa utställningar............ » 3,000.
Transport R:dr 9.000.
Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.
19 Transport Bär 9,000.
c) till understöd åt personer af mankönet, som genomgå fullständig lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel och vård in. in........... » 2,000.
och d) till Svenska Trädgårdsföreningen, mot enahanda vilkor, som
vid föregående Riksdagar bestämts..................................................... » 4,500.
Summa Bär 15,500.
Då Landtbruksakademien ansett ofvanberörda anslags belopp fortfarande behöfliga för främjande af jordbrukets, boskapskötselns, mejerihushållningens och trädgårdsodlingens utveckling, hemställer jag, att Eders Kongl. Näjd täcktes hos Riksdagen begära, det samma belopp måtte å extra stat under donna anslagstitel för år 1872 anvisas.
För utgifterne vid det geologiska undersöknings verket under innevarande år har Eders Kong]. Näjd den 2 sistlidne December fastställt följande stat:
Aflöningar:
Tillförordnade Chefen för Sveriges geologiska undersökning Rdr 4,000.
4 Geologer, årslöner ä 2,500 Rdr..................................... » 10,000.
2 biträdande Geologer, årslöner ä 2,000 Rdr.................. „ 4,000.
1 d:o d:o årslön » » .................. » 1,200.
2 d:o d:o årslöner ä 1,000 Rdr................. » 2,000.
1 Aktuarie och Nivellör, årslön........................................ » 2,500.
1 Kemist och Amanuens, d:o .......................................... >, 2,000.
1 vaktmästare d:o ......................i................... » 600
Särskildt arvode till ett biträde åt chefen vid utöfvan-
det af kontrollen öfver arbetena................................ » 1,000.
Extra arvoden för öfverarbete eller arbete på annan tid än den i Geologiska Byråns arbetsordning såsom ordinarie arbetstid bestämda, jemlik! Kongl. Bref-
vet den 11 November 1870, förslagsvis.................. » 1,000.
Godtgörelser till tillfälliga biträden för arbete under vintern, enligt Kongl. Brefvet den 16 April 1870, förslagsvis....................................................................... » 500. 28 800
Utgifter för arbetena på fältet:
Rese- och traktamentsersättningar till Chefen efter 5:te klassen i gällande resereglemente, Chefens biträde efter kute klassen, 3 Geo-
Transport. Rdr 28,800.
20 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
Transport Edr 28,800.
loger, 2 biträdande Geologer och 1 Nivellör efter 7:de klassen,
3 biträdande Geologer och 4 tillfälliga biträden för sommaren efter 8:de klassen, förslagsvis................................... Edr 17,600.
Inköp och reparationer af jordborr, afvägningsinstrument och andra undersökningsinventarier, inköp, kopiering och uppföring af rekognoskeringskartor, in. m., förslagsvis..................................................................... » 500. 18,100.
Byrå-Af delningen:
Inköp och reparationer af inventarier, rit- och skrifmaterialier, öfriga
förbrukningsartiklar, m. m., förslagsvis................................... Edr 600.
Laboratorium:
Inköp och reparationer af inventarier, kemiska reagentier, gasförbrukning m. m., förslagsvis.................................................. » 700.
Museum:
Inköp och reparationer af inventarier, frakter för samlingar in. in., «
förslagsvis..................................:.................................................... » 1,000.
Biblioteket:
Inköp och bindning af böcker, omkostnader för utbyte m. in.
förslagsvis,..................................................................... » 800.
Kart- och Boktrycket:
Tryckning af 4 kartor med beskrifningar, förslagsvis................... » 9,200.
Värmeledningen, ved och vatten:
Omkostnader, förslagsvis......................... ............................................ » 1,500.
Diverse utgifter:
Lokalernas rengöring, in. fl. ej till någon viss af ofvannämnda
hufvudposter hänförliga utgifter, förslagsvis............................. » 200.
Oförutsedda utgifter, förslagsvis......................................................... » 2,100.
Bult Edr 63,000-
Nästkommande års utgifter för de geologiska undersökningarnes fortsättande har Undersökningsverkets tillförordnade Chef, enligt underdånig skrifvelse
21 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.
af den 19 sistlidne November, beräknat till 63,000 B dr; men då en besparing på 1871 års anslag till belopp åt omkring 4,000 Bdr vore att förvänta samt genom försäljning af kartor och beskrifningar antagligen körnare att till undersökningsverket inflyta vid pass 2,000 Bdr, bär t. f. Chefen ansett, att endast
57,000 Bdr nu behöfva hos Riksdagen äskas.
Vid sådant förhållande får jag, under åberopande af det redan förut vid behandlingen af frågan om anslag till det ekonomiska karteverket omnämnda yttrandet af Chefen för Landtförsvars-Departementet, i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Näjd måtte föreslå Riksdagen, att för fortsättandet under år 1872 af de geologiska undersökningarne bevilja ett extra anslag af 57,000 Rdr.
ll:o. Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder.
Sedan Eders Kongl. Maj :t under den 3 Juni sistlidna år fastställt undervisningsplan för Slöjdskolan i Stockholm, har Styrelsen för nämnda skola till Commerce-Collegium afgifvit förslag till inkomst- och utgiftsstat för skolan.
Uti detta förslag har Styrelsen beräknat skolans årliga inkomster sålunda:
statsanslag på ordinarie stat.................................................................. Rdr 15,000.
skolavgifter af lärjungarne, förslagsvis................................................ » 5.000.
hyres- och räntemedel af Sjöstedtska fonden, förslagsvis ............ » 1,600.
ersättning för uppvärmning och vattenförbrukning inom geologiska
byråns och Landtbruksakademiens lokaler i skolans hus...... » 1,100.
Summa Rdr 22,700.
Utgifterna äro i samma förslag upptagna till................................... Rdr 82,400.
Om nu härifrån dragas skolans inkomster.......................................... » 22,700.
så återstå ............................................................................................... Rdr 59,700.
med hvilket belopp Styrelsen ansett skolans ordinarie anslag böra för framtiden ökas. Då likväl innevarande års anslag komme att lemna en besparing, uppgående till 1,500 Rdr, skulle för år 1872 ej erfordras större anslagstillökning än 58,200 Rdr.
Angående de skiljaktigheter, förslaget till utgiftsstat företer vid jemförelse med nu gällande stat, har Styrelsen yttrat:
att ehuru, i fråga om undervisning i varukännedom, det vore förmånligast, om lärare med specialinsigter i hvarje hufvudgren af ämnet kunde erhållas, det likväl visat sig mota svårighet att finna för undervisningen lämplige personer, Indika med dessa specialinsigter förenade de härvid icke mindre, oundgängliga teoretiska kunskaperna och som vore villige att emot det arvode, som af skolan kunde erbjudas, åtaga sig eu dylik undervisning och att Styrelsen
22 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
derföre dels önskade få antaga eu eller flere öfverlärare i berörda kunskapsämne, dels ansåge sig böra föreslå en förhöjning i aflöningen af 200 Edr;
att af enahanda skäl samma förhöjning af 200 Edr i aflöningen för öfverläraren i naturlära vore af behofvet påkallad;
att, då det visat sig nödvändigt att hafva 10 ordningsmannakrafter i verksamhet under i medeltal 32 veckor, Styrelsen, efter hittills gällande beräkningsgrund för aflöningen, 11 Edr 50 öre i veckan, för ordningsmannens aflönande i förslaget upptagit 3,700 Edr eller 475 Edr utöfver hvad för detta ändamål vore sednast beviljadt;
att i fråga om anslaget till undervisningens förstärkande i ordinarie ämnen, Styrelsen föreslagit en nedsättning deri med 500 Edr;
att deremot i det hittills upptagna anslaget för undervisning i extra ämnen och allmänna föredrag blifvit föreslagen en förhöjning af 450 Edr, för att kunna tillmötesgå en från flere industriidkare och för industrien nitälskande personer uttalad önskan om utvidgning af undervisningen i vissa delar af konstens tillämpning på industrien;
att för närvarande aflöningen åt maskinisten vore upptagen till 1,350 Edr, deraf 350 Edr såsom ersättning för hans förbindelse att aflöna en särskild person, som besörjde eldningen under pannorna vid tider, när maskinisten sjelf vore upptagen med reparationsarbete å ledningarne; men att, då hela donna anordning, hvarigenom maskinisten Ange sysselsättning på andra ställen än vid pannorna och maskinerna, befunnits särdeles olämplig samt i följd deraf särskilda biträden för ledningar nes reglerande mast anlitas, Styrelsen föresloge, att maskinistens aflöning måtte nedsättas till 1,000 Edr, mot det att han befriades från skyldigheten att hålla särskild eldare, samt att ett belopp af 600 Edr måtte anvisas för vård och skötsel af nyssberörda ledningar, genom hvithet belopp bemälde biträden då ock skulle ersättas;
att sedan det visat sig att en extra vaktmästare hela året igenom vant behöflig och det synts icke längre vara lämpligt att upptaga dennes aflöning bland diverse utgifter, samma aflöning, hvilken sednast uppgått till något öfver 500 Edr, ansetts höra Öfverföras till aflöningsstaten, hvadan i förslaget dertill vore uppförda två andre vaktmästare, i stället för, såsom hittills, en sådan;
att kostnaden för uppvärmning kunnat nedbringas med 1,000 Edr, hvaremot kostnaden för vattenförbrukning blifvit, på grund af derom upprättadt kontrakt, uppförd med en förhöjning af 6 Edr 20 öre;
att då den för bibliotek och samlingar nu bestämda post af 2000 Edr, med afseende särskildt derå, att största delen af böcker, tidskrifter och planschverk saknade band, • samt att de betydliga och värdefulla varuprofsamlingar, skolan fått såsom gåfva mottaga af Svenska Slöjdföreningen, till nära hälften förvarades i sådant skick, att all utställning af dem vore omöjlig, befunnits
23 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
icke vara mot beliofvet svarande, Styrelsen upptåg!t donna post förhöjd med 500 Rdr;
att då, oaktadt all sparsamhet iakttagits med afseende å belö/iingarnes antal, och fastän värdena å desamma vore lägre än som för ändamålet vore ensidigt, kostnaden för dem likväl uppgått år 1869 tall inemot 770 Rdr och år 1870 till något öfver 720 Rdr, Styrelsen ifrågasatte eu förhöjning af donna post med 100 Rdr eller till 700 Rdr; samt
att ehuru från posten »diverse utgifter» på vederbörande andra titlar i staten öfverförts eller komme att öfverföras ej blott vissa belopp för extra biträdens aflönande, utan ock omkostnaderna för anskaffning af förbrukningsmaterialier för undervisningen, så att å förstnämnda post blott qvarstode expeditions-, trycknings-, annons-, städnings-, renhållnings- och brandförsäkringskostnader samt utgifter för tillfälliga handräckningar, det för diverse utgifter nu uppförda belopp 3,400 Rdr vore otillräckligt för bestridandet af nämnda utgifter, hvadan i sådant afseende, efter anställd beräkning rörande beliofvet, beloppet blifvit höj dt med 818 Rdr 80 öre.
Commerce-Collegium, som insända Styrelsens ofvan omförmälda förslag till stat, har icke haft något att anmärka emot Styrelsens beräkning af skolans inkomster. Hvad åter utgiftsstaten angår, har Commerce-Collegium hufvudsakligen anfört:
att Collegium icke funne skal vara anförda, som kunde föranleda förhöjning i arvodena för undervisning i varukännedom och naturlära;
att förhöjning i det till aflöning till ordningsmannen nu bestämda belopp icke kunde af Collegium tillstyrkas, helst i Styrelsens berättelse för sednast^ läseåret funnes uppgifvet, att ordningen i skolan kunnat, såsom Collegium antoge, med då för ändamålet anvisade medel på det noggrannaste upprätthållas;
att hvad anginge Styrelsens begäran om förhöjning i anslaget till undervisningen i extra ämnen samt för allmänna föredrag, till stöd för hvilken begäran Styrelsen ej anfört annat skäl, än att önskan vore uttalad om utvidgning af undervisningen i vissa delar af konstens tillämpning på industrien, så enär icke ens an tydt blifvit, i h vilka delar ifrågavarande utvidgning skulle ega ruin, kunde Collegium desto mindre förorda donna begäran, som, enligt hvad af Collega underdåniga skrifvelse i ämnet den 1 Februari 1870 framginge, Styrelsen under nästlidna år lemna! en väsendtlig andel af det redan beviljade anslaget obegagnad!; -
att då deremot de skäl, Styrelsen andragit för en förändrad anordning beträffande aflöningen för maskinisten samt särskild! anvisande af medel för vård och skötsel af värmeledningarne in. in., äfvensom för antagande! af ytterligare en andre vaktmästare, syntes, under förutsättning af samtlige de härvid åsyftade personernas behöflighet vid skolan, vara af beskaffenhet att höra god-
24 Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
kännas, hade Collegium mot den i dessa hänseenden gjorda hemställan icke något att erinra;
att förhållandet vore enahanda i fråga om den ringa tillökningen i kostnaden för vattenförbrukningen, för hvilken sednare ersättningen uppgifvits utgå efter derom upprättadt kontrakt, äfvensom beträffande den begärda förhöjningen i anslaget till bibliotek och samlingar, hvilken förhöjning, i den mån den funnes lämpad efter det derför angifna ändamålet, herde anses, för ett syftesenligt tillgodogörande af befintliga böcker och samlingar, erforderlig;
att Styrelsens åtgärd att hafva öfverskrida anslaget till belöningar åt lärjungar ingalunda herde föranleda förhöjning af detta anslag;
att då, enligt hvad af en utaf skolans föreståndare afgifven promemoria inhemtades, det villo synas, som om den begärda förhöjningen i anslaget till diverse utgifter skulle för skolans räkning tagas i anspråk, (kollegium ansåge sig icke höra samma förhöjning afstyrka;
att då, till. följd af hvad sålunda blifvit i underdånighet anfördt, allenast den förändring i sednast, för år 1871, fasställda stat skulle inträda, att, under
det i berörda stat, hvilken slutade å eu utgiftssumma af............... Rdr 80,400.
funnes uppfördt: för
undervisningens förstärkande i ordinarie
ämnen........................
» maskinisten...................
» en andre vaktmästare....
» uppvärmning..................
» vattenförbrukning .........
» bibliotek och samlingar » diverse utgifter .............
nu komme att i stället upptagas:
Rdr 2,500: — » 1,350: —
» 500: —
» 5,000: —
» 425: —
» 2,000: — » 3,400: —
15.175.
för
undervisningens förstärkande i ordinarie
ämnen .................................................. Rdr 2,000: —
» maskinisten ................................................... » 1,000: —-
» vård och skötsel af värmeledningar och venti-
hvarigenom utgiftssumman ökades med ..............
skulle alltså donna summa komma att sluta på
15,750. ...... Rdr
ö7o.
Rdr 80.975.
Bil. N:o 5 b) ‘till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
samt att, enär påräkneliga inkomster utgjorde.................. Rdr 22,700.
och en disponibel behållning förefunnes af................... » 1,500. 24 9Q0
för år 1872 skulle erfordras ett ytterligare statsanslag af............ Rdr 56,775.
Rdr 80,975.
Slutligen har Oollegium, under åberopande af hvad (kollegium i underdånig skrifvelse af den 15 December 1869 anfört, förklarat sig anse, att det belopp, som för skolan utöfver det gamla ordinarie anslaget vore erforderligt, för närvarande och intill dess eu något längre erfarenhet om skolans verkliga behof vunnits, ej bör å stat definitivt uppföras.
På grund af hvad sålunda förekommit, hemställer jag, att Eders Kongl. Näjd måtte hos Riksdagen begära, att till Stockholms slöjdskola för år 1872 anvisas, utöfver det på stat definitivt uppförda beloppet 15,000 Rdr, 56,775 Rdr eller 175 Rdr mera än hvad vid sednaste Riksdag för skolan anvisades.
Vidare får jag under donna anslagstitel hemställa, att Kongl. Näjd måtte vid nu instundande, likasom vid de tre föregående Riksdagarne, åska ett extra anslag af 3,000 Rdr, såsom bidrag till underhållande af väfskolan i Borås, med vilkor att från Elfsborgs läns landsting, eller eljest inom orten, tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget.
12:o. lindemsuiiigsaiåstaltei’ för handel och sjöfart.
Uti berättelsen angående undervisningen i Malmö Navigationsskola under läsåret 1869—70 har nämnde skolas föreståndare förmält, att erfarenheten ådagalagt, hurusom det för eleverna i donna skola skulle vara i hög grad fördelaktigt om dem bereddes tillfälle att der aflägga ångbåtsbefälhafvareexamen; att, ehuru skolan kunde räknas till en af de större bland rikets Navigationsskolor, eleverne derstädes likväl hittills för undergående af ifrågavarande examen varit nödsakade afresa till annan Navigationsskola och derigenom måst vidkännas en förlust af tid och penningar, så mycket mera kännbar som, derest nämnda examen fått i skolan afläggas, de dertill erforderliga insigter kunnat inhemtas samtidigt med de för styrmans- och sjökaptensexaminas undergående föreskrifna kunskaper; att, i betraktande af den utvidgning af ångkraftens användande på fartyg, som alltmera gjorde sig gällande, lätt kunde förutses att, om i Malmö Navigationsskola undervisning i ångmaskinlära anordnades, många af skolans elever skulle begagna tillfället att inhemta kunskaper i donna numera väsendtliga del af sjövetenskapen; samt att följaktligen den ringa kostnad, hvilken genom en sådan anordning drabbade staten, skulle mer Bill. till Riksd. Prat. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 4
26 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. P^op. N:o 1, om Statsverket 1871.
än val ersättas genom den ökade verksamhet, som derigenom kornrne skolan till del. Skolans Direktion har ock, på grund häraf, gjort framställning, att erforderligt statsanslag, i likhet med hvad för andra Navigationsskolor i riket utgår, måtte varda beviljadt för tillväga bringandet af sådan undervisning vid Malmö Navigationsskola, att de elever, som önskade undergå examen för behörighet att fora befäl å ångfartyg, kunde blifva i tillfälle dylik examen der aflägga.
De Navigationsskolor, uti Indika för närvarande meddelas undervisning för bildande af ångfartygsbefälhafvare, äro Stockholms, Göteborgs, Gefle och Carlshamns, hvarjemte i de två förstnämnda af dessa skolor meddelas sådan undervisning, som afser bildande af maskinister för passagerareångfartyg; och äro, enligt gällande stater, i arvode åt lärare för meddelandet af dylik undervisning anvisade för hvardera af Navigationsskolorna i Stockholm och Göteborg 600 Rdr, för Navigationsskolan i Gefle 500 Rdr och för den i Carlshamn 450 Rdr, hvarförutom, för anordnande, af enahanda undervisning i Calmar Navigationsskola, vid sistlidne Riksdag till utgående från och med år 1871 beviljats ett ärligt belopp af 500 Rdr.
Commerce-Collegium, som i skrifvelse den 26 sistlidne Juli underställt denna fråga Eders Kongl. Majrts nådiga pröfning, har, i betraktande deraf, att, efter medelberäkning för de tio åren 1860—1869, Malmö Navigationsskola, i fråga om antalet inskrifna elever, stode framför Navigationsskolorna i Gefle, Carlshamn och Calmar, och vid jemförelse med förhållandet i samtliga nio Navigationsskolorna i riket, intoge det tredje rummet i ordningen, samt då ångkraftens begagnande å fartyg, utsudda ej mindre för passagerares fortskaffande än ock för varu trafiken inrikes orter emellan, otvifvelaktigt alltjemt tilltoge, hvadan och ensidigt vore att undervisning i ångmaskinlära, åtminstone till den omfattning, som erfordrades för inhemtande af de för ångfartygsbefälhafvare nödiga kunskaper, efter hand måtte kunna tillvägabringas i rikets alla Navigationsskolor, i underdånighet tillstyrkt, att ett ärligt anslag af 500 Rdr måtte beredas till arvode för meddelande af undervisning vid Malmö Navigationsskola i läran om ångmaskiners konstruktion och behandling.
Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer jag i underdånighet, att, på det undervisning vid Malmö Navigationsskola i läran om ångmaskiners konstruktion och behandling må kunna anordnas, samma skolas anslag må tillökas med 500 Rdr; samt att, för beredande af tillgång härtill, Eders Kongl. Maj:t, sedan under den 16 sistlidne Augusti blifvit i nåder förklarad!, att det arvode af 300 Rdr årligen, som å aflöningsstaten för Stockholms Navigationsskola varit uppfördt och utgått till Vetenskapsakademiens Astronom för undervisning i den högre astronomien, skulle Statsverket besparas från och med månaden nästefter den, hvarunder Professoren N. 11. Selander, som innehaft
27 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.
samma arvode, hade aflidit, måtte dels i Nåder besluta, att sistnämnda arvodesbelopp skall till Malmö navigationsskola öfverflyttas, derest ifrågavarande undervisning i ångmaskinlära derstädes kommer till stånd, dels ock föreslå Riksdagen, att anslaget till undervisningsanstalter för handel och sjöfart måtte förhöjas med det ytterligare erforderliga beloppet, eller 200 Rdr.
Uti underdånig skrifvelse den 22 Februari 1867 har Styrelsen för Statens jernvägstrafik fästat uppmärksamheten derå, att, sedan så väl Statens jern vägar vunnit en betydande tillväxt, som äfven en mängd enskilda lokomotivbanor tillkommit, tiden syntes vara inne, att några" allmänt gällande föreskrifter utfärdades rörande personers antagande till lokomotivförare, hvilkas ansvarsfulla kall förutsatte ej allenast erfarenhet i yrhet, utan äfven kunskaper i ångmaskinlära i allmänhet samt dess tillämpning på lokomotiv. Trafikstyrelsen anförde dervid, att dittills vid Statens jern vägar, såsom vilkor för att antagas till eldare på lokomotiv erfordrats, att den sökande förut arbetat vid mekanisk verkstad minst ett hälft år och sedermera någon tid å jernvägames reparationsverkstäder, eller ock varit maskinist å ångfartyg eller vid annan inrättning, der ångmaskin användes, hvarefter sålunda antagen eldare, sedan han i donna egenskap under två år tjenstgjort och af vederbörande maskiningeniör blifvit pröfvad, kunnat befordras till lokomotivförare; men att i § 7 af Nådiga Reglementet den 15 Mars 1861, angående undervisning och examina i ångmaskinlära vid allmän navigationsskola, vissa vilkor för personers antagande till maskinistelever i dylika skolor vore stadgade, som med lämpliga förändringar lätteligen kunde göras gällande för eldare på lokomotiv, Indika framdeles ämnade söka anställning såsom lokomotivförare. Styrelsen anhöll, med anledning häraf, att tillfälle, måtte beredas dem, som blifvit antagne till och någon viss tid tjenstgjort såsom eldare på lokomotiv, att erhålla undervisning vid befintliga navigationsskolor uti ångmaskinlära jemte, så vidt ske kunde, dess tillämpning på jern vägslokomotiv, samt föreslog i underdånighet vissa vilkor för eldare, hvilken såsom lokomotivförare-elev villo åtnjuta berörda undervisning. Derjemte hemställde Styrelsen, huruvida icke, derest, till följd af den ifrågavarande utvidgningen af undervisningsämnena vid navigationsskolorna, någon särskild lärarehjelp blefve behöflig och ökade omkostnader deraf förorsakades, det för sådant ändamål erforderliga beloppet kunde af de utaf Statens jernvägstrafik inflytande medel utbetalas, enär företrädesvis Statens jern vägar finge gagn af de elever, som genomgått sådan undervisningskurs.
Commerce-Collegium, som erhållit Nådig befallning, att, efter det vederbörande blifvit. herde, afgifva underdånigt utlåtande öfver berörda framställning, har i underdånighet öfverlemnat infordrade yttranden från så väl lärare och
28 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.
Direktionerne för navigationsskolorna i Stockholm och Göteborg, eller de enda dylika skolor, hvarest sådan undervisning, som afser bildandet af maskinister för passagerare-ångfartyg, meddelas och i hvilka maskinistexamina få afläggas, som äfven t. f. Navigationsskole Inspektören, af Indika yttranden, bland annat, inhemtas: att ordinarie läraren i Stockholms navigationsskola samt läraren i ångmaskinlära derstädes äfvensom skolans Direktion förklarat sig anse, att den undervisning, som vid navigationsskolorna meddelas uti thcoretisk ångmaskinlära till den omfattning, som af mom. a.—g. i § 4 af 1861 års ofvanåberopade Nådiga Reglemente bestämmes, skulle utan någon väsendtlig tillökning i lärarnes arbete kunna åt så väl ångbåtsbefålhafvare-elever och maskinist-elever, som ock åt dem, Indika hade för afsigt att söka anställning såsom lokomotiv-förare, samtidigt meddelas, om tillräckligt utrymme i skolans lokal funnes; hvaremot den för lokomotivförare nödiga kännedom om de mera allmänt förekommande lokomotiv, deras begagnande och skötsel m. in. ovilkorligen måste såsom ett från den öfriga undervisningen afskildt och ganska vidlyftigt ämne särskildt meddelas; att Göteborgs navigationsskolas Direktion, i öfverensstämmelse med hvad skolans vederbörande lärare yttrat, jemväl ansett, att den undervisning, som för närvarande vid donna skola bestrides i allmän ångmaskinlära, kunde i behöflig mån och utan men för undervisningens jemna gång under de vanliga lektionerne i skolans afdelning för ångmaskinlära meddelas lokomotivförare-elever; men att sådan undervisning åter, som hade för ändamål de theoretiska satsernes tillämpning särskild! på lokomotiv samt kännedom om de för lokomotivs förande erforderliga och anbefallda säkerhetsmått m. in. svårligen skulle kunna förenas med eu behörig undervisning åt maskinist-eleverne, hvadan donna vigtiga del af undervisningen borde besörjas vid lämplig järnvägsstation, der åskådningsmateriel funnes nära till hands; förklarande äfven donna Direktion, att, i händelse det blefve i Nåder förordnadt, att äfven sistnämnda, uteslutande för blifvande lokomotivförare afsedda, undervisning skulle i navigationsskola meddelas, det blefve nödigt att för ändamålet inrättades en särskild afdelning med egen lärare; samt att Navigationsskole-Inspektören instämt i hvad de båda skoldirektionerne sålunda yttra! angående utförbarheten af det väckta förslaget om ifrågavarande undervisnings meddelande i dessa skolor. I samtliga berörda yttranden har dessutom framställning blifvit gjord om billigheten deraf att, om lokomotivförare-elever komme att i navigationsskola åtnjuta undervisning och der undergå examen, de för undervisningen i öfrig! uti skolan anställde lärare, som för berörda ändamål finge sig ökade göromål ålagda, förunnades någon särskild ersättning.
Med anmälan, att Stadsfullmägtige i Stockholm och Göteborg på framställd förfrågan förklara!, att, derest Eders Iiongl. Maj:t lemnade Nådigt bifall till förslaget att ifrågavarande undervisning må uti navigationsskola lokomotivförare-
29 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket, 1871.
elever meddelas, Stadsfullmägtige icke hade något att erinra deremot att nämnda städers till sådan skola anskaffade lokaler för ändamålet begagnades, har Commerce-Collegium, efter inhemtande äfven af Föreståndarens för Teknologiska Institutet yttrande i ämnet, för egen del anfört, att, i enlighet med hvad så väl Trafikstyrelsens framställning föranledde, som ock uti vederbörandes afgifna yttranden förekomme, den undervisning, hvars meddelande i navigationsskola åt lokomotivförare-elever blifvit ifrågasatt, väl skulle komma att omfatta ämnen af väsendtlig vigt, hvilka icke utgjorde föremål för den undervisning, som afsåge bildandet af befälhafvare och maskinister å passagerare-ångfartyg; men då i sistnämnda undervisning inginge flera läroämnen, hvari fullkomligt enahanda insigter, som för ångfartygsbefälhafvare- och maskinist-elever äro bestämda, borde lokomotivförare-elever bibringas, och i följd deraf för besörjandet af denna, för eleverne i de särskilda yrkena gemensamt behöfliga undervisning, skulle, till besparing i kostnaderne för staten, kunna begagnas samma läroanstalt och samma lärarepersonal, med sådant ökadt biträde endast, som ett större antal elever möjligen kunde gorå erforderligt, ansåge Collegium donna omständighet kunna innefatta skål att, äfven med utsträckning af dessa skolors verksamhet i en för dem icke afsedd rigtning, tillfälle till berörda undervisnings åtnjutande uti Stockholms och Göteborgs navigationsskolor bereddes lokomotivförare-elever, och att i sammanhang dermed sådan åtgärd vidtoges, att dessa elever i sagda skolor jemväl kunde inhemta de för yrkets utöfning särskild! behöfliga kunskaper. Något hinder för en dylik anordning herde icke mota äfven för det fall att, på sätt förutsatts, kunna blifva förhållandet i Stockholms navigationsskola, tillräckligt utrymme i skolans lokal skulle saknas för att samtidigt åt ångfartygsbefälhafvare- och maskinist-elever samt lokomotivförare-elever meddela den för dem gemensamma undervisning, enär i sådant fall de dertill hörande ämnen kunde för sistnämnde elevers räkning särskild! behandlas å tid, då skolans lokal icke vore för annan undervisning upptagen. '
Sedan (kollegium derefter yttrat sig beträffande omfattningen af den ifrågasatta undervisningen, vilkoren för att till lokomotivförare-elev i navigationsskola blifva antagen samt samma undervisnings ändamålsenliga ordnande, — rörande hvilka ämnen Eders Kongl. Näjd för närvarande icke torde finna skål fatta Nådigt beslut, — har (kollegium vidare, jemte tillstyrkande, det Eders Kongl. Näjd täcktes i Nåder förklara, att uti Stockholms och Göteborgs Navigationsskolor tillfälle att åtnjuta undervisning och aflägga examen borde tillsvidare vara beredt dem, hvilka ämna att såsom lokomotivförare söka anställning vid staten eller enskilde tillhöriga jernvägar, i fråga om den för ändamålet erforderliga kostnaden i underdånighet anfört, att Eders Kongl. Näjd under den 25 Januari 1861, vid fastställande af underdånigt förslag till stat för navigationsskolorna, väl förklara!, att, i öfverensstämmelse med föreskriften i Nådiga
30 Bil. N:o 5 b) till Konyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
Brefvet den 18 Maj 1858 och med tillämpning af bestämmelserne i Nådiga cirkuläret den 9 November 1860, hvarje vid navigationsskola i riket anställd lärare, som från och med 1861 komme i åtnjutande af löneförhöjning utöfver den före 1858 bestämda aflöning, skulle vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som kunde varda i Nåder stadgad; men då detta vilkor för löneförhöjnings åtnjutande af navigationsskolelärarne, icke, enligt Collegii uppfattning, kunde afse en sådan ökad tjenstgöring, som, i händelse af bifall till Trafikstyrelsens framställning, skulle för en del af dessa lärare uppkomma till följd deraf att undervisningen utsträcktes i en från dessa skolors ursprungliga och egentliga ändamål afvikande riktning, ansåge Collegium med billighet öfverensstämma, dels att den lärare i hvardera af ifrågavarande skolor, som. jemte meddelandet af undervisning åt ångfartygsbefälhafvare- och maskinist-elever i ångmaskinlärans mera vetenskapliga delar, tillika borde i flera af hithörande ämnen undervisa lokomotivförare-elever och med dem före examens undergående anställa enskild! förhör, för detta ökade besvär åtnjöts skålig ersättning af 250 Rdr, dels ock att skolans föreståndare för den tillökning i göromål, som skulle honom tillskyndas genom tillsynen öfver nämnde elever samt åliggandet att för dem fora inskrifnings- och examensbok äfvensom särskilda räkenskaper, erhölle en mot detta ökade bestyr svarande godtgörelse af 100 Rdr; hvarförutom, och då icke någon af de i navigationsskolorna anställde lärare för undervisning i ångmaskinlära kunde i allmänhet förutsättas vara i besittning af sådana insigter, som erfordrades för att meddela den för lokomotivförare-elever nödiga kännedom om lokomotivs konstruktion, begagnande och skötsel, samt följaktligen en särskild lärare för samma undervisnings bestridande bonde antagas behöflig, eu för denne lärare lämplig aflöning måste anvisas, af kollegium föreslagen till 450 Rdr, eller enahanda belopp, som i gällande stat är upptaget för den lärare i Stockholms och Göteborgs navigationsskolor, som har att ombesörja för maskinister särskilt erforderlig praktisk undervisning.
På grund häraf har Collegium i underdånighet hemställt, att, derest förslaget om undervisnings meddelande i nämnda skolor åt lokomotivförare-elever godkändes, Eders Kongl. Magt måtte, så länge samma undervisning fortfore, af de utaf trafiken å statens jern vägar inflytande medel till aflöning anvisa årligen 1,600 Rdr, och tillika medgifva, att erforderligt belopp finge af Trafikstyrelsen utbetalas till inköp eller godtgörelse för begagnande af sådana modeller, ritningar med flera effekter, som för meranämnda undervisning vore nödiga.
Enär med industriens stigande utveckling, ångmaskiner af hvarjehanda slag finna eu allt vidsträcktare användning, anser jag, med hänsigt till den fara
31 Bil. N:o Öb) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
för personers lif och helsa, som kan uppkomma till följd af bristande insigt i sådana maskiners vård, skötsel och handterande, det vara af särdeles vigt, att tillfälle beredes till undervisning om skötseln af alla slags ångmaskiner. Då behofvet af dylik undervisning sålunda uppfattas i större allmänlighet och icke inskränkes blott till bildande af lokomotivförare, torde dock icke vara lämpligt att, på sätt under sistberörda förutsättning blifvit af vederbörande föreslaget, å jernvägstrafikmedlen anvisa hvad som kan behöfvas för att bestrida kostnaderne för ytterligare undervisning i ångmaskinläran vid navigationsskolorna; utan hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Näjd måtte föreslå Riksdagen att för år 1872 på extra stat anvisa ett förslagsanslag af högst 1,500 Rdr till Eders Kongl. Maj ds disposition för åstadkommande vid Stockholms och Göteborgs navigationsskolor samt, der sä ske kan och tillgång.-,,-ne medgifva, äfven vid navigationsskolan i Malmö, af undervisning för loko nio tivförareoch maskinist-elever i allmänhet.
13:o. Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.
Af den åren 1862—1863 församlade Riksdag blek anslaget under donna titel förhöj dt med 5,000 Rdr, att användas till årsarvoden samt rese- och traktamentsersättningar åt tvä. i kolning och bränntorfsberedning kunnige personer, Indika skulle äga att, uppå reqvisition från bruks- och skogsägare, mot ersättning efter enahanda grund, som för agronomer var fastställd, meddela nödig .. praktisk anvisning för tillämpningen af de härvid begagnade bästa metoder.
Sedermera hafva två undervisare i kolning och bränntorfsberedning under eu tid af omkring 7 år varit anställde i statens tjenst och stått under Landtbruks-Akademiens Furvaltningskomités öfverinseende och ledning; men sedan bemälde Förvaltningskomité i underdånighet anmält, att de icke lyckats tillvinna sig ett sådant förtoende hos allmänheten eller blifva så anlitade, att statens för dem hafde utgifter kunde anses vara till någon större del ersatte genom de arbeten, som af dem blifvit utförda, har Eders Kongl. Näjd den 9 sistlidne December, förständiga! Förvaltningskomitén att hvarken förnya de med de antagne undervisarne afslutade kontrakt, hvilka med år 1870 gatt till ända, eller med andre personer utsluta kontrakt om ifrågavarande undervisnings meddelande; och då det icke synes vara skal att vidare anställa särskilde undervisare i kolning och bränntorfsberedning, torde Eders Kongl. Maj:t'föreslå Riksdagen, att minska anslaget till befrämjande i allmänhet af bergsbruket med ofvanomförmälda belopp, 5,000 Rdr, eller till 27,411 Rdr 84 öre.
32 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
14:o. Diverse anslag.
Nu likasom vid sistlidna års Riksdag torde Eders Kongl. Maj:t, i enlighet med hvad Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, uti memorial af den 8 sistlidne December, hemställt, aska, att följande anslag på extra stat anvisas, nämligen :
till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenby gumoder samt dess
tjenstebiträden ......................................................... Rdr 33,400
» undersökningar och expenser för allmänna arbeten » 25,000
» stipendier för medlemmar af Väg- och vattenbyggnads-corpsen, för utrikes resor i ändamål att
studera andra länders arbeten......................... » 2,000 p>^ qq.400.
15:o. Statens jernvägskyggnader.
Den år l8?0 församlade Riksdag beviljade för år 1871:
a) Eu million Riksdaler till fortsättande af arbetena å norra stambanan från Upsala till Sala och vidare öfver Bolandet, Brovallen och Krylbo till Storvik, Indika arbeten skulle börja vid Upsala; och
b) Eu million Riksdaler till fortsättande af arbetena å östra Stambanan från Norrköping öfver Linköping och Mjölby till Nässjö; vid fortsättning af hvilken - sistnämnda bana densamma skulle anläggas med samma spårvidd och trafikförmåga, som vid de hittills anlagda stambanorna blifvit begagnade.
I sammanhang härmed och jemte medgifvande, att, vid jernvägsbyggnadernas utförande, Eders Kongl. Maj:t måtte närmare bestämma de orter, som stambana eller handel, hvartill anslag blifvit beviljadt, skulle genomgå, och de ställen, den bonde anlöpa, anhöll Riksdagen i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes anbefalla Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader, att vid utförandet af ofvanomförmälda byggnader iakttaga all den sparsamhet, som med trafikens trygghet och banornas ändamålsenlighet kunde vara förenlig.
Eders Kongl. Maj:t täcktes den 10 Juni 1870 vid underdånig föredragning af Riksdagens om förmälda beslut, anbefalla Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader :
dels att i afseende på fortsättandet under år 1871 af arbetena å östra stambanan under 1870 års sommar låta å den vid pass 4 mil langa bandelen från Norrköping till Linköping verkställa för uppgörande af arbetsplan för år 1871 erforderliga noggranna detaljerade undersökningar med dertill hörande utstakning»,', hvilla undersökningar borde redan från början anordnas med
33 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj As Nåd. Brop. N:o 1, om Statsverket år 1871.
syftemål, att vid framtida utförandet af ifrågavarande jernvägsbyggnad i hela dess utsträckning all den sparsamhet måtte kunna iakttagas, som med trafikens trygghet och banans ändamålsenlighet kunde vara förenlig;
dels att för fullständig och noggrann utredning af frågan om Indika förändringar i dittills an vänd! byggnadssätt borde, till åstadkommande af den utaf Riksdagen åsyftade besparing i kostnaden för fortsättning af norra stambanan, företrädesvis vidtagas; låta verkställa undersökningar och uppgöra beräkningar för utrönande af anläggningskostnaden för särskilda förutsatta fall; hvarvid för hvarje åt berörda fall borde iakttagas alla de inskränkningar i stationsbyggnader och s. k. rullande materiel, som, under förutsättning af en mindre trafik och farhastighet än den, för hvilken de redan färdiga stambanorna vore afsedda, ansåges kunna utan skada och äfventyr göras; äfvensom alla broar, viaducter och dylika byggnader till grundläggning, murning och öfverbyggnad skulle beräknas endast för enkel bana;
dels ock att i samråd med Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande söka tillvägabringa sådane överenskommelser inom de orter, der arbetena för östra och norra stambanornas fortsättning skulle verkställas, att den erforderliga jorden måtte kostnadsfritt till staten öfverlemnas eller bidrag till densammas inlösen tillskjutas, i hvilket afseende de till Eders Kongl. Näjd inkomna handlingar rörande upplåtelse af mark eller utgörande af bidrag till expropriationskostnadernas bestridande för norra stambanans fortsättning från hopsala borde till Styrelsen öfverlemnas.
Sedan Eders Kongl. Näjd derefter den 20 September 1870, enär de sålunda anbefallda undersökningarne i fråga om norra stambanan då mera, enligt hvad anmäldt blifvit, så långt framskridit, att alla dertill hörande fältarbeten blifvit afslutade, förständiga! Styrelsen för statens jernväg trafik att, så fort ske kunde, föranstalta om erforderlig utredning af så väl den blifvande trafikens å norra stambanan omfattning och beskaffenhet, så noga en sådan utredning kunde på förhand åstadkommas, som ock den inverkan på de framtida drifts- och underhållskostnaderne, de olika byggnadssätt^ kunde utöfva, samt att med slik utredning till Kongl. Näjd inkomma;
så hafva så väl Styrelsen öfver Statens j ervägsbyggnader den 11 sistlidne November, efter det de för fortsättande af arbetena å norra stambanan föreskrifna undersökningar och beräkningar afslutats, afgifvit underdånigt utlåtande i ämnet, åtföljdt af undersökningshandlingarne, som ock Styrelsen öfver statens järnvägstrafik den 28 i sistberörda månad med den anbefallda utredningen inkommit.
Enär, på det Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader måtte kunna uppgöra arbetsplan för användande under år 1871 af de utaf Riksdagen för sam- Bili. till Riksd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Afd. ' 5
34 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj ris Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.
ma år till fortsättande af arbetena å norra stambanan beviljade medel En million Riksdaler, nödigt vore, att Styrelsen undfinge Nådig bestämmelse i fråga om hvilket af de flera förutsatta alternativa byggnadssätt borde läggas till grund för uppgörande af omförmälda arbetsplan, bär Eders Kongl. Näjd under den 16 sistliden December tillåtit mig att då underställa denna fråga Eders Kongl. Maj ds nådiga pröfning. Uti mitt i anledning deraf afgifna underdåniga yttrande till Statsrådsprotokollet för sistberörda dag, hvilket yttrande äfvensom de af Styrelse™e öfver statens j ernvägsbyggnader och jernvägstrafik. afgifna underdåniga utlåtanden i ämnet torde såsom bilagor få åtfölja Eders Kongl. Maj ds nådiga Proposition till Riksdagen angående Statsverkets tillstånd och behof, har jag närmare redogjort för ofvanberörda särskilda alternativ, upptagne å en af Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader vid dess utlåtande fogad jemförelsetabell under Ditt. A, B, C, D, E, F och G.
Under åberopande i (ifrigt af hvad jag den 16 sistlidne December underdånigst anfört, torde jag nu endast behöfva erinra, att kostnaden för fullbordande af norra stambanan i den 14 mil 1,948 fot långa sträckning, 1870 års Riksdag för sin del boslutit, samt med samma spårvidd och trafikförmåga, som vid de dittills anlagda stambanorna blifvit begagnade, ursprungligen beräknats till 12,395,000 Rdr; att till följd af sa väl delvis verkställd ny utstakning hvarigenom dock vägliniens längd ökats med 6,273 fot och skarpare krökningar uppkommit, som ock andra förhållanden, deribland minskning af rörliga materiel en, byggnadskostnad^! enligt alternativet B, nämligen för bredspårig bana med tung öfverbyggnad bragts ned till 9,688,000 Ildr, att enligt alternativet D, afseende bredspårig bana med lätt öfverbyggnad af 1.5 fot djup ballast och skenor af 15,5 ® vigt för löpande fot, anläggningskostnaden beräknats till
8,251,000 Rdr; att af det belopp 1,437,000 Rdr, hvarmed kostnaden enligt alternativet B för byggande af banan med tung öfverbyggnad d. v. s. med ballast af 2 fots djup och skenor af 22,75 « vigt för löpande fot öfvers köte anläggningskostnaden enligt alternativet D för banan med lätt öfverbyggnad, belöpte
366,811 Rdr på terasseringsarbeten, deri jemväl inbegripna broar, trummor, vägöfvergångar och expropriation^, 227,129 Rdr på ballastning, 841,512 Rdr på egentliga öfverbyggnaden eller syllar och skenor med tillbehör samt nedläggning deraf så väl i hufvudspåren som å stationerna samt slutligen återstoden 1,548 Rdr på åtskilliga icke särskild! uppgifne arbeten; att banan med tung öfverbyggnad förutsatte en bredd i krönet ä banvallen af 20, en bottenbredd vid gräfningar i jord af 30 och en bottenbredd vid bergsprängningar af 18 fot; att deremot den lätta öfverbyggnaden å banan antagits blott erfordra en krönbredd å banvallen af 16, en bottenbredd vid gräfningar af 24 och en bottenbredd vid bergsprängningar af 16 fot; att så väl Byggnads- som Trafik-
35 Bil. N:o 5 b) till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.
■ styrelsen på anförda grunder förklarat en bredspårig bana med tung öfverbyggnad emellan Upsala och Storvik, oansedt den högre anläggningskostnaden, ega ett afgjordt företräde framför en likspårig bana med lätt öfverbyggnad till följd af så väl större trafikförmåga och farhastighet, som ock lägre drifts- och underhållskostnad samt förty i underdånighet förordat banans fullständiga byggande efter alternativet B; men för den händelse, Eders Kong!. 'Maj:t till åstadkommande af den på användningen af grundare ballast och lättare skenor beroende besparing i anläggningskostnaden, hvilken besparing uppginge till 1,068,641 Riksdaler eller tillsammans med ofvanomförmälde 1,548 Rdr till 1,070,189 Rdr, beslöte banans utförande med öfverbyggnad af nyssnämnda beskaffenhet, underdånigst hemställt, att i förutsatta händelse banvallen åtminstone måtte få anläggas med en bredd i krönet af 20 fot, på det att den öfvergång från lätt till tung öfverbyggnad, som med all sannolikhet antoges inträffa, när de först nedlagda lätta skenorna blefve utslitna och borde mot nya skenor utbytas, måtte kunna verkställas utan alltför betydliga kostnader och svårigheter; att jag, ehuru för egen del hyllande Styrelsernas åsigt om tung öfverbyggnads afgjorda företräde uti förevarande fall framför lätt sådan, likväl, af anförda skäl, i underdånighet ansett det vara lämpligast, att för det dåvarande val emellan tung och lätt öfverbyggnad icke gjordes, utan att endast beskaffenheten af den så kallade underbyggnaden bestämdes; att jag vidare, oansedt för sådan underbyggnad, som alternativet B förutsatte, kräfdes en till
366,811 Rdr uppskattad högre kostnad än för den i alternativet D antagna underbyggnad, likväl tillstyrkt, att, till förekommande af ännu större utgifter framdeles, arbetsplanen borde uppgöras med ledning hvad anginge underbyggnad af alternativet B; samt slutligen att Eders Kongl. Näjd,'med gillande af hvad jag i underdånighet anfört och tillstyrkt, behagat att, i afseende på ap vändandet under år 1871 af de medel, En million Rdr, som 1870 års Riksdag för förstberörda år beviljat till fortsättande af arbetena å norra stambanan mellan Upsala och Storvik, under vilkor att desse arbeten börjades vid Upsala, anbefalla Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader att uppgöra och Eders Kongl. Maj:ts| Nådiga pröfning i vanlig ordning underställa arbetsplan, förutsättande en krönbredd å banvallen af 20, en bottenbredd vid gräfningar af 30 och eu bottenbredd vid bergsprängningar af 18 fot.
Det val emellan tung och lätt öfverbyggnad å norra stambanan, som med afseende endast å uppgörande af arbetsplanen för år 1871 kunnat tillsvidare uppskjutas, måste dock slutligen göras, när frågan blifver att åska eller bevilja anslag för fortsättning under år 1872 af arbetena å ifrågavarande stambana. Om densamma med sådan spårvidd och underbyggnad, som, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 16 sistlidne December, skola utgöra grund för uppgörandet af arbetsplanen för år 1871 komme att i öfrig! anläggas med lätt
36 Bil. No 5 b) till Kontjl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1'871.
.öfverbyggnad af 1,5 fot djup ballast och skenor af 15,5 skålp:s vigt för löpande fot; skulle detta byggnadssätt erfordra en kostnad af "8,617,811 Edr; hvaremot kostnaden för anläggning af banan med vanlig tung öfverbyggnad i fullständig öfverensstämmelse med alternativet B, skulle, på sätt förut är vordet nämndt, uppgå till 9,688,000 B dr eller 1,070,189 Rdr mera, än hvad i förra fallet erfordrades. Enär emellertid den till sistnämnda belopp beräknade besparing i anläggningskostnaden, som genom tillämpning af det i först omförmälda fall förutsatta byggnadssätt skulle åstadkommas, i väsendtlig mån, på sätt Styrelserna öfver statens jernvägsbyggnader och jernvägstrafik utredt, komme att uppvägas af icke blott högre utgifter för anskaffande af lokomotiv och för banans drift och underhåll, utan äfven olägenheterna af minskad trafikförmåga och farhastighet in. m.; håller jag i' underdånighet före, att såsom grund för beräkning af hvad som erfordras för fullbordande af norra stambanan i hela dess , sträckning från Upsala till Storvik lämpligen bör antagas den i alternativet B upptagna kostnadssumma 9,688,000 Rdr, helst jag förutsätter, att Riksdagen icke, för åstadkommande af en i (ifrigt önskvärd besparing i första anläggningskostnaden af 1,070,189 Rdr, hvilken besparings värde af anledning, nyss är vorden nämnd, i betydlig mån minskas, skall låta den hittills iakttagna likformighet och kontinuitet vid byggande af stambanorna nu i fråga om norra stambanan fara, utan i stället bevilja hvad som för bevarande af samma likformighet är nödigt.
Då enligt den vid 1870 års Riksdag framlagda beräkning kostnaden för fullbordande af den 14 mil 32,220 fot eller nära 15 mil långa östra stambanan från Norrköping till Nässjö uppgår till 11,360,000 Rdr; samt, i öfverensstämmelse med hvad jag här ofvan i underdånighet yttrat, anläggningskostnaden för norra stambanan torde böra beräknas till 9,688,000 Rdr; utgör således samfälda kostnaden för fullbordande af östra och norra stambanorna 21,048,000 Riksdaler.
På min hos Chefen för statens jernvägsbyggnader gjorda förfrågan, huruvida icke berörda kostnadssumma skulle kunna nedbringas till 20 millioner, har bemälde Chef uti en till mig aflemnad promemoria meddelat, att, om utförandet af båda ifrågavarande stambanor beslötes skola ske under loppet af 4 eller 5 år, således under åren från och med 1871 till och med 1874 eller från och med förstnämnda år till och med 1875 eller ock under en viss på förhand bestämd tid, samt Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader såmedelst sattes i tillfälle att afstöta kontrakt om alla till dessa stambanor erforderliga materialier i större partier, att på vissa bestämda tider levereras, hvarigenom sannolikt billigare pris skulle kunna betingas, än möjligt blefve, derest jernvägarnes byggnad bedrefves utan någon med hänsyn till liden för deras fullbordan på förhand bestämd plan och beroende af de anslag, som ett föregå-
37 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, [om Statsverket 1871
ende år beviljades, den ifrågasatta minskningen af 1,048,000 Rdr skulle, under förutsättning att priset å skenor under tiden icke stegrades utöfver de sednast förflutna årens medelpris, kunna tillvägabringas i så måtto, att en besparing af omkring 600,000 Rdr uppkomme å skenor, hvaraf omkring 540,500 centner erfordrades, jemte tillbehör; att minskning af förvaltningskostnaden med
73.000 Rdr bereddes till följd deraf, att tiden för banornas fullbordan inskränktes från 6 eller 7 till 4 eller 5 år; samt slutligen att 375,000 Rdr inbesparades å kostnaden för den rörliga materielen, derest donna för östra banan beräknades efter samma grund som för norra eller 75,000 Rdr för mil. Deremot har Chefen för statens jernvägsbyggnader ansett några besparingar å terasseringsarbetena å den östra stambanan icke vara att påräkna, af anledning, att, om än dylika besparingar, de der i allt fall icke kunde uppgå till något betydligare belopp, skulle genom framtida detaljundersökningar vinnas, desamma enligt Chefens åsigt företrädesvis herde användas till förbättringar i plan och profil af östra stambanan, hvarå för åstadkommande af snabb post- och personförbindelse emellan <hufvudstaden å ena samt landets södra delar och utlandet å andra sidan stor farhastighet sannolikt kommu att användas; hvadan och då det lyckats att å hela södra stambanan från Nässjö till Malmö undvika krökningar med kortare radier än 4,000 fot och att i enahanda afseende väsendtligen förbättra den ursprungligen utstakade Union från Katrineholm - till Norrköping, det vore .särdeles fördelaktigt att jemväl å ifrågavarande handel emellan Norrköping och Nässjö gorå enahanda förbättringar, de der i hög grad befrämjade farhastigheten och minskade framtida underhållskostnaden.
Hvad nu angår den väckta frågan att för anskaffande af den för östra stambanan erforderliga rörliga materiel beräkna behofvet deraf till allenast
75.000 Rdr, i stället för 100,000 Rdr för mil och såmedelst inbespara tillsammans för 15 mil 375,000 Rdr; så enär sednare tidens erfarenhet gifvit vid handen, att första uppsättningen af nödig rörlig materiel å stambana, hvilken, såsom förhållandet är med den östra, skall få samma trafikförmåga, som förut byggda stambanor, kräfver pn utgift af 100,000 Rdr för mil; lärer omförmälda fråga höra förfalla. Deremot torde, utöfver de af Chefen för statens j ernvägsbyggnader under uppgifva förutsättningar beräknade besparingar af 600,000 Rdr å skenor och 73,000 Rdr å förvaltningskostnader, eller tillsammans
673.000 Rdr, vara att motse ytterligare besparingar, som möjligen kunde motsvara nyss omförmälda för anskaffande af fullständig rörlig materiel utsudda
375.000 Rdr, och skulle uppkomma dels till följd deraf, att Eders Kongl. Maj:t den 23 sistlidne December, jemte fastställande af plan för arbetet under år 1871 å östra stambanan från Norrköping öfver Linköping till det omkring
28.000 fot sydvest från sistnämnda stad belägna Gäbbarp, tillika i nåder för-
38 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
ordnat, att grundläggning och murning af alla å östra stambanan förekommande broar och viadukter må utföras endast för enkelt spår dels genom inskränkningar vid stationsbyggnader, dels ock slutligen till följd af kostnadsfri upplåtelse af någon del af den mark, som för såväl östra som norra stambanan erfordras, eller ock bidrag till kostnaden för dess inlösen. Ehuru vanskligt det är att redan nu, innan arbetet å ifrågavarande stambanor ens påbörjats, med något anspråk på tillförlitlighet beräkna samtliga besparingar, som kunna göras, hyser jag dock vid ofvan upptagna förhållanden den vissa förhoppning, att samfälda anläggningskostnaden för östra och norra stambanorna, hvilken ursprungligen beräknats till 23,755,000 Kdr, icke, derest här ofvan gjorda förutsättningar inträffa, skall komma att i någon afsevärd mån i verkligheten öfverskrida tjugo millioner Rdr.
Ett hufvudsakligt vilkor för möjligheten att uppnå ett så gynsamt resultat är, enligt hvad Chefen för statens j er n v ags byggnader upplyst, att tiden för fullbordande af ifrågavarande stambanor varder på förhand bestämd. Dervid torde först få antagas, att likasom medel för liktidig fortsättning af östra och norra stambanorna vid 1870 års Riksdag beviljades, desamma lämpligen höra fullbordas -och för trafiken öppnas så nära samtidigt som möjligt, således åtminstone under samma år.
Vidkommande härefter frågan, inom hvilken tidrymd norra och östra stambanorna höra färdigbyggas, så ehuru, med afseende på angelägenheten deraf, att de på byggande af dessa stambanor använda medel ju förr- desto heldre 1 emnade någon afkastning i form åt behållen trafikinkomst, ensidigt vore, att ofvanberörda tidrymd blefve så kort som möjligt, får densamma likväl till följd af förhållanden, hvilka vid afgörande af frågan höra beaktas, icke bestämmas allt för kort. Nödig omtanke bjuder nämligen att icke genom ett påskyndat byggande åt jernvägar från landets näringar draga de för dem nödige arbetskrafter och sålunda förrycka förhållanden, Indika icke utan kännbara olägenheter för så väl den enskilde som ock dét allmänna kunna lida stärka och plötsliga rubbningar. Vidare bör tillses, att det belopp, som kan ifrågakomma att årligen inom landet upplånas för bestridande af kostaaderne å stambanornas byggande, någorlunda motsvarar hvad af den årliga kapitalbildningen kan utöfver näringarnes behof afses för ifrågavarande byggnadsföretag. Under erkännande af vanskligheten utaf alla dylika beräkningar, anser jag dock att, sedan till 1869 års rikliga skörd ytterligare kommit 1870 års lika beskaffade, samt, enligt hvad det visat sig, Riksdagens Fullmäktige i Riksgäldskontor^ kunnat med stor lätthet till högt pris afyttra det hittills utbjudna beloppet obligationer, utställda med anledning af 1870 års Riksdags af Eders Kong!. Maj :t gillade beslut om uppläggande af ett fonderadt amorteringslån å sammanräknadt nominel! belopp af högst 40 millioner Rdr Ruff, hvilket sednare för-
39 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o ly om..Statsverket 1871.
hållande utmärker tillvaron af ledigt kapital, som längtar efter placering, ett belopp af 5 millioner Bär kan årligen utan känbar uppoffring för landet användas förbyggande af jernvägar. Men då deraf 1 million Rdr torde, på sätt jag ämnar härefter i underdånighet tillstyrka, höra afses såsom understöd förbyggande af enskilda jernvägar; återstå att årligen användas å ifrågavarande stambanors fullbordan 4 millioner Bär eller samma belopp, som Eders Kongl. Maj:t i den nådiga framställningen till 1870 års Riksdag angående anslag till fortsättande af statens jern vägsbyggnader afsåg för statsbanorne till dess de i den omfattning, som då föreslogs, blefve färdigbyggda.
Derest den af mig nu i underdånighet yttrade åsigt om lämpligheten att årligen från och med 1872 använda 4 millioner Rdr på byggande af norra och östra stambanorna, till dess de i sin helhet blifva fullbordade och för trafiken öppnade, varder gillad; komme vid det förhållande, att af den samfälda, tillsvidare till jemn! 20 millioner beräknade anläggningskostnaden för nämnda tvänne stambanor beviljats för år 1871 två millioner, samma baner att fullbordas år 1876 med en utgift under samma år af 2 millioner, hvarigenom den fördel äfven vunnes, att banorna i sin helhet kunde trafikeras åtminstone under 4 månader af sistberörda år och derunder lemna inkomst.
Med afseende å den större anläggningskostnad, som den östra stambanan krafvel" framför den norra, skulle af de 4 millioner Rdr, hvilka kunna beviljas för år 1872, i jeninade tal belöpa å östra stambanan 2,100,000 Rdr och å den norra 1,900,000 Rdr.
På grund af hvad nu anfördt blifvit, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att till fortsättande af arbetena å östra och norra stambanorna under år 1872 bevilja anslag för samma är af
а) 2,100,000 Rdr för östra stambanan och
б) 1,900,000 Rdr för norra stambanan;
äfvensom att medgifva, att vid jernvägsar betenas utförande Eders Kongl. Maj :t må närmare bestämma de orter, som statsbana eller handel, hvartill anslag varder beviljadt, skall genomgå, och de ställen, den bör anlöpa.
Beträffande alla de anslag, som uti Riksstaten för innevarande år äro under Sjette h äfven! titeln uppförde och icke här ofvan blifvit särskild! omnämnda, har jag icke anledning att föreslå annan förändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns, slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m., minskas med 30 Rdr 68 öre eller från 60,069 Rdr 8 öre till 60,038 Rdr 40 öre.
40 Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1871.
Om hvad. jag nu hemställt varder godkändt, skulle hufvudtitelns slutsumma komma att ökas från 7,610,400 Rdr till 7,905,800 Rdr, eller med 295,400 Rdr, hvilken tillökning är föranledd uteslutande deraf, att statens jernvägstrafik, efter öppnandet för allmän trafik af nordvestra stambanan mellan Karlstad och Arvika, kommer att kräfva betydligt högre utgifter än förut.
lag går nu att i underdånighet anmäla väckta frågor om statsunderstöd till allmänna arbeten af den beskaffenhet, att deras utförande står under Styrelsens för allmänna Väg- och Vattenbyggnader kontroll.
Bland sådana arbeten anser jag mig först höra omförmäla två, till Indika sednast församlade Riksdag beviljat statsbidrag, hvaraf endast mindre belopp blifvit till lyftning anvisade. -Dessa arbeten äro:
a) förbättring af Wisby hamn, hvartill Riksdagen beviljat 130,000 Rdr, men till utgående under innevarande år anvisat endast 20,000 Rdr; och
b) väganläggning mellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens län, derför "Riksdagen beviljat ett understöd af 106,700 Rdr, men hittills ej anvisat mera än 15,000 Rdr.
Hvad dessa arbeten angår, har bemälda Styrelse uti ett den 17 sistlidne December afgifvet generalförslag öfver allmänna väg- och vattenbyggnadsarbeten, i underdånighet hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att till utgående under år 1872 anvisa, för hamnförbättringen i Wisby, hvilken Styrelsen ansett böra, till undvikande af skador genom, haveri och deraf föranledd högre arbetskostnad, fortskyndas, 60,000 Rdr, och för väganläggningen mellan Lycksele och Wilhelmina 20,000 Rdr; och får jag samma hemställan i underdånighet biträda.
Uti berörda generalförslag har Styrelsen i öfrig! upptagit och i korthet beskrifvit de arbetsföretag, för hvilka statsbidrag blifvit sökt. Dessa arbetsföretag har Styrelsen indelat i två kategorier, nämligen dels arbeten af större omfattning, nämligen 5 kanal- och slussanläggningar, 3 hamnbyggnader, 2 brobyggnader, 6 vattenafledningsarbeten och 11 vägarbeten, samt dels arbeten af mindre omfång, hvilka, enligt Styrelsens åsigt, lämpligen kunna erhålla understöd från fonder, ställda till Eders Kongl. Maj:ts disposition, om sådana, likasom vid föregående Riksdagar, anvisas. Bland arbeten, hörande till sistnämnda kategori, har Styrelsen uppräknat 62 vägarbeten samt upplyst, att en mängd ansökningar blifvit gjorda om understöd till myrutdikningar och mindre vattenaftappningar.
Då statsverkets tillgångar för närvarande tagas i anspråk för andra vigtigare ändamål, finner jag mig nu - icke kunna tillstyrka nådig framställning
41 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
till Riksdagen om beviljande af anslag till något af de arbetsföretag, som Styrelsen uppfört i första kategorien. Deremot anser jag att, på det väg- och vattenbyggnadsarbetena ej må komma att under år 1872 allt för mycket ligga nere, hvilket skulle minska arbetsförtjensten i orterna och förorsaka, att de vid väg- och vattenbyggnadscorpsen anställde personer skulle sakna full sysselsättning, medel höra äskas för understödjande på vanligt sätt af arbeten utaf mindre omfattning, och jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Näjd måtte hos Riksdagen begära, att följande belopp anslås och ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition, nämligen:
l:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upp-
rensningar af åar och farleder
Rdr 20,000.
2:o för statsbidrag till anläggning af nya samt omläggning
eller förbättring af backiga eller eljest mindre göda vägar........1 » 150,000.
3:o för .understödjande af sådana utdikningar och vattenaftappningar i Norrbottens, Westerbottens, Wcsternorrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som hufvudsakligen afse att förminska frostländig]!eter................................... » 60.000.
och 4:o till låneunderstöd för befrämjande af utdikningar och aftappningar af sänka traktör och sjöar, för beredande af
odlingsbar mark inom rikets mellersta och södra län ................. » 50,000.
Beträffande så val vilkoren för erhållande och åtnjutande af statsbidrag till allmänna arbeten, som kontrollen å arbetenas utförande enligt fastställda planer, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Magt måtte i nåder föreslå Riksdagen, att bibehålla de härom nu gällande föreskrifter.
Den- år 1869 församlade Riksdag har. uti underdånig skrifvelse den 12 Maj berörda år, anfört, att, med anledning af väckt fråga om uppgörande af plan för framtida jernvägsanläggningar och sättet för deras utförande, Riksdagen tagit under öfvervägande gjorda framställningar om godkännandet af vissa jernvägslinier, Indika för landets utveckling i industriell hänseende kunde anses vara af beliofvet mest påkallade och hvilkas utförande till följd deraf herde af staten på tjenlig! sätt uppmuntras; att Riksdagen dervid, med afseende å beliofvet att möjliggöra införandet af ett system för privatbanors anläggning, funnit uppgörande af eu sådan plan vara desto mera angeläget, som, efter det statens förnämsta behof af jernvägar blifvit fy]dt, de dädanefter erforderliga jernvägsbyggnaderne skulle utgöras af eu stor mängd ortsbanor, hvar för sig hufvudsakligen betjenande särskilda landsdelars lokala behof; att enär dylika jernbanor, som för det då närvarande vore ifrågasätta eller framdeles kunde blifva föreslagne, icke alla vore af lika vigt, det syntes blifva nödvändigt att Bill. till'Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 6
42 Bil. N:o 5 b) till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket. 1871.
klassificera dem under flera afdelningar, helst för den närmaste framtiden understöd icke kunde afses för andra än de vigtigaste; samt att enligt Riksdagens åsigt herde i första rummet upptagas de hanor, som afsåge bergsbrukets befordrande, hvithet vid stambanornas anläggande icke i någon väsendtlig man kunnat afses; och har Riksdagen, med uppgift å de bergslagsbanor, Indika Riksdagen ansåge vigtigast, och å de andra jernbanor, Indika näst efter de hirra torde höra ifrågakomma, och med uttalande af åsigter om de olika sätten för enskilda jernvägsanläggningars understödjande af staten, slutligen i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Magt täcktes pröfva dels Indika jernvägsanläggningar må anses för utveckling af landets industri mest af behofvet påkallade under den närmaste tiden af 12 till 15 år, samt den ungefärliga kostnad, hvartill deras anläggning kan antagas uppgå, dels ock lämpligaste sättet att befordra deras utförande genom ett eller flera enskilda bolag, vare sig genom direkt anslag till belopp af högst j af anläggningskostnaden eller på annat sätt, samt att Eders Kongl. Magt derefter behagade till 1870 års Riksdag aflåta nådig framställning i ämnet.
Sedan hvad Riksdagen sålunda anfört blifvit inför Eders Kong]. Maj it den 25 Maj 1869 i -underdånighet anmäldt, diar Eders Kongl. Maj:t, — enär, om än med afseende å de förändrade förhållanden, som under en tidrymd af tolf till femton år kunde inträda, det svårligen läte sig på förhand afgöra, i hvilken utsträckning enskilda järnvägsanläggningar under nämnda tid herde genom statens mellankomst befordras eller i hvilken ordning företräde herde åt den ena bansträckningen framför den andra gifvas, det likväl kunde vara af vigt att, för bedömandet af förekommande frågor om jernvägsbyggnader, vare sig statens eller enskildes, redan då erhålla en öfversigt af de anläggningar, hvilka under den närmaste framtiden antagligen kunde genom enskildes bemödanden komma till utförande —, genom nådig skrifvelse åt ofvannämnda dag anbefallt Eders Kongl. Maj ds samtlige Befallningshafvande, med undantag af dem i Gotlands, Westerbottens och Norrbottens län, att på lämpligt sätt meddela inbyggarne i de dem anförtrodda län kännedom om Riksdagens ofvanomförmälda skrifvelse och tillika underrättelse derom, att menigheter eller enskilde, hvilken under förutsättning af statens medverkan villo för åstadkommande af någon järnvägsanläggning sig förena, egde hos Eders Kongl. Maj:t inom medlet af påföljande Juli månad sådant anmäla samt dervid eller, om hinder mötte, senast inom Augusti månads slut tillika öfverlemna kostnadsförslag med ritningar samt utredningar öfver påräknad trafik med de flera förförhållanden, som kunde tjena till upplysning om företagets ändamålsenlighet, äfvensom uppgift om beskaffenheten af det understöd, som företrädesvis önskades; hvilket understöd dock icke koinme att öfverstiga \ af beräknade anläggningskostnaden, om direkt anslag söktes; hvarjemte vederbörandes upp-
43 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
märksamhet borde fästas derå, att banor, som föresloges, skulle vara af större allmännyttig beskaffenhet och således ej afsedde att betjena blott mindre lokalintressen ; att förslagen så uppgjordes, att med minsta möjliga kostnad den på grund af utredning antagliga trafikens fordringar uppfylldes; att såsom spårvidd antoges antingen den å statens baner begagnade, eller ock den å så kallade »tre och en half fots baner» använda; samt att, der större spårvidd än donna sednare föresloges med deraf följande högre anläggningskostnad, skälen dertill herde noggrann t uppgifvas.
Efter det ' från flera delar af landet framställningar af ofvan omförmälda beskaffenhet till Eders Kongl. Maj:t inkommit, har Eders Kongl. Näjd den 20 Augusti 1869 funnit godt att för ärendets behöriga utredning i nåder förordna en Komité, som skulle hafva att granska de inkomna framställningarne samt, efter det ytterligare upplysningar i de fall sådana kunde anses erforderliga blifvit införskaffade, till Eders Kongl. Näjd afgifva underdånigt utlåtande i ämnet, och dervid särskild! yttra sig rörande de frågor, i afseende å hvilka, såsom ofvan förmälts, pröfning är vorden af Riksdagen begärd.
Under den 29 Augusti 1870 har Komitéen afgifvit sitt underdåniga betänkande, hvarefter detsamma jemte biläger, med undantag af en större karta och de uppgjorda kostnadsförslagen, jemlikt Eders Kongl. Maj ds nådiga beslut den 16 sistliden September, blifvit till trycket befordrad!, för att bland Riksdagens ledamöter utdelas; äfvensom, efter det tryckningen afslutats, ett exemplar af det tryckta betänkandet, till åtlydnad af Eders Kongl. Maj ds nådiga befallning den 11 påföljande November, genom Generalpoststyrelsens försorg kostnadsfritt försändts till hvarje af Riksdagens dåvarande ledamöter och till hvarje Komité eller Association, som hos Eders Kongl. Näjd gjort framställning om statsbidrag till enskild jernvägsanläggning.
Då jag nu går att Eders Kongl. Maj ds nådiga pröfning underställa frågan om och på h vilket sätt enskilda jern vägsanläggningar lämpligen höra af staten understödjas, torde jag vid ofvan anmärkta förhållande kunna inskränka mig till att, hvad angår innehållet af Komiténs betänkande, i största korthet redogöra derför, samt i öfrigt endast omförmäla de underdåniga framställningar uti ifrågavarande syftning, Indika, såsom inkomna efter det Komitéen afslutat sitt arbete, icke utgjort föremål för Komiténs behandling.
Med förmälan, att, sedan i rikets mellersta och södra delar stambanorna redan blifvit färdigbyggda eller vore under anläggning och till riktning bestämda, samt fråga nu uppstått om ytterligare system eller ett sekundärt nät af baner, de der skulle af enskilda bolag anläggas och hufvudsakligen bekostas, Komité!! ansåge det vara af synnerlig vigt, att jemväl ett sådant nät, om det skulle kunna utöfva en välgörande verkan på industrien i allmänhet och befordra dess utveckling, uppgjordes med afseende på störa allmänna förhålla!!-
44 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd._ Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
den, dervid afstånden emellan jernvägarne blefve så afpassade, att, med undvikande, så vidt ske kunde, af konkurrenskanor, dock i möjligaste måtto hvarje del af landet komrne inom trafikområde af en för densamma lämplig jernväg; att sekundärnätets banor, i likhet med stambanorna, komme att sammanbinda vigtigare platser i det inre af landet med hvarandra eller med hamnar å kusterna; att afseende jemväl fästes pa punkter, lämplige för anknytning af möjligen blifvande jernbanor till kommunikationernas vidare fullkomnande samt att, i enlighet med hvad som blifvit Komitéen särskild! anbefaldt, hufvudsakligast afseende fästes vid de bansträckningar, som befordrade bergsbruket, har Komitén, med tillämpning af dessa allmänna grunder, föreslagit, att i sekundärnätet borde intagas nedannämnda baner, nämligen:
l:o. Filipstad—Nordvestra stambanan;
2:o. Nora—Greckstadra;
3:o. Askersund—Hallsberg;
4:o. Köping—Westerås—Sala;
5:o. ICrylbo—Norberg;
6:o. Jönköping—Halmstad;
7:o. Westervik—Gamleby—Östra stambanan;
8:o. Wexiö—Kalmar—Carlskrona;
9:o. Borås—Warberg;
10:o. Flen—Nyköping—Oxelösund;
ll:o. Christianstad—Sölvesborg;
12:o. Mariestad—Moholm;
13:o. Wenersborg—Norska gränsen.
Alla öfrige anmälda jern vägar, som icke blifvit af Komitén afstyrka, har Komitén ansett vara att hänföra till lokalbanor, för hvilka ett system på förhand icke kunde uppgöras, men som, i den man de komme till stånd, kunde anses tillhöra ett tertiär! nät af baner.
Under antagande, att En million Bär kunde och herde af staten årligen användas till understöd åt enskilda jernvägsanläggningar, har Komitéen'slutligen föreslagit:
l:o) att 700,000 Bdr årligen, under 13 år, ställas till Kongl. Maj:ts disposition att användas till understöd åt sekundärnätet tillhörande jernvägar, i den ordning "de här ofvan blifvit föreslagna, samt i enlighet med följande vilkor och bestämmelser:
a) kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Näjd, som ock närmare- bestämmer de ställen, hvilka jernvägen .skall beröra;
b) hvarje jernväg tilldelas ett statsunderstöd, motsvarande en fjerdedel af anläggningskostnaden, efter det fastställda kostnadsförslaget, att lyftas
45 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
i mån af arbetets fortgång, på sätt och vid de tider Kongl. Maj:t bestämmer;
c) så snart jernvägs nettobehållning öfverstiger 4f procent af anläggningskostnaden, enligt det fastställda kostnadsförslaget, tillfaller hälften af Överskjutande delen utaf nettobehållningen i all framtid staten;
d) i hvarje jernvägsbolags direktion insätter Kongl. Näjd en ledamot och utser' en revisor att deltaga i granskningen af förvaltning och räkenskaper. Ersättning till sålunda utsedd direktör och revisor bekostas af bolaget, och
e) bolaget underkastas i (ifrigt alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Näjd pröfvas nödiga.
2:o) att om bolag icke fullgör vilkoren för anslags utfående, statsunderstödet må lemoas till näst i ordningen varande jernväg, för hvilken föreskrift)a vilkor i afseende å medlens lyftning äro uppfyllda. Efter sålunda i ordningen uppflyttad jernväg återinträder likväl den förbigångna i sin rätt till understöd.
3:o) att 300,000 Kdr årligen, under 13 år, ställas till Kongl. Majds disposition, att användas till låneunderstöd för anläggande af sådana lokalbanor, som Kongl. Näjd pröfva!' deraf förtjena, med följande vilkor och bestämmelser:
a) kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Näjd, som ock närmare bestämmer de ställen, Indika jern vägen skall beröra;
b) lånen meddelas till högst hälften af anläggningskostnaden, enligt det fastställda kostnadsförslaget;
c) annuiteten å dessa lån beräknas till sju procent, deraf fem procent ränta å det oguldna kapitalbeloppet;
d) räntefrihet beviljas till högst tre år, dock icke utöfver ett år från den tid vid hvilken, enligt den fastställda planen, jern vägen skall vara färdig och för trafik öppnad;
e) amorteringen inträder 3 år från sistnämnda tidpunkt;
f) lånen lemnas mot den säkerhet, som Kongl. Näjd finner för godt i nåder bestämma, och
g) bolaget underkastas i öfrigt alla de vilkor och kontroller, som af Kongl, Näjd pröfvas nödiga.
4:o) att de här ofvan såväl under l:o) som 3:cö omförmälda jern vägar må, då Kongl. Näjd så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse - af sådan för jern vägsanläggningen erforderlig, kronan tillhörig, jord, som står under dess omedelbara disposition; dock att, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt, eller annorledes, upplåten kronojord, ersätt-
46 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.
ning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, och dels kostnadsfritt begagna sådana å kronans egor belägna kalk- och stenbrott, som kunna vara disponibla;
5:o) att, hvad som af ifrågavarande anslag 700,000 Rdr och 300,000 Riksdaler under något år icke åtgår, till annat år för ändamålet reserveras.
Den 29 sistlidne September inkom Landstingets i Hallands län underdåniga, af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i samma län till nådigt bifall förordade, ansökning, att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition om anslag till t värme, jemväl af Komité!! föreslagna samt i 6 och 9 rummet uppförda, j ernvägssträckningar, nämligen mellan Jönköping och Halmstad samt mellan Borås och Warberg; dock med vilkor, att förstnämnda jernväg från så kallade Smålands stenar droges. icke, såsom Komité!! föreslagit, utmed Nissaån till Halmstad, utan till närheten af sjön Fegen och derifrån genom eu bördigare del af Halland till nämnda stad, genom hvilken förändring eu större del af länets intresse körnare att bättre befrämjas, än derest vägen från Smålands stenar lades utmed Nissaån.
Med erinran hurusom handlingarne rörande samtlige af Komité!! i så kallade sekundärnätet upptagne 13 j emir anor blifvit remitterade till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, som, efter att hafva tagit kännedom om innehållet af Komiténs betänkande, skulle, med fästadt afseende jemväl å hvad Komité!! anfört och föreslagit, inkomma med särskilda underdåniga utlåtande!! i anledning af de remitterade handlingarne, samt hurusom Hallands läns Landstings omförmälda ansökning jemte de i Komiténs betänkande under N:o bil anmärkta handlingar rörande banan Smålands stenar—Falkenberg— Halmstad — Warberg vid remissen fogats till handlingarne rörande banan Jönköping—Laber g—Gisslaved—Halmstad, får jag i underdånighet tillkännagifva, att Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader ännu icke hunnit afgifva infordrade utlåtanden.
Sedan fråga uppstått om anläggande af en 5 mil 25,100 fot lång jernväg från staden Wisby öfver Hemse till Hafdhem i Gotlands södra härad samt Gotlands läns Landsting, enligt hvad dess protokoll för den 27 sistlidne September utvisar, beslutit att i underdånighet förorda tilldelande af statsanslag åt det bolag, som för utförande af nämnda jernbana hölle på att bilda sig, har eu af de för företaget intresserade personer utsedd Interimsstyrelse, uti särskilda till Eders Kongl. Maj:t den 16 påföljande November ingifna underdåniga ansökningar,
dels, på det behofvet af omförmälda bananläggning äfvensom dess anspråk på understöd från det allmännas sida måtte åt Eders Kongl. Maj:t tagas i nå-
Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
digt öfvervägande samtidigt med de underdåniga ansökningar om understöd till ortsbanor, om hvilka Komitén sig utlåtit, anhållit, att Eders Kongl. Maj.4 täcktes i proposition till Riksdagen i nåder föreslå ifrågavarande bana till erhållande af understöd från det allmänna med en fjerdedel af beräknade anläggningskostnaden 690,000 Rdr eller med 172,500 Rdr Rmt;
dels ock begärt nådig fastställelse å den uppgjorda planen till ifrågasätta jern vägsanläggning, äfvensom tillåtelse att, i öfverensstämmelse med gällande författning, få expropriera erforderlig mark;
hvarefter In terimsst yreisen den 3 sistlidne December inkommit med utredning öfver påräknad trafik å den blifvande banan och öfver de flera andra förhållanden, som kunde tjena till upplysning om företagets gagn; och hafva jemväl dessa handlingar derefter blifvit öfverlemnade till Styrelsen för allmänna vägoch vattenbyggnader, för afgifvande af underdånigt utlåtande. Sådant inkom den 5 i donna månad, af innehåll, att Styrelsen ansåge ifrågasätta jern vägsbyggnad vara närmast jemförlig med de smärre lokalbanor, som inom Filipstads bergslag • blifvit med statslåneunderstöd anlagde, och till följd deraf hemställde, huruvida, då dessa baner utförts med lån från Handels- och Sjöfartsfonden, att återbetalas inom 10 eller 12 år, Wisby—Hafdhems-banans anläggning borde på annat sätt i nåder af allmänna medel underlättas.
Af Jemtlands läns Landsting samt af Stadsfullmägtige i Östersund och Sundsvall utsedde Komiterade hafva uti eu af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i nämnda län insänd och till bifall förordad underdånig framställning förmält, att fråga om anläggande af jernbana emellan Sundsvall och Trondhjem uppstått och vunnit den oväntade utveckling, att en sådan jernväg genom de derför närmast intresserade Svenska och Norska ortbefolkningarnes eniga samverkan borde kunna såsom privat bana åvägabringas, allenast Svenska staten dertill lemna de stödet af ett verksamt bidrag; att en Engelsk Ingeniörfirma, Wilkinson & Smith, enligt provisionel! kontrakt, åtagit sig att bygga den svenska andelen af ifrågavarande jernväg af 3| fots spårvidd fullständigt med rörlig materiel och allt öfrig! för trafiken erforderlig!, mot godtgörelse efter ett pris af 4,000 Pund Sterling för engelsk mil, hvilken godtgörelse herde gäldas, till en tredjedel kontant, till eu tredjedel med ouppsägbara obligationer, löpande med sex procent ränta, som ur jern vägens behållna årsinkomst med’ förmånsrätt utbekommes, och till återstående tredjedelen med preferensaktier med rätt till 5 % utdelning; att då Jemtlands Landsting samt Östersunds och Sundsvalls Stadsfullmägtige beslutit teckna delaktighet i förslaget till belopp af något öfver Eu million Riksdaler, samt det vore att förvänta, det Medelpads kommuner beslöte större eller mindre aktieteckning, det icke lede tvifvel, att ju ett bolag, hufvudsakligen bestående af de närmast intresserade svenska orterna, kom me till stånd till företagets genomförande å svenska sidan, allt under förutsättning
48 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o l, om Statsverket 1871.
att bolaget kunde erhålla det understöd, som syntes vara att för andra, långt mindre betydelsefulla privata jernvägsföretag förvänta, nämligen ett statsbidrag, motsvarande en fjerdedel af entreprenadsumman; att, sedan de förberedande lokala undersökningar, Indika Eders Kongl. Maj it under den 16 April 1870 anbefallt Styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader, under sistlidne sommar blifvit verkställda, de derpå grundade kostnadsberäkningar och öfriga för frågans tekniska utredning erforderliga arbeten. Indika påginge, skulle, enligt hvad Komiterade hade anledning hoppas, hinna att före 1870 års utgång afslutas; att, enär jernvägens längd på svenska sidan efter den undersökta sträckningen syntes -blifva 33{ mil, anläggningskostnaden, efter det provisionel öfverenskomna entreprenadpriset eller 478,229 Riksdaler för svensk mil, skulle utgöra 15,901,114 Riksdaler, således fjerdedelen 3,975,278 Riksdaler eller 24,722 Riksdaler mindre än 4 millioner; att entreprenad summan icke kunde komma att särdeles öfverstiga verkliga anläggningskostnaden eller lemna entreprenörerne mera än skälig ersättning, såsom sannolikt skulle visa sig af det utaf Styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader uppgjorda kostnadsförslag, när detsamma blefve tillgängligt; att enligt entreprenadkontraktet jernvägsarbetet, som borde månadtligen betalas, skulle fortgå med den skyndsamhet, att jomvägen inom svenska området blefve färdigbyggd på fem år, följaktligen med en femtedel om året; samt att, derest den snart sammanträdande Riksdagen beviljade det ifrågasätta statsbidraget, jernvägsbyggnaden, vid det förhållande, att de af menigheter och enskilde tecknade belopp försloge till godtgörande af det arbete, som första året medhunnes, kunde börjas redan år 1871; på grund af hvilket allt med hvad i öfrig! an-' förts Komiterade i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes medelst aflåtande af Nådig Proposition föreslå Riksdagen att till ifrågavarande jernvägsbyggnad bevilja ett anslag af 4 millioner Riksdalar, att på de vilkor, Riksdagen kunde finna lämpligt föreskrifva, med En million för hvarje afåren 1872, 1873, 1874 och 1875, i mån af arbetets fortskridande utgå på sätt och å tider, Eders Kongl. Näjd egde närmare bestämma.
Efter det Komiterade sedermera låtit den 3 sistlidne December ingifva så ballad »Räntabilitetskalkyl för den svenska delen af en tillämnad jernväg emellan Sundsvall och Trondhjem», hafva samtliga handlingarne i ärendet öfverlemnats till Styrelse,; öfver statens jernväg^byggnader, för afgifvande af underdånigt utlåtande; hvarefter Styrelsen uti en till mig ställd skrifvelse af den 17 i berörda månad -meddelat, att Styrelse^ vore urståndsatt att det infordrade underdåniga utlåtandet i ärende! afgifva, innan de på Eders Kongl. Maj ds Nådiga befallning pågående undersökningarne för norra stambanans fortsättning norr om Gefle—Dalabanan så fortskridit, att kostnadsberäkningar öfver’ de föreslagna sträckningarne blifvit uppgjorde; samt att Styrelsen ansåge sådant icke kunna medhinnas förr än vid slutet af innevararande Januari månad.
49 Bil. N:o 5 b) till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.
Sedan Eders Kong!. Maj:t genom Nådig Resolution den 22 September 1869 åt Storbritanniske undersåtare A. C. Gosling och II. 0. Smith meddelat Nådigt tillstånd att i förening med andre personer bygga jernväg emellan Frövi och Ludvika och densamma till allmänt trafikerande mot afgift upplåta; samt bemälde Gosling och Smith derefter, på sätt hos Eders Kong!. Näjd blifvit i underdånighet anmäld t, öfverlåtit den Nådigå concessionen å åtskillige personer i England, de der på grund af samma concession företagit den nu pågående anläggningen af Frövi—Ludvika jernväg; har den af nämnde personer antagne Ombudsman i Sverige, Engelske Ingeniören Walmsley Stanley å sina hufvudmäns vägnar, uti en den 21 sistlidne December ingifven skrift, förmält, att Goslings och Smiths afsigt, på sätt jemväl i ofvanåberopade Nådiga Resolution funnes omförmäldt, från början varit att, om ifrågavarande jernväg lemnade förväntad inkomst, utsträcka anläggningen mot norr dels till Falun och dels till lämplig plats i närheten af sjön Siljan; att de personer, å Indika concessionen blifvit öfverlåten, jemväl städse antagit, att det skulle vara dem Öppet lemnadt att utsträcka den började anläggningen, derest de dertill beslöte sig inom en icke alltför lång tidrymd, samt att de jemväl vore villige och beredde att ofördröjligen företaga byggandet af delen norr om Ludvika till Falun, derest från statens sida kunde erhållas något verksamt understöd för sistnämnda anläggning och under förutsättning, att inom orten erhölles vissa lättnader eller bidrag; hvadan och då jernvägslinien emellan Ludvika och Falun icke af den utaf Eders Kong!. Näjd i Nåder förordnade Komité blifvit upptagen bland de baner, som föresloges till erhållande af statsunderstöd under en eller annan form, Walmsley Stanley i underdånighet anhållit, att, derest Nådig Proposition komme att till Riksdagen aflåtas rörande plan för enskilda jern vägsbyggnader och deras understödjande, den ifrågasätta jernvägen mellan Ludvika och Falun jemväl måtte uppföras bland dem, som må anses förtjente att af statsbidrag under en eller annan form komma i åtnjutande; äfvensom Walmsley Stanley förklara! sig skola inom kort i underdånighet anmäla de bestämda vilkor, under hvilka hans hufvudmän villo definitivt företaga ofvanomförmälda utsträckning af berörda jern vägande; allt under förutsättning, att deras företrädesrätt till erhållande af Nådigt tillstånd dertill finge oförkränkt qvarstå, intill dess den började underhandlingen om ifrågavarande ärende hunne afslutas.
De för åstadkommande- af en jern vägsanläggning inom Göteborgs och Bohus län, emellan södra delarne af riket och riksgränsen mot Norge, utsedde Komiterade hafva, uti en den 27 sistlidne December inkommen skrift, med förmälan, att deras i ämnet till Eders Kong!. Näjd underdånigst aflåtna och till oftanämnde Komité remitterade framställning blifvit af Komité!! annorlunda förstådd än afsedt varit, till förklaring af skiljaktigheterne anfört, Bill. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 7
50 Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1871.
bland annat, att, ehuru de för Uddevallabanan intresserade tänkt sig en jernvägsförbindelse emellan södra Sverige och Norge icke höra ifrågakomma i annan riktning än den af 1869 års Statsutskott föreslagna, således utgående från riksgränsen, i riktning mot Fredrikshall till någon punkt på Uddevalla— Wenersborgsbanan, så belägen, att banan kunde utsträckas till Göteborg och vidare långs vestra kusten till Helsingborg, och på grund deraf låtit såsom en del af berörde- hufvudlinie undersöka och utstaka en bana från svenska hemmanet Wassbotten vid riksgränsen till staden Uddevalla, — hvilken del vore den så väl här ofvan som i Komiténs betänkande så kallade Uddevallabanan—, de intresserade likväl icke antagit, att berörda del icke kunde ifrågakomma med mindre hela liden vore beslutad; att tvärtom uppfattningen inom länet varit sådan, att jernbanan från Norge borde få den riktning, att densamma, ehuru till en början endast byggd till Uddevalla, hvarest den genom Uddevalla—-Herrljungabanan sattes i förbindelse med södra Sveriges jern vägs nät, kunde efter hand utsträckas först till Göteborg och vidare till Helsingborg; att liden Wassbotten—Uddevalla icke heller blifvit föreslagen endast under förutsättning af en grenbana till Krossekärr; att ehuru de intresserade låtit uppgöra plan till tvänne grenbanor, nämligen den ena till Krossekärr och den andra till Dalslands kanal vid Westra Ed, samt jemväl sökt ådagalägga, hvilken ökad nytta hufvudhanan i förening med nyssnämnda tvänne bibanor skulle bereda, de likväl begärt statens mellankomst allenast för hufvudlinien såsom en transito väg emellan rikena; hvaremot för grenbanorna icke ens ifrågasatts något understöd från statens sida; att vid sådant förhållande Komiténs på anförda skål uttalade uppfattning, att den minst kostsamma banan bort i Komiténs beräkning förslagsvis intagas, icke inträffade på Wenersborgsbanan utan på Uddevallabanan, hvilken sednare vore beräknad att kosta 3,134,000 Riksdaler, eller 992,000 Riksdaler mindre än Wenersborgsbanan, hvars anläggningskostnad upptagits till 4,126,000 Riksdaler; samt att de intresserade i underdånighet hyste förhoppning, att i den proposition, som Eders Kongl. Näjd kunde komma att till Riksdagen aflåta angående jernvägsanläggningar i den närmaste framtiden, Eders Kongl. Näjd behagade i stället för Wenersborgsbanan i Nåder upptaga Uddevallabanan, såsom den af Komité!! i sjelfva verket förordade kommunikationsleden emellan södra delen af landet och Konungariket Norge.
Uti en den 5 i denna månad ingifven skrift, hvilken med bilaga jemväl är vorden till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader remitterad, hafva slutligen ombuden för de orter inom Kronobergs, Kalmar och Blekinge Län, hvilka äro intresserade för åstadkommande af jernvägsförbindelse emellan städerna Wexiö. Karlskrona och Kalmar, af anförda skäl, i underdånighet uttalat den förhoppning, att Eders Kongl. Maj:t, vid den granskning af Komiténs förslag, som föreginge detsamma^ öfverlemnande till Riksdagens vidare behand-
51 Bil. N:o 5 b) till Kongl. Majita Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1811'.
Krig, täcktes i Nåder finna ifrågavarande jernvägsförslag vara framför alla öfriga ifrågasätta enskilda jernbanor förtjent af ett kraftigt och, i betraktande af dess vigt för landets försvar, jemväl skyndsamt understöd från statens sida samt förty anhållit, att Eders Kongl. Maj:t ville i sådan syftning gorå Nådig framställning till Riksdagen och dervid ej mindre, i händelse ifrågavarande bana af strategiska skäl ansåges höra blifva bredspårig, föreslå en deremot svarande förhöjning af det understöd, som eljest kunde komma företaget till del, än äfven reservera rätt för det blifvande bolaget, att, i den mån omständigheterna kunde dertill föranleda, hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet föreslå en sådan partiel! förändring i banriktningen, som intressenterne vid slutlig bolagsbildning möjligen funne nyttig och ändamålsenlig; dock att dylik förändring medförde hvarken rubbning af förslagets hufvudändamål, som vore att snarast möjligt bereda jernvägskommunikation mellan Wexiö och landets marinhufvudstation Karlskrona samt Kalmar, eller någon betydlig tillökning i våglängden eller förhöjning af det från staten utgående understöd till företaget.
Då Eders Kongl. Maj:t icke lärer finna lämpligt att, utan afbidan å de underdåniga utlåtanden, Indika, med anledning af oftanämnda Komités betänkande och deri föreslagna plan för framtida enskilda jern vägsanläggningar och sättet för deras understödjande, grundlagsenlig! blifvit från vederbörande embetsmyndighet infordrade, obetingadt föreslå Riksdagen att godkänna berörda plan, helst efter densammas uppgörande nya frågor om enskilda jernvägsanläggmngar och statsbidrag för desamma uppstått; samt i ärendets befintliga skick, hvarför jag har ofvan redogjort, det icke heller torde ifrågakomma att med omfattande af alla hittills rörande byggande af enskilda jernvägar för Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anmälda förslag, således jemväl dem, Indika icke utgjort föremål för Komiténs behandling, nu pröfva Indika af samtliga berörda jernvägsanläggnmgar må anses för utveckling af landets industri mest af behofvet påkallade under den närmaste framtiden, samt den ungefärliga kostnad, hvartill deras anläggning kan antagas uppgå, lärer nådig framställning i ämnet af beskaffenhet, som Riksdagen i skrivelse!! den 12 Maj 1869 åsyftat, icke kunna till innevarande års Riksdag aflåtas. Emellertid faun Riksdagen i samma skrifvelse ett snart slut å frågan vara af sådan vigt, att, ehuru Riksdagen icke trodde sig höra närmare ingå i bestämmandet af banornas läge, Riksdagen likväl endast för frågans skyndsammare afgörande uppgaf de jernvägsanläggningar, hvilka Riksdagen ansåg vigtigast, likasom Riksdagen, som fann det nr mera än en synpunkt (Hiskligt, att staten på förhand anvisade en viss summa att årligen under någon längre tid utgå till understöd för enskilda jernvägsanläggningar, helst svårligen kunde antagas, att bolag skulle i beräkning på möjligheten att erhålla sådant, understöd uppstå, om icke fonder dertill funnes på förhand anslagna, förklarade att Riksdagen derföre
52 Bil No 5 b) till Kongl. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
icke skulle hafva tvekat att redan år 1869 dertill anvisa erforderliga medel, men, i saknad af nödig utredning uti uppgillra afseende!!, afstod derifrån. För egen del håller jag ock före, att det lifliga och utsträckta byggande af enskilda jernvägar, som för några år tillbaka pågick och hvaraf störa fördelar bereddes så val särskilda orter genom lättnad i kommunikationer, som staten genom ökade trafikinkomster, bör ju förr desto hellre, ordnadt och lämpligen begränsad!, ånyo vidtaga. Vid sådana förhållanden har jag varit betänkt på att föreslå Eders Kong!. Näjd någon utväg, med anlitande hvaraf ytterligare uppskof med frågan om understöd åt enskilda jern vägsanläggningar skulle kunna undvikas. Eu. sådan utväg har jag trött mig finna deri, att Riksdagen redan innevarande år, utan att bestämma Indika bansträckningar vore af den vigt, att de af statsunderstöd borde komma i åtnjutande, till Eders Kong!. Maj ds nådiga disposition ställde ett visst anslag, hvarå Eders Kong!. Näjd kunde anvisa understöd åt de enskilda jern vägsanläggningar, Indika Eders Kongl. Näjd, med ledning af redan åstadkommen och än vidare förväntad utredning, kunde pröfva vara af sådant understöd förtjena.
I händelse af bifall till hvad jag förut föreslagit i fråga om tiden och sättet för utförande af östra och norra stambanorna lärer till understöd åt enskilda jernvägsanläggningar icke kunna under hvarje af åren 1872, 1873, 1874 och 1875 afses mera än 1 million Riksdaler. För år 1876, då enligt mitt förslag stambanorna icke kräfva mera än 2 millioner Riksdaler, skulle möjligen kunna beräknas högre belopp än 1 million till understöd åt enskilda jernvägsanläggningar; men jag anser rådligast att för närvarande endast beräkna 1 million Rdr att kunna under 1876 utgå för ifrågavarande ändamål, äfvensom att icke utsträcka beräkningen öfver sistnämnda år, under hvithet stambanorna skulle blifva fullbordade. Vid ingången deremot af år 1875, då å ena sidan, derest det af mig förordade sätt att tilldela understöd till enskilda jernvägsanläggningar varder antaget, verkningarne af detsamma kunna öfverskådas, och å andra sidan tillförlitligare än nu kan bedömas, icke allenast, huruvida årsanslaget för år 1876 bör ökas utöfver 1 million Riksdaler, utan äfven, huru mycket för år 1877 och liera eller färre af derpå följande år kan för ifrågavarande ändamål afses, synes mig råtta tidpunkten vara inne för afgörande, huruvida det dittills tillämpade systemet bör fullföljas, eller ock ett nytt uppgöras; och anser jag derföre ensidigt, att beloppet af det utaf mig ifrågasätta anslag nu bestämmes endast till 5 millioner Riksdaler att utgå med en femtedel årligen från och med 1872 till och med 1876.
Med omförmälande af tre olika sätt att understödja enskilda jernvägsanläggningar, nämligen räntegaranti, lån och direkt anslag, har 1869 års Riksdag förklara! det lämpligaste sättet att uppmuntra sådana företag vara, att staten understödjer dem med direkt anslag till viss del af den beräknade an-
53 Bil. No 5 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1871.
läggningskostnaden. Denna åsigt liar äfven omfattats af Komitén, som för de så kallade sekundära kanorna föreslagit statsunderstöd, motsvarande en fjerdedel af anläggningskostnaden enligt fastställa kostnadsförslag; hvaremot Komitén ansett understöd i form af lån höra tilldelas så kallade tertiära eller lokalbanor, Indika Eders Kongl. Näjd pröfvade våra deraf förtjente.
Lika med Riksdagen och Komitén, anser jag räntegaranti icke höra uti Ifrågavarande afseende förekomma. Deremot kan jag icke instämma i Riksdagens åsigt, att låneunderstöd, som under den förflutna tiden i vårt land begagnats för befrämjande af enskilda jern vägsanläggningar, nu mera knappast torde vara användbart, synnerligast då fråga är om jern vägsanläggningar i större utsträckning, och att direkt anslag eger ett afgjordt företräde framför låneunderstöd. Väl är det så, att lemnande af låneunderstöd, hvithet hittills vanligen beviljats till belopp motsvarande | af anläggningskostnaden, föranleder ett större anlitande af statens kredit, således en större skuldsättning; men i den mån årliga kapitalafbetalningarne å de särskilda försträckningsbeloppen tillsammans närma sig till den summa, som enligt antagen plan årligen afsetts för meddelande af nya försträckningar, minskas behofvet af ytterligare skuldsättning å statens sida. I de flesta fall torde ock åt ett enskildt bolag, som vill bygga och trafikera en jernbana, beredas verksammare och kraftigare hjelp genom försträckning till §, än anslag till \ af anläggningskostnaden, helst när donna kostnad är ansenlig. Skälen för en sådan åsigt äro uti en vid Komiténs betänkande af en komitéledamot afgifven reservation fullständigt utvecklade och synas mig i hög grad behjertansvärda. Svårigheten att anskaffa hvad som utöfver erhållet statsanslag erfordras för utförande af jernvägsföretaget skall i de flesta fall försätta bolag i nödvändigheten att vända sig till utländska entreprenörer,' som ju måste hafva godtgörelse för öfvertagande af arbetets utförande och hvilkas fördel derföre bjuder, att skilnaden emellan entreprenadsumman och verkliga anläggningskostnaden blir så stor som möjligt. Deras sträfvan måste således gå ut derpå att å ena sidan betinga sig eu hög entreprenadsumma och å andra sidan sänka den verkliga anläggningskostnaden, till skada kanske för banans soliditet och trafikförmåga. Annorlunda och bättre gestaltar sig förhållandet, om det bolag, som framdeles skall trafikera banan, sjelf ombesörjer och öfvervakar dennes byggande. Det skall då visserligen ligga i bolagets intresse att bygga banan billigt, men bolaget skall dervid icke förbise angelägenheten deraf, att byggandet i det hela sker så. att de framtida drifis- och underhållskostnaderne icke onödigtvis ökas.
Den erfarenhet, man hittills. i vårt land vunnit om verkningarne af systemet att med lån till belopp af högst § af anläggningskostnaden understödja enskilda jernvägsföretag, synes mig icke tala för ett obetingadt öfvergifvande af detta system. De färdigbyggda banorna utgöra säkerhet för de af
54 Bil. N:o Öb) till Kong!,. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1871.
staten lentnade försträckningar, och denna säkerhet har hittills icke blifvit äfventyra^ om än aftalade annniteter icke alltid knnnat å bestämda förfallodagar erläggas. Erhäller derjemte staten å ntlemnade för sträckningar enahanda, ränta, som han sjelf måste erlägga å hvad af honom upplånats; så synes mig statens fördel vid tillämpning af försträckningssystemet vara behörigen tillgodosedd.
Med det nu anförda vill jag icke hafva sagt, att ju icke fall kunna förekomma, der direkt anslag äfven är en lämplig form för meddelande af understöd. Tvärtom tror jag denna form kunna med fördel användas särdeles när anläggningskostnaderne icke uppgå till alltför höga summor och derföre kunna med större lätthet tillvägabringas
Det vore derföre, enligt mitt underdåniga förmenande, fördelaktigt och önskvärd!, om Riksdagen vid beviljande af ifrågaställda anslaget af 5 millioner Riksdaler medgåfve, att detsamma finge användas vard sig till försträckning eller direkt anslag åt enskilda jern vägsanläggningar, allt efter som Eders Kongl. Maj:t för hvarje särskild! fall funne lämplig! bestämma.
Hvad angår vilkoren för erhållande af statsunderstöd, vare sig i form af försträckning eller anslag, synas mig de af Komitén föreslagna vara, med några modifikationer, lämpliga.
På grund af hvad jag nu i underdånighet anfört, råder jag Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen:
att för understödjande af enskilda jern vägsanläggningar, vare sig medelst försträckning eller anslag utan åter-: betalningsskyldighet, enligt hvad Eders Kongl. Majd efter pröfning af omständigheterna i hvarje särskild! fall finner lämplig!, bevilja och till Eders Kongl. Maj ds nådiga disposition ställa ett extra anslag af Fem millioner Riksdaler Riksmynt, hvarå Eders Kongl. Näjd när som helst egen anvisa af Eders Kongl. Majd beviljade understödsbelopp, dock att utgå med högst Eu million Riksdaler årligen under hvarje af åren från och med 1872 till och med 1876 samt i enlighet med följande vilkor och bestämmelser; nämligen
Do. att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Eders Kongl. Majd, som och närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra;
2:o. att statsunderstöd må utgöra, när det beviljas i form af försträckning högst §, och, när det utgår såsom anslag utan återbetalningsskyldighet, jemt 1 af anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, Eders Kongl. Majd bestämmer;
55 Bil. N:o 5b) till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. fäa\1, om Statsverket 1871.
3:o. hvad särskild! angår försträckning, att
a) annuiteten beräknas till sju procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet kapitalbelopp och -återstoden utgör afbetalning derå;
- 6) räntefrihet må beviljas för högst tre år, dock icke Utöfver ett år från den dag, då, enligt Eders Kongl. Majts bestämmelse, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;
c) kapitalafbetalning vidtager tre år efter sistnämnda
dag;
d) banan med alla dertill hörande byggnader och materiel utgör underpant för den af staten lemnade försträckning;
4:o. beträffande anslag utan återbetalningsskyldigtiet:
att, när jern vägs behållna inkomst för något år öfv erstiger procent af anläggningskostnaden, enligt det fastställda kostnadsförslaget, hälften af öfverskottet tillfaller staten;
5:o. att Kong!. Maj:t dels insätter en ledamot i Direktionen för hvarje jernvägsbolag, som undfått statsunderstöd, vare sig i ena eller andra formen, dels ock utser en Revisor att deltaga i granskningen af förvaltning och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd Direktör och Revisor bekostas af bolaget;
6:o. att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt underkastas alla de vilkor och kontrollör, som af Eders Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga;
7:o. att hvarje sådant bolag, som nyss är vordet nämndt, må, då Eders Kongl. Näjd så pröfva!- lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga, mark, som står under dess omedelbara disposition; hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas, i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans egor belägna kalk- och stenbrott, som kunna vara disponibla.
56 Bil. N:o 5 b) till Kongl. May.ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1871.
Hvad Departements-Chefen sålunda yttrat och hemställt täcktes Hans Maj:t Konungen, uppå tillstyrkande af Stats-Rådets öfrige ledamöter, i nåder gilla och bifalla, med befallning tillika, att utdrag af detta protokoll skulle till Finans-Departementet öfverlemnas till ledning vid uppsättandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets till stånd och behof.
Ex protocollo
W. J. Modigt.
Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kangl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
1 Utdrag af Protokollet Öfver Civilärenden, hållet inför Hans Magt Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 16 December 1870.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern, Adlercreutz, Statsråden: Bredberg,
Friherre Leijonhufvud,
Wcern,
Wennerberg,
Bergström och Friherre Älströmer.
Departementschefen, Statsrådet Bergström anförde i underdånighet:
»Sedan den år 1870 församlade Riksdag, som för år 1871 beviljat dels En million Rdr till fortsättande af arbetena å norra stambanan från Upsala till Sala och vidare öfver Bolandet, Brovallen och Krylbo till Storvik, hvilka arbeten borde börja vid Upsala, dels ock ett lika belopp till fortsättande af arbetena å östra stambanan från Norrköping öfver Linköping och Mjölby till Nässjö, hvilken sednare handel borde anläggas med samma spårvidd och trafikförmåga, som vid de hitintills anlagda stambanorna blifvit begagnade, i skrifvelse den 13 sistlidne Maj, med anmälan af åberopade beslut, derjemte hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, att Eders Kong!. Maj:t täcktes anbefalla Styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader att vid utförandet af beslutade byggnader iakttaga all den sparsamhet, som med trafikens trygghet och banornas ändamålsenlighet kunde vara förenlig;
samt Eders Kongl. Maj:t den 10 påföljande Juni, bland annat, anbefallt bemälde Styrelse att, för fullständig och noggrann utredning af frågan om hvilka förändringar i hittills användt byggnadssätt borde, till åstadkommande af den utaf Riksdagen åsyftade besparing, för fortsättning af norra stambanan företrädesvis vidtagas, låta verkställa undersökningar och uppgöra beräkningar Bill- till Riksd. Prot. 1871. 1 Sand. 1 Afd. 1
2 Tillhör Bil. No 5 o) till Kongl. Maj:ts Nåd-. Trop. No 1, om Statsverket 1871.
för utrönande af anläggningskostnaden för hvarje af fem särskilda utaf Eders Kongl. Näjd förutsatta alternativ;
så har, efter det föreskrifva undersökningar och beräkningar blifvit afsilande, Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader inkommit med underdånigt utlåtande i ämnet al den 11 sistlidne November, åtföljdt af undersökningshandlingarne, bestående af profilritningar, jemte plankarta samt fullständiga kostnadsberäkningar öfver de särskilda alternativen, tillika med undersökningsförrättarnes betänkande; hvarefter Styrelsen för statens jern vägstrafik, hvilken Eders Kongl. Näjd den 20 nästförutgående September anbefallt att, så fort ske kunde, föranstalta om samt till Eders Kongl. Näjd inkomma med erforderlig utredning af så val den blifvande trafikens å norra stambanan emellan Upsala och Storvik omfattning och beskaffenhet, sä noga en • sådan utredning på förhand kunde åstadkommas, som ock den inverkan på de framtida drift- och underhållskostnaderne, de förutsatta olika byggnadssätten kunde utöfva, den 28 sistlidne November med sålunda anbefald utredning inkommit.
Enär, på det Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader må kunna uppgöra och Eders Kongl. Majds nådiga pröfning i vanlig ordning underställa arbetsplan för användande under år 1871 af de utaf Riksdagen för fortsättande af arbetena å norra stambanan för samma år beviljade medel, Eu million Rdr, nödigt är, att Styrelsen undfår nådig bestämmelse i fråga om hvilket af de flera förutsatta alternativa byggnadssätt bör läggas till grund för uppgörande af omförmälda arbetsplan, anhåller jag i underdånighet att nu få underställa donna fråga Eders Kongl. Majds nådiga pröfning; dervid det först torde tillåtas mig att något närmare få redogöra för dessa särskilda alternativ, upptagna å en af Styrelsen vid det underdåniga utlåtandet fogad jemförelsetabell under lutt. A, B, <D, E, F och G.
Det första alternativet, Ditt. A, afser byggande af banan efter äldre ut stakningar med spårvidd af 4 fot 8l tum Engelskt eller 4.83 fot Svenskt mått, ballast af 2 Svenska fots djup, skenor af 22.75 skålp:s vigt för löpande fot och krökningar, hvilkas radier icke understiga 2,000 Svenska fot. Kosta adsbeloppet, hvilket, efter beräkning af 100,000 Rdr för anskaffande af rörelsemateriel för mil, ursprungligen uppgick till 12,395,000 Rdr, är i tabellen, enär för detta alternativ, lika med de öfriga deri upptagna, endast 75.000 Rdr beräknats för rörelsemateriel för mil, reduceradt till 12,044,000 Rdr.
De sex öfriga alternativen äro samtliga! grundade på ny utstakning af jernvägslinien vid Löfstadalen på sträckningen emellan Upsala och Sala och tillstädja en minsta krökningsradie af 1,500 fot. Dessa sex alternativ sönderfalla i två grupper, hvilka innefatta, den första alternativen B, D och F, alla förutsättande; att banans plan efter längden, icke någonstädes lutar mera än 1 fot på 100, samt andra gruppen alternativen C, E och G, Indika åter på åt-
3 Tillhör Bil. N:o 5 b) till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1871.
skilliga ställen af sträckningen emellan Kr ylbo och Storvik medgifva stigningar af ända till 1 på 60. Med nyss antydda skiljaktighet åsyfta två och två af berörda 6 alternativ i öfrig! lika förhållanden, nemligen B och C 4,83 lots spårvidd, 2 lots ballast och 22,75 skålp:s skenor för löpande fot, eller hvad man i allmänhet plägar kalla bredspårig bana med tung öfverbyggnad, 1) och E, 4,83 fots spårvidd, 1,5 fots ballast och 15,5 skålprs skenor' för löpande
fot eller bredspårig bana med lätt öfverbyggnad samt F och G spårvidd af
:>4 fot Engelskt eller 3,59 fot Svenskt mått. ballast åt 1,5 fots djup och skenor åt 15,5 skålprs vigt för löpande fot eller så kallad smalspårig bana.
Banans längd, hvilken, med fasthållande af gamla utstakningen, blefve 14
mil 1,948 fot, komme, med antagande af något utaf alternativen B, D och F,
att utgöra 14 mil 8,221 fot eller 6,273 fot mera än enligt gamla utstakningen; hvilken sednare längd, med antagande af något utaf alternativen 0, E och G komme att minskas med 564 fot.
De beräknade kostnaderna utgöra för
För hela I medeltal
bredspårig bana med tung öfverbyggnad efter äldre längden. för en mil.
utstakning (alternativet A),.......................... Bär 12,044,000. 856,980.
bredspårig bana med tung öfverbyggnad efter nya utstakningen med starkaste stigning af 1:100
(alternativet B).................................................. » 9,688,000. 680,884.
bredspårig bana med lätt öfverbyggnad efter nya utstakningen med starkaste stigning af 1 : 100
(alternativet D)................................................ » 8,251,000. 579,898.
smalspårig bana efter nya utstakningen med starkaste stigning af 1 : 100 (alternativet F)...... » 8,063,000. 566,685.
bredspårig bana med tung öfverbyggnad efter nya utstakningen med stigning af ända till 1 : 60
(alternativet C).................................................. « 9,415,000. 662,436.
bredspårig bana med lätt öfverbyggnad efter nya utstakningen med stigning af ända till 1 : 60
(alternativet E)................................................... » 8,027,000. 564,777.
smalspårig bana efter nya utstakningen med stigning af ända till 1:60 (alternativet G)...... » 7.849,000. 552,252.
Anläggningskostnaden efter alternativet A öfverstiger således: den efter B med 2,356,000 Bär för hela banan och med 176,096 Bär för mil, den efter I) med 3,793,000 » » » » » » 277,082 » » ,,
den efter F med 3,981,000 » » » » » » 290,295 » » »
Anläggningskostnaden efter alternativet B öfverstiger: den efter D med 1,437,000 Bär för hela banan och med 100,986 Bär för mil, den efter F med 1,625,000 » » » » » » 114,199 » >, ,,