Doc 1871:u2

No 2.

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till urtima Riksdagen angående förändra,de bestämmelser i fråga om rote- och rusthällsinrättningen vid Sjöförsvaret. Gifven Stockholms Slott den, 22 Augusti 1871.

Sedan Kongl. Maj:t i nådig Proposition denna dag, jemte förslag till lag angående den allmänna värnepligten, tillika, under vilkor och förbehåll att denna lag blefve af Riksdagen godkänd, till Riksdagens antagande, i öfverensstämmelse med § 80 i Regeringsformen, framställt förslag till Förordning angående förändrade bestämmelser i fråga om rote- och rusthållsinrättningen vid landtförsvaret, så har Kongl. Maj:t, enär hufvudsakligen enahanda förhållanden, som föranledt sistnämnda förslag, förefinnas inom båtsmanshållet och på det att likställighet emellan rote- och rusthållarne vid de särskilda delarne af indelningsverket måtte åvägabringas, härmed velat till antagande af Riksdagen under ofvanberörda vilkor och förbehåll, samt i enlighet med § 80 Regeringsformen, framställa det, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med nämnda förordning uppgjorda och af Kong]. Magt för dess del gillade, förslag till förordning angående förändrade bestämmelser i fråga om rote- och rusthållsinrättningen vid sjöförsvaret, som finnes härvid fogadt.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen.

CARL.

Er. Abr. Leijonhufvud.

FÖRSLAG

till Förordning angående förändrade bestämmelser i fråga om rote- och rusthållsinrättningen vid sjöförsvaret,

§ I-

Rote- eller rusthållare, som, när båtsman för ledigt nummer skall antagas, förbinder sig att till honom utgöra löneförmåner i enlighet med hvad bär nedan i §§ 2 och 3 stadgas, skall icke derutöfver vara underkastad några utgifter eller besvär för båtsmanshåll.

§ 2.

Mom. 1. I de orter, hvarest rote- eller rusthållare! genom båtsmanskontrakt eller särskild författning är ålagdt att förse båtsmannen med bostad, skall åt denne fortfarande lemnas sådan förmån, bestående af boningshus och fähus enligt de för orten gällande föreskrifter, jemte dertill hörande kåltäppa af brukbar jord, icke under 50 qvadratstängers (= 2,857 kapplands) vidd; och bör rote- eller rusthållare!! vidkännas nybyggnad af nämnda hus, när sådan genom syn föreskrifves, hvaremot husens underhåll på statens ansvar ombesörjes af båtsmannen, emot årlig godtgörelse med fem riksdaler, som hvart tredje år eller vid båtsmannens afgång derförinnan af statsverket utbetalas, derest vid besigtning underhållsskyldigheten finnes behörigen fullgjord. Rote- eller rusthållare!! må dock ega att med båtsmannen för dennes tjenstetid öfverenskomma om hushyra eller annan ersättning för bostad.

Mom. 2. I förenämnda orter skall rote- eller rusthållare!! vara skyldig att såsom lön gifva båtsmannen åttatio riksdaler, dock med rättighet att, efter aftal med båtsmannen, i stället för penningar lemna honom jord af motsvarande afkastning, spannmål eller andra fördelar.

§ 3.

Der rote- eller rusthållare!! icke enligt båtsmanskontrakt eller särskild författning är pligtig bestå båtsmannen bostad, skall lian till båtsmannen, i ett för allt, såsom lön, utgifva ett hundra riksdaler, hvilken lön, efter öfverenskommelse med båtsmannen, må kunna förvandlas i jord af motsvarande afkastning, spanmål eller andra fördelar; och vare roteeller rusthållare på dylik ort berättigad att, om han det hellre vill, lemna båtsmannen boningshus och fähus af sådan storlek, hvarmed båtsmannen åtnöjes, samt dertill hörande kåltäppa af minst femtio qvadratstänger brukbar jord, jemte lön i penningar eller penningevärde till belopp af åttatio riksdaler i enlighet med de i § 2 gifna bestämmelser.

§ 4.

För hvarje båtsman består staten årligen tio riksdaler, livilka medel, på sätt derom särskildt föreskrifves, skola för båtsmannens räkning insättas uti sparbank, att jemte upplupen ränta till båtsmannen vid hans utträde ur tjensten utbetalas, eller, i händelse han derförinnan med döden afgår, hans arfvingar eller rättsinnehafvare tillhandahållas.

§ 5.

Vid rekrytering af båtsman för ledigblifvet nummer består staten till lega ett bestämdt belopp af femtio riksdaler, som till rote- eller rusthållaren utbetalas, när han för numret uppställt godkänd karl.

§ 6.

Har rote- eller rusthållare vid ledigblifvet nummer gifvit vederbörande militärbefäl tillkänna, att han vill på de här ofvan gifna bestämmelser om båtsmans löneförmåner ingå, men att han icke kan emot desamma för numret anskaffa krigsduglig karl, då skall, utöfver hvad båtsmannen från roten tillkommer, staten lemna det tillskott, som kan befinnas nödigt, men öfvertager i sådan händelse rekryteringen genom vederbörande militärbefäl.

§ 7.

Mom. 1. När båtsman blifvit för ledigt nummer antagen, skall emellan honom och rote- eller rusthållare!! upprättas skriftligt kontrakt, fullstän-

digt upptagande alla de löneförmåner, båtsmannen under sin tjenstetid eger att af rote- eller rusthållare)! åtnjuta. Har båtsman, hvilken enligt hvad i § 6 sägs, blifvit af militärbefälet rekryterad, dervid betingat sig några ytterligare fördelar, som böra af statsmedel bekostas, skall anteckning derom af militärbefälet å kontraktet göras.

Mom. 2. Kontraktet varde af militärbefälet, jemte dess yttrande deröfver, insändt till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som, derest kontraktet är med lag öfverensstämmande, detsamma till efterrättelse fastställer. Har båtsman på grund af §§ 2 eller 3, i stället för bostad eller penningelön, åtnöjt sig med andra förmåner, må, i fråga om sådant aftal, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ej sträcka sin pröfning längre än att tillse, det de aftalade förmånerna icke blifvit till oskäligt högt värde beräknade.

§ K

Beträffande de kassor, som i vissa orter finnas bildade till rotehållarnes understöd, så ock de rote- eller rusthållare för lika ändamål beviljade årliga statsanslag af eu eller annan egenskap, må rote- eller rusthållarne fortfarande åtnjuta enahanda rättigheter som hittills.

§ h-

För rote- eller rusthållare, som, när rekrytering ifrågakommer, ej vill på här ofvan gjorda bestämmelser om båtsmannens aflöning ingå, blifva hittills varande skyldigheter och rättigheter oförändrade, med undantag likväl deraf, att äfven i detta fäll Kronan öfvertager bestyret med och kostnaden för anskaffningen och underhållet af båtsmansbeklädnaden samt betalar de enligt §§ 4 och 5 bestämda anslag.

§ 10.

Mom. 1. Till rekryt må ingen antagas efter fyllda tjugofem lefnadsår.

Mom. 2. Båtsman, som fyllt tjugusju lefnadsår och i sin tjenst varit sju år anställd, skall under fredstid vara berättigad att, efter derom gjord anmälan, erhålla afsked, dock med skyldighet att, om han af sådan rätt före uppnådda femton tjensteår vill sig begagna, sätta i sitt ställe annan krigsduglig karl, hvilken emot enahanda löneförmåner, och utan att staten lemnar det i § 5 stadgade legobelopp, åtager sig nylegd båtsmans förpligtelse!’.

Mom. 3. Ej må *tjenstetiden för båtsman utsträckas längre än till fyllda fyratiofem lefnadsår.

§ 11.

Hvad i ofvanstående §§ är stadgadt tillämpas i mån af de nu i tjenst varande båtsmäns afgång; dock må, sedan denna förordning blifvit utfärdad, båtsman, hvilken i femton år varit i tjensten anställd, i fredstid undfå afsked, när han det önskar samt hans rote- eller rusthållare sådant medgifver.

§ 12.

För båtsman, hvilken erhåller afsked efter femton års berömlig tjenstgöring, skall denna beräknas såsom synnerlig förtjenst vid fråga om anställning i banvaktare- och stationskarlstjenster vid statens jernvägar, äfvensom i telegrafvaktare — och postförare — m. fl. dermed jemförliga befattningar.

§ 13.

Mom. 1. Sedan vid utbrott af krig båtsmansstyrkan enligt gällande författningar blifvit kompletterad, upphör, under den tid kriget varar, rote- och rusthållares rekryteringsskyldighet, hvilken deremot, efter återställd fred, vidtager tre månader efter det trupperna återkommit till sin hemort, så framt icke Kongl. Maj:t af särskilda omständigheter skulle finna för godt att eu längre vakanstid tillåta.

Mom. 2. Alla vid båtsmanshållet under krig uppkommande vakanser skola genast fyllas med beväringsmanskap, hvilket dock endast må tills vidare uti de ledigblifna ordinarie numren insättas, så vida icke beväringskarlen, efter slutadt krig, åstundar att, på de i sednaste legokontrakt betingade vilkor, i numret qvarstå, i hvilket fall sådant ej må af rote- eller rusthållare» förvägras, utan dylikt med beväringskarl fyldt nummer i allt anses såsom behörigen rekryteradt, med deraf följande ömsesidiga rättigheter och skyldigheter.

Utdrag af Protokollet öfver Sjöförsvars-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen, uti Statsrådet, å Stockholms Slott, den 22 Augusti 1871.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-statsministern Aller er mitts,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Wachtmeister, Statsråden: Bredberg,

Abelin,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wcnnerberg,

Bergström och Friherre Alströmer.

Departements-chefen, Statsrådet Friherre Leijonhufvud, anförde i underdånighet :

Do.

“I anledning af Riksdagens uti skrifvelse den 6 Maj 1868 framställda underdåniga anhållan, det Eders Kongl. Maj:t täcktes låta utreda på hvilka vilkor det å rote- och rusthållare hvilande båtsmanshållet kunde lindras eller ock aflösas samt jemväl på öfrige samhällsklasser fördelas, äfvensom i nåder föreslå åtgärder, ledande dertill, att likställighet med öfrige rote- och rusthållare i detta hänseende de båtsmanshållsskyldige bereddes, behagade Eders Kong!. Maj:t den 4 December samma år uppdi'aga åt utsedde komitterade, att företaga den af Riksdagen begärda utredningen, i hvad den afsåg fråga om lindring i det å rote- och rusthållare hvilande besväret åt bårtsmanshållsskyldigheten samt att uppgöra och till Eders Kongl. Maj:t ingifva förslag till sådan lindring.

Till fullgörande af detta uppdrag afgåfvo komitterade deri 10 December 1870 underdånigt betänkande, hvilket derefter blifvit på nådig befallning till trycket befordradt och till ledamöterna af innevarande års lagtima riksdag utdeladt“.

7 Efter det Departements-chefen häruppå redogjort för betänkandet» innehåll, yttrade lian vidare:

“Af den omfattande utredning, komitterade härvid lemnat, framgår såväl att roteringen inom båtsmanshållet är mindre betungande, än roteringen inom soldathållet,som ock att bördan af båtsmansrustningen i Blekinge och Södra Möre är betydligt lindrigare, än den sammanlagda bördan af både ränta och rotering, soim åligger jordegendomar i större delen af det öfriga Sverige, hvarför ej eller den rustningsbörda, jorden i Blekinge och Södra Möre har att bära, kan, vid jemförelse med annan beskattad jord, betraktas såsom tryckande. Med afseende å båtsmanshållets menliga inverkan å fattigväsendet i de till rustningen indelade orterna, hafva komitterade deremot ansett någon lättnad böra beredas, väl icke genom nedsättning eller eftergift i rusthållarnes omkostnader, utan genom minskning i det stora antal af de inom socknarne fördelade och bosatte båtsmän; hvarjemte komitterade fästat uppmärksamhet å behofvet att ordna de förhållanden, som genom båtsmännens uppsättning och underhåll uppstå emellan rote- och rusthållaren å ena samt båtsmannen å andra sidan, och i sådant afseende framställt förslag, hufvudsakligen afseende större frihet vid bestämmandet af båtsmannens löneförmåner.

Då frågan om de åtgärder, hvilka till följd af särskilda förhållanden inom Blekinge och Södra Möre kunna anses erforderliga å Statens sida, för att genom dess mellankomst lätta tyngden af fattigbördan i dessa orter, icke eger omedelbart sammanhang med det förslag till ordnande i allmänhet af de båtsmanshållsskyldiges besvär, som utgör föremål för denna framställning, torde jag, med förbigående för närvarande af komitterades förslag i denna del, framdeles, sedan organisationen af sjöförsvarets militärpersonal och i sammanhang dermed den för tjenstgöringen erforderliga båtsmansstyrka blifvit bestämd, få dertill återkomma.

De af komitterade i öfrigt föreslagna stadganden afse hufvudsakligen att förekomma de tvister emellan rote- och rusthållare samt båtsmän, hvartill äldre ännu gällande författningars mindre noggranna och med hvarandra ej alltid öfverensstämmande föreskrifter gifva anledning. Frågan om ordnande af roterings och rusthållsbeväret vid båtsmanshållet har dock kommit i förändradt skick, sedan Eders Kong!. Maj:t gillat det af Chefen för Landtförsvars-Departementet utarbetade förslag till förändrade bestämmelser i fråga om rote- och rusthållsinrättningen vid landtförsvaret; och då de förhållanden, som föranledt detta förslag, återfinnas vid båtsmanshållet, har jag ansett enahanda bestämmelser, — bland hvilka i öfrigt den af komitterade förordade grundsats om större frihet i afseende å legoaftalet ingår, — böra å båtsmanshållet tillämpas och derigenom önskvärd likställighet emellan de särskilda arterna af rotering och rustning vinnas.

Genom bifall till den i sammanhang med landtförsvarets ordnande föreslagna öfverflyttningen till arméen från och med 1878 af 2,822 båtsmansnummer,

skulle båtsmannens antal nedsättas till 3,354 man. Denna betydliga minskning i den styrka, sjöförsvaret haft till sitt förfogande, måste komma att utöfva ett icke obetydligt inflytande å det qvarstående båtsmanshållet. De stationsarbeten, hvilka nu upptaga ett stort antal af de uppfordrade båtsmännen, skulle väl till en del kunna förrättas af annat manskap, och ett steg i sådan retning är äfven gjordt genom antagande af frivilliga arbetare till utförande af åtskilliga handiäckningsoch släparbeten; men, om också den genom öfverflyttningen förorsakade minskning till någon del motväges genom dessa anordningar och de åtgärder, som i enahanda syftning kunna komma att vidtagas, lider dock icke tvifvel att uppfordringarna, som hittills för roteringsbåtsmännen påkommit hvart tredje år och för indelningsbåtsmän fyra månader om året, för framtiden komma att ske tätare eller tiden för deras fortvara blifva förlängd. Härtill kommer att en strängare tjenstgöring för denna sjöförsvarets talrikaste stamtrupp äfven ur militärisk synpunkt är af oundgängligt behof påkallad, på det att densamma må vinna den duglighet och användbarhet, som sjötjensten krafvel' och hvartill den, omsorgsfullt vårdad, äfven kan uppbringas. Huru stor tillökningen i uppfordringstiden kan blifva låter dock nu ej beräkna sig, i anseende till de flera förhållanden, som härpå inverka och deribland hufvudsakligen beskaffenheten af det förslag till organisation och öfning af sjöförsvarets manskap, som Eders Kongl. Maj:t uppdragit åt särskilda komitterade att uppgöra.

Anspråken jemväl på båtsmannen komma sålunda att icke obetydligt stegras, på samma gång äfven för honom tjenstetiden inskränkes, och hufvudsakligen enahanda skäl tala följaktligen för medgifvande af den lättnad i roterings- och rustningsbesvärets utgörande vid båtsmanshållet, som ansetts böra komma rotehållare» vid arméen till del. Med åberopande af de bestämmelser uti ifrågavarande förslag, hvilka afse soldatrotehållet och den framställning af Chefen för Landtförsvarsdepartementet, som legat till grund för detsamma, får jag fästa uppmärksamheten derå, att, genom detsammas antagande, rote- och rusthållarne under alla omständigheter komme att befrias från kostnaden för anskaffande och underhåll af båtsmansheklädnaden. Den ökade kontanta utgift, som genom båtsmannens trägnare tjenstgöring skulle drabba dessa, om beklädnaden fortfarande af dem utgjordes, har synts mig °böra föranleda till beklädnadsskyldigheténs öfvertagande af Kronan, helst rote- och rusthållarne vid de vid sjöförsvaret qvarstående nummer i sådant fall endast komme i åtnjutande af samma fördel, som rote- och rusthållarne vid de till landtförsvaret öfverflyttade nummer.

Frågan om Kronans öfvertagande af beklädnadsunderhallet för båtsmannen, i likhet med hvad i afseende å soldatrotehållet eger rum, har vid flera tillfällen bragts å bane. Genom Kongl. Förordningen den 22 December 1848 fastställdes allmänna grunder, efter hvilka beklädnaden skulle utgå till de indelnings- och roteringsbåtsmän, hvilkas rust- och rotehållare förklarade sig önska att deras båts-

man af Kronan bekläddes. Enligt dessa grunder skola de, som ingå kontrakt med Kronan om beklädnadens anskaffande och underhåll i fredstid, erlägga: indelningen årligen och rotcnngen vid hvarje uppfordring till års- eller sommartjenst eller sjokommendering en kontant ersättning, svarande mot fyra femtedelar af kostnaden efter medium af nästföregående års markegång i hvarje län, för den del af de dffhl s bestadda beklädnadspersedlar, från hvars utgörande roten befriades; men i krigstid full ersättning efter markegång, på samma sätt beräknad. På grund häraf halva samtliga rotar, med undantag allenast af två, ingått beklädnadskontrakt med Kronan. Dessa bestämmelser afsågo emellertid icke kappsäcken och de s. k små-

nT (?J°wr: S,tn’mp01' °Ch Sk0r)' 1 Kon"]' Förordningen den 28 Maj 1867 blefvo dock föreskrifter for Kronans öfvertagande af anskaffning och underhall jemväl af dessa persedlar meddelade i öfverensstämmelse med 1848 års stadganden i afseende å den s. k. större beklädnaden. Kontrakter på grund af sistnämnde förordning hafva numera afslutats med 4,623 nummer.

Kronan ombesörjer följaktligen numera hela beklädnaden för de nummer som derom ingått aftal. Det anslag, från hvilket kostnaden för beklädnaden utgar aar' sedan 1867 vant å Riksstaten uppfördt med 138,200 R:dr, deri inberäknad ersättningen for den lindring i beklädnadsbidraget, som, från år 1861, med 5 R.di beviljats hvarje indelningsnummer. Enligt verkställd uträkning efter de 10 f8,a “edel“arkegångspri8 utgör beklädnadskostnaden för hela båtsmansstyr-

69l685,3i’Tdr r°tarneS 0°h rusthållarnes bidrag utgå med tillhopa

stå w!r fraga T ,beil0ppe? af den aflöninS> som rote- och rusthållare böra helna tilleTthTd °pfn5 ‘ “begripen, bär jag ej tvekat att föreslå detsamt H ett hundra R:dr. Såsom af Chefen för Landtförsvars-Departementet är anmarkt hafva a de 32,642 nummer, Indika soldatroteringen, rusthållsinrättningen och batsmansha let tillhopa omfatta, allenast 7,869 nummer eu omkostnad, under-

'5 nfcii10? -f'fr’ ’™m0t 24,773 nummer beräknats för karlens uppsättning och U|U.ei U u 'gl va 0 ‘R:(Jr ocl1 derutöfver. De, hvilkas kostnader understiga 100 R-dr tgora således endast omkring 24 procent eller icke fjerdedelen af hela antalet. Något

Envist "bifoga^' tah ^SSerh®en förfallandet, om man betraktar båtsmanshåll^ särskildt. för båtsmannens •! ’ af1bats“a,‘ishållets 5,761 nummer, 2,143 hafva eu kostnad

nåd af Too R-dr V "T8 S ^ n åU und«r8tigande 100 R:dr och 3,618 eu koströrde belono ntö - 7 T. ’ hVllkaS k0StDad beräknats understiga bensöm St T t ! °mknns 37 pr0Cent- Denna olikhet Far emellertid, bestämma annat belo^ 6 mig uts°Ja tillräcklig grund att för båtsmanshållet

stamma annat belopp i berörde afseende, än för knektehåll blifvit antaget men

2 h°2„ ■tv h;la rf*.*»»***. 2c

»m jag a„« “ g bia ILS.1 1 ** - »ädnadan,

10 Hvad angår de kostnader, som genomförandet af ifrågavarande reglering skulle för statsverket medföra, så kunna de visserligen ej nu med fullständig säkerhet beräknas; dock torde nedanstående uppgifter komma de verkliga förhållandena nära.

I afseende på båtsmännens aflöning utvisa de beräkningar, som komittéen för uppgörande af förslag till lindring uti båtsmanshållskostnaden uppställt, (i bil. n:o 7 till komittéens betänkande) att den nu utgående medelkostnaden för ett båtsmansnummer utgör 116 R:dr 15 öre, deruti inbegripna rote- och rusthållarens omkostnader för lega, beklädnad och torphusens underhåll. Om dessa tre utgiftsposter, som komma att af kronan öfvertagas och här nedan särskildt beräknas, afdragas, bör den återstående kostnaden för båtsmannen, eller dennes egentliga aflöning, i medeltal ej öfverstiga 110 R:dr eller 10 Ii:dr per nummer utöfver hvad roten eller rusthållet enligt den föreslagna regleringen skulle bestå. Den kostnad, som sålunda å denna utgiftstitel komme att drabba statsverket, skulle för de 3,354 nummer, som qvarstå vid sjöförsvaret, uppgå till 33,540 R:dr.

Vidare äro, enligt samma komittées beräkningar af det vid sjöförsvaret qvarstående båtsmanshållet, vid indelningskompanierna 1,084 och vid roteringskompanierna och frälseroteringen 2,158 eller tillhopa 3,242 båtsmän med torp försedde. Om detta antal, med afseende på möjligen blifvande tillökning, antages till fullt 3,300, skulle årliga kostnaden för underhållet af byggnaderna, beräknad till 5 R:dr för hvarje torp, blifva 16,500 R:dr.

Med antagande att det för legomedlen erforderliga årliga anslag beräknades, jemväl för båtsmanshållet, efter en tjenstetid af 20 år, skulle detsamma efter 50 R:dr och 3,354 man utgå med 8,385 R:dr om året.

Till sparpenningars utgifvande erfordras vidare för 3,354 man årligen 33,540 R:dr.

Dti de uppgifter jag, med afseende på förslaget om beklädnadsskyldighetens öfvertagande af kronan, infordrat från Förvaltningens af Sjöärendenas kammarkontor, är årliga beklädnadskostr.aden för de nummer, som fortfarande skulle komma att höra till sjöförsvai-et, uträknad till 117,114 R:dr 65 öre, hvartill rote- och rusthållarne för närvarande bidraga med 41,808 R:dr 19 öre. Då det å riksstaten till båtsmäns beklädnad uppförda anslag för närvarande är upptaget till 138,200 Rdr, skulle detta anslag sålunda, långt ifrån att behöfva ökas, kunna något minskas, derest ej tätare uppfordringar komme att för framtiden medföra tillökning i underhållskostnaden och anslaget af sådan anledning borde vid berörde siffra bibehållas.

Sammanställningen af nu omförmälda belopp utvisa följande resultat:

Kostnaden för båtsmäns aflöning .... R:dr 33,540: —

Underhåll af torphusen....... “ 16,500: —

Legokostnad.......... “ 8,385: —

Sparpenning..........“ 33,540: —

eller tillsammans

91,965

11 Detta belopp är emedlertid det högsta, statsverket, efter regleringens genomförande och under antagande att någon ytterligare minskning uti båtsmanshållet ej kommer att ske, skulle för ifrågavarande ändamål komma att vidkännas och till hvars betäckande erforderliga medel, i den mån regleringen framskrider, skulle af riksdagen begäras.

Medel för denna reglerings påbörjande under 1872 har jag ej ansett böra af nu inkallade urtima riksdag äskas, helst tillfälle gifves att till den under berörde år sammanträdande lagtima riksdagen göra de framställningar, som kunna af behofvet påkallas.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet hemställa:

det E. K. M:t, under enahanda vilkor och förbehåll, som i fråga om antagande af förändrade bestämmelser angående roteoch rusthållsinrättningen vid landtförsvaret blifvit uppställda, eller att lagen angående allmänna värnepligten blifver af Riksdagen godkänd, behagade till Riksdagens antagande i öfverens- - stämmelse med 80 § Regeringsformen framställa det härvid fo-

gade förslag till Förordning, angående förändrade bestämmelser i fråga om rote- och rusthållsinrättningen vid sjöförsvaret.11

Uppå underdånig tillstyrkan af Stats-rådets öfriga Ledamöter behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla hvad Departements-Chefen sålunda hemställt och föreslagit samt befalla att nådig proposition i ämnet skulle till den snart sammanträdande urtima Riksdagen aflåtas.

Härefter uppläste Departements-Chefen till justering förslag till Kongl. Maj:ts nådiga proposition i nyssberörda ämne till urtima Riksdagen;

och täcktes Hans Maj:t Konungen, uppå Stats-Rådets underdåniga tillstyrkan, gilla detta förslag, sådant det finnes detta protokoll bilagdt, samt förordna att i öfverensstämmelse dermed nådig proposition skulle till Riksdagen afgå.

Ex protocollo:

L. Th. Neijber.

Bilaga.

Sammandrag-

af Komitteens för lindring i båtsmansliålls-skyldigheten uppgifter angående underhållskostnaden vid Båtsmanshåll.

Stockholm, tryckt hos A. L. Norman, 1871.