Doc 1873:1

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

1 KONGL. MAJYTS

NÅDIGA

PROPOSITION

TILL

R i k s d a g e n

angående Statsverkets tillstånd och behof;

Gifven Stockholms Slott den 14 Januari 1873.

Jemlikt Grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed Nådig Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof.

Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod af Statsverkets inkomster, såväl de ordinarie som de extraordinarie.

För nu innevarande statsregleringsperiod äro dessa inkomster beräknade på följande sätt:

Ordinarie inkomster:

Ränta................................................................................................ Rall- 4,505,000: —

Tionde ............................................................................................. » 1,582,800: —

Transport R:dr 6,087,800: —

1 Bih. till Riksd. Prot. 1873. 1 Sami., i Afd.

2 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr 6,087,800: —

Arrendemedel: Penningar ............................... 69,700: —

Spanmål 177,000 kub.fot a 2

R:dr 10 öre kub.foten ..... 371,700:— » 441,400: —

Bergverkstionde............................................................................. » 93,000: —

Mantalspenningar.......................................................................... » 575,000: —

Bötesmedel.................................................................................... » 160,000: —

Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål, 140,175 kubikfot, ä 2 R:dr 10 öre ................................................... » 294,367: so.

Tillfälliga rotevakansafgifter...................................................... » 7,500: —

Vakansafgifter af nyroterad jord ......................................... » 98,000: —

Rotevakansafgift af utsockne frälsehemman i Halland ... » 24,000: —

Vakansafgifter af bergslag........................................................ » 18,000: —

Trosspassevolansafgift................................................................ ” 26,500: —

Båtsmansvakansafgift ............................................................. » 70,000: —

Kontrollstämpelmedel.................................................................. » 12,000: —

Fyr- och båkmedel ................................................................... » 750,000: —

Telegrafmedel............................................................................... » 783,000: —

Jernvägstrafikmedel ................................................................. » 8,000,000: —

Skogsmedel .................................................................................. » 500,000: —

Extra uppbörd ............................................................................. » 62,832: so.

S:gr 18,003,400 R:dr.

Extraordinarie inkomster:

Tullmedel ...................................................................................... » 14,600,000: —

Postmedel ...................................................................................... » 2,500,000: —

Stämpelpappersmedel............................................................... » 1,350,000: —

Bränvinstillverkningsafgift........................................................ » 11,200,000: —

Hvitbetssockertillverkningsafgift ............................................. » 16,000: —

S:gr 29,666,000 R:dr. __

Summa R:dr 47,669,400: —

Enligt beslut, hvarom härvid b ilagda Protokoll öfver Finansärenden närmare upplyser, anser Kongl. Maj:t endast följande förändringar nu böra i denna beräkning vidtagas:

l:o. Då enligt Kongl. Förordningen den 23 Juli 1869 och Nådiga Kungörelsen den 5 Oktober 1871 indelta och anordnade räntor samt tiondeanslag i allmänhet blifvit till statsverket indragna, med undantag likväl för militie-, civil- och ecclesiastikboställens räntor samt för sådana, som äro påförda hemman och lägenheter, af hvilka något besvär i stället utgöres, både följaktligen ränta och tionde af sistnämnda beskaffenhet bort i Riks-

3 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

staten från och med 1871 eller det år, på utgörande af hvars ränta och tionde de i nyssberörda författningar meddelade förändrade föreskrifter första gången tillämpades, skiljas från de dylika inkomster, som äro Kronan behållna; men i saknad af nödiga upplysningar har ett sådant särskiljande hittills icke kunnat ega rum. Sedan emellertid landsböckerna för år 1871 från samtliga länen inkommit samt de uti 9 § af Kongl. Kungörelsen den 5 Oktober 1871 föreskrifna förteckningar öfver indragna rånte- och tiondeanslag från länsstyrelserna till Statskontoret ingått, har bemälda embetsverk varit i tillfälle att såväl verkställa ifrågavarande åtgärd som inhemta kännedom om de belopp, hvartill ränta och tionde efter den verkställda omsättningen i penningar enligt nyssberörda landsböcker uppgått; Och har dervid befunnits

att af Räntan utgjorde för år 1871

den Kronan behållna andelen.................................................... R:dr 3,149,987: 62

och den indelta an par t en ........................................................ » 1,336,517: 58

eller tillhopa R:dr 4,486,505: ro

samt att af Tionden utgjorde för samma år

den Kronan behållna andelen ................................................. R:dr 1,360,846: ir>

och den indelta anparten ................................ ” 257,586: sr

eller tillsammans R:dr 1,618,433: /.

Vidare och då 1871 års Riksdag medgifvit, att skyldigheten inom privilegierad bergslagsort att utgöra tackjernstionde äfvensom skattejern och liyttegälsjern, der någondera af dessa afgifter blifvit åsatt och qvarstode, finge för framtiden upphöra emot det, bland annat, att hvarje hemman och lägenhet i privilegierad bergslagsort, som i sin egenskap att tillhöra sådan ort åtnjöte någon frihet i afseende å ränta, skulle till hälften åsättas de skyldigheter härutinnan, som med författningarne öfverensstämde, samt att de nya rättsförhållanden, som af berörda förändring kunde varda en följd, komme att inträda från och med år 1872, så bör i följd af omförmälda af Kongl. Maj:t gillade beslut den Kronan behållna anparten af räntan ökas med hälften af det belopp, hvartill bergslagens friheter i afseende å denna skatt kunna antagas uppgå eller enligt Riksdagens beräkning med en summa af 15,000 R:dr.

Deremot bör den indelta delen af Räntan minskas med 524 R:dr, utgörande räntor af åtskilliga landstatsboställen, från hvilka innehafvarne afstått emot åtnjutande af dem för sådant fall tillerkänd boställs- och hyresersättning.

Med iakttagande häraf anser Kongl. Maj:t räntan och tionden höra i jemna tal på följande sätt beräknas, nemligen:

Ränta, Kronan behållen ........................................... R:dr 3,165,500.

indelt................................................................. » 1,336,000. 4,501,500.

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Tionde, Kronan behållen............................................ R;dr 1,360,800.

in,lelt................................................................ - 267,500. 1,618,300.

2:o. Enär inkomsten af Arrendemedel, hvilken Kub fot spanna

för 1871 utgjort.............................................................. R:dr 60,421. 177,008

sedermera ökats dels med den förhöjning, som vid hemmans och lägenheters förnyade utarrendering från midfasta!! 1872 uppkommit, och dels med arrendena för åtskilliga från samma tid för första gången utarrenderade indragna boställen, utgörande tillsammans.................................... » 19,759.

men deremot minskats med den nedsättning i spanmålsarrenden, som uppkommit derigenom, att vid hemmans och lägenheters förnyade utarrendering arrendeafgiften blifvit endast i pen-

ningar bestämd, utgörande donna nedsättning...... 7,668

så kan donna inkomst nu i runda tal beräknas till:

Penningar ....................................................................................... R:dr 80,100

Spanmål, 169,000 kub.fot ä 2: 10 ......................................... » 354,900

tillhopa R:dr 435,000.

3:o. Rotevakansafgiften af insockne frälsehemman i Halland, som åren 1869 1871 i medeltal för ar utgjort endast 19,112 R:dr 33 öre, anser Kongl. Maj:t vid sådant förhållande nu höra uppföras med ett till 20,000 R:dr nedsatt belopp.

4:o. Likaledes finner Kongl. Maj:t beräkningen af Bätsmansvakansafgiften, som åren 1869—1871 i medeltal för år lemna! endast 58,330 R:dr 33 öre, nu böra nedsättas till 60,000 R:dr.

5:o. Som Kontrollstämpelmedlen åren 1869—1871 i medeltal för år utgjort 15,278 R:dr 33 öre, så upptagas de bär till förhöj dt belopp af 15,000 R:dr.

6:o. Fyr- och Båkmedlen hafva val år 1872 uppgått till icke mindre än 942,922 R:dr 11 öre, och alltså under åren 1870—1872 i medeltal för år utgjort 843,278 R:dr, men som lotsförfattningarne för närvarande undergå en omarbetning, hvars resultat ännu ej kunna bestämmas, anser Kongl. Maj:t dessa medel nu böra beräknas endast till 800,000 R:dr.

7:o. Telegraf medlen, hvilka år 1872 enligt uppgift af Telegrafstyrelsen utgjort omkring 960,000 R:dr, synas derföre och då den årliga tillökningen i denna inkomst kan antagas till 5 procent, nu böra uppföras med

1,060,000 R:dr. '

8:o. Då Jernvägstrafikmedlen för 1872, enligt hvad Trafikstyrelsen meddelat, med säkerhet kunna anses hafva uppgått till 9,170,000 R:dr, så fin-

Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1873.

ner Kong!. Maj:t, med afseende jemväl derå, att under innevarande och nästkommande år nya jern vägssträckor höra blifva för trafiken öppnade, dessa medel nu kunna beräknas till 9,500,000 R:dr.

9:o. Enligt Skogsstyrelsen tillhandakomna uppgifter hafva år 1872 influtna Skogsmedel utgjort icke mindre än 825,139 R:dr. En så betydlig tillväxt i dessa medel, hvilka 1871 utgjorde endast omkring 590,000 R:dr, om än väsendtligen beroende på stadigvarande orsaker, lärer dock böra till icke ringa del tillskrifvas årets särdeles gynnsamma konjunkturer, hvarföre, då dessas fortvara icke kan såsom säker påräknas, Kong!. Maj:t anser denna inkomsttitel för 1874 höra upptagas till 700,000 R:dr.

10:o.' Beträffande Tullmedlen har upplysts, att enligt ett hos General- Tullstyrelsen upprättadt generalsammandrag den för år 1872 debiterade tulluppbörden utgjort ungefär 19,302,770 R:dr. Ehuru denna betydliga inkomst otvifvelaktigt till icke ringa del berott på tillfälliga orsaker, hvilka icke kunna påräknas fortfara, så bör likväl erinras dels att senaste Riksdags beslut om nedsättning af tullsatserna på kaffe och socker samt om tullfri införsel af fisk, h vilket beslut med ingången af innevarande år träd t i gällande kraft, måste antagas under sista månaderna af det nästföregående året hafva verkat till minskning i förtullningen af dessa vigtiga artiklar, samt dels att, då tullinkomsten utgjort:

1870 ....................................... R:dr 15,805,033

1871 ................................................................... » 19,119,239

och 1872 ................................................................... » 19,302,770

densamma alltså under de tre sistförflutna åren i medeltal för år lemna! 18,075,680 R:dr; och som, äfven om från detta medeltal afdrages hvad som kan anses motsvara den inkomstminskning, hvilken i följd af oinförmälda tullindringar måste uppstå, återstoden likväl uppgår till så stort belopp, att på grund deraf inkomsten för 1874 kan antagas komma att icke understiga 16,500,000 R:dr, så anser Kongl. Maj:t densamma nu böra till nämnda belopp beräknas.

ll:o. I afseende å Postmedlen har General-Poststyrelsen upplyst, att, efter afdrag af hvad till postkassan influtit för försålda posthus och ångfartyg äfvensom i räntor, Postverkets inkomster under året från och med den 1 Juli 1871 till och med den 30 Juni 1872 utgjort omkring 2,522,000 R:dr, hvilket belopp, jemfördt med nästföregående årets inkomst, utvisar eu tillökning i postuppbörd af något mer än 9 procent; Och som, äfven om för den påföljande tiden den årliga tillökningen, i likhet med hvad här ofvan i afseende å Telegrafmedlen skott, beräknas till endast 5 procent, postinkomsten för 1874 skulle uppgå till 2,714,000 R:dr, samt dertill bör läggas inkomsten af afgiften för tidningars och tidskrifters postbefordran, hvilken enligt Nådiga Kungörelsen den 18 Oktober 1872 skall från och med

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

1873 ingå till postkassan och vid senaste Riksdag af General-?oststyrelsen uppskattades till 130,000 R:dr, så finner Kongl. Maj:t, att, fastän någon minskning i bruttouppbörden bör till en början blifva en följd af de den 12 nästlidna November meddelade bestämmelserna om utvidgande af brefvigtssatserna och billigare taxeringsgrunder för paketer, postmedlen likväl skäligen kunna för 1874 enligt General-Poststyrelsens förslag beräknas till

2,800,000 R:dr.

12:o. Då Bränvinstillverkningsafgiften, hvilken under år 1870, då den utgjorde endast 70 öre per kanna, inbringat 11,002,737 R:dr, och under 1871, då från och med Oktober afgiften utgått med det ännu gällande för höjda beloppet af 80 öre per kanna, 11,177,238 R:dr, derjemte under år 1872 kan antagas hafva uppgått till icke mindre än 12,940,000 R:dr, så anser Kongl. Maj:t denna inkomst med fullt skäl kunna för 1874 beräknas till 12,000,000 R:dr.

13:o. Beträffande slutligen Hvitbetssockertillverknmgsaf'giften, så bär den inhemska hvitbetssockertillverkningen år 1871 utgjort tillsammans 3,823,175 It raffinad-, baster- och lump- samt kaksocker, hvilket belopp enligt antagna grunder -kan anses motsvara åtminstone 4,500,000 A råsocker, och skulle således, äfven om det antages, att tillverkningen år 1874 icke vunnit någon ytterligare förökning, afgiften derför efter 1,6 öre per tt likväl inbringa omkring 72,000 R:dr, hvadan ifrågavarande inkomsttitel synes bär kunna med säkerhet beräknas till 60,000 R:dr.

Med iakttagande af dessa ändringar i den vid senaste statsreglering uppgjorda inkomstberäkning skulle en tablå öfver Statsverkets för år 1874 beräknade inkomster erhålla följande utseende:

Ordinarie inkomster:

7 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Transport

Trosspassevolansafgift .........................................

Båtsmansvakansafgift...........................................

Kontrollstämpelmedel ..........................................

Fyr- och båkmedel............................................

Telegrafmedel........................................................

Jernvägs trafikmedel ...........................................

Skogsmedel..............................................................

Extra uppbörd ...................................................

20,045,000.

Extraordinarie inkomster:

Tullmedel........................................................... R:dr 16,500,000: —

Postmedel.................................................... » 2,800,000: —

Stämpelpappersmedel.......................................... » 1,350,000: —

Bränvinstillverkningsafgift ............................. » 12,000,000: —

Hvitbetssockertillverkningsafgift.................. » 60,000:— 32,710,000.

Summa R:dr 52,755,000:

Och som Riksstaten för innevarande år upptager:

i Ordinarie inkomster............................. R:dr 18,003,400: —

och i Extraordinarie.......................................... » 29,666,000: —

eller tillsammans R:dr 47,669,400, så utvisa alltså de nu för 1874 beräknade summorna

en tillökning af.................................................................................... R:dr 5,085,600,

deraf 2,041,600 R:dr belöpa på de Ordinarie inkomsterna och 3,044,000 R:dr på de Extraordinarie.

Sedan i anledning af Riksdagens skrifvelse den 15 Maj 1868 angående den s. k. administrativa domsrättens upphörande och förvaltningens förenkling i vissa hänseenden Statskontoret uti underdånigt utlåtande den 31 December 1869 på anförda skäl föreslagit, bland annat, den förändring i hufvudförvaltningen af statens inkomster och utgifter, att den nu till Riksgäldskontor^ ingående allmänna bevillning och öfriga uppbörd i stället skulle levereras till Statskontoret att af detta embetsverk i likhet med statsmedlen i allmänhet förvaltas, äfvensom att den Riksgäldskontoret ännu tillhörande befattning med en del af de till extra statsregleringen hörande utgifter likaledes blefve af Statskontoret öfvertagen, så och då Kongl. Maj:t, lika med Statskontoret öfvertygad om olämpligheten deraf, att de allmänna skattebidragen ingå till tvänne särskilda hufvudkontor, hvarigenom en dubbel

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

redovisning ålägges landtränterierna, anser, att det skulle vara ett vigtigt steg till befrämjande af den förenkling i statens drätsel, som Riksdagen åsyftat, om det bestämdes, att jemväl den del af statsintraderna, som nu ingår till Riksgäldskontoret, skulle till Statskontoret levereras och all skatteuppbörd för detta kontor redovisas, hvaremot det bestyr med lån för jernvägar, kanaler och andra allmänna arbeten jemte derå inflytande återbetalningar, hvilket nu tillhör Riksgäldskontoret, synes Kongl. Maj:t kunna vid nämnda verk bibehållas, vill Kongl. Maj:t, under åberopande af hvad bilagda utdrag af Protokollet för Finansärenden i ämnet vidare innehåller, härmed till Riksdagens pröfning öfverlemna, huruvida det icke skulle vara lämpligt, att de till Riksgäldskontoret nu ingående statsmedel', nemligen allmänna bevillningen, kortstämplingsafgiften, skatterätts- och ekskogsmedel samt dertill hörande observationsmedel hädanefter inginge till Statskontoret; Och har Kongl. Maj:t för sådant fall föreställt sig:

att kortstämplingsafgiften samt skatterätts- och ekskogsmedlen herde ingå, den förra bland de extraordinarie inkomsterna och de senare bland extra uppbördsmedel!;

att kortstämplingsomkostnaderna likasom vissa inrättningars andelar af donna inkomst borde upptagas bland utgifterna under 7:de Hufvudtiteln samt sjelfva stämpling^! besörjas af Statskontoret;

och att allmänna bevillningen borde i mån af ingång och oberoende af andra liqvider mellan Stats- och Riksgäldsverken af Statskontoret öfverlemnas till Riksgäldskontoret, bland hvars inkomster den således skulle fortfarande upptagas och beräknas.

Då Kongl. Maj:t nu öfvergår till en framställning af de utgifter, som under de särskilda hufvudtitlarne funnits nödiga, dervid under hvarje hufvudtitel såsom vanligt komma att upptagas först sådana anslag, hvilka äro af en stadigvarande natur, och derefter de utgifter af mera tillfällig och öfvergående beskaffenhet, som under hufvudtiteln föreslås, så vill Kongl. Maj:t till en början meddela, att, ehuru, sedan beloppet af de å Riksstatens särskilda utgiftsstater förekommande rånte- och tiondeanslag numera blifvit utredt, så att deraf approximativt visar sig, huru mycket blifvit till statsverket indraget och hvad af omförmälde anslag ännu qvarstår såsom indelt, val ett särskiljande emellan dessa båda delar af anslagen numera kunnat ega ruin, på sätt eu vid bilagda utdrag af Protokollet öfver Finans-S.renden fogad tabell utvisar, men att, då denna utredning grundar sig ensamt på länsstyrelsernas uppgifter, hvilka ännu icke undergått granskning i Kammar-Kollegium, och anledning icke saknas, att i följd af berörda gransk-

9 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

ning rättelser kunna ifrågakomma, som i större eller mindre mån inverka på de uppgifna beloppen, det funnits lämpligt, att med Riksstatens förändring i omförinälda hänseende får tills vidare anstå, i följd hvaraf ränteoch tiondeanslagen torde fortfarande höra bibehållas under samma form och egenskap, som 1873 års Riksstat upptager.

Första IT i liv 1*< It i tel 11,

innefattande Kongl. Hof- och Slotts-staterna, upptager för

närvarande de förra till ............................................................... R:dr 1,293,900,

samt de senare till .............................................................................. » 123,100,

tillsammans R:dr 1,417,000.

Och anser Kongl. Maj:t någon annan förändring häruti icke erfordras än att det för Hans Kongl. Höghet Hertigen af Östergötland uppförda anslag 126,000 R:dr med derunder inbegripna handpenningar för Hans Kongl. Höghets gemål ur Riksstaten uteslutes, hvarigenom Hufvudtitelns slutsumma kommer att nedgå till 1,291,000 R:dr.

Deremot och då den upplåtelse till Kongl. Maj:ts disposition af Rosersbergs slott med hvad dertill hörer, hvilken för Hans Magt Konung Carl XV:s lifstid egt rum genom Rikets Ständers skrifvelse den 11 April 1863 numera tilländagått, vill Kongl Maj:t, som har för afsigt att framdeles hos Riksdagen föreslå, hvilket af de Kongl. Slotten skall bestämmas till enkesäte för Hennes Maj:t Drottningen, härmed i Nåder af Riksdagen äska, att Rosersbergs slott må med samma anslag som hittills, och under enahanda vilkor i öfrig! som de, hvarmed slottet af Hans Maj:t Konung Carl XV i lifstiden innehafts, äfven framgent af Kongl. Maj:t disponeras.

Andra Hiifviidtiteln,

innefattande anslagen till Justitie-Departementet.

Nu gällande Riksstat upptager för detta Departement:

Penningar ....................................................................... Rall* 2,528,896: it.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor, förslagsanslag................................................................. »_5,903: 89.

Summa R:dr 2,534,800: —

2 Bih. till Biksd- Prof. 1873. 1 Sami., 1 Afd.

10 Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1873.

I öfverensstämmelse med de beslut, som uti bilagda utdrag af det inför Kongl. Maj:t i Statsrådet den 10 innevarande månad förda protokoll öfver Justitie-Departementsärenden omförmäla^, föreslår Kongl. Maj:t i afseende å regleringen af denna hufvudtitel endast följande förändringar, nemligen beträffande

l:o. Justitie-Stats-Expeditionen:

att löneförhöjning måtte beviljas de vid Expeditionen anstälde två vaktmästare med 150 R:dr till hvardera;

2:o. Högsta Domstolen:

att lönerna för högsta Domstolens tre vaktmästare likaledes ökas med 150 R:dr för dem hvar;

3:o. Justitie-Kanslers-Expeditionen:

att vaktmästarens vid donna Expedition aflöning jemväl måtte höjas med 150 R:dr;

4:o. Justitie-Revisions-Expeditionen:

att förhöjning i de löneförmåner, som tillkomma donna Expeditions fem vaktmästare, äfven måtte anvisas att utgå med 150 R:dr till hvardera;

5:o. Svea Hofrätt:

att förbättring i 10 Hofrättsposters aflöning beviljas med 100 R:dr till en hvar af dem;

6:o. Anslaget till fångars vård och underhåll:

a) den del deraf, hvilken, såsom "bestämdt anslag”, omfattar aflöningen till vissa fångvårdens embets- och tjensteman samt betjente;

att aflöningsbeloppen till befälet vid Disciplinkompaniet af Kronoarbetscorpsen, utgörande tillhopa 3,037 R:dr 50 öre, må ur ifrågavarande anslag uteslutas;

att det å ordinarie aflöningsstaten för tjenstemarmapersonalen vid Kronoarbetsbataljonen på Carlsborg upptagna anslag, tillhopa 12,162 R:dr 50 öre indrages, men i staten i stället uppföres för

Kronoarbetskarlsstationen å Tjurkö:

1 Direktör, föreståndare, lön......................................... R:dr 2,000: —

arfvode ................................. » 500:— 2,500: —

1 Bevakningsbefälhafvare, lön .................................................................... 1,500: —

Provision å behållna nettoinkomsten af manskapets arbeten kan, efter Fångvårds-Styrelsens bestämmande, utgå med högst 4 procent till Direktören och 2 procent till Bevakningsbefäl-

halvaren.

1 Kamererare, lön............................................................................................. 1,200: —

1 Predikant, arfvode ...................................................................................... 1,000: —

Summa R:dr 6,200

samt för

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

11 Kronoarbetskarlsstationen å Borghamn:

1 Bevakningsbefälhafvare, föreståndare, lön....................................... R:dr 1,500,

arfvode såsom ersättning för arbetsprovision » 300.

Summa R:dr 1,800.

att aflöningen för Predikantsbefattningen vid straff-fängelset i Norrköping, som i gällande stat är upptagen till 600 R:dr, måtte höjas till 1,000 R:dr under vilkor att innehafvare!! af donna befattning icke får dermed förena annan tjenst än predikantsbeställningen vid Kronocellfängelset i samma stad;

att Bevakningsbefälhafvarens vid Carlshamns Kronohäkte aflöning jemväl förhöjes från 1,000 R:dr till 1,300 R:dr; samt

att till vinnande af likhet med förhållandet vid öfrige fängelserna aflöningen för Bevakningsbefälhafvarne vid Kronohäktena i°Carlshamn, Norrtelje, Eskilstuna och Kungsbacka, som i den af Rikets Ständer år 1863 fastställda stat upptagits såsom arfvode, nu måtte varda uppförd såsom lön;

kommande, i händelse af bifall till omförmälda framställningar, det ”bestämda anslaget” för fångvården, som i nu gällande Riksstat är upptaget till 194,657 R:dr 50 öre, att minskas med 6,500 R:dr och således uppgå till 188,157 R:dr 50 öre.

b) förslagsanslaget:

att förhöjning deri måtte beviljas med 100,000 R:dr eller från 1,300,000 Rall’ till 1,400,000 R:dr;

7:o. Anslaget till vård och underhåll af läns- och kronohäkten:

att detta anslag, i gällande Riksstat upptaget till 13,500 R:dr, ökas till

20,000 R:dr;

8:o. Anslaget till ersättning åt personer, menigheter eller allmänna inrättningar för dem genom nya Strafflagens införande frångångna bötesandelar:

att,, under förutsättning att den af Kongl. Maj:t bär nedan vid Sjette Hufvudtiteln gjorda framställning om beviljande af löneförbättring åt vissa länsmän varder af Riksdagen bifallen, ifrågavarande förslagsanslag, som för närvarande är i Riksstaten upptaget till 117,000 R:dr, må för nästa statsregleringsperiod anvisas att utgå med nedsatt belopp af 95,000 R:dr, under enahanda vilkor som tillförene vid detta anslag blifvit fästande; samt

9:o. Förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. inmatt för jemnande af Hufvudtitelns slutsumma detta anslag varder förhöj dt med 50 R:dr till 29,998 R:dr 52 öre.

12 Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

De på Andra Hufvudtiteln äskade förhöjningar i anslag

utgöra således ..................................................................................... R:dr 109,200,

hvilka med tillägg af Hufvudtitelns nuvarande slutsumma » 2,534,800,

uppgå till ................................................................................................ R:dr 2,644,000.

Men då derifrån dragas de föreslagna nedsättningarna dels i det bestämda anslaget för fångvården... R:dr 6,500, och dels i förslagsanslaget till ersättning för

mistade bötesandelar............................................. » 22,000,

eller tillhopa ............................................................... R:dr 28,500,

kommer Hufvudtitelns slutsumma för nästa statsreglering

att utgöra .......................................................................................... » 2,615,500.

Dessutom äskar Kongl. Maj:t, under åberopande af förenämnde Protokoll öfver Justitie-Departementsärenden:

a) att till bestridande af kostnader för utarbetande af lagförslag måtte för år 1874, i likhet med hvad för innevarande år egt ruin, å extra stat uppföras ett anslag af 20,000 R:dr; samt

b) att för byggnadsarbeten vid straff- och arbetsfängelserna å Långholmen och i Malmö samt dervid särskildt dessas förseende med celler måtte till en början för år 1874 beviljas för det förra 150,000 R:dr och för det senare 100,000 R:dr.

Hufvudsummorna å donna Hufvudtitel skulle i följd häraf blifva:

för ständiga utgifter ........................................................................... R:dr 2,615,500,

deraf, med inberäknande af de i nu gällande Riksstat upptagna belopp för indelt ränta och ersättning för indragna räntor, 1,600,902 R:dr 41 öre utgöra förslagsanslag; och

för tillfälliga utgifter.......................................................................... » 270,000.

Tredj e 111 ii V iixlti t eli i,

innefattande anslagen till Utrikes-Departementet.

Uppå de i Statsråds-Protokollet af den 10 Januari anförda grunder föreslår Kongl. Maj:t dessa anslags anvisande att, emot nu gällande redovisningsskyldighet äfvensom med samma rätt till deras användande och under

13 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873.

enahanda vilkor som hittills, utgå oförändradt med de belopp, som af nästförflutna års Riksdag blefvo beviljade, nemligen :

I. Diplomatiska utgifter:

1. Statsministern för Utrikes Ärendena..................... R:dr 24,000.

2. Utrikes-Departementets Expedition....................... » 24,000.

3. Ministerstaten ............................................................... » 300,000.

4. Tillfälligt anslag till öfvergående utgifter......... » 40,800.

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ... » 48,000. 436,800.

II. Konsulsstaten.

1. Utrikes-Departementets Expedition....................... » 4,400.

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pen-

sioner........................................................................... » 147,600.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ... » 8,000. 160,000.

samt till underhåll af Svenska Kronans egendom i Konstantinopel

och Svenska kyrkan i London ............................................................... 6,880,

eller tillsammans en slutsumma af R:dr 603,680.

Fjerde övii vild ti teln,

innefattande anslagen för Landtförsvars-Departementet.

Under donna hufvudtitel finnes, enligt nu gällande Riksstat, till årliga

eller ständiga utgifter anvisadt:

i penningar .................................................................................... R:dr 7,966,850: os.

indelt ränta och ersättning för indragna räntor............... » 2,097,006: si.

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 264,507: 39.

oindelt spanmål 135,683 kubikfot 8 kannor ä 2 R:dr

10 öre kubikfoten..................................................................... » 284,935: 98.

Tillhopa R:dr 10,613,300: —

I afseende dels å föreslagen förändrad organisation af arméens Generalstab, dels ock å de under 4:de hufvudtiteln uti nu gällande Riksstat upptagna anslag för årliga eller ständiga utgifter, vill Kongl. Maj:t, i öfverensensstämmelse med de beslut, som finnas antecknade i bär bilagda utdrag af det inför Kongl. Maj:t i Stats-Rådet den 10 innevarande månad förda

*

14 Kongl. Mcij:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Protokoll öfver Landtförsvars-ärenden, beträffande ej mindre Generalstabsorganisationen och deraf föranledda kostnader, än äfven regleringen i öfrigt af utgifterna under denna hufvudtitel för år 1874, till Riksdagen afgifva följande förslag:

Hvad först beträffar Generalstaben, föreslår Kongl. Maj:t i Nåder att Generalstaben må utgöra en corps med egen lönestat;

att Generalstabens Officerspersonal må bestå af 1 Chef med lön på Generali tetets stat; 14 (Ifver-Adjutanter, af hvilka 1 Öfverste, 3 Öfverste-Löjtn an ter och 10 Majorer; samt 24 Stabs-Adjutanter, deraf 16 Kaptener och 8 Löjtnanter;

att Generalstabens civilpersonal må utgöras af 1 Professor och 1 Krigs- Arkivarie med lön på Generalstabens stat, samt, såsom biträde åt Ivrigs- Arkivarien, 1 Amanuens med arfvode; äfvensom att vid Generalstabens Expedition må anställas tre vaktbetjente;

att den i bilagan N:o II. A. vid organisationsmemorialet upptagna stat för Generalstaben måtte i mån af organisationens fullständiga genomförande, hvilket i öfverensstämmelse med bilagan N:o III. vid samma memorial bör ega rum under åren 1874—1878, lända till efterrättelse, samt att de i bilagan N:o II. B. uppgifna 67,160 R:dr må från sina nuvarande anslags-

rubriker afforas, nemligen:

från anslaget för Landtförsvars-Departementets Kommando-Expedition ............. R:dr 13,560.

» Generalitetsanslaget .................................................... » 6,350.

» anslaget: Generalstabs-Officerares bildande, hela

beloppet.......................................................................... » 10,000.

» anslaget: Topografiska corpsen, likaledes hela beloppet.............................................................................. » 36,250.

» anslaget: Gotlands Nationalbeväring...................... » , 1,000. 67,160,

att jemte ett nytt anslagsbelopp af........................................................... 90,610,

med sammanlagdt ................................................................................... R:dr 157,770,

såsom särskild! riksstatsanslag under rubrik: Generalstaben, näst efter Landtförsvars-Departementets Kommando-Expediton uppföras;

att Topografiska corpsen måtte helt och hållet uppgå uti och förenas med Generalstaben, med förbehåll likväl att icke någon af nämnda corps’ personal må mot sin vilja från innehafvande grad och löneförmåner förflyttas ; och att nuvarande Kaptener med lista klassens lön vid Topografiska corpsen, så länge de i nämnda befattningar qvarstå, må ega från uppkommande besparingar å Generalstabens stat uppbära skilnaden emellan innehafvande lön och den för Kaptener i Generalstaben föreslagna;

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

att under anslaget till Generalitetsstaten må uppföras:

för Chefen för Generalstaben:

till lön .......................................................................................... R:dr 6,000.

» taffelpenningar och fourage-ersättning .......................... » 2,250. 8,250.

samt till 5 arfvoden å 500 R:dr för Adjutanter hos Generalbefäl-

hafvarne, tillhopa............................................................................................. 2,500.

Summa R:dr 10,750.

att ersättning för inqvartering och servis må tillerkännas alla Generalstabens Officerare samt de i Generalstaben tjenstgörande aspiranterne, äfvensom Professoren, Krigs-Arkivarien och vaktmästarne, Professoren lika med professoren vid Topografiska corpsen och Krigs-Arkivarien lika med Kapten, samt att, i följd häraf, anslaget till inqvarteringskostnader i hufvudstaden må höjas med 5,235 R:dr och anslaget till inqvarteringskostnader i landsorten med i rundt tal 1,300 R:dr;

att Chefen för Generalstaben må tillerkännas pensionsrätt lika med Generalfälttygm ästaren;

att för Generalstabens öfrige Officerare samma pensionsrätt må bestämmas, som hittills varit fastställd för Topografiska corpsens Officerare; dock att Generalstabens Kaptener endast erhålla pension lika med Topografiska corpsens Kaptener med 2:dra klassens lön; samt

att Professoren och Krigs-Arkivarien må tillerkännas pensionsrätt i förhållande till den lön, de vid uppnådd pensionsålder kunna beräknas innehafva, nemligen: Professoren lika med Öfverste-Löjtnant vid Topografiska corpsen och Krigs-Arkivarien lika med Major vid samma corps, med iakttagande härvid, att fyllnadspensionerna af statsmedel komma att utgå med de för nämnda militär gr ad er fastställda belopp af 1,350 R:dr för Professoren och 1,250 R:dr för Krigs-Arkivarien; viljande Kongl. Maj:t till näst sammanträdande Krigsbefäl eller Arméens Fullmäktige aflåta Nådig framställning rörande dessa två tjenstemäns pensionsrätt i Arméens Pensionskassa.

Vidkommande derefter regleringen af de särskilda ordinarie anslagen, förekommer följande:

Landtförsvars-Departementets Kansli-Expedition. Till förhöjning i aflöningen för de vid Expeditionen anställde två vaktmästare, hvilka för närvarande i årlig lön åtnjuta den ene 600 R:dr och den andre 500 R:dr, föreslår Kongl. Maj:t, att Riksdagen måtte bevilja ett belopp af 150 Rdr för

dem hvardera, eller tillhopa................................................................. R:dr 300: —

med hvilket belopp alltså Expeditionens nuvarande anslag

39,000 R:dr skulle komma att ökas till 39,300 R:dr.

Transport R:dr 300: —

16 Kong!» Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr 300: —

Departementets Kommando-Expedition. I afseende härå föreslår Kong!. att, utaf anslagets nuvarande summa....................................................... R:dr 16,450,

ett belopp af ............................................................ » 13,560,

må öfverföras till det blifvande nya anslaget för Generalstaben, och att derefter återstående .................................................... R:dr 2,890,

må, till förbättring i den nuvarande vaktmästareaflöningen,

förhöjas med ett nytt anslagsbelopp af .................................... » 150: —

hvarigenom anslaget till Kommando-Expeditionen för framtiden skulle komma att utgöra 3,040 R:dr.

Generalstaben. Med åberopande af ofvanstående förslag rörande Generalstabens organisation föreslår Kongl.

Maj:t beviljandet af ett nytt anslag af....................................... » 90,610: —

att jemte de belopp af tillhopa 67,160 R:dr, som höra från andra anslag hit öfverföras, såsom särskildt riksstatsanslag näst efter anslaget för Kommando-Expeditionen upptagas med sammanlagdt 157,770 R:dr.

Arméförv ältning en. Till förhöjning med 100 R:dr i allöningen för hvar och en af de hos Arméförvaltningen anställde sex ordinarie vaktbetjente samt till aflöning åt den personal, som, i följd af Arméförvaltningens öfvertagande af bestyret med kronomagasinet och kronobageriet i hufvudstaden, bör till Arméförvaltningens stat öfverflyttas, föreslår Kongl. Maj:t att under anslaget till detta embetsverk må uppföras:

penningar................................................................. R:dr 6,375: —

oindelt spannmål, 94 kubikfot 5 kannor, i

värde å 2 R:drl0öre kubikfoten,motsvarande » 198 : 45. » 6,573: 45.

hvarigenom ifrågavarande anslag, som nu utgör 123,700 R:dr skulle komma att uppgå till 130,273 R:dr 45 öre.

Generalitetsstaten. För att tilläggas detta anslag föreslår Kongl. Maj:t, på sätt i det föregående anmärkts, beviljandet af följande belopp: till lön åt Chefen för Generalstaben .. R:dr 6,000.

» taffelpenningar och fourage-ersätt-

ning åt d:o d:o............................. » 2,250. 8,250.

Transport R:dr 8,250. » 97,633: 45.

17 Kongl, Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Transport R:clr 8,250. R:dr till 5 arfvoden ä 500 R:dr åt Adjutanter hos Ge-

neralbefälhafvarne...................................................2,500. »

Deremot bör från anslagets nuvarande summa R:dr 72,350.

till anslaget för Generalstaben öfverföras » 6,350.

och när till derefter återstående........................ » 66,000.

lägges det föreslagna förhöjningsbeloppet .......»_ 10,750.

kommer anslaget för framtiden att utgöra ... R:dr 76,750.

Kommendantsstaten. I afseende å detta anslag föreslår Kongl. Maj:t följande förhöjningar:

till förbättring ' i aflöningen för Kommendanten å Carls-

l,o,-g ................................................................. Rall' 1,200.

» lön för en Garnisons-Pastor derstädes........ » 1,800.

» d:o för en Garnisons-Läkare derstädes » 2,000. »

Indelta Arméen.

Kavalleri- och infanteri-regementena. Kongl. Maj: t föreslår:

att anslagets nuvarande penningebelopp R:dr 410,402: 12.

må ökas med tillhopa ...................................A_____93: 22.

till R:dr 410,495: 34. att deremot den under anslaget upptagna oindelta spanmålsquantitet, 17,006 kubikfot 8 kannor, må med 26 kubikfot 2 kannor, i värde motsvarande 55 R:dr 2 öre, minskas till 16,980 kubikfot 6 kannor med värde, å 2 R:di-

ll) öre kubikfoten, af 35,659 R:dr 26 öre;

genom hvilka förändringar anslagets slutsumma kommer att förhöjas med....................................................................•••• . »

Löneförbättringar vid indelta arméen. Kongl. Maj:t föreslår, att det för nämnda ändamål under flera föregående år och äfven för innevarande år 1873 anvisade anslag af

100,000 R:dr må jemväl för år 1874 få med oförändradt belopp utgå och enligt förut meddelade föreskrifter användas.

Värfvade Arméen.

I anledning af väckta förslag om förbättring i underbefälets vid värfvade arméen aflöning vill Kongl. Maj:t begära

Transport R:dr

97,633: 45. 10,750: —

5,000: —

38: so.

113,421: 65. 3

Bih. till Jtiksd. Prof. 1813. 1 Sami., 1 Afd.

18 Kongl. May.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr 113,421:65.

Riksdagens medgifvande dertill, att hvar och en af Underofficerare med vederlikar af Musikpersonalen vid Lifgardesregementena, Hussar-regementet Konung Carl XV, Artilleriregementena, Artilleri-batteriet i Hernösand, Artilleri-stamtruppen på Gotland, Fyrverkare-corpsen samt Fortifikationen må, för tiden från innevarande års början och tills vidare, intilldess förbättring i nämnda personals ställning kan genom ny lönereglering för värfvade arméen varda för framtiden beredd, få på sätt och under vilkor, som i ofvan åberopade Stats-Rådsprotokoll angifvits, tillgodonjuta en portion med bröd dagligen eller, under löntagaren förbehållen valrätt, värdet deraf efter det å hans tjenstgöringsstation för regementet, corpsen eller den truppstyrka, hvartill han hörer, fastställda pris, eller ock, derest tillämpning af värfvade arméens portionsstat icke å hans tjenstgöringsstation skulle förekomma, i hvilket fall endast kontant portionsersättning kan honom bestås, efter portionspriset vid närmast belägna värfvade garnisonstrupp, samt att de utgifter, som häraf föranledas, må bestridas från förslagsanslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena.

Wermlands Fältjägare-regemente. Beträffande det under donna rubrik uppförda anslag föreslår Kongl. Maj:t, att detsamma må för år 1874 vid sitt nuvarande belopp, 69,490 R:dr 50 öre, bibehållas.

Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen. Utaf det vid 1872 års Riksdag för innevarande år, till fullföljande af artilleriets organisation, såsom extra anslag anvisade belopp af 145,526 R:dr 8 öre, hvilket anslag är afsedt att äfven framgent utgå, bör, enligt uppgjordt fördelningsförslag, under anslaget: Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen, uppföras ett belopp af .................... R:dr 69,518: 16

Uti detta anslag påkallas dessutom tillökning med följande belopp, nemligen: till förhöjning i rekryteringspenningarne för det äldre manskapet vid Göta och Wendes Artilleri-regementen.................. » 1,725:_

Transport R:dr 71,243: te. R:dr 113,421: 65.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

19 Transport R:dr 71,243: ik. R:dr 113,421: 65. till löneförhöjning åt besigtningsrustmä-

starne på Artilleriets Tygstat............... » 3,200: —

Summa tillökning R:dr 74,443: 16. men, enär från donna summa bör afgå ett belopp, motsvarande aflöningen för de beställningar, hvilka i följd af Artilleriets fortgående organisation äro till indragning afsedda, eller ...................................................... » 8,440: —

kommer verkliga förhöjningen att utgöra................................. » 66,003: i6.

hvithet sistnämnda belopp Kongl. Maj:t föreslår att tilläggas ifrågavarande anslag på följande sätt, nemligen: att anslagets nuvarande pen-

ningebelopp ....................................... 851,622: 72

ökas med .............................................. 59,596: 48

till ................................................................................. 911,219: 20

att den under anslaget uppförda oindelta spån mål 46,514 k.f. 2 k:r, motsv. R:dr 97,679: 82 må ökas

med .. 3,050 » 8 » » » 6,406: 68

till......... 49,565 kubikfot, motsvarande.............. 104,086: so

hvarigenom anslagets slutsumma blifver R:dr 1,015,305: 70.

Marinregementet. I afseende å det under denna rubrik upptagna anslag, 248,228 R:dr 42 öre, vill Kongl. Näjd i Nåder föreslå, att, på sätt för innevarande år redan finnes medgifvet, samma anslag, i den man det genom regementets indragning blifver disponibelt, må jemväl för år 1874 ställas till Kongl. Maj:ts förfogande, att till erforderligt belopp användas för upprätthållande af garnison i Carlskrona.

Fortifikationen. Enligt uppgjordt förslag till fördelning af det vid 1872 års Riksdag, till påbörjande af en Sappörbataljons uppsättning, för innevarande år anvisade extra anslag af 44,709 R:dr 40 öre, bör, utaf nämnda summa, tillkomma anslaget för Fortifikationen ett belopp

af.............................................................................. li:dv 21,301: 71.

I detta anslag erfordras dessutom tillökning med följande belopp, nemligen: för komplettering af befälet vid första sappör-kompaniet...................................................... » 4,792: so.

Transport R:dr 26,094: 21. R:dr 179,424: 81.

20 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr 26,094: 21. R:dr 179,424: 81. till arfvoden åt hornblåsarne vid Pontonier-

bataljonen ...................................................... » 216: —

» förhöjning i rekryteringspenningarne

för manskapet vid Pontonier-bataljonen » 360: —

» löneförhöjning åt vaktmästaren vid Fortifikationens Chefs-Expedition..................__»____100: —

så att förhöjningen i anslaget kommer att. utgöra tillhopa hvilket sistnämnda belopp Kongl. Maj:t föreslår att komma anslaget till godo på följande sätt, nemligen: att anslagets nuvarande pen-

ningebelopp............................................. 221,510: 37

ökas med ................................................ 23,580: 94

till .................................................................................... 245,091: 31

att den under anslaget upptagna oindelta spannmål 4,701 kub.f. 4 k:r, motsv. R:dr 9,872: 94 må ökas

med... 1,518 » 7 » » » 3,189: 27

till ......... 6,220 kub.f. 1 k:a, motsvarande ............ 13,062: 21

hvarigenom anslagets slutsumma blifver... R:dr 258,153: 52.

Kavalleri- och Artillerihästars remontering och skoning. Utaf det för fullföljande af Artilleriets organisation till uppförande å ordinarie stat afsedda anslag tillkommer anslaget för kavalleri- och artillerihästars remontering och skoning ett belopp af ............................................. R:dr 4,981: so,

hvarförutan erfordras: till förhöjning i remonteringspenningarne vid Lifgardet till häst och hussarregementet Konung Carl XV samt i anslaget för hästar nes skoning vid sistnämnda regemente .......................................

» 14,962: »o.

Och föreslår Kongl. Maj:t alltså, att ifrågavarande riksstats-

anslag, nu utgörande ...................................... R:dr 67,261: 25,

må med tillhopa .............................................. » 19,944: —

förhöjas till............................................................ R:dr 87,2 05 : 25.

Fourragering af Artilleriets och Pontonier bataljonens samt värfvade Kavalleriets hästar. Till detta anslag bör, utaf extra anslaget för fullföljande af Artilleriets organisation, läggas ett belopp af ......................................................................

26,770: 21,

19,944:

28,700:

Transport R:dr 254,839: U2„

21 Kong!» Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr 254,839: os.

och föreslår Kong!. Maj:t alltså, att berörda riksstatsanslag,

som för närvarande utgör.............................. R:dr 439,700: —

må med .............................................................: » 28,700: —

förhöjas till......................................................... R:dr 468,400: —

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena.

Äfven till detta anslag bör läggas eu del utaf de för Artilleriets och Fortifikationstruppernas organisation afsmida medel; hvilken del, beräknad till 28,157 R:dr 55 öre, bär

utföres med .......................................................................................... » 28,000: —

och föreslår Kong!. Maj:t alltså, att anslaget till mathållning för manskapet vid garnisonstrupperna må med nyssnämnda belopp........................................................ R:dr 28,000,

från sin nuvarande summa.......................... »__358,000,

förhöjas till............................................................... R:dr 386,000.

Beväringen.

Gotlands Nationalbeväring. I detta anslag föreslår Kongl. Maj:t förhöjning med följande belopp, nemligen: till ökade remonteringspenningar för manskapet vid År-

tilleristamtruppen å Gotland....................... R:dr 75.

» bekostande af sjukvård å Länslasarettet i Wisby för manskap tillhörande nämnda

stamtrupp ......................................................... »_ 150. » 225: —

hvarigenom, sedan anslagets nuvarande summa 141,878 R:dr 90 öre minskats med 1,000 R:dr, som, till följd af förslaget rörande Generalstabens organisation, bör till det nya anslaget för Generalstaben öfverföras, Gotlands Nationalbevärings anslag kommer att uppgå till 141,103 R:dr 90 öre.

Haterielen.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens Departement. Enligt den uppgjorda fördelningen af de för Artilleriets och Fortifikationstruppernas organisation till uppförande å ordinarie stat afsedda medel tillkommer anslaget för försvarsverket ett belopp af tillhopa ...................................................................... R:dr 35,908: so.

men då, till följd af hvad rörande be- ___________

Transport R:dr 35,908: r,i\ R:dr 283,064: os.

22 Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr 35,908: 56. R:dr 283,064: 02. klädnadsund erhållet vid Wermlands Fältjägareregemente förekommit, samma anslag bör minskas med....................................... » 18,000: —

kommer verkliga anslagstillökningen att

utgöra .................................................................... R:dr 17,908: 56,

hvilken tillökning dock, till jemnande af de ordinarie an-

slagsförhöjningarnes slutsumma, här utföres med................. » 17,935: 98.

Och föreslår Kongl. Maj:t således, att anslaget för försvarsverket i allmänhet, nu utgörande ......... R:dr 1,427,791: 83,

må med ............................................................ » 17,935: 98

förhöjas till...................................................... R:dr 1,445,727: 81.

Lif- och släpmunderingar vid rothällsregementena. Kongl.

Maj:t föreslår, att detta anslag, som för närvarande utgör

262,520 Rall', må med ..................................................................... » 10,000: —

förhöjas till 272,520 R:dr samt att anslagets rubrik måtte förändras genom tillägg af orden: och Wermlands lältjägareregemente.

Inqvartering skostnader i Stockholm. I detta anslag föreslår Kongl. Maj:t förhöjning:

för Generalstabens organisation med ............ R:dr 5,235: —

och för Fortifikationstruppernas d:o ............ » 1,668: —

hvilka belopp bär utföras i rundt tal med.............................. » 6,900: —

och kommer härigenom anslagets slutsumma att utgöra 24,900 R:dr.

Inqvartering skostnader i landsorten. Till utgifter i följd af Generalstabens organisation föreslår Kongl. Maj:t, att

detta anslag, nu utgörande............................. R:dr 36,000: —

må med ............................................................................................... » 1,300: —

förhöjas till 37,300 R:dr.

Diverse anslag.

Disciplinkompaniet. Kongl. Maj:t föreslår, att under denna rubrik måtte å 4:de hufvudtiteln och näst efter anslaget till extra utgifter uppföras ett nytt anslag af förslagsanslags natur, till belopp af .............................................. '> 36,000: —

Summa tillökning i ordinarie anslag R:dr 355,200: — När härtill lägges hufvudtitelns nuvarande slutsumma » 10,613,300: —

kommer donna att uppgå till................................................. R:dr 10,968,500: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o l, om Statsverket 1873.

23 Uti nyssnämnda tillökningssumma 355,200 R:dr ingår dock dels ett belopp af 190,235 R:dr 48 öre, som redan för innevarande år i form af extra anslag linnés anvisadt för Artilleriets och Fortifikationstruppernas organisation, dels ock ett belopp af 36,000 R:dr, som förut varit å 2:dra hufvudtiteln uppfördt.

Beträffande härefter de Landtförsvarets behof, för hvilka tillfälliga eller extra anslag erfordras, finner Kongl. Maj:t, på grund af hvad i förut åberopade Stats-Rådsprotokoll öfver Landtförsvars-ärenden för den 10 innevarande månad blifvit utredt och upplyst om hvart och ett af nedannämnda föremål, hvartill medel behöfva för år 1874 anvisas, Sig föranlåten af Riksdagen i Nåder åska följande extra anslag.

l:o.

Till kostnaders bestridande för fullföljandet af Artilleriets organisation enligt uppgjord plan, i rundt tal.................................................. R:dr 119,600

2:o.

Till inlösen af persedlar vid Göta Artilleri-regemente och Gotlands Nationalbevärings Artillericorps’ stamtrupp, i följd af passevolansens upphörande derstädes, äfvensom till arfvoden åt Batteri- och Kompani-Cheferne, i afvaktan af ny lönereglering vid värfvade armé en, ett förslagsanslag af » 90,000.

3:o. Artilleribehof.

Till fortsatt anskaffning af fältartillerimateriel ... 185,000.

» fästnings- och positionskanoner........................ 200,000.

» skjutförsök ............................................................... 30,000.

» infanterigevär ....................................................... 1,084,000.

» ridhus- och stallbyggnader i Christianstad 50,800.

» ridhusbyggnad å Carlsborg.............»................... 28,000.

» gevärsförrådsbyggnader ....................................... 53,600. » 1,631,400.

4:o. Fortifikationsbehof.

Till Carlsborgs fästningsbyggnad................................ 245,700.

» befästningsarbetena i Stockholms skärgård: för skansanläggningen å Rindön vid

Oxdjupet ......................................... 75,000.

» bepansringar.................................... 680,000. 755,000.

» befästningsarbetena omkring Carlskrona............ 950,000. » 1,950,700.

Transport R:dr 3,791,700.

24 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr 3,791,700.

5:o. Beklädnadsbehof.

Till underhåll af beväringsmanskapets beklädnad .................. » 189,000.

6:o. Generalstabens Topografiska afdelnings arbeten.

Till fortsättande af dessa arbeten ................................................. » 60,000.

7:o. Officerares anställning i utländsk krigstjenst.

Till understöd för sådan anställning........................................... » 9,000.

8:o. Skarpskytteväsendet.

Till befrämjande deraf...................................................................... » 100,000.

9:o. Kasernetablissement för Svea Artilleri-regemente.

Till kostnaders bestridande derför, under förutsättning att de nya kostnadsförslag rörande ifrågavarande etablissement, om hvilkas utarbetande föreskrift blifvit med-

delad, hinna under Riksdagens lopp fullbordas............... » 200,000.

10:o Exercishus för Lifgardet till häst.

Till uppförande af en sådan byggnad....................L...........______”_________45,500.

Summa extra anslag R:dr 4,395,200.

Hufvudsuminorna af de till 4:de hufvudtiteln eller Landtförsvaret hörande anslag skulle, i följd af hvad nu föreslagits, komma att utgöra:

Till utgifter å ordinarie stat................................................ R:dr 10,968,500.

» extraordinarie behof........................................................ .» 4,395,200.

Summa R:dr 15,363,700.

Femte UnfvridLtiteln,

innefattande anslaget till Sjöförsvars-Oepar temeritet.

Nu gällande Riksstat upptager för denna hufvu dtitel:

Penningar ................................................................................................... 4,084,786: 02.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor, beräknade till 81,513: 98.

4,166,300: —

25 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Med hänvisning till bilagda öfver Sjöförsvars-ärendeu den 10 December 1872 i Stats-Rådet börda protokoll och dervid fogade underdåniga memorial, vill Kongl. Maj:t, i afseende å organisationen af sjöförsvarets militärpersonal, föreslå, beträffande:

A. Befäls- och underbefäls-personalen,

1) att sjöförsvarets nuvarande båda aktiva kårer, Kongl. Flottan och Kongl. Skärgårds-Artilleriet, skola sammanslås till en för Sveriges kustförsvar afsedd kår, med benämning »Kongl. Flottan», hvars befälspersonal skall utgöras af:

Officerare:

2 Flaggman (Konter-Amiraler),

6 Kommendörer,

20 Kommendörkaptener,

43 Kaptener,

43 Löjtnanter och _ 26 Underlöjtnanter,

Summa 140 Officerare;

Underofficerare:

20 Flaggunderofficerare (l:sta klassen),

75 Underofficerare af 2:a klassen och ____95___dbo af 3:e klassen,

Summa 190 Underofficerare;

2) att den minskning i nuvarande antal regementsofficerare och underofficerare vid sjövapnet, som sålunda kommer att ega rum, må ske allenast i mån af inträffande afgång;

3) att aflöningarne för officerare och underofficerare vid den nya Kongl. Flottan höra utgå i enlighet med den vid det underdåniga memorialet fogade stat (bil. N:o 6) och fördelas på sätt derstädes är föreslaget uti tre fjerdedelar fast lön och en fjerdedel tjenstgöringspenningar, deruti inbegripne såväl ersättning för inqvartering, som, hvad underofficerarne angår, vederlag för indragen aflöningsspanmål; dock att den lönetillökning för en de] officerare och för underofficerarne, som genom tillämpning af donna stat blefve en följd, må dem tillgodokomraa först i den mån erforderliga medel blifva för ändamålet tillgängliga i den ordning bär nedan under D. säges;

Bih. till Biksd. Frat. 1873. l:a Samt. Islå Afd.

26 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1873.

4) att tjenstgöringspenningar uppbäras under all slags militärt^ eu st äfvensom under semester af såväl officerare som underofficerare, men deremot innehållas och för statsverket besparas, då officer eller underofficer är på grund af erhållen permission, till följd af sjukdom eller annan särskild anledning, förhindrad att gorå tjenst; med iakttagande härvid, att dylik innehållning af tjenstgöringspenningarne skall ega rum för hvarje månad, hvarunder löntagaren varit mera än 15 dygn ur tjenstgöring;

5) att, i den man medel, hvilka redan finnas på 5:e hufvudtitelns aflöningsanslag uppförda, dertill lemna tillgång, en ny reservstat må, i den ordning här nedan under D. närmare bestämmes, upprättas, under benämning »Kongl. Flottans Permanenta Reservstat», dit officerare af kaptens och högre grad vid Kongl. Flottan må kunna förflyttas, då Kongl. Maj:t, med afseende å tjenstens fördel, pröfva!' så höra ega rum;

6) att öfverflyttning till permanenta reservstaten icke må vara förenad med förlust af någon del utaf innehafvande löneförmåner, samt att aflöning^ n jemväl vid denna reservstat blifver fördelad uti fast lön och tjenstgöringspenningar enligt samma grunder, som ofvan blifvit för Kongl. Flottan föreslagna;

7) att befordran å permanenta reservstaten må kunna ega rum, då Kongl. Maj:t på grund af framstående förtjenst dertill finner anledning;

8) att hvar och en officer eller underofficer, som efter utfärdandet af nu föreslagna bestämmelser utnämnes, äfvensom enhvar redan i tjenst varande officer, som derefter erhåller befordran till regementsofficer, eller från lägre till högre regements-officersgrad uppflyttas, skall vara förpligta att ur tjenstfri afgå, då han uppnått den lefnads- och tjensteålder, som berättiga!' honom till full pension jemte fyllnadspension; Kongl. Maj:t dock obetaget att med hans begifvande låta med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjenstfri gagna det allmänna;

B. Matros- och kanonierlcompanierna,

9) att de två kompanierna kanonierer vid Skärgårdsartilleriets station, hvardera om 100 man, må ombildas till två i Stockholm förlagda kompanier matroser och jungman, i likhet med de vid Carlskrona station varande matroskompanierna, samt rekryteras från skeppsgossekåren;

10) att för de sålunda upprättade två nya matroskompanierna endast en chef må anställas, liksom två och två af de i Carlskrona förlagda fyra kompanierna skola förenas under en chef i enlighet med hvad bil. N:o 9 utvisar;

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

27 C. Bätsmansliållet,

11) att, genom förening af mindre vidsträckta båtsmanskompanier under en chef, antalet kompanichefer vid båtsmanshållet minskas från 29 till 19, hvaremot de nu till dem utgående arvodena å 300 R:dr ökas till 500 R:dr för dem hvardera;

12) att till biträde åt kompanichef må anställas en underofficer å hvarje båtsmanskompani och lönerna för dessa underofficerare bestämmas att utgå med 900 R:dr för en hvar af de 9 äldre och 800 R:dr för hvardera af de 10 yngre;

13) att den till arvoden åt båtsmanskorporaler nu anslagna summa 8,626 R:dr måtte ökas till 23,250 R:dr, för beredande af arvoden åt distinktionskorporaler, korporaler och vice korporaler;

14) att de till arvoden åt artilleribåtsmän ä 10 R:dr nu anvisade 12,160 R:dr måtte få användas till arvoden åt dem af manskapet vid båtsmanshållet, som utmärka sig genom skicklighet i tjenstens olika delar;

15) att båtsman må inedgifvas rättighet att, under fredstid, afgå från tjensten efter fyllda 27 lefnads- och 7 tjensteår, med skyldighet likväl, om han vill af donna rättighet före uppnådda 15 tjensteår sig begagna, att i sitt ställe sätta annan krigsduglig karl mot enahanda löneförmåner, som han sjelf af roten åtnjutit, och med nylegd båtsmans förpligtelse!’;

16) att, såvida donna framställning om båtsmäns rätt till afgång vinner Riksdagens bifall, hela kostnaden för båtsmännens beklädnad må från och med år 1874 af kronan öfvertagas och i följd deraf det å Riksstaten under 5:e hufvudtiteln uppförda anslag till båtsmäns beklädnad, nu utgörande »förslagsanslag högst» 138,200 R:dr, ökas med beloppet af det från de rotering^ och rustningsskyldige nu utgående beklädnadsbidrag, omkring

69,800 R:dr, eller till 208,000 R:dr, med bibehållande i öfrigt af samma natur som hittills;

17) att den vakansafgift, som enligt 1872 års Riksdagsbeslut är bestämd att utgå af de rusthåll, hvilkas sättande på vakans till ett begränsadt antal inom Blekinge län och Södra Möre härad under loppet af tio år blifvit vid samma Riksdag medgifven, minskas med ett belopp, motsvarande den deruti inberäknade beklädnadsafgiften;

18) att, ifråga om legoaftal^ emellan rust- eller rotehållare och båtsmän, den dem genom Kongl. Brefvet den 14 Juli 1835 redan lemnade frihet, att med hvarandra öfverenskomma om sina inbördes rättigheter och skyldigheter i allmänhet, må vinna den utsträckning, som med behörigt afseende å båtsmannens tjenstbarhet kan förenas, och i sådant hänseende stadgas:

28 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

dels att vid rekrytering af ledigt båtsmansnummer skall emellan rusteller rotehållaren och rekryten till framtida efterrättelse upprättas skriftligt kontrakt, fullständigt upptagande alla de löneförmåner, båtsmannen eger under sin tjenstetid af rust- eller rotehållaren åtnjuta, samt sättet huru de skola komma båtsmannen tillhanda;

dels oek att, med iakttagande deraf att bestämmelser, skadliga för båtsmannens tjenstbarhet, icke må i kontraktet inflyta och att gällande föreskrifter angående fortskaffning af tross fortfarande lända till efterrättelse, båtsmannens alla öfriga löneförmåner må bero på fritt aftal emellan rusteller rotehållaren och båtsmannen; dock att värdet af de aftalade förmånerna icke väsendtligen understiger hvad båtsman i orten enligt författningarne tillkommer; och må följaktligen, der båtsmannen är berättigad till torp eller bostad, det stå honom fritt, att för sin tjenstetid med rust- eller rotehållaren öfverenskomma om ersättning för donna förmån, men i händelse torp eller bostad för båtsmannen blifvit i kontraktet betingad, bör detsamma jemväl innehålla bestämmelser i afseende å underhållsskyldigheten; hörande .det uppgjorda kontraktet granskas af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som, derest icke något är att deremot erinra, stadfäster detsamma till efterrättelse;

D. Medlen och ordningen för organisationens genomförande,

19) att de för organisationen erforderliga tillökningar i anslagen till

aflöningsstaterna, beräknade:

för Kongl. Flottans officerskår enligt bil. N:ris 6 och 7 till R:dr 12,385: —

» Underofficerskåren, bil. N:ris 6 och 8 ...................................... 5,330: —

» Permanenta Reservstaten, bil. N:o 6 ......................................... 114,000: —

» Kanonierkårens ombildning till matroskår, bil. N:o 9 ......... 14,597: so

» Båtsmanshållet (med undantag af beklädnaden) bil. N:o 11 31,424: —

Summa R:dr 177,736: so

måtte få utgå af de aflöningsmedel, som för närvarande äro anvisade till Kongl. Flottans nya och gamla reservstater samt indragnings- och expektansstaten jemte ersättning för inqvartering åt officerare och underofficerare, äfvensom af det kontanta vederlaget för indragen aflöningsspanmål för de senare, i enlighet med hvad i bil. N:o 13 är angifvet, allt i den mån medel genom afgång i nämnda stater redan till någon mindre del äro eller framdeles blifva för detta ändamål tillgängliga;

20) att vid organisationens genomförande bör till efterrättelse lända, att sammanslagning af Kongl. Flottan och Kongl. Skärgårdsartilleriet sker omedelbart, men tillgängliga medel användas i följande ordning, nemligen till:

29 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

a) förändringarna i båtsmanshållets befäl- och underbefäl, samt kanonierkårens omdaning;

b) förbättring i underofficerarnes aflöning, hvarvid iakttages, att en högre grad går före en lägre och, inom graden, den i tennsten äldre framför den yngre;

c) fyllnad i de officerslöner, hvilka enligt det framställda förslaget höra ökas, dervid en högre grad går framför en lägre och, inom graden, den i tennsten äldre framför den yngre;

d) Permanenta Reservstatens upprättande;

E. Anslaget till exercis med flottarns bemanning.

21) att det nu utgående reservationsanslaget till exercis med flottans bemanning och sjöexpeditioner för handelns skyddande måtte, hädanefter såsom hitintills, blifva stäldt till Kongl. Maj:ts förfogande för det med detsamma afsedda ändamål, dock att högst eu tredjedel må användas till öfningsexpeditioner i aflägsna farvatten.

Enligt ofvanstående beräkningar skulle för förändringens genomförande ej erfordras annan tillökning i nuvarande anslag å hufvudtiteln, än att, i händelse af bifall till framställningen om kronans öfvertagande af hela beklädnadskostnaden för båtsmännen, anslaget till »båtsmännens beklädnad» förhöjes med....................................................................................R:dr 69,800: —

Vidkommande regleringen i öfrig! af femte hufvudtiteln, hemställer Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med de beslut, som finnas antecknade uti närlagde protokoll öfver Sjöförsvarsärenden den 10 innevarande Januari, i afseende å

Departementets Kansli-expedition,

att, för beredande af löneförhöjning med 150 R:dr åt den å expeditionens stat uppförda vaktmästare, anslaget till expeditionen måtte höjas med .......................................................................

Departementets Kommando-expedition,

att, för beviljande af enahanda löneförhöjning åt vaktmästaren vid donna expedition, anslaget till samma expedition höjes med.................................................................................................

Transport R:dr

150: —

150^ — 70,100: -

30 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr Förvaltningen af sjöärendena,

att, till förhöjning i aflöningen åt vaktmästaren och de två kammardrängarne vid Förvaltningen af Sjöärendena med 100 R:dr till dem hvar, anslaget till nämnda Embetsverk måtte höjas med................................................................................................

Aflöning sstaterna vid Sjöförsvarets stationer,

att till aflöning för garnisoner å Kungsholms fästning och Drottningskärs kastell, hvilken garnison, i följd af marinregementets indragning, kommer att utgöras af manskap utaf båtsmanshållet, måtte å anslaget till aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer uppföras ett belopp ...............................................

samt att till löneförhöjning med 100 R:dr till hvardera af vaktmästaren och kammardrängen vid Stations-Befälhafvarens i Stockholm kansli å samma anslag uppföres................................

Flottans nybyggnad och underhåll,

att — till bestridande af förbättrad aflöning för ordinarie handtverkspersonalen vid stationerna, till aflöning åt extra arbetare å varfven, till förhöjning i ordinarie maskinisternes aflöningsvilkor samt till polispersonalens vid Carlskrona station aflöning — anslaget till flottans nybyggnad och underhåll måtte höjas med härför beräknadt belopp, eller från 871,827 R:dr 32 öre till 967,827 R:dr 32 öre, med ....................................

Lots- och Fyr-inrättningen med dertill hörande personal,

att ifrågavarande reservationsanslag, uti hvithet ingår ett anslag af samma natur å 10,000 R:dr till lifräddningsanstalterna ä Rikets kuster, måtte förhöjas från 750,460 R:clr, hvartill det uti Kiksstaten för innevarande år är uppfördt, till 800,460 R:dr eller med........................................................................

motsvarande den beräknade tillökningen i statsverkets inkomster af fyr- och båkmedlen; hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsätter, att de på nyssnämnde statsinkomst, utöfver beräknade beloppet deraf, uppkommande öfverskott fortfarande må få, såsom hitintills, användas för de med ifrågavarande anslag afsedda behof.

70,100: -

300: —

1,900: —

200: —

96,000: —

50,000: —

Transport R:dr 218,500:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

31 Transport R:dr 218,500: —

Då beloppet af öfriga å femte hufvudtiteln uppförda anslag bibehålies oförändradt, och den förhöjning i anslagen,

som Kongl. Maj:t begärt, utgör .............................. 218,500: —

skulle hufvudtitelns slutsumma nu utgörande ............................ 4,166,300: —

höjas till ................................................................................................. 4,384,800: —

Härjemte vill Kongl. Maj:t begära af Riksdagen, att följande särskilta eller extra anslag måtte beviljas, nemligen:

l:o för planering och strandskoning utanför verkstäderna vid Stockholms station jemte utfyllning och kajbyggnad derstädes 79,700: — 2:o till påbörjandet af dockbyggnad vid samma station ... 115,000: —

3:o till anskaffning af machiner och machininventarier

vid båda stationerna............................................................................... 90,000: —

4:o till anskaffning af en pumpmachin till nya dockorna

i Carlskrona ....................................... 36,000:

5:o till inköp af en ångspruta med tillbehör för samma

station........................................................................................................... 14,000: —

6:o till kanoner jemte lavettage och projektiler.................. 200,000: —

7:o till handvapen med ammunition.......................................... 100,000: —

8:o till anskaffning af minmateriel............................................ 335,000: —

9:o till byggande af krigsfartyg ................................................ 1,300,000: —

Summa extra anslag R:dr 2,269,700: —

Sjette I liifvuxltiteln,

innefattande anslagen till Civil-Departeinentet.

Nu gällande Riksstat upptager för donna Hufvudtitel:

Penningar ................................................................................................. 8,378,459: as.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor........................... 197,011: 74.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag............ 12,407: 64.

Oindelt spanmål, 9,438,4 kubikfot h 2 R:dr 10 öre kubikfoten 19,8 2 0: 64.

Summa Runt R:dr 8,607,700: —

32 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Enligt nårlagda den 10 innevarande månad öfver Civil-Departementsärenden förda protokoll föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen, beträffande:

l:o Departementets Expedition,

att, för beviljande af löneförhöjning med 150 R:dr till hvarje af de fyra vaktmästare, hvilka äro å Expeditionens lönestat uppförde, ordinarie anslaget till Expeditionen höjes från 45,600 R:dr till 46,200 R:dr eller med 600: —

samt att på extra stat anvisas dels till arfvode åt ett biträde inom Expeditionen för de kommunala ärendenas beredning och expedierande ett anslag af 1,800 R:dr dels ock, utöfver hvad som för närvarande är för befrämjande af ärendenas gång stäldt till Departements-Chefens förfogande, ett ytterligare anslag till belopp af 3,000 R:dr eller tillsammans ........................................................... 4,800: —

2:o Commerce-Collegium,

att från Commerce-Collegii stat afföres det derå uppförda belopp 300 R:dr till arvode för vårdande af de mineralogiska samlingarna, men deremot beviljas tillökning i Commerce-Collegii aflöningsanslag med 400 R:dr, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle höja Commerce-Collegii vaktmästares och tre vaktbetjentes löner med 100 R:dr för hvardera; kommande, i händelse donna framställning bifalles, det för närvarande till 84,400 R:dr uppgående ordinarie anslaget till Commerce-

Collegium att höjas till 84,500 R:dr eller med... 100: —

3:o Statistiska Tabell-Kommissionen,

att dels bevilja, att de vid Statistiska Centralbyrån anställde två Aktuariers löner må, efter innehafvares val vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år, räknad från och med året näst efter det, då Aktuarie blifvit utnämnd eller framdeles utnämnes, höjas med 500 R:dr och således årligen utgå med 3,000 R:dr, vidare efter fem års sådan tjenstgöring höjas till 3,500 R:dr samt slutligen efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring höjas till 4,000 R:dr; _______ ______

Transport R:dr 4,800: —

700: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

33 Transport R:dr 4,800: — dels från Statistiska Tabellkommissionens anslag »till aflöningsmedel åt Statistiska Centralbyrån» afföra det hittills utgående årliga arfvode 750 R:dr till en tjensteman vid f. d. Kommissionen öfver tabellverket, samt i följd deraf och enär förstberörda framställning icke föranleder någon utgift under nästa statsregleringsperiod, minska berörda anslag från 15,750 R:dr till

15,000 Rdr eller med 750 R:dr;

dels ock höja det å Statistiska Tabell-Kommissionens stat uppförda reservations-anslag »till arfvoden åt tillfälliga biträden» från 7,250 R:dr till 10,000 R:dr eller med ..........................................

4:o Landtmäteri-Staten, att, på det Kongl. Näjd må komma i tillfälle att

dels öka de vid Rikets General-Landtmäteri- Kontor anställde tre Ingeniörers och två Amanuensers löner med 600 R:dr för hvardera samt hvarje af de vid samma kontor anställde två vaktmästares löner med 150 R:dr, hvartill erfordras sammanräknadt 3,300 R:dr,

dels ock bevilja de i Riket anställde 24 Förste Landtmätare lönetillökning till belopp af 700 Rdr för hvardera med skyldighet för dem att, på sätt Kongl. Näjd kan finna godt föreskrifva, biträda Hushållnings-Sällskapen i de län, der de äro anställde, med insamlande af jordbruksstatistiska uppgifter, för hvilken lönetillökning erfordras tillsammans 16,800 R:dr,

höja det för närvarande med 96,100 R:dr uppförda ordinarie anslaget till Landtmäteri- Staten till 116,200 R:dr eller med...........................

5:o Rikets Ekonomiska Karteverk, att, utöfver det å Sjette Hufvudtiteln för närvarande för Rikets ekonomiska karteverk uppförda ordinarie anslag 6,000 R:dr, under samma

Transport R:dr 4,800: —

Bih. till Riksd. PrOt. 1873. 1 Sami., 1 Afd.

700: —

2,750: -

20,100: —

23,550: — 5

34 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. År:o 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr

hufvudtitel på extra stat för år 1874 anvisa till fortsättande af de ekonomiskt geografiska kartearbetena, i Norrbottens län 20,000 R:dr och af ekonomiska stomkartearbetena i öfriga delar af riket 32,000 Rdr eller tillsammans ........................

6:o Landtstaterna i länen, dels att, för provisoriskt höjande af den hvarje Länsbokhållare tillkommande aflöning från

1,000 till 2,000 Rdr eller med 1,000 Rdr samt af hvarje Landskontorist^ löneförmåner från 500 Rdr till 1,000 Rdr eller med 500 Rdr, bevilja på ordinarie stat för år 1874 ett sammanräkna^ belopp af 36,000 Rdr;

dels att, på det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle att ej mindre öka de vid Länsstyrelserna anställde ordinarie vaktmästares aflöning till 600 Rdr för hvarje emot skyldighet för dem att kostnadsfritt ombesörja eldning, städning och uppassning å Provinslandtmäterikontoren, än äfven med 150 Rdr förhöja ett till Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Stockholms län disposition för godtgörande af extra vaktbetjening stäldt belopp af 200 Rdr, anslå och på ordinarie stat uppföra det för nämnda ändamål erforderliga belopp 10,050 Rdr;

dels att, — för beredande åt Kongl. Maj:t af medel att för den betydliga tillökning i arbete, som Häradsskrifvarne i riket till följd af Nådiga Förordningen den 23 Juli 1869 angående förändring af grundräntor och kronotionde samt Nådiga Kungörelsen den 5 Oktober 1871 angående verkställighet af åberopade förordning fått vidkännas, tilldela 117 Häradsskrifvare eller deras rättsinnehafvare godtgörelse med 300 Rdr åt

hvarje — å extra stat för år 1874 anvisa............ 35,100: —

del* att, enär nödigt finnes, att Junsele, Stöde och Tåssjö socknar i Vester-Norrlands län komma att hvar för sig utgöra ett särskilt läns-

Transport Rdr 91,900: —

4,800: —

52,000: —

23,550

23,550

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:r 1, om Statsverket 1873.

35 Transport R:dr 91,900: — mansdistrikt samt för utförande af en sådan anordning erfordras, utöfver en odisponerad länsmanslön, två nya sådana —, såsom löneförmåner åt blifvande länsmän i två af de nya distrikten anvisa för hvardera 850 R:dr eller tillsammans 1,700 R:dr;

dels att, — på det ej mindre aflöningen åt 516 länsmän, för hvilka löner redan äro i stat anvisade, äfvensom nyssbemälde två nye länsmäns aflöning må varda höjda till 1,000 R:dr för hvardera, än äfven den 305 å stat redan uppförde äfvensom nämnde tvenne nye länsmän tillkommande hyresersättning ökas med 50 R:dr för hvardera, allt under vilkor, såväl att de hittills till åtskillige länsmän utgående bötesersättningar, hvilka icke öfverstiga 200 R:dr, skola från och med 1874 upphöra att utgå samt det för sådant ändamål afsedda sammanräknade belopp 21,549 R:dr afföras från andra hufvudtitelns anslag till »ersättning åt personer, menigheter eller allmänna inrättningar för dem genom nya strafflagens införande frångångna bötesandelar», som ock att de å allmänna Indragningsstaten anvisade, till 650 R:dr 48 öre uppgående utgifter för gäldande af ersättning åt åtskillige länsmän för den dem genom ny uppskattning af boställen tillskyndade minskning i förut innehafda kontanta löneinkomster komma att vid förutnämnda tid upphöra —, å ordinarie stat provisoriskt anvisa derför erforderliga belopp, utgörande 170,045 R:dr;

dels ock att, för beredande af tillgång till den ersättning, som efter stadgade grunder tillkommer åtskillige landtstatstjenstemän för boställen, hvilkas indragning i nåder beslutats, höja det kontanta anslaget med det sammanräknade belopp, hvartill berörda ersättning uppgår eller 3,830 R:dr;

23,550:

Transport R:dr 91,900:

23,550: —

36 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:r 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr 91,900: — men deremot minska indelta räntorna med det sammanlagda belopp, hvartill de berörda boställen åsätta räntor varit i stat beräknade eller 524 R:dr;

kommande, i händelse af bifall till dessa framställningar, ordinarie anslaget i penningar till Landtstaterna i länen, hvilket för innevarande år 1873 utgör 1,083,279 R:dr 15 öre att för år 1874 förhöjas till 1,304,904 R:dr 15 öre eller med sammanräknad! ......................................................

hvaremot värdet af »indelt ränta och ersättning för indragna räntor» 152,783 R:dr 37 öre minskas med 524 R:dr och således nedgår till 152,259 R:dr 37 öre.

7:o Statens jernväg strafik,

att dels för tiden från och med år 1874 medgifva

a) att Öfverdirektörerneä och Sekreterarens i Styrelsen årsarfvoden må förhöjas med ett belopp af 500 R:dr för hvardera,

b) att två särskilda arfvodesklasser, afsedda endast för afdelningsföreståndare vid ban-, maskin- och traiikafdelningarna, må få tillämpas, den ena å 4,800 R:dr och den andra å 4,500 R:dr, allt efter år räknadt,

c) att högsta arfvodesklassen för trafikdirektörernes assistenter må bestämmas till 3,600 R:dr årligen, och

d) att för hvarje af de i gällande aflöningsreglemente upptagna befattningar, hvilka icke redan blifvit nämnda, må såsom högsta arfvodesklass bestämmas den, som, enligt samma reglemente, är närmast högre än befattningens nuvarande högsta;

dels förslagsvis beräkna det för drift och underhåll, nya byggnader och anläggningar samt nya inventarier vid statens järnvägstrafik erfor- _______

Transport R:dr 91,900: —

23,550: —

221,625: —

245,175: -

37 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:r 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr 91,900: derliga, från trafikmedlen utgående anslag till

6,275,000 R:dr; kommande, i händelse af bifall härtill, det till utgående från trafikmedlen förslagsvis beräknade anslaget till statens jervägstrafik att för år 1874 höjas från 5,184,000 R:dr till 6,275,000 eller med................................................

dels ock för anskaffande af rörlig materiel vid statens jern vägar bevilja 4,000,000 R:dr samt deraf för år 1874 å extra stat anvisa..................... 2,400,000: —

8:o Skiften och Afvittringar,

att för skiften och afvittringar måtte anvisas, utöfver det ordinarie anslaget 63,000 R:dr, på extra stat i jernnt tusental.................................... 108,000: —

9:o Landtbruks-Ingeniörer och deras biträden,

att detta anslag höjes från 45,950 R:dr till 47,450 R:<lr eller med ................................................

10:o Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar,

dels att följande vid föregående Riksdagar beviljade anslag måtte jemväl för år 1874 anvisas, nemligen

a) till prisbelöningar vid allmänna landt-

bruksmöten för husdjur, redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster ........................................................................ 6,000:

b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap, smör, ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan finnas tjenligt anställa sådana möten och der Hushållningssällskapen vilja förena sig om sammanskott af medel till

dessa utställningar ......................................................... 3,000: —

c) till Svenska Trädgårdsföreningen mot enahanda vilkor som vid föregående riksdagar varit bestämda, nemligen att Föreningen, så vidt ske kan, verkställer utdelning af fruktträd och plan-

245,175: —

1,091,000:

1,500:

Transport R:dr 2,608,900: — 1,337,675:

38 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop, N:r 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr 2,608,900: tor företrädesvis till de folkskolestyrelser, som derom göra framställning, och, jemte behörig redovisning för det erhållna statsbidraget, till Landtbruks-Akademien afgifver berättelse om antalet af de elever, hvilka under året vid inrättningen njutit undervisning, äfvensom rörande verkställda utdelningar af fruktträd samt om öfriga föremål för Föreningens verksamhet ......... 4,500:

dels ock att för fortsättande under år 1874 af de geologiska undersökningarna beviljas ett extra anslag af ............................................................... 58,000:

ll:o Hästafvelns förbittrande,

a) att medgifva, att från och med år 1874 och framgent må af c|e till hästafvelns förbättrande anslagna medel och tillgångar årligen utgå, såsom lön åt Chefen för Stuteri-Öfverstyrelsen

2,000 R:dr utöfver den nuvarande hyres- och expensersättningen och såsom förhöjning i det Sekreteraren vid nämnda Styrelse för närvarande med 1,000 R:dr tillkommande arfvode 500 R:dr eller tillsammans 2,500 R:dr,

b) att å extra stat för år 1874 anvisa, för att användas till inköp af afvelsdjur vid stuterierna och landtbeskällaredepoterna, ett belopp af

c) att för införande af prisbelöningar för hästar höja det nuvarande ordinarie anslaget till

hästafvelns förbättrande med ....................................

att såsom reservationsanslag användas uteslutande till bestridande af dylika belöningar och deraf härflytande kostnader.

12:o Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder,

d) att, under vilkor, att de af Brukssocieteten för närvarande underhållna bergsskolor i Filipstad och Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år

1,337,675

50,000:

35,000

Transport R:dr 2,721,400:— 1,372,675

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:r 1, om Statsverket 1873.

39 Transport R:dr 2,721,400:— 1,372,675: 1874 fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills, hvarom Kong!.

Maj:t vill genom inspektion af sakkunnig person sig förvissa, å extra stat för samma år anvisa, att till Brukssocietetens fullmäktige i Jernkontoret utbetalas, ett belopp af.................................... 14,000: —

b) att för Tekniska elementar-skolans i Norrköping behof bevilja, utöfver ordinarie anslaget

12,000 R:dr, på extra stat ytterligare, att enligt

Kong!. Maj:ts bestämmelse användas........................ 4,500: —

c) att till Slöjdskolan i Stockholm för år 1874 anvisa, utöfver det på stat definitivt uppförda beloppet 15,000 R:dr, ytterligare 56,950 R:dr, så att det uti 1873 års Riksstat under ifrågavarande anslagstitel upptagna belopp minskas med 1,325 R:dr; samt

cl) att, såsom bidrag till upprätthållande af

väfskolan i Borås, anvisa ett extra anslag af...... 3,800: —-

med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget.

13:o Undervisningsanstalter för handel och sjöfart,

att för beredande af aflöning under år 1874 och följande år åt en tredje underlärare vid Navigationsskolan i Göteborg bevilja ett ärligt an slag till belopp, motsvarande det enligt nu laude stat till hvardera underläraren vid skolan utgående arfvode, eller 1,200 R:dr, och för sådan! ändamål höja det vid sednaste Riksdag bestämda anslaget till undervisningsanstalter för handel och sjöfart å 50,550 R:dr till 51,750 R:dr

eller med......................................................................... 1,200:

gäl-

14:o Befrämjande i allmänhet af bergsbruket,

att — på det Kong], Maj:t måtte komma i tillfälle årligen anvisa 6,000 R:dr till reseunderstöd åt lämpliga personer, som önska att i främ-

Transport R:dr 2,743,700:— 1,373,875: —

40 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:r 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr 2,743,700: mande länder förvärfva sig ökad insigt och skicklighet i hvad till bergshandteringen hörer — bevilja hvad utöfver odisponerade tillgångar å ordinarie penningeanslagct 3,700 R:dr 40 öre under denna titel erfordras eller ..........................................

15:o Kontrollen å bränning affattning arnas tilllämpning och restitution af tillverkning safgift för utfördt bränvin,

att från Sjette hufvudtiteln afföra Förslagsanslaget till »kontrollen å bränvinsförfattningarnas tillämpning och restitution af tillverkningsafgift för utfördt bränvin», hvithet anslag i nu gällande stat är beräknadt till 400,000 R:dr.

16:o Diverse anslag,

att på extra stat anvisas: till aflöning åt styrelsen för allmänna vägoch vattenbyggnader samt hennes tjenstebiträden 33,400:

till undersökningar och expenser för allmänna arbeten.................................................................. 30,000:

till stipendier åt medlemmar af väg- och vattenbyggnadskorpsen för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna arbeten 2,000:

17:o Statens jervägsbyggnader,

a) att för år 1874 bevilja ett extra anslag af tillsammans................................................................. 4,000,000:

för fortsättande under samma år af arbetena å norra och östra stambanorna i den utsträckning, som Kongl. Maj:t, med afseende derå, att nämnda baner böra vara år 1875 fullbordade, kan finna lämpligt bestämma; äfvensom att medgifva, att vid jernvägsarbetenas utförande Kongl.

Näjd må närmare bestämma de orter, som ifrågavarande stambanor eller delar deraf vidare skola genomgå, och de ställen, desamma höra anlöpa,

Transport R:dr 6,809,100:

1,373,875

5,000

1,378,875

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

41 Transport R:dr 6,809,100: — 1,378,875: —

b) att jemväl för år 1874 ställa till Kongl.

Maj:ts disposition hvad af samfälda kostnaden för anskaffande af den å norra och östra stambanorna erforderliga rörliga materiel enligt den af Riksdagen godkäjida fördelning å nämnda år belöper, eller .................................................................. 600,000: —

c) att besluta byggande dels af en bredspårig

jernväg med lätt öfverbyggnad till fortsättning af norra stambanan från Storvik till Hybo i Helsingland och vidare derifrån antingen till Torpshammar i Medelpad eller annan öster derom belägen punkt å Sundsvall-Torpshammar-banan; dels ock af en smalspårig tvärbana med lika öfverbyggnad, som, utgående från Torpshammar eller annan öster derom belägen punkt å berörda enskilda bana, sträcker sig, vare sig i sydligare eller nordligare läge, med direkt eller indirekt beröring af Östersund, till Aspåsnäset eller Krokom samt fortsättes derifrån till riksgränsen, en norsk statsbana från Trondhjem till mötes; att antaga det af Jemtlands läns landsting gjorda erbjudande att, såsom bidrag till nämnda tvärbanas byggande, utan anspråk på aktier eller återbetalning lemna staten 900,000 R:dr, under vilkor, att byggnadsarbetet å jern va gen från Storvik norrut och å tvärbanan ordnas så, att sistnämnda banas delar öster och vester om Storsjön dit framhinna ungefärligen samtidigt och icke väsentligen senare, än den der uppåtgående jernvägen från Storvik hinner tvärbanan mellan Sundsvall och Trondhjem; samt att till fullständiga undersökningar af lämpligaste sträckningarna för vissa delar af ifrågavarande jern vägar och förberedande arbeten å ostridiga delar deraf för år 1874 å extra stat anvisa ............................ 200,000: —

d) att en stambana af 4,83 lots spårvidd och i öfrigt samma trafikförmåga som de andra stam-

Transport R:dr 7,609,100: —

Bih. till Riksd. Prot. 1873. 1 Sami., / Afd.

1,378,875:

42 Kowjl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr 7,609,100: — 1,378,875: — banorna skall i hufvudsaklig öfverensstämmelse med derför uppgjord plan med tillhörande omarbetade kostnadsförslag anläggas från Sköfde station å vestra stambanan till Carlsborgs fästning, samt att för ändamålet å extra stat för år 1874 skall uppföras ett anslag af ........................... 50,000: —

7,659,100: —

Beträffande alla de anslag, som uti riksstaten för innevarande år finnas under Sjette hufvudtiteln uppförde och icke här ofvan blifvit särskild! omnämnde, har Kongl. Maj:t icke anledning föreslå annan förändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. höjes från 60,044 R:dr40 öre till 60,068 R:dr 40 öre eller med............................................................... 24:_

De belopp, som Kongl. Maj:t här ofvan begärt på ordinarie stat utgöra....................................................................................... 1,378,899: —

Om härtill lägges nu gällande riksstat^ slutsumma för Sjette hufvudtiteln .................................................................................... 8,607,700: —-

men från den genom berörda sammanläggning erhållna summa 9,986,599:

afdragas:

dels här ofvan föreslagna nedsättning^'

å anslaget till afföringsmedel åt Statistiska

Centralbyrån..........................................

» till Landsstaterna i länen ..............

» Undervisnings-anstalter för bergsbruk och slöjder .................................

dels ock det belopp, hvartill förslagsanslaget till kontrollen å bränvinsförfattningarnas tillämpning och restitution af tillverkningsafgift för utfördt bränvin är i gällande riksstat beräknadt...............

750:

524:

1,325:

400,000:— 402,599:

så erhålles det belopp..................................................................... 9,584 000:_

hvartill Sjette hufvudtiteln enligt Kongl. Maj:ts förlag skulle för år 1874 uppgå.

Här ofvan begärda extra anslag utgöra sammanlagd!......... 7,659,100:_

I fråga om understöd för sådana allmänna arbeten, hvilkas utförande kontrolleras af styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, föreslår Kongl. Makt:

Transport R:dr 7,659,100:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No /, om Statsverket 1873.

43 Transport R:dr

att i ytterligare afräkning å det redan vid 1870 års Riksdag beviljade anslag till väganläggning emellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens län för år 1874 anvisas ..............................................................................................................

att utaf de vid 1872 års Riksdag beviljade anslag för år 1874 anvisas

till anläggning af väg från Rangis eller Gyljens bruk i Öfver-Kalix socken af Norrbottens län nordvest upp till den punkt, der vägen från Skröfven till Gellivara kyrkoplats vidtager ..............................................................................................................

till väganläggning emellan Norsjö och Malå kyrkobyar i Westerbottens län.......................................................................................

och till anläggning af väg från Asele till Dorothea kyrkoby i Westerbottens län ...............................................................................

att, för upprensning och reglering af farleden på Umeå eif emellan staden Umeå och hafvel, beviljas ett statsbidrag af 34,000 R:dr att utgå med ena hälften, eller 17,000 R:dr, såsom anslag utan återbetalningsskyldighet och med den andra hälften, eller 17,000 R:dr, såsom försträckning, under de vilkor för donna senare, som Riksdagen kan finna godt bestämma; och att försträckningsbeloppet måtte anvisas till utgående under år 1874 med ..................................................................

att följande belopp anslås och ställas till Kongl. Maj:ts disposition, nemligen:

l:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensningar af åar och farleder.......................>.......

2:o till bidrag för anläggning af nya samt omläggning eller förbättring af backiga eller eljest mindre göda vägar......

3:o för understödjande af sådana utvikningar och vattenaftappningar i Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Kopparbergs län samt Elf dals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härad i Wermlands län, som hufvudsakligen afse att förminska frostländigheten ..........................

och 4:o till låneunderstöd för befrämjande af utdikning^' och aftappning^ af sänka traktör och sjöar för beredande af odlingsbar mark inom Rikets mellersta och södra län...............

Transport R:dr

7,659,100: —

20,000: —

20,000: — 15,000: — 10,600: —

17,000: —

20,000: — 150,000: —

60,000: —

100,000: — 8,071,700: —

44 Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr 8,071,700: —

samt att, beträffande såväl välboren för erhållande och åtnjutande af statsbidrag till allmänna arbeten som kontrollen å arbetenas utförande enligt fastställda planer, de härom nu gällande föreskrifter må bibehållas. _______

Summa R:dr 8,071,700: —

Sjunde Fliil viidtitolii,

innefattande anslagen för Finansdepartementet, hvilka i nu gällande Riksstat utgöra:

Penningar................................................................................. R:dr 7,623,651: 77.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor » 22,2 5 8 : 52.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 821: 10.

Oindelt spanmål, 604 kubikfot 1 kanna k 2 R:dr 10 öre kubikfoten...................................................................... » 1,268: ci.

Tillsammans R:dr 7,648,000: —

Enligt beslut, som innefattas i härvid bilagda Utdrag af det inför Kongl. Maj:t den 10 innevarande månad förda Protokoll öfver Finansärenden, föreslår Kongl. Maj:t härmed:

l:o

att, till förökande med 1,000 R:dr af de till befrämjande af göromålens gång inom Finansdepartementets Expedition anvisade medel och till beredande för de vid Expeditionen anställda tvänne vaktmästare af löneförbättring med 150 R:dr till dem hvardera, det för nämnda Expedition uppförda anslag förhöjes med 1,300 Rdr;

2:o

att, till beredande af löneförbättring för de hos Kammar-Kollegium anställda vaktmästare med 125 R:dr till hvardera af de 2 Archiv-vaktmästarne och med 50 R:dr till hvardera af de öfriga 6 vaktmästarne, anslaget till Kammar- Kollegium förhöjes med 550 Rdr;

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873. 45

3:o

att, till beredande af löneförbättring för Statskontorets 9 vaktmästare med 100 R:dr till dem hvardera, anslaget till Statskontoret förhöjes med 900 R:dr, men att samma anslag deremot minskas dels med 5,973 R:dr 45 öre, hvilket belopp, utgörande aflöning för Stockholms Slotts- och Förrådsmagasin jemte bageri, bör i följd af Kongl. Maj:ts beslut om berörda magasins och bageris ställande under Arméförvaltningen till Fjerde Hufvudtiteln öfverflyttas, dels ock med 525 R:dr, åtgörande aflöning för en Vågkontrollör och fyra vågdrängar vid krono vågen i Falun, h vilkas befattningar enligt nådigt beslut skola i sammanhang med vågens upphörande indragas; kommande ifrågavarande anslag genom dessa förändringar att på det hela minskas med 5,598 R:dr 45 öre;

4:o

att, till beredande af löneförbättring för de vid Mynt- och Kontrollverken anställda tre aktbetjente med 100 R:dr till dem hvardera, det för nämnda verk uppförda anslag förhöjes med 300 R:dr;

5:o

att, till beredande af löneförbättring för Kammar-Rättens fem vaktmästare med 75 R:dr till dem hvardera, det för Kammar-Rätten uppförda anslag förhöjes med 375 R:dr;

6:o

att, till beredande af löneförbättring för öfver-lntendents-Emhetets tvänne vaktmästare med 50 R:dr till dem hvardera, det för Embetet, uppförda anslag förhöjes med 100 R:dr;

7:o

att det å Hufvudtiteln uppförda kontanta anslag, förslagsvis beräknadt att af postmedlen direkte utgå till Postverket, bestämmes till samma belopp,

2,800,000 R:dr, hvartill postmedlen blifvit härofvan beräknade;

8:o

att det å Hufvudtiteln uppförda reservationsanslag att af telegrafmedlen direkte utgå till Telegrafverket bestämmes till det belopp, hvartill nämnda medel härofvan beräknats, eller 1,060,000 R:dr, äfvensom att de öfverskott,

46 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

som å samma medel möjligen kunna uppstå, må af Kongl. Maj:t för Telegrafverkets behof anvåndas;

Viljande Kongl. Maj:t härvid tillkännagifva, att, sedan ett förvänta^ förslag till Normalstat för Postverket inkommit och jemte ett redan till Kongl. Maj:t ingifvet förslag till stat för Telegrafverket hunnit att i sammanhang med ett af de nämnda båda verkens styrelser afgifvet förslag rörande vilkoren för post- och telegraftjensters förening undergå nådig pröfning, Kongl. Maj:t kommer att medelst särskild Proposition till Riksdagens granskning framlägga af Kongl. Maj:t godkända förslag såväl till utgiftsstater för Post- och Telegrafverken som de bestämmelser angående förening af post- och telegraftjenster, h vil ka kunna anses erfordra medverkan af i riksdagen;

9:o

att Riksdagen, med godkännande af de förändringar i Tullverkets norna alaflöningsst, åt och ökriga utgiftsstater, som General-Tullstyrelsen, enligt hvad ofvan berörda protokollsutdrag närmare utvisar, föreslagit, må bestämma anslaget för nämnda verk till 1,989,000 R:dr att, i likhet med hvad hittills egt ruin, såsom förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen;

10:o

att, dels till förökande af de å Skogsstyrelsens stat för extra kanslibiträden och expenser samt för ved anvisade medel till sammanlagdt 6,000 R:dr, dels till beredande af löneförbättring för styrelsens vaktmästare med 150 R:dr och dels till inrättande i Skaraborgs län af en ny krön oj ägarebefattning med 250 R:dr i lön och 50 R:dr i tjenstgöringspenningar, det för Skogsväsendet uppförda anslag, till den del deraf, som icke är af reservationsanslags natur, förhöjes med 2,650 R:dr;

ll:o

att, i händelse Riksdagen bifaller den särskilda framställning, som af Kongl. Maj:t kommer att göras derom, att Christianstads stad emot afstående af sin rätt öfver Skillinge till staden donerade fiskeläge skall såsom ersättning derför tilläggas ett ärligt belopp af 244 R:dr, anslaget till Städers friheter med nämnda belopp förökas, men att samma anslag deremot minskas med 102 R:dr 56 öre, utgörande de belopp, som i ersättning för förlorade tullfriheter hittills utgått till städerna Falkenberg och Linköping, men nämnda städer numera afstått emot erhållande af kronans rätt till tvänne derstädes fallna danaarf, samt att, derest det nådiga förslag, som

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873. 47

Kong!. Maj:t beslutat till Riksdagen aflåta om afträdande till staden Halmstad af kronans rätt till ett derstädes fallet danaarf emot afstående å stadens sida från den till staden utgående ersättning för förlorade tullfriheter, varder bifallet, en emot donna ersättnings belopp, 125 R:dr 65 öre, svarande nedsättning uti ifrågavarande anslag jemväl må ega rum; kommande genom dessa förändringar anslaget på det hela att förhöjas med 15 R:dr 79 öre;

12:o

att det å Sjette Hufvudtiteln uppförda anslag för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning i stället nu upptages å Sjunde Hufvudtiteln och dervid med det å donna Hufvudtitel redan varande anslag å 5,000 R:dr för kontrollen öfver tillämpningen af författningarne rörande hvitbetssockertillverkningsafgiften sammanföres till ett anslag för kontroll å tillverkningsafgifter af förslagsanslags natur och till belopp af 400,000 R:dr;

13:o

att af det å Sjunde Hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till Eestitutioner må bestridas jemväl de restitutioner af tillverkningsafgift för utfördt bränvin, som hittills skolat utbetalas af anslaget för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning, och att för sådant ändamål förstnämnda anslag höjes med 10,000 R:dr;

14:o

att, i fall Riksdagen bifaller den särskilda nådiga framställning, som kommer att göras om det ordinarie kronobrefbäringsbestyrets öfvertagande af Postverket emot det att till bestridande af dermed förenade kostnader den s. k. Fribrefsrätten afskaffas och Postverket af allmänna medel erhåller godtgörelse för befordran af tjenstebref och dylika försändelser, ett förslagsanslag till belopp af 250,000 R:dr å Sjunde Hufvudtiteln ställes till Kongl. Maj:ts disposition till bestridande af postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser; samt

15:o

att till vinnande af jemnt tal å hufvudtitelns slutsumma förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. ökas med 7 R:dr 66 öre.

Sammanställes nu hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma med de af Kongl. Maj:t härofvan gjorda till dess ökande eller minskande för-

48 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

anledande förslag, så visar sig, att nämnda summa...... R:dr 7,648,000:

komme att ökas

dels genom uppförande å hufvudtiteln af ett nytt anslag till Posta/gifter för tjenstebref och dylika försändelser med..................... R:dr 250,000: —

dels genom förändring af det nuvarande anslaget för kontrollen å tillämpningen af författningarne rörande hvitbetssockertillverkningsafgiften till ett anslag för kontroll

och således på det hela att ökas

med .................................................................................................

så att hufvudtitelns nya slutsumma skulle blifva ............

hvaraf förslagsanslagen utgöra .................. 6,805,583: 54.

1,260,700: — 8,908,700: —

Vidare föreslår Kongl. Maj:t, att såsom extra anslag måtte under donna hufvudtitel beviljas:

1. För granskning i Kammar-Kollegium af nya Jordeböcker......................................................................................................... R:dr 10,500: —

Transport » 10,500: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

49 Transport R:dr 10,500: —

2. Till Skogsinstitutet ............................................................... » 13,100: —

och 3. Till bestridande af förvaltningskostnader för kolonien S:t Barthelemy, förslagsanslag.......................................... » 25,000: —

Summa extra anslag R:dr 48,600: —

Åttonde Hufvud titeln,

innefattande anslagen för Ecklesiastik-Departementet.

Nu gällande Riksstat upptager under donna hufva dtitel:

Penningar............................................................................................. 4,3 5 6,2 2 5 : 66.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor................. 258,710: 61.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag...... 1,091,112: 12.

Oindelt spannmål, 4,834 kubikfot 1 kanna, efter värde af 2 R:dr 10 öre för kubikfoten motsvarande .................................... 10,151: 61.

Summa R:dr 5,716,200: —

I öfverensstämmelse med bilagda utdrag af det inför Kongl. Maj:t i Stats-Rådet den 10 innevarande Januari förda protokoll öfver ecklesiastikärenden föreslår Kongl. Maj:t beträffande anslagen till

l:o Departementets Expedition:

att till tjenstebiträde inom Departementets byrå för folkskole-ärenden

beviljas ytterligare ....................................................................... R:dr 1,000: —

att till löneförbättring åt två vaktbetjente anvisas

150 R:dr till hvardera med tillhopa....................................... » 300: —

samt att ny lön anslås för en vaktbetjent med........ » 650: —

2:o Kleresistaten:

att det anslag, som utgått till lönebidrag åt kyrkoherden och klockaren i Loos pastorat med 450 R:dr till den förre och 60 R:dr till den senare, eller tillhopa 510 R:dr, ur Riksstaten utesluta;

Bih. till Itiksd. Prof. 1873. 1 Sami. 1 Afd.

Transport R:dr

1,950: — 7

50 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr

att till prostetunnor åt kontraktsprosten i Gestriklands kontrakt för Järbo och Högbo församlingar anvisas » att prostetunnor för de 44 pastoraten i Wisby stift

anslås åt kontraktsprostarne derstädes med ........................ »

hvaremot kontraktsprostarnes rättighet till visitationspenningar och frihet från silfverskatten skall upphöra.

3:o Universiteten:

att för inrättande af en profession i mekanik vid universitetet i Upsala beviljas anslag till en professors-

lön ............................................................................... 4,500: —

att i stället för det förslagsanslag, 30,000 R:dr, som är beviljadt för upprätthållande till visst belopp af sådana löner vid samma universitet, i hvilka spanmål ingår, anvisas ett bestämdt anslag af 43,323 R:dr 79 öre, hvarför skilnaden här utföres med.............................. 13,323: 79. »

att för inrättande af en ny adjunktur inom den medicinska fakulteten vid universitetet i Lund anslås en adjunktion..................... 2,500: —

samt att till arvode åt en amanuens vid den medicinska fakulteten vid sistnämnda universitet beviljas ......................................................... 500: — »

4:o Elementarläroverken:

att ersättning för en i staten för elementarläroverket i Christianstad beräknad aflöningstillgång, som nu

mera icke utgår, anvisas med ................................................... »

samt att reservationsanslaget för elementarläroverken, 1,691,047 R:dr 56 öre, förökadt med nyssnämnda 1,200 R:dr, och således tillhopa 1,692,247 R:dr 56 öre, må af Kongl. Maj:t disponeras enligt den särskilda framställning, Kongl. Maj:t vill till Riksdagen aflåta rörande förändrad anordning i vissa delar af rikets elementarläroverk.

5:o Elementarskolor för qvinlig ungdom: att för inrättande af sådana läroanstalter, enligt hvad Kongl. Maj:t likaledes kommer att i särskild proposition föreslå, beviljas............................................................... »

Transport R:dr

1,950: — 28: 22. 540: 54.

17,823: 79.

3,000: —

1,200: —

20,000: — 44,542: 55.

51 Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr 44,542: 55.

6:o Folkundervisningen:

att till aflöning, enligt gällande grunder, åt lärare vid seminarierna för folkskolelärares bildande anslås 2,500: — att för undervisning i trädgårdsskötsel och trädplantering vid nämnda seminarier på

ordinarie stat uppföres ............................................ 9,000: —

och således anslaget till folskolelärare-seminarierna för-

höjes med tillhopa........................................................................... » 11,500:

samt att stadgandet om skyldighet för lärare eller lärarinna vid folkskola, som åtnjuter statsbidrag af 250 R:dr, att, der skoldistriktet sådant önskar, utan särskild godtgörelse meddela undervisning i skolan under tio månader af året, må upphöra att vidare gälla.

7:o Sundhets-Collegium med Medicinalstaten:

att för ordnande af Sundhets-Collegii lönestat, i öfverensstämmelse med hvad ofvan omförmälda protokoll öfver ecklesiastik-ärenden derom innehåller, anslaget till Sundhets-Collegium ökas med ........................................................... » 12,473: —

och att för höjande af länsveterinärernes löner till 1,000 R:dr för hvarje beviljas................................................... » 14,000: —

8:o Veterinärundervisningen: att ny utgiftsstat för Veterinär-Inrättningen i Skara fastställes i enlighet med det i nyssberörda protokoll framställda förslag och för sådant ändamål anslaget till

nämnda läroanstalt ökas med ................................................... » 9,000: —

samt att blifvande innehafvare af de två professorstjenster derstädes, hvilka icke komma att med föreståndarebefattningen förenas, må ega att, efter fem års för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring i nämnda egenskap, åtnjuta förhöjning i lönen med 500 R:dr och efter ytterligare fem års lika vitsordad tjenstetid enahanda lönetillskott intill 3,500 R:dr.

9:o Svenska Akademien:

att det Akademien beviljade anslag, 3,750 rdr, som är afsedt för fortsättande af Akademiens ordboksarbete, utur riksstaten afföres.

Transport R:dr 91,515: 55.

52 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr 91,515: 55.

10:o Naturhistoriska Riksmuseum:

att för denna institution beviljas: anslag dels till honorarier åt yngre naturforskare för vetenskaplig bearbetning af museets samlingar och dels till bekostande af sådana arbetens offentliggörande........................................................ K:dr 4,000: —

tillökning i anslaget för materiel, inköp af sällsynta föremål samt vetenskapligt biträde vid samlingarnes ordnande ... » 2,450: —

och tillökning i anslaget till ritningars

utförande ................................................ » 1,450: —

ll:o Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

7,900: —

att anslaget till understöd och uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter för medellösa döfstumma barn ökas med............................................................................................ » 10,000; —

Om från de bär ofvan föreslagna tillökningar i anslag, tillhopa uppgående till ...................................................... » 109,415: 55.

afdragas de två anslag, som, på sätt förut är nämndt,

höra utur riksstaten uteslutas, eller ....................................... » 4,260:_

och till återstoden......o.................................................................. R:dr 105,155 : 55,

läggas öfriga under Åttonde Hufvudtiteln uppförda anslag ........................................................................... 5,716,200: —

hvilka Kongl. Maj:t föreslår att bibehållas utan vidare förändring, än att, för jemnande af slutsumman, anslaget till ”skrifmaterialier och expenser, ved m. in.” ökas

från 45,136: 17 till 45,180: 62, eller med .____44: 45. >, 5 71g 244: 45

komme denna hufvudtitels anslag för ständiga behof att

utgöra............................................................................................... Rall- 5,821,400: —

För. nedannämnda behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga till Åttonde Hufvudtiteln, vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som i ofvanberörda protokoll öfver ecklesiastik-ärenden omförmälas, af Riksdagen äska följande anslag, att utgå under år 1874, nemligen:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

l:o till Kongl. Bibliotekets nya byggnad ......................... R:dr

2:o till understöd för sådana församlingar, som icke förmå till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare............................................................... »

3:o till understöd åt folkhögskolor ....................................... »

4:o till uppförande af nya byggnader för Veterinär- Institutet på tomterna N:ris 11, 12 och delar af N:ris 3 och 4 i qvarteret Vedbäraren samt der bakom liggande delar af lägenheten Djursborg och Ladugårdsgärdet 634,000 R:dr, hvaraf skulle nu anvisas » i sammanhang hvarmed Kongl. Maj:t föreslår, att Veterinär-Institutets nuvarande tomter i qvarteron E delm an mindre och Krabaten med der befintliga byggnader må, när de för Institutet icke vidare behöfvas, på offentlig auktion försäljas och behållna köpeskillingen derför till Riksgäldskontoret aflemnas;

5:o för bekostande af byggnader samt inköp af inventarier och undervisnings-materiel vid Veterinär-Inrättningen i Skara........................................................................ »

6:o för anskaffande af originalmålningar af växter ur Sveriges flora och utgifvande af teckningar utaf

zoologiska föremål .......................................................... »

7:o till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar m. in...................... R:dr 5,000: —

till arfvode!! åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården af statens under Vittert: ets- Historie- och Antiqvit-ets-Akade miens inseende ställda samlingar och till aflöning åt vaktbetjening » 4,000: —

samt till utgifvande af plancheverk öfver fornsaker och märkvärdiga föremål i statens historiska museum och öfver svenska sigill från

medeltiden.......................................... » 2,000: —

8:o till uppförande af byggnad för Musikaliska Akademien och hennes läroverk å kronans tomt N:o 8 i

Transport R:dr

200,000: —

20,000: — 10,000: —

150,000: —

10,000: — 1,200: —

11,000: — 402,200: —

54 Katig!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Transport R:dr 402,200: —

q varter et Blasieholmen 190,000 R:dr, hvaraf att

under år 1874 utgå ............................................................ » 100,000: —

9:o för allmänna hospitals-fondens understödjande......... » 130,000: —

10:o till understöd för den i Sköfde inrättade vårdanstalt

för sirmesslöa barn ........................................................... » 2,500: —

ll:o till understöd för eu dylik i Stockholm af Föreningen för sirmesslöa barns vård inrättad anstalt ......... » 2,000: —

12:o till underhåll af det i Jerfsö socken i Helsingland

befintliga sjukhem för spetälska .................................... » 4,000: —

13:o för tillsyn och vård af Lifrustkammarens samlingar » 600: —

14:o till inlösen af 300 exemplar af Svenska Fornskrifts-

Sällskapets handlingar......................................................... » 1,050: —

15:o till understöd för fortsatt utgifvande af arbetet ”Svenska språkets lagar”.............................................................. « 1,500: —

16:o till e. o. Professoren C. G. Malmström för ett historiskt arbete............................................................................. » 2,500: —

eller tillhopa R:dr 646,350: —

Nionde Hufyudtiteln,

innefattande Pensions- och Indragningsstaterna, upptager i nuvarande Riksstat för den förra eller

Pensionsstaten

Penningar............................................................................................ R:dr 532,298: n.

Oindelt spanmål, 50,028 kubikfot 5 k:r efter 2 R:dr 10 öre kubikfoten ............................................................................ » 105,059: 85.

Tillsammans R:dr 637,357: 99.

I afseende härå föreslår Kongl. Maj:t, under åberopande af bilagda utdrag ur protokollet öfver Fihans-hrenden dels för den 24 Augusti nästlidna år och dels för den 10 innevarande månad, att, emot det samtliga de pensioner, hvilka efter ingången af nästa statsregleringsperiod enligt stadgade grunder skulle för civila embets- och tjensteman, som tillika äro delegare i Civilstatens Pensionsinrättning, vid afsked ur statens tjenst uppföras å Allmänna Indragningsstaten, i stället utbetalas af nämnda Pensionsinrättning, ett anslag till

55 Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

samma inrättning af 300,000 R:dr må å ordinarie stat upptagas att utgå, tilldesslPensionsinrättningen antagligen kan utan detta bidrag fullgöra pensioneringen till civila embets- och tjensteman, då anslaget skall utbytas mot ett kreditiv, hvarigenom Pensionsinrättningen försäkras att, i händelse af brist, erhålla af statsmedel hvad som erfordras för att den må kunna bestrida de densamma enligt gällande föreskrifter åliggande utbetalningar utan att tillgripa samlade fonder.

Beträffande dernäst

Allmänna Indragning sstaten,

hvarunder finnes i nu gällande Riksstat anvisadt:

Penningar.................................................................................... R:dr 890,992: so.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor......... » 1,594: 65.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 151: 75.

Oindelt spån mål, 11 kubikfot 1 kanna, efter 2 R:dr

10 öre kubikfoten ............................................................... 23: 31.

Tillsammans R:dr 892,762: oi.

vill Kong!. Maj:t föreslå:

att för personer, som varit anställda i tjenst hos framlidna Deras Majestäter Konung Carl XV och Drottning Bevisa, pensioner till sammanlagdt belopp af 39,750 R:dr måtte, i likhet med hvad tillförene egt rum, då medlemmar af det Kongl. huset afiidit, varda, på sätt bilagda protokollsutdrag öfver Finans-ärenden närmare utvisar, uppförda å Allmänna Indragningsstaten att årligen från och med innevarande år utgå;

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Justitie-ärenclen:

att Direktören vid länsfängelset i Umeå Thure Lorentz Svenonius,

Underofficeren vid straff- och arbetsfängelsets i Malmö inre bevakning Anders Fredrik Christian Ravn,

Vaktkonstaplarne vid länsfängelset i Malmö Christoffer Granstrand, Martin Nord och Jöns Landgren samt

Vaktkonstapeln vid länsfängelset i Christianstad Jöns Månsson Widercrantz

må hvar för sig berättigas att från och med månaden näst efter den, då de undfå afsked från sina vid fångvården nu innehafvande befattningar, å Allmänna Indragningsstaten uppbära en årlig pension för sin återstående lifstid till följande belopp, nemligen Svenonius 1,300 R:dr, Ravn 600 R:dr samt Granstrand, Nord, Landgren och Widercrantz hvardera 400 R:dr.

56 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873.

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Landtför svar s-är enden: att Revisorn och Bokhållaren i Arméförvaltningens Fortifikations-Departement Anders Gustaf Englund må från och med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller afsked från sin befattning i nämnda Departement, på Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 2,200 R:dr, motsvarande den aflöning, han för närvarande uppbär;

att Andre Kaptenen vid Westerbottens Fältjägarecorps Frans Hugo Grafström må från och med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller afsked ur krigstjensten, på Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 750 R:dr, motsvarande hans nu innehafvande lön enligt normalstat, dock med vilkor att han från tjensten afgår, innan lian blir till pension från arméens pensionskassa berättigad;

att Vaktmästaren och väbeln vid krigshögskolan, f. d. Sergeanten Johan August Göhle må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked från vaktmästare- och väbelsbefattningen vid krigshögskolan blifver honom beviljadt, på Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 800 R:dr, motsvarande den kontanta aflöning, flan för närvarande uppbär;

att f. d. sjuksköterskan vid krigsskolan å Carlberg Anna Catharina Kjellman må på Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 75 R:dr;

att Öfverste-löjtnanten Georg Leonard Dreyer må på Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid, med beräkning från den 1 Januari 1873, af en årlig pension till belopp af 1,500 R:dr, med vilkor att de arvoden, som Öfverste-löjtnanten Dreyer för närvarande uppbär, dels med 225 R:dr från fjerde hufvudtitelns anslag till extra utgifter, dels med ett lika belopp från förenade mötespassevolansmedelsfonden, eller tillhopa 450 R:dr, komma att från samma tid indragas;

att litografen vid Generalstabens litografiska inrättning C. A. Wessberg må från och med månaden näst efter den, hvarunder han uppnår 62 års ålder, uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 1,000 R:dr; samt

att till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsman må för år 1874 på allmänna indragningsstaten anvisas samma belopp, som för innevarande år beviljats, eller 20,000 R:dr;

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Civilärenden, att länsbokhållare!! i Christianstads län Fredrik Wredman, hvilken är berättigad att, efter afskedstagande, från Civilstatens pensionsinrättning undfå årlig pension till belopp af 400 R:dr, må från och med månaden

57 Kongl. Majds Nåd. Prof. No 7, om Statsverket 1873.

näst efter den, i hvilken afsked blifver honom beviljadt, under sin återstående lifstid såsom årligt understöd uppbära det belopp, hvarmed hans nuvarande lön öfverstiger nämnda pension, eller 600 It:dr, samt att detta understödsbelopp må anvisas att utgå från Allmänna Indragningsstaten; Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Finansärenden, att f. d. Öfversten och Sekund-chefen vid Kongl. Marin-Regementet Grefve Pehr Georg Sparres enka, Grefvinnan Eva Carolina Sparre, född Pihlgard, må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension å 400 R:dr; och

att kronojägaren Johan Rödström må från och med 1873 efter erhållet afsked från kronoj ägarebefattningen uppföras å Allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension å 150 R:dr; Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Ecklesiastikärenden, att Vaktmästaren vid Ecklesiastik-Departementets expedition Änders Magnusson må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande från och med månaden näst efter den, då han från vaktmästaresysslan varder entledigad, af en mot tre fjerdedelar af hans lön svarande årlig pension af 450 R:dr;

att å Allmänna Indragningsstaten uppföras för hvardera universitetet ytterligare två nya emeritilöner å hvar för sig 4,500 R:dr, att i mån af behof disponeras för beredande af pensioner åt de vid universitets staten nu anställda ordinarie professorer, hvilka för närvarande enligt gällande stadgande!! äro berättigade till åtnjutande af emeritilön;

att Adjunkten vid elementarläroverket i Skara Frans Wilhelm Michael Sjöberg må från och med månaden näst efter den, då afsked från adjunktsbefattningen honom meddelas, å Allmänna Indragningsstaten under sin återstående lifstid åtnjuta pension, motsvarande tre fjerdedelar af hans adjunktion, med 1,125 R:dr; samt

att f. d. läraren vid Allmänna institutet för döfstumma och blinda, nuvarande föreståndaren för den i Hjorteds församling inrättade uppfostringsanstalt för medellösa döfstumma barn Carl August Klingspor må, sedan han från föreståndarebefattningen entledigats, på Allmänna Indragningsstaten uppbära under sin återstående lifstid årlig pension af 1,500 R:dr.

Då riksmarkegångspriset å spanmål 1870, 1871 och 1872 utgjort i medeltal 2 R:dr 5 öre för kubikfoten, motsvarande 12 R:dr 93 öre för tunnan eller 2 R:dr 43 öre utöfver det värde, 10 R:dr 50 öre för tunnan, hvartill spanmålen vid 1840—41 års statsreglering beräknades, lärer den

8 Bih. till Iiiksd. Prof. 1813. 1 Sand., 1 Afd.

58 Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

lönefyllnacl, hvarom, jemlik* då stadgade grunder, de embets- och tjensteman in. fl., som före vidtagande af berörda statsreglering till träd* och ännu bibehålla löner med derunder beräknad spannmål, äro försäkrade, höra af Riksdagen efter nämnda pråskilnad, 2 R:dr 43 öre för tunnan, bestämmas till utgående från Allmänna Indragningsstaten.

Vid det af Statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af den spannmål, som inbegripes under lönerna för sådana äldre löntagare, för närvarande utgör 302 tunnor, erfordras således, till bestridande af ifrågavarande utgift i jemnadt tal en summa af 700 R:dr.

Då de ytterligare anvisningar å /örs/agsanslaget för Allmänna Indragningsstaten, som Kongl. Maj:t bär ofvan äskat, kunna anses blifva till en del uppvägda af de besparingar å samma anslag, som genom äldre pensionstagares afgång uppstå och dertill kommer, att, i händelse af bifall till Kongl. Maj:ts förslag, att efter ingången af år 1874 pensioner, som enligt nu gällande bestämmelser borde för afskedade civila Embets- och tjensteman, hvilka tillika äro delägare i Civilstatens pensionsinrältning, uppföras å Allmänna Indragningsstaten, i stället skola utbetalas af nämnda pensionsinrättning, än vidare besparingar derigenom måste redan under första året efter förändringens genomförande för indragningsstaten uppstå, så anser Kongl. Maj:t- någon förändring uti beloppet af det för berörda stat nu uppförda anslag icke vara erforderlig; och som de å nionde hufvudtiteln anvisade pensionsstatsanslagen nu utgöra........................ R:dr 637,357: 99

men genom tillägg af det för Civilstatens pensionsinrättning härofvan äskade nya anslaget ............................................y......................... » 300,000: —

komma att uppgå till..................................................................... 937,357: 99

samt Allmänna Indragningsstatens nuvarande anslag utgör 892,762: Öl

så skulle alltså summan af de ordinarie anslagen under Nionde hufvudtiteln blifva........................................................ R:dr 1,830,120: —

I fråga nu om extra anslag under donna hufvudtitel, så föreslår Kongl. Maj:t, enligt beslut, som innefattas i bilagda utdrag af protokoller öfver Landt- och Sjöförsvar särenden:

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

att det årliga bidrag från Statsverket, som erfordras för upprätthållande af Arméens Pensionskassas egen pensionering må för år 1874 få utgå till samma belopp, som för innevarande år linnés anvisadt eller R:dr 85,500: — med skyldighet för Pensionskassan att till Riksgäldskontoret afstå det för året Pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag för de till Statsverket indragna rusthållsafgifterna och under enahanda vilkor i öfrigt, som hittills egt rum, eller att årsanslaget qvartalsvis utbetalas, med förbindelse för Pensionskassans direktion att, så snart årets räkenskaper hunnit afslutas, hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret behörigen ådagalägga, om hela anslaget eller huru stor del deraf behöft, för ändamålet användas, samt att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet återlemna;

att deremot det årliga kreditiv, som erfordras för fortfarande tillämpning af nu gällande Pensionsstater den 9 Februari 1858 och den 6 November 1860 må på grund af Direktionens gjorda beräkning för år 1874 bestämmas

till........................................................................................................... » 275,000: —

att användas till betäckande af den skilnad, som för arméens pensionskassa under samma år kan uppstå genom deri ifrågavarande pensioneringens tillämpning, och att utbetalas sålunda, att hälften deraf utgifves den 1 April och andra hälften den 1 Oktober, med förbindelse för Direktionen att, vid reqvirerande af första halfårets belopp, med afslutade räkenskaper redovisa föregående årets utgift, samt att såsom extra anslag för 1874 må anvisas följande två kreditiver, nemligen,

för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitet s-krig smanskassan i tillfälle att till de sjöförsvarets embets- och tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast utgifva pensioner enligt de för kassan nu gällande pensioneringsgrunder, än äfven utgöra tillgång för dem tillförsäkrade

fyllnadspensioners utbetalande..................................................... » 73,000: —

samt för upprätthållande af den sjöförsvarets afske-

dade gemenskap förunnade, förbättrade pensionering......... » 40,000: —

med rättighet för Direktionen öfver nämnda kassa att å dessa kreditiv under loppet af år 1874 lyfta hvad som för omförmälda behof blifver erforderligt.

Summa extra anslag för 1874 R:dr 473,500: —

60 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873.

Då Statsverkets utgifter för år 1874, enligt hvad under de särskilda hufvudtitlarne blifvit af Kongl. Maj:t föreslaget, omfattar följande anslagssummor nemligen:

Ordinarie utgifter:

R:dr 46,007,700: —

» 15,762,450: —

eller sammanlagdt R:dr 61,770,150: — och Statsverkets inkomster, enligt här ofvan gjorda beräkning uppgå till........................................................................ » 52,755,000: —

så blir den statsfyllnadssumma, som under år 1874 bör

Statskontoret från Riksgäldskontor tillhandahållas...... R:dr 9,015,150: —

I afseende på Riksgäldskontorets utgifter, inkomster och behof under åren 1873 och 1874, så hafva, beträffande först år 1873, Fullmäktige uti en beräkning, för hvilken i bilagda utdrag af protokollet öfver Amarcsärenden närmare redogöra, upptagit

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

61 Utgifterna till.......................................................................R:dr 20,566,189: 45.

Dertill skulle i främsta rummet komma kostnaden för framlidne Hans Maj:t Konung Carl XV:s begrafning, men, då beloppet af donna kostnad ännu ej är kandi, så måste frågan om anslag dertill blifva föremål för en särskild Nådig Proposition.

Deremot utföres bär den Statskontoret tillkommande ersättning för oersatta förskotter, hvilka i bilagda utdrag af protokollet öfver jFmcmsärenden närmare omförmälas ....................................................................................... » 28,017: 08.

Summa bända utgifter för 1873 R:dr 20,594,206: 53.

Inkomsterna och tillgångarne för samma år, deribland inberäknad försäljning af statsobligationer å 7,500,000 R:dr enligt redan af Riksdagen fattade beslut, uppskattas af Fullmäktige till..................... R:dr 22,974,573: 63.

I stället för den brist å 2,600,000 R:dr, som vid senaste Riksdags slut antogs skola efter upplåning af nyssnämnda 7,500,000 R:dr uppkomma i tillgångarna för år 1873, utvisar ofvanstående summa, 22,974,573 R:dr 63 öre, ett öfverskott öfver de af Fullmäktige bända utgifterna af 2,400,000 R:dr. Hufvudsakliga anledningen till detta resultat, som således med 5,000,000 R:dr öfverskjuter det beräknade, ligger i de störa öfverskott å Statsverkets inkomster, som under den efter Riksdagen förflutna tiden kunnat till Riksgäld skontoret lefverera^, nemligen å 1870 års statsinkomster 557,872 R:dr 45 öre och å 1872 års, förutom redan derförut lefvererade 1,000,000 R:dr, ytterligare 4,500,000.

Till dessa tillgångar komma emellertid än vidare öfverskott å statsverkets inkomster nemligen för år 1871,

utöfvertill Riksgäldskontoret redan lefvererade 7,000,000

R:dr,............................................................... R:dr 881,5 8 3 : 97.

och för år 1872 redan bända öfverskott, 9,000,000 R:dr eller utöfver redan lefvererade 5,500,000 R:dr ...... » 3,500,000: —

Summa tillgångar för år 1873 R:dr 27,3 5 6,157 : 59. i följd hvaraf och då utgifterna för samma år härofvan beräknats till ................................................................................. » 20,594,206: 53.

uppstår en behållning till år 1874 af R:dr 6,761,951: 6.

62 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

För är 1874 åter beräknas af Fullmäktige Riksgäldskontorets Utgifter till..................................................................................................... R:dr 11,435,778: ro

Dertill bör likväl läggas:

Den af Kongl. Maj:t härofvan föreslagna statsfyllnadssumman.................................................................................... » 9,015,150: —

samt de af Kongl. Maj:t för allmänna arbeten äskade statsbidrag att direkte utgå från Riksgäldskontor............................................................................................... » 412,600: —

'Summa utgifter för 1874 20,863,528: ro

Beträffande åter Inkomsterna för år 1874, så hafva de af Fullmäktige upptagits till ................................................................................... R:dr 3,990,200: —

När nu härtill läggas:

dels behållningen från år 1873......................................... » 6,761,951:06

och dels ytterligare förfallna undsättningsmedel......... » 161,411:95

så finnes summa tillgångar för år 1874 utgöra......... » 10,913,563: oi

och, om detta belopp afdrages från de härofvan för samma år beräknade utgifterna, Riksgäldskontorets ytterligare behof uppgå till...................................................................................................... R:dr 9,949,965: es

Ehuru således, om upplåningen för året bestämmes till beloppet af anslagen till statens jernvägsbyggnåder och materiel, 7,250,000 R:dr, och Riksdagen för 1874 åtager sig allmän bevillning till vanligt belopp, bankovinsten för år 1872, som antagligen uppgår till fullt 1,500,000 R:dr, icke behöfves för statsverkets omedelbara behof, likasom icke heller någon upplåning behöfves för anskaffande af de 2,000,000 R:dr, som till låneunderstöd under år 1874 för enskilda jernvägsanläggningar beviljades vid 1871 års Riksdag, vill Kongl. Maj:t likväl på de af Chefen för Finansdepartementet, enligt bifogade utdrag af Protokollet för Finansä.renden, anförda skäl föreslå Riksdagen, att nämnda bankovinst må till Riksgäldskontoret öfverlemnas för att till minskning i upplåningen användas.

Slutligen vill Kongl. Maj:t af Riksdagen begära en allmän bevillning till vanligt belopp för år 1874 och föreslå, det Riksdagen må bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret, att genom försäljning af obligationer upplåna de belopp, som för utförande af statens jernvägsbyggnader och anskaffande af rörlig jernvägsmateriel erfordras utöfver förenämnda tillgångar.

63 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

Samtliga de i denna Proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringen sammanhang egande handlingar skola Riksdagens Statsutskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR

C. Fr. Wcern.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1873. 1

Utdrag af Protokollet öfver Jiistitie-Departements-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott Lördagen den 28 December 1872,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern Adlercreutz ;

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna ;

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

W/BRN,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm.

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern anmälde i underdånighet Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 16 sistlidne December, hvarmedelst till Kongl. Maj:ts nådiga pröfning öfverlemnats af Direktören vid länsfängelset i Umeå Thure Lorentz Svenonius, Underofficeren vid straff- och arbetsfängelsets i Malmö inre bevakning Anders Fredrik Christian Lava, Vaktkonstaplarne vid länsfängelset i Malmö Christoffer Granstrand, Martin Nord och Jons Landgren samt Vaktkonstapeln vid länsfängelset i Christianstad Jons Månsson Widercrantz hos Styrelsen gjorda ansökningar, att, enär de i anseende till uppnådd hög ålder och försvagad helsa saknade förmåga att så, som sig vederborde, skota sina befattningar, årliga pensioner vid afgång från tjensten måtte dem beredas; varande af Styrelsen, i enlighet med de vid ansökningarne fogade betyg och hos Styrelsen tillgängliga handlingar, i underdånighet upplyst:

angående Direktören Svenonius, att han, född den 14 Mars 1807, blifvit anställd den 1 April 1860 med aflöning på stat såsom skrifbiträde åt arbetsföreståndaren vid straff- och arbetsfängelset på Långholmen och den 26 Augusti 1861 såsom direktör vid länsfängelset i Umeå; att han, som lider af minneslöshet, dålig hörsel och allmän svaghet, saknade förmåga att numera, vid sin långt framskridna ålder, skota sin tjenst, till följd hvaraf han ock sedan början af Juli månad sistförfluten år åtnjutit och ännu åtnjöte tjenstledighet; samt att Svenonius med hustru och flera barn, deribland en o försörjd dotter, befunne sig i torftiga omständigheter;

angående Underofficeren Bann, att han, som vore född den 18 Augusti 1805, blifvit vid straff- och arbetsfängelset i Malmö anställd den 1 Juni 1850 såsom vakt-

Bih. till Rilcsd. Prot. 1873. 1 Sami. 1 Afd. 1

2 Bil. N:o t till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

knekt och den 16 Juni 1854 såsom underofficer, hvilken sednare befattning Ravn derefter, med undantag af ungefärligen två månaders afbrott under år 1862, till belåtenhet bestrida att han, som vore behäftad med andtäppa samt ”utsliten af lång och ansträngande tjenstgöring", fått sig beviljad tjenstledighet, hvaraf han fortfarande vore i åtnjutande; samt att Ravn med hustru och en o försörjd dotter saknade annan utväg till försörjning, än den tjorsten åtföljande lön;

angående VaMkonstapeln Granstrand, att lian, som vore född den 29 September 1803, varit såsom vaktkonstapel vid särskilda fängelser anställd sedan den 1 Mars 1850 och i tjenstår utmärkt val sig förhållit; att han numera saknade förmåga att så,

som sig herde, skota sin tjenst; samt att Granstrand med hustru och en oförsörjd

dotter befunne sig i behöfvande omständigheter;

angående VaMkonstapeln Nord, att harr, född den 25 November 1812, blifvit, efter mer än tjugo års anställning i krigstjenst, den 1 September 1857 till vaktkonstapel antagen, i tjorsten sig val förhållit, men numera saknade förmåga att behörigen skota sin befattning; samt att Nord med hustru och en oförsörjd dotter vore stadd i behöfvande omständigheter;

angående Vaktkon stapeln Landgren, att harr, född den 10 October 1806, den 1

November 1860 antagits till vaktkonstapel, i sådan egenskap tjenstgjort val, men nu-

mera icke kunde behörigen skota sin tjenst och med ett oförsörj dt barn befunnes i behöfvande omständigheter; samt

angående VaMkonstapeln Widercrants, att han, född den 3 Juni 1811 och den 1 Augusti 1851 till vaktkonstapel antagen, i tj ensten förhållit sig väl, men på grund af såväl hög ålder, som långvarig sjuklighet ej egde kraft att fortfarande tjenstgöra, samt att han med hustru och tre o försörj da barn vore stadd i torftiga vilkor.

Styrelsen har derjemte meddelat, att lönen vid direktörstjensten i Umeå utgjorde 1,300 Rall-, hvartill kornrne fri bostad med ved och ljus samt inkomst af arbetena vid fängelset;

att Underofficeren Ravns lön uppginge till 600 Rall-, hvarjemte han under tjenstgöringen åtnjutit beklädnads-, servis- och gratifikationsmedel; samt

att vaktkonstapelslönen vid ofvannämnda länsfängelser utgjorde 400 R:dr, jemte beklädnadsbidrag och gratifikation, allt för år räknadt;

och har Styrelsen, på grund af hvad sålunda anfördt och upplyst blifvit, hemställt, det Kongl. Maj:t täcktes hos nästa Riksdag föreslå sökanderne till erhållande af pensioner att, från och med månaden näst efter den då afsked erhölles, utgå till belopp, motsvarande deras ofvannämnda löner.

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern yttrade, att anmärkningsvärd! vore, hurusom af de förenämnde personerna en och annan först vid så framskriden ålder blifvit i fångvårdens tjenst anställd, att han till följd deraf efter en jemförelsevis kortare tids förlopp blifvit oförmögen att sin tjenst behörigen skota, men att olämpligheten af ett sådant tillvägagående redan blifvit insedd af Fångvårds-styrelsen, som uti ett den 13 Augusti 1869 utfärdadt cirkulär till Kongl. Maj:ts samtlige Befallnings-

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 3

hafvande samt Direktörerne vid straff- och arbetsfängelserna fäst uppmärksamheten derå, att såsom vaktbetjente vid fångvården icke böra anställas personer, som uppnått högre ålder än 30 år, såvida personer med nyssnämnda eller lägre ålder med sådana egenskaper, som gorå dem för tjensten lämpliga, må vara att tillgå; vid hvilket förhållande för framtiden ej är att befara, det anställningar af anmärkta beskaffenhet vidare skola ega rum; och hemställde i underdånighet Hans Excellens, under erinran att numera aflöningen blifvit fastställd för underofficerare vid straff- och arbetsfängelserna i tre grader med resp. 650, 700 och 800 E:dr samt för vakt,konstaplar likaledes i tre grader med resp. 450, 500 och 600 R:dr, hvadan alltså de nu för Underofficeren Ravn jemte ofvanbemälde vaktkonstaplar föreslagna pensioner utgöra endast en del af de löner, som vid en fortsatt tjenstgöring skulle dem tillkomma, att, med afseende å hvad an gående ifrågavarande personel', såsom ofvan förmäles, blifvit upplyst, Kongl. Maj:t behagade förordna att till instundande Riksdag skall afiåtas nådig proposition derom, att Direktören Svenonius, Underofficeren Ravn samt Vaktkonstaplarne Granstrand, Nord, Landgren och Widercrantz må hvar för sig berättigas att från och med månaden näst efter den, då de undfå afsked från sina vid fångvården nu innehafvande befattningar, å Allmänna Indragningsstaten uppbära en årlig pension för sin återstående lifstid till följande belopp, nemligen Svenonius 1,300 R:dr, Ravn 600 R:dr samt Granstrand, Nord, Landgren och Widercrantz hvardera 400 R:dr.

Donna af Stats-Rådets öfrige ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll till Finans-departementet öfverlemnas, på det att berörde framställning må vid förslaget till reglering af Nionde Hufvudtiteln iakttages.

Bx protocollo N. Beder.

4 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

Utdrag af Protokollet öfver Justitie-Departements-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet ä Stockholms Slott Fredagen den 10 Januari 1873,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

W^ern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm.

Efter erhållet tillstånd att få inför Kongl. Maj:t anmäla hvad, vid aflåtande af nådig Proposition till nu instundande Riksdag angående Statsverkets tillstånd och behof, i afseende å regleringen af utgifterna under Riksstatens Andra Hufvudtitel vore att iakttaga, hemställde Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, att de å densamma nu uppförda belopp måtte fortfarande komma att utgå, endast med de förändringar, hvarom här nedan förmäles, och yttrade Hans Excellens dervid angående:

Ro) Justitie-Stats-Expeditionen.

Under åberopande af hvad Eders Kongl. Näjd, på föredragning af Chefen för Finans departementet, förut i dag besluta i fråga om löneförhöjning åt de vid Statsrådet och Statsdepartementens expeditioner anställde Vaktmästare, torde Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att bevilja löneförhöjning med 150 R:dr till hvardera af de två vaktmästare, hvilka äro vid Justitie-Stats-Expeditionen anställda, hvarigenom anslaget till Expeditionen skulle ökas med 300 R:dr eller från 23,200 R:dr till 23,500 R:dr.

2:o) Högsta Domstolen.

A Högsta Domstolens stat är aflöning upptagen för tre Vaktmästare, nemligen för en med 600 R:dr och för två med 500 R:dr hvardera. Enär de skäl, som ligga till grund för Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut att hos Riksdagen föreslå förhöjning i V aktmästarnes vid Statsrådet och Statsdepartementen löneförmåner, jemväl tala för en motsvarande löneförhöjning åt Vaktmästarne vid Högsta Domstolen, anser jag mig

Bil. N:o 1 till Kong!. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o l, om Statsverket 1873. 5

böra i underdånighet tillstyrka Eders Kong!. Maj:t att hos Riksdagen begära tillökning i bemälde tre Vaktmästares löner med 150 R:dr hvardera.

3:o) Justitie-Kanslers-Expeditionen.

Al enahanda anledning, som anförts i fråga om åskande af löneförbättring åt Vaktmästare vid Högsta Domstolen och i öfverensstämmelse med hvad Justitie- Kansleren uti en till mig aflemnad promemoria föreslagit, hemställer jag underdånigst att Eders lvongl. Maj:t behagade hos Riksdagen gorå framställning derom, att Vaktmästarens vid itrågavarande Expedition lön, hvilken i gällande stat är upptagen till 600 Rall-, måtte ökas med 150 R:dr eller till 750 R:dr.

4:o) Justitie-RevisionsExpeditionen.

Vid detta embetsverk äro anställde fem Vaktmästare, för hvilka i gällande stat äro uppförda eu lön å 600 R:dr, tre löner hvardera å 500 R:dr och ett arfvode likaledes å 500 R:dr, och åtnjuta de derjemte sportelinkomst af kallelsepenningar, hvilka för en hvar af dem lära uppgå till högst 50 Rall- årligen. På de skäl, som bär ofvan af mig blifvit åberopade, och dä nyssnämnda sportelinkomst, som i och för sig är till beloppet ringa, dessutom härflyter från ett ganska tidsödande arbete, från hvilket Vaktmästare vid Statsrådet och Statsdepartementens Expeditioner äro befriade, anser jag billigheten fordra att enahanda löneförhöjning som för de sistnämnde blifvit ifrågasatt, äfven må tillkomma Vaktmästare i Justitie-Revisions-Expcditionen, och vågar således tillstyrka Eders Kong!. Maj:t att hos Riksdagen begära att i den aflöning Vaktmästarne i Justitie-Revisions-Expeditionen nu uppbära måtte anvisas en förhöjning med 150 R:dr till dem hvar eller tillhopa 750 R:dr.

5:o) Svea Hofrätt.

Uti en till Hofrätten ingifven ansökning hafva de derstädes anställde vaktbetjente gjort hemställan om utverkande af någon förbättring i deras lönevilkor, hvilken ansökning Hofrätten med underdånig skrifvelse den 26 sistlidne November till Eders Kong!. Maj:t öfverlemnat.

Uti den vid 1856—1858 årens riksdag för Hofrätten uppgjorda stat äro lönerna

för vaktbetjeningen bestämda:

för Vaktmästaren till............................................ 600 R:dr.

» hvar af de 5 äldste Hofrättsposterne till...... 400 »

» hvar af de 5 öfrige till.................................. 300 »

Enligt Kong!. Brefvet den 9 Februari 1858 skulle Vaktmästaren derjemte åtnjuta %2 och hvar Hofrättspost '/12 åt de donna betjening tillkommande sigillpenningar. 1 anseende dertill att sigillpenningarne förut fördelades uteslutande emellan Vaktmästaren och de 6 äldste Hofrättsposterne med 1 7 till hvardera, har dock en särskild interimsstat i fråga om vaktbetj eningens löneförmåner måst uppgöras, uti hvilken tid efter annan ändringar egt rum; och är i enlighet dermed aflöningen för närvarande sålunda

6 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

bestämd: för Vaktmästaren 600 R:dr och 212 af sigillpenningarne, för två Hofrättsposter hvar 375 R:dr jemte V7 af sigillpenningarne, för sju Hofrättsposter hvar från 300 till 400 Bär jemte 1/l2 af sigillpenningarne eller något derunder samt för en Hofrättspost endast 325 R:dr. Härtill kommer för de sex äldste Hofrätt,sposterne, Indika enligt vedertaget bruk allena ombesörja fortställande af Hofrättens kallelser å bär i staden boende personer, ersättning för detta bestyr, hvilken ersättning i medeltal kan beräknas till högst 60 R:dr årligen för dem hvar.

Hofrätten, som funnit eu förhöjning i vaktbetjeningens löneförmåner vara af hell ofvet påkallad, har förty i underdånighet hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder vidtaga åtgärder för en sådan förhöjning med åtminstone 100 R:dr för hvardera med rättighet derjemte för Vaktmästaren att såsom hittills erhålla två tolftedelar af sigillpenningarne och för Hofrättsposterne att hvar och en uppbära dels en tolftedel af sigillpenningarne och dels betalningen för de kallelser han efter Hofrättens föreskrifter om tjenstgöringens fördelning verkställde.

För min del anser jag mig för närvarande och då sigillpenningarne i Svea Hoträtt höra antagas utgöra i medeltal minst 2,200 R:dr årligen icke kunna förorda någon förhöjning i Hofrättsvaktmästarens löneförmåner, livilka öfverstiga 900 R:dr. Hofrättsposterne synas mig deremot vara i behof af någon förbättring i deras nuvarande, jemförelsevis svaga lönevilkor; och jag hemställer derföre i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att bevilja en aflöningsförhöjning af 100 R:dr för hvarje af de 10 Hofrättsposterne eller tillhopa 1,000 Rall'. I händelse detta förslag åt Riksdagen bifalles, torde Eders Kongl. Maj:t derefter i fråga om fördelning af sigilloch kallelsepenningarne meddela erforderliga föreskrifter.

Vidare har Hofrätten med underdånig skrifvelse den 13 sistlidne December öfverlemnat eu till Eders Kongl. Maj:t ställd skrift, deri Hofrättens ordinarie Notarier, Fiskaler och Arkivarie, under åberopande af den tilltagande dyrheten å alla oundgängliga lifsförnödenheter såväl som bostäder samt deraf följande otillräcklighet i den till bemälde tjensteman i stat bestämda aflöning, hvilken utgår för Notarierne i tre särskilda grader med

1,000 R:dr, 1,400 R,:dr och 1,800 R:dr, för Arkivarie!! med 2,000 R:dr samt för Fiskalerne med 1,500 R:dr, förutom sportler beräknade för Notarierne till 650 R:dr, för Arkivarie!! till 300 R:dr och för Fiskalerne till 200 R:dr hvardera, i underdånighet begärt nådig framställning till nästa Riksdag om förhöjning i aflöningen, antingen för all framtid eller åtminstone såsom dyrtidstillägg för viss tid, till belopp, som sökanderne föreslagit, af 500 R:dr för en hvar af dem.

Donna ansökning har Hofrätten för sin del funnit behjertansvärd, helst en genom allmän prisstegring ökad lefn reskostnad måste känbarast drabba de svagast aflönade; i följd hvaraf Hofrätten ansett sig höra i underdånighet tillstyrka, att ansökningen hos Eders Kongl. Maj:t måtte vinna nådigt afseende; och hav Hofrätten i sammanhang härmed utbedt sig fä fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet derå, att af redan anfördt skal behof äfven vore för handen af någon emot de förändrade tidsförhållandena svarande tillökning i de löner, som tillkomma Hofrättens ledamöter

7 Bil. N:o 1 till Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

samt dess Sekreterare, Advokatfiskal och Aktuarie; hvarförutom af enahanda anledning förhöjning jemväl i de å Hofrättens stat uppförda anslag till arfvoden åt extra ordinarie tjensteman, de der innehade ganska trägna befattningar, fullt jemförliga med ordinarie fenster, syntes af omständigheterna påkallad.

Genom den under sednare åren inträdda betydliga stegring å lefnadskostnaden hafva de lönebelopp, som förut kunde anses motsvara Hofrättens ledamöters och tjensteman billiga anspråk på en efter deras samhällsställning och vigten af hvar och ens innehafvande befattning afpassad utkomst, numera utan tvifvel blifvit för ändamålet otillräckliga; och då det ligger i Statens eget välförstådda intresse att aflöna dem, som egna sig åt dess tjenst, på ett sådant sätt, att de af tjensten kunna påräkna en tarflig bergning, torde behofvet af en förhöjning i Hofrättens ledamöters och tjenstemäns aflöning icke kunna förnekas. Eu sådan förändring i aflöningsstaten synes dock icke lämpligen höra ifrågakomma förr än efter någon längre tids erfarenhet eller annorledes än i sammanhang med en af förhanden varande ekonomiska förhållanden påkallad mera omfattande lönereglering för Statens embets- och tjensteman; och finner jag mig vid sådant förhållande höra i underdånighet tillstyrka, att den nu anmälda underdåniga ansökningen och Hofrättens skrifvelse icke för närvarande måtte till någon Eders Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda.

6:o) Göta Hofrätt.

Äfven donna Hofrätt^ tjensteman hafva uti en af Hofrätten insänd underdånig skrift anhållit om löneförhöjning, till stöd hvarför hufvudsakligen anförts, att då befordran till ordinarie tjenstebefattning af de flesta vunnes först efter uppnådda fyratio lefnadsår och efter sjutton eller aderton års mestadels lönlöst arbete såsom extra ordinarie, de i gällande aflöningsstat bestämda lönebelopp syntes, redan vid den tid staten i slutet af 1850-talet fastställdes, icke hafva, med hänsyn till då rådande priser å lifsförnödenheter, motsvarat tjenstemännens billiga anspråk på en tarflig utkomst; samt att sökänderna likväl skulle hafva fortfarande med tålamod fördragit sin mindre lyckliga ekonomiska ställning och hädanefter som hitintills sökt genom sparsamhet och umbäranden utjemna missförhållandet emellan sina små inkomster och kostnaden för sitt och sina familjers nödtorftiga uppehälle, derest icke den under de sista åren inträffade stegring i prisen å allt hvad till lifvets uppehälle erfordras numera nått en sådan höjd, att sökandernes bemödanden att med den nuvarande aflöningen försörja sig måste blifva fåfänga, under det ingen utsigt funnes, att priserna å lifsmedel, hyror och ved m. m. någonsin skulle till sina förra belopp nedgå.

Med vitsordande af de i ansökningen åberopade förhållanden har Hofrätten för egen del förklara! sig finna förhöjning i tjenstemännens och vaktbetjeningens löner vara ganska behöflig och -således hemställt, om icke Eders Kongl. Näjd täcktes aflåta nådig proposition derom till instundande Riksdag; hvarjemte Hofrätten ansett sig höra i underdånighet fästa Eders Kongl. Maj ds nådiga uppmärksamhet derpå, att, sedan priset på alla lefnadsförnödenheter stigit högst betydligt, ungefär tjugofem å trettio

8 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

procent och deröfver, de löner Hofrättens ledamöter för närvarande åtnjuta äfven voro otillräckliga för deras och deras familjers tarfliga bergning, så att någon förhöjning af ledamöternas löner jemväl vore af behofvet påkallad.

På enahanda grunder, som bär ofvan i fråga om Svea Hofrätt åberopats, torde Eders Kongl. Maj:t besluta att ifrågavarande framställning om lönetillökning åt Göta Hofrätts ledamöter och tjensteman icke för närvarande skall till vidare åtgärd föranleda.

Hvad derefter angår sistbemälde Hofrätts vaktbetjening, utbeder jag mig att få underdånigst upplysa, att för densamma, som består af en Vaktmästare och fem Hofrättsposter, gällande stat upptager följande löner, nemligen för Vaktmästaren 600 R:dr och för hvar Hofrättspost 400 R:dr. Dessa sex vaktbetjenter åtnjuta dessutom, med lika andel sins emellan, sportelinkomst af sigillpenningar, hvilka, enligt mig meddelad uppgift, utgjort för år 1867 2,442 R:dr, för år 1870, då Hofrätten arbetade å sex divisioner, 3,126 R:dr och för sistförfluten år 2,286 R:dr. Vaktmästarens sammanräknade årliga löneförmåner kunna således i medeltal beräknas ungefärligen till samma belopp, som tillfaller innehafvare:! af motsvarande befattning i Svea Hofrätt, och hvad Hofrättsposterne i Göta Hofrätt angår, uppgå hvart!eras inkomster af tjensten till omkring 800 R:dr eller icke obetydligt mera än den aflöning, som, enligt hvad ofvan blifvit föreslaget, skulle tillkomma deras bäst aflönade vederlikar i Svea Hofrätt. Vid sådant förhållande finner jag mig sakna anledning att till bifall förorda Göta Hofrätts framställning om förbättring af den der anställda vaktbetjeningens lönevilkor.

7:o) Anslaget till fångars vård och underhåll.

Den del deraf, hvilken utgår såsom bestämdt anslag, omfattar aflöningen till Fångvårds-styrelsen samt vissa andra fångvårdens embets- och tjensteman samt betjente.

Uti underdånig skrifvelse den 2 December sistlidne år, som jag härmed har nåden för Eders Kongl. Näjd anmäla, har Fångvårds-styrelsen gjort framställning om vissa förändringar i afseende å nämnda anslag och i sådant hänseende anfört följande:

a) Uti detta anslag inginge aflöning till befälet vid Disciplinkompaniet af kronoarbetskorpsen, nemligen:

till 1 kompanichef.......................................................................................... R:dr 1,350: —

» 1 subalternofficer........................................................................................ » 900: —

« 1 dito ....................................................................................... >■ 787: so,

eller tillsammans R:dr 3,037: so, men då, enligt Kongl. Maj ds nådiga Bref den 17 sistlidne Maj, detta kompani upphört att utgöra en afdelning af kronoarbetskorpsen och befattningen med detsamma blifvit från fångvården till krigsadministrationen Överflyttad, och Kongl. Näjd i nåder förordna! att de vid kompaniet anställde officerare fortfarande skola från fångvårdens ordinarie aflöningsförslag åtnjuta de för dem bestämda arfvoden, intilldess erforderligt anslag för kompaniet varder å Riksstatens fjerde hufvudtitel uppfördt, bolde,

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 9

för den händelse en sådan öfverflyttning till annan hufvudtitel för förberörde aflöningsanslag vid instundande riksmöte komme att ega ruin, samma anslag å fångvårdens aflöningsstat indragas.

b) Likaledes inginge i ofvan omförmälda anslag aflöning till tjenstemannapersonaleu vid den numera upplösta Krono-arbetsbataljonen på Carlsborg, nemligen:

till 1 Bataljonschef.......................................... R:dr 2,000: —

» 3 Kompanichefer ä 1,350 R:dr.............................................................. » 4,050: _

» 3 Subalternofficerare å 900 R:dr........................................................... » 2 700: _

» 3 Dito å 787 R:dr 50 öre.............................................. » 2,362: so.

» 1 Bataljonspredikant .............................................................................. „ 1,050: _

eller tillsammans R:dr 12,162: so. I sammanhang med nådigt beslut om en förändrad organisation af donna del af Krono-arbetskorpsen både Kongl. Maj:t genom särskildt nådigt bref den 17 sistlidne Maj, beträffande den af Styrelsen underdånigst föreslagna aflöningsstat vid korpsens nya organisation, förordnat att löner och arfvoden till en direktör och två bevakningsbefälhafvare skulle, intilldess desamma varda å ordinarie aflöningsstaten uppförde, utgå af förslagsanslaget för fångars vård och underhåll, samt att, från den tid den nya organisationen trädde i verksamhet, af anslagen å nyssnämnde aflöningsstat till militärbefälet och predikanten å Carlsborg allenast lönen till predikanten vid den nya arbetsstationen å Tjurkö med 1,000 R:dr finge utbetalas, men återstoden af berörda anslag, utgörande ett belopp af 11,162 R:dr 50 öre, tills vidare Statsverket besparas.

Enligt den af Kongl. Maj:t genom samma nådiga bref fastställda aflöningsstat för korpsens nya organisation med station dels å Tjurkö vid Carlskrona, dels å Borghamns kalkstensbrott i Östergötland utginge aflöningen till de tjensteman, som ansetts tillhöra den ordinarie staten, sålunda:

Vid stationen å Tjurkö:

till 1 Direktör, föreståndare, lön..................................................... R:dr 2,000: —

arfvode.............................................. » 500: — 2.500: —

Fyra procents provision å arbetsinkomsten.

» 1 Bevakningsbefälhafvare, lön.......................................................................... 1 500-_.

jemte två procents provision å arbetsinkomsten.

» 1 Kamererare, lön.......................................................................................... j 200:_

« 1 Predikant, lön................................................................................................. 1,000:_

Läger R:dr 6,200: —

Vid stationen å Borghamn:

till 1 Bevakningsbefälhafvare, föreståndare, lön............................................ R:dr i 50O: •_

Arfvode såsom ersättning för arbetsprovisionen................................ » 30O:

Läger R:dr 1,800: — eller tillsammans R:dr 8,000: —

2 Bih. till Riksd. Prot. 1873. l:a Sami. l:a Afd.

10 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

Med anledning af hvad sålunda förekommit, finge Styrelsen underdånigst hemställa, att, med indragning af hela det för Krono-arbetsbataljonen å Carlsborg i staten upptagna lönebelopp 12,162 R:dr 50 öre, förenämnda för korpsens nya organisation nådigst bestämda löner och arfvoden måtte i staten uppföras med tillsammans 8,000 R:dr.

c) Aflöningen för de vid det jemlik! Kongl. Maj:ts nådiga bref den 14 December 1869 provisionel! inrättade straffängelset å Nya Varfvet vid Göteborg både hittills utgått af förslagsanslaget för fångars vård och underhåll i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de grunder, som vid andra fångvårdsanstalter af enahanda beskaffenhet varit fastställda.

Jemte underdånig skrifvelse den 3 Juni 1870 både Styrelsen, enligt Kongl. Majrts i ofvannämnda nådiga bref meddelade föreskrift, afgifvit plan och kostnadsförslag till Nya Varfvets fullständiga anordnande till ett straffängelse samt beräkning af kostnaderna för dess förvaltning och bevakning, hvarefter Styrelsen, vid afgifvande af underdånigt förslag till stat för fångvården under nästkommande år den 8 sistlidneNovember, jemväl underställt Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning uppgjord! förslag till stat för detta fängelse, hvithet sednare förslag, med hänsyn dertill att fängelse! ännu icke vore fullständigt ordnad!, för en del af tjenstepersonalen upptoge något lägre aflöningsbelopp än hvad med afseende å fängelsets definitiva ordnande blifvit i det förut afgifna förslaget beräknad!.

Genom nådigt bref den 19 Maj 1871 både Kongl. Maj:t, med tillkännagifvande att Riksdagen bevilja! anslag till ordnande inom Nya Varfvet af ett straffängelse, tillika i nåder förklara!, att Eders Kongl. Maj:t framdeles, innan byggnads- och inredningsarbetena afslutats, uppå förnyad anmälan af Styrelsen, ville meddela nådigt beslut i fråga om den bevaknings- och förvaltningspersonal, som borde vid fängelse! anställas, samt om personalens löneförmåner; men, då efter all anledning dessa arbeten icke kunde hinna fullbordas förrän vid slutet af år 1874, ansåg Styrelsen att med pröfning af denna fråga ännu bolde få anstå; vid hvithet förhållande och enär anslag för tjenstepersonalens aflöning vid fängelse! icke syntes lämpligen höra i den ordinarie staten intagas, innan en sådan pröfning föregå!!, Styrelsen underdånigst hemställde, att den under tiden erforderliga aflöningen finge af förslagsanslaget för fångvården fortfarande utgå.

d) För predikanten vid straffängelset för Kvinnor i Norrköping, beräknad! för 200 fångar, utginge lönen å ordinarie staten med 600 R:dr, hvarjemte denne tjensteman åtnjöte hyresersättning med 300 R:dr från förslagsanslaget; och bestrede innehafvare!! af donna befattning jemväl predikantstjensten vid kronocellfängelset derstädes, för hvilken tjenst å ordinarie aflöningsstaten ett anslag af 450 R:dr vore uppförd!. Ett behörigt handhafvande af religionsvården vid båda dessa fängelser fordrade utan tvifvel en persons hela arbetskraft och tid, om han skulle kunna utöfva något väsendtligt inflytande till fångarnes moraliska förbättring; men då förenämnda löneförmåner, jemförda med de numera i flera hänseenden stegrade lefnadskostnaderna, dock icke billigtvis torde berättiga till anspråk på en sådan uteslutande verksamhet för fångvården, funne Styrelsen, under åberopande i öfrig! af de skal, som läge till grund för 1869 års Riksdags beslut, hvarigenom löneförbättring beviljats för en del andra fångpredi-

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 11

kanter, sig böra underdånigst hemställa att aflöningen för predikantsbefattningen vid straffängelset i Norrköping måtte i ordinarie aflöningsstaten uppföras med ett förhöj dt belopp af 1,000 K:dr, under vilkor att innehafvare:! af donna befattning och predikantstjensten vid kronocellfängelset i Norrköping icke dermed Unge förena annan tjenstebefattning.

e) Bevakningsbefälhafvaren vid kronocellfängelset i Carlshamn, för hvilken befattning i ordinarie aflöningsstaten ett arfvode af 1,000 R:dr vore uppfördt, hade, med åberopande, bland annat, af den högre aflöning, som tillkomme föreståndare vid andra fängelser med ungefärligen enahanda eller mindre antal celler, än de vid Carlshamns fängelse, hvilka utgöra 32, anhållit om någon löneförbättring, hvartill såväl Tillsyningsmannen som Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Blekinge län tillstyrkt bifall. Vid jemförelse af förhållandet mellan fängelseföreståndarnes aflöning och fängelsernas storlek å andra orter visade sig, att vid fängelser med 34 celler, nemligen i Visby, Halmstad, Uddevalla och Östersund, aflöningen till fängelseföreståndarne utginge med 1,300 R:dr och vid sistnämnde fängelse dessutom med ett skrifvarearfvode å 150 Rall-, samt att enahanda aflöningsbelopp, 1,300 R:dr, utginge vid fängelserna i Hudiksvall och Umeå med endast 24 celler, äfvensom vid fängelset i Luleå med 17 och i Haparanda med 16 celler. Om än icke fängelsernas olika storlek uteslutande legat till grund för bestämmande af de särskilda fängelseföreståndarnes aflöning, utgjorde dock donna en ganska väsendtlig omständighet; i följd hvaraf Styrelsen ansåg sig höra i underdånighet föreslå, att aflöningen för Bevakningsbefälhafvaren vid Carlshamns kronohäkte mätte förhöjas till 1,300 R:dr, till hvilken förbättring i löneförmåner anledning förefunnes äfven uti det särskilda förhållande vid detta fängelse, att, till följd af brist på antagliga anbud å proviantleverans för fängelset, denne tjensteman sedan lång tid tillbaka hatt sig uppdraget att anskaffa de för fängelset erforderliga proviantförnödenheter, hvarmed mycken omtanka och besvär varit förenade, och hvithet förhållande antagligen åtminstone för den närmaste framtiden komme att fortfara.

Med iakttagande af dessa jemte de af Riksdagen tid efter annan beslutade partiella ändringar i den år 1863 af Rikets Ständer fastställda aflöningsstat, både Styrelsen upprättat den underdåniga skrivelser! bifogadt förslag till ny stat, deri, i öfverensstämmelse med hvad Styrelsen i dess underdåniga skrifvelse den 8 sistlidne November i fråga om stat för fångvården under innevarande år yttrat, upptagits förändrade benämningar för bevakningsbefälhafvare-befattning vid särskilda slags fångvårdsanstalter, nemligen för sådan befattning vid kronoarbetsstationen å Borghamn, kronohäktena i Carlshamn, Eskilstuna, Norrtelje och Kungsbacka: »Direktör», i likhet med förhållandet vid de under sednare tider tillkomna kronohäkten, samt för dylik tjenst vid straff- och arbetsfängelserna samt kronoarbetsstationen å Tjurkö, äfvensom kronohäktena å Långholmen och i Malmberg, hvilka sednare lydde under dervarande straffängelsers direktörer: »Direktörsassistent»; hvarförutom jemväl den ändring i det underdåniga förslaget vidtagits, att aflöningen för bevakningsbefälhafvarae vid kronohäktena i Carlshamn, Norrtelje, Eskilstuna och Kungsbacka, som i 1863 års stat upptagits såsom arfvode!!, uppförts i

i

12 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

kolumnen för löner, hvarigenom likhet vunnits med förhållandet i detta hänseende vid öfriga fängelserna.

Jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga bref den 12 sistlidne April utgjorde beloppet af det för år 1873 af Riksdagen bestämda aflöningsanslag för fångvården ... R:dr 194,657: so.

Enligt hvad Styrelsen här ofvan underdånigst föreslagit skulle derifrån afgå:

Aflöning för befälet vid Disciplinkompaniet...................... R:dr 3,037: so.

Dito för tjenstemännen vid f. d. krono-arbetsbataljonen

å Carlsborg......................................................._..» 12,162: so. 15,200: —

R:dr 179,457:

men deremot tillkomma:

Aflöning för tjenstemännen vid kronoarbetskorpsens stationer å Tjurkö

och Borghamn.................................................................. Rall- 8,000: —

Förhöjning i aflöningen för predikanten vid straffängelset i

Norrköping......................................................................... „ 400: —

D:o för bevakningsbefälhafvaren vid kronohäktet i Carlshamn » 300: — 8 700-

då alltså den å förslagsstaten upptagna summa.................................... R:dr 188,157:

uppkomme; Varande förslaget till aflöningsstat af följande lydelse:

so.

so

Underdånigt förslag till aflöningsstat för en del af fångvårdens embets- och tjensteman

samt betjente för år 1874.

Arfvoden.

3,000: — 600: —

3,600: —

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 13

Löner. Arfvoden.

Transport R:dr 40,800: — 3,600: —

För renskrifning och annat biträde i Styrelsens kansli......... » —— — 1,800: _

d:o d:o i d:o kammarkontor » ---— 1,000: _

Till gratifikationer åt extra vaktbetj eningen...................... »__, _ 600: _

Dessutom utgår enligt Kongl. Brefvet den 19 Maj 1871 följande belopp i man af behof, intilldess, genom inträffade förändringar inom Styrelsens tjenstemannapersonal, denna reglering kan varda genomförd, nemligen :

sldlnaden emellan de för tjenstemännen i kansliet i förut gällande stat uppförda

löner å tillhopa ...................... 10,200: —

och ofvan för kansliets tjensteman upptagna aflöningsbelopp 7,500: — g 700: — hvarifrån dock, enär af de för renskrifning och annat biträde i Styrelsens kansli uppförda 1,800 R:dr ett belopp af 100 B:dr icke må utgå förr än motsvarande nedsättning skett i aflöningen till den i Styrelsens kansli anställda ordinarie tjenste-

mannapersonal, borde afräknas............... 100: — 2 600- —

samt sldlnaden emellan de i förut gällande stat för kassörstjenstens bestridande upptagna belopp.............................................. 2,670: —

och här ofvan för kassören uppförda lön 2,200: — 470:

eller tillhopa R:dr--— 3,070: _

Observationsarfvode utgår af förslagsanslaget för fångars vård och underhåll med 15 procent å anmärkningsmedel.

Rese- och traktan)entskostnader utgå af samma förslagsanslag enligt gällande resereglemente.

1 kommendant..........

I direktör.................

Skrifvarearfvode

Straff- och arletsfängelset å Långholmen.

........................................................... Kali" - — 500: —

.......................................................... > 2,000: —

................................................... ..... »-- 300: —

Transport R:dr 42,800: — 10,870: —

14 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

Löner.

Transport R:dr 42,800: —

1 kamererare.......................................................................... » 1,200: —

Skrifvarearfvode............................................................ »--—

1 pastor................................................................................... » —— —

1 direktörs-assistent............................................................... » 1,500: —

Provision å behållna nettovinsten af fängelsets arbeten kan, efter Fångvårds-styrelsens bestämmande, utgå med högst 4 procent till fängelsedirektören och 2 procent till direktörs-assistenten.

Straff- och arhetsfängélset i Malmö.

1 kommendant........................................................................ Kali-

1 direktör................................ »

Skrifvarearfvode ............................................................ »

1 kamererare........................................................................... »

Arfvode att utgå så länge afskrifningsprocent å proviantuppbörden icke, såsom vid de andra straff-

fängelserna, tillgodokommer kamereraren............... »

Skrifvarearfvode ............................................................. »

1 pastor.................................................................................. »

1 direktörs-assistent............................................................... »

Provision å behållna nettoinkomsten af fängelsets arbeten kan, efter Fångvårds-styrelsens bestämmande, utgå med högst 4 procent till fängelsedirektören och 2 procent till direktörs-assistenten.

2,000: —

1,200: —

1,500: —

Arfvoden. 10,870: —

450: — 1,400: —

500: — 300: —

750: — 450: — 1,400: —

Straff- och arbetsfängelset å Norrmalm.

Provision å behållna nettoinkomsen af fängelsets arbeten kan, efter Fångvårds-styrelsens bestämmande, utgå med högst 4 procent till fängelsedirektören.

Straffängelset i Norrköping.

.............................................. Hall- 2,000: —

.................... » — 300: —

Transport R:dr 56,400: — 17,995: —

1 direktör..................

Skrifvarearfvode

Bil. N:o 1 till Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 15

Löner. Arfvoden.

Transport R:dr 56,400: — 17,995: —

1 kamererare........................................................................... » 1,200: —

För arbetenas bokföring, att utgå så länge ej särskild

arbetsbokhållare är antagen...................................... » -- — 225: —

1 predikant............................................................................. » —— — 1,000: —

1 direktörs-assistent.............................................................. » 1,000: —

Provision å behållna nettoinkomsten af fängelsets arbeten kan, efter Fångvårds-styrelsens bestämmande, utgå med högst 4 procent till fängelsedirektören.

Straffängelset i Göteborg.

1 direktör............................................................................... R:dr

Arfvode såsom redogörare............................................. »

d:o för arbetenas bokföring.................................. »

I predikant ....................................................................... »

Provision å behållna nettoinkomsten af fängelsets arbeten kan, efter Fångvårds-styrelsens bestämmande, utgå med högst 4 procent till fängelsedirektören.

Straffängelset i Garlskrona.

Provision å behållna nettoinkomsten af fängelsets arbeten att utgå efter Fångvårds-styrelsens bestämmande med högst 4 procent till fängelsedirektören och 2 procent till direktörs-assistenten.

1,500: —

300: — 200: — 500: —

Straffängelset i Landskrona.

1 direktör.............................................................................. R:dr 2,000: —

Skrifvarearfvode.............................................................. »--—

1 kamererare ...................................................................... » 1,200: —

Skrifvarearfvode.............................................................. » - —

1 predikant........................................................................... » - —

Om predikanten tillika innehar annan presterlig befattning utgår arfvodet med endast 800 R:dr.

Transport R:dr 68,000: —

500: — 300: —

300: — 1,200: —

24,770:

16 Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

Löner. Arfvoden.

Transport R:dr 68,000: — 24,770: —

1 direktörs-assistent ..................................:......................... » 1,500: —

Provision å behållna nettoinkomsten af fängelsets arbeten kan, efter Fångvårds-styrelsens bestämmande, utgå med högst 4 procent till fängelsedirektören och 2 procent till direktörs-assistenten.

Straffängelset i Varberg.

Provision å behållna nettoinkomsten af fängelsets arbeten kan, efter Fångvårds-styrelsens bestämmande, utgå med högst 4 procent till fängelsedirektören och 2 procent till direktörs-assistenten.

Kronoarbetskarlsstationen å Tjurkö.

1 direktör, föreståndare........................................................ R:dr 2,000: — 500: —

Fyra procents provision å arbetsinkomsten.

1 direktörs-assistent.............................................................. » 1,500: —

jemte 2 procents provision å arbetsinkomsten.

1 kamererare.......................................................................... » 1,200: —

1 predikant............................................................................... » - — 1,000: —

Kronoarbetslcarlsstationen å Borghamn.

1 direktör, föreståndare..............................'.......................... R:dr 1,500: —

Arfvode såsom ersättning för arbetsprovision............. » - — 300: —

Femte Tcronoarbetskompaniet.

1 kompanichef...................................................................... R:dr - — 1,350: —

2 subalternofficerare å 900 R:dr........................................ » - — 1,800: —

1 d:o » - — 787: so.

Stockholms stads kronohäkte å Långholmen.

Direktören vid straff- och arbetsfängelset.......................... R:dr —— — 300: —

Kamereraren vid dito .......................... » - — 150: —

Transport R:dr 80,400: — 33,057: so.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 17

18 Bil. N:o 1 till Kong! Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket

Löner.

Transport R:dr 100,300: —

1873.

Arfvoden. 40,232: so.

150: - 600: -

450: —

450: —

750: — 800: — 900: —

450: —

450: —

1,000: —

400: —

250: —

150: — 450: — 47,482: 5o!

1873. 19

Arfvoden.

47,482: so.

300: - 675: —

150: — 600: —

300: — 600: —

300: — 600: —

450: —

450: —

300: — 750: —

300: — 450: —

Transport R:dr 112,500: —

53,707: so.

Transport R:dr 124,400: — 59,007: so.

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 21

1 direktör................

Skrifvarearfvode 1 predikant...............

1 direktör..................

Skrifvarearfvode 1 predikant..............

Löner. Arfvoden. Transport R:dr 124,400: — 59,007: so.

Länsfängelset i Linköping.

............................................... Rall- 1,800: -

.............................................. »--- 300: —

............................................ » ---------- 750: —

Kronohäktet i Norrköping.

.............................................. Rall- 1,300: —

.............................................. »--150: —

.................................... ........ » —— —_ 450: —

Summa R:mt R:dr 127,500: — 60,657: so.

Summa summarum R:mt R:dr 188,157: so.

Enär, på sätt Fångvårds-styrelsen anmärkt, befattningen med Disciplinkompaniet af Kronoarbetskorpsen numera blifvit från fångvården Överflyttad till krigsförvaltningen, samt vid sådant förhållande aflöningen till befälet vid nämnda kompani icke vidare torde höra från det å andra hufvudtiteln uppförda bestämda anslaget till fångars vård underhåll utgå, utan till fjerde hufvudtiteln öfverföras, tillstyrker jag, att ur berörde anslag aflöningsbeloppen till förenämnda befäl, tillsammans 3,037 R:dr 50 öre, må uteslutas.

Vidare och på de af Fångvårds-styrelsen anförda skäl hemställer jag, att Eders Kongl. Näjd, med förklarande att frågan Om uppförande å ordinarie staten af anslag till aflöning åt tjenstepersonalen vid straffängelset å Nya Varfvet vid Göteborg ej för närvarande skall komma under pröfning, täcktes, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Styrelsens framställning, föreslå Riksdagen:

att det å ordinarie afiöniugsstaten för tjenstemannapersonalen vid kronoarbetsbataljonen på Carlsborg upptagna anslag, tillhopa 12,162 R.dr 50 öre, indrages, men i staten i stället uppföres för

Kronoarbetskarlsstationen å Tjurkö.

R:dr 2,000: — » 500: —

1 direktör, föreståndare, lön.............................................

arfvode.........................................

1 bevakningsbefälhafvare, lön..............................................................................

Provision å behållna nettoinkomsten af manskapets arbeten kan, efter Fångvårdsstyrelsens bestämmande, utgå med högst 4 procent till direktören och 2 procent till bevakningsbefälhafvaren.

1 kamererare, lön...................................................................................................

1 predikant, arfvode.............................................................................................

2,500:

1,500:

1,200

1,000

Summa R:dr 6,200

22 Bil. N:o 1 till Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

Kr onoarbet skarls stationen å Borghamn.

1 bevakningsbefälhafvare, föreståndare, lön............................................... R:dr 1,500

Arfvode såsom ersättning för arbetsprovision......................................... » 300

Summa R:dr 1,800

att aflöningen för predikantsbefattningen vid straffängelset i Norrköping, som i gällande stat är upptagen till 600 Rall-, måtte höjas till 1,000 R:dr, under vilkor att innehafvare!! af donna befattning icke får dermed förena annan tjenst än predikantsbeställningen vid kronocellfängelset i Norrköping;

att bevakningsbefälhafvarens vid Carlshamns kronohäkte aflöning jemväl förhöjes från 1,000 R:dr till 1,300 R:dr; samt

att, till vinnande af likhet med förhållandet vid öfriga fängelserna, aflöningen för bevakningsbefälhafvarne vid kronohäktena i Carlshamn, Norrtelje, Eskilstuna och Kungsbacka, som i den af Rikets Ständer år 1863 fastställda stat upptagits såsom arfvode, nu måtte varda uppförd såsom lön.

Deremot och då Eders Kongl. Maj:t redan den 20 sistlidne December vid underdånig föredragning af Fångvårds-styrelseus för innevarande år uppgjorda förslag till sådana stater, som utgå af fångvårdens förslagsanslag, förklara! den af Styrelsen ifrågasatta förändring i benämningen för bevakningsbefälhafvaretjensten vid vissa fångvårdsanstalter icke böra ega ruin, torde Styrelsens förslag om införande i den ordinarie aflöningsstaten af en dylik förändring, hvilken icke är af behofvet påkallad, ej tillvinna sig Eders Kongl. Majrts nådiga godkännande.

I händelse af bifall till hvad jag ofvan i underdånighet hemställt, kommer det bestämda anslaget till fångvården, som i nu gällande Riksstat är upptaget till 194,657 R:dr 50 öre, att minskas med 6,500 R:dr och således uppgå till 188,157 Rall- 50 öre.

Förslagsanslaget till fångars vård och underhåll blef till dess nuvarande belopp 1,300,000 R:dr bestämdt vid 1869 års riksdag. Med förmälan hurusom, enligt Kongl. Maj ds nådiga bref den 21 Maj samma år, en nedsättning i detta anslag till belopp, motsvarande det, som derifrån utgått för Disciplinkompaniet, utgörande i medeltal för sednast förflutna fem år 31,397 R:dr 56 öre, skulle ega rum, för den händelse kostnaden för detta kompani komme att å fjerde hufvudtiteln uppföras, har Fångvårds-styrelsen uti ofvananmärkta underdåniga skrifvelse anfört, att utgifterna å ifrågavarande anslag under år 1871 uppgått till 1,466,205 R:dr 79 öre och i medeltal under sednaste fem år till 1,485,954 R:dr 42 öre; samt att om än dessa höga kostnader hufvudsakligen härledde sig från ett särdeles högt fångantal, som numera nedgått, äfvensom från större byggnadsarbeten, det dock med afseende å gängse prisförhållanden syntes föga antagligt att utgifterna å detta anslag under närmaste framtiden komme att understiga 1,400,000 R:dr årligen; hemställande Styrelsen vid sådant förhållande, huruvida icke denna summa borde vid beräkning af Statsverkets utgifter såsom förslagsanslag för fångvården upptagas.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o t, om Statsverket 1873. 23

Med afseende å hvad Fångvårds-styrelsen sålunda anfört tillstyrker jag i underdånighet en förhöjning af ifrågavarande förslagsanslag till 1,400,000 R:dr.

8:o) Reservationsanslaget till vård och underhåll af läns- och kronohäkten.

Detta anslag, som enligt Kongl. Maj ds nådiga bref den 9 Februari 1858 af Rikets Ständer blifvit bestämdt till 13,500 R:dr, har alltsedan utgått med oförändradt belopp. Med erinran härom har Fångvårds-styrelsen i dess förrberörde underdåniga skrifvelse yttrat, att vid nämnda tidpunkt cellfängelsernas antal utgjorde 22 och erfordrade såsom nya en jemförelsevis obetydligare underhållskostnad; hvaremot antalet länscellfängelser nu utgjorde 24 och kronohäkten 14, af hvilka sednare dock det i Kungsbacka skall, jemlik! Kongl. Maj ds nådiga bref den 22 Maj 1850, underhållas af Kungsbacka stad och Fjäre härad och det i Carlshamn, enligt nådigt bref den 17 Juli 1850, af Bräkne härad med ett visst efter hemmantal utgående belopp, som hittills funnits för ändamålet fullt tillräckligt, äfvensom för en del andra kronohäkten jemväl inginge underhållsbidrag från åtskilliga kommuner till ett sammanräknad! belopp af 1,971 R:dr 57 öre årligen. Endast derigenom att besparingar å anslaget uppstått på den tid cellfängelsernas antal var mindre och, med hänsyn till den kortare liden från deras uppförande, erfordrande mindre underhållskostnader, hade det hittills, ehuru med allt större svårigheter, låtit sig gorå att med förenämnda anslag och öfriga nyss omförmälda tillgångar underhålla dessa fängelser i behörigt skick; men redan sistförflutne år och ännu mera i det för innevarande år uppgjorda underdåniga förslag till underhålls- och reparations-arbeten å dessa fängelser hade flera inskränkningar i brist af tillgängliga medel måst göras. En omständighet, som härtill i väsendtlig mån bidragit, vore den anmärkningsvärd! höga stegring i prisen på byggnadsmaterialier äfvensom arbetslöner, som på den sednaste liden uppstå!!; men äfven om återgång häri kunde vara att förvänta, vore i allt fall en tillökning i anslaget nödvändig, såvida icke dessa med stor kostnad för landet uppförda byggnader skulle genom bristande vård och underhåll taga skada.

Enligt i Styrelsens Byggnadskonst- gjord beräkning skulle den erforderliga tillökningen i anslaget uppgå till omkring 7,600 R:dr; men under antagande att de nu gångbara ovanligt höga pris å byggnadsmaterialier och arbetslöner åter komme att nedgå, hade Styrelsen trött detta belopp kunna inskränkas till 6,500 R:dr, och finge fördenskull underdånigst föreslå, att ifrågavarande anslag för år 1874 måtte bestämmas till 20,000 R:dr.

På grund af hvad sålunda förekommit hemställer jag i underdånighet, att förenämnde anslag måtte från nuvarande beloppet 13,500 R:dr höjas till 20,000 R:dr.

9:o) Anslaget till ersättning åt personer, menigheter eller allmänna inrättningar för dem genom nya strafflagens införande frångångna bötesandelar.

Detta förslagsanslag är i gällande Riksstat upptaget till 117,000 R:dr, till hvilket belopp detsamma fastställdes af 1870 års Riksdag. Vid de derefter inträffade tillsätt-

24 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

ningar af lediga häradshöfdingeembeten, till hvilka ersättning för mistade bötesandelar utgick, bär Eders Kongl. Maj:t, med föranledande af Riksdagens derom framställda begäran, förklarat samma ersättning böra indragas; och utgifterna å ifrågavarande anslag hafva sålunda minskats med 288 R:dr 33 öre. På Civil-departementets föredragning har Eders Kongl. Maj:t nu beslutat föreslå Riksdagen att bevilja länsmännen, med vissa undantag, förbättring i löneförmåner; och skulle, derest detta förslag varder bifallet, äfven åstadkommas indragningar å förenämnde anslag till belopp, som, efter hvad Statskontoret visat, uppgå till 21,549 R:dr.

På grund häraf hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes, under förutsättning att omförmälda löneförbättring varder af Riksdagen beviljad, föreslå Riksdagen att för nästa statsregleringsperiod anvisa ett förslagsanslag till nedsatt belopp af 95,000 R:dr under enahanda vilkor, som vid det nu för ifrågavarande ändamål beviljade anslag blifvit fästade.

10;o) Anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

För jemnande af kufvudtitelns slutsumma torde detta förslagsanslag, i gällande Riksstat upptaget till 29,948 R:dr 52 öre, ökas med 50 R:dr och således bestämmas till 29,998 R:dr 52 öre.

ll:o) Extra Statsanslag.

A) Till bestridande af kostnader för utarbetande af lagförslag.

För detta ändamål är i nu gällande Riksstat uppfördt ett anslag af 20,000 R:dr; och, då detsamma fortfarande blifver behöfligt, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen äska, att samma anslag äfven för år 1874 å extra stat uppföres till oförändradt belopp. *

B) Till byggnadsarbeten vid straff- och arbetsfångelserna å Långholmen och i Malmö samt dessas förseende med celler.

I underdånig skrifvelse den 17 sistlidne Maj har Fångvårds-styrelsen gjort framställning, dels om företagande af åtskilliga betydande byggnadsarbeten vid nyssnämnde fängelser, dels ock om förändring af den för nytt straffängelses inrättande å Nya Varfvet vid Göteborg fastställda plan. Hvad sistberörde fängelse angår har dock Styrelsen sedermera i underdånig skrifvelse den 2 sistlidne månad anmält, att hos Styrelsen vore under utarbetning ett nytt förslag till sådan anordning af detta fängelse, att det för ändamålet af Styrelsen ifrågaställa nya anslaget icke skulle blifva erforderligt; och torde jag derföre vid den redogörelse, jag underdånigst anhåller att nu få afgifva rörande innehållet af Styrelsens förstanmärkta skrifvelse, få inskränka mig till de delar deraf, som ega sammanhang med den underdåniga framställningen rörande fängelserna å Långholmen och i Malmö. Styrelsen har i detta afseende anfört följande:

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 25

Både deri reform, hvilken sedan år 1840 pågått i afseende å läns- och andra orts-fängelser, och de i sednare tid vidtagna förändringar i brottmålslagstiftningen hade hatt för ändamål att åt straffen inrymma en förbättrande verkan, eller att åtminstone undanrödja eller förmildra de för den straffades framtid menliga följder, hvilka sättet för den ålagda bestraffningens verkställande ditintills medförde. Att detta vigtiga mål endast till någon del kunde vinnas så länge de större straffängelserna, i hvilka alla personer, dömda till straffarbete under mer än två år, upptogos, voro inredda med stora logement, afsedda att samtidigt begagnas hvardera af 40 till 130 fångar, vore uppenbart. Uti underdånig skrifvelse den 3 Juni 1870, angående nytt straffängelses anläggande inom Nya Varfvet vid Göteborg, både Styrelsen omständligen framställt de störa olägenhetei, nuvarande gemensamhetsfängelsers beskaffenhet i antydda hänseendet medförde samt med afseende derå föreslagit att det nya fängelset måtte inredas efter det system, som i flera andra länder vunnit tillämpning, och enligt hvithet fångarne om dagen sysselsattes inom särskilda rum i mindre fördelningar och under nätterna samt å fristunder, då de ej höllos till undervisning eller läsning, förvarades hvar för sig i särskilda eller så kallade nattceller.

I öfverensstämmelse med Styrelsens sålunda afgifva underdåniga förslag både Kongl. Maj:t, efter det frågan i anslagsväg varit under Riksdagens pröfning, enligt nådigt bref den 19 Maj 1871 bifallit att, med begagnande af de vid Nya Varfvet befintliga byggnader, ett nytt straffängelse Unge inrättas med 392 nattceller af träd. Kongl. Maj:t både jemväl, sedan eu stor del af straff- och arbetsfängelset å Malmö citadell blifvit i September månad år 1870 genom brand förstörd, under den 7 Oktober samma år i nåder medgifvit att den skadade delen af nämnde fängelses södra långa finge iståndsätta^ och inredas med 112 nattceller af sten, hvithet arbete påföljande år fullbordats.

De vid fängelset i Malmö inredda nattceller, hvilka sedan slutet af år 1871 varit begagnade, hade, enligt hvad fängelsets direktör upplyst, visat sig fullt ändamålsenliga; och da asigterna numera syntes vara eniga derom att, vid tillämpning af fängelsestraff för längre tid, företräde måste lemnas åt systemet med nattceller och mindre aibetssalar jemte ett antal större celler för fångars förvarande jemväl under dagen någon kortare del af första fängelsetiden, ansåge Styrelsen sig hafva fullt skål att i underdånighet föreslå detta systems användande så väl vid återställande af den genom branden å Malmö citadell förstörda vestra längan, som och, i den mån nödiga medel kunde erhållas, i afseende å straff- och arbetsfängelset på Långholmen. Det nya gemensamhetsfångelset i Carlskrona för manliga straffångar på viss tid lämpade sig ej väl för ifrågavarande förändring och torde dessutom i sin nuvarande form blifva behöflig! till förvarande åt sådana fångar af ifrågavarande slag, å hvilka nattcellsystemets tillämpning med afseende å deras ålder ej vore erforderlig. Att utsträcka denna reform till gemensamhetsfängelserna för qvinno!' både icke visat sig vara i så stor grad, som vid mansfangelserna, af behofvet påkalladt.

Bill. till Rihsd. Prof. 1873. 1 Sami. 1 Afd.

26 Bil N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

Innan arbetet för inredande af fängelset å Nya Varfvet vid Göteborg sattes i verkställighet, hade Generaldirektören i Styrelsen trott sig höra taga närmare kännedom om något efter meranämnda system inrättadt fängelse i annat land och för sådant ändamål, åtföljd af byggnadskunnig person samt två vid fångvården i Sverige under längre tid anställde tjensteman, 1871 års sommar på enskild bekostnad besökt det vid Horsens på dutland befintliga tukthus, hvilket, uppfördt under ledning och inseende af Geheimeråd^ David, kunde anses såsom ett mönsterfängelse af ifrågavarande slag. Bland det utmärkande vid donna fängelsebyggnad förekomme den anordning, dels att icke derå fångar behöfde träffa tillsammans, än de, som både celler å en linea i samma étage, och att de derifrån genom en korridor både omedelbar ingång till arbetsrummen, dels äfven att bevakningen af hvarje hel våning verkställdes af en enda man.

Med ledning af ritningarne öfver Horsens fängelse och der inhemtade upplysningar hade Styrelsen låtit uppgöra och finge till Kongl. Maj:t öfverlemna särskilda ritningar till ej mindre återuppförande af vestra längan a Malmö citadell och densammas inredande med celler, jemte en för fängelsets försättande i ändamålsenligt skick nödig ansedd förändrad inredning och iståndsättande af andra delar utaf detta fängelse, än äfven de för ifrågavarande systems tillämpning vid straff- och arbetsfängelset på Långholmen erforderliga nybyggnader och förändringar.

Beträffande nu först nödiga ansedda nybyggnads- och inrednings arbeten vid straff- och arbetsfängdset i Malmö, finge Styrelsen i underdånighet hänvisa till ritningarne, af hvilka Kongl. Näjd behagade i nåder inhemta, att detta fängelse, etter uppförande af ny cellbyggnad å fängelsets vestra sida samt verkställd förändrad inredning af dels norra och östra längorna och dels den efter branden Kvarstående del af södra längan, koinme att, med inberäknande af redan färdiga nattceller i södra längan, innehålla: uti denna och i vestra längan: omkring 500 nattceller, jemte en del större celler sä väl för fångars förvarande natt och dag under någon kort del af första fängelsetiden, som för verkställande af disciplinärbestraffningar; uti norra längan: arbetssalar, undervisningsrum, kyrka och kamererarekontor samt i östra längan: boningsrum, vaktrum och sjukrum samt expeditions- och förrådslägenheter; hvarjemte Styrelsen finge i underdånighet fästa Kongl. Majds nådiga uppmärksamhet derpå, dels att särskilda större arbetslokaler efter branden blifvit, jemlikt Kongl. Maj ds nådiga beslut den 7 Oktober 1870, utom citadellet uppförda, hvarigenom behofvet af arbetsrum inom detta fängelse i väsendtlig mån förminskats, och dels att särskilt anslag för utförande af de å ritningarne upptagna nya arbeten i norra längan under den 17 sistone Maj redan blifvit af Kongl. Majd i nåder beviljadt.

Kostnaden för hela byggnadsarbetet vid detta fängelse både beräknats till 255,000 B:dr, men som donna beräkning blifvit uppgjord år 1871 och prisen å byggnadsmaterialier in. in. sedan dess betydligen stigit, torde utgiften, äfven efter afdrag af arbetena vid norra längan, för hvilka medel redan blifvit anvisade, kunna antagas komma att fullt uppgå till ofvan uppgillra summa. Då emellertid prisen för det då närvarande syntes vara vexling underkastade och verkställighet under år 1872 af arbetena, hvad vestra,

27 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:<> 1, om Statsverket 1873.

östra och södra längorna anginge, icke kunde ifrågakomma, finge Styrelsen i underdånighet anhålla att, under den då instundande hösten, då prisen torde hafva vunnit mera stadga, få med kostnadsförslag för byggnadsarbetena vid vestra, östra och södra längorna till Kongl. Maj:t inkomma.

Vidkommande frågan om straff- och arbetsfängelsets på Långholmen anordnande efter nattcellsystemet, så utvisade val kostnadsförslaget, att utgiften härför blefve betydligen större, än hvad Malmö-fängelset beträffade, men genom den ifrågasätta ombyggnaden blefve Långholms-fangelset otvifvelaktigt det bäst anordnade straffängelset. På sätt ritningarne närmare utvisade skulle derstädes erhållas 476 nattceller med särskilda arbctssalar, så förlagda, att gemenskap emellan fångar, tillhörande olika eellafdelningar, kunde äfven om dagen och under arbetet undvikas; hvarjemte erhölles 100 större celler att begagnas natt och dag under någon kortare del af första fängelsetiden och för disciplinärbestraffning, förutom alla andra behöfliga lägenheter.

I fråga om detta fängelse funne Styrelsen sig höra i underdånighet erinra derom, att Styrelsen, i ändamål att kunna derstädes bereda ett större antal fångar sysselsättning inom hus, helst konjunkturerna för den vid fängelset bedrifva bearbetning af sten då voro särdeles ofördelaktiga, enligt Kongl. Maj:ts nådiga bref den 23 September 1871 erhållit tillåtelse att låta, enligt uppgjord ritning, vid fängelset uppföra en särskild verkstadsbyggnad för en beräknad kostnad af 50,000 K:dr att af fängelsets arbetsinkomst utgå; hvarvid Styrelsen medgifvits att förordna om sådana mindre afvikelser från ritningen, som kunde finnas lämpliga och ändamålsenliga, dock under vilkor att den beräknade summan icke öfverskredes. — I anseende till den ovanliga stegring af prisen å arbetsmaterialier och arbetslöner, som, enligt hvad Styrelsen förut om förmält, under tiden egt rum, både emellertid inträffat att en verkstadsbyggnad af den storlek, ritningen afsåg, befunnits nu icke kunna uppföras utan en högst betydlig tillökning i förslagssumma:!, med afseende hvarå och då gynnsammare konjunkturer för stenhuggningsarbetena under tiden uppstått, så att behofvet af en ny verkstadsbyggnad vid fängelset å Långholmen för närvarande icke vore lika kännbart, som när Styrelsens underdåniga framställning derom gjordes, samt då dessutom, för den händelse den ifrågaställda ombyggnaden af fängelset skulle i nåder bifallas, i hvilket fall likväl en särskild byggnad utom fängelset torde blifva för vissa slags arbeten, såsom smide och annat behöflig, fråga kunde uppstå om större förändring i den för verkstadsbyggnaden fastställda ritning, Styrelsen ansett sig böra med verkställigheten af detta byggnadsföretag låta tillsvidare anstå.

Af enahanda skäl, som i fråga om Malmö-fängelset blifvit uppgillra, anhöll Styrelsen att sednare under året få till Kongl. Maj:t i underdånighet insända definitivt förslag öfver kostnaden för ombyggnad af straff- och arbetsfängelset på Långholmen; och finge Styrelsen nu endast i underdånighet anmäla att kostnadssumman, enligt ett på grund af de vid början af året gällande pris uppgjord! förslag, beräknats till

480,000 R:dr.

28 Bil. N:o 1 till Kongl. Muj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, föreslog Fångvårds-styrelsen i underdånighet att jemlikt, de kostnadsförslag, Styrelsen vore sinnad att framdeles i underdånighet öfverlemna, måtte af Riksdagen äskas nödiga anslag dels för uppförande af ny cellbyggnad å vestra sidan af Malmö citadell, förändrad inredning af citadellets östra långa och ombyggnad af östra hälften utaf södra längan, dels ock för ombyggnad af straff- och arbetsfängelset på Långholmen, allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de insända ritningarne, dock med rättighet för Fångvårds-styrelsen att förordna om afvikelser från ritningarne i den man sådana i mindre väsendtliga delar kunde vid arbetenas utförande befinnas nödiga eller fördelaktiga.

Den sålunda framlagda planen att förse gemensamketsfängelserna med nattceller och ett större antal arbetsrum utgjorde endast en fortsättning af den år 1840 beslutade reform i landets fängelseväsen. De fördelar, som dermed afsågos, kunde icke vinnas så länge verkställigheten af straffarbete på längre tid än två år måste ega rum under tvungen gemenskap med en mängd andra brottslingar, hvilken i de flesta fall både betoge straffet dess intensitet och blottställde den mindre förderfvade för moralisk försämring. Vid betraktande af de störa kostnader, som anskaffandet af cellfängelser inom länen medfört, kunde den, som erfordrades för tidsenlig förändring af gemensamketsfängelserna, ehuru betydlig, icke anses utgöra hinder för reformens genomförande. Fn del af den erforderliga kostnaden måste i allt fall utgå för återuppbyggande af den nedbrända flygeln af Malmö citadell och för reparation af andra delar af byggnaderna derstädes, äfvensom för betydligare iståndsättande af vissa delar af byggnaderna vid straffängelset å Långholmen, der uti ena logementsbyggnaden nytt bjelklag och nytt tak i allt fall inom kort måste anskaffas. Kostnaden korume ock att med tiden i viss mån ersättas derigenom att, då hela det antal fångar, för hvilka nattceller voro afsedda, icke Lomme att användas i arbete utom fängelset, och derinom endast i mindre fördelningar, den dyrare militärbevakningen vid Långholmen och Malmö kunde utbytas mot förstärkning af den civila, hvilket slags utbyte både vid Nya Varfvet och vid Carlskrona visat sig fullt ändamålsenligt och bekofvet motsvarande. — Den åsigt hade på grund af allmän erfarenhet gjort sig gällande, att hvarje särskild! fängelse icke borde afses för allt för stor personal. I motsatt fall blefve för administrationen icke tillfälle att egna individerna den uppmärksamhet, som utgjorde ett bland vilkoren för att fängelset skulle motsvara anspråket att verka till fångarnes förbättring, och icke heller kunde åt fångarm: beredas lämplig sysselsättning utan mångas samvistelse inom större fabriker eller vid arbeten under bär himmel. Af sådan anledning ansåg Styrelsen att icke någotdera af de större straffängelserna herde afses för mera än omkring 500 fångar, utom vid undantagsfall, då fångpersonalen uppnått utomordentlig tillväxt.

Med underdånig skrifvelse den 2 sistförflutne December har Styrelsen derefter öfverlemnat särskilda i Styrelsens Byggnadskontor uppgjorda förslag öfver kostnaderna för de ifrågaställda byggnadsarbetenas utförande vid fängelserna å Långholmen och i Malmö, uppgående för det förra fängelset till 635,000 R:dr och för det sednare till

320,000 R:dr.

Bil. N:o 1 till Kougl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 187.7. 29

Ehuru dessa kostnadssummor, i anseende till högt uppdrifva pris å byggnadsmaterialier och dagsverken, betydligen öfverstege hvad förut blifvit beräknadt, hade Styrelsen likväl, då gynnsammare förhållanden i berörde hänseende icke under närmaste tid vore att förvänta, samt med afseende dels å angelägenheten deraf att fängelset i Malmö försattes i fullständigt skick, och dels å den störa fördel för fångvården, som genom Långholms-fängelsets tillbyggnad kunde vinnas, funnit sig höra i underdånighet hemställa, att anslag för dessa kostnader måtte i nåder beviljas samt anhöll att, i sådant fall, anslagsbeloppen måtte varda sålunda fördelade, att för byggnadsarbetena i Malmö måtte utgå: 100,000 k:dr första året, 110,000 B:dr andra året och återstående 110,000 B:dr tredje året; samt för byggnadsarbetena vid Långholmen

150,000 K:dr första året, 240,000 R:dr andra året, 175,000 B:dr tredje året samt återstående 70,000 R:dr det fjerde året, då dessa arbeten skulle fullbordas.

Vid Styrelsens ofvananmärkta underdåniga skrifvelse af den 2 sistlidne December finnes fogadt, förutom deri åberopade kostnadsförslag, jemväl utdrag af Styrelsens nyssnämnde dag vid behandling af förevarande ärende hållna protokoll, utvisande att Generaldirektören i Styrelsen till protokollet afgifvit ett yttrande af följande innehåll:

Generaldirektören ansag sig i detta ärende, som afsåg en mera genomgripande förändring af Rikets straffängelser, höra anmäla, att inom flera andra länder, der straffångar om dagen hölles till gemensamt arbete och under nätterna förvarades hvar för sig i cell, iakttoges, att fångarne under de första månaderna af strafftiden källos fullkomligt isolerade äfven under dagarne, af det skäl att den intimidation, straffet bolde i sig innefatta, eljest för de flesta ginge förlorad, och den sinnets förbättring, som med straffet afsåges, i de flesta fall icke kunde försiggå med mindre än att fången komme till full insigt och erkännande af sina felsteg och faran för framtiden af den belägenhet, hvari lian försatt sig. För detta ändamål ansågs det af nöden ej blott att fången genom ensligheten bragtes till allvarligare besinning, utan ock att fånganstaltens själasörjare, läkare och administration, af hvilka allas tillgöranden så väsendtligen berodde, om fängelset kunde utöfva någon förbättrande inverkan, såmedelst lemnades tillfälle att lära närmare känna hvarje individ, hans lynne och förhållanden, innan denne genom arbete tillsammans med andra fångar blefvc förströdd och af dem lcde inverkan. Enligt Generaldirektörens uppfattning kunde det icke dräja, innan jemväl i vårt land behofvet af en sådan anordning blefve mera allmänt insedt och enhändt, helst det o egentliga deri, att för brott af lindrigare beskaffenhet, för Indika straffarbete icke öfverstege två år, detta skall verkställas i cell eller på ett hårdare och för flertalet mera eftertryckligt sätt, än straff för gröfre brott, icke längre kunde förbises. Äfven under närvarande förhållanden erfordrades vid hvarje straffängelse ett visst antal dagceller, att användas för dem, som öfverträdt ordningen inom fängelset eller ock eljest, för säkerhetens skull eller till undvikande af skadlig inverkan på andra, herde hållas afskeda; och enligt ritningen till byggnaden vid Malmö strafffängelse skulle der inrättas 24 sadana celler. Om nu hela vestra längan, i hvilken enligt förslaget skulle, jemte nyssnämnda antal dagceller, inrymmas omkring 200 natt-

30 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

celler, i stället finge inredas uteslutande med dagceller till antal af 110 ä 130, skulle, enär straffängelset å Långholmen redan vore försedt med något mera än 100 sådana celler, efter fullbordande af de föreslagna byggnaderna vid dessa båda fängelser, blifva tillfälle att å manliga, till mogen ålder komne fångar tillämpa en mera verksam och systematisk straffbehandling. En sådan förändring i den ursprungliga byggnadsplan^ skulle sannolikt icke medföra någon ökning i den beräknade byggnadskostnad^, och General direktören ansåg, i betraktande häraf, att hemställan herde göras om en så beskaffad förändring i nämnde byggnadsplan.”

Under åberopande af detta yttrande bär Styrelsen i den underdåniga skrifvelse!! af den 2 sistlidne December anhållit, att då genom den antydda förändringen i byggnadsplan^ för fängelset i Malmö den fördel skulle kunna ernås, att flera större, för fångarnes förvarande jemväl under dagen afsmida celler erhölles, Styrelse!! måtte i nåder bemyndigas att en sådan förändring vidtaga, äfvensom Styrelsen hemställt, att det måtte tillåtas densamma förordna om sådana mindre afvikelse!1 från ritningarne, som under byggnadsarbetets verkställande kunde befinnas behöflig^ och fördelaktiga.

Efter det Öfverintendents-embetet erhållit nådig befallning att inkomma med underdånigt utlåtande öfver de framställda förslagen till ombyggnad af fängelserna å Långholmen och i Malmö, bär bemälde embete i underdånigt memorial den 7 innevarande Januari yttrat, att embete! vid granskning af förevarande förslag funnit det derå använda system för fängelsers inredning, hvilket blifvit begagnadt vid det nyligen uppförda tukthuset vid Horsens på .lutland och der befunnits särdeles ändamålsenligt, vara med afseende å ifrågaställda ombyggnader af straffängelserna å Långholmen och i Malmö lyckligt tillämpad!, samt att embete! beträffande kostnadsförslagen ej funnit skäl till anmärkning emot de deri efter nu gängse förhållanden beräknade priser å byggnadsmaterialier och arbetsbiträde!!, i h vil ka någon nedsättning inom kortare tid ej torde vara att förvänta.

Redan vid underdånig föredragning den 9 Januari 1871 af Fångvårds-styrelsens underdåniga skrifvelse angående inrättande af ett straffarbetsfängelse inom Nya Narfve! vid Göteborg bär jag haft nåden uttala min öfvertygelse om fördelarne deraf, att fängelset, på sätt Styrelsen föreslagit, anordnades på det sätt att fångarne skulle under hvilotimmar och fristunder förvaras afskiljda från hvarandra i så kallade nattceller. På sätt Fångvårds styrelsen upplyst bär vid straff- och arbetsfängelset i Malmö, der, efter eu fängelset öfvergången brand, jemlik! Kongl. Maj ds nådiga beslut den 7 Oktober 1870, 112 nattceller blifvit inredda, dessa visat sig fullt motsvara ändamålet. Men ej allenast i våld land, utan äfven i våld grannrike Danmark, hvarest åtminstone två större fängelser äro inrättade efter nattcellsystemet, hafva de göda verkningarne deraf bekräftats af erfarenheten. Vid sådan! förhållande torde någon tvekan icke

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 31

finnas om' önskvärdheten af att gifva detta system en vidsträcktare tillämpning vid de svenska straffängelserna, än hittills skett, och Fångvårds-styrelsens åtgärd att för Eders Kongl. Maj:t framlägga ett förslag i sådan syftning måste derföre anses välbetänkt. Val kan det ej förnekas, att de kostnader, som för ändamålet erfordras, äro ganska betydliga; men då en reform i afseende på gemensamhetsfängelserna efter mitt omdöme är af trängande behof påkalladt, samt Statsverket för närvarande befinner sig i en synnerligen god ställning, anser jag klokheten bjuda att nu söka bringa denna vigtiga fråga till lösning. Styrelsens förslag till ombyggnad af straffängelset å Långholmen synes mig vara fullt ändamålsenligt och lämpligt; och hvad angår strafffängelset i Malmö, så har Styrelsen, som i dess sednare underdåniga skrifvelse anhållit att få vidtaga en sådan förändring i den för detta fängelse insända byggnadsplan, att flera större för fångars förvarande jemväl under dagen utsudda celler erhölles, väl ännu icke till Eders Kongl. Maj:t inkommit med uppgift om och i hvad mån omförmälda förändring, hvilken synes mig dessutom höra göras beroende deraf huruvida stadgandena. angående verkställighet af ådömdt straffarbete kunna varda i sådan syftning förändrade, skulle medföra rubbning i det uppgjorda kostnadsförslaget för ombyggnad af ifrågavarande fängelse; men donna omständighet lärer icke höra utgöra hinder för en nådig framställning i ämnet till instundande Riksdag, derest Eders Kongl. Maj:t eljest pröfva!" densamma höra ske.

På grund af det nu anförda och under åberopande i öfrig! af innehållet uti Fångvårds-styrelsens skrivelser hemställer jag i underdånighet att Eders Kongl. Maj:t behagade hos Riksdagen åska att för byggnadsarbeten vid straff- och arbetsfängelserna å Långholmen och i Malmö samt dervid särskild! dessas förseende med celler måtte beviljas till en början för år 1874 för det förra 150,000 R:dr och för det sednare

100,000 Rall".

Hvad Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern sålunda hemställt och tillstyrkt och deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde täcktes Hans Maj:t Konungen till alla delar bifalla, och skulle utdrag af protokollet härom expedieras till Finans-Departementet.

Ex protocollo

G. W. Westberg.

Bil. N:o 2 till Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1873. 1

Utdrag af Protokollet öfver Utrikes Departements-ärende, hållet inför Hans Maj:t Lönnligen i sammansatt Svenskt och Norskt Stats-Råd å Stockholms Slott den 10 Januari 1873.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Björnstjerna,

Hans Excellens Norske Herr Stats-Ministern ICierulf,

Stats-Råden Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

WjERN,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Helliesen,

Vogt.

Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena anförde i underdånighet:

»Sedan i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts beslut af den 20 sistlidne December »Norska Regeringen blifvit hord öfver det förslag till de Förenade Rikenas utrikes- »budget för år 1874 jag hatt äran framlägga, får jag detsamma underdånigst till Eders »Maj ds bepröfvande föredraga.»

»I underdånig skrifvelse af den 10 sistlidne April har Riksdagen, med bifall i öf- »rigt till hvad Kongl. Majd föreslagit rörande utgifterna under Svenska Riksstatens »Tredje Hufvudtitel, såsom anslag till Ministerstaten uppfört endast ett belopp af 300,000 »riksdaler riksmynt, medan återstoden af det till nämnda stat äskade belopp för år »1873, utgörande 40,800 riksdaler, upptagits såsom ”tillfälligt anslag till öfvergående »”utgifter”.,,

»Riksdagen har sålunda vidhållit sin redan förut uttalade åsigt om fördelen af »denna åtgärd, hvarigenom, enligt dess tanke, en framtida inskränkning i utgifterna »för den diplomatiska representationen skulle underlättas.»

»Utan att för närvarande kunna uttala något på tillräcklig sakkunskap grundad! »omdöme rörande möjligheten af eller sättet för en nedsättning i de diplomatiska utgift. till Riksd. Prof. 187it. Pa Sami. l:a Afd. 1

2 Bil. N:o 2 till Kongi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1873.

»gifterna till ofvan nämnda belopp, ytterligare ökadt med eu motsvarande andel af det »norska anslaget, har jag likväl ej ansett mig höra föreslå någon ändring i ett af Riks- »dagen tvenne gånger fattadt beslut, hvarföre i öfverensstämmelse dermed en summa »af 40,800 riksdaler blifvit å Ministerstaten uppförd såsom ”tillfälligt anslag till öfver- »”gående utgifter”». Till följd häraf har äfven å det norska anslaget, under iakttagande »af den vanliga proportionen af 12 till 5 mellan hufvudsummorna i de båda Rikenas »bidrag, ett belopp af 17,000 riksdaler blifvit under samma benämning uppfördt.»

»I den budgetförslaget åtföljande beräkning öfver Sveriges och Norges diplomatiska utgifter äfvensom öfver Konsulsstatens inkomster och utgifter hafva hitintills benloppen upptagits dels i riksdaler riksmynt eller norska speciedaler dels i riksdaler »Hamburger banko, men då denna sistnämnda myntenhet hädanefter kommer att försvinna, får jag föreslå, intill dess en fullt öfverensstämmande myntfot blifver för de »Förenade Rikena antagen, att benämningen riksdaler Hamb. banko öfverallt utbytes »mot riksdaler specie, såsom i det närmaste öfverensstämmande, icke blott med riks- »dalern Hamb. banko, utan äfven med norska speciedalern. En sådan förändrad benämning torde så mycket heldre kunna förordas, som derigenom ingen rubbning sker »i anslagens belopp.»

»Sedan Kong!. Maj:ts nådiga framställning till sednare Riksdag om tvenne Mili- »tärattachéers uppförande på Landtförsvars-Departementets stat icke blifvit bifallen, »måste jag anse angeläget att medel för tvenne i militärväsendet kunnige mäns an- »ställande vid Beskickningarne, den ene i Berlin och den andre i Paris, beredes på »utrikes-budgeten, hvardera med åtminstone den aflöning af 1,200 riksdaler specie, »som för Attachén i Paris ännu utgår och som af Attachéerna i Fonden, AYien och »S:t Petersburg tillförene åtnjutits.»

»Till fyllande af detta enligt mitt omdöme vigtiga behof och till en likaledes af »förhållandena påkallad förhöjning från 1,000 till 1,250 riksdaler specie i traktamentet »för Legations-Sekreteraren i Berlin, kunna medel beredas genom befintliga besparin- »gar intill dess utvägar dertill på annat sätt blifva tillgängliga.»

»Utan att vilja bestrida möjligheten af ett lämpligare ordnande i vissa fall af ut- »gifterna å den diplomatiska budgeten, äro dessa förändringar, kvilka hufvudsakligen »öfverensstämma med det förslag min företrädare Herr Grefve von Plåten inför Eders »Maj:t framlagt, de enda jag tilltrott mig kunna tillstyrka intill dess någon längre tids »utöfning af det ansvarsfulla embete Eders Maj:t så nyligen mig anförtrott, satt mig i »tillfälle att med större sakkännedom taga förhållandet i öfvervägande. De nya ut- »gifter som sålunda föreslagits skulle, såsom betäckta af befintliga besparingar, icke »inverka på budgetens belopp, hvarföre detta för år 1874 komme att blifva till alla »delar lika med det för år 1873 antagna.»

»Ordnandet af konsulatförhållandena i Italien, hvilka af Norska Regeringen blifvit »särskildt framhållna, skall utgöra föremål för min fortfarande uppmärksamhet.»

»De här bilagda beräkningar öfver Sveriges och Norges diplomatiska utgifter äf- »vensom öfver Konsulsstatens inkomster och utgifter skilja sig äfven från nästföregående års endast genom följande mindre förändringar, nemligen:

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1 om Statsverket 1873. 3

»Den personliga ersättning' af 150 riksdaler Hämd. banko som utgått till förre »General-Konsuln i Helsingfors, har med hans afskedstagande upphört, hvaremot en »pension af 400 riksdaler specie blifvit honom beviljad.»

»Sedan General-Konsulatet i Alger blifvit, genom förre innehafvarens förflyttning, »ledigt, har det honom tillförene anvisade belopp af 2,750 riksdaler Hamb. banko i »traktamente och kontorshyra upphört.»

»Under General-Konsulatet i Konstantinopel är uppfördt ett anslag af 1,150 riksdaler specie till aflönande af en hamnkapten.»

»Pension åt färre Konsuln i Archangel har tillkommit med 900 riksdaler specie.»

»Äfvenledes hafva såsom lönemedel, reserverade till framtida behof, blifvit å Kon- »sulsstaten uppförda 450 riksdaler specie.»

»En pension å 25 riksdaler Hamb. banko har med innehafvarinnans död upphört.»

»För den händelse Eders Kongl. Maj:t skulle af Riksdagen aska en löneförhöjning »åt vaktmästare i de öfriga Departementens Expeditioner och medel dertill af Riksdagen beviljas, torde en lika förmån bära tillkomma vaktmästare i Utrikes-Departe- . »mentet. Alldenstund Norska Regeringens utlåtande öfver föreliggande förslag till »utrikes-budget redan blifvit afgifvet, kunna emellertid förändringar deruti ej utan »olägenhet vidtagas, men utväg förefinnes att tilldela Utrikes-Departementets vaktmästare en mot förhöjningen svarande gratifikation under år 1874 att utgå af tillgäng- »liga besparingar.»

»Slutligen får jag föreslå att anslagen såväl till de diplomatiska utgifterna som till »Konsulsstaten ställas till Eders Maj:ts disposition med samma rätt till deras använ- »dande och under enahanda vilkor som hittills.»

Och behagade Hans Näjd Konungen, jemlik! Stats-Rådets tillstyrkan, i nåder gilla såväl det af Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena framlagda, härhos bifogade förslag till de Förenade Rikenas utrikes-budget för år 1874, som äfven hvad Herr Stats- Ministern i öfrig! här ofvan föreslagit, samt förordna att detsamma lägges till grund för de Propositioner som i följd deraf skola för instundande statsreglerings-period till Svenska Riksdagen och Norska Storthinget aflåtas.

Ex protocollo R. Kleen.

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1873.

Sveriges och Norges gemensamma Utrikes-budget för år 1874.

I. Diplomatiska utgifter:

Sverige. Norge. Tillsammans.

1. Stats-Ministern för Utrikes Ärendena ............ 24,000. - - 24,000.

2. Utrikes-Departementets Expedition.................. 24,000. 10,000. 34,000.

3. Ministerstaten .................................................... 300,000. 133,000. 433,000.

4. Tillfälligt anslag till öfvergående utgifter......... 40,800. 17,000. 57,800.

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter... 48,000. 22,000. 70,000.

Summa R:dr R:mt 436,800. 182,000. 618,800.

II. Konsuls staten:

1. Utrikes-Departementets Expedition ................ 4,400. 3,300. 7,700.

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pen-

sioner ............................................................ 147,600. 110,700. 258,300.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter .. 8,000. 6,000. 14,000.

Summa R:dr R:mt 160,000. 120,000. 280,000.

Sveriges Utrikes-budget (Svenska Riksstatens Tredje Hufvudtitel) för ar 1874.

I. Diplomatiska utgifter:

R:dr R:mt.

1. Stats-Ministern för Utrikes Ärendena ................................................ 24,000.

2. Utrikes-Departementets Expedition...................................................... 24,000.

3. Ministerstaten............................................................. 300,000.

4. Tillfälligt anslag till öfvergående utgifter.......................................... 40,800.

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.................................... 48,000.

Summa R:dr R:mt 436,800.

II. Konsulsstaten :

1. Utrikes-Departementets Expedition .................................................. 4,400.

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner........................ 147,600.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.................................... 8,000.

Summa R:dr R:mt 160,000;

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1873. 5

Hvartill ytterligare komma utgifter som bestridas af svenska statsverket allena: Till underhåll af Svenska Kronans egendom i Konstantinopel:

Årlig brandförsäkringsafgift å alla byggnader å tomten L. St. R:dr R:mt.

Öl; 10; 0 eller å R:dr R:mt 18 .................................................. 1,647.

Öfriga underhållsutgifter i allmänhet ............................................. 3,433. 5 080.

Till underhåll af svenska kyrkan i London L. St. 100 eller å Rdr K:mt 18 ...................................................................................................... 1,800.

Summa R:dr R:mt 6,880.

Norges Utrikes-budget för år 1874.

I. Diplomatiska utgifter: E;dr R;mt Spdlr

1. Utrikes-Departementets Expedition ........................... 10,000 eller 2,500.

2. Ministerstaten ............................................................... 133,000 » 33,250.

3. Tillfälligt anslag till öfvergående utgifter.................. 17,000 » 4,250.

4. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter............ 22,000 » 5,500.

Summa 182,000 eller 45,500.

II. Konsuls staten:

1. Utrikes-Departementets Expedition........................... 3,300 eller 825.

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner 110,700 » 27,675.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter............ 6,000 » 1,500.

Summa 120,000 eller 30,000.

Beräkning öfver Sveriges och Norges diplomatiska utgifter för ar 1874.

R:dr Specie. R.dr R:mt.

1. Stats-Ministern för Utrikes Ärendena............................... . . 24,000.

2. Utrikes-Departementets Expedition.................................... . .. 34,000.

3. Minister staten:

a. Traktamenten:

Beskickningen i Athen:

Chargé d’A£faires....................................................................... 500.

Beskickningen i Berlin:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plenipotentiaire........ 9,000. -

Legations-Sekreterare............................................................ 1,000. 10,000.

Transporteras

10,500. 58,000.

6 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1873.

122,700 eller 490,800.

Transporteras

548,800.

Bil. No 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1 om Statsverket 1873. 7

R:dr R:mt.

Transport 548,800.

4. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter: a:dr R:mt.

a. Skrifmaterialier, tryckningskostnader, ved och lyshållning 2,500.

b. Möblers anskaffande och underhåll, inköp af böcker och

kartor, frakt m. m.............................................................. 1,500.

c. Prenumeration å tidningar och journaler............................ 1,500.

d. Telegrafporto........................................................................... 8,000.

e. Postporto.................................................................................. 6,000.

f. Ekiperingspenningar............................................................... 10,000.

g. Vexelkostnader................................... .................................. 500.

h. Beskickningarnes extra utgifter............................................ 5,000.

i. Rese- och kurirkostnader........................................................ 5,000.

k. Utomordentliga Beskickningar och tillfälliga uppdrag....... 5,000.

l. Hemliga utgifter...................................................................... 17,000.

m. Diverse utgifter....................................................................... 8,000. 70,000.

Summa B:dr Pant 618,800.

Beräkning öfver Konsulsstatens inkomster och utgifter under år 1874.

Inkomster:

Sveriges kontanta bidrag.........................

Norges kontanta bidrag............................

Lästafgifter i Storbritannien och Irland,

hvilka utgjort

år 1870 af Svenska fartyg.............................

af Norska fartyg.........................

år 1871 af Svenska fartyg

af Norska fartyg .................................. »

beräknas approximativt

af Svenska fartyg.....

af Norska fartyg........

Rdr Specie. R:dr Rrmt.

. 40,000 eller 160,000. . 30,000 » 120,000.

£ 812; 17; 1.

" 3,349; 0; 1. 4,161; 17; 2.

879; 9; 6.

3,605; 16; 0. 4,485; 5. g,

.................................... 4,000 » 16,000.

.................................... 16,000 » 64,000.

Summa 90,000 eller 360,000.

Utgifter:

1. Departementets Expedition: E;dr specie. R;dr R:mt.

Bidrag till Utrikes-Departementets aflöning........... .... 7,700.

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner: a. Traktamenten, anslag till kontorshyra och skrif-

varehjelp samt personliga ersättningsbelopp:

Konsuln i Archangel, traktamente ........................... 2,000.

anslag till kontorshyra m. m................................ 500. 2,500.

Transporteras 2,500.

7,700.

8 Bil. No 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1873.

R:dr Specie.

Transport 2,500.

General-Konsuln i Helsingfors, traktamente.................. 2,000.

anslag till kontorshyra m. m........................................ 500. 2,500.

General-Konsuln i Köpenhamn, traktamente................. 1,000.

personliga ersättningsbelopp ........................................ 2,200. 3,200.

Yice-Konsuln i Helsingör, traktamente..................................... 500.

General-Konsuln i Hamburg, traktamente...................... 1,000.

anslag till kontorshyra m. m......................................'_1,000. 2,000.

Konsuln i Kiel, anslag till kontorshyra m. m......................... 1,000.

Konsuln i Lybeck, personligt arvode.............................. 250.

anslag till kontorshyra m. m...................................... 750.

personlig ersättning m. m............................................. 75. 1,075.

Konsuln i Bostock, personligt anslag.............................. 100.

anslag till kontorshyra m. m................................... 750. 850.

Vice-Konsuln i Niemvediep, anslag till kontorskostnader 225.

General-Konsuln i London, traktamente........................ 6,000.

Vice-Konsuln............... 2,500.

öfriga kontorspersonalen.............................................. 3,450.

anslag till kontorshyra och expenser m. m............... 3,000. 14,95g.

Vice-Konsuln i Neivcastle, traktamente.......................... 2,000.

anslag till kontorshyra och skrifvarehjelp.................. 1,000- 3,000.

Kontoristen vid Vice-Konsulatet i Liverpool, arvode............... 1,000.

Kontoristen vid Vice-Konsulatet i Cardiff, arvode.................. 1,000.

General-Konsuln i Gibraltar, anslag till kontorshyra m. m. 750.

Konsuln å Malta, traktamente....................................... 1,000.

personlig ersättning....................................................... 1,000- 2,000.

General-Konsuln i Havre, anslag till kontorshyra m. m........ 500.

General-Konsuln i Alger, vakant.

General-Konsuln i Alicante, anslag till kontorshyra m. in..... 750. ,

Konsuln i Bilbao, anslag till kontorshyra in. in. ................... 500.

Konsuln i Barcelona, traktamente............................... 1,500.

anslag till kontorshyra m. m....................................... 500. 2,000.

General-Konsuln i Lissabon, traktamente..................... 2,000.

anslag till kontorshyra m. m....................................... 500. 2,500.

R:dr Rmt.

7,700.

Transporteras

42,800.

7,700

Bil. N:o 2 till Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1873. 9

E-.dr

General-Konsulatet i Japan, anslag till kontorshyra och expenser ........................................................................................ 1,000.

Till framtida behof reserverade aflöningsmedel ..................... 450.

b. Expektanslöner.............................................................................

c. Pensioner.......................................................................................

Läger

Specie.

78,875.

900.

4,650.

84,425

eller i R:dr R:mt

Bih. till Riksd. Prof. 1873. l:a Samt. l:a Afd.

Transporteras

R:dr knut.

7,700.

337,700.

345,400.

10 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1873.

3.

R:dr R:mt.

Transport 345,400.

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter: R:dr R:mt.

a. Skrifmaterialier och tryckning af Konsulernas rapportör m. in. 1,500.

b. Konsulernas embetsntgifter ............................................................ 8,000.

c. Vexelkostnader............................................................................... 500.

d. Extra utgifter...................................... 4,600. 14,600.

Summa R:dr kant 360,000.

Uppgift öfver de från ffiinisterstaten och Konsulsstaten för närvarande utgående expektans-

Iöner och pensioner.

Från Ministerstaten:

Jemlik! Nådigt Beslut af den

Paspekt a union er:

R:dr Specie.

Envoyén i Köpenhamn Herr Grefve Hamilton ........ ....... 1,200.

Envoyén i Konstantinopel Friherre Palmstierna ............... 1,200.

Minister-Residenten i Bryssel von Mansbach.................... 1,000.

Minister-Residenten i Haag Friherre Wrede..................... 1,000.

Chargé d’Affaires i Rio de Janeiro Hvltén-Cavallius...... 400.

Summa R:dr Specie 4,800.

Pensioner:

3 27

4 30

April

Sept.

»

Okt.

Sept.

Febr.

Okt.

Maj

Juni

1848. Färre Stats-Ministern för Utrikes Ärendena H. Exc. Herr Fri-

herre Ihre...................................................................................... 1,500.

1870. Färre Envoyén Friherre af Wetterstedt......................................... 1,500.

1858. Färre Envoyén Lövenskiold............................................................ 1,000.

1871. Färre Envoyén H. Exc. Herr Due................................................. 1,000.

1855. Färre Minister-Residenten Grefve Wrangel .................................. 800.

1852. Färre Envoyén Friherre d’Ohssons enka ...................................... 700.

1858 ^ ®nv°yén Friherre Hochschilds enka.................................... 700.

1863. Färre Envoyén Herr Friherre Palmstiernas enka....................... 500.

Transporteras 7,700.

Bil. N:o 2 till Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1873. 11

Jern likt Nådigt Beslut n , 0

af den S:dr SPecle-

Transport 7,700.

23 April 1869. Förre Stats-Ministern för Utrikes Ärendena H. Exc. Herr Fri-

herre Stiernelds enka.................................................................. 500.

3 Dec. 1869. Envoyén Sandströmers enka........................................................... 300.

4 » 1838. Förre Envoyén Friherre Taubes enka ......................................... 250.

2 Juni 1837. Färre Chargé d’Affaires Begärdts enka........................................ 150.

30 Nov. 1855. Färre Registratorn i Kong!. Kabinettet för Utrikes Brefvex-

lingen Friherre Rudbeck ............................................................ 150.

22 Nov. 1864. Färre Kabinetts Kuriren Öhmans enka......................................... 561.

17 Febr. 1858. Kabinetts-Vaktmästaren Englunds enka ..................................... 25.

2 Jan. 1863. Afiidne färre Kabinetts-Kuriren Grönlands dotter Erika........... 18j.

» » » Afiidne Kabinetts-Kuriren Lilljedahls döttrar Emilia och Klara 181.

Summa R:dr Specie 9,1681.

Från Konsulsstaten:

jExpektans löner :

24 Nov. 1854. Färre t. f. Konsuln i Buenos Ayres Grefve Frölich.................. 500.

23 Sept. 1864. Färre General-Konsuln i Rio de Janeiro Hyltén-Cavallius......... 400.

Summa R:dr Specie 900.

Pensioner;

10 Juni 1859. Färre General-Konsuln i Åbo af Forselles.................................. 1,000.

12 Sept. 1868. Färre General-Konsuln i Alexandrin Testa.................................... 1,000.

21 Juni 1872. Färre Konsuln i Archangel Fleischer........................................ 900.

13 Dec. 1864. Färre Konsuln i Tunis G. A. Tulin de la Tunisie.................... 750.

21 Juni 1872. Färre General-Konsuln i Helsingfors Dahlfelt.............................. 400.

13 « 1862. Färre General-Konsuln i Tripod Hahrs enka.............................. 200.

8 April 1854. Konsuln i Archangel Bruenechs enka .......................................... 100.

16 » 1869. Afiidne färre General-Konsuln i Alger Lagerheims dotter Fatima 100.

13 Mars 1860. Färre t. f. General-Konsuln i Rio de Janeiro von Sekant?' enka 75.

Afiidne Konsulat-Sekreteraren i Tanger Frumeries döttrar:

6 Juli 1825. (Anna Carolina................................................................................ 56*.

4 Febr. 1832. fSofia Helena................................................................................... 56*.

Summa R:dr Specie 4,637-2.

Bil. N:n 3 a. till Katigt. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873

t

Utdrag aj Protokollet öfver Landtjörsvars-ärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 10 Januari 1873,

Närvarande:

Hans Excellens, Herr dust!!,i statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Ätströmer och Weidenhjelm.

Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet Weidenhielm anhöll i underdånighet att få i ett sammanhang föredraga alla de ärenden, hvilka borde tagas i öfvervägande vid uppgörandet af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens 4:de hufvudtitel för år 1874, och anmälde Depai tements-Chefen i sådant afseende dels ett af honom uppgjord t förslag till förändrad organisation af arméens Generalstab, dels ock följande till Kongl. Maj t inkomna framställningar, nemligen:

Armé-Förvaltningens underdåniga skrifvelse af den 9 sistlidne November, angående löneförhöjning åt dess ordinarie vaktbetjente;

Sundhets-Collegii underdåniga skrifvelse af den 14 i‘ nyssnämnda månad, angående uppförande å ordinarie stat af Sj ukhu slak aret j en sten å Öarlsborgs fästning;

Bill. till Riksd. Prof. 1873. 1 Samt. 1 Afd.

2 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Stats-kontorets underdåniga berättelse af den 11 nästlidne December, angående statsverkets tillstånd och förvaltning, i hvad 4:de hufvudtiteln rörer;

Chefens för lista Lif-Grenadier-regementet underdåniga memorial af den 21 Februari 1872, angående ersättning till regementets löningsfond för minskad ränta af Wedemö utjord, samt Armé-Förvaltningens underdåniga utlåtande i ämnet;

af General-Fält-Tygmästaren och Chefen för Artilleriet, i hans egenskap af jemväl Chef för År iné-Förvål till agens Artilleri-Departement, afgifvet underdånigt memorial af den 11 sistlidne November rörande nämnda Departements behof af ordinarie och extra anslag;

t. f. Chefens för Armé-Förvaltningens Fortifik ations-Departement underdåniga memorial af den 26 November 1872, dervid öfverlemnats dels förslag öfver de för Fortifikations-Departementet år 1874 erforderliga ordinarie anslag, dels ock Befälhafvarens för Fortikationen underdåniga framställning rörande för fästningsbyggnaderna erforderliga extra anslagsmedel;

Armé-Förvaltningens In ten dents-Departements underdåniga skrifvelse •tf den 15 November 1872, angående Departementets medelsbehof för år 1874;

Armé-Förvaltningens Civila Departements underdåniga skrifvelse af den 30 sistlidne Oktober, med förslag rörande 1874 års medelsbehof under de till 4:de hufvudtiteln hörande anslag, som af berörda Departement förvaltas;

General-Fält-Tygmästarens underdåniga framställning af den 2 sistlidne Oktober, angående förhöjning i besigtningsrustmästarnes vid Artilleriet löner;

Befälhafvarens för Fortikationen underdåniga memorial af den 27 November 1872, angående aflöningsförhöjning för den vid Fortifikationens Chefs-Expedition anställde vaktmästare;

af Chefen för Svea Artilleri-regemente och Sekund-Cheferne för Lifgardes-regementena hvar för sig gjorda och af vederbörande Generalbefäl insända och förordade underdåniga framställningar om tillfällig löneförhöjning för Under-Oficerspersonalen vid berörda regementen samt af Armé-Förvaltningen öfver nämnda framställningar afgifvet utlåtande;

Af Sekund-Chefen för Lifgardet till häst och Chefen för hussarregementet Konung Carl XV hvar för sig gjorda och af vederbörande Militärbefäl förordade underdåniga framställningar om förhöjning i remonteringsanslagen vid nämnda regementen och vid det senare äfven i

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

o

anslaget till hästarnes skoning, samt Armé-Förvaltningens öfver berörda framställningar afgifna underdåniga utlåtande.

Militär-Befälhafvarens på Gotland underdåniga memorial af den 7 sistlidne December, angående anslag till uppförande af nytt, kasernetablissement i Wisby;

underdånig framställning i fråga om uppförande af ett exercishus för Lifgardet till häst; samt

Direktionens öfver arméens pensionskassa underdåniga skrifvelse af den 10 sistlidne December, rörande de för upprätthållande af den berörda kassa åliggande pensionering, äfvensom för fyllnadspensioner erforderliga anslag.

Och anförde Departements-Chefen härvid följande:

Ordnandet af fosterlandets försvarsväsende på ett för vår sjelfständighet betryggande sätt har sedan derå år utgjort en af dagens vigtigaste frågor, och donna frågas lösning har äfven under tiden från senaste Riksdag varit ett hufvudföremål för verksamheten inom Generalstaben. De värdefulla arbeten, som såväl af Landtförsvars-Komitén som af föregående Chef för Landtförsvars-Departementet, på detta fält blifvit nedlagda, hafva visserligen frambringat rika skördar af upplysande materialier, men med beaktande af det skaplynne, som krigsväsendet under sin hastiga utveckling antagit inom de flesta Europeiska länder, och med fästadt afseende på de åsigter, som rörande donna fråga inom Riksdagens kamrar blifvit uttalade, har jag icke ansett mig höra fullt vidblifva de grunder, på hvilka föregående förslag äro byggda, utan derifrån afvikit äfven i syfte att underlätta en möjligen framdeles i frågakommande öfvergång till ett annat sätt, än det närvarande, för anskaffning och underhåll af stamtrupp.

De många förändringar och nya beräkningar, som med anledning häraf måst företagas, hafva föranledt ett arbete, alltför omfattande att under den jemförelsevis korta tiden emellan tvenne Riksdagar hinna till alla sina detaljer fullbordas, än mindre undergå den granskning af sakkunnige män, som jag, med afseende på frågans djupa betydelse och för att åt ett, förslag i detta ämne bereda största möjliga fulländning, anser förslaget böra underkastas innan Eders Kongl. Maj:t pröfva!’ detsamma.

Jag får derföre beträffande frågan om försvarsorganisationen i dess helhet här inskränka mig till den underdåniga hemställan att framdeles, när ifrågavarande arbete hunnit fullständigt afslutas, hos Eders Kongl.

4 Bil. N:a 3 a. till Kongl. Ma:jts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Maj:t göra anmälan såväl om de personer, hvilka för ofvannämnda ändamål böra sammankallas, som ock om tiden för deras sammanträdande.

Då jag alltså, på grund af hvad jag ofvan anfört, icke nu bör inför Eders Maj:t delvis framlägga förslag till sådana förändringar och förbättringar i vårt försvarsväsende, hvilka, om än af behofvet påkallade, likväl stå i det beroende af organisationen i dess helhet, att de endast i sammanhang med densamma höra behandlas, anser jag deremot af högsta vigt att icke uppskjuta ordnandet af de krigsväsendets delar, som äro mera fristående.

Bland dessa intager utan tvifvel Generalstaben främsta rummet, och har jag så mycket mindre tvekat att härjemte bifoga ett underdånigt förslag till dess organisation, som jag är öfvertyga,!, att en skicklig och kunnig Generalstab är ett af de verksammaste medlen till ett hastigt utvecklande af de för våra förhållanden lämpligaste organisationsformerna, på samma gång som en sådan generalstab såväl under fred som krig är oundgängligen nödvändig för armén, på hvilket sätt den än må vara organiserad.

Departements-Chefen redogjorde nu närmare för innehållet af berörda organisationsförslag och anförde derefter vidare:

Jemte det jag således får i underdånighet anhålla, att ifrågavarande förslag till Generalstabens organisation, sådant det i härvid fogade underdåniga memorial med dertill hörande bilagor innefattas, måtte af Eders Kongl. Maj:t i nåder godkännas, får jag tillika i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen:

att Generalstaben må utgöra eu corps med egen lönestat;

att Generalstabens Officerspersonal må bestå af: 1 Chef med lön på Generalitet^ts stat; 14 Öfver-Adjutanför, af hvilka 1 öfverste, 3 Öfverste- Löjtnanter och 10 Majorer; samt 24 Stabs-Adjutanter, deraf 16 Kapitener och 8 Löjtnanter;

att Generalstabens civilpersonal må utgöras af: 1 Professor och 1 Krigsarkivarie, med löner på Generalstabens stat, samt, till biträde åt Krigsarkivarie!!, 1 Amanuens, med arfvode; äfvensom att vid Generalstabens Expedition må anställas tre vaktbetjente;

att den i bilagan N:o II A vid organisationsmemorialet upptagna stat må i män af organisationens fullständiga genomförande, hvithet i öfverensstämmelse med bilagan N:o III vid samma memorial, bör ega rum under åren 1874—1878, lända till efterrättelse, samt att de i bilagan N:o II B med tillhopa 67,160 R:dr upptagna särskilda medelsbelopp må tran sina nuvarande anslagsrubriker afföras, nemligen:

Bil. N:o 3 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om

Statsverket 1873.

från anslaget för Landtförsvars-Departementets Komiriando-

Expedition..................................................................................... R:dr 13,560,

» Generalitetsanslaget................................................................... » 6,350,

» anslaget: Generalstabs-Officerares bildande, hela beloppet » 10,000,

v anslaget: Topografiska corpsen, likaledes hela beloppet... » 36,250,

» anslaget: Gotlands Nationalbeväring.................................... » 1,000,

tillhopa R:dr 67,160,

för att, jemte ett nytt anslagsbelopp af 90,610 R:dr såsom särskildt Riksstatsanslag under rubrik: Generalstaben, näst efter Landtförsvars-Departementets Kommando-Expedition uppföras med sammanlagdt 157,770 Riksdaler; kommande de kostnader för inventarier m. in., hvilka i följd af donna organisation nödvändigt måste uppstå, icke att påkalla anvisandet af särskildt anslag, enär berörda kostnader böra kunna bestridas af de besparingar, som å anslaget för år 1874 under uppsättningen torde uppkomma;

att Topografiska corpsen måtte helt och hållet uppgå uti och förenas med Generalstaben, med förbehåll likväl, att ingen af nämnda corps’ personal må mot sin vilja från innehafvande grad och löneförmåner förflyttas, och att nuvarande Kapiten»' med lista klassens lön vid Topografiska corpsen, så länge de i sina befattningar qvarstå, må ega från uppkommande besparingar å Generalstabens anslag uppbära skilnad»! emellan sin innehafvande lön och den för Generalstabens Kapiten» föreslagna; att under anslaget till Generalitetsstaten må uppföras:

för Chefen för Generalstab»!, lön ................................. R:dr 6,000

taffelpenningar och fourrage-ersättning......................... » 2,250 g ,>50

samt, för Adjutanter hos General-Befälhafvarne, 5

arfvoden ä 500 R:dr, tillhopa.......................................................... 2,500,

Summa R:dr 10,750;

att, ersättning för inqvartering och servis må tillerkännas alla Generalstabens Officerare, samt de i Generalstaben tjenstgörande aspiranterne, äfvensom Professoren, Krigsarkivarie!! och vaktmästare; — Professor»! lika med Professoren vid Topografiska corpsen och Krigsarkivarie!! lika med Kapiten —, samt att, i följd häraf, anslaget till inqvarteringskostnader i hufvudstad»! må höjas med 5,235 R:dr och anslaget ttll inqvarteringskostnader i landsorterna med i rundt tal 1,300 R:dr;

att Chefen 1 för Generalstaben må tillerkännas pensionsrätt, lika med General-Fält-Tygmåstaren;

6 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

att för Generalstabens öfrige Officerare samma pensionsrätt må bestämmas, som hittills varit fastställd för Topografiska corpsens Officerare; dock att Generalstabens Kapitener endast erhålla pension lika med Topografiska corpsens Kapitener med 2:dra klassens lön; samt

att Professoren och Krigsarkivarie!! må. tillerkännas pensionsrätt i förhållande till den lön de vid uppnådd pensionsålder kunna beräknas innehafva, nemligen: Professoren lika med Öfverste-Löjtnant vid Topografiska corpsen och Krigsarkivarie!! lika med Major vid samma corps, med iakttagande härvid, att fyllnadspensioner af statsmedel komma att utgå med de för nämnda militärgrader fastställda belopp af 1,350 R:dr för Professoren och 1,250 R:dr för Krigsarkivarie^; lärande Eders Kongl. Maj:t till näst sammanträdande Krigsbefäl eller arméens fullmäktige täckas aflåta den framställning rörande desse två tjenstemäns pensionsrätt i arméens pensionskassa, som af förevarande förslag påkallas.

På jag nu öfvergår till den speciel redogörelsen för de särskilda anslagen för landtförsvarets behof, hvarvid någon förändring i de ordinarie anslagen icke åsyftas för så vidt icke framställning derom här nedan göres, torde jag härvid få iakttaga den ordning vid frågornas behandling, hvartill nu gällande riksstat föranleder och alltså gorå början med det under rubriken:

Landtförsvars-Departemeutet

förekommande anslaget för

Departementets Kansli-Expedition. I öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts, uppå Chefens för Finans-Departementet underdåniga föredragning, donna dag fattade nådiga beslut om förslag till aflöningsförhöjning för vid Stats- Departementen anställde vaktbetjente, torde jag för Landtförsvars-Departementets Kansli-Expeditions två vaktmästare, Indika för närvarande i årlig lön åtnjuta, den ene 600 R:dr och den andre 500 R:dr, här få upptaga en aflöningsför-

höjning af 150 R:dr för dem hvardera eller tillhopa.................... R:dr 300,

med hvilket belopp alltså Expeditionens nuvarande anslag............ » 39,000,

skulle komma att ökas till R:dr 39,300.

Departementets Kommando-Expedition. 1 likhet med hvad här ofvan i afseende å Kansli-Expeditionens vaktbetjening blifvit anmärkt, torde äfven till förhöjning i den för närvarande med 600 Riksdaler utgående aflöningen för vaktmästaren vid Kommando-Expeditionen få upptagas ett belopp af 150

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 7

B:dr, men enär, enligt förslaget till Generalstabens organisation, från Kommando-

Expeditionens nuvarande anslag ........................................................ B:dr 16,450,

bör till det föreslagna nya anslaget för Generalstaben öfverföras

ett belopp af................................................................................ » 13,560,

återstår af förstnämnda anslag B:dr 2,890,

motsvarande de å Kommando-Expeditionens stat uppförda belopp till en stentryckare med 500 B:dr, till en vaktmästare med 600 Bxlr och till expenser med 1,790 B:dr; och skulle alltså, med tillägg af det till förhöjning i vaktmästare-aflöningen föreslagna belopp.............................................................................. „ ISO,

Kommando-Expeditionens anslag komma att utgöra B:dr 3,040.

Generalstaben. I afseende å det under donna rubrik ifrågas tällda anslag. 15,770 B:dr, får jag endast i underdånighet hänvisa till hvad derom i förslaget rörande Generalstabens organisation blifvit här ofvan anfördt; i anledning hvaraf ett nytt anslagsbelopp af 90,610 B:dr torde för Generalstaben få hos Biksdagen begäras.

Armé-Förvaltningen. Sedan Eders Kongl. Näjd under den 28 sistlidne December i nåder besluta, att det bestyr med Kronans spanmåls- och brödbakningsrörelse för Stockholms garnison, som hittills tillhört Stats-kontoret, skulle, så snart efter ingången af innevarande år som genom öfverenskommelse emellan Stats-kontoret och Armé-Förvaltningen kunde bestämmas, öfverflyttas på sistnämnde embetsverk, och de för donna rörelse använda bageri- och magasinsbyggnader i befintligt skick öfverlemnas till Armé-Förvaltningen, äfvensom att hos Riksdagen skulle göras nådig framställning derom, att, af det å 7:de hufvudtiteln uppförda anslag för Stats-kontoret, den del, som afsåge aflönande af personal, anställd vid härvarande bageri och magasin, finge till 4:de hufvudtiteln öfverflyttas, torde ett mot berörda aflöning svarande belopp, utgörande, enligt mig meddelad uppgift, för närvarande:

penningar............................................................................................. R:dr 5,775: —

oindelt spanmål 94 kubikfot 5 kannor, i värde, it 2 B:dr 10

öre kubikfoten, motsvarande......................................................... „ 198: 45,

eller tillhopa R:dr 5,973: 45,

höra anslaget till Armé-Förvaltningen tilläggas.

I detta anslag har dessutom förhöjning blifvit ifrågaställa för tillvägabringande af förbättrade aflöning?'vilkor för Armé-Förvaltningens vaktbetjening; i h vilket afseende förekommer, att, sedan de hos Armé-Förvaltningen anställde vakt betjente, uti till Förvaltningen ingifven skrift, anhållit, att —, då kostnaden för bostad, beklädnad och öfriga förnödenheter blifvit här i hufvudstaden under

8 Bil. No 3 a. till Kong],. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873.

senare tiden i betydlig män ökad, till följd hvaraf sökanderne, för hvilkas utkomst den i stat dem bestådda lön vore otillräcklig, skulle tvingas, för fyllande af sina lefnadsbehof, till skuldsättning och att således »åt efterlefvande lemna ett utarmadt bo med utsigt för dem att falla fattigvården till last» —, Förvaltningen villo, genom underdånig framställning af dessa förhållanden till Eders Kong!. Maj:ts kännedom, bereda sökanderne någon förbättring i deras nu innehafvande lönevilkor;

så har —, med förmälan härom och att den årliga lönen, enligt gällande stat, utgjorde för förste vaktmästaren 600 k:dr, utom bostad i Armé-Förvaltningens embetshus, och för hvardera af de öfrige ordinarie vaktbetjente 500 R:dr, samt med vitsordande, att dem tillfallande extra inkomster, bestående i så kallade sigillpenningar och godtgörelse för embetsrummens eldning, städning och renhållning, uppginge, efter afdrag af dermed förenad kostnad, till ringa belopp —, Armé-Förvaltningen, med hänsigt till hvad sålunda i afseende å desse betj entes ställning sig företedde och hvaraf utan tvifvel frainginge, att deras nu gjorda framställning härrörde af redan varande eller snart förestående ekonomiskt betryck, helst för blott få af dem tillfälle kunde vara för handen till enskild! förvärf, i underdånighet hemställt, att Eders Kong!. Näjd täcktes i nåder anvisa såsom löneförbättring för år 1873 ett belopp af 100 R:dr åt hvardera af de hos Armé-Förvaltningen tjenstgörande sex ordinarie vaktbetjente, att utgå af fjerde hufvudtitelns anslag till extra utgifter samt uti nådig proposition till näst sammanträdande Riksdag äska förhöjning uti nuvarande löner med enahanda belopp, eller 100 R:dr, för en hvar af dem, att uppföras från och med år 1874 å Förvaltningens stat.

Till hvad Armé-Förvaltningen sålunda i afseende å nådig framställning till Riksdagen hemställt, får jag i underdånighet tillstyrka nådigt bifall; och torde, i enlighet härmed och i anledning tillika af hvad här olvon beträffande kronomagasinets och kronobageriets öfverflyttande till Armé-Förvaltningen anförts, förslag få till Riksdagen framställas derom, att till anslaget för Armé- Förvaltningen måtte få läggas:

penningar, tillhopa................................................. R:dr 6,375: —

oindelt spanmål, motsvarande i värde.................. » 198: 45 6 573- 45

hvarigenom detta anslag, som för närvarande utgör............................. 123,700: —

kommer att uppgå till R:dr 130,273: 45.

Beträffande åter Armé-Förvaltningens hemställan om medels anvisande till förhöjning äfven för innevarande år 1873 af den för Armé-Förvaltningens vaktbetjaning bestämda aflöning, anhåller jag i underdånighet, att frågan derom icke för närvarande må till åtgärd föranleda.

Irene-

9 Bil. No 3 a. till Kongl. Majds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873.

Generalitetsstaten. Enär, enligt förslaget till Generalstabens organisation, ej allenast Chefen för nämnda stab bör uppbära lön samt taffel- och fourragemedel å Generalitetets stat, utan äfven fem arfvoden, hvalidera å 500 R:dr, till Adjutanter vid Militärdistriktens staber höra från samma stat utgå, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kong!. Maji täcktes i nåder föreslå Riksdagen att under anslaget Generalitetsstaten uppföra:

lön.......................................................... R:dr 6,000: —

taffelpenningar och fourrage-ersätt-

ning................................................... " 2,250: — 8,250: —

samt till nyssberörda Adjutants-arfvoden, tillhopa....... 2,500: — 10,750:__

men då, enligt ofvannämnda organisationsförslag, från nuvarande

Generalitetsanslaget...................................................... 72,350: —-

bör till anslaget för Generalstaben öfver,föras ett belopp. motsvarande nu utgående arfvoden till 5 Stabschefer vid Militärdistrikten, ä 1,000 R:dr, till 1 d:o hos Kavalleri-Inspektören ä 750 R:dr och till 1 d:o hos Chefen för Lifgardes-brigaden ä 600 R:dr, eller tillhopa.............................. 6,350: —

hvarefter af anslaget återstår R:dr 66,000: — kommer, om härtill lägges förenämnda tillökningsbelopp 10,750: — anslaget till Generalitetsstaten att utgöra R:dr 76.750: —

Generalstabs-Officerares bildande och Topografiska corpsen. Alldenstund de under dessa rubriker i riksstaten uppförda anslag är o, enligt förslaget till Generalstabens organisation, afsedda att med oförminskade belopp till anslaget för Generalstaben öfverföras, torde förslag till Riksdagen få framställas derom att förstnämnda två anslagsrubriker må ur riksstaten utgå.

Kommendants-staten. I betraktande af den allt större betydelse, Carlsborgs fästning såsom försvars- och garnisons-ort måste komma att ega, i den män fästningsarbete! derstädes framskrider och de till garnison under fredstid der afsedda trupper hinna uppsättas, blir det ock nödvändigt, ej allenast att. Kommendanten å fästningen förses med en aflöning, som bättre än den nu utgående motsvarar hans ställning och behof, utan äfven att de prestviga och läkare-befattningarne å fästningen varda bestämdare än för närvarande är förhållandet reglerade, hvithet senare ock ytterligare påkallas deraf, att den under föregående liden å fästningen förlagda kronoarbetsbataljon numera, enligt Eders Kong!. Maj:ts derom fattade beslut, blifvit från fästningen förflyttad, och det

Bill. till Riksd. Prat. 1873. 1 Sami. 1 A/d. 2

10 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

s. k. disciplinkompaniet i stället blifvit dit förlagdt och stridt under krigsadministrationens ledning.

Hvad Fästnings-kommendantens aflöning angår, anser jag det för honom nu till 1,800 B:dr bestämda årliga arfvode böra med 1,200 K:dr förhöjas till

3,000 Hull'.

Sedan, uppå anmälan, att garnisonspredikantsbefattningen å Carlsborgs fästning och den dermed förenade predikantsbefattningen vid der förlagda kronoarbetsbataljon med Maj månads ingång år 1872 blefve lediga, Eders Kongl. Maj:t under den 15 för utgång^ -Mars i nåder förordna!, att någon åtgärd för gemensamt återbesättande af berörda två predikantsbefattningar tills vidare icke skulle vidtagas, och att Fångvårds-Styrelsen och Befälhafvare!! för Fortifikationen skulle ega att för den tid, kronoarbetsbataljonen komme att efter den 1 Maj 1872 å Carl sborg qvarblifva, föranstalta om predikantsgöromålens besörjande och för sådant ändamål under liden disponera derför anslagen aflöning, utgörande, utom boställe, 1,050 R:dr från fångvårdens ordinarie löneanslag och 300 B:dr från tastningsbyggnadsmedlen.

Efter det kronoarbetsbataljonen i sistlidne September månad från Oarlsborg förflyttats och disciplinkompaniet, som då upphörde att utgöra en afdelning af kronoarbetscorpsen, blifvit dit förlagdt, behagade Eders Kongl. Maj:t under den 11 påföljande Oktober, i afseende å de presterliga göromålens bestridande å nämnda fästning intilldess en definitiv reglering deraf kunde komma att ega rum, i nåder förordna, det Domkapitlet i Skara skulle ega förordna lämplig person att de presterliga göromålen å fästningen under ifrågavarande öfvergångstid bestrida, emot åtnjutande, jemte fri bostad, af eu kontant aflöning af 150 R:dr i månaden eller 1,800 R:dr för år, att utgå på följande sätt, nemligen:

från fästningsbyggnads-anslaget, på sätt förut egt rum.............. R:dr 300: —

» fångvårdens ordinarie aflöningsanslag, för disciplinkompaniet » 750: —

samt från 4:de hufvudtitelns anslag till extra utgifter............... » 750: —

eller tillhopa R:dr 1,800: —

Enär likväl en sådan anordning icke lärer i längden kunna anses lämplig, får jag, efter öfverläggning i detta ämne med Chefen för Ecklesiastik-Departementet, underdånigst hemställa:

att Carlsborgs fästiiingsområde måtte få utgöra eu särskild församling, med egen af staten aflönad prest;

att innehafvare!! af den presterliga befattningen derstädes måtte benämnas Garnisonspastor, med värdighet samt tur och befordringsrätt lika med Regementspastorer, och med skyldighet att fullgöra alla en Pastors åligganden för hela den personal, som nu är eller framdeles varder ä fästningen förlagd;

Bil. N:o 3 a. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 3, om Statsverket 1873. 11

att aflöningsförmånerna för denna befattning, med hvilken annan presterlig tjenst icke lärer kunna förenas, måtte bestämmas till kontant årlig lön af 1,800 B:dr jemte den boställslägenhet, som tillförene varit åt Garnisonspredikanten upplåten; samt

att med tillsättningen af ifrågavarande befattning måtte få tillgå på lika sätt som med Regeraentspastorstj enst eget rum, så att, sedan befattningen blifvit i vederbörlig ordning af Kommendanten, såsom Garnisonspastorns närmaste Chef, till ansökning kungjord, Kommendanten må ega att samtliga inom fatalietiden inkomna ansökningshandlingar till Kong!. Näjd genom vederbörande Generalbefäl insända samt dervid i underdånighet föreslå den bland de sökande som han anser lämpligast att till tjenstår i nåder utnämnas.

Hvad angår Läkarebefattningen å Carlsborg , har innehafvare!! deraf hittills varit benämnd Sjukhusläkare, och för denna befattning åtnjutit, jemte fri bostad, ett ärligt arfvode af 1,500 R:dr, som utgått med 900 R:dr från fångvårdens anslag och med 600 R:dr från fästningsbyggnads-anslaget, hvarförutan under senare åren, uppå för hvarje år gjord framställning, ett särskild! ärligt arfvode af 500 R:dr varit Sjukhusläkaren tillagd! för läkarevårdens besörjande vid det å fästningen förlagda artilleri-detaehement, och hvilket arfvode utgått från anslaget till extra utgifter.

Häraf synes, att aflöningen för Sjukhusläkaren å Carlsborg visserligen under senare åren utgått med tillhopa 2,000 R:dr. eller samma belopp som arméens Regementsläkare för närvarande uppbära; men donna aflöning har dock icke utgått såsom lön efter fastställd stat, utan endast i form af arfvode från olika anslag; hvartill kommer att, sedan kronoarbetsbataljonen numera blifvit från Carlsborg förflyttad, något bidrag till Läkarens aflöning för framtiden icke lärer vara att från fångvårdsanglagét påräkna.

1 likhet med hvad jag här ofvan i afseende å den presterliga befattningen yttrat, anser jag således äfven de nuvarande anordningarna för Läkarens aflöning och hela ställning vara för framtiden olämpliga och höra förändras. Härom har och fråga redan tillförene flera gången varit vackt, ehuru sådant hittills icke medfört något resultat. Senast har Sundhets-Collegium uti dess ofvan åberopade skrifvelse af den 14 sistlidne November, med insändande af nuvarande Sjukhusläkaren Doktor L. Th. Hultings underdåniga ansökning i ämnet, underdånigst föreslagit, att Sjukhusläkaretjensten å Carlsborgs fästning måtte på ordinarie stat uppföras samt innehafvare!! deraf erhålla lika aflöningsförmåner som tillkomma arméens Regementsläkare.

I anledning af hvad sålunda förekommit och blifvit anfördt, och i betraktande af de med ifrågavarande läkarebefattning förenade vidsträckta och trägna tjensteåligganden, Indika för öfrig! komma att betydligen ökas i den mån

12 Bil. N:o 3 a. till Kongt. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

ytterligare Artilleri- och Fortifikationstrupper komma att å fästningen förläggas, får jag i underdånighet hemställa:

att Sjukhusläkarebefattningen å Carlsborgs fästning måtte tilläggas Regementsläkares grad och, under förändrad benämning af Garnisonsläkaretjenst, å ordinarie stat uppföras med en årlig kontant lön af 2,000 R:dr och med rättighet för befattningens innehafvare att å fästningen erhålla fri bostad; hörande deremot honom åligga att bestrida läkarevård en för hela den personal som nu är eller framdeles, utan att af särskild Läkare åtföljas, varder å fästningen förlagd.

I händelse af nådigt bifall till hvad jag sålunda beträffande Kommendantssamt Prest- och Läkarebefattningarne å Carlsborgs fästning nu i underdånighet föreslagit, skulle derigenom alltså följande nya anslagsbelopp blifva behöfliga,

nemligen:

till förhöjning i Kommendants-arfvodet ........................... 1,200: —

» lön åt en Garnisonspastor............................................. 1,800: —

» » åt en Garnisonsläkare ......................................... 2,000: — ^ qqq. _

Och hemställer jag alltså i underdånighet, det Eders Iiongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen att anvisa nämnda summa, för att tilläggas anslaget till Kommendantsstaten, hvarigenom detta

anslag, som nu utgör........................................................................... 11,417: —

skulle komma att uppgå till......................................................... R:dr 16,417: —

i. hvilket fall åter de nu för predikants- och läkarebefattningarne utgående arfvoden höra indragas.

Indelta Arméen.

Kavalleri- och infanteri-regementena. I afseende å anslaget härtill har, enligt hvad Stats-kontoret uti sin ofvanberörda underdåniga berättelse angående statsverkets tillstånd och förvaltning anmält, följande förekommit, nemligen:

a; Sedan, till följd af en den 27 Maj 1861 träffad och af Kongl. Maj:t den 11 Oktober samma år gillad öfverenskommelse, den arbetsskyldighet af ett dagsverke i veckan, som, jemlik!: arbetskontrakt af den 12 December 1872 ålegat gatuhusen N:o 2 Svinaberga och N:o 5 Mellby i Mellby socken och Albo härad af Christianstads län att till Andre Majorsbostället vid Skånska dragonregementet Kungsgården Svabesholm utgöra, numera, enligt hvad Kanimar- Collegium uti skrifvelse till Stats-kontoret af den 27 Maj 1872 meddelat, från och med midfasta!! år 1870 upphört, mot det att lösen efter markegångspris för hvarje dagsverke till Kronan erlades, så borde, på sätt Kongl. Grefve! den 11 Oktober 1861 innehölle och Kammar-Collegium genom ofvanberörda skrifvelse jemväl gifvit Stats-kontoret tillkänna, ersättning till innehafvare!! af

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 13

nämnda militieboställe för de förlorade dagsverkena i stat uppföras; och då, enligt Kongl. Brefvet den 8 September 1854, dylik ersättning i det fall, hvarom här vore fråga, skulle utgå i penningar, och såsom grund för ersättningens beräknande kunde läggas markegångspriset å dagsverken inom länet för de senaste fem åren 1867—1871, åtgörande för 104 mansdagsverken om året för nämnda fem år 455 B:dr 52 öre, eller i medeltal 91 R:dr 10 öre årligen, ansåge Stat,s-kontoret penningebeloppet i ofvannämnda anslag, hvithet i 1873 års riksstat vore uppfördt med 410,402 K:dr 12 öre böra ökas med 91 R:dr 10 öre.

b) Under den i samma anslag ingående oindelta spanmål hade, vid 1867 års riksdag, 26 kubikfot 2,5 kannor spanmål för mycket bl hvit uppförda såsom ersättning för de till Andra Lifgrenadier-regementet anslagna, men, jemlikt Kongl. Brefvet den 30 December 1863, afskrida räntorna af Tannefors qvarnar N:is 8 och 9 i S;t Bars socken af Östergötlands län. Den spanmål, som vid nämnda riksdag såsom ersättning för ifrågavarande qvarnräntor uppförts, hade nemligen utgjort 201 kubikfot 6 kannor, hvaremot, enligt hvad Kammar-Collegium uti skrifvelse till Stats-kontoret af den 30 Mars 1871 sedermera upplyst, den genom räntornas afskrifning uppkomna indeluingsbrist uppgått till endast 175 kubikfot 3,5 kannor spanmål, hälften råg och hälften korn, och skilnaden emellan dessa belopp, utgörande med jemnadt kannetal, 26 kubikfot 2 kannor, borde alltså frånräknas den i 1873 års riksstat upptagna o indelta spanmålsqvantitet under detta anslag, eller 17,006 kubikfot 8 kannor, och uti 1874 års riksstat följaktligen uppföras 16,980 kubikfot 6 kannor dylik spanmål med värde, å 2 lkdr 10 öre kubikfoten, af 35,659 R:dr 26 öre.

Jemte det jag tillstyrker nådigt bifall till hvad Stats-kontoret sålunda i afseende å ifrågavarande anslag i ena och andra hänseendet föreslagit, lär jag vidare i underdånighet erinra, att, sedan Eders Kongl. Magt genom nådigt Bref den 9 November 1869 förordnat, dels att räntan af Wedemö utjord N:o 8 i M innerstads socken, Aska härad och Östergötlands län, hvilken ränta, som enligt gällande stat vore indelad till aflöning åt Chefen för Motala kompani af lista 1,ifgrenadier-regementet, förut utgjorts med 22 kubikfot korn och 2 R:dr 20 öre, skulle, efter afskrifning af 2 R:dr 12 öre i penningar, räknadt från och med år 1868 samt framgent, utgå med endast 22 kubikfot korn och 8 öre kontant, på sätt Kammar-Collegii utslag den 12 November 1868 innehölle dels ock att den till följd af berörda rån ten edsättning för vederbörande indelningshafvare uppkomna indeluingsbrist skulle för åren 1868, 1869 och 1870 ersättas från 4:de hufvudtitelns anslag till extra utgifter; — så har, uti ett till Eders Kongl. Maj it ingifvet memorial, Chefen för nämnda regemente i underdånighet anhållit, att, enär godtgörelse för omförmälda indeluingsbrist syntes fortfarande böra komma regementets löningsfond till godo, Eders Kongl.

14 Bil. No 3 a. till Kong!: Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om. Statsverket 1873.

Maj:t täcktes i nåder tillerkänna regementet sådan ersättning jemväl för år 1871 och allt framgent.

Vid pröfning af detta ärende den 19 April 1872 täcktes Kong!. Maj:t i nåder förordna, att det till betäckande af omförmälda indelningsbrist erforderlig ersättningsbelopp 2 R:dr 12 öre finge, för år 1871 och intilldess detsamma kunde blifva på ordinarie stat nppfördt, utgå af 4:de hufvudtitelns anslag till extra utgifter samt att frågan om berörda belopps uppförande på stat borde framdeles anmälas i sammanhang med regleringen af utgifterna under 4:de hufvudtiteln för år 1874.

I anledning häraf och då ifrågavarande utgift icke är af beskaffenhet att böka allt framgent från anslaget till extra utgifter bestridas, utan synes mig böra på ordinarie stat uppföras under anslaget till indelta kavalleri- och infanteri-regementena, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att det i sistnämnda anslag ingående penningebelopp måtte ytterligare få förhöjas med det för fyllande af meranämnda indelningsbrist erforderliga belopp åt 2 R:dr 12 öre.

Genom bifall till hvad sålunda i afseende å anslaget till indelta kavallerioch infanteri-regementena föreslagits, skulle alltså anslagets nuvarande penninge-

beloPP .............................................................-..................................... 410,402: 12,

komma att ökas med .......................................................... 91: io

°Ch.....................................................................................:...... 2: 12 93: 22,

och således komma att uppgå till... ................................................. 410,495: 34

men då, från nyssnämnda tillökningsbelopp.................................... 93: 22,

afräknas värdet af den spanmålsqvantitet 26 kubikfot 2 kannor, hvarmed den under anslaget upptagna oindelta spanmål här ofvan föreslagits att minskas, eller..;..,......................................... 55: 02,

kommer anslagets slutsumma att förhöjas blott med............ R:dr

38: 20.

Löneförbättringar eu! indelftt arméen. Under donna rubrik har under loppet af flera år varit anvisadt ett anslag af 100,000 R:dr, afsedt till förhöjning i allöningen för visso åt indelta arméens tjensteman: men enär de indelta lönerna under senare åren uppgått till jemförelsevis höga belopp, och förhöjning af lönerna icke fått ega rum i vidsträcktare män, än att lönerna, inberäkna^ förhöjningen, uppgått till de belopp, som i det vid 1856—1858 års riksdag framlagda förslag till aflöningsstater finnas upptagna, har derigenom inträffat, att anslaget under några år' lemna! öfverskott, som enligt den sist afgifna redogörelsen uppgått till 59.593 R:dr 86 öre.

Då likväl, under en föregående tid, anslaget visat sig för det utsudda ändamålet otillräckligt och sådan! äfven framdeles kan genom förändrade för-

15 Bil. N:o 3 a. till Kongl. May.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

hållanden inträffa, för hvilkét fall ock ofvannämnda öfverskott blifvit reserveradt, anser jag nödigt att anslaget får med oförminskadt belopp fortfarande utgå; och får jag alltså i underdånighet hemställa, det Eders Kong!. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen att äfven för år 1874 anvisa ett anslag af

100,000 R:dr, att, enligt förut meddelade föreskrifter, för ifrågavarande ändamål användas.

C >‘ ■ ht Tlrii.l i! I': i

Värfvade Arméen,

Innan jag till nådig pröfning i underdånighet anmäler hvad i afseende å de särskilda anslagen under donna hufvudrubrik förekommit, tillåter jag mig framställa en för samtliga värfvade garnisonsregementen med undantag af Marinregemente!, gemensam angelägenhet, nemligen om förbättring i underbefälets vid berörda regementen aflöningsförmåner.

Uti särskilta memorial, som genom vederbörande Generalbefäl blifvit till Eders Kongl. Magt i underdånighet insända, hafva nemligen Sekund-Cheferne för Eders Kongl. Maj:ts 3:ne Lif-Gardes-regementen, Chefen för Hussar-regementet Konung Carl XY och Chefen för Svea Artilleri-regemente, under anförande hurusom, under alltmera ökade hushyror samt växande priser å alla lefnadsförnödenheter, Regementenas Underofficerare, i anseende till svag aflöning, saknade nödige medel för sin egen och sina familjers utkomst, i underdånighet anhållit:

Sekund-Chefen för Svea Lif-Garde: att Eders Kongl. Maj:t täcktes under eu eller annan form bereda desse tjensteman den förbättring i aflöningsvilkor, Eders Kongl. Maj:t kunde pröfva vara af omständigheterna påkallad;

Sekund-Chefen för Lif-Gardet till häst: att, såsom förbättring i Underofficers-corpsens lönevilkor, eu matportion in natura, eller motsvarande kontant, måtte tilläggas hvar och eu af nämnda corps, ordinarie Trumpetarne, Hofslagarne och Mönsterskrifvarne;

Sekund-Chefen för Andra Lif-Gardet: att Regementets Under-officerare må undfå den förbättring i sina vilkor, som Eders Kongl. Näjd af omständigheternas kraf nådigst kan pröfva nödig;

Chefen för Hussar-regementet Konung Carl XV: att Regementshästläkaren måtte få sitt arfvode ökadt med 186 R:dr 52 öre, och hela Underofficerscorpsen erhålla portion och bröd i likhet med truppen, samt inqvarteringsoch servis-medlen förhöjda med 164 R:dr; och

Chefen för Svea Artilleri-regemente: att lönetillägg må för samtliga Underofficerare vid regementet med vederlikar utgå, för dag räknadt, med eu och en half gång värdet å den dagportion med tillhörande bröd, som bestås manskapet.

16 Bil. N:o 3 a. till Kong!. Mai ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Dessa framställningar hafva af Chefen för Lif-Gardes-brigadcn, af General- Befälhafvare]! i 1 :sta Militär-Distriktet och af Chefen för Artilleriet, i hvad do under deras befäl stående trupper angår, uti afgulna underdåniga memorial Dl i fv it understödda, med tillägg åt Chefen för Artilleriet, att, för den händelse att lönetillägg i nåder beviljades Svea Artilleri-regementes underofficerare och deras vederlikar af musikpersonalen, eu dylik efter samma grunder utgående löneförbättring äfven måtte komma samma corpser vid Götha och Wendes Artilleri-regementen till del.

Uti häröfver, till följd af erhållen nådig remiss, afgifvet underdånigt utlåtande har Armt''-Förvaltningen yttrat, det Förvaltningen ansåge billigt och rättvist att, derest någon förbättring i aflöningsvilkoren för underofficers-corpserna vid L if-Gardes-r egen i entcna, Hussar-regementet Konung Carl XY och Svea Artilleri-regemente med anledning af förevarande underdåniga ansökningar kunde varda beviljad, samma förmån äfven måtte tillgodokomma enahanda personal vid öfrig» landtarméen tillhörande vårsäde garnisonstrupper, som ej vore afsedda att efterhand indragas; i hvilket afseende Armé-Förvaltningen anmält äfven Underofficerarne vid Fortifikationen, vid År ti 11 er i-s tam trop p en å Gotland samt vid Fyrverkare-corpsen.

Enligt hvad Armé-Förvaltningen vidare uppgift, rörande de aflönmgsm. fl. förmåner, som f. n. finnas för ifrågavarande personal bestämda, uppgå

dessa förmåner till följande belopp:

Vid Lif -Gardet till häst.

Fanjunkare, lön och arfvode.................................................. SOO.

inqvartering och servis......................................................... 100:

anslag till beklädnad och sadelmundering.......................- 240: — 1,140: —

lista Sergeant, lön ......................................................... 500:

inqvartering och servis ...................................................... 100:

anslag till beklädnad och sadelmundering.......................• 240: — 840: —

2:dra Sergeant, lön.................................................................. 450:

inqvartering och servis......................................................... 100. —

anslag till beklädnad och sadelmundering.......................■ 240: — 790. —

Vid de 2:ne Lif-Gardesregementena till fot.

Fanjunkare, lön och arfvode................................................... 800: -

beklädnadspenningar............................................................ 150:

inqvarterings- och servismedel ......................................... 100: — 1,050: —

Sergeant, lön.............................................................................. 500:

beklädnadspenningar........................................................... 150:

inqvarterings- och servismedel .........................................• 100- 750: —

F curir,

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873. 17

nerna bestås icke inqvarterings- utan blott 60 Rdr servismedel.)

inqvarteringspenningar........................ 100: —

beldädnadshjelp..................................................................... 150: — j 959.

Sergeanter, lön.......................................................................... 500

inqvarteringspenningar......................................................... 100: —

beklädnadshjelp..................................................................... 150: — 759.

Vid Artilleri-batteriet i Norrland.

I

18 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Vid Fortifilcationen.

Konduktör, kommenderad vid trupp, lön ........................... 800: —

arfvode.................................................................................... 273: 75.

servisersättning .................................................................... 60: — 1,133: 75.

Konduktör, kommenderad utom sin station å fästningsort eller vid byggnads- och andra arbetsföretag:

lön.......................................................................................... 800: —

traktamente ........................................................................... 365: —

servisersättning ................................................................... 12: — 1,177: —

Konduktör, ej kommenderad utom sin station, lön ............ 800: —

servisersättning ..................................................................... 12: — 812: —

Underkonduktör af l:sta klassen: kommenderad vid trupp,

lön .......................................................................................... 500: .—

arfvode................................................................................. 273: 75.

servisersättning.................................................................... 60: — 833: 75.

kommenderad utom sin station å fästningsort eller vid byggnads- och andra arbetsföretag:

lön.......................................................................................... 500: —

traktamente ............................................................... 365: —

servisersättning ..........................i.......................................... 12: j— 877: —-

ej kommenderad utom sin station:

' lön ........................................................................................ 500:

servisersättning ....... 12: — 512: —

lTnder-konduktör af 2: dra klassen: kommenderad vid trupp,

lön ......................................................................................... 450: -

arfvode................................................................................... 273: 75.

servisersättning ....................................................................: jiO: — 783: 75.

kommenderad utom sin station å fästningsort eller vid byggnads- och andra arbetsföretag:

traktamente ........................................................................... 365: —

servisersättning ................................................................... _ 12: — 827: —

ej kommenderad utom sin station:

lön.......................................................................................... 450:

servisersättning ..................................................................... 12:_— 462: —

I afseende å de sålunda bestämda olika aflöningsförmånerna lör de särskilda regementenas och corpsernas underofficerare med vederlikar, har Armé-

Bil. N:o 3 a. till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prof. N:n /, om Statsverket 1813. 19

Förvaltningen i underdånighet anmärkt, hurusom Fortifikationens förmåner väl syntes vara i vissa fall högre än de ofri gas; men att en sådan ojemnhet kunde anses fullt utjemnad af det förhållande att Fortifikations-underoffieerarne icke hade ständiga och stundom ej för längre tid fortfarande kommenderingar, utan måste, i mån af behof, förflyttas till olika stationer, hvithet betydligt ökade deras lefnadskostnader, jemforde med deras vederlikars.

De aflöningsförmåner, hvilka sålunda tillkomme de värfvade garnisonsregementenas underbefäl, om än vid de tider, då samma förmåner fastställdes, någorlunda afpassade efter personalens samhällsställning och derefter uppskattade behof, måste likväl, enligt Armé-Förvaltningens mening, nu mera, sedan priserna å bostäder och nästan alla lifsförnödenheter, såsom allmänt kändt vore, betydligt stigit, anses vara alltför otillräckliga för att bereda löntagarne, särdeles de gifta, en tarflig utkomst; och då härtill korume, att värfvade arméens tjenstbarhet kunde äfventyras, om långvariga vakanser inom Underofficersgraderna skulle uppstå, och sådant otvifvelaktigt vore att befara, derest icke sådana aflöningsvilkor, som kunde föranlåta lämplige individer att välja det militära ståndet, hellre än att ingå på andra lefnadsbanor med under nuvarande förhållanden god utsigt att vinna utkomst, vore att påräkna, funne Armé-Förvaltningen för sin del både Kronans och vederbörande underbefäls fördel påkalla någon förbättring i det sednares aflöningsförmåner.

Beträffande arten af eu sådan förbättring, förmäler sig Armé-Förvaltningen med skyldigt hänseende till Eders Kong!. Maj:ts och Kronans rätt och bästa, hafva ansett densamma lämpligast kunna åstadkommas derigenom att, i närmaste öfverensstämmelse med hvad äfven sednaste Landtförsvarskomité i dess underdåniga betänkande den 12 Maj 1865 föreslagit, en hvar af underofficerare med vederlikar af musikpersonalen vid förutnämnda värfvade regementen och corpser samt Fortifikationen tillerkändes en dagportion med bröd eller, under löntagaren förbehållen valrätt, värdet deraf efter det å hans tjenstgöringsstation för regementet, corpsen eller den truppstyrka, hvartill han hörer, fastställda pris, eller ock, derest tillämpning af värfvade arméens portionsstat icke å hans tjenstgöringsstation skulle förekomma —, i hvilket fall endast kontant portionsersättning kunde honom bestås, — efter portionspriset vid närmast belägna värfvade garnisonstrupp, hvilken portion eller portions ersättning borde löntagaren tillgodokomma för hvarje dag af året, då lian vore verkligen tjenstgörande och icke för denna tjenstgöring åtnjöte vare sig dagtraktamente eller något för tillfället serskild! bestämdt arfvode; dock att ej mindre de årliga arfvoden, som för vissa underofficerssysslors skötande vid åtskilliga regementen och corpser samt vid Fortifikationen vore eller kunde varda i stat eller genom Kongl. Majzts särskilda nådiga Bref anvisade, än äfven den vid Fortifikationen, enligt nådiga Brefvet den 12 Januari 1856, underofficerare tillerkända traktamentsersättning vid kommenderingar, utom deras stationer, å fästningsorter eller vid byggnads-

20 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majits Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1873.

och andra arbetsföre tåg, finge oafkortade jemväl i förening med naturaportion eller portions-eisättning fortfarande af vederbörande uppbäras.

Kostnaden om året för den sålunda nu föreslagna aflöningsiörbättringen åt underbefälet har, pa grund af de för nästkommande år bestämda portionspris, blifvit hos Armé-Förvaltningen beräknad till omkring

80,000 K:dr, hvilket belopp utom de omvexling^' deri, som kunde härröra från högre eller lägre portionspris ett mot annat år, samt förändringar i personalens storlek enligt stat, dock i allmänhet kunde betraktas såsom maximum, enär minskning deri årligen kunde påräknas i följd af tillfälligt uppstående vakanser eller beviljad tjenstledighet.

I fråga om den fond eller det statsanslag, hvarifrån berörda utgifter, sa framt förevarande förslag vunne bifall, borde anvisas, har Armé-Förvaltningen ansett desamma, för undvikande af ändringar i de fastälda aflöningsstaterna, lämpligast höra från fjerde hufvudtitelns förslagsanslag till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena utgå; och hemställer Förvaltningen, att den eller de förmåner, som i förevarande hänseende korume att vederbörande tillerkännas, måtte från och med innevarande år 1873 få beräknas oah åtnjutas.

Hvad slutligen anginge Chefens för Husar-regementet Konung Carl XV underdåniga framställning om löneförbättring åt Regementshästläkaren, så enär det icke syntes lämpligt att undantagsvis för denne civiltjensteman bevilja en förmån som för andra regementshästläkare icke blifvit ifrågasatt, har Armé-Förvaltningen underdånigst hemställt att berörda framställning icke må till särskild åtgärd föranleda.

Jemte det jag för min del i allo instämmer i Armé-Förvaltningens sålunda framställda förslag till förbättring i aflöningsvilkoren för den i förslaget uppgifna underofficerspersonal af värfvade arméen, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder begära Riksdagens medgifvande dertill, att de ifrågaställda ökade förmånerna må, från och med innevarande år och tills vidare, intilldess en af behofvet högt påkallad förbättring i nämnda personals ställning kan genom ny lönereglering för värfvade arméen varda för framtiden beredd, få samma personal tillgodokomma på sätt och under de vilkor Armé-Förvaltningens förslag innehåller, samt att de utgifter som häraf föranledas, må bestridas från förslagsanslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena.

Vidkommande härefter Chefens för Hussar-regementet Konung Carl XV gjorda underdåniga framställning om löneförhöjning för Regementshästläkaren vid berörda regemente, så, ehuru visserligen behofvet af förbättring i denna tjensteman® aflöning icke torde kunna förnekas, anser

21 Bil. N:o ,3 a. till Kont/l. Maj:ts Nåd: Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

jag likväl frågan härom höra till pröfning förekomma först i sammanhang med en blifvande reglering af samt!ige hästläkare.? vid arméen aflöningsförmaner; och hemställer jag alltså i underdånighet, att den nu gjorda framställningen icke måtte till särskild åtgärd föranleda.

Då jag nu återgår till behandlingen af de olika anslagen, torde jag få göra början med:

Wermlands Fältjägare-regemente. I öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts till förra Riksdagen gjorda nådiga framställning, har Riksdagen medgifvit, att de för Wermlands Fältjägare-regementes olika behof afsedda medel må med oförändrade belopp äfven under år 1873 utgå och af Eders Kongl. Maj:t, utan afseende å hvarje belopps särskilda ändamål, gemensamt få disponeras till bestridande af hithörande utgifter i enlighet med de förändrade förhållanden, som af passevolansens upphörande föranledas.

Sedan nyssberörda förhållanden, så vidt de varit af passevolansens upphörande beroende och på truppens beklädnadsangelägenheter ega inverkan, numera blifvit definitivt ordnade, och nådiga föreskrifter rörande persedelunderhållet vid regementet meddelats, anser jag hinder ej vidare möta för nedsättning i det belopp, som hittills för truppens beklädnadsunderhåll utgått från anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet; och torde det. tillåtas mig att frågan härom längre fram, i sammanhang med yttrande om sistnämnda anslag, få till pröfning i underdånighet anmäla.

Vidkommande åter det i riksstateh under rubrik: Wermlands Fältjägare-regemente, upptagna anslag, 69,490 R:dr 50 öre, till regementets aflöning, anser jag desto angelägnare att detta anslag äfven för år 1874 till oförminskadt. belopp bibehålies, som Kompani-cheferne vid regementet, hvilkas lön på stat utgör endast 1,200 R:dr för dem hvardera, torda, i likhet med hvad under de två sistförfluten a åren egt rum, fortfarande, intilldess en ny lönereglering för värfva de arméen kan komma till stånd, höra tilldelas lämpliga arfvode!) för Kompani-chefsbefattningarnes uppehållande, och de å anslaget till följd af nummerstyrkans förminskning uppkommande besparingar behöfva för dessa arfvodens bestridande tagas i anspråk.

Jag får således i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen begära, att anslaget för Wermlands Fältjägare-regemente måtte för år 1874 vid sitt nuvarande belopp 69,490 R:dr 50 öre bibehållas.

Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen. Sedan den år 1872 församlade Riksdag, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga framställ-

22 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o t, om Statsverket 1873.

ning, till fullföljande af Artilleriets organisation anvisat ett extra anslag, att för år 1873 utgå med 145,526 R:dr 8 öro, täcktes Kongl. Maj:t under den 26 Juni samma år, enär berörda anslag äfven framgent borde utgå och på ordinarie stat uppföras, i nåder anbefalla Armé-Förvaltningen att till Kongl. Maj:t inkomma med förslag till medlens fördelning på de särskilda anslag, hvarunder de borde upptagas; och har, i anledning af denna föreskrift, Armé-Förvaltningen nu i underdånighet föreslagit, att ifrågavarande extra anslag, 145,526 R:dr 8 öre, måtte, enligt nedanstående

fördelning, tilläggas följande anslag, nemligen: anslaget till Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen med....................................................................... Hall- 69,518: 16

anslaget till kavalleri- och artillerihästars remontering

och skoning med............................................................... » 4,981: 50

anslaget till fourragering af artilleriets och pontonier-

bataljonens samt värfvade kavalleriets hästar med » 28,700: —

anslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena med..................................... » 17,383: 03

anslaget för försvarsverket med............................................ » 24,943: 39

tillhopa R:dr 145,526: 08, hvilka anslagstillökningar torde här nedan, vid de särskilda anslagens vidare behandling, få iakttagas.

Då det synes mig angeläget, att den påbörjade organisationen af artillerivapnet må komma att utan afbrott fortgå enligt den vid 1871 års lagtima riksdag antagna plan, får jag i underdånighet anmäla, att till fullföljande af berörda organisation kommer för år 1874, då organisationen af Svea Artilleri-regemente vidtager, att, utöfver redan anvisade medel, erfordras för befäl, manskap och hästar nedanstående belopp, hvilka, hvad angår löner och arfvoden, bl Hvit, i afvaktan af ny lönereglering för värfvade arméen, beräknade efter nu gällande aflöningsstat, nemligen för:

...................... R:dr 5,240: —

1 Öfverste-Löjtnant.....

1 Kapten med äldre lön ..............................

7 Kaptener med yngre lön......... ä 2,000

4 Löjtnanter, löner........................ å 1,200

9 Styckjunkare, löner å 950 R:dr, deraf

beklädnadspenningar 150 R:dr............

14 Sergeanter, löner å 650 R:dr deraf

beklädnadspenningar 150 R:dr .........

4 Batteri trumpetare, löner ä 550 R:dr deraf beklädnadspenningar 150 R:dr

2:400

14:000

4,800

8,550:

9,100: —

2,200: —

Transport R:dr 46,290:

Bil. N:o 3 a. till Kong},. Ma.j:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873.

23 Transport

2 Afdelningstrumpetare............ ä 401: 26

10 Förstekonstaplar..................... ä 494: 25

20 Anclrekonstaplar..................... ä 411: 19

141 Artillerister............................. a 238: 26

50 hästar ...................................... ä 410: 75

Reserv-artilleriet, |:del af 31,275 R:dr

R:dr 46,290: —

» 802: 52

» 4,942: 50

') 8,223: 80

» 33,594: 66

» 20,537: 50

114,390: 98 5,212: 50

Summa R:dr 119,603: 48,

Och dä derifrån afräknas för följande till indragning af sed da befattningar, nemligen:

1 Majors .................................................................. R:dr 4,740: —

3 Under-Löjtnants................................... ä 800 » 2,400: —

2 Stabstrumpetares ............................. ä 650 » 1,300: — 8 440- _

kommer den ökade kostnaden för år 1874 att utgöra... R:dr 111,163: 48.

Af samma skal, som föranledde, att de vid så val 1871 som 1872 års riksdag för artilleriets organisation anvisade medel blifvit under första året uppförda såsom extra anslag, torde äfven ofvannämnda till fullföljande af artilleriets organisation under ar 1874 erforderliga summa, 119,603 R:dr 48 öre, i nåder föreslås, att såsom extra anslag för samma år anvisas och först vid eu kommande riksdag på ordinarie stat uppföras; lärande beloppet alltså få bär nedan bland öfriga extra anslag antecknas.

Deremot och under förutsättning att nyssnämnda extra anslag varder af Riksdagen anvisad t, bör anslaget till Svea, Göta och VVendes Artilleri-regementen minskas med 8,440 R:dr, utgörande sammanlagda beloppet af lönerna för de enligt organisationsplanen till indragning år 1874, jemlik! hvad nyss omförmälts, afsedda beställningar.

Enligt hvad här ofvan blifvit anförd t, och i öfverensstämmelse med hvad Armé-Förvaltningen å Civila Departementet föreslagit, bör, utaf det för innevarande år till fortsättande af artilleriets organisation anvisade

extra anslag, ett sammanlagd! belopp af........................... R:dr 69,518: 16

å ordinarie stat under anslaget: Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen uppföras; och om derifrån afräknas det belopp, hvarmed samma anslag enligt det föregående bör minskas, eller................................. » 8,440: —

kommer verkliga anslagstillökningen för ifrågavarande

ändamål att utgöra ...................................................... R:dr 61,078: 16.

24 Bil. N:o .? a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Härvid bör jag dock fästa uppmärksamhet på ett med artilleriets organisation sammanhängande förhållande, som till en ytterligare förhöjning uti ifrågavarande anslag föranleder, och hvarom Armé-Förvaltningen å Intendents-Departementet ock gjort framställning. Enligt kostnadsberäkningarna för artilleriets organisation hafva nemligen de årliga rekryteringspenningarne för det nya manskapet upptagits till 8 k:dr 50 öre per man, under det att sådana medel för det äldre manskapet finnas anvisade med endast 7 R:dr 50 öre per man. Då likväl hvarje skål saknas dertill, att rekryteringspenningarne, som äfven efter berörda förhöjning knappast torde svara mot behofvet, skola vara ännu lägre och otillräckligare för en del af styrkan, hvilken dock anskaffas och tjenstgör under enahanda vilkor, som den öfriga, anser jag medel höra beredas till rekryteringspenningarnes förhöjning med 1 R:dr per man för den äldre nummerstyrkan vid artilleriet, dock endast i den mån passevolans^ rörande manskapets rekrytering derstädes kommer att upphöra; och då donna passevolans vid Wendes Artilleriregemente redan med början af innevarande år upphört och vid Göta Artilleri-regemente kommer att med ingången af år 1874 upphöra, så framt den hemställan rörande passevolansens uppsägning vid sistnämnda regemente, som jag här nedan kommer att afgifva, vinner nådigt bifall, får jag i underdånighet anhålla, det Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för ifrågavarande ändamål anvisa: för Göta Artilleri-regementes äldre nummerstyrka, 975

man, ................................................................................. R:dr 975: — och

» Vendes Artilleri-regementes äldre nummerstyrka,

750 man........................................................................... » 750: —

eller tillhopa R:dr 1,725: —

att anslaget för Svea, Göta och Vendes Artilleri-regementen tilläggas.

General-Fält-Tygmästaren har, uti sitt ofvannämnda memorial af den 2 sistlidne Oktober, med öfverlemnande af fyra särskilda underdåniga ansökningar om löneförhöjning för de vid Artilleriets Tygstat anställde Besigtningsrustmästare, i underdånighet anfört, hurusom bemälde rustmästare uppbure i årlig lön 800 R:dr, men för öfrig! icke åtnjöte andra förmåner af Kronan, än inqvarteringspenningar med 36—130 R:dr. Dessa aflöningsvilkor både intill den senare liden någorlunda motsvarat behofvet och den ställning Besigtningsrustmästarne intoge med hänseende till de vid artilleriets verkstäder anställde arbetare, men detta förhållande hade under de sista åren väsendtligen förändrats. Lefnadskostnaderna hade i

hög

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873. 25

hög grad stigit, och de inkomster Besigtningsrustmästarne, hvilka i allmänhet både familj att försörja, af Kronan uppbure, vore numera otillräckliga äfven för den tarfligaste bergning. Den duglige enskilde arbetaren i de yrken, som å Artilleriets verkstäder utöfvades, kunde för närvarande påräkna eu årlig arbetsförtjenst af 900 å 1,200 k:dr, till och med deröfver, och hade General-Fält-Tygmästaren, på det Artilleriet icke måtte förlora sina skicklige och erfarne handtverkare, varit nödsakad att låta på sådant sätt ordna betalningen för de arbeten, som icke mot lönen utfördes, att nämnde handtverkare» aflöning»vilkor i deras helhet komme i någorlunda Öfverensstämmelse med de enskilde arbetarnes, hvaraf åter blifvit eu följd, att så väl tyg- som gcvärshandtverkarncs, i synnerhet de senare», inkomster i allmänhet icke obetydligt öfverstege Besigtningsrustmäslarnes, — ett förhållande, så mycket olämpligare som rustmästare!!, för att kunna rätt, sköta sin befattning, måste ega, förutom fullgod arbetsskicklighet, åtskilliga kunskaper, som icke af arbeta,rne fordrades, samt förmåga att ordna arbetet och förskaffa sig aktning och lydnad af dem, som stode under hans tillsyn. Donna sistnämnda fordran blefve i längden svår att få uppfylld, derest icke rustmästare!! bereddes en sådan ekonomisk ställning, att ej arbetarne derigenom och i medvetandet om sina förmånligare vilkor förleddes till ringaktning och ohörsamhet. Någon egentlig svårighet att återbesätta under den senare tiden ledigblifna rustmästareplatser både väl icke visat sig, men detta kunde tillskrifva» den omständigheten, att långvarigare kommenderingar till gevärsfaktorierna, med åtföljande högre aflöning, genast efter tjenstens tillträdande varit att påräkna. Att åter ett motsatt förhållande skulle inträffat, i händelse fråga, uppstått om ersättande af någon af de vid tygstationerna tjenstgörande Besigtningsrustmästarne, samt att det hädanefter sannolikt blefve omöjligt att till dessa platser erhålla fullt dugliga personel-, derest icke eu lämplig löneförhöjning blefve beviljad, derom kunde General-Fält-Tygmästaren desto mindre hysa tvifvel, som utsigterna att vid enskilda verkstäder eller fabriker erhålla förmånliga anställningar alltmer vidgades. De ökade göromålen vid så väl gevärsverkstäder som gevärsförråd, de stegrade fordringariie i afseende å förmågan att vid arbetenas ordnande tillgodogöra tillgängliga mekaniska hjelpmedel och det nu oftare än förr behöflig!! biträdet af Besigtningsrustmästarne vid behandling af frågor rörande handgevären talade äfven för en förbättring af de nuvarande lönevilkoren.

I betraktande således af den inträffade betydliga stegringen i lefnadskostnader, den årliga arbetsförtjenst arbeta ren numera kunde påräkna samt de aflöning!!!-, som vid enskilda verkstäder utginge till med Besigtningsrustmästarne likställig!! | icrsoner, an sago G eneral-Fält-Tygmästaren Bill. till Riksd. Prof. 1873. 1 Sam!. 1 Afd. 4

26 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

deri af ifrågavarande rustmästare innehafvande lön 800 R:dr höra med 400 R:dr förhöjas till 1,200 R:dr, men tillfälle derjemte höra beredas att efter viss längre tjenstetid med något ytterligare belopp förhöja lönen för dem, som under sin tjenstgöring ådagalagt mera framstående duglighet i förening med ett godt uppförande; genom hvilken anordning nit och drift i tjensten otvifvelaktigt skulle befordras;

anhållande General-Fält-Tygmästaren i underdånighet, ej allenast att nådig framställning till Riksdagen måtte aflåtas dels om förhöjning till 1,200 R:dr af den till Besigtningsrustmästarne å Artilleriets Tygstat nu utgående lön, dels om berättigande för nämnde Rustmästare att efter 15 ars berömlig tjenstgöring uppbära eu ytterligare tillökning i lönen af 300 R:dr, dock med dervid fästadt vilkor att, om någon Besigtningsrustmästare efter sålunda erhållen förmån visade mindre nit, pålitlighet eller duglighet i sin tjenst än tillförene, han skulle gå förlustig den honom förunnade ökade aflöningen, utan äfven att, till bestridande af nämnda lön edil ökning, ett förslagsanslag af 600 R:dr måtte hos Riksdagen begäras.

Enär de af General-Fält-Tygmästaren sålunda, till stöd för framställningen om förhöjd aflöning åt Besigtningsrustmästarne vid Artilleriets Tygstat anförda förhållanden, enligt min uppfattning måste tillerkännas full giltighet, anser jag mig i anledning deraf höra i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att, till beredande af förhöjning i lönen från 800 till 1,200 R:dr för hvar och eu af de å Artilleriets Tygstat uppförda inalles åtta Besigtningsrustmästarebefattiungar, anvisa ett belopp af tillhopa 3,200 R:dr, att tilläggas anslaget för Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen.

Vidkommande åter General-Fält-Tygmästarens förslag att Besigtningsrustmästare efter 15 års berömlig tjenstgöring i nämnda egenskap måtte komma i åtnjutande af ytterligare lönetillökning af 300 R:dr, så, ehuru jag delar General-Fält-Tygmästarens åsigt om lämpligheten af en sådan anordning, under dervid föreslagna vilkor, anser jag mig dock icke höra i underdånighet påyrka, att, såsom General-Fält-Tygmästaren ifrågaställa särskild! anslag för nämnda ändamål redan nu må hos Riksdagen begäras.

I afseende å de sålunda för anslaget till Artilleri-regementena ifrågaställda särskilda förhöjningsbelopp, utgörande:

för organisationens fullföljande ..............................

» förhöjning i rekryteringspenningar..................

» löneförhöjning åt Besigtningsrustmästare......

eller

.............. Hult- 61,078: 16.

............. » 1,725: —

............ » 3,200: —

tillhopa R:dr 66,003: 16.

Bil. N:o 3 a. till. Kongl. Maj As Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873. 27

får jag i underdånighet föreslå att de måtte komma anslaget till godo på följande sätt nemligen:

att anslagets nuvarande pennin gebelopp R:dr 851,622: 72

ökas med.......................................................... » 59,596: 48 pn 219- 20

att den under anslaget upptagna oindelta

spanmål 46,514 kb:ft 2 k:r, motsvarande R:dr 97,679: 82 må ökas med 3,050 » 8 » » » 6,406:68

till ..............49,565 kb:ft, motsvarande...............................R:dr 104,086: 50,

hvarigenom anslagets slutsumma blifver R:dr 1,015,305: 70.

Enär, på sätt jag redan i mitt underdåniga yttrande till Statsrådsprotokollet för den 9 Januari 1872 i underdånighet erinrat, förslaget till Artilleriets organisation blifvit uppgjord t under förutsättning, att passevolans emellan Kronan och Batteri-Cheferne vid ifrågavarande vapen skulle komma att för framtiden upphöra, får jag i anledning häraf i underdånighet föreslå, det Armé-Förvaltningen måtte erhålla nådig föreskrift att i behörig ordning å Kronans vägnar uppsäga det med Batteri- och Kompani-Cheferne vid Röta Artilleri-regemente afsluta.de och nu gällande passevolanskontrakt, så att detsamma kommer att med innevarande års utgång upphöra.

1 händelse af nådigt bifall härtill blifver särskild! anslag för år 1874 erforderligt dels till ersättning åt nuvarande passevolantörer vid Rota Artilleri-regemente för utöfver stat befintliga men nödvändiga persedlar, äfvensom för det bättre skick, än hvad kontraktet stadgar, hvaruti de reglementerande persedlarne kunna vid blifvande afmönstring befinnas, dels ock till arfvoden åt Batteri- och Kompani-Cheferne, utöfver lönerna på stat, hvilka senares belopp blifvit bestämdt med afseende å detta befäls inkomst af passevolans^. Ehuru ifrågavarande anslag icke för närvarande kan till beloppet med full säkerhet bestämmas, enär detta är beroende, hvad ersättningen till passevolantörerne angår, på framdeles skeende uppskattning af ofvan omforma!da persedlars värde, samt, beträffande Batteri- och Kompani-Chefernes arfvoden, på framtida pröfning deraf, anser jag likväl, på grund af Armé-Förvaltningens Intendents-Departeinents i förstnämnda hänseende meddelade uppgift samt i betraktande af beloppet af de nuvarande lönerna på stat, anslaget kunna förslagsvis beräknas till 90,000 Riksdaler, under förutsättning härvid, att kostnaderna för inlösen af persedlar vid stamtruppen å Rofland, hvilka kostnader af Armé-Förvaltningen beräknats till 2,500 R:dr, äfven må af

2 K Bil. N:o 3 a. till Kong!.. Maj:ts Nät!. Prof. N:o /, om Statsverket 1873. x

samma anslag bestridas; och torde detta anslag få här nedan bland öfriga extra anslag antecknas.

Till arfvoden åt Batteri-Cheferne vid Wendes Artilleri-regemente linnés för innevarande år särskildt anslag anvisadt, och ehuru, i afvaktan å ny lönereglering för värfvade arméen, dessa arfvoden äfven under nästkommande år 1874 måste utgå, anser jag mig dock icke nu höra för detta ändamål ifrågasätta någon särskild anslagsbegäran till Riksdagen, enär jag hyser den förmodan att för arfvodena erforderliga medel skola kunna för nämnda år beredas inom uppkommande besparingar antingen å artilleri-regementenas anslag eller å hufvudtiteln i allmänhet.

Marin-regementet. Enär frågan om ordnande! af garnison i Earlskrona såsom omedelbart sammanhängande med den om organisation al landtförsvaret i allmänhet, icke kan vid instundande riksdag till slutlig pröfning förekomma, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kong!. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att, på sätt för innevarande av redan linnés niedgifvet, det under 4:de hufvudtiteln uppförda anslag till Marin-regementet af 248,228 R:dr 42 öre, — i den män det genom regementets indragning blifver disponibelt —, må jemväl lör år 1874 ställas till Eders Kong!. Maj:ts förfogande, att till erforderligt belopp användas för upprätthållande af garnison i Earlskrona.

Fortifikationen. Beträffande det vid 1872 års riksdag för innevarande år 'anvisade extra anslag af 44,709 Ruff 40 öre till påbörjande af eu Sappörbataljons uppsättning, hvilket anslag äfven framgent bör utgå och på ordinarie stat uppföras, har Armé-Förvaltningen å Civila Departementet, till följd af erhållen nådig föreskrift, i underdånighet föreslagit, att nämnda belopp måtte enligt nedanstående fördelning tilläggas följande riksstats-anslag, nemligen:

anslaget till Fortifikationen med....................... Ruff 21,301: 71,

» till mathållning för manskapet vid

garnisonsregementena........................ » 10,774: 52,

» till inqvarteringskostnader i hufvud-

staden..................................................... » 1,668: ,

» till försvarsverket i allmänhet........... » 10,965: 17, 44^799. 49.

Och torde donna sålunda föreslagna fördelning få här nedan vid de särskilda anslagens behandling behörigen iakttagas.

Enligt den för Sappörtbataljonens organisation uppgjorda plan borde anslag för påbörjande af 2:dra kompaniets uppsättning redan under år 1874 vara att tillgå; men enär under deri senare tiden visat sig allt större svång-

Bil. N:o 3 a. Ull Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 29

heter att erhålla manskap för uppsättning af värfvade trupper, samt vid Carlsborgs fästning, hvarest Sappör-bataljonens organisation är afsedd att genomföras, för närvarande förestår uppsättning ej allenast af lista Sappörkompaniet utan äfven af två artilleri-batterier, anser jag mig, oaktadt olägenheterna af en rubbning i den uppgjorda organisationsplanen, likväl icke böra påyrka, att till den nu snart sammanträdande Riksdagen framställning om anslag för Fortifikationstruppers uppsättning göres, i vidsträcktare mån, än hvad angår följande för komplettering af befälet vid första Sappör-kompaniet erforderliga löner jemte arfvoden, nemligen för:

1 Löjtnant af lista klassen......................................................... Ridr 1,747: 50,

eller tillhopa Ridr 4,792: 50,

hvilket belopp bör anslaget för Fortifikationen tilläggas.

I anledning af de nyss antydda svårigheter, som under senare tiden i allt högre grad mott att hålla värfvade arméens nummerstyrka fulltalig, anser jag mig höra fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet derpå, att nämnda förhållande, derest det kommer att än vidare fortfara, påkallar särskilda åtgärder till svårigheternas afhjelpande; och ehuru jag varit betänkt att redan nu ifrågasätta framställning till Riksdagen om särskild! anslags anvisande för ifrågavarande ändamål, har jag dock ansett frågan härom, för närvarande och intilldess ytterligare erfarenhet i ämnet hunnit inhemta^, höra inskränkas till det förslag om förhöjning i rekryteringspenningar vid en del värfvade trupper, som dels i det föregående framställts dels här nedan kommer att afgifvas.

Enär, enligt det senast uppgjorda och godkända förslaget till uppsättning af ökadt antal Fortifikationstrupper, arfvoden, hvardera å 36 R:dr, blifvit för hornblåsarne så väl vid Fältsignal-kompaniet som vid Sappör-bataljonen beräknade, men hornblåsarne vid de äldre Fortifikationstrupperna eller Pontonier-bataljonen voro i saknad af arfvoden, har Kongl. Maj:t, uppå Befälhafvarens för Fortifikationen underdåniga framställning, för innevarande år från anslaget till extra utgifter beviljat hornblåsarne vid Pontonier-bataljonen gratifikationer, till belopp motsvarande berörda arfvoden. Då likväl sådana gratifikationer icke lämpligen lära kunna allt framgent komma att utgå, men sistnämnde hornblåsare icke heller torde, i afseende å aflöningsförmåner, höra befinna sig i sämre ställning än deras vederlikar vid Fältsignal-kompaniet och Sappör-batalj onen, får jag i underdånighet hemställa, att till arfvoden ä 36 R:dr åt de vid Pontonierbatal-

30 Bil. No 3 a. till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverlet 1873.

jonen anställde sex hornblåsare måtte hos Riksdagen begäras ett anslagsbelopp af 216 R:dr.

Vidare och enär rekryteringspenningarne för de nyuppsatta Fortifikationstrupperna, i likhet med hvad vid Artilleriet egt ruin, blifvit beräknade till 8 R:dr 50 öre per man, under det att vid Pontonier-bataljonen sådana medel fortfarande utgå med endast 7 R:dr 50 öre per man, torde, i enlighet med hvad Armé-Förvaltningen å Intendents-Departementet ock föreslagit, till beredande af förhöjning i rekryteringspenningarne för Pontonier-bataljonens nummerstyrka, 360 man, med 1 R:dr per man årligen, ett belopp af 360 R:dr få hos Riksdagen begäras.

I öfrig! och i anledning af Befålhafvarens för Fortifikationen uti memorial af den 27 sistlidne November gjorda underdåniga framställning derom, att, — då aflöningen för den vid Fortifikationens Chefs-expedition anställde vaktmästare, hvilken aflöning, utom ersättning med ett ringa belopp för embetsrummens eldning och städning, utgjorde 500 R:dr för år, numera vore för fyllande af vaktmästarens lefnadsbehof otillräcklig, och denne vaktbetjents tid toges för tjenstgöringen synnerligen mycket i anspråk —, Eders Kongl. Maj:t täcktes dels för innevarande år i Nåder anvisa ett belopp af 100 R:dr till löneförbättring åt bemälde vaktmästare, dels ock till Riksdagen aflåta Nådig proposition om förhöjning i nuvarande vaktmästarelönen med enahanda belopp, att från och med år 1874 å Fortifikationens stat uppföras, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t, med bifall till senare delen af Befälhafvarens för Fortifikationen förevarande framställning, täcktes, till förhöjning i vaktmästarens vid Fortifikationen lön, af Riksdagen begära ett belopp af 100 R:dr, att från och med år 1874 utgå.

Beträdande åter den jemväl för innevarande är föreslagna löneförbättring för ifrågavarande vakt betjent, anhåller jag i underdånighet, att frågan härom, på sätt ofvan i afseende å eu dylik fråga rörande Armé-Förvaltningens vaktbetjemng föreslagits, icke för närvarande måtte till särskild åtgärd föranleda.

1 afseende å de till förhöjning i anslaget för Fortifikationen nu föreslagna

belopp, utgörande:

för Sappör-bataljonen, inberäkna»!! de för komplettering af första kompaniets

befäl erforderliga löner och arfvoden................................. R:dr 26,094: 21.

till arfvoden åt hornblåsarne vid Pontonier-bataljonen » 216: —

» förhöjning i rekryteringspenningarne vid nämnda bataljon ....................................................................................... » 360: —

d förhöjning i vaktmästarens vid Chefs-expeditionen lön...... » 100:

eller tillhopa R:dr 26,770: 21,

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873. 31

får jag i underdånighet föreslå, att nämnda summa må anslaget tilläggas med

penningar ............................................................... B: dr 23,580: 94.

vindel! spanmål 1,518 kubikfot 7 kannor ä 2

B:dr It) öre per kubikfot........................... » 3,189: 27. 779. 21

hvarigenom, när härtill lägges anslagets nuvarande slutsumma ... 231,383: 31.

ifrågavarande anslag kommer att utgöra R:dr 258,153: sr

Koraller/- och Artilleri-hästars remontering och skoning. Utom hvad rörande detta anslag här otvan i sammanhang med frågan om Artilleriets organisation förekommit, i enlighet hvarmed eu förhöjning i detta anslag erfordras med 4,981 B:dr 50 öre, får jag i underdånighet anmäla, att Sekund-Chefen för Lifgardet till häst och Chefen för Hussar-regementet Konung Carl XV, uti hvar för sig, uppå vederbörande Sqvadrons-Chefers föranledande, afgifna memorial hos Eders Kongl. Näjd i underdånighet anhållit, den förre, att regementets nuvarande remonteringsanslag, utgörande 37 R:dr 50 öre årligen för hvarje häst, måtte förhöjas till lika belopp, som vid Svea Artilleri-regemente bestås, dier 45 B:dr årligen för hvarje häst, och den senare, att förhöjning måtte i Nåder beviljas dels i regementets remonteringsanslag från dess nuvarande belopp af 27 R:dr 50 öre till 45 B:dr för hvarje häst om året, dels ock, i det för hästarnes skoning bestämda anslag, från 2 R:dr 50 öre till 7 B:dr 50 öre för hvarje häst årligen, — hvilka underdåniga framställningar blifvit af vederbörande Brigad-Chef och General-Befälhafvare, så vidt hvardera rört, i underdånighet förordade.

Uti häröfver afgifvet utlåtande har Armé-Förvaltningen å Inteudents- Departementet i underdånighet erinra!: att, enligt det för Lifgardet till häst den 17 September 1856 och det för Hussar-regementet Konung Carl XV den 15 Augusti 1865 Nådigst fastställda passevolanskontrakt, Indika beggedera, sedan vederbörande Sqvadrons-Chefer blifvit hörde, genom Kongl. Maj:ts Nådiga beslut den 17 Maj 1872 förklarats skola fortfarande under tre år från och med det innevarande lända till efterrättelse, det ålåge Sqvadrons-Cheferne, bland annat, att »för dertill i stat bestådda medel» anskaffa de för underbefälet och manskapet erforderliga remonter, Indika, af i öfrig! föreskrifven beskaffenhet, finge antagas vid en ålder af i allmänhet emellan 4 och 7 år; — att, såsom i de underdåniga memorialen uppgå Lits, remonteringsersättningen till Sqvadrons-Cheferne utgjorde, enligt Nådigst fastställd stat af den 18 December 1866, vid Lifgarde! till häst 37 B:dr 50 öre och vid Hussar-regementet Konung Carl XV 27 R:dr 50 öre för hvarje häst om året, under det att vid alla Artilleri-regementena, der remonteringen besörjes omedelbart för Kronans räkning, remonteringsanslaget vore i nyssnämnda stat bestämdt till 45 R.dr för hvarje häst årligen, alla dessa belopp beräknade efter en antagen

32 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1813.

tjenstetid hos hästen af i medeltal 10 år; — att skoningsanslaget vid Hussarregementet Konung Carl XV ntginge, jemväl enligt merberörda stat, med 2 R:dr 50 öre per häst om året, men vid Lifgardet till häst med 8 R:dr 25 öre och vid Artilleri-regementena med 9 R:dr, likaledes för hvarje häst årligen; — och har Armé-Förvaltningen, med hänseende till de allmänt kända förhållanden, hvarpå förevarande underdåniga framställningar grundats, och då derigenom de här omförmälda passevolansbestyren icke kunde för nu bestådda ersättningsanslag handhafvas på ett för regementenas tjenstbarhet tillfyllestgörande sätt, så framt ej Sqvadrons-Cheferne skulle deraf tillskyndas enskilda betydande förluster, — något som väl icke kunde å Kronans sida rimligen ifrågaställas —. underdånigst tillstyrkt de begärda anslagsförhöjningarne, med hemställan tillika, det Eders Kongl. Näjd måtte täckas, genom Nådig Proposition till Riksdagen, föreslå följande tillökningar i ofvanberörda statsanslag, att utgå redan från och med år 1873, nemligen remonteringspenningar för 384 hästar vid Lifgardet till häst ä 7

R:dr 50 öre................................................ 2,880: —

d:o ior 537 hästar vid Hussar-regementet Konung Carl XV ä 17 R:dr 50 öre......... 9,397: so.

och skoningspenningar för 537 hästar \ id d:o eko ä 5 R:dr......... 2,685: —

tillhopa R:dr 14,962: so.

Ehuru jag i allo instämmer i de af Armé-Förvaltningen till stöd för den sökta anslagsförhöjningen anförda skäl, anser jag mig dock till Förvaltningens hemställan om Proposition i ämnet till Riksdagen böra tillstyrka Nådigt bifall endast i så måtto, att anslagsförhöjningen beräknas först från och med år 1874.

1 öfverensstämmelse härmed, och på grund af hvad vid behandlingen af frågan om artilleriets organisation här ofvan anförts, får jag alltså i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd täcktes i Nåder föreslå Riksdagen, att anslaget till Kavalleri- och Artilleri-hästars remontering och skoning, hvithet anslag för närvarande utgör................................................... K:dr 67,261: 25.

må ‘ med tillhopa.............................................................................. » 19,944: j—

förhöjas till R:dr 87,205: 25.

Fourragering af Artilleriets och Poutomer-bataljonrns samt värfvade Kavalleriets hästar. I anledning af hvad rörande detta anslag här ofvan i sammanhang med frågan om Artilleriets organisation anförts, hemställer jag i underdånighet om förslag till Riksdagen, att samma anslag, hvithet, enligt nu

gällande riksstat utgör................................................................. K:dr 439,700: —

må med ............................................................................... 0 28,700: —

förhöjas till ll:dr 468,400: — Mathållning

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

33 Mathållning för manskapet vid garnisons-regementena. I detta anslag påkallas, till följd af den fortgående organisationen så val af Artilleriet som af J ortifikationsti upptorna, en förhöjning, som, enligt hvad derom i det föregående anmärkts, blifvit af Armé-Förvaltningen beräknad till sammanlagdt 28,157 B:dr •J5 öre, men enär anslaget är af förslagsanslags natur, torde förhöjningen

höra upptagas i rundt tal med................................................... R:dr 28,000:

hvilket belopp jag alltså i underdånighet anhåller, att Eders Kongl. Mäj:t måtte af Riksdagen begära, för att tillläggas den nuvarande anslagssumman.............................. » 358,000:

hvarigenom anslaget kommer att utgöra R:dr 386,000: .....

Beväringen.

Gotlands Nationalbeväring. Af samma skäl, som här ofvan anförts till grund för förhöjning i rekryteringspenningarne vid Artilleri-regementena, i den män rekryteringspassevolansen derstädes upphör, har Armé-Förvaltningen å Intendents-Departementet i underdånighet anmält behofvet deraf, att rekryteringspenningarne vid Gotlands Nationalbevärings Artilleri-corps' stamtrupp, hvarest passevolansen redan med innevarande års början upphört, varda från samma tid förhöjda från 7 R:dr 50 öre till 8 R:dr 50 öre årligen per man af stamtruppens nummerstyrka 75 man.

Likaledes har Armé-Förvaltningen å nämnda Departement anmält, att. — i anseende till beskaffenheten af den för Artilleri-stamtruppens å Gotland kasernering i staden Visby upplåtna byggnad, och ännu mer, derest truppen, såsom afsedt lärer vara, skulle komma att i spridda qvarter inom staden förläggas —, det vore för manskapets behöriga vårdande vid inträffande sjukdomsfall åt allvarligare beskaffenhet oundgängligen nödvändigt att kunna å Länslazarettet i Visby bereda inträde för sådane sjuke. Och enär för detta ändamål särskilda medel måste vara att tillgå, har Armé-Förvaltningen i underdånighet föreslagit att hos Riksdagen måtte äskas anvisande härtill af ett ärligt belopp åt 150 R:dr, att å Gotlands IN ationalbevärings stat uppföras samt redan från och med innevarande år 1873 utgå.

I anledning af hvad Armé-Förvaltningen sålunda i ena och andra hänseendet anfört och föreslagit, far jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd måtte täckas af Riksdagen begära anvisandet af följande belopp, att från och med år 1874 utgå nemligen:

Bill. till Pilcsd. Prof. 1873. 1 Sand. 1 A/d.

34 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

till förhöjning i rekryteringspenningarne för manskapet vid Gotlands National-

bevärings Artilleri-corps’ stamtrupp................................. R:dr 75: —

samt till bekostande af sjukvård å Länslazarettet i Visby

för manskap, tillhörande nämnda stamtrupp.................. » 150: —

eller tillhopa R:dr 225: —

att tilläggas det i anslaget till Gotlands Nationalbeväring ingående penningebelopp, hvarigenom anslagets slutsumma, nu utgörande ................................. » 141,878: so.

skulle komma att uppgå till R:dr 142,108: so:

men enär, enligt förslaget till Generalstabens organisation, från ifrågavarande anslag bör till det nya anslaget för Generalstaben öfverföras ett belopp af

1,000 R:dr, kommer alltså anslaget till Gotlands Nationalbeväring att för framtiden utgöra endast 141,103 R:dr 90 öre.

Vidkommande åter utgifterna under innevarande år 1873 för nyssnämnda två särskilda ändamål, nemligen rekrytering och sjukvård vid Artilleristamtruppen å Gotland, får jag i underdånighet hemställa, att desamma, inom de af Armé-Förvaltningen nu uppgifva belopp, måtte fa bestridas från Fjerde hufvudtitelns anslag till extra utgifter.

Materielen.

Försvarsverket till lands i allmänhet, eller Armé-Förvaltningens Departement. I afseende å detta emellan Armé-Förvaltningens tre militära Departement fördelade anslag har Förvaltningen å Intendents-Departementet, beträffande det för Wermlands Fältjägare-regementes beklädnad hittills och äfven för innevarande år från anslaget utgående belopp, i underdånighet anmält, att, — sedan i anledning af de öfvergångsforhållanden, som vid regementet inträdt till följd af passevolansens upphörande och en förberedd ny organisation af detta regemente, Riksdagen, uppå Kongl. Maj:ts Nådiga förslag, medgifva, att de för regementets olika behof utsudda medel Unge under åren 1871— 1873 utgå och af Kongl. Näjd, utan afseende å hvarje belopps särskilda ändamål, gemensamt disponeras till hithörande utgifters bestridande, men dessa förhållanden numera, så vidt de af passevolansens upphörande varit beroende och på truppens beklädnadsangelägenheter inverkande, blifvit genom Kongl. Maj ds derom meddelade Nådiga beslut definitivt ordnade —, något hinder icke vidare uti nyssnämnda omständighet förefunnes emot en efter det nya beklädnadssättet vid regementet förändrad reglering af det statsanslag, hvarifrån regementets beklädnadsmed el bonde utgå; och då, i följd deraf att regementets

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj.ts Nåd. Prof. JV:p 1, om Statsverket 1873. 35

tjänstgöringsförhållanden vore lika med indelt trupps, Kongl. Näjd genom Nådigt Bref den 19 April 1872 medgifvit nummerstyrkans beklädande hufvudsakligen efter samma grunder, som vid indelta roterade arméen voro gällande, samt ett härefter bestämdt anslag för nämnda ändamål kunde beräknas till omkring 10,000 R:dr, emot i jemnt tal 18,000 R:dr under den tid passevolans egde rum, har Armé-Förvaltningen i underdånighet hemställt, huruvida icke, — såsom redan skott med regementets möteskostnadsmedel, hvilka af eu dylik orsak blifvit lagda under statsanslaget för indelta arméens vapenöfningar —, det förstnämnda beloppet, 10,000 R:dr, för nummerstyrkans vid regementet beklädnad, borde från och med år 1874 få utgå från anslaget för lif- och släpmunderingar vid roihällsregementena, i hvithet fall detta sistnämnda anslag påkallade eu motsvarande förhöjning, på samma gång dess benämning lämpligen borde förändras genom tillägg af orden: »och Wermlands Fält]ägareregemente)); kunnande deremot statsanslaget till försvarsverket i allmänhet minskas med beloppet 18,000 ll:dr.

Jemte det jag till alla delar instämmer i hvad sålunda beträffande anslaget till försvarsverket i allmänhet samt det till lif- och släpmunderingar vid rothål! sregementen a blifvit af Armé-Förvaltningen ifrågastäldt, får jag, enär förstnämnda anslag i och för organisationen af Artilleriet och Fortilikationstruppema, enligt hvad i det föregående redan blifvit anmärkt, påkallar en förhöjning af tillhopa ................................................................. B:dr 35.908: 56

j underdånighet hemställa, att, sedan härifrån afräknats det belopp, hvarmed anslaget enligt Armé-Förvaltningens ofvanstäende förslag bör minskas, eller......... » 18,000: —

återstående R:dr 17,908: 56.

måtte hos Riksdagen begäras, att tilläggas anslagets nuvarande summa.................................................................. » 1,427,791: 83.

hvarigenom anslaget kommer att uppgå till R:dr 1,445,700: 39.

Lif- och släpmunderingar vid rothållsregementena. På grund af hvad här ofvan anförts, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd täcktes i Nåder föreslå Riksdagen att, på det kostnaderna för Wermlands Fältjägare-regementes beklädnad må kunna för framtiden från ifrågavarande

anslag bestridas, detsamma, nu utgörande ....................... R:dr 262,520: —

måtte med .................................................................................. » 10,000: —

förhöjas till R:dr 272,520

samt att anslagets benämning må förändras genom tillägg af orden: och Wermlands Fältjägare-regemente,

36 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj;ts Nåd. Prof. N:o 1. om, Statsverket 1873.

Inqvartering skostnader i Stockholm. Detta anslag erfordrar förhöjning dels, till följd af förslaget rörande Generalstabens organisation, med R:dr 5,235: — dels ock i anledning af Fortifikationstruppernas organisation, med............................................................................................ » 1,668: —

eller tillhopa med R:dr 6,903: —

men enär anslaget är af förslagsanslags natur, torde förhöjningen fä föreslås i rundt tal med............................................................ Rall* 6,900: —

hvarigenom detta anslag, som för närvarande utgör......... » 18,000: —

skulle komma att uppgå till R:dr 24,900: —

Inqvarteringskostnader i landsorterna. Till följd af Generalstabens organisation påkallar äfven detta anslag en förhöjning, hvilken beräknats i rundt tal till 1,300; och hemställer jag alltså i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att nyssnämnda belopp måtte tilläggas anslagets nuvarande summa 36,000 R:dr, som derigenom kommer att förhöjas till 37,300 Rall*.

Diverse anslag.

Under den 17 Maj 1872 täcktes Kongl. Maj:t i nåder förordna, bland annat:

att det s. k. disciplin-kompaniet skulle, så snart detsamma blifvit, jemlik nådiga Rrelvet den 2 Augusti 1871, förlagdt till Carl sborg, upphöra att utgöra eu afdelning af Kronoarbets-corpsen och afl befattning med detsamma öfver flyttas från fångvården till krigsadministrationen, samt kompaniet derefter å nämnda fästning användas i arbete för Fortifikationens rökning och i militäriskt afseende, i likhet med andra å fästningen förlagda trupper, stå under fästningskommendantens myndighet och inseende; samt

att, intilldess erforderligt anslag för kompaniet blefve å riksstatens fåle hufvudtitel uppfördt, ej mindre de vid kompaniet anställde officerare fortfarande skulle från fångvårdens ordinarie aflöningsanslag åtnjuta de för dem bestämda arfvoden, än ock alla öfriga utgifter för kompaniet såsom dittills utgå af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll, med iakttagande i senare afseende!, att Armé-Förvaltningen, efter förslag af kompani-chefen, hvilken med biträde af en redogörare omhänderhade kompaniets ekonomi, skulle bestämma stat för berörda utgifter och från Fångvårdsstyrelsen reqvirera medel till deras bestridande.

I anledning häraf och sedan disciplinkompaniets förläggning till Carlsborg under sistlidne September månad egt ruin, och Eders Kongl. Maj:t, uppå .lustitie- Departernentets föredragning, ansett medel för disciplinkompaniets behof icke vidare höra under 2alra hufvudtiteln uppföras, torde i stället nödiga mede! för nämnda

37 Bil. No 3 ce. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

ändamål höra för framtiden blifva under riksstatens fåle hufvud titel att tillgå. Men enär förslag till de för kompaniets framtida förvaltning erforderliga reglementariska föreskrifter eller tillförlitlig uträkning rörande de till kostnadernas bestridande för kompaniet nödiga medel ännu icke, under den korta tid kompaniet varit å Carlsborg förlagd t, hunnit utarbetas, samt jag alltså icke heller nu är i tillfälle att till siffran uppgifva det belopp som för nämndå ändamål blifver behöflig!, lärer det anslag, som för kompaniet kommer att anvisas, höra, åtminstone tills vidare, erhålla förslagsanslags natur; och då, enligt af Fångvårdsstyrelsen meddelad uppgift, kostnaderna för disciplinkompaniet under senare åren i medeltal uppgått till omkring 36,000 R:dr årligen, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att under fåle hufvudtiteln anvisa till utgifter för ifrågavarande kompani ett förslagsanslag äf 36,000 R:dr, samt att anslaget, med rubrik: DisciplinJcmipaniet, må uppföras näst efter anslaget till extra utgifter.

1 sammanhang med frågorna rörande Artilleriets organisation och passevolansens upphörande vid artilleri-vapnet har Armé-Förvaltningen ä Intendents- Departementet, — i anledning deraf, att manskapet vid värfvade arméen under senare, åren icke i den utsträckning, som enligt gällande stater och kontrakt alsetts, funnits villigt att emellan exercistiderna söka permission —, i underdånighet föreslagit, att särskild! anslag till permitteringens befrämjande vid värfvade arméen måtte å stat uppföras, till en början dock endast för Göta och Wcndes Artilleriregementen samt Artilleristamtruppen å Gotland;

men ehuru jag finner Armé-Förvaltningen icke hafva sakna! skål för sin framställning i detta hänseende, anser jag mig dock icke nu och innan ytterligare erfarenhet härutinnan vunnits höra dertill tillstyrka nådigt bifall, utan hemställer i underdånighet, att med begäran om anslag för ifrågavarande ändamål måtte få till en kommande riksdag anstå.

Sedan jag sålunda i underdånighet redogjort för de förändringar jag anser höra vid nu förestående statsreglering vidtagas i afseende å ordinarie anslagen under 4-.de hufvudtiteln, torde jag få öfvergå till framställningen rörande de anslag af mera tillfällig beskaffenhet, Indika synas mig höra under år 1874 blifva för landtförsvaret att tillgå.

1 sådan! afseende får jag med anledning af hvad i det föregående vid behandlingen af ordinarie anslagen blifvit rörande Artilleriets organisation anförd!, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen:

att till fullföljande af nyssherörda organisation, enligt uppgjord plan, måtte anvisas ett extra anslag af 119,603 Ruff 48 öre; samt

38 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

att till ersättning åt passevolantörerne vid Göta Artilleri-regemente för ölvertaliga persedlar och för det bättre skick, än passevolanskontraktet stadgar, hvari regementets på passevolans underhållna materiel kan vid blifvande afmönstring till Kronan befinnas, äfvensom till arfvoden åt Battericheferne vid detta regemente måtte beviljas ett till 90,000 R:dr beräknad! extra anslag af förslagsanslags natur, med rättighet för Eders Kongl. Maj:t att af detta anslag jemväl låta bestrida kostnaderna för inlösen af persedlar vid den nyligen till Kronan afmönstrade artilleri-stamtruppen på Gotland, hvilka kostnader blifvit af Armé-Förvaltningen till 2,500 R:dr beräknade.

Vidare förekomma följande frågor.

Artilleribehof.

1 afseende härå bär General-Fält-Tygmästaren uti ofvanberörda underdåniga memorial af den 14 sistlidne November gjort följande framställningar:

Fältartitterimateriel. Härtill både vid 1871 års riksdag beviljats ett anslag af 1,102,743 R:dr, deraf blifvit anvisade: vid nyssnämnda riksdag 180,000 R:dr, att utgå under år 1872, och vid 1872 års riksdag 185,000 Rdr, att under innevarande år 1873 utgå, hvadan alltså af det beviljade anslaget återstode 737,743 R:dr.

Då, enligt General-Fält-Tygmästarens åsigt, materielens komplettering, så vidt löjligt vore, herde verkställas samtidig! med personalens organisation, för hvars fullständiga genomförande, enligt den uppgjorda planen, vore afsedd en tidrymd af sex år, från och med år 1872, så bär General-Fält-Tygmästaren underdånigst hemställt, att Eders Kongl. Maj:t behagade bos Riksdagen föreslå, att det återstående anslagsbeloppet 737,743 R:dr måtte fördelas på fyra år, och att således omkring en fjerdedel deraf måtte anvisas att under år 1874 utgå, eller, till

Fältar tiller i-materiel......................................................................... 185,000: —

Fästnings- och positions-Jcanoner. General-Fält-Tygmästaren bär i underdånighet erinra!, hurusom för fyllande åt detta behof följande belopp blifvit anvisade:

af 1866 och 1867 årens Riksdagar till positions- och be-

lägrings-artilleriet .......................................................... 73,500: —

af 1868 års Riksdag till 4 st. grufva kanoner ...................... 100,000: —

af 1871 och 1872 årens Riksdagar till fästnings- och positions-kanoner ........................................................................... 300,000: —

eller tillsammans 473,500: —

1 afseende å denna anslagssumma bär General-Fält-Tygmästaren anmält, att,

då de 6 st. 8 os refflade bakladdningskanoner, åt hvilka tvenne redan vore leve-

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873. 39

rörande och de återstående innan kort fullbordade, blefve till fullo liqviderade, behållningen å anslaget komme att uppgå till omkring 260,000 Rall-, hvithet belopp således vore för ifrågavarande ändamål disponibelt.

Af den materiel, som enligt nådigt fäststäld plan herde utgöra bestyckningen å de under arbete varande befästningarne vid Fredriksborgss undet, vore de lättare kanonerna med lavetter och projektiler redan anskaffade och ditförda, men utaf de så kallade pansarbrytande kanonerna återstode att framställa:

4 st. 9"24 refflade kanoner,

3 st. 8"os d:o d:o samt

omkring 900 projektiler och 13 st. vall- och kasematt-lavetter.

Om först gällande pris lades till grund, kunde kostnaden för donna materiel beräknas till ungefärligen 350,000 R:dr, men under nuvarande prisförhållanden herde donna summa ökas med omkring 33 procent, eller till omkring 460,000 R:dr.

Då nämnda befästningar ansåges kunna fullbordas under år -1874 och best yckningen herde, så vidt förhållandena sådant medgåfve, vara till donna tidpunkt anskaffad, så bär Generai-Fält-Tygmästaren i underdånighet anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska att utaf del af 1871 års Riksdag beviljade anslag 551,000 R:dr, hvaraf 300,000 R:dr redan blifvit anvisade, måtte för ar 1874 få utgå till fästnings- och positions-kanoner 200,000 R:dr.

Skjutförsök. Härom yttrar General-Fält-Tyginästaren, hurusom teknikens framsteg och de alltjemt stegrade fordringarne på stor eldverkan hos artilleriet måste hafva ständiga förändringar åt detta vapens materiel till följd.

Sadana förändringar herde dock ej vidtagas förr än man genom försök gjort sig förvissad om deras ändamålsenlighet. Om än mindre stater icke gerna kunde, i likhet med de större, för sådant ändamål använda millioner riksdaler. utan hufvudsakligen måste lägga den erfarenhet till grund, som andra dyrt köpt, sa återstod»' dock alltid tillräckligt många förhållanden att pröfva, för att taga i anspråk medel till icke obetydliga belopp, och då å de anslag, som för sådant ändamål åt 1866 och 1867 årens Riksdagar beviljats, icke någon behållning förefunnes, samt åtskilliga ganska kostsamma försök, såsom med styckekrut af ny tillverkning, profskjutning dels af kanoner, dels af fästningslavetter af nykonstruktion, som icke kunnat uppskjutas, redan tagit sin början och komme att tillsvidare fortsättas, har General-Fält-Tygmästaren underdånigst anhållit, att Eders Kongl. Maja täcktes af Riksdagen åska nödiga medel till betäckande af de kostnader härför, hvilka dels blifvit al under hand varande medel förskjutne, dels kunde komma att ytterligare för samma ändamål utgå eller, under 1874,

till skjut för sök ......................................................................... 30,000 Rall-.

Infanteri-gevär. För anskaffning häraf hade af 1871 års Riksdag beviljats

4,500,000 R:dr, hvaraf redan under samma år utgått 198,000 R:dr, under år 1872 ett belopp al 1,050,000 R dr, och vore dessutom anvisadf att under inne-

40 Bil. No 3 a. till Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

varande år 1873 utgå 1,084,000 R:dr. Af förstnämnda belopp återstode alltså 2,168,000 R:dr. Vid 1872 års slut borde tillgången af infanterigevär enligt senaste modeller uppgå till omkring 130,000 st. För att det, uti underdåniga memorialet den 29 December 1870 af dåvarande Chefen för Landtförsvars-Departementet, såsom erforderligt ansedda antalet af 246,000 gevär måtte blifva fyldt, återstode att anskaffa omkring

120.000 st. Sedan Carl Gustafs städs faktori nu blifvit betydligt utvidgadt, och under antagande att Husqvarna Vapenfabriks Aktiebolag åtoge sig en årlig tillverkning af 15,000—18,000 gevär, kunde minst

40.000 gevär tillverkas om året, och behofvet skulle sålunda kunna blifva fyldt efter trenne års förlopp.

Vid bestämmandet af det utaf 1871 års Riksdag beviljade belopp både lagts till grund ett till 30 R:dr beräknadt medelpris för hvarje gevär. Hittills hade ock donna beräkning visat sig riktig, men då de numera betydligt stegrade prisen å alla materialier måste hafva en ökad tillverkningskostnad till följd, så vore att befara att, såvida icke en förändring af nämnda förhållande snart inträffade, den beviljade summan icke blefve för ändamålet tillräcklig.

General-Fält-Tygmästaren har dock ansett sig ej nu höra ifrågaställa någon förhöjning af årsanslagct, utan anhåller i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen nådigst hemställa, att återstoden af meranämnda af 1871 års Riksdag beviljade anslag må fördelas på tvenne år, och att således måtte anvisas att under år 1874 utgå:

till infanteri-gevär........................................................................ 1,084,000 R:dr.

Byggnader. Sedan Kongl. Maj:t i nåder gillat att, på sätt Riksdagen ifrågaställa sex utaf Vendes Artilleri-regementes batterier borde organiseras såsom ridande artilleri, samt beslutat, att dessa sex batterier skulle förläggas i Christianstad, måste ökadt stallutrymme derstädes beredas, enär för närvarande endast 146 spiltrum jemte ett mindre sjukstall funnes att tillgå, och häst-antalet, då hvarje ridande batteri fatt sig tilldeladt 26 hästar, komme att uppgå till 156. I sammanhang med frågan om ökadt stall utrymme borde likväl äfven tagas i öfvervägande behofvet af nytt ridhus i donna garnisonsort. Det nuvarande ridhuset befunne sig nemligen i så bristfälligt skick, att detsamma vid derå år 1870 anställd besigtning ansetts icke kunna utan våda begagnas mer än några få år. Det hade dessutom visat sig otillräckligt redan för regementets dåvarande styrka, och detta blefve i ännu högre grad förhållandet, när batteriernas antal komme att ökas. Ett underdånigt förslag till ett fullständigt

etablis-

Bil. N:o 3 a. till Kong1. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 41

etablissement för Ven des Artilleri-regemente i Christianstad både år 1855 blifvit öfverlemnadt till Kong! Maj:t, som då täckts taga i öfvervägande den del deraf, som rörde en gemensam förrådsbyggnad för de i staden förlagda batteriers materiel, hvilken byggnad numera äfven blifvit uppförd, men beträffande förslaget i öfrig!, både Kongl. Maj:t förständiga! Chefen för Ingeniör-Corpsen att, när andra honom åliggande göromål af mera brådskande beskaffenhet det medgåfve, uppgöra och i underdånighet inkomma med ritningar och förslag till öfrig a i förslaget uppgifva byggnader. Enligt detta förslag, som sålunda icke kunde anses hafva blifvit i sin helhet faststäldt, herde två särskilda ridhus anläggas, men då uppförandet af tvä mindre i ställe! för ett större ridhus skulle medföra icke allenast en ökad kostnad utan äfven, derest nyssnämnda förslag skulle följas, åtskilliga andra olägenheter, så både General-Fält-Tygmästaren trött sig höra i nämnda afseende frångå samma förslag, hvilket numera icke heller i öfrig! syntes kunna komma till utförande. För inrymmande af regementets rusthållarehästar under exercistiden vore tvenne öppna stallskjul uppförda, ett på hvardera sidan om ett framför det nya förrådshuset beläget fält, hvithet, väl b ohöfligt vid förefallande uttagning af materiel från förrådet, exercis in. in., nyligen blifvit för sådan! ändamål utjemnadt, och således icke utgjorde någon lämplig plats för uppförande af ett ridhus. Eu sådan kunde deremot erhållas, om det vestra af de nyssnämnda båda stallskjulen förflyttades intill det östra, då ridhuset kunde anläggas på det ställe, som nu af det förstnämnda skjulet intoges. I fråga om eu dylik flyttning framställde sig två alternativ, nemligen att bibehålla såsom nu tvenne öppna skjul, eller att sammanbygga dessa under ett tak. Då det sednare alternativet medförde den störa fördel, att stallskjulen kunde begagnas äfven under en källare årstid, om så skulle påfordran, äfvensom att ett nu saknad! utrymme för uppläggande af foder erhölles, tvekade General-Fält-Tygmästaren ej att, ehuru skilnad eu i kostnad uppginge till omkring 6,700 B:dr, förorda detta sednare alternativ. Det gamla ridhuset, som genom dessa anordningar blefve disponibel!, kunde med fördel förändras till stall för 30 hästar och uppförandet af någon särskild stallbyggnad skulle således icke da ifrågakomma. Enligt uppgjorda beräkningar skulle kostnaderna för de bär

ifrågasätta arbetena uppgå till:

Nya ridhuset.................................................................................. B:dr 38,369: —

Flyttning af Vestra rusthållsstallet och dess sammanbyggande med det östra...................................................... » 9,743: —

Nuvarande ridhusets inredning till stall.............................. » 4,693: —

eller tillsammans B:dr 52,805: —, Bill. till Riksd. Prut. 1873. 1 Sami. 1 Afd. 6

42 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om, Statsverket 1873.

hvarifrån borde af dr agas värdet af grunden till det vestra stallskjulet, hvilken grund kunde begagnas för en del af ridhuset, för hvithet kostnaden härigenom minskades med 2,088 R:dr och slutsumman blefve 50,717' R:dr. General-Fält-Tygmästaren har alltså i underdånighet hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om uppförande af ett extra anslag under år 1874:

till ridhus och stallbyggnader i Christianstad af............... R:dr 50,800: —

Uppå Kongl. Maj:ts nådiga proposition hade 1871 års Riksdag anvisat till stall vid Carlsborg för batterier af Göta Artilleri-regemente ett belopp åt 28,000 R:dr. Något särskild! anslag till ridhusbyggnad för Artilleriet hade då ej blifvit ifrågasatt, emedan det ridhus, som måste uppföras för kavalleri-underbefälsskolans behof, i händelse af denna‘skolas förflyttning till tiar Isberg, både kunnat upplåtas till begagnande äfven af Artilleriet på de tider, då skolan ej vore sammandragen, eller underåstörre delen åt året, men då Riksdagen ej ansett sig böra bevilja de för nämnda skolas förläggande å Carlsborg erforderliga och af Kongl. Maj:t äskade medel, kunde uppförandet af en ridhusbyggnad för Artilleriet ej undvikas, såvida de fältbatterier, som enligt nådigt beslut komme att å stället förläggas, skulle blifva i tillfälle att under den källare årstiden öfva enskild ridning.

Ritning och kostnadsförslag hade för kort tid sedan blifvit uppgjorda för en dylik byggnad i Landskrona, och med stöd af dessa handlingar, hvilka kunde tjena till ledning äfven uti ifrågavarande fall, har General- Fält-Tygmästaren underdånigst hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen åska anvisandet af ett extra anslag för år 1874:

till en ridhusbyggnad ci Carlsborg af................................... R:dr 28,000: —

Med anmälan om förhållandena med de i Wisby för militära ändamål upplåtna förrådslägenheter har General-Fält-Tygmästaren vidare på anförda skål i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen aflåta nådig proposition om beviljandet af ett extra anslag under år 1874, till Artilleriförråd å Gotland, af 15,000 R:dr.

Uti memorial af den 11 November 1871 angående Artilleri-Departementets medelsbehof för år 1873 hade General-Fält-Tygmästaren i underdånighet yttrat, att, -— ehuru, med afseende å vissa anförda omständigheter, det möjligen vore att befara, att den till uppförande af nya och förbättrande af befintliga gevärsförrådshus å indelta Arméens mötesplatser, på grund af vederbörande Chefs-Embetens afgifna förslag, ar 1865 beräknade summa af 74,262 R:dr 52 öre icke skulle blifva för

43 Bil. N:o 3 a. till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873

ändamålet fullt tillräcklig, — han likväl, då det visat sig, att kostnaderna för de redan uppförda byggnaderna icke obetydligt understigit nämnda förslag, icke ansåge sig då böra ifrågasätta någon förhöjning af nämnda belopp, hvaraf 50,000 R:dr redan blifvit af föregående Riksdagar beviljade, utan både han då endast i underdånighet anhållit, att återstoden af den beräknade summan, eller 25,000 R:dr, måtte i Nåder af Riksdagen äskas.

Sedan detta General-Fält-Tygmästarens underdåniga memorial afgafs, hade emellertid förhållandena så betydligt förändrats, att Artilleri-Departementet, för att kunna bedömma huru många och hvilka af ifrågavarande förrådsbyggnader skulle kunna för de tillgängliga medlen uppföras, ansett sig föranlåtet att infordra nya kostnadsförslag, utaf hvilka framginge, att de år 1865 beräknade belopp, i stället för att, såsom förut varit fallet, lemna icke obetydliga öfverskott, numera blefve alldeles otillräckliga till kostnadernas bestridande.

För de af 1865—1866 årens Riksdagar beviljade medel, 25,000 R:dr, både gevärslorråd blifvit uppförda å Södermanlands, Wermlands, Wermlands Fältjägare- och Norra Skånska Infanteri-regementenas samt Norrbottens Fältjägare-corps’ mötesplatser. Lifregementets-Grenadier-corps, Uplands och Westmanlands regementen, Westerbottens-Fältjägare-corps och Hallands Infanteri-bataljon hade af vederbörande Chefs-Embeten ansetts icke vara i behof af förrådsbyggnader.

För de återstående indelta regementena och corpserna vore kostnaderna för förråds uppförande beräknade till följande belopp, nemligen:

*

44 Bil. N:o 3 a. till Koncjl. Maj ds Nåd. Prof). N:o /, om •Statsverket 1873.

Samtliga dessa förråd vore afsedda att kunna inrymma gevär till minst två årsklasser af beväringsmanskapet.

Härförutan både Chefs-Embetena vid nedanstående regemente och corpser framhållit behofvet af smedjors uppförande, och vore kostnaderna härför upptagna till:

Då härtill lades utgifterna för ritningarnes och förslagens uppgörande, 874 R:dr, samt arfvoden för tillsyn vid arbetenas utförande, beräknade till omkring 3 procent å byggnadskostnad^, uppginge således det för ifrågavarande ändamål erforderliga belopp till 103,575 R:dr.

Då härifrån droges de för nästlidna och innevarande år beviljade anslag, hvardera å 25,000 R:dr, för hvilka nio af ofvanupptagna förrådsbyggnader samt tvenne af smedjorna komme att uppföras, återstode en brist af 53,575 R:dr.

Då behofvet af lämpliga förrådsbyggnader å mötesplatserna till förvarande af de för beväringsmanskapet afsedda gevär, äfvensom af reservgevären. redan nu vore oafvisligt och skulle gorå sig ännu mer gällande, i händelse Eders Kong!. Maj:t funne för godt anbefalla utdelandet af gevär för ännu en årsklass af beväringsmanskapet, samt då kostnaden för detta behofs afhjelpande kunde anses ringa i jemförelse med den förlust, som uppstode derigenom, att ifrågavarande materiel icke kunde vårdas, som sig borde, utan blefve i förtid obrukbar, så ansåge General-Fält-Tygmästaren sig skyldig att framställa den underdåniga anhållan, att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen i Nåder åska att extra anslag under år 1874

till uppförande af gevärsförråd och smedjor å indelta arméens mötesplatser af 53,600 R:dr.

Hvad härvid först angår General-Fält-Tygmästarens anhållan rörande anslag af 15,000 R:dr för en Artilleriförrådsbyggnad i Wisby, så, ehuru behofvet af eu sådan byggnad visserligen icke kan förnekas, anser jag mig dock icke vid detta tillfälle, eller innan frågan om ordnande af Gotlands försvar kan i sammanhang med organisationen af vårt landtförsvar i allmänhet komma till slutlig pröfning, höra ifrågasätta beviljandet af anslag för en dylik byggnad.

45 Bil. N:o 3 a. till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket. 1873.

Vidkommande åter General-Fält-Tygmästarens i öfrigt här gjorda sär skilda framställningar, får jag, med instämmande deri underdånigst tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i Nåder föreslå Riksdagen att för år 1874 till Artilleribehof anvisa följande extra anslag, nemligen:

till faltartillerimateriel.................R:dr 185,000

» fästnings- och positionskanoner » 200,000

» skjutförsök...................................... » 30,000

» infanterigevär................................. » 1,084,000

» ridhus- och stallbyggnader i Chri-

stianstad ................................. » 50,800:

» en ridhusbyggnad å Carlsborg » 28,000:

« uppförande af gevärsförrådshus och smedjor å indelta arméens mötesplatser................................... v 53,600:

tillhopa R:dr 1,631,400:

Fortifikationsbehof.

Beträftande de för fästningsbyggnadernas bedrifvande erforderliga extra anslag har Befälhafvaren för Fortifikationen uti förut åberopande memorial af den 26 sistlidne November i underdånighet anfört följande.

Carlsborg.

Af de vid 1871 års Riksdag beviljade 600,000 R:dr till hufvudvallen och 920,000 R:dr till förrådsbyggnader, eller tillhopa 1,520,000 R:dr, både vid samma och af 1872 års Riksdag anvisats tillhopa 824,300 R:dr nemligen 200,000 R:dr till hufvudvallen och 624,300 R:dr till förrådsbyggnaderna, hvadan af förstnämnda anslag ännu återstode att invisa 695,700 R:dr, deraf 400,000 R:dr till hufvudvallen och 295,700 R dr till förrådsbyggnaderna.

Af dessa medel har Befälhafvaren för Fortifikationen ansett en summa af 150,000 R:dr höra för år 1874 anslås till fortsättning af arbetet å den ofullbordade delen af hufvudvallen.

Sedan förslag, till ett bombfritt förråd, afsedt att inrymma 3 månaders proviant för en styrka åt 15,000 man och beräknadt att kosta 380,000 R dr. blifvit af Eders Kongl. Maj:t i Nåder godkändt, både uppförandet af denna byggnad påbörjats. Hvad åter anginge de bombfrie förrådsbyggnader för Artillleriets behof, som vore afsedda att under

46 Bd. N:o 3 a. till Kongl. Maj:fs Nåd. Prof. N:o 1. om Statsverket 1873.

fästningens beskjutning skydda artilleriets dyrbarare reservmateriel, såsom krigsgevärsreserven, reservammunitionen, fältartilleriets reservmateriel m. in. så måste, med anledning af erfaren beten från sednaste krig, dessa byggnader förläggas under sjelfva vallarne å de fästningslinier, hvilkas ryggsida vore oåtkomlig för fiendtliga elden. Ritning till eif bombfritt förråd under eu af de gamla fästningsvallarne, beräknadt att kosta omkring 75,500 R:dr och inrymmande 6 millioner köp par patroner, vore ock af Eders Kongl. Näjd redan godkänd. De öfriga af ifrågavarande Artilleriförråder borde af, bland annat, ekonomiska skäl förläggas under den del af hufvudvaflen, till hvars fullbordande de af 1871 års Riksdag beviljade 600,000 R:dr vore afsedda och hvars reveteringsmur ännu vore under uppförande. Innan donna mur blefve färdig, vore dock icke skäl att påbörja dessa byggnader, för undvikande af störa jordmassors dubbla omkastning samt trängsel å byggnad splatsen. Till uppförande åt bombfria förrådsbyggnader erfordrades af nyss antydda orsak för år -1874 blott ett anslag af 95,700 R:dr.

På grund af det nu införda, bär Befälhafvare!! för Fortifikationen således i underdånighet hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå nästsammanträdande Riksdag att till Earlsborgs fästningsbyggnad för år 1 874 anvisa eu summa af 245,700 R:dr. I händelse af bifall härtill, komme att utaf det af 1871 års Riksdag beviljade anslag till ytterligare anvisande återstå 450,000 Rall', nemligen 250,000 Rall' till hufvudvallen och 200,000 R:dr till förrådsbyggnader.

Befästningsarbetena i Stockholms skärgård

Uti underdånigt memorial af den 20 November 1871 både Befälhafvare!! för Fortifikationen anfört, rörande skansanläggningen på Rindön vid Oxdjupet, bland annat, att till densammas fullbordande, utom hvad anginge bepansringarne samt glacisernas slutliga ordnande, skulle erfordras utöfver de då anvisade medlen eu summa af omkring 275,000 R:dr, hvaraf 200,000 R:dr bolde få disponeras år 1873 och 75,000 Rall- år 1874.

Till följd af den stärka stegringen uti såväl dagsverkskostnad som priserna på alla slag af byggnadsmaterialier komme vissei ligen något anslag utöfver hvad, som fordrades till glacisernas ordnande, att blifva behöflig! äfven för år 1875, då donna skansbyggnad antoges blifva fullbordad; men ehuru Befälhafvare!! för Fortifikationen ansett sig höra i underdånighet anmäla detta förhållande, gåfve detsamma dock ingen anledning till förändring i det förut uppgifna härofvan omförmälda anslagsbehofvet för år 1874; hvarföre bemälte Befälhafvare i underdånighet hemställt, att Eders Kongl. Näjd täcktes i nåder föreslå Riksdagen att för sistnämnda år till skansanläggningen å Rindön vid Oxdjupet anvisa de af förra Riksdagen redan beviljade 75,000 Rall1.

Bil. N:o 3 a. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

47 Beträffande åter bepansringarne — som voro 2:ne, eu för de 3:ne österut vända, tillbakadragna och en af dyrbarare beskaffenhet för de 6 norrut vända kassematterna — bär Befälhafvaren för Fortifikationen, med underdånig hänvisning till hvad, rörande de utaf honom då lemnade kostnadsuppgifter, förekom me uti hans förut åberopade memorial af den 20 November -1871, i underdånighet anfört, hurusom, efter det Eders Kongl. Maj:t jemlik! nådiga Generalorder den 28 sistlidne Maj, N:o 360, i nåder fastställt ritningarne till ifrågavarande bepansringar, 2:ne officerare både på sommaren blifvit till England afskickade för att afsluta kontrakt om leverans af den mindre bepansringen, hvarom underhandlingar redan förut voro öppnade med firman J. Brown et Comp. i Sbeffield. På vilkor, som i förhållande till omständigheterna och den utomordentliga prisstegringen å jern och stenkol måste anses särdeles förmånliga, både ock med nämnda firma kontrakt blifvit afslutadt om leverans och uppsättning på vederbörligt ställe, hvad jernarbetet beträffade, af sistnämnda bepansring för ett pris af, i ett för allt, 45 pund st. per ton. Emellertid komme härigenom att för donna bepansring ta^as i anspråk i det närmaste hela den för bepansringarne nu disponibla summan

240,000 B:dr, nemligen 170,000 B:dr anvisade af 1870 års och 70.000 B:dr af 1872 års Riksdag. Större delen af donna bepansring funnes ock redan upplagd vid skansen och återstoden vore utlefvad vid första Öppet vatten, nästkommande vår, så att hela bepansringen herde vara färdig och uppsatt till nästa höst.

Hvad anginge den återstående större bepansringen, som herde uppsättas år

1874, både de officerare, indika voro utskickade till England för beställning

och kontroll under tillverkningen af den mindre, fatt sig uppdraget att söka förskaffa anbud jemväl å den förstnämnda, på det Befälhafvaren för Fortifikationen måtte blifva satt i tillfälle afl före 1873 års Riksdag lemna Eders Kongl. Maja

bestämd uppgift å kostnaden för densamma. Men från begge de firmor, hos

hvilka beställningen kunde ifrågakomma, erhölls det svar. att, om meningen vore att genast afstöta kontrakt, de visserligen vore hågade att gorå anbud, men att de i motsatt fall hvarken ville gorå något dylikt, som skulle vara bindande för ens någon kortare tid, ej heller afgifva något kostnadsförslag, helst sådant skulle vara utan ändamål, enär af fruktan för fluctuationen uti jern- och kolprisen samt för arbetareoroligheter kostnaderna måste så högt tilltagas, att de hvarken b lofve antagliga eller kunde läggas till grund för någon säker beräkning; och för den, som egde någon kännedom om förhållandet för närvarande inom de engelska fabriksdistrikten, herde ett sådant svar ej förefalla oväntadt. Emellertid följde häraf att, derest icke Riksdagen skulle, med afseende å det ofvan anförda, vilja för år 1874 såsom förslagsanslag anvisa de åt förra Riksdagen till bepansringarne beviljade 480,000 R:dr, utan ånyo fordra en kostnadsuppgift, någon annan utväg icke funnes för att lemna en sådan, än att till grund derför lägga det

48 Bil. N:o 3 a. till Kong!.. Majds Nåd Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

pris, förenämnde till England utskickade officerare för Befälhafvaren för Fortifikationen uppgifva, såsom enligt deras åsigt tillräckligt högt för kontrakterandet om donna bepansring innevarande år, eller 55 Pund St. per ton; skolande i sådan händelse, med ^beräkning af öfriga kostnader, hvilka icke in gin ge uti beställningen, donna bepansring, som herde väga ungefär 632 tons, komma att kosta omkring 680,000 R:dr.

På grund af det ofvan anförda har Befälhafvaren för Fortifikationen således i underdånighet hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år 1874, till fullbordande af bepansringarne å nedre verket å Rindö vid Oxdjupet, antingen såsom förslagsanslag anvisa de af förra Riksdagen för nämnda ändamål beviljade 480,000 R:dr, eller ock, jemte anvisandet af detta anslag, anslå ytterligare 200,000 R:dr.

Beträffande försänknings- och upprensningsarbetena i Stockholms skärgård, yttrar Befälhafvaren för Fortifikationen, att, ehuru något ytterligare anslag till berörda arbeten nu icke ifrågaställdes, han likväl ansett sig höra vid detta tillfälle i underdånighet redogöra för förhållandet med de af 1870 och 1871 årens Riksdagar för nämnda ändamål beviljade anslag, hvilken redogörelse, till följd deraf att de största försänkningsarbetena först år 1872 bl Hvit utförda, icke förr kunnat lemnas.

Bemälde Befälhafvare erinrar härvid, hurusom till utförande af de försänknings- och upprensningsarbeten uti Stockholms skärgård, hvilka ingingo uti det af 1867 års komité framlagda, sedermera nådigst gillade förslag till försvarsanordningar uti samma skärgård, hela kostnadsbeloppet — i enlighet med en vid nyssnämnda förslag fogad beräkning uppgående till 282,600 R:dr — blifvit i följande ordning anvisadt, nemligen: för år 1871, dels en tredjedel eller 94,200 R:dr af 1870 års Riksdag, dels en tredjedel af 1871 års Riksdag, samt för år 1872 en tredjedel likaledes af 1871 års Riksdag.

Ehuru, såsom erfarenheten ock sedermera visat, det vore omöjligt att på förhand tillförlitligt beräkna de till försänkningar, som icke ligga på berg, erforderliga fyllnadsmassor och följaktligen äfven deras kostnad, hade dock snart af de undersökningar, hvilka för arbetsplans uppgörande verkställdes, framgått, att de fyllnadsmassor, som ingingo uti den af 1867 års komité framlagda kostnadsberäkning, ingalunda skulle blifva tillräckliga. Under sådant förhållande hade ock Befälhafvaren för Fortifikationen den

12 April

Bil. N:o 3 a. till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873. 49

12 April 1871 till Eders Kongl. Maj:t ingått med ;tt på nyssberörda undersökningar grundad! särskilt förslag för användandet af hela anslagssumman, 282,600 Rall', hvilket förslag afsåg att mindre vigtiga försänkningar tillsvidare icke skulle komma till utförande, enär eljest medel skulle komma att saknas för de vigtigare, i fall Riksdagen framdeles icke skulle bevilja vidare anslag. Sålunda blefvo i nämnda förslag uteslutna: yttre liniens försänkning mellan Kopparnageln och Hästholmen samt inre hmens mellan Hästholmen och Skarpö och mellan Skarpö och Rindö.

Af de öfriga arbetena både följande hittills blifvit utförda: försänkningarne mellan Bullerholmen och Resarön, Kullön och Edholmen, Edholmen och Askholmen, Skarpö och Pukholmen, Pukholmen och Rindön, hvarförutom den gamla försänkningen i Oxdjupet blifvit afkammad till 5 fot under medelvattenytan. Kostnaden för dessa arbeten både särdeles val öfverensstämt med den uti sistberörda förslag beräknade, så att till och med större eller mindre besparingar öfverallt uppkommit, utom hvad beträffade försänkningarne mellan Skarpö och Pukholmen samt mellan Pukholmen och Rindö, hvilka försänkningar, — af 1867 års Komité beräknade till en kostnad af 60,711 R:dr för 4,529 kubikfamnar grus- och 2,072 kubikfamnar stenfyllning samt uti Befälhafvarens för Fortifikationen underdåniga förslag af den 12 April 1871 till 78,300 R:dr för 2,700 kubikstänger grusfyllning och 1,080 stycken pålars nedslagning, — i verkligheten kosta! icke mindre än omkring 140,000 R:dr och erfordra! omkring 5,442 kubikstänger grusfyllning. Orsaken till donna ofantliga tillökning uti fyllnadsmassa vore den, att jordlager påträffats, som, ehuru de varit för härda att med de begagnade borren genomträngas, likväl icke haft nog styrka att uppbära den störa fyllningen, utan brustit under densamma; hvarigenom naturligtvis en betydlig rubbning uti sistnämnda förslag förorsakats. Efter samma förslag återstode nemligen ännu följande arbeten: försänkningarne mellan Bullerholmen och Wäderön, mellan Bullerholmen, Gåsviksskär och Kulle, mellan Hästholmen och Skarpö, mellan Askholmen och Rågholmen, Rågholmen och Hästholmen, beräknade till en kostnad af 84,900 R:dr samt upptagning af segelleden genom Oxdjupsförsänkningen, beräknad att kosta 54,746 R:dr, eller arbeten, som med pålagda faux frais enligt beräkning erfordrade tillsammans omkring 144,500 R:dr, men för hvilkas utförande af de anvisade medlen endast funnes eu tillgång af 87,500 R:dr, hvarmed dock äfven måste betäckas de ersättningar till strandegarne för förloradt fiske, som möjligen kunde kronan ådömas och hvarom rättegång blifvit vackt. Då emellertid, med afseende på segelfarten, Kodjupssunden icke kunde tillstängas förr än se-

Bih. till Riksd. Prut. 1873 / Band 1 Afd. 7

50 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts .Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

gelrännan uti Oxdjupsförsänkningen blifvit upptagen och detta åter icke finge göras förr än befästningen på Rindön blifvit färdig och bestyckad, hvilket icke torde komma att ske förr än år 1876, så har Befälhafvare!! föi1 Fortifikationen ansett sig nu blott böra gorå förestående underdåniga anmälan rörande dessa arbeten och de för desamtnas utförande beviljade anslag.

Befästningsarbetena omkring Carlskrona.

För bedrifvande af dessa arbeten både af 1871 och 1872 årens Riksdagar blifvit anvisade tillsammans 800,000 R:dr, så att 2,950,000 R:dr återstode af det vid 1871 års riksdag beviljade anslag af 3,750,000 R:dr. De hittills anvisade medlen hade endast varit afsedda till försänkningsarbeten, med undantag af 100,000 R:dr utaf anslaget för år 1873, hvilka voro bestämda till förberedande anordningar för att år 1874 kunna påbörja ombyggnaden af Kungsholms fästning.

Befälhafvare!) för Fortifikationen har nu i underdånighet anhållit, att, innan han yttrar sig om beloppet af de anslag, som till befästningsarbetena omkring Carlskrona torde böra af 1873 års Riksdag äskas, få, beträffande störa försänkningen derstädes, fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på följande särskilda omständigheter. ,

Då denna försänkning vore afsedd att tillstänga ett inlopp af 4,000 fots bredd och ända till 85 lots djup — med ytterligare lös botten af ända till 30 fots motighet — och som läge alldeles Öppet för vissa hafsvindar, såväl med afseende å sjösättning som drifis, samt uti hvilket ganska stark ström gin ge fram äfven på djupet, vore det tydligt, att största omtanka och försigtighet toges i anspråk vid bestämmandet af ej mindre försänkningens beskaffenhet än äfven byggnadsmetoden, och att, hvad den sednare beträffade, det icke varit, möjligt att på förhand så noga bestämma densamma, att ju icke, såsom förhållandet ock varit, den praktiska erfarenheten skulle visa nödvändigheten af betydliga modifikationer deri.

Enligt 1867 års Komités förslag vore denna försänkning afsedd att utföras medelst eu grusbank från botten till 20 fot under vattenyta)) med en öfre bredd af 70 fot och sluttningarnes anlag 1,75 gånger höjden, samt derofvanpå en bank af kullersten till 6 fot nära vattenyta)), med 18 fots öfre bredd och sluttningarnes anlag 1,5 gånger höjden. Kostnaden vore beräknad efter 7 R:dr 50 öre per kubikfamn, eller 34 R:dr 72 öre per kubikstång, för grusfyllningen samt efter 15 R:dr per kubikfamn, eller 69

Bil. N:o 3 a. till KongI. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket, 1873. 51

R:dr 44 öre per kubikstång, för stenfyllningen; hvartill ytterligare kom me 15 procent för bankens nedsänkning i botten och för faux frais. Dä Befälhafvare!! för Fortifikationen under den 16 Mars 1871 afgaf sitt .underdåniga förslag till försvarsanstalter omkring Carlskrona, hade lian ansett sig ännu icke ega anledning att rörande försänkningens beskaffenhet frångå ofvanbeskrifna förslag, eller att uti grunderna för kostnadsberäkningen gorå någon annan förändring, än att han antog kostnaden per kubikstång för grusfyllningen till 35 R:dr och för stenfyllningen till 80 Ridt; de 15 procenten för sjunkning i botten och faux frans hade han nödgats bibehålla, helst, såsom lian uti sitt underdåniga betänkande anmälde, de svåra undersökningarne af bottnens beskaffenhet ännu icke voro afslutade

Sedan 1871 års Riksdag bevilja! ofvan omnämnda anslag, hade, med Eders Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd, åt en officer vid Väg- och Vattenbyggnads-corpsen uppdragits att, sedan nyssberörda undersökningar blifva afslutade, uppgöra speciel förslag med kostnadsberäkning till och plan för utförande af meranämnde försänkning. Uti det sålunda uppgjorda, af Befälhafvare!! för Fortifikationen förordade och sedermera nådigst gillade förslaget hade antagits, att försänkningen skulle uteslutande byggas af sten och att åt dess sidodoseringar skulle, det oaktadt, gifvas ett anlag lika med dubbla höjden. Under förutsättning att endast inidten af banken skulle nedsjunka till den vid borrningarne tunna fasta botten och att undre sidan skulle för öfrigt sätta sig i bågform, både hela den erforderliga fyllnadsmassan blifvit beräknad till något öfver 19,000 kubikstänger, af" hvilka genom kontrakter med skärgårdsboarne 4,000 kubikstänger skulle erhållas af de å öarne i störa qvantiteter förekommande jordstenarne, som skulle uttransporteras i båtar, och de återstående 15,000 kubikstänger erhållas genom bergsprängningar å Aspö och Tjurkö samt från stenbrotten uttransporteras på jernvägar, som efter hand skulle förlängas ut på sjelfva bankerna, så att stenen skulle kunna direkt från jernvägsvagnarne nedstörtas i vattnet. Orsaken till den sålunda föreslagna förändringen uti försänkningens beskaffenhet hade varit, dels farhågan i afseende å dennas framtida bestånd, derest grus och sand användes, dels ock den omständigheten, att gjorda undersökningar i trakten kring Carlskrona ådagalagt, att, om än grus i tillräcklig qvantitet kunnat anskaffas, transportkostnaderna likväl skulle alltför mycket hafva stegra! priset på detsamma.

Sedan emellertid förutnämnde officer af Väg- och Vattenby ggnadscorpsen, hvilken jemväl blifvit anställd som arbetsbefälhafvare, under vistelse på stället förra vintern blifvit närmare bekant med sjöns våld-

52 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. /'rop. N:o 1, om Statsverket 1873.

samhet samt kraften af den under vintern sig hopande drifven, hade han kommit till den öfvertyg elsen, att, enär det skulle blifva alltför vådligt att försöka från land nttransportera stenen på sjelfva försänkningsarmarne, det blefve nödvändigt att, oafsedt de kostnader, som dermed skulle blifva förknippade, verkställa donna transport uti störa, enkom derför byggda, med bottenluckor försedda lastpråmar, Indika måste utbogseras med ångfartyg. På Befälhafvare^ för Fortifikationen i anledning häraf gjorda underdåniga framställning om omöjligheten att, hvad beträffade sättet för den sprängda stenens utförande, på förhand så i detalj uppgifva den t jordigaste arbetsmetoden, att ju icke betydliga modifikationer skulle, på grund af efter hand vunnen praktisk erfarenhet, blifva af behofvet påkallade, hade bemälte Befälhafvare ock under den 14 Juni 1872 erhållit Eders Kongl. Maj ds nådiga bemyndigande att, i samråd med Arbetsbefälhafvaren och utan hinder af hvad uti ifrågavarande hänseende förekomme uti det nådigst gillade kostnadsförslaget och årets arbetsplan, bestämma sättet för utfyliningens verkställande samt gå i författning om de derför nödiga upphandlingarne. Bland de kostsamma och tidsödande förarbeten för störa försänkningens utförande, Indika sålunda befunnits nödiga, har Befälhafvaren för Fortifikationen nu anmärkt: byggandet af omkring 12,000 lots jernväg, hvaraf 1,100 fot på en pålbrygga öfver sundet Finskan; anskaffning af nödig materiel, hvaribland 1 lokomotiv och 50 vägnar, 6 störa pråmar och 2 ångbåtar. Häraf vore allt färdigt, med undantag af ångbåtarne och ett par pråmar; dock borde, enligt utsluta de kontrakt, de sednare levereras inom årets utgång och de förra till Maj månad nästa år. Enär det pris, hvartill den störa bergssprängningen skulle kunna utföras, och hvithet hade så betydligt inflytande på försänkningens hela kostnad, icke kunde med säkerhet bedömas förr än på grund af nästa års erfarenhet, har Befälhafvaren för Fortifikationen icke heller ansett sig för närvarande kunna framlägga någon tillförlitlig beräkning öfver den utaf ofvan omförmälda förändringar uti försänkningens beskaffenhet och arbetsmetoden förorsakade kostnadsförhöjning.

De hittills i försänkningarne utfyllda stenmassorna hade utgjort: uti störa inloppet omkring 1,100 och uti de mindre sunden omkring 1,000 kubikstänger, hvarförutom kontrakt, till pris icke obetydligt understigande de i kostnadsförslaget upptagna, blifvit med skärgårdsboar afslutade om försänkningarne uti alla de mindre sunden med undantag endast af de östra.

Då det af såväl militära som ekonomiska skål vore af stor vigt att, så mycket sig lämpligen gorå läte, påskynda befästningsarbetena omkring Carlskrona, har Befälhafvaren för Fortifikationen ansett sig höra i underdånighet föreslå så störa årsanslag för desamma, som utan misshushållning skulle kunna användas, och hvarvid jemväl afsetts att få störa försänkningen färdig år 1876.

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873. 53

På grund af uppgjordt ungefärligt förslåg och under förutsättning, att Eders Kongl. Maj:t skall täckas nädigst tillåta, att en del af medlen redan år 1873 Unge förskottsvis utbetalas, har Befälhafvare!! för Fortifikationen nu såsom lämpliga anslagsbelopp för år 1874 ansett 500,000 R:dr till försänkningsarbetena och 450,000 R:dr till Kungsholms ombyggnad; hvadan han ock i underdånighet hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå 1873 års Riksdag att till befästningsarbetena omkring Carlskrona för år 1874 anvisa en summa af 950,000 R:dr.

1 händelse af bifall härtill äterstode 2,000,000 R:dr af det utaf 1871 års Riksdag beviljade anslag.

Hvad först beträffar Befälhafvarens för Fortifikationen gjorda framställning derom, att extra anslaget för anskaffning af återstående pansarplåtar för skansen vid Oxdjupet måtte bestämmas antingen till 480,000 R:dr såsom förslagsanslag eller ock till ett bestämdt anslag af 680,000 R:dr, får jag, enär ett anslag af ifrågavarande beskaffenhet synes mig icke lämpligen höra erhålla naturen af förslagsanslag, i underdånighet tillstyrka, att det erforderliga anslaget må begäras såsom bestämdt anslag med det för sådant fall uppgifna belopp 680,000 R:dr; och då jag i ofriga delar instämmer i Befälhafvarens för Fortifikationen nu framställda förslag, får jag alltså i underdånighet. hemställa, det Eders Kongl. Magt behagade föreslå Riksdagen att för år 1874 till Fortifikations!ichof anvisa:

Till Carls borgs fästningsbyggnad............................................. R:dr 245,700: —

» befästningsarbetena i Stockholms skärgård:

för skansanläggningen å Rindön vid Oxdjupet 75,000: —

för bepansringar................................................. 680,000: — 755 000-__

» befästningsarbetena omkring Carlskrona ................................. 950,000: —

tillhopa således Rdr 1,950,700: —

Beklädnadsbehof.

Enligt hvad Armé-Förvaltningen å Intendents-Departementet anmält kommer det extra anslag af 189,000 R:dr, som under loppet af flera år varit till underhåll af beväringsmanskapets beklädnad anvisadt, fortfarande att blifva dertill behöflig!, och får jag alltså i underdånighet hemställa, att nämnda belopp måtte hos Riksdagen begäras, att äfven under år 1874 vara för enahanda ändamål att tillgå.

54 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

Generalstabens Topografiska afdelnings arbeten,

De karteverksarbeten, hvilka Topografiska corpsen för närvarande har sig till utförande anförtrodda, är o, enligt förslaget till Generalstabens organisation, afsedda att för framtiden verkställas genom Generalstabens Topografiska afdelning, och då det är af vigt att dessa arbeten utan afbrott fortsättas, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd täcktes af Riksdagen begära, att till Generalstabens Topografiska afdelnings arbeten måtte för år 1874 anvisas ett extra anslag till enahanda belopp, som för innevarande år finnes anvisadt, eller 60,000 R:dr.

Officerares anställning i utländsk krigstjenst.

Då jag anser af vigt, att tillfälle till tjenstgöring inom framilande länders arméer fortfarande varder svenska officerare beredd, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd täcktes af Riksdagen begära, att ett extra anslag till samma belopp som under flera år varit för ifrågavarande ändamål beviljadt, eller 9,000 R:dr, måtte äfven för år 1874 få utgå och enligt Eders Kongl. Maj ds disposition användas till understöd åt officerare af annéens särskilda hufvudvapen, som kunna vara hugade att ingå i aktiv krigstjenst hos någon i vänskapligt förhållande till Sverige stående makt, och med rättighet såsom hittills för Eders Kongl. Näjd att hvad af anslaget kan inom året komma att besparas, fil under följande år disponera.

Skarpskytteväsendets befrämjande.

Af det för år 1872 till skarpskytteväsendets befrämjande anvisade anslag af 100,000 R:dr har understöd enligt vanliga grunder tilldelats de frivilliga, skarpskytteföreningarne, dels till instruktörers aflönande och dels till anskaffning af skarp ammunition och af målskjutningspremier, hvarjemte från anslaget utgått medel till anordnande i hufvudstaden af en skjuttäflingsfest för samtliga skarpskytteföreningar i riket. Återstoden af anslaget har varit afsedd till kostnaders bestridande för de skjutbanor, om hvilkas anläggande inom åtskilliga län blifvit under den 9 November 1871 i nåder förordna»!!. Ehuru dessa kostnader ännu icke med full visshet kunna till beloppet uppgifvas, anser jag mig likväl, — enär desamma, i anseende till stegrade arbets- och materielpris, otvifvelaktigt komma att uppgå till vida högre belopp, än i de ursprung-

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873. 55

liga förslagen varit beräkna*!! -— kunna såsom sannolikt antaga, att den ännu återstående delen af 1872 års anslag icke skall blifva för ifrågavarande kostnaders bestridande tillräcklig, och att således någon del af innevarande års anslag skall behöfva derför tagas i anspråk.

I anledning häraf, och då åtskilliga län ännu äro i saknad af lämpliga skjutbanor, samt, på sätt jag redan i anförandet till Statsråds-protokollet den 9 Januari 1872 anmärkt, erfarenheten visat behofvet af ökadt antal baner inom flera af de traktör, der sådana redan blifvit anlagda; får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kong!. Näjd täcktes föreslå Riksdagen att till skarpskytteväsendets befrämjande för år 1874 anvisa ett extra anslag af samma belopp som för innevarande år finnes bevilja*!!, eller 100,000 11:dr.

Kasern etablissement för Svea Artilleri-regemente.

Den af Kong!. Näjd till 1872 års Riksdag gjorda nådiga framställning derom, att, till anläggande af ett fullständigt kasern-etablissement för Svea Artilleri-regemente å den dertill redan förut föreslagna platsen utanför (jarl XV:s port, måtte beviljas ett extra anslag af 1,000,000 R:dr, blef af Riksdagen endast på det sätt bifallen, att, till påbörjande af kasern, stall ar och ridhus vid ett kasern-etablissement för Svea Artilleri-regemente, anvisats till Kongl. Maj ds disposition för innevarande år ett extra anslag af 450,000 R:dr; med anmälan hvarom Riksdagen i underdånighet anhöll, det Kongl. Näjd täcktes taga under ytterligare ompröfning, huruvida icke Artilleriets förråder och verkstäder skulle kunna inrymmas i de byggnader, som tillhörde den s. k. Artillerigården, och derigenom kostnaderna för det nya etablissementet nedsättas under det belopp, som blifvit derför beräknad!.

Sedan, i anledning af Riksdagens berörda anhållan, Kongl. Näjd under den 26 April 1872 i nåder anbefallt General-Fält-Tygmästaren att, efter noggrann undersökning rörande den af Riksdagen väckta fråga om eu sådan inskränkning i arbetsplanen för ifrågavarande etablissement, att, genom förrådens och verkstädernas bibehållande vid Artillerigården, någon nedsättning i den för etablissementet beräknade kostnad måtte kunna beredas, till Kongl. Näjd inkomma med yttrande, huruvida och på hvad sätt eu sådan förändrad anordning af berörda etablissement måtte utan åsidosättande af det med etablissementet afsedda ändamål kunna åstadkommas; samt General-Fält-Tygmästaren derefter uti memorial den 16 påföljande Juli, med öfverlemnande af Regementschefens utlåtande i ämnet, för egen del, på grund af hvad vid de verkställda undersökningarne förekommit, i underdånighet hemställt, att frågan om förrådens skiljande från det öfriga etablissementet måtte få förfalla, äfvensom General-

56 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Fälttygmästare!! erinrat derom, att uti det förslag till kasern-etablissement, som senast varit föremål för Riksdagens pröfning, någon förflyttning af de vid Artillerigården befintliga verkstäder icke varit ifrågasatt;

liar Eders Kongl. Maj:t under den 19 sistlidne Juli, i betraktande af de flerfaldig!! olägenheter, som, på sätt så väl af Regements-Chefen som af General- Fält-Tygmästaren anfördt blifvit, skulle uppstå genom förrådens bibehållande vid nuvarande Artillerigården, funnit en så beskaffad förändrad anordning af det för Svea Artill eri -regemente afsedda nya kasern-etablissement icke kunna åstadkommas utan åsidosättande af det med etablissement!;! afsedda ändamål; med anledning hvaraf och då dessutom, såsom General-Fält-Tygina staren jemväl antyda den minskning i kostnad, som genom förändringen skulle uppkomma, antagligen blefve så obetydlig i jemförelse med kostnaden för hela etablissementet, att något afseende derå ej borde fästas, Kongl. Maj:t ock förklarat frågan om förrådens skiljande från det öfriga etablissementet böra förfalla; hvarjemte Kongl. Maj:t anbefallt General-Fält-Tygmästaren, att låta uppgöra förnyade fullständiga ritnings- och kostnadsförslag, dervid meranämnda förråd borde tagas i beräkning, men för öfrig! all den sparsamhet, som med ändamålets vinnande kunde ega ruin, iakttagas.

Enär, enligt de till följd häraf utarbetade detaljerade kostnadsförslag, Indika tillika med fullständiga ritningar nyligen till Eders Kongl. Maj:t inkommit, kostnaderna för hela etablissementet skulle komma att uppgå till den betydliga summan af 1,615,000 R:dr, men donna summa, äfven med fästadt behörigt afseende å den stegring i dagsverks- och materialpris, som under senare tiden egt rum, synes mig alltför hög att läggas till grund för framställning till Riksdagen om ytterligare medels anvisande för ifrågavarande ändamål, har jag ansett nödigt, att en omarbetning af de uppgjorda ritningarne och kostnadsförslagen verkställes, i syfte att genom förändrade anordningar i afseende ä byggnadernas förläggning in. in. söka bereda någon betydligare nedsättning i berörda kostnadssumma.

Emellertid, och då det är af högsta vigt att, när antagliga ritningar och kostnadsförslag blifva färdiga, byggnadsarbetet må kunna med behörig kraft och utan afbrott fortgå, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes, under förutsättning att de nya ritningarne och kostnadsförslag?.!! skola under Riksdagens lopp hinna fullbordas, i nåder föreslå Riksdagen att, till kostnader för Svea Artilleri-regementes kasern-etablissement, för år 1874 anvisa ett extra anslagsbelopp af 200,000 Rdr.

Exercishus för Lifgarde! till häst.

Uppå min underdåniga hemställan täcktes Kongl. Maj :t af den år 1872 församlade Riksdagen fiska ett extra anslag af 32,944 R:dr 52 öre till upp-

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majas Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 57

förande af ett exercislms af trä för Lifgardet till häst, men Riksdagen ansåg sig icke höra Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning bifalla.

Då likväl behöfligheten af en sådan byggnad icke blifvit af Riksdagen bestridd, och jag för min del anser för regementets tjenstbarhet af stor vigt, att byggnaden så snart möjligt kommer till stånd, tvekar jag icke att i underdånighet anhålla om förnyad Nådig framställning i ämnet till Riksdagen. Då likväl kostnaderna för en dylik byggnad betydligt förändrat sig sedan frågan förra gången var under pröfning, har jag infordrat förnyadt kostnadsförslag, hvilket, alternativt uppgjordt med beräkning af byggnadens uppförande antingen af sten eller af trä, blifvit vid Fortifikationen behörigen granskadt. Enligt detta förslag uppgår kostnaden för eu byggnad af sten till 45.500 R:dr och för en af trä till 37,500 R:dr; och då jag anser olägenheten af den sålunda obetydligt högre byggnadskostnaden för ett exercishus af sten mer än uppväges af den större varaktigheten hos eu sådan byggnad samt den lägre underhållskostnad, densamma krafvel', får jag, med hänseende derjemte till föreskrifterna i gällande Byggnads-Ordning för Stockholms stad, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd täcktes af Riksdagen begära anvisande för år 1874 af ett extra anslag af 45,500 R:dr till uppförande af ett exercishus af sten för Lifgardet till häst.

Kasern-etablissement i 71 isby.

Med afseende å den bristfälliga beskaffenheten af den åt Artilieristamtruppen i Wisby upplåtna kasern, och på i öfrigt anförda skäl, har Militär- Befälhafvaren på Gotland uti memorial den 7 sistlidne December i underdånighet anhållit om förnyad framställning till Riksdagen rörande anslag till kasernetablissement i Wisby för Artilleri-corpsens stamtrupp; varande kostnaden för ett sådant etablissement enligt insända af ritningar åtföljda förslag beräknad till 57,500 R:dr med antagande af sjelfva kasernhusets uppförande af trä.

Ehuru jag anser ett etablissement af ifrågavarande beskaffenhet vara för Artilleristamtruppen af högt behof påkallad, finner jag mig likväl icke för närvarande kunna understödja Militär-Befälhafvarens förevarande underdåniga anhållan, utan håller jag före att denna fråga bör, i likhet med det af General- Fält-Tygmästaren väckta, här ofvan omförmälda förslag om uppförande af eu Artilleriförrådsbyggnad i Wisby, komma till afgörande först i sammanhang med frågan om en förändrad organisation af försvarsväsendet i dess helhet på Gotland.

Bill. till llilcsd. Prot. 1873. 1 Sami. 1 Afd.

58 Bil. N:o 3 a. till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Årmeeiss pensionering.

Uti underdånig skrifvelse af den 10 sistlidne December har Direktionen öfver Arméens pensionskassa redogjort för förhållandet under senare tiden med de af Riksdagen beviljade anslag dels för upprätthållande af pensionskassans egen pensionering och dels till fyllnadspensioner i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 9 Februari 1858.

Hvad först beträffade det för pensioneringens upprätthållande beviljade anslag, hvilket, inberäknadt det pensionskassan med 8,820 R:dr tillkommande förhöjda anslag för de till Wadstena Krigsmanhuskassas äldre inkomster ingående men till statsverket indragna rusthållsafgifterna, från och med år 1856 utgått med 85,500 R:dr, så hade detta anslag för år 1871 lemna! ett öfverskott af 24,839 R:dr 76 öre, hvilka komme att till statsverket återlemnas.

Sedan, af den anledning att detta anslag de föregående åren lemna! ett årlig!, till statsverket återlevereradt öfverskott af omkring 20,000 R:dr, Riksdagen för åren 1872 och 1873 nedsatt anslaget till 70,000 R:dr, hade numera det förhållande inträ ut. att, till följd af den närvarande penningeställningen, Direktionen, för bibehållande af de äldre fastighetslånen och för att kunna fruktbargöra de efter uppsägningar inbetalda kapitalen, blifvit nödsakad medgifva nedsättning af räntan från 6 till 5 procent för största delen af kassans utfärda kapital.

Den härigenom redan uppkomna minskning i kassans inkomster utgjorde för år 1873 omkring 22,000 R:dr och komme till följd af undsättningar under året 1873, ränteinkomsten för år 1874 att ytterligare minskas med 5,000 R:dr, så att vid 1874 års början sannolikt en minskning af 27,000 R:dr uppstått.

Med antagande att kassans ö fråga inkomst-ti tiar, äfvensom utgifterna under år 1874 blefve lika med förhållandet år 1871, skulle, om sistnämnda års öfverskott 24,839 R:dr 76 öre fråndroges den minskade ränteinkomsten 27,000 R:dr, en brist af omkring 2,000 R:dr uppstå, äfven om någon nedsättning af ifrågavarande anslag icke egt rum; hvadan alltså, om dessa 2,000 R:dr lades till de 15,500 R:dr, hvarmed anslaget för åren 1872 och 1873 blifvit minskad!, en brist af 17,500 R:dr skulle uppstå; hvithet förhållande gjorde anslagets höjande åtminstone till det belopp 85,500 R:dr, hvarmed detsamma till och med år 1871 utgått, nödvändigt.

Hvad derefter anginge det för fyllnadspensioner beviljade anslag, så komme utgiften under år 1872 att uppgå till omkring 247,000 R:dr, och ehuru således brist för nämnda år uppstode, har Direktionen likväl, enär antagas kunde, att afgången bland pensionärerne med hvarje år ökades och att till följd deraf förhöjningen i utgiften för år 1874 icke borde i någon betydligare mån blifva

59 Bil. N:o 3 till Kongl. Majits Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

större än hvartill den under de senare fyra åren visat sig årligen hafva uppgått, underdånigst hemställt, att ifrågavarande anslag, hvithet för år 1873 vore bestämdt till 260,000 E:dr, måtte, med iakttagande af den vid de fyra föregående Riksdagarnc följda beräkning af 15,000 R:dr tillökning, höjas till 275,000 R:dr för år 1874.

I anledning af hvad Direktionen öfver arméens pensionskassa sålunda anfört, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd, i öfverensstämmelse med Direktionens tillika beträffande anslagens belopp gjorda underdåniga anhållan, täcktes i Nåder föreslå Riksdagen:

att, hvad angår det årliga bidrag från statsverket, som erfordras för upprätthållande af arméens pensionskassas egen pensionering, detta, bidrag måtte för år 1874 få utgå 85,500 R:dr, mot skyldighet för pensionskassan att till Riksgälds-kontoret afstå det för året pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och under enahanda vilkor i öfrig!, som hittills egt ruin, eller att årsanslaget qvartaliter utbetalas, med förbindelse för pensionskassans Direktion att, så snart årets räkenskaper hunnit afslutas, hos Fullmäktige i Riksgälds-kontoret behörigen ådagalägga, om hela anslaget eller huru stor del deraf behof! för ändamålet användas, samt att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet återlemna;

att, vidkommande beloppet af det årliga kreditiv, som erfordras för fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater af den 9 Februari 1858 och den 6 November 1860, detta kreditiv måtte, på grund af Direktionens gjorda beräkning, bestämmas för år 1874 till 275,000 R:dr, att användas till betäckande af den skilnad, som för arméens pensionskassa under samma år kan uppstå genom den ifrågavarande pensioneringens tillämpning, och att utbetalas sålunda, att hälften deraf utgifves den 1 April och andra, hälften den 1 Oktober, med förbindelse för Direktionen att, vid reqvirerande af första halfårets belopp, med afslutade räkenskaper redovisa föregående årets utgift; samt

att de sålunda för arméens pensionering ifrågaställda beloppen måtte, i likhet med hvad vid de senare riksdagarne iakttagits, få under riksstatens 9:de hufvudtitel upptagas, samt underrättelse derom Finans-Departementet meddelas.

Understöd åt 1. d. landtvärnsman.

Af det till understöd åt från 1808 och 1809 årens krig ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsman för år 1872 anvisade anslag af 20,000 R:dr har till hvarje sådan till understöd anmäld person kunna! utdelas ett till 34 R:dr förhöjd! belopp, och ehuru under innevarande år med lika anslagssumma, understödsbeloppen torde, i anseende till afgång bland understödstagarne,

60 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

kunna ytterligare förhöjas, synes dock anslaget äfven för nästkommande år 1874 blifva till oförminskad! belopp behöflig!, hvadan jag alltså får i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Näjd måtte täckas i Nåder föreslå Riksdagen att anvisa ett anslag af 20,000 R:dr, att under år 1874 för ofvannämnda ändamål användas; lärande äfven detta anslag få under 9:de liufvudtiteln upptagas, samt underrättelse derom Finans-Departementet i vanlig ordning meddelas.

Uppå Stats-Rådets öfrige Ledamöters underdåniga tillstyrkande täcktes Hans Näjd Konungen till alla delar gilla och bifalla hvad nu i afseende å regleringen af utgifterna under riksstadens 4:de hufvudtitel samt de för landtförsvarets behof ifrågasätta nya så väl ordinarie som extra anslag, äfvensom i öfrig!, blifvit af Departements-Chefen föreslaget och hemstäldt; och skulle, angående hvad Kongl. Näjd sålunda beträffande ståtsregleringen i Nåder beslut!!, utdrag af protokollet Finans-Departementet meddelas, för att läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj ds Proposition om Statsverkets tillstånd och behof, i hvad den komme att röra landtförsvaret; hvarjemte de till detta statsregleringsärende hörande handlingar skulle vederbörligt Utskott tillhandahållas.

Ex protocollo

N. C. Arfvidsson.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1873-

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, ant Statsverket 1873. 1

Underdånigt Memorial!

Då jag går att inför Eders Kongl. Näjd framlägga förslag till generalstabens inledning, organisation, med underdånig anhållan, att Eders Kongl. Näjd täcktes till nästkommande Riksdag låta afgifva Nådig Proposition så val om Riksdagens godkännande af de delar utaf nämnda förslag, som Eders Majd kan finna lämpligt framställa till dess pröfning, som ock om beviljande af medel till påbörjande och genomförande af organisationen från och med 1874 års början, torde det måhända vara öfverflödigt att ingå uti en omständlig motivering rörande generalstabens nödvändighet för armén, då donna nödvändighet just genom de senaste krigens erfarenhet blifvit så fullständigt ådagalagd, att någon tvekan i detta hänseende icke gerna kan ifrågasättas.

Af donna erfarenhet framgår ock, att det icke allenast är under sjelfva kriget, som generalstabens verksamhet är nödvändig i och för arméns ledning, för ordnandet af dess förbindelser in. m. dylikt, utan att den äfven är lika behöflig under freden, för så vidt armén uti militäriskt vetande och militärisk duglighet skall kunna mäta sig med de härar, mot hvilka den en dag kan komma att strida. Svenska armén är icke mindre än någon annan i behof af en talrik och kunnig generalstab, helst vi med våld aflägsna läge och jemförelsevis ringa officersantal utan en sådan stab svårligen kunna bringa en god och det militära vetandets olika grönår omfattande litteratur till stånd, och alldenstund det sätt, på hvilket största delen af vår armé upsättes och underhålles, hindrar flertalet af det på landsbygden förlagda med små löner försedda befälet, äfven af rent ekonomiska skäl, att uteslutande egna sig åt sådana sysselsättningar, som äro af direkt nytta för deras militära utbildning. Vår armé kan derföre icke undvara en korps, som har till särskild! åliggande att uppehålla den krigsvetenskapliga bildningen, på samma gång som stödet af en sådan korps är oundgängligen nödvändigt för krigsstyrelsen, så framt donna med fullständig sakkännedom och insigt skall kunna pröfva alla till krigsväsendet hörande eller detsamma berörande frågor, och tvekar jag derföre icke att underdånigt tillstyrka Eders Maj:t att af Riksdagen begära de medel, som härtill erfordras.

Dessa yttranden innebära icke något klander öfver de generalstabsofficerare, vi för närvarande ega, hvilkas både nit och skicklighet fastmera möjliggöra uprättandet af en generalstab på de grunder och inom den tid, jag här nedan har Nåden föreslå, men då detta förhållande torde höra anses såsom tillfälligt och hufvudsakligen frammanad! af det militära intresse, som blifvit ballad! till Rf såväl af det krigstillstånd, uti hvilket Europa under flere år befunnit sig, som af den ifver, med hvilken frågan om försvarsväsendets organisation under samma tid varit omfattad, så synes det vara

Bih. till Riksd. Prof. 1873. 1 Sami. 1 Afd. ~ 1

Officers-

antalet.

2 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

desto större skal att nu, användande den personel tillgång, som finnes, bilda en generalstab, hvars organisation genom utsträckta fordringar för inträdet i densamma, ordnade föreskrifter i afseende på befordran och arbetsfördelning samt egen Innestå! betryggar dess tillvaro och utveckling till en sådan arméns högskola, som den är afsedd att vara.

Af dessa skal och med hänvisande äfvenledes till dem, som såväl af Laftdtförsvarskomitén som af föregående Departements-Chef blifvit anförda för en generalstab med egen Innestå!, får jag framställa förslag till dess organisation på sätt jag anser lämpligast.

Härvid har jag ansett mig först höra behandla frågan om generalstabens officersantal. För bestämmandet häraf hafva dess upgift och sysselsättning under fredstid blifvit lagda till grund. Denna generalstabens upgift kan i korthet sammanfattas i följande punktör:

att, hvad på honom ankommer, bidraga att vidmakthålla och utveckla den krigsvetenskapliga bildningen inom hären;

att utbilda sina officerare för deras speciella sysselsättning i fält och derjemte äfven till blifvande högre befälhafvare;

att aflemna nödig personal till krigsstyrelsen för beredande! och handläggningen af under donna styrelse hörande kommandomål;

att likaledes aflemna nödig personal såsom biträde åt arméns högre befälhafvare, generalbefälhafvare, inspektör för kavaleriet m. fl.;

att utarbeta i detalj planerna för arméns mobilisering, hans koncentrering på olika krigsskådeplatser med alla dermed sammanhängande arbeten;

att inhemta, granska och sammanställa alla underrättelser rörande militärväsendet i främmande land, särdeles grannlanden, samt derigenom bereda krigsstyrelsen tillfälle att i hvarje ögonblick ega tillförlitliga och fullständiga material för bedömande! af blifvande fienders eller bundsförvandters militära styrka m. m.;

att skrifva fäderneslandets krigshistoria och vårda dess krigshistoriska arkiv; att handhafva och ombesörja landets militära kartläggning, dess undersökning och beskrifning i militärt hänseende; samt slutligen

att utbilda lärare i en del af de rent militära ämnena vid arméns högre undervisningsanstalter, krigshögskolan och krigsskolan.

Af donna korta öfversigt rörande generalstabens omfattande verksamhet under fredstid framgår, att hans personal bör vara tillräcklig ej blott för att med lämpliga personer besätta de mångfaldiga tjenstebefättningar, hvilka bär ofvan blifvit antydda såsom under fredstid oundgängligen behöfliga och hvilka derjemte äro af den art, att deras bestridande kan anses bidraga till generalstabsofficerns utbildning för hans verksamhet i fält, utan äfven för att åt en del af personalen, ej uptagen af direkta tjenstebefattning^, under kortare tid bereda tillfälle att genom studier på egen hand, resor i utlandet m. m. underhålla förvärfvade kunskaper och vidare utbilda sig i krigareyrket.

Af dessa skål har hufvudsyftet vid bestämmandet af generalstabens officersantal varit, att åt alle stabens officerare under fredstid bereda en verksamhet, som tager deras hela arbetskraft i anspråk och detta uteslutande för sysselsättningar, som hafva

Bil. N:o 3 a till Kongl. M.ay.ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 3

ett omedelbart samband med militäryrket i dess helhet och särskildt med deras egen speciela upgift i fält.

En, en gång för alla faststäld, ovilkorlig norm för officerarnes fördelning till de ofvan angifna fredssysselsättningarna är under ingå vilkor behöflig för en sådan korps, som generalstaben, hvilken, i motsats mot underafdelningarna af härens olika vapen, hvarken i fält eller fred kan komma att upträda i egenskap af taktisk enhet. Det ofvan angifna dubbla målet — officerarnes utbildning och de olika tjenstebefattningarnas bestridande — måste dock lika omsorgsfullt tillgodoses, och dertill erfordras en förut upgjord plan för arbetets och studiernas fördelning. Planen, Bilaga I a och b, visar sålunda endast officerarnes ungefärliga fördelning till tjenstgöring under fredstid, beroende det på chefen för generalstaben, att inom de under honom direkt stående afdelningarna gorå de förändringar, hvilka kunna vara af behofvet påkallade.

Denna fördelning uptager visserligen endast 2 officerare disponible till särskilda updrag, hvilket antal kan synas ringa, men dervid torde erinras, att aspiranterne under sin proftjenstgöring böra tjenstgöra dels i Kommando-Expeditionen, dels vid någon af generalstabens hufvudstationsafdelningar, och att derigenom, om så erfordras, ett ytterligare antal generalstabsofficerare kan blifva till dylika särskilda updrag disponibelt.

Den föreslagna personalen måste, för att ej rubba mobiliseringens jemna gång och för att ej redan vid början af ett krig beröfva armén mer än nödigt af det befäl, som för truppen erfordras, jemväl så beräknas, att den motsvarar det första behofvet af stabsofficerare så väl vid fältarmén, som uti Landtförsvars-Departementet, Generalbefälen och Generalstabens topografiska afdelning.

Efter frågan om generalstabens officersantal, kommer den om desse officerares fördelning efter den militära gradskalan. Följande åsigter hafva härvid varit de bestämmande :

För att upmuntra duglige unge officerare till krigshögskolans genomgående i afsigt att sedan söka inträde i generalstaben, måste generalstabsvägen i någon mån bereda större fördelar än den vanliga trupptjenstgöringen. Två sätt kunna väljas för att upnå detta mål, nemligen antingen erbjudandet af större löneförmåner eller af hastigare befordran än för officerare af den öfriga armén. I förra fallet ökas statens utgifter mera än nödigt är, och generalstabsofficer!! bindes af ekonomiska intressen vid staben, då deremot det senare sättet, på samma gång det är eu upmuntran, äfven bidrager till bättre utkomst vid relativt yngre år utan någon egentlig löneförhöjning. Någon orättvisa mot arméns öfriga befäl kan ej ligga deri, att den, som odeladt egnar hela sin arbetstid åt tjensten, för dessa större ansträngningar äfvenhålles skadeslös. Antalet platser inom de olika graderna i generalstaben måste derför vara så afvägdt, att helst i de lägre graderna befordran kommer att blifva något snabbare än inom den öfriga armén. Beräknas afgången inom generalstaben till minst 2 personer om året — en beräkning, som ej torde kunna anses vara för hög, då afgången inom den öfriga armén

Officerarnes fördelning efter grad.

4 Bil. N:o 3 a till Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverkets 1873.

på en officerskorps af 40 medlemmar för närvarande upgår till 1,5 — och anses befordran till generalstabsofficer, enligt detta förslag, kunna vinnas efter ungefär 8 års officerstjenstgöring, så höra löjtnantsplatserna inom generalstaben fastställas till 8 och kaptensplatserna till 16, på det befordran till kapten i generalstaben i allmänhet må ske efter 12 års officerstjenstgöring och vid 33 till 34 års lefnadsålder, samt befordran till major senast inom 20 års officerstjenstgöring eller före upnådda 42 till 43 år. Af de återstående 14 platserna, förutom chefsplatsen, föreslås 10 att vara majors-, 3 öfverstelöjtnants- och 1 öfverstebefättningar, för att bereda i generalstaben qvarblifvande officerare tillfälle att under tjenstetiden vinna befordran till högre grad och dermed följande högre pensionsrätt vid afgången ur krigstj ensten. Genom K. Brefvet d. 19 Febr. 1806 bestämde K. M., att generalstaben endast skulle bestå af generaladjutanter, öfveradjutanter och stabsadjutanter, och på grund häraf uptogos 1809 uti 35 § regeringsformen så väl generaladjutanter som äfven öfveradjutanter och stabsadjutanter, d. v. s. allé generalstabens officerare, bland dem som ”hafva förtroendesysslor, hvarifrån konungen må dem entlediga, när han pröfva!1 Rikets tjenst det fordra”. Det är sålunda i full öfverensstämmelse med den i 35 § regeringsformen uttryckta åsigten hos 1809 års lagstiftare, som äfven jag anser nödigt, att generalstabens regementsofficerare utnämnas till öfveradjutanter samt dess kaptener och löjtnanter till stabsadjutanter.

Chefen för generalstaben anser jag, i likhet med hvad föregående förslag i detta hänseende uptagit, höra tillhöra generalitetet. I det föregående har jag inför Eders Kongl. Maj:t underdånigst framlagt en kortfattad redogörelse för generalstabens verksamhet. Chefskapet för eu dylik korps är att anse som en af de vigtigaste platserna inom hela armén, och med fullt skål torde kunna sägas, att chefskapet för generalstaben är af den betydelse, chefens ställning under fredstid till såväl krigsstyrelsen, som till arméns högre befälhafvare, hans sjelfskrifna befattning, såsom generalstabschef, då armén är mobiliserad, och hans befogenhet öfver stabens personal af den beskaffenhet, att detta chefskap bör utövas af en generalsperson.

På dessa grunder får jag i underdånighet föreslå att:

Generalstaben består af:

1 Generalmajor, Chef för staben,

14 Öfveradjutanter och 24 Stabsadjutanter;

Öfveradjutanterne utgöras af:

1 Öfverste,

3 Öfverstelöjtnanter och 10 Majorer; samt

Stabsadjutanterne af:

16 Kaptener och

8 Löjtnanter.

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 5

På grund af, så väl de af Landtförsvarkomitén 1865, som af dåvarande Chefen Generalstaben för Landtförsvars-Departementet i underdåniga anförandet till Statsrådsprotokollet den utgör eu korps

1 e v 1 medeffenlöne-

31 December 1868, anförda skål anser jag, att generalstaben bör utgöra en korps med stat m. m. egen lönestat; och kunna de med en sådan organisation förbundna olägenheterna genom lämpliga föreskrifter för de yngre generalstabsofficerarnes Kvarstående vid regementena samt för tjenstgöringen vid trupp för generalstabens officerare, betagas hvarje tillfälle att gorå sig gällande. Återstår frågan, om det s. k. passage-systemet bör tillämpas eller ej. Till detta system hörer, att befordran från en grad till närmast högre inom staben åtminstone i regeln ej eger rum, utan att stabsofficerarne dess förinnan blifvit utsände på armén med bibehållande af sin grad eller med befordran till närmast högre. De tjenstgöra vid trupp en viss mer eller mindre lång tid och återgå sedan till staben genom transport med bibehållande af grad eller genom befordran. På detta sätt komma generalstabens officerare att under en viss tid hafva fort befäl öfver en truppafdelning, som motsvarar den grad, de i staben innehafva, eller åtminstone den närmast lägre.

Att detta system under vissa förhållanden medför i ögonen fallande fördelar är oneklig!. — Att åter vår svenska armés organisation icke för närvarande lämpar sig för ett passage-systems fullständiga införande, torde vara påtagligt. Redan i det föregående har jag sökt framhålla vigten deraf, att generalstabsofficerarnes tjenstgöring vore af deri art, att deras hela verksamhet ständigt toges i anspråk för militära sysselsättningar. För de generalstabens officerare, som ursprungligen tillhört kava-leriet, artilleriet eller fortifikationen, lemna dessa vapens garnisonera.de värfvade truppafdelningar visserligen tillfälle till fullt verksam tjenstgöring vid trupp, men för det störa flertalet af generalstabsofficerare, som under alla omständigheter komma att tillhöra infanteriet, är förhållande! ej detsamma. Vårt värfvade, i ständig garnison förlagda infanteri är för fåtaligt, för att detsamma skulle kunna i sig uptaga allé desse officerare af generalstaben under tiden för deras fleråriga passagetjenstgöring på armén. Generalstabsofficerarne skulle derför under sin passage äfven och till större delen öfverflyttas på indelta infanteriet, hvithet under större delen af året är förlagdt på roten. En ung officer, som under några års tjenstgöring såsom löjtnant i generalstaben hunnit vänja sig att betrakta militäryrket såsom sitt lits mål och såsom tagande all hans verksamhet i anspråk, skulle, om passage-systemet strängt tillämpades, — hvithet man dock aldrig i någon armé kunnat gorå, — under några derpå följande år öfverflyttas på ett indelt regemente med endast några fä månaders effektiv tjenstgöring under mötestiden. Hela den indelta arméns öfriga tjenstgöringsförhållanden innebära icke någon verksam maning för honom att med ett krigsvetenskapligt studium fortfara och sålunda ständigt förkofra sig. Tvärtom, tillåta tjenstgörings- och tvinga aflönings-förhållandena honom att genom annan sysselsättning, än den som tillhör militärtjensten, skaffa sig nödtorftig bergning. Ett dylikt långvarigt afbrott i hans verksamhet och de faror för hans oafbrutna förkofran, som kunna deraf upstå, torde ensamma rättfärdiga det ovilkorliga passagesystemets utdömande såsom mindre lämpligt för nuvarande svenska förhållanden.

6 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

Generalstabsofficerarnes beordrande till de årliga vapenökningarna vid de regementen de tillhöra, till garnisonskommenderingar, till underbefälsskolor m. in. torde ock i någon man kunna ersätta den vana vid handledande! och kommenderandet af trupp, som utgör en af passage-systemets fördelar.

En annan fördel af passage-systemet är, att skicklige generalstabsofficerare, öfverflyttade till regementena, inom dessa kunna utöfva ett välgörande inflytande så val på den krigsvetenskapliga bildningen inom officerskorpserna som ock på anordnandet och ledandet af regementets ökningar. För att så mycket som möjligt tillförsäkra armén donna passage-systemets fördel bär jag uti detta förslag, utom den redan framhållna nödvändigheten af generalstabsofficerarnes beordrande till de årliga vapenöfningarna m. m. dylikt, äfven bär nedan föreslagit sådana belopp för generalstabsofficerarnes aflöning uti kaptens- och majors-graderna, att öfverflyttningen af en generalstabsofficer till motsvarande grader vid något regemente icke kommer att vara förbunden med ekonomisk upoffring utan ofta med ekonomisk fördel.

Passage-systemet erbjuder slutligen äfven den fördelen, att staben genom detsamma kan från sig aflägsna en individ, som ej är fullt lämplig för stabens göromål. Denna fördel är af så stor betydelse, att, om passage-systemet ej antages, man måste söka på annat sätt bereda sig samma möjlighet. Svårigheterna härvid äro icke ringa. Jagbar derföre ansett, att man först och främst bör sätta antalet aspiranter till generalstaben temligen högt, på det att eu verklig gallring bland desse må komma att ega rum. Sättes aspirantantalet för lågt, ökas svårigheten vid utgallringen, hvarjemte de till regementet återvändande officerarne torde komma att betraktas såsom mindre skicklige, oaktadt de i flere hänseenden kunna vara utmärkte truppofficerare, hvaremot ett högre antal aspiranter, genom att endast medgifva anställning i generalstaben för ett fatal, underlättar chefens för generalstaben val och tillräckligt motiverar de öfriges återgång till tjenstgöring vid sina regementen. — Men detta rör endast urvalet af officerare vid deras första utnämning i generalstaben, och utvägar måste derföre äfven finnas att från generalstaben förflytta dem, som antingen sjelfve önska en sådan förflyttning eller som af en eller annan orsak anses höra transporteras från generalstaben på arméns regementen eller korpser.

Den i vårt land häfdvunna befordran efter tur till kaptens- och subalternsofficersgraderna •— ett uttryck som väl må tillåtas, då äfven på de korpser, topografiska korpsen och fortifikationen, der befordran utom tur är stadgad såsom regel eller tillåten, den samma snart sagdt aldrig ifrågakomma; — och oafsättligheten hos innehafvarne af dessa och närmast högre grader kunna visserligen anses medföra större fördelar än olägenheter så väl för staten som armén i dess helhet. Så är dock ingalunda förhållandet med en generalstab, om lian skall motsvara sin upgift. Det är icke nog att generalstaben är sammansatt af officerare, som en gång visat sig duglige eller ådagalagt göda prof på arbetsamhet och skicklighet i yrket. Stabens officerare måste oafbrutet visa sig sträfva framåt; de få aldrig öfverlemna sig åt den åsigten, att med de undangjorda arbetena för inträdet i staben allt är val bestäldt, och att de sedermera

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 7

endast hafva att nödtorftigt sköta de göromål, som föreläggas dem. En dylik åsigt, alltid skadlig, har likväl på truppoffieerarne, hvilkas upgift är mera strängt begränsad och hvilkas görande och låtande i tjensten, till följd af sjelfva tjenstgöringens natur, kunna bättre öfvervakas och rättas, en vida mindre förderflig inverkan, än på generalstabsofficer!! med hans omfattande och vexlande sysselsättning. Men det är ej blott med afseende på arbetsamheten, som generalstabstjensten ställer större fordringar på en officer, än tjenstgöring^ vid trupp. Generalstaben krafvel1 äfven åtskilliga andra egenskap!;!, en omfattande blick, skarpsinnighet o. s. v., livilka ej i samma grad äro erforderliga för truppofficern. Eu officer kan derföre mer än val vara på sin plats som trupp officer, äfven om han förlorat håg och lust för stabstjenstgöringen eller af en eller annan orsak dertill befunnits mindre lämplig, och såsom truppofficer kommer han dock alltid att hafva betydliga fördelar af den kännedom om arméns alla förhållanden, om de olika vapnens stridssätt o. s. v., som han i generalstaben förvärfvat. Dessutom kunna rent ekonomiska skål eller behof af helsans vårdande föranleda eu generalstabsofficer att önska utbyta stabstjensten mot tj ensten vid trupp.

För att underlätta en dylik öfvergång från generalstaben till armén — öfvergangen ma vara helt och hållet frivillig eller tvungen — och i någon mån motverka den obenägenhet arméns befäl hyser mot sadana transporter, hvarigenom avancementet inom officerskorpsen hämmas, har jag ansett lämpligaste utvägen vara, att generalstabens kaptener och löjtnanter skulle qvarstå såsom lönlöse med tur- och befordringsrätt vid något eller någon af arméns regementen eller korpser.

För att dock förebygga de ofördelaktiga anciennetetsförhållanden, som inom generalstaben skulle kunna upkomma af ett så hastigt avancement på regementet, att en officer redan efter t. ex. 8 till 9 års tjenstgöring blefve i sin tur befordrad till kapten, anser jag nödigt härvid stadga, att, om en generalstabsofficer af löjtnants grad är i tur till befordran såsom kapten vid regementet förr, än befordran för honom till kapten i generalstaben kan ifrågakomma, han äfvenledes må till nämnda kaptensbeställning med lön på stat vid regementet upföras, men att han i och med utnämnandet till denna beställning äfven uphör att tillhöra generalstaben. För generalstaben kan någon annan olägenhet af ett sådant stadgande icke upstå, än att den understundom torde förlora en duglig stabsofficer; men, utom det att en sådan officer blifver till nytta föi det regemente han tillhör, kan han, om lian fortfarande förkofran sig i militäriskt hänseende, framdeles åter uti eu högre grad ånyo anställas i staben.

Om det för sambandet med armén är fördelaktigt, att generalstabens kaptener och löjtnanter qvarstå vid regementena med tur och befordringsrätt, så är dock detta icke lika behöflig! för generalstabens regementsofficerare, då befordran till och inom regeraentsofficersgraden icke vid armén är bunden vid tur och anciennetet; och torde derföre en till regementsofficer utnämnd generalstabsofficers qvarstående vid regemente eller korps blifva beroende pa ansökan och Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning för hvarje gång.

8 Bil. N:o 3 a till Korigl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

Officerarnes turberäkning inom generalstaben.

Med stöd af hvad jag nu i underdånighet anfört, anser jag mig höra föreslå att:

Generalstaben utgör eu korps med egen chef och egen lönestat. Officer, som befordras eller transporteras från arméns regemente eller korps till generalstaben, uphör att innehafva lön på detta regemente eller denna korps, och generalstabsofficer, som utnämnes till lön på stat vid regemente eller korps, uphör att tillhöra generalstaben.

Generalstabens kaptener och löjtnanter qvarstå dock såsom lönlöse med tur och befordringsrätt vid något eller någon af arméns regementen och korpser.

Vid befordran till regementsofficersgrad blir deras (Kvarstående beroende af ansökan och Kong]. Majrts Nådiga pröfning för hvarje gång.

Generalstabsofficer må icke föreslås till erhållande åt högre grad i regemente eller korps, än den han innehar i generalstaben, utan att på samma gång blifva föreslagen till erhållande af den mot denna högre grad svarande lön på stat vid regementet eller korpsen.

Hvad turen inom generalstaben beträffar, bör den, med fästadt afseende pa bär nedan föreslagna föreskrifter för befordran inom staben och för att ej rubba anciennetetsförhållandena, beräknas efter fullmaktsdatum i graden och ej efter datum för anställningen i staben. Ingå olägenheter torde härför mota i någon annan grad ån löjtnantsgraden. Då de öfriga graderna rekryteras hufvudsakligen ur stabens närmast lägsta grad men derjemte äfven från den ofri ga armén, rekryteras den ifrågavarande uteslutande ur armén. De inom donna grad ledigblifvande platserna besättas af aspiranterne. Samtlige till anställning i generalstaben kompetente aspiranter hafva tullgjort samma fordringar, men som de under proftjenstgöringen i staben fortfarande tillhöra, den ene ett, den andre ett annat af arméns regementen, kan, till följd åt avancementets olika hastighet på olika regementen, det ofta inträffa, att den ene aspiration redan vunnit sin löjtnantsbefordran före afgången från Krigshögskolan, under det att en annan möjligen först vid utnämningen till generalstabsofficer når donna grad. Det skulle sålunda, om turen inom generalstabens löjtnantsgrad alltid bestämdes efter aspirations löjtnantsfullmaktsdatum, lätteligen kunna inträffa, att en assurant, som anstäldes i generalstaben, i och med detsamma förbigick flere åt stabens löjtnanter. Utnämningen till generalstabsofficer innebär under alla omständigheter för aspiration om ej en befordran till högre grad, dock alltid en förbättring i inkomster. Att förena en dylik fördel med förbigående af måhända sedan flere år såsom löjtnanter i generalstaben tjenstgörande officerare, kan ej vara rättvist, då den icke är beroende på förtjenst utan endast på slumpen vid avancementet på ett regemente.

Turen inom generalstabens löjtnantsgrad anser jag derför i allmänhet höra bestämmas efter fullmaktsdatum, men med rätt för generalstabens chef att hos Kong!.

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 9

Maj:t, äfven föreslå aspirant till erhållande af annan tur i staben, då giltiga grunder för ett dylikt undantag förefinnas — exempelvis: om kavaleriofficer af ridskolans genomgående blifvit förhindrad att samtidigt med sine jemnårige af de andra vapnen söka inträde vid krigshögskolan och derigenom blifvit tillbakasatt efter desse såsom aspirant i staben, m. m. dylikt, som för hvarje gång bör underställas Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning.

Innan jag går vidare, anser jag mig böra på följande sätt sammanföra, hvad jag nu i underdånighet anfört:

Samtlige generalstabens officerare taga tur och befalsrätt inom staben efter innehafvande fullmaktsdatum i graden, med undantag för de löjtnanter, Indika vid utnämningen i staben särskildt blifvit tilldelade eu annan tur och anciennetet.

Chefen för generalstaben anser jag, utom donna chefsbefattning, äfven lämpligen Chefens för kunna bestrida den, enligt nu gällande stadgan den, eu generalsperson tillkommande anmänna^Hgbefattningen såsom ”ordförande i krigsundervisnings-kommissionen” och ”inspektör för gången; han militärläroverken”. — Härigenom skulle åt chefen för generalstaben beredas tillfälle “Lek™™ för"" att redan vid krigshögskolan förvärfva sig personlig kännedom om de unge officerare, miiitärlärosom i framtiden komma att tillhöra generalstaben. vcrken'

De förändringar, som blifva nödvändiga uti krigsundervisnings-kommissionens sammansättning, för den händelse Eders Kongl. Näjd Nådigst bifaller bär gjorda förslag, skall jag framdeles i underdånighet föreslå.

Då särskild instruktion för chefen för generalstaben torde komma att utfärdas, anser jag mig bär endast höra i korthet redogöra för några allmänna bestämmelser angående hans ställning och åligganden:

Chefen för generalstaben är Kongl. Näjd ansvarig för stabens tjenstbarhet, eger regementschefs makt och myndighet öfver generalstabens personal, föreslår, då någon befattning på stabens stat blifver ledig, efter bär nedan gittra närmare bestämmelser, hos Kongl. Näjd platsens återbesättande, fördelar, med iakttagande af i fiffigt lemnade föreskrifter, efter eget bepröfvaude stabens officerare till tjenstgöring på hufvudstationens olika afdelningar, aflemnar till Kongl. Näjd vid början af hvarje år en redogörelse för stabens verksamhet under det föregående, föreslår i underdånighet de arbeten, som skola af den topografiska afdelningen under året utföras o. s. v.

Chefen för generalstaben är derjemte ”ordförande i krigsundervisningskommissionen” och ”inspektör för militärläroverken”. Skicklighet och förtjenst, de enda befordringsgrunder, som regeringsformen er- Befordran inkänner, hafva knappast någorstädes en mera obestridlig giltighet än inom general- °mStoben™1 staben. Den sträfvan framåt, hvilken förut antydts såsom en af generalstabsofficerns Bih. till Riksd. Prof. 1873. 1 Samt. i Afd. 2

Hufvudstationens afdelningar och officerarnes tjenstgöring derstädes.

10 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition JS’:o 1, om Statsverket 1873.

vigtigaste egenskaper, skulle af ett stadgande om befordran efter tjensteålder uppenbarligen motverkas, hvadan chefen vid sina förslag icke må vara ovilkorligen bunden af anciennetetsförhållandena.

Chefen för generalstaben må äfven ega rättighet att föreslå till inom staben lediga platser officer af armén, som sig dertill anmält, vare sig förflyttningen kommer att innebära en vanlig transport eller en befordran, under vilkor dock, att den sålunda föreslagne officern skall förut hafva tillhört generalstaben, eller åtminstone fullgjort de för aspiraut föreskrifna kunskapsprof.

Endast vid befordran till löjtnant i generalstaben har jag ej ansett någon af arméns löjtnanter utan föregående aspirant-tid höra ifrågakomma.

Då såväl öfverste- som öfverstelöjtnants-befattningarna och lönerna inom generalstaben icke äro förenade med något regements- eller korps-befäl, bär jag, för att bibehålla enhet i befordringssystemet, ansett lämpligt att äfven dessa platser tillsättas på förslag af chefen för generalstaben.

Med stöd af hvad jag nu i underdånighet anfört, får jag för generalstaben föreslå följande befordringsgrunder:

Till öfverste i generalstaben föreslår chefen för generalstaben hos Kongl. Maj:t någon af stabens öfverstelöjtnanter, eller en öfverste eller öfverstelöjtnant af armén, hvilken förut tillhört staben;

till öfverstelöjtnant: någon af stabens majorer eller en öfverstelöjtnant eller major af armén, hvilken förut tillhört staben eller fullgjort de för anställning som aspirant föreskrifna kunskapsprof och derjemte visat sig särdeles lämplig för inträde i staben;

till major: någon af stabens kaptener eller ock en major eller kapten af armén, hvilken förut tillhört staben eller fullgjort de för anställning som aspirant föreskrifna kunskapsprof och derjemte visat sig särdeles lämplig för inträde i staben;

till kapten: någon af stabens löjtnanter eller ock en kapten eller löjtnant af armén, hvilken förut tillhört staben eller fullgjort de för anställning som aspirant föreskrifna kunskapsprof och derjemte visat sig särdeles lämplig för inträde i staben;

till löjtnant: någon af de till dylik befordran kompetente bland aspiranterne, hörande chefen i sammanhang härmed, om giltiga skäl till afsteg från regeln om turberäkningen inom generalstabens löjtnantsgrad förefinnas, derom till Kongl. Maj:t gorå underdånig hemställan.

I anledning af hvad jag ofvan yttrat rörande generalstabens verksamhet under fredstid, torde de grönår af densamma, kvilka tillhöra chefens direkta öfverinseende, lämpligen kunna delas på fyra afdelningar, nemligen:

Kommunikationsafdelningen,

Militärstatistiska »

Bil. N:o 3 a till Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 11

Krigshistoriskaafdelningen samt Topografiska ' »

Alla dessa bilda tillsamman generalstabens hufvudstation, och de der tjenstgörande offieerarne stå omedelbart under chefen för generalstaben. Förbehållande mig att underdånigst få i det följande återkomma till tjenstgöringens ordnande inom hvar och eu af de nu nämnda afdelningarna, vill jag, hvad beträffar den allmänna fördelningen af arbetena på hufvudstationen, föreslå följande bestämmelser:

Chefen för generalstaben fördelar, med bär nedan stadgade undantag och med iakttagande af i öfrig! gittra bestämmelser, sine officerare efter eget hopropande på hufvudstatiönens fyra afdelningar: Kommunikations-, Militärstatistiska, Krigshistoriska och Topografiska afdelningen, samt öfverlåter åt afdelningscheferne, hvar och en inom sin afdelning, det ordnande och ledande af arbete! inom afdelningen, livilka han ej sjelf öfvertager.

Den omvexling i tjenstgöring, som är behöflig för bevarandet af generalstabsofficerns mångsidiga användbarhet och som gifvit anledning till här nedan bestämda tider för vissa kommenderingar utom hufvudstationen, har jag ansett höra inom densamma öfverlemnas åt chefens för generalstaben ordnande och får i öfverensstämmelse dermed föreslå:

Såsom allmän regel med afseende på tjenstgöring^! gäller, att generalstabens officerare efter viss tid ombyta befattning. Chefen för generalstaben åligger att rörande dessa ombyten gorå underdånig hemställan, utom hvad tjenstgöring^! inom hufvudstationen beträffar, der den af honom sjelf ordnas med fästad! afseende så val på göromålens behöriga skötande, som på undvikandet af generalstabsofficerarnes ensidiga utbildning. I den rapport, som årligen till Kong!. Näjd aflemnas, bör chefen för generalstaben noggrant angifva sedan hvilken tid hvar och en af stabens officerare bestrider den befattning, han vid rapportens afgifvande innehar.

Under en lång följd af år hafva göromålen uti Landtförsvars-departementets kommando-expedition till större delen och på sista tiden uteslutande blifvit bestridda af generalstabsofficerare och af sådane officerare, som sökt att gorå sig kompetente till inträde i generalstaben. Äfven för framtiden anser jag detta böra blifva förhållandet, och tror att derigenom skall allt framgent beredas generalstaben ett det bästa tillfälle att underhålla och utveckla dess kännedom om och bekantskap med arméns alla förhållanden.

Då chefen för Landtförsvars-departementet sjelf utser så väl expeditionschef som souschef vid kommando-expeditionen, har jag trött, att ingå hinder skulle mota för ett bestämmande af viss, kortare tid för de öfrige, i samma expedition tjenstgörande officerarnes qvarstannande derstädes. Som jag i öfrig! ej anser några förändringar,

Ombyte af tjenstgöringsart efter viss tid.

Tjenstgöringen i Landtförsvars-departementets Kommandoexpedition.

12 Bil. N:o 3 a till Kong].. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1373.

hvad i fråga varande expedition beträffar, vara af behofvet påkallade, får jag, med stöd af hvad ofvan blifvit anfördt, i underdånighet framställa följande grunder för denna generalstabsofficerarnes tjenstgöring:

I Landtförsvars-departementets kommando-expedition tjenstgöra fem af generalstabens officerare, nemligen: 2 regementsofficerare, af hvilka en är expeditionschef och en souschef, samt 3 kaptener eller löjtnanter, förutom ett obestämdt antal aspiranter. Expeditionschefen och souschefen äro af Kong!. Maj:t dertill beordrade på obestämd tid samt de öfrige generalstabsofficerarne för en tid af 3 till 4 år; de senare på hemställan af chefen för generalstaben, hvilken jemväl eger, att hos chefen för Landtförsvars-departementet anmäla aspirant till tjenstgöring derstädes. Tjenstgörin- Generalstabens officerare, hvilkas uppgift under krig är att vara biträden åt högste fördistriSens befälhafvare)!, fördelnings- och brigad chefer m. fl., böra, för att, i möjligaste man förin. fl, staber, beredde och vane vid blifvande åligganden, kunna tillträda sina befattningar, redan under fredstid hafva haft tillfälle att gorå sig fullt förtrogne med de sammas fordringar. Jag anser derföre, att officerare af generalstaben höra fortfarande såsom hittills vara tjenstgörande såväl vid militärdistriktens och lifgardesbrigadens staber som hos inspektören för kavaleriet och militärbefälhafvaren på Gotland. Vid lifgardesbrigadens, inspektörens för kavaleriet och militärb efälhafvarens på Gotland staber torde anställandet af en generalstabsofficer vara nog med afseende på der förekommande göromål, hvaremot vid militärdistrikten, synnerligast under vapenöfningstiderna, flere synas mig vara behöflige.

De utsträckta befälsöfningarna vid så väl kavaleriet som infanteriet, fältöfningarna inom distrikten, fälttjenstöfningarna distriktvis under regementsmötena o. s. v. kräfva en större personal i generalbefålhafvarnes stabel-, och då derjemte samtliga ofvan upräknade öfningar bereda välkomna tillfällen till verklig generalstabstjenstgöring, hvilka ej torde böra försummas, har jag ansett mig höra föreslå, att till generalbefälhafvaraes staber skulle under vapenöfningarna beordras ytterligare en yngre generalstabsofficer, förutom stabschefen, som derstädes ständigt är tjenstgörande. Under den öfriga delen af året torde en generalstabsofficer, såsom statschef, med biträde af en adjutant, dertill beordrad från något af distriktets regementen — med särskild! arfvode på generalitetets stat, hvarom jag ansett mig höra hos Eders Kongl. Maj:t gorå särskild underdånig framställning — kunna om händer hafva generalbefålhafvarens expeditionsgöromål. Desse med arfvode försedde adjutanter, hvilka under en flerårig tjenstgöring höra hinna förvärfva sig kännedom om och vana vid stabsgöromål, blefve äfven att påräkna såsom en behöflig förstärkning åt generalstaben vid arméns försättande på krigsfot.

På grund häraf får jag underdånigst föreslå:

Såsom stabschefer vid militärdistrikten och lifgardesbrigaden samt hos inspektören för kavaleriet och militärbefälhafvaren på

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 13

Gotland tjenstgöra 8 af generalstabens officerare, företrädesvis af majors men äfven af kaptens grad, till donna tjenstgöring för obestämd tid af Kong!. Näjd beordrade, uppå förslag ingifvet af chefen för generalstaben, hvilken dessförinnan bör hafva angående officerarnes beordrande meddelat sig med vederbörande befälhafvare. Under vapenöfningarna beordras ytterligare en generalstabsofficer till tjenstgöring i hvardera militärdistriktets stab, uppå förslag af chefen för generalstaben.

Generalstabstjensten i fält sammanhänger med snart sagd! hvarje gren af militär- Tjenstgöring

• « • vid Arméför*"

väsendet; med ingen är måhända detta samband så innerligt som med förvaltnings- valtningens

myndigheterna, med intendenturen. För att bereda generalstabens officerare tillfälle intendents-

att äfven inom detta militärväsendets vigtiga område förskaffa sig kunskap och erfa- dePaitemuiL

renhet, torde under nuvarande organisation af arméns förvaltning bästa medlet vara,

att turvis beordra dem till tjenstgöring inom Arméförvaltningens intendentsdepartement.

På det att så månge af stabens officerare som möjligt må blifva satte i tillfälle att

tillgodogöra sig den åsyftade bekantskapen med intendenturens göromål, tror jag mig

jemväl höra föreslå tjenstgöringstiden på nämnda departement för hvar och en till

endast 2 år.

Med anledning häraf får jag underdånigst föreslå:

I Arméförvaltningens intendentsdepartement tjenstgör eu officer af generalstaben, kapten eller löjtnant, såsom adjutant vid departementet, dertill beordrad för en tid af 2 år af Kongl. Näjd, uppå förslag, som ingifves af chefen för generalstaben, efter generalindententens hörande.

Chefen för Landtförsvars-departementet, synnerligen sedan lian upphört att på Adjutanten samma gång vara chef för generalstaben och sålunda mist det omedelbara biträde hanLa°sdCtförsvarsför närvarande ständigt kunnat påräkna af de under honom stälde generalstabsoffice-departemcntet. rånte, bar behof af en adjutant, för ordnandet af de upplysningar och utredningar i olika ämnen, som till chefen för Landtförsvars-departementet inlemnas, för biträdandet vid hans brefvexling, m. fl. göromål, som tillhöra adjutanten hos en högre militär.

Chefens för Landtförsvars-departementet adjutant anser jag höra innehafva kaptens grad.

Något bestämmande af den maximi tid, officer får med dylik tjenstgöring fortfara, bär jag ej trött höra ifrågakomma, utan föreslår underdånigst att:

Fn af generalstabens officerare, i regeln kapten, tjenstgör såsom adjutant hos chefen för Landtförsvars-departementet, dertill beordrad af Kongl. Maj:t för obestämd tid.

I betraktande af den omfattande och vidt utgrenade verksamhet, som tillkommer Adjutanten chefen för generalstaben och inspektören för militärläroverken, samt med afseende på generai»taben, den ej obetydliga skriftvexling han måste fora, anser jag att äfven chefen för generalstaben bör hafva biträde af en särskild adjutant, i regeln kapten. Tjenstgöringens

Komimmika-

tionsafdelnin-

gen.

14 Bil. No 3 a till Kongl. M.aj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1873.

ordnande och bestämmandet af liden för adjutantens qvarblifvande vid sin befattning öfverlåta» åt chefen för generalstaben, och får jag i underdånighet föreslå att:

En af generalstabens officerare, i regeln kapten, tjenstgör såsom chefens för generalstaben adjutant, dertill af honom utsedd. Adjutanten är tjenstgörande i chefens för generalstaben expedition, hvilken är förenad med krigshistoriska afdelningen.

I våra dagar, då krigens utgång i så väsentlig män är beroende ej blott af arméns snabba mibilisering, utan lika mycket af möjligheten att hastigt och säkert kunna koncentrera honom på den blifvande krigsskådeplatsen, måste allt hvad som för detta senare ändamål erfordras redan under fredstid vara ordnadt och förutsedt.

Alla arbeten i donna riktning tillhöra i alla land generalstaben och utgöra ett mäktigt utbildningsmedel för stabens officerare. Äfven hos oss anser jag derför, att inom generalstaben en särskild afdelning i detta syfte bör inrättas under benämning: Komrnunikationsafdelningen.

De i komrnunikationsafdelningen tjenstgörande officerarne, hvit kas antal jag lämpligen trott mig kunna bestämma till 2, bearbeta de insamlade materialen vid generalstabens hufvudstation i Stockholm och företaga dessutom, i mån af behof och efter chefens för generalstaben bepröfvande, resor för att på ort och ställe undersöka förhållandena, kartlägga bangårdar, militäriskt vigtiga jern vägsknutar och andra punkter af betydenhet på bansträckningarna, kanal-linierna o. s. v.

I sammanhang härmed anser jag mig höra framhålla nödvändigheten deraf, att * styrelserna för så väl Statens J ernvägsbyggnader som dess Jern vägstrafik tillhandahålla generalstabens kommunikationsafdelning alla erforderliga uplysningar, upgifter och ritningar, samt önskvärdheten deraf, att i koncessionerna för enskilda jern vägsbolag hädanefter stadgande!! intagas, som berättiga chefen för generalstaben att af dessa bolags blifvande trafikchefer erhålla likartade upgifter och uplysningar, som af statsbanornas styrelse.

Jemväl af styrelsen för Elektriska Telegrafverket torde komrnunikationsafdelningen höra berättigas att erhålla sådana uplysningar och upgifter, som med afseende på kommunikationsväsendet finnas erforderliga.

Bestämmelserna för generalstabens kommunikationsafdelning anser jag mig höra underdånigst sammanfatta som följer:

I komrnunikationsafdelningen, som står omedelbart under chefen för generalstaben, tjenstgöra enligt regeln 2 officerare, en regementsofficer och en kapten, af chefen dertill beordrade. Afdelningen åligger, att med noggranhet följa utvecklingen af landets kommunikationsväsende, att ständigt eg a kännedom om jernvägarnes, kanal-liniernas och öfriga förbindelsemedels beskaffenhet och trafikförmåga; att följa utvecklingen af landets telegrafväsende; att ur militärisk synpunkt undersöka alla kommunikationslinie!-; att, med stöd häraf och med afseende på de möjliga krigsskåde-

Bil. N:o 3 a till Kong!» Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 15

platserna, i detalj upgöra planer för arméns koncentrering i olika delar af landet m. m.

Att med upmärksamhet följa och undersöka alla förbättringar och förändringar i utlandets krigsförfattningar och hela härväsende samt förvärfva kännedom om de särskilda ländernas krigsinrättningar och det olika skaplynne! hos deras arméer och folk är hufvudupgiften för den andra afdelningen af generalstabens hufvudstation: Militärstatistiska afdelningen. De material, derstädes samlas, höra vara, så fullständiga som möjligt, hvarje ögonblick tillgängliga för krigsstyrelsen; med tillhjelp af desamma utarbetas och utsändas, i man af behof, till arméns samtliga befäl kortfattade uplysningar om grannstaternas härförfattning, taktik och hela stridssätt m. m. d., som kan vara af vigt att känna.

Arbetet inom den militärstatistiska afdelningen anser jag kunna bestridas af 5 generalstabsofficerare jemte de aspiranter, Indika till tjenstgöring i donna afdelning torde vara att påräkna. Af de 5 generalstabsofficerarne hör den äldste, under chefens för generalstaben öfverinseende, leda och fördela arbetena inom afdelningen, en sysselsätter sig företrädesvis med de skandinaviska landens militärstatistik, en med östra, en med mellersta och en med vestra Europas och de utom-europeiska landens.

Militärstatistiska afdelningens officerare äro dess utom chefens för generalstaben biträden vid utarbetandet af förslag in. m., som han anser tillhöra donna afdelnings göromål, på samma gång tjenstgöring^ derstädes är afsedd att förskaffa afdelningens officerare tillfälle att genom studier underhålla och utveckla sina militära kunskaper.

Bestämmelserna för militärstatistiska afdelningens verksamhet tror jag mig kunna underdånigst sammanfatta som följer:

Militärstatistiska afdelningen står omedelbart under chefen för generalstaben. I afdelningen tjenstgöra i regeln 5 officerare af generalstaben, nemligen 2 regementsofficerare och 3 kaptener eller löjtnanter, samt ett obestämdt antal aspiranter, samtlige till tjenstgöring derstädes beordrade af chefen för generalstaben. Förutom åliggandet att inhemta, granska och sammanställa alla underrättelser rörande militärväsendet i främmande land, tillkommer militärstatistiska afdelningen äfven att bearbeta den del af svenska militärstatistiken, som ej lämpligen later förena sig med göromålen i Landtförsvars-departementets kommando-expedition, samt att, efter chefens för generalstaben beprisande, i detalj utarbeta de planer för arméns mobilisering eller för större fredsöfningar, för förbättringar och förändringar i landets försvarsväsende, jemte andra landtförsvaret rörande frågor, som af krigsstyrelsen hänskjutas till chefens för generalstaben utlåtande m. m.

Enligt § 1 af nu gällande instruktion för topografiska korpsen har bland nämnda korps’ åligganden under fredstid äfven varit uptagen befattningen att skrifva fäderneslandets krigshistoria. Korpsens ringa officersantal och den genom omständigheternas

Militär-

statistiska

afdelningen.

Krigs-

historiska

afdelningen.

16 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

makt honom påtvungna karaktären af en kartograf-korps hafva hittills hindrat honom att fullgöra nämnda updrag.

Då topografiska korpsen enligt detta förslag kommer att fullständigt upgå i generalstaben, kommer sålunda äfven denna korps’ befattning med författandet af fäderneslandets krigshistoria att blifva en generalstaben åliggande skyldighet, och anser jag, till befordrande af framgång åt detta vigtiga arbete, att inom generalstabens hufvudstation må för detsammas utförande inrättas en särskild afdelning. Författandet af Sveriges krigshistoria, ännu så ofullständigt bearbetad, måste, utom den allmänna nytta, som hvarje forskning i fäderneslandets häfder bör medföra, äfven blifva ett af de verksammaste och bästa militära bildningsmedeln för generalstabens officerare.

På denna, den krigshistoriska afdelningen, anser jag lämplig och ihållande verksamhet kunna beredas för trenne officerare, en regementsofficer och två kaptener.

Med krigshistoriska afdelningen höra naturligen vara förenade så väl det, för närvarande under topografiska korpsen, hörande krigsarkivet som ock nu varande Landtförsvars-departementets kommando-expeditions statistiska utdelnings bibliothek. För vården af dessa båda rärderika samlingar anser jag en särskild arkivarie vara af nöden, och skall i det följande utförligare för Eders Kongl. Näjd underdånigst framlägga de grunder, hvarpå jag stöder denna min åsigt.

Krigshistoriska afdelningens ändamål och verksamhet torde sålunda höra sammanfattas:

Krigshistoriska afdelningen, med hvilken krigsarkivet och generalstabens bibliothek äro förenade, står omedelbart under chefen för generalstaben. I afdelningen tjenstgöra, dertill af chefen beordrade, i regeln 3 officerare, af hvilka en bör vara regementsofficer. Krigshistoriska afdelningens npgift är, att samla material till och bearbeta företrädesvis fäderneslandets men derjemte äfven utlandets krigshistoria.

Topografiska Att de topografiska göromålen höra tillhöra generalstaben, derom hafva tankarne afdelningen. sag(jt aldrig vant delade. Dels förvärfvas genom dylika göromål kännedom om

eget lands geografiska och topografiska skaplynne, dess förbindelsemedel, dess befolkningsförhållanden m. m., dels underhållas och utbildas genom dem ortsinne, orienteringsförmåga i obekant trakt, färdighet att låsa och upfatta militärkartor, hvilka samtliga egenskaper äro oundgängliga för en duglig generalstabsofficer i fält. Topografiska fältmätningar och andra kartverks-arbeten under fredstid kunna sålunda på fullgoda skål sägas vara ett ytterst vigtig! utbildningsmedel för en generalstab, hvarför jag också trött mig höra föreslå, att den nu varande topografiska korpsen, hvilken hitintills haft berörda göromål sig updragna, skall förvandlas till en, under chefen för generalstaben stäld topografisk afdelning, som i likhet med de föregående bör komma att tillhöra generalstabens hufvudstation. Samtliga topografiska korpsen för närvarande anförtrodda kartverk öfverlemnas åt nämnda afdelning, hvilkens npgift och sysselsättning derigenom äro tillräckligt noggrant angifna.

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:U Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1873. IT

Enär med den organisation af generalstaben, jag bär underdånigst för Eders Kongl. Maj:t framlagt, de på den blifvande topografiska afdelningen tjenstgörande generalstabsofficerarnes militära ställning kommer att varda helt olika med officerarnes vid den nuvarande topografiska korpsen, anser jag mig böra något beröra, huru detta afse!' att uphäfva de olägenheter, som nuvarande organisation medfört, utan att dess fördela!' gå förlorade. — Topografiska korpsens officerare, som redan vid unga år inträdt på en bana med så utpräglad speciel sysselsättning, hafva blifvit utmärkt skicklige i sitt fack, men denna facksysselsättning har icke innehållit någon maning till arbete i andra grönår af krigsväsendet. Göromålen för kartverken hafva varit trägna och derigenom i sin mån bidragit att ytterligare försvåra hvarje arbete vid sidan åt det, som omedelbart tillhör korpsens befattning, hvarjemte intet tillfälle till tjenstgöring vid trupp och ytterst få till praktisk tjenstgöring i staber kommit korpsens officerare till del. Sammansmältningen med generalstaben uphäfver korpsens afskrida ställning, gör ej de topografiska göromålen till officerarnes enda sysselsättning och ej heller skickligheten i dessa göromål till den enda befordringsgrunden, bereder officerarne tillfällen till tjenstgöring vid trupp och stabel- o. s. v., hvarför ock de här ofvan antydda olägenheterna höra med den nya organisationen försvinna.

Samtlige generalstabens löjtnanter komma — i den händelse Eders Kongl. Maj:t Kådigst. godkänner de grunder för befordran till nämnda grad inom generalstaben, hvilka jag har för afsigt att bär nedan i underdånighet föreslå — att hafva fullgjort i det närmaste samma kunskapsprof och förberedande tjenstgöring vid de topografiska arbetena, som löjtnanterne vid nuvarande topografiska korpsen. Ombytena af tjenstgöringsart, enligt detta förslag, förekomma oftare för generalstabens yngre officerare än för de äldre, hvadan den blifvande topografiska afdelningens chef och hans närmaste man, hvilka båda jag anser höra vara regementsofficerare af generalstaben, utan någon olägenhet kunna för längre tid bibehållas vid sina befattningar. Som jag dessutom bär nedan ytterligare föreslå!', att den nuvarande ”professorsbefattningen vid topografiska korpsen” för framtiden öfverflyttas till generalstabens stat, så att detta vetenskapliga biträde allt framgent kan vara att påräkna för kartearbetena, tror jag mig med tillförsigt kunna uttala de öfvertygelse!!, att generalstaben, genom bevarandet af den vetenskapliga noggranhet samt den fullständighet och prydlighet, som hittills utmärkt det svenska militärkartverket, skall veta att vårda det arf, lian mottager af sin föregångare, topografiska korpsen, och fortfarande häfda det anseende, som städse kommit detta kartverk till del.

Liksom inom hufvudstationens öfriga afdelningar, torde arbetena inom den topografiska afdelningen böra öfvervakas och ledas af en under chefen för generalstaben stöld regementsofficer. Af flere skäl anser jag mig dock böra underdånigst föreslå för afdelningschefen på den topografiska afdelningen — öfversten eller en öfverstelöjtnant — en ställning, som i viss man afviker från de öfrige a fd el nin gs ch ef er n es, eller att denne skall till ifrågavarande befattning förordnas af Kongl. Näjd, uppå förslag af chefen

Bil. till Riksd. Prof. 1873. I Sami. 1 Afd. 8

18 Bil. N:o 3 a till Körtel. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

för generalstaben. Min afsigt med detta föreslagna stadgande bär varit, att åt nämnde afdelningschef bereda en mera omfattande befogenhet och samtidigt att befria chefen för generalstaben från en vidlyftig skriftvexling med åtskilliga civila myndigheter i och för den topografiska afdelningens fältmätningar och öfriga s. k. sommararbeten, från befattningen med det ekonomiska kartverket och redovisningen för anslagen till så val ekonomiska som topografiska kartverken o. s. v., hvilka samtliga åligganden sålunda kunde öfverlåtas åt chefen för den topografiska afdelningen, under det att chefen för generalstaben, efter afdelningschefens hörande, ordnade afdelningens göromål i stort.

Förutom afdelningschefen, anser jag 9 officerare af generalstaben, i regeln 1 major, 5 kaptener och 3 löjtnanter, höra vara tjenstgörande på den topografiska afdelningen. Topografiska korpsen har för närvarande It officerare på stat; den minskning i officersantalet, härigenom skulle komma att ega rum, torde ej kunna utöfva något nämnvärdt menligt inflytande på arbetenas gång, då med säkerhet flere aspiranter ständigt blifva att påräkna till tjenstgöring vid ifrågavarande afdelning, så val under hennes vinter- som sommar-arbeten.

Angående afdelningens arbetsordning anser jag mig för närvarande — då min afsigt är att framdeles för Eders Kongl. Maj:t underdånigst framlägga förslag till ”instruktion för arbetena inom generalstabens topografiska afdelning”, grundad, i tillämpliga delar, på nu gällande ”instruktion för topografiska korpsen” — kunna tätta mig i största korthet. Planen för afdelningens sommararbeten underställer chefen för generalstaben Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning; vinterarbetena, de nödvändiga bihangen till den Nådigst faststälda planen, ordnas af chefen, som, så väl hvad beträffar de senare som de förra, dess förinnan inhemtar afdelningschefens betänkande angående medelstillgångarne o. s. v. Chefen för generalstaben föreslår vidare, enligt nu gällande grunder, officerare af armén till tjenstgöring på topografiska afdelningen m. m.

Antalet renritare, gravörer eller litografier, uteslutande beroende på dels medelstillgången för fortsättande af kartearbetenas storlek, dels på den metod för kartbladens tryckning m. m., som, allt efter de på detta område skeende upfinningarna och förbättringarna, vid olika lider kan anses såsom den fördelaktigaste, kan ej vara i stat uptaget, utan tror jag mig i detta afseende höra underdånigst föreslå, att chefen för generalstaben, i likhet med hvad Eders Kongl. Maj:t hittills medgifvit chefen för topografiska korpsen, berättigas att, efter afdelningschefens hörande, vid topografiska afdelningen anställa dylik nödig personal. Jemväl hvad beträffar topografiska korpsens instrumentförråd, hvilket till topografiska afdelningen öfverlemnas, torde nu gällande föreskrifter höra bibehållas.

Hvad jag bär ofvan i underdånighet anfört tror jag mig höra sammanfatta på följande sätt:

Topografiska afdelningen står omedelbart under chefen för generalstaben. Afdelningens upgift är att besörja de topografiska korpsen hittills åliggande kartverks-arbetena med hvad dertill

Bil. No 3 ce till Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition No I, om Statsverket 1813. 19

hörer. Vården af nämnda korps’ instrumentförråd tillkommer jemväl topografiska avdelningen. I avdelningen tjenstgöra 10 af generalstabens officerare, i regeln öfversten eller en öfverstelöjtnant,

1 major, 5 kaptener och 3 löjtnanter samt ett obestämdt antal aspiranter. Afdelningschefen är af Kong!. Näjd, uppå förslag af chefen för generalstaben, till denna befattning förordnad; öfrige officerare äro till tjenstgöring på den topografiska afdelningen beordrade af chefen för generalstaben.

Efter afdelningschefens hörande upgör chefen för generalstaben årligen planen för topografiska afdelningens sommararbeten och underställer samma plan Kongl. Maj ds Nådiga godkännande samt anhåller derjemte underdånigst om officerares af armén beordrande till nämnda arbeten. Vinterarbetena ordnar chefen för generalstaben, med biträde af afdelningschefen, efter eget bepröfvande; officerare från armén kommenderas till de samma efter hittills gällande grunder.

Chefen för generalstaben eger, uppå hemställan af afdelningschefen vid den topografiska afdelningen, anställa för kartearbetena beliöfligt antal renritare, gravörer och fotografer eller biografer.

Afdelningschefen redovisa!- anslaget till fortsättande af ”generalstabens topografiska afdeluings arbeten”, bestrider befattningen såsom ”styresman och ledare af det ekonomiska kartverket” och besörjer alla densamma åtföljande göromål, enligt Kongl. Blefven den 15 December 1871 och den 1 November 1872.

De bestämmelse!-, hvilka jag ofvan i underdånighet föreslagit för tjenstgöringens offlceramea ordnande inom hufvudstationens afdclningar, afse endast den tid af året, som icke de]*a|“^ea 1 sammanfaller med arméns allmänna vapenöfning!!!-. Under nämnda öfningar höra de vapcnöfningeneralstabens byrå-arbeten, om jag så får uttrycka mig, hvilka utan olägenhet kunna garna- m- munder loppet af några månader afbrytas, hvila eller inskränkas till det minsta möjliga, och hufvudstationens officerare utsändas till praktisk tjenstgöring vid trupp och i stabel-.

Om kommunikations- och krigshistoriska afdelningarnas arbeten alldeles inställas, samt i militärstatistiska afdelningen endast qvarlemnas eu officer, hvilket under vanliga förhållanden torde kunna låta sig gorå, blifva 9 officerare disponible. Svårigheter mota i viss mån, hvad topografiska afdelningen beträffar. Donna afdelnings arbeten böra utan afbrott af vapenöfningarna fortgå under hela sommaren. Dock torde 2 till 3 officerare af topografiska afdelningen årligen kunna vara att påräkna till deltagande i de allmänna vapenöfningarna, nemligen befälhafvare!! för den ena rekognosceringsafdelningen, hvilken, såsom hittills varit brukligt, äfven framgent torde kunna bildas af de ”efter vapenöfningarna kommenderade officerarne af armén”, samt förslagsvis hvart annat år en och hvart annat år två af löjtnanterne på topografiska afdelningen, hvilka jemväl först efter bevistade vapenöfning!!!- borde beordras till afdelningens

20 Bil. N:o 3 a till Kong! Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

sommararbeten. Under vanliga omständigheter torde äfvenledes 2 af de i Kommandoexpeditionen tjenstgörande officerarne kunna under mötestiden derstädes undvaras. Sammanlagdt 13—14 officerare af generalstaben skulle sålunda, förutom samtlige stabschefer, i regeln vara att påräkna till tjenstgöring vid trupp och i staber under vapenöfningarna. Desse äro emellertid icke de ende af generalstabens officerare, åt hvilka dylik praktisk öfning årligen kan beredas. Antagligen mota ingå hinder för att beordra ytterligare 2 till 3 generalstabsofficerare om året till deltagande i öfningar, hvilka icke till liden sammanfälla med de allmänna vapcnöfningarna, såsom exercissqvadroner, rekryt- och underbefäls-skolor vid artilleriet, kavaleriet, fortifikationen och värfvade infanteriet, garnisonskommenderingar m. m. Efter denna beräkning, och med afdrag af de 5 till militärdistriktens staber under vapcnöfningarna beordrade generalstabsofficerarne, skulle tjenstgöring såsom truppofficerare ifrågakomma hvart tredje år för generalstabens yngre officerare, samt för de äldre minst hvart fjerde år; och med en sådan utsträckning af donna tjenstgöring tror jag mig, synnerligen med fästadt afseende på de ökade tillfällen till tjenst i staber och öfrig praktisk tjenstgöring, hvilka i detta förslag dessutom beredas generalstabens officerare, i möjligaste man hafva bevarat det så vigtiga praktiska elementet vid generalstabens utbildning.

Om en oftare ifrågakommande tjenstgöring vid trupp för generalstabens officerare anses behöflig, kan donna endast vinnas genom ökande af officersantalet uti generalstaben, hvithet jag dock, såsom i samma mån förenad! med ökade kostnader, icke ansett mig höra föreslå.

Såsom under senare år varit brukligt, anser jag lämpligt att äfven framgent adjutantsbefattningarna vid så val ”underbefälsskolan å Carlsborg” som vid "skjutskolorna för infanteriofficerare” bestridas af officerare af generalstaben.

Likaledes torde en generalstabsofficer böra årligen beordras till ”artilleribefälets gemensamma skjutöfningar”. Artilleriets stridssätt är det af de olika vapenslagens, som under vanliga fredsöfningar med alla vapen svårast låter fältmessigt framställa sig, och artilleriets verkan i fält låter sig icke på öfningsplatsen med samma mått af tillförlitlighet bedömas, som de öfriga vapnens. För att kunna till dess råtta värde skatta donna verkan och för att derefter veta att anordna egne truppers rörelser och formeringssätt, fordras en grundlig kännedom om artillerieldens natur och beskaffenhet. De utförliga öfningar med olika eldslag, som företagas vid artilleriets ifrågavarande skjutöfningar, erbjuda för generalstabens officerare ett godt tillfälle att förvärfva och underhålla den nyss antydda bekantskapen med detta, under våra dagars krigföring allt vigtigare blifvande vapenslags egenskaper.

I syfte att äfven bereda generalstabens officerare tillfälle att praktiskt följa fältförskansningskonstens utveckling, bör också åtminstone hvartannat år en officer ur stabel! beordras till deltagande i ”fortifikationens taltidningar”.

Det säkraste praktiska utbildningsmedlet för en generalstab är, näst efter sjelfva kriget, utan tvifvel de öfningar, hvilka företagas under de större truppsamman draglim-

Bil. N:o 3 a till Kongl. Mcijäs Nåd. Proposition N:o I, om Statsverket 1873. 21

garna i fredstid. Till samtliga dylika truppsammandragningar, fälttjenstöfningar, böra derför så månge officerare af generalstaben, som de derunder organiserade högre taktiska enheternas, brigaders och fördelningars, staber erfordra, årligen beordras. Den tid åt året, hvilken för framtiden val torde komma att för dessa öfningar tagas i anspråk, eller sensommaren, lämpar sig särdeles fördelaktigt för ett utsträckt deltagande från generalstabens sida i de samma, och intet hinder derför torde mota af stabens öfriga göromål.

Chefen för generalstaben bör hos Kongl. Maj:t gorå nderdåning hemställan rörande generalorders utfärdande för officerares förflyttning .11 eller från ort utom hufvudstationen med fåstadt afseende derpå, att den praktisk;, tjenstgöringen blir i möjligaste mån jernnt fördelad på stabens samtlige officerare.

Ofvan nämnda åsigter torde kunna sammanfattas i följande bestämmelser:

Före hvarje års vapenöfningar skall chefen för generalstaben hos Kongl. Näjd i underdånighet anmäla, Indika af stabens officerare böra i de samma deltaga, och tillika föreslå, i hvilken egenskap de höra tjenstgöra, vare sig som truppofficerare eller vid militärdistriktens staber. Om icke särskilda omständigheter annorlunda fordra, inställas under mötestiden kommunikations- och krigshistoriska utdelningarnas arbeten, och i militärstatistiska utdelningen qvarstanna!’ endast en officer. Ofrige officerare af dessa utdelningar, liksom minst två af topografiska utdelningens och jemväl två af Kommando-expeditionens, om chefen för Landtförsvarsdepartementet dertill lemnar sitt samtycke, höra årligen under nämnda tid vid trupp eller i staber vara tjenstgörande.

Förutom till ofvan nämnda vapenöfningar skola äfven generalstabsofficerare, uppå förslag af chefen för generalstaben, beordras till rekryt- och underbefälsskolor o. s. v., till ”artilleribefälets gemensamma skjutöfningar”, ”fortifikationens fältöfningar” och, såsom adjutanter, till ”underbefälsskolan på Carlsborg” och ”skjutskolan för infanteriofficerare”.

Till de större fälttj enstöfningar na beordras det nödiga antalet generalstabsofficerare för högqvarteret, fördelningarnas och brigadernas stabel-, uppå förslag af chefen för generalstaben.

Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till sistlidna - års Riksdag och RiksdagensGeneralstaben bifall till den i berörda proposition gjorda framställningen om ökade anslag till de faltofmilgar sedan tio år, vanligen under hvartannat år företagna ”generalstabens fältöfningar”, på det ifrågavarande öfningar måtte för framtiden kunna årligen hållas, visa nogsamt den störa vigt de samma bör tillmätas.

Eders Kongl. Näjd har jemväl Nådigst befallt, att, liknande fältöfningar för arméns regementsofficerare in. fl. skola under innevarande år distriktsvis hållas. Äfven

22 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

Aspiranterne; vilkoren för deras anställning, m. in.

till dylika fältöfningar, då de framdeles anställas, anser jag officerare af generalstaben böra beordras i mån af behof, såsom biträden åt de högre officerare, åt Indika ledningen af sist nämnda öfningar anförtros, och åt dem, hvilka under desse fora befälet öfver de mot hvarandra opererande afdelningarna.

I anledning häraf får jag underdånigt föreslå att:

Generalstaben skall hvarje år hafva särskilda fältöfningar, i regeln under ledning af chefen för generalstaben, hörande åt dessa öfningar, så väl med afseende på liden som på antalet dervid tjenstgörande officerare, gifvas den utsträckning, hvilken medels-tillgångarne tillåta. Chefen för generalstaben anmäler hos Kongl. Maj:t, om och för huru månge af arméns officerare tillfälle kan beredas att deltaga i dessa öfningar, hvilka utföras efter särskild för dem faststäld instruktion.

Till ”distrikts-fältöfningarna” beordras nödigt antal generalstabsofficerare, uppå förslag af chefen för generalstaben.

Redan flere gånger har jag i detta anförande omnämnt generalstabens aspiranter eller de unge officerare af arméns regementen och korpser, hvilka, för bestämd tid dertill beordrade, uti generalstaben tjenstgöra, för att vinna kompetens till befordran såsom löjtnanter derstädes.

De fordringar, som för donna kompetens, tid efter annan, uti särskilda förslag till organisation af en generalstab, blifvit framställa, hafva sins emellan föga vexla!. Äfven i dem, der skiljaktigheterna i öfrig! varit ganska betydande, har man i allmänhet förena! sig om att af den i generalstaben inträdande fordra följande:

Viss bestämd tids tjenstgöring vid eget vapen,

Krigshögskolans genomgående,

Tjenstgöring vid hvardera af de vapen, officern icke sjelf tillhör, Proftjenstgöring i staben, och Betyg öfver färdighet i ridning.

Dessa fordringar torde höra uprätthållas.

Beträffande tjenstgöringen vid eget vapen, hafva de af Eders Kongl Näjd Nådigst faststälda ändringarna i föreskrifterna för krigshögskolan åstadkommit, att en från nämnda läroverk utexaminerad officer med officers grad bevista! åtminstone tre till fyra års vapenöfningar vid eget regemente, och kan han sålunda anses, om han i öfrig! är duglig, ega den kännedom om detta vapens taktik och den vana vid att handleda trupp, som rimligtvis kunna fordras af en ung officer.

Beträffande tjenstgöringen vid de båda (Kriga hufvudvapnen, anser jag deltagande i ett års vapenöfningar med hvardera tillräckligt, under vilkor, att donna tjenstgöring likväl ej för aspirant må ifrågakomma förr, än under sista året af kursen vid krigshögskolan. Jag anser nemligen, att, om alla åsyftade fördelar skola kunna vinnas af en så kort tjenstgöring vid olika vapen, en ung officer, innan dylik tjenstgöring får

Bil. N:o 3 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 23

ifrågakomma, bör hafva hunnit gorå sig fullt hemmastadd med eget vapens stridssätt och alla förhållanden, samt att han dessutom teoretiskt känner de båda öfrigas taktik. Lämpligast synes mig, att tjenstgöring»;!) vid de olika vapnen så ordnas för aspiranten, att han under sista året af kursen vid krigshögskolan bevistar vapenöfningarna vid ett af dem, och att tjenstgöring^ vid det återstående upskjutes till sista tiden af hans prof tjenstgöring i generalstaben.

Proftjenstgöringen anser jag i allmänhet höra börja den 1 Oktober uti generalstabens militärstatistiska afdelning, hvarest aspiranten, dels utaf afdelningschefen och dels af chefen för generalstaben, erhåller i updrag bearbetandet af militärstatistiska och taktiska upgifter, hvilkas läsning, med tillhjelp af alla de rika hjelpmedel, som i donna afdelning finnas, lemnar tillfälle till bedömande af hans omdömes- och arbetsförmåga samt af halten utaf de kunskaper, han på krigshögskolan förvärfva! Vidare bör proftj enstgöringen bestå af tvänne somrars anställning vid topografiska afdelningens fältmätningar, första året såsom elev vid den s. k. instruktions-afdelningen och andra året såsom rekognosör (dock endast under tiden ”efter vapenöfningarna”, på det aspirant må under samma år kunna fullgöra den honom, för vinnande af kompetens åliggande tjenstgöring vid det vapenslag, der han förut ej tjenstgjort), samt en vinters tjenstgöring vid topografiska afdelningens vinterarbeten. Jag anser donna tjenstgöringstid vid de topografiska arbetena desto nödvändigare, som endast derigenom kan förvärfvas den vana vid markens bedömande, hvilken för en generalstabsofficer är behöflig, om han skall kunna draga full nytta af fältöfningar och stabstjenstgöring under större truppsammandragningar. Vintertjenstgöringen på den topografiska afdelning»;!! torde vara nödvändig, dels för att aspirant må kunna förskaffa sig erforderlig bekantskap med militär-kartverket, dels för att han, om han visat sig särskild! lämplig för de topografiska göromålen, må blifva i tillfälle att under professorns ledning vinna den kännedom i astronomien och matematiska geografien, som sist nämnda göromål erförda utöfver den, vid krigshögskolan i dessa ämnen meddelade undervisningen.

Slutligen anser jag proftj enstgöringen äfven höra omfatta tjenstgöring uti Landtförsvars-departementets kommando-expedition. I donna expedition vinner aspiranten behöflig kännedom om krigsstyrelsens mekanism och arméns alla förhållanden, på samma gång som han der bibringas vana vid expeditionsföring.

Härtill kommer ytterligare, att aspiranten under en af de båda somrar, han vid den topografiska afdelningen är tjenstgörande, bör deltaga uti generalstabens fältöfningar. Detta 14 dagars afbrott uti de topografiska fältmätningarna är af ingen betydenhet, jernjord! med vigten af deltagande uti nämnda fältöfningar och fördelen af, att chefen för generalstaben under desamma kan ytterligare pröfva aspirantens lämplighet för inträde i generalstaben.

Sammanlagd! skulle hela proftj enstgöringen sålunda komma att omfatta 21 år.

Billigt torde dock vara, att donna proftj enstgöringstid må kunna förkortas, om aspirant, före anställningen i donna egenskap, redan genomgått något af de föreskrifva

24 Bil. N:o Sa till Körtel. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

profVen. Sådant torde ofta nog blifva fallet, hvad tjänstgöringen vid topografiska fältmätningarna beträffar, då unge officerare, hvilka ej genast efter vunnen officersbefordran kunna erhålla inträde vid de förberedande kurserna för krigshögskolan, sannolikt skola söka att nyttigt för sin framtida anställning i generalstaben använda det eller de år, öfver hvilka de hafva att förfoga, innan nämnda inträde kan försiggå; och anställning vid topografiska afdelningens fältmätningar erbjuder härtill ett det bästa tillfälle.

Af hvad jag här ofvan i underdånighet anfört framgår, att assurant före anställningen i donna egenskap, bör af de föreskrifna kompetensvilkoren för befordran till löjtnant i generalstaben, hafva fullgjort följande, nemligen:

Tjenstgöringen på eget vapen,

Krigshögskolans genomgående, och

Tjenstgöringen på ett af de båda öfriga hufvudvapnen; med rättighet för chefen för generalstaben, att undantagsvis till anställning som aspirant anmäla officer, hvilken ännu ej tjenstgjort på annat vapen än det han ursprungligen tillhört. I detta senare fall bör dock den ofvan bestämda proftjenstgöringstiden med motsvarande tid förlängas.

Enligt nyss angifna bestämmelser skulle sålunda samtlige aspiranterne vara från krigshögskolan utgångne elever. Men då den vid nämnda högskola aflagda examen, äfven med en hög betygsqvot, ingalunda ensam utgör en borgen för den utexaminerades lämplighet till stabstjenst, måste äfven hans öfriga militära egenskaper tagas med i räkningen, och åt chefen för generalstaben, som i sin egenskap åt inspektör för militärläroverken är i tillfälle att under tre ars tid med upmärksamhet följa cleverne vid krigshögskolan, lemnas rättighet, att efter hörande af skolans chef och lärare på generalstabslinien, bestämma den ordning, i hvilken de från krigshögskolan utexaminerade eleverne höra inkallas till tjenstgöring såsom aspiranter.

Med iakttagande af nämnda ordning anmäler chefen för generalstaben hos Kongl. Maj:t i underdånighet dem af desse officerare, hvilka önska komma i åtanke, till proftjenstgöringen i generalstaben.

Vid bestämmandet af det antal aspiranter, som på en gång må till proftjenstgöring vid generalstaben emottagas, torde behörigt afseende fästas derpå, att detta antal blir tillräckligt stort, för att tillåta ett noggrant urval, men ej större, än att generalstaben på ett tillfredsställande sätt förmår öfva detsamma. Då generalstabens behof af aspiranter, enligt den i det föregående antydda afgången, är 4 till 6 af hvarje kurs på krigshögskolan, och jag anser att i allmänhet högst hälften af aspiranterne bör vinna inträde i generalstaben, får jag föreslå deras antal till högst 12 på en gång tjenstgörande.

Oaktadt detta antal icke är för generalstaben nödvändigt, och jag är öfvertygad, att det ofta både bör och kan förminskas till 10, 8, 6 eller till och med ännu färre, anser jag mig dock, vid det förhållandet att krigshögskolan endast hvart annat ar lemnar en rekryteringstillgång för generalstabens aspirantantal, icke höra sätta det

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 25

högsta tillåtna aspirantantalet för lågt, emedan lång väntan på anställning såsom aspirant efter afslutad kurs vid krigshögskolan deraf kunde blifva en följd. Proftjenstgöringstiden bör vidare delas i tvänne delar, så att aspiranterne första gången kommenderas blott för ett år och derefter, om de fortfarande visa sig duglige, för ytterligare ett och ett hälft år. Härigenom blir det möjligt att aflägsna de icke lämplige befunne aspiranterne utan att, genom. en order om tjenstgöring»;^ uphörande, trycka på desse officerare prägeln af att hafva illa motsvarat de från krigshögskolan om dem hysta förhoppningarna.

Alle aspiranter, som fullgjort kompetensvilkoren för befordran till löjtnant i generalstaben, höra återgå till tjenstgöring på sina regementen, för att sedan, om de till inträde uti generalstaben anses lämplige, äfven blifva dertill föreslagne, dock icke förr än minst 6 månader efter sedan deras proftjenstgöring uphört. Om en officer inkallas till tjenstgöring i generalstaben såsom aspirant den 1 Oktober, hvilken tid jag anser lämpligast, så slutar för honom 2? års tjenstgöring den 31 Mars, hvarefter 3 excercismånader och 3 månader sommarferier — tillsammans 6 månader — förflyta för den, som efter denna tid blir utnämnd till generalstabsofficer. Ett sådant uphörande med tjenstgöringen i generalstaben efter aspirant-tiden anser jag i väsentlig mån underlätta gallringen bland aspiranterne.

Skulle det förhållande inträffa, att efter äspirant-tidens slut och ytterligare 6 månader ingå vakanser förefinnas uti generalstaben för aspiranter, hvilka verkligen ega en sådan förtjenst, att deras inkallande till tjenstgöring derstädes vore en fördel, så anser jag, att chefen för generalstaben bör kunna föreslå sådane aspiranter till fortsatt tjenstgöring för viss bestämd tid, på det intet längre afbrott må upstå i deras utbildande till generalstabsofficerare.

Här ofvan angifna bestämmelser angående generalstabens aspiranter samman fattar jag underdånigst på följande sätt:

Fordringarna för inträde uti generalstaben såsom löjtnant äro:

1) . Tre års vapenöfningar vid eget vapen samt minst ett qvartals expeditionsföring derstädes, eller motsvarande öfningsoch tjenstgöringstid vid värfvadt regemente eller korps;

2) . Genomgående af krigshögskolan på generalstabslinien;

3) . Ett års vapenöfningar vid hvartdera af de tvänne hufvudvapen aspirant ej tillhör;

4) . 24 års proftjenstgöring i generalstaben i egenskap af aspirant, omfattande:

a) Två somrars (första gången vid instruktionsafdelnin-

gen, andra gången vid fältmätningarna efter vapenöfningarna)

samt en vinters tjenstgöring vid topografiska afdelningen; samt

Bil. till Riksd. Prat. 1873. / Sami. i Afd. 4

ivilstaten.

26 Bil. N:o 3 a till Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

b) Deltagande i generalstabens fältöfningar samt tjenstgöring på hufvudstationen och uti Landtförsvars-departementets kommando-expedition.

5). Betyg öfver nöjaktig färdighet i ridning.

Har officer redan före sin anställning såsom assurant genomgått några af de till proftjenstgöringen i generalstaben hörande öfningar med topografiska utdelningen e. d., må proftjenstgöringstiden med motsvarande antal månader törkortas.

Bevistandet af en vapenöfning får inräknas i den för proftjenstgöringen fastställda liden. Före anställningen som aspirant skola de bär ofvan under N:o 1 och N:o 2 uptagna prof vara genomgångna.

Aspiranterne, hvilkas antal ej får öfverstiga 12 på en gång tjenstgörande, beordras till donna tjenstgöring, första gången för ett år och sedan för 11 år, af Kongl. Näjd, uppå förslag af chefen för generalstaben.

Sedan jag nu inför Eders Kongl. Näjd i underdånighet framställt de grunder, hvilka jag anser höra vara de bestämmande hvad beträffar generalstabens militära personal, öfvergå!- jag till generalstabens civilstat.

Uti Nådig Proposition till 1872 års Riksdag har Eders Kongl. Majd framhållit nyttan och behöfligheten af det vetenskapliga biträde för de militära kartverksarbetena, hvilket nuvarande topografiska korpsen eget- uti den på nämnda korps’ stat upförde professorn. Med den organisation af generalstaben, jag bär underdånigst föreslagit, kan denne vetenskapsmans biträde mindre än för närvarande undvaras; personalombytena på topografiska afdelningen gorå hans ständiga, och oafbrutna arbete för kartverket om möjligt ännu mera behöfligt, Jag anser derför, att nuvarande professorsbefattningen vid topografiska korpsen bör öfverflyttas på generalstabens stat. Professorns tjänsteåligganden, sättet för professorsbefattningens tillsättande m. m. förblifva oförändrade; enda skilnaden blir, att nuvarande chefens för topografiska korpsen befogenhet med afseende på förords afgifvande öfverlåtes åt chefen för generalstaben.

I sammanhang med bestämmelserna för krigshistoriska afdelningen af generalstabens hufvudstation har jag i det föregående underdånigst antydt min åsigt vara, att en särskild tjensteman borde antagas för att besörja vården och underhållet af krigsarkivet med topografiska instrumentförrådet och det bibliotek, som tillhör statistiska afdelningen vid Landtförsvars-departementets kommando-expedition. Dessa båda värderika samlingar kräfva ovilkorligen att vårdas af en person, som för längre tid kan påräknas att qvarstanna vid sin befattning. Af detta skål och med afseende derpå, att äfven redovisningen för de på generalstabens stat uptagna anslag, lönernas utbetalning m. m., redovisningen för topografiska utdelningens arbetsanslag o. s. v., fordra en redogörare, har jag ansett lämpligast, att dessa båda befattningar förenas uti eu

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o l, om Statsverket 1873. 27

krigsarkivaries hand. Underdånigst föreslår jag derför, att på generalstabens stat upföres lön för en krigsarkivarie och redogörare.

Krigsarkivariens åligganden blifva emellertid, såsom synes af det ofvan anförda, ganska omfattande. Jag anser derför, synnerligast som krigsarkivarie!! äfven bör vara närvarande i chefens för generalstaben expedition och dessutom beredas tillfälle att uti det rikhaltiga arkiv, som är uti hans vård, anställa värderika forskningar, ett ytterligare biträde vara honom behöflig!. Korn likvisst detta biträde efter omständigheterna kan under vissa förhållande!! mera uteslutande blifva användt såsom räkenskapsförare, under andra såsom bibliotheksamanuens, föreslår jag underdånigst, att endast ett särskild! arfvode ställes till chefens för generalstaben förfogande för aflönande af en amanuens eller annat biträde åt krigsarkivarie^ utom generalstabens på stat uptag-na personal.

Krigsarkivarie!! tillsättes af Kongl. Maj:t efter underdånig ansökning och af chefen för generalstaben ingifvet förslag å en af de sökande.

Slutligen anser jag de för närvarande vid topografiska korpsen anstälde båda vaktmästarne höra bibehållas och ytterligare eu antagas, samtlig^ under benämning ”Vaktmästare vid generalstabens hufvudstation”.

Underdånigst föreslår jag derför att:

Generalstabens civilstat skall bestå af:

1 Professor,

1 Krigsarkivarie och redogörare,

1 Bibliotheksamanuens, samt 3 Vaktmästare.

Uti Bilaga II a har jag uptagit såväl hela den blifvande kostnader! för generalstaben, ordnad efter bär framställda förslag, som ock de särskilda lönegradernas olika förmåner. Vid lönernas bestämmande har jag så mycket som möjligt sökt tillämpa de för de värfvade garnisonerade regementenas officerare bestämda stater, utan att dock i alla delar kunna följa dem i anseende till de olika förhållandena vid generalstaben.

En af dessa olikheter hårrör deraf, att det för generalstabens tjenstbarhet är nödvändigt, det alle dess officerare äro beridne på egna tjenstehästar. En generalstabsofficers tjenstgöring i fält, likasom i fred under fälttjenst- och fält-öfningar, klöfver ovilkorligen icke allenast att denne officer skall vara beriden, utan att han skall vara väl beriden, samt att han aldrig af tjenstgöring till häst — denna må räcka huru länge som helst — skall blifva så uttröttad, att lian icke omedelbart derefter är färdig att under flere timmar kunna egna sig åt de expeditions- och generalstabsgöromål, som vänta honom och som vanligen icke tåla något upskof. Om så behöfdes, skulle en mängd exempel från senaste krig kunna framställas på nyttan utaf att hafva väl beridne generalstabsofficerare, då desse annars hvarken inom de vidt skilda truppafdelnin-» gärna, som de tillhöra, ej heller vid de rekognoseringar, som de beordras att utföra, kunna lemna sine befälhafvare det verksamma biträde, som desse hafva rätt att fordra. För att gorå sig försäkrad härom och äfvenledes derom att generalstabsofficerarne vid

Lönerna och öfvergången till den nya staten.

28 Bil. N:o 3 a till Kong!» Maj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1873.

fälttjenst- och fält-öfningar samt framför allt vid mobilisering kunna gorå sig ordentligt beridne, är det nödvändigt, att de ständigt hafva egna tjenstehästar under fredstid, samt att för detta ändamål bestås dem tillräckliga häst- och furage-medel. I stat nu bestämda häst- och furage-medel för underhåll af en häst, eller 370 Rdr, äro för ändamålet alldeles otillräckliga, alldenstund stallhyra, skötsel och foder för en häst i allmänhet upgå till omkring 600 Rdr för de officerare, som hafva egna hästar, hvartill ytterligare komma skoning samt underhåll af sadel och betseltyg m. m., tillsamman utgående till omkring 50 Rdr om året. Under alla fälttjenstöfningar måste dessutom en generalstabsofficer alltid hafva 2:ne hästar, hvarför han vid dessa tillfällen är underkastad särskild utgift för den andra hästens anskaffande. På grund af hvad jag sålunda anfört får jag föreslå: att hvarje generalstabsofficer på stat må erhålla rationsersättning och stallhyra för 2:ne hästar, med ovilkorlig skyldighet för honom att ständigt hafva en ridhäst samt vid alla fälttjenstöfningar och mobilisering 2:ne ridhästar.

I afseende på sjelfva lönerna anser jag, att en löjtnant, sedan han genomgått krigshögskolan och efter fulländad proftjenstgöring blifvit utnämnd på generalstabens ordinarie stat, äfven bör erhålla så stor lön, att han med god hushållning kan lefva på densamma, och har jag, med afseende derå att generalstabens officerare icke kunna tilldelas semester, ansett denna lön icke kunna sättas lägre än 1,600 Rdr, hvilken lön visserligen öfverstiger den för en löjtnant vid garnisonsregemente bestämda lönen, men är föreslagen såsom en rättvis ersättning derför, att generalstabsofficerarne under hela året äro i ständig tjenstgöring. Fastän jag icke anser, att generalstabsofficerarne höra hafva störa löner utan snarare tvärtom, emedan platserna uti generalstaben icke böra eftersträfvas för vinnandet af en god inkomst, utan för att genom träget och godt arbete tjena till trappsteg för en något hastigare befordran än i den öfriga armén, vidhåller jag dock nödvändigheten att uti denna, den första lönegraden inom generalstaben sätta aflöningen så hög, att generalstabsofficer!! genom densamma kommer till en nödtorftig bergning.

Kaptenernes i generalstaben löner har jag icke ansett kunna rimligtvis sättas lägre än ryttmästarnes vid de värfvade kavaleriregementena eller 2,400 Rdr. Jag har härvid icke ifrågasatt någon särskild semester-ersättning och ej heller någon ersättning åt generalstabens kaptener för de ökade inkomster, som ryttmästarne vid de värfvade kavaleriregementena hafva i egenskap af sqvadronschefer och passevolantörer, alldenstund jag anser generalstabens kaptener, genom vunnen befordran vid relativt yngre år' redan hafva erhållit afl den ersättning, som bör tillkomma dem. Kaptensplatserna uti generalstaben skoja ej heller vara af den beskaffenhet, att deras innehafvare kunna på dem qvarstanna till pensionsåldern. Samma förhållande bör det äfven vara med majorsplatserna i generalstaben, och anser jag derför, att lönerna derstädes icke höra sättas så högt, att icke generalstabens majorer i allmänhet finna det med sin fördel öfverensstämmande att blifva förflyttade till arméns regementen, vare sig värfvade eller indelta. Jag har derför för generalstabens majorer föreslagit 2:ne löneklasser, af

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o i, om Statsverket 1873. 29

hvilka 2:a klassens lön, 3,000 kär, är lägre, och l:a klassens, 4,000 Rdr, lika med den lägsta majorslönen vid ett garnisonsregemente.

Ett annat förhållande intrader deremot vid bestämmandet af öfverste-löjtnanternes och öfverstens löner. Dessa ansvarsfulla befattningar, till hvilka deras innehafvare törst efter mångårigt och träget arbete kunna hinna, från hvilka de endast kunna transporteras till regementschefer eller vid hvilka de äfven kunna bibehållas ända till pensionsåldern, om detta t. ex. för den topografiska eller den krigshistoriska afdelningen befinnes lämpligt, höra tillförsäkra sine innehafvare en ekonomiskt oberoende ställning äfven med familj, och tvekar jag derför ej, att för öfverste-löjtnanterne föreslå en lön af 5,000 och för öfversten af 6,000 Rdr.

Chefen för generalstaben anser jag höra upföras till samma aflöningsförmåner som general-fälttygmästaren och chefen för artilleriet, eller lön, taffelpengar, furageersättning m. m. 8,250 Rdr. Jemte inqvarteringsersättning 750 Rdr komma hans aflöningsförmåner att upgå till 9,000 Rdr, eller till samma belopp, som bestås såväl generalfälttygmästaren som generalbefälhafvarne.

Till slut vill jag vid detta förslag till löner för generalstabens officerare hafva uttalat den mening, att större delen af de föreslagna lönerna äro alltför låga, samt att jag endast på grund af nuvarande afiöningsförhållanden vid armén icke ansett mig höra uptaga dem till högre belopp, kommande dock eu blifvande lönereglering för armén att äfven medföra en derefter lämpad förändring i den bär föreslagna lönestaten.

Vidare har jag trott mig höra bereda jemväl generalstabens aspiranter någon ersättning för den dem åliggande trägnare tjenstgöring^. Som de dock fortfarande under hela proftjenstgöringstiden tillhöra hvar och en sitt regemente och från detta regemente åtnjuta lön efter innehafvande grad, har jag ansett, att den dem tillerkända ersättningen bör utbetalas i form af arfvode, bestämdt till det belopp, att deras samtliga behållna aflöningsförmåner, oberäknad! inqvarteringsersättning, icke understiga 1,200 Rdr Rmt årligen.

De för civilstaten underdånigst föreslagna löner äro jemväl uptagna å Bilaga II a.

Hvad professorn beträffar, torde lönen bära bestämmas till 4,000 Rdr, som sedermera hvart femte år, uppå förslag af chefen för generalstaben, kan ökas med 500 Rdr, till dess att lönen upgår till 5,000 Rdr. Jag anser, att detta lönens successiva höjande skall bereda generalstaben den väsentliga fördel, att på denna vigtiga plats bibehålla en skicklig vetenskapsman. För den nuvarande professorn bör lönen — 4,500 Rdr — efter 10 års tjenstgöring äfven kunna höjas till 5,000 Rdr.

Af samma skäl har jag för krigsarkivarie!! föreslagit en lön, som vid tjenstens tillträde upgår till 3,000 Rdr och som sedermera hvart femte år, uppå förslag af chefen för generalstaben, kan ökas med 500 Rdr, tills densamma upnår ett belopp af 4,000 Rdr.

Jag har äfven förordat, att chefen för generalstaben må antaga ett biträde åt krigsarkivarie!! mot ett i stat bestämdt arfvode, och får jag bär föreslå att detta arf-

30 Bil. N:o 3 a till R oval. Maj tfa Nod. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

vode bestämmes till 1,500 Rdr, samt att det, då innehafvare deraf tjenstgjort 5 år uti krigsarkivet, må på förslag af chefen för generalstaben kunna ökas med ytterligare 500 Rdr.

För de tre vaktmästarne vid generalstabens hufvudstation har jag ansett mig höra föreslå eu aflöning af 750 Rdr för den äldste och 650 för de två yngre.

I afseende på ersättning för inqvartering och servis får jag föreslå: att chefen för generalstaben matte erhålla samma ersättning som generalfälttygmästare!! och chefen för artilleriet, öfrige officerare, äfvensom vaktmästarne, enligt gällande inqvarteringsordning, professorn i generalstaben lika med professorn vid topografiska korpsen samt krigsarkivarie!! lika med en kapten i generalstaben.

Härvid anser jag mig dock böra anmärka, att icke allenast de vid generalstabens hufvudstation och uti Landtförsvars-departementets kommando-expedition tjenstgörande utan allé generalstabsofficerare höra komma i åtnjutande af ersättning för inqvartering och servis, emedan lönebeloppen för majorer och kaptener, hvilka kunna komma att beordras såsom stabschefer, blifvit safta så lågt, att detta tillägg till deras löneinkomster är väl behöflig!; och torde inqvarteringen höra för allé, som icke blifva stationerade i Stockholm eller Göteborg, beräknas enligt den för rikets öfriga städer gällande iuqvarteringstariffen, oberoende derutaf, om deras tjenstgöringsort är i stad eller på landet. Aspiranterne, som beordras till tjenstgöring vid generalstaben, anser jag äfven höra erhålla ersättning för inqvartering och servis efter den grad, de innehafva.

Då de lönebelopp för generalstaben, som jag bär föreslagit, utan tvifvel äro låga i förhållande till de fordringar, som äro upställda för inträde uti staben, och det ansträngda arbete, som i nämnde stab fordras, anser jag mig bära bereda löntagarne flen fördel att månadtligen utbekomma en del af sina löneförmåner och får derföre föreslå: att löner och rationsersättningar utbetalas i förskott på första dagen i hvarje månad, hvaremot ersättning för inqvartering och servis bör utbetalas qvartalsvis.

Vid topografiska korpsens fullständiga ingående uti generalstaben, hvaraf den redan utgör eu del, måste dock tagas i betraktande, att de 2:ne förste kaptenerne vid topografiska korpsen hvardera hafva 3,(XX) Rdr i lön, under det att enligt den af mig föreslagna lönestaten generalstabens kaptener endast skulle hafva 2,400 Rdr. Jag får med anledning deraf föreslå: att de tvänne förste kaptenerne vid topografiska korpsen vid deras öfverflyttande på generalstabens stat, fortfarande och så länge de som kaptener på densamma qvarstå, måtte erhålla sina löneinkomster oförminskade, och att det dertill behöflig!! beloppet, 600 Rdr för hvardera, måtte få tagas af de för aspiranters aflönande förslagsvis upförda 6,000 Rdr, eller af de besparingar, som för detta ändamål kunna göras på anslaget till generalstaben.

I afseende på den nuvarande topografiska korpsens officerares inträde i den nya generalstaben, får jag dessutom anmärka, att desse visserligen med bibehållande åt innehafvande fenster och löneförmåner kunna till den här föreslagna generalstaben öfverflyttas, men att de icke förr än i män af befordran till högre, än de nu af dem innehafvande, tjenstegrader eller löneförmåner kunna utnämnas till öfveradjutanter eller

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:U Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 31

stabsadjutanter, alldenstund de enligt regeringsformen icke utan ransakning och dom kunna tran sina nu innehafvande tjenstebefattningar afskedas.

Till slut anser jag mig höra besvara den frågan, huruvida öfvergången till den sålunda föreslagna generalstaben redan under år 1874 bör verkställas.

Häi vid torde först höra beaktas det behof af arbetskrafter, som erfordras om generalstaben skall kunna motsvara sin bestämmelse och fullgöra de många och omfattande värf, hvilka i detta memorial blifvit omnämnda. Ett fördröjande af organisationens genomförande skulle icke allenast fortfarande gorå det omöjligt att medhinna hvad inom generalstaben bör uträttas, utan antagligen äfven hafva till följd, att arbetskraften inom densamma snart nedginge till det på nuvarande ordinarie stat fastställda antal officerare. Förlusten af de arbetskrafter, hvaröfver generalstaben förfogat genom de å densamma utan arfvode för närvarande tjenstgörande officerare, skulle framtvinga ett afbrott i det framåtskridande, som under de senaste åren visat sig, och med det i ingå antal officer ai e, som aterstode, skulle den statistiska utdelningen icke kunna uprätthållas och utvecklingen af den påbörjade kommunikationsafdelningen afstanna. För att undgå dessa befarade olägenheter och kunna oafbrutet fortgå på den väg till målet, hvilken nu under fördelaktiga omständigheter är beträdd, anser jag att generalstaben redan under ar 1874 bör upsättas till hela det föreslagna antalet officerare, dock med den modifikation inom de särskilda graderna, som jag bär nedan skall hafva Nåden föreslå.

Jag har redan i detta förslag omnämnt de nuvarande generalstabsofficerarnes både nit och skicklighet äfvensom dessa egenskaper hos topografiska korpsens officerare uti alla de arbeten, som i den föreslagna organisationen komme att tillhöra den topografiska afdelningen, hvarjemte jag icke anser mig höra lemna oanmärkt, att redan 2:ne af korpsens officerare varit anställde såsom stabschefer uti militärdistrikten, likasom att en officer af nämnda korps för närvarande är anstäld uti stabstjenst vid Franska armén.

Generalstabens officerare med i stat bestämda arfvoden äro 22 och topografiska korpsens för närvarande 9, hvarförutom 5 officerare, af hvilka 3 generalstabsofficerare, äro utan arfvode tjenstgörande uti Kommando-expeditionen samt den statistiska afdelningen eller litografiska inrättningen.

Om än icke allé desse 36 officerare komma att ingå i den nya generalstaben, kan dock det behöfliga antalet fyllas med dertill lämplige officerare ur armén, och såsom aspiranter kunde elever från senaste kurs vid krigshögskolan antagas. Någon svårighet att redan 1874 upsätta den nya generalstabens hela officersantal torde alltså icke förefinnas, om än desse officerare, af lätt begripliga skäl, icke kunnat upfylla alla de fordringar, som bär ofvan blifvit bestämda för antagandet till generalstabsofficer.

Vid nybildandet af en generalstab må man icke fordra att till utförandet af det inom densamma förekommande mångsidiga arbetet, utan undantag, kunna anställa personel med den fullständiga sakkännedom och vana, som endast vinnes genom upfostran inom en ordnad generalstab, och att inskjuta organisationens genomförande i

32 Bil. N:o 3 a till Kong! Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

afvaktan på ett yngre slägte, som i allo upfyllt de fordringar, hvilka bär ofvan stadgas för vinnande af löjtnants grad i generalstaben, vore desto mindre välbetänkt, som man derigenom utan tvifvel skulle stäfja det framatgaende, hvars kontinuitet endast genom organisationens skyndsamma genomförande torde kunna bevaras. Och desse officer are af ett yngre slägte blifva alltid, efter fullgjorda prof — äfven om organisationen icke fördröjes — en generalstabens vinning; men deras förmåga att utföra sitt värf blir dock i väsentlig man beroende åt det arbete, som nuvarande generalstabsofficeraie förut kunna hafva utfört och de nya banor i krigsvetenskapens tjenst de fortfarande komma att bryta.

Om jag sålunda anser, att den af mig föreslagna generalstabsorganisationen redan under loppet af 1874 bör till hela sin utsträckning sättas i verket, så är detta, såsom jag förut nämnt, blott i afseende på antalet officerare, hvilka böra i generalstaben anställas. Beträffande åter de grader, desse officerare skola vid organisationens tillämpning 1874 erhålla, torde det deremot icke vara skal att låta dem allé uprycka uti de grader, som bär blifvit för generalstabens officerare föreslagna, emedan detta för en del af 'stabens officerare skulle medföra en alltför hastig befordran, ännu oförtjent och derföre äfven betagande de olika graderna i generalstaben det anseende, de böla ega.

En chef för generalstaben är emellertid alltid nödvändig att genast tillsätta, äfven om Eders Kongl. Näjd skulle finna lämpligt, att till eu början och till dess hela generalstabsorganisationen blifvit fullständigt genomförd, endast utnämna honom till öfverste och chef för generalstaben, ett förhållande, som jag dock anser icke höra medföra någon nedsättning uti de bär ofvan för nämnde chef föreslagna aflöningsförmåner, hvilka på grund af för handen varande aflöningsförhållanden ändock blifvit föreslagna till lägre belopp, än jag rätteligen anser höra tillkomma innehafvare!! af denna vigtiga och ansvarsfulla befattning.

Öfverste- och öfverstelöjtnants-befättningarna anser jag äfven höra genast pa ordinarie stat tillsättas, i anseende till dessa befattningars vigt och nödvändighet för

generalstaben.

Generalstabens ölrige 34 officerare anser jag deremot höra under loppet af 1874, 1875, 1876, 1877 och 1878 vara fördelade efter grad, på sätt nedanstående tabell utvisar.

Om detta förslag till generalstabsorganisationens successiva genomförande antages, komma de officerare, som 1878 befordras till kaptener i generalstaben, att nå

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 33

denna grad efter 12 till 14 års tjenstgöring såsom officerare eller efter något längre tid, än jag här ofvan beräknat såsom den inom den nya generalstaben vanliga. År 1878 kunna äfven aspiranter af de nu vid krigshögskolan studerande officerarne hafva slutat sin proftjenstgöring.

Enligt förestående förslag till generalstabens organisation samt till organisationens genomförande under tidrymden 1874—1878, skulle, såsom Bilaga II a utvisar, hela kostnaden för organisationen, fullständigt genomförd, upgå till ett belopp af 163,870 Rdr utan, samt 166,370 Rdr med den föreslagna högsta lönetillökningen uti civilstatens löner, hvarvid jag dock må fästa upmärksamheten derpå, att det förslagsvis upförda anslaget till arfvoden åt aspiranter under vanliga förhållanden icke kommer att till hela beloppet utgå. Enligt Bilaga II b synes ock, att till bestridande af dessa utgifter finnas för närvarande tillgängliga medel 67,160 Bär, hvarför hela tillökningen skulle komma att upgå till 96,710 Rdr och allra högst 99,210 Rdr. Bilaga III utvisar kostnaden för generalstaben under de olika åren 1874, 1875, 1876, 1877 och 1878, hvaraf framgår att för år 1874 denna kostnad upgår till 157,770 Rdr, och sålunda med 90,610 Rdr öfverstiger för närvarande tillgängliga medel.

Underdånigst får jag derför föreslå:

att Eders Kongl. Näjd täcktes framställa Nådig Proposition till Riksdagen så väl om godkännande af den i Bilaga II a uptagna stat för generalstaben att, i man af generalstabsorganisationens fullständiga genomförande, hvilket i öfverensstämmelse med Bilaga III bör ega rum under åren 1874, 1875, 1876, 1877 och 1878, lända till efterrättelse, som äfven att de i Bilaga II b upgifna 67,160 Rdr måtte från och med år 1874 afföras från de stater, på hvilka de för närvarande äro upförda, och jemte ett nytt anslag af 90,610 Rdr på generalstabens ordinarie stat upföras, börande särskilda kostnader för inventarier m. m., Indika i och för donna organisation kunna blifva beköfliga, utaf besparingar på 1874 års ordinarie anslag bestridas; samt

att topografiska korpsen måtte helt och hållet upgå uti och förenas med generalstaben, med förbehåll likväl att ingen af donna korps mot sin vilja må från innehafvande grad och löneförmåner förflyttas, hörande skilnaden mellan den högre lön, som topografiska korpsens nuvarande kaptener af l:a klassen upbära, och den som för generalstabens kaptener blifvit föreslagen, utgå af besparingar på anslaget för generalstaben.

Derjemte får jag äfven underdånigst föreslå:

att Eders Kongl. Maj:t täcktes framställa Nådig Proposition till Riksdagen, dels om upförande på generalitetets stat af lön åt chefen för generalstaben, ingående tillsammans med taffel pengar

Bil. till Biksd. Prof. 1873 1 Sami. 1 Afd. 5

34 Bil. No 3 a titt Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1, om Statsverket 1873.

och furage-ersättning till 8,250 Rdr, samt 5 arfvoden om 500 Rdr hvartdera, till 5 adjutanter hos generalbefälhafvarne, dels äfven om den förhöjning utaf 6,555 Rdr uti inqvarteringsanslagen, som genom förestående organisation blifver nödvändig.

I sammanhang härmed får jag äfvenledes föreslå:

att chefen för generalstaben må tillerkännas samma pensionsrätt som generalfälttygmästare!! och chefen för artilleriet;

att för generalstabens öfrige officerare samma pensionsrätt må bestämmas, som hittills varit gällande för topografiska korpsens officerare, med det undantag likväl, att generalstabens kaptener endast erhålla pension lika med topografiska korpsens kaptener af 2:a klassen;

att professorn och krigsarkivarie!! må tillerkännas pensionsrätt i förhållande till den lön de vid afskedstagande! kunna beräknas innehafva, nemligen professorn lika med öfverstelöjtnant vid topografiska korpsen och krigsarkivarie!! lika med major vid samma korps.

Stockholm den 8 Januari 1873.

O. WEIDENHIELM.

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 35

Bil. I a.

Offlcerarnes fördelning till tjenstgöring under fredstid.

Chef för generalstaben ..................................................................................................... 1.

Adjutant hos chefen för landtförsvarsdepartementet..................................................... 1.

» » » » generalstaben ........................................................................... 1.

Tjenstgörande i kommando-expeditionen ...................................................................... 5.

» såsom stabschefer vid militärdistrikten.................................................. 5.

» » » hos inspektören för kavaleriet.............................. 1.

» » » vid lifgardesbrigaden................................................ 1.

« » » hos militärbefålet på Gotland ............................... 1.

» « adjutant i arméförvaltningens intendentsdepartement............... 1.

A d kommunikationsafdelningen......................................................... 2.

-L 8 militärstatistiska afdelningen..................................................... 5.

^ krigshistoriska afdelningen......................................................... 3.

’> " topografiska afdelningen ............................................................ 10.

Disponible till särskilda uppdrag...................................................................................... 2.

Summa 39.

36 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N: 1, om Statsverket 1873.

Bil. 16.

Offlcerarnes fördelning efter grad.

Generalmajor Chefen för staben.............................................................................. 1.

Öfveradjutanter: Kommandoexpeditionen......... Expeditionschefen och souschefen 2.

Kommunikationsafdelningen Afdelningschefen........................... 1.

Militärstatistiska afdelningen Dito och hans närmste man 2.

Krigshistoriska afdelningen Dito .................................... 1.

Topografiska afdelningen Dito och hans närmste man 2.

Stabschefer ....................................................................................... 6. 14,

Stabs adjutanter

Kaptener: Kommando-expeditionen................................................................. 2.

Kommunikationsafdelningen........................................................... 1.

Militärstatistiska afdelningen ......................................................... 1.

Krigshistoriska afdelningen ............................................................ 2.

Topografiska afdelningen .............................................................. 5.

Adjutant hos chefen för landtförsvarsdepartementet..................... 1.

Dito » » » generalstaben.......................................... 1.

Stabschefer ..................................................................................... 2.

Disponibel till särskilda updrag..................................................... 1. ig.

Löjtnanter: Kommando-expeditionen................................................................. 1.

Militärstatistiska afdelningen............................................................ 2.

Topografiska afdelningen ............................................................... 3.

Arméförvaltningens intendentsdepartement.................................... 1.

Disponibel till särskilda updrag...................................................... 1. g.

Summa 39.

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873. 37

Stat för Generalstaben.

Bilaga II a.

Anmärkningar:

') Häst- och furage-medlen åtnjutas med skyldighet för generalstabsofficer att ständigt hafva en ridhäst, samt vid fälttjenstöfningar och mobilisering 2:ne ridhästar.

2) Professorns lön kan höjas efter 5 år till 4,500 och efter 10 år till 5,000 Roll-.

3) Krigsarkivariens » » » 5 » » 3,500 » » 10 » » 4,000 »

4) Amanuensens arfvode » » 5 - » 2,000 R:dr.

38 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1, om Statsverket 1873.

Bilaga II b.

Öfversigt

öfver den förökade kostnad för statsverket, hvilken upkommer genom antagandet af detta förslag:

.................................... 163,870-166,370.

.......................... 36,250

................ 16,450

........ 600

........ 500

......... 1,790

Sammangör 2,890

Återstår 13,560

Anslaget till generalstabsofficerares bildande....................................... 10,000

Arfvoden åt 5 stabschefer vid militärdistrikten.................................... 5,000

» » 1 >, på Gotland............................................... 1,000

» » 1 » hos inspektören för kavaleriet..................... 750

» ii 1 ii vid lifgardesbrigaden ......................... 600

Summa 67,160

Hela organisationen, genomförd, kostar ... För närvarande disponible medel:

Anslaget till Topografiska Korpsen ... » » Kommando-expeditionen

Afgår: Lön åt en Vaktmästare .. ii ii ii Stentryckare . Expenser ......................

Återstår att fylla genom nytt anslag 96,710 - 99,210.

Bil. N:o 3 a till Kongl. Majtts Nåd. Proposition Ar:o 1, om Statsverket 1873. 39

Öfvergångs-Stat

Bilaga III.

för Generalstaben under åren 1874—1878.

*) Nuvarande innehafvaren af professorsbefattningen åtnjuter redan från och med innev. år en lön af 4,500 Rdr.

INNEHALL.

Sid.

Inledning ................................................................................................................................ 1-

Officersantalet........................................................................................................................... 2.

Officerarnes fördelning efter grad................................................................................-.............. 3.

Generalstaben utgör en korps med egen lönestat......................................................................... 5.

Officerarnes turberäkning inom generalstaben.............................................................................. 8.

Chefens för generalstaben allmänna åligganden; han är jemväl inspektör för militärläroverken....... 9.

Befordran inom generalstaben ...............................................................-.............-..................... 9.

Hufvudstationens afdelningar och officerarnes tjenstgöring derstädes.............................-................ 10.

Ombyte af tjenstgöringsart efter viss tid..................................................................................... 11.

Tjenstgöringen i Landtförsvars-departementets kommando-expedition............................................. 11.

Tjenstgöringen vid militär-distriktens m. fl. staber..................................................................— 12.

Tjenstgöring vid Arméförvaltningens intendentsdepartement.................... 13.

Adjutanten hos chefen för Landtförsvars-departementet................................................................ 13.

Adjutanten hos chefen för generalstaben..................................................................................... 13.

Kommunikations-afdelningen .... 14.

Militärstatistiska afdelningen................................................................................-..................... 15.

Krigshistoriska afdelningen..................... 15.

Topografiska afdelningen............................................................................................................ 16.

Officerarnes deltagande i de årliga vapenöfningarna, m. m. .......................................................... 19.

Generalstabens fältöfningar.................................................................... 21.

Generalstabens aspiranter.......................................................................................:.................. 22.

Civilstaten _ _.............................................................................................................................. 26.

Lönerna och öfvergången till den nya staten............ 28.

Bilaga I a................................................................................................................................. 35.

Bilaga I b................................................................................................................................ 36.

Bilaga II a............................................................................................................................... 37.

Bilaga II b............................................................................................................................... 38.

Bilaga III................................................................................................................................. 39.

Stockholm, 1873 P, A. Norstedt & Söner, Kong!. Boktryckare.

Bil. N:o 3 b. till Kong],. Majds Nåd. Prnp. N:o 1, om Statsverket 1873.

1 Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvars-Ärenden, hållet inför Hans Magt Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 20 December 1872.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Jnstitie-Statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer och Weidenhielm.

Chefen för Landtförsvars-Departementet, Stats-Rådet Weidenhielm föredrog i underdånighet

1.

Armé-Förvaltningens underdåniga skrifvelse den 25 sistlidne Oktober, med. öfverlemnande af Revisorn och Bokhållaren i Armé-Förvaltningens Fortifikations-Departement Anders Gustaf Englunds af läkarebetyg och tjensteförteckning åtföljda underdåniga ansökning att, då han, som för Bih. till Riksd. Prof. 1873. 1 Sami. 1 Afd. 9

2 Bil. N:o 3 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

eu svår öroninflammation år 1867 blifvit opererad på båda ögonen, hvarigenom visserligen fullkomlig blindhet förekommits, likväl aldrig blifvit så återställd, att han kunnat återinträda i tjenstgöring, Ivongl. Maj:t täcktes, med fästadt afseende dels på hans trettiotreåriga anställning i statens tjenst dels ock på den bekymmersamma ställning, hvari han, enligt ansökningen jemväl bifogadt intyg, med en sjuklig hustru och tio oförsörjda barn sig befunne, till Riksdagen aflåta proposition om hans uppförande på allmänna indragningsstaten med bibehållande af hela den ordinarie lön, hvaraf han på Armé-Förvaltningens stat vore i åtnjutande; till hvilken underdåniga ansökning Armé-Förvaltningen tillstyrkt Nådigt bifall.

Då genom det ansökningen bifogade läkarebetyg blifvit styrkt, att Revisorn och Bokhållaren Anders Gustaf Englund sedan flera år tillbaka Genom synsvaghet varit och fortfarande vore urståndsätta att skota sina tj e n s t e åli gg an de n och att ingen utsigt funnes, att han någonsin kunde blifva i stånd dertill, ansåg Stats-Rådet, med anledning af Rikets Ständers vid 1854 års riksdag meddelade förklarande i fråga om obotlig ansedd lam, blind eller sinnesvag tjensteman^ skiljande från ordinarie beställning i rikets tjenst, sig höra i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Maj.t täcktes i Nåder föreslå Riksdagen, att Englund måtte från och med månaden näst efter den, i hvilken lian erhölle afsked från sin i Armé- Förvaltningens Fortifikations-Departement innehafvande befattning, på allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af Tvåtusentvåhundra Emir, motsvarande den aflöning, han för närvarande uppbure; och hemställde, i händelse af Nådigt bifall härtill, Stats-Rådet i underdånighet, att protokollsutdrag härom måtte Finans-Departementet meddelas för iakttagande vid regleringen af Riksstatens nionde hufvudtitel.

2.

Andre Kapitenen vid Westerbottens Fältjägare-Corps Frans Hugo Grafströms af Chefen för nämnda corps uti memorial den 16 sistlidne November öfverlemnade och af läkarebetyg åtföljda underdåniga ansökning att, enär han lede af döfhet, hvilken åkomma hindrade honom att uppfylla sina tjensteåligganden, men hans tillgångar icke medgåfve honom att lemna krigstjensten, Kongl. Maj:t täcktes, ehuru han ej uppnått för pensionsrätt föreskrifna lefnads- och tjenstår, tillägga honom pension enligt grunderna i Kongl. Blefven den 21 November 1865 och den 9 Februari 1858.

Bil. N:o 3 b. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 3

Med anledning häraf hade Corps-Chefen, med vitsordande att Kapitenen Grafströms berörda åkomma vore af den beskaffenhet, att han å fältet vore alldeles o tjenstbar, anfört, att det, med det ringa antal befäl, hvaröfver corpsen disponerade, vore för dess tjenstbarhet af högsta vigt, att samma befäl kunde fullgöra sina åligganden, hvadan Corps-Chefen' i underdånighet hemställt, det Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande Riksdag aflåta Proposition om Kapitenen Grafströms uppförande å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af den pension, Kongl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma, till hvilken underdåniga hemställan General-Befälhafvaren i femte Militär-Distriktet tillstyrkt nådigt bifall.

Då af det ansökningen bilagda läkarebetyg blifvit styrkt, att Kapitenen Grafström allt sedan år 1854 lidit af fel i hörseln, hvaraf vållats eu temeligen betydlig döfhet, och att denna åkomma, hvilken på de sednare åren tilltagit, med största sannolikhet icke lemnade hopp om förbättring, samt, enligt hvad Corps-Chefen vitsordat, Kapitenen Grafström till följd af berörda åkomma vore å fältet fullkomligt o tjenstbar, ansåg Stats-Rådet, med anledning af Rikets Ständers vid 1854 års riksdag meddelade förklarande i fråga om obotlig ansedd lam, blind eller sinnesvag tjensteman skiljande från ordinarie beställning i rikets tjenst, sig böra i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att Kapitenen Grafström måtte från och med månaden näst efter den, i hvilken han erhölle afsked ur Krigstjensten, på allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af Sjuhundra femtio R:dr, motsvarande hans nu innehafvande lön enligt normalstat; dock med vilkor att han från tjensten aflinge, innan han blefve till pension från Arméens Pensionskassa berättigad; och hemställde, i händelse af nådigt bifall härtill, Stats-Rådet i underdånighet, att protokollsutdrag härom måtte Finans-Departementet meddelas för iakttagande vid regleringen af Riksstatens nionde hufvudtitel.

3.

T. f. Chefens för Krigshögskolan af t. f. Inspektören för Militär- Läroverken förordade underdåniga memorial den 5 sistlidne Oktober, med underdånig hemställan, att Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig proposition om beviljande af pension åt vaktmästaren och väbeln vid Krigshögskolan, f. d. Sergeanten Johan August Göhle, hvilken, född år 1804, tjena! dels vid Vendes Artilleri-regemente, Raketcorpsen och Lif-regementets Dragon-corps sammanlagd! 11 år, och dels derefter vid Krigshögskolan 37 år, allt med vitsord om synnerlig! nit,

4 Bil. N:o 3 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

skicklighet och välförhållande, men numera, till följd af försvagad helsa, ej vore i stånd att med samma kraft som förut skota den ganska maktpåliggande och ständig påpasslighet fordrande tjenst, han vid läroverket innehade; och hade t. f. Chefen, under uppgift att den aflöning, Göhle för närvarande uppbure, utgjorde, förutom fri bostad, ved och ljus, 800 K:dr, och således kunde, med dessa förmåner inberäknande, uppskattas till 1,000 K:dr, i underdånighet hemställt, huruvida icke enahanda summa eller 1,000 K:dr, kunde honom, i betraktande af hans höga ålder, långvariga och väl vitsordade tjenstgöring samt hända medellöshet, i pension beviljas.

Då f. d. Sergeanten Göhle, enligt hvad sålunda hlifvit anmäldt, tje— nät Staten i sammanlagdt 48 år med vitsord om synnerligt nit, skicklighet och välförhållande och numera vid uppnådda 68 lefnadsår vore af försvagad helsa urståndsatt att med samma kraft som förut skota sin tjenst, samt saknade egna medel till sitt uppehälle, ansåg Stats-Rådet sig höra i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att Göhle måtte från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked från vaktmästare- och väbels-befattningen vid Krigshögskolan blefve honom beviljadt, på allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af Åtta hundra R:dr, motsvarande den kontanta aflöning, han för närvarande uppbure; och hemställde Stats-Rådet, i händelse af nådigt bifall härtill, att protokollsutdrag i ämnet måtte Finans-Departementet meddelas, för iakttagande vid regleringen af Riksstatens nionde hufvudtitel.

4.

F. d. Sjuksköterskan vid Krigsskolan å Carlberg Anna Catharina Kjellmans, af betyg om hennes förhållande i tjensten m. in. åtföljda underdåniga ansökning att hon, som i anseende till chronisk! bröstlidande och försvagad syn numera vore oförmögen att med arbete sig försörja, måtte komma i åtnjutande af något årligt understöd.

Då Kjellman, enligt hvad upplyst hlifvit, i sammanlagdt 32 år med synnerligen godt vitsord tjenstgjort såsom sjuksköterska dels vid Serafimer-lazarettet dels vid Krigsskolan å Carlberg och nu vid uppnådda 61 lefnadsår vore genom sjuklighet oförmögen att sig försörja, ansåg sig Stats-Rådet höra i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att bemälda Anna Catharina Kjellman, som, enligt hvad handlingarne utvisade, för närvarande vore intagen till vård å Stockholms Sjukhem för obotligt sjuka, men saknade medel till ound-

Bil. N:o 3 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873 5

gängliga utgifter för kläder, skodon m. in., måtte på allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af Sjuttiofem R:dr; och hemställde Stats-Rådet, i händelse af nödigt bifall härtill, att protokollsutdrag i ämnet måtte Finans- Departementet meddelas för iakttagande vid regleringen af Riksstatens nionde hufvudtitel.

Hvad Stats-Rådet vid här ofvan under N:ris 1—20 upptagna tjugu mål i underdånighet hemställt, tillstyrkt och yttrat behagade Hans Maj:t Konungen till alla delar i nåder bifalla och gilla.

Ex protocollo

N. C. Arfvidsson.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1873.

l

6 Bil. No 3 c. till Kong!.. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

Utdrag af Protokollet öfver LandtfÖrsvars-Ärenden, hållet inför Hans Maft Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott den 28 December 1872.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Jnstitie-Statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Björnstjerna, Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerbery,

Bergström,

Friherre Alströmer och Weidenhielm.

Efter förutgången beredning gemensamt med Chefen för Civil-Departementet föredrog Departements-Chefen, Statsrådet Weidenhielm härpå:

En af Ofverste-Löjtnanten i arméen in. m. Georg Leonard Dreijer till Kongl. Maj:t ingifven skrift, hvaruti bemälde Öfverste-Löjtnant, jemte erinran att han uti nära 40 års tid varit Inspektör för Generalstabens litografiska inrättning och sedan år 1837 sjelf bekostat lokal för densamma, tillkännagifvit, att han, såsom en gård af tacksamhet emot sitt andra fädernesland, ville till svenska staten såsom gåfva öfverlemna hela den vid berörda inrättning hittills begagnade materiel, hvilken, med undantag af 2:ne obrukbara tryckpressar, vore hans enskilda egendom; varande

Bil. N:o 3 c. till Kongl. Mcij-.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873. 7

härvid såsom enda vilkoret å gifvarens sida fästadt, att Litografen C. A. Wessberg, som i 36 år varit vid Generalstabens litografiska inrättning anställd och redan uppnått 56 års ålder, måtte tillförsäkras att efter fyllda 62 år få uppbära en lifstidsränta, eller pension af 1,000 R:dr om året.

Departements-Chefen anförde härvid i underdånighet:

»Vid meddelandet den 1 sistlidne November af nådiga föreskrifter rörande det ekonomiska karteverkets ställande under Chefens för Topografiska corpsen ledning, täcktes Eders Iiongl. Maj:t, uppå min underdåniga anhållan, i nåder tillåta, att den redan då väckta frågan om inrättande i hufvudstaden af en litografisk anstalt i förening med Generalstabens litografiska inrättning, men af större omfattning än donna, finge framdeles till nådig pröfning i underdånighet anmälas.»

»Enär upprättandet af eu sådan större litografisk anstalt kommer att i väsendtlig man underlättas genom det af Öfverste-Löjtnanten Er oljor nu gjorda erbjudandet att såsom gåfva till staten öfverlåta hela den honom tillhöriga, vid Generalstabens litografiska inrättning hittills begagnade materiel, och detta utan annat vilkor å gifvarens sida, än att Litografen C. Ä. Wessberg, som nu är 56 år gammal och i 36 år varit i bemälde Öfverste-Löjtnants tjenst vid litografiska inrättningen anställd, måtte tillförsäkras att, då han uppnår 62 års ålder, komma i åtnjutande af lifstidsränta eller pension af 1,000 R:dr årligen.»

»får jag i underdånighet tillstyrka, att ifrågavarande af Öfverste- Löjtnanten Dreijer gjorda erbjudande, såsom för staten fördelaktigt, måtte af Eders Kongl. Maj:t i nåder antagas, samt att Eders Kong!. Maj:t, till beredande af uppfyllelse af ofvanberörda vid erbjudandet fastade vilkor, täcktes i nåder föreslå Riksdagen att Litografen C. A. Wessberg måtte från och med månaden näst efter den, hvarunder han uppnår 62 års ålder, få uppföras å allmänna in dr agningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af eu årlig pension af 1,000 R:dr; äfvensom att Kongl. Maj:t måtte täckas i kommandoväg meddela föreskrifter rörande den af Öfverste-Löjtnanten Dreijer erbjudna materielens mottagande för Kronans räkning.»

»Derjemte och då, enligt hvad kändt är, Öfverste-Löjtnanten Dreijer icke eger någon enskild förmögenhet och lian icke heller af statsmedel uppbär annan inkomst än ett arfvode å 225 R:dr från 4:de hufvudtitelns anslag till extra utgifter samt ett lika arfvodesbelopp från förenade mötespassevolansmedels-fonden, eller tillhopa 450 R:dr, men dessa arfvodesmedel blifvit beviljade endast för den tid bemälde Öfverste-Löjtnant komma att med litografiska inrättningen ega befattning, anser jag mig, vid sådant förhållande och i betraktande af Öfverste-Löjtnant Dreijers

8 Bil. N:o 3 c. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

långvariga och för det allmänna gagnande verksamhet, höra i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att Öfverste-Löjtnanten Georg Leonard Dreijer, som numera ingått i sitt 80:de lefnadsår samt allt ifrån år 1833 varit i statens tjenst, måtte på allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid, med beräkning från den 1 Januari 1873, af en årlig pension af 1,500 R:dr, med vilkor att ofvan berörda arfvoden koinrae att från samma tid indragas.»

Till hvad Departements-Chefen sålunda i ena och andra hänseendet föreslagit täcktes Hans Maj:t Konungen, uppå Stats-Rådets öfriga ledamöters underdåniga tillstyrkande, lemna nådigt bifall; och skulle beslutet i detta mål genom utdrag af protokollet Civil-Departementet meddelas.

Ex protocollo

Edv. Kolmodin.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1873.

I

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Protokoll öfver Sjöförsvar sär ende, hållet inför Hans Maj:t Konungen, uti Statsrådet, å Stockholms Slott den 10 December 1872.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena, Grefve von Platan,

Statsråden: B) •edberg,

Berg,

Friherre Leijonhufmid, Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Älströmer och Weidenhielm.

Departementschefen, Statsrådet Friherre Leijonhufvud, anmälde i underdånighet ett af honom utarbetadt förslag till förändrad organisation af sjöförsvarets militärpersonal, för hvithet han härvid närmare redogjorde i enlighet med innehållet i det underdåniga memorial, som finnes detta protokoll bifogad! Härefter yttrade Departementschefen:

»På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t behagade i afseende å berörde organisation i Nåder föreslå näst sammanträdande Riksdag,^ beträffande:

A) Sjöförsvarets befäls- och underbefalspersonal,

1) att sjöförsvarets nuvarande båda aktiva kårer, Kongl. flottan och Kong! skärgård sartill eri et, skola sammanslås till en för Sveriges kustförsvar afsedd kår, med benämning »Kong! flottan», hvars Målspersonal skall illgöras af: Officer av v:

2 Flaggmän (konter-amiraler),

6 Kommendörer,

20 Kommendörkaptener,

43 Kaptener,

43 Löjtnanter och 26 Underlöjtnanter,

Summa 140 Officerare;

Underofficerare:

20 Flaggunderofficerare (.af lista klassen), ,

75 Underofficerare af 2:dra klassen och 95 » af 3:dje klassen,

Summa 190 Underofficerare;

Bih. till Biksd. Prof. 1873, 1 Sami 1 Afd.

2 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

2) att den minskning i nuvarande antal regementsofficerare och underofficerare vid sjövapnet, som sålunda kommer att ega ruin, må ske allenast i mån af inträffande afgång;

3) att aflöningarna för officerare och underofficerare vid den nya Kongl. flottan höra utgå i enlighet med den vid det underdåniga memorialet fogade stat (bil. Nio 6) och fördelas på sätt derstädes är föreslaget uti tre fjerdedelar fast lön och en fjerdedel tj enstgöri ngspeni i in gar, deruti inbegripne såväl ersättning för inqvartering, som, hvad underofficerarne angår, vederlag för indragen aflöningsspanmål; dock att den lönetillökning för en del officerare och för underofficerarne, som genom tillämpning af donna stat blefve en följd, må dem tillgodokonnna först i den mån erforderliga medel blifva för ändamålet tillgängliga i den ordning här nedan under D säges;

4) att tjenstgöringspenningar uppbäras under all slags militärtjenst, äfvensom under semester, af såväl officerare som underofficerare, men deremot innehållas och för statsverket besparas, då officer eller underofficer är, på grund af erhållen permission, till följd af sjukdom eller annan särskild anledning, förhindrad att gorå tjenst; med iakttagande härvid, att dylik innehållning af tjenstgöringspenningarna skall ega rum för hvarje månad, hvarunder löntagaren varit mera än 15 dygn ur tjenstgöring;

5) att i den mån medel, hvilka redan finnas på 5:te hufvudtitelns aflöningsanslag uppförda, dertill lemna tillgång, en ny reservstat må, i den ordning här nedan under D närmare bestämmes, upprättas, under benämning »Kongl. Flottans Permanenta Reservstat,» dit officerare af kaptens och högre grad vid Kongl. flottan må kunna förflyttas, då Kongl. Näjd med afseende å tjenstens fördel, pröfvar sä höra äga rum;

6) att öfverflyttning till permanenta reservstaten icke må vara förenad med förlust af någon del utaf innehafvande löneförmåner, samt att aflöningen jemväl vid denna reservstat blifver fördelad uti fast lön och tjenstgöringspenningar enligt samma grunder, som ofvan blifvit för Kongl. flottan föreslagna;

7) att befordran å permanenta reservstaten må kunna ega ruin, då Kongl. Näjd på grund af framstående förtjenst dertill finner anledning;

8) att hvar och en officer eller underofficer, som, efter utfärdandet af nu föreslagna bestämmelser utnämnes, äfvensom enhvar redan i tjenst varande officer, som derefter erhåller befordran till regementsofficer, eller från lägre till högre regementsofficers grad uppflyttas, skall vara förpligtad att ur tjensten afgå, då han uppnått den lefnads- och tjensteålder, som berättigar honom till tull pension jemte fyllnadspension; Kongl. Näjd dock obetaget att med hans begifvande låta med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten gagna det allmänna;

B) Matros- och kaiionier-kompanierna,

9) att de två kompanierna kanoni erer vid skärgårdsartilleriets station, hvardera om 100 man, må ombildas till två i Stockholm förlagda kompanier

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 3

matroser och jungman, i likhet med de vid Karlskrona station varande matroskompanierna, samt rekryteras från skeppsgossekåren;

10) att för de sålunda upprättade två nya matroskompanierna endast en chef må anställas, liksom två och två af de i Karlskrona förlagda fyra kompanierna skola förenas under en chef i enlighet med hvad "bil. N:o 9 utvisar:

C) Båtsmanshållet,

11) att genom förening af mindre vidsträckta båtsmanskompanier under eu chef antalet kompanichefer vid båtsmanshållet minskas från 29 till 19, hvaremot de nu till dem utgående arvodena 300 Rdr ökas till 500 Rdr för dem hvardera;

12) att till biträde åt kompanichef må anställas en underofficer å hvarje båtsmanskompani och lönerna för dessa underofficerare bestämmas att utgå med 900 Rdr för en hvar af de 9 äldre och 800 Rdr för hvardera af de 10 yngre;

13) att den till arvoden åt båtsmanskorporaler nu anslagna summa, 8,626 Rdr, måtte ökas till 23,250 Rdr, för beredande af arvoden åt distinktionskorporaler, korporaler och vice korporaler;

14) att de till arvoden åt artilleribåtsmän å 10 Rdr nu anvisade 12,160 Rdr måtte fä användas till arvoden åt dem af manskapet vid båtsmanshållet, som utmärka sig genom skicklighet i tj enstens olika delar;

15) att båtsman må medgifvas rättighet att, under fredstid, afgå från tjenstfri efter fyllda 27 lefnads- och 7 tjenstår, med skyldighet likväl, om han vill af donna rättighet före uppnådda 15 tjenstår sig begagna, att i sitt ställe sätta annan krigsduglig karl mot enahanda löneförmåner, som han sjelf af roten åtnjutit, och med nylegd båtsmans förpligtelse^-;

16) att, såvida donna framställning om båtsmans rätt till afgång vinner Riksdagens bifall, hela kostnaden för båtsmännens beklädnad må från och med år 1874 af kronan öfvertagas och i följd deraf det å Riksstaten under 5:te hufvndtiteln uppförda anslag till båtsmäns beklädnad, nu utgörande »förslagsanslag högst» 138,200 Rdr, ökas med beloppet af det från de roterings- och rustningsskyldige nu utgående beklädnadsbidrag, omkring 69,800 Rdr. eller till 208,000 Rdr, med bibehållande i öfrig! af samma natur som hittills;

17) att den vakansafgift, som enligt 1872 års Riksdags beslut är bestämd att utgå af de rusthåll, hvilkas sättande på vakans till ett begränsad! antal inom Blekinge län och Södra Möre härad under loppet af tio år blifvit vid samma Riksdag medgifven, minskas med ett belopp, motsvarande den deruti inberäknade beklädnadsafgiften;

18) att, i fråga om legoaftal emellan rust- eller rotehållare och båtsmän, den dem genom Kongl. brefvet den 14 Juli 1835 redan lemnade frihet att

4 Bil. No 4 till Kong}. Maj.i.s Nåd. Prof. No /, om Statsverket 1873.

med hvarandra öfverenskomma om sina inbördes rättigheter och skyldigheter i allmänhet, må vinna den utsträckning, som med behörigt afseende å båtsmannens tjenstbarhet kan förenas, och i sådant hänseende stadgas:

dels att vid rekrytering af ledigt båtsmansnummer skall emellan rust- eller rotehållare!! och rekryten till framtida efterrättelse upprättas skriftligt kontrakt, fullständigt upptagande alla de löneförmåner, båtsmannen eger under sin tjenstetid af rust- eller rotehållare!! åtnjuta, samt sättet huru de skola komma båtsmannen tillhanda;

dels ock att, med iakttagande deraf att bestämmelser, skadliga för båtsmannens tjenstbarhet icke må i kontraktet inflyta och att gällande föreskrifter angående fortskaffning af tross fortfarande lända till efterrättelse, båtsmannens alla öfriga löneförmåner må bero på fritt aftal emellan rust- eller rotehållare!! och båtsmannen; dock att värdet af de aftalade förmånerna icke väsendtligen understiger hvad båtsman i orten enligt författningarna tillkommer; och må följaktligen, der båtsmannen är berättigad till torp eller bostad, det stå honom fritt, att för sin tjenstetid med rust- eller rotehållare!! öfverenskomma om ersättning för donna förmån, men i händelse torp eller bostad för båtsmannen blifvit i kontraktet betingad, bör detsamma jemväl innehålla bestämmelse i afseende å underhållsskyldigheten; hörande det uppgjorda kontraktet granskas af Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som, derest icke något är att deremot erinra, stadfäster detsamma till efterrättelse;

D) Medlen och ordningen för organisationens genomförande,

19) att de för organisationen erforderliga tillökningar i anslagen till aflö-

ningsstaterna, beräknade:

för Kongl. flottans officerskår enligt bil. N:ris 6 och 7 till ......... 12,385: —

» Underofficerskåren, bil. N:ris 6 och S ....................................... 5,330: —

» Permanenta reservstaten, bil. N:o 6............................................. 114,000: —

» Kanonierkårens ombildning till matroskår, bil. N:o 9 ............ 14,597: 50

» Båtsmanshållet (med undantag af beklädnaden) bil. N:o 11... 31,424: —

Summa 177,736: 50,

måtte få utgå af de aflöningsmedel, som för närvarande äro anvisade till Kongl. flottans nya och gamla reservstater samt indragnings- och expektansstaten jemte ersättning för inqvartering åt officerare och underofficerare, äfvensom af det kontanta vederlaget för indragen aflöningsspanmål för de senare, i enlighet med hvad i bil. N:o 13 är angifvet, allt i den mån medel genom afgång å nämnda stater redan till någon mindre del äro eller framdeles blifva för detta ändamål tillgängliga;

20) att vid organisationens genomförande bör till efterrättelse lända, att sammanslagning af Kongl. flottan och Kongl. skärgårdsartilleriet sker omedelbart. men tillgängliga medel användas i följande ordning, nemligen till:

5 Bil. No 4 till Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

a) förändringarna i båtsmanshållets befäl och underbefäl, samt kanonierkårens omdaning,

b) förbättring i underofficerarnes aflöning, hvarvid iakttages att en högre grad går före en lägre och, inom graden, den i tjensten äldre framför den yngre,

c) fyllnad i de oificerslöner, hvilka enligt det framställda förslaget höra ökas, dervid en högre grad går framför en lägre och, inom graden, den i tj ensten äldre framför den yngre,

dl permanenta reservstatens upprättande;

E) Anslaget till exercis med flottans bemanning,

21) att det nu utgående reservationsanslaget till exercis med flottans bemanning och sjöexpeditioner för handelns skyddande måtte, hädanefter såsom hittills, blifva stäldt till Kongl. Maj:ts förfogande för det med detsamma afsedda ändamål; dock att högst en tredjedel må användas till öfningsexpeditioner i aflägsna farvatten.»

Hvad Departementschefen härvid i ena och andra hänseendet hemställt och föreslagit, bitfäddes af Statsrådets öfrige ledamöter, med undantag af Hans

Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena, Grefve von Pläter!, som

uppläste ett skriftligt anförande af följande lydelse:

»Då det | måste antagas såsom riktigt, att beskaffenheten åt den vid sjöförsvaret använda materiel är den grund, hvarpå ordnandet af den personal, som skall handhafva densamma, bör byggas, har en sammanföring af sjöförsvarets personal till eu enda kår förefallit mig sannolik i en framtid; men då den synes mig ovilkorligen förutsätta indragning af alla de fartyg, hvilka icke äro afsedda för skärgårds- eller kustförsvaret, har jag icke ansett tiden för förändringen ännu vara inne, ej heller har jag funnit saken af den

vigt, man velat deråt skänka eller vård att behandlas med den ifver, hvarmed

den blifvit omfattad.

Det förslag till en dylik åtgärd, med derpå grundad Kongl. proposition, som af Chefen för Sjöförsvarsdepartementet nu blifvit framlagdt, har jag deremot — ehuru det innehåller åtskilligt nyttigt och oberoende af den ifrågasatta sammanslagningen lika verkställbar! — ansett mig böra på det allvarligaste afstyrka Eders Maj:t att i dess helhet gilla. .Tåg har funnit mig uppmanad dertill icke allenast derföre att hvarje försök saknas till sådan utredning, vare sig om olägenheterna af det närvarande förhållandet, hvithet tvärtom uppgifves hafva gagnat eller om nyttan och nödvändigheten af det föreslagna, som i urin tanke erfordras för att rättfärdiga ett steg, hvars undvikande i och för sig jag antager vara för begge statsmakterna lika önskvärd!, nemligen upprifvandet af ett utaf Konung och Riksdag gemensamt fattad! beslut, utan äfven

6 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

derföre att detta förslag, som antyder meningen vara ett tillmötesgående af Riksdagens i ganska litet bestämda ordalag uttalade hemställan, huruvida icke, »då det vapen, som bestrider försvaret af landets kuster och skärgårdar i alla händelser måste anses såsom det hufvudsakliga», Kongl. Maj:t täcktes taga under ompröfning huruvida icke eu förening af sjövapnets begge kårer lämpligen må kunna ega rum, det oaktadt förordar förändringar, hvilka, såsom bland andra det föreslagna utbytet af kånonierer mot matroser, måste, särdeles när de betraktas i sammanhang med de åtgärder, som inom sjöförsvaret under senare tider redan blifvit vidtagne, och bland hvilka må nämnas förläggande till Stockholm af ett för kustförsvaret fullkomligen olämpligt fartyg, för att derå öfva den personal, som för detta försvar skall användas, anses stå i fullkomlig strid med den uppgifna riktningen.

Äfven den, som icke djupare egnat sig åt dessa frågor, måste känna sig frestad att befara, att verkan häraf, den må vara åsyftad eller ej, skall blifva den att, i strid med den uppfattning af hvad rikets försvar kräfver, som, under ett sekel, hos Sveriges senaste sex konungar utan afbrott gjort sig gällande och af nationen blifvit biträdd, allt det egendomliga i våra kusters, det vill såga vårt fosterlands, försvar undanröjes, och detta försvar införes ånyo på en bana, åt hvilken man visserligen tidtals sträfva! alldeles nog för att finna, att den leder åt ett mål, som må vara frestande för nationalfåfängan, men som enligt min öfvertygelse aldrig kan uppnås, och som icke är egnadt att befordra landets sanna intresse.

Jag fruktår att det framlagda förslaget öppnar allt för lockande utsigter mot ett Sådant mål, och att detsamma, om icke representationen, så som jaghoppas, har nog insigt och kraft att motverka det, skall föranleda dertill, att penningar användas på fartyg, som icke stärka vårt försvar, och på kostbara öfningar på fjerran aflägsna Imf, visserligen angenäma för dem, som deraf komma i åtnjutande, men för landets försvar långt mindre ändamålsenliga, än dem, som kunna vinnas genom tjenstgöring på de ångfartyg, som befara de skandinaviska farvattnen, och hvilka öfningar följaktligen skulle, utan motsvarande ändamål, taga i anspråk tillgångar, Indika höra användas till en väl behöflig ökning af kustförsvarets materiel.»

Hans Näjd Konungen behagade i Nåder gilla och bifalla hvad 8 tafs rådets fleste ledamöter i detta ärende underdånigst tillstyrkt och hemställt.

In fidem Protocolli L. Th. Neijber.

Bil. N:o 4 till Kong],. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Underdånigt; Memorial

angående organisationen af sjöförsvarets militär »personal.

Frågan om den rätta organisation c.n af sjö försvarets personal liar under snart eu mansålder föranledt lifligt strider och meningsutbyten, såväl inom facket som vid våra riksdagar. Ifrån början lian frågan gällt: skall Sverige försöka uppträda såsom en verklig sjömakt, eller skall det inskränka anspråken på sitt sjö vapen till begäran om kraftigt biträde vid försvar af egna klister? Det må ej dervid förbises att, teoretiskt taladt, enklaste sättet att skydda egna klister otvifvelaktigt är att uppsöka och förstöra fiendens anfallsmedel, d. v. s. att mota och slä hans flotta på öppna sjön, hvaremot å andra sidan ett kustförsvar, i ordets inskränktare mening, svårligen kan blifva annat än ett parti eif försvar, ett försvar för vissa v stigare delar och ställen a egen kust, Indika man vill antingen alldeles förhindra fienden att bemäktiga sig, eller mot Indika man åtminstone vill i möjligaste motto försvåra hans angrepp. Under den långa striden emellan anhängare af den sjögående eller s. k. störa flottan och skärgårds- eller s. k. bila flottan, hafva alla de skal. som kunna anföras för hvardera meningen, likasom ock för eller mot sjöförsvarets delande i tv änne kårer, representerande hvardera sill princip, eller dess förening till eu kår, innefattande båda vapnen, blifvit så många gånger och så fullständigt framstälde. att det ej nu torde vara af nöden att åter upprepa dem. Att meningsstriden varat länge och knappast ännu kan anses slutad bör icke förvåna, då man ihågkomma- att den Skandinaviska hallon är nära. nog helt och hållet omfluten af imf, och att det af dessa Imf, hvaröfver eu anfallande fiende närmast måste väntas att taga sin väg. för att nä vårt land. eu gång varit beherrskadt af Svenska flaggan. Det har derföre ej kunnat undvikas att en genomgående förändring i å sigte* erfordrat eu lång tid, för att gorå sig gällande, och vi må skatta oss lyckliga att ej ett mellankommande krig, genom eu dyrköpt erfarenhet. alltför hastigt påskyndat mognande! af vår öfvertygelse derutinnan.

Bill. till Bil d,. Prat. 1313. 1 Samt. 1 A/d. 1

8 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1813.

Under de första årtiondena efter 1814 års fred följde kanske ej någon egentlig lyftning för det sjögående vapnet, men otvifvelaktigt ett nedåtgående af skärgårds vapnet. Skälet härtill torde dock icke så mycket höra sökas i den sammanslagning af örlogsflotta!! och arméns flotta, som år 1824 egde rum, om ock den i någon män dertil bidrog, som fastmera uti den ofullkomliga och mot nyare tidens fordringar allt mindre svarande materiel, hvarmed skärgårdsvapnet fortfarande rörde sig. Med införande af ångfartyg och bombkanoner blefvo redan de roende kanonbåtarne ur stånd att motsvara sjökrigets förr din gar, och endast fredens lugn har möjliggjort deras bibehållande till våra dagar. Följden blek att skärgårdsförsvaret försummades och att den för kustförsvaret nödvändiga kännedomen om våra inomskärsloder och inlopp, samt sättet för deras försvarande, allt mera aftog. — Grundtanke,n i den organisation, som 1866 genomfördes, var väl derför i första hand att åter upplifva intresset för kustförsvaret och kännedomen om sättet för dess utförande, men derjemte ock att bibehålla ett sjögående vapen, fastän af ringare omfång och mera begränsad! ändamål än fordom, och att gifva detta den möjligast fullständiga utbildning. Det medel härvid valdes var att. då ej rikets tillgångar medgåfvo att bibringa hela personalen all önskvärd öfning uti alla, sjötjenstens grönår, dela den i tvänne skilda kårer, hvardera med sitt uppdrag, det ena att skota det sjögående vapnet, det andra att öfvertaga det egentlig!! kustförsvaret. Att det förstnämnda syftet, upplifvande! af intresset för kustförsvaret, genom 1866 års organisation i väsendtlig män vanns, torde ej kunna förnekas. Deremot hafva tankarne om nödvändigheten af sjö vapnets fördelning i tvänne kårer alltjemt förblifvit splittrade.

Åtta år hafva nu snart förflutit sedan grunderna för nämnda organisation framlades, och under donna tid hafva förhållandena ej obetydligen förändrats. Den gamla åsigten att Sverige herde söka att vara en verklig sjömakt har förlora! allt flera af sina anhängare, och kännedomen om de oupphörligen stegrade kostnaderna för de större sjögående stridsfartygen jemte öfvertygelse!! att anskaffandet och underhållet af ett antal sådana fartyg öfverstiger våra ekonomiska krafter, har deremot så inom vapnet som inom representationen alstra! den åsigt, att det för oss vore klokast att inskränka vårt sjöförsvar till ett kustförsvar i ordets egentliga mening. Det är äfven donna uppfattning, som återfinnes uti den underdånig-! skrifvelse, riksdagen aflat den 17 Maj 1871, hvaruti riksdagen såsom sin åsigt yttrar: att det icke är trolig! att antalet af fartyg, tillhörande det yttre sjögående försvaret och »afsedda för »de enda ändamål, hvilka nu med dem skulle ernås, nemligen under fred upprätthållande af flaggans anseende äfven på aflägsna Imf, och under krig skallande! af fiendens lmndelssjöfart, skall någonsin blifva så ansenligt, att det mista och vigtigaste ändamålet i någon betydande män lian vinnas;» men att deremot

9 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

»det vapen, som bestrider försvaret af landets Jolster och skärgårdar, i alla »händelser måste anses såsom det Jmfvudsdkliga». Riksdagen antager derföre att den uppgift, våra fåtaliga sjögående fartyg äro a (sedda att omedelbart lösa, iir hufvudsakligen af mera fredlig natur eller visandet af vår flagga på aflägsnare Imf, hvarjemte de borde medelbart, såsom öfningsfartyg, bidraga till utvecklingen af de egenskaper, insigter och färdigheter, Indika erfordras af befäl och manskap äfven å de för kustförsvaret afsedda fartyg. I öfverensstämmelse, härmed hemställer äfven riksdagen, att vid företagandet af frågan om organisation af sjöförsvarets militärpersonal Kong!. Maj:t täcktes i sammanhang dermed taga under ompröfning »huruvida icke en förening af sjövapnets begge kårer lämpligen må kunna ega ram.»

Genom nådigt bref af den 18 Augusti 1871 beslöt Kongl. Maj:t tillsättandet af en Kommité för behandling af frågan om lämpligaste organisationen af sjöförsvarets militärpersonal, och i sammanhang dermed uppgörandet åt plan till fortgående öfningar för samma personal. Denna Kommité öfverlemnade den 17 Februari 1872 sitt den 27 derförutgångne .Januari daterade underdåniga betänkande, som derefter på Kongl. Maj ds befallning blifvit till trycket befordrad!, och kommer att utdelas bland kamrarnes ledamöter vid nästkommande riksdag. Någon fullständigare redogörelse för dess innehåll torde således ej här vara af nöden, utan utbeder jag mig att här nedan få återkomma till endast de punktör deruti, som beröra sådana ämnen, Indika torde blifva föremål för Kongl. Majds framställning till nu förestående riksdag.

Bland de frågor, som till nämnda Kommité framstäldes, var den första pa grund af 1871 års riksdags ofvan citerade framställning: »huru bör enligt »Kommiterades tanke sjövapnets militärpersonal organiseras, för att, med hänsyn till landets tillgångar och omgå förhållanden, bäst motsvara sitt ändamål; »hvarvid bör tagas under ompröfning, huruvida nämnda mål icke bäst må »kunna vinnas genom eu förening af sjö vapnets båda kårer, Kongl. Flottan »och Skärgårdsartilleriet))? Uti sitt svar på donna fråga yttrar Kommitén: »Öfvertygelsen om omöjligheten för Sverige, att under nu rådande förhållanden »kunna åstadkomma ett för öppna sjön passande örlogsvapen, synes hafva blifvit »allmän, och tankarne äro nu mindre än tillförene delade om nödvändigheten »att vid sjöförsvarets omdanande uppställa såsom hufvud ändamål: egna Jolster s »försvar. Men, om fanken på att i öppna sjön bjuda drabbning åt en samnad fiendtlig stridsstyrka sålunda icke kan, och derföre icke eller bör, af oss »näras, får detta dock icke hindra, alt vi, i betraktande åt de af naturen åt »de förenade rikena förlänade gränserna, upprätta och vidmakthålla en sjö- »krigsmakt, förmedelst hvilken vi må kunna, i förening med landets öfriga »stridskrafter, försvara de vigtigaste delarne af kusten och inloppen till de vig- »tigaste hamnar ne, om än icke förhindra en fiendtlig armés landstigning på

10 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

»Sveriges kust, i ändamål att der fatta fast fot, dock i möjligaste mätto försvåra eu dylik landstigning, samt, om den skott, oroa och försvåra fiendens »kommunikationer med eget land, och ä våra insjöar och inlands farvatten un- »derstödja egen och motverka en fiendtlig armés framträngande.» Kommitön yttrar vidare: »Eufvudegenskaperna lins de fartyg, hvilka för kust lurs varet er- »fordras, måste vara, att ega ett tillräckligt kraftfullt och, sä vidt möjligt är, »val skyddadt artilleri, jemte förmåga att med lätthet kunna röra sig i våra »skärgårdar, samt, för eu del af dem, att jemväl med skyndsamhet kunna för- »flyttas från ena delen af kusten till den andra, och då en dylik rörelseförmåga »enligt hvad erfarenheten g hvit vid handen, icke kan vinnas utan medelst ång- »kraftens användande såsom framdrifningsmedel, så anser Kommitén att, vare »sig fartygen blifva pansarklädda eller icke. och sålunda af något större eller »något mindre dimensioner, och vare sig att Hägra komma att ega eu större »och några eu mindre hastighet, skötandet af deras artilleri och handhafvande! »af sjelf va fartygen dock erfordra väsendtligen samma egenskaper hos befäl och »besättningar på såväl ena som andra slaget, samt att sjöinannainsigter och »vana äro .lika nödvändiga för befarandet, af de våra egna kuster o ingifvande »hal. som för beseglandet af andra farvatten». Kommitén, som i ("ifrigt framhåller nödvändigheten af att utbilda, speciel t hus befäl och underbefäl, eu vidsträckt kännedom om våra kuster och de vigtigaste positionerna inom skärgårdarna samt inloppen till de vigtigaste hamnarnc. anser dock att det sjömanskap och omdöme samt den rådighet, hvilka äro nödvändiga för Svenska sjö vapnets befäl och manskap, förnämligast höra förvärtVas genom eu längre tids tjenstgöring ä sjögående fartyg, hvarå jemte ångkraften äfven hufvudsakligast sege (kraf ten kan tillgodogöras. Dessa fartyg, h vid kas litifVudänclaniål sålunda skulle blifva att tjena till öfningsfartyg för flottans personal, skulle derjemte användas att, såsom olvon av omnämndt, på aflägsna re farvatten upprätthålla Svenska flaggans anseende och hos främmande nationer bevaka våra handelsintressen. Endast i andra rummet och i den män det blcfve möjligt att åt denna cert fartyg gifva öfverlägsen hastighet och kraftigt artilleri, skulle de afses att under krig skada en fiende genom oroandet af dess transporter och uppbringandet af dess handelsfartyg, men Kommitén anser dock att hvarken deras antal kan blifva så stort, ej eller de egenskaper, hvilka erfordras hos befäl och besättningar å dem, sä skiljaktige från egenskaperna hos den personal, sura är afsedd för de egentliga stridsfartygen, att de kunna betraktas såsom ett särskild* vapen, hvilket erfordrar sin särskilda personal. Kommiténs pluralitet anser derföre att Sveriges sjövapen måste betraktas såsom dt vapen och dess officerspersonal organiseras på en kår.

För min del instämmer jag till fullo i Kommiténs åsigt, att hufvudmälet för vårt sjöförsvar ej bör under nuvarande förhållanden anses vara att å öppna

11 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

sjön bjuda drabbning åt en samlad fiendtlig stridsstyrka, utan att vår sjökrigsmakts hufvudsakliga uppgift bör blifva att, i förening med landets öfrig» stridskrafter, försvara de vigtigaste delarne af vår kust och inloppen till de vigtigaste hamnarna och sålunda, om än icke alldeles förhindra, dock i möjligaste måtto försvåra en fiendtlig krigshärs landstigning å vår kust, eller, om en sådan landstigning skott, utgöra eu ständig hotelse mot fiendens förbindelser med eget land, samt att å egna insjöar och inlands farvatten understödja vår egen armés operationer och motverka fiendens framträngande. Vi må dock ej förglömma att ännu ett uppdrag kan blifva flottan anförtrodd, ett uppdrag, som visserligen är af mera preventiv natur, men som, väl utfördt, under vissa förhållanden kan medföra de lyckligaste följder för vårt land, och som derjemte måste utöfva ett ej oväsende! igt inflytande på både personalens utbildning och sj ökrl gsm åter idel is beskaffenhet, — jag menar upprätthållandet af de nordiska rikenas neutralitet under tider, då kriget hotar att utbryta i våra grannländer eller redan härjar i andra delar af Europa.

I afseende på frågan om lämpligaste organisationen af sjöförsvarets personal, är jag af deri tanke, att dess formerande på eu eller två kårer ingalunda är af den utomordentliga betydelse, som man under stridens värma velat tillägga donna fråga. De svårigheter, som mota vid såväl organisationen som administrationen af vårt sjöförsvar, bero mycket mindre på personalens fördelning på en eller två kårer, än på dess och materielens förläggande på tv änne stationer, — eu olägenhet, som dock i anseende till vårt lands utsträckning svårligen lärer kunna afhjelpas. Den fördelning af personalen och stationerna under t värme åt" hvarandra oberoende chefer, som 1866 genomfördes, medför flera ej oväsendtlig» fördelar och skulle, efter min åsigt, isynnerhet om den uti 1865 års grunder för sjöförsvarets organisation nog skarpt uppdragna gränsen emellan de båda kårernas verkningslå It ej strängt vidhållas, hvithet ej eller hitintills skett, utan någon egentlig fara kunna ännu eu tid fortfara. Men om man å andra sidan obetingadt måste erkänna rigtigheten af de utaf Kommiterade anförda, här ofvan citerade, skäl för att Sveriges sjöförsvar hädanefter måste inskränka sig till ett verkligt kustförsvar, med uppdrag att i förening med landets öfrig» stridskrafter försvara de vigtigaste delarne af vår kust, och att de få för öppna hafvet egentligen afsedda krigsfartyg, som vi hädanefter komma att ega, sålunda blifva föga annat än öfningsfartyg för befäl och manskap, så är det ock ovedersägligen rationel! att hela personalen tillhör detta kust förs var och .sålunda sammanföres till en kår. Det är ock denna åsigt, som numera är den allmännaste inom sjövapnet, likasom den ock är af riksdagen uttalad i dess ofvannämnda skrifvelse. .Tåg har derföre äfven vid uppgörandet af de förslag, jag nu går att i underdånighet framlägga, utgått från denna grund. Då det äfven är högst behöflig! att de praktiska militäröfningarna, så snart ske kan,

12 Bil. N:o 4 till Kong},. Maj ds Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1873.

ordnas på ett mera systematiskt och fruktbärande sätt, än förhållande hitintills varit, och detta svårligen låter sig gorå förr än personalens organisation erhållit en bestämd form, så har jag ej eller trött att frågan härom bär längre uppskjutas.

Det möter under nuvarande förhållanden en ej ringa svårighet att finna eu fast grund för beräkning af sjöförsvarets personal-behof. Skälet är förnämligast att till sjös krigsmaskinen har en vida större vigt och betydenhet, än hvad fallet är till lands. Under det att vid landtarméns hufvudvapen det är soldaten, som behöfver ett gevär för att kunna upptaga striden, så är det vid flottan krigsmaskinen, fartyget med dess bestyckning eller sjöminan med dess tillbehör, som behöfver manskap för sin betjening. Närmaste frågan blir derför alltid den: huru är den materiel beskaffad, som skall betjena^? huru talrika äro dess fartyg, dess kanoner in. m.'? och kunde på donna fråga lemnas ett svar, som vore fullt tillfredsställande ej blott för det närvarande, utan äfven för någon längre framtid, så vore ock beräkningen af den personal, som erfordras för materielens såväl bemanning som underhåll och vård, jemförelsevis Lätt. Då emellertid någon fast och för en längre framtid afse dd plan för sjökrigsmaterielen under nu skeende hastiga vexlingar svårligen för närvarande kan framläggas, lemnades det Kommitén för uppgörandet af förslag till organisation af sjöförsvarets militärpersonal fritt, att i afseende på den blifvande materielen gorå de förutsättningar, som kunde anses sannolika och derjemte behöfiiga för de framställda frågornas besvarande. I sitt yttrande angående personalbehofvet anmärker Kommitén såsom gifvet, att detsamma dag efter dag undergår förändring allt efter som sjökrigsmaterielen ökas eller sj(»krigsväsendet i allmänhet antagen en olika natur och anser derför som den enda utvägen till besvarandet af den framställda frågan, att dels uti en tablå (Tab, 1) upptaga antalet af den personal, som erfordras till den materiel sjövapnet egde då Kommitén var samlad, eller som då redan var under utförande, jemte hvad som behöfves till öfverstyrelsen, stationstj ensten, minafdelningen m. in., dels uppställa andra tablåer, utvisande (Tab. 2) antalet af den personal, som kunde från befintliga stater för sjöförsvarets behof påräknas, dels (Tab. 3, 4 och 5) den personal, som skulle erfordras till bemanning af en framtida materiel af ett eller annat slag, utöfver det såsom fixt ansedda behofvet till öfverstyrelse, stationstj enst, minafdelningar m. in. Sammanställas de resultater, hvartill Kommitén uti nämnda tablåer kommit, visar det sig att af den egentliga militärpersonalen skulle er- <

fordras:

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 13

Offic. Und.-Offic. Matroser .Skeppsgossar Båtsmän.

enligt Tal). 1 (och 2)............... 210 271 479 73 2,982,

» Tab. 3............................. 249 320 577 56 3.244,’

» Tab. 4............................ 329 518 792 192 4,491,

» Tab. 5.............................. 287 452 730 152 4,063.

hvarjemte den tillgång på effektiv styrka, Kommitén anser nu vara att påräkna, skulle, efter afdrag af 10 % för sjuke in. in. af de i rullorna uppförde, utgöra: 199 Officerare, 232 Under-Officerare, 540 Matroser och 5,109 Båtsmän, "utom i krig tjenstskyldig^ 266 sjökaptener, 522 styrman, 5,294 manskap, allt enligt uppgift för 1870 samt 5 klasser sjöbeväring, utgörande enligt Kommiténs beräkning 13,500 man.

Itc siffror Kommitén sålunda uppställt synas mig dock högre, än hvad som oundgängligen torde behöfva påräknas såsom stam, och i all synnerhet högre än att hela denna personal, äfven om man endast håller sig till" den i Tab. 1 upptagna minst talrika, kan bibringas tillräcklig utbildning och genom årlig öfning underhålla sin tulla tjenstbarhet, så vida icke det nuvarande anslaget till öfning för flottans bemanning erhåller en ganska betydlig tillökning. En ny tablå, hilagan N:o 7, har derföre blifvit uppgjord inom Sjuförsvars- Departementet, hvaruti upptagits full stridslbemanning för alla sjöförsvarets nu elände eller under utförande varande verkliga stridsfartyg jemte staber och minafdelning. Dertill hafva sedermera tillagts: till bemanning af framdeles tillkommande, ej ännu beslutade fartyg, till förökande af minafdelningen, samt ersättning för tillfälligt sjuka, 50 % af Officerare och Under-officerare samt 33$ % af gemenskapen. Ytterligare är der införd den för öfverstyrelse» och stationstj ens ten erforderliga personal, hvilken dock enligt specifikation, bil. N:o 2 och 3, blifvit beräknad ej obetydligt lägre än i Kommiténs betänkande. Det sålunda uppgjorda förslaget upptager ett behof af 200 Officerare, 277 Under-officerare och såsom Under-officerare tjenstgörande lista klass matroser samt 2.800 man matroser, jungman och båtsmän. Detta personalbehof är påräknadt att fyllas på sätt bil. N:o 4 utvisar, till hvars detaljer jag återkommer vid redogörelsen för de särskilda klasserna af militärpersonalen.

Huru åter denna personal skall kunna erhålla nöjaktig öfning synes af beräkningar, som innehållas uti bil. N:o 5 med åtföljande tabeller. Det torde ej ens vara af nöden att anmärka, det öfningarne kunna fördelas på flerahanda sätt och att planen för deras utförande, hädanefter som hitintills, för hvarje år måste blifva beroende på Kongl. Maj:ts särskilda föreskrifter, hvarpå möjligen såväl politiska som rent militära förhållanden kunna komma att utöfva inflytande. De här gjorda beräkningarne äro endast utsudda att visa, det den ofvan upptagna personalen kan erhålla en tillräcklig öfning med det nu varande

14 Bil. N:o 4 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

exercisanslaget och med beräkning af nu utgående expedition skostnader. Dock torde kora bestämmas att af det i riksstat,-n uppförda anslag till sjövapnets öfningar högst en tredjedel må användas till öfningsexpeditioner utom hemlandsfarvatten (hvithet uttryck jag anser böra omfatta Nordsjön och Östersjön). Da den tid kommer att Svenska sjökrigsmaterielen uppnått en större styrka än som kan bemannas af den i bil. N:o 1 upptagna personal, är och eu tillökning åt samma personal af nöden och dermed äfven eu tillökning af exercisanslaget. Likaså blir ett sådant tillägg oundgängligt om prisen ä alla förnödenheter under sjöexpeditionerna skulle än ytterligare stegras.

Den i bilagan N:o 4 uppförda personal, med undantag af de påräknade Officerarne från handelsflottan, bör utgöra flottans stamtrupp. Hvad derutöfver erfordras i krigstid till ersättning för lidna förluster, samt till bemanning af förhyrda fartyg eller skötandet af möjligen i hast anskaffad ny materiel, påräknas kunna fyllas med de till krigstjenst pligtig,! sjökaptener, styrmän och matroser af handelsflottan samt manskap från allmänna beväringen till erforderligt antal.

Enligt uppgift för 1870 utgjorde de dä i sjömanshusen inskrifne, till krigstjenst skyldige:

Sjökaptener......................................................................... 295,

Styrmän.............................................................................. o80, och

Manskap.............................................................................. 5,882 man.

Hvad allmänna beväringen angår, är den med sin nuvarande bristfälliga organisation af ringa omedelbart gagn för sjöförsvaret, och torde egentligen kunna anses som eu tillgång på oöfvad,- rekryter. Som deras utbildning för sjökrigs tjenst ej kan ske under fred, är det otvifvelaktigt lämpligast att de fortfarande exerceras af arméns befäl, för att på land erhålla åtminstone sill första allmänna militära uppfostran. Den åt sjöförsvaret för närvarande anvisade andel af allmänna beväringen är äfven vida större, än som kan antagas motsvara dess behof. Vid eu •blifvande ny organisation af densamma torde höra stadgas, att det öfverlemnas åt Kong!. Näjd, på sätt ock föreslogs al 1871 års särskilda Utskott, att, der sä erfordras, tilldela sjöförsvaret ett visst antal al beväringsmanskapet från de kusttrakter, der befolkningen mest sysselsätter sig med sjöfart.

Officers-personalen.

Om man sålunda, på de grunder jag ofvan anfört, antager afl Sveriges sjöförsvar bör utgöra endast dt vapen, så följer äfven deraf vid den nya organisationen en sammanslagning al Officerspersonalen vid sjöförsvarets u. v. båda effektiva kårer, Kong!. Flottan och skärgårds-Artilleriet.

15 Bill. No 4 till Kongl. May.ts Nåd. Prop. No 1. om Statsverket 1873.

Lämpligaste sättet att utföra denna sammanslagning synes mig vara det af Kommiterade för organisationen af militärpersonalen föreslagna, att nemligen lemna åt hvar och en individ den tur i förhållande till hans kamrater, som han på grund af innehafvande fullmakt egen vid den tid, då sammanslagningen sker: men, om två Officerare inom lika grad ega fullmakt af samma datum, efter näst föregående fullmakter af olika data inom lika grad. Detta sätt att gå till våga är otvifvelaktigt det, som medför minsta orättvisa emot en del individer, Indika genom den dubbla organisationen förlorat den tur de före 1866 innehaft. Att vid en sammanslagning af båda kårerna förekomma, att ej någon individ i detta hänseende blir lidande torde näppeligen låta sig gorå, men Kong!. Maj:t egen dock tillfälle att vid blifvande befordringar till eller inom regementsofficersgraderna taga äfven donna omständighet i betraktande.

I afseende å offieerspersonalen föreslår Kommitén i öfrig! åtskilliga bestämmelser, i det närmaste öfverensstämmande med nu gällande förhållanden, men hvaruti jag anser några jemkningar höra ske.

Hvad först gradernas antal beträffar, synes mig att många skål tala för regements-officersgradernas minskning från tre till två, genom borttagandet af Öfverstelöjtnantsgraden, eller den deremot svarande graden af Kommendörkapten af första klass. Vid granskning af kommenderings-rullorna finner man att alla de fartyg, som varit kommenderade af Kommendörkaptener af första klass, lika ofta och på lika vigtiga expeditioner haft till chefer Kommendörkaptener af andra klass. I hufvudsaken gäller detsamma om stationstjenster och kommenderingar å land, der det alltid mera varit de personliga egenskap»urna, än graden af första eller andra klass Kommendörkapten, som bestämt Kong!. Maj ds val. Icke eller har Kommitén uti sina förslag uppställt någon fördelning af olika befäl emellan dessa båda grader. För borttagandet af Öfverstelöjtnantsgraden talar dessutom, att så redan för flere år sedan skeft i Norge, med hvars sjöförsvar vårt eget antagligen ofta kommer att, samverka, så under krig som fredsöfningar. De skal, som vanligen anföras för bibehållandet af ifrågavarande grad äro: att Kong!. Maj:t derigenom egen tillfälle dels till eu ytterligare gallring bland regements-officerarne vid befordran från andra till första klass Kommendörkapten, dels att vid krigstid genom att befordra eu yngre Kommendörkapten af andra klass till Kommendörkapten af första klass kunna gifva honom befälet öfver äldre kamrater inom förstnämnde grad. Men mot det första af dessa skål får jag anmärka, att med nu varande fullkomligt lika tjenstgöring för båda graderna linnés knappast något skäl att neka den befordran till första klass Kommendörkapten, som redan erhållit sådan till andra klass, såvida han i öfrig! bibehållit sin tjenstbarhet, och ännu mindre skulle detta blifva fallet efter införande! af den äfven af Kommiterade förordade permanenta reservstaten.

Bill. till Riksd. Prut. 1813. 1 Sami. 1 Afd.

16 Bih. N:o 4 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Hvad åter det sednare skälet angår, så eger Kong!. Maj:t alltid en möjlighet att lemna befälet öfver några samlade fartyg åt eu framstående yngre officer, genom hans befordran till Kommendör. Då af dessa skål uti det nya förslaget endast en Kommendörkaptensgrad, motsvarande arméns majorsgrad, finnes upptagen, är i stället för de 8 Kommendörkaptener af första klass och Öfverstelöjtnanter, som för närvarande finnas å stat uppförde, kommendörsgraden ökad med 1 plats, eller till 6, Kommendörkaptens med 4 eller till 20, hvaremot de öfrig» 3.me regements-officers-beställningarne torde kunna vid afgång indragas, utan att tj ensten derpå lider, så vida nemligen den permanenta reservstaten och de öfrig» bestämmelser jag i sammanhang dermed här nedan kommer att föreslå, vinna Kong!. Majrts och Riksdagens godkännande.

Det är klart att nuvarande Kommendörkaptener af första klass och Ofverstelöjtnanter bibehålla den rang de en gång erhållit, till dess de antingen befordras eller afgå ur tjensten.

Aflöningsförmånerna utgå för närvarande uti lön, tjenstgöringspenningar och inqvarteringsersättning, hvarvid tjenstgöringspenningarne äro upptagne till 50 % af den fasta lönen, och inqvarteringspenningarne utgå efter särskilda bestämmelser. Tjenstgöringspenningarne, Indika i sin nuvarande form infördes vid 1824 års organisation, synas väl egentligen böra utgå endast till dem, som gorå verklig tjenst. Men den betydliga andel de utgöra af hela aflöningen gjorde förlusten af dem särdeles känbar för den, som af en eller annan anledning behöfde begära tjenstledighet, och detta föranledde tid efter annan åtskilliga Kong!. Bref, innehållande dels medgifvande af deras bibehållande i vissa fall, dels flera detaljföreskrifter angående deras utgående eller innehållande och de besparade medlens användande. Den vigtigaste eftergift, som i detta hänseende beviljades, var genom Kong!. Brefvet af 10 September 1866, som för Kong!. Flottan och Skärgårdsartilleriet medgaf att tjenstgöringspenningar finge bibehållas under semester och vid tjenstledighet för lifsfarlig sjukdoms botande, då intyg om behofvet deraf meddelades af vederbörande Kärläkare, hvithet medgifvande äfven är bibehållet uti 1872 års Reglemente för styrelsen och förvaltningen å stationerna. I afseende på de innehållna tjenstgöringspenningarne är för närvarande bestämdt, att hälften deraf skall utdelas emellan de i de permitterades ställe tjenstgörande. Rigtigare synes mig dock vara, att tjenstgöringspenningarne 'utgöra ett tillägg, som åtnjutes endast vid verklig tjenstgöring och i regeln innehållas så snart denna afbrytes genom sjukdom eller tjenstledighet för ett eller annat ändamål, med undantag endast af den officerarne tillförsäkrade semester, hvarunder hela aflöningen bör få bibehållas. Men för att detta skall kunna utan obillighet tillämpas, bör fördelningen i last lön och tjenstgöringspenningar förändras på sådant sätt, att de sednare ej utgöra mera än en fjerdedel af det hela, hvithet äfven är iakttaget uti den stat, som finnes i

17 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Bil. N:o 6. Härigenom inträder äfven mera likhet med hvad genom Kongl. Maj:ts nådiga cirkulär af den 9 November 1860 finnes stadgadt för civila embets- och tjensteman. De närmare bestämmelserna om de tillfällen då tjenstgöringspenhingar få utgå eller skola innehållas, höra dock hädanefter, som hitintills, bero på Kongl. Maj:ts särskilda pröfning. De besparingar, som uppstå genom innehållna tjenstgöringspenningar, höra deremot reserveras för Kronans räkning, i stället för att, så som nu sker, hälften deraf utdelas till dem som göra tjenstår. Detta är så mycket billigare, som det endast undantagsvis kan sägas, att de vid stationen qvarvarande i någon känbar grad betungas i sin tjenstgöring genom den tillfälliga ledighet, någon af deras kamrater åtnjuter, samt dessutom dels alla officerare hvar i sin ordning ega rätt till semester, dels äfven dessemellan tjenstledighet kan erhållas, då tjenstgöringen sådant medgifver, af hvar och en, som på giltiga skål derom anhåller.

Inqvarteringsersättningen är numera i sj elfva verket endast ett lönetillägg, som utgår efter särskilda grunder, hvilka åter tid efter annan undergått flera förändringar och hvilkas tillämpning ej obetydligt ökar besväret vid aflöningens uträknande.

Då Statens civila embetsmål! ej åtnjuta något särskilt anslag till bostads hyrande — och dessutom de nuvarande inqvarterings-ersättningarne vid sjöförsvaret äro alldeles otillräckliga, — så synes ifrågavarande ersättningar ej eller vara af nöden, utan anser jag desamma böra inberäknas uti lönen och utgå enligt samma grunder som denna. Detta är också iakttaga uti ofvannämnda förslag till Innestå! {Bil. N:o 6). Donna sammanslagning af lön och inqvarteringspenningar är ock förordad af Kommitén för ordnandet af sjöförsvarets ekonomiska förvaltning.

I afseende på inqvarteringspenningarne må vidare anmärkas, att för de officerare, som i följd af sina befattningar vid varfven eller stationernas mera fästa platser erhålla bostäder i kronans hus, innehålles för närvarande inqvarteringsersättningen. Men enär de i allmänhet derjemte åtnjuta arvoden för dessa sina befattningar, bör en proportionerlig minskning ske uti de belopp, hvartill dessa arvoden vid arvodess tätens blifvande reglering kunna bestämmas, då ej bostad bestås. Frågan härom torde dock ej böra närmare upptagas förr än i sammanhang med granskningen af hela arvodesstaten, hvilken jag åter ej anser böra företagas förr än löi losta terna blifvit af riksdagen pröfvade.

Hvad slutligen ofdcerslönerna angår, hafva Kommiterade föreslagit att de skulle bestämmas till samma belopp, som i nu gällande stat äro uppförda för de motsvarande graderna vid Kongl. Skärgårdsartilleriet.

Det vore utan tvifvel ensidigt att alla officerare inom samma grad vid den sammanslagna kåren så fort ske kan erhölle lika löneförmåner,

18 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Att minska lönerna för de grader vid Skärgårdsartilleriet, hvilka nu åtnjuta högre löner än deras jemlikar vid Flottan (Öfverste, Major och till en del äfven Kapten-, Löjtnant- och Underlöjtnantsgraderna, hvilka sednare vid Flottan äro delade uti 2:ne löneklasser, men vid Skärgårdsartilleriet endast hafva en sådan motsvarande den högre löneklassen vid Flottan), later dock ej gorå sig annorlunda, än i den män nu varande innehafvare afgå, emedan dessa ej kunna fråntagas de dem en gång tillagda löner. Det är äfven mera med billigheten öfverensstämmande att öka lönerna för Flottans, än att minska dem för Skärgårdsartilleriets nuvarande officerare. Efter sammanslagningen komma ombyten af fjenstgöringsort, i anseende till officerspersonalens betydligen minskade antal, att ega rum vida oftare, än under tiden före 1866 års delning, och de fleste antagligen att blifva stationerade än i Karlskrona, än i Stockholm. Utom de kostnader, som vid dessa förflyttningar ej lära kunna undvikas för löntagarne, komma dessa ock att allmännare drabbas af den högre lefnadskostnaden i hufvudstaden. Det skal, som år 1866 föranledde att lönerna vid Skärgårdsartilleriet sattes högre i en del grader än vid flottan, var att Skärgårdsartilleriets officerare ej komma i åtnjutande af den högre sjöaflöning, som deras kamrater vid flottan kunde påräkna vid långvarigare kommenderingar å afläggare farvatten. Sådane längre kommenderingar komma dock hädanefter endast i ringare män i fråga för officerare af Kaptens- och högre grad, och sjöaflöningen skulle följaktligen endast vid bestämmandet af subalternernes löneförmåner ega någon betydelse, men måste äfven dervid anses underordnad.

Jag anser derföre rigtigt att, såsom Kommiterade gjort, lägga Skärgårdsartilleriets nuvarande löner till grund för den nya kårens, hvarvid dock några modifikationer torde vara lämpliga, föranledda dels utaf indragningen af Ofverstelöjtnantsgraden (Kommendörkapten af första klass), dels utaf upphörandet af inqvarteringspenningars utgående såsom sär skil dt lönetillägg.

Vid jemförelse af bilagan N:o 6, hvilken upptager de nu föreslagna lönerna, med bilagan Nio 7, som utvisar de nu utgående lönerna vid Kongl. Flottan och Skärgårdsartilleriet, synes, att endast majorslönen är ökad med 300 B:dr, såsom en ersättning för den indragna Ofverstelöjtnantsgraden. Kaptensgraden, som vid Skärgårdsartilleriet endast har eu löneklass, är deremot delad uti 2:ne, emedan alltid eu del officerare måste antagas stanna i donna grad och då vid äldre, år hafva behof af något förhöjd aflöning. Likaså är Underlöjtnantsgraden delad uti 2:ne löneklasser, den ena motsvarande Skärgårdsartilleriets nuvarande, den andra Flottans nuvarande lägsta löneklass. Skälet härtill är att de nyss utnämnde officerarne vanligen erhålla längre sj ökommenderingar, och om äfven dessa ej gifva någon behållning, bör dock kunna antagas att den unge officern derunder har ersättning för föda och dagliga utgifter.

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 19

[ afseende på befordringslagarna delar jag deri af Kommiterade uttalade åsigt att såsom regel bör gälla, att all befordran till och med kaptensgraden bör ske i tur, derest ej Kongl. Maj:t på särskilda af Chefen för Sjöförsvarsdepartementet anförda skäl i enstaka fall finner, att annorlunda bör förfaras. All befordran till högre grad bör deremot, hädanefter som hittills, ske ensamt på grund af personens duglighet och lämplighet för tjensten.

Kommitén föreslår, att den nya Kongl. Flottans hela officerspersonal bör tillhöra Stockholms station och att det antal officerare, som enligt vederbörande stationsbefälhafvares förslag är till tjenstgöring å Karlskrona station bedröfligt, bör på sistnämnda ort placeras. Sända Kommiterade härvid tänkt sig stationen organiserad på samma sätt som hittills, synes mig det framstälda förslaget ej lämpligt eller praktiskt. Sedan officerspersonalen blifvit sammanslagen till en kår, utgöra Stockholm och Karlskrona ett för alla gemensamt tjenstgöringsområde, inom hvithet Kongl. Magt fördelar officerarna till tjenstgöring, allt efter som behofvet krafvel- och under den chef Kongl. Maj:t bestämmer, och är då hvar och en officer skyldig att utan annan särskild godtgörelse än reseoch traktamentsersättning vid förflyttning, bestrida all vanlig militärt] enst, vare sig å den ena eller andra orten. Någon särskild bestämmelse derom, att officerspersonalen, eller någon del deraf, skall tillhöra vare sig den ena eller andra stationen, synes mig således ej böra ingå uti organisationen.

Af tabellerna i Bil. N:s 1 och 4 visar sig att vid större rustningar behofvet af officerare betydligen öfverstiger antalet af de på aktiv stat upptagne, och äfven för tjenstgöring under fred är nämnde antal otillräckligt till skötandet af manskapets öfningar, tjänstgöringen å stationerna, vid båtsmanshåll, öfverstyrelsen m. m. Redan nu, då likväl på Flottans nya reservstat qvarstå 57 disponibla officerare (af Indika dock åtskilliga genom ålder och andra anledningar ej äro att anse såsom fullt tjenstbar^ visar sig stundom svårighet att fylla alla behof af officerare. Kommitén föreslår derföre att i den mån som de medel, Indika redan finnas uppförda på 5 de hufvudtitelns aflöningsanslag, dertill komma att lemna tillgång, en ny reservstat, under benämning Kongl. Flottans permanenta reservstat, skall uppsättas, och att officerare vid den nya Kongl. Flottan dit må kunna förflyttas, då Kongl. Maj:t pröfvar sådant för tjensten nyttigt. Kommiterade yttra härom bland annat:

»Ett af de första vilkoren för att ett efter landets tillgångar och öfriga »förhållanden afpassadt sjöförsvar skall kunna uppfylla sin bestämmelse, är, »att den del af personalen, som i första hand är afsedd till materielens handhafvande, kan hållas fullt tjenstbar. För att underlätta detta vilkors upphyfsande bör sagde personal vara anpassad efter vapnets verkliga behof, och »hvarje individ, som, till följd af hvilka omständigheter som helst, icke längre »är fullt lämplig för den aktiva sjötjensten, bör, på det att det dyrbara öfnings-

20 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1873.

»anslaget icke må, mot sitt ändamål, förspillas, lemna sin plats i kåren, för »att, ersatt med tjenligare krafter, kåren skall kunna hållas fullt effektiv.» —- »En sådan öfverflyttning står äfven i full öfverensstämmelse med principen för »arbetets fördelning, ty så länge sjöförsvaret för stationstj ensten samt till mindre »vigtiga befälsplatser å en del fartyg i händelse af krig m. m. erfordrar befäl »och underbefäl, hos hvilket en del af den kraft och specialinsigt i vapnets »olika skickligheter, som äro nödvändiga för den aktiva tjensten, kan und- »varas, är det såväl till det allmännas som vapnets fördel att öfverflyttning till »en särskild kår kan ske».

Kommiterade anse derföre, att äfven om någon sammanslagning af Kongl. Flottan och Kongl. Skärgårdsartilleriet ej skulle komma att ega rum, en permanent reservstat icke desto mindre bör upprättas.

Kommiterade föreslå vidare, att öfverflyttning till permanenta reservstatens officerskår bör kunna ega rum endast från kaptens eller högre grad; att donna öfverflyttning' icke bör blifva förenad med förlust af några löneförmåner; att löneförmånerna vid berörde reservstat fördelas i lön och tjenstgöringspenningar enligt samma grunder, som vid aktiva staten; att befordringar vid. den permanenta reservstaten höra kunna ega rum då Kongl. Maj:t på grund af framstående förtjenst dertill finner anledning; samt att permanenta reservstatens officerare, i likhet med den nya Kongl. Flottans officerare, höra tillhöra Stockholms station och det antal reservstatsofficerare, som pröfvas behöflig! för tjenstgöringen å Karlskrona station, för detta ändamål dit placeras. Motiverna för hvar och en af dessa punkter äro anförda uti Kommiterades utlåtande och torde ej här behöfva upprepas.

I likhet med Kommiterade har jag kommit till den öfvertygelse, att införandet af eu permanent reservstat vid sjöförsvarets officerskår är högst behöflig!, och derjemte innebär rättaste sättet att fylla flottans behof af befäl, äfven under fred, utöfver det antal, som med påräkneligt öfningsanslag kan bibehållas fullt effektivt till verklig sjötjenst, men jag har likväl ansett nödigt att skilja emellan de båda hufvudsyften, som Kommiterade sökt vinna genom en sådan reservstats inrättande, Tåg utbeder mig att dervid först tå återkalla i minne! de reservstater, som redan förut tid efter annan blifvit upprättade.

Vid flottornas sammanslagning är 1824 förekom för första gången eu reservstat, då benämnd: »Extra och Expektans-stat». — På donna stat uppfördes l:o alla de officerare, som, i anseende till ålderdom, sjuklighet eller hvilken annan orsak som helst, icke kunde anses till aktiv sjötjenst användbara, dervid de fingo ersättning för de löneinkomster de egde, mot skyldighet att i krigstid bestrida den tjenstgöring, som dem vid någon af flottans stationer kunde blifva ålagd och vore svarande mot deras innehafvande grader; 2:o de embets- och tjenstemän, hvilka genom den nya regleringen förlorade någon del af deras å

21 Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1 om Statsverket, 1873.

stat innehafvande löneförmåner, och Indika på extra stat derföre skulle njuta ersättning, intill dess de antingen genom befordran på interims- eller ordinarie staterna eller på annat sätt från embete! och tjenstår afgingo; 3:o de personer, hvilkas beställningar voro föreslagna till indragning vid skeende afgång och på de nya staterna ej voro upptagna. (På donna stat uppfördes äfven åtskilliga penningebelopp, såsom fyllnaden i Underofficersstaten eller den summa, hvarmed gamla staten för underofficerare öfversköt den nya interimsstaten, medel till årliga sjömätningar, ersättningar för säng, sängkläder, ved och ljus till dem, som bebodde kronans hus, ersättning till cheferne för förutvarande volontärkompanierna, ersättning för båtsmanskompanichefs inkomster, ersättning för kofferdikarls- och skärgårdsstyrmans- kompanichefs arvoden m. m.) Anslaget till donna stat utgick af anslaget till materielen, dock ej öfver 30,000 R:dr årligen, och hvad som derutöfver erfordrades skulle utgå af anslaget till oförutsedda utgifter.

Näst påföljande reservstat beslöts på Kongl. Maj:ts framställning vid 1850—51 årens riksdag. Det belopp, som härtill beviljades, utgjorde 25,000 R:dr Runt, men anslaget fördubblades riksdagen 1857—58, då äfven förbättrade vilkor medgåfvos dem, som till reservstat öfvergingo. På donna stat uppfördes de officerare, Indika icke vidare egde den fulla verksamhetsförmåga, som aktiv tjenstgöring påkallade, och dit sökte öfverflyttning. Såsom vilkor för en sådan öfverflyttning erfordrades att hafva fyllt 55 år och i minst 30 är varit i verklig tjenst vid flottan, såvida icke andra synnerliga skål och omständigheter dertill föranledde, då öfverflyttning kunde medgifvas officer, som endast uppnått 50 år, dock blott så vida han vid flottan tjenstgjort den ofvan omnämnda tiden. Reservstatens officerare voro förbundne, att vid inträffande krig eller eljest förekommande större rustningar, tjenstgöra vid flottans stationer, men egde bestämma sin vistelseort för (ifrigt hvar som helst inom de förenade, rikena. Om officer å reservstat till tjenstgöring inkallades, egde lian derunder att inträda i fullt åtnjutande af alla de förmåner och rättigheter, som, enligt stat och författningar, dess grad tillkomma.

Veu senaste reservstaten, Kongl. Maj:ts Flottas nya reservstat kallad, upprättades vid den 1866 anbefalla reorganisationen af sjöförsvarets officers- och underofficerspersonal. Enligt Kongl. Brefvet af den 10 Juli 1866 skulle alla de officerare, Indika icke blifvit upptagne å någon af de båda nya kårernas, Kongl. Flottans och Kongl. Skärgårdsartilleriets rullor, öfverflyttas på en särskild stat. De Ange å donna stat, emot skyldighet att fortfarande gorå tjenst så länge de å staten qval stodo, oafkortad! behålla vid öfverfly tf ningen till densamma innehafvande lön, tjenstgöringspenningar och inqvartering, i afseende på Indika förmåners åtnjutande under semester, tjenstledighet eller komihendering dittills gällande föreskrifter skulle iakttagas, hvarjemte dem blot'

22 Bil. N:o 4 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1873

tillförsäkradt att i mån af inträffande afgång inom staten blifva uppflyttade i tur till högsta lön med tjenstgöringspenningar inom graden, och subalternofficeren derjemte, likaledes i tur, till Kapten-Löjtnantsgraden. Befordran till högre grad än den nyssnämnda kunde äfven undantagsvis komma att ega rum, då Kong!. Näjd pröfvade ådagalagd synnerlig förtjenst dertill föranleda, och hvarje Premier- och Sekundlöjtnant undfick intill vunnen Kapten-Löjtnantsbefordran, såsom godtgörelse för förlorad inkomst af sjökommenderingar, 25 procents förhöjning å den lön med tjenstgöringspenningar lian under liden på nya reservstaten innehade. Nya reservstatens officerare förpligtades att vistas & den sjövapnets station de vid öfverflyttningstiden tillhörde, äfvensom att, med undantag af ^tjenstgöring, fullgöra de deras embeten eller fenster motsvarande uppdrag, till Indika de kunde blifva utsedde eller befordrade.

Af Kong!. Maj:ts Flottas Underofficerare öfverfördes äfven till samma stat så stort antal, som icke var för de nybildade kårerna behöflig!, med bibehållande af de vid öfverflyttningen innehafvande löner, tjenstgöringspenningar och inqvartering, under fortfarande skyldighet till samma tjenstgöring som dittills, utom till sjös, samt med rättighet att, i mån af afgång inom staten, blifva till högsta lön i graden uppflyttade,

Vid upprättandet af 1824 års »Extra och Expektans-stat» samt 1866 års »Nya Reservstat», afsåg således förnämligast en, vid då skeende förminskning af sjöförsvarets befälskadrer, hastigare och för vapnets tjenstbarhet fördelaktigare afgång från den effektiva staten af ett antal individer, som genom framskriden ålder eller af andra anledningar ej längre ansågs kunna påräknas till full aktiv tjenst, — således egentligen endast fyllandet af ett tillfälligt behof —, hvarföre och dessa stater redan vid sitt upprättande antogos böra försvinna med afgången af den personal som genast dit förflyttades. Med 1852 års reservstat var visserligen meningen att bereda tillfälle för sådana flottans »officerare, »hvilka icke vidare ägde den fulla verksamhetsförmåga, som aktiv tjenst påkallade. att från flottans ordinarie stat afgå, och dymedelst åt donna stat gifva »den tjenstbarhet, hvilken utgjorde hufvudvilkoret för uppfyllandet af dess bestäm- »ruelse». (Kongl. Maj:ts Reglemente för Dess flottas reservstat den 22 Februari 1852). Den skulle således blifva af mera permanent natur, men oaktadt den göda afsigt, som låg till grund för dess bildande, måste den dock anses såsom förfelad. Ett väsentligt fel var redan, att förflyttningen dit ej kunde anbefallas af Kongl. Näjd, utan berodde på ansökning af officerarne sjelfva, äfvensom att desssa ej voro tjenstskyldiga under fred. Men ett annat ej mindre vigtig! fel, som dertill alltid i mer eller mindre mån kommen att vidlåda hvarje begränsad reservstat, och således äfven den af Kommitera.de föreslagna, om ej särskilda bestämmelser tillkomma, ligger deruti, att då, hvilket antagligen snart nog inträffar, en sådan reservstat blir fylld så långt de

23 Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

disponibla lönerna medgifva, måste den snarare motverka än befrämja afgången vid den aktiva delen af kåren. Skälet härtill är, att tjänstgöringen vid en reservstat, äfven då förflyttningen dit ej medför någon rätt till befrielse från full tjenstgöring, dock alltid blifver mindre ansträngande och att alltså mången, som tröttnat vid sjötjensten och ej dertill längre anses passande, kan qvarstå a reservstaten under många år, helst, då den, som fördelar tjenstgöringen emellan befälspersonalen, nödgas gorå afseende på hvars och ens användbarhet, det vanligen inträffar att den gamle och mindre tjenstbar!; slutligen får- föga eller så godt som ingenting att gorå. Beror det ensamt af honom sjelf att bedöma när hans krafter ej längre räcka till för tjensten, så visar erfarenheten att mången individ qvarstår utan verkligt gagn för sitt vapen, men under tiden ej endast uppbär sin lön, utan ock genom sitt qvarstående hindrar öfverflyttande! till reservstaten af sådana individer, som lämpligen bort dit öf-

verföras.

Jag är derföre af den öfvertygelse, att eu permanent reservstat bör upprättas, men ock att donna först då kan fullt uppfylla sitt ändamål, när dermed förenas en föreskrift, som ålägger hvarje vid flottan anstäld militär att

eif gå vid en viss ålder, — såvida ej Kongl. Näjd finner skäligt att, med hans eget medgifvande, ännu någon tid bibehålla honom i tjenst. Införandet af ett sådant obligatoriskt afsked synes mig så oundgängligt för vidmakthållandet af personalens tjenstbarhet, att jag anser hvarje organisation åt sjöförsvaret, vare sig på ena eller andra sättet, i mer eller mindre grad förfelad, om ej en sådan föreskrift deruti ingår.

Äfven i andra länder är nödvändigheten af att kunna från flottan i tid afskeda öfverårig! befäl till fullo erkänd, på sätt af nedanstående uppgifter inhemtas.

Danmark. Obligatoriskt afskedstagande mot erhållande af pensioner är enligt lagen af den 24 April 1868 bestämdt:

för Amiral vid uppnådda 70 lefnadsår.

hvarjemte, för att än vidare hålla officerskåren fullt effektiv, är stadgadt, att befordran inom graderna icke får ega rum

till Kommendör efter fyllda 52 lefnadsår.

» Kapten » » 42 »

» Löjtnant » » 32 »

England. Pensioner tilldelas icke åt officerare och vederlikar annat än såsom gratifikationer för lång och förtjenstfull tjenst (good service), samt Bill. till Riksd. Prot. 1873. 1 Sami. 1 Afd. Z

24 Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd op. No 1, om Statsverket 1873.

blessyrer. Den egentliga pensioneringen (hvad vi dermed förstå) sker genom öfverflyttning på reservstat (retired list), hvilken öfverflyttning, då den befriar officern från all vidare tjenstgöring, motsvarar afgång med pension hos oss. Författningen härom är daterad den 2 Mars 1870 och trädde i gällande kraft den 1 derpå följande April. Afskedstagande (retirement) är obligatoriskt: för Amiral af Flottan vid fyllda 70 lefnadsår;

för Amiral och Vice-Amiral vid 65 års ålder, och äfven dessförinnan, om 10 år förflutit å råd utan att befäl innehafts;

för Konter-Amiral vid 60 års ålder, och äfven dessförinnan, om icke befäl innehafts under loppet af 10 år;

för Captain vid 55 års ålder och äfven dessförinnan, om 7 år förflutit å råd utan att befäl innehafts;

för Commander vid 50 års ålder och äfven dessförinnan, om 5 år förflutit å råd, utan att han gjort tjenst;

för Löjtnant vid 45 års ålder och äfven dessförinnan, om han icke under 5 år gjort tjenst.

Amiralitetet är derjemte berättigad!: att, oberoende af ålder, till reservstat öfverflytta officer af hvilken utaf ofvanstående tjenstegrader som helst, om sådan officer befinnes vara fysiskt olämplig till aktiv tjenstgöring.

Frankrike. Ett beslut af den 29 Juni 1863 föreskrifver de åldersgränser, vid livilka officer inom armén, med rätt till pension, på grund af tjenstetid, skall lemna den aktiva tjenstfri, nemligen:

Öfverste vid 60 års ålder,

Öfverstelöjtnant »58 >> »

Major »56 » »

Kapten » 53 » »

Löjtnant »52 » »

Motsvarande lag för franska flottan bär datum af den 6 Maj 1863 och lära bestämmelserna deri vara i hufvudsak desamma som för armén.

Belgien. Obligatoriskt afskedstagande inom detta lands armé föreskrifves uti lag af den 18 April 1855. som bestämmer, att Konungen eger att med pension afskeda bland andra: militärer, som räkna 30 års effektiv tjenst och åro urståndsätta att gorå tjenst, äfvensom militärer, hvilka hafva uppnått 55 års ålder.

Frågan om skyldighet för Svenska flottans officerare att afgå vid en viss ålder är ej heller i Sverige ny. 1862 års Sjoförevarskomité yttrade i sådant afseende: »Då emellertid, i samma mån flottans officerspersonal blefve till antalet »inskränkt, det måste vara så mycket angelägnare, att den är så tjenstbar som »möjligt, tro Kommiterade, med afseende härpå, den grundsats, som redan

25 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873.

»inom flera andra länder vunnit tillämpning, att det ej må helt och hållet bero »på individens eget godtfinnande att stanna i tjenst, äfven sedan han uppnått »en ålder då lian ej längre kan anses i allmänhet lämplig derför, jemväl höra »tillämpas på Svenska flottans officerspersonal, så att hvarje densamma tillhö- »rande officer vore pligtig att begära afsked, när han hunnit den ålder, då »lian, enligt gällande författningar, är till full pensions erhållande berättigad, »Kongl. Maj:t dock förbehållet att, derest den afskedssökande finnes ännu längre »kunna vara för flottan gagnelig, med sökandens begifvande uppskjuta beviljandet af det begärda afskedet.»

Uti det statsrådsprotokoll öfver Sjöförsvarsärenden, hvithet åtföljde Kongl. Maj:ts proposition om statsverkets tillstånd och behof till 1862 års riksdag, yttrar Departements-chefen: »För personalens fortfarande tjenstbarhet fordras »slutligen, såsom äfven af Sjöförsvars-kommitén blifvit föreslaget, ovilkorlig »afgång vid uppnådd pensionsålder för dem, som då finnas sakna nödig förmåga till fjenstens utöfvande, nemligen sålunda, att den enskildes rättighet »att under redan stadgade vilkor för fyllnadspensions erhållande, kunna taga »afsked med sådan pension när han anser det öfverensstämmande med egen »fördel, må för den, som hädanefter inträder i tjenst eller befordras, åtföljas »af skyldigheten att från tjenstår afgå, så snart styrelsen finner sådant af det »allmännas fördel påkallas och under iakttagande tillika af att omförmälda »vilkor kunna ega rum.» Förslag i donna syftning framställdes af Kongl. Näjd till Rikets Ständer, men ansågs af dem »för närvarande» icke höra bifallas.

Den samvetsgrannhet, hvarmed vi äro vana att vid all lagstiftning tillse, det ingen medborgares verkliga rätt på något sätt trädes för nära, fordrar vid införandet af nu ifrågavarande förändring all varsamhet, äfven om derigenom målet skulle uppnås långsammare, än önskvärd! vore från synpunkten af tjenstens fordringar.

Fn sådan varsamhet synes mig ock iakttagen om det bestämdes att skyldighet att åtgå vid uppnådd full rätt till pension från Amiralitets-krigsmanskassan, jemte fyllnadspension enligt gällande föreskrifter, endast skulle åligga för det första dem, som hädanefter inträda i tjenst, samt för dkt andra dem, som hädanefter mottaga befordran till regementsofficer, eller från lägre till högre regementsofficersgrad, hvarigenom således ingen nu i tjenst varande officer skulle mot sin vilja blifva nödgad till afskedstagande, med mindre lian sjelf mottager befordran till en högre grad än den han, ensamt på grund af sin ålder i tjensten, kan ernå. Hvar och en, som vet med sig att han eger grundade anspråk på högre befordran, bör finna sig nöjd med en bestämmelse, som lemnar utsigt till hastigare avancement, och den åter med hvilken detta ej är förhållandet, har icke anledning att beklaga sig öfver eu åtgärd, som antingen alls icke drabbar honom, eller ock endast gör det för

26 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

den händelse han erhåller en ej påräknad högre grad med åtföljande högre pension.

Då jag sålunda anser, att den ena af de fördelar Kommiterade velat vinna medelst en permanent reservstat, — nemligen en ändamålsenlig fördelning af tjenstgöringen mellan dem, som äro till aktiv sjötjenst i allo lämplige och dem, hvilka, utan de egenskaper härtill fordras, dock äro fullt användbara till tjenstgöring vid stationerna och i allmänhet å land, äfvensom bildandet af en för vissa krigsbehof nödig krigsreserv, — skulle ernås genom inrättandet af en sådan stat, tror jag deremot, att det andra syftemålet, — att ständigt hålla den i sig sjelf fåtaliga del af personalen, som i första hand är afsedd till materielens handhafvande, fullt tjenstbar, — ej fullständigt vinnes med mindre än att, i sammanhang med upprättandet af en sådan stat, tillika stadgas skyldighet till o vilkorligt afskedstagande vid uppnådd pensionsålder, på de grunder jag här ofvan anfört.

En följd af inqvarteringspenningarnes sammanslagning med lönen är, att medellönen för de på reservstat upptagne officerarne måst räknas något högre än Kommitén gjort, enär den ej i lönen inbegripit inqvarteringsersättningen. Medelaflöningen är derföre höjd från 3,500 till 3,800 Edr eller för påräknade 30 officerare till 114,000 Rdr.

I öfrig! bör, på sätt jemväl Kommiterade föreslagit, å permanenta reservstaten ej uppföras ett visst antal löner till bestämda belopp, utan nämnde summa ställas till Kongl. Maj:ts disposition för reservstatens aflöning och i öfrig! hvar och en, som dit öfverflyttas, få behålla samma lönebelopp, som han förut uppburit å flottans stat.

I afseende å semester föreslå Kommiterade, att de nu, enligt Kongl. brefvet den 25 September 1866, för Kongl. flottan och skärgårdsartilleriet i sådan! afseende stadgade grunder, fortfarande må blifva gällande för såväl den nya Kongl. flottan, som den permanenta reservstaten. Efter dessa grunder skulle hvar och en officer, som ej innehar sådan befattning, för hvilken han åtnjuter särskild! arvode, ega att under 18 månader åtnjuta 3 månaders semester, med iakttagande dervid, att semester endast får tilldelas under månaderna Oktober— Mars; dock vederbörande chef förbehållet att, då tjenstens gång sådan! fordrar, antingen i tjenstgöring inhålla officer, som åtnjuter semester eller alldeles vägra honom sådan. Äfven jag anser att dessa grunder för semester höra fortfarande bibehållas.

För erhållande af en vid krigstillfällen väl behöflig tillgång till förstärkande af officerspersonalen, hafva Kommiterade föreslagit bildande! af en Officerslcrigsreserv utaf dem bland Kongl. sjökrigsskolans elever, Indika, efter

27 Bil. Nio 4 till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

genomgången kurs vid skolan, ingå till handel silottan, och enligt författningarna i krigstid åro tjenstskyldige vid flottan, samt att hvar och eu af dessa utexaminerade elever må, så länge han i händelse af krig är tjenstskyldig, åtnjuta ett ärligt arvode af 300 Edr, emot åliggande att dessförinnan tjenstgöra ett år vid flottan, under hvilken tid honom skulle vid sjökommendering tillkomma sjöaflöning och öfriga vid sådan tjenstgöring officer af underlöjtnantsgrad tillförsäkrade förmåner.

Kommiterade angifva såsom skål till detta förslag, att de anse såsom ett i allo eftersträfvansvärdt mål att söka på allt sätt befrämja sambandet emellan krigs- och handelsflottans personal och att ett verksammare medel dertill svårligen kan finnas, än att inom handelsflottan erhålla ett reservbefäl, som, genom en med aspiranterna till flottans officersgrader gemensam uppfostran, har lärt sig både disciplin och örlogstjensten. Kommiterade anse derföre, att alla de elever vid sjökrigsskolan, som befinnas duglige till sjömän, böra få genomgå hela kursen ’ och de, för hvilka plats vid fullgjord afgångsexamen icke finnes vid sjövapnet, höra qvarstanna i gemensam tjenstgöring med sina till sjövapnet utexaminerade kamrater under ett års tid, samt derefter införas i rullorna såsom reservbefäl, med åtnjutande af ofvannämnda förmåner samt åliggande i öfrig! af periodisk anmälan så länge de enligt gällande lag äro till krigstjenst vid flottan skyldige i händelse af krig.

Det närmare samband emellan Kongl. flottans och handelsflottans personal, som af Kommiterade framhålles, är otvifvelaktigt af största vigt, och de medel, som leda till dess befrämjande, äro förtjenta af mycket afseende. Att en gemensam uppfostran i yrket för de båda marinernas befäl dertill bör i hög grad bidraga är klart, och den af Kommiterade föreslagna förändringen af Sjökrigsskolans reglemente är också redan genomförd genom de åt Kongl. Maj:t under den 27 Maj 1872 stadfästade nya stadgar för nämnda skola. Deremot synas flora betänkligheter mota mot bildande! af en aflönad krigsreserv. Samtlig» dessa unga sjömän äro redan, efter beväringslagen, skyldige till krigstjenst på flottan, till dess de uppnått fy Ida 35 års ålder. Den ifrågasätta aflöningen skulle således endast utgöra en ersättning för utgifter i och för officersekipering m. m. under första årets tjenstgöring å kronans fartyg, samt derjemte hos sjömannen bibehålla känslan af det närmare samband med örlogsflotta^ hvaruti lian i egenskap af krigsreservofficcr skulle befinna sig. Men dessa fördelar synas ej tillräckligt vigtiga för att leda till antagande af Kommiterades förslag. Mot detsamma talar den omständigheten, att det synes mycket oviss! om den, som bestämt sig för handelsflottan, finner för sig fördelaktigt att ett år tjenstgöra å Kronans fartyg. Flertalet torde föredraga att genast helt och hållet egna sig åt handelsmannen och från början der söka anställning, om ock första året på en mera underordnad plats, för att så mycket tidigare nå befäl-

28 Bil. N:o 4 till Kongl. Majsts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

hafvaregraden och detta kommer antagligen vanligen att ega rum just med de dugligaste, hvilka varit fördelaktigast att få behålla i krigsreserven. Vidare synes mig inrättandet åt eu kår med aflöning, om ock låg, men utan några andra skyldigheter än den, att på vissa tider uppgifva sin vistelseort — én uppgift, som förlorar mycket af sitt värde genom det rörliga lif dessa unga sjömän oftast komme att föra — vara nog stridande mot de grundsatser, som i vårt land tillämpas på statens tjensteman. Jag har derföre icke ansett detta Kommiterades förslag höra ingå uti den nya organisationen af personalen. Med den utveckling vår privata ångbåtsflotta på sednare tid ernått, torde det ej eller blifva svårt att vid krigstillfällen derifrån erhålla det bristande antalet subalternofficerare, äfven utan att under freden för detta ändamål erbjuda dem särskild aflöning.

Underofficers-kåren.

Enligt nu gällande stat utgöres sjöförsvarets underofficerspersonal af följande antal:

vid Kongl. Flottan ............................................................ 167,

» » Skärgårdsartilleriet.......................................... 53,

Summa 220 man

(deri ej inberäknade 7 tills vidare vakanta platser), hvartill komma på nya reservstaten uppförde tjenstgöringsskyldige 38 underofficerare.

Denna personal är vid Kongl. flottan och nya reservstaten fördelad på tre stater, nemligen styrmans-, konstapel- och skepparestaterna, hvardera staten delad i tre grader. Vid Kongl. skärgårdsartilleriet finnas efter 1866 års organisation endast en underofficersstat, delad i tre grader, flaggjunkare, styckjunkare och sergeanter.

I följd af Kongl. flottans och skärgårdsartilleriets sammanslagning och i sammanhang med genomförandet af donna förändring, torde sjöförsvarets underofficerspersonal, såsom jemväl Kommitén för organisation af militärpersonalen föreslagit, höra förenas till en kår, med benämning Kongl. flottans underofficerskår.

Hvad angår hela det antal underofficerare, som bör uppföras å den nya Kongl. flottans stat, så anser jag, att någon minskning uti det af Kommitén beräknade kan ega rum.

Bil. No 4 till Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873. 29

Första klass matroser hafva nemligen samtlige aflagt de teoretiska och praktiska prof, som erfordras för befordran till underofficer. Det är bland dem, som flottans underofficerare i fredstid uttagas och i krigstid äro de påräknade att till väsendtlig del fylla den brist på underbefäl, som då kan uppstå. Vid inträffande behof kommenderas redan nu ofta ett större antal lista klass matroser att gorå underofficerstjenst, både under sjöexpeditioner och vid tjenstgöring å land. Genom att utsträcka dessa kommenderingar något längre, så att en del af de fasta underofficerarne af lägsta graderna, såväl vid bemanning af fartyg, som till vissa besättningar å land, ersattes af lista klass matroser, vinnes inom matroskåren en mera utbredd vana att skota dylika befattningar, hvarjemte befälet får tillfälle att praktiskt utröna hvilka individer af nämnda kår äro bäst passande att befordras till underofficerare på stat. Uti bilagorna Niris 1 och 4 äro äfven 87 första klass matroser upptagna att tjcastigera såsom underofficerare i händelse af större rustning.

Uti det nya reglementet för styrelsen och förvaltningen vid stationerna den 24 Maj 1872 har för öfrig! blifvit bestämdt, att underofficerare, hvilka i egenskap af uppbördsman äro anställda vid ständiga arbetsposter å varfven, skola afföras från militärpersonalens stat och uppföras å varfsstaten.

Eu minskning af underofficerarnes antal synes sålunda kunna ske; och har jag under antagande att de underofficerare, hvilka, på sätt här nedan förmärs, äro behöflig"! vid båtsmanshållet, komma att uppföras å båtsmanshållets stat, uti bifogade stater och tabeller upptagit underofficerarn.es antal till endast 190 i stället för 220, som de nu tillsammans utgöra. Bilagan Nio 6 utvisar de föreslagna lönerna och antalet underofficerare af hvardera lönegraden, hvaremot fördelningen uti skilda stater torde, såsom till väsendtlig del beroende på vexlingarne uti sjökrigsmaterielen och sjömineväsendets utveckling, efter omständigheterna bestämmas.

Underofficerarnes löneförmåner hafva hitintills varit fördelade uti § lön och l tjenstgöringspenningar, hvarjemte de uppburit 50 Rdr i ersättning för indragen aflöningsspanmål äfvensom inqvarteringsersättning enligt de i sådant afseende gällande stadgande!!; och äro beloppen af deras nuvarande aflöningsförmåner sammanförda uti bilaga N:o 8. Af enahanda skäl, som i afseende ä regleringen af o fficerarnes löner här ofvan blifvit anförda, anser jag, att äfven underofficerarnes löneförmåner böra utgå endast i form af fast lön och tjenstgöringspennmgar, fördelade så, att tjenstgöringspenningarne utgöra j af det hela.

Beträffande lönernas storlek har Kommitén föreslagit att de måtte bestämmas till samma belopp, hvartill de för närvarande uppgå vid Kongl. skärgårdsartilleriet.

Då likväl under den sednaste tiden en högst betydlig stegring egt ram uti priset på alla de väsentligaste lifsförnödenheterna, och ifrågavarande lön-

30 Bil. N:o 4 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

tagare redan nu endast med största svårighet kunnat med sina små löner förskaffa sig sitt och sina familjers nödtorftiga uppehälle, så är tvifvelsutan någon tillökning för dem högst behöflig, på grund hvaraf jag ock föreslagit deras löner till belopp, som bil. 6 utvisar.

Kommitén har vidare föreslagit, att en 'permanent reservstat skulle inrättas äfven för Kongl. flottans underofficerare, och till stöd derför åberopat samma skäl, som anförts för den för officerskåren föreslagna. Dessa skäl, hvilka, såsom jag redan haft tillfälle uttala, synas mig fullt afgörande i afseende på officerspersonalen, hafva ej samma vigt i fråga om underofficerarne. Den rikliga tillgång på underofficersämnen, matroskåren kommer att erbjuda, tillsammans med det ej ringa antal, som vid krigstillfällen blir att påräkna från handelsflottan, bör försäkra oss mot all befarad brist på underbefäl; och den gallring, som äfven inom underofficerspersonalen vid flottan tvifvelsutan kommer att erfordras, torde till sin väsendtligaste del kunna åstadkommas derigenom, att för sjötjensten mindre lämplige, men i öfrig! tjenstbare underofficerare dels användas till varfstjenst, och, i den mån de dervid förordnas till uppbördsman å ständiga arbetsposter, blifva afförde från flottans stat till varfvets, dels ock transporteras till båtsmanshållet och upptagas å dess stat.

I likhet med officerarne och af enahanda skäl, böra äfven underofficerarne vara skyldiga att afgå från tjensten då de uppnått full pensionsålder. Denna bestämmelse är i afseende på dem så mycket angelägnare, som kroppslig rörlighet och förmåga att uthärda fysiska ansträngningar är af ännu högre vigt för underofficerare än för officerare, åtminstone i de högre graderna, och enligt förevarande organisationsplan hela underofficerskåren bör vara fullt duglig och disponibel för den aktiva tjensten, helst denna kår hädanefter hufvudsakligen är afsedd till fyllande af de vigtigaste nnderofficersbefattningarne ombord å krigsfartygen samt andra dermed jemförliga kommenderingar. Deremot anser jag billigt, att donna nya föreskrift ej må drabba någon af de redan nu med fullmakt försedde underofficerarne, utan endast tillämpas på dem som hädanefter utnämnas.

I afseende på semester för underofficerare höra tillämpas samma bestämmelser, som äro gällande vid den nuvarande Kongl. flottan.

Det ökade antal underofficerare, som i krigstid erfordras för sjöförsvaret, bör fyllas först från matroskåren och sedermera genom urval bland de sjökaptener och styrmän af handelsflottan, som enligt Nådiga förordningen den 13 November 1860 äro tjenstskyldig!! vid sjöförsvaret i händelse af krig, och hvilka skola såsom befäl och underbefäl användas.

31 Bil. N-.o 4 till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket, 1873.

Uti mitt anförande till statsrådsprotokollet den 9 Januari 1871 i fråga om Kongl. Maj:ts proposition till samma års riksdag angående statsverkets tillstånd och behof, yttrade jag bland annat: »Emellertid har blifvit ifrågasatt »huruvida ej befälet vid de båda sjö vapnen är, sammanräknad!, talrikare än »som dels motsvarar storleken åt den flytande materiel landet nu egen jemte »den tillökning deri, hvilken man kan hoppas ernå inom den närmaste framliden, dels kan erhålla den ständiga praktiska öfning, som för sjömannen är »ännu vigtigare än kanske inom något annat yrke. Efter noggrann pröfning »af dessa förhållanden har jag kommit till den öfver ty gelsen, att någon minsk- »ning af befälspersonalen, åtminstone hvad regements-officerarne och underofficerarne angår, bör kunna ega rum, om förvaltningen å stationerna kan så »ordnas, att ett mindre antal officerare än nu är förhållandet derstädes blifver »sysselsatt, om de nu till öfverflyttning till landtförsvaret föreslagna båtsmän »komma att dit öfvergå, och om, såsom jag hoppas, tjenstgöringen å roten vid »de återstående båtsmanskompanierna kan ordnas på ett sätt, som ej der hinder »å sjön användbare officerare.» Derjemte framhöll jag, att en minskning i befälspersonalen på det närmaste sammanhänger med rättighet för Kongl. Näjd att afskeda de officerare och underofficerare, hvilka uppnått den ålder, som berättigar dem till erhållande af pension.

Någon fullständigare organisationsplan var ej ännu utarbetad, då detta yttrande afgafs, men vid de beräkningar, på Indika det grundades, hade jag utgått från det antagande, att det militärbefäl, som hade ständiga befattningar å vartven, skulle afföras från flottans stat och i stället jemte sina löner uppföras å varfsstaterna, äfvensom att befälet vid båtsmanskompanierna skulle, hvad officerarne angår, utgöras af dels från flottans effektiva stat afskedade officerare, dels f. d. officerare af indelta armén, med praktisk erfarenhet af indelningsverket, och hvilkas aflöning då skulle i staten upptagas under titel bålsmanshållet.

Vid uppgörandet af nu ifrågavarande organisationsförslag har jag dock, såsom ofvan synes, hvad officerarne angår, funnit mig höra gifva företräde åt det af Kommitén för organisation af sjöförsvarets militärpersonal framställda förslaget om införandet af en permanent reservstat, hvarigenom yppas möjlighet till afgång från den egentliga aktiva sjötjenst^ för sådana officerare, som redan innan de uppnått pensionsåldern ej längre äro fullt användbare för denna tjenstgöring, hvilken lika mycket erfordrar friska fysiska som intellektuela krafter. Vinsten häraf skattar jag mycket högt, och enär reservstater redan förr, då officerskåren var talrikare, vid särskilda tillfällen visat sig oundgängliga, måste detta än mera blifva förhållandet om den till sjötjenst afsedda personalen ytterligare förminskas. En annan fördel af den Bih. till Riksd. Prat. 1873. 1 Sand: 1 Afd. 4

32 Éit. N:o 4 till Kong1. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1813.

permanenta reservstaten är att de officerare, som på den öfverflyttas, oftast med fördel kunna, jemte officerare på effektiv stat, användas till varfsbefattningar och befäl vid båtsmanskompanierna; och i följd af donna gemensamma och likartade tjenstgöring för officerare å flottans effektiva stat och å den permanenta reservstaten skulle otvifvelaktigt en lifligare beröring och ett närmare samband dem emellan underhållas.

I afseende å under officer ar ne åter, för h vilka, såsom jag ofvan anfört, någon permanent reservstat ej synes mig höra upprättas, har jag, vidhållande min förut uttalade åsigt, ansett att någon minskning i deras antal kan ega rum, hvilken minskning jag beräknat till 30 personer.

Matros-, kanonier- och skeppsgossekårerna.

Matroskåren i Karlskrona, utgörande enligt stat 100 l:sta klass matroser, 100 matroser och 200 jungman, eller tillsammans 400 man, är afsedd att lemna förhandsmän å fartygen äfvensom att utföra angelägna sjömansarbeten å varfvet. Matroserna utgöra derjemte den stam, hvarifrån i fredstid flottans underofficerare utväljas och från hvilken i krigstid den då uppstående betydliga bristen på underbefäl till större delen bör fyllas. De erhålla derföre, jemte praktisk utbildning, all den teoretiska undervisning, som erfordras för uppfyllandet af donna deras bestämmelse. Kåren motsvarar med sin nuvarande organisation val sitt ändamål, och någon annan förändring deruti är således ej af nöden, än att antalet kompanichefer, hvilkas befattningar uteslutande äro af ekonomisk natur, torde kunna minskas från fyra till två derigenom, att af de fyra kompanierna två och två skötas af en officer, såsom ock redan nu ej sällan sker.

För närvarande finnas vid matroskåren 63 öfvertalige jungman, hvithet förhållande har sin grund deruti, att afgången från kåren de sednare åren varit mindre än förr, i följd dels af den förbättrade aflöning, den erhållit, dels af underofficerskårens förminskning och deraf förorsakad långsammare uppflyttning från matros till underofficer. Det må dock i sammanhang härmed anmärkas, att ett visst antal matroser och jungman gemenligen varit permitterade till idkande af handelssjöfart och att tilloppet af nyskrifne jungman från skeppsgossekåren blifvit i möjligaste måtto begränsad!.

Kanonierkåren utgör enligt stat 100 man kanonierer och 100 underkanonierer, eller tillhopa 200 man.

Kommitén för organisation af sjöförsvarets militärpersonal yttrar i afseende å denna kår: »Skillnaden emellan de nuvarande kanonier- och matroskårerna

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873. 33

»ligger dels i rekryteringssättet, dels uti den betydligt mera utsträckta öfning »till sjös, som matroskåren erhåller. Kanonierkårens uppsättande år 1832 afsåg »att inom flottans egen arbetspersonal kunna bilda skickliga underofficersämnen »för skärgårdsfartygens behof vid infallande krig eller större rustningar, då i »brist på underofficerare kanonierer kunde dertill konstitueras, samt att förse »skärgårdsvapnet med pålitliga uppbördsman och besättningarne med skickliga »instruktörer. Kårens bestämmelse har genom det förra roende skärgårds vapnets »utbytande emot ett för våra skärgårdar och inlandsfarvatten lämpadt flytande »artilleri icke eller sedan dess blifvit väsendtligen förändrad.» Kommitén anser derföre att, då »numera en icke obetydlig grad af sjömanskap måste bibringas »den kår, som på ett tillfredsställande sätt skall kunna fylla behofvet af såv ä »skickliga underofficersämnen som förhandsmän ombord, kan en så rekryterad »och uppfostrad kår, som kanonierkåren, icke längre fylla donna så ytterst »vigtiga del af personalbehofvet vid sjöförsvaret;» och föreslår kommitén på dessa skäl, att de nuvarande båda kanonierkompanierna måtte ändras till matroskompanier, hvardera af samma styrka som kanonierkompanierna enligt stat höra ega, eller 100 man, förlagda i Stockholm, men rekryterade från skeppsgossekåren i Karlskrona, samt med lika avlöningsförmåner, som bestås manskapet vid matroskompanierna derstädes.

Det kan ej nekas, att de anmärkningar Kommitén framställt mot den nuvarande kanonierkåren äro grundade. Kåren har visserligen till någon mindre del rekryterats med skeppsgossar från Karlskrona, men hufvudsakligen med andra ynglingar, som icke haft tillfälle att förvärfva sig samma sjövana eller erhållit samma förberedande undervisning som dessa. För att kunna bibringa rekryterna erforderlig sjömannauppfostran, har man sökt antaga sådana vid yngre år, men deraf har åter blifvit eu följd, att eu del kanonierer saknat den fysiska utbildning, som erfordras för verklig militär tjenst och arbeten om bord på fartyg eller å varfvet. Kongl. Maj:t befallde derföre genom nådig generalorder den 18 Augusti 1870, att ingå rekryter finge antagas yngre än 18 år. Men då rekryteringen härigenom under sednare åren försvårats, och fråga uppstått om kårens omdaning, blef af Kongl. Maj:t till underlättande af förändringen medgifvet, att tillsvidare ett antal af 26 nummer finge lemnas vakan te.

På grund af hvad ofvan blifvit anfördt anser jag, i likhet med Kommiterade, att den nuvarande kanonierkåren bör ombildas till två matroskompanier, af 100 man hvardera, förlagda i Stockholm under en gemensam kompanichef, och i öfrig! med samma organisation och aflöning, som de nuvarande matroskompanierna i Karlskrona, samt rekryteras från dervarande skeppsgossekår. Den tillökning uti kårens aflöning sanslag, som skulle blifva eu följd af denna förändring utgör (se Bil. N:o 9) 14,597 rdr 50 öre. Uti reservationsanslaget

34 Bil, N:o 4 till Kongl. Maj:U Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket, 1873.

till Beklädnad ål kanonier er, matroser och skeppsgossar medför denna organisation ingen annan förändring, än att ordet »kanonierer» kommer att utgå ur anslagets rubrik. Ej eller erfordras härigenom någon förhöjning uti förslagsanslaget till gemenskapens vid sjöförsvaret natura-underhåll.

Skeppsgossekärens ändamål är hufvudsakligen att utbilda lämpliga ämnen till matroskårens rekrytering. Antalet skeppsgossar har tid efter annan vexlat och bestämdes i stat af den 3 Februari 1858 till 300, men minskades enligt nådiga brefvet af den 22 Augusti 1865 till 200. Sedan det under sednaste åren visat sig, att afgången inom matroskåren, af skäl som ofvan äro antydda, varit ej obetydligt ringare än förut, blef genom Nådigt bref den 28 September 1869 bestämdt, att i män af afgång från skeppsgossekåren ett antal af 25 nummer vid hvartdera af de båda kompanierna tills vidare skulle hållas vakanta. Om kanonierkårens omdaning till matroser, på sätt här ofvan är föreslaget, kommer till stånd, så bör skeppsgossekåren åter ökas till sin normala styrka.

Vid den årliga rekryteringen af skeppsgossar utfärdas visserligen kungörelse derom öfver hela Sverige. Men då deras besigtning och mottagning sker endast i Karlskrona, dit ynglingar från aflägsnare landsorter alltså måste med ofta dryga kostnader inställas, följer deraf, att sällan andra blifva antagna än sådana, som äro hemma i landets sydligare traktör. Kommitén, som anmärker detta förhållande, anser att det vore nyttigt att uti matroskåren få upptaget folk från äfven andra delar af Sverige och ifrågasätter derföre att, om 200 skeppsgossar skulle befinnas otillräckliga för rekryteringen af 600 man matroser och jungman, det derutöfver erforderliga antalet skeppsgossar borde förläggas i Stockholm. För den närmare framtiden synes emellertid antagligt, att de i Karlskrona förlagda 200 skeppsgossarne skola räcka till att fylla behörigt, och om vid den årliga rekryteringen en viss del, t. ex. I, finge besigtigas och antagas i Stockholm och derefter på kronans bekostnad transporteras till Karlskrona, så torde den af Kommitén anmärkta olägenhet kunna afhjelpas och matroskårens rekrytering med personer äfven från mellersta Sverige väsendtligen underlättas, h vilket tvifvelsutan vore ganska önskvärd!.

Skeppsgossekåren, för hvilken förändrad! reglemente nyligen bli ridt stadgadt och för hvars skola nya stadgar för kort tid sedan utfärdats, synes mig i öfrig! icke erfordra någon förändring.

Båtsmanshållet.

Det nuvarande båtsmanshållets nummerstyrka finnes upptagen uti Bil. N:o 10. Det synes deraf, att antalet effektiva nummer utgör 5,676, att de nummer, som vid krigstid höra uppsättas af nya ordinarie roteringen och extra noteringen

35 Bil. No 4 till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prof, No 1, om. Statsverket 1873.

uppgå till 321 stycken, samt att ständigt vakanta nummer, nya ordinarie roteringen i Halland samt städernas vakante båtsmän utgöra ett sammanräknad! antal af 1.278 nummer, hvilka alldeles icke kunna uppsättas.

Genom Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut innevarande år har det bl i fv it rusthållarne i Blekinge och Södra Möre härad åt Kalmar län erbjudet att tills vidare, på vissa vilkor, sätta högst halfva antalet nummer af indelningsbåtsmän i hvarje socken på vakans. Derest alla de, som dertill sålunda ega rätt. begagna sig af det gjorda anbudet, kommer ett antal af högst 1.141 nummer att afgå från flottans ofvan uppgifna effektiva manskap.

Uti det svar Riksdagen den 24 April 1872 afgaf på Kongl. Maj:ts proposition rörande donna fråga säger sig Riksdagen dela de åsigter, som legat till grund för åtskilliga af enskilde motionärer gjorda framställningar, att, enär. med hänseende till den förändrade beskaffenheten af sjöförsvarets materiel, båtsmansinstitutionen numera icke skulle kunna anses tidsenlig, det vore ensidigt om båtsmanshåll i sin helhet, eller åtminstone till betydligare del, kunde försättas på vakans. Riksdagen, som likväl icke ansett sig kunna bifalla desse motionärers framställningar, tillägger, att den, med anledning af sin underdåniga skrifvelse den 11 Maj 1869, med anhållan att de då till öfverflyttning till landtförsvaret ifrågasatte nummer af båtsmansroteringen i stället måtte i mån af inträffande afgång tills vidare ställas på vakans, ansett sig kunna antaga. att frågan om båtsmanshållets allmänna ställande på vakans icke skulle lemnas ur sigte vid pröfning af de då under utarbetande varande förslag till ordnandet af sjöförsvarets personal.

Detta ämne har i öfrig! under de sednare årens Riksdagar ofta varit föremål för enskilda motionärers framställningar och diskussioner i Riksdagens kamrar, hvarförutan Kangl. Maj:t vid tre särskilda Riksdagar gjort proposition om vissa delars af båtsmanshåll et öfverflyttande till landtförsvaret, ehuru dessa framställningar icke blifvit af Riksdagen bifallne; jag torde derföre bär till en något närmare utredning få upptaga frågan om båtsmannens lämplighet för sjöförsvarets tjenst.

T fråga om en trupps användbarhet och duglighet såsom fartygsbesättning, torde obetingadt medgifvas att några mer kompetenta domare icke gifvas, än de officerare, som under någon längre tid kommenderat örlogsfartyg, bemannade med besättningar, Indika till största antalet blifvit tågna just inom ifrågavarande trupp. Man har allt skal att antaga, det dessa officerare, då de blifvit satte i tillfälle att uttala sitt omdöme i en så vigtig fråga, gorå det först efter mogen öfverläggning och af fullaste öfvertygelse, helst ej mindre de fartygs välfärd, hvilka de kommendera, än deras egen heder såsom fartygschefer ofta kan blifva beroende af beskaffenheten hos den besättning, som blifvit dem tilldelad. Då uti* instruktionen för ofta åberopade Kommité för organisation af

36 Bil. N:o 4 till Kong! Ma.j:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

sjöförsvarets militärpersonal äfven ingick att besvara följande frågor, nemligen: »i hvilken mån bör krigsfartygens bemanning utgöras af båtsmän?» och »huru stort antal båtsmän anses fortfarande erforderligt för sjö vapnet?» så ansåg jag äfven lämpligt att för ämnets fullständiga utredning, innan Kommitén sammanträdde, infordra yttranden af de sjöofficerare, Indika under de sednast förflutna 5 åren haft befäl på sjökommenderade fartyg under expeditioner af 3 månaders utsträckning och derutöfver, angående båtsmännens duglighet och användbarhet dels i allmänhet ombord, dels ock för de särskilda befattningar, som der kunna åt dem uppdragas. Till svar å de framstälda frågorna inkomma 19 särskilda yttranden af fartygs- och eskaderchefer, hvilkas vitsord, på sätt jag ofvan anmärkt, ej torde kunna jäfvas. ,Af dessa yttranden framgår, att båtsmännen nästan enhälligt ansetts utgöra ett godt materiel, hvaraf, genom lämpliga öfningar, förträffliga fartygsbesättningar kunna vinnas. Men lika enhälliga äro uttalandena om nödvändigheten af rekrytens förberedande utbildning med större omsorg än hittills egnats honom; på det att han sedermera må under sjöexpeditioner uppnå den lulla användbarhet man egen rätt att af eu sjötrupp vänta. Alla de egenskaper, hvilka utgöra vilkor för bildandet af eu god trupp, såsom lätthet att disciplineras, sedlighet, ihärdighet, oömhet, arhetsvana, iMhållighet och villighet, finnas i hög grad hos båtsmannen. De brister åter, som ur sjömannasynpunkt mot honom anmärkts, stå genom öfning att öfvervinna, och enligt de flest-es åsigt kan båtsmannen, utan någon som helst på förhand förvärfvad sjövana, derest han antages under yngre år och erhåller rekrytbildning å land och till sjös å icke sjögående fartyg under omkring 1 år, utan svårighet utbildas under påföljande expeditioner till alla de grönår af örlogstjensten, för hvilka båtsmän behöfva påräknas. Det är i flera af dessa yttranden nttaladt, att ingen inrättning synes kunna gifva bättre manskap till fartygsbesättningar utöfver det mindre antal matroser, som kan å hvarje fartyg kommenderas, än just båtsmanshåll, och att man med större vård om rekrytbildningen kan vänta att hos båtsmannen se uppfyllda alla de anspråk eu marin kan hafva å den störa massan af det till densamma anslagna manskap.

Dessa åsigter hafva i hufvudsaken jemväl delats af andra, som, under offentlighetens ansvar, haft tillfälle att i ämnet yttra en åsigt. Så har den för uppgörandet af förslag till ett tidsenligt ordnande af vårt sjöförsvar tillsätta Kommité, i sitt den 23 Maj 1863 afgifna utlåtande, afstyrkt det ifrågaställda förslaget att båtsmanshållet skulle ersättas med värfvad trupp eller bland kustbefolkningen enrollerad! manskap. På samma gång Kommitén uttalade sig för vigten deraf, att båtsmanshållet bibehölles för flottan, ansåg den dock angeläget, att båtsmännen bibragtes den krigsmannabildning och speciella öfning, hvilken hvarje annan till krigstjenst afsedd kår erhåller i långt vidsträcktare mån, än

37 Bil. N:o 4 till Kongl. M.aj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

dittills varit fallet med båtsmansstyrkan. Derjemte lägges vigt uppå, att stationernas underofficersskolor blifva tillgängliga för båtsmän och möjlighet till befordran för dem beredd, äfvensom att antagning sker så billigt som möjligt.

Den Kommité för organisation af sjöförsvarets militärpersonal, som den 27 Januari 1872 afgifvit utlåtande, har jemväl yttrat, att »då icke någon velat »påstå, att icke en båtsmansstyrka, som genomgått en ordentlig rekrytkurs, »hvarunder fått inhemtas så val något om vapnens bruk som disciplin, vore att »föredraga framför hvilken annan styrka som helst, vare sig sjöbeväring eller »förhyrde, som vid ett krigstillfalle skulle ersätta denna fasta trupp, så vore »skäl att val betänka sig, innan man afliände sig hvad som kunde göras godt »och vid hvithet tillfälle som helst stode att få, mot hvad man i farans stund »måste taga sådant det är.»

Jag kan ej annat än anse dessa yttranden såsom tillfyllest bevisande i fråga om möjligheten att af våra båtsmän bilda en stam af andra klassens sjömän, eller just af den klass, som i hvarje örlogsman!! fortfarande måste utgöra det största antalet af fartygsbesättningarne. Till den första klassens sjömän kunna båtsmän visserligen endast undantagsvis komma att räknas, men donna klass, som öfverallt är jemförelsevis fåtalig, representeras hos oss genom matroser och jungman, Indika, genom hela sin uppfostran och den både teoretiska och praktiska undervisning de erhålla, utbildas till förhandskarlar och i allmänhet till bestridande af sådana poster, der en högre intellektuel förmåga är af nöden. Ej eller kan jag inse att de förändringar, som under de sednare årtiondena inträffat i sjökrigsmaterielen, hafva minskat båtsmännens användbarhet i jemförelse med förr. Under de gamla segelskeppens tid representerade de det såkallade däcksfolket, eller deri för manövern erforderliga »halande kraften». Men på ett sådant fartyg behöfdes derjemte, i viss proposition, ett antal sjömän, som till väders utförde svårare arbeten. På de nyare stridsfartygen är tacklingen betydligt förminskad och ofta förefinnes alldeles icke någon sådan. Likasom hela besättningens styrka är reducerad, så är detta och fallet med märsgastarnas antal, och på fartyg utan tackling är hela besättningen »däcksbalk». Till kanonbetjening äro båtsmän obestridligen fullt användbara och såsom eldare uppgifvas de af de fleste fartygschefer vara särdeles lämpliga.

Det af 1870 års Riksdag tillsätta särskilda utskott för behandling af väckt motion om reorganisation af rikets sjöförsvar kom ock till det resultat, att båtsmanshållet ingalunda visat sig otjenligt, utan att, enligt hvad »allmänt er- »kännes, båtsmännen med göda kroppskrafter förena en synnerlig härdighet och »stundom äfven framstående anlag för sjöyrket, hvarföre större delen bland dem »sannolikt genom tillräcklig öfning skulle kunna göras skicklig till tjenstgöring »vid sjöförsvaret,» hvartill komma, »att båtsmanshållet försäkrar om en viss

38 Bil. N:o 4 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om /Statsverket 1873.

»manskapsstyrka, oberoende af de omständigheter, som vid utbrottet af ett krig »försvåra legning eller förhyrande af nödigt antal sjöfolk» — en fördel, som Utskottet anser val förtjena att vid frågans afgörande tagas i beräkning.

Det är ock tydligt att om båtsmansinstitutionen skulle försvinna, måste det manskap den lemnar ersättas genom annat till fartygs bemanning Renligt folk. Endast tre vägar voro dervid tänkbara. Den första vore att öka den värfvade matroskåren, så att den ensam förslogs till fartygens besättningar. Den nuvarande matroskåren är i utmärkt skick, och jag har äfven här ofvan ifrågasatt dess förökande genom att förändra kanoniererna till matroser, men att öka desses antal öfver en viss gräns vore knappast möjligt. Vårt lands klimatiska förhållanden tvinga oss olyckligtvis att inskränka våra egentliga sjööfningar till några få månader om året. Det skulle derföre mota störa svårigheter att under en stor del af året på ett ändamålsenligt och för vinnande af sjömannabildning Renligt sätt sysselsätta en flerdubbelt talrikare matroskår, än den vi redan ega; de betydliga kostnaderna för en sådan organisation och flera andra svårigheter att förtiga. En dylik utväg att ersätta båtsmännen torde ej heller på allvar kunna ifrågasättas.

Ett annat förslag är att, i stället för båtsmännen, uppsätta en i landets kusttrakter värfvad trupp med årlig lön, hvilken skulle qvarblifva i sin hemort och endast ställa sig till statens förfogande då hans tjenst vid sjöförsvaret påkallas. Det finnes dock ingen anledning' antaga, att till donna trupp skulle erhållas folk ur annan eller till sjötjensten mera lämplig folkklass, än just den, hvarifrån båtsmännen nu rekryteras. Oberäknad! ovissheten att på detta sätt alltid kunna anskaffa den för tjensten behöfliga styrkan samt den betydligt ökade kostnad, som deraf utan tvifvel blefve eu följd, så är den ytterliga lösligheten af en sådan organisation i ögonen fallande. Det är nemligen alldeles omöjligt att på förhand eller vid antagningen bestämma till huru lång tjenstetid en hvar af manskapet ens under fred kan behöfva uppkallas, och det skulle dessutom sannolikt blifva ytterst svårt för vederbörande befäl och myndigheter att hålla så pass reda på detta i privat sjöfart och andra egna angelägenheter obundet kringströfvande manskap, att det ens med någon säkerhet kunde påräknas vid de tillfällen då det behöfde användas. Med fullt skäl barock sednast omförmälda kommité kunnat yttra: att en båtsmansstyrka, som genomgått en ordentlig rekrytkurs, år att föredraga framför hvilken annan styrka som helst, som vid ett krig stillfälle skulle ersätta denna fasta trupp, vare sig sjöbeväring eller förhyrda — och det nu ifrågavarande sjöfolket skulle blifva ett slags mellanting mellan dessa, båda slag.

Det tredje sätt, hvarpå sjöförsvaret skulle kunna tänkas få ersättning för båtsmännen, vore om en allmän värnepligt lades till grund för hela vårt försvarsväsende, med förbehållen rätt för sjöförsvaret att af de beväringsskyldige

39 Bil. N:o 4 till Kong!. Majds Nåd. Prof. N:o 1. om Statsverket 1873.

årligen utvälja ett visst antal, helst redan, sjövana, unga män, samt derefter qvarhålla dem i aktiv militär- och sjötjenst under vissa år. Men det är uppenbart, att eu sådan organisation ej låter sig tillämpas på sjöförsvaret, med mindre den samtidigt införes vid landtförsvaret. De uppoffringar af tid och penningar, som ett sådant, uteslutande på beväring bygdt krigssystem medför äro, så framt det skall blifva någorlunda betryggande, så utomordentligt störa, att jag ej anser tänkbart, att landet för närvarande skulle vara benäget underkasta sig dem.

lag har följaktligen ej tvekat att, hvad manskapet angår, uti den organisationsplan för sjöförvarets militärpersonal, som här framställes, utgå från det antagandet att båtsmännen, Indika äro fullt användbara för sjöförsvarets tjenst och derjemte, åtminstone för närvarande, icke lämpligen kunna ersättas med någon annan trupp, höra bibehållas. Skulle emellertid framdeles eu så beskaffad värnepligtslag blifva antagen, att den erbjuder sjöförsvaret eu fullgod ersättning för båtsmännen, så lägger den nu ifrågavarande organisationsplanen i öfrig! intet hinder i vägen för en dylik förändring.

Redan från början af båtsmanshållets införande voro båtsmännen beräknade att fylla det dubbla åliggande! att vara besättning å kronans fartyg och arbetare å kronans varf. I öfverensstämmelse härmed lemna äldre Kong!, bref och resolutioner föreskrifter om »båtsmäns uppfordring till kronans arbete»; »deras kommendering till släparbete på varfven»; derom att »kronan och riket kan icke betagas rättighet att uppfordra båtsmän för sådan! arbete, som enskilde åtagit sig för kronans räkning» o. s. v., på samma gång de tala om båtsmäns användande till sjötåg och krigsöfningar. Det är val antaglig!, att under våra forna krig större delen af båtsmännen använda till besättningar å fartygen, men under fredstid har största antalet säkerligen alltid begagnats till utförande åt arbeten a, flottans stationer, så inom som utom varfven, och i hufvudsaken fortfar detta förhållande ännu. Otvifvelaktigt är att å våra krono varf båtsmännens arbetskraft svårligen kan alldeles undvaras, äfven med afseende på andra arbeten än fartygens direkta utrustning till sjöexpeditioner.

Man liar hört den satsen framställas, att båtsmannens användande till arbetsmanskap skulle vara helt och hållet oförenlig! med deras militära utbildning; ja till och med att det skulle vara nedsättande för dem och deras sjelfaktning förringas genom det släparbete de härvid underkastas, .lag kan dock ej dela donna uppfattning. Arbete är i sig sjelf! aldrig nedsättande, och kronans arbete kan allra minst vara det för män, som samtlige tillhöra den egentliga arbetsklassen, och Indika, såväl före som efter inträde! i kronans tjenst, i sina liera förnämligast lefva af kroppsarbete. Alla tiders erfarenhet har äfven visat att arbete, strängt och ordnad! arbete, långt ifrån att försämra eller skada Bih. till Riksd. Prut. 1813. 1 Sami. 1 Afd. 5

40 Bil. N:o 4 till Kong!. May.ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1873.

en. krigstrupp, ofta varit ett medel i kraftfulla befälhatvares händer att öka dess moraliska värde, på samma gång det härdat de kroppsliga krafterna. Det mindre göda inflytande på båtsmännen, som deras användande såsom varfsarbetare stundom visat, bör derföre ej föranleda till ett obetingadt förkastande af detta bruk; helst den egentliga orsaken till det anmärkta missförhållandet är, att flertalet af båtsmännen hitintills aldrig erhållit någon fullständigare militärisk rekrytbildning, samt för öfrig!, under de lider de varit kommenderade till arbetens utförande, saknat den militära omvårdnad och den disciplinära tillsyn, hvarförutan äfven den bästa trupp snart skall visa eu märkbar försämring. Donna närmare tillsyn bär mycket försvårats derigenom, att ett så stort antal båtsmän uppfordrats för arbete ä varfven. De jemförelsevis ringa belopp, hvartill anslaget till flottans nybyggnad och underhåll varit i riksstaten uppfördt, hafva nemligen föranleda att man till alla sådana arbeten, för hvilka båtsmän äro användbare, måst anlita donna arbetskraft, hvars kostnad visserligen äfven drabba! staten, men dock utgått under andra titlar och på annat sätt. Den äldre teorien om det sätt, hvarpå sjöförsvaret borde draga mesta nyttan af båtsmanshållet var, att af eu tillgänglig myckenhet individer utvälja ett mindre antal sådana, som ansågos mest passande till örlogstjensten samt utbilda dem till donna tjenst, hvaremot hela den öfriga delen endast påräknades såsom en arbetsstyrka för var tv ens behof. Äfven på donna väg, om den blifvit på allvar beträdd och ihärdigt fortsatt, hade möjligen flottans behof af disciplinerad! och öfvad! manskap kunna! tillgodoses. Men visst är, att teorien ej så tillämpats, att detta behof hitintills blifvit ens approximativt fyldt. Ännu innevarande år utgjordes besättningarna å de flesta sjökommenderade fartyg till eu stor del af rekryter och alldeles oöfvad! manskap.

Ehuru det, såsom jag ofvan sökt visa, ej kan i princip antagas såsom under alla förhållanden förkastligt att använda militärtrupp till arbete för militärbehof, så bör dock visserligen hufvudändamålet för densamma aldrig vara att utgöra eu arbetstrupp, hvarför ej eller större antal båtsmän bör ingå uti flottans stamtrupp, än som kan bibringas eu nöjaktig sjömannautbildning och som i krigstid erfordras till bemanning af våra fartyg, skötande! af sjöminematerielen samt sådan tjenst å sjö försvarets stationer, hvartill disciplinera, It sjöfolk är behöflig!.

Af bil. N:o 1 synes, att till bemanning af de krigsfartyg vi nu ega, jemte dem som äro under byggnad samt den mindre minafdeiningen, erfordras 1,599 man matroser, jungman och båtsmän; vid hvilken beräkning dock bland stridsfartyg'^ upptagits hvarken långskeppet »Stockholm», ångfartyget »Valkyrkm». segelkorvetterna »Norrköping», »Josephine» och »Lcigerbjelke», och de öfriga

41 Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Vroy. No 1, om Statsverket 1873.

äldre segelfartygen *), ej eller de ännu vid Stockholms station qvarvarande roddkanonhåtarne. Nämnda manskapsstyrka, ökad med en tredjedel, liar ansetts erforderlig till bemanning af den ökade sjökrigsmateriel vi kunna hoppas erhålla, till eu större mina (delning samt till ersättning för tillfälligt sjuke, vakande in. fl. För stationernas militärbehof äro ytterligare beräknade 668 man, så att flottans ständigt tillgängliga och öfvade stamtrupp skulle upptaga eu styrka af

2,800 man gemenskap.

Bil. N:o 4 utvisar att detta antal är beräknadt att fyllas medelst:

a) de matroser, som ej gorå underofficerstjenst......... 513,

b) till karlskrifning färdige skeppsgossar..................... 74.

c) af båtsmanshållet ................................................... 2,213.

Summa 2,800 man.

För att nu kunna bedöma i hvad mån det låter sig gorå att bibringa dessa 2,800 man den för deras yrke behöfliga utbildningen, hafva beräkningar blifvit gjorda, hvilka återfinnas uti bil. N:o 5 med åtföljande promemoria, till Indika jag i detta hänseende torde tå hänvisa. Det har dervid antagits, att eu matros bör erhålla i medeltal 120 dagars och en båtsman 80 dagars öfning till sjös, utom den förberedande rekrytbildningen å land vid stationernas exercisskolor. Det visar sig då att. med det nuvarande exercisanslaget och de hitintills vanliga kostnaderna för sjöexpeditionerna, matroskåren, beräknad till 600 man, samt 1,489 båtsmän kunna hållas fullt öfvade. På sätt jag ofvan anfört är äfven vid dessa beräkningar antaget, att öfningarne förnämligast skola ske inom Östersjön och Nordsjön, och högst eu tredjedel af öfningsanslaget användas till sjöexpeditioner å afläggare farvatten. Båtsmännens uppfordring till tjenstgöring bör dock, hädanefter som hitintills, i allmänhet omfatta f af deras tjenstetid eller i medeltal 120 dagar om året, hvarvid 40 dagar höra användas till exercis och militäröfningar å land, till biträde vid upptackling och utrustning åt de fartyg, å hvilka de sjelfve äro ämnade att utgöra besättningar, m. fl. sjömansarbeten.

Det är allmänt erkändt, att till besättningar å krigsfartyg ungt folk är att, föredraga framför äldre och att vid eu viss ålder matrosen vanligen förlorar eu del af den rörlighet, som vissa delar af hans yrke kräfva. Detta galler i ännu högre grad för båtsmännen, hvilka, jemte det att den tid, som kan anslås till deras yrkesutbildning, är betydligt kortare än för matroserna, äfven efter inträdet i tjensten gemenligen använda en större del af sin tid till vanligt landtmannaarbete. Med afseende härpå och då det begränsade

*) Linieskeppen Försigtigheten och Skandinavien, fregatten Eugenic, korvetterna af Chapman, Najaden och Svalan, briggarne Nordenskjöld och Gladan, galeasen Kamelen, skonertarne Amiral af Puke och Falk samt tre skeppsgossebriggar.

z

42 Bil. N:o 4 till Koncjl. Maj:ts Nåd. Prof). N:o 1. om Statsverket 1873.

öfningsanslaget mindre bör användas på sådana individer, hvilkas tjenstetid nalkas sitt slut, och som derföre i allmänhet höra lemna rum å öfningsfartygen för

yngre kamrater, har jag ansett, att båtsmän i allmänhet icke höra utsändas på de årliga öfningsexpeditionerna efter uppnådda 40 lefnadsår.

Af infordrade uppgifter om i tjenst varande båtsmäns ålder visar sig, att år 1871 något öfver en tredjedel af hela antalet uppnått 40 år och derutöfver. De föreskrifter angående nedsättning i den högsta tillåtna åldern för båtsmansrekryter, som genom Kongl. kungörelsen den 19 Januari ! 872 blifvit meddelade, och de förändringar uti vilkoren för båtsmäns antagande, som jag bär nedan kommer att föreslå, torde väl verka någon nedsättning uti deras medelålder och minska antalet af dem, som öfverskridit 40:de lefnadsåret, men antagligen kommer äfven derefter omkring j- af båtsmännen att vara 40 år och deröfver. Äfven efter nämnde ålder äro dock båtsmännen fullt tjenst hare till flera militärgöremål å stationerna, och många individer hafva ännu tillräcklig rörlighet för att användas såsom reserv vid större rustningar eller till besättning å fartyg,

som utsändas i stationernas ekonomiska uppdrag.

Vid uppfordring af de båtsmanskompanier, som komma att fortfarande användas till flottans sjötjenst, böra således i allmänhet endast de två tredjedelarna till lefnadsåren yngste af manskapet kommenderas å öfningsfartygen och den äldre tredjedelen, som genomgått fullständig militäruppfostran, qvarstanna å stationen såsom reserv samt der användas till bevakning, sjömansarbetens utförande å varfvet, bemanning af stationens mindre, för ekonomiska och andra tillfälliga behof, utsända fartyg, till besättning å strandbatterier och annan militärtjenst.

Det har ofvan blifvit antaget, att 1,489 man båtsmän komma att erhålla fullständig öfning till sjös. Om nu härtill, på sätt föreslagit blifvit, uttagas de till åren yngste båtsmännen inom de till sjötjenst afse dd a båtsmanskompanierna

till ett antal af | utaf hvardera kompaniets hela nummerstyrka, så skulle hela

summan af de för militärtjenstens skötande till sjös och lands vid sjöförsvaret (Kvarstående båtsmän utgöra omkring 2,233 man — eller, såsom de i bil. N:o 4 äro utförde, 2,213 man. Denna sistnämnda siffra öfverensstämmer ock med den

som eib ål lss, då från hela nuvarande effektiva båtsmansstyrkan......... 5,676

afdragas dels de tillåtna vakanserna i Blekinge och S. Möre 1,141, dels de kompaniers styrka, som enligt förut väckt förslag

ansetts höra öfverföras till armén .......................................... 2,322 g j yg

eller 2,213 man.

Hvad beträffar de 2,322 båtsmansnuminer, hviska föreslagits skola till armén öfverflyttas, så torde frågan derom, såsom rörande försvarsverket i sin helhet, böra behandlas i sammanhang med nytt förslag till landtförsvarets organisation och följaktligen anstå, till dess ett sådant förslag kan komma under pröfning, då

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj ds Nåd Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 43

tillfälle äfven kunde yppas att tillse, om en del andra båtsmansnummer än de förut ifrågasatta möjligen skulle kunna lämpligare afses för landtförsvaret. Någon ytterligare vakanssättning af större eller mindre delar af båtsmanshållet, än den som redan medgifvits, kan jag således ej nu tillstyrka, De för Kong!, flottans effektiva stamtrupp, enligt ofvanstående beräkningar, ej påräknade båtsmän böra tillsvidare qvarstå vid sjöförsvaret och genomgå fullständig rekrytbildning å land, samt derefter användas dels till besättningar å sjufästningarne vid Karlskrona — hvartill jag vid annat tillfälle återkommer — dels till arbetare å flottans varf och stationer.

Jag hav ofvan framhållit att båtsmännen från gammalt vant påräknade ej endast till ren militärtjenst, utan ock till arbetsmanskap för sjöförsvarets behof, samt att de ännu dertill användas i betydlig utsträckning, så att de i sjelfva verket äro att anse so in hufvudstyrkan af varfvens arbetare i alla de fall, då ej särskild bandtverksskicklighet erfordras. Det följer häraf att, om dessa båtsmän en gång komma att afgå från sjöförsvaret, en ersättning måste beredas, genom en sådan tillökning i anslagen till flottans nybyggnad och underhåll, att private arbetare till ett erforderligt antal kunna antagas till fyllande af den genom förlusten af båtsmännens arbetskraft uppkomna bristen. På sätt statsrådsprotokollet den 9 Januari '1871 innehåller hav jag redan, vid frågan om öfverflyttning af j?,32£ man båtsmän till armén, uttalat nödvändigheten af en sådan ersättning, derom jag ej eller nu velat underlåta att erinra, ehuru frågan icke föreligger till omedelbart afgörande.

Sedan jag nu redogjort för de skäl, som tala för båtsmäns bibehållande vid sjöförsvaret, äfvensom angifvit det antal båtsmän, som enligt gjorda beräkningar fortfarande bör ingå uti Kong!, flottans stamtrupp och den öfningstid, som kan beredas till deras militära uppfostran och bildning, återstår att tillse dels hvilka åtgärder, soro höra vidtagas i afseende på båtsmansstyrkan på roten, i ändamål att förbättra disciplinen och i allmänhet höja båtsmannens tjenstbarhet, dels ock sättet, för afhjelpande af de olägenheter, som vidlåda de nu vanligast förekommande båtsmanskontrakten.

I förra afseende! yttrar Kommitén för organisation af sjöförsvarets militärpersonal : »Det torde vara eu genom erfarenheten erkänd sanning, vitsordad »sednast af den, af Eders Kong!. Maj:t under den 4 December -1868 tillsätta »Kommité till utredning af frågan om lindring i båtsmanshållet, att båtsmans- »institutionen i allmänhet icke erhållit den omvårdnad, som varit oneklig för att »kunna gorå båtsmannen till såväl duglig sjökrigsman, som eu inom sin hemort »nyttig och aktad medborgare. Skälen härtill hafva varit flerahanda. Dels hafva »kompanierna på roten saknat tillräckligt befäl, dels har detta befäl, på grund af »de ringa respenningar som bestås kompanicheferna, icke billigtvis kunnat tillhållas »att, genom ofta förnyade besök inom hvarje del af sitt kompani, så noggrant

44 Bil. N:o 4 till Kongl. Maijts Nåd. Prof). N:u 1, om Statsverket 1873.

»som ensidigt varit fullgöra sina skyldigheter i detta afseende, dels att då till »kompanichefer ofta måst användas officerare, hvilka blifvit förflyttade från aktiv »stat, kompanierna icke alltid hafva kunnat skötas med samma för tjensten lefvande »intresse, livilket herde kunna förväntas hos deri, som ännu stode qvar å aktiv »stat.» Brist på tillräckligt befäl å roten samt otillräcklig tillsyn öfver det sätt, hvarpå kompanierna våndas, äro olägenheter, som i första hand behöfva af™ hjelpas. Derjemte bör för båtsmannen öppnas möjlighet af befordran till underbefälsbeställningar, hvilka, jemte det de medföra någon ekonomisk fördel, äfven äro egnade att egga hans hederskänsla och höja hans ställning inom det samhälle lian tillhör. Enligt Kommiténs förslag skulle vid hvarje kompani utöfver de vanliga korporal erna tillsättas en eller två distinktionskorporaler, hvilka ej borde tillhöra något visst korporalskap, utan hvilkas verksamhet borde utsträckas till hela kompaniet; och skulle de erhålla ett ärligt arvode af 90 B:dr hvardera. En närmare granskning af kompaniernas förläggning och den utsträckning de ega visar dock att donna åtgärd ej kan anses såsom tillfyllestgörande. Det år nemligen denna kompaniets utsträckning och dess förläggning i en mängd olika socknar eller på ett stort antal Öar i skärgårdarne, som vida mera än kompaniets

nummerstyrka förorsakar svårigheten af dess skötsel på roten. Af de statistiska uppgifter jag i detta hänseende låtit sammanföra, och som återfinnas uti bilagan N:o 15 visar sig, att en stor olikhet eger rum emellan såväl kompaniernas

manskapsstyrka som vidden af de områden, hvarinom de äro förlagda. Under det att t. ex. 'Ireta Blekinge kompani har en nummerstyrka af 263 man, fördelade på endast omkring 2,9 qv.-mil, har Tjust kompani 118 man på eu

mer än tio gånger sä stor yta, och är i följd häraf vidare svårare att skota

än det förstnämnda. Af dessa uppgifter framgår ock att båtsmanskompanierna i allmänhet hafva en ojemförligt större utsträckning än förhållandet är med landtarméns indelta kompanier. Äfven den mest nitiske kompanichef skulle svårligen vara i stånd att ensam tillbörligen skota ISO ä 250 man, fördelade på en yta af ända till 20 a 30 qv.-mil. Ej nog att han, då kompaniet eller någon del deraf uppkallas till tjenstgöring, skall aflemna manskapet å rendez-vousplatsen eller, om så erfordras, följa det till stationen samt vid manskapets återkomst från tjänstgöringsorten åter mottaga det; han måste ock närvara vid generalmönstringar, rekryteringar, utläggning eller laga syner å torp in. fl. ekonomiska förrättningar och dessemellan genom kyrkoparader eller under särskildt sammankallade möten med manskapet lära personligen känna båtsmännen, tillse huru de vårda de beklädnads- och kronopersedlar, som de hafva under egen vård, bilägga uppkomna tvister emellan dem och rothållarne, samt göra sig kunnig om deras uppförande in. m. Det biträde kompanichefen härvid kan af en eller två ibland båtsmännen sjelfva uttagne distinktionskorporaler erhålla blir ej tillfyllestgörande, utan det behöfves ett underbefäl, soro kompanichefen vid en de! af nämnda för-

45 Bil. N:o 4 till Kongl. Majtts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

rättningar kan sända i sitt ställe dit, der lian ej sjelf medhinner att infinna sig, och som dervid kan uppträda med erforderlig sakkännedom och personligt anseende, det vill säga en underofficer, närmast motsvarande indelta arméns fanjunkare. Att låta båtsmanskorporalen uppträda som kronoomhud vid en del ekonomiska förrättningar lärer visserligen hafva förekommit, men följden har visat sig mindre god och försöket alls icke efterföljansvärdt.

Vid de kompanier, som äro förlagda inom mindre vidsträckta områden, torde väl en officer inom hvarje kompani vara tillräcklig för dess skötande, under antagande, att han någon längre tid får qvarstanna såsom chef för samma kompani. Men det har störa svårigheter att ständigt förse de nuvarande 31 båtsmanskompanierna med hvar sin chef, och ännu svårare har det visat sig att undvika täta ombyten af dessa chefer. Man har derföre ofta måst nöja sig med att tidtals låta en officer skota två kompanier, och exempel finnas att samma kompani fatt nya befälhafvare flera gånger inom ett år. Dertill kommer att, då chefen följer kompaniet eller någon del deraf till stationen, allt befäl i landsorten för lång tid saknas för skötande af den qvarvarande delen och de fyrfaldiga ekonomiska bestyr, som äfven under manskapets bortovaro förekomma. Det har derföre synts mig fördelaktigare att förena 2 och på en del ställen 3 kompanier, hvilkas förläggning gör sådant möjligt, under en kompanichef biträdd af en underofficer. Kompanicheferna skulle derigenom minskas från 29, som de nu äro, till endast 19, och det oaktadt med tillhjelp af kompaniernas underofficerare och distinktionskorporaler kunna skota tjensten vida bättre än hitintills varit möjligt.

Dessa underofficerare höra i allmänhet under fredstid ständigt qvarstanna å roten, eller åtminstone aldrig lemna kompaniets stånd, då kompanichefen åtföljer en större eller mindre del af kompaniet till tjenstgöring å station, eller eljest är frånvarande. De skulle då vara ansvarige för kompaniexpeditionens förande och skuta, efter korrespondens med kompanichefen, alla löpande ekonomiska ärenden. Vid de tillfälliga ombyten af kompanichefer, hvilka ej alltid kunna undvikas, i synnerhet då de tillhöra deri aktiva staten, blir äfven vida lättare för den nykomne att inhemta full kännedom om kompaniet, när der ständigt finnes en underofficer anställd.

Men jemte underofficerarne anser jag de af Kommitén föreslagna distinktionskorporalerna såsom en särdeles nyttig och väl behöflig militärgrad vid båtsmansinstitutionen. Dock torde ej sådana, jemte underofficerare, behöfva anställas utöfver det vanliga antalet korporaler, utan utväljas bland desse med iakttagande deraf att, så vidt ske kan, hvarje distinktionskorporal komme att tillhöra hvar sin hälft eller tredjedel af kompaniet. Deras åliggande skulle blifva att inom större områden af kompaniet öfvervaka ordningen och till kompanichefen eller underofficeren anmäla de förändringar eller i ifrigt inträffande tilldragelser, som

46 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873.

böra komma till befälets kännedom, samt meddela underlydande från befälet kommande order och föreskrifter. Vid kompaniets uppfordring bör alltid dess distinktionskorporaler vara truppen följaktige, eller, om endast någon del af kompaniet är uppkallad, så vidt möjligt åtminstone en distinktionskorporal deruti inbegripas. A stationen blir distinktionskorporalens befattning att biträda kompanichefen eller kompanibefälhafvaren, om ej chefen är uppkallad, med vården af kompanirustkammaren och öfriga ekonomiska göromål, då, den underofficer, som enligt gällande föreskrift i nämnda ändamål nu tilldelas hvarje uppfordra^, båtsmanskompani, sålunda blir obehöflig.

Införandet af distinktionskorporaler skulle otvifvelaktigt i sin mån bidraga till att höja båtsmansinstitutionen genom den sporre utsigten till befordran alltid utgör. Sedan exercisskolorna blifvit fullständigt ordnade, bör ingen till korporal befordras, utan att. dessförinnan hafva genomgått de för kompetens till sådan befordran föreskrifna teoretiska och praktiska prof. De distinktionskorporaler, som aflägga de ytterligare kunskapsprof, hvilka erfordras för att blifva båtsmansunderofficerare, böra ock kunna till sådana befordras, derest de i öfrigt besitta dertill passande egenskaper. Hufvudsakligen skulle dock, såsom jag ofvan nämnt, båtsmans-underofficerare erhållas dels från flottans aktiva underofficersstat, dels från matroskåren, hvarjemte sådana äfven torde kunna påräknas från volontär^ och underofficerare vid indelta armén, bland hvilka dertill passande individer säkerligen ofta skola kunna träffas.

Uti bil. N:o '15 är behofvet af befäl och underbefäl för hela båtsmanshållet närmare angifvet. För hvart och ett af de vidsträcktaste bland nuvarande kompanierna äro beräknade en officer och en underofficer, hvaremot af de mindre och nära hvarandra belägna kompanierna två och på en de! ställen tre blifvit förenade under en chef med biträde nf en underofficer. Hela antalet befäl utgöres af i 9 officerare och '19 underofficerare. Af distinktionskorporaler äro beräknade L på hvarje nuvarande kompani, med undantag af de mycket störa och utsträckta I:sta och 2:dra Bohus, Norra Hallands samt de 4 Norrlandskompanierna, som hafva ansetts behöfva 3 hvartdera, och Vestgöte kompani, som endast behöfver 1. Hela antalet distinktionskorporaler uppgår derigenom till 68 stycken.

Om än kompanicheferne till sitt biträde vid kompaniernas skötande erhålla dels ett ständigt underbefäl, dels distinktionskorporaler, så fordras likväl ytterligare, om all den omsorg som den nya organisation åsyftar, skall kunna lemnas åt båtsmanskompanierna på roten, att kompanichefernes arvoden något ökas. Kompanichefsbefattningarne äro redan nu i allmänhet ej eftersökta och anses, särdeles af officerare på den aktiva staten, såsom i ekonomiskt hänseende synnerligen betungande. De äro nemligen ej, såsom vid landtarmé^ beställningar på fast stat, medförande inkomster, som vanligen ej obetydligt öfverstiga hvad öfriga kamrater inom graden uppbära, utan endast kommenderingar på obestämd

47 Bil. No 4 till Kanyl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873.

tid. Kompanicheferna äro skyldige att åtfölja sina kompanier vid dessas upp fordring, hvilket vanligen eget- ruin vid ruter!ngen 12 månader hvart tredje år, och vid indelningen i månader hvarje år, och de af dem, som tillhöra aktiva staten, blifva ofta äfven dessemellan uppkallade till sjökorn mundering eller annan militärtjenst på stationen. Dessa ständiga flyttningar och svårigheterna, både på landet och vid stationerna, att anskaffa bostad, hvarigenom de ej sällan nödgas att hålla sådan på båda ställena, medföra för de fleste vida större utgifter, än som betäckas af det arvode af 300 R:dr, som för närvarande bestås dem. Då nu kotnpanichefsområdena i de flesta fall, genom förening af två eller tre kompanier under samme chef, blifva mycket vidsträcktare och det dithörande manskapet vida talrikare, kommer äfven tjenstgöring^,, oaktadt det biträde kompanichefen^ erhåller, att blifva betydligt strängare än hittills. Kompanichefen,e måste ock på egen bekostnad utföra en del af de tjensteresor inom kompaniernas stånd, som åligger dem, och genom områdenas större utsträckning blir äfven denna skyldighet förenad med ökade kostnader. Jag anser derföre billigheten fordra att deras arvoden ökas från 300 Rdr till 500 R:dr.

Föi unde, officerarne vid båt smans häl let höra lönerna delas uti två klasser och uppfö, as till samma belopp, sou, för de båda lägre underofficersgraderna vid flottan, eller till 900 R:dr för de 9 äldste och 800 för de 10 yngste. Man kan numera ej påräkna att erhålla duglige män, beredde att verkligen egna sin tid åt tjenstår,, så som bär kommer att fordras, för lägre löner än de föreslag,,e. EJ e^er kora de underofficerare, som antagligen komma att förflyttas till båtsmanshållet från flottan, utsättas för ekonomiska förluster. Otillräckligt lönade underofficerare blefve nödsakade att utom tjensten söka förskaffa sig bidrag till sitt uppehälle och skulle derigenom icke kunna lemna kompanicheferna det biträde, som i annat fall kunde påräknas.

Korporalerna vid båtsmanshållet hafva för närvarande endast 38 Ridt- i arvode. Att detta numera är en otillräcklig ersättning för den ej ringa tidspillan de måste vidkännas, har tillfyllest gifvit sig tillkänna derigenom, att, enligt hvad kompanicheferna anmäla, det med hvarje år blir svårare att förmå duglige och arbetsamme karlar att åtaga sig korporalsbefattningar. Detta arvode bör derföre höjas till 60 R:dr och de nya distinktionskorporalernas bestämmas till 100 R:dr. Äfven vicekorporalerna, som nu ej hafva någon ersättning för sin befattning och den korporalstjenst de ofta få gorå, höra af enahanda skål erhålla en godt “rörelse af 30 R:dr om året.

På det att de åtgärder, sou, vidtagas till förbättrad vård om båtsmanskompamerna på roten skola bära frukt, erfordras jemväl att kompanibefälets verksamhet noggrannare än hittills kunna! ske, öfvervakas och kontrolleras. Kommitén för organisation af militärpersonalen föreslå,- att detta skall ske genom särskilda för Bih. till Rilcsd. Prof. 1873. 1 Sand.. 1 A/d. ti

48 Bil. No 4 till Kongl. Mai ds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1873.

ändamålet utsedde inspektörer, en åsigt, den äfven jag fullkomligt gillar. Till dylika inspektörer, hvilka jag anser vara alldeles nödvändiga, böra användas passande regementsofficerare, som från stationerna utsändas på de lider och med de åligganden Kong!. Maj:t genom för dem utfärdad instruktion närmare bestämmer, dock utan att de för donna befattning erhålla särskild! arvode utöfver den reseersättning, hvartill de enligt gällande författningar kunna vara berättigade.

Enligt instruktionen för kompanicheferna af båtsmanshåll! den 6 April 1838, tillkommer approbation af båt.smansrekryt ensamt kompanichefen eller den i hans ställe beordrade officer, hvilken det åligger att dervid noga följa författ— ningarnes föreskrift, så att det manskap, som antages, är välfräjdad!, friskt och felfritt samt inom föreskrifven ålder. Är ej kompanichefen eller någon i hans ställe beordrad officer i landsorten närvarande vid de tillfällen, då rust- eller rothållare har rekryt att insätta, uppvisas karlen till inskrifning hos Kong!. Majrts befallningshafvande, kronofogden eller länsmannen, men är icke antagen förr än kompanichefen, eller den i hans ställe varande officern, honom godkänt, och om den sålunda uppvisade rekryten af dessa sedermera” ogillas, anses rekryteringen såsom icke verkstäld. Denna rust- och rothålfares skyldighet att uppvisa hvarje rekryt för kompanichefen, innan rekryten blir approbera^!, medför ej obetydliga kostnader och svårigheter uti kompanier af stor utsträckning, der en resa af många mil härför etfordras. Å andra sidan har det ock visat sig att olika kompanichefer haft en ganska skiljaktig uppfattning om hvad som bör förstås med att, karlen skall vara »välfräjdad, frisk och felfri», så att då somliga varit alltför efterlåtna vid besigtningen, hvarigenom alldeles olämpliga rekryter stundom blifvit approberade, hafva åter andra af för långt gånge! nit varit alltför svåra att tillfredsställa.

Uti instruktionen för generalmönstringars förrättande med Kongl. flottans kårer den 11 September 1841 föreskrifves att generalmönsterherren skall tillse att duglig! och välfräjdad! manskap blifvit antaget, och att alla efter sista generalmönstringen inskrifna rekryter skola, derest de befinnas till tjensten duglige, approbera», men de oduglige ogillas. Rothållaren är således ej säker om hans rekryt blir fullt godkänd, äfven då denne blifvit af kompanichefen approbera^ förr än rekryten undergått nästföljande generalmönstring. Ett lämpligare sätt för verkställandet af rekrytering vid båtsmanshållet synes vara af behofvet, påkalladt, och torde i sådan! afseende höra stadgas, att rekryter få till approbation uppvisas vid särskilda rekryteringsmöten. som utlysas af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i samråd med båtsmansinspektören och h vil ka skola bevistas af såväl denne som landshöfdingen eller hans ombud. Dessa möten höra utsätta» att hällas på två eller flera ställen inom kompaniets stånd, så belägne att de rekry-

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proy. N:o 1, om Statsverket 1873.

teringsskyldige rust- eller rothållarne i trakten utan större tidspillan der kunna infinna sig. Vid rekryteringsmötet skall båtsrnansinspektören vara åtföljd af en

läkare från stationen och då ega att med generalmönsterherres makt och myndighet antaga eller kassera uppvisade rekryter. Rust- eller rothållare höra dock ega att äfven mellan rekryteringsmöt na uppvisa och inskrifva rekryt hos kompanibefälet, och, om karlen sedermera blir godkänd vid nästa rekryteringsmöte, vara

befriad från erläggande af vakansafgift längre, än till den dag då sagde upp-

visning egt rum.

Det skulle för (ifrigt otvifvelaktigt bidraga till underlättandet af en god rekrytering, om båtsmannen ej vore nödsakad att ovilkorligen binda sig vid

tjensten för hela sin kraftfulla ålder. Visserligen medgifva gällande författningar stationsbefälhafvaren att bevilja båtsman afsked, då hans ansökan understödjes af rust- eller rothållaren, men karlen har icke någon rättighet till afskeda erhållande, så vida han i (ifrigt är fullt tjenstbar, annat än i den händelse han förvärfva! hemmansbruk eller besutenhet å egande torplägenhet. Tvifvelsutan skulle mången duglig karl med mera beredvillighet söka anställning som båtsman, om han redan vid antagande! visste att han ej ovilkorligen bonde sig för mera än eu begränsad tjenstetid, efter hvars förlopp han på vissa vilkor kunde fordra att åter blifva fri. Båtsman, som fyllt 27 lefnadsår och i sin tjenst varit 7 år

anstäld, borde under fredstid vara berättigad att, efter derom gjord anmälan, erhålla afsked, dock med skyldighet, att, om han af sådan rätt före uppnådda 15 tjenstår vill sig begagna, sätta krigsduglig karl i sitt ställe, mot enahanda löneförmåner, som han sjelf af roten åtnjutit. En dylik föreskrift vidrör likväl i någon mån rust- och rothållarnes rätt, hvadan jag torde här nedan få återkomma dertill, och behandla frågan i sammanhang med framställningen om kronans öfvertagande af hela kostnaden för båtsmansbeklädnaden.

De förändringar jag här ofvan föreslagit uti båtsmännens fördelning och användande medföra ock en ombildning af den nuvarande artilleribålsmans-institutionen. Donna bildades först år 184 5 i ändamål att fylla behofvet af öfvade och skicklige kanonkommendörer utöfver den tillgång matros- och kanonierkårerna dertill lemnade och Rikets år 1850—1851 församlade Ständer anvisade, på grund af nådig proposition, 18,160 R:dr till arvoden åt 1,216 artilleribåtsmän och korporaler. Sedermera har institutionen undergå!! åtskilliga modifikationer, sednast genom reglemente för skärgårdsartilleriets skolor af den 19 November 1867.

Kommitén för organisation af militärpersonalen har föreslagit artilleribåtsmansinstitutionens upphörande, samt manskapets indelande uti tre manskapsklasser, utom rekrytklassen, på grund af uppnådd olika skicklighet i yrket. I öfrig! har Kommitén framställt förslag till manskapets ytterligare fördelning uti flera yrkes-

50 Bil. N:o 4 till Kanyl. MujUs Nåd Prup. N:u /, om Stut., verlwt 1873.

klasser och utarbetat omfattande program för öfningarne uti exercisskolan och in format ionsskolorna samt föreslagit, att de medel, hvilka hitintills varit utsudda till arvoden åt kanonkommendörer (artilleribåtsmän), i stället skola användas till arvoden åt det manskap inom lista och 2:dra manskapsklasserna, som vid målskjutning aflagt prof på högre skjutskicklighet.

Tiden har ännu ej medgifvit att närmare granska och fullständiga de af Kommitén fastställda programmen och den af densamma ifrågaställa indelningen af manskapet uti flera olika yrkesklasser, men deremot har jag funnit mig höra biträda Kommitens förslag att indela exercisskolan uti 3 manskap sklasser, obe räknadt rekryterna, samt att det hitintills till artilleribitsmännen använda anslag af 12,160 Rdr hädanefter må begagnas till arvoden åt de skickligaste inom lista och 2:dra manskapsklassen af de till sjötjenst afsedde båtsmän, hvarvid dock ej ensamt skjutfärdigheten utan ock öfrig duglighet i tjensten bör tillerkännas vitsord.

Vid uppfordringen af båtsmän har i allmänhet den regel följts, att roteringsbåtsmännen uppfordrats till ett helt års tjenstgöring hvarje gång, gemenligen hvart tredje år, och inledningsbåtsmännen till 4 månaders tjenstgöring hvarje år. Extra uppfordringar hafva dock allt emellanåt skott, ehuru på sednare åren vida sparsammare än förr, då flottans bemannande erfordrade talrikare besättningar. Väl är Kong!. Maj:ts rätt obestridlig att, såväl under fred som krig, inkalla större eller mindre delar af de» indelta båtsmansstyrkan, liksom hvarje annan del af krigsmakten, hvarför ock de underdåniga framställningar, som från eu annan ort skott, om försäkran att båtsmännen ej skulle blifva uppfordrade mera än en viss bestämd tid lemnats utan afseende; men enligt hvad beräkningarna öfver manskapets öfningar utvisa, skulle äfven under den nya organisationen någon utsträckning i den ofvan uppgillra uppfordringst iden för båtsmännen under vanliga förhållanden icke erfordras, vare sig för den del af den uppfordrade styrka», som komma att användas för de årligen pågående öfningarne till sjös, eller för den del. som allt framgent eller endast tills vidare skulle an vändas till stationernas militärtjenst på land eller till arbeten å varfven. Likaledes bör sådan ordning emellan kompanierna kunna bibehållas, att ej det ena blir i medeltal längre tid uppfordrad! än det andra. I afseende åter på tidslängden för hvarje uppfordring kan det ej undvikas, att förändringar ega rum. De för sjötjenst afsedde båtsmännen böra nemligen ej förspilla sin tid genom att qvargå på stationen längre, än till dess de sjöexpeditioner eller de exercis- och instruktions-skolor, till hvilka de blifvit kommenderade, hunnit fullt afslutas, utan höra derefter hemsändas, för att åter uppkallas då deras tur nästa gång inträffar. Hvarje höst höra jemväl till rekrytskolan inkallas alla under året antagne rekryter, oberoende af huruvida resten af kompaniet uppfordras eller ej. Om uppfordring»™» sålunda skulle för hvarje

51 Bil. N:o 4 till Kanyl. Maj ds Nåd. Prup. N:u /, om Statsverket 1873.

karl återkomma oftare, blir dock den tid han är uppkallad till tjenstgöring i det. hela icke lånyre än hitintills varit vanligt.

Men nu innehåller Kong!, förordningen den 22 December 184-8, angående indelnings- och roteringsbåtsmännens beklädnad att: »de rust- och rot-

»hållare, som ingå kontrakt med kronan om båtsmansbeklädnadens anskaffande »och underhållande, enligt de i donna nådiga författning föreskrift!!» grunder »erlägga: indelningen årligen och roteringen vid hvarje uppfordring till års- eller »som in aftjena! eller sjukommendering i fredstid en kontant ersättning, svarande »mot fyra femtedelar af kostnaden efter medium af nästföregående tio års markegång i hvarje län, för den del af ditintills bestådda beklädnadspersedlar från »hvars utgörande roten nu befrias;--in en i krigstid full ersättning efter marke-

gång, på samma sätt beräknad»; och enahanda bestämmelse innehålles jemväl uti Kong], förordningen den 28 Maj 1867, angående öfverflyttning på kronan af bestyret med anskaffning och underhåll af båtsmannens kappsäckar och s. k. småpersedlar. Den ersättning, som i berörda afseende,» drabbar rust- eller rotehållarne, utgår således för hvarje uppfordring, oberoende af den längre eller kortare tid karlen är på stationer! tjenstgörande. Vid tätare uppfordringar, äfven om de sammanlagde upptaga endast en tredjedel af tiden, får sålunda roten vidkännas en ej obetydligt högre utgift för beklädnaden, hvilket är så mycket mindre rättvis!, som kronan i sin med karlen direkt förda beklädnads!åkning endast tillgodoför honom hans verkliga tjänstgöringstid. Det kan ej eller bestridas att, åtminstone i vissa orter, uppfordringar till sommartjenst, och sådana torde hädanefter oftare än hitintills komma att ske, äro för orten mera betungande än hvart tredje år förekommande äretjenst. Jag anser derföre billigt att kronan öfvertager hela kostnaden för båtsmansbeklädnadens anskaffning och underhåll utan ersättning af rust- och rothålbirne. Dock bör dervid fästas det vilkor, att rust- och rothållarne ingå på den af mig här ofvan föreslagna rättighet för båtsman att efter fylda 27 lefnads- och 7 tjensteår få afgå ur tjänster, under fredstid, med skyldighet likväl för honom att, om han af denne rätt vill sig begagna före uppnådda 15 tjensteår, sätta annan krigsduglig karl i sitt ställe, mot enahanda löneförmåner, som han sjelf åtnjutit af roten.

Enligt de sednaste 10 årens medelmarkegång skulle rust- och rotehållares kontanta bidrag till beklädnaden i sin helhet uppgå till 69,685 Rdr 31 öre och då nuvarande anslaget till båtsmäns beklädnad utgör 138,200 rdr, skulle, i händelse nyssnämnda bidrag komme att upphöra, detta anslag följaktligen höjas till omkring 208,000 Rdr. I öfverensstämmelse med bil n:o 12 utgör kontanta beklädnadskostnaden, beräknad enligt föregående årens prisförhållanden och under antagande att omkring en tredjedel af båtsmanshåll^ årligen uppfordras, endast omkring 198,000 Rdr om året. Som emellertid medel måste beräknas äfven för de småpersedlars uppsättning och underhåll, Indika ännu anskaffas åt

52 Bil. N:o 4 till Kong!,. Maj:ts Nåd Prop. N:o /, om Statsverket 1873.

rotarne sjelfva, och priset på kläde de sednaste åren betydligen stegrats, bör ej anslagssumman beräknas lägre än till ofvan upptagna belopp af 208,000 Rdr, med bibehållande i öfrigt af naturen af »förslagsanslag, högst», och följaktligen kunna minskas i samma mån, som båtsmännens antal inskränkes genom den medgifna vakanssättningen inom Blekinge och Södra Möre, eller en del af båtsmanshållet kan varda öfverflyttadt till Landtförsvaret.

Angående behandlingen af frågan om båtsipännens beklädnad under föregående tid innehåller den uti bilagan n:o 16 intagna P. M, närmare uppgifter.

Under rubriken »om förhållanden, gemensamma för båtsmansrustningen och båtsmansroteringen», yttrar den år 1 868 tillförordnade Kommité för utredning af frågan om lindring i båtsmanshållet bland annat följande: »En fråga af synnerlig vigt »är vidare den om båtsmannens aflöning. I detta afseende innehålla roteböckerna »att emellan rust- eller rothållare och båtsmän må ingå kontrakt afslutas, hvilka »ej instämma med det i länet faststälda hufvudkontrakt, men 1838 års instruktion för kompanicheferna har i detta afseende tillagt, att öfråga om båtsmännens »rättigheter utfärdade författningar äfven skulle följas. Om än man ej vill fästa sig »vid benämningen af hufvudkontrakt å de förordningar om båtsmännens rättigheter, som Kong!. Maj:t för alla orter med undantag af Norrländska landskapen, »Bohuslän och Halland, der verkliga kontrakt finnas, af egen myndighet ut färjbåt, och som af åldern vunnit häfd, så förekommer dock, att, enär ingen numera kan tvingas till krigstjenst emot de i författningar utsätta vilkor, dessa »vilkor icke kunna betraktas annorlunda än såsom det för båtsmannens bergning »erforderliga minimibelopp, som rust- eller rothållare bör utgifva. Vid sådant »förhållande vore angeläget tillse, huru med båtsmannens aflöning rätteligen herde »ställas.»

»Af de från orterna kommiterade tillhandakomna uppgifter om båtsmännens »lönevilkor finner man, att, i detta hänseende, ständiga afvikelser ega rum från »hvad de allmänna kontrakten och författningarne innehålla. Då skyldigheten »för rusthållet eller roten att uppställa båtsman är ovilkorlig och bindande, men »båtsmannens anskaffande beror uteslutande på legoaftal, sedan de förra i tjenste- »hjonsstadgar och värfningsförfattningar gjorda inskränkningar i friheten både att »hafva tjenare och att taga eller icke taga tjenst upphört att gälla, kunna föresskrifterna om en viss och oföränderlig aflöning för båtsmannen icke blifva be- »ståndande, utan rust- eller rothållaren måste erbjuda honom sådana fördelar, att

Bil. No 4 till Kong!,. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1873. 53

»han vill emottaga tjensten. Det är alltså nog oegentligt, att stadganden ännu »finnas, innehållande att legokontrakten ovilkorligen skola instämma med de gamla »allmänna kontrakten och författningarne. Derigenom förorsakas ock rust- eller »rothållaren olägenheter, som han fördrager med otålighet och^hvilka stundom »hos honom verka missbelåtenhet med indelningsverket i dess helhet. Man har »sett, huru redan 1776 nödvändigheten af större frihet i legoaftalet erkändes, och »genom Kongl. b refvel den 14 Juli 1835 förklarades uttryckligen, att på rot- »hållare och båtsmän sjelfva skulle ankomma att med hvarandra afgöra om sina »inbördes rättigheter och skyldigheter i allmänhet, men att, beträffande de vilkor, »som antingen härledde sig från indelningsverkets natur eller afsågo båtsmannens »tjenstbarhet samt anginge torpet, beklädnaden och utredningen, de i dessa ämnen »redan utkomna författningar skulle äfven framgent lända vederbörande till efter- »rättelse. Slutligen har Kongl. Maj:t medelst nådigt bref af den 1 Maj 1868, »såsom kommiterade förut omförmäla för båtsmansrustningen i Blekinge stadgadt, »att de en båtsman tillkommande belopp spanmål, hö och halm skulle af rust- »hållaren aflemnas in natura, der ej missväxt för honom inträffade, i hvilket fall »lian vore pligtig att dem med penningar betala efter det för kronans räkning »faststälda markegångspris under Lit. A. i taxan, så framt icke annorlunda vid »båtsmannens legande i det dervid upprättade kontrakt vore öfverenskommet. »Tidens kraf af större frihet vid legoaftalets uppgörande har sålunda redan länge »gjort sig gällande, och kommiterade tro det vore med allmänt bästa öfverens- »stämmandef att äfven i författningarne i allt görligt erkänna detsamma. Det i »1 835 års Kongl. bref influtna stadgandet, att, beträffande vilkor som härledde »sig från indelningsverkets natur, författningarna skulle lända till efterrättelse, »förmå kommiterade icke att rätt fatta, emedan denna bestämmelse skulle kunna »utsträckas till hela innehållet af legoaftalet, och anse kommiterade densamma »kunna utan våda lemnas å sido, men hvad beträffar båtsmannens tjenstbarhet »samt hans beklädnad och utredning, så faller af sig sjelf, att derom måste för- »fattningarne gälla. Hvad deremot angår torpet ville kommiterade tillstyrka, att., »i likhet med hvad om hemkall blifvit sagdt i förenämnde. 1868 års Kong!, »bref, på legoaftalet finge bero, om och till hvad storlek samt beskaffenhet sådan »förmån skulle af rust- och rothållaren bestås. De hinder och omak, som rust- »och rothållaren numera vid jordbrukets allt större utveckling på många orter »erfar af skyldigheten att lemna torp, skulle derigenom försvinna. Till och med »den indelningsverkets natur egentligen tillhörande fördelen af bostad hos roten

»skulle kommiterade tro icke herde påstås, der den ej godvilligt lemnades.--— —

»Af de till kommiterade inkomna uppgifter finner man ock, att i flera orter, hvarest »rättighet till torp är båtsmannen i författningarna lemnad, sådant icke plägar »bestås honom, under det att motsatt förhållande inträffar på orter, der rättig-

54 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:f.s Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

»heten till torp icke är båtsmannen medgifven. Dock måste vid uppgörandet af »friare legoaftal tillses, att båtsmannens vilkor icke sättas alltför lågt.»

»I öfverensstämmelse härmed tillstyrka alltså kommiterade, att, med iakttagande deraf, att vilkor, skadliga för båtsmannens tjenstbarhet, icke må ega rum, »samt att hvad författningarna stadga om rust- och rothållares skyldighet i afseende på båtsmannens beklädnad och utredning förblifver gällande, alla öfrig-, »honom tillkommande löneförmåner må få bero på fritt aftal, hvarvid likväl sam- »manlagda värdet af desamma icke får understiga hvad de för orterna uppgjorda »allmänna båtsmanskontrakt och utfärdade författningar i donna del bestämma, »hvilka kontrakt och författningar således skola tjena till ledning för Konungens »befallningshafvande vid den pröfning af legokontrnktens antaglighet, som kom- »miterade hemställt herde åt donna embetsmyndighet öfverlemnas.»

Efter det jag emottag,'! mitt embete såsom Chef för Sjöförsvarsdepartementet, fästa des genast min uppmärksamhet å de olikheter, som i anseende till särskilda, ofta med hvarandra ej fullt öfverensstämmande föreskrifter, på grund af gammal häfd eller af annan orsak egde rum inom särskilda orter i afseende å förhållandet emellan båtsmännen samt deras rust- eller rotehållare och de svårigheter, hvilka i följd deraf mötte att i förekommande fall bestämma deras ömsesidiga rättigheter och skyldigheter. I skrifvelse åt den 2 Juni 1870 erhöll derföre

Kong!. Förvaltningen af sjöärenderna uppdrag att fästa vederbörande båtsmanskompanichefers uppmärksamhet på de i särskilda Kongl. bref meddelade föreskrifter om upprättande af kontrakt emellan båtsman samt rust- eller rothållare. I sammanhang med fullgörandet af denna föreskrift och med anledning af stadgandet uti 1835 års Kongl. bref, att författningarne skulle lända till efterrättelse i afseende å de »vilkor som härleda sig från indelningsverkets natur», ansåg sig Förvaltningen höra från station sbefäl h afv arne, efter samtlige kompanichefernes hörande, infordra förslag till nya båtsmanskontrakt; och yttrade Förvaltningen i skrifvelse den 23 December 1870 med öfverlemnande af de inkomna förslagen och utlåtandena, att af desamma framginge »huru olika de ifrågava-

rande författningarna varit förstådda och tillämpade samt huru svårt det följaktligen måste blifva att uppdraga någon bestämd och allmängiltig skilnad »mellan de vilkor, som skola anses leda sin grund från indelningsverkets natur »och således höra i alla antagningskontrakter inflyta, samt de öfriga som kunna »göras till föremål för frivillig öfverenskommelse mellan rust- eller rotehållarne »och båtsmannen. Det synes derföre vara att befara, det hvarje försök att »bestämma de förra och med detsamma inskränka omfattningen af de sed-

nare skulle snarare öka än minska anledningarna till tvister mellan rust- eller »rotehållarne och deras båtsmän samt till missbelåtenhet hos de förre, emedan »under en längre tidsföljd helt olika uppfattningar gjord sig gällande inom olika »landsorter, om hvilka rättigheter hafva sin grund i indelningsverket» natur och

Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

»således ovilkorligen böra tillkomma båtsmannen eller icke, hvilken skiljaktiga »uppfattning äfven kan vara föranledd af vissa för orten egna förhållanden, i »följd hvaraf en annan tillämpning, än den i orten häfdvunna, skulle kunna vara »förenad med väsentliga svårigheter, hvilka det för ett centralt embetsverk i saknad af närmare kännedom om dessa egendomliga förhållanden måste vara omöjligt att med någon säkerhet bedöma.»

»Kongl. Förvaltningen anser för sin del, att det uppgifna syftet att minska »anledningarne till tvister emellan rust- eller rotehållarne och deras båtsmän, »skulle säkrare vinnas, samt deras ömsesidiga belåtenhet och äfven tjenstens bästa »befordras, om, med undantag af den beklädnadsskyldighet som åligger rust - och »rotehållarne, i alla öfriga hänseenden fritt aftal finge ega rum vid kontrakters »upprättande emellan dem och båtsmännen, hvilket fria aftal dock så till vida »borde underkastas kontroll, att kontraktet, för att blifva gällande, måste stad- »fästas af Konungens vederbörande befallningshafvande, som egde tillse, att båts- »männen ej Loge sig tilldelade lägre löneförmåner, än som, enligt länets marke- »gångspris, i penningevärde motsvara hvad båtsmännen, jemlik! nu gällande för- »fattningar och häfd, erhålla.»

Vid granskning af de under sednare åren uppgjorda båtsmanskontrakten, Indika i afskrift åtföljde kompanichefernes yttranden, äfvensom af de förslag till sådana kontrakt, Indika af kompanicheferne insända, visade sig, på sätt Förvaltningen anmärkt, att uppfattningen af bestämmelserna om båtsmännens rättigheter vore i hög grad skiljaktig samt att behofvet af friare legoaftal redan gjort sig gällande oberoende eller stundom i trots af författningarne; hvarför det ock numera torde vara omöjligt att genom nya noggranna bestämmelser binda båtsmännen och deras rust- eller rotehållare vid vissa fasta vilkor.

Indelningsverket för båtsmanshållet, sådant det i början inrättades och sedan i hufvuddragen bibehållit sig, företer ingalunda en öfverallt likartad inrättning, utan hafva vid dess införande med stor praktisk klokhet på olika orter tillämpats i flera delar skilda bestämmelser, hvilket ock otvifvelaktigt i sin mån bidragit till den fasthet donna byggnad under två århundraden visat. Söker man gorå sig redo för de utmärkande drag, som äro för de olika orternas kontrakt gemensamma och hvilka således närmast skulle kunna sägas utvisa indelningsverkets natur eller »hufvudgrunder». så linnés dessa bestå deruti:

att egarne af vissa hemman eller innehafvarne af vissa kronoräntor — hemmanen och räntorna olika till antal och belopp i snart sagdt hvarje särskildt fall. men för hvarje rote- eller rusthåll en gång för alla bestämda — skulle anskaffa, aflöna och utrusta en duglig krigsman;

att denne skulle såsom tillhörande roten eller rusthållet der hafva sitt hem och sitt underhåll, då han ej vore i rikets tjenst uppbådad, — dervid ett visst Bih. till Riksd. Prat. 1873. I Samt. 1 Afd. 7

Sfi Bil. N:o 4 till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873

patriarkaliskt förhållande emellan rotehållare!! och båtsmannen förutsattes, i följd hvaraf en del närmare bestämmelser i afseende på dennes lön och öfriga förmåner ansågos mindre behöflig!! och endast i allmänna ordalag upptogos i kontrakten;

att med undantag för vissa trakter i allmänhet, ehuru icke såsom ovilkorlig skyldighet, bestämdes det karlen skulle hafva egen bostad med odlingsbar jord, hvarvid åter i flera hänseenden den patriarkaliskt uppfattningen medförde många obestämda uttryck.

Under det att de ursprungliga s. k. kontrakten sålunda å ena sidan saknade närmare bestämmelser i afseende på flera af de båtsmannen utaf roten tillkommande förmånerna, stadgade de i sådant afseende å andra sidan flera vilkor och inskränkningar, hvilka möjligen voro lämpliga vid den tid bestämmelserna derom utfärdades, men som redan längesedan upphört att så kunna anses. Då nemligen, såsom i ofvan citerade kommitébetänkande är erinradt, skyldigheten för roten eller rusthåll^ att uppställa båtsman är ovilkorlig och bindande, men ingen numera kan tvingas till krigstjenst emot de i författningarne utsätta vilkor, och följaktligen båtsmannens anskaffande berm på aftal, så kunna föreskrifterna om en viss oföränderlig aflöning för båtsmannen icke tillämpas, utan rust- eller rotehållaren måste erbjuda honom sådana fördelar att han vill mottaga tjänster!. Man finner också att ständiga afvikelser egt rum från hvad de s. k. allmänna kontrakten och författningarne innehålla rörande båtsmännens lönevilkor, och huru en sådan frihet vid legoaftalets uppgörande vunnit afseende framgår, såsom ofvan blifvit antydt, redan af Kongl. brefvet den 22 Januari '17 76, som

Stadgar att de emellan rusthållarne och deras båtsmän öfverenskoinna vilkoren bolde i Landskansliets diarium antecknas och vid förefallande tvister blifva ett rättesnöre för de förres skyldigheter, genom hvithet stadgande rusthållarne och båtsmännen Ange anvisning att ingå särskilda legokontrakt, samt utaf Kongl. brefvet den 10 Februari 1824, som bestämmer, att, i anseende till tidernas förändrade skick, legan herde bero på frivillig öfverenskommelse.

Uti nådig proposition den 18 Januari 1834 till Rikets Ständer an-

gående lättnader i afseende å liqvidation af reserv- och öfverskottsräntor i Blekinge yttras bland annat: »För öfrig! har Kongl. Maj:t vidkommande de »rastandes och båtsmännens ömsesidiga rättigheter och skyldigheter funnit, att, »enär legning af båtsmän, liksom af soldater, beror på frivillig öfverenskom-

»melse rotar och manskap emellan och bestämd föreskrift om de förmåner,

»hvarom vederbörande Ange kontrahera, vore mot naturen af frivilliga kontrakt »stridande och skulle för rusthållarne försvåra den dem vid ansvar åliggande »rekryteringsskyldigheten, helst båtsmannens rättigheter måste lämpas, hvad legan »och lönen angår, efter ett omvexlande myntvärde och hans öfriga förmåner efter »mångfaldigt olika både lokala och individuel förhållanden och behof, som icke

Bil. N:o 4 till Kongl. Majits Nåd Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 57

»kunna ens förutses än mindre till de i oändlighet skiftande detaljerna bestämmas, »det alltså på rusthållare och båtsmän sjelfve ankomma borde, att med hvarandra »kontrahera om sina inbördes rättigheter och skyldigheter i allmänhet, men att, »beträffande vilkor, som antingen leda sin grund från indelningsverkets natur eller »afse båtsmannens tjenstbarhet eller angå torpet samt beklädnaden och utredningen, »de i dessa ämnen redan utfärdade författningar borde äfven framgent lända ve- »derbörande till efterrättelse.» Detta yttrande återfinnes uti det af Riksdagen på Kongl. Maj:ts proposition aflåtna svar och i öfverensstämmelse härmed afläts också Kongl. brefvet den 14 Juli 1835 till Förvaltningen af sjörendena, Kammarkollegium och Statskontoret. — Det må härvid för öfrig t anmärkas, att icke långt derefter, den 6 April 1838, utfärdades en instruktion för båtsmanskompanicheferna, hvaruti dem ålades att noga tillse det de kontrakt, som ingingos, voro öfverensstämmande med ortens hufvudkontrakt och öfriga om båtsmäns rättigheter utfärdade författningar, och så har häraf blifvit en följd att kompanicheferne, som sannolikt tvekat om hvad i 1835 års bref borde förstås med »indelningsverkets natur» föredragit att hålla sig till de andra äldre stadgandena.

Slutligen bär Kongl. Maj:t, i sammanhang med afgörandet af en enskild tvistefråga, genom nådigt bref den 1 Maj 1868 ytterligare meddelat det redan anförda stadgandet för båtsmanrustningen i Blekinge, att de båtsmannen tillkommande belopp spannmål, hö och halm skola af rusthållarne in natura aflemnas, om ej missväxt för honom inträffade, i hvilket fall lian vore pligtig att dem med penningar betala efter markegångspris, »så framt icke annorlunda vid båtsmans fogande i det dervid upprättade kontrakt blifvit öfverenskommet.»

Den rust- och rotehållare i allmänhet genom 1835 års Kongl. bref medgift] a frihet omfattar egentligen de s. k. hemkallspersedlarne jemte mulbete, vedoch gärdselfång, skjuts in. ro. d. samt lönen. Jag anser dock i öfverensstämmelse med Kommitén för lindring i båtsmanshåilet, att en större frihet i afseende på legoaftal» i allmänhet herde medgifvas och att ej ens fördelen af bostad hos roten numera bör ovilkorligen påstås, der deri ej godvilligt lemnas. I afseende å denna förmån får jag i (ifrigt erinra: att uti de för Norrlandskompanierna gällande kontrakten ej ingår någon rätt till torp för båtsmannen och att ej ens bostad bos roten finnes honom deri tillförsäkrad; att uti stadfästelse], å kontrakt för båtsmanshåilet i Göteborgs och Bohus län af den 16 Januari 1739 Kongl. Maj:t bifallit rotehållarnes inlaga, hvaruti det heter: »Och på thet lega »karlen må vara oss så mycket trognare och icke rymma; så villjom Vi Roten, »honom på utmarken upsättia en stuga och Fähus med en kåltäppa, om lägen- »heten finnes på utmarken, för honom upbryta Ett hälft tunneland och äng till två »stackar hö och Mulbete för thess ko eller Creatur»; och är således bär torpet endast vilkorligt lofvadt; att kontraktet med Halland innehåller: »På thet Rotan måtte hafva så myket lättare att få båtsmän och vara försäkrat om thess qvar-

58 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

blifvande tillätes allmogen åt upsättia ther beqvämligaste lägenheter gifva» på utmarken til båtzmannen en stuga--såsom ock therjernte upbryta en half tunna lands

åker och äng till två stackar hö samt mulbete för thess ko och creatur —--

men i fall vid en och annan Rote ingå lägenheter skulle finnas till hus, kohltäppa, åker och äng i Socbnen, så kommer Roten antingen att hysa båtzmannen hos sig, eller i hushyra utbetala» ersättning till visst belopp; att i de allmännabåtsmanskontrakten stadgas att båtsman skall hafva hus, loge, lada och fähus men, hvad torpjord angår, »vid sådana torp der lägenhet finnes», — således ej ovilkorligen; att Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 7 Februari 1860 medgifvit. att, son* å Oland för de flesta rotar svårighet mott att finna tjenligen lägenheter till torp, det äldre Kongl. brefvet af den 20 Juni 1844, som föreskrifver att torp skola der anskaffas, ej bör i vidsträcktare mån vinna tillämpning än att, der kompanichefen anser den ersättning båtsmannen erhåller otillräcklig, saken må underkastas särskild pröfning; hvarförutan enligt instruktionen för båtsmanskompanicheferne båtsman kan med kompanichefs samt rust- eller rotehållare» bifall till annan person öfverlåta sitt torp.

Den frihet i afseende på legoaftal emellan båtsmannen och rote- eller rusthållaren, som af Kommitén för lindring i båtsmanshållet är föreslagen och af Förvaltningen af Sjöärendena uti två särskilda yttranden blifvit tillstyrkt, är i sjelfva verket endast en tillämpning af hvad som redan blifvit af Kongl. Maj:t dels i grundsats uttaladt, dels för flera särskilda orter medgifvet; och jag tvekar sålunda ej att tillstyrka en sådan utsträckning af den genom Kongl. brefvet den 14 Juli 1835 rote- eller rusthållarne och båtsmännen lemnade frihet att med hvarandra afgöra om sina inbördes rättigheter och skyldigheter i allmänhet, som med behörigt afsernde på båtsmannens tjenstbarhet kan förenas, i hvilket afseende jag anser höra föreskrifva»:

a) att vid rekrytering af ledigt båtsmansnummer skall mellan rust- eller rotehållare!, och rekryten till framtida efterrättelse upprätta» skriftligt kontrakt, fullständigt upptagande alla de löneförmåner, båtsmannen eger under sin tjenstetid af rust- eller rotehållare åtnjuta samt sättet huru de skola komma båtsmannen tillhanda;

b) att, med iakttagande deraf att bestämmelser skadliga för båtsmannens tjenstbarhet, icke må i kontraktet inflyta och att gällande föreskrifter angående fortskaffning af tross fortfarande lända till efterrättelse, båtsmannens alla öfriga löneförmåner må bero på fritt aftal emellan rust- eller rotehållare och båtsmannen, dock att värdet af de aftalade förmånerna icke väsendtligen understiger hvad båtsman i orten enligt författningarne tillkommer; och må följaktligen, der båtsmannen är berättigad till torp eller bostad, det stå honom fritt att för sin tjenstetid med rust- eller rotehållare öfverenskomma om ersättning för denna

59 Bil. N:o 4 till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N.o 1, om Statsverket. 1873.

förmån, men i händelse torp eller bostad för båtsmannen blifvit i kontraktet betingad, bör detsamma jemväl innehålla bestämmelse i afseende å underhållsskyldigheten; hörande det uppgjorda kontraktet granskas af Kong!. Maj:ts befallningshafvande, som, derest icke något är att deremot erinra, stadfäster detsamma till efterrättelse.

I händelse förslaget om kronans öfvertagande af kostnaden för båtsmansbeklädnaden ej vinner bifall, bör dock härjemte bestämmelse meddelas derom, att i afseende å rust- och rotehållares skyldigheter gällande stadgande!! fortfarande höra lända till efterrättelse.

Det återstår nu endast att redogöra för de medel, som äro att tillgå för genomförandet af den nya organisationen äfvensom ordningen för dess utförande.

Af bil. N:o 14 framgår att hela det erforderliga årliga anslaget till Kong!, flottans officers- och underofficerskårer samt permanenta reservstaten, jemte den anslagstillökning, som erfordras för kanonierkårens ombildning till matroskår och för båtsmanshållet, utgör eu summa af 646,696 It:dr 50 öre och bil. N:o 13 åter utvisar, att det nu till flottans och skärgårdsartilleriets officerare och underofficerare samt till nya reservstaten och indragningsstaten utgående afluningsanslag utgör 694,956 R:dr 55 öre, samt följaktligen icke endast är tillräckligt, utan äfven kommer att, efter det organisationen blifvit slutligen genomförd, lemna ett öfverskott af 48,260 R:dr 5 öre. De förökade utgifter densamma medför kunna sålunda bestridas genom de medel, som i män af afgång inom nya reserv- och indragningsstaterna blifva tillgängliga. Att förändringen sålunda ej kan fullständigt genomföras på en gång, utan kommer att fördelas på flera år, är obestridligen en olägenhet, men som ej utan nya anslags anvisande kan undvikas. Att döma efter den afgång, som under de sednare åren egt rum inom nya reservstaten, är dock antagligt, att medel till utförande af de förändringar, hvilka först höra genomföras, snart nog skola blifva att tillgå.

Beträffande ordningen för planens verkställande, så anser jag sammanslagning af Kongl. flottan och skärgårdsartilleriet genast höra ega ruin, hvarefter öfningarne uti exercis- och instruktionsskolorna samt under sommarexpeditionerna ordnas på samma grunder vid båda stationerna. I den mån penningemedel blifva att tillgå höra desamma användas i följande ordning:

a) förändringarna i båtsmanshållets befäl och underbefäl samt kanonierkårens omdaning;

Bill. till Riksd. Prof. 1873. 1 Sami. 1 Afd.

60 Bil. Nto 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1873.

b) förbättring i underofficerarnes aflöning, hvarvid iakttages att en högre grad går före en lägre och, inom graden, den i tjensten äldre framför den yngre;

c) fyllnad i de officerslöner, hvilka enligt det framställda förslaget höra ökas, dervid en högre grad går framför en lägre och, inom graden, den i tjensten äldre framför den yngre;

d) permanenta reservstatens upprättande.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1873.

Bil. N:o 1.

Tablå

utvisande Personalbehofvst i krigstid för Sjöförsvarets nu egande och under utförande varande fartyg, afsedda för strid, samt staber och minpersonal; tillökning deri för framdeles tillkommande materiel och i reserv, äfvensom till öfverstyrelsen och Stationstj ensten erforderlig personal.

1) Officersantalet i denna tabell är beräknad t efter krigshehofvet.

2) Uti denua tillökning är inbegripet det antal officerare, som erfordras vid exercisskolorna och till kompani-tjensten vid stationerne (se Bil. 2) samt till båtsmanshållet (se Bil. 11).

3) Häruti ej inberäknade de underofficerare som uppföras å varfvets stat (se Bil. 3) ej eller underbefäl till kompanitjensten vid båtsmanshåll.

Bill. till Riksd. Prof. 1873. 1 Samt. 1 Afd.

Bil. N:o 2.

Tablå

utvisande Officersbehofvet för Öfverstyrelsen in. m. och

svarets stationer.

A.

Förordnade på obestämd tid af Aktiva Kart Reservstaten.

(särskild! upptagna i Bil. N:o 1.)

Öfverstyrelsen m. m.

Förvaltningen af Sjöärendena............................

Sjöförsvars-departementets kommando-expedition. Sjölcarteverket .......................................................

Stationstjensten i Karlskrona.

Stationsbefålhafvare..............................................

Varfschef.............................................................

Kommendant......................................................

Kommendant å sjöfästningarne............................

V arfs-departements-chefer.....................................

Adjutanter hos Stationsbefälhafvaren, Varfschefen

mendanten..........................................................

Officerare vid Varfs-departementen......................

Sjöfästningarna.....................................................

Skeppsgossekåren..................................................

Stationstjensten i Stockholm.

Stationsbefålhafvare...............................................

Varfschef...............................................................

Kommendant.........................................................

Varfs-departements-chefer.....................................

Officerare vid Varfs-departementen.....................

Adjutanter hos Stationsbefålhafvare, Varfschef mondänt............................................................

Anm.

Krigsrätter och kaserntjenst äro afsedda att skötas af Officerare vid Exercisskolorna.

Bil. N:o 3.

Tablå

utvisande Underofficers-behofvet för tjensten i land vid Sjöförsvarets

Stationer.

Anm. 1. Tjenstgöra äfven vid bevakningen.

» 2. Att tjenstgöra å små-årigbåtar, brandväsen, etc.

Anm. 1. Styrmans- i st. f. Mindepartementets chef i Karlskrona.

Bilaga N:o 4

Förslag

utvisande huru den enligt Bil. 1 för sjöförsvaret erforderliga personal bör fyllas.

Anm. Härutaf äro afsedde att under fredstid öfvas till sjötjenst (se Bil. 5.)

a) Befäl: hela aktira staten.

b) Underbefäl: hela undevofficersstaten samt 87 l:sta kl. matroser.

c) Gemenskap: återstoden af matroskåren 513 man.

af skeppsgossekåren 74 »

af båtsmanshållet 1,545 »

2,132 man.

I krigstid påräknas dessutom, till ersättande af lidna förluster, samt till bemanning af förhyrda fartyg eller skötande af möjligen i hast anskaffad ny materiel, ett erforderligt antal af de vid sådant tillfälle till krigstjenst pligtige sjökaptener, styrmän och matroser (hvilkas antal 1870 utgjorde 295 kaptener, 580 styrmän och 5,882 matroser, inskrifne i sjömanshusen) samt af allmänna beväringen sjöbeväringsmanskap till erforderligt antal.

Bil. 1Nt:o 5 a.

Beräkning

af ungefärliga öfningstiden, som med nuvarande exercisanslaget i medeltal kan åstadkommas per år för den enligt Bil. 4 påräkneliga, å ordinarie stat uppförda befäls- och underbefäls-personal, samt

för matroskåren och båtsmanshållet.

Ån in. 1. Subaltern-officerarnes antal är bär utfördt med större siffror än krigsbehofvet enl. bil, N:o 1 utvisar.

Anm. 2. Gemenskapen, upptagen för rekrytfartygen Chapman och Lagerbjelke, inbegriper icke derstädes kommenderade rekryter.

Anm. 3. Om matroskorpsen tillhörande personal (513), beredes 120 dagars öfning årligen, återstår för båtsmanshållets personal (1,545) 79 dagars öfning per man årligen.

*) Deraf 2 å 4 månader i hemlands farvatten (Östersjön och Nordsjön).

**) Af donna summa komma således endast tre fjerdedelar eller omkring 155,000 R:dr att användas på öfningar å aflägsnare farvatten.

***) Kadettfartyget Norrköping beräknas utgå hvartannat ar endast å hemlands- och hvart annat på så väl hemlands- som aflagsnare farvatten.

Bil. N:o 5 b.

P. M.

Ordnandet af gemenskapens öfningar.

Om kostnaden för:

A. a. Kadettfartygets expedition (Norrköping i 140 dagar å 12,000 Rdr pr månad).. 56,000: —

b. 3 Skeppsgossebriggar (i 120 dagar å 1,200 pr fartyg i månaden).................... 14,400: —-

c. Exercisskolan i Carlskrona (Chapman i 4 månader å 10,000 pr månad)........... 40,000: —

(dagspenning åt 50 rekryter i 240 dagar å 6$ öre

pr dag)............................................................. 750: —

(dagspenning åt 70 man i 365 dagar å 6| öre pr dag) 1,600: —

i Stockholm (Lagerbjelke i 4 månader, å 7,000 pr månad)........ 28,000: —

(dagspenning åt 35 rekryter i 240 dagar å 6)- öre) 525: —

(dagspenning åt 40 man i 365 dagar å 6} öre)...... 912: —

Minafdelningen i 2 månader.................................... 8,000: —

d. Tillfälliga expeditioner, exercisutredning vid exercisskolorna m. m................... 19,663: —

169,850: —

fråndraga anslaget till exercis med Flottans bemanning .......................... 629,850: —

så återstå till de regalera årliga öfningarne ............................................ 460,000: —

B. Hvarmed kunna utrustas:

a. Expeditioner på hemlands och aflägsna™ farvatten

det ena året: (Freg. Vanadis på 11 månader å 18,000) .. 198,000: —

» andra året: (Korv. Balder på 9 månader å 15,000)... 135,000: —

(och Korv. Gefle på 9 månader k 11,000)... 103,500: -

436,500: —; hälften 218,250: —

b. Expeditioner i hemlands farvatten

i Thor i 21 månader å 10,000 pr månad....................... 25,000: —

13 Monitorer i 2 månader å 9,000 pr Monitör pr månad 54,000: — es acei ^ Pansarbåtar i 2 månader å 2,500 pr båt pr månad 25,000: —

|10 Kanonångbåtar i 21 månader å 3,800 pr båt pr månad 95,000: —

expedit j“ Kanonångbåtar i 5 månader å 4,300 pr båt pr månad 43,000: — 242 000- _

Summa 460,250: —

C. a. En matros anses böra årligen erhålla i medeltal 120 dagars öfning till sjös, hvilken, då han karlskrifves vid 18 års ålder, gifver honom intill fyllda 45 lefnadsår en sammanlagd tjenstetid till sjös af 108 månader = 9 år.

b. En båtsman anses böra årligen, för att vara lämplig att betraktas såsom duglig sjökrigsman, erhålla i medeltal 80 dagars öfning till sjös. Då en båtsman bör anses vara upp-

fordrad 4 månader i medeltal per år, skulle lian således tillbringa | af sin uppfordringstid till spis och återstående hdelen vid exercisskola i land, eller, om eu båtsmans medelålder vid antagningen är 23 år och han bör upphöra att tillhöra sjöbemanningen vid fyllda 40 år, skulle han under tjenstetiden vara uppfordrad i 68 månader, hvarutaf 46 månader skulle uttjenas till sjös och 22 vid exercisskolan i land.

Enligt tall. 3 härnedan lemnar det för öfningarne under B. tillgängliga anslag för manskapet....................................................................... 139,875 öfningsdagar.

Afdrages härifrån hvad som åtgår till öfning af 550 matroser och jungman i 120 dagar (se C. a.) 550x120................................................................ "0

så återstå för båtsmäns öfning........................................................................ 73,875

73 875

Beräknande BO dagar (se C. b.) för hvarje båtsmans öfning kunna - — 923 båtsmän

på detta anslag öfvas; men om härtill lägges den från expeditionerna

i tab. 2 härnedan härflytande öfningstid................................. 45,460 öfningsdagar

45,460

och denna summa äfvenledes divideras med BO ..................... -

så ökas äfven öfvade båtsmäns antal med ............................................t>66 man

och visar det sig således, med antagande att den öfningstid är tillräcklig, som i C. a. och b. linnés upptagen, att de årliga öfningarne på aflägsnare farvatten och i sommareskader lemna

åt 550 matroser och jungman 120 dagars

och åt 923 båtsmän....................... 80 dagars

öfning; och om härtill läggas expeditionerna i tab. 2

så erliålles ytterligare öfning för....................................... 566 båtsmän i 80 dagar;

hvadan 550 matroser och jungman samt 1,489 båtsmän torde vara det största antal, som med nuvarande exercisanslag kan hållas dugligt.

Obs. 3 af båtsmännen — de till åren äldste —, utsändes ej på öfning sexpeditioner, utan bestrida stationstjenst och utgöra reserv.

Hela båtsmansstyrkan således 1,489 + 749 — 2,238 (i bil. N:o 4 utfärd! med 2,21o man). Tab. 1 till Bil. 5 b.

Kostnaden per månad under sjötåg med nedanstående fartyg ar beräknad till.

ingfregatten Vanadis på Hemlands och aflägsnare farvatten.....

Augkovvetten Balder » » 0 .....

» Gefle » » n —

» Thor pa hemlands farvatten (sommartid) .......

Monitorer » » ................

Pansarbåtar » » ...............

Kanonångbåtar » » ................

Korvetten Norrköping på aflägsnare farvatten ................

» Josephine » » ............—

» Chapman ...................................................

Briggen Nordenskiöld .................................................

Bill. till Riksd. Prat. 1873. 1 Sami. 1 Afd.

Tab. 2 till Bil. 5 b.

A lemnar följande

öfnings-resultat (rekryterna och skeppsgossar

oräknade).

Tab. 3 till Bil. 5 b.

B lemnar följande Öfnings-resultat.

Bil. No 6,

Afl önmgs-stat

för Officerare och Under-officerare vid Kong!. Flottan.

Officerarnes nuvarande löner vid

Bil. N.-o 7.

Underofficerarnes nuvarande löner vid Bil. 8.

Bil. N:o 9.

Kostnaden för omdaning af Kanonier-kåren till 200 man Matroser och Jungman, förlagde i Stockholm.

Beklädnaden utgår från reservationsanslaget till »Kanonierers, Matrosers och Skeppsgossars beklädnad», och Natura-portion från förslagsanslaget till »Gemenskapens vid sjöförsvaret natura-underhåll», i hvilka båda anslag ingen förändring erfordras genom Kanonier-kårens öfvergång till en Matros-kår.

Bil. N:o 10.

Sammandrag

öfver Båtsmanshållets nummerstyrka.

Båtsmanshåll^!

Bil. N:o 11.

*) Om någon del af båtsmanshåll kommer att öfvergå till Landtarméen, så kan ett deremot svarande antal af ICompani-chefsarvoden och Under-Officerslöner indragas.

Bil. N:o 12.

Uträkning å årliga kostnaden för Båtsmännens beklädnad.

Stockholm och Kong!. Förvaltningens af Sjö-Ärendena Kammar-Kontor den 28 Oktober 1872.

G. F. Löwenhielm

Bil. N:o 13.

Uppgift å tillgängliga medel till befäls aflöning vid Sjö vapnet, enligt 1872 års Stat.

Stockholm och Kong!. Förvaltningens af Sjö-Ärendena Kammar-Kontor den 31 Oktober 1872.

Bih. till Biksd. Prof. 1873. 1 Sami. 1 A/d.

G. F. Löwenhielm.

Bil. N:o 14.

För militärpersonalens organisation erforderliga och tillgängliga medel.

Bilaga N:o 15,

Förslag

till omreglering af Ruöthålls- och Roterings-båtsmanshållet.

* Deii medgifva vakanssättningen i Blekinge och Södra Möre är här beräknad.

Bil. N:o 16.

P. M.

Efter _ år 1809 förekommo icke sällan inom representationen klagomål öfver den med roteringen och rustningen förenade bördan för j or degaren, dervid äfven uppmärksamheten fastades a beklädnadsskyldigheten; och då jemväl Kongl. Maj:t funnit vissa förändringar åt behofvet påkallade i båtsmansbeklädnaden, åsyftande dess större brukbarhet och nytta för manskapet samt eu närmare öfverensstämmelse med andra nationers bruk, anbefalldes år 1816 generalmönsterherrarne att höra rotehållare, huruvida de villo från den 1 Januari 1817 utgöra båtsmansbeklädnaden efter deri förändrade färg och form, hvartill modeller i sammanhang dermed förevisades dem. Detta förslag antogs af de bestå rotehållare, hvarpå Kongl. kungörelsen den It) September 1816 utfärdades angående båtsmäns beklädnad och utredning.

Denna förordning gällde dock endast för det roterade båtsmanshåll^, och deraf blott för de rotehållare, som frivilligt ingått på densamma. I afseende å de öfriga skulle äldre författningar lända till efterrättelse.

Vid 1840—41 årens riksdag kom frågan om beklädnaden ånyo ä bane. I skrifvelse den 13 Februari 1841 anmälde Rikets Ständer, att de, med fästadt afseende å de med båtsmansroteringen i landet följande prestationer och deribland särskild! utredningen, bevilja! ett anslag af 9,000 Rclr, emot det att de, som Rölle båtsmän, blefve helt och hållet befriade från skyldighet att förse båtsmännen med kojer och täcken, hvilken skyldighet staten sig iklädde.

I samma skrifvelse förmälde Rikets Ständer derjemte, att det för roteintressenter, boende på hemman, klufne i många och små delar, ofta förekomme svårighet att utreda och i förhållande till hemmansdelarnes storlek fördela de till båtsmansbeklädnaden hörande särskilda persedlar, och att beklädnaclsbestyrets öfvertagande af kronan emot en viss afgift ai rotehållarne skulle undanrödja berörda olägenheter,på samma gång derigenom bereddes en närmare öfverensstämmelse och likhet i båtsmännens drägt. Då emellertid den penningeafgift, hvilken i ersättning för beklädnaden komme att utgå, icke skäligen kunde rotehållarne mot deras begifvande åläggas, hemställde Ständerna att Kong!. Näjd måtte höra rotehållarne huruvida de vore villige att emot viss årlig afgift för hvarje persedel ingå kontrakt om båtsmansbeklädnadens öfvertagande af kronan; och anhöllo Ständerna derjemte, — under uttalande att de egele grundade skal för den öfvertygelsen, att båtsmansbeklädnaden skulle på ett för både roten och båtsmannen fördelaktigare sätt kunna ordnas så, att deri närmare öfverensstämde med det allmännas fordringar — att Kongl. Näjd måtte anbefalla undersökning för att utröna, huruvida icke utan rotarnes ytterligare betungande, en ändamålsenligare beklädnad för båtsmannen skulle kunna införas och låta ett härpå grundad! förslag Rikets näst sammanträdande Ständer förelägga.

Då rust- och rotehållarne med anledning häraf hördes, förklarade de fleste ibland dem, att de önskade beklädnadsbestyrets öfvertagande af kronan mot årliga utgifter.

men en del yttrade sig vilja vidblifva då varande beklädnadssätt och andra afvakta framläggandet af förslag till' den åsyftade förändringen. En Kommité tillsattes derpå för uppgörandet af förslag till båtsmansbeklädnadens ordnande på ett mera ändamålsenligt sätt och afgaf sitt utlåtande den 16 September 1844.

I skrifvelse till Rikets Ständer den 9 November 1847 öfverlemnade Kong! Maj:t kommiterades förslag, som af Kong!. Magt i hufvud: aken gillades, med tillkännagifvande att Kong! Magt ville bifalla Ständernas förslag om båtsmansbeklädnadens öfvertagande af kronan, i fall de rust- och roteringsskyldige framgent erlade | af kostnaderne för de persedlar, från hvilkas utgörande in natura rotarne befriades, samt Ständerna å femte hufvudtiteln anvisade för ändamålet ett ärligt anslag af 28,000 Rdr banko.

Riksdagen medgaf i skrifvelse den 21 Juni 1848 att kronan öfvertoge beklädnaden, utom kappsäcken och småpersedlar ne, mot vissa från Kommiténs förslag något afvikande vilkor, samt anvisade ett förslagsanslag af högst 28,000 Rdr banko årligen att i mån af behof användas, allt efter som rust- och rothållare ingingo på de uppställda vilkoren.

Med anledning häraf utfärdades Kong!, förordningen den 22 December 1848 angående indelnings- och roteringshåtsmännens beklädnad.

Vid 1850—1851 årens Riksdag höjdes båtsmansbeklädnadsanslaget från 28,000 till 42,000 Rdr banko.

I anledning af åtskilliga motionärers yrkande att rust- och rotehållare skulle alldeles befrias från skyldigheten att bidraga till båtsmansbeklädnaden, anmälde sedermera Rikets Ständer' i skrifvelse den 20 Februari 1858, att de vid pröfning häraf ansett en lindring i båtsmänshållet i allmänhet och företrädesvis i Blekinge och Södra Möre vara önskvärd och af billighet påkallad, helst sedan vid då pågående Riksdag eu icke obetydlig lättnad i roteringsbesväret blifvit rotehållarne vid indelta infanteriet beviljad genom upphörande af det från dem utgående bidrag till soldatbeklädnadens anskaffande och underhåll; och anhöllo Ständerna att Kong!. Magt täcktes, efter det utredning i ämnet försiggått, till näst sammanträdande Ständer aflåta proposition derom, att rust- och rotehållare vid båtsmänshållet måtte komma i åtnjutande af en sådan lindring, som vid riksdagen blifvit beviljad rotehållarne af indelta infanteriet.

Enligt Kong!. Maj-.ts i anledning häraf till Rikets åren 1859—1860 församlade Ständer aiiåtna skrifvelse faun Kong! Magt det vara utredt, att rotehållarne vid infanteriet, oansedt den vid senaste Riksdag dem beviljade befrielse från allt bidrag till soldatbeklädnaden, ändock vore jemförelsevis vida mera betungade än rotehållarne vid båtsmänshållet, hvadan icke någon eftergift i beklädnadsskyldigheten för båtsmansroteringen och fr (User oteringen kunde föreslås. Deremot ansågos de hemman, som voro anslagne till båtsmansindelmngm i Blekinge och Södra Möre, hårdare betungade än hemmanen vid båtsmansroteringen; i anledning hvaraf Kong!. Maj:t föreslog och Ständerna biföllo att det årliga beklädnadsbidraget för hvarje rusthållsnummer, som redan ingått eller framdeles inginge på båtsmansbeklädnadens öfvertagande af kronan, skulle minskas med 5 Rdr. Dessutom beviljade Ständerna i sammanhang härmed ett anslag å 11,505 Rdr att tilläggas det förutvarande båtsmansbeklädnadsanslaget. Deri beviljade lindringen skulle tillkomma rusthållarne så länge det deremot svarande vederlaget anvisades.

Vid 1862—1863 årens Riksdag, då ifrågavarande anslag bestämdes till 88,200 Rall-, anhöllo Ständerna, på grund af förnyade motioner om kronans öfvertagande af beklädnaden, att Kong!. Maj:t täcktes vidtaga nödiga åtgärder, hvarigenom rustoch rotehållare vid båtsmänshållet kunde på enahanda grunder, som 1848 års

förordning innehölle, befrias från skyldigheten att anskaffa och underhålla kappsäck ock småpersedlar. I följd häraf tillsattes en Kommité, som afgaf utlåtande i ämnet den 12 Juli 1865. I detta betänkande anmärkes, bland annat, att kappsäcken tillhandahålles båtsmannen inom hela båtsmanshållet för viss brukningstid efter en till storleken lika, men till öfriga beskaffenheten inom olika orter mycket vexlande modell, med undantag för Blekinge, hvarest, enligt särskild! medgifvande, båtsmannen erhåller efter rusthållare^ skön antingen klädsäck eller dubbel koj och täcke; att orsaken, hvarför kappsäck och småpersedlar undantogos i 1848 års förordning var den, att flere rust- och rotehållare ansågo det blifva en förmån för roten att sjelf få bestyra om dessa persedlars tillhandahållande, emedan de kunde, såsom det anfördes, af deras eget husfolk, med besparing i kostnaderna, tillverkas af materialier, som erhöllos af hemmanets afkastning. Kommitén tillstyrkte i öfrig! Rikets Ständers förslag, hvilket sedermera äfven förordades af Förvaltningen af Sjöärendena. Sedan Ständerna bevilja! de för förändringens genomförande erforderliga medlen, i det att anslaget till båtsmännens beklädnad höjdes med 50,000 R:dr till högst 138,200 R:dr, utfärdades Kong! kungörelsen den 28 Maj 1867 angående öfverflyttning på kronan af bestyret med anskaffning och underhåll af båtsmännens kappsäckar och småpersedlar. — Endast de, som gått in på vilkoren i 1848 års kungörelse, komma i åtnjutande af de fördelar 1867 års förordning erbjöd.

Slutligen väcktes vid 1868 års riksdag motioner om lindring i rustnings- och roteringsbesväret i allmänhet; i anledning hvaraf Riksdagen ingick med skrifvelse till Kong! Magt med begäran att tillse huru båtsmanshållet måtte kunna lindras eller aflösas eller på andra samhällsklasser fördelas, hvilket föranledde tillsättandet af en Kommité för utredande af härmed sammanhängande frågor, hvilken den 10 December 1870 afgaf utlåtande i ämnet.

På 1848 års förordning hafva alla både rust- och rotehållare ingått med undantag af roten N:o 21 af 2:dra Norrlands lista kompani (samt ständigt vakanta nummer).

På 1867 års förordning hafva intill 1872 års slut 1,021 nummer ännu ej ingått.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beclcman, 1873

Bil. N:o 4 till Kong! Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

1 Protokoll öfver Sjöförsvars-äremlen, hållet inför Hans Ma,j:t Konungen, uti Stats- Rådet, å Stockholms Slott, (ten 10 Januari 1873.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-stats-ministern Adlercreutz;

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Björnstjerna;

Statsråden Bredberg;

Berg;

Friherre Leijonhufvud; Wcern;

Wennerberg;

Bergström;

Friherre Alströmer; och Weidenhielm.

Chefen för Sjöförsvars-departementet, Statsrådet Friherre Leijonhufvud, anhöll i underdånighet att nu få i ett sammanhang föredraga de frågor, som vid uppgörandet af förslag till reglering af utgifterna under Riks-statens Femte hufvudtitel för år 1874, eller den tid nästa statsreglering komme att omfatta, borde tagas i öfvervägande; i livilket afseende Departements-chefen, efter anmälan af Förvaltningens af Sjöärendena underdåniga skrifvelse den 22 sistlidne November, med förslag och uppgifter rörande behofvet af ökade eller nya anslag för Sjöförsvaret, yttrade, beträffande:

Bih. till Riksd. Prof. 1873. 1 Sami. 1 Afd.

2 Bil. N:o 4 till Kong!- Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Departementets Kansli-Expedition.

Under åberopande af hvad Eders Kong!. Magt på föredragning af Chefen för Finans-departementet förut denna dag besluta i fråga om löneförhöjning åt de vid Stats-Rådet och Stats-departementen anställde vaktmästare, hemställer jag, att Eders Kong]. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att, för beviljandet af löneförhöjning med 150 Rdr till den å expeditionens stat uppförde vaktmästare, höja anslaget till expeditionen med berörda belopp.

Departementets Kommando-Expedition.

För beredande af enahanda löneförhöjning åt den vid denna expedition anställde vaktmästare torde framställning till Riksdagen ske om förhöjning i expeditionens anslag med 150 R:dr.

Förvaltningen af Sjöärendena.

Då enahanda skäl, som föränledt Eders Kongl. Maj:t att föreslå löneförhöjning för de vid Stats-Rådet och Stats-departementen anställde vakta! ästarne tala för eu efter behofvet afpassad lönetillökning åt vaktmästare!! och de båda vaktdrängarne vid Förvaltningen af Sjö-Ärendena, anser jag mig, i öfverensstämmelse med hvad nämnde embetsverk i underdånigt memorial den 5 November 1872 hemställt, höra tillstyrka, att af Riksdagen äskas en tillökning i Förvaltningens anslag med 300 R:dr, för att sätta Eders Kongl. Maj:t i tillfälle att förhöja hvardera af ifrågavarande vaktmästares och kammardrängars löner med 100 R:dr.

Aflöningsstaten vid Sjöförsvarets stationer.

Aflöning för 1. I öfverensstämmelse med den för garnisonerna å Kungsholms

garnisonen, å fästning och Drottningsskärs kastell den SO Mars 1855 utfärdade stat, fästning1™,, har garnisonstjenstgöringeii bl Hvit bestridd, förutom af nödigt befäl och brottning- visst "antal båtsmän, jemväl utaf 78 marinsoldater, hvilken kommendering, ilars kastell.general-ordres den 30 April 1872, fortfarande skall af marinregementet utgöras så länge det Kvarstående antalet af gemenskapen dertill lemna!’ tillgång. Uppgjorda beräkningar öfver den sannolika afgången från regementet, vid hvithet i början af innevarande år qvarstodo allenast 110 man, utvisa, att redan under samma år raarinsoldaterne måste till eu del ersättas af gemenskap utaf båtsmanshållet. för hvars aflöning och underhåll följaktligen anslag för 1874, då besättningsmanskapet antagligen kommer att utgöras af allenast eller åtminstone till hufvudsaklig del af båtsmän, bör å Femte lmfyndtitelu uppföras.' Den för, ifrågavarande

3 Bil. N:o 4 till Kongl. Mqj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

kommendering nu utgående kostnad, som bestrides af de till Eders Kongl. Maj:ts disposition å Fjerde Hufvudtiteln för regementet uppförda anslag, utgör 22,977: 45, samt beräknas, i händelse kommenderingen helt och hållet öfvertages af båtsmän, till 22,781: Öl, nemligen:

aflöning .......................................................................................... 1,899: 60

samt af anslagen till:

gemenskapens vid sjöförsvaret natura-underhåll ............ » 14,518: 37

båtsmäns beklädnad................................................................... ” 5,433: 48

båtsmäns förseende med kojer och täcken........................ » 422: 56

durchmarchekostnader ............................................................... ” 5.07:

S:a 22,781: Öl,

hvilken utgift följaktligen skulle komma att drabba Femte hufvudtiteln.

Då emellertid ökad uppfordring af båtsmän utöfver den hittills vanliga antagligen icke till följd af förändringen med garnisonen kommer att ega rum, behöfva hvarken anslagen till gemenskapens naturaunderhåll, som i öfrig! är förslagsanslag, ej eller anslaget till båtsmännens beklädnad, beräknadt efter nu varande uppfordring, af nu ifrågavarande anledning uppföras till högre belopp än de för närvarande utgöra.

Anslaget till båtsmännens förseende med kojer och täcken har årligen lemna! någon behållning och å anslaget till durchmarchekostnader finnes ännu en reservation från föregående år, hvadan den mindre betydliga tillökning i utgifter å dessa anslag, hvartill förändringen skulle föranleda, icke för närvarande synes påkalla någon förhöjning i desamma.

På grund häraf kommer tillökningen i nu å hufvudtiteln utgående anslag att inskränka sig till det för aflöningen erforderliga, belopp, om hvars uppförande med jemt 1,900 R:dr å aflöningsanslaget, till Sjöförsvarets stationer Eders Kongl. Näjd behagade till Riksdagen gorå framställning.

2. De vid Stationsbefälhafvarens i Stockholm kansli anställde Une/örhöjvaktbetjente uppbära i lön, vaktmästaren 400 R:dr och kammardrängenZJtjenL^vid 300 R:dr; och torde, i enlighet med hvad Stationsbefälhafvaren föreslå- Stockholms git och Förvaltningen af Sjöärendena tillstyrkt, Eders Kongl. Näjd, för statwn' beredande af erforderlig löneförhöjning med 100 R:dr till en hvar af ifrågavarande vaktbetjente, hos Riksdagen föreslå, att 200 R:dr varda för sådan! ändamål å nyssnämnda aflöningsanslag anvisad!.

4 Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1873.

Flottans nybyggnad och underhåll.

Förbättrad aflöning för ordinarie handtverlts-

vid stationerna.

1- Redan komité!! för organisation af sjöförsvarets ekonomiska förvaltning framhöll behof vet af eu förhöjning i afiöniugen åt de private arbetande å Kronans varf, och sedan donna tid hafva alla lifsförnödenheter. högst, betydligen stigit i pris och dermed jemväl behofvet af ökade lönevilkor för alla Kronans arbetare. Inseende svårigheten för kronan att, mot de redan förut låga daglönerna, kunna bibehålla varfvens handtverk^ och machinistpersonal i tjenstdugligt skick, förordade Förvaltningen åt Sjöärendena vid framställningen af de sjöförsvarets behof, som vid 1872 års riksdag borde komma under pröfning, att, för beredande af erforderliga tillgångar i berörda afseende och till aflönande af extra arbetare, anslaget till flottans nybyggnad och underhåll måtte höjas med 30,000° R:dr. _ För min ° del ansåg jag ock detta behof vara oafvisligt, men då jag tillika motsåg att den begärda summan ej skulle för framtiden blifva tillräcklig, hemställde jag att berörda belopp skulle för 1873 å extra stat anvisas. Eders Kongl. Maj:t behagade ock till 1872 års Riksdag derom gorå framställning, hvilken likväl vid gemensam votering emellan Kamrar ne blef afslagen med 150 röster mot 149.

( Emellertid hade ett antal ordinarie handtverkare vid varfvet i Carlskrona å egna och kamraters vägnar ingått med underdånig framställning angående den bekymmersamma belägenhet, hvari de jemte familjer till följd af de sedan senaste lönereglering år 1858 så betydligt stegrade . lefnadskostnaderna befunno sig, samt bönfallit om någon förhöjning i den i och för sig otillräckliga, samt, i jemförelse med arbetslönerna hos enskilde arbetsgivare, synnerligen ringa aflöning de åtnjöto. Denna framställning förordades såväl af Departements-cheferna vid varfvet som af Stationsbefälhafvaren och Förvaltningen af Sjöärendena, hvilka ansågo en förbättring i varfsarbetarens ställning icke allenast af billighetsskäl påfordrad, utan jemväl böra ur synpunkten af Kronans intresse skyndsamt eg a rum för att varfvet icke måtte gå i mistning af de bästa arbetskrafterna; och det framhölls i sådant afseende, att en del af de skickligaste ar betar ne redan åtgått samt flere andra visat benägenhet att följa dessas exempel för att å andra orter inom eller utom riket erhålla den högre dagspenning, som den enskilda industrien i anseende till de särdeles gynsamma ekonomiska förhållandena kunde utan svårighet erbjuda. Vid pröfning af detta ärende visade sig ock, att de framställde anspråken voro fullt billiga samt att en förhöjning i handtverksstatens vilkor var oafvislig. Någon väsentlig nedsättning i antalet handtverkare, för att derigenom vinna tillgånger till löneförbättring åt

5 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj;ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

de öfrige, så som Riksdagen i sitt svar å ofvanberörde framställning synes hafva antagit kunna ske, lät dock ej verkställa sig, lika litet som att ersätta dem med båtsmän, hvilka, af stort värde såsom handräckningsmanskap, endast ytterst sällan hafva flen för varfshandtverkare erforderliga skicklighet.

Vid sådant förhållande ansågs den i allt fall oundvikliga löneförhöjningen ej längre höra uppskjutas och Eders Kongl. Näjd behagade jemväl att under vissa vilkor, afseende tillämpning å de ordinarie liandtverkarne af de genom det nya reglementet för stationerna den 24 Maj 1872 införda förenklingar i aflöningens beräknande och utgående, medgifva en förhöjning i aflöningsvil koren för samma handtverkare vid Carlskrona station genom nådigt bref den 13 September 1872 och för dem vid Stockholms station genom bref den 8 derpåföljande November, allt i öfverensstämmelse med de af Förvaltningen af Sjöärendena derför föreslagna grunder. Denna förhöjning utgör enligt uppgjorda beräkningar för den förra stationen 35,994: 97 och för den senare eller Stockholms station 7,600 R:dr, tillsammans 43,594: 97, eller i rund summa 43,600 R:dr, hvilket belopp endast derigenom kan för 1873 bestridas af nybyggnads - och underhållsanslaget, att inskränkningar göras uti anvisningarne till åtskilliga af de öfriga ändamål, för hvilka samma anslag tages i anspråk, men hvilka ej fortfarande kunna sättas åsido.

2. Enahanda skäl, som ofvan äro anförda för förhöjning uti de ordinarie varfsarbetarnes aflöning gäller äfven för de extra varfsarbetarne, hvilka numera endast i afseende på antagningstid och rätt till pension skilja sig från de ordinarie. Då den dags- eller månadspenning en hvar af dem uppbär helt och hållet beror på de vilkor, som blifvit betingade med varfsbefälet, och således i allmänhet uppgår till det belopp, enskilde arbetsgivare måste betala, har en betydlig stegring af dagspenningen icke kunnat undvikas; varande den tillökning, som på sådan grund erfordras uti nybyggnads- och underhållsanslaget af Förvaltningen af Sjöärendena beräknad till 18,000 R:dr.

3. Hvad machinistpersonalens aflöning angår, har Förvaltningen af Sjö-ärendena med anledning af tre särskilda till dess utlåtande remitterade underdåniga ansökningar från machinister och machinistelever vid stationerna om förhöjning i deras aflöningsvilkor, i underdånig skrifvelse den 5 November 1872, anfört, att, med hänseende till dels den stegring i lefnadskostnaderna, som egt rum sedan nu gällande stat för sjöförsvarets machinistpersonal den 22 Januari 1861 fastställdes, dels ock det i följd af machinkraftens användande i allt större omfattning, för hvarje år ökade behofvet af machinister såväl för sjöfarten som för industriella företag i allmänhet, hvithet förhållande måste vålla svårigheter att vid sjöförsvaret

Aflöning till extra arbetare.

Löneförhöjning åt ordinarie machinisterna.