Doc 1874:1

Kongl. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

KONGL. MAJ:TS

NADIGA

PROPOSITION

TILL

I S i Ii SS il 51, «£ 11

angående Statsverkets tillstånd och behof;

Gifven Stockholms Slott den 1.6 Januari 1874.

Jemlik! grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed Nådig Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof. ö

Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod af Statsverkets inkomster.

För nu innevarande statsreglering,speriod äro dessa inkomster beräknade på följande sätt:

Ränta .. Tionde

Ordinarie inkomster:

................... R:dr 4,501,500: —

..................r__» 1,618,300:-—

Transport R:dr 6,119,800: —

1 Bih. till Biksd. Prof. 18711. 1 Sami.. I A/d.

2 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1874.

Transport R:dr 6,119,800: —

Arrendemedel: Penningar ................................. 80,100: —

Spanmål 169,000 kub.fot ä 2

R:dr 10 öre........................... 354,900: » 435,000: —

Bergverks! ionde............................................................................. ” 93,000: —

Mantalspenningar................... 8 575,000: —

Bötesmedel....................................................................................... 8 160,000: —

Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål, 140,175 kubikfot å 2 R:dr 10 öre..................................................... » 294,367: 50.

Tillfälliga rotevakansafgifter..................................................... » 7,500: —

Vakansafgifter af nyroterad jord .......................................... » 98,000: —

Rotevakans afgift af utsockne frälsehemman i Halland » 20,000: —

Vakansafgifter af bergslag....................................................... » 18,000: —

Trosspassevolansafgift................................................................. ” 26,500: —

Båtsmansvakansafgift ................................................................. 8 60,000: —

Kontrollstämpelmedel...................................................«........... 8 15,000: —

Fyr- och båkmedel ..................................................................... 8 800,000: —

Telegrafmedel....................................................................... 8 1,060,000:

Jernvägstrafikmedel .................................................................. 8 9,500,000:

Skogsmedel .................................................................................. 8 700,000: —

Extra uppbörd .......................................................................... 8 62,8 3 2 : 50.

S:gr 20,045,000 Rdr.

Extra ordinarie inkomster:

Tullmedel .................................................................................... 8 . 16,500,000: —

Postmedel ..................................................................................... 8 2,800,000:

Stämpelpappersmedel ................................................................ ” 1,350,000: —

Bränvinstillverkningsafgift........................................................ 8 12,000,000:

Hvitbetssockertillverkningsafgift ............................................ 8 60,000: —

Allmän Bevillning för år 1873 och föregående år ......... » 2,628,200:

Inbetalning å vattenaftappningslån......................................... 8 152,000: —

D:o å lånet till landshöfdingeac-kordernas amortering ...................................................................................... 8 1,350:—

S:r 35,491,550 R:dr___________________

Summa R:dr 55,536,550: —

Enligt beslut, hvarom härvid bilagda Utdrag af Protokollet öfver Finansärenden för den 9 innevarande månad innehåller närmare upplysning, föreslår Kongl. Maj:t i denna beräkning nu följande ändringar:

l:o. Då 1872 års uppbörd af Arrendemedel 80,249 R:dr och 169,196 kub.fot spanmål ökas dels med den förhöjning, som vid hemmans och

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

lägenheters förnyade utarrendering från midfastan nästlidna år uppkommit och dels med arrendena för åtskilliga från samma tid för första gången indragna boställen, men minskas dels med den nedsättning i spanmålsarrenden, som blifvit en följd deraf, att vid hemmans och lägenheters förnyade utarrendering arrendet bestämts endast i penningar och dels med det belopp, 2,016 R:dr, som Sala bergslag till 1873 års slut erlagt för numera upphördt arrende af vissa räntor, så uppkommer en summa af 106,819 K:dr 75 öre och 164,093 kub.fot spanmål; och torde alltså denna inkomst nu kunna i jemna tal beräknas till:

Penningar ................................................................................. Kronor 106,800.

Spanmål, 164,000 kub.fot å 2: 10...................................... » 344,400.

eller tillsammans till Kronor 451,200.

2:o. Då Bergverkstionden till väsendtligaste delen utgöres af koppar samt både försäljningspriset å denna metall0 och tillverkningen deraf visat sig vara i nedgående, hvartill kommer, att Åtvidabergs kopparverk, som år

1872 i tionde lemnat något mer än 400 Centner koppar, från och med

1873 under fem år åtnjuter afradsfrihet, så anser Kongl. Maj:t denna inkomst nu icke b öra beräknas högre än till 55,000 Kronor.

3:o. Då Bötesmedlen under åren 1870—1872 i medeltal för är utgjort 187,600 R:dr, synes denna inkomst nu kunna upptagas till 180,000 Kronor.

4:o. Då Telegraf medlen kunna antagas under år 1873 hafva uppgått till 1,120,000 R:dr, anser Kongl. Maj:t denna i stadig tillväxt varande inkomst, hvars belopp utgjorde 842,000 R:dr år 1871 "och 998,000‘R:dr år 1872, nu kunna till 1,180,000 Kronor upptagas.

5:o. . Då beträffande Jernvägstrafihnedlen, hvilka antagas hafva under lcS73 utgjort 11,700,000 R:dr, förekommer, att under innevarande år återstående del af östra stambanan skall fullbordas, så att hela denna bana under år 1875 blir för trafik upplåten, samt inkomsten per banmil, hvilken 1872 var 82,100 R:dr, deremot under 1873 uppgått till 98,600 R:dr, anser Kongl. Maj:t, i betraktande jemväl deraf, att flera enskilda banor, hvilka böra föranleda en ökad trafik pa stambanorna, under detta år tillkomma och andra skola öppnas nästa år, förevarande inkomst kunna för 1875 beräknas till 103,000 Kronor per banmil eller för då öppnade 135,9 mil till inalles 14 millioner Kronor.

6:o. Då Skogsmedlen under år 1873 inbringat omkring 1,034,000 R:dr, och således på ett år ökats med 209,000 R:dr, så och ehuru denna betydliga, tillväxt måste till någon del tillskrifvas årets särdeles fördelaktiga konjunktioner, finner Kongl. Maj:t denna inkomst likväl kunna för 1875 beräknas till 1,000,000 Kronor.

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o / om Statsverket 1874.

7:o. Då Kongl. Maj:t anser, att till de under titeln Extra Uppbörd upptagna inkomster, Indika i nu gällande Riksstat beräknas till R:dr 62,832: 50, äfven böra hänföras

dels de förut till Riksgäldskontor ingående Skatterätts-,

Ekeskogs- och Observationsmedlen, hvilka under är

1871 utgjort.............................................................................. » 8,000: -—

samt dels den del af inbetalningen å Vattenaftappningslån,

som utgöres af ränta, omkring............................................. 50,000: —

tillsammans R:dr 120,832: 50,

sä torde i följd häraf och till vinnande af jemn slutsumma ä de Ordinarie inkomsterna, denna inkomsttitel nu kunna upptagas till 119,632 Kronor 50 öre.

8:o. L)å Tullmedlen under åren 1870—1873 i medeltal lör ar lemna!

19.541.000 R:dr, anser Kongl. Maj:t denna inkomst för år 1875 kunna till 19| millioner Kronor beräknas.

9:o. Då Postmedlen antagas hafva under 1873 utgjort omkring 3,150,000 R:dr och det icke linnes anledning betvifla, att motsvarande inkomst skall för 1875 uppgå till samma belopp, så och då dertill för sistnämnda år bör läggas den nytillkomna inkomsten af portoafgiften för tjenstebref, hvilken förut beräknats till 250,000 R:dr, anser Kongl. Maj: t ifrågavarande medel böra nu upptagas till 3,400,000 Kronor.

10:o. Då Kongl. Maj:t beslutit i Nådig Proposition föreslå Riksdagen att, emot det Häradshöfdingarnes aflönande öfvertages af staten, lösen lör de af dem utgifna expeditionen nedsättes och statsverket beredes ökad inkomst derigenom, att skillnaden emellan den nuvarande lösen och den föreslagna nya fylles medelst stämpelpapper, så anser Kongl. Maj:t under förutsättning, att detta Nådiga förslag kommer att bifallas och då den i följd häraf blifvande förökning i Stämpelpappersmedlen beräknats till omkring

530.000 Krono)', berörda medel nu kunna upptagas till 1,880,000 Kronor.

ll:o. Då Allmänna Betnllninqen för år 1874 är upptagen i samma års statsfyllnadssumma, men denna bevillning inflyter först under är 1875 och ett sådant utvidgande af det förhållande, som i afseende a Räntan och Tionden redan eger rum, nemligen att såsom tillgång för Statskontoret. till bestridande af ett visst års utgifter anvisas en inkomst, som först året derpå inflyter, kan, på sätt i ofvan berörda Protokollsutdrag närmare utredes, för nämnda kontor medföra betydande olägenheter, vill Kongl. Maj:t för beredande af öfvergång till det förfaringssätt, att i Riksstaten alltid uppföres den bevillning, som inflyter under det år, för hvilket

5 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o l om Statsverket.

Riks,staten uppgöres, hvarigenom ej allenast omförmälda olägenheter skulle undvikas, utan äfven ökad åskådlighet i bokföringen och möjlighet att tidigare utsluta densamma vinnas, härmed föreslå, att don del af statsfyllnadssumman för 1874, hvilken såsom bevillning för samma år är upptagen till

2.700.000 R:dr, ersättes med motsvarande belopp af öfverskotten på statsverkets inkomster för år 1873, och att Riksdagen derefter åtager sig samma bevillning att under namn af Allmänna Bevillningen för ar 1875 intagas bland statsverkets inkomster för samma år; och som den summa, 2,700,000 R:dr, hvartill denna bevillning i nu gällande Riksstat är beräknad, ungefärligen motsvarar dess nettobelopp, men det synes vara lämpligare, att bland statsverkets inkomster dess bruttobelopp beräknas och att de med dess uttaxering och uppbörd förenade kostnader särskildt upptagas bland statsverkets utgifter, hvarföre ock Kongl. Maj:t ämnar föreslå att ett förslagsanslag af

100.000 Kronor dertill anvisas under Sjunde Hufvudtiteln, så torde ifrågavarande bevillning nu böra upptagas till belopp af 2,800,000 Kronor.

l2:o. Då Kongl. Maj:t, som härofvan föreslagit, att den del af inbetalningar a VaUenaftappningslän, som utgöres af ränta, skall upptagas under titeln Extra Uppbörd, deremot anser, att den del af samma inbetalningar, som utgör kapitalamortering, icke bör bland statsverkets inkomster i Riksstat beräknas, och att icke heller beviljade län af omförmälda beskaffenhet böra bland Riksstatens anslag uppföras, sä vill Kongl. Maj:t under åberopande af den utredning, som ofvanberörda Protokollsutdrag innefattar, härmed föreslå Riksdagen dels att de lån för understödjande af utdikningar och aftappningar af sanka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag, hvilka på Nådig framställning härnedan under Sjette Hufvudtiteln kunna, varda af Riksdagen beviljade, ma, utan att i Riksstaten upptagas, få af i Statskontoret tillgängliga medel utbetalas mot ersättning af inflytande £ap*ta/-afbetalningar å redan meddelade dylika lån samt dels att i följd häraf ifrågavarande inkomsttitel må ur Riksstaten uteslutas.

lo:o. Enligt senaste Riksdags beslut skulle de ännu oinlösta skuldsedlar, som Statskontoret till följd af beslut vid 1840—41 årens Riksdag afgilvit till Riksgäld skontoret för det da från sistnämnda kontor lemnade lån till landshöfdingeackordernas amortering, vid innevarande års början öfverlemnas till Statskontoret, hvilket ock skulle öfvertaga den förut Riksgäldskontoret åliggande befattningen med lånets bevakande och redovisande. Den enda för något landshöfdingeackord ännu återstående inbetalningen är den, som förut utgått af landshöfdingelönen i VY ermlands län, men numera utbetalas af landshöfdinge-löneregleringsfonden och som i 1874 års Riksstat är upptagen till belopp af 1,350 R:dr. Den skall fortfara att utgå tills under år 1885 ackordet äfven för nämnda län varder inlöst, men när.

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N;o 1 om Statsverket 1874.

detta skett, kommer ändock att qvarstå en för Amorteringsfonden genom ränteberäkning uppkommen skuld, för hvilken ej finnes någon verklig gäldenär, och som derföre måste afskrifvas.

Då berörda förhållanden, pa sätt i omförmälda Protokollsutdrag närmare utredes, innefatta åtskilliga oegentligheter, vill Kongl. Maj:t under åberopande af nämnda utredning härmed föreslå, att Statskontorets återstående skuldsedlar för ofvannämnda lån må, sedan de blifvit till Statskontoret återlemnade, annulleras och Landshöfdinge-ackordsamorteringsfondens skuld, hvilken vid 1873 års slut utgjorde 24,141 R:dr 62 öre, i sin helhet afskrifvas, i följd hvaraf Landshöfdinge-löneregleringsfonden torde befrias från skyldigheten att till ackordsamorteringen bidraga och hela den i Riksstaten nu upptagna inkomsttiteln: Inbetalning ä lånet till landshöfding eackor derna s amortering komma att försvinna.

14:o. Da efter uteslutande af de två sistnämnda inkomsttitlarne den i Riksstaten använda hufvudrubriken ”Extra ordinarie inkomster” icke innefattar annat än af Riksdagen åtagna Bevillningar, så föreslår Kongl. Maj:t, att nämnda mindre egentliga hufvudrubrik utbytes emot den af Bevillningar.

Med iakttagande af dessa ändringar i den vid senaste statsreglering uppgjorda inkomstberäkning skulle en tablå öfver statsverkets för år 1875 beräknade inkomster erhålla följande utseende:

Ordinarie inkomster:

Ränta................................................................. Kr

Tionde................................................................

Arrendemedel .................................................

Bergverkstionde ...............................................

Mantalspenningar ...........................................

Bötesmedel ........................................................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål

Tillfälliga rotevakansafgifter ........................

Vakansafgifter af nyroterad jord ...............

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland..........................................

Vakansafgifter af bergslag ...........................

Trosspassevolansafgift ....................................

Båtsmansvakansafgift.......................................

Kontrollstämpelmedel.....................................

Fyr- och båkmedel.....................^...............-

Transport Kronor 8,720,367: 50.

onor 4,oui,ouu: —

» 1,618,300: —

» 451,200: —

» 55,000: —

.. 575,000: —-

180,000: — » 294,367: 50.

» 7,500: —

» 98,000: —

» 20,000: —

» 18,000: —

» 26,500: —

» 60,000: —

» 15,000: —

» 800,000: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

7 Telegrafmedel .........

Jernvägstrafikmedel

Skogsmedel...............

Extra uppbörd.........

Transport Kronor 8,720,367: so.

.................... >> 1,180,000: —

.................... » 14,000,000: —

.................... » 1,000,000: —

................... » 119,632: so. 25,020,000.,

Bevillningar:

Tullmedel............................................................ Kronor 19,500,000: —

Postmedel............................................................ ,, 3,400,000: —

Stämpelpappersmedel....................................... » 1,880,000:_

Bränvinstillverkningsafgift.............................. » 12,000,000: —

Hvitbetssockertillverkningsafgift.................. » 60,000: —

Allmän bevillning för år 1875.................... » 2,800’,000: — 39,640,000.

Summa Kronor 64,660,000. Och som Riksstaten för innevarande år upptager:

i Ordinarie inkomster................................. R:dr 20,045,000: —

ocli i Extraordinarie............................................. » 35,491,550: —

eller tillsammans 55,536,550.

sä utvisa alltså de nu för 1875 beräknade summorna en

tillökning af ................................................................................................ 9,123,450.

deraf 4,975,000 Kronor belöpa på de Ordinarie inkomsterna och 4,148,450 Kronor på de Extraordinarie inkomsterna eller Bevillningarne,

Då Kongl. Maj:t nu öfvergår till en framställning af de utgifter, som under de särskilda hufvudtitlarne funnits nödiga, dervid under hvarje hufvudtitel såsom vanligt komma att upptagas först sådana anslag, hvilka äro af en stadigvarande natur och derefter de utgifter af mera tillfällig och öfvergående beskaffenhet, som under hufvudtiteln föreslås, vill Kongl. Maj:t till en början meddela, att, sedan en utredning af förhållandet under år 1872 med de under de särskilda hufvudtitlarne uppförda rånte- och tiondeanslag egt rum, så att deraf kan approximativt utrönas, huru mycket blifvit till statsverket indraget och hvad af berörda anslag ännu qvarstår såsom indelt, väl ett särskiljande mellan dessa båda delar af anslagen kunnat ega rum, på sätt en vid bilagda utdrag af Protokollet öfver Finansärenden fogad tabell utvisar, men att, då de från Länsstyrelserna inkomna, till grund för särskiljandet liggande uppgifter, ännu icke blifvit i Kammar- Kollegium till fullo granskade och anledning icke saknas, att i följd af

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

berörda granskning ytterligare rättelser i mer eller mindre mån inverkande på de uppgifna beloppen kunna ifrågakomma, det funnits, lämpligt att med Riksstatens förändring i omförmälda hänseende får tills vidare anstå, i följd hvaraf rånte- och tiondeanslagen torde fortfarande böra bibehållas under samma form och egenskap som 1874 års Riksstat upptager.

Första Hutvudtiteln,

innefattande Kongl. Hof- och 8lotts-staterna, upptager för

närvarande de förra till ............................................................ R:dr 1,142,900.

och de senare till ............................................................................... ”_______123,100,

tillsammans R:dr 1,266,000.

På grund af de skäl, som uti härvid bilagda Utdrag af 1 rotokollet öfver Finansärenden finnas utvecklade, vill Kongl. Maj:t härmed af Riksdagen äska, att anslaget till Ulriksdals Slott, Som nu är upptaget till 8,250 R:dr, må förhöjas till 12,000 Kronor, sä att Hufvudtitelns slutsumma kommer att uppgå till 1,269,750 Kronor.

Andra Huh udtiteln,

innefattande anslagen till Justitie-Departementet.

Nu gällande Riksstat upptager för detta Departement:

Penningar.................................................................... R:dr 2,631,596: ti.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor,

förslagsanslag............................................... ”_______5,903: 89.

Summa R:dr 2,637,500: —

1 öfverensstämmelse med de beslut, som uti bilagda utdrag af det in för Kongl. Maj:t i Statsrådet den 9 innevarande månad förda protokoll öfver Justitie-Departementsärenden omförmälas, föreslår Kongl. Maj:t beträffande

l:o. Departements-Chefen:

att, för beredande af tillfällig löneförbättring åt Departements-Chefen, må anvisas för år 1874 1,500 R:dr och för år 1875 på extra stat enahanda belopp eller 1,500 Kronor;

Kongl. May.U Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874.

2:o. Ju stitie-Stats-Exp editi o nen :

att, med de genom Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 19 sistlidne December stadgade vilkor och förbehåll för genomförande af föreslagen förändrad organisation af och lönereglering för Justitie-Stats-Expeditionen, ordinarie anslaget åt Expeditionen måtte höjas från 23,500 R:dr till 31,900 R:dr eller Kronor eller med 8,400 Kronor, äfvensom till utgående under är 1874 beviljas sistnämnde belopp af 8,400 R:dr eller Kronor;

3:o. Anslag till Justitie-Stats-Ministerns ombud:

att anslaget till »arfvoden åt Justitie-Statsministerns ombud för tillsynen öfver boktryckerier och bokhandeln», hvilket jemlikt Rikets Ständers skrifvelse den 20 November 1823 och Kongl. Brefvet den 14 Januari 1824 är uppfördt under allmänna indragningsstaten, öfverflyttas till Riksstatens andra hufvudtitel samt att der i sådant hänseende näst efter Justitie-Stats- Expeditionen uppföres under titel »Justitie-Statsministerns ombud» ett förslagsanslag af 6,000 Kronor;

4:o. Högsta Domstolen:

att Justitie-Rådens lön måtte för en hvar af dem höjas med 2,000 Kronor till 10,000 Kronor, hvarigenom slutsumman i Högsta Domstolens stat, nu uppgående till 130,050 Kronor, komine att utgöra 162,050 Kronor, samt att ett denna löneförbättring motsvarande dyrtidstillägg åt Justitie- Råden för år 1874 anvisas med 2,000 R:dr åt hvardera eller sammanräknadt. 32,000 R:dr;

5:o. Justitie-Kansl er s-Expeditionen:

att åt embets- och tjenstemännen i denna Expedition anvisas dyrtidstillägg med tillsammans 3,750 R:dr eller Kronor för hvartdera af åren 1874 och 1875;

6:o. Justitie-Revisions-Exp editionen:

att indragning måtte ske dels vid 1875 års början af följande befattningar, som medelst Konstitutorial tillsättas, nemligen en Revisions-Sekreterare, en Protokolls-Sekreterare, en Kanslist och fyra Kopister, dels ock utaf åtta ordinarie Kopistbefattningar, i den mån nuvarande innehafvare från dessa befattningar afgå;

att, under enahanda förbehåll i fråga om aflöningens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar eller annan bestämmelse i sådan syftning, som Kongl. Maj:t genom ofvanåberopade nådiga beslut af den 19 sistlidne December beträffande lönereglering för Kansli-Expeditionernas embets- och tjensteman föreskrifvit, samt med vilkor i öfrigt att de renskrifningspenniugar, som enligt nedanomförmälda nya stat för Justi tie-Revisions-Expeditionen skola till Kanslisterna utgå, vid tjenstledighet tillfalla vikarien, Riksdagen måtte fastställa af Kongl. Maj:t godkänd ny stat för nyssnämnda Expedition samt bevilja det deri utförda belopp 127,150 Kronor och

Bih. till Rilcsd. Prat. 1874. 1 Sami., 1 Afd. 2

10 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

derutöfver 3,000 Kronor, att i man af behof utgå, intilldess nämnde stat i sin helhet kan varda tillämpad; kommande, i händelse af bifall härtill, ordinarie anslaget till Justitie-Revisions-Expeditionen, som i nu gällande Riksstat är upptaget till 128,850 R:dr, att för år 1875 ökas med 1,300 Kronor;

att åt Revisions-Sekreterarne, elfva till antalet, för hvilka löneförbättring å ordinarie stat icke blifvit äskad, må anvisas dyrtidstillägg med tillhopa 15,450 R:dr eller Kronor för hvartdera afåren 1874 och 1875; samt att, på det Kongl. Maj:t måtte blifva i tillfälle att under innevarande år gifva tillfälligt lönetillägg åt Protokolls-Sekreterarne, Registrator!!, Kanslisterna och Kopisterna, för detta ändamål må under år 1874 dels få användas de arvodesbelopp, som i följd deraf, att utaf de beställningar, hvilka medelst Konstitutorial tillsättas, en Revisions-Sekreterare-, en Protokolls-Sekreterare-, en Kanslist- och en Kopist-befattning nu äro lediga, icke komma att för afscdda ändamålet utgå och hvilket belopp utgör 10,800 R:dr, dels ock särskildt anvisas 7,040 R:dr;

7:o. Svea ock Göta Hojrätter samt Ho fr ätten öfver Skåne och, Blekinge: att såsom tillfällig löneförbättring åt tjenstepersonalen i dessa domstolar må anvisas för

Svea Hofrätt för år 1874 45,000 R:dr och för år 1875 45,500 Kronor; Göta Hofrätt för hvartdera af åren 1874 och 1875 45,700 R:dr eller Kronor; och

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge - likaledes för hvartdera afåren 1874 och 1875 21,120 R:dr eller Kronor; samt

att, under förutsättning att Kongl. Maj:ts den 31 sistlidne December beslutade nådiga Proposition med förslag till ny reglering af Häradshöfdingarnes löneförmåner varder af Riksdagen bifallen, från de i gällande Riksstat upptagna anslag till Rikets Hofrätter med derunder lydande Justitiestater afföras följande för Häradshöfdingarne deri inberäknade belopp, nemligen:

för Häradshöfdingarne under Svea Hofrätt: penningar 14,513 R:dr 94 öre samt indelt ränta och ersättning för indragna räntor 2,156 R:dr 97 öre;

för Häradshöfdingarne under Göta Hofrätt: penningar 11,052 R:dr 4 öre samt indelt ränta och ersättning för indragna räntor 3,307 R:dr 63 öre; och

för Häradshöfdingarne under Hof rätten öfver Skåne och Blekinge: penningar 4,024 R:dr 86 öre samt indelt ränta och ersättning för indragna räntor 207 R:dr 75 öre; hvaremot i stället nedannämnde summor uppföras för Häradshöfningarne under Svea Hofrätt: 297,000 Kronor; för Häradshöfdingarne under Göta Hofrätt: 272,400 Kronor; och

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874.

II

föi’ Häradshöfding ar ne under Hofrätten öfver Skåne och Blekinge: 92,400 Kronor; i följd hvaraf efterskrifne anslagssummor skulle upptagas i 1875 års Riksstat, nemligen för

Svea Hofrätt, med derunder lydande Justitiestat: penningar 477,725 Kronor 58 öre samt indelt ränta och ersättning för indragna räntor 44 Kronor 92 öre;

Göta Hofrätt, med derunder lydande Justitiestat: penningar 450,119 Kronor 81 öre samt indelt ränta och ersättning för indragna räntor 186 Kronor 62 öre; samt

Hofrätten öfvei Skåne och Blekinge, med derunder lydande Justitiestat: penningar 176,612 Kronor 36 öre;

8: o. Kr ig .s-Hofrätten:

att, med indragning af de till Krigs-Hofrättens ordförande och militäre ledamöter nu från olika anslag utgående arvoden och ljuspenningar, i Krigs- Hofrättens stat upptagas följande fasta arvoden, nemligen

till ordföranden ............................................................................................... 2,000: —

» 3 militära ledamöter, hvardera 1,000 Kronor .............................. 3,000: —

tillsammans Kronor 5,000: — och kommer, om detta bifalles, anslaget till Krigs-Hofrätten, som i nu gällande Riksstat är uppfördt med 12,241 R:dr 50 öre, att utgöra 17,241 Kronor 50 öre; samt

att Riksdagen måtte för Krigs-Hofrättens civile embets- och tjensteman bevilja dyrtidstillägg med sammanlagdt 3,314 R:dr 70 öre för hvartdera af åren 1874 och 1875.

9:o. .Det bestämda anslaget till fångars värd och underhåll, hvilket anslag omfattar aflöningen dels till Fångvårds-Styrelsen och dels till vissa vid fångvårdsinrättningarne anställda tjensteman och betjente;

att, hvad angår Fångvårds-Styrelsens stat, lönerna för Styrelsens två Vaktmästare måtte för hvardera höjas från 600 R:dr eller Kronor till 700 Kronor, hvarigenom det ordinarie anslaget för Styrelsen, som nu utgör 50,870 R:dr, komme att belöpa sig till 51,070 Kronor;

att tillfällig löneförbättring måtte anvisas åt Styrelsens embets- och tjensteman med tillhopa 12,690 R:dr eller Kronor för hvartdera af åren 1874 och 1875;

att, beträffande de vid fångvårdsinrättningarne anställda tjensteman och betjente, hvilkas aflöning är uppförd å ordinarie stat, Riksdagen måtte, med de genom Kongl. Maj:ts beslut den 9 innevarande månad stadgade vilkor och förbehåll i afseende å ny lönereglering för ifrågavarande tjenstepersonal, fastställa af Kongl. Maj:t godkänd aflöningsstat, hvars slutsumma, inberäknadt beloppet af föreslaget ålderstillägg för 1875, utgör 187,200 Kronor,

12 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

samt förty och då härtill lägges ofvanberörde, å Fångvårds-Styrelsens stat äskade 51,070 Kronor, såsom det bestämda anslaget till fångars vård och underhåll, för år 1875 bevilja 238,270 Kronor; samt

att, på det den nya staten må varda från början af innevarande år tillämpad, det belopp, hvarmed det i nu gällande Riksstat uppförda bestämda anslag för fångvården, 188,157 R:dr 50 öre, understiger hvad för

1875 blifvit derför äskadt eller .............................................................. 50,112: 50,

minskadt med skillnaden i beräknade ålders-tilläggssummorna för

åren 1874 och 1875............................................................................ 1,300: —

eller Riksdaler 48,812: so,

för innevarande år ställes till Kongl. Maj:ts disposition för genomförande af ifrågavarande lönereglering.

10:o. Förslagsanslaget till ersättning åt personer, menigheter eller allmänna inrättningar för dem genom nya strafflagens införande frångångna bötesandelar:

att, under förutsättning af Riksdagens bifall till Kongl. Maj:ts ofvanomförmälda nådiga Proposition om ny reglering af Häradshöfdingarnes löneförmåner, ifrågavarande förslagsanslag, som för närvarande är i Riksstaten upptaget till 117,000 R:dr, må för nästa statsregleringsperiod anvisas att utgå med nedsatt belopp af 111,000 Kronor, under enahanda vilkor som tillförene vid detta anslag blifvit fästade.

Beträffande öfriga under denna hufvudtitel uppförda anslag?föreslår Kongl. Maj:t ej vidare ändring, än att till jemnande af hufvudtitelns slutsumma förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m., som i gällande Riksstat upptages till 29,998 R:dr 52 öre, måtte höjas med 50 Kronor 69 öre till 30,049 Kronor 21 öre.

Sammanställes nu hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma med de af Kongl. Maj:t här ofvan gjorda, till dess ökande eller minskande föranledande förslag, så visar sig, att nämnde

summa .................................................................... R:dr eller Kronor 2,637,500: —

komme att ökas

dels genom uppförande å hufvudtiteln af ett nytt anslag till Justitie-Stats-Ministerns ombud med Kronor 6,000: —

dels genom förhöjning af anslagen

till Justitie-Stats-Expeditionen ......... med » 8,400: —

» Högsta Domstolen ....................... » » 32,000: —

» Justitie-Revisions-Expeditionen... » » 1,300: —

»> Svea Hofrätt, med derunder lydande Justitiestat..................... » » 280,329: 9.

Transport Kronor 328,029: 9. 2,637,500: —-

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

13 Transport Kronor

till Göta Hofrätt, med derunder lydande Justitiestat..................... med »

» Hofrätten öfver Skåne och Blekinge. med derunder lydande

Justitiestat ................................ » »

” Krigs-Hofrätten ............................ » »

» fångars vård och underhåll (det

bestämda anslaget)................ » »

och Skrifmaterialier m. m............... » »

328,029:

258,040:

88,167:

5,000:

50,112:

50:

9. 2,637,500:

33.

39.

50.

09.

723,400:

Tillsammans Kronor 729,400: — men deremot att minskas genom nedsättning af anslaget till ersättning för bötesandelar ............... med » 6,000: —

och således på det hela att ökas med ..........................................

så att hufvudtitelns nya slutsumma skulle blifva......... Kronor 3,360,900: —

hvaraf förslagsanslagen, med inberäknande af beloppen för indelt ränta och ersättning för indragna räntor, utgöra 1,617,280 Kronor 75 öre.

De belopp, hvilka, enligt hvad Kongl. Maj:t här ofvan föreslagit, skulle för innevarande ar anvisas såsom dyrtidstillägg eller för genomförande af löneregleringar, utgöra

till

Departements-Chefen.......................

Justitie-Stats-Expeditionen

Justitie-Råden......................................

Justitie-Ka nsler s-Expeditionen

Revisions-Sekreter arne.................................................

andra tjensteman i Justitie-Revisions-Expeditionen

Svea Hofrätt ......................................................

Göta Hofrätt ...........................................................

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge..........................

Krigs-Hofrätten...............................................................

v årdsinräitningarne

61,502: so,

eller tillhopa R:dr 244,777: 20.

Anslagen pb, extra stål för år 1875 uppgå, jemlik! Kongl. Maj:ts förestående förslag, till följande belopp, nemligen:

till Departements-Chefen .............................................................. Kronor 1,500: —

» Justitie-Kanslers-Expeditionen ............................................ » 3,750: —

» Revisions-Sekr eter arne .................................................... » 15,450: _

Transport Kronor 20,700

14 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

Transport Kronor 20,700: —

till Svea Hofrätt........................................................................... » 45,500: —

» Göta Hofrätt.............................. » 45,700: —

» H of rätten (ifver Skam och Blekinge................................ » 21,120: —

» Krigs-Ho fr ätten .................................................................. » 3,314: ro.

» Fångvårds-Styrelsen....................................................... »_12,690: —

S:gr Kronor 149,0 2 4: 70.

Dessutom äskar Kongl. Maj:t, under åberopande af förenämnda protokoll öfver Justi tie-Departementsärenden, att likaledes på extra stat för år 1875 må uppföras :

till bestridande af kostnader för utarbetande af lagförslag, enahanda belopp, som för innevarande år är för ändamålet bcviljadt..............................................................

till fortsättande, i enlighet med faststäld plan, af byggnadsarbeten vid straff- och arbetsfängelserna å Långholmen och i Malmö, för det förra fängelset .........

och för det senare................................................................

» 20,000: —

» 240,000: —

» 110,000: —

hvarjemte Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen att till uppförande i Ystad, å en af staden erbjuden tomt, af ett nytt kronohäkte, afsedt jemväl till stadshäkte för nämnde stad, med 54 celler och nödiga ekonomilokaler, äfvensom tingshusbyggnad, bevilja 130,000 Kronor samt deraf

till en början för år 1875 anvisa ett belopp af.............. » 50,000: —

samt att det af Ljunits och Herrestads häradsboer erbjudna årliga byggnadsbidrag af 3 Kronor under 10 år från hvarje helt hemman om året måtte få föras anslaget för vård och underhåll af läns- och kronohäkten

till godo. Uppgående sammanräknade beloppet af extra ___ _ _

anslagen för är 1875 till''....................................................... Kronor 569,024: 70.

TrecTje Hufvudtitcln,

innefattande anslagen till Utrikes-Departementet.

De under denna hufvudtitel enligt nu gällande riksstat anvisade summor utgöra:

15 Kont/J. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. I. För diplomatiska utgifter:

Departements-Chefen, Statsministern för Utrikes Ärendena Departementets Expedition Ministerstaten .........................................

Tillfälligt anslag till öfvergående utgifter...............................

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter...........................

R:dr

»

24,000.

24.000. 300,000.

40,800.

48.000.

II. För Konsuls-staten: Departementets Expedition

Konsulernas aflöning .......................................

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter

Summa R:dr 436,800.

R:dr

»

Summa R:dr

4,400.

147,600.

8,000.

160,000,

samt till underhåll af svenska kyrkan i London och svenska kronans egendom i Constantinopel 6,880 R:dr, till följd hvaraf lmfvudtitelns slutsumma är uppförd med 603,680 R:dr.

På grund af hvad uti Statsråds-protokollen för den 5 ocli 27 December 1873 samt den 9 innevarande månad blifvit anfördt, vill Kongl. Maj:t föreslådels att nedannämnda ständiga anslag måtte af Riksdagen anvisas att emot nu gällande redovisnings-skyldighet äfvensom med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills, under nästinstundande statsreglerings-period utgå, nemligen:

I. Diplomatiska utgifter:

Statsministern för Utrikes Ärendena..............

Departementets Expedition

Minister-staten ...........................................

Militär-Attachéer............................................

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.....

II. Konsuls-staten:

Departementets Expedition .....................................

Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensic Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter......

" iviwiicino tgcnuum i vonsiannnopei ocn sven-

ska kyrkan i London Kronor 6,000;

dels ock att Riksdagen,, för att bereda Departementets embets- och tjensteman samma löneförhöjning för innevarande år, som för år 1875 beräknats, måtte medgifva, att af det härför erforderliga belopp, 9,300 Kronor,

16 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

Sveriges andel finge, efter den för öfriga utgifter af diplomatisk natur gällande proportion, med 6,565 Kronor af 1873 års besparingar å Ministerstaten utgå.

Hufvudtitelns slutsumma för ständiga utgifter blifver i följd häraf 609,365 eller 5,685 Kronor mera än i nu gällande riksstat.

Fjerde Hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Landtförsvars-Departementet,

Under denna hufvudtitel finnes enligt nu gällande Riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

i penningar .................................................................................. K:dr

indel t ränta och ersättning för indragna räntor............ »

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » oindelt spanmål, 140,321 kubikfot 6 kannor a 2 R:dr

10 öre kubikfoten.....................................................................”

Tillsammans R:dr

8,162,810: 64. 2,097,006: ei. 2 6 4,5 07 : 39.

2 9 4,6 7 5 : 36. 10,819,000:

I afseende å de under 4:de hufvudtiteln förekommande anslag för årliga eller ständiga utgifter vill Kongl. Maj:t i öfverensstämmelse med de beslut, som finnas antecknade i här bilagda utdrag af det inför Kongl. Maj:t uti Statsrådet den 9 innevarande månad förda protokoll öfver Landtförsvarsärenden, beträffande regleringen af utgifterna för år 1875, till Riksdagen afgifva följande förslag:

Landtförsvars-Departementet.

Departementets Kansli-Expedition. Kongl. Maj:t föreslår, att å expedi-

tionens stat måtte uppföras

till Expeditions-chefen, arvode .............. Kronor 7,500

» 2 Byråchefer löner å 6,000..... » 12,000

» 3 Kanslisekreterare » å 4,500...... » 13,500

'i Registratorn, lön ................................... » 4,500

» Amanuenser, skrifbiträden och extra

vaktbetjente..................... 11 10,000

Transport Kronor 47,500

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1874.

17 Transport Kronor 47,500

till 1 Vaktmästare lön............................... » 750

» 1 d:o » ................................ » 650

Summa Kronor 48,900, så att, om derifrån dragés det nuvarande

anslaget.................................................... » 39,300,

uppstår en tillökning af .......................................................... Kronor

Generalstaben. Enligt det af Riksdagen godkända förslag till generalstabens organisation skall under år 1875 tillkomma

1 Major af 2:dra klassen ............... Kronor 3,000

1 Kapten ............................................ » 2,400 5,400,

men deremot afgå

2 Löjtnanter ä 1,600 .................................................. 3,200,

hvarföre en förhöjning af ......................................................... »

nu äskas; och kommer derigenom det nuvarande anslaget, 157,770 R:dr, att förhöjas till 159,970 Kronor.

Arméförvaltningen. Kongl. Maj:t föreslår, att Arméförvaltningens nuvarande anslag nedsättes med ett belopp,

motsvarande en krigsrådslön.................. Kronor 4,500,

en kamrerarelön............................................ » 3,500,

hvad denna angår dock endast under förutsättning, att Kongl. Maj:ts förslag om Kamreraren Dumraths öfverflyttande på indragningsstat blifver af Riksdagen bifallet; vidare

aflöningen till 2 magasinsdrängar å 450 » 900,

» » 5 bagerigesäller ä 600 » 3,000,

Summa Kronor 11,900,

jemte den i bagerigesällernas aflöning ingående oindelta spanmål, 94,r> kubikfot, efter 2 Kronor 10 öre kubikfoten i värde uppskattad till 198 Kronor 45 öre.

Härigenom skulle det i anslaget till Arméförvaltningen nu ingående penningebelopp från R:dr 130,075 minskas med .................................................... » 11,900

till Kronor 118,175,

och den i anslaget upptagna oindelta spanmål komma att försvinna.

Transport Kronor

Bih. till Riksd. ‘Prat. -1874. 1 Sami. 1 Afd.'

9,600 —

2,200: —

11,800: — 3

18 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1874.

Transport Kronor

Krigsskolan. Kongl. Maj:t vill i nåder föreslå Riksdagen att, med bibehållande af Krigsskolans anslag vid oförändradt belopp, godkänna det förslag till aflöningsstat för sagda läroverks lärare- och tjenstepersonal, hvilket finnes bilagdt ofvan åberopade, inför Kongl. Maj:t i Statsrådet hållna protokoll af den 9 dennes.

Indelta Arméen.

Kavalleri- och Infanteri-regementena. Kongl. Maj:t föreslår, att det härunder med rubrik »indelt ränta och ersättning för indragna räntor» upptagna förslagsanslag,

hvilket nu utgör................................ R:dr 2,097,006: fil

måtte, minskadt med ....................... » 10: 50

nedsättas till ....................... Kronor 2,096,996: 11,

hvaremot det samma hufvudanslag

nu tillhörande penningebelopp ..... R:dr 410,495:

måtte ökas med ............................... » 10: so

och hädanefter uppföras till ......... Kronor 410,505: 8*.

hvarigenom någon ändring i anslagets slutsumma icke uppkommer.

Indelta Arméens och Wermlands Fältjägare-regementes vapenöfning ar. Kongl. Maj:t föreslår, att till förbättrad utspisning vid ifrågavarande vapenöfningar, på sätt bilagda protokoll af den 9 dennes närmare angifver, detta

anslag måtte ökas med............................................................. »

hvarigenom det skulle förhöjas från 1,200,000 R:dr till

1,270,000 Kronor.

Yärfvade Arméen,

Kongl. Maj:t föreslår, att, på sätt Statsrådsprotokollet af den 9 dennes närmare angifver, måtte näst efter anslaget till Fortifikationen få uppföras ett nytt

reservationsanslag om................................................................. »

att användas till »aflöning åt manskapet vid garnisonsregementena och till samma manskaps rekrytering». Vid bifall härtill böra nedannämnda anslag minskas med följande belopp, nemligen: ______

11,800: —

70,000: —

608,000: —

Transport Kronor 689,800: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

19 Transport Kronor' 689,800: —

Lifgardet till häst ................................ Kronor 30,712: —

Hussarregernentet Konung Carl XV » 36,475: —

Svea Lifgarde......................................... » 47,629: 24.

Andra Lifgardet ................................... » 47,629: 24.

Svea, Göta och Vendes Artilleriregementen ...................................... » 217,902: 68.

Fortifikationen ..................................... » 43,435: 04.

Gotlands Nationalbevärings Artilleri-

corps’ stamtrupp................................. » 3,503: bo.

Summa Kronor 427,286: so.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t, att garnisonsregementenas kokinrättningskostnader måtte för framtiden få från förslagsanslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena bestridas, till hvilket ändamål nämnda anslag borde med 25,000 Kronor förhöjas, hvar-

emot en nedsättning i nedanstående' anslag kunde ega rum med följande belopp, nemligen:

Lifgardet till häst.................................. Kronor 2,400: —

Hussarregernentet Konung Carl XV... » 1,800: —

Svea Lifgarde........................................... » 2,800: —

Andra Lifgardet ....................................... » 3,000: -—

Svea, Göta och Vendes Artilleriregementen ............................................ » 9,235: —

Fortifikationen .......................................... » 2,000: —

Gotlands Nationalbevärings Artilleri-

corps’ stamtrupp ............... »_400: —

Summa Kronor 21,635: —

Vid bifall härtill komme anslaget till Lifgardet till häst, som nu utgör Kronor 128,124: 55, att minskas med de till följd af det nya aflöningsoch rekryteringsanslaget afgående .................................. Kronor 30,712: —

kokinrättningskostnader » 2,400: —

tillsammans 33,112: —

hvarefter komme att återstå............... Kronor 95,012: 55.

Hussarregernentet Konung Carl XV.

Detta anslag, som nu utgår med .... Kronor 161,878: te.

Transport Kronor 161,878: io. Kronor 689,800:—-

20 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

Transport Kronor 161,878: 16. Kronor 689,800: — skulle till följd af det nya aflöning^- och rekryteringsanslaget

ininskas med........................ Kronor 36,475: —

samt med kokinrättningskostnader 1,800:— 38,275:_

hvarefter återstode ............................. Kronor 123,61)3: n>.

Svea Lifgarde. Nuvarande anslag » 172,3 3 4: 32.

skulle nedsättas med dels

till aflönings- och rekryteringsanslaget afgående............. Kronor 47,629: 24,

dels kokinrättningskostnader ...... 2,800: — 50,429: 24

och derefter utgöra ............................. Kronor 121,905: os,

Andra Lifgardet. Från nuvarande

anslag......................................................... Kronor 171,949: 3?

skulle afgå

till aflönings- och rekryteringsanslaget .............................. Kronor 47,629: 24,

vidare kokinrättningskostnader 3,000; — 50,629: 24.

och återstoden blifva .......................... Kronor 121,320: os.

Wermlands Fältjägare-regemente. Beträffande det under denna rubrik uppförda anslag föreslår Kongl.

Maj:t, att detsamma må för år 1875 vid sitt nuvarande belopp, 69,490 R:dr 50 öre, bibehållas och i Riksstaten uppföras med_69,490 Kronor 50 öre.

Svea, Göta och Vendes Artilleri-regementen. Utaf det vid 1873 års Riksdag för innevarande år, till fullföljande af artilleriets organisation, såsom extra anslag anvisade belopp, 119,600 R:dr, hvilket anslag är afsedt att äfven framgent utgå, bör, enligt uppgjordt fördelningsförslag, under anslaget: Svea, Göta och Vendes Artilleri-regementen, efter afdrag af kokinrättningskostnader,

600 Kronor, uppföras ett belopp af Kronor 66,726: no, hvilket belopp Kongl. Maj:t föreslår måtte på det sätt komma anslaget till godo, att den del af ifrågavarande belopp, som utgöres af oindelt spantnål, nemligen 2,302 kub.-fot 2,7 kannor, i värde, å 2: io kub.-foten, Kronor 4,834: 77, tillägges nuvarande i anslaget ingående oindelta spån mål, 49,565 kubikfot, värderad till R:dr

Transport Kronor 689,800: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874

21 Transport Kronor 689,800: — 104,086: 50, hvarigenom denna spanmålsqvantitet höjes till 51,867 kubikfot 2,7 kannor och det för spanmålen beräknade värde till 108,921 Kronor 27 öre: men att deremot återstående 61,891 Kronor 73 öre tilldelas anslagets penningebelopp.

Kongl. Maj:t föreslår vidare en löneförhöjning om 500 Kronor åt hvardera af Auditörerna vid Göta och Vendes Artilleri-regementen, hvarigenom en ytterligare förhöjning i Artilleri-regementenas anslag uppkommer till ett belopp af 1,000 Kronor.

Emellertid bör från detta anslag afgå: till följd af det föreslagna nya aflö-

nings- och rekryteringsanslaget... Kronor 217,902:08,

kokinr ättningskostnader ..................... » 9,235: —

tillhopa Kronor 2 2 7,137 : 08.

Om från ifrågavarande anslags i nu gällande Riksstat uppförda penningebelopp ............................................ R:dr 911,219: 20,

dragas nyssnämnda ............................. Kronor 2 2 7,137 : 08,

återstår Kronor 684,U81: 52, och om dertill läggas förberörda förhöjningar,

dels organisationsanslagct Kronor 61,891:73. dels tillökningen i auditörsaflö-

ningen ............................................. 1,0QQ: — 62,891: 73,

i nuvarande anslag ............................. R:dr 1,015,305: 70,

till Svea, Göta och Vendes Artilleri-regementen.

Marinregementet. I afseende å det under denna rubrik upptagna anslag vill Kongl. Maj:t i Nåder föreslå,

Transport Kronor 689,800: —

22 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

Transport Kronor 689,800: — att det till oförändradt belopp, 200,000 Kronor, må, på sätt redan för innevarande år är medgifvet, jemväl för år 1875 ställas till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, i den mån det genom regementets indragning redan är eller blifver disponibelt, till erforderligt belopp användas för upprätthållande af garnison i Carlskrona.

Fortifikationen. Vid bifall till hvad Kongl. Maj:t i fråga om afiöningen och rekryteringen vid garnisonsregementena samt om dessa regementens kokinrättningar föreslagit, bör Fortifikationens anslag, som nu

utgör .......................................................... R:dr 258,153: 52

minskas i förra hänseendet med Kr. 43,435: oi,

» i det senare med ......... » 2,000: - 45,435: ot

till Kronor 212,718: 48.

Kavalleri- och Artilleri-hästars remontering och skoning. Utaf det för fullföljande af Artilleriets organisation till uppförande på ordinarie stat afsedda anslag tillkommer anslaget för kavalleri- och artilleri-hästars

remontering och skoning ett belopp af............................... » 3,037: so,

och föreslår Kongl. Maj:t derföre, att det nuvarande anslaget...................................................................Rdr 87,205: 2s

måtte förhöjas med .......................................Kr. 3,037: so

till Kronor 90,242:75.

Fouragering af artilleriets och pontonierhataljonens samt värfvade Kavalleriets hästar. Till detta anslag skall

utaf anslaget till artilleriets organisation läggas ett belopp af ...................................................................................... » 17,500: ,

hvarföre Kongl. Maj:t föreslår, att förevarande riksstatsanslag, som för närvarande utgör R:dr 468,400: må med...................................................... Kr. 17,500: -

förhöjas till ............................................ Kronor 485,900: -

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena.

I enlighet med hvad statsrådsprotokollet af den 9 dennes i afseende på detta anslag innehåller, föreslår Kongl.

Maj:t en förhöjning deri af................................................. » 478,000:-

Transport Kronor 1,188,3 3 7 : 50.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

23 Transport Kronor 1,188,337: so. Häri genom skulle detta förslagsanslag, som nu utgör................................................................. R:dr 386,000: -

med tillägg af nämnda............................. Kr. 478,000: -

komma att uppgå till........................... Kronor 864,000: -

Beväringen:

Gotlands Nationalbeväring. Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen att till aflöning åt militärbefälhafvaren på Gotland bevilja

lön.................................................. Kronor 7,500: -

fouragemedel och stallhyra ... » 740:- 8,240:-;

som emellertid härtill finnes tillgängligt det å staten nu uppförda arvode till militärbefälhafvaren ................................................................... 1,200: —

utgör förhöjningen endast .................... Kronor 7,040: -

I öfverensstämmelse med hvad förut är äskadt bör detta anslag minskas

till följd af uppförandet utaf aflönings- och rekryteringsanslaget med................................... Kronor 3,503: oo,

vidare med kokinrättningskostnaden................................................... » 10": -

tillsammans Kronor 3,903: oo.

Om från ofvan föreslagna tillöknings-

belopp ........................................................ Kronor 7,040: -

afdragas dessa .......................................... » 3,903: oo,

skulle den verkliga tillökningen utgöra ........................... » 3,136: 40,

hvilken skulle höja anslagets nuvarande slutsumma till ............................................... Kronor 144,240: 30.

Beväringsmanskapets vapenöfning. Till beredande af en förbättrad utspisning vid denna liksom vid indelta arinéens och Wermlands Fältjägare-regementes vapenöfningar, föreslår Kongl. Maj:t en förhöjning i

detta anslag med........................................................................... » 51,000: -

och skulle anslaget härigenom komma att uppgå till

651,000 Kronor.

Transport Kronor 1,242,473:90.

24 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

Transport Kronor 1,242,473:90.

Materielen:

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens departement. Kongl. Maj:t föreslår, att Riksdagen, med godkännande af de aflöningar vid Krigshögskolan, hvilka finnas upptagna i det vid bilagda Statsrådsprotokollet af den 9 dennes fogade förslag, Bil. Litt.

G. 2, måtte höja Krigshögskolans aflöningsstat

med.............................................................. Kronor 9,966: so,

samt att likaledes läroverkets omkostnads- och underhållsstat måtte för de i nämnda protokoll uppgifna ändamål ökas med ............................... » 3,900: -

Summa förhöjning i Krigshögskolans

anslag................................................... Kronor 13,866: so.

Till ökad ammunitionsförbrukning vid vapenöfningarne föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att bevilja årligen .............................................. Kronor 44,000: —

Af extra anslaget till Artilleriets organisation skall, enligt den uppgjorda fördelningen, en summa af

Kronor 19,688: os,

tilläggas anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet.

Genom de sålunda äskade anslagen till

Krigshögskolan............................... Kronor 13,866: so.

Ammunition ...................................... » 44,000: -

Artilleriets organisation .................. » 19,6 8 8 : 68.

Uppstår en förhöjning i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet med ................................................................................ » 77,555: J8,

hvarigenom detta anslag, som nu

utgör.................................................. R:dr 1,445,700: 39

med tillägg af dessa....................... Kronor 77,555: 18

kommer att uppgå till................... Kronor 1,523,255: 57.

Inqvartering skostnader i Stockholm. Kongl. Maj:t föreslår, att de militärpersoner, till hvilka inqvarteringsersättning utgår från detta anslag, måtte, med undantag af de vid Lifbeväringsregementet anställda,, få åt- _

Transport Kronor 1,320,029: 8.

KonfiI. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1874.

25 Transport Kronor 1,320,029:08. njuta 50 procents förhöjning i den dem nu tillkommande dylika ersättning, och att för detta ändamål ifrågavarande anslag må med...............................................

höjas till jemnt 50,000 Kronor.

Inqvarteringskostnader i landsorterna. Kongl. Maj:t föreslår, att Militärbefålhafvaren på Gotland må från detta anslag åtnjuta ersättning för inqvartering lika med Chefen för Göta Artilleri-regemente. Af denna anledning och på det att äfven garnisonsregementenas befäl och underbefäl i landsorterna må komma i åtnjutande af 50 procents förhöjning i den till dem nu utgående i n q v art eri ngs ers ättning, föreslår Kongl. Maj:t, att detta

anslag nu ökas med..................................................................

hvarigenom det skulle uppgå till 47,600 Kronor.

Diverse anslag.

I dessa påkallas ingen annan ändring än att, till jemnande af anslagstillökningarnes slutsumma, Kongl.

Maj:t föreslår, att förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för Departementets Kansliexpedition nedsättes med ........................... Kronor 38: 93

till 2,735 Kronor 25 öre.

Summan af föreslagna tillökningar utgör således Kronor 1,355,429:08.

Då härifrån emellertid dragés beloppet af föreslagna nedsättningar:

å anslaget till Arméförvaltningen ........ Kr. 12,098: 45

» » Lifgardet till häst............ » 33,112: —

» » Husarreg. Kon. Carl XV » 38,275: —

» » Svea Lifgarde ................. » 50,429: 24

» » Andra Lifgardet.............. » 50,629: 24

» » Svea, Göta och Vendes

Artilleri-regementen... » 159,411: is

» » Fortifikationen.................. » 45,435: 04

» » Kansliexpeditionens ex-

pensanslag ..................- ” 38: 93, » 389,429: os,

kommer verkliga tillökningen i ordinarie anslagen under

4:de liufvudtiteln att uppgå till.......................................... Kronor 966,000: -

Transport Kronor 966,000: -

» 25,100: -

10,300: -

Bih. till Riksd. Prot. 1874. l:a Sami. \:sta Afd■

26 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om. Statsverket 1874.

Transport Kronor 966,000: -

och då detta belopp tillägges hufvudtitelns nuvarande

slutsumma.................................................................................. R:dr 10,819,00 j—

höjes denna derigenom till ................................................ Kronor 11,785,000: -

Beträffande härefter de Landtförsvarets behof, för hvilka tillfälliga eller extra anslag erfordras, finner Kongl. Maj:t, på grund af hvad i ofta åberopade Statsrådsprotokoll öfver Landtförsvarsärenden för den 9 dennes blifvit rörande extra statsregleringen ntredt och upplyst, ;sig föranlåten att, af Riksdagen till utgående under åren 1874 och 1875 i Nåder äska föliande extra anslag.

J 1874. 1875.

1) Till Departementschefen, dyrtidstillägg

för år 1874 ................................................................

» .» 1875 ................................................................

1,500: -

32,900: -

31,900:

13,500: -

5,400:

7) Till Indelta Arméens befäl, dyrtidstillägg

för år 1874 ....................................................................

)> » 1875 ................................................................

160,000: -

240,000: -

8) Till inlösen af indelta. Armébefälets fardagsår

för år 1875 ................................ .....................................

Transport Rdr 254,100: -

300,000: - Kr. 625,200: -

27 Kongl. Maj:ts Nåd. Proip. N:o 1, om Statsverket 1874.

Transport Rdr 254,100: - 9) Till Värfvade Arméens befäl, dyrtidstillägg

för år 1874 ......................................'................................. 261,000: -

» » 1875 ........................................................................

Kr. 625,200: - 267,000: -

10) Till aflöning åt manskapet vid garnisonsregementena och till samma manskaps rekrytering för år 1874 ........................................................................

219,000:

11) Till Militärbefälhafvaren på Gotland, aflöning

för år 1874 .......................................................................

12) Till Beväring struppernas befäl, dyrtidstillägg

för år 1874 .......................................................................

» » 1875 ..........‘............................................................

13) Till Krigshögskolans personal, löneförbättring

för år 1874 ........................................................................

7,040: -

39,200: -

9,960: -

39,200: -

14) Till inqvarteringskostnader i Stockholm

för år 1874, förslagsvis ..............................................

15) Till inqvarteringskostnader i landsorterna

för år 1874, förslagsvis ................................................

16) Till inlösen af persedlar vid Svea Ar-

tilleri-regemente, i följd af passevolansens upphörande derstädes, äfvensom till arvoden åt Batteri- och Kompani-Cheferna, i afvaktan på ny lönereglering vid Arméen, ett förslagsanslag ......

17) Artilleribehof:

Fältartillerimateriel ..................... Kr. 230,000: —

Fästnings-och positionskanoner » 176,000:--

Skjutförsök .................................. » 10,000: —

Infanterigevär ............. » 1,084,000: -

Ridhus å Carlsborg.................... " 48,500: -

Byggnader i Christianstad ...... » 260,000: -

Gevärsförrådsbyggnader och

smedjor.......................................___28,600: -

25,100: -

10,300: -

88,000: -

1,837,100: -

Transport Rdr 825,700: - Kr. 2,856,500:

28 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

Transport Rdr 825,700: - Kr. 2,856,500: -

18) Fortifikationsbehof:

Carlsborgs Fästning,s-byggnad Kr. 325,000: - Befästningarna kring Carls-

krona ........................................ » 650,000: -

19) Till underhåll af beväringsmanskapets

beklädnad............................................................

20) Till Generalstabens topografiska afdel-

nings arbeten.....................................................................

21) Till Officerares anställning i utländsk

krigstjenst.....................................................................

22) Till Skarpskytteväsendets befrämjande...

23) Till fortsättning af arbetet å Kaserneta-

blissementet för Svea Artilleri-regemente 640,000 Kronor, hvaraf att utgå under år 1875.................

24) Exercishus för Lifgardet till häst........... 45,500: -

25) Inredning och inventarier för krigsskolans lokaler å Carlberg ......................................... 30 000 ™

Summa extra anslag R:dr och Kronor 825,700: 4,615,000: -

Hufvudsuminorna af de till 4:de hufvndtiteln eller Landtförsvaret hörande anslag skulle, i följd af hvad nu föreslagits, komma att utföra

för år 1875: ordinarie anslag ....................... 11,785,000:

extra anslag .............................. 4,615,000: 16,400,000: -

» » 1874: extra anslag.................................................... A '825,700-

Summa R:dr och Kronor 17,225,700: --

975,000: -

189,000: -

60,000: -

9,000: - 100,000: -

Torn tc Hi i fS ud ti tel 11,

innefattande anslagen till Sjöförsvars-Departementet,

I afseende _å regleringen af denna hufvud titel, under hvilken finnes i nu gällande Riksstat anvisadt

i penningar.......................................................................... Rdr Rmt 4,199,086: ov,

i indelt ränta och ersättning för indragna räntor... » » 81,513: (»8.

Tillsammans Rdr Rmt 4,280,600: -

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas -uti bilagda utdrag af det inför Kongl. Maj:t i Stats-Rådet den 9 innevarande månad öfver Sjöförsvars-Departementets ärenden förda protokoll, föreslå, beträffande:

Departements-Chefen,

att, såsom tillfällig förhöjning i Departements-chefens lön, måtte såväl för 187.4 särskildt anvisas 1,500 Riksdaler, som för 1875 å extra stat uppföras 1,500 Kronor;

Kansli-Expeditionen,

att för genomförande af den i det åberopade Stats-Rådsprotokollet närmare angifna reglering af Departementets Kansli-Expedition under de af Kongl. Maj:t, på anmälan af Chefen för Finans-Departementet, i Nådigt beslut den 19 sistlidne December stadgade vilkor och förbehåll, beviljas förhöjning i det för expeditionen nu utgående anslag dels med 1,700 Kronor, dels, såsom öfvergåendc utgift, med ett belopp af 1,300 Kronor, att å Hufvudtiteln qvarstå endast intill dess berörde reglering kan varda till fullo genomförd, eller samrnanlagdt 3,000 Kronor, hvarigenom ifrågavarande anslag skulle för 1875 ökas från 19,050 R:dr till 22,050 Kronor 3,000: — äfvensom för enahanda ändamål särskildt för år 1874 anvisas 3,000 R:dr;

Förvaltningen af Sjöärendena,

att, för beredande af tillfällig löneförhöjning åt Förvaltningens af Sjöärendena civile embets- och tjensteman, såväl för 1874 särskildt anvisas 7,590 R:dr, som ock för 1875 såsom extra ordinarie anslag uppföras 7,590 Kronor;

att från ordinarie anslaget till nämnde embetsverk afföres ett, på grund af skedd tjenstereglering, odisponeradt belopp af 1,500 R:dr, hvarigenom detta anslag kommer, att med år 1875 nedsättas från dess nuvarande belopp 35,550 R:dr till 34,050 Kronor;

Sjökrigs-Skolan,

att, för beredande af tillfälle till förhöjning i nu utgående arvoden till lärarne vid Sjökrigsskolan,

dels ordinarie anslaget för denna skola höjes från 21,470

R:dr till 24,720 Kronor eller med .................................................. 3,250: —

dels för 1874 särskildt anvisas 3,250 R:dr;

Transport Kronor 6,250: —

30 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. AT:o 1 om Statsverket 1874.

Transport Kronor

Aflöning sstaterna vid Sjöförsvarets stationer,

att, för tillämpning af normalstaterna för officerare och underofficerare vid Kongl. Flottan,

dels under aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer uppföres ett anslag af 39,807 Kronor, att derstädes qvarstå blott så länge och utgå endast i den mån de vid sistlidne Riksdag anvisade medel för genomförande af organisationen af Sjöförsvarets militärpersonal icke dertill lemna tillgång......

dels för 1874 särskildt anvisas 39,807 R:dr, att under enahanda vilkor för ändamålet anlitas;

att, för beredande af tillfällig löneförhöjning åt officerarne vid Kongl. Flottan, så väl för 1874 särskildt anvisas 65,650 R:dr som ock för 1875 å extra stat uppföras 65,650 Kronor, att utgå med den fördelning i lön och tjenstgöringspenningar, som för normallönen är föreskrifven;

att, såsom tillfällig löneförbättring åt kaptenlöjtnanterna å Flottans Nya Reservstat, så väl för 1874 särskildt anvisas 21,480 R:dr, som för 1875 på extra stat uppföras 21,480 Kronor, att utgå med den fördelning i lön och tjenstgöringspenningar, som för ordinarie lön är bestämd;

att, till förbättring i matroskårens aflöning, dels ordinarie

anslaget till denna kår höjes med.....................................................

och dels för 1874 särskildt anvisas 49,275 Riksdaler, att, i afseende å förvaltningen vid Sjöförsvarets stationer, dels — för ordnande af civila tjenstebefattningarne derstädes, i öfverensstämmelse med det i åberopade Sats-Rådsprotokollet den 9 innevarande månad framställda förslag den i sådant afseende uppgjorda stat fastställes, enligt hvilken stat aflöningarne skulle, förutom de efter viss tjenstetid tillkommande förhöjningar, uppgå till 123,000 Kronor; äfvensom, med godkännande af de i sammanhang härmed föreslagna vilkor för åtnjutande af de i staten upptagne löneförmåner, beviljas för tillämpning af samma stat från och med 1875 det, utöfver

nu utgående anslag, 103,783 R:dr, erforderliga belopp ...........

dels medgifves, att de belopp, som kunna erfordras för aflöningen till de genom ifrågavarande reglering från och med 1875 såsom öfvertalige qvarstående tjensteman, måtte få utgå

Transport Kronor

6,250:

39,807:

49,275:

19,217

114,549

31 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:n 1, om Statsverket 1874.

Transport Kronor

af tillgängliga medel å hufvudtiteln intill dess, efter det sig visat, hvilka af de nuvarande tjenstemännen komme att på den nya staten ingå, annorlunda kan af Kongl. Maj:t med Riksdagen varda bestämdt;

dels såsom tillfällig löneförhöjning under 1874 för nuvarande civile tjensteman vid stationerna särskildt anvisas för samma år ett belopp af 24,144 Rdr;

att, jemte det, af nu under anslaget till aflöningsstaterna vid sjöförsvarets stationer uppförda arvoden, ett belopp al 7,417 Rdr 50 öre öfverföres till anslaget för Flottans nybyggnad och underhåll, Riksdagen ville, för beredande af medel utöfver befintliga tillgångar till arvoden för den militära tjenstgöringen vid stationerna, i enlighet med den vid Stats-Rådsprotokollet fogade stat, förhöja aflöningsanslaget till

Sjöförsvarets stationer med ..............................................................

att, med gillande af de i afseende å Mariningeniörstatens

1 samma protokoll angifne förändringar, enligt nvilka vid denna kår skulle vara anställde 1 Öfverdirektör, 2 Direktörer, 5 Ingeniörer, 2 extra Ingeniörer, 2 Underingeniörer, äfvensom

2 Byggmästare och 2 ritare i Öfverdirektörens Chefs-Expedition samt af de i sammanhang dermed föreslagna bestämmelser angående deras löneförmåner och pensionering m. m., äfvensom, med fastställande af den för kåren föreslagna nya stat, slutande å ett belopp af 62,780 Kronor förutom de förhöjningar i aflöningen, som efter viss tjenstetid skulle tillkomma en del af dess medlemmar, Riksdagen ville, under förutsättning, att för ifrågavarande reglering användes förut å Mekaniska kårens stat och å arvodesstaten upptagne för ändamålet tillgänglige belopp af tillsammans 8,100 Rdr;

dels höja det till Mariningeniörstaten nu utgående anslag

37,000 Rdr med ......................................................................................

dels ock för regleringens genomförande under 1874 särskildt anvisa 17,680 Rdr;

att, för beredande af tillfällig löneförhöjning åt Kongl. Flottans läkarekår, så väl för 1874 anvisas 1,110 Rdr som ock för 1875 beviljas ett extra anslag af 1,110 Kronor.__

Transport Kronor

114,549: —

3,570: —

17,680: —

135,799: —

32 Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

Transport Kronor

Flottans nybyggnad och underhåll,

att — jemte clet å anslaget till Flottans nybyggnad och underhåll uppföres det belopp af 7,417 Kronor 50 öre, som här ofvan blifvit föreslaget att öfverflyttas från anslaget till aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer — förstnämnde anslag måtte, till beredande af förbättrad aflöning åt ordinarie maskinisterna, höjas med....................................................................

Gemenskapens vid Sjöförsvaret natura underhåll,

att Riksdagen medgifver, det en hvar af underofficerarne vid Kongl. Flottan och Flottans Nya Reservstat måtte, för tiden från innevarande års början, få för hvar dag af året då han är verkligen tjenstgörande och icke redan i följd af kommendering berättigad till portion in natura eller dess värde i kontanta penningar, tillgodonjuta en dagportion med bröd eller, med löntagaren förbehållen valrätt, värdet deraf efter det å tjenstgöringsstationen fastställda pris, samt att de utgifter, som häraf förorsakas, må bestridas af förslagsanslaget till gemenskapens vid Sjöförsvaret natura underhåll, hvilket förslagsanslag, i följd häraf, torde från och med 1875 höjas med

Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande personal,

att detta reservationsanslag, uti hvilket ingår ett anslag af samma natur å 10,000 Rdr till lifräddningsanstalterna å Rikets kuster, må beräknas till enahanda belopp, hvarmed det. är uppfördt i Riksstaten för 1874 eller 800,460 Kronor; hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsätter, att de på inkomsttieln:

Fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott fortfarande få, såsom hitintills, användas för de med ifrågavarande anslag afsedda ändamål.

I afseende å alla de anslag, som uti Riksstaten för innevarande år finnas under Femte Hufvudtiteln uppförde och icke härofvan blifvit särskildt omnämnde, har Kongl. Maj.-t ej att föreslå annan ändring än att, för jemnande af Hufvud-

Transport Kronor 182,999: —

135,799:

17,200 -

30,000: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

33 Transport Kronor 182,999: —

titelns slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Departementets Kansli- och Kommando- Expeditioner höjes med........................................................................... 1: —

De belopp som Kongl. Maj:t här ofvan begärt på ordinarie stat utgöra................................................................................................. 183,000: —

Om härtill lägges nu gällande Riksstats slutsumma för Femte Hufvudtiteln ............................................................................. 4,280,600: —

men från denna summa afdrages här ofvan föreslagen nedsättning i Förvaltningens af Sjöärendena stat........................ 1,500: —-

så erhålles det belopp................................................................... 4,462,100: —

hvartill Femte Hufvudtiteln, enligt Kongl. Maj:ts förslag, skulle för år 1875 uppgå.

Särskilda anslag för

1874, 1875.

Förutom de belopp, för hvilka särskilda anslag blifvit här ofvan begärda och hvilka uppgå

för 1874 till ..................................................................... 234,486: —

» 1875 » ...................................................................... .. 97,330: —

vill Kongl. Maj:t härmed af Riksdagen begära, att följande extra anslag måtte beviljas, nemligen:

1) för nytt exercishus vid Carlskrona station......... ... 50,000: —

2) till en reparationsdocka vid galervarfvet i Stockholm 425,000 Kronor samt att af detta belopp

anvisas att under 1875 utgå................................. .. 115,000: —

3) till anordning för verkstädernas vid Stockholms

station belysning med gas ...................................... .. 28,000: —

4) till förändring af den för informationsverket

vid Stockholms station begagnade byggnad...... . 10,000: —

5) till anskaffning af kulsprutor 200,000 Kronor

samt att af detta belopp för 1875 anvisas att utgå - 100,000: —-

6) till* kanoner, lavettage och projektiler 5,800,000

Kronor samt att deraf för 1875 anvisas att utgå -- 1,000,000: —

Transport Kronor 234,486:— 1,400,330: —

Bill. till Riksd. Prof. 1874. l:a Sciml. t:$ta Afd. 5

34 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

Transport 234,486: — 1,400,330: —

7) till fortsatta försök och öfningar med minor

samt minarbeten............................................................ . 25,000: —

8) till byggande af krigsfartyg utaf hufvudsakligen

samma slag som de under senare åren anskaffade -- 1,000,000: —

Summa särskilda eller extra anslag 234,486: — 2,425,330: —

Sjette Hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Civil-Departementet.

Nu gällande Riksstat upptager för denna Hufvudtitel:

Penningar................................................................................................... 8,753,683:08.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor........................... 196,48 7 : 74.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag ............ 12,407:64.

Oindelt spanmål 9,438,i kubikfot till värde förslagsvis af 2

R:dr 10 öre kubikfoten ............................................................... 19,820:64.

Summa Riksdaler eller Kronor 8,982,400: —

Enligt närlagda den 9 innevarande månad öfver Civil-Departementets ärenden förda protokoll föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen, beträffande:

l:o. Statsråden utan departement,

att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle tilldela de å Civil- Departementets stat uppförde tre Statsråd utan departement tillfällig löneförbättring för hvarje af åren 1874 och 1875, till belopp af 1,500 R:dr eller Kronor för hvardera, bevilja på extra stat

för år 1874....................................

och för år 1875 jemväl.....................

Transport

Extra anslag 1874. 1875.

Ordinarie anslag.

4,500:-

4,500: — 4,500:— 4,500: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

35 Transport

2:o Departements-Chefen,

att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle tilldela Departements-Chefen tillfällig löneförbättring under åren 1874 och 1875, på extra stat anvisa

för år 1874....................................

och för år 1875 likaledes..................

3:o. Departementets Expedition,

att, med de genom Kongl. Maj:ts Nådiga beslut den 19 December 1873 stadgade vilkor och förbehåll, för genomförande af nu föreslagen organisation och lönereglering för Departementets Expedition, dels höja ordinarie anslaget till Expeditionen från 46,200 Rdr till 71,300 R:dr

eller Kronor eller med .....................

dels och till utgående under år 1874 på extra stat bevilja det belopp, som utöfver ordinarie anslaget och de förut för samma år anvisade extra medel ytterligare erfordras eller............................................................

4:o. Gommerce-Collegium,

dels att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att tilldela Commerce-Collegii ledamöter och dess med statsmedel aflönade embets- och tjensteman tillfällig löneförbättring under åren 1874 och 1875, på extra stat anvisa

för år 1874....................................

och för är 1875 jemväl.....................

Transport

Extra anslag 1874. 1875.

4,500:— 4,500:

1,500: —

1,500:

20,300: —

14,970: —

14,970:- 41,270:- 20,970:-

Ordinarie anslag.

25,100: —

25,100: —

36 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

Transport

dels att, med förändring af anslagstiteln ”Bergslagsstaten” till ”Bergsstaten”, besluta, att för tiden från och med nästkommande år 1875 skola sju Grufveingeniörer, af hvilka en kommer att förestå Bergs-Öfverstyrelsens Grufve-Kartekontor, anställas med de åligganden, Kongl. Maj:t i särskild för dem utfärdad Instruktion bestämmer, och med aflöning till belopp af 1,500 R:dr för hvarje jemte enahanda rättighet till skjuts- och traktamentsgodtgörelse, som jemlikt Kongl. Brefvet den 14 Oktober 1853 är Bergmästare tillerkänd; samt att, med afseende å berörda anordning nuvarande antalet af Bergmästare-tjensterne skall förminskas till sex och öfrige tre befattningar indragas, nämligen de två, hvilka redan äro lediga, vid ingången af nästkommande år och den tredje, så snart ske kan efter inträffande ytterligare ledighet; dels ock på extra stat anvisa för år 1874 såsom tillfälligt lönetillägg för sex Bergmästare, sex extra Grufve-Ingeniörer och tre tjensteman vid Sala silfververk ett

sammanräknadt belopp af..................

och för år 1875 såsom dylikt tillägg åt fyra Bergmästare och bemälde tre tjensteman vid Sala silfverk tillsammans .................................

5:o. Statistiska Tabell-Kommissionen, att, på det de två vid Statistiska Centralbyrån anställde Vakt-

Extra anslag 1874. 1875.

41,270:— 20,970:

Ordinarie anslag.

25,100: —

5,845:

3,025:

Transport 47,115:

23,995: —

25,100: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

37 Transport

mästares löner måtte kunna för tiden efter 1874 förhöjas, den äldres från 550 R:dr till 750 R:dr och den yngres från 450 R:dr till 650 R:dr, bevilja förhöjning af de under förevarande anslagstitel på ordinarie stat uppförda ”aflöningsmedel för Statistiska Centralbyrån' från 15,000 R:dr till 15,400 R:dr eller Kronor eller

med..........................................................

att för tillfällig förbättring af Chefens och öfrige tre embetsmäns löner, hvarje med 30 procent, anvisa

på extra stat för år 1874.................

och för år 1875 likaledes..................

samt att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle låta Statistiska Centralbyrån utarbeta och utgifva årliga statistiska redogörelser öfver kommunernas finanser och fattigvård, anvisa på ordinarie stat ett förslagsanslag, stort.............................

6:o. Landtmäteri-Staten,

dels att såsom tillfällig löneförbättring åt Chefen och General- Direktören för landtmäteriet med 1,500 R:dr, åt Sekreteraren, Öfveringeniören, Fiskalen, Aktuarien och tre ingeniörer i Landtmäteri-Styrelsen med 30 procent samt åt två Amanuenser derstädes med 66j procent äfvensom till förhöjning med 50 procent af anslagen för skrifbiträden och gratifikationer bevilja på extra stat

för år 1874 tillsammans............

Transport

Extra anslag 1874. 1875.

47,115:— 23,995:

4,200: —

4,200:

9,680:—

60,995:— 28,195:-

Ordinarie anslag.

25,100: —

400: —

10,000: —

35,500: —

38 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

Transport

och för år 1875 tillsammans............

dels såsom tillfällig löneförbättring åt hvarje af 24 Förste Landtmätarne med 30 procent på extra stat anvisa

för år 1874 tillsammans............

och för år 1875 tillsammans............

7:o. Rikets Ekonomiska Karteverk,

att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att åt hvarje af de vid Rikets båda ekonomiska karteverk anställde eller påräknade 20 kartografer tilldela ett dyrtidstillägg af 400 R:dr för år 1874, för samma år bevilja ett extra anslag af......................................................

samt att, utöfver det å Sjette Hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag, 6,000 R:dr, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1875 anvisa till fortsättande af de ekonomiskt-geografiska kartearbetena i Norrbottens län 25,000 Kronor och af de ekonomiska stamkartearbetena i öfriga delar af riket 37,600 Kronor eller tillsammans .................................

8:o. Öfver ståthållare-Embetet,

att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att för hvarje af åren 1874 och 1875 dels bevilja tillfällig löneförbättring åt Underståthållaren till belopp af U500 R:dr eller Kronor, åt Konungens Fogat till belopp af 500 R:dr eller Kronor samt åt Sekreteraren och

Extra

1874.

60,995: —

anslag

1875.

Ordinarie anslag.

28,195:— 35,500: ■—

9,680: —

12,960:

12,960:

8,000: —

62,600: —

Transport 81,955:

113,435:

35,500:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

39 Transport

Kamereraren, Aktuarien, hvarje af de två Notarierne, Kammarskrifvaren och Sekreterarens Kanslist med 30 procent af hvarderas lön dels ock höja anslaget för aflönande af Vakt- och Executions-betjeningen likaledes med 30 procent, på extra stat anvisa

för år 1874 tillsammans............

och för år 1875 tillsammans............

9:o. Landsstaterna i länen,

dels att för tillfällig förbättring af lönevilkoren för större delen af Landsstatstjenstemännen, rörande hvilket ämne Kongl. Maj:t vill framdeles till Riksdagen aflåta Nådig Proposition, afsätta de för nämnda ändamål kalkulerade medel på extra stat, utgörande

för år 1874...................................

och för år 1875....................................

dels för beredande af tillgång till den ersättning, som efter stadgade grunder tillkommer åtskillige landsstatstjenstemän för boställen, hvilkas indragning i Nåder beslutits, höja det kontanta anslaget med det sammanräknade belopp, hvartill berörda ersättning uppgår, eller 9,923 R:dr, men deremot minska samma anslag med 30 R:dr, motsvarande beloppet af en expropriationsersättning, som upphört att utgå, samt således på det hela öka ifrågavarande anslag med 9,893 Kronor;

Transport

Extra anslag

1875 Ordinarie anslag.

81,955: — 113,435:— 35,500:-

7,775: —

7,775: —

226,019: in.

460,469:39.

3 1 5,7 49:10 . 581,6 7 9:39.

35,500: —

40 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

Extra anslag 1874. 1875.

Transport 315,749: io. 581,679: 39.

dels minska indelta räntorna ej mindre med det sammanlagda belopp, hvartill de berörda boställen åsätta räntor varit i stat beräknade, eller 886 R:dr 20 öre, än äfven med sammanräknade värdet af odisponerade räntorna å tvenne indragna, för Statsverkets räkning utarrenderade kronofogdeboställen, 221 R:dr, eller tillsammans 1,107 Kronor 20 öre;

kommande, i händelse af bifall till denna framställning, ordinarie anslaget i penningar till Landtstaterna i länen, hvilket för innevarande år 1874 utgör 1,098,859 R:dr 15 öre, att för år 1875 med

tillsammans...........................................

Kronor förhöjas till 1,108,752 Kronor 15 öre; hvaremot värdet af ”indelt ränta och ersättning för indragna räntor1' 152,259 R:dr 37 öre minskas med 1,107 Kronor 20 öre och således nedgår till 151,152 Kronor 17 öre.

10:o. Statens Jernväg strafik,

att dels bevilja General-Direktören och Chefen vid Statens jernvägstrafik tillfällig löneförbättring, att för hvarje af åren 1874 och 1875 af trafikmedlen utgå med 1,500 R:dr eller Kronor;

dels, i afseende å aflöningen från och med år 1875 för öfrige embets- och tjensteman samt be-

Transport 315,749: io. 581,6 7 9 : 39.

Ordinarie anslag.

35,500:-

9,893: —

45,393: -

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

41 Extra anslag 1874. 1875.

Transport 315,749:10. 581,679:39.

tjente vid Statens jern vägs trälik. medgifva ej mindre

att stadgandet derom, — att tjensteman, som innehar årligt arvode efter klass af 1,500 K:dr eller deröfver, icke kan, förr än han detsamma innehaft i två år, uppflyttas till högre klass inom samma afdelning eller tjenstegrad med undantag dock för Stationsinspektorer och JBaningeniörer, hvilkas arvoden kunna bestämmas med afseende å stationernas vigt och bansektionernas utsträckning samt öfriga på dessa tjenstemäns vilkor inverkande förhållanden —, må upphöra att gälla; än äfven

att, med ändring af hvad derom nu finnes stadgadt, de uti ofvan åberopade Statsråds-protokoll intagna, af Kongl. Maj:t godkända bestämmelser må lända till efterrättelse;

dels tillåta, att föreslagna bestämmelserna angående förtjenstoch ålderstillägg samt högre arvodesklasser må tillämpas redan för år 1874 till förmån för den tjenstepersonal, hvilken på grund af ännu gällande aflöningsstadganden ej kunnat i arvodesstaten för samma år till löneförhöjning upptagas, och att den kontanta inqvarteringsersättningen må under år 1874 utgå efter den för år 1875-föreslagna beräkningsgrund för hela den tjenstepersonal, som till sådan ersättning är berättigad, eller med 20

Transport 315,749: to. 581,679:39.

Bih. till Itiksd. Prot. 1874. 1 Sami., 1 Afd.

Ordinarie anslag.

45,393: —

45,393: — 6

42 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

Transport

procent af ordinarie arvodet, allt enligt särskild tilläggs-stat, som, i händelse af bifall härtill, Kongl. Maj:t, efter förslag af Styrelsen, vill fastställa; samt att de två nuvarande yngste Öfverdirektörerne fä beräkna första förtjenst- och ålderstillägget från och med är 1874 och det senare tillägget, derest sådant ifrågakommer, från och med år 1879;

dels höja det till utgående från trafikmedlen förslagsvis beräknade anslaget till statens jernvägstrafik från 5,890,000 R:dr till 8,832,500

Kronor eller med............................

Kronor;

dels ock slutligen till uppförande af bostäder åt banvakter och stationsbetjente anvisa ett extra anslag till belopp af 1,130,000 R:dr eller Kronor, att utgå under år 1874

med...........................................................

och under år 1875 med....................

Extra anslag 1874. 1875.

315,749:10. 581,679:3».

845,000: —

285,000: —

ll:o. Skiften och Af'vittringar,

att dels ej mindre till betäckande af uppkommande brist i tillgängliga medel för storskiftes- och afvittringsarbetenas bedrifvande år 1874, än äfven för samma arbetens fortsättande år 1875 bevilja, utöfver det ordinarie anslaget 63,000 Kronor, på extra stat i jemnt tusental........................................................ 162,000: —

dels för hvarje af åren 1874 och 1875 bevilja en förhöjning i ___

Transport 1,160,749: lo. 1,028,679:3».

Ordinarie anslag.

45,393:

2,942,500: —

2,987,893: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

43 Extraanslag

1875 Ordinarie anslag.

Transport 1,160,749: lo. 1,028,679: 3fl. 2,987,893:årsarvodet för de i Kopparbergs län anställde 18 Storskifteslandtmätare med 400 Kronor till hvarje samt i Styresmannens för Storskiftesverket årsarvode likaledes med 400 Kronor eller för alla tillsammans under hvartdera året 7,600 Kronor, hvarigenom Storskiftesstyresmannens hela årsinkomst för tjensten med inberäkning af resepenningar skulle komma att utgöra 3,500 Kronor samt en Storskifteslandtmätares aflöning i årsarvode, öfverarbetesersättning och resepenningar högst 2,500 Kronor i första och högst 3,000 Kronor i andra lönegraden;

dels för år 1874 anvisa ett tillfälligt lönetillägg å 200 Kronor till en hvar af 18 Afvittringslandtraätare i Westerbottens län och 15 Afvittringslandtmätare i Norrbottens län eller för alla tillsammans 6,600 Kronor, äfvensom medgifva, att de belopp, hvarmed bemälde Afvittringslandtmätares inkomster af tjensten under åren 1874 och 1875 kunna komma att understiga Storskifteslandtmätarnes nyss omförmälda aflöningsförmåner, eller 2,500 Kronor i första och 3,000 Kronor i andra lönegraden, må Afvittringslandtmätarne godtgöras och af anslagen till Storskiftes- och Afvittringsverken utgå;

dels för hvarje af åren 1874 och 1875 åt föredragandena af af-

Transport 1,160,749:10.1,028,679:39. 2,987,893:-—

44 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. Ar:o 1 om Statsverket 1874.

Transport

vittringsärenden i Westerbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning af 400 Kronor i det åt hvardera nu anslagna belopp, 1,200 Kronor, eller för båda tillsammans under hvartdera året 800 Kronor;

dels ock bevilja en tillfällig tillökning i Styresmannens för Afvittringsverket i Westerbottens län årsarvode för hvarje af åren 1874 och 1875 med belopp af 200 Kronor;

kommande, i händelse af bifall till dessa framställningar, det såsom tillfälligt lönetillägg under före- . varande titel "Skiften och Åfvittringår” till utgående på extra stat anvisade anslag att utgöra

under år 1874 sammanlagdt... och under år 1875 d:o

Extra anslag 1874. 1875.

Ordinarie anslag.

1,160,749: io. 1,028,679: 39. 2,987,893: -

15,200: —

8,600: —

l2:o. Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar,

dels att för åstadkommande af nödig förbättring’ i lärarnes och tjenstemännens vid Alnarps landtbruksinstitut löneförmåner ej mindre bevilja på ordinarie stat för år 1875 ett jemnadt belopp af 2,800 Kronor, än äfven till utgående under innevarande år på extra stat anvisa

enahanda belopp....................................

dels att såväl till förbättrande af lärarnes och tjenstemännens vid Ultima landtbruksinstitut årliga löneförmåner med sammanräknadt belopp af 2,600 R:dr eller Kronor och

".Transport

2,800: —

1,178,749: io. 1,037,279: 39. 2,987,893: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1874.

45 Transport

för ökande från och med år 1875 af institutets expensmedel med 1,400 Kronor på ordinarie stat för år 1875 bevilja tillsammans 4,000 Kronor, som ock för förstnämnda ändamål anvisa på extra stat till utgående

under innevarande år 1874...............

dels att för gäldande af Ultima landtbruksinstituts räntebärande skuld bevilja ett extra anslag, att

under år 1875 utgå med.................

dels ock att medgifva, det första gradens aflöning för de två undervisarne i boskapsskötsel och mejerihushållning höjes till 2,000, och att aflöningen må, efter innehafvare» af sådan beställning väl vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år, räknad från och med året näst efter det, då han blifvit antagen, ökas med 500 Kronor och således årligen utgå med 2,500 Kronor, vidare efter fem års sådan tjenstgöring höjas till 3,000 Kronor och slutligen efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring höjas till 3,500 Kronor;

samt förty, och på det nuvarande innehafvande af dessa beställningar må komma i åtnjutande från och med innevarande år af ifrågasatta löneförbättringen, ej mindre bevilja på ordinarie stat för år 1875 ett belopp af 1,000 Kronor, än äfven till utgående under innevarande

år på extra stat anvisa......................

kommande, i händelse af bifall till dessa framställningar, ordinarie

Extra anslag 1874. 1875.

1,178,749: lo. 1,037,279:39.

Ordinarie anslag.

2,987,893: —

2,600: —

80,000: —

1,000: —

Transport 1,182,349: io. 1,117,279:39.

2,987,893:—

46 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Nw 1 om Statsverket 1874.

Transport

anslaget till undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar, hvilket för innevarande år utgör 164,öOu 14:dr, att höjas till

172,400 Rdr eller Kronor eller med

Extra anslag 1874. 1875.

Ordinarie anslag.

1,182,349:10. 1,117,279:39. 2,987,893:

7,800: —

13:o. Landtbruksingeniörer och deras biträden,

dels att medgifva, att första gradens aflöning för statens landtbruksingeniörer höjes till 2,000 Kronor och att aflöningen sedan må, efter innehafvares af sådan beställning väl vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år, räknad från och med året näst efter det, då han blifvit antagen, ökas med 500 Kronor och således årligen utgå med 2,500 Kronor, vidare efter femj års sådan tjenstgöring höjas till 3,000|Kronor och slutligen efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring höjas till 3,500 Kronor;

samt förty, och på det nuvarande tolf innehafvarne af dessa beställningar ma komma i åtnjutande från och med innevarande år af ifrågasatta löneförbättringen, ej mindre bevilja på ordinarie stat för år 1875 ett belopp af 6,000 Kronor, änfäfven till utgående under innevarande år på extra stat anvisa dels ock, på det årliga understöden till andre och tredje landtbruksstipendiaten må kunna från och med innevarande år höjas till samma belopp, som utgår till äldste

Transport

6,000: —

1,188,349: to. 1,117,279: 39. 2,995,693: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1874.

47 Extra anslag 1874. 1875.

Transport 1,188,349: io. 1,117,279:30. stipendiaten, eller 1,000 Kronor, såväl för år 1875 bevilja på ordinarie stat dertill erforderliga beloppet 600 Kronor som ock till utgående under innevarande år anvisa

på extra stat enahanda belopp ...... 600: —

Om dessa framställningar bifallas, kommer ordinarie anslaget till ”landtbruks-ingeniörer och deras biträden', hvilket för innevarande år utgör 47,450 R:dr, att höjas till 54,050 R:dr eller Kronor eller med

14:o. Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar,

att dels, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle från och med innevarande är höja de af statsmedel till de sex Föredragandena inom Landtbruks-Akademiens särskilda afdelningar utgående arvoden till 350 R:dr eller Kronor för hvardera, så att de, inberäknad den af Akademiens medel utgående godtgörelse af 450 R:dr eller Kronor, må komma i åtnjutande af ärligt arvode till belopp af 800 R:dr eller Kronor hvardera, ej mindre bevilja på ordinarie stat för år 1875 ett belopp af 900 Kronor, än äfven till utgående under innevarande år på extra stat anvisa

enahanda belopp ................................. 900: —

dels, på det Intendentens vid Landtbr uks-Akad emiens experimentalfält af statsmedel utgående aflöning må kunna från och med

Transport 1,189,849: 10. 1,117,279:39.

Ordinarie anslag.

2,995,693: —

6,600: —

3,002,293: —

48 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1874.

Extraanslag

1875 Ordinarie anslag.

Transport 1,189,849: io. 1,117,279: 39. 3,002,293: — innevarande ar höjas från 2,400 R:dr till 2,800 R:dr eller Kronor, såväl för ar 1875 bevilja på ordinarie stat 400 Kronor som ock till utgående under innevarande år anvisa på extra stat enahanda belopp 400: —

dels medgifva, att ej mindre Intendentens lön, sådan den nu föreslagits, än äfven Akademiens sekreterares och agrikulturkemistens af statsmedel utgående löner må, efter innehafvares af nämnda beställningar väl vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år, räknad från och med året näst efter det, då han blifvit antagen eller framdeles antages, höjas med 500 Kronor och således årligen utgå för Intendenten med 3,300 Kronor och för hvarje af Sekreteraren och Agrikulturkemisten med 4,500 Kronor, samt slutligen efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring höjas för Intendenten till 3,800 Kronor och för hvarje af Sekreteraren och Agrikulturkemisten till 5,000 Kronor ;

dels, på grund häraf och på det innehafvarne af sistnämnda tre beställningar må, i den mån de till följd af ålder i tjensten kunna vara dertill berättigade, komma i åtnjutande från och med innevarande år af ifrågasatta löneförbättringen, ej mindre bevilja på ordinarie stat för är 1875 ett belopp af 2,500 Kronor, än äfven till ut-

Transport 1,190,249:10.1,117,279:39. 3,002,293: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

49 Transport

gående under innevarande ar på

extra stat anvisa .................................

dels för höjande från och med innevarande år af Assistentens vid Agrikulturkemiska försöksanstalten aflöning från 1,200 R:dr till 1,500 R:dr eller Kronor bevilja på ordinarie stat för år 1875 ett belopp af 300 Kronor äfvensom anvisa till utgående under innevarande ar ett

extra anslag å likaledes...................

dels medgifva, att första gradens aflöning för undervisaren i fårskötseln och ullkulturen höjes till 2,000 Kronor och att aflöningen må, efter innehafvares af sådan beställning väl vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år, räknad från och med året näst efter det, då han blifvit antagen, ökas med 500 Kronor och således årligen utgå med 2,500 Kronor, vidare efter tern års sådan tjenstgöring höjas till 3,000 Kronor och slutligen efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring höjas till 3,500 Kronor; men, enär af det för närvarande a ifrågavarande anslag anvisade arvodesbelopp 3,000 R:dr icke för aflöning af en nyantagen undervisare erfordras mera än 2,000 R:dr, minska anslaget med 1,000 R:dr eller Kronor;

dels ock i stället för det från manufakturmedlen utgående anslag till arvode åt skrifvare biträ de för Landtbruks-Akademiens Förvaltnings-komité, hvilket anslag från

Transport

Bih. till Hiksd. Prot. 1814. 1 Sami., 1 Afd.

Extra anslag

1874. 1875. Ordinarie anslag.

1,190,249:10. 1,117,279:30. 3.002,293:

2,000: -

300: -

1,192,549:10. 1,117,279:30. 3,002,239:

50 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1874.

Transport

och med år 1875 icke vidare bör från nämnda medel utbetalas, bevilja på ordinarie stat under denna anslagstitel ett motsvarande belopp eller 450 Kronor;

kommande, i händelse af bifall till dessa framställningar, ordinarie anslaget till befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtrnannanäringar, hvilket för närvarande uppgår till 40,900 R:dr, att minskas med 1,000 R:dr, men höjas med 4,550 R:dr och således i det hela förhöjas till 44,450 Kronor eller med dels att följande vid föregående Riksdagar beviljade anslag måtte jemväl för år 1875 anvisas, nemligen:

a) till prisbelöningar vid all-

männa landtbruksmöten för husdjur, redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster............................

b) till prisbelöningar vid täfiingsmöten för gödboskap, smör, ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan finnas tjenligast dem anställa och der Hushållnings-Sällskapen vilja förena sig om sammanskott af medel till dessa utställningar

c) till Svenska Trädgårdsföreningen emot enahanda vilkor, som vid föregående Riksdagar varit bestämda, nemligen att Föreningen, sä vidt ske kan, verkställer utdelning af fruktträd och plantor företrädesvis till de folkskolestyrelser, som derom göra framställning, och.

Transport

Extra anslag 1874. 1875.

1.192,549: io. 1,117,2 7 9 : 30.

Ordinarie anslag.

3,002,293: —

3,550: —

6,000: —

5,000: -

1,192,549: 10. 1,128,279: so. 3,005,843: —

Kong!. Maj:t» Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

51 Extra anslag

1875 Ordinarie anslag.

Transport 1,192,549: lo. 1,128,279:39. 3,005,843: — jemte behörig redovisning för det erhållna statsbidraget, till Landtbruks-Akademien afgifver berättelse om antalet af de elever, hvilka under året vid inrättningen njutit undervisning, äfvensom rörande verk ställda utdelningen af fruktträd samt om öfriga föremål för Föreningens verksamhet ........................ 4,500: —

dels att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle bevilja tillfällig löneförbättring för innevarande år 1874 åt Chefen för Sveriges Geologiska undersökning till belopp af 1,500 R:dr, åt de vid undersökningen anställde tjensteman med 30 procent å utgående lönebelopp och åt Vaktmästaren med 150 R:dr, till utgående under innevarande år på extra stat anvisa dertill erforderliga beloppet 7,755: — dels ock att, för fortsättande under år 1875 af de geologiska undersökningarne och på det den dervid anställda personal derunder må komma i åtnjutande af förhöjd aflöning enligt förutnämnda grunder, bevilja ett extra anslag för samma år till

belopp af ............................................. 72,000: —

15:o. Hästafvelns förbättrande,

dels att, med gillande af den utaf Stuteri-Öfver-Styrelsen föreslagna, uti ofvanberörda protokollsutdrag intagna ordinarie aflöningsstat för de vid och under Styrelsen anställda embets- och tjensteman och med bestämmande att samma

Transport 1,200,304: 10. 1,204,779: 39. 3,005,843: —

52 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

Extra anslag 1874. 1875.

Transport 1,200,304: io. 1,204,779:39. stat skall från och med 1875 tillämpas, för sådant ändamål höja ordinarie penningeanslaget till hästafvelns befrämjande från 84,545 R:dr eller Kronor till 93,550 Kronor eller

med...................................................

dels att, för beredande af ett dyrtidstillägg åt de i nya aflöningsstaten upptagne embets- och tjenstemän under år 1874, på extra stat för' samma år anvisa erforderlige... 9,328: to.

dels ock att, till förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor och för uppsättning af en kusk, en nattvakt och fyra stalldrängar vid Flyinge stuteri, på extra

stat för år 1875 bevilja................... 5,937: —

16:o. Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder,

a) att dels ej mindre till stipendier åt de elever vid Teknologiska Institutet, som icke tillhöra Bergsskolan, i stället för de från manufakturmedlen utgående 750 R:dr, hvilka icke vidare böra utbetalas, anvisa ett ordinarie anslag till belopp af 2,000 Kronor, än äfven för höjande af Institutets anslag till kemiska laborationer från 3,000 R:dr till 5,000 R:dr och af anslaget till utgifter för bränsle och gas m. m. från 6,000 R:dr till 8,500 R:dr, på ordinarie stat bevilja dertill erforderliga beloppet 4,500 Kronor, samt förty höja Institutets ordinarie anslag med sammanräknade 6,500 Kronor;

Transport 1,209,632: so. 1,210,716:39.

Ordinarie anslag.

3,005,843: —

9,005: —

3,014,848: —

Kongl. Maj:U Nåd. Prop. N:o .1 om Statsverket 1874. 53

Extraanslag

1875 Ordinarie anslag.

Transport 1,209,632:50. 1,210,716:39. 3,014,848: —

dels ock bevilja de vid Institutet anställde tjensteman, lärare och betjente tillfällig löneförbättring under åren 1874 och 1875 med 30 procent å nu utgående aflöningar, samt förty på extra stat anvisa dertill erforderliga medel för år 1874 17,550 R:dr eller Kronor och för är 1875 likaledes 17,550 Kronor;

b) att dels i stället för det från manufakturmedlen till stipendier åt Chahnersska Slöjdskolans elever utgående anslag å 450 R:dr, som icke vidare bör från samma medel utbetalas, för samma ändamål bevilja på ordinarie stat motsvarande belopp 450 Kronor;

dels ock bevilja tillfällig förhöjning för åren 1874 och 1875 uti aflöningen för föreståndarebefattningen med 20 procent, uti aflöningarne för samtlige lärarne, Bibliothekarien och Verkmästaren med 30 procent och uti aflöningen åt Vaktmästaren med 50 R:dr, samt på extra stat anvisa de för sådant ändamål erforderliga medel för år 1874 till belopp af 6,765 R:dr eller Kronor och för år 1875 likaledes till belopp af 6,765 Kronor;

c) att dels för Tekniska elementarskolans i Norrköping behof, utöfver ordinarie anslaget 12,000 R:dr, anvisa på extra stat ytterligare 4,500 Kronor, att utgå är 1875 och enligt Kongl. Maj:ts bestämmelse användas,

Transport 1,209,632:50.1,210,716:39. 3,014,848: —

54 Kong!, Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

Extra anslag

1875 Ordinarie anslag.

Transport 1,209,632: so. 1,210,716: 39. 3,014,848:

dels för åren 1874 och 1875 be vilja tillfällig förhöjning af föreståndareaflöningen med 20 procent, af lärareafiöningarne med 30 procent och af vaktmästarens aflöning med 180 R:dr samt för sådant ändamål på extra stat anvisa erforderliga medel, för år 1874 till belopp af 3,945 R:dr eller Kronor och för år 1875 likaledes till belopp af 3,945 Kronor;

d.) att, för beviljande af tillfällig förhöjning under åren 1874 och 1875 af Vaktmästarens vid Tekniska elementarskolan i Malmö aflöning med 180 K:dr och af öfrige vid skolan utgående aflöningar med 30 procent, anvisa pa extra stat för år 1874 3,060 R:di eller Kronor och för år 1875 likaledes 3,060 Kronor;

e) att dels för Tekniska elementarskolans i Örebro behof anvisa, utöfver ordinarie anslaget 12,000 R:dr, ytterligare på extra stat 4,500 Kronor, att utgå under år 1875 och enligt Kongl. Maj:ts bestämmelse användas,

dels ock bevilja tillfällig löneförhöjning under åren 1874 och 1875 af de vid skolan utgående aflöningar med 30 procent samt förty anvisa på extra stat dertill erforderliga medel för år 1874 till belopp af 3,862 R:dr 50 öre och för år 1 875 till belopp af likaledes 3,862 Kronor 50 öre;

Transport 1,209,632:50.1,210,716:39. 3,014,848:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

ob

Extra anslag

1874: 1875 Ordinarie anslag»

Transport 1,209,632:50. 1,210,716:39. 3,014,848: —

f) att dels för Tekniska elementarskolan.'; i Boras behof anvisa, utöfver ordinarie anslaget 12,000 R:dr, på extra stat ytterligare 4,500 Kronor, att utgå under är 1875 och enligt Kongl. Maj:ts bestämmelse användas,

dels oek, på det Kongl. Maj:t ma komma i tillfälle bevilja vid skolan anställde tjensteman, lärare och betjent tillfällig löneförbättring under åren 1874 och 1875 i enlighet med samma grunder, som vid öfriga tekniska elementarskolor blifva tillämpade, på extra stat anvisa för är 1874 2,970 R:dr eller Kronor och för år 1875 4,260 Kronor;

g) att såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås, med vilkor att från Elfsborgs läns Landsting eller eljest inom orten tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget, anvisa ett extra anslag till belopp af 3,800 Kronor;

k) att för Tekniska Söndags- och Aftonskolan i Eskilstuna bevilja tillfällig förhöjning under åren 1874 och 1875 af aflöningen till Vaktmästaren med 50 procent och af öfrige aflöningar med 30 procent samt förty på extra stat anvisa dertill erforderliga medel för år 1874 till belopp af 1,304 R:dr eller Kronor och för år 1875 likaledes till belopp af 1,304 Kronor;

Transport 1,209,632:50.1,210,716:39. 3,014,848

56 Kongl, Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1874.

Extra anslag

1875 Ordinarie anslag.

Transport 1,209,632:5U. 1,210,716:39. 3,014,848: — i) att för Slöjdskolan i Stockholm dels anvisa, utöfver det på ordinarie stat definitivt uppförda beloppet

15,000 R:dr, ytterligare 58,800 R:dr eller Kronor, så att det uti innevarande års riksstat för ifrågavarande läroanstalt upptagna belopp höjes med 1,850 Kronor,

dels, för beviljande af tillfällig förhöjning med 30 procent under åren 1874 och 1875 af aflöningarna för Föreståndaren, Bibliothekarien och Materialförvaltaren, Matrikelföraren, Sekreteraren, Maskinisten,

2 portvakter och den, som vårdar och sköter värmeledningen med ventilationsapparaten, samt af samtlige för den egentliga undervisningen afsedda aflöningar utom den För läraren i figurmodellering, anvisa på extra stat för år 1874 14,325 R:dr eller Kronor och för är 1875 likaledes 14,325 Kronor;

k) att, under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1875 fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills, hvarom Kongl. Maj:t vill genom inspektion af sakkunnig person sig förvissa, a extra stat för samma år anvisa ett belopp af 14,000 Kronor, att till Bruks-Societetens fullmägtigei Jernkontoret utbetalas;

kommande, i händelse af bifall till dessa framställningar,

Transport 1,209,632: so, 1,210,716:39. 3,014,848: .....

Kongl. Maj:ts Nåd. JProp. N:o 1 om Statsverket 1874.

57 Transport

dels ordinarie anslaget till undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder, som, inberäknadt det för Slöjdskolan i Stockholm provisoriskt uppförda belopp, för innevarande år 'uppgår till 234,600 R:dr, att höjas till 243,400 R:dr eller Kronor eller med dels för åtskilliga behof på extra stat, att anvisas till utgående under

år 1875 tillsammans ...........................

dels ock för löneförbättringar att beviljas till utgående under år 1874 och under år 1875 ..............................

17: o. Undervisningsanstalter fö i •

handel och sjöfart,

att dels medgifva, att Navigations-skolelärarnes löner och arvoden må bestämmas till följande belopp, nemligen vid Stockholms och Göteborgs navigationsskolor för ordinarie lärare till 3,000 Kronor och för underlärare till 1,800 Kronor samt vid öfriga skolorna för ordinarie lärare till 2,500 Kronor och för underlärare till 1,500 Kronor; äfvensom att dessa löner och arvoden må efter innehafvares af nämnda beställningar väl vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år, räknad från och med året näst efter det, då han blifvit antagen eller antages, höjas med 500 Kronor för ordinarie lärare och med 250 Kronor för underlärare samt slutligen efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring höjas för ordinarie lärare i Stock-

Transport,

Bih. till Biksd. Prof. 1874. I Sami., 1 Afd.

Extraanslag

1874. 1875. Ordinarie anslag.

1,209,632: so. 1,210,716: 39. 3,014,848: —

8,800: —

31,300: —

53,781: so.

55,071: so.

1,263,414:— 1,297,087:89. 3,023,648: —

58 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

Extraanslag . ,

1874: 1875 Ordinarie anslag*

Transport 1,263,414:— 1,297,087: 89. 3,023,648:holms och Göteborgs navigationsskolor med 500 Kronor till 4,000 Kronor och i öfriga skolor likaledes med 500 Kronor till 3,500 Kronor samt för underlärarne i förstnämnda två skolor med 250 Kronor till 2,300 Kronor och i öfriga navigationsskolor likaledes med 250 Kronor till

2,000 Kronor;

dels att, på grund häraf och på det Navigationsskolelärarne, i den mån de till följd af ålder i tjensten äro dertill berättigade, må komma i åtnjutande från och med innevarande år af ifrågasatta löne-

förbättringen,

ej mindre pa narie stat, utöfver det vid senaste Riksdag anvisade anslaget till undervisningsanstalter för handel och sjöfart å 51,750 R:dr, bevilja ett belopp af 20,200 Kronor än äfven till utgående under innevarande år

på extra stat anvisa ...........................

dels, på det två å Navigationsskolans i Göteborg stat uppförda anslag må förhöjas, det till instrument, kartor, böcker och möbler m. m. från 1,200 R:dr till 1,500 R:dr, samt det till underhåll af inventarier samt anskaffande af modeller m. m. för skeppsbyggeriafdelningen från 750 R:dr till 1,000 R:dr, på ordinarie stat för år 1875 anvisa tillsammans 550 Kronor;

dels ock till Navigationsskolan i Hernösand, för anordnande af undervisning i läran om ångmaskiners kon-

ordi-

19,450:

Transport 1,282,864: — 1,297,087: 89. 3,023,648:-

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

59 Extraanslag

1874. 1875 Ordinarie anslag.

Transport 1,282,864: — 1,297,087: so. 3,023,648: — struktion och behandling, likaledes på ordinarie stat anslå 500 Kronor;

kommande, i händelse af bifall till dessa framställningar, hela anslaget under ifrågavarande titel att för år 1875 utgöra 73,000 Kronor och således höjas med............... 21,250:_

18:o. Befrämjande i allmänhet af bergsbruket,

att minska det till befrämjande i allmänhet af bergsbruket i kolumnen ”indelt ränta och ersättning för indragna räntor” upptagna belopp 23,673 R:dr 70 öre med 20,087 R:dr 31 öre och således i nämnda kolumn endast bibehålla återstoden eller 3,586 Kronor 39 öre.

19:o. Fiskerinäringens understöd, att dels såväl höja Fiskeri-Intendentens lön från 3,000 R:dr till

4,000 R:dr samt medgifva, att sistberörda lönebelopp må, efter innehafvares väl vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år, räknad från och med året näst efter det, då Intendent blifvit utnämnd eller framdeles utnämnes, höjas med 500 R:dr och således årligen utgå med 4,500 R:dr och vidare efter ytterligare fem års sådan tjenstgöring höjas till 5,000 R:dr, som ock förhöja hvarje af de tvänne Fiskeri-Assistenternes löner med 1,000 R:dr från 1,000 till 2,000 Riksdaler;

dels för beredande af verkställighet åt ett sådant beslut under

Transport 1,282,864:— 1,297,087:89. 3,044,898: —

60 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1814.

Transport

år 1875 öka ordinarie anslaget till

fiskerinäringens understöd med......

hvarigenom detsamma skulle komma att uppgå till 20,100 Kronor;

dels ock slutligen bevilja nämnde tre tjensteman ett till 30 procent af hvarderas nuvarande lön beräknadt dyrtidstillägg för år 1874 och för sådant ändamål å extra stat för samma år anvisa tillsammans. .

1,284,364:— 1,297,087: so.

20:o. Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling eller afskrifning,

att dels från Riksstaten alldeles afföra den kontanta delen af ifrågavarande anslag eller 4 Riksdaler 54 öre, dels ock minska det i kolumnen för ”oindelt spanmäl” uppförda mått 1,276 kubikfot 4 kannor, förslagsvis värderade, å 2 R:dr 10 öre kubikfoten, till 2,680 Riksdaler 44 öre med ett mått af 110 kubikfot 9 kannor, värde 232 R:dr 89 öre samt i nämnda kolumn endast bibehålla återstående måttet 1,165 kubikfot 5 kannor, förslagsvis efter enahanda grund uppskattade till 2,447 Kronor 55 öre.

21:o. Skrifmaterialier och expenser, ved m. in.,

att kostnaderna för inköp åt Länsstyrelserna af papper, pennor, bläck, lack, segelgarn m. m. sådant äfvensom för lysning och renhållning i embetslokalerna må från och med innevarande år och framgent gäldas från Sjette Hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. samt att beloppet af samma anslag förhöjes med 7,200 kronor;

och torde slutligen för jemnande af hufvudtitelns slutsumma ifrågavarande förslagsanslag höjas med ytterligare 33 Kronor 94 öre eller tillsammans med ............................................. 7,233: os.

Beträffande alla de ordinarie anslag, som uti riksstaten för innevarande år finnas under Sjette Hufvudtiteln uppförda_

Transport 3,056,131:94.

Extraanslag .

1875 Ordinarie anslag.

1,282,864:— 1,297,087:89. 3,044,898: —

4,000: —

1,500:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

61 Ordinarie anslag.

Transport. 3,056,131: 94.

och icke här ofvan blifvit. särskild! omnämnda, har Kongl.

Maj:t icke anledning föreslå någon förändring.

De belopp, som Kongl. Maj:t här ofvan begärt på ordinarie stat, utgöra .................................................................................. 3,056,131: u.

Om härtill lägges nu gällande riksstats slutsumma för Sjette Hufvudtiteln ............................................................................... 8,982,400: —

men från den genom berörda sammmanläggning erhållna summa 12,038,531:94. afdragas:

här ofvan föreslagna nedsättningar

å anslaget till Landsstaterna i länen ..................... 1,107: 20.

» till befrämjande i allmänhet af bergsbruket ............................................................ 20,087: 31.

» för ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling eller afskrifning dels....................... 4: 54.

dels ock .................................................. 2 3 2 : 89. 91 101. ...

så erhålles det belopp ......................................................................... 12,017,100: —,

hvartill Sjette Hufvudtiteln enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle för år 1875 uppgå.

Extra anslag 1874. 1875.

Här ofvan begärda extra anslag utgöra sam-

manlagdt för 1874 ........................................................ 1,284,364: —

samt för 1875 .................................................................. 1,297,087:89.

Kongl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen i fråga om:

22:o. Aflöning åt Styrelsen för Allmänna Vägoch Vattenbyggnader samt dess tjänstebiträden m. m.,

att dels medgifva, att, utöfver de genom fastställd stat bestämda aflöningar, åt Styrelsens för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader samtliga embets- och tjensteman samt vaktbetjente må på extra stat för innevarande år anvisas följande lönetillägg, nämligen:

Transport 1,284,364:— 1,297,087:89.

62 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1814.

E x t r 1874.

Transport 1,284,364: —

för Chefen................................................ med Kronor 1,500,

» Byrå-Chefen, 30 % af innehafvande lön

tillsammans R:dr eller Kronor 9,690: —

dels ock anvisa följande anslag på extra stat för år 1875, nämligen:

till aflöning åt Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader samt hennes tjenstebi-

träden.................................... Kronor 43,090,

» undersökningar och expenser

för allmänna arbeten............... » 30,000,

» stipendier åt medlemmar af Väg- och Vattenbyggnads- Corpsen för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna arbeten...... » 2,000,

eller tillsammans Kronor

23:o. Statens Jernväg sbyggnader,

dels att för fortsättande och fullbordande af arbetena å norra och östra stambanorna anvisa extra anslag dels för år 1874, utöfver redan beviljade 4,600,000 Kronor, ytterligare..................... 6,400,000: —

Transport 7,694,054: —

anslag

1875.

1,297,087: 89.

75,090:

1,3 7 2,177 : 89.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1874.

63 Extra anslag

1874. 1875.

Transport 7,694,054:— 1,372,177:89.

dels ock för år 1875 ................................................. 1,500,000: —

dels

a) att för år 1875 bevilja ett extra anslag af Kronor .................................................................... 1,500,000: —

för fortsättande af det arbete å statsbanan Sköfde-Carlsborg, som under innevarande år kommer att börjas;

b) att medgifva, att vid jernvägsarbetets utförande Kongl. Maj:t må närmare bestämma de orter, som ifrågavarande statsbana skall genomgå, och de ställen, den bör anlöpa; dels ock

a) att för fortsättande under år 1875 af arbetena å de delar af beslutade jernbanorna från Storvik till riksgränsen mot Norge, hvilkas sträckning, såsom ostridig, blifvit godkänd, å extra

stat för nämnda år anvisa Kronor........................... 3,000,000: —

b) att medgifva, det vid jernvägsarbetenas utförande å berörda ostridiga sträckningar Kongl.

Maj:t må närmare bestämma de orter, som samma sträckningar skola genomgå, och de ställen, de böra anlöpa.

24:o. Allmänna arbeten af den beskaffenhet, att utförandet af Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader kontrolleras,

dels att utaf redan af Riksdagen beviljade anslag för år 1875 anvisa

till väganläggning emellan Lycksele och Wil-

helmina kyrkobyar i Westerbottens län................ 10,000: —

till anläggning af väg från Skröfven inom Gellivare socken af Norrbottens län till öfver-

Kalix socknegräns........................................................... 6,024: lo.

till väganläggning emellan Norsjö och Malå

kyrkobyar i Westerbottens län .....,ö......................... 10,000: —

till väganläggning emellan Asele och Dorothea kyrkobyar i Westerbottens län........................5,000: —

Transport 7,694,054:— 7,403,201:99.

64 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

Extr

1874.

Transport 7,694,054:till anläggning af vinterväg från Jäckvik vid sjön Hornavans vestra strand till Riksgränsen i riktning mot Saltenfjord samt uppförande af fjellstuga och stall vid Södra Arrajokk och Mirkinis till åstadkommande af ny farled från Uddevalla stads hamn till Kattegat genom Björnsund

och Malösund .................................................................

dels att följande belopp anslås och ställas till Kongl. Maj:ts disposition, nemligen:

I:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder ...................................................................................

2:o till bidrag för anläggning af nya samt omläggning eller förbättring af backiga eller eljest

mindre goda vägar.......................................................

3:o till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet, af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, som företrädesvis afse

att minska frostländigheten ......................................

och 4:o till befrämjande, medelst lån, af utdikningar och aftappningar af sanka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag 100,000: — dels ock att, beträffande så väl vilkoren för erhållande och åtnjutande af statsbidrag till allmänna arbeten som kontrollen å arbetenas utförande enligt fastställda planer, de härom nu gällande föreskrifter må bibehållas.

Summa extra anslag, att utgå

under år 1874 ............................................................... 7,694,054:-

och under år 1875 .......................................................

anslag

1875.

7,403,201:99.

14,200: — 50,000: —

40,000: — 200,000: —

80,000: —

7,787,401: 99.

Kongl. Majita Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1874.

65 Sjunde Hufyudtiteln,

innefattande anslagen för Finansdepartementet, hvilka i nu gällande Riksstat utgöra:

Penningar................................ R:dr 8,923,150: 37.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor » 22,224: 52.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 754: 95.

Oindelt spanmål, 509,6 kubikfot a 2 R:dr 10 öre ... » 1,070: 16.

Tillsammans R:dr 8,947,200: —

Enligt beslut, som innefattas i härvid bilagda Utdrag af Protokollet öfver Finansärenden för den 9 innevarande månad, föreslår Kongl. Maj:t härmed:

l:o

att Riksdagen, med godkännande af det i omförmälda Protokollsutdrag intagna förslag till ny stat för Finansdepartementets Expedition, ville uti det för samma expedition nu uppförda anslag bevilja en förhöjning af 12,400 Kronor;

2:o

att af nuvarande förslagsanslag till Kortstämpling skostnader och fromma stiftelsers andelar af kortstämpling saf giften må öfverflytta»

till Åttonde Hufvudtiteln ett belopp af..................................... Kr. 30,000

och till Allmänna Indragningsstaten ett belopp af.......................... » 2,500

samt att hvad derefter å anslaget återstår, 17,500 Kronor, må, ökadt med

100,000 Kronor och under bibehållen natur af förslagsanslag, å Sjunde Hufvudtiteln anvisas såsom anslag till kostnader för kortstämpling och allmänna bevillningens uttaxering;

3:o

att anslaget till Kammar-Rätten dels minskas med 876 Kronor 94 öre, utgörande beloppet af den aflöning, som åtnjutits af en numera afgången öfvertalig tjensteman, och dels ökas genom förhöjning af det embetsverket till bekostande af renskrifning anvisade belopp med 2,000 Kronor, så att anslaget på det hela kommer att ökas med 1,123 Kronor 6 öre;

Bih. till Piksd. Prof. 1873. 1 Sami., 1 Afd.

66 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

4:o

att det å hufvudtiteln uppförda anslag, förslagsvis beräknadt att af postmedlen direkte utgå till Postverket, bestämmes till samma belopp,

3,400,000 Kronor, hvartill postmedlen blifvit härofvan beräknade;

5:o

att det å hufvudtiteln uppförda reservationsanslag att af telegrafmedlen direkte utgå till Telegrafverket bestämmes till det belopp, hvartill nämnda medel härofvan beräknats eller 1,180,000 Kronor, äfvensom att de öfverskott, som å samma medel möjligen kunna uppstå, må, i likhet med hvad hittills egt rum, få af Kongl. Maj:t för Telegrafverkets behof användas;

Kommande Kongl. Maj:t att till Riksdagens granskning framlägga förslag till ändringar i Postverkets normalstat och till stat för Telegrafverket;

6:o

att Riksdagen, med godkännande af det förslag till stat för Tullverket, som finnes ofvanberörda Protokollsutdrag bilagdt, må bestämma anslaget för nämnda verk till 2,500,000 Kronor att, i likhet med hvad hittills egt rum, såsom förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen.

7:o

att Riksdagen, med godkännande af det förslag till stat för Skogsstyrelsen, Skogsstaten och Skogsläroverken, som finnes nyssberörda Protokollsutdrag bilagdt, må med 284,487 Kronor 3 öre förhöja det för Skogsväsendet å hufvudtiteln uppförda anslag till 650,000 Kronor och af deri ingående kontanta belopp anvisa 258,287 Kronor såsom reservationsanslog;

8:o

att förslagsanslaget till Städers friheter, i den del deraf, som är anvisad till staden Falun såsom ersättning för förlorad tullfrihet, minskas med 31 Kronor 50 öre;

9:o

att förslagsanslaget till Observations- och uppbördsprocenter m. in., för att lemna tillgång till bestridande jemväl af så beskaffade utgifter, hvilka hittills utgått från Riksgäldskontoret, ökas med 5,000 Kronor;

Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1 om Statsverket 1874. 67

10:o

att förslagsanslaget till Restitutioner, utan beloppets förhöjande,. anvisas till bestridande jemväl af sådana restitutioner, som hittills af bevillningsmedlen utbetalats från Riksgäldskontoret;

ll:o

att, till vinnande af jemnt tal å hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget till Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. ökas med 21 Kronor 41 öre.

Sammanställes nu hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma med de af Kongl. Maj:t härofvan gjorda till dess ökande eller minskande föranledande förslag, så visar sig, att nämnda summa Kronor 8,947,200: komine att ökas

dels genom förändring af det nuvarande anslaget ”Kortstämplingskostnader och fromma stiftelsers andelar af kortstämplingsafgiften” till ett anslag till kostnader för kortstämpling och den allmänna bevillning ens uttaxering med... Kronor dels genom förhöjning af anslagen

till Departementets Expedition med......... »

» Kammarrätten » ......... »

» Postverket » ......... »

» Telegrafverket » ......... »

» Tullverket » ......... w

» Skogsväsendet » ......... »

« Observations- och uppbördspr o center

m. m. med ............................................. M

och till Skrifmaterialier m. m. med ...... »

tillsammans Kronor 1,601,531: 50

67,500: —

12,400: — 1,123: 6. 600,000: — 120,000: — 511,000: — 284,487: 3.

5,000: — 21: 4!.

men deremot att minskas

genom nedsättning af anslaget till

Städers friheter med ......................................

samt således på det hela att ökas med

31: 50

........... 1,601,500:

så att hufvudtitelns nya slutsumma skulle blifva ............ 10,548,700:

deraf förslagsanslagen utgöra 8,038,875 Kronor

honyl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1874.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t att såsom extra anslag för år under denna hufvudtitel beviljas:

Till dyrtidstillägg för Departementschefen ........................ Kronor

» » » Kammarkollegium............................. »

» granskning i Kammarkollegium af nya jordböcker... »

» provisorisk förstärkning af Statskontorets personal

och dyrtidstillägg för samma embetsverk .................. »

» dyrtidstillägg för Myntverket.......................................... »

» » » Kammarrätten.................................... »

» » Öfver-Intendentsembetet................. »

» » General-Tullstyrelsen ..................... »

» » Skogsstyrelsen................................... »

Skogsinstitutet och dyrtidstillägg för dess personal » bestridande af förvaltningskostnaden för kolonien S:t Barthelemy, förslagsanslag......................................... »

1875 måtte

1,500

30,660

14,500

33,350

4,980

34,980

6,720

19,770

5,070

15,330

25,000:

Summa extra anslag för 1875 Kronor

191,860:

Slutligen föreslår Kongl. Maj:t att Riksdagen ville för gående från Riksgäldskontoret under samma år anvisa:

Till dyrtidstillägg för Departementschefen.................................

» genomförande under 1874 af den nya organisationen

utaf Departementets Expedition .........................................

» dyrtidstillägg för Kammarkollegium...................................

® ® » den vid jordeboksarbetet i Kollegium

anställda personal........................................................................

» provisorisk förstärkning af Statskontorets personal och

dyrtidstillägg för samma embetsverk ................................

» dyrtidstillägg för Myntverket................................................

» inrättande af ett nytt verk för guldutmyntning............

» dyrtidstillägg för Kammarrätten .........................................

® » » Öfver-Intendentsembetet ....................

» » » General-Tullstyrelsen ..........................

» » » Tullverket i öfrigt .................................

» B » Skogsstyrelsen och Skogsinstitutet ...

» » » Skogsstaten i öfrigt.................................

år 1874 till ut-

R:dr 1,500: —

» 9,400: —

» 30,660: —

3,000:

33.350 4,980

60,000

34,980

6,720

19,770

432,930

6,900

88.350 Summa anslag för 1874

R:dr 732,540

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

69 Åttonde Hufviidtitelii,

innefattande anslagen för Ecklesiastik-Departementet.

Nu gällande Riksstat upptager under denna hufvudtitel:

Penningar ......................................................................................... 4,582,425: ce.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor.................. 258,710: 61.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag ... 1,091,112: 12. Oindelt spamnål, 4,834 kubikfot 1 kanna, efter värde af 2 R:dr 10 öre för kubikfoten motsvarande................................... 10,151: 01.

Summa R:dr 5,942,400: —

I öfverensstämmelse med bilagd a inför Kongl. Maj:t i Statsrådet den 9 innevarande Januari förda protokoll öfver Ecklesiastikärenden föreslår Kongl. Maj:t beträffande anslagen till

l:o. Departementets Expedition:

att det hittills för Expeditionen utgående årliga anslag 54,750 R:dr måtte höjas till 70,550 R:dr eller med ................................ R:dr 15,800: —

2:o. Riksarkivet:

att ny lön till en Andre Amanuens måtte anslås med ................................................................................... 1,000: —

att till löneförbättring åt två vaktbetjente anvisas 150 R:dr till hvardera med tillhopa .................. 300:— 1,300:—-

3:o. Kongl. Biblioteket:

att till löneförbättring åt två vaktbetjente anvisas 150 R:dr till hvardera eller tillhopa ................. 300:— 300: —

4:o. Nationalmuseum:

att det hittills på Akademiens för de fria konsterna stat uppförda reservationsanslag till inköp af Svenska, Norska och Danska konstnärers arbeten måtte till Nationalmusei stat öf-

verflyttas med.......................................................................... 9,000: —

att till löneförbättring åt vaktbetjente m. m. vid Nationalmuseum m. m. måtte beviljas........................... 1,750: — 10,750: —

5:o. Universiteten:

att till inrättande af 6 nya docentstipendier å 1,000 R:dr vid universitetet i Upsala måtte beviljas.......................................... 6,000: —

Transport 34,150: —

70 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 181 i.

Transport Kronor 34,150: —

samt till höjande af 3 docentstipendier vid universitetet i

Lund från 750 till 1,000 R:dr ........................................ 750:-—

att årsanslaget till Botaniska institutionen vid universitetet i Lund måtte ökas med ......................... 500: — 1,250:

6:o. Carolinska Medico-Kirurgiska Institutet:

att anslaget till samlingarnes vård och underhåll samt

till materiela behof måtte höjas med .......................... 2,849: —

att till löneförbättring åt vaktbetjente vid institutet måtte anvisas ............................................................. 450:— 3,299: —

7 :o. Elementarläroverken:

att för lärares vid elementarläroverken uppflyttning i

högre lönegrad enligt gällande grunder anslås...... 89,000: —

till löneförbättring åt vissa öfningslärare vid elementarläroverken, enligt Riksdagens år 1873

fattade beslut .................................................................. 18,250: —

till löneförbättring åt lärare vid elementarläroverken............................................................................ 381,700: —

att anslaget till arvoden åt extra lärare höjes

med.......................................................................................... 16,000: —

samt anslaget till vikarierande lärare med...... 10,000: —

att ersättning för afkomsten af ett med lektorsbefattning vid Skara elementarläroverk förut

förenadi prebendepastorat beviljas med.................... 1,045:-—

att för tillämpning i vissa delar af en ny anordning af elementarläroverken beviljas............... 76,900: —

592,895: —

8:o. Pedagogisk undervisningsanstalt för elementarlärare:

att till inrättande af en dylik anstalt måtte å ordinarie stat uppföras det belopp, som för anstaltens verksamhet under första läseåret erfordras enligt den i ofvanberörda protokoll

beräknade stat med ............................................................................. 55,700: —

samt att rätt till löneförhöjning hvart femte år med 500 R:dr måtte tilläggas läraren i pedagogik vid ifrågavarande anstalt, till dess hans lön uppgått till 5,500 R:dr, och öfverlärarne, tills deras löner uppgått till 5,000 R:dr; att lektor, som befordras till öfverlärare, må såsom sådan i lön erhålla

Transport Kronor 687,294: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

71 Transport Kronor

1,000 R:clr mer än han skulle uppburit såsom lektor, dock så att hans lön icke öfverstiger 5,000 eller understiger 4,000 R:dr; att lektorer och öfningslärare blifva i afseende på uppflyttning i högre lönegrad likställda med lärare vid elementarläroverken; att extra-lärare medgifves rätt att för löneförhöjning inom adjunktsgraden räkna sig till godo de år, under hvilka de varit såsom extralärare vid seminariiskolan anställda, samt att, i det fall att någon af lektorerna förordnas till öfverlärare, den extra lärare, som förordnas att såsom vikarie uppehålla lektorstjensten, är berättigad till lönetursberäkning såsom lektor.

9:o. Elementarskolor för flickor: att till understöd åt dylika skolor måtte anvisas ett förslagsanslag af ...........................................................................................

10:o. Seminarium för bildande af lärarinnor:

att för lärarnes uppflyttning i högre lönegrad enligt gällande grunder anslås........................................................... 4,000: —

samt till löneförbättring åt lärare och lärarinnor 5,000: —

ll:o. Pedagogierna:

att till löneförbättring åt lärarne anvisas............................

Folkundervisningen:

att till lärares vid Seminarierna uppflyttning i högre

lönegrad enligt gällande grunder anslås..................... 2,500: —

att till löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid seminarierna anvisas ................................................... 24,050:

att för inrättning af två nya seminarier för qvinliga elever beviljas ..................................................... 32,600: —

och således anslaget till seminarierna för folkskolelärares bildande förhöjes med tillhopa....................................

att till stipendier för seminariielever utöfver nuvarande

anslag anvisas ytterligare........................................................................

att för inrättande af en högre folkskola i Södermanlands län det till understöd för högre folkskolor beviljade anslag

höjes med .............................................................................................

Transport Kronor

687,294: —

50,000: —

9,00 : — 16,000: —

59,150: — 10,000: —

__l,000p—

832,444: —

72 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

Transport Kronor

att, för beredande af ökade löneförmåner åt lärare och läiarinnor vid småskolor samt biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor, det under titeln lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor i riksstaten uppförda förslagsanslag måtte höjas med ............................................................

samt att, såsom vilkor för skoldistrikts rätt att erhålla statsbidrag för lärare och lärarinnor vid småskolor samt biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor, måtte föreskrifva^ att sådan lärare eller lärarinna i årlig lön uppbär minst 200 Riksdaler, samt i öfrigt, såsom redan är stadgadt, är med undervisningen sysselsatt minst åtta månader af året;

att till befrämjande af folkundervisningen bland de i rikets nordligaste trakter bosatta Finnar anvisas ett förslagsanslag af ............................................................

13. Sundliets-Collegium med Medicinalstaten:

att lön för en rättskemist måtte å Sundhets-Collegii stat uppföras med ............................................................

att till två nya provin ci allä karetj ens ter måtte anslås lö-

ner med tillhopa..............................g.................................. 3,000: —

att för uppförande af två extra provincialläkaretjenster på ordinarie stat måtte beviljas..................... 1,000:_

samt att anslaget till tjenstgöringspenningar åt provincialläkare måtte höjas med...............................................

14. Vet. erinär undervisningen:

att ny utgiftsstat för Veterinärinrättningen i Skara fastställes i enlighet med det i ofvan omförmälda protokoll framställda förslag, och för sådant ändamål anslaget till nämnda läroanstalt ökas med........................................................

samt att blifvande innehafvare af de två professorstjenster derstädes, hvilka icke komma att med föreståndarebefattningen förenas, må ega att- efter fem års väl vitsordad tjenstgöring i nämnda egenskap, åtnjuta förhöjning i lönen med 500 R-dr och efter ytterligare fem års lika vitsordad tjenstetid enahanda lönetillskott intill 3,500 R:dr.

832,444: —

120,000: —

12,000: —

4,500: —

4,000: — 1,000: —

10,000: —

Transport Kronor 983,944:

Kong!. Maj:tn Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

73 Transport Kronor

15. Vaccinationens befrämjande:

att det för detta ändamål i riksstaten uppförda ordinarie anslag måtte höjas med.........................................................................

16:o. Vetenskaps-Akademien:

att pa Akademiens stat måtte uppföras två belopp, som hittills utgått af de till manufakturernas befrämjande anvisade

medel, nemligen

anslag till instrumentmakeriernas understöd . 500: —

och arvode åt Akademiens Fysiker för vård och tillsyn å två delningsinstrument .................................. 1,050: —

17:o. Vitterhets-, Historie- och. Antiqvitets-Akademien:

att till löneförbättring åt två vaktmästare anslås............

18:o. Akademien för de fria konsterna:

att för höjande af 2 å Akademiens stat uppförda vaktbetjentes löner måtte beviljas tillhopa .............................................

samt att det å samma stat uppförda anslag 9,000 Rdr till inköp af Svenska, Norska och Danska konstnärers arbeten, hvars öfverflyttande till Nationalmusei stat blifvit här ofvan under 4:o af Kongl. Maj:t föreslaget, i stället måtte här afföras.

19:o. Musikaliska Akademien:

att till löneförbättring åt Akademiens vaktmästare måtte anvisas..........................................................................................................

20:o. Serafvmer-Lasarettets underhåll:

att det för lasarettets underhåll uppförda anslag måtte höjas med det belopp, som motsvarar lasarettets andel i kortstämplingsafgiften eller med ................................................................

21:o. Allmänna barnhusinrättningen i Stockholm:

att det för samma inrättning uppförda anslag måtte höjas med ett belopp, motsvarande barnhusets andel i kortstämplingsafgiften eller .................................................................................

Transport Kronor

Bih, till Riksd. Prot, 1874, 1 Sami. 1 Afd.

983,944: —

3,900: —

1,550: —

600: —

400: —

250: —

1,500: —

27,000: —

1,019,144: — 10

74 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Sta tf v er het 1874.

Transport Kronor 1,019,144:

2 2: o. Frimurarebarnhuset:

att det för barnhuset uppförda anslag måtte höjas med ett belopp, motsvarande barnhusets andel i kortstämplingsafgiften eller.................................................................................... 1,500:

23:o. Kyrkors underhåll:

att till ersättning för en Vessige församlings kyrka förut

anslagen, numera afskrifven qvarnränta må utgå............ 9: 03,

i följd hvaraf detta anslags kolumn för indelt ränta och ersättning för indragna räntor minskas med 9 Rdr 3 öre, men i stället penningeanslaget ökas med 21 öre samt den oindelta spanmålen med 4 kubikfot 2 kannor och ett förslagsvärde af 8 Rdr 82 öre, så att förändring icke sker i anslagets slutsumma. _____

Om från de här ofvan föreslagna tillökningar i anslag

tillhopa ...................................................................................................... 1,020,644:

afdrages det belopp, som på sätt förut är nämndt, skulle afföras från anslaget till Akademien för de fria konsterna eller _ 9,000:

och till återstoden .................................................................................. 1,011,644:

läggas öfriga under åttonde hufvudtiteln uppförda anslag....................................................................................... 5,942,400: -

hvilka Kongl. Maj:t föreslår att bibehållas utan vidare förändring än att, för jemnande af slutsumman, anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. in. minskas från 45,180 Rdr

62 öre till 45,136 Rdr 62 öre eller med ........... 44:— 5,942,356:

kommer denna hufvudtitels anslag för ständiga behof att utgöra.................................................................................................. Rdr 6,954,000:

hvaraf dock 30,000 Rdr föranleda motsvarande minskning i det å 7:de hufvudtiteln uppförda anslag till fromma stiftelsers andelar af kortstämplingsafgiften, och 1,550 Rdr motsvarande minskning i utgifterna från de till manufakturernas befrämjande anvisade medel.

För nedannämnda behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga till åttonde hufvudtiteln, vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som i ofvanberörda

Kongl. Maj:ts Aråd. Prof. Nio 1 om Statsverket 1874.

protokoll öfver ecklesiastikärenden omförmälas, af Riksdagen äska följande anslag att utgå dels under år 1874, dels under år 1875, nemligen:

1874. 1875.

R:dr. Kronor.

1) Till lönetillägg åt embets- och tjensteman...

2) r> Departementets expedition.......................

3) » utarbetande af plan till statistisk redo-

görelse för undervisningsväsendet m. m.

4) » löneförbättring åt vaktbetjente i riks-

arkivet .........................................................

5) >' löneförbättring åt vaktbetjente i Kongl.

biblioteket......................................................

6) » inredning af Kongl. bibliotekets nya

byggnad ...........................................................

7) » löneförbättring åt vaktbetjente m. m.

vid Nationalmuseum ...................................

8) » underhåll och vård af Carolinska medico-

kirurgiska institutets samlingar, samt för åtskilliga materiela behof...........................

9) » Carolinska ' institutet för inredning af

arbetsrum, anskaffande af inventarier m. m.......................................r..........................

10) » löneförbättring åt vaktbetjente vid Caro-

linska Institutet .........................................

11) » lärarnes vid elementarläroverken upp-

flyttning i högre lönegrad enligt gällande grunder ..............................................

12) » löneförbättring åt visse öfningslärare vid

elementarläroverken enligt Riksdagens år 1873 fattade beslut................................

13) » löneförbättring åt lärare vid elementar-

läroverken .........................................................

14) » uppsättande af bibliotek samt skol- och

undervisningsmateriel vid en pedagogisk undervisningsanstalt för elementarlärare

15) » löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid seminarium för bildande af lärarinnor .........................................................

256,549: — 15,800:

5,000: —

300: —

300: —

1,750: —

2,849:

450:

89,000: —

18,250: — 388,300: —

5,000: —

263,239: —

5,000:

313,600: —

3,000: —

13,000: —

Transport 783,548: — 597,839: —

76 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

16) Till

17) »

18) »

19) »

20) »

21) » 22) »

23) »

24) »

25) »

Transport

amorteringslån för inköp af hus åt

nämnda seminarium......................................

löneförbättring åt lärare vid pedagogi er na ................................................................

löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid folkskolelärareseminarierna ...............

fullbordande af seminariibyggnaden i

Hernösand........................................................

understöd åt sådana församlingar, som icke förmå till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare

utarbetande af geografiska kartor........

understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag .................................................................

uppförande af nya byggnader för Veterinärinstitutet i Stockholm på tomterna N:is 11, 12 och delar af N:is 3 och 4 i qvarteret Vedbäraren samt der bakom liggande delar af lägenheten Djursborg och Ladugårdsgärdet till Drottning Christinas väg .............................. 597,770: —

hvaraf nu skulle anvisas ...........................

i sammanhang hvarmed Kongl. Maj:t föreslår, att Veterinärinstitutets nuvarande tomter i qvarterat Edelman mindre och Krabaten med der befintliga byggnader^ må, när de för Institutet icke vidare beböfvas, pa offentlig auktion försäljas, och behållna köpeskillingen derför till Riksgäldskontoret aflemnas. uppförande af byggnader samt inköp af inventarier och undervisningsmateriel

för veterinärinrättningen i Skara...........

anskaffande af originalmålningar af växter ur Sveriges flora och utgifvande af teckningar utaf zoologiska föremål.......

Transport

1874.

Rdr.

783,548:

16,000: — 24,050: 18,800: —

842,398:

1875. Kronor. 597,839: —

59,000: —

20,000: — 1,500: —

10,000: —

200,000: —

10,000: — 1,200: —

899,539: —

Kongl. Maj:tt Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

77 Transport

26) Till inköp för Vetenskaps-Akademiens räk-

ning af tomterna N:is 1—6 i qvarteret Grönlandet södra, med derå befintliga byggnader........................................................

27) » undersökning och beskrifning af fäder-

neslandets fornlemningar m. m. 5,000: — » arvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården af statens under Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien s vård stälda samlingar och till aflöning åt vaktbetjening vid samlingarnes

förevisning .................................... 4,000: —

samt till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum och öfver svenska sigill från medeltiden 2,000: —

28) » löneförbättring åt vaktbetjente vid Vit-

terhets-, Historie- och Antiqvitets-akadernien...............................................................

29) » löneförbättring åt vaktbetjente vid Aka-

demien för de fria konsterna....................

30) >i löneförbättring åt en vaktmästare vid

Musikaliska akademien.............................

31) » Musikaliska akademiens nya byggnad

32) » hospitalsväsendets ordnande .....................

33) » allmänna hospitalsfondens förstärkande

34) » understöd för den i Sköfde inrättade

vårdanstalt för sinnesslöa barn ...............

35) »> understöd för en i Stockholm af för-

eningen för sinnesslöa barns vård inrättad dylik anstalt.......................................

36) » underhåll af det i Jerfsö socken af Hel-

singland befintliga sjukhem för spetälska

1874.

Rdr. 842,398: —

600: —

400: —

250: —

400,000: — 95,000: —

1875.

Kronor.

899,539: —

250,000: —

11,000 —

90:000: — 500,000: — 200,000: —

5,000: —

2,000: — 4,000: —

Transport 1,338,648:— 1,961,539: —

78 Kongl. Majtis Nåd. Prop, N:o 1 om. Statsverket 1874.

1874. 1875.

Rdr. Kronor.

37)

38)

39)

40)

41)

42)

43)

44)

45)

INTioncle Hufvndtiteln,

innefattande Pensions- och Indragningsstaterna, upptager i nuvarande Riksstat, för den förra eller

Pensionsstaten:

Penningar ...................................................................................... R:dr 532,298: u.

Oindelt spån mål, 50,028,5 kub.-fot å 2: lo ............................. 105,059: 85.

Tillsammans R:dr 637,357: 99.

I afseende härå föreslår Kongl. Maj:t

dels i öfverenstämmelse med beslut, hvarom bilagda Utdrag af Protokollet öfver Finansärenden för den 9 innevarande månad närmare upplyser.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

att bland de under rubriken Civilstatens Pensionskassa uppförda anslag ett särskildt anslag å 9,000 Kronor upptages för pensionering af tjensteman ock betjente vid sko g sstaten och skog sskolorna, men deremot anslaget till Pensionsstaten för simla embets- och tjensteman med enahanda belopp minskas, så att summan af Pensionskassans särskilda anslag förblifver oförändrad;

dels i öfverensstämmelse med beslut, som innefattas i bilagda Utdrag af Protokollet öfver Ecklesiastikärenden, att ett årligt anslag af 45.000 Kronor å Pensionsstaten uppföres såsom bidrag till en pensionsfond för elementarlärares enkor och barn.

Beträffande dernäst

Allmänna Indragning sstaten, hvarunder finnes i nu gällande Riksstat anvisadt:

Penningar .......................'............................................................. R:dr 1,423,147:22.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor ............. » 1,5 5 2 : 65.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 217: 90.

Oindelt spanmål, 50,096,3 kub.-fot å 2: in ....................... » 105,202:23.

Tillsammans R:dr 1,530,120: —

vill Kongl. Maj:t föreslå:

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Justitie-ärenden:

att Vaktqvinnan vid länsfängelset i Falun Christina Andersson rnå berättigas att från och med månaden näst efter den, då hon erhåller afsked från sin innehafvande befattning, å Allmänna Indragningsstaten uppbära en årlig pension för sin återstående lifstid till belopp af 200 Kronor;

att förre Kommendanten och Direktören vid straff- och arbetsfängelset på Långholmen, Majoren m. m. Frans August Tellanders enka Charlotta Eleonora Tellander, född Ennes, må på Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 300 Kronor;

att t. f. Direktören vid kronoarbetsstationen å Tjurkö, Majoren m. m. Carl Wathier Klingspors enka Maria So fa, Klingspor, född Hallenborg, må, så länge hon lefver ogift, få på Allmänna Indragningsstaten åtnjuta en årlie pension af 300 Kronor;

att Häradshöfdingarne Carl Reinhold Kökeritz, Daniel Fehrman, John Abraham Tornerhjelm och Gustaf Adolf Montén må, derest Kongl. Maj:ts förslag till ny reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner af Riksdagen godkännes, såsom godtgörelse för den genom löneregleringen för dem upp-

80 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1874.

kommande minskning i inkomster, tillerkännas under deras återstående tjenstetid personliga årliga anslag från Allmänna Indragningsstaten till följande belopp, nemligen Kökeritz 911 Kronor, Fehrman 1,625 Kronor, Tornerhjelrn 3,090 Kronor och Montén 1,526 Kronor;

' att förre Vaktkonstapeln vid straff- och arbetsfängelset i Malmö Harts öhrqvist må på Allmänna. Indragningsstaten uppföras till åtnjutande från och med år 1874 under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 400 Kronor;

att anslaget till arvoden åt Justitiestats-Ministerns ombud för tillsynen öfver boktryckerier och bokhandeln, för närvarande uppgående till ett belopp af 5,850 R:dr, må öfverflyttas från Allmänna Indragningsstaten till Andra Hufvudtiteln.

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Landtför svar s-ärenden: att Öfverste-Löjtnanten vid Hussarregementet Konung Carl XV m. m. Grefve Nils Joachim Magnus Bard' må från och med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller afsked ur krigstjensten, på Allmänna lndragnin "sstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en öfverstelöjtnantslönen vid nämnda regemente motsvarande pension af 4,500 Kronor, dock med vilkor att han från tj en sten afgar, innan han blifvet berättigad till pension från arméens pensionskassa;

att Läraren vid Krigsskolan, Lektorn m. m. Carl Vilhelm August Ihams enka Amanda Tha.ru, född von Scheele, ma på Allmänna Indragningsstaten uppföras till eu årlig pension af 300 Kronor, att utgå, från och med år 1874 och så länge hon under sin återstående lifstid förblifver enka;

att Vaktmästarne vid Krigsskolan Anders Andersson och Johan Olof Smith må pa Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande af en årlig pension af 300 Kronor för hvardera, att utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken de ur Krigsskolans tjenst skiljas;

att Regementskommissarien vid Norra Skånska Infanteriregementet Sven Adolf Liljenroth må på Allmänna Indragningsstaten uppföras till en årlig pension af 1,000 Kronor, att beräknas från den 1 Juli 1873 och af honom under hans återstående lifstid åtnjutas; ... _

att förrådsdrängarne vid arméens utredningsförräd i Stockholm Cad Berglin och Carl Lindgren må från och med månaden näst efter den, i hvilken de erhålla entledigande från tjänstgöringen vid förrådet, få på Allmänna Indragningsstaten under sin återstående lifstid åtnjuta årlig pension till belopp af 300 Kronor för hvardera; _

att General-Fälttygmästaren och Chefen för Artilleriet, General-Majoren m. m. (Jarl Henrik' Hdgerflycht, i den händelse han undfår afsked flan General-Fälttygmästareembetet, efter det han uppfyllt de för erhållande af generalspension ur arméens pensionskassa föreskrifna vilkor, må, utan hinder

81 Kongl. Majtts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1874.

dei af, att han icke uppnatt 60 lefnadsår och 5 års tjensteålder i den grad, som af honom nu innehafves, komma i åtnjutande af den i Kongl. Brefvet den 9 Februari 1858 bestämda lägre generalspension af 4,500 Kronor;

att Kamreraren å Arméförvaltningens Civila Departements pensionsoch fondförvaltnings-kontor m. m. Johan Henric Dumrath må från och med . månaden näst efter den, i hvilken han erhåller afsked från sin befattning i nämnda Departement, på Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 3,500 Kronor, motsvarande hans nu innehafvande Kamererarelön;

att till understöd åt ännu qvarlefvande i behof stadde landtvärnsman må för år 1875 på Allmänna Indragningsstaten anvisas samma belopp, som för år 1874 beviljats, eller 20,000 Kronor.

Enligt bi lagd a Protokollsutdrag öfver Sjöförsvars-ärenden:

att de civila tjenstemännen vid Flottans stationer må komma i åtnjutande af enahanda rättighet till pension å Allmänna Indragningsstaten, som, enligt gällande författningar i allmänhet tillkommer civila embets- och tjensteman, dock att från pensionen å denna stat afräknas det pensionsbelopp, som de från Amiralitets-Krigsmanskassan ega uppbära.

Enligt bilagda Protokollsutdrag öfver Civilärenden:

att Protokolls-Sekreteraren i Civil-Departementets Expedition, Expeditions-Sekreteraren i Kongl. Maj:ts Kansli Nathanael Martin Schömneyr, hvilken är berättigad att, efter afskedstagande, från Civilstatens Pensionsinrättning undfå årlig pension till belopp af 1,200 Kronor, må från och med månaden näst efter den, uti hvilken afsked blifver honom beviljadt, under sin återstående lifstid såsom årligt understöd uppbära det belopp, hvarmed berörda pension understiger 3,000 Kronor, eller 1,800 Kronor, samt att detta understödsbelopp må anvisas att utgå från Allmänna Indrasninsrsstaten; ° ö

att Länsmannen i Tierps tingslag Herman Albert Anstrin må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked varder honom meddeladt, på Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af eu mot tre fjerdedelar af länsmanslönen svarande årlig pension af 525 Kronor.

Enligt bilagda Protokolls-Utdrag öfver Finans-ärenden:

att den till barnhus- och fattigvårdsinrättningar i vissa landsortsstäder nu från Sjunde hufvudtitelns anslag till kortstämplingskostnader m. m. utgående årliga ersättning för förut åtnjuten andel af kortstämplingsafgiften må från nämnda anslag öfverfiyttas till Allmänna Indragningsstaten och der uppföras med förslagsvis beräknadt belopp af 2,500 Kronor.

Bih. till Riksd. Prot. 1874. 1 Sami, 1 Afd.

82 Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 187å.

Enligt bilagda Protokolls-Utdrag öfver Ecklesiastik-ärenden:

att Intendenten vid Riksrausei palmontologiska afdelning, Professorn Nils Peter Angelin må från och med månaden näst efter den, då afsked från intendentsbefattningen honom meddelas, å Allmänna Indragningsstaten under sin återstående lifstid åtnjuta årlig pension, motsvarande hans lön me d3,5 00 Kronor.

Då riksmarkegångspriset å spanmål åren 1871—1873 utgjort i medeltal 2 R:dr 17 öre kubikfoten, motsvarande 13 R:dr 69 öre tunnan, eller 3 R:dr 19 öre utöfver det värde, 10 R:dr 50 öre för tunnan, hvartill spanmålen vid 1840—1841 års statsreglering beräknades, lärer den lönefyllnad, hvarom, jemlikt då stadgade grunder, de embets- och tjensteman m. fl., som före vidtagande af berörda statsreglering tillträdt och ännu bibehålla löner med derunder beräknad spanmål, äro försäkrade, böra af Riksdagen efter nämnda prisskilnad, 3 R:dr 19 öre, bestämmas till utgående från allmänna indragningsstaten.

Vid det af Statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af den spanmål, som inbegripes under lönerna för sådana äldre löntagare, för närvarande utgör 265 tunnor, erfordras således till bestridande af ifrågavarande utgift i jemnadt tal en summa af 800 Kronor.

Då ofvanberörda pensionering af de civila tjenstemännen vid flottans stationer, i anseende till donna personals fåtalighet, icke bör medföra någon utgift af större betydenhet och såväl den häraf föranledda utgift som öfriga å förslagsanslaget för allmänna indragningsstaten här ofvan äskade nya anvisningar kunna antagas blifva uppvägda af de besparingar, som uppkomma dels genom äldre pensionstagares afgång och dels genom uteslutande från allmänna indragningsstaten af derå uppförda arvoden åt Justitie-Stats-Ministerns ombud, hvilka arvoden för närvarande uppgå till 5,850 R:dr, anser Kongl. Maj:t någon annan förändring uti beloppet af det för indragningsstaten nu anvisade anslag icke vara erforderlig, än att detsamma för vinnande af jemn slutsumma å hufvudtitlarnes samtlige ordinarie anslag minskas med 35 Kronor; Och som de å Nionde hufvudtiteln anvisade pensionsstatsanslagen nu utgöra:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1874.

83 R:dr 6 3 7,3 5 7 : 99,

inen genom tillägg af det bär ofvan såsom bidrag till en pensionsfond för elementarlärares enkor och barn äskade anslag ......................................... 45,000: —

komme att uppgå till....................................................... Kronor 682,357:99,

samt allmänna indragningsstatens nuvarande anslag................................................................................. R:dr 892,762:01

minskadt med nyssberörde................................ »__35: —

utgör.............................................................................................................. 892,727:01,

så skulle alltså summan af de ordinarie anslagen under Nionde hufvudtiteln blifva..................................................................... Kronor 1,575,085: —

I fråga nu om extra anslag under denna hufvudtitel föreslår Kongl. Maj:t enligt beslut, som innefattas i bilagda utdrag af Protokollerna öfver Landt- och Sjöförsvarsärenden:

dels att det årliga bidrag från Statsverket, som erfordras för upprätthållande af Arméens Pensionskassas egen pensionering, må för år 1875 utgå till samma belopp, som för innevarande år finnes an-

visadt eller...................................................................................... Kronor 85,500: —

med skyldighet för Pensionskassan att till Riksgäldskontor afstå det för året Pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag för de till Statsverket indragna rusthållsafgifterna och under enahanda vilkor i öfrigt, som hittills egt rum, eller att årsanslaget qvartalsvis utbetalas med förbindelse för Pensionskassans Direktion att, så snart årets räkenskaper hunnit afslutas, hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret behörigen ådagalägga, om hela anslaget eller huru stor del deraf behöft för ändamålet användas, samt att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet återlemna;

dels att det årliga kreditiv, som erfordras för fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater den 9 Februari 1858 och den 6 November 1860 må på grund af Direktionens beräkning för år 1875 bestämmas till... » 290,000: —

att användas till betäckande af den skillnad, som för Arméens Pensionskassa under samma år kan uppstå

genom den ifrågavarande pensioneringens tillämpning,_ _________

Transport Kronor 375,500: —

84 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

Transport Kronor 375,500: — och att utbetalas sålunda, att hälften deraf utgifves den 1 April och andra hälften den 1 Oktober, med förbindelse för Direktionen att, vid reqvirerande af första halfårets belopp, med afslutade räkenskaper redovisa föregående årets utgift;

dels ock att i likhet med föregående' år må anvisas nedannämnda kreditiv, nemligen:

för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets- Krigsmanskassan i tillfälle att till de sjöförsvarets embets- och tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast utgifva pensioner, enligt de för kassan nu gällande pensioneringsgrunder, än äfven utgöra tillgång för dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande ... » 73,000: —

samt för upprätthållande af den sjöförsvarets afske-

dade gemenskap förunnade förbättrade pensionering » 40,000: —•

med rättighet för Direktionen öfver nämnda kassa att å dessa kreditiv under loppet af 1875 lyfta hvad som för omförmälda behof blifver erforderligt.

Summa extra anslag för 1875 Kronor 488,500: — hvarjemte Kongl. Maj:t äskar, att till betäckande af en under år 1872 å samma års kreditiv för fortfarande tillämpning af gällande pensionsstater för arméens befäl och tjensteman uppkommen brist, måtte till utgående under år 1874 anvisas ett belopp af 2,129 R:dr 35 öre.

Då Statsverkets utgifter för år 1875, enligt hvad under de särskilda hufvud titlarna blifvit af Kongl. Maj: t föreslaget, omfattar följande anslagssummor, nemligen:

Ordinarie utgifter:

-----------------------

Transport Kronor 52,582,000: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

85 Transport R:dr 52,582,000: —

och Extraordinarie utgifter:

deraf till jern vägsbyggnader 6,285,000 Kronor.

5 6 9,024: 70. 4,615,000: — 2,425,330: — 7,787,401: 99.

Sjunde »

Åttonde »

Nionde »

» 191,860: —

» 1,974,189: —

» 488,500: —

18,051,305:99.

eller sarmnanlagdt Kronor 70,633,305: 69. och Statsverkets inkomster enligt här ofvan gjorda

beräkning uppgå till............................................................ » 64,660,000: —

så blir den stats/yllnadssumrna, som under år 1875 bör Statskontoret från Riksgäldskontoret tillhandahållas............................................................................................ Kronor 5,973,305: 69.

Till utgående under år 1874 har Kongl. Maj:t äskat följande belopp:

under Andra Hufvudtiteln.......................................................

» Fjerde » .......................................................

» Femte » .....................................................

» Sjette » ........................................................

deraf till jernvägsbyggnader 7,245,000 R:dr.

» Sjunde »

» Åttonde » ........................................................

» Nionde » .......................................................

Dertill bör läggas den Statskontoret tillkommande godtgörelse för oersat.ta förskotter, livilka i bilagda utdrag af Protokollet öfver Fmansärenden närmare omförmälas ...........................................................................................

R:dr

))

))

»

))

))

))

»

244,777: 20. 825,700: — 234,486: — 7,694,054: —

732,540: — 1,368,788: — 2,129: 35.

28,951: 82.

Summa R:dr 11,131,426: 37.

86 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Ar:o 1 om Statsverket 1874.

I afseende på Riksgäldskontor ets inkomster, utgifter och behof under åren 1874 och 1875 hafva fullmäktige, på sätt i nyssberörda Protokollsutdrag vidare omförmäles, för är 1874 upptagit såsom

Utgifter:

Anslaget till Kongl. Maj:t............................................... Kronor 300,000: —

Räntor och kapitalafbetalningar.......................................... » 7,255,855: 37.

A Riksgäldskontoret anvisade extra statsanslag........... » 745,917: o4.

Från Riksgäldskontoret beviljade, ännu icke utbetalta

0 lån......................................................................................... » 2,411,566: 07.

Å Riksgäldskontoret anvisade del af 1874 års stats-

fyllnadssumma .................................................................. » 2,150,000: —

Riksdags- och revisionskostnader....................................... » 425,000: —

Särskilda anslag och diverse utgifter.............................. » 113,8 60: 65.

Härtill komma ofvannämnda, nu af Kongl. Maj:t för

1874 äskade anslag och ersättningar........................ » 11,131,4 2 6 : 37.

då sammanlagda beloppen af behof ven för 1874 blir R:dr 24,533,627: —

Tillgångar och inkomster för samma år beräknas af fullmäktige till

Behållning från år 1873 ...............................................................R:dr 932,618: os.

Återbetalning af tillsvidare förräntade medel med räntor ...... 3,972,217: ov.

Kapital- och ränteinbetalningar å till bestämda föremål anvisade lån........................................................................................ 1,083,000: —

Till ränterierna i länen antagligen redan ingångna restantier

å bevillningen för år 1872 m. fl. afgifter.............................. 30,000: —

Äldre depositionsmedel........................................................................... 1,200: —

Återstående behållningar å fonden för boställsskogars indelning till regelbunden hushållning och af Skogsplanterings-

kassan............................................................................................... 16,148: ov.

Afbetalningar å undsättningslån ....................................................... 170,681: so.

Öfverskott å statsverkets inkomster för år 1872 efter afdrag

af hvad derå redan blifvit inbetaldt....................................... 1,000,000: -

Ytterligare försäljning af statsobligationer enligt Riksdagens

beslut............................................................................................... 12,263,000: —

Härtill bör nu läggas öfverskott å statsverkets inkomster för år 1873.

0 Af dessa öfverskott äro för närvarande kända:

Å Tullmedlen ....................... R:dr 9,300,000: —

» Jernvägstraflkmedlen » 3,700,000:— _______

Transport R:dr 13,000,000:— 19,468,865: vi.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874.

Transport Rclr 13,000,000: —

å Bränvinsmedlen ............... » 2,500,000: —

» Skogsmedlen ..................... » 500,000: — j g qqq qqq.

Derifrån bör likväl afdragas: förenämnda påräknade, men sannolikt icke ingående öfverskott

å 1872 årsinkomster..................... 1,000,000: —

och ökad kostnad för jernvägstrafiken under år 1873 utöfver hvad derför i Riksstat upptagits jemte betydligt ökadt förlag af inventarier och materia-

lier för stambanorna ..................... 3,516,000:— 4 516 000____

då nettoöfverskottet blir................... 11,484,000: —

hvarifrån åter ytterligare böra afräknas:

till Riksgäldskontor! redan

levererade ......................................... 7,000,000: —

och, derest Riksdagen bifaller Kongl. Maj:ts förslag om innehållning i Statskontoret af så stor del utaf dessa öfverskottsmedel, som motsvarar den i 1874 års statsfyllnadssumma af Riksdagen

upptagna bevillning....................... 2,700,000:— 9,700,000:

då till Riksgäldskontor! böra

aflemnas....................................................................................................

Vidare tillkomma besparingar å vid föregående Riksdagar beviljade, dels i Riksgälds- och dels i Statskontoret innestående extra anslag, hvarå utbetalningar icke mera komma att ega rum och af hvilka de i Statskontoret innestående alltså skola till Riksgäldskontoret aflemnas, tillsammans .................................................................................................

samt slutligen beloppet af de lån, som till statens jernvägsbyggnader böra för år 1874 upptagas.

Detta belopp beräknades vid senaste Riksdag till ..................................................... Rdr 9,950,000: —

Transport R:dr 9,950,000: —

19,468,865: 21.

1,784,000: —

106,001: 41)

21,358,866: bi.

88 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o t om Statsverket 1874.

Transport Rdr 9,950,000:— 21,358,866:01. och böra nu ökas med kostnaden för de jernvägsbyggnader, som Kongl. Maj:t härofvan för 1874 föreslagit, nemligen: för bostader åt banvaktare och stations-

betjente.................................... 845,000: —

samt för fullbordan och fortsättning af östra och norra

stambanorna........................ 6,400,000: — Rcjr 7,245,000: —

Rdr 17,195,000: —

hvarifrån åter afgår den del af de erforderliga medlen, som vid senaste Riksdag beslutades skola för fyllande af Riksgäldskontorets behof intill slutet

af år 1874 upplånas..................................._ » 5,400,000:— 11,795,000:_

Summa Rdr 33,153,866: fil.

När härifrån dragés sammanlagda beloppet af behofven för år 1874................................................................................................ 24,533,627: —

visar sig Riksgäldskontorets behållning vid 1874 års slut

böra blifva ...............................................*.............................. Rdr 8,620,239: fil.

För är 1875 beräkna Fullmäktige Riksgäldskontorets Utgifter till:

Anslaget till Kongl. Maj:t ................................................. Kronor 300,000: —

Räntor och kapitalafbetalningar.......................................... » 7,679,655: so.

Beviljade, ännu icke utbetalta lån.................................... » 2,000,000: —

Riksdags- och revisionskostnader....................................... » 425,000: —

Diverse utgifter........................................................................ » 104,000: —

Dertill kommer den af Kongl. Maj:t för 1875 äskade statsfyllnadssumma................................................ » 5,973,305: 69.

Summa Kronor 16,481,961: os.

Inkomsterna för samma år beräknas af Fullmäktige till:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissabestämda

„ föremål anvisade lån ........................................................ Kronor 1,081,000: —

Äldre depositionsmedel........................................................ » 1,200: —

Undsättningsmedel ................................................................. » 1,120: —

Transport Kronor 1,083,320: —

ongl. ay.ts åd. Prop.

:o

om

e t

Transport Kronor

Dertill bör nu läggas

Behållningen från 1874 ......................................................... *

vidare den del af den till 2 millioner Rdr beräknade Bankovinsten för år 1873, som icke erfordras för uppbringande af Bankens reservfond till 5 millioner Rdr och som Kongl. Maj:t härmed föreslår Riksdagen att låta till Riksgäldskontoret öfverlemna » samt slutligen Upplåning af ett belopp, motsvarande de under Sjette hufvudtiteln härofvan äskade anslag:

till bostäder åt banvaktare och stationsbe-

tiente.......................................... Kronor 285,000: —

till Norra stambanan .................. » 1,500,000:

till banan mellan Sköfde och

Carlsborg ................................. » 1,500,000:

och till banan mellan Storvik

ocli Norska riksgränsen.......»__3,000,000: »

1,083,320: — 8,620,239: 61.

500,000: —

6,285,000: —

Summa Kronor 16,488,559: 6i.

Utom det att för Riksbanken blifvit- af Bankovinsten reserverade

1,500,000 Kronor eller ungefär samma belopp som sistlidne år, består då statsverkets besparing för året deruti, att den allmänna bevillning, som kommer att inflyta år 1876, gjorts fri till användning för det årets behof.

Samtlige de i denna Proposition åberopade eller, för öfrigt med statsregleringen sammanhang egande handlingar skola Riksdagens Statsutskott tillhandahållas; Och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR

C. Fr. Wcern.

Bih. till Rihsd. Prot. 1874. l:a Sami. lista Afd.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 1

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Stats- Ilådet d Stockholms Slott den. 9 Januari 1874,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wjekn,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alström er,

Weidenhielm.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anhöll i underdånighet, att nu få inför Kongl. Magt anmäla de frågor och ärenden, som med regleringen af utgifterna under Biksstatens Andra Hufvudtitel egde gemenskap; och yttrade Hans Excellens dervid:

l:o. Under åberopande af Eders Kongl. Maj:ts, uppå anmälan af Chefen för Finans-departementet, den 19 sistlidne December fattade nådiga beslut angående vissa grunder, efter hvilka den tillfälliga löneförbättring, som för statens embets- och tjensteman i allmänhet anses nödig, bör utgå, får jag underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att i sådant afseende för Departementschefen på extra stat bevilja:

för år 1874 ..................... 1,500 R:dr eller Kronor.

a ii l'S75 ..................... 1,500 ,, ,, ,,

Bill. till liiksil. Prof. 1874. J Sami. 1 Afä. 1

2 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

2:o. Justitic-stats-expcditioueii.

Eders Kong]. Maj:t liar den 28 sistlidne November godkänt de utaf Chefen för Civil-departementet uttalade åsigter i fråga om förändrad organisation af Stats-departementens kansli-expeditioner, och åligger det mig, i följd af Eders Ivongl. Maj:ts i sammanhang dermed gifna nådiga befallning, att nu afgifva förslag till den förändrade stat för Justitie-statsexpeditioneu, som för tillämpning af nämnda åsigter finnes vara af behofvct påkallad. Innan jag går att fullgöra denna nådiga befallning, torde det tillåtas mig att redogöra för nuvarande anslag åt Expeditionen samt fördelningen af arbetet inom densamma.

Aflöningsförmånerna för Expeditionens embets- och tjensteman utgå enligt gällande stat med de belopp, hvartill desamma dels vid 1859—1800 årens riksdag och dels vid riksdagen åren 1862-—1806 blilvit bestämda, nemligen för:

En Expeditionschef.........................

Arvode, till eu Byråchef för lagärender, som derutöfver eger uppbära löneinkomster af innehafvande ordinarie tjenst, till så stor del som Eders Kongl. Maj:t ej finner böra

för tjensteus bestridande åt vikarien a Istås........

En Byråchef, som ombesörjer utarbetandet af Justitiestatsministerns embetsberättelse!' eller den officiella juridiska

statistiken............................

En Registrator............................

Ei! Kanslist..............................

Två Kopister å 1,000 R:dr hvardera...............

Runt Rall 20,300: -

hvarförutom till arvoden för extra tjenstgöring äro anslagna 1,800: -

Summa Runt R:dr 22,100: —-

Lönerna för Expeditionens två Vaktmästare äro vid 1873 års riksdag fastställda för den ena till 750 R:dr och för den andra till 650 R:dr eller tillhopa........... 1,400:

och utgör således hela anslaget för Expeditionen Rmit R:dr 23,500: —

Sedan vid 1872 års början den nuvarande lagbyrån, för hvilken anslag på extra stat är beviljadt, trädde i verksamhet, har befattningen såsom Byråchef för lagärender icke varit tillsatt; och det med nämnda befattning förenade göromål att föredraga lagfrågor i Högsta Domstolen har derefter ombesörjts dels af lagbyråns ledamöter och dels af Expe-

5,500:

3,000: —

3.500 1,800 2,000

Bil. N-.o 1 till Kon yl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 3

ditionschefen, hvilken jemväl redan före nämnda tid i sådant hänseende biträdt och hvars öfriga åligganden äro dels i instruktionen af den 3 Juli 1840 för Justitie-statsdepartementet bestämda, dels ock bestå i handläggningen af vissa tryckfri hetsärenden. Pa det. var judiciela statistik skulle kunna i afseende å omfattning och fullständighet ställas i jemnbredd med andra länders arbeten pa detta område hafva under de sednare åren åtskilliga förändringar såväl i afseende å formulären för primäruppgifterna som ock beträffande uppställningen och innehållet af den slutliga berättelsen blifvit vidtagna, hvilket haft till följd att den för dessa ärenden anställde Byråchefens arbete blifvit i icke obetydlig mån förökadt; och något biträde af honom vid Expeditionens öfriga göromål, hvilket vid uppgörandet af den nu gällande personalstaten för Expeditionen varit påräknadt, har derföre icke kunnat erhållas. . Detta förhållande har föranledt, att uppsättandet af expeditionerna, hvilket arbete lämpligast kunnat förenas med byråchefsbefattningen, måst updragns åt Kanslisten; och denna tjensteman, som dessutom Jutfört åtskilliga andra bestyr, har sålunda hufvudsakligen haft enahanda sysselsättning,^som Expeditionssekret-erarne i de andra Kansliexpeditionerna. Enligt Eders Kong!. Maj:ts den 27 sistlidne December i nåder fattade beslut har dock från början af innevarande år en förändring egt rum i Kanslistens göromål,' i det nemligen åt honom uppdragits att fora statsrådsprotokollet öfver Justitie-departemcnts- och Justitie-ärenden, hvilken protokollsföring förut ålegat Protokollssekreterarne i Justitierevisions-expeditionen. Angående de skäl, som legat till grund för denna förändring jemte de jemkningar i arbetsfördelningen som deraf påkallats, . anhåller jag att i underdånighet få hänvisa till det af mig ofvannämnde dag afgifna yttrande till statsrådsprotokollet. — Registratorn handlägger utom de egentliga registratorsgöromålen äfven vissa tryckfrihetsärenden. Kopisterna och extra Kanslisterna ombesörja expeditioners utskrifning och kollationerino’ samt lemna i öfrigt biträde vid andra arbeten af enklare beskaffenhet.

Enligt de af Eders Kongl. Maj-.t i nåder godkända grunderna för organisationen af Kansliexpeditionerna skola inom hvarje sådan vara anställda en Expeditionschef och en Registrator samt erforderligtrem tal Byråchefer och tjenstemän af protokollssekreteraregrad, benämnda Kanslisekreterare, hvarförutom bland extraordinarie tjenstemännen i man af behof vissa af Departementschefen förordnas att i egenskap af Amanuenser emot årligt arvode biträda vid de inom Expeditionen förefallande göromål.

Beträffande nu frågan om tillämpningen af dessa grunder inom Justitie-stats-expeditionen ber jag att först få anmärka, att ehuru, sedan

4 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

den tid då dess nuvarande organisation fastställdes, de Expeditionen åliggande göromålen icke obetydligt ökats, i k vilket afseende må meddelas att antalet afgjord a mål och ärenden uppgick år 1862 till 637, men 1872 till 804, behof dock icke är förhanden att för göromålens jemna och säkra gång öka Byråchefernas antal. Dock kan jag ej heller tillråda att minskning deri eger rum. Väl har, såsom ofvan nämnts, Byråchefens för lagärenden befattning under de två sistförfluten åren icke varit tillsatt, men behöfligheten af denna embetsman måste, när lagbyrån en gång kommer att upphöra, åter inträda. Jag tillstyrker derföre, att i Justitie-stats-expeditionen fortfarande såsom hittills skola vara anställda två Byråchefer, nemligen en för lagärenden och eu för de statistiska ärendena. Förstnämnde byråeliefsplats synes äfven framgent icke böra tillsättas å fast fot, utan endast medelst förordnande; och då till samma befattning val icke behöfver ifrågakomma någon, som ej förut innehar tjenst med lön, torde i Expeditionens stat för Byråchefen uppföras endast ett arvode, men med enahanda rättighet för honom att derutöfver uppbära en del af löneinkomsterna af innehafvande ordinarie tjenst, som för närvarande är gällande.

Den sedan detta års början vidtagna anordningen att åt en tjensteman uppdraga, såväl protokollsfÖringeii i Stats-Rådet som uppsättningen af expeditionerna uti de i Stats-Rådet anmälda departements-ärenden anser jag vara särdeles ändamålsenlig och derföre böra bibehållas, helst derigenom äfven åstadkommes besparing för Statsverket, enär Protokollssekreterarnes i Justitie-revisions-expeditionen antal kunnat minskas med en. Med afseende å beskaffenheten af de ofvanbemälde tjensteman tillkommande göromål är han att hänföra till den klass af tjensteinnehafvare, som enligt grunderna för Kansliexpeditionernas ombildning skola benämnas “Kanslisek reternre.“

De tjensteåligganden, som för närvarande äro förenade med registratorsbefattningen, äro af beskaffenhet, att de icke kunna anses gifva honom full sysselsättning. På grund deraf lärer det böra föreskrifvas, att, med undantag af de göromål, som enligt hvad ofvan blifvit yttradt skola tillhöra Kanslisekreteraren, öfriga af Kanslisten hittills verkställda arbeten, bestående hufvudsakligen i uppsättande af expeditioner, som ej äro föranledda af beslut fattade i Stats-Rådet, äfvensom kollationering samt bestyret med expeditioners afsändande, uppdragas åt Registratorn; och torde den löneförbättring, som kan varda Registratorn beviljad, böra tillgodokomma nuvarande innehafVaren af denna befattning allenast under det vilkor, att han åtager sig den ifrågasatta ökade tjenstgöringen.

Sedan flera år tillbaka har det befunnits nödigt, att uti Expeditionens statistiska byrå bereda Byråchefen biträde af en Amanuens,

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 5

hvilkens aflöning utgått af de till arvoden för extra tjenstgöring anslagna medel. Att nämnde amanuensbefattning fortfarande blir behöflig kan med säkerhet förutses. Huru stort antal Amanuenser i öfrigt, efter indragning af nuvarande kopisttjenster, kommer att erfordras, tilltror jag mig icke att nu bestämma. Mig synes i öfrigt lämpligast att hvarken Amanuensernas antal eller beloppet af dem tillkommande arfvode en gång för alla fastställes, utan att Departementschefen lemnas frihet att förfoga öfver det för Amanuensers aflöning afsedda belopp på sätt han för göromålens bestridande finner ändamålsenligast.

1 ordningen förekommer nu frågan om Expeditionens stat. 1 afseende å densamma föreligger eu underdånig framställning af Riksdagen, hvilken jag anhåller att härvid först fä underställa Eders Kong!. Maj:ts nådiga pröfning. Sedan Riksdagens år 1872 församlade Revisorer, jemte anmälan att uti den för Justitie-stats-expeditionen afgifna redogörelse för expensmedel och diverse anslag funnes upptaget äfven anslaget till “arvoden åt Justitie-statsministerns ombud för tillsynen öfver boktryckerier och bokhandeln i riket44, hvilket, jemlikt Rikets Ständers skrifvelse den 20 November 1823 och Kongl. Brefvet den 14 Januari 1824, vore under allmänna indragningsstaten uppfördt, tillika fästat Riksdagens uppmärksamhet derå, att det syntes Revisorerna lämpligast, att detta anslagsbelopp öfverfördes till det för nämnda Expedition å andra hufvudtiteln uppförda anslag, har, uti underdånig skrifvelse den 16 sistförflutne Maj, Riksdagen anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes afgifva nådigt förslag till Riksdagen derom, att anslaget till Justitie-statsministerns ofvanbemälde ombud måtte til! det för Justitie-stats-expeditionen upptagna anslag öfverföras. — Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Statskontoret förklarat sig väl, lika med Riksdagen, anse mindre egentligt, att ifrågavarande arvoden, h vilka för närvarande uppgå till ett sammanlagdt belopp af 5,850 R:dr, fortfarande utgå från allmänna indragningsstaten, men icke kunna finna det lämpligt att samma arvodesbelopp, på sätt Riksdagen ifrågasatt, öfverfördes till det å Riksstaten upptagna anslag till Justitie-stats-expeditionen, h vilket är för annat ändamål afsedt; och har Statskontoret i underdånighet hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes Riksdagens ofvan berörde underdåniga framställning endast på det sätt bifalla att till Riksdagen aflåtes nådig proposition derom att ofvaunämnda arvoden från allmänna indragningsstaten till Riksstatens andra hufvud titel öfverflytta s samt der såsom särskildt förslagsanslag under titel: “Justitie-statsministerns ombud44 näst efter Justitie-stats-expeditionen upptagas.

Med afseende å hvad Statskontoret sålunda anfört torde Eders Kong]. Maj:t ej finna skäl att föreslå Riksdagen, att de till Justitiestatsministerns ombud utgående arvoden skola till anslaget för Justitie-

(i Bil. N:o 1 till Kong!. Maj:ts Nåd. Proji. A :o 1. om Statsverket 1874.

stats-expeditionen öfver föras; anhållande jag att längre fram fa återkomma till frågan om öfverflyttningvaf anslaget till nämnde arvoden från nionde hufvudtiteln.

Derest mitt här ofvan framställda förslag till organisation af Justitie-stats-expeditionen af Eders Kongl. Maj:t gillas, skulle de ordinarie tjenstemännen derstädes blifva en Expeditionschef, eu Byråchef för lagärender, en Byråchef för de statistiska ärendena, eu Kanslisekreterare och eu Registrator, samt arvoden och löner till dem, bestämda för förstbemälde Byråchef till 4,000 R:dr samt för de öfriga i eldighet med Eders Kongl. Maj:ts den 19 sistlidne December uppå föredragning af Chefen för Finans-departementet fattade nådiga beslut, komma att uppgå till 26,500 R:dr eller Kronor. Härförutom erfordras dock medel till arvoden åt amanuenser samt för bekostande åt renskrifning äfvensom till gratifikationer åt extra ordinarie tjensteman och vaktbetjente. Af de nu till extra tjenstgöring anslagna 1,800 R:dr användas 400 Ihdr för aflönande af den hos Byråchefen för statistiska utdelningen anställda amanuens, och åtgår af nämnde anslag dessutom 1,100 K:dr för utarbetande af statistiska tabeller. Detta belopp har dock under sednare tider visat sig " vara för ändamålet otillräckligt, och ytterligare medel dertill hafva derföre måst anvisas å hufvudtitobis besparingar. Till förekommande af att sålunda besparingarne skola för framtiden användas, till ordinarie utgifter, torde det belopp, som för arbetsbiträde inom statistiska afdelningen erfordras, böra beräknas till minst 2,000 Ihdr. hör aflönande af amanuenser inom Expeditionens öfriga afdelningar äfvensom för den renskrifning, som kommer att bestridas af personer utom Expeditionen, anser jag omkring 1,700 Ihdr blifva beliöfliga. Dessutom böra hädanefter som',hittills till Justitie-statsministerns förfogande finnas medel att använda till uppmuntran åt extra ordinarie tjensteman, som ej äro amanuenser och åt extra ordinarie vaktbetjente, hvartill icke lärer kunna anvisas mindre än hvad som under nuvarande förhallanden för sadant ändamål användes eller 300 Ihdr. Anslaget “till amanuenser, skrifbiträden och extra, vaktbetjente}' bör således, enligt mitt förmenande, bestämmas till 4,000 Ihdr eller Kronor. Bägges härtill det, såsom ofvan förmäl es, till löner och arvoden åt tjensteman beräknade belopp 26,500 Kronor, blifver summan 30,500 Kronor. Det för enahanda ändamål i gällande stat upptagna anslag utgör, efter hvad af den utaf mig lemnade redogörelsen inhemtas, 22,100 Ihdr eller Kronor och skulle således förslaget medföra en förhöjning af...................... 8,400:

Härifrån bör dock afräknas det belopp, som genom

indragning af en protokollssekreteraretjenst i Justitie-revi-__

Transport 8,400: —

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 7

Transport 8,400: —

sions-expeditionen kommer att besparas och hvilket med den löneförhöjning, som nu för sådan befattning lärer blifvit

äskad, uppgår till....................... • • •__4,500:

och utgör således tillökningen i utgiftssumman .... Kronor 3,900: —

Men om således förhöjning i det för Expeditionen anvisade anslå o- finnes nu vara af behofvet påkallad, bör ej heller förbises, att, sedan den tid beloppen af nämnde anslag bestämdes, göromål eu inom Expeditionen vunnit eu ansenlig tillväxt samt att den ökade utgift töi Statsverket, som blifvit ifrågasatt, till eu del motsvaras af ökad inkomst. Till följd af den anmärkta tillväxten i antalet af inkommande mål har nemligen äfven antalet af de expeditioner, som beläggas med stämpel, varit i ständigt stigande, så att beloppet af det i Justitie-stats-expeditionen försålda stämplade papper, hvilket år 1802 uppgick till 4,490 R:dr 75 öre, för år 1872 utgjorde 6,181 E:dr.

Lönerna för Expeditionens två vaktmästare blefvo vid sistlidne års riksdag höjda, vid hvilket förhållande någon förändring deri nu icke torde ifrågakomma.

1 öfverensstämmelse med det ofvan anförda har jag upprättat följande förslag till

Stat för Justitie-stats-expeditionen.

Expeditionschefen, arvode..................... 7,500: —

1 Byråchef för lagärendet-, arvode................ 4,000:

Byråchefen är berättigad att derutöfver uppbära löneinkomster af ^innehafvande ordinarie tjenst till så stor del, som Kongl. Maj:t ej finner böra för tjenstens bestridande åt vikarien afstås.

1 Byråchef för statistiska ärenden, lön............. 6,000: —

1 Kanslisekreterare, lön...................... 4,500:

1 Registrator, lön.......................... 4,500:

1 Vaktmästare, lön......................... 750: —

1 d:o lön......................... 650: —

Till Departementschefens förfogande för amanuenser, skrif-

biträden och extra vaktbetjente............... 4,000: —-

Summa R:dr eller Kronor 31,900: —- Under åberopande af Eders Kongl. Maj:ts förutnämnda, den 19 sistlidne December fattade beslut, får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen att, med de genom samma nådiga beslut stadgade vilkor och förbehåll för genomförande åt

8 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874.

nu föreslagna organisation och lönereglering för Justitie-stats-expeditionen, dels höja ordinarie anslaget till Expeditionen från 23,500 R:dr till 31,900 Ihdr eller Kronor eller med 8,400 Kronor, dels ock till utgående under år 1874 på extra stat bevilja sistnämnda belopp af 8,400 Ihdr.

3:o) Anslag till •lustitie-statsuiinistcMis ombud.

Hänvisande till hvad här ofvan blifvit anfördt angående arvodena till de ombud, hvilka det, jeiulikt 4 § 1 mom. Tryckfrihets-förordningen, tillkommer Justitie-statsministern att förordna för att vaka öfver tryckta skrifters allmängörande, samt med upplysning att för närvarande 75 sådana ombud äro förordnade och att det årliga arvodet, vid hvars bestämmande hänsyn måste tagas till det med hvarje sådan befattningförenade större eller mindre besvär, utgör för två ombud 150 Ihdr, för tre ombud 100 Ihdr och för de öfriga 75 Ihdr hvardera, tillstyrker jag, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad Statskontoret förordat, att Eders Kongl. Maj:t. ville föreslå Riksdagen, att ifrågavarande arvoden öfverflyttas från allmänna indragningsstat.cn till Riksstatens andra hufvudtitcl samt att der i sådant hänseende näst efter Justitie-stats-expeditionen uppföres under titel “Justitie-statsministerns ombud“ ett förslagsanslag af 6,000 Kronor.

4:o) Högsta Domstolen.

Då någon förändrad organisation af Högsta Domstolen icke kan ifrågakomma samt andra förhållanden ej heller äro förhanden, på grund hvaraf uppskof bör ega rum med afgörandet af frågan om den löneförhöjning, som i anseende till de ökade lefnadskostnaderna bör för ledamöterna af bemälde Domstol å ordinarie stat uppföras, anser jag att nådig framställning derom till Riksdagen nu bör göras. Justitierådens lön bestämdes vid 1856—1858 årens riksdag till 8,000 Ihdr och har sedan dess icke undergått någon förändring. Vid jemförelse med den prisstegring å alla lefnadsförnödenheter, som sedan nämnde tid inträffat, torde en förhöjning i Justitierådens nuvarande aflöning till 10,000 Kronor och således med 25 procent finnas vara af billigheten och omständigheterna påkallad; och hemställer jag således i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t behagade af Riksdagen begära, dels att Justitierådens lön måtte för en hvar af dem å ordinarie stat bestämmas till

10,000 Kronor, hvarigenom slutsumman i Högsta Domstolens stat, nu uppgående till 180,050 Riksdaler eller Kronor, komme att utgöra 162,050

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874. 9

Kronor, dels ock att ett denna löneförbättring motsvarande dyr tidstil] ägg åt Jnstitieråden för år 1874 å extra stat anvisas med 2,000 R:dr åt hvardera eller sammanräknadt 32,000 R:dr.

Uppå Stats-Rådets öfriga ledamöters tillstyrkan täcktes Hans Maj:t Konungen bifalla hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern här ofvan hemställt och föreslagit.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde vidare det af Justitie-kansleren afgifna underdåniga utlåtande i fråga om lönereglering för de i Justitie-kanslers-expeditionen anställda embets- och tjensteman, livilket utlåtande finnes detta protokoll bilagdt; och yttrade Hans Excellens härefter beträffande

o:o.

Jiistiiie-kiinslers-cxpcilitioiiciä.

Med tillämpning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut angående dyrtidst.illägg»- lärer Eders Kongl. Maj:t för embets- och tjenstemännen i nämnde Expedition af Riksdagen äska att följande belopp för hvartdera af åren 1874 och 1875 varda å extra stat anvisade, nemligen: för Justitie-kansleren (hvars ordinarie lön utgör 7,000 R:dr) . 1,500: — • Expeditions-sekreteraren och Sekreteraren (= 4,000 R:dr) 1,200: —

» Regi strå torn och Kanslisten (— 2,500 R:dr)......... 750: —

» Kopisten ( — 1,000 R:dr).................... 300: —

Summa R:dr eller Kronor 3,750: —

(ko. J ustitic-rcvisions-expeditioiieii.

Staten för detta embetsverk upptager följande tjenstcpersonal

och an släp-:

O

4 ordinarie Revisionssekreterare, lön 5,000 R:dr hvardera . 20,000: —

4 d:o d:o d:o 4,500 R:dr hvardera . 18,000: —

4 konstituerade d:o arvode 4,500 R:dr hvardera . 18,000: —

(i ordinarie Protokollssekreterare, lön 3,500 R:dr hvardera . 21,000: -

2 konstituerade d:o arvode 3,500 R:dr hvardera . 7,000: —

1 Registrator, lön......................... 3,500: —

9 ordinarie Kanslister, lön 1,800 R:dr hvardera....... 16,200: —

Transport 103,700: —

Bill. till Rik sd. Prut. 1874. J Sami. 1 AfJ. 2

10 Bil. Å:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

Transport 103,700: —

4 konstituerade Kanslister, arvode 1,800 R:dr hvardera , . . 7,200: —

8 ordinarie Kopister, lön 1,000 R:dr hvardera........ 8,000: —

4 konstituerade d:o, arvode 1,000 R:dr hvardera....... 4,000: —

Säger R:dr 122,900: —

Härtill kommer aflöning åt 5 Vaktmästare, hvilken vid 1873 års riksdag fastställdes för en till 750 R:dr och för de öfriga till 650 R:dr hvardera, tillsammans . ........ 3,350: -.....

och äro dessutom anslagna:

Till gratifikationer åt e. o. tjensteman och vaktbetjente . . . 2,000: —

Arfvode för vården af Högsta Domstolens protokoll..... 600: —

så att hela anslagssumman utgör R:dr 128,850:

Kanslisternas och Kopisternas antal är bestämdt med afseende derå, att en tjensteman i hvardera af dessa grader skall vara indelad å hvarje Revisionssekreterares rotel samt en Kanslist å Registratorskontoret.

1 anseende till minskning i balansen af de på Högsta Domstolens pröfning beroende mål har sedan några år tillbaka en af de konstituerade Revisionssekreterarnes beställningar jemte dertill hörande en kanslist- och en kopistbefattning icke varit tillsatt. Erfarenheten under dessa ar har visat, att den Nedre Revisionen åliggande föredragningsskyldigliet kan under förhandenvarande förhållanden medhinnas af elfva Revisionssekreterare, fråga är visserligen nu å bane om öfverflyttning till Högsta Domstolen af vissa, hittills hos Kongl. Maj:t i Stats-Rådet fullföljda besvärsmål; och ehuru, derest förslaget derom bli i Ver antaget, numerären af de till Nedre Revisionens handläggning hörande målen skulle vinna någon tillökning, tror jag dock det kunna antagas, att elfva Revisionssekreterare skola äfven för det sålunda ökade arbetet blifva tillräckliga, och hemställer i följd deraf, under förutsättning att, om nämnde antagande framdeles skulle finnas vara oriktigt, erforderliga medel för arbetskrafternas förstärkande då beviljas, att arvodet för en konstituerad Revisionssekreterare för närvarande måtte indragas.

Vid genomförande af en ny lönereglering för Revisionssekretcrarne torde synnerligt afseende höra fästas å hvad i fråga om Ho frättsledamöternas aflöningsförmåner varder bestämdt. Vid sådant förhållande och då Eders Kong], Maj:t icke lärer vid instundande riksdag äska löneförbättring åt Hofrätternas ledamöter på ordinarie stat, anser jag frågan om definitiv löneförhöjning åt Ro vision,ssekreterarne ej eller nu böra

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 11

tagas under öfvervägande, samt att förty, beträffande sistbemälde tjensteman, framställning hos Riksdag bör göras allenast om beviljande åt dem af dyrtidstillägg, beräknadt efter förut omförmälda grunder; och utgör det belopp, som för sådant ändamål för hvartdera af åren 1874 och 1875 å extra stat erfordras 15,450 R:dr eller Kronor.

Såsom jag redan i underdånighet erinrat, har Eders Ivongl. Maj:t den 27 sistlidne December förordnat, att den Protokollssekreterarne i Justitie-revisions-expcditioncn åliggande skyldighet att turvis i Stats- Rådet föra protokollet öfver Justitie-departements- och Justitie-ärenden skall från början af innevarande år upphöra samt det för yngsta Protokollssekreteraren utfärdade konstitutorial samtidigt dermed vara förfallet. Eders Kongl. Maj:t har äfven, sedan nådigt beslut fattats om ombildning af Eders Kongl. Maj:ts Kansli samt i sammanhang dermed en sådan ändring i sättet för protokollsföringen i Stats-Rådet att, genom hänvisning till registraturet eller andra medel till protokollens förkortande. tid och arbetskraft kunde inbesparas, från Högsta Domstolen infordrat utlåtande, huruvida på ofvan antydda eller annat af Högsta Domstolen godkändt sätt protokollsföringen derstädes kunde sä förändras, att tid och arbetskraft derigenom besparades, äfvensom huruvida genom en sådan anordning eller eljest antalet Protokollssekreterare i Justitierevisions-expeditionen — hvilket, efter det deras tjenstgöring vid statsrådsprotokollet upphört, borde nedsättas med en — skulle, utan äfventyr för ärendenas jemna och säkra gång, kunna ytterligare inskränkas samt, i så fall, huru långt eu sådan inskränkning skulle kunna gå. 1 anledning häraf har Högsta Domstolen den 11 sistlidne December afgifvit följande yttrande:

“1 händelse uti sådana besvärsmål, deri Nedre Revisionen icke afgifvcr underdånigt betänkande, det öfverklagade utslaget finge biläggas Högsta Domstolens protokoll, skulle i följd deraf protokollet kunna i icke oväsendtlig mån förkortas, samt dymedelst utväg beredas att inskränka den för protokollens uppsättande anställda tjenstepersonal till sex personer. För närvarande möter emellertid det hinder för denna förändring, att, enligt Kongl. Kungörelsen den 2G April 1853, part är berättigad att, sedan i Justitie-revisionen bevakadt mål blifvit afgjordt, emot qvitto återtaga det af honom ingifna öfverklagade utslaget. För införande af ofvan omförmälde anordning erfordras således, att nyssnämnda, efter Rikets Ständers förslag tillkomna författning varder i förevarande hänseende ändrad; men frågan, huruvida eu sådan lagstiftningsåtgärd må vidtagas, torde böra skärskådas äfven ur andra synpunkter

12 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

än den, hvartill den nådiga remissen föranleder. Någon annan till besparing af tid och arbetskraft ledande förändring i protokollsföringen eller större nedsättning i Protokollssekreterarnes antal, än som här ofvan blifvit ifragasatt, ansag Högsta Domstolen icke kunna göras med mindre än att den goda ordning, säkerhet och snabbhet, som hittills vid protokollens uppsättande och justerande samt beslutens expedierande varit rådande, bl ef v c i större eller mindre mån äfven tyrad, helst om, såsom föreslaget, blifvit, till Högsta Domstolens pröfning skulle komma att öfverflyttas åtskilliga besvärsmål, som för närvarande icke till Högsta Domstolen fullföljas.“

Ätt upphäfva den uti ofvan åberopade författning, hvilken, såsom Högsta Domstolen anmärkt, tillkommit på Rikets Ständers förslag, den rättssökande mcdgifna rättighet att återtaga det öfverklagade utslaget, anser jag mig destomindre kunna tillråda, som denna expedition är för parten behöflig, i de fall der fråga förekommer om verkställighet af utslaget i de delar, deri talan icke blifvit i Högsta Domstolen fullföljd, och det icke synes med billigheten öfverensstämmande att försätta parten i nödvändighet att af den expedition, hvarför han erlagt lösen, förskaffa sig ytterligare ett exemplar. 1 följd häraf kan jag icke, emot den af Högsta Domstolen uttalade åsigt, tillstyrka större nedsättning i Protokollssekreterarnes antal, än att, sedan de numera blifvit befriade från åliggandet att föra protokollet i Stats-Rådet, en af de konstituerade Protokollssekreterarnes beställningar indrages; hvarigenom i staten skulle qvarstå ö ordinarie och 1 konstituerad Protokollssekreterare. Aflöningen för dessa tjensteman torde böra bestämmas till samma belopp som för Kanslisekreterarne blifvit föreslaget eller 4,500 R:dr eller Kronor för hvardera.

Registratorn i Justitierevision,s-expeditionen åtnjuter i gällande stat lika lön med Registratorer i Kansli-expeditionerna; och då anledning icke förekommer att häri göra ändring, hemställer jag att den förstnämndes lön måtte i likhet med de sednares höjas till 4,500 R:dr eller Kronor.

Enligt de af Eders Kongl. Maj:t i nåder godkända grunder för Kansli-expeditionernas ombildning skola kanslist- och kopisttjensterna indragas samt sådana dem åliggande göromål, som icke kunna af oexaminerade biträden utföras, ombesörjas af dertill, bland de extra ordinarie tjenstemännen utsedde, af Departementschefen förordnade Amanuenser, hvilka skulle för sitt arbete erhålla årligt arvode; och torde det nu höra .tagas under öfvervägande, huruvida en likartad förändring kan i Justitie-revisions-expeditionen genomföras. Med undantag af den i nämnda Expeditions registratorskontor biträdande Kanslisten, hafva Expeditionens öfriga Kanslister samt Kopisterna sinsemellan enahanda tjensteåligganden, dock att protokollsföringen i Nedre Revisionen bestrides endast af Kopisterna. Det åligger sålunda Kanslisterna och Kopisterna att biträda

Bil. N:o 1 till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. lo

(len Revisionssekreterare, å hvars rotel de äro indelade, med utarbetande af för föredragningen erforderliga promemorior, uppsätta berättelser i revisionssalcer och rubriker i besvärs- och ansökningsmål, i conceptexpeditionerna införa besluten, ombesörja expeditionernas renskrifning, kollationering och afsändning eller aflemnande till Registratorskontoret, samt härom göra erforderliga anteckningar å conceptexpeditionerna, äfvensom upprätta balansförteckningar med mera dylikt. Det torde ej kunna förnekas, att de flesta af dessa åligganden äro af beskaffenhet, att för deras behöriga fullgörande endast erfordras ordning och vana vid göromålen, samt att utom renskrifningsarbete t, hvilket dock i allmänhet icke af tjenstemännen sjelfve verkställes, de öfriga göromålen på hvarje rotel icke äro synnerligen tidsödande. Indragningen af begge ifrågavarande befattningar skulle emellertid ovilkorligen medföra fara för att den med den nuvarande anordningen förenade fördelen af kontinuitet i arbetets gång blefve äfventyrad; men under förutsättning att erforderliga medel anvisas för bekostande af expeditionernas utskrifvande anser jag en sådan inskränkning i tjenstepersonalen kunna ega rum, att till hvarje Revisionssekreterares biträde anställes blott en ordinarie tjensteman, nemligen Kanslisten. Denne skulle vara ansvarig för behöriga handläggandet af alla de kanslitjenstemännen nu tillhörande göromål, med undantag af protokollsföringen i Nedre Revisionen, hvarom jag här nedan skall yttra mig. Till följd af den myckenhet kollationeringsarbete, som i nämnde göromål ingår, är det dock nödvändigt att på hvarje rotel hafva åtminstone ett med säkerhet påräkneligt särskildt biträde. För sådant ändamål borde derföre i Justitie-revisions-oxpeditionen, likasom tillämnadt är i Kansli-expeditionerna, anställas Amanuenser med årligt arvode. Jag har föreställt mig, att dessa platser möjligen icke skulle komma att såsom nuvarande kopisttjenster eftersträfvas af personer, hvilka redan i andra verk vunnit stadigvarande anställning, utan komma att stå öppna för yngre jurister, som ännu icke hunnit att erhålla fast befattning annorstädes och för hvilka amanuensarvodet under expektanstiden skulle blifva en välkommen hjelp till deras uppehälle, på samma gång tillfälle bereddes dem att inhemta en nyttig kännedom om sättet och gången för handläggningen af de till Kongl. Maj:ts pröfning hänskjutna mål och ärenden; och skulle sålunda Amanuenserna komma att närmast motsvara bland nuvarande extra ordinarie Kanslister dem, hvilka till följd af flit och goda anlag företrädesvis användts, men för hvilkas arbete någon nämnvärd ersättning hittills icke kunnat beredas. Enligt gällande instruktion eger Nedre Justitie-revisionen förordna jemväl extra ordinarie Kanslister att der föra protokollet; och då de ordinarie Kanslisterna hittills varit faktiskt från detta bestyr befriade samt de i nämnda proto-

14 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

koll förekommande ärenden i allmänhet äro af enkel natur, torde förandet af samma protokoll lämpligen kunna åt Amanuenserna anförtros. 1 öfverensstämmelse med den af mig i fråga om Amanuenserna i Justitiestatsexpeditionen uttalade mening, anser jag att hvarken Amanuensernas i Justitie-revisions-expeditionen antal eller beloppet af dem tillkommande arvode bör en gång för alla fastställas, utan Nedre Revisionen lemnas frihet att, på sätt för göromålens bestridande finnes ändamålsenligast, förfoga öfver det för Amanuensers aflöning utsedda belopp.

Aflöningen för de Kanslister, som äro indelade till tjenstgöring hos Revisionssekreterarne, föreslår jag för hvardera till 2,500 Kronor, deraf 300 Kronor skulle anses utgöra renskrifningspenningar och derföre borde under tjenstledighet oafkortade utgå till vikarien. Den i Registratorskontoret tjenstgörande Kanslisten, hvars befattning är af särdeles trägen beskaffenhet, torde ej kunna tilldelas lägre lön än 2,400 Kronor. Hvad angår anslaget till amanuensarvoden, anser jag att för hvarje rotel bör beräknas 500 Kronor. Härförutom lärer äfven framgent medel böra anvisas till uppmuntran åt extra vaktbetjening, hvartill hittills årligen användts omkring 300 R:dr, ett belopp, som äfven för framtiden torde blifva för ändamålet tillräckligt.

Aled tillämpning af hvad jag nu i underdånighet framställt skulle således indragning ske dels vid 1875 års början af en utaf de konstituerade kanslistbefattningarne samt utaf de fyra kopistbefattningar, hvilkas innehafvare likaledes äro dertill konstituerade, dels ock utaf åtta ordinarie kopisfbefattningar, i den mån nuvarande innehafvare från befättningarne afginge. Statsverkets utgifter till aflönande af Kanslisterna samt till arvoden åt amanuenser och extra vaktbetjening skulle blifva 35,700 Kronor, hvilket belopp understiger det i nuvarande staten upptagna anslag till Kanslister, Kopister samt gratifikationer åt extra ordinarie tjensteman och vaktbetjente med 1,700 R:dr eller Kronor.

1 händelse en med mitt underdåniga förslag öfverensstämmande lönereglering för Protokollssekreterarne, Registratorn och Kanslisterne varder af Eders Kongl. Maj:t och, efter dess nådiga framställning, jemväl af Riksdagen godkänd för år 1875, hemställer jag, att densamma, måtte ske under enahanda förbehåll i fråga om aflöningens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar eller annan bestämmelse, som Eders Kongl. Afaj:t genom dess nådiga beslut den 19 sistlidne December beträffande ifrågasatt lönereglering för Kansli-expeditionernas embete- och tjensteinän föreskrifvit.

Staten för Justitie-revisions-expeditionen skulle, i enlighet med hvad ofvan anförts, blifva sålunda:

1 ordinarie Revisionssekreterare, lön.............. 5,000: —

Transport 5,000: —

Bil. N:e 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 15

3 ordinarie Revisionssekreterare, lön . .

transport

gistrator, lön

1 konstituerad Kanslist, arvode.......... 2,200: —

renskrifningspenningar . 300: —

2 d:o d:o d:o ......

'Till Nedre Revisionens förfogande för Amanuenser och extra

vak tb etj en te.........................

Arvode lör vården af Högsta Domstolens protokoll.....

5,000: — 15,000: _ 4,500: - 13,500: — 4,500: — 9,000: — 4,500: — 22,500: - 4,500: — 4,500: — 2,400: —

2,500: — 17,500: -

2,500: — 5,000: — 750: — 650: — 1,300: — 650: —

5,800: — 600: -

Summa Kronor 127,150: —

eller 1,700 Kronor eller R:dr mindre än i nu gällande stat.

Nuvarande 8 ordinarie Kopister Uro dock berättigade att bibehålla sina löner å 1,000 R:dr, och endast i mån af deras afgång eller förordnande till annan tjenst kan den nya ordningen tillämpas. Med säkerhet antager jag, att af de 8 ordinarie Kopisterna minst två såsom konstituerade Kanslister eller i annan egenskap skola erhålla sådan aflöning, att ordinarie kopistlönen icke behöfver för dem beräknas. För de öfriga sex, hvilka af amanuensanslaget kunna uppbära hvardera 500 R:dr, torde deremot böra upptagas efter ytterligare 500 R:dr för hvardera tillhopa 3,000 R:dr eller Kronor, att i mån af behof utgå, intilldess genom skeende afgång detta anslagstillägg icke vidare blifver behöfligt.

dag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, under ofvan omförmälde vilkor och förbehåll beträffande renskrifningspenningarne samt om aflöningvns fördelning i lön och tjenst-

16 Bil. N:o 1 till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

göringspenningar eller annan bestämmelse i sådan syftning, fastställa förenämnde nya stat för Justitie-revisions-expeditionen samt bevilja det deri utförda belopp 127,150 Kronor samt derutöfver 3,000 Kronor att i mån af behof utgå intilldess nämnde stat i sin helhet kan varda tillämpad.

Derjemte och på det Eders Kongl. Maj:t måtte blifva i tillfälle att redan under innevarande år gifva tillfälligt lönetillägg dels med 1,000 R:dr åt hvardera af Protokollssekreterarne och Registratorn, och dels med 30 procent å nuvarande lönen såväl åt Kanslisterna som åt Kopisterna, hvilka sednare under år 1874 måste med sin närvarande tjenstgöring fortfara, torde hos Riksdagen nådig framställning böra göras derom att för detta ändamål må under år 1874 dels få användas de arvodesbelopp, som i följd deraf att utaf de beställningar, hvilka medelst konstitutorial tillsättas, en Revisionssekreterare-, en Protokollssekreterare-, en Kanslist- och en Kopistbefattning nu äro lediga, icke komma att för afsedda ändamålet utgå och hvilket belopp utgör 10,800 R:dr, dels ock på extra stat anvisas 7,040 R:dr.

Till de af Hans Excellens Herr Justi ti e-statsministern sålunda gjorda framställningar och förslag, hvilka af Statsrådets öfriga ledamöter understöddes, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder lemna bifall.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde härefter de af rikets Hofrätter enligt nådig befallning afgifna underdåniga utlåtanden och förslag angående lönereglering för Hofrätternas embets- och tjensteman, hvilka handlingar skulle bifogas detta protokoll; och anförde Hans Excellens i underdånighet beträffande

7:o. Svea och Göta Hofrätter samt Hofrätten öfver Skåne och Blekinge.

På Finans-departementets underdåniga föredragning bär Eders Kongl. Maj:t den 19 sistlidne December beslutat åt en komité uppdraga att, efter tagen kännedom af de från vederbörande inkomna yttranden, afgifva underdånigt utlåtande och förslag rörande reglering af de förvaltande embetsverkens och myndigheternas löneförhållanden; och hemställer jag, hufvudsakligen af enahanda skäl, som legat till grund för berörde nådiga beslut, att frågan om lönereglering för tj en ste pe vson al en i rikets Hofrätter jemväl måtte varda till nämnde komités handläggning öfverlemnad. Emellertid torde Eders Kongl. Maj:t finna godt att för embets- och tjenstemännen i nyssbemälde domstolar hos Riksdagen begära dyrtidstillägg under åren 1874 och 1875. Undantag härifrån synes mig böra ega rum endast i fråga om Aktuarie!) i Svea Hofrätt för år 1874. Hof-

Bil, N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874.

ratten har nemligen i dess underdåniga utlåtande för denna tjensteman hvars lön är i gällande stat bestämd till 2,500 R:dr och som dessutom åtnjuter i sportler 1,500 Ihdr, tillstyrkt löneförhöjning allenast i så att hjin :kulle eftei- fem års tjenstgöring erhålla ålderstillägg af 00 Ihdr ocdi efter ytterligare fem års tjenstgöring likaledes 500 "R:dr• men . da nuvarande innehafvaren af denna befattning först år 1869 blifvh till densamma nämnd, skulle han följaktligen ej förrän med år 1875 erhålla förbättring i sina lönevilkor, så framt ej, på sätt Hofrätten hemställt men hvartill jag ej finner giltiga skäl förefinnas, särskildt undantag till förmån för tjenstens nuvarande innehafvare gjordes. För Aktuarien i Göta Hofrätt utgör lönen enligt gällande stat 2,000 R:dr äfvensom honom tillkomma sportler till belopp af 1,600 R:dr, och anser jag vid det förhållande att enligt Hofrättens löneregleringsförslag nuvarande Aktuarien, som till tjensten nämndes 1870, icke skulle för närvarande komma i åtnjutande af högre fast lön än 2,400 R:dr, att dyr-

utgå efter de af Eders

tids til lägget för denne tjensteman icke bör u>60 uc tll ^ucrs

Kongl. Maj:t i allmänhet i sådant hänseende fastställda grunder, utan begränsas till 400 R:dr, hvarigenom hans sammanräknade löneförmåner k om me att uppgå till samma belopp som för år 1874 tillfaller Aktuarien i Svea Hofrätt. Ytterligare en jemkning i afseende å dyrtidstillagget synes mig vara behöflig. Sekreterarnes i Göta Hofrätt och Hofrätten öfver Skåne, och Blekinge löneinkomster uppgå nu till enahanda belopp,, i det nemligen den förre uppbär i lön 2,500 R:dr och i sportler 2,500 Ihdr samt den sednare i lön 3,000 R:dr och i sportler 2,000 R.xlr. la det rubbning i detta förhållande icke måtte ega rum, torde för Se kreteraren i Hofrätten öfver Skåne och Blekinge dyrtidstillägget, som be räknad t efter 30 procent å den fasta lönen, skulle utgöra 900 R:d/ nedsättas till 750. R:dr. Beträffande Hofrätternas samtliga ofriga embetsoch tjensteman tillstyrker jag deremot, att ofvanomförmäIda grunder i afseende å beräkningen af dyrtidstillägget måtte vinna tillämpning; och skulle, i öfverensstämmelse härmed och med hvad jag här ofvan beträffande Aktuarierna i Svea och Göta Hofrätter samt Sekreteraren i Hofrätten öfver Skåne och Blekinge föreslagit, de anslag, som för ifråo-a-

nemligenand:UUä b<>rde å cxtra stat anvistls» uppgå till följande belopp,

a) Svea Hofrätt för år 1874.

hör Presidenten (hvars ordinarie lön utgör 9,000 Rxlr) ... i 500: _

,, 10 Hoti ättsrad (=r 5,000 Ihclr) å 1,500 .......... 15 000' _

Bih. till Riksd. Prat. 1874. I Sami. 1 Afä.

Transport

16,500:

18 Bil. N:o 1 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1874.

Transport 16,500: —

För 5 Assessorer (= 4,500 R:dr) å 1,350 ........... 6,750:

5 dito (— 4,000 R:dr) å 1,200 ........... 6,000:

', 5 dito (= 3,500 R:dr) å 1,050 ........... 5,250: —

„ Sekreteraren (= 2,000 R:dr) ............... 600:

„ Advokatfxskalen (— 2,500 R:dr).............. 750:

,, Aktuarien...........................

Arkivarien (= 2,000 R:dr)................. 600:

„ 5 Fiskaler (= 1,500 R:dr) å 450 ............. 2,250: —

„ 5 Notarier (= 1,800 R:dr) å 540 2,700:

„ 5 dito (= 1,400 R:dr) å 420 ............. 2,100: —

5 dito (— 1,000 R:dr) å 300 ... ..•••••• •_____1,500: —

Summa R:dr 45,000: —

samt för 1875 enahanda belopp med tillägg för Aktuarien af 500 Kronor eller tillhopa......................... 45,500 „

b) Göta Hofrätt för hvartdera af åren 1874 och 1875.

För Presidenten (hvars ordinarie lön utgör 9,000 R:dr) . . . 1,500: —

„ 10 Hofrättsråd (= 5,000 R:dr) å 1,500 ........... 15,000: —

„ 5 Assessorer (= 4,500 R:dr) å 1,350 6,750:

„ 5 dito (= 4,000 R:dr) å 1,200 ........... 6,000: —

„ 5 dito {-= 3,500 R:dr) å 1,050 ........... 5,250: —

„ Sekreteraren (= 2,500 R:dr)................. 750:

,, Advokatfiskalen (= 3,000 R:dr)............... 900:

„ Aktuarien............................ 400:

„ Arkivarien (= 2,000 R:dr).................. 600:

„ 5 Fiskaler (= 1,500 R:dr) å 450 .............. 2,250:

„ 5 Notarier (= 1,800 R:dr) å 540 .............. 2,700:

„ 5 dito (= 1,400 R:dr) å 420 .............. 2,100: —

„ 5 dito (= 1,000 R:dr) å 300 .... .......... R500: —

Summa R:dr eller Kronor 45,700: —

c) Ho fr ätten öfver Skåne och Blekinge för h vartdera af åren 1874 och 1875.

För Presidenten (hvars ordinarie lön utgör 9,000 R:dr) . . . 1,500: —

„ 4 Hofrättsråd (— 5,000 R:dr) å 1,500 ........... 6,000: - -

„ 2 Assessorer (= 4,500 R:dr) å 1,350 2,700:

2 dito (= 4,000 R:dr) å 1,200 ........... 2,400: —

„ 2 dito (= 3,500 R:dr) å 1,050 ........... 2,100: —

„ Sekreteraren.......................... 750:

Transport 15,450

hd. Ä:o 1 till Ko ni/1. Muj:U A ad. Prup. N:o l, otn Statsverket 1874. 1!»

För Advokatfiskal (= 3,000 R:dr) . . ,......Tiansport 15450

n Aktuarien (= 2,500 R:dr).............• • • • .

„ Arkivarien (= 2,000 R:dr)..... ......

9 JHa\ro W f— i Vaa D.J.. > . ............... 600

2 Fiskaler (= 1,500 R:dr) å 450 ........ 900

Notarier (== 1,800 R:dr) å 540 ..... 1 080

dito (= 1,400 R:dr) å 420 ........ ' ' ' ’840

dito (= 1,000 R:dr) å 300 ............. 600

Summa R:dr eller Kronor 21,120

. ofvananmkrkta underdåniga utlåtanden hafva Hofrätternå gjort trainstaUnmgar om indragning af vissa tjenster eller sammanslagning af särskilda sådan a, _ under förutsättning att löneförbättring bereddes åt de tjensteman som i följd af de ifrågasätta förändringarna erhölle ökade goiomal._ Sålunda har Svea Hofrätt hemställt, att tern ordinarie notarietjenster jemte de fem konstituerade notariernas beställningar skulle indragas. Gota Hofrätt har likaledes föreslagit indragning af fem ordinarie^ notariebefattningar äfvensom af två fiskal,stjernsten? I fråga om notarietjenstgöringen har Hofrätten öfver Skåne och Blekinge uttalat den åsigt, att denna tjenstgöring, som nu på hvarje afdelning uppehälles af tre ordinarie notarier och en extra notarie med arvode, kunde bestri-

Huvuf nu* f? perS?ner På W afdelning-, hvarjemte sistbemälde ofiatt tilistyrkt^ att aktuarie- och arkivariefjensterna skulle sammans as Med anledning häraf finner jag mig böra underdånigst hemställa, att Edere Kongl Magt täcktes anbefalla dels samtliga Hofrätternå att vid intrattande ledigheter mom notariegraden, tillsvidare och så länge de qyarstaende notariernas antal öfverstiger två för hvarje afdelnino- i Hofrätten, icke definitivt tillsätta de lediga tjensterna, utan allenast låta uppehålla dem medelst förordnande, dels särskildt Göta Hofrätt att på enahanda satt förfara i fråga om de två fiskalstjenster, som först blifva lecnga, samt Hofrätten öfver Skåne och Blekinge, att då aktuarien eller arkivanen tran befattningen afgår likaledes foga anstalt om befattnino-ens bestridande af vikarie, ö

p-p-,1 Ecler’s H °n o-!_ Maj .-t har den 31 sistlidne December beslutat till in ksdageu afla,a nådig proposition med förslag till ny reglering af Häradsliof dm garn e s löneförmåner, enligt hvilket förslag, bland annat, de för närvarande under hvarjehanda titlar till Häradshöfdingarne utgående anslag, såsom bostallsranta, bo,ställsersättning, tingsgästningspenningar m. m. skulle indragas samt i stället å Riksstaten uppföras dels för hvarje domsaga lön 4,500 Kronor, och dels för hvarje domsaga tjenstgöringspennmgar och for vissa domsagor dessutom förvaltningskostnadsbidrag.

20 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1874.

De belopp, som i följd häraf skola från de å Andra hufvudtiteln upptagna anslag till Rikets Hofrätter med derunder lydande Justitiestater afföras, utgöra:

för Häradshöfdingarne under Svea Hofrätt: penningar 14,513 R:dr 94 öre samt indelt ränta och ersättning för indragna räntor 2,156 R:dr 97 öre;

för Häradshöfdingarne under Göta Hofrätt: penningar 11,052 R:dr 4 öre samt indelt ränta och ersättning för indragna räntor 3,307 R:dr 63 öre, och

för Häradshöfdingarne under Hofrätten öfver Skåne och Blekinge: penningar 4,024 R:dr 86 öre samt indelt ränta och ersättning för indragna räntor 207 R:dr 75 öre; hvaremot i stället följande belopp skulle uppföras:

för Häradshöfdingarne under Svea Hofrätt: 297,000 Kronor;

för Häradshöfdingarne under Göta Hofrätt: 2 7 2,400 Kronor, och

för Häradshöfdingarne under Hofrätten öfver Skåne och Blekinge: 9 2,400 Kronor.

I följd häraf skulle nedannämnde anslagssummor upptagas i 1875 års Riksstat, nemligen för

Svea Hofrätt, med derunder lydande Justitiestat: penningar 477,725 Kronor 58 öre samt indelt ränta och ersättning för indragna räntor 44 Kronor 92 öre;

Göta Hofrätt, med derunder lydande Justitiestat: penningar 450,119 Kronor 81 öre samt indelt ränta och ersättning för indragna räntor 186 Kronor 62 öre; samt

Hofrätten Öfver Skåne och Blekinge, med derunder lydande Justitiestat: penningar 176,612 Kronor 36 öre.

8:o) Krigshofrätten.

Riksdagens år 1872 församlade revisorer hade — jemte förmälan att det uti ett af revisorerne meddeladt sammandrag öfver kostnaderna för åtskilliga allmänna verk och inrättningar, under rubrik “arvoden och gratifikationer14 för Krigshofrätten upptagna belopp 4,050 R:dr, utgjordes af arvoden åt denna Hofrätts ordförande och militäre ledamöter samt att dessa arvoden voro anordnade för ordföranden å tjerde hufvudtitelns allmänna besparingar samt för ledamöterne å fjerde och femte hufvudtitlarnes anslag till rese- och traktamentspenningar— ansett sig böra, till vinnande af enkelhet och reda, föreslå, att tillgång för ifrågavarande arvoden måtte under Krigshofrättens anslag å andra hufvudtiteln uppföras, helst besparingars användande för ständiga arvoden vore stridande mot

Bil, N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 21

de i afseende å dispositionen af hufvudtitlarnes besparingsmedel genom Rikets Ständers skrifvelse den 12 Maj 1841 meddelade bestämmelser. Enligt hvad Arméförvaltningen uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande anmälde, voro utbetalningarne af arvodet för ordföranden i Krigshofrätten från fjerde hufvudtitelns allmänna besparingar och af arvodena för nämnde domstols militärledamöter af landtarméen från samma hufvudtitels anslag till rese- och traktamentspenningar grundade, den förra å Kongl. brefvet den 11 Augusti 1837 och den sednare å Kongl. brefven den 13 December 1826 och den 29 April 1830; och tillstyrkte Arméförvaltningen, att dessa arvoden, på sätt revisorerna föreslagit, uppföras å andra hufvudtiteln under Krigshofrättens anslag, hvarigenom, under förutsättning att dylik åtgärd vidtoges med militärledamotens af flottan från femte hufvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar nu utgående arvode, aflöningen för Krigshofrättens samtlige embetsoch tjensternän kunde från ett, i stället för från särskilda, anslag utgå och å en gemensam stat upptagas. På grund af hvad sålunda förekommit har Riksdagen i underdånig skrifvelse den 16 sistlidne Maj anhållit, att Eders Kong]. Maj:t täcktes til! instundande Riksdag afgifva förslag derom, att tillgång för de åt Krigshofrättens ordförande och militäre ledamöter erforderliga arvodesbelopp måtte under samma Hofrätts anslag å andra hufvudtiteln uppföras.

Då genom den ifrågasatta åtgärden enkelhet och reda i statens räkenskapsväsende befrämjas, tillstyrker jag i underdånighet bifall till Riksdagens omförmälcle anhållan, I fråga om beloppen af de arvoden ordföranden och de militära ledamöterna åtnjuta, får jag underdanigst upplysa, att desamma enligt gällande bestämmelser uppgå för ordföranden till 1,800 R:dr, för ledamot af öfverstegrad till 000 R:dr och för ledamot af lägre grad till 675 R:dr. Ordföranden och ledamöterna åro dessutom tillförsäkrade ljuspenningar, hvilkas belopp, beroende på markegångspriset, utgör för ordföranden omkring 115 Ridrock för hvarje ledamot hälften mindre. Då ledamöterna sins emellan hafva enahanda tjenstgöringsskyldighet, synes billigheten fordra att de erhålla lika löneförmåner, hvarjemte, i sammanhang med arvodenas uppförande på ordinarie stat, ljuspenningarne torde böra upphöra och godtgörelse derför gifva» genom någon förhöjning i arvodesbeloppen; och hemställer jag således att, med indragning af de till Krigshofrättens ordförande och militäre ledamöter nu utgående arvoden och ljuspenningar, i Krigshofrättens stat upptages följande fasta arvoden, nemligen:

till ordföranden............................ 2,000:

„ 3 militära ledamöter, hvardera 1,000 Kronor ......: • 3,000:

tillsammans Kronor 5,000: —

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Pror. N:o /, om Statsverket JM4.

fZÄ*! * bifa" hSrli].!> a"8lag<=‘ Krigshofrätt»,,, sou,

“r upptaget 4111 '*>*« b* 50 öre, att utgöra

Beträffande Krigshofrättens civile embets- och tjensteman i afseende a hvilkas aflöning Krigshofrätten inkommit med anbefaldt xmder

SfÄ;tl Wlket,;OTde-få b?igfS da°ens protokoll samt fram-

komitdn fö/ o f 8 5andJa??1U1ng öfverlemnas til] den i nåder beslutade r-UMi /%lf7andc af förslag rörande reglering af embetsverkens oneforhallanden lärer Eders Kongl. Maj:, finna för godt att,Töfverens-

af R I16!86 merd- T'”1 anniarkta g™nder för beräkning af dyrtidstillägg jande^belopp, “a af XS7« och 1875 a extra L. äska It

!r 1Sn.utgB; 4'5o° JMr> 'p°: z

n Krigsfiskalen (— 2;500 R:dr) . . ........... Lg '

” 2 Kanslister (= 774 R:dr 50 öre) å 232: 35 ! i ! | | 464; 70.

tillhopa R:dr eller Kronor 3,314: 70.

iko) Anslaget till fångars vård och underhåll.

... ,. Den, del af utgifterna under donna titel, hvilken utgår såsom be-

stämdt andag omfattar aflömngen till Fångvårdsstyrelsen samt till åtbeiRofm V11?° ai'8J^ sanstalterna anställda embets- och tjensteman samt betjente. Fångvårdsstyrelsen har den 18 sistlidne November afgifvit underdånigt utlåtande och förslag till lönereglering för den personal, hvars

Boning af det bestamda anslaget utgår, och torde det nu tillåtas mig att i underdånighet föredraga dessa handlingar".

fn ’ /ExC,el™S Hei‘r oustitie-statsministern redogjorde härefter

foi innehållet åt Fångvårdsstyrelsens berörda utlåtande och förslag hvulka skulle biläggas protokollet; och yttrade Hans Excellens vidare: ,, fivad först betraffar staten för Fångvårdsstyrelsen, anser jag att da. f™?anrom dfl,,tlV1 löneförhöjning för Styrelsens embets- och tjensteman lämpligast behandlas samtidigt med löneregleringsförslag för t enstepei sonalen inom ofriga centrala embetsverk, annan ändring i samma stat nu icke bor draga sättas än att lönerna för Styrelsens två vaktmästare, In lika betjente icke i likhet med flere af deras vederlikar vid sistförutna riksdag bereddes förbättring i deras knappa aflöning, måtte för hvardera höjas från 600 R:dr till det af Styrelsen i sådant hänseende foieslagna belopp eller 700 R:dr, hvarigenom det ordinarie anslaget för

Bil. N:o 1 t,ill Kongl. Maj:ts Nåd. Brop. N:o 7, om Statsverket 1874. 23

Styrelsen, som enligt gällande stat utgör 50,870 R:dr eller Kronor, kornme att belöpa sig till 51,070 Kronor.

Då emellertid Styrelsens embets- och tjensteman äfven äro i behof af förhöjning i löneförmånerna, torde Eders Kongl. Maj:t för dem äska dyrtidstillägg; och anhåller jag att i afseende derå få fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på vissa bestämmelser uti den för Styrelsen gällande stat. Uti densamma äro löner uppförda för en registrator och protokollsförande med 2,500 Rulr och för en notarie och ombudsman med 1,500 R:dr, men är tillika bestämdt, att, intill dess genom inträffande förändringar inom Styrelsens tjenstepersonal den beslutade regleringen af nämnde två befattningar kan varda genomförd, följande lönebelopp skola i mån af behof utgå, nemligen för en registrator 2,500 R:di’, för en notarie 2,200 R:dr samt för 2 kanslister, efter 1,000 R:dr för hvardera, 2,000 R:dr, eller tillhopa 6,700 R:dr. Vid sådant förhållande och då indragning ännu ej kunnat ske af någondera af sistnämnda fyra befattningar, anser jag att dyrtidstillägg bör begäras såväl för förstbemälde två befattningar som ock å skilnaden emellan de för dem bestämda löner, tillhopa 4,000 R:dr, och förenämnde belopp af 6,700 R:dr eller 2,700 R:dr, dock att, i den mån besparingar komma att göras på de ordinarie lönerna, motsvarande förminskning å dyrtidstillägget äfven bör ega rum. Vidare är i staten bestämdt, att så länge nuvarande kassören, hvilken är befriad från en del tjensten tillhörande göromål och som af kassörsiönen 2,200 R:dr åtnjuter endast 1,470 R:dr, vid sin befattning qvarstår, utgår för berörda göromåls bestridande ett arvode af 1,200 R:dr om året; och torde Eders Kongl. Maj:t af Riksdagen äska dyrtidstillägg å hela kassörsiönen, dock att deraf under nuvarande kassörens tjenstetid endast skall utgå hvad som belöper å 1,470 R:dr. Enär Fångvårdsstyrelsen icke tillstyrkt förhöjning i det till läkaren utgående arvode, synes mig dyrtidstillägg för honom icke böra ifrågakomma. På grund af hvad jag nu haft nåden anföra och med tillämpning af förut omnämnda grunder, efter hvilka dyrtidstillägg bör beräknas, tillstyrker jag att nådig framställning hos Riksdagen göres om beviljande å extra stat för åren 1874 och 1875 af följande belopp för Fångvårdsstyrelsens

embets- och tjenstemän, nemligen:

för Generaldirektören (hvars ordinarie lön utgör 8,000 R:dr) 1,500: —

„ en ledamot (=-- 5,000 R:dr).................. 1,500: —

„ en dito (== 4,500 R:dr).................. 1,350: —

„ Sekreteraren (= 3,500 R:dr)................. 1,050: —

,. Registratorn och Protokollsföranden (= 2,500 R:dr) . . . 750: —-

„ Notarien och Ombudsmannen (=: 1,500 Rall-)....... 450: —

Transport 6,600: —

24 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

o _ Transport

A skilnaden emellan lönerna för sistbeinälde två tjenstebefattningar ocli de löner, som nu uppbäras af registratorn, notarien och två kanslister, utgår dyrtidstilläg-g med.....................

dock att, i den mån besparingar komma att göras på de ordinarie lönerna, motsvarande minskning å dyrtidstillägget äfven skall ske.

för Kamereraren (= 3,500 R:dr).................

„ Kammarförvandten (= 2,500 R:dr).............

„ 2 Revisorer (= 2,200 R:dr) å (560.............

„ Kassören (= 2,200 R:dr)...................

deraf nuvarande kassören dock eger uppbära allenast 441 R:dr eller Kronor.

„ 2 Kammarskrifvare (= 1,000 R:dr) å 300 .........

„ Intendenten (arvode = 3,000 R:dr).............

eller tillhopa R:dr eller Kronor 12,690: —

Uti det underdåniga utlåtandet har Fångvårdsstyrelsen yttrat, att, derest göromålen inom Styrelsen så ordnades, att hvarje tjensteman erhölle full sysselsättning, personalen i Styrelsens Kammarkontor skulle kunna minskas medelst indragning af kammarförvandtsbefattningen och en kammarskrifvare tjenst. Med anledning häraf och sedan innehafvaren af förstnämnda befattning blifvit i nåder till annan anställning befordrad har.Eders Kongl. Maj:t den 5 sistlidne December förständigat Styrelsen att icke tillsätta kammarförvandtssysslan, utan låta den tillsvidare uppehållas genom förordnande; och anhåller jag i underdånighet att befallning måtte varda Styrelsen meddelad att på enahanda sätt förfara vid först inträffande ledighet inom kammarskrifvaregraden.

Härefter förekommer fragan om aflöningen till de tjensteman och betjente vid fångvardsanstalterna, hvilka äro uppförda å ordinarie stat. Jag anser denna fråga kunna behandlas oberoende af hvad beträffande löneregleringen för tjenstepersonalen inom andra förvaltningsgrenar kan varda bestämd och tillstyrker derföre, att Eders Kongl. Maj:t ville hos Riksdagen göra framställning om beviljande på ordinarie stat af den löneförbättring åt fangvardsmrättningarnes tjenstemäu och betjente, som af de förhöjda lefnadskostnaderna eller andra förhållanden påkallas. Det förslag, Fångvårdsstyrelsen i sådant hänseende framlagt, synes mig i allmänhet vara väl grundad t, i det löneförmånerna blifvit afpassade efter de särskilda tjensternas större eller mindre vigt och betydelse samt mängden och beskaffenheten af de dermed förenade göromål. En väsentlig

6,600: —

810: —

1,050: — 750: — 1,320: — 660: —

600: — 900: —

Bil. N:o 1 till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 25

förändring i afseende å sättet för aflönande af Direktörer och Bevakningsbefälhafvare vid straff- och arbetsfängelser innehåller förslaget derutinnan, att den till dessa tjenstemän hittills utgående provision å arbetsinkomsten vid fängelserna skulle indragas och tjänstemännen i stället förses med bestämda löner. De skäl, Styrelsen till stöd härför åberopat, finner jag vara fullkomligt giltiga och tillstyrker derföre, att den förändrade anordningen måtte vinna Eders Kongl. Majits godkännande; och om än, hvad särskildt vidkommer Direktören och Bevakningsbefälhafvaren vid straff-fängelset i Warberg, till följd af de utaf Styrelsen anmärkta förhållanden, indragning för närvarande ej kan ske af den dem i gällande stat tillagda provision af arbetsinkomsten, bör deraf dock hinder icke möta att i förslagsstaten, med tillämpning jemväl för detta fängelse af grundsatsen om arb etspro vision ers upphörande, upptaga Direktörens och Bevakningsbefälhafvarens löner till de belopp, hvartill desamma, efter det nämnde förmån upphört, definitivt böra bestämmas; och tillstyrker jag derföre, att, med ändring härutinnan af Styrelsens förslag, lönerna för nyssbemälde tjenstemän vid straff-fängelset i Warberg utföras till enahanda belopp som för deras vederlikar vid straff-fängelserna i Carlskrona och Landskrona blifvit föreslaget, nemligen 3,000 Kronor för Direktören och 2,000 Kronor för Bevakningsbefälhafvaren, dock med tillägg af det förbehåll, att, så länge dessa tjenstemän åtnjuta arbetsprovision, dem tillgodokommer allenast en del af lönen, nemligen Direktören 2,000 Kronor och Bevakningsbefälhafvaren 1,500 Kronor. .

Erkännande billigheten af Styrelsens hemställan, att nuvarande Direktören vid straff- och arbetsfängelset å Långholmen, Majoren och riddaren af Eders Kongl. Makts Svärdsorden Fredrik Magnus Berencreutz samt Bevakningsbefälhafvaren vid samma fängelse Carl August Hörnstein, med afseende å de inkomster de hitintills åtnjutit, tilldelas personliga arvoden, den förre af 1,000 Kronor och den sednare af 500 Kronor, anser jag dock dessa arvoden icke böra, såsom Styrelsen föreslagit, i staten upptagas till utgående af det bestämda fångvårdsanslaget, utan torde, enär bemälde tjensteinnehafvare enligt nu gällande bestämmelser uppbära provisioner af arbetsinkomsten till ganska betydligt belopp, hvilka hädanefter skulle statsverket besparas, omförmälda personliga arvoden böra af inkomsten utaf de vid fängelset verkställda arbeten utgå; och förordar jag alltså att staten varder i öfverensstämmelse härmed ändrad.

Beträffande frågan, huruvida tjensteman vid fångvården borde tillåtas att samtidigt innehafva annan befattning, har Styrelsen — med tillkännagifvande att predikanterna vid läns- och kronofängelserna samt några fä predikanter vid de öfriga fångvårdsanstalterna jemte dessa Bih. till lliktsd. Prof. IP4. 1 Sand. 1 A/d. 4

26 Bil. No 1 till Kom/l. Maj:ts Nåd. Pr öp. No 1, om Statsverket 1874.

sina befattningar tillika innehade andra sysslor — yttrat, att, ehuru det visserligen vore önskligt, att predikanterna vid de större länsfängelserna uteslutande egnade sin tid och sin verksamhet ät fångarnes undervisning och moraliska förbättring, Styrelsen likväl ansåge de kostnader, som skulle erfordras för själasörjares anställande uteslutande för fängelsernas räkning, blifva allt för stora, för att förändring i detta afseende nu borde ifrågasättas. Vid de straff- och arbetsanstalter åter, der predikanten kunde förena presterlig tjenstgöring jemväl vid länsocli kronohäkte, voro, genom tillgodonjutande af särskilda arvoden vid hvartdera af dessa fängelser, löneförmånerna sådana, att han uteslutande borde egna sin verksamhet åt fångvårdens tjenst, i följd hvaraf han med dessa befattningar ej borde få förena annan syssla; men vid de anstalter, der sådan anordning icke kunde ega ruin, såsom vid strafffängelset i Landskrona och kronoarbetscorpsens station å Tjurkö, borde på särskild pröfning få ankomma, om med fångpredikantssysslan annan presterlig tjenstgöring af mindre omfattning, såsom regements- eller bataljonspredikantstjenst, finge förenas. Hvad särskildt angår den förenade predikantsbeställningen vid straff- och arbetsfängelset på Norrmalm, kronohäktet derst ädes och Stockholms län sfängelse, i afseende å hvilken vilkoret, att innehafvaren icke dermed finge förena annan befattning, skulle blifva gällande, har Styrelsen hemställt, att, då nuvarande innehafvaren tillika innehar annan ordinarie befattning, de föreslagna förhöjda löneförmånerna icke finge af honom tillträdas, så länge annan tjenst af honom bekläddes. Emot Styrelsens sålunda gjorda framställningar synes mig någon befogad erinran icke kunna göras, och lära desamma följaktligen varda i nåder gillade.

Enligt förevarande förslag, som innehåller, att de till vissa löntagare utgående anslag af ljus komma att indragas, skulle vidare dels direktörer, kamererare och bevakningsbefälhafvare vid straff- och arbetsfängelserna med undantag af straff-fängelset för qvinnor i Göteborg, om hvars indragning Styrelsen är betänkt att under innevarande år göra framställning, hvadan någon ändring i samma fängelses aflöningsstat ej heller blifvit ifrågaställd, dels ock direktörer och bevakningsbefälhafvare vid läns- och kronohäkten tillerkännas tvänne ålderstillägg att utgå det första efter fem års tjenstgöring i innehafvande tjenstegrad och det andra efter ytterligare fem års tjenstgöring i samma grad; och har Styrelsen i fråga om tillämpning af den föreslagna aflöningsstaten underdånigst hemställt:

att en fjerdedel af innehafvande lön och arvode jemte hela skrifvarearvodet, der sådant äfven är anslaget, må utgöra tjenstgöringspenningar, som under tjenstledighet icke må tillgodokomma löntagaren ;

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Pvo)>. N:o 1, om Statsverket 1874. 27

att för tillträde till ålderstillägg redan tillrygga!agd tjenstetid må få beräknas; samt

att, då tjensteman från en till annan likartad befattning blifvit transporterad, bola tiden för utöfning af så beskaffad tjenst vid olika fångvårdsanstalter må i fråga om ålderstillägg få beräknas.

Aflöningsförmånernas fördelning i lön, tjenstgöring spenningar och ålderstillägg har redan för vissa klasser af tjcnstemän vunnit tillämpning och funnits vara ändamålsenlig. Riksdagen har ock uti underdånig skrifvelse den 8 Maj 1872 uttalat sig till förmån för ett sådant aflöningssätt, hvilket torde böra godkännas äfven för ifrågavarande tjenstepersonal. I afseende å grunden för tjenstgöringspenningarnes beräknande i förhållande till aflöningen i dess helhet, är uti den af 1873 års Riksdag fastställda utgiftsstat för Postverket bestämdt, att en fjerdedel af hela aflöningen och således äfven af ålderstillägg skall utgöra tjcnstgöringspenningar. Denna bestämmelse, såsom lämplig och billig, anser jag höra blifva gällande äfven för tjenstepersonalen vid fångvårdsanstalter, dock med den jemkning att, på sätt Styrelsen föreslagit, hela skrifvarearvodet skall hänföras till tjenstgöringspenningar, och hemställer derföre, att, till förekommande af all tvetydighet i fråga derom, huruvida ålderstillägget eller någon del deraf skall såsom tjenstgöringspenningar anses, uti första punkten af Styrelsens ofvanberörde hemställan tilläggos, att jemväl en fjerdedel af innehafvande ålderstillägg skall utgöra tjenstgöringspenningar; och torde vidare i afseende å rättigheten att tillträda ålderstillägg’den bestämmelse böra meddelas, att tjenstetid eu skall beräknas från början af kalenderåret näst efter det, hvarunder utnämning till tj eu sten skedde. Emot de två sednare punkterna i Styrelsens förenämnde hemställan har jag icke något att anmärka. Enligt från Styrelsen erhållen uppgift skulle för nuvarande tjensteinnehafvare ålderstillägget komma att uppgå för detta år till ett sammanlagdt belopp af 11,800 Riksdaler eller Kronor och för år 1875 till 13,100 Kronor.

På grund af hvad jag nu i underdånighet anfört och under åberopande i öfrigt af hvad Styrelsens skrifvelse i ämnet innehåller, tillstyrker jag Eders Kong]. Maj:t föreslå Riksdagen, att, med godkännande af de utaf Fångvårdsstyrelsen föreslagna bestämmelser dels om tjenstgöringspenningar och ålderstillägg, med här ofvan anmärkta ändringar, dels ock beträffande förbudet för predikanter vid vissa fångvårdsanstalter att tillika innehafva annan tjenst, äfvensom af Styrelsens särskilda hemställan i fråga om nuvarande innehafvaren af predikantsbeställningen vid fängelserna å Norrmalm och Stockholms länsfängelse, samt under förbehåll att den vissa löntagare nu tillkommande rättighet att åtnjuta provision af arbetsinkomsten och anslag af ljus skall,

28 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

såvidt beträffande den förra i nedanstående stat ej annorlunda bestämmes, upphöra, fastställa följande

Aflöiiingsstat för tjensteman och betjente yid fångyftrdsanstalterna.

Lön.

Straff- och arbctsfäiigclsct å Långholmen.

1 Direktör och Kommendant . . . . Uppbär derjemte arvode såsom Direktör vid Stockholms städs kronohäkte å Långholmen. Nuvarande direktören Majoren m. m. F. M. Berencreutz åtnjuter! personelt arvode af 1,000 Kronor, som utgår af arbetsinkom-! sten vid fängelset.

1 Kamererare.............;

Uppbär derjemte arvode såsom; redogörare vid kronohäktet å Långholmen.

1 Pastor................

Uppbär derjemte arvode såsom| predikant vid kronohäktet å! Långholmen.

1 Bevakningshefälhafvare......

Nuvarande Bevakningsbefälhafvaren C. A. Hörnstein åtnjuter personelt arvode af 500 Kronor, som utgår af arbetsinkomsten vid fängelset.

3,500 —

1,500

2,000'—

Straff- och arbctsfäiigclsct i Malmö.

1 Direktör...............

1 Kamererare.............

Så länge afskrifningsprocent å proviantuppbörden icke, såsom vid andra straff-fängelser, tillgodokommer kamereraren, åtnjuter Transport]

12,000

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1814. 29

Lön.

Transport

han arvode af 750 Kronor, som utgår af förslagsanslaget för fångvården.

1 Pastor................

Uppbär derjemte arvode såsom predikant vid länsfängelset i Malmö.

1 Bevakningsbefälhafvare......;

Straff- och arbctsfängclset å Norrmalm.

1 Direktör...............

Uppbär derjemte arvode såsom; direktör vid Stockholms stads; kronohäkte å Norrmalm.

1 Kamererare.............’

Uppbär derjemte arvode såsom redogörare vid kronohäktet å Norrmalm.

| 1 Predikant..............

Uppbär derjemte arvode såsom predikant vid kronohäktet å Norrmalm och länsfängelset i Stockholms län.

1 Bevakningsbefälhafvare......

Uppbär derjemte arvode såsom bevakningsbefälhafvare vid kronohäktet å Norrmalm.

Straff-fängelset i Norrköping.

1 Direktör ...............

1 Kamererare.............

1 Predikant..............

Uppbär derjemte arvode såsom predikant vid kronohäktet i Norrköping.

1 Bevakningsbefälhafvare.....

12,000-

2,000

3,000

1,500

1,600

1,600-

1,900

1,400

1,200

3,000

1,500

1,400

200 —

200— 100

200 Transport; 25,600j—| 6,0ÖÖ|—| 3,200|-

30 Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1874.

Bil. N:o 1 till Kongl. Mctj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsvev'ket 1874. 31

32 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 33

Ålderstillägg.

Bih. till Riksd. Prof. 1874. 1 Sand. 1 Afd.

34 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 35

= 174,100 =

36 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874.

Om till denna summa af............... 174,100: —

lägges det beräknade beloppet af ålderstillägget för 1875

eller........................"....... 13,100: —

blir slutsumman uti ifrågavarande aflöningsstat för 1875 187,200: — Härtill kommer det ordinarie anslaget för Fångvårdsstyrelsen, livilket, såsom ofvan är föreslaget, uppgår till............................. 51,070: —■

underhåll i 1875 års Riksstat skulle blifva .... Kronor 238,270: —

hvilket belopp förty torde för ifrågavarande ändamål af Riksdagen äskas.

I Riksstaten för innevarande år är detta anslag upptaget till 188,157 R:dr 50 öre, motsvarande Kronor 188,157: 50.

hvadan förhöjningen för 1875 utgör............ 50,112: 50.

men när härifrån afräknas den minskning i utgifter å förslagsanslaget för fångvården, som genom tillämpning af nya staten uppkommer till följd af indragning af arbetsprovision samt af anslag till ljus, och hvilken minskning, enligt Fångvårdsstyrelsens beräkning, skulle utgöra omkring .............................. 11,500: —

blifver den verkliga tillökningen i Statsverkets utgifter

allenast.........................Kronor 38,612: 50.

Med afseende å angelägenheten deraf, att, såsom Fångvårdsstyrelsen vitsordat, den på ordinarie stat föreslagna löneförbättringen för såväl de vid fångvårdsinrättningarne anställda tjensteman och betjente som ock Fångvårdsstyrelsens vaktmästare så snart som möjligt kommer dem till godo, och då i sådant hänseende lämpligast synes, att den nva staten finge från början af innevarande år tillämpas, hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t, som icke torde gilla Styrelsens förslag att de för sådant ändamål utöfver redan beviljade anslag erforderliga medel skulle anvisas å förslagsanslaget för fångvården, täcktes hos Riksdagen göra framställning derom, att det belopp, hvarmed det i nu gällande Riksstat uppförda bestämda anslag för fångvården understiger hvad för nästkommande år derför blifvit äskadt, och

h vilket belopp, såsom af ofvanstående synes, utgör .... 50,112: 50.

minskadt med skilnaden i de beräknade ålderstilläggssum-

morna för åren 1874 och 1875 ................ 1,300: —

eller Riksdaler 48,812: 50.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 37

å extra stat för innevarande år ställes till Eders Kongl. Maj:ts disposition för genomförande af ifrågavarande lönereglering.

Förslagsanslaget till fångars vård och underhåll torde tå bibehållas till oförändradt belopp.

10:o. Förslagsanslaget till ersättning åt personer, inenighctcr eller allmänna inrättningar för dem genom nya Strafflagens införande frångångna Sfötesaudelar.

Detta anslag är i gällande Riksstat upptaget till 117,000 R:dr. Enligt Eders Kongl. Maj:ts den 31 sistlidne December beslutade nådiga proposition till Riksdagen om reglering af Häradshöfdingarnes löneförmåner skulle de till dem nu utgående ersättningsbelopp för mistade bötesandelar, utgörande 6,022 R:dr, indragas; och lärer i följd deråt ifrågavarande förslagsanslag böra nedsättas till 111,000 R:dr eller Kronor.

T öfriga under andra hufvudtiteln uppförda anslag har jag icke att föreslå vidare ändring, än att till jemnande af lmfvudtitelns slutsumma förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m., som i gällande Riksstat upptages till 29,998 R:dr 52 öre, måtte höjas med 50 Kronor 69 öre till 30,049 Kronor 21 öre.

ll:o. Extra statsanslag.

a) Till bestridande af kostnader för utarbetande af lagförslag.

För detta ändamål har under de sednare åren varit uppfördt ett extra statsanslag af 20,000 Riksdaler.

1 afseende å tillkomsten af detta anslag tillåter jag mig erinra, hurusom uti nådig proposition till 1871 års lagtima riksdag, för inrättande inom Justitie-departementet af en lagbyrå, bestående af tre dertill förordnade ledamöter, hvilka det skulle åligga att, under Justitiestatsministerns ledning, utarbeta lagförslag, sådana granska och med anledning af förekomna anmärkningar omarbeta, äfvensom i Högsta Domstolen föredraga frågor om stiftande, upphäfvande, ändring eller förklaring af lagar och författningar, begärts, att å Justitie-statsexpeditionens stat måtto anvisas följande anslag, nemligen:

åt en ledamot i lagbyrån.................R:dr 8,000: —

åt två ledamöter i d:o ................. ,, 16,000: —

dock med skyldighet för ledamot i lagbyrån att, så länge han beklädde denna befattning afstå de löneförmåner, som medföljde af honom inne-

38 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

hafvande tjenst, hvaremot det å omförmälde stat åt Byråchefen för lagärenden uppförda arvode af 3,000 R:dr skulle indragas.

Såsom motiv härför hade uti Statsråds-protokollet åberopats, att under sednasto årtionde Rikets Ständer och Riksdagen tid efter annan gjort underdåniga framställningar om behofvet af förändrade stadganden i åtskilliga ämnen, tillhörande civil- och kriminallagstiftningens område, med anledning hvaraf Kongl. Maj:t åt särskilda komiteei uppdragit att utarbeta flera författningsförslag, bland annat rörande införande af fastighetsböcker, angående allmänna underdomstolarne a landet, angående den s. k. vattenrätten, äfvensom rörande utsökning® väsendet; att emellertid icke sällan inträffade, att sålunda utarbetade lagförslag, såsom förhållandet särskildt varit med dem i ofvan först omförm äkta tva ämnen, vid deras i grundlag föreskrift);; granskning inom Högsta Domstolen blefvo på anförda skäl afstyrkta; hvarefter Regeringen, om ej frågan skulle helt och hållet falla, vore satt i valet att antingen, med förbiseende al åsigterna hos den myndighet, som i frågan borde antagas hafva den grundligaste insigten, till Riksdagens godkännande framlägga förslaget i hufvudsakligen oförändiadt skick eller oek låta detsamma undergå en mer eller mindre genomgripande omarbetning; att ju större och vigtigare dessa lagförslag voro och ju flera frågor samtidigt fordrade en'snar lösning, desto otillräcldigare måste de krafter befinna®, som till ett sådant arbete då voro inom Justitie-stats-expeditionen tillgängliga; att då, utom förenämnda vigtiga och vidsträckta delar af vår lagstiftning, som redan voro unaer bearbetning, älven andra till civil- och processrätten hörande inom den närmaste framtiden borde underkastas en sådan, syntes med skål kunna ifrågasättas, om icke den förändrade anordning lämpligen ^ borde vidtagas att, i stället för tillsättande af särskilda komitéer för enstaka lagfrågors behandling, såsom hittills skett, upprättandet af samtliga de lagförslag, som under nämnda tid ifrågakomma, äfvensom dvlikas omarbetning, der sådan i följd af gjorda erinringar funnes nödig, i sin helhet, sa vidt ske kunde, af samma personer utföides; att det i detta hänseende syntes otvifvelaktigt, att om ett sådant lagberedningsarbete uppdroges åt insigtsfulla män, Indika finge, ostörda af andra embetsaligganden, egna sig deråt, de under fortsatta studier med en genom vanan alltmera uppöfvad förmåga att röra sig på lagstiftningens fält och med lemna dl. tillfälle att, der för någon viss fråga särskild sakkännedom erfordrades, genom tillkallade personer vinna nödig upplysning, borde _ blifva i tillfälle att på ett mera tillfredsställande^ sätt lösa den föreliggande uppgiften, än om arbetet i den hittills följda ordningen bedrefves; samt att antalet af dem, åt hvilka det

Bil, N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, som Statsverket 1874. 39

ifrågavarande arbetet skulle uppdragas, borde blifva tre, hvilka, jemte det de, i den mån de dem närmast tillhörande arbeten det medgåfve, kunde biträda öfriga Statsdepartementer med upprättande och granskning af lagförslag, tillika skulle öfvertaga den Byråchefen för lagärenden nu åliggande skyldighet att föredraga lagfrågor i Högsta Domstolen samt vara underkastade de närmare bestämmelser i afseende a arbetet, som af Chefen för Justitie-departementet meddelades.

Vidaie hade uti en inom Riksdagen väckt motion blifvit föreslaget, dels att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj.t anhålla om tillsättande af en stadigvarande lagkomité, som kunde benämnas: Nya Lagberedningen, och hvilken komité — alltefter det lieslut, hvartill Riksdagen i denna fråga komme — skulle bestå antingen af tre ledamöter, med uppdrag dels att öfverse och bearbeta de uti förra lagkomitéen och lagberedningen författade förslag till särskilda balka) i lagboken, sä att dessa kunde till slutlig pröfning och antagande i föreskrifven ordning framläggas, dels ock efter nådigt uppdiag af Kongl. Maj:t utarbeta förslag till särskilda förordningar angående ändringar och tillägg i någon eller några delar af allmänna lagen; eller af fem ledamöter, af hvilka tro skulle befatta sig med nyssberörda arbeten och tvä med utarbetande af förslag till lagar och förordningar inom området af den Kongl. Maj:t förbehållna ekonomiska lagstiftningen, när Kongl. Maj:t det äskade; och skulle icke destommdie komiteen, ehuru arbetande pa. två afdeJniugar, likväl vara en och densamma och, i följd deraf, så snart någondera afdelningen blefve färdig med ett lagförslag, detsamma af komitéen i sin helhet granskas och prof vas; hvarförutan så kallade granskande ledamöter borde förordnas pa enahanda sätt och med enahanda rättigheter och skyldigheter,. som de granskande ledamöterne i förra lagkomitéen; dels ock att Riksdagen matte anvisa medel till bestridande af kostnaderna för en sådan lagberedning.

. Uti underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t anförde Riksdagen, att vid granskning af de olika förslag, som blifvit framställda för verkställande af det arbete lör uppgörande, granskande och omarbetande af lagförslag, hvilket under en längre tid mestadels brukat uppdragas alnS/re!£ll(la komitéer, det synts Riksdagen, att, om frågan närmast gällde astadkommaude af förslag till någon mera omfattande afdelning af den allmänna lagen, såsom ny civillag eller ny rättegångsordning, upp di aget borde anförtros åt en institution, sådan som den under de tidigare decennierna af vårt nuvarande statsskick tillsatta lagkomité e lei lagberedning; att något pa lagstiftningen så ingripande uppdrag dock ej torde böra för den närmaste framtiden ifrågakomma, då dels

40 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

behofvet af vissa mindre omfattande lagförändringar, i afseende å hvilka särskilda komitéer verkställt förarbeten, mer och mer erkändes påkalla snar åtgärd, dels åtskilliga andra partiela lagförändringar ännu torde erfordra en tidigare lösning, än som förmenades kunna medgifva, att desamma sattes i sammanhang med utarbetandet af, exempelvis, en ny civillag; att under sådana förhållanden det ej torde kunna nekas, att det af Kongl. Maj:t framställda förslag i sina grunder hade afgjordt företräde framför den ordning, som under sednare tider begagnats för lagarbeten och, så länge fråga vore om sådana arbeten af mindre omfattning eller utarbetande af författningsförslag inom den ekonomiska lagstiftningen, jemväl framför en lagkomité eller lagberedning; att om emellertid Riksdagen då ansåge den form, Kongl. Maj:t ifrågasatt, cga företräde framför det särskilda förslag, som inom Riksdagen blifvit framstäldt, Riksdagen ej kunnat förbise, att inom ej särdeles lång tid förhållandena torde hafva ändrat sig derhän, att en lagkomité borde tillsättas; samt att under sådana omständigheter Riksdagen, med hufvudsakligt gillande af Kongl. Maj:ts förslag, dock ansett, dels att Kongl. Maj:t icke borde i afseende på organisationen af den föreslagna lagbyrån vara bunden vid visst antal ledamöter eller visst aflöningssätt för hvarje, utan ega frihet att, med begränsning af utgifterna inom ett gifvet anslagsbelopp, ordna arbetena på det sätt, som Kongl. Maj:t i hvarje fall kunde finna mest ändamålsenligt för vinnande af ett i möjligaste mån godt och skyndsamt resultat, dels ock att i följd deraf anslaget icke borde på ordinarie stat uppföras samt således ej heller det på ordinarie stat utgående arvodet till eu byråchef för lagärenden indragas; i öfverensstämmelse hvarmed Kongl. Maj:ts förslag om inrättande af en lagbyrå på det sätt af Riksdagen bifölls, att till Kongl. Maj:ts disposition ställts för år 1872 ett extra anslag af 20,000 Riksdaler, att användas för fullgörande af de uppdrag, som varit i samma nådiga förslag afsedda.

Med 1872 års början trädde den nya lagbyrån i verksamhet. Under de två år, som derefter förflutit, har lagbyrån, utom andra mindre omfattande ärenden, afgifvit hufvudsakliga förslag angående förändrad! arbetssätt för under domsto 1 arne å landet samt angående lagfart och inteckning, så att af de större frågor, hvilka förut varit af komitéer behandlade, för närvarande egentligen återstå endast den nu hos byrån, enligt dess härvid fogade arbetsredogörelse, under handläggning varande angående utmätningsväsendet samt ytterligare clen rörande vattenrätten. Med ingången af det är, för hvilket statsregleringsförslag nu skall uppgöras, torde alltså den tid närma sig, då, efter det omförmälda frågor, så långt omständigheterna för till-

J3il. N:u 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Pro//. Pf:o 1, om Statsverket 1874. 41

fället medgifva, blifvit till slut torda, större afdelningar af civillagen eller rättegångsordningen böra göras till föremål för lagstiftningsarbetet; och är det vid detta tidsmoment, som Riksdagen, enligt dess omförmälda skrifvelse, anser uppdraget med nyssnämnda arbete böra öfverflyttas på en institution sådan som den under de tidigare decennierna * ai vårt nuvarande statsskick tillsätta lagkomité eller lagberedning.

Skilnaden mellan en lagbyrå och en instution sådan som Riksdagen efter den närmaste tiden afsett torde i främsta rummet ligga i denna sednares frihet tran det omedelbara inflytande, som chefen för Justitie-departementet kan utöfva på eu inom detsamma förlagd lagbyrå. I _stället att de genom en lagbyrås verksamhet tillkomna förslag alltid skola anses i någon mån bära pregeln af åsigterna hos möjligen vexlande Departements-chefer, förmenas de från en lagberedning utgångna förslagen deremot vara ett rent och oblandadt uttryck af ledamöternas egna på studier och erfarenhet hvilande omdömen. Den vigt och betydelse å andra sidan, som tillkomma ett från Iagbyran utgånget förslag, såsom i viss mån varande ett Regeringens förslag, maste hos den fristående institutionen på annat sätt vinnas, företrädesvis genom dess sammansättning, hvilken följaktligen kräfver ett större antal arbetande ledamöter och personal i allmänhet, såsom äfven synes af det sätt, hvarpa lagkomitén och lagberedningen voro sammansatta, i det att i dessa institutioner i allmänhet voro minst fem arbetande ledamöter jemte en sekreterare, förutom större eller mindre antal granskande ledamöter, som vid särskilda tider förefunnos; och häri ligger den andra olikheten emellan de båda slagen af institutioner för lagarbeten.

Vid valet mellan dessa två nödgas jag, med afseende särskildt å de utmärkta förarbeten, som vi ega i lagkomiténs och lagberedningens förslag, Indika, huru stora förändringar än deri kunna af tidsförhållandena pakallas, dock alltid komma att utgöra en synnerligen god lodning, dest.»heldre fortfarande gifva företrädet åt en lagbyrå, som jag är förvissad att hvarje chef för Justitie-departementet skall finna det förmånligast ej blott att undvika onödiga vexlingar af personal för arbotots utförande, utan äfven att, såsom ock hitintills skett, låta ledamöterna deri, sa långt utan olägenhet ske kan, sjelfständigt framlägga sina åsigtor och först när sådant skott samt tiden inträder för Regeringen att omhändertaga förslaget, lör att deråt bereda gällande kraft, låta det i erforderliga delar jemkas. För den händelse emellertid att Riksdagen, oafsedt de större kostnader, som från den fristående institutionen svårligen låta sig skiljas, skulle föredraga anordnandet af en sådan, anser jag mig böra angifva de för detta ändamål erforderliga kostnader. Om, lllh. till iiiixil. Prut. 1874. 1 Sami. 1 Afl. (;

42 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1. om Statsverket 1874.

såsom jag- föreställer mig, antalet af de arbetande ledamöterna deri skulle blifva fem, en sekreterare hos den nya Beredningen anställas samt utgifterna för lokal, betjening, böcker och skrifmaterialier, livilka för närvarande utgå från Departementets stat, derifrån afskiljes, torde det hittills utgående anslaget 20,000 R:dr böra höjas med minst enahanda belopp eller till 40,000 R:dr eller Kronor. Härvid beräknar , jag ej någon godtgörelse till granskande ledamöter, för hvilka någon verksamhet under första aret ej heller torde ifrågakomma.

På grund af hvad jag haft nåden anföra, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen äska att till bestridande af kostnader för utarbetande af lagförslag för år 1875 a extra stat uppföres ett belopp af 20,000 Kronor.

b) Till byggnadsarbeten vid straff- och avbet sfä ngelser na a Långholmen och i Malmö.

Till påbörjande af dessa byggnadsarbeten, som enligt i Fångvårds-styrelsens Bvggnadskontor uppgjorda förslag äro beräknade att kosta för fängelset a Långholmen 635,000 R:dr och för fängelset i Malmö 320,060 R:dr, anvisade sednaste Riksdag 150,000 R:dr för det förra fängelset och 100,000 R:dr för det sednare; och torde nu nådig framställning böra ske om anvisande af de, efter de fastställda byggnadsplanerna, under andra byggnadsåret erforderliga belopp, nemligen för fängelset ä Långholmen 240,000 R:dr eller Kronor och för fängelset, i Malmö 110,000 Kronor, att under år 1875 för ändamålet utgå.

c) till uppförande af nytt krono häkte i Ystad jemte tingshus för närbelägna härader.

Sedan under sommaren år 1870 en stor del af straff- och arbetsfängelselset å Malmö citadell blifvit genom brand förstörd samt fråga uppstått om fängelsets återuppbyggande, har Eders Kongl. Majds Befallningshafvande i underdånig skrifvelse den 4 Oktober 1870 anmärkt,, att läns fängelse! i Malmö med 107 celler, på sätt två vid skrifvelsen fogade uppgifter öfver antalet af derstädes under de två nästföregångna, åren förvarade fångar och under samma tid derifrån till andra fängelser förflyttade fångar utvisade, vore alldeles otillräckligt för länets behof, samt förty hemställt, att nödigt antal celler för emottagande, i män af behof, af straffarbetsfångar från län sfängelset måtte, vid blifvande nybyggnad å Malmö citadell, derstädes inredas, såvida icke Kongl. Maj:t funne lämpligt, att nämnde olägenhet blefve på annat sätt afhjelpt; och inhemta,s af berörde uppgifter, att medelantalet fångar i länsfängelset utgjort under år 1868 etthundratjugotre och under år 1869 etthundratrettiotvå samt att, i anseende till bristande ut-

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 43

rymme i nämnde fängelse, derifrån blifvit förflyttade till andra fängelser förstberörde år femtiosex och det sednare året femtiofyra straffarbetsfångar.

Till åtlydnad af erhållen nådig befallning har Fångvårds-styrelsen den 4 sistlidna April afgifvit underdånigt utlåtande samt deruti till en början tillkännagifvit, att Styrelsen fullkomligt delade Eders Kongl. Mai:ts Befallningshafvandes åsigt om nödvändigheten att bereda ytterligare lokal för Malmöhus läns fångar; anförande Styrelsen i sådant hänseende, att under det fångantalet i de öfriga länen, i anseende till gynsamma förhållanden för den arbetande klassen, under de sednare åren nästan öfverallt betydligt nedgått, hade under samma tid det för 107 fångar beräknade utrymmet uti länsfängelset i Malmö fortfarande visat sig otillräckligt, så att, oaktadt Styrelsen, på grund af nådiga brefvet den 18 December 1866, för straffarbetsfångar från länet upplåtit 20 af de för disciplinärbestraffningar egentligen afsedda cellerna vid straff-fängelset i Landskrona, förflyttning af dylika fångar från Malmö länsfängelse till andra länsfängelser måst esomoftast ega rum, hvartill i viss mån bidragit det förhållande, att försvarslöse och betlande i sednare tid till ej ringa antal hållits förvarade i det dyrbara, för annat ändamål anskaffade cellfängelset.

Beträffande åter sättet att afhjelpa ifrågavarande olägenhet, har Styrelsen funnit sig icke kunna tillstyrka det af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande väckta förslag. Styrelsen anmärker, att föreningen inom en lokal af lägenheter, afsedda för fångar af olika slag, det ena hörande under straffängelse-direktörens och det andra under Länsstyrelsens inseende, skulle skäligen föranleda stora svårigheter och förvecklingar. Dessutom hade det befunnits, att hela den plats, som för fängelsebyggnader å Malmö citadell vore att tillgå, erfordrades för beredande af nödiga lägenheter för sjelfva straff-fängelset, hvadan densamma ock för nämnda ändamål tagits i beräkning uti det af Styrelsen afgifna underdåniga förslag till fängelsets iståndsättande.

Fråga hade sedermera uppstått att genom tillbyggnad vid länsfängelset i Malmö bereda den ytterligare lokal, som för länsfångarnes förvarande erfordrades; men äfven detta förslag hade ansetts otjenligt, emedan tillräckligen stort cellantal svårligen kunde genom en dylik tillbyggnad erhållas, och man för Girigt funnit, att en sådan byggnad, i anseende till grundens lösa beskaffenhet, sannolikt skulle hafva menlig inverkan på hufvudbyggnadens bestånd.

Vid detta förhållande hade hos Styrelsen kommit i öfvervägande, huruvida ej lämpligast blefve att för ifrågavarande ändamål å annan ort inom länet än i Malmö, t. ex. i Ystad, anlägga ett särskildt krono-

44 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

häkte, som tillika kunde blifva ransakningshäkte för staden och närliggande härader, helst den högre byggnads- och förvaltningskostnaden för ett särskildt fängelse torde motsvaras af andra fördelar, såsom att utgifterna för fångtransport blefve minskade och att ortens fångar finge närmare sina hemvist undergå bestraffningarne; och sedan Länsstyrelsen i detta förslag instämt samt tillstyrkt, att det ifrågavarande fängelset skulle förses med 50 celler och blifva kronohäkte och ransakningsfängelse för staden samt Herrestads, Ljunits, Wemmenhögs och Färs härader, äfvensom att brottmålsransakningar för nämnde kommuner skulle vid häktet hållas, samt Länsstyrelsen tillika upplyst, att stadsfullmäktige i Ystad enligt allåten skrifvelse erbjudit sig dels att kostnadsfritt upplåta byggnadstomt för ifrågavarande häkte, dels ock att till Kronan, i ersättning för öfvertagande af stadens fångvård, lemna godtgörelse för stadsfångarues underhåll efter räkning samt derutöfver årligen betala 50 Riksdaler, hade Fångvårds-styrelsen anmodat Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län att föranstalta, det vederbörande inom förenämnda härader blefve hörde öfver Länsstyrelsens förslag samt huruvida och med h vilka belopp de kunde vara villiga att till häktets uppförande och underhåll m. m. bidraga; hvarjemte och då, efter Fångvårds-styrelsons förmenande, det syntes med skäl kunna ifrågakomma, att ett häkte i Ystad begagnades jemväl såsom kronooch ransakningsiängelse för de Christianstads län tillhörande, men nära intill Ystad belägna Ingelstads och Jerrestads härader, äfvensom möjligen såsom tingsstad i brottmål för dessa härader, Styrelsen låtit genom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Christianstads län affordra vederbörande menigheter yttranden i denna fråga samt om de ville lemna bidrag till byggnads- och underhållskostnaden.

Af de vid Fångvårds-styrelsens underdåniga skrifvelse bi lagda protokoll, som vid de byggnadsskyldiges i samtliga förutnämnda härader sammanträden blifvit inför vederbörande domhafvande hållna, inhemtas:

dels att Ljunits och Herrestads häradsboer erbjudit såsom bidrag till fängelsebyggnaden 30 Riksdaler af hvarje helt byggnadsskyldigt hemman, eller sammanlagdt 5,011 Riksdaler 56 öre, att utgå med 3 Riksdaler under 10 år från hvarje helt hemman om året, räknadt från och med det år, då byggnadsarbetet komme att börjas, vid hvilket anbud dock fästats såsom vilkor, att häraderna vid fängelset finge sin rätta tingsstad, bestående af en tingssal, ett förmak, ett arkivrum och ett rum för Rättens ordförande; att häraderna befriades från vidare skyldighet att bygga och underhålla tingshus och häradshäkte äfvensom från alla kostnader för fångarnes vård och underhåll,

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 45

samt att fängelsebyggnaden jemte dervarande bevakningspersonal komrae att stå under Fångvårds-styrelsens uppsigt;

dels ock att pluraliteten af de byggn adsskyldige i de öfriga häraderna, nemligen Wemmenhögs, Färs, Ingel sta ds och Jerrestads, motsatt sig förslaget, att brottmålsransakningarne för dessa härader skulle vid det ifrågasatta nya fängelset hållas och vägrat att lemna bidrag till byggn ad s k< >sti laden.

F å n g vår ds-sty r el s en har i dess underdåniga skrifvelse vidare yttrat följande:

Vid öfverlemnande af förrberörde protokoll till Styrelsen hade hufvudsakligen blifvit anfördt:

af Eders Kongl. Maj:t* Befallningshafvande i Malmö livs län: att det af I jj in rits och Herrestads häradsboer erbjudna bidrag visserligen syntes vara lågt, men att den för tingsstadens förläggande till fängelset uppkommande kostnad torde blifva ganska ringa; att det jemväl borde tagas i betraktande, att antalet häktade från häraderna vore lågt, till bevis hvarpå anförts, att under år 1869, då häktningarne i allmänhet varit ovanligt talrika, blott 6 ransakningsfångar från Ljunits och Herrestads härader å länsfängelset förvarats; samt att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande således tillstyrkte bifall till häradsboernas förslag; hvarjemte Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, i anledning af Wemmenhögs häradsboers yttrande, hvari häradets aflägsenhet från Ystad blifvit åberopad såsom skäl mot brottmålsransakningarnes ditförläggande, gjort den erinran, att en jernväg efter all sannolikhet inom kort kommo att anläggas från Malmö till Ystad, då den anmärkta olägenheten i väsendtlig mån förminskades; samt

af Eders Kongl. Maj:t* Befallningshafvande i Christiamtaäs län: att Ingelstads och Jerrestads byggnadsskyldiges vägran att ingå på det framställda förslaget icke vore grunda dt på några afsevärda skäl, då i betraktande toges de stora fördelar, som genom undvikande af ransakningsfångarnes forslande till och från tingsstället vore att vinna, och att, om förslaget kunde genomföras utan häradsboernas medgifvande, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ville sådant tillstyrka; samt att, i hvad fall som helst, det torde medföra stor vinst, om det ifrågasatta häktet i Ystad blefve afsedt till förvarande af do fångar, som vid Ingelstads och Jerrestads häradsrätter skola undergå ransakning, enär transportkostnaderna blefve betydligt mindre och fån garne icke behöfde ligga öfver natten i häradshäktet.

Sedan frågan sålunda blifvit utredd och Intendenten i Fångvårdsstyrelsens Byggnadskontor för ett fängelse utsett lämplig tomtplats, hvars upplåtelse för ändamålet Stadsfullmäktige i Ystad enligt insändt

4ti Bil. N:o 1 till Kong). Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874.

protokollsutdrag för den 14 December 1872 medgifvit, hade Styrelsen låtit uppgöra ritningar för uppförande af kronohäkte och tingslokal i nämnda stad, hvarvid och då vid annat kronohäkte visat sig, att fängelse- och tingslokalernas förening inom en byggnad medfört störande inverkan i afseende å den tystnad och ordning, som bör vara inom ett cellfängelse rådande, särskilda, men genom en täckt passage förenade, byggnader blifvit för dessa olika ändamål afsedda, hvarigenom jemväl fördelen af bättre utrymme för fängelsets behof vunnes, utan att kostnaden, enligt uppgift af Byggnads-intendenten, ökades med mera än omkring 2,000 11:d r utöfver den utgift ekonomibyggnadens utvidgning skulle för erhållande af domstolslokaler medföra. Styrelsen finge nu till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning öfverlemna berörda ritningar jemte tillhörande kostnadsförslag, hvari sj elfva fängelsebyggnaden med 54 celler, sjukrum, ekonomilokaler m. m. samt bostäder för direktör och bevakningspersonal, tillika med uthus, stängselmurar, staket och planeringsarbete, beräknats medföra en kostnad af 113,000 Riksdaler samt tingshuset, innehållande tingssal, förmak, arkivrum, två rum för domaren samt rum för nämnd och åklagare, 17,000 Riksdaler, eller tillsammans 130,000 Riksdaler.

Under förutsättning, att lagstiftningen i afseende dels å tiden för straffarbetes verkställande uteslutande i enrum, dä det ej öfverstege två år, och dels derå att betlare fortfarande skulle i likhet med förvunna brottslingar förvaras och hållas till arbete inom cellfängelserna, förblefve oförändrad, har Styrelsen slutligen, med afseende å hvad i frågan förekommit, i underdånighet tillstyrkt:

att, med antagande af Stadsfullmäktiges i Ystad samt Ljunits och Herrestads häradsboers ofvan omförmälda anbud, fängelse- och tingshusbyggnader mätte i enlighet med de upprättade ritningamo få uppföras i å stad och blifva krono- och ransakningsfängelse för staden samt för Ljunits, Herrestads, Wemmonhögs, Färs, Ingelstads och Jerrestads härader, äfvensom allmän tingsstad till en början för Ljunits och Herrestads härader; att, derest det i föregående punkt framställda förslag vunne Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall, Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen äska. det för byggnadskostnaden beräknade anslag, Ettliundratrettiotusen Riksdaler, att utgå med 50,000 Riksdaler underförstå byggnadsåret, 50,000 Riksdaler under det andra och 30,000 Riksdaler under det tredje; samt

att, i händelse vid byggnadsarbetets verkställande mindre afvikelser från ritningarne skulle befinnas nödiga eller fördelaktiga, Styrelsen måtte fä ega derom förordna,

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd.' Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 47

Ofverintendents-embetet, hvars yttrande öfver omförmälde ritnings- och kostnadsförslag blifvit infordradt, har med anledning deraf anmält, att embetet, vid granskning af desamma, ej funnit skäl till anmärkning vare sig emot ifrågavarande ritningar eller emot kostnadsförslaget.

På grund af hvad Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande i Malmöhus län samt Fångvårds-styrelsen upplyst och meddelat, torde det få anses uppenbart, att anskaffande af ytterligare lokal för förvarande af nämnde läns fångar är af behof påkallad!. 1 fråga om lämpligaste sättet att afhjelpa detta behof tvekar jag destomindre att biträda Fångvårds-styrelsens, af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande numera äfven tillstyrkta förslag, som derigenom vinnes, utom andra fördelar, äfven den, att transporterandet af fångar under ransakningstiden väsendtligen inskränkes Med stöd i öfrigt af den utredning, som Fångvårds-styrelsens underdåniga skrifvelse i ämnet innehåller, hemställer jag således i underdånighet, att nådig framställning till Riksdagen göres derom att till uppförande i Ystad, a den af staden erbjudna tomt, af ett nytt kronohäkte, afse dt jemväl till stadshäkte för nämnde stad, med 54 celler och nödiga ekonomilokaler, äfvensom tingshusbyggnad, måtte beviljas 130,000 Riksdaler eller Kronor samt deraf till en början för år 1875 anvisas ett belopp af 50,000 Kronor, äfvensom att det af Ljunits och Herrestads häradsboer erbjudna årliga byggnadsbidrag af 3 Riksdaler under 10 år från hvarje helt hemman om året måtte få föras anslaget för vård och underhåll af läns- och kronohäkten tillgodo.“

Hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern sålunda hemställt och föreslagit, och deruti Stats-Rådets öfrige ledamöter instämde, fann Hans Maj: t Konungen godt till alla delar bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll till Finans-departementet expedieras.

Ex protocollo n. Wilh. Malm.

48 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, hållet inför Hane May.t Konungen uti Stats- Råäet å Stockholms Slott den 27 December 1873,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonuufvijd,

Wjern,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anförde i underdånighet :

Enligt nådiga Instruktionen den 3 Juli 1840 för Justitie-statsdepartementet eller Justitie-fördelningen af Kongl. Maj:ts kansli åligger det protokollssekreterarne i Justitie-revisious-expeditionen att föra protokollen i alla de mål, som af Justitie-statsministern i Statsrådet anmälas; och bestrides denna protokollsföring efter tur emellan protokollssekreterarne, af hvilka sex äro ordinarie och två konstituerade. Tjenstgöringen i Statsrådet inträffar således efter regeln för hvarje protokollssekreterare icke oftare än hvar åttonde vecka; och dessa tjensteman, som under den öfriga tiden äro sysselsatta i Högsta Domstolen, kunna i följd deraf icke vinna någon mera omfattande erfarenhet och insigt i afseende å de egentliga departementsärendena. Det vore derföre utan tvifvel lämpligare och ändamålsenligare, om den ifrågavarande protokollsföringen i Statsrådet ombesörjdes af en

Hit. N:o 1 till Kongl. Maj:/» Nåd. Prof. N:o 1, om Stat.srerket 1874. 49

enda person, hvilken då borde vara befriad från tjenstgöring i Högsta Domstolen.. Då i följd af de i nåder meddelade föreskrifter om sådan ändring i sättet för protokollsföriugen i Stats-Rådet att, genom hänvisning till registraturet eller andra medel till protokollens förkortande, tid och arbetskraft kunna inbesparas, arbetet med uppsättningen al S t ats r å ds - pr o t ok ollen öfver Justitie-departements- och Justitie-ären- (hui hädanefter kommer att blifva icke obetydligt lindrigare än förr, anser jag att den tjensteman, som far sig uppdraget nyssnämnde arbefe, äfven bör kunna medhinna andra göromål. 1 sådant hänseende *?rde icke något vara mera passande än uppsättningen af de expeditioner, som föranledas af de i protokollet öfver Justitie-departementsäremien totagna beslut. Donna uppsättning ombesörjes nu af Kanslisten i Justitie-stats-expeditionen, som tillika har sig uppdragna åtskilliga andra göromål, tran h vilka han dock, i händelse protokollsföringen skulle honom anförtros, borde blifva befriad. Den nu ifrågasatta åtgärden innefattar ett icke o väsendtligt steg för införande inom Justitiestats-expeditionen af en sådan förändrad organisation, som är enlig med do för Kansli-expeditionernas organisation i nåder godkända glandel. Med tillämpning af dessa skall inom nämnde Expedition anställas en tjensteman, benämnd uIvanslisekreterare“; och de göromål, sem honom skulle åligga, äro just af enahanda beskaffenhet med dem, hvrlka, efter hvad jag här ofvan yttrat, skulle på en hand förenas.

Ra grund af det nu anförda far jag underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes upphäfva stadgandet i ofvanberörde nadiga instruktion derom, att Rrotokolls-sekreterarne i Justitie-revisions-expeditionen skola, i Stats-Rådet fora protokollet öfver Justitiedepartements- och Justitie-ärenden, samt förklara att i följd deraf det för yngsta konstituerade Protokolls-sekreteraren i nämnde Expedition Carl Herman Broberg den 25 Oktober 1872 utfärdade konstitutorial å protokolls-sekreterarebefattningen skall med utgången af detta år upp- Ul,|,a och det för samma befattning i stat anslagna arvode tillsvidare Statse ei k et besparas; hvarjemte Eders Kongl. Maj :t behagade uppdraga af Kanslisten i Justitie-stats-expeditionen," Protokolls-sekreteraren i Eders Kongl. Majds Kansli Tliord Vilhelm Malm att från början af nästkommande ar, intill dess annorlunda kan varda förordnadt, föra Statsiåds-protokollet öfver ofvanomförmälde ärenden, med skyldighet för Malm att derjemte fortfarande ombesörja det med hans kanslistbefattning förenade göromål att uppsätta expeditionerna uti de i Stats- Rådet ^afgjorda Departements-ärenden samt i (ifrigt lemna det biträde inom Expeditionen, som med förenämnda åligganden äro förenliga; Och Bill. till Riksd. /'rot. 1S74. 1 Sami. 1 Afd. 7

50 Bil, N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

torde Eders Kong!. Maj:t öfverlemna åt Departementschefen att meddela erforderliga bestämmelser om fördelningen emellan Expeditionens ordinarie eller extra ordinarie tjensteman af de Kanslisten hittills åliggande bestyr, hvilka hädanefter icke kunna af denna tjensteman utföras; hvarjemte jag anhåller att framdeles få göra underdånig framställning om beviljande af de arvoden åt tjenstemän inom Expeditionen, som af den förändrade arbetsfördelningen påkallas.

Hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern sålunda hemställt och föreslagit behagade, uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfriga ledamöter, Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ex protocollo C. J. Björkman.

Bil. N:u 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 51

Underdånigt Memorial.

I nådig skrifvelse af den 2 sistlidne September har Eders Kongl. Maj:t befallt Justitie-kanslers-embetet att inkomma med underdånigt yttrande och förslag, rörande ifrågasatt löneförhöjning för de i Expeditionen anställde embetsoch tjensteman, jemte åtskilliga i sammanhang dermed satta frågor, hvilka i den nådiga skrifvelsen närmare uppgifvas.

Vid fullgörande af denna befallning anser jag mig till en början böra erinra, hurusom vid Justitie-kanslers-embetet för närvarande finnes anställde, utom en vaktmästare, endast fyra embets- och tjensteman, nemligen Justitiekanslern, ] Expeditionssekreterare och Sekreterare, 1 Registrator och Kanslist och 1 Kopist; varande staten för Expeditionen bestämd enligt Kongl. Brefven den 9 Februari 1858, den 5 Oktober 1860, den 29 September 1863 och den 23 Maj 1873, på sätt bifogade uppsats närmare utvisar. Af dessa fyra tjensteman innehar ingen någon befattning med lön på annan stat vidare, än att Registratorn jemväl är sekreterare hos direktionen för Couradsbergs hospital och kamererare vid Drottninghuset och hvilket sistnämnda förhållande, så länge det skall åligga Justitie-kanslern att vara ordförande i direktionen för denna inrättning, så mycket heldre torde böra fortfara, som det ej gerna vore möjligt för Justitie-kanslern att behörigen ombesörja Drottninghusets angelägenheter och bevaka dess bästa, der han ej till kamererare har en person, som han dagligen kan träffa och kontrollera.

Med afseende å det ringa antal tjenster, som sålunda vid Expeditionen finnas, anser jag hvarken någon sammanslagning af tvänne tjenster eller indragning af någon sådan kunna ega rum. Att sådant ej kan ske i afseende å expeditions-sekreterare- och registrators-befattningarne torde vara uppenbart, och äfven den enda numera befintlige Kopisten anser jag icke kunna undvaras såväl med afseende å de för honom vanligen förekommande göromålen, som isynnerhet derför att han måste tagas i anspråk att sköta tjensten för den ene eller andre af de båda öfrige tjenstemännen, när desse af en eller annan anledning äro dertill förhindrade, hvilket nödvändigt måste mera eller mindre ofta inträffa, helst vid Expeditionen någon semester icke bestås och de extra tjenstemännen, som vid Expeditionen tjenstgöra, ej gerna kunna, med afseende å beskaffenheten af göromålen, till substituter användas.

Hvad angår frågan om tjenstemännens rätt att på en gång innehafva två eller flere tjenster, finner jag för min del andra stadganden för Expeditionen ej

52 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

erforderliga, än de nu gällande, enligt hvilka hvarken Registratorn eller Expeditions-sekreteraren lära ega att innehafva annan aflönad befattning å rikets stat, under det Kopisten synes på vissa vilkor vara dertill berättigad.

Beträffande den ifrågasatta löneförhöjningens behöflighet för do i Expeditionen anställde embets- och tjensteman, tvekar jag icke att förklara, det en sådan förhöjning måste vara lika mycket af behofvet påkallad, som i de flesta andra verk, helst den bifogade staten visar, hvad ock vid flere tillfällen varit medgifvet, att Justitie-kanslers-expeditionen vid de sednare löneregleringarne ingalunda varit gynnad; och då säkerligen ingen anledning finnes, att någon förminskning i de högt uppdrifna lefnadskostnaderna skulle vara att förvänta, anser jag, att den nu ifrågasatta löneförhöjningen bör föras å ordinarie stat, äfvensom att, då sådan förhöjning, der den beviljas, ej lärer kunna inträda förrän med början af år 1875, ett lönetillägg, svarande mot det belopp, hvarmed staten skulle förhöjas, bör meddelas för år 1874 och, om möjligt, jemväl för innevarande år.

I afseende å beloppet af förhöjningen möta naturligtvis stora svårigheter att uppgifva något bestämdt belopp, enär sådant för hvarje särskild t embetsverk måste vara beroende, bland annat, å hvad som för andra jern förliga verk kan ifrågasättas och statens tillgångar i afseende å alla nu ifrågavarande befattningar kan medgifva, och någon bestämd ledning i detta hänseende har ej heller kunnat vinnas vid de öfverläggningar, som mellan åtskillige chefer för civila embetsverk här i staden egt rum. Emellertid och jemte det jag, för den händelse den nådiga skrifvelsen skulle jemväl afse innehafvaren af Justitie-kanslers-embetet, anser mig böra i detta hänseende inskränka mitt yttrande till en underdånig anhållan, att Eders Kongl. Maj:t, derest löneförhöjning begäres för de högre embetsman, med hvilka Justitie-kanslern anses jemförlig, jemväl torde hafva Justitie-kanslern i nådig åtanka, — har jag i öfrigt trott mig böra föreslå, att lönerna vid Expeditionen, med afseende å tjensternas beskaffenhet och möjligheten att till desammas bestridande kunna erhålla lämplige personer, borde bestämmas: för Expeditions-sekreteraren lika med öfrige Expeditions-sekreterare vid Eders

Kongl. Maj:ts kansli och sålunda till minst...........B:dr 5,000: —

för Registratorn till.................... ,, 3,500: —

och för Kopisten till...................... ,, 1,600: —

i sammanhang hvarmed jag anser mig böra nämna, att sådan reglering, som någon gång ifrågasatts under benämning af tjenstgörings-penningar och ålderstillägg, ej synts vara för Justitie-kanslers-expeditionen af behofvet påkallad eller lämplig. Stockholm den 19 November 1873.

C. LEIJONHUFVUD.

Ferd. Ramström.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket- 1874. 53

Jmtitie-kanslers-embeiets stat enligt Kong. Bref om- den 9 Februari 1858, den 5 Oktober 1860, den ‘29 September 1865 och 25 Maj 1875.

Justitie-kansleren..........................K:dr 7,000: —

Epeditions-sekreteraren och Sekreteraren............. ,, 4,000: —

Registrator och Kanslist...................... ,, 2,500: ___

Kopist............................... „ 1,000: —

Dessutom ersättning för cn indragen Kopisttjenst........ 1,000: —

Gratifikations-medel........................ 300: —

Vaktrnästn ren........................... 7 50: —

Några andra sportler förekomma ej inom Expeditionen, än den lösen för diariibevis, som kan tillkomma Registrator!! och som för året i allmänhet ej uppgå till mera än 10 a 15 Riksdaler.

C. LEIJONHUFVUD.

Ferd. Bamström.

Stormäktigste, Aller nådigste Konung!

I skrifvelse den 2 sistlidne September har statsrådet och tillförordnade chefen för Eder Kongl. Maj:ts Justitie-departement, jemte förmälan att de på sednare tider högt uppdrifna lefnadskostnaderna syntes göra oundgängligen nödvändig en allmännare förbättring i statens embets- och tjenstemäns lönevilkor, vare sig genom cn fast löneförhöjning på ordinarie stat eller genom ett tillfälligt, efter nuvarande prisförhållanden lämpadt lönetillägg, samt att frågan ej mindre om beloppet och beskaffenheten af löneförhöjningen borde, så vidt ske kunde, på en gång för samtlige embets- och tjensteman behandlas, bland annat, med åberopande af nådig befallning anmodat Hofrätten att före innevarande månads utgång till Eder Kongl, Maj:t inkomma med det underdåniga förslag i nämnda syftning, som, hvad anginge de i Hofrätten anställde embets- och tjensteman, kunde anses af omständigheterna påkalladt.

Då Hofrätten nu går att fullgöra denna nådiga befallning, torde Hofrätten till en början få vitsorda, att, på sätt i tillförordnade Departementschefens skrifvelse finnes förutsatt, en allmännare förbättring af de i Hofrätten anställde embets- och tjenstemäns lönevilkor är af behofvet högt påkallad; och enär de nuvarande lönernas otillräcklighet icke härleder sig från en blott tillfällig stegring i lefnadskostnaderna, utan från deras småningom fortgående tillväxt, samt någon jemkning vissa löner emellan inbördes äfven synes lämplig, hemställer Hofrätten i underdånighet, att den lönetillökning, som beviljas, må uppföras å ordinarie stat, men att, då ny sådan stat icke lärer kunna till vägabringas förr

54 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1874.

än från och med 1875 års början, ett tillfälligt lönetillägg må anvisas att för nästkommande år utgå efter samma grunder, som komma att för den fasta lönetillökningen göras gällande.

Enligt flera under sednare tider af Konung och Riksdag fastställda lönestater har någon förhöjning i aflöningen, eller såkalladt ålderstillägg, i allmänhet beviljats åt hvarje löntagare efter viss tids tjenstgöring. Hofrätten, som finner rättvisa och billighet härigenom bättre iakttagas än genom sådana lönegrader, som för närvarande, utan afseende å tjenstetid, äro bestämda för Hofrättens ledamöter och notarier, anser nämnda grund böra vid nu ifrågavarande lönereglering tillämpas och utsträckas jemväl till Hofrättens öfriga tjensteman, med undantag måhända för fiskalerne, hvilkas befattningar med afseende å tjenstgöringens beskaffenhet torde vid lönevilkorens bestämmande böra betraktas endast såsom öfvergångsplatser.

För att tillgodose statens rättmätiga fordran att genom den anslagna aflöningen vara förvissad, att det arbete, hvarföre anslaget skett, också varder under alla förhållanden, utan behof af särskilda tillskott, fullgjordt, anser Hofrätten vidare riktigt, att, i likhet med hvad vid åtskilliga andra verk är åsyftadt med så kallade tjenstgöringspenningar, för hvarje tjenst bestämmes ett visst belopp, som tjenstens ordinarie innehafvare skall af sina inkomster afstå, då han af en eller annan anledning icke sjelf bestrider sin tjenst och annan person dertill förordnas, och hvilket belopp skall användas till aflönande af den som tjensten förrättar; börande detta belopp för hvarje tjenst bestämmas så högt, att svårighet antagligen icke kan möta att, åtminstone vid fall af mera tillfällig art, finna lämpliga vikarier, som med ett sådant arvode åtnöjas.

I fråga om lönebeloppen tillåter Hofrätten sig föreslå, att Presidentens lön höjes till 10,000 riksdaler.

Det högsta lönebelopp, hvartill en Hofrätts-ledamot kan komma, tror Hofrätten icke böra anses vara satt för högt, om det bestämmes till 7,000 riksdaler, såsom den slutliga godtgörelsen för det vigtiga, trägna och ansträngande arbete ledamotsbefattningen i Hofrätten medförer. Då göromålen för Hofrättens ledamöter äro hufvudsakligen desamma, och Assessorerne hafva fullkomligt enahanda befattning och ansvar som de Hofrättsråd, Indika icke äro ordförande å afdelning, torde den stora skilnad, som nu förefinnes i lönerna för Hofrättsråden och de yngste Assessorerne icke vara lämplig, utan dessa löner böra bringas i närmare förhållande till hvarandra. På grund häraf hemställer Hofrätten, att aflöningen för Hofrättsråd bestämmes till (5,500 riksdaler och för Assessor till 5,500 riksdaler, med ålderstillägg för hvardera af 500 riksdaler efter fem års tjenstgöring; dock att häraf 150 riksdaler i månaden eller 1,800 riksdaler för helt år skola såsom tjenstgöringspenningar till vikaries aflönande innehållas, då [. tjenstens innehafvare icke sjelf förrättar sin tjenst och annan för honom förordnas.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Brop. N:o 1, om Statsverket 1874. 55

Sekreterare-, Advokatfiskal-, Aktuarie- och Arkivarie-befattningarna äro för den jemna och behöriga gången af göromålen uti ett så stort verk som Hofrätten med derunder lydande inånga underdomstolar af den vigt, att, för erhållande af skickliga personer till bestridande af dessa befattningar, innehafvarne af desamma måste tillförsäkras större inkomster än som för motsvarande tjenster i mindre embetsverk äro behöfliga. Löneförmånerna för de två förstnämnda af berörda befattningar äro äfven för närvarande jemförelsevis större än de, som tillkomma öfrige tjensternännen i Hofrätten äfvensom ledamöterne; och om en jemkning af detta förhållande skall komma att ega rum, synes sådant icke böra ske på det sätt, att desse tjenstemäns lönevilkor minskas. Tvärtom finner Hofrätten önskvärdt att till beredande af ytterligare säkerhet, det innehafvarne af dessa tjenster icke skola finna sig föranlåtna att från sina platser söka förflyttning, åt dem kunde beviljas två ålderstillägg, att utgå det första efter fem och det andra efter ytterligare fem års tjenstgöring.

Sekreteraren, hvilken innehar den mest ansträngande och vDtio-aste befattningen, uppbär för närvarande i lön 2,000 riksdaler och ett ovisst belopp i sportler, men som med säkerhet torde kunna antagas icke komma att, med nuvarande sportelreglering, understiga 4,000 riksdaler. De hafva under de närmast föregående åren, med undantag af det sista, uppgått till icke obetydligt mera, men härtill har i väsentlig mån bidragit icke blott att Hofrätten under särskilda tider varit förstärkt med en sjette afdelning utan ock de svåra år, som i hög grad ökat både rättegångars och lagsökningars antal. I betraktande häraf och att, utom ovissheten af en sportelinkomst, densammas värde ock förminskas derigenom att den ojemnt och sent inflyter, antager Hofrätten, att Sekreterarens inkomster af dylik beskaffenhet, i jemförelse med ett motsvarande belopp i fast lön, icke böra för framtiden beräknas högre än till 4,000 riksdaler; och som Sekreteraren, hvilken icke är lagligen berättigad till någon semester, men icke lärer kunna uthärda med sin ansträngande tjenstgöring utan någon tids ledighet hvarje år, derunder bör med ett erforderligt icke ringa belopp sjelf bekosta sin vikarie; hvartill kommer att tjenstens innehafvare, hvilken allt hittills fått med nära en tredjedel af den fasta lönen bestrida årlig aflöning till en särskild tjenstemedhjelpare, hvars anställande i följd af göromålens mängd visat sig behöfligt utöfver det biträde, som leinnas af den vid sekreterare-expeditionen tjenstgörande Amanuens, sannolikt jemväl hädanefter blifver nödsakad att för enskildt biträde i tjensten använda någon del af sina inkomster, vågar Hofrätten hemställa, att Sekreterarens lön höjes till 2,500 riksdaler och honom tillerkännes två ålderstillägg af 500 riksdaler, det ena efter fem års tjenstgöring och det andra efter ytterligare fem år, men med skyldighet för honom, då han ej sjelf sin tjenst förrättar, att till aflönande af den, som i hans ställe förordnas, af sina inkomster afstå ett belopp, beräknadt efter 150 riksdaler i månaden.

56 Bil. N:o 1 till Kongl. Majrts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverk,et 1874.

Advokatfiskalen åtnjuter nu i lön 2,500 riksdaler och hans sportler torde i medeltal kunna antagas uppgå till nära samma belopp, oberäknadt den särskilda ersättning af 635 riksdaler årligen, som till honom för närvarande utgår, för mistade bötesandelar till följd af nya strafflagens införande. Hofrätten hemställer, att lönen för Advokatfiskalen måtte bibehållas vid förutnämnda belopp, samt honom derjemte tilldelas enahanda ålderstillägg, som för Sekreteraren äro föreslagna, men med skyldighet att till lika belopp och på lika sätt, som i afseende å denne är hemstäldt, bekosta vikaries aflöning.

Aktuarie», hvars sportler kunna beräknas till 1,500 riksdaler, uppbär i lön likaledes 2,500 riksdaler, hvilken lön Hofrätten föreslår att bibehållas, men med tvänne ålderstillägg likasom för Sekreteraren och Advokatfiskalen och med skyldighet att bekosta vikarie efter 100 riksdaler i månaden.

Äfven för Arkivarien, som nu åtnjuter 2,000 riksdaler i lön och omkring 300 riksdaler i sportler, föreslås enahanda lön och ålderstillägg, som för förutnämnde tjensteman, jemte skyldighet att till vikaries aflönande afstå ett, belopp efter 7 5 riksdaler i månaden.

Uti Hofrätten finnas för närvarande femton ordinarie och fem konstituerade Notarier, Indika äro indelade till tjenstgöring hos de tjugu referenterue, och i öfrigt hafva att, fyra på hvar afdelning, bestrida protokollsföringen hvar sin dao- i veckan. Protokollsföringen å den femte dagen i veckan, då Hofrätten

O o o 7

sammanträder, har i allmänhet varit förbehållen åt de extra ordinarie Notarier, som anmäla sig till tjenstgöring i Hofrätten. De konstituerade Notarierne uppbära arvoden af 500 riksdaler om året, samt de ordinarie Notarierne löner, i lägsta graden 1,000 riksdaler, i den andra 1,400 riksdaler och i den högsta 1,800 riksdaler, hvarförutan de samtligo hafva i sportler omkring 500 riksdaler hvardera, deraf andel i domslöseu omkring 400 riksdaler samt det öfriga i behållen inkomst af civila skriftvexlingsmål och från protokollet. Till följd af den lindriga tjenstgöring, som sålunda åligger Notarierne, och som dessutom än vidare för dem underlättas derigenom, att de ganska ofta befrias från protokollsföringen, som då i stället ombesörjes af någon extra ordinarie Notarie, hafva de äfven haft tillräcklig tid öfrig att egna sig åt hvarjehanda andra befattningar och sysselsättningar. Genom denna eftergift uti Notaricrnes tjenstgöringsskvldighet, som till någon del varit föranledd af den ringa aflöningen för densamma, har beredts ökadt tillfälle till öfning för de många extra ordinarie tjensteman, som, för vinnande af en sådan, årligen anmäla sig till tjenstgöring i Hofrätten och, efter att der hafva inhemtat grunderna för protokollsföring och det skrifsätt, som uti beslut af offentlig myndighet bör iakttagas, till stor del öfvergå till tjenstgöring uti andra verk. Den uppfostrande verksamhet, som Hofrätten sålunda utöfvar, torde derföre äfven vara för det allmänna af större betydelse, än som gemenligen erkännes. Men då, enligt hvad erfarenheten ådagalagt, Notarietjenstgöringen bör kunna bestridas af ett mindre antal ordinarie

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Stutsrcrlcet 1874. 57

Notarier, än som nu finnas, och desse sjelfva uppgifva att, i fall af tjenstgöringen i Hofrätten kunde påräknas skäliga inkomster för en anständig bergning, en Notarie skulle kunna bestrida de göromål, som nu utföras af två, finner Hofrätten sig, i anledning af tillförordnade Departements-ehefens framställning om flera tjensters sammanslagning, der så ske kan, böra hemställa, att fem ordinarie Notarietjenster jemte de fem konstituerade Notariernes beställningar i Hofrätten, i mån af afgång, indragas. De tio återstående Notarierne skulle, efter en sådan förändring, blifva ansvarige för hela protokollsföringen, men till någon lättnad uti denna del af deras åligganden samt för beredande af tillfälle till öfning för extra ordinarie Notarier, borde hädanefter som hitintills protokollsföringen å en af sessionsdagnrne förbehållas åt sistbemälde Notarier, hvilka i öfrigt och för såvidt de icke ansåges nog försigkomna för en så sjelfständig verksamhet kunde, för vinnande af sin första utbildning i Hofrättsarbetet, hänvisas till biträdande tjenstgöring hos de ordinarie Notarierne.

Under förutsättning af en sådan anordning, hvarigenom dubbla sportler, emot hvad nu eger rum, skulle tillfalla hvarje Notarie, eller tillsammans 1,000 riksdaler årligen, får Hofrätten hemställa, att Notarielönen bestämmes till 2,000 riksdaler, samt att, i stället för de nuvarande fasta högre lönegraderna, åt Notarierne beviljas enahanda två ålderstillägg, som för Sekreteraren med flere redan föreslagits; börande Notarie vara skyldig att, då någon annan hans tjenst förrättar, dels till honom afstå under tiden fallande sportler, med undantag af domslösen, och dels å sina öfriga inkomster för vikariens aflönande vidkännas afdrag efter 75 riksdaler i månaden. Dessutom anhåller Hofrätten i underdånighet att såsom tillgång till ersättning åt de extra ordinarie Notarier, hvilkas biträde på ofvan antydda sätt fortfarande påräknats, åt Hofrätten hädanefter måtte anvisas ett årligt anslag af 4,000 riksdaler, motsvarande dem, som nu äro anvisade åt extra ordinarie Notarier och till gratifikationer åt extra ordinarie tjensteman.

Detta förslag till Notariernes aflöning kan emellertid icke genomföras så länge alla Hofrättens nuvarande femton ordinarie Notarier vid sina befattningar qvarstå. Jemte det dessa derföre tillsvidare lära vid sina nuvarande löneförmåner böra bibehållas, med samma tjenstgöringsskyldighet och rättighet att uppflyttas i högre lönegrad, som för närvarande, torde billigheten kräfva, att de icke lemnas i saknad af all löneförbättring, hvarföre Hofrätten hemställer, om icke åt hvardera af dem kunde beviljas ett skäligt dyrtidstillägg af 500 riksdaler årligen; kunnande de konstituerade Notarierne, så länge Hofrätten af deras tjenstgöring har behof, godtgöras af det begärda anslaget till extra ordinarie Notarier. Så snart någon ordinarie Notarie afgår, kan en af de återstående, mot öfvertagande af dubbel tjenstgöringsskyldighet, öfverflyttas på den nya staten, intilldess att de fem öfvertaliga befattningarne blifvit indragna.

Bill. till Bilisd. Prof. 1874. 1 Sami. 1 Afä.

58 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

För Hofrättens fem Fiskaler, som hvardera uppbära omkring 250 riksdaler i sportler, får Hofrätten föreslå att lönerna ökas från 1,500 till 2,000 riksdaler, under förpligtelse för hvar och en af dem att till aflönande af vikarie, då sådan är förordnad, afstå sina sportler och 75 riksdaler i månaden.

Sekreteraren, Advokatfiskalen, Aktuarie», Arkivarie!! och Fiskals-expeditionen hafva hvardera behof af ett biträde eller Amanuens, och Hofrätten, som, med afseende å de göromål, som åt dem måste anförtro?; finner 1,200 riksdaler erforderliga för hvar och en af Sekreterarens och Aktuariens samt 800 riksdaler för Advokatfiskalen?, Arkivariens och Fiskals-expeditionens, får derföre föreslå att för nämnda ändamål, hvartill å nuvarande stat finnes upptaget dels 1,800 riksdaler för biträde vid Fiskals-expeditionen och dels 2,700 riksdaler till biträden åt en del andra tjensteman, må beviljas ett anslag af tillsammans 4,800 riksdaler; hvaremot det å Hofrättens stat till adjunktionsarvoden nu uppförda anslag icke vidare blefve behöflig!.

Vid detta underdåniga aflöningsförslag har Hofrätten icke afsett någon förändring i sportelregleringen, dertill Hofrätten icke haft särskild anledning, ocli hvilken frågas fullständiga utredning svårligen kunnat medhinnas inom den för förslagets afgifvande stadgade tid.

Tiden för de af Hofrätten föreslagna ålderstillägg torde böra beräknas från och med början af året näst efter det, under hvilket utnämningen skedde, och nuvarande tjensteinnehafvare få räkna sig till godo den tid de tjensten före den nya statens utfärdande innehaft. Undantagsvis tillåter sig Hofrätten hemställa, huruvida icke åt nuvarande Aktuarie» i Hofrätten kunde beviljas ett dyrtidstillägg för år 1874, ehuru han efter nyss uppgifna grund icke skulle vara dertill berättigad, såsom under år 1869 till sin befattning utnämnd. Aktuarien Johan Fredrik Forsstrand, hvilken, efter att förut hafva varit Notarie i Hofrätten, först vid framskriden ålder förflyttades till sin nuvarande befattning, skulle eljest blifva den ende af Hofrättens embete- och tjensteman, hvilken enligt Hofrättens förslag icke för nästkommande år erhölle någon förbättring i sina löneinkomster.

Jemte uttalande, att Hofrätten icke finner någon vidare indragning eller sammanslagning af tjenster inom Hofrätten kunna ske, än den i fråga om Notariebefattningarne här ofvan föreslagna, har Hofrätten att till fullgörande af nådig föreskrift uppgifva, det Notaricrne i Hofrätten Carl D’Aubigné, Carl Herman Broberg och Frans Krook jemväl innehafva tjenster med lön på stat, de två förstnämnde i Eder Kong]. Majtts Justitie-revisions-expedition och den sistnämnde såsom Notarie i Stockholms Rådstufvurätt, hvarförutan Notarien Julius Ludvig Cöster jemte denna befattning, såsom konstituerad, bestrider en Kopisttjenst i Justitie-revisions-expeditionen, men att ingen annan af Hofrättens ernbets- och tjensteman innehar någon af Konung och Riksdag eller af Riksdagen ensam fastställd lön på stat eller på Stockholms Rådstufvurätt? dermed jemförlig» stat. Ilofrätten antager det icke hafva varit afsedt, att denna uppgift jemväl skolat omfatta

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 59

sådana befattningar inom mer eller mindre allmänna inrättningar och styrelser, som af åtskilliga Hofrättens embets- och tjensteman innehafvas, men hvilkas förenlighet med statens tjenst hittills icke varit ifrågasatt eller skäligen lärer böra ifrågasättas. Om den nu föreslagna indragningen af Notarietjenster inom Hofrättcn kommer att genomföras, lärer med sådan befattning icke vidare kunna förenas någon af de ofvanberörda tjenster, som nu af Notarier innehafvas, och något förbud deremot eller emot andra tjensters förening torde icke vara af nöden. Hofrätten förmenar nemligen, att det allmännas kraf säkrast tillgodoses genom vederbörlig tillsyn, att hvar och en tjensteman fullgör sina skyldigheter, men att i öfrigt åt honom bör lemnas fritt att, så som han finner för sig bäst, använda sin tid och sina krafter.

En tabell, som utvisar för Hofrättens personal, med undantag af vaktbetjeningen, både den nuvarande staten och den af Hofrätten föreslagna, äfvensom protokoll, innefattande de skiljaktiga meningar i frågan, hvilka af en del ledamöter yttrats, varda i underdånighet bifogade.

Med djupaste undergifvenhet framhärda,

Stor mäktigst e, A11 e r n åd i g s t e Konung, Eder Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigstc

tjenare och undersåtar

LOUIS DE GEER.

J. E. GEI J El

O. A, MONTELIUS. CARL J. SCIIONING.

OTTO II. FORSSELL.

F. O. LEUHUSEN.

G. MOBERG.

CARL II. RETZELIUS.

AUG. TORNQUIST. CHR. AHLGREN. N. GRIPENSKÖLD. C. E, BÖÖK.

O. W. STAEL vox HOLSTEIN.

E. Björkman.

Stockholm den 13 November 1873.

Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

GO

För Sve

Bil. Nio 1 till Kongl Majlts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1874.

o f r ä 11.

a) Hiiraf sportler, beräknade till 250 r:dr.

b) Häraf sportler, beräknade till 200 r:dr.

02 Bil. N:o 1 till Kongl Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

Stormäktigstc, Allernådigste Konung!

Enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, meddelad Hofrätten i skrifvelse från tillförordnade Chefen för Justitie-departemcntet af den 2 sistlidne September, får Hofrätten härmed i underdånighet öfverlemna ett förslag till ny aflöningsstat för Hofrätten och angifva grunderna för detsamma samt derjemte, med tillkännagifvande, att icke någon af de i Hofrätten nu anställde ordinarie embets- och tjensteman innehar befattning med lön på annan stat, afgifva utlåtande i hvad mån de på Hofrättons stat upptagne tjenster, med afseende på sin omfattning, kunna anses vara af beskaffenhet, att tjenstgöring äfven på annat håll må utan olägenhet dermed förenas och, i sådant fall, om icke genom flora tjänsters sammanslagning eller på annat sätt arbetet inom Hofrätten ma kunna lämpligen på det sätt ordnas, att hvar tjensteman, under förutsättning, att skälig aflöning honom beredes, må i sin tjenst erhålla motsvarande full sysselsättning och att innehafvande samtidigt af annan aflönad beställning må kunna undvikas.

De göromål, som enligt gällande arbetsordning åligga Hofrättsråd och Assessorer samt Sekreteraren, Advokatfiskalen, Aktuaricn och Arkivarien, anser Hofrätten vara af sådan beskaffenhet och omfattning, att de gifva dessa embetsoch tjensteman, så framt de icke äro begåfvadc med större arbetsförmåga, full sysselsättning och understundom påfordra ett ansträngande arbete, i följd hvaraf de i allmänhet icke åtnjuta mera ledighet från tjenstgöromål än som är behöflig till hvila och fortsatta studier för bibehållande och utveckling af de kunskaper, Indika för en god ämbetsförvaltning erfordras. Vid detta förhållande torde hvarken någon inskränkning i antalet af Hofrättsrads- och Assessorsembetena eller indragning och sammanslagning af Sekreterare-, Advokatfiskal-, Aktuarie- och Arkivarietjensterna i denna Hofrätt böra ifrågakomma.

Deremot har erfarenheten ådagalagt, att Ilofrättens Notarier och Fiskaler i sina tjenstegöromål icke hafva full eller så tillräcklig sysselsättning, att de derför ej skulle kunna medhinna att förvalta andra befattningar; och då det synes vara mest ändamålsenligt och för statsförvaltningen gagnande, att statens tjenster äro så ordnade, att hvar tjenst utgör innehafvarens egentliga yrke, deråt han med nit cell allvar måste egna sin arbetskraft, har Hofrätten ansett antalet af Notnricoch Fiskalstjenster böra minskas.

För tjenstgöringen vid Ilofrättens protokoll och de dermed förenade göromål torde tre Notarier på hvar division vara behöflig» och fullt tillräckliga. Hofrätten villo derför föreslå, att af nu varande femton ordinarie Notarietjenster fem indragas vid blifvande ledigheter och att anslaget till arvoden för biträde vid notariegöromålen bibehålies och förhöjes, så att extra tjenstemän för tjenstgöring såsom Notarier kunde erhålla arvode, motsvarande den del af ordinarie Nota-

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 63

riernas lön, som anses för tjenstgöringspenningar. Genom anslag till såtlane arvoden i stället för lön vunnes icke allenast besparing för statsverket utan äfven den vid uppgörandet af nu gällande stat afsedda förmån, att yngre extra ordinarie tjensteman kunde, för vinnande af öfning och skicklighet, tjenstgöra i Hofrätten utan pcnningeuppoffring och skuldsättning och utan att vara för längre tid bundna och hindrade från tjenstgöring å annan ort.

Sedan brottmålslagstiftningen blifvit förändrad och ett nytt straffsystem antagits samt i följd deraf brottmålen, isynnerhet sådana, som efter underställning eller besvär komma under Hofrätts pröfning, till antal och vidlyftighet minskats, hafva I iskalernas göromål i denna Hofrätt blifvit i betydlig mån inskränkta. Ilo frät ten förmenar derför, att den tjenstgöring, som tillhör Fiskalerna, skulle kunna utan någon öfveransträngning bestridas af tre Fiskaler och att således två Fiskalstjenster böra indragas vid nu varande innehafvares afgång eller befordran till annan befattning, desto hellre som arvode för extra tjenstgöring och biträde vid fiskalsexpeditionen kan anordnas af det för sådant ändamål föreslagna anslag.

Under öfverläggningcn i Hofrätten angående förevarande lönereglering' har ifrågakomma, att Amanuenser till biträde åt Sekreteraren, Advokatfiskalen, Aktuarien och Arkivarie!! skulle upptagas bland Hofrättens ordinarie tjensteman och föreslås till erhållande af lön på stat samt till antalet inskränkas, så att dem bereddes full sysselsättning; men då Amanuenserna icke hafva andra göromål än renskrifning och dermed jemförliga bestyr, som verkställas under inseende och ansvarighet af de embets- eller tjensteman, till hvilkas biträde de blifvit förordnade, samt det icke lärer kunna anses lämpligt eller gagnande, att. yngre tjensteman uteslutande sysselsättas med sådana befattningar, som icke äro instruktiva eller bibringa någon skicklighet till andra mera vigtiga tjenster; och då de förut i Hofrätten befintliga Kanslister, hvilkas tjenstgöring var af likartad beskaffenhet, just derför blifvit indragne och ersatte med extra ordinarie tjensteman, som på viss eller obestämd tid förordnades och, i anseende till göromålens mindre omfattning, vore i tillfälle att understundom samtidigt befatta sig med annan mera bildande tjenstgöring; har Hofrätten föreslagit arvode till Amanuenser, hvilka skulle blifva fyra och. anställas till biträde åt ofvannämnde embets- och tjensteman med skyldighet för den Amanuens, som vore anställd hos Arkivarien, att vid förefallande behof äfven biträda Sekreteraren.

Fnar det icke lärer kunna antagas att någon förändring i nu varande förhållandet emellan penningc- och varuvärdet kommer att framdeles till förmån för det förstnämnda inträffa, desto mindre som erfarenheten visat, att priset på lifsförnödenheter i allmänhet under tidernas lopp alltjcmnt stegras och att penningens värde följaktligen sjunker, har Hofrätten ansett ett tillfälligt efter nu varande prisförhållandcn lämpadt löntillägg för afhjelpande af det ekonomiska betryck, hvari embets- och tjenstemännen i anseende till den högt uppdrifva, lefnadskostnaden nu befinna sig, icke vara tillfyllestgörande eller lämpligt.

64 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj.is Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1874.

Ett sådant tillfälligt lönanslag skulle dessutom otvifvelaktigt, likasom det vid riksdagen 1856 —1858 Hofrättens embets- och tjensteman beviljade s. k. dyrtidstillägg, komma att i den närmaste framtiden öfverflyttas på ordinarie stat. Hofrätten får således i underdånighet hemställa, att den förbättring i lönevilkor, som Eders Kongl. Maj:t finner böra embets- och tjenstemännen förunnas, varder i nåder föreslagen såsom fast lönförhöjning på ordinarie stat.

Den vid löneregleringar för åtskilliga embetsverk bestämda fördelning af lönanslagen i lön, tjenstgöringspenningar och ålderstillägg torde äfven böra tillämpas vid en ny lönereglering för Hofrättens embets- och tjensteman, desto hellre, i afseende på tjenstgöringspenningar, som genom bestämmande af sådane dels annan löneförhöjning för en del af Hofrättens embets- och tjensteman ej blefve erforderlig och dels en besparing för statsverket uppkomme derigenom, att vid tjenstledighet godtgörelse till vikarie skulle utgå af tjenstgöringspenningarne samt i följd deraf nu varande anslagen till adjunktionsarvoden och gratifikationer åt extra ordinarie tjensteman och vaktbetjente kunde indragas.

Ålderstillägg finnes väl i nu gällande stat af sådan beskaffenhet, att ett bestämdt antal löner i olika grader är anslaget åt Assessorer och Notarier och att de yngre af dessa embets- och tjensteman uppflyttas i högre lönegrad i mån af äldres afgång utan hänsigt till längre eller kortare tjenstetid. Denna uppflyttning måste likväl blifva alltför mycket beroende af tillfälligheter, i följd hvaraf ganska ofta en obillig och oskälig, af tjenstetiden oberoende olikhet i löneförmåner förefinnes emellan embets- och tjensteman, som innehafva alldeles lika befattning. De häraf uppkommande missförhållanden skulle försvinna och en större trygghet för framtiden beredas embets- och tjenstemännen, om i allmänhet tjenstetiden lades till grund för uppflyttning^ i högre lönegrad utan afseende på äldre embets- eller tjenstemans afgång. Hofrätten har derför funnit sig böra föreslå, att de här anställde ordinarie embets- och tjensteman berättigas till lönförhöjning efter fem års tjenst, dervid tiden skulle räknas från och med början af kalenderåret näst efter det, hvarunder embetet eller tjensten erhållits.

Häremot kan visserligen anmärkas, att Hofrättens lönestat ej blefve alldeles lika det ena året som det andra; men denna till beloppet ringa skiljaktighet synes ej medföra någon olägenhet, desto mindre som lönestaten för hvart år, hvilket numera utgör en särskild statsregleringsperiod, kunde med noggrannhet beräknas.

För Notarierna synes Hofrätten hafva frångått sin ofvannämnda åsigt angående ålders tillägget i så måtto, att två lönegrader utan hänsigt till tjenstetiden blifvit föreslagna, och det torde hafva varit mera principenligt, om för Notarierna i stället föreslagits två ålderstillägg, ett efter fem och ett efter tio års tjenstetid; men derigenom skulle, vid det förhållande, att flera än fem Notarier för närvarande och antagligen äfven i framtiden innehaft sina tjenster längre tid än tio år, statsverket få vidkännas en högre utgift; och då de fem äldste Notarierna

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874, 65

städse hunnit till en temligcn långt framskriden ålder samt icke kunna påräkna någon vidare befordran, liar det funnits skäligt, att dem tilldelades högre löner iin de fem yngre.

Den prisstegring på lifsförnödenheter, som visserligen gör en allmännare förbättring i statens enibets- och tjenstemåns lönevilkor oundgängligen nödvändig’, är, vid jemförelse med förhållandet 1858 och 18G3, då den för Hofrätten nu gällande lönc-stat bestämdes, ganska hög. Den uppgår till respektive trettio, femtio och till och med ett hundra procent, och torde åtminstone 50 procent kunna antagas såsom medeltal. Hofrätten har dock icke ansett sig nu kunna föreslå en så stor förhöjning i lönestaten, men sökt att bestämma lönerna så, att embetsoch tjenstemännen måtte kunna påräkna en tarflig utkomst, och att fog til! anmärkning om högt stegrade anspråk icke skulle finnas, då i betraktande toges icke allenast den under senare tider högt nppdrifna lefnadskostnadcn utan äfven den tillökning i inkomster, som tillgodokommit ledamöter och tjensteman i åtskilliga stadsdomstokr samt jemväl industriidkare, handtverkare, jordbrukare och i enskild tjenst eller hos bolag anställda personer, till och med tjenstehjon och daglönare, hvilka samtligen inkomster under tiden, sedan nu varande lönestat för Hofrätten antogs, ökats i jemförelsevis mycket högre grad än löneinkomsterna för Hofrättens embete- och tjensteman, i fall det av Hofrätten nu uppgjorda underdåniga förslag till ny aflöningsstat blefve gällande. Enligt detta förslag skulle anslaget till Hofrättens aflöningsstat ökas med femtiofyratusen etthundra riksdaler eller i det vid 1875 års början gällande mynt femtiofyratusen etthundra kronor utöfver nu anslagna summan etthundrasextioniofusen niohundra riksdaler, hvilken tillökning utgör 31.8 procent och således icke motsvarar förhöjningen i lefnadskostnadcn.

Da, enligt den nu ifrågakomma löneregleringen, fem Notarier och två Fiskaler skulle indragas, och den föreslagna aflöningsstaten således ej kunde i sin helhet tillämpas förr än dessa tjensteman eller äldre Notarier och Fiskaler afgått eller vunnit befordran till andra tjänster, skulle under tiden erfordras en särskild anordning eller öfvergångsstat för de afgående Notarierna och Fiskalerna. Denna torde kunna uppgöras sålunda, att dessa Notarier och Fiskaler finge, till dess de afginge eller genom äldre tjenstemäns afgång uppflyttades till de Notarieeller Fiskalstjenster, som kom me att bibehållas, åtnjuta sina nu innehafvande löner samt såsom lönförhöjning, Notarierna föreslagna arvodet till extra ordinarie Notarier och Fiskalerna arvodet till biträde vid fiskalsexpeditionen, hvilken lönförhöjning skulle utgöra tjenstgöringspenningar. Till en sådan öfvergångsstat. erfordras ett sårskildt anslag på åttatusen riksdaler, motsvarande nu varande lönerna till de fem yngste Notarierna och två Fiskaler, hvilket anslag skulle minskas och upphöra i den mån de tjensteman, som deraf undfinge löner, afginge eller uppflyttades.

Bill. till JRiksd. Prof. 1874. 1 Band. 1 Afä.

66 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. B rop. N:o 1, om Statsverket 1874.

För vaktbetjeningen, som ej niimnes i den från Chefen för Justitie-departementet ankomna skrifvelse, har Hofrätten ändock ansett sig böra föreslå löneförhöjning, hvilken skulle utgöra tjenstgöringspenningar.

Beträffande tiden för lönförhöjningens inträdande, så enär lönestat för nästkommande år blifvit fastställd, och någon ny ordinarie stat, omfattande lönförhöjning, icke synes kunna för samma år uppgöras, men förbättring af embetsoch tjenstemännens lönevilkor äfven för nästa år torde finnas oundgängligen nödvändig, hemställer Hofrätten i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om icke allenast en ny aflöningsstat för Hofrätten från och med år 1875 i öfverensstämmelse med det af Hofrätten nu uppgjorda förslag, utan äfven anslag för år 1874 till en lönförhöjning för Hofrättens embets- och tjensteman, motsvarande den löntillökning, som det underdåniga förslaget innehåller.

För jemförelse emellan nu gällande aflöningsstat och den Hofrätten i underdånighet föreslagit, bifogas underdånigst en särskild uträkning, hvari lönerna beräknats med afseende på den tid, Hofrättens embets- och tjensteman innehaft sina befattningar vid 1875 års början, samt jemväl de extra inkomster eller så kallade sportler blifvit upptagna, som åtskilliga embets- och tjensteman af sina befattningar årligen åtnjutit och kunna påräkna.

Det vid detta ärendes behandling förda protokoll varder i underdånighet bilagdt.

Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärda,

Stormäktigste Allernådigste Konung!

L. von SYDOW.

F. W. BJÖRKMAN. CLAES WESTRINCt. A. ECKERMANN.

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste tjenare och nndersåter

J. Å. LE MC HEN.

A. GRANFELDT. CARL S. QUECKFELDT.

C. FREIDENFELT. H. G. von GEGERFELT.

A. I). ANDERSSON. BIRGER HESSLE.

CARL BACKMAN. IS. LOTHIGIUS.

C. A. F. LEJMAN.

H. A. UGGLA.

CARL FAGERBERG.

G. J. KORSELL.

C. L. SCHÅNBERG. P. G. RUNBÄCK.

CHR. L. HESSLE. O. BERGIUS.

Jönköping den 24 November 1873.

Gustaf Svalander,

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj.is Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1874. 67

Underdånigt förslag; till aflöningsstat för Göta Hofrätt.

C' O O

L ö ii e r.

1 President......................... Kronor 10,000: —

1 Hofrättsråd........................ „ 6,500: —

9 D:o ....................... „ 58,500: —

1 Assessor........ „ 5,500: —

14 I):o ......................... „ 77,000: —

1 Sekreterare........................ ,, 6,200: —

1 Advokatfiskal...................... ,, 4,200: —

1 Aktuarie..... ,, 2,400: —

1 Arkivarie........................ ,, 2,400: —

1 Notarie.......................... ,, 2,400: —

4 D:o .......................... „ 9,600: —

1 Notarie.......................... ,, 1,900: *—

4 D:o .......................... ,, 7,600: —

1 Fiskal.......................... „ 1,900: —

2 D:o .......................... „ 3,800: —

1 Vaktmästare....................... ,, 700: —

1 Hofrättspost....................... ,, 500: —

4 D:o ....................... „ 2,000: —

Anm. Efter fem års tjenst ökas lönerna vid nästpåföljaude års början för Hofrättsråd, Assessor och tjensteman med 500 R:dr samt för Yaktbetjent med 100 li:dr, hvilken tillökning för nuvarande einbets- och tjensteman samt vaktbetjening

vid 1875 års början skulle uppgå till . .......... 14,300: —

Af alla lönerna utom Presidentens anses en del såsom tjenstgöringspenningar, nemligen för Hofrättsråd och Assessor 1,800 K:dr, för Sekreterare och Advokatfiskal 1,200 R:dr, för Aktuarie, Arkivarie, Notarie och Fiskal 900 R:dr samt för Vaktbctjcnt 200 11:dr.

Af dessa lönandelar utgå arvoden till vikarier, då sådana erfordras.

Arvode it.

1 Extra ordinarie Notarie....................... 900:

4 D:o ...................... 3,600: —

För biträde vid Fiskalsexpeditionen................. 1,500: —

Till Amanuenser för biträde åt Sekreteraren, Advokatfiskalen, Aktu-

arien och Årkivarien...................... 3,600: —

Summa Kronor 224,000: —

68 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj.is Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1874.

Uträkning ock jomiövelsehibell, angående ken för Kongl. Maj:ts och Rikets Göta Hof " nådig a befallning af laoiraicen ar 18/;) uppgjorda förslag till ny aflöningsstat för år 1875, äfvonso befattningar årligen åtnjutit och kan påräkna.

Nuvarande aflöning.

Lön.

I Sportler, j ! medeltal j

för j 8 nunna.

! 18 G S — i 872.

4.500 18,000

4.000 4,000

3.500 14,000

2.000 2,000 1,800 7,200 1.400 5,0)00 1,000

1.500 1,500

1.500 3,000 1,800 1,500

169,900

R:dr.

2.500 1,600 1,600

4 00 700 2,800 700 2,800 7 00 2,800 200 200 200 400

4.500 18,000

4.000 4,000

4.000 8,600

2.4 00

10.000 2,100 8,409 1,700 6,800 1,700 1,700 1,700

3.4 00

1.500 8,000 1,800

President . Hofrättsråd Di t o Dito Dito

1 Assessor

Dito

Dito

Dito

Dito

Dito

Dito

Dito

Sekreterare .

1 Advokatfiskal

Aktuarie...................

Arkivarie.....................

Notarie...................

Dito ..................

Dito ...................

Dito ...............

Notarie ............

Dito .................

Fiskal........

Dito ........

Dito ............' L L"

Dito .................

Arvoo.e för biträde vid Notariegöroinålen.....

Avvocto dir bitiv.de vid fiskalscxneditionon .... A:\eue tul amanuenser iör biträde åt Sekreteraren, A dj unktion smedel.......

Advokatfiskal

Pillönningeii ol,100 Kronor.

Anm.

ställ■ ,1 l ; | ; r Aongl. J'rm Dn SI. December 107.',, don 23 Xorembcr 18

ko nitö £ni ö , T""S *’rlaUrn>T,* öomkolo/pennmgar stod!,, erläggas da renoverade exenmlar

, km d o O :;h - b^!,lnmd btviad) fbr.dag tillny3 löue,;±ater för Ilofrarternas tjenstemä

ÄfW^rT- i en ui.pg.ck ,m,lor ar is72 till vid pass åttahundra viks,!,der, kommer sannolikt a ftL ÄÄT 1 Advokatöskuem blttrande sport,er och, da dessa 1 följd deraf kunme att betydli

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. N:o i, om Statsverlet 1874. 69

*d riksdagavno 1850—1858 ocli 1862—1863 fastställda aflöningsstat och det enligt Kongl. Haj:ts e extra inkomster eller s. k. sportler, som en del af Hofrättens embets- och tjensteman af sina

Aktuarien och Arkiyaricn. . . .

Summa Kronor

Föreslagen aflöning.

So anmärkning här nedan.

indrages.

indragas.

indragas.

indragas.

indragas.

c Ii deli 27 Oktober 1820 ansetts berättigad att af Häradshöfdingar oeb Bådstuf vurätter uppbära en till beloppet obeomböcker till Hofrätten eller Advokatiiskalsernbetet insändes. Denna inkomst, hvilken äfven tagits i beräkning af den ar årligen minskats derigenom, att vederbörande underlåtit insända någon sådan afgift och Advokatiiskalen ej funnit ortfarande 'minskas ocli slutligen upphöra samt synes vara mindre lämplig. Hofrätten bar derför cj beräknat någon kas, i stället föreslagit förhöjning i lönen med femhundra Kronor utöfver de såsom tjenstgöringspeuningar ansedda

70 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 187d.

Stor in ä k t i g s t e, Alle r n å d i g s t e Ko n u n g !

Det underdåniga yttrande, Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss den 2 sistlidne September infordrat angående förbättring i aflöningen för de i Hofrätten anställde em bets- och tjensteman, med mera, får Hofrätten härmed afgifva.

Sedan do aflöningsstater för Hofrätten, som omförmälas i Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 9 Februari 1858 och den 29 September 1863, fastställdes, hafva, till följd af prisförhöjning å nära nog alla förnödenheter, lefnadskostnaderne så uppdrifvits, att de för Hofrättens embets- och tjensteman anvisade inkomster numera äro otillräckliga för en anständig utkomst. Öfverhufvud kan antagas, att lefnadskostnaden nu är femtio procent högre än för endast tio år tillbaka, och det torde komma att visa sig, att prisen å flora oundgängliga förnödenheter ännu icke nått sin höjd. På det Hofrättens embets- och tjensteman icke må sakna det oberoende i ekonomiskt afseende, som för en tjensteman bör förefinnas, lärer framställning om cn efter tidsförhållandena lämpad förbättring i deras aflöning vara af behofvet högeligen påkallad; och då nedsättning i lefnadskostnaden icke är att förutse, torde denna förbättring icke böra blifva blott tillfällig. Hofrätten anser sig i följd häraf böra i underdånighet anhålla, det Eders Kong]. Maj:t ville bereda Hofrättens embets- och tjensteman samt vaktbetjening erforderlig förbättring i deras aflöning och att denna löneförhöjning må varda uppförd på ordinarie stat.

Vid uppgörande af det förslag till ny lönestat för Hofrätten, som här nedan kommer att framställas, har Hofrätten ansett sig böra jemväl föreslå åtskilliga afvikelser från de grunder, som hittills blifvit följde; och får Hofrätten nu först redogöra härför.

De till Hofrättens ledamöter, tjensteman och vaktbetjente från statsverket direkt utgående medel torde böra delas i lön och tjenstgöringspenningar. Hvad som i sistnämnda egenskap utgår bör tillkomma den, som utöfvar befattningen, ehvad han är ordinarie innehafvare af densamma eller vid inträffande ledighet eller förfall tjenstgör såsom vikarie. Om föreskrift i denna riktning varder meddelad, torde nu gällande stadganden om skyldighet för innehafvare af tjenst att i vissa fall till vikarie afstå någon del af lön böra förfalla och särskihlt anslag till aflöning åt adjungerade ledamöter blifva obehöflig!.

Hittills hafva inom åtskilliga klasser af Hofrättens ledamöter och tjensteman varit fastställde olika lönegrader, inom hvilka uppflyttning egt rum i mån af äldres afgåns;. Älderstillägg i denna ordning kan emedlertid icke anses komma alla i lika mån till godo. Hofrätten, som anser lämpligt, att älderstillägg tillkommer samtlige dess ledamöter, embets- och tjenstemän, endast med nedan.

Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 71

nämnde undantag, föreslår att viss tjenstetid må berättiga till åtnjutande af sådant tillägg och att denna tid fastställes till fem år. I afseende å ledamöterne torde ålderstillägg böra ifrågakomma endast en gång i hvarje tjenstegrad, men bland tjenstemännen två gånger. För Fiskalerne föreslår Hofrätten likväl icke ålderstillägg af den anledning, att Fiskalstjensterne måste anses såsom öfvergångsplatser, på hvilka ingen bör längre tid qvarstå.

De göromål, som i donna Hofrätt nu finnas fördelade på Aktuarien och Arkivarie!), il ro af den beskaffenhet att de lämpligen kunna öfverlcmnas åt en tjensteman. Hofrätten föreslår i följd häraf, att Aktuarie- och Arkivarietjensterna sammanslås och att lön bestämmes för båda befattningarne gemensamt.

Tjenstgöringen vid Hofrättens protokoll har hittills på hvarje afdelning uppehållits af tre ordinarie Notarier samt en extraordinarie, hvilken sistnämnde fått uppbära hälften af det på Hofrättens stat uppförda anslag till biträde vid notariegöromålen. Hofrätten finner att notarietjenstgöringen kan på hvarje afdelning bestridas af endast tre personer; och som dessas anställning bör vara fast, anser Hofrätten att, med bibehållande af tre ordinarie notarier för hvarje afdelning, det nu utgående anslag till biträde vid notariegöromålen kan indragas.

I anledning af hvad ofvan blifvit yttradt i fråga om tjenstgöringspenningar och då Fiskalerne, med den högre aflöning Hofrätten här nedan föreslår, böra sjelfve bekosta renskrifning af sina expeditioner, hemställer Hofrätten jemväl, att anslaget till renskrifning och annat biträde vid Fiskals-expeditionen må indragas.

Hvarken Advokatfiskal eller Aktuarien och Arkivarien lära kunna undvara biträden vid förrättandet af sina tjenster. Med afseende på beskaffenheten af detta biträde anser likväl Hofrätten att dertill icke fordras juridiskt bildade personer, hvarföre det, ej eller är nödigt att af Hofrätten förordnade amanuenser härtill användas. Vid löneförslaget i afseende å nämnde tjensteman förutsätter Hofrätten att de sjelfve skola anskaffa och aflöna de biträden de behöfva, hvarföre ock anslaget till amanuenser blifvit nedsatt till det belopp, som för Amanuens åt Sekreteraren är erforderligt.

Anslag till gratifikationer åt extra ordinarie tjensteman och vaktbetjente anser Hofrätten, till följd af förslaget om tjenstgöringspenningar icke vidare af nöden.

Då vikarie förrättar tjenst och derför uppbär de så kallade tjenstgöringspenningarne bör han icke vara berättigad till de tjensten åtföljande sportler, som uppbäras och redovisas af den i Hofrätten anställde försäljningsman af expeditioner, derest icke i särskildt fall annorlunda förordnas.

Samtlige sportelinkomster i Hofrätten anses efter medelberäkning, vid tillämpning af ofvan föreslagna förändring i afseende å tjenstemännen, komma att årligen utgöra:

72 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverlcet 1874.

fur Sekreteraren............................ 2,000 R:dr.

)) Advokatfiskal.......................... 200 )>

» en Fiskal............................. 400 ))

en Notarie............................ 1,000 ))

)) Aktuarien och Arkivarien.................... 400 »

)) Vaktmästaren........................... 400 »

)) en Hofnittspost................... 400 »

Med tillämpning af ofvanståcndc grunder föreslår nu Hofrätten, att på ny stat uppföras följande belopp:

Enär sammanslagning af Aktuarie- och Arkivarictjensterne ej kan ske förr än vid inträffande ledighet, men nuvarande innehafvarne af dessa tjenster tarfva förbättring i deras aflöning, hemställer Hofrätten, att, intilldess ifrågasatta sammanslagningen kan ega ruin, Aktuarien och Arkivarien må hvar för sig erhålla årligen, utöfver nu på stat uppförde löner, såsom tjenstgöringspen-

ningar 1,200 E:dr. Från den tid, sådan förmån kommer dessa tjensteman till

godo, afser Hofrätten att anslag till Amanuens åt dem ej bör utgå.

De förhöjde aflöningsbelopp, Hofrätten här ofvan föreslagit, torde, äfven

om de beviljas till uppförande på ordinarie stat, icke i denna ordning kunna

utgå för år 1874, men då behofvet af löneförbättring är trängande, hemställer

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 73

Hofrätten att de förhöjda beloppen må för år 1874 tillkomma Hofrättens personal i form af dyrtidstillägg.

Notarien i Hofrätten L. Wihlborg innehar derjemte med Eders Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd auditörstjensten vid Norra Skånska Infanteri-regementet; och så länge sistnämnde tjenst icke kräfver mer arbete än för närvarande är fallet, anser Hofrätten ej hinder för Wihlborg att fortfarande innehafva båda befattningarne. Sedan högre löner enligt ny reglering kommit Hofrättens embets- och tjensteman till del, torde det allmänna stadgande böra meddelas, att de icke må samtidigt innehafva befattning med lön på annan stat.

Följande på Hofrättens nu gällande stat uppförda poster, nemligen:

till arvoden för biträde vid notarietjenstgöringen .......... 1,000 R:dr.

)) arvoden för renskrifning och annat biträde vid Fiskalsexpeditionen 600 ))

)) gratifikationer åt e. o. tjensteman och vaktbetjente........ 600 t)

och adjunktionsmedel.......................... 900 ))

varda icke under nästkommande år lyftade förr än sig visat hvad afseende Ilofrättens förslag till löneförbättring för samma år kan tillvinna sig.

Slutligen får Hofrätten, till jemförelse emellan nuvarande aflöningsförhållanden och det, som skulle uppkomma, derest föreslagne nya grunder tilllämpades i afseende å de nu i Hofrätten anställde embets- och tjensteman, åberopa den härvid fogade tablå.

Med största undersåtliga vördnad, nit och trohet framhärda,

S tor m äk ti g st e, All er n ådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste och tropligtigste tjenare och undersåter

T II. MONCK apBOSENSCHÖLD.

G. BERGENSTRÅHLE. C. HAGERMAN. F. CAS. WREDE.

C. C:heim GYLLENSKÖLD. FR. O. NILSON. A. TH. ANDERBERG.

A xel Leth.

Christianstad den 20 November 1873.

Bih. till Riksd. Prot. 1874. 1 Samt. 1 Afd.

74 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

T

till jemförelse emellan afiöningsförhållandena i Hofrätten öfver Skåne och Blekinge enligt den år tillämpning i afseende å de vid 1873 års slut i Hofrätten anställde embets- och tjensteman.

Enligt äldre Staten:

75 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj.is Nåd. Trop. N:o~l,

B L A.

1873 gällande stat och det som skulle uppkomma, derest af

omTStatsverket 1874. Hofrätten föreslagen ny

stat

vunne

Enligt föreslagna Staten:

endast till Amanuens

åt Sekreteraren.

76 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1874.

Stormäktigste,

A Hem ådigs te Konung!

befallning,

nådio;

O

Sedan Chefen för Eders Kongl. Maj:ts Justitie-departement, uppå

uti skrifvelse den. 2 sistlidne September gifvit Krigshofrätten tillkänna att, på det alla frågor om förbättring i statens civila embets- och tjenstemäns löneförmåner, som före instundande riksdag väckas, måtte, så vidt ske kunde, samtidigt behandlas och före riksdagens början hos Eders Kongl. Maj:t anmälas, Krigshofrätten, för den händelse någon framställning i nämnda syftning, hvad de i Krigshofrätten anställda embets- och tjenstemän anginge, an-

såges af omständigheterna påkallad, egde dermed före innevarande November

månads utgång ^ &

får, i anledning häraf,

Krigs-

till Eders Kongl. Maj:t inkomma, hofrätten underdånigt yttrande nu afgifva.

Då den småningom uppkomna och för närvarande till ytterlig grad stegrade förhöjning å kostnaderna för allt, som till lefnadsförnödenheter räknas, är allmänt känd, och uppenbart är att, till följd af denna prisstegring, den löneinkomst, som för embets- och tjensteman under en tid, då lefnadskostnaden i allmänhet ej uppgick till mera än ungefär hälften emot hvad nu är fallet, ansågs vara tillräcklig för beredande af en tarflig utkomst, numera dertill ej kan förslå, samt Eders Kongl. Maj:t ock derför i nåder lemnat tillfälle åt statens civile embets- och tjenstemän att samtidigt få inför Eders Kongl. Majtt framlagda sina önskningar om förbättring i nuvarande löner, anser Krigshofrätten sig här ej vidare behöfva framhålla nyssnämnda bekymmersamma förhållande såsom talande för att äfven åt. Krigshofrättens embets- och tjenstemanriapersonal skälig förhöjning i dess ringa aflöning måtte förunnas, utan torde det i nåder tillåtas Krigshofrätten att endast, efter en kort redogörelse för nuvarande aflöningsförhållanden inom Krigshofrätten, få i underdånighet uppgifva de förändringar i desamma, hvilka Krigshofrätten, med föranledande af Justitie-departementets skrifvelse, anser vara af omständigheterna påkallade.

Enligt Eders Kongl. Majtts nådiga skrivelser till Krigshofrätten den 21 Maj och den 7 September 1869, den 20 Maj 1870 och sednast den 23 Maj 1873, uppgår Krigshofrättens aflöningsstat för närvarande till af 12,241 Riksdaler 50 öre, deraf

Krigshofrättsrådet, lön.....................R:(]r 4,500:

Sekreteraren, lön...............R;dr 2,500: —

renskrifningsarvode...... » 150:

Krigsfiskalen, lön.....................

två Kanslister, hvardera, lön 7 74 R:dr 50 öre.....

Väbeln eller Vaktmästaren, lön..............

Hofrättsposten, lön...................

E. o. tjenstemän och vaktbetjente såsom gratifikation . .

till

»

))

))

))

»

))

)>

»

»

»

))

»

en summa

2,650

2,500

1,549

50.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1874. 77

hvarjemte en hvar af Kanslisterne och vaktmästarne åtnjuter ljuspenningar; men enligt högstberörda skrivelser af åren 1869 och 1870 är vordet bestämdt, att kanslistbefattningarne och en vaktmästaresyssla skola indragas, de förra vid innehafvarnes afgång och den sednare vid endera af vaktmästarnes afgång, äfvensom att dels för ombesörjande af renskrifningen inom Krigshofrättens kan 8\ och Krigsfiskals-expeditionen, hvilken renskrifning för närvarande bestrides af Kanslisterne, arvoden skola utgå till Sekreteraren med 800 Rtdr, deraf han på grund af Eders Kong], Maj:ts nådiga skrifvelse den 7 September 1869, såsom redan nämndt är, årligen uppbär 150 R'.dr, och till Krigsfiskalen med 200 R:dr, dels ock att, då den ena vaktmästaretjensten indrages, den qvarvarande vaktmästarens lön höjes till 600 R:dr, utan beräkning af ljuspenningar; och skulle således, då de afsedda indragningarne skett, anslaget till Krigshofrätten, nemligen:

för Krigshofrättsrådet, lön.......................R:dr 4,500: —

)) Sekreteraren, lön................R:dr 2,500: —

renskrifningsarvode...... )) 800: — ,

» Krigsfiskalen, lön................R:dr 2,500

renskrifningsarfvode...... » 200

3,300: —

)) Vaktmästaren, lön. . . . och åt e. o. tjensteman och

raktbetjente.............. ))

Beträffande nu de förändringar i ofvannämnda aflöningsanslag, hvilka Krigshofrätten anser böra ifrågakomma, så och då Krigshofrätten delar den åsigt, som på sednare tid synts allt mera göra sig gällande i fråga om lämplig reglering af embets- och tjenstemäns lönevilkor, att lönen bör för innehafvare af embete eller tjenst efter viss bestämd tjenstetid med visst belopp ökas och utgå hufvudsakligen såsom fast lön, men till någon mindre del såsom tjenstgöringspenningar, hvilka sistnämnda skulle tillkomma den ordinarie innehafvaren af embete eller tjenst, då han vore i utöfning af sin befattning, men för den tid, han af en eller annan orsak åtnjöte tjenstledighet, den, som under tjenstledigheten embetet eller tjensten bestridde, får Krigshofrätten, utgående från denna åsigt samt med fästadt tillbörligt afseende på å ena sidan vigten af de göromål, hvilka åligga Krigshofrättens civila embets- och tjensteman, och å den andra ej mindre omfattningen af samma göromål, jemförda med dessa embets- och tjenstemäns vederlikars i andra embetsverk, än ock hvad enligt Krigshofrättens förmenande till bestridande af lefnadskostnaderna för personer uti ifrågavarande embets- och tjenstemäns ställning i det allmänna, äfven med iakttagande af all sparsamhet, erfordras, underdånigst föreslå, att årliga aflöningen för Krigshofrättens civile embets- och tjensteman måtte, med ålderstillägg för en hvar af dem efter fem års tjenstetid af 500 R:dr samt med beräkning af en vis3 del utaf lönebeloppet såsom tjenstgöringspenningar, vid hvilkas bestämmande synes böra

78, Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

tagas i betraktande att ej någon af Krigshofrättens civile embets- och tjensteman lämpligen kan komma i åtnjutande af semester, fastställes sålunda:

under första efter första

fem åren. fem åren.

Hvad åter angår de tvänne kanslisttjensterna, så enär dessa, enligt hvad ofvan är nämndt, skola vid nuvarande innehafvarnes afgång indragas, har Krigshofrätten väl ansett någon lönereglering för dem ej kunna ifrågakomma, men deremot funnit sig böra underdånigst hemställa, att begge Kanslisterne, af hvilka den ene, Kammarjunkaren Justus Christoffer von Lindecreutz är född år 1802 och således öfver 70 år gammal samt, då han till kanslist utnämndes år 1827, innehaft tjensten i 46 år, och den andra, Kammarherren Axel Fredrik Liljenstolpe, hvilken år född år 1810 och inträdde i statens tjenst år 1830 och alltså nu räknar 63 lefnadsår och 43 tjensteår, efter det han år 1846 till kanslist befordrades innehaft tjensten i 27 år, måtte, med bibehållande såsom pension för en hvar af dem af de löneförmåner, hvaraf han för närvarande är i åtnjutande, eller 793 R:dr 70 öre, på Allmänna Indragningsstaten öfverflyttas från och med år 1875, och att, då vid sådant förhållande ombesörjandet, af renskrifningen inom Krigshofrättens kansli och Krigsfiskals-expeditionen skall af Sekreteraren och Krigsfiskalen öfvertagas, de för detta ändamål redan bestämda arfvoden, för Sekreteraren 800 R:dr och för Krigsfiskalen 200 Rtdr, måtte få från och med sistnämnda år utgå.

I öfverensstämmelse med hvad nu blifvit i underdånighet föreslaget, skulle utgiften å Andra Hufvudtiteln för Krigshofrätten under år 187 5 blifva: Krigshofrättsrådets lön, vid det förhållande att undertecknad, Rhodin, som år 1853 tillträdde befattningen, således innehaft den i tjugo år li:dr 6,000: — Sekreterarens lön, enär nuvarande Sekreteraren Johan August Wallensteen, som till tjensten utnämndes den 16 November 1869, vid 1875 års början innehaft densamma öfver fem år............................. D 4,000: —

Transport R:dr 10,000: —

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o l, om Statsverket 1874. 79

Transport R:dr 10,000:

Krigsfiskalens lön, vid det förhållande att nuvarande Krigsfiskalen Friherre Magnus Armfelt, som till tjensten befordrades år 1860, innehaft den i tretton år......... )) 4,000

En vaktmästares lön.......................... » 516

En d:o d:o.......................... » 376

Gratifikation till e. o. tjensteman och vaktbetjente........ )) 150

samt renskrifningsarvoden till Sekreteraren . . . R:dr 800: —

till Krigsfiskalen ... )) 200:

50.

hvilket belopp öfverstiger nuvarande statens slutsumma med................................

tjensteman, äfven om den, såsom [.Krigshofrätten vågar hoppas, varder gillad, icke kan träda i gällande kraft förr än från och med början af år 1875, men den orsak, som föranledt frågan om löneförbättring för statens civile embetsoch tjensteman i allmänhet eller de högt uppdrifna prisen på alla lefnadsförnödenheter, redan nu förefinnes och gör det högeligen önskvärdt att äfven för nästinstundande år 1874 behöflig löneförbättring blifver beredd, tillåter Krigshofrätten sig underdånigst anhålla, att från och med början af sistnämnda år ett dyrtidstillägg till Krigshofrättens nedannämnde civile embets- och tjenstemäns nuvarande löner måtte, efter den beräkning, som här ofvan följts i framställda löneregleringsförslaget, beviljas, nemligen:

för nuvarande Krigshofrättsrådet med . ...............R:dr 1,500:

)) )) Sekreteraren med ................ » 1.062:

Krissfiskalen

med................ )) 1,500

50.

hvarjemte Krigshofrätten, under förutsättning att de tvänne Kanslisterne ännu under år 18 74 qvarstå i tjenst, anser sig billigtvis ej kunna underlåta att i underdånighet till Eders Kongl. Maj:ts nådiga bepröfvande öfverlemna, huruvida något dyrtidstillägg för samma år äfven må komma dessa tjensteman till godo, i hvilket fall sådant tillägg synes lämpligast kunna bestämmas för hvardera af Kanslisterne till 2 60 R:dr, motsvarande ungefär trettiotre och en tredjedels procent af kanslistlönen.

Då Krigshofrätten nu till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnar ofvanberörda på tidsförhållanden och efter Krigshofrättens förmenande på billighet grundade förslag till reglering af Krigshofrättens civile embets- och tjenstemäns lönevilkor, anhåller Krigshofrätten i djupaste underdånighet att Eders Kongl. Maj:t, nådigst behjertande hvad der blifvit framstäldt, täcktes åt ifrågavarande embets- och

80 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1874.

tjensteman bereda en väl behöflig förhöjning 1 deras nuvarande knappa löneinkomster.

Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

TJnderdånigste, tropligtigste tjenare och undersåter

S. A. SANDELS.

J. RHODIN. P. E. AHLGREN. MALTE ROOS.

THORB. MORÉN.

J. A. Wallensteen.

Stockholm den 25 November 1873.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Jemte det Fångvårds-styrelsen har att göra underdånig framställning om de ändringar i det å ordinarie stat uppförde anslag till aflöning för en del vid fångvården anställde embets- och tjensteman för år 1875, hvilka må anses af behofvet påkallade, har Styrelsen jemväl att afgifva yttrande i anledning af Chefens för Justitie-departementet i skrifvelse den 2 sistlidne September gjorda meddelande, att, derest någon framställning om lönförbättring för de hos Styrelsen anställde eller densamma underlydande embets- och tjensteman ansåges, af omständigheterne påkallad, Styrelsen borde dermed, inom denna månads utgång, till Eders Kongl. Maj:t inkomma och dervid tillika uppgifva, huruvida någon eller några af de hos Styrelsen anställde tjenstemän jemväl innehade befattningar med lön på annan stat, och om dessa eller andra å Styrelsens stat upptagne tjenster, med afseende å sin omfattning, kunde anses vara af den beskaffenhet, att tjenstgöring äfven på annat håll kunde, utan olägenhet, dermed förenas och, i sådant fall, om icke genom flere tjensters sammanslagning, eller på annat sätt, arbetet Styrelsen kunde lämpligen på det sätt ordnas, att hvarje tjensteman, under

inom

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 81

förutsättning att skälig aflöning honom bereddes, i sin tjenst erhölle motsvarande full sysselsättning och att innehafvande samtidigt af annan aflönad beställning kunde undvikas, i hvilket fall Styrelsen egde att underdånigt förslag derutinnan afgifva. Om, såsom antagligt är, de i nu gällande stater upptagne löneförmåner voro någorlunda afpassade efter de förhållanden, som voro för handen, då dessa löneförmåner best ämdes, så, enär priserna å nödvändiga lifsförnödenheter sedan dess i väsentlig mån stigit, lärer häraf ostridigt följa, att löneförmånernc nu måste vara otillräckliga.

De förhållanden, under hvilka de stegrade lefnadskostnaderna uppstått, äro icke, såsom eljest vanligen varit fallet, en följd af felslagna skördar eller andra för landet missgynnande omständigheter, utan stå tvärtom i samband med ett allmänt välstånd. Under det åkerbruket en följd af år lemnat goda skördar, handel, näringar och industri blomstrat till en grad, hvartill en förfluten tid svårligen kan uppvisa något motstycke, och under det nya förvärfskällor och tillfällen till riklig arbetsförtjenst för alla öfrige samhällsklasser varit att tillgå, har embets- och tjenstemannen, som sällan är i besittning af enskild förmögenhet, icke allenast icke kunnat tillgodogöra sig någon del af den allmänna välmågan, utan har hans ställning till följd af de stegrade lclnadskostnaderne och de oförändrade, om ej genom nödtvungen skuldsättning, minskade lönevilkoren, i betydlig mån försämrats. Utom den billighetsgrund, som härutinnan förefinnes, till undanrödjande af ifrågavarande missförhållande, synes derjemte statens egna fördel fordra, att aflöningen till embetsoch tjenstemännen icke bestämmes så låg, att staten, i konkurrens med de högre aflöningar, som i enskildes tjenst erhållas, och de många förvärfskällor, som eljest erbjuda en tryggad bergning, må komma att sakna duglige och redbare tjenare, — ett förhållande, hvartill tecken redan nu visat sig i den minskning i antalet extra ordinarie tjensteman, som söka inträde på den administrativa tjenstemannabanan. Utsigtcn för en sådan tjensteman är också föga lockande. Efter en lång och kostsam studiekurs och sedermera, efter flere års lönlös tjenstgöring såsom extra ordinarie, vinner han befordran med en årlig lön af 1,000 R:dr, samt har, efter genomgående af flere mellanliggande tjenstegrader, sitt högsta mål i att möjligen och, i lyckligt fall, i en framtid uppnå eu ledamotsplats i ett embetsverk, med årlig lön af högst 5,000 K:dr, en inkomst, som han antagligen redan vid unga år, utan kostsam akademisk bildning, kunnat bereda sig, om han ingått i handel eller tagit anställning vid något industrielt företag.

I stöd af hvad sålunda i korthet blifvit antydt anser Styrelsen en förbättring i nflöningsstaten för Styrelsen och under densamma anställde tjensteman vara af högt behof påkallad; men finner dervid den fordran fullt befogad, att görornålen så ordnas, att tjenstepersoualen erhåller full sysselsättning och till antalet inskränkes till det ytterst lägsta, som med göromålens behöriga skötande kan vara förenligt. En sådan anordning af göromålen och inskränkning af personalen är dock endast möjlig vid centralförvaltningen; Och Styrelsen har redan i underdånig skrifvelse den 10 Januari 18G9 i detta ämne afgifvit underdånig framställ-

11 Bih. till Biksd. Prof, 1874. 1 Sami. 1 Afä.

82 ]iil. N:o 7 till Kongl. Muj:ts Nåd. Vrop. N:o 7, om Statsverk 1874.

ning, till följd hvaraf 1871 års Riksdag, uppå Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition, fastställt ny personal- och ahöningsstat för Styrelsen, enligt hvilken stat tjenstemannapersonalen å Styrelsens kansli minskats med tre och å Kammarkontoret med en, hvarjemte särskilda i stat uppförda arvoden då blifvit indragna. Då, jcrnlikt nämnde stat, Kansliet skulle utgöras endast af tre tjensteman, 1 Sekreterare, 1 Registrator och Protokollsförande samt 1 Notarie och Ombudsman, och hvilka tjensteman icke vore tillåtet att tillika innehafva annan ordinarie tjenstebefattning, kan, enligt Styrelsens förmenande, någon vidare inskränkning i kansliets personal icke ske. Beträffande åter Kammarkontoret, hvilket, sedan till följd af förenämnde stat en Kammarskrifvarebefattning derstädes blifvit indragen, nu utgöres af 1 Kamererare, 1 Kammarförvandt, 2 Revisorer, 1 Kassör samt 2 Kammarskrifvare, så enär Kainmarförvandten, 1 Revisor och båda Kammarskrifvarne med Eders Kongl. Maj:ts Nådiga tillstånd tillika innehafva tjänster i annat embetsverk och sålunda är ådagalagd t, att deras befattningar inom Styrelsen lemna tid öfrig för bestridande af annan tjenst, anser Styrelsen en tjenstemannabefattning i andra och en i tredje graden, nemligen Kammarförvandtsbefattningen och en Kammarskrifvaretjenst, kunna indragas. Räkenskapsgranskningen, som för närvarande verkställes af 2 Revisorer och 2 Kammarskrifvare, skulle nemligen kunna verkställas af två Revisorer med något biträde af den qvarstående Kammarskrifvaren. Kammarförvandtens nuvarande göromål skulle åter fördelas på Kamererare!), Kassören samt Kammarskrifvaren, allt under förutsättning, att skälig tillökning i aflöningsförmånerna tillerkännes samtlige dessa tjensteman, af hvilka endast Kammarskrifvaren skulle kunna tillåtas innehafva annan befattning.

Af de vid fångvårdsanstalterne anställde tjensteman innehafva väl predikanterna vid läns- och kronofängelserne samt några få predikanter vid de öfrige fångvårdsanstalterne, jemte dessa sina befattningar, tillika annan tjenstebefattning; och ehuru det visserligen vore önskligt, att predikanterne vid de större länsfängelserne uteslutande egnade sin tid och sin verksamhet åt fångarnes undervisning och moraliska förbättring, anser Styrelsen likväl de kostnader, som skulle erfordras för själasörjares anställande uteslutande för fängelsernas räkning, blifva alltför stora, för att förändring i detta afseende nu må ifrågasättas. Vid de straffoch arbetsanstalter, der predikanten kan förena presterlig tjenstgöring jemväl vid läns- eller kronohäkte, äro, genom tillgodonjutande af särskilde arvoden vid hvardera af dessa fängelser, löneförmånerna sådana, att han uteslutande bör egna sin verksamhet åt fångvårdens tjenst och således med dessa befattningar icke må förena annan tjenstebefattning, hvaremot vid de anstalter, der sådan anordning icke kan ega rum, såsom vid straff-fängelset i Landskrona och krono-arbets-corpsens station å Tjurkö, det torde på särskild pröfning få ankomma, om med fångpredikantsbefattning annan presterlig tjenstgöring af mindre omfattning, såsom regemente- eller bataljonspredikantstjenst, må förenas.

Vid femte Kronoarbetskompaniet utgöres befälet vanligen af i tjenst qvar-

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 83

stående officerare, och torde ändring härutinnan icke böra vidtaga?, helst frågan om förändring af föreskrifterne rörande försvarslöse personers behandling är under handläggning och kompaniet med dess nuvarande organisation antagligen icke län "C kommer att bibehållas.

O

Beträffande frågan huruvida den löneförbättring, som nu kan komma att bestämmas, bör utgå såsom fast lön eller tillfälligt lönetillägg; så enär de förhållanden, som nu påkalla förbättring i tjenste-innehafvarnes lönevilkor, icke synas vara af tillfällig och öfvergående beskaffenhet, utan fastmera bero af ett allmänt fall i penningevärdet, i hvilket efter all erfarenhet återgång i någon väsentligare grad ej lärer vara att påräkna, har Styrelsen ansett sig böra underdånigst föreslå, att den förhöjning i afiöningsförmånerne, som nu kan komma att beviljas, må å ordinarie stat såsom fast lön uppföras.

Vidkommande beloppet och beskaffenheten af denna förhöjning, föreslår Styrelsen underdånigst, att densamma må utgå dels med någon tillökning i den egentliga lönen, dels med ålderstillägg efter fem och tio års tjenstgöring; dock med undantag, hvad angår ålderstillägget, för fångpredikantsbefattningarne och några få andra tjenster, angående hvilka här nedan förmäles.

Hvad först beträffar sjelfva embetsverkef, om förändring i hvars organisation nu icke är fråga, får Styrelsen, som icke ansett sig böra afgifva något förslag till don ändring i aflöningen för Styrelsens ordförande, utgörande enligt nu gällande stat 8,000 R:dr, som må finnas af förhållanderne påkallad, i underdånighet föreslå, att samtlige Styrelsens öfrige embets- och tjensteman, med undantag af Intendenten, Läkaren och Kamrnarskrifvaren, må, såsom ålderstillägg efter fem års tjenstgöring i innehafvande tjenstegrad, tillerkännas 500 E:dr och efter tio års tjenstgöring i samma grad ytterligare 500 R:dr årligen; att efter enahanda grund ålderstillägg måtte tillgodokomma de hos Styrelsen anställde två Vaktmästare med ett belopp af 100 R:dr för dem hvardera, samt att i öfrigt lönerne måtte sålunda förhöjas:

för Styrelsens två ledamöter, af hvilka den äldre nu uppbär 5,000 lltdr och den yngre 4,500 R:dr, från nyssnämnde belopp till 6,000 R:dr för dem hvardera;

för Styrelsens Sekreterare och Kamererare från 3,500 R:dr till 4,000 R:dr för dem hvardera;

för Registratorn och Protokollsföranden, hvars aflöning i 1871 års stat upptogs till 2,500 R:dr, från detta belopp till 3,000 R:dr;

för Notarien och Ombudsmannen från det i nämnde stat upptagne belopp 1,500 R:dr likaledes till 3,000 R:dr;

för Kassören, som tillika skulle vara Bokhållare, samt två Revisorer från 2,200 R:dr till 3,000 E:dr för dem hvardera;

för Kamrnarskrifvaren från 1,000 R:dr till 1,500 R:dr;

för Intendenten från 3,000 E:dr till 4,500 R:dr; samt

för två Vaktmästare från 600 R:dr till 7 00 E:dr för dem hvardera;

84 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Brop. N:o 1, cm Statsverket 1874.

hvarjemte Styrelsen underdånigst föreslår, att, med bibehållande af de i nämnde stat uppförde belopp af 600 R:dr till en Styrelsen biträdande Läkare och enahanda summa till gratifikationer åt extra vaktbetjeningen, i stället för anslagen af 1,800 R:dr för renskrifning och annat biträde i Styrelsens Kansli samt 1,000 R:dr för enahanda ändamål i Kammarkontoret, ett till 3,000 R:dr förhöjd t anslag för renskrifning och annat biträde i Styrelsen måtte i staten uppföras.

Utan att ingå i någon närmare redogörelse för de grunder Styrelsen följt vid afgifvande af förestående underdåniga förslag till aflöningens bestämmande i de särskilta tjenstegraderne, får Styrelsen i detta hänseende endast anföra, att den förenade Notarie- och Ombudsmansbefattningen, för hvilken aflöningen i 1871 års stat upptogs endast till 1,500 R:dr, visserligen sålunda blifvit hänförd till allenast lägsta gradens tjenst, men då det skulle tillkomma denne tjensteman ej allenast att ansvara för expeditionsgöromålen i Styrelsens kansli samt att bestrida ombudsmannagöromålen, utan ock att uppsätta resolutioner i do hos Styrelsen förekommande anmärkningsmål, samt upprätta de mera omfattande Statistiska sammandrag rörande fångvården, Indika numera anses af behof, allt göromål af vigtig och ansvarsfull beskaffenhet, och denne tjensteman till följe deraf icke kunde tillåtas innehafva annan tjenst, har Styrelsen ansett löneförmånerne vid donna befattning böra upptagas till likhet med hvad för andra gradens tjenst blifvit i underdånighet föreslaget; att då med Kammarskrifvarebefattningen annan tjenst skulle kunna få förenas och i allt fall det är att motse, det innehafvare af dylik befattning icke vid densamma någon längre tid qvarstår, har Styrelsen ansett något ålderstillägg för ifrågavarande tjenst icke böra underdånigst föreslås; att, beträffande Intendentsbefattningcn å Styrelsens Byggnadskonst-, 1871 års Riksdag, vid fastställande af ofvanberörde stat, yttrat, bland annat, att om än för den närmaste framtiden, då ännu betydliga byggnadsarbeten för fångvården förestodo, det för Intendenten upptagne arvode funnes till hela beloppet fortfarande erforderligt, det behof af tillgång på. byggnads* Kunnigt biträde, som derefter kunde för Styrelsen förefinnas, torde kunna fyllas med mindre kostnad, än som nu deraf föranleddes, hvadan Riksdagen underdånigst anhöll, att Eders Kongl. Maj:t täcktes vid nuvarande Intendentens afgång eller, derest så i nåder pröfvades lämpligt, dessförinnan, då omständigheterne kunde dertill föranleda, låta utreda, huruvida icke tillsynen öfver fångvårdens byggnader kunde på lämpligare sätt anordnas; att Eders Kongl. Maj:t redan den 7 Januari 1 870 anbefallt Styrelsen, att hos Eders Kongl. Majtt göra underdånig anmälan om inträffande ledighet vid Intendentsbefattningen samt dervid afgifva yttrande angående lönebeloppet för samma befattning; att 1 873 års Riksdag beviljat anslag till vidtomfattande byggnadsföretag, såsom vid straff-fånge!serne å Långholmen och i Malmö; att vid sådant förhållande Byggnads-intendentens verksamhet kommer att i ganska hög grad under en längre tid tagas i anspråk; samt att med anledning häraf och då dessa byggnadsarbeten antagligen

Bil, N:o 1 till Kongl. Maj:la Nåd. Prop, N:o 1, om Statsverket 1874. 85

icke hinna fullbordas förr än ungefärligen närmare den tidpunkt, då nuvarande Intendenten, som innehar en ålder af 58 år, uppnått den framskridna ålder, då hans krafter möjligen icke medgifva honom att vid tjensten qvarstå, och vid hans afgång, på sätt ofvan är nätnndt, kostnaden för det byggnadsbiträde, som derefter kan finnas för Styrelsen behöfligt, blifver föremål för förnyad pröfning, Styrelsen ansett sig böra underdånigst föreslå, att, med afseende ej mindre å de förhållanden i allmänhet, som göra en löneförhöjning behöflig, än äfven särskildt å den omständigheten, att ifrågavarande tjenstemans göromål under flera kommande år blifva särdeles ansträngande, honom nu tillkommande arvode må förhöjas till 4,500 E:dr, men utan ålderstillägg; samt att vid det underdåniga förslaget om förhöjning i aflöningen till Styrelsens tvänne vaktmästare och bibehållande af nuvarande anslag af G00 K:dr till gratifikationer åt extra ordinarie vaktbetjening, Styrelsen tagit i betraktande, dels att vaktbetjeningen hos Styrelsen icke, såsom förhållandet är i åtskillige andra embetsverk, åtnjuter några sportler eller andra förmåner, dels att, i anseende till fåtalet af ordinarie vaktbetjening, extra vaktbetjente, af hvi 1 ka en, för städning och eldning i Styrelsens embetslokal, åtnjuter, jemte bostad, 300 Etdr af gratifikationstmslaget, äro mera anlitade än annorstädes vanligen är fallet.

Vid straff- och arbetsfängelsernc har sedan längre tid tillbaka vissa tjensfcmän varit i åtnjutande af andel af fängelsernes behållna arbetsinkomst. Sednast 1858 ordnades förhållandet härutinnan så, att provision å behållna nettoinkomsten af fängelsets arbeten skulle utgå efter Styrelsens bestämmande med högst 4 procent till fängelsedirektören och vid fängelser för manspersoner 2 procent till bevakningsbefälhafvare, äfvensom 2 procent till arbetsföreståndare eller ar betsbokhållare och arbetsförestånderska vid de få fängelser, der sådana voro anställde. Denna anordning hade egentligen till ändamål, att genom det samband, hvari tjenstemännens löneförmåner ställdes till fängelsets arbetsinkomst, uppmuntra desses nit och intresse att dels förskaffa lämplige arbeten, dels noggrannt vaka öfver deras behöriga utförande. Då numera arbetena vid fängelserna i allmänhet äro öfvertagne af entreprenörer, som mot viss dagsverksafgift sysselsätta fåtigpersonalen och förse densamma med erforderlige nrbctstnatcrialier och verktyg, är arbetsinkomsten icke beroende af tjenstemännens större eller mindre nit, utan endast af fångantalets storlek; och det ursprungliga syftemålet med arbetsprovisionen är sålunda numera utan annan betydelse än såsom cn löneinkomst för tjenstemännen, men äfven i sådan egenskap, såsom till beloppet obestämd och beroende af tillfälliga förhållanden, mindre lämplig. Efter det den förändring af en del straff-fängelsers lokaler, till verkställande hvaraf Eiksdagen beviljat statsanslag, blifvit fullbordad, och hvarmed nfsetts att bereda tillfälle till cn sådan fångarnes behandling, som skulle mera befordra deras förbättring i moraliskt afseende, bör utan tvifvel fångarnes sysselsättning i öfverensstämmelse dermed anordnas. Eu sådan anordning bör icke i främsta rummet afse den största möjliga

86 Bil. N:o 1 till Katigt. Ma):ls Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1874.

inkomst för fängelset och icke stå i strid mot förvaltningspersonalens ekonomisk fördel. Styrelsen anser derföre den hittills utgående provision å arbetsinkomsten vid straff- och arbetsfängelserna böra indragas och tjenstemännen i stället förses med bestämda löner.

På sätt Styrelsen i underdånig skrifvelse den 11 denna månad anmält, är Styrelsen betänkt att göra underdånig framställning om indragning af strafffängelset för qvinner i Göteborg under nästkommande år; om anser sig Styrelsen fördenskull icke böra underdånigst föreslå någon ändring i aflöningsstaten för detta fängelse.

Vidkommande nu aflöningsförmånerne för Direktörerne vid öfrige straffoch arbetsfängelserna, får Styrelsen underdånigst hemställa, att desse tjensteman, hvilka innehafva boställsrum i Kronans hus samt anslag af ved och ljus, äfvensom vid åtskilliga fängelser planteringsland, måtte, i likhet med hvad här ofvan i underdånighet blifvit föreslaget för Styrelsens embets- och tjensteman, tillerkännas ålderstillägg, nemligen vid fem fängelser för mankön med 500 K:dr efter fem och ett lika belopp efter ytterligare fem års tjenstgöring, samt vid två fängelser för qvinnkön med 400 R:dr efter fem och 300 R:dr efter ytterligare fem års tjenstgöring, samt att lönen vid de två största fängelserno, nemligen å Långholmen och vid Malmö, bestämmes till 3,500 R:dr och vid de öfrige, med undantag af straff-fängelset i Warberg, hvarom här nedan särskildt förmäles, till 3,000 l\:dr jemte skrifvarcarvode till belopp af 500 R:dr vid fängelserna för mankön och 400 R:dr å 300 K:dr vid de två qvinnofängelsernc, under vilkor att den dessa tjensteman hitintills tillkommande provision å arbetsinkomsten och de såsom löningstitel visserligen obetydliga, men mindre lämpliga anslag af ljus, från 40 skålpund till 120 skålpund, v i <1 olika fängelser indragas.

I öfverensstämmelse med dessa allmänna grunder får Styrelsen här nedan, jemte redogörelse för nu utgående löneförmåner, upptaga föreslagen aflöning för hvarje tjensteman särskildt, dervid till undvikande af vidlyftighet det här ofvan underdånigst föreslagna ålderstillägg, äfvensom nu innehafvande förmåner af boställsrum och planteringsland samt anslag af ved och ljus förbigås, hvaremot till beredande af lättare öfversigt vid de få fall, der Direktören innehar befattning vid annat fängelse, det derför å detta fängelses stat uppförde arvode nu upptages på samma ställe som hans öfrige löneförmåner.

Direktören vid straff- och arbetsfängelset på Långholmen

uppbär såsom Kommendant arvode .................R:dr 500: —

» Direktör vid straff-fängelset lön.......... > 2,000: —

>' » skrifvarearvode............... » 300: —

» vid kronohäktet arvode.......... » 300: —

och utgjorde provisionen å arbetsinkomsten i medeltal för de sista fem åren.......................... » 2,330: 29.

tillsammans R:dr 5,430: 29.

V

Bil. N:o 1 till Kong!. Majds Nåd. Vrop. N:o l, om Statvwlirt 1371. 87

Då fängelset vid Långholmen under flera år haft och ännu har ända till 50 procent mera fångar än Malmö fängelse, som eljest är det största i riket, samt direktörstjensten, till följd af arbetets fördelning på olika håll, är vida besvärligare än i Malmö, anser sig Styrelsen med afseende å de inkomster denne tjensteman hitintills åtnjutit, böra föreslå att jemte lön såsom Kommendant och

Direktör vid straff-fängelset......................K:dr 3,500: —

och skrifvare-arvode........................... )) 500: —

nuvarande innehafvaren, Majoren och Riddaren af Eders Kongl.

Maj:ts Svärds-orden F. M. Bcrencrcutz, tilldelas personlig arvode af................................... » 1,000: —

och såsom Direktör vid kronohäktet arvode ............ )> 300: —

tillsammans li:dr 5,300: —-

Direktören vid straff- och arbetsfängelset i Malmö.

Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådigt Bref den 18 Oktober 1872 i

nåder förordnat, bland annat, att den yttre bevakningen vid detta fängelse skulle från den 15 Januari innevarande år upphöra att utgöras af kommendering ur annéen, och Styrelsen vid det förhållande, att kommendantsbefattningen, som varit förenad med direktörstjensten och derför ett särskildt arvode af 500 E:dr å ordinarie aflöningsstaten vore uppfördt, fördenskull jemväl borde anses hafva upphört, underdånigst hemställt, att samma arvode, som tagits i beräkning vid bestämmande af Direktörens aflöningsfönnåner, likväl fortfarande finge utgå, så har Eders Kongl. M»j:t genom nådigt Bref den 28 sistlidne Februari i nåder förklarat, att ifrågavarande i staten för straff- och arbetsfängelset i Malmö uppförde arvode för Kommendanten, 500 R:dr, finge under innevarande år fortfarande till Direktören vid fängelset utbetalas, men att under nästkommande år, jemte det berörde arvode iudroges, Direktören skulle såsom ersättning derför åtnjuta ett motsvarande belopp från förslagsanslaget till fångars vård och underhåll, hvarjemte Styrelsen förständigats att, vid afgifvande af underdånigt förslag till ordinarie aflöningsstat för fångvården för år 1875, inkomma med förnyad underdånig framställning angående ofvanbemälde Fängelsedirektörs aflönings-

O O o o o

förmåner.

Bland nu utgående löneförmåner för denne tjensteman upptages alltså

förenämnde arvode........................R:dr 500: —

samt i öfrigt lön......................... „ 2,000: —

skrifvarearvode.......................... ,, 300: —

hvarjemte provisionen å arbetsinkomsten upptages till det belopp,

som den i medeltal för sednaste fem åren utgjort eller. . „ 668: 90

K:dr 3,468: 90.

Medeltalet af arbetsinkomsten vid Malmö straff-fängelse har till följd af särskilda förhållanden, hvaribland må nämnas den år 1870 fängelset öfvergångna

88 Bil. N:» 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

större eldsvåda, varit lågt: under sistlidet år uppgick deremot för Direktören till 988 K:dr 56 öre. hvaremot föreslås:

lön.......................i........

skrifvarearvode..........................

Direktören vid straff-fängelset i Carhkrona:

Nuvarande aflöningsförmåner utgöra: lön............

arvode ...........................

skrifvarearvode.......................

samt nrbetsprovisionen, enligt hvad den i medeltal för sednaste fem år utgjort................... . . . .

arbetsprovisionen

K:dr 3,500: — „500: —

E:dr 4,000: —

E:dr 2,000: — „ 500: —

„ 300: —

„ 598: 47.

Sgr E:dr 3,398: 47

Och föreslås nu: lön....................... „ 3,000: —-

skrifvarearvode........................ „ 500: —

Direktören vid straff-fängelset i Warlerg, som tillika är Kom-

mendant för der förlagde bevakningskommendering, uppbär i

sistnämnde egenskap arvode . ............... R:dr 300: —

och som Direktör vid straff-fängelset lön............ „ 2,000: —

skrifvarearvode........................ 300: —

och såsom tillsyningsman vid Warbergs kronohäkte arvode upp-

fördt ;i förslagsanslaget................... ,, 300: —

hvartill kommer arbetsprovision, enligt hvad den under sednaste

fem åren i medeltal utgjort................. 1,020: 19.

Sgr B:dr 3,920: 19.

Uti ett af Eders Kongl. Maj:t genom nådigt Bref den 11 November 18 70 fastståldt kontrakt med Handlanden, vice Konsuln Ivnr Kullgren om sysselsättning, mot bestämd dagsverksafgift, af fångpersonalen vid detta fängelse, stadgas i 15 §: “Då det åligger Direktören och Bevaknings-befälhafvaren vid fängelset att, hvar i sin mån, med nit och omsorg hålla hand deröfver, att fån-

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 89

garne med flit och ordning förrätta dem tilldelade arbeten, och då beloppen af de till fångarne utgående arbetspreraier skola lämpas efter fångarnes flit, så koinmer provisionen till Direktören och Bcfälhafvarcn å fängelsets inkomst af Handlanden Kullgrens arbeten att från och med 1871 sålunda utgå, att, jemte det de erhålla, den förre två och den sednare en procent å nettoinkomsten af nämnda arbeten, Direktören tillägges sex procent och Bevakningsbefälhafvnren tre procent å summan af de premier, som under året utgått till de i Handlanden Kullgrens arbete använde fångar. För den händelse ifrågavarande af Kullgrens arbeten härflytande nrbetsprovision skulle, sålunda beräknad, uppgå till mera än sex procent å fängelsets nettoinkomst af nämnde arbeten, skall skillnaden af Kullgren godtgöras fångvården." Detta stadgande i förenämnde kontrakt, som, till följd af uppsägning å Styrelsens sida, icke upphör att gälla förrän den 1 November 1880, förutsätter att provision å arbetsinkomsten fortfarande under kontraktstiden skall till ofvannämnde tjensteman utgå. Vid sådant förhållande och då, till följd af den fortgående minskningen i antalet lifstidsfångar, detta fängelse inom en icke aflägsen tid torde möjligen komma att på annat sätt organiseras, har Styrelsen icke ansett sig böra underdånigst föreslå annan förändring i afseende å Direktörens aflöning än att han tillerkännes rättighet till ålderstillä"" i likhet med öfrige hans vederlikar samt att, för den händelse entreprenören af fångdagsverkena skulle medgifva upphäfvande af förenämnde stadgande, det på Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning må ankomma att, med indragning af arbetsprovisionen, af förslagsanslaget för fångvården tillägga Direktören ett emot samma förmån svarande arvode.

För Direktörerne vid samtlige nu omförmälde fängelser föreslår Styrelsen, utom ofvan upptagne löneförmåner, äfven, på sätt förut är antydt, ålderstillägg af 500 Ii:dr efter fem och ytterligare 500 li:dr efter tio års tjenstgöring.

Direktören vid straff- och arbetsfängelset å Norrmalm:

Denne tjenstemans löneinkomster utgör för närvarande:

Såsom Direktör vid straff-fängelset lön .............Ihdr 2,000: —

Skrifvarearvode............ ,, 800: —

Såsom Direktör vid Kronohäktet å Norrmalm arvode..... ,, 150: —

Provision å arbetsinkomsten, efter hvad den under sednaste fem

åren i medeltal utgjort............-........ 1,254: 8 2.

Sgr R:dr 8,704: 82,

hvaremot nu föreslås: för

Direktörstjenstcnsten vid straff-fängelset, lön. . .........lv:dr 3,000: —

Skrifvarearvode.......................... ,, 400: —

Direktörsbcfattningen vid Kronohäktet, arvode...... ,, 800: —

Sgr lfcdr 3,700:

BIL till Pik sd. Prut. 1874. 1 Sami 1 Afl. 12

90 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1874.

Direktören vid straff- och arbetsfängelset i Norrköping uppbär

för närvarande lön.....................B:dr 2,000: —

Skrifvarearvode.......................... „ 300: —

Arbetsprovision, enligt hvad den under sednaste fem år utgjort „ 460: 49.

Sgr E:dr 2,7 60: 49.

och föreslås i stället: lön..................... „ 3,000: —

Skrifvarearvode.......................... ,, 300: —

Sgr E:dr 3,300: —

hvarjemte desse båda tjensteman skulle tillkomma ålderstillägg med 400 E:dr efter fem och ytterligare 300 E:dr efter tio års tjenstgöring.

Kamererarne vid förenämnde straff-fängelser, hvilka jemväl innehafva, jemte ved och ljus, bostadsrum i kronans hus, eller, der sådant icke kunnat dem beredas, hyresersättning, utgående från förslagsanslaget, åtnjuta i lön 1,200 K:dr samt skrifvarearvoden från 225 E:dr till 450 E:dr. Dessa jemförelsevis ringa löneförmåner förbättras dock till någon del genom den afskrifningsprocent å proviant m. fl. artiklar, som, enligt gällande bestämmelser, tillkommer kronans uppbördsman. Med afseende härå har Styrelsen ansett sig kunna inskränka sitt underdåniga förslag till löneförhöjning för desse till ett belopp af 300 B:dr för dem hvardera jemte någon jemkning i de nu uppförde anslag till skrifvarearvode; hvarvid dock Styrelsen underdånigst hemställer, att ålderstillägg af 300 K:dr efter fem och ytterligare 200 B:dr efter tio års tjenstgöring måtte jemväl desse tjensteman tillerkännas; börande deremot, till utgående å förslagsanslaget, uppförde anslag af talgljus från 40 skålpund till 80 skålpund böra indragas. Någon väsendtlig skiljaktighet i löneförmånerne för ifrågavarande tjensteman vid olika stora fängelser har Styrelsen icke ansett vara af behofvet påkallad, enär genom noggrann vård och tillsyn å förråderne Kamereraren vid ett större fängelse kan komma i åtnjutande af större behållning å afskrifningsprocenten, än hvad sådan tjensteman vid ett mindre fängelse, med iakttagande af samma vård och tillsyn, kan bereda sig.

Styrelsen får här nedan, i likhet med hvad för Dircktörcrne egt rum, specifikt upptaga nu utgående och till uppförande underdånigst föreslagne anslag, nemligen:

Kamereraren vid straff- och arbetsfängelset å Långholmen uppbär enligt

nu gällande stat för straff- och arbetsfängelset lön ....... B:dr 1,200: —

Skrifvarearvode.......................... „ 450: •—

samt för Kronohäktct....................... 150: —•

Säger K:dr 1,800

Bil. N:o 1 till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 91

och föreslås nu att erhålla

som Kamererare för straff-fängelset, lön.............E:dr 1,500

Skrifvarearvode......................... . „ 4 50

och för Kronohäktet....................... „ 150

Sgr R:dr 2,100

Kamereraren vid straff- och arbetsfängelset i Malmö åtnjuter

i lön...................... . ......R:dr 1,200:

Arvode, att utgå så länge afskrifningsprocent å proviantuppbörden icke tillgodokommer Kamereraren......... „ 750:

Skrifvarearvode.......................... „ 450:

Sgr R:dr 2,400:

Styrelsen föreslår underdånigst att å ordinarie aflöningsstaten

må uppföras lön.......................R:dr 1,500:;

Skrifvarearvode.......................... ,, 450:

Sgr R;dr 1,050;

men då förenämnde arvode å 750 E:dr, såsom ersättning för atskinfningsprpffeiti. blifvit Kamereraren tillagdt af den anledning, att, enligt en vid detta fängelse, likasom vid straff-fängelset i Landskrona, vidtagen anordning, proviantleverantören för hvarje dag vid tiden för mattillrednin<tenrdeVérerar ATé för fåricrelset "érforderliga proviantartiklar, Kamereraren, som -sålunda méd'p¥öViän’tehs mottagande och redovisning icke har att bestyra,-icke heller -eget- åtnjuta 1 någöriAfskfifrtfn^Sprocent å ifrågavarande proviant, !syii*eä- detta äihsläg, 'Iéisötif'56étléeriäenHP'-'ett.t!'t}Hfälligt undantagsförhållande, som när som helst kan förändras, icke tillhöra den ordinarie aflöningsstaten, utan böra af förslagsanslaget; .för lfåp.gyårdeni,,;iUtgå; Och får Styrelsen fördenskull hemställa att, med uteslutande af detja y-(}np. slag ur ifrågavarande stat, detsamma må af förenämnde förslagsanslag utgå. t

Kamete.Wren . .vid straff-fängelset i Carlskrona, hvars aflöning nu utgöres

af lön..............................R:dr 1,200: —

SkrifVätteårvodé'l AiH. :. ‘fi. K —

i 8 {■. r

föreslag, aft erhalja lön.......

Skrifvacearvode med nedsatt belopp

<V ff * + • * * A * *

Sgr R:dr 1,650: —

: vs;m Mm ^

Sgr E:dr 1,800: —-

:008,! thdl ■v-V.

Dylik tjensteman^ aflöftingyAid: Lmäskmifarr ftåafflfän^elterraiDimalfa» I

ofuingötb^ Jxu» rffx> välta. heteorf. afm% »öårasöBöditf IbjÄöökaaiÖl

Skjjfvareafvade . <**4 »DE OOP,, heat jsoitaos^fit trftodomSi,

92 Bil. N:o 1 till KomjI. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1874.

och föreslås till lön.......................E:dr 1,500: —

Skrifvarearvode............................ 300: —

Sgr R:dr 1,800: —

hvarjemte, då, i likhet med hvad här ofvan, beträffande Malmö straff-fängelie är i underdånighet omförmäldt, proviantuppbörden jemväl vid detta fängelse för närvarande icke ingår till Katnererarens förråd, och denne tjensteman derigenom är i saknad af den icke oväsendtlig!» inkomst, som hans vederlikar vid andra fängelser äro i tillfälle att i detta hänseende påräkna, Styrelsen underdånigst hemställer att ett arvode till belopp af 500 R:dr måtte af förslagsanslaget till Ivamereraren utgå, så länge afskrifningsprocent å proviantuppbörden icke honom tillgodokommer.

Katnereraren vid straff-fängelset i Warberg åtnjuter enligt nu gällande stat

lön..............................R:dr 1,200: —

Skrifvarearvode.......................... „ 300: —

Sgr R:dr 1,500

och föreslås till: lön.......................Ii:dr 1,500

Skrifvarearvode

300 Sgr R:dr 1,800

Kamereraren vid straff- och arbetsfängelset på Norrmalm åtnju-

Skrifvarearvode.......................

samt, såsom Redogörare för dervarande kronohäkte, arvode

Skrifvarearvode.......

och arvode vid Kronohäktet

Arvode för arbetenas bokföring.

samt Skrifvarearvode

a *

I enlighet med hvad Styrelsen förut underdånigst yttrat skulle, utom förenämnde löneförmåner jemte bostad eller hyresersättning och ved, förenämnde Kamererare tillkomma ålders tillägg med 300 R:dr efter fem och ytterligare 200 R:dr efter tio års tjenstgöring.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1874. 93

Beträffande Prediknnterne vid förenämnde straffanstalter, så hafva visserligen för flere af dessa lönevilkoren på sednare tider blifvit förbättrade, men de förhållanden, som nu göra en allmän tillökning i embets- och tjenstemännens löneförmåner nödig, torde dervid icke uteslutande legat till grund, och enär i öfrigt framgången af hvarje reform till fångarnes moraliska förbättring ytterst torde bero på religionslärarens nit och förmåga, är det af synnerlig vigt, att fångpredikantsbeställningarne blifva af lämpliga personer eftersökta och bereda sina innehafvare en från ekonomiska bekymmer fri bergning.

Styrelsen får således jemväl för Predikanterne vid de större straffanstalterne underdånigst föreslå någon förbättring i nflöningsvilkoren, dock utan ålderstillägg. Desse tjensteman, utom den vid Landskrona straff-fängelse, innehafva boställsrum eller hyresersättning, hvilken, jemte anslag till ved och ljus, utgår från förslagsanslaget; Och torde de för dem i stat upptagne anslag till talgljus, 40 h 60 skålpund, böra indragas.

Pastor vid straff- och arbetsfängelset på Långholmen åtnjuter, enligt nu

gällande stat, arvode . . . . ..................R:dr 1,400: —

samt såsom Predikant vid dervarande Ivronohäkte....... „ 600: —

Sgr E:dr 2,000: —

Styrelsen föreslår underdånigst, att arvodet vid straff-fängelset

höjes till...........................E:dr 1,600: —

samt vid Kronohäktet till..................... „ 1,000: —

Sgr R:dr 2,600: —

Pastorn vid Malmö straff-fängelse uppbär likaledes för strafffängelset arvode.......................R:dr 1,400: —

samt såsom Predikant vid länsfängelset i Malmö, arvode ... „ 600: —

Sgr R:dr 2,000: —

och föreslår Styrelsen underdånigst likaledes, att arvodet för

honom måtte höjas vid straff-fängelset till......... R:dr 1,600: —

och vid länsfängelset till..................... „ 1,000: —

Sgr R:dr 2,600: —

Predikanten vid straff-fängelset i Carlshrona uppbär enligt nu gällande stat:

för straff-fängelset, arvode....................R:dr 1,000: —

och vid länsfängelset derstädes, arvode............. „ 600: —■

Sgr R:dr 1,600: —

och föreslås underdånigst, att arvodet vid straff-fängelset bestämmes till....................... . R:dr 1,200: —

och vid länsfängelset till.................... „ 800: —

Sgr R:dr 2,000: —

94 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

För Predikanten vid Landskrona straff-fängelse är i stat anslaget arvode af .......................R:dr 1,200: —

med den anmärkning, att, om predikanten tillika innehar annan presterli» befattning, arvodet utgår med endast 800 R:dr.

Då denne tjensteman, i olikhet med hans vederlikar vid öfrige strafffängelser, icke är i åtnjutande af boställsrum eller hyresersättning samt icke eller innehar arvode för tjenstgöring vid annan fångvårdsanstalt, men betydlig tillökning i göromalen honom tillkommit i följd deraf, att alla de, som till straffarbete å lifstid dömas, numera skola ett år i cell förvaras och dessa samtliga blifva i straff-fängelset vid Landskrona intagne, torde ifrågavarande arvode förhöjas till R:dr 1,500. På särskild pröfning torde få bero, huruvida, med bibehållande af nyssnämnde arvode oförändradt, innehafvaren af denna tjenst må med fångpredikantstjensten få förena annan presterlig tjenstgöring af mindre omfattning.

Predikanten vid straff-fängelset i Warberg uppbär för närvarande arvode........................R:dr 1,200: —

samt såsom Predikant vid Kronohäktet derstädes arvode af . . „ 400: —

Sgr R:dr 1,600

hemställande Styrelsen, att förstnämnde arvode och för Kronohäktet till ............

jjes till

Predikanten vid straff- och arl

för Kronohäktet derstädes . . . . samt för Stockholms länsfängelse

och föreslås underdånigst att arvodet för straff-fängelset måtte

Löjas till..........................R:dr

för Kronohäktet till.................

........ JJ

samt för länsfängelset till..............

1,400

800 Sgr R:dr 2,500: —

allt under vilkor att innehafvaren icke dermed må förena annan befattning och att, då nuvarande innehafvaren tillika innehar annan ordinarie befattning, de förhöjda löneförmånerna icke må af honom tillträdas, så länge annan tjenst af honom beklädes.

Predikanten vid Norrköpings straff-fängelse tillkommer, enligt sednast''

fastställd stat, arvode .......................R:dr l,ffÖ0'i _

under vilkor att innehafvaren af denna befattning icke dermed gnlfftmllf hfo do o

Transport R:dr 1,000: —

Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverlcet 1874. 95

Transport R:dr 1,000: —•

får förena annan tjenst än predikantsbefattningen vid kronocellfängelset i samma stad; utgörande arvodet för sistnämnde befattning...................... „ 450: —

Sgr B:dr 1,450: —

ocb föreslås nu underdånigst upptagande af arvodet vid straff-

Bevaknings-befälhafvarne vid straff- ocb arbetsfängelserne, bvilka inne hafva bostäder jemte ved och ljus vid fängelserne, äro, hvad de manliga strafffängelserna beträffar, i åtnjutande af provision till högst två procent af fängelsets arbetsinkomst. Af skäl, som ofvan äro anförde, hemställer Styrelsen, attmcd indragning ej mindre af denna förmån än ock de å förslagsanslaget utgående anslag af 40 skålpund talgljus för hvardera, nedan upptagne löneförmåner för desse tjensteman måtte anslås samt derförutan Befälhafvarne vid strafffängelserne för mankön tillerkännas ålderstillägg med 300 R:dr efter fem och ytter] i gare 200 R:dr efter tio års tjenstgöring, samt vill fängelserna för qvinnkön med 200 R:dr efter fem och ytterligare 100 K:dr efter tio års tiensteörino-.

► o i) r? o

Befälhafvaren vid straff-fängelset å Långholmen innehar för närvarande:

Bön................................R:dr 1,500: —

samt arbetsprovision, som i medeltal för sista fem åren uppgick till................................ 1,165: 14.

Sgr 2^665: 14.

och, med afseende å detta fängelses större omfattning, föreslår Styrelsen nu i

stället lön till belopp af.....................B:dr 2,000: —

och till fyllnad i ersättningen för minskad arbetsprovision ett personligt arvode till nu tjenstförrättande Befälhafvaren C. A.

Hörnstein af........................... „ 500: —

Sgr 2,500: —

Befälhafvaren vid straff-fängelset i Malmö åtnjuter likaledes enligt nu

gällande stat i lön .......................R:dr 1,500: ■—

jemte arbetsprovision, sota sistförflutue fem år i medeltal uppgått till............................... „ 334: 45.

Sgr 1,634: 45.

och föreslår Styrelsen underdånigst att lönen för honom bestämmes till..............................R;dr 2,000: —-

I stället för den för Befälhafvaren vid Carlskrona strafffängelse bestämda lön......................R:dr 1,500: —

samt arbetsprovision, som i medeltal do sednastc fem åren utgjort „ 299: 23.

~7igr TjOB ~20.

96 Bil. N:o 1 till Kanyl. Maj.is Nåd. Bnp. N:o 1, om Statsverket 1874.

föreslår Styrelsen underdånigst att lönen måtte upptagas till . R:dr 2,000: — \id straff-fängelset i Landskrona utgör lönen för Befäl-

hafvaren äfvenledes.................... E:dr 1,500: _

och har den honom tillagde arbctsprovision de sista fem åren i medeltal uppgått till . ..................... „ 242: 39.

Sgr 1,742: 39.

och föreslås nu en lön för honom till belopp af........R:dr 2,000: —

A staten för straff-fängelset i Warberg är lönen för Befälhafvaren uppförd till..............................R:dr 1,500: —

och har den honom tillagde arbeteprovision de sista fem åren i medeltal utgjort........................ „ 517: 10.

tillsammans B:dr 2,017: 10.

och får Styrelsen, under åberopande af hvad Styrelsen i afseende å löneregleringen för Direktören vid detta fängelse underdånigst anfört, hemställa att, med bibehållande af de enligt nu gällande stat Befälhafvaren tillagda löne* förmåner, han må tillerkännas rättighet till ålderstillä"g i likhet med hvad för hans vederlikar är föreslaget, samt, i händelse arbetsprovisionen indrages, tilläggas deremot svarande, arvode att af fångvårdens förslagsanslag utgå.

Straff- och arbetsfängelset på Norrmalm:

Befälhafvaren vid detta fängelse åtnjuter i lön.........11: dr 1,000: —

samt å staten för kronohäktet derstädes arvode........ „ 100: —

Sgr R:dr 1,100: —

och föreslår Styrelsen underdånigst, att lönen för denne tjensteman förhöjas till.................................. K: dr 1,200: —

samt arvodet vid kronohäktet till................... ,, 300: —

Sgr ll:dr 1,500: —

Bcvakningsbefälhafvarcn vid straff-fängelset i Norrköping innehar enligt nu

gällande stat lön till belopp af.................R:dr 1,000: —

som Styrelsen underdånigst föreslår att förhöjas till ...... „ 1,400: —

Utom ofvanupptagne aflöningsbelopp för ifrågavarande tjensteman samt nu innehafvande förmån af bostad och ved, föreslår Styrelsen, på sätt förut är uppgifvet, att Bevaknings-befälhafvarne vid straff-fängelserne å Långholmen, i Malmö, Carlskrona, Landskrona och Warberg må tillerkännas ålderstillägg af 300 B:dr efter fem och ytterligare 200 R:dr efter tio års tjenstgöring, samt nämnde tjensteman vid straff- och arbetsfängclserna å Norrmalm oc!i i Norr-

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 97

köping, 200 R:dr efter fem och ytterligare 100 R:dr efter tio års tjenstgöring, hvaremot nu utgående arbetsprovision samt anslag af talgljus indragas.

Tjenstemännens vid straff-fängels et å Nya Varfvet vid Göteborg aflöning utgår af förslagsanslaget för fångvården5 och då detta fängelse ännu icke är, hvad byggnaderne angår, fullbordadt samt till följd deraf icke hittills kunnat fullständigt ordnas, är Styrelsen icke i tillfälle att i underdånighet föreslå fast aflöningsstat för den tjenstepersonal, som der är eller kan blifva anställd.

Hvad härefter angår Kronoarbets-corpsen, som är fördelad på tre stationer med hvar sin särskilda organisation, får Styrelsen till behandling här nedan upptaga hvarje station för sig.

Vidkommande dervid först stationen å Tjurhö, beräknad för ett. antal af 300 kronoarbetskarlar, hafva de vid densamma anställde tjensteman, nemligen 1 Direktör, 1 Bevaknings-befälhafvare, 1 Kamererare och 1 Predikant blifvit, med indragning af åtskillige aflöningsanslag till Kronoarbets-bataljonen å Carlsborg, der förenämnde kronoarbetskarlar förut under militärisk organisation voro stationerade, vid innevarande års riksdag å ordinarie aflönings-staten upptagne.

Samtlige ofvannämnde tjensteman, med undantag af predikanten, ega kostnadsfritt begagna boställsrum samt innehafva anslag till ved och ljus å fångvårdens förslagsanslag.

Enligt nyssnämnde stat upptages vid donna station lön för en Direktör

med................................R:dr 2,000: —

samt arvode............................ „ 500: —

Sgr 2,500: —

hvarjemte enahanda provision å behållna nettoinkomsten af manskapets arbeten, som tillkommer Direktörerne vid straff-fängelserne, blifvit denne tjensteman tillerkänd. Erfarenheten har ännu icke visat till hvad belopp denna provision uppgår, men med beräkning af nuvarande antal kronoarbetskarlar och det dagsverkspris, soro för deras sysselsättning erlägges, skulle arbetsprovisionen ungefärligen komma att utgöra 500 R:dr.

Af skal, som ofvan äro i underdånighet anförde beträffande straff-fängelserne, hemställer Styrelsen, att denna löneförmån måtte indragas samt ersättning derför, jemte någon förhöjning i öfrigt i nuvarande aflöningsförmåner, beviljas; men då, på sätt förut är antydt, frågan om förändring i nu gällande stadganden om försvarslöse personers behandling är under handläggning, och bibehållande af tjenstepersonalen vid Kronoarbets-corpsen är beroende af de förändringar, som i förenämnde hänseende kunna beslutas, har Styrelsen ansett, att förhöjningen i löneförmånerne bör upptagas endast såsom arvode, och får

fördenskull föreslå, att lönen bibehålies med...........R:dr 2,000: —•

och att arvodet förhöjes till.................: . . ,, 1,500: —

Sgr 3,500: —

Bih. till Biksd. Prot. 1874. 1 Sami. 1 Afd.

98 Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

Bevaknings-befälhafvaren tillkommer enligt ofvanberörde stat lön R:dr 1,500: samt högst 2 procent af arbetsinkomsten i likhet med hans vederlikar vid strafffängelserne. Med underdånig hemställan om indragning af denna löneförmån, hvars belopp kan beräknas till hälften af hvad, som i detta hänseende tillkommer Direktören eller omkring 250 R:dr, får Styrelsen, under åberopande af hvad här ofvan blifvit anfördt beträffande Direktörens aflöning, underdånigst

föreslå, att lönen bibehålies till.................R:dr 1,500: —

och ett arvode beviljas till belopp af.............. ,, 500: —

Sgr 2,000: —

För Kamereraren upptages enligt oftanämnde stat lön R:dr 1,200: — som Styrelsen underdånigst föreslår att bibehållas, men att der-

till ett arvode beviljas å

100 Sgr 1,500

samt för Predikanten, hvars aflöning nu utgår med ett arvode af R:dr 1,000: —

detta arvode måtte höjas till................... ,, 1,200: —

Lärande de till förenämnde tjensteman utgående anslag af talgljus, utgörande för Direktören 80 skålpund och för Befälhafvaren och Kamereraren 40 skålpund för dem hvardera, i enlighet med hvad förut blifvit i underdånighet föreslaget, böra indragas.

Kronoarbets-eorpsens station å Borghamn, beräknad för ett antal af 130 kronoarbetskarlar, förestås af 1 Bevaknings-befälhafvare, för hvilken är anslaget

lön ................................R:dr 1,500: —

samt arvode, såsom ersättning för arbetsprovision,....... ,, 300: —

Sgr 1,800: —

Och hemställer Styrelsen att aflöningen till honom måtte sålunda

upptagas med lön........................R:dr 1,500: —

och arvode........................... • ,, 1,000: —

Sgr 2,500: —

Vid femte Kronoarbetskompaniet i Wa.vholm, som ännu står under militärisk organisation och hvars minimi-styrka under nästlidet och detta år utgjort 200 man, utgöres befälet af en Kompani-chef och tre subalternofficerare utom

underbefäl, hvilka sednares aflöning utgår af förslagsanslaget. Aflöningen till förenämnde befäl, som åtnjuter inqvartering i kronans hus, utgör:

för Kompani-chefen arvode....................R:dr 1,350: —

,, två subaltern-officerare å 900 ,, 1,800: —

,, en d:o d:o .................... ,, 7 87: 50.

Och får Styrelsen underdånigst föreslå följande förhöjda aflöning för desse tjensteman, nemligen:

för Kompani-chefen, arvode...................R:dr 2,000: —

„ två subaltern-officerare å 1,200 ............... „ 2,400: —

och en d:o d:o .................... „ 1,000: —

Bil. N:o 1 till Kong!. Maj.is Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 99

För tjenstemännen vid samtlige dessa tre stationer af Kronoarbets-korpsen liar Styrelsen ansett sig icke böra i underdånighet föreslå ålderstillägg.

Då för Styrelsen nu återstår att underdånigst föreslå en förbättrad lönereglering för de vid Läns- och kronohäktena anställde, å ordinarie aflöningsstaten uppförde tjensteman, nemligen Direktörer vid do större och Bevakningsbefälhafvare vid de mindre af dessa fängelser samt fångpredikanter, har Styrelsen först skolat upplysa, att nämnde Direktörer och Bevaknings-befälhafvare äro i tillfälle att genom den andel, dem tillfaller af inkomsten för det arbete de förskaffa fångarne, bereda sig en stundom icke obetydlig inkomst. Då Länsfängelserne började begagnas för verkställighet af ådömdt straffarbete, uppstod mycken svårighet att kunna förse fångpersonalen med sådan sysselsättning, som med cellsysteinets tillämpning var förenlig. Till undanrödjande häraf och enär någon inkomst för kronan af sådan sysselsättning icke vore hufvudsak och i allt fall endast undantagsvis kunde påräknas, helst då af denna inkomst i första rummet borde betäckas de utgifter, som föranleddes af anskaffning af arbetsmaterialier och verktyg, samt för redovisningen och kontrollen m. in., blef, i enlighet med de af Eders Kong], Majtt genom nådigt Bref den 26 Augusti 1856 i nåder fastställde grunder, i detta ämne föreskrifvet, bland annat, att arbetet, som i cellfängelse ej må vara af sådan beskaffenhet, att någon rubbning i det ensamhets- och tystnadssystem, som inom sådant fängelse skall vara rådande, derigenom förorsakas, borde verkställas på enskild persons, men då sådant ej läte sig göra, på Direktörens förlag, med iakttagande likväl deraf, att, derest arbeten för fångvården eller för fängelsets eget behof funnes att tillgå af beskaffenhet, att de kunde åt fångar lämpligen uppdragas, dessa då företrädesvis borde till sådana arbetens verkställande användas: att någon kostnad icke finge drabba kronan för det arbete, som icke för dess räkning verkställdes, och hvilket ej heller fino-e i kronans räkenskaper bokföras, samt att arbetsinkomsten borde sålunda fördelas, att en tredjedel tillfälle Direktören såsom ersättning för dess möda och förlag af verktyg, en sjettedel, enligt den fördelning, som Eders Kong]. Maj:ts Befallningshafvande pröfvade skäligt fastställa, lemnas åt de vaktbetjente, som utöfvat tillsyn vid arbetet eller vid redovisningen derför haft bestyr, en tredjedel komme fången till godo samt en sjettedel tillfölle fängelsets besparingskassa. Med denna anoidning beträffande fangarnes sysselsättning i läns- och kronofängelserne är visserligen förenad en del af de olägenheter, som Styrelsen här ofvan antyclt rörande arbetsprovisionen vid straff-fängelserne, men då annan utväg att förse fångpersonalen i dessa fängelser med arbete icke, för närvarande, förefinnes, har Styrelsen, för undanrödjande af dessa olägenheter, såvidt de härröra af en hög arbetsinkomst för Fängelse-föreståndarne och fångarne, vid de fall och å de orter, der mera lönande arbete vore att tillgå, hos Eders Kongl. Maj:t i underdånig skrifvelse don 2 sistlidne September underdånigst hemställt om sådana före-

100 Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

skrifters meddelande i detta ämne, hvarigenom denna inkomst skulle komma att inskränkas.

Föreståndarne för läns- och kronohäktena innehafva bostäder inom de för sådant ändamål i fängelsebyggnaderne inredde lokaler samt vissa qvantiteter ljus och för bostadslokalen erforderlig ved, äfvensom några få af dem mindre trädgårdsland.

Aflöningen för desse tjensteman har varit bestämd allt efter fängelsernes storlek och tjensternas besvärlighet; för Direktören vid Göteborgs länsfängelse till 2,000 R:dr och för de öfrige i fyra lönegrader af 1,800 R:dr, 1,500 R:dr, 1,300 R:dr och 1,000 R:dr jemte, för en del, skrifvare-arvode, vid förstnämnde fängelse till belopp af 750 R:dr och vid de öfrige från 150 R:dr till 300 R:dr. Till biträde åt Direktören vid Göteborgs fängelse är en Bevaknings-befälhafvare anställd, för hvilken å ordinarie aflöningsstaten ett arvode å 800 R:dr är upptaget.

Samtlige desse tjensteman hemställer Styrelsen underdånigst måtte tillerkännas ålderstillägg med 200 R:dr efter fem års och ytterligare 100 R:dr efter tio års tjenstetid samt att, med någon jemkning beträffande skrifvare-arvodena, en tillökning i aflöningen till belopp af 300 R:dr för dem hvardera måtte beviljas, med undantag likväl för Direktörerne vid länsfängelserna i Göteborg, Calmar, Mariestad, Westervik och Nyköping, samt Bevakningsbefälhafvarne vid kronohäktena i Carlshamn och Kongsbacka samt Bevakningsbefälhafvaren vid Göteborgs länsfängelse, för hvilka Styrelsen, med afseende å nuvarande aflöningsanslao- och antal fångar, som i dessa fängelser förvaras, för närvarande anser sistomförmälde aflöningsförhöjning kunna undvikas.

Ifrågavarande förhöjning i aflöningen har Styrelsen dock ansettjböra upptagas endast såsom arvode, att, i händelse förändrade förhållanden med tjenstgöromålen vid fängelserne framdeles dertill föranleda, vid tjensteinnehafvarnes afgång indragas.

I öfrigt får Styrelsen beträffande löneregleringen för desse tjensteman underdånigst föreslå: att då för Befälhafvaren vid kronohäktet å Långholmen är anslaget ett arvode af endast 1,000 R:dr, men detta fängelse, efter verkställd större tillbyggnad, nu innehåller 90 celler och nästan ständigt är fullt upptaget, aflöningen för denne tjensteman måtte i staten uppföras till ett belopp af 1,500 R:dr, oberäknadt ofvanomförmälda arvode af 300 R:dr;

att, så väl nämnde aflöning, 1,500 R:dr, som de i nu gällande stat uppförde arvoden till Bevaknings-befälhafvaren vid Varbergs kronobäkte och Göteborgs länsfängelse, måtte i nya staten upptagas såsom löner;

att, med afseende å skrifvaregöromålens mängd vid de olika fängelserne, skrifvare-arvodena måtte förhöjas: för Direktören vid Malmö länsfängelse från 300 R:dr till 600 R:dr; för Direktörerne vid läns- och kronofängelserne i Gefle, Hernösand och Norrköping från 150 R:dr till 300 R:dr, och för Direktörerne

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1874. 101

i Falun, Upsala, Carlstad, Westerås, Weetervik och Östersund från 150 R:dr till 200 R:dr, äfvensom att ett nytt sådant arvode måtte tilläggas Direktören vid kronohäktet i Hudiksvall till belopp af 200 R:dr; samt

att i mån som ifrågavarande tjensteman komma i åtnjutande af underdånigst föreslagne förbättrade löneförmåner, de nu till dem utgående anslag af ljus från 20 skålpund till 80 skålpund indragas.

För de Predikanter vid läns- och kronohäktena, som icke tillika äro anställde vid andra straff-anstalter och om hvilka Styrelsen förut meddelat underdånigt yttrande, får Styrelsen underdånigst föreslå nedan upptagne förhöjda arvoden, nemligen :

för predikanten vid läns- eller kronofängelset i

till 1,000 R:dr.

till 800 R:dr.

til! 600 R:dr.

till 400 R:dr.

102 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:t~ Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

I fråga om tillämpningen af den nu underdånigst föreslagna aflöningsstatcn, får Styrelsen underdånigst hemställa:

att en fjerdedel af innehafvande lön och arvode, jemte hela skrifvarearvodet, der sådant äfven är anslaget, må utgöra tjenstgöringspengar, soin under tjenstledighet icke tillgodokomma löntagaren;

att för tillträde till ålderstillägg redan tillryggalagd tjenstetid må få beräknas ; samt

att, då tjensteman från en till annan likartad befattning blifvit transporteiad, hela tiden för utöfning af så beskaffad tjenst vid olika fångvårdsanstalter må i fråga om ålderstillägg • fåt beräknas.

Utöfver slutsumman å den år 1871 för Styrelsen fastställda personaloch aflöningsstat är ett sammanräknadt belopp af 3,070 R:dr anvisadt, att, i mån af behof, utgå, intilldess, genom inträffade förändringar inom Styrelsens tjen- »temannapersonal, den fastställda regleringen kunde genomföras. Då icke eller antagligt är, att den underdånigst föreslagna nya aflöningsstaten omedelbart kan till alla delar träda i verkställighet, får Styrelsen här nedan upptaga en beräkning af den öfvergångsaflöning, som utöfver nämnde stat skulle erfordras, nemligen för

8,370:

3,000:

3,000:

700:

Kansliet:

Intilldess genom inträffande afgång bland nuvarande ordinarie tjensteman reglering af Registrator- och Protokollsförande- samt Notarie- och Ombudsmannabefattningarnet kan verkställas, erfordras skilnaden emellan nu utgående aflöning till 1 Registrator, 1 Notarie och 2 Kanslister, tillsammans 6,700: -— och de nya lönerna för motsvarande befattningar..... 6,000: —

Kammarkontoret:

Så länge^nuvarande innehafvare af följande tjenstebefattningar dervid qvarstå, utgår till

1 Kammarförvandt............... 2,500: _

1 Revisor................... 2,200: —

1 Kassör....................^470; —

1 Kammarskrifvare............... 1,000: -

Arvode för bestridande af en del till Kassörs-

tjensten hörande^göromål.......... 1,200:

hvaremot under tiden nedanstående aflöningsbelopp^ besparas, nemligen

1 Kassör och bokhållare..........

1 Revisor..........

6,000:

2,370:

Sgr R:dr 3,070:

Bil. N:o 1 till Kong!. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1874. 103

Och skulle sålunda enahanda belopp, som nu i samma ändamål är anvisadt, erfordras för öfvergång till den nya statens tillämpning.

Styrelsen får fördenskull hemställa, att nämnde belopp må, i mån af behof, intilldess, i följd af nuvarande tjensteinnehafvares afgång, berörde stat kan vinna full tillämpning, få disponeras dels för bibehållande af nuvarande tjensteinnehafvare vid deras löneförmåner, dels ock till arvoden, för bestridande af göromål, som tillhört till indragning afsedde tjenster, hvars innehafvare afgått och hvilka göromål icke, utan särskild godtgörelse kunna öfrige tjensteinnehafvare skäligen åläggas.

O OO

Med afseende å angelägenheten deraf att den underdånigst föreslagna löneförbättringen så snart som möjligt må komma fångvårdens embets- och tjensteman till godo, får Styrelsen slutligen underdånigst hemställa, att den tillökning i löner och förmåner Styrelsen här ofvan i underdånighet föreslagit att intagas i ordinarie aflöningsstaten för år 1875, måtte såsom dyrtidstilläffo- fa beräknas och utgå redan från början af nästkommande år 1874.

Af den, i öfverensstämmelse med hvad Styrelsen här ofvan hemställt och föreslagit, upprättade, härhos underdånigst bifogade förslagsstat, som till jemförelse äfven upptager nu gällande aflöningsstat, täcktes Eders Kongl. Maj:t inhemta, att då denna sednare stat upptager en slutsumma af 188,157 R:dr 50 öre, visar den underdånigst föreslagna nya staten ett sammanräknadt belopp af 232,270 R:dr eller en förhöjning af 44,112 R:dr 50 öre, hvartill ytterligare kommer ålderstillägg, som, enligt uppgjord approximativ beräkning, skulle uppgå för ar 1874 till 15,000 R:dr och för år 1875 till 17,800 R;dr, hvarvid dock bör anmärkas att genom tilllämpning af nya staten en minskning i utgifter å förslagsanslaget för fångvården af omkring 11,500 R:dr uppkommer, till följd af indragning af arbetsprovision samt anslag till ljus.

För den händelse Eders Kongl. Maj:t skulle i nåder godkänna hvad Styrelsen nu i underdånighet föreslagit och hemställt, torde Eders Kongl. Maj:t täckas nådigt föreslå näst sammanträdande Riksdag:

att ordinarie aflöningsanslaget för en del fångvårdens embets- och tjensteman för år 187 5 förhöjes till här ofvan upptagne belopp 232,270 R:dr;

att det för samma år förslagsvis beräknade ålderstillägg, 17,300 R:dr, må med tillämpning af derför bestämda grunder af förslagsanslaget för fångvården ufo-å, samt att, för bestridande af det för år 1874 föreslagna dyrtidstillägg, motsvarande skilnaden mellan nu gällande och för år 1 87 5 föreslag na stat 44,112 R:dr 50 öre äfvensom ålderstillägg för år 1874 förslagsvis beräknadt till 15,000 R:dr, må jemväl af förslagsanslaget för fångvården utfå.

Ö O O o

104 Bil. IS:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. i\r:o 1, am Statsverket 1874.

Uti det vid innevarande års riksdag till vård och underhåll af läns- och kronofängelserne från 13,500 R:dr till 20,000 Rtdr förhöjda reservationsanslag, anser Styrelsen sig icke böra i underdånighet föreslå någon ändring.

Utdrag af Styrelsens vid behandlingen af detta ärende förde protokoll bifogas och Styrelsen framhärdar

Stormäktigste, Allernådigste Konung, Eder Kongl. Maj:ts

nnderd&nigste, tropligtigst* tjenare och nnderaitei

G. ER. ALMQVIST.

VICTOR LJUNGSTEDT.

Stockholm den 18 November 1873.

Sten Forsberg.

105 Underdånigt förslag till stat för en del fångvårdens embets- oeli

tjensteman samt betjente.

Nu gällande stat:

Före

a g e n st

o:

8,000

5,000

4,500

2,200 —

rs>

K4

Fångvårds-Styrelsen: St-yrelsen:

Generaldirektör . .

Ledamot.......

dito .......

Kansliet:

Sekreterare .... Registrator och Protokollsförande . . . Notarie och Ombudsman Anm. Intilldess genom inträf

T:pt| 33,200;—j - Bik till mi :d.

beslutade regleringen af Registrator- och Protokollsförandesamt Notarie- och Ombudsmansbefattningarne kan varda genomförd, utgår i mån af behof följande lönebelopp, nemligen

1 Registrator . 2,500

1 Notarie. . . . 2,200

1 Kanslist . . . 1,000

1 dito . . . 1,000

S:gr 6,700

Kammarkontor et

1 Kamererare.. . .

1 Kassör och Bokhållare 1 Kammarförvandt (indrages) .....

1 Revisor......

W P K

2 K o <

£3 p

Älderstillägg:

Prat. 1874. 1 Sand. 1 A/il.

Transport! 40,000’

CT fel TO £ £

g J °S

cd pL p» 2 - P. ^ x

500—: 500

107 Tpt

Nu gällande stat:

40,800

2,000

1,200

1,500

10,070;-

5001-

1,400

450 Transport

Straff- och nrbetsfäugclset å Långliolmcii.

1 Direktör och Kommendant . .........

Personelt arvode för nuvarande Direktören, Majoren in. m. F. M.

Berencreutz.....

Uppbär derjemte arvode såsom direktör vid Stockholms stads kronohäkte å Långholmen.

1 Kamererare.......

Åtnjuter derjemte arvode såsom redogörare vid kronohäktet . å Långholmen.

1 Pastor..........|

Åtnjuter dessutom arvo-j de såsom predikant; vid kronohäktet å; Långholmen.

1 Bevakningsbefälhafvare Personelt arvode för nu

tjenstförrättande Be-; vakningsbefälbafvaren j C. A. Hörnstein. . . .

Anm. Enligt nu gällande stat utgår provision å behållna nettoinkomsten af fängelsets arbeten, efter Fångvårds-styrelsens bestämmande, med högst 4 procent till fängelsedirektören och

2 procent till bevakningsbefälhafvaren, hvilken förmån, enligt den föreslagna staten, skulle upphöra.

Sglj 4,700

1,900;

7501-

Tptj 45,500--i 11,97Oj — | 75<»

Föreslagen stat:

Alderstillägg:

I ot fcrJ

45,900—; 11,770

8,500

1,500

2,000

1,000

i,goo;

200 S:gr| 7,000:

3,100!—j 950 -

Transport] 52,900]—| 14,870]—] 950;-

Ilo

Nu gällande stat:

Tpt

*~i

<

58,600—; 1(3,595!—i 2,625 -

Sgr 4,200-j 1,000— 525-

1,500

Föreslagen stat:

CO P rV

Transport

stämmande, med högst 4 procent till fängelsedirektören, hvilken förmån, enligt den föreslagna! staten, komme att upphöra. |

Sgrl

i ““T' ; — |

71,500— 19,270—j 3,200,-

Straff-fängclsd

(Jöteliorg.

Sgr 1,500

2,000

1,200

1,500

1 Direktör ....

Arvode såso m rcdogö- | rare och för arbetenas

bokföring .......

1 Predikant........

Sgr

Stratf-fäligelset i Carlskrona.

1 Direktör.........

1 Kamererare.......

1 Predikant........

Åtnjuter derjemte arvode såsom predikant vid länscellfängelset i Carlskrona.

1 Bevakningsbefälhafvare

Anm. Enligt nu gällande stat utgår provision å behållna inkomsten af arbetens indrifvande, efter Fångvårdsstyrelsens bestämmande, med högst 4 procent j till fängelsedirektören och 2 procent till bevakningsbefälhafvaren, hvilken förmån, enligt den föreslagna staten, komme att upphöra.

5,900 — 1,500—;

1,400—1 600 —

2,000

500 —

— 300

111 Tpt

1,500

1,200

Transport1 anslag ett årligt arvode af 500 R:dr att utgå så länge afskrifningsprocent å proviantuppbörden icke tillgodokommer kamereraren.

Predikant........

Bevakningsbefälhafvare

Anm. Enligt nu gällande stat utgår provision å behållna nettoinkomsten af fängelsets arbeten, efter Fångvårdsstyrelsens bestämmande, med högst 4 procent till fängelsedirektören och 2 procent till bevakningsbefälhafvaren, hvilken förmån, enligt den föreslagna staten, komme att upphöra.

Sgr 4,700

2,000 1,200

1,500

1,700

1,200

Ö00

300 Tpt 7-1,200 — 22,295 — 4,575 —

Sgr

Straff-fängelset i Warberg.

1 Direktör och kommendant ..........

1 Kamererare.......

1 Predikant.......

Åtnjuter derjemte arvode såsom predikant vid Warbergs kronohäkte.

1 Bevakningsbefälhafvare Efter Fångvårdsstyrelsens bestämmande utgår provision å behållna nettoinkomsten af fängelsets arbeten med högst 4 procent till fängelsedirektören och 2 procent till bevakningsbefälhafvaren, eller ock, om denna förmån upphör, enligt , Transport

Föreslagen stat:

84,000— 21,470

U1 p X*

< K o <

Oj

Alderstillägg:

^ tel

^ _ .. CT5 £ 0 B

?

2,000 -

1,500

4,800|-

0,500

2,000

1,500

1,500

1,500

1,400

800 —

91,000 • 24,070- 5,400]-

i i

112 Nu gällande stat:

ir*

o:

ö

Tpt| 74,200-

Sgr

22,295-

W p PT

< £,* g -i p

fD >-<

• CD

Föreslagen stat:

4,575

Sgr]

Sgr

>

i-l

<

O

P-

3,987 50

300 Transport! Kongl. Maj:ts bepröf-: vande, motsvarande er-: sättning af fångvårdens förslagsanslag.

Sgr

Kroiioarbetskarlsstationm å Tjur kö.

1 Direktör, föreståndare.

1 Kamererare......

1 Predikant........

1 Bevakningsbefälhafvare

Anm. Enligt nu gällande statj utgår provision å behållna inkomsten^* af manskapets arbeten, efter Fångvårdsstyrelsens bestämmande, med högst 4 procent till direktören och 2 procent till be vakningsbefälhaf varen, hvilken förmån enligt den föreslagna staten, kom me att upphöra.

Sgr

Kroiioarbetskarlsstatioiicii å Borgkamn.

1 Bevakningsbefälhafvare,! föreståndare......i

kionoarbetskonipattift å Mavbolni

1 Kompanichef......i

1 Subalternofficer.....

1 dito .....j

1 dito .....|

Sgr

91,000!— 24,070!

Ul

pr

5,400 •

Alderstillägg:

01 s

sr

ICP3 I P

?

■ £ w

■ o >-*

5,0001-

1,700-

2,000

1,200

1,500

—: i,5oo-

i I

-! 1,200—

— 500-

4,700-

3,200!—]'

300!-

1,500—; 1,000

2,000 — 1,200 1,200 1,000

i i

TptJ 80,400—' 28,33250 4,575 -

Stockbolms städs kiouobäkte å Låugbolmeu.

Direktören vid straffoch arbetsfängelset . .| —— Transport) 97,200

5,400

300 - 34,570

5,700!—^

118 Nu gällande stat:

c

o:

3 Tpt

122,900

1,500

Sgr

1,500

1,800

1,300

48,882

00 09 W*

(D H

9,225

300 -

150 -

Sgr 3,100— 1,200— 450

S:a 127,500— 50,682|50j 9,975|—

188,157: 50 =

Transport

Örebrn län:

Länsfängelset i Örebro;

1 Direktör.......

1 Predikant......

Sgr

Östergötlands län:

Länsfängelset i Linköping

1 Direktör ........

1 Predikant.......

Eronohäktet i Norrköping:

1 Direktör........

Predikanten vid straff fängelset i Norrköping

Föreslagen stat:

Alderetillägg:

tr<

o:

O

143,200

1,500

68,620

1,000

GG £ö K1

3 ä

% P ® N • Cl

11,450

H

g 2 o K

100 -

100!

Summa 147,800-; 72,120;—j 12,350

232,270: — =

Förestående underdåniga förslag är upprättadt i öfverensstämmelse med Kongl. Fångvårdsstyrelsens beslut denna dag. Stockholm i Kongl. Fångvårdsstyrelsens Kammarkontor den 18 November 1873.

e. f.

P. M. Nilsson.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874. 119

Redogörelse

för Lagbyråns arbeten under år 1873.

Sedan Lagbyrån, med anledning af åtskilliga utaf Justitie-ombudsmannen och Fångvårdsstyrelsen hos Kongl. Maj:t gjorda hemställanden, under December månad 1872 fått att handlägga flera frågor om fängelseväsendet och verkställighet af straff, fortsattes och afslutades arbetet härmed under Januari månad 1873; och aflemnades innan nämnde månads utgång följande förslag till författningar, jemte motiv, nemligen:

a) till Kongl. förordning angående straffs befordrande till verkställighet i vissa fall;

b) till Kongl. förordning angående utsträckt tillämpning af straffarbetes verkställande i enrum;

c) till Kongl. förordning angående ändrad lydelse af 25 kap. 5 § Rättegångsbalken för att minska antalet af de fall, då Underrätts utslag angående häktad behöfver underställas Hofrättens pröfning;

d) till Kongl. förordning angående tillägg till 4 kap. Strafflagen i fråga om afdrag å straff till följd af förlängd häktningstid; och

e) till Kongl. kungörelse om expedition af Underrätts utslag i mål angående häktad.

De tre förstnämnde förslagen, hvilka remittei-ades till Högsta Domstolen, föredrogos der af en Lagbyråns ledamot i Februari månad. Sedan Högsta Domstolen samma månad afgifvit utlåtande öfver det i December 1872 föredragna förslaget till Kongl. förordning angående lagfart å fång till fast egendom jemte andra i sammanhang dermed stående författningar, blef i anledning häraf detta ärende föremål för ytterligare behandling och beredt så att Kongl. proposition aflats till Riksdagen mot slutet af månaden. Under Februari månad var dessutom en af Lagbyråns ledamöter sysselsatt med förslag till administrativa författningar. 1 Mars månad började arbetet med uppgörande af förslagtill lag angående inteckning i fäst egendom. Detta arbete, hvarvid Lagbyrån, med hänsyn till det nära samband inteckningsväsendet i väsendt-

120 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No /, om Statsverket 1874.

liga delar eger med frågan om utsökningsväsendets ordnande, hade att samtidigt åt denna senare fråga egna en jemförande behandling för att bestämma grunderna för det blifvande förslaget till utsökningslag, fortsattes till inemot slutet af Augusti månad. Under tiden hade en af ledamöterna jemväl haft att i Högsta Domstolen föredraga utaf Riksdagen under året antagna och till Kongl. Maj:t öfverlemnade författningsförslag.

Efter det Lagbyråns ledamöter åtnjutit fjorton dagars semester, fortsattes i början af September arbetet med inteckningslagen, dervid äfven frågan om lagfartslagen ånyo behandlades; och blefvo innan utgången af Oktober månad nedannämnde förslag till förordningar aflemnade:

a) angående lagfart å fång till fast egendom, jemte åtföljande förslag till förordningar angående dels förändrad lydelse af 11 kap. 2 § Jordabalken, dels upphörande af hembudsskyldighet och dels ändring af gällande bestämmelser om lagfart å fast pant;

b) angående inteckning i fäst egendom;

c) angående tiden för nyttjanderättsaftals bestånd;

d) angående förändrad lydelse af 17 kap. 9 § Handelsbalken;

e) angående sättet för fäst egendoms försäljning i vissa fäll; samt

f) angående särskilda protokoll öfver lagfarter, inteckningar och andra ärenden.

Dessa förslag åtföljdes af motiv samt af formulär till böcker öfver lagfarts- och inteckningsärenden för såväl land som stad.

En af Lagbyråns ledamöter upptogs under hela November och första veckan af December med föredragning i Högsta Domstolen af nyssnämnda förslag jemte i sammanhang dermed stående göromål. Under tiden hade en annan af ledamöterna arbete med förslag till administrativa författningar, och den tredje var sysselsatt med frågan om utsökningslagen.

Härefter vidtog i December månad fortsättning af arbetet med utsökningsväsendets ordnande, dervid Lagbyrån utarbetar förslag till författning i ämnet.

Stockholm den 31 December 1873.

ALB. LINDHAGEN.

AXEL ORBOM.

L. ANNERSTEDT.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 121

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Stats- Rådet å Stockholms Slott den 5 December 1873,

i n är var o a f:

Hans Excellens Herr Justitie-statsrainistern Adlekcreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

"VCern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 26 sistlidne September, hvarmedelst till Kongl. Maj:t öfverlemnats en af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kopparbergs län till Styrelsen insänd och förordad ansökning af vaktqvinnan vid länsfangelset i Falun Christina Andersson, att henne måtte, vid afskedstagande, beredas någon pension; utvisande vid ansökningen fogade betyg, att sökanden, som är född den 5 Januari 1807, sedan September 1848 varit i ofvannänmde egenskap anställd och derunder, med undantag af en år 1864 begången förseelse, med utmärkt beröm fullgjort sina åligganden och visat ett i allo hedrande uppförande, samt att hon numera, i anseende till försvagad synförmåga och tilltagande ålderdomskrämpor, endast med svårighet kan fullgöra sina tjen- Bih. till Riksd. Prof. 1874. 1 Sami. 1 Afd. 16

122 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

steåligganden; och har med afseende härå Styrelsen, jemte anmälan att sökanden såsom vaktqvinna vid berörde fängelse åtnjuter i lön 300 Ihdr och beklädnadsersättning 30 Ihdr äfvensom särskild gratifikation, hvilken under senare åren uppgått till 75 å 100 R:dr, underdånigst hemställt, huruvida icke Kongl. Maj:t täcktes hos nästa Riksdag föreslå sökanden Christina Andersson till erhållande å allmänna indragningsstaten af pension till belopp af 200 R:dr att utgå från och med månaden näst efter den, då hon undfinge afsked.

Hans Excellens Herr Justitie-statsiniriistern hemställde i underdånighet att., med afseende å hvad sålunda förekommit, Kongl. Maj:t täcktes förordna, att till näst sammanträdande Riksdag skall afiåtas nådig proposition derom, att Christina Andersson må berättigas att, från och med månaden näst etter den, då hon erhåller afsked från vaktqvinnebefattilingen vid länsfängelset i Falun, å allmänna indragningsstaten uppbära eu årlig pension för sin återstående lifstid till belopp af tvåhundra riksdaler riksmynt.

Denna af Statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle detta beslut genom utdrag af protokollet meddelas Finans-departementet, för att vid reglering af utgifterna under Riksstatens nionde hufvudtitel iakttagas.

Ex pvotocollo 6f. W. Österdahl.

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1874. 128

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, hållet inför Hans Maj:l Konungen uti Statsrådet d Stockholms Slott den 27 December 1875,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Bredbercj,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

W/ERN,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde i underdåninghet:

5:o.

Deri af förre Kommendanten och Direktören vid straff- och arbctsfängelset på Långholmen, Majoren, Riddaren af Svärds- och Wasaorden Frans August Tellanders enka, Charlotta Eleonora Tellander, född Ennes, i underdånighet gjorda ansökning, att enär sökanden, som uppnått 65 års ålder och vore af sjuklighet oförmögen att förvärfva sig tillräcklig utkomst, befunne sig jemte en oförsörjd dotter i ytterst knappa omständigheter, helst vid mannens död boets tillgångar måst till borgenärernas förnöjande afträdas, samt sökanden icke hade någon pensionsrätt, Kongl. Maj:t täcktes, med afseende å den femtonåriga gagnande verksamhet sökandens man i fångvårdens tjenst utöfvat, i nåder låta sökanden komma i åtnjutande af någon del af den pension sökandens man, som den 22 April 1872 med döden afgått, i lifstiden uppburit; varande till bestyrkande af de i ansökningen uppgifna förhållanden prest- och läkarebevis jemte åtskilliga andra intyg densamma bilagda.

Uti afgifvet underdånigt utlåtande har Fångvårds-styrelsen anfört, att Majoren Tellander, som år 1828 inträdt i statens tjenst, nära tre år tjenstgjort vid Kronoarbctskorpsen, samt innehaft befattning såsom Kom-

124 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

mendant och Direktör vid straff- och arbetsfängelset å Långholmen under en tid af nära tolf år; att på Kong], Maj:ts nådiga framställning Rikets år 1866 församlade Ständer, med afseende å Majoren Tellanders synnerligen väl vitsordade femtonåriga verksamhet i fångvårdens tjenst och å hans sjuklighet, bifallit, att ett, belopp af 2,800 R:dr finge å allmänna indragningsstaten uppföras såsom årlig pension för Tellandensamt att han den 12 November 1866 från nämnde direktörsbefattning undfått afsked; hvarjemte Styrelsen underdånigst upplyst, att Tellander sedermera, på sätt vid Styrelsens underdåniga utlåtande fogadt transsumt af Svea Hofrätts, i hvad Tellander anginge, laga kraft vunna utslag den 11 Maj 1870 visade, blifvit fälld till bötesansvar för åtalade förseelser i tjensten såsom Direktör vid berörde fängelse.

För egen del har Styrelsen, enär Majoren Tellanders enka, enligt de vid ansökningen fogade betyg, uppnått mera än 65 års ålder och befunne sig, jemte en oförsörjd dotter, i torftiga omständigheter, samt af sjukdom vore oförmögen att genom arbete bidraga till sin försörjning, till Kongl. Maj:ts nådiga behjertande hemställt, huruvida icke Kongl. Maja täcktes, i likhet med hvad i dylika fall tillförene egt ruin, till Riksdagen aflåta nådig proposition, att bemälde enka må komma i åtnjutande af någon årlig pension att utgå med det belopp Kongl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma och hvilket Styrelsen ansåg sig böra i underdånighet föreslå till 300 R:dr.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern hemställde i underdånighet att, med afseende å hvad sålunda förekommit, Kongl. Maj:t täcktes förordna att till näst sammanträdande Riksdag skall afiåtas nådig framställning derom att å allmänna indragningsstaten må uppföras ett belopp af 300 Kronor att såsom årlig pension utgå till enkan Charlotta Eleonora Tellander, född Ennes, under hennes återstående lifstid.

Denna af Statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle detta beslut genom utdrag af protokollet Finans-departementet meddelas, för att vid regleringen af utgifterna under nionde hufvudtiteln iakttagas.

(ko

Den af t. f. Direktören vid Kronoarbetsstationen å Tjurkö, Majoren i arméen m. m. Carl Wathier Klingspors enka, Maria Sophia Klingspor, född Hallenborg, i underdånighet gjorda ansökning, att, enär hon vore ur stånd att försörja sig jemte fyra minderåriga barn, Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning om beviljande af årlig pension åt sökanden; varande i ansökningen åberopad dels den efter Majoren Klingspor den 18 sistlidne Oktober upprättade bouppteckning, utvisande

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 125

att han efterlemnat, jemte sin enka, fyra barn, det äldsta fö dt 1864 och det yngsta 1870, samt att skulderna i boet öfverstigit tillgångarne med 12,086 R:dr 3 öre Runt, dels ock prestbetyg, enligt livilket sökanden befinner sig i knappa och ömmande lefnadsvilkor.

Uti afgifvet underdånigt utlåtande har Fångvårds-styrelsen upplyst, att Majoren Kliugspor, som år 1843 inträdde i statens tjenst såsom Underlöjtnant vid Nerikes regemente samt vid detta tjenstgjort och slutligen befordrats till Kapiten och kompanichef, jemlikt generalordres den 15 Maj 1869 blifvit anställd såsom kompanichef och den 9 September 1870 såsom bataljonschef vid den å Carlsborg då förlagda bataljon af Kronoarbetskorpsen, hvarefter och sedan större delen af kronoarbetsmanskapets fästningklass blifvit, på grund af Kongl. brefvet den 17 Maj 1872, förflyttad från Carlsborg först till Bollö och derefter till Tjurkö i Karlskrona skärgård, Kliugspor tjenstgjort såsom direktör vid dessa två stationer, samt att han under sin tjenstgöring vid fångvården ådagalagt nit och skicklighet samt till Styrelsens belåtenhet fullgjort sina åligganden; och har Styrelsen, med afseende å den längre tid Majoren Klingspor varit i statens tjenst samt å den nödställda belägenhet, hvari han efterlemnat enka och barn, livilka, enligt inhemtad upplysning, icke från Arméens pensionskassa åtnjuta någon pension, ansett sig böra till Kongl. Maj:ts behjertande hemställa, om icke Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig framställning om uppförande å allmänna indragningsstaten af någon pension för sökanden och hennes tyra minderåriga barn, samt om icke för nästa år. till understöd för dem, en nådegåfva af 300 R:dr kunde beviljas.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern hemställde att, med afseende. å de i detta ärende förekommande, ömmande omständigheter, Kongl. Magt täcktes dels för instundande år tillägga sökanden en nådegåfva af 300 Rall- Runt att utgå af extra utgiftsmedlen å Riksstatens andra hufvudtitel, dels oek besluta att till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig proposition derom att å allmänna indragningsstaten måtte uppföras ett belopp af 300 Kronor, för att såsom årlig pension tilldelas Majoren Klingspors enka Maria Sophia Kliugspor, född Hallenborg, så länge hon lefver ogift.

Hvad sålunda blifvit hemstäldt behagade, uppå tillstyrkan af Statsrådets öfriga ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla ; och skulle detta beslut genom utdrag af protokollet Finans-departementet meddelas, för att vid regleringen af utgifterna under nionde hufvudtiteln iakttagas.

Ex protocollo

G. J. Björkman.

126 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1374.

Utdrag af Protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, hälld inför Hans Maj:t Konungen uti Stais- Rådel ä Stockholms Slott den 31 December 1873,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercbeutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijoniiuevud, .

W^ern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm.

Hans Excellens Herr Justititie-statsministern anmälde i underdånighet Fång vårds-styrelsens underdåniga skrifvelse den 9 innevarande December, hvarmedelst Styrelsen öfverlemnat en till Kongl. Maj:t ställd, af Direktören vid straff- och arbetsfängelset i Malmö till Styrelsen insänd och förordad ansökning, deri förre Vaktkonstapeln vid nämnda fängelse Hans Ohrquist i underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes bereda honom, som genom våld af fångar gjorts oförmögen att sin befattning uti fångvårdens tjenst vidare bestrida, någon årlig pension; anförande Styrelsen, hurusom af ansökningen jemte dervid fogade handlingar inhemtades, att Öhrquist, som är född den 28 Februari 1818 och under 18 år varit husar vid Skånska Husarregementet, derefter blifvit antagen den 13 April 1S67 till extra och den 21 April 1868 till ordinarie vaktkonstapel vid straff- och arbetsfängelset i Malmö; att lian den 30 April 1870 under tjenstgöring blifvit af tre straffarbetsfångar öfverfallen och med knif svårt sårad; att lian ännu vid gång eller framåt- 1 utan de rörelse lider men af denna skada samt i följd deraf har och för alltid kommer att få svårighet att med arbete sig- försörja; att han jemte en 67-årig sjuklig hustru befinner sig i fattiga vilkor samt för sitt uppehälle nödgats begära och jemväl kommit i åtnjutande af fattigunderstöd;

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1814. 127

att Öhrquist, som den 23 September nästlidne år på egen begäran och

utan dervid gjord anmälan om det honom öfvergångna våld erhållit afsked från sin vaktkon,stapelsbefattning, under tjenstetiden sig väl förhållit; samt att Kongl. Maj:t innevarande år tilldelat Öhrquist eu gratifikation af 300 II:dr; Och då, enligt hvad sålunda blifvit upplyst, Öhrquist efter en längre tids anställning i statens tjenst, derunder han oförvitligen

sig förhållit, nu vid snart uppnådd ålder af 56 år, i följd af honom i

fångvårdens tjenst öfvergånge tvåld, befinner sig urståndsatt att med arbete sig och sin hustru försörja, och Rikets Ständer sednast vid 1862—1863 årens riksdag, med anledning af en utaf Kongl. Maj:t i nåder gjord framställning om rättighet att åt tjensteman och betjente inom fångvården, hvilka genom våld af fångar blifvit satta ur stånd att sin tjenst bestrida, före uppnådd pensionsålder och oberoende af tjenstetiden bevilja pensioner, förklarat något hinder icke möta för dylika tjenstemäns och betjentes bibehållande vid deras aflöning, alldenstund Rikets Ständer medgifvit, att fångvårdens förslagsanslag finge anlitas till arvoden åt deras vikarier, samt Öhrquist, som vid tiden för våldets begående, utom beklädnadsbidrag af 52 R:dr, i årlig lön uppbar 400 R:dr, följaktligen, derest han i stället för afsked begärt ledighet från sin befattning, skulle varit behörig att af fångvårdens förslagsanslag årligen uppbära hela förestående lönebelopp, tvekade Styrelsen icke att i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande Riksdag göra framställning derom, att Öhrquist måtte förklaras berättigad, att från nästkommande års ingång å allmänna indragningsstaten för sin återstående lifstid uppbära en årlig pension af 400 Rall1 R:mt.

På grund af hvad Fångvårdsstyrelsen sålunda anfört, hemställde Hans Excellens Herr Justitie-statsministern att nådig proposition måtte till instundande Riksdag aflåtas om förra \ aktkonstapeln Hans Ohrquists uppförande å allmänna indragningsstaten till åtnjutande från och med år 1874 under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 400 R:dr eller Kronor.

Denna af Statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle detta beslut genom utdrag af Protokollet Finans-departementet delgifvas, för att vid regleringen af utgifterna under Nionde Hufvudtiteln iakttagas.

Ex protocollo

N. Becker.

Bil. N:o 2 a till Kongl. Maj:ts Kåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 1

Utdrag

_ af Protokollet öfver Utrikes Departements-ärenden, hållet JJiins Majd Koiiimgeii i sammansatt Svenskt och iNorskt Stats-Uad å Stockholms Slott den 5 December 1S73.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Björnstjerna.

Hans Excellens Norske Herr Stats-Ministern Kierulf,

Stats-Råden Bredberg,

Berg,

Friherre LeijonhufvuD,

WiERN,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre AlströMER,

Weidenhielm,

Falsen,

Johansen.

Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena anförde i underdånighet:

De Förenade Rikenas utrikes-budget för år 1874 upptager under titel »Diplomatiska utgifter» ett belopp af 618,800 riksdaler riksmynt eller samma summa som under de tvenne nästföregående åren. Deraf äro till »Ministerstaten» anvisade 490,800 rdr, inbegripet de under benämning »Tillfälligt anslag till öfvergående utgifter» uppförda 57,800 rdr hvarmed Ministerstatens anslag, till följd af Svenska Riksdagens beslut är afsedt att framdeles nedsättas.

För att tillmötesgå denna af Sveriges representation uttalade åsigt, har jag bemödat mig att finna utväg till nedsättning i någon mån af de diplomatiska utgifterna, men tidpunkten för en sådan nedsättning har visat sig i högsta grad ogynsam till följd af den allmänt bekanta högst betydliga prisstegring, som under de sist förflutna åren och troligen aldra mest under det innevarande, inträffat i de flesta andra länder lika väl som inom de Förenade Rikena. I främsta rummet har den hastigt tilltagande dyrheten gjort sig känbar i de stora hufvudstäderna, der Eders Maj:ts Beskickningar äro anstälda. Inom några af dessa, såsom Berlin och Wien, hafva kostnaderna stigit

Bill. till Riksd. Prat. 1873. ha Sami. l:a Afd. 1

2 Bil. N:o 2 a till Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 1 om Statsverket 1874,

i ett sådant förhållande, att de flesta andra Regeringar deraf funnit sig föranlåtna att betydligt öka sina der anställda diplomatiska tjenstemäns löner, liksom Eders Maj:t ansett billigt att bereda sina Ministrar derstädes en tillfällig ersättning genom ett å Ministerstatens besparingar beviljadt dyrtidstillägg lör detta år.

Under hänvisning till den fullständiga utredning öfver anslagen till Ministerstaten och de diplomatiska tjenstemännens löner vid olika tidpunkter, som åtföljde Kongl. Maj:ts propositioner om statsverkets tillstånd och behot vid 1856 och 1868 årens riksdagai, inskränker jag mig här till anförande derur, att aflöningarne till de diplomatiska tjenstemännen utgått med hufvudsakligen oförändrad! belopp tran år 1815 till ar 1832, samt att enligt 1830 års stat, som till sistnämnda år var gällande, uppgingo de^ ordinarie diplomatiska aflöningarne jemte pensioner till ett belopp motsvarande 474,275 rdr rmt eller i det närmaste samma summa som för närvarande.

Jemföres 1830 års stat, som i afskrift här bifogas, med de nu utgående diplomatiska aflöningarne, skall man finna att några af dem visserligen blifvit höjda men andra deremot nedsatta, så att de i allmänhet ingalunda kunna anses vara högre nu än då. När i betraktande tages den prisstegring, som i alla länder egt rum under de sedan dess förflutna några och fyrtio åren, hvarunder letnadskostnaderna toide pa de flesta ställen hafva fördubblats, lärer icke kunna nekas, att våra diplomatiska tjenstemäns ekonomiska ställning för närvarande är högst väsentligen försämrad och att den skulle blifva det i betänklig mån, ifall anslaget till Ministerstaten än ytterligare förminskades. I betraktande häraf och under en tidpunkt då behofvet af löneförhöjningar till statens tjensteman i allmänhet torde allt mer erkännas, och da framställning om sådana sannolikt kommer att af Eders Maj:t föreläggas de båda Rikenas representationer, har jag följaktligen icke funnit det med min pligt öfverensstämmande eller med statens bästa förenligt att, till åstadkommande af den åsyftade besparingen för närvarande föreslå nedsättningar i de diplomatiska tjenstemännens löner, hvarigenom dessa komme att blifva icke blott i förhållande till nutidens värden utan måhända äfven till siffran lägre än de voro fyrtio år tillbaka, en åtgärd hvartill dessutom så mycket mindre anledning förefinnes vid jemförelse mellan de Förenade Rikenas folkmängd, statsinkomstei och välstånd nu och år 1830.

I den händelse likväl att medel måste så vidt möjligt inom det nuvarande anslaget sökas till fyllande af nya oundgängliga behof, torde sådant med minsta olägenhet kunna ske genom nedsättning, vid nuvarande innehafvares afgång, af lönerna till Mimstrarne i London och Faris, de för närvarande högst aflönade, till samma belopp som före år 1832, eller med 4000 kronor hvardera, på sätt redan skett med Ministerns i S:t Petersburg aflöning, hvarigenom lönerna till dessa tre missionscliefer komme att blifva

60,000 kronor för hvardera. Som dessa medel likväl ej kunna blifva för innevarande statsreglering att påräkna, anser jag ej heller till målet ledande att här föreslå en sådan inskränkning för framtiden, som måhända ej under loppet af många år kunde genomföras och hvilken möjligen dessförinnan, under förändrade omständigheter, komme att befinnas olämplig.

Bil. N:o 2 a till Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 3

Bland de ökade utgifter jag ansett mig böra föreslå vid beräkningen öfver Sveriges och Norges diplomatiska omkostnader, synes mig i främsta rummet en löneförhöjning till Envoyén i Berlin vara påkallad, icke blott genom den utomordentliga prisstegringen derstädes utan äfven af den förändrade maktställning den tyska Kejsarstaten för närvarande intager. Sedan de flesta andra stater, på sätt ofvan blifvit anfördt, af denna dubbla anledning redan beviljat sina sändebud derstädes ganska väsendtliga löneförbättringar, befinner sig Eders Majds Beskickning bland de i detta fall mest vanlottade. I betraktande häraf och på grund af de särdeles vigtiga intressen de Förenade Rikena hafva att der bevaka, vore önskligt om Beskickningen i Berlin kunde komma i åtnjutande af löneförmåner jemförliga med dem som äro anvisade för Beskickningarne i London, Paris och Sd Petersburg, men då detta ej kunde ske utan en betydlig förhöjning i anslaget till Ministerstaten, har jag ej ansett mig böra uppföra lönen för Envoyén i Berlin högre än till 45,000 kronor.

Jag har härvid tagit till ledning de aflöningar som bestås af tvenne stater, kända för sträng sparsamhet i sina diplomatiska utgifter, nemligen Belgien, som nyligen ökat ministerlönen i Berlin från 41,000 till 58,000 francs, samt Holland, som förhöjt aflöningen för Ministern dersammastädes från 24,000 till 28,000 gulden. Ifrågavarande Ministrar aflönas följaktligen med omkring 42,000 rdr rmt hvardera. Tages derjemte i betraktande att Belgiens och Hollands Ministrar äro befriade från den skyldighet som åligger de Förenade Rikenas att förse Legationssekreteraren med bostad och fritt bord, äfvensom att de erhålla ersättning för fyrfaldiga utgifter i tjensten hvartill Eders Maj:ts Ministrar icke äro berättigade, skall man finna, att den aflöning som bär blifvit för Envoyén i Berlin föreslagen, på intet vis kan anses högre utan snarare lägre än de som nämnda stater till sina sändebud derstädes anvisa, och har jag så mycket mindre tvekat att föreslå en sådan löneförhöjning, då det hvarken torde vara billigt eller lämpligt, att Kongl. Maj:ts Minister hos en så mäktig och vänskaplig grannstat förblifver sämre aflönad än det stora flertalet af andra makters.

Beskickningen i Wien utgjordes intill år 1871 af en Envoyé med 11,000 och en Legationssekreterare med 1,204 rdr Hamb. b.dso i lön. För närvarande utgår Envoyéns lön derstädes med endast 8,000 rdr specie och Legationssekreterareplatsen är indragen. Dessa inskränkningar vidtogos under en tid, då missgynnande ekonomiska förhållanden gjorde besparingar nödvändiga öfver allt. der möjlighet till sådana förefans. Att Wien för närvarande är en af de dyraste hufvudstäder i Europa lärer ej kunna bestridas, hvarför äfven flera andra makter ökat anslagen till sina Beskickningar derstädes, hvaribland Belgien, som för densamma bestämt lika belopp som för den i Berlin, och Holland, som ökat ministerns lön till 22,000 gulden eller 33,000 rdr. Ehuruväl den svensk-norska Beskickningen i Wien borde äfvenledes kunna göra anspråk på att blifva i lönevilkor något så när likställd med den i Berlin, anser jag mig icke böra föreslå en förhöjning i Ministerlönen derstädes till högre belopp än 36,000 kronor, då den likafullt blifver 8000 kronor lägre än den förre innehafvarens.

4 Bil. N:o 2 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.

En sådan löneförhöjning är så mycket mer af behofvet påkallad, som jag ansett mig böra föreslå anställandet, liksom alltid tillförene, af en Legationssekreterare i Wien, med 5,000 kronors aflöning, hvaremot Legationssekreterareplatsen i Rom skulle, till undvikande af ökad kostnad, komma att för närvarande indragas, ehuru detta ej utan olägenhet kan ske. Behofvet af Legationssekreterarebefattningens bibehållande i Wien framför Italien, föranledes bland annat deraf att Ministern vid österrikiska hofvet, såsom äfven anställd i Munchen, tidtals måste uppehålla sig der, vid hvilka tillfällen ingen finnes att tillgå för beskickningsärendenas handhafvande på den förra platsen.

Aflöningen för Ministern i Rom har vid förvandling till den nya myntenheten blifvit jemnad till 19,000 kronor istället för 18,800.

I öfverensstämmelse med Eders Maj:ts af sist församlade Riksdag och Storthing gillade proposition hafva vid Beskickningarne i Berlin och Paris, tvenne Militärattachélöner blifvit i budgeten uppförda med 5,000 kronor hvardera, hvilket innefattar en förhöjning af 200 kronor i de knappa aflöningar, som för innevarande år till dem utbetalats från hufvudtitelns besparingar.

Sedan skeppsafgifterna till svenska kyrkan i London med den tilltagande sjöfarten stigit till ett belopp som i förening med kyrkans inkomster af statsanslag och räntor synes möjliggöra en indragning af den till Legationspredikanten derstädes å Ministerstaten uppförda lön af 1000 rdr specie, torde denna post kunna ur budgeten utgå, hvilket jag likväl ej anser mig till slutligt afgörande kunna föreslå innan församlingens utlåtande deröfver inkommit, hvilket genom Beskickningen infordrats.

Till aflönande af en Legationspredikant i Konstantinopel finnes för närvarande å Ministerstaten upptaget ett belopp af 500 rdr specie, samt å konsulsstaten lika mycket. Under de sednare åren har befattningen ej varit tillsatt, men halfva lönen har till en af Svenska Evangeliska Fosterlandsstiftelsen utsänd predikant utbetalats för tjenstens upprätthållande, hvilket förhållande under den närmaste framtiden torde komma att fortfara. Som denne predikant måste anses vara hufvudsakligast utsänd till gagn för de talrika svenska eller norska sjömän som besöka Konstantinopel, torde vara lämpligast att hans aflöning utgår från den hälft som af Konsulsstaten bekostas, hvarigenom den å Ministerstaten uppförda andel kan tills vidare besparas.

Slutligen har Ministerstatens pensionsstat kunnat minskas med 7,000 kronor eller från 10,000 rdr specie till 311,000 kronor.

Till Utrikes-Departementets Expedition äro i nu gällande budget uppförda å anslaget till diplomatiska utgifter 34,000 rdr rmt samt å Konsulsstaten 7,700. Denna fördelning de båda anslagen emellan öfverensstämmer likväl ingalunda med förhållandet mellan de diplomatiska och konsulära göromålens mängd, som inom Departementet handläggas, på sätt redan framhållits af dåvarande Statsministern för Utrikes Ärendena i anförande till protokollet som meddelats 1871 års Riksdag. Hufvudsumman af detta anslag, som nu sammanlagd! utgör 41,700 r:dr rmt, är ökad med 750 kronor, motsvarande en löneförhöjning för Departementets fem vaktmästare af 150 rdr för hvardera, i likhet med hvad af innevarande års Riksdag blifvit öfrige Statsdcpartemeu-

5 Bil N:o 2 a till Kongl, May.ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.

tens vaktbetjening beviljadt. Hela beloppet har blifvit fördeladt så, att å anslaget till diplomatiska utgifter uppförts icke fullt tre fjerdedelar med 31,000 kronor, och å Konsulsstaten något mer än en fjerdedel med 11,450 kronor.

Med de förändringar som bär blifvit föreslagna skulle i »beräkningen öfver de diplomatiska utgifterna» slutsumman blifva 8,400 kronor högre än den nuvarande, ehuru den i verkligheten är 2,200 kronor lägre än de nu å anslaget anvisade utgifter, till följd deraf att den redan utgående löneförhöjningen till Legationssekreteraren i Berlin från 4,000 till 5,000 rdr och de båda Militärattaché-lönerna icke för närvarande äro i »beräkningen» synliga, såsom utgående af besparade medel. Då sådana besparingar äfven hädanefter torde blifva att tillgå, med hvilka ofvannämnda skenbara brist kan betäckas, har jag ej funnit skäl att öka slutsummans belopp, men på samma gång ansett lämpligt att alla utgående afiöningar blifva i »beräkningen» upptagna och att besparingarne företrädesvis användas till fyllande af brist under titeln »skrifmaterialier, expenser och extra utgifter», hvilken titel följaktligen blifvit med 8,400 kronor minskad, eller från 70,000 till 61,600 kronor.

fea framt löneförbättingar skulle af Eders Maj:t äskas, för nu ifrågavarande statsregleringsperiod, till tjenstemännen inom Statsdepartementens expeditioner i allmänhet, torde, hvad Utrikes-Departementet vidkommer, underdånigt förslag framdeles få för Eders Maj:t framläggas i sammanhang med liknande framställningar från öfriga Departementen.

Skulle till följd deraf proposition beslutas om förhöjning af lönerna för Utrikes- Departementets tjensteman till högre belopp än hvad som kan å anslaget till Departementets Expedition genom vidtagna förändringar inbesparas, måste budgeten med motsvarande summa ökas.

De förhöjningar, som i beräkningen öfver de diplomatiska utgifterna blifvit upptagna, äro följaktligen, förutom löneförhöjningen till vaktmästarne, hvilken ingår i anslaget till Departementets Expedition:

Löneförbättringar

tiH Ministern i Berlin ................................................................................... 9,000 kronor.

» Ministern i Wien.................................................................................. 4 000 »

» Ministern i Bom ..................................................................................... 200 »

» Legationssekreteraren i Wien, utöfver hvad Legationssekreteraren

i Rom uppburit,............................................................................ 200 »

Uppförande i beräkningen af den för närvarande från besparingar utgående löneförhöjningar

till Legationssekreteraren i Berlin............................................................ 1 000 »

samt afiöningar

till tvenne Militär-attachéer .................................................................... 10,000 »

Summa 24,400 kronor.

B Bil. N:o 2 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.

Till bestridande af denna ökade utgift finnes att tillgå:

genom nedsättning i anslaget till Departementets Expedition ................. 3,(XX) kronor.

Legationspredikants-lönen i Konstantinopel............................................... 2,000 »

D:o d:o i London (eventuelt) ....................................... 4,000 »

Minskning i pensionsstaten ..................................................................;...... ”

Nedsättning i anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter 8,400_____»_____

Summa 24,400 kronor.

Den diplomatiska budgetens hela belopp skulle följaktligen förblifva oförändrad!, men då enligt min öfvertygelse föga utsigt finnes att någon väsendtlig minskning i utgifterna skall kunna under den närmaste framtiden åstadkommas, efter som de besparingar som kunna motses, till följd af tjensters indragande eller minskning af löner vid inträffande ledigheter, dels icke äro af särdeles betydenhet, dels torde i större eller mindre mån behöfva tagas i anspråk lör nya behof, hvilka onekligen måste uppstå under en tid då det hastigt fallande penningvärdet medför en motsvarande förhöjning af utgifter, kan jag icke finna att något vinnes genom uppförande under särskild rubrik af eu del af anslaget till Ministerstaten, så mycket mindre som en dylik uppställning på intet vis inverkar på Eders Maj:ts och de båda Rikenas representationers rätt att föreslå och besluta nedsättningar deri, i den mån sådana anses möjliga.

Sedan är 1868 har sålunda redan anslaget till diplomatiska utgifter minskats med

60,400 rdr rmt eller från 679,200 rdr till nuvarande belopp, utan att någon särskild sönderdelniug i anslagets uppställning dertill medverkat.

Jag får derför i underdånighet föreslå att, med uteslutande af titeln »Tillfälligt anslag till öfvergående utgifter», hela beloppet som till Ministerstaten anvisas mätte tå, såsom tillförene, under denna benämning på ett ställe sammanföras.

Deremot har jag ansett Militärattaché-lönerna böra uppföras under särskild titel, då dessa synas mig icke böra betunga Ministerstaten.

Inom Konsulsstaten hafva nedanstående förändringar blifvit vidtagna på grund af redan fattade nådiga beslut:

Anslaget till traktamente och kontorshyra för Generalkonsuln i Hamburg har ökats me(j ................................................................................................................ 2,000 kronor.

Till kontorshyra för Generalkonsulatet i Alger äro anvisade .................. 2,000 »

Personligt lönetillskott beviljadt Vicekonsuln i London ......................... 4,000 »

Löneförbättring till öfriga kontorspersonalen derstädes: 900 kronor, hvaremot expensmedlen minskats med samma belopp.

Aflöningen till Vicekonsuln i Shanghai har blifvit bestämd till 12,000 kronor, inbegripet ersättning för bostad och resor, i stället för att en tredjedel af detta belopp hittills varit förslagsvis upptaget för godtgörande af de båda sistnämnda utgiftsposterna.

Af skäl som redan blifvit anförda föreslås bidraget från Konsulsstaten till Departementets Expedition att ökas med ........................................................... 3,750 kronor.

En mindre förhöjning i anslaget till Konsulsstaten för »skrifmaterialier, expenser och extra utgifter» är af behofvet påkallad, sedan vid sista Riksdag beslutats, att den

Bil. N:o 2 a till Kongl. Mnj.is Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 7

ersättning' för Konsulernas postporto, som på reqvisition af Kommerse-Kollegium hittills godtgjorts af postverket, skall hädanefter utbetalas af Konsulsstäten, hvilket följaktligen äfven kommer att ske på reqvisition af Norska Departementet för det Inre, med konsulernas brefporto i norska angelägenheter. Utgiften härför beräknas i medeltal hafva uppgått sammanlagdt till 3,720 rdr rmt, men dä någon besparing ä anslaget till »skrifmaterialier, expenser och extra utgifter» hittills uppstått, föreslås detsammas ökande endast från 14,600 till 16,650 kronor eller med ..................................... 2,050 kronor.

De ökade utgifterna å Konsulsstäten, hvilka dels redan blifvit af Kongl. Maj:t beslutade dels här föreslagits, skulle sålunda uppgå till............................. 13,800 kronor.

När från denna summa afdrages de i 1874 års budget »till framtida behof reserverade aflöningsmedel», uppgående till 1,800 kronor, återstår ökad kostnad 12,000 kronor. Som likväl till bestridande häraf tillgång kan påräknas af ökade lästafgifter, föreslås statsanslaget att utgå till oförändradt belopp eller med 160,000 kronor från Sverige och 120,000 kronor från Norge. Inkomsten af lästafgifter i Storbritannien och Irland, beräknad i budgeten för år 1874 till 16,000 rdr rmt af svenska och 64,000 rdr rmt af norska fartyg, har förlidet år influtit med i runda tal 18,000 rdr af svenska och

69,000 Rdr af norska samt under detta är ytterligare ganska betydligt tilltagit, så att den med säkerhet torde kunna beräknas till 20,000 kronor af svenska och 72,000 kronor af norska fartyg, hvarigenom ofvan uppgifna ökade utgifter å Konsulsstäten betäckas.

Anslaget till de utgifter, som bestridas af svenska staten allena, har jag ansett kunna nedsättas till en rund summa af 6,000 kronor eller med 880 kronor, sedan besparingar derå uppstått och brandförsäkringsafgiften minskats för svenska Kronans hus i Konstantinopel genom försäkringens öfverflyttande på svenskt bolag.

Slutligen får jag föreslå, att anslagen såväl till de diplomatiska utgifterna som till Konsulsstäten ställas till Eders Maj:ts disposition med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills”.

I anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställde Herr Stats-Ministern, det Kongl. Maj:t behagade inhemta Dess Norska Regerings utlåtande öfver det förslag till utrikes-budget för de Förenade Rikena, som med dertill hörande beräkningar finnes detta protokoll bilagdt.

Till hvad Herr Stats-Ministern sålunda hemställt, behagade Hans Maj:t Konungen, jemlikt öfrige Statsrådsledamöters underdåniga tillstyrkande, i nåder lemna bifall.

tix protocolio C. Snoilsky.

8 Bil. AT:o 2 a till Kongl. Mctj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.

Förteckning å de till Diplomatiska Emlets- och Tjensteman

Bil, N:o 2 b till Kongl, Maj:ts Nåd. Broposition N:o 1 om Statsverket 1874.

9 Protokoll öfver Utrikes Departements-ärende, hållet inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt Svenskt och Norskt Statsråd å Stockholms Slott den 27 December 1873.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Björnstjerna,

Hans Excellens Norske Herr Stats-Ministern Kierulf,

Stats-Råden Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

WjERN,

Bergström,

Friherre ALSTRQMER,

Weidenhielm,

Falsen,

JOHANSEN.

Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena anförde i underdånighet:

”Sedan Eders Maj:t anbefallt tillsättande af en komité för utarbetande af förslag till ordnande, i öfverensstämmelse med nutidens behof, af de civila embets- och tjenstemännens löner, samt dels beslutat att, medan utredningen af frågan påginge, till Riksdagen framställa nådig proposition om provisoriska löneförbättringar för statens tjensteman i allmänhet att utgå från och med nästa års början i form af dyrtidstiilägg, dels hvad öfriga Statsdepartementens expeditioner beträffade ansett löneförhöjningarnes belopp redan nu kunna bestämmas i sammanhang med den förändrade organisation som för dessa expeditioner blifvit beslutad, tillhör det mig att, hvad Utrikes-Departementet vidkommer, framlägga underdånigt förslag till reglering af lönerna i öfverensstämmelse så vidt möjligt med de grunder som för öfriga Statsdepartements-expeditioner blifvit antagna.

Den nya organisation som för dessa godkänts är likväl, med afseende å ärendenas natur inom Utrikes-Departementet, icke för detsamma lämplig eller möjlig att införa. Användandet af andra än fasta tjensteman derstädes har aldrig varit brukligt och skulle ej utan olägenhet kunna vidtagas, på grund af den ömtåliga beskaffenheten af många äienden som der handläggas, liksom begagnandet af främmande renskrifvare-

Bih. till Rihsd. Prof. 1874. 1:a Sami. ha Afd. 9

10 Bil. N:o 2 b till Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.

biträde härigenom i allmänhet omöjliggöres pa samma gång sadant, då fiåga äi om skriftvexling på främmande språk, troligen komme att medföra ökad utgift istället för besparing, äfven i de fäll då det stode till buds.

Tjenstemännen inom Utrikes-Departementet kunna ej heller med sina befattningar derstädes förena annan tjenst. Deras löner böra följaktligen vara beräknade så, att de deraf kunna hafva sin nödtorftiga bergning, såvidt man ej vill, i likhet med hvad förhållandet är i flere andra länder, föreskrifva vissa förmögenhetsvilkor för deras an-

tagande.

Ehuru otillräcklig aflöningen är för de yngre tjenstemännen inom Departementets Expedition, eller Andre Sekreterarne, hvilka oftast måst underkasta sig ganska betydliga utgifter under en lönlös tjenstgöring utomlands såsom attachéer, har jag likväl ej ansett mig böra föreslå dem till högre löneförbättring än 200 kronor hvardera.

Af särdeles vigt är deremot att de högre tjenstemännen derstädes blifva sä aflönade att de kunna finna sig föranlåtne att vid sina befattningar någon längre tid qvarstanna, utan att vid första ledighet söka sig till platser i utlandet, såsom händelsen hittills för det mesta varit, till stor olägenhet för ärendenas gång inom Departementet, I sådant afseende skulle lönernas förbättrande genom ålderstillägg efter vissa år utan tvifvel visa sig fördelaktigt. Men under afvaktan på de allmänna bestämmelser i detta fall gom kunna blifva fastställda för de civila tjenstemännen i allmänhet, anser jag mig ej böra gå ett sådant beslut i förväg, utan inskränker mig till att för Departementets tjenstemän föreslå en löneförhöjning till enahanda belopp som för öfriga Statsdepartements-expeditioner blifvit äskade, nemligen

för Kabinettssekreteraren från 5,500 till 7,500 kronor....................................

tre Byråchefer från 4,500 till 6,000 kronor...................................................

en Förste Sekreterare och en Arkivarie från 3,500 till 4,500 kronor ................

fyra äldre Andre Sekreterare från 1,800 till 2,000 kronor ....................................

två yngre Andre Sekreterare frän 1,000 till 1,200 kronor .................................

en Introduktör för främmande sändebud, efter den beräkning af 30 procent dyrtidstillägg som för statens tjenstemän i allmänhet föreslagits, eller från 2,000 till 2,600 kronor ...................................................................

Tillökning . 2,000 4,500 2,000 800 400

600 Summa 10,300.

Den enda inskränkning i personalens antal, som synes mig möjlig utan kännbai olägenhet för ärendenas gång, har här blifvit iakttagen genom förminskning af Andre Sekreterarnes antal från 7 till 6, hvarigenom en besparing vinnes af 1,000 kronor.

Det ökade anslaget för Departementets Expedition skulle således utgöra 9,300 kronor, med hvilket belopp de Förenade Rikenas utrikes-budget följaktligen komme att ökas.

Häraf föreslås, med iakttagande af den vanliga proportionen för anslagets fördelning, att 12/17 uppföras på svenska Riksstadens tredje hufvudtitel med 6,565 kionoi och 5/17 på Norges utrikes-budget med 2,735 kronor.

il. N:o 2 b till Kongl. Maj: s d. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 11

Sveriges andel i budgeten för diplomatiska utgifter komme följaktligen att utgöra ........................................................................................................... 443,365 kronor

samt Norges ............................................................................................... 184,735 »

Summa 628,100 kronor.

Slutligen får jag föreslå att enahanda belopp som bär ofvan blifvit till löneförhöjningar åt Departementets Expedition för år 1875 uppfördt, må till samma ändamål anvisas äfven för år 1874.”

I anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställde Herr Stats-Ministern det Kongl. Maj:t behagade häröfver inhemta Dess Norska Regerings utlåtande.

Härtill behagade Hans Maj:t Konungen, jemlikt öfrige närvarande Statsrådsledamöters underdåniga tillstyrkande, i nåder lemna bifall.

In fidem

C. Snoilsky.

12 Bil. N:o 2 c till Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.

Utdrag af Protokollet öfver Utrikes Departements-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt Svenskt och Norskt Stats-Råd å Stockholms Slott den 9 Januari 1874.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Björnstjerna,

Hans Excellens Norske Herr Stats-Ministern Kierulf,

Stats-Råden Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

W/ERN,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Falsen,

Johansen.

Hans Excellens Herr Stats-Ministern föredrog i underdånighet Kongl. Norska Regeringens i ett sammanhang afgifna underdåniga utlåtande åt den 30 nästlidne December öfver de i sammansatt Svenskt och Norskt Statsråd den 5 och 27 i samma månad af Herr Stats-Ministern framlagda förslag till de Förenade Rikenas utrikesbudget för 1875 med dertill hörande beräkningar samt gjorda hemställan om löneförhöjning för Utrikes-Departementets embets- och tjensteman från och med år 1874.

I sammanhang härmed ansåg sig Herr Stats-Ministern böra anföra att, ehuru de grunder som af Kongl. Maj:t blifvit antagna vid beslutande af framställning till Riksdagen om dyrtidstillägg för statens embets- och tjensteman i allmänhet, äfven torde vara tillämpliga hvad Utrikes-Stats-Ministerbefattningen beträffade, hade på grund af särskilda förhållanden något sådant lönetillägg ej blifvit i budgetförslaget för denna befattning beräknadt, hvilken omständighet han likväl förutsatte icke skola vid en blifvande slutlig lönereglering komma att förringa platsens dåvarande innehafvares anspråk på löneförbättring i öfverensstämmelse med de grunder som dervid blelve fastställda.

Bil. N:o 2 c till Konyl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 13

Herr Stats-Ministern hemställde vidare, att, enär Kongl. Norska Regeringen icke vid de af honom framlagda beräkningar och förslag gjort annan anmärkning än den, att det för löneförhöjning åt Departementets embets- och tjensteman för innevarande år erforderliga belopp måtte anvisas å Ministerstatens besparingar, Kongl. Maj:t måtte med gillande af denna åsigt i nådig proposition till Svenska Riksdagen och Norska Storthinget äska de summor som å detta protokoll bilagda förslag till de Förenade Rikenas uti ikes-budget för 1875 finnas uppförda, äfvensom att ett belopp motsvarande den för 1875 begärda löneförhöjningen för Utrikes-Departementets embets- och tjensteman matte beviljas att utgå åt de å Ministerstatens anslag befintliga bespaiingar.

Hans Maj:t Konungen behagade, med bifall härtill och jemlikt Statsrådets underdåniga tillstyrkande, i nåder besluta att härhos bilagda förslag till de Förenade Rikenas utrikes-budget för 1875 i vanlig ordning lägges till grund för de propositioner, som skola för nästinstundande statsregleringsperiod till Svenska Riksdagen och Norska Storthinget aflåtas.

Ex protocollo

O. Snoilslcy.

14 Bil. N:o 2 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1814.

Sveriges och Norges gemensamma Utrikes-budget för år 1875.

Sveriges Utrikes-bndget (Svenska Riksstatens Tredje Hufvudtitel) för år 1875.

I. Diplomatiska utgifter:

1. Statsministern för Utrikes Ärendena

2. Utrikes-Departementets Expedition .

3. Ministerstaten .....................................

4. Militär-Attachéer ................................

5. Skrifmaterialier, expenser och extra

.................................. 24,000.

......................................... 28,565.

................................................. 340,200.

..................................................... 7,000.

utgifter......................................... 43,600.

Summa kronor 443,365.

II. Konsulsstaten:

1. Utrikes-Departementets Expedition ............................

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter,..........

7.000. 144,000.

9.000.

Summa kronor 160,000;

Bil N:o 2 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 15

hvartill ytterligare komma" utgifter som bestridas af svenska statsverket allena:

Till underhåll af Svenska Kronans egendom i Konstantinopel:

Årlig brandförsäkringsafgift å alla byggnader å tomten ................. 1,485.

Öfriga underhållsutgifter i allmänhet................................................. 2,715. 4 200

Till underhåll af svenska kyrkan i London L. St. 100 eller å kr. 18 ’............. l’800.'

Summa kronor 6,000.

Norges Utrikes-budget för är 1875.

1. Diplomatiska utgifter:

1. Utrikes-Departementets Expedition ...................................................... 11 735.

2. Ministerstaten ......................................................................................... 152 000.

3. Militär Attachéerj ...............................................................• 3 000.

4. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.......................................... 18,000.

Summa kronor 184,735.

II. Konsuls stat en:

1. Utrikes-Departementets Expedition.................................. 4,450.

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner.............................. 108,550.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter......................................... 7,000.

Summa kronor 120,000.

Beräkning öfver Sveriges och Norges diplomatiska utgifter för år 1875.

1. Statsministern för Utrikes Ärendena.................................................... *24^0.

2. Utrikes-Departementets Expedition............................................................ 40,300.

3. , Minister staten:

a. Traktamenten:

Beskickningen i Athen:

Transporteras 70,000. 64,300.

16 Bil. N:o 2 c till Kongl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874.

Beskickningen i Konstantinopel:

Ministerresident.................................................................

Drogman...........................................................................

Beskickningen i Köpenhamn :

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire.. Legationssekreterare......................................................

Beskickningen i Lissabon:

Ministerresident....................................................... ......

Beskickningen i London:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire Legationssekreterare...................................................

Beskickningen i Madrid:

Ministerresident .............................. ........................

Beskickningen i Paris:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire Legationssekreterare......................................................

Beskickningen i S:t Petersburg:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire. Legationssekreterare ...................................................

Beskickningen ä Bom:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire

Beskickningen i Washington:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire

Legationssekreterare................................................

Beskickningen i Wien:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire Legationssekreterare......................................................

b. Kxpektanslöner....................................................

c. Pensioner..............................................................

4. Militär-Attack éer:

i Berlin ..............

i Paris ..............

5,000.

5,000. 10,000.

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier, tryckningskostnader, ved och lyshållning ..... 2,500.___

Transporteras 2,500. 566,500.

Bil. N:o 2 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 17

Transport 2,500. 566,500.

b. Möblers anskaffande och underhåll, inköp af böcker och kar-

tor, frakt ni. m..................................... 1,500.

c. Prenumeration å tidningar och journaler................................. 1,500.

cl. Telegrafporto .................................................. 8,000.

e. Postporto.......................................................................................... 6,000.

f. Ekiperingspenningar....................................................................... 10,000.

g. Vexelkostnader.............................................................................. 500.

h. Beskickningarnes extra utgifter ................................................... 5,000.

i. Rese- och kurirkostnader............................................................... 5,000.

k. Utomordentliga beskickningar och tillfälliga uppdrag ............... 5,000.

l. Hemliga utgifter.............................................................................. 16,000.

m. Diverse utgifter ............ 600. 61,600.

Summa kronor 628,100.

Beräkning öfver Konsulsstatens inkomster och utgifter för år 1875.

Inkomster:

Sveriges kontanta bidrag ..............................................................

Norges kontanta bidrag................................................................

Lästafgifter i Storbritannien och Irland, hvilka utgjort:

år 1871 af Svenska fartyg ........................... £ 879; 9; 6.

af Norska fartyg ........................... » 3,605; 16; 0. 4,435; 5; g.

år 1872 af Svenska fartyg ........................... £ 1,033; 16; 11.

af Norska fartyg ........................... »■ 3,845; 1; 3. 4^73. 2.

beräknas approximativt

af Svenska fartyg ..................................................................

af Norska fartyg .................................................................

Summa kronor

Kronor.

160,000.

120,000.

20,000.

72,000.

372,000.

Utgifter:

Kronor.

1. Departementets Expedition:

Bidrag till Utrikes-Departementets aflöning .................................................. 11,450.

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner:

a. Traktamenten, anslag till kontorshyra och skrifvarehjelp samt personliga ersättningsbelopp:

Transporteras 11,450.

3 Bih. till Riksd. Prot. 1874. l:a Sami. l:a Afd.

Transporteras 191,200.

11,450.

Bil. N:o 2 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 19

Transport

Generalkonsuln i Athen, traktamente .......................................

Ministerresidenten i Konstantinopel (för konsulatärendenas handhafvande), traktamente .......................... 10,000.

Drogman, traktamente .................................................. 2,000.

Konsulatsekreteraren, traktamente .............................. 6,000.

Legationspredikanten, traktamente..................... 2,000.

Orgelnisten vid svensk-norska kapellet derstädes,

arvode ........................................................................ 400.

Hamnmästaren, aflöning ................................................ 4,600.

Vicekousuln i Darclanellerna, personligt arvode.....................

Konsuln i Smyrna, personligt arvode......................................

Generalkonsuln i Alexandrin, traktamente ................. 12,000.

anslag till kontorshyra m. m.................................... 4,000.

Konsuln i Tunis, traktamente ...................................................

Generalkonsuln i Tanger, anslag till kontorshyra och extra

utgifter.....................................................................................

Generalkonsuln i Washington, traktamente..............................

Konsuln i New-York, anslag till kontorshyra m. m................

Generalkonsuln i Bio de Janeiro, traktamente ......... 10,000.

anslag till kontorshyra m. m..................................... 4,000.

Konsuln i BaJiia, anslag till kontorshyra m. m. ....................

Generalkonsuln i Buenos-Ayres, traktamente ............ 10,000.

anslag till kontorshyra m. m..................................... 2,000.

Generalkonsuln i Shanghai, anslag till kontorshyra

och expenser ............................................... 4,000.

Vicekousuln, traktamente (hvari ingår ersättning

för resor inom distriktet)....................................... 12,000.

Generalkonsulatet i Japan, anslag till kontorshyra och expenser...........................................................................

b. ExpeTitanslöner ................................................................

c. Pensioner ......................................................................

191,200. 11,450.

10,000.

25.000. 500.

1,000.

16.000.

6,000.

2,000.

16,000.

6,000.

14.000.

2,000.

12.000.

16,000.

4,000- 321,700.

............ 3,600.

........... 18,600. 343,900.

3.

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

Summa kronor 372,000.

20 Bil. N:o 2 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Broposition N:o 1 om Statsverhet 1874.

Uppgift öfver de från Ministerstaten och Konsulsstaten för närvarande utgående

expektanslöner och pensioner.

Från Minister staten:

Expeldanslöner:

Jemlikt Nådigt Beslut

af den . # Kronor.

19 Febr. 1894. Förre Envoyén i Köpenhamn Herr Grefve Hamilton ............. 4,800.

1 Dec. 1868. Förre Envoyén i Konstantinopel Friherre Palmstierna ............ 4,800.

» » » Förre Ministerresidenten i Bryssel Baron von Mansbach......... 4,000.

15 April 1869. Förre Ministerresidenten i Haag Friherre Wrede..................... 4,000.

23 Sept. 1864. Förre Chargé d’Affaires i Rio de Janeiro Hyltén-Cavallius...... 1,600.

Summa kronor 19,200.

Pensioner:

18 April 1848. Förre Stats-Ministern för Utrikes Ärendena H. Exc. Herr Friherre Ihre .................................................................................... 6,000.

29 Sept. 1870. Förre Envoyén Friherre af Wetterstedt..................................... 6,000.

7 » 1858. Förre Envoyén Lövenskiold ..................................................... 4,000.

22 » 1855. Förre Ministerresidenten Grefve Wrangel................................ 3,200.

3 Febr. 1852. Förre Envoyén Friherre d’Ohssons enka ................................... 2,800.

27 Okt. 1857.1 Envoyén Friherre Hochschilds enka............................................ 2,800.

4 Maj I808.I

30 Juni 1863. Förre Envoyén Herr Friherre Palmstiernas enka ..................... 2,000.

23 April 1869. Förre Stats-Ministern för Utrikes Ärendena H. Exc. Herr Fri-

herre Stiernelds enka.................................................................. 2,000.

3 Dec. 1869. Envoyén Sandströmers enka......................................................... 1,200.

4 » 1838. Förre Envoyén Friherre Taubes enka................................ 1,000.

2 Juni 1837. Förre Chargé d’Affaires Hegardts enka....................................... 600.

30 Nov. 1855. Förre Registratorn i Kongl. Kabinettet för Utrikes Brefvex-

lingen Friherre Rudbeck............................................................ 600.

22 » 1864. Förre Kabinettskuriren Öhmans enka......................................... 225.

17 Febr. 1858. Kabinettsvaktmästaren Englunds enka ....................................... 100.

2 Jan. 1863. Aflidne förre Kabinettskuriren Grönlands dotter Erika ............ 75.

» » Aflidne Kabinettskuriren Liljedahls dotter Klara .......... 75.

Summa kronor 32,675.

il. N:o 2 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1874. 21

Från Konsxilsstaten:

Expektanslöner:

Kronor.

t. f. Konsuln i Buenos-Ayres Grefve Frölieh ................. 2,000.

Generalkonsuln i Rio de Janeiro Hyltén-Cavallius......... 1,600.

Summa kronor 3,600.

Pensioner:

10 Juni 1859. Förre Generalkonsuln i Åbo af Forselles................................... 4,000.

12 Sept. 1868. Förre Generalkonsuln i Alexandria Testa.................................... 4,000.

21 Juni 1872. Förre Konsuln i Archangel Fleischer......................................... 3,600.

13 Dec. 1864. Förre Konsuln i Tunis G. A. Tulin de la Tunisie..................... 3,000.

21 Juni 1872. Förre Generalkonsuln i Helsingfors Dalilfelt.............................. 1,600.

13 » 1862. Förre Generalkonsuln i Tripoli Hahrs enka ........................... 800.

8 April 1854. Konsuln i Archangel Bruenechs enka.......................................... 400.

16 » 1869. Aflidne förre Generalkonsuln i Alger Lagerkeims dotter Fatima 400.

13 Mars 1860. Förre t. f. Generalkonsuln i Rio de Janeiro von Scbantz’ enka 300.

Aflidne Konsulatsekreteraren i Tanger Frumeries döttrar:

6 Juli 1825. (Anna Carolina.............................................................................. 225.

4 Febr. 1832. ISofia Helena.................................................................................... 225.

Summa kronor 18,550.

Jemlikt Nådigt Beslut af den

24 Nov. 1854. Förre 23 Sept. 1864. Förre

Bih. till Riksd, Prof. 1874. l:a Sami. l:a Åfd.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj;ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1874.

1 Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvars-ärenden, hållet inför Ihans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 9 Januari 1874.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-statsministern AcUercreutz,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer och Weidenhiélm.

Departements-chefen, Statsrådet Weidenhielm anhöll i underdånighet att, i sammanhang med uppgjordt förslag till regleringen af utgifterna å Riksstatens fjerde hufvudtitel under år 1875, få föredraga följande till Kongl. Maj:t inkomna framställningar:

Iransumt af Stats-kontorets. den 10 December 1873 afgifna underdånigaberättelse om Statsverkets tillstånd och förvaltning;

Armé-förvaltningens underdåniga skrifvelse af den 6 December 1873 angående de för 1875 erforderliga anslag, som tillhöra Civila Departementets redovisning;

t f. General-Fälttygmästarens och Chefens för Artilleriet underdåniga memorial af den 29 November 1873 rörande Artilleri-departementets medelsbehof för år 1875;

Bih. till Rik sd. Prat. 1874. 1 Sand. 1 A/d. i

2 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874.

t. f. Chefens för Armé-förvaltningens Fortifikations-departement underdåniga memorial af den 8 December 1873 med dels förslag till de för Departementet erforderliga ordinarie anslag för år 1875, dels ock Befålliafrarens för Fortifikationen framställningar, rörande de för fästningsbyggnaderna under samma år behöfliga extra anslagsmedel och angående extra anslag till fortsättande al arbetena å Svea Artilleri-regementes kascrn-etablissement;

Armé-förvaltningens Intcndents-departements underdåniga skrifvelse af den 14 November 1873 med förslag öfver Departementets mcdelsbehof för år 1875;

Direktionens öfver Arméens pensionskassa underdåniga skrifvelse af den 17 sistlidne December angående de för upprätthållande af den kassan åliggande pensionering äfvensom för fyllnadspensioner erforderliga anslag;

Inspektörens för Militär-läroverkcn underdåniga memorial af den 4 December 1873 med förslag till ny inredning och nya inventarier för Krigsskolan;

Sekund-chefens för Lif-Gardet till häst underdåniga memorial af sistnämnda dag angående nytt exercishus för regementet;

Armé-förvaltningens underdåniga skrifvelse af den 27 December 1873 med förslag till åtgärder och bestämmelser för underlättande af rekrytering och rekapitulation vid värfvade annéen;

Armé-förvaltningens Artilleri-departements skrifvelse af den 19 December 1873 angående kostnaderna för ökad ammunitionsåtgäng vid arméens vapenöfningar;

Armé-förvaltningens underdåniga skrifvelse af den 16 December 1873 rörande förbättrad utspisning åt indelta arméen med Wermlands Fältjägare-regemente samt Bevärings-manskapet vid de vanliga vapenöfningarne;

Armé-förvaltningens underdåniga skrifvelse af den 28 November 1873 rörande löneförhöjning åt Förvaltningens embete- och tjensteman;

t. f. General-Fälttygmästarens underdåniga memorial af den 2 December 1873 angående löneförbättring åt de vid Artilleriets tygstat och Fyrvcrkarecorpsen anställda personer;

t. f. Befälliafvarens för Fortifikationen underdåniga memorial af den 13 December 1873 rörande löneförbättring åt vissa civila tjensteman vid Fortifikationen;

Armé-förvaltningens underdåniga skrifvelse af den 6 Oktober 1873 i fråga om förhöjning af inqvarteringsersättningen till åtskilliga militärstater i Stockholm;

Direktionens för Allmänna Garnisonssjukhuset underdåniga skrifvelse åt den 11 November 1873 angående förbättrad aflöning åt sjukhusets embetsoch tjensteman samt betjening;

Inspektörens för Militär-läroverkcn underdåniga memorial af den 30 November 1873 med förslag till löneförbättringar vid sagda läroverk; samt

3 Bil No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1874.

samma myndighets underdåniga memorial af den 25 November 1873 med t. t. Chefens för Krigshögskolan framställning angående förhöjning i anslaget till läroverkets omkostnads- och imderliållsstat;

Sekund-chefens för Lif-Gardet till häst underdåniga memorial af den 27 November 1873 angående portion in natura eller ersättning derför åt regementets två mönsterskrifvare;

Gencral-befälhafvarcns i l:sta Militär-distriktet underdåniga memorial med Chefens för Husar-regementet Konung Carl X V framställning om löneförbättring åt Auditören och Kegements-skrifvaren vid regementet.

Härefter anförde Departements-chefen:

Sedan Eders Kongl. Maj:t under den 30 sistlidne Maj meddelat mig nådig befallning att utarbeta ett förslag till arméorganisation, bygdt på de af Riksdagen i underdånig skrifvelse den 24 i samma månad angifna grunder, har jag den 3 derpå följande Oktober anmält, att grunddragen till ny härordning vore uppgjorda, och har Eders Kongl. Maj:t för att granska desamma förordnat en komité af sakkunnige män, hvilka från den 14 i samma månad för sagda ändamål varit samlade i hufvudstaden. Denna komité har nu med sitt granskndagsarbete kommit sa långt, att jag med visshet anser mig till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning kunna före utgången af nästkommande månad framställa grunderna för den nya härordningen.

Under sådana omständigheter skulle jag icke nu till Eders Kongl. Maj:t framlägga magra förslag rörande genomgripande förändringar i arméens personalförhallanden, om icke just beträffande dessa tidens kraf i förgrunden frammanat frågor, dem jag anser mig, oberoende af den ifrågavarande härorganisationen. icke kunna undanskjuta,

Till dessa hör i främsta rummet den, sedan en lång följd af år, på dagordningen ofta återkommande frågan om en tillfredsställande lönereglering för indelta arméen, — en fråga, som, huru nitiskt den än varit behandlad, dock ännu (jvarstår med sitt anspråk på lösning, i samma män stegradt, som missförhållandena emellan lönernas storlek inom samma lönegrad allt mer och mer tillväxa.

Sa länge det indelta löningssättet bibehålies, torde också en tillfredsställande lönereglering svårligen kunna genomföras, enär detta löningssätt“genom de deruti ingående bostadsboställena sjelft innebär ett frö till ständig ojemnhet i lönernas belopp. Men vid afskaffande! af detta löningssätt uppstå åtskilliga förvecklingar till följd af den fordran hos staten, som nu eges af indelta arméens he!;il på en under längre, eller kortare tid redan intjent aflöning, och jag anser derföre, att förberedande åtgärder till löneregleringens underlättande böra vidtagas, innan Eders Kongl. Maj:t för Riksdagen framlägger förslag till ny löningsstat för arméen.

1 Bil. N:o 3 a. till Konr/i. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

De åtgärder i detta afseende, hvilka jag underdånigst hemställer måtte nu sammanträdande Riksdag föreslås, på det den nya löneregleringen, med det indelta löningssättets upphörande, må kunna inträda från 1876 års början, torde jag dock höra motivera genom ett närmare berörande af nuvarande avlöningsförhållanden.

Det indelta löningssättet, eller anvisande till tjensteman såsom lön af någon viss statens jordegendom eller vissa till staten utgående räntor och tionde, h vilka han sjelf, utan mellankomst af statens uppbördsman, från den skattskyldige eger uppbära, har visserligen redan i mänga afseenden blifvit rubbadt. År 1833 upphörde detsamma för subaltern-officerare och blefvo desse då satta på en vid hvarje regemente eller corps lika stor kontant lön, fastän de för deras aflönande afsmida indelta lönetillgängar icke till statsverket indrogos. utan för deras gemensamma räkning vid regementena förvaltades. De i det öfriga befälets aflöning ingående räntor och tionde voro väl ännu i 1833 års lönereglering afsedda att på de särskilda beställningarne fördelas för att af dessas innehafvare omedelbart från de skattskyldiga', enligt dä gällande författningar, utkräfvas; och blefvo för sådant ändamål vid de flesta regementen och corpser s. k. aflönings-indelningsverk uppgjorda och i Nåder faststälda. Men denna anordning egde icke bestånd längre än till 1857 års början, se,dan genom Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 17 Juni 1856 föreskrifvits. att alla indelta lönetillgängar, med undantag af bostadsboställena, skulle af regementsskrifvaren uppbäras samt af vederbörande löningsdirektioner, efter förvandling, der sa behöfdes, i penningar, enligt faststälda grunder på löntagarne fördelas. Återstå således numera endast bostadsboställena, livilka ännu betinna sig i indelningshafvarens hand. Men äfven med afseende på dessa hafva tidsförhållandena medfört en ändring, som syftar till upphörande af det indelta löningssättet i egentlig mening; något, hvarom de ständigt till Eders Kongl. Maj:t inkommande underdåniga ansökningar om ratt att på längre tid bortarrendera boställena, nogsamt bära vittne.

Men detta oaktadt och ehuru en stor del af lönetillgångarne numera blifvit regementsvis sammanslagna, hvarigenom aflöningen för dem som icke hafva bostadställen blifvit lika inom samma regemente, så qvarstår dock fortfarande en betydlig skiljaktighet mellan lönerna, icke allenast vid olika regementen utan äfven inom samma regemente, för dem, som äro boställsinnehafvare. Denna lönernas olikhet kan enligt mitt förmenande endast upphäfvas genom att sammanslå alla lönetillgångarne icke blott inom hvarje regemente eller corps utan inom hela den indelta arméen, och dervid icke blott räntor, tionde m. in. utan äfven inkomsterna af bostadsställeua, d. v. s, genom det indelta löningssättets afskaffande. Så kommer visserligen att ske, om den arméorganisation, som nu är under utarbetande, skulle blifva genomförd. Men äfven under alla

ful. N:o 3 a. till Konr/l. Maj:ts Nåd. Prop,. N:o 1. om Statsverket 1874.

förhållanden, hurudan än den nya formen för vårt landtförsvar kommer att gestalta sig och äfven om den nuvarande organisationen komme att längre eller kortare tid bestå, är upphörandet af det indelta löningssättet för befälet en nödvändighet, om eljest någon ordning och jemvigt i de nu temligen beklagliga aflöningsförhållandena inom indelta arméen skall kunna komma till stånd. Dervid maste emellertid uppmärksamheten fästas vid några omständigheter, hvilka af detta löningssätt varit en följd.

Lönetillgångarne vid de indelta regementena och corpsema utgöras, såsom är allmänt kandt, dels af boställen, bland hvilka några af befälet sjelft disponeras såsom bostads boställen och de öfnga för vederbörande löningsfonders räkning utarrenderas, dels ock af ersättning för räntor och tionde, äldre kontanta anslag med mera dylikt. En indelt officer eller underofficer tillträder från och med månaden mist efter den, i hvilken lian blifvit utnämnd, alla till tjensten hörande löneförmåner, utom det med densamma möjligen förenade bostadsbostället, ty å detta njuter företrädaren eller hans rättsinnchafvarc laga fardag. Den öfriga lönen beräknas lor tjenstens innehafvare visserligen på sätt nyss är sagdt, men uppbäres hvad de indelta tillgangarne beträffar, först året derpå, ty dessa tillgångar vare sig de utgöras af ersättning för räntor och tionde m. m. eller bestå af afkastning från boställena, inflyta nemligen i regeln först under följande år. Om, såsom jag är beredd att i underdånighet föreslå, en ny lönereglering, grundad på fasta kontanta löner med indelt löningssätts upphörande, skulle inträda med 1876 års ingång, sa följer af hvad jag nu anfört, att de indelta lönetillgångarne, som i början af nämnda år komma att inflyta, icke tillhöra staten, utan utgöra befälets redan under år 1875 intjenta lön. De böra således efter gällande grunder komma armébefälet till godo. Emellertid skulle den nya kontanta aftöningen inträda med 187-6 års början och under kela detta är utbetalas, ehuru staten sjelf, på sätt nänmdt är, ej finge upbära de indragna, förut indelta, tillgångarne förr än efter ingången af år 1877, enär de under 1876 upplupna inkomster af detta slag i allmänhet först då inflyta.

Vid löneregleringens genomförande måste staten således ikläda sig ett förskott. Denna omständighet torde dock ej vara af beskaffenhet att påkalla någon särskild åtgärd. Med den betydande kassabehållning, staten numera i allmänhet kan disponera, lärer väl ett förskotterande af nu ifrågavarande del af arméens aflöning ej blifva för staten särdeles betungande. De indelta lönetillgångarne, bostadsuoställena inberäkna*le. utgöra nemligen efter uppgjord approximativ beräkning omkring 2,400,000 ll;dr, och staten skulle således, under förutsättning att lönerna komma att qvartalsvis utgå, nödgas utbetala:

den 1 Mars 1876 ................................" 600,000 Kronor,

» 1 Juni » .................................... 600,000 »

0 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. N:o 1, om Statsverket 1374.

den 1 Oktober 1876 .................................... 600,000 Kronor.

» 1 December » .................................... 600,000 »

Förskjutandet af dessa summor, utaf livilka endast den törsta skulle sta obetänkt omkring ett ar, den sista deremot omkring tre månader, torde icke förekomma finansstyrelsen betänkligt.

Hvad emellertid särskild! den del al' de indelta lönctillgångarna angår, som utgöres af bostadsboställen, så är förhållandet dermed mera invecklad!. A dessa njuter nemligen afgående indelningshafvaren laga fardag. Den, som således mottager en tjenst, hvarvid bostadsboställe ingår i lönen, kommer, under det han får räkna sig tillgodo öfriga löneförmåner från månaden näst etter den, i hvilken han blifvit utnämnd, icke i åtnjutande af bostället förr än någon tid mera än ett år, i allmänhet tvä år, efter det lian mottagit sin tjenstebefattning. Under det han utöfvar tjensten, är han således hela det så kallade fardagsåret i afsaknad af den del af lönen, som utgöres af boställets afkastning. Då han emellertid ovilkorligen intjent äfven denna lönedel. har han således derför en fordran hos s-läten, hvilken under närvarande förhållanden godtgöres honom vid afgång ur tjensten derigenom, att han i sin tur får åtnjuta laga fardag. Da det så kallade fardagsåret således endast är en ersättning för innehållen, ofta nog länge sedan förtjent lön, så torde det vara gifvet, att, vid införande åt en ny lönereglering med fasta kontanta löner, en boställsinnehafvare är berättigad att från den dag, han kommit i åtnjutande af den nya aflöningen och således lemnat sin gamla indelning, åtnjuta fardag å sitt boställe. Om den nya löneregleringen inträdde med 1876 års början, skulle således den på ny stat öfverfiyttade boställsinnehafvare)! vara berättigad att besitta bostället under laga fardagstid, eller till den 14 Mars 1878.

Ville man begagna, den enkla utvägen, att vid inträde af ny lönereglering låta nuvarande indelningshafvare, under det de uppbära lön å nya staten, sitta qvar sitt färdagsår å bostället, så vore ingen annan åtgärd för staten af nöden, än att under de första aliöningsåren, dä den vore i saknad af boställsafkastningen, bevilja sä mycket större kontant lönetillskott till arméens aflöning. En sådan utväg anser jag dock hafva det fel, att den längre än nödigt håller vid lif den militära olägenhet af det indelta löningssättet, att befälets tid och intresse bindes vid jordbruket, en olägenhet, som, ehuru visserligen numera förminskad, dock, om en ny arméorganisation, grundad uteslutande på allmän värnepligt, genomfördes, skulle blifva mera kännbar. I betraktande häraf och då tillvaron af fordran på färdagsår är ett hinder, som, oberoende af formen för en ny arméorganisation, måste tdl åstadkommande af ett tidsenligt allöningssätt vid arméen undanrödjas, har jag vant betänkt att föreslå en utväg för vinnande af sagda syfte.

7 Bil. Nu, 3 a. till Konr/l. MajOt Nåd. Prop. No 1. om Statsverket. 1874.

Då fardagsårens afkastning utgör cn löntagaren tillförsäkrad ersättning för i edan fullgjord tjenst, så liar lian väl, enligt mitt förmenande, en fullständig civil rättslig befogenhet att under denna tid förblifva i besittning af bostället. Mmi okriinkbarlietc.il af en dylik rättighet kan dock ej sträckas ända derhän, att icke vederbörande kan åläggas att för statens bästa afstå densamma, dock naturligtvis endast emot fullgod lösen. Härigenom har jag också antydt min åsigt om den väg, staten för boställenas insamlande från innehafvarne bör beträda.

Den lösesumma, staten för boställenas besittning under fardagsåren har att erlägga, måste naturligtvis fullt motsvara deras verkliga afkastning, då det är don verkliga besittningen, som beröfvas boställsinnehafvare^ Beloppet af denna afkastning låter väl endast med visshet bestämma sig i de, numera dock timligen talrika, fall, da bostället är utarrenderadt. I de jemförelsevis få, i hvilka indelningshafvare!! sjelf brukar sitt boställe, måste en uppskattning af den derifrån flytande inkomst ega rum. Äfven en sådan erbjuder dock inga synnerliga svårigheter. Då den emellertid ännu icke blifvit utförd, kan väl ej det samlade beloppet af hela inkomsten från arméens bostadsboställen noggrant uppgifvas, och en sådan uppgift skulle i hvarje fall, om än nu tillfredställande, icke kunna med säkerhet angifva det värde, besittningen af boställena skulle ega under åren 1876 och 1877. Efter en beräkning så pass noggran, som den utan formel värdering af de ej utarrenderade boställenas afkastning låtit sig v orks tulla, och hvilken beräkning legat till grund för nu uppgjorda kalkyler angående det dyrtidstillägg åt indelta arméen, som jag i dag skall Eders Kongl. Maj:t underställa, utgör bostadsboställenas nuvarande afkastning för hela armeen omkring 1,000,000 R:dr. Denna summa fördubblad, eller omkring 2,000,000 B:dr, skulle alltså vara det ungefärliga belopp, som för inlösen af armébefälets fardagsår blefve erforderligt.

D& den af mig nu ifrågasatta löneregleringen är afsedd att inträda först med 1876 års ingång, och de af arméens befäl, livilka innehafva bostadsboställen, således först då äro berättigade, att för mistningen af fardagsår erhålla ersättmng, skulle det visserligen kunna synas, som om den nu ifrågasatta anslagsfordran skulle kunna hvila till 1875 ars Riksdag för att då, samtidigt med förslag till ny lönestat, framställas. Härvid bör emellertid erinras, att, ehuru visserligen största delen af arméens boställsinnehafvare, såsom utnämnde efter den 8 April 1862, äro skyldiga att, när helst det påfordras, underkasta sig lönereglering med boställenas afträdande, billigheten dock, vid betraktande af den ekonomiska svårigheten att alldeles oförberedd afbryta en i gång varande landthushållning, synes fordra, att boställsinnehafvarne i god tid blifva underrättade om en kommande förändring af den art. som nu blifvit föreslagen. Men utom detta billighetsskäl, tinnes eu annan anledning, som manat mig att föreslå

8 Bil. N:n 3 a. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

Eders Kongl. Maj:t, att redan nu af Riksdagen begära medel till fardagsårens inlösning. Yid de tillfällen, då fråga om boställenas indragning varit å bane, har man hyst någon betänklighet att ställa denna åtgärd så, att allt för många boställen skulle på en gång till arrende utbjudas, enär man föreställt sig, att genom en allt för öfverflödig tillgång varans pris, det vill här säga arrendeafgifterna, skulle kunna, staten till men, nedtryckas. Sedan de icke utarrenderade boställenas antal ständigt minskats, och således den massa af boställen, som skulle efter en samtidig indragning komma att på en gång till arrende utbjudas, betydligt förringats, och dessutom den allmänna ekonomiska ställningen i landet numera hunnit den utveckling, att hugade sökande efter dylika arrenden i vida större antal förefinnas. lärer väl den nyss antydda farhågan icke hafva samma berättigande som förut. Men för att ytterligare förminska den ifrågavarande olägenheten, synes det mig välbetänkt, om en del af de ännu icke utarrenderade boställena redan vid 1875 års midfasta gjordes disponibla, till hvilket ändamål man under innevarande år borde erbjuda innehafvare af dylika boställen att dem vid sistnämnda tidpunkt afträda, mot rättighet att vid afträdande utfå sin fardagsårsersättning, men med skyldighet att. intill dess den nya löneregleringen trädt i kraft, åtnöja sig. i stället för bostället, med det derför utgående arrende. Då. såsom det är att förvänta, åtskilligo boställsinnehafvare torde finnas villige att ingå pa en sådan uppgörelse, skulle ledan under innevarande eller början af nästa ar en del hittills ej utarrenderade boställen kunna till arrende utbjudas med tillträde midfastan 1815, under det att återstoden först konnne att senare, med tillträde den 14 Mars 1876, utarrenderas. Skulle det visa sig, att alla eller en större del af innehafvarne till sådana boställen vore villige att redan 1875 afstå desamma, kommer naturligtvis att på Eders Kongl. Maj:ts bestämmande bero, livilka dylika anbud böra emottagas, hvarigenom en jemn fördelning af utarrenderingen mellan de båda nämnda åren kan ega rum. Genom en anordning, sådan som den nu föreslagna, bli Iver emellertid en del af det till fardagsarens inlösning afsedda anslag behötligt redan den 14 Mars 1875.

Om Eders Kongl. Maj:t skulle i Nåder gilla hvad nu af mig blifvit anfördt, får jag i underdånighet föreslå, det Eders Kongl. Maj:t täcktes besluta:

att, under förutsättning att Riksdagen beviljar nödiga medel till inlösen af armébefälets fardagsår å boställen, skall med år 1876 en sådan lönereglering vid armeen införas, att bostadsboställen icke komma att i aflöningen ingå, der ej undantagsvis för löntagare, hvilkas indelningar äro äldre än Nådiga Bretvet af den 8 April 1862, sådant kan komma att under deras tjenstetid fortfara;

samt

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

samt vidare

att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen i nåder, till inlösen af armébefälets rätt till fardagsår å innehafvande bostadsboställen, äska dels beviljande af ett extra förslagsanslag å 2,000,000 Kronor; dels ock anvisande till utgående från samma anslag under år 1875 af 300,000 Kronor.

Och torde denna anslagsfordran få här nedan bland öfriga äskade extra anslag antecknas.

Härefter torde jag få öfvergå till en annan fråga rörande arméens personalförhållanden, hvilken, äfven den, är af natur att oberoende af den stundande arméorganisationen böra nu tagas i öfvervägande.

Det behof af en löneförbättring för statens embets- och tjensteman, hvilket tidsförhållandena framkallat, och hvilket äfven blifvit af Eders Kongl. Maj:t under den 19 sistlidne December erkänt, är icke mindre tryckande för arméens befäl än för statens öfriga tjenare. Frågan om en ny fast lönereglering för detta befäl måste dock, i afvaktan på förslag till omorganisation af landtförsvaret, ännu hvila. Men den omständighet, att sättet för aflöningens fasta ordnande inom arméen är beroende på utgången af organisationsfrågan, synes icke gifva rätt att lemna den närvarande tidpunktens kraf utan behjertande. Af detta finner jag mig uppfordrad att inför Eders Kongl. Maj:t framlägga underdånigt förslug till dyrtidstillägg åt arméens befäl under åren 18711 och 1875. Härvid har jag emellertid, hvad indelta arméen beträffar, icke tilltrott mig att för alla lönegrader tillämpa den af Eders Kongl. Maj:t ofvannämnda dag för dyrtidstillägg i allmänhet fastställda norm af 30 procent å innehafvande aflöning intill 5,000 R:dr, utan funnit mig nödsakad att uppställa andra grunder för dyrtidstilläggets beräknande; och går jag nu att i underdånighet framlägga desamma jemte de skäl, som dervid varit för mig bestämmande.

De för indelta arméen fastställda löningsstater äro i allmänhet vida äldre än de bestämmelser rörande aflöning, som gälla såväl för värfvade arméen som för statens civila och ecklesiastika embets- och tjensteman. Till följd häraf äro indelta arméens normallöner jemförelsevis lägre än vederlikars både inom arméen och statens civila tjenstepersonal. En förhöjning af blott 30 procent å normalstaten skulle derföre, om eljest normalstaten verkligen angåfve beloppet af utgående aflöning, för ifrågavarande befäl medföra en alltför ringa förmån.

Men den nu förutsatta enkla utväg till dyrtidstilläggets beräknande kan så mycket mindre vid fråga om indelta arméen användas, som dess normalstat ingalunda längre angifver den lön, som af befälet verkligen åtnjutes. De statsinkomster, som blifvit till arméen indelta, och med livilka 1833 års normallöner skulle upprätthållas, hafva nemligen, till följd af dylika tillgångars natur,

Bih. Ull Bihsd. Prof. 1813. 1 Sami. 1 A/d. -

10 Bil. N:o 3 a. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

vuxit, hvarigenom dels det blifvit möjligt att åt löntagare i allmänhet utbetala ett större eller mindre tillskott utöfver den i normalstaten bestämda lönesumman, dels genom stegringen i bostadsboställenas afkastning utöfver det belopp, hvartill desamma blifvit inräknade under lönen, en tillökning utöfver normalstat blifvit innehafvarne af sådana beredd. Den tillvext i löneförmåner, som sålunda kommit indelta armébefälet till godo, är emellertid mycket vexlande. Under det den för en och annan löntagare uppgår till flera gånger normallönen, måste andra åtnöjas med ett obetydligt tillskott, och några till och med ej komma upp öfver densamma.

Under sådana omständigheter har den verkligt utgående lönen, lika litet som lönen efter normalstat, kunnat läggas till grund för beräkningen af ett likformigt dyrtidstillägg efter den norm, som blifvit den 19 December sistlidet år nådigt fastställd.

Yid uppgörande af förslaget till dyrtidstillägg för indelta arméens befäl har jag derföre följt den regel, att normallönen för hvarje beställning, när denna icke kunnat anses redan bereda sin innehafvare skälig ersättning för det arbete sysslan af honom krafvel-, blifvit med visst procenttal höjd till ett minimum för de löneförmåner, hvarmed befattningens innehafvare borde åtnöjas intill dess ny lönereglering blifvit fastställd. Blott de, hvilkas vid regemente eller corps verkligen åtnjutna löneförmåner icke uppgå till detta minimibelopp, hafva blifvit föreslagna till undfående af ett dyrtidstillägg, hvars storlek utgör fyllnaden i verklig innehafvande lön och den nämnda minimiaflöningen.

Vid bestämmande af denna minimigräns, d. v. s. den procentförhöjning ii normallönen, som bör tillkomma innehafvarne af de olika befattningarne, hafva åtskilliga omständigheter måst tagas i betraktande. Såväl vid 1856—1858 årens riksdag som eljest, då fråga blifvit väckt om löneförbättring för indelta arméen, har Riksdagen förklarat sin obenägenhet att gifva något tillskott till förhöjning i boställsinnehafvarnes inkomster; men beviljade deremot vid nyssnämnda riksdag ett ännu utgående anslag till fyllnad i lönevilkor för underbefäl och icke med boställe aflönadt befäl. De med boställen försedda, tjenstemännen inom arméen hafva visserligen också i allmänhet åtnjutit bättre vilkor än de, hvilkas aflöning ensamt utgått ur do gemensamma löningsfonderna. Under det nemligen dessa fonder väl stigit med stundom 100, någon gång 150 procent, har boställenas afkastning flerstädes mångdubblats utöfver det i normalstaten beräknade belopp. Men denna stegring är synnerligen olika i skiljda delar af landet och särskildt i de Norrländska länen hafva boställenas afkastning föga visat sig i tillvext. Att under sådana förhållanden utesluta alla boställsinnehafvare från dyrtidstil 1 ägget torde ej vara med billighet öfverensstämmande, hvaremot jag anser, att, till följd af de ekonomiska fördelar, de genom boställets innehafvande åtnjutit framför öfriga löntagare, och då ett dyrtidstillägg

11 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

måste efter vissa allmänna normer fördelas, en mindre procentförhöjning på normallönen bör för boställsinnehafvare beräknas, hvarigenom väl de flesta blifva utan dyrtidstillägg, men åtminstone något tillskott kommer de med svagaste boställen försedda indelningshafvare tillgodo. Hvad särskildt regements-cheferne vid indelta arméen vidkommer, äro de i allmänhet så aflöna de, att något tillskott för dem ej är behöflig! Ett undantag bilda emellertid, till följd af boställenas sämre beskaffenhet, några af dessa befattningar, och derföre synes ett mindre dyrtidstillägg böra äfven dem tillkomma. Hvad åter angår civilbefattningarne vid indelta arméen äfvensom läkaretjensterna, så äro dels deras normallöner af yngre datum och följaktligen förmånligare, dels åtnjuta de, såsom regementsskrifvarne, sportelinkomster eller äro, såsom fallet är med mönsterskrifvarne, föga af tjenstegöromål upptagna, så att äfven för dem alla icke synas tillämpliga samma grunder för dyrtidstillägget, som för öfriga med eller utan boställen aflönade funktionärer bort tillämpas. Angående slutligen regementspastorerne vid indelta arméen, hvilka med sin tjenst vid regemente eller corps ständigt förena annan aflönad ecklesiastik befattning, lära de genom redan innehafvande löneförmåner kunna anses skäligen ersatta för den tjenstgöring, hvarmed de äro betungade.

Ledd af dessa grundsatser, har jag ansett mig böra föreslå dyrtidstillägget ät indelta arméen så, att detsamma vid verklig militärt]enst, hvarmed boställe ej är förenadt, beräknas till 100 procent, för boställsinnehafvare till 50 procent, med undantag af regements-chef, regements- och mönstcr-skrifvare, hvilka jemte läkarne — hästläkare vid indelta kavalleriet inräknade — blifvit upptagna till det för löntagare i allmänhet bestämda 30 procent dyrtidstillägg, allt å normallön räknadt, under det åt regements-pastorn intet dylikt tillägg kommer att föreslås, liksom jag ej heller finner sådant böra gevärshandtverkare, sadelmakare och pistolsmeder tillkomma.

I öfverensstämmelse med dessa grunder hafva tabeller öfver dyrtidstillläggets fördelning vid hvarje indelt regemente eller corps blifvit uppgjorda och torde desamma, sedan de nu blifvit Eders Kongl. Maj:t förelagda, få bifogas detta protokoll. Dä frågan, huruvida dyrtidstillägg verkligen skall tillfalla en innehafvare af beställning, för hvilken sådan förmån blifvit föreslagen, liksom om det belopp, hvarmed tillägget i dylikt fäll kommer att utgå, ytterst beror på storleken af hans verkligen innehafvande aflöning det år, dyrtidstillägget skall utgå, så kunna icke dessa tabeller, som stödja sig på löneförhållandena vid indelta arméen år 1872, till fullkomlig noggrannhet angifva siffran af det belopp, som kan komma att till hvarje särskild löntagare utbetalas. Men då totalsumman af dyrtidstillägget för åren 1874 och 1875 sannolikt kan antagas i det närmaste lika med den, som för år 1872 blifvit beräknad, så anser jag, på grund af den slutsumma ä behöfliga löneförbättringar, hvilken å tabellerna

12 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1874,

finnes uträknad, den för dyrtidstillägg åt indelta arméens befäl med vederlikar erforderliga anslagssumma icke böra för hvardera af åren 1874 och 1875 uppgå till mer än 240,000 R:dr eller Kronor. Härvid måste emellertid tagas i betraktande, att Riksdagen redan under eu temligen lång följd af år beviljat ett anslag till löneförbättringar åt indelta arméens befäl, hvilket anslag för år 1874 utgår med nedsatt belopp af 80,000 R.:.dr; och sannolikt skulle till denna storlek beviljats äfven för år 1875. Då detta bidrag vid bifall till nu ifrågavarande dyrtidstillägg icke längre blir behöflig!, utan kommer att i det nu ifrågasatta större anslaget uppgå, skulle den verkliga anslagsförhöjningen å denna rubrik utgöra för hvarje af de båda omhandlade åren endast 1(50,000 R:dr eller Kronor.

Alldenstund jag vid de af mig uppgjorda förslag till dyrtidstillägg ansett mig böra utgå från indelta arméens normalstater och genom en för vissa grupper likformig procenttillökning i dessa uppställa det minimum tor aflöning, hvilket borde af indelta arméens befäl och vederlikar under åren 1874 och 1875 åtnjutas, har jag icke ansett mig böra såsom faktor i mina beräkningar medtaga de rörande fördelningen af det äldre löneförbättringsanslaget åt indelta arméen genom Nådiga Brefvet af den 27 April 1858 fastställda grunder. Derigenom har inträffat att vid några befattningar, hvilkas innehafvare enligt nyssnämnda Kongl. Bref och Kongl. Brefvet af den 23 Oktober 1860 kommit i åtnjutande af förbättring i sina å normalstat innehafvande inkomster, nu antingen ingen förhöjning blifvit föreslagen, eller ock en ringare.- än den, som varit genom omförmälda båda bref medgifven. Sådant är t. ex. förhållandet vid kavalleri-regementena med regements-hästläkarne och handtverkarne, vid infanteriet med furirerne, regements- och mönster-skrifvarne jemte handtverkarne samt vid hela indelta arméen med regements-pastorerne.

Yid pröfning af dessa förhållanden har jag dock funnit de nämnda tjenster åtföljande löneförmåner vara, i jemförelse med Ofri ga löntagares inom indelta arméen, af den beskaffenhet, att jag ej ansett mig böra af denna anledning frångå de allmänna grunder för dy x'ti dstil läggets beräknande, som jag ofvan angifvit. Då emellertid det förut beviljade särskilda anslaget till löneförbättringar åt indelta arméens befäl, enligt mitt ofvan afgifna förslag, icke mer skulle komma att utgå, och följaktligen en minskning i nu innehafvande löneförmåner skulle komma att drabba innehafvare af tjenstebefattning vid indelta arméen i några fall, der sådant icke kan anses vara billigt eller af rättvisan påkallad t, kominer jag att i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att från de besparingar, som kunna på ifrågavarande extra anslag för dyrtidstillägg åt indelta arméen uppstå, måtte fä utbetalas fyllnad i aflöning intill den för delaktighet i förberörda anslag till

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 13

löneförbättringar fastställda gräns, om denna icke redan genom nu föreslagna dyrtidstillägg blifvit uppnådd.

Sedan'jag sålunda redogjort för grunderna till det förslag angående dyrtidstillägg åt indelta arméen, hvilket jag har för afsigt att Eders Kongl. Maj:t underställa,, torde det medgifvas mig att längre fram vid frågan om anslagen till indelta arméen få närmare formulera detsamma.

För värfvade annéen samt öfriga kontant aflönta militär-befattningar utanför den indelta arméen har dyrtidstillägget blifvit beräknadt i öfverensstämmelse, med Kådiga beslutet af den 19 sistlidne December.

Beträffande den i sistnämnda beslut ingående bestämmelse rörande dylikt tillägg åt den, som af statens medel åtnjuter, lön eller arfvode för två eller flera befattningar, har jag ansett mig i fråga om arméen böra tillämpa detta sä, att. med undantag endast för två å Armé-förvaltningens stat uppförda adjutanter, intet dyrtidstillägg blifvit beräknadt ä arfvoden, som åtnjutas af de till särskild tjenstgöring från arméen kommenderade officerare. Genom detta förfarande har jag undvikit att å flera bland lmfvudtitelns anslagsrubriker uppställa anslagsfordringar, hvilka skulle blifvit utan praktisk betydelse, da i de flesta fall den å regementes eller corps’ stat åtnjutna fasta lön torde öfverstiga det på kommenderingen beroende tillfälliga arfvode.

För öfrigt anser jag mig böra här uttala den mening, att det nu föreslagna dyrtidstillägget och derigenom uppkommande aflöningsbelopp icke kunna tjena till grund för bestämmande af lönernas storlek vid en framtida fast lönereglering. Ty dels måste vid en sådan reglering företagas ny pröfning af lönesatsernas berättigande vid jemförelse sins emellan; dels torde den nu föreslagna procentförhöjningen dervid befinnas för låg för arméens jemförelsevis svagt aflönade befäl.

Slutligen bör jag redan här hafva anmärkt, att äfven för värfva.de ctvméens manskap erfordras en förbättring i aflöningsvilkor, om denna del af landttörsvaret skall under nuvarande arbetspriser kunna upprätthållas; och kommer jag att längre fram, vid tal om värfvade arméen, framställa mina underdåniga förslag i detta hänseende.

Med iakttagande i öfrigt af den ordning, som i gällande riksstat följes, går jag nu att i underdånighet framställa lmfvudtitelns särskilda anslagsbehof, hvarvid ingå andra förändringar i de ordinarie anslagen åsyftas än de, hvarom här nedan göres framställning. Början torde således få göras med de under hufvudrubriken

Landtförsvaret

förekommande anslag.

14 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts. Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

Departements-cliefen.

Enligt det af Eders Kongl. Maj:t uppå föredragning af Chefen för Finans-Departementet den 19 sistlidne December fattade beslut i fråga om grunderna för den tillfälliga löneförbättring, som ansåges.för statens embets- och tjenstemän nödig, skulle Departements-chefen tillkomma ett dyrtidstillägg af 1,500 R:dr eller Kronor, och får jag derföre hemställa, det Eders Kongl. Maj:t villo föreslå Riksdagen att för sådant ändamål bevilja på extra stat

för år 1874............................................... 1,500 R:dr, och

» » 1875................................................ 1,500 Kronor,

hvilka belopp torde få här nedan bland extra anslag antecknas.

Departementets Kansli-expedition.

Under den 28 sistlidne November har Eders Kongl. Maj:t, med hufvudsakligt godkännande af de utaf Chefen för Civil-Departementet uttalade åsigter rörande arbetets ordnande inom Stats-departementens Kansli-expeditioner på afdelningar eller byråer m. m., i Nåder anbefallt Departements-cheferne att vid blifvande föredragning af frågan om reglering af utgifterna under de särskilda hufvudtitlarne, afgifva förslag till den förändrade stat, som för den tillämnade nya arbetsordningens genomförande kunde finnas vara af behof påkallad.

Vid åtlydnad, i hvad Landtförsvars-Departementets Kansli-expedition angår, af denna Nådiga befallning, torde jag först få erinra derom, att de till expeditionen för närvarande anslagna 39,300 R:dr

äro fördelta på följande sätt:

till 1 Expeditions-chef..............................*............. R:dr 5,500.

»> 2 Expeditions-sekreterare å 4,500 ............... » 9,000.

»- 3 Protokolls-sekreterare å 3,500 ................. » 10,500.

» 1 Registrator ...................................................... >. 3,500.

» 3 Kanslister å 1,800.......................................... » 5,400.

» 2 Kopister å 1,000............................................. 2,000.

» befrämjande af ärendenas gång inom expe-

peditionen (en indragen kopistlön).............. » 1,000.

» gratifikation åt extra-ordinarie tjenstemän

och vaktbetjente ................................................ » 1,000.

» 2 Vaktmästare, tillsammans ........................... » 1,400.

Summa R:dr 39,300.

15 Bil. N-.o 3 a. till Kongl. Majrts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

Vidare tillåter jag mig fästa Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet deruppå, att de ärenden, som tillhöra Kansli-expeditionens handläggning, utgöra ett betydande antal. Diariinumrens summa för inkomna

mål har utgjort i medeltal årligen

under femårsperioden 1865—1864.................................... 1,932,

» » 1860—1869.................................... 2,005,

samt, har uppgått

under 1870 till........................................................................ 1,943,

» 1871 » ........................................................................ 1,834,

» 1872 » ..................................................................... 1,992,

» 1873 » ........................................................................ 2,382.

Med anledning af dessa diariisiffror, som torde vara i allmänhet högre än hvad i de öfriga Stats-departementen förekommer, anser jag mig dock böra anmärka, att i desamma ingår ett icke ringa antal mål, hvilkas beredning erfordrar mindre arbete — såsom exempelvis

de allra flesta från arméen inkommande successionsförslag — hvadan någon tillförlitlig slutsats om göromålens vidlyftighet, i jemförelse med densamma inom öfriga Stats-departement, derutaf icke kan dragas. Antalet af de ärenden, hvilka kräfva en vidlyftigare behandling, är emellertid betydligt och, efter hvad erfarenheten visat samt i öfrig! följer af landets stigande utveckling, i ständig tillvext. Med anledning häraf anser jag behandlingen af de inom expeditionen förekommande ärenden fordra åtminstone två Byrä-chefer. Detta antal torde emellertid vid närvarande förhållanden kunna vara tillräckligt, om Expeditionschefen fortfarande, som hittills, kan egna en del af sin tid till beredande af löpande ärenden, och för detta ändamål, äfvensom till hjelp vid hans öfriga arbeten, en särskild afdelning blifver ställd till hans förfogande.

Vid fördelningen af ärendena mellan Byrå-choferne torde de till Departementet ingående temligen talrika besvärsmålen samt i öfrigt de mål, som härflyta från och ega sammanhang med det indelta löningssättet samt aflöningsförhållandena i allmänhet, böra af den ena Byråchefen öfvertagas, under det att de öfriga till den militära administrationen hörande ärendena tillkomme den andra Byrå-chefens behandling.

Under förutsättning, att Byrå-chefernes antal bestämmes till två och att, såsom jag förut yttrat, en särskild afdelning ställes till Expeditions-chefens förfogande, på det att han må kunna befrias från de mindre maktpåliggande göromål, hvarmed hans tid nu i icke långa grad upptages, anser jag vidare att Kansli-sekreterarnes antal för närvarande bör bestämmas till tre; och lärer detta antal så mycket mindre kunna

16 Bil. N:o 3 a. till Kong],. Maj tis Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1874.

inskränkas, som, äfven med den i nåder anbefallda nya formen för de protokoll, livilka inför Eders' Ivongl. Maj:t i Stats-Rådet föras, två tjenstemän skulle af desammas uppsättning så upptagas, att alltför ringa biträde vid öfriga göromål vore att af dem förvänta.

Uppsättningen af enklare expeditioner, renskrifning, biträde vid kollationering och expeditionernas afsändande besörjes nu af 3 Kanslister, 2 Kopister och de extra-ordinarie tjenstemännen, till hvilkas vedergällning en kopistlön och ett särskildt anslag å 1,000 R:dr — af hvilket senare dock äfven kan utgå ersättning till extra vaktbetjening — äro, såsom ofvan är sagdt, tillgängliga. Kostnaderna härför uppgå således till 9,400 R:dr, med afdrag endast af det ringa belopp, som kan till extra vaktbetjente utgifvas. Enligt Eders Kongl. Maj:ts ofvan nämnda Nådiga beslut af den 28 sistlidne November skall detta arbgte, utom den egentliga renskrifningen, hvilken i allmänhet bör emot lega besörjas, utföras af extra biträden, antingen i något fastare anställning såsom Amanuenser eller i mindre fast förbindelse med expeditionen. 1 öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts Nådiga beslut af den 19 nyss tilländalupne December borde för dessas aflöning äfvensom till godtgörelse, om så skulle erfordras, af extra vaktbetjente, ställas till Departements-chefens förfogande en rund summa under benämning: till Amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjente, hvaraf äfven nuvarande kanslisters och kopisters aflöning, i den mån de blifva vid sina befattningar qvarstående, skulle bestridas.

Vid beräkning af de medel, som inom Landtförsvars-Departementets Kansli-expedition blifva för nu ifrågavarande ändamål erforderliga, hafva åtskilliga omständigheter bort af mig beaktas. Till följd såväl af ärendenas mängd som arten af desamma, är antalet af de från Departementets kansli utgående expeditioner nu högst betydligt, och någon förminskning i detsamma för närvarande icke att förvänta. De arbeten, som af kanslister och kopister förrättats, öfvertagas nu af Amanuenser, utan att dessa blifva genom fullmakt försäkrade om orubblig besittning af sina platser eller om vissa i stat bestämda inkomster; en anordning, som med do öfvervägande förmåner, den medför, dock icke torde frambringa någon direkt nedsättning i kostnaden, helst under nuvarande stegring i priset på menskligt arbete af hvarje slag. Under sådana omständigheter anser jag mig icke kunna föreslå, att till Amanuenser, skrifbiträden, och extra vaktbetjente ställes till Departements-chefens förfogande, på sätt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga beslut af den 19 sistlidne December innehåller, mindre belopp än 10,000 Kronor.

Kronor

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 17

I händelse af bifall till hvad jag nu i underdånighet anfört, skulle å Kansli-expeditionens ordinarie stat uppföras

till Expeditions-chefen, arfvode ..................

» 2 Byrå-chefer å 6,000..............................

» 3 Kansli-sekreterare å 4,500 ...............

» Registratorn ...............................................

» Amanuenser, skrifbiträden och extra

vaktbetjente............................................

» 1 Vaktmästare.............................................

» 1 d:o

7.500, 12,000, 13,500,

4.500,

10,000,

750,

650,

Summa Kronor 48,900,

hvilket belopp Eders Kongl. Maj:t torde af Riksdagen till uppförande

på ordinarie stat äska. _ _

Då den nya organisationen redan, såvidt med rättsligt bestående förhållanden låtit sig förena, inträdt, får jag, i öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t under den 19 _ sistlidne December på Finansdepartementets föredragning beslutit, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för tillämpning af den nya lönestaten för Kansli-expeditionens personal under 18^4 måtte för detta år beviljas såsom extra anslag skilnaden mellan den nu föreslagna utgiftsstaten ................................................................................... ^onor 5!!1!

med .......................................................:..............;........................■■■■ Bidr . 9,600

och att detta sistnämnda belopp måtte få här nedan bland omgå extia anslag antecknas.

Generalstaben.

Sedan Riksdagen sistlidet år i allo godkänt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga förslag angående Generalstabens organisation samt å ordinarie stat uppfört de 157,770 R:dr, som för år 1874 voro af nöden, har Eders Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med det godkända förslaget, fastställt plan till Generalstabens fortgående utveckling under åren 1874—1878. Enligt denna plan skall under år 1875 tillkomma 1 Major af 2:dra klassen .............................. Kronor 3,000.

1 Kapten ............................................................ » 2,400. 5,400

men deremot afgå

2 Löjtnanter å 1,600 .................................................................. 3,200__

hvarföre ett anvisande af den öfverskjutande summan ... 2,200 Kronor

Bih. till Riksd. Prat. 1 Sami. 1 Afd. ;i

18 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1874.

torde böra af Riksdagen äskas. Generalstabens anslag kommer derigenom att köjas till 159,970 Kronor.

I det underdåniga memorial af den 10 Januari sistlidet år, hvari jag framlade . det förslag till Generalstabens ombildning, livilket, efter att hafva blifvit af Eders Kongl. Maj:t i Nåder gilladt, vann sist församlade Riksdags godkännande, har jag framhållit, att jag endast på grund af nuvarande aflöningsförhållanden vid arméen icke ansett mig böra upptaga Generalstabens löner till högie belopp, än de da föreslagna, men att en ny lönereglering för arméen borde medföra en derefter lämpad förändring i Generalstabens löningsstat.

Då Generalstabens löner sålunda blifvit bestämda i förhållande till arméens öfriga officerares nuvarande aflöning, så synes det billigt, att ett liknande dyrtidstillägg, som det, livilket för dessa nu af mig föreslås, äfven kommer Generalstaben till del. Enligt bilagda tabell — Lit. A — utgör beloppet af dyrtidstillägget för nämnda stab, beräknadt efter den allmänna normen, 30 procent af innehafvande lön eller motsvarande arfvode, för innevarande år R:dr 32,280 hvaremot för år 1875, då, efter hvad ofvan är anfördt, en förändring i personalen inträdt, kommer att erfordras ........................................ Kronor 32 940.

Eders Kongl. Maj:t torde derföre vilja föreslå Riksdagen att såsom ’dyrtidstillägg åt Generalstabens personal enligt nu angifna grund bevilia å extra stat

för år 1874...................................................... R:dr 32,280

» » 1875.................................................... Kronor 32,940,

ock toide dessa belopp få vid framställning af de extra anslagsfordringarne iakttagas.

Armé-för val tnin gen.

Under den 27 sistlidne December har Eders Kongl. Maj:t, i sammanhang med beslut om indragning af Pensions- och Fondförvaltningskontoret å Arméförvaltningens Civila departement, i Nåder förordnat, att såväl ett nu i Förvaltningen ledigt Krigsråds-embete som ock, vid nuvarande innehafvares afgång ur tjensten, Kamrerare-befattningen å det nyssnämnda indragna kontoret icke vidare skola tillsättas, hvarjemte Eders Kongl. Maj:t beslutit att af Riksdagen äska, det mnehafvaren af sistnämnda tjenst, Kamreraren Johan Henrik Dumrath, måtte med lönens bibehållande öfverflyttas å allmänna indragningsstaten.

Vidare har Eders Kongl. Maj:t den 27 December sistlidet år, uppå hemställning af Armé-förvaltningen, förordnat, att aflöningen åt de från Statskontorets stat till Armé-förvaltningens öfverflyttade två magasinsdrängar vid härvarande slotts- och förrads-niagasin samt fem gesäller vid kronobageriet härstädes, såsom af natur att icke böra å aflöningsstat upptagas, borde hädanefter utgå från det å hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag till spanmålsupphandlings- och bageri-kostnader, livilket dertill utan förhöjning lemnade tillgång.

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1874. 19

Jag får derföre i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen en nedsättning i Armé-förvaltningens ordinarie anslag med ett belopp, motsvarande

en Krigsrådslön......................................................................................Kronor 4,500,

en Kamrerarelön ....................................................................... „ 3 5QQ

Hvad denna angår dock endast under förutsättning, att Eders Kongl. Maj:ts Nådiga förslag om Kamreraren Dumraths öfverflyttande på indragningsstat blifver af Riksdagen bifallet; vidare

aflöningen till 2 förrådsdrängar ä 450 ............................................. „ 900

» » 5 bagerigesäller ä 600................................................ » 3,000.

Summa Kronor 11,900,

jemte den i bagerigesällernas aflöning ingående oindelta spanmål 94,5 kubikfot efter 2 R:dr 10 öre kubikfoten i värde uppskattad till 198 R:dr 45 öre. Härigenom skulle det i anslaget till Armé-förvaltningen nu ingående pen-

ningebelopp från......................................................................j...........R:dr 130,075

minskas med.......................................................................................... Ä n 900

till Kronor 118,175

och den i anslaget upptagna oindelta spanmål komma att försvinna.

Uti underdånig skrifvelse af den 28 sistlidne November har Anné-förvaltningen till följd af Eders Kongl. Maj:ts meddelade Nådiga befallning afgifvit förslag rörande den förbättring i aflöningsvilkor, vare sig genom läst" löneförhöjning eller ett tillfälligt, efter nuvarande prisförhållanden lämpadt lönetillägg, som, på grund af de på senare tiden högt uppdrifna lefnadskostnaderna, af Förvaltningen ansåges böra komma de hos densamma anställda eller under densamma lydande embets- och tjensteman till del; hvarjemte Arme-förvaltningen, med stöd al erhållet uppdrag, jemväl afgifvit utlåtande öfver de förändringar i afseende på tjänstgöringen och tjenstepersonalen inom ämbetsverket, Indika kunde dels genast, dels under förutsättning af ny fast lönereglering ega ruin.

_ Med anledning af hvad Armé-förvaltningen 1 sistberörcla hänseende föreslagit, har Eders Kongl. Maj:t redan under den 27 sistlidne December fattat de t Nådiga beslut, som af 1111g nyss blifvit omnämndt. p ör hvad Förvaltningen åter rörande ny fast lönereglering för dess egna och underlydande embets- och tjensteman i underdånighet föreslagit, anser jag mig, till följd af Eders Kongl. Maj:ts den 19 i nyssnämnda månad fattade beslut att till en komité hänskjuta den förberedande behandlingen af frågan om allmän lönereglering, icke nu böra redogöra, utan har jag till åtlydnad af detsamma uppgjort förslag till dyrtidstillägg åt ifrågavarande personal, hvilket förslag, under Lit. B detta protokoll bilagdt, jag nu får underställa Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning. Då för de vid Armé-förvaltningen anställde vaktmästare redan vid sist församlade riksmöte beviljats

20 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Muj:ts Nåd. Prof. No 1. om Statsverket 1874.

löneförhöjning, har jag ej ansett mig höra nu för dem föreslå något dyrtidstillägg. Deremot hemställer jag i underdånighet, att, enär de på Artilleri- och Intendents-departementen anställde häda Adjutanterne icke för sin af Armé-förvaltningen vitsordade trägna och ansträngande tjenstgöring kunna anses ersatta genom det å stat uppförda arfvode af 800 R:dr åt hvardera, dem måtte tillerkännas rätt att, ehuru de åtnjuta dyrtidstillägg å de löner, de innehafva å sina regementens stater, räkna sig till godo sådant tillägg äfven i omförmälda arfvoden.

Jag får således i underdånighet föreslå, att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska för dyrtidstillägg åt de å förslaget upptagne embets- och tjenstemän

under år 1874............................................... R:dr 31,860,

» » 1875................................................ Kronor 31,860,

att åtnjutas med de inskränkningar, Nådiga beslutet af den 19 December 1873 bestämmer; dock att dessa inskränkningar icke måtte tillämpas på de i Arméförvaltningens Artilleri- och Intcndents-departement anställde adjutanter. Vid Nådigt bifall härtill torde nyssnämnda belopp få bland öfriga extra anslagsfordringar iakttagas.

Gener alitetet.

Enligt beslutet af den 19 December har jag uppgjort förslag till dyrtidstillägg åt fem fördclningsgeneraler, Chefen för Generalstaben, Kavalleriinspektören, General-fälttygmästaren och Chefen för Fortifikationen med 1,500 R:dr eller Kronor åt hvardera; utgörande det sammanlagda beloppet af dyrtidstillägget åt dessa, enligt bilagda tabell, Lit. B. 2, 13,500 R:dr eller Kronor. Deremot anser jag dyrtidstillägg på Gencralitetets stat icke böra tillkomma de på densamma uppförde fem adjutanter och fem fältläkare. Jag får derföre underdånigst hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att såsom dyrtidstillägg åt ofvannämnda personer bevilja

för år 1874 ................................................... R:dr 13,500,

» » 1875 ................................................... Kronor 13,500,

hvilka belopp torde få bland fordringarne på extra anslag antecknas.

Krigsskolan.

Detta läroverks fortgående ombildning till en militär tillämpningsskola har nu så fortskridit, att densamma'under första hälften af år 1875 torde vara fullständigt genomförd. Men redan vid början af sagda år lärer ett så ringa

Bil. N:o 3 a. till Konyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 21

antal af äldre elever finnas qvar vid läroverket, att något kinder för den nya organisationens trädande i verksamhet vid sistnämnda tidpunkt icke torde vara för handen.

Under sådana omständigheter har Inspektören för Militär-läroverken ansett sig höra till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt förslag till stat för personalen vid den förändrade Krigsskolan och har derföre uppgjort det förslag till aflöningsstat vid läroverket från år 1875 och framgent, hvilket under Lit. C finnes detta protokoll vidlagdt. Vid dctsammas ingifvande har kemälda myndighet i sitt ofvannämnda memorial af den 30 sistlidne November rörande ifrågavarande ärende hufvudsakligen yttrat, hurusom, sedan Eders Kongl. Maj:t genom Nådigt bref af den 9 November 18G9 fastställt grunderna för Krigsskolans ombildning till en uteslutande militärisk tillämpningsskola, och derjemte anbefallt Krigsundervisnings-kommissionen att, med ledning i öfrigt af hvad Chefens för Landtförsvars-departementet underdåniga memorial af den 31 December 1868 i detta hänseende innehölle, uppgöra och till Eders Kongl. Maj:t inkomma med förslag till organisation af det nya läroverket, hade Kommissionen den 31 Maj 1870 ingifvit ett sådant förslag, hvilket äfven åtföljdes af en för läroverkets personal uppgjord aflöningsstat. Denna stat hade emellertid Inspektören för Militär-läroverken icke tilltrott sig att nu i alldeles oförändradt skick föreslå till fastställelse för kommande tider, utan hade han, med anledning af de sedan afgifvande af Krigsundervisnings-kommissionens förslag inträffade prisstegringar, ansett nödigt, att tjenstemännen genom någon förhöjning i de flesta aflöningsbeloppen blefve satta i tillfälle att bestrida den för ett tarfligt lefnadssätt numera erforderliga kostnaden.

Den af Inspektören för Militär-läroverken nu föreslagna nya stat för Krigsskolans lärare- och tjenstepersonal, hvilken slutar med en totalsumma af 44,500 K:dr, öfverstiger visserligen med 6,370 R:dr hvad al' Krigsundervisnings-kommissionen blifvit i dess nyss berörda underdåniga memorial såsom aflöning åt lika stor personal upptaget, men då jag under närvarande prisförhållanden finner denna stegring, som ej uppgår till 30 procent, fullt berättigad, hyser jag intet betänkande att föreslå Eders Kongl. Maj:t att godkänna detta Inspektörens underdåniga förslag.

Utom aflöningskostnaderna, som sålunda skulle uppgå till 44,500 Kronor, har Krigsundervisnings-kommissionen i sitt underdåniga utlåtande af 31 Maj 1870 ansett följande utgifter »till omkostnader och underhåll» blifva nödiga, nemligen:

till Inventariers underhåll................................. R:dr 2,000,

» Ved och lysning ............................................. » 6,000,

» Byggnaders underhåll .................................... » 5,000,

» Skrif- och ritmaterialier ............... » 750,

» Medikamenter och sjukvård........................... » 1,000,

Transport it: dr 14,750.

22 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1874.

Transport R:dr 14,750.

till Praktiska öfningar .......................................... » 4,000,

» Traktamente åt dervid tjenstgörande befäl,

lärare och läkare......................... » 3,600,

» Skatter............................................................. » 300,

» Vägars underhåll............................................. » 500,

» Extra utgifter................................................. » 1,500,

» 10 stipendier ä 600....................................... » 6,000,

» Bibliothek och modeller................................. » 1,000,

» Stallet ........................................................... » 3,724,

Summa R:dr 35,374.

Om till detta belopp läggas nu föreslagna aflöningar » 44,500, kommer totalsumman att uppgå till.................................. R:dr 79,874,

hvilket belopp med endast några få Kronor understiger det i nu gällande riks. stat för Krigsskolan uppförda anslag 79,888 R:dr 25 öre.

Ehuru till följd af den allmänna prisstegringen en del af de nyss an förda omkostnads- och underhållsanslagen torde behöfva öfverskridas och särskildt den sist anförda posten torde visa sig otillräcklig, sii och då den verkliga kostnaden för Krigsskolan i dess ombildade skick icke kan annat än genom erfarenhet med full säkerhet utrönas, anser jag mig böra i underdånighet föreslå Eders Kongl. Maj:t att af Riksdagen aska, det densamma vid bibehållande i öfrigt af Krigsskolans ordinarie anslag till oförändradt belopp, 79,888 Kronor 25 öre, ville godkänna nu uppgjorda och framlagda förslag till aflöningsstat för Krigsskolans personal.

I sitt nyss omförmälda memorial har Inspektören för Militär-läroverken uttryckt den mening, att dt dy r tid s tillä g g för år 1874 borde komma Krigsskolans tjensteman till del. Då emellertid en stor del af Krigsskolans personal blir föreslagen till åtnjutande af dyrtidstillägg på vederbörande regementes eller corps’ aflöningsstat och således efter de af mig framställda grunder icke bör på Krigsskolans stat blifva deraf delaktig; då vidare återstående civila lärare jemte en del af betjeningen komma att under loppet af 1874 afgå och jag icke finner något dyrtidstillägg för den längre eller kortare del af sagda år, under hvilken de tjenstgöra innan de träda utur skolans tjenst och åtminstone till större antalet blifva å allmänna indragningsstaten öfverflyttade, böra dem tillkomma; och då slutligen de icke synnerligen betydliga medel, hvilka kunna blifva af nöden för dyrtidstillägg åt den återstående del af betjeningen, som kan finnas derpå hafva skäliga anspråk, torde finnas tillgängliga; — anser jag mig icke böra föreslå äskande af särskilda medel för dyrtidstillägg under år 1874 åt Krigsskolans personal.

Bil N:o .? a. till Kanyl May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 23

Allmänna Garnisonssjukliuset.

ia™ JÄÄ ‘"“'"Tf af d6“ 2 sis‘-

11 ;.rp?

batti ilig för dn vid sjukhuset anställda tjenst,-mannapersonal och ho,i™ "t 1,

« ™:tf,erIemn"1 ofv-,a“ta “>■ d-m- -ä

måtte liöjas 8 ö * att innehafvande loner eller arfvoden

för Direktionens civilledamot................. från R>(jr

» Sekreteraren och Advokatfiskal ..." »

» Ofver-fältläkaren.............................. B

» Sj uklnisl äkarne.............................. ’ B

» Underläkarne........................

» Apothekaren...........................

» Sjukhus-kommissarien ............. B

» Sjukhus-skrifvaren

samt för betjening™ frita 62jh Yi:dr 62 öre om dagen Bl 76 oré i UhjrTC ore, hvaremot Direktionen ansett såväl att någon förhöjning ej borde tillfalla väl l '

rtrf r“ff odi dm vid ^ Si»“fb:s

ÄtormedföM » « ä

Då frågan om landtförsvarets ordnande icke lärer blifva utan inflytande på Allmanna Garnisonssjukhusets personalförhållanden, anser jag icke lämplig att nu föreslå en förhöjning i sjukhusets ordinarie stat. Som det emellertid synes neLu M il 1 dyrtidstillagg kommer Allmänna Garnisonssjukhusets tjensteper onal di godo, har jag, på sätt närlagda tabell Lit. C. 2 utvisar utarbetat ois ag till sadant tillägg med undantag för sjukhusets prest, jourhafvande under officer, väbel och den hos Direktionen anställda vaktmästare, 1 vilka p^sätt Direkt o nen funnit, icke synas böra af sådan förmån komma i åtnjutande thZt med iednmg deraf i underdånighet hemställa, att Eders Kongl Maj-t täcktes af Riksdagen aska beviljande på extra stat för år 1874 ...........* R:dr 5,400*

” ” 1875 ............ Kronor 5,400,

450 till K:dr

500 >, »

1,800 » »

1,200 » ,,

365 » »

1,095 » »

2,200 » »

1,000

2.000 547

1,825

3,000

1,200

50.

24 Bil. K:o 3 till KtmgL Mojds Nåd. Pror. No I, <»> Stat.verkt KU.

11 dvrlidstillägg åt Allmänna Gamisonssjutlinsets tjenstepersonal utdelas

:‘‘liglT fSga beslutet 19 sistlidne December fastställda grunder; ed, torde dessa belopp ffi bland fordnngarne. å extra anslag uppforas.

Indelta Arméen.

Kavalleri- och Infanteri-regementena.

I sin underdåniga berättelse “X m

Stats-kontoret omfOnnält. huru ibland de nl , Kci g • « ersättning

December 1863 afsknfna räntor å mjöl- ocb^sagiparnai, tm ^ ^ -

ocli södra ill under

stammen N:o 32

af Skånska Hussar-regementet, samt vidait 1* f ? en miöi_

U vid Bjäre härads sqvadron af samma mdelWa^njnjj^

qvarn N:o 23 Engolsback i Gre vic S0C iU1’ ^ af euqgt Stats-kontorets

ett belopp af 4 R:dr 50 öre; och bord till Mj.ll £ J a lnfant,n-rege-

äsigt, det i 1874 års riksstat under anakget h'“ ilning för in-

mentena uppförda förslagsanslag mc * hvilken summa i

dragna räntor» följaktligen minskas med 10 K.di •><> oic,

stället borde tilläggas anslagets penmngebelopp. underdånighet hem-

Då iag delar denna Stats-kontorets mening får jag «« * an.

i.”ii ripi T^ripvs Kongl Mai:t måtte föreslå Riksdagen,

stalla, det LtClcis & • J . . T-nfanteri-reeementen upptagna tor-

slaget till Indelta Ax*» *"•“?; indragna räntor»,

slagsanslag under rubrik mndelt ranta oe i ■ s |,,lr 2,097,006: 61.

hvilket nu utgör........................ ............................................. „ ’ 10: 50.

måtte, minskadt med ...................................................""_"^^r^Ö9p96i"Ir

hvaremot det samma hufvudanskg nu tillhörande peninnge- ^ 410,495: 34.

belopp .......................................................................... j, 10: 50.

måtte ökas med .... .........■■•••....................................

och hädanefter uppföras till...................................................

Indelta Annécus ecb IVerm lands Fältjägare-regementes vapenöfning».-.

na a. 1867 behagade Eders Kongl. Maj:t i Nåder förelägga den då församlade11 Riksdagen ett förslag till ökad pro.iauteringsstat för den mdelta ar,neen

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 25

och beväringsmanskapet. Denna Nådiga framställning hade dock ej till följd vidsträcktare förbättring i manskapets utspisning, än att Riksdagen beviljade medel för tillämpning al värfvade arméens provianteringsstat vid indelta arméens garnisonsförstärknings- och gränsposteringskommendöringar. Behofvet af en förbättrad utspisning för ifrågavarande manskap vid dess möten och vapenöfningar gör sig dock fortfarande gällande och torde numera vara i ännu högre grad kännbart, då de stegrade prisen å lifsförnödenheter gjort det för manskapet svårare att mod de ringa egna medel, hvaröfver do kunna förfoga, skaffa sig någon förbättring i den otillräckliga kost, som af kronan bestås. Behofvet af en förbättrad portionsstat under beväringsmanskapets öfningar blef äfven, med anledning al enskild motion i ämnet, vid sistlidne riksdag al Andra Kammaren erkändt. Men en sådan förbättring åt beväringsmanskapet allena, äfven om den i öfrigt kunde anses befogad, vore vid dennas med stammen gemensamma öfningar omöjlig att genomföra. Efter min mening har äfven stammen berättigade anspråk att under tjenstgöringen komma i åtnjutande af tillräcklig föda, och en sådan lörmån, densamma beredd, torde i sin mån bidraga att minska den nu Irån liera orter öfverklagade svårigheten att rekrytera äfven den indelta arméen.

Ledd af den åsigt, jag nu tillåtit mig att uttrycka, har jag infordrat Armeförvaltningens utlåtande rörande den ökade kostnad, som kommer att för statsverket uppstå, om fullt tillräcklig föda skulle indelta arméen och beväringsmanskapet under dess öfningsmöten bestås, och har Arméförvaltningen dervid hufvudsakligen anfört,

att, da den Förvaltningen aflbrdrade uppgift å behofvet af anslagstillökning för beredande åt nu ifrågavarande trupper af en förbättrad utspisning måste, för att med någorlunda riktighet kunna utmärka ett visst penningebelopp, vara grundad på antagandet af vissa normalportionsstater af drygare innehåll än de, hvarefter indelta arméens och beväringsmanskapets årliga vapenöfningsanslag nu äro beräknade, hade Förvaltningen a Iutendents-departementet låtit upprätta två dess skrifvelse medföljande förslag till nya sådana stater, don ena å kokföda och den andra å torrföda, för indelta arméens och beväringsmanskapets vanliga möten, hvilka portionsstater endast deri afveke från dem, hvilka af Departementet i underdånigt utlåtande den 14 December 1866 varit till nådig fastställelse föreslagna (och som legat till grund för Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition i ämnet till 1867 års Riksdag) att artikeln bränvin blifvit ur båda de nu föreslagna portionsstaterna utesluten, men Bill. till Riksd. Prut. 1874. 1 Sand. 1 A/d. 4

26 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

deremot kokfödeportionen erhållit en mindre tillökning, för olika dagar, med 12 ort salt kött och 7 ort salt fläsk, samt likaledes torrfödeportionen blifvit ökad med ytterligare 7 ort rökt fläsk hvarje dag; och skulle genom dessa tillökningar portionernas värden, efter nu gällande pris, blifva — kokfödeportionens ungefär 60 öre och torrfödeportionens omkring 70 öre, samt medelst tillämpning af portionsstaterna under omförmälda möten, vid hvilka utspisas åt arméens stamtrupper omkring 781,200 och åt beväringsmanskapet omkring 570,000 portioner, en förhöjd kostnad, beräknad till 9 öre portionen för både kok- och torrfödan uppstå, samt sålunda erfordras en årlig tillökning i statsanslaget för indelta arméens och Wermlands Fältjägare-regementes vapenöfningar af 70,300 Kronor och i anslaget till beväringens vapenöfningar af 51,300 Kronor, hvarjemte Förvaltningen dessutom hemställde att, äfven vid fastställelse af dessa förslag till normalportionsstater, vederbörande måtte bibehållas vid sin vilkorliga rätt, enligt mötesunderhålls-reglementet, till mindre afvikelse!’ från portionsstaterna, samt manskapet dessutom tillerkännas valfrihet mellan natura-artiklarne kaffe och socker, såsom ej egentligen utgörande födoämnen, och deras penningevärde efter kronans leveranspris; dels ock att värfvade arméens nu gällande portionsstat, hvilken i någon, ehuru endast ringa mån, vore drygare, men deremot icke obetydligt mera omvexlande, än den nu föreslagna nya stat å kokföda för indelta arméen och beväringsmanskapet, borde få fortfarande tills vidare lända till efterrättelse under indelta arméens kommenderingar å fästnings- och garnisonsorter.

Om Eders Kongl. Maj:t skulle i nåder gilla min yttrade åsigt om behofvet af en förbättring i såväl arméens stamtruppers som beväringsmanskapets utspisning under de vanliga öfningarne, torde jag, på grund af hvad Arméförvaltningen i frågan yttrat, få i underdånighet hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t ville, för tillämpning under Indelta Arméens och Wermlands Fältjägare-regementes vapenöfningar af de utaf Arméförvaltningen föreslagna, här vid protokollet, med Lit. E. a och b, fogade nya normalportionsstater, af Riksdagen äska en förhöjning i anslaget till dessa vapenöfningar med 70,000 Kronor; dock att vid indelta arméen må under kommenderingar å fästningar och garnisonsorter fortfarande lända till efterrättelse värfvade arméens portionsstat.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 27

DyrtidstillSgg åt Indelta Arméen.

Enligt de här vid protokollet fogade tabeller Lit. D, a, b, c, etc. skulle för dyrtidstillägg enligt de grunder, efter hvilka tabellerna blifvit uppgjorda och för hvilka jag hufvudsakligen redogjort i början äf detta mitt underdåniga anförande, erfordras

för Lif-regementets Dragon-corps ............................................. 11,448: 43.

» )> Husar-corps ............................................... 14,146: 70.

» Smålands Husar-regemente ............................................. 4,104: —

» Skånska Husar-regementet .................................................. 7,455: —

» » Dragon- » ................................................... 5,430: —

» .lemilands Hästjägare-corps................................................... 5,755: 97.

» Lif-regementets Grenadier-corps...................................... 6,789: 02.

» Första Lif-Grenadier-regementet......................................... 1,620: 40.

>' Andra » » .......................................... 3,290: 20.

» Westgöta regemente................................ 1,600: —

» Smålands Grenadier-bataljon ................................................ 5,589: 75.

» Uplands regemente ............................................................... 9,185: 36.

» Skaraborgs >■ 1,600: —

» Södermanlands regemente...................................................... 6,538: 30.

» Kronobergs » 10,348: 15.

» Jönköpings » 5,162: 65.

» Dal-regementet........................................................................... 18,299: 78.

» Helsinge regemente.............................................................. 19,284: 89.

v Elfsborgs » ............................................................... 11,745: 44.

» Westgöta-Dals regemente ...................................................... 4,130: 11.

» Bohus Läns » 1,600: —

» Westmanlands » 11,112: 76.

» Norrbottens Fältjägare-corps ................................................ 6,620: 52.

» Westerbottens » ................................................ 7,708: 54.

'i Kalmar regemente............................................................... 3,296: 50.

» Nerikes » .............................................................. 12,031: 75.

)> Wermlands » ............................................................. 1,600: —

» Jemtlands Fältjägare-corps .................................................. 953: 43.

» Norra Skånska Infanteri-regementet ................................. 19,034: 51.

» Södra » » » ................................. 23,050: —

Summa R:dr eller Kronor 240,532: 16.

Med hänvisning till hvad jag förut anfört, torde jag få i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

28 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

att dels för nu ifrågavarande ändamål bevilja extra änsläs"

under 1874 af.................................... 160,000 R:dr

» 1875 af.................................... 240,000 Kronor

att efter de i tabellerna framlagda grunder utdelas,

dels ock medgifva så väl att redan till löneförbättringar vid indelta arméen för år 1874 beviljade 80,000 R:dr få på nu angifna sätt användas, som ock att från de besparingar, som kunna på dessa nu äskade extra anslag uppstå, måtte få utbetalas den fyllnad i aflöning, som, i öfverensstämmelse med gifna nådiga föreskrifter, utgått från sistberörda förut å riksstaten uppförda särskilda anslag till löneförbättringar vid indelta arméen, der den i sådant hänseende bestämda aflöningsgräns icke redan genom nu föreslaget djrtidstillägg blifvit uppnådd.

Värfvade Arméen.

Underlättande af den värfvade arméens rekrytering.

Redan i mitt underdåniga memorial af den 10 Januari sistlidet år, hvari jag afgaf förslag till reglering af fjerde hufvudtiteln under år 1874, har jag tillåtit mig fästa Eders Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet derpå, att de svårigheter, att hålla värfvade arméens nummerstyrka fulltalig, hvilka gjort sig kännbara, komme, derest de fortfore, att påkalla särskilda åtgärder till deras afhjelpande; och hade jag redan då varit betänkt att ifrågasätta framställning till Riksdagen om anslags anvisande för detta ändamål, men ansåg dock frågan derom böra, intill dess ytterligare erfarenhet i ämnet kunnat inhemtas, inskränkas till det förslag om förhöjning i värfningspenningar vid en del värfvade trupper, hvilket då af mig afgafs.

Långt ifrån att minskas hafva emellertid svårigheterna vid rekryteteringen under årets lopp allt mera ökats och nu tilltagit i en grad, som hotar den värfvade arméen med upplösning, om snar hjelp icke kommer emellan.

Under den 8 sistlidne Juli har också Kongl. Maj:t i sammanhang med beslut om några mindre åtgärder för underlättande af värfning och rekapitulation vid värfvade arméen täckts, enär berörda åtgärder, om än bidragande att motverka de olägenheter, som genom försvårad rekrytering uppstått, likväl ingalunda kunde anses tillfyllestgörande att dem helt och hållet undanrödja, anbefalla Arméförvaltningen att inkomma med underdånigt förslag till de ytterligare åtgärder,

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 29

som Förvaltningen ansåge lämpliga för upprätthållande af värfningen vid arméen, hvarjemte till Arméförvaltningen blifvit öfverlemnade åtskilliga betan kanden i berörda syftning, hvilka blifvit af mig från värfvade Arméens regements-chefer infordrade.

Sedan Arméförvaltningen inhemtat ytterligare utlåtanden i detta ämne från vederbörande chefs-embeten, har Förvaltningen nu i skrifvelse af den 27 sistlidne December under deri 30 i samma månad inkommit med underdånigt förslag till de medel, hvarigenom Förvaltningen ansåge nummerstyrkan vid värfvade arméen kunna för framtiden behållas fulltalig; och går jag nu att i underdånighet redogöra för de åsigter, som blifvit af Arméförvaltningen i denna skrifvelse framställda.

Uti de till Förvaltningen afgifna yttranden hafva regements-cheferne allmänt framhållit nödvändigheten deraf, att värfvade arméens manskap, med bibehållande af hittills åtnjuten natur aportion, för framtiden jemväl finge sig tillagd viss kontant månadsaflöning, hvilken åsigt, oaktadt de betydliga kostnader, som af dess tillämpning komme att föranledas, Arméförvaltningen funnit sig böra biträda. I afseende åter å beloppet af en sådan aflöning, äfvensom angående de åtgärder i öfrigt, som för nummerstyrkans framgena bibehållande vid fulltalighet vore af nöden, hafva skiljaktiga åsigter och förslag blifvit af regements-cheferne framställda. Efter en i Förvaltningen föregången granskning af berörda olika förslag, och sedan de, med ledning af en sådan granskning, förslagsvis uppställda grunder utgjort föremål för särskildt utlåtande af cheferne för de i hufvudstaden förlagda regementen, har Arméförvaltningen, med iakttagande i hufvudsakliga delar af de utaf sistbemälde chefer dervid uttalade åsigter, låtit utarbeta följande

Förslag till grunder för bestämmande af manskapets vid värfvade garnisonsregementen och corpser aflöning och städja m. m.

l:o. Hvarje karl i nummer åtnjuter, jemte dagportion med bröd in natura, kontant aflöning med 5 R:dr i månaden vid alla värfvade garnisons-regementen och corpser, med undantag dels af Lif-gardet till häst, der kontanta aflöningen utgör 6 R:dr i månaden, dels ock af Fyrverkare-corpsen, der manskapets aflöningsvilkor särskildt bestämmas. Utöfver nyssnämnda aflöning uppbäras: dels arfvoden, hvilka bestås: distinktinktionskorporal eller förste korporal och

vederlike med .............................................................. 15 R:dr pr månad,

korporal och vederlike....................................................... 10 » >>

vice- » och » ......................................................... 5 » »

handtverks-solclat vid Fortifikationen.............................. 3 » »

och spel i nummer............................................................. 3 » »

30 Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

dels aflöningstillägg, nemligen

a) ålderstillägg med 1 R:dr i månaden från och med 4:e tjensteåret och ytterligare 1 R:dr i månaden från och med 7:de tjensteåret.

b) examenstillägg med 1 R.:dr i månaden för genomgående med approbation af någondera bland timmermans-, hofbeslags- och gevärs-handtverksskolorna, kursen för sjukvårdssoldat, eller underbefälsskolans l:a klass; med 1 R:dr 50 öre för sistnämnda skolas två lägsta klasser och med 2 R:dr för den som genomgått skolans alla klasser; samt

c) Kommencleringstillägg

för distinktions-korporal eller förste korporal och vederlike,

som kommenderas till underofficers-tjenstgöring ............ 8 R:dr i månaden,

för korporal och vederlike, som kommenderas att göra förste

korporals eller vederlikes tjenst ..................................... 3 » »

för vice korporal och vederlike, som kommenderas att göra

korporals eller vederlikes tjenst....................................... 2 » »

för soldat, som kommenderas att göra vice korporals eller

vederlikes tjenst................................................................ 1 » »

för sjukvårds-soldat, när han i sådan egenskap verkligen

tjenstgör .............................................................................. 2 » »

för hofbeslags-soldat, när han såsom sådan tjenstgör............ 3 » »

för skarpskytt » » » ............ 3 » »

för manskap, som efter regements-chefs order tjenstgör såsom beridare för dressyr af remonter ........................... 3 » »

2:o. I och med denna aflönings åtnjutande upphör manskapets hittills-

varande »gage» och följaktligen äfven dess s. k. tobaks- eller portions-skilling med de deruti bestämda olika förhöjningarne.

3:o. »Aflöningstillägg» får icke utgå i förening med arfvode, hvaremot de olika slagen af aflöningstillägg kunna få af en och samma karl liktidigt innehafvas samt deribland äfven examenstillägg på en gång uppbäras för tvenne olika skol-kurser.

När soldat, som kommit i åtnjutande af aflöningstillägg. genom opålitlighet gör sig oförtjent att vid sådan förmån bibehållas, må densamma, efter det soldaten flått laga bestraffning sig ålagd, kunna honom af regements- eller corpschef fråndömas, men kan, vid förbättring i soldatens uppförande, honom åter tilldelas.

Manskap, som emellan exercistiderna permitteras, uppbär under permitteringstiden endast den del af månadslönen, som minst, enligt hvad här nedan föreslås, bör för manskapets räkning i sparbank insättas. Vid tillfällig permission för enskilda angelägenheter, — dock icke arbetsförtjenst — under högst 8 dagar, är karl fritagen från all afkortning å hans aflöningsförmåner.

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1874. 31

Innehafvare af arfvode, när lian på giltiga skäl permitteras, får vid hela arfvodet under tiden bibehållas.

Aflöningen utbetalas till manskapet förskottsvis för 5 dagar i sender, men med rättighet för regementsbefälet att, der sådant pröfvas nödigt, låta aflöningen dagligen utgå. Arfvode utgår i samma ordning som lön å stat.

4:o. Ett genom frivillig öfverenskommelse bestämdt belopp, dock icke understigande 2 R:dr i månaden, skall af hvarje karls aflöning insättas i sparbank, att för karlens räkning förräntas. Sålunda insatta medel äfvensom ä dem upplupen ränta eger karlen först vid afskedstagande! från regementet utfå, men gör sig af dem helt och hållet förlustig, om han genom rymning eller vandrande brott bl ifver ifrån regementet skiljd; af samma medel, hvilka eljest icke fa under karlens tjenstetid för hans gäld tillgripas eller utmätas, vare dock kronan berättigad att hålla sig skadeslös för förluster, hvartill karlen genom felaktigt förhållande i tjensten, kan i vederbörlig ordning förklaras skyldig.

5:o. Manskap, som vid regementet antagits före de nya aflöningsvilkorens tillämpning, eger att af samma vilkor komma i åtnjutande under förbehåll dervid, att karl, som för mindre än 2 år tillbaka vid regementet ingått eller rekapitulerat och då betingat sig eller uppburit ett, i förhållande till hans aftalade tjenstetid, större legningsbelopp, än den städja, som på nedan föreslagna nya grund skall vid regementet i medeltal hädanefter beräknas, är skyldig afsåga sig eller återbära denna Överskjutande lega, hvilken, i det sednare fallet, får på karlens månadsaflöning, efter derom skeende närmare bestämmelse, af räknas; kommande, derest karlen på detta vilkor icke ingår, hans förutvarande aflöning att fortfarande bibehållas oförändrad.

6:o. Rekryteringens besörjande genom passevolans upphör och öfvertages omedelbarligen af Kronan, som, sedan regementenas nummerstyrka blifvit bragt, till fulltalighet, består, för dess ständiga bibehållande i sådant skick, ett för hvarje regemente bestämdt årligt anslag, grundad! tillsvidare på beräkning af städjans belopp i medeltal för hvarje karl till 5 R:dr för hvart och ett af hans tre första och 8 R:dr för hvart och ett af hans efterföljande tjensteår, det sednare beloppet antingen tjensteåren blifvit vid första anvärfningen eller vid rekapitulationen bestämda, hvartill kommer, såsom arfvode åt värfvare och till bestridande af andra med rekryteringen förenade kostnader, ett särskildt belopp af 25 R:dr för hvarje antagen rekryt.

Intill dess all passevolans äfven i öfriga delar upphör och i följd deraf Förvaltnings-direktion vid hvarje regemente inrättas, verkställes rekryteringen genom försorg af Regéments-chefen, efter hvars närmare föreskrifter manskapets städja för olika fall bestämmes. Rekryteringsanslaget, hvarå uppkommande behållningar skola reserveras till efterföljande års möjligen ökade utgifter, redovisas inför Arméförvaltningen, på sätt särskildt varder stadgadt, dervid dock

32 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

värfningsarvode och. resekostnader m. ra. dylikt må, utan beloppens specifikation, endast med Regeraonts-cliefens attestatum om riktighet, i räkenskapen afföras.

I hvad ordning städj an till nyan värfva d karl må utgå blifver äfven af Regements-chefens bestämmande och värfningsaftalot med hvarje karl beroende. För att likväl, så vidt ske kan, betrygga mot förluster, bör helst, sedan karlen vid värfningstillfället uppburit s. k. handpenningar, städjans öfriga del utgå med något visst belopp, när krigsmannaeden af karlen blifvit afiagd, och med det öfriga beloppet, sedan karlen, efter genomgångna rekrytölningar, approberats såsom gardist (artillerist m. m.). Rekapitulant, deremot må kunna på en gång utfå hela städjan.

För särskild afgång bland manskapet genom farsot eller under utöfning af Kronans tjenst bestås fortfarande, såsom hitintills, extra rekryteringsbidrag.

7:o. Permitteringens storlek mellan exereistiderna får af Regoments-ehet, med afseende å förhållandena under olika tidpunkter af året, bestämmas, dock så, att de permitterades antal, med inboräkning af tillfälliga vakanser, icke någon gång öfverstiger:

vid hvartdera Lifgardesregementet, till fots en fjerdedel al hela manskapstyrkan, » Lifgardet till häst 100 man,

» Fortifikationstrupperna hälften af styrkan,

» Artilleriregementena det antal, som i sammanhang mod artilleriets förnyade organisation dels redan är, dels ytterligare kan varda bestämdt,

» Artilleristamtruppen på Gotland den nu tillåtna styrkan, samt » Husarregementet Konung (Jarl X\r likaledes hvad för det närvarande år bestämdt, dock med sådan förändring häri, att årligen ('mellan den 1 November och 30 derpåföljande April det tjenstgörande manskapet ökas med 16 man på hvarje sqvadron, eller 96 man på hela regementet.

8:o. Manskap, som med välförhållande tjent minst 9 år, bör vid alskedet beredas företrädesrätt framför andra till passande beställningar inom jernvägs-, telegrafs-, långvårds-, post- och tullstaterna samt städernas poliscorpser, såvidt eljest erforderliga insigter och egenskaper för belattningarnes inofvande af manskapet besittes.

Till sitt nu framlagda förslag har Arméförvaltningen legat åtskilliga förklaringar, för hvilka jag anser mig böra här redogöra.

Att, således, i nämnda förslag månadslönen för det mellan exercistiderna, permitte rade manskapet blifvit för permitteringstiden upptagen till endast 2 R:dr per man, eller det lägsta belopp, som är afsedt att för manskapets räkning

i

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Ma,j:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 33

i sparbank insättas, härleder sig deraf, att sådant blifvit af Cheferne för de i hufvudstaden förlagda regementen, med undantag endast hvad angår Befälliafvaren för Fortifikationstrupperna, uti deras nämnda utlåtande förordadt.

Beträffande de i förslaget förekommande olika slags aflöningstillägg, hafva nyssbemälde Chefer enhälligt hemställt, det ]logements- och Corps-chef måtte berättigas ej allenast att — derest soldat, som af dylik förmån kommit i åtnjutande, skulle genom opålitlighet gorå sig oförtjent af dess bibehållande — fråndöma honom sådant aflöningstillägg, utan äfven att, vid förbättring i soldatens uppförande, åter tillerkänna honom dylikt tillägg, samt att beloppet af det fråndömda aflöningstillägget måtte för den tid. soldaten deraf varit i 'mistning, tå till 1 logementets eller Corpsens pensionsinrättning för manskapet ingå. Da Arméförvaltningen funnit indragning af beviljadt aflöningstillägg under nu uppgifvet fall lämpligen böra ega rum, liar bestämmelse derom i den af Regements-cheferne antydda syftning blifvit i förslaget intagen; men beträffande Regements-chefernes tillika gjorda framställning, att indraget aflöningstillägg måtte fä till pensionsinrättning för manskapet ingå, så, ehuru eu dylik anordning otvifvelaktigt är af sedd att lända manskapet till fromma, har Arméförvaltningen likväl ansett sig icke kunna i sjelfva förslaget inrymma någon föreskrift härom, utan öfverlemnar endast till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, huruvida Regements-ehelernes hemställning i donna del må kunna vinna afseende.

Rörande frågan om ett lämpligt ordnande af permittoringen mellan exercistiderna, hvilken fråga äfven kan på rekryteringen ega inflytande, hafva Sekundchef orne för Svea och Andra Lifgardesregementena anmärkt, att den styrka, som enligt nu gällande föreskrifter bör emellan exercistiderna finnas i tjenstgöring (omkring hälften af regementenas hela nummerstyrka',, vore alltför ringa för att till genomgående af regementenas skolor medgifva kommendering af sä stort antal manskap, som med hänseende till nutidens fordringar å tjensteduglighetcn hos garnisonstrupp vore af behof påkalladt; och har Arméförvaltningen i anledning häraf och i nära öfverensstämmelse med hvad Sekund-cheferne härutinnan yrkat uti det uppgjorda förslaget för ifrågavarande två regementen beräknat till tjenstgöring mellan exercistiderna tre fjerdedelar och till permittering en fjerdedel utaf nummerstyrkan. För Lifgardet till häst, hvarest redan nu endast en fjerdedel af manskapet emellan exercistiderna permitteras, har någon förändring härutinnan ansetts för närvarande icke behöflig. För Husarregementet Konung ( arl XY. hvarest till följd af föreskrifterna i nu gällande passevolanskontrakt den mellan exercistiderna tjenstgörande styrkan hittills utgjort under de två första månaderna efter exercistidens slut 27 man; under de derpå följande två månaderna 36 man och under den återstående tiden, eller från November månads början det ena året till April månads slut det påföl- Bih. till liiksd. Prut. 1874: 1 / A/d. • 5

34 Bil- N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874.

jande, 50 man, allt per sqvadron, har Regements-chefen icke ifrågaställt annan förändring i nuvarande bestämmelser, än att, under den sistnämnda tidsperioden, tjenstgöringssfcyrkan måtte få ökas med 16 man per sqvadron, eller för hela regementet med 96 man; och då en sådan förändring synes för ett ändamålsenligt bedrifvande af regementets vinteröfningar vara af behof påkallad, har densamma blifvit i förenämnda förslag intagen. Beträffande de tre Artilleriregementena, för hvilka Regements-cheferne härutinnan icke framlagt något förslag, anser Arméförvaltningen det böra förblifva vid hvad i sammanhang med Artilleriets förnyade organisation redan är eller framdeles kan varda i nåder bestämdt, likasom äfven för Artilleristamtruppen å Gotland någon förändring i nu gällande bestämmelser icke synes vara af nöden. Vid Fortifikationstrupperna deremot, hvarest den till permittering mellan exercistiderna afsedda styrka beräknats till en tredjedel af hela nummerstyrkan, har Befälhafvaren för Fortifikationen ansett permitteringen kunna till hälften af nummerstyrkan utsträckas, hvilket ock blifvit af Arméförvaltningen i det uppgjorda förslaget iakttaget.

Vidkommande härefter de kostnader, som genom tillämpningen af meranämnda förslag komma att föranledas, finner Armé förvaltningen det vara naturligt, att flera deri ingående utgiftsposter endast approximativt kunna beräknas. Till sådana utgifter höra företrädesvis de särskilda slagen af aflöningstillägg, äfvensom arfvoden till värfvare samt öfriga värfningsutgifter. Enligt uppgjord och ingifven kalkyl jemte omslut af samtliga kostnaderna, skulle desamma uppgå till en summa af 608,147 R:dr 85 öre.

I betraktande af dessa kostnaders beskaffenhet hemställer Arméförvaltningen nu i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till desammas bestridande af den snart sammanträdande Riksdagen äska ett särskildt anslag, att under rubrik: till aflöning åt manskapet vid Garnisonsregementena och till samma manskaps rekrytering å ordinarie stat näst efter anslaget till Fortifikationen uppföras med det beräknade beloppet 608,147 R:dr 85 öre; — och att, då, på sätt i det föregående blifvit anmärkt, åtskilliga af de kostnader, som med ifrågavarande anslag böra bestridas, åtminstone för närvarande kunna endast approximativt på förhand beräknas och otvifvelaktigt komma att under olika år till beloppet vexla, anslaget må erhålla formen af reservationsanslag, på det att de under något år uppkommande besparingar må kunna till betäckande af ett påföljande års möjligen större utgifter användas.

1 händelse af bifall härtill borde i stället de belopp, som för närvarande äro till hithörande ändamål anvisade, och hvilka, på sätt ofvan omnämnda beräkning närmare utvisar, uppgå till sammanlagdt 427,286 R:dr 80 öre, från vederbörande statsanslag afforas.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 35

Arméförvaltningen anmärker vidare, hurusom, om från den uppgifna nya

anslagssumman ............................................................................. K:dr (508,147: 85,

afräknas det till afföring från riksstaten föreslagna "beloppet » 427,286: 80,

skulle den ökade kostnad, som af Arméförvaltningens förslag

föranledes, synas utgöra endast................................................... R:dr 180,861: 05,

men att härvid vore att anmärka, att till följd af berörda förslag äfven påkallas en ej ringa tillökning i anslaget till mathållning för manskapet vid Garnisonsregementena. Bland de till afföring eller indragning föreslagna medelposter inginge nemligen äfven de belopp, som enligt aflöningsstaterna för värfvade arméns Garnisonsregementen och Corpser för närvarande vore till s. k. gage för manskapet afsedda, och hvilka belopp, sedan derifrån i främsta rummet bestridts manskapets vid ifrågavarande regementen och corpser tobaks- eller portionsskilling, användas såsom bidrag till kostnadernas bestridande för samma manskaps mathållning. Dessa bidrag hafva under år 1872, enligt afslutade räkenskaper, för samtliga garnisonsregementen och corpser utgått med till hopa 168,145 K:dr 97 öre; och då mathållningsanslaget borde ej allenast härför erhålla ersättning utan äfven undfå nödig förhöjning till bestridande af de ökade kostader, som af ofvan föreslagna reglering af permitteringen vid en del värfvade regementen föranledes med i rundt tal beräknade 50,000 R:dr, komme således den af Arméförvaltningens förevarande förslag påkallade förhöj-

ning i mathållningsanslaget att till hopa uppgå till ............... R:dr 218,145: 97,

och när härtill lägges det förut beräknade tillökningsbeloppet » 180,861: 05.

kommer sammanlagda anslagsförhöjningen i följd af ifrågavarande förslag att uppgå till..................................................... R:dr 399,007: 02.

Dä, så framt ej värfvade arméns bestånd skall råka i fara, vidtagande af

genomgripande åtgärder för underlättande af rekryteringen äro af nöden, och jag finner Arméförvaltningens nu framställda förslag i detta syfte välbetänkt, får jag i underdånighet föreslå Eders Kongl. Maj:t

att, med godkännande af berörda förslag, för dess genomförande, äska af Riksdagen beviljande af ett ordinarie reservationsanslag ä Kronor 608,000 att i Riksstaten näst efter anslaget till Fortifikationen uppföras; hvaremot vid bifall härtill följande ordinarie anslag måtte få minskas med nedannämnda

belopp:

Lifgardet till häst .......................................... Kronor 30,712: —

Husarregementet Konung Carl XY ............ » 36,475: —

Svea Lifgarde.................................................. » 47.629: 24

Andra Lifgardet ............................................ » 47,629: 24

Transport Kronor 162.445: 48

36 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No i, om Statsverket 1874.

Transport Kronor 162,445: 48

Svea Artilleriregemente............ 64,479: 40 »

Göta » 83,291: 38 »

Wencles » 70,131: 90 » 217,902: 68

Fortifikationen................................................... » 43,435: 04

samt Gotlands National-bevärings Artilleri-

corps’ stamtrupp ............................................ .. 3.503: 60

Kronor 427,286: 80

och torde jag längre fram vid tal om anslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena fä göra framställning om det tillägg i detta anslag, som af den nu föreslagna åtgärden 14ifver erforderlig.

Rörande förevarande ämne liar Arméförvaltningen vidare anfört, att Förvaltningen. derest Eders Kongl. Maj:t skulle finna godt i Nåder gilla det af densamma framställda förslag om åtgärder för värfvade arméns bibehållande i fulltaligt skick, underdånigst anhölle om nådigt bemyndigande att med vederbörande passovolantörer träffa vilkorligt aftal om rekryteringspassevolansens upphörande vid den tidpunkt. Eders Kongl. Maj:t täcktes bestämma för början af förslagets tillämpning; samt vidare

att, om nämnda tidpunkt besiämdes till den 1 Juli 1874. komme till nödiga utgifters bestridande lör ifrågavarande ändamål att för innevarande år blifva erforderligt ett extra anslag af 200,000 R:dr, motsvarande i rundt tal hälften af den för förslagets tillämpning för tiden från 1875 års början beräknade årliga anslagstillökning af 399,007 R.xlr 2 öre. Dessutom, och enär såväl nyssnämnda extra anslag, 200,000 R:dr. som äfven öfriga för förslaget ifrågaställa anslagstillgångar, beräknats under förutsättning, att nummerstyrkan skulle vid den tid, dä förslagets tillämpning vidtoge, befinnas fulltalig, men ett sådant förhållande sannolikt icke torde komma att ega rum, blefve ett särskildt (extra anslag, utöfver hvad af passevolantörerue kunde komma att erläggas, erforderligt för nummerstyrkans uppbringande till fulltalighet, och hade detta anslag, med antagande, att vakansernas antal vid nämnda tidpunkt komme att utgöra 1000, blifvit beräknadt till 19,000 R.xlr; hvadan alltså det extra anslag, som komme att erfordras, om förslaget skulle den 1 Juli detta är börja att tillämpas, uppginge till 219,000 R:dr.

På grund häraf får jag i underdånighet hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t. med gillande af hvad Arméförvaltningen föreslagit angående tidpunkten för begynnelsen af ofta nämndil förslags tillämpning, ville i nåder ej mindre meddela Arméförvaltningen det begärda bemyndigandet än ock af Riksdagen för sagda förslags tillämpning från den 1 Juli innevarande år

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Proj). N:o 1, om Statsverket 1874. 37

aska ett extra anslag af.......................................... R:dr 219,000»

hvilket belopp torde få här nedan bland öfriga extra anslag upptagas.

Yärfvatle arméens kokinrättningar.

Oenom nådigt bref af den 2<S sistlidne Mars har Eders Kongl. Maj:t, i anledning af ('h ef ens för Husarregementet Konung Carl XY underdåniga framställning om behofvet af förhöjning i -anslaget till nämnda regementes kokinrättningar, anbefallt Armé-förvaltningen att framdeles inkomma med förslag till möjligen erforderlig reglering af dylika anslag äfven vid andra regementen och eorpser.

Till åtlydnad af denna föreskrift har Arméförvaltningen i sin förutnämnda underdåniga skrifvelse, af den 6 sistlidne December anfört,

att vid den förberedande behandling af denna fråga, som å Intendentsoch Civila Departementen egt ruin, Förvaltningen ej kunnat undgå att egna uppmärksamhet åt svårigheten att på förhand kunna för hvarje år beräkna de utgifter, som skola af kokinrättningsanslagen bestridas, enär dessa utgifter, hvilka afse anskaffning af ved och lysningsä-mnen samt öfrig materiel — och på vissa ställen äfven af lokal — för kokinrättningarnes behof, i väsentlig mån aro beroende ej allenast af de på olika tider gällande vexlande pris å vissa förnödenheter. såsom ved, kol m. in., än äfven af de under olika år i olika grad förekommande behof att komplettera den till kokinrättningarne hörande materiel. I- anseende till den af berörda förhållande uppkommande vexling i utgifterna från ifrågavarande, å de värfvade regementenas och eorpsernas aflöningsstater upptagna anslag, syntes derföre Arméförvaltningen, att samma anslag, derest de för framtiden skulle komma att å nämnda stater bibehållas, lämpligen borcle erhålla egenskapen af förslagsanslag, men att, då med dessa anslag hufvudsakligen åsyftades samma ändamål som det, hvartill anslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena vore afsedt, har Förvaltningen ansett sig böra i underdånighet föreslå, att anslagen till kokinrättningar vid garnisonsregementena måtte från dessas aflöningsanslag afföras och ett mot anslagens summa ungefärligen svarande belopp i stället uppföras under anslaget till mathållning för manskapet vid nyssnämnda regementen, samt att derefter utgifterna för samma regementens kokinrättningar måtte från sistberörda anslag få bestridas.

I fråga varande anslag utgöra

vid Lifgardet till häst.................................................................. K:dr 2,400: —

» Husarregementet Konung Carl XY...................................... » 1,800: —

» Svea Lifgarde ........................................................................... » 2,800: —

» Andra Lifgardet........................................................................ » 3,000: —

Transport R:dr 10,000

38 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

Transport 10,000: —

vid Svea Artilleri-regemente............................................. R:dr 3,000.

» Göta » ............................................ » 2,560.

b Vendes » ............................................. » 3,225.

» Fyrverkare-corpsen...................................................... » 450. 9,235: —

b Fortifikationen ........................................................................... K:dr 2,000: —

b Gotlands National-bevärings Artilleri-corps’ stamtrupp......... b 400: —

tillsammans R:dr 21,635: — Då jag gillar de skäl, hvarpå denna Armé-förvaltningens framställning stöder sig, får jag, lika med Förvaltningen, hemställa, att nu uppräknade anslag måtte få från de särskilda regementenas och corpsernas aflöningsanslag afföras, men att deremot, då tillika kokinrättningsanslagen under de senare åren vid flera regementen visat sig otillräckliga, ett till 25,000 Kronor i rundt tal förhöjdt "belopp måtte, för ifrågavarande utgifters bestridande, tilläggas förslagsanslaget till mathållning åt manskapet vid garnisonsregementena.

Wermlands Fältjägare-regemente.

Eders Kongl. Maj:t torde af Riksdagen i nåder äska, att det under denna rubrik uppförda anslag måtte äfven för år 1875 få utgå till oförminskadt belopp med 69,490 Kronor 50 öre.

Svea, Göta och Vendes Artilleri-regementen.

Till fullföljande af Artilleriets organisation har 1873 års Riksdag anvisat såsom extra anslag under innevarande år ett belopp af 119,600 R:dr. Som emellertid i öfverensstämmelse med den för berörda organisation antagna plan detta anslag nu bör för år 1875 å ordinarie stat uppföras, har Arméförvaltningen på nådig befallning uppgjort förslag till nämnda belopps fördelning mellan de ordinarie anslag, å hvilka det nu bör upptagas.

Enligt denna fördelning skulle tillkomma anslaget till Svea, Göta och Vendes Artilleriregementen, penningar ................................................ 62,491: 73.

jemte indelt spanmål in natura, beräknad till... 4,834: 77. 67,326: 50-

anslaget till Kavalleri- och Artilleri-hästars remontering och

skoning .................................................................................................. 3,037: 50.

anslaget till fouragering af Artilleriets och Pontonierbataljo-

nens samt värfvade Kavalleriets hästar ............................................. 17,500: —

anslaget till mathållning för manskapet vid garnisons-regementena .................................................................................................. 12,047: 32.

anslaget till försvarsverket i allmänhet .................................... 19,688: 68.

Summa Kronor 119,600; —

39 Bil. N;o 3 a. till Kong!,. Maj;ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1874.

I det förstnämnda af dessa anslagstillökningar ingår emellertid 600 Kronor till kokinrättningarne vid Svea Artilleri-regemente, hvilka, i öfverenstämmelse med livad jag ofvan anfört, torde böra till matliållningsanslaget öfverflyttas; dock torde denna öfverflyttning icke deri påkalla någon förhöjning utöfver ofvan föreslagna 25,000 Kronor. Emellertid kan härigenom nu ifrågavarande anslagstillöknings penningbelopp nedsättas till 61,*91 R:dr 73 öre. Med iakttagande häraf torde de uppräknade beloppen fä sina respektive anslag tilläggas; och utvisar sistnämnda summa den tillökning, som härigenom kommer att det kontanta anslaget till Svea, Göta och Vendcs Artilleriregementen påföras.

Uppå hemställning af chefen för Yendes Artilleri-regemente har Eders Kongl. Maj:t den 25 sistlidne Juni tillagt Auditören vid nämnda regemente ett arfvode af 500 R:dr för år, att under sistlidet och innevarande år utgå såsom godtgörelse för den tillökning i göromål, som för nämnde tjensteman uppstått deråt att, efter passevolansens afskaffande vid berörda regemente, den ekonomiska förvaltningen bl Hvit öfverlemnad till cn särskild Förvaltnings-direktion; och har Eders Kongl. Maj:t i sammanhang dermed anbefallt Armé förvaltningen att vid afgifvande af förslag angående 1875 års medelsbehof under riksstatens fjerde hufvudtitel taga i öfvervägande, huruvida icke någon förhöjning i Auditörens nuvarande lön måtte för framtiden vara erforderlig.

Rörande denna fråga har Arméförvaltningen nu erinrat, hurusom enligt Eders Kongl. Maj:ts under den 29 November 1872 utfärdade Nådiga Reglemente angående den ekonomiska förvaltningen samt rekrytering och remontering vid ifrågavarande regemente, det ålåge regements-auditören att föra protokoll vid Förvaltnings-direktionens i Ohristianstad sammanträden; att uppsätta och kontrasignera samma direktions skrivelser; att inom nyssnämnda garnisonsort deltaga i och föra protokollet vid kassainventeringar samt, när sådant af regements-chefen bestämmes, jemväl vid inventering af förråds- och magasinseffekter; äfvensom att. i händelse af förefallande behof, på enahanda sätt tjenstgöra hos Förvaltnings-direktionen i Landskrona;

och ansåge Armé-förvaltningen, att. då Auditören sålunda fått vidkännas en ganska betydlig tillökning i de honom förut tillhörande göromål, hans nu i stat uppförda lön, 900 R:dr, skäligen borde med 500 R:dr förhöjas till

1,400 R:dr.

Då Eders Kongl. Maj:t, genom att tilldela Yendes Artilleri-regementes Auditör ett extra arfvode af 500 R:dr för sistlidet och innevarande år, redan erkänt billigheten deri, att vid så betydligt ökad tjenstgörings-skyldighet en förbättring i hans för öfrigt redan förut nog små aflöningsvilkor komme honom till godo, anser jag mig. med stöd dessutom af hvad Armé-förvaltningen nu anfört, böra i underdånighet föreslå, att bemälde tjensteman lön måtte få till

1,400 Kronor förhöjas. Da emellertid från innevarande års ingång den eko?-

40 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

nomiska förvaltningen äfven vid Göta Artilleri-regemente öfvertagits af en Förvaltnings-direktion och i det för densamma under den 5 sistförfluten December fastställda reglemente blifvit detta regementes auditör ålagda liknande skyldigheter, som dem, hvilka Auditören vid Yendes Artilleri-regemente med afseende på sagda förvaltning tillkomma, anser jag mig böra hemställa, att äfven för Auditören vid Göta Artilleri-regemente måtte i nåder äskas en löneförhöjning af 500 Kronor.

Då de skäl, som talat för upphörande af passevolanscn mellan kronan och Batteri-cheferne vid Yendes och Göta Artilleri-regementen, äfven äro med afseende på Svea Artilleri-regemente fullt tillämpliga, tår jag i underdånighet föreslå, det Arméförvaltningen måtte erhålla nådig befallning, att på vederbörligt sätt ombesörja, att ifrågavarande passevolans må äfven vid Svea Artilleri regemente upphöra med innevarande års utgång.

I händelse af nådigt bifall härtill blifver ett särskildt anslag för år 1875 erforderligt dels till ersättning åt nuvarande passevolantörer vid Göta Artilleri regemente för dem tillhöriga, utöfver stat befintliga, men nödvändiga persedlar äfvensom för det bättre skick, än hvad kontraktet stadgar, hvaruti de reglementerade persedlarne kunna vid blifvande afmönstring befinnas, dels ock till arfvoden åt Batteri- och Kompani-cheferne, utöfver lönerna på stat, hvilka senarcs belopp blifvit bestämdt med afseende ä detta befäls inkomst af passevolanscn.

Med ledning af hvad Arméförvaltningens Intendents-departement anfört, anser jag detta anslag kunna förslagsvis beräknas till 88,000 Kronor, hvilket belopp torde bland ofri ga extra anslag få antecknas.

För arfvoden åt Batteri- och Kompani-cheferne vid Yendes och Göta Artilleri-regementen anser jag, i öfverensstämmelse med hvad jag i mitt förslag till statsregleringen för år 1874 yttrat, något ordinarie anslag ännu icke böra begäras, utan torde desamma fortfarande, i afvaktan på lönereglering för arméen, kunna af blifvande besparingar bestridas.

Marin-regementet.

Då frågan om ordnandet af garnison i Carlskrona, såsom sammanhängande med omorganisationen af landtförsvaret, icke heller nu kan till slutligt afgörande företagas, torde det för innevarande år under denna rubrik uppförda anslag om 200,000 B:dr blifva äfven för 1875 äskadt med 200,000 Kronor, för att, i den mån det genom Marin-regementets indragning redan är eller blifver disponibelt, få användas till upprätthållande af garnison i Carlskrona.

Fortifikationen

Bil. N:o 3 a. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 41

Fortifikationen.

I mitt underdåniga memorial af den 10 Januari sistlidet år har jag anfört, att visserligen enligt den för Sappör-bataljonens organisation uppgjorda plan anslag för påbörjande af andra kompaniets uppsättning redan under år 1874 borde vara att tillgå, men att, enär under den senare tiden visat sig allt större svårigheter att erhålla manskap för uppsättning af värfvade trupper, samt vid Carlsborgs fästning, hvarest Sappör-bataljonens organisation vore afsedd att genomföras, förestode ej allenast uppsättning af första Sappör-kompaniet utan äfven af två Artilleri-batterier, jag ej ansåge mig då, oaktadt olägenheterna af en rubbning i den uppgjorda organisationsplanen, böra påyrka äskande af medel till det andra Sappör-kompaniets uppsättning.

Då, enligt den 16 sistlidne Juli fastställd plan, första Sappör-kompaniets uppsättning ej kommer att förr än under år 1875 fullbordas, anser jag mig, med stöd i öfrigt af hvad befälhafvaren för Fortifikationen i då föredraget underdånigt memorial yttrat, icke böra föreslå, att medel till andra Sappör-kompaniets uppsättning varder förr än vid sistnämnda års riksdag äskadt.

Kavalleri- och Artilleri-liästars remontering och skoning.

Enligt hvad förut rörande fördelning af de till fullföljande af artilleriets organisation nödiga 119,600 R:dr blifvit anfördt, bör detta anslag, som nu finnes

uppfördt med .......................................................................... R:dr 87,205: 25.

ökas med....................................................................................... » 3,037: 50.

till ............................................................................................... Kronor 90,242: 75.

Fouragering af Artilleriets och Pontonier-bataljonens samt värfvade

Kavalleriets hästar.

På grund af nyssnämnda anledning torde Eders Kongl. Maj:t i detta anslag, som nu utgår med ............................................................... R:dr 468,400,

föreslå en förhöjning af.................................................................. Kronor 17,500,

hvarefter detsamma kommer att utgöra ....................................... Kronor 485,900.

liatHlluing för manskapet vid Garnisons-regementena.

1 sin ofvan omhandlade underdåniga skrifvelse af den 27 sistlidne December har Arméförvaltningen, jemte afgifvande af förslag till åtgärder för rekryteringens underlättande vid värfvade arméen, rörande anslaget till mathållning vid garnisonsregementena yttrat, att detta anslag, utöfver det för nyssnämnda åtgärder erforderliga belopp, 218,145 R:dr 97 öre, påkallade en förhöjning

Bih. till Riksd. Prut. 1874. 1 Sami. 1 Afd. 6

42 Bil. N;o 3 a. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1874.

dels till följd af den fortgående stegringen i priset å alla lifsförnödenheter, dels deraf, att anslagets nuvarande belopp äfven utan en sådan prisstegring befunnits otillräckligt, sedan kostnaden för den underbefälet beviljade natura-portion blifvit å samma anslag utan förhöjning i dess summa anvisad. Armé-förvaltningen hade derföre låtit uppgöra en särskild uträkning öfver det belopp, hvartill ifrågavarande anslag, så framt det skulle blifva för dermed afsedda utgifters bestridande tillräckligt, borde i riksstaten för framtiden uppföras. I den dervid utförda summa, 863,753 R:dr 58 öre, innefattades ej allenast ofvanstående 218,145 R:dr 97 öre, utan ock de i Förvaltningens underdåniga skrifvelse af den 6 December samma år till uppförande under anslaget, anmälda två särskilda belopp, nemligen: i anledning af artilleriets fortgående organisation 12,047 R:dr 32 öre, och för kokinrättningarne vid garnisonsregementena 25,000 R:dr, hvadan alltså, när från den i ofvan-

nämnda beräkning utförda summa .............................; Kronor 863,753: 58,

afräknades anslagets nuvarande summa ................. R:dr 386,000: —

återstoden.............................................................................. Kronor 477,753: 58

utgjorde det belopp, hvarmed detta anslag för närvarande borde förhöjas.

Med stöd af den utredning angående behofvet å ifrågavarande förslagsanslag, som sålunda af Arméförvaltningen åstadkommits, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja en förhöjning i detsamma af 478,000 Kronor.

Dyrtidstillägg åt värfvade annccns befäl.

Innan jag går att framställa mitt underdåniga förslag om dyrtidstillägg åt befäl med vederlikar inom värfvade arméen, bör jag i underdånighet anmäla, dels att t. f. General-Fälttygmästaren och Chefen'för Artilleriet uti underdånigt memorial af den 2 sistlidne December framställt förslag till förhöjning i lönevilkor för de vid Artilleriets tygstat anställda civila personer, dels ock Befälhafvaren för Fortifikationen uti underdånigt memorial af den 13 i samma månad föreslagit löneförbättringar åt fortifikations-kassörerne och förråds-förvaltarne, regemeutsskrifvaren och sekreteraren vid Fortifikationen. Då emellertid ett fast ordnande af nämnda personers ställning och löneförmåner synes mig böra ega rum först i sammanhang med ny organisation af landtförsvaret, torde hvad bemäld a myndigheter i sådant hänseende föreslagit icke nu böra komma under nådig pröfning, hvaremot de ifrågavarande personerna torde få till åtnjutande af dyrtidstillägg i likhet med värfvade arméens befäl och underbefäl uppföras.

43 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874,

Enligt hvad jag förut i underdånighet anfört, har jag beräknat dyrtidstillägget för värfvade arméen enligt den i Nådiga beslutet af den 19 sistlidne December fastställda norm. Enligt den uträkning af dyrtid stil läggets belopp, som å vidfogade tabeller, Lit. F. a, b, c, etc. finnes utförd, skulle de för dyrtidstillägg åt ifrågavarande del af landtförsvarets personal erforderliga belopp utgöra

1874. 1875.

för

»

»

))

»

»

»

För Marin-regementet, såsom varande under indragning, har jag ej ansett något dyrtidstillägg böra uppföras, liksom jag ej heller funnit sådant böra komma de å Artilleriets tygstat anställde besigtnings-rustmästare, hvilka vid sistlidet års riksmöte beviljades löneförhöjning, till del.

På grund af hvad af mig blifvit i detta ärende anfördt, får jag nu i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen att såsom dyrtidstillägg åt värfvade arméens befäl och vederlikar i öfverensstämmelse med tabellerna under Lit. F. a, b, c och d, e, f, g och h, bevilja å extra stat

för år 1874..........•.................................... R:dr 261,000,

>> » 1875................................................ Kronor 267,000;

hvilka belopp torde få längre fram bland extra anslagsfordringarne upptagas.

Vid bifall till detta mitt underdåniga förslag torde såväl Sekundchefens för Lif-Gardet till häst underdåniga framställning af den 27 November 1873 angående portion i natura åt regementets båda mönster-skrifvare som Chefens för Husar-regementet Konung Carl XV af General-befälhafvaren i l:sta Militär-distriktet med förord den 8 December samma år insända hemställan rörande förbättrade lönevilkor för auditören och regements-skrifvaren vid regementet böra förfalla.

44 Bil. N:o 3 a. till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1814.

Om hvad jag nu under hufvudrubriken Värf ende Arméen i underdånighet föreslagit vinner Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall, skulle de ordinarie anslagen under denna hufvudrubrik komma att föreslås till följande belopp:

Lif-Gardet till häst.

Nuvarande anslag.............................................................. R:dr 128,124: 55.

Afgår till följd af det föreslagna nya anslaget till aflöning åt manskapet vid garnisonsregementena och till samma manskaps rekrytering Kronor 30,712,

likaledes kokinrättningskostnader... » 2,400. » 33,112. —

föreslaget belopp, Kronor 95,012: 55.

Husarregementet Konung Carl XV.

Nuvarande anslag.............................................................. R:dr 161,878: 16.

Afgår till följd af aflöningsanslagets uppförande ................................................... Kronor 36,475,

likaledes kokinrättningskostnader... » 1,800. » 38,275: —

föreslaget belopp, Kronor 123,603: 16.

Svea Lif-Gardc.

Nuvarande anslag............................................................. R:dr 172,334: 32.

Afgår till följd af aflöningsanslagets uppförande ........................................ Kronor 47,629: 24,

likaledes kokinrättningskostnader ........................................ » 2,800: » 50,429: 24,

föreslaget belopp, Kronor 121,905: 08.

Andra Lif-Gardet.

Nuvarande anslag.............................................................. R:dr

Afgår till följd af aflöningsanslagets uppförande .......................................... Kronor 47,629: 24.

likaledes kokinrättningskostnader .......................................... » 3,000: — »

171,949: 32.

50,629: 24,

föreslaget belopp, Kronor 121,320: 08.

Wermlands Fältjägare-regemente.

Föreslaget belopp, nuvarande anslag oförändradt ... Kronor 69,490: 50.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 45

Svea, Göta och Vendes Artilleri-regementen.

Nuvarande anslag......................................................... R:dr 1,015,305: 70.

Afgår:

till följd af aflöningsanslagets uppförande......... Kronor 217,902: 68,

likaledes kokinrättningskost-

nader.............. » 9,235^ — 227,137: 68.

Tillkommer:

Andel i anslaget till fullföljande af Artilleriets organisation: penningar ... 61,891: 73. oindelt spannmål i värde 4,834: 77. 66,726: 50. löneförbättring åt två au-

ditörer............................. 1AOO: -- 07.726: 50. Kronor 159,411: 18.

föreslaget belopp, Kronor 855,894: 52.

Marin-regementet.

Föreslaget belopp, nuvarande anslag oförändradt......... Kronor 200,000.

Fortifikationen.

Nuvarande anslag........................................................... R:dr 258,153: 52.

Afgår till följd af aflöningsanslagets uppförande ......................................... Kronor 43,435: 04,

likaledes kokinrättningskost-

nader.......................................... » 2,000: » 45,435: 04,

föreslaget belopp, Kronor 212,718: 48.

Aflöning åt manskapet vid Garnisons-regementena och samma manskaps

rekrytering.

Nytt föreslaget belopp................................................... Kronor 608,000: —-

Kavalleri- och Artilleri-hästars remontering och skoning.

Nuvarande anslag .............................................................. R:dr 87,205: 25,

tillkommer andel i anslaget till fullföljande af Artilleriets organisation .............................................. Kronor 3,037: 50,

föreslaget belopp, Kronor 90,242: 75.

46 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

Lega för höstar till Artilleriets och Pontonier bataljonens exercis.

Föreslaget, belopp, nuvarande anslag oförändradt.................. Kronor 58,399: 69.

Fouragering af Artilleriets och Pontonicr-bataljonens samt värfvade

Kavalleriets hastar.

Nuvarande anslag.................................................................*...... R:dr 468,400: —

tillkommer andel i anslaget till fullföljande af Artilleriets

organisation.............................................................................. Kronor 17,500: —

föreslaget belopp, Kronor 485,900: —

Mathållning för manskapet vid Garnisonsregementena.

Nuvarande anslag ........................................................................... R:dr 386,000,

föreslagen förhöjning ..................................................................... Kronor 478,000.

föreslaget belopp, Kronor 864,000.

Beväringen.

Gotlands Nationalbeväring.

Då Militärbefålliafvare-befattningen numera icke af Landsliöfdingen i länet bestrides, blifver aflöning för densamma nödig och får jag derföre i underdånighet föreslå, det Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen aska, att till Militärbefälhafvaren på Gotland måtte på ordinarie stat uppföras:

lön ........................................................... Kronor 7,500: —-

rationsersättning och stallhyra............... » 740: — y 240- _

Då emellertid härigenom det nu till Militärbefälhafvaren å staten uppförda arfvode blefve öfverflödigt, bör dettas belopp ......... R:dr 1,200: —

afräknas, hvarigenom anslagstillökningen blifver ..................... Kronor 7,040: —

Som emellertid nämnda belopp redan för år 1874 är be höfligt, torde detsamma få bland extra anslagsfordringar under år 1874 här nedan upptagas med 7,040 R:dr.

Till följd af hvad förut rörande aflöning till manskapet vid garnisons-

regementena och till samma manskaps rekrytering blifvit äskadt, kan, under

förutsättning om bifall .dertill, detta anslag minskas med...... Kronor 3.503: 60,

samt, till följd af förslaget om kokinrättningskostnadernas

öfverflyttande å mathållningsanslaget, från anslaget afgå....... » 400: —

tillsammans Kronor 3,903: 60.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 47

Om från ofvan föreslagna tillökning ...................... Kronor 7,040: —

afdragas dessa........................................................................... » 3,903: 60,

skulle verkliga tillökningen komma att utgöra .................. Kronor 3,136: 40,*

livilket belopp, tillagdt anslagets nuvarande slutsumma ... R:dr 141,103: 90,

skulle höja detsamma till ...................................................... Kronor 144,240: 30.

Beväringsmanskapets vapenöfning.

Enligt hvad jag ofvan rörande indelta Arméens och Wermlands Fältjägareregementes vapenöfningar anfört, erfordras för beredande af en förbättrad utspisning åt beväringsmanskapet vid vapenöfningarne, enligt Arméförvaltningens

beräkning, i jemnt tal............................................................ Kronor 51,000: —

och torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen att för berörda ändamål med detta belopp öka det nuvarande förslagsanslaget till dessa vapenöfningar ............ R:dr 600,000: —

till ............................................................................................ Kronor 651,000: —

Dyrtidstillitgg åt beväringstruppernas befäl.

1 öfverensstämmelse med den plan, som blifvit följd vid beräkningen af dyrtidstillägg åt värfvade arméens befäl, hafva tabeller, utvisande årliga beloppet af erforderligt dyrtidstillägg åt befälet vid beväringstrupperna, blifvit uppgjorda, upptagande

för Gotlands Nationalbeväring ..................... R:dr eller Kronor 31,272: 75,

» Hallands Infanteribataljon ..................... » » » 2,250: —■

» Westernorrlands Beväringsbataljon ...... » » » 5,700: —

tillhopa R:dr eller Kronor 39,222: 75,

Af liknande skäl med dem, hvilka i fråga om Marin-regementet varit bestämmande, har något dyrtidstillägg för Lifbevärings-regementets befäl icke blifvit beräknadt.

lag får således i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen äska uppförande å extra stat

för år 1874...................................................... R:dr 39,200,

» » 1875...................................................... Kronor 39,200,

att på det sätt, närlagda tabeller, Lit. G. a, b och c, närmare utvisa, utdelas; och torde dessa belopp få vid afgifvande af förslag till extra, statsregleringen iakttagas.

48 Bil. N:o 3 a. till Koncjl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1874.

Materielen.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arinéförvaltuingens departement.

Från detta reservationsanslag, som är mellan de tre militära departementen i Arméförvaltningen fördeladt, utgå, af Artilleri-departementets andel, kostnaderna enligt stat för Krigshögskolan med 28,500 It:dr. Rörande de vid detta läroverk utgående aflöningar liar Inspektören för Militär-läroverken i sitt underdåniga memorial af den 30 sistlidne November, för hvilket jag, i hvad det angår Krigs-skolan, förut redogjort, liufvudsakligen yttrat följande:

Sedan en reglering af Krigshögskolans aflöningsstat för omkring 30 är sedan blitt it företagen, har ingen allmän löneförbättring vid detta läroverk egt rum. De ringa aflöningsbeloppen, af hvilka de flesta under hela denna tid förblifvit oförändrade, hafva icke motsvarat Krigshögskolans stegrade fordringar på såväl grundliga och omfattande kunskaper hos lärarne, som på deras maktpåliggande undervisningsskyldigliet, hvars samvetsgranna och fullständiga uppfyllande vid ett högre läroverk kräfver en uppoffring af tid, som väl bör af staten någorlunda etter tidens fordringar ersättas. Dessa missgynnande förhållanden hafva väl gifvit anledning till en och annan partiel förändring, men i följd af läroverkets inskränkta tillgångar liar endast en mycket ringa aflöningsförbättring härigenom kunnat åstadkommas. De obetydliga lönebeloppen hafva, i följd af den senare tidens högt uppstegrade lefnadskostnacler, blifvit ännu mer otillräckliga, hvarföre en förbättring i desamma är åt behofvet högeligen påkallad. Då läroverket under de senare 30 åren undergått åtskilliga förändringar, hvarigenom tjänstemännens åligganden blifvit på annat sätt fördelta eller utvidgade, hafva ock, i män häraf, förhållandena mellan lönevilkor och åtföljande tjensteskyldigheter blifvit för läroverkets olika tjensteman på olika sätt förändrade. Till följd häraf kan en löneförbättring för desamma icke blifva fullt ändamålsenlig utan att tillika åtföljas afen efter nyssnämnda förhållanden afpassad lönereglering. En viss procentförhöjning af nu utgående löner och arfvoden har derföre icke blifvit beräknad, utan de föreslagna lönevilkoren någorlunda afpassade efter de förändrade tjensteskyldigheter, som numera åtfölja de särskilda befattningarna. Då emellertid den undervisningstid, som för närvarande är för de olika läroämnena beräknad, icke kan sägas vara definitivt bestämd, utan sannolikt kommer att snart nog i vissa delar förändras, enär redan före begynnelsen af nästa lärokurs undervisningsprogrammen torde komma att underkastas en närmare granskning; då vidare undervisningen i de olika läroämnena är i betydligt olika grad mödosam och ansträngande; och då slutligen en del lärarebefattningar fordra en mera oafbruten tjenstgöring, under det andra kunna

medgifva

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 49

medgifva större eller mindre ledighet under någon del af lärokursen, så följer häraf, att lönebeloppen icke böra bestämmas uteslutande efter någon viss af dessa omständigheter, utan måste vara beräknade med lämpligt afseende å flera likartade förhållanden, ,

Med anledning af såväl dessa af honom nu berörda förhållanden som lefnadskostnadernas inträffade uppstegring, har Inspektören för militär-läroverken uppgjort förslag till 113’ aflöningsstat för Krigs-högskolans tjensteman och betjening; och anmärker han dervid, att, då läroverkets inskränkta tillgångar icke medgifvit de förhöjningar af lönerna för undervisningens bestridande i Krigskonst och Krigshistoria, Artilleri och Franska språket, som, i följd af den utvidgning, denna undervisning under senare åren erhållit, varit af behofvet påkallade, utan de derföre blifvit anvisade dels från anslaget till Generalstabsofficerares bildande, dels från vissa besparingar, men nyssnämnda anslag torde komma att för andra behof tagas i anspråk och besparingarne icke alltid kunna vara att med säkerhet påräkna, så hafva de föreslagna aflöningsbeloppen för undervisningen i dessa läroämnen blifvit i Förelaget helt och hållet å Ivrigs-högskolans stat upptagna.

Då jag ej kunnat annat än gilla hvad Inspektören för militärläroverken i denna fråga anfört, och jag funnit de af honom föreslagna aflöningsbelopp, i betraktande al de förut vid Krigs-högskolan åtnjutna knappa lönevilkor, icke för högt upptagna, har jag, i öfverensstämmelse med hans mening, uppgjort det förslag till aflönings-stat för Krigs-högskolan, som härmed följer under Lit. G. 2 och nu underställes Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning. Då slutsumman å

detta förslag.............................. .................................................. Kronor 20,234: —

öfverstiger det förut för samma personal i stat afsedda

aflöningsbelopp ........................................................................ B:dr 16,267: 50

me(l.............. ................................................................................ Kronor 9,966: 50,

måste, vid bifall dertill, Krigs-högskolans ordinarie anslag med sistnämnda belopp förhöjas.

Vidare har Inspektören för militärläroverken jemte underdånigt memorial af den 25 sistlidne November insändt Chefens för Krigs-högskolan hemställning om förhöjning i samma läroverks omkostnads- och underhålls-stat, hvarvid bemälde Chef i underdånighet yttrat,

att för de praktiska öfningarne vore i nu gällande stat uppfördt ett anslag af 1,500 R:dr om året, eller 3,000 R:dr för hvarje lärokurs, hvilket anslag under de sednare kurserna, då artilleri-öfningarne mast verkställas på Tånga hed, äfvensom till följd al stegrade priser på alla material!t och dagsverkskostnader, visat sig vara alldeles otillräckligt, så att kostnaden för dessa öfningar i stället uppgått till omkring 4,500 R.dr för hvarje lärokurs, till fyllande af hvilken summa medel således mast tagas af tillfälligtvis uppkomna besparingar

Bih. till Riksd. Prat. 1874. 1 Sami. 1 Afd.

50 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

ä andra utgiftstitlar, besparingar, som icke fortfarande kunna påräknas. Under sådana omständigheter, och då dessa öfningar, i synnerhet rekognosceringsöfningarne, för att motsvara sitt ändamål, borde till sitt omfång utsträckas, hvarjemte den obetydliga aflöning, 1 R:dr om dagen, som under öfningarne kunnat bestås eleverne, till fyllande af de å främmande ort ökade lefnadskostnaderna, billigtvis syntes böra höjas, vågade Chefen för Krigs-högskolan underdånigst hemställa, att ett dubbelt sä stort anslag som det nuvarande, eller 3,000 R:dr om året, måtte för de praktiska öfningarne erhållas.

I följd af de stegrade priserna på ved de senare åren hade den i nuvarande stat härtill anslagna summa, 2,000 R:dr, de 2 sista åren med omkring 500 R:dr per år måst öfverskridas, hvarföre, och då ingen sannolikhet syntes vara för handen att priserna åter skulle komma att nedgå, han vidare i underdånighet hemställde, att denna titel finge med motsvarande summa höjas.

Sedan genom Nådiga General-ordres N:o 499, den 10 Juli 1872, blifvit bestämdt att ny kurs skulle börja den 15 Juli 18 14, men den nuvarande kursen finge räcka till 1 Maj 1875, och under förutsättning att samma föreskrift i afseende på tiden för följande kursers början och slut fortfarande komme att ega bestånd, uppkomme det förhållande, att eleverne icke kunde fa bo på Marieberg under examenstiden, emedan den nya kursens elever, som skola bevista lektionerna, måste hafva företräde i detta fall, och det derföre torde vara billigt att eleverne af Göta och Wendes Artilleri-regementen, som för sin befordran äro nödsakade att genomgå kursen vid Krigs-högskolan, erhölle inqvarteringsersättning under sin examenstid af läroverkets medel till samma belopp som af andra medel tilldelades elever vid Svea Artilleri-regemente och Fortifikationen, och detta så mycket mera som äfven den gamla kursens elever mista sina innehafvande stipendier, då den nya kursen börjar, föreslog Chefen i underdånighet, att till inqvarteringsersättning under examenstiden åt elever af Göta och Wendes Artilleri-regementen måtte i nåder begäras ett ärligt anslag af

1,400 R:dr, beräknadt (i rund summa) för ett medeltal af 15 elever under 9£ månader hvartannat år och efter 225 R:dr om året.

Slutligen ansåg sig merbemälde Chef äfven böra underdånigst hemställa, att titeln »extra (diverse) utgifter» måtte med 500 R:dr förhöjas, emedan, om äfven ofvan begärda förhöjningar beviljades, det oaktadt, brist understundom skulle uppstå så väl å' nu nämnda titlar som ock å titlarne »inventariers underhåll» och »stallet» med flere, hvartill anslagen, alltid knappa, ett och annat år vore alldeles otillräckliga; derjemte vore det att befara, att, förutom vaktmästaren och drängarne, för livilka löneförhöjning blifvit föreslagen i sammanhang med läroverkets embets- och tjensteman, de under »betjenings-staten» upptagne utgiftsposter: »för linnetvätten, för städningen m. m. dithörande i logementer och lektionssalar. och för renhållningen», icke i längden kunde för nuvarande betalning

Bil. N:o 3 a. till Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 51

bortackord eras, hvadan önskligt vore. att genom extra utgiftstitelns något större belopp kunna efter omständigheterna jemka utgifterna under andra titlar.

De af Chefen för Krigs-högskolan sålunda underdånigst föreslagna förhöjningarne å Krigs-högskolans omkostnads- och underhål Isstat skulle komma att utgöra tillsammans 3,900 R:dr om året.

I sitt nyssnämnda underdåniga memorial har Inspektören för militärläroverken tillstyrkt bifall till hvad Chefen för Krigshögskolan i detta afseende föreslagit.

På grund af hvad Krigshögskolans Styrelse sålunda anfört, finner jaet Krigshögskolans omkostnads- och underhållsstat böra förhöjas med 3,900 Kronor.

Jag får derföre i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja

till löneförbättringar vid Krigshögskolan........................ Kronor 9,966: 50,

» förhöjning å samma läroverks omkostnads- och

underhållsstat ........................................................... » 3,900: —

Summa Kronor 13,866: 50, med hvilket belopp reservationsanslaget till försvarsverket till lands i allmänhet torde få ökas.

Som emellertid de för Krigshögskolan afsedda löneförbättringar äro af natur att böra äfven för år 1874 utgå, torde det derför erforderliga belopp, 9,960 Kronor, blifva af Riksdagen för innevarande år å extra stat äskadt och få här nedan bland öfriga extra anslagsfordringar antecknas.

Snabbskjutande gevärens införande samt den såsom en följd deraf nu mera nödvändiggjorda upplösningen af första träffens trupper i starka skyttelinier, understödda af mer eller mindre täta tiraljörsvärmar, fordrar bland annat ett skärpt iakttagande af elddisciplinen. Ju flera tillfällen till ammunitionsslöseri, som kunna förefinnas, ju större uppmärksamhet måste äfven egnas åt förekommandet af detta fel, som i annat fall lätt kan komma att medföra svåra följder. Bäst förekommes detsamma genom att redan under fredsöfningarne dels lära manskapet bättre känna sina vapen och såmedelst förvärfva större förtroende till desamma, dels vänja truppen vid lystring och uppmärksamhet äfven under det larm, som uppkommer vid afgifvandet af en mer eller mindre uthållande snabbeld från en större samlad truppstyrka. Sådant kan dock ej vinnas utan att under de årligen återkommande vapenöfningarne öka den till förbrukning anslagna såväl skarpa som lösa ammunition.

Den stegrade ammunitionsåtgång, som, i enlighet med hvad jag nu anfört, synes mig erforderlig, kommer, enligt en af Arméförvaltningens

52 Bil. N:o 3 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1814..

Artilleri-Departement gjord approximativ beräkning att medföra en utgift af 44,000 Kronor årligen, och får jag derföre i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska, det anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet måtte för ifrågavarande ändamål höjas med sistnämnda belopp.

Utaf ofta nämnda extra anslag till fullföljande af Artilleriets organisation, som skall nu å ordinarie stat uppföras, tillkommer efter fördelningen en summa af 19,688 Kronor 68 öre anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet, och torde detta belopp blifva af Riksdagen äskadt, Genom de förhöjningar i anslag, som nu blifvit i underdånighet föreslagna, nemligen

för Krigshögskolan .................................... Kronor 13,866: 50

» Ammunition.......................................... » 44,000: —

» Artilleriets organisation .................... « 19,688: 68 77,555: 18

skulle anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet, som nu utgör........................................................R:dr 1,445,700: 39

ökas till ..................................................................... Kronor 1,523,255: 57.

Inqvarteringskostnader i Stockkolm.

Sedan Eders Kongl. Maj:t under den 6 Juni sistlidet år i Nåder medgifvit att, tills vidare och så länge ingen nedsättning i det för ordnande af inqvarteringsväsendet i hufvudstaden anvisade statsbidrag af 21,450 R:dr varder vidtagen, Officerare och Under-officerare med vederlikar vid Lifgardesregementena och Svea Artilleriregemente må få åtnjuta 50 procents förhöjning i förut bestådd inqvarteringsersättning, hafva General-Fälttygmästaren och Chefen för Artilleriet för sig och Artilleristabens Officerare, Öfverkommendanten för Adjutanterne vid Ofverkommendants-expeditionen, samt Befädhafvaren för Fortifikationen och Bcfälhafvaren för Lifbevärings-regementet, hvar för sina underlydande, hvilkas inqvarteringsersättning utgår från förslagsanslaget till inqvarteringskostnader i Stockholm, gjort framställning om en liknande förmån.

I sin ofvan anförda skrifvelse af den 6 Oktober 1873 har Arméförvaltningen, som på grund af nådig remiss utlåtit sig öfver berörda ansökningar, funnit billigheten fordra, att, derest förhöjning medgåfves sökandena, en dylik äfven komme samtlige stater och personer, som åtnjuta inqvarteringspenningar från förslagsanslaget till inqvarteringskostnader i hufvudstaden, till del; och har beräknat att vid sådan förhöjning, med undantag för General-Fälttygmästaren och förr bemälde Adjutanter vid öfverkommendants-expeditionen, hvilkas inqvarterings-

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 53

ersättning för närvarande bestrides af andra medel, nuvarande anslaget komme att öfverskridas med 23,500 Rdr årligen. I nämnda summa innefattas jemväl 50 procents förhöjning å de till inqvarteringsersättning åt Lifbevärings-r egemcntets befäl utgående 2,620 R:dr.

Under nuvarande högt uppdrifna hyreskostnader synes en allmän förhöjning i inqvarteringsersättning till lika belopp med den, som redan blifvit Officerare, Underofficerare och vederlikar vid Lifgardes-regementena och Svea Artilleri-regemente medgifven, billigtvis böra komma äfven öfriga till inqvarteringsersättning berättigade dylika militäre embets- och tjensteman inom hufvudstaden till godo, med undantag endast för de vid Lifbeväringsregementet anställde, för hvilka en förhöjning i sådan ersättning, lika litet som dyrtidstillägg, torde böra föreslås. Ehuru den härtill erforderliga förhöjning, vid Lifbevärings-regementets undantagande, synes enligt Arméförvaltningens - beräkning uppgå endast till omkring 22,200 Kronor, anser jag mig dock, vid den af Arméförvaltningen derjemte upplysta omständighet, att den under år 1872 å anslaget till inqvarteringskostnader i Stockholm uppkomna brist uppgått till ett belopp af 8,683 R:dr 7 öre, böra i underdånighet hemställa, det anslaget mottager ytterligare någon förhöjning utöfver hvad för de ökade inqvarteringskostnaderna skulle erfordras; och synes mig hela förhöjningen lämpligen kunna

bestämmas till............................................................................... Kronor 25,100,

hvarigenom anslaget från sitt nuvarande belopp.............. ... R:dr 24,900,

skulle ökas till.............................................................................. Kronor 50,000.

Jag får derföre i underdånighet föreslå Eders Kongl. Maj:t att, för

inqvarteringsersättningens höjande med 50 procent åt Officerare, Under-

officerare med vederlikar, hvilkas inqvarteringsersättning bör bestridas af förslagsanslaget till inqvarteringskostnader i Stockholm — med undantag af Lifbevärings-regementets — af Riksdagen äska en förhöjning i nyss-

berörda anslag med ................................................................. Kronor 25,100.

Då ifrågavarande förhöjning synes böra äfven för innevarande ar komma vederbörande till godo, hemställer jag tillika i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t ville i sådant syfte äska, till uppförande å extra stat för år 1874, förslagsvis sistnämnda belopp, 25,100 R:dr.

luqvarteringsliostnader i landsorterna.

Då Militärbefälhafvaren på Gotland bör hafva bostad i Wisby, anser jag honom, i likhet med hvad i allmänhet eger rum för de militära funktionärer, hvilkas tjänster ålägga dem vistelse i stad, böra tillkomma

54 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

inqvarteringsersättning, och har jag funnit denna kunna skäligen föreslås till samma belopp, som af Chefen för Göta Artilleri-regemente åtnjutes.

Dessutom, då kostnaderna för bostads anskaffande äfven i landsortsstäderna betydligt stegrats, synes det billigt, att en förhöjning i hittills bestådd inqvarteringsersättning äfven kommer dertill berättigade militärpersoner utanför Stockholm till del. Beträffande storleken af en dylik förhöjning, så lärer densamma — vid det förhållande, att, om än hushyrans stegring möjligen i landsorten icke skulle, åtminstone öfver allt, hafva nått samma höjd som i Stockholm, de i landsorten utgående inqvarteringsersättningarne, såsom tidigare till sin storlek fastställda, äro jemförelsevis lägre — icke böra bestämmas ringare äri till 50 procent.

Enär de till militärbefäl och vederlikar i landsorten — med undantag af Marinregementets, för hvilka någon förhöjning icke synes mig böra föreslås, — under år 1872 utgångna inqvarteringsersättningar, enligt en af Arméförvaltningen meddelad uppgift, uppgått till 21,141 R:dr 36 öre, skulle 50 procents förhöjning i densamma medföra en kostnad för statsverket af 10,570 R:dr 68 öre. Den för Militärbefälhafvaren på Gotland af mig ifrågasatta inqvarteringsersättning utgör 1,005 Kronor. Sammanlagda behofvet af tillökning i nu behandlade anslag skulle således utgöra 11,575 Kronor 68 öre. Då emellertid, till vinnande af en jemnare slutsumma för de ordinarie anslagstillökningarne, en jemkning i anslagsfordran bort å något anslag företagas, så synes mig, i betraktande såväl af detta anslags natur af förslagsanslag, som ock deraf, att detsamma, i motsats till det närmast förut vidrörda, under år 1872 leinnat en behållning af 1,982 R:dr 97 öre, fordran på tillökning i detsamma skäligen kunna inskränkas till 10,300 Kronor.

På grund af hvad nu blifvit anfördt, får jag således i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att till beredande af dels inqvarteringsersättning åt Militärbefälhafvaren å Gotland till samma belopp, hvaråt Chefen för Göta Artilleri-regemente är eller kommer i åtnjutande, dels ock förhöjning med 50 procent i de inqvarteringsersättningar, som inilitär-befäl med vederlikar i landsorterna tillkomma från nu ifrågavarande förslags-anslag, detta matte med 10,300 Kronor förhöjas till 47,600 Kronor; och att, då denna förhöjning redan under innevarande år blifver erforderlig, å extra stat för är 1874 måtte för sådant ändamål uppföras förslagsvis äfvenledes 10,300 Kronor.

Diverse anslag.

i dessa synes mig ingen annan ändring vara af nöden, än att, för jemnande af de föreslagna tillökningarnes och hufvudtitelns slutsumma

55 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj sts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved ra. ra. för Departe-

mentets Kansli-expedition nedsättes från........................... R:dr 2,774: 18

med ............................................................................................ Kronor 38: 93

till .............................................................................................. Kronor 2,735: 25;

hvarom nådigt förslag torde till Riksdagen afgifvas.

Efter det jag sålunda i underdånighet redogjort för de förändringar i ordinarie anslag under fjerde hufvudtiteln, hvilka jag anser bör avid nu förestående statsreglering vidtagas, torde jag få göra framställning rörande de extra ordinarie anslag, som synas mig för landtförsvaret af behofvet påkallade.

I öfverensstämmelse med hvad i det föregående vid behandlingen af de ordinarie anslagen blifvit yttradt, torde Eders Kongl. Maj:t i Nåder föreslå Riksdagen att å extra stat bevilja

åt Departements-chefen, dyrtidstillägg,

för år 1874.................................................................................... R:dr 1,500

» » 1875...................................................................................... Kronor 1,500;

åt Departementets Kansli-Expedition för tillämpning redan år 1874 af den för 1875 föreslagna nya ordinarie stat........................... R:dr 9,600;

åt Generalstaben, dyrtidstillägg,

för år 1874 i rundt tal............................................................... R:dr 32,200

» » 1875 » o .............................................................. Kronor 32,900;

åt Arméförvaltningen, dyrtidstillägg,

för år 1874 i rundt tal.............................................................. R:dr 31,900

» » 1875 » » ............................................................... Kronor 31,900;

åt Generalitetet, dyrtidstillägg,

för år 1874 .................................................................................... R:dr 13,500

» » 1875 .................................................................................... Kronor 13,500;

åt Allmänna Garnisonssjukhusets personal, dyrtidstillägg,

för år 1874 .................................................................................... R:dr 5,400

» » 1875 ................................................................................... Kronor 5,400;

åt Indelta Arméens befäl, dyrtidstillägg,

för år 1874 ............................................................................... R:dr 160,000

» » 1875 ................................................................................. Kronor 240,000;

56 Bil. N:o 3 a. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

till Inlösen af indelta armébefälets fardagsår å bostadsboställen, förslagsvis,

för år 1875 ................................................................................ Kronor 300,000;

åt Värfvade Arméens befäl, dyrtidstillägg,

för år 1874 ............................................................................... R:dr 261,000

» » 1875 ...................................*............................................ Kronor 267,000;

till Aflöning åt Garnisonsregementenas manskap) och till samma manskaps rekrytering

för år 1874 .................................................................................... R:dr 219,000;

till Militärbefälhafvaren d Gotland, aflöning, för år 1874 ..................................................................................... R:dr 7,040;

till B ev äring struppernas befäl, dyrtidstillägg,

för år 1874 .................................................................................... R:dr 39,200

» » 1875 .................................................................................... Kronor 39,200;

till Krigshögskolans personal, aflöning, för år 1874 ................................................................................... R:dr 9,960;

till Inqvarteringskostnader i Stockholm, förslagsvis, för år 1874 .................................................................................. R:dr 25,100;

till Inqvarteringskostnader i landsorten, förslagsvis,

för år 1874 ................................................................................... R:dr 10,300;

äfvensom att till ersättning åt passevolantörerne vid Svea Artilleri-regemente för öfvertaliga persedlar och för det bättre skick, än passevolanskontraktet stadgar, hvari regementets på passevolans underhållna materiel kan vid blifvande afmönstring till Kronan befinnas, äfvensom till arfvoden till Batteri-Cheferne vid detta regemente, måtte beviljas för år 1875 ett extra anslag af förslagsanslags natur till belopp af ..................... Kronor 88,000.

Vidare förekomma följande frågor:

Artilieribehof.

Fältartillerhnatericl.

I memorial af den 14 November 1872 angående Artilleri-departementets medelsbehof för 1874 har Generalfälttygmästare!!, pa den grund att materielens komplettering, så vidt möjligt vore, borde verkställas samtidigt med personalens organisation, för hvars fullständiga genomförande, enligt den uppgjorda planen, vore afsedd en tidrymd af sex år från och med 1872, i underdånighet hemställt

Bli. N:o 3 '(t. till Kong!. Maj:ts> Nåd. Pvop. N:o 1, om Statsverket 1874. 57

ställt, att Eders Kong], Maj:t behagade hos Riksdagen föreslå, att de 737,743 R:dr, som återstode af det år 1871 beviljade anslag, 1,102,743 R:dr, måtte fördelas på fyra år samt således en fjerdedel deraf, eller omkring 185,000 R.di, få utgå under 1874; och har Eders Kong!. Maj:t. med gillande häraf, äskat anvisande af sistnämnda belopp för innevarande år, hvilket äfven blifvit af Riksdagen bifallet.

Enligt den grund, som bestämt ifrågavarande anslags storlek för 1874, skulle således ett anvisande af lika belopp för 1875. eller 185,000 Kronor’ nu af Riksdagen begäras. Emellertid har t. f. General-fälttygmästaren under anförande, hurusom tillverkningskostnaderna för de till fältartilleri-materielen hörande effekter ökats med minst 20 ä 30 procent och att följaktligen den ifrågavarande summan icke skulle vara tillräcklig för anskaffande af den materiel, som enligt ofvan angifna och föregående år godkända plan borde under 1875 förfärdigas, i underdånigt memorial af den 29 sistlidne November hemställt, att det belopp utaf 1871 års anslag, hvars anvisande nu komme att af Eders Kongl. Maj:t äskas, matte la med omkring 25 procent öfverstiga det vid sistlidne riksdag begärda.

Ehuru den prisstegring, som af t. f. General-fälttygmästaren sålunda påpekats. torde medföra den verkan, att det .år 1871 beviljade anslag blir otillräckligt för anskaffande af all den fältartilleri materiel, ' för hvilken det varit boräknadt, . lärer dock denna omständighet icke ännu påkalla någon Eders Kongl. Maj:ts nadiga åtgärd, helst den brist, som möjligen kommer att uppstå, först under sista anskaffningsåret, 1877, torde göra sig gällande och först då kan till siffran ungefärligen bestämmas. Tåg anser mig derföre nu endast böra, på det att tillverkningen af fältartilleri-materielen må kunna efter den fastställda planen orubbadt fortgå under år 1875, i underdånighet föreslå Eders Kongl. Maj:t att i öfverensstämmelse med t. f. General-fälttygmästarens förslag äska, det Riksdagen måtte af återstoden utaf det år 1871 för nu ifrågavarande ändamål beviljade anslag anvisa för är 1875 230,000 Kronor.

Fästnings- och Positionskanoner.

Ut.i ofvannämnda underdåniga memorial har t. f. General-fälttygmästaren anfört, hurusom enligt lastställd plan erfordrades till bestyckning af befästningaine vid Fredriksborgssundet, förutom de redan uppställda lättare pjeserna, tretton stycken pansarbrytande kanoner med lavetter. Af denna materiel vore 9 kanoner jemte 5 lavetter redan levererade eller under arbete och de öfriga utsedda att beställas innevarande år.

Till bestridande af återstående kostnader för denna materiel med nödiga projektiler funnes att tillgå dels de af 1873 års Riksdag anvisade 200.000 Bih. till Riksd. Prof. 1874. 1 Sami. 1 Afd. g

68 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1874.

R:dr, dels en till omkring 198,000 R:dr uppgående behållning å de af 1871 och 1872 års Riksdagar till sådant ändamål anvisade belopp, eller tillsammans omkring 398,000 R:dr. Denna summa skulle, oaktadt nuvarande ogynnsamma prisförhållanden, varit tillräcklig, derest samtliga pjeserna gifvits den ursprungligen tillämnade konstruktionen, men då, till vinnande af stegrad verkningsförmåga, de fyra 8,08 dec. tums kanoner, som nu vore under arbete, komme att förlängas och förses med ökadt antal band, och detta torde blifva förhållandedet äfven med de ännu ej beställda fyra 9,24 dec. tums kanonerna, hvaraf betingades ett högre pris å såväl dessa åtta pjeser, som en del af de dertill hörande lavetterna, så borde förenämnda tillgång ökas med omkring 50,000 R:dr.

Dessutom vore följande verk vid Carlsborgs fästning redan färdiga att bestyckas, nemligen lrafvudvallens linier V—X eller de s. k. sjöfronterna, gamla tamburen å sistnämnda linie samt kasematterna å slutvärnets torn och flyglar. Till denna bestyckning erfordrades, enligt fastställd plan, 15 stycken 5,63 dec. tums, 16 stycken 4,i dec. tums och 8 stycken 3,24 dec. tums refflade kanoner, 22 stycken 7 dec, tums bombkanoner, 39 stycken 24 s:ga karronader samt 4 stycken kulsprutor. Af dessa pjeser funnes emellertid bombkanonerna att tillgå i artilleriets förråd, och torde karronaderna kunna från sjöförsvaret erhållas, hvadan alltså återstode att anskaffa samtliga de refflade kanonerna samt kulsprutorna. Kostnaden härför, inberäknade lavetter och projektiler, uppginge till omkring 375,000 Kronor; och ansåge t. f. Generalfälttygmästare!!, som hyste den åsigt, att åtgärder borde utan dröjsmål vidtagas för åstadkommande af fullständig bestyckning å de redan färdiga verken vid Carlsborgs fästning, att en tredjedel af det härför erforderliga belopp, eller 125,000 Kronor, borde kunna användas under år 1875.

För bestyckningen af befåstningarne vid Fredriksborgssundet skulle alltså erfordras under år 1875 ytterligare 50,000 Kronor och för Carlsborgs bestyckning under samma år kunna användas 125,000 Kronor, tillsammans således för år 1875 behöfliga 175,000 Kronor.

Under sådana förhållanden får jag, lika med t. f. General-fälttygmästaren, i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen äska dels anvisande af de 51,000 Kronor, som återstå af det vid 1871 års riksdag till fästnings-och positionspjeser beviljade anslag om 551,000 R:dr, dels beviljande under år 1875 af ett nytt anslag å 124,000 Kronor, motsvarande en tredjedel af den för ofvannämnda bestyckning å Carlsborgs fästning beräknade kostnad, eller tillsammans för fästnings- och positionsJcanoner ............... 17ö,000 Kronor.

Skjutförsök.

T. f. General-fälttygmästaren har med afseende på anslagsbehof för detta ändamål i underdånighet anfört, att, sedan den del af kostnaden för de i nåder

Bil N:o 3 a. till Kon yl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. 59

anbefallda skjutförsöken med en 9,24 dec, tums refflad bakladdningskanon, som borde af Arméförvaltningens Artilleri-departement bestridas, blifvit betäckt, återstode af de vid sistlidne riksdag till skjutförsök beviljade 30,000 R:dr omkring 10,000 R:dr. Visserligen hade derå för artillerimaterielens utveckling vigtiga uppgifter under år 1873 erhållit en tillfredsställande lösning, hvaribland i främsta rummet kunde nämnas frågan om nämnda kanons ändamålsenlighet samt den om ett lämpligt krut för pansarbrytande pjeser, men det oaktadt erfordrades ännu under den närmaste framtiden, för materielens fullkomnande, åtskilliga omfattande försök, såsom med falt-, positions- och mindre fästningskanoner af ny konstruktion, äfvensom med krut af förbättrad beskaffenhet för sådana pjeser m. m., hvilket tager icke obetydliga medel i anspråk. Med anledning häraf hemställer t. f. General-fälttygmästaren, att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska beviljande för år 1875 af ett extra anslag till skjutförsök af 10,000 Kronor; i hvilken underdåniga hemställning jag i allo instämmer.

Infanterigevär.

Af 1871 års Riksdag beviljades till anskärning af infanterigevär 4,500.000 R:dr. Häraf hafva för åren 1871—1874 anvisats tillsammans 3,416,000 R:dr, hvadan följaktligen återstå oanvisade 1,084,000 R:dr.

Ehuru, enligt hvad t. f. General-fälttygmästaren upplyst, i följd af materialprisens stegring, gevärens tillverkningskostnad under sistlidet år ökats med 2 ä 3 R:dr för hvarje gevär, och det således kan befaras, att det beviljade beloppet blir otillräckligt för tillverkning af hela det antal gevär, hvarför det ursprungligen varit afsedt, anser jag mig dock icke ännu böra sätta i fråga något ytterligare anslag för detta ändamål, enär, såsom t. f. General-fälttygmästaren äfvenledes framhållit, förhöjningen i materialprisen till någon del motväges deraf, att vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori, hvarest gevärspriset är vida lägre än vid Husqvarna vapenfabrik, årligen kan tillverkas ett större antal . gevär, än det från början beräknade, och följaktligen beställningarne från det dyrare faktoriet kunnat minskas, hvarförutan den sannolika bristens belopp för närvarande icke kan med säkerhet bestämmas. Under sådana omständigheter anhåller jag endast i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att det belopp, som ännu återstår af det vid 1871 års riksdag beviljade anslag för ifrågavarande ändamål måtte anvisas att utgå under 1875, eller till infanterigevär ................................................... 1,084,000 Kronor.

Ridhus å Carlsborg.

Till uppförande af ett Ridhus å Carlsborg till bruk för de batterier af Göta Artilleri-regemente, hvilka skola derstädes förläggas, behagade

60 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

Eders Kongl. Maj:t af 1873 års Riksdag äska ett anslag af 28,000 R:dr; men förklarade Riksdagen, att, ehuru behofvet af en ridhusbyggnad i Carlsborg för de Artilleritrupper, som borde derstädes förläggas, icke underkändes, den Nådiga framställningen dock icke kunnat af Riksdagen bifallas, enär det äskade beloppet synts alltför högt tilltaget, helst det ridhus, om hvars uppförande å Carlsborg för kavalleri-nnderbefälskolans räkning förslag vid 1871 års riksdag afgifvits och hvilket då var ämnadt att jemväl för Artilleritruppen begagnas, varit beräknadt att jemte stall- och kasernservis kosta 23,000 R:dr.

Nu hafva genom t. f. General-fälttygmästarens försorg blifvit uppgjorda ritning och kostnadsförslag till ridhus å Carlsborg, och har kostnadsförslaget under nuvarande stegrade arbets- och materialpris uppgått till 48,476 R:dr.

Om än denna kostnad i jemförelse med den förut beräknade må synas hög, så, och då jag ej tilltror mig att kunna deri föreslå någon nedsättning, så mycket mindre som verkliga kostnaden för de Artilleriets byggnader, till hvilka medel blifvit vid 1871 års riksdag anvisade, och deribland för stallet å Carlsborg, med ända till 96 %, öfverskridit den beräknade, samt jag finner det äfven af Riksdagen erkända behofvet af ett ridhus för de å Carlsborg förlagda batterierna af Göta Artilleri-regemente oafvisligt, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes för detta ändamål af Riksdagen äska att utgå under år 1875 ett extra anslag af 48,500 Kronor.

Stall, Ridhus och Kokhus-byggnader i Christianstad.

Vid sistlidne riksdag har Eders Kongl. Maj:t till ridhus och stallbyggnader i Christianstad äskat ett belopp af 50,800 R:dr, men denna anslagsfordran blef ej af Riksdagen godkänd.

Sedan dess hafva emellertid förhållanden yppat sig, som göra vida större nybyggnader vid Wendes Artilleri-regementes station i nyssnämnda stad nödvändiga, och utbeder jag mig att nu få, med stöd af hvad t. f. Gencral-fälttygmästaren i ärendet upplyst, redogöra för dessa förhållanden.

Enligt hvad redan kommit till Eders Kongl. Maj:ts kännedom har under senaste tiden mycken sjuklighet varit rådande ibland Artilleriets hästar i Christianstad. Utom den sedan ett år tillbaka herrskande rotssjukdomen har nemligen såväl tyfös, lung- och bröstinflammation som tyfös feber varit gångbara och är denna sistnämnda sjukdom tillika med rotsen ännu gängse. Till följd häraf hafva icke mindre än 32 hästar redan

BiL N:o :J "■ tiU Kvni/t. Maj:ts Nåd. Prop. Nu, 1. om Statsverket 1874. «|

'lott eller blifvit dödade, öfver anledningarne till denna sjuklighet liar t. f. Professorn vid Veterinär-institutet, Carl Adolf Lindquist,0hvilken varit, förordnad att pa stället undersöka förhållandena och föreslå botemedlen, i afgifvet underdånigt memorial yttrat:

»Orsaken till den under början af innevarande år herrskande 1 munröta och. till den nuvarande »tyfusfebern är efter all sannolikhet att söka i, e^' smittämne, eller s. k. miasma, som uppkommit uti de ytterst bristfälliga och ohelsosamma gamla stallen samt från det nya stallets grund. De tvänne gamla stallen —• det Östra och det s. k, instruktionsstallet — åro byggda af korsvirke samt tegel, men virket är nu mycket förmurknadt hvarjemte från den mark, hvarå stallen äro uppförda och som i lång tid varit genomdränkt af urin, uppstå gaser af förruttnade ämnen, hvilka genom det instängda läge, dessa stall numera hafva, icke kunna behörigen aflägsnas.. Det nya eller stora stallet åter är till stomme och inredning oklanderligt, men ligger i likhet med hela staden på sank mark och från golfvet uti detsamma har äfven under lång tid urin nedträngt i den humusrika marken, och då grundvattnet i denna mark stiger, sa utvecklas en riklig mängd lägre organismer, hvilka åter, då grundvattnet sjunker, dö och förruttna samt gifva upphof till skadliga gaser, som blanda sig med luften i stallet och icke fullständigt kunna bortföras, trots att man försökt bereda en jemförelsevis riklig ventilation.»

»Ehuruväl hela den mark, hvarpå staden är belägen, icke kan anses fullt helsosam för hästar, har dock för närvarande ingen af förutnämnda tyfusformer uppträdt bland de hästar, som tillhöra enskilda personer inom staden eller dess närmaste omkrets, ett faktum, som mer än allt annat talar för att orsaken till nu ifrågavarande sjukdomar är att söka i artilleristallens beskaffenhet.»

I följd af hvad han sålunda anfört, har bemälde t. f. Professor yttrat den mening, att de bada gamla stallen ovilkorligen böra utdömas samt att afdikning af marken kring det nya stallet och andra mindre åtgärder äro erforderliga för att undanrödja de dervid anmärkta olägenheter. *

Håi till torde få anföras, att de båda gamla stallbyggnaderna vid årets besigtning befunnits i högst bristfälligt skick, så att de, enligt t. f. Gener a 1- fiiltty gm ä sta rens mening, icke förtjena att med dem vidtagas några åtgärder för afhjelpande af de öfverklagade förhållandena, — något som för ofri gt, efter mitt förmenande, näppeligen torde vara möjligt.

Utom det att det synes föga menskligt att förvara husdjur i lokaler af den osunda beskaffenhet, som de ifrågavarande, lärer en klok omtanke om

62 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874.

en så dyrbar materiel som artillerihästarne göra det nödvändigt att icke mera till dessas inhysande begagna de ifrågavarande båda gamla stallen. Också hafva de i dem förvarade hästar blifvit förflyttade till ett af de å södra tomten belägna för regementets s. k. rusthållshästar afsedda stallskjulen, hvilket för detta ändamål blifvit så anordnad!, att det tills vidare kan äfven vintertiden begagnas. Som detta förhållande dock endast provisoriskt kan bestå, blifver emellertid ett nytt stall af nöden.

För inhysande af de hästar, som tillhöra hvarje af regementets i Christianstad förlagda 3 divisioner, erfordras 56 spiltrum, 4 reservspiltor inberäknade; således tillsammans 168 spiltrum. Till fyllande af detta behof finnes, när de östra och vestra stallen undanräknas, endast det södra med 72 spiltor. Behofvet skulle således utgöra 96 spiltor, men t. f. Generalfälttygmästaren har i underdånighet föreslagit, att det nya stallet måtte få uppföras i två afdelningar, hvardera med 56 spiltor, summa 112, och såsom skäl dertill andragit dels den olägenhet, som af ett mindre stalls byggande skulle uppstå derigenom att ett batteri finge sina hästar fördelade i tvänne byggnader, dels ock att utrymmet i foder- och sadelkamrarne till det vid södra etablissementet nu befintliga stall är alltför knappt, hvilken brist kunde afhjelpas genom en inskränkning i detsammas spiltantal — en förändring hvartill uppförandet af det nya stallet till nu föreslagen storlek gåtve tillfälle. Ritningar och kostnadsförslag till den ifrågasatta stallbyggnaden äro uppgjorda och uppgå de senare till...................................... 129,692 R:dr.

Om den östra stallbyggnaden utdömes. försvinner också det i densamma befintliga nuvarande sjukstallet, som i öfrigt till följd af hvad mot östra stallet blifvit anfördt måste anses för sitt ändamål alldeles olämpligt. Ett nytt sjukstall måste således uppföras, och är kostnaden härför beräknas till 20,000 R:dr.

Det gamla ridhuset är alldeles otillräckligt för de olika behof, hvartill det måste tagas i anspråk, såsom rekryternas öfning i enskild ridning, instruktörers utbildande, remonters dressering m. m. och befinner sig dessutom i ytterst bristfälligt skick. Att genom en kostbar reparation och inredning aptera detsamma till stall, såsom föreslogs 1873 års Riksdag, torde efter de numera vunna upplysningarne, icke böra sättas i fråga, enär ridhuset såsom beläget invid och sammanbygdt med det vestra stallet måste i hufvudsaklig grad lida af samma olägenheter som detta. Det lärer således böra utdömas. Ett nytt ridhus blifver emellertid härigenom al nöden och uppgår kostnaden härför enligt uppgjordt förslag till 70,402 R:dr.

Af skäl, som i Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till sist sammanträdda Riksdag angafs, torde äfven i år böra föreslås ett sammanbyggande af de två för Regementets rusthållshäster nu befintliga stallskjul, och är kostnaden härför beräknad till,,....................................... 13,000 R:dr.

Bil. A:o 3 a. till Kongl. Maj:tx Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1874. ti8

Regementets nuvarande kokhus med spislokal är belägen vid vestra stallet och ridhuset samt innesluter med dessa en gård, hvarå kokinrättningens uthusbyggnader åro belägna. Enär till följd af’ omorganisationen behof af ökadt utrymme uppstått samt kokhuset dessutom vid besigtning funnits bristfälligt och uthusen, såsom till största delen uppruttnade, ansetts böra redan nästkommande år med nya ersättas, hvartill kommer, att, om vestra stallet och ridhuset utdömas, det torde blifva för kronan fördelaktigare att afhända sig den för sistnämnda byggnader och kokhuset gemensamma tomt ån att låta kokhuset ensamt efter en dyrbar reparation derstädes qvarstå, så har förslag till nytt kokhus blifvit uppgjordt, slutande med en kostnadssumma af....................................................................................... 57,094 R:dr.

I sammanhang med ritningar och kostnadsförslag till nu uppräknade byggnader har äfven plan till deras förläggning blifvit uppgjord, vid hvilken förekommer den afvikelse från hvad i detta hänseende sistlidet år föreslogs, att ridhuset blifvit förlagdt öster om förrådsbyggnaden i stället för vester om densamma. Härigenom vinnes den fördelen, att direkt förbindelse erhålles med det tillämnade nya stallet, hvarförutan till taktäckning kan begagnas spån, då deremot dyrbarare materiel måste dertill begagnas, om ridhuset förlägges på vestra sidan, hvilken löper utmed bebygd gata. Häraf blir dock en förändring i planen för stallskjulens sammanbyggande en följd, bestående deri, att det östra skjulet flyttas intill det vestra, i stället för det sist föreslagna motsatta förfarandet; hvilken förändring dock icke medför någon olägenhet.

Till förtydligande af nu angifna förhållanden och antydda förändringar har jag ansett mig böra bifoga hosföljande med Lit. Ii. a och b betecknade planritningar.

De kostnader, som af förutnämnda åtgärder skulle blifva en följd uppgå till

för Stallet..................................................................................... 129,692: —

» Sjukhuset........................................................................... 20,000: —

» Ridhuset............................................................................. 70,402:__

» Stallskjulens sammanbyggande......................................... 13,000: —

» Kokhuset................................................................................ 57,094: _

eller tillsamman R:dr 290,188: —

Genom de föreslagna åtgärdernas utförande skulle emellertid 2 Kronan tillhöriga tomter, en i vestra och en i östra delen af staden, blifva för Artilleriet obehöfliga. De äro med derpå befintliga åbyggnader uppskattade till 26,740 R:dr 59 öre och lära, enligt t. f. General-fälttygmästarens mening, vid försäljning kunna inbringa 30,000 R:dr. Om tillstånd till dessa tomters med derpå befintliga åbyggnaders försäljning medgåfves, skulle således den till nu ifrågasatta förändringar erforderliga summa komma att rundt tal utgöra............................................................................ 260,000 R:dr.