Doc 1874:6
Katigt. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 6.
rå
Njö o.
Ank. till Riksd. Kanal, den 26 Jan. 1874, kl. 2 «. w.
Kung!. Maj:ts Nådiga Proposition till ■ Riksdagen, med förslag till Förordning angående ändring och tillägg i vissa af Sjölagen; Gifven Stockholms, Slott den 27 December 1873.
Sedan uti en under innevarande år uti Storbritannien utgifven lag, benämnd ”The Merchant Shipping Acts Amendement Act”, blifvit. stadgadt, att vid sammanstötning emellan två fartyg hvartderas befä häfvare åligger_ att, om så erfordras och sådant utan fara för eget fartyg, dess besättning och passagerare ske kan, stanna i närheten af det andra fartyget och lemna det erforderligt bistånd samt äfven meddela detsamma uppgift å det egna fartygets namn, hemort m. m., hvarförutom lagen inneh iller bestämmelser om påföljden för fartygsbefälhafvares underlåtenhet att fullgöra omtörmälda åliggande, har Kongl. Storbritanniska Regeringen på Mi nisteriel väg hos Kongl. Maj:ts Regering gjort framställning, bland annat, derom, att likartade föreskrifter måtte meddelas till efterrättelse för Svenska fartygsbefälhafvare.
Kongi. Maj:t har för sin del funnit en sådan lagstiftningsåtgärd vara nyttig och ändamålsenlig; och då utan tvifvel de ifrågasatta stadgandena säkrare komma till vederbörandes kännedom, om de införas i Sjölagen, än derest de i en särskild författning upptagas, har ett förslag om tillägg och ändring i vissa §§ af Sjölagen blifvit utarbetadt. Med öfverlemnande af de i Högsta Domstolen och Stats-Rådet angående denna fråga hållna protokoll, vill Kongl. Maj:t alltså, enligt § 87 Regeringsformen, föreslå Riksdagen antagande af följande:
“Förordning angående tillägg och ändring i vissa §.§’ af Sjölagen.
Härigenom förordnas, dels att i 176 § af Sjölagen införes ett så lydande tillägg:
ttongl bioj:U Nåd. Proposition N:o $.
Stöter fartyg med annat samman; åligge befälhafvare, såvidt utan fara för eget fartyg samt besättningen och passagerarne derå ske kan, att ej mindre lemna" det andra fartyget, dess besättning och passagerarne all hjelp, som är möjlig och behöflig för afvärjande af den genom sammanstötningen uppkomna faran, än äfven för detsammas befälhafvare uppgifva namnet på sitt eget fartyg, dess hemort samt namnen å de orter eller hamnar, hvarifrån det kommer och hvarthän det skall gå;
dels ock att 289 § 2 mom. af ofvannämnde lag skall erhålla följande förändrade lydelse:
Lemnar han fartyget, när det är stadt i fara, utan att iakttaga hvad 176 § i thv fall stadgar eller hvad i öfrigt åligger honom som en god sjöman, eller uraktlåter han hvad, efter hans fartygs sammanstötning med annat, af honom enligt samma § 2 mom. iakttagas skall; straffes med böter högst femhundra Riksdaler, eller med fängelse från och med en månad till och med två år.”
Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
Axel Adlercreutz.
Éonol. Maj:it Nåd. PropOaiHfsu N:o 6.
|5
Utdrag aj protokollet öfver Justitie-departements-årenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Badet å Stockholms Slott Fredagen den 5 December 1873.
I närvaro af:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna Statsråden: Bredberg, ’
Berg,
Friherre Leijorthufvud,
Wcern,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer.
Ridare anmälde Hans Excellens Herr Justitie-statsministern i underdånighet:
.. . Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena den
26 Msthdne September till då tillförordnade Chefen för Justitie-departementet afiåten skrifvelse, deruti följande är vordet anfördt:
Härvarande Kongl. Storbritanniske minister hade — med öfverlemnande af ett skrifvelsen bifogadt aftryck af artikel 16 i "the Merchant Shipping Acta Amendement Act”, af innevarande år, hvarigenom, i händelse af
16 KongMajds Nåd. Proposition Nid'6'.
sammanstötning emellan två fartyg, hvartderas befälhafvare förpligta», dels att, om så erfordras och sådant utan fara för eget fartyg jemte besättning och passagerare derå ske kan, stadna i närheten af det andra fartyget för att lemna detsamma hjelp, dels ock att tillkännagifva sitt eget fartygs namn samt hem och destinationsort, meddelat, att hvad denna artikel stadgade angående skadeersättning endast i det fall kunde ega tillämpning i fråga om utländska fartyg, att sammanstötningen skett å Storbritanniskt sjöterritorium (Art. 57 af ”the Merchant Shipping Acts Amendement Act” af år 1862), men att Art. 58 i sistnämnda författning berättigade Hennes Britiska Majestät att, i händelse vederbörande fremmande Regering dertill lemnade sitt bifall, tillämpa ifrågavarande stadganden på. fremmande fartyg, äfven när-sammanstötningen egt rum utom engelskt farvatten. I anledning häraf hade bemälde Minister erhållit uppdrag att fästa Kongl. Maj:ts Regerings uppmärksamhet på. önskvärdheten af att en och samma lag blefve gällande för hvarje fall af ombordläggning, utan afseende å fartygens nationalitet eller på stället, hvarest sammanstötningen egt rum, samt att hemställa, huruvida ej Kongl. Maj:ts Regering skulle vilja samtycka, att vid fall af ombordläggning utom Storbritanniskt område Svenska och Norska fartyg blefve inför Kritisk domstol underkastade samma lag som Britiska fartyg; hvarjemte Ministern förklarat att, derest detta förslag antoges, Storbritanuiska Regeringen skulle önska samma lags tillämpning på Engelska fartyg vid Svensk eller Norsk domstol. Hvad åter beträffade den i ifrågavarande artikel stadgade straffpåföljd, så enär emot utländska fartyg endast kunde blifva fråga om ett i civil väg anstäldt skadeersättningsanspråk, hade Ministern förklarat, att Storbritanuiska Regeringen måste inskränka sig till att, i hela mensklighetens intresse uttala den önskan att, för förbrytelser emot förenämnda föreskrifter, hvarje lands Regering måtte bestämma samma straff för egna fartygsbefälhafvare, som den Engelska lagen stadgat för sina; och har Hans Excellens Herr Statsministern slutligen anhållit att blifva satt i kännedom, huruvida t. f. Departementschefen ansåge lämpligt föreslå Kongl. Maj:t att vidtaga åtgärder till införande i Svensk lag af bestämmelser i ofvanberörde syftning.
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anförde härefter:
”Med de i vårt land följda lagstiftningsgrunder anser jag det icke förenligt att för ett så specielt fall, som det ifrågavarande, meddelas undantagsbestämmelser angående domstols behörighet. Det hufvudsakligaste af hvad Storbritanniska Regeringen med sin framställning afsett, och hvars syfte af mig till alla delar gillas, torde emellertid vinnas genom ett åläggande för fartygsbefälhafvare, hvilkens fartyg råkat att med annat sammanstöta, att, så vidt utan fara för eget fartyg jemte besättning och passagerare derå ske kan, lemna det andra fartyget erforderligt bistånd samt äfven meddela detsamma
17 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
samma nödiga upplysningar om det egna fartygets namn m. m., äfvensom ett stadgande om straffpåföljd för färtygsbefalhafvares underlåtenhet, att i omför-
mälda hänseende fullgöra sitt åliggande.
Då utan tvifvel de ifrågasatta stadgandena säkrare komma till vederbörandes kännedom, om de införas i Sjölagen, än derest de uti en särskild författning upptagas, har inom Justitie-departementet blifvit uppgjordt ett för* slag om tillägg och ändring i vissa §§ af Sjölagen, hvithet förslag jag nu anhåller att få för Eders Kongl. Maj:t framlägga."
Detta förslag upplästes och var af följande lydelse:
”Förordning angående tillägg och ändring i vissa §§ af Sjölagen. Härigenom förodnas, dels att i 176 § af Sjölagen införes ett så lydande tillägg: o .,, , n
Stöter fartyg med annat samman, åligge befälhafvare, savidt utan tara
för eget fartyg samt besättningen och passagerarne derå ske kan, att ej mindre lemna det andra fartyget, dess besättning och passagerare all hjelp, som är möjlig och behöflig för afvärjande af den genom sammanstötningen uppkomna faran än äfven för detsammas befälhafvare uppgifva namnet på sitt eget fartyg, dess hemort samt namnen å de orter eller hamnar, hvarifrån det kommer
och hvarthän det skall g-å; ....... ,
dels ock att 289 § 2 mom af ofvannämnde lag skall erhålla följande
förändrade lydelse: , ,
Lemnar han fartyget, när döt är sfadt i fara, utan att iakttaga hvad.
176 § i thy fall stadgar eller hvad i öfrigt åligger honom som en god sjöman, eller uraktlåter han hvad, efter hans fartygs sammanstötning med annat, af honom enligt samma §, i afseende a detta senaie, dess besättning och passagerare iakttagas skall, straffes med böter högst femhunena riksdaler eller med fängelse från och med en manad till och med t\a åi.
Uppå tillstyrkan af Stats-Rådet behagade Hans Maj:t Konungen i nåder förordna, att öfver berörda förslag Högsta Domstolens utlåtande skulle, för det ändamål § 87 Regeringsformen omförmäler, genom note ur protokollet infordras.
Ex protocollo
G. V. Österdahl.
Bih. till liiksd. Prot. 1874. 1 Sami. 1 Ajd. 3 Håft.
18 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
Transsumt af Protokollet öfver Justitie-ärenden, hållet uti Kongl Maj:ts Högsta Domstol Fredagen den 12 December 1873.
Förstarummet.
N ärvarande:
Justitie-råden: Quensel,
Friherre Leuhusen,
Almqvist,
Bolin,
Rabe,
Olivecrona,
Lagerstråle.
Vidare föredrog Expeditionschefen Hermnarck i underdånighet: Note nr protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, hållet inför Hans Makt Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott den 5 innevarande December, hvaraf inhemtades, det Kongl. Maj:t behagat för det ändamål, 87 c Reoerino-sformen omförmäler, infordra Högsta Domstolens utlåtande öfver ett inom Justitiedepartementet upgjordt förslag om tillägg och ändring i vissa §§ af Sjölagen, hvilket förslag var af följande lydelse:
19 Kcrngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
Högsta Domstolen lemnade ifrågavarande förslag utan annan anmärkning, än att förslaget till ändring af 289 § Sjölagen skulle vinna i tydlighet, om orden “i afseende å detta sednare, dess besättning och passagerare11 uteslötes; hvarjemte Justitieråden Almqvist och Olivecrona ansago det vara lämpligt, att förordningen så uppställdes, att de till ändring föreslagna §§ blefvo till hela deras nya innehåll i Förordningen införda.
Ex protocollo A. Tli. Welin.
20 Kong]. Mufti Nåd. Proportion N:o 6.
. k\y ,> V. • A i. . Sf
Utdrag af protokollet -öfver Juetitk-departments-ärevden, hållet inför Hans Maj:ts Konungen uti Stats-Radet a Stock- Inlms Slott Lördaqen 27 December 1873,
i närvaro af:
Hans Excellens Justitie-statsministern Herr Adlercreutz,
Hans Excellens Statsministern för utrikes ärendena Herr Björnstjerna.
Statsråden: Bredberg,
Berg,
Friherre Leiionhufvud,
Wcern,
Bergström,
Friherre ÄlstrÖrner, Wi idenhielm,
Justitie-Råden: Almqvist, Olivecrona.
Hans Excellens Herr “dÄ fcttt
het, att, sedan Kongl. i <j- infordrat Högsta Domstolens ut-
mål 87 § Regeringsformen omformaRi,e|nfordiåt Hogs^^^^^ ^ tillKgg
oclländring i vi^a §jj7f ^ HgU iÄ
UKÄrsUget tiU ändring af
21 Kong!. Maj-M Nåd. Proposition Nio 6.
289 ft Sjölagen skulle vinna i tydlighet, om orden ”i afseende & detta sednare dess besättning och passagerare”, uteslötes; hvarjemte _ Justitieråden Almqvist och Olioecrona ansett det vara lämpligt, att forordningen så uppställdes, att de till ändring föreslagna §§ blefvo till hela deras nya inne-
håll i förordningen införda. . 1 , , .. c.
Hans Excellens Herr Justitie-statsmimstern yttrade härefter.
“Vid den af Högsta Domstolen ifrågasatta förändring i föreslagna lydelsen nödgas jag göra följande erinran. Då uti 1/6 § sådan den s - Tm eu första moment i §:n skulle komma att oförändrad qvarstå talas om fartygsbefälhafvares skyldigheter i afseende å det egna fartyget med hvad dertill hörer, när samma fartyg råkar i sjönöd, afses utan Tvifvel dermed äfven den sjönöd, som uppkommer genom fartygets sammans ning med ett annat. Befälliafvares underlåtenhet att vid sjönöd som på sist omförmälda sätt uppkommit, fullgöra sina berörda s<)dd,gheUr, im s e alltså anses redan vara innefattad i den närvarande lyde sen af 2 dia mom^ i 289 8 och den mening, som i nyssnämnda moment skall inskjutas , mås
alltså, enligt min uppfattning, vara så affattad, att den blifver hanfot ig endast till det nva momentet i 176 §, som handlar om skyldigheten mot det främmande fartyget jemte der ombord varande personer. Sker q denna begränsning — och det är dennas borttagande, som Högsta Domstolen åsyftar — så inträffar den oegentlighet, att samma sak sages två gången äfvensom, hvad värre är, tvekan derigenom kan uppstå, huruvida åt det blifvande lista mom. af 176 § bör gifvas den af mig har ofvan såsom riktig omförmälda tolkning. Då emellertid ifrågavarande begränsning kan vinnas genom en blott hänvisning till sednare mom. af 176 hai forsta
o-et nå s i dant sätt blifvit jemkadt. . , . . «
° 1 I fråga om förordningens uppställning finner jag ej anledning till nå-
gon förändring och hemställer fördenskull, att Eders Kongl. Maj:t tacktes föreslå Riksdagen antagande af en så lydande förordning:
Förordning angående tillägg och ändring i vissa §§ af Sjölag .
Härigenom förordnas, dels att i 176 § af Sjölagen införes ett sa 1 vdan de tillägg: Stöter fartyg med annat samman, uligge befälhafvare, så vidt utan fara för eget fartyg samt besättningen och passagerarne derå ske kan, att ej mindre lemna det andra fartyget, dess besättning och passagerare all hjelp, som är möjlig och behöflig for afvärjande af den genom sammanstötningen uppkomna faran, än äfven för detsamma» befälhafvare uppgifva namnet på sitt eget fartyg, dess hemort samt namnen å de orter eller hamnar, hvarifrån det kommer och hvarthän det skall ga,
dels ock att 289 § 2 mom. af ofvannämnda lag skall erhålla följande förändrade lydelse: Leinnar han fartyget, när det är stadt i fara, utan att att iakttaga'hvad 176 § i thy fall stadgar eller hvad l öfngt åligger honom
Bih.
till Bilad. Prot 1874. 1 Sami 1 Afl 3 Raft.
22 Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
som en god sjöman, eller uraktlåter han hvad efter hans fartygs sammanstötning med annat, af honom, enligt samma § 2 mom., iakttagas skall, straffes med böter högst femhundra riksdaler eller med fängelse från och med en månad till och med två år.'4
Justitieraden Almqvist och Ohvecrona anförde, att det af Högsta Domstolen afsedda förtydligande af 289 § syntes äfven kunna vinnas genom den af Hans Excellens Herr Justitie-statsministern nu föreslagna redaktionen, men i Girigt äb' ropade Justitier den Sitt i Högsta Domstolen afgifna yttrande.
Stats-Rådets öfriga ledamöter förenade sig med Hans Excellens; och
behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla Herr Justitie-statsministerns ofvanberörda hemställan; I följd hvaraf nådig proposition af den lydelse, bilagan till detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo
G■ J. Björkman.
STOCKHOLM.
J. W. Svenssons boktryckeri, 1874.