Doc 1875:1

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1875.

1 KONGL. MAJ:TS

NÅDIGA

PROPOSITION

TILL

1 & iksdagen

angående Statsverkets tillstånd och behof;

Gifven Stockholms Slott den 15 Januari 1875.

Jemlikt grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t, härmed Nådig Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof.

Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod af Statsverkets inkomster.

För nu innevarande statsregleringsperiod äro dessa inkomster beräknade på följande sätt:

Ordinarie inkomster:

Ränta .............................................................................................. Kronor 4,501,500: —

Tionde............................................................................................. » 1,618,300: —

Bih. till RiJcsd. Prot. 1875. l:a Sami. l:a Afd.

Transport Kronor 6,119,800

2 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport

Arrendemedel: Penningar................................. 106,800: -—

Spanmål 164,000 kub.f. ä

2: lo............................................. 344,400: —

Bergverkstionde ...........................................................................

Mantalspenningar ........................................................................

Bötesmedel ....................................................................................

Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål 140,175 kubikfot a 2: 10.......................................................................

Tillfälliga rotevakansafgifter...................................................

Vakansafgifter af nyroterad jord..........................................

Rotevakansafgift af utsockne frälsehemman i Halland..

Vakansafgifter af bergslag.....................................................

Trosspassevolansafgift ..............................................................

Båtsmansvakansafgift..................................................................

Kontrollstämpelmedel...............................................................

Fyr- och båkmedel.....................................................................

Telegrafmedel..............................................................................

J ernvägstrafikmedel....................................................................

Skogsmedel....................................................................................

Extra uppbörd.............................................................................

Säger 25,135,000.

Kronor 6,119,800: —

» 451,200: —

» 55,000: —

» 575,000: —

» 180,000: —

)> 294,367: so.

» 7,500: —

» 98,000: —

» 20,000: —

» 18,000: —

» 26,500: -

>> 60,000: —

» 15,000: -

» 800,000: -

» 1,180,000: —

» 14,000,000: —

» 1,000,000: —

>) 234,632: so.

Bevillning ar:

Tullmedel......................................................................

Postmedel.......................................................................

Stämpelpappersmedel...................................................

Bränvin stillverkningsafgift.......................................

Hvitbetssockertillverkningsafgift.............................

Allmän bevillning för 1875.....................................

Säger 39,640,000.

» 19,500,000: —

» 3,400,000: -

» 1,880,000: —

» 12,000,000: -

» 60,000: —

» 2,800,000: —

Summa 64,775,000: —

Enligt beslut, hvarom härvid bilagda utdrag af protokollet öfver Finansärenden för den 9 innevarande månad innehåller närmare upplysning, föreslår Kongl. Maj:t i denna beräkning nu följande ändringar:

l:o. Då enligt landsböckerna för år 1873 räntan uppgått till 4,491,002 Riksdaler, men detta belopp bör dels ökas med 15,000 Rdr eller hälften af det belopp, som de privilegierade bergslagsorternas frihet i afseende å räntan kan antagas motsvara enligt en af 1871 års Riksdag verkställd beräkning, dels ock minskas med 711 Rdr 61 öre, utgörande sammanlagda be-

3 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. A7:o 1 om Statsverket 1875.

] oppet utaf räntor af åtskilliga landtstatsboställen, hvilka blifvit till statsverket indragna och för dess räkning utarrenderade, och i arrendeafgiften för hvilka räntan numera ingår; anser Kongl. Maj:t räntan böra i rundt tal beräknas till 4,505,300 Kronor.

2:o. Då enligt 1873 års landsböcker inkomsttiteln tiotiden uppgått till sammanlagdt 1,625,921 Riksdaler, torde samma inkomsttitel böra beräknas i rundt tal till 1,625,900 Kronor;

3:o. Då arrendemedlen böra å ena sidan ökas med 15,589 Kronor 33 öre, utgörande dels den förhöjning, som vid hemmans och lägenheters förnyade utarrendering från midfastan 1874 uppkommit, dels ock arrendena för åtskilliga från samma tid för första gången utarrenderade, indragna boställen, men å andra sidan minskas med dels den nedsättning i spanmålsarrenden 2,482 kubikfot 4 kannor, som uppkommit derigenom, att vid hemmans och lägenheters förnyade utarrendering arrendeafgiften blifvit endast i penningar bestämd, dels ock det belopp 2,016 Kronor 25 öre, som tillförene och intill 1873 års utgång af Sala bergslag erlagts såsom årligt arrende för vissa till bergslaget upplåtna räntor; anser Kongl. Maj:t arrendemedlen böra beräknas i rundt tal sålunda:

' Penningar........................................................................................ Kronor 123,800: —

Spanmål 161,000 kub.fot å 2: 10............................................ » 338,100: —

Summa Kronor 461,900: —

4:o. Då den väsentligaste delen af bergverkstionden utgöres af koppar, och tillverkningen deraf under flere af de senare åren visat sig vara i nedgående, samt inkomsten af berörda skattetitel under år 1873 utgjorde 47,556 Riksdaler, finner Kongl. Maj:t nämnda skattetitel ej böra beräknas till högre belopp än 47,500 Kronor.

5:o. Då mantalspenningar na under åren 1871—1873 varit i stigande samt i medeltal uppgått till 579,551 Riksdaler, anser Kongl. Maj:t denna inkomsttitel böra beräknas till 580,000 Kronor.

6:o. Ehuru bötesmedlen under åren 1871—1873 uppgått i medeltal till 220,280 Riksdaler, anser Kongl. Maj:t likväl, med afseende å denna inkomsttitels föränderliga natur, densamma ej böra upptagas högre än till 200,000 Kronor.

7:o. Då kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål bör minskas med 516 kubikfot 6 kannor, utgörande den hästvakansafgift, hvilken förut utgjorts af en rusthållare i Jönköpings län och tio rusthållare i Skaraborgs län, hvilka vägrat att förnya sina vakanskontrakter, anser Kongl. Maj:t nämnde inkomsttitel böra beräknas till allenast 139,658 kubikfot 4 kannor spanmål eller i penningar efter 2 Kronor 10 öre kubikfoten 293,282 Kronor 64 öre.

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

8:o. Då telegraf medlen kunna anses stiga med 5 procent årligen och desamma under år 1874 uppgått till i rundt tal 1,210,000 Riksdaler, torde de böra upptagas till 1,330,000 Kronor.

9:o. Då, i fråga om jernvägstrafikmedlen, trafiken mellan hufvudstaden och landskapen deromkring, å ena, och landet söder om Nässjö, å andra sidan, hvilken trafik hittills egt rum på en jernvägslinie, numera efter östra stambanans öppnande kommer att delas på två linjer samt lokaltrafiken ä dessa linier ännu pa någon tid ej torde kunna ersätta den minskning, som sålunda på hvardera linien måste uppkomma, och härtill kommer att anledning ej saknas för antagandet att den inkomst af ungefär 108,000 Riksdaler för öppen banmil, som under år 1874 influtit, skall, till följd af en lugnare utveckling af det industriela lifvet, under nästföljande år komma att bibehållax sig vid nära nog samma belopp, anser Kongl. Maj:t nämnda medel böra efter 135,9 banmil och 108,000 Kronor för milen beräknas till

14,600,000 Kronor.

10:o. Då de belopp, hvilka under år 1876 skola till Statsverket ingå såsom afbetalningar å vattenaftappningslån, med 6,000 Kronor understiga hvad i sådant afseende skall inflyta under är 1875, torde i följd häraf och till vinnande af jemn slutsumma å de ordinarie inkomsterna inkomsttiteln extra uppbörd böra beräknas till 228,117 Kronor 36 öre.

ll:o. Enär tullmedlen utgjort i runda tal

år 1870.....................Riksdaler 15,805,000,

» 1871.................... » 19,119,000,

» 1872................... ,, 19,305,000,

*> 1873................... » 23,935,000,

» 1874..................... » 29,439,000,

och således i medeltal för berörda fem år 21,520,000 Riksdaler, anser Kongl. Maj:t en förhöjd beräkning af denna inkomsttitel böra eg a rum, hvilken beräkning dock, med afseende derå, att den höga tullinkomsten under år 1874 ,haft sin grund i tillfälliga förhållanden, ej torde böra sättas högre än 20,000,000 Kronor.

12m. Då, med fästadt afseende ä den ärliga tillökning i postmedlen, som hittills egt rum, desamma för år 1876 kunna uppskattas till 3,850,000 Kronor, anser Kongl. Maj:t nämnda medel böra till detta lopp beräknas.

13:o. Då bränvinstilleerhiingsafgiften under de tre senare åren varit i stigande, anser Kongl. Maj:t densamma böra beräknas till 13,000,000 Kronor.

Med iakttagande af dessa ändringar i den vid senaste statsreglering uppgjorda inkomstberäkning skulle en tablå öfver statsverkets för år 1876 beräknade inkomster erhålla följande utseende:

5 Bevillningar:

Tullmedel....................................................................... 20,000,000: —

Postmedel ..................................................................... 3,850,000: —

Stämpelpappersmedel ............................................. 1,880,000: —

Bränvinstillverkningsafgift....................................... 13,000,000: —

Hvitbetssockertillverkningsafgift .......................... 60,000: — 38,790,000:_

Hvartill kommer Allmän bevillning för år 1876 ........................ 2,800,000: —

Summa Kronor 67,507,000: —

Och då riksstaten för innevarande år upptager

i Ordinarie Inkomster ............................. Kronor 25,135,000: —

och i Bevillningar....................................... » 39,640,000: —

eller tillsammans 64,775,000: —

så utvisa altså de nu för 1876 beräknade summorna en

tillökning af................................................................................................ 2,732,000: —

deraf 782,000 Kronor belöpa på de ordinarie inkomsteima och 1,950,000 Kronor på bevillningarna.

6 Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Då Kongl. Maj:t nu öfvergär till en framställning af de Utgifter, som under de särskilda hufvudtitlarne funnits nödiga, vill Kongl. Maj:t till en början meddela att, då de jemlikt Kongl. Kungörelsen den 5 Oktober 1871 af länsstyrelserna afgifna förteckningar öfver ränte- och tiondeanslag, som på grund af Kongl. förordningen den 23 Juli 1869 blifvit till statsverket indragna, ännu icke i kammarkollegium undergått fullständig granskning, så att det blifvit möjligt med noggrannhet bestämma å ena sidan beloppet af ännu qvarstående indelningar, och ,å andra sidan beloppet af de indelningar, som blifvit indragna och böra vederbörande indelningshafvare ersättas. så kan ett särskiljande mellan dessa båda delar af de förra indelta anslagen, hvartill för öfrigt, enligt hvad bilagda protokoll öfver Finansärenden den 9 innevarande Januari närmare utvisar, äfven andra förberedande åtgärder erfordras, ännu icke för nu ifrågavarande statsregleringsperiod lämpligen ega rum; Och som vid sådant förhållande icke heller det af Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 15 Maj nästlidna år i sammanhang med framställning om uteslutande ur riksstaten af den oindelta spanmålskolumnen gjorda förslag att de oindelta spanmålsanslag, som icke kunde mot bestämda penningeanslag utbytas, skulle sammanföras med nyssnämnde ersättningar för indragna indelningar, lärer för närvarande böra till någon åtgärd föranleda, så torde såväl de indelta ränte- och tiondeanslagen jemte anslagen till ersättande af indragna dylika anslag, som ock de oindelta spanmålsanslagen, de sistnämnda dock med undantag af dem, som varit, anvisade såsom brödspanmål åt manskapet vid värfvade arméen äfvensom till Militieboställskassan, Vadstena Krigsmanshuskassan och Invalidhusfonden, rörande hvilka särskilda förslag komma att under Fjerde och Nionde Hufvudtitlarne framställas, fortfarande tillsvidare böra få bibehålla samma form och egenskap, som de i riksstaten för 1875 hafva.

Första Hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Kongl. Hof- och Slottsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager

för Kongl. Hofstaten.................................................................... Kronor 1,142,900.

» Kongl. Slottsstaten .............................................................. » 123,100.

tillsammans Kronor 1,266,000. Häruti föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

7 Andra Hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Justitiedepartementet.

Nu gällande riksstat upptager för detta departement:

Penningar ....................................... Kronor 3,340,168: 46.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor, förslagsanslag ............................................................................. » 231: 54.

Summa Kronor 3,340,400: —

I öfverensstämmelse med de beslut, som uti bilagda utdrag af det inför Kongl. Maj:t i Statsrådet den 9 innevarande månad förda protokoll öfver Justitiedepartementsärenden omförmälas, föreslår Kongl. Maj:t i afseende å regleringen af denna hufvudtitel endast följande förändringar, nemligen beträffande

l:o. Svea Hofrätt underlydande Justitiestat:

att för genomförande af förändrad reglering af Öster-Dalarnes domsaga anslaget till häradshöfdingarnes löner ökas med 4,500 Kronor.

2:o. Anslaget till fångars värd och underhäll:

att, hvad angår den del deraf, hvilken utgår såsom bestämdt anslag och omfattar aflöningarne till fångvårdsstyrelsen och visse vid fångvårdsinrättningarne anstälde tjensteman och betjente, Riksdagen måtte för tillämpning af den utaf Kongl. Maj:t godkända aflöningsstaten för bemälde tjensteman och betjente, under enahanda vilkor och förbehåll som för tillämpning af innevarande års motsvarande stat äro gällande, bevilja den för nästkommande år erforderliga förhöjningen i det bestämda anslaget med 10,900 Kronor; samt

att förslagsanslaget till fångars vård och underhåll, som i innevarande års stat är upptaget till 1,400,000 Kronor, höjes till 1,500,000 Kronor.

De på Andra Hufvudtiteln äskade förhöjningar utgöra således.......................................................................................... Kronor 115,400: —

Om dertill lägges Hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma............................................................................... Kronor 3,340,400: —

kommer hufvudtitelns slutsumma för nästa statsreglerings-

period att utgöra...................................................................... Kronor 3,455,800: —

hvaraf förslagsanslagen, med inberäknande af beloppen för indelt ränta och ersättning för indragna räntor, utgöra 1,717,280 Kronor 75 öre.

8 Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Vidare äskar Kongl. Maj:t att såsom extra anslag för år 1876 måtte under denna hufvudtitel beviljas:

a) För fortsatt tillämpning af nu gällande aflöningsstat för

Justitiestatsexpeditionen ................................................... Kronor 6,800: —

till dyrtidstillägg för

Justitiekanslersexpeditionen.............................................. » 2,500: —

Justitierevisionsexpeditionen............................................ » 22,420. —

Svea Hofrätt............................................................ » 60,500: —

Göta Hofrätt ........................................................................ » 30,600: —

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge ........................... » 14,180: —

Krigshofrätten....................................................................... » 2,209: so.

Fångvårdsstyrelsen............................................................... » 8,460: —

b) För Nya Lagberedningen ................................................... » 40,000: —

c) För fortsättningen af fängelsebyggnaden

å Långholmen .................................... 175,000: —

» fullbordan af fängelsebyggnaden i

Malmö ................................................... 110,000: — » 285,000: —

d) För fortsättningen af kronohäktesbyggnaden i Ystad » 50,000: —

e) För anordnandet vid vissa länsfängelser af bostäder

åt der anstälde vaktmästare in. m...................... » 20,400: —

Hvarjemte Kongl. Maj:t föreslår, att Riksdagen, med antagande såväl af Sundsvalls stads anbud af tomtplats inom staden för en fängelsebyggnad, som ock af andra utaf staden utfästa, i bilagda Statsrådsprotokoll öfver Justitiedepartementsärenden omförmälda vilkor, måtte till uppförande å nämnde tomtplats af ett nytt kronoliäkte, afsedt jemväl till stadshäkte, med 53 celler och derjemte nödiga ekonomilokaler samt uthus m. m. bevilja 174,000 Kronor samt deraf till en början för 1876 anvisa ett belopp af..................................................................................... » 40,000: —

Summa extra anslag Kronor 553,069: so.

Tredje Hufyudtiteln.

De under denna hufvudtitel enligt nu gällande riksstat anvisade sum-

O Q

mor utgöra:

9 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

I. För diplomatiska utgifter.

Departementschefen, Statsministern för utrikes ärendena Kronor 24,000: —

Departementets expedition..................................................... » 2.8,565: —

Ministerstaten................................................................................ » 340,200: —

Militär-attachéer ...................................................................... » 7,000: —

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.................... » 43,600: —

Summa Kronor 443,365: —

II. För Konsulsstaten.

Departementets expedition........................................................ Kronor 7,000: —

Konsuiernes aflöning, expektanslöner och pensioner......... » 144,000: —

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter..................... »_9^000: —

Summa Kronor 160,000: —

samt till underhåll af svenska kronans egendom i Constantinopel och svenska kyrkan i London Kronor 6,000, till följd hvaraf hufvudtitelns slutsumma är uppförd med 609,365 Kronor.

På grund af hvad uti statsrådsprotokollen för den 18 December 1874 samt den 8 Januari 1875 blifvit anfördt, vill Kongl. Maj:t föreslå:

att nedannämnda anslag måtte af Riksdagen anvisas, att, emot nu gällande redovisningsskyldighet äfvensom med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills, under nästinstundande statsregleringsperiod utgå, nemligen:

I. Diplomatiska utgifter.

II. Konsulsstaten.

Departementets expedition ................................................... Kronor 7,000: —

Konsuiernes aflöning, exspektanslöner och pensioner . » 143,500: —

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter..................... » 9,500: —

Summa Kronor 160,000: —

samt till underhåll af svenska kronans egendom i Constantinopel och svenska kyiLan i London Kronor 6,000.

Bih. till RiJcsd. Prot. 1875. l:a Sami. 1:a Afd.

10 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Hufvudtitelns slutsumma för ständiga utgifter blifver i följd häraf 609,365 Kronor, eller samma belopp, som finnes uppfördt i nu gällande riksstat.

Fjerde Hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Landtförsvarsdepartementet.

Under denna hufvudtitel finnes enligt nu gällande riksstat till årliga

eller ständiga utgifter anvisadt:

i penningar.............................................................................. Kronor 9,049,584: 76.

indelt ränta och ersättning för indelta räntor ............ » 2,096,996: ll.

indelt tionde och ersättning för indelta tiondeanslag » 264,507: 39.

oindelt spanmål, 142,529 kubikfot 4 kannor å 2 Kronor 10 öre kubikfoten..................................................... » 299,311: n.

Tillsammans Kronor 11,710,400: —

I afseende dels å föreslagen lönereglering för artnéen, dels ock å 4:de hufvudtitelns anslag i öfrigt, till årliga eller ständiga utgifter, vill Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med de beslut, som finnas antecknade i här bilagda utdrag af det inför Kongl. Maj:t i Statsrådet den 9 innevarande månad förda protokoll öfver landtförsvarsärenden, och med hänvisning till detsamma till Riksdagen afgifva följande förslag.

Hvad först beträffar löneregleringen och dermed förbundna frågor, föreslår Kongl. Maj:t:

att den lönereglering för generalitetet, generalstaben, indelta och värfvade arméen samt beväringstrupperna, hvilken finnes framstäld i de memorialet angående löneregleringen bifogade förslagsstater, gillas och antages, samt att dervid måtte få stadgas,

att arméens befäl från och med år 1876 befrias från utgifvande af nu stadgade ackordsräntor;

att nuvarande inqvarteringsförmåner, utom de i visst fall till officerare af indelta arméen utgående, fortfarande skola åtnjutas;

att medlemmarne af generalitetet må för sina tjensteresor till möten och mönstringar åtnjuta reseersättning — men ej traktamente -— till det belopp, gällande resereglemente föreskrifver;

att passevolansen mellan kronan och kompani- och sqvadronscheferna vid värfvade arméen skall med 1875 års utgång upphöra och den ekonomiska förvaltningen vid regementena derefter ombesörjas direkt för kronans räkning af en under arméförvaltningens öfverinsende ställd förvaltningsdirektion efter föreskrifter, som af Kongl. Maj:t meddelas;

11 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1875.

att Vermlands Fältjägareregemente skall förbytas till en corps på 500 man och, med bibehållande af befälspersonalen i öfrigt oförändrad, regementschefs- och l:ste majors-befattningarne indragas och i stället derför uppföras aflöning till en corpschef;

att vid Svea Lifgarde och Andra Lifgardet skall, utöfver nuvarande officerspersonal, anställas ännu en 2:dre kapten vid hvartdera;

att officersantalet vid Lifregementets Grenadiercorps skall ökas med två 2:dre kaptener, samt vid Lifgardet till häst och Husarregementet Konung Carl XV med en 2:dre ryttmästare vid hvartdera;

att vid gardesregementena till fot underbefälet å hvarje kompani skall ökas med två distinktionskorporaler och två korporaler, med de aflöningsförmåner, som äro dylikt underbefäl tillerkända;

att bataljonspredikantstjensterna skola, i mån af afgång, indragas och nuvarande aflöningsbelopp ställas till Kongl. Maj:ts disposition för den af dem bestridda tjenstgörings upprätthållande, intill dess densamma kan varda annorlunda ordnad;

att vid kavalleriet skola anställas bataljonshästläkare till det antal förslagsstaterna upptaga, samt att nuvarande sqvadronshästläkare må komma i åtnjutande af den för hofslagare uppförda aflöning och i mån af afgång med sådana ersättas;

att vid fortifikationen skall anställas en bataljonshästläkare med tjenstgöringsskyldighet vid de i hufvudstaden förlagda fortifikationstrupperna; samt att likaledes en dylik tjensteman skall vid hvarje af de tre artilleriregementena anställas;

att regements-intendents-befattningar skola vid de regementen och corpser, för hvilka sådana blifvit i förslagsstaterna uppförde, i mån af behof inrättas, men ej å ordinarie stat tillsättas förr än vid regementsskrifvarnes afgång;

att vid Vermlands Fältjägareregemente auditören skall vara skyldigförrätta regementsskrifvaregöromålen utan särskild ersättning;

att regementsskrifvaretjensterna indragas efter 1876 års ingång, der sådant pröfvas kunna ske;

att regementsskrifvare, så länge de i tjensten qvarstå, vid värfvade arméen bibehålla sin nuvarande aflöning, men vid den indelta må ega att åtnjuta dels i ersättning för förlorade indelta löneförmåner medelbeloppet af dessa förmåner under de fem åren 1871— 75, dels ock, såsom ersättning för mistad uppbördsprovision, från och med det år, då deras befattning med uppbörden upphör, ett belopp, motsvarande medeltalet af hvad provisionen för de sista fem årens verkliga uppbörd utgjort;

att mönsterskrifvaretjensterna indragas, så snart sådant utan hinder af .erhållna fullmakter kan ske:

12 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

att löntagare vid värfvade arméen, som är försedd med ovilkorlig fullmagt, skall ega att vid sina nuvarande aflöningsförmåner qvarstå, så vida han sjelf ej önskar att på ny stat öfvergå;

att vid indelta arméen alla löntagare, vare sig med eller utan boställen, hvilka å sina befattningar innehafva fullmagt af äldre datum än den 8 April 1862 och nu ej vilja på ny stat ingå, skola ega att, med bibehållande af boställen, der sådana åtnjutas, för öfriga indelta löneförmåner undfå ersättning, motsvarande det medelbelopp, hvartill desamma under åren 1871—1875 uppgått;

att löntagare, som qvarstår å gammal stat, skall å lön eller löneersättning vidkännas afdrag, motsvarande beloppet af den nu från befattningen tilläfventyrs utgående ackordsränta;

att de af underbefälet vid indelta arméen, som innehafva bostadsboställe, må, äfven om de blifvit till tjensten utnämnda efter den 8 April 1862, ega att, der så önskas, intill den 14 Mars 1881 bibehålla bostället, dock med skyldighet att mottaga lösen för fardagsår samt under tiden intill 1880 års slut qvarstå vid öfriga nuvarande löneförmåner, beräknade på sätt för löntagare, utnämnde före den 8 April 1862, är föreslaget;

samt att den löntagare vid krigsmagten till lands, hvilken å ny lönestat ingår, skall vara skyldig underkasta sig de förändringar i tjenstgöringsskyldighet och aflöningsförmåner, hvilka en omorganisation af landtförsvaret kan göra erforderliga.

Dessutom föreslår Kongl. Maj:t:

att för löneregleringens genomförande vid generalitetet, generalstaben, värfwide arméen och beväringstrupperna å dessas ordinarie anslag uppföras de enligt förslagsstaterna för ändamålet nödiga medel;

att, mot det att indelta arméens nuvarande aflöningstillgångar, med undantag af hvad för nu föreslagna lönereglering tagits i anspråk, öfverlemnas till statsverket, ordinarie aflöningsanslag, i öfverensstämmelse med förslagsstaterna, varda för indelta arméen å ordinarie stat uppförda; men att då ett sådant öfverlemnande af sistnämnde armés nuvarande lönetillgångar icke kan ega rum förr än efter 1876 års utgång, i afvaktan härå å extra stat uppföres ett förslagsanslag af 700,000 Kronor för löneregleringens tillämpning under år 1876 samt att arméförvaltningen skall ega att af statskontoret under sagda år för aflöningens utbetalande till indelta arméen utbekomma nödiga förskott mot ersättning af årets indelta lönetillgångar, när dessa hunnit inflyta;

att de af arméens boställen, som innan de indelta lönetillgångarna öfverlemnats till statsverket blifva disponibla, må af vederbörande boställsdirektioner utarrenderas på tjugo år; med iakttagande dervid att de vid boställena befintliga öfverbyggnader varda af de blifvande nya arrendatorerna inlösta

13 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1815.

och öfvertagna, äfvensom att möjligen befintlig särskild inrättning eller s. k. öfverloppshus, derför jemlikt synerätts beslut afträdaren eger tillgodonjuta ersättning, jemväl skall af blifvande arrendator inlösas;

att ackordsamorteringsfondens förbindelser från och med 1876 öfvertagas af statsverket;

att för dessa förbindelsers fullgörande ställes till Kongl. Maj:ts disposition under år 1876 .......................................................................... 185,000 Kronor.

Vidkommande derefter regleringen af de särskilda ordinarie anslagen förekommer följande:

L andtför svar sdep arte mentet.

Generalstaben. Enligt det af Riksdagen godkända förslag till generalstabens organisation skall under år 1876 tillkomma en major och 1 kapten, och är i öfverensstämmelse härmed uppgjordt det förslag till stat. för generalstaben, hvilket finnes löneregleringsmemorialet bilagdt under Kitt. A.

Detta förslag angifver en slutsumma af Kronor 236,560: — och om derifrån dragés nuvarande anslag » 159,970: —

äskas således en förhöjning af .......................................................

Generalitetsstaten. Enligt löneregleringsmemorialet, Kitt.

B., utgör detta anslags slutsumma............... Kronor 125,015: ——

som, med afdrag af nuvarande anslags-

belopp ........................................................... 76,750: —

angifver en förhöjning af.....................................................................

som af Riksdagen nu äskas.

Artilleristaben. Kongl. Maj:t föreslår att å artilleristabens stat uppföras arfvoden åt ytterligare en stabsofficer, åt konstruktionsoffficer och biträden å konstruktionskontoret, samt att arfvodena förhöjas så att artilleristabens anslag härigenom

höjes till.......................................................... Kronor 12,200: —

från.................................................................. » 6,400: —

hvilket utgör en tillökning af..............................................................

Allmänna Garnisonssjukhuset. Till förbättring i aflöningen åt tjensteman och betjening vid detta sjukhus, på sätt statsrådsprotokollet af den 9 dennes närmare utvisar, föreslår Kongl.

Maj:t en tillökning i anslaget af .........................................................

hvadan, om detta belopp................ Kronor 8,836: 25.

tillägges nuvarande anslag ............................ » 62,650: —

anslaget komme att utgöra.................. Kronor 71,4 8 6 : 25.

Transport 139,491: 25.

76,590: -

48,265:

5,800: -

8,836: 25,

14 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport 139,491:

Pensioner och Stipendier åt Fältläkarecorpsen. För detta ändamål föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att näst efter anslaget till ”Resestipendier för Militärläkare” uppföra å denna hufvudtitel ett nytt anslag, stort ..................................................... 19,800: —

Indelta arméen.

Militiehoställskassan. Kongl. Maj:t, som föreslår, att den å detta reservationsanslag nu uppförda oindelta spanmål, 10,849

kub.fot 8 kannor, i värde beräknade till...... Kronor 22,784: 58

från anslaget utgår, och i dess ställe uppföres kontant ersättning med ..................... » 24,892: 86,

äsk^r således i anslaget en förhöjning af.....................................

hvarigenom anslaget, nu utgörande ............... Kronor 24,841: 72,

med detta tillägg...........................................:____”____2,108: as

kommer att sluta med ................................. Kronor 26,950: —

Indelta arméens och Vermlands Fältjägareregementes vapenöfning ar. Kongl. Maj:t föreslår, på sätt statsrådsprotokollet af den 9 dennes närmare utvisar, en förhöjning i detta anslag af dels i allmänhet............................................. Kronor 420,000: -

2,108: 28,

475,000: -

Yärfvade arméen.

Kongl. Maj:t föreslår, att den å värfvade garnisonstruppernas och Gotlands nationalbevärings stater uppförda oindelta spanmål, utgörande för

Lifgardet till häst kub.f. 5,985,0 med förslagsvärde kr. 12,5 6 8 : 50. Husarreg:tet konung Carl XV... .. » 10,577,' » » ■ 22,213: 17.

Svea Lifgarde ..... » 10,672,o » » » 22,411:62.

Andra Lifgardet. . » 10,672,2 » » » 22,411:62.

Artilleri-regem:na » 51,867,3

» 108,921:33.

Transport 89,774,4.

188,5 2 6 : 24. 6 3 6,3 9 9 : 53-

15 Kongl. Majtis Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport 89,774,4. 188,526: 24. 636,399: 53.

Fortifikationen ......kub.f. 6,220,1 med förslagsvärde kr. 13,062: 21.

Gotlands Nat.-bev. » 655,0 » » » 1,375: »o.

tillhopa kub.f. 96,649,5 med förslagsvärde kr. 202,963:95,

jemte det å riksstaten bland ”diverse anslag” uppförda anslaget till ”spanmålsupphandlings- och bageri-kostnader” .......................................................... » 37,500: —

tillsammans kr. 240,463:95

från riksstaten afföres och i stället derför å förslagsanslaget till ”Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena” uppföres såväl ett mot ofvannämnda spanmålsqvantitet efter 1872 års medeluppbördspris, 2 kronor 40 öre kub.foten, svarande belopp..............................................................kr. 231,958: so,

som ock spanmålsupphandlings-anslagets summa » 37,500: —

eller kr. 269,458: so,

jemnade till 270,000 kronor, samt att derefter må från mathållningsanslaget bestridas alla de utgifter, som för nu uppräknade truppers förseende med bröd äro mellan förenämnda olika tillgångar fördelade.

Med hänvisning till bilagda memorial angående löneregleringen för arméen föreslår Kongl. Maj:t, att följande värfvade

arméens anslag må erhålla förhöjning:

Lifgardet till häst med .................................... Kronor 61,470: 95.

Husarregementet Konung Carl XV............... » 85,469: 00.

Svea Lifgarde ..................................................... » 65,5 6 3 : 69.

Andra Lifgardet................................................ » 65,5 6 3 : 69.

Vermlands Fältjägareregemente .................. » 46,084: —

Svea, Göta och Vendes Artillerireg:ten . » 343,362: 90.

Fortifikationen.................................................... » 55,928: 73,

ingående i denna sistnämnda summa äfven aflöning till sappör-

bataljonens stab och 2:dra sappörkompaniets befäl, medikaments- och kommunionpenningar, 276 kronor, för samma kompani och 3,000 kronors förhöjning i anslaget till fortifikationens praktiska öfningar.

Transport 636,399: 53.

16 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport

Vid bifall härtill komme anslaget till Lifgardet till häst,

att till följd af löneregleringen ökas med... Kronor 61,470: 95,

men derifrån afdragas värdet af oindelta

spanmålen.......................................................... »__12,568: so,

så att verkliga förhöjningen blifver ............ Kronor 48,902: 45,

hvilken tillagd nuvarande anslaget............ »__95,0 1 2 : 55,

gifver ny slutsumma.......................................... Kronor 143,915: —

Husarregementet Konung Carl XV erhåller till följd af löneregleringen ett tillskott af................................ Kronor 85,469: 06,

hvarifrån afgår brödspanmålens värde........ » 22,213: 17.

så att verkliga tillökningen blifver som med nuvarande anslag...............

lemnar ny slutsumma ........................

Kronor 63,2 5 5 : 89, »123,603: ic,

Kronor 186,8 5 9 : 05.

Svea Lifgarde ökas till följd af löneregleringen med................................................... Kronor 65,563: 69,

som med afdrag af brödspanmålens värde » 22,411: 6?,

utvisar förhöjningen ....................................... Kronor 43,152: 07

i nuvarande anslag........................................ » 121,9 05 : 08,

hvarefter nya slutsumman blifver.................. Kronor 165,057: 15.

Andra Lifgardet. Från lönereglerings-

tillökningen.......................................................... Kronor

afdrages värdet af brödspanmålen ........... »

hvarefter anslagsförhöjningen ....................... Kronor

som tillägges nuvarande anslaget.................. »

65,563: 69 22,411: 6?,

43,152: 07, 121,320: 08,

gifver nya slutsumman .................................... Kronor 164,472: 15.

Vermlands Fältjägareregemente. Kongl. Maj:t föreslår, att

såväl det nuvarande anslaget ........................ Kronor 69,490: 50,

som den för löneregleringen ifrågasatta tilltillökningen ........................................................ ” 46,084: —

tillsammans Kronor 115,574: 50 måtte för år 1875 beviljas och under namn af Vermlands Fältjägarekorps å riksstaten uppföras,

6 3 6,3 9 9 : 53.

48,902: 45.

63,2 5 5 : 89.

43,152: 07.

43,152: 07.

46,084: —

Transport 880,946: oi.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

17 Transport 880,946: oi.

Svea, Göta och Vendes Artilleriregementen. Kong]. Maj:t föreslår, att detta anslag förhöjes

för löneregleringen med................................... Kronor 343,362: 90.

» reservartilleriet » .................................... » 5,212: 50.

Kronor 348,575: 40,

hvarur, med afdrag af brödspanmålsvärdet » 108,921:33,

uppkommer tillökningssumrnan ..................... Kronor 239,654: 07. 239,654: or.

Lägges denna summa till nuvarande anslaget » 854,894: 5?,

erhålles nya slutsumman .............................. Kronor 1,094,548: 59.

Marinregementet. Kongl. Maj:t föreslår, att detta anslag,

200,000 Kronor, med oförändrad storlek och natur jemväl för år 1876 ställes till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, i den mån det genom regementets indragning redan är eller blifver disponibelt, till erforderligt belopp användas för upprätthållande af garnison i Carlskrona.

Fortifikationen. För tillökning af fortifikationstrupperna med ett 2:dra sappörkompani och sappörbataljonens stab vill Kongl. Maj:t, som föreslår, att alla de för ifrågavarande nya fortifikationstrupper afsedda anslag må under uppsättningstiden, i den mån de ej äro för sina särskilda ändamål behöfliga, oafkortad! utgå att användas till uppsättningskostnadernas bestridande, äska af Riksdagen att å fortifikationens stat uppföres aflöning till 1 Major,

1 Regementsadjutant, Löjtnant af 2:dra klassen,

1 Bataljonsadjutant,

1 Kompanichef, Kapten af lasta klassen,

1 Löjtnant af lasta klassen,

1 d:o af 2:dra d:o,

1 Underlöjtnant,

1 Fanjunkare,

1 Sergeant af l:sta klassen,

2 d:o af 2:dra d:o , jemte medikamentspen-

ningar för 120 man å 2 Kronor 25 öre pr man, 270 Kronor,

och kominunionpenningar för samma antal å 5 öre, 6 Kronor, tillsammans 276 Kronor, samt en förhöjning af 3,000 Kronor i reservationsanslaget till fortifikationens praktiska öfningar.

Transport 1,120,600: os.

3 Bih. till Riksd. Prot. 1875. l:a Sami. l:a Afd.

18 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport 1,120,600: 8.

Till följd häraf och af löneregleringen erfordras i detta

anslag en förhöjning af................................... Kronor 55,928: 73,

hvarifrån dock afgår värdet af brödspan-

målen........................................................................ » 13,062: 21,

så att verkliga förhöjningen blifver............ » 42,866: 52, 42,866: 52.

som, tillagda slutsumman i nu gällande

riksstat................................................................... » 212,718: 48,

gifva ny slutsumma ........................................ Kronor 255,585: —

Aflöning åt manskapet vid garnisonsregementena och till samma manskaps rekrytering. Med anledning af förslaget om 2:a sappörkompaniets uppsättning erfordras en tillökning i

detta anslag af..................................................... Kronor 10,314: —

samt till följd af förslaget om ökning i korporalernas antal vid fotgardesregementena ett tillskott, som för slutsummans

jemnande upptages till...................................... » ____1,686: —

tillhopa Kronor 12,000:— 12,000: —

hvaraf, med tillägg af nuvarande anslagsbeloppet .................................................................. »_ 608,000:

uppkommer ny slutsumma............................ Kronor 620,000: —

hvilken Kongl. Maj:t föreslår måtte nästkommande år fördelas i 2 anslag:

l:o värfvade garnisonstruppernas rekrytering, reservationsanslag................. » 70,000: —

2:o värfvade garnisonstruppernas aflöning, förslagsanslag högst..................... .» 550,000: —

tillsammans Kronor 620,000: — och föreslår Kongl. Maj:t vidare angående anslagets användning under innevarande år, att de för rekryteringen beräknade medel måtte få till sin helhet såsom reservationsanslag utgå, samt att de å det återstående anslaget under året uppkommande besparingar måtte få i mån af behof användas till fyllande af de vid de trupper, för hvilka anslaget är afsedt, före den 1 Januari innevarande år uppkomna vakanser.

Kavalleri- och artillerihästars remontering och skoning. Af den anledning bilagda statsrådsprotokoll af den 9 dennes an-__

Transport 1,175,466: 60.

19 Kongl, Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport 1,175,4 6 6 : 60.

gifver, äskar Kongl. Maj:t en förhöjning i detta anslag

af............................................................................... Kronor 121:— 121: —

hvarefter anslaget, nu utgående med............ » 90,242: 75,

kommer att utgöra................................................ Kronor 90,363: 75,

och föreslår Kongl. Maj:t tillika, att anslagets benämning hädanefter kommer att blifva ”Remontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets, artilleriets och fortifikationstruppernas hästar”.

Lega för hästar till artilleriets och pontonierbataljonens exercis. Kongl. Maj:t föreslår, att anslagets namn förbytes till Lega för hästar till artilleriets och fortifikationstruppernas exercis”.

Fouragering af artilleriets och pontonierbataljonens samt värfvade kavalleriets hästar. Kongl. Maj:t föreslår denna benämning förändrad till ”Fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets och fortifikationstruppernas hästar”.

Mathållning åt manskapet vid garnisonsregementena. Till följd af förslaget om brödspanmålens afförande från värfvade garnisonstruppernas anslag samt indragning af anslaget till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader, föreslår Kongl.

Maj:t i detta anslag en förhöjning af...... Kronor 270,000: —

samt för 2:a sappörkompaniets uppsättning likaledes förhöjning.............................. » 16,920: —

tillsammans Kronor 286,920: —

eller i rundt tal............................................... » 287,000:— 287,000: —

Lägges dertill nuvarande anslaget............... » 800,000: —

blifver nya slutsumman................................. Kronor 1,087,000: —

Beväringen.

Lifbeväring sregementet. Kongl. Maj:t föreslår, att detta an-

slag, som nu utgör..-.............................................. Kronor 15,911: so,

minskas med........................................................... » 4,480: —

hvarigenom det kommer att nedgå till........ Kronor 11,431: so.

Transport 1,462,587: 60.

20 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport

Gotlands nationalbeväring. För löneregleringen äskar Kongl.

Maj:t i detta anslag en förhöjning af........ Kronor 56,301: so,

När derifrån afdrages värdet af brödspan-

målen........................................................................ »___ 1,375: so.

kommer tillökningen att utgöra.................... Kronor 54,926:

och, om dertill lägges anslagets nu i riks-

staten upptagna belopp ................................ .» 144,240: 30,

uppkommer den nya slutsumman............... Kronor 199,166 : 30.

Hallands beväring. Med anledning af löneregleringen föreslår Kongl. Maj:t, att detta anslagförhöjes med Kronor 5,160: — som, jemte nuvarande anslaget .........................»_ _ 7,500: —

gifver ny slutsumma............................................Kronor 12,660: —

Vesternorrlands beväring. För löneregleringen äskas al

Kongl. Maj:t en förhöjning i anslaget af..... Kronor 11,220: —

och blifver vid bifall härtill det nuvarande

anslaget .................................................................. ”____6,295: —

ökadt till ................................................................ Kronor 17,515: —

Materielen.

Försvarsverket till lands i allmänhet. Kongl. Maj:t äskar följande förhöjningar i detta anslag

för ökade munderingsunderhållskostnader vid värfvade

arméen................................................................ Kronor 49,080:

till ökad slitningsersättning åt beväringsmanskapet för slitning af egna s. k.

småpersedlar.................................................. » 19,050:-—•

för underhållet af klädesbyxor och kalsonger åt beväringsmanskapet..................... » 16,000: —

för 2:a sappörkompaniet........................... » 10,467: —

för ökande af anslaget till nybyggnader och underhåll af fästningarne och landtförsvaret i allmänhet tillhörande hus och byggnader............................................... »__25,000: —

tillhopa Kronor 119,597: — Transport

1,462,587: en.

54,926: —

5,160: —

11,220: —

1,533,893: co.

21 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om. Statsverket 1875.

Transport 1,533,893: so.

Häremot bör afgå:

Indelta underbefälets beklädnads-

hjelp .............................................. Kronor 13,267: so,

D:o för underbefälet vid Werm-

lands fältjägare .......................... » 720: —

sammanlagdt Kronor 13,987: so. 13,987: so, hvarför anslagsförhöjningen, soin nu af Kongl.

Maj:t äskas, blifver.......................................... Kronor 105,609: so, 105,609: so,

som, tillagda nuvarande slutsumma......... » 1,523,255: 57,

uppbringar anslaget till ............... Kronor 1,628,865: 07.

Diverse anslag.

Spanmålsupphandlings- och bagerikostnader. Såsom följd af hvad rörande brödspanmålens afförande ur riksstaten blifvit föreslaget, bör detta anslag, 37,500 Kronor, ur riksstaten utgå, hvilket nu af Kongl. Maj:t föreslås.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets kansliexpedition. Kongl. Maj:t föreslår att detta anslag, nu utgående med.......................................... Kronor 2,735: 25,

till jemnande af hufvudtitelns slutsumma

ökasmed.................................................................. » 76 : 90 , 76: oo.

hvarefter detsamma kommer att utgöra......... Kronor 2,812: lo.

Disciplinkompaniet. För beredande af aflöning och underhåll åt kompaniets befäl, underbefäl och manskap, på sätt statsrådsprotokollet af den 9 dennes närmare upplyser, äskar

Kong]. Maj:t en förhöjning i detta anslag af.................. Kronor 20,000: —

och föreslår, att detsammas belopp, efter förhöjningen 56,000 Kronor,

fördelas sålunda:

bestämdt anslag............... Kronor 10,938: —

förslagsanslag .................. » 45,062: —

Summa Kronor 56,000: —

Summan af föreslagna anslagstillökningen utgör således Kronor i,659,580: —

Transport 1,659,580: -—-

22 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport 1,659,580: —

Om härifrån afdrages: såväl nedsättningen i anslaget till Lifbeväringsrege-

mentet....................................................................... Kronor 4,480: —

som ock hela anslaget till spanmålsupphand-

lings- och bagerikostnader ................................ » 37,500: — 41,980: —

kommer verkliga tillökningen å hufvudtiteln att uppgå till Kronor 1,617,600: —

och då detta belopp tillägges hufvudtitelns nuvarande

slutsumma ................................................................................... » 11,710,400:-

höjes denna derigenom till.....................................................Kronorl3,328,000: —

Beträffande härefter de Landsförsvarsdepartementets behof, för hvilka tillfälliga eller extra anslag erfordras, (inner Kongl. Maj:t, på grund af hvad enligt åberopade statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden för den 9 dennes blifvit rörande extra statsregleringen utredt och upplyst, sig föranlåten att, med hänvisning till förslagen i samma statsrådsprotokoll, af Riksdagen i nåder äska för år 1876 följande anslag:

1. Till departementets kansliexpedition..................... Kronor

2. Till arméförvaltningen, dyrtidstillägg ............... »

3. Till indelta arméen:

för fardagsårens inlösen, förslagsanslag.............................. »

» genomförande af löneregleringen under år 1876,

6,900: — 21,240: —

1,700,000: —

förslagsanslag ...................................................................

4. Artilleribehof:

Fältartillerimateriel........................................... Kronor

Fästnings- och positionskanoner .................. »

Infanterigevär ..................................................... »

Kavallerisablar.................................................... »

5. Fortifikationsbehof:

Caidsborgs fästning:

af 1871 års anslag återstående Kronor 125,000: — nytt anslag 412,500 Kronor,

hvaraf för år 1876 .................. » 200,000: —

Stockholms skärgård.......................................... Kronor

Befästningarne omkring Carlskrona ............ »

700,000:

484.000 23,000

862,000:

325.000 28,000

913,000:

Transport 4,203,140: —

23 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

; 6. Mendenturbekof: Transport 4,203,140:

Till inlösen af persedlar vid passevolansens upphörande förslagsanslag .......................................................... Kronor 355,000

Beväringsmanskapets beklädnad..................... » 189 000

Hästar åt Vendes artilleriregemente........... » 45,000

7. Generalstabens topografiska af delnings arbeten... Kronor

8. Officerares anställning i utländsk krigstjenst...... »

9. Skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande ................................................................ a

10. Byggnadsbehof:

Svea artilleriregementes kasernbyggnad...... Kronor 290,000:_

Inventarier till densamma................................ » 157'oOO- -_

Byggnader åt Svea Lifgarde, 134,000 Kronor, hvaraf för år 1876.................................... » 74,000:_

589,000

75,000

9,000;

100,000:

11. För arméens ackordsamortering ..

185.000 Summa extra anslag Kronor 5,682,140

Hufvudsummorna af de till 4:de hufvudtiteln eller landtförsvaret hörande anslag skulle, i följd af hvad nu föreslagits, komma att utföra-

ordinarie anslag- .......................................................................... 13,328,000: -

extra anslag..

5,682,140

Summa Kronor 19,010,140

Femte Hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Sjöförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu gällande riksstat anvisadt: i penningar.

i indelt ränta och ersättning för indragna räntor

Kronor 4,377,586: o?,

■-_______» _ 81,513: 98,

tillsammans Kronor 4,459,100: — vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda utdrag af det inför Kongl. Maj:t i Statsrådet den 9 innevarande månad öfver siöförsvarsärenden förda protokoll, föreslå, beträffande:

24 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. Kansliexpeditionen,

1. att för tillämpning under 1876 af enahanda aflöningsstater, som för innevarande år äro för expeditionen fastställda, må pa extra stat beviljas ett belopp af 2,200 Kronor, deraf dock 1,600 Kronor komma att utgå endast i den mån hinder för förändrad reglering af tjensterna inom expeditionen förefinnes;

För vältning en af Sjöärendena,

* 2. att såsom dyrtidstillägg år 1876 åt Förvaltningens af sjöärendena

civile embets- och tjensteman må på extra stat anvisas ett belopp af 5,060 Kronor;

Aflöning sstaterna vid sjöförsvarets stationer,

hvilken anslagstitel torde i riksstaten uppföras under förändrad benämning. ”Aflöningsstaterna vid flottans stationer ;

3. att såsom dyrtidstillägg år 1876 åt officerarne vid Kongl. flottan må, likaledes å extra stat för samma år, uppföras 32,040 Kronor;

4. att såsom dyrtidstillägg åt kaptenlöjtnanterne å flottans nya reservstat må för 1876 anvisas på extra stat ett belopp af 13,920 Kronor;

5. att dels i stället för de nu å staten för flottans läkarekår uppförda

särskilda belopp, till extra läkare 5,000 Kronor och till 10 stipendiater 3,500 Kronor, sammanlagdt 8,500 Kronor, må å samma stat uppföras ett till 11,500 Kronor förhöjdt belopp till ”extra läkare och stipendiater” och följaktligen anslaget till aflöningsstaterna vid flottans stationei höjas från 1,155,454 Kronor till 1,158,454 Kronor eller med ....... Kronor 3,000:

dels såsom dyrtidstillägg pa extra stat för 18 <"6 må i likhet med innevarande år anvisas åt regementsläkaren och två bataljonsläkare vid flottans station i Carlskrona tillsammans 460 Kronor;

6. att för flottans kleresistat likaledes må såsom dyrtidstillägg år 1876 på extra, stat uppföras 1,440 Kronor;

7. att för lärarepersonalen vid skeppsgosseskolan jemväl må anvisas dyrtidstillägg för 1876 af sammanlagdt 1,060 Kronor;

8. att Riksdagen medgifver, att det under aflöningsstaterna vid flottans stationer uppförda anslag, 39,807 Kronor för tillämpning af normalstaterna för officerare och underofficerare vid Kongl. flottan, må användas jemväl till genomförande i öfriga delar af den, i sammanhang med fastställande af berörde stater, beslutade organisationen och utgå i den mån

Transport

3,000: -

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

25 Transport

förut för detta ändamål anvisade medel icke derför lemna tillgång;

Flottans nybyggnad och underhåll,

9. att det för detta ändamål i rikstaten uppförda anslå»

må från dess nu varande belopp 958,044 Kronor 82 öre, förhöjas till 1,180,000 Kronor eller med................................ Kronor

Beklädnad åt kanonier er, matroser och skeppsgossar,

10. att, med afseende å den inträffade stegringen i kostnaden för beklädnadens anskaffning och underhåll, äfvensom för beredande af tillfälle ej mindre att förhöja det till matroser och jungman nu utgående beklädnadsbidrag, än ock öka antalet skeppsgossar, Riksdagen ville medgifva, att ifrågavarande anslag, som lärer böra i riksstaten under förändrad benämning af. Beklädnad åt matroser och skeppsgossar” uppföras, för-

höjes med sammanlagdt............................................................ Kronor

eller från 55,164 Kronor 60 öre till 89,000 Kronor.

Sjö vapnets öfning ar.

11. Då erforderlig förhöjning i detta anslag beräknats

till 182,677 Kronor 10 öre, men det synes följdrigtigt och ledande till reda, att den från detsamma hittills utgående kostnaden för naturaportion till underbefäl och manskap under exercis och sjöexpeditioner, antagen till 162,527 Kronor 10 öre, påföres förslagsanslaget till naturaunderhållet; så vill Kongl. Maj:t, under förutsättning att ifrågavarande portionskostnad kommer att af sistnämnda anslag bestridas, föreslå Riksdagen, att det nu till exercis af flottans bemanning uppförda belopp, 419,850 Kronor, ma förhöjas med............ Kronor

och alltså anslaget till sjövapnets öfningar, som torde böra uppföras under förändrad benämning af ”Flottans öfnin»ar” nu utgående med sammanlagdt 629,850 Kronor, uppföras med

650,000 Kronor; äfvensom i sammanhang härmed, vidkommande

Gemenskapens vid sjöförsvaret natur aunderhäll,

12. , att detta förslagsanslag må, under förändrad benäm-

ning af ”Naturaunderhåll” från sitt nuvarande belopp 273,472 Kronor 90 öre ökas till 436,000 Kronor, eller med...... Kronor

Transport

3,000: —

221,955: 18.

33,8 35 : 40,

20,150: —

162,527: io. 441,467: os. 4

Bih. till Riksd. Prat. 1875. l-.a Sami. l-.a Afd.

26 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport 441,467: 68.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t beträffande:

Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande personal,

13. att reservationsanslaget till lifräddningsanstalterna å rikets kuster må upphöra att såsom särskildt anslag upptagas samt anslaget till lots- och fyrinrättningen med dertill hörande personal, från hvilket för lifräddningsanstalterna erforderliga medel fortfarande komma att utgå, uppföras under förändrad benämning af ”Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna” till belopp af 800,460 Kronor; hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsätter, att de på inkomst-titeln ”Fyroch båkmedel” uppkommande öfverskott få användas för de med sistnämnde anslag afsedda ändamål;

Undervisningsanstalter för sjöfart,

14. att å femte hufvudtiteln på ordinarie stat under sär-

skilda anslagstiteln ”Undervisningsanstalter för sjöfart”, hvilken lämpligen torde i riksstaten upptagas näst efter det under rubrik ”För handeln” förekommande anslag till lots- och fyrinrättningen, uppföres............................................................ Kronor 75,800:

samt att i sammanhang dermed medgifva, att den Inspektören

öfver rikets navigationsskolor tillkommande rese- och traktamentsersättning för tiden från och med 1876 må utgå från femte hufvudtitelns förrlagsanslag till rese- och traktamentspenningar.

15. I afseende å alla de anslag, som uti riksstaten för

innevarande år finnas under femte hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan blifvit särskildt omnämnda, har Kongl. Maj:t ej att föreslå annan ändring än att, för jemnande af Hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets kansli- och kommandoexpeditioner liöjes med...............................................................Kronor_82: 32.

De belopp, som Kongl. Maj:t här ofvan begärt på ordinarie stat utgöra.......................................... Kronor 517,300:

Om härtill lägges nu gällande riksstats slutsumma för femte hufvudtiteln.................................................................... Kronor 4,459,100:

så erhålles det belopp........................................................... Kronor 4,976,400:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 27

hvartill femte hufvudtiteln, enligt Kongl. Maj:ts förslag, skulle för år 1876 uppgå.

Förutom de förslag i afseende å särskilda eller extra anslag, som blifvit här ofvan framställda och hvilka anslag uppgå till...... Kronor 56,180: —

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen:

16. att enär Stockholms grosshandelssocietet och skeppsrederier icke ingått på de vilkor för lösen af kronans rätt till begagnande af dockorna å Beckholmen, sistlidne Riksdag fastställt såsom förbehåll för utgående af det anslag å 350,000 Kronor, som vid samma Riksdag beviljats och hvaraf 115,000 Kronor anvisats för 1875 till påbörjande af dockarbetet, —

Riksdagen dels ville medgifva att sistberörde belopp, som i frågans så beskaffade skick icke disponerats, måtte, utan dervid fästadt vilkor, få för ändamålet utgå, dels ock till dockanläggningens vidare utförande bevilja hela det derför ytterligare erforderliga belopp 385,000 Kronor samt deraf anvisa att för

1876 utgå.................................................................................... Kronor 150,000: —

viljande Kongl. Maj:t, derest anbud å inlösen af kronans rätt till begagnande af Beckholmsdockorna erhålles till det belopp Riksdagen redan förutsatt eller framdeles på Nådig framställning kan finna skäligt godkänna, med antagande af anbudet, låta löseskillingen riksgäldskontoret tillhandahållas;

samt att Riksdagen måtte i öfrigt

17. till uppförande å Skeppsholmen af ny byggnad för sjökrigsskolan bevilja 177,550 Kronor samt af detta belopp

anvisa att under 1876 utgå ................................................... Kronor 30,000: —

18. till nytt exercishus vid Carlskrona station...... » 50,000: —

19. till fortsatt anskaffning af artillerimateriel...... » 1,000,000: —

20. till anskaffning af kulsprutor anvisa af redan beviljadt

anslag återstående beloppet .................................................. Kronor 100,000: —

21. äfvensom bevilja till minmateriel och försök med

minor................................................................................................ Kronor 450,000: —

22. samt till byggande af krigsfartyg........................ » 2,000,000: —

Summa särskilda eller extra anslag Kronor 3,836,180: —

28 Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Sjette Hufyiidtitelii,

innefattande anslagen till Civildepartementet.

Nu gällande riksstat upptager för denna hufvudtitel:

Penningar................................................................................................... 11,384,211: 38.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor ....................... 175,2 9 3 : 23.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag.......... 12,40 7 : 64.

Oindelt spanmål 9,327,5 kubikfot till värde förslagsvis a 2

Kronor 10 öre kubikfoten..............................................................19,5 8 7 : 75.

Summa Kronor 11,591,500: —

Härtill skall af anledning, närlagda den 9 innevarande månad öfver Civildepartementsärenden förda protokoll omförmäler, läggas...........................................................^..........................6,000: —

Summa enligt Statskontorets s. k. hufvudliggare......... Kronor 11,597,500: —

Enligt berörda protokoll föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen beträffande:

1: o Departementets Expedition

Extra anslag. Ordinarie anslag..

att för fortsatt tillämpning af den vid sistlidna riksmöte bestämda aflöningsstat för Civildepartementets expedition utöfver det för närvarande på ordinarie stat för expeditionen uppförda anslag 46,200 Kronor på extra för år 1876 anvisa................•.....................................................

2:o Commerce-Collegium,

dels att på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att tilldela Commerce-Collegii ledamöter och dess af statsmedel aflönade embets- och tjensteman tillfällig löneförbättning under år 1876 till samma belopp, som Riksdagen för innevarande år beviljat, på extra stat anvisa.........

dels ock att på extra stat för år 1876 anvisa såsom tillfälligt lönetillägg för fyra bergmästare, som sakna boställen och tre tjensteman vid Sala silfververk ett sammanräknadt belopp af.........................................................................

20,800: —

10,040: —

2,420: —

Transport 33,260:

29 Kongl. Maj:ts Nåd. Proip. N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport

3:o Statistiska Tabellkoiv,missionen,

dels att för tillfällig förbättring under år 1876 af Chefens för statistiska centralbyrån och öfrige tre dervid anställde embetsmäns löner, hvarje med 20 procent, anvisa på extra stat dels ock att för utarbetande och utgifvande af statistiska redogörelser öfver kommunernes finanser och fattigvård till Kongl. Maj:ts disposition för år 1876 på extra stat anvisa ett förslagsanslag af................................................................

Extra anslag. Ordinarie anslag.

33,260: —

2,800: —

10,000: —

4:o Landtmäteristaten,

dels att såsom tillfällig löneförbättring åt Chefen och Generaldirektören för landtmäteriet med 1,000 Kronor samt åt sekreteraren, öfveringeniören, fiskalen, aktuarien, tre ingeniörer och två amanuenser vid Landtmäteristyrelsen med 20 procent äfvensom till förhöjning med 50 procent af anslagen för skrifvarebiträden och gratifikationer på extra stat för år 1876 anvisa

tillsammans ................................................................. 6,200:

dels ock att såsom tillfällig löneförbättring åt hvarje af de 24 förste landtmätarne i länen med 20 procent på extra stat för år 1876 anvisa tillsammans ............................................................ 8,640:

5:o Rikets Ekonomiska Kartverk,

dels i afseende å aflöningsvilkoren för den vid kartverket anstälda personal medgifva:

att årliga arfvodet för extra biträden må utgå med 1,200 Kronor;

att anställning såsom ordinarie kartograf såväl vid Norrbottens läns ekonomiska kartverk som vid allmänna ekonomiska kartverket skall medföra rättighet till åtnjutande af årligt arfvode till belopp af 1,500 Kronor, hvilket arfvode må efter kartografs väl vitsordade tjenst-

Transport 60,900: —

30 Kongl Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1875.

Extra anslag.

Transport 60,900: — göring under en tid af fem år, räknad från och med året näst efter det, då han blifvit antagen eller framdeles antages, ökas med 500 Kronor och således årligen utgå med 2,000 Kronor, samt vidare efter fem års sådan tjenstgöring höjas till 2,500 Kronor; äfvensom att kartograf vid allmänna ekonomiska kartverket, hvilken uppnått 2,500 Kronors aflöning, må efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring komma i åtnjutande af årligt arfvode till belopp af 3,000 Kronor;

att såväl ordinarie som extra kartograf må åtnjuta årlig resekostnadsersättning med 300 Kronor och under tiden för arbetet pa fältet uppbära dagaflöning till belopp af 3 Kronor;

att för den kartograf vid allmänna ekonomiska kartverket, som förordnas att biträda vid kartarbetenas öfvervakande och kontrollerande, arfvodet, inberäknad den honom såsom kartograf tillkommande aflöning, bestämmes till 3,000 Kronor och att detta arfvode må efter innehafvarens af sådan befattning väl vitsordade tjenstgöring under fem år, räknade från och med året näst efter det, hvarunder han befattningen tillträdt, höjas till 3,500 Kronor; samt

att nämnde kontrollerande kartograf må uppbära årlig resekostnadsersättning till belopp af 500 Kronor och dagaflöning under tiden för arbetet på fältet till belopp af 4 Kronor;

dels tillåta, att nuvarande kartografer må i fråga om rättighet att uppflyttas i högre arfvodesklass tillgodoräkna sig, de, som före sin anställning vid kartverket varit landtmätare eller landtmäteri-auskultanter, alla de år, under hvilka de tjenstgjort vid kartverket såsom extra ordinarie eller ordinarie kartografer, och de,

som ej varit landtmätare, alla sina tj en ste år____

Transport 60,900: —

Ordinarie anslag.

31 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Extra anslag.

Transport 60,900: —

utom de tre första; dock med förklarande, att Kommissionslandtmätarne, kartograferne J. P.

Ljungström och G. A. J. Seth må, oansedt de först under år 1872 vunnit anställning vid kartverket, redan vid 1876 års ingång uppflyttas i andra aflöningsklassen med arfvode till belopp af 2,000 Kronor;

dels ock, för fortsättande under år 1876 af de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län och de ekonomiska stomkartearbetena i öfriga delar af riket samt tillämpning derunder af de föreslagna bestämmelserna rörande aflöning, bevilja, utöfver det å sjette hufvudtiteln för närvarande för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag 6,000 Kronor, på extra stat, för kartarbetena inom Norrbottens län 30,000 Kronor och för kartarbetena i öfriga delar af riket 40,000 Kronor eller tillsammans ......................................................................... 70,000: —

6:o Öfverståthållareembetet,

dels att, på det Öfverståthållarens af statsmedel utgående aflöning må kunna från och med år 1876 ökas med 1,000 Kronor, höja ordinarie anslaget till Öfverståthållareembetet från 82,122 Kronor till 83,122 Kronor eller med

dels ock att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle för år 1876 bevilja tillfällig löneförbättring åt Konungens fogat till belopp af 500 Kronor samt åt underståthållaren, sekreteraren och kamreraren, aktuarien, hvarje af de två notarierne, kammarskrifvaren och sekreterarens kanslist med 20 procent af hvarderas lön äfvensom höja anslaget för aflönande af vaktoch exsecutionsbetjeningen likaledes med 20 procent, på extra stat för år 1876 anvisa........... 5,250: —

Transport 136,150: —

Ordinarie anslag.

1,000: —

1,000: —

32 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport

7:o Landsstaterna i länen,

dels att, på det Kongl. Maj:t må kunna lämpligen förhöja lönerna för de svagast aflönade landssekreterarne, på extra stat för år 1876 till Kongl. Maj:t disposition anvisa ett belopp af..............................................................................

dels att för tillfällig löneförbättring åt de svagast aflönade landskamrerarne till Kongl. Maj:ts disposition på extra stat för år 1876 bevilja ett belopp af.........................................................

dels att, på det Kongl. Maj:t må kunna lämpligen förhöja lönerna för de svagast aflönade landträntmästarne, till Kongl. Maj:ts disposition för år 1876 anvisa ett extra anslag af dels att, för höjande af aflöningen för länsnotarier, landskanslister, länsbokhållare, landskontorister och länsmän, till Kongl. Maj:ts disposition för år 1876 på extra stat anvisa ett

belopp af.........................................................................

dels att, för höjande af den 319 länsmän tillkommande hyresersättning med 50 Kronor för hvarje, för år 1876 anvisa ett extra anslag af dels att såsom tillfällig löneförhöjning för 117 kronofogdar och 1 expeditionskronofogde

bevilja ett extra anslag för år 1876 af...............

dels att för beredande af tillfällig löneförhöjning under år 1876 åt 117 häradsskrifvare

anvisa för samma år ett extra anslag af...........

dels att för beredande af tillgång till den ersättning, som efter stadgade grunder tillkommer åtskilliga landsstatstjenstemän för boställen, hvilkas indragning i nåder beslutits, höja det kontanta anslaget med det sammanräknade belopp, hvartill berörda ersättning uppgår, eller med 5,538 Kronor;

dels minska indelta räntorna med det sammanlagda belopp, hvartill de berörda boställen

Transport

Extra anslag. Ordinarie anslag-.

136,150:— 1,000: —

8,000:

8,000: —

9,600: —

150,000: —

15,950: —

53,149: 40.

34,289: to.

415,138: 80.

1,000: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

33 Extra anslag.

Transport 415,138: so.

åsätta räntor varit i stat beräknade eller 711 Kronor 61 öre;

dels ock å anslaget till landsstaterna i länen uppföra två belopp, tillsammans 110 Kronor, hvilka innefatta årlig ersättning till innehafvarne af två landsstatsboställen för afsaknaden af derifrån expropierad mark, och förty vidare höja den del af nämnda anslag, som i penningar beräknas, med 110 Kronor;

kommande, i händelse af bifall till denna framställning, ordinarie anslaget i penningar till landsstaterna i länen, hvilket för innevarande år 1875 utgör 1,108,752 Kronor 15 öre, att för ar 1876 förhöjas till 1,114,400 Kronor 15 öre

eller med tillsammans .............................................

hvaremot värdet af »indelt ränta och ersättning för indragna räntor» 151,152 Kronor 17 öre minskas med 711 Kronor 61 öre och således nedgår till 150,440 Kronor 56 öre.

8:o Statens jernväg strå fik,

dels att för år 1876 bevilja Generaldirektören och chefen vid statens jernvägstrafik tillfällig löneförbättring att af trafikmedlen utgå med 1,000 Kronor;

dels att för 1876 höja det till utgående från trafikmedlen förslagsvis beräknade anslaget till statens jernvägstrafik från det för innevarande år af Riksdagen uppförda belopp af

8,400,000 Kronor till 10,716,000 Kronor eller med.............................................................

dels ock att, för tillökande af statsbanornas rullande materiel jemte tillhörande reservförråd,

på extra stat för år 1876 anvisa.......................... 6,000,000: —

med rättighet för Kongl. Maj:t att redan under innevarande år för ändamålet ställa till styrelsens för statens jernvägstrafik förfogande fyra millioner Kronor.

Transport 6,415,138: so.

Bill. till Riksd. Prot. 1875. l:a Sami. t:a Afd.

Ordinarie anslag. 1,000: —

5,648: —

2,316,000:

2,322,648: — 5

34 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

Transport 6,415,138:80. 2,322,648: —

9:o Skiften och Af vittring ar, att icke allenast för år 1876 medgifva dels att årsarfvodet åt styresmannen för afvittringsverket i Norrbottens län må förhöjas med 180 Kronor;

dels ock att hvad Riksdagen under förevarande anslagstitel såsom tillfälligt dyrtidstilllägg för år 1875 beviljat äfven må utgå under år 1876;

utan ock, enär det belopp, som, i händelse af bifall till nyssnämnda framställning, erfordras ej mindre till betäckande af uppkommande brist å tillgängliga medel för storskiftes- och afvittringsarbetenas bedrifvande år 1875, än äfven för samma arbetens fortsättande år 1876, utgör tillsammans 254,204 Kronor 63 öre, för år 1876 utöfver ordinarie anslaget, 63,000 Kronor, för sagda ändamål på extra stat anvisa i jemnt tal........................................................................... 191,200:

10:o Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar

att dels föranställande af kringresande undervisare uti sprit-, öl-, jäst- och ättiketillverkning samt andra till förädling af jordbrukets alster syftande binäringar, hvilkas rätta bedrifvande förutsätta insigter i den kemiska teknologien, på ordinarie stat bevilja erforderligt aflöningsanslag till belopp af 2,000 Kronor samt medgifva, att aflöningen må, efter innehafvarens af denna beställning väl vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år, räknad från och med året näst efter det, då han blifvit antagen eller framdeles antages, ökas med 500 Kronor och således årligen utgå med 2,500 Kronor, vidare efter fem års sådan tjenstgöring höjas till 3,000 Kronor och slutligen efter ytterligare fem års

enahanda tjenstgöring höjas till 3,500 Kronor;___

Transport 6,606,338: 80. 2,322,648: —

35 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Extra anslag.

Transport 6,606,338: 80. dels likaledes på ordinarie stat anvisa ett belopp af 300 Kronor, att årligen till bemälde undervisare utgå såsom bidrag till bekostande af de kemiska och fysikaliska undersökningar, som i och för hans tjenstebefattning blifva er- • forderliga;

dels och medgifva, att resekostnads- och traktamentsersättning under resor må i enlighet med samma grunder, som äro eller varda stadgade för statens landtbruksingeniörer, utgå till ifrågavarande undervisare från det under sjette hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till »reseoch traktamentspenningar»;

kommande, i händelse af bifall härtill, ordinarie anslaget »till befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar» att höjas

från 44,450 Kronor till 46,750 Kronor eller med.........................

att följande vid föregående Riksdagar beviljade extra anslag måtte jemväl för är 1876 anvisas, nämligen

a) till prisbelöningar vid allmänna landt-

bruksmöten för husdjur, redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster........................................................................ 6,000: —

b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för

gödboskap, smör, ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan finnas tjenligast dem anställa och der hushållningssällskapen vilja förena sig om sammanskott af medel till dessa utställningar................................................................... 5,000: —

c) till svenska trädgårdsföreningen emot enahanda vilkor, som vid föregående riksdagar varit bestämda, nemligen att föreningen, så vidt ske kan, verkställer utdelning af fruktträd och plantor, företrädesvis till de folkskolestyrelser, som derom göra framställning, och jemte behörig redovisning för det erhållna statsbidraget

Transport 6,617,338: 80.

Ordinarie anslag.

2,322,648: —

2,300: —

2,324,948: —

36 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

Transport 6,617,338: so. 2,324,948: — till landtbruksakademien afgifver berättelse om antalet af de elever, hvilka under året vid inrättningen njutit undervisning äfvensom rörande verkställda utdelningen af frukträd samt om

öfriga föremål för föreningens verksamhet........ 4,500 —

cl) till understöd åt personer af mankönet som genomgå fullständig lärokurs i boskaps

uppfödande, skötsel och vård ................................ 2,000 —

samt att:

dels medgifva, att aflöningen för Chefen vid geologiska undersökningen må bestämmas till

7,000 kronor; att aflöningen för biträdande tjensteman vid undersökningen må bestämmas att utgöra ett belopp från och med 1,000 kronor till och med 2,400 kronor;

att aflöningen för tjensteman vid undersökningen bestämmes till 2,500 kronor och att denna aflöning må efter innehafvares af sådan beställning väl vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år, räknade från och med året näst efter det, då han antages, ökas med 500 kronor och således årligen utgå med 3,000 kronor, vidare efter fem års enahanda tjenstgöring höjas till 3,500 kronor, ytterligare efter fem års sådan tjenstgöring höjas till 4,000 kronor och slutligen efter fem års enahanda tjenstgöring ökas med 500 kronor samt således från och med tjugondeförsta tjensteåret utgå med 4,500 kronor årligen;

att vid tillämpningen af de sålunda föreslagna aflöningsgrunderna nya tredje aflöningsgraden med aflöning till belopp af 3,500 kronor må från och med år 1876 anses motsvara nuvarande aflöningsklassen med 2,500 kronors aflöning och således geolog, som nu innehar sistnämnda aflöning, anses berättigad att vid samma tid, som han enligt nu gällande bestämmelser skulle uppnått 3,000 kronors aflöning, upp-

Transport 6,623,838: so. 2,324,948: —

37 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

Transport 6,623,838: so. 2,234,948: — nyttas i fjerde afiömngsgraden med aflöning till belopp al 4,000 kronor; äfvensom att biträdande geolog, som mera än fem år tjenstgjort vid undersökningen, må, derest han före 1876 års ingång förordnas att vara tjensteman vid undersökningen, vid nämnde tidpunkt tillträda aflöning i andra aflöningsgraden eller med 3,000 kronor; och

att den vid nämnde undersökning anställde vaktmästarens aflöning bestämmes till 750 kronor;

dels ock för fortsättande under år 1876 af de geologiska undersökningarne, och på det nu föreslagna aflöningsgrunder derunder må kunna tillämpas, bevilja ett extra anslag för samma år till belopp af.................................."....................... 70,300: —

ll:o Hästafvelns förbättrande:

att dels medgifva, att af de medel, hvilka å anslaget till prisbelöningar för hästar under sistlidet år blifvit reserverade, ett belopp af

15,000 kronor må användas såsom bidrag till bekostande al åtskillige förestående byggnadsarbeten vid Flyinge stuteri och hingstdepot; dels ock, till förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor och aflönande vid Flyinge af en kusk, en nattvakt och fyra stalldrängar, för år 1876 på extra stat bevilja........ 5,937: —

12:o Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder.

a) att dels på det nuvarande adjunkturen i matematik och mekanik vid teknologiska institutet må kunna förändras till profession i ren matematik anvisa det för en professorslön å

4,500 kronor utöfver adjunktslönen, 2,500 kronor, erforderliga belopp' samt förty höja Institutets ordinarie anslag med 2,000 kronor;

dels ock bevilja de vid institutet anställda

Transport 6,700,075: so. 2,324,948: —

38 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

Transport 6,700,075: so. 2,234,948: — tjensteman, lärare och betjente tillfällig löneförbättring under år 1876 med 20 procent å utgående aflöningar och för sådant ändamål på extra stat anvisa 12,100 kronor;

b) att, beträffande Chalmersska Slöjdskolan, bevilja tillfällig löneförbättring för år 1876 uti aflöningarne för föreståndarebefattningen, samtlige lärarne, bibliothekarien och verkmästaren med 20 procent och uti aflöningen åt vaktmästaren med 50 kronor samt för sådant ändamål på extra stat anvisa 4,760 kronor;

c) att dels, för tekniska elementarskolans i Norrköping behof, utöfver ordinarie anslaget

12,000 kronor, anvisa på extra stat ytterligare

4,500 kronor att utgå under år 1876 och enligt Kongl. Maj:ts bestämmelse användas;

dels ock för år 1876 bevilja tillfällig förhöjning af föreståndare- och lärare-aflöningarne med 20 procent och af vaktmästarens aflöning med 180 kronor samt för sådant ändamål på extra stat anvisa erforderlige 2,810 kronor;

d) att för beviljande af tillfällig förhöjning under år 1876 af vaktmästarens vid tekniska elementarskolan i Malmö aflöning med 180 kronor och af öfrige vid skolan utgående aflöningar med 20 procent anvisa på extra stat 2,100 kronor;

e) att dels för tekniska elementarskolans i Örebro behof anvisa, utöfver ordinarie anslaget 12,000 kronor, ytterligare på extra stat

4,500 kronor att utgå under år 1876 och enligt Kongl. Maj:ts bestämmelse användas;

dels ock bevilja tillfällig förhöjning under år 1876 af de vid skolan utgående aflöningar med 20 procent samt förty anvisa på extra stat dertill erfoderliga 2,575 kronor;

f) att dels för tekniska elementarskolans i________________________

Transport 6,700,075:80. 2,324,948: —

39 Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

Transport 6,700,075:80. 2,324,948: — Borås behof anvisa, utöfver ordinarie anslaget

12,000 kronor, ytterligare på extra stat 4,500 kronor att utgå under år 1876 och enligt Kongl.

Maj:ts bestämmelse användas;

dels ock bevilja tillfällig förhöjning under år 1876 af de vid skolan utgående aflöningar med 20 procent samt förty på extra stat anvisa dertill erforderliga 2,840 kronor;

g) att dels, i likhet med hvad sistlidet är egde rum, såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås, med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget, anvisa ett extra anslag till belopp af

3,800 kronor;

dels ock, såsom bidrag till uppförande af nybyggnad bär väfskolan i Borås, bevilja ett extra anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp af 14,000 kronor, att under de vilkor,

Kongl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, för berörda ändamål ställas till Direktionens för tekniska elementarskolan i Borås förfogande;

h) att för tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna bevilja tillfällig förhöjning under år 1876 af aflöningen till vaktmästaren med 50 procent och af öfriga aflöningar vid denna skola med 20 procent samt förty på extra stat anvisa dertill erfoderliga 911 kronor;

i) att dels för slöjdskolan i Stockholm anvisa, utöfver det på ordinarie stat definitivt uppförda beloppet 15,000 kronor, ytterligare 59,600 kronor, så att det uti innevarande års riksstat för ifrågavarande läroanstalt upptagna belopp höjes med 800 kronor;

dels ock för beviljande af tillfällig förhöjning med 20 procent under år 1876 af aflöningarna för föreståndaren, bibliothekarien och

Transport 6,700,075: 80. 2,324,948:

40 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Extra anslag.

Transport 6,700,075: so. materialförvaltaren, matrikelföraren, sekreteraren, maskininisten, två portvakter ock den, som vårdar och sköter värmeledningen med ventilationsapparaten, samt af samtlige för den egentliga undervisningen afsedde aflöningar utom den för läraren i figurmodellering, anvisa på extra stat 9,730 kronor;

k) att, i likhet med hvad åren 1873 och 1874 egt rum, under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1876 fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills, hvarom Kongl. Maj:t vill genom inspektion af sakkunnig person sig förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett belopp af 14,000 kronor, att till brukssocietetens fullmägtige i jernkontoret utbetalas;

kommande, i händelse af bifall till dessa framställningar dels ordinarie anslaget till undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder, som, inberäknadt det för slöjdskolan i Stockholm provisoriskt uppförda belopp, för innevarande år uppgår till 243,400 kronor, att höjas till

246,200 kronor eller med...................................................................

dels att för åtskilliga behof på extra stat anvisas att utgå under år 1876 tillsammans........ 45,300: —

dels ock att för löneförbättringar beviljas likaledes för år 1876 tillsammans................................. 37,826: —

13:o Befrämjande i allmänhet af slöjderna

att till befrämjande af husslöjder för år 1876 ställa till Kongl. Maj:ts förfogande, utöfver det för samma ändamål på ordinarie stat anvisade belopp 10,000 kronor, ett extra anslag å samma belopp eller.................................................. .10,000: —

Transport 6,793,201: so.

Ordinarie anslag.

2,324,948: —

2,800: —

2,327,748: —

41 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

Transport 6,793,201:80. 2,327,748: — 14:o Undervisningsanstalter för handel och sjöfart och

1 -ko Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart,

dels att höja materiel-anslaget för navigationsskolan i Stockholm från och med år 1876 till 1,500 kronor och således för ändamålet bevilja ett ytterligare belopp af 300 kronor; samt att för beredande af aflöning under år 1876 och följande år åt en andre underlärare vid navigationsskolan i Malmö bevilja ett årligt anslag till belopp, motsvarande det för redan varande underläraren vid denna skola bestämda arfvode eller 1,500 kronor; kommande i händelse af bifall härtill anslaget till ”'undervisningsanstalter för handel och sjöfart", hvilket för innevarande år utgör 73,000 kronor, att förhöjas

vill 74,800 kronor eller med.......................................................... 1,800:_

dels att nedsätta anslaget till ”befrämjande i allmänhet af' handel och sjöfart” från 22,500 kronor till 21,500 kronor eller med 1,000 kronor dels oek att, sedan anslaget 73,000 kronor till undervisningsanstalter för handel och sjöfart, blifvit ej mindre med dessa 1,000 kronor än äfven med förut omförmälde 1,800 kronor förhöjdt till 75,800 kronor från sjette hufvudtiteln afföra sistberörda anslag för att under titel ”undervisningsanstalter för sjöfart” uppföras å femte hufvudtiteln;

16:o Fiskerinäringens understöd, att från 500 kronor till 1,000 kronor höja det för bekostande af förste fiskeriassistentens resor afsedda belopp samt förty medgifva att nuvarande anslaget till fiskerinäringens understöd, 18,100 kronor, ökas till 18,600 kronor eller

med........................................................................................................... 500: —

Transport 6,793,201: 8u. 2,330,048: —

6 Bih. till Riksd. Prot. 1875. 1 Sami., 1 Afd.

42 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1875.

Extra anslag-. Ordinarie anslag.

Transport 6,793,201: so. 2,330,048: — Beträffande alla de ordinarie anslag, som uti riksstaten för innevarande år finnas under sjette hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan blifvit särskildt omnämnda, har Kongl. Maj:t icke anledning föreslå annan förändring, än att för jemnande af hufvudtitelns slutsumma förslagsanslaget till ”Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.” höjes från 67,247 kronor 34 öre till

67,310 kronor 95 öre eller med...............................................................63:61.

6,793,201: so.

De belopp, som Kongl. Maj:t här ofvan begärt på ordinarie stat, utgöra...........................................................

Om härtill lägges sjette hufvudtitelns slutsumma enligt statskontorets s. k. hufvud-

liggare .........................................................................................................

men från den genom berörda sammanläggning

erhållna summa .....................................................................................

afdragas

dels här ofvan föreslagna nedsättning i anslaget till landsstaterna i länen 711: fil dels ock det belopp, hvartill ofvanberörda anslag under titel ”undervisningsanstalter för sjöfart” skulle uppgå............ 75,800: —

2,330,111: 61. 2,330,111:61.

11,597,500: —

13,927,611:61.

76,511: öl.

Så erhålles det belopp............................................................... 13,851,100: ——

hvartill sjette hufvudtiteln enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle för år 1876 uppgå.

Här ofvan begärda extra anslag utgöra sammanräknade 6,793,201: so. Kongl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen i fråga om:

17:o Aflöning åt Styrelsen för Allmänna Väg-och Vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden m. m., att anvisa på extra stat för år 1876 dels till aflöning åt styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt hennes tjenstebiträden, enahanda belopp, 33,400 Kronor, jemte förhöjning, 6,510 Kronor, som af sistlidet års Riksdag beviljats, ellertillsammans 39,910: — dels till undersökningar och expenser för allmänna arbeten .................................................................... 35,000:—

Transport 74,910:— 6,793,201:80.

43 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Transport 74,910: —

dels ock till stipendier åt medlemmar af vägoch vattenbyggnadskorpsen för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna arbeten 2,000: —

18:o Statens jernvägsbyggnader, att på extra stat för år 1876 anvisa: dels för fortsättande och fullbordande af arbetena å

Sköfde—Carlsborgsbanan .................................................................

dels ock för fortsättande af arbetena å beslutade jern-

vägen från Storvik till riksgränsen.........................................

äfvensom att medgifva att, i enlighet med hvad hittills i allmänhet blifvit i afseende å statens jernvägsbyggnader iakttaget, det öfverskott, som möjligen kan uppkomma å anslaget till Sköfde—Carlsborgs-banans fullbordande, må för annan stambana användas;

19:o Allmänna arbeten af den beskaffenhet, att deras utförande i allmänhet kontrolleras af styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,

dels att utaf redan af Riksdagen beviljade anslag för år 1876 anvisa:

till väganläggning emellan Lycksele och Wilhelmina kyr-

kobyar i Vesterbottens län.............................................................

till anläggning af väg från Skröfvens by i Gellivare socken till gränsen mot Öfver-Kalix socken i Norrbottens län... under vilkor att en fjerdedel deraf eller 2,000 Kronor förblifver i statskontoret innestående, tilldess hela väganläggningen blifvit fullbordad och kunnat af styrelsen "för allmänna väg- och vattenbyggnader efter afsyning godkännas;

till anläggning af ny väg emellan Junosuando by i Pajala socken och Wittangi kyrkoby i Jukkasjärvi socken af

Norrbottens län .....................................................

till väganläggning emellan Norsjö och Mala kyrkobyar i

Vesterbottens län ..................................................................................

med vilkor att ett belopp af 3,000 Kronor skall förblifva i statskontoret innestående, att lyftas först sedan bemälda styrelse förklarat väganläggningen på grund af verkställd afsyning vara enligt fastställd plan fullbordad;

till väganläggning emellan Asele och Dorothea kyrkobyar i Vesterbottens län .....................................................................

6,793,201: so.

76,910: —

1,500,000: — 4,500,000: —

12,000: — 8,000: —

15,000: ----- 10,000: —

5,000: —

Transport 12,920,111: 80.

44 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Transport

under vilkor att 2,000 Kronor deraf ej få lyftas, förr än styrelsen på grund af behörig afsyning förklarat arbetet vara jemlikt plan fulländadt;

till anläggning af vinterväg från Jäckvik vid sjön Iiornavans vestra strand till riksgränsen i rigtning mot Salten fjord samt uppförande af fjellstuga och stall vid Sädva, Arrajokk och Mirkinis................................................................................

till åstadkommande af ny farled från Uddevalla stads hamn till Kattegat .............................................................................

dels att för anbringande af en bro öfver Atra-ån vid Vessige inom Hallands län och anläggning af nödiga anfartsvägar till samma bro, i öfverensstämmelse med derför af Majoren m. m. A. Remmer senast upprättad plan, bevilja ett mot hälften af den beräknade kostnaden svarande anslags-

belopp af ................................................................................................

att utgå under år 1870;

dels att till fullbordande af hamnanläggningen vid Trelleborg, i enlighet med ett af bemälde Major Remmer uppgjordt förslag, bevilja ett anslag utan återbetalningsskyldighet af 150,000 Kronor att utgå med en femtedel årligen under fem år, samt derå afräkningsvis för år 1876 å extra stat anvisa ...............................................................................................................

12,920,111: so.

10,950: — 25,000: —

25,000:

30,000: —

dels att såsom bidrag till upprensning af Olands-åns nedre lopp från Valde qvarn till Kalsige fjärden af Östersjön anvisa, till utgående under år 1876, ett försträckningsbelopp af 99,000: att på sätt i afseende å det vid 1863 års riksdag beviljade lån för upprensning af åns öfre del blifvit bestämdt och under de vilkor i öfrigt, Riksdagen kan föreskrifva, återbetalas medelst erläggande, efter fem års förlopp från slutet af det år, inom hvilket lånemedlen utbekommits, af sex procent årligen utaf försträckningens hela belopp, af hvilken annuitet ränta efter fyra procent beräknas å ogulden hufvudstol och återstoden utgör afbetalning å densamma;

dels att anslå och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande följande belopp, nemligen:

l:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder ............................ 30,000: —

Transport 13,140,061: so.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 45

Transport 13,140,061: so.

2:o till bidrag för anläggning af nya samt omläggning eller förbättring af backiga eller eljest mindre goda vägar ... 200,000: —

3:o till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet, af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, som företrädesvis afse att minska frostländigheten ... 80,000:—■

4:o till befrämjande, medelst lån, af utdikningar och aftappningar af sanka trakter och sjöar till beredande af od-

lingsföretag .......................................'......................................... 100,000: -

dels ock att, beträffande såväl vilkoren för erhållande och åtnjutande af statsbidrag till allmänna arbeten som kontrollen å arbetenas utförande enligt fastställda planer, de nu härom gällande föreskrifter ma bibehållas

Summa extra anslag Kronor 13,520,061: so.

Sjunde Hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Finansdepartementet.

Nu gällande riksstat upptager för denna hufvudtitel:

Penningar ............................................................................ Kronor 10,473,950:37.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor......... » 22,224: 5?.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 7 5 4 : 95.

Oindelt spanmål 509,c kubikfot å 2 Kronor 10 öre « 1,070: 16.

Tillsammans Kronor 10,498,000: —

Enligt beslut, som innefattas i härvid bilagda protokoll öfver finansärenden för den 11 och den 18 December 1874 och den 9 innevarande månad föreslår Kongl. Maj:t härmed:

l:o.

att Riksdagen, med godkännande af det förslag till stater för postverket, som finneå bilagdt nämnda protokoll för den 9 Januari, må bestämma det å hufvudtiteln uppförda anslag, förslagsvis beräknadt att af postmedlen direkte utgå till postverket, till samma belopp 3,850,000 Kronor, hvartill postmedlen blifvit här ofvan beräknade;

46 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

2:o.

att Riksdagen, med godkännande af det förslag till stater för telegrafverket, som tinnes bilagdt finansprotokollet för den 9 Januari, må bestämma det å hufvudtiteln uppförda reservationsanslag att af telegraimedlen direkte utgå till telegrafverket till det belopp, hvartill nämnda medel här ofvan beräknats eller 1,330,000 Kronor, äfvensom förklara, att de öfverskott, som å samma medel möjligen kunna uppstå, må i likhet med hvad hittills egt rum, få af Kongl. Maj:t för telegrafverkets behof användas;

varande de förändringar i afseende å de elektriska telegrafstationerna, som sedan senaste Riksdag af Kongl. Maj:t vidtagits, i bifogade protokoll öfver finansärenden för den 9 Januari närmare omförmälda;

3:o.

att Riksdagen, med godkännande af det förslag till stat för tullverket, som finnes ofvanberörda protokoll bilagdt, må bestämma anslaget för nämnda verk till 2,498,000 Kronor att, i likhet med hvad hittills egt rum, såsom förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen;

4:o.

att, med bibehållande jemväl för år 1876 af det vid senaste Riksdag för år 1875 beviljade reservationsanslag af 450,000 Kronor, anslaget i öfrigt till skogsväsendet inä höjas med 10,700 Kronor, utgörande löner åt en jägmästare och tre kronojägare samt alderstillägg åt de jägmästare, som under ar 1876 inträda i rätt till sådan förmån;

5:o.

att Riksdagen må bevilja ett förslagsanslag af högst 10,000 Kronor till arfvoden åt allmänna ombud vid enskilda banker och kreditanstalter.

Sammanställes hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma med de af Kongl. Maj:t sålunda gjorda förslag, så

visar sig att nämnda summa.............................................. Kronor 10,498,000: —

komme att ökas dels genom förhöjning i de nuvarande anslagen

till postverket med ............................... Kronor 450,000:

» telegrafverket » » 150,000: —

» tullverket » » 228,000: — _______

Transport Kronor 828,000: — 10,498,000: —

47 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport Kronor 828,000: — 10,498,000: —

till skogsväsendet med ................................. » 10,700:

dels ock genom det nya anslaget till arfvoden åt allmänna ombud vid de enskilda bankerna och kreditanstalterna med » 10,000: —

Tillsammans Kronor 848,700: —

så att hufvudtitelns nya slutsumma skulle blifva........................ 11,346 700:___

deraf förslagsanslagen utgöra 8,726,875 Kronor.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t, att såsom extra anslag för år 1876 måtte

under denna hufvudtitel beviljas: hör tillämpning af den nya aflöningsstaten i finansdepartementets expedition ............................... Kronor

Till dyrtidstillägg för kammarkollegium .............................. »

För granskning af nya jordeböcker i samma kollegium » Till provisorisk förstärkning af statskontorets personal »

Till dyrtidstillägg för statskontoret ..................................... »

mynt- och kontrollverken............... »

kammarrätten....................................... »

öfverintendentsembetet................... »

generaltullstyrelsen ..........................

” ” » skogsstyrelsen ................................... »

Till skogsinstitutet ........................................................... „

i ill anställandet af skogsingeniörer, förslagsanslag............ »

Till inrättandet af två nya skogsskolor................................ »

Till undersökningar af vattendrag i Norrbotten ..............

1 ill inköp af en tomt invid Göta Hofrätts arkivbyggning

i Jönköping ................................................................. ° „

Till bestridande af förvaltningskostnaden för kolonien S:t Barthelemy, förslagsanslag ........................................... »

Summa extra anslag för år 1876 Kronor

9,700

20,440

13,600

7,400

17,300

3,320

23,320

3,980

13,180

3,380

20,400

15,000

7,600

6,000

10,000:

25,000:

199,620:

48 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7 om Statsverket 1875.

Åttonde Hufyudtiteln,

innefattande anslagen för Ecklesiastikdepartementet.

Nu gällande riksstat upptager under denna hufvudtitel:

Penningar....................................................................................... Kronor

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor ............ »

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag Oindelt spanmål, 4,838 kubikfot 3 kannor, efter värde

af 2 Kronor 10 öre för kubikfoten motsvarande »_

5,462,925: 87.

258,701: 58. 1,091,112: 12.

10,160:

43.

Tillhopa Kronor 6,822,900: — 1 öfverensstämmelse med bilagda utdrag af det inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet den 9 innevarande Januari förda protokoll öfver eeklesiastik-ärenden föreslår Kongl. Maj:t beträffande anslagen till

l:o. Kleresistaten.

att till prostetunna åt kontraktsprosten i Oppunda Vestra kontrakt för

— - - /i i• • 85.

Östra Vingåkers församling anvisas ................................... Kronor

att prostetunna åt kontraktsprosten i Kåkinds kontrakt för

Hjo församling anslås med........................................................;...........

att såsom prostetunna för Södra Finnskoga församling beviljas åt kontraktsprosten i Elfdals kontrakt....................................

att det anslag af kronotiondespanmål, 214 kubikfot 2 kannor, hälften råg och hälften korn, motsvarande ett förslagsvärde af 449 kronor 82 öre, som utgått såsom lönebidrag till kyrkoherden i Styrsö pastorat, ur riksstaten uteslutcs.

15: 81.

14: 86.

2:o. Universiteten.

att till fyllnad i åtskilliga embets- och tjenstemäns vid Up-

sala universitet penningelöner anslås...............................................

att för inrättande af en profession i teologi vid universitetet i Upsala beviljas anslag till en professorslön......................•

att för inrättande af en adjunktur i experimentel patologi och patologisk anatomi vid universitetet i Upsala anslås en

adjunktslön..........................................................................;................. r

att lön till en adjunkt i experimentel fysiologi och medicinsk fysik vid samma universitet beviljas med.............................

Transport

7,304 : 60. 4,500: —

2,500: —

2,500: — 16,848: 12.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Ako 1 om Statsverket 1875.

Transport

att för inrättande af en ny profession i juridik vid universitetet i Upsala anvisas lön till en professor med..................

att för inrättande af en ny profession i juridik vid universitetet i Lund anslås en professorslön......................................

att till åtskilliga materiela behof anvisas: åt universitetet i Upsala förhöjning i anslaget till institutionen för allmän och åkerbrukskemi .............................................

samt åt universitetet i Lund:

förhöjning i anslaget till astronomiska institutionen 400: — 8 “ " » kemiska » 500: —

8 " » » patologiskt anatomiska» 600: —

” )} » » zoologiska » 200:_

?>:o. Karolinska medico-Ururgiska institutet.

att arfvode till en amanuens vid institutets anstalt för normal anatomi beviljas med

att för institutets fysiologiska anstalt beviljas

anslag till aflöning åt en amanuens................................. 400:

’ 11 » » vaktmästare .......................... 500: —

11 » anstaltens underhåll och drift .................... 1,500:_

4:o. Elementarläroverken.

att för lärares vid elementarläroverken uppflyttning i högre lönegrad enligt gällande grunder anslås.............. 40,000: —

att anslaget till arfvoden åt extralärarehöjesmed 30,000: — samt anslaget till vikarier och oförutsedda behof med........................................

att anslaget till arfvoden åt bibliotekarier vid de högre elementarläroverken ökas med

att för utvidgning af elementarläroverken i Söderhamn, Vadstena och Sköfde från tre- till femklassiga anslås 5,600 Kronor till hvardera eller tillhopa ..................................................

att till resestipendier åt lärare i lefvande språk vid elementarläroverken beviljas .................................. 6 000:

15,000:

4,000:

16,800:

Transport

16,848: 12. 4,500: — 4,500: —

550: —

1,700: —

1,000: —

2,400: —

111,800: — 143,298: 12. 7

Bih. till Riksd. Prof. 1875. l:a Sami. l:a Afd.

50 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport

5:o. Pedagogierna.

att åt kollegan vid Nora stadspedagogi anvisas ersättning för ett från stadskassan hittills utgående, numera indraget bidrag till hans aflöning med ...........................................................

143,298: 12-

39: —

6:o. Folkundervisningen.

att till lärares vid seminarierna uppflyttning i högre lönegrad enligt gällande grunder anslås ....................--•••• 2,000: -

att för arfvoden åt extra lärare samt åtskilliga materiela behof anslaget till seminarierna ökas med 20,000. _ 22,000:

att anslaget till undervisningsmateriel m. m. för folkskolorna ökas med .................................................................................... 5’000: ~

7:o. Sundhetskollegium med medicinalstaten.

att lön till en rättskemist å Sundhetskollegii stat uppföres med..................................................;......;..........................................

att såsom arfvode för undervisning i tandläkarekonsten anvisas ..............................................................................................

att till löneförhöjning åt vaktmästaren vid farmaceutiska

institutet anslås .........................................•_.....•;...............—......., "

börande, i följd af hvad Kongl. Maj:t i afseende a regieringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel här ofvan föreslagit, det för närvarande under åttonde hufvudtitelns anslag för Sundhetskollegium med medicinalstaten uppförda belopp 9,650 Kronor för pensionärer och stipendiater i fältläkarekorpsen från sistberörda hufvudtitels anslag afföras.

4,500: — 1,500: — 150: —

8:o. Veterinärundervisningen.

att för veterinärundervisningens ordnande, enligt hvad i statsrådsprotokollet förmäles, beräknas ett belopp af..............

37,800: —

9:o. Vetenskapsakademien.

t

att för bekostande af planscher till akademiens skrifter beviljas ett årligt reservationsanslag af ............................................

Transport

6,000: — 220,287:12.

51 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport 220,287: 12.

10:o. Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien.

att. följande å akademiens ordinarie stat uppförda anslag måtte höjas, nemligen anslaget till samlingarna och deras

ökande med ................................................................... 1.000: —

samt anslaget till biblioteket med ............................. 750:— 1,750: —

ll:o. Musikaliska akademien.

att till reseunderstöd åt lofvande tonkonstnärer samt till honorarier åt inhemske tonsättare för arbeten af högre konstvärde ställes till Kongl. Maj:ts disposition ett årligt reserva-

tionsanslag af .......................................................................................... 6,000: —

12:o. Naturhistoriska riksmuseum.

att musei expensmedels-anslag höjes med .............................. 2,720: —

Om från de här ofvan föreslagna tillökningar i anslag

tillhopa......................................................................................................... 230,757: 12.

dragas de två anslag, som, på sätt förut är nämndt, böra från

denna hufvudtitel afföras, eller...............*........................................... 10,0 9 9 : 82.

och till återstoden............................................................... Kronor 220,657: 30

läggas de i nu gällande riksstat under åttonde hufvudtiteln

uppförda ordinarie anslag......................................... 6,822,900: —

hvilka Kongl. Maj:t anser i öfrigt böra bibehållas utan vidare förändring än att, för jemnande af slutsumman, anslaget för skrifmaterialier, expenser, ved m. in. ökas med ................................... 42 : 70. 6,8 2 2,9 42 : 70.

komme denna hufvudt.itels anslag för ständiga behof att utgöra .............................................................................................. Kronor 7,043,600: —

För nedannämnda behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga till åttonde hufvudtiteln, vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som i ofvanberörda prototokoll öfver ecklesiastik-ärenden omförmälas, af Riksdagen äska följande anslag att utgå:

52 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

a) under år 1876:

l:o till departementets expedition ...................................................

hvarjemte Kongl. Maj:t föreslår, att det för dyrtidstillägg under åren 1875 och 1876 åt två öfvertalige tjensteman inom expeditionen erforderliga belopp, 720 Kronor, må, derest tillgång till lönetilläggets bestridande ej förefinnes å det på expeditionens stat till Departeinents-chefens förfogande ställda anslag, få utgå af allmänna besparingarna å åttonde hufvudtiteln.

2:o till utförande af statistiska arbeten inom departementets

byråer för undervisningsärenden..............................................

3:o till dyrtidstillägg åt embets- och tjensteman enligt de i stadsrådsprotokollet omförmälda närmare bestämmelser... 4:o till kapellbyggnad i Pajala församling samt inköp af boställe åt kapellpredikanten..........................................................

5:o till beredande af religionsvård åt arbetare, som utom sin hemort sysselsättas vid arbetsföretag inom riket af större

omfattning .........................................................................................

6:o till beredande af religionsvård, på sätt i statsrådsprotokollet bestämmes, åt svenska sjömän i utländska hamnar

samt åt andra derstädes sig uppehållande landsmän.........

7:o till reparation af bibliotheksbygenaden vid Lunds universitet 8:o till inköp af materiel för Karolinska medico-kirurgiska institutets fysiologiska anstalt........................................................

9:o till praktisk utbildning af blifvande elementarlärare.........

10:o till understöd åt högre skolor för qvinlig ungdom under de vilkor för understödets åtnjutande, som vid beviljande af anslag under innevarande år för samma ändamål blif-

vit bestämda.................................. .................................................

ll:o till uppförande af byggnad för folkskolelärareseminarium

i Carlstad...........................................................................................

12:o till uppförande af byggnad för folkskolelärareseminarium

i Göteborg.........................................................................................

13:o till understöd åt sådana församligar, som ej förmå till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare ...............................................................................................

14:o till utarbetande af geografiska kartor för undervisningens

behof .................................................................................................

Transport

11,500: —

6,000: — 174,507: — 20,000: —

10,000: —

8,000: — 5,000: —

1,500: — 15,000: —

30,000: 51,700: — 77,200: —

20,000: —

1,500: — 431,907: —

53 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport

15:o till understöd åt folkhögskolor, under de i statsrådsprotokollet angifna vilkor, förslagsanslag....................................

16:o till uppförande, enligt hvad i statsrådsprotokollet förmäles, af nya byggnader för veterinärinstitutet i Stockholm 498,324 Kronor, hvaraf beräknas att utgå under år 1876 17:o till bidrag vid ordnandet af vetenskaps-akademiens astronomiska observatorium..............................................................

18:o till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården af statens under Vitterhets-, Historie och Antiqvitetsakademiens inseende ställda samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening vid samlingarnas offentliga förevisning.......................................................... 4,000: —

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemningar m. in.................................... 5,000:_

samt till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum och öfver svenska sigill från medeltiden.................................................................. 2,000:_

19:o till höjande af det musikaliska akademien beviljade hy-

resanslag ..........................................................

20:o till betäckande af en brist i naturhistoriska riksmuseets

expensmedelsanslag ............................................................

21:o till inköp af en mineraliesamling för naturhistoriska riksmuseets räkning..........................................................

22:o till hospitalsbyggnader..............................................................

med rättighet att för ett följande års arbeten använda hvad som vid 1876 års slut kan finnas å anslaget besparadt,. 23:o till allmänna hospitalsfondens förstärkande 24:o till understöd för den i Sköfde inrättade vårdanstalt för

sinnesslöa barn ................................................................

25:o till understöd för en i Stockholm af föreningen för sinnesslöa barns vård inrättad dylik anstalt ..............................

26:o till understöd åt det i Jerfsö socken i Helsingland inrättade sjukhem för spetälska .......................................................

27:o till fortsättande af de påbörjade naturhistoriska och arkeologiska undersökningarna på Björkön under åren 1876, 1877 och 1878 15,000 Kronor, hvaraf skulle anvisas att utgå under år 1876 ......................................................................

Transport

431,907: — 13,000: —

200,000: — 33,000:

11,000: —

675: —

3,400: -

3,416: — 700,000: —

200,000: — 5,000: — 5,000: — 7,500: —

5,000: — 1,618,898: —

54 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport

28:o för tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar ........

29:o till inlösen af 300 exemplar al svenska fornskrifts-säll-

sällskapets handlingar...............................................................

30:o till fortsatt utgifvande af arbetet »Svenska språkets lagar», 31 :o till e. o. professorn C. G. Malmström för fortsättande af

ett historiskt arbete....................................................-..................

32:o till förvarande och vårdande af den utaf filosofie doktorn A. Hazelius bildade Skandinavisk etnografiska samlingen

tillhopa Kronor

1,618,898: — 600: —

1,050: — 1,500: —

2,500: —

7,500: — 1,632,048: —

b) under är 1875:

l:o till fyllnad i åtskilliga embets- och tjenstemäns vid Lpsala

universitet penningelöner...................................................................... 7,304: oo.

2:o till uppförande af läroverkshus i Christianstad återstoden af de vid Riksdagen 1865—1866 beviljade belopp eller såsom anslag ............................. 10,000:

och såsom lån på de i stadsrådsprotokollet om-

förmälda vilkor........................................................... 10,000: 20,000:

3:o till reseanslag åt filosofie doktorn A. Hazelius..................... 2,000: ■

tillhopa Kronor 29,304: oo.

Nionde liufvudtiteln,

innefattande anslagen till Pensions- och Indragningsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager för den förra eller Pensionsstaten:

Penningar................................................................(.................................... 541,298: in

Oindelt spanmål 50,028 kubikfot 5 kannor å 2: io ....................... 105,059: &>.

Tillsammans Kronor 646,357: 99.

1 afseende härå föreslår Kongl. Maj:t dels i öfverensstämmelse med beslut, som innefattas i bilagda protokoll öfver Landtförsvars-ärenden:

att det å nionde liufvudtiteln med 37,500 Kronor hittills uppförda anslag till Pensionsstaten för militäre embets- och tjenstemäns samt underofficerares enkor och barn må från och med år 1876 höjas med 12,500 Kronor till 50,000 Kronor; samt

att den i anslagen till Vadstena Krigsmanshuskassa och till Invalidhus fonden ingående oindelta spanmål, i riksstaten beräknad för den föiia till

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 5o

51,897 Kronor 93 öre och för den senare till 53,161 Kronor 92 öre, må utbytas mot fasta penningeanslag af 57,641 Kronor 02 öre till Vadstena krigsmanshuskassa och 57,110 Kronor 84 öre till Invalidhusfonden;

dels ock i öfverensstämmelse med beslut, som innefattas i bilagda protokoll öfver Ecklesiastik-ärenden för den 9 innevarande månad:

att Riksdagen — med godkännande deraf, att hvarje folkskoledistrikt skall vara förbundet att för enhvar der befintlig ordinarie skolläraretjenst ingå i folkskollärarnes pensionsinrättning efter det högsta lönebelopp,' som läraren på grund af tjensteålder är enligt gällande författning berättigad att åtnjuta, samt att skoldistriktens årsafgifter till pensionsinrättningen höjas till fem procent af hvarje lön, efter hvilken distriktet eger del "i samma inrättning — måtte bevilja tillökning i bidraget till folkskollärares pensionering med 125,000 Kronor; och att för inrättande af en pensionsanstalt för folkskollärares enkor och barn i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i statsråds-protokollet åberopade grunder, det å pensionsstaten nu uppförda bidrag till folkskollärarnes enke- och pupillkassa, 2,000 Kronor, måtte höjas med 65,000 Kronor, äfvensom att den å ifrågavarande anslag vid innevarande års slut befintliga besparing, 18,000 Kronor, måtte för pensioneringens bestridande användas.

Beträffande dernäst

Allmänna Indragning sstaten, hvarunder finnes i nu gällande riksstat anvisadt:

Penningar ........................................................................................ 890,880: —

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor ........ 1,539: tu.

Indelt tionde och ersättning för indragna tionde anslag 217: 90.

Oindelt spanmål 66 kubikfot 7 kannor å 2: io ................. 140: 07.

vill Kongl. Maj:t föreslå:

enligt bilagda protokoll öfver Justitieärenden:

att den förre vaktknekten vid länsfängelset i Vexiö Sven Gustaf Petterson vid 1869 års riksdag beviljade årliga pension å allmänna indragningsstaten till belopp af 200 R:dr må varda höjd till 400 Kronor;

att häradshöfdingen i Torna och Bara häraders domsaga Nils Lilienberg må såsom godtgörelse för den genom regleringen af häradshöfdingarnes löneförmåner för honom uppkommande minskning i inkomster tillerkännas för sin återstående tjenstetid ett personligt ärligt anslag från all-

56 KongJ. Majtis Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1875.

männa indragningsstaten till belopp af 1,500 Kronor att utgå från början af innevarande år 1875;

att fångvårdens å ordinarie stat uppförda erabets- och tjensteman samt betjente må förklaras berättigade till erhållande af pension å allmänna indragningsstaten enligt de i sådant hänseende för civile tjensteman i allmänhet gällande grunder; samt

att vaktkonstapeln vid länsfängelset i Venersborg Anders Olsson Brinck må berättigas att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från vaktkonstapelsbefattningen vid nämnda fängelse, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension för sin återstående lifstid åt 300 Kronor;

enligt bilagda protokoll öfver Landtför svar särenden:

att kaptenen vid Göta Artilleriregemente August Lars Kinnander må från och med månaden näst efter den, under hvilken han erhåller nådigt afsked ur krigstjensten, uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension å allmänna indragningsstaten till belopp af 2,400 Kronor, motsvarande hans nu innehafvande lön å regementets stat, dock med vilkor att Kinnander ur tjensten afgår, innan han blir berättigad till pension från arméens pensionskassa;

att andre löjtnanten vid Lifregementets Husarkorps Axel August Richard Tham må från och med månaden näst efter den, hvarunder han erhåller afsked från krigstjensten, få å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af 500 Kronor, hvilket af honom sjelf begärda belopp motsvarar ungefär hälften af hans normallön vid korpsen, dock med vilkor att han från tjensten afgår, innan han blir till pension från arméens pensions kassa berättigad;

att Styckjunkaren vid Göta Artilleriregemente Anders Thedor Lundström må från och med månaden näst efter den, hvarunder han erhåller afsked ur krigstjensten, få å allmänna indragningsstaten för sin återstående lifstid uppbära én årlig pension af 800 Kronor, motsvarande hans nu innehafda lön enligt regementets stat, dock med vilkor att han från tjensten afgår, innan han blir till pension ur arméens pensionskassa berättigad; samt att till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärns män må för år 1876 på Allmänna Indragningsstaten anvisas samma belopp som för år 1875 beviljats eller 20,000 kronor

enligt bilagda protokoll öfver Civil-ärenden:

att Länsmannen i Norrvidinge härad af Kronobergs Län Carl Ulrik Eklundh måtte efter det afsked från länsmanstjensten honom beviljats öfverflyttas å allmänna indragningsstaten för att derifrån under sin återståede lifstid från och med månaden näst efter den, hvarunder afskedet honom

57 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875.

meddelas, åtnjuta ärlig pension af 700 kronor motsvarande hans nu innehafvande länsmanslön; dock att denna pension, på sätt i allmänhet om pensioner för landsstatstjenstemän är stadgadt, kan blifva föremål för ny reglering, derest en sådan af Riksdagen pröfvas lämplig; enligt bilagda protokoll öfver Finansärenden:

att Notarien i Kammarkollegium Johan Peter Nicolaus Prahm må från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked från berörda notarietjenst varder honom beviljadt, å allmänna indragningsstaten under sin återstående lifstid åtnjuta årlig pension af 2,500 kronor, motsvarande lägre notarielön ; samt

enligt bilagda protokoll öfver Ecklesiastikärenden: att framlidne Riksarkivarien Johan Jakob Nordströms enka Anna Christina Nordström, född Synnerberg, må uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande från och med innevarande år under sin återstående lifstid af en årlig pension å 2,000 kronor;

att det anslag, e. o. Professoren Abraham Cronholm uppbär å allmänna indragningsstaten, må från och med innevarande år höjas med 400 kronor och således utgå med 2,400 kronor årligen;

att för Rektorn vid Katarina femklassiga elementarläroverk Johan Olof Leffler må beviljas pension å indragningsstaten till belopp af 3,200 kronor att från och med månaden näst efter den, då afsked från rektorstjensten honom meddelas, årligen under hans återstående lifstid till honom utgå;

att Lektorn vid högre elementarläroverket i Norrköping Carl Georg Starbäck må från och med månaden näst efter den, då afsked honom beviljas, å allmänna indragningsstaten för sin återstående lifstid åtnjuta årlig pension till belopp af 3,000 kronor;

att Kollegan vid elementarläroverket i Örnsköldsvik Henrik August Berlin må från och med månaden näst efter den, då afsked kan varda honom beviljadt, öfverflyttas på allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af pension till belopp af 2,250 kronor;

att Föreståndaren vid Allmänna Institutet för döfstumma och blinda Ossian Edmund Borg må beviljas pension å allmänna indragningsstaten att från och med månaden näst efter den, då han från sin befattning vid Institutet erhåller afsked, under hans återstående lifstid utgå med 3,500 kronor årligen; samt

att för Docenten Axel Gabriel Theorell uppföres å allmänna indrag-* ningsstaten ett årligt arfvode af 2,500 kronor att från och med år 1876 af Theorell uppbäras intill dess han kan komma att befordras till lön å ordinarie stat af motsvarande eller högre belopp.

Bih. till RiJcsd. Prot. 1875. i Sami. 1 Afd.

58 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Då riksmarkegångspriset å spanmål åren 1872—1874 utgjort i medeltal 2 Riksdaler 41 öre kubikfoten, motsvarande 15 Riksdaler 16 öre tunnan, eller 4 R:dr 66 öre utöfver det värde 10 R:dr 50 öre för tunnan, hvartill spanmålen vid 1840—1841 års statsreglering beräknades, lärer den lönefyllnad, hvarom, jemlikt då stadgade grunder, de embets- och tjensteman m. fl., som före vidtagandet af berörda statsreglering tillträdt och ännu bibehålla löner med derunder beräknad spanmål, äro försäkrade, böra af Riksdagen efter nämnda prisskilnad 4 R:dr 66 öre bestämmas till utgående från allmänna indragningstaten.

Vid det af statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af den spanmål, som inbegripes under lönerna för sådana äldre löntagare, för närvarande utgör 265 tunnor, erfordras således till bestridande af ifrågavarande utgift i jemnadt tal en summa af 1,200 kronor.

Då pensioneringen af de å fångvårdens ordinarie stat uppförda embetsoch tjensteman samt betjente icke för närvarande synes påkalla någon förhöjning af /éYVcn/s-anslaget till allmänna indragningsstaten samt de ytterligare anvisningar å samma anslag, hvilka nu blifvit äskade, kunna antagas blifva uppvägda af de besparingar, som uppkomma genom äldre pensionstagares afgång, anser Kongl. Maj:t någon förändring i beloppet af det för allmänna indragningsstaten nu uppförda anslag icke vara erforderlig vidare, än att detsamma, för vinnande af jemn slutsumma af hufvudtitlarnes ordinarie anslag, ökas med 7 Kronor 99 öre.

Och som de å nionde hufvudtiteln anvisade pensionsanslagen

nu utgöra ....................................................................... 646,357: (J9,

men genom tillökande af anslagen

till pensionsstaten för militäre embets- och tjenstemäns samt underofficerares enkor och

barn med.................... 12,500: —

till Vadstena krigsmanshuskassa

med ........................................................ 5,7 4 3 : 09,

till Invalidhusfonden med............... 3,9 48 : 92,

till folkskollärares pensionering

med ........................................................... 125,000: —

och till folkskollärares enke- och

pupillkassa med ................................... 65,000: —

eller tillhopa med...................................... 212,192: oi,

komme att utgöra.................................................................. 858,550: —

Transport 858,550: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. AT:o 1, om Statsverket 1875.

59 Transport 858,550: —

samt allmänna indragningsstatens nuvarande anslag, ökadt

med ofvanberörda 7 Kronor 99 öre, utgör.................................. 892,785:_

så skulle alltså summan af de ordinarie anslagen under Nionde hufvudtiteln blifva ..................................... Kronor 1,751,335: —

. 1 frå.öa nu om extra anslag under denna hufvudtitel föreslår Kongl. Maj:t enligt beslut, som innefattas i bilagda utdrag af protokoller öfver landt- och öfver sjö-försvars ärenden:

dels att det årliga bidrag från statsverket som erfordras för upprätthållandet af arméens pensionskassas egen pensionering, må för år 1876

utgå till samma belopp, som för innevarande år är anvisadt, eller 85,500:_

mot skyldighet för pensionskassan att till riksgäldskontoret afstå det för året pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna och under enahanda vilkor i öfrigt, som hittills egt rum, eller att årsanslaget qvartalsvis utbetalas med förbindelse för pensionskassans direktion att, _ så snart årets räkenskaper hunnit afslutas, hos fullmägtige i riksgäldskontoret behörigen ådagalägga om hela anslaget eller huru stor del deraf behöft för ändamålet användas samt att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet återlemna;

__ dels. att det årliga kreditiv, som erfordras för fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater den 9 Februari 1858 och den 6 November 1860, må på grund af direktionens beräkning för år 1876 bestämmas till .......................................... Kronor 305 000:_

att användas till betäckande af den skilnad, som för arméens pensionskassa under samma år kan uppstå genom den ifrågavarande pensioneringens tillämpning, och utbetalas sålunda, att hälften deraf utgifves den 1 April och andra hälften den 1 Oktober med förbindelse för direktionen att, vid reqvirerande af första halfårets belopp, med afslutade räkenskaper redovisa föregående årets utgift; och

dels att i likhet med föregående år nedannämnda kreditiv måtte anvisas, nemligen

för att fortfarande ej mindre sätta amiralitets-krigsmans-

Transport 390,500: —■

60 Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Transport

kassan i tillfälle att till de flottans embets- och tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast utgifva pensioner enligt de för kassan nu gällande pensioneringsgrunder, än äfven utgöra tillgång för dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande ..............................................................................................................

samt för upprätthållande af den flottans afskedade gemenskap förunnade förbättrade pensionering..............................-............

med rättighet för direktionen öfver nämnda kassa att å dessa kreditiv under loppet af år 1876 lyfta hvad som för omförmälda behof blir erforderligt ___

390,500: —

73,000: - 40,000: —

Summa extra anslag för år 1876 Kronor 503,500: —

hvarjemte Kongl. Maj:t äskar, att till betäckande af den brist, som under år 1874 uppstått å förenämnda anslag till upprätthållande af arméens pensionskassas egen pensionering och till fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater för arméens befäl och tjensteman, nemligen 17,587 Kronor 32 öre å det förra och 2,465 Kronor 13 öre å det senare, måtte till utgående under år 1875 anvisas ett belopp af 20,052 Kronor 45 öre.

/

61 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. AT:o 1, om Statsverket 1875.

Kongl. Maj:ts förslag i afseende ej mindre å statsverkets utgifter för år 1876 än äfven å de belopp, som äskats till utgående under år 1875, å ena sidan, och den förut i denna nådiga proposition upptagna beräkning af statsverkets inkomster, å andra sidan, föranleda följande uppställning af

Statsverkets inkomster och utgifter:

A) Riksstaten för år 1876.

Inkomster.

Ordinarie inkomster ........................ 25,917,000:

Bevillningar:

Tullmedel ...... 20,000,000: —

Postmedel............... 3,850,000: —

Stämpelpappersmedel 1,880,000: —

Bränvinstillverknings-

afgift.......f. ........ 13,000,000: —

Hvitbetssockertillverk-

ningsafgift......... 60,000: — 38,790,000: —

=: 64,707,000: -

Brist,

att fyllas genom

Allmän bevillning........ 2,800,000: —

Bidrag från riksgäldskon-

toret ..................... 12,017,919: 60. 14,817,919: 60.

Summa 79,554,919: 60.

Utgifter.

Ordinarie:

™gar..................... 8,000,000: - 21.926.619: 6 o

Summa 79,554,919: 6 o.

B) Tillägg till riksstaten för år 1875.

Bidrag från riksgäldskontoret utöfver hvad i 1875 åra Extra ordinarie utgifter:

riksstat finnes anvisadt................. 4,104,897: 08. å 8:e hufvudtiteln ....... 29,304: 60.

å 9:e d:0 ....... 20,052:45.

Anslag till jernvägsmateriel 4,000,000: —

Statskontorets förskotter ..: 55,540:03. 4104 897:08

Summa 4,104,897: 08.

Summa 4,104,897: 08

62 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 187b.

Genom en sammanställning af dels den af fullmägtige i riksgäldskontoret afgifna förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets inkomster och utgifter från den 10 December 1874 till 1876 års slut, hvarom i ofvanberörda protokoll öfver finansärenden för den 9 innevarande Januari förmäles, dels ock ofvanstående uppställning af statsverkets inkomster och utgifter uppkommer följande beräkning af

Riksgäldskontorets inkomster och utgifter: År 1875.

Behållning den 31 December 1874 enligt fullmägtiges beräkning............................................

Inkomster.

Enligt fullmägtiges beräkning .......... 14,823,068: 0*.

Härtill kommer öfverskott & statsververkets inkomster, som vid tiden för afgifvandet af fullmägtiges beräkning icke blifvit från statskontoret levererade, nemligen: för år 1873 utgörande omkring ........................ 1,800,000,

samt för år 1874 beräknade i jemna tusental: å jernvägstrafik-

medlen ...... 90,000,

» skogsmedlen. 474,000,

» tullmedlen... 12,936,000,

» bränvinstillverkningsaf-

giften......... 1,840,000,

tillsammans 15,340,000, efter afdrag af hvad redan levererats, då fullmäktiges beräkning upprättades 6,500,000, 8,810,000, 10,640,000: —

Utgifter.

358,533:7 9. Enligt fullmägtiges beräkning 17,794,628: oe, hvartill kommer kostnader vid II. M.'

Konung Carl XV:s begrafning

förslagsvis 50,000: — 17,844,628: oe Bidrag till statsverket såväl för bestridande af de såsom tillägg till 1875 års riksstat äskade nya anslag som ock till betäckande af statskontorets förskotter .. 4,104,897: os. Behållning till år 1876 ... 3,872,076:67.

25,463,068: 02.

Summa 25,821,601:81.

Summa 25,821,601: 81.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

År 1876.

63 Behållning från år 1875..

3,872,076: 67.

Utgifter.

Enligt fullmägt.iges beräkning ....

Upplåning.

Inkomster.

1.158,320:

Enligt fullmägtiges beräkning ......... 12,063,211:8 7.

Bidrag till bestridande af statsverkets ut-

gifter för år 1876 .....

12,047,919:6 0. 4,122,865: 30.

Behållning

För de vid 1874 års riksdag beslutade

jernvägsbyggnader...... 8,203,600: —

För det vid 1871 års riksdag anvisade låneunderstöd till enskilda jernvägsanläggningar för år 1876 ....................... 2,000,000:-

Till betalning af den vid 1876 års slut förfallna andelen af 1869 års

statslån .................. 1,000,000: —

För nu äskade anslag till jernvägsbyggnader och

rörlig materiel......... 12,000,000: — 23 203 600-_

Summa 28,233,996: 67.

Summa 28,233,996:6 7.

Den behållning, 4,122,865 Kronor 20 öre, som sålunda är att beräkna hos riksgäldskontoret vid 1876 års slut, kan ytterligare ökas med en viss andel af bankovinsten för år 1874. Och då denna vinst lärer kunna i sin helhet anslås till 2,400,000 Kronor, samt, vid det förhållande att riksbankens reservfond uppnått den derför bestämda summan af 5,000,000 Kronor, högre andel af bankovinsten än en fjerdedel ej torde böra för bankens egna ändamål reserveras, föreslår fördenskull Kongl. Maj:t, att

1,800,000 Kronor af bankovinsten för år 1874 må till riksgäldskontoret aflemnas.

64 Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1815.

Om detta nådiga förslag af Riksdagen bifalles, skalle således ett Sam» mandrag af statsregleringen i sin helhet få följande utseende:

Tillgångar. Utgifter.

a) Statsverkets:

Ordinarie inkomster

för år 1876 .............. 25,917,000: -

Bevillningar för samma

år......... 38,790,000: -

hvartill

härlägges

Allmänna

berillningen 2,800,000: — 41,590,000: — 67,507,000: —

b) Biksgäldskontorets:

Behållning vid 1875 års

början ....................... 358,533: 7 9.

Inkomster under år 1875 25,463,068: 09.

» »> 1876 1.158 320: —

Andel af bankovinsten ... 1,800,000:— 28,779,921:81-

Upplåning.................................. 23,203,600:

Summa 119,490,521:81.

a) Statsverkets:

Tillägg till riksstaten

för år 1875............. 4,104,897: 08.

Utgifter för år 1876:

Ordinarie 57,638,300: - Extra Or-

dinarie 21,916,619: oo. 79,554,919: 60. 83,659,816: 68.

b) Biksgäldskontorets:

Utgifter för år 1875 ... 17,844,628:06.

» » 1876 .... 12,063,211:87. 29,907,839:93.

Behållning ................................... 5,922,865: 20.

Summa 119,490.521: 81.

Utom det att för riksbanken blifvit af bankovinsten reserveradt ett belopp, beräknadt till ungefärligen 600,000 Kronor, uppkommer alltså en behållning, uppgående till ofvanstående summa 5,922,865 Kronor 20 öre, i afseende å användandet hvaraf Kongl. Maj:t förbehåller sig att framdeles afgifva nådigt förslag.

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringen sammanhang egande handlingar skola Riksdagens statsutskott tillhandahållas; Och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

e

G. S. Akerbtelm.

Stockholm 1876. P. A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckare.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

1 Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 30 Oktober 1874,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Carleson,

Hans Excellens Ilerr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loven,

Friherre Akerhielm.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet:

En af förre Vaktknekten vid länsfängelset i Wexiö Sven Gustaf Pettersson i underdånighet gjord ansökning att, sedan Kongl. Maj: t till 1869 års lagtima Riksdag atiåtit nådig proposition om årlig pension för sökanden af 400 R:dr, men Riksdagen beviljat endast halfva beloppet, eller 200 R:dr, hvilken pension Pettersson från och med Februari månad 1870 uppburit, Kongl. Maj:t måtte, enär sökanden sedermera blifvit alldeles blind och derigenom oförmögen att med arbete bidraga till sin och sin hustrus försörjning, i nåder bereda honom förhöjning i den beviljade pensionen till det af Kongl. Maj:t föreslagna belopp, eller 400 R:dr; och har, uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande, Fångvårdsstyrelsen, jemte det Styrelsen redogjort för hvad uti frågan om den Pettersson beviljade pension förekommit, deraf inhemta®, bland annat, att Pettersson, som är född den 80 Juli 1818, från den 13 Bih. till Riksd. Prof, 1875. 1 Sand. 1 Afd, 1

2 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1875,

Oktober 1851 varit anställd såsom vaktknekt vid ofvannämnde länsfängelse samt ordentligt och väl fullgjort de till befattningen hörande åligganden, äfvensom att Pettersson i årlig lön åtnjutit 400 R:dr jemte beklädnadsbidrag 48 R:dr, för egen del underdånigst hemställt, huruvida, med afseende derå att, enligt vid ansökningen fogade prest- och läkarebetyg, Pettersson befinner sig i torftiga omständigheter och numera är behäftad med fullständig blindhet, samt att prisen å alla lifvets förnödenheter under senare åren högst betydligt stegrats, Kongl. Maj:t skulle finna skäligt hos Riksdagen göra nådig framställning om någon förhöjning i det af Riksdagen förut beviljade pensionsbelopp.

På grund af de utaf Fångvårdsstyrelsen åberopade förhållanden samt enär Riksdagen åren 1872 och 1873 i särskilda fall anvisat pensioner till belopp af 400 R:dr åt vaktbetjente, som i sådan egenskap vid fängelserna tjenstgjort ungefärligen lika länge som Pettersson, hemställde Hans Excellens Herr Justitie-statsministern, att Kongl. Maj:t täcktes förordna, att till näst sammanträdande Riksdag skall aflåtas nådig proposition derom, att den Pettersson beviljade pension må varda förhöjd till ett belopp af fyrahundra Kronor årligen.

Hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern sålunda hemställt täcktes, uppå tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll till Finans-departementet öfverlemnas, på det att berörde framställning må vid förslaget till reglering af Nionde Hufvudtiteln iakttagas.

Ex protocollo

Tit. Wilh, Mahn.

Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Prop, N:o 1, om Statsverket 1875.

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departcments-ärenden, hållet inför Hans Majd Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 30 Oktober 1874,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Carleson,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loven,

o

Friherre Akerhielm.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet:

En af Häradshöfdingen i Torna och Bara häraders domsaga m. m. Nils Lilionberg den 13 nästlidne Juni ingifven underdånig ansökning, deruti sökanden anfört, att han medelst nådig fullmakt den 23 Januari 1846 blifvit utnämnd till häradshöfding i Torna, Bara och Harjagers häraders domsaga, med rättighet »att åtnjuta den lön och de öfriga förmåner samma tjenst enligt stat och författningar nu tillkomma, intilldess, i anledning af väckt fråga om förändrad lönereglering för domare och ny fördelning af domsagorne, löneförmånerna framdeles blifva annorlunda bestämda, då de komma att i enlighet dermed utgå»; att, efter det Kongl. Maj:t den 25 November 1851 beslutat reglering af domsagorne i Malmöhus län, sökanden i följd deraf fått afträda Harjagers härad, men tillförsäkrats bostället Råby och hel häradshöfdingelön; samt att, enär således efter sökandens utnämning lönereglering för häradshöfdingarne i länet blifvit beslutad och gått i verkställighet,

4 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1875.

sökanden, som tolkat fullmaktens ordalag så, att han icke skulle vara skyldig att underkasta sig mer än en lönereglering, förty ansett sig förvissad att under sin tjenstetid få tillgodonjuta de löneinkomster, som genom sistberörda nådiga beslut blifvit bestämda; men att genom den af Riksdagen beslutade reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner sökandens inkomster komme att betydligt minskas, livilket skulle åstadkomma en vid sökandens framskridna ålder desto kännbarare rubbning i hans ekonomiska omständigheter, som sökanden vore gift och hade liera oförsörjda barn; anhållande sökanden på sådan grund att, om Riksdagens beslut i löneregleringsfrågan vunne nådig sanktion, honom måtte för hans återstående lifstid beredas ersättning för den derigenom uppkommande minskning i sökandens löneinkomster, till upplysning hvarom sökanden, som sedan 1871 års början haft för ålderdom tjenstledighet, företett af vikarierne utfärdade intyg, utvisande att sökanden under tjenstledigheten åtnjutit icke allenast arrendet af bostället Råby, som med vederbörligt tillstånd blifvit på tjugu år utarrenderadt, utan ock af sportelinkomsterna dels 2,500 R:dr årligen, dels ock hälften af hvad såsom sportler influtit utöfver 7,500 R:dr, hvilken andel utgjort för hvartdera af åren 1871 och 1872 250 R:dr och för 187d ett belopp af 943 R:dr 62 öre, eller i medeltal för hvarje år 481 R:dr 21 öre, så att, om sökandens årliga inkomster af sport-lerna antoges till 2,900 R:dr i medeltal och arrendet för bostället efter medelpris till 0,100 R:dr, sökandens löneförmåner för hvarje af de sednare åren utgjort omkring 6,000 R:dr, i stället för det belopp af 4,500 R:dr, hvartill de efter den senaste regleringens tillämpning komme att nedsättas.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern yttrade, att enligt de beräkningar, som legat till grund för den senaste regleringen af häradshöfdingarnes löneförmåner, skulle Statsverket genom densamma komma att, såvidt den sökanden nådigst anförtrodda domsaga angår, göra en årlig vinst af 3,866 E:dr, dervid dock det hittills med domsagan förenade bostället upptagits till 3,248 R:dr; och som under den tid, sökanden beklädt sitt innehafvande häradshöfdingeembete, reglering i afseende å dermed åtföljande löneförmåner redan i följd af Kongl. Maj:ts beslut den 25 November 1851 egt rum, samt lydelsen af det i sökandens fullmakt intagna vilkor innefattat någon anledning för honom att antaga, det han icke skulle vara skyldig att underkasta sig ytterligare lönereglering, syntes billigt att sökanden, som numera vid den framskridna åldern af sjuttiofem år är urståndsatt att sjelf förvalta domareembetet och således enligt senaste allmänna lönereglering får af domsagans årsinkomster från början af nästa år behålla allenast 4,500 Kronor, varder för sin tjenstetid tillagd ersättning för skilnaden emellan detta belopp och de sökanden under sednare åren tillfallna löneinkomster, hvilka enligt sökandens med företedda intyg styrkta uppgifter uppgått i

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 5

medeltal till omkring 6,000 Kronor. I betraktande häraf hemställde Hans Excellens i underdånighet, att Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig proposition derom, att, med afseende på det anmärkta särskilda förhållandet, Häradshöfdingen Nils Lilienberg må såsom godtgörelse för den genom löneregleringen för honom uppkommande minskning i inkomster tillerkännas för sin återstående tjenstetid ett personligt årligt anslag från allmänna indragningsstaten till belopp af ett tusen femhundra Kronor, att utgå från början af nästkommande år 1875.

Hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern sålunda hemställt behagade, på tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; skolande utdrag af detta protokoll till Finans-departementet öfverlemnas, på det att berörde framställning må vid förslaget till reglering af Nionde Hufvudtiteln iakttagas.

Ex protocollo

Th. Willi. Mahn.

6 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1875.

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-årcnden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 11 December 1874,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Carleson,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Berg,

Friherre Leij onhufvup,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmbr,

Weidenhielm,

Lovén,

Friherre Åkerhielm.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde i underdånighet till Kongl. Maj:t inkomna underdåniga framställningar om förändrad reglering af Öster-Dalarnes och Wester-Dalarnes domsagor samt af de dertill hörande tingslag; och redogjorde Hans Excellens för innehållet af de till ärendet hörande handlingarne, af hvilka inhemtas hufvudsakligen:

Efter förre ordinarie domarens i Wester-Dalarnes domsaga år 1861 ti made frånfälle anhöllo åtskilliga församlingar i domsagan hos Kongl. Maj:t, att domsagan måtte varda fördelad i två sådana, den ena bestående af Wester-Dals fögderi eller Malungs, Lima och Äppelbo tingslag samt Ms, Järna och Flöda tingslag och den andra af Wester-Bergslags fögderi eller Söderbärkes, Norrbärkes och Grangärdes tingslag; hvarjemte samtidigt dermed Lima och Transtrands församlingar, som utgöra ett tingslag med Malungs och Äppelbo socknar, inkommo med underdånig framställning derom att skilda från sistnämnda socknar få bilda eget tingslag med tingsstad vid Lima

JM. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 7

kyrka. Vid underdånig' föredragning- den 28 Januari 1862 af detta ärende fann dock Kongl. Maj:t betänkligt, att under dåvarande förhållanden medgifva delning- af Wester-Dalarnes domsaga, på sätt den blifvit begärd, och ansåg ej eller lämpligt att, så länge domsagan bibehölles vid dess dåvarande område, Lima och Transtrands församlingar blefve från Malungs tingslag skilda, i följd hvaraf Kongl. Maj:t icke lemnade bifall till de derutinnan gjorda framställningar; men emedan åtskilliga olägenheter ej mindre för de rättssökande än för domaren obestridligen föranleddes af domsagans omfång samt kändt vore, att förhållandet vore enahanda inom Öster-Dala mes ännu folkrikare domsaga och det syntes antagligt, att af dessa två till hvarandra gränsande domsagor borde kunna bilda åtminstone tre för domarens aflöning tillräckligt stora jurisdiktioner, anbefalldes Svea Hofrätt, att, då domareembetet i Öster-Dalarnes domsaga blefve till återbesättande ledigt och innan åtgärd lör ledighetens kungörande vidtoges, till Kongl. Maj:t inkomma med förslag till en efter dåvarande förhållanden lämpad reglering af dessa två domsagor, samt att i sammanhang dermed tillika meddela yttrande, huruvida den af Lima och Transtrands socknemän gjorda underdåniga anhållan, om densamma då af dem vidhölles, kunde anses skäligen böra bifallas.

I början af år 1873 blef domareembetet i Öster-Dalarnes domsaga ledigt; och inkom derefter till Kongl. Maj:t ansökning af Mora församling, att följande fyra till nyssnämnde domsaga hörande tingslag, nemligen Mora, Sofia Magdalena och Wenjans, Orsa, Elfdals samt Särne och Idre, måtte få afskiljas till särskild domsaga; varande till stöd för denna ansökning, i anledning hvaraf Iiofrätten undfick föreskrift att i sammanhang med fullgörande af den Hofrätten, på sätt ofvan förmäles, meddelade befallning afgifva underdånigt utlåtande, hufvudsakligen anfördt: att Öster-Dalarnes domsaga, som omfattade Ofvan- och Nedan-Siljans fögderier samt Gagnefs socken af Säters läns fögderi, hade en befolkning af omkring 60,000 personer och ett Ytinnehåll af 134 qvadrat.mil; att af dessa förhållanden påtagligen framginge, att en domhafvande, om ock utrustad med den största arbetsförmåga, icke kunde allena förvalta sitt maktpåliggande embete, utan vore nödsakad att allt emellanåt påkalla biträde af extra domare, för hvilka i de flesta fall befolkningens lynne, talesätt och cfriga egendomliga förhållanden vore alldeles främmande, hvaraf rättsskipningen lede mycket men; samt att, derest ofvannämnde fyra tingslag, hviika utgöra Ofvan-Siljans fögderi och med 22,692 innevånare omfatta öfver 100 qvadratmil, finge bilda särskild domsaga, möjlighet förefunnes att framdeles genom tingslagens förenande till två sådana bereda de rättssökande den stora och önskvärda fördelen af flera tingssammanträden årligen.

I anledning af den sålunda väckta frågan om förändrad reglering af förenämnde två domsagor hafva af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Köp-

8 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.

parbergs län två olika förslag blifvit uppgjorda, deraf det ena i den riktning, som i Kongl. Maj:ts ofvananmärkta beslut antydes eller att af nuvarande domsagorna skulle bildas tre nya, livilka komme att bestå, en af Söderbärkes, Norrbärkes, Grangärdes samt Nås, .Tärna och Flöda tingslaginom Wester-Dalarnes domsaga, en af Malungs, Tama och Äppelbo tingslaginom samma domsaga äfvensom Sårna och .idre, Elfdals, Orsa samt Mora, Soda Magdalena och Wenjans tingslag inom Oster-Dalarnes domsaga och en af återstående tingslagen inom denna domsaga eller Leksands, Äls och Bjursås, Rättviks och Ore samt Gagnefs tingslag. Enligt andra förslaget skulle hvardera domsagan delas i två på det sätt, att de båda fögderierna i Wester- Dalarnes domsaga komme att hvart för sig utgöra en domsaga, samt att af Oster-Dalarnes domsaga Ofvan-Siljans fögderi, som består af Sårna och Idre, Elfdals, Orsa samt Mora, Sofia Magdalena och Wenjans tingslag, blefve afskildt till en domsaga och Nedan-Siljans fögderi, innefattande Leksands, Als och Bj ursås samt Rättviks och Ore tingslag, komme att i förening med Gagnefs inom Säters läns fögderi belägna tingslag bilda en domsaga.

Öfver dessa förslag hafva kommunerna blifvit hörda, hvarvid menigheterna inom Ofvan-Siljans fögderi enhälligt uttryckt den önskan, att de måtte lå bilda särskild domsaga, afskild från öfriga delen af Oster-Dalarnes domsaga, men utan förening med Malungs tingslag. Kommunerna i Nedan- Siljans fögderi hafva i frågan om nyssnämnde domsagas fördelning i tvänne instämt; med kommunerna i Ofvan-Siljans fögderi, under hemställan likväl derjemte: af Bjursås socken, att varda särskildt afsöndrad och förlagd till Kopparbergs tingslag i Falu domsaga; af Rättviks socken, att Ore kommun måtte med Orsa socken i Ofvan-Siljans fögderi förenas till ett tingslag, tillhörande Ofvan-Siljans domsaga; samt af Ore socken, att fortfarande såsom hitintills få med Rättviks kommun utgöra ett tingslag. Gagnets kommun har deremot uttalat sig till förmån för en reglering i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts Befäl 1 ningshafvandes förstanmärkta förslag. 1 Wester-Dals fögderi bar, jemte det Lima och Transtrands kommuner förklarat sig vidhålla sin önskan att få bilda ett särskildt, från Malugns tingslag afskildt domsområde, blifvit af de flesta socknar förordadt, att fögderiet måtte få utgöra en domsaga, hvarifrån dock Säfsnäs socken tillkännagifvit den skiljaktiga åsigt, att Nås tingslag borde i judicielt afseende förblifva förenadt med Wester-Berglags fögderi, samt .Terna socken yttrat, att, om Wester-Dals fögderi ansågs för litet för att utgöra en särskild jurisdiktion, Grandgärdes tingslagborde dermed förenas. Af kommunerna inom Wester-Bergslags fögderi hafva Grangärde och Ludvika ansett fögderiet böra för sig utgöra en domsaga, hvaremot Malingsbo önskat, att Nås tingslag måtte läggas till sistnämnde domsaga samt Norrbärke åter, att nuvarande Wester-Dalarnes domsaga blefve

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 9

oförändrad; och har slutligen Söderbärkes kommun förklarat sig åtnöjas med hvad vederbörande funne i saken lämpligast.

Domhafvanderne i orten, hvilkas yttranden i frågan blifvit likasom Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes samt Hofrättens nedanomförmälda utlåtanden afgifna innan beslutet om reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner fattats, hafva väl på den grund att de då med domsagorna förenade inkomster, efter afdrag för förvaltningskostnaderna, icke skulle vara tillräckliga för aflönande af flere domare än de nuvarande afstyrkt de ifrågastälda förändringarne af domsagornas områden, men tillika yttrat, att domsagornas vidsträckthet och folkmängd syntes påkalla desammas delning, hvilken helst borde ske i enlighet med Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes senare förslag; samt att en sådan reglering ostridigt skulle medföra stora fördelar, såsom, bland annat, att de rättsökande i allmänhet finge kortare väg till domaren, hvilken derjemte i en mindre domsaga dels icke så ofta behöfde för embetsresor aflägsna sig från hemmet och derföre vore lättare att träffa, dels ock mera sällan nödgades anlita biträden för förrättande af ting och andra maktpåliggande embetsgöromål, hvilket skulle lända lagskipningen till fördel; att förhör och urtima ting i konkurser, egodelningsrättssammanträden^ och andra extra förrättningar, h vilka för närvarande i anseende till de långa resor, domhafvanderne derför måste göra, ofta vore förenade med dryga kostnader, skulle för de rättssökande blifva billigare; samt att da de tre tingslagen^ i Wester-Bergslags fögderi utan olägenhet kunde sammanslås till ett, innevånarne såväl i nämnde fögderi som ock i öfriga delen af nuvarande A\estei- Dalarnes domsaga skulle komma i åtnjutande af den snabbare rättsskipning, Kongl. Förordningen den 17 Maj 1872 afser att bereda.

Kongl. Majtts Befallningshafvande har för egen del anfört: att, hvad anginoe Lima och Transtrands socknemäns yrkande att af dessa kommuner måtte° få bildas ett särskildt från Malungs och Äppelbo socknar afskildt tingslag med tingsställe vid Lima kyrka, kunde väl det vidsträckta området af förutnämnde kommuner och det deraf, förnämligast för den vid gränserna mot Wermland och -Norge tillväxande befolkningen, härflytande betydliga afståndet från tingsstället vid Öfver-Malungs kyrka, äfvensom kommunernas folkmängd af omkring 4,000 menniskor innefattat skälig anledning för berörde framställning, men som, derest någon delning af domsagan icke komme att ega rum, tillökningen af ännu ett tingslag måste högst betyd ligt försvåra domare-embetets utöfning i denna vidsträckta domsaga, medelst resor till och från samt förrättandet af åtminstone två lagtima ting om aret, utom förekommande extra förrättningar, samt, för den händelse åter att AYester- Dals fögderi komme att utgöra en domsaga, Lima och Transtrands kommuners utbrytande till särskildt tingslag skulle förhindra en sådan anordning llih. till Riksd. Prot. 1875. 1 Sami 1 Afd. 2

l.i > Bil. N:o 1 till Kongl. Maj;k Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1876.

ai tingssammanträdena, som, i ändamål att åvägabringa en snabbare rättsskipning, enligt Kong]. Förordningen den 17 Maj 1872 skall i domsagor med blott två tingslag införas, fann Kong! Maj:ts Befallningshafvande ifrågavarande framställning icke böra vinna bifall; att, i öfverensstämmelse med hvad de flesta kommunerna yttrat, Kongl. Majrts Befallningshafvande ansåg för lagskipningens behöriga handhafvande och utöfvande inom orten vara af behof påkalladt och ändamålsenligast icke allenast att från nuvarande < Ister-Dalarnes domsaga afsöndrades Ofvan- Siljans fögderis tingslag till en särskild domsaga, utan förening med Malungs tingslag i Wester-Dals fögderi, utan ock att särskilda domsagor bildades af \\ ester-Dals och \\ ester-Bergslags fögderier, helst kommunerna inom hvartdera fögderiet borde kunna utan synnerlig svårighet bibehållas eller förenas till högst två tingslag; samt att med afseende å hvad sålunda blifvit föreslaget Kongl. Maj:ts Befallningshafvande faun afseende icke kunna fästas å de derifrån afvikande särskilda framställningarne af Bjursås, Rättviks, Säfsnäs, ,Järna, Malingsbo och Norrbärkes socknemän.

Då det fortfarande behofvet af en förändrad reglering utaf nuvarande områdena för \V ester- och (hster-Dalarnes domsagor vitsordats såväl al de i ämnet hörda församlingarne med få undantag, som ock af Kong]. Maj:ts Befallningshafvande och domhafvanderne, samt anledningvore att antaga " 1 ° 1 ’ ' ” ' "

böra sättas i Kongl. Maj:t och tande Hofrätten ansett sig, tillgångar ännu ej lörefunnos, böra föreslå, huru delningen skulle ske; och har Hofrätten i detta afseende anfört följande: Genom en delnino- i enliohet med Kongl. Majt:s Befallningshafvandes ofvan först omförmälda förslagskulle väl å ena sidan för statsverket vinnas den fördel att, enär endast en ny domare behof de tillsättas, kostnaderna för delningens åvägabringande i detta fall blefve mindre, men då å andra sidan förekom mc, att den domsaga, som blefve sammansatt af särskilda delar af de nuvarande, skulle erhålla en areal, öfverstigande den Öster-Dalarne för närvarande intager, och således åtminstone i afseende å förstnämnde domsaga qvarstå de olägenheter man genom regleringen velat undanrödja, ansåg Hof-

lätten nu omförmälda delningsförslag icke lämpligen kunna antagas.__

Hvad det andra förslaget anginge, så blefve väl äfven med den deri lhagasatta delning omradena för de båda nordliga domsagorna vidsträcktare än med afseende å innevånarnes beqvämlighet skulle varit ön sk ligt; men oafsedt att i trakter med icke tätare befolkning än de nu ifrågavarande eu sådan olägenhet svårligen torde kunna helt och hållet

att, om den ifrågasatta delningen eljest skulle anses tillgångar till domarenas aflöning skulle af

verket, nödiga Ri ksdagen

afgifvet underdånigt utlåoberoende af den omständighet att sådana

beredas, har

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj.ls Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1875. 11

undvikas, syntes emellertid icke någon af domsagorna blifva större än att befolkningens billiga anspråk på rättsskipningen kunde uppfyllas. Med den sammansättning domsagorna efter sistberörda förslag komme att erhålla, skulle ock, enligt hvad Kong]. Majas Befallningshafvande an ty dt, i de domsagor, deri flera än två af nuvarande tingslagen skulle ingå, dessa utan svårighet kunna sammanslås till åtminstone nämnda antal, hvarigenom innevånarne kunde beredas den fördel af tätare återkommande ting, som i Kongl. Förordningen den 17 Maj 1872 åsyftas. Folkmängden i de nya domsagorna skulle enligt mantalslängderna för år 1873 komma att utgöra i den folkrikaste eller den, som bildades af Nedan-Siljans fögderi med Gagnefs tingslag, 38,819 och i de öfriga dels 23,033, dels 23,158 och dels 24,411. Vid jemförelse häraf äfvensom af det antal mål och ärenden, som enligt tillgängliga uppgifter under senare åren handlagts i de tingslag, hvaraf hvarje domsaga komme att bestå, med hvad i nämnde hänseende förekomme inom andra domsagor, torde det, hvad domarena beträffade, kunna antagas, att göromålen för en hvar af dem blefve temligen afpassade efter de anspråk, som från det allmännas sida borde ställas på deras verksamhet. På grund af det nu anförda finge Hofrätten, under förutsättning att behofvet motsvarande inkomster bereddes de särskilda domarena, föreslå en sådan reglering af Oster-Dalarnes och Wester-Dalarnes domsagor, att hvartdera fögderiet i den sednare domsagan komme att utgöra en domsaga, Ofvan- Siljans fögderi en och N edan-Sil jans fögderi mecl tillägg af Gagnefs tingslag en domsaga.

Hvad slutligen anginge Lima och Transtrands församlingars anhållan att få bilda ett eget tingslag; så enär genom beviljande af denna anhållan den domsaga, hvari nämnde församlingar komme att ingå och som innefattar två hvart för sig särdeles vidsträckta tingslag, blefve beröfvad den otvan antydda förmånen af oftare återkommande ting samt för afhjelpande af den olägenhet, som föranledt ifrågavarande framställning, eller det långa afståndet till tingsstället, möjligen torde erbjuda sig en annan utväg i förflyttningen af tingsstaden, som nu läge temligen långt söderut i tingslaget, till någon närmare midten belägen ort, af- styrkte Hofrätten bifall till församlingarnes omförmälda begäran.

som

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern yttrade härefter:

'De af såväl befolkningen i Öster- och Wester-Dalarnes domsagor af vederbörande myndigheter åberopade förhållandena synas mig

12 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 187,5.

sätta ändamålsenligheten af en delning af nämnda domsagor utom tvifvel; och då något antagligt förslag att af dessa domsagor bilda tre icke kunnat framställas, torde endast det af myndigheterna äfvensom af de flesta menigheterna förordade förslaget att af hvardera domsagan bilda två förtjena att nu komma under öfvervägande. I följd af den under innevarande år skedda regleringen af häradshöfdingarnes aflöningsförmåner skulle emellertid eu delning af Wester-Dalarnes domsaga under nuvarande innehafvares tjenstetid sannolikt ådraga statsverket en utgift, för hvilken icke vunnes motsvarande fördel; och jag tillstyrker derföre i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t, som på de af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och Hofrätten anförda skäl torde finna Lima och Transtrands socknemäns under behandlingen af detta ärende gjorda framställning att få bilda eget tingslag icke böra bifallas, täcktes förklara annan åtgärd i anledning af den ifrågasatta delningen af Wester- Dalarnes domsaga icke böra för närvarande vidtagas, än att Hofrätten anbefalles, att då domare-embetet i nämnde domsaga varder ledigt och innan beslut om ledighetens kungörande fattas, till Eders Kongl. Maj:t inkomma med förnyad underdånig anmälan i förevarande ämne.

Hinder af ofvanuämnde beskaffenhet möta deremot ej för genomförande af den nödiga .regleringen af Öster-Dalar nes domsaga, i hvilken häradshöfdingebeställningen för närvarande icke är tillsatt, t sammanhang med frågan om denna reglering hafva visserligen Rättviks och Bjursås socknemän gjort framställningar om vissa förändringar i nuvarande tingslao-sindel ningen; men då tillförlitlig' utredning om behofvet och lämpligheten af dessa, utaf Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande edstyrkta förändringar icke är åstadkommen, torde samma framställningar böra nu lemnas utan afseende. Under förutsättning således, att rubbning i områdena för de tingslag, som höra till Öster-Dalarnes domsaga, icke sker, samt derjemte att domsagan skall delas på det sätt Hofrätten föreslagit, borde, efter de vid regleringen af häradshöfdingarnes löneförmåner följda grunder och med fästad t afseende ä de af t. f. domhafvanden lemuade uppgifter rörande hittills infiutne sportler och omkostnaderna för domsagans förvaltning, löneinkomsterna bestämmas så-

o o;

lunda, nemligen:

för häradsliöfdingen i den domsaga, som skulle bildas af tingslagen i Nedan-Siljans fögderi jemte Gagnefs tingslag:

lön ......................... 4,500: _

tjenstgöringspenningar.............. 1,800: —

Transport 0,300:

Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 13

Transport 6,300:

hvartill kommer:

förvaltningskostnadsbidrag, till belopp motsvarande sldlnaden emellan beräknade förvaltningskostnader ..................o,200:

och de till betäckande af samma kostnader afsedda sportelinkomsterna,

b vilka .antagits uppgå till omkring . . . 2,800: — 400: — 6,700: -

4,500:

1,600:

för liäradshöfdingen i den domsaga, som lcomme att bestå af de fyra tingslagen i Ofvan-Siljans fögderi:

lön.......................

tjenstgöringspenningar............

förvaltningskostnadsbidrag eller skiluaden emellan beräknade förvaltningsomkostnader 2,500: — ocdi sportelinkomsterna, uppskattade

till omkring................. 1,900: — 600: — 6,700:

Summa Kronor 13,400:

8,900:

Den för häradshöfdingen i Öster-Dalarnes domsaga bestämda aflöning från statsverket utgör lön 4,500 Kronor, tjenstgöringspenningar 3,400 Kronor och förvaltningkostnadsbidrag

1,000 Kronor eller

tillhopa..............................

Domsagans delning skulle således för statsverket medföra en ökad utgift af....................... 4,500:

eller beloppet af en häradshöfdingelön.

I underdånighet tillåter jag mig att på grund af det ofvan anförda hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof föreslå. Riksdagen att i stället för de åt domhafvanden i Öster-Dalarnes domsaga från statsverket nu anvisade aflöningsanslag af tillsammans 8,900 Kronor, a ordinarie stat bevilja:

för häradshöfdingen i Nedan-Siljans domsaga, bestående af Leksands, Åls och Biursås, Rättviks och Ore samt Gagnefs tingslag:

lön................................ 4,500:

tjenstgöringspenningar ...........-......... 1,800:

förvaltningskostnadsbidrag........... • • ■ ■ • • • 400: —

Säger Kronor 6,700: —-

14 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

för häradshöfdingen i 0form-Siljans domsaga, omfattande Mora, Sofia Magdalena och Wenjans, örsa, Elfdals samt Särna och Ldre tingslag:

lön . . ,............................... 4,500: —

tjenstgöringspenningar...................... 1,600: —

förval tningskostnadsbidrag.................... 600: —

Säger Kronor 6,700

Till hvad Hans Excellens Herr .Justi ti c-statsministern sålunda hemställt och föreslagit, och deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde, fann Hans Maj:t Konungen godt i nåder lemna bifall samt förordna att protokollet i detta ärende skulle såsom bilaga åtfölja den nådiga propositionen till 1875 års Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo

Th. Wilh. Mahn.

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1875. 15

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen -uti Statsrådet å Stockholms Slott den 18 December 1874,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Carleson,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Berg,

Friherre LeijonhufVud,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loven,

' o

Friherre Äkerhxelm.

16:o.

Af Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmäldes vidare Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 22 sistlidne September angående rätt för fångvårdens å ordinarie stat uppförda embets- och tjenstemän samt betjente att vid afskedstagande erhålla pension å allmänna indragningsstaten; varande af Styrelsen i skrifvelsen anförd t, att i sammanhang med fråga om uppförande å ordinarie stat af aflöniugen till en del embets- och tjenstemän samt betjente vid fångvården hade Styrelsen i underdånig skrifvelse den 15 April 1862 hemställt, att såväl de uti förslaget till fångvårdens aflöniugsstat med löner uppförde embets- och tjenstemän samt betjente, som ock vissa befattningshafvande af den öf-

16 Bil

N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.

viga personalen, hvars aflöning skulle utgå af fångvårdens förslagsanslag, matte varda berättigade till erhållande af pension å all manna indragningsstaten, Styrelsens personal och kamererarne vid fångvardsinrattniugarne enligt samma grunder, som de för civile tjensteman i allmänhet bestämda, samt öfrige tjensteman och betjente vid fyllda sextio lefnadsår 1 Öfverensstämmelse härmed aflat ock Kongl. Maj:t nådig proposition till Rikets åren 1862 och 1863 församlade Ständer; men med afseende dera att, uppå Rikets åren 1856—1858 församlade Ständers underdåniga_ anhållan att, till

författningar förekommande

;iö tilta j.uvv —--------- — . . — , ,

vinnande af enhet och öfverensstämmelse uti de i spridda

stadgande»,

som

lågo till grund för pen-

sions erhållande, en revision af nämnda författningar måtte företagas, Kongl Makt för detta ärende nedsatt en komité, hvars arbeten sa långt fortskridit ' att, enligt hvad Rikets Ständer antogo, proposition i ämnet med säkerhet vore att förvänta till nästföljande Riksdag, ansago Rikets Ständer förevarande fråga böra uppskjutas, för att behandlas i sammanhang med den allmänna reglering af pensionsväsendet, som förutsattes komma att ega rum. Till följd häraf och clå emellertid någon a man pensionsreglering sedermera icke varit föremål för Kongl. Mayts och Representationens pröfning, hade tvekan uppstått huruvida fångvårdens pa ordinarie stat uppförda embets- och tjenstemän samt betjente voro. lika med andra civila tjenstemän berättigade till pension å allmänna indi agmngsstaten.

För Styrelsen villo det synas att, enligt de rörande pensionsratt g i fn a föreskrifter, ifrågavarande embets- och tjenstemän samt betjente egde en dylik rätt; och i öfverensstämmelse härmed hade ock Styrelsen uti underdånig skrifvelse den 27 December 1870 hemställt, att direktören vic länsfängelset i Falun Carl Östberg, hvilken uppnått en ålder af 65 ar, varit 45 år i statens tjenst och vore till lielsan försvagad, måtte af Kong], Maj:t förklaras berättigad att vid afskedstagandet uppföras å allmänna indragningsstaten till uppbärande af den för tjensteu å riksstat upptagna ordinarie lön. Statskontoret, hvars utlåtande öfver denna hemställan^ infordrades, yttrade i anledning deraf, att det väl syntes som, i ^öfverensstämmelse med de för embets- och tjenstemäns pensionering flan a manna indragningsstaten stadgade allmänna grunder, Ostbeig vok ie

rättigad stat er

att

lalla

ö

lika

med

pension, men

andra civila att, med

embets- och tjenstemän å nämnda afseende å det svar Rikets aren

1862—1863 församlade Ständer, på sätt ofvan förmäles, lemnat å Kongl. Maj:ts framställning om pensiousrätt för fångvårdens embets- och tjenstemän samt betjente, och då frågan om pensionsväsendets ordnande sedermera icke varit föremål för statsmakternas pröfning, samt Kong . Maj:t i sin proposition till 1862 —1863 årens Riksdag funnit nödigt att ni väl i afseende å de fångvården tillhörande embets- och tjensteman,

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 17

hvilkas aflöning vid samma riksdag å ordinarie stat uppfördes, underställa Rikets Ständers bepröfvande frågan om deras pensionsrätt, Statskontoret ansåge sig förhindradt tillstyrka, att den för Östberg sökta pensionsförmån af Kongl. Maj:t omedelbart bifölles, utan hemstälde, att Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition om pensions beviljande åt Ostberg. Dylik proposition aflat Kongl. Maj:t ock till 1872 års Riksdag.

Om, såsom Statskontorets nämnde yttrande föranledde, de vid fångvården å ordinarie stat uppförde embets- och tjensteman skulle varit berättigade till pension från allmänna indragningsstaten enligt de för dylik pensionering i allmänhet gällande grunder, derest icke Kongl. Maj:ts framställning till 1862 och 1863 årens Riksdag i ämnet egt rum, finge Styrelsen fästa Kongl. Maj:ts uppmärksamhet derå, att nyssberörde framställning, som hufvudsakligen afsåg att bereda en del fångvårdens tjensteman en fördelaktigare och mera utsträckt pensionsrätt, än som med de allmänt gällande grunderna i detta hänseende öfverensstämde, icke borde anses hafva förringat eller helt och hållet upphäft den rätt till dylik pensionsförmån, hvaraf tjenstemännen eljest varit i besittning.

Styrelsen, som ansåge sig för närvarande icke böra ånyo upptaga frågan om den mera utsträckta pensionsrätt för fångvårdens tjensteman, hvarom Styrelsens ofvanberörde underdåniga skrifvelse den 15 April 1862 handlade, finge emellertid, till undanrödjande af den obestämdhet, hvari frågan om rätt för fångvårdens å ordinarie aflöningsstat uppförde embets- och tjenstemän till åtnjutande af pension å allmänna indragningsstaten enligt de i detta hänseende gällande allmänna grunder sig befunne, underdånigst hemställa, att, derest Kongl. Maj:t icke skulle finna bemälde embets- och tjenstemän, i likhet med rikets civile embets- och tjenstemän i allmänhet, berättigade till dylik pensionsförmån, Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande Riksdag derom aflåta proposition.

Uti häröfver den 2 i nästlidne Oktober afgifvet underdånigt utlåtande bar Statskontoret andragit, att i öfverensstämmelse med de åsigter, som legat till grund för Statskontorets underdåniga yttrande af den 12 Januari 1871, angående pensionsrätt för Direktören Ostberg, syntes det visserligen Statskontoret, som skulle fångvårdens å ordinarie stat uppförda embets- och. tjenstemän samt betjente vara berättigade att å allmänna indragningsstaten erhålla pension i enlighet med de allmänna grunder, som för civile tjenstemäns rätt till dylik förmån blifvit i författningar ne stadgade; men då frågan om pensionsrätt för fångvårdens embets- och tjenstemän samt betjente, såsom ofvan förmäles, redan gjorts till föremål för Rikets Ständers pröfning, jemväl i den del der- Bih. till Biksd. Prut. isyr,. 1 Sami. 1 Afd. 3

18 Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 18/5.

med endast afsågs sådan rätt enligt allmänna grunder åt Fångvårdsstyrelsens personal m. il., Ii vilkas aflöning å ordinarie stat uppförts, fann, med afseende å det svar Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse den 28 November 1863 meddelat å Kongl. Maj:ts framställning i ämnet och jemväl med hänsyn dertill, att frågan om bemälde Östbergs pensionsrätt blifVit till Riksdagens pröfning hänskjuten, oaktadt han uppfyllt alla de vilkor, hvilka för pensions erhållande från allmänna indragningsstaten blifvit i författningarne föreskrifna, Statskontoret sig böra i det skick, liv ari förevarande fråga sig befunne, underdånigst hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes ånyo göra frågan till föremål för Riksdagens pröfning, medelst aflåtande af nådig proposition derom, att fångvårdens å ordinarie stat uppförda embets- och tjensteman samt betjente måtte förklaras berättigade till erhållande af pension å allmänna indragningsstaten enligt de för undfående af sådan pension i författningarne stadgade allmänna grunder.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern yttrade härefter:

“Frågan om rättighet för fångvårdens tjenstemän att komma i åtnjutande af sådan pensionsförmån, som ofvan omförmäles, var redan vid 1840—1841 årens riksdag föremål för Rikets Ständers pröfning. Kongl. Maj:t äskade nemligen då i nådig proposition, att de vid korrektionsinrättningarne i riket anstälde, med bestämda arvoden försedde tjenstemän måtte förklaras berättigade att, under lika vilkor som statens öfrigc embets- och tjenstemän, åtnjuta pension å allmänna indragningsstaten; och anförde Rikets Ständer till svar härå i underdånig skrifvelse den 29 Mars 1841, att Rikets Ständer insågo billigheten af att de vid fångvården anstälde tjenstemän ocli betjente, hvilkas befattningar i följd af sin natur voro både besvärliga och ansvarsfulla, icke genom den omständighet, att fångväsendet då ännu ej hunnit så ordnas, att de kunnat tillsättas med löner på stat, skulle utestängas från delaktighet uti en alla andra civile tjenstemän och betjente förbehållen rättighet att, då ålder och bräcklighet gjorde dem oförmögne att längre sköta sina tjänster, kunna undfå afsked med bibehållande af sina löneförmåner såsom pension; i följd hvaraf Rikets Ständer funnit sig böra så till vida bifalla den Kongl. propositionen att vissa vid fångvården anstälde och uti 1840 års stater för fem korrektion sinrättningar upptagne tjenstemän och vaktbetjente tillerkändes rättighet att, sedan de minst 10 år tjenstgjort vid sådan inrättning och i öfrigt under samma vilkor, som för civile embets- och tjenstemän redan voro stadgade, uppföras till pensioner å allmänna indragningsstaten, beräknade i allmänhet efter de arvodesbelopp, som uti nämnda stater funnos bestämda.

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1875. 19

Billigheten af att tjenstepersonalen vid fångvården blifver i förevarande afseende lika berättigad med statens öfrige civile embets- och tjensteman ar således af nationalrepresentationen erkänd. Väl har den allmänna regleringen af pensions väsendet, i sammanhang hvarmed enligt Rikets åren 1862—1863 församlade Ständers uttalade åsigt i ämnet den nu föreliggande frågan borde behandlas, ännu ej egt rum och torde ej eller i den närmaste framtiden komma att genomföras; men denna omständighet synes mig desto mindre böra föranleda ytterligare uppskof med afgörande af nämnde, under mer än ett tiotal af år oafgjorda fråga, som det icke kunde vara med statens intresse förenligt, att en talrik, i mödosamma och ansvarsfulla befattningar använd tjenstemannacorps hålles i ovisshet rörande det för dess medlemmars framtid vigtiga spörsmålet, huruvida de, när ålderdom göra dem oförmögne till vidare tjenstgöring, kunna med säkerhet påräkna att för deras återstående lifstid af staten erhålla en mot deras löneförmåner svarande pension. På grund häraf, och med stöd i öfrigt af hvad Fångvårdsstyrelsen och Statskontoret, såsom ofvan förmäles, anfört, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Ma:jt täcktes i nådiga propositionen till instundande Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof föreslå, att fångvårdens å ordinarie stat uppförda embets- och tjensternän samt betjente må förklaras berättigade till erhållande af pension å allmänna indragningsstaten enligt de i sådant hänseende för civile tjensternän i allmänhet gällande grunder”.

Till denna af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Maj;t Konungen lemna bifall; och skidle detta beslut genom utdrag af protokollet meddelas Finans-departementet, för att vid regleringen af utgifterna under Riksstatens Nionde Hufvudtitel iaktta-

gas.

Ex protocollo

Th. Wtlh. Malm.

20 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-är enden hållet inför Hans Ma.j:t Konungen uti Statsrådet å Stockholms Slott den 30 December 1873.

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Carleson,

Hans Excellens Herr statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Berg,

Wennerberg,

Bergström,

F riherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loven,

, ' o

Friherre Akerhielm,

Friherre von Otter.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern anmälde Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 15 innevarande December, hvarmedelst till Kongl. Maj:t öfverlemnats en af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Elfsborgs län till Styrelsen insänd underdånig ansökning af Vaktkonstapeln vid länsfängelset i Wenersborg Anders Olsson Brink att honom måtte vid afskedstagande beredas någon pension; utvisande vid ansökningen fogade betyg, att sökanden är född 1800, sedan den 17 April 1848 varit i fångvårdens tjenst och derunder med nit och pålitlighet fullgjort sina åligganden, samt att i anseende till sökandens höga ålder hans krafter för tjenstens förrättande numera äro förminskade; och har på grund häraf Styrelsen, med tillkännagifvande att sökanden dock under Juli månad innevarande år låtit en mindre förseelse komma sig till last, samt att han vid ofvannämnde fängelse åtnjuter i lön,

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 21

med två ålderstillägg, 600 R:dr och beklädnadsbidrag 50 R:dr äfvensom särskild gratifikation, underdånigst hemstält, huruvida icke Kongl. Maj:t skulle täckas hos nästa Riksdag föreslå Anders Olsson Brink till erhållande å allmänna indragningsstateu af pension till belopp af 300 R:dr, att utgå från och med månaden näst efter den, då han undfinge afsked.

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern hemstälde i underdånighet, att, med afseende å hvad sålunda förekommit, nådig proposition måtte till instundande Riksdag aflåtas derom, att Änders Olsson Brink må berättigas att, från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från vaktkonstapelsbefattningen vid länsfängelset i Wenersborg, å allmänna indragningsstaten uppbära eu årlig pension för sin återstående lifstid af trehundra Kronor.

Denna af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle detta beslut genom utdrag af protokollet meddelas Finans-departementet, för att vid regleringen af utgifterna under Riksstatens Nionde Hufvudtitel iakttagas.

Ex protocollo

C. P. Hagbergh.

32 Bil. N:o 1 titt Konyl. Maj:ts Nåd. Prop. ■N:o 1, om Statsverket 1S75.

Utdraj af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, hållet infor Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet ä Stockholms Slott den .9 Januari 1875,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr J ustitie-statsministern Carleson,

Ilans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Berg,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Wejdenhielm,

Boven,

Friherre Akehhielm,

Friherre von Otter.

Efter erhållen tillåtelse att nu anmäla hvad vid aflåtande af nådig proposition till nästinstundande Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof borde i afseende å regleringen af utgifterna under Riksstatens Andra HufvudtiteJ iakttagas, anförde Hans Excellens Herr Justitie-statsministern:

“Enär löneregleringskomiténs af mig den 18 sistlidne December i underdånighet anmälda förslag angående regleringen af Hofrätternas löneförhållanden afser, bland annat, hvarjehanda ändringar i Hofrätternas arbetsordningar och måste undergå den i 10 § Regeringsformen föreskrifna beredning, innan det må hos Eders Kongl. Maj:t i Statsrådet föredragas, lärer svårligen detta förslag kunna komma under nådig pröfning så tidigt, att Eders Kongl. Maj:ts beslut i ämnet hinner nästa Riksdag delgifvas. Vid sådant förhållande anser jag, att andra förän-

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1. om Statsverket 1875. 2o

dringar uti de å Andra Hufvudtiteln nu uppförda belopp, deruti ingår ett för innevarande år beviljadt anslag af 5.000 Kronor till arvoden åt Krigshofrättens ordförande och militäre ledamöter, icke böra ifrågasättas, än de som i vissa fall innefattas i följande framställningar, nemligen angående

l:o) Svea Hofrätt iiuderh (laude Jnstitiestat

1 följd af den utaf Eders Kongl. Maj:t den 11 sistlidne December beslutade framställning till Riksdagen angående reglering af Öster-Dalarnes domsaga bör anslaget till häradshöfdingarnes löner ökas med 4,500 Kronor.

2:o) Anslaget till fångars vård och underhåll.

I afseende å den del deraf, hvilken utgår såsom bestämdt anslag och omfattar aflöningarne till Fångvårdsstyrelsen och vissa vid fångvårdsinrättningarne anstälde tjensteman och betjente, har Fångvårdsstyrelsen i underdånig skrifvelse den 22 sistlidne September, som torde tillåtas mig att nu föredraga, hemstält, att föreslagna aflöningsstater måtte Riksdagen till godkännande föreläggas och definitivt fastställas.44

Efter att hafva redogjort för innehållet af nämnde skrifvelse, yttrade Hans Excellens vidare:

■‘Då Eders Kongl. Maj:t redan pröfvat hinder för slutligt fastställande af Fångvårdsstyrelsens aflöningsstat förefinnas samt af senaste Riksdag åberopade anledning att vägra definitivt fastställa aflöningarne för omförmälde, vid fångvårdsinrättningarne anstälde tjenstemän och betjente fortfarande är för handen, torde Fångvårdsstyrelsens nyssberörde hemställan icke kunna till någon åtgärd föranleda.

Beträffande aflöningsstaten för förenämnde tjenstemän och betjente vid fångvårdsinrättningarne föreslår Styrelsen, att det enligt 1875 års stat vederbörande tjenstemän tillkommande ålderstillägg, som för innevarande år är upptaget till 13,100 Kronor, men för 1870 beräknats till 14,700 Kronor, matte för nästkommande år anvisas med sistnämnde summa; och under åberopande af att det under byggnad varande strafffängelset å Nya Varf vet vid Göteborg blefve innevarande år fullbordad t och komme att träda i den med detsamma afsedda verksamhet såsom förbättringsfängelse för unga förbrytare, samt att den för derstädes anstälde tjenstemän af förslagsanslaget för fångvården utgående aflöning för närvarande utgjorde:

24 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

för 1 direktör........................Kronor 2,500

1,200

V

11 V

450 1,500 1,500

skrifvarearvode...................

1 kamererare .....................

skrifvarearvode.................. .

1 pastor .......................

1 bevakningsbefälhafvare ..............

hvarjemte direktören och bevakningsbefälhafvaren åtnjöto, den förre 4 och den sednare 2 procent af fängelsets behållna arbetsinkomst och samtliga tjenstemännen boställsrum samt ljus 'och ved, har Styrelsen tillstyrkt, att, med tillämpning af de grunder, som blifvit följda vid upprättandet af den för 1875 godkända aflöningsstaten för tjenstemännen vid öfrige fångvårdsanstalter, samt med indragning af arbetsprovisionen och anslag till tjensteljus, måtte i ordinarie aflöningsstaten för 1876 uppföras: för 1 direktör, lön..............Kronor 3,000: —

skrifvarearvode

., 1 kamererare, lön........

skrifvarearvode

„ 1 predikant, arvode ......

„ 1 bevakningsbefälhafvare . . .

a

v

v

?)

3,500:

1,800

2,000

2,000

tillsammans Kronor 9,300

samt direktören, kamereraren och bevakningsbefälhafvaren förklaras berättigade att komma i åtn jutande af ålderstil lägg, den förstnämnde med 500 Kronor efter fem och lika belopp efter tio års tjenstgöring, äfvensom de två sistnämnde med 300 Kronor efter fem och ytterligare 200 Kronor efter tio års tjenstgöring, allt under enahanda vilkor och bestämmelser, som för tillämpning af innevarande års stat vore för öfrige vid fångvårdsanstalterna anstälde tjensteman föreskrifna.

Hvad Fångvårdsstyrelsen sålunda föreslagit anser jag mig böra i underdånighet förorda och hemställer i sammanhang dermed, att vid affattandet af ifrågavarande aflöningsstat må iakttagas, dels att enär för direktören och bevakningsbefälhafvaren vid straff-fängelset i Warberg blifvit i gällande stat införd den undantagsbestämmelse, att så länge bemälde tjensteman åtnjöto provision af arbetsinkomsten skulle af de för dem uppförda löner, 3,000 Kronor för direktören och 2,000 Kronor för bevakningsbefälhafvaren, utgå endast 2,000 Kronor till den förre och

1,500 Kronor till den senare, men Eders Kongl. Maj:t den 2 sistlidne Oktober förordnat, att, med indragning af arbetsprovisionen, de i staten upptagna lönebeloppen finge under innevarande år till nämnde tjensteman utgå, så bör i följd häraf omförmälde undantagsbestäm-

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Brop. N:o 1, om Statsverket 1875. 25

melse ur staten uteslutas; dels ock att, då vid pröfning den 18 sistlidne December af Fångvårdsstyrelsens underdåniga förslag till de stater, hvilka afse. utgifterna från fångvårdens förslagsanslag, Eders Kongl. Maj:t bifallit Styrelsens framställning, att benämningen af »straff- och arbetsfängelse» för gemensamlietsfängelserna å Långholmen och i Malmö {inge utbytas mot »straff-fängelse», skulle den senare benämningen i ordinarie staten jemväl begagnas.

I enlighet härmed får jag framställa följande förslag till

Aflöningsstat för tjensteman och betjente vid fångvårdsanstalterna.

Straff-fängelset å Långholmen.

1 Direktör och kommendant . . . .

Uppbär derjemte arvode såsom direktör vid Stockholms stads kronohäkte å Långholmen.

Nuvarande direktören majoren m. m. F. M. Berencreutz åtnjuter personel! arvode af 1,000 kronor, som utgår af arbetsinkom-

Löi

3,500 ■

sten vid fängelset.

1.500 Kamererare

Uppbär derjemte arvode såsom redogörare vid kronohäktet å Lång- j holmen.

1 Pastor................|--

Uppbär derjemte arvode såsom predikant vid kronohäktet å I Långholmen.

1 Bevakningsbefälhafvare....... 2,000

Nuvarande bevakningsbefälhafvaren i C. A. Hörnsteinåtnjuterpersonelt j arvode af 500 kronor, som utgår j af arbetsinkomsten vid fängelset, j

Transport 7.000 — Bill. till Iiiksd. Brot. 1875. 1 Samt. 1 Afd.

1,000

450 —

950 ■

500 —

200 -

26 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Transport

Straff-fängelset i Malmö.

1 Direktör...............

1 Kamererare..............

Så länge afskrifningsprocent å proviantuppbörden icke, såsom vid andra straff-fängelser, tillgodokommer kamereraren, åtnjuter lian arvode af 750 kronor, som utgår af förslagsanslaget för' fångvården.

1 Fastor.................

Uppbär derjemte arvode såsom predikant vid länsfängelset i Malmö.

1 Bevaknings befälhafvare.......

Straff- och Arbetsfängelset å Norrmalm.

! 1 Direktör...............

Uppbär derjemte arvode såsom direktör vid Stockholms Stads kronohäkte å Norrmalm.

Uppbär derjemte arvode såsom redogörare vid kronohäktet å

Norrmalm.............

1 Predikant ..............

Uppbär derjemte arvode såsom predikant vid kronohäktet å . Norrmalm och länsfängelset i Stockholms län.

1 Bevakningsbefälhafvare......

Uppbär derjemte arvode såsom bevakningsbefälhafvare vid kronohäktet å Norrmalm.

Transport

19,700,1— 4,000j—| 2,600—|

Bil, N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverleet 1875. 27

28 Bil N:o 1 till Koiujl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverkd 1875.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 29

Transport!

Stockholms studs kronohiikte it Långholuicu.

Direktören vid straff-fängelset. . . . Kamereraren vid dito ....

Predikanten vid dito ......

1 Bevakningsbefälhafvare......

Stockholms stads kronohäkte å Norrmalm.

Direktören vid straff- och arbetsfän-

gelset.................

Kamereraren vid dito.........

Predikanten vid dito.........

Bevakningsbefälhafvaren vid dito . . j

Lön.

Arvode.

jSkrifvarei arvode.

Ålderstillägg.

59,300

1,500

13,000

300 150 1,000 300

6,200

300 Länsfängelset i Carlskrona.

1 Direktör..............• |

Predikanten vid straff-fängelset i Carlskrona..............

1,500

100 Kronohäktet i Carlshamn.

1 Bevakningsbefälhafvare.....

1 Predikant ............

1,300

Länsfängelset i Caimar.

1 Direktör............

1 Predikant............

100 Kronohäktet i YVestervik.

1 Direktör 1 Predikant

Transport j 66,700 —| 29,050|—[ 7,000 —j —|—

1,300

30 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Ålderstillägg.

Bil. N:o 1 till Koncjl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 31

32 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj-M Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1875.

Transport

Länsfängelset i Umeå.

1 Direktör...............

1 Predikant...............

Länsfängelset i Hernösand.

1 Direktör.............

1 Predikant..............

Länsfängelset i Westerns.

! 1 Direktör.............

1 Predikant.............

Länsfängelset i Örebro.

1 Direktör............

1 Predikant............

Länsfängelset i Linköping.

1 Direktör .............

1 Predikant............

Kronohäktet i Norrköping.

1 Direktör...............

Predikanten vid straff-fängelset i Norrköping.............

Lön.

101,000!

1,300

1,500

1,500

1,800

j Ålderstillägg.

Arvode :Skrifvare-, g I arvode.

54,050

11,450

800 —; —

1,000

1,000

200 ■

300]— 300

l.Ooo;-

300 —

--!—i 600.

200 —

100 Summa ; 109,700;—| 60,850; - ] 12,850—] —j.

183,400: —

Om till denna summa af................183 400: _

lägges det beräknade beloppet af ålderstillägget för 1876 eller 14,VoO: _

blir slutsumman uti ifrågavarande aflöningsstat för 1876 Tl98,100f___

Härtill kommer det ordinarie anslaget för Fångvårdsstyrelsen, hvilket, enär någon ändring deruti nu icke Bill. till Biksd. Prot. 1875. 1 Sami. 1 Afd.

34 Bil. No 1 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1875.

Transport 198,100: —

torde ifrågasättas, upptages till samma belopp som i gällande stat eller...........................51,070: —

i följd hvaraf det bestämda anslagd till fångars vård och

underhåll i 1876 års riksstat skulle blifva......... 249,170: —

Vid jemförelse med beloppet af detta anslag i Rikstaten för detta år......................... 238,270: —

visar sig en förhöjnin g för 1876 af............. 10,900: —

Vid tillämpningen af innevarande års aflöningsstat äro fastade följande vilkor och föreskrifter, nemligen:

att den vissa löntagare förut tillkommande rättighet att åtnjuta provision af arbetsinkomsten och anslag af ljus skall upphöra;

att en fjerdedel af innehafvande lön, ålderstillägg och arvode jemte hela skrifvarearvodet, der sådant äfven är anslaget, utgöra tjenstgöringspenningar, som under tjenstledighet icke må tillgodokomma löntagaren;

att för tillträde till ålderstillägg tjenstetiden skall beräknas från början af kalenderåret näst efter det, hvarunder utnämning till tj en sten skett, med iakttagande att för tjensteman, som blifvit transporterad, denna beräkning skall omfatta tjänstgöringen i likartad befattning vid olika fångvårdsanstalter;

att predikant vid straff- och arbetsanstalt, som jemväl utöfvar presterlig tjenstgöring vid läns- eller kronohäkte, ej må dermed förena annan syssla; hvaremot vid sådan straff- och arbetsanstalt, der dylik anordning ej kan ega rum, på särskild pröfning bör ankomma, om innehafvaren af fångpredikantssysslan äfven får bestrida annan presterlig tjenstgöring af mindre omfattning; samt

att i följd häraf och då nuvarande innehafvaren af förenade predikantsbeställningen vid straff- och arbetsfängelset å Norrmalm, kronohäktet derstädes och Stockholms länsfängelse tillika innehar annan ordinarie befattning, de för nämnde beställning i staten uppförda förhöjda löneförmånerna icke må af honom tillträdas, så länge han bekläder annan tjenst;

och synes mig någon ändring härutinnan icke vara behöflig.

På grund häraf hemställer jag i underdånighet att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för ofvan intagna aflöningsstats tillämpning under enahanda vilkor och förbehåll, som för tillämpning af detta års motsvarande stat äro gällande, bevilja den för nästkommande år erforderliga förhöjningen i det bestämda anslaget för fångars vård och underhåll med 10,900 Kronor.

Bil. No 1 till Kongl. Majds Nod. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 35

Förslagsanslaget för fångar.-' vård och underhåll är i innevarande års likasom i 1874 års stat upptaget till 1,400,000 Kronor; men då Eders Kongl. Maj:t funnit nödigt att för sistförflutna år medgifva en utanordning derutöfver till belopp af 125,000 R:dr och de af Eders Kongl. Maj:t pröfvade utgifterna å berörde förslagsanslag för år 1875 beräknats till 1,607,000 Kronor, torde förslagsanslagets belopp för 1876 böra höjas till 1,500,000 Kronor.

Beträffande sådana till föremål under Andra Hufvudtiteln hänförliga behof, som böra anses tillhöra den extra statsregleringen, utbeder jag mig att få göra följande framställningar, nemligen:

a) I öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts uppå Finansdepartementets föredragning den 18 nästlidne December fattade beslut torde Eders Kongl. Maj:t af Riksdagen äska att för nedannämnde ändamål å extra stat föi nästkommande år anvisas enahanda belopp som i sådant hänseende äro för innevarande år beviljade, nemligen:

för tillämpning af ny aflöningsstat för Justitiestat.s-ex-peditioncn 6,800

Kronor, samt

för beredande af dyrtidstillägg för embets- och tjensteman i Justitiekanslers-expeditionen..............Kronor 2,500

Justitierevisions-expeditionen

Svea Hofrätt..............

Göta Hofrätt . ............ •

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge.

Krigshofrätten

Fångvårdsstyrelsen. Vid beviljande af dyrtidstillägg för innevarande år åt detta embetsverks tjenstepersonal har Riksdagen uteslutit generaldirektören i Styrelsen. Enär emellertid sådan löneförbättring blifvit tillerkänd chefer för andra embetsverk, hvilkas ordinarie aflöning motsvarar eller öfverstiger bemälde generaldirektörs, anser jag billigheten fordra att han äfven kommer i åtnjutande af enahanda förmån, till det belopp, som blifvit af Riksdagen i likartade fall bestämdt eller 1,000 Kronor, samt hemställer derföre om aflåtande af nådig framställning till Riksdagen att anslaget

)>

»

22,420

30,500

30,600

14,180

2,209

80.

Transport Kronor 102,409: 80.

36 Bil

N:o 1 till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1875.

Transport Kronor 102,409: 80. ,.,t, åt Fångvårdsstyrelsens embetsoeli tjensteman, hvilket för närvarande är bestämdt

x-*n r? A f* i \ t. r -i n..

till dvrtidstillägg

7,460

till höj dt till. Och skulle

Kronor, varder för nästkommande

ar

8,460:

tidstillägg

embetsverl

således sammanräknade beloppet afdyrat de till Justitiedepartementet hörande för nyssnämnde år blifva .......Kronor T 10,869: 80.

b) för den lagkomité, hvilken med benämning af Nya Lagberedningen" blifvit den 4 sistlidne December förordnad, torde'på 1876 års stat böra uppföras enahanda anslag som på innevarande års stat är till eu lagkomité anvisad! eller 40.000 Kronor.

c) ^ senaste Riksdagar hafva anvisats medel för påbörjandet af atrajf-Jtingebsebyggnader a' Långholmen och i Malmö. Enligt faststälda ^yggnadsplaner erfordras under år 1876 till fortsättningen af fängelsebyggnaden ä Långholmen 175,000 Kronor och till fullbordan af fängelsebyggnaden i Malmö 110,000 Kronor, hvilka belopp följaktligen måste äskas och å 1876 års extra stat böra upptagas.

d) Till fullbordan af det kronohäkte i Ystad, för hvars påbörjande

senaste Riksdag anvisade 50,000 Kronor å innevarande års stat, har il1 ai återstoden af den beräknade byggnadskostnaden blifvit af

fångvårdsstyrelsen begärd med 80,000 Kronor; men då enligt den af Eders. Kongl. Maj:t faststälda byggnadsplan endast 50,000 Kronor antagits böra för sistnämnda år anvisas, och något giltigt skäl att häraf

ifrån afvika icke förekommit, hemställer jag att föir fortsättningen denna byggnad ma äskas för år 1876 enahanda belopp, som för innevarande år blifvit beviljad! eller 50,000 Kronor.

ej 1! ti Eångvårdsstyre Isen,

underdånig

_ skrifvelse den 29 November 1873 anförde bland annat, hurusom vid uppförande af de nya

länscellfängelserna sådana bostadslägenheter för

uuDiauBmgeimeuir ior bevakningspersonalen anordnade, att någon af denna personal lämpligen kunde

icke blifvit

deruti med familj inhysas. Då emellertid vaktmästarebefaltningarne vid dessa fängelser voro af den beskaffenhet, att deras innehafvare i allmänhet icke borde från fängelset sig aflägsna, hade Styrelsen ansett det vara af vigt att söka åt vaktmästare vid ifrågavarande fängelser bereda^ bostadslägenheter af förenämnde beskaffenhet, i hvilket afseende Styrelsen tid efter annan i de ärliga underdåniga förslagen till byggnads- och underhållsarbeten vid läns- och kronofängelserna, i mån som det till vård och underhåll af dessa fängelser anvisade reservatJQäWWjtdug dertill lemna! tillgång, låtit upptaga kostnaden till inred-

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1875. 37

ning i de vid fängelserna befintliga uthus af boningsrum med kök åt vaktmästarne; och hade på sådant sätt dylika lokaler blifvit anordnade vid fängelserna i Calmar, Carlskrona, Ghristianstad, Wenersborg, Wisby, Göteborg, Stockholm, Mariestad och Carlstad. Vid uppgörande af underdåniga förslag till underhållsarbeten vid läns- och kronofängelserna under sistförflutna år, hade dock visat sig att, oaktadt nämnde reservationsanslag från och med samma år utginge med ett från 13,500 Riksdaler till 20,000 Riksdaler förhöjdt belopp, detsamma likväl icke lemnade tillgång till bestridande af kostnaden för beredande af dylika lokaler vid något fängelse, hvilket förhållande jemväl för framtiden torde kunna motses, enär, i mån som fängelsebyggnaderna blefve äldre, större underhållskostnader erfordrades. — På grund häraf och då sedan längre tid tillbaka frågor hos Styrelsen blifvit väckta om beredande af bostads]okaler åt, vaktmästarne vid länsfängelserna i Örebro, Malmö, Westerås, Linköping och Gefle, hemställde Styrelsen underdånigst, om icke Eders Kongl. Maj:t behagade hos Riksdagen göra nådig framställning att vissa fängelsebyggnadsbidrag samt besparingar å extra statsanslag till fängelsebyggnader till sammanräknadt belopp af .12,167 Riksdaler 76 öre finge för ifrågavarande ändamål disponeras; hvarjemte Styrelsen underdånigst föreslog, att i enlighet med ritningar och kostnadsförslag, som blifvit i Styrelsens byggnadskontor uppgjorda, af berörde medel måtte få användas vid fängelset:

1,500

2,000

2,000

samt i Malmö, hvarest tvätthuset icke lämpade sig för dylik inredning, till uppförande på fängelsegården af en mindre byggnad, innehållande två rum och kök för vaktmästaren samt ett rum för vaktkonstaplarne

1,000:

tillsammans R:dr 10,500: — äfvensom Styrelsen anhöll att framdeles få afgifva underdånig framställning om användande i enahanda afseende af återstående 1,667 Riksdaler 76 öre.

I sammanhang med Styrelsens ofvanberörda underdåniga skrifvelse föredrogs inför Eders Kongl. Maj:t Riksdagens i underdånig skrifvelse den 11 sistlidne Maj gjorda begäran, att förenämnda besparingar å extra statsanslag till fängelsebyggnader måtte till Statskontoret aflemnas, för att Riksgäldskontoret tillgodokomma; och behagade Eders Kongl. Maj:t i nådig skrifvelse den 29 i samma månad anbe-

38 Bil. N:o 1 till Kungl. Maj-.ts Nåd. Ihop. N:o 1. om Statsverket 1875.

falla Fångvårdsstyrelsen att till Statskontoret inbetala hela den å ofvanomförmälda anslag och byggnadsbidrag befintliga behållning, men tillika förklara, det Styrelsen egde att till Eders Kongl. Maj:t inkomma med förnyad underdånig framställning angående beredande af erforderliga bostäder åt vaktmästarne vid vissa länsfängelser.

Med anledning häraf har Styrelsen uti underdånig skrifvelse den 10 sistlidne November ånyo anmält detta ärende samt dervid hemställt, om icke Eders Kongl. Maj:t behagade i nådig proposition föreslå nästa Riksdag att för ifrågavarande ändamål anvisa följande kostnadsbelopp, nemligen:

till inredning af två rum och kök i tvätthuset

Örebro i Gefle i Westerås i Linköping af inredas ett re-

vid länsfängelset i Kronor 1,000: —

till d:o d:o d:o

till d:o d:o d:o

för tillbyggnad vid länsfängelset tvätthuset, uti hvilket jemväl skulle

servhäkte med vaktrum..................

samt för uppförande af en ny byggnad jemte uthus vid länsfängelset i Malmö, hvarigenom skulle beredas bostad åt vaktmästaren och tre gifta vaktkonstaplar

2,500 1,700

5,200:

10,000:

Summa Kronor 20,400:

Med öfverlemnande af ritningar och kostnadsförslag till ifrågavarande byggnads- och inredningsarbeten, har Styrelsen såsom anledning dertill, att dess förut afgifna underdåniga förslag i detta ämne upptagit ett belopp af endast 10,500 Kronor eller 9,900 Kronor mindre än det nu framställda, anfört:

att, enligt hvad Styrelsens byggnadsintendent upplyst, stegrade arbetslöner och varupriser påkallade en förhöjning i de förut beräknade kostnaderna för byggnadsarbetet i Gefle med 500 Kronor och i Westerås med 200 Kronor;

att östra stamjernbanans öppnande för trafik föranledde sådan förändring i fångtransporterna, att vid länsfängelset i Linköping erfordrades ett reservhäkte, hvilket jemte ett vaktrum lämpligen kunde erhållas uti den lokal i tvätthuset, som förut varit afsedd till vaktmästarebostad, hvaremot sådan bostad skulle beredas derigenom att nämnde hus tillbyggdes; och att denna förändrade anordning medförde en tillökning af 3,200 Kronor i den förut till 2,000 Kronor beräknade kostnaden; samt

att då enligt förra förslaget vid länsfängelset i Malmö skulle, emot eu kostnad af 4,000 Kronor, å fängelsegården uppföras en mindre

Bil. N:o 1 till Kong!. Maj:t$ Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 39

byggnad, innehållande två ruin och kök för vaktmästaren samt ett rum för vaktkonstaplarne, men det vore af synnerlig vigt, att några af de vid detta fängelse anstälda konstaplar, h. vilka med inskränkta lönetillgångar för närvarande måste emot dryg betalning förhyra bostadslägenheter för sig och sina familjer pa långt afstånd från fängelset,

1,1 ef vo med bostäder vid detsamma försedda,. hade, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande v i länet förordat, förslaget blifvit sålunda ändradt, att utoro^ fängelsegården skulle uppföras en byggnad af erforderlig storlek för beredande af bostäder åt vaktmästaren och tre gitta vaktkonstaplar äfvensom föi inredande af tvätt- och bagarstuga, genom hvilken förändring den beräknade kostnaden komme att höjas med G,000 Kronor.

Slutligen har Styrelsen, med afseende å angelägenheten deråt att ifrågavarande bostäder åt bevakningspersonalen blefve, så fort ske kunde, till begagnande upplatna, hemställt, att de anslag, som i sådant hänseende kunde varda beviljade, matte anvisas att utgå under innevarande år.

Uti infordradt underdånigt utlåtande har Ofvenntendentsembetet förklarat sig icke hafva funnit något att erinra vid de af Fångvårdsstyrelsen insända förslagen.

Med afseende å hvad i berörde hänseende blifvit anfördt och upplyst anser jag mig böra i hufvudsaken understödja Fångvårdsstyrelsens förslag; och då, äfven om de erforderlig^ medlen blifva anvisade att utgå, icke såsom Styrelsen hemställt under innevarande år, utan först det nästkommande, det ändock genom lämpliga anordningar bör låta sig göra att inom en jemförelsevis kort tid fä byggnadsarbetet afslutadt, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes för ifrågavarande ändamål al Riksdagen äska beviljande på extra stat för år 1876 af ett anslag till belopp af 20,400 Kronor.

f) Landsköfdingeembetet i Wester-Norrlands län har i underdånig skrifvelse den 30 September 1873 gjort framställning om uppförande af ett nytt kronohäkte i Sundsvall.

Redan i underdånigt memorial den 16 Juni 1865 väckte Fångvårdsstyrelsen fråga derom och anförde i sådant hänseende, att. inom fängelserna i de norra orterna hade brist på utrymme ofta visat sig och föranledt försändningar af straffångar till cellfängelser i andra orter, och bland städerna i de norra länen vore det företrädesvis Sundsvall, hvarest ett nytt kronocellfängelse vore af behofvet påkalladt. Dels hade efter den på senare åren yppade tillväxt i antalet af sådana straffångar, som borde i cellfängelse undergå sitt straff, länsfängelset i Hernösand visat sig vara för länets behof otillräckligt, och dels före-

40 Bil N:o 1 Ull Kong/. Maj.ls Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.

komme i afseende på Sundsvall särskild! att, enligt hvad Eders Kongl Mapts Befallningshafvande tillkännagifvit, brott och förseelser derstädes oe l i trakten deromkring mera än i andra orter inom länet föröfvades.

oundsvatl hane ock tomt funnits ett såsom kronohäkte begagnadt gemensamhetsfäiigelse, men detta lör ransakningsfångar olämpliga och

lor längeisestrafls undergående oanvändbara häkte hade år 1863 blifvit /indraget.

Emellertid framstäldes sedermera förslag jemväl om uppförande ai ett nytt kronohäkte i staden Hudiksvall. T enlighet med KonM Maj:ts proposition beviljade Rikets åren 1865-1866 församlade Stähider erforderligt anslag för sådant häkte i någondera af förenämnde stader; och efter det Kongl. Maj:t anbefallt Fångvårdsstyrelsen att afgifva éornyadt yttrande och utredning i fråga om valet af Hudiksvall eller l un dsvall såsom plats för ny cellfängelsebyggnad, tillstyrkte btyre sen, i underdånigt memorial den 11 Maj 1866, på anförda grunder fängelsets _ uppförande i Hudiksvall, dit det ock blef förlagdt.

I ofvananmärkta underdåniga skrifvelse yttrar Landshöfdingeembetet, att behofvet af ett cellfängelse i Sundsvall årligen blifvit allt mera oafvisligt. Utom det att länsfängelset i Hernösand visat sig vara för ändamålet alldeles otillräckligt, hvadan ook fångar till större ® er nuuc re årligen måst flyttas till andra fängelser, tillväxte

ransporten af fångar från Sundsvall i en högst oroväckande grad. Sålunda hade under loppet afår 1872 från nämnde stad till länsfängelset afsandts 196 personer för undergående af fängelse vid vatten och bröd (i de flesta fall ålagdt såsom förvandlingsstraff för böter för fylleri) och antalet af dylika fångar uppgick under de nio första månaderna

m mn18?0 tJ "01: NaFou förändring till ett bättre i detta sorgliga or lallande vore beklagligen icke att förvänta, utan kunde man tvärt om förutse att i samma mån som rörelsen och folkmängden i och omrmg oundsvall med derinvid belägna många och betydliga sågverk a vaxte, antalet förbrytelser såväl af ofvan antydda art, som af gröfre beskaffenhet komme att ökas. '

Vid sadant förhållande och då de ständiga fångtransporterna från oundsvall voro, oberaknadt andra olägenheter, förenade med högst be- /f g'a «mk(jstnader för Kronan, hemställde Landshöfdingeembetet, att cl,s ^ong . Maj.t behagade till Riksdagen aflåta nådig proposition oni beviljande af erforderliga medel för uppförande af ett kronohäkte i Oundsvall innehållande minst 34 celler jemte ekonomibyggnad • och ofverlemnade Landshöfdingeembetet tillika utdrag af det hos stadsfullmäktige i Sundsvall den 25 Augusti 1873 hållna protokoll, enligt hvdket stadsfullmäktige beslutat, dels att upplåta tjenlig tomt för häk-

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1875. 41

tet, med vilkor att utrymme deri bereddes för stadens ransakning^-, polis- och bysättningsfångar, dels ock att å stadens vägnar åtaga sig att efter räkning betala stadsfångarnes underhåll enligt för Kronans fångar faststäldt pris och dessutom för fångvården i öfrigt årligen erlägga 300 Riksdaler.

Sedan medelst nådig remiss Fångvårdsstyrelsens underdåniga utlåtande i ärendet blifvit infordradt samt Styrelsen i anledning häraf anmodat Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande föranstalta att erforderlig tomt till häktet blefve utsedd samt af sakkunnig person till grunden undersökt och ä karta affattad, hafva, enligt till Styrelsen insända och med underdånig skrifvelse den 1 nästlidne December öfverlemnade handlingar, stadsfullmäktige den 4 November 1873 fattat beslut att till byggnadsplats för häktet skulle af kronolotterna nedom Fabrikören N. G. Linderbergs gjuteri emellan jernvägsspåret och byggnadstomterna på väderqvarnsbacken kostnadsfritt upplåtas så stor rymd, som Fångvårdsstyrelsen ansåge för ändamålet erforderlig; och har den sålunda upplåtna platsen, hvilken är belägen i stadens vestra del, qvarteret Mästaren, och blifvit af Ingeniören P. G. Sundius, enligt honom meddeladt uppdrag, undersökt, uppmätt och å karta lagd, dervid befunnits hafva ett högt och sundt läge samt utgöra inom byggnadslinierna i areal 49,600 qvadratfot; i anseende hvartill Sundius tillstyrkt häktets uppförande å denna plats.

För egen del har Fångvårdsstyrelsen vitsordat, att ifrågavarande fängelse vore af synnerligt behof påkalladt samt, med förmälan att Styrelsen ansett detsamma icke fullt motsvara det dermed åsyftade ändamålet med mindre det komme att innehålla flere celler än Landshöfdingeembetet föreslagit, öfverlemnat i Styrelsens byggnadskontor uppgjorda ritningar och kostnadsförslag, enligt hvilket fängelsebyggnaden med 53 celler, ekonomi-, bonings- och ransakningsrum samt uthus, stängselmur m. m. beräknats medföra en kostnad af 174,000 Kronor; och har Styrelsen' i underdånighet hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes bifalla att, i öfverensstämmelse med samma ritningar och förslag, emot livilka Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och öfriga vederbörande icke skulle haft något att erinra, ett nytt kronohäkte i Sundsvall finge uppföras, samt hos Riksdagen göra nådig framställning om anvisande af dertill erforderliga medel, nemligen under första byggnadsåret till grundläggning och upphandling af materialier

40,000 Kronor, under andra året till hufvudbyggnadens uppförande och takbeläggning 80,000 Kronor samt under tredje året till byggnadens inredning och fullbordande samt till uthus och stängsel m. m. 54,000 Kronor.

Bih. till Riksd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd.

42 Bil. N:o 1 till Kongl. Mapts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 187b.

Uti afgifvet underdånigt yttrande har Ofverintendentsembetet förklarat sig vid granskning af ifrågavarande ritningar och kostnadsförslag ej hafva funnit skål till anmärkning.

Med afseende å hvad Landshöfdingeembetet samt Eångvårdsstyrelsen i omförmälda måtto anfört, finner jag mig böra förorda Styrelsens förevarande förslag, och tillstyrker således Eders Kongl. Maj:t, att af Riksdagen begära att den, med antagande såväl af Sundsvalls stads anbud af tomtplats för ifrågavarande fängelse som ock af öfriga utaf staden, såsom ofvan förmäles, utfästa vilkor, måtte till uppförande å nämnde tomtplats af ett nytt kronohäkte, afsedt jemväl till stadshäkte, med 53 celler, jemte nödiga ekonomilokaler samt uthus m. m. bevilja 174,000 Kronor samt deraf till en början för 187(5 anvisa ett belopp af 40,000 Kronor.»

Hvad Hans Excellens Herr Justitie-statsministern sålunda hemstält och föreslagit, och deruti Stats- Rådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen till alla delar bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll till Finans-departementet expedieras, för behörigt iakttagande vid upprättandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående Statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo Th. WiTh. Malm.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1875.

Bil. N:o 2 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1875. I

Utdrag af Protokollet öfver Utrikes-Departements-ärenden, hållet inför Hans Maja Konungen i sammansatt Svenskt och Norskt Stats-Kåd å Stockholms Slott den 18 December 1874,

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern Carleson.

Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Björnstjerna, Hans Excellens Norske Herr Stats-Ministern Kierulf,

Statsråden: Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Lovén,

o

Friherre Akerhielm,

Segelcke,

Holmboe.

Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena anförde derefter i underdånighet följande:

»De Förenade Rikenas utrikes-budget för år 1875 upptager under titeln »Diplomatiska utgifter» en summa af 628,100 kronor. Någon nedsättning deruti anser jag ej kunna ifrågakomma under en tid da lefnadskostnaderna är o i de flesta länder mer än någonsin stegrade, utan far i underdånighet föreslå att anslaget bibehålies till beloppet oförändradt och med samma fördelning som hittills de båda Rikena emellan.

Vid utgiftsstatens uppgörande har jag sökt, inom nuvarande tillgångar, bereda väl behöfliga mindre löneförbättringar åt tre af de lägst aflönade legationssekreterarne äfvensom åt militär-attachéerna vid Beskickningarna i Berlin och Paris.

I »beräkningen öfver Sveriges och Norges diplomatiska utgifter för år 1876» hafva följaktligen blifvit uppförda nedanstående löneförhöjningar:

till Legationssekreteraren » »

» »

» Militärattachén

» »

1 Bih. till Riksd. Prot. 1875. l:a Sami. l:a Afd.

2 Bil. N:o 2 a till Kongl. Maj:t,s Nåd. Proposition N:o l om Statsverket 1875.

Kostnaden härför betäckes genom nedsättning: å Ministerstatens pensionsstat med ett genom dödsfall ledigblifvet belopp af 2,000 kronor.

å anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter med..................... 3,000 »

Summa 5,000 kronor.

Ehuru sistnämnda anslag redan i 1875 års budget blifvit förminskadt med 8,400 kr. och utgifterna å detsamma merändels utgått till högre belopp än det i »beräkningen» upptagna, motser jag ingen olägenhet af den nu föreslagna ytterligare nedsättningen deruti, under förutsättning att de besparingar, som redan förefinnas eller å budgeten framdeles uppstå, få fortfarande såsom hittills användas till bristens fyllande, hvilket är så mycket mer af behofvet påkalladt, som utgifterna under denna titel äro till beloppen i hög grad vexlande och ej kunna på förhand beräknas, hufvudsakligen till följd deraf, att »ekiperingspenningar» och »utomordentliga beskickningar» derunder ingå, hvilka det ena året erfordra ganska betydliga utgifter, men ett annat år kunna helt och hållet eller till största delen inbesparas.

Ofvanstående äro de enda förändringar som i budgeten för Diplomatiska utgifter blifvit föreslagna.

För Konsulsstaten har blifvit beräknadt samma kontanta bidrag af statsmedel, som sedan flera år utgått med 100,000 kronor från Sverige och 120,000 kronor från Norge eller inalles 280,000 kronor.

Till behofvens fyllande påräknas i 1875 års budget af lästafgifter i Stor-Britannien och Irland en inkomst af 92,000 kronor. Den öfver all förväntan hastiga tillväxten i de Förenade Rikenas sjöfart på nyssbemälda land under de sist förflutna åren har medfört en motsvarande tillökning i inkomsten af lästafgifter derstädes, hvilken ntgjorde

år 1870................................. £ st. 4,161. 17. —

» 1871............................... » 4,485. 5. «.

» 1872................................. » 4,878. is. t>.

» 1873................................. » 5,792. i. i.

För år 1874 lofvar den att uppgå till fullt samma belopp, som år 1873, ehuru summan ej kan med noggranhet beräknas innan redogörelser inkommit från de talrika vicekonsulaten.

Om än förutsättas måste att lika gynsamma år för sjöfarten ej alltid kunna påräknas, som de båda sistförflutna, hvilka varit utmärkta genom en särdeles betydlig utförsel af de Förenade Rikenas förnämsta alster, jemte ovanligt lyckliga handelsförhållanden i öfrigt, hyser jag likväl ingen betänklighet att beräkna inkomsten af lästafgifterna till i det närmaste hvad den under år 1873 inbringat, eller till 100,000 kronor, hvilket med 8,000 kronor öfverstiger det i budgeten för år 1875 upptagna belopp. Den brist som under ett eller annat mindre gynsamt år deruti uppstår, lärer utan svårighet kunna betäckas af sådana redan befintliga eller framdeles uppstående besparingar som i detta ändamål torde böra för Konsulsstatens behof reserveras.

Stegrade lefnadskostnader i de flesta länder hafva gjort de ringa inkomster, som de Förenade Rikenas konsuler af tjensten i allmänhet kunna påräkna alltmer otillräckliga,

Bil. N:o 2 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1875. 3

hvaraf följden varit, att från många konsulat ansökningar inkommit dels om löneförhöjningar, dels om bidrag till kontorsomkostnader.

Efter noggrann pröfning hafva några sådana ansökningar blifvit under årets lopp bifallna, medan andra åter äro oafgjorda under afvaktan på vederbörande myndigheters utlåtande.

För de utgifter, som af denna anledning kunna finnas nödiga, äfvensom med beräkning af den ökade kostnad ett länge ifrågasatt aflönadt Generalkonsulats uprättande i Havre skulle medföra, sedan platsen numera genom förre innehafvarens död blifvit ledig, har i beräkningen öfver Konsulsstatens utgifter ett belopp af 10,350 kronor blifvit uppfördt såsom till nya utgifter reserveradt.

De förändringar i öfrigt, som å denna stat blifvit, på grund af redan fattade Nådiga

Beslut, vidtagna och i budgeten för år 1876 uppförda, äro:

Okad utgift:

Förhöjdt anslag till kontorshyra för Generalkonsulatet i Alexandrin............... 1,200 kronor.

Till kontorsbidrag för Konsuln i Neapel............................................................ 2,000 »

Vid Generalkonsulatet i London hafva, med afseende å de betydligt ökade och särdeles trägna göromålen, personliga löneförbättringar blifvit beviljade:

åt Kanslisten från 4,800 kronor till 6,400 kronor eller med 1,600 kronor samt åt Kontorsskrifvaren från 2,700 kronor till 3,200 kronor eller med 500 kronor.

Pension till aflidne Vicekonsuln i Newcastle Hambro’s enka har blifvit beviljad med...................................................................................................... 400 kronor.

Minskad utgift:

Vid inträffad ledighet har på Malta en Konsul utan arvode blifvit tillsatt,

hvarigenom inbesparats ett till samma Konsulat hittills utgående anslag af 8,000 kronor. Slutligen får jag föreslå att anslagen såväl till de Diplomatiska utgifterna som till Konsulsstaten ställas till Eders Maj:ts disposition med samma rätt till deras användande och under samma vilkor som hittills.

I anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, hemstälde Herr Stats-Ministern, det K. Maj:t behagade inhemta Dess Norska Regerings utlåtande öfver det förslag till Utrikesbudget för de Förenade Rikena, som med dertill hörande beräkningar finnes detta protokoll bilagdt;

Till hvad Herr Stats-Ministern sålunda hemställt, behagade Hans Maj:t Konungen, jemlikt öfriga Statsrådsledamöters underdåniga tillstyrkande, i Nåder lemna bifall.

Ex protocollo

C. Snoilshj.

4 Bil. N:o 2 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1875.

Utdrag af Protokollet öfver Utrikes-Departements-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt Svenskt och Norskt Stats-Kåd å Stockholms Slott den 8 Januari 1875.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern Carleson,

Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Björnstjerna, Hans Excellens Norske Herr Stats-Ministern Kierulf,

Statsråden: Berg,

Wennerberg,

Bergström,

Frih. Alströmer,

Weidenhielm,

Loven,

Frih. Akerhielm,

Frih. von Otter,

Segelcke,

Holmboe.

Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena föredrog Kongl. Norska Regeringens underdåniga betänkande af den 31 nästl. December öfver de i sammansatt Svenskt och Norskt Statsråd den 18 i samma månad af Herr Stats-Ministern framlagda förslag till de Förenade Rikenas Utrikes-budget för 1876 med dertill hörande beräkningar och hemställde i underdånighet att, enär Kongl. Norska Regeringen icke vid samma förslag och beräkningar gjort någon anmärkning, Kongl. Maj:t måtte i nådig proposition till Sveriges Riksdag och Norges Storthing äska de summor, som å detta protokoll bilagda förslag till de Förenade Rikenas Utrikes-budget finnas uppförda, att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet äfvensom med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills.

Hans Maj:t Konungen behagade, med bifall härtill och jemlikt Statsrådets underdåniga tillstyrkande, i nåder besluta att härhos bilagda förslag till de Förenade Rikenas Utrikes-budget för år 1876 i vanlig ordning lägges till grund för de propositioner, som skola för nästinstundande statsregleringsperiod till Svenska Riksdagen och Norska Storthinget aflåtas.

Ex protocollo

C. Snoilsky.

Bil. N:o 2 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o l om Statsverket 1875. 5

Sveriges och Norges gemensamma Utrikes-budget för år 1876.

I. Diplomatiska utgifter:

Sverige. Norge. Tillsammans.

1. Stats-Ministern för Utrikes Ärendena .................... 24,000. ■ 24,000.

2. Utrikes-Departementets Expedition.......................... 28,565. 11,735. 40,300.

3. Ministerstaten ........................................................ 340,900. 152,300. 493,200.

4. Militär-Attachéer ..................................................... 8,400. 3,600. 12,000.

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter............ 41,500. 17,100. 58,600.

Summa kronor 443,365. 184,735. 628,ToÖ.

II. Konsulsstaten:

1. Utrikes-Departementets Expedition.......................... 7,000. 4,450. 11,450.

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner 143,500. 108.400. 251,900.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter............ 9,500. 7,150. 16,650.

Summa kronor 160,000. 120,000. 280,000.

Sveriges Utrikes-budget (Svenska Riksstatens Tredje Hufvudtitel) för år 1876.

I. Diplomatiska utgifter:

1. Stats-Ministern för Utrikes Ärendena ..................................................... 24,000.

2. Utrikes-Departementets Expedition.......................................................... 28,565.

3. Ministerstaten........................................................................................ 340,900.

4. Militär-Attachéer.................................................................................... 8,400.

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter............................................ 41,500.

Summa kronor 443,365.

II. Konsulsstaten:

1. Utrikes-Departementets Expedition......................................................... 7,000.

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner................................. 143,500.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter............................................. 9,500.

Summa kronor 160,000.

6 Bil. N:o 2 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1875.

hvartill ytterligare komma utgifter som bestridas af svenska statsverket allena:

Till underhåll af Svenska Kronans egendom i Konstantinopel:

Årliga brandförsäkringsafgifter.............................................................. 1,530.

Öfriga underhållsafgifter i allmänhet...................................................... 2,670. 4,200.

Till underhåll af svenska kyrkan i London L. St. 100 eller ä kr. 18 ..................... 1,800.

Summa kronor 6,000.

Norges Dtribes-budget för år 1876.

I. Diplomatiska utgifter:

1. Utrikes-Departementets Expedition............................................................ 11,735.

2. Ministerstaten............................................................................................. 152,300.

3. Militär-Attachéer........................... 3,600.

4. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter............................................. 17,100.

Summa kronor 184,735.

II. Konsulsstaten:

1. Utrikes-Departementets Expedition.................. 4,450.

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner ......... 108,400.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter............................................ 7,150.

Summa kronor 120,000.

Beräkning öfver Sveriges och Norges Diplomatiska utgifter för år 1876.

Kronor.

1. Stats-Ministern för Utrikes Ärendena........................................................... 24,000.

2. Utrikes-Departementets Expedition............................................................... 40,300.

3. Minister staten:

a. Traktamenten:

Beskickningen i Athen:

Chargé d’Affaires.......................................................................... 2,000.

Beskickningen i Berlin:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire... 45,000.

Legationssekreterare ...................................................... 6,000. 51,000.

Beskickningen i Bryssel och Haag:

Ministerresident.............................................................................. 18,000.

Transporteras 71,000. 64,300.

Bil. N:o 2 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1875. 7

Transporteras 2,500. 569,500.

8 Bil. N:o 2 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport 2,500. 569,500.

b. Möblers anskaffande och underhåll, inköp af böcker och kar-

tor, frakt m. in. .................................................................. 1,500.

c. Prenumeration å tidningar och journaler.................................... 1,500.

d. Telegrafporto......................................................................... 7,000.

e. Postporto................................................................................... 6,000.

f. Ekiperingspenningar............................................ 10,000.

g. Vexelkostnader.......................................................................... 500.

h. Beskickningarnes extra utgifter................................................. 5,000.

i. Rese- och kurirkostnader........................................................... o,000.

/c. Utomordentliga beskickningar och tillfälliga uppdrag ............... 5,000.

l. Hemliga utgifter.......................................................................... 14,000.

m. Diverse utgifter ........................................................................ 600. 58,600.

Summa kronor 628,100.

Beräkning öfver Konsulsstatens inkomster ock utgifter för år 1876.

Inkomster:

Sveriges kontanta bidrag.................................................

Norges kontanta bidrag ;................................................

Lästafgifter i Storbritannien och Irland, hvilka utgjort:

år 1871 af Svenska fartyg.........

af Norska fartyg ........

år 1872 af Svenska fartyg........

af Norska fartyg .........

år 1873 af Svenska fartyg.........

af Norska fartyg ........

beräknas approximativt: af Svenska fartyg till. af Norska fartyg till .

£ 879; 9; 6.

» 3,605; 1(1; 0. 4,485; 5; 6.

£ 1,033: IG; 11.

» 3,845; 1; 3. 4,878; 18; 2.

t 1,315; 13; 11.

^4,476; 10; 2. 5,792; 4; 1.

Summa kronor

Kronor.

160,000.

120,000.

22,000.

78,000.

380,000.

Utgifter:

Kronor.

1. Departementets Expedition:

Bidrag till Utrikes-Departementets aflöning...................................................... 11,451

2. Konsulernas aflöning, expektanslöner och pensioner:

a. Traktamenten, anslag till kontorshyra och skrifvare-

hjelp samt personliga ersättningsbelopp: __

Transporteras 11,450.

Bil. N:o 2 b till Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1875. 9

Tranport

Konsuln i Archangel, traktamente................................. ' 8,000.

anslag till kontorshyra m. m. ................................. 2,000. 10,000.

Generalkonsuln i Helsingfors, traktamente..................... 8,000.

anslag till kontorshyra m. m. .................................... 2,000. 10,000.

Generalkonsuln i Köpenhamn, traktamente .................. 4,000.

personliga ersättningsbelopp....................................... 8,800. 12,800.

Yice Konsuln i Helsingör, traktamente ...................................... 2,000.

Generalkonsuln i Hamburg, traktamente........................ 8,000.

anslag till kontorshyra m. m. .................................... 2,000. 10,000.

Konsuln i Kiel, anslag till kontorshyra m. m.............................. 4,000.

Konsuln i Lybeck, personligt arfvode............................. 1,000.

anslag till kontorshyra m. m. .................................... 3,000.

personlig ersättning..................................................... 300. 4,300.

Konsuln i Rostock, personligt anslag............................. 400.

anslag till kontorshyra m. m. .................................... 3,000. 3 400.

Yice Konsuln i Nieuwediep, anslag till kontorskostnader............ 900.

Generalkonsuln i London, traktamente ........................ 24,000.

anslag till kontorshyra och expenser ........................ 11,100.

Vice Konsuln i London, ................................................ 14,000.

öfriga kontorspersonalen........................................... 16,800. 65,900.

Vice Konsuln i Newcastle, traktamente ........................ 8,000.

anslag till kontorshyra och skrifvarehjelp.................. 4,000. 12,000.

Kontoristen vid Vicekonsulatet i Liverpool, arfvode .................. 4,000.

Kontoristen vid Vicekonsulatet i Cardiff, arfvode........................ 4,000.

Generalkonsuln i Gibraltar, anslag till kontorshyra m. m.......... 3,000.

Generalkonsuln i Havre, anslag till kontorshyra m. m................ 2,000.

Generalkonsuln i Algier, anslag till kontorshyra m. m................ 2,000.

Generalkonsuln i Alicante, anslag till kontorshyra m. m............ 3,000.

Konsuln i Bilbao, anslag till kontorshyra m. m. ........................ 2,000.

Konsuln i Barcelona, traktamente ................................. 6,000.

anslag till kontorshyra m. m. ..................................... 2,000. 8,000.

Generalkonsuln i Lissabon, traktamente........................ 8,000.

anslag till kontorshyra m. m. .................................... 2,000. 10,000.

Generalkonsuln i Italien, traktamente .......................................... 10,000.

Konsuln i Rom, anslag till kontorshyra....................................... 2,000.

T. f. Konsuln i Neapel, anslag till kontorshyra........................... 2,000.

Generalkonsuln i Athén, traktamente .......................................... 10,000.

Transporteras 197,300.

11,450.

Bill. till Riksd. Prof. 1875. l:a Sami. l:a Afd.

11,450.

10 Bil. N:o 2 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1875.

Transport 197,300.

Ministerresidenten i Konstantinopel (för konsulatärendenas handhafvande), traktamente.............................. 10,000.

Drogman, traktamente ................................................... 2,000,

Konsulatsekreteraren, traktamente................................ 6,000.

Legationspredikanten, traktamente................................ 2,000.

Orgelnisten vid svensk-norska kapellet derstädes, arfvode 400.

Hamnmästaren, aflöning ............................................... 4,600. 25,000.

Vicekonsuln i Dardanellerna, personligt arfvode ..................... 500.

Konsuln i Smyrna, personligt arfvode ......................................... 1,000.

Generalkonsuln i Alexandria, traktamente..................... 12,000.

Anslag till kontorshyra m. m..................................... 5,200. 17,200.

Konsuln i Tunis, traktamente .................;.................................. 6,000.

Generalkonsuln i Tanger, anslag till kontorshyra och extra

utgifter ..................................................................................... 2,000.

Generalkonsuln i Washington, traktamente ................................. 16,000.

Konsuln i New- York, anslag till kontorshyra m. m.................. 6,000.

Generalkonsuln i Rio de Janeiro, traktamente ............ 10,000.

anslag till kontorshyra m. m. .................................... 4,000. 14,000.

Konsuln i Baliia, anslag till kontorshyra m. m. ....................... 2,000.

Generalkonsuln i Buenos-Ayres, traktamente ............... 10,000.

anslag till kontorshyra m. m. .................................... 2,000. 12,000.

Generalkonsuln i Shanghai, anslag till kontorshyra och

expenser ..................................................................... 4,000.

Vicekonsuln, traktamente (hvari ingår ersättning för

resor inom distriktet)................................................... 12,000. 16,000.

Generalkonsulatet i Japan, anslag till kontorshyra och

expenser....................................................................................... 4,000.

Reserverade till motsedda utgifter................................................ 10,350. 329,350.

b. Expektanslöiier ................................................................................. 3,600.

c. Pensioner.......................................................................................... 18,950.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och tryckning af Konsulernas rapporter m. m. 1,500.

l>. Konsulernas embetsutgifter ................................... 6,000.

c. Post- och telegrafporto ................................................... 4,500.

d. Vexelkostnader................................................................................ 250.

e. Extra utgifter ................................................................................. 4,400.

11,450,

351,900.

16,650,

Summa kronor 380,000.

Bil. N:o 2 b till Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1875. II

Uppgift öfver de från Ministerstaten och Konsulsstaten för närvarande utgående

expektanslöner och pensioner.

Från Minister staten:

Expektanslöner:

Jemlikt Nådigt Beslut af den

19 Febr. 1864. 1 Dec. 1868. » >.> ))

15 April 1869. 23 Sept. 1864.

Förre Envoyén i Köpenhamn Herr Grefve Hamilton Förre Envoyén i Konstantinopel Friherre Palmstierna

Förre Ministerresidenten i Bryssel von Mansbach.................

Förre Ministerresidenten i Haag Friherre Wrede.................

Förre Chargé d’Affaires i Rio de Janneiro Hyltén-Cavallius

Kronor.

4,800.

4,800.

4,000.

4,000.

1,600.

Summa kronor 19,200.

Pensioner:

» » »

Förre Stats-Ministern för Utrikes Ärendena II. Ex. Herr Friherre Ihre..................................................................................

Förre Envoyén Friherre af Wetterstedt .......................................

Förre Envoyén Lövenskiöld............................................................

Förre Ministerresidenten Grefve Wrangel

Förre Envoyén Friherre d’Ohssons enka......................................

Envoyén Friherre Hochschilds enka...............................................

Förre Stats-Ministern för Utrikes Ärendena H. Ex. Iierr Frih.

Stjernelds enka..........................................................................

Envoyén Sandströmers enka.......................................................

Förre Envoyén Friherre Taubes enka..........................................

Förre Chargé d’Affaires Hegardts enka

Förre Registratorn i Kongl. Kabinettet för Utrikes Brefvexlingen

Friherre Rudbeck.........................................................................

Förre Kabinetts-Kuriren Ohmans enka..........................................

Kabinetts-Yaktmästaren Englunds enka

Afl. f. Kabinetts-Kuriren Grönlands dotter Erika

Afl. Kabinetts-Kuriren Lilljedahls dotter Klara

6,000.

6,000.

4,000.

3,200.

2,800.

2,800.

2,000.

1,200.

1,000.

600.

600.

225.

100.

75.

75.

Summa kronor 30,675.

12 Bil. AT:o 2 b till Kovgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1875.

Från Kousulsstaten:

Expektanslöner:

Jemlikt Nådigt Beslut

af den Kronor.

24 Nov. 1854. Förre t. f. Konsuln i Buenos-Ayres Grefve Frölich..................... 2,000.

23 Sept. 1864. Förre Generalkonsuln i Rio de Janeiro Hyltén-Cavallius ............ 1,600.

Summa kronor 3,600.

Pensioner:

10 Juni 1859. Förre Generalkonsuln i Abo af Forselles ....................................... 4,000.

12 Sept. 1868. Förre Generalkonsuln i Alexandria Testa...................................... 4,000.

21 Juni 1872. Förre Konsuln i Archangel Fleischer ............................................. 3,600.

13 Dec. 1864. Förre Konsuln i Tunis G. A. Tulin de la Tunisie ....................... 3,000.

21 Juni 1872. Förre Generalkonsuln i Helsingfors Dahlfeldt................................. 1,600.

13 » 1862. Förre Generalkonsuln i Tripod Hahrs enka................................... 800.

8 Apr. 1854. Konsuln i Arcliangel Bruenechs enka............................................ 400.

29 Maj. 1874. Vicekonsuln i Newcastle Hambros enka....................................... 400.

16 Apr. 1869. Afl. f. Generalkonsuln i Alger, Lagerheims dotter Fatima............ 400.

13 Mars 1860. Förre t. f. Generalkonsuln i Rio de Janeiro, von Schantz’ enka 300.

Afl. Konsulatsekreteraren i Tanger Frumeries döttrar:

6 Juli 1825. fAnna Carolina................................................................................... 225.

4 Feb. 1832. | Sofia Helena....................................................................................... 225.

Summa kronor 18,950.

Stockholm, 1875. P. A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckare.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket J875. 1

Utdrag af Protokollet 'öfver Landtjör svar s-ärenden, hållet inför Hans May.t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 9 Januari 1875.

När varan de:

Tians Excellens, Herr Justitie-statsministern Carleson,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Berg,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Älströmer,

Weidenhielm,

Lovén,

Friherre Akerhielm och Friherre wo?? Offer.

&

Departements-chefen, Statsrådet Weidenhielm, anhöll i underdånighet att, i sammanhang med uppgjordt förslag till regleringen af utgifterna å Riksstatens fjerde hufvudtitel under år 1876, få föredraga följande till Kongl. Maj:t in komna framställningar:

Arméförvaltningens underdåniga skrifvelse den 29 December 1874 angående förslag till reglering af lönevilkoren för indelta Arméen;

Bih. till Riksd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd.

o

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1875.

Samma myndighets underdåniga skrifvelse den 13 November 1874 angående Riksdagens framställning i fråga om upphörande af den under värfvade garnisonsregementenas anslag i Riksstaten anvisade brödspannmål;

Statskontorets underdåniga skrifvelse den 10 December 1874 i fråga om den i Riksstaten uppförda oindelta spannmål;

Arméförvaltningens underdåniga skrifvelse den 23 December 1874 angående rekryteringskostnaderna vid garnisonsregementena;

Samma embetsverks underdåniga skrifvelse den 24 November 1874 angående arfvoden åt 1. d. passevolantörer vid värfvade Arméen;

Samma myndighets underdåniga skrifvelse den 27 November s. å. angående dess intendents-departements medelsbehof för år 1876;

Densammas underdåniga skrifvelse den 13 November 1874 rörande de under fjerde hufvudtiteln erforderliga anslag, så vidt de röra Förvaltningens civila departement;

Armeförvaltningens underdåniga skrifvelse den 31 December 1874 angående anslagsbehof för uppsättning af Sappörsbataljonens 2:dra kompani;

Arméförvaltningens underdåniga skrifvelse den 21 Oktober 1874 angående förslag till reglemente och stater för Disciplin-kompaniet;

Samma embetsverks underdåniga utlåtande den 1 December 1874 öfver chefens för Svea Artilleri-regemente förslag rörande anskaffning af effekter till servis m. m. åt regementet;

Samma myndighets underdåniga utlåtande den 24 November 1874 angående föreslagna nybyggnader vid Svea Lifgardes kasern etablissement;

General-fälttygmiis tårens och chefens för Arméförvaltningens artilleridepartement underdåniga memorial den 11 November 1874 angående departementets medelsbehof för år 1876;

General-fälttygmästarens och chefens för Artilleriet underdåniga memorial den 13 i s. m. angående tillökning i anslaget till Artilleri-staben;

t. f. chefens för Arméförvaltningens fortifikations-departement underdåniga memorial den 12 December 1874 med Befälhafvarens för fortifikationen förslag rörande behofvet af ordinarie och extra anslag under år 1876;

Chefens för Generalstaben underdåniga memorial den 11 November 1874 om förhöjning i Generalstabens topografiska afdelnings arbetsanslag för år 1876;

Sundhets-kollegiets underdåniga skrifvelse den 27 November 1874 om förhöjning i anslaget till pensioner och stipendier i Fältläkare-corpsen;

Direktionens öfver Arméens pensionskassa underdåniga skrifvelse den 9 December 1874 rörande behofvet under är 1876 af anslag för pensionskassans egen pensionering och fyllnadspensioner;

3 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Samma Direktions underdåniga skrifvelse af samma dag om förhöjning i anslaget till fattiga militärenkors och barns pensionerande;

Samma myndighets underdåniga skrifvelse den 16 December 1874 med utredning af Arméens ackordsamorteringsfonds nuvarande ställning m. m.;

Direktionens öfver Allmänna Garnisonssjukhuset underdåniga skrifvelse den 11 November 1873 angående löneförbättring åt sjukhusets tjensteman och betjening;

Arméens hästläkares underdåniga ansökning, inkommen den 25 Maj 1868, om högre rang för ernående af högre pensionsförmåner;

Liknande underdånig ansökning, ingifven den 29 November 1872;

Generalbefälhafvarens i lista militärdistriktet underdåniga memorial med chefens för Hussar-regcmentet Konung Carl XY underdåniga framställning om förbättrade lönevilkor för regementets hästläkare.

Härefter anförde Departements-chefen:

I öfverensstämmelse med det förslag till arbetsplan för uppgörande af ny härordning och dermed sammanhängande ärenden, till hvilket Eders Kongl. Maj:t vid min föredragning deraf den 12 Juni 1873 täcktes lemna nådigt bifall, hafva dessa arbeten oafbrutet fortgått. Förslaget till den nya härordningen, granskadt af den komité, som för detta ändamål ai Eders Kongl. Maj:t under sistlidet år var sammankallad, är nu färdigt att föredragas i sammanhang med en på grund af detsamma upprättad och likaledes granskad värnepligtslag, hvarjemte ett förslag till de för den nya härordningen behöfliga kasernbyggnader äfven hunnit utarbetas så, att ritningar och kostnadsförslag kunna till Eders Kongl. Maj:ts godkännande framläggas. Beträffande förslag till öfvergång från vår nuvarande till den föreslagna arméorganisationen, har jag inom Generalstaben under förliden sommar låtit uppgöra detsamma och öfverlemnades det enligt förutnämnda arbetsplan sistlidne Oktober månad för granskning till en af Eders Kongl. Maj:t sammankallad komité, hvilken ännu är med detta arbete sysselsatt. Under sådana förhållanden och då någon kostnad för den nya härordningen icke kommer att i nästa års statsreglering upptagas, har jag ansett mig icke nu böra vidare beröra detta ärende, hvilket jag med det snaraste torde särskildt inför Eders Kongl. Maj:t få föredraga, på det att den nya härordningen och värnpligtslagen, om de vinna Eders Kongl. Majits nådiga godkännande, må redan under Riksdagens början kunna representationen föreläggas.

Departements-chefen föredrog derefter det underdåniga memorial rörande lönereglering för Generalitetet, Generalstaben, värfvade och indelta Arméen samt beväringstrupperua, hvilket finnes detta protokoll bilagdt, samt hemställde derefter, att Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen,

4 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

att den lönereglering för Generalitet®!. Generalstaben, indelta och värfvade Arméen samt beväringstrupperna, hvilken finnes framställd i de detta mitt underdåniga memorial bifogade för,slagsstater, gillas och antages; samt att dervid måtte få stadgas:

att Arméens befäl från och med år 1876 befrias från utgifvande af nu stadgade ackordsräntor;

att nuvarande inqvarteringsförmåner, utom de i visst fäll till officerare af indelta Arméen utgående, fortfarande skola åtnjutas;

att medlemmarne af Gencralitetet må för sina tjensteresor till möten och mönstringar åtnjuta rese-ersättning, men ej traktamente, till det belopp, gällande resereglemente föreskrifver;

att passevolansen mellan kronan samt kompani- och sqvadrons-cheferne vid värfvade Arméen skall med 1875 års utgång upphöra och den ekonomiska förvaltningen vid regementena derefter ombesörjas direkt för kronans räkning af en under Arméförvaltningens öfverinseende ställd förvaltningsdirektion efter föreskrifter, som af Kongl. Maj:t meddelas;

att Wermlands Fältjägare-regemente skall förbytas till en corps på 500 man och, med bibehållande af befälspersonalen i (ifrigt oförändrad, Regementschefs- och förste Majorsbefattningarne indragas och i stället derför uppföras aflöning till en Corpschef;

att vid Svea lifgarde och Andra lifgardet skall, utöfver nuvarande officerspersonal, anställas ännu en andre Kapten vid hvartdera;

att officers-antalet vid Lifregementets Grenadiercorps skall ökas med två andre Kaptener samt vid Lifgardet till häst och Husar-regementet Konung Carl XY med eu andre Ryttmästare vid hvartdera;

att vid gardes-regementena till fot underbefälet i hvarje kompani skall ökas med två distinktionskorpraler och två korpraler, med de aflöningsförmåner, som äro dylikt underbefäl tillerkända;

att bataljonspredikantstjensterna skola, i mån af afgång, indragas och nuvarande aflöningsbelopp ställas till Kongl. Maj:ts disposition för den af dem bestridda tjenstgörings upprätthållande, intill dess densamma kan varda annorlunda ordnad;

att vid kavalleriet skola anställas bataljonshästläkare till det antal, förslagsstaterna upptaga, samt att nuvarande sqvadronsliästläkare må komma i åtnjutande af den för hofslagare uppförda aflöning och i mån af afgång med sådana ersättas;

att vid Fortifikationen skall anställas en bataljonshästläkare, med tjenstgöringsskyldighet vid de i hufvudstaden förlagda fortifikationstrupperne; samt

5 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

att likaledes en dylik tjensteman skall vid hvarje af de tre Artilleri-regementena anställas;

att Regements-intendentsbefattningar skola vid de regementen och corpser, för hvilka sådana bli t vit i förslagsstaterna uppförda, i mån af behof inrättas, men ej å ordinarie stat tillsättas förr än vid regementsskrifvarnes afgång;

att vid Wcrmlands Fältjägare-regemente auditören skall vara skyldig förrätta regementsskrifvare-göromålen utan särskild ersättning;

att Regementsskrifvare-tjensterna indragas efter 1876 års ingång, der sådant pröfvas kunna ske;

att Regementsskrifvarne, så länge de i tjensten qvarstå, vid värfvade Arméen bibehålla sin nuvarande aflöning, men vid den indelta ma ega att åtnjuta dels i ersättning för förlorade indelta löneförmåner medelbeloppet af dessa förmåner under de lem åren 1871—1875, dels ock såsom ersättning för mistad uppbördsprovision, från och med det år, då deras befattning med uppbörden upphör, ett belopp, motsvarande medeltalet af hvad provisionen för do sista fem årens verkliga uppbörd utgjort;

att mönsterskrifvare-tjensterna indragas, så snart sådant utan hinder åt erhållna fullmakter kan ske;

att löntagare vid värfvade Arméen, som är försedd med ovilkorlig fullmakt, skall ega att vid sina nuvarande aflöningsförmåner qvarstå, så vida han ej sjelf önskar att på ny stat öfvergå;

att vid indelta Arméen alla löntagare, vare sig med eller utan boställen, hvilka å sina befattningar innehafva fullmakt af äldre datum än den 8 April 1862 och nu ej vilja på ny stat ingå, skola ega att med bibehållande af boställen, der sådana åtnjutas, för öfriga indelta löneförmåner undfå ersättning, motsvarande det medelbelopp, hvartill desamma under åren 1871—1875 uppgått;

att löntagare, som qvarstår å gammal stat, skall å lön eller löneersättning vidkännas afdrag, motsvarande beloppet af den nu från befattningen tilläfventyrs utgående ackordsränta;

att de af underbefälet vid indelta Arméen, som innehafva bostadsboställe, må, äfven om de blifvit till tjensten utnämnde efter den 8 April 1862, ega att, der sä önskas, intill den 14 Mars 1881 bibehålla bostället, dock med skyldighet att mottaga lösen för fardagsår, samt under tiden intill 1880 ars slut qvarstå vid öfriga nuvarande löneförmånel, beräknade på sätt för löntagare, utnämnde före den 8 April 1862, är föreslaget; samt

att den löntagare vid krigsmakten till lands, hvilken å ny lönestat ingår, skall vara skyldig underkasta sig de förändringar i tjänstgöringsskyldighet och aflöningsförmåner, hvilka en omorganisation af landtförsvaret kan göra erforderliga.

6 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Och hemställde Departements-chefen, att Kongl. Maj:t dessutom ville i nåder föreslå:

att för löneregleringens genomförande vid Generalitet, Generalstaben, värfvade Arméen och beväringstrupperna å dessas ordinarie anslag uppföras de enligt förslagsstaterna för ändamålet nödiga medel;

att, mot det att indelta Arméens nuvarande aflöningstillgångar, med undantag af hvad för nu föreslagna lönereglering tagits i anspråk, öfverlemnas till Statsverket, ordinarie aflöningsanslag i öfverensstämmelse med förslagsstaterna varda för indelta Arméen ä ordinarie stat uppförda; men att, då ett sådant öfverlemnande af sistnämnda arméns nuvarande lönetillgångar icke kan ega ruin förr än efter 1876 års utgång, i afvaktan härpå, å extra stat uppföres ett förslagsanslag af 700,000 kronor för löneregleringens tillämpning under år 1876; samt att Armé förvaltningen skall ega att af Statskontoret under sagda år för aflöningens utbetalande till indelta Arméen utbekomma nödiga förskott emot ersättning af årets indelta lönetillgångar. när dessa hunnit inflyta;

att de af Arméens boställen, som, innan de indelta lönetillgångarne öfverlemnats till Statsverket, blifva disponibla, må af vederbörande boställsdirektioner utarrenderas pa tjugo år; med iakttagande dervid, att de vid boställena befintliga öfverbyggnader varda af de blifvande nya arrendatorerne inlösta och öfvertagna, äfvensom att möjligen befintlig särskild inrättning eller s. k. öfverloppshus, hvarför, jemlik! synerätts beslut, afträdaren eger tillgodonjuta ersättning, jemväl skall af blifvande arrendator inlösas;

att ackordsamorteringsfondens förbindelser från och med är 1876 öfvertagas af Statsverket;

att för dessa förbindel sims fullgörande till Kongl. Maj:ts disposition under år 1876 ställas 185,000 Kronor.

Derefter anförde Departements-chefen:

Med iakttagande i öfrig! af den ordning, som i gällande riksstat följes, går jag nu att i underdånighet framställa hufvudtitelns särskilda anslagsbehof, hvarvid inga andra förändringar i de ordinarie anslagen åsyftas än de, hvarom här nedan göres framställning.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

7 Landtförsvars-departementets Kansli-Expedition.

På grund af Eders Kongl. Maj:ts den 18 sistlidne December, uppå Finansdepartementets föredragning, fattade beslut, får jag i underdånighet föreslå, att Eders Kongl. Maj:t, för tillämpning äfven under år 1876 af ny aflöningsstat för nämnda expedition, måtte af Riksdagen äska 6.900 kronor att under sistnämnda är såsom extra anslag utgå; och torde vid bifall härtill detta belopp få bland öfriga extra anslag antecknas.

Generalstaben.

Enligt den af Eders Kongl. Maj:t fastställda plan för Generalstabens fortgående utveckling, hvilken plan öfverensstämmer med den af 1873 års Riksdag i allo godkända nådiga proposition om Generalstabens organisation, skall vid meranämnda stab under år 1876 tillkomma ytterligare 1 Major och 1 Kapten, men deremot afgå 2 Löjtnanter, af hvilken anledning Generalstabens anslagborde från 159,970 kronor förhöjas till 162,170 kronor.

1 öfverensstämmelse med hvad sålunda rörande storleken af Generalstabens personal under år 1876 redan finnes beslutadt, har Generalstabens aflöningsanslag blifvit beräknadt i mitt denna dag afgifna förslag till lönereglering för Arméen, och utgör, enligt Bil. Lit. A till nämnda förslag, det behöfliga aflönings-

anslaget ............................................................................................. kronor 217,560.

Om dertill lägges det nuvarande anslaget till diverse utgifter » 19,000,

utgör det för Generalstaben under år 1876 erforderliga anslag kronor 236,560,

hvilket belopp öfverskjuter nuvarande anslag........................... » 159,970,

med ................... kronor 76,590;

och torde följaktligen en förhöjning i anslaget, med sistnämnda summa böra af Riksdagen äskas.

Årméförvaltningen,

Med ledning af Eders Kongl. Maj:ts den 18 December sistlidet år fattade beslut angående dyrtidstiilägg under år 1876. hemställer jag i underdånighet. att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen äska såsom dyrtidstiilägg åt Arméförvaltningens ombets- och tjensteman under sistnämnda år samma belopp, hvarmed dylikt aflöningstillägg under innevarande år utgår, 21,240 kronor, och torde i sådant fall denna anslagsfordran få vid uppgörande af förslaget till extra statsregleringen iakttagas.

<s

Bil. N:o o a. till Kong!. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Generalitetsstaten.

Enligt Bil. Lit. B. till det af Eders Kongl. Maj:t i nåder gillade förslag till lönereglering för Arméen skulle det under denna anslagsrubrik erforder-

liga belopp utgöra........................................................................... kronor 125,015.

Dä nuvarande anslaget uppgår till............................................. » 76,750,

blifver den erforderliga anslagstillökningen............................. kronor 48,265,

med hvilket belopp ordinarie anslaget till Generalitetsstaten torde få förhöjas.

Artilleristaben.

Uti underdånigt memorial af den 13 November 1874 har General-fälttygmästaren och Chefen för Artilleriet anfört, hurusom de Artilleristaben åliggande göromål under senaste åren blifvit betydligt ökade, så väl genom Artilleriets pågående omorganisation, som till följd af en inom Artilleristaben nyligen inrättad statistisk afdelning samt genom de förökade arbeten, som teknikens ständigt fortgående utveckling medfört för General-fälttygmästare-expeditionen. De sex officerare, som nu tillhörde Artilleristaben och af hvilka vanligen 2 voro tjenstgörande i chefens för Artilleriet expedition, 2 i statistiska afdelningen, 1 i General-fälttygmästare-expeditionen och 1 i konstruktions-kontoret skulle, en ligt General-fälttygmästarens åsigt, möjligen medhinna de Artilleristaben tillhörande göromål, derest desse officerare ständigt vore att tillgå för dessa arbeten, men då den såsom Sekreterare i Artilleristaben tjenstgörande officeren vanligen under mer än halfva året tjenstgjorde i dylik egenskap hos Artillerikomitén och då dessutom ofta någon af stabens officerare vore beordrad till bevistande af de årliga vapenöfningarne vid regementet, till utförande af sär skilda försök eller till andra uppdrag, så hade behofvet af ökadt biträde i Artilleristaben och synnerligast i General-fälttygmästare-expeditionen allt mer och mer gjort sig gällande, hvadan General-fälttygmästaren ansåge af särdeles vigt, att staten för Artilleristaben ökades med ytterligare ett arfvode åt en Artilleriofficer.

Beträffande beloppen af de nu å Artilleristabens stat uppförda arfvoden, har General-fälttygmästaren vidare yttrat:

att, då göromålen för chefen betydligt ökats, dels till följd af den stora personal Artilleriet erhållit efter senaste omorganisation och dels till följd af de ökade öfningar och försök af alla slag, som på senare tider tillkommit och årligen tillkomma, General-fälttygmästaren ansåge det billigt, att chefen för Artilleristaben, som nu i ärligt arfvode åtnjöto 1,500 kronor, uppfördes till

1,800 kronor, eller till samma belopp som Fälttygmästare!! nu erhåller i arfvode;

att

9 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Mai As Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1815.

att, då den ersättning, som Artilleriofficerare erhölle för kommenderingar och andra uppdrag, hlifvit på senare tider icke obetydligt förhöjd dels genom ökadt dagtraktamente vid besigtning af kanoner, gevär och krut m. m., dels ock genom lörhöjdt arfvode åt de i egenskap af lärare och repetitörer vid krigsskolan och krigshögskolan anställde, så hade under sista tiden svårighet uppstått att erhålla för Artilleristabs-tjenstgöringen fullt lämplige officerare, enär desse vid andra, vapnet tillhörande kommenderingar eller i ofvan omförmälda beställningar erhölle större ekonomiska fördelar än om de vunne anställning i Artilleristaben, hvars officerare dessutom vore i saknad af semester och större delen af året voro så upptagne af tjenstgöring i staben, att de svårligen kunde erhålla någon biförtjenst, för afhjelpande >f hvilka missförhållanden Generalfälttygmästaren, under förutsättning att arfvodenas antal blefve, på sått han ofvan ifrågasatt, ökadt, ansåge det både billigt och nödvändigt, att ^Artilleristab s officer ar nes nuvarande arfvoden, nemligen 1 på 1,000 kronor, 1 på 750 kronor och 3 på 500 kronor samt för sekreteraren i Artilleristaben 1 å 600 kr. hädanefter utginge för 2 officerareGned 1,200 kronor åt hvardera, för 2 officerare och sekreteraren med 1,000 kronor åt hvardera samt för 2 officerare med 750

kronor åt hvardera; samt .

att då vaktmästarne uti Arméförvaltningen och i Fortifikationens chefsexpedition åtniöte årligen 600 kronor, samt Artilleristabens vaktmästare, hvilken i tienstgöringsförhållanden kunde anses likstäld med desse, vore af sm tjenst upptagen största delen af dagen och, genom inrättandet af konstruktionskontoret och Artilleristabens statistiska afdelning äfvensom genom upplåtande af ett sarskildt rum för Artillerikomitén, på senare tider fått allt flera rum att stada och elda, ansåge General-fälttygmästaren billigheten fordra, att arfvodet åt Artilleristabens vaktmästare, hvilket för närvarande utginge med 4o0 kronor, ökades till 600 kronor om aret.

I sammanhang härmed har General-fälttygmästaren — under förmälan hurusom det sedan längre tid tillbaka kända behofvet af en särskild teknisk afde nino- för Artilleriet väl blifvit i början af år 1868 uppfyldt genom upprättandet af en dylik afdelning under benämning Konstruktions-kontoret, utan att dock något särskildt anslag för dess arbeten vant tillgängligt förr an hd ers Kongl. Makt genom nådigt Bref den 24 Februari 1874 beviljat ett ärligt anslag af 1 500 kronor till konstruktions-officeren och 800 kronor till gratifikationer åt öfrige å kontoret tjenstgörande, eller tillhopa 2,800 kronor, att utgå från besparingarne å anslaget till Svea, Göta och Aendes Artilleri-regementen, —i underdånighet föreslagit, att, då Konstruktions-kontorets verksamhet vore af beskaffenhet ° att svårligen kunna upphöra och således af samma permanenta natur som Artilleristaben, med hvilken den hade mycket sammanhang, samt

Bih. till Riksd. Prat. 1875. I Sand. 1 Ajd.

10 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

dertill komme att de besparingar, som möjligen uppstode å anslaget för Artilleri-regementena, kunde för andra tillfälliga ändamål blifva erforderliga, anslaget till Konstruktions-kontoret måtte upptagas å ordinarie stat i sammanhang med Artilleristabens stat och under gemensam rubrik med denna.

I det jag instämmer i hvad General-fälttygmästaren sålunda anfört, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj;t täcktes föreslå Riksdagen att för Artilleristaben och Konstruktions-kontoret bevilja följande arfvoden:

Allmänna Garnisons-sjukhuset,

Uti underdånig skrifvelse af den 11 November 1873 har, såsom jag redan i mitt underdåniga yttrande till Statsråds-protokollet den 9 Januari 1874 angående regleringen af Riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1875 anfört, Direktionen öfver allmänna Garnisons-sjukhuset, hvilken på grund af de under senare åren betydligt ökade lefnadskostnaderna funnit en förbättring af tjenstemännens vid allmänna Garnisons-sjukhusets vilkor så mycket mer af behofvet påkallad, som de till dem utgående löner och arfvoden redan förut, enligt Direktionens åsigt, vore i allmänhet väl knappa, efter att hafva inhemtat Öfverfältläkarens yttrande, uppgjort förslag till ny aflöningsstat vid Garnisons-sjukhuset och dervid i underdånighet föreslagit att innehafvande löner eller arfvoden måtte höjas

för Direktionens civil-ledamot........................... från R:dr 450 till Kr. 600: —

® Sekreteraren och Advokatfiskal............. » 500 » 700: —

» Öfverfältläkaren ............. » 1,800 » 3,000: —

Statsverket 1875. 11

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majtle Nåd. Prop. N:o 1, om

för Sjukhusläkarne (2)...........................frän R:dr 1>200 till Kr. 2,000

B65 b 1,095 » 2,200 »

3,000

1,000

1,200: —

» Underläkarne (81 ..

b Apothekaren ......................................... »

b Sjukhuskommissarien .............. »

(hvaraf lön 2,200 och tjenstgöringspenningar 800)

» Sjukhusskrifvaren ................................. 5

(hvaraf lön 1,000 och tjenstgöringspenningar ..

200), samt för hetjeningen från 621 öre äl R:dr 62 öre om dagen till 7b ore a 1 krona 75 öre; hvaremot Direktionen ansett, att någon förhöjning ej borde tillfalla väbeln, jourhafvande underofficeren och den vid sjukhuset anstallda prestman, som ock att den hos Direktionen anställde vaktmästaren, hvilken aflonades med 150 R:dr årligen, kunde indragas. De ifrågasatta förhöjningarne skulle medföra en ökad utgift för statsverket af 8,836 kronor 2o öre.

Utom de allmänna skälen för löneförbättring har Direktionen särskild! framhållit, att det till Öfverfältläkaren nu utgående arfvode, 1,800 kronor, utgått oförändradt sedan år 1842, och att Öfverfältläkaren vid Cariskrona station bestodes i lön 3,000 kronor och i arfvode 1,800 kronor, tillhopa 4,800 kr., att, då det vore af synnerlig vigt att de två vid garnisons-sjukhuset anställda sjukhusläkarne ej gjordes alltför mycket beroende af omsorgen att pä annan väg förskaffa sig inkomster, de till dem utgående arfvoden synts hora höjas från 1,200 till 2,000 kronor om året; hvaremot och då det tor sjukhuset beräknade antal underläkare hufvudsakligen måste _ afse att bereda unge män, som egna sig åt medicinska studier, tillfälle till klinisk undervisning, deras nuvarande arfvode icke torde böra vidare höjas än från 1 krona till 1 krona

50 öre om dagen; . . •-

att den lön, som nu bestås sjukhusets Kommissarie, 2,^00 kronor, blitvit,

med afseende på omöjligheten för denne tjensteman att med sin tragna och ansvarsfulla uppbördsmannabefattning förena annan tjenst, föreslagen till d,UU kronor, att utgå med 2,200 kronor som lön och 800 kronor som tjenstgörmgs-

pennmgar ukhusskrifvaren, hvilken utan särskild ersättning hittills ansvarat för

redovisningen och vården af persedlarne vid Garnisonens kolera-sjukhus, derföre bli IVit föreslagen att erhålla, utom sin nuvarande lön, 1,000 kronor, 200 kronor i tjenstgöringspenningar; hvilket sistnämnda belopp ej fullt motsvarade hva hans företrädare uppburit för nämnda persedelvård; dock med skyldighet för sjukhusskrifvaren att utan särskild ersättning hafva om hander berörda vard

och redovisning: .. , , , . . ,

och hade Direktionen, med stöd af Ofverfältläkarens yttrade åsigt, men

med någon nedsättning i de af honom föreslagna belopp, upptagit aflomngs-

förbättringen för sjukhusets betjening.

12 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj vis Nåd. Prop. N:o 1, om j Statsverket 1875.

Då en allmän lönereglering för Årniéen nu blifvit i underdånighet föreslagen, liar jag ej ansett mig höra. i afvaktan på genomförandet af en omorganisation af landtförsvaret, längre uppskjuta att föreslå en fast förbättring i aflöningsvilkoren för allmänna garnisons-sjukhusets personal, inom hvilken betjeningsstaten äfven synes mig utan gensägelse i högt behof af ökade löneförmåner. I)å jag funnit de af sjukhusets Direktion föreslagna aflöningsbelopp böra godkännas, får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska till beredande af aflöning åt allmänna garnisons-sjukhusets personal, enligt den här under Lit. B( i. bilagda tabell, en förhöjning i .sjukhusets anslag af 8,836 kronor 25 öre.

Pensioner och Stipendier i Fäitläkare-Corpsen.

I underdånig skrifvelse af den 27 sist]idne November har Sundhetskollegiet anfört, hurusom, i öfverensstämmelse med de Nådiga föreskrifterna i Kongl. Brefven den 27 Mars 1811, den 12 Eebruari 1812. den 13 Maj 1825 och den 15 Maj 1846, ändamålet med Fältläkare-corpsens pensioner och stipendier vore att genom lemnadt understöd åt’ läkare och medicine studerande bereda staten biträden uti extra läkarebefattningar, ej mindre för Arméen och Flottan, än för den civila sjukvården. De för sådant ändamål vid Fältläkare-corpsen för Arméens räkning disponibla medel utgjordes nu af:

Tillsammans kronor 9,650: —

Så länge, vid billigare lefuadskostnadeiv dessa belopp kund»; i väsentligare mån, än numera vore förhållande!', bidraga till betäckande af utgifterna under en långvarig studiekurs, hade dessa pensions- och stipendiirum varit ganska eftersökta, men under senare, år hade allt större svårigheter uppstått att med dertill genom sina studier lämpliga personer besätta ledigblifna platser i Fältläkare-corpsen. hvartill anledningen, enligt Kollegiets mening, vore att söka deri, att läkare, hvilka afiagt medicine licenciat-cxamen, likasom medicine kandidater, sou: afslutat den praktiska tjänstgöringen, vore i tillfälle att såsom vikarier för ordinarie läkare i kommunernas och enskildas tjenst erhålla aflöning till långt högre belopp, än hvad Fältläkare-corpsens medlemmar kunde påräkna. Den naturliga och för hvarje är allt mer påfallande följden häraf

Bil. Ko 3 a. till Kong}. May.U Nåd. Prop. Ko /, om Statsverket 1875. 13

hade blifvit den, att flera ram i Fältläkare-corpsen stode obesatta af brist på sökande samt att — då, såsom för det närvarande vore förhållandet, omkring halfva antalet utgjordes af medicine studerande eller s. k. medico filosofie kandidater — för mera maktpåliggande befattningar, på eget ansvar och utan någon förmans omedelbara inseende, så val i den militära som civila sjukvården Sundhets-kollegiet ej egde att förfoga öfver ett tillräckligt antal kompetenteoch lämplige personer. För att afhjelpa denna brist i den allmänna sjukvården ansåge Kollegiet, som under Fälfläkare-corpsens nuvarande aflöningsförhållanden funne sig urståndsatt att, såsom sig borde, fullgöra de generalordres samt de .reqvisitioner på läkare från Kong]. Majits Befallningshafvande, hvilka årligen till stort antal inginge, ingen annan utväg kunna leda till ändamålet, än att en förhöjning af pensioner och stipendier till belopp, som åtminstone någorlunda motsvarade de inkomster, Indika af läkare eller medicine studerande kunde påräknas i annan tjenst än statens. På grund häraf hemställde Sundhets-kollegiet und erdånigst:

att Eders Kongl. Maj:t i nådig proposition till Riksdagen behagade föreslå, att Arméens Fältläkare-eorps pensioner och stipendier, med bibehållande af deras nuvarande antal, måtte förhöjas till följande belopp:

8 pensioner ä 600 kronor ............... kronor 4,800:

9 dito ä 500 » » 4,500: — 9,300: —

15 stipendier ä 400 » » 6,000: —-

15 dito ä 300 » » 4,500: — 10,500: ______

Tillsammans kronor 19,800: —

De af Sundhets-kollegiet anförda skäl till förhöjning i Fältläkare-corpsen nu utgående pensioner och stipendier synas mig så behjertansvärda, att jag i underdånighet tillstyrker bifall till hvad Kollegiet i detta hänseende föreslagit. Som emellertid de nu till Arméens Fältläkare-eorps utgående pensioner och stipendier finnas uppförda å åttonde hufvudtiteln under anslaget till »Sundhets- Kollegium med medieinalstaten». men dä ifrågavarande understöd, om än, såsom Kollegiet anmärkt, i någon mån till gagn äfven för den civila sjukvården, dock hufvudsakligen lära afse att bereda tillgång på extra militärläkare, synas de mig rätteligen böra ä fjerde hufvudtiteln upptagas, liksom liknande understöd för Flottans räkning äro uppförda å femte hufvudtiteln. Jag får derföre, efter samråd med Chefen för Ecklesiastik-departementet, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:! täcktes föreslå Riksdagen, att 19,800 kronor årligen må, på sätt Sundhets-kollegiet föreslagit, få användas till pensioner och stipendier i Arméens Fältläkare-eorps, samt att sagda belopp må såsom nytt anslag uppföras ä Riksstaten under fjerde hufvudtiteln, näst efter anslaget till

14 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

»Resestipendium för Militärläkare»; hvarefter det å åttonde hufvudtiteln upptagna anslag till »Sundhets-Kollegium med Medicinalstaten» torde höra minskas med 9,650 kronor.

Indelta Arméen.

Miiitfeboställskassan (samt Wadstena Krigsmanshus kassa och Invalidhusfonden).

Hvad anginge den af Riksdagen väckta fråga, huruvida de uti Riksstatskolumnen för oindelt spannmål uppförda anslag, som icke utgöras af de värfvare garnisonstruppernas hrödspannmål, till större eller mindre del kunde mot bestämda pcnningeanslag utbytas, så har Statskontoret i sitt underdåniga utlåtande deri 10 December 1874 ansett sådant nu endast kunna ifrågakomma med de spanmålsanslag, som tillhöra Militieboställskassan, Wadstena Krigsmanshuskassa och Invalidhusfonden. Dessa anslag, utgörande för Militieboställskassan 10,849 kubikfot 8 kannor med ett förslagsvärde, ä 2 kronor 10 öre för kubikfoten, af 22,784 kronor 58 öre, för Wadstena Krigsmanshuskassa 24,713 kubikfot 3 kannor med förslagsvärde af 51,897 kronor 93 öre samt för Invalidhusfonden 25,315 kubikfot 2 kannor med förslagsvis beräknadt värde af 53,161 kronor 92 öre, vore, på grund af Rikets Ständers vid 1850 —1851 års riksdag i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga proposition i ämnet fattade beslut angående särskilda, till åtskilliga förvaltande verk anvisade inkomsters utbytande emot statsanslag, å riksstaten sedermera uppförda såsom ersättning för de till fonderna förut ingående hemmansräntor, kronotionde och arrenden. Anslagens belopp i spannmål hade bestämts sålunda, att, sedan penningvärdet af den del af fondernas hemmansräntor, hvilken berodde på, markegång, blifvit efter 20-årigt medelmarkegångspris för orten uträknad! det sä. uppkomna värdet förvandlats, jemväl efter medelmarkegångspris för samma tid, till en motsvarande qvantitet spannmål af de sädesslag, hvarmed kronotionden i orten utgjordes, hvarefter den på detta sätt af hemmansräntor uppkomna spannmålen sammanlades med hvad fonderna i kronotionde- eller arrendespannmål egde uppbära och summan deraf uti riksstaten uppfördes såsom oindelt spannmål, att årligen godtgöras fonderna efter enahanda beräkning, som ligger till grund för liqviderandet af Kronans behållna tiondespannmål. Vid ifrågavarande anslag vore för (ifrigt det vilkor fästadt, att, om anslagen utan Kongl. Maj:ts samtycke af Representationen förändrades, det då skulle ankomma på Kongl. Maj:t att förordna, det fondernas före den vid 1850—1851 års riksdag beslutade förändring egande inkomster skulle enligt dittills gällande stadganden uppbäras.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873. 15

De belopp, hvarmed omförmälda fonder under åren 1868—1872, enligt ofvan anförda grunder, blifvit godtgjorda för de dem tillkommande anslag af oindelt spannmål, hafva, enligt Statskontorets uppgift, utgjort:

År 1868 ..........

» 1869 ..........

» 1870 ..........

i» 1871 ..........

» 1872 ..........

eller i medeltal

Militieboställs-

fonden.

23.956: 78. 25.248: 60. 25,544: 65. 25,066: 60. 24.584: 06.

24.880: 14.

Wadstena Krigsmanshusfonden.

55,406: 54. 58,432: 16, 58,654: 08. 58,084: 10. 57,018: 39.

57,519: 05.

Invalidhua-

fonden.

55,092: 64. 57.956: 35. 57,978: 93. 57,661: 35. 56,755: 21.

57,088: 89.

Under samma tid hafva fondernas behållningar årligen stigit med ej obotydliga belopp, så att för alla fem åren tillväxten utgjort:

För Militieboställsfonden........................................................................ 58,019: 06,

» Wadstena Krigsmanshusfonden.................................................... 366,962: 67,

» Invalidhusfonden.............................................................................. 24.8,853: 83.

Någon på fondernas ställning i nämnbar grad inverkande förändring vore, enligt Statskontorets åsigt, således icke att befara, om deras nu i spannmål beräknade anslag utbyttes emot bestämda penningeanslag till belopp, ungefär motsvarande hvad som efter medeltalsberäkning för spannmålen under otvannämnda fem år kommit fonderna till godo.

På grund af hvad sålunda blifvit af Statskontoret upplyst och då rubriken oindelt spannmål synes böra, så fort ske kan, ur riksstaten utgå, får jag, lika med Statskontoret, i underdånighet hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra nådig framställningom de ifrågavarande tre spannmålsanslagens utbytande emot bestämda penningeanslag, hvilka för slutsummornas jemnande torde upptagas till följande belopp:

För Militieboställskassan af.................. kronor 24,892: 86,

» Wadstena Krigsmanshuskassa .......................................... » 57,641: 02,

» Invalidhusfonden.................................................................. » 57,110: 84,

hvarigenom dessa fonders anslag, med inberäkning af de nu för dem uppförda penningeanslag, skulle komma att utgöra:

Militieboställskassan.................................................................. kronor 26,950: —

Wadstena Krigsmanshuskassa ............................................... » 250,700: —*

Invalidhusfonden......................................................................... » 60,350: —

och torde, vid nådigt bifall härtill, utbytet, hvad de båda senare anslagen be-

träffar, få iakttagas vid förslaget till reglering af nionde hufvudtiteln, bland hvars ordinarie anslag de äro uppförda.

16 Bil. N:o 3 a. till Kongl,. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1. om Statsverket 1875.

indelta Arméens och Wermiands Fältjägare-regementes vapenöfningar*.

Uti sitt ofvan angifna underdåniga memorial af den 27 sistlidne November liar Arméförvaltniusjens Inteudents-departement anfört, hurusom detta ans ag; väl under senast förflutna tio är blifvit ökadt frän 825,000 kronor till 1 270,000 kronor eller med 445,000 kronor, hvaraf år 1867 med nära 41,000 kronor för underbefälsskolor och skarpskytteöfningar samt 4,500.kronor for tillämpning åt värfvade Arméens portionsstat under vissa kommenderingar, år 1 b by mec omkring 40,000 kronor för underbefälsskolor, år 1871 med omkring 75,JOO kronor för utsträckning af kavalleriets vapenöfningar m. m., år 1872 med 000,000 kronor för årliga fältti en störningar med trupper af olika vapen, för liifanteriunderbefälsskolans förlängning och för kavalleriets förberedande under e ä sskolor, samt är 1874 med 70.000 kronor för soldatportionens tillökning med vissa proviantartiklar, hvarjemte till anslaget öfverflyttats från Wermiands Fältjägare-regementes stat, för detta regementes årliga vapenöfningai, ett i t en ofvan uppgå fna tillökningssumman inberäknadt belopp af nära 13,600 kronor. Alla dessa medel hade således emellertid icke blifvit till någon, del bevija e för att bringa statsanslaget i öfverensstämmelse med de under senare aren småningom stegrade prisen ä sådana lilsförnödenheter, som tillhöia indelta Arméens mötesbehof. Då nu enahanda höga prisförhallanden, som under senare tider varit gällande, ännu egcle rum, utan att någon förändring deri syntes kunna påräknas såsom snart förestående, men häraf vallades anslagets otil räcklighet för vapenöfningarnes allmänna utsträckning till deras fidla omfång enligt plan, hvilket dock utgjorde ett vilkor för indelta Arméens tjenstbarhet, samt härtill komme, att de under anslaget beräknade medel för gemensamma årliga fälttjenstöfningar med trupper af olika vapen icke på långt när motsvarade kostnaden för sådana öfningar af den omfattning och beskaffenhet i öfrigt, som numera ansåges nödig, hvadan dylika öfningar under de åtta åren dan 1867 års början till 1874 års slut icke kunnat hållas mer än tre särskilda gånger, så hade intendents-departenientet funnit sig nu böra underställa frågan om anslagets otillräcklighet Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, och i sådant hänseende öfverlemna jemförelseberäkning emellan anslagets nuvarande tillgångar och dess utgifter för ett år, med upplysning att den uppgöda kostnadssumman för Arméens vanliga möfen, deruti inbegripna äfven kompaniskjutöfningar vid infanteriet, 1,200,000 kronor, vore grundad på nyligen skedda auktionsupphandlingar för innevarande års mötesbehof, dock under antagande af vapenöfningarnes utsträckning till hela deras åsyftade längd, samt att för underbefälsskolor och Generalstabens fältöfningar kostnadsberäkningen skett i

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875. 17

närmaste öfverensstämmelse med utgifterna för dessa ändamål under senaste åren, äfvensom att kostnaden för gemensamma fälttjenstöfningar uppskattats till lika belopp, som utgifvits för dylika vapenöfningar inom Småland och Westergötland sistlidet år.

Under förutsättning, att alla dessa beräknade slag af utgifter skulle, efter antagna grunder, årligen ifrågakomma, uppstode en brist i statsanslaget af

420,000 kronor; och erfordrades följaktligen en förhöjning i anslaget af nämnda belopp.

Då det för utbildning af Arméens så väl befäl som manskap och dess derpå beroende fältduglighet synes mig af yttersta vigt, att icke blott vapenöfningarne i allmänhet bibehållas vid den utsträckning, de under senare åren uppnått, utan ock gemensamma fälttjenstöfningar årligen hållas, anser jag mig böra i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för sådant ändamål i det nu utgående anslaget till indelta Arméens och Wennlands Fältjägare-regementes vapenöfningar bevilja en förhöjning af

420,000 kronor.

Enligt en af Arméförvaltningen å intendents-departementet lemnad uppgift, kommer den för underofficerare af indelta Arméen och Wermlands Fältjägareregemente föreslagna aflöningsförmån af portion in natura under vapenöfningarne att, efter approximativ uträkning, medföra en kostnad af 55,000 kronor årligen, med hvilket belopp detta anslag således bör i anledning af löneregleringen ökas.

Om dessa tillökningar af i allmänhet........ kronor 420,000: —

för underofficerares portion under vapenöfningarne'.............................................. » 55,000: — 475 000- _

tilläggas nuvarande anslaget............................................................... 1,270,000: —

blifver anslagets nya slutsumma kronor 1,745,000: —

Värfvade Arméen.

Brödspannmåien.

Vid underdånig föredragning genom Chefen för Finans-departementet den 29 Maj sistlidet år af Riksdagens skrifvelse den 15 i samma månad angående afförande från Riksstaten af den derå uppförda oindelta spannmål, behagade Eders Kongl. Maj:t i nåder besluta, att samma skrifvelse, i hvad den rörde den till manskapet vid värfvade Arméen utgående brödspannmåls afförande från vederbörande regementens anslag samt de för manskapets förseende med Bih. till Riksd. Prof. 1875. 1 Sarnl. 1 Afd. 3

18 Bil N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Projj. N:o 1, om Statsverket 1875.

bröd nödiga utgifters anvisande till utgående från förslagsanslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena, skulle öfverlemnas till Landtförsvarsdepartementet, för att på dess föredragning varda Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning och afgörande underställd.

Uti underdånig skrifvelse af den 13 sistlidne November har Arméförvaltningen, hvars utlåtande blifvit i ärendet infordradt, hufvudsakligen yttrat, att Förvaltningen, för sin del, väl ansäge, att de under värfvade garnisonstruppernas anslag i Riksstaten nu uppförda qvantiteter oindelt spannmål tillkommit, icke blott för att tjena till beräkningsgrund vid bestämmandet af en del utaf anslagens pennirigebelopp, utan jemväl för att — emedan det just varit och är fråga om ett verkligt behof af spannmål in natura, hvilken, så vidt den icke kunnat tillhandahållas från Kronans rånte- eller tiondespannmålsförråd, bort genom upphandling anskaffas — utgöra, i mån af spannmålsprisernas förändringar, en regulator under anslagen och härigenom ständigt befrämja önskvärd trygghet i afseende å deras tillräcklighet för behofvet. I annat fall, eller om endast bestämda penningeanslag vore för brödspannmålen anvisade, skulle nemligen otvifvelaktigt, under ogynnsamma prisförhållanden, vederbörande förvaltningsmyndighet kunna urståndsättas att sitt åliggande i fråga om truppernas förseende med bröd till alla delar behörigen fullgöra.

Ifrågavarande brödspannmål, som numera anskaffades endast genom upphandling, tillgodo fördes väl icke Arméförvaltningen, vid dess årliga liqvid med Statskontoret, efter spannmålens verkliga upphandlingspris. utan efter ett hos Statskontoret, jemlikt Kongl. Brefvet den 4 April 1873, uträlcnadt s. k. »uppbördsmedelpris», hvaremot förekommande värdeskilnad mellan det förra, vanligen högre, och det senare lägre, priset, godtgjordcs från särskilda statsanslaget å fjerde hufvudtiteln för »spannmålsupphandlings- och bagerikostnader», hvilket anslag jemväl, såsom dess benämning äfven angåfve, bestrede de för spannmåls magasinering och förvandling till mjöl ifrågakommande olika utgifter.

Ehuru således det förhållande, att brödspannmålen funnes uppförd under värfvade garnisonstruppernas anslag i Riksstaten. icke kunde, från Arméförvaltningens synpunkt, betraktas såsom medförande någon olägenhet, men väl motsatsen, ansåge Förvaltningen dock något egentligt hinder icke förekomma mot den af Riksdagen ifrågaställda förändring i berörda hänseende, under vilkor nemligen, för vinnande af nödig säkerhet angående medelsbehofvet, att statsanslaget till »mathållning för manskapet vid garnisonsregementena» framgent bibehölles vid dess nuvarande egenskap af förslagsanslag och följaktligen att, om denna anslagets natur förr eller senare skulle förändras, en erforderlig qvantitet brödspannmål blefve under anslaget i Riksstaten uppförd, med rätt för Arméförvaltningen att utfå värdet deraf efter spannmålens verkliga, hos Arméförvaltningen uträknade upphaiidlingsmedelpris för hvarje år.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 19

I (Ifrigt ansåge Arméförvaltningen, att, om den ifrågasatta åtgärden komme att bringas till verkställighet, äfven anslaget till »spanninålsupphandlings- och * bagerikostnader» borde upphöra samt, såsom följd af den ena och andra förändringen, mathållningsanslaget borde ökas åtminstone med

dels ett belopp, motsvarande värdet af den i Riksstaten under värfvade garnisonstruppernas anslag uppförda brödspannmål, efter det af Statskontoret senast fastställda »uppbördsmedelpris», hvilket värdebelopp, när 1875 års Riksstat och 1872 års uppbördsmedelpris läggas till grund, utgör för 96,649,5 kubikfot

spannmål, ä 2 Kronor 40 öre ............................................ Kronor 231,958: 80,

dels ock ett med statsanslaget till »spannmålsupphandlings- och bagerikostnader» lika belopp utgörande, enligt 1875 års Riksstat ......................................................... » 37.500,

eller tillsammans med Kronor 269,458: 80. Enär en sådan öfverflyttning af anslag, som den af Riksdagen ifrågasatta, verkligen bidrager till förenkling i Riksstatens uppställning liksom äfven i viss mån i Arméförvaltningens räkenskaper, samt trygghet, att tillräckliga medel för truppens förseende med bröd blifva tillgängliga, torde förcflnuas i mathållning s a n s 1 a g e t s natur af förslagsanslag, får jag, som i öfrigt gillar den af Arméförvaltningen angående öfverflyttningen af anslagen gjorda beräkning, i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att från värfvade garnisonstruppernas särskilda anslag må tå atföras den å desamma nu upptagna oindelta spanmål, 96,649,5 kubikfot, hvaremot förslagsanslaget till »mathållning för manskapet vid garnisonsregementena» ökas med dels det belopp, som enligt förenämnda beräkning motsvarar den oindelta spannmål hvarom nu är fråga, dels 37,500 Kronor, utgörande anslaget till »spanninålsupphandlings- och bagerikostnader», hvarefter från mathållningsanslaget. torde få bestridas alla de utgifter för värfvade garnisonstruppernas förseende med bröd, som nu äro mellan förenämnda olika tillgångar fördelade.

Löneregleringen för värfvade Arméen.

I öfverensstämmelse med mitt underdåniga memorial angående löneregleringen för Arméen, får jag i underdånighet föreslå att af Riksdagen måtte i

nåder äskas förhöjning i följande anslag:

för Lifgardet till häst med .......................................... Kronor 61,470: 95

» Hussar-regementet Konung Carl XV med............ » 85.469: 06

» Svea Lifgarde med................................................... » 65,563: 69

» Andra Lifgardet med ............................................. » 65,563: 69

» Wermlands Fältjägare-regemente med.................. » 46,084: —

20 Bil. N:o 5 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o l, om Statsverket 1875.

för Svea, Göta och Wencles Artilleri-regementen med Kronor 343,362: 90

» Fortifikationen med ................................................ » 55,928: 73,

ingående i denna sistnämnda summa äfven aflöning till Sappörbataljonens stab: och andra Sappörkompaniets befäl, medikaments- och kommunionpcnningar, 276 Kronor, för samma kompani och 3,000 Kronors förhöjning i det under Fortifikationens anslag inbegripna reservationsanslaget till detta vapens praktiska öfningar; om livilket allt jag straxt nedan under »Fortifikationen» skall göra underdånig framställning.

Wermlands Fältjägare-regemente.

Enär det under denna rubrik uppförda anslag är beviljadt endast för innevarande år, torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen, att detsamma ...................................................................................... Kronor 69,490: 50

jemte deri till följd af löneregleringen behöflig förhöjning »' 46.084: —-

måtte få med ..................................................... tillsammans Kronor 115,574: 50

utgå för år 1876 under titel: Wermlands Fälfjägare-corps.

Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen.

Enligt den för Reserv-artilleriets utveckling fastställda plan erfordras för år 1876 en sjettedel af anslaget, 31,275 Kronor, hvilken Eders Kongl. Maj:t torde vilja föreslå Riksdagen att anvisa med 5,212 Kronor 50 öre.

Marin-regementet.

Äfven under är 1876 blifver detta anslag erforderligt för upprätthållande af garnison i Carlskrona, hvarföre jag i underdånighet föreslår, att detsamma måtte af Riksdagen äskas att under sagda år såsom »förslagsanslag högst» utgå och för underhåll af garnison i Carlskrona användas, i den mån det genom Marin-regementets indragning redan är eller blifver disponibelt.

Fortifikationen.

1 sammanhang med gifna nådiga föreskrifter angående uppsättningen af Sappörbataljonens första kompani, har Eders Kongl. Maj:t den 16 Juli 1873 täckts anbefalla Befälhafvaren för Fortifikationen att, med stöd af den erfarenhet, som vid anvärfningen af samma kompani vunnes, till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånig framställning om uppsättning af nämnda Bataljons andra kompani, när sådant kunde finnas lämpligt.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 21

Uti underdånigt memorial af den 17 November sistlidet år har sagde Befälhafvare, ehuru anvärfningen af första kompaniet, i anledning åt dermed förenade stora svårigheter, ännu icke så långt fortskridit, att man med säkerhet kunde beräkna, huruvida detsamma kunde under loppet af år 1875 blifva fullständigt uppsatt, dock i betraktande af de förbättrade vilkor, som med detta år blifvit den värfvade soldaten beredda, ansett sig böra underdånigst hemställa, att anslag blefve beredt för påbörjande af andra kompaniets uppsättning under år 1876.

Härvid anmärker nämnde Befälhafvare att, ehuru, enligt den hittills följda organisationsplanen, under första året skulle tillsättas endast 1 kapten af första klassen, 1 underlöjtnant, 1 fanjunkare samt 1 sergeant af andra klassen, det dock vore önskligt, att jemväl den för komplettering af kompaniets befäl erforderliga aflöning blefve redan första året anvisad, då derigenom vunnes en väl behöflig tillökning i de för uppsättningen disponibla tillgångar, under antagande nemligen, att, på sätt i afseende å första kompaniet egt rum, det anslag, som för ifrågavarande ./kompani kunde varda anvisadt, blefve, sedan deraf bestridts aflöningen till clet öfver- och underbefäl, som komme att tillsättas, stäldt till Befälhafvarens för Fortifikationen behof för att till uppsättningen användas.

Enligkvorganisationsplanen skulle .visserligen, efter hvad ofta nämnde Befälhafvare vidare yttrar, Bataljonens stab tillkomma först sedan en del af tredje kompaniet blifvit uppsatt, men då Sappörtruppen redan under nästa sommar torde komma att till Carlsborg förflyttas samt vid andra kompaniets uppsättning det syntes blifva omöjligt för äldste kompanichefen att. jemte eget kompani, bestrida ej mindre högsta ledningen och ansvaret för båda konrpa- 'niernas disciplin, öfningar och materiel, än äfven den vidlyftigare expedition och redovisning, som af detacheringen blefve enfnödvändig följd, hemställde Befälhafvaren att erforderliga medel för aflöning åt 1 major såsom bataljonschef, 1 löjtnant af andra klassen såsom adjutant och 1 sergeant af första klassen såsom Bataljonsadjutant jemväl måtte varda anvisade.

Likaledes erfordrades, enligt Befälhafvarens mening, i följd af fortifikations trupp>ernes tillökning i antal och desammas fördelning på två stationer, en förhöjning i anslaget till Fortifikationens praktiska öfningar,.di vilket nu vore å gällande stat uppfördt med 10.000 Kronor. Bedan vid 1871 års riksdag hade Kongl. Maj:t äskat, att detta anslag måtte, på grund af Sappörbataljonens tillkomst, förhöjas med 3,000 B:dr, men som Riksdagen inhemtat, att Sappörbataljonen ej komme att under år 1872 uppsättas, ansåg Riksdagen sig dä icke böra härtill lemna bifall. På grund af nu förändrade förhållanden ville dock Befälhafvaren hemställa att denna förhöjning nu måtte äskas.

22 Bil. N:o 3 a. till Koncjl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Uppå nådig befallning liar Arméförvaltningen inkommit med utredning om de anslag, som för ifrågavarande uppsättning af Fortifikationstrupper vore erforderliga, och får jag, som instämmer i de af Befälhafvaren för Fortifikationen framlagda åsigter angående sä val tidpunkten för andra Sappörkompaniets uppsättning, som behof af anslag både till fullständigt kompanibefäl och stab för Sappörbataljonen samt till förhöjning i anslaget till Fortifikationens praktiska öfningar, i underdånighet hemställa, det Eders Kong! Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att anvisa nödiga medel, dels å Fortifikationens stat till aflöning åt 1 major,

1 Regementsadjutant, Löjtnant af 2:dra klassen,

1 Bataljonsadjutant,

1 Kompanichef, Kapten af lista klassen,

1 Löjtnant af lista klassen,

1 clio af 2:dra klassen,

1 Underlöjtnant,

1 Fanjunkare,

1 Sergeant af lista klassen,

2 d:o af 2:dra klassen,

jemte medikamentspenningar för 120 man ä 2 Kronor 25 öre pr man, 270 Kronor, och kommunionpenningar för samma antal å 5 öre, ti Kronor, tillsammans 276 Kronor samt en förhöjning af

3,000 Kronor i anslaget till Fortifikationens praktiska öfningar;

dels å anslaget till aflöning åt manskapet vid garnisonsregementena och till samma manskaps rekrytering en förhöjning af 10,314 Kronor;

dels å anslaget till mathållning åt manskapet vid garnisonsregementena likaledes förhöjning 16,920 Kronor; samt

dels slutligen å anslaget till »försvarsverket till lands i allmänhet» 10,467 Kronor;

hvilka alla anslag torde få under uppsättningstiden, i den mån de ej äro för sina särskilda ändamål behöfliga, oafkortadt utgå att användas till uppsättningskostnadernas bestridande, i likhet med hvad vid dylika tillfällen varit vanligt.

Aflöning åt manskapet vid Garnisons-regementena och till samma manskaps rekrytering.

Med anledning af 2:dra Sappörkompaniets uppsättning bör, enligt en af Arméförvaltningen uppgjord beräkning, å detta anslag uppföras medel för:

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875 23

Aflöning åt:

120 man i 2 månader å 5 kronor i månaden............... 1,200: —

60 » 10 dito ä dito dito ............... 3,000: —

60 » 10 dito ii 2 kronor i dito .............. 1,200: —

Arfvoden :

2 Förste korpraler å 180 kronor................................ 360: —-

4 Korpraler å 120 dito 480: —

6 vice Korpraler ä 60 dito ................................. 360: —

2 Hornblåsare å 36 dito 72: —

18 Handtverkssoldater ä 36 dito ................................. 648: —

Aflöningstillägg:

Ålderstillägg......................................................................... 965: —

Examenstillägg.................................................................... .. 483: —

Kommenderingstillägg..............................................................................

Rekryteringskostnader:

Arfvode till värfvare med flera kostnader...................... 492: —

Städja ................................................................................... 724: —

*

5,400: —

1,920: —

1,448: — 330: —

1,216:

Tillsammans kronor 10,314: — 1 enlighet med hvad i fråga om löneregleringen blifvit föreslaget angående korpralernas tillökning vid fotgardes-regementena erfordrades en förhöjning i detta anslag, men då besparingar på anslaget genom tillfälliga vakanser möjligen torde ännu tills vidare lemna tillgång till den ökade aflöningens bestridande, anser jag mig nu endast böra föreslå, att för jemnande af anslagets slutsumma å detsamma till detta ändamål uppföras 1,686 kronor.

Om dessa båda belopp.................................................................. 10,314 kronor

och.................................................................................................. 1,686 »

tillsammans 12,000 kronor,

tilläggas nuvarande anslaget ......................................................... 608,000 kronor,

blifver den nya slutsumman........................................................... 620.000 kronor.

Då Eders Kongl. Maj:t af sist församlade Riksdag äskade detta anslags uppförande såsom reservationsanslag, blef denna framställning rörande anslagets natur ej af Riksdagen bifallen, utan anslaget i stället beviljadt såsom »förslagsanslag högst». Då emellertid den under anslaget inbegripna rekryteringskostnaden, såsom beroende på ett frivilligt aftal, ej "kan på förhand bestämmas och måste rätta sig efter rekryternas olika anspråk, samt dessutom antalet af årligen yppade vakanser vexla, sä måste värfningsmedlen, utgående med ett visst årligt belopp för hvarje man, — såsom till sin storlek bestämda efter en

24 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

sannolikhetsberäkning af legans medeltal och afgången af manskap, samt under förutsättning att större afgång under ett år och deraf förorsakade större värfningskostnad skall utjemnas genom vakansernas mindre talrikhet ett annat, — för att blifva tillräckliga för ändamålet, böra få såsom reservationsanslag utgå. Enligt en af Arméförvaltningen lemnad uppgift utgör den för värfningen

afsedda del af detta anslag...................................................... kronor 68,378: 47.

och om dertill lägges årliga kostnaden för andra Sappör-

kompaniets rekrytering.......................................................... »_1,216: —

utgöra........................................................................................... kronor 69,594: 47

de för rekryterings ändamål under anslaget inbegripna medel. Af hvad jag nu anfört angående naturen af rekryteringsanslag finner jag mig föranlåten i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

ej mindre att anslaget till aflöning åt garnisonsregementena och till samma manskaps rekrytering måtte för nästkommande år fördelas i två anslag, ett för värfvade garnisonstruppernas rekrytering att utgå såsom reservationsanslag till

jemnadt belopp................................................................................. 70.000 kronor,

och ett till manskapets vid samma trupper aflöning.................. 550,000 »

hvilka anslag med sitt sammanlagda belopp............................... 620,000 kronor

motsvara det nu uppförda anslaget med deri föreslagen förhöjning;

än äfven att de för rekryteringen under innevarande år beräknade medel, 68,378 kronor 47 öre, må i sin helhet såsom reservationsanslag utgå.

Uti underdånig skrifvelse af den 4 sistlidne December hade Arméförvaltningen, med öfverlemnande af underdånigt förslag till stat för nu ifrågavarande anslags användning, yttrat, att, enär de i staten under olika rubriker eller titlar uppförda belopp, blifvit beräknade under förutsättning af nummerstyrkans fulltalighet vid den tidpunkt, då den nya staten skulle börja att tillämpas, men otvifvelaktigt vore, att, vid berörda tidpunkt, den 1 innevarande Januari, manskapsnummer till ej obetydligt antal skulle vid de, flesta garnisonsregementen finnas vakanta, hvaraf åter måste följa, att, derest de under rubrik »rekryteringskostnader» upptagna anslagsbelopp finge tagas i anspråk för fyllande af berörda vakanser, samma anslagsbelopp skulle blifva för dermed afsedda ändamål i hög grad otillräckliga, Förvaltningen ansåge, att de under nämnda rubrik upptagna medel icke finge användas för ersättande af större antal vakanser, än som efter 1875 års ingång uppstode. — Deremot och alldenstund, just till följd af det vid garnisonsregementena för närvarande befintliga betydliga antal vakanser, som sannolikt icke kunde till den 1 Januari 1875 med manskap fyllas, besparing torde under nämnda och möjligen ett eller annat kommande år uppstå å de under rubrikerna »aflöning» och tilläfventyrs också »arfvoden» och »aflöningstillägg» uppförda anslagsbelopp, funne sig

För-

Bil. Nio 3 a. till Kongl. Majits Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875. 25

Förvaltningen böra i underdånighet föreslå, att sådan besparing måtte, i mån af behof, få tagas i anspråk för fyllande af det antal manskapsvakanser, som vid 1875 års början förefunnes.

Enär, såsom Arméförvaltningen anmärkt, de beviljade rekryteringsmedlen endast afse att vidmakthålla nummerstyrkan, sedan den blifvit bragt till fulltalighet, och någon lämpligare utväg att fylla det af Arméförvaltningen nu anmälda behof, än den af Förvaltningen föreslagna, synes mig icke gifvas, får jag, sedan Riksdagen gifvit detta anslag naturen af »förslagsanslag högst», i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska.

att de å merberörda anslag, med undantag af rekryteringsmedlen, under innevarande år uppkommande besparingar måtte fä, i mån af behof, användas till fyllande af de vid de trupper, för hvilket anslaget är afsedt, före den 1 Januari innevarande år uppkomna vakanser.

Kavalleri- och Artilleri-hästars remontering och skoning.

Sedan Arméförvaltningen i särskild underdånig skrifvelse till Eders Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse öfverlemnat förslag till ny stat för de kostnader, som från detta anslag bestridas, enligt hvilken förslagsstat sammanlagda kostnaden, 90,363 kronor 75 öre, skulle komma att med 121 kronor öfverstiga anslagets vid senaste riksdag bestämda summa, 90,242 kronor 75 öre, derigenom att — då de af Riksdagen med anledning af artilleriets nyligen förändrade organisation beviljade förhöjningar i detta anslag varit grundade på beräkning af, bland annat, 1 krona 50 öre såsom medikamentspenningar för hvarje till ny uppsättning afsedd häst vid samtliga Artilleri-regementena, eller samma belopp som äfven förut vid Svea Artilleri-regemente beräknats, under det att vid de båda andra regementena medikamentspenningarne tillförene utgjort allenast 1 R:dr för hvarje häst — en olikhet uppstått mellan medikamentspenningarnes belopp för en del af hästarne vid Göta och Wendes regementen: så har Arméförvaltningen till undanrödjande häraf och då berörda utgift icke skäligen kunde anses vara. mindre vid sistnämnda två regementen än vid Svea Artilleriregemente, nu i underdånighet hemställt, att det härför nödiga fyllnadsbeloppet, 121 kronor, måtte varda af Riksdagen äskadt.

Med bifall härtill torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen att

höja detta anslag........................................................................ kronor 90,242: 75.

med............................................................................................... » 121: —

till.................................................................................................. kronor 90,363: 75,

hvarjemte anslagets benämning, enär det numera innefattar medel äfven för remontering m. m. vid Fortifikationstrupperne, torde böra förändras till »Remontering och skoning m. m. för värfvade Kavalleriets, Artilleriets och Fortifikationstruppernes hästar».

Bih. till Riksd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 A/d.

/

26 Bil. N:o 3 a. till Kont/l. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1375.

Lega för hästar till Artilleriets och Pontonier-bataljonens exercis.

Då detta anslag numera innefattar medel äfven för fåltsignal-kompaniets behof, torde dess benämning böra förbytas till: »lega för hästar till Artilleriets och Fortifikations-truppernes exercis».

Fourragering af Artilleriets och Pontonier-bataljonens samt värfvade

Kavalleriets hästar.

Detta anslag torde af liknande anledning böra benämnas: »Fourragering af Artilleriets, värfvade Kavalleriets och Fortifikationstruppernes hästar».

Mathållning åt manskapet vid garnisonsregementena.

I öfverensstämmelse med hvad blifvit angående brödspannmålens afförande från de värfvade garnisons-truppernes anslag föreslaget, hemställer jag i underdånighet, att en förhöjning af 270,000 kronor måtte för detta anslag äskas.

Förslaget om uppsättning af 2:dra sappörkompaniet medför, enligt Arméförvaltningens uppgift, behofvet af en förhöjning i detta anslag med följande belopp:

Kokinrättningskostnader...................................... kronor 600: —

Portionskostnad jemte bröd för 5 underofficerare (hvaraf 1 tillhörande Bataljonens stab) ä 60 öre per man om

dagen, i rundt tal............................. kronor 1,100: —

Portionskostnad utom bröd för 120 man, ä 48 öre per man om dagen,

i rundt tal.......................................... » 12,270: — }) 13.370: —

Värdet af 1,226.88 kubikfot spannmål ä 2: 40, i rundt tal »_2,9 nO: —

tillsammans kronor 16,920: —

Om härtill lägges förutnämnda förhöjning................... » 270,000: -

blifver......................................................................................... kronor 286,920: —

eller i rundt tal 287,000 kronor, hela det belopp, som af Riksdagen torde äskas såsom förhöjning i nuvarande anslaget, 800,000 kronor, som derigenom komme att uppgå till 1,087.000 kronor.

Beväringen.

Lifbevärings-regementet.

Under den 11 December 1874 har Eders Kongl. Maj:t i nåder förordnat, att vid hvarje af fotgardesregementena, skall tillsättas en tredje Major, med

Bil. N:o a. till Kongl. Maj As Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket. 1875. 27

den aflöning, Kongl. Brefvet den 18 Mars 1862 angifver, och att för åvägabringande af tillgång till denna aflöning skulle hållas vakant tills vidare en andre kaptensbeställning vid hvartdera regementet, och från Lifbeväringsregementets besparingar utgå 4,480 kronor.

Lifbeväringsregenientets nuvarande anslag.............................. kronor 15,911: 50,

torde således fa minskas med detta belopp.......................... » 4,480: —

och derefter utgöra..................................................................... kronor 11,431: 50,

hvaremot, vid bifall till löneregleringsförslaget, en öfverflyttning af motsvarande belopp med 2,240 kronor till hvartdera fotgardes-regementets stat, icke är af behofvet påkallad.

Gotlands Nationalbeväring.

För löneregleringen erfordras i detta anslag en förhöjning af kronor 56,301: 50,

hvarifrån brödspannmålen bör afgå med............................... » 1,375: 50,

hvarefter återstoden................................................................ kronor 54,926: —

blifver den verkliga förhöjning i anslaget, hvilken torde af Eders Kongl. Maj:t äskas.

Med denna förhöjning.................................................... » 54,926: —

tillagd nu utgående anslag.............. » 144,240: 30

kommc Nationalbeväringens anslag att utgöra..................... kronor 199,166: 30.

Hallands Beväring.

Med anledning af löneregleringen torde Eders Kongl. Maj:t vilja i detta

anslag..................................................................................... kronor 7,500: —

föreslå en förhöjning af........................................................... » 5,160: —

då anslagets nya slutsumma kommer att blifva.................. kronor 12,660: —

Wester-Norrlands Beväring.

Det tillägg i anslag, som för löneregleringens genomförande vid Wester- Norrlands Beväringsbataljon är af nöden, belöper sig till 11,220 kronor. Det för bataljonen i Biksstaten uppförda anslag utgör endast en fyllnad till de inkomster, bataljonen från indelta Arméens lönetillgångar åtnjuter. Då emellertid dessa tillgångar, enligt löneregleringsförslaget, icke äro afsedda att under år 1876 öfverlemnas till Statsverket, och de följaktligen under sagda år kunna, såsom förut, komma bataljonen till godo, har jag ännu ej beräknat någon

28 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. N:u 1,

om

Statsverket 1875.

ersättning för desamma, utan ansett mig nu endast böra föreslå, att det i Riks-

staten för bataljonen uppförda anslag................................... kronor . 6,295: —

höjes med tillökningsbeloppet................................................... » 11,220: —

hvarigenom detta anslag kommer att uppgå till................. kronor 17,515: —

och torde Eders Kongl. Maj:t vilja härom till Riksdagen göra nådig framställning.

SVlaterielen.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Armé-förvaltningens departement.

Fotgarclenas och Hussar-regementet Konung Carl XV:s beklädnad. Uti sin underdåniga skrifvelse af den 27 sistlidne November har Arméförvaltningen, angående Intendents-departcmentets medclsbehof för år 1876, bland annat, äfvenledes anfört,

hurusom Eders Kongl. Maj:t jemte stadgande af åtskilliga bestämmelser angående värfvade garnisonstruppernes aflöning och städja från och med år 1875 genom nådigt bref af den 12 sistlidne Juni förordnät, i fråga om permitteringen vid dessa trupper mellan exercistiderna, bland annat, att vid hvartdera lifgardesregementet till fot, der hitintills permitteringen bort utsträckas till 376 man af 776, eller nära hälften af soldatstyrkan, de permitterades antal icke finge öfverstiga, med inberäkning af tillfälliga vakanser, en fjerdedel af hela nummerstyrkan, och att vid Iiussar-regementet Konung Carl XY en sådan förändring i afseende å nuvarande permitteringsförhållanden skulle ske, att årligen emellan den 1 November och 30 derpå följande April det tjenstgörande manskapet ökades med 16 man på hvarje sqvadron, eller 96 man på hela regementet. — Genom den sålunda anbefallda tillökningen i nämnda regementens tjenstgörande styrka komme emellertid äfven munderingsslitningen derstädes att i motsvarande mån tilltaga, och detta för fotgardena redan under år 1875, samt äfven under samma tid för Hussar-regementet Konung Carl XV, så vida ej Eders Kongl. Maj:t funne för godt bifalla Chefsembetets vid sistnämnda regemente underdåniga framställning om uppskof med den sålunda anbefallda tillökningen i tjenstgörande manskapsstyrkan; men då skälen för sådant uppskof sannolikt vore under 1876 bortfallna, komme i hvarje fall den förökade munderingsslitningen att dä inträda äfven vid detta regemente.

Under sådant förhållande hade Arméförvaltningen, som dessutom till följd af stegrade priser motsåge ett snart behof af en allmän förhöjning i detta anslag, efter hittills följda grunder beräknat ökningen i munderingsslitningskostnad, och utgjorde densamma för hvartdera fotgardes-regementet 21,846 kronor,

Bil. N:o o a. till Koutjl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 29

tillsammans ................................................................................... kr. 43,692: —

och lör Hussar-regementet Konung Carl XV.............................. » 5,386: 56

med hvilket belopp, kr. 49,078: 56, Förvaltningen anhöll att anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet måtte förhöjas.

Då tillökningen af den tjenstgörande manskapsstyrkan är ett af de medel, hvarigenom rekryteringen ansetts skola underlättas, och derföre utgjort en af de grunder, hvarpå Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning till sistlidne Riksdag angående medel till rekryteringens upprätthållande hvilat, och ändring deri, enligt hvad Eders Kongl. Maj:t redan under den 12 sistlidne Juni förklarat, följaktligen icke kan utöfver det medgifvande, som i sådant hänseende lemnats åt Hussar-regementet Konung Carl XV, och som ej lärer komma att på förhållandena under år 1876 inverka, ifrågasättas, lärer det finnas nödigt att, på sätt Arméförvaltningen hemställt, medel beredas till betäckande af den ökade munderingsslitningsersättningen, och får jag derföre i underdånighet föreslå att, Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska en förhöjning i nuvarande anslag med kronor 49,078: 56.

I sammanhang härmed och då detta behof redan under år 187:.) Idel ve känbart, har Arméförvaltningen hemställt, att till dess fyllande nödiga extra anslagsmedel matte redan för innevarande år beredas; men då, efter det Eders Kongl. Maj:t den 11 Dee, 1874 lemna! bifall till Chets-embetets vid Hussarregementet Konung Carl XI" förenämnda ansökning om uppskof tills vidare med det permuterade manskapets inkallande, och vid detta regemente munderingsslitningskostnaden under innevarande år derföre föga eller alls icke koinme att ökas. samt. hvad fotgardena vidkommer, den ökade kostnaden i berörda hänseende lärer bero på utfallet al' sträfvandena att under innevarande år fylla nummervakanserna och derför icke kan nu med säkerhet beräknas, anser jag någon framställning till Riksdagen i detta hänseende ännu icke böra ega rum.

Beoärmgens beklädnad. Såsom slitningsersättning för begagnande under vapenöfningarne af egna skjortor, strumpor och skor utgår nu, efter hvad Arméförvaltningen vidare omförmäla’, dels till allmänna beväringsmanskapet, på grund af äldre föreskrifter, 1 krona 50 öre pr man för den tid, som hvarje af de årliga mötena omfattar, dels äfven för Gotlands nationalbeväring, jemlik! Kongl. brefvet den 30 Mars 1858, 12.5 öre pr man för hvarje exercisdag, af hvilka ersättningar Arméförvaltningen anordnar de förra, som ej äro inräknade, under beväringsbeklädnads-direktionernas tillgångar, för det första mötet från här ifrågavarande statsanslag och för det andra mötet från det med anledning af beväring: >ns förlängda öfningstid beviljade extra anslaget till underhåll af beväringsmanskapets beklädnad; samt ersättningen till Gotlands nationalbeväring jemväl från nyssnämnda ordinarie statsanslag. — Denna slitningsersättning, som

.)<* Bil. N:o 3 a. till Koiit/l. Maj:ts Nåd Pro/i. N:o 1. mn 3tatuvei’kel 1313.

numera, då exereisdagarne vid hvartdera mötet uppginge till 15, utgjorde för allmänna beväringsmanskapet endast 10 öre pr man om dagen, vore. enligt Arméförvaltningens åsigt, otillräcklig vid jemförelse med persedelslitningens verkliga värde efter vanliga priser, hvarför äfven under senare tider hos beväringsmanskapet visat sig obenägenhet att under mötena slita egna persedlar. Då. om ej en förhöjning i ersättningen konune att ega rum, kronan äfventyrade att, både med egen förlust och men för manskapets tjenstbarhet, nödgas allmänt förse detta manskap med åtminstone skopersedlar, Indika endast med svårighet kunde al kronan tillhandahållas och i förråd behörigen värdas, helst antalet deraf måste bestämmas så stort, att hvarje karl kunde tilldelas honom någorlunda passande persedlar, hemställde Arméförvaltningen att ifrågavarande ersättning måtte la förhöjas till lfj öre om dagen. Som emellertid en tillökning för indelta regementenas beväringsmanskap i slitningsersättningens nuvarande belopp kunde, lika litet som detta belopp sjelft, bestridas från Beklädnadsdirektionernas tillgångar, sä länge, såsom nu är fallet, fondernas ränteafkastningar måste påräknas som fyllnaclsbidrag till de från Arméförvaltningen utgående, i sig sjelfva otillräckliga, årsanslagen för underhållet af beväringsmanskapets större munderingspersedlar, i synnerhet sedan fonderna måst till ett för beväringsmanskapet gemensamt behof," enligt Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift, afstå icke mindre än en half million kronor, hemställde Arméförvaltningen underdänigst att, för beredande åt sii' val allmänna beväringsmanskapet som Gotlands nationalbeväring af en till 16 öre pr man för hvarje exeroisdag förhöjd slitningsersättning för begagnande af egna skjortor, strumpor och skodon. Eders Kongl. Maj:t täcktes hos .Riksdagen äska nödiga medel för tillökning i här ifrågavarande statsanslag, nemligen

för allmänna beväringsmanskapets första klass, utgörande i jemt tal omkring 20)000 man. un^er 15 dagar, å 6 öre pr man oni dagen, utöfver hvad nu

.................................................................................... kronor 18,000: —

och för Gotlands nationalbeväring, under tillsammans omkring 30,000 exercisdagar årligen, 3,5 öre utöfver hvad redan är anvisadt.............................................................. » 1,050: _

Summa kronor 19,050: —

Åt beväringsmanskapets andra årsklass kunde deremot, eldigt hvad Arméförvaltningen gifver tillkänna, samma förhöjning tills vidare bestridas från det utnliga extra anslaget for beväringsmanskapets beklädnad och utredning, hvariore någon anslagstiliökning, nar sistnämnda anslag utgår, ej vore för detta ändamål nu erforderligt.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:tx Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.

31 Sedan, enligt derom gifven nådig föreskrift, klädesbyxor och kalsonger för allmänna beväringsmanskapet blifvit anskaffade för särskild! anvisade medel och samma persedlar derefter i Arméens och regementenas förråd intagna, har Kongl. Maj:t genom nådigt bref af den 12 Maj 1871 funnit godt medgifva dessa persedlars begagnande af beväringsmanskapet, när väderleksförhållandena kunde sådant påkalla, och är, i följd häraf samt då numera behofvet af dylika persedlar anses allmänt vara för handen åtminstone under första beväringsmötet, bruket af sådana nu redan sedan fyra år tillbaka antaget. — Enär likväl ingenstädes funnes anvisade medel till berörda persedlars ständiga underhåll och ersättning mot nya i mån af förslitning, har Arméförvaltningen, i samma underdåniga skrifvelse af den 27 November sistlidet år, nu föreslagit, att anslag för sådant ändamål måtte åvägabringas.

För att i möjligaste mån nedbringa det behöfliga anslagets belopp, har Arméförvaltningen beräknat slitningstiden till 12 år, med årligt bruk af 14 dagar, hvarigenom, såsom ock till följd af en allmän förlängning i slitningstiden för beväringsmanskapets under Beklädnadsdirektionens vård stående persedlar, hvilken förlängning Arméförvaltningen ämnar föreslå, Förvaltningen ansett förhöjningen i nu utgående anslag kunna inskränkas till ungefär 80 öre för hvarje man under första beväringsmötet, k vilket för 20,000 man utgör 16,000 kronor, hvilket Arméförvaltningen derföre i underdånighet hemställer måtte af Riksdagen äskas.

Då de af Arméförvaltningen anförda skäl till förhöjning i de under »Försvarsverket till lands i allmänhet» upptagna beväringsbeklädnadsmedel synas fullt giltiga, torde Eders Kongl. Maj:t vilja i nåder föreslå Riksdagen, att anslaget till försvarsmedel till lands i allmänhet erhåller förökning till ökad slitnings ersättning åt allmänna beväringsmanskapet och Gotlands nationalbeväring för slitning af egna skjortor, strumpor och skodon under första bevärings-

mötet med................................................................................... kronor 19,050: —

samt för klädesbyxors och kalsongers slitning under samma

möte med....................................................................................... » 16,000: —

Beträffande kostnaden för klädesbyxors nyttjande, när sådant erfordras, af andra klassens beväringsmanskap, kunna, enligt hvad Arméförvaltningen 'upplyser, nödiga medel tills vidare påräknas från extra statsanslaget för underhåll af beväringsmanskapets beklädnad, så framt detta anslag får utgå med oförminskadt belopp.

Äfven rörande dessa sist omhandlade båda anslagsförhöjningar har Arméförvaltningen hemställt, att desamma'måtte få under innevarande år utgå: men

32 Bil. N:o 3 a. till Kong/.. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

åå medel härtill torde lämna för ett enda är annorledes beredas, anser jag mig ej höra föreslå Eders Kong]. Maj:t att för detta behof ilska tillägg i Rik sstaten för år 1875.

Underhåll af beklädnads-, remtygs- och utrednings- m. fl. persedlar vid andra Sappörleompaniet. För detta ändamål erfordras i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet, efter Arméförvaltningens beräkning, en förhöjning af 10.467 kronor, Indika Eders Kong!. Maj:t torde vilja af Riksdagen äska.

Arméens beklädnad. Sedan beklädnadspenningar för underbefälet m. il. blifvit å löneregleringens förslagsstater upptagna, torde Eders Kong], Maj:t, under förutsättning af löneregler ings förslagets antagande, vilja af Riksdagen äska att från anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet afföres derå nu upptagna

dels till beklädnadshjelp åt indelta Arméens underbefäl... kronor 13,267: :>0 dels dylikt åt underbefälet vid Wermlands Fältjägare-

regemente............................................................................... » 720: —

tillsammans kronor 13,987: 50

Fästningarne och Landtförsvaret i allmänhet tillhörande hus och byggnader. Uti underdånigt memorial af den 8 December 1874 har befälhafvaren för Fortifikationen anfört, hurusom det sedan år 1867 med 100,000 kr. utgående statsanslaget till nybyggnader och underhåll af fästningarne och landtförsvaret i allmänhet tillhörande hus och byggnader numera, till följd af så väl den under senare åren inträffade stegring i prisen å materialier och dagsverken, som det alltjemt växande antalet af kronan tillhöriga hus och byggnader, hvilka fordrade årligt underhåll, blifvit för det afsedda ändamålet alldeles otillräckligt, så att en del erforderliga reparationsarbeten under de senare åren icke kunnat, af brist på medel, utföras. Hvad anginge de för år 1875 erforderliga kostnader, vore dessa väl icke vid den tid, det underdåniga memorialet afgafs, med visshet kända, emedan reparationsförslagen för kasernerne i Stockholm först innevarande år komme att upprättas, dock ansåge sig befälhafvaren, med ledning af de från öfriga garnisonsorter då redan ingifna förslagen, kunna antaga att, äfven om kostnaden afdroges för sådana arbeten, som varit upptagna i förut afgifna förslag men i brist af medel måst uteslutas, utgifterna för 1875 ändock skulle komma att öfverstiga tillgångarna för året med 22,000 ä 25,000 kronor. Då härtill komme att något belopp utöfver hvad sålunda erfordrades för de årliga utgifternas bestridande måste kunna af anslaget af-

sättas

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 33

sättas till bekostande af åtskilliga, understundom förekommande större underhållsarbeten, hvartill medel eljest icke skulle kunna anskaffas, men det belopp, som af då befintliga besparingar komme att återstå, sedan oafslutade liqvider för anbefallda arbeten blifvit fullgjorda, i och för sig blefve alldeles otillräckligt för berörda ändamål, ansåge befälhafvaren en förhöjning uti ifrågavarande anslag af minst 25,000 kronor vara af yttersta behof påkallad samt hemställde af sådan anledning i underdånighet att, ehuru en så ringa förhöjning enligt hans åsigt säkerligen inom kort skulle framkalla behofvet af ytterligare anslags fordran, helst under den närmast följande tiden tillkomme åtskilliga byggnader, hvilka jemväl för framtiden tarfvade underhåll, Eders Kongl. Maj:t likväl för närvarande endast ville föreslå Riksdagen, att anslaget till nybyggnad och underhåll af fästningarna och landtförsvaret i allmänhet tillhörande hus och byggnader måtte från år 1876 höjas från 100,000 till 125,000 kronor.

Hvad befälhafvaren för Fortifikationen sålunda hemställt, torde af Eders Kongl. Maj:t i nåder bifallas.

Om från de nu föreslagna förhöjningarne i förevarande anslagför ökade munderingsunderhållskostnader vid värfvade

Arméen............................................................... kr. 49,080: —

till slitningsersättning åt beväringsmanskapet för

små-persedlarne ................................................ » 19,050: •—

till underhåll åt samma manskaps klädesbyxor

och kalsonger.................................................... » 16,000: —

samt för andra Sappörkompaniet..................... » 10,467: —

till nybyggnader och underhåll af fästnin-

garne m. m....................................................... » 25,000: —

119,597: —

dragés nyssnämnda nedsättningsbelopp.......................................... 13,987: 50

återstår verkliga förhöjningen................................................... kr. 105,609: 50

' som, jemte nuvarande anslaget................................................ » 1,523,255: 57

utvisar den föreslagna slutsumman................................... kronor 1,628,865: 07.

Bill. till Riksd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd.

34 Bil. N:o 3 a. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Diverse anslag.

Spannmålsupphandlings- och bagerikostnader.

Under förutsättning af bifall till hvad angående brödspannmålens afförande från truppcrnes aflöningsstater blifvit föreslaget, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att låta nu ifrågavarande anslag, 37,500 kronor, från riksstaten utgå.

Kansli-expeditionens expensanslag.

Till jemnande af hufvudtitelns slutsumma torde Eders Kongl, Maj:t i detta förslagsanslag äska en förhöjning af 7 6 kronor 90 öre.

Disciplin-kompaniet.

Sedan Eders Kongl. Maj:t under den 17 Maj 187 2 i nåder beslutit, att Disciplin-kompaniet skulle efter dess förläggning till Carlsborgs fästning upphöra att utgöra en afdelning af Kronoarbets-eorpsen och all befattning med detsamma öfverflyttas från Fångvården till Krigsadministrationen, har Riksdagen från och med år 1874 å fjerde hufvudtiteln för ifrågavarande kompani uppfört ett förslagsanslag af 36,000 kronor.

Sedan derefter, i enlighet med nådig föreskrift af nyssnämnda dag till Befälhafvaren för Fortifikationen att inkomma med underdånigt förslag till de stadganden och föreskrifter, rörande kompaniet, som kunde finnas nödiga, bemälde Befälhafvare den 1 Februari 1873 afgifvit så väl underdånigt förslag till reglemente för kompaniet, som ock förslag till utspisnings- och beklädnadsstater för detsamma, har Arméförvaltningen, enligt nådig remiss, den 9 December sistlidet år öfver dessa förslag afgifvit underdånigt utlåtande samt uppgjort dels förslag till aflönings- och underhållsstat för kompaniet, dels ock särskilda förslag till utspisningsstater för torr- och kokföda samt beklädnadsstat.

Utbedjande mig att framdeles, efter nödiga ytterligare utlåtandens inhemtande, få underställa det, underdåniga reglementsförslaget Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, torde jag nu få föredraga blott de delar af detta ärende, hvilka kunna hafva inflytande på regleringen af utgifterna under fjerde hufvudtiteln.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1875. 35

Vid öfverlemnande af här hilagda underdåniga förslag till stat för Disciplinkompaniet (Lit. F.) har Arméförvaltningen i sammanhang dermed, rörande de uti samma statsförslag omförmälda behof och öfriga på Armeförvaltningens åtgärd beroende angelägenheter, yttrat sig först

a) om aflöningen.

Under antagande att de vid Disciplin-kompaniet anställde officerare och underofficerare, med undantag af Fanjunkaren, skulle på något regementes stat uppbära lön, hade Befälhafvaren för Fortifikationen ansett att, förutom inqvartering och servis enligt gällande författningar, följande arfvodesbelopp borde dem tilldelas, nemligen:

Kompani-chefen .................................................................... kronor 2,000:

1,200

1,000

1,100

»

600: — en och subaltern-

l:ste Löjtnanten.....................................................................

hvar af de 2:ne öfrige subalternofficerarne......................

Fanjunkaren ............................................................... ...........

(hvilket sistnämnda belopp dock skulle nedsättas till 900 kronor, derest Fanjunkaren innehade lön på stat vid något regemente), samt

hvarje af de öfrige 5 underofficerarne ..............................

Härförutom skulle, liksom hittills, Kompani-chefen erhålla officerarne gemensamt en uppassare, med aflöning å kompaniets stat.

Arméförvaltningen, som icke funnit anledning föreslå någon ändring uti förenämnda, af Befälhafvaren för Fortifikationen upptagna arfvodesbelopp, har dock, med hänsyn dertill, att, sedan det underdåniga reglementsförslaget uppgjordes, värfvade arméens underofficerare genom den dem tillerkända manskapsportionen erhållit väsentligen förbättrade vilkor, samt i betraktande jemväl af det förhållande att vid kompaniet anställde underofficerares tjenstgöring, jemförd med de förres, är både mera ansträngande och trägen, på samma gång som fullgörandet af deras åligganden kräfver synnerligen duglige och med sin tjenst förtrogne personer, ansett sig böra underdånigst hemställa, att kompaniets underofficerare måtte, med tillämpning af bestämmelserna uti nådiga brefven den 30 Maj 1873 och den 6 Mars 1874, i nåder tillerkännas en naturaportion med bröd, eller värdet deraf i kontant per dag, efter värfvade arméens portionsstat. Erforderliga medel härtill hafva blifvit beräknade i det af Förvaltningen afgifna förslag till stat för kompaniet.

Angående de föreslagna aflöningsförmånerna har Arméförvaltningen vidare hufvudsakligen anfört,

att, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga bref den 8 Augusti 1844, angående underdånigt förslag till stat samt aflöning och underhåll för två kompanier af Kronoarbets-corpsens fästningsklass, som skulle förläggas ä Waxholm

36 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

och Rindö, eldnings- och ljsningsämncn efter vanlig beräkningsgrund ansetts böra tilläggas befälet och underbefälet, att, tillika med eldnings- och lysningsämnena till tjensterum och mansKapslokaler, bekostas af allmänna anslaget till ved och ljus för fästnings- och garnisonsorterna, hvarom ett stadgande blifvit uti förslagsstaten intaget;

att, då på samma sätt, som jemlikt nådiga brefven den 15 Maj 1843 och 16 December 1856 hittills egt rum, kompaniets ankommande och afgående befäl och underbefäl torde böra erhålla resekostnadsersättning enligt gällande författningai, i staten blifvit föreslaget, att ersättningen så väl för dessa tjensteresor som för sadana, hvilka för särskilda ändamål kunde af Chefen för Ifortifikationen anbefallas, skall utgå från fjerde hufvudtitelus anslag till dylika utgifter;

att någon ersättning för befälets resor till och från mötena vid deras respektive regementen deremot synts, liksom hittills, icke böra ifrågakomma;

att, som löner för garnisonsläkare och prest numera blifvit anslagna och å kommendantsstaten för Carl sborgs fästning uppförda, några särskilda arfvoden för bestridandet af läkare- och själavården vid kompaniet icke blifvit å staten beräknade. Deremot hade det belopp af 500 kronor, hvilket såsom bidrag till nuvarande fästningsauditörens arfvode, enligt nådiga brefvet den 14 Mars 1873, skulle, intill dess ny stat blifvit för Disciplin-kompaniet uppgjord, af fångvårdsmedlen utgå, uti det nu uppgjorda förslaget till stat för nämnda kompani upptagits, dock blefve detta arfvode obehöfligt, sa. snart lön till en fästningsauditör kunde varda beviljad;

att såsom arfvode åt Redogöraren, hvars befattning förut bestridits af Kompani-chefen mot särskild godtgörelse, men hvilket förhållande, sedan kompaniet kommit under Armeförvaltningen, ansetts böra upphöra, hade samma belopp, som uti nu gällande interimsstat vore anvisadt, eller 600 kronor, upptagits;

att arfvodet till Yäbeln och aflöningen till Korpralerne voro upptagna till enahanda belopp, som förut för samma ändamål utgått, samt aflöningen till de 6 vice Korporalerne, hvilka enligt det underdåniga reglcmentsförslaget skulle tillkomma, med hälften mot Korpralernes, eller lika med den afiöningstillökning, som, enligt Fångvårdsstyrelsens stat, af frivillige Korpraler uppburits;

att, då vid behandlingen af sjelfva reglcmentsförslaget Armeförvaltningen i underdånighet tillstyrkt, att aflöning till det manskap, som för kompaniets egen räkning användes, skulle till beloppet bestämmas af Chefen för Fortifikationen, hade, i öfverensstämmelse härmed och utan angifvande af dagaflöningen, ett förslagsvis beräknadt belopp af 300 kronor uti staten upptagits till dylika flitpenningar åt kasernvaktarne och de 2 uppassarne, hvilka skulle tilldelas Kompanichefen och subalternofficerarne; hvaremot aflöning till kompanihandtverlcare, kockai, sjukvaktare in. 11. skulle, liksom hittills, utgå af det särskilda anslag, för hvars ändamål manskapet användes.

Bil. N:o 3 a. till Kongl'. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1875. 37

b. BeMådnaden.

I fråga om truppens beklädnad hade Befälhafvaren för Fortifikationen väl ansett nödvändigheten fordra, att densamma, till utseendet, icke närmade sig den, som begagnas af arbets- eller fästningsfångar m. fl. undet fångvården ställde personer, emedan derigenom dels disciplin-soldaterne sjelfve skulle känna sig vanhedrade och deras moralitet nedsättas, dels ock, till men för deras framtid, de i allmänhetens begrepp skulle förblandas med f. d. kronoarbetskorpsens manskap eller med berörda fångpersonal; men äfven på samma gång att truppen, såsom utgörande en ständig arbetskommendering, borde erhålla en lämplig arbetsbeklädnad, passande för olika årstider, på det att manskapet, till både kronans och dess egen fördel, så litet som möjligt måtte af ogynnsamma väderleks-förhållanden hindras från arbete utom hus. I enlighet härmed hade Befälhafvaren för Fortifikationen underställt Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning ett förslag till kompaniets beklädnad, nemligen dels till uniform eller lifmundering, afsedd att användas på helgdagar, vid parad m. m. och dels en särskild arbetsbeklädnad, att vid öfriga tillfällen begagnas.

Arméförvaltningen, som instämt i de sålunda rörande truppens beklädnad uttalade åsigter, har äfven biträdt det underdåniga förslaget, så vidt det har afseende på lifmunderingen.

Beträffande åter arbetsbeklädnaden, hvilken, enligt förslaget, skulle bestå, ^utom annat, af en kavaj, en väst och ett par byxor, allt af mörkgrått kläde, ett förkläde af buldan, en linnerock och ett par linnebyxor, ansåge Förvaltningen, på grund af manskapets nyttjande i allmänhet till sådana arbeten, hvarigenom beklädnaden är utsatt för hård slitning, att, både till kostnadsbesparing för Kronan samt gagn och belåtenhet för manskapet, dessa persedlar borde utbytas mot följande, hvilka genom befunnen större hållbarhet och synnerlig lämplighet i öfrigt såsom arbetsplagg öfverträffa de förra, nemligen en kavaj, en väst och ett par byxor af mörkgrått s. k. moleskinn, ett förkläde af skinn, cn blus af lärft och ett par byxor af buldan, hvartill borde läggas ett par skor af läder med träbottnar för att under vissa arbeten, i stället för de andra skopersedlarne, begagnas ;

Och hade, med sådan afvikelse från det omförmälta förslaget, Arméförvaltningen till Eders Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse öfverlemnat underdånigt förslag till Beklädnadsstat för disciplinkompaniet; varande kostnaden för dess tillämpning beräknad att utgöra årligen omkring 10,115 kronor, hvilket belopp äfven blifvit i kompaniets nya utgiftsstat förslagsvis upptaget.

38 Bil. N;o 3 a, till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop N:o 1. om Statsverket 1875.

c. Proviantering.

Vidkommande detta ämne hade Befälhafvaren för Fortifikationen anfört att, ehuru den hittills gällande portionsstaten varit vida lägre än och olika med den, som för värfvadc soldaten är fastställd, någon, eljest önskvärd, större tillökning i den förra staten icke kunnat ifrågasättas, enär dels hädanefter den låga matportionen komme att innebära nästan det enda afskräckande för värfvade soldaten att utsätta sig för en flyttning till disciplinkompaniet, dels ock han, genom ringheten af matportionen, nödgades söka medelst arbetsförtjenst förbättra sin föda, hvilket åter väsendtligen skulle bidraga till hans arbetsamhet och ordentlighet; Och hade på, denna grund upprättade två särskilda förslag till utspisningsstater för truppen, den ena å kokföda, olika för vinter och sommar, don andra a tonföda, blifvit jemte förslag till spisordning för å sjukhuset intaget manskap öfverlemnade till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.

Med anmälan att, när en jemförelse företoges mellan nyssnämnda föislag till kokfödeportionsstat och den för värfvade garnisons-soldaten gällande enahanda stat, dagportionens värde å Carlsborg kunde beräknas enligt den förra staten till 30,82 öre för sommaren och till 32,55 öre för vintern, men enligt den senare staten till 44,78 öre för hela året, understödde Armeförvaltningen äfven för sin del Befälhafvarens för Fortifikationen framställning i afseende å grunden för portionsstaternas bestämmande, dervid Förvaltningen tydligen förutsatte Edcis Kongl. Maj:ts nådiga bifall till hvad i reglementsförslaget stadgades angående manskapets rätt att få använda en del af arbetsförtjensten till matportionens nödvän-x diga förbättring. Likväl ansåge Förvaltningen, i betraktande af manskapets tidigt började och länge fortsatta dagsarbeten, som till stor del verkställdes utom hus äfven under vintertiden, att den föreslagna kok- och torrfödepoitionen boide till likhet med soldatportionen inom hela arméen och, på sätt af chefen för disciplinkompaniet jemväl blifvit begärdt, ökas hvardera med en kopp kokadt kaffe, hvaitill åtginge två ort rostade kaffebönor och tre ort socker, i värde utgörande endast omkring 3,68 öre portionen.

Under iakttagande häraf hade Arméförvaltningen låtit upprätta tvenne förnyade förslag till kok-och torrfödeportions-stater för disciplinkompaniet, hvilka Förvaltningen sålunda till Eders Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse i underdånighet öfverlcmnade; men anhöllc deremot Arméförvaltningen, hvad anginge det ofvan berörda förslaget till spisordning för å sjukhuset intaget manskap, att Förvaltningen måtte erhålla nådigt bemyndingande att härom i vederbörlig ordning sjelf besluta.

Kostnaden för tillämpning af de nu föreslagna portionsstaterna vore beräknad att utgöra omkring 27,575 kronor årligen, hvilket belopp i sådant afseende förslagsvis blifvit uppfördt i kompaniets utgiftsstat.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1875. 39

d. Öfriga behof.

För nödiga inventarier och serviskostnader hade vidare i denna stat förslagsvis upptagits 1,500 kronor årligen, hvilken summa, med beräkning för en styrka af 150 man, utgjorde 10 kronor per man. Ehuru sistnämnda belopp med icke mindre än 7 kronor 50 öre per man understege hvad för samma ändamål numera utginge till härstädes i garnison förlagda Lifgardes-regementen och Svea Artilleri-regemente, ansåge Arméförvaltningen likväl, att detsamma skulle blifva tillräckligt, med hänsyn till de olika förhållandena vid kompaniet och möjligheten att till åtskilliga underhållsarbeten använda kompaniets eget folk.

I och för manskapets undervisning, nemligen till läroböcker, arfvode åt de af manskapet, hvillca tjenstgöra som monitorer uti skolan, m. m., har Förvaltningen uti nu uppgjorda förslagsstat upptagit erforderliga medel.

Öfriga uti hittills gällande stater upptagna poster hafva ock till största delen, såsom otillräckliga, måst uti den nu underdånigst ingifna förslagsstaten för kompaniet förhöjas.

Totalkostnaden för kompaniet skulle sålunda komma att uppgå till 56,000 kronor, hvilket belopp med 20,000 kronor öfverstege det i Riksstatens fjerde Hufvudtitel för kompaniet uppförda förslagsanslag, 36,000 kronor.

Jemte underdånig hemställan att anslaget till kompaniet sålunda måtte förhöjas till ett emot behofvet svarande belopp, har Förvaltningen särskildt fästat Eders Kongl. Maj:ts Kådiga uppmärksamhet å nödvändigheten deraf, att detsamma fortfarande måtte få utgå såsom förslagsanslag, på den grund att kompaniets styrka och följaktligen äfven kostnaderna kunna vara mycket vexlande. Sålunda utgör kompaniets styrka för närvarande icke mindre än omkring 170 man, då deremot densamma vid 1872 års mönstring endast utgjorde 134 och vid sistlidet års mönstring 160 man. Den i förslagsstaten upptagna underhållskostnaden, som beräknats efter 150 man, eller ungefärligen medelstyrkan under sista åren, skulle sålunda, derest kompaniets styrka fortfarande bibehölle nuvarande höga numerär, eller måhända ökades, antagligen komma att öfverstiga den nu beräknade.

Då Disciplinkompaniets befäl och underbefäl synes mig för sin ansträngande tjenstgöring väl förtjenta att komma i åtnjutande af någon aflöningsförbättring och jag anser hvad Arméförvaltningen i sådant hänseende föreslagit lämpligt, helst arfvodena för befälet stå i nära öfverensstämmelse med hvad Riksdagen åt befälet vid Kronoarbetskompaniet å Waxholm beviljat, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t, som torde framdeles vilja fatta beslut om fastställelse i detalj af de ingifna förslagsstaterna för Kronoarbets-corpsens beklädnad och utspisning, måtte, med godkännande för öfrigt af de utaf Arméförvaltningen nu gjorda hem-

40 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

ställningar och kostnadsberäkningar, äska af Riksdagen, för beredande af aflöningsförmåner och underhåll åt Disciplin-kompaniets befäl, underbefäl och manskap i öfverensstämmelse med hvad bilagd a förslag till stat i sådant hänseende innehåller,

en förhöjning i anslaget till Disciplin-kompaniet af........................ 20,000 kronor,

hvarigenom detta anslag, nu utgående med .................................... 36,000 »

skulle tiH ...................................................................."...................... 56,000 kronor

förhöjas;

och hemställer jag dessutom underdånigt, att, enär, i likhet med hvad vid det under andra hufvudtitoln uppförda anslag till fångars vård och underhåll oger rum, den del af nu ifrågavarande anslag, som utgör den egentliga aflöningen, synes mig böra såsom bestämdt anslag utgå, under det att den återstående delen, på sätt Arméförvaltningen anmärkt, bör qvarstå såsom förslagsanslag, Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att anslaget sålunda fördelas:

bestämdt anslag ......................... kronor 10,938: —

förslagsanslag ............................................................ » 45,062: —

tillsammans kronor 56,000: —.

Efter att sålunda hafva i underdånighet afgifvit förslag rörande de förändringar i ordinarie anslag under fjerde hufvudtiteln, hvilka jag anser böra vid nu förestående statsreglering vidtagas, torde jag få göra framställning rörande de extra ordinarie anslag, som synas mig under år 187 6 för Dandtförsvaret erforderliga.

På grund af hvad förut i mitt underdåniga memorial angående löneregleringen och vid behandlingen af de ordinarie anslagen blifvit yttradt, torde Eders Kongl. Maj:t i Nåder föreslå Riksdagen att å extra stat för år 1876 bevilja:

ät Departementets Kansli-expedition, för tillämpning af ny lönestat k:r 6,900: _

åt Arméförvaltningen, dyrtidstillägg ............................................ » 21,240:

åt Indelta Arméen, för genomförande af löneregleringen under

år 187 6, förslagsanslag ........................................................... B 700,000:__

för Arméens ackordsamortering ................................ » 185,000-

Vidare förekomma följande frågor:

Inlösen af indelta Arméens fardagsår.

Rör detta ändamål blef af sist församlade Riksdag beviljadt ett extra förslagsanslag, stort 2,000,000 kronor, hvaraf för år 1875 anvisades 300,000 kro-

nor.

41 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

nor. Jag far nu i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af instundande Riksdag äska anvisande under år 187 6 af återstoden, 1,700,000 kronor, att såsom extra förslagsanslag: utgå.

' O O O

Artilleribehof.

Fältartillerimateriel.

Med afseende härpå torde det tillåtas mig att i minnet återkalla, hurusom

1871 års Riksdag för detta ändamål beviljade 1,102,743 R:dr, hvaraf för år 1872 anvisades 180,000 R:dr och sedermera för år 1873 185,000 R:dr, tillsammans 365,000 R:dr. I sitt underdåniga memorial den 14 November

1872 hemställde Generalfälttygmästaren, att, enär artilleriets organisation vore

afsedd att år 187 7 vara fullbordad, det återstående anslaget, 7 37,743 R:dr måtte fördelas på hvardera af de 4 åren 1874—77 med omkring 185,000 R:dr om året. Med gillande häraf blef ock sistnämnda summa af 1873 års Riks-

dag äskad och af denna till utgående under år 1874 anvisad. Då emellertid den inträdda stegringen i materialpris och arbetslöner gjorde en större summa under år 187 5 nödig, om eljest tillverkningen af fältartillerimateriel skulle fortgå enligt den i förenämda memorial angifna och af så väl Eders Kongl. Maj:t som Riksdagen gillade plan, ansåg sig dåvarande t. f. Generalfälttygmästaren i sitt

underdåniga memorial den 21) November 1873 böra föreslå en tillökning af omkring 25 procent i det anslag för nu ifrågavarande ändamål, som borde äskas

för år 187 5. På grund häraf fann Eders Kongl. Maj:t skäligt att al 1874 års

Riksdag begära för år 1875 till fältartillerimateriel 230,000 kronor, hvilken anslagsfordran blef af Riksdagen bifallen.

I sitt memorial den 11 November sistlidet år har nu Generalfälttygmästaren, då de anledningar, som föranledde den högre anslagsfordran sistlidet år, ännu fortfara, i underdånighet hemställt, att samma belopp, 230,000 kronor, måtte äfven af näst sammanträdande Riksdag för det ändamål, som nu är i fråga, äskas.

Såsom jag redan vid afgifvande af underdånigt förslag till reglering af Riksstatens fjerde hufvudtitel vid 1874 års riksdag anmärkt, lärer val den under de senare, för landets ekonomiska ställning lyckliga åren naturligt uppkomna förhöjning i arbetslöner och materialpris medföra den verkan, att det år 1871 till fältartillerimateriel beviljade anslag icke kommer att för dermed afsedt ändamål blifva fullt tillräckligt. Som emellertid den verkliga bristen, såsom beroende på ekonomiska konjunkturer, icke ännu kan med någon säkerhet beräknas, torde framställning om densammas fyllande icke nu böra till Riksdagen aflåtas, så mycket mindre som det år 1871 beviljade anslaget ännu lemnar tillgång till anvi-

Bih. till Riksd. Prat. 1815. 1 Sami. 1 Afd. 6

42 Bil. N:o

o

a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket. 1875.

sande under år 1876 af den summa, Generalfälttygmästaren föreslagit. Under sådant förhållande och på det att tillverkningen må efter antagen plan fortgå, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska att utgå under år 187 6 till fältar till erimateriel .................. 230,000 kronor.

Fästnings- och positionskanoner.

För fyllande af detta behof har sistlidne Riksdag, att utgå innevarande år, dels anvisat återstoden af det år 1871 för sådant ändamål beviljade anslag med

51,000 kronor, dels beviljat nytt anslag å 124,000 kronor, af hvilka sammanlagda belopp 50,000 kronor voro afsedda för befästningarne vid Fredriksborgssun.de t och 125,000 kronor ämnade att med en tredjedel fylla behofvet för bestyckning af de färdiga verken å Carlsborgs fästning, hvilken bestyckning beräknats komma att kosta omkring 37 5,000 kronor.

Enligt hvad Generalfälttygmästaren nu upplyser, lära de för bestyckningen vid Fredriksborgssundet beviljade medel blifva för ändamålet tillräckliga. Till fortsatt anskaffning af refflade kanoner med lavetter och projektiler för de färdiga verken å Carlsborg anser han deremot 125,000 kronor blifva under år 187 6 erforderliga.

Instämmande häri, får jag i underdånighet föreslå Eders Kongl. Maj:t att af Riksdagen för Carlsborgs ofvannämnda bestyckning äska att utgå under år 187 6 till fästnings- och positionskanoner................................................... 125,000 kronor.

Infanterigevär.

För anskaffning häraf beviljades af 1871 års Riksdag 4,500,000 R:dr, hvaraf för åren 1871—74 anvisades tillsammans 3,416,000 R:dr och för år 1875 600,000 kronor. Vid 1873 års slut uppgick tillgången af infanterigevär, enligt hvad Generalfälttygmästaren i sitt underdåniga memorial af den 11 sistlidne November upplyser, till omkring 164,000 stycken. Under år 1874 hafva intill den 1 November vid båda faktorierna tillverkats sammanlagdt 28,200 sådana; hvarjemte å reparationsverkstäderna 2,100 äldre gevär undergått förändring. Till årets utgång ansågs det, att ytterligare omkring 4,300 dels nya, dels förändrade gevär kunde göras färdiga, hvarförutom åtskilliga dylika komma att vara under arbete. Vid denna tidpunkt borde alltså behållningen af gevär hafva utgjort omkring 198,600 stycken; men då jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga beslut 1,072 stycken blifvit Under året afyttrade till sjöförsvaret, de frivilliga skarpskytteföreningarne med flera, så kunde behållningen ej beräknas uppgå till mer än 197,500. I det antal gevär, som i underdåniga memorialet den 29

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 43

December 1870 af dåvarande Chefen för Landtförsvars-departementet ansetts be= höfligt, eller 246,000 stycken, skulle således fattas ytterligare omkring 48,500.

Huruvida detta antal kan tillverkas för det vid innevarande års början af 1871 års extra anslag återstående belopp, 1,084,000 kronor, hvaraf för innevarande år anvisats 600,000, anser Generalfälttygmästaren väl ej kunna med tillförlitlighet uppgifvas; men då med innevarande års ingång tillverkningen vid Husqvarna vapenfabrik, der priset är betydligt högre än vid Carl Gustafs Stads faktori, kommer att inskränkas till det antal 2,000 stycken, som blifvit förstnämnda fabrik den 26 Oktober 1756 tillförsäkradt, och då af förutnämnda 48,500 gevär en del redan sistlidet år varit under arbete, så anser Generalfälttygmästaren det möjligen kunna antagas, att den bestämda qvantiteten gevär komme att vid 1876 års slut finnas färdiga.

Då emellertid numera både inom Preussiska, Franska och Ryska Arméerna blifvit antagna gevär af en konstruktion medförande åtskilliga fördelar i skottvidd och träffsäkerhet, samt äfven inom vårt land uppfunnits och förevisats en gevärsmodell, som synes erbjuda värderika förenklingar och förbättringar, så anser jag att, om nu pågående skjutförsök och den pröfning, som vidare under sommarens lopp kommer att med dessa gevär af ny konstruktion verkställas, skulle föranleda Eders Kongl. Maj:t att fastställa en annan modell för infanterigeväret än den nuvarande, den ifrågavarande anslagssumman må, utan afseende på om det år 1871 bestämda antalet gevär kan uppnås, för gevärstillverkning användas.

Med denna modifikation hemställer jag, i likhet med Generalfälttygmästaren, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att anvisa till utgående under år 187 6 återstoden af det år 1871 beviljade extra anslag till infanterigevär,

484,000 kronor.

Kavallerisablar.

Generalfälttygmästaren har i sitt underdåniga memorial af den 11 November sistlidet år slutligen anfört, hurusom, sedan Kongl. Maj:t under den 23 December 1867 i nåder fastställt modell å kavallerisabel, ingen tillverkning af dylika vapen för kronans räkning egt rum. Det vore emellertid att emotse, att de sablar jemte baljor af 1854 års modell, hvilka varit utlemnade för begagnande af Lifgardet till häst allt sedan år 1861, och hvilka underhållas genom passevolans med sqvadrons-cheferne vid regementet intill den 1 Juni 187 6, vid det förhållande att sablarne enligt passevolanskontraktet från och med den 1 Juni 187 3 skolat underhållas endast uti till fredstjenstgöring brukbart skick, skola vid passevolansens upphörande befinnas förslitna och regementet följaktligen under år 187 6 blifva i behof af nya sablar med baljor. Enahanda ansåges förhållandet komma

44 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. JProp. N:o 1, om Statsverket 1875

att blifva med Jemtlands Hästjägare-corps, hvilken för närvarande vore beväpnad med sablar af 1825 års modell, hvilka vid corpsen varit i bruk sedan år 1860. För den händelse, att Eders Kongl. Maj:t skulle finna lämpligt föreskrifva, att sablar af . 1867 års modell skola till förberörda regemente och corps utlemnas är 187 6, blifver det således nödigt att dylika vapen i tillräckligt antal, jemte erforderlig reserv, funnes tillgängliga; och beräknade Generalfälttygmästaren tillverkningskostnaden för sabel med balja till 28 kronor.

På de af Generalfälttygmästaren anförda skäl får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för tillverkning af

1.000 stycken hav aller isablar och baljor af 1867 års modell bevilja för år 1876

23.000 kronor.

De extra anslag till artilleribehof, hvilkas dels beviljande dels anvisande af redan beviljade jag således i underdånighet föreslagit, utgöra följaktligen:

Till anskaffning af fältartillerimateriel .......................................... 230,000 kronor.

» Fästnings- och positionskanoner ............................................. 125,000 »

» Infanterigevär ........................................................................ 484,000 »

» Kavallerisablar.......................................................................... 23,000 »

Summa 862,000 kronor.

Fortifikations-behof.

I afseende å behofvet af extra anslag för fästningsbyggnadsarbetenas bedrifvande under år 187 6 har Befälhafvaren för Fortifikationen i memorial af den 1 December sistlidne år i underdånighet anfört följande.

Carlsborgs fästningsbyggnad.

Utaf det vid 1871 års riksdag till fullbordande af hufvudvallen åt landsidan samt till förrådsbyggnader m m. beviljade anslag af 1,520,000 R:dr återstå för 1876 års behof endast 125,000 kronor, hvaraf till hufvudvallen

50,000 och till förrådsbyggnader 7 5,000 kronor.

Till följd af ej mindre de sedan år 1869, då kostnadsförslagen till hufvudvallen uppgjordes, alltjemt stegrade arbets- och materialprisen, af hvilka en stor del stigit till dubbla beloppet och några till och med derutöfver, än ock den år 1872 skedda förflyttningen från Carlsborg af kronoarbets-corpsen, hvars låga dagsverkspris väsentligen inverkat på 1869 års beräkningar, blifver dock, på sätt uti ett den 1 December 1873 afgifvet underdånigt memorial med dervid fogade kostnadsberäkning och jemförelsetablå öfver prisförhållandena närmare blifvit ut-

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 45

redt, ifrågavarande anslag, oaktadt all omsorg blifvit använd för att genom billiga konstruktioner så mycket som möjligt nedbringa kostnaden, icke tillräckligt för ofvanberörda arbetens afstötande, hvarjemte den beslutade jernvägens dragande genom fästningsverken förorsakar någon tillökning i den uti 1869 års plan beräknade kostnad.

Hvad åter beträffar förrådsbyggnaderna, så bar dels deraf, att desamma varit afsedda att uppföras med privata arbetare, hvarigenom skilnaden i verkliga arbetskostnaden mot den ursprungligt beräknade icke blifvit så stor, som vid hufvudvallen, till hvars byggande kronoarbets-corpsens manskap skolat begagnas, dels ock till följd så väl af den större frihet i val af konstruktionssätt, som husbyggnader mera än egentliga fästningsbyggnader medgifva, som af möjligheten att i någon mån rätta storleken af desamma efter tillgängliga medel, bristen i den del äf 1871 års anslag, som för dessa byggnader varit afsedd, icke blifvit så betydlig, som den, hvilken uppstått uti det för hufvudvallen beräknade belopp af samma anslag.

Men utom de af ofvan berörda förhållanden orsakade brister i 1871 års anslagssumma har ock ytterligare en annan, ehuru blott skenbar, brist uppkommit derigenom, att, hufvudsakligen på grund af den större utsträckning, arbetena genom de under senare åren ökade anslagen erhållit, en betydlig materiel måst uppköpas samt åtskilliga provisionela anläggningar utföras, på det att arbetena måtte kunna på ändamålsenligaste sätt bedrifvas. Till betäckande af kostnaderna för berörda materiel och anläggningar erfordras ett emot deras värde vid tidpunkten för afslutandet af ifrågavarande hufvudvall och förrådsbyggnader svarande anslagsbelopp, hvilket, då samma materiel och anläggningar äfven blifva behöfliga för de arbeten, som sedermera komma att utföras, egentligen blifver ett förskott å kostnadssumman för sistberörda arbeten.

Uti sitt ofvan omförmälda underdåniga memorial af den 1 December 1873 har Befälhafvaren för Fortifikationen anfört, bland annat, att, då de medel, som för fyllandet af nyssnämnda brister erfordrades, först under år 1876 behöfde utgå, framställningen till Riksdagen om desammas beviljande syntes kunna ännu ett år uppskjutas, för att han måtte blifva i tillfälle inkomma med de förändrade beräkningar, som af omständigheterna möjligen kunde föranledas. Som emellertid någon anledning till förändring uti de redan inlemnade beräkningarne sedermera icke inträffat, hemställer han nu i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte till nästkommande Riksdag göra nådig framställning om beviljande af de uti hans oftanämnda memorial af den 1 December 1873 uppgifna anslag, nemligen på grund af inträffade prisstegringar och ökade arbetskostnader

för hufvudvallen .............................................. kronor 263,000: —

» förrådsbyggnaderna...................................... » 40,000: — gQg qqq.

Transport 303,000: —

46 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majtts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Transport 303,000: —

för ökad kostnad å hufvudvallen till följd af jernvägens dragande

derigenom............................................................................................. 19,500: —

såsom ersättning för den del af kostnaden för anskaffad materiel ucli utförda provisionela anläggningar, hvilken bör drabba framdeles blifvande arbeten ..................................................................... 90,000: —

eller tillsammans kronor 412,500: •—- Hvarjemte han underdånigst anhåller, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till fortsättande af arbetena å Carlsborgs fästning för år 1876 anvisa ej mindre förutnämnda af 1871 års anslag återstående 125,000 kronor, än ock af senast omförmälda anslagssumma 200,000 kronor, således tillsammans för

år 1876 ............................................................................................ 325,000 kronor.

Slutligen anser sig Befälhafvaren för Fortifikationen böra underdånigst anmäla, att en plan till fortsatta fästningsarbeten å Carlsborg är under utarbetning för att Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning underställas, men att densamma, i brist af tillräckliga arbetskrafter inom Fortifikationen, icke kan afslutas innan Riksdagen sammanträder. Vid denna plan skola iakttagas de förenklingar, som, utan åsidosättande af nödig säkerhet och försvarsförmåga hos fästningen, äro möjliga.

Befästningsarbetena i Stockholms skärgård.

Uppå derom af Eders Kongl. Maj:t gjord nådig framställning har Riksdagen, jemlikt dess underdåniga skrifvelse den 15 Maj 1874 angående regleringen af riksstatens fjerde hufvudtitel, medgifvit, att de å redan beviljade extra anslagtill bepansringarne vid Oxdjupet möjligen uppkommande besparingar finge användas till fyllande af bristen i anslaget till skansens anläggning. Beloppet af denna behållning kan väl af Befälhafvaren för Fortifikationen ännu icke med noggrannhet angifvas, såsom beroende af kostnaden för de tågmattor, hvilka till servisens skyddande måste uppsättas bakom pansarväggen och hvilkas närmare beskaffenhet först måste utrönas genom undersökningar, som, efter det en kanon blifvit uppsatt, för närvarande försiggå; men med antagande af en, efter uppgjord förslagsritning till dylika mattor, approximativt beräknad kostnad af 2,200 kronor för hvarje kasematt, skulle enligt bifogadt kostnadsförslag utöfver berörda besparing för sjelfva skansens fullbordande ytterligare erfordras 1,700 kronor; hvarjemte till den uti Befälhafvarens underdåniga memorial den 6 December 187 3 omförmälda strandskoningen med angöringsbryggor enligt ofvan åberopade kostnadsförslag erfordras 26,300 kronor, så att hela återstående behofvet af anslag för ifrågavarande skansanläggning blifver 28,000 kronor.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket, 1875. 47

Berörda strandskoning, som icke uti förut uppgjorda kostnadsförslaget upptagits, har sedermera befunnits nödvändig för att förebygga strandens utskärning vid hög sjö,, hvarigenom hinder för kommunikationen omkring det nedre verket kunde uppstå, och är dessutom för platsens försättande uti ett ordnadt skick i hög grad önskvärd.

Såsom redan i Befälhafvarens för Fortifikationen underdåniga memorial af den (i December 1873 blifvit antydt, bör med öppnandet af segelrännan uti Oxdjupet anstå, intill dess skansen derstädes blifvit bestyckad, eller antagligen till år 1876; och innan Kodjupssunden derefter stängas, synes Befälhafvaren någon tid böra förflyta, på det att Lotsverket och de öfriga myndigheter, som hafva med sjötrafiken att skaffa, må komma i tillfälle att vidtaga de åtgärder, som för trafikens ledande in uti den nya farleden blifva erforderliga, hvadan någon försänkning af sistnämnda sund icke torde kunna ifrågakomma före år 1877. Då tillika för öppnandet af farleden genom Oxdjupet medel finnas af hittills beviljade anslag reserverade, hvilka ock lemna tillgång till påbörjande af Kodjupets stängande, derest sådant, mot förmodan, redan år 187 6 skulle befinnas möjligt, anser samme Befälhafvare något anslag till fortsättande af försänkningsarbetena i Stockholms skärgård icke vid näst instundande riksdag behöfva äskas.

Genom de år 1870 af kreditivmedel bekostade permanenta batterierna till försänkningarnes försvar, hvilka batterier icke ingingo i 1867 års försvarsplan, har emellertid en opåräknad förstärkning långs hela försvarslinien vunnits, så att, derest dessa batterier derjemte erhölle en af kraftiga pjeser bestående bestyckning, Befälhafvaren anser den af 1867 års Komité uppgjorda plan för försänkningsarbetena icke, åtminstone under närvarande förhållanden, behöfva till sin vidd utföras, utan kunna betydligt förenklas, hvarom han är betänkt att, så fort ske kan, hos Eders Kongl. Maj:t göra underdånig framställning. Genom ofvan antydda förenkling skulle behofvet af ytterligare anslag till ifrågavarande försänknings- och upprensningsarbeten kunna nedbringas till omkring 60,000 kronor.

Som e gar ne till fiskvattnen i de sund, hvarest försänkningarne redan blifvit utförda, mot Kronan anhängiggjort talan om ersättning för dem derigenom tillskyndade förluster, kommer dock, derest sådan ersättning varder dem i laga ordning tillerkänd, denna omständighet att för Kronan medföra särskilda utgifter, som likväl för närvarande icke kunna beräknas.

På grund af hvad han sålunda anfört, hemställer Befälhafvaren för Fortifikationen i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t, till fullbordande af arbetena lor skansanläggningen å Rindön vid Oxdjupet, måtte af näst sammanträdande Riksdag äska ett belopp af 28,000 kronor att under år 187 6 utgå.

48 Bil. N:o 3 a. till Kovgl. Maj:t» Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Befästningsarbetena uti Carlskrona skärgård.

Till dessa arbeten hafva hittills anvisats 2,400,000 af de vid 1871 års riksdag beviljade 3,750,000 R:dr, hvaraf följaktligen återstår ett belopp af

1,350,000 Kronor.

A Kungsholms fästning, hvars ombyggnad år 1873 påbörjades, halva arbetena sedan dess med kraft bedrifvits, och det kan, enligt Befälhafvarens för Fortifikationen mening, antagas, att till 1870 års utgång samtliga vallgångar med undantag af liniens N:o IY, äfvensom pansarbatteriet skola till sina hufvudsakliga delar vara fullbordade, för hvilket ändamål samme Befälhafvare anser ett anslag böra år 1876 utgå till ett belopp af 250,000 Kronor förutom medel till bepansringar, som äfvenledes kunna under nämnda år uppsättas. Samtidigt med denna bepansring böra jemväl de två jernsköldar, som enligt 1871 års plan erfordras för verket å Hästholmen, beställas och uppsättas, emedan omkostnaderna för desamma i annat fall skulle icke obetydligt ökas. Till följd af de under senare åren så ansenligt stegrade jernprisen, måste naturligtvis i det för dessa bepansringar uti 1871 års kostnadsförslag beräknade belopp, 352,000 R:dr, en betydlig brist komma att uppstå; och ehuru Befälhafvaren för Fortifikationen anser sig hafva grundad anledning antaga det, under förutsättning att snar beställning göres, firman John Brown & C:i, som på ett i allo utmärkt sätt fullgjort leveransen och uppsättningen af bepansringarne till skansanläggningen vid Oxdjupet, är villig lemna arbetet för något billigare pris än det, som för den sist levererade bepansringen till skansen vid Oxdjupet betingats, uppskattar dock Befälhafvaren den sannolika bristen till högst 110,000 Kronor.

Af de för år 1875 beviljade medlen kunna, enligt samme Befälhafvares mening, utan olägenhet för befästningsarbetena, till bepansringarne afses ett belopp af 150,000 Kronor, hvadan sålunda för år 187 6 skulle för samma ändamål erfordras 312,000 Kronor.

I afseende å kostnaderna för försänkningen uti stora inloppet har Befälhafvaren för Fortifikationen uti underdånigt memorial den 18 sistlidnc September afgifvit en fullständig redogörelse. Denna försänkning blifver under loppet af nästinstundande sommar afslutad i enlighet med bestämmelsen i Eders Kongl. Maj:ts Nådiga bref den 25 nästlidna September.

Af försänkningarna i smådjupen afslutades, med undantag af en del mindre kompletteringar, alla hittills kontraherade redan år 1874, och till betäckande af kostnaden för de återstående försänkningarne i de s. k. Skällösunden lemnar nästkommande års anslag tillgång, så att några medel till försänkningar icke vidare erfordras.

Bil. N:o 3 a. till. Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N;o 1„ om Statsverket 1875. 49

På grund af det nu anförda hemställer Befälhafvarcn för Fortifikationen underdånigst, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå nästkommande Riksdag att till befästningsarbetena i Karlskrona skärgård' anvisa ett sammanlagdt belopp

af ................................................................................................. 560,000 Kronor,

da, i händelse af bifall härtill, skulle af ifrågavarande anslag återstå en summa af 7 90,000 Kronor.

På grund af hvad Befälhafvarcn för Fortifikationen sålunda anfört, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i Nåder af Riksdagen äska,

att till Karlsborgs fästningsbygnad beviljas utöfver återstoden af 1871 års anslag, 125,000 Kronor, nytt anslag af 412,500 Kronor, samt till utgående under år 1876 anvisas dels nyssnämnda......... 125,000 Kronor,

dels af nya anslaget ....................................... 200,000 »

tillsammans.............................. 325,000 Kronor;

att för befästningarne i Stockholms skärgård beviljas...... 28,000 »

samt att för befästningarne omkring Karlskrona anvisas... 560,000 »

Summa 913,000 Kronor.

PassevoSansens aflösning.

Om hvad jag angående upphörande af passevolansen mellan Kronan och Kompani- och Scjyadronschefer vid värfvade Arméen i sammanhang med löneregleringen i underdånighet föreslagit, vinner bifall, erfordras ett extra anslag till ersättning åt nuvarande passevolantörer för dem tillhöriga men nödvändiga persedlar äfvensom för det bättre än kontraktscnliga skick, hvari de reglementerade persedlarne kunna vid blifvande afmönstring befinnas, och har Armé förvaltningen å Intendents-departementet i meranämnda underdåniga skrifvelse af den 27 sistlidne November, på grund af uppgifter från vederbörande Regementen, förslagsvis beräknat detta medelsbehof sålunda:

vid Svea Lifgarde..................................................................... Kronor 81,000: —

» Andra Lifgardet........................... » 79 500-

» Eif gardet till häst........................................................ » gg 200- —

» Hussarrcgementet Konung Carl XV ................................ j> 86,165: 00.

» Fortifikationstrupperne ...................................................... » pg 000- ___

» Fyrverkarekorpsen............................................................... » 1,500-

tillsammans Kronor 3 5 4,3 6 5 : 60, eller i jemnadt tal 355,000 Kronor, hvilket belopp Eders Kongl. Maj:t således torde vilja af Riksdagen i Nåder ilska att för ifrågavarande ändamål utgå under år 1876 såsom extra förslagsanslag.

Bih. till Eiksd. Prat. 1875. 1 Sami. 1 Afd.

50 Bil. N:o 3 a. till. Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Beklädnadsbehof.

Enligt hvad Arméförvaltningen å Intendénts-departementet i samma underdåniga skrifvelse anmält, kommer det extra anslag, som under loppet af flera år varit till beväringsmanskapets beklädnad anvisadt, att fortfarande blifva för detta ändamål behöflig! Jag hemställer derför i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen äska dess utgående under år 18 76 med oförändradt belopp............................................................................................... Kronor 189,000.

Inköp af hästar för Wendes ÅrtiSleri-regemente.

I samma underdåniga skrifvelse har Arméförvaltningen å Intendentsdepartementet slutligen anmält, att, sedan Chefsembetet vid Wendes Artilleriregemente hos Departementet tillkännagifvit, hurusom genom utbruten rots och annan smittosam sjukdom bland regementets hästar under sistlidet och nästföregående år ett antal af 30 hästar dödt eller måst aflifvas, samt så väl detta förhållande, som det, att anledningen härtill icke kunnat läggas någon till last, blifvit genom krigsrättshandlingar behörigen styrkt, Departementet, uppå derom gjord framställning, funnit nödigt att, för upprätthållande af Regementets tjenstbarhet, fnuDförhandenvarande tillgångar förskjuta erforderliga medel till uppköp af ett motsvarande antal remonter; och då det för romonteringen vid Regementet bestämda ordinarie anslag, såsom utgörande endast 45 Kronor för hvarje häst samt grundad! på beräkning af en inköpskostnad af allenast 450 Kronor och 10 år såsom medeltiden för hästens användbarhet vid regementet, icke kunde, i synnerhet under nuvarande hästpris, bidraga till ersättning af här ifrågavarande utomordentliga remonteringskostnad, yom enligt Chefscmbetcts rapport redan uppgått till 26,500 Kronor, hemställde Arméförvaltningen, i det den gjorde anmälan härom, äfvensom att till Förvaltningen inkommit tillkännagifvande från Chefsembetet, att ytterligare 20 hästar af förberörda orsak gått förlorade, det till godtgörande af ofvan angifna belopp samt till fyllande af vakanserna efter sistnämnda hästar måtte af Riksdagen äskas ett extra anslag" af 45,000 Kronor, att redan under innevarande år utgå.

Då, såsom Arméförvaltningen anmärkt, det ordinarie remonteringsanslaget är alldeles otillräckligt att ersätta en sådan afgång af hästar, som den vid Wendes Artilleriregemente nu inträffade, hemställer jag i underdånighet att Eders Kongl. Maj:t täcktes i Nåder äska af Riksdagen beviljande för ifrågavarande ändamål af

ett extra anslag, stort .................................................................. 45,000 Kronor;

hvilket anslag, enär nödiga medel till ännu erforderliga hästars inköp torde kunna af Arméförvaltningen “ från under händer hafvande medel förskjutas, torde böra få utgå under år 187 6.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 51

Generalstabens Topografiska afdelnings arbeten.

Uti underdånigt memorial af den 11 sistlidne November har Chefen för Generalstaben gifvit till känna, att Chefen för ofvannämnda afdelning af Generalstaben hos honom gjort framställning om nödvändigheten, att det nuvarande anslaget för ifrågavarande arbeten, 60,000 kronor, komme att höjas, om eljest landet i sin helhet skulle inom en ej alltför aflägsen tid blifva kartlagdt, hvarvid afdelnings-chefen hufvudsakligen anfört,

att detta anslag aldrig stått i något rätt förhållande till de stora vidder, hvilka skola topografiskt kartläggas, då dermed endast kan åstadkommas uppmätning af och utgifning af kartor öfver 32—36 qvadratmil;

att någon egentlig topografisk kartläggning ännu icke kunnat komma i fråga inom Gotlands, Wermlands, Stora Kopparbergs, Gefleborgs, Yester-Norrlands, Jemtlands och Vesterbottens län, med ett sammanlagdt ytinnehåll af omkring 1,775 qvadratmil, under det att de topografiska arbetena ännu ej vore afslutade inom Stockholms, Östergötlands, Skaraborgs, Örebro, mindre delar af Kalmar, Jönköpings och Elfsborgs län, hvarförutom Norrbottens län, enligt Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse af den 21 Maj 1874, komme att i sammanhang med det inom detta län pågående ekonomiska kartearbetet topografiskt kartläggas; samt

att, om äfven omkostnaderna för,, de topografiska arbetena inom de nordligare länen ej kunde beräknas efter dessa kostnader inom den öfriga delen af landet, alldenstund uppmätnings- och utgifningsskalorna troligen ej komme att blifva desamma, ofvan gjorda framställning af de topografiska arbeten, som vänta på utförande, likväl tydligt nog visade, att det nuvarande årsanslaget vore alldeles för ringa för att dessa arbeten skulle kunna inom en rimligt aflägsen tid afslutas.

Med vitsordande af den af chefen' för Generalstabens Topografiska afdelning sålunda uttryckta åsigt, anför nu chefen för Generalstaben vidare, hurusom deraf tydligen framginge att, om det nuvarande arbetsanslaget komme att förblifva oförändradt, mansåldrar skulle förgå, innan landet i sin helhet blefve kartlagdt. Detta kunde icke vara fördelaktigt hvarken i militäriskt hänseende eller med afseende å de borgerliga yrkena, för hvilka Generalstabens kartverk egde stor betydelse, hvarom ock det ständigt stigande intresse, med hvilket det omfattades och som funne sitt uttryck i det år från år vexande antal af försålda kartblad, uppgående under år 1873 till omkring 3,000, bure vittne. För nödvändigheten af anslagets ökande talade ock den betydliga prisstegring, som öfverallt gjort sig gällande och som icke kunnat undgå att utöfva inflytande äfven på kostnaden för kartverkets utgifvande.

52 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1815.

För bedömande åter af beloppet af den nödiga förhöjningen i anslaget måste man, enligt chefens för Generalstaben mening, först gifva akt deruppå, att denna förhöjning icke genast kunde till önskvärdt belopp tagas i anspråk. Förutom den för kartverksarbetena särskildt utbildade personal, som lemnas af Generalstaben och som icke utan men för nämnda stabs utbildning; i andra riktningar kunde ökas, användas nemligen vid dessa arbeten dels officerare af Arméen, beordrade till tjenstgöring vid Generalstabens topografiska afdelning, dels äfven civila personer såsom extra biträden. Alla dessa måste emellertid, innan de kunna användas vid så grannlaga arbeten, som den topografiska afdelningens, vid densamma utbildas, för att erhålla nödig arbetsskicklighet, då sådan icke annorstädes står att vinna. Förhöjningen i arbetsanslaget borde derföre beräknas efter den tillgång på arbetskrafter, som för kartarbetena vore att påräkna, och sålunda småningom, allt efter som den utbildade personalen tillvuxe, höjas till ett belopp, som kunde bereda utsigt, att det topografiska kartverket inom en ej alltför aflägsen framtid komme att omfatta Rikets samtliga landskap. Under sådana förhållanden ansåg sig chefen för Generalstaben icke böra nu i underdånighet föreslå större förhöjning i meranämnda anslag än 15,000 kronor, hvarigenom anslaget skulle ernå samma storlek,

75,000 kronor, som det under åren 1867 och 1868 innehaft.

Med gillande af hvad chefen för Generalstaben sålunda anfört, får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska för Generalstabens Topografiska afdelnings arbeten under år 187 6 ett extra anslag af 7 5,000 kronor.

Officerares anställning i utländsk krigstjenst.

Enär det vore af vigt, att tillfälle till tjenstgöring inom främmande länders arméer fortfarande bereddes svenska officerare, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit sist församlade Riksdag, att ett anslag till samma belopp, som under flera föregående år varit för ifrågavarande ändamål beviljadt, eller 9,000 kronor, måtte få äfven under år 187 5 utgå och enligt Eders Kongl. Maj:ts disposition användas till understöd åt officerare af Arméens särskilda hufvudvapen, som kunna vara hugade att ingå i aktiv krigstjenst hos någon i vänskapligt förhållande till Sverige stående makt och med rättighet, såsom förut, för Eders Kongl. Maj:t att få under ett följande år disponera hvad af anslaget kan inom året komma att besparas.

Riksdagen, som visserligen fann det vara af vigt, att Eders Kongl. Maj:t bereddes tillfälle att, på sätt med detta anslag vore afsedt, understödja yngre militärer, som vore benägne att under anställning i utländsk tjenst söka förkofra

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 53

sig i sitt yrke, ansåg det dock tillika fördelaktigt, om medlen kunde med mera frihet disponeras, så att de finge användas äfven för att vid tillfällen, då något lärorikt i afseende på militära förhållanden kunde vara att inhemta, utsända militärer med större erfarenhet och hvilka i följd af det högre befäl, de beklädde, lättare kunde inom vår Armé bringa i tillämpning sådana i utlandet antagna förbättringar, som funnes för våra förhållanden passande; — dock blef anslaget, utan förändring i de förra vilkoren för dess användande, beviljadt.

De båda sätt att använda nu ifrågavarande anslag: — det, som enligt gällande bestämmelser cgcr rum, och det, hvarå Riksdagen velat fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet — synas mig till sitt syfte temligen vidt skilda. Under det den af Riksdagen påpekade användning afser att skaffa krigsstyrelsen och den högre militära ledningen tillfälle att göra sig till godo den i andra länder samlade erfarenhet med afseende å så väl krigsadministrationen som den strategiska och taktiska ledningen af krigsoperationer, så har det hittills begagnade användningssättet hufvudsakligen haft till ändamål att bidraga till Armé-befälets militära uppfostran och således hos massan af Arméens officerscorps väcka och underhålla den krigiska anda och den håg för verklig fälttjenstgöring, som under en lång fred, i ett land med temligen små militära förhållanden, eljest lätt går förlorad. Båda dessa syftemål hafva, synes det mig, lika kraf på behjertande; och att det förstnämnda, oaktadt särskildt anslag för detsammas ernående ej stått till Eders Kongl. Maj:ts förfogande, dock likväl icke blifvit af Eders Kongl. Maj:t förbisedt, derom vittnar tillfyllest den omständighet, att Eders Kongl. Maj:t, så väl förut som under senare åren på min underdåniga framställning, behagat till bevistande af de i främmande länder anställda större fälttjenstöfningar utkommendera högre officerare af Arméens särskilda vapen, för hvilka kommenderingar kostnaderna blifvit bestridda af andra, till Eders Kongl. Maj:ts disposition stående, tillgångar. Då det icke heller framdeles lärer komma att fattas Eders Kongl. Maj:t medel att på liknande sätt användas, och då nu ifrågavarande anslag, som, användt på sätt hittills egt rum, i allmänhet medgifver endast 3 yngre officerare att samtidigt tjenstgöra vid utländsk armé, torde vara för den hittills brukliga användningen i sin helhet erforderligt, anser jag mig böra i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att ett extra anslag om 9,000 kronor måtte få äfven under år 1876 utgå och enligt Eders Kongl. Maj:ts disposition användas till understöd åt officerare af Arméens särskilda hufvudvapen, som kunna vara hugade att ingå i aktiv krigstjenst hos någon i vänskapligt förhållande till Sverige stående makt, och med rättighet, såsom hittills, för Eders Kongl. Maj:t att få under ett följande år disponera hvad af anslaget kan inom året komma att besparas.

54 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1873.

Skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande.

Under en följd år har till skarpskytteväsendets befrämjande varit uppfördt å fjerde hufvudtitelns stat ett extra anslag af 100,000 kronor. Under sistlidet, som under föregående år, har detta anslag blifvit användt till understöd åt de frivilliga skarpskytteföreningarne samt till uppförande af skjutbanor för Arméens och skarpskytteföreningarnes gemensamma behof; liksom äfven anslag till anställande af skjuttäflingar samt till anordnande här i hufvudstaden af en skyttefest från anslaget utgått.

Spridandet af öfning i skjutvapens bruk och skjutskicklighetens utveckling inom landet måste otvifvelaktigt betraktas såsom ett statsändamål, och en bland befolkningen utbredd förtrogen kännedom om skjutvapnens behandling och nyttjande bildar ett naturligt och oeftergifligt underlag för hvarje organisation af ett landtförsvar. Då de uppmuntringar till skjutskicklighets förvärfvande, hvilka ligga i de af staten till frivilliga skarpskytteföreningar utdelade understöd och täflingspris, tvifvelsutan måste anses bidraga att väcka sträfvandet efter sådan skicklighets ernående, och då det för allmänna skjutöfningar inom hvarje del af landet erforderliga antal skjutbanor ännu icke på långt när blifvit uppnådt, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att äfven för år 187 6 bevilja till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande det nu för liknande ändamål utgående extra anslag af 100,000 kronor.

Svea Artilleri-regementes Kasern-etablissement.

Till detta byggnadsföretag, hvars utförande enligt fastställd plan fortskridit, beviljade sist församlade Riksdag, då återstående kostnaden, enligt förslagen, 640,000 kronor samt anvisade för innevarande år 350,000 kronor.

Jag hemställer nu i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att för år 187 6 anvisa hvad å detta extra anslag ännu återstår .................................................................................. 290,000 kronor.

inv ntarier för Svea Artilleri-regementes Kasern-etab issement.

Sedan en vid Svea Artilleri-regemente nedsatt komité af officerare, med biträde af tillkallade industriidkare och handtverkare, uppgjort förslag öfver kostnaden för anskaffning af den servis och attiralj, som, utöfver redan tillgänglig

B //. N:o 3 a. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 55

sådan, ansetts erforderlig för regementets nya etablissement, har chefen för nämnda regemente uti ett af General-fälttygmästaren och chefen för Artilleriet med förord öfverlemnadt memorial, jemte anmälan att den till samma etablissement hörande vestra kasernbyggnaden, hvilken numera befunnes under tak, redan hösten år 187 5 måste tagas i anspråk för regementets inqvartering samt att etablissementet i sin helhet borde blifva färdigt till inflyttning hösten år 187 6, till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning öfverlemnat berörda kostnadsförslag, slutande å en summa af 152,568 kronor 7 öre, samt dervid i underdånighet hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig Proposition om beviljande af de för ändamålet erforderliga medel.

Enligt de af komiterade uppgjorda specifika förslag är kostnaden fördelad

under följande titlar:

Kansli-, Ordres- och Krigsrätts-rum samt arrester m. m............... 6,418: -—

Lärosalarna ............................................................................................ 1,458: -—

Musiksalen ...... 463: —

Kasernlägenheterna............................................................................... 89,520: 12.

Sjukafdelningen ................................................................................. 4,923: 44.

Matinrättningen .......... 7,936: 99.

Marketenterierna ......................................... 1,782: 36.

Gymnastiken ...................................................................................... 5,105: 74.

Stall och ridhus ....... 6,934: 72.

Tvätt- och badhus-byggnaden ............................................................ 3,355: 20.

Hofbeslags-smedjan................................................................................. 1,324:

Fältförrådslokalerna .................................................... 8,712: —

Innanfönster, latriner m. m. ............................................................. 14,634: 50.

Summa Kronor 152,568: 07.

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Arméförvaltningen förklarat anledning till någon hufvudsaklig erinran icke hafva förekommit emot de sålunda upprättade kostnadsförslagen och å Regementschefens å dem grundade framställning, för så vidt pröfning af desamma nu kunnat ega rum; mexmenär, på sätt rrpplystes af det specifika förslag, hvilket omfattade behofvet af inventarier m. m. för »kasernlägenheterna», komiterade från beräknade kostnaden afdragikett belopp af 4,000 kronor, motsvarande värdet af en del för det nya etablisementet användbar kasernservis, som uppgifvits tillhöra cheferne för regementets i Stockholm förlagda batterier och antagits vid förslagets utförande vara af Kronan inlöst, har Arméförvaltningen i underdånighet hemställt, att, då medel till kasernservis äfven af nyssberörda slag, huru den än anskaffas, blifva behöfliga, hela den beräknade utgiften för »kasernlägenheternas» förseende med inventarier måtte upptagas oafkortad till 93,520 kronor 12 öre samt anslagsbehofvet i sin helhet alltså bestämmas till 156,568 kronor 7 öre.

56 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875■

Då Svea Artilleriregementes nya etablissement torde blifva fullbordadt till hösten år 1876 och dessutom redan till nästkommande höst så färdigt, att inqvartering för en del af regementets styrka då kan derstädes ifrågakomma, samt det är af vigt att bristen på servis icke onödigtvis fördröjer den tidpunkt, inom hvilken regementet kan blifva, vare sig i sin helhet eller till någon del, i det nya etablissementet inqvarteradt, helst, enligt hvad Regements-chefen upplyst, två af de utaf regementet för närvarande begagnade lägenheter ännu endast en kort tid få af regementet disponeras, får jag, som anser det för ändamålet erforderliga anslag böra bestämmas i enlighet med den af Arméförvaltningen yttrade mening, underdånigst hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes för anskaffande af servis och attiralj till Svea Artilleri-regementes nya etablissement af Riksdagen äska ett extra anslag af 157,000 kronor.

Byggnader åt Svea Lifgarde,

Redan den 12 November 1873 inkom Sekund-chefen för Svea Lifgarde med underdånig skrifvelse, hvari han fäste uppmärksamheten på obeqvämligheten och olämpligheten af nuvarande anordningar för manskapets vid regementet utspisning. Regementet vore det enda af de i hufvudstaden garnisonerade, som ännu vore i saknad af en särskild matsal, hvaraf behofvet dock gjorde sig gällande så väl ur sundhetens intresse som det militär-ekonomiska. För närvarande intoge manskapet sina måltider, hvart kompani för sig, i de trånga sofrummen, dit maten uppbures i såar och tråg. Att en sådan anordning icke allenast försvårade tillsynen öfver snygghet och ordning vid måltiderna utan äfven vållade soldaten otrefnad i hans hem och framkallade obenägenhet att der uppehålla sig vore obestridligt, då han i dessa sofrum, hvarest luftvexling alltid vore svår att åstadkomma, besvärades så väl af matlukt som rengöring af matkärl m. m.; och bidroge följaktligen denna brist å tjenlig spislokal i sin mån till svårigheten att vid regementet anvärfva och bibehålla ordentligt folk.

Det nuvarande arrest- och vakthuset gåfve, enligt Sekund-chefens mening, äfven anledning till allvarliga anmärkningar. Denna byggnad vore för närvarande i clet mest bristfälliga skick och kostade årligen stora summor för reparationer och underhåll. Härtill komme, att den för sitt ändamål såsom arrestlokal och regementshäktc voro helt och hållet oduglig. Regementets krigsrätt hade gång på gång till Sekund-ehefsembctet anmält, hurusom, enligt hvad vid ransakningar blifvit upplyst, ej allenast yttermurarne i detta häkte vore af den dåliga beskaffenhet, att häktade personer utan synnerlig svårighet boredt sig tillfälle att rymma, utan ock de inre skilje-väggarne mellan cellerna vore så tunna och klena, att fångarne genom dem både kunnat obehindradt samtala och äfven genom stenars uttagande beredt sig förbindelse sins emellan. Hvad de mörka arretsrummen

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875. 57

beträffade, voro de af så osund beskaffenhet, att, på grund af Regementsläkarens intyg, föreskriften i 2 Kap. 6 § af strafflagen för Krigsmakten om fängelsestraffs förvandling till mörk arrest ej kunnat derstädes tillämpas, utan hade de dömde måst för fängelsestraffets undergående till allmänt häkte afsändas. — Ett af Regementsläkaren utfärdadt intyg, som af Sekund-chefen blifvit bifogadt, innehölle, att ifrågavarande arrestbyggnad — genom sin belägenhet invid och öfver en afloppstrumma, hvarifrån en mängd stinkande fuktighet genom golfven och ventilerna inträngde i de små lokaler, hvari byggnaden vore sönderdelad, äfvensom derigenom att ytterväggarne voro så tunna, att det vore omöjligt inom densamma bibehålla en för helsan passande medeltemperatur, i det om sommaren hettan blefve olidlig och under vintren kölden, särdeles om nätterna, ganska svår, — kunde anses i högsta grad otjenlig som förvaringslokal för arrestanter till och med i helt kort tid; och då dertill komme, att inredningen af de särskilda lokalerna vore sådan, att afdunstningen från nattstolarne skedde inåt desamma, hvarigenom en så qväfvande och för helsan menlig atmosfer uppkomme, synnerligast i de mörka cellerna, der fönster icke kunde öppnas, att straffet genom att utstås i desssa rum skulle mångdubblas, hade han ansett sig icke kunna eller böra tillstyrka, att de till mörk arrest dömde finge undergå straffet i dessa lokaler, fullt förvissad derom, att deras helsa derigenom skulle i mer eller mindre män lida.

Då således en nybyggnad för ifrågavarande lägenheters inrymmande syntes Secund-chefen oundviklig och då dessutom jemväl regementets skolsal vore alldeles otillräcklig för de många olika skolor, som nu vid regementet funnes, nemligen skola för Gardesförsamlingens barn, underbefälsskola, timmermansskola samt regementsskola för rekryter och manskap, hvadan följaktligen ytterligare en skolsal vore af högsta behof påkallad, hvilken äfven kunde begagnas såsom ett slags läsrum för manskapet, der tidningar, tidskrifter och böcker voro för detsamma att tillgå, så hade Sekund-chefen ansett ändamålsenligast och med minsta kostnad förenadt, om för uppfyllandet af alla dessa behof på en gång en för dem gemensam byggnad uppfördes; och hade derför låtit uppgöra ritningar och kostnadsförslag härtill slutande det senare med en summa af 165,000 kronor; och föreslog i underdånighet, att en sådan byggnad måtte få uppföras och förläggas å ett af Lifgardet till häst då disponeradt område, hvilket område jemte annan mark han i särskildt memorial föreslagit måtte få till Svea Lifgarde för kaserngårdens utvidgande öfverlemnas.

Sedan Arméförvaltningen, hvars utlåtande öfver förutnämnda förslag blifvit infordradt, med vitsordande af den ifrågasatta byggnadens behöflighet, dock vid förslaget anmärkt, att det syntes olämpligt att i en enda byggnad förena till så skilda ändamål afsedda lägenheter, hvaremot det vore ändamålsenligast, om ej alltför betydligt ökad kostnad derigenom uppstode, att i en byggnad förena mat-

Bih. till Biksd. Prot. 1875. 1 Sand. 1 Afd. 8

58 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

inrättningen och skolsalen, samt till en annan förlägga vakt- och arrestlokalerna, då derigenom alla dessa lokalers ändamålsenliga anordning underlättades och mera frihet lemnades i valet af byggnadsläge; samt sedan Eder Kongl. Maj:t afslagit hvad Sekundchefen för Svea Lifgarde hemställt angående upplåtelse åt regementet, af jordrymd, tillhörande Lifgardets till häst kasernområde, behagade Eders Kongl. Maj:t under den 17 sistlidne April i Nåder anbefalla förbemälde Sekundchef att, så fort ske kunde och i god tid före näst instundande riksdag, inkomma med nya alternativa ritningar och kostnadsförslag så väl för ifrågasatta lokalers inrymmande i en och samma byggnad å plats inom regementets nuvarande kasernområde, som ock för deras fördelande, på sätt Arméförvaltningen föreslagit, i två särskilda byggnader.

Till åtlydnad häraf inkom Sekund-chefen den 30 Juli sistlidet år med de äskade förslagen och ritningarne, hvarvid Sekund-chefen dock fäste uppmärksamheten derå, att inom kaserngårdens område lämplig plats ej funnes för en byggnad, som skulle inrymma på en gång vaktrum och öfriga ifrågasatta lokaler, Vakten kunde nemligen ej förläggas allt för långt från någon af hufvud ingångarna till kasernen, och i dessas närhet kunde eu så stor byggnad som den ifrågavarande ej uppföras, utan att allt för mycket inkräkta på den redan nu ringa del af kaserngården, som kunde till uppställnings- och exercisplats användas. Och hade Sekund-chefen af dessa skäl föreslagit vaktens förläggande i en annan byggning, jemväl vid första alternativet, som afsåge uppförande af endast en ny byggnad. I denna, för hvilken plats blifvit utsedd på södra sluttningen af den å östra delen af kaserngården belägna backen, skulle, enligt nämnda alternativ, inrymmas mat- och läs-salar, kök, arrestlokaler samt bostäder för ekonomiuppbördsmannen vid matinrättningen och kokerskan. Vaktrum och förvaringsarrester skulle deremot inredas i den del af den s. k. officersflygeln, som nu begagnas till marketenteri, hvilket åter komme att förflyttas till det nuvarande köket med derintill gränsande lokaler.

Enligt andra alternativet skulle å nyss omförmälda plats uppföras en byggnad, inrymmande mat- och lässalar, kök samt bostäder för ekonomiuppbördsmannen och kokerskan, hvarjemte i kaserngårdens sydvestra hörn skulle uppföras en serskild arrest- och vaktbyggnad. Detta förslag fordrade väl icke ovilkorligen marketenteriets flyttning, men då dess nuvarande lokal vore i hög grad olämplig, ansåge Selcund-chefcn detsamma i allt fall böra flyttas till den i sådant afseende väl passande kökslokalen, hvilken i öfrigt svårligen kunde för annat ändamål användas; och skulle denna förflyttning dessutom bereda tillfälle att i de af nuvarande marketenteriet upptagna lokaler inreda bostäder för underofficerare vid regementet, hvilka för närvarande nödgades bo utom kasernen.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om ‘Statsverket 1875. 59

Kostnaderna hade beräknats på följande sätt: Enligt första alternativet:

Uti häröfver den 24 sistlidne November afgifvet underdånigt utlåtande har Arméförvaltningen, som i ämnet hört Chefsembetet vid Fortifikationen, — med öfverlemnande af ritningar och kostnadsförslag, uppgjorda genom bemälda Chefsembetes försorg, och med vitsordande af behöfligheten för regementet af den föreslagna nybyggnaden, hvarvid, hvad särskildt beträffade den gamla vakt- och arrestbyggnaden, genom bifogadt besigtningsinstrument styrkts, att densamma befunnes i så bristfälligt skick, att den icke vidare kunde iståndsättas, — hufvudsakligen anfört: att, om den i Sekund-chefens andra alternativ upptagna kostnad för marketenteriets flyttning, hvilken icke egde oskiljaktigt sammanhang med sjelfva byggnadsfrågan, blefve frånräknad den enligt detta alternativ uppkommande slutsumma, skulle, jemlikt de af Sekund-chefen uppgjorda beräkningar, totalkostnaden för anskaffande af de ifrågavarande lokalerna blifva densamma enligt båda alternativen; att kostnaden för vakt- och arrestbyggnaden skulle, enligt Chefeinbetets vid Fortifikationen förslag, komma att med 2,300 kronor öfverstiga den af Sekund-chefen approximativt uppgifna; att deremot å matinrättningsbyggnaden, enligt . andra alternativet, sådan inskränkning, genom borttagande af en trappa från källarvåningen och byggnadens förkortning, kunde göras, att totalkostnaden för samma förslags tillämpning ändock blefve mindre än för den i första alternativet föreslagna byggnadens uppförande; samt att, då det vore i alla afseenden förmånligare att förlägga arrestlokalerna i en särskild byggnad och denna fördel mer än väl uppvägde den af Sekund-chefen åberopade omständigheten, att uppförandet af allenast en byggnad i mindre grad inkräktade på kaserngårdens utrymme, funne Arméförvaltningen, i likhet med Chefs-embetet vid Fortifikationen, obetingadt företräde böra lemnas åt förslaget om två särskilda byggnaders uppförande, hvilket alternativ tillika egde fördelen att lemna den nuvarande kökslokalen disponibel för andra ändamål.

Den af Sekund-chefen föreslagna åtgärden att till sistnämnda lokal förflytta marketenteriet syntes Arméförvaltningen hvarken vara så af behofvet påkallad

60 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

eller i öfrigt utgöra en fråga af sådan natur, att särskildt statsanslag dertill borde beredas; ocb derest den af Sekund-chefen uppgifna flyttningskostnaden icke genom förändrade anordningar kunde i betydligare mån nedsättas, ansåge Arméförvaltningen äfven det antal underofficerslokaler, som genom nuvarande marketenteriets flyttning skulle erhållas, kunna på ändamålenligare ocb billigare sätt anordnas, i händelse sådana lokaler framdeles skulle blifva af nöden.

Förutom nyssberörda förkortning af matinrättningsbyggnaden hade Chefsembetet vid Fortifikationen ansett åtskilliga förändrade anordningar i afseende å husets bredd, inre kommunikationer, fönster m. m. böra iakttagas, allt enligt bifogade ritningar; och skulle byggnadens utförande i öfverensstämmelse med berörda ändringsförslag medföra en kostnad af 91,700 kronor, hvadan alltså, då kostnaden för vakt- och arrestbyggnaden komme att, enligt livad ofvan omförmälts, uppgå till 42,300 kronor, sammanlagda kostnaden för båda byggnaderna blefve 134,000 kronor, eller 11,000 kronor mindre, än de af Sekund-chefen ingifna beräkningar upptoge.

På grund af hvad sålunda anförts har Arméförvaltningen i underdånighet hemställt: att till uppförande af en vakt- och arrestbyggnad samt en matinrättningsbyggnad för Svea Lifgardes behof ett anslag af 134,000 kronor måtte af Riksdagen äskas; att, derest dylikt anslag blefve af Riksdagen beviljadt, Eders Kongl. Maj:t täcktes bemyndiga Arméförvaltningen att vid arbetets utförande vidtaga de förändringar i afseende å ritningar och kostnadsförslag, som, utan totalkostnadens öfverskridande, möjligen kunde befinnas erforderliga eller ändamålsenliga; samt att Sekund-chefens förslag om flyttning af regementets marketenteri icke måtte till nådig åtgärd föranleda.

De sålunda ifrågasatta nybyggnaderna vid Svea Lifgardes kasern-etablissement synas mig i hög grad behöfliga, hvarför jag i, underdånighet hemställer, att Eders Kongl. Maj:t, med bifall till hvad Arméförvaltningen i ärendet yttrat och föreslagit, villo af Riksdagen äska, till uppförande, enligt Förvaltningens förslag, af byggnader för matinrättningen vid Svea Lifgarde samt vakt- och arrestrum, ett extra anslag af 134,000 kronor, hvaraf dock torde för år 1876 behöfva anvisas endast 74,000 kronor.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 61

Pensionering af Militäre embets- och tjenstemäns samt Underofficerares med vederlikars enkor och barn.

Uti underdånig skrifvelse af den 9 sistlidne December liar Direktionen öfver Arméens Pensionskassa, som besörjer förvaltningen af det till pensionerande af Militäre embets- och tjenstemäns samt Underofficerares med vederlikars i fattigdom efterlemnade enkor och barn å riksstatens nionde hufvudtitel uppförda anslag, anfört, hurusom Direktionen, i betraktande deraf att lefnadskostnaderna så betydligt stegrats, sedan berörda anslag år 1841 bestämdes till sitt nuvarande belopp af 37,500 Kronor, funne sig manad att hos Eders Kongl. Maj:t göra underdånig framställning om anslagets förhöjande i och för beredande af någon tillökning uti de, åtminstone i vissa klasser af pensionsstaterna, redan förut lågt bestämda och numera till den tarfligaste bergning alltför ringa bidragande pensionsbeloppen, samt dervid jemväl i afseende å anslagets fördelande uti pensionsstater och dessas indelning i klasser med vissa bestämda rum, föreslå de förändringar, hvilka Direktionen ansåge af behofvet påkallade.

Anslaget vore, enligt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Keglemente af den 21 September 1833 och nådiga Brefvet den 23 Februari 1842, fördeladt i två pensionsstater, innefattande följande antal klasser med deri tillsvidare bestämda rum och pensionsbelopp, nemligen:

Pensionsstaten för militäre embets- och tjenstemäns med vederlikars

enkor och barn.

Transport 6,162: 50

62 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

samt Pensionsstaten för Under officerares med vederlikars enkor och kärn.

l:sta kl. med 251 pensionsrum ä 30 Kr., medtagande Kr. 7,530: —

2:dra d:o » 130 d:o ä 24 Kr., d:o » 3,120: —

381 rum, som fordra Kronor 10,650: —

Summa Kronor 37,500: — Hvad först vidkomme pensionsbeloppen, syntes det Direktionen, som om de för Underofficers- och Subalternofficers-graderna med vederlikar samt de närmaste graderna deröfver bestämda pensionsbeloppen, vid betraktande deraf att anslaget vore afsedt till understöd endast vid ytterst behöfvande omständigheter, icke stode i jemförligt förhållande med de högsta klassernas samt vore alltför obetydliga för att nu mera kunna bereda någon nämnvärd lindring i den tarfligaste bergnings mest inskränkta fordringar, såsom exempel hvarpå anfördes, att för ett oförsörjdt barn pensionsbeloppet utgjorde i 6:te klassen å pensionsstaten för militäre embets- och tjenstemäns med vederlikars enkor och barn, till hvilken klass hörde enkor och barn efter Ryttmästare och Kaptener, Löjtnanter och Underlöjtnanter m. fl., 18 Kronor, i l:sta klassen å Pensionsstaten för Underofficerares med vederlikars enkor och barn 10 Kronor samt i 2:dra klassen å samma pensionsstat 8 Kronor. På grund häraf hade Direktionen vid uppgörandet af det förslag till förhöjd pensionering, som Direktionen nu ämnade framlägga, med bibehållande i de tre första klasserna af nuvarande pensionsbelopp, underdånigst föreslagit en i Direktionens tanke af behofvet på det högsta påkallad tillökning i de följande mera vanlottade klasserna, hvarvid afseende fästats å erhållande af jemna belopp vid pensionernas ofta förekommande fördelning uti tredjedelar; och hade Direktionen, efter verkställd uträkning, funnit, att för tilldelande af sålunda förhöjda pensioner till samtliga nu befintliga pensionärer en tillökning i anslaget af 12,500 Kronor skulle vara tillräcklig, hvarigenom årliga anslagssumman komme att utgöra

50,000 Kronor.

Beträffande derefter anslagets fördelning i två pensionsstater och bestämmandet af ett visst antal pensionsrum i hvarje klass, så hade derigenom föranledts en invecklad räkenskap och för hvarje år särdeles mödosam och svår-

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 83

fattlig pensionsreglering, enär, till följd deraf att å den ena pensionsstaten under en längre följd af år varit flera pensionssökande, än hvartill anslaget för samma stat lemnat tillgång, men å den andra staten deremot, med undantag af en klass i densamma, ett motsatt förhållande egt rum, det blifvit af nöden att använda de å den ena pensionsstaten sålunda uppkomna besparingar först till gratifikationer och, vid befunnen olämplighet af dessa, sedermera till extra pensioner vid sidan af den utöfver sin tillgång anlitade andra pensionsstaten: hvarförutom bestämmandet af ett visst antal pensionsrum i hvarje klass syntes Direktionen temligen olämpligt, enär erfarenheten visat att af de å officerspensionsstaten befintliga sju klasserna endast i den sjette klassen samtliga pensionsrummen varit icke allenast upptagna utan jemväl helt och hållet otillräckliga för mottagande af alla pensionsberättigade, under det i de öfriga klasserna å samma stat de lediga rummens antal ständigt ökats, så att det vore att emotse, att uti en icke särdeles aflägsen framtid inom ett par af

dessa klasser någon pensionär icke komme att finnas. Endast genom denna fortgående afgång i de högsta klasserna och derigenom uppkommande besparingar hade det varit möjligt att bereda gratifikationer eller s. k. extra pensioner åt sökande inom de klasser, der pensionsrummen, oaktadt tid efter annan gjord tillökning af desamma, alltid befunnits otillräckliga, Yid sådant förhållande och da besparingarna alltid lemnat tillgång till gratifikationer eller extra pensioner åt de sökande, som icke erhållit rum å pensionsstaterna, ansåge Direktionen det så väl för räkenskapen som för pensionsregleringarne

enklare och lämpligare, om anslaget omfattade blott en pensionsstat utan begränsning af pensionsrummens antal i densammas olika klasser; och skulle, mot förmodan och oaktadt de genom fortfarande afgång i de högsta klasserna uppkommande besparingar, framdeles för något år, i följd af ett större antal pensionssökande, brist i tillgångarna uppstå för tilldelande af pensioner åt samtliga pensionssökande, ansåge Direktionen denna svårighet enklast lösas på det sätt, att af de befintliga besparingarna tilldelades pensioner åt dem bland de sökande, utan afseende å pensionsklass, som på grund af ingifna handlingar funnes vara mest i behof af understöd, och de öfriga ställdes på expektans till följande år.

Med tillämpning af det här ofvan anförda har Direktionen framlagt ett

förslag, grundadt på ett årligt anslag af 50,000 Kronor, till en för militäre

embets- och tjenstemäns samt underofficerares och vederlikars enkor och barn gemensam pensionsstat, fördelad i nio klasser, af hvilka de 7 första motsvara nuvarande officers pensionsstats 7 klasser samt den 8:de och 9:de underofficersstatens lista och andra klass, utan bestämdt antal pensionsrum, men med följande för hvarje klass bestämda pensionsbelopp, nemligen:

64 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

föreslaget nuvarande

belopp belopp

Då jag i allo instämmer uti hvad Direktionen yttrat så väl i afseende på nödvändigheten att höja pensionsbeloppen i de lägre klasserna, som äfven hvad beträffar sjelfva fördelningen af anslaget och de båda staternas sammanslående till en, får jag, i enlighet med Direktionens tillika framställda anhållan, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att det å nionde hufvudtiteln med 37,500 Kronor uppförda anslag till allmänna militärenkepensionsstaterna måtte från och med år 1876 höjas med

12,500 Kronor till 50,000 Kronor; och anhåller jag underdånigt att, vid nådigt bifall härtill, framdeles och sedan sig visat, huruvida Riksdagen beviljar den ifrågaställda anslagsförhöjningen, få underställa Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning förslag ej mindre till ny pensionsstat än till de förändringar eller förtydliganden af reglementet den 21 September 1833 och Nådiga Brefvet den 23 Februari 1842, som kunna finnas af förhållandena påkallade.

Om detta mitt underdåniga förslag i nåder bifalles, torde underrättelse härom få Finans-departementet meddelas till efterrättelse vid uppgörande af förslag till reglering af Riksstatens nionde hufvudtitel.

EU. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 65

Arméens pensionering'.

Uti underdånig skrifvelse af den 9 sistlidna December har Direktionen öfver Arméens Pensionskassa redogjort för förhållandet under senare tiden med de af Riksdagen beviljade anslag dels för upprätthållande af Pensionskassans egen pensionering och dels till fyllnadspensioner i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 9 Februari 1858.

Hvad först, beträffade det för pensioneringens upprätthållande beviljade anslag, hvilket, inberäknadt det Pensionskassan med 8,820 R:dr tillkommande förhöjda vederlag för de till Wadstena Krigsmanshuskassas äldre inkomster ingående, men till statsverket indragna rusthållsafgifterna, för år 1873 utgått med 70,000 K:dr, . så hade å detta anslag uppstått en brist af 17,587 R:dr 32 öre, hvilken brist uppkommit derigenom att, sedan Riksdagen nedsatt ifrågavarande anslag för åren 1872 och 1873 till 70,000 R:dr från 85,500 R.di, hvaimed detsamma ditintills utgått, hade, till följd af dåvarande penningeförhållanden, ^Direktionen varit nödsakad att vid samma tid för största delen af kassans i fastighet intecknade lånekapital nedsätta räntan från 6 till 5 procent, hvarigenom ränteinkomsten från och med år 1873 minskats-med omkring

20,000 R:dr.

Då emellertid af sådan anledning Riksdagen redan höjt detta anslag till föna beloppet 85,500 R:clr så väl för nästlidna som för innevarande år, ansåge Direktionen enahanda belopp antagligen blifva jemväl för år 1876 tillräckligt.

Hvad derefter anginge det till fyllnadspensioner beviljade anslag, hvilket lör år 1873 utgått med 260,000 R:dr, så hade, enligt afslutad hufvudbok för åiet, en brist uppstått af 2,465 R:dr 13 ore, hvarjemte utgifterna under år 1874, enligt hvad nu vore kändt, komme att med omkring 5,000 R:dr öfverstiga det för nämnda år anvisade anslag, 275,000 R:dr; men, oaktadt de sålunda under senare åren uppkomna brister, skulle likväl, enligt Direktionens åsigt, om, med iakttagande af den vid föregående riksdagar följda beräkning af 15,000 R:dr tillökning, anslaget för år 1876 höjdes till 305,000 Kronor, detsamma komma att motsvara det då blifvande behofvet, enär sannolikt vore, Bill. till Rikscl. Pvot. 1815. 1 Sami. 1 Af cl. 9

66 Bil N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

att afgången bland de Pensionskassans pensionärer, livilka tillika vore i åtnjutande af pension från fyllnadspensionsanslaget, komme att med hvarje år ökas.

På grund häraf har Direktionen alltså i underdånighet anhållit, att anslaget för upprätthållande af Arméens Pensionskassas. egen pensionering matte för år 1876 bestämmas till lika belopp med det för år 1875, anvisade eller

85,500 Kronor samt att fyllnadspensionsanslaget måtte för år 1876 höjas till

305,000 Kronor, äfvensom att de för år 1873 å båda anslagen uppkomna brister måtte varda ersatta.

I anledning af hvad Direktionen öfver Arméens Pensionskassa sålunda anfört, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen:

att, hvad angår det årliga bidrag från Statsverket, som erfordras för upprätthållande af Arméens Pensionskassas egen pensionering, detta bidrag mätte för år 1876 fä utgå med samma belopp som år 1875, eller 85,500 Kronor, mot skyldighet för Pensionskassan att till Riksgälds-kontoret afstå det för året Pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag för de till Statsverket indragna rusthållsafgifterna och under enahanda lilkoi i öfiigt, som hittills egt rum, eller att årsanslaget qvartaliter utbetalas, med förbindelse för Pensionskassans Direktion att, så snart årets räkenskaper hunnit afslutas, hos Fullmäktige i Riksgälds-kontoret behörigen ådagalägga, om hela anslaget eller huru stor del deraf behöft för ändamålet användas, samt att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet återlemna;

att, vidkommande beloppet af det årliga kreditiv, som erfordras för ^fortfarande 7tilläiöpning af nu gällande pensionsstater af den 9 Februari 1858 och den 6 November 1860, detta kreditiv måtte, på grund af Direktionens gjorda beräkning, bestämmas för år 1876 till 305,000 Kronor, att användas till betäckande" af den skilnad, som för Arméens Pensionskassa under samma år kan uppstå genom den ifrågavarande pensioneringens tillämpning, och att utbetalas sålunda, att hälften deraf utgifves den 1 April och andra hälften .den 1 Oktober, med förbindelse för Direktionen att, vid reqvirerande af första halfårets belopp, med afslutade räkenskaper redovisa föregående årets utgift;

att, till betäckande af den å hvartdera af förenämnda anslag för år 1873 uppkomna brist, nemligen 17,587 Kronor 32 öre a det förra och 2,46o Kronor 13 öre å det senare, måtte under innevarande år anvisas tillsammans 20,052 Kronor 45 öre; samt

att de sålunda för Arméens pensionering ifrågaställda belopp måtte, i likhet med hvad vid de senare riksdagarne iakttagits, få under Riksstatens nionde hufvudtitel upptagas, samt underrättelse derom Finans-departementet meddelas.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 67

Understöd åt f. d. Landtvärnsman.

Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga framställning i ämnet har sist församlade Riksdag, i likhet med hvad flera föregående riksdagar egt rum, till understöd åt de från 1808 och 1809 årens krig ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsman för år 187 5 anvisat ett belopp af 20,000 Kronor med vilkor, såsom redan af 1873 års Riksdag blifvit bestämdt, att understöden icke finge öfverstiga 50 Kronor för hvarje person. Vid den utdelning af understödsmedel, som år 1874 egde rum, har det varit möjligt att låta hvarje understödstagare komma i åtnjutande af det belopp, som sålunda blifvit bestämdt såsom det högsta. Det är derföre att antaga, att ett fullt så stort anslag, som det nuvarande, icke kan komma att under år 1876 tagas i anspråk. Då emellertid någon tillförlitlig beräkningsgrund för nedsättning af anslaget ännu icke blifvit vunnen, kan jag icke nu föreslå någon förändring i anslagets belopp under år 1876. Jag hemställer derföre i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i Nåder föreslå Riksdagen, att för ifrågavarande ändamål och med vilkor att understödsbeloppen icke öfverstiga 50 Kronor åt hvarje person, anvisa under år 1876 ett

extra anslag af................................................................................... Kronor 20,000;

lärande detta anslag få vid regleringen af nionde hufvudtiteln iakttagas.

Uppå Stats-Rådets öfriga ledamöters underdåniga tillstyrkan täcktes Hans Maj:t Konungen till alla delar gilla och bifalla hvad nu i afseende å ej mindre löneregleringen för Arméen än äfven regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel samt de för landtförsvarets behof ifrågasatta nya så väl ordinarie som extra anslag, äfvensom i öfrigt, blifvit af Departements-chefen föreslaget och hemstäldt; och skulle angående hvad Kongl. Maj:t sålunda i Nåder beslutit utdrag af protokollet Finans-departementet meddelas, för- att läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts Proposition om Statsverkets tillstånd och behof, i hvad den komme att röra landtförsvaret; hvarjemte de till detta statsregleringsärende hörande handlingar skulle vederbörligt Utskott tillhandahållas.

Ex protocollo M. ■/. Banddin.

Sil. N:o o a till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Underdånigt Memorial.

Genom sist församlade Riksdags bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t äskat för aflösning af indelta Armébefälets rätt till fardagsår, liar frågan om en

lönereglering för Arméen bringats ett stort steg närmare en tillfredsställande lösning.

Då jag nn går att inför Eders Kongl. Maj:t framlägga underdånigt förslag till en dylik lönereglering, har jag, i öfverensstämmelse med hvad jag i mitt underdåniga anförande den 9 Januari 1874 angående regleringen af fjerde hufvudtiteln för ar 1875 yttrat beträffande det indelta löningssättets olägenheter och deraf uppstående hinder för en jemnare lönefördelning inom indelta Arméen, under förutsättning att indelta Armébefälets alla lönetillgångar varda till Statsverket öfverlemnade och denna armées embets- och tjenstemän försedda med kontant aflöning, — uppgjort det förslag till ny lönereglering för Armébefälet i sin helhet, hvilket jag nu inför Eders Kongl. Maj:t underdånigt framlägger.

Vid utarbetande af detta förslag har det varit mitt syfte, så väl att lönerna inom samma tjenstegrader skulle vid hela Arméen blifva lika stora och aflöningsbeloppen på ett billigare sätt, än nu är förhållandet, motsvara tidens kraf och fordringarne på de särskilde tjänstemännens kunskaper och arbete, som ock att den nya löneregleringen, fastän dess tillämplighet på vår nuvarande arméorganisation måst i första rummet tagas i ögnasigte, i möjligaste mån blefve öfverensstämmande med hvad det förslag till ny härordning, hvilket jag har för afsigt i underdånighet framlägga, kommer att rörande Armébefälets aflöning innehålla, och dymedelst underlätta öfvergången till ny arméorgamsation.

Med anledning häraf har jag delat aflöningen i fasta löner och dagaflöning.

Lönebeloppen äro, med iakttagande af den ledande grundsats, som nyss angifvits, pa sätt bifogade förslag till aflöningsstater närmare utvisa, upptagna lika för hvarje grad inom Arméen, med undantag endast för ett par ringare befattningar, der hänsyn tagits till nu bestående olikheter inom indelta och värfvade trupperna. Jag anser mig vid dessa förslag behöfva särskildt framhålla endast några omständigheter. Först torde jag” böra fästa uppmärksamheten dervid, att den nuvarande skilnaden i aflöningsförmåner mellan andre Bih. till Riksd. Prot. 1875. 1 Sami. 1 Afd. \

Inledning,

Löne-

beloppen.

it Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1815.

ocli tredje majorerne liar blifvit i förslagsstaterna borttagen. Då så väl fordringarne på militära kunskaper ocli skicklighet äro desamma vid fråga om besättandet af tredje och andra majorsbefattning, som ock tjenstgöringen för båda har lika utsträckning samt är af samma beskaffenhet och vigt, och då en förenkling inom majorsgraden är på samma gång lämplig för nuvarande organisation och öfverensstämmande med den nya härordning, som jag kommer att i underdånighet framlägga till Eders Kongl. Maj:ts pröfning, har jag ansett mig böra föreslå, att skilnaden i aflöningsförmåner mellan andre och tredje majorsbeställningarne må bortfalla. Likaledes har jag ansett furirerne böra till andra sergeanter förbytas, med undantag endast för Gotlands Nationalbeväring, der underbefälet intager en egendomlig ställning.

De vid indelta infanteriet åt underbefälet anslagna rotelöner komma att af detsamma vid löneregleringens genomförande af trädas; hvaremot underbefälet vid indelta kavalleriet synts mig böra få behålla de detsamma anslagna nummerlöner, såsom ersättning för hästens vård under vapenöfningar och kommendcringar.

Då det för underbefälet, mera än för befälet, torde vara af vigt att oftare utfå de detsamma tillkommande löneförmåner, har jag ansett dess löner böra i form af månadslön utgå, under det att befälet, liksom i allmänhet statens öfrige med kontant lön försedde tjensteman, undfå sin lön qvartalsvis. För vissa klasser af underbefälet vid specialvapnen har ett lönetillägg blifvit föreslaget, utgörande vid värfvade kavalleriet 3 kronor, vid artilleriet och fortifikationstrupperne 1 krona i månaden, hvilket sistnämnda tillägg äfven blifvit vid fotgardena beräknadt. För indelta kavalleriet, der underbefälet bibehåller nummerlönen, är intet dylikt tillägg föreslaget.

Den nyare taktikens utbredda stridsordning, en följd af eldvapnens fullkomnande, har medfört behofvet af ett underbefäl, mera utbildadt än tillförene, om det eljest skall kunna i den spridda ordningen leda mindre afdelningar på ett sätt, som upphäfver denna formerings upplösande inverkan. Soldaten, som förr, genom nit och bemödande under de vanliga mötestiderna, kunde förvärfva de egenskaper, hvilka då voro tillräckliga för kompetens till korpralsbefordran, måste deremot nu för att vinna denna kompetens använda långt mera tid och arbete, hvarjemte sa väl korpraler som vice korpraler, hvilka förr, till följd af deras befattningar, sällan togos i anspråk utöfver vapenöfningstiden, numera i anseende till det betydligt stegrade antalet af extra kommenderingar äro underkastade en jemförelsevis mycket trägnare tjenstgöring. Ett sådant förhållande ådagalägger nogsamt billigheten af att vid indelta arméen öka korpralernes löner och medgifva särskild aflöning åt vice korpralerne, men det är icke blott billighetsskäl, som tala för vidtagandet af denna åtgärd, den framtvingas af nödvändigheten, om man inom manskapet fortfarande skall kunna

III

Bil. N:o 3 a. till Kongl. May.ts Nåd. Pvop. N:o 1, om Statsverket 1875.

erhålla villige och lämplige aspiranter till dessa oeftergifligen behöfliga underbefälsplatser. Svårigheten att kunna hålla detta underbefäl fulltaligt är redan i ett betänkligt tilltagande och jag har derföre icke tvekat att uppföra korpraler och vice korpraler vid indelta arméen till en månatlig aflöning af 10 kronor för de förre och 5 kronor för de senare. — Hvad värfvade garnisonstruppernas korpralklass vidkommer, har jag ansett någon rubbning icke nu böra ega rum i hvad rörande dess aflöning blifvit med Riksdagens bifall stadgadt genom nådiga brefvet den 12 Juni 1874.

Beträffande åter (lagaflöningen lärer denna vid indelta arméen icke lämp- Dagaf_ ligen böra åtnjutas under längre tid, än vapenöfningarne fortgå, eller 2 må- Aningen, nader, alldenstund tjensten på roten icke utgör ett dagligt arbete; hvaremot jag, såsom ersättning för tjensten på roten, i förhållande till dess utsträckning och vigt, åt indelta Arméens befäl föreslagit lämpliga tjenstgöringspenningar.

För Wermlands Fältjägare-regementes befäl, hvilkets åligganden synts mig närmast jemförliga med indelta Arméens, har samma beräkningsgrund blifvit följd.

Åt värfvade Arméens befäl i öfrig! har deremot dagaflöning blifvit för hela året beräknad. Det ligger emellertid i naturen af dagaflöning, att den icke skäligen bör utgå utan under tjenstgöring. Under den semester, som en stor del af värfvade Arméens befäl åtnjuter, synes sålunda dagaflöningen icke böra komma detsamma till godo. Då emellertid, i fall der annan person beordras att den lediges tjenst förrätta, den förre synes böra erhålla den förhöjda dagaflöning, som tilläfventyrs tillkommer den befattning, hvars upprätthållande blifvit honom ålagdt, och då framför allt det torde kunna sättas i fråga, huruvida, vid förbättrade aflöningsvilkor för värfvade Arméens befäl, den nu beviljade långa semesterledigheten bör i hela sin utsträckning bibehållas, har någon tillförlitlig beräkningsgrund för den genom semestringen af arméens befäl uppstående besparing i dagaflöning icke kunnat vinnas. Da denna besparing i hvarje fall ej synes mig kunna blifva alltför betydlig, har den icke vid uppgörande af bilagda förslag till aflöningsstater blifvit iakttagen.

Åt den del af Armébefälet, som skall å egna hästar vara beriden, har Hästblifvit beräknadt lönetillägg för hvarje häst med 400 Kronor om året samt tiUäsgoch fourrage-ersättning uppförd med 1 Krona om dagen för hvar häst. Ehuru jag ^rättning, visserligen för min del anser det ensidigt, om det beridna Armébefälet kunde af Kronan undfå hästrationer in natura, för verkligen befintliga tjenstehästar, har jag dock, dä en sådan anordning vid närvarande arméorganisation endast på få ställen vore möjlig att åstadkomma, ansett rättast att för alla föreslå en lika fourrageersättning. Beräkningen är verkställd efter förutsättning, att officerare under fredstid skola vara skyldige att hälla nedanstående antal tjenstehästar, nemligen:

IV

Bekladnadsersättii ing.

Portion in natura.

Inqvartering samt rese- och traktamentsersättning.

Passevo-

lansens

upp-

hörande.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1873.

Officerare, tillhörande generalitetet. samt öfverstar, öfvcrstelöjtnanter och majorer af rytteriet, hvardera 3 hästar;

Öfverstar af generalstaben, artilleriet och fotfolket samt öfverstelöjtnanter och majorer af generalstaben och artilleriet, äfvensom ryttmästare och kaptener samt subalternofficcrare vid generalstaben och rytteriet, och de hos fördelningsgeneralerne anställde adjutanter, hvardera 2 hästar;

Öfverstar af fortifikationen samt öfverstelöjtnanter och majorer vid fotfolket och fortifikationen äfvensom, regementsqvartermäsfare och adjutanter vid fotfolket, hvardera 1 häst.

Beldäclmdsersättning, eller hjelp till beklädnadens anskaffning, är en aflöningsförmän, som redan nu af underbefälet vid Arméen åtnjutes, och har jag trott densamma böra bibehållas, hvarvid dock en väl behöflig förhöjning blifvit för indelta Arméens och Wermlands Fältjägares underbefäl föreslagen.

Fordon in natura eller ersättning derför åtnjutes redan nu under vissa vilkor af värfvade garnisonstruppernas underbefäl. Jag har ansett, att denna förmån borde under vapenöfningarne komma samma personal äfven vid indelta Arméen och Wermlands Fältjägare-regemente till godo.

Någon ändring i gällande stadganden rörande inqvartering vid värfvade Arméen har icke af mig åsyftats; och då de enligt gällande författningar utgående rese- och traktam-entser sättningar äro att anse, de förra såsom godtgörelse för direkta utgifter i tjensten, de senare deremot såsom ersättning för den med en tillfällig förflyttning från tjenstgörings- och boningsorten och vistelse på främmande ort oundvikligt förenade kostnad, synes mig ej någon hufvudsaklig ändring i dessa stadganden nu böra vidtagas. Men som Generalitetots medlemmar äro för sina inspektioner synnerligen betungade med tjensteresor, får jag i underdånighet föreslå, att nämnde embetsman måtte tillerkännas för sina tjensteresor till möten och mönstringar reseersättning enligt gällande resereglemente; hvaremot, om en lönt1 förbättring, sådan jag nu i underdånighet föreslår, kommer dem till del, någon traktamentsersättning icke torde böra för dem vid meranämnda resor sättas i fråga.

Det underdåniga förslag till lönereglering, hvilket af mig nu framställes, är uppgjordt under förutsättning af passevolcinsens upphörande vid de värfvade trupper, der denna institution ännu delvis qvarstår. Passevolanssystemets så väl ekonomiska som, framför allt, militära olägenheter äro så allmänt kända, att ett förslag till dess upphörande icke lärer behöfva inför Eders Kongl. Maj:t utförligt motiveras. Den har derföre ock under senare åren blifvit i sin helhet afskaffa cl vid Wermlands Fältjägare-regemente, Artilleri-regementena och Artilleri-stamtruppen på Gotland, samt, hvad rekryteringspassevolansen angår, äfven vid den övriga värfvade Arméen. I det jag i underdånighet hemställer, att passevolansen måtte äfven till de delar, hvari den ännu är vid åtskilliga

V

Bil. N:o ii a. till Kort yl. MajUs Bad. Prop, B:o i, om Statsverket 1875.

värfvade trupper bibehållen, lä afskaffa*, utbeder jag mig att vid förslag till reglering af extra anslagen få göra framställning rörande de anslagsbehof, som genom passevohnsens upphörande med 1876 års ingång komma att uppstå.

Vid.artilleriet oeh fortifikationen utgå mi. såsom känclt. åtskilliga å dessa vapens aflöningsstater uppförda arfvoden för särskildt arbete i vapnets tjenst; ett förhållande, som måste fortgå, om ej, till drygare kostnad för Statsverket och till men äfven i militäriskt hänseende, särskilda tjänster med sjelfständig aflöning blifva a stat, för sådant arbetes utförande, upptagna. Då jag derföre icke ansett mig böra föreslå någon allmän ändring i de uti ifrågavarande hänseende nu bestående förhållanden, liar jag, då ej heller en förhöjning i dessa arfvodeu, vid afiöningens förbättrande i öfrigt, ännu synes vara af behofvet påkallad, uppfört desamma ä förslagen till aflöningsstater med deras förra belopp under titel »arfvoden, som förut». Att deremot de nu för tjenstgöring vid trupperna inom nyssnämnda vapen utgående särskilda arfvoden, hvilka 1 sjelfva verket endast åro en löneförbättring, icke böra vid den allmänna löneregleringen bibehållas, synes mig uppenbart. I öfverensstämmelse med denna åsigt hafva arfvodena åt äldre kaptener vid artilleriet för förlorad kompanireveny samt de åt fortifikationens officerare och underbefäl för tjenstgöring vid vapnets trupper hittills utgående arfvoden blifvit uteslutna. Deremot har det, vid genomförandet af grundsatsen om lika lön inom samma grad, varit nödigt att åt Kompani-, Sqvadrons- och Batteri-chefer vid värfvade Arméen föreslå arfvoden, då eljest ingen skilnad i aflöning skulle uppstå mellan de förste Kaptener, som bekläda nyssnämnda vigtiga befattningar, och öfriga Kaptener af första klassen. Då det likaledes synts mig nödvändigt att bereda officerarne vid fortifikationen, i anseende till de fordringar, som pa dom måste ställas, och deras jemförelsevis trägna tjenstgöring, någon förmån framför Arméens öfriga befäl, hafva liknande arfvoden föreslagits åt Öfverstelöjtnanter, Majorer och förste Kaptener vid sagda vapen, dock att dessa arfvoden icke må åtnjutas, när de såsom fortifikationsbefälhafvare innehafva arfvode från fästningsbyggnadsmedel.

Då jag icke ansett någon förändring i det sätt, hvarpå musiken underhålles, böra under nu bestående härordning ifrågakomma, hvarföre ock de till sådant ändamål vid indelta Arméen anvisade nummer blifvit för sitt ändamål bibehållna, har jag, inseende svårigheten att, utan i sammanhang med en fullständig omorganisation, bringa likhet i detta afseende mellan de särskilda regementena och corpserna, trött, att man, då Kavalleriet genom de föreslagna nya lönerna torde erhållit tillräcklig ersättning för mistad lönevinst från löningsfonderna, för nära varande endast borde å indelta infanteriets förslagsstater, till ersättning för förlorade inkomster från löningsfonderna samt till en under nuvarande prisförhållanden

Arfvoden.

Musik en.

VI

Bil. N:o 3 a. till Konyl. Majds Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1875.

nödvändig förbättring i musikanslagen, uppföra till musikens underhåll för hvarje regemente 2 000 kronor och för hvarje corps eller bataljon 1.000 kronor.

Bevaring^- Vid en allmän lönereglering för krigsmaktens till land befäl och under-

tvuppeme. pepQ måste naturligen äfven Beviv-inf/sb-upperne komma i åtanke. Vid den fullständiga olikhet i tjenstgöringsskyldighet, som förefinnes mellan detta befäl och Arméens, hafva emellertid de aflöningsvilkor, som kunnat detta senare bestås, icke varit för det förra lämpliga. Med blicken fästad på det mål. att öfvergången till eu ny härordning lättas, har jag. med hänsyn derjemte till den ifrågavarande personalens tjenstgöringsåligganden, ansett densamma närmast jemförlig med landtvärnsbefäl och rättat förslaget till aflöningen i det närmaste efter hvad jag i detta hänseende kommer att vid framläggande af förslaget till ny härordning rörande landtvärnsbefälet i underdånighet hemställa. Då några andre löjtnanter icke finnas vid Hallands infanteribataljon eller Gotlands nationalbeväring, har jag ansett en tredelning af löjtnantsgraden vid Vester-Norrlands beväringsbataljon icke heller af belial vet påkallad, så mycket mer som den ringa skiluaden mellan underlöjtnants- och löjtnantslönerna icke synts mig medgifva införandet af en mellanliggande lön. Andre löjtnanterne hafva derföre blifvit uppförde som löjtnanter. Vid samma bataljon har jag vidare, på det att de redan förut nog knappt aflönade andre sergeanterne eller furirerne icke måtte vid förändringen bekomma mindre aflöning, än hvad de med dyrtidstillägg nu åtnjuta, föreslagit äflöningens höjande genom ett lönetillägg till samma belopp, hvarmed den innevarande år utgår. Tjenstgöringspenningar har jag ansett böra tillkomma endast bataljonscheferne och den vid Vester-Norrlands beväringsbataljon anställde regementsqvartermästare, hvaremot dagaflöning, utöfver hvad detta befäl under vapenöfningar redan bestås, ej kunnat å förslagsstaterna uppföras. Hvad Gotlands nationalbeväring särskildt beträffar, så äro förhållandena derstädes vidt skilda icke blott från Arméens utan ock från det öfriga beväringsbefälets. En väsentligare förändring i desamma torde böra ske endast i sammanhang med en omorganisation af Gotlands försvar i sin helhet. Att emellertid, under afvaktan på en sådan förändring, äfven det Gotländska beväringsbefälet har billiga anspråk att komma i åtnjutande af någon förbättring i sina klena aflöningsvilkor, synes mig obestridligt. Med användning i de delar, hvari det synts mig lämpligt, af de för aflöning af beväringstruppernas befäl i öfrigt nu föreslagna grunder, men med bibehållande af nu utgående arfvoden för tjenstgöring vid Artillerieorpsen m. m. samt med uppförande af Nationalbeväringens civilstat med flera för densamma egendomliga tjänsters innehafvare till aflöning, motsvarande i det närmaste nuvarande aflöningsförmåner under år 1875, har jag uppgjort den förslagsstat för Gotlands nationalbeväring, som jag nu underställer Eders Kongl. Maj:ts nådiga

Bil N:o 3 a. till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1815. vn

pröfning.^ Vid densamma vill jag ytterligare endast framhålla, att jag trott militäi befälhafvarens häst- och fourageersättning böra höjas till hvad nu föreslagna lönestater i detta hänseende allmänt upptaga.

Ln lönereglering af den omfattning, som den nu föreslagna, och särskilclt. de mdelta lönetillgångarnes öfverlemnande till Statsverket, måste dels naturligen medföra hehol af någon ändring i nuvarande tjenstebefattningar inom Al möen, dels ock erbjuda ett osökt tillfälle att föreslå de förändringar i Aimunis tjenstepersonal. Indika, under det de stå i full öfverensstämmelse med det förslag till ny härordning, som jag ämnar i underdånighet framlägga, äro af den art, att deras vidtagande synes icke böra uppskjutas, intill dess en ny armé-organisation tradt i kraft. Det torde dock finnas rigtigt, att jag inskränker de organisationsförändringar, som jag nu går att föreslå, till hvad i detta afseende synes mig oundgängligen nödigt, på samma' gång de endast lättare beröra bestående förhållanden.

‘^e^au Maj:t den 14 Februari 1871 i nåder förordnat, att vid

VV ermlands Fältjägare-regemente skulle tills vidare hållas vakanta så många nummer, att styrkan nedginge till OÖO man, har chefsbefattningen vid samma legemente icke varit tillsatt, utan har Öfverstehijtnanten och förste Majoren vant beordrad att med regementschefs makt och myndighet föra befälet öfver regementet. Då fråga om regementets indragning beror på en ny annéorgamsation, skulle någon förändring i det angifna förhållandet ej skäligen kunnat ifrågasättas, om ej lönereglei ingsförslaget meflankommit. Då emellertid nu å ena sidan Fältjägare, sä länge nuvarande arméorganisation eger bestånd äro behof!1 ge såsom stam för beväringen, och följaktligen, då indragning icke nu kan ifrågakomma, en löneförbättring måste medgifvas detsammas befäl, liksom Armébefalet i öfrig! men jag å andra sidan anser mig. under nuvarande omständigheter, icke kunna ifrågasätta uppförande af aflöning, enligt de nya grundmåla för både regementschef och två majorer, får jag i underdånighet hemställa, att Wermlands Faltjagare-regemente må förbytas till Corps på 500 man, och att, med bibehållande af befälspersonalen i öfrig! tills vidare oförändrad, regementschefs- och förste majorsbefattningarne må indragas och i stället uppföras aflöning till en corpschef; och är, i öfverensstämmelse med detta förslå»- den bifogade förslagsstaten för regementet uppgjord. — Oaktadt regementets*’antal varit nedbringadt till 500 man, har Riksdagen dock. uppå Eders Kongl. Maj-ts nådiga framställning, medgifvit, att hela anslaget till aflöning åt regementets manskap finge till oförändradt belopp utgå, på det att derigenom måtte, efter passevolansens afskaffande, beredas tillgång till arfvoden åt kompanicheferne. Da desse chefer nu blifvit föreslagne till samma aflöning, som af indelta arméens

Organisa'

tions-

förän-

dringar.

vin Bil. N:o 3 a. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

kompanichefer åtnjutos, liar val nämnda skål för detta aflöningsanslags bila hållande till oförändradt belopp bortfallit; men då tvifvelsutan äfven vid detta regemente det värfvade manskapet tarfvar någon förbättring i sina, i förhållande till arbetsprisen väl, klena aflöningsvilkor, liar jag trott mig å förslagsstaterna l)(,ra bibehålla så väl detta som de öfriga för manskapet utgående anslagen oförminskade och sammanförda utan specifikation, på det att, vid bifall dertill, medel må stå till Eders Kongl. Maj:ts disposition för förbättrande, i någon man. af manskapets aflöning, städja m. m.

Vid 1860—61 års riksdag biföllo Rikets Ständer på det sätt Kongl. Maj:ts nådiga proposition om tillökning af fotgardesregementenas befäl med 1 tredje major och 4 andre kaptener vid hvartdera, att Kongl. Maj:t skulle ('ga att, i den mån a Lifbcväringsrcgementets stat genom afgång nppstodc besparingar, tillsätta förbemälda befålsplatser. På denna grund har sedan dess kunnat vid hvarje af ifrågavarande regementen tillsättas 1 tredje major och 3 andre kaptener, hvaremot de anvisade tillgangarne ännu icke Klimat ruin för den fjerde kaptensbefattningens inrättande. Yid den nu föreslagna allmänna löneregleringen har dock aflöning synts mig böra beräknas äfven för denna, af Kongl. Maj:t med Riksdagen såsom behöflig ansedda befälsplats, och hafva derför 4 andre kaptener bliIVit ä så väl Svea som Andra 1 ilgardets föreslagna aflöningsstater uppförda. Yid bifall härtill kommer Lifregementets återstående anslag att, i män af befälets bortgång, återfalla till Statsverket.

De vid regementen och corpser befintliga tredje majors, andre kaptens och andre löjtnantsbeställningar äro, såsom kändt, egentligen inrättade för att bereda tillgång till befäl för beväringen vid vapenöfning och mobilisering. Detta oaktadt finnas regementen och corps, hvarest, ehuru beväring är desamma anslagen, andre kaptens- eller motsvarande beställningar saknas. Sådant är förhållandet med Lifgardet till häst, Ilussar-regementet konung Carl XV, Lifregementets Grena dicr-corps och Wermlands Fältjägare-regemente. Yid detta sistnämnda är, efter stammens förminskning under det kaptensantalet förblifvit oförändradt, någon ändring i det nuvarande förhållandet icke påkalladt; lika litet som, i afvaktan på omorganisationen, någon reduktion åt öfvertaligt befäl kunnat ifrågasättas. Deremot liar jag ansett, att vid hvarje af nyssnämnda rytteriregementen borde tillsättas en andre ryttmästare och vid den angifna corpsen 2 andre kaptener, för Indika ock aflöning blifvit i de underdåniga förslagsstaterna beräknad.

Då enligt exercisreglementets föreskrift vid ett kompani, formeradt till manöver, erfordras såsom befäl, förutom kompani- och plutonchefer, 6 troppoeh 12’ halftroppchefer och då det för disciplinens upprätthållande vid den värfvade arméen är af synnerlig vigt att kunna under den dagliga kasern tjenstgöringen bibehålla samma indelning af kompaniet, som under manöver, J ö men

IX

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

men vid hvarje af de båda fotgardes-regementenas kompanier för närvarande förefinnes en brist af två tropp- och två halftroppchefer, hyser jag den åsigt, att underbefälet vid hvarje kompani af berörda bada regementen bör ökas med två distinktionskorporaler och två korpraler; och torde, om denna min åsigt af Eders Kongl. Maj:t i nåder gillas, detta behof få uppmärksammas vid förslag till reglering af anslaget till aflöning åt manskapet vid garnisonsregementena och till samma manskaps rekrytering.

Då bataljonspredikantstjensterna, sådana de nu vid åtskilliga värfvade trupper förefinnas, äro inrättade endast för garnisonernas fredsbehof och följaktligen icke i egentlig mening tillhöra hären, äro de ej upptagna i det nya härordningsförslaget. Da dessutom den af dessa funktionärer förrättade tjenst synes mig kunna erhållas från prestman, hvilka icke äro på regementens och corpsers stater med ordinarie lön uppförde, anser jag mig böra i underdånighet föreslå, att bataljonspredikantstjensterna må, i mån af afgång, indragas, och nuvarande aflöningsbelopp ställas till Kongl. Maj:ts disposition för den af deras innehafvare bestridda tjensfgörings upprätthållande, intill dess densamma kan varda annorlunda ordnad.

Bland Arméens i allmänhet klent aflönfe tjenstemän hafva hästläkarne varit bland de jemförelsevis sämst lottade. Också hafva redan länge underdåniga framställningar om löneförbättring inlupit sä väl från dem sjelfve som vederbörande myndigheter. Dä man icke med skäl kan göra anspråk derpå, att någon person med den omfattande kunskap, som numera fordras hos en skicklig hästläkare, skall åtnöja sig med den ringa aflöning, som för sqvadronshästläkare bestås, och en sådan tjensteman icke heller torde vid hvarje sqvadron oundgängligen erfordras, har jag, som å de underdåniga förslagsstaterna uppfört regementshästlåkarne till betydligt högre aflöning än den nuvarande, ansett sqvadronshästläkare-befattningarne böra, i män af nuvarande innehafvares afgång, utbytas mot sqvadronshofslagare, hvaremot behofvet af större hästläkarekraft vid kavalleriet borde fyllas genom tillsättande af en bataljonshästläkare för hvarje bataljon. I stället för det å Fortifikationens stat uppförda arfvode till läkare- \ ard för hästarne, har en bataljonshästläkare blifvit uppförd, hvars tjenstgö ringsskyldighet torde böra omfatta alla i hutvudstaden förlagda, Fortifikationen tillhöriga, hästar. Likaledes har jag ansett mig böra föreslå anställande af en bataljonshästläkare vid hvarje af de tre artilleri-regementena.

Efter passevolansens upphörande kommer att vid värfvade Arméen i allmänhet, liksom redan egt rum vid Artilleri-regementena, behofvet af regementsintendenter att göra sig kännbart. Begements-intendenten kan äfven öfvertaga de göromål, som nu åligga regementsskrifvaren, hvadan dylika tjenstemän, efter regements-intendenters anställande vid värfvade Arméen, blifva öfverfiödiga. — Bih. till Riksd. Prut. 1875. 1 Sami. 1 A/d.

X

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Mcij:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1815.

Vid Wermlands Fältjägare-regemente är nu ingen regementsskrifvare anställd, utan åligger det auditörcn att regementsskrifvare-göromålen bestrida mot särskild! arfvode. Detta regementes egendomliga ställning, såsom eventuelt afse dt att indragas. har föranled t mig att ej vid detsamma föreslå någon regementsintendent, utan torde auditörcn, som enligt förslaget skulle komma i åtnjutande af ökade aflöningsförmåner, böra åläggas att jemväl förrätta regementsskrifvare-göromålen vid regementet. — Vid indelta arméen hafva regementsskrifvarnes lmfvudsakliga åligganden utgjorts af uppbörden och förvaltningen af de indelta lönetillgångarne, så vidt de till löningsfonderna ingått. Vid dessa tillgångars öfverlemnande till Statsverket komma regementsskrifvarnes göromål att så betydligt förminskas, att sådane tjenstemäns uppförande & regementenas stater till åtnjutande af liknande inkomster med deras nuvarande icke af behofvet påkallas. Jag skulle således visserligen kunnat inskränka mig dertill att föreslå ringare aflöning åt de regementsskrifvarc, som hädanefter antagas. Dä jag emellertid å de underdåniga förslagsstaterna uppfört regementsintendenter äfven för indelta Arméen, har detta skett i betraktande af de militära fördelar, införandet af en ordnad regementsintendentur kommer att medföra. Regementsintcndenterne komma att med sig förena äfven de regementskommissarierne nu åliggande göromål, hvarigenom dessas aflöning blifver till fyllnad i regementsintendenternas aflöning tillgänglig. Under sadant förhållande har jag ansett mig ej böra föreslå, att för närvarande pa de indelta regementenas stater uppföras för regementsintcndenterne högre belopp än 1,800 kronor, da. fyllnaden intill 2,800 kronor samt den ringa dagaflöningen under mötestiden kunna af de till regementskommissarierne nu utgående medel bestridas. På grund af hvad jag sålunda i detta ärende anfört, får jag i underdånighet föreslå,

att regementsintendents-befattningar må vid de regementen och corpser, der sådana bl il vit a förslagsstaterna uppförda, inrättas, men ej å ordinarie stat tillsättas förr än vid regementsskrifvarnes afgång;

att vid Wermlands Fältjägare-regemente auditörcn skall vara skyldig förrätta regementsskrifvare-göromålen utan särskild ersättning;

att regementssknfvare-tjensterna indragas efter 187G års ingång, der sådant pröfvas kunna ske;

att qvarstående regementsskrifvare vid värfvade Arméen må bibehålla sin nuvarande aflöning, men vid den indelta må ega att. med boställenas bibehållande, åtnjuta dels i ersättning för sina förlorade indelta löneförmåner medelbeloppet af dessa förmåner under de fem åren 1871—1875, dels ock, såsom godtgörelse för förlorad uppbördsprovisioii, från och med det är, då deras befattning med uppbörden upphör, ett belopp, motsvarande medeltalet af hvad provisionen för de sista fem årens verkliga uppbörd utgjort. -

XI

Bil N:o 3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1875.

Mönsterskrifvaretjensterna, redan länge afsedda för indragning torde ei

I)e <X]ntV G Ll Jf- tanSr<3, an xsom aktuingcn för förvärfvade rättigheter fordrar l n Up|jforts Vld varfvade Annéen till bibehållande af sina nuvarande'

Är tiU "" “ ™ ^ deras * nu innÄ

nn Betraffa°de derefter löneregleringens genomförande far ja- först fram ; att varfvade Arméens befäl, unifem J tjensteman

■ila i !(" IOlllS1-fi'Ura.alt,‘T 4 sma l»Wtomgw, hvarföre du ej tunn» mot sin vilja intvmgas pa ny lömngsstat. Då emellertid de nu föreslina iw

aro i allmänhet bättre än de nu utgående, lära val få finnastom icke önska in rade pa den nya staten. För dessa måste emellertid förvaras rätten att utfå små äldre a^ninpförmånerjyhvilka da, under det den nya aflöien be

betalas. * “ att Mn wde^örande regementes aflönmgsanslag ut-

Vid mdelta Arméen är deremot, såsom kändt, indelningshafvare hvilken är u namnd efter den 8 April 1862, skyldig att underkasta sig ny lönereelerine De löntagare deremot, livilka erhållit fullmakter före sagde dag! kil ei It

Sm Al ja ai;lgs.as act in&a Pä deu nya löningsstaten. Vid de indelta lönetill gangarnes öfverlemnande till Statsverket blifver det emellertid omö M a 1 h

jostaasboställe nu han val fortfarande innehafva, men för de ur löninifon

derna nu utgående aflönmgsbeloppen, i Indika ingå en årligen vexlandelöne \ mst, synes ersättning böra beredas efter medelbeloppet af några föregående

Vh‘";r “boT T" CrS!,tfai"S & Vf«*“ M» t*UnSaV o aVmS:

anslå en — De löntagare, vare sig vid indelta eller yärfvade arméen Indika

alunda begagna sm rätt att qvarstå vid gamla löneförmåner, synas mi dock

q hora komma i åtnjutande af den befrielse från ackordsrätt hvilken ia<r

engie fiam amnar i underdånighet föreslå; hvadan ett belopp ’ motsvarande

denna ranta, bör frän den t,11 de», »(gående lo» eller loneersa i„^

Di MIMi. vid 1833 to lönereglering bibeltdllos för vise» klasser

» ,j"<ldtJ A!m“lls hetal, lag grunden dertill , den fordran, afl detta befäl

V 1 éV W ‘“‘J' ** regementet» och corpsens eller kompaniets

låkTiu ^‘untoltoranC,'n?nSäSS "fa” ,mSäl'S P* hostadsbostallen med

sabel het uppfyllas. Ltvceklingen af vara landtboförliålhmden och landets tätare

bebyggande har så minskat svårigheten att å landsbygden erhålla b„shd att

E,“m , “bra" Ed VT'* ^

ö ng‘ Lndast med aiseenao på underofficerarne har någon tvekan

Lönereg-

leringens

genom-

förande.

Ackords-

amorte-

ringen.

XII Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

i detta hänseende uppstått, enär sä väl i allmänhet de mindre bostadslägenheter, hvilka lämpa sig för underbefälets vilkor, torde vara svårare att mot hyra förvärfva, som ock underofficerens ringare tillgångar lägga hinder i vägen för snart anskaffande af ny bostad, då prisen på sådan, om nianga sökande pa en gång framträda, torde för tillfället uppjagas. Till undvikande af denna olägenhet, för underbefälet så mycket kännbarare, som åtminstone en del af detsamma icke lätteligen kan beviljas temporär frihet att bosätta sig utom kompaniets stånd, lärer väl ingen annan utväg finnas lämplig, än att lata det nuvarande underbefälet, som'åtnjuter bostadsboställe, ännu någon tid fortfarande behålla detsamma, hvarigenom det vinner tid att för sig ombesörja annan bostad. Jag har tänkt mig, att denna tid lämpligen kunde bestämmas till 5 år, fardags-åren inberäknade; hvarvid det torde bidraga till enkelhet vid aflöning sberäkningen, om underbefäl, som bibehåller sitt bostadsboställe, underkastas förbindelse att mottaga lösen för tillgodohafvande fardags-år. — I detta hänseende föreslår jag derföre i underdånighet att de af underbefälet vid indelta Arméen, hvilka innehafva bostadsboställe, må, äfven om de blifvit till tjensten utnämnde efter den 8 April 18(32, ega att, der så önskas, intill den 14 Mars 1881 bibehålla bostället, dock med skyldighet att mottaga lösen för fardagsår; samt under tiden intill 1880 års slut qvarstå vid öfriga nuvarande löneförmåner, beräknade på sätt för löntagare, utnämnde iöre den 8 April 18(32, är föreslaget.

Ehuru, såsom jag förut anmärkt, det varit min sträfvan att så uppgöra förslaget till lönereglering, att den skulle vara passande äfven vid en ny härordning, är det dock klart, att ett genomförande af en förändrad arméorganisation ovilkorligen måste medföra rubbningar i bestående förhållanden, med afseende ä så väl tjensfgöringsskyldiglieten som i viss man äfven aUöningen. Det torde således vara af klokhet betmgadt och, vid de i allmänhet förbättrade vilkor, hvaraf Arméns befäl, om löneregleringen efter detta mitt underdåniga förslag genomföres, i allmänhet kommer i åtnjutande, icke obilligt att stadga, det den, som ingår å ny lönestat, skall vara skyldig underkasta sig de förändringar i tjenstgöringsskyldighet och aflönings förmåner, hvilka en omorganisation åt landtförsvarot kan göra erforderliga.

Det hufvudsyftet med en lönereglering vid Armeen, att beieda lika af löning för lika tjenst, kan icke uppnås, om ackordsamorteringen fortfarande skall åligga Arméens befäl. Tillkommen för att afhjelpa ett förhållande, hvars skadlighet var lika känbar för Staten som de enskilde, kan den väl sjelf icke anses annat än som en nödfallsutväg, nödvändiggjord af dåv aiande finansiela

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket^l875. xm

förhållanden. Det torde väl ej heller finnas mer än en mening derom, att den, då omständigheterna det tillåta, hör afskaffas, — hvilket jag ock har för afsigt att nu i underdånighet föreslå.

Uti infordradt utlåtande har Direktionen öfver Arméens pensionskassa inkommit med utredning angående Arméens ackordsamorteringsfonds nuvarande ställning samt huru förhållandena komma att, efter nu följd plan för amorteringen, visa sig vid 1876 års ingång, och dervid meddelat,

att amorteringsfondens inkomster från Arméen, utgående med 41 proc. å fastställda ackordsbeloppen, efter afdrag af förvaltningskostnaden— omkring 3,200 kronor — lemnat tillgång till en annuitet af 185,000 kronor i rundt tal, för betäckande af så väl skulden som den årliga amorteringen;

att, efter nu gällande plan, amorteringen kommer att inom senare hälften af år 1883 blifva fullbordad, enligt hvad bilagda uträkning, Lit. 0. o. utvisar;

att amorteringen af de för ackordens inlösande utgifna 4,207,877 kronor 75 öre så fortskridit, att fondens utelöpande fyra-procents obligationer efter inlösningen den 1 .Juli 1874 för närvarande uppgå till 1,386,150 kronor;

att, sedan de obligationer, hvilka i slutet af sistlidne December uppsades till inlösen den 1 nästkommande Juli, blifvit med 130,000 kronor infriade, fondens skuld nedgått till 1,256,150 kronor;

att samtliga derefter utelöpande obligationer innehafvas af Riksbanken, samt att af fondens inkomster under senare hälften af år 1875 kunna till obligationsinlösen användas 67,300 kronor, hvarigenom fondens återstående skuld vid 1876 års ingång kommer att utgöra 1,188,850 kronor.

Då amorteringsfondens fordringsägare således vid 1875 års slut nedgått till en enda, hvilken under den återstående amorteringstiden näppeligen lärer afhända sig fondens obligationer, synes mig, om inkomsterna från Arméns befäl icke längre komme att inflyta, fondens särskilda förvaltning kunna upphöra, och ränteliqvid med obligationsinlösen af Arméförvaltningen verkställas, om dertill nödiga medel anvisas.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag föreslå, att Arméns befäl med 1876 års ingång befrias från utgifvande af nu stadgade ackordsräntor; samt att från samma tidpunkt ackordsamorteringsfondens. förbindelser öfvertagas af statsverket och att för dessa förbindelsers fullgörande ställas till Kongl. Maj:ts disposition under år 1876 ett extra anslag af 185,000 kronor.

Totalsumman af kostnaden för indelta Arméens aflöning, på sätt nu föreslås, utgör enligt det här bifogade sammandrag af förslagsstaterna (Bil. 0.)

Kost-

naden

XIV

Bil. A:o 3 a. titl Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Nio 1, om Statsverket 1875.

kronor 4,084,/72, hvartill komma å dessa stater ej uppförda medel för underbefälets . portion under vapenöfningarne, hvarmed anslaget till indelta Arméens och Wermlands Fältjägare-regementes vapenöfnmgar kommer att höjas, och som för dessa trupper tillsammans blifvit af Armé-förvaltningen förslagsvis beräknad till 55,000 kronor.

Efter erhållet uppdrag har Armé-förvaltningrn ifrån vederbörande Chefsembeten infordrat fullständiga uppgifter och uträkningar öfver det belopp, hvartill, för år 1873, de hvarje indelt regemente eller corps, enligt stat, aflöningsmdelningsverk och särskilda bestämmelser, anvisade samtliga aflöningstillgångar uppgått; och har, efter det uppgifterna inkommit. Förvaltningen, med ledning af dem och, i hvad angår de. kontanta aflöningsanslagen, sina egna räkenskaper, upprättat bifogade sammandrag (Lit. C. a) öfver ifrågavarande tillgångar. Enligt detta skulle tillgångarne för indelta Armébefälets m. fl. aflönande hafva utgjort under år 1873:

Beräknad afkastning af bostadsboställen...................................... 1,152,171: 57

Inkomster af löningsfondernas utarrenderade boställen............... 778,039: 08

Indelta räntor.............................. 608,520: 53

Kronotionde.......................................................................................... 234,087: 24

Hemkall................................................................................................ l'()04: 32

Ersättning för förlorad boställsjord................................................ 4,557: 58

Afgifter af vakanta rotar.................................................................. 49,118: 91

D:o af rotar, anslagna till aflöning åt underbefäl.................. 148,084: 21

D:o af rotar, anslagna till musikens underhåll..................... 79,847: 45

Kontant anslag till lönefyllnad...................................................... 381,134: 66

D:o särskild! å riksstaten nppfördt till löneförbättringar

vid indelta Arméen, hvaraf utgått.............................. 70,794: 43

Till löntagarnc på gammal, före 1833 gällande stat:

Afkastning af boställen..................................................................... 11,524: 54

Räntor ................................................................................................ 6,717: 87

tillhopa kronor 3,525,662: 39.

Då e emellertid de i denna beräkning öfver tillgångarne upptagna afgifter af vakanta rusthåll och rotar, dels till musikens underhåll så väl vid kavalleriet som vid infanteriet med tillhopa..................... 79,847: 45

och dels till aflöning åt underbefäl vid kavalleriet

med................................................................................. 43,740: 85 123,588: 30

Transport 123,588: 30.

Bu. N:r 3 a. till Kon,l Maji, NU. Prof. N:o 1, „ Statooerlet 1815. „

r fsetf * - «***»*>»»och i23'688:3°-

“ ,dlsP?"e'f. -» «# Öl sife» vara i de .Ippejorda med 1 lil “ad°- Sa"“ de 1 »rtedtatagei, efter

. ................................................................................................... 70,794: 43

fnlthtafv', taef!;^r,"S?'»ed»1. åtgörande « del af det inde l» s 1 ° lmdor n,brik »'löneförbättringar vid

indelta Anneen. anv.sade anslag, eller löneregleringens an-

agande icke torde liera utgöra någon särskild anslagstillgång kommer, nar dessa sålunda angifna summor.,. ° m» „

de till genomförande aflo'„yriönestatenmliligä„gliga indelta ;662: 39

staterna ;i"" ’ ’

, .................................................................................... kronor 4,084,772: —

med.......................... ..—

Löneregleringen för indelta'An^enlyilär'på'grundsatsen lonm^ssättet föir lvufal of a. n i - va &1 'musacsen, att det indelta

S-gs^

ISÄÄ mat;;-

^ Tiffr

.re v mbdllbdllie matte, toi ationimrens bestrid,indp oni;<rf

llpisiisaiil

“ aPFM,mi“lrt Äas' *"**« K>» -kidla egenskapen

rnmmmmm

XVI

Bil N:o 3 a. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

slås ocli då, innan dessa förhållanden vunnit stadga, dcd äfven lärer blifva svårt att i riksstatens inkomstberäkning rätt upptaga de från nu mc e a lönetillgångar staten tillflytande inkomster, anser jag mig, huru ömkligt det an vore att genast få för Arméens hela aflöning påräkna bestamda ordinarie anslå* icke kunnat annat än godkänna Arméförvaltningens i denna fråga uttalade åsigt. Angående beloppet af det erforderliga förslagsanslaget har jag, då de indelta inkomsterna, såsom blifvit anmärkt, endast approximativt beräknats och förhoppning torde förefinnas att, vid fortsatt utarrendering åt boställena’ tillskottet från denna inkomsttitel kan komma att stiga, — ansett det kunna

för år 1876 inskränkas till 700,000 kronor.

Då emellertid den nya aflöningen till indelta Arméens befäl skall m r år 1876 utgå och, der annat ej föreskrifves, i öfverensstämmelse med hvac allmänhet för innehafvare af kontant aflöning eger rum, fljartalsvis utbetalas, men 1876 års indelta lönetillgångar, såsom kändt, först under år 1877 inflyta, blifver det för Armé för vattningen nödigt att kunna från Statskontor et paiakna

ett förskott å berörda tillgångar. . . A

Med anledning af dessa nu framlagda förhållanden föreslår jag i unc -

dåmghe , ^ ^ att indelta Arméens nuvarande aflöningstill gångar, med undantag af hvad för nu föreslagna lönereglering tagits i anspråk oh erlemnas ^ i Statsverket, ordinarie aflöningsanslag, i öfverensstämmelse med fors agss a ernå varda för indelta Arméen å ordinarie stat upp,orda, men att, da ett sådan öfverlemnande af sistnämnda Armés nuvarande lönetillgångar icke kan öc rum förr än efter 1876 års utgång, i afvaktan härpå a extra stat uppföres ett förslagsanslag af 700,000 kronor för löneregleringens tillämpning under ar -b b samt att Arméförvaltningen skall ega att af Statskontoret under sagda ar tor aflöningens utbetalande till indelta Arméen, utbekomma nod,ga förskott mot ersättning af årets indelta lönetillgångar, när dessa hunnit inflyta.

För Generalitetet, Generalstaben, varfvade Armeen och bevaiingstruppe hvilka — med undantag delvis för Wester-Norrlands bevärmgsbataljon, som erhåller en del af sina aflöningsmedel från indelta Armeens lönetillgångar, aflönas från serskilda å riksstat^ uppförda bestämda kontanta ordinarie anslag, har deremot naturligen blifvit i dessa anslag föreslagen nodig föihoj b, utgörande

för Generalitetet...................................................... Kronoi

Generalstaben.

Lifgardet till häst

Hussarregementet Konung Carl XV.............

Svea Lifgarde............................

61,470

95.

06.

65,563: 69.

Transport Kronor 337,3ö8: 70.

XVII

Bil N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

))

))

»

))

))

))

))

Transport Kronor

Andra Lifgardet............................................... »

Wermlands Fältjägare..................................... „

Artilleriregementena........................................ »

Fortifikationen....................................... $

Gotlands Nationalbeväring............................. „

Hallands Infanteribatalj on...............................

Wester-Norrlands beväringsbataljon............. »

337,358: 70. 65.563: 69. 46,084: — 343,362: 90. 55,928: 73. 56,301: 50. 5,160: - 11,220: —

tillsammans Kronor 920,979: 52.

Det torde dock böra anmärkas, att hela detta belopp icke utgör löneförbättring, då deri mgår ny aflöning åt den ökade personal, som i sammanhang med löneregleringen föreslås, samt till Sappörbataljonens stab och Andra Sapporkompamets befäl; liksom äfven för sagda kompani å Fortifikationens stat uppförda särskilda anslag till belopp af 3,276 kronor äro i förhöjningen för fortifikationen inbegripna.

Sa snart de indelta lönetillgångarne blifvit till Statsverket öfverlemnade kommer befattningen med Arméens boställen naturligen att öfvergå från n-ementsmyndiglieterna och Arméförvaltningen till Länsstyrelserna och Kammarkollegium . hvarefter på dem torde komma att, i den mån det låter sig göra illampas de for förvaltningen af Kronans egendomar af liknande art gällande bestämmelser. Det skulle således möjligen bidraga till snabbare ernående af öfverensstämmelse i förvaltningen af f. d. militieboställen och Kronans öfriga utarrenderade egendomar om den utarrendering, som vid befälets nu förestå- • ce frånträdande af bostadsbostallena måste ega rum, kunde åt civilmyndigheterna uppdragas. Då emellertid de indelta lönetillgångarne ännu någon tid maste förblifva under Arméens förvaltning, men utarrenderingen af frånträdda ostadsbostallen icke kan, då deras afkastning är vid aflöningen påräknad, ppskjutas hemställer jag slutligen, i närmaste öfverensstämmelse med hvad tomt i sadant hänseende varit föreslaget,

l ? .t q! f rmj‘ens ^ostaHen, som, innan de indelta lönetillgångarne öfveremnats till Statsverket, blifva disponibla, må af vederbörande boställsdirektioner utarrenderas pa tjugo år; med iakttagande dervid, att de vid boställena befintliga ofverbyggnader varda af de blifvande arrendatorerne inlösta och öfvertagna äfvensom att möjligen befintlig särskild inrättning eller s. k. öfverlormshus för hvilket, jemlikt synerätts beslut, afträdaren eger tillgodonjuta ersättnin&> jemväl skall af blifvande arrendator inlösas.

Stockholm den 9 Januari 1875.

Boställenas utarrendering.

O. Weidenhielm.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit. A.

Förslag till Stat för General-Staben 1876.

1 Öfverste, lön.................................................................... 0 QOO: _

dagaflöning.................................................................. 1,825: —

lönetillägg för 2 hästar............................................ 800: _

fourageersättning......................................................... 730: _

1 Öfverstelöjtnant, lön........................................................ 4,000: _

dagaflöning.................................................................. 1,460: —

lönetillägg för 2 hästar............................................ 800: _

fourageersättning......................................................... 730: _

2 Dito dito dito.

1 Major, lön...................................................................... 3,500: —

dagaflöning.................................................................. 1,46.0; —

lönetillägg för 2 hästar............................................. 800: _

fourageersättning...................................................... 730; _

8 Dito dito

1 Kapten, lön....................................................................... 2,800: —

dagaflöning................................................................ 1,095: —

lönetillägg för 2 hästar............................................. 800: _

fourageersättning.................................................... 730; _

14 Dito dito 0po

1 Löjtnant, lön............................................................ j 200- _

dagaflöning................................................. 73Q.

lönetillägg för 2 hästar............................................. 800: _

fourageersättning................................................ 730- _

9 Dito dito

1 Professor, lön.........................................

1 Krigsarkivarie, lön......................................

1 Amanuens, arfvode.......................................

1 Vaktmästare, » .................................

1 Dito » ................................................

1 Dito b ........................................

Särskilda anslag, som förut..........................

Summa

Anm. Inqvartering åtnjutes enligt nu gällande bestämmelser.

Bih. till. Rilcsd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd.

9,355: ■—

6,990: — 13,980: —

6,490: — 51,920: —

5,425: — 75,950: —

3,460: — 31,140: — 5,000: — 4,000: — 1,800: — 750: — 650: — 650: — 19,000: —

236,560: —

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit. B.

Förslag till Stat för Generalitet.

1 Fördelningsgeneral, lön.................................................. 8,000: —

dagaflöning.................................................................. 2,190: —

4 Dito dito dito......

1 Generalstabs-chef, lön..................................................... 8,000: —

dagaflöning.................................................................. 2,190: —

1 Kavalleri-inspektör, dito ....................................................................

1 General-fälttygmästare, dito...............................................................

1 General för Fortifikationen, dito.....................................................

1 Adjutant hos Fördelningsgeneral, arfvode......................................

4 Dito, dito ......................................

1 Fördelnings- eller Fältläkare, dito ......................................

4 Dito, dito ......................................

Lönetillägg för 37 hästar................................................ 14,800:

Fourageersättning för dito............................................... 13,505: —

Summa

Anm. Inqvartering åtnjutes enligt nu gällande bestämmelser.

10,190: — 40,760: —

10,190: — 10,190: — 10,190: — 10,190: — 500: — 2,000: — 500: — 2,000: —

28,305: - 125,015: —

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit. B C.

Föreslagen aflöningsstat vid Garnisons-sjukhuset.

Bil. 3 a. till Kongl- Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit.

Sammandrag af Indelta arméens genom 1833 års lönereglering och särskilda

värden, enligt från vederbörande

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1873.

Ca.

bestämmelser anvisade aflöningstillgångar, beräknade efter 1873 års uppbörds- Chefs-Embeten inkomna uppgifter.

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit.

Förslag till Stat för Lif-

Anm. a) Vapenöfning ar ne beräknas till 60 dagar.

b) Dagaflöning under vapenöfning ar ne utgår till Öfverste med 5 Kr. om dagen, Öfverste-Löjtnant och förste Major 4 Kr., Major 4 Kr., Regements-Qvartermästare 3 Kr., förste Adjutant 2 Kr., andre Adjutant 2 Kr., Stallmästare 2 Kr., Auditör 2 Kr., Regements-Pastor 3 Kr., Regements-Läkare 4 Kr., förste Bataljons-Läkare 3 Kr., Regements-Hästläkare 3 Kr., Bataljons-Hästläkare 2 Kr., Gevärshandtverkare 40 öre, Stabs-Trumpetare 40 öre, Ryttmästare af första klassen 3 Kr., Ryttmästare af andra klassen 3 Kr., Löjtnant af första klassen 2 Kr., Löjtnant af andra klassen 2 Kr., Under-Löjtnant 2 Kr., Fanjunkare 1 Kr., Sergeanter af första klassen 40 öre, Sqvadrons-Hästläkare 40 öre, Sqvadrons-Trumpetare 40 öre, Korpraler 25 öre och vice Korpraler 10 öre.

c) Lönetillägg åt Öfverste för 3 tjenstehästar, Öfverste-Löjtnant och förste Major 3 dito, Major 3 dito, Regements-Qvartersmästare 2 dito, förste Adjutant 2 dito, andre Adjutant 2 dito, Stallmästare 2 dito, Ryttmästare af första klassen 2 dito,

• Ryttmästare af andra klassen 2 dito, Löjtnant af första klassen 2 dito, Löjtnant af andra klassen 2 dito och Under- Löjtnant 2 dito.

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. JProp. N:o 1, om Statsverket 1875.

C b.

Regementets Dragon-Corps.

d) Fourageringsersättningen beräknas utgå under hela året med 1 Kr. om dagen för hvarje häst.

e) Löner, tjenstgöringspenningar och beJclädnadsersättningar utbetalas månadtligen till Stabs-Trumpetare, Fanjunkare, Sergeanter och Sqvadrons-Trumpetare.

f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad.

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit.

Förslag till Stat för Lif-

Anm. a) Vapenöfningarne beräknas till 60 dagar.

b) Dagaflöning under vapenöfning arne utgår till Öfverste med 5 Kr. om dagen. Öfverste-Löjtnant och Förste Major 4 Kr., Major 4 Kr., Regements-Qvartermästare 3 Kr., förste Adjutant 2 Kr., andre Adjutant 2 Kr., Stallmästare 2 Kr., Auditör 2 Kr., Regements-Pastor 3 Kr., Regements-Läkare 4 Kr., förste Bataljons-Läkare 3 Kr., Regements-Hästläkare 3 Kr., Bataljons" Hästläkare 2 Kr., Gevärshandtverkare 40 öre, Stabs-Trumpetare 40 öre, Ryttmästare af första klassen 3 Kr., Ryttmästare af andra klassen 3 Kr., Löjtnant af första klassen 2 Kr., Löjtnant af andra klassen 2 Kr., Under-Löjtnant 2 Kr., Fanjunkare 1 Kr., Sergeant af första klassen 40 öre, Sqvadrons-Hästläkare 40 öre, Sqvadrons-Trumpetare 40 öre, Korpraler 25 öre och vice Korpraler 10 öre om dagen.

c) Lönetillägg åt Öfverste för 3 tjenstehästar, Öfverste-Löjtnant och förste Major 3 dito, Major 3 dito, Regements-Qvartermästare 2 dito, förste Adjutant 2 dito, andre Adjutant 2 dito, Stallmästare 2 dito, Ryttmästare af första klassen 2 dito, Ryttmästare af andra klassen 2 dito, Löjtnant af första klassen 2 dito, Löjtnant af andra klassen 2 dito och Under- Löjtnant 2 dito.

d) F'ourageringsersättningen beräknas utgå under hela året med 1 Kr. om dagen för hvarje häst.

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Ce.

Regementets Husar-Corps.

e) Löner, tjenstgöringspenningar och beJclädnadser sättning ar utbetalas månadtligen till Stabs-Trumpetare, Fanjunkare, Sergeanter och Sqvadrons-Trumpetare.

f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad,

Bih. till Riksd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd.

Bil. 3 a. till Kong}. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit.

Förslag till Stat för Små-

* Regements-Intendenten bestrider de samma befattning tillhörande göromål äfven vid Smålands Grenadier-Bataljon.

Anm. a) Vapenöfning ar ne beräknas till 60 dagar.

b) Dagaflöning under vapenöfningarne utgår till Öfverste med 5 Kr. om dagen, Öfverste-Löjtnant och förste Major 4 Kr., Major 4 Kr., Regemente-Qvartermästare 3 Kr., förste Adjutant 2 Kr., andre Adjutant 2 Kr., Stallmästare 2 Kr., Auditör 2 Kr., Regements-Pastor 3 Kr., Regements-Läkare 4 Kr., förste Bataljons-Läkare 3 Kr., Regements-Hästläkare 3 Kr., Bataljons- Hästläkare 2 Kr., Gevärshandtverkare 40 öre, Stabs-Trumpetare 40 öre, Ryttmästare af första klassen 3 Kr., Ryttmästare af andra klassen 3 Kr., Löjtnant af första klassen 2 Kr., Löjtnant af andra klassen 2 Kr., Under-LÖjtnant 2 Kr., Fanjunkare 1 Kr., Sergeant af första klassen 40 öre, Sqvadrons-Hästläkare 40 öre, Sqvadrons-Trumpetare 40 öre, Korpraler 25 öre och vice Korpraler 10 öre.

c) Lönetillägg åt Öfverste med 3 tjenstehästar, Öfverste-Löjtnant och förste Major 3 dito, Major 3 dito, Regements-Qvartermästare 2 dito, förste Adjutant 2 dito, andre Adjutant 2 dito, Stallmästare 2 dito, Ryttmästare af första klassen 2 dito, Ryttmästare af andra klassen 2 dito, Löjtnant af första klassen 2 dito, Löjtnant af andra klassen 2 dito och Under- Löjtnant 2 dito.

Bil. 3 a. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om statsverket 1875.

Cd.

lands Husar-Regemente.

d) l our ageringsersättningen beräknas utgå under hela året med 1 Kr. om dagen för hvarje häst.

e) Löner, tjenstgöring spenning ar och beklädnadser sättning ar utbetalas månadtligen till Stabs-Trumpetare, Fanjunkare, Ser-geanter och Sqvadrons-Trumpetare.

f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad.

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit.

Förslag till Stat för

Anm. a) Vapenöfningarne beräknas till 60 dagar.

b) Daga,flåning under vapenöfning arne utgår till Öfverste med 5 Kr. om dagen, Öfverste-Löjtnant och förste Major 4 Kr., Major 4 Kr., Regements-Qvartermästare 3 Kr., förste Adjutant 2 Kr., andre Adjutant 2 Kr., Stallmästare 2 Kr., Auditör 2 Kr., Regements-Pastor 3 Kr., Regements-Läkare 4 Kr., förste Bataljons-Läkare 3 Kr., andre Bataljons-Läkare 2 Kr., Regements-Hästläkare 3 Kr., Bataljons-Hästläkare 2 Kr., Gevärshandtverkare 40 öre, Stabs-Trumpetare 40 öre, Ryttmästare af första klassen 3 Kr., Ryttmästare af andra klassen 3 Kr., Löjtnant af första klassen 2 Kr., Löjtnant af andra klassen 2 Kr., Under-Löjtnant 2 Kr., Fanjunkare 1 Kr., Sergeant af första klassen 40 öre, Sqvadrons-Hästläkare 40 öre, Sqvadrons- Trumpetare 40 öre, Korpraler 25 öre och vice Korpraler 10 öre om dagen.

c) Lönetillägg åt Öfverste för 3 tjenstehästar, Öfverste-Löjtnant och förste Major 3 dito, Major 3 dito, Regements-Qvartermästare 2 dito, förste Adjutant 2 dito, andre Adjutant 2 dito, Stallmästare 2 dito, Ryttmästare af första klassen 2 dito, Ryttmästare af andra klassen 2 dito, Löjtnant af första klassen 2 dito, Löjtnant af andra klassen 2 dito och Under- Löjtnant 2 dito.

Bil. 3 a. till Kongl. Majds Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Ce.

Skånska Husar-Regementet.

d) Fouragering sersättning eu beräknas utgå under hela året med 1 Kr. om dagen för hvarje häst.

e) Löner, tjenstgöringspenningar och beklädnadsersättningar utbetalas månadtligen till Stabs-Trumpetare, Fanjunkare, Ser. geanter och Sqvadrons-Trumpetare.

f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad.

Galler äfven för Skånska Dragon-Regementet.

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit.

Förslag till Stat för Jemt-

Anm. a) -Vapenöfningarne beräknas till 60 dagar.

b) ^ Dag aflöning under vapenöfning arne utgår till Öfverste-Löjtnant och Corps-Chef med 4 Kr. om dagen, Regements-Qvarter-

mästare 3 Kr., förste Bataljons-Läkare 3 Kr., Regements-Hästläkare 3 Kr., Bataljons-Hästläkare 2 Kr., Gevärshandtverkare 40 öre, Ryttmästare 3Kr., Löjtnant af första klassen 2 Kr., Under-Löjtnant 2 Kr., Fanjunkare 1 Kr., Sergeant af första klassen 40 öre, Sqvadrons-Hästläkare 40 öre, Sqvadrons-Trum petare 40 öre, Korpral 25 öre och vice Korpral 10 öre.

c) Lönetillägg åt Öfverste-Löjtnant och Corps-Chef för 3 tjenstehästar, Regements-Qvartermästare 2 dito, Ryttmästare af första klassen 2 dito, Löjtnant af första klassen 2 dito och Under-Löjtnant 2 dito.

d) Fourageringsersättningen beräknas utgå under hela året med 1 Kr. om dagen för hvarje häst.

e) Löner, tjenstgöringspenningar och beJclädnadsersättningar utbetalas månadtligen till Fanjunkare, Sergeanter och Sqvadrons- Trumpetare.

f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad.

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om StatsverJcet 1875

Cf.

lands Hästjägare-Corps.

Bil. 3 a. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit.

Förslag till Stat för Lif-

Staben.

1 Öfverste-Löjtnant och Corps-Chef...............

1 Major.................................................

1 Regements-Qvartermästare.......................

1 Förste Regements-Adjutant.......................

1 Regements-Auditör ...............................

1 Regements-Pastor.................................

1 Regements-Läkare .................................

1 Regements-Intendent .............................

1 B atal jons-Adjutant, jemte portion under vapen

öfningarne.....

1 Regements-Väbel dito .....

1 Gevärshandtverkare, jemte 2 nummerlöner och portion under vapenöfningarne 1 dito dito dito

1 Regements-Trumslagare, jemte portion under vapenöfningarne ..

Transport!

Anm. a) Vapenöfningarne beräknas till 60 dagar.

b) Dagaföning under vapenöfningarne utgår till Öfverste-Löjtnant och Corpschef med 4 Kr. om dagen, Major 4 Kr., Regements-Qvartermästare 3 Kr., förste Adjutant 2 Kr., Auditör 2 Kr., Regements-Pastor 3 Kr., Regements-Läkare 4 Kr., Bataljons-Adjutant 40 öre, Regements-Väbel 40 öre, Gevärshandtverkare 40 öre, Regements-Trumslagare 1 Kr., Kapten af första klassen 3 Kr., Kapten af andra klassen 3 Kr., Löjtnant af första klassen 2 Kr., Löjtnant af andra klassen 2 Kr., Under-Löjtnant 2 Kr., Fanjunkare 1 Kr., Sergeant af första klassen 40 öre, Sergeant af andra klassen 40 öre, Korpral 25 öre och vice Korpral 10 öre om dagen.

c) Lönetillägg åt Öfverste-Löjtnant och Corpschef för 2 tjenstehästar, Major 1 dito, Regements-Qvartermästare 1 dito och förste Adjutant 1 dito.

d) Fourageringsersättningen beräknas utgå under hela året med 1 Kr. om dagen för hvarje häst.

e) Löner, tjenstgöringspenningar och b ehlädnadsersättning av utbetalas manadtligen till Bataljons-Adjutant, Regements-Väbel, Regements-Trumslagare, Fanjunkare och Sergeanter.

f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad.

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Cg.

Regementets Grenadier-Corps.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Dagaflöning i 60 dagar.

Löne-

tillägg

för

tjenstehastar.

Fourage-

rings-

ersätt-

ning-

Beklädnad in natura eller

ersättning i kontant.

Arfvode.

Summa.

Bih. till Riksd. Prat. 1875. 1 Sami. 1 Afd.

Bil. 3 a. till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit.

Förslag till Stat för Första

Anm. a) Vapenöfning ar ne beräknas till 60 dagar.

b) Dagajiöning under vapenöfning ar ne utgår till: Öfverste med 5 Kr. om dagen, Öfverste-Löjtnant och förste Major 4 Kr., Major 4 Kr., Regements-Qvartermästare 3 Kr., förste Adjutant 2 Kr., andre Adjutant 2 Kr., Auditör 2 Kr., Regementspastor 3 Kr., Regements-Läkare 4 Kr., förste Bataljons-Läkare 3 Kr., andre Bataljons-Läkare 2 Kr., Bataljons-Adjutant 40 öre, Regements-Väbel 40 öre, Gevärshandtverkare 40 öre, Regements-Trumslagare 1 Kr., Kapten af första klassen 3 Kr., Kapten af andra klassen 3 Kr., Löjtnant af första klassen 2 Kr., Löjtnant af andra klassen 2 Kr., Under-Löjtnant 2 Kr., Fanjunkare 1 Kr., Sergeant af första klassen 40 öre, Sergeant af andra klassen 40 öre, Korpral 25 öre och vice Korpral med 10 Öre.

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Ch.

Lif-Grenadier-Regementet.

o) Lönetillägg åt Öfverste för 2 tjenstehästar, Öfverste-Löjtnant och förste Major 1, Major 1, Regements-Qvartermästare 1, förste Adjutant 1 och andre Adjutant för 1 tjenstehäst.

d) Fourageringsersättningen beräknas utgå under hela året med 1 Kr. om dagen för hvarje häst.

e) Löner, tjenstgöringspenningar och belslädnadsersättningar utbetalas månadtligen till Bataljons-Adjutanter, Regements-Väblar, Regements-Trumslagare, Fanjunkare och Sergeanter.

f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad.

Gäller äfven för Uplands, Skaraborgs, Södermanlands, Kronobergs, Jönköpings, Dal, Helsinge, Elfsborgs, Westgöta-Dals, Westmanlands och Kalmar Regementen.

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit.

Förslag till Stat för Andra

Anm. a) Vapenöfningarne beräknas till 60 dagar.

b) Dagordning under vapenöfning arne utgår till: Öfverste med 5 Kr. om dagen, Öfverste-Löjtnant och Förste Major 4 Kr., Major 4 Kr., Regements-Qvartermästare 3 Kr., Förste Adjutant 2 Kr., Andre Adjutant 2 Kr., Auditör 2 Kr., Regements- Pastor 3 Kr., Regements-Läkare 4 Kr., Förste Bataljons-Läkare 3 Kr., Andre Bataljons-Läkare 2 Kr., Bataljons-Adjutant 40 öre, Regements-Väbel 40 öre, Gevärskandtverkare 40 öre, Regements-Trumslagare 1 Kr., Kapten af första klassen 3 Kr., Kapten af andra klassen 3 Kr., Löjtnant af första klassen 2 Kr., Löjtnant af andra klassen 2 Kr., Under-Löjtnant 2 Kr., Fanjunkare 1 Kr., Sergeant af första klassen 40 öre, Sergeant af andra klassen 40 öre, Korpral 25 öre och vice Korpral med 10 öre.

Bil. 3 a. till Kongl. Mcij:ts Nåd. jProp. N:o 1, om Statsverket 1875.

C i.

Lif-Grenadier-Regementet.

c) Lönetillägg åt Öfverste för 2 tjenstehästar, Öfverste-Löjtnant och Förste Major 1, Major 1, Regements-Qvartermästare 1, Förste Adjutant 1 och Andre Adjutant för 1 tjenstehäst.

d) F our agering sersättningen beräknas utgå under hela året med 1 Er. om dagen för hvarje häst.

e) Löner, tgenstgövingspenningur och beJclädnadsersättningar utbetalas månadtligen till Bataljons-Adjutanter, Regements-Väblar, Regements-Trumslagare, Fanjunkare och Sergeanter.

f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad.

Galler äfven för Westgöta, Bohus läns, Nerikes och Wermlands Regementen.

Bil. 3 a. till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit.

Förslag till Stat för Små-

Anm. a) Vapenöfning arne beräknas till 60 dagar.

b) Dag aflöning en under vapenöfning ar ne utgår till: Ofverste-Löjtnant och Corpschef med 4 Kr. om dagen, Major 4 Kr., Regements-Qvartermästare 3 Kr., förste Adjutant 2 Kr., Auditör 2 Kr., Regements-Pastor 3 Kr., Regements-Läkare 4 Kr., Bataljons-Adjutant 40 öre, Regementsväbel 40 öre, Gevärshandtverkare 40 öre, Regements-Trumslagare 1 Kr, Kapten af första klassen 3 Kr., Kapten af andra klassen 3 Kr. Löjtnant af första klassen, 2 Kr., Löjtnant af andra klassen 2 Kr., Underlöjtnant 2 Kr., Fanjunkare 1 Kr., Sergeant 'Ef första klassen 40 öre, Sergeant af andra klassen 40 öre, Korpral 25 öre och vice Korpral 10 öre.

c) Lönetillägg å Ofverste-Löjtnant och Corpschef för 2 tjenstehästar, Major 1 dito, Regements-Qvartermästare 1 dito och förste Adjutant 1 dito.

d) F our ageringsersättningen beräknas utgå under hela året med 1 Kr. om dagen för hvarje häst.

e) Löner, tjenstgöringspenningar . och b eklädnadser sättning ar utbetalas månadtligen till Bataljons-Adjutanter, Regementsväblar, Regements-Trumslagare, Fanjunkare och Sergeanter.

f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad.

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875,

Cj.

lands Glrenadier-Bataljon.

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit.

Förslag till Stat för Norr-

Anm. a) Vapenöfningarne beräknas till 60 dagar.

b) Dagaflöningen under vapenöfningarne utgår till: Öfverste-Löjtnant och Corps-Chef med 4 Kr., Major 4 Kr., Regements- Qvartermästare 3 Kr., Förste Adjutant 2 Kr., Auditör 2 Kr., Kegements-Läkare 4 Kr., Bataljons-Adjutant 40 öre, Gevärshandtverkare 40 öre, Hornblåsare 1 Kr., Kapten af första klassen 3 Kr., Kapten af andra klassen 3 Kr., Löjtnant af första klassen 2 Kr., Löjtnant af andra klassen 2 Kr., Under-Löjtnant 2 Kr., Fanjunkare 1 Kr., Sergeant af första klassen 40 öre, Sergeant af andra klassen 40 öre, Korpral 25 öre och vice Korpral 10 öre om dagen.

c) Lönetillägg åt Öfverste-Löjtnant och Corps-Chef för 2 tjenstehästar, Major 1 dito, Regements-Qvartermästare 1 dito och förste Adjutant 1 dito.

d) Fourageringsersättningen beräknas utgå under hela året med 1 Kr. om dagen för hvarje häst.

e) Löner, tjenstgöringspenningar och beklädnadsersättningar utbetalas månadtligen till Bataljons-Adjutanter, Hornblåsare, Fanjunkare och Sergeanter.

f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad.

Gäller äfven för Westerbottens Fältjägare-Corps.

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

C k.

bottens Fältjägare-Corps.

Bih. till Biksd. Prot. 1875. 1 Sami. 1 A/d.

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit.

Förslag till Stat för Jemt-

Anm. a) Vapenöfningarne beräknas till 60 dagar.

b) Dagajlöningen under vapenöfning ar ne utgår till: Ofverste-Löjtnant och Corps-Chef med 4 Kr., Major 4 Kr., Regements- Qvartermästare 3 Kr., Förste Adjutant 2 Kr., Auditör 2 Kr., Regements-Pastor 3 Kr., Regements-Läkare 4 Kr., Bataljons- Adjutant 40 öre, Gevärshandtverkare 40 öre, Hornblåsare 1 Kr., Kapten af första klassen 3 Kr., Kapten af andra klassen 3 Kr., Löjtnant af första klassen 2 Kr., Löjtnant af andra klassen 2 Kr., Under-Löjtnant 2 Kr., Fanjunkare 1 Kr., Sergeant af första klassen 40 öre, Sergeant af andra klassen 40 öre, Korpral 25 öre och vice Korpral med 10 öre om dagen.

c) Lönetillägg åt Ofverste-Löjtnant och Corps-Chef för 2 tjenstehästar, Major 1 dito, Regements-Qvartermästare 1 dito och Förste Adjutant för 1 dito.

d) Fourageringsersättningen beräknas utgå under hela året med 1 Kr. om dagen för hvarje häst.

e) Löner, tjenstgöringspenningar och beklädnadser sättningar utbetalas månadtligen till Bataljons-Adjutanter, Hornblåsare, Fanjunkare och Sergeanter.

f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad.

Bil. 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Cl.

lands Fältjägare-Corps.

Bil. 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit.

Förslag till Stat för Norra

Staben.

1 Öfverste...............................................

1 Öfverste-Löjtnant och Förste Major ...........

1 Major..................................................

1 d.o ..................................................

1 Regements-Qvartermästare .......................

1 Förste Regeraents-Adjutant.......................

1 Andre d:o ......................

1 Regements-Auditör.............. ...............

1 Regements-Pastor................................

1 Regements-Läkare...................................

1 Förste Regements-Adjutant.......................

1 Andre d:o .......................

1 Regements-Intendent...............................

j 1 Bataljons-Adjutant, jemte portion under vapen-

öfningarne ...

J 1 d:o d:o d:o

Il Regements-Väbel, d:o d:o

[ 1 Ge värst and tv erkar e, jemte 2 nummerlöner och portion under vapenöfningarne .. Il d:o d:o d:o ...I

| 1 Regements-Trumslagare, jemte portion under

vapenöfningarne ................................I

Transport

Anm. a) Vapenöfningarne beräknas till 60 dagar.

b) Dagaflöniny under vapenöfningarne utgår till: Öfverste med 5 Kr., Öfverste-Löjtnant och Förste Major med i Kr., Major. 4 Kr., Regemements-Qvartermästare 3 Kr., Förste Adjutant 2 Kr., Andre Adjutant 2 Kr., Auditör 2 Kr., Regements-Pastor

3 Kr., Regements-Läkare 4 Kr., Förste Bataljons-Läkare 3 Kr., Andre Bataljons-Läkare 2 Kr., Bataljons-Adjutant med

40 öre, Regements-Väbel 40 öre, Gevärshandtverkare 40 öre, Regements-Trumslagare 1 Kr., Kapten af första klassen 3 Kr.,

Kapten af andra klassen 3 Kr., Löjtnant af första klassen 2 Kr., Löjtnant af andra klassen 2 Kr., Under-Löjtnant 2 Kr.,

Fanjunkare 1 Kr,, Sergeant af första klassen 40 öre, Sergeapt af andra klassen 40 öre, Korpral 25 öre och vice Korpral. 10 öre om dagen.

Bil. 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875,.

ra.

kånska Infanteri-Regementet.

Lön.

i Tjenst- : göringspenningar.

Dagaflöning i 60 dagar.

Löne-

tillägg

för

tjenste-

hästar.

Beklädnad ! in natura

eller Arfvode. : ersätt- I ersättning ' ning. | i kontant. I

i Fourage' | rings-

Summa.

c) Lönetillägg åt Öfverste för 2 tjenstehästar, åt Öfverste-Löjtnant och Förste Major för 1, åt Major för 1, åt Regements- Qvartermästare för 1, åt Förste Adjutant för 1 och åt Andre Adjutant för 1 tjenstehäst.

d) Fourageringsersättningen beräknas utgå under hela året med 1 Kr. om dagen för hvarje häst.

e) Löner, tjenstgöringsersättningar och belclädnadser sättning ar utbetalas månadtligen till Bataljons-Adjutanter, Regements-Väblfvr Regements-Trumslagare, Fanjunkare och Sergeanter.

f) Korpraler och vice Korpraler utbekomma sin aflöning för månad.

G-äller äfven för Södra|Skånska Infanteri-Regementet.

Lit. C. n.

Sammandrag, utvisande den aflöning, som, enligt upprättade förslagsstater, bör tillkomma hvarje Regemente och Corps af Indelta Arméen.

Bil. 3 a. till Kongl. May.ts Nåd, Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit. Co.

Plan för amortering af Arméens Ackords-Amorterings-Fond från den 1 Juli 1875 efter en annuitet af 185,000 Kronor.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Transport 43,865:

beklädnad och portion.

1 Pistolsmed lön................................................................................. 600: —

1 Sadelmakare dito .............................................................................. 700: —

Sqvadronssiaten.

1 Ryttmästare och Sqvadronschef, lön

arfvode ............................................

dagaflöning......................................

lönetillägg för 2 hästar................

fourageersättning.............................

3 Dito dito ......................................

1 Andre Ryttmästare, lön ....................

dagaflöning...................................

lönetillägg för 2 hästar.................

fourageersättning.............................

1 Förste Löjtnant, lön ..........................

dagaflöning.....................................

lönetillägg för 2 hästar.................

fourageersättning.............................

3 Dito dito.......................................

_ 6,025: —

dito...... 18,075: —

1,800: —

1,095: —

800: —

730: — 4,425:

1,200: —

730: —

800: —

73Q: — 3,460:

dito...... 10,380:

Transport 100,287: —

1,095

730 Bih. till Bilesd. Prot. 1875. 1 Sami. 1 Afd

JB)l. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1875.

1 Andre Löjtnant, lön ...............

dagaflöning..............................

lönetillägg för 2 hästar........

fonrageersättning....................

3 Dito dito ..........................

1 Underlöjtnant, lön.....................

dagaflöning...............................

lönetillägg för 2 hästar..........

fourageersättning......................

3 Dito dito ............................

1 Fanjunkare, månadslön............

dagaflöning...............................

beklädnad och portion.

3 Dito dito ............................

1 Sergeant, månadslön ................

dagaflöning...............................

lönetillägg ................................

beklädnad och portion.

15 Dito dito..............................

1 Trumpetare, månadslön..............

dagaflöning;......

o o ................................

lönetillägg ................................

beklädnad och portion.

7 Dito dito..........

1 Hofsla gare, lön...........................

3 Dito dito

Särskilda anslag, som förut............

Anm. Inqvartering åtnjutes enligt

Transport 900: — 730: — 800: — 730:

dito......

100,287: —

3,160: — 9,480: —

nu gällande bestämmelser.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

lätt. D. b.

Förslag till Stat för Husar-regementet Konung Carl

Staben.

1 Öfverste och Chef, lön............................................... 6,000: —

dagaflöning................................................................. 1,825: —

lönetillägg för 3 hästar.......................................... 1,200: —-

fourageersättning............... 1,095: —

1 Öfverstelöjtnant, med skyldighet att göra majors-

tjenst, lön..................................... 4,000: —

dagaflöning................................................................... 1,460: —

lönetillägg för 3 hästar............................................. 1,200: —

fourageersättning......................................................... 1,095: —

1 Major, lön........................................................................ 3,500: —

dagaflöning.................................................................. 1,460: —•

lönetillägg för 3 hästar........................................... 1,200: —

fourageersättning..................................................... 1,095: —

1 Regements-qvartermästare, lön................................... 1,800: —

dagaflöning................................................................. 1,095: —

lönetillägg för 2 hästar............................................ 800: —

fourageersättning........................................................ 730: —

1 Förste Adjutant, lön....................................... 1,200: —

dagaflöning.................................................................. 730: —

lönetillägg för 2 hästar .......................................... 800: —

fourageersättning........................................................ 730: —

1 Andre Adjutant, lön................................................... 900: —

dagaflöning..................................... 730: —

lönetillägg för 2 hästar............................................. 800: —

fourageersättning......................................................... 730: —

1 Regements-stallmästare, lön.......................................... 1,200: —

dagaflöning................................................................ 730: --

lönetillägg för 2 hästar............................................. 800: —

fourageersättning........................................................ 730: —

Transport

XY.

10,120: —

7,755: —

7,255:

4,425: —

3,460: —

3,160: —

3,460: — 39,635: ~

Transport 101,760: —

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875

Anm. Inqvartering åtnjutes enligt nu gällande bestämmelser.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.

Litt. D. c.

Förslag till Stat för Svea Lifgarde.

Staben.

Transport 39,410:

B>L N:o 3 a- tM KonOl- Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

1 Regementsläkare, lön.........................

dagaflöning..................................

1 Förste Bataljonsläkare, lön.................

dagaflöning..................................

1 Andre Bataljonsläkare, lön.................

dagaflöning.................................

1 Regements-intendent, lön....................

dagaflöning.................................

1 Mönsterskrifvare, lön

1 Dito dito .........................

1 Förste Bataljon,s-adjutant, månadslön

dagaflöning.....................................

beklädnad och portion.

1 Andre Bataljons-adjutant, dito beklädnad och portion.

1 Regeroentsväbel. månadslön ..............

dagaflöning...................................

lönetillägg ..............................

beklädnad och portion,

1 Regementstrumslagare, månadslön......

dagaflöning..............................

lönetillägg

beklädnad och portion.

1 Hautboist, månadslön..........................

dagaflöning ................................

lönetillägg .......................

beklädnad och portion.

7 Dito dito ............................

1 Stockmakare, lön.................

1 Gevärssmed dito ...........

Transport 2,800: —

360: — 146: — 12: —

360: — 365: — 12: —

360: — 146: — 12: —

dito......

39,410: — 4,260: — 2,895: —

1,630: —

3,895: — 450: — 450: —

1,085: —

1,085: —

518:

737: —

518: —

3,626: — 600: — 600: —

Kompanistaten.

1 Kapten och Kompanichef, lön........................

arfvode.....................................

dagaflöning.....................................

7 Dito dito ...............

2,800: — 600: — 1,095: —

dito......

Transport

4,495: — 31,465: —

97.719: —

Statsverket 1875.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om

1 Andre Kapten, lön.............................................

dagaflöning.........................................................

3 Dito dito........................................................

1 Förste Löjtnant, lön...........................................

dagaflöning.........................................................

7 Dito dito .........................................................

1 Andre Löjtnant, lön.........................................

dagaflöning.........................................................

7 Dito dito........................................................

1 Underlöjtnant, lön.............................................

dagaflöning........................................................

7 Dito dito.......................................................

1. Fanjunkare, månadslön......................................

dagaflöning........................................................

beklädnad och portion.

7 Dito dito.......................................................

1 Sergeant, månadslön .......................................

dagaflöning.......................................................

lönetillägg ........................................................

beklädnad och portion.

7 Dito dito.......................................................

1 Furir, månadslön..............................................

dagaflöning......................................................

lönetillägg .....................................................

beklädnad och portion.

7 Dito dito......................................................

Särskildt anslag, som förut...................................

Anm. Inqvartering åtnjutes enligt nu gällande

Transport 97,719: — 1,800: —

1,095: 2,895: —

........... dito...... 2,786: —

.............................. 630: 15.

Summa 165,057: 15.

bestämmelser.

Lit. D d.

Förslag till Stat för Andra Lifgardet.

Personal och aflöning lika med Svea Lifgarde.................................

Särskildf anslag, som förut .................................................................

Summa

164,427: — 45: 15.

164,472: 15.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit. D e.

Förslag till Stat för Wermlands Fältjägare-corps*

1 Öfverstelöjtnant och Corps-chef, lön ........................... 5,000: —

tjenstgöringspenningar................................................ 1,200: —

dagaflöning .................... 240: —

lönetillägg för 2 hästar............................................. 800: —

fourageersättning......................................................... 730: —

1 Major, lön........................................................................ 3,500: —

tjenstgöringspenningar................................................ 500: —

dagaflöning................................................................... 240: —

lönetillägg för 1 häst.......................... 400: —

fourageersättning......................................................... 365: —

1 Regements-qvartermästare, lön....................................... 1,800: —

tjenstgöringspenningar................................................ 400: —

dagaflöning................................................................... 180: —

lönetillägg för 1 häst............................... 400: —

fourageersättning...................... 365: —

1 Förste Adjutant, lön ..................................................... 1,200: —

tjenstgöringspenningar................................................. 200: —

dagaflöning.................................................................. 120: —

lönetillägg för 1 häst................................................ 400: —

fourageersättning......................................................... 365: —

1 Andre Adjutant, lön...................................................... 900: —

tjenstgöringspenningar................................................ 200: —

dagaflöning.................................................................. 120: —

lönetillägg för 1 häst................................................ 400: —

fourageersättning.......................................................... 365: —

1 Regementspastor, lön...................................................... 800: —

dagaflöning................................................................... 180: —

1 Auditör, lön..................................................................... 900: —

tjenstgöringspenningar................................................ 400: —

dagaflöning................................................................... 120: —

Transport

7,970: —

5,005: —

3,145: —

2,285: —

1,985: — 980: —

1,420: — 22,790: — 6

Bih. till Riksd. Prat. 1875. 1 Sami. 1 Afd.

Bil. No 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd.

1 Regementsläkare, lön..............................

dagaflöning...........................................

1 Andre Bataljonsläkare, lön....................

dagaflöning...........................................

1 Mönsterskrifvare, lön ............................

1 Batalj ons-adjutant, månadslön................

tjenstgöringspenningar........................

dagaflöning...........................................

beklädnad.............................................

arfvode..................................................

portion under vapenöfningarne.

1 Dito dito

1 Begements-väbel, månadslön..................

tjenstgöringspenningar........................

dagaflöning...........................................

beklädnad.............................................

arfvode.................................................

portion under vapenöfningarne.

1 Regements-trnmslagare, månadslön........

dagaflöning..........................................

beklädnad.............................................

portion under vapenöfningarne.

1 Stockmakare, lön......................................

dagaflöning..........................................

portion under vapenöfningarne.

1 Pistolsmed, lön........................................

dagaflöning...........................................

portion under vapenöfningarne.

1 Kapten och Kompanichef, lön..............

tjenstgöringspenningar........................

dagaflöning..........................................

5 Dito dito

Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Transport 51,160

Bil. N:o 3 a. till ICongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Transport 51,160: —

beklädnad och portion under vapenöfningarne.

23 Dito dito dito...... 3,105: —

Transport 89,548: —

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

1 vice Korporal, månadslön..............................................

dagaflöning..................................................................

beklädnad och portion under vapenöfningarne. 23 Dito dito

Spel och jägare, som förut...............................................

Särskilda anslag, som förut...............................................

Transport 89,548: — 60:‘ —

6: ~ 66: —

dito...... 1,518: —

............. 17,280: —

............ 7,162: so.

Summa 115,574: 50.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Litt. Df.

Förslag till Stat för Svea Artilleri-regemente.

1 Öfverste, lön................................................................ 6.000: —

dagaflöning.................................................................. 1,825: —

lönetillägg för 2 hästar............................................. 800: —

fourageersättning......................................................... 730: —

1 Öfverstelöjtnant, lön ................................................... 4,000: —

dagaflöning.................................................................. 1,460: —

lönetillägg för 2 hästar............................................ 800: —

fourageersättning......................................................... 730: —

1 Dito dito.................................................................. dito......

1 Major, lön...................................................................... 3,500: —

dagaflöning.................................................................. 1,460: —

lönetillägg för 2 hästar............................................. 800: —

fourageersättning......................................................... 730: —

3 Dito dito ............................................................... dito......

1 Äldre kapten, lön......................................................... 2,800: —

dagaflöning................................................................ 1,095: —

12 Dito dito.................................................................. dito......

1 Yngre kapten, lön ...................................................... 1,800: —

dagaflöning.................................................................. 1,09 5: —

15 Dito dito................................................................. dito.....

13 arfvoden till Batteri- eller Kompanichefer....................................

1 Löjtnant, lön.................................................................. 1,200: —

dagaflöning................................................................. 730: —

25 Dito dito................................................................. dito......

1 Underlöjtnant, lön........................................................ 600: —

dagaflöning................................................................. 730: —

18 Dito dito ............................................................... dito......

1 Regements-stallmästare, lön.......................................... 1,200: —

dagaflöning.................................................................. 730: —

9,355: —

6,990: — 6,990: —

6,490: — 19,470: —

3,895: — 46,740: —

2,895: — 43,425: — 7,800: —

1,930: — 48,250: —

1,330: — 23,940: —

1,930: —

Transport 231,430: —

: 1

9 Transport 310,077

Transport 310,077: —

Arfvoden, som förut.................................................................... 2,950: —

Särskilda anslag, som förut.................................................. 2,084: 75.

Tygstaten.

1 Förrådsförvaltare, lön .................................................................... 1,800: —

1 Dito dito ................................................................... 1,800: —

1 Tygskrifvare, lön.............................................................................. 1,000: —

5 Dito dito.............................................................................. 5,000: —

1 Yerkmästare dito.................................................. 3,000: —

1 Besigtningsrustmästare, lön.............................................................. 1,500: —

3 " Dito dito .................................................................. 4,500: —

1 Tygunderofficer, månadslön.......................................... 720: —

dagaflöning................................................................. 365: —

beklädnad och portion.

2 Dito dito.................................................................. dito...... 2.170: —

1 Handtverksmästare, lön.................................................................. 700: —

18 Dito dito.................................................................. 12,600: —

1 Rustkammarsmed dito.................................................................. 600: —

7 Dito dito................................................................. 4,200: —

1 Stockmakare dito................................................................. 600: —

2 Dito dito.................................................................. 1,200: —

1 Tunnbindare dito.................................................................. 200: —

Arf voden, som förut................................................................................. 675: —

Särskilda anslag, som förut................................................................. 2: 35.

Summa 357,744: 10.

Anm, Inqvartering åtnjutes enligt nu gällande bestämmelser.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

I

Lit. D. g.

Förslag till Stat för Göta Artilleri-regemente.

i

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd.

Regementspastor, lön...................

Bataljonspredikant, lön........................

Auditör, lön..........................................

dagaflöning...........................................

Regementsläkare, lön........................

dagaflöning...........................................

Förste Bataljonsläkare, lön..................

dagaflöning........................................

Andre Bataljonsläkare, lön.................

dagaflöning.........................................

Dito dito

Regements-intendent, lön.......................

dagaflöning...........................................

Regementshästläkare, lön.....................

dagaflöning.........................................

Bataljonshästläkarc, lön.......................

dagaflöning............................................

Styckjunkare, månadslön.....................

dagaflöning..........................................

beklädnad och portion.

Dito dito

Sergeant, månadslön..............................

dagaflöning..........................................

lönetillägg.............................................

beklädnad och portion.

Dito dito

Stabstrumpetare, månadslön................

dagaflöning...........................................

lönetillägg.............................................

beklädnad och portion.

Dito dito

Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Bih. till Riksd. Prof. 1875

1 Sami. 1 Afd.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Transport 304,897: —

1 Batteritrumpetare, månadslön....................................... 360: —

lönetillägg..................................................................... .12: — 5pg:___

beklädnad och portion.

9 Dito dito dito...... 4,662: —

Arfvode)/, som förut.............................................................................. 3,750:

Särskilda anslag, som förut................................................................... 8,227: 75.

Tygstaten.

1 Förrådsförvaltare, lön..................................................................... 1,800:

3 Dito dito...................................................................... 5,400:

1 Tygskrifvare dito...................................................................... 1,000: -

3 Dito dito...................................................................... 3,000: —

1 Besigtnings-rustmästare, lön........................................................... 1,500:

1 Dito dito........................................................... 1,500: —

1 Tygunderofficer, månadslön........................................ 720:

dagaflöning................................................................. 365: — 1,085: —

beklädnad och portion.

1 Dito dito dito...... 1,085: -

1 Handtverksmästare, lön ..................................................................... T'00:

11 Dito dito..................................................................... 7,700: -

1 Kustkammarsmed dito.................................................................... 600: —

7 Dito dito..................................................................... 4,200: —

1 Stockmakare dito................................................................... 600:

3 Dito dito..................................................................... 1,800: —

Arfvode», som förut................................................................................. 420: —

Särskildt anslag, som förut ...................................................... 1: 8U-

Summa 354,446: 55.

Anm. Inqvartering åtnjutes enligt nu gällande bestämmelser.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit. D. h.

Transport 209,165: —

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Transport 281,449: —

Arfvoden, som förut.............................................................................. 3,100: —

Särskilda anslag, som förut................................................................. 3,042: 85.

Tygstaten.

Anm. Inqvartering åtnjutes enligt nu gällande bestämmelser.

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Litt. D i.

Förslag till Stat för Fortifikationen.

1 Öfverste, lön.................................................................. 6,000: —

dagaflöning.................................................................. 1,825: —

lönetillägg för 1 häst................................................ 400: —

fourageersättning........................................................ 365: —

1 Öfverstelöjtnant, lön....................................................... 4,000: —

dagaflöning.................................................................. 1,460: —

lönetillägg för 1 häst................................................ 400: —

fourageersättning......................................................... 365: —

1 Major, lön.................................................................... 3,500: —

dagaflöning.................................................................. 1,460: —

lönetillägg för 1 häst................................................. 400: —

fourageersättning......................................................... 365: —

3 Dito dito ............................................................... dito......

1 Kapten, l:a klassen, lön............................................. 2,800: —

dagaflöning.................................................................. 1,095: —

11 Dito dito.................................................................. dito......

Arfvoden åt Öfverstelöjtnanten, Majorer, förste Kaptener samt

Kompanichefer, förslagsvis................................. 15 ä (i00: —

1 Kapten, 2:dra klassen, lön......................................... 1,800: —

dagaflöning................................................................. 1,095: —

4 Dito dito.................................................................. dito......

1 Löjtnant, l:a klassen, lön .......................................... 1,200: —

dagaflöning.................................................................. 730: —

11 Dito dito ............................................................... dito......

1 Löjtnant, 2:a klassen, lön .......................................... 900: —

dagaflöning.................................................................. 730: —

10 Dito dito.................................................................. dito......

Underlöjtnant, lön ......................................................... 600: —

dagaflöning.................................................................. 730: —

9 Dito dito.................................................................. dito

8,590: —

6,225: —

5,725: — 17,175: —

3,895: — 42,845: —

9,000: —

2,895: — 11,580: —

1,930: — 21,230: -

1,630: — 16,300: —

1,330: — 11,970: —

Transport 162,320

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

1 Konduktör (Fanjunkare) månadslön ...............

dagaflöning.........................................................

beklädnad ocli portion.

16 Dito dito........................................................

1 Underkonduktör (Sergeant), månadslön............

dagaflöning..................................................

lönetillägg .........................................................

32 Dito dito .....................................................

1 Sekreterare och Auditör, lön...........................

1 Förste Bataljonsläkare, lön .............................

dagaflöning........................................................

1 Regements-intendent, lön...................................

dagaflöning.........................................................

1 Kassör och Förrådsförvaltare, lön ..................

S Dito dito..................

1 Bataljonshästläkare, lön ...................................

dagaflöning.........................................................

1 Vaktmästare, lön.................................................

Arfvoden, som förut.................................................

Särskilda anslag, som förut.....................................

Rosorvations-anslag till Fortifikationens praktiska

Anm. Inqvartering åtnjutes enligt nu gällande bestämmelser.

Bil N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Litt. E a.

Förslag till Stat för Gotlands Nationalbeväring.

Staben.

1 Militärbefälhafvare, lön..................................

fonragemedel och stallhyra.........................

1 Major och Bataljonschef, lön.........................

tjenstgöringspenningar ................................

3 Dito dito....................................................

1 Adjutant hos Militärbefålhafvaren, arfvode 1 Batalj onsshefs-adjutant dito

3 Dito dito

Artilleri-corpsen.

1 Artilleri-befälhafvare, arfvode...........................

1 Kapten, lön ........................................................

arfvode..............................................................

2 Dito dito ...................................................

1 Löjtnant, lön......................................................

arfvode..............................................................

2 Dito dito ...................................................

1 Underlöjtnant, lön ...........................................

arfvode .............................................................

3 Dito dito ................................

1 Styckjunkare, arfvode

1 Dito dito .

1 Sergeant dito .

5 dito dito .

1 Förste Konstapel dito

11 Dito dito...,

1 Andre Konstapel dito...

23 Dito dito...

Bil. N:r 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Transport 42,680: —

1 Trumpetare arfvode...................................................... 50:

3 Dito dito .................................................... 150:

Lega för exercishästar, ....................................................................... 1,500:___

vid Stamtruppen.

Informationsverlcet.

1 Informationsofficer, arfvode.........................

1 Informationsunderofficer dito .........................

1 Dito dito ..........................

Skrifmaterialier, ved och ljus dito ..........................

Tygstaten.

1 Tygofficer, lön (fördelad i 2 arfvoden)......

1 Tygförvaltare, lön .......................................

1 Pistolsmed, dito......................................

1 Stockmakare dito..............................

450: — 112: so. 50: — 150: —

700: — 1,200: — 600: — 600: —

Beväringen.

1 Kapten. lön................................................................................. 2,000: —

29 Dito dito................................................................................ 58,000: —

Transport 111,903: 30.

Bilu till Riksd. prat. 1875. 1 Sami 1 Afd.

8.

30 Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Transport

1 Löjtnant, lön

29 Dito dito

1 Underlöjtnant dito

dito

Dito Sergeant,

Dito

Furir af l:a klassen Dito

arfvode, dito . dito .. dito ..

1 Furir af 2:a klassen dito ..

dito ..

Dito

1 Korpral af l:a klassen dito

45 Dito

dito

1 Korpral af 2:a klassen dito

111,903

26,100

19,800

5,220

7.080 36

3,420

2,160

3,276

3,438

1.080 30

1.770 Civil-, Medicinal- och Kleresistaten.

Summa 199,166: so.

Anm. Inqvartering åtnjutes enligt nu gällande bestämmelser.

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop N;o 1, om Statsverket 1875.

Litt. Eb.

Förslag till Stat för Hallands Infanteri-bataljon.

1 Major och Bataljons-chef, lön., tjenstgöringspenningar..............

1 Kapten och Kompanichef, lön

1 Dito dito

1 Löjtnant dito .

1 Dito dito .

1 Underlöjtnant dito .

1 Dito .........................................

1 Fanjunkare, månadslön...............

1 Dito dito ..............

1 Sergeant, månadslön....................

1 Dito dito .....................

3,000: —

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Ma.j:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Litt. E c.

Förslag till Stat för Wester-Norrlands Bevärings-Bataljon

Bil. N;e 3 a. till Kongl Maj:ts Nåd. Prup. N:o 1, om Statsverket 1875.

Lit. F.

Förslag till Stat för Disciplin-kompaniet.

Aflöning.

1 Kompani-chef, arfvode ................................................... 2,000: —

servismedel ............................................. 30: — 2 030:__

1 Subaltem-offioer, arfvode ................................................ 1,200: —

servismedel.......................................... 24: — 224: _-

1 Dito. arfvode............................................... 1,000: —

servismedel.......................................... 24: — p q24:__

1 Dito, ................................................................................. 1,024: -—

1 Underofficer, som förrättar Fanjunkaretjenst, arfvode 1,100: — som nedsättes till 900 Kronor, derest lian.uppbär lön på stat vid något Regemente.

servismedel .................................................................. 12: — 1,112: _-

1 Underofficer, arfvode ...................................................... 600: —

servismedel ................................................ 12: — gp2-__

4 Dito, ......................................................................................... 2,448: —

1 Auditör, arfvode................................................ 500: —

1 Redogörare, dito ......... 600: —-

1 Väbel, dito ............................................................................... 40: —

1 Korpral, ä 3 Kr. i månaden ......................... 36: —

5 Dito, » » ............................................................ 180: —

1 vice Korpral, ä 1,50 » ............................................................ 18: —•

5 Dito, » » ............................................................ 90: —

Till aflöning åt Kasernvakter samt 2 Uppassare, nemligen en åt Kompani-chefen och en åt samtlige Subaltern-officerare samt skrifvarebiträde, förslagsvis............................................................ 300: —

Transport 11,238: —

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Transport 11,238:

Underhåll och Beklädnad

för ett antal af 150 Disciplinsoldater.

Till proviant och bröd ät manskapet, förslagsvis......... 27,575: —

Till portion eller portionsersättning, enligt värfvade

arméens stat, åt hvardera af 6 Underofficerare... 1,300: — 2g g 7-

Till beklädnad åt manskapet, förslagsvis............................................. 10,115

Inventarier och Serviskostnader, förslagsvis ....................................... 1,500

Renhållning.

Till anskaffning och underhåll af renhållningsredskap, förslagsvis ..................................................................!;............... 75: —

rl'ill badning och tvättning, förslagsvis .............................. 100: —

Ersättning för besörjandet af manskapets tvätt, förslags-

vis.................................................................................... L00S - 875:

Religionsvård och Undervisning.

Till kommunionpenningar, förslagsvis ................................. 6: —

Till religions- och läroböcker m. fl. utgifter för skolan,

förslagsvis........................................... 75; _

Till arfvoden åt 3 Skolmonitörer ä 1,50 per man i månaden ..................................................... 54: _ 135>

Sjukvårdskostnader, förslagsvis............................................................... 2,000:

Kokinrättningskostnader.

Till ved och kockaflöning...................................................... 550: —

» kokkärl, mat och dryckeskärl....................................... 100: —

Transport 55,388:

Bil. N:o 3 a. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Transport 55,388: —

Diverse anslag.

Bevakningskostnader, bestående af ertappningspenningar och kostnader för rymmares efterspanande m. in., förslagsvis............... 75: —

lärpenningar samt beklädnad åt nttjente Disciplinsoldater, hvilkas

egna tillgångar icke förslå, förslagsvis ....................................... 150: —

Begrafningskostnader för aflidne Disciplinsoldater, livilka dertill icke

efterlemna egna tillgångar, förslagsvis.......................................... 20: —

Expenser, såsom skrifmaterialier, journaler, kontraböcker, tryckningskostnader, ett exemplar Post- och Inrikes Tidningar, annonser, transportkostnader samt till öfriga utgifter, hvilka icke kunna hänföras till någon af förestående titlar, förslagsvis...... 367: —

Summa Kronor 56,000: —

Befäl och Underbefäl åtnjuta för de dem tillkommande rum, eldnings- och lysningsämnen enligt vanlig beräkningsgrund; kostnaden härför, liksom för ved och ljus till tjensteruinmen och manskaps]okalerna, bestrides af allmänna anslaget till ved och ljus för fästnings- och garnisonsorterna.

Befäl och Underbefäl åtnjuta resekostnadsersättning från hemorten vid tjenstgöringens början och till hemorten vid dess slut, äfvensom för sådana tjensteresor, som af Chefen för Fortifikationen kunna särskildt anbefallas, att efter gällande författningar utgå från Fjerde ITufvudtitelns anslag till bestridande af dylika utgifter.

Bil. N:o 3 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 1

Ltdracj af Protokollet öfver Landtförsvars-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott den 9 Oktober 1874.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-statsministern Carleson,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Lovén.

Chefen för Landtförsvarsdepartementet, Statsrådet Weidenhielm, föredrog i underdånighet:

28.

Chefens tör Göta Artilleri-regemente, af t. f. General-Fälttygmästaren och Chefen tör Artilleriet tillstyrkta underdåniga memorial den 2 innevarande månad, deri hemställts, det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta Nådig Proposition derom, att Styckjunkaren vid regementet Anders Theodor Lundström, hvilken sedan flera år varit och ännu vore af sjukdom hindrad att tjenstgöra,’ måtte blifva på allmänna indragningsstaten uppförd till åtnjutande af sin innehafvande lön såsom pension; i hvilket afseende Regements-chefen anfört att Lundström, som kommit i tjenst den 14 Juli 1847, under tjenstetiden ådagalagt nit och skicklighet samt fört en hedrande vandel; att Lundström, som Bill. till RiJcsd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd. ’ j

2 Bil. N:o 3 b. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

vore gift och hade tre minderåriga barn, saknade alla enskilda medel; samt att Lundström, som ej blefve till pension berättigad förr än år 1876, af ekonomiska skäl hindrades att från tjensten afgå; — och funnos vid memorialet fogade intyg: dels af Regementsläkaren Ad. Drakenberg, att Lundström alltsedan 1870 års början varit och fortfarande vore oförmögen till tjenstgöring vid regementet med anledning af lamhet i följd af ryggmärgslidande, och att denna hans sjukdom vore att såsom obotlig betrakta, och dels af Regementspastorn II. F. A. Lönegren, att Lundström, som vore född 1831, i sitt äktenskap egde tre barn, hvaraf det äldsta föddes 1864,

På grund af hvad sålunda blifvit upplyst och med anledning af Rikets Ständers vid 1854 års riksdag meddelade förklarande i fråga om obotlig ansedd sinnessvag, lam eller blind tjenstemans skiljande från ordinarie beställning i Rikets tjenst, hemställde Stats-Rådet i underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes af näst sammanträdande Riksdag äska för Lundström pension å allmänna indragningsstaten till ett årligt belopp af 800 kronor, motsvarande hans nu innehafvande lön enligt regementets stat, att af honom åtnjutas under hans återstående lifstid från och med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller afsked ur krigstjensten; dock med vilkor att han från tjensten afgår, innan han blir till pension ur Arméens Pensionskassa berättigad; och torde, vid nådigt bifall till denna hemställan, protokollsutdrag i ämnet få meddelas Finansdepartementet till ledning vid uppgörande af förslag till reglering af Riksstatens nionde hufvudtitel.

Hvad Stats-Rådet, beträffande de här ofvan under N:ris 5—29 upptagna tjugufem mål, i underdånighet yttrat, hemställt och föreslagit, behagade Hans Maj:t Konungen till alla delar i nåder gilla och bifalla.

Ex protocollo

M. J. Bandelin.

Bil. N:o 3 c. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.

3 Utdrag af Protokollet Öfver Landtför svar s-ärenden, hållet inför Hans Magt Konungen uti Stats-Rådet ä Stockholms Slott den 4 December 1814.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr .Tustitie-statsministern Carleson,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhieim,

Boven,

Friherre Äkerhielm.

Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet Weidenhieim föredrog i underdånighet:

10.

Chefens för Göta Artilleri-regemente, af General-Fälttygmästaren och Chefen för Artilleriet förordade underdåniga memorial den 23 sistlidne November, hvaruti Regements-chefen anhållit, det nådig proposition måtte varda till Riksdagen aflåten derom, att Kaptenen vid nämnda regemente August Lars Kinnander, hvilken en längre tid varit och ännu vore af sjukdom hindrad att tjenstgöra, måtte blifva på allmänna indragningsstaten uppförd till åtnjutande af sin innehafvande lön såsom pension; varande såsom skäl härför i under-

4 Bil. N:o 3 c. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

dårlighet anfördt: att Kaptenen Kinnander, som länge lidit af sinnesslöhef, i förening på senare tiden jemväl med fallandesot, för förstnämnda sjukdom varit intagen och vårdad å Conradsbergs hospital, utan att åsyftad förbättring inträdt; att denna hans sinnessjukdom vore såsom obotlig att anse; att Kinnander, som kommit i tjenst såsom Underofficer den 10 Februari 1853 och den 11 Juli 1854 blifvit utnämnd till Underlöjtnant, under sin tjenstetid ådagalagt nit och skicklighet i förening med en i alla afseenden hedrande vandel; samt att Kinnander, som vore gift och hade två minderåriga barn samt ej blefve till pension berättigad förr än år 1885, af ekonomiska skäl hindrades att från tjensten afgå; och hade Regementschefen bifogat ej mindre prest- och läkarebetyg för Kinnander än äfven en förbindelse af denne att söka nådigt afsked ur krigstj ensten, derest nästkommande Riksdag skulle' bevilja honom den nu i fråga ställda pensionen å allmänna inclragningsstaten.

Enär, på sätt af det bifogade läkarebetyget vitsordades, Kaptenen Kinnander lede af sinnesslöhet och fallandesot, hvilka åkommor ansåges obotliga, hemställde Stats-Rådet i underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig proposition derom, att Kaptenen Kinnander måtte från och med månaden näst efter den, under hvilken han erhåller nådigt afsked ur krigstjensten, uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension ii rikets allmänna indragningsstat till belopp af 2,400 kronor, motsvarande hans nu innehafvande lön å regementets stat; dock med vilkor att Kinnander ur tjensten afginge, innan han blefve berättigad till pension från Arméens pensionskassa: hemställande Stats-Rådet derjemte, att protokollsutdrag i ämnet finge meddelas Finans-departementet till iakttagande vid uppgörande af det underdåniga förslaget till reglering af utgifterna under Riksstatens nionde hufvudtitel.

Hvad Stats-Rådet vid de här ofvan under Häris 9—28 upptagna tjugu mål i underdånighet hemställt, tillstyrkt och yttrat, behagade Hans Maj:t Konungen till alla delar i nåder bifalla och gilla.

Ex protocollo N. C. Arfvidsson.

Bil. N:o 3 d. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

5 Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvars-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott den 11 December 1874.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-statsministern Carleson,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna Statsråden: Berg,

Friherre Leijonhufouä,

Wennerherg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Lovén,

Friherre Åkerhiélm.

Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet Weidenhielm föredrog i underdånighet:

1.

Andre Löjtnanten vid Lifregementets Husar-corps Carl August Richard Thams, af vederbörande militär-myndigheter tillstyrkta och af tvänne läkarebetyg åtföljda underdåniga ansökning, att, då han medelst besök vid åtskilliga kurorter och senast i år medelst genomgående af Sköfde vattenkur-anstalt och inandning af förtunnad luft, förgäfves försökt att förbättra sin helsa och om möjligt åter blifva tjenstbar, Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta proposition om hans uppförande å allmänna indragningsstaten med åtnjutande vid afskedstagandet af en årlig pension af 500 kronor.

Departements-chefen erinrade, att, med anledning af en år 1873 af Löjtnanten Tham i enahanda syfte gjord underdånig framställning, Sekund-chefen Bih. till Riksd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd. 2

6 Bil. N:o 3 d. till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

för berörda Husar-corps underdånigst upplyst, det Tham, hvilken saknade enskild förmögenhet, redan under flera år varit till helsan så försvagad, att han endast med yttersta ansträngning kunnat till fot förrätta sin tjenst men alldeles icke förmått rida, och att någon tjensteutöfning af honom sannolikt icke vidare vore att påräkna; att deremot vederbörande Regementsläkares lör Tham då utfärdade betyg icke innehållit, att Tham vore fullkomligt obotlig; samt att, vid underdånig föredragning deraf den 28 November 1873, lfrågakomna ansökning förklarats för närvarande icke kunna bifallas.

Då genom vid ansökningen nu fogade läkarebetyg blifvit styrkt, att Löjt nanten Tham lider af kronisk rheumatism och lungemphysem i förening med organiskt hjertfel, samt att dessa hans åkommor äro obotliga och göra honom oduglig till vidare krigstjenst, hemställde Stats-Rådet i underdånighet, det Kong . Makt, med afseende å vigten derå, att Arméens officers-corps befinner sig i tjenstbart skick, täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att Tham må från och med månaden näst efter den, hvarunder han erhåller afsked från krigstjensten, ia å allmänna indragnings staten uppbära en årlig pension af 500 kronor, hvilket af honom sjelf begärda belopp motsvarar ungefär hälften af hans normal-lön vid corpsen, dock med vilkor att han från tjensten afgår, innan han bli ver till pension från Arméens pensionskassa berättigad; och hemställde, i händelse af nådigt bifall härtill, Stats-Rådet i underdånighet, att protokolls-utdrag härom måtte Finans-departementet meddelas för iakttagande vid regleringen af Riksstatens nionde liufvudtitel.

Hvad Stats-Rådet vid här ofvan N:ris 1—20 upptagna mål i underdånighet hemställt, tillstyrkt och yttrat täcktes Hans Maj:t Konungen till alla delar bifalla och gilla.

Ex protocollo

Edv. Kolmodin.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1875.

Bilaga N:o 4 till ICongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 1

Protokoll Öfver Sjöförsvars-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet å Stockholms Slott den 9 Ja- .... nu ar i 1875.

Närvarande:

Hans Excellens, Justitie-Statsministern Garleson,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärendena Björnstjerna, Statsråden: Berg,

~Wennerberg,

Bergström,

Friherre Älströmer.

Weiclenhiehn,

Boven,

Friherre Äkerhiélm och Friherre von Otter.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter föredrog frågan om reglerandet af utgifterna under femte hufvudtiteln för år 1876; dervid Departementschefen, efter anmälan af Förvaltningens af Sjöärendena underdåniga skrifvelse den 11 December sistlidna år, med förslag och uppgifter rörande behofvet al förökade eller nya anslag för flottan, äfvensom af chefens för Sjökrigsskolan embetsskrifvelse den 5 sistlidne December, angående uppförande af ny byggnad för skolan, afgaf följande yttrande:

Kansliexpeditionen.

1. Med åberopande af Eders Kongl. Maj:ts på föredragning af Chefen för Finansdepartementet den 18 December sistlidna år fattade beslut i fråga om regleringen af aflöningen för Eders Kongl. Maj:ts kansli samt om dyrtidstillägg Bill. till Piksd. Prot. 1875. 1 Sam. 1 Afd. 1

2 Bil. N:o 4 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

för statens embets- och tjensteman i allmänhet, får jag hemställa om nådig framställning till Riksdagen, att för tillämpning under år 1876 af enahanda aflöningsstater som för innevarande år äro för expeditionen faststälda och under Bil. Litt, A. vid detta protokoll finnas uptagna, måtte å extra stat anvisas ett belopp af 2,200 kronor; deraf dock 1,000 kronor komma att utgå endast i den mån hinder för förändrad reglering af tjensterna inom samma expedition förefinnes.

Förvaltningen af Sjöärendena.

2. Likaledes torde, i öfverensstämmelse med ofvan åberopade beslut, i hvad det afser dyrtidstillägg, framställning ske till Riksdagen att åt Förvaltningens af sjöärendena civile embets- och tjensteman må å extra stat för 1876 anvisas ett sammanlagdt belopp af 5,060 kronor, såsom dyrtidstillägg. hvars fördelning finnes i bifogade tabell Litt. B. närmare angifven.

Aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer.

hvilken titel torde böra förändras till »Aflöningsstaterna vid flottans stationer.»

3. Såsom dyrtidstillägg för officerarne vid flottan beviljades af senaste Riksdag för innevarande år 35,185 kronor; men då detta belopp anvisades i enlighet med beräkningar, grundade på de faststälda normalstaterna, och dessa icke kunnat vinna tillämpning i afseende på några officerare, som ännu åtnjuta högre löner enligt den äldre för skärgårdsartilleriet gällande staten, i följd hvaraf nämnde löneinnehafvare erhållit endast ett lägre belopp i dyrtidstillägg, så komma för ändamålet att åtgå endast 32,040 kronor. Sistnämnda belopp — derå för öfrigt, i händelse af bifall till min under punkten 8 här nedan gjorda hemställan, ytterligare besparing skulle uppkomma — torde alltså böra begäras att såsom anslag å extra stat år 1876 utgå på sätt bifogade tabell Litt. C. 1 närmare utvisar.

4. Jemväl för kaptenlöjtnanterne å flottans nya reservstat erfordras dyrtidstillägg för nästkommande år, men i anseende till inträffad afgång inom staten kan det af senaste Riksdag beviljade belopp 14,320 kronor nu nedsättas till 13,920 kronor, hvilken summa jag alltså hemställer måtte äskas att såsom extra anslag år 1876 utgå enligt bilagde tabell Litt. 0. 2.

5. I gällande stat för flottans läkarekår äro uppförda dels till extra läkare ett belopp af 5,000 kronor, af hvilket dock större eller mindre del kan användas till anställande af stipendiater, dels ock särskildt 3,500 kronor till stipendier, nemligen 5 å 400 och 5 ä 300 kronor, eller sammanlagdt till extra läkare och stipendiater 8,500 kronor. Af detta belopp utgå för närvarande

3 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

7 stipendier ä 400 kronor .............................................................. kr. 2,800

8 « a 300 » ............................................................... « 2,400

tillsammans för stipendier kr. 5,200: — I den af Chefen för Landtförsvars-departementet anmälda underdåniga skrifvelsan från Sundhetskollegium den 27 November sistlidna år har Kollegiet, på enahanda grunder, som för förhöjningen af pensioner och stipendier i fältläkarekåren i allmänhet blifvit anförda, jemväl hemstält, hvad angår läkarestipendiaterna å flottans stat, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, med bibehållande af nuvarande antalet af dessa stipendier, de belopp, hvarmed desamma utginge, måtte sålunda ökas, att

7 stipendier komme att utgå med 600 kr..................................... kr. 4,200: —

8 )> » » » » 500 » ................................... » 4,000: —

tillsammans kr. 8,200: —

i följd hvaraf staten för flottans läkarekär komme att förhöjas med 3,000 kr.

För vinnande af det utaf Sundhetskollegium afsedda ändamålet får jag hemställa, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, i stället för ofvan omförmälda två belopp af tillsammans 8,500 kronor, må i staten för flottans läkarekår uppföras ett till 11,500 kronor förhöjdt belopp till extra läkare och stipendiater, hvarigenom anslaget till aflöningsstaterna vid flottans stationer komme att höjas från 1,155,454 till 1,158,454 kronor.

Såsom dyrtidstillägg för läkarekåren torde enahanda belopp, som beviljats för innevarande år, eller 460 kronor, begäras såsom extra anslag för år 1876, att fördelas på sätt utvisas af Bil. Litt. D.

6. För kleresistaten vid flottan får jag hemställa att dyrtidstillägg må begäras med tillsammans 1,440 kronor, att utgå enligt den fördelning Bil. Litt E. innehåller.

7. Enahanda slags tillägg åt lärare-personalen vid skeppsgosseskolan i Karlskrona torde jemväl böra äskas med tillsammans 1,060 kronor, att utgå med 600 kronor till rektorn, med 300 kronor till kollegan och med 160 kronor till skolläraren.

8. Den af Eders Kongl. Maj:t, efter Riksdagens hörande, genom Nådigt Bref den 2 September 1873 faststälda förändrade organisation af sjöförsvarets militärpersonal innefattade, bland annat, kanonierkårens ombildande till matroskompanier. tillämpning af nya lönestater för officerare och underofficerare vid Kongl. flottan samt upprättande af en ny reservstat under benämning: »Kongl. flottans permanenta reservstat,» dit officerare af kaptens och högre grader vid Kongl. flottan komme att, med bibehållande af innehafvande löneförmåner oafkortade, öfverfiyttas, då Eders Kongl. Maj:t med afseende å tjenstens fördel, pröfvade sådan förflyttning böra ega rum.

4 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.

I afseende å organisationens genomförande föreskrefs derjemte, att den derför erforderliga tillökning i anslagen till aflöningsstaterna skulle utgå af de å vissa äldre stater uppförda medel i den man dessa medel redan vore eller framdeles genom afgång å samma stater klofve för ändamålet tillgängliga;

att vid öframgången till normalstaten borde iakttagas, det de i denna stat upptagna förhöjda löneförmånerna finge tillträdas först i den mån redan befintliga eller genom afgång och tjensteindragning uppkommande tillgångar sådant medgåfve; samt

att de sålunda tillgängliga ; medlen skulle användas i följande ordning, nemligen till:

a) kanonierkårens ombildning;

b) förbättring i underoftieerarnes aflöning;

c) fyllnad i de officerslöner, som komme att ökas;

cl) permanenta reservstatens upprättande.

Yid 1873 års slut hade emellertid de för organisationens genomförande afsedda medel icke lemnat större tillgångar än att, jemte det kanonierkårens ombildning kunnat försiggå, endast de båda äldsta lönegraderna inom underofficerskåren erhållit löner enligt normalstaten. Af sådan anledning och med afseende å önskvärdheten deraf att samtlige de officerare och underofficerare vid Kongl. flottan, som uppbure ringare aflöning än normalstaten upptoge, måtte utan dröjsmål komma i åtnjutande af denna stats högre löneförmåner, hemställde Eders Kongl. Maj:t till 1874 års Riksdag att, för tillämpningen afnormalstaterne för officerare och underofficerare v id Kongl. flottan, under aflöningsstaterne vid Sjöförsvarets stationer måtte uppföras ett anslag af 39,807 kronor att derstädes qvarstå blott så länge och utgå endast i den mån de af Riksdagen anvisade medel för genomförande af organisationen utaf sjöförsvarets militärpersonal icke dertill lemnade tillgång.

Denna framställning blef af Riksdagen bifallen och, i följd deraf, ett anslag å 39,807 kronor å riksstat uppfördt under nämnda aflöningsanslag.

Då nu beräkning af de för normalstaternas tillämpning erforderliga fyllnadsmedel grundade sig på förhållandet vid 1873 års slut, men sedermera, under loppet af 1874, afgång inträffade å de äldre stater, från hvilka medel skulle utgå till organisationens genomförande, uppkom en tillgång utöfver anslaget å 39,807 kronor, hvilken tillgång, som vid 1875 års början uppgick till 13,311 kronor 83 öre, lärer, med sträng tillämpning af de vid berörde anslags utgående fastade vilkor, böra användas till lönefyllnad åt officerare och underofficerare, innan berörda anslag för detta ändamål anlitas.

Härigenom kommer emellertid upprättandet af den permanenta reservstaten att fördröjas till en obestämd framtid, hvaremot, derest jemväl ifrågavarande

Bil. N:o 4 till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

39,807 kronor finge användas för genomförande af organisationen i dess helhet, flere officerare redan nu kunde å denna reservstat öfverflyttas och derigenom öppnas en önskvärd utsigt till befordran inom officerskåren.

Sedan organisationsplanen fastställdes, har någon afgång icke skett inom regementsoffioersgraderna, som följaktligen fortfarande upptaga tre öfvertalige officerare. I följd af de, i förhållande till regementsofficerarnes löneförmåner, låga pensionsbelopp, desse kunna erhålla, är antagligen ej heller ansökning om afsked från någon af dem att snart emotse. Då det alltså för närvarande inom flottan finnes föga utsigt för befordran till regementsofficer, men det är af synnerlig vigt för bevarande af officerskårens goda anda och bibehållandet af tjenstdugligheten inom densamma, att sådan befordran kan ske utan allt för långt uppskof, och detta ändamål icke synes kunna vinnas på annat sätt än genom en snar verkställighet af det fattade beslutet om en permanent reservstats upprättande, finner jag mig böra tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att begära Riksdagens medgifvande, att det under aflöningsstaterna vid flottans stationer uppförda anslag å 39,807 kronor, för tillämpning af normalstaterna för officerare och underofficerare vid Kongl. flottan, må användas jemväl till genomförande i öfriga delar af den i sammanhang med fastställande af berörde stater beslutade organisation och utgå i den mån förut för detta ändamål anvisade medel icke derför lemna tillgång.

Flottans nybyggnad och underhåll.

9. De på grund af allmänt kända förhållanden under en följd af år högt stegrade arbetskostnader och materialpriser hafva, i förening med den utveckling fartygsmaterielen till beskaffenheten nu mera vunnit, väsendtligt ökat de utgifter, som äro att hänföra till underhållet. Enligt 1862 års sjöförsvarskomités beräkningar uppgick den årliga underhållskostnaden för då varande fartygsmateriel till 163,556 riksdaler 67 öre, om fartygen lågo i hamn, men till 317.831 riksdaler 66 öre i händelse de skulle rustas för det ändamål, hvartill de voro tjenliga; hvaremot i 1875 års underhållsstat fartygs och båtars underhåll upptagits till 511,507 kronor 96 öre.

Ännu högre visar sig stegringen på en annan af de hufvudposter, å hvilka underhållsanslaget fördelas, nemligen å underhållskostnaden för hus och byggnader vid stationerna, hvilken af samma komité skattades till 70,500 riksdaler, men i 1875 års underhållsstat beräknats till 163,151 kronor.

Ehuru sålunda kostnaden för underhållet af flottans fartyg och båtar, om det af komitén för rustning beräknade beloppet lägges till grund, sedan 1864 stigit med omkring 61 procent samt för hus och byggnader vid stationerna med omkring 130 procent, har ifrågavarande anslag, som 1864 (inberäknadt

6 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1875.

då såsom särskildt anslag upptagne 162,000 riksdaler för flottans nybyggnad) utgjorde 793,242 riksdaler 70 öre och nu utgår med 958,044 kronor 82 öre, ökats endast med afseende å vissa särskilda ändamål, såsom af bifogade tabell Litt F. närmare upplyses; utgörande sammanlagda beloppen af dessa förhöjningar i allt fall ej mer än omkring 20 procent.

Under sådana förhållanden hafva ej heller underhållskostnaderna, isynnerhet under de senare åren, kunnat bestridas af derför å ifrågavarande anslag tillgängliga medel, utan särskilda tillgångar för ändamålet beredts, dels af extra anslag dels genom anvisningar å influtna medel för försålda obrukbara effekter och materialier samt å allmänna besparingarne. — Med åberopande af anslagets otillräcklighet har ock Förvaltningen af Sjöärendena i sin ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse gjort framställning om förhöjning deri, och, på grund af uppgifter från stationerna om behofvet af medel för vissa ändamål utöfver de belopp, som i 1874 års underhållsstat kunnat för dem afses, beräknat den erforderliga tillökningen till 147,500 kronor. Men äfven om till detta belopp, såsom rätteligen bör ske, lägges åtminstone en del af kostnaderna för åtskillige maskiner, för hvilkas anskaffning Förvaltningen tillstyrkt framställning till Riksdagen om extra anslag å sammanlagdt 47,500 kronor, så kan dock icke, med erfarenhet om senare årens behof, en dylik förhöjning anses motsvara de stegrade anspråken på detta anslag.

Den tillförlitligaste ledning för bedömande af det framtida behofvet härutinnan lemnar utan tvifvel medelbeloppet af de senaste årens verkliga kostnader för de behof, som bort af anslaget till flottans nybyggnad och underhåll bestridas, derest detta anslag varit för ändamålet tillräckligt. Dessa kostnader hafva utgjort

Summa kostnader för dessa år 3,539,850 j 89

och uppgår sålunda medelkostnaden till ....................................... 1,179,950: 29.

i följd hvaraf och då ordinarie anslaget för 1875 är uppfördt

med................................................................................................... 958,044: 82.

den erforderliga tillökningen skulle blifva .................................... 221,905: 47.

Bil. N:f 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:r 1, om Statsverket 1875. 7

De under »extra anslag och anvisningar» uppförda belopp afse väl utgifter för en gång till vissa särskilda ändamål såsom till anskaffning af maskiner och maskininventarier, af madrasser och möbler å fartyg, af pumpmaskin och ångspruta, samt planering och kajbyggnad vid Stockholms stations verkstäder, m. 11. dylika ändamål; men då, såsom erfarenheten visat, enahanda behof tid efter annan återkomma och andra med dem likartade uppstå, bör anslaget förhöjas äfven med hänseende till dessa utgifter, hvarigenom upprepade framställningar till Riksdagen om extra anslags beviljande för särskilda till underhållet hänförliga ändamål skulle kunna undvikas.

I öfverensstämmelse härmed hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen göra framställning derom, att i anslaget för flottans nybyggnad och underhåll måtte beviljas en förhöjning, som, för slutsummans jemnande, upptages till 221,955 kronor 18 öre, hvarigenom detta anslag skulle för 1876 kom na att utgå med 1,180,000 kronor.

Beklädnad åt kanonierer, matroser och skeppsgossar.

10. Anslaget å denna titel, — som, efter det kanonierkåren blifvit ombildad till matroskår, lärer böra förändras till »beklädnad åt matroser och skeppsgossar», — har, enligt hvad af Förvaltningen af Sjöärendena blifvit anmäldt, i följd af inträffad stegring i beklädnadens anskaffnings- och underhållskostnad befunnits otillräckligt, i hvilket afseende Förvaltningen åberopat följande beräkning:

Beklädnadsbidrag lör 600 matroser och jungman vid båda stationerna ä

96 kronor pr man ........................................................................... kr. 57,600: —

underhåll af sängkläder för dem, omkring.................................... » 1,800: —

200 skeppsgossebeklädnader ä 70 kronor.................................... » 14,000: —

beklädnadens lappning och lagning samt sängkläder för skepps-

gossarne........................................................................................ » 2,000: —

Summa kronor 75,400: —

Då i riksstaten för år 1875 är för ifrågavararande ändamål uppfördt allenast ............................................................................. kr. 55,164: 60.

uppstår en brist af kronor.................................................................... 20,235: 40*

hvarför anslaget torde böra med motsvarande belopp förhöjas.

Hvad bidraget till matrosbeklädnaden angår, har detsamma hittills, enligt 1839 års reglemente för förvaltningen af matroskårens kontanta beklädnadsbidrag, varit afsedt egentligen endast för paradmunderingen och utgår för närvarande, såsom ofvan är angifvet, med 96 kronor per man; men enligt nådigt beslut den 29 Maj 1874 blef beklädnaden för matroser och jungman förän-

8 Bil. N: o 4 till Kong!,. Maj tis Nåd. Frop. N:r 1, om Statsverket 181b.

drad och donna förändring hvilade på den grund, att hvarje karl skulle under all tjenstgöring kunna vara tillräckligt beklädd med de persedlar, som af Kronan bekostades. Då den nya beklädnaden emellertid beräknades till 108 kronor, men ifrågavarande anslag icke lemnade tillgång till öfvertagande af hela denna kostnad, föreskrefs, i sammanhang härmed, att matroser och jungman skulle tills vidare och in till dess anslaget kunde varda till erforderligt belopp förhöj dt,5 sjelfve hålla sig viss angifven persedel, som beräknats till ett pris, motsvarande skilnaden emellan det då utgående beklädnadsbidraget och den beräknade kostnaden för beklädnadens underhållande eller 12 kronor. Då sålunda grundsatsen att matroskårens beklädnad bör af Kronan bekostas blifvit af Eders Kongl. Maj:t godkänd, lärer Eders Kongl. Maj:t behaga till Riksdagen göra framställning om sådan förhöjning uti ifrågavarande anslag, att nu till matroser och jungman utgående beklädnadsbidrag må kunna förhöjas med 12 kronor pr man eller för 600 man med 7,200 kronor.

Med afseende å den starka rekrytering från skeppsgossekåren som erfordrades för att kunna uppehålla matroskompanierna vid bestämd styrka och häraf uppkommet behof af en väsendtlig tillökning i skeppsgossarnes nu till 200 bestämda antal, infordrades, i embetsskrifvelse till Förvaltningen af Sjöärendena den 17 sistlidna November från dåvarande Departementschefen, yttrande angående de förökade kostnader som af skeppsgossenumerärens höjande till 300 man kunde blifva en följd. Till svar härå har nu Förvaltningen af Sjöärendena meddelat, att å aflönings- och naturaunderhållsanslagen medel för gage och portion funnos uppförda för 280 gossar; att någon anslagstillökning för inkasernering och undervisning liksom ej heller för ökadt befäl syntes kunna ifrågakomma; men att i beklädnadsanslaget fordrades tillökning med 80 kronor till anskaffning och underhåll dels af beklädnad dels ock af sängkläder för hvarje skeppsgosse, hvarmed kåren förökades.

En tillökning i skeppsgossarnes antal är utan tvifvel, på ofvan angifne grund, af behofvet påkallad, men bör enligt min åsigt för närvarande inskränkas till 80, hvarigenom hela antalet skulle blifva 280, för hvilka, såsom jemväl är nämdt, gage- och portions-kostnad redan finnes å särskilda anslaguppförda. Det belopp, hvarmed, i händelse af bifall härtill, beklädnadsanslaget skulle förhöjas, uppgår i enlighet med den utaf Förvaltningen af Sjöärendena gjorda beräkning, till 6,400 kronor.

Min hemställan härutinnan blifver följaktligen att Eders Kongl. Maj:t, med afseende å den inträffade stegringen i kostnaden för beklädnadens anskaffning och underhåll äfvensom för att sättas i tillfälle ej mindre att förhöja det till matroser och jungman nu utgående beklädnadsbidrag, än ock att öka antalet skeppsgossar, villa föreslå Riksdagen att ifrågavarande anslag, som lärer

9 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

böra i riksstaten uppföras under förändrad benämning af »beklädnad åt matroser och skeppsgossar», måtte förhöjas med ett sammanlagdt belopp af 33,835 kronor 40 öre, hvarigenom anslaget, som för 1875 är uppfördt till 55,164: 60 skulle för 1876 uppgå till 89,000 kronor.

Sjövapnets öfningar.

11. Sedan år 1864, då detta anslag höjdes till det belopp, hvarmed det nu utgår, hafva, enligt hvad Förvaltningen af Sjöärendena på grund af

gjorda beräkningar upplyst, prisen stigit å

stenkol med omkring ........................................................................... 76 procent.

sjöportioner d:o .............................................................................. 26 »

ut- och afrustningskostnaden för fartygen med omkring .................. 96 »

Hvad expeditionskostnaderna beträffar,anför Förvaltningen bland annat, att då 1864 den månatliga kostnaden för expedition med korvetten af Chapman utgjorde ................................................................................................... 8,850: 51.

uppgingo månadskostnaderna för samma fartyg åren

1869 till................................................................................................. 10,224: 09.

1870 » .................................................................................................. 11,580: 76.

1871 » .................................................................................................. 13,847: 27.

1872 » ................................................................................................. 14,566: 87.

och hafva expeditionskostnaderna i allmänhet från 1869 till 1872 förökats med 42 procent.

En gifven följd af den sålunda inträffade prisstegringen är att flottans befäl och manskap icke nu mera kunna erhålla den öfning, som vid anslagets fastställande till dess närvarande belopp för dem afsågs; och torde detta förhållande innefatta giltigt skäl för framställning till Riksdagen om beviljande af förhöjning i anslaget, hvilken jag, i enlighet med Förvaltningens hemställan, anser böra föreslås till 25 procent å nuvarande an slagsbelopp, 629,850 kronor, som alltså skulle höjas med 157,462 kronor 50 öre.

Förvaltningen har i öfrigt, i enlighet med den af chefen för mindepartementet vid Stockholms station gjorda och af stationsbefälhafvaren förordade hemställan föreslagit att hos Riksdagen måtte för fortsatta öfningar eller försök med minor begäras ett extra anslag å 25,000 kronor. På samma gång jag finner mig böra tillstyrka nämnde myndigheters framställning i hvad beloppet angår, anser jag likväl, vid det förhållande, att minöfningarna numera fortgå med enahanda regelbundenhet som andra flottans öfningar, för ändamålet erforderliga medel böra uppföras å det allmänna öfningsanslaget, som följaktligen skulle höjas med jemväl detta belopp, eller med sammanlagdt 182,462 kronor 50 öre.

Bih. till Riksd. Prat. 1875. 1 Sam. 1 Afd.

10 Bil. N:o 4 till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

Det torde emellertid böra tillses huruvida icke tillgång till den för tjenstduglighetens upprätthållande nödvändiga tillökning i exercismedlen lämpligen skulle kunna beredas genom en annan anordning än nu ifrågavarande anslags höjande med nyssnämnda belopp. För närvarande utgår kostnaden för naturaportion åt underbefäl och manskap, då. de äro å stationen förlagde, i allmänhet från förslagsanslaget till gemenskapens vid sjöförsvaret naturaunderhåll, men under exercis och sjöexpeditioner från anslaget till sjövapnets öfningar. Det synes mig dock följdriktigt och ledande till reda om allt naturaunderhåll och följaktligen äfven natura portion under exercis och sjöexpeditioner bestrides af det särskildt för detta ändamål uppförda anslag; en åsigt, som jemväl uttalats och står i sammanhang med kostnadernas fördelande i det förslag, som af särskilde komiterade blifvit uppgjordt till sjöförsvarets ordnande på grunderna af allmän värnepligt.

Enligt inhemtade upplysningar hafva kostnaderna för det naturaunderhåll, som utgått af öfningsanslaget under 1874, då sjöexpeditionerna måst högst betydligt inskränkas, utgjort endast omkring 115,000 kronor, men under de föregående åren betydligt öfverstigit detta belopp och torde i allmänhet icke böra beräknas lägre än 160,000 ä 170,000 kronor. Om derför från ofvannämnda förhöjning i tillgångarne för sjövapnets öfningar, 182,462: 50, som för slutsummornas jemnande här uppföres med 182,677 kronor 10 öre, kostnaden för naturaportion till underbefäl och manskap under exercis och sjöexpeditioner, antagen till 162,527 kronor 10 öre, frånräknas, skulle förhöjningen i anslaget till sjövapnets öfningar blifva 20,150 kronor; och får jag, i öfverensstämmelse härmed tillstyrka att, under förutsättning att kostnaden för den till underbefäl och manskap under exercis och sjöexpeditioner utgående naturaportion kommer att bestridas af förslagsanslaget till gemenskapens naturaunderhåll, till Riksdagen hemställes, att det nu till exercis af flottans bemanning uppförda belopp, 479,850 kronor, måtte förhöjas med 20,150 kronor och alltså anslaget tillsjövapnets öfningar, som torde upptagas under förändrad benämning »flottans öfningar», nu utgående med sammanlagdt 629,850 kronor, uppföras med 650,000 kronor.

Gemenskapens vid sjöförsvaret naturaunderliåll.

12. Med åberopande af hvad jag i fråga om anslaget för sjövapnets öfningar anfört i afseende å öfverflyttning till nu ifrågavarande anslagstitel af portionskostnaden under exercis och sjöexpeditioner med flottans bemanning, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att detta förslagsanslag, hvars titel, enär så väl uuderofficerare som gemenskap vid flottan från anslaget åtnjuta underhåll, torde böra förändras till »Natura-

11 Bil. N:o 4 till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

underhåll», må förhöjas med 162,527 kronor 10 öre, hvarigenom dess nuvarande belopp, 273,472: 90, skulle ökas till 436,000 kronor.

Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande personal.

13. Då inkomsttiteln »fyr- och båkmedel» beräknats till 800,000 kronor torde det till lots- och fyrinrättningen med dertill hörande personal uppförda penningeanslag upptagas till enahanda belopp och följaktligen anslaget, med inberäkning af deri ingående ränta, utföras med 800,460 kronor.

Af ifrågavarande anslag utgår för närvarande ett särskildt reservationsanslag till lifräddningsanstalterna vid rikets kuster å 10,000 kronor. Såväl i följd af ökade underhållskostnader för byggnader och materiel samt stegrade ersättningsanspråk för transport vid räddnings- och öfningsföretag, som ock i anseende till kostnaderne för upprättandet af en behöflig ansedd räddningsstation vid Grönskären å Bohuslänska kusten, har emellertid nyssnämnda anslagsbelopp för 1875 visat sig otillräckligt, och har, till betäckande af den brist som kommer att för samma år uppstå och hvilken beräknats till 2,000 kronor, anvisning skett å lots- och fyrmedlen.

Då det icke kan med någon visshet bedömas i hvad mån enahanda orsaker komma att för framtiden inverka på behofvet af medel för lifräddningsanstalternas vidmakthållande i det skick, hvarpå handelssjöfarten har skäliga anspråk, och följaktligen utgifterna för dessa anstalter, med de vexlande behof de äro underkastade, icke torde böra på förhand till visst begränsadt belopp bestämmas, synes mig, med afseende härå och då lifräddningsväsendet underhåll es af enahanda medel som öfriga under Lotsstyrelsen lydande, till handelssjöfartens bästa upprättade anstalter, icke lämpligt att ensamt för det förra bibehålla ett särskildt anslag; och föreslår jag derför att Eders Kong!. Maj:t måtte till Riksdagen hemställa, att anslaget till lifräddningsanstalterna ä rikets kuster må upphöra att såsom särskildt reservationsanslag upptagas, samt reservationsanslaget till Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande personal, från hvilket för lifräddningsanstalterna erforderliga medel fortfarande skulle komma att utgå, uppföras under förändrad benämning af »Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna» till belopp af 800,460 kronor; hvarvid tillika torde böra förutsättas, att de på inkomsttiteln »fyr och båkmedel» uppkommande öfverskott få användas för de med sistnämnde anslag afsedda ändamål.

Undervisningsanstalter för sjöfart.

14. Under åberopande af hvad Eders Kongl. Maj:t vid reglering af utgifterna under sjette hufvud titeln, uppå den af Chefen för Civildepartementet

12 jBil. N-.o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1875.

efter gemensam beredning med mig gjorda föredragning, beslutit i fråga om anslagen till undervisningsanstalter för sjöfart, hemställer jag i underdånighet att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att å femte hufvudtiteln på ordinarie stat under särskilda anslagstiteln: undervisningsanstalter för sjöfart, hvilken lämpligen torde i Riksstaten upptagas näst etter det under rubrik »För handeln» förekommande anslag till lots- och fyrinrättningen, uppföra

75,800 Kronor; samt

att i sammanhang dermed medgifva, att den Inspektören öfver rikets navigationsskolor tillkommande rese- och traktamentsersättning, för tiden från och med 1876 må utgå från femte hufvudtitelns förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar.

15. I afseende å de i riksstaten för innevarande år under femte hufvudtiteln uppförda anslag, i hvilka ändring icke blifvit härofvan föreslagen, finner jag ej skäl till annat tillstyrkande än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. vid departementets expeditioner förhöjas från 2,204 Kronor 70 öre till 2,237 Kronor 2 öre, eller med 32 Kronor 32 öre.

I händelse af bifall till de af mig härofvan gjorda framställningar skulle

förhöjningen i de ordinarie anslagen blifva.................................... 517,300: —

Om härtill lägges nu gällande riksstats slutsumma för femte hufvudtiteln ............................................................................ 4,459,100: —

så erhålles det belopp............................................................... 4,976,400. —

hvartill femte hufvudtiteln skulle under 1876 uppgå.

Förutom de förslag i afseende å särskilda eller extra anslag, som blifvit härofvan framstälda och hvilka anslag uppgå till 56,180 Kronor, får jag, i afseende å i öfrigt erforderliga extra anslag' göra följande framställningar:

16. Dockanläggning å galérvarfvet. Med anledning af behofvet utaf en docka vid Stockholms station, behagade Eders Kongl. Maj:t, efter det Stockholms grosshandelssocietet och skeppsrederier erbjudit 75,000 kronor för befrielse från Kronans rätt till begagnande af dockorna å Beckholmen, föreslå sistlidne års Riksdag att, för anläggning af en reparationsdocka å galérvarfvet vid stationen, för hvilken kostnaderna beräknats till 500,000 kronor, bevilja ett extra anslag af 425,000 kronor samt deraf anvisa 115,000 för 1875.

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 13

I anledning häraf förklarade Riksdagen i sin underdåniga skrifvelse angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel den 15 Maj 1874, att, med hänseende till hvad i fråga om flottans behof af den föreslagna reparationsdockan förekommit, Riksdagen ansåge erforderliga medel "böra för ändamålet anvisas; men att då den af Stockholms grosshandelssocietet erbjudna lösesumma icke syntes motsvara de rättigheter Kronan i afseende å Beckholmen egde. Riksdagen, under vilkor att såsom lösen för Kronans rätt till begagnande af nämnde dockor erlades en summa af 150,000 kronor, beviljat det till en reparationsdocka vid galérvarfvet i Stockholm i öfrigt erforderliga belopp

350.000 kronor och anvisat deraf såsom extra anslag för 1875 ett belopp af 115,00© kronor.

Öfver det vilkor Riksdagen sålunda bestämt för anslagets utgående blefvo ledamöterna i Stockholms grosshandelssocietet och skeppsrederier hörde samt förklarade genom societetens deputerade sig väl vara villige att, i hvad på societeten ankomme, bidraga till lösningen af frågan om anläggning af en docka vid stationen, men icke kunna utan allt för stor uppoffring erlägga den äskade lösesumman på annat sätt än genom årliga afbetalningar. Deputerade framstälde derföre det förslag, att under en tid af tjugufem år, räknade från den dag tillkännagifvande sker att dockan å galérvarfvet vore till begagnande färdig, årligen till Kronan skulle erläggas sex tusen kronor, med erbjudande derjemte att under den tid betalning af lösningssumman sålunda verkstäldes, Kronan skulle cga att under sammanlagdt två månader om året mot utgörande af dockningskostnad och half dockafgift, begagna två af dockorna å Beckholmen vid tillfällen, då Kronans ('gen docka icke vore tillräcklig eller användbar.

Vid öfverlemnande af deputerades berörda förklaring yttrade Förvaltningen af Sjö-ärendena, på sätt vid underdånig föredragning af ärendet den 6 November 1874 af Departementschefen anmältes, att då det syntes i intet fall kunna ifrågasättas att den af Riksdagen bestämda aflösningssumma

150.000 kronor skulle erläggas förr än Kronans rätt att begagna dockorna å Beckholmen upphört, hvilket icke kunde ske innan Kronans docka å galérvarfvet blefve till begagnande färdig, frågan alltså måste inskränka sig dertill, huruvida nämnde summa skulle erläggas på en gång eller i flera betalningsterminer, vid hvilket förhållande och enär det vore en väsendtlig fördel för Kronan att, mot utgifvande af endast half dockafgift, förutom dockningskostnaderna, få, under en tid af tjugufem år, sammanlagdt två månader om året, begagna dockorna vid Beckholmen, Förvaltningen af Sjö-ärendena för sin del tillstyrkte antagandet af de föreslagna vilkoren för lösningssummans utbetalande, helst, i annat fall, fördelen att verkställa den nya dockbyggnaden i sammanhang med nu pågående arbeten å galérvarfvet skulle gå förlorad. Förvaltningen anmälte i öfrigt i en sedermera ingifven skrift att den ansåge hinder ej

14 Bil. N:o 4 till Kongl. Mcij:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

mota, att utaf tillgängliga medel förskjuta det belopp, som för dockbyggnadens fullbordande erfordrades utöfver de af Riksdagen beviljade 350,000 kronor.

Vid underhandlingar med societeten, efter det dess ofvannämnde skrifvelse afgifvits, lärer den, enligt hvad för mig blifvit uppgifvet, väl synts icke alldeles obenägen att i någon mån ytterligare utsträcka Kronans rätt till begagnande under amorteringstiden af dockorna å Beckholmen, men ej velat medgifva någon förändring i tiden för betalningens erläggande.

Enär emellertid Riksdagen vid anslagets beviljande fästat det uttryckliga vilkor, att, såsom lösen för Kronans rätt till begagnande af skeppsdockorna å Beckholmen, erlades en summa af 150,000 kronor, hvilket belopp blifvit såsom bidrag till kostnaden för den nya dockbyggnaden å galérvarfvet beräknadt, men den af grosshandelssoeieteten erbjudna löseskilling, ehuru till siffran motsvarande det af Riksdagen sålunda bestämda belopp måste, i anseende till den betingade långa afbetalningstidcn, i närvarande stund till ett vida lägre värde uppskattas,

samt härtill komme att, då löseskillingen endast småningom under en längre följd af år skulle inbetalas, dockbyggnadsarbetet således icke nu skulle kunna utföras, med mindre antingen anslaget dertill af Riksdagen förhöjdes, eller ock derför anlitades särskilta för andra ändamål anvisade medel, hvilka först framdeles, i den mån afbetalningar å löseskillingen skedde, skulle blifva återguldne och således icke under amorteringstiden för de med dem afsedda ändamål disponibla,

så fann Eders Kongl. Maj.-t, jemlikt nådiga beslutet den 6 November sistlidet år, i sakens så beskaffade skick och innan Riksdagen blifvit satt i tillfälle att i ämnet sig yttra, ej skäl att antaga det af grosshandelssoeieteten gjorda anbud, hvarigenom Riksdagens ofvannämnda vilkor ej kunde anses fullständigt uppfyldt.

Förvaltningen af Sjö-ärendena har nu, med åberopande af sitt förut i ärendet afgifna yttrande tillstyrkt framställning till Riksdagen om antagande af grosshandelssocietetens anbud, äfvensom om anvisande för 1876 af 150,000 kronor för ifrågavarande dockanläggning å galérvarfvet.

Ehuru Riksdagen, på sätt ofvan förmäles, vid bestämmande af det för ifrågavarande nya dockanläggning beviljade anslag, utgått från den förutsättning att den lösen, 75,000 kronor Stockholms grosshandelssocietet och skeppsrederier utfåst för afstående af den rätt Kronan nu eger till begagnande af skeppsdockorna vid Beckholmen skulle kunna förhöjas till 150,000 kronor, hvilka kunde till arbetets utförande användas, anser jag det likväl icke kunna antagas

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 15

att Riksdagen dermed velat göra frågan om uppförande af den nya dockan, hvars behöflighet för flottan Riksdagen förklarat sig inse, beroende deraf om nämnde societet kunde vara villig att den sålunda förutsatta högre löseskillingen erlägga. Huruvida societeten, i händelse vidare underhandlingar inledas, må finnas benägen att i ett eller annat afseende ytterligare förhöja det förnyade anbud i berörda hänseende, som nu blifvit gjordt, men, såsom icke fullt motsvarande omförmälda af Riksdagen förutsatta lösen, Eders Kongl. Maj:t funnit icke böra godkännas, är jag nu ej i tillfälle att bedöma och vågar således ej heller tillstyrka att detsamma till oförändradt antagande af Riksdagen förordas. Då det emellertid synes mig vara för flottan af högsta vigt, att den beslutade nya dockanläggningens påbörjande ej längre uppskjutes, men ett sådant uppskof ej kan undvikas med mindre frågan om denna anläggning ej vidare sammanbindes med den om försäljning af Kronans rätt till dockorna å Beckholmen, är jag förvissad att Riksdagen, vid sålunda upplysta förhållanden, icke skall tveka att, oberoende af det skick, hvari denna senare fråga för närvarande befinner sig, bevilja hela det för dockanläggningen å Skeppsholmen erforderliga belopp, helst i allt fall, om antagligt anbud å inlösen af Kronans rätt till Beckholmsdockorna framdeles erhållcs, Eders Kongl. Maj:t ej lärer vilja frångå sitt erbjudande att låta löseskillingen derför, i afräkning å kostnaden för den nya dockan, komma Riksgäldskontoret tillgodo.

På grund häraf hemställer jag i underdånighet att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra nådig framställning derom, att dels det till påbörjande af dockanläggningen å Skeppsholmen för innevarande år anvisade, men i frågans hittillsvarande skick, icke disponerade belopp af 115,000 kronor, må, utan dervid nu fästadt vilkor, få för ändamålet utgå, dels ock att till dockanläggningens vidare utförande måtte beviljas hela det derför ytterligare erforderliga belopp, 385,000 kronor, och deraf anvisas 150,000 kronor att utgå för 1876; och täcktes Eders Kongl. Maj:t i sammanhang dermed nådigst förklara att, derest anbud å inlösen af Kronans rätt till begagnande af Beckholmsdockorna erhållcs till det belopp Riksdagen redan, såsom ofvan förmäles, förutsatt eller framdeles, uppå nådig framställning, kan finna skäligt godkänna, Eders Kongl. Maj:t vill, med antagande af anbudet, låta löseskillingen Riksgäldskontoret tillhandahållas.

17. Ny byggnad för Sjökrigsskolan. Då Sjökrigsskolan år 1867 inrättades, antogs att flottans behof af officerare skulle fullt tillgodoses, om endast 2 eller 3 ka detter årligen från skolan utexaminerades, i följd hvaraf antalet kadetter och elever bestämdes till 40. För detta antal, fördeladt i två afdelningar, hvaraf den lägre med fyra, den öfre med två klasser, har någorlunda tillräckligt utrymme kunnat beredas i det hus här i hufvudstaden, som måst

16 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

för skolan hyras af enskild person; men då denna lokal, redan genom sitt läge vid Rörstrandsgatan mindre tillfredsställande, blifvit, ännu olämpligare i samma mån antalet lärjungar i följd af numera inträdda förhållanden måste ökas, har det ansetts angeläget att söka för sjökrigsskolan bereda en, med hänsyn så väl till läge och utrymme som anordning i {ifrigt, mera ändamålsenlig plats än den nuvarande. I sådant afseende hafva genom byggmästaren vid flottans härvarande station i samråd med chefen för skolan undersökningar blifvit verkstälda samt ritning och kostnadsförslag upprättade för uppförande af en ny byggnad för skolan å Skeppsholmen, som utan tvifvel erbjuder den lämpligaste plats för en undervisningsanstalt sådan som den ifrågavarande.

Yid öfverlemnande, med skrifvelse den 5 December sistlidne år, af berörde ritning och kostnadsförslag har skolans chef, i afseende å behofvet af större utrymme anfört, att enär, enligt nu gällande stadgar af den 27 Mars 1872, ej mindre de ynglingar, som egna sig åt flottan, än äfven sådane, som önska inträde i landkrigsskolan eller i handelsflottan, få genomgå sjökrigsskolans alla klasser, hade antalet elever blifvit förhöjdt; och då, i följd af de under senare tider vidtagna förändringar i afseende å flottans officerskår, en större afgång inom densamma vore att emotse, måste jemväl antalet kadetter ökas. Det vore antagligt, att minst åtta kadetter för hvarje år borde från skolan utgå till officerskårens komplettering, på grund hvaraf icke färre än 16 kadetter årligen borde åtnjuta undervisning i skolans öfre afdelning; och då, hvad eleverna anginge, af erfarenheten vore ådagalagdt, att icke alla de, som intagas i skolans första klass, kunde påräknas komma att vid läroverket qvarstanna, till dess de uppnå femte klassen och blifva kadetter, borde åtminstone tolf nya elever årligen i skolan intagas, samt följaktligen hela antalet kadetter och elever ökas, så att de tillsammans utgjorde minst 60. Redan under sistlidet år hade inträde måst medgifvas så många elever, att lärjungeantalet nu uppgår till 48, hvilket antal under innevarande år sannolikt komme att ytterligare ökas. — Då det antal lärjungar, som vid sjökrigsskolan samtidigt komme att njuta undervisning sålunda bör antagas till omkring 60, har förslaget till den ifrågasatta nya byggnaden måst afse inrymmandet af detta antal, och är berörda förslag i öfrigt uppgjordt med hänsyn till de särskilda klassernas behof af utrymme, så att skolsalarne lemna en rymd af 710 kubikfot åt hvarje lärjunge. Den beräknade kostnaden för byggnadens uppförande är antagen till 177,550 kronor.

Yid det förhållande att det uppenbarligen är af stor vigt för sjökrigsskolan att erhålla en större och lämpligare lokal än den, hvari skolan för närvarande är inrymd, och en byggnad, uppförd enligt den ingifna ritningen, skulle motsvara behofvet, får jag, utan afseende å den omständighet, att, enligt hvad upplyst blifvit, skolan, jemlikt upprättadt kontrakt, eger disponera sin nu

17 Bil N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

varande lokal intill den 1 Oktober 1879, tillstyrka det Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen göra framställning om beviljande af ett extra anslag å 177,550 kronor till uppförande å Skeppsholmen af en byggnad för sjökrigsskolan, samt att för påbörjande af byggnadsarbetet under år 1876, af berörda belopp måtte anvisas att under samma år utgå 30,000 kronor.

18. JExei cishus i Carlskrona. Sedan vid verkställd besigtning å flottans exercishus i Carlskrona, hvilket uppfördes år 1844, befunnits, bland annat, att väggarne, som i nedre våningen bestå af korsvirke med murverk och brädfodring samt i den öfre af timmer, genom de starka skakningar, huset vid exercis med kanoner varit underkastadt och i följd af byggnadens i allmänhet särdeles svaga konstruktion, blifvit så bugtiga att lutningen på sina ställen uppginge ända till 7 decimaltum pa den höjd af 10^ fot öfre våningen egde, hvadan ej heller huset ansågs böra repareras — så behagade Eders Kongl. Maj:t,’ efter anmälan härom, i enlighet med gjord underdånig tillstyrkan, hos sistlidne ars Riksdag begära ett extra anslag af 50,000 kronor till nytt exercishus vid stationen. Riksdagen, som ansåg att exercishuset, om än ej fullt lämpligt, dock ännu någon tid kunde nöjaktigt fylla behofvet, fann, på grund häraf, sig icke böra bevilja det begärda anslaget.

Det har länge varit ett öfverklagadt förhållande att icke flottans trupper, innan de sändas ombord å fartyg för att der erhålla sin yrkesdaning hafva genomgått en så beskaffad rekrytbildning, att de äro emottaglige för den kostsammare utbildning, som endast tjensten till sjös kan bibringa. De komitéer, som haft i uppdrag att yttra sig i frågan om våra sjötruppers yrkesbildning, hafva såsom en obestridlig grundsats uttalat, att utan förut genomgången exercisskola i land en stor del af den så mångfaldiga gånger dyrbarare utbildningen ombord måste anses bortkastad. I öfverensstämmelse dermed har äfven Eders Kongl. Maj:t under sistlidne år för öfningen och undervisningen af flottans trupper fastställt reglementen, enligt hvilka en förberedande kurs af omkring 6 månader vid skolan i land erfordras innan sjökommendering förekommer. För ett nöjaktigt anordnande af en sådan kurs vid Carlskrona station är ett annat exercishus derstädes än det nuvarande oundgängligt 5 och jag anser mig derför, under åberopande i öfrigt af Chefens för Sjöförsvars-departementet yttrande till stöd för den Nådiga propositionen till sistlidne års Riksdag, böra tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att redan till innevarande års Riksdag förnya framställningen om anvisande af 50,000 kronor för uppförande af nytt exercishus i Carlskrona.

19. Åd tiller materiel. Med tillkännagifvande att under innev. år blifvit beställda stycken 9,24 tums, 10 stycken 8,os tums, 15 stycken 5,63 tums och 20 styc-

Bih. till Riksd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Åfd.

18 Bil. N:o 4 till Kong!. May.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.

ken 4.1 tums refflade kanoner samt 800 stycken projektiler till 9,24 tums kanonerna, 600 stycken dito till 8,08 tums dito, 600 stycken dito till 5,63 tums dito ocli 1,000 stycken dito till 4,1 tums dito — liar Förvaltningen af Sjöärendena, under åberopande af Eders Kongl. Maj:ts till 1874 års Riksdag afgifne förslag i afseende å anskaffning af kanoner och projektiler för flottans behof, hemställt, att, för att kunna fortsätta sådan anskaffning med all den kraft inhemska verkstädernas produktionsförmåga medgåfve, Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen gorå framställning om anvisande för 1876 af extra anslag till belopp af 1,000,000 till fortsatt anskaffning af artilleri-materiel; till hvilken hemställan jag för min del tillstyrker bifall.

20. Kulsprutor. Sedan 1874 års Riksdag, på Eders Kongl. Majits framställning, till anskaffning af kulsprutor beviljat 200,000 kronor, samt af detta belopp anvisat hälften eller 100,000 kronor att utgå under 1875, så får jag — med anmälan att, enligt vid Förvaltningen af Sjöärendena upplyst, 32 kulsprutor blifvit för flottans räkning beställda hos konstruktörerna af den antagna modellen — hemställa att framställning matte till instundande Riksdag ske om anvisande af återstående beloppet af det beviljade anslaget, 100,000 kronor, att under 1876 utgå.

21. Min materiel och försök med minor. De större sprängningsförsök mot dubbelbotten å ett pansarskepp, livilka vid föredragning af regleringen utaf denna hufvudtitel till 1874 års Riksdag af då varande Departementschefen omnämndes såsom förestående, hafva under sistförflutna höst tagit sin början i Garlskrona på Sveriges, Norges och Danmarks gemensamma bekostnad under ledning af en kommission, bestående af en delegerad från hvartdera riket. Hufvudändamålet med dessa försök har varit att utröna lagarne för kruts och dynamits verkan under vattnet för att på grund deraf kunna bestämma dels de afstånd, på h vil ka minor med olika laddningar utöfva afsedd verkan på ett bepansradf fartygs undervattenskropp, dels hur långt från hvarandra undervattensminor böra nedläggas för att icke den ena vid explosion skall krossa eller tända den andra. Dessutom ingick i programmet, hvars fullständiga utförande först under innevarande år kan ega rum, åtskilliga försök med olika antändningssätt samt jemförelse!' emellan de verkningar, som vanligt krut, bomullskrut och dynamit utöfva.

Den Svensk-Norsk-Danska kommission, som uppgjorde den ursprungliga planen för ifrågavarande sprängningsförsök kunde endast ungefärligen beräkna kostnaden för behöfliga reparationer efter de särskilda sprängningarna å det fartyg, som för dessa blifvit apteradt. Kostnaderne för försöken hafva nu mera visat sig komma att öfverstiga det för desamma beräknade belopp, och har kommissionen, med stöd af vunnen erfarenhet, inkommit med nytt kostnadsförslag, utvisande att, förutom de tillgångar, som af förut anvisade medel återstå, för

Bil. N:o 4 till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 19

försökens afslntande erfordras 60,000 kronor. Då det nu är af synnerlig vigt för minväsendets utveckling att det uppgjorda programmet, så vidt möjligt är, i dess helhet utföres, torde "beloppet af Sveriges andel i kostnaden för de återstående minförsöken, 20,000 kronor, böra inberäknas i det till minmateriel och minförsök erforderliga anslag.

Sedan, hvad nu det fasta minförsvaret angår, anslag blifvit vid föregående Riksdagar beviljade för anskaffning af minmateriel dels till minlinierna vid Waxholm och i Södertelgeleden, dels ock till försvaret af Stockholms skärgård utanför Waxholm, så torde medel nu böra afses för minförsvar af inloppen till Oarlskrona. I sådant afseende har den år 1872 uppgjorda planen för dessa inlopps förseende med minlinier under sistlidne års sommar undergått granskning, dervid visserligen åtskilliga mindre förändringar i anordningarne ansetts ändamålsenliga, men hvilka likväl icke verka förhöjning i kostnaden enligt 1872 års förslag, som utvisar en slutsumma af 335,000 kronor. Nämda belopp, ökadt med 5,000 kronor till inredning af förråds- och förvaringsrum för minmaterielen vid Karlskrona varf, anser jag alltså böra vara att tillgå för anskaffning af materiel m. m. för det fasta minförsvaret.

Vidkommande åter det rörliga minförsvaret, torde jag böra upplysa, att den på Eders Kongl. Maj:ts befallning i England bestälda minbåt, som skulle varit levererad redan sistlidne höst, nu är färdig, men ej kan förr än fram emot sommaren hit öfverföras. Denna båt, som kostar 1,800 pund st., är 58 fot lång och 4 fot djupgående samt beräknas göra 14,8 knops fart. Om den, såsom anledning är att hoppas, visar sig motsvara anspråken på dylika mindre minbåtar, anser jag att ett större antal af samma cert bör anskaffas från inhemska verkstäder, i hvilket fall anskaffningspriset antagligen blir icke obetydligt lägre än för denna första båt. Då emellertid kostnaden för dessa anskaffningar torde böra utgå af samma anslag som för annan fartygsmateriel, lära medel särskildt för detta ändamål icke böra begäras.

Bland de förslag till sjelfgående under vattenstorpedo, som tid efter annan blifvit Sjöförsvars-departementet meddelade, har i synnerhet den af Whitehead konstruerade ådragit sig stor uppmärksamhet i alla länder, och England, Frankrike, Österrike, Tyskland och Italien hafva redan för betydliga summor inköpt den för andra hemlighållna uppfinningen. Whitehead har nu erbjudit sig att när som helst på sin bekostnad i Fiume verkställa försök med sin torpedo inför en svensk kommission, eller ock att utföra försöken i Sverige, i hvilket fall vi dock skulle bestrida alla omkostnaderna, såsom fartygs aptering, maskiners anskaffning, ersättning åt uppfinnaren för tidsförlust m. m., med förbindelse i öfrigt att, för den händelse kommissionen förklarade torpedon besitta de egenskaper Whitehead uppgifvit, af honom beställa 50 torpedos till ett pris af 400 pund st. stycket. Så snart denna beställning blifvit fullgjord, skulle här-

20 Bil. N:o 4 till Eongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

stäcles få för statens räkning tillverkas ifrågavarande slag af torpedos, till hvilket Whiteliead skulle lemna fullständiga ritningar.

Då jag sätter utom tvifvel att vi, i händelse af krig, komma att uti aktiva minor finna ett särdeles kraftigt försvarsmedel, samt det är att antaga, att Whiteheads torpedo är vorden omsorgsfullt pröfvad innan den blifvit inköpt af ofvannämnde stater, så vore ensidigt att medel anvisades för anställande af erforderliga försök med densamma samt för den anskaffning, som deraf kan för år 1876 blifva en följd; och torde det belopp, som under nämnde år erfordras kunna, under antagande att kostnaden kommer att fördelas emellan de länder, för hvilkas räkning ofvan nämnda gemensamma sprängningsförsök egt rum, upptagas till 90,000 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag tillstyrka nådig framställning till Riksdagen om beviljande af ett extra anslag för år 1876 af

450,000 kronor till minmateriel och försök med minor.

22. Partygsmateriel. Ur de strider om vårt sjöförsvars ändamål och organisation, som, framkallade af den stora revolutionen sjökrigsväsendet i allmänhet undergått under de sista tjugu åren, kämpats så väl inom som utom fackmännens krets, har allt mer den åsigten klarnat till mogen öfvertygelse, att de fordringar. Sverige bör ega rätt att sätta på sitt sjöförsvar äro:

l:o att utestänga fiendtliga flottor från våra vigtigaste hamnar;

2:o att försvåra, om icke förhindra, landsättandet af öfverväldigande fiendtliga härmassor å våra kuster, hvarhelst en sådan landsättning försökes, samt

3:o att, om en fiende skulle lyckats landstiga, oroa och försvåra hans kommunikationer med eget land samt genom operationer å våra insjöar och andra inlandsfarvatten understödja egen och motverka en fiendtlig härs framträngande.

Kan Sverige förskaffa sig och underhålla ett sjöförsvar, som kan uppfylla dessa fordringar, hvilka naturligen hafva afseende å försvaret mot rikare och mäktigare länder än vårt, sä är landet dermed äfven i stånd att, så vidt på dess sjöförsvar beror, häfda sin ställning gent emot jemnstarka eller svagare makter.

Större fordringar kunna vi, med våra nu varande tillgångar, icke ställa på vårt sjöförsvar, men vi böra ej heller sätta anspråken lägre, utan att afsäga oss de stora fördelar för försvaret naturen beredt vårt land då den omgjorda! det med ett bredt vatten.

Om vi sålunda hafva det mål till hvilket vi böra sträfva klart framför oss, återstår likväl att finna de bästa .medlen för dess vinnande. Det möter härvid väl svårighet i anseende till de nya uppfinningar, som oupphörligt göras inom sjökrigsmaterielens område, att uppgifva en för en längre framtid gällande typ för densamma; på sin höjd skulle man i sådant hänseende kunna angifva

21 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1875.

vissa för denna materiel utmärkande gemensamma egenskaper. Jemförelsevis lättare är deremot att, med aktgifvande på uppfmningarnes ståndpunkt å en viss gifven tid, bestämma i hvilken riktning anskaffning af krigsfartyg då bör gå.

Då jag nu går att inför Eders Kongl. Maj:t föreslå framställning till Kiksdagen om beviljande af extra anslag för år 1876 till anskaffning af fartygsmateriel, torde det åligga mig, att, jemte uttalande af den allmänna riktning, i hvilken anskaffningen bör gå, för Eders Kongl. Maj:t redogöra för de fartygstyper, som böra tagas till modell för att på den, efter min öfvertygelse, riktigaste vägen erhålla den materiel, som jag anser erforderlig, på det sjöförsvaret må kunna inom en icke alldeles för aflägsen framtid vara i tillfälle att nöjaktigt uppfylla sin bestämmelse.

Såsom en föregående anmärkning torde härvid likväl böra anföras, att i samma mån som man vill hos ett och samma fartyg förena flera af ofvan antydda utmärkande egenskaperna, hvilka äro: artilleristyrka, passiv motståndsförmåga, duglighet såsom ram, duglighet för minstrid, fart- och sjöduglighet, så stiger kostnaden för detsamma i högst betydlig grad i jemförelse med kostnaden för flere fartyg egande kollektift samma förstörelsekraft, men hos hvilka egenskaperne äro så fördelade, att hvardera erhåller en mera bestämd typ. Sålunda kan man t. ex. bygga ett fartyg såsom monitoren Loke med artilleristyrka och passiv motståndsförmåga såsom utmärkande egenskaper, för måttliga medel, men vill man dertill hafva egenskapen fart, måste kostnadssumman ökas med omkring 150 proc. till följd af de ökade dimensioner, som större maskinkraft och ökade kolförråd betinga. Å andra sidan kan man billigt nog erhålla ett fartyg med artilleristyrka och fart, men vill man på samma gång hafva passiv motståndsförmåga, stiger åter kostnaden till höga siffror, ty utom kostnaden för sjelfva pansaret, måste dettas tyngd helt naturligt medföra ökade kostnader för allting annat i följd af de ökade dimensioner, detsamma betingar.

Med vårt lands jemförelsevis begränsade tillgångar böra vi således, med uppgifvande af tanken på skapandet af en materiel, der hvarje fartyg har i fullständig mån alla de omnämnda egenskaperna, söka sammanpara några få af dessa hos hvarje särskildt fartyg, efter noga afvägda behof, allt efter de speciella ändamål som afses. Den materiel, som erfordras för att utestänga fiendtliga flottor från våra vigtigaste hamnar, — den fasta minmaterielen med dertill hörande batterier icke inberäknad, — bör enligt dessa grunder företrädesvis vara utmärkt genom dels artilleristyrka och passiv motståndsförmåga, dels duglighet för rörlig 'minstrid. De öfriga sjökrigsmateriel utmärkande egenskaperna måste här åsidosättas. Anfallet företages sannolikt med fullkraftiga, artilleri-starka, väl bepansrade fartyg, med afsigt att tvinga sig igenom de minerade och befästade linierna, till hvilkas försvar en rörlig materiel af flytande, väl skyddadt artilleri samt minbåtar och lättare kanonbåtar är hvad som er-

22 Bil. N:o 4 till Kongl Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1875.

fordras. Yårt hufvudsyfte är här att hindra fiendtliga fartyg hryta sig igenom. Att förstöra dessa är af mindre vigt, så länge de icke lyckats i sitt försök. För detta försvar ega vi i närvarande stund i det närmaste komplett minmateriel för positionerna i Stockholms skärgård, 4 monitorer och 10 pansarbåtar med inalles 18 pansarbrytande kanoner, och 10 kanonbåtar med lättare artilleri för minliniernas bevakande samt utposttjenst. Hvad jag för denna del af försvaret anser böra under år 1876 ifrågakomma, förutom redan omförmälda minmateriel för inloppen till Carlskrona, är dels anskaffning af ett antal minbåtar efter den äfvenledes redan omtalade engelska modellen, derest den efter verkställda prof befinnes lämplig, dels förstärkning af de äldre monitorerna, dels ock aptering för tyngre artilleri af de rodd-kanonbåtar, som dertill finnas tj enliga.

Yänder man sig härefter till det andra hufviidändamålet för vårt sjöförsvar, eller att hindra landstigning med öfverväldigande härmassor å vår kust, så bör först anmärkas, att 'det är icke längre fråga om att hindra en öfverlägsen YrdMotta att tränga fram — en sådan skulle vi i bästa fall kunna tillfoga någon skada, men icke något nederlag —; det är här fråga om den transport&otta, som af pansarflottan konvoyeras och bevakas; det gäller att genom denna senare bana sig väg in uti den förra, der vi icke finna annat motstånd än geväret och lättare artilleri, ty de fiendtliga pansarfartygen skulle, derest de följde oss dit, anställa mera förödelse ibland egen transportmateriel, än ibland våra fartyg.

Frågan är nn: hvilka utmärkande egenskaper bör den materiel ega som vid ett sådant tillfälle skall bereda oss väg igenom pansarflottan? Svaret torde blifva passiva motståndet och farten, hvilka, med duglighet för ränning ger åt det fartyg, som har dessa egenskaper naturen af en projektil, den ännu icke; någon skeppssida har bygts att trotsa, och, följande i dess spår, minan och farten samt artilleristyrkan och farten i sådan förening att de kunna icke blott utföra sin vigtiga roll inne bland transportfartygen, utan äfven utgöra en kraftig hjelp vid genombrytningen. I samma stund, som denna lyckats, har sjöförsvaret äfven här uppfyllt sitt ändamål, ty genom den förstörelse som dervid sker bland transportflottan måste landstigningsförsöket anses hafva väsendtligen förfelats och derigenom arméens uppgift mot de fiendtliga trupper, som tilläfventyrs kommit i land, underlättats. Men för detta ändamål ega vi i närvarande stund intet. Den första början härtill är de båda kanonbåtar, af hvilka den ena bygges i Carlskrona och den andra i Göteborg, ämnade att föra en 9.24 tums och en 4.1 tums kanon hvardera och att göra 11 ä 12 knops fart. Huruvida dessa böra utgöra modell för anskaffande af flera, torde böra bero på de försök, som jag hoppas instundande sommar kunna företagas. Utfalla dessa försök icke i allo tillfredsställande eller befinnas båtarne underlägsna de kanon-

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875. 23

båtar, som efter lika modell i tre storlekar byggas i England och visat sig vara både ekonomiskt fördelaktiga och för sin storlek kraftiga fartyg ehuru icke fullt så snabbgående, torde ett närmande böra ske till dessa senare.

Såsom modell för ett ramfartyg anser jag bland hittills byggda den engelska Hotspur vara den som lämpar sig bäst för våra förhållanden. Detta fartygs längd är 235 fot med största bredd af 50 fot, har en fart af 11 ä 12 knop, samt förer 1 st. 600-pundig och 2 mindre kanoner, med sidopansar af ll tum och bröstvärnspansar af 8 tum samt kostar omkring 2,900,000 kronor, hvilken summa dock torde kunna reduceras något, — såvida man icke suklle eftersträfva antingen ännu större fart eller ock tjockare pansar, — alldenstund, ett dylikt fartyg, bygdt för våra ändamål, kan förses med mindre djupt pansar och göras lägre på vattnet. Detta fartyg är, i likhet med våra monitorer, utan tackling. Med anskaffande af ett första sådant fartyg anser jag icke böra uppskjutas.

Modell för sjögående minfartyg, hvilka, förutom sitt egentliga ändamål, böra afses till den vigtiga rekognoseringstjensten, är hos oss ännu icke känd, men då byggnad af ett sådant pågår såväl i England som i Tyskland, afsedt för användande af sjelfgående torpedos, torde man kunna snart emotse att äfven för anskaffande af detta slag af sjökrigsredskap för vårt rörliga kustförsvar, erhålla erforderlig ledning.

Hvad materiel för vårt sjöförsvars tredje hufvudändamål beträffar, så ligger det i sakens natur att, då denna materiels åligganden inträda först med ett misslyckadt försök att hindra landstigning, materielen för det rörliga försvaret då är frigjord för att jemte öfningsfartygen användas till oroandet af fiendens transporter, och torde vid sådant förhållande en del af materielen för positionsförsvaret i förening med förhyrda privata ångfartyg kunna användas å inlandsfarvattnena till understöd för hären.

Sådana äro de allmänna dragen, efter hvilka jag anser den sjökrigsmateriel bör konstrueras, som Flottan för uppfyllandet af sin vigtiga bestämmelse måste erhålla; sådana äro de speciella typer efter hvilka jag anser anskaffningen under år 1876 böra ske.

Beloppet af det extra anslag till anskaffning af fartygsmateriel, jag vid sådant förhållande finner för nämnda år erforderligt, skulle uppgå till 2,000,000 kronor, om hvilkas beviljande jag alltså hemställer att nådig framställning måtte ske till instundande Riksdag.

Beträffande pensioneringen af tjenstemän samt betjente äfvensom af gemenskapen vid flottan torde Eders Kongl. Maj:t behaga göra framställning till Riksdagen om anvisande af nedannäranda-'kreditiv nemligen:

24 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1875.

för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets-krigsmanskassan i tillfälle att till de flottans embets- och tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast utgifva pensioner enligt de för kassan nu gällande pensioneringsgrunder,

än äfven utgöra tillgång för dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande

kronor....................................................................................................... 73,000: —

samt för upprätthållande af den flottans afskedade gemenskap förunnade, förbättrade pensionering kronor.......................................... 40,000: —

med rättighet för Direktionen öfver nämnda kassa att å dessa kreditiv under loppet af år 1876 lyfta hvad som för omförmälda behof blifver erforderligt.

Uppå tillstyrkan af Statsrådets öfriga ledamöter behagade Kongl. Maj:t till alla delar i nåder bifalla hvad nu i afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel och i öfrigt för sjöförsvarets behof blifvit af Departementschefen i underdånighet hemstäldt; och skulle utdrag af protokollet öfver hvad Kongl. Maj:t sålunda beslutat Finans-Departementet meddelas för att läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition om Statsverkets tillstånd och behof, i hvad den komme att afse nämnda hufvudtitel och sjöförsvaret.

In fidem Protocolli:

L. Tli. Neijber.

Litt. A.

Stat för Sj»försvarsdepartementets Kansli-expedition.

1 Expeditionschef............................................................................................ 7,000: —

1 Kanslisekreterare ........................................................................ 4,200: —

Arvode till densamme för handläggande af en del sådana göromål, som i andra Statsdepartements expeditioner

tillhöra byråchef............................................................ 1,000: — g 200- _

1 Registrator, med skyldighet att biträda med andra göromål inom expeditionen ................................................................................................ 4,200: —

1 Vaktmästare ................................................................................................ 750: —

Till amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjente ................................. 2,500: —

Summa Kronor 19,650: —•

Öfvergångsstat.

1 Expeditionschef.......................................................................................... 7,000: —•

1 Expeditionssekreterare................................................................................ 4,500: —

1 Protokollssekreterare................................................................................... 3,500: —

1 Registrator, med skyldighet att biträda med andra göromål inom expeditionen ............................................................................................... 4,200: •—

1 Vaktmästare ............................................................................................... 750: —

Till amanuenser, skrifbiträden och extra vaktbetjente ................................. 1,300: —

Summa Kronor 21,250: —

Litt. B,

Dyrtidstillägg ldr Förvaltningen af sjöärendena

Litt. C I

Dyrttdstillägg för Officerare vid Flottan.

Anm. Häruti inbegripes dyrtidstillägg till 3:ne öfver stat vid K, Flottan qvarstående kommendörkaptener.

Antal.

Litt. C 2.

Dyrtidstillä

gg för Officerare vid Flottans nya Re ervstat.

i

i

«

>C iO

Litt. D.

Flottans Läkarekår.